med förslag till nya redovisningsregler för ekonomiska föreningar m.m.
316 sidor, varav 165 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 165 av 316 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1979/80:144, med förslag till nya redovisningsregler för ekonomiska föreningar m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80:144 Regeringens proposition
1979/80:144
med förslag till nya redovisningsregler för ekonomiska
föreningar
m. m.
beslulad den 27 mars 1980.
Regeringen föreslår riksdagen alt anlaga de förslag som
har upplagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.
På regeringens vägnar
THORBJ Ö RN F Ä LLDIN
H Å KAN WINBERG
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föresläs vissa ändringar i lagen om
ekonomiska föreningar. Enligt förslagel införs för de ekonomiska föreningarna
redovisningsregler som har samordnals med bokföringslagen och som i princip
stämmer överens med vad som gäller för aktiebolagen. Vidare föreslås regler om
koncernredovisning i koncerner med en ekonomisk förening som moderförelag samt
skärpta regler om revision. Även dessa regler stämmer i princip överens med
molsvarande regler i akliebolagslagen.
Ändringarna i lagen om ekonomiska föreningar föranleder
åtskilliga följdändringar i andra lagar som bl.a. gäller
jordbrukskasserörelsen, bostadsrättsföreningar, understödsföreningar,
arbetslöshetskassor och sambruksföreningar.
I ekonomiska föreningar fördelas överskollel på
verksamhelen normalt i förhållande lill den omfattning i vilken medlemmarna har
uinylljal föreningens Ijänsler. Om utdelningen beräknas på annat säll gäller
f. n, all den får fastställas till högst fem procent av inbetalda insatser. 1
proposilionen föresläs alt den högsia tillåtna insalsränlan skall molsvara
gällande diskonto med ett tillägg av tre procenlenheler.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den I januari 1981.
1 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 144
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80: 144
1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1951; 308) om
ekonomiska föreningar
dds au 18, 38-47, 49-51, 57, 81, 105a, 110, 111 och ll7a§§
samt huvudmbriken närmast före 38 § skall ha nedan angivna lydelse,
dels atl i lagen skall införas två nya paragrafer, I a och
24a§§, saml närmast före 38, 43 a och 44 §§ nya undermbriker av nedan angivna
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
la§
Äger en ekonomisk förening så många akiier eller andelar i
en svensk eller ulländsk Juridisk person att den har mer än hälften av
rösterna för samtliga aktier eller andelar, är den ekonomiska föreningen
moderförening och den andra Juridiska personen dotterföretag. Åger ett
dotterföretag eller äger en moderförening och ett eller fiera dotterföretag
tillsammans eller äger fiera dotterförelag tillsammans aktier eller andelar i
en juridisk person i den omfattning som angivils nu, är även sisinämnda Juridiska
person dotterföretag till moderföreningen.
Har en ekonomisk förening i annat fall på grund av aktie-
eller andelsinnehav eller avtal ensamt ett besiämmande infiytande över en
Juridisk person och en betydande andel i resultatet av dess verksamhet, är den
ekonomiska föreningen moderförening och den Juridiska personen dotterföretag.
Moderförening och dotterföretag utgör tillsammans en
koncern.
18§'
Utdelning må ej ske av annat än Utdelning/år inte översliga vad
den vinst, som förefinnes enligt 5ow/fastställd
balansräkningoc/j, / fastställd balansräkning för 5iira rå- fråga om
moderförening, i .fasl-
' Senaste lydelse 1967:621,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1979/80:144
Nuvarande lydelse
kenskapsåret, / den mån vinsten icke skall avsättas till
reservfonden. Ej heller må utbetalning av gollgörelse, varom förmäles i 17 § 1
mom, och som icke inräknats i årsvinsten, äga rum i vidare mån än all
föreskriven avsättning kan ske till reservfonden, I övrigt må utbetalning till
medlemmarna av föreningens lillgångar ej verkställas annorledes än genom
återbetalning av insatsbelopp enligt 16 § 1 mom. eller 16 a § eller i samband
med nedsättning av insatsernas belopp enligt 68 § sista stycket.
Utdelning, som beräknas annorledes än i förhållande till
den omfattning vari medlemmarna deltagit i föreningens verksamhel eller denna
eljesi tagits i anspråk, må fastställas till högst fem procent för är å
inbetalda insatser.
Föreslagen lydelse
ställd koncembalansräkning för det senaste räkenskapsåret
redovisas såsom föreningens eller koncernens nettovinst för året. balanserade
vinst och fria fonder med avdrag för I. redovisad förlust, 2. belopp som
enligt lag eller stadgar skall avsättas till bundet eget kapital eller. Ifråga
om moderförening, belopp som av det fria egna kapitalet i koncernen enligt
årsredovisningarna för företag inom denna skall överföras till bundet eget kapital,
3. belopp som enligt stadgarna eljest skall användas för annat ändamål än
uidelnin'] till medlemmarna. Ej heller/år gollgörelse som avses i 17 § 1 mom.
och som icke inräknats i årsvinsten betalas ut i vidare mån än all föreskriven
avsättning kan ske till reservfonden. I övrigt får utbetalning till
medlemmarna av föreningens tillgångar ej verkställas på annat sätt än genom
ålerbelalning av insalsbelopp enligt 16 § I mom. eller 16 a § eller i samband
med nedsättning av insatsemas belopp enligt 68 § sista stycket.
Utdelning, som beräknas på annat sätl än i förhållande
lill den omfattning / vilken medlemmarna deltagit i föreningens verksamhel
eller / övrigt tagit denna i anspråk, får fastställas till högst en ränta för
år på inbetalda insatser som motsvarar det av riksbanken fastställda diskonto
som gällde vid räkenskapsårets utgång med tillägg av tre procentenheter.
Vinstutdelning eller utbetalning i annan form av
gollgörelse som avses i 17 § I mom. får inle ske med så stort belopp att
utdelningen eller utbetalningen med hänsyn till föreningens eller koncernens
konsolideringsbehov, likviditet eller ställning i övrigt står i strid mot god
affärssed.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80: 144
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
24 a §
Om en förening har blivit moderförening, skall styrelsen
meddela detta till dotterföretagets ledning. Dotterföretagets ledning skall lämna
styrelsen för moderföreningen de upplysningar som behövs för beräkningen av
koncernens ställning och resultatet av koncernens verksamhet.
Styrelsens årsredovisning
Redovisning
Årsredovisning m.m.
38 §
För varje räkenskapsår skall styrelsen avge årsredovisning.
Denna består av resultaträkning, balansräkning och förvaltningsberättelse.
I fråga om resultaträkning och balansräkning i
årsredovisning och i årsbokslut enligt bokföringslagen (1976: 125) gäller,
fömtom bestämmelserna i nämnda lag, föreskrifterna nedan om årsredovisning m.
m. Dock tillämpas 39 § fjärde stycket och 40 § försia stycket endast pä
årsredovisningen.
I årsredovisningen skall återges resultaträkningen och
balansräkningen för närmasl föregående räkenskapsår. Har under året ändring vidtagits
beträffande specificeringen av posler i resultaträkningen och balansräkningen,
skall uppgifterna frän den tidigare årsredovisningen sammanställas så att dessa
kan jämföras med posterna i den senare årsredovisningen, om särskilt hinder
inte möter.
Årsredovisningen skall skrivas under av samtliga
styrelseledamöter. Har beträffande årsredovisningen avvikande mening antecknats
till styrelsens prolokoll, skall yttrandet fogas till redovisningen.
Beträffande 38-44 a §§ anges endasl föreslagen lydelse.
Senasle lydelse av 41 § 1 och 4 mom. 1967:538, av 43 § 1 mom. 1967:621, av 43a§
1979:313 och av 44a§ 1975:1391,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80:144
Nuvarande Ivdelse
Föreslagen lydelse
Minst en månad före ordinarie föreningsstämma skall
årsredovisningshandlingarna för det förflutna räkenskapsåret avlämnas lill
revisorerna.
Senast en månad efler del resultaträkningen och
balansräkningen blivit fastställda, skall avskrift av årsredovisning och
revisionsberätlelse hållas tillgängliga hos föreningen för alla som är intresserade
samt efter särskilt föreläggande av länsstyrelsen insändas dil. Sådant
föreläggande utfärdas när någon begär det. Föreningar som avses i 46 § 4 mom,
försia slycket är ulan särskilt föreläggande skyldiga atl insända nämnda
handlingar lill länsstyrelsen.
På avskriften av årsredovisningen skall en
styrelseledamot teckna bevis om att resultaträkning och balansräkning har
fastställts. Uppgift skall ocksä lämnas om fastställelse-dagen. Beviset skall
även innehålla uppgift om föreningsstämmans beslut beträffande föreningens
vinst eller förlust.
39 §
Utan hinder av vad som föreskrivs i 15 § fjärde stycket
bokföringslagen (1976: 125) om användningen av belopp, varmed värdet av där
avsedd anläggningstillgång uppskrivs, får sådant belopp utnyttjas även till
avsättning till en uppskrivningsfond, vilken fär tas i anspråk endast för
ändamål som avses i nämnda lagmm i bokföringslagen.
Vid värdering av aktier eller andelar som en
moderförening äger i ett dotterföretag skall andelar som dotterföretaget äger i
moderföreningen inte anses ha någol värde.
Andelar i andra företag än akliebolag skall likställas
med akiier som ägs av moderföreningen vid uppställningen av moderföreningens
resultaträkning och balansräkning saml vid specificering enligt 42 §,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80:144
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
I balansräkning och resultaträkning i årsredovisningen
behöver storlek och förändringar av lagerreserven uppges endast av föreningar
som avses i 46§ 4 mom, försia stycket,
40 §
Om synnerliga skäl föreligger, får regeringen eller den
myndighet som regeringen besiämmer medge att bmtloomsättningssumman inte behöver
anges i resultaträkningen i årsredovisningen.
I resultaträkningen skall utdelning pä aktier i
dotterbolag las upp som en särskild intäklspost. Som en särskild kostnadspost
skall tas upp gollgörelse som avses i 17 § I mom, och som inte har inräknats i
årsvinsten,
41 §
1 balansräkningen skall akiier i dotterbolag tas upp som
en särskild post bland tillgångarna.
En förenings eget kapital skall delas upp i bundet eget
kapital och fritt egel kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget
kapital skall tas upp inbetalda insatser, reservfond och uppskrivningsfond.
Under fritt eget kapital eller ansamlad förlust skall las upp fria fonder, var
för sig, balanserad vinsl eller förlust saml nettovinst eller förlust för
räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret las därvid
upp som avdragsposter.
Fordran pä insats fär inte las upp som tillgång.
Redovisningen av fullgjorda insatser fär ske så att i balansräkningen anges
hela insatskapitalet samt hur mycket härav som inte har fullgjorts, varefter
skillnaden - de betalda insatserna utförs som en särskild post under eget
kapital.
Om det i en fordrings- eller skuldpost enligt balansräkningen
ingår en fordran hos eller skuld lill ett
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1979/80:144
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
dotterföretag
eller en moderförening, skall beloppet anges särskilt. Angivandel får ske inom
linjen. Detsamma gäller i fräga om pant och därmed jämföriiga säkerheter eller
ansvarsförbindelser till förmän för ett dotterföretag eller en moderförening.
42
§ Utöver vad som följer av bokföringslagen (1976; 125) skall i resultaträkningen
och balansräkningen lämnas uppgifter och särskilda upplysningar i följande
hänseenden:
1.
Akiier skall tas upp med angivande
för varje bolag av dess namn, antalet aktier och dessas nominella värde och
värde enligt balansräkningen. Understiger båda dessa värden för aktierna i ett
bolag, som inte är dotterföretag, femtiotusen kronor eller det lägre belopp som
motsvarar fem procent av föreningens eget kapital enligt balansräkningen, får
dock specifikation utelämnas. När det från allmän och enskild synpunki är
påkallat, får regeringen eller den myndighel som regeringen bestämmer tillåta
att aktier även i andra fall redovisas utan specifikation.
2.
Ändringar i beloppen av det
egna kapitalets poster jämfört med föregående balansräkning skall specificeras,
3.
För varje posl som upptas i
balansräkningen som anläggningstillgång och där skepp eller maskiner,
inveniarier och dylikt eller byggnader ingår skall anges dels tillgångarnas
anskaffningsvärde, dels det sammanlagda beloppet av de av- och nedskrivningar
som har företagils på anskaffningsvärdet intill balansdagen. Har sådana lillgångar
uppskrivits, skall även anges kvarstående oavskrivel belopp av uppskrivningen.
4. För
fastigheter som är an
läggningstillgångar skall anges tax-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80: 144
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
eringsvärdet med fördelning på de tillgångar som har
upplagils under särskilda poster i balansräkningen.
5.
Om del har
förekommit sådan förändring i resultaträkning eller balansräkning beträffande
posters gmppering eller eljest som väsentligt påverkar jämförbarhelen mellan
åren, skall redogörelse lämnas för förändringen.
6.
Driver
föreningen rörelsegrenar som är väsentligen oberoende av varandra, skall
bruttoresultatet av varje sådan rörelsegren redovisas särskilt.
De uppgifter och särskilda upplysningar som avses i
första stycket får tas in i noter, om tydliga hänvisningar görs vid de poster
i redovisningshandlingarna till vilka de hänför sig.
43 §
Förvaltningsberättelsen skall upprättas med iakUagande av
god redovisningssed.
I förvaltningsberättelsen skall lämnas upplysning dels om
sådana för bedömningen av föreningens verksamhetsresultat och ställning viktiga
förhållanden, för vilka redovisning inte skall lämnas i resultaträkningen
eller balansräkningen, dels om händelser av väsentlig betydelse för
föreningen, som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dettas slut.
Förvaltningsberättelsen skall vidare innehålla uppgifter om väsentliga
förändringar i medlemsantalet samt om summorna av insalsbelopp som skall
återbetalas under nästa räkenskapsår dels enligt 16§ 1 mom., dels enligt 16a
§.
1 förvaltningsberättelsen skall anges medelantalet under
räkenskapsåret anslällda personer såväl för förelaget i dess helhet som för
varje arbetsställe med mer än tjugo anslällda. Vidare skall anges det
sammanlagda beloppet av råken-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80:144
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
skapsårets löner och ersättningar dels till slyrelsen och
andra personer i ledande ställning, dels till övriga anställda. Har
föreningen anställda i flera länder, skall löner och ersättningar anges
särskilt för varje land jämte uppgift om medelantalet anställda i respeklive
land.
Förvaltningsberättelsen skall innehålla förslag till
dispositioner beträffande föreningens vinst eller föriust.
För förening som avses i 46§ 4 mom, försia stycket skall
till förvaltningsberättelsen fogas en finansieringsanalys, 1 finansieringsanalysen
skall redovisas föreningens finansiering och kapitalinvesteringar under
räkenskapsåret.
Koncernredovisning 43 a §
I en moderförening skall, utöver årsredovisning för
moderföreningen, för varje räkenskapsår avges en koncernredovisning bestående
av koncemresultaträkning och koncembalansräkning. Redovisningen skall hänföra
sig till balansdagen för moderföreningen,
Beslämmelsema i 38 § fjärde-sjunde styckena lillämpas även
på koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse. Moderföreningen är dock
utan särskilt föreläggande skyldig alt insända nämnda handlingar till
länsstyrelsen.
Koncernresultaträkningen och koncembalansräkningen skall
var för sig utgöra ett sammandrag av moderföreningens och dotterföretagens
resultaträkningar och balansräkningar. Sammandraget skall upprättas enligt god
redovisningssed.
Koncernresulialräkningen skall utvisa koncernens
årsresultat efter avdrag för redovisad vinstutdelning inom koncemen och efler
avdrag eller tillägg för ökning eller minsk-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80:144
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
ning av inlernvinsl under räkenskapsårel.
Koncernsbalansräkningen skall utvisa beloppet av fritt eget kapital eller
ansamlad förlust i koncernen efler avdrag för internvinster. Med internvinst
avses pä moderföreningen belöpande andel av vinst pä överlåtelse av en tillgång
inom koncernen, i den mån inte överlåtelse av tillgången därefter har skett
till en köpare utanför koncernen eller förbmkning av tillgängen eller
nedsättning av dess värde har ägt mm hos det förelag inom koncernen som har
förvärvat tillgången.
Om det med hänsyn till koncernens sammansättning eller
andra särskilda skäl är förenat med synnerliga svårigheter att vid koncernredovisningen
i visst hänseende till-lämpa tredje eller fjärde slycket, får de undantag göras
som förhållandena kräver. För sådana undantag skall lämnas en motiverad redogörelse
i moderföreningens förvaltningsberättelse,
I förvaltningsberättelsen för en moderförening skall
vidare lämnas sådana upplysningar om koncernen som avses i 43 § andra stycket
första meningen och tredje stycket. Redogörelse skall lämnas om vilka meloder
och värderingsprinciper som har använls vid uppgörande av koncernredovisningen.
Därjämte skall uppges det belopp, som av det fria egna kapitalet i koncernen enligt
årsredovisningarna för företag inom denna skall överföras till bundet eget
kapital.
Ett dotterföretag skall i förvaltningsberättelsen eller,
om företaget inte är skyldigt att upprätta förvaltningsberättelse, i en bilaga
till sin balansräkning ange namnet på moderföreningen och i förekommande fall
dennas moderförening. Moderföreningen och dotterföretaget skall vidare ange
hur stor andel av årets inköp och försäljningar som avser
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80:144
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
annat förelag inom samma koncern.
Uppgifler om koncemens lagerreserv skall tas in i
koncernredovisningen, om koncernen är av sådan storlek som avses i 46§ 4 mom.
tredje stycket. I sådana fall skall till koncernredovisningen fogas en finansieringsanalys
för koncernen.
Delärsrapport 44 §
För förening som avses i 46*! 4 mom. första stycket och
för moderförening i koncern som avses i 46 § 4 mom. tredje stycket skall minst
en gäng under varje räkenskapsår som omfattar mer än lio månader avges en
särskild redovisning (delärsrapport). Rapporterna skall avse föreningens
verksamhet från räkenskapsårets början, Minsl en rapport skall omfatta en
period av minsl hälften och högst två tredjedelar av räkenskapsåret.
Delårsrapporterna avges av styrelsen eller av den
slyrelseledamol som styrelsen bestämmer. Rapporterna skall hos föreningen
hållas tillgängliga för envar och genast sändas till den medlem som begär det.
Delårsrapporter som avses i första slycket tredje meningen skall senast tvä
månader efter rapportperiodens utgång sändas in till länsstyrelsen.
44a§ I delårsrapporter skall översiktligt redogöras för
verksamheten och resultatutvecklingen i denna samt för investeringar och förändringar
i likviditet och finansiering sedan föregående räkenskapsårs utgång. Vidare
skall lämnas beloppsuppgifter om omsättningen och resultatet före
bokslulsdisposilioner och skatt under rapportperioden. Om särskilda skäl
föreligger, får en ungefärlig beloppsuppgift beträffande resultatet
lämnas. Bestäm-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1979/80:144
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
12
opaginerad Kontrollera mot PDF
melserna i 40 § första slyckel och 43 § andra slycket
första meningen gäller i tillämpliga delar i fråga om delårsrapport.
Om en koncern är av sådan storlek som anges i 46 § 4 mom.
tredje stycket, skall moderföreningen i delärsrapporterna, utöver uppgifter för
moderföreningen, lämna uppgifter för koncernen motsvarande vad som sägs i
försia stycket. Uppgifter om omsättning och resultat skall avse beloppen efter
avdrag för inlerna poster inom koncemen och med hänsyn tagen till
inlernvinsieliminering.
Om särskilda hinder inte möter, skall i anslulning lill
uppgifter enligt första och andra styckena även lämnas motsvarande uppgifter
för samma rapportperiod under det föregående räkenskapsåret.
Begrepp och termer skall i möjlig mån överensstämma med
dem som har använts i den senast framlagda årsredovisningen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
45 §
Styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper
skola granskas av en dier fiera revisorer. Revisor utses å föreningsstämma,
såframt ej enligt stadgarna revisor skall tillsättas i annan ordning.
Revisorer skola utses för tid intill dess stämma som i
57 § 1 mom. sägs hållits och må icke ulses för längre tid än till och med den
stämma som skall äga rum under andra räkenskapsåret efler det de utsetts.
Revisor må, ändå att den tid för vilken han blivit utsedd ej gått till ända,
skiljas frän uppdraget genom beslut av den som utsett honom. Om revisor, som
är vald å föreningsstämma, entledigas eller eljest avgår eller avlider
eller hinder, som i 46 § I mom. avses, alt vara revisor för honom uppkommer
och
En eller fiera revisorer utses på föreningsstämma, om ej
revisor enligt stadgarna skall tillsättas i annan ordning. Tillika kan en
eller flera revisorssuppleanter utses. Bestämmelserna i denna lag om revisorer
gäller i tillämpliga delar om suppleanter.
Revisorer skall utses för tiden tdl dess stämma som avses
i 57 § 1 mom. har hållits. De får inte utses för längre tid än lill och med den
stämma som skall äga mm under andra räkenskapsåret efter det de utsetts. Åven
om den tid för vilken en revisor har blivit utsedd inle har gått till ända, får
revisorn skiljas från uppdraget genom beslut av den som utsett honom. Om en
revisor som är vald på föreningsstämma entledigas eller eljest avgår eller avlider
eller det uppkommer hinder för honom enligt 46 § 1 eller 4
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80:144
Nuvarande lydelse
suppleant ej finnes, åligger det styrelsen alt
ofördröjligen föranslalla om val av ny revisor.
Den som utsetts till revisor skall därom ofördröjligen
underrättas, om han valts å föreningsstämma, genom styrelsens försorg och
eljest av den som tillsalt honom.
Föreslagen lydelse
mom. att vara revisor och det ej finns någon suppleant,
åligger det styrelsen att ofördröjligen föranstalta om val av ny revisor.
Den som har utsetts till revisor skall ofördröjligen
underrättas om det. Har han valls på föreningsstämma, sker underrättelse genom
styrelsens försorg och eljest av den som tillsatt honom.
opaginerad Kontrollera mot PDF
/ mom.
Revisor skall vara myndig och, där ej för särskilt fall regeringen eller
myndighet regeringen förordnar annat tillåter, här i rikel bosatl svensk
medborgare. Revisor skall hava den erfarenhet beträffande bokföring och insikt
i ekonomiska förhållanden, som med hänsyn till föreningens verksamhet erfordras
för uppdraget.
I mom. Revisorer skall vara svenska medborgare och bosatta
i Sverige, om inle regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
tillåter annat för särskdl fall. Den som är omyndig eller i konkurs kan inte
vara revisor. Revisorer skall ha den Insikt i och erfarenhet av redovisning
och ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av föreningens
verksamhet fordras för fullgörande av uppdraget.
Till revisorer kan även ulses auktoriserade eller
godkända revisionsbolag. Vid tillämpning av bestämmelserna om revision
likställs auktoriserade revisionsbolag med auktoriserade revisorer och godkända
revisionsbolag med godkända revisorer. Ett bolag som ulses till revisor skall
lill föreningens Slyrelse anmäla vem som är huvudansvarig för revisionen. I
ett auktoriserat revisionsbolag skall den huvudansvarige vara auktoriserad
revisor och i ett godkänt revisionsbolag skall han vara auktoriserad eller
godkänd revisor. Bestämmelserna i tredje och fiärde styckena samt 53 §
tillämpas på den huvudansvarige. Om ell revisionsbolag har Ulsetls till
revisor, skall ersättningsskyldighet som kan uppkomma vid fullgörande av revisionsuppdraget
åligga revisionsbolaget och den huvudansvarige.
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Senaste lydelse 1975:420.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80: 144
Nuvarande lydelse
Ej må den vara revisor, som är befattningshavare hos
föreningen eller under det sistförfiutna året handhaft bokföring eller
medelsförvaltning för föreningen eller som intager en underordnad eller beroende
ställning till styrelseledamot eller till befattningshavare hos föreningen, åt
vilken uppdragits atl ombesörja bokföringen eller me-delsför\'altningen eller
kontrollen däröver, ej heller styrelseledamots eller sådan befattningshavares
make eller den, som med honom är i rätt upp- eller nedstigande skyld-skap eller
svågerlag eller är hans syskon eller med honom är i det svågerlag, att den ene
är gift med den andres syskon.
2 mom. Finnes hos sammanslutning med ändamål att handhava
gemensamma uppgifter för föreningar särskilt revisionsorgan inrättar må
sammanslutningen eller, där revisionsorganet utgör juridisk person, denna
kunna utses till revisor. Till revisionens förrättande skall sålunda tillsatt
revisor ulse för uppdraget lämpad person, och gälle i fräga om honom i
tillämpliga delar vad i denna lag stadgas om revisor. Ersättningsskyldighet,
som kan uppkomma för den som förrättat revisionen, skall åvila Jämväl den som
utsett honom.
14
Föreslagen lydelse
Den kan inte vara revisor som
1. är ledamot av styrelsen i för
eningen eller dess dotterföretag el
ler biträder vid föreningens bokfö
ring eller medelsförvaltning eller
föreningens kontroll däröver,
2. är anställd hos eller eljest in
tar en underordnad eller beroende
ställning till föreningen eller någon
som avses under 1 eller är verksam
i samma företag som den som
yrkesmässigt biträder föreningen
vid grundbokföringen eller medels
förvaltningen eller föreningens
kontroll däröver,
3.
är gift
med eller sammanlever under äktenskapsliknande förhållanden med eller är
syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till person som avses
under I eller är besvågrad med sådan person i rätt upp- eller nedstigande led
eller så att den ene är gift med den andres syskon, eller
4.
utöver
vad som normalt sammanhänger med medlemskap i föreningen. Slår i låneskuld
till föreningen eller annat företag i samma koncern eller har förpliktelser
för vilka föreningen eller sådant företag har ställt säkerhet.
1
ett
dotterföretag kan den inte vara revisor som enligt tredje stycket inte är
behörig att vara revisor i moderföreningen.
2
mom. Om del hos
en sammanslulning med ändamål att ha hand om gemensamma uppgifter för föreningar/inn
ett särskilt revisionsorgan,/år sammanslutningen eller, om revisionsorganet
utgör juridisk person, denna utses till revisor. Den som sålunda har tillsatts
som revisor skall ulse en för uppdragel lämpad person att förrätta revisionen.
I fråga om honom gäller i tillämpliga delar vad som i denna lag sägs om
revisor. Om en sammanslutning eller ett revisionsorgan har utsetts till
revisor, skall ersättningsskyldighet som kan
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80:144
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
15
opaginerad Kontrollera mot PDF
uppkomma för den som har förrättat revisionen åvila också
den som har utsett honom.
Föreligger fall som avses i 4 mom. första eller tredje
stycket, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, om
särskilda skäl föreligger, medge att en sammanslutning eller ett revisionsorgan
utses till revisor trots att revisionen därmed inte kommer att förrättas av
någon auktoriserad revisor.
3
mom.
Till revisor i ett dotterföretag bör utses minst en av moderföreningens
revisorer, om det kan ske.
4
mom.
Minst en revisor skall vara auktoriserad, om
1. tillgångarnas nettovärde enligt
fastställda balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger ett
gränsbelopp som motsvarar 1 000 gånger det enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring bestämda basbeloppet för den sista månaden av respektive räkenskapsår,
eller
2.
antalet
anställda hos föreningen under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren i
medeltal har överstigit 200.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
kan i fråga om förening som avses i första stycket förordna att en viss godkänd
revisor får utses i stället för en auktoriserad revisor. Sådana beslut är
giltiga i högst fem år.
Första och andra styckena gäller även för en moderförening
i en koncern, om nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt fastställda
koncernbalansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger del
gränsbelopp som anges i första stycket eller om antalet anställda vid
koncernföretagen under nämnda tid i medeltal har överstigit 200.
I andra föreningar än som avses i
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80:144
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
första och tredje styckena skall en auktoriserad revisor
eller en godkänd revisor utses, om minst en tiondel av samtliga
röstberättigade begär det vid en föreningsstämma.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Hava revisorer ej utsetts lill föreskrivet anlal eller
hava revisorer utsetts utan iakttagande av bestämmelserna i 46 § I mom.,
åligger del styrelsen och styrelseledamot att ofördröjligen anmäla förhållandet
för länsstyrelsen. Anmälan må göras även av föreningsmedlem, röstberättigad,
som ej är medlem, eller borgenär.
På anmälan varom i första stycket sägs skall
länsstyrelsen, i fall då revisorer icke utsetts till föreskrivet anlal,
förordna revisorer. Är revisor omyndig eller har någon, som ej är här i riket bosatt
svensk medborgare, utan vederbörligt tillstånd utsetts till revisor eller har
någon utsetts till revisor i strid mot vad i 46 § 1 mom, andra stycket stadgas,
skall på anmälan därom länsstyrelsen förklara honom entledigad och förordna
revisor i hans ställe. Förordnande av revisor skall avse tid till dess annan
revisor blivit i föreskriven ordning utsedd.
Revisor, som utses enligt denna paragraf, vare berättigad
atl av föreningen erhålla skäligt arvode.
Har revisorer ej utsetts till föreskrivet antal eller har
revisorer utsetts utan iakttagande av bestämmelserna i 46 § 1 eller 4 mom.,
åligger det styrelsen och styrelseledamot att ofördröjligen anmäla förhållandet
för länsstyrelsen. Anmälan får göras även av föreningsmedlem, av
röstberättigad, som ej är medlem, eller av borgenär.
Har anmälan gjorts enligt första stycket, skall
länsstyrelsen, i fall då revisorer inte har utsetts till föreskrivet antal,
förordna revisorer. Är revisor omyndig eller har någon, som ej är här i riket
bosatt svensk medborgare, utan vederbörligt tillstånd utsetts till revisor
eller har någon utsetts till revisor i slrid mot 46 § 1 mom. tredje eller
fiärde stycket eller 4 mom., skall på anmälan därom länsstyrelsen förklara
honom entledigad och förordna en ny revisor i hans slälle. Förordnande av
revisor skall avse tiden till dess en annan revisor har blivit ulsedd i
föreskriven ordning. Har föreningsstämman underlåtit att på begäran enligt 46
§ 4 mom. JJärde stycket utse en auktoriserad eller godkänd revisor och gör
röstberättigad inom en månad från stämman framställning till länsstyrelsen,
skall denna förordna sådan revisor.
Revisorer som ulses enligt denna paragraf har rätl till
skäligt arvode av föreningen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
" Senasle lydelse 1971:603.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Om det
revisor åvilande granskningsarbetet är av större omfallning, vare han
berättigad alt därtill anlita hos honom för biträde i revisionsverksamhet
anställd, lämplig person såsom medhjälpare efter vad med hänsyn till arbetets
art får anses tillbörligt.
Revisor må med styrelsens samtycke även eljest anlita
medhjälpare vid granskningen av styrelsens Jörvaltning och föreningens räkenskaper,
såframt det för visst fall finnes erforderligt med hänsyn till omfaltningen av
föreningens verksamhet och andra på revisionsuppdragets fullgörande
inverkande omständigheter.
Lämnas ej samtycke, varom i andra stycket sägs, inom två
veckor efter det revisor hos styrelsen begärt att få anlita medhjälpare, äger
revisor hänskjuta frågan till länsstyrelsens avgörande.
En
revisor Jår vid revisionen inte anlita någon som inle enligi 46 § 1 mom. tredje
eller JJärde stycket är behörig all vara revisor. Har föreningen eller
moderföreningen en anställd i sin tjänsl med uppgift att uteslutande eller
huvudsakligen ha hand om föreningens interna revision , får dock en sådan
anställd anlilas vid revisionen i den ulslräckning det är förenligt med god
revisionssed.
Revisorn
ansvarar för skada som uppsålligen eller av vårdslöshet vållas Jöreningen av
hans medhjälpare.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Det
åligger revisorerna att vidtaga de åtgärder som äro erforderliga för ett
behörigt fullgörande av revisionsuppdraget. Särskilt åligger det revisorerna
att
granska föreningens böcker och andra räkenskaper,
att verkställa
inventering eller kontrollera verkställd inventering av föreningens kassa och
övriga tillgångar,
att
tillse huruvida föreningens bokföring och medelsförvaltning så ock kontrollen
därav äro lillfredsställande.
En
revisor skall i den omfattning som följer av god revisionssed granska
Jöreningens årsredovisning Jämle räkenskaperna samt styrelsens förvaltning.
År föreningen moderförening, skall revisorn även granska koncernredovisningen
och koncernföretagens inbördes förhållanden i övrigt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Senaste lydelse 1971:603.
2 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 144
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1979/80: 144
Nuvarande lydelse
att taga del av prolokoll från föreningsstämmor och andra
sammanträden, samt
att, sedan de årliga redovisningshandlingarna avgivts,
tillse att föreningens tillgångar icke upptagils för högl och skulderna icke
för lågl samt i övrigl granska nämnda redovisningshandlingar.
Revisorerna hava atl ställa sig till efterrättelse de
särskilda föreskrifter, som meddelas av föreningsstämman och ej innefatta inskränkning
i deras i lag stadgade skyldigheter eller eljest strida mot lag eller
JÖrfattning eller mot sladgarna.
Styrelsen skall giva revisor lillgång till föreningens
böcker, räkenskaper och andra handlingar samt i övrigt det biträde, som av
honom påkallas för uppdraget. Av revisor begärd upplysning angående förvaltningen
må ej av styrelsen vågras.
Föreslagen lydelse
Revisorn skall .följa de särskilda föreskrifter som
meddelas av föreningsstämman, om de inte strider mol lag, stadgarna eller god
revisionssed.
Styrelsen skall bereda revisorn lillfälle att verkställa
granskningen i den omfattning revisorn finner behövligt samt lämna de
upplysningar och det biträde som han begär. Samma skyldighet åligger styrelsen
och revisorn i en dotterförening gentemot revisorn i en moderförening.
Sedan revisorn slutfört granskningen, skall han teckna en
hänvisning till revisionsberättelsen på årsredovisningen och i en moderförening
på koncernredovisningen. Finner revisorn att balansräkningen eller
resultaträkningen inte bör fastställas, skall han anteckna även detta. I en
moderförening gäller detsamma i fråga om koncernbalansräkningen och
koncernresultaträkningen.
Erinringar som revisorn framställer till styrelsen skall
han anteckna i protokoll eller någon annan handling. Handlingen skall
överlämnas till styrelsen och bevaras av denna på ett betryggande sätt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Revisorerna
skola för varje räkenskapsår avgiva en av dem undertecknad
revisionsberättelse, som skall överlämnas lill styrelsen
Revisorerna
skall för varje räkenskapsår avge en av dem undertecknad revisionsberättelse,
som skall överlämnas till styrelsen minst två
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1979/80: 144
Nuvarande lydelse
minsl två veckor före den i 57 § I mom. omförmälda
föreningsstämman. Revisorerna skola ock inom samma tid till slyrelsen
ålerslälla de till dem överlämnade redovisningshandlingarna.
Revisionsberättelsen skall innehålla redogörelse för
residtatet av revisorernas granskning samt uttalande, huruvida anledning till
anmärkning i avseende å de till revisorerna överlämnade redovisningshandlingarna,
föreningens bokföring eller inventeringen av dess tillgångar eller eljest
beträffande förvaltningen av föreningens angelägenheter föreligger eller
icke. Föreligger anledning till anmärkning, skall denna angivas i revisionsberättelsen.
Revisorerna äga ock i berättelsen meddela erinringar, som de anse böra komma
till medlemmarnas kännedom.
Revisionsberättelse skall innehålla särskilt uttalande
angående fastställelse av balansräkningen:
angående ansvarsfrihet för styrelseledamöterna; samt
angående
styrelsens förslag i anledning av föreningens vinsl eller förlust enligt
balansräkningen, därvid skall angivas huruvida förslaget omfattar stadgad
avsätining till reservfonden .
Revisor, som hyser från de i revisionsberättelsen gjorda
uttalandena skiljaktig mening eller eljest finner särskilt ullalande påkallar
äger till revisionsberättelsen foga yttrande därom, såframt han ej avgiver
särskild revisionsberättelse.
Föreslagen lydelse
veckor före den i 57 § 1 mom. angivna föreningsslämman.
Revisorerna skall också inom samma tid lill styrelsen ålerslälla de redovisningshandlingar
som har överlämnats lill dem.
Revisionsberättelsen skall innehålla etl uttalande,
huruvida årsredovisningen har uppgjorts enligt denna lag. Innehåller inte
årsredovisningen sådana upplysningar som skall lämnas enligt denna lag, skall
revisorn ange della och lämna behövliga upplysningar i sin berättelse, om det
kan ske.
Har
revisorn vid sin granskning funnil alt någon åtgärd eller försummelse, som kan
föranleda ersättningsskyldighet, ligger en styrelseledamot till last eller
atl en styrelseledamot på annat sätt har handlat i strid mot denna lag eller
stadgarna, skall det anmärkas i berättelsen. Revisionsberättelsen skall även
innehålla etl uttalande i fråga om ansvarsfrihet Jör styrelseledamöterna.
Revisorn kan i övrigl i berättelsen meddela upplysningar, som han önskar
bt-inga till medlemmarnas kännedom.
Revisionsberättelsen
skall innehålla särskilda uttalanden om Jäst-ställande av balunsräkningen och
resultaträkningen saml om del i förvaltningsberättelsen framställda förslaget
till dispositioner beträjjånde Jöreningens vinsl eller förlust.
I en moderförening skall revisorn avge en särskild
revisionsberättelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80:144
Nuvarande Ivdelse
Föreslagen lydelse
20
opaginerad Kontrollera mot PDF
beträffande koncernen. Härvid skall förstaJJärde slyckena
tillämpas.
57 §
opaginerad Kontrollera mot PDF
/ mom. Inom sex månader eller den kortare tid, som kan
vara bestämd i stadgarna, efler ulgången av varje räkenskapsår skall hållas
ordinarie föreningsstämma, å vilken styrelsen har att framlägga redovisningshandlingarna
och revisionsberättelsen Jör det sistförfiutna räkenskapsåret. De handlingar,
som sålunda skola framläggas, skola under minst en vecka närmast före stämman
hållas hos föreningen tillgängliga för medlemmarna,
Å denna föreningsstämma skola till avgörande företagas
frågoma om fastställelse av balansräkningen med de ändringar eller tillägg, som
må finnas erforderliga, saml om beviljande av ansvarsfrihet äl styrelseledamöterna
för den tid redovisningen omfattar. Stämman skall ock fatta beslut i anledning
av föreningens vinsl eller föriusl enligt den fastställda balansräkningen.
Med beslut i nämnda frågor må anstå till fortsatt stämma å
viss dag minst en och högst två månader därefter.
2 mom. Slyrelsen vare pliktig atl å den föreningsstämma
varom i I mom. förmäles, i den mån det av medlem äskas och kan ske utan förfång
för Jöreningen, meddela till huds stående närmare upplysningar angående förhållanden,
som kunna inverka på bedömandet av värdet av föreningens tillgångar, av dess
ställning I övrigt och av resultatet av dess verksamhet samt av styrelsens
förvaltning av föreningens angelägenheler.
Det åligger styrelsen att Jämväl eljest å föreningsstämma
giva med-
l mom. Inom sex månader eller den kortare tid, som kan
vara bestämd i sladgarna, efter utgången av varje räkenskapsår skall hållas
ordinarie föreningsstämma, där slyrelsen skall lägga fram årsredovisningen och
revisionsberättelsen samt. moderförening. koncernredovisningen och
koncernrevisionsberättelsen. Handlingarna skall under minst en vecka närmast
före stämman hållas hos föreningen tillgängliga för medlemmarna.
På denna föreningsstämma skall till avgörande företas
frågorna om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, I
moderförening, koncernresulialräkningen och koncernbalansräkningen med de
ändringar eller tilllägg, som kan behövas, samt om beviljande av ansvarsfrihet
åt styrelseledamöterna för den tid redovisningen omfattar. Stämman skall
också besluta i anledning av föreningens vinsl eller förlust enligt den
fastställda balansräkningen.
Beslut i nämnda frågor får skjutas upp till en fortsatll
stämma som skall hållas minst en och högst tvä månader därefter.
2 mom.
Styrelsen skall, om någon medlem begär del och styrelsen finner atl det kan
ske utan väsentligt förfång för föreningen, på föreningsstämma lämna
upplysningar angående förhållanden som kan inverka på bedömandet av föreningens
årsredovisning och dess ställning i övrigt eller av ärende på stämman. Ingår
Jöreningen i en koncern, avser upplysningsplikten även föreningens
jörhållande lill annat koncernföretag och. om Jöreningen är
moderförening, koncernredovisning samt sådana för-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80: 144
Nuvarande lydelse
lem upplysning efler vad nu är sagt i avseende å ärende,
som skall förekomma å stämman.
21
Föreslagen lydelse
hållanden beträjjånde dotterföretagen som avses i första
meningen.
Kan en
begärd upplysning lämnas endasl med stöd av uppgifter som inte är tillgängliga
på stämman, skall upplysningen inom två veckor därefler hållas hos föreningen
skriftligen tillgänglig Jör medlemmarna samt översändas till varje medlem som
har begärt upplysningen.
Finner styrelsen atl en begärd upplysning inte kan lämnas
till medlemmarna utan väsentligt förfång Jör Jöreningen, skall upplysningen i
stället på medlemmens begäran lämnas till föreningens revisorer inom två
veckor därefler. Revisorerna skall inom en månad efler stämman till styrelsen
avge skriftligt yttrande, huruvida den begärda upplysningen lämnats till dem
samt huruvida upplysningen enligt deras mening bort föranleda ändring i
revisionsberättelsen eller, beträffande moderförening, koncernrevisionsberättelsen
eller i övrigt ger anledning till erinran. Om så är fallet, skall ändringen
eller erinringen anges i yttrandet. Styrelsen skall hålla revisorernas yttrande
tillgängligt för medlemmarna hos föreningen samt översända det i avskrift till
varje medlem som har begärt upplysningen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Då föreningen trätt i likvidation, åligger det styrelsen
att ofördröjligen avgiva redovisning för sin förvaltning av föreningens
angelägenheter under tid, för vilken redovisningshandlingar ej förut
framlagts å föreningsstämma.
Redovisningshandlingarna skola av likvidatorerna
ofördröjligen i huvudskrift eller avskrift överlämnas till revisorerna, som
hava att inom en månad avgiva revisionsberättelse och återställa handlingarna.
Redovisningshandlingarna och re-
Då föreningen har trätt i likvidation, skall slyrelsen
ofördröjligen avge redovisning för sin förvaltning av föreningens
angelägenheter under den tid för vilken redovisningshandlingar inte tidigare
har lagts fram på föreningsstämma.
Likvidatorerna skall ofördröjligen överlämna
redovisningshandlingarna i huvudskrifl eller avskrift till revisorerna, som
inom en månad skall avge revisionsberättelse och återställa handlingarna.
Likvidatorerna skall så snart det kan ske
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1979/80: 144
Nuvarande lydelse
visionsberättelsen skola av likvidatorerna så snart ske
kan framläggas å föreningsstämma; och skall å stämman till behandling
företagas frågan om beviljande av ansvarsfrihet ål styrelsens ledamöier för
den tid redovisningen omfattar.
I fråga om styrelsens redovisning, om revisorernas
granskning och revisionsberättelsen, om handlingars framläggande och tillhandahållande,
om behandlingen av frågan om ansvarsfrihet samt om anställande av talan mot
styrelseledamot skall i tillämpliga delar gälla vad i 3S-44 och 49-51 §§, 57 §
1 mom. samt 6366 §§ är stadgat.
22
F(>reslagen lydelse
lägga fram redovisningshandlingarna och
revisionsberättelsen på föreningsstämma. På stämman skall behandlas frågan om
beviljande av ansvarsfrihet ät styrelsens ledamöter för den tid redovisningen
omfattar.
I fråga om styrelsens redovisning, om revisorernas
granskning och revisionsberättelsen, om handlingars framläggande och tillhandahållande,
om behandlingen av frågan om ansvarsfrihet samt om anställande av talan mot
styrelseledamot gäller i tillämpliga delar 3S-43 och 49-51 §§, 57 § 1 mom.
samt 63-66 §§.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Mot beslut i tillståndsärende, vara 22, 29, 46 eller 76 §
äger tilllämpning, föres talan hos regeringen genom besvär.
Den som
icke åtnöjes med länsstyrelses beslut, varigenom ansökan om eller anmälan för
registrering avskrivits eller registrering vägrats, må sist inom två månader
från beslutets dag föra talan däremot hos kammarrätten genom besvär. I samma
ordning föres talan mot beslut enligt 74 § och mot beslut om sådan förklaring
som avses i 103 § 2 mom.
Talan mot annal beslul av länsstyrelse enligt denna lag
föres hos kammarrätten genom besvär.
Myndighets
beslut I tillståndsärenden enligt 22, 29, 40, 42, 46 eller 76 § överklagas hos
regeringen genom besvär.
Länsstyrelsens beslut, varigenom ansökan om eller anmälan
för registrering avskrivits eller registrering vägrats, överklagas hos kammarrätten
genom besvär inom två månader från beslutets dag. I samma ordning överklagas
beslul enligt 74 § och beslut om sådan förklaring som avses i 103 § 2 mom.
Länsstyrelsens beslut enhgt denna lag överklagas i övriga
fall hos kammarrällen genom besvär.
opaginerad Kontrollera mot PDF
110 §"
Med dagsböter straffes Till böter döms
1. styrelseledamot, likvidator eller annan, där han
uppsålligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande
uppgift i anmälan eller ansökan till länsstyrelsen eller i handling som fogas
därvid eller i uppgift varom förmäles i 10 §, så ock styrelseledamot eller
likvidator, där han uppsålligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriklig
eller vilseledande uppgift i handling, som hålles tillgänglig för medlemmar
eller röstberättigade eller framlägges å föreningsstämma;
" Senaste lydelse 1975:420. ' Senaste lydelse 1974;
163.
Prop.
1979/80:144 23
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2, styrelseledamot, där han vid 2. slyrelseledamol, där han vid
upprättande av balansräkning, upprättande av balansräkning, re-
vinsl- och förlusträkning eller för- sultairäkning eller förvallningsbe-
valtningsberältelse, som avses i 38 rättelse, som avses i 38 eller 81 §,
eller 81 §, uppsålligen eller av uppsålligen eller av vårdslöshet för-
vårdslöshet förfar i strid mot be- far i strid mot bestämmelserna i
stämmelserna i 40 §, 41 §2,3 och 4 38-43 §§:
mom., 42 § första stycket eller43 §;
3,
likvidalor, där
han vid upprättande av balansräkning, likvidationsräkning eller
förvaltningsberättelse, varom stadgas i 83, 86 eller 89 §, uppsålligen eller av
vårdslöshet förfar i strid mot bestämmelser som avses i sagda lagmm;
4,
revisor eller
likvidationsrevisor, där han i revisionsberättelse eller annan handling, som
framlägges på föreningsstämma eller annorledes hålles lillgänglig för medlemmar
eller röstberättigade, uppsålligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig
eller vilseledande uppgifl rörande föreningens angelägenheter eller
uppsålligen eller av grov vårdslöshet underlåter att göra anmärkning
beträffande förvaltningen, ändå att anledning därtill föreligger;
5,
styrelseledamot
eller likvidator, där han uppsålligen eller av vårdslöshet i strid mot
bestämmelserna i 18 § låter verkställa utdelning eller utbetalning till medlem
eller annan;
6,
revisor,
likvidationsrevisor eller revisors eller likvidalionsrevisors medhjälpare som,
oaktat han insett eller bort inse atl skada därav kunnat följa, yppar något av
vad vid verkställd granskning kommer till hans kännedom, utan att det med
nödvändighet erfordras för fullgörande av hans uppdrag;
7,
den som bryter
mot vad i 7 § fjärde stycket är stadgat,
111 §*
Med dagsböter straffes ock Till böter döms också
1, styrelseledamot
eller likvida- 1, slyrelseledamol eller likvida
tor, där han underlåter att iakttaga lor, där han underiåler atl iakttaga
föreskrift som är meddelad i 10 § föreskrift som är meddelad i 10 §
första eller andra stycket, 44 §, 50 § första eller andra stycket, 38 § sjäi-
sista slycket, 80 § sisla stycket, te stycket, 50 § tredje stycket, 80 §
jämfört med 50 § sista stycket, eller sista stycket, jämfört med 50 §
81 § sista stycket jämfört med 50 § tredje stycket, eller 81 § sista
sisla stycket; stycket jämfört med 50 § tredje
stycket;
2,
styrelseledamot
eller likvidator, där han underiåler att iakttaga föreskrifl som beträffande
anmälan för regisirering är meddelad i 37, 68, 79, 90 eller 92 §;
3,
styrelseledamot
eller likvida- 3, styrelseledamot eller likvidator,
där han underlåter att till revi- tor,
där han underiåler att till revisorer eller likvidationsrevisorer av- sorer eller likvidationsrevisorer avlämna
handlingar enligt vad som lämna
handlingar enligt vad som
* Senaste lydelse 1971:482.
Prop.
1979/80: 144 24
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
stadgas i 38 § andra stycket, 81 § stadgas i 38 § femte stycket, 81 §
andra
stycket, 83 § sisla slycket, andra
stycket, 83 § sista stycket,
86 § sista
stycket eller 89 § första 86 § sista stycket eller 89 §
första
stycket; stycket;
4.
styrelseledamot
eller likvidator, som försummar alt fullgöra vad i 55 § sista stycket, 84 §
sista stycket, jämfört med 55 § sista stycket, eller 86 § andra stycket sista
punkten finnes stadgat eller som underlåter att iakttaga föreskrifl, som med
avseende å framläggande av handlingar ä föreningsstämma eller tillhandahållande
av handlingar viss tid före stämma är meddelad i 57 § 1 mom., 81 § andra eller
sista slycket, 87 § andra slycket eller 89 § andra stycket;
5.
revisor, vilken
underlåter att iakttaga föreskrift som meddelals i 51 § första stycket eller 81
§ andra stycket, så ock likvidationsrevisor, som försummar att fullgöra vad i
87 § första stycket första punkten eller 89 § första stycket fjärde punkten finnes
stadgat.
Den som har underlåtit att fullgöra skyldighet, som
omfattas av vilesföreläggande enligt denna lag, får inte dömas till straff för
underlåtenheten.
117 a §'
Länsstyrelsen kan vid vite före- Länsstyrelsen kan vid vite före-
lägga styrelseledamot att fullgöra lägga styrelseledamot
alt fullgöra
skyldighet enligt 44 a § att till läns- skyldighet enligt 38 § sjätte stycket,
styrelsen insända årsredovisning 43 a § andra stycket eller 44 § and-
eller delårsrapport. Försuttet vite ra stycket att till länsstyrelsen in-
utdömes av länsstyrelsen. sända behörig redovisningshand-
ling, revisionsberättelse eller delårsrapport. Försuttet
vite utdöms av länsstyrelsen.
Länsstyrelsen kan även vid vite förelägga likvidator att
fullgöra skyldighet enligt 81 § tredje stycket. Jämfört med 38 § sjätte
stycket, atl till länsstyrelsen insända redovisningshandling och
revisionsberättelse. Försuttet vite utdöms av länsstyrelsen.
1. Denna lag träder i krafl den I januari 1981.
2. De nya beslämmelsema i 46 § 1 mom. tredje och fjärde
slyckena och
4 mom. försia och tredje slyckena samt 49 § första stycket tillämpas från
och med första ordinarie föreningsstämma som hälls efter lagens ikraftträ
dande. Till dess tillämpas i stället motsvarande äldre bestämmelser.
Beslut enligt 46 § 2 mom. andra stycket och 4 mom. andra
slycket får meddelas före den 1 januari 1981.
' Paragrafen tillagd genom 1975; 1391.
Prop. 1979/80: 144 25
3. Årsredovisningar och koncernredovisningar skall
efter ulgången av
är 1980 upprättas enligt lagen i dess nya lydelse. För räkenskapsår som har
börjat löpa före denna tidpunkt får sådan redovisning dock upprällas enligt
äldre bestämmelser.
I koncernredovisningar behöver inte tas med sammandrag av
resultaträkningar och balansräkningar för räkenskapsår som har påbörjals före
ulgången av år 1980.
4. Om det i 42 § första stycket 3 angivna
anskaffningsvärdet för en
tillgång som har förvärvals före lagens ikraftlrädande inte kan utrönas med
hjälp av föreningens bevarade räkenskaper, skall som anskaffningsvärde
redovisas, beiräffande byggnad det vid 1965 års allmänna fastighetstaxe
ring åsatta taxeringsvärdet (byggnadsvärdet) ökal med förbättringskost
nader efter utgången av år 1964, samt beträffande annan lillgång del belopp
vartill anskaffningsvärdet skäligen kan uppskattas.
1 en not till balansräkningen skall anges om
anskaffningsvärdet har uppskattats enligt första stycket.
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1956:216) om
jordbrukskasserörelsen
Härigenom föreskrivs alt 43-49 och 52 §§, 54 § 1 mom. saml
64, 71,74, 75, 84 och 86 §§ lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen skall ha
nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
43 §
Jämte vad i bokföringslagen fö- I fiåga om styrelsens årsredovis-
reskrives om inventarium, balans- ning gäller 38 § första och tredje
räkning samt vinst- och förlust- femte styckena lagen (1951:308)
räkning skall i fråga om styrelsens om ekonomiska föreningar. Resul-
årsredovisning gälla vad i 38 och taträkning och balansräkning i års-
39 §§ lagen om ekonomiska för- redovisning och i årsbokslut enligt
eningar är stadgat samt i stället för bokföringslagen (1976:125)
skall
bestämmelserna i 4044 §§ sist- upprättas enligt bestämmelserna i
nämnda lag, de föreskrifter som sistnämnda lag samt 44 och 45 §§
meddelas i 4448 §§ nedan. nedan.
44 §'
Kreditkassas t Utgångar må, så
framt ej nedan annorlunda stad
gas, icke upptagas vare sig över
verkliga värdet eller till högre be
lopp än det vartill kostnaderna för
deras anskaffning uppgått.
Andra
tillgångar än sådana, som Räntebärande obligation som
äro avsedda till stadigvarande bruk avses
i 34 § första stycket A 2 eller
för kassan, må såframt upplysning B
I får las upp till ett värde (medel-
om förhållandet lämnas i förvaU- talsvärde)
som grundas på medel-
' Senaste lydelse 1974:927.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80:144
Nuvarande lydelse
ningsberättdsen, upptagas lill högre belopp än som
motsvarar kostnaderna för deras anskaffning, dock ej över verkliga värdet.
Räntebärande obligation som avses i 34 § första stycket A 2 eller B 1 må dock
upptagas till ett värde (medeltalsvärde) som grundas på medelräntan under de
senaste tio åren på obligationer utfärdade av staten. Konungariket Sveriges
sladshypolekskassa och Sveriges allmänna hypoieksbank. Medeltalsvärdet
fäst-ställes av tillsynsmyndigheten.
Hava under räkenskapsåret kost
nader nedlagts för förbättring på
tillgång avsedd till stadigvarande
bruk för kassan eller hava sådana
kostnader balanserats från tidigare
räkenskapsår, må de inräknas i an
skaffningskostnaderna. TUlgång
varom nu sagts må ej eljest uppta
gas till högre belopp än det vartill
den var uppförd i närmast föregå
ende balansräkning. Dock må till
gång, vilken måste anses äga ett
bestående värde väsentligt översti
gande nämnda belopp, upptagas
till högsl detta värde, såframt till
synsmyndigheten medgivii
uppskrivningen. 1 fråga om fast
egendom må ej i något fall upp
skrivning ske över senast fast
ställda taxeringsvärdet.
Osäkra fordringar skola upptagas till det belopp varmed
de beräknas komma att infiyta. Värdelösa fordringar må icke upptagas såsom
tillgång.
Förvaltningskostnader må icke upptagas såsom lillgång.
26
Föreslagen lydelse
räntan under de senaste tio åren på obligationer utfärdade
av staten. Konungariket Sveriges sladshypolekskassa och Sveriges allmänna
hypoieksbank. Medellalsvärdel fastställs av tillsynsmyndigheten.
Anläggningstillgång, som har etl bestående värde som
väsentligl överstiger det belopp vartill den är uppförd i närmast föregående balansräkning,
får tas upp till högst detta värde, om tillsynsmyndigheten har medgivit
uppskrivningen. I fråga om fast egendom/år ej i någol fall uppskrivning ske
över senasl fastställda taxeringsvärdet.
icke
Förvaltningskostnader får tas upp såsom tillgång.
opaginerad Kontrollera mot PDF
45 V
I balansräkningen skola tillgångar och skulder fördelas i
poster på sätt som må anses påkallat med hänsyn tUl verksamhetens art och
allmänna bokföringsgrunder.
Senasle lydelse 1967:543.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1979/80:144
Nuvarande lydelse
Fordran på insats må icke upptagas såsom tillgång.
Redovisningen av inbetalda insatser må ske sålunda alt i balansräkningen hela
insatskapitalet anmärkes med angivande av vad härav icke är guldet samt
skillnaden utföres såsom särskild skuldpost.
Inom linjen skall anmärkas sammanlagda beloppet av kredit
kassans borgens- och övriga ansvarsförbindelser, i den mån de icke upptagits
bland skulderna. Tillika skall inom linjen upptagas av kassan ställda panters
sammanlagda bokförda värde.
Inom linjen skola ock angivas de pensionsåtaganden, som ej
upptagits bland skulderna.
27
Föreslagen lydelse
1 balansräkningen får fordran på insats icke tas upp såsom
tillgång. Redovisningen av fullgjorda insatser/ar ske ,vå att i
balansräkningen anges hela insatskapitalet samt hur mycket härav som Icke
betalats, varefter skillnaden - de betalda insatserna utförs som särskild
post under eget kapital.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vinst-
och förlusträkning skall så uppställas att en tillfredsställande redovisning
erhålles för huru vinsten eller förlusten för räkenskapsåret uppkommit.
Därvid skall iakttagas att intäkter och kostnader fördelas i lämpliga poster.
Förvaltningsberättelsen
skall upprättas med iakttagande av god redovisningssed.
opaginerad Kontrollera mot PDF
I
förvaltningsberättelsen skall, / den mån det finnes kunna ske utan förfång för
kreditkassan, upplysning lämnas om sådana för bedömningen av kassans
ställning och resultatet av dess verksamhet samt styrelsens förvaltning
viktiga förhållanden, vilka ej framgå av balansräkningen eller vinst- och förlusträkningen,
så ock om händelser av väsentlig betydelse för kassan. Jämväl där de inträfiat
efter räkenskapsårets slut.
Där medelantalet i kassans tjänst under räkenskapsåret
anställda överstiger tio, skall i förvaltningsberättelsen uppgivas
medelantalet anställda. För sådant faU skaU ock, i den mån motsvarande
uppgifter ej lämnas i vinst- och förlusträk-
1 förvaltningsberättelsen skall upplysning lämnas dels om
sådana för bedömningen av kassans verksamhetsresultat och städning vikliga
förhållanden, för vilka redovisning ej skaU lämnas i resultaträkning eller
balansräkning, dels om händelser av väsentlig betydelse för kassan, som har
inträffat under räkenskapsåret eller efter dettas slut.
I förvaltningsberättelsen skaU anges medelantalet under
räkenskapsåret anställda personer såväl för kassan i dess helhet som för varje
arbetsställe med mer än tjugo anställda. Vidare skall anges det sammanlagda
beloppet av räken-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80:144
Föreslagen
lydelse
skapsårets löner och ersättningar dels till styrelsen
och andra personer i ledande ställning, dels till övriga befattningshavare
hos kassan.
Nuvarande lydelse
ningen, I särskilda posler upplagas sammanlagda beloppel
av utbetalda löner och ersättningar under räkenskapsåret dels till slyrelsen
och andra personer i ledande ställning, dels ock lill övriga befallningshavare
hos kassan.
Har uppskrivning av tillgång, avsedd till sladigvarande
bruk för kassan, verkställts för räkenskapsåret, skall redogörelse lämnas för
grunden till uppskrivningen, för det belopp varmed uppskrivning skett och för
användningen av beloppet. Att i förvaltningsberättelsen skall lämnas
upplysning, däresl andra tillgångar upptagits till högre belopp än kostnaderna
för deras anskaffning, stadgas i 44 § andra stycket.
Styrelsen skall i förvaltningsberättelsen framställa
förslagom avsättning till reservfond, därest sådan avsättning skall ske, så ock
i övrigt förslag i anledning av kassans vinst eller förlust enligt
balansräkningen.
48 §
opaginerad Kontrollera mot PDF
Styrelsen skall senasl sju månader efter räkenskapsårets
utgång i huvudskrifl eller avskrift hålla redovisningshandlingarna för året
Jämte revisionsberättelsen hos kassan tillgängliga för envar som vill taga
kännedom om desamma. Skulle stämmans beslut i anledning av den framlagda
balansräkningen innebära ändring däri, skall Jämväl protokoll eller annan
handling, som utvisar beslutet, hållas tillgängligt på sätt nyss sagts.
Centralkassas redovisningshandlingar och
revisionsberättelsen skola hållas lillgängliga såväl inom kassans och dess
avdelningskontors som inom anslutna jordbmkskas-sors expeditionslokaler.
Senast
en månad efter det resultaträkningen och balansräkningen blivit fastställda,
skall avskrifter av årsredovisning och revisionsberättelse hållas tillgängliga
hos kassan för alla som är intresserade saml efter särskilt föreläggande av
tillsynsmyndigheten insändas dit. Sådant föreläggande utfärdas när någon
begär det. På avskriften av årsredovisningen skall styrelseledamot eller
verkställande direktör teckna bevis om att resultaträkning och balansräkning
har fastställts med uppgift om fastställdsedagen. Beviset skall även innehålla
uppgift om stämmans beslut beträffande kassans vinst eller förlust.
Centralkassas redovisningshandlingar och
revisionsberättelsen skall hållas tillgängliga såväl inom kassans och dess
avdelningskontors som inom anslutna jordbrukskassors expeditionslokaler.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80:144
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
29
opaginerad Kontrollera mot PDF
I fråga om
revision av styrelsens förvaltning och kreditkassas räkenskaper skall i
tillämpliga delar gälla vad i 45, 46 och 49 §§ lagen om ekonomiska föreningar
är stadgat samt, i stället för bestämmelserna i 47, 48, 50 och 51 §§ nämnda
lag, de föreskrifter som meddelas i 50-54 §§ nedan.
I fräga om
revision av styrelsens förvallning och kredilkassas räkenskaper tillämpas 45
<>, 46 § I och 2 mom. och 49 § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar
samt, i slället för 47, 48, 50 och 51 §§ nämnda lag de föreskrifter som
meddelas i 50-54 §§ nedan.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Det åligger revisorerna vid fullgörandet av silt uppdrag
alt granska kassans böcker och andra räkenskaper:
att
taga del av styrelsens och stämmans protokoll samt av de instruktioner,
anvisningar eller andra föreskrifter rörande kredilgivningen, som utfärdals av
styrelsen eller verkslällande direktören;
att verkställa
inventering eller kontrollera verkställd invenlering av de hos kreditkassan
inneliggande kontanta medlen och övriga tillgångar;
att tillse huruvida kassans organisation av och kontroll
över bokföringen och medelsförvaltningen är tillfredsställande; samt
att, sedan de årliga redovisningshandlingarna avgivits,
granska nämnda handlingar.
Minsl en gång varje halvår skola revisorerna
granska större krediter och andra slörre placeringar av
kassans medel;
granska av styrelsen vidlagna åtgärder i fråga om
förvaltning och avyttring av egendom, som kassan inköpt eller övertagil jämlikt
33 §;
taga del
av de förelägganden och erinringar, som av tillsynsmyndigheten kunna hava
gjorts till kassan; saml
Revisorerna
skall i den omfattning som följer av god revisionssed granska kassans
årsredovisning Jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkslällande
direktörens Jörvaltning.
Minsl en gång varje halvår skaU revisorerna
granska slörre krediler och andra större placeringar av
kassans medel;
granska av styrelsen vidtagna ålgärder i fräga om
förvallning och avyttring av egendom, som kassan inköpt eller övertagit jämlikt
33 §;
1(1 del av de förelägganden och erinringar som
tillsynsmyndigheten kan ha gjort lill kassan; saml
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Senasle lydelse 1968:603.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1979/80:144
Nuvarande lydelse
taga del av rapporter över inspektioner och
undersökningar rörande kassan.
/
övrigt skola revisorerna vidtaga de åtgärder som må vara erforderliga för ett
behörigt fullgörande av revisionsuppdraget.
30
Föreslagen lydelse
ta del av rapporter över inspektioner och undersökningar
rörande kassan.
opaginerad Kontrollera mot PDF
/ mom. Revisorerna skola för varje räkenskapsår avgiva en
av dem undertecknad revisonsberät-telse, som skall överlämnas till styrelsen
minst två veckor före kassans ordinarie stämma. Revisorerna skola ock inom
samma tid till slyrelsen återställa de till dem överlämnade
redovisningshandlingarna.
Revisorerna
i centralkassa skola därvid på balansräkningen samt vinst- och förlusträkningen
hava tecknat påskrift med yttrande, humvida dessa handlingar överensstämma
med kassans av dem granskade böcker eller icke, och skall påskriften i övrigt
beträffande granskningen innefatta hänvisning till revisionsberättelsen.
/ mom.
Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge en av dem undertecknad
revisionsberättelse, som skall överlämnas till styrelsen minst två veckor före
kassans ordinarie stämma. Revisorerna skall också inom samma tid till
slyrelsen återställa de redovisningshandlingar som har överlämnats till dem.
Revisorerna i centralkassa skall därvid på balansräkningen
samt resultaträkningen göra en påskrift med yttrande, huruvida dessa
handlingar överensstämmer med kassans av dem granskade böcker eller icke.
Påskriften skall i övrigt beträffande granskningen innefalla hänvisning lill
revisionsberättelsen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
I
inventarium och balansräkning för kreditkassa i likvidation skola upptagas
kassans tillgångar och skulder, tillgångarna till verkliga värdel.
Insatskapitalet skall i balansräkningen upptagas inom linjen. I övrigt skall
beträffande inventarium och balansräkning för kreditkassa i likvidation gälla
vad i 7 och 8 §§ bokföringslagen är stadgat.
I
balansräkning
för kreditkassa i likvidalion skall tas upp kassans tillgångar och skulder,
liligångarna lill verkliga värdet. Insatskapitalet skall i balansräkningen tas
upp inom linjen. I övrigt gäller beträffande balansräkning för kreditkassa i
likvidalion bestämmelserna i bokföringslagen (1976:125).
opaginerad Kontrollera mot PDF
På anmälan
varom sägs i 51 § skall tillsynsmyndigheten, i fall dä revisorer icke utsetts
till föreskrivet antal, förordna revisor eller revisorer. Är revisor omyndig
eller har någon, som ej är här i riket bosatt svensk medborgare, utan vederbör-
Har
anmälan gjorts enligt 51 § skall tillsynsmyndigheten, i fall då revisorer icke
utsetts till föreskrivet antal, förordna revisor eller revisorer. Är en
revisor omyndig eller har någon, som ej är här i riket bosalt svensk
medborgare, utan ve-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80:144
Nuvarande lydelse
ligt tillstånd utsetts till revisor eller har någon
utsetts till revisor i strid med vad i 46 § 1 mom. andra slycket lagen om
ekonomiska föreningar stadgas, skall pä anmälan därom tillsynsmyndigheten
förklara honom entledigad och förordna revisor i hans ställe. Har anmälan ej
gjorts av kreditkassans styrelse, skall före besluts meddelande tillfälle
beredas styrelsen att yttra sig i ärendet. Förordnande av revisor skall avse
tid till dess annan revisor blivit i föreskriven ordning ulsedd.
31
Föreslagen lydelse
derbörligt tillstånd utsetts till revisor eller har någon
utsetts till revisor i strid med 46 § 1 mom. tredje stycket lagen (1951:308)
om ekonomiska föreningar, skall på anmälan därom tillsynsmyndigheten förklara
honom entledigad och förordna en revisor i hans ställe. Har anmälan ej gjorts
av kreditkassans styrelse, skall styrelsen beredas tillfälle atl ytlra sig i
ärendet. Förordnande av revisor skall avse liden till dess annan revisor
blivit utsedd i föreskriven ordning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tillsynsmyndigheten äger när som helst återkalla
förordnandet och i stället utse ny revisor.
74 § "
Kreditkassans styrelse åligger
att när som helst för den befattningshavare hos
tillsynsmyndigheten, som enligt av regeringen meddelade bestämmelser har att i
sådant avseende företräda myndigheten, samt för den särskilda undersökning,
regeringen kan finna för gott anställa, hålla de hos kreditkassan inneliggande
kontanta medlen och övriga tillgångar samt böcker, räkenskaper och andra
handlingar tillgängliga för granskning, samt
att jämväl i övrigt tillhandahälla myndigheten eller sädan
befattningshavare därstädes, som ovan sagts, de upplysningar rörande kassan
som äskas.
Yppas
anledning till anlagande att centralkassa gjort sådana föriuster att kassans
och de anslutna jord-bmkskassornas egel kapital icke svarar mot det belopp
som fordras enligt 34 §, skall cenlralkassans styrelse ofördröjligen låta
upprätta särskild balansräkning för utvisande av centralkassans ställning
samt, därest balansräkningen bekräftar anlagandel i fråga, ofördröjligen
avsända meddelande härom lill tillsynmyndigheten.
Yppas anledning till antagande att centralkassa gjort
sådana förluster atl kassans och de anslutna jord-bmkskassornas egel kapital
icke svarar mot det belopp som fordras enligt 34 §, skall cenlralkassans
styrelse ofördröjligen låta upprätta särskild balansräkning enhgt 44 och 45 §§
för utvisande av centralkassans ställning samt, därest balansräkningen
bekräftar antagandet i fråga, ofördröjligen avsända meddelande härom till
tillsynsmyndigheten.
Centralkassas styrelse åligger därjämte atl på den tid och
i den ordning tillsynsmyndigheten bestämmer tillhandahälla myndigheten de
redovisningshandlingar, översikter och övriga handlingar, rörande kassans och
de anslutna jordbrukskassornas ställning som av tillsynsmyndigheten äskas.
'Senaste lydelse 1975:229.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
Ivdelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Har
kreditkassas styrelse eller stämma fattat beslut, vilket står i strid med lag
eller stadgarna, må tillsynsmyndigheten förbjuda verkställighet av beslutet.
Myndigheten må ock förelägga styrelsen att, om beslut som nyss sagls gåll i
verk-ställdighet, göra rättelse där så kan ske samt att fullgöra vad slyrelsen
åligger enligt lag eller stadgarna. Sådant föreläggande må dock, utom vad angår
innehållet av vinsi-och förlusträkning eller balansräkning, icke av
myndigheten meddelas i fråga om i lag givna föreskrifter, vilkas överträdande
är belagt med straff.
Har
kreditkassas slyrelse eller stämma fattal beslut, vilket står i strid med lag
eller stadgarna, kan tillsynsmyndigheten förbjuda verkställighet av beslulel.
Myndigheten kan också förelägga slyrelsen all, om beslut som nyss nämnls gått i
verkställighet, göra rättelse där så kan ske samt all fullgöra vad som åligger
styrelsen enligt lag eller stadgarna. Sådant föreläggande /år dock, ulom vad
angår innehållel av resultaträkning eller balansräkning, icke av myndighelen
meddelas i fråga om i lag givna föreskrifier, vilkas övertrådande är belagt
med straff.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ändå att avvikelse frän lag eller stadgar icke skett, äger
tillsynsmyndigheten meddela de erinringar beträffande kassans verksamhet, som
myndigheten kan finna påkallade.
Underlåter kassa alt ställa sig till efterrättelse av
myndighelen meddelat förbud eller föreläggande eller handhar kassan eljest sina
angelägenheter på sätt, som är ägnat atl mbba förtroendet till kassan, kan den
som godkänt kassan återkalla godkännandet.
Tillsynsmyndigheten äger förelägga vite vid meddelande av
föreskrift eller förbud enligt denna lag.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Till böter eller fängelse döms
I. styrelseledamot, vilken vid upprättande av
förvaltningsberättelse, balansräkning eller resultaträkning som avses i 38
§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar eller i 81 § samma lag, jämförd
med 56 § denna lag, eller i 74 § andra stycket denna lag uppsålligen förfar i
strid med bestämmelserna i 43-47 §§ denna lag;
84 Med dagsböter eller fängelse straffes
1. styrelseledamot, vilken vid
upprättande av förvaltningsberät
telse, balansräkning eller vinst- och
förlusträkning som avses i 38 § la
gen om ekonomiska föreningar eller
i 81 § samma lag, jämförd med 56 §
denna lag, eller i 74 § andra stycket
denna lag uppsålligen förfar i strid
med bestämmelserna i 43 §, 44 §,
45 § andra, tredje och fiärde styck
ena, 46 § eller 47 § denna lag;
2. likvidator, vilken vid upprättande av balansräkning,
likvidationsräk
ning eller förvaltningsberättelse som avses i 83 § första och iredje styckena
eller 86 § lagen om ekonomiska föreningar eller i 89 § samma lag, jämförd
med 56 § denna lag, eller i 64 § denna lag uppsålligen förfar i strid med
bestämmelser i sagda lagmm;
' Senasle lydelse 1970:723. " Senaste lydelse
1967:543.
Prop. 1979/80:144 33
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3, styrelseledamot, likvidator eller befattningshavare,
vilken uppsålli
gen eller av vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift vid
lämnande av upplysning som avses i 69, 74, 76 eller 79 § denna lag;
4. revisor eller likvidalionsrevisor, vilken i
revisionsberättelse eller an
nan handling, som framlägges på stämma eller annorledes hålles lillgänglig
för medlemmar eller röstberättigade, eller i påskrift å sådan handling
uppsålligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriklig eller vilseledande
uppgift rörande kredilkassas angelägenheter eller uppsålligen eller av grov
vårdslöshet underlåter att göra anmärkning beträffande förvallningen,
ändå alt anledning därtill föreligger.
Har gärning som avses i första Har gärning som avses i första
stycket 1 eller 2 skett av vårdslös- stycket 1 eller 2
sketl av vårdslös
het, är straffet dagsböter. het, döms lill böter.
86 §
Med dagsböter straffes ock Till böler döms också
1. styrelseledamot eller likvida- 1. styrelseledamot eller likvida
tor, vilken underlåter att iakttaga tor,
vilken underlåter att iakttaga
föreskrift som är meddelad i 10 § föreskrift
som är meddelad i 10 §
första eller andra stycket lagen om första
eller andra stycket lagen
ekonomiska föreningar eller i 48 § (1951:308)
om ekonomiska for
eller 53 § andra stycket denna lag eningar
eller i 48 § eller 53 § andra
eller i 80 § sista stycket eller 81 § stycket
denna lag eller i 80 § sista
sista stycket förstnämnda lag, vart- stycket
eller 81 § sista slycket
dera lagmmmet jämfört med 53 § förstnämnda
lag, vartdera lagmm-
andra stycket och 56 § denna lag; met
jämfört med 53 § andra stycket
och 56 § denna lag;
2.
styrelseledamot
eller likvidator, vilken underlåter att iakttaga föreskrift som beträffande
anmälan för registrering är meddelad i 37, 68, 90 eller 92 § lagen om
ekonomiska föreningar eller i 63 § denna lag;
3.
styrelseledamot
eller likvida- 3. styrelseledamot eller likvidalor,
som underiåler all till revisor tor,
som underiåler atl lill revisor eller likvidationsrevisor avlämna eller likvidationsrevisor avlämna handlingar enligt
vad som stadgas i handlingar enligt vad som stadgas i
38 § andra stycket, 81 § andra 38 §
femte stycket, 81 § andra stycket, 83 § sista stycket eller 86 § stycket, 83 § sisla stycket eller
86 § sista stycket lagen om ekonomiska sisla
stycket lagen om ekonomiska föreningar eller i 89 § första stycket föreningar eller i 89 § första stycket samma lag,
jämfört med 56 § denna samma lag, jämfört med 56 § denna
lag; lag;
4.
styrelseledamot
eller likvidator, som försummar att fullgöra vad i 55 § sisla stycket, 84 §
sista stycket, jämförl med 55 § sista slyckel, eller 86 § andra stycket sista
punkten lagen om ekonomiska föreningar finnes stadgat eller som underlåter att
iakttaga föreskrift, som med avseende på framläggande av handlingar på stämma
eller tillhandahållande av handlingar viss tid före stämma är meddelad i 57 §
1 mom., 81 § andra stycket, 87 § andra stycket eller 89 § andra stycket lagen
om ekonomiska föreningar eller i 81 § sista stycket samma lag, jämförl med 56 §
denna lag;
3 Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 144
Prop. 1979/80:144 34
5, revisor, vilken underlåter att iakttaga föreskrift som
meddelats i 54 § I mom. denna lag eller i 81 § andra slyckel lagen om
ekonomiska föreningar, så ock likvidationsrevisor, som försummar att fullgöra
vad i 87 § första stycket första punkten eller 89 § första stycket fjärde
punkten sistnämnda lag finnes stadgat.
1.
Denna lag
träder i kraft den 1 januari 1981.
2.
De nya
bestämmelserna i 46 § 1 mom. tredje stycket samt 49 § första stycket lagen
(1951; 308) om ekonomiska föreningar tillämpas i fråga om kreditkassa från och
med första ordinarie stämma som hålls efter utgången av år 1980. Till dess
tillämpas i stället motsvarande äldre bestämmelser.
3.
Årsredovisningar
skall efter utgången av år 1980 upprättas enligt de nya bestämmelserna. För
räkenskapsår som har börjat löpa före denna tidpunkt får årsredovisning dock
upprättas enligt äldre bestämmelser.
3 Förslag till
Lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479)
Härigenom föreskrivs att 58 § bostadsrättslagen (1971:479)
skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
58 §
Bestämmelserna i 38-51 §§ la- Beslämmelsema
i 38-51 §§ la-
gen (1951; 308) om ekonomiska för- gen (1951; 308) om
ekonomiska för
eningar gäller i lillämpliga delar i eningar gäller i lillämpliga delar i
fråga om bostadsrättsförening. Vad fråga om bostadsrättsförening. Vad
som sägs där om insats skall beträf- som sägs där om insats skall beträf
fande bostadsrättsförening i slället fande bostadsrättsförening i stället
gälla inträdesavgift, grundavgift gälla inträdesavgift, grundavgift
och upplåtelseavgifl. och upplåtelseavgifl. Bostadsrätts-
föreningar är inte skyldiga att upprätta
finansieringsanalys, koncernredovisning eller delårsrapport eller att utse
auktoriserad revisor.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
2, De nya bestämmelserna i 46 § 1 mom, tredje stycket
saml 49 § första
stycket lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar tillämpas i fråga om
bostadsrättsförening från och med första ordinarie föreningsstämma som
hålls efter utgången av år 1980, Till dess tillämpas i slället motsvarande
äldre bestämmelser.
3. Årsredovisningar skall efter ulgången av år 1980
upprättas enligt
lagen om ekonomiska föreningar i dess nya lydelse. För räkenskapsår som
har börjat löpa före denna tidpunkt får sådan redovisning dock upprättas
enligt äldre bestämmelser,
4, Punkt 4 i övergångsbestämmelserna till lagen
(1980:000) om ändring i
lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar gälleräven i fråga om bostads
rättsföreningar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
4 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar
Härigenom
föreskrivs atl 29-31, 51 och 67 §§ lagen (1972:262) om understödsföreningar
skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bestämmelserna
i 38 § och 44 § första stycket lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger
motsvarande tillämpning på understödsförening.
Bestämmelserna
i 38 första och
fiärdesjätte styckena lagen
(1951:308) om ekonomiska för
eningar tillämpas också på under
stödsföreningar. Vad som sägs där
om skyldighet atl sända in hand
lingar lill länssiyrelse gäller dock
ej. Resultairäkning och balansräk
ning i årsredovisning och i årsbok
slut enligt bokföringslagen
(1976:125) skall upprättas enligt
bestämmelserna i sistnämnda lag,
om annat inte följer av 30 § denna
lag eller avföreskrift som har med
delats med stöd av nämnda para
graf
opaginerad Kontrollera mot PDF
Räkenskapsavslutning
skall ske för kalenderår.
Försäkringsinspektionen får i fråga om understödsförenings
räkenskaper och styrelsens årsredovisning meddela särskilda föreskrifter,
som skall gälla Jämte bokföringslagen (1929:117). Räkenskapsavslutning skall
ske för kalenderår.
Har förening flera verksamhetsgrenar, skall intäkter och
kostnader redovisas särskilt för varje verksamhelsgren.
Regeringen eller, efler regeringens bemyndigande,
försäkringsinspektionen får utfärda närmare föreskrifter om
understödsförenings löpande bokföring, årsbokslut och årsredovisning saml
därvid, om särskilda skäl föreligger, meddela regler som avviker från
bokföringslagen (1976:125).
31
§
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bestämmelserna
i 45, 46 och 49-51 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar gäller i
tillämpliga
Bestämmelserna
i 45 §, 46 § I och 2 mom. samt 49-51 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska
för-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80: 144
Nuvarande lydelse
delar i fråga om understödsförening med följande
avvikelser, nämligen
1. att styrelsens förvaltning och
föreningens räkenskaper skall
granskas av minst tvä revisorer,
2. att
revisor får ulses för tid till
och med den ordinarie stämma som
skall äga mm under iredje eller, om
försäkringsinspektionen medgett
det, fjärde räkenskapsåret efter det
han utsetts.
Vid tillämpningen av 49 § skall iakttagas att vad där sägs
om länsstyrelsen i stället skall avse försäkringsinspektionen.
36
Föreslagen lydelse
eningar gäller i tillämpliga delar i fråga om
understödsförening med följande avvikelser, nämligen
1, alt
styrelsens förvallning och
föreningens räkenskaper skall
granskas av minst två revisorer,
2. att
revisor fär ulses för tid till
och med den ordinarie stämma som
skall äga rum under tredje eller, om
försäkringsinspektionen medgett
det, fjärde räkenskapsårel efter del
han utsetts.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bestämmelserna
i 81 § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger motsvarande tilllämpning
på understödsförening med undantag av hänvisningen till 3943 §§ och 44 § andra
stycket.
Bestämmelserna i 30 § denna lag om årsredovisning äger
motsvarande tillämpning pä slutredovisning.
Bestämmelserna
i 81 § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar tUlämpas också på understödsförening
med undantag av hänvisningen till 38 § andra, tredje och sjunde slyckena saml
till 39-43 §§.
Bestämmelserna
i 30 § denna lag om årsredovisning tUlämpas också på slutredovisning.
67 §
Det åligger understödsförenings slyrelse att på tid och
sätt som försäkringsinspektionen bestämmer
1. hälla
föreningens kassa och övriga tillgångar samt böcker, räkenskaper och andra
handlingar tillgängliga för granskning av inspektionen.
2, för
varje räkenskapsår lill inspektionen insända avskrift av dels
förvaltningsberättelsen jämle vinst-och förlusträkning och balansräkning, dels
revisionsberättelsen med tillhörande handlingar, dels protokoll fört vid
föreningsstämma över beslut i fråga om dessa berättelser, dels en redogörelse
för föreningen och dess verksamhel.
2. för varje
räkenskapsår till inspektionen insända avskrift av dels
förvaltningsberättelsen jämle resultaträkning och balansräkning, dels
revisionsberättelsen med tillhörande handlingar, dels protokoll fört vid
föreningsstämma över beslut i fråga om dessa berättelser, dels en redogörelse
för föreningen och dess verksamhet.
3. meddela de upplysningar och uppgifter i övrigl rörande
föreningen som inspeklionen begär.
1.
Denna lag
träder i kraft den 1 januari 1981.
2.
De nya
bestämmelserna i 46 § I mom. tredje stycket samt 49 § första stycket lagen
(1951; 308) om ekonomiska föreningar tillämpas i fråga om understödsförening
från och med första ordinarie föreningsstämma som hålls efter ulgången av år
1980. Till dess tillämpas i stället motsvarande äldre bestämmelser.
opaginerad Kontrollera mot PDF
5 Förslag till
Lagom ändring i lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring
Härigenom
föreskrivs atl 60-62, 79 och 102 §§ lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring
skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
Ivdelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bestämmelserna
i 38 § och 44 § försia stycket lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger
motsvarande tillämpning på erkänd arbetslöshetskassa.
Bestämmelserna
i 38 första och fiärdesjätte styckena lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar
lillämpas också på erkänd arbetslöshetskassa. Vad som sägs där om skyldighet
atl sända in handlingar till lånsstyrelse gäller dock ej. Resultaträkning och
balansräkning i årsredovisning och i årsbokslut enligt bokföringslagen
(1976:125) skall upprättas enligt bestämmelserna i sistnämnda lag, om annat
inte följer av 61 § denna lag eller avföreskrift som har meddelats med stöd av
nämnda paragraf
opaginerad Kontrollera mot PDF
Räkenskapsavslutning
skall ske för kalenderår.
61 Arbetsmarknadsstyrelsen får i fråga om erkänd
arbetslöshetskassas räkenskaper och styrelsens årsredovisning meddela
särskilda föreskrifter, som skall gälla Jämte bokföringslagen (1929:117). Handlingar
av betydelse för arbetslöshetskassans verksamhet skall förvaras under den i
bokföringslagen angivna tiden, om arbetsmarknadsstyrelsen ej medger annat.
Räkenskapsavslutning skall ske för kalenderår.
1 balansräkningen skall som skuld upplagas etl belopp, som
minsl motsvarar det för kassan föreskrivna lägsta fondbeloppet.
Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
arbelsmarknadsstyrelsen får utfärda närmare föreskrifter om
arbetslöshetskassas löpande bokföring, årsbokslut och årsredovisning samt
därvid, om särskilda skäl föreligger, meddela regler som avviker från
bokföringslagen (1976:125).
Prop. 1979/80:144 38
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
62 § Bestämmelserna 145 § och 46 § 1 mom, samt 49-51 §§
lagen (1951; 308) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar i fräga
om erkänd arbetslöshetskassa med följande avvikelser, nämligen
1,
atl styrelsens
förvaltning och kassans räkenskaper skall granskas av minst tvä revisorer,
2,
atl revisor får
utses för tid till och med den ordinarie stämma som skall äga mm under tredje
räkenskapsåret efler del han utsetts.
Vid tillämpningen av 49 § nämnda lag skall iakttagas alt
vad där sägs om länsstyrelsen i stället skall avse arbetsmarknadsstyrelsen.
79 §
Bestämmelserna i 81 § lagen Bestämmelserna i 81 § lagen
(1951:308) om ekonomiska för- (1951:308)
om ekonomiska för
eningar äger motsvarande till- eningar tillämpas
också på erkänd
lämpning pä erkänd arbetslöshets- arbetslöshetskassa
med undanlag
kassa med undantag av hänvisning- av
hänvisningen till 38 § andra,
en lill 39-43 §§ och 44 § andra tredje och
sjunde styckena samt till
stycket. 39-43 §§,
Bestämmelserna i 61 § denna lag Bestämmelserna i 61 § denna lag
om årsredovisning äger motsvaran- om årsredovisning tUlämpas också
de tillämpning på slutredovisning. pä slutredovisning.
102 §
Till böter dömes
1.
styrelseledamot,
likvidator eller annan som i ansökan om eller anmälan för registrering eller i
därvid fogade handlingar eller i annan enligt denna lag till
arbetsmarknadsstyrelsen ingiven handling eller vid lämnande av begärd
upplysning lill styrelsen uppsålligen eller av grov vårdslöshet meddelar
oriklig eller vilseledande uppgift,
2.
styrelseledamot
eller likvidator som uppsålligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig
eller vilseledande uppgift i handling som hålles tillgänglig för medlemmar
eller röstberättigade eller framlägges på ombudsmöte,
3.
revisor eller
likvidationsrevisor som i revisionsberättelse eller annan handling, som
framlägges på ombudsmöte eller på annat sätt hålles tillgänglig för medlemmar
eller röstberättigade, uppsålligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig
eller vilseledande uppgift om kassans angelägenheter eller uppsålligen eller
av grov vårdslöshet underlåter atl göra anmärkning beiräffande förvaltningen,
fastän anledning därtill föreligger,
4.
revisor,
likvidationsrevisor eller revisors eller likvidationsrevisors medhjälpare som,
oaktat han insett eller bort inse att skada kunnal följa därav, yppar något som
kommit till hans kännedom vid verkställd granskning utan att del varil
nödvändigt för alt fullgöra hans uppdrag,
5.
styrelseledamot,
revisor, lik- 5, styrelseledamot, revisor, likvidator
eller annan som ej iakttager vidator eller annan som ej iakttar
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80:144
Nuvarande lydelse
eller fullgör vad som åligger honom enligt 52 § försia
stycket, 58 § såvitt därigenom hänvisas till 37 § lagen (1951: 308) om
ekonomiska föreningar, 60 § såvitt därigenom hänvisas till 38 § andra stycket
nämnda lag, 62 § såvitt därigenom hänvisas till 50 § tredje slycket och 51 §
första stycket samma lag, 63 § andra slycket, 64 § såvitt därigenom hänvisas
till 55 § tredje stycket samma lag, 69 § första eller tredje stycket, 70 §
andra stycket första punkten, 77 § såvitt därigenom hänvisas till 79 § första
eller andra stycket samma lag, 78 § första stycket såvitt därigenom hänvisas
lill 80 § tredje stycket, jämfört med 50 § iredje stycket samma lag, 79 §
första stycket såvitt därigenom hänvisas till 81 § andra stycket första punklen
samma lag, 80 § såviit därigenom hänvisas till 89 § första stycket och 90 §
försia stycket samma lag, 93 § eller 95 §,
39
Föreslagen lydelse
eller fullgör vad som åligger honom enligt 52 § första
slycket, 58 § såvitt därigenom hänvisas till 37 § lagen (1951; 308) om
ekonomiska föreningar, 60 § såvitt därigenom hänvisas till 38 femte stycket
nämnda lag, 62 § såvitt därigenom hänvisas till 50 § tredje stycket och 51 §
första stycket samma lag, 63 § andra stycket, 64 § såvitt därigenom hänvisas
till 55 § tredje stycket samma lag, 69 § första eller tredje stycket, 70 §
andra stycket första punkten, 77 § såvitt därigenom hänvisas lill 79 § försia
eller andra stycket samma lag, 78 § första stycket såvitt därigenom hänvisas
till 80 § Iredje stycket, jämfört med 50 § tredje stycket samma lag, 79 §
första stycket såvitt därigenom hänvisas till 81 § andra stycket första punkten
samma lag, 80 § såvitt därigenom hänvisas till 89 § första stycket och 90 §
första stycket samma lag, 93 § eller 95 §,
opaginerad Kontrollera mot PDF
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981,
2. De nya bestämmelserna i 46 § 1 mom. iredje stycket
samt 49 § första
slyckel lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar tillämpas i fråga om
arbetslöshetskassa från och med försia ordinarie föreningsstämma som
hålls efter utgången av år 1980. Till dess tillämpas i stället motsvarande
äldre bestämmelser.
6 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1975:417) om sambruksföreningar
Härigenom
föreskrivs att 15 § lagen (1975:417) om sambmksföreningar skall ha nedan
angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Beslämmelsema
i 38-51 §§ lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga
delar i fråga om sambmksförening. Vad som i 43 § / mom. första stycket sägs om
insatsbelopp skall i stället
Beslämmelsema i 38-51 §§ lagen (1951: 308) om ekonomiska
föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om sambmksförening. Vad som sägs
i 43 § andra stycket om insatsbelopp skall i stället avse lö-
Prop.
1979/80:144 40
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
avse lösenbelopp för medlems an- senbelopp för
medlems andel. 5am-
del. bruksföreningar är inle skyldiga
att
upprätta finansieringsanalys, koncernredovisning eller
delårsrapport eller att utse auktoriserad revisor.
1.
Denna lag
iräder i kraft den I januari 1981.
2.
De nya
bestämmelserna i 46 § 1 mom. iredje stycket samt 49 § första stycket lagen
(1951: 308) om ekonomiska föreningar tillämpas i fråga om sambmksförening från
och med första ordinarie föreningsstämma som hålls efter utgången av år 1980.
Till dess tillämpas i stället motsvarande äldre bestämmelser.
3.
Årsredovisningar
skall efter utgången av år 1980 upprällas enligt lagen om ekonomiska föreningar
i dess nya lydelse. För räkenskapsår som har börjat löpa före denna tidpunkt
får sädan redovisning dock upprättas enligt äldre bestämmelser.
4.
Bestämmelserna
i punkt 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1980; 000) om ändring i lagen
(1951; 308) om ekonomiska föreningar lillämpas även i fråga om
sambruksföreningar.
7 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1976:351) om
styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1976; 351) om
slyrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar
skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 § Med förelag avses i denna lag aktiebolag eller
ekonomisk förening, vara lagen är tillämplig.
Med koncem förstås i denna lag Med koncern förstås i denna lag
svenska juridiska personer som en- svenska
juridiska personer som en
ligt bestämmelserna i 1 kap. 2 § ak- ligt
bestämmelserna i I kap. 2 § ak
tiebolagslagen (1975:1385) eller, tiebolagslagen
(1975:1385) eller
såvitt avser ekonomiska förening- 1
a § lagen (1951:308) om ekono-
ar, vid en motsvarande tillämpning miska
föreningar är moderföretag
av dessa bestämmelser är moder- och
dotterföretag i förhållande till
företag och dotterföretag i förhål- varandra,
lande till varandra.
Denna lag träder i kraft den I januari 1981.
Prop.
1979/80:144 41
Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanlräde 1980-02-28
Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Ullslen, Bohman, Mundebo, Mogård, Dahlgren. Äsling, Söder. Krönmark,
Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn,
Danell, Petri
Föredragande: statsrådet Winberg
Lagrådsremiss med förslag till nya redovisningsregler för
ekonomiska föreningar m. m.
1 Inledning
Inom justitiedepartementet har upprättats en promemoria
(Ds Ju 1979; 14) Nya redovisningsregler för ekonomiska föreningar m, m. Promemorian,
som bl.a. innehåller etl förslag lill ändring i lagen (1951: 308) om ekonomiska
föreningar, har remissbehandlais.
Till prolokollet i detla ärende bör fogas dels promemorian
som bilaga t, dels en förteckning över remissinstanserna och en sammanställning
av remissytlrandena som bilaga 2.
1 en den 31 januari 1980 beslutad lagrådsremiss med
förslag till ny lagsliflning om handelsbolag m. m. harjag bl. a. behandlat
frågan om nya redovisningsregler för handelsbolag och enskilda näringsidkare.
2 Allmän motivering
2.1 Allmänna synpunkter
I en departementspromemoria (Ds Ju 1976:11) lades är 1976
fram ett förslag lill ny lag om ekonomiska föreningar som skulle ersätta
gällande föreningslag från år 1951. Förslaget fick etl positivt mottagande av
det övervägande antalet remissinstanser. Flera av remissinstanserna ansåg
emellertid att resultatet av kooperalionsutredningens (1 1977:01) arbete borde
avvaktas.
Prop.
1979/80:144 42
Kooperationsutredningen har lill uppgifl atl utreda
övergripande frågor om kooperationen och dess roll i samhället. Också jag anser
atl resultatet av Ulredningens arbete bör föreligga innan man tar ställning
till en ny lagstiftning om ekonomiska föreningar. Förslaget till ny lag om
ekonomiska föreningar bör därför inle genomföras f. n.
I den nu aktuella promemorian läggs fram förslag till
ändringar i gällande föreningslag. I promemorian föreslås redovisningsregler
för de ekonomiska föreningarna som har samordnats med bokföringslagen
(1976:125) och som i princip stämmer överens med vad som gäller för
aktiebolagen. Vidare föreslås regler om koncernredovisning i koncerner med en
ekonomisk förening som moderföretag samt skärpta regler om revision. Även
dessa regler stämmer i princip överens med motsvarande regler i aktiebolagslagen
(1975:1385).
De i promemorian föreslagna bestämmelserna om
årsredovisning, koncernredovisning och revision har fält ett positivt moltagande
vid remissbehandlingen. Bokföringsnämnden, som inte har någon erinran i sak
mot de föreslagna bestämmelserna, förordar emellertid som ett lagtekniskl alternativ
att en för alla näringsidkare gemensam lagstiftning om redovisning övervägs.
Enligt min mening är det angeläget att moderna
redovisningsregler nu införs även för de ekonomiska föreningarna. Jag anser att
promemorieförslaget är väl ägnat att ligga till grund för lagsliftning. När
det gäller frågan om en särskild redovisningslag får jag hånvisa lill vad jag
har anfört härom i lagrådsremissen med förslag till ny lagstiftning om
handelsbolag m. m. (se i specialmotiveringen lill förslaget till lag om
årsredovisning m. m. i vissa företag). Mitt ställningstagande där innebär att
redovisningsregler för de ekonomiska föreningarna även i fortsättningen bör ha
sin plats i föreningslagen,
I de följande avsnitten kommerjag att närmare behandla de
olika promemorieförslagen samt en av kooperationsulredningen aktualiserad
fråga om den kooperativa insalsränlan,
2.2 Årsredovisning m. m.
Ekonomiska föreningar är skyldiga alt iaktta
bestämmelserna i bokföringslagen om löpande bokföring och om årsbokslut.
Dessutom finns i föreningslagen bestämmelser om årsredovisning.
Årsredovisningen är i motsats till årsbokslutet offentlig. För större
ekonomiska föreningar infördes vissa särskilda redovisningsregler (se 44 a §) i
samband med fillkomsten av aktiebolagslagen, I övrigl har föreningslagen inte
anpassats till aktiebolagslagen eller bokföringslagen.
I överensstämmelse med vad som gäller för aktiebolagen bör
föreningslagens redovisningsavsnitt inte innehålla redovisningsregler som är
gemensamma för alla bokföringsskyldiga, utan i den delen bör bokföringslagen
Prop.
1979/80: 144 43
vara tillämplig. De generella regler som inle längre bör
återfinnas i föreningslagen avser bl.a. räkenskapsårets omfattning, regler om
värdering av olika slags lillgångar, uppställningsformer för balansräkning och
resultaträkning saml vissa tilläggsupplysningar bl. a. om värderingsgrunder
och ändringar i dessa.
Syflel med årsredovisningen är att vid varje räkenskapsårs
utgång lämna upplysningar om föreningens årsresullal, ekonomiska ställning och
övriga förhållanden som är av betydelse för all bedöma föreningens utvecklingsmöjligheter.
Årsredovisningen har naturligtvis ett värde för föreningens styrelse. Dess
främsta uppgift är dock atl verka som ett kommunikationsmedel mellan
företagsledning och olika intressenter. Till dessa hör medlemmarna, anslällda,
olika kategorier krediigivare. kunder, myndigheler, offentliga institutioner
och massmedia.
Bestämmelserna om årsredovisning i ekonomiska föreningar
bör i enlighel med promemorieförslagel utformas i huvudsaklig överensstämmelse
med molsvarande bestämmelser för akliebolagen i 11 kap. akliebolagslagen. Det
innebär bl. a. att det bör ställas längre gående krav på specificering m. m.
än vad som är fallet enligt bokföringslagen. Med hänsyn till all
årsredovisningen blir offentlig bör det dock på några punkter finnas möjligheter
att i årsredovisningen utelämna uppgifler som skall vara med i årsbokslutet.
Som jag redan har nämnl finns det f. n. vissa
särbestämmelser för större ekonomiska föreningar. Härmed avses ekonomiska
föreningar som under de två senaste räkenskapsåren i medeltal har haft mer än
200 anställda. Särbestämmelserna innebär att det skall göras en öppen
redovisning av lagerreserv och atl det skall avges finansieringsanalys och
delärsrapporter.
Dessa särbestämmelser motsvarar vad som gäller för
aktiebolagen. Med större aktiebolag avses emellertid inte bara bolag med mer än
200 anställda utan även bolag i vilka tillgångarnas netlovärde enligt
balansräkningar för de två senasle räkenskapsåren översiiger 1 000 basbelopp
för den sisla månaden av respektive räkenskapsår.
I promemorian föreslås ett storlekskriterium som i
enlighet med gällande föreningslag endast anknyter till antalet anställda.
Detta har kritiserats av flera remissinstanser.
De slorlekskrilerier som nu diskuteras bör liksom hitlills
ha betydelse för skyldighelen alt uppge lagerreserv samt att upprätta
finansieringsanalys och delärsrapporter. Dessutom bör de liksom för
aktiebolagen vara avgörande för kravel pä auktoriserad revisor (se avsnitt
2.4).
När det gäller alt göra en differentiering mellan förelag
av olika slorlek bör en utgångspunkt vara alt storiekskriterierna såviit
möjligt stämmer överens mellan olika företagsformer. Enligt min mening finns
del inte anledning att särbehandla de ekonomiska föreningarna. I stället talar
övervägande skäl för alt samma kriterier bör gälla för de ekonomiska föreningarna
som för aktiebolagen (jfr ocksä 2 kap. 3 § förslagel till lag om årsredo-
Prop.
1979/80: 144 44
visning m.m. i vissa förelag). Jag förordar alltså atl
reglerna för större ekonomiska föreningar skall lillämpas av föreningar med mer
än 200 anställda eller en balansomslutning som överstiger 1 000 basbelopp.
Storlekskriterierna har betydelse även för frågan om hur
årsredovisningen skall göras offentlig. Enligt gällande föreningslag skall
redovisningshandlingarna viss tid efter räkenskapsårets utgång hällas
tillgängliga hos föreningen för alla som är intresserade. Endasl på anmodan av
länsstyrelsen skall handlingarna sändas in dit. De större föreningarna (enligt
gällande definition) är dock alltid skyldiga att sända in sina
redovisningshandlingar till länsstyrelsen.
I promemorian föreslås all nuvarande ordning bibehålls.
Förslagel har lämnats ulan erinran av praktiskt taget samtliga remissinslanser.
För akliebolagen gäller att redovisningshandlingarna alllid
skall sändas in till registreringsmyndighelen. TCO anser atl motsvarande bör
gälla för de ekonomiska föreningarna.
Enligt min mening är det angeläget all företagare och
myndigheler besparas onödigt besvär. Jag förordar därför att nuvarande ordning,
som inle har medfört några olägenheter, i princip bibehålls. Endast de slörre
föreningarna (enligt den nu föreslagna definitionen) bör alllsä vara skyldiga
att utan föreläggande sända in handlingarna lill länsstyrelsen. I övriga
föreningar bör liksom f. n. handlingarna bli offenlliga genom atl de hålls
tillgängliga hos föreningen. Den som är intresserad av en årsredovisning kan
alltså vända sig direkt till föreningen. Först om han av någon anledning vägras
att ta del av handlingarna, behöver han vända sig till länsstyrelsen och begära
elt föreläggande. Sådant föreläggande bör meddelas när någon begär det (jfr 2
kap. 4 § förslaget till lag om årsredovisning m. m. i vissa företag). Den
enskilde skall alltså inte behöva anföra något skäl för sin begäran.
Jag övergår därefter till atl behandla några frågor av
specielll förenings-rättslig karaktär.
Gällande föreningslag utgår från atl gotlgörelser som
ulgår till medlemmarna i form av återbäring eller s.k. efterlikvid aniingen
kan räknas in i vinstutdelningen eller också ulgå på annat säll än som vinsl. 1
promemorian föreslås inte någon ändring i detta avseende.
Frågan om hur ifrågavarande gotlgörelser skall
karaktäriseras diskuleras inom kooperationen. Detta kommer till synes i några
remissyttranden, där det ä ena sidan görs gällande att gotlgörelserna alltid är
alt se som en del av vinsten och å andra sidan atl de aldrig är vinst utan
alltid en kostnad för föreningen (se även tidskriften Balans 1980: 2 s. 29-35).
Enligt min mening är det inte lämpligt att i detta sammanhang
göra nägon ändring av gällande rätt i det avseende som nu har diskuterats.
I promemorian föresläs emellertid att gotlgörelser som
inte ingår i vinsten skall tas upp som en kostnad i resultaträkningen. F. n.
lämnas endasl en upplysning i förvaltningsberättelsen. Förslagel har godtagils
av flertalet remissinstanser.
Prop.
1979/80: 144 45
Jag förordar att delta förslag genomförs.
Bokföringsnämnden får i samråd med företrädare för kooperationen överväga vad
som med denna utgångspunkt är god redovisningssed i fråga om den närmare
behandlingen av gotlgörelserna.
En annan fråga som har aklualiserals i della sammanhang
rör användningen av belopp som kommer fram genom uppskrivning av en anläggningstillgängs
värde. Kooperationsulredningen har i en särskild skrivelse (se bilaga 1:6)
hemslälll alt föreningslagen ändras så att möjlighet skapas lill dels en
permanent bindning av en anläggningstillgångs uppskrivna värde i en reservfond,
en permanent uppskrivningsfond eller i annan form, dels en uppskrivningsfond
för tillfällig bindning av en anläggningstillgångs uppskrivna värde.
1 promemorian föreslås regler om en uppskrivningsfond som
endast får användas för nedskrivning av värdel på någon annan
anläggningslillgång. Däremot avvisas pä anförda skäl tanken pä en permaneni
bindning av uppskrivningsbelopp, l.ex. genom möjlighet till fondemission (jfr
11 kap. 4 § första stycket akliebolagslagen).
Enligt min mening bör frågan om en permaneni bindning av
uppskrivningsbelopp lösas i elt slörre sammanhang. En av kooperationsutredningens
viktigaste uppgifter är att överväga kooperationens kapitalförsörjningsproblem.
Jag är alltså inle beredd all nu lägga fram något förslag i den delen. Däremoi
förordar jag att promemorieförslagel om en uppskrivningsfond genomförs.
2.3 Koncernredovisning
1 aktiebolagslagen regleras endasl koncerner där
moderföretaget är etl svenskl aktiebolag (I kap. 2 § akliebolagslagen).
Beslämmelser om redovisning i sådana koncerner finns i 11 kap. 10 och 11 §8
aktiebolagslagen.
I den lidigare nämnda lagrådsremissen har förslag lagls
fram lill bestämmelser om redovisning i koncerner där moderförelagel är elt
handelsbolag eller en enskild näringsidkare (se I kap. 1 § saml 3 kap.
förslagel till lag om årsredovisning m. m. i vissa företag). Jag hänvisar lill
vad jag i det sammanhanget har anförl om värdet av koncernredovisningar.
I promemorian föreslås beslämmelser om redovisning i
koncerner där moderförelaget aren ekonomisk förening. Bestämmelserna motsvarar
vad som gäller för aktiebolagen.
Förslagel har i huvudsak lämnals utan erinran av
remissinstanserna. Jag förordar alt det genomförs.
I etl avseende har jag dock funnil anledning all frångå
promemorieförslagel. 1 promemorian föreslås alt endast moderföreningar i
slörre koncerner skall vara skyldiga alt ulan anmodan skicka in koncernredovisningshandlingarna
till länsstyrelsen. Jag har när det gäller handelsbolagen föreslagit att
koncernredovisningshandlingarna alllid skall sändas in lill
Prop.
1979/80: 144 46
länsstyrelsen (se 3 kap. 6 § förslagel till lag om
årsredovisning m. m. i vissa förelag). Molsvarande bör enligt min mening gälla
för de nu diskulerade koncernerna med en ekonomisk förening som moderföretag.
Jag föreslår alllsä att moderföreningarna utan särskilt föreläggande skall vara
skyldiga att sända in handlingarna.
Den föreslagna koncerndefinitionen med moderförening och
dotterföretag tar sikte på klara koncernbildningar. Härmed avses att en
ekonomisk förening står i ett visst ägandeförhållande till doUerföretagel eller
att föreningen på annat säll har etl bestämmande inflylande över dotterföretaget
och en betydande andel i resultatet av dess verksamhel. Som har framhållits i
några remissyttranden finns det emellertid andra grupperingar där ekonomiska
föreningar ingår och som inte omfattas av koncernbegreppet. Om
promemorieförslaget genomförs, kommer det inte all finnas några krav pä
koncernredovisning i dessa förelagsgrupper.
De grupperingar som det är fråga om kan uppkomma genom att
elt anlal ekonomiska föreningar önskar samarbeta i nägol avseende, lill exempel
genom en inköps- eller försäljningsorganisation. För delta ändamål kan de bilda
en ny ekonomisk förening, i vilken de ursprungliga föreningarna ingår som
medlemmar. Den nya föreningen blir alltså ett samarbetsorgan. Samarbetsorganet
utvecklas emellertid lätt lill etl ledande organ med en ganska självständig
ställning och en viss makt över medlemmarna. Man kan då beteckna
samarbeisorganet som en huvudförening och medlemmarna som underföreningar. Man
kan också tala om primärförening i förhållande lill förbund eller
riksorganisation. Det väsentliga är emellertid enligt min mening att i denna
organisatoriska uppbyggnad åsyftas en hell annan situation än när del gäller en
moderförening i förhållande till dotierför-eningar.
En gruppbildning av föreningar kan uppkomma även på etl
annat sätl än del nyssnämnda, nämligen så atl huvudföreningen tar initiativ
till all bilda underföreningar. En underförening bildas då av
slyrelseledamöterna i huvudföreningen såsom ursprungliga medlemmar. 1 samband
med bildandel binds underföreningen vid huvudföreningen. Därefter värvar man de
medlemmar som i fortsättningen skall bära upp underföreningen. Liksom en
koncern kan en gruppbildning av nu behandlat slag sträcka sig genom flera led
på så sätt att flera huvudföreningar ingår i en ny huvudförening av högre
ordning, ett riksförbund e. d. Riksförbundet finns alltså i loppen och de
särskilda underföreningarna i botten. Om man jämför denna bildning med en
koncern finner man emellertid stora olikheter. Den grundläggande olikheten är
att i en koncern ligger hela makten i pyramidens topp, hos moderföretaget,
medan i en grupp av huvud- och underföreningar maklen principiellt ligger hos
underföreningarna.
De föreningsrättsliga konstruktioner som jag nu har beskrivit
bör inte anses som koncerner enligt de nya bestämmelserna. Jag vill emellerlid
understryka att frågan om koncerndefinitionens förhållande till vissa för-
Prop.
1979/80:144 47
eningsrätlsliga samarbetsformer kan behöva las upp på nyll
i samband med den fullständiga översyn av föreningslagen som kan bli aktuell
när kooperationsulredningen har slutfört sitl arbele.
Några remissinstanser har i detla sammanhang tagit upp en
fräga som gäller tillämpningen av det s. k. låneförbudel i 12 kap. 7 § akliebolagslagen.
Läneförbudet gäller inte om gäldenären är företag i en koncern i vilken det
långivande bolaget ingår. Med koncern avses här en akliebolagsrättslig koncern,
dvs, moderföretaget måste vara etl akliebolag, Della undantag kan alltså inte
åberopas för lån inom en föreningsrättslig koncern.
Från låneförbudet undantas emellertid även s. k.
kommersiella lån. För tillämpning av detla undantag krävs alt gäldenären driver
rörelse samt atl lånet betingas av affärsmässiga skäl och är avsett uteslutande
för gäldenärens rörelse. Undantaget har utformats så att det skall möjliggöra
legitima lånetransaktioner inom s.k. oäkta koncerner (prop. 1975:103 s. 492).
Enligt min mening bör även legitima lån inom en föreningsrättslig koncern kunna
ske med stöd av detta undantag. Jag anser alltså inte att det behövs någon
ändring i aktiebolagslagen för alt möjliggöra sådana län.
2.4 Revision
I promemorian föreslås atl bestämmelserna om revision i
föreningslagen ändras så att de i huvudsak stämmer överens med vad som gäller för
aktiebolagen enligt 10 kap. aktiebolagslagen. De viktigaste nyheterna är krav
på auktoriserad revisor i vissa fall samt en vidgad möjlighet att använda
juridisk person som revisor.
Förslaget har i huvudsak lämnats utan erinran av
remissinstanserna.
Även jag anser att förslaget bör genomföras. På ett par
punkter harjag emellertid funnit anledning att frångå promemorieförslaget.
Auktoriserad revisor bör finnas i större ekonomiska
föreningar. Somjag redan har anfört (se avsnitt 2.2) föreslår jag med ändring
av promemorieförslagel att inte bara antalet anslällda ulan även
balansomslutningens slorlek skall kunna medföra atl reglerna för större
föreningar blir tilllämpliga.
Kravet på en auktoriserad revisor i slörre föreningar kan
medföra vissa komplikationer när del gäller de s. k. revisionsorgan som f n.
finns inom kooperationen. Enligt gällande föreningslag är det möjligt atl till
revisor i en ekonomisk förening utse en sammanslulning med ändamål alt ha hand
om gemensamma uppgifler för föreningar, om sammanslutningen har ett särskilt
revisionsorgan inrättat för uppgiflen. Om revisionsorganet utgör en särskild
juridisk person utses denna till revisor.
I promemorian föreslås inte nägon ändring i de nu angivna
bestämmelserna. Inom revisionsorganet skall emellerlid ulses någon som är
huvudansvarig för revisionen och av promemorieförslaget följer att denne måste
vara auktoriserad revisor om det är fräga om en större förening.
Prop.
1979/80:144 48
KF har i sill remissyttrande redogjort för hur de
särskilda revisionsorganen fungerar och vilka problem som skulle uppstå om
inle en dispensmöjlighet införs när del gäller kravel pä auktoriserad revisor.
KF understryker särskilt vikten för den konsumentkooperativa rörelsen av atl
etl eget sammanhållande revisionsorgan kan bibehållas.
Jag har förståelse för de synpunkier som KF har fört fram
och föreslår att en dispensmöjlighet införs när det gäller kravet alt den
huvudansvarige i etl revisionsorgan skall vara auktoriserad. Jag vill
emellertid understryka att revisionsorganets och den huvudansvariges
kvalifikationer och kompetens måste prövas noga i varje enskilt fall.
Dispensmöjligheten får inte heller utnyttjas sä alt internrevisorer anlitas för
extern revision.
Jag vill i detla sammanhang också framhålla att det vid
vägrad dispens finns möjlighet all externt knyla en aukloriserad revisor lill
del särskilda revisionsorganet för revision av den aktuella föreningen.
De nu föreslagna dispensärendena bör prövas av
kommerskollegium.
2.5 Den kooperativa insatsräntan
I ekonomiska föreningar fördelas överskottet på
verksamheten normalt i förhållande till den omfallning i vilken medlemmarna har
utnyttjat föreningens tjänster. Fördelningen av överskottet görs i form av
återbäring eller s. k. efterlikvid. Utdelning som beräknas på annat sätt får
enligt 18 § andra slyckel föreningslagen fastställas till högst fem procent av
inbetalda insatser.
I promemorian föresläs inle någon ändring av denna
bestämmelse,
Kooperationsulredningen, som bl.a. skall överväga
kooperalionens kapilalförsörjningsproblem, har i sill remissyttrande hemslälll
att begränsningen av insatsräntan ändras och görs rörlig genom en anknytning
till ränteutvecklingen på kapitalmarknaden. Motsvarande önskemål framförs av
LRF, KF, OK och HSB.
Enligt kooperationsutredningen är det från både kooperativ
och samhällelig synpunki angeläget atl kapitalbildningen stärks inom den
kooperativa sektorn. En av vägarna är all öka insalskapitalet. Möjligheterna
att anskaffa kapital genom alt höja insatserna ökas betydligt om föreningarna
kan betala en ränta som ligger i nivå med de låneräntor som gäller i övrigt.
Det finns enligt utredningen inte någol principielll hinder mol att höja den
högsia tillåtna insalsränlan. En höjning slrider inte mol den svenska eller
internationella kooperationens grundsatser och innebär inte heller att kooperationens
personassociaiiva karaktär ändras.
Det kan enligt utredningen givelvis ifrågasättas om det
finns anledning för siatsmakterna atl över huvud tagel fastställa en högsta
räntesats för kooperativa förelag. Ulredningen har dock funnit det värdefullt
att den kooperativa särarten markeras bl. a. när del gäller
överskottsfördelningen. Därför bör föreningslagen enligt utredningens mening
även i fortsättningen innehålla regler om högsia insatsränla.
Prop.
1979/80:144 49
Frågan om den kooperativa insalsränlan har närmare belysls
i en inom utredningen utarbetad promemoria (se bilaga 2:1).
Den nu gällande begränsningen till fem procent infördes
vid föreningslagens tillkomst år 1951 (se prop. 1951: 34 s. 121). Riksbankens
diskonto var vid årsskiftet 1950/51 tre procent, medan det f. n. är 10 procenl.
Emissionsräntan för långa statslån är f n. 11,5 procent.
Jag ansluter mig till de synpunkter som har förts fram av
kooperations-utredningen och förordar alltså all begränsningen av insatsräntan
görs rörlig genom en anknytning till ränteutvecklingen på kapitalmarknaden.
Kooperationsutredningen föreslår att begränsningsregeln
utformas så, atl insatsräntan högst får motsvara gällande emissionsränta för
långa statslån. Enligt min mening talar emellertid prakliska skäl mol all
knyta begränsningsregeln till detla räntebegrepp. Bl.a. är begreppet inle
alldeles entydigt. En bättre lösning är enligt min mening att utgå från
riksbankens diskonto. Bestämmelserna i räntelagen (1975:635) knyter an till
detta. Upplysningar om ändringar i diskontot lämnas i massmedia och i Svensk
författningssamling (se senast SFS 1980; 20). På varje bankkontor kan man få
besked om gällande diskonto, medan man i princip torde få vända sig direkt till
riksbanken för att få besked om räntan på långa lån.
Jag förordar därför atl insalsränlan knyts till
riksbankens diskonto. En lämplig nivå torde enligt min mening uppnås, om man
föreskriver att insatsräntan högst får motsvara del diskonto som gällde vid
räkenskapsårets utgång med tillägg av tre procentenheter.
2.6 Följdlagstiftning och ikraftträdande
Lagen om ekonomiska föreningar har inle bara belydelse för
de ekonomiska föreningama i allmänhet. Genom mer eller mindre långtgående
hänvisningar är lagens bestämmelser tillämpliga också på sådana sammanslutningar
av ekonomisk förenings natur som i övrigt regleras i speciallagstiftning.
Detta gäller jordbrukskasserörelsen, bostadsrättsföreningar, understödsföreningar,
arbetslöshetskassor och sambmksföreningar.
I promemorian läggs fram förslag till den
följdlagstiftning som behövs på grund av de nya reglerna om redovisning och
revision i föreningslagen. Koncernreglerna föreslås inte i något fall bli
tillämpliga.
Promemorieförslagen har i allt väsentligt godtagits av
remissinstanserna och även jag anser att de bör kunna ligga till gmnd för
lagstiftning. Jag återkommer till förslagen i specialmotiveringen.
Samtliga lagförslag bör träda i krafl den 1 januari 1981,
dvs. samlidigt med förslaget till lag om årsredovisning m. m. i vissa företag.
4 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 144
Prop.
1979/80: 144 50
3 Upprättade lagförslag
I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet
upprättats förslag till
1.
lag om ändring
i lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar,
2.
lag om ändring
i lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen,
3.
lag om ändring
i bostadsrättslagen (1971: 479),
4.
lag om ändring
i lagen (1972: 262) om understödsföreningar,
5.
lag om ändring
i lagen (1973; 370) om arbelslöshetsförsäkring,
6.
lag om ändring
i lagen (1975:417) om sambruksföreningar,
7.
lag om ändring
i lagen (1976:351) om styrelserepresenlalion för de anställda i aktiebolag och
ekonomiska föreningar.
De under 2 och 4 angivna förslagen har upprällals i samråd
med chefen för ekonomidepartemenlet. förslagen under 5 och 7 i samråd med
chefen för arbelsmarknadsdeparlemenlel och förslaget under 6 i samråd med
chefen för jordbruksdepartementet.
Förslagen bör fogas till protokollet i delta ärende som
hilaga 3'.
4 Specialmotivering
4.1 Förslaget till lag om ändring i lagen om ekonomiska
föreningar
1 a §
Äger en ekonomisk förening så många aktier eller andelar i
en svensk eller utländsk Juridisk person att den har mer än hälften av rösterna
Jör samtliga akiier eller andelar, är den ekonomiska föreningen moderförening
och den andra Juridiska personen dotterföretag. Äger ett dotterföretag eller
äger en moderförening och ett eller flera dotterförelag tillsammans eller äger
flera dotterföretag tUlsammans aktier eller andelar i en Juridisk person i den
omfattning som angivits nu, är även sistnämnda Juridiska person dotterföretag
till moderföreningen.
Har en ekonomisk förening i annat fall på grund av aktie-
eller andelsinnehav eller avtal ensamt ett bestämmande inflylande över en
Juridisk person och en betydande andel i resultatet av dess verksamhet, är den
ekonomiska föreningen modet-förening och den Juridiska personen dotterföretag.
Moderförening och dotteiföreiag utgör tillsammans en
koncern.
Paragrafen, som är ny, innehåller en definition av
begreppel koncern i de fall moderföretaget utgörs av en ekonomisk förening.
Bestämmelserna har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3).
Motsvarande koncerndefinition när moderföretaget är ett
aktiebolag finns i 1 kap. 2 § akliebolagslagen. Vid ulformningen av andra
stycket i förevarande paragraf har beakiats den ändring i aktiebolagslagen som
har
' Bilagan har uleslulils här. Frånsell all III och 117 a
SS lagen om ekonomiska föreningar har ändrals är förslagen likalydande med dem
som ar fogade lill propositionen. 1 fråga om nämnda paragrafer hänvisas lill
den i specialnioliveringen inlagna laglexlen.
Prop. 1979/80: 144 51
föreslagits i lagrådsremissen med förslag till ny
lagstiftning om handelsbolag m.m. Ändringen (tillägg av ordet "ensamt")
innebär alt s.k. 50/50-bolag inte skall omfattas av koncernbegreppet.
I nämnda lagrådsremiss har även föreslagils en molsvarande
koncerndefinition när moderföretaget är ett handelsbolag eller enskild
näringsidkare (se I kap. 1 § förslagel lill lag om årsredovisning m. m. i vissa
företag).
18 §
Utdelning /år inle överstiga vad som i fastställd
balansräkning och. i fråga om moderförening, i Jästslälld koncernbalansräkning
för del senaste räkenskapsåret redovisas såsom föreningens eller koncernens
nettovinst för året, balanserade vinsl och fria fonder med avdrag för 1.
redovisad föifusl, 2. belopp som enligt lag eller stadgar skall avsättas till
bundet eget kapital eller, i .fråga om moderförening, belopp som av del fria
egna kapilalel i koncernen enligt årsredovisningarna Jör förelag inom denna
skall överföras till bundel egel kapital. 3. belopp som enligi stadgarna eljesi
skall användas för annat ändamål än utdelning lill medlemmarna. Ej heller /år
gollgörelse som avses i 17 § 1 mom. och som icke inräknats i årsvinsten betalas
ut i vidare mån än atl föreskriven avsättning kan ske lill reservfonden. I
övrigl får utbetalning lill medlemmarna av föreningens tillgångar ej
verkställas på annat sätt än genom återbetalning av insatsbelopp enligt 16 § 1
mom. eller 16 a § eller i samband med nedsältning av insatsernas belopp enligt
68 § sisla slycket.
Utdelning, som beräknas på annal sätt än i förhållande
lill den omfattning / vilken medlemmarna deltagit i föreningens verksamhel
eller / övrigt lagit denna i anspråk, /år fastställas till högst en ränta för
år på inbetalda insatser som motsvarar det av riksbanken fastställda diskonto
som gällde vid räkenskapsårets utgång med tillägg av tre procentenheter.
Vinstutdelning eller utbetalning I annan form av
gollgörelse som avses I 17 § 1 mom. får inte ske med så stort belopp att
utdelningen eller utbetalningen med hänsyn tiU föreningens eller koncernens
konsolldcringsbehov. likviditel eller ställning i övrigl står i strid mol god
ajfärssed.
Paragrafen innehåller beslämmelser om vinstutdelning m.m.
1 den allmänna motiveringen (avsnill 2.2) harjag beröri frågan om
vinsluidelning i förhållande lill sädana gotlgörelser som kan ulgå till
föreningsmedlemmarna i form av efterlikvid eller återbäring. Somjag har anfört
där föreslås inle nägon ändring av gällande rätl, som innebär all sådana
gotlgörelser kan aniingen ingå i vinstutdelningen eller ulgå på annal säu än
som vinsl.
Första stycket har kompletterats med bestämmelser för
utdelning m. m. i moderföreningar. 1 enlighet med etl påpekande av Föreningen
Auktoriserade revisorer FAR har vidare bestämmelserna i försia meningen
formulerats om så all de bättre stämmer överens med de nya redovisningsbestämmelsema
(jfr också 12 kap. 2 § försia slyckel aktiebolagslagen).
Förutsättningen för att vinstutdelning skall få ske är alt
en fastställd balansräkning för det senaste räkenskapsårel ulvisar frill egel
kapiial som överstiger evenluell redovisad föriusl. Innan vinsluidelning får
ske skall dock från della överskott av frilt eget kapital dras av vad som
enligt lag eller stadgar skall avsättas till bundet egel kapital. Beslämmelser
om obligatorisk avsättning till en reservfond finns i 17 § I mom. Yllerligare
Prop.
1979/80:144 52
avsättningsskyldighet kan följa av stadgarna. Dessa kan
ocksä t, ex, föreskriva att visst belopp av årels vinst skall avsällas lill
annan fond, som därvid får anses vara bunden. Bestämmelser om innebörden av
ullrycken bundet resp. fritt eget kapital finns i 41 § andra stycket.
En föruisättning för att utdelning skall kunna ske i en
moderförening är att del inte bara föreligger en utdelningsbar vinst hos
moderföreningen utan också hos koncernen i dess helhet. Koncernens vinst och
vad som i övrigt finns utdelningsbart inom koncernen skall framgå av
koncernbalansräkningen. Vid beräkning av utdelningsbart belopp i en
moderförening måsie alllsä avdrag göras för förlust som denna balansräkning
utvisar. Dessutom skall avdrag göras för belopp som av det egna fria kapitalel
i koncernen enligt årsredovisningarna för företag inom denna skall överföras
till bundel eget kapital. Upplysning i sistnämnda hänseende skall enligt 43 a §
sjätte slycket sisla meningen lämnas i moderföreningens förvaltningsberättelse.
Andra stycket, som innehåller en beslämmelse om högsta
tillåtna insatsränla, har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt
2,5).
Tredje stycket, som är nytt, innehåller en generell regel
om försiktighet i fräga om vinstutdelning m. m. (jfr 12 kap. 2 § andra stycket
i aktiebolagslagen).
Genom bestämmelsen klargörs att föreningens
konsolideringsbehov måste beaktas vid bedömningen av vilken vinstutdelning
eller utbetalning av gollgörelse till medlemmarna som får ske. Normalt torde en
ganska betydande reservering av vinstmedel vara påkallad, om föreningen skall kunna
möta försämringar i föreningens lönsamhet som kan bli en följd av
konjunkturnedgång, konkurrens eller andra förhållanden. En annan viktig faktor
som mäste beaktas i detla sammanhang är föreningens likviditet. Till
omständigheter som ocksä bör beaktas - och som täcks genom del i lagtexten
använda uttrycket "ställning i övrigt" - hör förändringar i
föreningens ställning som har inträffat efter räkenskapsårets slut (se prop.
1975: 103 s. 478).
Om sådan gollgörelse som avses i 17 S 1 mom. inte inräknas
i vinslen och alltså inte visas som vinst i balansräkningen, skall den enligt
40 § andra stycket föras via resultaträkningen som kostnad och alltså i
balansräkningen tas upp som skuld till medlemmarna.
Straffbestämmelsen i 110 § 5 avser även utdelning m. m. i strid
med det nya tredje stycket.
24 a §
Om en förening har blivit moderförening, skall styrelsen
meddela detta till dotterjöretagets ledning. Dotterföretagets ledning skall
lämna styrd-sen Jör moderföreningen de upplysningar som behövs för beräkningen
av koncernens ställning och resultatet av koncernens verksamhet.
Paragrafen, som är ny, motsvarar 8 kap. 7 §
akliebolagslagen och 3 kap. 11 § förslaget till lag om årsredovisning m. m. i
vissa företag. Bestämmel-
Prop.
1979/80: 144 53
serna riklar sig i vad avser dotterföretag även till andra
företag än ekonomiska föreningar.
3844 a § Redovisning
De nya redovisningsbestämmelserna har behandlats i den
allmänna motiveringen (avsnitt 2.2 och 2.3). Liksom i 11 kap. aktiebolagslagen
har bestämmelserna delats upp i tre avsnitt, nämligen Årsredovisning m.m.
(38-43 §§). Koncernredovisning (43 a §) saml Delårsrapport (44 och 44 a §§). 1
förslaget till lag om årsredovisning m. m. i vissa företag finns motsvarande
bestämmelser i 2 och 3 kap.
Med hänsyn till att de nya bestämmelserna avviker från
gällande föreningslag både i fråga om innehåll och uppställning har jag inte
funnit del meningsfullt att vid de olika paragraferna hänvisa lill evenluell
motsvarighet i gällande rätt,
I gällande föreningslag finns i 43 a § en erinran om lagen
(1972: 175) med vissa bestämmelser om bokföring av bostadslån m. m. Motsvarande
bestämmelse fanns i 1944 års aktiebolagslag men har inte fått någon motsvarighet
i den nya aktiebolagslagen eller i den nya bokföringslagen (se prop, 1975; 103
s. 440 och prop. 1975; 104 s. 236), En särskild erinran om 1972 ärs lag, som
nyligen ändrats (se SFS 1979: 313), behövs inte heller i föreningslagen, 43 a
§ i gällande lydelse har alltså inte fått någon motsvarighet i de nya
redovisningsbestämmelserna.
Årsredovisning m.m. 38 §
För varje räkenskapsår skall styrelsen avge
årsredovisning. Denna består av resultaträkning, balansräkning och
förvaltningsberättelse.
I fråga om resultaträkning och balansräkning i
årsredovisning och i årsbokslut enligt bokföringslagen (1976: 125) gäller,
förutom bestämmelserna i nämnda lag, föreskrifterna nedan om årsredovisning m.
m. Dock tillämpas 39 § fjärde stycket och 40 § första slyckel endasl på
årsredovisningen.
1 årsredovisningen skall återges resultaträkningen och
balansräkningen för närmast föregående räkenskapsår. Har under året ändring
vidtagits beträffande specificeringen av posler i resultaträkningen och
balansräkningen, skall uppgiflerna från den tidigare årsredovisningen
sammanställas så att dessa kan jämföras med posterna i den senare
årsredovisningen, om särskilt hinder inte möter.
Årsredovisningen skall skrivas under av samtliga
styrelseledamöter. Har beträffande årsredovisningen avvikande mening antecknats
lill styrelsens protokoll, skall yttrandet fogas till redovisningen.
Minst en månad före ordinarie föreningsstämma skall
årsredovisnings-handlingarna för det förflutna räkenskapsårel avlämnas lill
revisorerna.
Senast en månad efter det resultaträkningen och
balansräkningen blivit fastställda, skall avskrift av årsredovisning och
revisionsberättelse hållas tillgängliga hos föreningen för alla som är
intresserade samt efter särskilt föreläggande av länsstyrelsen insändas dit.
Sådant föreläggande utfärdas
Prop.
1979/80: 144 54
när någon begär det. Föreningar som avses i 46 § 4 mom.
första stycket är ulan särskilt föreläggande skyldiga att insända nämnda
handlingar lill länsstyrelsen.
På avskriften av årsredovisningen skall en styrelseledamot
teckna bevis om atl resultaträkning och balansräkning har fastställts. Uppgift
skall också lämnas om fastställelsedagen. Beviset skall även innehålla uppgifl
om föreningsstämmans beslut beiräffande föreningens vinst eller förlust.
Paragrafen innehåller de grundläggande bestämmelserna om
årsredovisningen.
Första stycket moisvarar 11 kap. 1 § försia slycket
aktiebolagslagen.
Andra stycket motsvarar 11 kap. I § andra slyckel
aktiebolagslagen. Resultaträkningen resp. balansräkningen skall i princip vara
samma handling oavsett om den hör till årsbokslutet eller till årsredovisningen.
En ekonomisk förening skall alltså vid utformningen av årsredovisningen beakta
bokföringslagens bestämmelser om årsbokslut. Mellan årsbokslutet och
årsredovisningen föreligger dock den skillnaden alt årsbokslutet är internt
medan årsredovisningen är offentlig. Detla motiverar vissa skillnader i
bestämmelserna om årsbokslut resp, årsredovisning. Uppgifter om lagerreserven
och bmttoomsättningssumman skall alltid lämnas i årsbokslutet men kan i vissa
fall utelämnas i årsredovisningen (se 39 § fjärde stycket och 40 § första
stycket).
Tredje stycket motsvarar 11 kap. 2 § första stycket
aktiebolagslagen. Om den tidigare årsredovisningen inle har kunnat omarbetas,
bör det lämpligen anges för vilka posler jämförbarhet inle föreligger. Enligt
42 § första stycket 5 skall en särskild redogörelse lämnas för väsentliga
förändringar mellan åren i resultaträkning och balansräkning beträffande
posters gmppering eller på annat sätt.
Fjärde och femte styckena motsvarar 11 kap. 2 § andra
stycket och 3 § första stycket aktiebolagslagen. Bestämmelserna gäller även vid
koncernredovisning (se 43 a § andra stycket).
Sjätte stycket, som motsvarar 11 kap. 3 § andra slyckel
första meningen aktiebolagslagen, har behandlats i den allmänna motiveringen
(avsnitt 2,2), Som framgår av 57 § 1 mom, andra stycket skall i motsats lill
gällande lag även resultaträkningen fastställas av den ordinarie
föreningsstämman. Bestämmelserna i förevarande stycke gälleräven vid
koncernredovisning. En moderförening är dock utan särskilt föreläggande skyldig
att sända in koncernens redovisningshandlingar till länsstyrelsen (se 43 a §
andra stycket).
Sjunde stycket motsvarar 11 kap. 3 § andra stycket andra
och tredje meningarna aktiebolagslagen. Bestämmelserna gäller även vid
koncernredovisning (se 43 a § andra stycket).
39 §
Utan hinder av vad som föreskrivs i 15 § fjärde stycket
bokföringslagen (1976; 125) om användningen av belopp, varmed värdet av där
avsedd
Prop.
1979/80:144 55
anläggningstillgäng uppskrivs, får sådant belopp utnyttjas
även till avsättning till en uppskrivningsfond, vilken får las i anspråk
endasl för ändamål som avses i nämnda lagrum i bokföringslagen.
Vid värdering av aktier eller andelar som en moderförening
äger i ett dotterföretag skall andelar som dotterföretaget äger i
moderföreningen inte anses ha något värde.
Andelar i andra förelag än aktiebolag skall likställas med
aktier som ägs av moderföreningen vid uppställningen av moderföreningens
resultaträkning och balansräkning samt vid specificering enligt 42 §.
1 balansräkning och resultaträkning i årsredovisningen
behöver storlek och förändringar av lagerreserven uppges endast av föreningar
som avses i 46 § 4 mom. första stycket.
Paragrafen innehåller tillägg till bokföringslagen i vad
avser etl par grundläggande bestämmelser om värdering resp. innehåll i
resultaträkningen och balansräkningen.
Första stycket motsvarar 11 kap. 4§ försia stycket
aktiebolagslagen. Enligt 15 § fjärde stycket bokföringslagen får uppskrivning
under vissa förutsättningar ske, om uppskrivningsbeloppet används lill
erforderiig nedskrivning av värdel pä andra anläggningstillgångar och särskilda
skäl föreligger för en sådan utjämning. Enligt vad jag har anförl i den
allmänna motiveringen (avsnitt 2.2) bör emellertid ekonomiska föreningar i likhei
med aktiebolag ocksä ha möjlighet att avsätta ett uppskrivningsbelopp till en
uppskrivningsfond, hänförlig till föreningens bundna egna kapital. En
bestämmelse härom har tagits in i förevarande stycke. Någol annat användningssätt
för fonden än som föreskrivs i bokföringslagen är dock inle tillåtet. Belopp
som har avsatts till fonden skall alltså användas för behövlig nedskrivning av
annan anläggningstillgäng. Dessutom skall det finnas särskilda skäl för en
sådan utjämning.
Andra stycket motsvarar 11 kap. 4§ andra stycket
aktiebolagslagen. Bestämmelsen avser alt förhindra atl i en förenings
balansräkning las upp värdet av egna andelar indirekt via värdel av akiier
eller andelar i ell dotterföretag. Bestämmelsen aktualiseras bl. a. om ett
aktiebolag är medlem i en ekonomisk förening som genom förvärv av akliebolagel
blir dess moderförening.
Tredje stycket motsvarar 11 kap. 5 § första stycket
aktiebolagslagen. Vad som avses är t. ex. andelar i handelsbolag och andra
ekonomiska föreningar.
Fjärde stycket motsvarar 11 kap. 5 § andra stycket
aktiebolagslagen. Alla ekonomiska föreningar är skyldiga att i årsbokslutet ta
med uppgifter om lagerreserven (se vid 38 § andra stycket). Det har dock inte
ansetts påkallat att föreskriva att alla ekonomiska föreningar (och aktiebolag)
skall vara skyldiga att lämna sädana uppgifter även i den offentliga årsredovisningen
(jfi dock LU 1975/76: 4 s. 95).
Prop. 1979/80: 144 56
40 §
Om
synneriiga skäl föreligger, får regeringen eller den myndighet som regeringen
besiämmer medge alt bruttoomsättningssumman inle behöver anges i
resultaträkningen i årsredovisningen.
1
resultaträkningen skall utdelning på aktier i dotterbolag tas upp som en
särskild intäktspost. Som en särskild kostnadspost skall tas upp gollgörelse
som avses i 17 § I mom. och som inte har inräknats i årsvinsten.
Paragrafen
innehåller vissa särbestämmelser i fräga om innehållet i resultaträkningen.
Första
stycket motsvarar 11 kap. 6§ första stycket aktiebolagslagen. Enligt
bokföringslagen skall bmlloomsällningssumman anges som en särskild posl i den
interna resultaträkningen. Enligt förevarande bestämmelse kan dispens ges när
det gäller resultaträkningen i den offentliga årsredovisningen.
Dispensmöjligheten är avsedd att tillämpas med stor försiktighet och tar
närmast sikte på besvärande konkurrenssituationer som skulle kunna uppkomma för
mindre företag (jfr prop. 1975; 103 s. 265).
Andra
stycket första meningen motsvarar 11 kap. 6§ tredje stycket akliebolagslagen.
Andra meningen i förevarande stycke, som saknar motsvarighet i
akliebolagslagen, har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2,2; jfr
också vid 18 § iredje stycket). Somjag har anfört i den allmänna motiveringen
får bokföringsnämnden i samråd med företrädare för kooperationen närmare
överväga frågan om korrekt redovisning av gotlgörelser som inte har räknats in
i årsvinsten,
11
kap, 6 § andra stycket aktiebolagslagen i nuvarande lydelse har fått en
motsvarighet i 42 § första stycket 6,
41 §
I
balansräkningen skall aktier i dotterbolag tas upp som en särskild post bland
tillgångama.
En
förenings eget kapital skall delas upp i bundel eget kapital och fritt egel
kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall tas upp
inbetalda insatser, reservfond och uppskrivningsfond. Under fritt eget kapital
eller ansamlad förlust skall tas upp fria fonder, var för sig, balanserad
vinst eller förlust samt nettovinst eller förlust för räkenskapsårel.
Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som
avdragsposter.
Fordran
på insats får inte tas upp som tillgång. Redovisningen av fullgjorda insatser
får ske så atl i balansräkningen anges hela insatskapitalet samt hur myckel
härav som inte har fullgjorts, varefter skillnaden - de betalda insatserna -
utförs som en särskild post under eget kapital.
Om
det i en fordrings- eller skuldpost enligt balansräkningen ingår en fordran hos
eller skuld till ett dotterföretag eller en moderförening, skall beloppet anges
särskilt. Angivandet får ske inom linjen. Detsamma gäller i fråga om panl och
därmed jämförliga säkerheter eller ansvarsförbindelser till förmån för ett
dotterföretag eller en moderförening.
Paragrafen
innehåller vissa sårbestämmelser om balansräkningen.
Prop.
1979/80:144 57
Första stycket moisvarar 11 kap, 7 § försia stycket
aktiebolagslagen. Bestämmelser om specifikation av aktieinnehavet finns i 42 §
första slycket 1.
Andra stycket motsvarar 11 kap, 7§ andra stycket
aktiebolagslagen. Med bundet eget kapital förstås sådana delar av det egna
kapitalet som inle kan tas i anspråk för vinstutdelning. Hit räknas i försia
hand inbetalda insatser (inklusive s, k, överinsatser), reservfond och
uppskrivningsfond. Även andra fonder kan emellertid vara atl hänföra till
föreningens bundna egna kapital, nämligen fonder till vilka på grund av
föreskrift i sladgarna belopp skall avsättas av föreningens vinst. Med fritt
eget kapital förstås fria fonder, balanserad vinst samt räkenskapsårets vinst.
I överensstämmelse med motsvarande regler i akliebolagslagen gäller atl
förlustposterna skall ingå under fritt eget kapital och tas upp som
avdragsposter (negativa poster).
Enligt Svenska revisorsamfundet bör även föreskrivas att
vid insatskapitalet skall anges antalet insatser och insatsernas nominella
belopp (jfr 11 kap. 7§ tredje stycket aktiebolagslagen). Bakgmnden till all
aktiebolagslagen innehåller en bestämmelse om att uppgift om antalet aktier
och aktiernas nominella belopp skall tas upp vid aktiekapitalet är att man
därigenom på ett enkelt sätl får underiag för atl beräkna vissa nyckeltal,
t,ex, vinst per aktie. En sådan bestämmelse för aktiebolagens del är naturlig
med hänsyn till aktiebolagens karaktär av kapitalassociation. Med hänsyn lill
föreningarnas karaklär av personalassociation, där vinstintresset inte skjuts
i förgrunden, har jag inte funnit anledning att föreslä en motsvarande
bestämmelse i föreningslagen.
Inte heller 11 kap. 7§ fjärde stycket aktiebolagslagen har
fått någon motsvarighet i föreningslagen.
Tredje stycket motsvarar 11 kap. 7 § femte stycket
aktiebolagslagen samt 41 § 2 mom, i gällande lydelse. I överensstämmelse med
gällande rätl föreskrivs att fordran på insats inte får tas upp som tillgång.
Detta gäller vare sig insatsen har förfallit lill belalning eller inte. Det
ligger i sakens natur att en insats som inte har förfallit till betalning inte
utgör någon tillgång för föreningen. Att redovisa ett sådant belopp som
tillgång i balansräkningen kan alltså inte göras, och beloppet kan
följaktligen inte heller räknas in i insatskapitalet. En sådan redovisning är
däremot tänkbar beträffande insatser som har förfallit till betalning. Det får
emellertid anses mindre lämpligt att räkna in förfallna men inte betalda
insatser i det i balansräkningen utförda insatskapitalet. Förbudet häremot har
därför bibehållits.
Det kan i olika sammanhang vara en fördel att redovisa
förhållandet mellan inbetalda insatser och hela del tecknade insatskapitalet.
Andra meningen i förevarande stycke innehåller en föreskrift härom. Till
skillnad från vad som gäller i dag anges det tydligt att det är de betalda
insatserna som skall föras ut som en särskild post under eget kapital.
Prop.
1979/80:144 58
Fjärde stycket moisvarar 11 kap. 7 § sjätte stycket
aktiebolagslagen och 3 kap. 2§ andra stycket förslaget till lag om
årsredovisning m. m. i vissa företag. Bestämmelserna skall iakttas av både
moderföretag och dotterföretag.
42 §
Utöver vad som följer av bokföringslagen (1976: 125) skall
i resultaträkningen och balansräkningen lämnas uppgifter och särskilda
upplysningar i följande hänseenden:
1. Aktier skall tas upp med angivande för varje bolag
av dess namn,
antalet akiier och dessas nominella värde och värde enligt balansräk
ningen. Understiger båda dessa värden för aktierna i ett bolag, som inte är
dotterföretag, femtiotusen kronor eller det lägre belopp som motsvarar
fem procent av föreningens eget kapital enligt balansräkningen, får dock
specifikation utelämnas. När det från allmän och enskild synpunkt är
påkallat, får regeringen eller den myndighel som regeringen besiämmer
tillåta att aktier även i andra fall redovisas utan specifikation.
2,
Ändringar i
beloppen av det egna kapitalets poster jämfört med föregående balansräkning
skall specificeras.
3,
För varje post
som upptas i balansräkningen som anläggningstillgång och där skepp eller
maskiner, inveniarier och dylikt eller byggnader ingär skall anges dels
tillgångarnas anskaffningsvärde, dels det sammanlagda beloppel av de av- och
nedskrivningar som har företagits på anskaffningsvärdet intill balansdagen.
Har sädana tillgångar uppskrivits, skall även anges kvarstående oavskrivet
belopp av uppskrivningen.
4.
För fastigheter
som är anläggningstillgångar skall anges taxeringsvärdet med fördelning på de
tillgångar som har upptagits under särskilda poster i balansräkningen.
5.
Om det har
förekommit sådan förändring i resultaträkning eller balansräkning beträffande
posters gruppering eller eljest som väsentligt påverkar jämförbarheten mellan
åren, skall redogörelse lämnas för förändringen.
6, Driver föreningen rörelsegrenar som är väsentligen
oberoende av
varandra, skall bmttoresultatet av varje sådan rörelsegren redovisas sär
skilt.
De uppgifter och särskilda upplysningar som avses i försia
slycket får tas in i noter, om tydliga hänvisningar görs vid de poster i
redovisningshandlingarna till vilka de hänför sig.
Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldighet att lämna
vissa till-läggsuppgifter och särskilda upplysningar i anslutning till
resultaträkningen och balansräkningen.
Första Slyckel innehåller sex punkter.
Första punkten motsvarar II kap. 8§ försia stycket I akliebolagslagen.
Bestämmelserna gäller inte bara aktier utan även andelar i andra företag än
aktiebolag (se 39 § tredje stycket).
Det förekommer alt särskilt större ekonomiska föreningar
äger mindre poster av aktier eller andelar i ekonomiska föreningar, I fråga om
sådana posler saknar en offentlig specificering nämnvärt inlresse. Del medges
Prop.
1979/80: 144 59
därför att sådana smärre innehav kan sammanföras i
aktiespecifikationen i en gemensam post, som kan kallas "Diverse aktier (och
andelar)". Förutsättning härför är emellertid att såväl aktiernas
nominella varde som deras värde enligt balansräkningen inte uppgår lill 50000
kr eller del lägre belopp som motsvarar 5 % av den aktieägande föreningens egna
kapital. Det sagda kan belysas med följande exempel. Föreningen A har
aktieposter i bolagen X, Y
och Z, bokförda till sina nominella värden 42 000 kr, 27 000 kr resp. 52000 kr.
I gemensam post fär dä upptagas 69000 kr (summan av Xoch Y) medan aktieposten i
Z redovisas särskilt. Från 5%-regeln bortses i delta exempel.
Undantaget från specifikationskravet gäller inte för
aktier eller andelar i dotterföretag. Detta är i linje med de allmänna krav som
måsle slällas på fullgod insyn i koncernens uppbyggnad och förhållanden. Liksom
enligt aktiebolagslagen kan dock dispens meddelas från kravet på specifikation
av innehav av aktier eller andelar i dotterföretag och även andra innehav
överskridande beloppsgränsen, om del är påkallat ur allmän och enskild
synpunkt.
Bokföringsnämnden har utfärdat en anvisning om
specifikalionsbestäm-melserna (KFS 1978:9, BFN; 9),
Andra punkten motsvarar 11 kap, 8 § första slyckel 3
akliebolagslagen.
Del egna kapitalels poster kan ändras på många sätt, bl,
a. genom vinsldisposilion eller förlusttäckning, genom återbetalning av
insalser, genom nedsättning av insatsernas belopp eller genom uppskrivning av
anläggningstillgångar. För varje post som ändras skall anges slaget av ändring
saml dennas belopp.
Av bestämmelsens karaktär framgår att specifikalionskravel
inle gäller den post i huvudgmppen Egel kapital, som utgörs av nettovinst eller
föriust för räkenskapsåret. Vad som upptas som sädan post i en balansräkning
övergår ju omedelbart efter balansdagen till all utgöra balanserad vinsl eller
förlust. Den automatiska överföring som skett i fråga om vinst eller förlust i
den föregående balansräkningen behöver inle ingå i specifikationen. Består den
enda ändringen i övrigt av det egna kapilalel däri att en utdelning beslutats,
kommer denna sålunda atl redovisas som en förändring av beloppet balanserad
vinst.
Tredje punkten motsvarar 11 kap. 8§ första slyckel 6
aktiebolagslagen. Bokföringsnämnden har i en anvisning (KFS 1977:28, BFN: 7)
behandlat frågan om framtagning av gamla anskaffningsvärden (jfr punkl 4 i övergångsbestämmelserna).
Fjärde och femte punkterna motsvarar 11 kap, 8 § fösta
stycket 7 och 8 akliebolagslagen. Punkten 5 har behandlats vid 38 § tredje
stycket.
Sjätte punkten motsvarar 11 kap. 6 § andra stycket
aktiebolagslagen i nuvarande lydelse. 1 lagrådsremissen med förslag till ny
lagstiftning om handelsbolag m. m. har föreslagits atl nämnda bestämmelse i
aktiebolagslagen förs över till 11 kap, 8 § försia slycket 9. En följd härav
är att
Prop. 1979/80:144 60
uppgifterna
enligt andra stycket i sistnämnda paragraf får las in i en not (jfr 2 kap. 7§
förslaget lill lag om årsredovisning m. m. i vissa företag). Motsvarande
gäller enligt andra stycket i förevarande paragraf för de ekonomiska
föreningarna. I förhållande lill gällande lag (42 § andra stycket Al) innebär
förevarande beslämmelse att uppgiftsskyldighelen inte längre kan modifieras
genom åberopande av skada för föreningen. Andra stycket motsvarar 11 kap, 8 §
andra stycket aktiebolagslagen.
43 §
Förvaltningsberättelsen
skall upprättas med iakttagande av god redovisningssed.
1
förvaltningsberättelsen skall lämnas upplysning dels om sådana för bedömningen
av föreningens verksamhetsresultat och ställning vikliga förhållanden, för
vilka redovisning inle skall lämnas i resultaträkningen eller balansräkningen,
dels om händelser av väsentlig betydelse för föreningen, som har inträffat
under räkenskapsåret eller efter dettas slut. Förvaltningsberättelsen skall
vidare innehålla uppgifter om väsentliga förändringar i medlemsantalet samt om
summorna av insatsbelopp som skall återbetalas Under nästa räkenskapsår dels
enligt I6§ 1 mom., dels enligt 16a§.
I
förvaltningsberättelsen skall anges medelantalet under räkenskapsårel anställda
personer såväl för förelaget i dess helhet som för varje arbetsställe med mer
än tjugo anställda. Vidare skall anges det sammanlagda beloppet av
räkenskapsårets löner och ersättningar dels till styrelsen och andra personer i
ledande ställning, dels lill övriga anslällda. Har föreningen anställda i
flera länder, skall löner och ersättningar anges särskilt för varje land jämte
uppgift om medelantalet anställda i respektive land.
Förvaltningsberättelsen
skall innehålla förslag till dispositioner beträffande föreningens vinst eller
förlust.
För
förening som avses i 46§ 4 mom. första stycket skall till förvaltningsberättelsen
fogas en finansieringsanalys. I finansieringsanalysen skall redovisas
föreningens finansiering och kapitalinvesteringar under räkenskapsåret.
Paragrafen
innehåller bestämmelser om förvaltningsberättelsen.
Första
stycket motsvarar 11 kap. 1 § tredje stycket akliebolagslagen. Att god
redovisningssed skall iaktlas även i fråga om resultaträkningen och
balansräkningen följer av hänvisning i 38 § andra stycket till bokföringslagen.
Andra
stycket första meningen motsvarar 11 kap. 9 § första stycket aktiebolagslagen.
I motsats till gällande lag (43 § 1 mom. första stycket andra meningen) anges
det inte i förevarande bestämmelse alt uppgiftsskyldigheten kan modifieras
genom åberopande av skada för föreningen. Att det ändå finns visst utrymme för
en sådan modifiering av uppgiftsskyldigheten framgår av vad lagrådet oemotsagt
anfört i samband med motsvarande ändring för aktiebolagen (se prop. 1975; 103
s, 768 och 789).
Bestämmelserna
gäller även vid koncernredovisning (se 43 a § själle stycket).
Andra
stycket andra meningen, som saknar motsvarighet i aktiebolags-
Prop.
1979/80:144 61
lagen, överensstämmer med gällande föreningslag (43 § I
mom. första slycket försia meningen). Enligt min mening bör föreningarna ha
möjlighet alt lämna ifrågavarande information i en specificerande not till
förvaltningsberättelsen, om det bidrar till alt öka läsbarheten och
överskädlighelen.
Enligt 40 § andra stycket skall vissa gotlgörelser
redovisas i resultaträkningen och alllsä inte som enligt gällande föreningslag
i förvaltningsberättelsen.
Tredje
stycket motsvarar 11 kap. 9 § andra stycket aktiebolagslagen (jfr 43 § I mom.
tredje stycket gällande föreningslag). Bestämmelserna gäller även vid
koncernredovisning (se 43 a § sjätte stycket).
Enligt förevarande bestämmelse skall i en särskild post
redovisas löner och ersättningar till slyrelsen och andra personer i ledande
ställning. Motsvarande formulering används i gällande föreningslag medan aktiebolagslagen
har "styrelsen och verkställande direktör". Liksom enligt gällande
rätt avses jämte styrelseledamöterna den molsvarighet som kan förekomma till
verkslällande direklören.
Av det i lagtexten använda uttrycket räkenskapsårets löner
och ersättningar framgår att det är årets utgiftssumma, ej utbetalningssumma,
av löner etc. som skall anges. Till ersättningar hör arvoden, provisioner,
semesterersäliningar och andra belopp som ulgår direkt till vederbörande,
däremot inte pensions- och socialförsäkringspremier o. dyl.
Bokföringsnämnden har utfärdat en anvisning om
tillämpningen av 11 kap. 9 § andra stycket aktiebolagslagen (KFS 1978; 2, BFN:
8).
Fjärde stycket motsvarar 11 kap. 9 § tredje stycket
akliebolagslagen (jfr
43 § 2 mom. tredje stycket gällande föreningslag).
Femte stycket motsvarar 11 kap. 9 § fjärde stycket
aktiebolagslagen (jfr
44 a § andra stycket gällande föreningslag). I
lagrådsremissen med förslag
till ny lagstiftning om handelsbolag m. m, har efler önskemål av bok
föringsnämnden föreslagits en ändring av nämnda bestämmelse i akliebo
lagslagen (jfr 2 kap. 8§ förslaget till lag om årsredovisning m.m. i vissa
företag). Avsiklen med ändringen är alt underiätta en önskvärd vidareut
veckling av praxis beträffande utformningen av finansieringsanalyser. Vid
utformningen av förevarande stycke har den föreslagna ändringen beak
tats.
Enligt 43 a § sista stycket skall finansieringsanalys i
vissa fall upprällas även för koncerner.
Koncernredovisning
43a§
I en moderförening skall, uiöver årsredovisning för
moderföreningen, för varje räkenskapsår avges en koncernredovisning bestående
av koncernresullaträkning och koncernbalansräkning. Redovisningen skall hänföra
sig till balansdagen för moderföreningen.
Prop.
1979/80:144 62
Bestämmelserna i 38 § fjärdesjunde slyckena tillämpas
även på koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse. Moderföreningen är
dock utan särskilt föreläggande skyldig att insända nämnda handlingar lill
länsstyrelsen,
Koncernresulialräkningen och koncernbalansräkningen skall
var för sig uigöra ett sammandrag av modertoreningens och dolterföreiagens
resultaträkningar och balansräkningar. Sammandraget skall upprättas enligt god
redovisningssed.
Koncernresultaträkningen skall utvisa koncernens
årsresultat efler avdrag för redovisad vinstutdelning inom koncernen och efter
avdrag eller tillägg för ökning eller minskning av inlernvinsl under
räkenskapsåret. Koncernbalansräkningen skall utvisa beloppel av frill eget
kapital eller ansamlad förlust i koncernen efler avdrag för inlernvinster. Med
internvinst avses pä moderföreningen belöpande andel av vinst pä överlålelse
av en tillgång inom koncernen, i den män inle överlåtelse av tillgången därefter
har skett till en köpare utanför koncernen eller förbrukning av lillgång-en
eller nedsättning av dess värde har ägt rum hos del företag inom koncernen som
har förvärvat tillgången.
Om det med hänsyn till koncernens sammansättning eller
andra särskilda skäl är förenat med synnerliga svårigheler att vid
koncernredovisningen i visst hänseende tillämpa iredje eller fjärde stycket,
får de undanlag göras som förhållandena kräver. För sådana undanlag skall
lämnas en moliverad redogörelse i moderföreningens förvaltningsberättelse.
I förvaltningsberättelsen för en moderförening skall
vidare lämnas sådana upplysningar om koncernen som avses i 43 § andra slycket
försia meningen och tredje stycket. Redogörelse skall lämnas om vilka meloder
och värderingsprinciper som har använts vid uppgörande av koncernredovisningen.
Därjämte skall uppges del belopp, som av det fria egna kapilalel i koncernen
enligt årsredovisningarna för företag inom denna skall överföras lill bundet
egel kapital.
Ett dotterföretag skall i förvaltningsberältelsen eller,
om företaget inte är skyldigt all upprätta förvaltningsberättelse, i en bilaga
till sin balansräkning ange namnet på moderföreningen och i förekommande fall
dennas moderförening. Moderföreningen och dotterföretaget skall vidare ange hur
stor andel av årets inköp och försäljningar som avser annal förelag inom samma
koncern.
Uppgifter om koncernens lagerreserv skall las in i
koncernredovisningen, om koncernen är av sådan slorlek som avses i 46§ 4 mom.
Iredje slyckel. I sådana fall skall lill koncernredovisningen fogas en
finansieringsanalys för koncernen.
Paragrafen innehåller grundläggande beslämmelser om
koncernredovisningens omfattning och innehåll.
Försia stycket motsvarar II kap. 10§ försia slyckel aktiebolagslagen. Alla
företag inom samma koncern skall enligt 12 § bokföringslagen ha samma
räkenskapsår, om inte riksskatteverket på grund av synnerliga skäl medger
annat.
Andra stycket första meningen motsvarar II kap. 10 § andra slycket
aktiebolagslagen. I 57 § 1 mom. finns bestämmelser om behandlingen på
föreningsstämman av koncernredovisningshandlingarna.
Prop.
1979/80:144 63
Andra stycket andra meningen, som saknar molsvarighet i
akliebolagslagen, har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3). 1
förhållande till promemorieförslagel har bestämmelsen ändrats så att koncernredovisningshandlingarna
alltid skall sändas in till länsstyrelsen och alltså inte bara av
moderföreningar i större koncerner (jfr 3 kap. 6§ förslaget lill lag om
årsredovisning m. m. i vissa företag). Handlingarna skall sändas in till
länsstyrelsen i det län där moderföreningen har sill säle.
Tredje
stycket motsvarar 11 kap. 11 § första slyckel akliebolagslagen (jfr 3 kap. 7§
försia stycket förslaget till lag om årsredovisning m.m. i vissa företag).
Förevarande bestämmelse har formulerats i överensstämmelse med sisinämnda
lagrum och jag hänvisar till vad jag har anfört i lagrådsremissen med förslag
lill ny lagstiftning om handelsbolag m. m.
Fjärde
stycket motsvarar 11 kap. 11 § andra stycket aktiebolagslagen. Uttrycket
"på moderföreningen belöpande andel" av vinsten innebär au vid
uträkningen av internvinst avdrag får göras för den vinst som belöper pä
minoritetsandelar i dotterföretaget. Endasl så slor del av vinsten som
motsvarar moderföreningens andel i elt dotterbolags aktiekapital anses alltså
utgöra internvinst.
Jag avser inte att här närmare uppehålla mig vid den
tekniska utformningen av hur eliminering av olika transaktioner skall gå till.
Denna fråga får överlämnas till praxis. I detta sammanhang vill jag också nämna
alt Föreningen Auktoriserade revisorer FAR i sin ärliga medlemsmatrikel
behandlar bl. a. metodproblem vid upprättande av koncernredovisning.
Femte
stycket motsvarar 11 kap, 11 § tredje stycket aktiebolagslagen (se prop, 1975:
103 s, 469),
Sjätte stycket motsvarar 11 kap. 11 § fjärde stycket
aktiebolagslagen (jfr bokföringsnämndens anvisning KFS 1978; 2, BFN: 8).
Sjunde
stycket motsvarar 11 kap. 11 § femle slycket akliebolagslagen (jfr prop. 1975:
103 s. 283 samt bokföringsnämndens anvisning KFS 1978: 10, BFN 10).
Som
framgår av paragrafen skall den iaktlas inle bara av moderföreningen utan även
av dotterföretag (jfr 3 kap. 8§ förslaget lill lag om årsredovisning m. m. i
vissa företag).
Åttonde slycket moisvarar 11 kap. 11 § sjätte stycket
aktiebolagslagen.
Delärsrapport
44 §
För
förening som avses i 46 § 4 mom. första stycket och för moderförening i
koncern som avses i 46 § 4 mom. tredje stycket skall minst en gång under varje
räkenskapsår som omfattar mer än lio månader avges en särskild redovisning
(delärsrapport). Rapporterna skall avse föreningens verksamhet från
räkenskapsårets början. Minst en rapporl skall omfalta en period av minst
hälften och högsl tvä tredjedelar av räkenskapsåret.
Delårsrapporterna avges av slyrelsen eller av den
styrelseledamot som slyrelsen bestämmer. Rapporterna skall hos föreningen
hållas tillgängliga
Prop. 1979/80:144 64
för envar och genast sändas lill den medlem som begär det.
Delårsrapporter som avses i första stycket tredje meningen skall senast tvä
månader efler rapportperiodens uigång sändas in till länsstyrelsen.
Paragrafen, som innehåller grundläggande bestämmelser om
avgivande av delårsrapport, motsvarar 11 kap. 12 § aktiebolagslagen (jfr 44a §
andra stycket gällande föreningslag). Skyldigheten att avge delårsrapporter åvilar
de ekonomiska föreningar som måste ha auktoriserad revisor. I förhållande till
promemorieförslaget har andra stycket i förevarande paragraf ändrats sä att
styrelsen kan uppdra åt någon styrelseledamot att avge delårsrapporterna.
Enligt akliebolagslagen kan molsvarande uppdrag lämnas den verkställande
direktören.
44 a §
I delärsrapporter skall översiktligt redogöras för
verksamheten och resultatutvecklingen i denna samt för investeringar och
förändringar i likviditet och finansiering sedan föregående räkenskapsårs
utgång. Vidare skall lämnas beloppsuppgifter om omsättningen och resultatet
före bokslutsdispositioner och skalt under rapportperioden. Om särskilda skäl
föreligger, får en ungefärlig beloppsuppgift beträffande resultatet lämnas. Bestämmelserna
i 40 § första stycket och 43 § andra stycket första meningen gäller i tillämpliga
delar i fräga om delärsrapport.
Om en koncern är av sådan storlek som anges i 46§ 4 mom.
tredje stycket, skall moderföreningen i delårsrapporterna, utöver uppgifter för
moderföreningen, lämna uppgifler för koncernen motsvarande vad som sägs i första
stycket. Uppgifter om omsättning och resultat skall avse beloppen efter avdrag
för inlerna posler inom koncernen och med hänsyn tagen till
inlernvinsieliminering.
Om särskilda hinder inte möter, skall i anslutning till
uppgifter enligt första och andra styckena även lämnas molsvarande uppgifter
för samma rapportperiod under det föregående räkenskapsårel.
Begrepp och termer skall i möjlig män överensstämma med
dem som har använts i den senast framlagda årsredovisningen.
Paragrafen, som innehåller bestämmelser om innehållet i
delårsrapporterna, motsvarar 11 kap. 13 och 14 §§ aktiebolagslagen (jfr 44 a §
andra stycket gällande föreningslag).
Revision
De nya revisionsbestämmelserna har behandlats i den
allmänna motiveringen (avsnitt 2.4). Bestämmelserna i 45-51 §§ överensstämmer
i stort sett med vad som gäller enligt 10 kap. akliebolagslagen (jfr ocksä 4
kap. i förslaget till lag om årsredovisning m, m, i vissa företag),
45 §
En eller flera revisorer utses på föreningsstämma, om ej
revisor enligt stadgarna skall tillsättas i annan ordning. Tillika kan en eller
flera revisors-
Prop.
1979/80: 144 65
suppleanter ulses. Bestämmelserna i denna lag om revisorer
gäller I tilllämpliga delar om suppleanter.
Revisorer skall ulses för liden tiU dess stämma som avses i
57 § I mom. har hållits. De får inte utses för längre tid än till och med den
stämma som skall äga mm under andra räkenskapsåret efler del de utsetts. Åven
om den tid för vilken en revisor har blivit utsedd inte har gått lill ända, får
revisorn skiljas från uppdragel genom beslul av den som utsett honom. Om en
revisor som är vald på föreningsstämma entledigas eller eljesi avgår eller
avlider eller det uppkommer hinder för honom enligt 46 § 1 eller 4 mom. att
vara revisor och det ej flnns någon suppleant, åligger det slyrelsen att
ofördröjligen föranstalta om val av ny revisor.
Den som har utsetts till revisor skall ofördröjligen
underrättas om det. Har han valts på föreningsstämma, sker underrättelse genom
styrelsens försorg och eljest av den som tillsatt honom.
Paragrafen innehåller bestämmelser om utseende av
revisorer (jfr 10 kap. 1 § första-tredje slyckena aktiebolagslagen). En
motsvarighet till första stycket första meningen i paragrafens gällande lydelse
återfinns i 50 § första slyckel i departemenlsförslagel. 1 förhållande lill
promemorieförslaget har försia slyckel i förevarande paragraf kompletterats
med beslämmelser om revisorssuppleanter (jfr 10 kap. 1 § tredje stycket aktiebolagslagen).
Övriga ändringar i paragrafen är redaktionella,
46 §
/ mom. Revisorer skall vara svenska medborgare och bosatta
i Sverige, om inte regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
tillåter annat för särskilt fall. Den som är omyndig eller i konkurs kan inte
vara revisor. Revisorer skall ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och
ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfånget av föreningens
verksamhet fordras för fullgörande av uppdraget.
TiU revisorer kan även utses auktoriserade eller godkända
revisionsbolag. Vid tillämpning av bestämmelserna om revision likställs
auktoriserade revisionsbolag med auktoriserade revisorer och godkända
revisionsbolag med godkända revisorer. Ett bolag som utses tUl revisor skall
till föreningens styrelse anmäla vem som är huvudansvarig för revisionen. I ett
auktoriserat revisionsbolag skaU den huvudansvarige vara auktoriserad revisor
och i ett godkänt revisionsbolag skall han vara auktoriserad eller godkänd
revisor. Bestämmelserna i tredje och fiärde styckena samt 53 § tillämpas på den
huvudansvarige. Om ett revisionsbolag har utsetts tUl revisor, skall
ersättningsskyldighet som kan uppkomma vid fullgörande av revisionsuppdraget
åligga revisionsbolaget och den huvudansvarige.
Den kan inte vara revisor som
1.
är
ledamot av styrelsen i föreningen eller dess dotterföretag eller biträder vid
föreningens bokföring eller medelsförvaltning eller föreningens kontroll
däröver,
2.
är
anställd hos eller eljest intar en underordnad eller beroende ställning till
föreningen eller någon som avses under 1 eller är verksam i samma företag som
den som yrkesmässigt biträder föreningen vid grundbokföringen eller
medelsförvaltningen eller föreningens kontroll däröver,
3.
är gift
med eller sammanlever under äktenskapsliknande förhållanden med eller är
syskon eller släkting i rätl upp- eller nedstigande led till 5 Riksdagen
1979180. I saml. Nr 144
Prop.
1979/80: 144 66
person som avses under 1 eller år besvågrad med sådan
person i rätt appeller nedstigande led eller så att den ene är gift med den
andres syskon, eller
4. utöver vad som normalt sammanhänger med medlemskap i
föreningen, står i låneskuld till föreningen eller annat företag i samma
koncern eller har förpliktelser för vilka föreningen eller sådant företag har
ställt säkerhet.
1 ett dotterföretag kan den inte vara revisor som enligt
tredje stycket inte
är behörig att vara revisor i moderföreningen.
2 mom. Om det hos en sammanslutning med ändamål att ha
hand om
gemensamma uppgifter för föreningar/7««i- ett särskilt re visionsorgan,/år
sammanslutningen eller, om revisionsorganet utgör juridisk person, denna
utses till revisor. Den som sålunda har tdlsatts som revisor skall utse en för
uppdraget lämpad person att förrätta revisionen. I fråga om honom gäller i
tillämpliga delar vad som i denna lag sägs om revisor. Om en sammanslut
ning eller ett revisionsorgan har utsetts till revisor, skall ersättningsskyl
dighet som kan uppkomma för den som har förrättat revisionen åvila också
den som har utsett honom.
Föreligger fall som avses i 4 mom. första eller tredje
stycket, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, om
särskilda skäl föreligger, medge att en sammanslutning eller ett revisionsorgan
utses till revisor trots att revisionen därmed inte kommer att förrättas av
någon auktoriserad revisor.
3
mom.
Till revisor i ett dotterföretag bör utses minst en av moderföreningens
revisorer, om del kan ske.
4
mom.
Minst en revisor skall vara auktoriserad, om
1. tUlgångarnas nettovärde enligt fastställda
balansräkningar för de två
senaste räkenskapsåren överstiger ett gränsbelopp som motsvarar I 000
gånger det enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring beslämda basbe
loppet för den sista månaden av respektive räkenskapsår, eller
2. antalet anställda hos föreningen under vart och elt
av de två senaste
räkenskapsåren i medeltal har överstigit 200.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
kan ifråga om förening som avses i första stycket förordna att en viss godkänd
revisor får utses i stället för en auktoriserad revisor. Sådana beslut är
giltiga i högst fem år.
Första och andra styckena gäller även för en moderförening
i en koncern, om nettovärdet av koncernföretagens tillgångar enligt
fastställda koncernbalansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger
det gränsbelopp som anges i första stycket eller om antalet anställda vid
koncernföretagen under nämnda tid i medeltal har överstigit 200.
I andra föreningar än som avses i första och tredje
styckena skall en auktoriserad revisor eller en godkänd revisor ulses, om minst
en tiondel av samtliga röstberättigade begär det vid en föreningsstämma.
Paragrafen innehåller bestämmelser om vem som kan utses
till revisor och om jäv för revisorer.
/ mom. första stycket motsvarar 10 kap. 2§ första och
andra styckca aktiebolagslagen. 1 förhållande till gällande rätt har den
sakliga ändringen gjorts att revisorn inte får vara i konkurs.
/ mom. andra stycket motsvarar 10 kap. 2 § tredje stycket
aktiebolagsla-
Prop.
1979/80:144 67
gen. Bestämmelserna om revisionsbolag innebär en
uividgning i förhållande till gällande bestämmelser i 2 mom. om särskilda
revisionsorgan. Sista meningen är ny i förhållande lill promemorieförslaget.
Bestämmelsen, som moisvarar 15 kap. 2§ andra stycket aktiebolagslagen, innebär
atl revisons-bolaget och den huvudansvarige solidariskt svarar för
skadeståndsskyldighet som kan uppkomma enligt 106- 109 §§ föreningslagen.
/ mom. tredje stycket, som ersätter del nuvarande andra
slycket, motsvarar 10 kap. 4 § första stycket akliebolagslagen. Bestämmelserna
innebär en viss skärpning i förhållande till gällande rält. Kommerskollegium
har utfärdai anvisningar som för aktiebolagens del närmare preciserar jävsbeslämmelserna.
Dessa beslämmelser återfinns i kommerskollegiets författningssamling KFS 1977:
23.
En revisor får i princip inle stå i låneskuld till den
förening han skall revidera. Med hänsyn till att det emellertid är ett normall
led i en förenings verksamhet atl medlemmar till exempel åtnjuter kredii för
varuinköp eller får en förenings borgen för produklionslån har jävsbestämmelsen
under punkt 4 utformats så atl föreningsmedlemmar kan vid sidan om externa
revisorer ställa upp som förtroenderevisorer i föreningsarbetet.
/ mom. fiärde stycket motsvarar 10 kap, 4 § andra stycket
aktiebolagslagen.
2
mom., som
saknar motsvarighet i aktiebolagslagen, innehåller bestämmelser om särskilda
revisionsorgan. I promemorian föreslogs inte någon ändring av dessa
bestämmelser. Pä skäl som har redovisats i den allmänna motiveringen (avsnitt
2.4) har bestämmelserna kompletterats med en dispensmöjlighet i fråga om
kravet pä auktoriserad revisor.
3
mom. motsvarar
10 kap. 2§ fjärde slyckel aktiebolagslagen.
4
mom., som
innehåller bestämmelser om krav på en auktoriserad revisor i vissa föreningar,
motsvarar 10 kap. 3§ andra-femte styckena aktiebolagslagen. Bestämmelserna
utgör en nyhet i föreningslagen.
I promemorian föreslogs att endast antalet anställda
skulle vara avgörande som storlekskriterium. På skäl som har redovisats i den
allmänna motiveringen (avsnitt 2.2) har i överensstämmelse med aktiebolagslagen
även balansomslutningens storlek tagits med som ett alternativt
storleks-kriterium,
47 §
Har revisorer ej utsetts till föreskrivet antal eller har
revisorer utsetts utan iakttagande av bestämmelserna i 46§ 1 eller 4 mom,,
åligger del styrelsen och styrelseledamot att ofördröjligen anmäla förhållandel
för länsstyrelsen. Anmälan/år göras även av föreningsmedlem, av röstberättigad
som ej är medlem eller av borgenär.
Har anmälan gjorts enligt försia stycket, skall
länsstyrelsen, i fall då revisorer inte har utsetts till föreskrivet antal,
förordna revisorer. Är revisor omyndig eller har någon, som ej är här i riket
bosatl svensk medborgare, utan vederbörligt tillstånd utsetts till revisor
eller har någon utsetts till revisor i strid mot 46 § I mom. tredje eller fjärde
stycket eUer4
Prop.
1979/80:144 68
mom., skall på anmälan därom länsstyrelsen förklara honom
entledigad och förordna en ny revisor i hans ställe. Förordnande av revisor
skall avse tiden till dess en annan revisor har blivil utsedd i föreskriven ordning.
Har föreningsslämman underlåtit att på begäran enligt 46 § 4 mom. fiärde
slycket utse en auktoriserad eller godkänd revisor och gör röstberättigad inom
en månad från stämman framställning till länsstyrelsen, skall denna Jörordna
sådan revisor.
Revisorer som utses enligt denna paragraf/lar rätt till
skäligl arvode av föreningen.
Ändringarna utgör en konsekvens av de nya bestämmelserna i
46 §. Bestämmelserna i förevarande paragraf motsvarar i huvudsak 10 kap. 6§
aktiebolagslagen.
49 §
En revisor får vid revisionen inte anlita någon som inte
enligt 46 § 1 mom. tredje eller fiärde slyckel är behörig att vara revisor. Har
Jöreningen eller moderföreningen en anställd i sin tjänst med uppgift att
uteslutande eller huvudsakligen ha hand om föreningens interna revision, får
dock en sådan anställd anlilas vid revisionen i den utsträckning det är
förenligt med god revisonssed.
Revisorn ansvarar för skada som uppsålligen eller av
vårdslöshet vållas föreningen av hans medhjälpare.
Paragrafen innehåller bestämmelser om
revisionsmedhjälpare. Första stycket, som moisvarar 10 kap, 4 § tredje stycket
aktiebolagslagen, ersätter paragrafens nu gällande tre stycken. Andra stycket
motsvarar 15 kap. 2§ första slycket andra meningen aktiebolagslagen och utgör
en nyhet i förhållande till promemorieförslaget,
50 §
En revisor skall i den omfattning som följer av god
revisionssed granska föreningens årsredovisning Jämte räkenskaperna samt
styrelsens förvallning. Är föreningen moderförening, skaU revisorn även
granska koncernredovisningen och koncernföretagens inbördes förehållanden i
övrigt.
Revisorn skall följa de särskilda föreskrifter som
meddelas av föreningsstämman, om de inte slrider mot lag, stadgarna eller god
revisionssed.
Styrelsen skall bereda revisorn lillfälle att verkställa
granskningen i den omfattning revisorn finner behövligt samt lämna de
upplysningar och det biträde som han begär. Samma skyldighet åligger slyrelsen
och revisorn i en dotterförening gentemot revisorn i en moderförening.
Sedan revisorn slutfört granskningen, skall han teckna en
hänvisning till revisionsberättelsen på årsredovisningen och i en moderförening
på koncernredovisningen. Finner revisorn att balansräkningen eUer resultaträkningen
inte bör fastställas, skall han anteckna även delta. I en moderförening gäller
detsamma ifråga om koncernbalansräkningen och koncernresultaträkningen.
Erinringar som revisorn framställer tUl slyrelsen skall
han anteckna i protokoll eller någon annan handling. Handlingen skall
överlämnas till styrelsen och bevaras av denna på elt betryggande sätt.
Prop.
1979/80:144 69
Paragrafen innehåller allmänna bestämmelser om en revisors
åligganden och om styrelsens skyldighel att medverka vid och underlätta
revisionen.
Första och andra styckena motsvarar 10 kap. 7 § aktiebolagslagen.
Hänvisningen i första stycket fill god revisionssed medför att de nu gällande
detaljerade bestämmelserna kan upphävas. Andra slycket innebär inte någon
ändring i sak i förhållande till gällande bestämmelser.
Tredje stycket moisvarar 10 kap. 8 § aktiebolagslagen och
innebär en ändring i förhållande till gällande bestämmelser endast i vad avser
koncernförhållanden.
Fjärde stycket, som saknar motsvarighet i gällande
föreningslag, motsvarar 10 kap. 9§ aktiebolagslagen.
Femte stycket, som också saknar motsvarighet i gällande
föreningslag, moisvarar 10 kap, 11 § aktiebolagslagen.
Enligt 51 § tredje slycket skall revisorn i
revisionsberättelsen föra in upplysningar som han anser böra komma till
föreningsmedlemmarnas kännedom. Förevarande bestämmelse avser sådana
erinringar som revisorn gör till styrelsen men som han inte anser vara av den
beskaffenheten att de bör bringas till medlemmarnas och allmänhetens kännedom.
Anledningen härtill kan vara alt de är mindre betydelsefulla eller berör
affärshemligheter e.d. Sådana erinringar bör göras skriftligen så att de för
framtiden är tillgängliga för styrelsen och även för senare revisorer, vilket
bidrar fill att ge kontinuitet ål revisionen. Med hänsyn till alt
revisionsprotokollet inte är obligatoriskt föreskrivs att erinringar skall
införas i protokoll eller annan handling. Revisorerna kan alltså ge sin erinran
i en rapport eller i ell vanligt brev e, d. Dessa skriftliga erinringar i
protokoll eller annan handling skall förvaras hos styrelsen pä betryggande
sätt. De blir inte offentliga men är liksom föreningens handlingar i övrigt
tillgängliga för senare revisorer.
51 §
Revisorerna skaU för varje räkenskapsår avge en av dem
undertecknad revisionsberättelse, som skall överiämnas lill styrelsen minst tvä
veckor före den i 57 § 1 mom. angivna föreningsstämman. Revisorerna skall också
inom samma tid till styrelsen återställa de redovisningshandlingar som har
överlämnats till dem.
Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande,
huruvida årsredovisningen har uppgjorts enligt denna lag. Innehåller inte
årsredovisningen sådana upplysningar som skall lämnas enligt denna lag, skall
revisorn ange detta och lämna behövliga upplysningar i sin berättelse, om det
kan ske.
Har revisorn vid sin granskning funnit att någon åtgärd
eller försummelse, som kan föranleda ersättningsskyldighet, ligger en
styrelseledamot till last eller att en styrelseledamot på annal sätt har
handlat i slrid mot denna lag eller sladgarna, skall del anmärkas i
berättelsen. Revisionsberättelsen skall även innehålla etl uttalande i fråga
om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna. Revisorn kan i övrigt i berättelsen
meddela upplysningar som han önskar bringa till medlemmarnas kännedom.
Revisionsberättelsen skall innehålla särskilda uttalanden
om fastsiäl-
Prop.
1979/80: 144 70
lande av balansräkningen och resultaträkningen samt om det
i förvaltningsberältelsen framställda förslaget till dispositioner beträffande
föreningens vinsl eller förlust.
I en moderförening skall revisorn avge en särskild
revisionsberätlelse beträffande koncernen. Härvid skaU försiafjärde styckena
tillämpas.
Paragrafen, som innehåller bestämmelser om
revisionsberättelsen, motsvarar 10 kap. 10 § aktiebolagslagen. Bestämmelserna
överensslämmer i huvudsak med nuvarande bestämmelser utom del nya femle stycket
som avser koncerner.
Enligt andra stycket skall revisionsberättelsen innehålla
ett uttalande, humvida årsredovisningen har gjorts upp enligt denna lag. Enligt
38 § andra stycket skall bestämmelserna om årsbokslut i bokföringslagen iakttas
vid upprättande av årsredovisningen. Revisorns uttalande skall alltså göras med
beaktande också av bestämmelserna i den lagen. Om revisorn pä någon punkl
känner sig tveksam i fråga om redovisningens lagenlighet skall han i revisionsberättelsen
ange detta.
Om årsredovisningen inte innehåller sådana upplysningar
som skall lämnas enligt 38-43 §§, är revisorerna skyldiga atl ange detta. De
skall i sådana fall lämna erforderliga tilläggsupplysningar, om det kan ske. Meningen
är emellertid inte att de i revisionsberättelsen skall lämna sådana
tilläggsuppgifler som föreningsledningen med hänsyn till förelagets intressen
inle önskar och inte är skyldig att lämna ul.
Om revisorerna vid sin granskning har funnil att nägon
åtgärd eller försummelse, som kan föranleda ersättningsskyldighet, ligger en
styrelseledamot till last, skall det enligt tredje stycket anmärkas i
berättelsen. Formuleringen avser att utmärka att revisorerna är skyldiga att
göra anmärkning i revisionsberättelsen endast om de verkligen har funnil atl
åtgärden eller försummelsen är av det slaget alt den kan medföra skadeståndsskyldighet.
Om revisorerna anser del mer eller mindre sannolikt att skadeslåndsskyldighel
föreligger men inte är säkra på det, kan det vara lämpligt att i
revisionsberättelsen ge ett i skadeslåndsfrågan neutralt uttalande med uppgifl
om resultatet av deras granskning i detta avseende.
Tredje stycket innehåller vidare en bestämmelse om att
revisorerna skall anmärka, om de vid sin granskning har funnit all en
styrelseledamot på något annat sätt har handlat i strid mot föreningslagen
eller mol stadgarna. Denna beslämmelse är ett utiryck för all revisorerna även
har att beakla bl.a. samhällets och utomståendes intressen.
Enligt 57 § 1 mom. skall ordinarie föreningsstämma besluta
om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna. 1 enlighet härmed föreskrivs i andra
meningen av förevarande stycke atl revisionsberättelsen även skall innehålla
ett uttalande i fråga om ansvarsfrihet för styrelseledamöterna. Revisorerna bör
i allmänhet tillstyrka eller avstyrka ansvarsfrihet på angivna skäl. De har
inte någon ovillkorlig skyldighel till detla utan kan i iveksamma fall begränsa
sig till att ange skäl för eller emot ansvarsfrihet. Även om reviso-
Prop.
1979/80:144 71
rerna anmärker på en viss åtgärd som enligt deras mening
kan föranleda skadeståndsskyldighet, är de oförhindrade att tillstyrka
ansvarsfrihet för den som enligt deras anmärkning har gjort sig skyldig till en
skadeståndsgrundande handling, l. ex. om skadan och hans vårdslöshet är ringa
och han kanske i stort seU har fullgjort sitt uppdrag på ett förtjänstfullt
sätl.
Enligt sista meningen i tredje stycket kan revisorerna i
övrigt i revisionsberättelsen meddela upplysningar som de önskar bringa till
föreningsmedlemmarnas kännedom. Eftersom revisionsberättelsen i princip blir
offentlig handling (se 38 § sjätle stycket), fär revisorerna räkna med att
dess innehåll kommer till allmän kännedom. Naturiiglvis skall revisorerna här
som annars noggrant hålla sig inom ramen för sill uppdrag. De får inle lämna
upplysningar om t. ex. affärshemligheter vilkas yppande för allmänheten kan
vålla föreningen skada.
Enligt fiärde stycket skall revisionsberättelsen innehålla
särskilda uttalanden om fastställande av balansräkningen och resultaträkningen
samt om del framställda förslaget till dispositioner beträffande föreningens
vinst eller föriust. Liksom f. n. kan revisorerna undantagsvis underlåta att
direkl till- eller avstyrka fastställande av balansräkningen och i stället påpeka
att föreningsledningens förslag rörande samma räkning i visst angivet avseende
kan ge anledning till tvekan. Det är dock önskvärt att revisorerna i detta
avseende ger stämman sä god och klar ledning som möjligt.
Beträffande styrelsens förslag i fråga om dispositioner
rörande vinst eller förlust gäller liksom enligt gällande lag att revisorerna
bör tillstyrka eller avstyrka förslaget och att de i varje fall skall uttala
sig om det. De är givetvis skyldiga att göra anmärkning, om den föreslagna
dispositionen inte står i överensstämmelse med lagens och stadgarnas
bestämmelser. Delta gäller också, om det i föreningen har föreslagits en
utdelning utan atl regeln i 18 § tredje stycket om hänsynstagande till god
affärssed m, m. har iakttagits. Någon uttrycklig bestämmelse härom torde inte
behövas.
Varje revisor är i princip ansvarig för hela den
granskning som ingär i revisionsuppdraget, även om det inte sällan kan anses
rimligt och praktiskt ofrånkomligt att en viss arbetsfördelning sker mellan
revisorema, om det finns flera sådana. Eftersom skadeslåndsskyldighel för en
revisor förutsälter vårdshöshet, torde en arbetsfördelning i överensstämmelse
med god revisionssed få beaktas vid bedömningen av skadeståndsfrågor.
Av revisorns individuella ställning i fråga om skyldighet
och ansvar lorde det utan någon uttrycklig lagbestämmelse följa alt han liksom
enligt gällande lag har rätt atl få en från medrevisorer avvikande mening
uttryckt antingen genom att foga ett särskilt yttrande till
revisionsberättelsen eller genom att avge en egen revisionsberättelse.
Enligt det nya femte stycket, som motsvarar 10 kap. 10 §
femte stycket akfiebolagslagen, skall det i en moderförening avges en särskild
revisionsberättelse beträffande koncernen. Föreningen Auktoriserade revisorer
FAR anser del olämpligt att bibehålla en formulering som tyder på att två
Prop.
1979/80:144 72
skilda handlingar skall upprättas - revisionsberättelse
och koncernrevisionsberättelse - när den praktiska lösning som har framkommit
för aktiebolagens del och som har godtagits av registreringsmyndigheten är att
endast en handling (med två avsnitt) utfärdas. Enligt min mening utgör
lagtexten inte något hinder mot den praxis som har utbildats. Det saknas därför
skäl att ändra den frän aktiebolagslagen hämtade formuleringen.
57 §
/ mom. Inom sex månader eller den kortare tid, som kan
vara bestämd i stadgama, efter utgången av varje räkenskapsår skall hållas
ordinarie fö-venjngstämma, där styrelsen skall lägga fram årsredovisningen och
revisionsberättelsen samt, i moderförening, koncernredovisningen och koncernrevisionsberättelsen.
Handlingarna skall under minst en vecka närmast före stämman hållas hos
föreningen tillgängliga för medlemmarna.
På denna föreningsstämma skall till avgörande företas
frågorna om fastställelse av resultaträkningen och balansräkningen samt, i
moderförening, koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen med de
ändringar eller tillägg som kan behövas samt om beviljande av ansvarsfrihet åt
styrelseledamöterna för den tid redovisningen omfattar. Stämman skall också
besluta i anledning av föreningens vinst eller förlust enligt den faslställda
balansräkningen.
Beslut i nämnda frågor/år skjulas upp tUl en fortsatt
stämma som skall hållas minst en och högst två månader därefter.
2 mom. Styrelsen skall, om någon medlem begär det och
styrelsen finner att det kan ske utan väsenthgt förfång för föreningen, på
föreningsstämman lämna upplysningar angående förhållanden som kan inverka på
bedömandet av föreningens årsredovisning och dess ställning i övrigt eller av
ärende på stämman. Ingår föreningen i en koncern, avser upplysningsplikten
även föreningens förhållande tiU annat koncernföretag och, om föreningen är
moderförening, koncernredovisning samt sådana förhållanden beträffande dotterföretagen
som avses i första meningen.
Kan en begärd upplysning lämnas endasl med stöd av
uppgifter som inte är tillgängliga på stämman, skall upplysningen inom två
veckor därefter hållas hos föreningen skriftligen tillgänglig för medlemmarna
samt översändas till varje medlem som har begärt upplysningen.
Finner styrelsen att en begärd upplysning inte kan lämnas
till medlemmarna utan väsentligt förfång för föreningen, skall upplysningen i
stället på medlemmens begäran lämnas till föreningens revisorer inom två veckor
därefter. Revisorerna skall inom en månad efter stämman liU styrelsen avge
skriftligt yttrande, huruvida den begärda upplysningen lämnats till dem samt
huruvida upplysningen enligt deras mening bort föranleda ändring i
revisionsberättelsen eller, beträffande moderförening, koncernrevisionsberättelsen
eller i övrigt ger anledning till erinran. Om så är fallet, skall ändringen
eller erinringen anges i yttrandet. Styrelsen skall hålla revisorernas yttrande
tillgängligt för medlemmarna hos föreningen samt översända det i avskrift till
varje medlem som har begärt upplysningen.
Paragrafen innehåller bestämmelser om ordinarie
föreningsstämma. / mom. har kompletterats med koncernbestämmelser och med en
föreskrifl om att även resultaträkningen skall fastställas av
föreningsstämman.
Prop.
1979/80:144 73
2 mom., som endast delvis har motsvarighet i gällande
föreningslag, motsvarar 9 kap. 12 § första-tredje styckena aktiebolagslagen.
81 §
Då föreningen har trätt i likvidalion, skall styrelsen
ofördröjligen avge redovisning för sin förvaltning av föreningens
angelägenheter under den tid för vilken redovisningshandlingar inte tidigare
har lagts fram på föreningsstämma.
Likvidatorerna skall ofördröjligen överlämna
redovisningshandlingama i huvudskrift eller avskrift lill revisorerna, som inom
en månad skall avge revisionsberättelse och återställa handlingarna,
Likvidatorerna skall så snart det kan ske lägga fram redovisningshandlingarna
och revisionsberättelsen på föreningsstämma. På stämman skall behandlas frågan
om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelsens ledamöter för den tid
redovisningen omfattar,
I fråga om styrelsens redovisning, om revisorernas
granskning och revisionsberättelsen, om handlingars framläggande och
tillhandahållande, om behandlingen av frågan om ansvarsfrihet saml om
anställande av lalan mot styrelseledamot gäller i tillämpliga delar 3S43 och
49-51 §§, 57 § 1 mom, samt 63-66 §§,
Paragrafen innehåller bestämmelser om bl, a, redovisning
under likvidation. Ändringarna är redaktionella,
105 a §
Myndighets beslut i tiUståndsärenden enligt 22, 29, 40,
42, 46 eller 76 § överklagas hos regeringen genom besvär.
Länsstyrelsens beslut, varigenom ansökan om eller anmälan
för registrering avskrivits eller registrering vägrats, överklagas hos kammarrätten
genom besvär inom två månader från beslutets dag. I samma ordning överklagas
beslut enligt 74 § och beslut om sådan förklaring som avses i 103 § 2 mom.
Länsstyrelsens beslut enligt denna lag överklagas i övriga
fall hos kammarrätten genom besvär.
Paragrafen innehåller besvärsbestämmelser.
Första stycket i gällande lydelse avser lillslåndsärenden
enligt 22, 29, 46 eller 76§, Dessa lillslåndsärenden prövas av kommerskollegium
enligt förordningen (1969: 228) om prövning av vissa ärenden rörande ekonomiska
föreningar (i lydelse enligt SFS 1975: 1416),
Förevarande stycke har ändrats så atl det även avser
lillslåndsärenden enligt 40 och 42§§. Nya lyper av lillslåndsärenden har
dessutom tillkommit enligt 46 §. Samtliga tillståndsärenden bör prövas av kommerskollegium.
Jag kommer att senare ta upp frågan om ändring av den nyss nämnda förordningen.
Ändringarna i andra och tredje styckena är redaktionella.
Prop.
1979/80:144 74
110 §
Till böter döms
1.
styrelseledamot,
likvidator eller annan, där han uppsålligen eller av grov vårdslöshet meddelar
oriktig eller vilseledande uppgift i anmälan eller ansökan till länsstyrelsen
eller i handling som fogas därvid eller i uppgifl varom förmäles i 10§, sä ock
styrelseledamot eller likvidator, där han uppsålligen eller av grov vårdslöshet
meddelar oriktig eller vilseledande uppgift i handling, som hålles tillgänglig
för medlemmar eller röstberättigade eller framlägges ä föreningsstämma;
2.
styrelseledamot,
där han vid upprättande av balansräkning, resultaträkning eller
förvaltningsberättelse, som avses i 38 eller 81 §, uppsålligen eller av
vårdslöshet förfar i strid mol bestämmelserna i 38-43 H:
3.
likvidator, där
han vid upprättande av balansräkning, likvidationsräkning eller
förvaltningsberättelse, varom stadgas i 83, 86 eller 89§, uppsålligen eller av
vårdslöshet förfar i strid mol beslämmelser som avses i sagda lagmm;
4.
revisor eller
likvidationsrevisor, där han i revisionsberättelse eller annan handling, som
framlägges på föreningsstämma eller annoriedes hålles tillgänglig för medlemmar
eller röstberättigade, uppsålligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig
eller vilseledande uppgift rörande föreningens angelägenheter eller
uppsålligen eller av grov vårdslöshet underlåter att göra anmärkning
beträffande förvaltningen, ändå att anledning därtill föreligger;
5.
styrelseledamot
eller likvidator, där han uppsålligen eller av vårdslöshet i strid mot
bestämmelserna i 18 § låter verkställa utdelning eller utbetalning till medlem
eller annan;
6.
revisor,
likvidationsrevisor eller revisors eller likvidationsrevisors medhjälpare som,
oaktat han insett eller bort inse att skada därav kunnat följa, yppar något av
vad vid verkställd granskning kommer till hans kännedom, utan atl del med
nödvändighet erfordras för fullgörande av hans uppdrag;
7.
den som bryler
mot vad i 7 § fjärde stycket är stadgat.
Paragrafen innehåller straffbestämmelser. Ändringarna är
redaktionella, I enlighet med promemorieförslaget har de nya
koncernbestämmelserna
i 43 a§ inte slraffsanktionerats (jfr prop, 1975: 103 s.
567). Ändringarna i 18 § medför en utvidgning av det straffbara området enligt
punkten 5 i förevarande paragraf.
111 §
TiU böter döms också
1.
styrelseledamot
eller likvidator, där han underlåter att iakttaga föreskrift som är meddelad i
10§ första eller andra stycket, 38§ sjätte stycket, 50 § tredje stycket, 80 §
sista stycket, jämfört med 50 § tredje stycket, eller 81 § sista stycket
jämfört med 50 § tredje stycket;
2.
styrelseledamot
eller likvidator, där han underiåler att iakttaga föreskrift som beträffande
anmälan för registrering är meddelad i 37, 68, 79, 90 eller 92 §;
3.
styrelseledamot
eller likvidator, där han underiåler att till revisorer eller
likvidationsrevisorer avlämna handlingar enligt vad som stadgas i 38 §
Prop. 1979/80:144 75
femte
stycket, 81 § andra stycket, 83 § sista stycket, 86 § sista stycket eller 89 §
första stycket;
4.
styrelseledamot eller
likvidator, som försummar att fullgöra vad i 55 § sista stycket, 84 § sista
stycket, jämfört med 55 § sista stycket, eller 86 § andra stycket sisla punkten
finnes stadgal eller som underiåler att iakttaga föreskrift, som med avseende å
framläggande av handlingar å föreningsstämma eller tillhandahällande av
handlingar viss tid före stämma är meddelad i 57 § I mom,, 81 § andra eller
sista stycket, 87 § andra stycket eller 89 § andra stycket;
5.
revisor, vilken underlåter att
iakttaga föreskrift som meddelats i 51 § första stycket eller 81 § andra
stycket, så ock likvidationsrevisor, som försummar alt fullgöra vad i 87 §
första slyckel försia punklen eller 89 § försia stycket fjärde punkten finnes
stadgat.
Paragrafen
innehåller straffbestämmelser. Ändringarna är redaktionella.
En
styrelseledamot i en dotterförening kan dömas till dagsböter enligt punklen 1,
om han inte ger moderföreningens revisorer upplysningar om dotterförelaget
enligt de nya bestämmelserna i 50 § tredje stycket.
117
a §
Länsstyrelsen
kan vid vite förelägga styrelseledamot att fullgöra skyldighet enligt 38 §
sjätte stycket, 43 a § andra stycket eller 44 § andra stycket att till länsstyrelsen
insända behörig redovisningshandling, revisionsberättelse eller delårsrapport.
Försuttet vite utdöms av länsstyrelsen.
Paragrafen
innehåller bestämmelser om vitesförelägganden av länsstyrelsen. Ändringama är
redaktionella.
Övergångsbestämmelser
1.
Denna lag träder i kraft den I
januari 1981.
2.
De nya bestämmelserna i 46 § 1
mom. tredje och fjärde styckena och 4 mom. första och tredje styckena samt 49 §
första stycket tillämpas från och med första ordinarie föreningsstämma som
hålls efter lagens ikraftträdande. Till dess tillämpas i stället motsvarande
äldre bestämmelser.
Beslut
enligt 46 § 2 mom, andra stycket och 4 mom, andra stycket far meddelas före den
1 januari 1981.
3. Årsredovisningar
och koncernredovisningar skall efter utgången av
år 1980 upprättas enligt lagen i dess nya lydelse. För räkenskapsår som har
börjat löpa före denna tidpunkt får sådan redovisning dock upprättas enligt
äldre beslämmelser.
I
koncernredovisningar behöver inte tas med sammandrag av resultaträkningar och
balansräkningar för räkenskapsår som har påbörjals före ulgången av år 1980.
4. Om
del i 42 § första stycket 3 angivna anskaffningsvärdet för en
tillgång som har förvärvals före lagens ikraftträdande inte kan utrönas med
hjälp av föreningens bevarade räkenskaper, skall som anskaffningsvärde
redovisas, beiräffande byggnad det vid 1965 års allmänna fastighetstaxe
ring åsatta taxeringsvärdet (byggnadsvärdet) ökat med förbättringskost
nader efter utgången av år 1964, samt beträffande annan tillgång det belopp
vartill anskaffningsvärdet skäligen kan uppskattas.
Prop.
1979/80:144 76
1 en not till balansräkningen skall anges om
anskaffningsvärdet har uppskattats enligt första stycket.
Andra punkten motsvarar 15 § första och andra styckena
lagen (1975: 1386) om införande av aktiebolagslagen (1975: 1385), Bestämmelsen
avser de delvis nya bestämmelserna om jäv för revisorer och om krav på en
auktoriserad revisor.
Tredje punkten motsvarar 16 § lagen om införande av
aktiebolagslagen. Bestämmelserna i första stycket innebär alt föreningarna har
valrätt mellan gamla och nya bestämmelser, när det gäller ett räkenskapsår som
har börjat löpa före den 1 januari 1981.
Fjärde punkten moisvarar 17 § lagen om införande av
akliebolagslagen (se prop. 1975: 103 s. 721).
4.2 Förslaget till lag om ändring i lagen om
jordbrukskasserörelsen
1 lagen om jordbmkskasserörelsen har gjorts ändringar,
främst av redaktionell art, som en följd av de nya bestämmelserna om
redovisning och revision i föreningslagen. Däremot görs inte några hänvisningar
tiil de nya koncembestämmelsema i föreningslagen.
43 §
Hänvisningen i paragrafens försia mening innebär atl vissa
inledande bestämmelser om årsredovisning i föreningslagen blir tillämpliga
också på kreditkassoma. Liksom enligt föreningslagen blir bokföringslagens
regler om årsbokslut vägledande för hur resultaträkning och balansräkning i den
offenlliga årsredovisningen skall upprättas. Vissa särbestämmelser i förhållande
till bokföringslagen tas emellertid upp i 44 och 45 §§.
44 och 45 §§
I paragrafema har lagits bort de bestämmelser som har en
motsvarighet i bokföringslagen. 45 § har utformats efter mönsier av 41 § Iredje
stycket föreningslagen.
46 §
De nuvarande bestämmelserna behövs inle, eftersom 18 §
bokföringsla gen innehåller bestämmelser om hur resultaträkningen skall
ställas upp. I paragrafen har i stället tagits in en bestämmelse om att
förvaltningsberältelsen skall upprättas med iaktiagande av god redovisningssed
(jfr 43 § första stycket föreningslagen).
47 §
Ändringarna i första och andra styckena har utformats
efter mönster av de nya bestämmelserna i 43 § andra och tredje styckena
föreningslagen.
Prop.
1979/80:144 77
Nuvarande tredje stycket har upphävis, eftersom
bestämmelser om där avsedd upplysningsskyldighet finns i 20 § bokföringslagen.
En faktisk skillnad föreligger emellertid mellan bestämmelserna. Enligt den
upphävda bestämmelsen i förevarande lag skulle upplysningarna lämnas i förvaltningsberättelsen.
Enligt bokföringslagen skall motsvarande upplysning lämnas direkt i
balansräkningen eller i form av en notanteckning. Motsvarande gäller i fråga
om de upphävda bestämmelserna i 44 § andra stycket i gällande lydelse.
48 §
Bestämmelserna har utformats efter mönster av de nya
beslämmelsema i 38 § själle och sjunde styckena föreningslagen,
49, 52, 54, 64, 71, 74, 75, 84 och 86 §§
Ändringama är i huvudsak redaktionella.
Övergångsbestämmelser
Övergångsbestämmelserna har i tillämpliga delar utformats
efter mönster av motsvarande bestämmelser för föreningslagen,
4.3 Förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen
58 §
Förevarande paragraf i bosladsrätlslagen innehåller i sin
gällande lydelse en hänvisning till 38-51 §§ föreningslagen. Denna hänvisning
behöver inte ändras.
Eftersom bostadsrättslagen inte föreslås innehålla någon
hänvisning till koncerndefinilionen i 1 a § föreningslagen, blir
föreningslagens koncern-bestämmelser inle lillämpliga i bostadsrättsföreningar.
För tydlighels skull har i förevarande paragraf uttryckligen angells all
koncernredovisning inle behöver upprättas.
Promemorieförslaget innebär atl en bostadsrättsförening
med mer än 200 anställda skall utse en auktoriserad revisor. Det framhålls
emellertid samtidigt att del i allmänhet endast finns ett fåtal anslällda, om
ens någon, i här ifrågavarande föreningar,
1 fråga om ekonomiska föreningar innebär
departemenlsförslagel den ändringen all aukloriserad revisor skall utses även
om tillgångarnas nettovärde överstiger 1 000 basbelopp (se 46 § 4 mom,
föreningslagen). Delta storlekskriterium skulle Ullämpat på
bostadsrättsföreningarna innebära att en mycket stor andel av dessa skulle
omfattas av kravel pä auktoriserad revisor. Detta är enligt min mening inte
lämpligl med hänsyn bl, a, till den begränsade tillgången på kvalificerade
revisorer. I förevarande paragraf har därför angetts att bostadsrättsföreningar
inte är skyldiga atl ulse auk-
Prop. 1979/80:144 78
toriserad
revisor. I överensstämmelse med promemorieförslaget har vidare angetts atl
bostadsrättsföreningar inte är skyldiga alt upprätta finansieringsanalyser
eller delårsrapporter.
Övergångsbestämmelser
Övergångsbestämmelserna
har i tillämpliga delar utformats efter mönster av motsvarande bestämmelser
för föreningslagen.
4.4
Förslaget till lag om ändring i lagen om understödsföreningar
1
lagen om understödsföreningar har gjorts ändringar, främst av redaktionell
art, som en följd av de nya bestämmelserna om redovisning och revision i
föreningslagen. Däremot görs inte några hänvisningar till de nya
koncembestämmelsema i föreningslagen.
Enligt
vad jag har inhämtat av chefen för ekonomidepartemenlet avses en översyn av
lagen om understödsföreningar ske i samband med en eventuell ny lagstiftning om
ekonomiska föreningar (jfr NU 1976/77:51, rskr 355).
29 §
Paragrafen
i dess nya lydelse innehåller en hänvisning lill 38 § försia och fjärde-sjätte
styckena föreningslagen, I förhållande till promemorieförslaget har
hänvisningen ändrats så att den inte omfattar 38 § iredje och sjunde styckena,
I fråga om skälen härtill hänvisas till försäkringsinspektionens
remissyttrande.
Hänvisningen
till 38 § sjätte stycket innebär att redovisningshandlingarna skall hållas
tillgängliga hos föreningen för alla som är iniresserade. En understödsförening
är enligt 67 § förevarande lag skyldig att sända in dessa handlingar till
försäkringsinspektionen. 1 förevarande paragraf har därför gjorts etl lillägg
som innebär all understödsföreningar inle skall sända in några handlingar till
länsstyrelsen.
Genom
ett lillägg klargörs vidare att bokföringslagens regler om årsbokslut är
vägledande för hur resultaträkning och balansräkning i den offentliga
årsredovisningen skall upprättas. Av 30 § följer vidare atl försäkringsinspektionen
kan meddela bestämmelser som avviker från bokföringslagen.
30 §
Enligt
försia stycket första meningen i gällande lydelse har försäkringsinspeklionen
rätl atl meddela särskilda föreskrifter. Bestämmelsen har ersatts av ett nytl
iredje stycke. Den nya bestämmelsen överensslämmer i huvudsak med vad som
föreskrivs i 286 a § lagen (1948:433) om försäkringsrörelse. Denna lag ses f n.
över av en särskild kommitté (E 1977; 05), Frågan om utformningen av
bemyndigandena i de båda lagarna får tas upp på nytt när kommittén har
redovisal resultatet av sitt arbete.
Prop. 1979/80: 144 79
31,51
och 67 §§
Ändringarna
i dessa paragrafer är redaktionella. Övergångsbestämmelser
Övergångsbestämmelserna
har i tillämpliga delar utformats efter mönster av motsvarande bestämmelser i
föreningslagen,
4.5 Förslaget
till lag om ändring i lagen om arbetslöshetsförsäkring
Utredningen
om en allmän arbetslöshetsförsäkring har lagt fram ett förslag lill lag om
sådan försäkring (SOU 1978: 45), Förslaget, som bereds inom
arbetsmarknadsdepartementet, innebär att arbetslöshetskassorna inte längre blir
likställda med ekonomiska föreningar. En ny lag skulle alltså inle innehålla
några hänvisningar till föreningslagen.
Förevarande
ändringar, som främst är av redaktionell art, måsle emellertid genomföras
samlidigt med de nu aktuella ändringarna i föreningslagen,
4.6 Förslaget
till lag om ändring i lagen om sambruksföreningar
Ändringarna
i 15 § lagen om sambruksföreningar motsvarar ändringama i 58 §
bosladsrätlslagen (se avsnitt 4,3), Även övergångsbestämmelserna stämmer
överens med motsvarande bestämmelser för bosladsrätlslagen,
4.7 Förslaget
till lag om ändring i lagen om styrelserepresentation för de
anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar
3
§ styrelserepresentationslagen har ändrats som en följd av alt en
koncemdefinition tas in i föreningslagen,
5
Hemställan
Jag
hemsläller att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till
1, lag
om ändring i lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar,
2,
lag om ändring i lagen
(1956.-216) om jordbmkskasserörelsen,
3,
lag om ändring i
bosladsrätlslagen (1971:479),
4,
lag om ändring i lagen (1972;
262) om understödsföreningar,
5,
lag om ändring i lagen
(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,
6,
lag om ändring i lagen (1975;
417) om sambmksföreningar,
7,
lag om ändring i lagen
(1976:351) om slyrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och
ekonomiska föreningar.
6
Beslut
Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.
Prop. 1979/80:144 82
Innehållsförteckning
1 Lagförslag
.......................................................
1.1............................................................ Förslag
till lag om ändring i lagen (1951: 308) om ekonomiska
föreningar ................................................
1.2
Förslag till lag om ändring i
lagen (1956: 216) om jordbmkskasserörelsen
1.3
Förslag till lag om ändring i
bostadsrältslagen (1971:479) ,...
1.4
Förslag lill lag om ändring i
lagen (1972; 262) om understödsföreningar
1.5
Förslag till lag om ändring i
lagen (1973; 370) om arbetslöshetsförsäkring
1.6
Förslag till lag om ändring i
lagen (1975: 417) om sambmksföreningar
1.7
Förslag till lag om ändring i
lagen (1976: 351) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och
ekonomiska föreningar ..........................
2
Inledning
3
Överväganden
4
Upprättade lagförslag
5
Specialmotivering
5.1
Förslaget lill lag om ändring i
lagen (1951; 308) om ekonomiska föreningar
5.2
Förslaget lill lag om ändring i
lagen (1956: 216) om jordbmkskasserörelsen
5.3
Förslaget till lagom ändring i bostadsrättslagen
(1971:479) ...
5.4
Förslaget till lag om ändring i
lagen (1972: 262) om understödsföreningar
5.5
Förslaget till lag om ändring i
lagen (1973:370) om arbelslöshetsförsäkring
5.6
Förslaget till lag om ändring i
lagen (1975:417) om sambmksföreningar
5.7
Förslaget till lag om ändring i
lagen (1976:351) om slyrelserepresentation för de anslällda i akliebolag och
ekonomiska föreningar ..........................
Bilaga
14'
Vissa
delar av promemorian (Ds Ju 1976:11) Förslag till lag om
ekonomiska
föreningar (se avsniu 2) ....................
BUaga
5'
Sammanslällning
av remissynpunkter beiräffande vissa delar av Ds Ju
1976:11
.........................................................
Bilaga
6
Skrivelse
den 6 november 1978 från kooperationsutredningen (I
1977;
01) om vissa fondavsättningar......................
Bilaga
7'
Översikt
över lagmmmen såvitt avser redovisning och revision i pro
memorieförslaget och 1976 års förslag.....................
' Bilagorna 4, 5 och 7 har uteslutits här.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1979/80:144 1 Lagförslag
83
opaginerad Kontrollera mot PDF
1.] Förslag till
Lag om ändring i lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1951; 308) om
ekonomiska föreningar
dds att 18, 38-47, 49-51, 57, 81, 105a, 110, 111 och
117a§§ samt huvudmbriken närmast före 38 § skall ha nedan angivna lydelse,
dels
att i lagen skall införas två nya paragrafer, la och 24a§§, samt närmast före
38, 43 a och 44 §§ nya underrubriker av nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
la§
Äger ekonomisk förening så många aktier eller andelar i
svensk eller utländsk Juridisk person att den har mer än hälften av rösterna
för samtliga aktier eller andelar, är den ekonomiska föreningen moderförening
och den Juridiska personen dotterföretag. Äger dotterföretag eller äger
moderförening och dotterföretag eller flera dotterföretag tillsammans aktier
eller andelar I Juridisk person i den omfattning som angivits nu, är även sistnämnda
Juridiska person dotterföretag till moderföreningen.
Har ekonomisk förening i annat fall på grund av aktie-
eller andels-innehav eller avtal ett bestämmande inflylande över Juridisk
person och en betydande andel i resultatet av dess verksamhet, är den ekonomiska
föreningen moderförening och den Juridiska personen dotterföretag.
Moderförening
och dotterföretag utgör tUlsammans en koncern.
opaginerad Kontrollera mot PDF
\i
Utdelning må ej ske av annat än den vinst, som förefinnes enligt fastställd
balansräkning för sista rä-
Utdelning får ej ske av annal än den vinst för förening
eller koncern som finns enligt fastställd balans-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Senasle lydelse 1967:621.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80: 144
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
84
opaginerad Kontrollera mot PDF
kenskapsåret,
i den män vinsten icke skall avsättas lill reservfonden. Ej heller må
utbetalning av gollgörelse, varom förmäles i 17§ I mom. och som icke
inräknats i årsvinsten, äga rum i vidare män än att föreskriven avsätining
kan ske till reservfonden. I övrigl må utbetalning till medlemmarna av
föreningens tillgångar ej verkställas annorledes än genom återbetalning av
insatsbelopp enligt 16 § I mom. eller 16 a § eller i samband med nedsättning
av insatsernas belopp enligt 68 § sista stycket.
räkning och, i fråga om moderförening, enhgt fastställd
koncernbalansräkning för det senasle räkenskapsåret, i den mån vinslen icke
skall avsättas till reservfonden eller, i fråga om moderförening, enUgt
årsredovisning för företag inom koncernen skall överföras lill bundet eget
kapiial. Ej heller/år utbetalning av gollgörelse som avses i 17 § 1 mom. och
som icke inräknats i årsvinsten äga rum i vidare mån än att föreskriven
avsättning kan ske till reservfonden. I övrigl/år utbetalning lill medlemmarna
av föreningens tillgångar ej verkställas på annat sätt än genom återbetalning
av insatsbelopp enligt 16§ 1 mom. eller 16a § eller i samband med nedsältning
av insatsernas belopp enligt 68 § sista stycket.
Utdelning, som beräknas annorledes än i förhållande till
den omfattning vari medlemmarna deltagit i föreningens verksamhet eller denna
eljest tagits i anspråk, må fastställas till högst fem procent för år å
inbetalda insatser.
Vinstutdelning eller utbetalning I annan form av
gollgörelse som avses i 17§ I mom. får icke ske med så stort belopp att
utdelningen eller utbetalningen med hänsyn till föreningens eller koncernens
konsolideringsbehov, likviditet eller ställning i övrigt står i strid mot god
ajfärssed.
24 a §
Om föreningen har blivit moderförening, skall styrelsen
meddela detta tUl dotterföretagets ledning. Dotterföretagets ledning skall lämna
styrelsen för moderföreningen de upplysningar som fordras för beräkningen av
koncernens ställning och resultatet av koncernens verksamhet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80:144
Nuvarande lydelse Styrelsens årsredovisning
85
Föreslagen lydelse Redovisning
Årsredovisning m. m.
38 §
För varje räkenskapsår skall styrelsen avge
årsredovisning. Denna består av resultaträkning, balansräkning och
förvaltningsberättelse.
I fråga om resultaträkning och balansräkning i
årsredovisning och i årsbokslut enligt bokföringslagen (1976; 125) gäller,
förutom bestämmelserna i nämnda lag, föreskrifterna nedan om årsredovisning
m. m. Dock äger 39 § fjärde stycket och 40 § första slycket tillämpning endast
på årsredovisningen.
1 årsredovisningen skall återges resultaträkningen och
balansräkningen för närmast föregående räkenskapsår. Har under året ändring
vidtagits beiräffande specificeringen av poster i resultaträkningen och
balansräkningen, skall, om särskilda hinder ej möter, uppgifterna från den
tidigare årsredovisningen sammanställas sä att dessa kan jämföras med
posterna i den senare årsredovisningen.
Årsredovisningen skall underskrivas av samtliga
styrelseledamöter. Har beträffande årsredovisningen avvikande mening antecknats
till styrelsens protokoll, skall yttrandet fogas lill redovisningen.
Minst en månad före ordinarie föreningsstämma skall
årsredovis-ningshandingarna för del förflutna räkenskapsåret avlämnas till revisorerna,
Senasl en månad efter det resultaträkningen och
balansräkningen blivil fastställda, skall avskrift av årsredovisning och
revisionsberättelse hållas tillgängliga för envar hos föreningen samt efter
anmodan
opaginerad Kontrollera mot PDF
- Beiräffande 38-44a§§ anges endasl föreslagen lydelse.
Senaste lydelse av 41 § 1 och 4 mom. 1%7;538, av 43 § 1 mom. 1967:621, av 43a§
1979:313 och av 44a§ 1975:1391,
Prop.
1979/80:144 86
Föreslagen lydelse
av länsstyrelsen insändas dil. Anmodan skall ske på
begäran av envar. Förening som avses i 46§ 4 mom. första stycket är utan särskild
anmodan skyldig alt insända nämnda handlingar till länsstyrelsen.
På avskriften av årsredovisningen skall styrelseledamot
teckna bevis om alt resultaträkning och balansräkning fastställts med uppgift
om fastställelsedagen. Beviset skall även innehålla uppgift om föreningsstämmans
beslul beträffande föreningens vinst eller föriusl.
39 §
Utan hinder av vad i 15 § fjärde stycket bokföringslagen
(1976: 125) föreskrivs om användningen av belopp, varmed värdet av där avsedd
anläggningstillgång uppskrivs, får sådanl belopp utnyttjas även till avsättning
till en uppskrivningsfond, vilken får tagas i anspråk endasl för ändamål som
avses i nämnda lagmm i bokföringslagen.
Vid värdering av moderförenings aktier eller andelar i
dotterföretag skall andelar, vilka dotterföretaget äger i moderföreningen, ej
anses ha något värde.
Andelar i andra företag än aktiebolag skall likställas
med av föreningen ägda aktier vid uppställning av resultaträkningen och balansräkningen
samt vid specificering enligt 42 §,
I balansräkning och resultaträkning i årsredovisningen
behöver storiek och förändring av lagerreserv uppges endast av förening som
avses i 46§ 4 mom. första slycket.
40 § Om synneriiga skäl föreligger, får regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer medge att bruttoomsättningssumman icke behöver
anges i resultaträkningen i årsredovisningen. Driver föreningen rörelsegrenar.
Prop.
1979/80:144 .v 87
Föreslagen lydelse som är väsentligen oberoende av
varandra, skall brultoresultatet av varje sådan rörelsegren särskilt redovisas.
I resultaträkningen skall utdelning på aktier i
dotterbolag las upp som en särskild intäklspost. Som en särskild kostnadspost
skall upptas gollgörelse som avses i 17§ I mom. och som icke inräknats i årsvinsten.
41 §
I balansräkningen skall aktier i dollerbolag tas upp som
en särskild post bland tillgångarna.
En förenings eget kapital skall uppdelas i bundel eget
kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital
skall upptas inbetalda insatser, reservfond och uppskrivningsfond. Under fritt
eget kapital eller ansamlad förlust skall upptas fria fonder, var för sig,
balanserad vinst eller förlust saml nettovinst eller föriusl för
räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret upptas
därvid som avdragsposter.
Fordran på insats får ej upptas som tillgång.
Redovisningen av fullgjorda insatser fär ske så att i balansräkningen anges
hela insatskapitalet samt hur mycket härav som icke fullgjorts, varefter
skillnaden - de betalda insatserna - utförs som särskild post under eget
kapital.
Ingår i fordrings- eller skuldpost enligt balansräkningen
fordringar hos eller skulder till dotterföretag eller moderförening skall
beloppen anges särskilt, vilkel fär ske inom linjen. Detsamma gäller i fråga om
pant och därmed jämförliga säkerheter eller ansvarförbindelser till förmån för
dotterförelag eller moderförening.
42 §
Utöver vad som följer av bokföringslagen (1976: 125)
skall i resul-
Prop. 1979/80:144
Föreslagen
lydelse
taträkningen
och balansräkningen lämnas uppgifler och särskilda upplysningar i följande
hänseenden;
1.
Aktier skall upptas med angivande
för varje bolag av dess namn, antalet aktier och dessas nominella värde och
värde enligt balansräkningen. Understiger båda dessa värden för aktierna i ett
bolag, som ej är dotterföretag, femtiolusen kronor eller del lägre belopp som
motsvarar fem procent av föreningens eget kapital enligt balansräkningen, får
dock specifikation ute lämnas. När det är påkallal ur allmän och enskild
synpunkt får regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer tillåta att
aktier även i annat fall redovisas utan specifikation.
2.
Ändringar i beloppen av det
egna kapitalets posler jämfört med föregående balansräkning skall specificeras,
3.
För varje i balansräkningen som
anläggningslillgång upptagen post, vari ingår skepp eller maskiner,
inventarier och dylikt eller byggnader, skall anges dels tillgångarnas
anskaffningsvärde, dels det sammanlagda beloppet av de intill balansdagen på
anskaffningsvärdet företagna av- och nedskrivningarna. Har sådana tillgångar
uppskrivits, skall även kvarstående oavskrivel belopp av uppskrivningen
anges.
4.
För fasligheler som är anläggningstillgångar
skall anges taxeringsvärden med fördelning på de under särskilda poster i
balansräkningen upptagna tillgångarna.
5.
Om del förekommit sådan förändring
i resultaträkning eller balansräkning beiräffande posters gruppering eller
eljesi som väsentligt päverkar jämförbarheten mellan åren, skall redogörelse
lämnas för förändringen.
De
uppgifter och särskilda upplysningar som avses i första stycket las in i
noter, om tydliga hänvis-
Prop.
1979/80: 144 89
Föreslagen lydelse ningar görs vid de poster i redovisningshandlingarna
till vilka de hänför sig.
43 §
Förvaltningsberättelsen skall upprättas med iakttagande av
god redovisningssed.
1 förvaltningsberättelsen skall upplysning lämnas dels om
sådana för bedömningen av föreningens verksamhetsresultat och ställning vikliga
förhållanden, för vilka redovisning ej skall lämnas i resultaträkning eller
balansräkning, dels om händelser av väsentlig betydelse för föreningen, som
inträffat under räkenskapsårel eller efter dettas slut.
Förvaltningsberättelsen skall vidare innehålla uppgift om väsentliga
förändringar i medlemsantalet samt om summorna av insatsbelopp som skall
återbetalas under nästa räkenskapsår dels enligt 16 § I mom., dels enligt I6a§.
I förvaltningsberättelsen skall anges medelantalet under
räkenskapsåret anställda personer med angivande tillika av medelantalet för
varje arbetsställe med mer än tjugo anställda. Vidare skall anges sammanlagda
beloppet av räkenskapsårets löner och ersättningar dels lill styrelsen och
andra personer i ledande ställning, dels till övriga anställda. Har
föreningen anställda i flera länder, skall löner och ersättningar anges
särskilt för varje land jämte uppgift om medelantalet anställda i respektive
land.
Förvaltningsberättelsen skall innehålla förslag till
dispositioner beträffande föreningens vinst eller föriust.
Förening som avses i 46 § 4 mom. första slycket skall lill
förvaltningsberättelsen foga en finansieringsanalys. I denna skall redovisas
föreningens finansiering oeh kapitalinvesteringar saml förändringen av
rörelsekapitalet under räkenskapsåret.
Prop.
1979/80: 144 90
Föreslagen lydelse
Koncernredovisning 43 a §
I moderförening skall, utöver årsredovisning för
moderföreningen, för varje räkenskapsår avges koncernredovisning bestående av
koncernresultaträkning och koncernbalansräkning. Redovisningen skall hänföra
sig till balansdagen för moderföreningen.
Bestämmelserna i 38 § fjärde-sjunde styckena tillämpas
även på koncernredovisning och koncernrevisionsberättelse. Är koncernen av
sådan storlek som avses i 46 § 4 mom. tredje stycket, skall moderföreningen
utan anmodan insända nämnda handlingar till länsstyrelsen.
Koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen skall
var för sig utgöra ett sammandrag av moderföreningens och dotterföretagens
resultaträkningar och balansräkningar, upprättat enligt god redovisningssed
och med iakttagande i tillämpliga delar av 38 § tredje stycket, 39 § andra och
tredje styckena samt 40-42 §§.
Koncernresultaträkningen skall utvisa koncernens
årsresultat efter avdrag för redovisad vinstutdelning inom koncernen och avdrag
eller tillägg för ökning eller minskning av internvinst under räkenskapsårel.
Koncernsbalansräkningen skall utvisa beloppet av fritt eget kapital eller
ansamlad förlust i koncernen efler avdrag för internvinster. Med internvinst
avses på moderföreningen belöpande andel av vinst pä överlåtelse av tillgång
inom koncernen, i den mån ej överlåtelse av tillgången därefter skett till
köpare utanför koncernen eller förbmkning av tillgången eller nedsätlning av
dess värde ägt mm hos det företag inom koncernen som förvärvat tillgången.
Om det med hänsyn till koncernens sammansättning eller
andra särskilda skäl är förenal med syn-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80:144
Föreslagen lydelse nerliga svårigheter att vid koncernredovisningen
i visst hänseende till-lämpa tredje eller fjärde stycket, får de undantag göras
som förhållandena kräver. För sådan avvikelse skall lämnas motiverad
redogörelse i moderföreningens förvaltningsberättelse.
I förvaltningsberättelsen för moderförening skall vidare
lämnas sådana upplysningar om koncernen som avses i 43 § andra slycket första
meningen och tredje stycket. Redogörelse skall lämnas om vilka metoder och
värderingsprinciper som använts vid uppgörande av koncernredovisningen.
Därjämte skall uppges det belopp, som av det fria egna kapitalet i koncernen enligt
årsredovisningarna för företag inom denna skall överföras till bundet eget
kapital.
Förening som är dotterföretag skall i
förvaltningsberättelsen ange namnel på moderföreningen och i förekommande fall
dennas moderförening. Moderförening och dotterförening skall vidare ange hur
stor andel av årets inköp och försäljning som avser andra företag inom samma
koncern.
Uppgifler om koncernens lagerreserv skall tas in i
koncernredovisningen, om koncemen är av sådan storlek som avses i 46§ 4 mom.
tredje slyckel. 1 sådant fall skall till koncemredovisningen fogas finansieringsanalys
för koncernen.
Delärsrapport 44 §
Förening som avses i 46 § 4 mom. första eller tredje
stycket skall minst en gång under räkenskapsår som omfattar mer än tio månader
avge särskild redovisning (delårsrapport). Rapporten skall avse föreningens
verksamhet från räkenskapsårets början. Minsl en rapport skall omfatta en
period av minst hälflen och högst två Iredjedelar av räkenskapsåret.
Delårsrapport avges av styrel-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1979/80:144
Nuvarande lydelse
92
Föreslagen lydelse sen. Rapporten skall hos föreningen
hällas tillgänglig för envar och genast sändas till medlem som begär det.
Delårsrapport som avses i försia stycket iredje meningen skall senast två
månader efter rapportperiodens utgång i avskrift insändas till länsstyrelsen.
44 a §
1 delärsrapport skall översiktligt redogöras för
verksamheten och resultatutvecklingen i denna samt för investeringar och
förändringar i likviditet och finansiering sedan föregående räkenskapsårs
utgång. Vidare skall lämnas beloppsuppgift om omsättningen och resultatet före
bokslulsdisposilioner och skatt under rapporlperioden. Om särskilda skäl
föreligger, får en ungefärlig beloppsuppgift beträffande resullatet lämnas.
Bestämmelserna i 40 § första stycket och 43 § andra stycket första meningen
gäller i tilllämpliga delar för delårsrapport.
Är koncern av sådan storlek som avses i 46 § 4 mom. iredje
stycket, skall moderföreningen i delårsrapport, utöver uppgifter för moderföreningen,
lämna uppgifter för koncernen motsvarande vad som sägs i första stycket.
Uppgift om omsättning och resultat skall avse belopp efter avdrag för interna
poster inom koncernen och med hänsyn lagen till internvinsteliminering.
Om särskilda hinder ej möter, skall i anslutning lill
uppgifter enligt första och andra styckena även lämnas motsvarande uppgifter
för samma rapportperiod under föregående räkenskapsår.
Begrepp och termer i delärsrapport skall i möjlig mån
överensstämma med dem som använts i senast framlagda årsredovisning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Styrelsens
förvaltning och föreningens räkenskaper skola granskas av en eller flera
revisorer. Revi-
Revisor
ulses på föreningsstämma, om ej enligt stadgarna revisor skall tillsättas i
annan ordning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1979/80:144 , 93
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
sor utses å föreningsstämma, 5å-framt ej enligt stadgarna
revisor skall tillsättas i annan ordning.
Revisorer skola utses för tid intill Revisor skall utses för tid intill
dess stämma som i 57 § 1 mom. dess stämma
som avses i 57 § 1
sägs hållits och må icke utses för mom.
/jar hållits. De/år icke ulses
längre tid än till och med den stäm- för
längre tid än till och med den
ma som skall äga rum under andra stämma som skall
äga rum under
räkenskapsårel efler det de utsetts. andra
räkenskapsårel efler det de
Revisor må, ändå att den tid för utsetts.
Även om den tid för vilken
vilken han blivit utsedd ej gått till en
revisor har blivit ulsedd ej gått
ända, skijas från uppdraget genom till
ända, får revisorn skiljas från
beslut av den som utsett honom. uppdraget
genom beslut av den som
Om revisor, som är vald å för- utsett
honom. Om en revisor som
eningsstämma, entledigas eller el- är
vald på föreningsstämma enlledi-
jest avgår eller avlider eller hinder, gas
eller eljest avgår eller avlider
som / 46 § I mom. avses, alt vara eller
det uppkommer hinder för ho
revisor för honom uppkommer och nom enligt
46 § 1 eUer 4 mom. att
suppleant ej finnes, åligger det sty- vara
revisor och det ej finns någon
relsen atl ofördröjligen föranstalta suppleant,
åligger det slyrelsen att
om val av ny revisor. ofördröjligen föranstalta om val av
ny revisor.
Den som utsetts till revisor skall därom ofördröjligen
underrättas, om han valts å föreningsstämma, genom styrelsens försorg och
eljest av den som tillsatt honom.
46 §
/ mom. Revisor skall vara myndig och, där ej för särskilt
fall regeringen eller myndighet regeringen förordnar annat tillåter, här i
riket bosatt svensk medborgare. Revisor skall hava den erfarenhet beträffande
bokföring och insikt i ekonomiska förhållanden, som med hänsyn till
föreningens verksamhet erfordras för uppdraget.
TUl revisor kan även utses auktoriserat eller godkänt
revisionsbolag. Vid tillämpning av bestämmelserna om revision likställs
auktoriserat revisionsbolag med auktoriserad revisor och godkänt revisionsbolag
med godkänd revisor. Bolag som utses till revisor skaU tiU föreningens styrelse
anmäla vem som är huvudansvarig för revisionen. I auktoriserat revisionsbolag
skall den huvudansvarige vara auktoriserad revisor och i godkänt revisionsbolag
auktoriserad eller godkänd revisor. Bestämmelserna i tredje och fiärde styckena
samt 53 § tUlämpas på den huvudansvarige. Senaste lydelse 1975:420.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
EJ må den vara revisor, som är befattningshavare hos
föreningen eller under det sistförflutna året handhaft bokföring eller
medelsförvaltning för föreningen eller som intager en underordnad eller beroende
ställning till styrelseledamot eller till befattningshavare hos föreningen,
åt vilken uppdragits alt ombesörja bokföringen eller me-' delsförvaltningen
eller kontrollen däröver, ej heller styrelseledamots eller sådan
befattningshavares make eller den, som med honom år i rätt upp- .eller
nedstigande skyld-skap eller svågerlag eller är hans syskon eller med honom
är i det svågerlag, att den ene är gift med den andres syskon.
Föreslagen lydelse
Den kan ej vara revisor som
1. är ledamot av styrelsen i för
eningen eller dess dotterföretag el
ler biträder vid föreningens bokfö
ring eller medelsförvaltning eller
föreningens kontroll däröver,
2. är anställd hos eller eljest in
tager en underordnad eller beroen
de ställning till föreningen eller nå
gon som avses under I eller är verk
sam i samma företag som den som
yrkesmässigt biträder föreningen
vid grundbokföringen eller medels
förvaltningen eller föreningens
kontroll däröver,
3.
är gift
med eller sammanlever under äktenskapsliknande förhållanden med eller är
syskon eller släkting i rätl upp- eller nedstigande led tiU person som avses
under I eller är besvågrad med sådan person i rätt upp- eller nedstigande led
eller så att den ene är gift med den andres syskon, eller,
4.
utöver
vad som normalt sammanhänger med medlemskap i föreningen, står i låneskuld
till föreningen eller annat företag i samma koncern eller har förpliktelser
för vilka föreningen eller sådant företag har ställt säkerhet.
I dotterföretag kan den ej vara revisor som enligt tredje
stycket ej är behörig att vara revisor i moderföreningen.
2 mom. Finnes hos sammanslutning med ändamål att handhava
gemensamma uppgifter för föreningar särskilt revisionsorgan inrättat, må sammanslutningen
eller, där revisionsorganet ulgör juridisk person, denna kunna ulses lill revisor.
Till revisionens förrättande skall sålunda tillsatt revisor utse för uppdragel
lämpad person, och gälle i fråga om honom i tillämpliga delar vad i denna lag
stadgas om revisor. Ersättningsskyldighet, som kan uppkomma för den som
förrättat revisionen, skall åvila jämväl den som utsett honom,
3
mom. TUl
revisor i dotterföretag bör, om det kan ske, utses minst en av
moderföreningens revisorer.
4
mom.
Minst en revisor skall vara auktoriserad revisor, om antalet anställda hos
föreningen under de två senaste räkenskapsåren i medeltal överstigit 200.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
Ivdelse
Föreslagen
lydelse
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan i
fråga om viss förening, beträffande vilken den i första stycket angivna
omständigheten föreligger, förordna att föreningen får ulse viss godkänd
revisor i stället för auktoriserad revisor. Sådanl beslul är giltigt i högst
fem år.
Första och andra slyckena gäller även för moderförening i
en koncern, om antalet anställda vid koncernföretagen under de två senaste
räkenskapsåren i medeltal överstigit 200.
I annan
förening än som avses i första och tredje styckena skall auktoriserad revisor
eller godkänd revisor utses, om minst en tiondel av samtliga röstberättigade
begär det vid föreningsstämma, där revisorsval skaU ske.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Hava revisorer ej utsetts till föreskrivet antal eller
hava revisorer utsetts utan iakttagande av bestämmelserna i 46 § I mom,,
åligger det styrelsen och styrelseledamot atf ofördröjligen anmäla förhållandet
för länsstyrelsen. Anmälan må göras även av föreningsmedlem, röstberättigad,
som ej är medlem, eller borgenär.
På anmälan varom i första stycket sägs skall
länsstyrelsen, i fall då revisorer icke utsetts till föreskrivet antal,
förordna revisorer. Är revisor omyndig eller har någon, som ej är här i riket
bosatt svensk medborgare, utan vederbörligt tillstånd utsetts till revisor
eller har någon utsetts till revisor i strid mol vad i 46 § 1 mom. andra
stycket stadgas, skall på anmälan därom länsstyrelsen förklara honom entledigad
och förordna revisor i hans ställe. Förordnande av revisor skall avse tid till
dess annan revisor blivit i föreskriven ordning utsedd.
" Senaste lydelse 1971:603.
Har revisorer ej utsetts lill föreskrivet antal eller har
revisorer utsetts utan iakttagande av bestämmelserna i 46 § 1 eller4 mom.,
åligger det styrelsen och styrelseledamot att ofördröjligen anmäla förhållandel
för länsstyrelsen. Anmälan får göras även av föreningsmedlem, röstberättigad,
som ej är medlem, eller borgenär.
Har anmälan gjorts enligt första stycket, skall
länsstyrelsen, i fall då revisorer icke utsetts lill föreskrivet antal,
förordna revisorer. Är revisor omyndig eller har nägon, som ej är här i riket
bosatl svensk medborgare, utan vederbörligt tillstånd utsetts till revisor
eller har någon utsetts till revisor i strid mot 46 § I mom. tredje eller
fiärde slycket eller 4 mom., skall på anmälan därom länsstyrelsen förklara
honom entledigad och förordna en ny revisor i hans ställe. Förordnande av
revisor skall avse tid till dess annan revisor blivit utsedd i föreskriven
ordning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen lydelse Har föreningsstämman underlåtit atl på
begäran enligt 46 § 4 mom. fiärde stycket utse aukloriserad eller godkänd
revisor och gör röstberättigad inom en månad från stämman framslällning till
länsstyrelsen, skall denna förordna sådan re-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Revisor, som utses enligt denna paragraf, vare berättigad
all av föreningen erhålla skäligt arvode.
49 §
opaginerad Kontrollera mot PDF
Om del revisor åvilande granskningsarbelel är av större
omfattning, vare han berättigad att därtUI anlita hos honom för biträde i revisionsverksamhet
anställd, lämplig person såsom medhjälpare efter vad med hänsyn till arbetets
arl får anses tUlbörligt.
Revisor må med styrelsens samtycke även eljest anlita
medhjälpare vid granskningen av styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper,
såframt det för visst fall finnes erforderligt med hänsyn till omfattningen av
föreningens verksamhel och andra på revisionsuppdragels fullgörande
inverkande omständigheter.
Lämnas ej samtycke, varom i andra stycket sägs, inom två
veckor efter det revisor hos styrelsen begärt att få anlita medhjälpare, äger
revisor hänskjuta frågan tUt länsstyrelsens avgörande.
Revisor får vid revisionen ej anlita någon som ej enligt
46 § I mom. tredje eller fiärde stycket är behörig atl vara revisor. Har
föreningen eller moderföreningen i sin tjänst anställda med uppgift atl
uteslutande eller huvudsakligen handha den interna revisionen, får revisor
dock vid revisionen anlita sådana anställda i den utsträckning det är
förenligt med god revisionssed.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Det åligger revisorerna att vidtaga de åtgärder som äro
erforderliga för ett behörigt fullgörande av revisionsuppdraget. Särskilt åligger
det revisorerna
att
granska föreningens böcker och andra räkenskaper,
att
verkställa inventering eller kontrollera verkställd inventering
Revisor skall i den omfattning god revisionssed bjuder
granska föreningens årsredovisning Jämte räkenskaperna samt styrelsens förvaltning.
År föreningen moderförening, skall revisor även granska koncernredovisningen
och koncernföretagens inbördes förhållande i övrigt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Senasle lydelse 1971:603.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
av föreningens kassa och övriga tillgångar,
att tillse huruvida föreningens bokföring och
medelsförvaltning så ock kontrollen därav äro tUlfreds-ställande,
att taga del av protokoll från föreningsstämmor och andra
sammanträden, samt
att, sedan de årliga redovisningshandlingarna avgivts,
tillse att föreningens tillgångar icke upptagits för högt och skulderna icke
för lågt samt i övrigt granska nämnda redovisningshandlingar.
Revisorerna hava att ställa sig tUl efterrättelse de
särskilda föreskrifter, som meddelas av föreningsstämman och ej innefatta inskränkning
i deras i lag stadgade skyldigheter eller eljest strida mot lag eller
författning eller mot stadgarna.
Styrelsen skall giva revisor tillgång till föreningens
böcker, räkenskaper och andra handlingar samt i övrigt det biträde, som av
honom påkallas för uppdraget. Av revisor begärd upplysning angående förvaltningen
må ej av styrelsen vägras.
Föreslagen
lydelse
Revisor skall följa de särskilda föreskrifter som meddelas
av föreningsstämma, såvida de icke slrider mot lag, stadgarna eller
god revisionssed.
Styrelsen skall bereda revisor tillfälle att verkställa
granskningen i den omfattning revisorn finner erforderlig samt lämna de upplysningar
och det biträde som han begär. Samma skyldighet åligger styrelsen och revisor
i dotterförening gentemot revisor i moderförening.
Sedan revisor slutfört granskningen, skall han på
årsredovisningen och i moderförening på koncernredovisningen teckna hänvisning
till revisionsberättelsen. Finner revisor att balansräkningen eller
resultaträkningen ej bör fastställas, skall han göra anteckning även om det. I
moderförening gäller detsamma i fråga om koncernbalansräkningen och
koncernresultaträkningen.
Erinringar som revisor framställt till styrelsen skall
antecknas i protokoll eller annan handling som skall överlämnas till styrelsen
och av denna bevaras på betryggande sätl.
opaginerad Kontrollera mot PDF
51 § Revisorema skola för varje räkenskapsår avgiva en av
dem undertecknad revisionsberättelse, som skall överlämnas Ull styrelsen minst
två vec-
7 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 144
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
Ivdelsi
Föreslagen lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
kor
före den i 57 § 1 mom. omförmälda föreningsstämman. Revisorerna skola ock inom
samma lid till styrelsen återställa de lill dem överlämnade redovisningshandlingarna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Revisionsberättelsen skall innehålla redogörelse för
resultatet av revisorernas granskning samt uttalande, huruvida anledning till
anmärkning i avseende å de till revisorerna överlämnade redovisningshandlingarna,
föreningens bokföring eller inventeringen av dess tillgångar eller eljest
beiräffande förvaltningen av föreningens angelägenheter JÖreligger eller
icke. Föreligger anledning till anmärkning, skall denna angivas i revisionsberättelsen.
Revisorerna äga ock I berättelsen meddela erinringar, som de anse böra komma
till medlemmarnas kännedom.
Revisionsberätlelse skall innehålla särskilt uttalande
angående fastställelse av balansräkningen;
angående ansvarsfrihet för sty-rdsdedamöterna; saml
angående
styrelsens förslag i anledning av föreningens vinst eller förlust enligi
balansräkningen, därvid skall angivas huruvida förslaget omfallar stadgad
avsättning till reservfonden .
Revisor, som hyser från de i revisionsberättelsen gjorda
uttalandena skiljaktig mening eller eljest finner särskilt uttalande
påkallat, äger till revisionsberåttdsen foga yttrande därom, såframt han ej avgiver
särskild revisionsberättelse.
Revisionsberättelsen skall innehålla uttalande, huruvida
årsredovisningen uppgjorts enligt denna lag. Har i årsredovisningen icke
lämnats upplysningar enligt 38 43 §§ skall revisorerna ange detta och, om det
kan ske, lämna erforderliga upplysningar i sin berättelse.
Har revisorerna vid sin granskning funnit alt åtgärd
eller försummelse, som kan föranleda ersättningsskyldighet, ligger styrelseledamot
till last eller att styrelseledamot eljest handlat i strid mot denna lag eller
stadgarna, skall det anmärkas i berättelsen. Revisionsberättelsen skall även
innehålla uttalande angående ansvarsfrihet för styrelseledamöterna.
Revisorerna kan även i övrigt i berättelsen meddela upplysningar, som de
önskar bringa till medlemmarnas kännedom.
Revisionsberättelsen skall innehålla särskilt uttalande
angående fastställande av balansräkningen och resultaträkningen samt angående
det i förvaltningsberättelsen framställda förslagel lill dispositioner
beiräffande föreningens vinst eller förlust.
opaginerad Kontrollera mot PDF
I moderförening skaU revi.,,jr avge en särskild
revisionsberättelse beträffande koncernen. Bestämmelserna i första-fiärde
styckena tUlämpas även på en sådan berättelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
/ mom.
Inom sex månader eller den kortare tid, som kan vara bestämd i stadgarna,
efter utgången av varje räkenskapsår skall hållas ordinarie föreningsstämma,
å vilken slyrelsen har att framlägga redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen
för det sistförflutna räkenskapsåret. De handlingar, som sålunda skola
framläggas, skola under minst en vecka närmast före stämman hållas hos
föreningen lillgängliga för medlemmarna.
A denna
föreningsstämma skola lill avgörande förelagas frågorna om fastställelse av
balansräkningen med de ändringar eller tillägg, som må finnas erforderliga,
saml om beviljande av ansvarsfrihet ät styrelseledamöterna för den tid
redovisningen omfattar. Stämman skall ock fatta beslut i anledning av föreningens
vinst eller förlust enligt den fastställda balansräkningen.
/ mom. Inom sex månader eller den kortare lid, som kan
vara beslämd i sladgarna, efler ulgången av varje räkenskapsår skall hållas
ordinarie föreningsstämma, där slyrelsen har alt framlägga årsredovisningen och
revisionsberättelsen samt. i moderförening, koncernredovisningen och
koncernrevisionsherälielsen för det sistförflutna räkenskapsåret. De
handlingar, som sålunda skall framläggas, skall under minsl en vecka närmasl
före stämman hållas tillgängliga för medlemmarna hos föreningen.
På denna föreningsstämma skall
lill avgörande förelagas frågorna
om fastställelse av resultaträkning
en och balansräkningen samt, i mo
derförening, koncernresulial
räkningen och koncernbalansräk
ningen med de ändringar eller till-
lägg, som kan behövas,
samt om beviljande av ansvarsfri
het åt slyrelseledamöterna för den
tid redovisningen omfattar. Stäm
man skall också fatta beslut i anled
ning av föreningens vinsl eller för
lust enligi den fastställda balansräk
ningen.
Med beslut i
nämnda frågor må anslå lill fortsaU stämma å viss dag minst en och högsl tvä
månader därefter.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 mom.
Styrelsen vare pliktig all å den föreningsstämma varom i I mom. förmäles, i den
mån del av medlem äskas och kan ske utan förfång för föreningen, meddela till
buds slående närmare upplysningar angående förhållande, som kunna inverka på
bedömandet av värdel av föreningens tillgångar, av dess ställning i övrigt och
av residtatet av dess verksamhet samt av styrelsens förvaltning av föreningens
angelägenheter.
Det åligger styrelsen atl Jämväl eljest å föreningsstämma
giva medlem upplysning efter vad nu är sagt i avseende å ärende, som skall
förekomma å stämman.
2 mom.
Styrelsen skall, om medlem begär det och styrelsen finner att del kan ske utan
väsentligt förfång för föreningen, på föreningsstämma lämna upplysningar angående
förhållanden som kan inverka på bedömandet av föreningens årsredovisning och
dess ställning I övrigt eller av ärende på stämman. I koncernförening avser
upplysningsplikten även föreningens förhållande liU annat koncernföretag och,
om föreningen är moderförening, koncernredovisning samt sådana förhållanden
beträffande dotterföretagen som avses i Jörsla meningen.
Kan begärd upplysning lämnas endasl med stöd av uppgifter
som
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80:144
Nuvarande lydelse
100
Föreslagen lydelse ej är tillgängliga på stämman, skall
upplysningen inom två veckor därefler hållas skriftligen tillgänglig för
medlemmarna hos föreningen saml översändas till medlem som begärt upplysningen.
Finner
styrelsen alt begärd upplysning icke kan lämnas till medlemmarna utan
väsentligt förfång för föreningen, skall upplysningen i slället på medlems
begäran lämnas till föreningens revisorer inom två veckor därefter. Revisorerna
skall inom en månad efter stämman till styrelsen avge skriftligt yttrande,
huruvida den begärda upplysningen lämnats tiU dem samt huruvida upplysningen
enligt deras mening bort föranleda ändring i revisionsberättelsen, eller,
beträffande moderförening, koncernrevisionsberättelsen eller eljest ger
anledning till erinran. Om så är fallet, skaU ändringen eller erinringen anges
i yttrandet. Styrelsen skall hålla revisorernas yttrande tillgängligt för
medlemmarna hos föreningen samt översända det i avskrift till medlem som begäri
upplysningen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
81 §
Då föreningen trätt i likvidalion, åligger det slyrelsen
atl ofördröjligen avgiva redovisning för sin förvaltning av föreningens
angelägenheter under tid, för vilken redovisningshandlingar ej förut framlagts
å föreningsstämma.
Redovisningshandlingarna
skola av likvidatorerna ofördröjligen i huvudskrift eller avskrift överlämnas
till revisorerna, som hava atl inom en månad avgiva revisionsberättelse och
återställa handlingarna. Redovisningshandlingarna och revisionsberättelsen
skola av likvidatorerna så snart ske kan framläggas å föreningsstämma; och
skall å stämman till behandling företagas frågan om beviljande av ansvarsfrihet
åt styrelsens ledamöter för den tid redovisningen omfattar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 fråga om
styrelsens redovisning, om revisorernas granskning och revisionsberättelsen,
om handlingars framläggande och tillhandahållande, om behandlingen av frågan
om ansvarsfrihet samt om anställande av lalan mol styrelseledamot skall i
tillämpliga delar gälla vad i 38-44 och 49-51 §§, 57 § 1 mom. samt 63-66 §§ är
stadgat.
I fråga om styrelsens redovisning, om revisorernas
granskning och revisionsberättelsen, om handlingars framläggande och tillhandahållande,
om behandlingen av frågan om ansvarsfrihet saml om anställande av talan mot
styrelseledamot skall i tillämpliga delar gälla vad i 38-4J och 49-51 §§, 57 §
1 mom, samt 63-66 § är stadgal.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1979/80:
144 101
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
105 a §''
Mot beslul i lillståndsärende, Mol beslut i lillståndsärende jw«
vara 22, 29, 46 eller 76 § äger till- avses
i 22, 29, 40. 42, 46 eller 76 §
lämpning, föres lalan hos regering- förs
talan hos regeringen genom be
en genom besvär. svär.
Den som icke åtnöjes med länsstyrelses beslut, varigenom
ansökan om eller anmälan för registrering avskrivits eller registrering
vägrats, må sist inom två månader från beslutets dag föra talan däremot hos
kammarrätten genom besvär. I samma ordning föres talan mot beslut enligt 74 §
och mot beslul om sådan förklaring som avses i 103 § 2 mom.
Talan mot annat beslul av länsstyrelse enligt denna lag
föres hos kammarrätten genom besvär.
110 §'
Med dagsböter straffes
1. styrelseledamot, likvidalor eller annan, där han
uppsålligen eller av
grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgifl i anmälan eller
ansökan till länsstyrelsen eller i handling som fogas därvid eller i uppgifl
varom förmäles i 10 §, så ock styrelseledamot eller likvidator, där han
uppsålligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande
uppgifl i handling, som hålles tillgänglig för medlemmar eller röstberätti
gade eller framlägges ä föreningsstämma;
2, styrelseledamot, där han vid 2, styrelseledamot, där han vid
upprättande av balansräkning, upprättande av balansräkning, re-
vinst- och förlustråkning eller för- sultairäkning eller förvaltningsbe-
vallningsberättelse, som avses i 38 rättelse, som avses i 38 eller 81 §,
eller 81 §, uppsålligen eller av uppsålligen eller av vårdslöshet för
vårdslöshet förfar i strid mot be- far i strid mot bestämmelserna i
slämmelsema i 40 §, 41 §2,3 och 4 38-43 §§;
mom., 42 § första stycket eller 43 §;
3, likvidator, där han vid upprättande av
balansräkning, likvidations
räkning eller förvaltningsberättelse, varom stadgas i 83, 86 eller 89 §,
uppsålligen eller av vårdslöshet förfar i slrid mot bestämmelser som avses i
sagda lagmm;
4. revisor eller likvidationsrevisor, där han i
revisionsberättelse eller
annan handling, som framlägges på föreningsstämma eller annorledes
hålles lillgänglig för medlemmar eller röstberättigade, uppsålligen eller av
grov vårdslöshet meddelar oriklig eller vilseledande uppgifl rörande för
eningens angelägenheter eller uppsålligen eller av grov vårdslöshet under
låter att göra anmärkning beträffande förvaltningen, ändå atl anledning
därtill föreligger;
5, styrelseledamot eller likvidator, där han
uppsålligen eller av vårds
löshet i strid mot bestämmelserna i 18 § låter verkställa utdelning eller
utbetalning till medlem eller annan;
6. revisor, likvidationsrevisor eller revisors eller
likvidationsrevisors
medhjälpare som, oaktat han insett eller bort inse att skada därav kunnal
följa, yppar något av vad vid verkställd granskning kommer till hans
* Senaste lydelse 1975: 420. " Senaste ivdelse
1974: 16.1.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80:144
Nuvarande Ivdelse
Föreslagen lydelse
102
opaginerad Kontrollera mot PDF
kännedom, utan atl det med nödvändighet erfordras för
fullgörande av
hans uppdrag;
7. den som bryler mol vad i 7 § fjärde stycket är stadgal.
111 r
opaginerad Kontrollera mot PDF
Med
dagsböter straffes ock I. slyrelseledamol
eller likvidator, där han underlåter all iakttaga föreskrifl som är meddelad i
10 § försia eller andra slycket. 44 §, 50 § sista slycket, 80 § sisla stycket,
jämförl med 50 § sista slyckel, eller 81 § sista slyckel jämförl med 50 § sista
slycket;
Med dagsböter straffes ock I. slyrelseledamol eller likvidator, där han
underiåler all iakttaga föreskrifl som är meddelad i 10 § försia eller andra
stycket, 38 S .sjätte stycket. 50 § tredje stycket, 80 § sista stycket,
jämförl med 50 § tredje slyckel, eller 81 § sisla slyckel jämförl med 50 §
tredje slyckel;
2,
styrelseledamot eller likvidalor, där han underiåler att iakttaga föreskrift
som beträffande anmälan för registrering är meddelad i 37, 68, 79, 90 eller 92
§;
3.
styrelseledamot eller likvidalor, där han underiåler att lill revisorer eller
likvidationsrevisorer avlämna handlingar enligt vad som stadgas i 38 § andra
stycket, 81 § andra stycket, 83 § sisla slycket, 86 § sista stycket eller 89 §
första stycket;
3.
styrelseledamot eller likvidator, där han underiåler att lill revisorer eller
likvidalionsrevisorer avlämna handlingar enligt vad som stadgas i 38 § femte
stycket, 81 § andra stycket, 83 § sista stycket, 86 § sista stycket eller 89 §
försia stycket;
4.
styrelseledamot
eller likvidator, som försummar att fullgöra vad i 55 § sista stycket, 84 §
sista stycket, jämfört med 55 § sista stycket, eller 86 § andra slyckel sista
punkten finnes stadgat eller som underiåler att iakttaga föreskrift, som med
avseende ä framläggande av handlingar å föreningsstämma eller tillhandahållande
av handlingar viss tid före stämma är meddelad i 57 § 1 mom., 81 § andra eller
sisla stycket, 87 § andra stycket eller 89 § andra stycket;
5.
revisor, vilken
underiåler att iakttaga föreskrift som meddelats i 51 § första stycket eller 81
§ andra stycket, sä ock likvidationsrevisor, som försummar att fullgöra vad i
87 § första stycket första punkten eller 89 § första stycket fjärde punkten
finnes stadgat.
117 a
§''
opaginerad Kontrollera mot PDF
Länsstyrelsen
kan vid vite förelägga styrelseledamot att fullgöra skyldighet enligt 44 a §
att lill länsstyrelsen insända årsredovisning eller delårsrapport. Försuttet
vite utdömes av länsstyrelsen.
Länsstyrelsen kan vid vite förelägga styrelseledamot alt
fullgöra skyldighet enligt 38 § sjätte stycket, 43 a § andra slycket eller 44 §
andra stycket atl till länsstyrelsen insända behörig redovisningshand-Ung,
revisionsberättelse eller delårsrapport. Försuttet vite utdöms av
länsstyrelsen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Senasle lydelse 1971:482.
' Paragrafen tillagd genom 1975: 1391.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80:144 lOj
1.
Denna lag
träder i krafl den 1 januari 1981.
2.
De nya
bestämmelserna i 46 § 1 mom. tredje och fjärde styckena och 4 mom. första och
tredje slyckena samt 49 § tillämpas från och med första ordinarie
föreningsstämma som hålls efter lagens ikraftträdande. Intill dess tillämpas i
stället motsvarande äldre bestämmelser.
Beslut enligt 46 § 4 mom. andra stycket får meddelas före
den 1 januari 1981.
3. Årsredovisning och koncernredovisning skall efter
utgången av år
1980 upprättas enligt lagen i dess nya lydelse. För räkenskapsår som börjat
löpa före denna tidpunkt får sådan redovisning dock upprättas enligt äldre
bestämmelser.
1 koncernredovisning behöver ej medtagas
koncernresultaträkning och koncernbalansräkning för räkenskapsår som påbörjals
före utgången av år 1980.
4. Om del i 42 § första slycket 3 angivna
anskaffningsvärdet för tillgång,
som förvärvats före den 1 januari 1981, ej kan utrönas med hjälp av
föreningens bevarade räkenskaper, skall som anskaffningsvärde redovi
sas, beiräffande byggnad det vid 1965 års allmänna fastighetstaxering
åsatta taxeringsvärdet (byggnadsvärdet) ökat med förbättringskostnader
under tiden efter utgången av år 1964, samt beträffande annan tillgång det
belopp vartill anskaffningsvärdet skäligen kan uppskattas.
1 nol lill balansräkningen skall anges om
anskaffningsvärdet uppskattas enligt första stycket.
1.2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen
Härigenom föreskrivs aU 43-49 och 52 §§, 54 § 1 mom., samt
64, 71, 74, 75, 84 och 86 §§ lagen (1956:216) om jordbmkskasserörelsen skall ha
nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
43 §
Jämte vad i bokföringslagen fö- Ifråga om styrelsens årsredovis-
reskrives om inventarium, balans- ning gäller 38 § första och tredje
räkning samt vinsl- och förlust- femte styckena lagen (1951:308)
räkning skall i fråga om styrelsens om ekonomiska föreningar. Resul-
årsredovisning gälla vad i 38 och laträkning och balansräkning i års-
39 §§ lagen om ekonomiska för- redovisning och i årsbokslut enligt
eningar är stadgat samt i stället för bokföringslagen (1976:125)
skall
bestämmelserna i 40-44 §§ sist- upprättas enligt bestämmelserna i
nämnda lag, de föreskrifter som sistnämnda lag samt 44 och 45 §§
meddelas 144-48 §§ nedan. nedan.
44 §
Kreditkassas tillgångar må, såframt ej nedan annorlunda
slad-
' Senaste lydelse 1974:927.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Föreslagen
lydelse
Nuvarande lydelse gas, icke upptagas vare sig över
verkliga värdet eller till högre belopp än det vartill kostnaderna för deras
anskaffning uppgått.
Räniebärande
obligation som avses i 34 § första stycket A 2 eller B 1 får tas upp till ett
värde (medeltalsvärde) som grundas på medel-räntan under de senaste tio åren
på obligationer utfärdade av staten. Konungariket Sveriges sladshypolekskassa
och Sveriges allmänna hypoieksbank. Medeltalsvärdet fastställs av
tillsynsmyndigheten.
Andra tUlgångar än sådana, som äro avsedda till
stadigvarande bruk för kassan, må såframt upplysning om förhållandet lämnas i
förvaltningsberättelsen, upptagas till högre belopp än som motsvarar kostnaderna
för deras anskaffning, dock ej över verkliga värdet. Räntebärande obligation som
avses i 34 § första stycket A 2 eller B I må dock upptagas till ett värde
(medeltalsvärde) som grundas på medelräntan under de senaste tio åren på
obligationer utfärdade av staten. Konungariket Sveriges sladshypolekskassa
och Sveriges allmänna hypoieksbank. Medeltalsvärdet fastslälles av
tillsynsmyndigheten.
Anläggningslillgång,
som äger ett beslående värde som väsentligt överstiger det belopp vartill den
är uppförd i närmast föregående balansräkning, får tas upp till högsl detta
värde, om tillsynsmyndigheten medgivii uppskrivningen. 1 fråga om fast
egendom får ej i något fall uppskrivning ske över senast faslställda
taxeringsvärdet.
Hava under räkenskapsårel kostnader nedlagts för
förbättring på tillgång avsedd till stadigvarande bruk för kassan eller hava
sådana kostnader balanserats från tidigare räkenskapsår, må de inräknas i anskaffningskostnaderna.
Tillgång varom nu sagts må ej eljesi upplagas till högre belopp än det vartill
den var uppförd i närmast föregående balansräkning. Dock må tillgång, vilken
måsle anses äga ett bestående värde väsenlligl översri-gande nämnda belopp,
upptagas till högst detta värde, såframt tillsynsmyndigheten medgivit uppskrivningen,
I fråga om fast egendom må ej i något fall uppskrivning ske över senast faslställda
taxeringsvärdet.
Osäkra fordringar skola upptagas till det belopp varmed
de beräknas komma att infiyta. Värdelösa fordringar må icke upptagas såsom
tillgång.
Förvaltningskostnader må icke upplagas såsom tillgång.
45 / balansräkningen skola tillgångar och skulder
fördelas i poster på
Senaste lydelse 1967: .S43.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse sätt som må anses påkallat med hänsyn till verksamhelens art och
allmänna bokföringsgrunder.
Fordran
på insats må icke upptagas säsom tillgång. Redovisningen av inbetalda insatser
må ske sålunda att i balansräkningen hela insatskapitalet anmärkes med
angivande av vad härav icke är guldet samt skillnaden utföres såsom särskild
skuldpost.
Inom linjen skall anmärkas sammanlagda beloppet av
kreditkassans borgens- och övi-iga ansvarsförbindelser, i den mån de icke upptagits
bland skulderna. Tillika skall inom linjen upptagas av kassan ställda panters
sammanlagda bokförda värde.
Inom linjen skola ock angivas de pensionsåtaganden, som ej
upptagits bland skulderna.
Föreslagen
lydelse
I balansräkningen får fordran på insats icke tas upp såsom
lillgång. Redovisningen av fullgjorda insatser/år ske så att i balansräkningen
anges hela insatskapitalet samt hur mycket härav som icke fullgjorls. varefter
skillnaden - de betalda insatserna utförs som särskild posl under eget
kapital.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vinst-
och förlusträkning skall så uppställas att en tUlfredsställande redovisning
erhålles för huru vinsten eller förlusten för räkenskapsåret uppkommit.
Därvid skall iakttagas att intäkter och kostnader fördelas i lämpliga poster.
Förvaltningsberättelsen skall upprättas med iakttagande av
god redovisningssed.
opaginerad Kontrollera mot PDF
I
förvaltningsberättelsen skall, / den mån det finnes kunna ske utan förfång för
kredilkassan, upplysning lämnas om sådana för bedömningen av kassans
ställning och resultatet av dess verksamhet samt styrdsens förvaltning viktiga
förhållanden, vilka ej framgå av balansräkningen eller vinst- och förlusträkningen,
så ock om händelser av väsentlig belydelse för kassan, Jämväl där de inträffat
efier räkenskapsårets slut.
Där medelantalet i kassans tjänst under räkenskapsåret
anställda överstiger tio, skall i förvaltningsberältelsen uppgivas
medelantalet anställda. För sådant fall skall ock, i den mån motsvarande
uppgifter ej
1 förvaltningsberättelsen skall upplysning lämnas dels om
sådana för bedömningen av kassans verksamhetsresultat och städning vikliga
förhållanden, för vilka redovisning ej skall lämnas i resultaträkning eller
balansräkning, dels om händelser av väsenllig betydelse för kassan, som
inträffat under räkenskapsåret eller efter dettas slul.
I förvaltningsberättelsen skaU anges medelantalet under
räkenskapsåret anställda personer med angivande tillika av medelanlalel för
varje arbetssiälle med mer än tjugo anställda. Vidare skall anges
opaginerad Kontrollera mot PDF
Föreslagen lydelse sammanlagda beloppet av räkenskapsårets
löner och ersättningar dels lill slyrelsen och andra personer i ledande
ställning, dels till övriga befattningshavare hos kassan.
Nuvarande lydelse lämnas i vinst- och förluslräk-ningen, i
särskilda posler upptagas sammanlagda beloppel av utbetalda löner och
ersättningar under räkenskapsåret dels till styrelsen och andra personer i
ledande ställning, dels ock lill övriga befattningshavare hos kassan.
Har uppskrivning av tillgång, avsedd till stadigvarande
bruk för kassan, verkställts för räkenskapsåret, skall redogörelse lämnas för
grunden lill uppskrivningen, för del belopp varmed uppskrivning skelt och för
användningen av beloppet. All i förvaltningsberättelsen skall lämnas
upplysning, därest andra tillgångar upptagits till högre belopp än kostnaderna
för deras anskaffning, stadgas i 44 § andra stycket.
Styrelsen skall i förvaltningsberättelsen framslälla
förslag om avsättning till reservfond, därest sådan avsättning skall ske, så
ock i övrigt förslag i anledning av kassans vinst eller förlust enligt
balansräkningen.
48 §
opaginerad Kontrollera mot PDF
Styrelsen
skall senasl sju månader efter räkenskapsårets utgång i huvudskrifl eller
avskrift hålla redovisningshandlingarna för året Jämte revisionsberättelsen
hos kassan tillgängliga för envar som vill taga kännedom om desamma. Skulle
stämmans beslut i anledning av den framlagda balansräkningen innebära ändring
däri, skall Jämväl protokoll eller annan handling, som utvisar beslutet,
hållas tillgängligt på sätt nyss sagts.
Senast en månad efter det resultaträkningen och
balansräkningen blivit faslställda, skall avskrifier av årsredovisning och
revisionsberättelse hållas tillgängliga för envar hos kassan saml efter
anmodan av tillsynsmyndigheten insändas du. Anmodan skall ske på begäran av
envar. På avskriften av årsredovisningen skall styrelseledamot eller
verkställande direktör teckna bevis om alt resultaträkning och balansräkning
fastställts med uppgift om fastställelsedagen. Beviset skall även innehålla
uppgift om stämmans beslul beträffande kassans vinst eller förlust.
Centralkassas redovisningshandlingar och
revisionsberättelsen skola hållas tillgängliga såväl inom kassans och dess
avdelningskontors som inom anslutna jordbrukskassors expeditionslokaler.
49 §
opaginerad Kontrollera mot PDF
I fråga
om revision av styrelsens förvaltning och kreditkassas räkenskaper skall i
tillämpliga delar gälla
I fråga om revision av styrelsens förvallning och
kreditkassas räkenskaper tillämpas 45 §,46 § I och 2
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse vad i 45, 46 och 49 §§ lagen om ekonomiska föreningar är stadgat samt,
i stället för bestämmelserna i 47, 48, 50 och 51 §§ nämnda lag, de föreskrifter
som meddelas i 50-54 §§ nedan.
Föreslagen
lydelse mom. och 49 § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar saml, i stället
för 47, 48, 50 och 51 §§ nämnda lag de föreskrifter som meddelas i 50-54 §§
nedan.
opaginerad Kontrollera mot PDF
52 §'
Revisorerna
skall i den omfattning god revisionssed bjuder granska kassans
årsredovisning Jämle räkenskaperna saml styrelsens och verkställande
direktörens Jörvaltning.
Det åligger revisorerna vid fullgörandet av sill uppdrag
atl granska kassans böcker och andra räkenskaper:
att taga del av styrelsens och stämmans prolokoU samt av
de instruktioner, anvisningar eller andra föreskrifter rörande kredilgivningen,
som utfärdats av styrelsen eller verkställande direktören;
alt verkställa inventering eller kontrollera verkställd
inventering av de hos kreditkassan inneliggande kontanta medlen och övriga tillgångar;
att tillse huruvida kassans organisation av och kontroU
över bokföringen och medelsförvaltningen är tillfredsställande; samt
alt, sedan de årliga redovisningshandlingarna avgivits,
granska nämnda handlingar.
Minst en gång varje halvår skola revisorerna
granska större krediter och andra större placeringar av
kassans medel;
granska av slyrelsen vidlagna ålgärder i fråga om
förvaltning och avyttring av egendom, som kassan inköpt eller övertagil
jämlikt 33 §;
taga del av de förelägganden och erinringar, som av
tillsynsmyndigheten kunna hava gjorts lill kassan; samt
taga del av rapporter över inspektioner och undersökningar
rörande kassan,
/ övrigt skola revisorerna vidtaga de åtgärder som må vara
erforderliga för ett behörigt fullgörande av revisionsuppdraget.
54 § / mom. Revisorerna skola för varje räkenskapsår
avgiva en av dem undertecknad revisonsberättelse, som skall överlämnas till
styrelsen minst två veckor före kassans ordinarie stämma. Revisorerna skola ock
inom samma lid till styrelsen ålerslälla de lill dem överlämnade redovisningshandlingarna,
' Senaste lydelse 1968:605.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
Revisorerna i centralkassa skola därvid på balansräkningen
samt vinst- och förlusträkningen hava tecknat påskrift med yttrande, huruvida
dessa handlingar överensstämma med kassans av dem granskade böcker eller
icke, och skall påskriften i övrigt beiräffande granskningen innefalla
hänvisning till revisionsberättelsen.
Föreslagen
lydelse
Revisorerna i cenlralkassa skalt därvid på balansräkningen
saml resultaträkningen göra en påskrift med yllrande, huruvida dessa
handlingar överensslämmer med kassans av dem granskade böcker eller icke.
Påskriften skall i övrigl beiräffande granskningen innefatta hänvisning lill
revisionsberättelsen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
I
inventarium och balansräkning för kreditkassa i likvidation skola upplagas
kassans tillgångar och skulder, tillgångarna till verkliga värdel.
Insatskapitalet skall i balansräkningen upptagas inom linjen. I övrigt skall
beträffande inventarium och balansräkning för kreditkassa i likvidation gälla
vad i 7 och 8 §§ bokföringslagen är stadgat.
1 balansräkning för kreditkassa i likvidalion skall
upptagas kassans tillgångar och skulder, tillgångarna till verkliga värdet.
Insatskapitalet skall i balansräkningen upplagas inom linjen. I övrigl skall
beträffande balansräkning för kreditkassa i likvidation gälla vad i
bokföringslagen (7976.-125) är stadgat.
opaginerad Kontrollera mot PDF
På anmälan
varom sägs i 51 § skall tillsynsmyndigheten, i fall då revisorer icke utsetts
till föreskrivet antal, förordna revisor eller revisorer. Är revisor omyndig
eller har någon, som ej är här i riket bosatt svensk medborgare, utan vederbörligt
tillstånd utsetts till revisor eller har någon utsetts till revisor i slrid med
vad i 46 § 1 mom. andra stycket lagen om ekonomiska föreningar stadgas, skall
på anmälan därom tillsynsmyndigheten förklara honom entledigad och förordna revisor
i hans ställe. Har anmälan ej gjorts av kreditkassans styrelse, skall före
besluts meddelande tillfälle beredas styrelsen att yttra sig i ärendel.
Förordnande av revisor skall avse lid till dess annan revisor blivit i
föreskriven ordning utsedd.
Har anmälan gjorts enligt 51 § skall tillsynsmyndigheten,
i fall då revisorer icke utsetts till föreskrivet antal, förordna revisor eller
revisorer. Är revisor omyndig eller har nägon, som ej är här i riket bosatl
svensk medborgare, ulan vederbörligt tillstånd utsetts till revisor eller har
någon ulsetls till revisor i strid med 46 § 1 mom. tredje slyckel lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar, skall på anmälan därom
tillsynsmyndigheten förklara honom entledigad och förordna revisor i hans
ställe. Har anmälan ej gjorts av kreditkassans styrelse, skall styrelsen
beredas tillfälle att yttra sig i ärendet. Förordnande av revisor skall avse
tid till dess annan revisor blivit ulsedd i föreskriven ordning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tillsynsmyndigheten äger när som helst återkalla
förordnandet och i slället utse ny revisor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
Föreslagen
lydelse 74 §'
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kredilkassans styrelse åligger
att när
som helst för den befattningshavare hos tillsynsmyndigheten, som enligt av
regeringen meddelade bestämmelser har att i sådant avseende företräda
myndigheten, samt för den särskilda undersökning, regeringen kan finna för
gott anställa, hålla de hos kreditkassan inneliggande kontanta medlen och
övriga tillgångar samt böcker, räkenskaper och andra handlingar Ullgängliga
för granskning, samt
att
jämväl i övrigt tillhandahålla myndigheten eller sädan befattningshavare
därstädes, som ovan sagts, de upplysningar rörande kassan som äskas.
Yppas
anledning till anlagande att centralkassa gjort sädana förluster att kassans
och de anslutna jordbrukskassornas eget kapital icke svarar mot det belopp som
fordras enligt 34 §, skall centralkassans styrelse ofördröjligen låta upprätta
särskild balansräkning enligt 44 och 45 §§ för utvisande av centralkassans
ställning samt, därest balansräkningen bekräftar antagandet i fråga,
ofördröjligen avsända meddelande härom till tillsynsmyndigheten.
Yppas anledning till anlagande att centralkassa gjort
sådana förluster att kassans och de anslutna jord-bmkskassornas eget kapital
icke svarar mot det belopp som fordras enligt 34 §, skall centralkassans
styrelse ofördröjligen låta upprätta särskild balansräkning för utvisande av
centralkassans ställning samt, därest balansräkningen bekräftar antagandel i
fråga, ofördröjligen avsända meddelande härom lill tillsynmyndigheten.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Centralkassas styrelse åligger därjämte all på den tid och
i den ordning tillsynsmyndigheten bestämmer tillhandahålla myndigheten de
redovisningshandlingar, översikter och övriga handlingar, rörande kassans och
de anslutna jordbrukskassornas ställning som av tillsynsmyndigheten äskas.
75 §
opaginerad Kontrollera mot PDF
Har kreditkassas styrelse eller stämma fattat beslul,
vilkel slår i strid med lag eller sladgarna, må tillsynsmyndigheten förbjuda
verkställighet av beslutet. Myndigheten må ock förelägga styrelsen att, om
beslut som nyss sagts gåll i verk-ställdighet, göra rättelse där så kan ske
samt att fullgöra vad slyrelsen åligger enligt lag eller stadgarna. Sådant
föreläggande må dock, utom vad angår innehållet av vinsl-och förlusträkning
eller balansräkning, icke av myndigheten meddelas i fråga om i lag givna
föreskrifter, vilkas överträdande är belagt med straff.
* Senaste lydelse 1975:229. ' Senasle lydelse
1970:723.
Har kreditkassas styrelse eller stämma fattat beslul,
vilket slår i strid med lag eller sladgarna, kan tillsynsmyndigheten förbjuda
verkställighet av beslutet, Myndighelen kan också förelägga styrelsen all, om
beslut som nyss sagts gåll i verkställighet, göra rättelse där så kan ske samt
atl fullgöra vad som åligger styrelsen enligt lag eller stadgama. Sådant
föreläggande/år dock, utom vad angår innehållet av resultaträkning eller
balansräkning, icke av myndigheten meddelas i fråga om i lag givna
föreskrifter, vilkas överträdande är belagt med straff.
Prop.
1979/80: 144 110
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Ändå att avvikelse från lag eller sladgar icke sketl, äger
tillsynsmyndigheten meddela de erinringar beträffande kassans verksamhel, som
myndigheten kan finna påkallade.
Underlåter kassa atl ställa sig lill efterrättelse av
myndigheten meddelat förbud eller föreläggande eller handhar kassan eljest sina
angelägenheler på sätl, som är ägnat att rubba förtroende till kassan, kan den
som godkänt kassan återkalla godkännandet.
Tillsynsmyndigheten äger förelägga vite vid meddelande av
föreskrifl eller förbud enligt denna lag,
84 §'' Med dagsböter eller fängelse straffes
1. styrelseledamot, vilken vid i. styrelseledamot, vilken vid
upprättande av förvaltningsberät- upprättande
av förvaltningsberät
telse, balansräkning eller vinst- och telse,
balansräkning eller resultat-
förlusträkning som avses i 38 § la- räkning
som avses i 38 § lagen om
gen om ekonomiska föreningar eller ekonomiska
föreningar eller i 81 §
i 81 § samma lag, jämförd med 56 § samma
lag, jämförd med 56 § denna
denna lag, eller i 74 § andra stycket lag,
eller i 74 § andra stycket denna
denna lag uppsålligen förtar i strid lag
uppsålligen förfar i strid med
med bestämmelserna i 43 §, 44 §, bestämmelserna
i 43-47 §§ denna
45 § andra, tredje och fiärde styck- lag;
ena, 46 § eller 47 § denna lag;
2.
likvidator,
vilken vid upprättande av balansräkning, likvidaiionsräk-ning eller
förvaltningsberättelse som avses i 83 § första och tredje slyckena eller 86 §
lagen om ekonomiska föreningar eller i 89 § samma lag, jämförd med 56 § denna
lag, eller i 64 § denna lag uppsålligen förfar i slrid med bestämmelser i sagda
lagrum;
3.
styrelseledamot,
likvidator eller befattningshavare, vilken uppsålligen eller av vårdslöshet
meddelar oriktig eller vilseledande uppgifl vid lämnande av upplysning som
avses i 69, 74, 76 eller 79 § denna lag;
4. revisor eller likvidationsrevisor, vilken i
revisionsberättelse eller an
nan handling, som framlägges pä stämma eller annorledes hålles lillgänglig
för medlemmar eller röstberättigade, eller i påskrift å sådan handling
uppsålligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande
uppgift rörande kreditkassas angelägenheter eller uppsålligen eller av grov
vårdslöshet underlåter att göra anmärkning beträffande förvaltningen,
ändå all anledning därtill föreligger.
Har gärning som avses i försia stycket 1 eller 2 skett av
vårdslöshet, är straffet dagsböter.
86 §
Med dagsböter straffes ock
1.
styrelseledamot
eller likvidator, vilken underlåter atl iakttaga föreskrift som är meddelad i
10 § första eller andra stycket lagen om ekonomiska föreningar eller i 48 §
eller 53 § andra stycket denna lag eller i 80 § sista stycket eller 81 § sisla
stycket förstnämnda lag, vartdera lagrummet jämfört med 53 $ andra slycket och
56 § denna lag;
2.
slyrelseledamol
eller likvidalor. vilken underiåler alt iakttaga före-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1979/80:144 III
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
skrift som beiräffande anmälan för regisirering är
meddelad i 37, 68, 90
eller 92 § lagen om ekonomiska föreningar eller i 63 S
denna lag;
3.
styrelseledamot
eller likvida- 3. styrelseledamot eller likvidalor,
som underiåler all lill revisor lor,
som underiåler all lill revisor eller likvidalionsrevisor avlämna eller likvidalionsrevisor avlämna handlingar enligt
vad som stadgas i handlingar enligt vad som stadgas i
38 § andra slycket, 81 § andra 38 §
femte stycket, 81 § andra slycket, 83 § sista slyckel eller 86 § slycket, 83 § sisla slycket eller 86 § sisla slycket
lagen om ekonomiska sista stycket lagen om ekonomiska
föreningar eller i 89 § första stycket föreningar
eller i 89 § försia siyckei samma lag, jämförl med 56 § denna samma lag, jämförl med 56 § denna
lag; lag;
4.
slyrelseledamol
eller likvidalor. som försummar all fullgöra vad i 55 § sisla slycket, 84 §
sista slyckel, jämförl med 55 § sista slyckel, eller 86 § andra slycket sista
punklen lagen om ekonomiska föreningar finnes stadgat eller som underlåter all
iakttaga föreskrifl, som med avseende på framläggande av handlingar pä stämma
eller tillhandahållande av handlingar viss tid före stämma är meddelad i 57 §
1 mom., 81 § andra stycket, 87 § andra slycket eller 89 § andra stycket lagen
om ekonomiska föreningar eller 181 § sista slycket samma lag, jämförl med 56 §
denna lag;
5.
revisor, vilken
underiåler atl iakttaga föreskrifl som meddelats i 54 § I mom. denna lag eller
i 81 § andra stycket lagen om ekonomiska föreningar, så ock
likvidationsrevisor, som försummar atl fullgöra vad i 87 § första stycket
första punkten eller 89 § försia slyckel fjärde punklen sisinämnda lag finnes
stadgat.
1.
Denna lag
träder i kraft den I januari 1981.
2.
De nya
bestämmelserna i 46 § I mom. tredje och fjärde styckena saml 49 § lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar tillämpas i fråga om kreditkassa från och
med första ordinarie stämma som hålles efter ulgången av år 1980. Inlill dess
lillämpas i stället motsvarande äldre beslämmelser.
3.
Årsredovisning
skall efter utgången av år 1980 upprällas enligt de nya bestämmelserna. För
räkenskapsår som börjal löpa före denna lidpunkl får årsredovisning dock
upprättas enligt äldre beslämmelser.
1.3 Förslag till
Lagom ändring i bostadsrättslagen (1971:479)
Härigenom föreskrivs att 58 § bostadsrättslagen (1971:479)
skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
58 §
Bestämmelserna i 38-51 §§ la- Bestämmelserna
i 38-51 §§ la
gen (1951: 308) om ekonomiska för- gen
(1951: 308) om ekonomiska för
eningar gäller i tillämpliga delar i eningar
gäller i tillämpliga delar i
fråga om bostadsrättsförening. Vad fråga
om bostadsrättsförening. Vad
som sägs där om insats skall beträf- som
sägs där om insats skall beträf
fande bostadsrättsförening i stället fande
bostadsrättsförening i stället
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse gälla inträdesavgift, och upplåtelseavgift.
Föreslagen
lydelse grundavgift gälla inträdesavgift, grundavgift och upplåtelseavgifl.
Bostadsrättsförening är icke skyldig att upprätta finansieringsanalys,
koncernredovisning eller delårsrapport.
opaginerad Kontrollera mot PDF
1.
Denna lag
träder i kraft den 1 januari 1981,
2.
De nya
beslämmelsema i 46 § I mom. tredje och fjärde styckena och 4 mom. första och
tredje styckena samt 49 § lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar tillämpas
i fråga om bostadsrättsförening från och med första ordinarie föreningsstämma
som hålles efter utgången av år 1980, Intill dess tillämpas i stället
motsvarande äldre bestämmelser,
Beslul enligt 46 § 4 mom. andra stycket lagen om
ekonomiska föreningar får meddelas före den 1 januari 1981.
3.
Årsredovisning
skall efter utgången av år 1980 upprättas enligt lagen om ekonomiska föreningar
i dess nya lydelse. För räkenskapsår som börjat löpa före denna tidpunkt får
sådan redovisning dock upprättas enligt äldre bestämmelser.
4.
Punkt 4 i
övergångsbestämmelserna till lagen (1979:000) om ändring i lagen (1951:308) om
ekonomiska föreningar gäller även i fråga om bostadsrättsförening.
1.4 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar
Härigenom
föreskrivs att 29-31, 51 och 67 §§ lagen (1972:262) om understödsföreningar
skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bestämmelserna
i 38 § och 44 § första stycket lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger
motsvarande tillämpning på understödsförening.
Beslämmelsema
i 38 första och tredjesjunde styckena lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar
äger molsvarande tilllämpning på understödsföreningar. Vad som sägs där om
skyldighet att sända in handlingar till länsstyrelse gäller dock ej.
Resultaträkning och balansräkning i årsredovisning och i årsbokslut enligt
bokföringslagen (1976:125) upprättas enhgt bestämmelserna i sistnämnda lag, om
annat icke följer av 30 § denna lag eller av föreskrift som meddelats med stöd
av nämnda paragraf.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Försäkringsinspektionen
får i fråga om understödsförenings räkenskaper och styrelsens årsredo-
Räkenskapsavslutning skall ske för kalenderår.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
visning meddela särskilda föreskrifter, som skall gälla
jämte bokföringslagen (1929:117). Räkenskapsavslutning skall ske för kalenderår.
Har förening flera verksamhetsgrenar, skall intäkter och
kostnader redovisas särskilt för varje verksamhetsgren.
Försäkringsinspektionen får utfärda närmare föreskrifier
om understödsförenings löpande bokföring, årsbokslut och årsredovisning samt
därvid meddela regler som avviker från bokföringslagen (1976:125).
31
§
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bestämmelserna
i 45, 46 och 49-51 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar gäller i
tillämpliga delar i fråga om understödsförening med följande avvikelser,
nämligen
1. att styrelsens förvaltning och
föreningens räkenskaper skall
granskas av minst två revisorer,
2, all
revisor får utses för tid lill
och med den ordinarie stämma som
skall äga mm under tredje eller, om
försäkringsinspektionen medgell
det, fjärde räkenskapsårel efter det
han utsetts.
Vid
tUlämpningen av 49 § skall iakttagas att vad där sägs om länsstyrelsen i
stället skall avse försäkringsinspeklionen .
Bestämmelserna
i 45 §, 46 § 1 och 2 mom. samt 49-51 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar
gäller i tillämpliga delar i fråga om understödsförening med följande
avvikelser, nämligen
1.
atl styrelsens
förvaltning och föreningens räkenskaper skall granskas av minst två revisorer,
2.
alt revisor får
ulses för lid lill och med den ordinarie stämma som skall äga rum under tredje
eller, om försäkringsinspektionen medgett del, fjärde räkenskapsåret efter del
han utsetts.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bestämmelserna
i 81 § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger motsvarande tilllämpning
på understödsförening med undantag av hänvisningen till 39-43 §§ och 44 § andra
stycket.
Bestämmelserna i 81 § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar
äger motsvarande tilllämpning på understödsförening med undanlag av
hänvisningen till 39-43 §§.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bestämmelserna i 30 § denna lag om årsredovisning äger
motsvarande tillämpning på slutredovisning.
67 §
Det åligger understödsförenings styrelse aft på tid och
sätt som försäkringsinspeklionen bestämmer
I. hålla föreningens kassa och övriga tillgångar samt böcker, räkenskaper
och andra handlingar lillgängliga för granskning av inspektionen.
8 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 144
opaginerad Kontrollera mot PDF
Föreslagen
lydelse
2. för varje räkenskapsår till inspektionen insända
avskrift av dels förvaltningsberättelsen jämte resultaträkning och
balansräkning, dels revisionsberättelsen med tillhörande handlingar, dels
protokoll fört vid föreningsstämma över beslut i fråga om dessa berättelser,
dels en redogörelse för föreningen och dess verksamhet,
Nuvarande lydelse
2.
för varje
räkenskapsår till inspektionen insända avskrift av dels
förvaltningsberältelsen jämte vinst-och förlusträkning och balansräkning, dels
revisionsberättelsen med tillhörande handlingar, dels protokoll fört vid
föreningsstämma över beslut i fråga om dessa berättelser, dels en redogörelse
för föreningen och dess verksamhet,
3.
meddela de
upplysningar och uppgifler i övrigl rörande föreningen som inspektionen begär.
1,
Denna lag
träder i kraft den 1 januari 1981,
2,
De nya
bestämmelserna i 46 § 1 mom. Iredje och fjärde styckena samt 49 § lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar tillämpas i fråga om understödsförening
från och med första ordinarie föreningsstämma som hålles efter utgången av år
1980. Intill dess tillämpas i slället motsvarande äldre bestämmelser.
1.5 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring
Härigenom
föreskrivs au 60-62, 79 och 102 §§ lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring
skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bestämmelserna
i 38 § och 44 § första stycket lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar äger
motsvarande fillämpning på erkänd arbetslöshetskassa.
Beslämmelsema
i 38 första och tredje-sjunde styckena lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar
äger molsvarande tilllämpning på erkänd arbetslöshetskassa. Vad som sägs där
om skyldighet att sända in handlingar till länsstyrelse gäller dock ej. Resultaträkning
och balansräkning i årsredovisning och i årsbokslut enligt bokföringslagen
(1976:125) upprättas enligt bestämmelserna i sistnämnda lag, om annat icke
följer av 61 § denna lag eller av föreskrifl som meddelats med stöd av nämnda
paragraf.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Arbetsmarknadsstyrelsen
får i fråga om erkänd arbetslöshetskassas räkenskaper och styrelsens års-
Räkenskapsavslutning skall för kalenderår.
ske
Prop.
1979/80:144 115
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
redovisning meddela särskilda föreskrifter, som skall
gälla Jämte bokföringslagen (1929:117). Handlingar av betydelse för arbetslöshetskassans
verksamhet skaU förvaras under den i bokföringslagen angivna tiden, om
arbetsmarknadsstyrelsen ej medger annal. Räkenskapsavslutning skall ske för
kalenderår.
1 balansräkningen skall som skuld upptagas ell belopp, som
minst motsvarar del för kassan föreskrivna lägsta fondbeloppet.
Arbetsmarknadsstyrelsen får utfärda närmare föreskrifter
om arbetslöshetskassas löpande bokföring, årsbokslut och årsredovisning samt
därvid meddela regler som avviker från bokföringslagen (1976:125).
62 § Bestämmelserna i 45 § och 46 § 1 mom, saml 49-51 §§
lagen (1951; 308) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga
om erkänd arbetslöshetskassa med följande avvikelser, nämligen
1. att styrelsens förvaltning och kassans räkenskaper
skall granskas av
minst två revisorer,
2. alt revisor fär utses för tid lill och med den
ordinarie stämma som
skall äga mm under tredje räkenskapsåret efler det han utsetts.
Vid tillämpningen av 49 § nämnda lag skaU iakttagas att
vad där sägs om länsstyrelsen i stället skall avse arbetsmarknadsstyrelsen.
79 §
Beslämmelsema i 81 § lagen Bestämmelserna i 81 § lagen
(1951:308) om ekonomiska för- (1951:308) om ekonomiska för
eningar äger molsvarande till- eningar äger motsvarande till
lämpning på erkänd arbetslöshels- lämpning på erkänd arbetslöshets
kassa med undantag av hänvisning- kassa med undantag av hänvisning
en till 39-43 §§ och 44 § andra en till 39-43 §§.
stycket.
Bestämmelserna i 61 § denna lag om årsredovisning äger
molsvarande tillämpning på slutredovisning.
102 §
Till böler dömes
1. styrelseledamot, likvidator eller annan som i ansökan
om eller anmälan för registrering eller i därvid fogade handlingar eller i
annan enligt denna lag till arbetsmarknadsstyrelsen ingiven handling eller vid
lämnande
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
Ivdelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
av begärd upplysning till slyrelsen uppsålligen eller av
grov vårdslöshet meddelar oriktig eller vilseledande uppgifl,
2.
styrelseledamot
eller likvidator som uppsålligen eller av grov värds-löshet meddelar oriktig
eller vilseledande uppgift i handling som hålles tillgänglig för medlemmar
eller röstberättigade eller framlägges på ombudsmöte,
3.
revisor eller
likvidationsrevisor som i revisionsberättelse eller annan handling, som
framlägges pä ombudsmöte eller på annal sätl hålles lillgänglig för medlemmar
eller röstberättigade, uppsålligen eller av grov vårdslöshet meddelar oriktig
eller vilseledande uppgift om kassans angelägenheter eller uppsålligen eller
av grov vårdslöshet underlåter att göra anmärkning beträffande förvallningen,
fastän anledning därtill föreligger,
4.
revisor,
likvidafionsrevisor eller revisors eller likvidationsrevisors medhjälpare som,
oaktat han insett eller bort inse atl skada kunnal följa därav, yppar något som
kommit till hans kännedom vid verkställd granskning ulan att del varil
nödvändigt för att fullgöra hans uppdrag.
opaginerad Kontrollera mot PDF
5.
styrelseledamot, revisor, likvidalor eller annan som ej iakttager eller
fullgör vad som åligger honom enligt 52 § första stycket, 58 § såvitt
därigenom hänvisas till 37 § lagen (1951; 308) om ekonomiska föreningar, 60 §
såvitt därigenom hänvisas till 38 § andra stycket nämnda lag, 62 § såvitt
därigenom hänvisas till 50 § tredje stycket och 51 § första slycket samma lag,
63 § andra stycket, 64 § såvitt därigenom hänvisas till 55 § iredje slyckel
samma lag, 69 § första eller tredje stycket, 70 § andra stycket första punklen,
77 § såvitt därigenom hänvisas till 79 § första eller andra stycket samma lag,
78 § försia stycket såvitt därigenom hänvisas till 80 § iredje stycket, jämfört
med 50 § tredje stycket samma lag, 79 § försia stycket såvitt därigenom
hänvisas till 81 § andra stycket första punkten samma lag, 80 § såvitt därigenom
hänvisas till 89 § försia stycket och 90 § försia stycket samma lag, 93 § eller
95 §,
5, styrelseledamot, revisor, likvidator eller annan som
ej iakttager eller fullgör vad som åligger honom enligt 52 § första stycket, 58
§ såvitt därigenom hänvisas till 37 § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar,
60 § såviu därigenom hänvisas till 38 femte slycket nämnda lag, 62 § såviit
därigenom hänvisas till 50 § tredje stycket och 51 § första stycket samma lag,
63 § andra stycket, 64 § såvitt därigenom hänvisas till 55 § iredje stycket
samma lag, 69 § första eller tredje stycket, 70 § andra stycket första punkten,
77 § såvitt därigenom hänvisas till 79 § första eller andra slycket samma lag,
78 § försia stycket såvitt därigenom hänvisas till 80 § tredje stycket, jämfört
med 50 § tredje stycket samma lag, 79 § första stycket såvitt därigenom
hänvisas till 81 § andra stycket första punkten samma lag, 80 § såvitt därigenom
hänvisas till 89 § försia slyckel och 90 § försia stycket samma lag, 93 § eller
95 §,
opaginerad Kontrollera mot PDF
1, Denna lag Iräder i kraft den 1 januari 1981.
2. De nya bestämmelserna i 46 8 1 mom. tredje och
fjärde styckena saml
49 § lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar tillämpas i fråga om
arbetslöshetskassa från och med första ordinarie föreningsstämma som
hålles efter utgången av år 1980. Intill dess tillämpas i stället motsvarande
äldre bestämmelser.
Prop.
1979/80: 144 117
1.6 Förslag till
Lag om
ändring i lagen (1975:417) om sambruksföreningar
Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (1975:417) om
sambruksföreningar skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
15 §
Bestämmelserna i 38-51 §§ la- Bestämmelserna i 38-51 §§ la-
gen (1951: 308) om ekonomiska för- gen (1951:308) om
ekonomiska för
eningar gäller i tillämpliga delar i eningar gäller i lillämpliga delar i
fråga om sambmksförening. Vad fråga om sambruksförening. Vad
som i 43 § / mom. första stycket som i 43 § andra stycket sägs om
sägs om insatsbelopp skall i stället insatsbelopp skall i slället avse lö-
avse lösenbelopp för medlems an- senbelopp för medlems andel, a/tj-
del. bruk.sförening är icke skyldig atl
upprätta finansieringsanalys, koncernredovisning eller
delårsrapport.
1,
Denna lag
träder i kraft den 1 januari 1981,
2,
De nya
bestämmelserna i 46 § 1 mom, tredje och fjärde styckena och 4 mom, första och
tredje styckena samt 49 § lagen (1951; 308) om ekonomiska föreningar tillämpas
i fråga om sambruksförening frän och med första ordinarie föreningsstämma som
hålles efter utgången av år 1980. Intill dess tillämpas i slället motsvarande
äldre bestämmelser.
Beslul enligt 46 § 4 mom. andra slycket lagen om
ekonomiska föreningar får meddelas före den 1 januari 1981,
3.
Årsredovisning
skall efter utgången av år 1980 upprättas enligt lagen om ekonomiska föreningar
i dess nya lydelse. För räkenskapsår som börjat före denna tidpunkt får sådan
redovisning dock upprättas enligt äldre bestämmelser.
4.
Bestämmelserna
i punkt 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1979: 000) om ändring i lagen
(1951; 308) om ekonomiska föreningar tillämpas även i fråga om
sambruksförening.
1.7 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1976:351) om
styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar
Härigenom föreskrivs all 3 § lagen (1976: 351) om
slyrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar
skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 § Med förelag avses i denna lag aktiebolag eller
ekonomisk förening, vara
lagen är tillämplig.
Prop. 1979/80: 144 118
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Med koncern förstås i denna lag Med koncern förstås i denna lag
svenska juridiska personer som en- svenska
juridiska personer som en
ligt bestämmelserna i 1 kap, 2 § ak- ligt
bestämmelserna i I kap, 2 § ak
tiebolagslagen (1975:1385) eller, tiebolagslagen
(1975:1385) eller
såvitt avser ekonomiska förening- 1
a § lagen (1951:308) om ekono-
ar, vid en motsvarande tillämpning miska föreningar är moderförelag
av dessa bestämmelser är moder- och
dotterförelag i förhållande lill
förelag och dotterförelag i förhål- varandra,
lande lill varandra.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981,
2 Inledning
Inom justitiedepartementet har upprättats en promemoria
(Ds Ju 1976: 1 1)
Förslag till lag om
ekonomiska föreningar m. m. I promemorian läggs fram förslag till en ny lag om
ekonomiska föreningar som skall ersälla lagen (1951: 308) om ekonomiska
föreningar, Förslagel innefatlar närmasl en leknisk översyn av
föreningslagstiftningen, framför alll föranledd av den nya aktiebolagslagen
(1975; 1385). Den nya lagen innebär alltså inte några ändringar i de
grundläggande reglerna pä föreningslagstiftningens omräde. Vissa betydelsefulla
nyheter föresläs dock.
Inom justitiedepartementet har vidare upprättats en
promemoria (Ds Ju 1976: 17) Följdlagstiftning till en ny föreningslag.
Promemorian innehåller förslag till den följdlagstiftning som behövs.
Promemoriorna har remissbehandlais.
Förslaget till ny lag om ekonomiska föreningar har fått
ett positivt mottagande av det övervägande antalet remissinstanser. Flera
remissinstanser avstyrker emellertid atl förslaget, i vart fall f. n., läggs
till grund för lagstiftning. Lantbrukarnas riksförbund. Kooperativa förbundet
och Oljekonsumenternas förbund anser att de ekonomiska föreningarnas förhållanden
borde ha tagits till utgångspunkt för en särskild utredning och atl översynen
av lagstiftningen inte borde ha bedrivits från enbart lagleknisk synpunki.
Flera av remissinstanserna erinrar om den i februari 1977 tillsatta
kooperationsulredningen (1 1977:01) och för fram uppfattningen alt resultatet
av denna utrednings arbete bör avvaktas innan en ny förenings-lagstiftning
genomförs. Några av de remissinstanser som avstyrker förslaget anser dock att
bestämmelserna om redovisning i 1951 års föreningslag snarast måste ses över
och ersättas med nya bestämmelser.
Med hänsyn till vad som anförts vid remissbehandlingen har
gjorts den bedömningen att förslaget till ny lag om ekonomiska föreningar inte
bör genomföras f.n. Däremot bör bestämmelserna om redovisning m.m. ses över. 1
denna promemoria läggs fram förslag till nya redovisningsregler för ekonomiska
föreningar m, m.
Följande delar av promemorian (Ds Ju 1976: 11) fogas som
bilaga till denna promemoria,
1. Av förslaget lill lag om ekonomiska föreningar dels 7
kap. Revision och
särskild granskning dels 8 kap. Redovisning (s. 18-26), Bilaga 1
2. I fräga om gällande rätt dels avsnitt 4.8
Årsredovisning dels avsnitt 4,9
Koncerner (s. 63-70), Bilaga 2
Prop. 1979/80:144 119
3, 1
fråga om överväganden dels avsnitt 5.3 Revision dels avsnitt 5.4
Årsredovisning dels avsnitt 5.5 Koncerner (s. 75-84). Bilaga
3
4. Specialmotiveringen
till 7 och 8 kap. (s. 145-176). Bilaga 4'
Vidare
fogas som bilaga till denna promemoria en förteckning över remiss
instanserna samt en sammanslällning av remissynpunkterna i fråga om
revision, årsredovisning och koncerner samt i fråga om 7 och 8 kap.
förslaget lill ny lag om ekonomiska föreningar. BUaga 5'
De
i Ds Ju 1976; 11 föreslagna ändringama i aktiebolagslagen (1975: 1385) och lagen
(1919: 426) om flollning i allmän floltled har redan genomförts (se prop.
1977/78:41, LU 1977/78:8, rskr 1977/78:112, SFS 1977:1092 och 1093). De i Ds Ju
1977; 17 föreslagna ändringarna i 16 § bostadsrättslagen (1971:479) har också
genomförts (se prop. 1977/78; 175, CU 1977/78:32, rskr 1977/78:347, SFS
1978:309).
Kooperationsulredningen
har i skrivelse till regeringen den 6 november
1978 hemställt om ändring i lagen om ekonomiska föreningar för all möj
liggöra vissa fondavsättningar. Skrivelsen fogas som bilaga till promemo
rian. BUaga6
3
Överväganden
Det
år 1976 upprättade förslaget lill ny lag om ekonomiska föreningar innehåller
bl. a. beslämmelser om revision och särskild granskning (7 kap.) samt om
redovisning (8 kap.). I redovisningskapitlet finns särskilda bestämmelser om
koncemredovisning, som knyter an till en definition av begreppel koncern i de
fall moderförelagel utgörs av en ekonomisk förening (se 1 kap. 3 §).
I
fräga om revisionen föreslås all föreningar med fler än 200 anslällda skall bli
skyldiga atl anlila kvalificerad revisor, dvs. auktoriserad eller i vissa fall
godkänd revisor. Som revisor får även anlitas auktoriserat eller godkänt
revisionsbolag.
Redovisningsbestämmelserna
har samordnats med bokföringslagen (1976: 125). I förslaget har upptagits
endast bestämmelser som uteslutande är lillämpliga på ekonomiska föreningar. I
sak innebär förslagel krav på en öppnare redovisning.
En
nyhet av stor betydelse är att regler om koncernredovisning införs. Sådan
redovisning skall alltid upprättas av förening som är moderförening.
Koncernredovisningen blir offentlig.
De
föreslagna bestämmelserna om revision, årsredovisning och koncerner har fåll
ett positivt mottagande vid remissbehandlingen. Det är angeläget att nya regler
i dessa ämnen genomförs, även om man inte nu ser över föreningslagen i övrigt.
Föreningslagens bestämmelser om årsredovisning bör alltså ändras, samlidigt
som koncernregler bör föras in i lagen. Vidare bör reglema om revision skärpas.
De
ändringar som sålunda bör göras i föreningslagen föranleder vissa
följdändringar i anslutande lagstiftning.
Bilagorna 4 och 5 har uleslulils här.
Prop.
1979/80: 144 120
Vid utformningen av de nya bestämmelserna bör man i stor
utsträckning kunna följa förslagen i 1976 års promemoria. Vissa ändringar bör
dock göras med hänsyn till de synpunkter som har kommit fram vid remissbehandlingen
av promemorian. Det närmare innehållet i bestämmelserna kommer att behandlas i
specialmotiveringen.
1974 års bolagskommitté har i delbetänkandet (SOU 1978:67)
Nya bolagsregler m.m. bl.a. lagt fram förslag Ull en lag om årsredovisning,
revision och koncerner. Betänkandet har remissbehandlais och övervägs f. n.
inom justitiedepartementet. Vid utarbetandet av denna promemoria har hänsyn i
viss utsträckning tagils till bolagskommitténs förslag.
Bolagskommittén har i sitt slutbetänkande (SOU 1979:46)
Koncernbegreppet m. m. behandlat vissa koncernfrågor. Belänkandet remissbehandlas
f. n,
Kooperationsulredningen har hemställt (se bilaga 6) om
sådan ändring i föreningslagen att föreningar får dels rätl till en permanent
bindning av anläggningstillgångars uppskrivna värde i reservfond, i permanent
uppskrivningsfond eller i annan fond, dels rält till uppskrivningsfond för
tillfällig bindning av anläggningstillgångars uppskrivna värde till det egna
kapitalet. Syftet med framställningen är i första hand atl skapa jämbördiga
villkor mellan aktiebolag och ekonomiska föreningar samt att i linje därmed förbättra
de ekonomiska föreningarnas kreditupptagningsförmåga.
Gmndläggande bestämmelser om uppskrivning av värdet på
anläggningstillgångar finns för alla företagsformer i 15 § fjärde stycket
bokföringslagen. Uppskrivning får ske, om det finns ett beslående väsentligt
övervärde på viss anläggningstillgång i förhållande till det tidigare bokförda
värdet. Fast egendom får inle skrivas upp till högre värde än taxeringsvärdet.
Uppskrivningsbeloppet får användas bara för erforderlig nedskrivning av värdet
på annan anläggningstillgång, men det mäste föreligga särskilda skäl för att en
sädan utjämningsrätt skall tillåtas. Enligt 11 kap. 4 § aktiebolagslagen
tillåts för aktiebolagen utöver nämnda användning att uppskrivningsbelopp kan
utnyttjas till fondemission eller avsättas till en uppskrivningsfond. Sådan
fond får användas bara för fondemission eller nedskrivning.
En uppskrivning av värdet på en anläggningslillgång
innebär alt man lar fram en orealiserad värdestegring på tillgängen i fråga och
alltså inte nägon vinst på förelagets verksamhet. Av denna anledning bör det vara
i princip förbjudet att göra uppskrivningar. För alt möjliggöra en rällvisande
balansräkning genom att en anläggningstillgång tas upp till ett mer
realistiskt värde än anskaffningsvärdet har emellerlid uppskrivning medgetts av
billighetsskäl. Från denna synpunkt föreligger likformiga villkor för olika
företagsformer.
En annan sak är vad uppskrivningsbeloppet får användas
till. Med hänsyn lill att det här inte är fräga om någon vinsl som får delas ut
måsle uppskrivningsbeloppet på något sätt bindas i företagel, 1 akliebolagen
går det bra, eflersom beloppet via fondemission kan tillföras aktiekapitalet,
vilket i sig kringgärdas av bestämmelser som förhindrar atl detta kapital
minskas hur som helst. Finns inget bundet kapital av sådan beskaffenhet, såsom är
fallel i ekonomiska föreningar, handelsbolag och enskilda firmor, kan
uppskrivningsbeloppet som nämnts användas bara till nedskrivning av värdel pä
annan anläggningslillgång. För alt man skall få underlåta att koslnadsföra
nedskrivningen i resultaträkningen måste dock utjämningen mot
uppskrivningsbeloppet vara påkallad av särskilda skäl. I aktiebolagen finns
dessutom som nämnts möjligheten till fondemission och avsätining
Prop. 1979/80:144 121
till
uppskrivningsfond. En sädan fond, som kan ges en mer eller mindre beslående
karaklär, lorde vara motiverad främst av atl man genom den har möjlighet alt
avvakla elt lämpligl Ullfälle - kanske i samband med nyemission - för att
överföra medlen till aktiekapitalet.
1
den tidigare promemorian föreslogs att också de ekonomiska föreningama skulle
få möjlighel lill uppskrivningsfond, vilken emellertid fick användas bara för
nedskrivning. Med hänsyn till karaktären av det bundna egna kapitalet i
föreningarna (jfr kooperationsutredningens framställning) fanns ej anledning
att diskutera fondemissionsanvändningen. 1 och för sig kan det också
ifrågasättas om det över huvud laget är nödvändigt med en
uppskrivningsfondsmöjlighel i ekonomiska föreningar, eftersom en förening lika
gärna kan vänta med uppskrivningen tills ett nedskrivningsbehov föreligger.
Som
framhållits tidigare upprätthålls likformigheten mellan olika företagsformer
med avseende på möjligheten att visa verkliga värden på anläggningstillgångar
genom atl uppskrivning tillåts. Eftersom det traditionellt sett varit ett
nedskrivningsbehov som aktualiserat uppskrivning, kan det bristande
fondemissionsalternativel för föreningarnas del knappasl sägas mbba
likformigheten. Förulom likformighetsaspekten har kooperationsutredningen som
skäl för sin framställning åberopat att det för föreningarnas del är viktigt
att från kreditbedömningssynpunkt kunna uppvisa så stort bundet kapital som
möjligt. En kreditbedömare torde emellertid knappast bedöma ett förelag med
hänsyn till vad detta kan uppvisa säsom bundel kapital eller ej. Det väsenlliga
vid en kreditbedömning lorde i stället vara alt se till förelagel i dess
helhet, där förekomsten av dolda reserver likaväl som förväntningar på
företaget spelar stor roll. En utländsk kreditbedömare torde å andra sidan
känna sig mer bunden i sin kreditbedömning av hur förelagets kreditvärdighet
ter sig mot bakgmnd av relationema mellan eget och främmande kapital såsom det
visas i balansräkningen.
Resonemanget
leder till att särskilda åtgärder inte bör vidtas för att i föreningama
möjliggöra en permanent bindning av uppskrivningsbelopp till det bundna egna
kapitalel. 1 sammanhanget bör beaktas att en bindning lill reservfond knappast
är möjlig. Denna fond används för att täcka föriust i verksamheten. Skulle ell
uppskrivningsbelopp föras lill reservfond innebär det att förbudet att använda
beloppel för vinstutdelning skulle överträdas. Genom att en förlust läcks via
uppskrivningsbelopp som lillförs reservfonden öppnas möjlighet till
vinstutdelning av belopp som annars hade måst åtgå för förlusttäckningen.
En
permanent bindning av uppskrivningsbelopp i uppskrivningsfond eller i någon
annan, nyskapad fond torde medföra lagtekniska komplikationer som inte uppvägs
av det praktiska behovet. Uppskrivningsmedlen kan nämligen inte lagras i sådan
permanent fond utan att på något sätl komma lill användning, då behov av fonden
inle längre föreligger. Någon form av nedsättningsföreskrifier måste sålunda
skapas.
Del
anförda leder lill att utredningens framställning inte bör föranleda annan ändring
i föreningslagen än att möjlighet införs till bindning av uppskrivningsbelopp i
uppskrivningsfond enligt vad som föreslogs i den tidigare promemorian. Det bör
i detta sammanhang understrykas alt en uppskrivningsfond kan komma att stå kvar
under lång lid.
En
bestämmelse om att uppskrivningsbelopp får användas också för avsättning till
uppskrivningsfond bör tas in i 39 § föreningslagen.
Prop.
1979/80: 144 122
4 Upprättade lagförslag
1 enlighel med det anförda har inom justitiedepartementet
upprättats förslag till
1. lag om ändring i lagen (1951: 308) om ekonomiska
föreningar,
2.
lag om ändring
i lagen (1956: 216) om jordbmkskasserörelsen,
3.
lag om ändring
i bostadsrättslagen (1971:479),
4.
lag om ändring
i lagen (1972: 262) om understödsföreningar,
5.
lag om ändring
i lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring,
6.
lag om ändring
i lagen (1975: 417) om sambmksföreningar,
7.
lag om ändring
i lagen (1976:351) om styrelserepresenlalion för de anställda i aktiebolag och
ekonomiska föreningar.
Samråd har skelt med ekonomidepartementet i fråga om
förslagen under 2 och 4, med arbetsmarknadsdepartementet i fråga om förslagen
under 5 och 7 samt med jordbmksdepartementet i fråga om förslaget under 6.
5 Specialmotivering
5,1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1951:308) om
ekonomiska föreningar
Vid de olika paragraferna anges motsvarighet i det
lidigare förslaget till ny lag om ekonomiska föreningar (se bilaga 1). I vissa
fall redovisas även det tidigare förslagets innebörd (se bilaga 3 och 4) samt
remissynpunkter (se bilaga 5),
1 a §
Paragrafen, som saknar motsvarighet i gällande lag,
innehåller en definition av begreppet koncern i de fall moderföretaget ulgörs
av en ekonomisk förening. Bestämmelserna överensstämmer med 1 kap. 3 § i
tidigare förslag. Definitionen har kommenterats i de allmänna övervägandena i
avsnitt 5.5 i den tidigare promemorian (se bilaga 3).
Anledning finns inte att nu närmare gå in på den kritik
som från en del remissinstansers håll framförts mot koncerndefinitionen (se
bilaga 5). 1974 års bolagskommitlé (Ju 1974:21) har haft i uppdrag att göra en
allmän översyn av koncernbegreppet i I kap. 2 § aktiebolagslagen, bl.a. med
hänsyn till uttalanden som har gjorts om s.k. 50/50-bolag. Kommitténs
betänkande angående dessa frågor (SOU 1979:46) Koncernbegreppet m. m.
remissbehandlas f- n. De eventuella ändringar av koncernbegreppet som
kommitténs arbete kan föranleda för aktiebolagens del får beaktas även såvitt
gäller ekonomiska föreningar. Därvid får hänsyn också tas till påpekanden som
gjorts av bl. a. LRF om speciellt föreningsrätlsliga förhållanden, innebärande
bl. a. atl en överorganisalion aldrig skall kunna anses som dotterföretag.
Detsamma gäller frågan om tillämpning inom en koncern av det s. k,
låneförbudet i 12 kap, 7 8 akliebolagslagen.
18 §
Paragrafen, som i huvudsak motsvarar 9 kap. I och 2 §§ i
tidigare förslag, innehåller bestämmelser om vinstutdelning m. m.
Första stycket har kompletterats med bestämmelser för
utdelning m. m. i moderförening. En förutsättning för att utdelning skall kunna
ske i en
Prop.
1979/80: 144 123
moderförening är all det inle bara föreligger en
utdelningsbar vinst hos moderföreningen ulan ocksä hos koncernen i dess helhel.
Uppgift om koncernens vinsl och vad som i övrigt finns utdelningsbart inom
koncernen skall framgå av koncernbalansräkningen. Vid beräkning av utdelningsbart
belopp i moderförening måste alltså avdrag göras för föriusl som denna
balansräkning utvisar. Dessulom skall avdrag göras för belopp som av det fria
egna kapitalet i koncernen enligt årsredovisningarna för företag inom denna
skall överföras till bundet eget kapital. Upplysning i sistnämnda hänseende
skall enligt 43 a § sjätte stycket sista meningen lämnas i moderföreningens
förvaltningsberättelse.
1 ell nytt tredje stycke upptas en generell regel om
försikiighei i fråga om vinstutdelning m.m. Bestämmelsen motsvarar 9 kap. 2 §
fjärde slycket i tidigare förslag samt 12 kap. 2 § andra slyckel
akliebolagslagen.
Genom bestämmelsen klargörs alt föreningens
konsolideringsbehov måste beaktas vid bedömningen av vilken vinstutdelning som
skall ske. Normalt torde en ganska betydande reservering av vinstmedel vara
påkallad, om föreningen skall kunna möla försämringar i föreningens lönsamhet,
som kan bli en följd av konjunkturnedgång, konkurrens eller andra förhållanden.
En annan viktig faktor som mäste beaktas i detta sammanhang är föreningens
likviditet. Till omständigheter som också bör beaktas - och som täcks genom del
i lagtexten använda uttrycket "ställning i övrigt" -hör förändringar
i föreningens ställning vilka inträffat efter räkenskapsårets slut (se prop.
1975: 103 s. 478).
Lagtexten har med ändring av det tidigare förslagel
formulerats så att del klart framgår alt utbetalning av gollgörelse i form av
efterlikvider, återbäringar eller liknande kan ske aniingen i form av
vinstutdelning eller på annat sätt. Om nämnda gollgörelse inte inräknas i
vinsten och alltså inte visas såsom vinst i balansräkningen, skall den enligt
40 § tredje stycket i föreslagen lydelse föras via resultaträkningen som kostnad
och alltså i balansräkningen tas upp som skuld till medlemmarna.
Enligt 110 § 5 är överträdelse av bestämmelserna i 18 §
straffbara. En styrelseledamot eller likvidator kan alltså straffas med
dagsböter, om han uppsålligen eller av vårdslöshet låter verkställa utdelning
eller utbetalning till medlem eller annan i strid mot bestämmelserna i 18 §.
Genom tillägget av den nyss diskulerade utdelningsbegränsningen vidgas del
straffbara området, om ändring samtidigt inte föreslås i 110 8. 1 förhållande
till lidigare promemorieförslag föreligger här en skillnad. Del lidigare
förslagel innebar, i likhet med den nya aktiebolagslagen, en myckel omfallande
avkriminalisering av olika förfaranden. Som närmare diskuleras vid 110 8 bör
någon molsvarande begränsning av del straffbara områdel inle göras i delta
sammanhang. Någon ändring av 110 § 5 föreslås alllsä inle.
24 a 8
Paragrafen, som saknar motsvarighet i gällande lag,
innehåller beslämmelser om underrättelseskyldighet i koncernförhållanden.
Bestämmelserna överensstämmer med 5 kap. 7 8 i tidigare förslag.
Bestämmelserna innebär att, om en förening blivit
moderförening, styrelsen skall meddela detta till dotterförelagets ledning.
Skyldigheten gäller oberoende av om dotterföretaget är ekonomisk förening eller
ej. Dolierfö-retagets ledning är å sin sida skyldig atl lämna moderföreningens
slyrelse de uppgifter som behövs för alt koncernredovisningen skall kunna
fullgöras. Genom atl det finns en molsvarande bestämmelse i akliebolagslagen,
8 kap. 7 §, uppnås det resultatet att upplysningsskyldighel kommer alt före-
Prop.
1979/80: 144 124
ligga mellan företagen i s, k, blandade koncerner, oavsett
om moderföretaget är ett aktiebolag eller en ekonomisk förening.
En motsvarande bestämmelse för koncerner med andra moderföretag
än aktiebolag och ekonomiska föreningar har föreslagits av 1974 års bolagskommitté
(SOU 1978; 67 s. 204).
3844 a §§. Redovisning
De nya redovisningsreglerna innebär åtskilliga nyheter i
förhållande till gällande rätt. De allmänna överväganden som ligger till gmnd
för förslagel har redovisats i avsnitt 5.4 och 5.5 i den tidigare promemorian
(se bilaga 3). Utgångspunkten för reformarbetet är som där anförts alt den nya
bokföringslagens bestämmelser om årsbokslut är grundläggande också för de
uppgifter som skall framgå av de ekonomiska föreningarnas årsredovisning, 1
överensstämmelse med vad som gäller för aktiebolagen upptas i detla
redovisningsavsnitt de bestämmelser som inle år allmänt tillämpliga på alla
bokföringsskyldiga. De generella regler som inle längre kommer all återfinnas i
föreningslagen utan har sin plals i bokföringslagen avser bl, a,
räkenskapsårets omfattning, definitioner på och regler om värdering av olika
slags tillgångar, uppställningsformer för balansräkning och resultaträkning
samt vissa tilläggsupplysningar bl. a. om värderingsgmnder och ändringar i
dessa.
Efter mönster i 11 kap. aktiebolagslagen har de nya
redovisningsbestämmelsema delals upp i tre avsnitt, nåmligen Årsredovisning m.
m. (38-43 §8), Koncernredovisning (43 a §) samt Delårsrapport (44 och 44 a §§).
Bestämmelserna motsvarar 8 kap. i det tidigare förslaget.
För närmare motiveringar till de föreslagna bestämmelserna
hänvisas till specialmotiveringen till kapitel 8 i det tidigare förslagel (se
bilaga 4). Med hänsyn lill att de föreslagna bestämmelserna i förhållande till
gällande föreningslag har avvikande uppställning och innehåll har del inte
ansetts meningsfullt all under resp. paragraf hänvisa till motsvarigheten i
gällande rätt.
Del bör nämnas atl bokföringslagen i samband med
antagandet av en ny jordbmksbokföringslag (1979; 141) har ändrats så atl
bestämmelserna om årsbokslut inte behöver lillämpas av enskild näringsidkare,
om den årliga bmttoomsättningssumman normalt understiger 20 basbelopp.
Lagändringen träder i kraft den 1 januari 1980 men vissa övergångsbestämmelser
finns förär 1979 (se SFS 1979; 142).
I gällande föreningslag finns i 43 a § en erinran om lagen
(1972:175) med vissa bestämmelser om bokföring av bostadslån m. m. Motsvarande
bestämmelse fanns i 1944 ärs aktiebolagslag men har inte fält någon motsvarighet
i den nya akliebolagslagen eller i den nya bokföringslagen (se prop. 1975: 103
s, 440 och prop, 1975: 104 s, 236), En särskild erinran om 1972 års lag, som
nyligen ändrats (se SFS 1979: 313), behövs inte heller i föreningslagen. 43 a
8 i gällande lydelse har alltså inte fått någon molsvarighet i de nya
redovisningsbestämmelsema.
38 §
Paragrafen, som tar upp de grundläggande bestämmelserna om
årsredovisning, moisvarar 8 kap. 1 3 §8 i tidigare promemorieförslag. Den
främsta redaktionella olikheten mellan de båda förslagen är att 8 kap. 1 8
Iredje slycket i lidigare förslag nu flyttats att utgöra ett första siycke i 43
§. I
Prop.
1979/80: 144 125
övrigt motsvaras 8 kap. I § av 38 § första och andra
slyckena. Tredje och fjärde styckena motsvarar 8 kap. 2 § samt femte-sjunde
styckena 8 kap. 3 8.
Tdigare promemorieförslag har föranlett kommentarer vid
remissbehandlingen endast i ett avseende. Förslaget innehöll i 3 § andra
stycket en med aktiebolagslagen överensstämmande föreskrift om alt alla
föreningars redovisningshandlingar skulle göras offentligt lillgängliga genom
alt sändas till registreringsmyndigheten. F. n. gäller denna offenflighetsregel
bara i de störte föreningarna, dvs. föreningar som under de tvä senasle räkenskapsåren
haft i medeltal mer än 200 anställda.
Som framhölls i avsnitt 5.4 i den tidigare promemorian (se
bilaga 3) bör utgångspunkten vara atl största möjliga öppenhet skall
eftersträvas i fräga om årsredovisningen. Mol den bakgrunden är del i och för
sig olämpligt att årsredovisningen inle görs offentlig hos
registreringsmyndigheten (länsstyrelsen). Som några remissinstanser framhåller
talar emellertid praktiska skäl mot att det tidigare förslaget genomförs. Det
är uppenbart atl etl myckel slort merarbete skulle uppkomma för länsstyrelserna
om de tvingades att ta emot, kontrollera och bevara även de mest obetydliga
redovisningshandlingar. Dessutom torde det i allmänhet förhälla sig så att de
mindre föreningarnas intressenter knappasl har någon anledning att primärt
vända sig till länsstyrelsen för atl få upplysningar om en viss förening.
Övervägande skäl synes därför tala för att nuvarande ordning, som inte medfört
några olägenheter, i huvudsak bibehålls.
I sjätte stycket föreskrivs på grund av det anförda att
redovisningshandlingarna skall hållas lillgängliga för alla hos föreningen.
Skyldighel att till länsstyrelse insända avskrift av redovisningshandlingarna
föreligger bara efter särskild anmodan av länsstyrelsen. Sådan anmodan bör ske,
dels då enskild önskar ta del av en viss årsredovisning och dels då tillgång
till handlingarna är påkallad av någol allmänl intresse. I enlighet med vad
1974 års bolagskommitté har föreslagit i motsvarande sammanhang (se SOU 1978:67
s. 163 och 188) föreskrivs att anmodan skall ske på begäran av envar. För de
slörre föreningarna skall emellertid liksom f. n. gälla en obligatorisk
skyldighet atl lill länsstyrelsen sända in handlingarna ulan särskild anmodan.
För koncerner finns en särskild bestämmelse i 43 a 8 andra slycket andra
meningen.
Att bestämmelserna i tredje-sjunde styckena skall
lillämpas även i koncernsammanhang framgår av 43 a §.
39 §
Paragrafen motsvarar 8 kap. 4 och 5 §8 i det lidigare
förslagel och innehåller lillägg till bokföringslagen i vad avser ett par
gmndläggande bestämmelser om värdering resp. innehåll i resultaträkning och
balansräkning.
\ första stycket, som motsvarar 8 kap. 4 § försia stycket
tidigare förslag, anges alt belopp varmed uppskrivning av anläggningstillgång
sker får användas till avsättning till uppskrivningsfond. Bestämmelserna har
behandlats i avsnill 3 i anledning av kooperationsutredningens skrivelse om
vissa fondavsättningar (se bilaga 6).
Andra stycket motsvarar 8 kap. 4 § andra stycket i lidigare
förslag.
Tredje och fiärde styckena motsvarar 8 kap. 5 8 i tidigare
förslag.
En remissinstans har ifrågasatt om inte en medlem i en
förening, oavsett storiek, normalt bör få den information om resultatet före
bokslutsdispositioner som följer med en öppen redovisning av storiek och
förändring av
Prop.
1979/80: 144 126
lagerreserv. Eftersom en öppen redovisning kan medföra
skada bör emellertid en dispensregel finnas.
Med hänsyn till alt II kap. 5 § andra stycket
aktiebolagslagen fn. har motsvarande uppdelning mellan slora och mindre förelag
så att bara de stora företagen är underkastade offentlighet bör någon avvikande
ståndpunkt inle intas i föreningslagen.
40 §
Paragrafen, som delvis hämtats från 8 kap. 6 8 i tidigare
förslag, innehåller de särbestämmelser som behövs för ekonomiska föreningar
när det gäller innehållet i resultaträkningen.
Första slycket har ingen motsvarighet i det tidigare
förslaget. Enligt bokföringslagen skall bmtloomsättningssumman anges som en
särskild post i den interna resultaträkningen. Enligt 11 kap. 6§ första stycket
akliebolagslagen kan regeringen eller myndighel som regeringen bestämmer
meddela dispens frän kravet på redovisning av brultoomsätlningen i
årsredovisningen, dvs. i den offentliga redovisningen. Några remissinstanser,
bl. a. Svea hovrätt och LRF, har ifrågasatt om inte också för föreningarnas
del bl. a. hänsynen till konkurrenssituationer bör motivera en dispensmöjlighet.
Det bör påpekas att för de större ekonomiska föreningarna som redan frän den 1
januari 1977 är skyldiga att visa brutloomsätlningssu-man finns i dag ingen
dispensmöjlighel. Från likformighelssynpunkt föreslås dock nu en sådan regel.
Lagförslaget innebär alllsä en uppmjukning, som emellertid med hänsyn till de
stränga bedömningsnormerna inte lär få någon större praktisk betydelse.
Självfallet bör kommerskollegium vara tillståndsmyndighet i detta hänseende
också för de ekonomiska föreningarna. Föreskrift härom kan utfärdas utan
ändring i föreningslagen (se SFS 1975: 1416). Däremot krävs ett tillägg i 105 a
8 av innebörd att mot beslut i här ifrågavarande tillständsärenden talan skall
föras hos regeringen genom besvär.
Bestämmelsen i andra stycket om särredovisning av
rörelsegrenar överensstämmer med 8 kap. 6 § första stycket i det tidigare förslaget.
I tredje stycket upptas i enlighet med 8 kap. 6 § andra
slyckel i lidigare förslag krav på särredovisning i resultaträkningen av
utdelning på akiier i dotterbolag. Till skillnad från det tidigare förslaget
upptas i stycket också en bestämmelse om redovisning av efterlikvider och
återbäringar i visst fall. Den nya bestämmelsen har redan delvis behandlats vid
18 § tredje stycket. Enligt gällande föreningslag och enligt det tidigare
promemorieförslaget (se 8 kap. 9 § första stycket in fine) gavs i delta
hänseende möjlighet till valfrihet, eftersom man kunde nöja sig med en uppgifl
i förvaltningsberättelsen, om upplysning inte lämnades i balansräkningen eller
resultaträkningen. Som påpekats av bl.a. Föreningen auktoriserade revisorer och
Svenska revisorsamfundel hör ifrågavarande uppgifler uppenbarligen hemma i
resultaträkningen.
Den nu föreslagna ändrade bestämmelsen tar sikte på sådan
gollgörelse till medlemmar eller andra i form av efterlikvider och återbäring
e. d. som inte inräknas i ärels vinsl och som alltså inle skall visas som vinst
i balansräkningen. Det år här fråga om en utbetalning vid sidan om utdelningen.
För att klargöra det belopp som skall utbetalas måste i resultaträkningen en
kostnadspost införas. I sammanhanget bör noleras atl frågan om hur
redovisningen i resultaträkningen skall se ul kompliceras av att här
ifrågavarande återbäringar eller efterlikvider kan beslutas redan under
pågående räkenskapsår på grundval av en preliminär beräkning av för-
Prop. 1979/80:144 127
eningens
årsresultat. För att inte låsa utvecklingen av en god redovisningssed på detta
område bör i lagtext ej föreskrivas annat än alt här ifrågavarande gotlgörelser
skall tas upp som särskild kostnadspost i resultaträkningen. Utrymme finns
härigenom att i annat sammanhang ta ställning till hur - som
bokslutsdisposition eller som kostnad under annan mbrik - såväl den slulliga
som den preliminära goitgörelsen skall redovisas i resultaträkningen. Det bör
ankomma på bokföringsnämnden att överväga frågan om korrekt redovisning i
dessa hänseenden.
41 8
Paragrafen,
som moisvarar 8 kap. 7 § i tidigare förslag, innehåller erforderliga
särbestämmelser om balansräkningen. Med hänsyn till framförd remisskritik har
iredje slycket fått en i viss mån ändrad utformning i fråga om redovisningen av
fullgjorda insatser.
42 §
Paragrafen,
som överensstämmer med 8 kap. 8 § i tidigare förslag, innehåller bestämmelser
om skyldighel att lämna vissa tilläggsuppgifter och särskilda upplysningar i
anslutning till resultaträkning och balansräkning.
Efter
förebild i 11 kap. 8 § aktiebolagslagen upptas under punkten I en föreskrift om
specifikation av föreningens innehav av aktier och sådana andelar som enligt 39
§ tredje stycket skall likställas med aktier. Specifikationskravet tar sikte
på såväl aktier i dotterbolag som aktier i andra bolag. Aktierna skall
specificeras sä att för varje bolag skall anges dess namn, antalet aktier och
dessas nominella värde och värde enligt balansräkningen. Eftersom
specifikationen är en nedbrytning av de olika aklieUllgångs-posterna i
balansräkningen, kan några indirekta aktieinnehav inte tas med i
specifikationen.
1
enlighet med vad som föreskrivs i aktiebolagslagen medger också punkten 1 att
specifikation får underlåtas i fråga om vissa mindre aktie- och andelsposter.
Sådana smärre innehav kan alltså sammanföras till en gemensam post.
Fömtsättning härför är emellertid att såväl aktiernas nominella värde som
deras värde enligt balansräkningen inle uppgår till 50000 kr. eller det lägre
belopp som motsvarar 5 % av det aktieägande bolagets egna kapital. Del sagda
kan belysas med följande exempel. Föreningen A har aktieposter i bolagen X, Y
och Z, bokförda till sina nominella värden 42 000 kr, 27 000 kr resp 52 000 kr.
1 gemensam posl får då upplagas 69 000 kr (summan av X och Y)
medan aktieposten i Z redovisas särskilt. Frän 5 %-regeln bortses i detta
exempel.
Undantaget
från specifikalionskravel gäller inte för aktier eller andelar i dotterföretag.
Della är i linje med de allmänna krav som måste ställas på fullgod insyn i
koncernens uppbyggnad och förhållanden. Liksom enligt aktiebolagslagen kan dock
dispens meddelas från kravet på specifikation av innehav av akiier eller
andelar i dotterföretag och även andra innehav överskridande beloppsgränsen, om
det är påkallat ur allmän och enskild synpunkt. Dispensprövningen bör anförtros
åt kommerskollegium. Detta medför en följdändring i 105 a § (jfr vad som
anförts vid 40 § första stycket).
I
fråga om tolkningen av bestämmelserna om specifikation av aktieinnehav bör
påpekas alt bokföringsnämnden har utfärdat en anvisning där också vissa
rekommendationer lämnas (KFS 1978; 9, BFN; 9).
Punklen
3 ställer krav på uppgifter till ytteriigare belysning av maleriella
Prop.
1979/80: 144 128
anläggningstillgångars värden. Bokföringsnämnden har i en
anvisning (KFS 1977:28, BFN; 7) behandlat frågan om framtagning av gamla anskaffningsvärden.
43 §
Paragrafen, som motsvarar 8 kap, 9 § i tidigare förslag,
upptar bestämmelser om förvaltningsberättelsens innehåll.
Som nämnls vid 38 § inleds den föreslagna 43 § med en
föreskrift om att förvaltningsberättelsen skall upprättas med iakttagande av
god redovisningssed. 1 tidigare förslag fanns motsvarande beslämmelse i 8 kap.
I § iredje slycket.
I enlighel med vad som anförts vid 40 8 tredje stycket har
i förhällande till tidigare promemorieförslag föreskriften om redovisning av
vissa gotlgörelser flyttats från förvaltningsberätlelseparagrafen.
Till ledning för tolkningen av bestämmelsen i tredje
stycket om redovisning av anställda och löner har bokföringsnämnden för
aktiebolagens del utgeu en anvisning (KFS 1978: 2, BFN: 8),
43 a §
Paragrafen, som motsvarar 8 kap. 10 och 11 §§ i tidigare
förslag, innehåller bestämmelser om koncernredovisning.
Bestämmelsen om räkenskapsår i koncern i 8 kap. 10 § andra
stycket i lidigare förslag har inte fått nägon motsvarighet med hänsyn till den
ändring som gjorts i 11 kap. 10 § aktiebolagslagen (se prop. 1976/77; 18 s. 17
samt SFS 1976:992).
Andra stycket andra meningen utgör en nyhet i förhållande till
lidigare förslag. Tillägget motiveras av den ändring som diskuierats vid 38 §
sjätte slyckel i fråga om skyldighel att skicka redovisningshandlingarna till
länsstyrelsen.
44 och 44 a §
Paragraferna, som motsvarar 8 kap. 12-14 §§ i tidigare
förslag, innehåller beslämmelser om delårsrapport. Genom en hänvisning i 44 a
§ första stycket till 40 § försia stycket klargörs alt omsättningssumman skall
uppges bmtto i rapporten, såvida inte dispens medgetts i fråga om upplysning
därom i årsredovisningen.
Bortsett frän 44 a 8 andra stycket, som behandlar
delårsrapport i koncernförhållanden, överensstämmer den föreslagna regleringen
med gällande lag. Enligt nu gällande 44 a § skall nämligen förening som under
de två senaste räkenskapsåren i medeltal haft mer än 200 anställda upprätta
delårsrapport och insända rapporten till länsstyrelsen.
4551 §§. Revision
Bestämmelserna om revision motsvarar i stor utsträckning
revisionsbe-slämmelserna i 7 kap. i det tidigare promemorieförslagel. Det
förslaget överensstämde i sin tur nära med 10 kap. akliebolagslagen. Som
närmare motiverats i de allmänna överväganden som låg lill grund för det
tidigare förslaget, avsnittel 5.3 i lidigare promemoria (se bilaga 3), är de
viktigaste nyheterna en vidgad möjlighet att utnyttja juridisk person som
revisor samt krav på kvalificerad revisor i vissa fall.
I förhållande till tidigare förslag innebär del nu
föreliggande förslaget en
Prop.
1979/80:144 129
väsentlig förändring i ett avseende. 1 46 8 2 mom. finns
f. n. beslämmelser om alt, om särskilt revisionsorgan finns inrättat hos
sammanslutning med ändamål att handha gemensamma uppgifter för föreningar,
sammanslutningen, eller, om revisionsorganet ulgör juridisk person, denna kan
ulses till revisor. Då i det tidigare förslagel infördes bestämmelser om
auktoriserad revisor i större föreningar föreskrevs samiidigi alt, om revisor
utses enligt nyssnämnda 2 mom., det vid tillämpningen av föreningslagen skulle
anses som om föreningen hade auktoriserad revisor (7 kap. 2 8 fjärde slycket). Sistnämnda
bestämmelse om likställighet har kritiserals under remissbehandlingen av
riksrevisionsverkei, kommerskollegium, etl par handelskammare. Svenska
handelskammarförbundet, LRF, Sveriges advokatsamfund. Föreningen aukloriserade
revisorer samt Svenska revisorsamfundet. Nämnda instanser motsätter sig att en
sammanslutning eller ett revisionsorgan av angivet slag utan vidare skall
jämslällas med aukloriserad revisor.
Kommerskollegium, handelskamrarna och
handelskammarförbundet menar att här ifrågavarande särskilda revisionsorgan bör
jämställas med aukloriserad revisor bara efter särskild prövning. Man förordar
alltså någon form av dispensgivning i likhet med vad som föreslagits gälla för
att godkänd revisor skall kunna revidera en större förening. Revisorsamfundet
anför att, om de särskilda revisionsorganen utan vidare skall kunna revidera
slörre förelag, så bör dispensprövningen avseende godkända revisorer ocksä
slopas. Om så inte sker, yrkar samfundet att bara auktoriserad revisor skall
kunna utses i sådana företag som enligt bestämmelser därom på gmnd av sin
storlek kräver auktoriserad revisor. Föreningen aukloriserade revisorer, som
av principiella skäl är emot etl system med särskilda revisionsorgan, delar
revisorsamfundets sist nämnda uppfattning.
Mot bakgmnd av den kritik som riktats mot den föreslagna
bestämmelsen om att särskilda revisionsorgan skall omedelbart jämställas med
auktoriserad revisor upptar nu föreliggande förslag inte någon bestämmelse
härom. Genom att 46 § 2 mom. inte föresläs ändrad blir innebörden fortsättningsvis
att en revision som anförtros ett där avseit revisionsorgan skall förrättas av
en för uppdragel lämpad person. I fråga om honom gäller i tillämpliga delar vad
som föreskrivs i föreningslagen om revisor. Krävs det enligt de bestämmelser
som föresläs inlagna i 46 § 4 mom. atl aukloriserad revisor skall utses i
föreningen, så skall också en sådan revisor utses av här berörda
revisionsorgan.
Bestämmelserna om revision i 45-51 §§ har kompletterats
och ändrats så all de moisvarar tidigare föreslagna 7 kap. 1-11 och 14 8§. 7
kap. 12 8 om revisors rätt att närvara vid föreningsstämma motsvarar nu
gällande 53 §. I tidigare föreslagna 7 kap. 13 § upptogs bestämmelser om
revisors tystnadsplikt resp. upplysningsskyldighet gentemot föreningsstämma. En
motsvarighet lill dessa bestämmelser återfinns i gällande lag i 110 § 6, som
innehåller en straffbestämmelse.
48 § i gällande lydelse, som innehåller bestämmelser om
särskild granskning, motsvarar i huvudsak 7 kap. 14 § i lidigare förslag och
behöver inte ändras nu.
I fråga om revisionsbestämmelsernas närmare ulformning
hänvisas lill specialmotiveringen lill kapitel 7 i lidigare promemoria (se
bilaga 4).
45 §
Paragrafen innehåller bestämmelserom utseende av revisorer
saml revisors uppdragstid.
9 Riksdagen 1979/SO. I .saml. Nr 144
Prop.
1979/80: 144 130
Första stycket motsvarar 7 kap. 1 § första stycket i
lidigare förslag. I förhållande till gällande lag innebär detta att den
gmndläggande bestämmelsen om att revisor skall granska styrelsens förvaltning
m. m, överflyttas till 50 8,
I andra stycket, som moisvarar 7 kap, I § andra stycket
och 7 kap, 5 § i tidigare förslag, har endast gjorts en redaktionell jämkning
med hänsyn lill de nya bestämmelserna om auktoriserad revisor i 46 § 4 mom.
Tredje stycket är oförändrai och saknar motsvarighet i
tidigare förslag.
46 8
Paragrafen, som motsvarar 7 kap. 24 §§ i lidigare
förslag, innehåller bestämmelser om vem som kan utses till revisor och om jäv
för revisor.
1 / mom. är första stycket oförändrai och motsvarar 7
kap. 2 § första och
andra styckena i lidigare förslag medan andra slycket är nyll och motsva
rar 7 kap. 2 § tredje stycket i tidigare förslagel. Andra slyckel innehåller
beslämmelser om att auktoriserat eller godkänl revisionsbolag kan utses
lill revisor.
Tredje stycket i 1 mom, ersätter nuvarande andra stycket
och motsvarar 7 kap. 4 8 första stycket i tidigare förslag. Med hänsyn lill
framförd remisskritik har punklen 4 jämkats i förhållande till tidigare
förslag. Flera remissinstanser, bl.a. LRF, Svenska revisorsamfundel och Skånes
handelskammare, har påpekat att det tidigare föreslagna revisorsjävet vid
låneskuld m.m, i prakliken kan komma alt utestänga väl kvalificerade
föreningsmedlemmar från revisorsuppdrag, även om de inte har andra än normala
affärsförbindelser med föreningen. Med hänsyn till alt det torde vara etl
normalt led i en förenings verksamhet att medlemmar l.ex. åtnjuter kredii för
varuinköp eller erhåller föreningens borgen för produklionslån har bestämmelsen
nu jämkats så att föreningsmedlemmar vid sidan om externa revisorer kan ställa
upp som förtroenderevisorer i föreningsarbetet.
Fjärde stycket i 1 mom. är nytt och motsvarar 7 kap. 4 §
andra stycket i tidigare förslag.
2
mom. är
oförändrat och moisvarar 7 kap, 2 8 fjärde stycket i tidigare förslag. Den
ändring som bestämmelserna innebär i förhållande till tidigare förslag har
kommenterats i inledningen till detta avsnitt.
3
mom. är nytl
och moisvarar 7 kap. 2 § femte stycket i lidigare förslag,
4
mom. är nytt och
motsvarar 7 kap, 3 § i tidigare förslag. Förslagel innebär all auktoriserad
revisor krävs i vissa fall, vilkel är en nyhet i förhållande till gällande
föreningslag.
I avsnitt 5.3 i den tidigare promemorian (se bilaga 3)
diskuterades vilka kriterier som bör uppställas för att en förening skall ha
auktoriserad revisor, 1 enlighet med vad som i gällande 44 a § föreskrivs som
kriterium för att förening skall iaktta vissa slrängare
redovisningsbestämmelser, innebär förslaget alt skyldighelen skall inträda om
antalet anställda hos föreningen under de senaste två räkenskapsåren i medeltal
överstigit 200, Riksrevisionsverket, bankinspektionen och LRF ifrågasäller om
anlalet anslällda är det lämpligaste kriteriet i detla sammanhang. Del påpekas
atl balansomslutningen och/eller antalet medlemmar kunde användas som
alternativa eller kompletterande kriterier på föreningens storlek. Också andra
omständigheter, t. ex. slorieken av föreningens egna kapital, framhålls kunna
ha betydelse i sammanhanget. Vid ulformning av nu föreliggande förslag har
anledning emellertid ej ansetts föreligga all frångå lidigare kriterium hänföriigt
enbart till antalet anställda.
Prop.
1979/80: 144 131
47 §
Paragrafen, som i huvudsak motsvarar 7 kap. 6 § i lidigare
förslag, innehåller bestämmelser om ingripande av länsstyrelsen i vissa fall då
revisorerna inte har utsetts på vederbörligt sätt eller då revisorerna är
obehöriga enligt vissa av de tidigare föreslagna bestämmelserna. Ändringarna i
första och andra styckena utgör en konsekvens av ändringarna i 46 §.
49 §
I paragrafen, som har fått hell ny lydelse, föreskrivs i
enlighet med 7 kap. 4 8 tredje stycket i tidigare förslag all revisor vid
revisionen inte fär anlila någon som omfattas av revisorsjäv.
50 §
Paragrafen, som motsvarar 7 kap. 7-9 samt 11 §§ i tidigare
förslag, innehåller allmänna beslämmelser om en revisors åligganden och om styrelsens
skyldighet att medverka vid och underlätta revisionen,
Försia stycket, som moisvarar 7 kap. 7 8 första och andra
styckena i tidigare förslag, innehåller en sammanfallande beskrivning av en
revisors åligganden (se 10 kap. 7 8 aktiebolagslagen). Hänvisningen till god
revisionssed innebär atl nu gällande detaljerade bestämmelser om revisors
åligganden kan upphävas. Revisorernas granskning innebär inte bara att
årsredovisningen skall revideras. De skall också i den utsträckning god
revisionssed kräver utöva löpande kontroll under den lid deras uppdrag
omfattar. I stycket upptas också en i förhållande till gällande lag ny
beslämmelse om att en revisors uppgifler i moderförening också omfattar
granskning av koncemredovisning och koncernföretagens inbördes förhållanden i
övrigt.
Andra stycket, som motsvarar 7 kap. 7 8 tredje stycket i
lidigare förslag, innebär ingen ändring i sak i förhållande lill gällande
bestämmelse.
Tredje stycket, som motsvarar 7 kap. 8 § i tidigare
förslag, innebär i förhållande till gällande bestämmelser endasl den sakliga
ändringen att slyrelse och revisor i dotterförening åläggs
upplysningsskyldighet m. m. geniemot revisor i moderförening.
Det nya fiärde slycket, som motsvarar 7 kap. 9 8 i
tidigare förslag, innehåller bestämmelser om skyldighet för revisor att göra
påskrift på årsredovisningen sedan denna granskats. Samma skyldighet gäller i
moderförening i fråga om koncernbalansräkning och koncernresullaträkning.
Föreskrifterna, som är en nyhet i förhållande till gällande lag, torde redan
för flera föreningars vidkommande vara uppfyllda säsom uiflöde av god
reviosionssed.
Del nya femte stycket, som motsvarar 7 kap. 11 § i
lidigare förslag, innehåller en bestämmelse om anteckning i protokoll eller
annan handling av erinringar som revisor har framställt till slyrelsen.
Bestämmelsen saknar motsvarighet i gällande föreningslag men överensslämmer
med 10 kap. 11 8 akliebolagslagen.
51 8
Paragrafen, som motsvarar 7 kap. 10 8 i tidigare förslag,
innehåller beslämmelser om revisionsberättelse.
Första slycket är oförändrat, I sak överensstämmer del med
tidigare förslag.
Prop.
1979/80: 144 132
Andra-fiärde styckena överensstämmer i huvudsak med
gällande beslämmelser (nuvarande andra och tredje styckena). Det nu gällande
fjärde stycket, som innehåller atl revisor har rält att få en från medrevisor
avvikande mening uttryckt på visst säll, får inte någon molsvarighei. Av en
revisors självständiga ställning i fråga om skyldighel och ansvar följer även
utan en uttrycklig lagbestämmelse att han har denna rätt.
Enligt det nya femle stycket skall revisor i moderförening
avge en sårskild revisionsberätlelse beiräffande koncernen (se även 10 kap. 10
§ femle stycket aktiebolagslagen). Föreningen auktoriserade revisorer anser att
bestämmelsen redan har visat sig vara mindre lämplig i aktiebolagslagen.
Föreningen förordar en återgång till den teknik som användes i 1944 års
aktiebolagslag, nämligen att låta revisorerna i moderbolags revisionsberättelse
ta in erforderliga uttalanden om koncernredovisningen.
Vid tillämpningen av den nya akliebolagslagen har den
praxis uivecklals atl revisionsberättelsen för moderbolaget och
revisionsberättelsen för koncernen tas in i en och samma handling. Samma
praxis torde vara lämplig enligt föreningslagen. Del finns därför ingen
anledning att frångå del med aktiebolagslagen överensstämmande
promemorieförslaget.
57 8
Paragrafen innehåller bestämmelser om ordinarie
föreningsstämma.
/ mom. har i överensstämmelse med vad som föreslogs i 6
kap. 5 § i det tidigare förslaget kompletterats med koncernbestämmelser och med
en föreskrift om att även resultaträkningen skall fastställas (se även 9 kap. 5
§ aktiebolagslagen i lydelse enligt SFS 1976: 992),
2 mom., som motsvarar 6 kap. 12 § i tidigare förslag,
innehåller bestämmelser om den enskilde medlemmens rätl alt få upplysningar av
styrelsen vid föreningsstämma. Bestämmelserna, som endasl delvis har motsvarighet
i gällande föreningslag, har utformats efter mönster av 9 kap. 12 §
aktiebolagslagen.
81 8
Paragrafen innehåller bestämmelser om bl. a. redovisning
under likvidation. En redaklionell jämkning har gjorts i tredje slycket.
105 a §
Paragrafens första stycke innehåller bestämmelser om att
beslut i tillständsärenden överklagas genom besvär hos regeringen. De
lillslåndsärenden som avses i gällande lydelse följer av 22, 29, 46 och 76 88.
1 förordningen (1969; 228) om prövning av vissa ärenden rörande ekonomiska
föreningar (i lydelse enligt 1975: 1416) har föreskrivits att tillstånd som
avses i de nämnda paragraferna skall prövas av kommerskollegium. Genom nu föreslagna
bestämmelser förekommer tillståndsprövning också enligt 40 och 42 88 samt det
nya fjärde momentet i 46 8. Den nämnda förordningen bör ändras så att också de
nya dispensprövningarna tilläggs kommerskollegium. Den nu förevarande
paragrafen har redaktionellt jämkats med hänsyn till det anförda.
llOoch 111 88
Paragrafen innehåller straffbestämmelser upptagna under 7
resp. 5 punkter. Den nya aktiebolagslagen har radikalt avskaffat en mängd
straffbestämmelser bl. a. under åberopande av atl vissa av bestämmelserna
täcks av brottsbalkens regler (se prop. 1975; 103 s. 567). På molsvarande sätt
Prop. 1979/80:144 133
föreslogs i 15 kap. 1 § i tidigare promemoria förenklade
straffbestämmelser för föreningarnas del. Enligt 117 a § har länsstyrelsen
möjlighet atl både förelägga och utdöma vite om redovisningshandlingar inte
sänds in. Denna omständighet leder till att man inte skulle behöva
straffbelägga en del förfaranden som nu omnämns i 110 och 111 §§. A andra sidan
har slraffka-talogen i såväl aktiebolagslagen som det tidigare
promemorieförslaget också gmndats på alt striktare regler om skadestånd
införs. Med hänsyn till atl del synes olämpligt att i förevarande sammanhang
mbba den nu existerande balansen på skadestånds- resp. straffområdet i
föreningslagen bör de nu gällande straffbestämmelserna stå kvar. Anledning kan
däremot ej anses föreligga att knyta någon straffsanktion till de nya
bestämmelserna i 43 a 8 om koncernredovisning.
De nyss nämnda omständigheterna leder till all de
ändringar som nu föreslås i 110 och 111 § är av rent redaktionell karaklär. Det
kan emellertid påpekas att enligt 1118 1 inlräder ett vidgat straffansvar
såtillvida atl styrelseledamot i dotterförening kan ådömas dagsböter, om han
inte ger revisor i moderförening upplysningar om förhållanden i
dotterförelaget. Detta följer av det tillägg som har gjorts i 50 § tredje
stycket.
Som har behandlats vid 18 8 föreligger ett utvidgat
straffansvar även enligt IIO §5.
117 a 8
Enligt denna paragraf kan länsstyrelsen förelägga
styrelseledamot alt vid vite fullgöra skyldighet alt insända behörig
redovisningshandling, revisionsberätlelse eller delårsrapport lill
länsstyrelsen. Paragrafen har jämkats så all vitesföreläggande också kan
omfatta handlingar avseende koncem.
Övergångsbestämmelser
Punkten 1. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1
januari 1980.
Punkten 2. Promemorieförslaget innebär att i 46 8 1 och 4
mom. och 49 8 införs delvis nya bestämmelser om jäv för revisorer samt krav på
kvalificerad revisor i vissa fall, Ulgångspunkten bör vara att de nya bestämmelserna
skall börja tillämpas så fort som möjligt. Regleringen här innebär att så skall
ske fr, o, m, den första ordinarie stämman efter ikraftträdande. Intill dess
bör motsvarande äldre regler gälla,
I fråga om kvalificerad revisor ger dispensregeln i 46 § 4
mom. andra stycket rimliga garantier för att godkänd revisor skall - om del kan
anses lämpligt - kunna fortsätta sin verksamhet i en viss förening, även om
föreningen är så slor atl aukloriserad revisor egentligen skulle utses, Sädan
dispens bör kunna meddelas före ikraftträdandet den 1 januari 1981, En
bestämmelse härom finns i andra stycket av punklen 2,
Punkten 3. De nya redovisningsreglerna bör i princip
tillämpas vid årsredovisning som upprättas efter ikraftträdandet av
lagändringarna. En viss respittid är emellertid motiverad. Det föreskrivs
sålunda här all föreningen har valrätt mellan nya och gamla bestämmelser, när
det gäller räkenskapsår som börjat löpa före den 1 januari 1981. 1 delta ligger
naturligtvis att föreningen inte får kombinera nya och äldre bestämmelser.
Nu föreliggande förslag upptar nyheten att koncernredovisning
skall avges av moderförening. Enligt hänvisningen i 43 a § tredje stycket till
38 § tredje stycket skall föregående års koncernresullaträkning och koncernbalansräkning
tas in i koncernredovisningen. Eftersom nägon koncernredovisning normalt sett
inte har upprättats innan lagen ställde krav
Prop.
1979/80:144 134
därom, kan det vara svårt för moderföreningen atl i
efterhand få uppgifler om koncernen, I andra stycket av förevarande punkt
föreskrivs därtor atl i koncernredovisning inte behöver las med
koncernresullaträkning och koncernbalansräkning för räkenskapsår som päbönals
före utgången av år 1980.
Punkten 4. Här upptas bestämmelser om vissa
schablonberäkningar för atl få fram anskaffningsvärden för sådana
anläggningstillgångar som enligt 42 § första stycket 3 skall specificeras. För
tillämpning av bestämmelsen hänvisas till den i specialmotiveringen till nämnda
föreskrift omtalade anvisningen från bokföringsnämnden.
5.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1956: 216) om
Jordbrukskasserörelsen
Förslaget tar upp begränsade ändringar främst av
redaktionell art till följd av de åndrade redovisnings- och
revisionsbestämmelserna i föreningslagen. Förslaget innehåller inle några
beslämmelser som hänvisar till de i föreningslagen föreslagna koncernreglerna.
43 §
Hänvisningen i paragrafens första mening innebär att vissa
inledande bestämmelser om årsredovisning i föreningslagen blir tillämpliga
också på kreditkassoma. Liksom enligt föreningslagen blir bokföringslagens
regler om årsbokslut vägledande för hur resultaträkning och balansräkning i den
offentliga årsredovisningen skall upprättas. Vissa särbestämmelser i förhållande
till bokföringslagen upptas emellertid i 44 och 45 §§.
Den föreslagna lydelsen av paragrafen överensstämmer med
vad som föreslogs i tidigare promemoria.
44 §
1 enlighet med vad som föreslogs i tidigare promemoria har
i 44 § tagits bort bestämmelser, vilka har sin motsvarighet i bokföringslagen.
Paragrafen kommer alltså att innehålla endast särbestämmelser avseende värdering
av obligationer i visst fall samt om atl uppskrivning av värde pä
anläggningstillgångar förutsätter tillsynsmyndighetens medgivande,
45 §
Bestämmelserna i nuvarande första, tredje och fjärde
styckena föreslås utgå, eftersom motsvarande bestämmelser finns i
bokföringslagen. Ändringarna i nuvarande andra stycket är redaktionella. De
överensstämmer med vad som i föreningslagens 41 § tredje stycket i föreslagna
nya lydelsen föreskrivs angående redovisning av insatskapital.
46 §
Paragrafens nuvarande lydelse föreslås upphöra.
Bestämmelserna som reglerar resultaträkningens uppställning behövs inte,
eftersom molsvarande regler redan gäller enligt 18 § bokföringslagen.
Paragrafen föreslås uppta en bestämmelse om att förvaltningsberättelsen skall
upprättas med iaktiagande av god redovisningssed.
Prop.
1979/80:144 135
47 8
De föreslagna ändringarna i försia och andra slyckena är
av redaklionell arl och överensstämmer med vad som föreslås i fråga om
föreningslagen.
Till skillnad mot vad som föreslogs i tidigare promemoria
upptas här inte något förslag om upplysningsskyldighet i fräga om
uppskrivningsbelopp. Enligt 20 § bokföringslagen föreligger sådan
upplysningsskyldighet. En faktisk skillnad uppkommer emellertid genom den
föreslagna ändringen. Upplysningsskyldighet enligt bokföringslagen avser alt
upplysning skall lämnas direkt i balansräkningen eller i form av en
notanteckning. Bestämmelsen i förutvarande 47 § tredje stycket föreskrev att
upplysning skulle lämnas i förvaltningsberättelsen. Del bör påpekas att 44 8
andra stycket angående upplysning om uppskrivning av omsättningstillgång också
utgår ur detta förslag, eftersom upplysningskyldighet föreskrivs i bokföringslagen.
48 §
Bestämmelserna i första stycket har anpassats till den nu
föreslagna lydelsen av 38 8 sjätte och sjunde styckena föreningslagen.
49, 52, 54, 64, 71, 74, 75. 84 och 86 §8 Ändringarna i
dessa paragrafer är i huvudsak redaktionella.
Övergångsbestämmelser
Övergångsbestämmelsema har i tillämpliga delar utformats
efter mönster av motsvarande beslämmelser för föreningslagen.
5.3 Förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen
(1971:479)
58 8
Bosladsrätlslagen upptar i denna enda paragraf hänvisning
till föreningslagen som innebär atl dess regler om revision och redovisning i
tillämpliga delar skall gälla i fråga om bostadsrättsförening.
Koncembestämmelsema blir däremot inte tillämpliga, eftersom någon hänvisning
till I a § föreningslagen inte görs. För tydlighetens skull har det
uttryckligen angetts genom tillägg i paragrafen alt koncernredovisning ej
behöver upprättas. Vidare klargörs att bostadsrättsföreningar inle är skyldiga
att lämna finansieringsanalys eller delärsrapport, även om de är så stora att
auktoriserad revisor skall finnas. Undantaget sammanhänger med att det i
allmänhet endasl finns elt fåtal anställda, om ens någon, i här ifrågavarande
förening-
Övergångsbestämmelser
Övergångsbestämmelserna har utformats efter mönster av
motsvarande beslämmelser för föreningslagen.
5.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:262) om
understödsföreningar
Förslaget upptar redaktionella jämkningar till följd av de
nya redovisningsbestämmelserna i föreningslagen.
Prop.
1979/80:144 136
29 §
Hänvisningarna i paragrafens försia mening är
redaktionellt jämkade. Genom hänvisningen till 38 § sjätte stycket åläggs
understödsföreningarna skyldighet att hålla sin redovisning tillgänglig för
envar. Stycket innehåller emellertid också bestämmelser om att länsstyrelse kan
anmoda förening alt offentliggöra redovisningshandlingar genom all sända dem till
länsstyrelsen. Understödsförening är skyldig att till försäkringsinspektionen
sända in ifrågavarande handlingar på tid och sätt som inspektionen bestämmer
(se 67 §), Del föreskrivs därför uttryckligen i andra meningen av paragrafen
att understödsförening inte skall sända in några handlingar till länsstyrelse.
Genom tillägg av en ny tredje mening klargörs att
bokföringslagens regler om årsbokslut är vägledande för hur resultaträkning och
balansräkning i den offentliga årsredovisningen hos understödsföreningarna
skall upprättas. Av 30 § följer vidare att försäkringsinspektionen kan meddela
bl. a. bestämmelser som avviker från bokföringslagen.
30 §
Bestämmelsen i första stycket första meningen om
försäkringsinspektionens möjligheter att utfärda föreskrifier utgår och
ersätts av en ny bestämmelse i tredje stycket. Tredje stycket har utformats
något annorlunda än vad som föreslogs i tidigare promemoria. Förslaget avviker
också från vad som föreskrivs i 286 a 8 lagen (1948:433) om försäkringsrörelse.
Denna lag är emellertid f. n, föremål för översyn av en särskild utredning (E
1977:05). Det är nalurligl atl de båda lagarna sedermera får innehålla
likalydande bemyndiganden för försäkringsinspektionen,
31,51 och 67 §§
Ändringama i dessa paragrafer är redaktionella.
Övergångsbestämmelser
Övergångsbestämmelserna har i lillämpliga delar utformats
efler möns-ler av motsvarande bestämmelser för föreningslagen.
5.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1973: 370)
om arbetslöshetsförsäk
ring
Utredningen om en allmän arbetslöshetsförsäkring har
nyligen lagt fram förslag till lag om sådan försäkring (SOU 1978:45). Förslaget
innebär, såvitt här är av inlresse, alt arbetslöshelskassorna i en framtid inte
längre blir likställda med ekonomiska föreningar. Därmed skulle en ny lag om
arbetslöshetsförsäkring inte komma att omfatta föreningsrättsliga bestämmelser
av den art som finns i föreningslagen. De ändringar som nu föreslås är främst
av redaktionell art. Det hänvisas till vad som anförs under molsvarande
paragrafer i lagen om understödsföreningar,
5.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:417)
om sambruksföreningar
Beträffande ändringen i 15 8 kan hänvisas till vad som
anförts vid motsvarande ändring i 58 § bosladsräUslagen, Även
övergångsbestämmelserna stämmer överens med vad som har föreslagits
beträffande bosladsrätlslagen.
Prop.
1979/80: 144 137
5.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:351) om
styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar
3 § ändras som en följd av att en koncerndefinition tas in
i föreningslagen.
Prop.
1979/80:144 138
BUaga 1:1 DsJu 1976: 11
Förslaget till
Lag om ekonomiska föreningar
7 kap. Revision och särskild granskning
1 §. Revisor väljes av föreningsstämman. Skall flera
revisorer ulses, kan dock i stadgarna bestämmas all en eller flera av dem, dock
icke alla, skall utses i annan ordning.
Revisors uppdrag gäller för lid som anges i stadgarna. Om
uppdragel ej skall gälla tills vidare, skall uppdragstiden bestämmas så att
uppdragel upphör vid slutet av ordinarie föreningsstämma på vilken revisorsval
förrättas,
Föreningsslämman kan utse en eller flera
revisorssuppleanter. Vad i denna lag sägs om revisor skall i tillämpliga delar
gälla om suppleant.
Förslag att hos länsstyrelsen påkalla tillsättande av en
revisor alt med övriga revisorer deltaga i revisionen kan framställas på
föreningsstämma där revisorsval skall ske eller förslaget enligt kallelsen till
stämman skall behandlas. Biträdes förslaget av minst en tiondel av samtliga
röstberättigade eller en tredjedel av de på stämman närvarande
röstberättigade, skall länsstyrelsen på begäran av röstberättigad efler hörande
av föreningens styrelse utse revisor för liden till och med ordinarie
föreningsstämma under nästföljande räkenskapsår.
2§ Revisor skall vara svensk medborgare och bosall i
Sverige, om ej regeringen eller myndighet som regeringen besiämmer för särskilt
fall tillåter annat. Den som är omyndig eller i konkurs kan ej vara revisor.
Revisor skall ha den insikl i och erfarenhet av redovisning
och ekonomiska förhållanden, som med hänsyn lill arten och omfånget av
föreningens verksamhel fordras för uppdragels fullgörande.
Till revisor kan även utses auktoriserat eller godkänt
revisionsbolag. Vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel likställes
auktoriserat revisionsbolag med aukloriserad revisor och godkänt
revisionsbolag med godkänd revisor. Bolag som utses till revisor skall till
föreningens styrelse anmäla vem som är huvudansvarig för revisionen. Den
huvudansvarige skall vara i auktoriserat revisionsbolag auktoriserad revisor
och i godkänt revisionsbolag auktoriserad eller godkänd revisor. Bestämmelserna
i 4 och 12 §§ tillämpas på den huvudansvarige.
Finnes särskilt revisionsorgan inrättat hos sammanslutning
med ändamål att handha gemensamma uppgifter för föreningar, kan sammanslutningen
eller, om revisionsorganet utgör juridisk person, denna utses till revisor.
Tredja stycket tredje och femte meningarna äger därvid motsvarande
tillämpning. Har revisor utsetts enligt detta stycke, skall det vid
tillämpningen av denna lag anses som om föreningen hade auktoriserad revisor.
Till revisor i dotterföretag bör, om det kan ske, ulses
minst en av moderföreningens revisorer.
Prop.
1979/80: 144 139
3§ Minst en revisor skall vara aukloriserad revisor, om
antalet anställda hos föreningen under de tvä senaste räkenskapsåren i medeltal
överstigit 200.
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan i
fråga om viss förening, beträffande vilken den i första stycket angivna
omständigheten föreligger, förordna alt föreningen får utse viss godkänd
revisor i stället för auktoriserad revisor. Sädanl beslut är giltigt i högsl
fem år.
Vad i första och andra styckena föreskrives gäller även
för moderförening i en koncern om anlalel anslällda vid koncernföretagen under
de tvä senaste räkenskapsåren i medeltal överstigit 200,
I annan förening än som avses i första och iredje styckena
skall auktoriserad revisor eller godkänd revisor ulses, om minst en tiondel av
samtliga röstberättigade begär del vid föreningsstämma, där revisorsval skall
ske.
4§ Den kan ej vara revisor som
1.
är ledamot av
styrelsen eller verkställande direktör i föreningen eller dess dotterföretag
eller biträder vid föreningens bokföring eller medelsförvaltning eller
föreningens kontroll däröver.
2.
är anställd hos
eller eljest inlager en underordnad eller beroende ställning till föreningen
eller någon som avses under 1 eller är verksam i samma företag som den som
yrkesmässigt biträder föreningen vid grundbokföringen eller medelsförvallningen
eller föreningens kontroll däröver, eller
3.
är gift med
eller sammanlever under äktenskapsliknande förhållanden med eller är syskon
eller släkung i rält upp- eller nedstigande led ull person som avses under 1
eller är besvågrad med sådan person i rält upp- eller nedstigande led eller så
att den ene är gift med den andres syskon,
4.
står i
låneskuld till föreningen eller annal förelag i samma koncem eller har
förpliktelser för vilka föreningen eller sådant företag har ställt säkerhet,
I dotterförening kan den ej vara revisor som enligt första
stycket ej är behörig att vara revisor i moderföreningen.
Revisor får vid revisionen ej anlila någon som ej enligt
första eller andra stycket är behörig att vara revisor. Har föreningen eller
moderföreningen i sin Ijänst anställda med uppgift atl uteslutande eller
huvudsakligen handha den interna revisionen, får revisor dock vid revisionen
anlita sådana anställda i den utsträckning det är förenligt med god
revisionssed.
5 § Uppdrag att tills vidare vara revisor
upphör när ny revisor utsetts.
Uppdrag som revisor upphör i förtid, om revisorn eller den
som utsett honom begär det. Anmälan härom skall göras hos styrelsen och, om
revisor som ej är vald pä föreningsstämma vill avgå, hos den som tillsatt
honom.
Upphör revisors uppdrag i förtid eller uppkommer för honom
hinder enligt 2-4 §§ eller enligt stadgarna aU vara revisor och finnes ej
suppleant, skall slyrelsen vidtaga åtgärd för att ny revisor för den
återstående mandattiden tillsattes,
6 § På anmälan skall länsstyrelsen förordna
behörig revisor
1, när auktoriserad revisor eller godkänd revisor ej är
utsedd enligt 3 §
första-tredje styckena,
2, när revisor är obehörig enligt 2§ försia slycket
eller 4§ första eller
andra stycket, eller
Prop.
1979/80: 144 140
3. när bestämmelse i stadgarna om antalet revisorer eller
om revisors behörighet åsidosätts.
Anmälan enligt första stycket kan göras av envar.
Slyrelsen är skyldig göra anmälan, om ej rättelse ulan dröjsmål sker genom den
som utser revisor.
Har föreningsstämman underiåtit att på begäran enligt 3 §
fjärde slycket utse auktoriserad eller godkänd revisor och gör röstberättigad
inom en månad från stämman framställning till länsstyrelsen, skall denna
förordna sådan revisor.
Förordnande enligt denna paragraf skall meddelas efter
föreningens hörande och avse tid till dess annan revisor blivil i föreskriven
ordning ulsedd. Vid förordnande enligt första stycket 2 skall länsstyrelsen
entlediga den obehörige revisorn.
7§ Revisor skall i den omfattning god revisionssed bjuder
granska föreningens årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och
verkställande direktörens förvaltning.
Är föreningen moderförening, skall revisor även granska
koncemredovisningen och koncernföretagens inbördes förhållanden i övrigt.
Revisor skall följa de särskilda föreskrifier, som
meddelas av föreningsstämma, såvida de icke strider mot lag, stadgama eller
god revisionssed.
8 § Styrelsen och verkställande direktör skall bereda
revisor tillfälle att verkställa granskningen i den omfattning revisorn finner
erforderiig samt lämna de upplysningar och det biträde som han begär. Samma
skyldighet åligger styrelsen, verkslällande direktör och revisor i
dotterförening gentemot revisor i moderförening,
9§ Sedan revisor slutfört granskningen, skall han på
årsredovisningen och i moderförening på koncernredovisningen teckna hänvisning
till revisionsberättelsen. Finner revisor att balansräkningen eller
resultaträkningen ej bör fastställas, skall han göra anteckning även om det. I
moderförening gäller detsamma i fråga om koncernbalansräkningen och
koncernresultaträkningen.
10 § Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge
revisionsberättelse till föreningsstämman. Berättelsen skall överlämnas till
föreningens styrelse senast två veckor före ordinarie föreningsstämma.
Revisionsberättelsen skall innehålla uttalande, humvida
årsredovisningen uppgjorts enligt denna lag. Har i årsredovisningen icke
lämnats sådana upplysningar som enligt 8 kap. skall lämnas, skall revisorema
ange detta och, om det kan ske, lämna erforderliga upplysningar i sin
berättelse.
Har revisorerna vid sin granskning funnit att åtgärd eller
försummelse, som kan föranleda ersättningsskyldighet, ligger styrelseledamot
eller verkställande direktör lill last eller att styrelseledamot eller
verkställande direktör eljest handlat i strid mot denna lag eller stadgarna
skall det anmärkas i berättelsen. Revisionsberättelsen skall även innehålla
uttalande angående ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkslällande
direktör. Revisorerna kan även i övrigt i berättelsen meddela upplysningar, som
de önskar bringa till medlemmarnas kännedom.
Revisionsberättelsen skall innehålla särskilt uttalande
angående fastställande av balansräkningen och resultaträkningen samt angående
det i för-
Prop.
1979/80:144 141
valtningsberättelsen framställda förslaget lill
dispositioner beträffande föreningens vinst eller förlust.
I moderförening skall revisor avge en särskild
revisionsberättelse beträffande koncernen. Bestämmelserna i försia-fjärde
styckena äger molsvarande lillämpning.
11
§ Erinringar
som revisor framställt till styrelsen eller verkställande direkiör skall
antecknas i protokoll eller annan handling som skall överlämnas till styrelsen
och av denna bevaras på betryggande sätt.
12
§ Revisor har
rätt att närvara vid föreningsstämma, om det med hänsyn till ärendena kan
anses påkallat.
13
§ Revisor får
ej till enskild medlem eller utomstående lämna upplysningar om sädana
föreningens angelägenheter som han fält kännedom om vid fullgörande av sill uppdrag,
om det kan lända till förfång för föreningen.
Revisom är skyldig alt till föreningsstämman lämna alla
upplysningar som föreningsstämman begär, om det ej skulle lända till väsentligt
förfång för föreningen.
14 § Föreningsmedlem kan väcka förslag om särskild
granskning av för
eningens förvaltning och räkenskaper under viss förfluten tid eller av vissa
åtgärder eller förhållanden i föreningen. Förslagel skall framställas på
ordinarie föreningsstämma eller på stämma där ärendet enligt kallelsen till
stämman skall behandlas. Biträdes förslaget av minst en tiondel av samtli
ga röstberättigade eller en iredjedel av närvarande röstberättigade, skall
länsstyrelsen på begäran av röstberättigad efter hörande av föreningens
styrelse förordna en eller flera granskare.
Vad i 2§ första, tredje och fjärde styckena, 4, 8, 12 och
13 §8 detta kapitel samt 12 kap. 2 och 4-6 88 sägs om revisor äger motsvarande
lillämpning i fråga om granskare.
Över granskningen skall yttrande avges till
föreningsslämman. Yttrandet skall hällas tillgängligt för och sändas till
medlem enligt 6 kap. 98 fjärde stycket saml läggas fram på stämman,
8 kap. Redovisning
Årsredovisning m.m.
I § För varje räkenskapsår skall avges årsredovisning.
Denna består av resultaträkning, balansräkning och förvaltningsberättelse.
I fråga om resultaträkning och balansräkning i
årsredovisning och i årsbokslul enligt bokföringslagen (1976; 125) gäller,
förutom bestämmelserna i nämnda lag, föreskrifterna nedan i detta kapitel.
Dock äger 5 8 andra stycket detta kapitel tillämpning endast på resultaträkning
eller balansräkning i årsredovisningen.
Även i fråga om förvaltningsberättelsen gäller atl den
skall upprättas med iakttagande av god redovisningssed.
2§ I årsredovisningen skall återges resultaträkningen och
balansräkningen för närmast föregående räkenskapsår. Har under året ändring
vidtagils beträffande specificeringen av poster i resultaträkningen och balansräkningen
skall, om särskilda hinder ej möter, uppgifterna från den tidigare
Prop.
1979/80: 144 142
årsredovisningen sammanställas så att dessa kan jämföras
med posterna i den senare årsredovisningen.
Årsredovisningen skall underskrivas av samiliga
styrelseledamöter och verkställande direktör. Har beträffande årsredovisningen
avvikande mening antecknats till styrelsens protokoll, skall yttrandet fogas
lill redovisningen.
3§ Minsl en månad före ordinarie föreningsstämma skall
årsredovisningshandlingarna för det förflutna räkenskapsårel avlämnas till
revisorerna.
Senast en månad efter det resultaträkningen och
balansräkningen blivit fastställda, skall avskrift av årsredovisning och
revisionsberättelse insändas lill regislreringsmyndigheten. På avskriften av
årsredovisningen skall styrelseledamot eller verkslällande direktör teckna
bevis om att resultaträkning och balansräkning fastställts med uppgift om
fastställelsedagen. Beviset skatl även innehålla uppgift om föreningsstämmans
beslul beträffande föreningens vinst eller föriusl.
4§ Utan hinder av vad i 15 § fjärde stycket
bokföringslagen (1976; 125) föreskrives om användningen av belopp, varmed
värdet av där avsedd anläggningstillgång uppskrives, får sådant belopp
utnyttjas även till avsättning till en uppskrivningsfond, vilken får tagas i
anspråk endast för ändamål som avses i nämnda lagrum i bokföringslagen.
Vid värdering av moderförenings akiier eller andelar i
dotterföretag skall andelar, vilka dotterföretaget äger i moderföreningen, ej
anses ha något värde.
5 § Andelar i andra företag än aktiebolag skall likställas
med av föreningen ägda aktier vid uppställning av resultaträkningen och
balansräkningen samt vid specificering enligt 8 §.
I balansräkning och resultaträkning i årsredovisningen
behöver slorlek och förändring av lagerreserv uppges endast av förening som
enligt 7 kap. 3 § försia stycket är skyldig atl ha auktoriserad revisor.
6§ Driver föreningen av varandra väsentligen oberoende
rörelsegrenar, skall bmltoresullatet av varje sådan rörelsegren särskilt
redovisas. Som särskild intäklspost skall upptagas utdelning på aktier i
dotterbolag.
7§ I balansräkningen skall bland tillgångarna upptagas som
särskild post aktier i dotterbolag.
Förenings eget kapital skall uppdelas i bundet eget
kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget
kapital skall upptagas inbetalda insatser, reservfond och uppskrivningsfond.
Under frilt egel kapital eller ansamlad förlust skall upptagas fria fonder, var
för sig, balanserad vinst eller förlust saml nettovinst eller förlust för
räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsårel upplages
därvid som avdragsposter.
Fordran på insats får ej upptagas som lillgång.
Redovisningen av inbetalda insatser får ske så att i balansräkningen inom
linjen anges hela insatskapitalet saml icke fullgjorda insalser, varefter
skillnaden utföres som särskild skuldpost.
Ingår i fordrings- eller skuldpost enligt balansräkningen
fordringar hos eller skulder till dotterföretag eller moderförening skall
beloppen anges
Prop. 1979/80: 144 143
särskilt,
vilket får ske inom linjen. Detsamma gäller i fråga om pant och därmed
jämförliga säkerheter eller ansvarsförbindelser lill förmån för dotterföretag
eller moderförening.
8§
Utöver vad som följer av bokföringslagen (1976: 125) skall i resultaträkningen
och balansräkningen lämnas uppgifter och särskilda upplysningar i följande
hänseenden:
1.
Aktier skall upptagas med
angivande för vae bolag av dess namn, anlalet aktier och dessas nominella värde
och värde enligt balansräkningen. Understiger båda dessa värden för aktierna i
ell bolag, som ej är dotterföretag, femtiotusen kronor eller det lägre belopp,
som motsvarar fem procent av föreningens eget kapital enligt balansräkningen,
får dock specifikation utelämnas. När det ur allmän och enskild synpunkt är
påkallat får regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer tillåta att
även eljest aktier redovisas utan specifikation,
2.
Ändringar i beloppen av del
egna kapitalets poster jämfört med föregående balansräkning skall specificeras.
3.
För varje i balansräkningen som
anläggningslillgång upptagen posl, vari ingår skepp eller maskiner, inventarier
och dylikt eller byggnader, skall anges dels tillgångarnas anskaffningsvärde,
dels det sammanlagda beloppet av de intill balansdagen på anskaffningsvärdet
företagna av- och nedskrivningarna. Har sådana tillgångar uppskrivits, skall
även anges kvarstående oavskrivet belopp av uppskrivningen.
4.
För fastigheter som är
anläggningstillgångar skall anges taxeringsvärden med fördelning på de under
särskilda posler i balansräkningen upptagna tillgångarna.
5.
Om det förekommit sådan
förändring i resultaträkning eller balansräkning beträffande posters gmppering
eller eljest som väsentligt påverkar jämförbarheten mellan åren, skall
redogörelse lämnas för förändringen.
De
uppgifter och särskilda upplysningar som avses i första slyckel får intagas i
noter, om tydliga hänvisningar göres vid de poster i redovisningshandlingarna
till vilka de hänför sig.
9
§ I förvaltningsberättelsen skall upplysning lämnas dels om sädana för
bedömningen av föreningens verksamhetsresultat och ställning vikliga förhållanden,
för vilka redovisning ej skall lämnas i resultaträkning eller balansräkning,
dels om händelser av väsentlig betydelse för föreningen, som inträffat under
räkenskapsåret eller efter dettas slut. Förvaltningsberättelsen skall vidare innehålla
uppgift om väsentliga förändringar i medlemsantalet, om summorna av
insatsbelopp som skall återbetalas under näsla räkenskapsår dels enligt 4 kap.
I 8, dels enligt 4 kap, 3 8 saml om sådana till medlemmar eller andra utgående
efteriikvider, återbäringar eller liknande gotlgörelser som icke inräknats i
årsvinsten,
I
förvaltningsberättelsen skall anges medelantalet under räkenskapsåret anslällda
personer med angivande lillika av medelantalet för varje arbetsställe med mer
än tjugo anställda. Vidare skall anges sammanlagda beloppet av räkenskapsårets
löner och ersättningar dels till styrelsen och verkställande direkiör, dels
till övriga anställda. Har föreningen anställda i flera länder, skall löner och
ersällningar anges särskilt för varje land jämte uppgift om medelantalet
anställda i respektive land.
Förvaltningsberättelsen
skall innehålla förslag till dispositioner beträffande föreningens vinst eller
föriust.
Förening
som enligt 7 kap. 3 8 första stycket är skyldig att ha auktori-
Prop. 1979/80:
144 144
serad revisor skall till förvaltningsberättelsen foga en
finansieringsanalys. 1 denna skall redovisas föreningens finansiering och
kapitalinvesteringar saml förändringen av rörelsekapitalet under
räkenskapsåret.
Koncernredovisning
10 § I moderförening skall, utöver årsredovisning
för moderföreningen,
för varje räkenskapsår avges koncernredovisning bestående av koncemre
sultaträkning och koncembalansräkning. Redovisningen skall hänföra sig
till balansdagen för moderföreningen.
Företag, som hör till samma koncern, skall ha samma
räkenskapsår, om ej synnerliga skäl föranleder annat.
Bestämmelserna i 3 8 äger motsvarande tillämpning på
koncernredovisning och koncemrevisionsberättelse.
11 § Koncemresultalräkningen och
koncernbalansräkningen skall var för
sig uigöra ett sammandrag av moderföreningens och dotterföretagens re
sultaträkningar och balansräkningar, upprättat enligt god redovisningssed
och med iakttagande i tillämpliga delar av 2 § och 5-8 §§.
Koncemresultalräkningen skall utvisa koncernens
årsresultat efler avdrag för redovisad vinstutdelning inom koncernen och
avdrag eller tillägg för ökning eller minskning av internvinst under
räkenskapsårel. Koncern-balansräkningen skall utvisa beloppet av fritt eget
kapital eller ansamlad förlust i koncernen efler avdrag för inlernvinster. Med
internvinst avses på moderföreningen belöpande andel av vinsl på överlåtelse av
lillgång inom koncernen, i den mån ej överlåtelse av tillgången därefter skett
till köpare utanför koncemen eller förbmkning av tillgången eller nedsättning
av dess värde ägt rum hos del företag inom koncernen som förvärvat tillgången.
Om det med hänsyn till koncernens sammansällning eller
andra särskilda skäl är förenat med synnerliga svårigheter att vid
koncernredovisningen i visst hänseende tillämpa första eller andra stycket får
de undantag göras som förhållandena kräver. För sådan avvikelse skall lämnas
motiverad redogörelse i moderföreningens förvaltningsberättelse.
1 förvaltningsberättelsen för moderförening skall vidare
lämnas sådana upplysningar om koncernen som avses i 9 8 första stycket första
meningen och andra stycket. Redogörelse skall lämnas om vilka metoder och värderingsprinciper
som använls vid uppgörande av koncernredovisningen. Däriämte skall uppges del
belopp, som av del fria egna kapilalel i koncernen enligt årsredovisningarna
för förelag inom denna skall överföras till bundet eget kapital.
Förening som är dotterföretag skall i
förvaltningsberättelsen ange namnet på moderföreningen och i förekommande fall
dennas moderförening. Moderförening och dotterförening skall vidare ange hur
slor andel av årets inköp och försäljning som avser andra företag inom samma
koncern.
Uppgifter om koncernens lagerreserv skall inlagas i
koncernredovisningen, om koncernen är av säden storlek som anges i 7 kap. 3 §
tredje stycket. I sådant fall skall till koncernredovisningen fogas
finansieringsanalys för koncernen.
Delårsrapport
12 § Förening som enligt 7 kap, 3 § första eller iredje
slyckel är skyldig atl ha auktoriserad revisor skall minst en gång under
räkenskapsår som omfattar mer än tio månader avge särskild redovisning
(delärsrapport), Rapporlen skall avse föreningens verksamhet från
räkenskapsårets början, Minsl
Prop.
1979/80:144 145
en
rapport skall omfatta en period av minsl hälften och högst tvä tredjedelar av
räkenskapsåret.
Delårsrapport
avges av styrelsen eller, om styrelsen bestämmer del, av verkställande
direktören. Rapporten skall hos föreningen hällas tillgänglig för envar och
genast sändas lill medlem som begär det. Delårsrapport som avses i första
stycket tredje meningen skall senast två månader efler rapportperiodens uigång
i avskrift insändas till registreringsmyndigheten.
13 §
I delårsrapport skall översiktligt redogöras för verksamheten och
resultatutvecklingen i denna samt för investeringar och förändringar i
likviditet och finansiering sedan föregäende räkenskapsårs utgång. Vidare
skall lämnas beloppsuppgift om omsättningen och resultatet före boksluts-
dispositioner och skatt under rapportperioden. Om särskilda skäl förelig
ger, får en ungefärlig beloppsuppgift beiräffande resultatet lämnas. Be
stämmelserna i 6 § första stycket och 9 8 försia stycket försia meningen
gäller i tillämpliga delar för delårsrapport.
Är
koncern av sådan slorlek som avses i 7 kap. 3 § tredje slyckel, skall
moderföreningen i delärsrapport, utöver uppgifter för moderföreningen, lämna
uppgifter för koncernen motsvarande vad i första stycket sägs. Uppgift om
omsättning och resultat skall avse belopp efter avdrag för inlerna poster inom
koncernen och med hänsyn tagen till inlernvinsieliminering,
14 §
Om särskilda hinder ej möter, skall i anslulning till uppgifler enligt
13 8 även lämnas motsvarande uppgifter för samma rapportperiod under
föregäende räkenskapsår.
Begrepp
och termer i delårsrapport skall i möjlig män överensstämma med dem som använts
i senast framlagda årsredovisning.
K) Rik.sdagen 1979/80. I .saml. Nr 144
Prop.
1979/80: 144 146
Bilaga 1:2 DsJu 1976: 11
4 Gällande rätt huvudgrunder
4.8 Årsredovisning
4.8.1 Gällande föreningslag
För varje räkenskapsår är föreningens slyrelse skyldig all
avge redovisning för förvallningen äv föreningens angelägenheler,
årsredovisning. Reglerna om denna avser dels hur redovisningen skall ske, dels
vilka redovisningshandlingar som skall avlämnas. Syftet med reglerna är all
föreningens medlemmar och borgenärer liksom uiomslående skall få insyn i
förelagel och alt felaktiga slutsatser angående föreningens ställning skall
undvikas.
Årsredovisningen skall omfalla berättelse rörande förvaltningen
under ärel (förvaltningsberättelse), redogörelse för föreningens ställning vid
räkenskapsårets uigång (balansräkning) och redogörelse för intäkter och
kostnader under året (vinsl- och förluslräkning). Handlingarna skall vara
underskrivna av samtliga slyrelseledamöler. Räkenskapsår skall vara hell år.
Huruvida räkenskapsårel skall sammanfalla med kalenderårel eller omfatta annan
period anges i stadgarna. Redovisningshandlingarna skall läggas fram för
fastställelse på ordinarie föreningsstämma som skall hållas inom sex månader
från räkensapsårels utgång. Kortare lid kan vara beslämd i sladgarna. Minsl en
månad före slämman skall handlingarna överlämnas lill föreningens revisorer
som har all med ålerslällande av handlingarna avlämna revisionsberätlelse
senasl tvä veckor före slämman. Senast sju månader efter räkenskapsårels utgång
skall styrelsen hålla redovisningshandlingarna för årel, revisionsberättelsen
och uppgifl om stämmans beslut med anledning av balansräkningen tillgängliga
för alla som vill la del av dem. Ytterligare offentlighet kan ges åt
handlingarna genom att styrelsen är skyldig att på anmodan av länsstyrelsen
sända in avskrift av dem dit.
Årsredovisningen upprällas på grundval av föreningens
bokföring. För denna gäller de allmänna reglerna om bokföring i bokföringslagen
1929; 117). Föreningslagen innehåller emellertid regler som kompletterar
bokföringslagens bestämmelser.
Som framgår av del följande (avsnittet 4.8.3) träder en ny
bokföringslag i krafl den 1 januari 1977.
Av avgörande betydelse för nyttan av balansräkningen är
värderingen av föreningens tillgångar. Föreningslagens bestämmelser på denna
punkl överensstämmer i stora drag med molsvarande regler i 1944 års aktiebolagslag-
Målel för lagsiiftningen är inte i första hand all uireda förelagels värde som
underlag för en försäljning eller likvidation utan all molverka alt företagets
tillgångar tas upp till föi höga värden. Värderingen av tillgångarna bör
sålunda ske pä ell sådanl salt alt endast realiserad vinsl redovisas som vinst.
Reglerna är därior utformade som maximivärderingsregler. Del finns med andra
ord intel hinder mot alt tillgångarna undervärderas. Om tillgångarna
undervärderas, blir resultatet atl förelagel har en bälire ställning än
balansräkningen utvisar. Man brukar då säga all föreningen haren dold reserv.
Prop.
1979/80:144 147
Lagen skiljer mellan lillgångar som är avsedda lill
stadigvarande bruk för föreningen (anläggningslillgångar) och andra lillgångar
(omsälinmgslill-gångar).
Anläggningslillgångar fär enligt huvudregeln las upp ill
högst det belopp vartill kostnaderna för deras anskaffning eller tillverkning
uppgått (anskaffnings- eller tillverkningsvärdet). Till delta värde fär läggas
kosinadei för förbättring av lillgångama ifråga. Delta värde skall emellertid
minskas med ärliga avskrivningar så all tillgången är hell avskriven när den
inte längre kan användas i föreningens verksamhel. I slället för avskrivning
kan motsvarande belopp föras upp bland skulderna på särskilt värdeminskningskonto.
Anläggningslillgångar som utgörs av aktier och andra andels-rättigheter samt
obligationer och andra fordringar fär las upp lill högst det belopp som
motsvarar anskaffningskostnaden. Även har skall avskrivning ske så atl
tillgångens värde inte överskrids. För värdering av osäkra fordringar av
anläggningstillgångs natur gäller särskilda regler.
En viklig
regel för alt tillgodose kravet på konlinuilel i redovisningen är atl en
anläggningslillgång inte får tas upp till högre varde an värdel i närmast
föregående balansräkning. Undanlag från den regeln fär göras med hänsyn till
vad som nyss sagls om förbällringskoslnader m. m. Även i elt annal fall är del
tillätet all skriva upp värdel av en anläggningstillgång, nämligen om
tillgängen har ett beslående värde som väsentligt överstiger det belopp vartill
tillgången tagils upp i den föregående balansräkningen. Uppskrivningen får i så
fall ske lill högst detta värde, för fast egendom dock högsl till
taxeringsvärdet.
För atl förhindra utdelning av den bokföringsmässiga vinst
som härigenom uppkommer, föreskrivs att del belopp varmed uppskrivning sker
skall användas lili nödvändig avskrivning pä andra anläggningslillgångar. Föreligger
intet avskrivningsbehov, kan uppskrivning alliså inle äga rum. På denna punkl
föreligger en saklig skillnad i förhällande lill akliebolagslagen. Enligt den
lagen får uppskrivningsmedel användas också för ökning av akliekapitalet genom
s.k. fondemission. En molsvarande användning -för ökning av insatskapitalet -
är inte tillåten enligt föreningslagen.
Omsäilningslillgångar, dvs. varor, råvaror, maierial föi
rörelsens drift m. m,, värderas enligt den s. k. lägsta värdels princip. Sådana
lillgångar fär sålunda inle las upp vare sig över försäljningsvärdel efter
avdrag för försäljningskostnaderna eller till högre belopp än anskaffnings-
resp. tillverkningskostnaderna. Avsiklen med regeln är alt förhindra utdelning
av vinst som ännu inle realiserats.
Reglerna
om värdering av omsäilningslillgångar har i praktiken störst belydelse vid
värdering av varulager. Om varulagret åsäiis ett undervärde, bildas en reserv.
Denna lagerreserv är alllsä skillnaden mellan å ena sidan lagrets bokförda
värde och å andra sidan dess värde vid tillämpning av lägsta värdets princip.
Vid redovisning av varulager krävs inle all reservens storiek visas öppet vare
sig i balansräkning eller i förvaltningsberättelse. Den utgör i stället en
dold reserv. Evenluell förändring av reservens slorlek behöver inle heller
uppges i vinsl- och förlusträkningen. En förändring i sättet för värderingen
återspeglas emellertid inle bara i del i balansräkningen upptagna värdel utan
framför allt i vinst- och föriuslrakningen. Kännedom om en sädan förändring är
därmed av avgörande betydelse vid bedömning av ett förelags lönsamhet och
vinstutveckling. I förvaltningsberättelsen skall därför lämnas redogörelse för
sådan ändring av omsättningstillgångs värdering som i avsevärd mån påverkal
årsresuliatei eller eljest ärav större vikl. Denna redogörelse behöver inte
omläita beloppet av reservförändringen.
Prop.
1979/80:144 148
Tillgångarna och skulderna skall i balansräkningen
specificeras enligt ett i lagen upplagd schema. Tillgångarna las upp i de två
huvudgrupperna anläggningslillgångar och omsäilningslillgångar. På
tillgångssidan redovisas också föriusl på föreningens verksamhel. Tillgångarna
skall specificeras i särskilda huvudposler. Anledningen härtill är atl
lillgångama kan vara underkastade särskilda värderingsregler eller ha särskild
betydelse för föreningens slållning och likviditel och atl redovisningen blir
oklar, om inle specificering sker. Lagen släller f. ö. endasl upp minimikrav
beträffande specificeringen. En mera detaljerad uppdelning är nödvändig i
många fall. På skuldsidan skall långfristiga och kortfristiga skulder redovisas
var för sig, främsl för bedömningen av föreningens likviditel och allmänna
krediivärdighet. Vidare skall oguldna skaller som belöper på liden före
räkenskapsårets uigång redovisas särskilt. Under rubriken eget kapital
redovisas inbetalda insatser, reservfonden och andra fonder var för sig saml
vinst på föreningens verksamhel. I anslulning till balansräknings-schemat ges
regler om redovisningen av vissa slag av lillgångar och skulder, däribland
pensionsförpliklelser, saml av föreningens borgens- och andra ansvarsförbindelser.
Anmärkas bör alt fordran på insats inle får tas upp som tillgång. Däremot möler
iniel hinder mol atl hela insatskapitalet och den del som uleslår ogulden anges
inom linjen och atl skillnaden utförs som skuldpost.
Vinsl- och föriuslrakningen skall uppställas sä atl en med
hänsyn lill föreningens förhållanden lillfredsställande redovisning erhålles
för hur vinsten eller förlusten under räkenskapsåret uppkommil. Även posterna i
vinsl- och förlusträkningen skall specificeras enligt etl i lagen upptaget
schema som nära anknyler lill den dubbla bokföringens kontoform. Bland
iniäkterna skall intäkten från den egentliga rörelsen redovisas skild frän
andra inläkler. Dessa skall specificeras i skilda posler. såsom vinstutdelning
på akiier eller andra andelar, räntor, vederlagsfria eller andra extraordinära
fövärv m. m. Vissa kosinader för rörelsen, såsom avskrivningar på värdet av
anläggningstillgångar, skuldräntor, skatter och allmänna förvallningskoslnader
skall redovisas för sig på kostnadssidan. Della innebär atl övriga kosinader
för rörelsen, såsom koslnaden för råvaror, lillverkningsoch
försäljningskostnader, kan dras av vid redovisningen på inläklssidan sä all de
inle påverkar rörelsens omsällningssumma. Endasl skillnaden, nettot, behöver
redovisas som intäkt av rörelsen. Skillnaden mellan in-täklsposlerna och
kostnadsposterna i vinsl- och föriuslrakningen motsvarar nellovinslen resp.
ncttoförlusien under räkenskapsårel. De sisinämnda poslerna är idenliska med
molsvarande posler i balansräkningen.
Förvallningsberätielsen skall innehålla upplysning om hela
intäkten av föreningens rörelse under räkenskapsåret (omsältningssumman), om väsenlliga
förändringar i medlemsanlalel och om summorna av insalsbelopp som skall belalas
lillbaka lill medlemmarna under del kommande räkenskapsårel. Därvid skall
skillnad göras mellan belopp som återbetalas pä grund av medlems utträde och
belopp som avser återbetalning av s. k. överinsalser. Vidare skall lämnas
upplysning om efterlikvider, återbäringar eller liknande ersättningar som inle
räknals in i årsvinsten. Om del kan ske ulan förfång för föreningen, skall
förvaltningsberättelsen även innehålla upplysning om sådana för bedömning av
föreningens ställning och resultatet av dess verksamhet saml styrelsens förvallning
vikliga förhållanden som inle framgår av övriga redovisningshandlingar. Också
händelser som inträffat efler räkenskapsårets slul skall uppges, om de är av
väsentlig belydelse för föreningen. Uiöver förul nämnda uppgifter till
Prop.
1979/80:144 149
belysning av föreningens dolda reserver skall
förvaltningsberättelsen vidare bl. a. ge upplysning om vissa
anläggningstillgångars brandförsäkringsbelopp. Har anläggningslillgångar
skrivits upp under räkenskapsårel. måste beloppel anges liksom även orsaker
till uppskrivningen och uppgift om hur uppskrivningsbeloppel har använls. Har
omsätlningslillgångar upplagils över anskaffnings- resp. tillverkningsvärdet,
skall detta jämte orsaken därtill anmärkas. Vikligare förändringar i
förhållande lill tidigare år i fråga om avskrivningar pä anläggningstillgångar
skall anges. Har föreningen ändrat principerna för värdering av
omsättningstillgångarna, skall detta också, som förut nämnts, anmärkas i
förvallningsberäiielsen. Denna skall i vissa fall ocksä innehålla uppgifl om
meddelantalet anställda hos föreningen och om löner och andra ersättningar som
betalats ut under räkenskapsåret.
4.8.2 Bestämmelser om utvidgad redovisningsskyldighet
för större ekono
miska föreningar
Samarbetsutredningen och fondbörsulredningen har gemensamt
i betänkandena (SOU 1970:41) Företag och Samhälle resp. (SOU 1971:9) Slörre
förelags offenlliga redovisning lagt fram förslag till lag med särskilda
redovisningsbestämmelser för vissa akliebolag och ekonomiska föreningar.
Beslämmelser föranledda av nämnda utredningars förslag har för aktiebolagens
del lagils upp i den nya aktiebolagslagen (1975: 1385). Samtidigt med alt den
nya akliebolagslagen antogs genomfördes ändringar i föreningslagen i de
avseenden som aktualiserats av samarbets- och fondbörsutredningarna (prop.
1975:103, LU 1975/76:4, rskr 1975/76:114, SFS 1975; 1391). Anledningen härtill
var att ändringarna i föreningslagen ansågs böra genomföras snarast möjligt och
inte anslå till den nya lagsiiftningen om ekonomiska föreningar kan träda i
kraft. Del har dock betonats atl reglerna bör ses som ett provisorium i avbidan
pä resultatet av den inom justitiedepartementet pågående översynen av
föreningslagen. Ändringarna i föreningslagen träder i kraft den I januari 1977
och innebär sammanfattningsvis följande.
Ekonomiska föreningar, i vilka antalet anställda under de
tvä senasle räkenskapsåren i medeltal överstigit 200. underkastas vidgad
redovisnings-plikt. Sålunda skall sådana slörre föreningar i årsredovisningen
ta med föregående års resultaträkning (vinst- och förlusträkning) och balansräkning.
Vidare skall lämnas uppgift om lagerreserven, dvs. i princip skillnaden mellan
lagrets bruttovärde och bokförda värde. Lagerreserven skall anges öppel i
resultat- resp. balansräkningen med upplysning om vilken ändring eller
minskning därav som förekommil under årel. Liksom slörre aktiebolag skall
större ekonomiska föreningar till förvaltningsberättelsen foga
finansieringsanalys saml avge delärsrapporter. Reglerna om publicitet för ekonomiska
föreningars årsredovisning skärps därhän atl slörre föreningar blir skyldiga
att sända in årsredovisning (och delårsrapport) till länsstyrelsen utan
särskild anmodan. De nya bestämmelserna sanktioneras av all länsstyrelsen ges
möjlighet att vid vite ålägga styrelseledamot atl sända in årsredovisning och
delärsrapport till myndighelen.
4.8.3 Den nya bokföringslagen
Föreningslagen innehåller - liksom 1944 års aktiebolagslag
- utförliga bestämmelser om årsredovisning. 1929 års bokföringslag har i motsvarande
frågor bara några få, mera allmänl hållna bestämmelser, varför för-
Prop.
1979/80: 144 150
eningslagens hänvisning till bokföringslagen (se avsnitt
4.8.1) inle har någon slörre räckvidd i sak, 1 fråga om den löpande bokföringen
gäller emellerlid bokföringslagens bestämmelser också för föreningarna.
Den 24 mars 1976 antog riksdagen en ny bokföringslag
(prop. 1975: 104. LU 1975/76: 15, rskr 1975/76: 205, SFS 1976: 125). Lagen
träder i kraft den 1 januari 1977. I lagen ges ulförliga beslämmelser om bäde
löpande bokföring och årsbokslut. Reglerna ligger väl i överensstämmelse med
den utveckling som ägt rum på del redovisningslekniska området och även
utbildats i bokförings- och redovisningspraxis.
Enligt bokföringslagen består löpande bokföring av både
kronologisk bokföring (grundbokföring) och systematisk bokföring
(huvudbokforing med sidoordnad redovisning). Alla i rörelsen förekommande
affärshändelser skall bokföras. För varje sädan händelse skall bokföringen
grundas på en verifikation, dvs. en handling som härrör frän affärshändelsen
eller, om sådan handling inte finns, särskilt upprällas med uppgifler om denna.
Den nya lagen släller inga krav pä bundna
bokföringsböcker. Bokföringen skall sålunda ske i elt ordnat och betryggande
system av böcker, korl, lösblad eller andra hjälpmedel.
I fräga om den löpande bokföringen ställs inte upp några
särskilda tidsgränser i vidare män än atl kontanta in- och utbetalningar skall
bokföras senast dagen efter transaktionen. 1 övrigl skall bokföringen i
princip ske så snarl det är möjligt.
Bokföringslagen innehåller också beslämmelser om bokföring
med användande av aulomalisk databehandling. Dessa beslämmelser innebär bl. a.
att ursprungligl räkenskapsmalerial kan föreligga i mikroskrift, framställd
l.ex, genom s, k. COM-ieknik, eller i form av hålkort, hålremsa, magnetband
o.d. med endasl maskinläsbara registreringar. Förutsättning för all annal än
maierial i vanlig läsbar form skall få användas är att del är säkerslälll atl
registreringarna är varaktiga, atl de registrerade uppgifterna är lätt
åtkomliga och atl malerialel bevaras på ell betryggande säll.
1 fråga om räkenskapsårels förläggning i liden innebär den
nya lagen vissa ändringar i förhållande lill gällande räll. Räkenskapsårel
skall i princip sammanfalla med kalenderåret. Möjlighel ges dock lill s. k.
brulel räkenskapsår. Brutet räkenskapsår skall sluta aniingen den 30 april, den
30 juni eller den 31 augusli. Andra perioder för brutet räkenskapsår är i
princip inte tillåtna. Lagen begränsar möjligheterna också till omläggning av
räkenskapsårel. Omläggning från brutet räkenskapsår lill kalenderår kan alltid
ske, I annal fall krävs länsstyrelsens lillslånd lill omläggningen.
Enligt lagen består årsbokslutet av både resultaträkning
och balansräkning. Schema för dessa räkningar finns i lagtexten. I företag med
mer än lio anslällda skall resultaträkningen ställas upp i s.k. staffelform,
dvs. en tilläggs-avdragsform, där resultatet av rörelsens verksamhel uppdelad i
olika huvudavsnitt successivt kommer lill synes.
Utförliga regler ges om värdering av olika slag av
tillgångar. Dessa beslämmelser är i huvudsak grundade på det förslag lill ny
aktiebolagslag som aktiebolagsutredningen lade fram i beiänkandei (SOU 1971:
15) Förslag lill aktiebolagslag m. m.
Liksom tidigare är aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska
föreningar bokföringsskyldiga oavsell om de bedriver näringsverksamhet.
En av tankarna bakom den nya bokföringslagen är alt den
associalionsrältsliga lagstiftningen i fräga om offenllig redovisning skall
kunna hänvisa till bokföringslagens regler om årsbokslut och i övrigt innehålla
bara sådana bestämmelser som behövs med hänsyn lill de olika förelagens
särskil-
Prop.
1979/80:144 151
da förhållanden (se prop. 1975: 103 s. 275 och prop. 1975;
104 s. 153). I överensstämmelse härmed är den nya aktiebolagslagen i fräga om
redovisningsbestämmelserna direkt kopplad till bokföringslagen. Akliebolagslagen
innehåller alltså endasl vissa särskilda regler om årsredovisning, vilka
speciellt riktar sig till aktiebolag.
4.9 Koncerner
Bestämmelser om koncerner och koncernredovisning saknas i
föreningslagen. Frågan uppmärksammades dock vid lagens lillkomsi. Enligi
direkliven för den ulredning som föregick föreningslagen skulle utredningen
nämligen beakta förhållandet mellan moder- och doUeriörelag (SOU 1949; 17 s.
60). Bakgrunden härtill var atl frågan om koncerner ägnats etl belydande
utrymme i 1944 års aktiebolagslag. I den lagen ges en definiiion av vad som
förstås med koncernbolag och meddelas åtskilliga bestämmelser angående bl.a.
redovisningen och revisionen i sådana bolag. Utredningen konstaterade atl del
också inom föreningsväsendel förekom sammanslutningar som kunde sägas utgöra
en koncern. Några beslämmelser om koncernbildningar pä föreningsområdel togs emellerlid
inle upp i förslagel. Som skäl härtill anförde utredningen bl. a. all de
sammanslutningar som var akluella ofta bestod av en ekonomisk förening som
moderförelag och aktiebolag som dotterförelag (s.k. blandade koncerner) saml
att sädana koncerner inle kunde nås med bestämmelser om koncerner helt
uppbyggda av ekonomiska föreningar. Utredningen anförde dessutom att
koncernredovisningens principer ulan särskilda regler om del redan hade vunnii
tillämpning i vissa föreningskoncerner av blandad typ.
Vid riksdagsbehandlingen av förslagel lill lagom
ekonomiska föreningar yttrade chefen för justitiedepartementet i denna fråga
bl. a. följande (prop. 1951; 34 s. 141);
En koncernredovisning är oivivelaktigt till slor nylla
främsl för företagen själva och torde ofta utgöra en förutsättning för en
lillfredsställande skötsel av de i en koncern ingående förelagen.
Aktiebolagslagens regler i detta ämne ha säkerligen varit av värde och man
torde därför väl kunna ifrågasätta att upplaga liknande regler i föreningslagsliftningen.
Det bör emellertid observeras dels atl med hänsyn till den olikartade
strukturen av aktiebolag och föreningar regler om redovisning i koncerner måsle
ges en annan utformning beträffande föreningar än akliebolag dels ock all man i
vart fall för närvarande icke torde kunna gå längre än att uppställa vissa
allmänna riktlinjer för en dylik redovisning. Mycket synes ej vara att vinna
härmed, i synnerhet om koncernregler i föreningslagen endast skulle omfatta
företag som drivas i föreningsform. Atl i föreningslagen upptaga
redovisningsregler även för blandade koncerner lärer icke böra ske utan en
molsvarande ändring av aktiebolagslagens bestämmelser.
Med hänsyn till det anförda torde del icke vara lämpligt
att tynga föreningslagstiftningen med tämligen komplicerade föreskrifter
beträffande koncernföretag. Spörsmålel om redovisningen liksom om revisionen i
koncernförhållanden synes, när förhållandena så påkalla, böra upplagas lill
förnyad prövning i ett vidare sammanhang.
Den av departementschefen uttalade uppfatlningen godtogs
av riksdagen.
Frågan om föreskrifier beträffande koncernföretag inom
föreningslivet har uppmärksammats inom riksdagen även efter lagens tillkomst.
Sålunda
Prop. 1979/80: 144 152
väcktes
vid 1952 och 1954 års riksdagar moiioner. vari hemställdes om ulredning rörande
redovisning och revision för blandade koncerner. Motionerna föranledde
emellertid inle någon riksdagens ålgärd (jfr ILU 1952: 7 och ILU 1954; 8). I
båda fallen anfördes alt sädana omsiändigheler inte inträffat alt en
omprövning av riksdagens ställningslagande vid lagens tillkomst borde ske.
Dessulom borde resultatet av en blivande aktiebolagsutredning avvaktas.
Prop.
1979/80:144 153
BUaga 1:3 DsJu 1976; II
5 Överväganden
5.3 Revision
Den nya aktiebolagslagen kännetecknas bl.a. av att i
framtiden högre krav kommer att ställas på aktiebolagens redovisning än f. n. I
konsekvens härmed har också reglerna om revision skärpts genom ökade fordringar
på revisorernas kompetens. Som framgår av avsnittet 4.8.2 har bestämmelser om
utökad redovisningsskyldighet införts också i föreningslagen. Ytterligare
skärpningar främst regler om koncernredovisning - föreslås i del följande.
Med hänsyn härtill och till att utvecklingen under senare år medfört att
revisorernas uppgift blivit alltmera komplicerad bör övervägas att också i
föreningslagstiftningen föra in bestämmelser som garanterar att
revisionsuppdragen handhas av personer som har tillräcklig teoretisk sakkunskap
och praktisk erfarenhet för att utföra uppdragel på ell rikligt sätl.
Önskemålet att få till slånd en sakkunnig och vederhäftig
revision erbjuder inle pä långt när samma problem pä föreningslagstiftningens
omräde som inom aktiebolagsrätten.
Genom att medlemmarna i allmänhet har en stark personlig
anknytning till sin förening har de ett alldeles särskilt intresse av aU se
till att föreningen blir föremål för en sakkunnig revision. I allmänhet torde
denna gå lill så alt en eller flera medlemmar utses att tillsammans med en
yrkesrevisor genomföra revisionen. Föreningarna har dessutom sedan lång tid
tillbaka haft möjligheten att som revisor anlila revisionsorgan som inrältals
särskilt hos sammanslutning som har till ändamål att sköta gemensamma uppgifter
för föreningar. Så t. ex. sköts revisionen inom de till KF anslulna föreningarna
på detta sätt. Det torde därför kunna fömtsättas att revisionen av de
ekonomiska föreningama f. n. sköts på ett tillfredsställande sätl.
Alt
revisionen i de ekonomiska föreningarna sköts på etl tillfredsställande sätt
utgör emellertid inte något skäl mol au frågan också får en tillfredsställande
reglering i föreningslagen. På aktiebolagsrättens område har införts krav på
kvalificerad revision i stora bolag med omfattande verksamhet. Anledningen
härtill är givetvis att intresset av en sakkunnig granskning av dessa bolag
inte bara är koncentrerat till aktieägargmppen och företagels borgenärer. De
åsyftade företagen har stor betydelse från ekonomisk och social synpunkt, inte
minst för arbetsmarknaden. Därför måste också det allmänna och de anställda i
förelaget ha garanlier för att företaget underkastas en sakkunnig revision.
Som framgått av det föregående förekommer ålskilliga större förelag som drivs i
den ekonomiska föreningens form. Även här gör sig därför kravet på en kvalificerad
revision gällande. Från allmän och enskild synpunkt är nämligen detta krav lika
stort oavsett om företaget drivs i form av aktiebolag eller ekonomisk förening.
Mot denna bakgmnd bör regler om kvalificerad revision tas upp också i lagen om
ekonomiska föreningar. Härigenom vinns också den fördelen atl i viss mån
överensstämmande regler kan åstadkommas i förhållande till aktiebolagslagen,
vilket bör vara en fördel inte minst med hänsyn till att reglerom
koncernredovisning kommeralt föresläs ocksä för ekonomiska föreningar.
Prop. 1979/80:144 154
Aktiebolag
skall enligt den nya aktiebolagslagen ha auktoriserad revisor eller godkänd
revisor, om bolagets bundna egna kapital överstiger en milj. kr. En liknande
föreskrift kan givetvis vara motiverad även för föreningarnas del. Hur många
föreningar som har ett bundet eget kapital som när upp till denna summa är
emellertid ovisst. Härtill kommer atl en anknytning lill det bundna kapitalet
knappast är så lämpligt för föreningarnas del eflersom detta kapital kan växla
mer än vad fallet är i aktiebolagen. En föreskrift av antytt slag bör därför
inte genomföras. Däremot bör efter mönster i den nya aktiebolagslagen skärpta
krav på revisorernas kompetens införas för föreningar med ett större antal
anslällda. För aktiebolagen gäller alt minsl en revisor skall vara
aukloriserad, om medelantalet anställda hos bolagel överstiger 200, Samma gräns
bör gälla ocksä för ekonomiska föreningar. Härigenom uppnäs att frågan huruvida
förening skall vara skyldig att utse verkställande direkiör, lämna utökad
redovisning och ha kvalificerad revisor bedöms efter samma kriterium, F. n.
finns omkring 90 föreningar som har mer än 200 anställda. Det kan fömtsättas
att ätskilliga av dessa anlitar aukloriserad revisor eller revisionsföretag redan
nu.
Genom
den nya aktiebolagslagen öppnas möjlighet för aktiebolag att som revisor anlita
auktoriserat eller godkänt revisionsbolag. Något skäl att inte ge föreningarna
samma möjlighet i detla avseende som aktiebolagen föreligger inte. Tvärtom
talar bl.a. önskemålen om en enhetlig revision inom koncerner - och då även
blandade sådana - för all en sådan möjlighet öppnas. Reglerna om revision genom
auktoriserat eller godkänt revisionsbolag innebär i huvudsak följande.
Auktorisation
skall kunna meddelas svenskt aktiebolag eller svenskt handelsbolag.
Fömtsättningen är att bolagel enligt bolagsordningen eller bolagsavtalet inte
får driva annan verksamhet än yrkesmässig revision och därmed sammanhängande
verksamhet. Flertalet av ledamöterna och suppleanterna i aktiebolags styrelse
samt verkställande direktör skall vara aukloriserade revisorer. 1 fråga om
handelsbolag fordras alt alla delägare skall vara sådana revisorer, om inte
kommerskollegium medger annal. Aktiebolag och handelsbolag kan godkännas som revisionsbolag
under samma fömlsätlningar som gäller för auklorisalion av bolaget med den
modifikationen att kravet på aukloriserad revisor ersälts av krav på auktoriserad
revisor eller godkänd revisor. Auktorisation och godkännande gäller för en tid
av fem är. Revisionsbolag skall för varje revisionsuppdrag som mottas utse en i
bolaget verksam revisor som huvudansvarig för uppdraget. Han skall vara
auktoriserad revisor eller, i godkänt bolag, sådan revisor eller godkänd
revisor. Den huvudansvarige skall vara bosatl här i landet och ha rätt alt
ensam eller i förening med annan teckna bolagets firma. Uppdragsgivaren skall
underrättas om vem som utsetts till huvudansvarig. Revisionsberättelse skall
undertecknas med bolagets firma av den huvudansvarige. Om undertecknandet sker
i förening med annan, skall anges vem som är huvudansvarig.
Som
tidigare anförts (avsnillet 4.6) finns f n. möjlighet för ekonomisk förening
att som revisor anlita sammanslutning med ändamål att handha gemensamma
uppgifter för föreningar. Förutsättningen är att det hos sammanslutningen
finns inrättat elt särskilt revisionsorgan. Om revisionsorganet utgör juridisk
person, kan i slället denna utses till revisor. Denna form av revision
förekommer bl, a, inom de till KF anslulna konsumenlför-eningama, där den visat
sig fungera väl. Möjligheten att till revisor i ekonomisk förening utse
revisionsorgan på sätt som är möjligt f. n. bör därför alltjämt stå öppen.
Prop.
1979/80:144 155
Revisorernas uppgift bör vara densamma som enligt gällande
lag. De bör således granska föreningens årsredovisning och räkenskaper. Vidare
bör de granska styrelsens och, vilket blir en nyhet, verkställande direktörens
förvaltning, s,k. förvaltningsrevision. Frågan om revisorernas uppgifter och
innebörden av begreppel förvallningsrevision behandlas närmare i
specialmotiveringen.
5.4 Årsredovisning
Syftet med styrelsens årsredovisning är att vid varje
räkenskapsårs uigång lämna upplysningar om föreningens årsresultat, ekonomiska
ställning och övriga förhållanden som är av belydelse för att bedöma föreningens
utvecklingsmöjligheter. Årsredovisningen har naturligtvis värde för slyrelsen i
och för planering och kontroll. Dess främsta uppgift är dock att verka som etl
kommunikationsmedel mellan företagsledning och olika intressenter. Till dessa
hör medlemmarna, anställda, olika kategorier kreditgivare, kunder,
myndigheter, offentliga institutioner och massmedia.
F. n. gäller att årsredovisning i aktiebolag alltid blir
offenllig genom alt den sänds in till palentverket. För de ekonomiska
föreningarna gäller att årsredovisningen visserligen mäste hållas tillgänglig
för envar hos föreningen men all den inte offentliggörs med mindre den på
begäran av länsstyrelsen sänds in dit. Fr, o, m. den 1 januari 1977 skall dock
större ekonomiska föreningar - föreningar med minsl 200 anställda - alltid
sända in årsredovisningen till länsstyrelsen (44 a 8 föreningslagen i dess
lydelse enligt SFS 1975: 1391),
Utgångspunkten för reglerna om årsredovisning måste vara
den. alt största möjliga öppenhet skall eftersträvas. Det är av central
betydelse för bl.a. myndigheter, anställda och medlemmar att insynen i
föreningens verksamhet är god. Mot den bakgmnden är det olämpligt alt
årsredovisningen inte görs offenllig hos en myndighet. Lika väl som gäller för
de minsta aktiebolagen bör för de ekonomiska föreningarna gälla att årsredovisningen
varje år skall sändas till registreringsmyndigheten, alltså länsstyrelsen, så
att den därmed blir offentlig.
Allmänl kan i fråga om de ekonomiska föreningarnas
årsredovisning sägas att det i princip inle finns någon anledning atl ha andra
regler än dem som gäller för aktiebolagens del. Utgångspunkten bör alltså vara
den att reglerna i den nya aktiebolagslagen rörande årsredovisningen bör gälla
även för de ekonomiska föreningarna.
Huvudprincipen i gällande lag är - i fråga om både
aktiebolag och ekonomiska föreningar - att redovisningsbestämmelserna gäller
alla bolag resp, föreningar oavsett storlek. Denna princip bör upprätthållas
även i fortsättningen. För slörre ekonomiska föreningar, dvs, föreningar med
mer än 200 anslällda, har emellertid nyligen införts vissa särskilda bestämmelser
(SFS 1975:1391), 1 fråga om årsredovisningen innebår de nya reglerna, att
föreningen måste redovisa slorlek och förändring av lagerreserven samt avge
finansieringsanalys. Dessutom skall delårsrapport lämnas. Nägon ändring på
dessa punkter bör självfallet inle göras nu. Vidare gäller alt större
ekonomiska föreningar måste i årsredovisningen återge föregående års
resultaträkning och balansräkning. Har under året ändringar gjorts beiräffande
specificeringen av poster skall, om särskilda hinder inle möler, uppgifterna
från de tidigare redovisningshandlingarna sammanställas sä att specificeringen
stämmer överens med den för året tillämpade. Detsamma skall enligt den nya
aktiebolagslagen gälla för alla aktiebolag oberoende av
Prop.
1979/80: 144 156
storlek.
När nu i denna promemoria föresläs atl alla ekonomiska föreningar skall sända
in årsredovisningen till registreringsmyndigheten möler inte längre något
hinder att nyssnämnda bestämmelser får gälla alla ekonomiska föreningar.
Bestämmelserna bör därför ges generell räckvidd.
Årsredovisningen
bör bestå av balansräkning, resultaträkning - i gällande lag kallad vinst- och
förlusträkning - förvaltningsberättelse och - i slörre föreningar -
finansieringsanalys.
Föreningslagen
innehåller regler om värdering av anläggnings- och omsättningstillgångar, I
den nya bokföringslagen har emellertid intagits generella regler härom.
Avsikten är att bokföringslagens regler i princip skall gälla alla företag (se
härom prop. 1975; 103 s. 275 och prop. 1975: 104 s. 153), Under sådana
omständigheter behövs inte några särskilda värderingsregler i föreningslagen.
Gällande
föreningslag medger att uppskrivning av anläggningstillgång får ske, om
tillgången måste anses äga ett bestående värde väsentligl överstigande del
belopp vartill den är upplagen i närmast föregående balansräkning.
Uppskrivningsbeloppet får dock inte användas för vinstutdelning utan endast för
erforderlig avskrivning på värdet av andra anläggningstillgångar. Upplysning
om uppskrivningen och redogörelse för hur beloppet använls skall lämnas i
förvaltningsberättelsen.
Den
rätt till uppskrivning av anläggningslillgångar som gällande lag medger bör
behållas också i framtiden. Ett avskaffande av den rätten skulle nämligen kunna
leda till obilliga resultat (se prop. 1975; 103 s. 259). För att motverka
missbmk bör rätten till uppskrivning-nedskrivning emellertid inskränkas lill
fall, där sådan utjämning är påkallad av särskilda omständigheter. Molsvarande
regler har tagils upp i den nya akliebolagslagen. Beträffande användningen av
uppskrivningsbelopp gäller som en nyhet i aktiebolagslagen att medlen fär
avsättas till en särskild uppskrivningsfond, hänförlig lill bolagets bundna
egna kapital. En molsvarande möjlighet bör införas också för ekonomiska
föreningar. Därigenom behöver föreningen inte använda uppskrivningsbeloppel
genast utan kan senare vid lämpligt tillfälle utnyttja medlen för erforderlig
nedskrivning av annan anläggningstillgång. Fonden bör ingå i föreningens bundna
egna kapital. Pä de uppskrivna värdena för tillgångar som är utsatta för
värdeminskning bör givetvis göras avskrivningar enligt god redovisningssed.
Bestämmelser motsvarande aktiebolagslagens reglerom användning av
uppskrivningsbelopp för ökning av akliekapitalet genom fondemission har
däremoi inte någon funktion atl fylla på föreningslagens område.
I
enlighet med gällande lag bör i förvaltningsberättelsen lämnas sådana
upplysningar som behövs för en riktig bedömning av en förenings ställning och
resultatet av dess verksamhel samt styrelsens förvallning men som inte
lämpligen kan lämnas i resultaträkningen eller balansräkningen. Även händelser
av väsentlig betydelse för föreningen, som inträffat efter räkenskapsårets
slut, bör anges. Enligt gällande lag kan slyrelsen undandra sig atl lämna
kompletterande upplysningar i förvaltningsberättelsen, om upplysningen skulle
kunna medföra skada för föreningen. En motsvarande regel finns i 1944 års
aktiebolagslag. I den nya aktiebolagslagen har förfångsklausulen slopats med
motiveringen att bolagsledningen utifrån en subjektiv uppfallning skulle kunna
göra gållande atl en viss uppgift kan skada bolaget och på så sätt undanhålla viklig
information. Av samma skäl bör förfängsklausulen beträffande ekonomisk
förenings förvaltningsberättelse slopas, så att även på
föreningslagstiflningens område skapas fömtsättningar för en öppen redovisning
av alla sådana förhållanden som underlättar bedömningen av föreningens
resultat och ställning.
Prop. 1979/80:144 , 157
Enligt gällande föreningslag skall, om föreningen haft mer
än lio anslällda, i förvaltningsberättelsen anges antalet anställda i bolaget
och löner lill dem. I likhet med vad som kommer att gälla för aktiebolag bör
dessa uppgifter lämnas i fråga om alla föreningar oavsett storlek. Vidare bör
sysselsättningen anges inte bara totalt för föreningen ulan också fördelat på
eventuellt förekommande olika arbetsställen under förutsättning all
arbetsställena i fråga har nägon betydelse från sysselsättningssynpunkt. I
överensstämmelse med vad som gäller enligt den nya aktiebolagslagen bör
fördelning på arbetsställen göras i fråga om sådana arbetsställen som
sysselsätter mer än 20 personer.
I förvaltningsberättelsen skall enligt gällande lag
upplysningar lämnas om bmltoomsätlningen, om väsentliga förändringar i
medlemsantalet och om summorna av insatsbelopp som skall återbetalas under
näsla räkenskapsår. Vidare skall efterlikvider, återbäringar och liknande
gotlgörelser som inle räknats in i årsvinsten anges, om uppgift därom inte
lämnats i balans- eller resultaträkningen. Dessa bestämmelser synes kunna
kvarstå i sak oförändrade.
Såväl gällande föreningslag som 1944 års aktiebolagslag
innehåller beslämmelser om skyldighet för företagen att redovisa intäkten av
varandra väsentligen oberoende rörelsegrenar för sig. Uppgiftsskyldigheten modifieras
dock i båda fallen av en förfängsklausul, 1 den nya aktiebolagslagen har kravet
på särredovisning bibehållits, men förfångsklausulen har slopats med samma
motivering som åberopats i frågan om förvaltningsberättelsen. Också för
föreningarnas del bör kravet på särredovisning stå kvar och omfatta resultatet
före avskrivningar. Förfångsklausulen bör dock slopas av samma skäl som nyss
anförts beträffande ekonomisk förenings förvaltningsberättelse.
Den nya bokföringslagen innehåller vissa bestämmelser om
avskrivning pä anläggningstillgångar. Som förut nämnls är avsiklen den att
bokföringslagens regler skall gälla alla slags företag. Några bestämmelser i
ämnet bör alltså inte tas in i föreningslagen med ett undantag dock.
För atl i görligaste mån underlätta bedömningen av ett
företags avskrivningsbehov och tillvaron av eventuella dolda reserver i
anläggningstillgångar uppkomna genom ackumulerade överavskrivningar har i
fråga om akliebolag föreskrivits att för varje i balansräkningen som
anläggningslillgång upptagen post, vari ingår skepp eller maskiner,
inventarier och dylikl eller byggnader, skall anges dels tillgångarnas
anskaffningsvärde, dels sammanlagda beloppel av de på anskaffningskostnaden
företagna av- och nedskrivningarna. Molsvarande regler bör las in i
föreningslagen.
Slutligen bör nämnas att gällande föreningslag innehåller
beslämmelser om vad balansräkning och resultaträkning skall innehålla. Vidare
ges föreskrifter om räkenskapsåret. Motsvarande bestämmelser i den nya bokföringslagen
bör emellertid gälla också för de ekonomiska föreningarna. Det betyder att
bestämmelserna skall utmönsiras ur föreningslagen.
Sammanfattningsvis
innebär den föreslagna regleringen med en uppdelning av bestämmelserna mellan
bokföringslagen och föreningslagen följande. I bokföringslagens bestämmelser
om årsbokslut finns ulförliga regler om bl.a. räkenskapsårets omfattning, vad
som förstås med olika tillgångar, uppställning av resultaträkning och
balansräkning, vissa kompletterande upplysningar till dessa handlingar samt
värdering av omsättnings- resp. anläggningstillgångar. De bestämmelser som
till komplettering av de generella stadgandena i bokföringslagen krävs för de
ekonomiska föreningarnas del tas upp i föreningslagen. Hit hör regler om vilka
hand-
Prop. 1979/80: 144 158
lingar
årsredovisningen den offentliga redovisningen - omfattar, dessas underskrivande
och offentliggörande, vissa tilläggsuppgifler som bör finnas i resultaträkning
och balansräkning, vad som försläs med förenings egna kapital, hur icke
fullgjorda insatser skall redovisas, uppskrivning av värdet på
anläggningstillgångar m. m, samt innehållet i förvaltningsberättelsen,
5.5
Koncerner
Frågan
om koncerner och koncernredovisning på föreningslagstiflningens område har,
som framgår av vad som har anförts i avsnittet 4.9, tidigare varit föremål för
åtskillig uppmärksamhet. Såväl vid lagens tillkomst som vid behandling av
motioner till riksdagen därefter har behovel av koncernregler inom
föreningsväsendet vitsordals. Inte minsl har som skäl för sådana regler anförts
den nytta som förelagen själva skulle ha av koncernredovisning. Anledningen till
att koncernregler alltjämt saknas i föreningslagen torde vara atl resultatet av
aktiebolagsutredningens arbete och därav föranledd lagstiftning ansetts böra
avvaktas. I prop, 1975: 103 med förslag till aktiebolagslag m. m. har
framhållils (s. 278) alt goda skäl kan anföras för atl koncernredovisning bör
avges också för företagsgmpper där moderföretaget är en ekonomisk förening. 1
denna promemoria tas därför frågan upp till närmare behandling.
De
skäl som anfördes mol att ta upp koncernregler i föreningslagen var dels att
reglerna om redovisning i koncerner till följd av den olika stmktu-ren av
aktiebolag och föreningar mäste ges en annan utformning beträffande föreningar
än akliebolag, dels att man för tillfället inte kunde gå längre än atl ställa
upp vissa allmänna riktlinjer för en sådan redovisning (se prop. 1951; 34 s.
139). Vidare ansåg man att i den blivande föreningslagen endasl skulle kunna
tas upp regler som riktade sig till företag som drevs i föreningsform. Att
införa redovisningsregler för s.k. blandade koncerner i föreningslagen ansågs
inte lämpligt, i vart fall inle ulan att molsvarande ändringar i
aktiebolagslagen vidtogs. De angivna invändningarna lorde numera sakna
bärkraft. Att fömtsättningarna ändrats sammanhänger i första hand med att
koncernredovisningsreglerna i den nya akliebolagslagen gäller för blandade
koncerner med aktiebolag som moderföretag.
Del
kan förmodas atl de flesla människor förknippar begreppet koncern med i försia
hand aktiebolag. Den vanligaste formen av koncernförhållande torde också vara
del som råder mellan ett aktiebolag (moderbolaget) och ett eller flera andra
aktiebolag (dollerbolag) som behärskas av moderbolaget främst genom
moderbolagets aktieinnehav i dotterbolagen. Även ekonomiska föreningar kan
emellerlid bilda en koncern. Vanligast torde vara att koncernen är en blandad
koncern, där en ekonomisk förening är moderföretag och ett eller flera
aktiebolag är dotterföretag. Del kan också vara sä, att flera föreningar har
gemensamma dotterföretag i form av aktiebolag och någon gäng ekonomiska
föreningar. Mera sällan händer del atl en förening (moderförening) äger mer än
hälften av andelarna i en eller flera andra föreningar (dotterföreningar).
Den
maktkoncentration lill moderföreningen som uppstår i en koncern kan här likaväl
som på aktiebolagsräliens område leda till missbruk. Till följd av
moderföreningens inflytande öppnas nämligen möjlighel att genom sättet alt
värdera dotterföretagens tillgångar och genom olika transaktioner mellan
koncernföretagen fördela koncernresultatet på etl sätt som bäsl passar
moderföretaget vid tidpunkten för redovisningen. Härigenom för-
Prop. 1979/80: 144 159
dunklas
redovisningen och öppnas möjligheter atl skapa vinsler hos moderföreningen som
inle motsvaras av vinster för koncernen i dess helhet. Moderföreningen blir på
så sätl i stånd att redovisa och dela ut ett över-skoU på sin verksamhet som är
rent fiktivt. De möjligheter att manipulera med koncernföretagens ekonomi som
här antytts medför sådana risker för bl, a. anställda, borgenärer och
presumtiva medlemmar i koncernföretagen alt särskilda bestämmelser om
koncernförhållanden bör införas även beträffande ekonomiska föreningar. Sedan
lång tid lillbaka förekommer också atl koncerner inom föreningslivet
frivilligt lämnar koncernredovisning.
Den
nya akliebolagslagen överensstämmer med 1944 års lag bl. a, i det avseendet att
koncernreglerna riklar sig till moderföretaget, som förutsätts vara aktiebolag
som omfattas av aktiebolagslagen. En nyhet är däremoi att lagen innehåller
bestämmelser som slår fast att dotterföretag kan vara svenska och ulländska
juridiska personer, dvs, även andra företag än aktiebolag. Detla medför alt den
nya akliebolagslagen kommer all bli lillämplig på blandade koncerner, där
moderföretaget är aktiebolag. I konsekvens härmed bör koncernreglerna i lagen
om ekonomiska föreningar utformas så, att de riktar sig till moderföretag som
är ekonomisk förening, samtidigt som det av koncerndefinitionen bör framgå att
dotterföretag kan vara juridisk person av annat slag, t, ex, aktiebolag eller
handelsbolag. Härigenom träffar koncernreglerna även blandade koncerner, där
moderföretaget är ekonomisk förening. Detta stär också i överensstämmelse med
vad som uttalals i prop. 1975; 103 (s. 278),
Koncernbegreppet
bör definieras på motsvarande sätt som skett i den nya aktiebolagslagen. Om en
ekonomisk förening äger sä många aktier eller andelar i svensk eller utländsk
juridisk person atl den har mer än hälften av rösterna för samtliga aktier
eller andelar, bör den ekonomiska föreningen sålunda anses som moderförening
och den juridiska personen som dotterföretag. Detsamma bör gälla om en
ekonomisk förening annars pä grund av aktie- eller andelsinnehav eller avtal
har ett bestämmande inflytande över juridisk person och en belydande del av
resullatet av dess verksamhet.
Den
föreslagna definitionen, som alltså korresponderar med den som finns i den nya
aktiebolagslagen, lorde täcka alla situationer där ett koncernförhållande
föreligger, Humvida sådanl förhållande är för handen får i sista hand avgöras
med ledning av den ifrågasatta moderföreningens inflytande över det eller de
andra förelagen. Behärskar föreningen genom aktie-eller andelsinnehav eller på
annat sätt de övriga förelagen, föreligger en koncern. En situation som lär
vara förhållandevis vanlig på föreningslivels område är att två föreningar äger
ett s. k. gemensamt dotterbolag. I den mån det avtal, som reglerar hur
bestämmanderätten över detla bolag skall utövas, innebär att föreningarna
endasl gemensamt kan besluta i dotterbolagels angelägenheter, bör båda
parterna vid lillämpningen av koncernreg-lerna anses som moderföreningar. Båda
moderföreningarna eller, om de är fler än två, alla moderföreningarna har
därvid atl ta med dotterbolaget i koncernredovisningen. Motsvarande ståndpunkt
har intagits i prop. 1975: 103 (s.279).
Det
bör emellertid framhållas att åven andra gruppbildningar än koncerner
förekommer. Särskilt inom föreningslivet är det vanligt alt flera föreningar
bildar en huvudorganisation eller omvänl alt en existerande huvudorganisation
lar iniliativ till bildandel av en ny förening. 1 bada fallen kan föreningarnas
anknytning till huvudorganisationen manifesteras genom förpliktelser gentemot
denna i olika avseenden jämle ålagande att inte
Prop. 1979/80: 144 160
ändra
stadgarna utan huvudorganisationens godkännande. Denna typ av gmppbildning, där
huvudorganisationen kan vara l.ex. ekonomisk eller ideell förening, skiljer sig
från koncernen därigenom atl makten ytterst ligger hos de deltagande föreningarna
under huvudorganisationen och inte som i koncernen hos huvud- eller
moderorganisationen. För de gmppbild-ningar som här avses torde i allmänhel
frågan om koncernredovisning inte bli akluell. Del är emellertid givet att
skyldighet att upprätta koncernredovisning inträder så snart gmppbildningen
faller under den i lagen angivna koncerndefinilionen.
Av
den tidigare framställningen framgår att ändamålet med en koncernredovisning i
första hand bör vara att klarlägga koncernens årsresultat. Koncernredovisningen
har emellertid betydelse även i andra avseenden. För bl. a. de anställda och
för borgenärer måste det vara ett vitalt intresse att få en så långt möjligt
rättvisande bild av transaktioner inom en koncern och varje koncernföretags
förhållande lill koncemen som helhet. I överensstämmelse med vad som kommer
att gälla för aktiebolag bör därför, så snart en koncern enligt den tidigare
nämnda definitionen föreligger, moderföreningen avge koncernredovisning,
bestående av koncernresullaträkning och koncernbalansräkning. Denna redovisning
bör läggas fram på föreningsstämma och, i överensstämmelse med vad som
föreslås beträffande årsredovisningen, utan anmaning sändas in till
registreringsmyndigheten. Genom den föreslagna regleringen kommer en bättre
bedömning av moderföreningen och varje enskilt dotterföretag att kunna ske med
ledning av den sammanfattande koncemredovisningen. Denna bör innehålla uppgift
om koncernens bmtloomsättningssumma, nettovinst och dess totala lönesumma. Om
det skulle förhålla sig så att koncern i något fall bedriver verksamhet
utomlands, bör anges hur lönesumman och sysselsättningen fördelar sig på
Sverige resp. övriga skilda länder.
De
regler om koncernredovisning m, m. som nu föreslås gälla för ekonomiska
föreningar bör utformas i huvudsaklig överensstämmelse med motsvarande
bestämmelser i den nya akliebolagslagen (se prop. 1975: 103 s. 280-285),
Reglerna behandlas närmare i specialmotiveringen. Sammanfattningsvis innebär
de följande.
För
atl underlätta insynen i koncerner skall dotterföretag, oavsett om det är
ekonomisk förening eller annan juridisk person i förvaltningsberättelsen uppge
namnet på sin moderförening och i förekommande fall dennas moderförening.
Vidare skall moderförening och dotterföretag ange den andel av årets inköp och
försäljning som avser andra företag inom samma koncern. 1 konsekvens med vad
som lidigare (avsnittet 5.4) föreslagits om skyldighet för vissa större
föreningar atl redovisa lagerreservens storiek och förändring samt alt upprätta
finansieringsanalys skall, om moderförening tillsammans med dotterföretag har
sädan storlek, molsvarande uppgifter tas in i koncernredovisningen.
Koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen skall var för sig uigöra
ett sammandrag av moderföreningens och dotterföretagens resultat- resp.
balansräkningar. Inom koncernen skall företagen tillämpa samma räkenskapsår,
såvida inte synnerliga skäl föranleder hinder mot det. Ansvaret för
koncernredovisningen skall vila på moderföreningens styrelse. Revisionen av
moderföreningen skall avse - förutom föreningens egen årsredovisning och vad
därtill hör -även koncernredovisningen och koncernföretagens inbördes
förhållanden i övrigt. Över denna revision skall upprättas särskild
koncernrevisionsberättelse som skall innehålla uttalande bl. a. humvida
koncernredovisningen har upprättats i föreskriven ordning. Minst en av
moderföreningens revi-
Prop. 1979/80:144 161
sorer
bör, om det kan ske, också vara revisor i dotterföretaget (-föreningen). För
att ytteriigare underiätta revisionen är dotterföretagets (-föreningens)
ledning upplysningsskyldig genlemol moderföreningens revisorer. Vinstutdelning
får inte göras i sådan omfattning att koncernens bundna kapital kan komma att
tas i anspråk. Moderförening får sålunda inte såsom vinsl, återbäringar eller
liknande dela ul mer än årsvinsten och övrigl friU eget kapital i koncernen
efter avdrag för balanserad föriust och avsättning av belopp som skall avsättas
till reservfond eller innehållas av annan anledning, alll i huvudsak gmndat på
vad fastställd koncernbalansräkning utvisar. Styrelsens skyldighet att på
begäran av föreningsmedlem på stämma meddela upplysningar i vissa avseenden
omfattar i koncernförhållanden också föreningens förhållande till annat
företag inom koncernen. Vissa särskilda regler gäller om likvidation och fusion
i koncernförhållanden.
Vid
upprättandet av koncernredovisningen bör beaktas samma regler som gäller för
ekonomisk förenings årsredovisning i allmänhel. Är dotterföretag aktiebolag,
bör givetvis de särskilda regler som gäller för sådana iakttas i de delar som
avser detla dotterföretag. Särskilt viktigt är aU hänsyn tas lill interna
mellanhavanden. Vad som härvid främst bör uppmärksammas är aU s. k.
internvinster elimineras så att rättvisande uppgifter om koncernens ställning
och resultat kan erhållas. Med internvinst förstås vinst som uppkommit pä
överlåtelse av tillgång inom koncernen, om tillgängen på balansdagen inte
förbmkats inom koncernen eller försålts till köpare ulanför denna.
Skyldighet
att avge fullständig koncernredovisning bör åvila alla koncerner med förening
som moderförelag och redovisningen bör avse alla företag i koncernen. Liksom
fallel är i fråga om aktiebolagen torde detta krav inte kunna upprätthållas
strikt. Det för bolagen nämnda typfallet -svårigheter atl få fram meningsfulla
uppgifter om ulländska dotterbolag -kan möjligen uppkomma ocksä på
föreningssidan. Vad som där kan orsaka problem är t, ex, att olika
värderingsprinciper kan omöjliggöra en rättvisande redovisning av koncernförhållandet,
I de fall moderföreningen inte ser någon möjlighel alt lämna fullständig
koncernredovisning, bör i moderföreningens förvaltningsberättelse lämnas
redogörelse för de avvikelser som gjorts och anledningen därtill.
11 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 144
Prop.
1979/80: 144 162
BUaga 1:6
Hemställan om tillägg till föreningslagen angående vissa
fondavsättningar
Kooperationsulredningen (1 1977:01), som har atl utreda
kooperationens roll i samhällel, ägnar kooperationens kapitalförsörjning stort
inlresse.
Därvid har bl.a. uppmärksammals, all de ekonomiska
föreningarna saknar aktiebolagens möjligheter lill s. k. fondemissioner.
Enligt vad som ertärits pågår inom justitiedepartemenlel
f. n. en översyn av föreningslagen, som skall kompletteras med beslämmelser i
den nya bokföringslagen. Eflersom de i denna hemställan framlagda förslagen är
av övervägande balansleknisk karaktär, torde del vara möjligt alt foga dessa
lill gällande föreningslag ulan slörre svårigheler, Förslagel innebär möjlighel
lill fondavsättningar, vars balanslekniska effekl moisvarar fondemissionens.
Syftet med kooperalionsutredningens förslag är i första
hand alt härvid skapa jämbördiga villkor mellan akliebolag och ekonomiska
föreningar samt all i linje därmed förbättra de ekonomiska föreningarnas
kreditupptagningsförmåga.
Det tillägg till föreningslagen som här föreslås
föregriper inle kooperationsutredningens kommande förslag, vilka beräknas
kunna avlämnas under 1980.
Gällande lagstiftning
En balansteknisk uppskrivning av anläggningstillgångars
varde regleras lika för aklitebolag och ekonomiska föreningar enligt
bokföringslagens 15 8, fjärde slyckel. Där sägs;
"Anläggningslillgång, som äger elt bestående värde
väsenlligl överstigande del belopp vartill den är uppförd i närmasl föregående
balansräkning, får upptagas lill högst detta värde, om det belopp varmed
uppskrivning sker användes till erforderlig nedskrivning av värdel på andra anläggningslillgångar
och dä särskilda skäl föreligger för sädan utjämning. Fast egendom, som äsätls
taxeringsvärde, får dock ej uppskrivas över taxeringsvärdet."
I aktiebolagslagens 11 kap., 4 8, kompletteras
bokföringslagens beslämmelser om uppskrivning, paragrafen lyder som följer;
"Utan hinder av vad i 15 %, fjärde stycket
bokföringslagen föreskrives om användningen av belopp, varmed värdet av där
avsedd anläggningstillgång uppskrives, fär sådanl belopp utnyttjas även lill
fondemission eller avsättning till en uppskrivningsfond, vilken får lagas i
anspråk endast för ändamål som avses i nämnda lagrum i bokföringslagen eller
lor fondemission."
Del anförda problemkomplexet rymmer tvä tekniska moment.
Del ena består i en uppskrivning av anläggningstillgång, del andra syftar till
att återställa balansräkningens jämvikt, dvs. reglera uppskrivningens användningssätt.
Detta kan göras pä ire sätl. nämligen
1
direkt
nedskrivning av annan anläggningstillgång
2
fondemission
3
avsällning till
uppskrivningsfond för senare nedskrivning eller fondemission
Prop.
1979/80:144 163
Akliebolag kan använda samtliga tre sällen. Ekonomiska
föreningar endasl det försia.
De principiella moiiven för fondemissioners berältigande
ålerfinns i propositionen om aktiebolagslagen (prop. 1975: 103, sid. 259).
Departementschefen anför därvid först:
"Del kan i många läll leda lill obilliga resullal om
uppskrivning av värdel på anläggningslillgångar inle lilläls för aktiebolagens
del. Typexemplet är om ett bolag, som äger stora naturtillgångar, börjat sin
verksamhel under lider, då dessa lillgångar slod i myckel lågt pris, vilkel
sedan under läng lid stadigt stigii. Del skulle då vara obilligl om bolaget
skulle vara bundet vid ell lågl anskaffningsvärde, medan etl nybildat bolag med
liknande naturtillgångar kan lägga ell myckel högre anskaffningspris lill
grund för värderingen. Bolagels balansräkning blir i sädanl fall missvisande i
fråga om bolagels verkliga siällning. Del framslår därför som rimligt all del
föreliggande övervärdet kan få komma lill ullryck genom en uppskrivning av
anlägg-ningstillgången."
Depariemenlschefen säger därefler att
uppskrivningsbeloppet skall bindas i bolagel genom en ökning av aktiekapitalet
genom fondemission.
Skälen för att göra en åtskillnad mellan de båda
förelagsformerna aktiebolag och ekonomiska föreningar åierilnns i
proposilionen om bokföringslagen (prop. 1975; 104, sid. 186).
Depariemenlschefen anför:
"När del gäller aktiebolag möter inle några
principiella beiänkligheler all lillåia uppskrivning om uppskrivningsbeloppel
hänförs lill del bundna kapitalet såsom fallel är exempelvis när uppskrivningsbeloppet
används för fondemission och läggs till aktiekapitalet. Det bundna kapitalel
får nämligen inte delas ut som vinsl. För rörelser, som saknar bundel eget
kapital måste i enlighet med vad som nyss anförts slutsatsen i princip bli att
en uppskrivning av anläggningslillgångar inle kan lillålas eflersom del inle
finns någon möjlighet atl binda uppskrivningsbeloppel i företaget genom att
lägga det lill det bundna kapitalet,"
Del finns också anledning all erinra om frågans behandling
i förslaget till ny föreningslag. Ds Ju 1976: 11.
1 kap. 5 "Överväganden" på sid. 78-79 sägs atl
också ekonomiska föreningar bör åtnjuta rätl all använda uppskrivningsfond
enligt samma regler som gäller för akliebolagen i nya aktiebolagslagen. Där
sägs:
"Den räll lill uppskrivning av anläggningslillgångar
som gällande lag medger bör behällas också i framtiden. Beträffande
användningen av uppskrivningsbelopp gäller som en nyhet i aktiebolagslagen atl
medlen får avsällas lill en särskild uppskrivningsfond, hänförlig lill bolagels
bundna egna kapital. En molsvarande möjlighel bör införas också för ekonomiska
föreningar. Därigenom behöver föreningen inte använda uppskrivningsbeloppet
genast ulan kan senare vid lämpligl lillfälle utnyttja medlen för erforderlig
nedskrivning av annan anläggningslillgång. Fonden bör ingå i föreningens bundna
egna kapital."
Samiidigi anförs följande:
"Beslämmelser molsvarande aktiebolagslagens regler om
användning av uppskrivningsbelopp för ökning av akliekapiialel genom
fondemission har däremoi inle någon funkiion att fylla på föreningslagens
område."
I 1976 års förslag till ny föreningslag avvisas således
motsvarigheten till akliebolagslagens fondemissioner, dvs. uppskrivning
kombinerad med permanent bindning till reservfond eller på annat bundet sätl.
Däremoi lillslyrks rälien lill lillfällig uppskrivningsfond. dvs. samma räu som
lillkommer akliebolagen enligi den nya akliebolagslagen.
Prop. 1979/80: 144 164
Redovisade synpunkter
1 kooperationsutredningens arbete med kapilalfrågorna har de
kooperativa organisationerna pekat på behovet av dels en permanent bindning av
uppskrivna anläggningstillgångars värde på balansräkningens passivsida, dels en
uppskrivningsfond.
Kooperativa förbundel anför följande:
"Införandel av möjligheter lill atl skriva upp del
egna kapitalet genom upskrivningsfond har generelll sell en ganska begränsad
belydelse för konsumentkooperationen. Delta hindrar inle alt del i enskilda
förelag och vid särskilda lillfällen kan vara av slor betydelse atl denna
möjlighel finns. KF ser ingen som helst anledning till alt ekonomiska
föreningar inle skall jämslällas med akliebolagen i detta avseende, när inga
lekniska eller principiella hinder kan anses föreligga."
Lanibrukarnas Riksförbund anför följande;
"För lanlbrukskooperationen finns inlresse för
permaneni överföring lill del egna kapilalel av uppskrivet belopp. Någon
olikhet i rättighet mellan akliebolag och ekonomiska föreningar bör ej
föreligga. En uppskrivning skall dock på passivsidan föras lill del kollektiva
egna kapitalet. Möjligheter atl från uppskrivningsfond göra överföring lill
insalser bör ej finnas."
Oljekonsumenlernas Förbund anför följande:
"Ekonomiska föreningar visar ofta mycket låga
soliditelstal. Det ärav balansvärderingsskäl angeläget atl föreningslagen ger
de ekonomiska föreningarna möjligheter att visa en balansräkning som på etl
realistiskl sätt redovisar del bundna kapitalets slorlek och på så sätt
jämställer de ekonomiska föreningarna med akliebolagen vid en kreditbedömning.
Vi föreslår alt föreningslagen ändras och komplelleras så
all de ekonomiska föreningarna får rält alt vid uppskrivning av
anläggningstillgångar
1
öka
reservfonden
2
öka en s. k.
uppskrivningsfond
3
liksom nu
direkl nedskriva andra anläggningslillgångar
4
använda
uppskrivningsfonden lill nedskrivning av anläggningslillgångar då så erfordras
5
använda
upskrivningsfonden lill ökning av reservfonden." Sveriges Slakleriförbund
anför följande:
"Om likabehandling skall gälla mellan akliebolag och
ekonomiska föreningar .. . borde föreningslagen komplelleras med en
beslämmelse som innebär dels att ekonomiska föreningar fär avsätta
uppskrivningsmedel till bundet eget kapital i form av en "permanent"
uppskrivningsfond molsvarande en utökning av aktiekapitalet som etl aktiebolag
gör vid fondemission och dels lill en "rörlig' uppskrivningsfond frän
vilken erforderliga nedskrivningar kan göras vid lämpligt lillfälle."
Slakieriförbundet anger ocksä alt ovanstående möjlighel
skulle ge en klar skillnad i slakteriföreningarnas soliditelstal.
Kooperationsutredningens överväganden
Deparlemenlschefens molivering i prop. 1975: 103 för
reglering av uppskrivning/fondemission i aktiebolag utgår från atl bolagets
balansräkning i annat fall blir missvisande i fråga om bolagels verkliga värde.
Kooperationsutredningen anser atl deparlemenlschefens
motiv har principielll samma giltighet för ekonomiska föreningar som för
akliebolag. Av detta följer att om lagstiftningen inte tillåter uppskrivning
med rätt lill
Prop.
1979/80:144 165
bindning av uppskrivna värdel pä balansräkningens
passivsida, så uppstår risken atl den ekonomiska föreningens balansräkning blir
missvisande i fråga om förelagets verkliga värde.
Del principiella skäl som lalar för likformiga villkor för
olika förelagsformer försiärks således av det praktiska skälet all den
ekonomiska föreningens balansräkning kan bli missvisande.
Departementschefens slåndpunktstagande för en åtskillnad
mellan aktiebolag och ekonomiska föreningar - enligt bokföringslagens
motivering - grundas på alt ekonomiska föreningar saknar bundet eget kapital.
Med bundel kapital avses sådant som inte kan utdelas som vinst.
Moliveringen antyder att den ekonomiska föreningen skulle
sakna bundet egel kapital. Så är emellerlid inle fallel. eftersom reservfonden
måste betraklas som bundet egel kapital. Den får nämligen inte minskas genom
vinstutdelning. Däremot saknar föreningen aktiebolagets möjlighet all lasl
binda medel i ägarkapitalet.
I aktiebolaget är akliekapiialel ell bundel, dvs. icke
utdelningsbart kapital. I den ekonomiska föreningen beslår del finansiella
ägartillskottet av insalser. Delta insatskapital är rörligt och utdelningsbart
i den meningen att det - med vissa i föreningslagen angivna reslriklioner - i
princip fortlöpande kan reduceras i samband med medlems avgång ur föreningen.
Utdelning av vinst sker inle, men väl ålerbelalning av ursprunglig kapitalinsats.
Konsekvensen av denna skillnad blir atl en
"fondemission" i en ekonomisk förening skulle få delvis direkl
molsatl effekl lill molsvarande ålgärd i etl akliebolag. Utdelningsbarheien av
del uppskrivna kapilalel skulle vid dess bindning till insatsen nämligen öka i
stället för att, som avsett är, minska. Föreningens kreditvärdighel skulle på
sä vis snarare försvagas än förslärkas.
Reservfonden i ekonomisk förening får inle minskas genom
vinstutdelning utan endast tagas i anspråk för att täcka förlust, som enligt
fastställd balansräkning har uppslån på föreningens verksamhel i dess helhel
och som inle kan ersättas av befintliga lill framtida förfogande avsatla medel
(FL 17 8. I mom. Iredje slycket).
"Reservfonden fär aldrig minskas genom
föreningsbeslul om ej förlust på rörelsen gör det nödvändigt."
"Till reservfonden skola alllid föras vissa andra
belopp som lagstiftaren vill binda hos föreningen. Detla gäller insatser som
förverkas vid medlems avgång . . ." (Professor Knut Rodhe, Föreningslagen,
femle upplagan, sid. 84, 85).
En bindning av del uppskrivna beloppet till föreningens
reservfond skulle således slå i samklang med lagsliftarens inlenlioner som de
omnämns enligt ovan. Denna kollekliva bindning av föreningsföretagels
för-mögenhelsökning - tillhörig icke en enskild föreningsmedlem ulan samiliga
föreningsmedlemmar - överensstämmer också väl med allmänna kooperativa
principer saml med all annan lyp av värdeökning som den redan nu regleras i
föreningslagen.
En permaneni bindning av del uppskrivna beloppel till
reservfond eller lill permanent uppskrivningsfond eller lill annan fond av
liknande innebörd, bör kompletteras med räll till avsättning lill en uppskrivningsfond,
enligt nya akliebolagslagens mening. Uppskrivningsmedel som avsäits till sådan
fond bör ingå i föreningens bundna egna kapiial och vid lämpligl tillfälle
kunna utnyttjas för permanent bindning enligt ovanstående förslag eller till
erforderlig nedskrivning av värdel pä annan anläggningstillgång.
Prop.
1979/80: 144 166
Akliebolagslagens reglering om uppskrivningsfond kan
således i sin helhet principielll gälla också för de ekonomiska föreningarna.
Hemställan
Med anledning av det anförda får kooperationsulredningen
hemslälla om atl regeringen vidtar ålgärder som leder till sädan ändring av
föreningslagen all lagen medger
dds rätl till en permanent bindning av
anläggningstillgångs uppskrivna värde i reservfond, i permaneni
uppskrivningsfond eller i annan form. En evenluell bindning lill reservfonden
bör självfallet inle begränsa skyldighelen alt i annan ordning avsätta medel
lill reservfonden
dds rätt till uppskrivningsfond för tillfällig bindning av
anläggningstillgångs uppskrivna värde lill det egna kapitalet och reglerat
enligt samma principer som gäller för akliebolagen i den nya akliebolagslagen.
Förslagel torde ulan slörre svårigheler kunna fogas lill
justitiedepartementets pågående översyn av föreningslagen, som skall
kompletteras med bestämmelser i nya bokföringslagen.
1 kooperalionsutredningens beslul i detla ärende har
ordföranden Lars Eliasson saml ledamöierna Hans Alsén, Sven Gustafson, Göran
Kuylenstjerna. Owe Lundevall. Lars Marcus. Sven Tägmark och Margaretha af
Ugglas deltagit. Ärendel har föredragils av ulredningens expert Ulla Reinius.
Kooperationsulredningen Lars Eliasson
Ulla Reinius
Prop.
1979/80: 144 167
Bilaga 2
Sammanställning av remissyttranden över promemorian
(DsJu 1979:14)
Nya redovisningsregler för ekonomiska föreningar m. m.
Efter remiss har yllranden över promemorian avgells av
Svea hovräu, bokföringsnämnden, bankinspeklionen, försäkringsinspektionen,
riksrevisionsverkei, riksskatteverket, kommerskollegium, länsstyrelserna i
Stockholms och Malmöhus län, länsstyrelsernas organisationsnämnd, kooperationsulredningen
(I 1977:01), Svenska kommunförbundet. Svenska bankföreningen, PK-banken,
Sveriges föreningsbankers förbund. Lantbrukarnas riksförbund (LRF),
Kooperativa förbundet (KF), Oljekonsumenlernas förbund (OK). Sveriges
slakleriförbund. Svenska handelskammartorbundet, Sveriges industriförbund.
Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO),
Sveriges advokaisamfund. Föreningen Aukloriserade revisorer FAR, Svenska
revisorsamfundet SRS, Sveriges redovisningskonsulters förbund. Svenska
livförsäkringars riksförbund. Arbetslöshetskassornas samorganisation, HSB:s
riksfömnd. Svenska riksbyggen, Sparinslitutens pensionskassa och Pensionskassan
SHB.
Kommerskollegium har till sitl yllrande fogal yllranden av
Skånes handelskammare och Stockholms handelskammare.
PK-banken har anslutit sig till Svenska bankföreningens
yttrande. Sveriges föreningsbankers förbund och Sveriges slakteriförbund har
anslutit sig till de synpunkter som har framförts av LRF.
Kooperationsulredningen har lill sill yttrande fogal en
promemoria om den kooperativa insalsränlan. Promemorian las in som bilaga 2:1.
1 Allmänna synpunkter
Länsstyrelsernas organisalionsnämnd. Svenska
komniunförbiindei och Sveriges advokatsamfund har ingel all erinra mot de
förslag lill lagsliflning som framlagts i promemorian.
Svea hovrätt: 1 hovrättens yllrande över lidigare framlagl
förslag lill ny lag om ekonomiska föreningar m.m. (Ds Ju 1976: II) anförde hovrällen bl. a. följande:
"Nu gällande föreningslag av år 1951 är, även efler
de ändringar som genomfördes i syfte att förenkla lagen när den ersatte 1911
ärs lag, fortfarande förhållandevis svåröverskådlig och svårhanteriig. Del är
därför angeläget, framför allt för den praktiska tillämpningen, atl lagen om
ekonomiska föreningar är överskådligt disponerad och atl lagtexten är utformad
med användande av enkelt språkbruk. 1 den nya aktiebolagslagen har man sökt att
så långt möjligt tillgodose sådana iniressen. När det gäller all i lämplig
ulslräckning bringa föreningslagens bestämmelser i överensstämmelse med
molsvarande regler i aktiebolagslagen är del en fördel atl så sker inte bara i
fräga om innehåll utan även beträffande disposition och språklig utformning. Om
man begränsar sig lill att enbari göra ändringar i den nu gällande
föreningslagen skulle denna bli än mer svåröverskådlig och svårtillgänglig. Det
är därför enligt hovrättens mening lämpligast atl, såsom föreslagits, ersätta
1951 års lag med en helt ny lag."
Prop.
1979/80: 144 168
Det nu remitterade förslaget innebär etl skrinläggande av
tanken på alt ersälta 1951 års lag med en helt ny lag. I stället föreslås all
man f.n. begränsar sig lill atl kompleltera 1951 års lag med nya regler om
revision och redovisning samt om koncerner. Dessa regler svarar i huvudsak mol
dem som fanns upplagna i 1 kap. 3 8 saml i 7 och 8 kap. i del lidigare
remitterade lagförslagel, därvid hänsyn i viss omfallning dock lagits lill vad
som anföris under remissbehandlingen av della förslag. Som skäl för atl inte
fullfölja den ursprungliga avsikten all infora en hell ny lag åberopas bl.a.
att flera remissinslanser under hänvisning lill den år 1977 lillsalla
kooperationsulredningen (1 1977:01) gett ullryck åt upplänningen all resullatet
av denna utrednings arbete bör avvaktas, innan en ny föreningslag-sliftning
genomförs. Samiidigi framhålls alt några av de remissinstanser som avstyrkt
förslagel till ny lag dock ansell alt bestämmelserna om redovisning i 1951 års
lag snarast bör ses över och ersättas med nya bestämmelser. De närmare skälen
för denna uppfattning redovisas dock inle.
Den stympning av det tidigare framlagda förslagel som
sålunda skett rimmar uppenbarligen illa med hovrättens nyss återgivna ullalande
rörande betydelsen av en helhetslösning. Hovrätten slår fast vid den i
uttalandet gjorda bedömningen och anser inte all del nu förcbragts sä starka
skäl för en delreform i enlighet med del remitterade förslagel all en sådan bör
genomföras trols de olägenheter som enligt hovrättens bedömning är förenade
därmed.
Förslaget lider enligt hovrättens mening dessutom av andra
svagheter som lalar mol att det nu genomförs. Hovrätten syftar därvid främst på
den föreslagna koncerndefinitionen (la§), som är av stor betydelse för
till-lämpningen av en mängd regler om redovisning och revision. Bortsett från
atl resultatet av bolagskommilléns arbete inte hunnit beaktas, har under
remissbehandlingen av del tidigare framlagda förslaget framförls synpunkter -
särskilt av LRF och advokatsamfundet - på vissa speciella föreningsrättsliga
förhållanden som förljänar alt närmare övervägas, innan man tar slullig
ställning till utformningen av koncernreglerna i föreningslagen. Såvitt
framgår av promemorian (s. 76) har man emellertid under
departementsbehandlingen tills vidare skjutit dessa problem hell ål sidan.
Detta har medfört atl förslaget i denna del ej kan sägas uppfylla det krav på
genomarbetning som bör kunna slällas på civilrättslig lagsliftning.
Hovrätten avslyrker på anförda skäl en delreform i
enlighet med de remitterade förslagen.
Bokföringsnämnden: BFN vill inledningsvis erinra om silt
tidigare ställningstagande i remissyttrande med anledning av förslag till ny
handelsbolagslag m. m. i betänkande från 1974 års bolagskommitlé (SOU 1978:
67).
BFN konstaterar i detta yttrande att då likartade
redovisningsregler för offentlig årsredovisning och koncernredovisning föreslås
i princip skola gälla alla kaiegorier näringsidkare, det vore önskvärt med en
samordnad och för alla associationsformer gemensam lagstiftning i dessa frägor.
BFN ser uppenbara fördelar i en sådan samordning och vill därför föreslå all
ell sådant alternativ övervägs vid den fortsatta behandlingen av förslaget
avseende ekonomiska föreningar.
Riksskaileverket: Verket kan vid en bedömning ulifrån
laxerings- och skallemässiga synpunkier inte finna någon anledning lill
anmärkning mol de framlagda förslagen. En del smärre ändringar i föreslagen
lagtext avseende lagen om ekonomiska föreningar bör dock övervägas.
Länsstyrelsen i Malmöhus län: Länsstyrelsen barden 7 mars
1977 avgett
Prop.
1979/80:144 169
yltrande över de inom justitiedepartementet upprättade
promemoriorna Ds Ju 1976; 11 och Ds Ju 1976: 17 med förslag lill ny lag om
ekonomiska föreningar respektive följdlagstiftning lill en ny sädan lag.
Länsstyrelsen ställde sig i sitt yttrande posiliv till att
en ny föreningslag infördes men påpekade samtidigt vissa fördelar med atl
införa önskade ändringar i den gällande föreningslagen.
Som omnämns i promemorian Ds Ju 1979; 14 har dock, med
hänsyn till vad som framförts från vissa remissinstanser, inom
justiliedeparlemenlel gjorts den bedömningen att förslaget lill ny föreningslag
inte bör genomföras för närvarande. Däremot bör, enligt samma promemoria,
bestämmelserna om revision och redovisning ses över. Prememorian innehåller
förslag till nya sådana bestämmelser, vid vilkas utformning man i slor utsträckning
ansell sig kunna följa förslagen i promemorian Ds Ju 1976; 11,
Del är bra all nya beslämmelser om revision och
redovisning införs i föreningslagen. Länsstyrelsens yttrande av den 7 mars 1977
berörde till övervägande del dessa tvä ämnesområden.
Länsstyrelsen, som finner de föreslagna ändringarna i
föreningslagen pä
det hela taget välmotiverade, konstaterar först atl översynen av förenings
lagsliftningen närmast föranlells av den nya akliebolagslagen, och övergår
härefter till att granska de enskilda bestämmelserna i det föreliggande
förslaget,-----
IIO 8, 111 8, I promemorian Ds Ju 1976: II föreslogs att bland annat
bestämmelsen i 111 8 föreningslagen om straff för styrelseledamot som
underlåter att jämlikt 37 § samma lag för registrering göra anmälan om ändring
beträffande de till styrelseledamöter eller styrelsesuppleanler utsedda
personerna skulle utmönstras. Istället föreslogs etl viiesförfarande. Länsstyrelsen
ansåg emellerlid att nämnda straffbestämmelse borde kvarslå och anförde lill
stöd härför, atl det i vissa lägen kunde vara förenal med slora svårigheler för
registreringsmyndighelen atl utröna namnel på någon styrelseledamot, någol som
krävdes för att kunna utfärda elt vilesföreläggande, 1 den nu framlagda
promemorian föreslås dock enbari smärre ändringar i 110 och III §§, i
promemorian betecknade som renl redaktionella. Den ovan diskuterade
siraffbcslämmelsen kvarslår således. Länsstyrelsen tillslyrker med hänsyn
härtill den föreslagna lydelsen av 110 och 111 §8.
Kooperationsutredningen: Kooperationsulredningen har till
uppgift att
uireda kooperalionen och dess roll i samhällel. Inom den ramen skall
ulredningen enligt direktiven bl.a. söka jämföra de villkor som olika före
tagsformer arbetar under. En åtgärd härvidlag är att belysa de skillnader
som följer av reglerna i lagen om ekonomiska föreningar och aktiebolagsla
gen. ----
Allmänt vill kooperationsulredningen från de synpunkter
den har att beakta tillstyrka att nuvarande föreningslag anpassas lill de
ändrade regler som gäller med anledning av den nya bokföringslagen. Beträffande
ändrade regler för revision och särskild granskning tar ulredningen inle
ställning till de redovisade förslagen. Principielll vill emellertid
utredningen understryka vikten av alt eventuella nya regler pä della område
anpassas till kooperationens organisaloriska och funktionella struktur.
Genom den partiella revision av föreningslagen som
föreslås erhålles rådrum för överväganden rörande en hell ny föreningslag. Det
är emellerlid angeläget att sådana ändringar redan nu vidtas som erfordras för
alt kooperalionens successiva utveckling inte skall hindras och som kan antas
inle försvåra en senare mer genompripande lagrevision.
Prop.
1979/80: 144 170
LRF: LRF yttrade sig 1977 över förslag till ny lag om
ekonomiska föreningar (DsJu 1976; 11). Förslaget innebar en längigående formell
och i vikliga hänseenden reell anpassning till den nya akliebolagslagen. LRF
hävdade häremol den ekonomiska föreningens karaklär av en hell självsländig.
aktiebolaget sidoordnad associationsform. Den ekonomiska föreningens egna
förhållanden och speciella karaklär hade inle lillräckligl beaklals. Härtill
kom riksdagens beslut om en särskild utredning om kooperationens ställning i
samhället. Mot denna bakgrund avstyrkte LRF att förslaget genomfördes ulan den
samstämning och därav följande ålgärder som kooperalionsutredningens resultat
kunde leda iill.
Beiräffande föreningslagens redovisningsregler
konslalerade LRF atl ikraftlrädandel av den nya bokföringslagen kunde välla
vissa problem. LRF fann del angelägel all nya, moderna redovisningsregler som
var samordnade med den nya bokföringslagen infördes för föreningarna så snarl
som möjligt utan all en hell ny föreningslag avvaktades. Det framhölls all LRF
därvid i princip inle hade nägol emot all förslagels redovisningsregler lades
lill grund för lagsliftning; detla gällde även förslagets koncernregler.
1 anslulning lill silt principyttrande lämnade LRF
särskilda kanslisyn-punkter på förslagel. bl.a. koncerndefinilionen och
redovisningsreglerna. I DsJu 1979: 14 (departementspromemorian) konstaleras atl
med hänsyn lill vad som anföris vid remissbehandlingen av 1976 års förslag
LRFs bedömning delades av KF och andra kooperativa organisationer - borde någon
ny föreningslag inle införas för tillfället. Detla gällde dock inte nya
redovisningsregler m. m.
Departemenlspromemorians förslag innebär att
föreningslagens regler om årsredovisning ändras och samordnas med
bokföringslagen. Koncernregler införes och reglerna om revision skarpes. I
slor ulslräckning följer förslaget 1976 ärs förslag. Vikliga synpunkier från
remissinstanserna har beaktats.
LRF kan i slort ansluta sig lill departementspromemorians
förslag. Inom lanlbrukskooperationen tillämpas redan frivilligt i slor
ulslräckning de
föreslagna redovisningsreglerna.-----
En följd av förslagets inarbelning i gällande föreningslag
är all paragraferna blivit förhållandevis svåröverskådliga. LRF utgår ifrån
atl en omdisposiiion kommer all ske i samband med ularbetandel av en ny
föreningslag.
OK: Redan i vårt yltrande över Justitiedepartementets
förslag lill ny föreningslag (DsJu 76: 11) anförde vi att förslaget, vars
redovisningsdelar lill stor utsträckning överensstämde med de som föreslagits i
nu framlagda förslag, väl anslöl till en utveckling som inom ålskilliga
föreningar redan i praktiken hade ägt rum och alt redan det förslagel
innefattade all utvecklingen inom lagsiiftningen fördes mer i takt med den
faktiska utvecklingen, vilkel i och för sig vore värdefullt. Vi framhöll ocksä
del dåvarande deparlementsförslagets förtjänster framförallt i vad avsåg
införandet av bl. a. koncernbegreppet i den föreningsrätlsliga lagstiftningen
och den fullständiga samordningen av föreningslagens redovisningsbestämmelser
med nya bokföringslagen. Denna inslällning gäller också för del nu framlagda
förslaget. Vi kan därför allmänt lilstyrka att lagförslaget genomföres.
KF: KF framhöll i sitt yttrande över promemorian (DsJu
1976; II) alt man i lagförslaget inte
tillräckligt beaktat de ekonomiska föreningarnas speciella förutsättning och
särart. Viktiga förändringar i en lagstiftning som reglerar verksamhetsformerna
för folkrörelser borde hänskjutas lill en
Prop. 1979/80:
144 171
utredning med pariamenlarisk förankring. Eftersom vidare
riksdagen nyli
gen lillsaii en särskild ulredning beiräffande kooperationens ställning i
näringslivet, ansåg KF all del fanns anledning avvakla och se om denna
ulredning medförde behov av mer genomgripande förändring av
föreningslagstiftningen. KF avslyrkie därför genomförandet av förslagel.
men gjorde undantag för avsnillel om årsredovisning, vilka regler med
anledning av nya bokföringslagen var i akut behov av all omarbelas. Ell
flertal andra remissinslanser var pä samma sätl som KF kritiska till atl vid
denna lidpunkl genomföra en hell ny lagsliflning. På grundval av remiss-
kriiiken avslod regeringen från all lägga fram propositionen om en hell ny
föreningslag och begränsade sig lill atl inom ramen för gällande förenings
lag arbela om avsnitten om årsredovisning och revision.
Sammanfallning
KF har inle någol atl invända mol atl
koncernredovisningsregler tas in i föreningslagen med de jusleringar som KF här
föreslagil. KF erinrar dock om behovet av alt ell förtydligande görs i
akliebolagslagens låneförbudsre-gel som en följd av all koncembegreppei förs in
i föreningslagen samt all ertbrderlig hänsyn tas till det reviderade
koncernbegrepp som föreslås i bolagskommitténs slutbetänkande.
KF undersiryker vidare att begränsningen av insatsränla
och gällande skattelagstiftning allvariigl försvårar en kooperativ
kapitalbildning. Förändringar av dessa förhållanden bör om möjligt ske vid etl
och samma tillfälle och börenligt förbundels mening påskyndas.
KF föreslår slutligen atl de föreslagna reglerna om
revision ändras så all den konsumenlkooperativa rörelsen även framdeles kan
behålla en egen sammanhållen revisionsfunklion.
HSB:s riksförbund: HSB tillstyrker i princip all förslaget
läggs lill grund för lagsliflning.
1 yllrande över departementspromemoriorna Ds Ju 1976: 11
och Ds Ju 1976: 17 med förslag till ny lag om ekonomiska föreningar och
följdlagstiftning härtill anförde HSB att förändringar av lagstiftningen för
ekonomiska föreningar skall ske i sitt egel sammanhang och inte enbart som en
följd av förändringar i annan associationsrätlslig lagsliftning. Förändring av
föreningslagen borde därför inle genomföras ulan all representanter för de
kooperaliva folkrörelserna får lillfälle atl dellaga i utarbelandel av sådana
förslag.
Föreliggande förslag begränsas lill alt avse regler om
koncernredovisning, samordning av redovisningsreglerna med bokföringslagen
saml viss skärpning av revisionsreglerna, HSB förulsäller all den allmänna översynen
av föreningslagsliftningen sker genom kooperationsutredningen och lill följd av
dess kommande förslag saml att del därvid också kan bli nödvändigl och lämpligl
atl anpassa de nu föreslagna ändringarna i föreningslagen m. m. lill nämnda
slörre översyn.
Svenska bankföreningen: De i promemorian föreslagna
lagändringarna syflar till att uppnå likformighet mellan akliebolag och
ekonomiska föreningar såvitt gäller reglerna för redovisning och revision.
Bankföreningen lillslyrker förslagen men vill på några punkter göra en särskild
kommentar.
Svenska handelskammarförbundel: I promemorian lämnas
förslag lill ändringar i lagen om ekonomiska föreningar och vissa andra nära
anslutande lagar. Ändringarna syftar lill all för ekonomiska föreningar m.fl.
införa redovisningsregler som står i principiell överensslämmelse med
motsvarande regler för akliebolag. Förslaget återspeglar den remisskritik som
riktats mol ell tidigare framlagl förslag till ny lagsliftning rörande
Prop.
1979/80:144 172
ekonomiska föreningar. Denna kriiik har lell lill all
någol förslag om ny föreningslag inte nu kommer att läggas fram. Ell behov av
nya redovisningsregler har emellertid, även del i överensslämmelse med
remisskritiken, ansetts föreligga.
Mol nu angivna bakgrund nolerar Svenska handelskammarförbundet
med tillfredsställelse att nägot förslag till ny föreningslag icke läggs fram
liksom all justitiedepartementet presenterat föreliggande förslag till nya
redovisningsregler. I överensslämmelse med sina tidigare ställningstaganden
lillslyrker således förbundet del nu föreliggande förslaget. I fråga om den
tekniska utformningen ansluter förslaget nära lill ordalydelsen i akliebolagslagen.
Della är enligt förbundet lämpligt. De ökade krav som i redovisningshänseenden
slälls på de ekonomiska föreningarna lorde inte utgöra någon nämnvärd
belastning för föreningar av beröri slag. Dessa lorde i många fall redan ha
anpassal sig lill de regler som nu föreslås. Den närmare ulformningen av
förslagel i övrigl föranleder ingen kommentar från förbundets sida.
Stockholms handelskammare: Handelskammaren konslalerar atl
förslagen står i överensslämmelse med av Handelskammaren i andra sammanhang
framförda krav på ökad likställdhet mellan olika företagsformer. De föreslagna
redovisningsreglerna lorde för övrigt redan i betydande utsträckning tillämpas
av ekonomiska föreningar. Förslagen synes vara tekniskt väl utformade.
Mol bakgrund av del ovan anförda fär Handelskammaren
tillstyrka de i promemorian framlagda förslagen.
Skånes handelskammare: Handelskammaren noterar med
tillfredställelse att något förslag till ny föreningslag icke läggs fram
liksom all justiliedeparlementet presenterat föreliggande förslag till nya
redovisningsregler. I överenstämmelse med sina tidigare ställningstaganden
lillstyrker således Handelskammaren det nu föreliggande förslaget. I fråga om
den tekniska utformningen ansluter förslaget nära till ordalydelsen i
aktiebolagslagen, vilkel synes lämpligt. De ökade krav som i
redovisningshänseenden slälls på de ekonomiska föreningarna torde inte utgöra
nägon nämnvärd belaslning och föreningar av beröri slag har, såviu
Handelskammaren erfarii, i många fall redan anpassat sig till de regler som nu
föreslås. Den närmare utformningen av förslagel föranleder i övrigl ingen
kommentar från Handelskammarens sida.
Sveriges industriförbund: De i promemorian föreslagna
lagändringarna syftar lill all nä likformighet mellan aktiebolag och ekonomiska
föreningar beträffande reglerna för revision och redovisning. Förbundet
tillstyrker förslagen men vill göra några tillägg.
LO: 1 LOs yttrande över "Förslag lill lag om
ekonomiska föreningar m.m." (Ds Ju 1976: 11) och "Följdlagstiftning
lill en ny föreningslag" (Ds Ju 1976: 17) framhöll organisalionen det
positiva i atl reglerna för ekonomiska föreningar harmoniseras med den nya
akliebolagslagen specielll vad gäller revision, årsredovisningar och koncerner.
I samma yttrande framhölls vidare alt detta sägs enbari som tekniska
förändringar som snabbi skulle kunna genomföras men alt LOs gamla krav på en översyn
av hela företagslagsliftningen med dess inskränkta parissyn slod kvar.
I föreliggande promemoria behandlas huvudsakligen de
delområden som LO särskilt framhöll i sill tidigare yttrande. Däremot avslår
man från atl lägga fram etl förslag till ny lag om ekonomiska föreningar bl.a.
med moliveringen alt kooperationsutredningens arbele bör avvaktas.
Mot bakgrund av del anförda lillslyrker LO i princip
ulredningens för-
Prop.
1979/80: 144 173
slag ulan all i delalj ha granskat alla de
konsekvensändringar på olika lagar som förslaget medför. 1 övrigl vill LO
hänvisa lill silt tidigare nämnda yllrande av den 7 mars 1977 lill
Justitiedepartementet.
TCO:
Förslagel överensslämmer i huvudsak med de i den lidigare promemorian
framlagda förslagen och TCO hänvisar på dessa punkter till sitl lidigare
yttrande. - TCO vill föra fram vissa principiella synpunkier beträffande den
associalionsrältsliga lagstiftningen. Del är önskvärt atl en samordnad och för
alla associationsformer gemensam lagsliflning om redovisning kommer lill
slånd. Detta bör vara möjligt då nu förslag om likartade redovisningsregler för
offentlig årsredovisning och koncernredovisning föreligger för alla kaiegorier
näringsidkare. - TCO vill också erinra om behovet av alt den
associalionsrältsliga lagsiiftningen görs till föremål för en förnyad översyn
för alt bringas i överensslämmelse med intentionerna i Lag om medbeslämmande i
arbetslivet.
Sveriges redovisningskonsullers jörbund: Under senare år
har ökade krav slällls på bäitre information från företagen. Med hänsyn härtill
hälsar vi med lillfredsslällelse alla ansträngningar alt göra
redovisningsreglerna så likformiga som möjligt oavsett associationsform.
Härigenom skapas ju onekligen bälire möjligheter lill jämförelser.
Emellerlid ligger del i sakens natur atl behov föreligger
av närmare vägledning vid vissa reglers lolkning. Vi inslämmer därför i
utredningens förslag, atl Bokföringsnämnden får i uppdrag all följa praxis och
avge erforderliga anvisningar.
Slutligen vill vi komma med en synpunki av mera praklisk
arl. När nu likartade redovisningsregler för offentlig årsredovisning och
koncernredovisning kommer att gälla alla kategorier näringsidkare, synes del
oss vara mera praktiskt all sammanföra dessa redovisningsregler i en enda lag
(kanske införd i Bokföringslagen), Sedan kan i de olika lagarna hänvisning ske
lill denna samlade lag,
FAR: FAR beklagar alt den fullständiga omdaningen av lagen
om ekonomiska föreningar har måst uppskjutas. Föreningen vill under dessa
förhållanden tillstyrka att den nu föreslagna delreformen i princip genomförs,
eflersom den är synnerligen angelägen. Del noleras
all elt antal av
de påpekanden, som FAR gjorde lill 1976 års förslag, lett
till justeringar i del nu remillerade förslagel.
Svenska revisorsamjundel: SRS som med lillfredsslällelse
nolerar, atl ell anlal av de påpekanden som samfundet gjorde i sill
remissyttrande över föregående utredningsförslag (Ds Ju 1976: 1 1) beaklals i del nu föreliggande
förslaget, tillstyrker att detta i princip lägges lill grund för ändring i
lagen om ekonomiska föreningar.
2 Årsredovisning m. m.
Bokföringsnämnden: Nämnden konslalerar med
lillfredsslällelse förslagels sirävan all samordna redovisningsreglerna för
ekonomiska föreningar med redan gällande regler och praxis i berörda frägor
enligt bokföringslagen (BFL) och akliebolagslagen (ABL); någol som på sikl
kommer att förenkla redovisnings- och kontrollarbete, öka jämförbarhelen mellan
olika kategorier näringsidkare och bidra lill att öka förståelsen för ekonomiska
rapporter hos olika intressenlgrupper.
Med hänsyn lagen lill de olikheter i fråga om bundet
kapiial som råder mellan olika associationsformer har reglerna för upp- och
nedskrivning av
Prop.
1979/80: 144 174
anläggningstillgångar i ekonomiska föreningar (39 8)
anpassats lill bestämmelserna i BFL och ABL. I fråga om upp- och nedskrivning
av anläggningslillgångar överväger BFN all i elt uttalande söka närmare
precisera bl. a. vad som är "ertbrderlig nedskrivning" respeklive
"särskilda skäl för uljämning". 1 ell sådanl uttalande kommer nämnden
givelvis också all beakla förhållanden i ekonomiska föreningar som kan behöva
klarläggas.
I 40 8 sägs bl. a. all "gollgörelse som avses i 17 8
1 mom och som icke inräknals i årsvinsten skall upptas som särskild kostnadspost
i resultaträkningen". Nämnden har noterat vad som sägs i
specialmotiveringen till 40 8 nämligen "att det bör ankomma på BFN atl
överväga frågan om korrekt redovisning i dessa hänseenden". 1 anslulning
lill lagens ikraftträdande avser nämnden atl lillsammans med berörda parler
pröva frågan om en anvisning i ärendel och vid behov göra nödvändiga
uttalanden.
BFN vill förorda atl alternativet med en för alla
näringsidkare gemensam lagstiftning om redovisning övervägs vid den vidare
behandlingen av lagforslaget. Om så inte sker, har BFN ej nägon erinran ur
redovisningssynpunkt mol all förslaget i promemorian lill ändringar av lagen
om ekonomiska föreningar i vad avser 38-44 a 88 genomförs lills vidare. Del är
dock nämndens förhoppning alt i så läll frågan om en gemensam redovisningslag
senare kan bli föremål för utredning.
Länsstyielsen i Malmöhus län: I likhet med
redovisningsreglerna i akliebolagslagen bygger de föreslagna nya
redovisningsreglerna i föreningslagen på bokföringslagen. Endasl de för ekonomiska
föreningar specifika bestämmelserna återfinns i föreningslagen. De beslämmelser
som föreslås bli införda i föreningslagen ansluter dessulom nära till
ordalydelsen i aktiebolagslagen. Länsstyrelsen finner nämnda likformighet
ändamålsen-lig.
Svenska Riksbyggen: Den i promemoria Ds Ju 1979: 14
föreslagna samordningen av redovisningsreglerna för ekonomiska föreningar med
molsvarande beslämmelser för akliebolag lillslyrkes av oss.
Riksrevisionsverkei: 38 8 sjätle slyckel; I promemorian
föreslås för del försia atl avskrift av årsredovisning och revisionsberätlelse
skall hos den ekonomiska föreningen hällas lillgänglig för envar senasl en
månad efter det resultaträkningen och balansräkningen blivil faslsiällda. För
del andra föreslås att avskrift efter anmodan skall sändas in lill
länsstyrelsen. Sådan anmodan skall ske på begäran av envar. För föreningar,
vari anlalel anställda under de två senaste räkenskapsåren i medeltal
överstigit 200. är insändande obligatorisk. Som framgår av
deparlementspromemorian Ds Ju 1976; II "Förslag till lag om ekonomiska föreningar m.m." lorde deras
anlal uppgå till omkring 90 stycken (sid. 50 labell 3). I silt yllrande över
denna promemoria tillslyrkle också RRV all redovisningen skulle göras öppnare
genom alt årsredovisningen alltid skulle sändas in till registreringsmyndigheten.
RRV har sedemera i sitl yllrande 1979-03-28 över
bolagskommilléns delbelänkande "Nya bolagsregler m.m.", SOU 1978:67.
beträffande där ifrågavarande lyper av rätlssubjekl framhållit att man så långt
möjligt bör söka begränsa det allmännas kostnader för hantering av
redovisningshandlingarna. Redovisningshandlingarna torde kunna göras
tillgängliga och därmed ges offentlighet även genom atl förelaget eller som
i detla fall föreningen - direkt åläggs alt lillhandahålla sin årsredovisning
på begäran av envar. Pä så sätl skulle länsslyrelserna undgå atl drabbas av en
kostsam och slentrianmässig administrativ rutin. Della framstår som särskilt
angeläget att undvika beträffande det slora anlalet mindre föreningar. Anled-
Prop.
1979/80: 144 175
ning kan däremoi finnas att koppla in länsstyrelsen för
etl vitesföreläggande om företaget inle fullgör sin skyldighel alt
lillhandahälla årsredovisningen.
Svenska bankföreningen: 38 8 själle slyckel. I moiiven uttalas
all besiämmelsen utformats i enlighet med vad 1974 ärs bolagskommitlé har
föreslagil i molsvarande sammanhang. Därmed lorde avses 3 8 i förslagel lill
lag om årsredovisning, revision och koncerner, som framlagts i betänkandet
"Nya bolagsregler m.m." (SOU 1978:67). Bankföreningen har i sitl
remissyttrande över sisinämnda belänkande ifrågasatt om anmodan via
länsstyrelsen inte är en onödig omgång. Myndighet som önskar la del av
årsredovisningen bör normall kunna vända sig lill företaget med sin begäran.
Detsamma gäller varje enskild som har ell berälligal inlresse all få del av
årsredovisningen, l.ex. en krediigivare. Endasl om en sädan begäran inle
villfars. borde begäran om årsredovisningen via länsstyrelsen ifrågakomma.
Bankföreningen har ansell all denna ordning bör avspeglas i laglexlen.
7CO.' I vissa enskildheter innebär de nu presenierade
förslagen ändringar i jämförelse med 1976 års förslag. Det lidigare förslagel
om all alla föreningars redovisningshandlingar skulle göras offenlligl
tillgängliga genom atl sändas in till registreringsmyndighelen (länsstyrelsen)
har frångåtts till förmån för ell bibehållande av nuvarande ordning, som
innebär all offenllighetsregeln bara omfattar föreningar som under de två
senaste räkenskapsåren haft i medeltal mer än 200 anslällda. TCO anser att det
är angelägel att offentlighetsprincipen omfaltar alla föreningar. Skäl har inle
påvisats som talar för alt intressenterna i mindre föreningar skulle sakna
behov av all via registreringsmyndighelen kunna få insyn i och information om
föreningarnas verksamhel. De praktiska skäl som enligt promemorian talar mot
det tidigare förslaget är inte av sådan karaklär atl de förhindrar en
helläckande offentlighetsregel.
Riksskatteverket: Den i 38 8 själle slyckel nämnda anmodan
är riklad till länsstyrelsen och ulgör en uppmaning all ta in avskrifier av en
mindre förenings redovisningshandlingar när någon önskar la del av dem. Del
framgår emellerlid inle klarl av laglexlen all länsstyrelsen bör ha möjlighel
all la in även en mindre förenings redovisningshandlingar på egel iniliativ,
nämligen om det kan anias föreligga någol allmänl inlresse att la del av dem.
Laglexlen bör därför formuleras om sä all den bälire moisvarar del som sägs i
specialmotiveringen på s. 82. Följande lydelse föreslås. ... Anmodan skall ske
på begäran av envar saml då lillgång till handlingarna är påkallad av någol
allmänt intresse. . . .
1 41 8 andra slycket kan orden "eller ansamlad
förlust" utelämnas ur försia och iredje meningarna eftersom uppkommet
underskoU på en förenings verksamhel inle ulgör någol egel kapital. Av fjärde
meningen framgår all balanserad föriusl saml föriusl för räkenskapsåret skall
avräknas mot egel kapital. Stycket föreslås fä följande ändrade lydelse.
"Förenings eget kapital skall uppdelas i bundet eget kapital och frilt
egel kapital. Under bundel eget kapital skall upptas inbetalda insatser,
reservfond och uppskrivningsfond. Under fritt eget kapital skall upptas fria
fonder, var för sig. balanserad vinst eller förlust saml nettovinst eller
förlust för räkenskapsårel. Balanserad föriusl och föriust för räkenskapsåret
upptas därvid som avdragsposler."
Kommerskollegium: Kommerskollegium kan - med undantag för
en erinran - tillstyrka förslagen till nya redovisningsregler. Kollegiels tveksamhet
gäller en lerminologifråga. nämligen begreppel "bundel egel kapi-
Prop.
1979/80: 144 176
tal". Sålunda sägs 1418 1 förslagel alt "under
bundel egel kapital skall upptas inbetalda insatser, reservfond och
uppskrivningsfond". Ulredningen har här strävat efter atl använda samma
begrepp som i akliebolagslagen. Enligi 16 8 I mom. lag (1951:308) om
ekonomiska föreningar har emellertid medlem räll all vid utträde återfå
inbetalda insalser - såvida föreningens stadgar ej innehåller inskränkningar
härom. Det kapital som föreningarna har i form av inbetalda insalser är således
ej av samma beskaffenhel som aktiebolagens aktiekapital. Pä grund härav finner
kollegiet det i viss mån missvisande all beleckna inbetalda insatser som
bundel eget kapital.
Länsstyrelsen i Stockholms län: 8 40 st. 3 (jfr 8 18).
Enligt gällande föreningslag finns valfrihet i fråga om redovisning av
efterlikvider och återbäringar mellan upplysning i balansräkning och
resultaträkning eller uppgift i förvallningsberällelse. Förslagel innebär att
som särskild kost-nadsposi skall upptas gotlgörelser vilka avses i 17 § I mom.
föreningslagen och som inte inräknats i årsvinsten. - Länsstyrelsen, som finner
resultaträkningen vara det rätta stället för redovisning av ifrågavarande
gotlgörelser. vill särskilt framhålla betydelsen av all del i den blivande
propositionen angående den åsyftade regleringen uttalas atl gotlgörelserna.
oavsell om de inräknas i årsvinsten eller ej. utgör en form av
vinstdisposition. Promemorian synes antyda alt gotlgörelserna rent
definitionsmässigt kan betraklas som kostnader, vilken oklarhet bör undanröjas.
8 38 st. 6, (jfr 8 46 mom. 4 st. 1). 8 43 a st. 2, (jfr 8
46 mom. 4 st. 3). Bestämmelserna i förslaget rör förenings eller koncerns
skyldighet att utan anmodan insända årsredovisningshandlingar och
revisionsberättelse till länsstyrelsen. Skyldighelen knyts lill anlalel
anslällda (översiigande i medeltal 200 Under de två senaste räkenskapsåren)
hos förening eller vid koncernföretag. Den ifrågavarande avgränsningen i fräga
om slorlek har betydelse för berörda subjekt även då det gäller avlämnande av
finansieringsanalys, uppgifter om lagerreserv, delårsrapport samt utseende av
auktoriserad revisor. - Länsstyrelsen finner det välmotiverat atl det tidigare
förslagel (Ds Ju 1976: 11) om samtliga föreningars och koncerners skyldighet au
ulan anmodan inge årsredovisning och revisionsberättelse till länsstyrelse nu
bortlagits. Förslaget skulle i fråga om mindre föreningar och koncemer ha
medförl etl merarbete för regislreringsmyndigheten som sannolikt ej motsvarats
av någon slörre förbättring i redovisnings- och revisionshänseende. -
§ 39 st. 1. Genom förslaget lillskapas möjlighel för
avsättning av medel lill uppskrivningsfond. Kooperationsutredningen har hos
regeringen hemställt om ändring i föreningslagen så alt ekonomiska föreningar
får räll även till en permanent bindning av anläggningstillgångars
uppskrivningsvärde. Ett av syftena härmed skulle vara all förbättra
föreningarnas kreditupptagningsförmåga. Säsom närmare anförts i promemorian
lorde emellertid detta skäl ej vara bärande enär en icke permanent fond av den
föreslagna lypen kan fä molsvarande krediteffekl. Med hänsyn härtill och dä
någon form av fondemission ej kan äga rum i ekonomiska föreningar lillstyrker
länsstyrelsen del framlagda förslaget.
§ 40 st 1 (jfr § 43 a st 3). 8 44 a st I. Genom reglerna
införes möjlighel atl erhålla dispens från kravet pä redovisning av
brutloomsäliningssumma i resultaträkning och i delårsrapport. Härigenom uppnås
likformighet med akliebolagslagens regler. Kommerskollegium blir
lillsiåndsmyndighel. Enligt promemorian kommer förslaget troligtvis ej att få
nägon större praktisk betydelse eftersom praxis i fräga om dispenser kommer atl
bli härd. Läns-
Prop.
1979/80:144 177
slyrelsen ser emellertid förslaget som en belydelsefull
förbättring i förhållande till gällande lag. Ur bl.a. konkurrenssynpunkt måste
för ekonomiska föreningar, liksom för akliebolag, föreligga situationer då eu
medgivande av dispens är berälligal.
Kooperationsutredningen: Kooperalionsuiredningen
hemslällde i en skrivelse lill regeringen den 6 november 1978 all
föreningslagen skulle ändras så atl möjlighel skapades till dels en permaneni
bindning av anläggningstillgångs uppskrivna värde i en reservfond, en
permanent uppskrivningsfond eller i annan form, dels en uppskrivningsfond för
tillfällig bindning av anläggningstillgångs uppskrivna värde. - Skrivelsen
behandlas i justitiedepartementets nu remitterade promemoria.
Som konstateras i såväl utredningens framslällning som i
departementspromemorian finns del formelll likarlade villkor för olika
förelagsformers uppskrivning av en anläggningslillgång. Då del emellertid pä
användningssidan finns klara skillnader blir den reella möjligheten för
ekonomiska föreningar att skriva upp anläggningsvärdet mindre än vad fallet är
lör aktiebolag. Detla innebär alt möjligheterna för en ekonomisk förening all
redovisa en rättvisande balansräkning är mindre än för aktiebolaget, Detla kan
bl.a. negativt påverka kreditbedömares bedömning av den ekonomiska föreningens
kreditvärdighet mol bakgrund av relationerna mellan eget och främmande kapital.
Del torde således inte kunna förnekas att den ekonomiska
föreningen f.n. i vissa situationer är diskriminerad genom gällande
bestämmelser.
Mol den bakgrunden hemställde utredningen all sädana
regler skulle utarbetas att en permament bindning av del uppskrivna beloppet
lill reservfond, permanent uppskrivningsfond eller på annal säu görs möjlig.
Dessulom föreslogs rätt till tillfällig bindning i uppskrivningsfond enligt det
förslag som fanns med i 1976 års förslag till ny föreningslag.
Utredningen konstaterade själv atl en bindning till
insatskapitalet molsvarande fondemission i aktiebolaget inle är akluell för
den ekonomiska föreningen. Beträffande bindning till reservfond underslröks
särskilt atl delta inte skulle begränsa skyldigheten atl i annan ordning
avsätta medel lill reservfonden. Den i departementspromemorian redovisade
risken för att en sådan föreslagen avsättning skulle kunna leda till annars
inle möjlig vinsluidelning bör kunna bemäslras genom preciseringar i
föreningslagen. En bindning till annan permanent fond medför enligt uttalanden
i promemorian laglekniska komplikationer som inte uppvägs av del prakliska
behovel.
Frågan om en permament bindning av uppskrivningsbelopp
lorde inle ensam ha någon avgörande belydelse för kooperalionens kapitalförsörjning.
Kooperalionsuiredningen ser frågan närmast som en del i ell slörre principielll
och praktiskt sammanhang. 1 utredningens arbete ingår atl analysera de skilda
villkor som på bl.a. kapitalomrädet gäller för olika företagsformer samt lägga
fram förslag till åtgärder. 1 anslulning härtill har utredningen jämsides med
mer övergripande studier om kooperalionens kapitalförsörjning lagit upp vissa
delfrågor som inte kräver någon mera omfallande ulredning och som bör kunna
behandlas med förtur. Åndringen av insatsräntans begränsning och möjligheten
alt skriva upp anläggningstillgångar är två sådana frågor.
Utredningen bedömer atl kravel på jämbördiga villkor för
akliebolag och ekonomiska föreningar klarl överväger de eventuella laglekniska
svårigheterna atl ulforma regler för en permament bindning av uppskrivningsbelopp
i ekonomiska föreningar som åberopas i departementspromemorian.
12 Rik.sdagen 1979180. I saml. Nr 144
Prop.
1979/80:144 178
Därför bör redan i delta sammanhang, när andra
redovisningsbesiäm-melser föresläs bli ändrade, åtgärder vidlas för en
jusiering av även reglerna lör den ekonomiska föreningens fonderingsmöjligheter,
Mol den bakgrunden lillslyrker utredningen att möjlighet
till lillfällig bindning av uppskrivningsbelopp införs för ekonomiska
föreningar (398). Samiidigi vidhåller ulredningen den i skrivelsen den 6
november 1978 gjorda hemställan om sådana ändringar i föreningslagen atl även
permanent bindning av uppskrivningsbelopp medges för de ekonomiska föreningarna.
Ulredningen finner således inle atl de invändningar mol ålgärder på delta
område som reses i departementspromemorian är övertygande.
LRF: 188, som i huvudsak moisvarar 9 kap. I och 288 i
lidigare förslag,
innehåller beslämmelser om vinstutdelning m.m. LRF kan godla ändring
arna i försia st.---
Vad gäller 188 tredje st. (nytl) antyds - bl.a. genom
uttrycket "i annan form" - alt gollgörelse enligt 178 år en form av
vinstutdelning. Ett sådant synsätt delas inle av LRF. Efterlikvider och
återbäringar är en kostnad och skall aldrig kunna ulgå "i form av"
vinstutdelning. Laglexlen bör därior ändras så all ullryckel "i annan
form" utgår. Genlemol uttalandel pä sid. 78 första st. vill LRF hävda atl
utbetalning lill medlemmarna av balansräkningens vinsl inle är att betrakta
som utbetalning av efterlikvid eller återbäring. De två senare termerna kan
enligt kooperativ lerminologi endasl användas för alt beleckna tillägg till
det pris, som föreningen ger sina medlemmar respeklive äterbelalning av del
pris föreningen lar ut av sina medlemmar, Efterlikvider och återbäringar eller
motsvarigheter under andra benämningar bör således alltid anses som kostnader.
LRF vill påpeka all praxis numera utvecklats så alt
lerminologin varierar mellan branscherna. Del är önskvärt att en översyn av
föreningslagens terminologi på denna punkl sker i samband med utarbetandet av
en kommande ny föreningslag,
Se vidare 408 där frågan yllerligare ulvecklas och
eflerlikvidens och återbäringens placering i årsredovisningen diskuteras.
I sista delen av 188 tredje st upptas en generell regel om
försikiighei i fråga om vinstutdelning eller utbetalning av gollgörelse.
Dispositioner som slrider mol god affärssed fär inte ske. Bestämmelsen har
hämlats frän aktiebolagslagen. LRF tillstyrker bestämmelsen om att utdelningen
eller utbetalningen skall ske på ett sådanl sätl att kraven på föreningens
eller koncernens konsolideringsbehov, likviditet eller ställning i övrigt blir
lillgodosedda.
38
8, Paragrafen
är lung med sina sju st. Ev. kan st. 4-7 bilda 38 a8. Hänvisningen framål i
sjätle si. lill 468 4 mom. bör ersättas av en beskrivning: "Förening, där
anlalet anställda under de tvä senaste räkenskapsåren i medeltal överstigit
200, är utan etc". Vissa hänvisningsändringar blir nödvändiga.
39
8. LRF och KF
har till kooperationsulredningen framfört alt några skillnader i rälien att
använda uppskrivningsfond ej bör föreligga mellan ekonomiska föreningar och
aktiebolag. Denna uppfattning framgår av kooperalionsutredningens hemställan
till regeringen (departementspromemorian, bilaga 6).
Enligt kooperalionsutredningens hemställan bör
föreningslagen ändras så all möjligheter skapas till dels en permaneni bindning
av anläggningstillgångs uppskrivna värde i en reservfond, en permanent
uppskrivningsfond eller annan form, dels en uppskrivningsfond för lillfällig
bindning av anläggningstillgångars uppskrivna värde.
Prop.
1979/80: 144 179
I departementspromemorian föreslås endasl, i likhet med
1976 års förslag, en uppskrivningsfond för lillfällig bindning av
anläggningstillgångars uppskrivna värde. Däremot avvisas en permanent bindning
av del uppskrivna beloppet som kooperationsulredningen föreslår.
Del framhålles alt vid en kreditbedömning är det
väsenlligl att se till företaget i dess helhet, där förekomslen av dolda
reserver likväl som förvänlningar på företagel spelar slor roll. Del medges all
ulländska kredil-bedömare dock mer ser på relalionen mellan egel och främmande
kapiial. Kredilbedömningen måsle här vara länkl för långfrislig upplåning.
Någon hänsyn synes ej ha lagits till den mer vanliga företagsbedömningen av en
mångfald affärsförbindelser, som ej känner lill dolda reserver i anläggningstillgångar.
LRF anser all rält för ekonomisk förening atl bilda såväl
lillfälligt som permaneni bunden uppskrivningsfond bör föreligga. I
depariemenlsprome-morian anförs all då en föriusl kan läckas via permaneni
uppskrivningsfond öppnas möjligheier till vinsluidelning av belopp som annars
måste åtgå för Ibrlusiläckningen. Deparlemenlspromemorians slutsats är all en
uppskrivningsfond i en ekonomisk förening endasl bör kunna användas för
nedskrivningar. LRF anser alt de laglekniska komplikationer som anföres i
departemenispromemorian mol en permaneni uppskrivningsfond - någon form av
nedsättningsföreskrifier måsle skapas - bör kunna lösas. LRF vill i anslulning
härtill tillägga all disiinklionen mellan permaneni uppskrivningsfond och
departementspromemorians angivande av att uppskrivningsfond kan komma all stå
kvar under lång lid ej är tillfredsställande.
Kooperationsulredningen behandlar som nämnls olika
möjligheier all stärka del egna kapilalel i ekonomiska föreningar. Ell försia
steg är därvid all söka tillskapa samma möjligheter lill slöd för uppbyggnad av
egel kapital för ekonomiska föreningar som för akliebolag. Den diskriminerande
skillnad som finns mellan associationsformerna såviu avser möjligheterna all
använda permaneni uppskrivningsfond bör undanröjas. LRF hemställer atl
förslagel omarbetas i enlighel med denna uppfattning.
40 8. Till skillnad från 1976 ärs förslag upptas i iredje
st. ocksä en bestämmelse om redovisning av efterlikvider och återbäringar i
visst fall; jft 188.
Enligi gällande föreningslag och enligi 1976 ärs förslag
gavs möjlighel lill valfrihet eftersom man kunde nöja sig med en uppgift i
förvaltningsberättelsen, om upplysning inle lämnades i balansräkningen eller
resultaträkningen. Som påpekals av bl.a. Föreningen aukloriserade revisorer
och Svenska revisorsamfundel hör ifrågavarande uppgifter uppenbarligen hemma i
resultaträkningen.
Den nu föreslagna ändrade bestämmelsen tar sikle på sådan
gollgörelse lill medlemmar eller andra i form av efterlikvider och återbäring
e.d. som inle inräknas i årels vinsl och som alltså inle skall visas som vinsl
i balansräkningen. Del är här fråga om en utbetalning vid sidan om utdelningen.
I departementspromemorians specialmotivering anförs även: "För all inle
låsa utvecklingen av en god redovisningssed på delta område bör i laglexl ej
föreskrivas annat än all här ifrågavarande gotlgörelser skall tas upp som
särskild kostnadspost i resultaträkningen. Uirymme finns härigenom att i annat
sammanhang la ställning lill hur - som bokslutsdisposilion eller som koslnad
under annan rubrik - såväl den slutliga som den preliminära goitgörelsen skall
redovisas i resultaträkningen. Det bör ankomma på bokföringsnämnden all
överväga frågan om korrekt redovisning i dessa hänseenden."
Prop.
1979/80: 144 180
I 18 och 4088 anges all om gollgörelse inle inräknas i
vinslen skall den föras via resulialräkningen som koslnad och i förekommande
läll tas upp i balansräkningen som skuld lill medlemmarna. Au så sker är idag
praxis inom lanlbrukskooperationen.
Med siigande precisering i redovisningsleknik och generell
rekommendalion om atl efierlikvid/älerbäring inom lanlbrukskooperationen ej
bör överstiga 2% av avräkningsvärdei, har efierlikvid/älerbäring kommii atl
betraktas ej som ett renodlat överskott av en förenings verksamhel utan som en
inom snäva ramar planerad del av ersällning lill medlemmarna för utförda
prestationer. Avräknings- och efterlikvid kan lill viss del ersälta varandra
och hänger således i den lanlbmkskooperaliva föreningen nära samman med varandra
som en total ersällning för medlemmens leverans. Motsvarande förhållande gäller
medlemmens inköp eller tjänsieuinyil-jande. Skillnaden mellan avräkningslikvid
och tolal likvid är mer eller mindre slarki beroende pä respeklive branschs
marknadssituation.
Avvikelser mol budgel under årel korrigeras mol löpande
avräknings-pris, vilket medför all en förening söker hålla budgeterad
efterlikvid. Som en skillnad geniemot aktiebolaget framstår alt variation mot
budget fär utfall i första hand i form av högre/lägre pris och ej i form av
större/mindre överskott. Slyrelsen i en lanlbrukskooperaiiv förening
faslsläller avräk-ningspris och har befogenhel all, förutan stämmans hörande,
faslställa efterlikvid, vilken, då den ej är utbetald, upptas i balansräkningen
som en upplupen koslnad. under kortfristiga skulder.
Praxis inom lanlbrukskooperationen har utvecklats sä all
efterlikvid i flertalet föreningar i resultaträkning redovisas lillsammans med
avräkningslikvid bland rörelsens kosinader. före resullal före avskrivningar.
Alt betrakta eflerlikviden som en rörelsekoslnad och som en del av den toiala
ersättningen till medlemmen för utförda leveranser, hindrar ej all eflerlikviden
jämväl skall beaklas vid avsättning till reservfond.
LRF noterar att lagförslaget ej innehåller preciseringar
om var i resultaträkningen gotlgörelser skall las upp som särskild
koslnadspost. Som god redovisningssed på delta område bör gälla rådande praxis
inom lantbrukskooperationen.
43 8. I andra st. talas om atl förvaltningsberättelsen
skall innehålla uppgift om väsentliga förändringar i medlemsantalet saml om
summorna av insalsbelopp som skall återbetalas under näsla räkenskapsår. Uppgiflerna
bör i stället kunna intas i noter lill balansräkningen, jfr 428 sisla st.
43
a §. I näst
sisla st. talas om all moderförening och dolierförening skall ange hur stor del
av årels inköp och försäljning som avser andra företag inom samma koncern.
Ordet dolierförening synes här böra utbytas mot dotterföretag.
44
§. Paragrafen
innehåller beslämmelser om delärsrapport. Andra st. innebär att delårsrapport
skall avges av styrelsen. 1 lidigare förslag angavs atl delårsrapport kunde
avges av verkslällande direktören om styrelsen bestämde det. Del nu aktuella
lagförslaget upptar inle VD-reglering. LRF föreslår i avvaktan pä ny
föreningslag att delärsrapport även får avges av styrelsens ordförande eller
två styrelseledamöter, om slyrelsen så bestämmer.
HSB:s riksförbund: Årsredovisningsreglerna bör i en
kommande total revision av föreningslagen ges en ny redaklionell översyn. De nu
föreslagna reglerna, mot vilka HSB i sak inte vill rikta några invändningar,
har utformats pä etl sä kompakl sätt att de blir svårlästa för den som inte har
belydande insikter i och kunskaper om redovisningsfrågor. De kooperaliva
Prop.
1979/80:144 181
folkrörelserna kännetecknas av att del i stor utsträckning
är förtroendevalda lekmän som leder föreningarna. Inom HSB-rörelsen är detta
speciellt påtagligt inom de mer än 2.800 bostadsrättsföreningarna.
Med hänsyn till atl översynen endast är partiell kan dock
förslaget accepteras för en begränsad lid. HSB förutsätter atl frågan ånyo las
upp lill bedömning senasl i samband med alt kooperalionsutredningens slutliga
förslag behandlas.
HSB lillslyrker förslaget till uppskrivningsfond med den
begränsning del fått i förhällande lill kooperalionsutredningens ursprungliga
framslällning. HSB delar emellerlid även i delta hänseende
kooperalionsutredningens remissvis framförda synpunki alt frågan om permanent
bindning av uppskrivningsbelopp bör övervägas yllerligare.
OK: 8 39
Kooperationsutredningen, vilken, som lidigare anförts i stor utsträckning
kommii all syssla med kapitalförsörjningsproblem för ekonomiska föreningar,
har i en skrivelse som redovisals i promemorian hemställt om all anläggningstillgångars
uppskrivna värde skulle kunna bindas i en permaneni uppskrivningsfond eller
annan liknande fond.
Bakom Kooperalionsutredningens skrivelse ligger en önskan
all likställa ekonomiska föreningar med aktiebolagen, som i dagsläget har mänga
fördelar framför de ekonomiska föreningarna i vad gäller finansieringsmöjligheter
och bindning av kapital. Bl.a. tilläts enligt aktiebolagslagen all akliebolagel
får använda uppskrivningsbelopp enligi 15 8 bokföringslagen för avsättning till
uppskrivningsfond eller lill fondemission.
Promemorian är delvis avvisande lill
kooperationsulredningens förslag.
Del är givetvis angeläget all förslagels regler om alt
uppskrivningsmedel får tillföras en uppskrivningsfond för all senare kunna
användas för nedskrivning godiages. Promemorians ifrågasättande om del över
huvud taget vore nödvändigt med en uppskrivningsfond i ekonomiska föreningar
eftersom dessa lika gärna kunde vänla med uppskrivning lills nedskrivningsbehov
förelåg kunde väl med samma räu användas genlemol akliebolag, som alliså i dag
har rätten. Ifrågasättandet är också orikligt. Det kan i mänga sammanhang vara
vikligl att kunna visa på en uppskrivningsfond.
Del är väl
också i och för sig rikligt atl en kreditbedömare inte bedömer företag enbari
med hänsyn till vad detla kan visas som bundet kapital eller ej, utan också
omsiändigheler som förvänlningar inför framliden, förekomsten av dolda
reserver spelar en roll. Det kan dock icke bestridas att i den totalbild som en
kreditbedömning ulgör förekomsten av bundna reserver är en utomordentligt
belydelsefull faktor och alt detla i hög grad accentueras när del gäller
kreditbedömningar gjorda av ulländska bankinslitul. Som del uttryckligen sägs
i promemorian är ulländska krediigivare benägna att grunda sin bedömning på
relalionen eget/främmande kapital. Syftet med alt binda uppskrivningsmedel är
ju just all öka den bundna delen av egenkapilal och visa detla öppet.
Ur
lagteknisk synpunkt kan hinder ej möta mol atl föreskriva sådana regler att
uppskrivning kan användas för möjliggörande av vinstutdelning i
förluslsituationer.
Vi vill
därför undersiryka behovel av all de av kooperationsulredningen föreslagna
ändringama vidtages inte bara ur likställighelssynpunkl utan också därför all
elt reellt behov föreligger för inrättande av permanenta fonder av det slag som
behandlas under avsnillet.
KF: Vad
gäller bestämmelserna om årsredovisning i lagförslaget har funnits vissa
redaktionella svårigheter genom atl antalet paragrafer måsle begränsa sig till
7 för att hålla sig inom utrymmel i nuvarande föreningslag
Prop.
1979/80: 144 182
(88 38-44). I akliebolagslagen är dessa beslämmelser
uppdelade på sammanlagi 14 paragrafer. Del hade i och för sig varil ell
önskemål all slörre överensslämmelse än som nu blir fallel uppnålls i
redigeringen mellan aktiebolagslagen och föreningslagen, eflersom reglerna ofta
är ordagranl likalydande. men KF ulgär från all sådana önskemål kan lillgodoses
i en mer fullsländig omarbetning av föreningslagen, som enligt vad som lidigare
sagls kan bli erforderlig i en nära framtid.
39
8. KF är
positivi till förslaget all även ekonomiska föreningar skall fä möjlighel all
göra uppskrivning av anläggningslillgångar genom bildande av uppskrivningslbnd
och har heller inle något all erinra mol de begränsningar som lagen ger för
användningen av sådan uppskrivningsfond. Andra slyckel i denna paragraf bör
kunna ulgå (se avsnill 3).
40
8. 1 Iredje
slyckel har tillfogats en mening (som hellre borde placeras som egel stycke) om
skyldighel atl i resulialräkningen specificera gollgörelse lill medlemmarna
som moisvarar älerbäring/eflerlikvid men ulgåll före bokslulel. KF anser inle
all sådan gollgörelse skall rubriceras kosl-nadsipost. eftersom det är fräga om
en överskoltsuldelning. Vad gäller resultaträkningens uppställning borde mest
riktigl vara alt placera sådana gollgörelser inle bland kosinader ulan på en
egen rad efler exiraordinära posler före bokslulsdispostitioner.
41
8. Begreppet
bundel kapiial kan i en ekonomisk förening vara mera svårdefinieral ån i
akliebolag. sammanhängande med all en ekonomisk förening inle kan dela ul
vinslmedel lika frilt som akliebolag. Även genom sladgebeslämmelser kan
användandet av vissa fonder vara begränsat. Så är t. ex. fallet i
konsumentföreningarna, där del i sladgarna finns förbud all använda
disposilionsfond för utdelning lill medlemmarna. Även sädan fond blir därigenom
bundel kapital. Följande komplellering bör därför göras lill definitionen av
bundel kapital: "Under bundet egel kapital skall upptas inbetalda
insatser, reservfond och uppskrivningsfond samt annan fond, som enligt
sladgarna inte får användas för utdelning,"
44 8, 1 aktiebolagslag kan avgivandet av delårsrapport av
styrelsen delegeras lill verkslällande direklören och det är också allmän
praxis atl så sker. 1 föreningslagen ger förslagel inle nägon molsvarande
möjlighel, eftersom del i denna lag inle finns några regler om verkslällande
direkiör. KF anser emellerlid atl det är önskvärt att motsvarande möjlighel
lill delegering ges även ekonomisk förening.
FAR: Försia slyckel av denna paragraf om vinstutdelning
har omredigerats med hänsyn lill behovel alt i förekommande fall beakla även
koncernens förhållanden. En ytterligare omarbetning är emellertid nödvändig av
den orsaken atl terminologin i slyckel ej längre överensslämmer med den som i
förslaget använls i redovisningsavsniliei. Vad som i 18 §, med användande av
äldre terminologi, kallas "vinsl enligt faslställd balansräkning",
benämns i 41 § andra slyckel och 43 a 8 själle slycket "fritt egel
kapital". En omformulering till närmare överensstämmelse med den parallella
bestämmelsen i 12 kap. 2 8 akliebolagslagen är sålunda nödvändig.
40 8. Paragrafen handlar om resultaträkningen. I andra
stycket föreskrivs atl om föreningen driver flera rörelsegrenar, som är väsentligen
oberoende av varandra, skall brulloresullatet av varje sådan rörelsegren
särskilt redovisas, Detla moisvarar stadgandet i II kap. 6 8 andra slyckel akliebolagslagen.
Erfarenheterna av tillämpningen av della stadgande är den all del normalt är
helt opraktiskt alt lämna denna specifikation i resultaträkningen. Den låter
sig icke lämpligen inpassas i bokföringslagens resultaträkningsschema. I sin
redovisningsrekommendalion nr I har FAR
Prop. 1979/80:144 183
funnil sig föranledd atl uttala atl del synes "näslan
oundgängligi" all göra
avsleg från föreskriften atl avge denna specifikation pä del i lagen före
skrivna slällei, dvs. i resulialräkningen. 1 praxis lämnas därför uppgiften i
not lill resulialräkningen. I förslagel lill ny lydelse av föreningslagen bör
besiämmelsen därför intagas i 42 8. Del är dessulom önskvärt atl aktiebo
lagslagen ändras, så all molsvarande sladgande flyllas från I I kap. 6 8 till
II kap. 8 8.----
43 8. FAR vill här erinra om vad föreningen anförde i sill
remissvar rörande 8 kap., 9 8 i 1976 års förslag, nämligen nödvändigheten av
ett uttalande, senasl i proposilionen, av samma innebörd som lagulskolleis
uttalande i anslulning till 11 kap. 9 8 försia slyckel akliebolagslagen. Detta
innehöll bl. a. "all god redovisningssed i allmänhel får anses kräva
redogörelse (i förvallniningsberättelsen) för alla sådana förändringar i
lagerreserven som i avsevärd mån påverkal årsresullal eller eljesi är av
slörre vikl". FAR anser att resultatpåverkan av lagerreservförändringar i
sädana läll enligt god redovisningssed i försia hand bör framgå av
resulialräkningen.
Svenska revisorsamfundet: 40 8 3:e st. Andra meningen har
i del föreliggande förslagel erhållil en annan ulformning än i 1976 års
belänkande. Enligt SRS" uppfattning beaklar den föreslagna nya lydelsen på
elt bälire sätl än i lidigare förslag god redovisningssed i sammanhängd. För
all undvika iveksamhel och missförstånd borde dock sisla ledel i meningen ulgå
och denna erhålla följande lydelse: "Som en särskild kostnadspost skall
uppläs gollgörelse som avses i 17 8 I mom.".
41 § 2:a si. Efler mönster från akliebolagslagen 11 kap. 7
§ bör följande mening inskjutas efler styckets försia mening; "Vid
insatskapitalet skall anges anlalet insalser och insatsens nominella
belopp".
43 8. I paragrafens tredje stycke har föreslagils all i
förvaltningsberättelsen skall anges sammanlagda beloppet av räkenskapsårets
löner och ersällningar dels lill styrelsen och andra personer i ledande
ställning, dels till övriga anslällda, SRS anser, all ullryckel "andra
personer i ledande ställning" är alllför vagt och bör konkreliseras.
Enligt samfundets uppfattning bör specifikalionskravel uiöver slyrelseledamöler
omfalta endast verkslällande direkiör.
Sveriges industriförbund: 1 remissyttrandet över förslagel
lill lag om ekonomiska föreningar (Ds Ju 1976:11) framförde förbundet
synpunkier pä förvaltningsberällelsens omfattning. Bl.a. nämndes all lagrådel
vid sin genomgäng av akliebolagslagen gjorde värdefulla uttalanden om gränserna
för uppgiflspliklen i förvaltningsberättelsen. Föredragande slalsrådel instämde
sedan i lagrådels ullalande. Förbundel finner del betydelsefullt all
molsvarande ståndpunkler kommer lill ullryck i den nu föreslagna lagstiftningen
om ekonomiska föreningar.
3
Koncerner
Svea Hovrätt: Vid ett genomförande av förslaget bör den av
bolagskommiltén föreslagna preciseringen av koncembegreppei laggas lill grund
också för molsvarande reglering i föreningslagen (I a 8) i den mån inle
särskilda föreningsrättsliga skäl föranleder annan bedömning.
Länsstyrelsen
i Stockholms län: Koncerndefinilionen har utformats efler förebild från I kap.
2 8 aktiebolagslagen. Vid remissbehandlingen av jusliliedepartemenlels lidigare
promemoria Ds Ju 1976:11 riktades viss kriiik mol förslagel i vad avsåg dels
den lill synes oklara bedömningen av
Prop.
1979/80:144 184
förhållandet mellan föreningar och deras
huvudorganisation, dels i promemorian gjort ullalande som ulvidgade
koncernbegreppet utöver vad lagtexten uttryckligen angav, dels ock bristen på
regler vilka jämställde ekonomiska föreningar med aktiebolag i lånehänseende,
I föreliggande promemoria anges atl anledning inte finns
alt för närvarande bemöta den framförda kriliken enär koncernbegreppet i
akliebolagslagen behandlals av bolagskommiltén vars yllrande för närvarande
remissbehandlas.
Länsstyrelsen finner del angelägel alt låneförbudsregler
för koncerner med ekonomisk förening som moderiöreiag om möjligt redan nu
införes. Etl införande av dylika regler lorde närmasl vara av leknisk art varför
ställningstagandet ej bör uppskjutas.
Länsstyrelsen i Malmöhus län: I a §. Paragrafens
definition av begreppel koncern överensstämmer med aktiebolagslagens. 1
förslagel påpekas atl definitionen utsatts för viss kritik pä grund av atl den
inte tar tillräcklig hänsyn till de speciella förhållanden som råder inom bland
annat lantbrukskooperationen. Åsyftad situtation är atl, när en förening äger
andelar i en annan förening, sistnämnda förening ej nödvändigtvis har
karaklären av ell dotterföretag. 1 stället kan sistnämnda förening vara atl
anse som överorganisation.
1 promemorian Ds Ju 1976:11 sidan 83 sägs att för
gruppbildningar av nyssnämnt slag "torde i allmänhel frågan om
koncernredovisning inle bli akluell. Del är emellertid givel all skyldighel att
upprätta koncernredovisning inträder så snart gruppbildningen faller under den
i lagen angivna koncerndefinitionen".
1 förslaget sägs all del inte finns anledning att nu
närmare gå in på den kritik som framförls mol koncerndefinitionen beroende på
all koncernbegreppet i akliebolagslagen är föremål för översyn. Därvid skulle
hänsyn få tas även lill den här ovan relaterade föreningsrätlsliga
problematiken.
Länsstyrelsen ifrågasätter emellerlid om del inle är mest
ändamålsenligt all redan i samband med införandet av nu föreslagna ändrade
beslämmelser i föreningslagen precisera när överorganisalion skall anses
föreligga och koncernredovisning således inle vara aktuell. En alllför vid
koncerndefinition på föreningsrättens område kan nämligen tänkas framtvinga omotiverade
redovisningsåtgärder. Dessutom bör provisoriska bestämmelser i görligasle mån
undvikas.
18 §, 24 a 8. Paragraferna innehåller nya bestämmelser,
aktuella vid kon
cernförhållanden. Länsstyrelsen tillslyrker förslagen till begränsningar av
vinstutdelningen inom koncerner enligt 18 8, liksom den underrättelseskyl
dighet inom koncerner som föreslås i 24a§.
Länsstyrelsen ansåg i sitl yttrande den 7 mars 1977 atl de
i promemorian Ds Ju 1976:11 föreslagna reglerna om koncernredovisning brast
såtillvida, atl de inte innehöll några regler om formen och meloderna för hur
koncern-resultaträkningen och koncernbalansräkningen skulle upprättas. Alt redogörelse
skulle lämnas för vilka metoder och värderingsprinciper som använts vid
uppgörande av koncernredovisningen fick dock anses uigöra viss kompensation.
Länsstyrelsen konstaterar all del inte heller i del nu
framlagda förslagel intagits några regler av i föregäende siycke omnämnt slag.
Även på denna punkl överensslämmer dock förslagel med förhållandena i akliebolagslagen.
Skulle sådana regler uppställas borde de följaktligen införas i såväl
akliebolagslagen som föreningslagen. Med hänsyn lill all praxis vad gäller
koncernredovisning forlfarande är föremål för viss utveckling, exempelvis
Prop.
1979/80:144 185
i form av en forllöpande övergång frän parivärdemeloden
lill förvärvsvär-demeioden vid elimineringen av moderbolagels redovisade värde
av akiier i dotterbolag, synes emellertid lämpligt att tills vidare avvakta med
införandel av regler härför.
Sveriges indiislriförbund: Förbundel för i della
sammanhang inle fram några synpunkier på koncernbegreppet. 1974 års
bolagskommitlé har haft i uppdrag alt göra en översyn av koncernbegreppet.
Belänkandet (SOU 1979:46) remissbehandlas för närvarande. Förbundel vill därför
hänvisa lill sitt kommande yllrande över betänkandet och utgår från alt de
ändringar av koncernbegreppet som är aktuella för akliebolagslagens del även
beaktas nar del gäller ekonomiska föreningar.
Svcnsku bankföreningen: I a 8. Paragrafen innehåller
definition av begreppet koncern i de fall moderförelagel utgörs av en
ekonomisk förening. 1974 års bolagskommitté har avgivit sitt slutbetänkande
"Koncembegreppei m.m." (SOU 1979:46), vilkel för närvarande
remissbehandlas. Bankföreningen hänvisar lill silt yllrande över beiänkandei
och lörulsäller atl de eventuella ändringarna av koncernbegreppet som
kommilléns arbele kan föranleda i akliebolagslagen beaklas även såviu gäller
ekonomiska föreningar.
FAR: I den nya I a 8 har intagits beslämmelser om
koncernförhållanden, molsvarande 1 kap. 2 8 aktiebolagslagen.
Föreningen vill här erinra om del förslag lill ändringar
av andra stycket i nämnda paragraf i aktiebolagslagen, som framlagts av 1974
års bolagskommitlé i beiänkandei SOU 1979: 46, Koncernbegreppet m. m. Della
förslag, som avser alt klargöra situalionen beträffande s. k. 50/50-bolag,
tillstyrkes av FAR i annan skrivelse. Föreningen finner det uppenbart all. om
ändringen i aktiebolagslagen kommer till slånd, motsvarande ändring bör ske av
lydelsen av den nu föreslagna I a8 i föreningslagen.
I anslutning lill denna paragraf vill FAR erinra om del
behov av ändring av bestämmelserna om läneförbud i 12 kap. 7 8
aktiebolagslagen, som påtalats av en annan remissinstans (promemorian s. 179)
och som uppenbarligen föreligger. Del undanlag från låneförbudel, som gäller
för företag inom en koncern beslående av akliebolag, bör sålunda gälla även om
moderföretaget är ekonomisk förening och dotterföretaget akliebolag.
Motsvarigheten lill bestämmelsen i ABLs 12 kapitel om låneförbud finns för
närvarande ej i föreningslagen.
Svenska revisorsamfundel: Definitionen av koncern, där
ekonomisk förening är moderförening, har uppbyggts efter mönsier av
aktiebolagslagens koncernbegrepp, 1974 ärs bolagskommitlé har nyligen i silt
slutbetänkande SOU 1979: 46. Koncernbegreppet m. m.. lagl fram förslag om
tillägg till I kap. 2 8 akliebolagslagen. varigenom de s.k. 50/50-bolagens
status i koncernsammanhang klargörs. SRS har i särskilt yllrande tillstyrkt
della förslag. Samfundet undersiryker angelägenhelen av all - om ändring av
akliebolagslagen sker. motsvarande ändring sker i den föreslagna Ia8 lagen om
ekonomiska föreningar.
24a 8. Som en generell synpunki måsle framhållas
svårighelerna alt definiera när etl koncernförhällande uppslår. Della mol
bakgrund av att andelskapitalel inle är fixerat lill sill belopp ulan kan
skifta. Det kan därför ifrägasäiias, om inte informationsskyldigheten borde
läggas på dotterföretaget i stället för pä moderföretaget. Ullryckel
"dotierförelagels ledning" är enligt samfundets mening för obestämt.
SRS föreslår att del ersattes av "dotlerfbrelagels slyrelse".
LRF: 1 förslagets I a 8, som saknar molsvarighet i
gällande lag, införes
Prop.
1979/80: 144 186
en definition av begreppel koncem i de fall moderföretaget
ulgörs av ekonomisk förening. Förslagel är näslan idenliskl med
akliebolagslagens koncerndefinition. Avsiklen ar dock, framhålls i
deparlementspromemorian, alt de evenluella ändringar av koncernbegreppet som
1974 års bolagskommitlés arbele ("Koncembegreppei m.m.". SOU
1979:46) kan föranleda för aktiebolagens del skall beaklas även såviu gäller
ekonomiska föreningar. Därvid, sägs del. fär ocksä hänsyn las lill påpekanden
som gjorts av bl. a. LRF om speciellt föreningsrätlsliga förhållanden.
LRF remissbehandlar f n. även 1974 års bolagskommitlés
belänkande om koncernbegreppet, se särskilt remissyttrande härom. 1 della
belänkande, sid. 89. konstateras dock endasl all lagstiftningen om ekonomiska
föreningar är föremål för en översyn inom jusliliedepariemeniel. Varken del s.
k. 50/50-bolagets ställning i föreningslagsliftningen eller övriga frågor i
samband med föreningsrättens koncernbegrepp övervägs därför särskilt. Detla
innebär att föreningsrättens koncernbegrepp och problem i samband härmed över
huvud tagel inle diskuleras vare sig i departementspromemorian eller i 1974
års bolagskommitlés beiänkandei
LRF kan godta ell koncernbegrepp i föreningslagen som är i
princip uppbyggt som aktiebolagslagens, dvs. där en ekonomisk förening ar all
anse som moderförelag i egentlig mening. De speciella föreningsrätlsliga
problemen måsle dock beaktas i koncerndefinitionen. Den föreslagna laglexlen
kan vålla problem dä del gäller förhållandel föreningar emellan inom ramen för
lanlbrukskooperationens organisatoriska uppbyggnad med primärföreningar,
förbund, riksorganisationer och LRF. Se vidare härom nedan.
I sitt remissyttrande 1977 över förslaget till ny
föreningslag tog LRF bl. a. upp dels den situalionen att etl bolag skulle anses
ha flera moderföreningar, dels den ovan berörda situationen atl föreningar
ingär i lanlbrukskooperationens organisatoriska uppbyggnad. I förslnämnda fall
sker ell klarläggande genom 1974 års bolagskommill es slällningstagande all
50/50-bolag och därmed jämställda förelag ej skall innefattas under koncernbegreppet
då det gäller koncernredovisning, låneförbud m. m. i akliebolagslagen. LRF
finner della vara en riklig ståndpunkt jämväl i föreningsrätten.
Då det gäller föreningslagens koncernbegrepp vill LRF
bestämt ånyo undersiryka de synpunkter LRF framfört i sitl remissyttrande 1977
alt föreningar inom ramen för lanlbrukskooperationens organisatoriska uppbyggnad
inte i några kombinationer skall anses bilda koncern i föreningslagens mening.
En riksorganisation l.ex. skall aldrig kunna anses vara vare sig moderföretag
eller dotterföretag i förhållande lill medlemsföreningar. Elt sådant
koncernbegrepp strider mol de kooperaliva grundprinciperna.
Lantbrukskooperationen är en del av den folkrörelse som
benämnes lanibrukarnas föreningsrörelse och som verkar på medlemsdemokraiisk
grund. De enskilda lantbrukarna har slutit sig samman och bildat och äger
primärföreningar, som i sin tur bildal och äger förbund saml branschföreningar/riksorganisationer
och LRF. Del är här fråga om en decenlraliserad rörelse med en genomförd
ralionell arbetsfördelning i olika led. 1 en koncern ligger "maklen"
hos och fattas besluten för dollerförelagen av moderföretaget. I
lantbrukskooperationen är förhållandet det omvända. Avgörandel ligger här i stället
ytterst hos de enskilda medlemmarna och beslulen fattas i princip s. a. s.
"underifrån" i de olika organisalionsleden i kooperativ samverkan.
LRF vill understryka all moiiven som undantar lantbrukskooperationens
organisatoriska uppbyggnad från koncernbegreppet måste vara hell entydiga på
denna punkl. Del bön. o. m. övervagas om det är möjligt att göra klarläggandet
direkl i laglexlen.
Prop.
1979/80: 144 187
LRF ulgär ifrån alt koncernbegreppet måsle granskas ånyo i
belysning av kooperalionsuiredningens resullal.
KF: En väsenllig nyhet i lagförslaget är skyldighel lör
ekonomiska föreningar all avge koncernredovisning. Definitionen av
koncernbegreppet är därvid direkl överförd från akliebolagslagen. Enligt KF;s
mening kan hävdas all lagsiiftningen i detta sammanhang i slörre grad borde
beaktade specifikt kooperativa ägartbrmerna. Del som karakteriserar organisalionen
inom de kooperaliva rörelserna i landel är all lokala föreningar bildar och
gemensamt äger en cenlralorganisalion. Mellan de lokala föreningarna och
ccnlralorganisalionen finns en mer eller mindre stark iniegralion vad gäller
inköp och försäljning, finansiering och andra funktioner av gemensam karaktär.
I nuvarande lagsliftning (gäller även skattelagen) beaktas emellertid som regel
inte det särpräglade organisationsmönster, som finns inom de kooperaliva
rörelserna. KF är medvetet om atl del här gäller ett slort och övergripande
problem, som inle kan lösas i samband med della begränsade lagförslag, men
förulsäller samiidigi alt problemet las upp i den omarbetning av
föreningslagen, som förulsälts bli akluell när kooperalionsuiredningen
fullgjorl sitl arbele.
När del gäller de koncernbildningar som finns inom
kooperalionen av samma karaklär som i del privala näringslivel, har KF inle några
invändningar mol atl reglerna i akliebolagslagen om skyldighel all avge
koncernredovisning även las in i föreningslagen. Redan lidigare har KF som
bekant i sin årsredovisning följl dessa regler. KF anser dock atl en viss
modifiering av lagreglerna måsle ske beroende på all begreppel ekonomisk
förening inte är hell entydig.
Som bekant är förhållandel, all del forlfarande finns ell
belydande anlal föreningar, som är regisirerade inte enligt 1951 ärs lag ulan
enligt äldre lag. Della innebär som regel all dessa föreningar saknar öppel
medlemskap och därför inle heller represenlerar en kooperativ ägarform. Når det
gäller dotterföretag (lill ekonomisk förening eller lill aktiebolag) inom en
koncern lorde det undantagslöst vara fräga om sådana föreningar registrerade
enligt äldre lag. När del däremot gäller moderförening torde det lika undantagslöst
vara fråga om förening registrerad enligt 1951 års lag. Atl ett dotterförelag
skulle kunna vara medlem i en sådan kooperativ förening måsie anses strida mol
ägarformens principer och kan därför uteslutas. Därför finns heller icke behov
av alt från akliebolagslagen flytta över den bestämmelsen (39 8, andra
slyckel). som säger alt vid värdering av moderförenings akiier eller andelar i
dotterföretag skall andelar som dotterföretaget äger i moderföreningen anses
sakna värde. Denna bestämmelse i aktiebolagslagen är kopplad lill ell förbud
all förvärva akiier i moderbolag liksom också lill en skyldighel för
doUerföretagel atl snarasl avytira sådana aktier, som det kan ha i sin ägo
innan del blev dotterföretag. Någon molsvarande beslämmelse finns inle i
föreningslagen och KF ifrågasäller behovel härav.
Låneförbudel enligt aktiebolagslagen. Enligt gällande
lagtolkning har hillills ansetts all endast koncerner med ell aktiebolag som
moderförelag har omfattats av akliebolagslagens koncernregler. I samband med
stadgandena i 12 kap. 7 8 gällande förbud för ullåning till aktieägare m. fl.
finns ett undanlag, som gäller lån från dotterföretag till moderföretag i
koncerner, Della undantag har hillills inte ansetts vara tillämpligt för
dotterbolag lill KF av den anledningen all KF som moderföretag är ekonomisk
förening. KF vill framhålla behovet av ell förtydligande till akliebolagslagen
i della avseende sä att ekonomiska föreningar som moderibrelag blir jämställda
med akliebolag.
Prop.
1979/80: 144 188
OK: OK finnerdet vara rikligt all beslämmelser
innefattande definition av begreppet koncern införes för de ekonomiska
föreningarna.
Som anfördes i vår remiss över 1976 ärs förslag till
föreningslag vill vi undersiryka del väsentliga i alt reglerna om
moderföretag/dotterföretag i koncerner där moderförelaget är ekonomisk förening
samordnas med den akliebolagsrätlsliga lagstiftningen. Det framstår som
angeläget, atl man i samband med all man nu inför lagregler om
koncernbildningar med ekonomiska föreningar som moderföretag också samordna
lagstiftningen om låneförbud så alt förhållandet blir detsamma oavsell om elt
akliebolag eller en ekonomisk förening är moderföretag i en koncern.
HSB:s riksjörbund: Genom förslagel blir ekonomiska
föreningar skyldiga all avge koncernredovisning. Koncernbegreppet har därvid
definitionsmässigt överförts direkt från akliebolagslagen. Della är enligt
HSB:s mening en definiiion som inle hell passar för de kooperaliva företagen
och den bör därför ytterligare överses. De specifikt kooperativa ägarformerna
bör sålunda i slörre grad beaktas. Inom de kooperaliva folkrörelserna är del
vanligl atl regionala självsländiga föreningar gemensaml bildal och genom
medlemskap och insatskapital äger en centralförening såsom fallel är exempelvis
med HSB-rörelsen. 75 regionala HSB-föreningar är medlemmar i HSB:s
Riksförbund, som enligt sina sladgar har att främja medlemmarnas ekonomiska
intressen genom all biträda dessa - HSB-för-eningarna - med tekniska,
finansiella, juridiska m.fl. ijänsler. (HSB:s stadgar bifogas delta yttrande
liksom även stadgarna för HSB-föreningar och bostadsrättsföreningar inom HSB.)
Nyproduktionen av bostäder inom HSB sker genom att
HSB-förening av vederbörande kommun tilldelas mark för bostadsrällsbebyggelse.
Denna sker genom för ändamålel bildad bostadsrättsförening som därefler
upplåter bostadsrätt till medlemmar i HSB-föreningen, vilka därvid blir
medlemmar jämväl i bostadsrättsföreningen. Enligt HSB;s organisationsmönster
är HSB-föreningen medlem i bostadsrättsföreningen och vice versa. Under skedet
fram till dess att bostadsrättsföreningens bebyggelse färdigslälls är del
HSB-föreningen och dess styrelseledamöter som är medlemmar i bostadsrättsföreningen.
Efler del alt denna avlämnats till de boende är HSB-föreningen alltjämt medlem
och har dessulom alt utse en ledamot av bostadsrättsföreningens styrelse.
Varken HSB-föreningen eller stiftarna, dvs. HSB-föreningens styrelseledamöter
tillskjuter något bundet eget kapital lill bostadsrättsföreningen. Detta beslår
enbari av de grundavgifter - insalser - som de boende tillskjuter när de
träffar bosladsrättsav-tal med föreningen efter anvisning därom enligt de
lurordningsregler som gäller för HSB-föreningen,
Enligt HSB:s mening är del felaktigt atl betrakta
förhållandet mellan riksförbundet och dess medlemmar HSB-föreningarna som ett
koncernförhållande även om det i och för sig också förekommil att
riksförbundet tecknat andelskapital i HSB-föreningar. Riksförbundel har inle
och kommer aldrig atl kunna få röslmajoritet i någon HSB-förening och inte
heller del molsätla förhållandel kan inträffa. I bostadsrättsförening har
däremoi HSB-föreningen indirekl genom sin slyrelse etl avgörande inflylande under
produktionsskedet, men ell koncernförhällande i associalionsrättslig bemärkelse
är det inte heller här fråga om.
Den föreslagna I a § FL kan emellertid såsom den utformats
leda lill tolkningssvårigheter, som bör undvikas genom en tydligare formulering.
För förhållanden av ren koncernkaraktär, exempelvis mellan
HSB och dess dotterföretag, som i aktiebolagsform bedriver bland annat
industrirörelse, synes de föreslagna reglerna tillräckliga och lillslyrks.
Prop.
1979/80:144 189
4 Revision
Riksrevisionsverket: 46 8 2 mom. Enligt förslaget skall på
vissi säll beskaffad sammanslulning eller särskilt revisionsorgan som ulgör
juridisk person kunna ulses till revisor. Sålunda ulsedd revisor skall lill
revisionens förräliande ulse för uppdragel lämpad person, "och gälle
ifråga om honom i lillämpliga delar vad i denna lag stadgas om revisor".
RRV konstaierar all promemorian i sak på denna punkl tillmölesgåll den
revisionskritik som i etl tidigare sammanhang framlbrsl bl.a. av RRV och
tillstyrker det sålunda modifierade förslaget.
46 8 4 mom. Del i förslagel uppslällda kriieriet för all
skyldighet all ulse minsl en aukloriserad revisor skall föreligga är all
anlalet anställda hos föreningen under de två senasle räkenskapsåren i medeltal
överstigit 200. Som redan tidigare framhållits lorde de ekonomiska föreningarna
i denna storleksklass uppgå till elt nittiotal. RRV vidhåller sin lidigare
redovisade uppfallning atl den allvarligaste invändningen mot antalet anslällda
som enda kriterium i detla sammanhang är den, atl föreningar, som har avsevärd
ekonomisk betydelse fastän de inte har 200 anställda, undgår alt omfattas av
kravet på all ulse älminslone en auktoriserad revisor. RRV vill också peka på
den mer nyanserade regleringen i 10 kap. 3 § akliebolagslagen (SFS 1975:580).
Lånssiyrelsen i Siockholms län: Länsstyrelsen anser det
betänkligt all i
nu framlagda förslag såsom kriterium för storleksavgränsningen valls en
dast anlalet anställda i föreningar och koncerner. Skillnaden mellan "slo
ra" och "små" föreningar respeklive koncerner kommer enligt
förslagel,
som länsstyrelsen ovan anfört, atl få betydelse i flera viktiga avseenden.
Av promemorian framgår att vid ulformningen av nu föreliggande lagför
slag man har stannal för alt använda sig av ell kriterium som hänför sig
enbari lill antalet anslällda. Med hänsyn lill atl samhällels och andra
iniressenters behov av informalion och insyn i föreningar och koncerner
kan vara betydande oavsell anlalel anslällda däri anser länsstyrelsen del
vara av stor vikl all ett allernativi kriterium redan nu lillskapas i förenings
lagen. Om del bundna kapitalel ej anses lämpligl såsom elt medel för
ändamålel bör islället kunna anknytas lill exempelvis omsättning eller
balansräknings omslutning. Länsstyrelsen vill i sammanhanget erinra om
atl bolagskommiilén i silt belänkande "Nya bolagsregler m.m." (SOU
1978:67) föreslagit såväl antalet anslällda som storleken av tillgångarnas
nettovärde i rörelsen såsom gräns för inträdet av skyldighet atl utan
anmaning insända redovisningshandlingar och revisionsberättelse lill läns
styrelse saml skyldighet all ulse aukloriserad revisor.
§46 mom. 4 st. I och 3. Reglerna avser skyldigel all utse
kvalificerad revisor. Länssiyrelsen vill hänvisa till vad som i yilrandel
lidigare anförts om behovel av etl allernativi storlekskriterium och
undersiryka atl behov av kvalificerad revision självfallel föreligger i
åtskilliga föreningar som har färre än 200 anställda. I den mån kvalificerad
revision i dessa föreningar ej ändå kommer lill slånd lorde möjligheten att med
stöd av 48 8 föreningslagen få sådan revisor ulsedd ej uigöra ell fullgott
komplement.
§ 48. Ändring av gällande föreningslag föreslås ej i
promemorian. Såsom skäl härför anförs atl behov av ändring ej föreligger nu. 1
promemorian Ds Ju 1976; 11 föreslogs, efler förebild från aktiebolagslagen, en
regel om s. k. minorilelsrevisor i 7 kap. I § och regel om granskare i 7 kap 14
§. Gällande föreningslag § 48 har ej molsvarande lagtekniska ulformning.
Länsstyrelsen anser atl det lidigare förslagel är väl ägnal alt läggas lill
grund för
Prop. 1979/80: 144 190
lagstiftning. Beträffande viss anmärkning, se dock nedan.
Gällande föreningslag kan ej jämföras med de belydligl mer delaljerade
reglerna i akliebolagslagen. Enligi § 48 lorde exempelvis vara oklart om ett
förslag till utseende av sådan revisor som där omtalas kan väckas på ordinarie
föreningsstämma ulan atl i kallelse till slämman ifrågavarande ärende anges,
jfr 8 61 samma lag. - Vad beträffar del tidigare förslagel 7 kap 14 8 vill länsstyrelsen
påpeka att uttrycklig regel om hur sädanl uppdrag skall bringas att upphöra i
förtid saknas eftersom hänvisning i lagrummet ej gjorts till 8 5 i samma
kapitel. Motsvarande förhällande gäller för 10 kap. 14 8 aktiebolagslagen.
Länssiyrelsen i Malmöhus lån: Länsstyrelsen noterar all de
beslämmelser om revision som framläggs i förslaget i stor utsträckning
moisvarar de bestämmelser som föreslogs i promemorian Ds Ju 1976: II, innebärande bland annal ökade
fordringar på revisorns kompelens och krav alt denne skulle granska föreningens
förvallning.
Länsstyrelsen hänvisar till sitl yttrande den 7 mars 1977,
vari uttalades tillfredsställelse med de utökade kompetenskraven. Dock
ifrågasattes, om inte en närmare avgränsning av vilka förhållanden förvaltningsrevisionen
skulle avse och under vilka förutsättningar iakttagelser vid förvaltningsrevisionen
skulle offentliggöras, kunde anses moliverad ur kontrollsynpunkt.
Förslagel reglerar revisorns åligganden i 50 8. Paragrafen
föreslås hänvisa till god revisionssed vad gäller omfaltningen av revisors
granskning. Den nuvarande lagstiftningens delaljerade bestämmelser om revisorns
åligganden löreslås således bli upphävda. Förslaget överensslämmer i detla
avseende med del sätl varpå motsvarande paragraf i aktiebolagslagen utformats.
Överensslämmelsen får anses ändamålsenlig, inle minsl med tanke på sådana
koncerner, där del ingår bäde aktiebolag och ekonomiska föreningar.
Någon avgränsning i lagtexten beiräffande
förvaltningsrevisionen av del slag länsstyrelsen ifrågasatte i sitt ovannämnda
yllrande föreslås alltså inte i den föreliggande promemorian. Möjligen kommer
emellerlid begreppet god revisionssed alt utvecklas mot en fördjupad och
ulvecklad förvallningsrevision, någol som då lorde komma att återspeglas i
revisionsberättelsen.
Svenska hankföreningen: I 46 8 4 mom. första slycket
stadgas, all minst en revisor skall vara auktoriserad revisor, om antalet
anställda hos föreningen under de tvä senasle räkenskapsåren i medeltal
översiiger 200,
Sådana föreningar betraklas som s. k. slörre föreningar
för vilka gäller särskilda beslämmelser även i andra sammanhang. Bl.a. är
föreningarna skyldiga all ulan anmodan insända redovisningshandlingar lill
länsstyrelsen. De är vidare skyldiga atl avge finansieringsanalys och lämna
delårsrapport.
I såväl akliebolagslagen som i 1974 års bolagskommitlés
förslag lill lag om årsredovisning, revision och koncerner finns i motsvarande
bestämmelse ett alternativt kriterium för krav på aukloriserad revisor, om
nämligen lillgångarnas netlovärde i rörelsen enligt balansräkningar för de tvä
senasle räkenskapsåren överstiger elt gränsbelopp som moisvarar ettusen gånger
del enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring bestämda basbeloppet förden
sisla månaden av respeklive räkenskapsår.
Bankföreningen anser, atl samma kriterium bör gälla för
krav på auktoriserad revisor i ekonomisk förening som i akliebolagslagen och
som föreslås i förslaget lill lag om årsredovisning, revision och koncerner.
Prop.
1979/80: 144 191
LRF: 1 46 8 I mom. andra st. (nyll) föreslås all lill
revisor kan även utses aukloriseral eller godkänl revisionsbolag. Della innebär
en uividgning i förhållande lill 2 mom.
Paragrafens 2 mom. om särskilda revisionsorgan föreslås
oförändrai. Enligt moiiven (sid. 90) blir dock innebörden fortsättningsvis atl
den revision som anförlros ett där avsell revisionsorgan skall lörrällas av en
för uppdragel lämpad person. I fråga om honom gäller i lillämpliga delar vad
som föreskrivs i föreningslagen om revisor. Aukloriserad revisor skall således
ulses av revisionsorganet om revisionen påkallar det.
LRF kan i huvudsak anslula sig lill förslagen men vill
anföra följande.
Inom lanlbrukskooperationen finns i dag revisionsorgan med
lång praklisk erfarenhei av föreningsrevision som tillämpar regeln i 2 mom.
Uppdrag erhålles emellerlid även från bolag ulanför lanlbrukskooperationen.
Införandel av möjlighelen i I mom. all lill revisor ulse även aukloriseral
revisionsbolag innebär härvid en komplikaiion eftersom i etl auktoriserat revisionsbolag
den huvudansvarige alltid skall vara aukloriserad revisor, vilkel ej är
nödvändigt i del särskilda revisionsorganet. En auklorisalion av
revisionsorganet - vilket med den nya regeln 1 mom. kan framslå som
ändamålsenligt - skulle emellerlid med förslagels innebörd avskära
revi-sionsorganet från all beiräffande föreningsrevision anlila godkända revisorer
som huvudansvariga, vilket i det enskilda fallel kan vara tillfyllest. LRF får
därtör hemslälla alt i del fall ell auktoriserat revisionsbolag jämväl är
särskilt revisionsorgan enligt 2 mom. skall kraven på revisor i 2 mom., med
beaklande av 4 mom., lillämpas såvitt avser huvudansvariga lör
föreningsrevision utsedda av revisionsorganet.
LRF vill framhålla all del synes som om frågan om revisor
och ansvarsfrågorna inte är hell klariagda. 1 SOU 1971: 15 sid. 253-254 och
354 lalas bl.a. om "den huvudansvarige" och ersättningsskyldighet för
bolagel jämle den huvudansvarige. Det synes som om nägon molsvarighet lill
aktiebolagslagen 15 kap. 2 8 andra st. om ersällningsskyldighel för bolagel.
liksom om evenluelll ansvar för medhjälpare. 15 kap. 2 8 försia st. inte
medtagits i förslaget. LRF vill även påpeka att dä etl revisionsbolag (eller
särskilt revisionsorgan) "ulses" till revisor är del snarasl fräga om
all bolagel (organel) bemyndigas ulse en egenllig revisor (den huvudansvarige).
LRF nolerar vidare all LRFs i remissyllrandet 1977
framförda synpunkier på jävsreglerna för revisor beaklals i förslagel (punkl
4).
KF: KF och konsumentföreningarna har alltid lagt slor vikl
vid en kompelenl revision. Redan när KF började sin uppgifl som samordnare av
föreningarnas verksamhel insåg man behovel av en effektiv koniroll och
revision. Man var övertygad om atl en effekliv cenlral koniroll över
föreningarnas skötsel var elt nödvändigt komplement till den organiserade
grundval som skapals genom mönslerstadgarna. Därför inräUades en egen
revisionsavdelning i KF 1917. Regler infördes i sladgarna som föreskrev en
obligatorisk anslutning till förbundels revisionsväsen, en föreskrift som
forlfarande gäller.
De av KF förordnade revisorema blev ofta konsulterade i
förenings-ekonomiska och allmänl kooperativa frägor. Revisionsverksamheten präglades
av rådgivning och upplysning, grundad på revisionsmässiga iakttagelser och
erfarenheler. .Arbetssättet möjliggjordes av all man lill revisorer utvalde
dukliga medarbetare med god kooperativ skolning och med ertarenhet av
praktiskt arbete ofta från flera olika befallningar inom rörelsen.
Denna reella kompelens som krävts för ell förordnande som
KF-revisor
Prop.
1979/80: 144 192
har också varit en förulsältning för ell fullföljande av
den Ibrvaltningsrevi-sionella inrikining som rörelsens revisionsväsen hafl
sedan starten.
KF:s revisionsfunklion har vid sidan av del traditionella
revisionsarbetet fungeral som ell av de vikligasle instrumenlen lör samordning
och effekiivisering av den konsumenlkooperativa rörelsen.
Man har l.ex. bevakat en samordnad inköpsverksamhel.
kanaliseral nödig experthjälp från KF lill föreningarna, medverkai vid
samordning lill slörre enheter och allmänt sell haft den kooperativa
helhetsbilden för ögonen vid fullgörandet av arbetsuppgifterna. Inom
kooperationen har ansells all en väl fungerande revision skall kunna ge råd och
lämna ijänsler även inom områden uiöver egentlig revision. Fä revisorer i
vanliga revisionsbolag lorde i della avseende vara så väl förberedda och
rusiade för siu arbete som en kooperativ revisor. Bäde bakgrund och del siöd
han erhåller från KF ger honom en unik position geniemot föreningarna.
KF;s revisionsorgan fungerar idag efler del mönsier som
har beskriviis. En anpassning lill förändringar i samhällel och lill ändrade
arbetsförhållanden i KF och föreningarna sker fortlöpande. Sålunda krävs
numera vid nyanslällningar av revisorer, förulom praklisk kooperativ
erfarenhet, teoretisk kompelens på akademisk nivå. För slora föreningar med
egen inlern revisionsenhel åligger det KF-revisorn, enligt sladgar och
arbelsordning, atl utveckla och samordna dessa kontrollfunktioner så all en heltäckande
revisionsinsats erhålls.
Sammanfattningsvis finner KF väsenlliga värden i en egen,
sammanhållen revisionsfunklion och vill i della sammanhang särskilt framhålla
följande omständigheter.
-
Konsumentkooperationen
utgör en särskild företagsform med en målsättning som klarl avviker från
företag inom näringslivet i övrigt. Mönslerstadgarna föreskriver därför att
KF-revisorer skall som speciell uppgifl alt ur kooperaliva synpunkier granska
föreningarnas skötsel.
-
Den
erfarenheisinsamling och -spridning som sker genom KF:s revisionsenhel har
verksami bidragil lill rörelsens uiveckling. Genom sina nära konlakler med
verksamheier i olika föreningar och med del centrala arbelel i KF kan
revisorerna förmedla impulser lill ett aklivt utvecklingsarbete. I de mindre
föreningarna kan de också ofia fungera som rådgivare i praktiska frågor.
-
Genom sin
bakgrund med praklisk erfarenhet är KF-revisorn kapabel all granska den löpande
driften av butiker och varuhus. Denna förvalt-ningsrevisionella inrikining,
vilken alltid varil ledstjärnan i kooperativ revision, bedömer KF som nödvändig
för all revisionen även framgent skall bidra lill en utveckling av verksamhelen,
-
En kraftfull
förvaltningsrevision kräver ett agerande utan rädsla för sanktioner beträffande
revisionsuppdraget. Det är KF:s uppfattning, all stadgarnas föreskrifl om obligalorisk
anslutning av föreningar till KF;s revision och revisorernas anställning i KF,
skapar en unik förutsättning för revisorn atl med auktoritet genomföra sitt
uppdrag,
KF nolerar, att man i Förslag till lag om ekonomiska
föreningar (Ds Ju 1976; II) anser
alt "revisionen i ekonomiska föreningar sköts på ell lillfredsställande
sätt". Som etl understrykande av delta kan ses förhållandet atl inga
likvidationer förekommil bland konsumentföreningar, där skada uppståti för
medlemmar eller iredje man.
Mol bakgrund av delta och de redovisade fördelarna med en
egen. sammanhållande revisionsfunklion nolerar KF med tillfredsställelse alt
lagförslaget innehåller en beslämmelse om rätl för sammanslulning med
Prop.
1979/80:144 193
ändamål atl handha gemensamma uppgifler för föreningar,
all ha egel revisionsorgan. Emellertid försvåras elt rationellt utnyttjande av
denna rätl genom de formella kompetensregler som uppställs i 4 mom. Där krävs
att minst en revisor skall vara auktoriserad revisor om anlalel anställda hos
förening under de ivå senasle räkenskapsåren i medeltal överstigit 200.
Enligt gällande förordning om auklorisalion av revisorer fär
aukloriserad revisor endast driva revisionsverksamhet i form av egen rörelse
eller under form av bolag som uppfyller av kommerskollegium föreskrivna
villkor. Auktoriserad revisor fär ej vara anställd hos annan än aukloriserad
revisor eller auktoriserat revisionsbolag. Med bl.a. dessa bestämmelser
försvåras elt inlemmande av auktoriserade revisorer i det av KF ägda och ledda
revisionsorganet. Visseriigen finns numera dispensregler i revisionsförordningen,
8 10, men KF har erfarit atl dispensgivningen lillämpas myckel restriktivt av
behörig myndighet. Svårigheler kan också uppslå för anslällda KF-revisorer att
erhålla auklorisalion, eflersom de trots föreskriven teoretisk och praklisk
kompelens t. ex. inle uppfyller kravel på minsl tre års praktik hos aukloriserad
revisor. Även förhållandel alt KF;s revisionsenhet endasl arbelar inom
föreningsområdet begränsar möjligheten lill auktorisation genom att erfarenhet
saknas från revision av andra företagsformer.
Inom föreningsområdel finns idag etl par samorganisationer
som förändrat sin revisionsorganisalion lill att nära ansluta sig lill
lagförslaget. Sålunda arbetar sparbanksrörelsen och lantbrukskooperationen med
anställda auktoriserade revisorer. Man bör emellertid uppmärksamma att dessa
organisationers revisionsbolag, till skillnad från konsumentkooperationens
revisionsorgan, i väsenllig grad arbetar med revisionsuppdrag utanför respektive
rörelse.
KF anser att det är av väsentlig vikt för den
konsumentkooperativa rörelsens utveckling atl bibehålla ett eget sammanhållande
revisionsorgan. Ell genomförande av lagförslaget skulle i så fall medföra en
onödig dubblering av kvalificerade revisionsinsatser med ökade kostnader som
följd. KF anser därför att regler måsle skapas som utan sådan dubblering ger
rörelsen möjlighet att även fortsättningsvis handha den kvalificerade revision
som avses i 46 8 2 och 4 mom. genom en egen sammanhållen revisionsfunktion.
KF acceplerar självfallel en prövning av förbundets
revisionsorganisation och föreslår därför atl lagförslaget omarbelas i
enlighet med 1976 års lagförslag. 7 kap. 2 § med ell lillägg som medger en
sådan prövning av sammanslutningens revisionsorganisation.
Den väsentliga invändningen från de till det tidigare
förslaget kritiska remissinslanserna torde därmed ha undanröjts.
46 § 2 mom. kan efter omarbetningen förslagsvis lyda som
följer;
Finns hos
sammanslutning med ändamål att handhava gemensamma uppgifter för föreningar
särskilt revisionsorgan inrättat, må sammanslutningen eller, om
revisionsorganet utgör juridisk person, denna utses till revisor. Till
revisionens förräUande skall sålunda filisatt revisor utse för uppdragel lämpad
person, och gäller i fråga om honom i lillämpliga delar vad i denna lag stadgas
om revisor. Har sammanslutning eller revisionsorgan utsetts till revisor
enligt della siycke, kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer
medge att det vid tillämpningen av denna lag skall anses som om föreningen hade
aukloriserad revisor. Ersättningsskyldighet, som kan uppkomma för den som
förrättat revisionen, skall åvila jämväl den som utsett honom.
13 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 144
Prop.
1979/80:144 I94
Lagförslaget innehåller f. ö. endast smärre förändringar
gällande bestämmelser om revision. Sålunda har i 8 50 intagits en regel om
skyldighet all granska koncernredovisning. Bestämmelsen är en självklar
konsekvens av de i lagförslaget intagna reglerna om koncernredovisning. 1
anslutning därtill har i § 51 föreskrivils att revisor i moderförening skall
avge särskild revisionsberättelse beträffande koncernen. KF anser att del ur praklisk
synpunki är lämpligare atl i moderbolagets revisionsberätlelse ta in erforderliga
uttalanden om koncernredovisningen.
I 8 50 har införts en beslämmelse atl revisor på
årsredovisningen respektive koncernredovisningen skall teckna hänvisning lill
revisionsberättelsen. Regeln lillämpas redan av KF;s revisorer.
KF vill erinra om atl justitiedepartementet också berell
KF möjlighet att ytlra sig över bolagskommilléns slutbetänkande (SOU 1979: 46)
Koncernbegreppet m. m. I föreliggande promemoria framhålls, all de ändringar i
koncernbegreppet som föreslås i nämnda betänkande får beaklas även såvitt
gäller ekonomiska föreningar. KF utgår ifrån alt sä blir fallet.
OK: 1 46 8 4 mom. har föreslagits atl "minst en
revisor skall vara aukloriserad revisor, om antalet anställda hos föreningen
under de två senasle räkenskapsåren i medeltal överstigit 200".
OK-förbundet, som är centralorganisation för landets
regionala - och lokala OK-föreningar, har sådant revisionsorgan som framgår av
46 § 2 mom. Revisionsorganet är juridisk person.
Den av revisionsorganet bedrivna verksamheten omfallar, förulom
räkenskaps- och förvaltningsrevision, även rådgivande, samordnande och
effektiviserande funktioner.
Detta arbetssätt kan fullföljas genom OK-förbundets krav
på revisorernas teoreliska kompetens, prakliska erfarenhei samt kännedom om
rörelsen. Revisorernas anställningsförhållanden möjliggör även en orädd och
kraftfull revisionsinsats.
Sammanfattningsvis föreslår därför OK-förbundet, att de
föreslagna reglerna ändras så, all OK-rörelsen även framledes kan bibehålla en
egen sammanhållande revisionsfunktion,
HSB:s riksjörbund: Förslagel till skärpta revisionsbestämmelser
kan i princip lillslyrkas, HSB anser emellertid atl förslagel här går längre än
vad som erfordras för att uppnå den skärpning som principielll eftersträvas.
HSB anser sålunda att de revisionsorgan som finns hos exempelvis HSB och Kooperativa
Förbundet uppfyller de krav som förslaget principiellt vill uppställa på mer
kvalificerad revision i de större kooperativa förelagen. HSB instämmer sålunda
i de synpunkter på revisionsfunktionens ulformning som KF framfört i sitt
remissvar. Revisionsorganen hos exempelvis HSB och KF bör jämställas med
auktoriserade revisorer i detta hänseende.
FAR: 46 §. FAR har noterat att någon motsvarighet till ABLs
föreskrift, (10 kap. 2 8 I st) alt till revisor ej får utses den som är försatt
i konkurs, saknas i föreningslagen. Likformighet mellan de båda lagarna på
denna punkt är önskvärd. Liksom i 1976 års förslag kvarstår regeln i gällande
lag att om särskilt revisionsorgan finns inrättat hos sammanslutning med ändamål
alt handha gemensamma uppgifler för föreningar, kan sammanslutningen eller, om
revisionsorganet utgör juridisk person, denna utses till revisor, I silt remissutlalande
över 1976 års förslag uttalade FAR alt föreningen av principiella skäl är emot
ett sädanl system, vilket enligt FARs mening stär i strid med bl. a, de krav på
självsländighet som anges i auktorisationsförordningen (SFS 1976: 825, 6 §),
Regeln i 1976 års förslag
Prop.
1979/80:144 195
att sådant organ skulle jämslällas med auktoriserad
revisor, vilken hårt kritiserades av ålskilliga remissinslanser. har däremoi nu
slopats, vilkel FAR med tillfredsställelse noterar.
50
§. Tredje
stycket i denna paragraf, vilket motsvarar 10 kap, 8 8 aktiebolagslagen, ger
revisor i moderförening räu lill insyn i dolierförening och biträde av dess
styrelse. Som påpekades i FARs remissvar på 1976 års förslag är detta icke
tillfredsställande, eftersom dotterföretagen i koncerner under moderföreningar
i allmänhel är aktiebolag. En lösning av delta problem vid blandade koncerner
ingår visserligen i förslaget lill en "lag om årsredovisning, revision och
koncerner", som framlagts av 1974 ärs bolagskommitlé i betänkandet SOU
1978:67, nya bolagsregler m, m. Bestämmelserna i delta lagförslag är emellerlid
ej avsedda all gälla för ekonomiska föreningar.
51
8. Bestämmelsen
om "särskild revisionsberättelse beträffande koncernen" kvarstår
från 1976 års förslag. I promemorian (s. 95) redogöres i sammandrag för de
invändningar FAR framförde mol denna lagtekniska lösning - som även förefinnes
i aktiebolagslagen - vid remissen av 1976 års förslag, men del ändringsförslag
FAR då framförde avvisas. FAR kan emellerlid inte finna det annal än synneriigen
olämpligt atl bibehålla en formulering i lagtexterna som tyder på att två
skilda handlingar skall upprättas - revisionsberätlelse och
koncernrevisionsberättelse - när den prakliska lösning som framkommit och som
godtagits av regislreringsmyndigheten är alt endast en handling (med två
avsnitt) utfärdas. FAR bifogar för kännedom sin rekommenderade formulering av
en ren revisionsberättelse för ett moderbolag (se s. 154 i FAR;s ledamotsförleckning
1979) och hänvisar i övrigt till sitt remissvar på 1976 års förslag.
Svenska revisorsamjundel: SRS föreslår alt följande mening
tillägges 45 8. "Föreningsstämman kan utse en eller flera
revisorssuppleanter".
5 Insatsränta
Kooperationsutredningen: Enligt 18 8 andra slyckel som i
förslaget kvarstår oförändrad från nu gällande lag föreskrivs att annan
utdelning än återbäring och efterlikvid får utgå med högsl 5% av inbetalda
insatser. Ifrågavarande regel infördes först i 1951 års föreningslag. 5% översieg
vid denna tidpunkt i regel de allmänt gällande räntenivåerna. Sålunda uigjorde
riksbankens diskonto vid årsskiftet 1950/1951 3%. Under senare år har diskontot
legal mellan 5 1/2 och 8%. Även den långa låneräntan har stigit kraftigt under
denna period och ligger nu för statslånen vid 10 1/2%.
Del är från såväl kooperaiiv som samhällelig synpunki
angelägel all kapitalbildningen också inom den kooperativa sektorn stärks. En
av vägarna för detla är ökningen av insatskapitalet. Det kan knappast råda någol
ivivel om atl möjligheterna all anskaffa kapital genom höjning av insatserna
ökas betydligt om föreningarna kan betala en ränla som ligger i nivå med de
låneräntor som i övrigl gäller i samhället. Någol principiellt hinder mot en
höjning av den högsia lillåtna insalsränlan finns inle. Höjningen slrider
således inle mol vare sig den svenska eller inlernationella kooperalionens
grundsatser och innebär självfallet inle atl kooperationens person-associativa
karaktär förändras.
Det kan givelvis ifrågasättas om del finns anledning för
statsmakterna atl över huvud laget faslställa en högsta insatsränla för
kooperativa före-
Prop.
1979/80:144 196
tag. Överskottets fördelning är. inom de ramar samhället i
övrigl sätter, i alll väsenlligl en fråga för organisalionerna själva. Kooperalionsuiredningen
har dock funnit det värdefullt atl den kooperativa särarten markeras bl a när
det gäller överskotlsfördelningen. Därför bör föreningslagen även i
fortsättningen innehålla regler om högsta insatsränla.
Kooperationsulredningen hemsläller därför all
föreningslagens regler om begränsningen av insalsränlan lill högsl 5 % ändras. Ulredningen
finner dock att - i överensstämmelse med internationell kooperativ praxis -även
i forlsätiningen begränsande regler bör finnas i föreningslagen. Enligt de
överväganden som sketl inom ulredningen bör begränsningen knylas till
ränteutvecklingen på kapitalmarknaden. Utredningen hemsläller därför att
begränsningen av insatsräntans maximala höjd knyts till gällande emissionsränta
för långa statslån vid utgången av det räkenskapsår årsredovisningen avser.
För närmare belysning av frågan om insalsränlan hänvisas lill
en promemoria. Den kooperaliva insatsräntan, som utarbetats inom ulredningens
sekretariat (se bilaga 2:1).
OK: Även föreliggande förslag har bibehållit den gamla
regeln om atl vinstutdelning i annan form än återbäring får fastställas till
högst 5% på inbetalda insatser. Vi vill i detta sammanhang hänvisa till de
synpunkter som framfördes i vårt remissyttrande över 1976 års förslag, liksom
också till kooperalionsutredningens synpunkter. Finansieringsfrågorna är idag
en av de verkligt slora frågorna för den kooperaliva seklorn av näringslivet
och har varit föremål för stort intresse inom kooperationsutredningen. Det
torde framstå som alldeles uppenbart att den nuvarande begränsningen av
insatsräntan till 5% är starkt begränsande för ekonomiska föreningars
möjligheter att finansiera sig med insatskapital. Ett fasthållande vid denna
gräns kan därför allvariigl äventyra de ekonomiska föreningarnas möjligheter
alt framdeles försörja sig med riskvilligt insatskapital. Räntesatsen
förefaller också godtyckligt vald, även om den, då den infördes, stod i en
proportion lill den allmänna räntenivån i samhället som inte var orimlig och
även korresponderade med räntesatser i annan civilrältslig lagstiftning. I
dagsläget saknas varje sådan anknytning.
I försia hand synes det vara möjligt att helt avstå från
begränsningar med avseende på insalsränlan. Om etl sådant sleg inte skulle
kunna tas, finner vi del rimligl all begränsa insalsränlan genom en anknylning
på en hell annan nivå, förslagsvis till Riksbankens diskonto med någon marginal
eller till den långa stalslåneräntan.
HSB:s riksförbund: HSB avslyrker förslaget att bibehålla uldelningsbe-gränsningarna
i 18 8 FL.
För en tillfredsställande kapitalbildning på längre sikt lorde
det vara nödvändigt att den nuvarande begränsningen ändras. HSB anser inte att
begränsningen bör slopas helt, men gällande begränsningar till 5% som
tillkommit under helt andra förutsättningar i fräga om allmänt ränteläge måste
anpassas till nuvarande förhållanden,
Kooperationsulredningen har i sitt remissvar över förslagel
anfört att begränsningen bör knytas till ränteutvecklingen på kapitalmarknaden.
HSB ansluter sig till vad kooperationsulredningen anförl i della hänseende. HSB
är dock Iveksam till om begreppet "emissionsräntan för långa
statslån" kan anses tillräckligt definierat och föreslår att alternativ
ytterligare övervägs och därvid exempelvis om inte en bindning i förhållande lill
riksbankens diskonio kan vara lämpligl som begränsningsdefiniiion.
KF: De förändringar som föresläs i 8 18 gäller
huvudsakligen en anpass-
Prop.
1979/80:144 197
ning lill koncernbegreppet vid faslslällande av vinsten saml
beslår i övrigl av språklig omarbetning i överensstämmelse med
aktiebolagslagen. Jämfört med nuvarande lag föreslås bestämmelsen, som
maximerar insalsränlan till 5 %, kvarslå oförändrad. KF vill här hänvisa lill
de synpunkter, som kooperationsulredningen framfört om behovet av en
uppmjukning av denna regel, som lillkommil under en lid med hell andra ränlesalser
än som gäller idag. Förbudet atl betala mer än 5% ränla gör det nu mycket svårt
för ekonomiska föreningar atl finansiera sig med insatskapital. Sårskilt gäller
detla om man i större grad skulle behöva begära kontanta inbetalningar av
medlemmarna och inte som hitlills enbari låta insatskapitalet tillväxa genom kvarhållen
återbäring/eflerlikvid jämte ränta. 1 prakliken är emellerlid nuvarande
skallelag, som innebär dubbelbeskattning pä utdelningar, etl lika avgörande
hinder och därför har KF lill kooperationsulredningen hemställt alt denna lar
upp frågan om en översyn av såväl föreningslag som skattelagar i ell
sammanhang för atl ge föreningarna en tillfredsställande möjlighel alt
finansiera sig med eget kapital. I avvakian härpå har KF inte några
invändningar mol alt nuvarande begränsningsregel t v kvarstår.
LRF: 118 8 andra st föreslås oförändrai kvarstå
föreskriften att utdelning på inbetalda insatser får fastställas till högst 5%
per år.
Någon ränta pä insatskapitalet utgår f n ej inom
lantbrukskooperationen. 1 det år 1979 antagna lantbrukskooperativa
handlingsprogrammet, fjärde grundsatsen, anges: "Föreningens nytta av
insatskapitalet tillgodogöres medlemmarna i form av högre produktpris och lägre
förnödenhetspriser. Om ränta skall utgå på insatskapitalet bör slorieken
begränsas." Denna grundsyn innebär att del för medlemmama är
fördelaktigare att få ett högre löpande avräkningspris i kombination med efterlikvid
än att få ränta pä insatskapitalet. Det primära hindret för räntebetalning är
dock befintlig skattelagstiftning. Sker en ändring av nuvarande
dubbelbeskattning uppkommer anledning för lantbrukskooperationen att ompröva sitl
ställningstagande i fråga om eriäggande av ränta på insatskapital.
Frågan om ränta på inbetalda insatser måsle ses i samband
med stärkandet av de kooperaliva förelagens egna kapital, där en av vägarna är
en ökning av insatskapitalet. Kooperationsutredningen arbetar f n med hithörande
frågor.
Ett skäl för all i lagen ange ränlemaximering har varit
all markera den ekonomiska föreningens karaklär av personassociation i
jämförelse med aktiebolag, som är en kapilalassociaiion med syfte alt ge högsta
avkastning på akliekapitalet.
Det lanlbmkskooperaliva handlingsprogrammets formulering
att ränta på insatskapital bör vara begränsad innebär i överensstämmelse med inlernationell
kooperativ praxis att viss maximinivå bör anges. Vid nuvarande inflationsnivå
innebär räntenivån 5 % en negativ realränta före skalt. Enligt LRFs uppfattning
bör räntan ligga på en nivå som står i paritet med vad som är normalt på
kapitalmarknaden. Då gällande ränlemaximering 1951 fastställdes till 5 % var
riksbankens diskonto av storleksordningen 3 %. En maximering av insalsränlan
bör kvarstå men slarka skäl talar för atl bindningen ej bör göras absolut ulan knylas
till utvecklingen på kapitalmarknaden, främsl i form av den s k långa stalslåneräntan.
Den genomsnittliga medlemsliden i lanlbmkskooperaliva föreningar översiiger 20
år. Del kan därför hävdas att de successivt inbetalda amorteringarna av en insatsskyldighel
generelll sell är långfristigt bundna.
Prop.
1979/80: 144 198
6 Följdlagstiftningen
6.1 Lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen
Bankinspektionen: I den föreslagna lagtexten har gjorts
hänvisningar till lagen om ekonomiska föreningar och till bokföringslagen.
Inspektionen anser det angeläget atl utformningen av de nya
redovisningsreglerna i JKL samordnas med redovisningsreglerna för övriga
bankgrupper. Som påpekats i bankinspektionens yttrande till regeringen
1977-02-25 över betänkanden, upprättade inom justitiedepartementet, (Ds Ju
1976:11) Förslag lill lag om ekonomiska föreningar m m och (Ds Ju 1976:17) Följdlagstiftning
till en ny föreningslag är det önskvärt atl på molsvarande sätl som gäller
beträffande de övriga banklagarna sä långl som möjligt i JKL införa de nya
bestämmelserna och inte hänvisa till bestämmelser i bokföringslagen.
1 den sittande banklagsutredningen är redovisningsreglerna
f n föremål för ulredning. Inspektionen vill därför inte gå in närmare på de
föreslagna ändringarna i JKL. Det kan emellerlid påpekas alt banklagarnas värderingsregler
i vissa avseenden avviker från bokföringslagens. 1 fråga om t ex värdering av omsältningstillgängar
krävs enligt banklagarna ej värdering enligt lägsta värdets princip.
Vidare har inspeklionen den principiella uppfattningen all
ifråga om uppskrivning av anläggningslillgångar och aktivering av good-will och
vissa andra immateriella tillgångar det även framdeles bör galla andra och
restriktivare regler för banker än för andra företag.
Sveriges föreningsbankers förbund: Förbundet vill erinra
om den pågående ulredningen om banklagstiftningen. Enligt vad förbundet erfarii
är avsiklen att skapa en fullsländig lag för föreningsbanksrörelsen och alt
denna i nu berört hänseende kommer alt anpassas lill övriga banklagar. I
avvaktan på denna lagstiftning har vi ingen erinran mol de föreslagna
ändringarna i föreningslagen och lagen om jordbrukskasserörelsen, under
förutsättning atl de av LRF anförda synpunkterna beaklas.
6.2 Bostadsrättslagen (1971:479)
Länsstyrelsen i Stockholms län: Länsstyrelsen vill i anslulning
lill vad tidigare anföris om revisionsreglerna framhålla att kvalificerad
revision med stöd av § 46 mom 4 st 1 förslaget till föreningslag överhuvudtaget
ej torde komma att fä betydelse för bostadsrättsföreningar. Det är länsstyrelsens
uppfattning att i vissa bostadsrättsföreningar föreligger ett icke tillgodosett
behov av kvalificerad revision. Av praktiska skäl torde detta behov för
närvarande ej alltid kunna lillgodoses genom utseende av revisor enligt § 48
föreningslagen.
Punkten 4 i övergångsbestämmelserna bör ej återges som en
hänvisning till övergångsbestämmelserna i lagen om ändring i lagen om
ekonomiska föreningar utan sakinnehållet bör upptas här.
HSB:s riksförbund: Bestämmelserna i 38 8 sjätte stycket
och 43 8 andra slyckel föreningslagen förefaller för bostadsrättsföreningarnas
del onödigl betungande och avstyrks för dessas del. HSB föreslär därför att
begränsning härvidlag sker genom atl en undantagsbestämmelse införs i bosladsrätlslagen.
Prop.
1979/80:144 199
6.3 Lagen (1972:262) om understödsföreningar
Försäkringsinspektionen: Inspektionen, som begränsar sitt
yttrande till frågor som rör UFL, tillslyrker i princip de ändringar som
föreslås i denna lag. Inspektionen vill dock framföra några synpunkter i vissa
frågor. Årsredovisningen (29 och 30 §8 UFL och 38 8 EFL)
Beslämmelser om styrelsens årsredovisning finns inlagna i
38-44 88 i EFL. Ändringar föresläs av samtliga dessa paragrafer. För
understödsförening skall genom hänvisning i 29 8 U FL endast gälla de
bestämmelser som föreslås i 38 § första och tredje-sjunde slyckena.
För understödsförenings årsredovisning gäller i övrigt
bokföringslagen (BL) och de från BL avvikande föreskrifter som ulfärdas av
försäkringsinspektionen med stöd av 30 8 UFL.
1 38 8 Iredje stycket EFL, som föreslås gälla för
understödsförening, har intagits vissa föreskrifier beträffande de poster som
skall las upp i resultaträkningen och balansräkningen. Del kan ifrågasättas om
inte hänvisningen i 29 8 UFL till nämnda stycke kan ulgå. Föreskrifier i förevarande
avseende kan i stället lämpligen ingå i de närmare föreskrifter beiräffande
årsredovisningen som utfärdas av försäkringsinspektionen med slöd av 30 § UFL.
I 38 8 sjunde slycket EFL, som även föresläs gälla för
understödsförening, har intagits föreskrift bl a om att styrelseledamot på
avskrift av den årsredovisning, som skall hällas tillgänglig för envar hos
föreningen, skall teckna bevis innehållande uppgift om föreningsstämmans beslut
beträffande föreningens vinsl eller förlust.
För fondbildningen inom understödsförening gäller
bestämmelserna i 23 8 UFL. Där föreskrivs att vid bokslut för varje
verksamhetsgren till en försäkringsfond fördenna skall avsättas vad som av
intäkterna ej åtgått för kostnader under räkenskapsåret. Avsättning av medel
från försäkringsfonden till s k fria fonder (återbäringsfonder) regleras av
bestämmelser i föreningens stadgar.
Till skillnad från vad som gäller för ekonomiska
föreningar gäller alltså för understödsföreningarna alt föreningsstämman inte
fattar beslut om föreningens vinst eller förlust enligt årsredovisningen.
Föreningsstämman inom understödsföreningarna fattar däremot regelmässigt beslut
om dis-poneringen av de belopp som enligt bestämmelserna i stadgarna avsalls
till fria fonder. Sådana beslut, som avser återbäring till medlemmarna, fattas
i regel inle varje år utan endast i samband med försäkringsteknisk utredning,
som förening enligt UFL skall låta verkställa minst vart 5:e år,
I 38 8 sjunde stycket EFL har även intagits en bestämmelse
om att styrelseledamot på avskrift av årsredovisningen skall teckna bevis om
att resultaträkning och balansräkning fastställts med uppgift om fastställelsedagen.
Något behov av en sådan bestämmelse för understödsförening torde inte föreligga
mol bakgmnd av att alla understödsföreningar är skyldiga att årligen till
försäkringsinspektionen insända avskrift av såväl årsredovisningen som av
protokollet från den föreningsstämma där årsredovisningen blivit framlagd. De
till inspektionen insända handlingarna utgör "offentliga handlingar"
hos inspektionen.
Med hänvisning lill vad ovan anförts föreslår inspektionen
all hänvisningen i 29 § UFL till 38 § sjunde stycket EFL utgår.
Revisionsberättelsen (31 § UFL och 51 8 EFL) Enligt
hänvisning i 31 § UFL skall 51 8 EFL, som innehåller bestämmel-
Prop.
1979/80: 144 200
ser om revisionsberällelsen, gälla i lillämpliga delar för
understödsförening.
Andra och tredje slyckena av 51 8 EFL innehåller
föreskrifter om uttalanden som skall göras i revisionsberättelsen. 1 båda
dessa stycken förekommer uttrycket "denna lag". Revisionsberättelsen
skall bl a innehålla ullalande, huruvida årsredovisningen uppgjorts enligt
"denna lag". Del kan i klarhetens intresse ifrågasättas om inte ell
förtydligande bör göras i UFL. Förslagsvis kan della ske genom etl tillägg till
31 8 UFL om alt vid lillämpningen av 51 8 EFL skall iakttagas alt när där talas
om "denna lag" även avses UFL.
Övergångsbestämmelserna
I punkt 2 i förslagel lill övergångsbestämmelser lill UFL
hänvisas lill 46 8 I mom iredje och fjärde styckena EFL. Hänvisningen till
fjärde stycket kan utgå, eftersom begreppet "dolierförening" eller
"dotterföretag" inte definieras i UFL, Något behov av att f n införa
en sådan definition för understödsföreningarna föreligger inle.
Sammanfatining
Försäkringsinspektionen lillslyrker utredningens förslag
till ändringar i UFL med följande undantag.
1.
Hänvisningen i
29 § UFL till 38 8 tredje och sjunde styckena EFL ulgår.
2.
1318 UFL görs etl
tillägg som klarlägger atl med uttrycket "denna lag" 1518 EFL avses
såväl UFL som EFL.
3.
Hänvisningen i
övergångsbestämmelserna till UFL till 46 § mom. 1 fjärde stycket EFL utgår.
Svenska liyförsäkring.sföreningars riksjörbund och
Pensionskassan SHB:
Allmänt
Av promemorian framgår, atl ny lag om ekonomiska
föreningar inte skall genomföras f. n. Däremot läggs fram förslag till nya
redovisningsregler i lagen om ekonomiska föreningar (EFL). Härav föranlett
förslag lill följdändringar i UFL har upprättats med bibehållande av
hänvisningar till EFL,
Åberopande vårt yllrande 1977-02-22 rörande 1976 års
förslag till ny EFL och till följdändringar i UFL får vi åter framföra vårt
starka önskemål om att hänvisningar i UFL till annan lagstiftning undviks. Vi
erinrar därvid om atl Näringsutskoitet i sitt belänkande 1976/77:51 hemställde
om atl hänvisningar i UFL till EFL skulle tas borl, vilken hemställan bifallits
av Riksdagen.
En helt ny lag om ekonomiska föreningar kommer måhända om
ett par år. Vi utgår ifrån, atl en sådan lag inte kommer att ändra
redovisningsreglerna eller andra bestämmelser för understödsföreningarna. Med
nuvarande uppbyggnad av UFL krävs dock med en ny EFL formella ändringar av UFL.
Sådana ändringar undviks dock om UFL redan nu omarbetas till en lag utan
hänvisningar till EFL enligt Riksdagens nyssnämnda beslut.
Hänvisningen i 29 § UFL till 38 § sjunde stycket EFL
I 38 8 sjunde slycket EFL enligt förslaget skall visst
bevis antecknas om fastslällelsen av resultaträkningen och balansräkningen saml
om föreningsstämmans beslut beiräffande vinsl eller förlust.
Prop. 1979/80:144 201
Bestämmelser om fondbildning finns i 23 § UFL och i
föreningarnas sladgar.
Resultaträkningens överskott eller underskott är normalt inle
vinsl eller förlust för en understödsförening i samma mening som för en
ekonomisk förening. Understödsföreningar bedriver försäkringsrörelse, som
kräver särskilda, inte årligen återkommande bedömningar av redovisningens resultat.
Många understödsföreningar måsle minsl vart 5;e år låta aktuarie upprätta försäkringsleknisk
ulredning av föreningens ställning (21 8 UFL).
Av anförda skäl anser vi atl bestämmelserna i 38 § sjunde
stycket EFL inte fyller nägol behov när del gäller understödsföreningar saml atl
dessa bestämmelser dessutom är vilseledande för understödsföreningarna. Hänvisningen
i 29 8 UFL till detla lagrum bör sålunda ulgå.
Hänvisningen i 31 § UFL till 51 8 EFL
1 51 § andra och tredje styckena EFL enligt förslagel föreskrivs
alt revisorerna skall göra uttalande bl. a. om årsredovisningen upprättats
"enligt denna lag" och när slyrelseledamol handlat i strid "mot
denna lag". Enligt förslaget till 31 8 UFL skall dessa bestämmelser gälla
i tillämpliga delar för understödsföreningarna. Del måsle för
understödsföreningarna framstå som oklart om med "denna lag" avses EFL
eller såväl EFL som UFL, Dä det senare torde vara avseit bör ell förtydligande intas
1318 UFL,
Sammanfatining
Vi anser atl UFL inle bör innehålla hänvisningar till EFL.
Promemorians förslag till ändringar av UFL, som sålunda avstyrkes av formella
skäl, bör ersättas med en ny UFL utan hänvisningar lill EFL,
I sak har vi intel att erinra de föreslagna ändringarna av
UFL. Dock anser vi, att hänvisningen i 29 8 UFL lill 38 8 sjunde slycket EFL
bör ulgå, saml att etl förtydligande av orden "denna lag" 1518 andra
och tredje styckena EFL bör lämnas 1318 UFL.
Sparinstitutens pensionskassa: Sparinslitutens
Pensionskassa, försäkringsförening, (SPK) har till syfte atl administrera ijänstepensionsförmå-nerna
för de anställda inom spar- och föreningsbanksrörelserna. Till SPK var vid årsskiflet
181 arbetsgivare anslulna, anlalel medlemmar var 16927 varav 897 uppbar aniingen
ålders- eller sjukpension. Dessulom utbetalas efterlevandepension till 177
personer. SPK:s avgiftsinkomst 1978 var drygl 79 miljoner kronor och de
sammanlagda fonderna uppgick per ullimo 1978 till drygt 597 miljoner kronor,
SPK som har tagit del av rubricerade promemoria och vill
med anledning härav framföra följande synpunkier. Lagen om
understödsföreningar, UFL, är skriven med hänvisningar till lagen om ekonomiska
föreningar (EFL). Detta förhållande anser SPK vara otillfredsställande. SPK
anser således att UFL skall vara skriven som en självsländig lag utan några
hänvisningar lill EFL. I della stöds vi även av Näringsulskottels yttrande
1976/77:51 i vilket man hemslällde att hänvisningar i UFL till EFL skulle las
bort, vilken hemställan Riksdagen biföll.
1 29§ UFL hänvisas till 38 8 .sjunde stycket EFL. Denna
hänvisning torde inte fylla nägot behov eftersom understödsföreningarnas
överskoll eller underskott inte normall är vinst eller förlust för en
understödsförening i samma mening som för en ekonomisk förening.
Sammanfattningsvis anser SPK att UFL inle bör innehålla
hänvisningar lill EFL. SPK avstyrker därför förslaget lill ändringar i UFL och
föreslår atl det i stället utarbetas en ny UFL utan hänvisningar till EFL.
Prop.
1979/80: 144 202
6.4 Lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring
Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO): Med hänsyn
till de iniressen SO har all företräda, finner SO inte anledning att ingå på
någon granskning av den föreslagna nya lagen om ekonomiska föreningar.
Följdlagstiftningen i lagen om arbetslöshetsförsäkringen
berör 60, 61, 62, 79 och 102 §§.
Då föreslagna ändringar till lag om
arbetslöshetsförsäkring i Ds Ju 1979; 14 huvudsakligen är av redaktionell art
och ej behöver föranleda att normalstadgarna för försäkringen behöva omarbetas,
har SO ingen erinran mot föreslagna ändringar i lagen.
Prop.
1979/80:144 203
BUaga 2:1 Bilaga till kooperationsutredningens yttrande
över Nya redovisningsregler för ekonomiska föreningar m. m. (Ds Ju 1979:14)
Den kooperativa insatsräntan Disposiiion:
Bakgrund
Två principer
Terminologi
Ideologi
Historik
Föreningslagen
Beskattning
Kooperativa kapitalproblem
Kooperativ praxis Kooperativa grundsatser
Konsumentkooperationen Lanlbrukskooperationen Utlandet
Överväganden Kooperativ svaghet Inflationen Ideologi
Sammanfattning
Förslag
Bilagor:
1
Några
räntesatser
2
Långa
kapitalräntan, en orientering
3
Diagram
diskontot - långa räntan
Prop.
1979/80:144 204
Den kooperativa insatsrantan
I 1951 års föreningslag (FL) infördes bestämmelsen om en
begränsning av den kooperativa överskottsutdelningen. Begränsningen ålerfinns i
18 8 andra slycket och lyder:
"Utdelning, som beräknas annorledes än i förhållande
till den omfallning vari medlemmarna deltagit i föreningens verksamhel eller
denna eljesi lagils i anspråk, må fastställas lill högst fem procenl för år å
inbetalda insalser."
1 justitiedepartementets promemoria DsJu 1979; 14
"Nya redovisningsregler för ekonomiska föreningar m. m." upprepas
bestämmelsen om den kooperativa vinstutdelningens begränsning. Formuleringen i
den nya 18 8 är identisk med den i FL.
Kooperationsulredningen har funnit atl denna
lagbestämmelses principiella innehåll bör kvarstå, men förordar att
procentsatsen höjs och görs flexibel så atl den bättre överensslämmer med
nuvarande och framlida räntenivå på kapitalmarknaden.
Bakgrund Två principer
I aktiebolag förekommer endast en form av vinstutdelning,
nämligen utdelning på akiier. I ekonomiska föreningar finns två möjligheter att
fördela överskottet, dels i form av älerbäring/eflerlikvid, dels i form av
kapitalränta.
Dessa båda utdelningsformer bygger pä tvä skilda
principer. Återbäring/ efterlikvid är en överskoltsuldelning som beräknas i
proportion till den omfattning vari medlemmarna under året tagil föreningens ijänsler
i anspråk. Kapitalräntan däremot ulgår i förhållande till medlemmens kapitalinsats.
Kapitalräntan är - tekniskt sett - kooperationens motsvarighet till bolagens
aktieutdelning. Älerbäring/eflerlikvid är av renodlat kooperativ karaktär.
Terminologi
Termen "ränta" på insatser motsvaras av termen
"utdelning" på aktier. Enligt gängse språkbruk är "ränta en
kapitalersättning som långivaren betalar till låntagaren efter en i förväg
avtalad räntesats. Den kooperativa kapitalräntan, i kooperationen ofta benämnd "insalsränlan",
är dock liksom aktieutdelningen en förräntning av ett riskbärande ägarkapiial.
Insats-räntan ulgår först när verksamhetsårets ekonomiska resultat är känt. Insalsränlan
är således villkorlig lill skillnad från traditionell ränta som är avtalad.
Terminologin i FL anknyter till språkbruket i bokförings-
och aktiebolagslagarna och den kooperativa kapitalräntan betecknas i lagen som
"vinstutdelning" pä insatser. Termen "insatsränta" däremot
anknyter till internationellt kooperativt språkbruk och används
fortsättningsvis i denna text.
Ideologi
Enligt kooperativ ideologi skall produktionsfaktorn
kapital i ett kooperativ ha ingen eller begränsad ersättning. Den vikliga
produktionsfaktorn i ett kooperativ anses vara medlemmarnas/ägarnas
prestationer, dvs köp hos eller leverans lill föreningen eller dylikt. Det
kooperativa företagets överskott uppstår framför allt genom medlemmarnas
prestationer och
Prop.
1979/80:144 205
överskottet Jörddas i kongruens härmed som älerbäring/eflerlikvid,
dvs. med medlemmarnas prestationer som fördelningsnyckel.
De kooperaliva principerna har traditionellt en jordnära
förankring. När del kooperativa företaget arbetar i en marknadsekonomi där kapilalel
normalt tillerkänns en viss ersättning (ränla eller utdelning) så bör också det
kooperaliva företaget ges denna möjlighel för alt tilldra sig nödvändigt
kapital. Kooperatörerna accepterar kapitalränta inle som en genuin del av de
kooperativa principerna utan som en nödvändighet. Mol det nödvändiga men
främmande inslaget krävs en vakthållning, och denna lar sig ullryck i kravet på
kapitalräntans begränsning. Kapitalel skall fä en rimlig ersällning, men heller
inte mer.
Della synsätt stadfästes i FL. Den som tillskjuter kapital
till etl kooperativt företag bör tillerkännas rätlen till en rimlig
kapitalersättning.
Historik
Den kooperativa traditionen alt begränsa ägarkapilalels ersäitning
har sina rötter i 1800-talels engelska kooperation. Formelll överfördes denna
praxis lill den svenska konsumentkooperationen i KF:s mönslerstadgar 1907.
År 1899 publicerade G H von Koch en skrift med liteln
"Om arbetarnas konsumtionsföreningar i England" varvid han vid
beskrivning av vinstens fördelning konstaterade atl "ränla betalas å
medlemmarnas kapital efler 5 procenl". Denna skrivning kom alt påverka KF:s
första mönsterstadgar från år 1907.
I E H Thörnbergs skrift 1907 "Den kooperaliva
rörelsen" konstaterades: "En annan utomordentligt viktig princip, hvilken
utgör en ingående del af Rochdalesystemet sådant detta fullbordades af de
tjugoåtta ylleväf-varna, är denna: Ingen utdelning å andelskapitalet, hvilket
endast tillgodoräknas en viss ränta. Affärens öfverskott fördelas bland
medlemmarna i förhållande lill de af dem gjorda inköpen. Man anser till och med
att man i delta sammanhang ej bör tala om vinstutdelning utan om återbetalning.
De franska kooperatörerna använder uttrycket "ristourne", som
egentligen betyder återgång,"
Redan i KF;s första mönsterstadgar som antogs är 1907 inskrevs
principen om begränsad kapitalränta och även nivån knöls direkl lill den omnämnda
engelska på fem procent. Formuleringen löd; "Övrig vinst fördelas med
högst 5 procent på andelskapitalel".
Vid 1912 års upplaga av B-stadgarna konstaterade
sekreteraren K Eriksson i KF;s styrelse; "Genom denna begränsning av
räntan skiljer sig den kooperativa föreningen på elt avgjort säll från de
vanliga aktiebolagen som ha obegränsad utdelning på aktiekapitalet.
Aktiebolaget är en kapitalförening under del atl konsumtionsföreningen är
personförening".
I den konsumentkooperativa ideologen Anders Örnes skrift
om "De sju grundsatserna" (1919-1952) anförs följande; "Den uppål
fixerade ränta på insatskapitalet, som föregångarna från Rochdale fastslogo som
en av grundsatserna för sitt företag, hör med lill den kooperaliva föreningens
väsentliga kännemärken. Det kooperativa förelaget bör betala sådan ränta på
medlemmarnas insatser, att del i längden blir lika fördelaktigt för medlemmarna
att placera sina medel hos detsamma som i exempelvis sparbankerna eller de
vanliga affärsbankerna. Bäde atl betala högre och lägre är felaktigt".
Prop.
1979/80: 144 206
Föreningslagen
I den ulredning som tillsattes 1945 för alt bereda en ny lagsliftning
om ekonomiska föreningar ingick också Albin Johansson, KF:s verkslällande
direktör 1924- 1957. Han lär där ha föreslagit atl bestämmelsen om högst 5
procents insatsränta skulle medtas i föreningslagen. Så blev också fallet.
I ulredningens överväganden ingick likaså en skrivelse
frän KF:s styrelse till regeringen angående förbättrad lagstiftning rörande
kapitalbildningen inom ekonomiska föreningar och aktiebolag. I skrivelsen,
daterad 1933, förordades atl "viss begränsning beträffande rätlen för etl
företag att till sina delägare beiala ränta å gjorda insatser eller lämna
utdelning skulle gälla inlill dess förelagets behov av eget kapital kunde anses
fyllt".
Ulredningens (SOU 1949: 17) överväganden angående en maximering
av insalsränlan är myckel kort. Där sägs; "Utredningen har funnit det önskvärt
all genom en lagbestämmelse maximera vinstutdelningen i förhållande till del
inbetalda insatskapitalet lill 5 procent för år. Föreskrifl härom har upptagits
i förevarande siycke. Det betyder uppenbarligen ej att i stadgarna mäste
fixeras en viss räntesats för nu ifrågavarande utdelning. Genom föreskriften understrykes
alt föreningarna ej, såsom aktiebolagen, äro kapitalsammanslulningar".
Förslagel om en maximerad vinstutdelning lill fem procenl
för år accepterades på det slora hela av remissinstanserna (prop 1951:34).
Vissa organisationer utanför kooperationen - l.ex. några handelskammare,
Sveriges advokatsamfund - avstyrkte förslaget med hänvisning till att bärande
skäl saknats för atl begränsa rätten lill vinstutdelning så länge
konsolideringskravet tillgodosetls.
Flera remissorgan - länsstyrelsen i Malmöhus län. Skånska
lantmännens cenlralförening upa och Föreningen skånska andelsslaklerier upa
-erinrade om vissa vanskligheler bl. a. vad gällde fastställandet av ett fixerat
procenttal. "Därest en maximering av vinstutdelningen anses böra införas lorde
i varje fall denna böra ske så, att högsta uldelningsprocenten göres rörlig i relalion
lill ränteläget."
Departementschefens kommentar lill erinringarna om ett
fixerat tak var följande "All ställa begränsningen av utdelningen å
inbetalda insatser i relation lill det allmänna ränteläget torde knappast vara
ändamålsenligt. Den av ulredningen föreslagna högsia procentsatsen, fem
procent, synes vara lämpligt avvägd".
Beskattning
Överskollsfördelning som avser älerbäring/eflerlikvid är
avdragsgill för föreningen. Insalsränlan är däremot inte avdragsgill.
Skatlelagsliftningen åtskiljer således dessa båda former
av överskottsfördelning. Den mer kooperativa och dominerande formen, dvs. återbäring/eflerlikvid,
behandlas mildare än insatsräntan. Insatsräntan jämställs i
beskattningshänseende med aktieutdelning och beskattas i princip både hos
förening och medlem.
Principen om dubbelbeskattning genombryts i prakliken inom
konsumentkooperationen. Insatskapitalets ringa slorlek (200 kronor) och den
låga räntesatsen (fem procenl) gör atl ränteintäkten hos medlemmen ofta faller
inom ramen för det s. k. sparavdraget (800 kronor för ogifta och I 600 kronor
för äkta makar). Ränteintäkten blir därmed obeskattad.
Om fem procenl av insalskapitalet utdelades skulle
lantbrukaren regelmässigt bli beskattad för åtminslone en del av ränleinläkten.
Av denna
Prop.
1979/80: 144 207
anledning blir insalsränlan en dyr utdelningsform inom lanlbrukskooperationen
jämfört med älerbäring/eflerlikvid.
Kooperaliva kapitalproblem
Under 1978 och 1979 har KF och LRF vid ivå tillfällen
särskilt uppmärksammal de kooperaliva kapitalproblemen och behovet av en snabb
lösning av dessa inom kooperationsulredningens ram. 1 en KF-promemoria benämnd
"Kooperativ kapitalbildning" (1979-02-20) och överlämnad till kooperationsulredningen
sägs bl.a. följande:
"Av den ovan lämnade översikten har framgått atl soliditeten
för kooperationen undergått en allvarlig försämring på grund av inflation och
dåliga konjunkturer. Den sedan år 1951 i föreningslagen föreskrivna maximeringen
av insalsränlan lill högst 5 % utgör redan vid en årligen fortskridande
försämring av penningvärdet med mer än 5 % en negativ realränta, och della
alltså före skatt. Då insalsränlan dessulom är dubbelbeskatlad. är den
siffermässiga maximeringen av denna i föreningslagen elt direkt hinder för
konsumentföreningarnas anskaffning av egel kapital".
I en KF-promemoria "angående vissa punkter i
justitiedepartementets förslag till ny lag om ekonomiska föreningar (Ds Ju
1976: II)"
sägs bl.a. följande;
"Föreningarna måste - framför alll ur kapiialanskaffningssynpunkt
-ha möjlighet att betala en rimlig ränta på det kapital som medlemmarna tillskjuler.
En begränsad uividgning av ränleutdelningsrällen rubbar inte de kooperaliva
principerna. Då räntan i 1951 ärs föreningslag låstes vid 5 procent, molsvarade
detta en räntenivå som med tvä procentenheter översteg gällande diskonto.
Riksbankens diskonto, som alltsedan 1945-02-09 legat på 2 1/2 procent hade
1950-12-01 höjts till 3 procent.
Diskontot har de senaste fem åren fluktuerat mellan 5 1/2
och 7 procent, för att vid senaste ändringen, 1976-10-04, höjas lill 8 procenl.
Mol bakgrund av räntenivåns utveckling sedan 1951 och med hänvisning till vad
ovan anförts om en rimlig ränta på insatskapitalet föresläs all utrymmet för
vinstutdelning i förhållande lill inbetalda insatser ökas. Ett tänkbart förslag
är atl insatsräntan maximeras till en procentsats motsvarande riksbankens
officiella diskonto vid utgången av det räkenskapsår årsredovisningen avser.
Den enskilda föreningen får dä möjlighet alt inom det i lagen givna utrymmet
fastställa en för föreningen lämplig räntefot".
Kooperativ praxis
Insatsränta förekommer iraditionelll enbart inom
konsumentkooperationen. Lanlbrukskooperationen har under överskådlig tid inte
tillämpat denna typ av överskottsfördelning med hänvisning till gängse
kooperativ uldelningspraxis i form av älerbäring/eflerlikvid.
Kooperativa grundsatser
Inom både konsument- och lanlbrukskooperationen regleras
behandlingen av insalsränlan i de kooperaliva grundsatserna, som är praktiska
handlingsregler fotade på kooperaiiv ideologi.
Den inlernationella kooperaliva alliansen, IKA, som är de
kooperativa organisationernas huvudorgan, föreskriver som villkor för medlemsskap
(art 8, 3 8): "Insatskapitalet skall erhålla en begränsad ränta, om ränta
överhuvudtaget skall utgå".
IKA-sladgarna har överförts till grundsatserna inom svensk
kooperation, KF:s fjärde grundsals lyder: "Begränsad kapitalränta och
återbäring i förhållande till gjorda köp".
Prop.
1979/80:144 208
1 lantbrukskooperationens handlingsprogram, anlaget av
1979 års riksförbundsstämma, lyder fjärde grundsatsen: "Föreningens nytta
av insatskapitalet tillgodogörs medlemmarna i form av högre pi-oduktpriser och
lägre förnödenhetspriser. Om ränta skall utgå på insatskapitalet skall
storleken begränsas''.
Konsumentkooperationen
Inom konsumentkooperationen används insatsränta Iraditionelll
som överskottsfördelning parallellt med återbäring. Kooperaliva förbundel fördelar
dock överskottet till sina medlemsföreningar enbari i form av ränla på
insatskapital. Under 1978 uppgick redovisat nettoöverskott i KF till 26,8
miljoner kronor varav 22.3 miljoner som insatsränla medan återstoden fonderades.
Bland konsumentföreningarna, fördelades överskottet (116
miljoner kronor 1978) i proportionerna 13 procenl (14 miljoner kronor) som insatsränla
och 87 procent (92 miljoner kronor) som återbäring efter gjorda köp. Under 1977
betalade endast tre föreningar av samtliga 170 lägre ränta än fem procent medan
21 föreningar utdelade ingen alls. Den övervägande delen av konsumföreningar
använder sig således av insatsränta och når också det lagfästa räntetaket.
Konsumentkooperationen har traditionellt hävdat alt
familjesparandet inom kooperalionen är ett verktyg för kooperativ utveckling
och för medlemmen samtidig! ett främjande av sund hushållsekonomi, Sparmomentet
har motiverat en rimlig ersättning till del sparade kapitalel.
Lantbrukskooperationen
Lantbrukskooperationen markerar i sitt handlingsprogram en
principielll restriktiv hållning lill användningen av insatsränla. I prakliken
brukas heller inle insalsränlan som överskollsfördelning av vare sig samverkansorganisationer
eller föreningar.
Handlingsprogrammet utvecklar problemställningen genom bl.a.
följande kommentarer: "Under förulsältning att medlemmens insatsskyldighel
så nära som möjligt ansluter till hans utnyttjande av föreningen talar både
praktiska, ekonomiska och ideologiska skäl för att överskotten bäst fördelas
genom prissättningen på levererade eller köpta produkter .... Till detla kommer
elt skattetekniskt skäl. Eftersom ränta på insalser likställs med utdelning på
aktier blir pengarna dubbelbeskattade. Dels fär föreningen betala skatt på
sitt överskott, dels får medlemmarna, om de inte kan utnyttja avdragen för
ränteinkomster, skatta för kapitalinkomsten ,... Lantbrukskooperationen har
hittills inte givit någon ränta på insatser utan endast på lån som upptagils av
medlemmarna. Sä länge nuvarande skattelagstiftning gäller bör denna linje lillämpas".
Utlandet
Den kooperativa principen om en begränsning av
insatsräntan är fast
förankrad i inlernationell praxis. Enligt IKA skulle Sverige år 1977 ha det
lägsla taket av alla länder som alls tillämpar en begränsning av insatsrän
tan. Räntetaket fördelade sig då enligt följande;
Sverige 5 procent
Frankrike 6
procenl
Storbritannien 7,5 procent
USA-Kanada 8
procent
Indien 9 procenl
Japan lOprocent
Prop. 1979/80:144 209
Överväganden
Tre huvudskäl kan anses föreligga för alt höja den
lagfästa maximeringen av insalsränlan.
Kooperaiiv svaghet
För det första: Kooperationens försörjning med egel
kapital ulgör en svaghet i den kooperativa kapitalbildningen, vilken
principiellt skiljer sig frän molsvarande problem i det enskilda näringslivet.
Det kan här räcka med konstaterandet alt den kooperaliva
huvudprincipen för försörjning av riskkapilal bygger på självfinansiering,
dvs. fortlöpande återföring av rörelsegenererade överskottsmedel till
individuell uppbyggnad av insatskapital och till kolleklivi fonderade medel.
När så överskotten uteblir påfylls heller inle det egna kapitalet.
Della leder automatiskt lill en försvagning av soliditeten.
Eftersom kooperationen samtidigt är utestängd frän exierna kapilalkällor på
kapitalmarknaden - en självvald "isolering" för atl värna om kravet
på kooperativ självständighet i enlighet med grundläggande kooperativ ideologi
-markeras än mer hämningen i de kooperativa organisationernas rörelsefrihet
vad gäller försörjningen med eget kapital.
Inflationen
För det andra: Inflationen har två effekter av belydelse
för insatsräntans höjd.
- Siigande inflalionstal och sjunkande kapitalförränlning
(lönsamhet) sänker företagens soliditet. Enligt kooperationsulredningens
finansanalytiska karlläggning har de kooperaliva förelagens soliditet sjunkit
i minsl samma takt som soliditeten för övrigt näringsliv under den senasle
femårsperioden.
En fortlöpande urholkning av förelagens soliditet påverkar
negativt företagens finansiella motståndskraft, deras kreditkapaciiel och
investeringsvilja. Att på nytt vända näringslivets soliditetskurva uppål har
på senare år haft hög angelägenhetsgrad hos statsmakterna. Flera ålgärder har
därvid vidtagits, nämligen bl.a, utvidgningen av Annell-lagsliftningen och införandel
av en fjärde AP-fond saml det värdesäkra skaltesparandels aktiefondsalternativ.
Gemensamt för dessa åtgärder har varit alt söka vidga
företagens bas av riskkapital och pä så vis höja deras lånekapacilel och
expansionsmöjligheter. Ingen av dessa ålgärder år vare sig tekniskt eller
principiellt omedelbart lillämpbai-a på kooperativa företag. Ett väsentligt
hinder är därvid insatsräntans lagfästa maximering till fem procent.
- En andra inflationseffekt är atl senare års
penningvärdeförsämring regelmässigt överstigit femprocentsgränsen och atl
realräntan på insalser därmed blir siarkt negativ. Medlemmens sparkapital - som
i detta fall ocksä bär viss risk - kompenseras inte ens med en räntenivå som ulgår
på kooperaiiv sparkassa eller på sparkassekonlo i bank (bilaga I), Den lagfästa maximeringsnivän
urgröper således kapilalel snabbare än vad som är fallel lill och med på lägsta
bankräkning.
Riksbankens officiella diskonto har traditionellt haft
viss normgivande effekl pä kooperationens egen bedömning av rimliga ränlelak.
Genom efterkrigstidens mer aktiva penningpolitik, del senasle decenniets starka
inflationstakt och valulapoliliska oro har diskontot förändrats alll oftare.
Skillnaden har accentuerats mellan å ena sidan penningmarknaden, dis-
14 Riksdagen 1979180. 1 .saml. Nr 144
Prop.
1979/80:144 210
kontot och de korla ränterörelserna och å den andra sidan kapiialmarknaden
och dess lugnare ränlesältning.
När KF år 1907 inskrev en ränlemaximering på fem procent i
sina stadgar pendlade diskontot mellan 6 och 7 procent. Under 1930-lalet sjönk
diskontot under femprocenlsnivän, och 1949, dvs. vid ularbetandel av ny
föreningslag var diskontot tre procent. Först 1957 nådde diskontot femprocenlsnivän
och år 1966 genombröts denna för första gången efler kriget och sattes till 6
procent. År 1969 togs steget till 7 procents diskonto och 1976 till 8 procenl
(se diagram bilaga 3).
Redan är 1957 tangerade således diskontot 1951 års
lagfästa räntetak medan större delen av 1970-talel dominerats av en betydligt
högre räntenivå. Även den länga låneräntan har sligil krafligl under denna
period och ligger nu för statslånen vid 10 1/2 procent. (Se bilaga 2).
Ideologi
För det tredje: De kooperativa principerna var under 1960-lalel
föremål för översyn inom en särskild IKA-kommitté. Begränsningen av den kooperativa
insatsräntan diskulerades då mot bakgrund av de kapitalförsörjningsproblem som
inflalionen ger upphov till. En ökad flexibilitet av insatsräntan och med
anknytning till den allmänna räntesättningen i samhället förordades av
kommittén. Där ingick också Maurilz Bonow. KF. som skriver;
"De svårigheter som inflationsproblemet aktualiserar
för hela kapitalfrågans lösning berörs indirekl på del sättet atl man förordar
ell mer "elastiskt" system för begränsning av räntan. Enligt
kommittén kan detta inte anses strida mot den grundläggande principen.
Kommittén rekommenderar att begränsningen skall anknytas till trenden för de
långfristiga räntevariationerna, alltså ej anpassas lill kortfristiga
förändringar på penningmarknaden". *
Den kooperativa ideologin accepterar således att
begränsningen av insalsränlan görs flexibel för atl inte försvåra kooperativ
kapitalbildning.
Sammanfattning
De kooperativa företagens anskaffning av riskkapital är
föremål för speciellt intresse från kooperalionsutredningens sida. Sjunkande
soliditet är allmänt förekommande i näringslivel men är inom kooperalionen ell
problem av speciell dignitet. Den kooperaliva självfinansieringsprincipen sätts
ur spel vid otillfredsställande lönsamhelsnivå och de kooperativa
organisationernas institutionella miljö är annorlunda än de enskilda
-börsnoterade företagens eflersom en naturlig tillgäng saknas till en öppen
riskkapitalmarknad, dvs. aktiebörs.
I syfle att underiätta försörjningen med riskkapital för
de ekonomiska föreningarna överväger kooperationsulredningen åtgärder vilka
skulle ge de kooperativa föreningarna likartade möjligheter med de enskilda
företagen. Det gäller i första hand en anpassning av villkoren vad gäller Annell-lagsliftningen,
del värdesäkra skattesparandets akliefondsallernaliv saml fjärde AP-fonden.
Syftet med utredningsarbetet är bl. a. att de kooperaliva
förelagen skall ges lekniska möjligheter att införskaffa yllerligare riskkapilal.
Dessa möj-
KF promemoria 1977: "Vad ä r kooperation'
Prop.
1979/80:144 211
ligheler kan lätlare utnyttjas om företagen tillåts
erbjuda en rimlig förränlning av insatskapitalet.
En sådan förräntning är inte möjlig genom räntetakel i FL
på fem procenl och som föreslås ha fortsatt gillighel i jusiitiedepartemenlels
promemorior Ds Ju 1976: 11 och Ds Ju 1979: 14. Därmed försvåras för kooperalionen
bl. a. en höjning av insatsskyldigheten.
Begränsningen av insatsräntan lill fem procent har också
åberopats som skäl för att inte utvidga Annell-lagsliftningen lill atl också
gälla ekonomiska föreningar (jfr prop. 1978/79: 50 s. 51).
Ett upphävande av lagbestämmelsen om etl femprocentigl insalstak
synes därför starkt motiverad. Nuvarande begränsning bör ersättas av en ny
begränsning. Del finns starka skäl atl redan nu la upp frågan om en ändring av
gällande maximeringsnivå på insalsränlan eflersom denna direkt berörs i
promemorian om Nya redovisningsregler för ekonomiska föreningar.
Som ersättning till gällande maximering pä fem procenl
föreslår kooperationsulredningen att den nya nivån knyts lill emissionsräntan
för långa statslån.
Den långsikliga bundenheten av del kooperativa
insatskapitalet motiverar alt dess förräntning knyts till marknaden för långa
lån. Emissionsrän-lan för långa statslån har sedan 1971 varit ständigl stigande
vilket bl.a. speglar riksbankens önskan om en inflationsanpassning av det långa
kapitalet. Samlidigt begränsas nivån uppåt genom industrins behov av en rimlig
kostnad för investeringskapitalet.
Den länga räntan löper i lugnare takt än den korla
penningräntan som styrs av diskontots förändringar. Den långsammare och mer
stabila förändringstakten hos långa räntan överensstämmer med insatskapitalets
långsiktiga karaktär. Det kooperativa insatskapitalets uppsägningstid är ett
till fem år. Kapitalet är dock bundet lika länge som medlemmen önskar utnyttja
föreningens tjänster, Sparkapitalel utfås först när medlemmen utträder ur
föreningen.
Emissionsräntan för långa statslån uppgår f. n. till 10
1/2 procent, en nivå som överstiger diskontots med 2 1/2 procenl och räntan pä
allmän sparkassa med 3 1/4 procent (bilaga I). Nivån överensstämmer med räntan på KF:s femårsreverser.
Om den lagfästa maximeringen av insalsränlan kan sällas i
nivå med långa räntan så ger detta en tillfredsställande takhöjd på räntesäitningen.
Begränsningen existerar, men ger samlidigt en finansiell handlingsfrihet för
föreningar med olika betalningsförmåga.
En anknytning av den lagfästa maximinivån på insalsränlan
till räntan på långa statslän överensstämmer med IKA:s internationellt normgivna
begränsning för kapitalräntan på kooperativa insaler.
Förslag
Som ersättning till den i föreningslagen inskrivna
begränsningen på fem procent föreslår kooperationsulredningen att insatsräntans
maximala höjd knyts till emissionsräntan för långa statslån vid ulgången av del
räkenskapsår årsredovisningen avser.
Med denna anpassning av insatsräntans begränsning lill en
rimlig räntenivå förändras inte den ekonomiska föreningens karaklär av personasso-ciation.
Kooperationsutredningen anser att denna lagbestämmelses bibehållande har ett
värde för att understryka den ekonomiska föreningens kooperaliva karaktär.
Prop.
1979/80:144 212
Bilaga 2:1:1
Några räntesatser per 27/9 1979
Diskonto
= 8%
Sparkasseräkning
= 7 1/4%
Kapitalkonto
(12 mån.
uppsägning)
= 8 1/2%
Tvåårsräkning
= 9 1/4%
Em.
räntan långa lån
= 10 1/2%
KF:s femårsreverser
= 10 1/2%
Bilaga 2:1:2
Den långa kapitalräntan
En orientering grundad på bl. a. samtal med företiädare
för riksbanken
Riksbanken fastställer den långa kapitalräntan med leknisk
ulgångspunkl i statsskuldens ränta, dvs. frän den länga stalsobligalionsräntan.
Den långa räntan löper i lugnare takt än den korla
penningräntan. Den har sedan 1971 varit oavbrutet stigande.
Förändringar av den långa räntan görs oftast i samband med
riksbankens diskonloförändringar, men sporadiskt sker förändringar också ulan
samband med diskontoförändringar; inte sällan kvarstår nivån på långa räntan
medan diskontot sänks.
Diskontot styr i huvudsak enbart den korla räntan på den s.
k. penningmarknaden. Det innebär att den är normerande för bankernas ränlesältning
vilken i princip är baserad på korl kredilgivning (ettårig löptid).
Penningmarknadens förändringar har i sin tur ett nära samband med konjunkturen;
den är dels en effekt av konjunkturen men penningtillgången kan också bli
styrande för konjunkturens fortsatla utveckling. Diskontoförändringar används
därför i konjunklurstyrande syfte och är därför till sin nalur korta och
"hackiga".
Den långa kapitalmarknaden avser kapital som binds under
längre tid, frän 10 är och upp lill 50-60 år. Räntenivån pä detta långa kapital
binds dock under kortare tid; ränlejusteringsklausuler efter viss tid ingår l.ex.
alltid vid obligationslån.
Under senare år har räntejusteringar lagts in i 5-årsinlervaller,
jämförl med lidigare 10-årsintervaller. Delta speglar inflationens ökade föränd-ringstakl.
Räntan pä långa kapitalmarknadslån löper med fast nivå under fem år; den tätare
förändringen av statslåneräntan avser således bara räntesäitningen på
nyemitterade lån plus all den slyr ovannämnda fem-årsklausul, dvs. gamla lån
omsätts efter fem år till aktuell räntesats.
Den svenska kapitalmarknaden är av tradition mycket
begränsad. Den utgörs på köparsidan av AP-fonderna, de stora försäkringsbolagen
samt några större privala kapitalplacerare. Riksbanken har traditionellt
reglerat denna ganska ofria (emissionskontroller etc.) marknad i syften som -förulom
grundläggande marknadsmässiga krav - tidvis varil bostadspolitiskt betingade.
De långfristiga räntorna hölls i Sverige länge på en läg
nivå, framför allt med tanke på del genomslag en höjning skulle få på
boendekostnaderna. Sedan ett system med generella räntesubventioner för
bostadsfinansieringen införts 1975, har det blivit möjligt atl höja den långa
räntan till en
Prop.
1979/80:144 213
mer marknadsmässig nivå. Därmed tillgodosågs ett sedan
länge framfört önskemål om en bättre anpassning av den långa räntan lill inflalionen.
Del kan således noteras all vid tvä lillfällen under
sjuttiotalet (1975 och 1978) har diskontot och den korta räntan sänkts trappsiegsvis
av konjunklurstyrande skäl medan den långa räntan legal oförändrad.
Förutom av
inflationen slyrs räntesäitningen pä den långa marknaden i dag av främst två
faktorer, nämligen räntenivån i utlandet och del statliga upplåningsbehovet.
För atl också den privata utlandsupplåningen skall fungera
- en komplettering till statens utlandsupplåning - måsle riksbanken etablera
ett ränteläge som gör det attrakUvt för företagen att låna utomlands. Den
svenska räntenivån kan därför inte läggas avsevärt under den utländska. I samma
höjande riktning på ränteläget verkar del statliga upplåningsbehovet.
Den senaste diskonloförändringen (seplember 1979) markerar
frikopplingen mellan diskontots kortare rörelser och den långa räntans längre.
Diskontots höjning med en hel procentenhet är närmasl valulapolitiski moliverad
och kan ses som en svensk uppföljning av den internationella ränteupplrappningen
där dollarn gått i spetsen. Den långa räntan höjdes samtidigt endast en kvarts procenl
- ett tillbakahållande som speglar riksbankens ansvar att hålla tillbaka koslnaden
för industrins investeringar.
Sammanfattning
-
Diskontot styr
penningmarknadens korta ränterörelser,
-
Emissionsräntan
för långa statslån är basen för räntesäitningen på den långa kapitalmarknaden.
-
Den långa
räntan löper i lugnare takt än den korta penningräntan,
-
Den långa
räntan har på senare år blivit mer marknadsslyrd, och speglar därför inflationen
i samhället.
-
Den långa
räntan kan periodvis vara föremål för viss politisk styrning (lägräntepolitik
för bostadsfinansiering, industrins invesleringar elc).
-
Den långa
räntan har i dag en genomsnittlig bindning på 5 är (uppsägningsrätt efter 5
år). Insatskapitalets uppsägningstid är formellt 7-12 månader, men insatserna
ligger i praktiken kvar under betydligt längre tid.
Prop.
1979/80:144 214
Utdrag
LAGRÅDET PROTOKOLL
vid sammaniräde 1980-03-26
Närvarande: f d. justitierådet Petrén, regeringsrådet
Hilding, jusiiiierädel Vängby.
Enligi prolokoll vid regeringssammanträde den 28 februari
1980 har regeringen pä hemställan av statsrådet och chefen för justitiedepartemenlel
Winberg beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag lill
1. lag om åndring i lagen (1951; 308) om ekonomiska
föreningar.
2.
lag om ändring
i lagen (1956: 216) om jordbrukskasserörelsen,
3.
lag om ändring
i bostadsrättslagen (1971:479),
4.
lag om ändring
i lagen (1972: 262) om understödsföreningar,
5.
lag om ändring
i lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring,
6.
lag om ändring
i lagen (1975:417) om sambruksföreningar.
7.
lag om ändring
i lagen (1976:351) om styrelserepresenlalion för de anslällda i akliebolag och
ekonomiska föreningar.
Förslagen har inför lagrådel föredragits av
departementsrådet Lars K. Beckman och hovrättsassessorn Ann-Chrisline Zachrisson.
Förslagen föranleder följande yttranden.
Förslaget till lag om ändring i lagen (1951: 308) om
ekonomiska föreningar
1 a 8
Hilding anför för sin del:
Enligt den här föreslagna nya paragrafen skall en
ekonomisk förening i fortsättningen kunna vara moderföretag i en koncern. Av
departementschefens uttalande i specialmotiveringen lill 43 a 8 framgår att
avsikten synes vara att koncernbegreppet i 12 8 femle slyckel bokföringslagen
(1976: 125) i fortsättningen skall innefatta även del ulvidgade koncernbegrepp
som här föreslås.
Vid tillkomsten av bokföringslagen uttalades i förarbelena
(prop. 1976: 104, s, 152) att med koncern enligt dåvarande sisla meningen i 12
8 fjärde slyckel avsågs koncern enligt den definition som ges i aktiebolagslagen.
I samband med lagändring (1976:991) bröts sista meningen i fjärde stycket ut
till en fristående femle mening. I sak innebär bestämmelsen all företagen i en
koncern, om inle särskilt undanlag medges, skall ha samma räkenskapsår.
Prop.
1979/80: 144 215
Det synes inle slå i god överensslämmelse med gängse lagsiiftningsiek-nik
all utan ändring i bokföringslagen uividga tillämpningsområdet för bestämmelsen
i 12 8 femle slyckel nämnda lag till alt gälla även det koncernbegrepp som
föreslås i den nu akluella lagsiiftningen. Jag delar i princip meningen all en
sådan uividgning är önskvärd och föreslår därför alt en ändring görs i 12 8 femle
stycket bokföringslagen för atl markera atl koncernbegreppet i fortsättningen
kommer alt ha en annan innebörd än som förutsattes vid dess tillkomst.
1 en lagrådsremiss lidigare della år med förslag till bl.
a. lag om årsredovisning m. m. i vissa förelag har likaledes ell nytl
koncernbegrepp introducerats, innebärande all handelsbolag och enskilda
näringsidkare skall kunna vara moderförelag i en koncern. Även då förutsattes
all del nya koncernbegreppet skulle gälla vid lillämpningen av 12 8 femle slycket
bokföringslagen. Jag föreslog därför i lagrådets yttrande över remissen atl bestämmelsen
förtydligades, så atl därav klarl framgick vad som avsägs med begreppet
koncern.
Med hänvisning till vad jag nu anfört föreslår jag all 12
8 femle stycket bokföringslagen får följande lydelse: "Fjärde stycket äger
molsvarande tillämpning på räkenskapsår inom koncern. Med koncern förstås
koncern enligt 1 kap. 2 8 aktiebolagslagen (1975; 1385). 1 kap, I 8 lagen (1980:000)
om årsredovisning m, m, i vissa förelag samt I a 8 lagen (1951:308) om
ekonomiska föreningar."
IIO. Ill och 117 a 88
Lagrådet: Vid tillkomsten av den nya aktiebolagslagen
ansågs atl den tidigare gällande lagens straffbestämmelser var onödigt omfallande
och att man borde kunna göra reglerna enklare och mer lättöverskådliga saml att
en utgångspunkt därvid borde vara alt i akliebolagslagen inle behövs
straffbestämmelser som läcks av brottsbalkens regler. Föredragande statsrådet
anförde vidare: Från principiell synpunkt bör straffsanktion användas endast
om överträdelsen medför verklig skada eller fara för samhällel eller enskild
och om frågan inte bättre regleras på annal sätt, l,ex. med skadestånd eller
administrativ kontroll i förening med vitesföreläggande. Vid lillämpningen av akliebolagslagstiftningen
bör sålunda skadestånd och andra sanklionsformer, bl, a, den vidgade rätten för
registreringsmyndighelen alt förelägga och utdöma vite (19 kap, 2 8), i slor
utsträckning kunna få samma preventiva effekt som straffbestämmelser. En skärpt
kontroll genom revisorer, registreringsmyndigheler m. fl. bör kunna förslärka
denna effekl. (Prop. 1975; 103 s. 567),
Bokföringslagen innehåller inte några självständiga
straffbestämmelser. Den anses vara i lillfredsställande utsträckning sanklionerad
genom olika föreskrifter i brottsbalken och skattebrottslagen. Vid den nya
bokföringslagens tillkomst anförde föredragande statsrådet att del finns
begränsade möjligheter att ingripa mot överträdelser av lagen i andra fall än
sådana när
Prop.
1979/80:144 216
borgenärsinlressen har trätts för när eller skaliekonlroll
försvårats och alt man också måste la i beaklande all anmälan om broll mol
bokföringslagens beslämmelser kan medföra ganska mycket arbele för polis- och
åklagarmyndigheter (prop. 1975; 104 s. 198 f).
Den omfattande förekomsten av straffbestämmelser i lagen
om ekonomiska föreningar och därtill anknytande föreningslagstiftning står i
ganska bjärt konlrast till den restriktivitet i fråga om straffsanktioner som sålunda
iakttogs vid tillkomsten av akliebolagslagen och bokföringslagen. Bibehållandet
av gällande ordning kan självfallet försvaras med all nägon allmän översyn inte
nu sker av föreningslagsliftningen. Det är dock Iveksaml om inle reformen till
en del innebär en uividgning av del siraftbelagda området. I gällande lydelse
av lagen om ekonomiska föreningar föreskriver sålunda 110 § punkl 2 straff för
brott mol bl. a. bestämmelserna 141 8 2. 3 och 4 mom. men inle förbrott mot 418
1 mom., som innehåller föreskrifter om specificering av olika poster i
balansräkningen. I den föreslagna lydelsen av samma punkt straffbeläggs bl. a.
brott mol 38 8. Denna innehåller i andra stycket en allmän hänvisning till
bokföringslagen, vars bestämmelser om specificering av olika poster i
balansräkningen nu blir tillämpliga också för ekonomiska föreningar. Vad som nu
sagts har motsvarande tillämpning beträffande lagen om jordbrukskasserörelsen
(43 och 84 88) samt lill följd av hänvisningar lill lagen om ekonomiska
föreningar också beträffande bostadsrättslagen (58 och 70 88) och lagen om
sambruksföreningar (15 och 24 88). Det skall dock medges, dels all rättsläget inle
kan betraktas som helt klart, eftersom del inle kan anses alldeles
otvivelaktigt all en straffsanktion beträffande ett förfarande som angivits
genom generella hänvisningar verkligen gäller varje detalj i förfarandet, dels
att frågan på grund av att risken för anmälningar är liten lorde ha ringa praklisk
belydelse, I andra hänseenden förhåller del sig så atl ett förtärande som är
straffritt om det tillämpas i en enskild näringsidkares rörelse - och f. ö.
också i etl akliebolag - kan bli straffbart om det lillämpas i en ekonomisk
förening.
Om den påtalade bristande överensstämmelsen inie kan
rättas lill nu -och med den valda lagstiftningstekniken såväl beträffande
användningen av straffsanktioner i övrigt som beiräffande de generella
hänvisningarna lill bokföringslagen skulle detta otvivelaktigt medföra vissa laglekniska
svårigheter - lalar del anförda ytterligare för angelägenheten av en snar
revision av föreningslagstiftningen i dess helhet, varvid straffbestämmelsernas
omfattning kraftigt bör nedbringas.
På en punkt har dessutom den föreslagna reformen kommit
att innebära atl enligt lagen om ekonomiska föreningar straffsanktion och vilessanklion
kan tillämpas samtidigt, nämligen när det gäller föreläggande av länsstyrelsen
enligt 38 § sjätte stycket att dil insända redovisningshandlingar. Sådanl
föreläggande kan enligt den föreslagna lydelsen av 117 a 8 förenas med vite.
Underlåtenhet att efterkomma föreläggande synes emellerlid också
Prop. 1979/80:144 217
kunna föranleda straff enligt 1118 punkl I. Även om man
under senare år i viss omfattning godtagit all en och samma föreskrifl
sanktioneras med såväl straff- som vilesbestämmelser, bör detla i princip inte
få ske i fråga om förseelser av mindre belydelse (se lill diskussionen av
frågan bl, a. prop. 1974:4 s. 188 f.. 283 f och 291 f. samt prop. 1978/79:9 s.
269 f. och 296 f.) Det riktiga synes vara att i fråga om underlålenhel att
iaktta föreläggande tillämpa vitessankiion. Möjligheten att utverka länsstyrelsens
föreläggande vid vite är också tillräcklig sanktion för underlåtenhet alt iaklla
den skyldighet att hålla redovisningshandlingarna lillgängliga för intresserade
som likaledes föreskrivs i 38 8 .sjätte slyckel. I enlighel härmed vore det
önskvärt att hänvisningen till 38 8 sjätte stycket fär ulgå ur 1118 punkt I.
Delta medför dock behov av konsekvensändringar i andra lagförslag som också
innehåller föreskrifl om skyldighet all insända redovisningshandlingar till
länsstyrelsen med därtill knuien straffsanktion men som inte upptar hänvisning
till 117 a 8 lagen om ekonomiska föreningar (bosladsrätlslagen - 58 och 70 §8 -
saml lagen om sambruksföreningar -15 och 24 88) eller vars vilesbestämmelser är
så utformade all det är tveksamt om de kan anses omfatta föreläggande all
insända redovisningshandlingar (lagen om jordbrukskasserörelsen - 48 8 försia
stycket, 75 8 sista stycket och 86 8 punkt 1),
Med hänsyn till vad senast anföris synes godtagbart alt
låta anstå med sådana ändringar lill en mer genomgripande översyn av
föreningslagstiftningen. Emellertid bör efter mönster av lidigare lagsliflning,
där straffsanktion och vitessanktion använts samtidigt, likväl förhindras atl
olika sanktioner tillämpas beträffande ett och samma förfarande. Så har skett
beträffande bl.a. firmalagen (1974; 156 - 18 8), aktiefondslagen (1974:931 - 518),
marknadsföringslagen (1975:1418 - 9 8), arbetsmiljölagen (1977:1160 - 8 kap. I §)
och förfogandelagen (1978:262 - 52 8). En beslämmelse i ämnel kan lämpligen
upptas som etl nytl andra stycke i 1118 och ges följande lydelse; "Den som
har underlåtit all fullgöra skyldighet, som omfattas av vitesföreläggande
enligt denna lag, får inle dömas lill straff för underlåtenheten,"
Möjlighet
bör föreligga för länsstyrelse att förelägga likvidator vid vite att fullgöra
sin skyldighet enligt 38 8 sjätte slyckel all insända redovisningshandlingar lill
länsstyrelsen. Härför erfordras ett tillägg lill det föreslagna stadgandet i
117 a 8- Lagrådet föreslår att i paragrafen som en andra mening upptages en
regel av följande lydelse: "Vid vite kan länsstyrelsen även förelägga
likvidator att fullgöra skyldighet enligt 81 8 tredje stycket, jämfört med 38 §
sjätte stycket, att till länsstyrelsen insända redovisningshandlingar och
revisionsberättelse".
Övriga lagförslag
Lagråder-Förslagen lämnas utan erinran.
Prop.
1979/80:144 218
Uidrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanlräde 1980-03-27
Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Ullsten, Bohman, Mundebo, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling,
Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson. Boo. Winberg.
Adelsohn. Danell. Pelri
Föredragande: statsrådet Winberg
Proposition med förslag till nya redovisningsregler för
ekonomiska föreningar m. m.
Föredraganden anmäler lagrådets yttrande' över förslag
till
1.
lagom ändring i
lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar.
2.
lag om ändring
i lagen (1956: 216) om jordbrukskasserörelsen.
3.
lag om ändring
i bosladsrätlslagen (1971: 479).
4.
lag om ändring
i lagen (1972: 262) om understödsföreningar.
5.
lag om ändring
i lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring.
6.
lag om ändring
i lagen (1975: 417) om sambruksföreningar.
7.
lag om ändring
i lagen (1976:351) om styrelserepresenlalion för de anslällda i aktiebolag och
ekonomiska föreningar.
Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför.
Förslaget till lag om ändring i lagen om ekonomiska
föreningar
I a 8
En av lagrådels ledamöter har föreslagit att en ändring
görs 112 8 femte stycket bokföringslagen för att markera att koncernbegreppet i
fortsättningen kommer att ha en annan innebörd i sistnämnda lagrum än som
förutsattes vid dess tillkomst.
Jag får i denna fråga hänvisa till vad jag har anfört i prop,
1979/80: 143 med förslag lill bl. a. lag om årsredovisning m. m. i vissa
förelag (specialmotiveringen till I kap. I § nämnda lag). Enligt min mening
framgår del klart av remissprolokollet atl avsiklen är all koncembegreppei i 12
§ femle stycket bokföringslagen i fortsättningen skall innefatta inle bara del aklie-
' Beslut om lagrådsremiss fallal vid regeringssammanliäde
den 28 februari 1980.
Prop.
1979/80:144 219
bolagsrättsliga koncembegreppei ulan även del
koncernbegrepp som nu föreslås, liksom också koncernbegreppet enligt förslaget
till lag om årsredovisning m. m. i vissa foretag. Jag anser inle all del är
erforderligt alt särskilt markera detta förhållande genom en ändring i
bokföringslagen.
IIO, III och 117 a 88
Lagrådel anser alt det - åtminstone i samband med en mer
genomgripande översyn av föreningslagstiftningen - finns anledning att se över
gällande bestämmelser om siraff och vite. Det finns dock enligt lagrådet skäl
som talar för alt man inle i delta sammanhang gör en sådan översyn. Även jag
anser atl en mera allmän översyn av straff- och vitesbeslämmel-serna i
föreningslagstiftningen fär anstå. Jag tillslyrker emellertid lagrådels förslag
atl man genom ett nytt andra siycke i 111 8 föreningslagen förhindrar all både
straff och vite kan användas samlidigt beiräffande ett och samma förfarande. Jag
godtar också den föreslagna formuleringen.
Jag lillstyrker även lagrådets förslag atl det i etl nyll
andra siycke i 117 a 8 las upp en bestämmelse om vitesföreläggande för
likvidator.
Hemställan
Jag hemsläller atl regeringen föreslär riksdagen atl
antaga de av lagrådet granskade förslagen med vidtagna
ändringar.
Beslut
Regeringen ansluter sig lill föredragandens hemställan och
beslutar atl genom proposition föreslå riksdagen atl anlaga de förslag som
fördraganden har lagl fram.
Prop. 1979/80:144 220
Innehåll
Propositionen ................................................................ ...... I
Propositionens
huvudsakliga innehåll ............................. I
Lagförslagen
..................................................................... 2
1
Lag om ändring
i lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar ... . 2
2
Lag om ändring
i lagen (1956: 216) om jordbrukskasserörelsen ... 25
3
Lag om ändring
i bostadsrättslagen (1971:479) ......... 34
4
Lag om ändring
i lagen (1972: 262) om understödsföreningar 35
5
Lag om ändring
i lagen (1973: 370) om arbelslöshetsförsäkring ... 37
6
Lag om ändring
i lagen (1975: 417) om sambruksföreningar 39
7
Lag om ändring
i lagen (1976; 351) om styrelserepresenlalion för de anställda i aktiebolag och
ekonomiska föreningar ................................................................... 40
Utdrag av protokoll vid regeringssammanlräde den 28
februari 1980 41
1
Inledning .................................................................... ... 41
2
Allmän
motivering........................................................... ... 41
2.1 Allmänna synpunkter ............................................. ... 41
2.2 Årsredovisning m.m................................................... ... 42
2.3 Koncernredovisning ............................................... 45
2.4 Revision ................................................................... ... 47
2.5 Den kooperativa insatsräntan ............................... ... 48
2.6 Följdlagstiftning och
ikraftträdande ....................... ... 49
3
Upprättade
lagförslag ................................................ ... 50
4
Specialmotivering
......................................................... 50
4.1 Förslaget till lag om ändring i
lagen om ekonomiska föreningar 50
4.2 Förslaget till lagom ändring i
lagen om jordbrukskasserörelsen 76
4.3 Förslagel till lag om ändring i bostadsrältslagen
.... 77
4.4 Förslaget till lag om ändring i
lagen om understödsföreningar 78
4.5 Förslaget till lag om ändring i
lagen om arbetslöshetsförsäkring 79
4.6 Förslaget till lag om ändring i
lagen om sambruksföreningar .. 79
4.7 Förslagel lill lag om ändring i
lagen om styrelserepresenlalion
för de anslällda i aktiebolag och ekonomiska föreningar 79
5
Hemställan ................................................................... 79
6
Beslut .......................................................................... ... 79
Bilaga 1. Departementspromemorian (Ds Ju 1979:14) Nya
redovis
ningsregler för ekonomiska föreningar m.m......... 81
Innehållsförteckning ........................................ ... 82
1
Lagförslag ........................................................ ... 83
2
Inledning ...................................................... . 118
3
Överväganden ............................................... . 119
4
Upprättade
lagförslag ................................... . 122
5
Specialmotivering
........................................... . 122
Bilaga 1:1. Ds Ju 1976; 11. Förslaget till lag om
ekonomis
ka föreningar .................................... 138
Bilaga 1:2. Ds Ju 1976: 11. 4 Gällande rätl -
huvudgrunder 146
Bilaga 1:3. Ds Ju 1976: 11. 5 Överväganden .. 153
Bilaga 1:6. Skrivelse den 6 november 1978 från koopera
tionsutredningen om vissa fondavsättningar . 162
Prop. 1979/80:144 221
Bilaga 2. Sammanslällning av remissyttranden över
promemorian (Ds Ju 1979:14) Nya redovisningsregler för ekonomiska
föreningar m.m..................................................... 167
1
Allmänna synpunkier
..................................... 167
2
Årsredovisning m.m........................................... 173
3
Koncerner......................................................... 183
4
Revision ......................................................... 189
5
Insatsränla .................................................... 195
6
Följdlagstiftningen............................................ 198
Bilaga 2:1. Kooperalionsutredningens promemoria om
den kooperaliva insalsränlan ........... 203
Bilaga 3. De remillerade förslagen (bilagan har uleslulils
här)
Utdrag av lagrådets protokoll den 26 mars 1980 ........... 214
Utdrag av protokoll vid regeringssammanlräde den 27 mars
1980 218
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980
Doktrin (1)
- Rolf Johansson, Kan det vara oaktsamt att lämna ett materiellt korrekt råd?, SvJT 2023 s. 153, på s. 155, 157 · Fritt tillgänglig
Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur Svensk Juristtidnings öppna arkiv. Artiklarna läses hos SvJT.
Hänvisas hit från
55 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (49)
49 kopplingar i 33 dokument.
- SOU 2009:37 Enklare beslutsfattande i ekonomiska föreningar s. 275 om s. 73 · s. 276 om s. 73 · s. 277 om s. 73 i texten
- Prop. 2002/03:12 Olika bostadsrättsfrågor s. 108 om s. 135 i texten
- Prop. 2001/02:62 Kooperativ hyresrätt s. 100 om s. 77 i texten
- SOU 2000:95 Kooperativ hyresrätt - del 1 s. 222 om s. 77 i texten
- SOU 2000:2 Olika bostadsrättsfrågor s. 258 om s. 47 · s. 261 om s. 77 · s. 262 om s. 77 · s. 263 om s. 153 · och 2 till i texten
Rättsfall (1)
1 koppling.
- NJA 2022 s. 354 »Skatterådgivarens ansvarsbegränsning« om s. 135 i texten
Doktrin (5)
5 kopplingar i 4 dokument.
- SvJT 2023 s. 153 Rolf Johansson, Kan det vara oaktsamt att lämna ett materiellt korrekt råd? s. 155 · s. 157 i texten
- Olsson, Näringsdrivande stiftelser, 1996 s. 501 i texten
- Rodhe, Handbok i sakrätt, 1985 s. 282 om s. 178 i texten
- Eklund, Anställningsförhållandet vid företagsöverlåtelser, 1983 s. 329 i texten