om åtgårder för att främja ungdomars utbildning i gymnasieskolan m.m.
34 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 32 av 34 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1979/80:145, om åtgårder för att främja ungdomars utbildning i gymnasieskolan m.m.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80:145
Regeringens proposition 1979/80:145
om åtgärder för att främja ungdomars utbildning i
gymnasieskolan m. m.
beslutad den 20 mars 1980.
Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagils i
bifogade uidrag av regeringsprotokoll för de åtgärder elter de iindamål som framgår
av föredragandenas hemsiiillan.
På regeringens vägnar
THORBJÖRN FÅLLDIN
BRITT MOGÄRD
Propositionens huvudsakliga innehåll
För atl siödja ungdomar under 18 år som efter avslutad
grundskola varken genomgår utbildning eller har arbete skall kommunernas
skolstyrelser enligt redan gällande beslämmelser bedriva uppföljande studie-
och yrkesorientering i syfte all ge dessa ungdomar möjlighet lill arbele.
praktik eller utbildning. Delta är vad som brukar kallas skolstyrelsernas
uppföljningsansvar.
De ungdomar i åldern 16-17 år som söker sig ut i
arbetslivet har ofta svårl alt finna sladigvarande sysselsällning där. En siarkt
bidragande orsak till detta ar att de saknar yrkesutbildning.
Mot bakgrund av arbetsmarknadssituationen för ungdomar i
den aktuella åldern och skolstyrelsernas uppföljningsansvar föreslås i
propositionen olika ålgärder som syflar till att alla berörda 16-17-åringar
skall kunna få en utbildning inom gymnasieskolan.
Utbildningsmöjligheterna avses bli förbättrade i försia
hand genom ett tillskotl av intagningsplatser på gymnasieskolans reguljära yrkesinriklade
linjer och specialkurser.
För ungdomar utan arbete i den akluella åldern som tröt: della
inte direkt påbörjar en utbildning på linje eller specialkurs inom
gymnasieskolan föreslås all de kommuner som har gymnasieskola skall kunna
anordna introduktionsprogram för utbildning om högst fyra veckor. Dessutom
föreslås en yrkesintroduktion om högst 40 veckor.
Introduktionsprogrammen skall syfta till atl skapa
intresse för utbildning och kunskaper om olika utbildningsalternativ. Yrkesinlrodukiionen
skall innehålla utbildningsmoment för ifrågavarande yrke och ges en så långt
som
1 Riksdagen 1979/80. I snml. Nr 145
Prop.
1979/80:145 2
möjligt individuell ulformning. Den skall anordnas i samverkan
med lörelag. inslilulioner m. m. och syfla lill alt ge erfarenheler och meriier
för anslällning. För yrkesinlrodukiionen skall en verksamhelsplan upprällas
efter samråd med de lokaln plancringsråden.
Inirodukiionsprogram och yrkesinlroduktion föreslås lills
vidare få formen av försöksverksamhet som organisatoriskt knyts till
gymnasieskolan.
Slalsbidrag föreslås ulgå med 1 500 kr. lör varje elev som
dellar i inlroduktionsprograrn för utbildning. För yrkesintroduktion föreslås
statsbidrag med 250 kr. per elev och vecka.
Elever som deltar i introduktionsprogram och yrkesinlroduktion
föreslås få studiestöd enligt de regler som i allmiinhel giiller för elever i
gymnasieskolan.
Som en
följd av dessa förbättringar i utbildningsmöjligheterna föreslås att arbetsmarknadspoliliska
åtgärder i form av beredskapsarbete och arbetsmarknadsutbildning i framliden i
princip inte skall komma i fråga för 16- och 17-åringar. Regeringen föreslås
dock få möjlighel atl undanlagsvis medge all sådana åtgärder får vidlas för
ungdom under 18 år på orler där gymnasieskolan inte kan erbjuda utbildning som
svarar mot de behov som föreligger. Arbelsgivare som den sisla juni har
ungdomar i åldrarna 1(S-17 är i beredskapsarbete och som ger dem fast anslällning
föreslås kunna få 75 procenl av lönekostnaderna läckla i sex månader.
Ändringarna föreslås gälla fr. o. m. den 1 juli 1980.
Prop. 1979/80:145
Uidrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssanimanlriide 1980-03-20
Närvarande: slatsminislern Fälldin. ordförande, och sialsråden
Ullslen, Bohman, Mundebo, Wikslröm. Friggebo, Mogård. Dahlgren. Åsling. Söder,
Burenslam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson. Boo. Winberg, Adelsohn, Danell
och Petri.
Föredragande: statsråden Mogård och Wirtcn
Proposition om åtgärder för att främja ungdomars
utbildning i gymnasieskolan m. m.
Statsrådet Mogård anför.
Med stöd av beslul av riksdagen har kommunernas
skolstyrelser genom bestämmelser som regeringen meddelat ålagts skyldighet atl
bedriva uppföljande studie- och yrkesorientering för att stödja ungdomar som
inte har fyllt 18 år och som efter avslutad grundskola varken genomgår
utbildning eller har arbete. Denna uppföljande sludie- och yrkesorienlering -
som brukar kallas uppföljningsansvar - skall bedrivas i syfte all ge dessa ungdomar
möjlighet till arbete, praktik eller utbildning. Skolstyrelsen skall därför
fortlöpande hålla sig underrättad om dessa ungdomars siluaiion, utröna deras inlresse
för och möjligheter till fortsatt utbildning eller arbete samt lämna dem
vägledning i sådana frågor. Studie- och yrkesorienteringen skall bedrivas i
nära samverkan med berörda lokala statliga och kommunala organ, främst den
offentliga arbetsförmedlingen och sociala centralnämnden eller motsvarande
kommunala nämnd.
Över fyra femtedelar av 16-åringarna går f. n. i skolan,
medan de övriga har sökt sig ut i arbetslivet.
Den grupp av 16- och 17-åringar som söker arbete har på
senare år moll allt slörre svårigheler. Arbetslösheten bland 16- och 17-åringar
ar större iin för någon annan åldersgrupp. Många ungdomar har fätl erbjudas
beredskapsarbete i brist på varaktig sysselsättning.
De senaste årens utveckling har visat att antalet
arbetstillfällen för ungdomar utan yrkesutbildning är ringa även i elt
uppåtgående konjunktur-skede. Samtidigt kan konstaleras all många undomar efler
nio ärs skolgång vill pröva någol annat än en reguljär skolgång.
Den del av gymnasieskolan som utgörs av linjer och till linjer
hörande specialkurser beräknas för läsårel 1980/81 omfatta 123 950
intagningsplatser.
Prop.
1979/80:145 4
vilket motsvarar 100 procenl av anlalel 16-åringar.
För övriga specialkurser, dvs. för kurser som iir kortare iin
ell är eller kurser som kriivcr lidigare gymnasial utbildning eller viss ålder
för lilllriide. beräknas 30 331) årselevplalser under näsla läsår.
I budgelproposilionen har vidare angivits cn ram om 3 000 årselevplalser
för s. k. korla yrkesinriktade kurser, kurser för invandrarungdom och lör
specialkursen Studievägar och arbelsliv. orienteringskurs.
Mitlills har flertalet elever fiill sin yrkesutbildning i skolinstilulioncr.
Förslag har förelagts riksdagen om föriindrade ekonomiska villkor tor inbyggd utbildning
inom induslri och hanlverk samt handel och för lärlingsutbildning för att ge ell
ökal anlal elever en viss del av sin utbildning i företag (prop. 1979/80:100
bil 12 s. 301). Genom att förlägga utbildningen delvis till skolinstitulion och
delvis lill företag ges eleverna en bredare utbildning och ökad
arbetslivserfarenhet. Härigenom frigörs utbildningsresurser i skolan som kan
användas för alt öka yrkesulbildningcn i gymnasieskolan. Del nya slalsbidragel
skall ulgå per individ vilket ger stor frihet i resursanvändningen.
Läriingsulbildningen ingår inte i dag i gymnasieskolan.
Den skall emellerlid såsom försöksverksamhel fr. o. m. budgeläret 1980/81
utgöra en del av den gymnasiala utbildningen och ingå i den grupp av
utbildningar som får det nya förbättrade statsbidraget. Företagens insatser vid
lärlingsutbildningmåste i samband härmed ökas väsentligt. Eleverna ges vidare tillfälle
all följa viss teoretisk undervisning i gymnasieskolan som ar av betydelse för
kompetensen i yrket och för fortsatla studier.
Inom regeringskansliet har i augusli 1979 uppriiUats en
promemoria benämnd Yrkesutbildning i förelag för lediga jobb. I denna föreslogs
nya regler för företagsförlagd utbildning inom gymnasieskolans ram med syfte
alt bekämpa ungdomsarbetslösheten och göra gymnasieskolan attraktiv för nya
grupper. Promemorian har för yttrande remitterats till arbetsmarknadens parter.
På grundval av vad som framkommit bl. a. i samband med
beredningen av promemorian och yttrandena däröver kommer chefen för
arbetsmarknadsdepartementet och jag i det följande atl föreslå olika ålgärder
som syftar lill atl alla berörda 16- och 17-åringar skall kunna få en
utbildning inom gymnasieskolan.
Statsråden Wirtén och Mogård anmäler sina förslag.
Anförandena och förslagen redovisas i underprolokollen för arbelsmarknadsdepartementet
och ulbildningsdepartemenlel.
Statsrådet Mogärd hemställer all regeringen i en proposiiion
förelägger riksdagen vad statsrådet Wirtén och hon har anförl för de ålgärder
eller ändamål som de har hemställt om.
Prop. 1979/80:145 5
Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden
och beslular atl genom proposiiion löreliigga riksdagen vad föreilragantleiia
har anfört hir de ålgiirder eller ändamål som de har hemsliilll om.
Regeringen beslular all de anföranden och förslag som
redovisas i underprolokollen skall bifogas propositionen som hilagoriui I och 2.
Prop.
1979/80:145 6
Bilaga I
Uidrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssanimanlriide 1980-03-2(1
Föredragande: slalsrådel Wirlén
Anmälan till proposition om åtgärder för att främja ungdomars
utbildning i gymnasieskolan in. m.
1 Ungdomens arbetsmarknadssituation l.l
Ungdomsarbetslöshetens utveckling
Svårigheter för unga att finna arbete är ett problem som
drabbat många länder. Enligt OECD var år 1979 11.3 % av alla ungdomar i åldrarna
under 25 år arbetslösa i OECD-området. Del svarar mot drygt sex miljoner unga.
Den högsia relativa arbelslöshelen fttnns i Italien (23.7 %) och Spanien (21.4 %).
medan Japan (3.2 %). Sverige (4,9 %) och Nya Zeeland (3,6 %) redovisade Ibrhållandevis
låga tal.
Utvecklingen
under 1970-lalel visar belydande likheter i de olika länderna. Av figuren
framgår alt flera länder upplevt sprängvisa ökningar i ungdomsarbetslösheten
under de två senasle lågkonjunkturerna. Under uppgångskonjunkturerna vid mitten
och slulel av decenniet inträdde en viss nedgång, men någon återgång till de
låga arbetslöshetsnivåer som rådde vid 1970-talets början har inte skett. Under
perioden som helhet har arbetslösheten således ökal i de berörda länderna
trots att alla länder har satt in särskilda ålgärder för att stödja de unga på
arbetsmarknaden. Ålgiirderna har till sin karaklär varil relativt likartade i
de flesta länder, men omfattningen har skiftat starkt. Ekonomisk stimulans lill
arbelsgivare som anslaller unga och olika utbildningsinsatser har dominerat. 1
några länder har delta kombinerats med slimulans av ekonomin.
Arbetslösheten bland de unga i Sverige har kunnat
reduceras under år 1979. Den förbätlrade konjunkturen spelar har en väsentlig
roll. men även de särskilda åtgärder som har vidtagits för att motverka ungdomsarbelslöshelen
har bidragit till delta resultat, Trols nedgången ligger arbetslösheten dock
fortfarande på en otillfredsställande hög nivå. En konjunkturuppgång löser
endast delvis ungdomarnas arbetsmarknadsproblem. Detta beror på att andra fakiorer
än konjunkturläget har slor betydelse för ungdomarnas
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1979/80:145
Relativ arbetsl ö shet
f ö r ungdomar under 25 å r i ett antal l ä nder,
å ren 1970 - 79.
Procent
26
24 -22
20
18
16 H
14 12
10
O
6
4
2 O
1970
71
72
75 74 75
76
77
26
, 24
' 22
'.
°
. 18
. 16
. 14
..
. 12
. 10
79
r-78
V ä Gttyskland
Italien
Japan
Sverige
Storbritannien
USA
-o o o-
Prop.
1979/80:145 8
möjligheter atl fä sysscisiitliiing.
De slruklurella förändringarna på arbetsmarknaden har
elimineral många sädana arbeten som förr fungerade som inkörspori lill
arbetslivet. Andra arbeten har visserligen konimit i sliillet, men för att få
dem måste man uppfylla andra villkor. Kravet på utbildning har skärpts även för
vad som normall betecknas som enkla ingåiigsjobb.
Konjuiiklurutvccklingeii har nu varil på viig uppåt i
snart två år. Uppgången har dock varit långsam och började dessutom från etl
extremt dåligt utgångsläge. Fortfarande är anlalel lediga plaiser lägre än anlalel
arbetslösa, och det råder stora obalanser mellan eflerfrågan och utbud på
arbetskraft. Den geografiska obalansen mellan skogslimen och övriga delar av landel
kvarstår också. Som framhålls i arets budgetproposition bcriiknas indusirins arbetskraflsefterfrågan
fortsätta atl öka under första halvåret 1980, medan utvecklingen diirefter framslår
som mera osiiker.
Eflerfrågan på arbetskraft giiller till övervägande del
personer med yrkesutbildning. Inom industrin uppgav i december 1979 drygt 40 %
av företagen lill konjunkturinstitutet atl de hade brisl på yrkesarbetare, och
även i byggsektorn liksom inom vården och skolviisendel råder i stora delar av landel
brisl på utbildad arbetskraft. Inom industrisektorn ar del framför alll
verkstadsindustrin som behöver fler yrkesutbildade. För dem som saknar gångbar
yrkesutbildning iir lägel forlfarande svårl på de flesta håll i synnerhet förde
unga kvinnorna. Kvinnorna i åldrarna 16-19 år haren arbetslöshet som ligger
flera procentenheter högre ån för männen i samma ålder.
Nuvarande svårigheler kommer att kvarstå om inle nya ålgärder
vidtas för att inlressera de arbetssökande ungdomarna för yrkesutbildning. Del
finns samlidigt uppenbara risker för atl den f. n. gynnsamma konjunkturutvecklingen
liksom indusirins angelägna strukturella förnyelse bromsas av rekryleringssvårigheter
i vissa förelag.
Som framgår av det föregående kan ungdomarnas svårigheter
i huvudsak lillskrivas tre företeelser: strukturella förändringar på
arbetsmarknaden, brist på yrkesutbildning och konjunkturutvecklingen. Därför
har de siirskilda ungdomsinsatserna gällt i huvudsak tre områden; arbetsförmedling,
utbildning och sysselsällningsskapande ålgärder.
1.2 Vidtagna å tg ä rder
7.2.7 Arbetsförmedling
Arbetsförmedlingen lägger ner slor möda på att stödja
arbetslösa ungdomar som har otillräcklig utbildning. Detta förhållande, som
även gäller andra utsatta grupper på arbetsmarknaden, t. ex. handikappade, är
en av förklaringarna till alt statsmakterna under 1970-lalet satsat stora
resurser på förmedlingsverksamheten. Arbetsförmedlingen har under 1970-talel
sålunda förstärkts med drygt 2 100 nya tjänster. Ungdomarnas problem kan dock
Prop.
1979/80:145 9
inle lösas enban genom cn satsning på iörmedlingsverksamhei.
Del äv ocksii angeliiget atl finna nya och mera effektiva vägar tor all slussa
in ungdomarna i arbetslivet.
På många ftirmedlingar har särskilda ungdomsgrupper inriitiats.
Särskilda informationskampanjer har genomförts för atl hl. a. informera arbetsgivare
om de stödåtgärder som slår till huds for all anstiilla ungdomar. Nya former
lör yrkesvägledning har prövats i form av vägicdningsgrupper. ALU-kurser (Arbelsliv
och Utbildning), m. m. Finska yrkesviigicdare liar lånals in för all bistå de
finska ungdomar som möter siirskilda svårigheler på den svenska arbetsmarknaden.
Unga som får arbele ulanhir hemorten har beviljats två fria hemresor i månaden
för an kunna hiilla konlaklen med hemorten.
1.2.2 Utbildning
1 årels budgetproposition har för budgetåret 1980/81 medel
beräknats för 123 950 intagningsplatser i gymnasieskolans direkl
grundskoleanknutna utbildningslinjer. Detla innebär all antalet budgelerade intagningsplalser
moisvarar hela årskullen 16-åringar.
Samarbelel mellan skola, arbelsliv och arbelsmarknadsmyndighelerna
har försliirkls organisaloriskl genom inrättande av lokala planeringsråd (SSA-råd).
Skolstyrelserna har med slöd av riksdagsbeslut ålagts etl
uppföljningsansvar för alla ungdomar som slutar grundskolan. Detta ansvar
innebär al! skolstyrelsen för alt stödja ungdom under 18 år soni efter avslulad
grundskola varken genomgår utbildning eller har arbele skall bedriva
uppföljande studie- och yrkesorientering i syfte att ge möjlighet till arbete,
praktik eller utbildning.
Sedan ell par år har skolstyrelserna haft möjlighel atl
erbjuda ungdomar som inte börjat gymnasieskolans linjer eller specialkurser s.
k. kortkurser på mellan två och tio veckor. Syftet med dessa år i första hand atl
slimulera intresset för fortsatt utbildning i gymnasieskolan. Kurserna ar
främst all se som allmänt vägledande inför valet av yrke och utbildning. Inom
arbetsmarknadsutbildningen har de s. k. ALU-kurserna. som ordnas för arbetslös
ungdom, etl liknande innehåll. Såväl vid kortkursersom vid ALU-kurser har flertalel
av eleverna kunnat få utbildningsbidrag enligi särskilda regler. ALU-kurserna
har från den 1 januari 1980 organisatoriskt förts över till de nyinrättade
arbetsmarknadsinstituten (AMI).
Olika åtgärder har vidtagits inom gymnasieskolan i syfte
att stödja dem som slutar grundskolan. Fföstterminen 1979 ordnade flera
kommuner kortkurser i form av särskilda introduktionskurser på fem veckor. Till
dessa kallades ungdomar som våren 1979 slutade grundskolan och inte hade sökt
eller inte hade fått plats i gymnasieskolan. Syftet var att fånga upp de
ungdomar som under sommaruppehållet inle lyckats lösa sin ulbildnings-eller sysselsäiiningsfråga.
På flera av de orler där kurserna anordnades har
r Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 145
Prop.
1979/80:145 K)
många ungdomar kunnal erbjudas plals inom gvmnasieskolans
ordinarie kursutbud genom alt vakanser uppställ. Andia har fåll utbildning ulanför
gymnasieskolan och ytterligare en grupp har genom samarbete med arbelsförmedlingarna
kunnal beredas arbele på cijipna marknaden eller beredskapsarbete.
En del ungdomar uppfattar gymnasieskolan som alltlbr leorelisk.
Mol den bakgrunden besluiade riksdagen 1978 om ftirsök med individualiserad
gymnasial uibildning för vissa ungdomar, de s. k. KUB-försiiken. 1 dessa försök
som pågår på 14 orler kombineras korta kurser och beredskapsarbeie i syfle atl
ge yrkesutbildning. Också i en del kommuner som inle formelll omfallas av
försöksverksamheten erbjuds olika former av varvad utbildning.
För att få tilliråde lill arbeismarknadsulbildning måsle
man enligt huvudregeln ha fyllt 20 år. Undantag görs bl. a. för handikappade
och ungdomar som har försörjningsplikt mol egel barn. Vidare får den som inte
fyllt 20 år men som uppfyller villkoren för konlanl arbelsmarknadssiöd beviljas
arbetsmarknadsutbildning vid särskilt ancudnade kurser. Under senare år har arbelsmarknadsuibildningens
resurser alllmer kommit alt utnyttjas för arbelslösa ungdomar. Skolöverslyrelsen
(SÖ) och arbelsmarknadsstyrelsen (AMS) har också kunnal köpa ulbildningsplaiser
för arbetsmarknadsutbildning i niiringslivet för arbetslösa ungdomars behov.
1.2.3 Sysselsällningsskapande åtgärder
För de ungdomar som trots förmedlings- och
utbildningsinsatser inle kunnal få etl stadigvarande arbele har
arbetsförmedlingen sökl finna lämpliga beredskapsarbelen. Så långt som möjligi
har arbetena valls så atl de skall ge yrkeserfarenhet och möjlighet till
fortsalt arbeie. Arbelena år vanligen begränsade lill minsl tre och högst sex
månader.
Regeringen har genom skilda beslut under de senaste åren förbätlral
möjligheterna att anordna beredskapsarbeten för ungdomar och i synnerhet för
dem under 20 är. Beredskapsarbeten för ungdomar har således kunnal anordnas
inom alla sektorer av näringslivet - hos statliga myndigheter, kommuner,
landsting, enskilda förelag och organisationer. Till kommunala huvudmän utgår slalsbidrag
i allmänhet med 75 % av lönekostnaderna. Även till enskilda huvudmän - företag,
organisationer m. fl. - har statsbidrag inom detla särskilda förmånssystem kunnal
beviljas med 73 % av lönekostnaderna. För arbetshandikappade ungdomar har
högre statsbidrag kunnal utgå. För att förbällra de kommunala
beredskapsarbetena har etl siirskill statsbidrag getts för utbildnings- och handledarkostnader.
1.2.4 Åtgärdernas omfallning
Åtgärderna för arbetslös ungdom har haft stor omfattning.
Som exempel kan nämnas att i april 1979 hade 44 000 ungdomar under 25 år
beredskapsarbete och drygt 23 000 deltog i arbetsmarknadsutbildning. Totalt
berördes således närmare 70 000 ungdomar av dessa insalser. Under hösten 1979
var konjunkturläget viisenlligt biiltre. och arbetslösheten bland de unga
sjönk. Under augusli och seplember var arbetsmarknadsmyndigheterna därför
återhållsamma med all ordna nya beredskapsarbelen. Under senhöslen ökade
beredskapsarbetena åler i omtältning, dock inte lill samma höga nivå som nåddes
vären 1979.
1 följande tabell redovisas antalet ungdomar i
arbetsmarknadsutbildning resp. beredskapsarbete vid årsskiftena 1978/79 och
1979/80.
jan.
-8(1
diirav
kvinnor
dec. -79
diirav
kvinnor
jan. -79
diirav
kvinnor
dec. -78
diirav
kvinnor
Beredskapsarbeten
16-17 ä r
7 938
4 289
8 391
4.S47
11 116
5 413
11 172
5 405
18-19 å r
11 552
7 842
12 2.37
8 155
18 196
10 748
18 030
10 266
2()-24 å r
7 649
4217
7 824
4 225
12 671
6 065
11 961
5 530
Arbeismarknads-
ulbildning
K1-I71 å r
3 (1(18
1 504
2 504
1 .300
3 313
1 660
2 704
1 300
I8-I91 ä r
2 601)
1 ,300
2 400
1 300
3 200
1 600
2 .SOO
1 700
2l)-24 å r
15 676
7 639
13 907
6 820
16 3.36
7 600
13 118
5 953
Summa
16-17 å r
11)946
5 793
10 895
5 847
14 429
7 073
13 876
6 705
18-iy å r
14 152
9 142
14 637
9 455
21 .396
12.348
20 5.30
11 966
2(>-24
å r
2.3 .325
11 8.S6
21 731
11 045
29 007
13 665
25 079
11 483
Uppskallad fördelning inom åldersgruppen 16-19 år.
Fortfarande sysselsatls fler ungdomar under 20 år i
beredskapsarbeten än i arbetsmarknadsutbildning. En förklaring härtill ar de
restriktioner som gäller för ungdomar under 20 år att della i
arbetsmarknadsutbildning.
Insatsernas storleksordning i ekonomiska termer kan
belysas av ulfallel för budgelåret 1978/79. Under delta budgelår har statens kosinader
för beredskapsarbelen i åldersgruppen under 20 år uppgått till ca 880 milj. kr.
Härav torde ca 350 milj. kr. falla på åldrarna upp t. o. m. 17 år.
Vad gäller arbetsmarknadsuibildning (AMU) har under det
senaste året i genomsnitt ca 8 000 ungdomar under 20 år (4 000 under 18 år)
deltagit i utbildning. De totala kosinaderna för utbildningsbidrag har
beräknats till ca 180 milj. kr. Härtill kommer kostnaderna för anordnande av
utbildningen som är svårare att beräkna eftersom vissa utbildningar är förlagda
lill det ordinarie utbildningsväsendet. Överslagsmässigi kan dessa kostnader
för samhället totalt beräknas till drygt 150 milj. kr. (40 v. x 500 kr.lv . x 8 000 elever).
Prop. 1979/80:145 12
Statens totala kostnader imder 1978/79 (iir beredskapsarhelen
och arbetsmarknadsutbildning för ungdomar under 20 år kan således sammanfattas
enligt följande.
-17 å r
18-19 å r
Beredskapsarbeie Arbetsmark nadsiitliildning
.3,S0 milj 16.S milj
. kr. . kr.
5.30 milj. 165 milj.
kr. kr.
Summa
515 milj
. kr.
695 milj.
kr.
fliirlill komniei också kostnader för arbetslösheisersåttning
saml kommunernas och enskilda förelags koslnadsandel för beredskapsarbeten. Överslagsmässigi
har kommunernas utgifter för beredskapsarbeten budgetårel 1978/79 uppgåll lill
ca 200 milj. kr. för ungdomar under 2(1 år.
Inom ramen för arbelsmarknadspolitiska ålgiirder har
således ca 500 milj. kr. i statliga medel lagts ned under budgelåret 1978/79
för arbelslösa ungdomar under IS år. Del bör diirvid observeras atl detta butlgetår
präglades av slora arbeismarknadsproblem och diirmed behov av omfattande insalser.
2 Behovet av insatser för 16- och 17-åringar utan
yrkesutbildning 2,1 Utgångspunkter
Ungdom utan yrkesutbildning har cn mycket svag sliillning
på arbetsmarknaden. Anlalel lediga platser som slår lill buds på öppna
marknaden för 16-och 17-åringar ulan uibildning och erfarenhet är vanligen liiet
iiven på orter med förhållandevis god arbetsmarknad. För all få de lediga arbelen
som finns måsle 16- och 17-åringarna konkurrera med äldre ungdomar med eller
utan gymnasieskoleutbildning. De yngsta har härvid bl. a. av formella skiil
(åldersgräns in. ni.) svårl all hiivda sig.
Erfarenhelerna visar dessulom atl de som på grund av brislfällig
yrkesutbildning har svårigheter vid inträdet på arbeismarknaden också ofta har
svårare ån andra att hävda sig där senare i livel. Om de l. ex. drabbas av
uppsägning tenderar de atl ha svårare än andra att få ett nyll arbete och all
därför bli arbetslösa längre tid. Övergången från skola till arbetsliv är således
en avgörande punkt i varje människas liv. Samhället måsle vara berelt att
stödja individen inför denna övergång. Behovet av slöd varierar från person
till person: det ligger i sakens natur att en förhållandevis liten grupp
ungdomar behöver ta i anspråk en stor del av resurserna för individuellt inriktade
stödinsatser från både skolans och arbetsförmedlingens sida. Dessa insatser
måste i hög grad göras innan ungdomarna söker sig ul på arbetsmarknaden och då
främst i skolan. Ungdomarna måste få en adekvat förberedelse för arbetslivet.
Prop. 1979/80:145 13
Som slalsrådel Mogård senare kommer alt redovisa har
gymnasieskolan under senare år gjort stt)i"a anstriingningar tor alt la
emot flei' imgtlomar och ge dem en liimplig utbikliiing. Under 1979 genomfördes
av bl. a. arbelsmarknadspolitiska skiil en avseviird ökning ;iv utbiklningskapaciteten
på tle yrkesinriklade linjerna. Vakania ulbikliiingsplalser på olika linjer harockså
i viss omfattning kunnat hesiittas med arbetslösa ungdomar som inte lidigare
har kommit in och ibland inte ens sökt lill gymnasieskolan.
Samhiillels insalser för l(> och 17-åringar som saknar arbele
bör enligi min mening i försia hand ske inom gymnasieskolans ram. För att delta
skall vara möjliul kriivs för del försia alt gymnasieskolan biiltre anpassas
till ungdomarnas önskemål och arbelsmarknadens behov. Framförallt behöver nya utbildningar
utvecklas som ger möjlighel lill en relativt slark anknylning lill arbetslivet.
Inom gymnasieskiilan pågår ett utvecklingsarbete med denna inrikining. För det
andra måste de arbelsmarknadspolitiska åtgärderna ha en sådan iiilormning all
de inle kan uppfällas som elt konkurrerande alternativ till gymnasial
utbildning.
Arbetsförmedlingens insalser lör ungdom skall inriklas på
att hjiilpa de sökande lill eil arbele. Förmedlingen har också gjort belydande
insatser för att särskilt stödja de yngsta i detla syfte. Många ungdomar i l(-i-l7-årsåldern
har på detta sått kunnat få elt arbele på öppna marknaden. Trols detla har del emellerlid
imder senare år varil nödvändigt att vidta siirskilda insatser såsom beredskapsarbeie
och arbetsmarknadsutbildning även för 16-17-åringar. Skolan har också genomfört
specialåtgärder som t. ex. korlkurser. Dessa olika insatser har i många fall
gjort del lättare för de berörda alt få sladigvarande arbete. Men jag anser iindå
att anlalel 16- och 17-åringar i beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning
under senare år har varit alltför slort sett mot bakgrund av min grundinställning
alt ungdomarna i första hand behöver en gymnasieskoleutbildning. Den
jämförelsevis förmånliga lönen vid beredskapsarbelen liksom ulbildningsbidragen
vid arbetsmarknadsutbildning kan ha bidragit till atl en del ungdomar har
avstått från att gå i gymnasieskola. Detla är en olycklig effekl med lanke på
vad som på lång sikt kan förutsättas ligga i ungdomarnas intresse.
Även från rent arbetsmarknadspolitiska utgångspunkter är
det olyckligt att så många ungdomar har måst placeras i beredskapsarbeten undersenare
år. Jag vill erinra om atl beredskapsarbelen skall beslå av arbetsuppgifter som
annars skulle ha utförts vid en senare lidpunkt och som tidigareläggs av sysselsällningsskäl.
Principiella skål talar enligt min mening slarki emot atl beredskapsarbeten
utnyttjas på ett sådant sätt att de kan börja uppfattas som en mera permanent
sysselsättningsmöjlighet för ungdom som inle går i gymnasieskolan. 1 den mån arbelsuppgifterna
är av permaneni karaklär bör de i stället ulföras av personer som anställs på vanligl
siitt.
Prop.
1979/80:145 14
2.2 Överläggningar med organisathmer på arbetsmarknaden
Under hösten 1979 har inom arbetsmarknads- och
utbildningsdepartementen - både före och efter regcringsombildningen i oklober
- övervägts i vad mån det är möjligt alt fiireslå sådana föriindringar av
gymnasieskolan atl denna redan från hösllerminen 1980 kan erbjuda alternativ
till beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning för dem som slutar
grundskolan och inle får fast anställning. Överliiggningar har därvid förls med
arbetsmarknadens parter om möjligheterna alt finna nya former för utbildning i
förelag och på andra arbeisplalser inom gymnasieskolans ram.
Underlag för dessa överläggningar har varil en inom ulbildnings-
och arbetsmarknadsdepartementen i augusli 1979 uppräitad promemoria med titeln "Yrkesutbildning
i företag för lediga jobb". 1 denna skisserades elt system för gymnasial
utbildning som till sin huvuddel skulle vara förlagd lill ett eller flera
förelag. De nuvarande statsbidragen till inbyggd utbildning och
lärlingsutbildning föreslogs bli ersatta av väsentligl högre bidrag som
beräknades enligt samma principer som gäller för slalens bidrag till kommunerna
för lärare, materiel och lokaler i gymnasieskolan. Genom dessa högre bidrag
bedömdes del bli möjligt att ställa väsenlligl högre krav än lidigare på
utbildningens innehåll och kvalitet och dessulom öka tillgången på
utbildningsplatser.
1 promemorian föreslogs vidare etl särskilt siudieslöd för
elever i utbildning som förläggs lill företag. 1 promemorian föruisalles all
överläggningarna med arbetsmarknadsparlerna skulle syfta till alt utröna
möjligheterna att med ett system av detta slag erbjuda utbildning inom
gymnasieskolan för upp lill 15 000 elever av varje årskull utöver dem som
deltar i nuvarande gymnasiala uibildningar.
Överläggningarna med arbetsmarknadens parter har skett
både i skriftlig och muntlig form. Skriftliga yttranden över den i augusti 1979
utsända promemorian har avgivils av Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Landsorganisationen
i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen
SACO/SR och SHIO-Familjeförelagen. Samtliga organisationer delar uppfattningen
alt det är angeläget atl öka utbudet av utbildning på arbetsplatser inom ramen
för gymnasieskolan i syfte atl göra denna attraktiv för alla ungdomar som
slutar grundskolan.
Flera av organisationerna har samtidigt pekat på en rad
problem som måste lösas för att detta skall kunna genomföras. LO förordade alt
gymnasieutredningen och siudiestödsuiredningen skulle ges i uppdrag all med
förtur behandla dessa frågor. Förslaget lill höjda statsbidrag för anordnande
av företagsförlagd utbildning tillstyrktes eller lämnades ulan erinran av
organisationerna. Flera av dem framhöll samtidigt det slora behovet av ökade
resurser till skolan för tillsyn och medverkan i utbildningen. SAF ställde sig
tveksam till möjligheterna att få fram så många platser som förutsattes i
promemorian. Delta borde dock undersökas yllerligare.
Prop.
1979/80:145 15
framhöll SAF. Förslagel all införa ell särskili sliKlicsuid
IVii- de berörda eleverna har avvisats av SACO/SR och iiuilts med större eller
mindre tveksamhet av de övriga. Det önskviirda med en luigre ersiiltningsnivå
har visserligen inte ifrågasatts, men organisalionerna har framhållit del angeliig-na
i alt della ses i relatit)n lill sUitliesuidel for övriga elever i gymnasieskolan.
I detla sammanhang vill jag nämna atl sysselsiillningsiuretlningeii
i sitl belänkande Sysselsättningspolitik för arbete ål alla (S(JU 1979:24) bl.
a. behandlat ungdomars utbildningssituation. Diirvid har man betonat viklen av
att gymnasieskolan ges sådan kapacitet att alla ungdomar kan få en minsl
tvåårig gymnasieutbildning, som innehåller både teori och praktik. För elever
som så behöver bör utbildningar kunna skriiddarsys diir sludie- och
praktikperioder varvas. Utredningen har också behandlat bl. a. skolstyrelsens Ivååriga
uppföljningsansvar, sludiestödel. behovel av praklikplalser och dessas arbetsrältsliga
reglering.
2.3 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för 16- oeh 17-åringar
Statsrådet Mogård kommer senare i dag atl redovisa hur
inan med hjiilp av bl. a. de ändrade statsbidragsreglerna för inbyggd utbildning
inom industri, hantverk samt handel och lärlingsutbildning som föreslås i ärels
budgelproposition kan erbjuda nya grupper av 16-och 17-åringar gymnasial
utbildning. Hon kommer också atl lägga fram förslag om siirskilda inirodukiionsprogram
för utbildning och individuell yrkesinlroduktion under högsl 40 veckor. Genom
tillkomsten av denna individinriktade resurs skapas möjligheter att ta emot en
mycket stor andel av de ungdomar som lämnar grundskolan.
Mina förslag i det följande utgår från atl gymnasieskolan
redan fr. o. m. kommande hösttermin får resurser att i ökad utsträckning ta emot
ungdomar i åldern 16-17 år som saknar arbele och erbjuda dem arbetsplalsanknulen
utbildning. Det kan inte nog starki framhållas alt denna verksamhel om den
skall bli framgångsrik måsle bygga på en förtroendefull samverkan mellan skola,
arbetsförmedling och andra myndigheter, arbetsgivare och fackliga
organisationer. För della finns redan i dag lämpliga samrådsorgan såsom SSA-råd.
dislriklsarbetsnämnder. yrkesråd osv.
I denna proposition läggs fast målsätlningen alt
gymnasieskolan fr. o. m. höstterminen 1980 skall kunna erbjuda lämplig
utbildning åt alla arbelslösa ungdomar i den årskull som har slulal grundskolan
på våren samma år. Del är min förhoppning atl denna målsättning skall kunna omsätlas
i verklighet i flertalet kommuner redan höslen 1980. Det torde emellertid för
vissa kommuner vara så att man trots ambitiösa ansträngningar inle hinner med
de förberedelser som erfordras för atl förverkliga målel. Delta innebar atl det
även under det kommande liisärel kan komina att finnas visst behov av arbelsmarknadspolitiska
insatser såsom beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning. Omfattningen av
dessa blir beroende av hur kommunerna
Prop.
1979/80:145 16
lyckas med olika slag av insalser inom ramen för
gymnasieskolan. Vid planerini; av båtlc skolans och arbetsförmedlingarnas insalser
iir del väsentligl alt ålgiirderna ulformas på sådanl siitt all de bidrar lill
all friimja jämslälldhelsslravaiidena pä arbeismarknaden. De unga kvinnorna har
mött siirskilda svårigheter i övergången mellan skola oeh arbete och insatserna
måste anpassas härtill.
Behovel av beredskapsarbeten varierar metl
konjunkturutvecklingen och från årstid till årstid. Arbetena skall kunna startas
och avbrytas med kort varsel allt efler arbelsmarknadens utveckling. Beredskapsarbelen
ulgör som jag nyss niimnde tillfälliga tidigareliiggningar och iir inle avsedda
lör ulförande av permanenta arbelsuppgifter eller som cn normal insals lör atl
ge sysselsiittning ål ungdomar som har slulal grundskolan.
Beredskapsarbeiena för ungdomar under 25 år ökade i omfallning
uniler den senasle lågkonjunkluren för alt under våren 1979 omfalla niirmare 45
000 sysselsatta varav ca IIOOO 16- och 17-åringar. Huvuddelen av beredskapsarbeiena
år offentliga arbeten, friimst kommunala, men en belydande andel har också ulgjorls
av enskilda beredskapsarbelen vilka anordnas för ungdom enligi siirskilda besliimmelser
som regeringen har utfärdat.
I och med atl l6-l7-åringariia i första hand skall beredas
uibildning i gymnasieskolan bör som jag lidigare har framhållit beredskapsarbelen
i fortsättningen inle utnyttjas som elt reguljiiri medel atl sysselsätta dessa
grupper av ungdomar efter grundskolan. Jag förordar därför alt arbetsmarknadskungörelsen
iindras så alt beredskapsarbelen normalt inte skall kunna erbjudas ungdomar
under 18 år. Som jag tidigare framhållil kan gymnasieskolans kapacitet lokalt
variera så att del trots samverkan med andra kommuner kan vara svårl att inom
rimligt reseavstånd tillgodose del behov av utbildning som föreligger. I den
mån en sådan siluaiion uppstår btir vissa begränsade möjligheter finnas atl
erbjuda även 16- och 17-åringar arbelslivserfarenhel genom beredskapsarbeie i
avvaktan på atl lämplig utbildning eller arbete kan erbjudas. Det bör ankomma
på regeringen atl närmare ange under vilka förutsättningar dessa
beredskapsarbeten skall förekomma och bedrivas.
Arbetsmarknadsutbildning och därmed rätten lill
utbildningsbidrag ar f. n. i fråga om personer under 20 år förbehållen särskilt
i arbelsmarknadskungörelsen närmare angivna grupper, nämligen flyktingar,
handikappade och ungdomar med försörjningsbörda samt ungdomar som har riilt
till ersättning från arbetslöshetskassa. Härutöver kan den som är under 20 år
och är berättigad till kontant arbetsmarknadsstöd (KAS) beviljas arbetsmarknadsutbildning
vid särskilt anordnade kurser (AMU-kurser). Under budgetårel 1978/79 deltog
genomsnittligt ca 4 000 ungdomar under 18 år i arbetsmarknadsutbildning.
Lagen om kontant arbetsmarknadsstöd ger rätt till sådanl
stöd för den som underen framtid av tolv månader förvärvsarbetat i minst fem
månader, men
Prop. 1979/80:145 17
också för den som i minst tre månatler i anslutning till att
lian avslutat imgdonisutbildningstått till arbetsmarknadens ITiifogantle som
arbetssökande genom den offentliga arbetsförmedlingen. Enligt Ibrarbeiena till
lagen (prop. 1973:36 s. 211) förslås med imgdonisutbildning minsl genomgången
grundskola jämle fullföljd gymnasial eller annan yrkesinrikiad utbikliiing. Efter
individuell prövning och efter samråd med skolmyndighet kan dock undantag göras
från kravel på all en gymnasial utbikliiing skall vara ftillföljd. Även den som
geiiomgiitl grundskola och som siikt erhålla yrkesutbildning men inte kunnal
komma i ålnjulande av föv vederbörande lämplig sådan kan få konlanl arbelsmarknadssiöd.
Den senare imilanlagsregeln ar tillämplig i huvudsak på 16- och 17-åringar.
För ungdomar i åldern 16-17 år giiller således f. n. all KAS
kan ulgå om man antingen förvärvsarbetat i minst fem månader (arbetsvillkoret),
eller efter genomgången grundskola inte kunnat lä lämplig gymnasial utbildning
och varit arbeissökande i minsl ire månader. Genom atl gymnasieskolans ulbildningsulbud.
som föreslås, uiökas och varieras kommer anlalet ungdomar i åldrarna 16-17 år som
uppfyller det sislniimnda av dessa båda villkor för KAS och diirmed också för
arbetsmarknadsutbildning atl reduceras. 1 fortsättningen bör således KAS luivudsakligeii
kunna ulgå lill två huvudgrupper av ungdomar; de som uppfyller arbetsvillkoret
och de som efter fullföljd gymnasial eller annan yrkesinriktad utbildning har
varit arbetssökande i minst tre månader.
1 enlighet med vad jag nu har anförl bör arbeismarknadsulbildning
för 16-17-åringar förekomma endast i undantagsfall. DeUa bör komma lill ultryck
i arbelsmarknadskungörelsen på det siittet att miijligheleii atl erhålla arbetsmarknadsutbildning
för den som ar beriiiligad till KAS normall endasl bör gälla om vederbörande
har fylll 18 år. För 16-17-åringav bör således galla att även om de är beriittigade
lill KAS bör de endasl i undanlagsfall beviljas arbetsmarknadsutbildning, och
då efter ingående prövning i samarbete med skolmyndigheterna. Även i dessa fall
bör det ankomma på regeringen att utfärda närmare bestämmelser. Som grundregel
för alla ungdomar under 20 år som uppfyller villkoren för KAS inkl. treniånadersvillkoret
bör liksom nu gälla att de endasl kan beviljas arbeismarknadsulbildning vid särskili
anordnad kurs. AMU-kurs. I den mån s. k. kortkurser anordnas i fortsättningen
bör utbildningsbidrag således inle utgå till eleverna, undanlaget de elever som
har inlagits i de s. k. KUB-försöken, vilka successivi avvecklas. För
handikappade, flyktingar och ungdomar med försörjningsbörda bör dock alltjämt
gälla att de har ratt till arbetsmarknadsutbildning iiven hos annan uibildningsanordnare.
Likaså bör invandrarungdomar som genomgår särskild sommarkurs
(introduktionskurs) för gymnasieskola åven i (ortsall-ningen kunna få siirskill
tilläggsbidrag utöver studiehjiilp. I detta sammanhang vill jag erinra om all
jag i arets budgetproposition föreslagit atl kommunerna på samma villkor som
gäller för inbyggd utbildning skall kunna Ulnyllja ledig utbildningskapacitet
inom arbetsmarknadsutbildningen. Den-
Prop.
1979/80:145 18
na möjlighet bcir som regel anviintlas för all bereda
ungdomar som inle iir beriittigade (ill utbildningsbidrag utbikliiing inom AMU niir
del finns vakaiila plaiser.
Regeringen har genom sårskill beslut bemyndigal AMS oeh SÖ
all lör arbetsmarknadsutbildningens behov köpa uibildning i förelag för
ungdomar. Denna verksamhet har inneburit alt ca 3 000 ungdomar har kunnat få en
arbeisplaisförlagd utbildning. Verksamhelen har varil av viirde för de berörda
men har ibland inneburit all en olycklig konkurrens om utbildningsplatser har
uppstått mellan gymnasieskola och arbetsmarknadsutbildning. Hittills har
gymnasieskolans möjligheter att köpa utbiklningskapacitel varil mer begränsade iin
arbetsmarknadsutbildningens. De förbättrade slalsbidrag som slalsrådel Mogård föreslagil
innebär atl gymnasieskolans möjligheter till köp av utbildning väsentligt
förbättras. För all undvika konkurrens om plalsema bör regeringen föreskriva
att SÖ får köpa arbetsmarknadsutbildning i företag för ungdomar endast i den
mån som skolslyrelsen inle anser sig kunna inom ramen för gymnasieskolan
erbjuda arbeisplaisförlagd utbildning eller annan utbildning inom yrkesområdet.
En annan föruisälining bör vara alt utbildningsresurser saknas vid AMU-kurser
samt att en prissättning tillämpas som inte överstiger vad komniun belalar för
motsvarande utbildning. I sammanhanget vill jag undersiryka vikten av att man
lokalt bedriver ett iniensivt samarbete mellan gymnasieskola, arbetsmarknadsutbildning
och arbetsförmedling i dessa frågor.
I det nuvarande relativt gynnsamma konjunklurliigel är
arbetsmarknadspolitiken inriktad på att placera så många som möjligt i arbete
på öppna marknaden. Denna inrikining gäller även beiräffande 16- och 17-åringar.
De insalser inom gymnasieskolan som slalsrådel Mogård föreslår skapar
möjligheter för arbetsförmedlingen all koncentrera sina insalser för I(>-17-åringar
till plaisförmedlande åtgärder. All hjälpa de arbetssökande lill ell arbele på
öppna marknaden är arbetsförmedlingens primära uppgift oberoende av den
sökandes ålder.
Som jag tidigare har framhållit bör permanenta
arbetsuppgifter utföras av personal som anställs på vanligt sätt, medan
beredskapsarbeten bara kan ses som en tillfällig lösning under t. ex. elt
lågkonjunkturläge. Om konjunkturen i framtiden skulle försämras igen kan
resurserna för all ordna beredskapsarbeten komma att behöva las i anspråk för
vuxna arbelslösa. F. n. går arbetsmarknadsutvecklingen mot det båttre och anlalel
beredskapsarbelen minskar. Del kan dock visa sig svårt alt omedelbart finna arbele
på öppna marknaden förde 16-17-åringar som har beredskapsarbete den 30 juni 1980.
Jag förordar därför att som en engångsåtgärd statsbidrag motsvarande vad som
utgår vid beredskapsarbete får utgå under ytterligare sex månader för de
beredskapsarbeten för 16- och 17-äringar som pågår den 30 juni 1980 förutsatt
att arbelena fr. o. m. 1 juli 1980 omvandlas lill lillsvidareanslåll-ningar hos
resp. huvudmän. Kostnaderna härför bör belasta del under tolfte
Prop. 1979/80:145 19
huvudtiteln uppförda anslaget Sysselsiiilningsskapande ålgiirder.
ilelpro-grammet Beredskapsarbelen.
3 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemsiiiller jag
all regeringen föreslår riksdagen alt
1.
godkänna de riktlinjer
för åtgärder inom arbetsmarknadspolitikens ram för ungdomar i åldern 16-17 år
som jag har förordat,
2.
medge atl
bidrag enligt vad jag har förordat i vissa ftill får utgå vid omvandling av
beredskapsarbete till fast anstiillning.
Prop.
1979/80:145 20
Bilaga 2
Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENfET PROTOKOLL
vill regeringssam mani raile 1980-03-20
Föredragande: statsrådet Mogård
Anmälan till proposition tmi ålgärder lör att främja
ungdomars utbildning i gymnasieskolan m. m.
1 Skolans roll i uppfuljningsansvaret
Chefen för arbelsmarknadsdeparlemenlel har lidigare i dag redovisal
ilel aktuella lågei i fråga om arbelslöshelen bland ungdomar och dess uiveckling
under l97()-talet. Jag vill siirskill betona vad han har sagl om svårighelerna
på arbetsmarknaden för de ungdomar som hell saknar yrkesutbildning och/eller
arbetslivserfarenhet.
Insatserna mot ungdoiiisarbelslösheten har i hög grad byggl
på samverkan mellan ulbildningspoliliken och arbelsmarknadspoliiiken. En sådan
samverkan är nödviindig, men når del gäller insatser för ungdomar med enbart
grundskoleutbildning bör enligt min mening ulbildningspoliliska ålgärder priorileras.
Arbelsmarkiiadssiyrelsen (AMS) och skolöverslyrelsen (SÖ) framhöll i en
gemensam skrivelse våren 1979 bl. a. att ett större ansvar borde läggas på
utbildningsväsendet. Samma uppfallning kommer lill ullryek i den av uibildningsdepariementel
och arbetsmarknadsdepartementet i augusli 1979 gemensamt framlagda promemorian
Yrkesutbildning i företag för lediga jobb.
Jag delar den uppfattning som chefen för arbetsmarknadsdepariemeiitet
har redovisat, nämligen atl beredskapsarbeten och arbelsmarknadsulbikl-ning för
ungdomar under 18 år normalt endasl övergångsvis bör komma i fråga. Det kan
inte heller uteslutas att del förhållandet alt 16-17-äringar kunnat få del av
de relaiivi generösa förmåner som utgår vid beredskapsarbeten och
arbetsmarknadsutbildning kan ha haft den olyckliga effeklen atl vissa ungdomar
lockats att avstå från att söka sig lill gymnasieskolan.
Med anledning av propositionen om skolans inre arbete
beslöt riksdagen våren 1976 alt skolstyrelsen i samarbele med den lokala arbelsförmedlingen
och sociala mvndigheter skall bedriva en uppföljande studie- och yrkesorientering
för all siödja unszdomar under IS år som efler smndskola varken
Prop.
1979/80:145 21
studerar eller har arbete (prop. 197.5/76: 39, UbU
1975/76: .30. rskr 1975/ 76: 367). Delta uppföljningsansvar för skolstyrelsen
har efter förslag i propositionen om ny liiroplan fiir gruntlskolan utvidgals
till alt bli iivergri-pande oeh omlätla alla ungdomar i den akluella åldern (prop.
1978/79: 180, UbU 1978/79: 45. rskr 1978/79: 422). En bestämmelse med denna innelxird
harockså införts i skolförordningen. Skolstyrelsens uppkiljiiingsansvar för
alla som slutar grundskolan iir grunden för atl förverkliga den ;iv regering
och riksdag fastlagda målsättningen atl alla ungdomar skall garanteras erbjudande
om uibildning, praktik eller arbele.
Om de ungdomar under 18 år som saknar arbete eller
riskerar atl bli arbetslösa i försia hand bereds uibildning i gymnasieskolan,
skapas förutsättningar atl krafligl begränsa arbelsmarknadspolitiska insatser
såsom beredskapsarbete och arbeismarknadsulbildning för denna grupp. Detta måsle
naturligtvis ske i den takt som gymnasieskolan klarar av atl la emoi den nya
gruppen av ungdomar. Man bör därför vara medveten om att det kan behövas en
övergångslid för all de lokala skolmyndighelerna skall hinna planera och
förbereda de nya utbildningsinsatser som iir nödviindiga. Jag får hiir hänvisa lill
vad chefen för arbelsmarknadsdeparlemenlel har anfört.
2 Förslag i årets budgetproposition
2.1 Gymnasieskolans dimensionering
Undersenare år har anlalet platser i gymnasieskolan ökat
kraftigt. Antalet budgelerade elevplatser i årskurs I på linjer och i direkl grundskoleanknuina
specialkurser om minst ett år (gymnasieskolans s. k. stora ram) utgjorde läsåret
1976/77 totalt 97 855. Av dessa fanns 29 848 på minst ireåriga linjer. 16 332
på tvååriga teoretiska linjer saml 51 675 på ivååriga yrkesinriklade linjer och
därtill hörande specialkurser. Anlal budgeterade platser i relalion lill anlalel
16-åringar utgjorde 94.6 procenl. Innevarande läsår har för denna del av
gymnasieskolan medel beriiknals för all kunna anordna 120 85(1
intagningsplatser. Av sålunda budgeterat antal intagningsplalser har ca 114 000
kunnat läggas ut i kommuner och landsting varav ca 58 000 på yrkesinriklade
studievägar. Antalet 16-åringar ökar mycket kraftigt inför nästa läsår, från ca
114 200 lill ca 123 950. Jag har i budgetpropositionen räknat med att antalet inlagningsplatser
inom den grundskoleanknuina delen av gymnasieskolan skall motsvara 100 procenl
av anlalel 16-åringar under näsla läsår.
Gymnasieskolans s. k. lilla ram, dvs, elevplaiser i icke direkl
grundskoleanknuina specialkurser och kurser kortare än ell år. har hållit sig lämligen
konstant kring ca 30 000 årselevplalser fr. o. m. läsåret 1976/77 trols au ett slort
anlal ulbildningsplaiser fr. o. m. läsårel 1977/78 förts över till kommunal
högskoleutbildning, främst inom vårdområdet. För nästa läsår föreslås denna del
av gymnasieskolan omfalta 30 330 årselevplalser.
Prop.
1979/80:145 22
Jag vill åven erinra om alt gymnasieskolan fr. o. m.
låsåret 1977/78 tillförts ett slori antal utbildningsplatser i form av s. k.
korta yrkesinriklade kurser om högsl 10 veckor, kurser för invandrarungdom och
specialkursen Sludievägar och arbelsliv, orienteringskurs. För liisärel 1980/81
har 3 000 årselevplalser beräknats för dessa slag av utbildningar.
Jag har i budgetpropositionen begiirl all regeringen
bemyndigas all - i den mån arbetsmarknadsskäl så påkallar - öka del lolala anlalel
elevplatser i gymnasieskolan.
2.2 Nyll Slalsbidrag lill Inbyggd utbildning och försöksverksamhel
med nv lärlingsutbildning
Gymnasieskolans undervisning i arbelsleknik eller annan
undervisning med samma syfte kan enligt nu gällande föreskrifter förläggas lill
förelag eller annan institution än gymnasieskolan, varvid företag eller
institution tillhandahåller lärare, lokaler och maleriel (inbyggd utbildning).
Jag har i årets budgetproposition föreslagil vissa ändringar av bestämmelserna
avseende inbyggd utbildning inom industri och hanlverk samt handel och en försöksverksamhel
med ny lärlingsutbildning (prop. 1979/80:100 bil. 12 s. 301).
En utgångspunkt för förslaget är atl stalsbidragel lill
inbyggd utbildning skall utgå per elev för del antal undervisningstimmar som
skolstyrelsen inom ramen för limplanen för resp. sludieväg beslutar förlägga
till arbetsställe utanför skolan. En annan utgångspunki är all statsbidraget
för lönekosinader, maleriel- och lokalkoslnader i princip bör vara detsamma
antingen skolstyrelsen förlägger utbildningen till förelag eller till skolinstitulion.
Jag vill i delta sammanhang framhålla alt dessa bidragsvillkor inte avses bli
påverkade av förslaget i propositionen om kommunalekonomiska frågor inför 1981
i vad gäller slopande av statsbidrag till kommuner för bl.a. förhyrning av
lokaler till utbildning inom induslri och hanlverk (prop. 1979/80: 90).
Med elt reviderat statsbidragssystem byggt på dessa
principer kommer statsbidraget för en utbildningsplats inom de mest frekventa
utbildningarna att kunna uppgå till 5-10 kr. per timme och elev.
För alt förbätta samverkan mellan skola och företag samt
tillsynen och uppföljningen av undervisningen skall skolstyrelsen enligt det
föreslagna bidragssystemet inom ramen för det samlade bidraget kunna disponera
högst 10 procent av lönekostnadsdelen.
Det individrelalerade statsbidraget för inbyggd utbildning,
inom induslri och hantverk samt handel, vilket även kan utnyttjas för mindre frekvent
vrkesinriklad utbildning i gymnasieskolan, avses enligt förslaget även kunna
användas för försöksverksamhel med ny lärlingsutbildning. Bidragel för lärlingsutbildningen
skall utgå enligt i pnncip samma normer som gäller för jämförbar inbyggd
utbildning i gymnasieskolan.
Prop.
1979/80:145 23
3 Ytterligare överväganden och förslag
3.1 Inbyggd utbildning på linjer och specialkurser inom induslri
och hanlverk saml handel. Försöksverksamhel med ny lårtlngsiilbitdniiig
1 årets budgetproposition anförde jag atl de ulbildningsmöjligheler
som kan erbjudas i företagen bör utnyttjas inom gvmnasieskolan i slörre utstriickning
än vad som sker f. n. För della talar bl. a. att man diirigcnom kan erbjuda
fler ungdomar utbildning ulan att tvingas till kostsamma investeringar i
lokaler och utrustning.
Etl annat väsentligt skiil iir att gymnasieskolan hiirigenom
kan erbjuda ell mer varieral uibud av utbildning och diirmed kan antas bli mer altrakliv
för de ungdomar som i dag inle söker sig till gymnasieskolan. Skolmiljön lockar
inle dessa ungdomar. De vill i siiillei ha elt arbele men della är ofta svårt att
finna för dem som saknar yrkesutbildning. Jag år av den uppfattningen atl en utbildning
som har anknytning till arbetsstiille utanför skolan skulle bli ett värdefullt
alternativ för dessa ungdomar.
Genom alt ha sin utbildning förlagd till etl eller flera föreiag/instiliitioner
får eleven en inblick i förhållandena inom arbetslivet och ges samiidigi ökade
möjligheter alt meritera sig för en anstiillning efler genomgången utbildning.
Gymnasieskolan kan då uiöver atl den ger yrkesutbildning också underliitla övergången
mellan skola och arbelsliv. Del iir viisenlligt med hänsyn till att en av
orsakerna lill ungdomens svårigheler på arbetsmarknaden iir all det i dag inte
finns arbeten som på samma sall som tidigare kan fungera som en inkörspori lill
arbetslivet.
De föreslagna nya statsbidragsreglerna för inbvggd
utbildning och lärlingsutbildning öppnar nya möjligheter för samverkan mellan
skola och arbetsliv samtidigt som hittills lillämpade undervisningsformer kan ulnylljas.
Vissa sludievägar har ett utbildningsinnehåll som krilver
lokaler, utrustning och övningslillfällen som inte kan erbjudas i skolinsliiulionen.
Dessa uibildningar skall som hillills och i enlighel med anvisningarna lill
limplanen anordnas på arbelsstålle ulanför skolan i form av inbvggd utbildning.
För övriga sludievägar inom industri och hantverk har
huvudregeln hillills varit att undervisningen anordnas i skolinstitulion. SÖ
har dock möjlighel att medge alt undervisningen helt eller delvis får förläggas
lill arbelsstålle ulanför skolan i form av inbyggd utbildning även om detta inte
angivils i limplanen. Denna möjlighet har främsl ulnyttjats då skolans lokaler
och utrustning inte räckl till för yllerligare klasser. Förutsättningen har
givetvis varit att ett lillräckligt antal utbildningsplatser kunnal anskaffas i
förelag. Vid elt utökal anlal klasser på viss sludieväg har della som regel
medfört alt eleverna i den klass som lillkommil i inbyggd form fåu huvuddelen
av sin yrkesinriktade utbildning i förelag, medan eleverna i övriga klasser på studievägen
erhållit hela sin utbildning i skola (skolinstitulion).
Den inbveeda ulbildnineen har inom seklorn industri och
hantverk fåll en
Prop.
1979/80:145 24
minskail andel sedan gymnasieskolan införiles. Under
senare år har ea 10 procent av eleverna inom denna sektor deltagit i inbvggtl utbikliiing.
De i budgelpropositionen löreslagna bidragsreglerna mojliggiir
nya anordningar diir utbildningen delvis föiliiggs lill skolinsiiuilion och delvis
lill företag. Skola och företag kan då komplettera varandra och fler elever få arbetslivserftirenhet.
Om t. ex. två klasser fiir sin utbildning helt i skolinstitulion och ytterligare
en klass skall inråttas med utnylljandel av utbildningsplatser i företag, kan
resurserna fördelas så atl eleverna i de ire klasserna får cn Iredjedel av sin utbildning
i lörelag och ivå iredjedelar i skolinsliiuiion. Vid utökning från två till
fyra klasser kan halva undervisningstiden förliiggas till företag och halva lill
skolinstitulion. Givelvis kan iiven annan fördelning av tiden i skolinsliiuiion
och i förelag viiljas.
Den redovisade ulbildningsmodellen ger lack vare del individrelalerade
bidragel också möjlighel all inom ramen för giillande besliimmelser öka
elevantalet med exempelvis en halv klass och skapar diirnied större möjligheter
att anpassa utbildningen till akluell efterfrågan och lillgång på utbildningsplatser.
Det bör också vara möjligt att erbjuda enslaka elever utbildning på exempelvis
lågfrekventa studievägar. Huvuddelen av ulbildningen måsle då ske på arbelsslälle
utanför skolan. Inom sektorn industri och hantverk samt handel finns kursplaner
för ca 300 sludievägar i dag. Elt stort anlal av dessa sludievägar kan beiraklas
som lågfrekvenla.
Skolslyrelsen bör efler samråd med dem som berörs av
frågan lokall kunna bestämma i vilken omfattning undervisningen i yrkesinriktat
iimne på sludievägar inom induslri och hantverk saml handel får anordnas som
inbyggd utbildning. 1 budgetpropositionen utgick jag från atl skolstyrelsens beslul
skulle grundas på bemvndigande från SÖ. Nu avser jag emellerlid föreslå
regeringen atl skolstvrelsen. utan sådanl bemyndigande, i fråga om studieväg
inom något av områdena induslri och hanlverk saml hantlel fär beslämma i vad
mån undervisningen i vrkesinriktai ämne skall anordnas som inbyggd uibildning
utöver vad limplanen kan föreskriva. Skolstyrelsens beslut bör inte få medföra atl
personella och materiella resurser som finns för ulbildningen vid
gymnasieskolan (skolinsliiuiion) inte blir uinylljade.
Den försöksverksamhet med ny läriingsulbildning som jag
föreslagit i budgetpropositionen kommer i flera avseenden all uigöra ell komplemenl
lill övrig utbildning i gymnasieskolan. Försöksverksamheten skall avse bl. a.
frågor om kursplaner, intagning av elev, betyg och kompetens.
De reguljära studievägarna i gvmnasieskolan kan inle
tillgodose utbildningsbehovet för verksamhetsområden där rekryteringsbehovet
är förhållandevis lågt. Inom många yrken är rekryteringsbehovet så lågt all
det, även om man ser lill hel region eller hela rikel. inle är tillräckligt för
att på viss ort bilda underlag fören hel klass på en studieväg i
gymnasieskolan. Detta gäller inte enbari traditionella hantverksyrken utan även
etl slort antal yrken inom andra näringsgrenar. Under slutet av 1960-lalel och
början av 1970-lalel utgick man allmänt från atl hantverksyrken oeh
yrkesspecialiseringar i del
närmaste skulle försvinna som en fiiljd av den industriella
utvecklingen. Gymnasieskolan skulle genom sin bredd tiicka det huvudsakliga utbildningsbehovet.
Under senare år har man dock framfört krav på all skolan biiltre skall
tillgodose uibildningsbehovel för hantverksyrken och liknande yrken. Vissa
hantverksyrken riskerar alt hell försvinna på grund av all del inte funnits
möjlighet alt ulbilda ungdomar för dessa. Det visar sig iiven all hell nya
yrkesområden successivi utvecklas i samband med lillverkningstekiiiska innovationer
och atl nya maierial och produklionssyslem kommer fram. Lärlingsutbildningen konimer
således atl kunna omfatta både gamla och nya yrkesområden.
Lärlingsutbildningens individuella utformning, möjligheten
till geografisk spridning av utbildningsplatserna och det förhållandet all
intagning kan ske vid olika tidpunkter på året gör atl liirlingsutbildningen
bör bli elt viirdeftillt komplement lill övriga sludieviigar i gymnasieskolan.
Jag utgår från att den som genomgår lärlingsutbildning skall ges ledighet för atl
kunna följa annan undervisning i gymnasieskolan eller annan uibildning som år av
betydelse för elevens utveckling och kompetens i yrket och för fortsalla sludier.
I exempelvis ämnena svenska och malemalik bör de som dellar i liirlingsul-bildning
kunna bilda undervisningsgrupper lillsammans med elever på sludievägar som helt
har sin undervisning i skola. Om lillriickligt elevuntler-lag finns är del
också möjligt alt bilda särskilda undervisningsgrupper i dessa och liknande
ämnen sammansatta av dem som dellar i lärlingsutbildning och inbyggd
utbildning. Ämnena kan då även periodlasas. Detta kan visa sig nödvändigt om
eleverna med tanke på reseavstånd o. dyl. skall kunna erbjudas undervisning i
ifrågavarande ämnen.
SÖ har i uppdrag alt undersöka vilka av nuvarande yrkesinriklade
högst tvååriga studievägar som kan utformas både som sammanhängande utbildning
och som etappulbildning. SÖ har. såsom jag redovisat i budgetpropositionen (s.
301). planer på atl genomföra försök med det första årel som en försia etapp av
några tvååriga studievägar i gymnasieskolan för all bl. a. sludera vilken effekl
en etappuppbyggd utbildning har på intresset för en viss utbildning. Jag
bedömer att dessa försök kan få slor betvdelse för arbetet med atl anpassa
skolan till de förändrade behov som jag inledningsvis redovisat. Den nya liirlingsutbildningen
inom gymnasieskolan öppnar också möjligheter att kombinera en eller flera
etapper på viss studieväg med lärlingsutbildning. Jag utgår från au SÖ, efter
samråd med arbetsmarknadens parter, prövar olika kombinationer av etappulbildning
och lärlingsutbildning inom ramen för den försöksverksamhel som skall
bedrivas.
Skolförordningens och läroplanens bestämmelser om grupp-
och klasstor-lek skall självfallet gälla dä skolan anordnar undervisning i ämne
(delar av ämne).
Samma kvalitetskrav bör i princip gälla för utbildning i gvmnasieskola
som förlagts till företag som för utbildning i skolinstitulion. Den utbildning
som helt eller delvis ges i företag bör sålunda ha stor bredd och följa del
innehåll
Prop.
1979/80:145 26
som anges i kursplanerna för resp. utbikliiing. Övnings-
och arbelsupiigifter måsle också ges med ulgångspunkl i kursplanerna. Del bör
ankomma på skolslyrelsen och den lokala skolledningen atl tillse atl
kvalitetskraven upprätthålls. De ökade resurser for tillsyn, planering och
uppföljning av företagsförlagd utbildning som löreslås i budgelpropositionen
ger förutsiill-iiingar för att skolan skall kunna ulöva sitt tillsynsansvar mer
aktivi iin hittills.
För atl uppnå den efierslriivade kvaliteten i utbildningen
är det nödvändigt atl det finns personal inom företagen som år kompelenl all
handleda och informera eleverna. Uppbyggandet av en sådan kompelens underiälias
om del finns en långsikiighel i förelagens utbildningsåtaganden, dvs. att
förelagen inle endasl under enslaka år ulan under en liingre tidsperiod släller
utbildningsplatser lill skolans förfogande. Det är naturligtvis också angeläget
att de som i företagen har ansvaret för elevernas utbildning ges möjlighet lill
återkommande kontakter med skolans personal och kan ta del i den
planeringsverksamhet som bedrivs i skolan. Behovel av fortbildning av berörd
personal måsle också uppmiirksammas av såväl företag sorn kommun.
3.2 Introdukiion till uibildning och arbete
De föreslagna nya statsbidragsreglerna för inbyggd
utbildning inom industri och hantverk samt handel och för lärlingsutbildning
öppnar, som jag tidigare framhållit, nya möjligheier för samverkan mellan skola
och arbetsliv samtidigt som hitlills lillämpade undervisningsformer kan
utnyttjas. Del blir därmed möjligt atl öka inslaget av arbetsplalsanknulen
utbildning i gymnasieskolan, vilket jag betraktar som en viktig förutsättning
för alt skolan skall kunna förverkliga den målsättning beiräffande 16-17-åringar
som jag tidigare redogjorl för.
1 de fall de föreslagna utbildningsåtgilrdernn inte ar tillräckliga
och ungdomar trots insatser av arbetsförmedlingen inte lyckats få arbete kriivs
ytterligare insatser. Jag föreslår därför atl kommuner med gymnasieskola genom
statsbidrag ges möjlighel all anordna vad jag i del följande kallar inirodukiionsprogram
för utbildning och individuell yrkesintroduktion.
Jag tar först upp frågan om Inirodukiionsprogram för uibildning.
De ungdomar i åldern 16-17 år som saknar sysselsättning
bör inbjudas lill gymnasieskolan vid läsårets början och, om del anses lämpligl,
även vid annan tidpunkt för introduktion till utbildning, praktik eller arbete.
För dessa ungdomar bör introduktionsprogram för utbildning kunna anordnas.
Inirodukiionsprogram kan utformas på olika sått. Det är nalurligl
atl man lokalt ges så stor frihet som möjligt i det avseendet. Jag utgår dock
frän all man i många fall kommer atl bygga vidare på erfarenheterna av de s. k.
kortkurserna och låta inirodukiionsinsatserna få denna form. Ell iniroduk-
lionsprogram skall dock alltid omfalta orientering om
gymnasieskolan, informalion om vakanser på iiiijer och specialkurser och om
andra uibildningsallernaiiv. Programmet skall vidare ges ett sådanl innehåll alt
del förbereder för fortsatta sludier. Inlroduktionsprogrammet syftar lill all skapa
intresse för utbildning och kunskaper om olika uibiklningsalternativ. Ett
introduktionsprogram bör omfatta högst fyra veckor.
Från skolans sida bör man under tiden programmen pågår
vidta erforderliga ålgärder för alt bereda ungdomarna utbildning. Därvidlag bör
i försia hand vakanta platser på linjer och i specialkurser utnyttjas. Nya
klasser bör även kunna inrätlas om förulsällningarna härför föreligger. Ledig
utbildningskapacitet inom arbetsmarknadsulbildningen bör likaledes las till
vara. Möjlighelen atl utnyttja det nya lärlingsutbildningssyslemet bör också
uppmärksammas.
1 budgetpropositionen har jag beräknat medel för 3 000 årselevplalser
i korta yrkesinriklade kurser m. fl. kurser. Med anledning av de förslag jag nu
framlägger har jag funnit all, för att denna resurs skall kunna ulnylljas på ell
flexibell sätt, bestämmelserna för denna bör iindras enligt följande.
Erforderligt anlal årselevplalser av denna resurs bör få
omvandlas till etl statsbidrag per individ och därvid i bidragshänseende
motsvara i 500 kr. per individ och fyraveckorsperiod. Bidragel utgår för hel
period om fyra veckor, även om eleven placeras i annan utbildning efler kortare
tid. Bidragel bör kunna rekvireras med utgångspunki i redovisat antal elever
som deltagit minst en vecka i introduktionsprogramniet.
För elev som inle kunnat bli placerad i utbildning bör en yrkesinlroduktion
kunna anordnas i samverkan med företag, institutioner m. m. i syfle att ge
erfarenheter och meriter för anställning. Denna introduktion skall innehålla
utbildningsmoment för ifrågavarande yrke och ges en så långt som möjligt
individuell utformning. Den bör kunna omfatta högst 40 veckor. De som deltar i yrkesinlroduktion
skall om de så önskar och utbildningsplats kan ställas till förfogande kunna
följa undervisningen i allmänna ämnen i gymnasieskolan. För yrkesinlrodukiionen
skall en verksamhelsplan upprättas efter samråd med de lokala planeringsråden.
För planering, handledning, uppföljning o. dyl, föreslås ell nyll schabloniseral
verksamhetsbidrag om 250 kr. per elevvecka (ca 40 limmar om 60 minuter) varav högsl
20 procenl får användas för skolledarkostnader, planering och uppföljning.
Bidraget bör kunna rekvireras med utgångspunkt i redovisat antal elever och
veckor.
Tills vidare bör introduktionsprogrammen och vrkesinirodukiionen
anordnas som försöksverksamhel med slöd av beslämmelser som regeringen meddelar
särskilt. Dessa beslämmelser bör bl. a. innebära all niimnda inirodukiionsprogram
resp. yrkesinlroduktion organisatoriskt knvts lill gymnasieskolan.
Det bör få ankomma på SÖ atl noga följa verksamheten. Jag
avser atl föreslå regeringen att ge SÖ i uppdrag atl före årsskiftel 19,81/82 lill
regeringen komma in med en redovisning av hur inlroduklionsprogrammen
Prop.
1979/80:145 28
lör utbildning och vrkesiiitroduktion har utformats m. m.
under liisåret 1980/81. Del bör då bli möjligi alt vid behov åierkomma i frågan
till riksdagen under första halvåret 1982.
Jag bedömer att behovet av att anordna s. k. korta
yrkesinriktade kurser och specialkursen Sludieviigar och arbelsliv. orienleringskurs,
genom de nu föreslagna introduklionsåigiirderna kommer atl upphöra inom något
år.
3.3 Dimensionering m. m.
Den kraftiga expansionen av gymnasieskolan - också setl i relalion
till anlalel 16-åringar - har bidragit till att f. n. ca 80 procent av en
årskull påbörjar gymnasial utbildning direkl efter gmndskolan. Av de övriga fåren
del arbeten som år av den karaktären alt de får fast fot på arbetsmarknaden.
Man kan dock beriikna alt 10-15 procent av årskullen 16-åringar varken genomgår
utbildning i gymnasieskolan - annat än evenluelll i form av korlkurser- eller
får en fasi ansliillning.
Om skolan skall kunna ta ell ökal ansvar för de ungdomar
som f. n. inte får gymnasial utbildning inåste anlalel intagningsplatser på
yrkesinriktade studievägar ytterligare ökas. Som jag lidigare niimnt (se
avsnitt 2.1) har regeringen på min föredragning i budgctproposilionen begärt
alt få riksdagens bemyndigande all - i den mån arbelsmarknadsskiil så påkallar
-öka det totala antalet elevplaiser i gymnasieskolan.
Om denna begäran bifalls av riksdagen avser jag all senare
föreslå regeringen alt öka den grundskoleanknutna delen av gymnasieskolan om
123 950 intagningsplatser med 7 000 platser. Det ökade anlalet utbildningsplatser
bör utnyttjas för yrkesinriktade studievägar och lärlingsutbildning.
Möjligheten till inbyggd utbildning skall i första hand tillvaralas. Jag utgår
från all SÖ i samma ordning som tidigare beslutar medge kommun att ulöka gvmnasieskolan
med ytterligare nybörjarplatser inom den sålunda utökade ramen. Svfiet med
denna vidgade dimensionering av gymnasieskolans yrkesinriktade sludievägar är
alt öka möjligheterna alt bereda ungdomar under 18 år som är eller riskerar att
bli arbelslösa utbildning i gymnasieskolan.
Ungdomar under 18 nr som är eller riskerar att bli
arbetslösa och som inle kan placeras i utbildning kommer som jag redovisat i
det föregående att kunna erbjudas en individuell yrkesinlroduktion om högst 40
veckor. Inom ramen för nyssnämnda bemyndigande beräknar jag atl ca 5 000 årselevplalser
kommer att behövas för sådana inlroduktionsålgärder under niista budgelår.
Antalet platser bör ej vara maximerat utan knutet till behovet.
Anlalel årselevplalser för korla yrkesinriktade kurser m.
fl. kurser har. som tidigare redovisats, i budgelproposilionen angetls till 3
000. Inom denna ram bör även de föreslagna introduktionsprogrammen om högsl
fyra veckor rvmmas.
Den vidsade dimensionering av ovmnasieskolan för budeelåret
1980/81
Prop.
1979/80:145 29
som jag nu förordat kan beräknas leda lili ökade kosinader
på förslagsanslaget Driften av gymnasieskolor m. m. jåmfört med vad som
beräknades i årets budgetproposition. Merkostnaderna kan för budgetåret 1980/81
beräknas till ca 120 milj. kr.
De föreslagna ålgärderna släller också krav på ökade
kommunala insatser inom gymnasieskolan för de ungdomar under 18 år som iir
eller riskerar bli arbelslösa. Chefen för budgeldeparlemenlel avseratt i årets
kompletterings-proposition senare i vär redovisa överväganden om den kommunala
verksamhetens volymutveckling under de närmaste åren. Därvid kommer även effeklerna
av här föreslagna åtgärder atl tas upp till behandling.
Antalet kommuner i landel är f. n. 279. Av dessa är 133 gymnasieorls-kommuner(g-orl),dvs.
de harel! allsidigl urval av såväl treåriga och tvååriga teoretiska linjer som
tvååriga yrkesinriktade linjer. Gymnasieundervisning utanför g-ort - omfallande
yrkesutbildning i form av specialkurser, försöksverksamhet med linjer på icke g-ort
eller försöksverksamhel med särskild samordnad gymnasieskola B-form - finns i
72 kommuner. Dessutom finns landstingskommunal utbildning förlagd till
primärkommun som i övrigl saknar gymnasieskola i 11 kommuner samt en
korrespondensgymnasieskola i Torsås kommun. Totalt finns således någon form av
gymnasial utbildning i 217 av 279 kommuner.
Vad jag förordat om ökal utnyttjande av arbetsplatser ulanför
skolan och annan institution än gymnasieskolan för utbildningsändamål innebär
inte någon förändring av hittillsvarande principer för lokalisering av
gymnasial utbildning. Jag förutsätter dock alt kommuner med gymnasieskola
försöker utnyttja utbildningskapaciteten hos företag/institutioner i kommuner
ulan egen gyinnasieskolulbildning i de fall del visar sig möjligi. Inom
regeringskansliet pågår ett arbete om flexibel skolplanering, som också kan
komma atl beröra frågan om lokalisering av gymnasial utbildning.
3.4 Elevs arbetsrältsliga ställning vid Inbyggd utbildning
m. m.
En från flera synpunkter viktig fråga är om ungdomar som
genomgår gymnasieutbildning som helt eller delvis är förlagd till företag skall
vara anställda hos dessa förelag när de utbildas där eller om de hela tiden
skall betraklas enbari som elever i gymnasieskolan. Hur man ställer sig till
denna fråga har konsekvenser för bl. a. anställningsskyddslagens och annan arbetsrättslig
lagstiftnings tillämplighet. Efter samråd med chefen för arbelsmarknadsdeparlemenlel
får jag i denna fråga anföra följande.
1 dag ser man på frågan på olika sätt inom olika
utbildningsområden. Inom vissa branscher, t. ex. inom verkstadsindustrin, finns
del kollektivavtal om utbildningen som innebär att eleverna i de flesta fall
skall vara anslällda i företagen. På andra utbildningsområden betraktar man
inte elever som anställda nar utbildningen är förlagd lill en arbetsplals.
Anställningsförhållande föreligger för elever i lärlingsutbildning.
Prop.
1979/80:145 30
Som jag tidigare redovisal ulgör den inbyggda ulbildningen
en förhållandevis liten andel av den totala utbildningen inom induslri och hanlverk.
nämligen ca lOprocent. Inte mer iin drygl hiilften av dessa lOprocent bedöms omfattas
av anställningsavtal. På motsvarande sludievägar inom handel och vård har
praktiskt tagel alla elever någon del - upp lill omkring halva liden -av sin
utbildning i förelag eller institution. Inom dessa områden förekommer dock inle
något anställningsavtal som avser utbildningsliden. Eleverna betraktas således inle
som arbetstagare. De i budgelproposilionen föreslagna iindrade reglema för
inbyggd utbildning innebar all utbildningen inom industri och hantverk mer
kommer alt likna den inbyggda utbildning som i dag förekommer inom handel och
vård. Avsikten år alt även inom induslri och hanlverk i princip ge alla elever
viss del av deras utbildning i företag eller institution. Detta förhällande och
kraven på ökad bredd och kvalitet i yrkesutbildningarna medför atl eleverna
kommer atl vara i förelagen och institutionerna under förhållandevis korta
perioder och behöva växla mellan olika arbetsplatser. Enligt min mening bör
därför huvudregeln vara att anställningsförhållande inte skall föreligga för
elever i gymnasieskolan som helt eller delvis får sin utbildning på
arbetsställe utanför skolan.
Det kan uppnås om följande riktlinjer lillämpas.
Skolan ombesörjer antagningen av elever till ulbildningen
och träffar överenskommelse om erforderligt antal utbildningsplatser med
företag eller institutioner. Slalsbidrag utgår på det sått som jag tidigare har
redovisal och skolan utövar tillsyn över utbildningen under hela
utbildningstiden. Skolan placerar aktuellt antal elever hos företaget eller inslilutionen.
Mellan förelaget och eleven Iräffas inle någol avtal. Studiestöd enligt
nuvarande regler utgår till eleven under hela utbildningstiden. Eleven uppbär inle
lön från förelaget. Skolan kan omplacera elev till ett annal företag eller till
utbildning inom skolan under viss tid. Företaget har atl vända sig lill skolan
och begära omflyttning av elev om så behövs. Däremot kan företagel inle genom
uppsägning eller avskedande direkl i förhållande till eleven bestämma, att
utbildningen inte skall fortsätta hos företaget. Utbildningen följer skolarbetsåret
och eleven får ledighet i form av ferier och inle i form av semester.
Att eleverna kanske i viss utsträckning som ett led i
utbildningen deltar i det produktiva arbetet och att deras dagliga vistelse på arbelsplalsen
följer förelagets arbetstider, förändrar ingenting häri. Eleverna blir inle
heller arbetstagare därför atl de på samma sätt som de anställda får följa vad
som gäller i fråga om arbetsledning. De anvisningar och instruktioner som ges
till eleverna kommer för övrigt snarare att ha karaklären av undervisning an av
arbetsledning i egentlig mening.
En följd av all eleverna inte får ställning av
arbetstagare blir att den arbetsrättsliga lagstiftningen, t. ex.
anställningsskyddslagen och semeslerlagen, inte blir tillämplig på deras
arbete eller på förhållandet mellan dem och företaget. I stället gäller de
regler som bestäms genom överenskommelser
Prop.
1979/80:145 31
mellan förelag och skola, genom anvisningar för
utbildningen som uifiirdas cenirall och lokall och genom samråd mellan skola, arbetstbrmcdling
och andra myndigheler. förelagen och de fackliga organisalionerna.
Vad jag nu har sagl behöver dock inle utesluta all man besliunmer
sig för en annan uppläggning på områden, där arbelsmarknadsparlerna och berörda
myndigheter finner del önskvärt. Man kan i samråd mellan berörila myndigheter
och parterna på arbelsgivarsidan och arbetstagarsidan finna atl eleverna bör anslällas
redan under utbildningsliden. t. ex. för all underiälla övergången lill fasta anslällningar
efter ulbildningen. Vill man uppnå delta bör anställningsavtal triiffas direkt
mellan företag och elev. I sådana avtal reglerar man frågor om lön och andra anställningsvillkor
på det siitt som iir brukligt på arbeismarknaden och som i övrigl bedöms
behövligt. Till grund för anställningsavtalen ligger i allmiinhel, liksom på
arbetsmarknaden i övrigl, kolleklivavlal mellan de berörda
arbetsmarknadsparterna.
Träffar man anställningsavtal på detla satt och besiämmer
man inte något annat, i kollektivavtal eller i avtalel mellan företaget och
eleven, blir anställningen alt betrakta som praklikarbete i anslällningsskyddslagens
mening. Del finns visserligen inte någon egentlig definiiion av begreppel praklikarbete
i lagens förarbeten. Definitioner har däremot föreslagits i skilda sammanhang
(se prop. 1977/78:164 s. 30). Sysselsältningsutredningen har t. ex. angett som kiinnetecken
på en anställning för praktikarbete atl den är förenad med utbildning och
föreskriven i läroplan/utbildningsplan eller godkänd av arbetsmarknadens
parter, vidare atl den år handledd, galler för en viss bestämd tidsperiod och
är förlagd utom skolan. Frågan om man bör fastställa en definition behandlas f.
n. av anslällningsskyddskommittén (A 1977:01). Oavsett vad som blir följden av
dess arbete ärdet emellertid enligt min mening klarl att anställningar inom
ramen för sådan gvmnasial utbildning, som del här är fråga om, faller in under ansliillningsskyddslagens
praktikarbctsbegrepp.
1 och med
att det rör sig om praktikarbete kan enligt 5 S anställningsskyddslagen avtal
träffas om tidsbegränsad anställning. Lagens regler om tidsbegränsade
anställningar blir därmed lillämpliga. Den som slutar en sådan anställning vid
den avtalade utbildningstidens uigång kan enligt min mening inte göra anspråk
på sådan företrädesrätt lill ny anställning som behandlas i 25-28 §§ i lagen.
Denna företrädesrätt förutsätter nämligen att anställningen har upphört på
grund av arbetsbrist. Della hindrar naturiiglvis inle att del i och för sig kan
vara en målsättning för alla berörda att praktikanställningen - särskilt om den
är det sisla momeniet i utbildningen -skall vid utbildningens slut följas av en
fast anställning. Rättsligt sett finns det inte heller någol hinder mot alt man
redan från början väljer au avtala om en tillsvidareanställning. Det är
önskvärt att det läggs fast en praxis för del berörda branschområdet genom kolleklivavlal
mellan arbelsmarknadsparlerna. Man kan då närmare utforma regler för
tillsvidareanställningen och behandla t. ex. vad som skall gälla om en elev inte
vill fullfölja en påbörjad
Prop. 1979/80:145 32
utbildning eller om eleven inle fullfiiljer ulbildningen
på del siilt som man har planerat.
Vad jag hittills har sagt om elevernas arbelsrältsliga siällning
lar sikte på inbyggd utbildning på gymnasieskolans linjer och specialkurser saml
på den yrkesintroduktion som jag förordal i del föregående. För liirlingsutbildning
giiller all den bygger på all anstållningsavtal iriiffas mellan förelagel och lärlingen.
Väljer man alt ansliilla lärlingar på del säll som hitlills har varil del vanliga
är del angelaget med närmare besliimmelser i kollektivavtal, bl. a. därför att
del kommer all bero av de niirmare omsländighclerna i vilken utsträckning anstiillningarna
får tidsbegriinsas såsom anslällningar för praklikarbete.
3.5 Frågor om studiestöd
Vad gäller studiestöd får jag efter samråd med chefen för
utbildningsdepartementet förorda följande.
De ungdomar som deltar i introduktionsprogram för utbildning
eller yrkesintroduktion liksom i korla yrkesinriktade kurser samt specialkursen
Sludievägar och arbetsliv, orienteringskurs, bör erhålla studiestöd enligt sludiestödslagen
och sludieslödsförordningen under denna lid.
1 promemorian Yrkesutbildning i företag för lediga jobb
föreslås all elt särskilt studiestöd skall införas och utgå lill arbelslösa
ungdomar som deltar i utbildning i gymnasieskolan. Som skäl anförs all ett
särskilt bidrag kan vara nödvändigl i vissa fall för all göra del lillräckligl altraktivt
för arbelslösa ungdomar atl delta i utbildning inom gymnasieskolan.
Siudiestödsuiredningen kommer inom korl alt framlägga
förslag om förbättringar av studiehjälpen, och förslagel om ett särskilt
studiestöd för arbelslösa ungdomar bör prövas i samband med detla. Jag är mol
denna bakgrund inte nu beredd att förorda all ett särskilt siudieslöd införs.
4 Hemställan
Jag hemsläller alt regeringen dels föreslår riksdagen atl
1. godkänna vad jag har förordat om inirodukiionsprogram
för utbildning
och statsbidrag för delta,
2.
godkänna vad
jag har förordat om yrkesintroduktion och slalsbidrag för denna.
3.
godkänna vad
jag har förordal om studiestöd lill ungdomar som deltar i introduktionsprogram
för utbildning och yrkesinlroduktion.
dds bereder riksdagen lillfälle all la del av vad jag i övrigl
har anförl om insatser för atl främja ungdomars utbildning.
GOTAB Sliickholm IWn
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
92 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (84)
84 kopplingar i 43 dokument.
- SOU 2013:13 Ungdomar utanför gymnasieskolan s. 241 · s. 257 i texten
- SOU 2008:27 Framtidsvägen - en reformerad gymnasieskola inkl. bilagedel s. 663 i texten
- SOU 2002:43 Ett utvidgat skydd mot diskriminering - del 1 s. 240 om s. 30 i texten
- Prop. 1990/91:85 Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen i texten
- Prop. 1985/86:10 om ny skollag m.m. s. 181 i texten
Doktrin (8)
8 kopplingar i 2 dokument.
- Henning, Tidsbegränsad anställning, 1984 s. 295 om s. 30 · s. 296 · s. 297 om s. 29 · s. 298 om s. 31 · och 3 till i texten
- Fahlbeck, Praktisk arbetsrätt, 1989 s. 430 om s. 30 i texten