om ändringar i reglerna för tillträde till högskoleutbildning
92 sidor, varav 65 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 65 av 92 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1979/80:158, om ändringar i reglerna för tillträde till högskoleutbildning
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80:158
Regeringens proposition 1979/80:158
om ändringar i reglerna för tillträde till
högskoleutbildning
beslulad den 27 mars 1980.
Regeringen föreslär riksdagen all antaga de förslag som
har upplagils i bifogade uidrag av regeringsprolokoll.
På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN
JAN-ERIK WIKSTRÖM
Propositionens huvudsakliga innehåll
1 proposilionen läggs fram förslag lill ändringar i
reglerna lör behörighet och urval för tillträde lill högskoleulbildning, I syfle
all underiälla övergången frän gymnasie- till högskolestudier föreslås atl
principiellt ca en tredjedel av det lotala antalet nybörjarplatser vid en
utbildningslinje garanteras sökande med högst tre år gamla betyg över slutförd
lärokurs i gymnasieskolan. Övergångsvis föreslås 30 procenl av resp.
kvotgrupperna I:s och ll:s platser tillsältas på enbari betygsmeriler. Det
föreslås också all högst tre års arbetslivserfarenhet får tillgodoräknas. Den
totala poängen för arbetslivserfarenhet föreslås bli sänkt till 1,7 poäng
varvid de försia 15 månaderna skall ge 1,0 poäng och de resterande 21 månaderna
0,7 poäng. Vidare föreslås att föreningsarbete inte längre skall ge poäng.
Slutligen anmäler föredraganden alt han avser alt föreslå regeringen vissa
ändringar i fråga om tillgodoräknande av ämnesbetyg.
I Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 158
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80: 158
Uidrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanlräde 1980-03-27
Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Ullslen. Bohman, Mundebo, Wikslröm. Friggebo, Mogård. Dahlgren, Åsling.
Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson. Wirtén, Holm, Andersson. Boo, Winberg,
Adelsohn, Danell, Pelri
Föredragande: slalsrådel Wikslröm
Proposition om ändringar i reglerna för tillträde till
högskoleutbildning
1 Inledning
1 prop. 1979/80; 100 (bil. 12 s. 362) anmälde jag min
avsikt att åierkomma till regeringen med förslag i vissa frågor rörande
tillträde till högskoleutbildning att föreläggas riksdagen vid innevarande riksmöie.
Jag tar nu upp dessa frågor.
Enligt riksdagens beslut är 1975 (prop. 1975:9, UbU
1975:17. rskr 1975:179) om reformering av högskoleutbildningen m.m. lillämpas
fr. o. m. den I juli 1977 nya regler för lilllräde lill grundläggande högskoleutbildning.
Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har i uppdrag atl
följa och utvärdera högskolereformen. UHÄ har i skrivelser den 25 februari och
den 24 mars 1980 föreslagit vissa ändringar i nu gällande tillträdesregler. 1
förstnämnda skrivelse redovisar UHÄ ocksä uppdrag rörande översyn av
bestämmelserna för tillgodoräknande av föreningsmeriler. Skrivelserna bör fogas
till protokollet i detla ärende som bilaga I och bilaga 2.
2 Föredragandens överväganden
2.1 Gällande ordning
Nu gällande regler om behörighet och urval grundas på
riksdagens beslut våren 1975 (prop. 1975: 9, UbU 1975: 17, rskr 1975: 179) om
reformering av högskoleutbildningen m.m. och började tillämpas den I juli 1977.
Till grund för regeringens förslag i propositionen läg elt omfallande
utrednings-
Prop.
1979/80: 158 3
arbele, vad gäller här berörda frågor främsl av kompeienskommillén
(KK) i betänkandet (SOU 1974: 71) Om behörighet och antagning till högskolan.
Dåvarande chefen för ulbildningsdeparlemenlel angav i den
nyss nämnda proposilionen följande huvuduppgifter för reformarbetet i fråga om
den högre utbildningen:
att yllerligare öka ulbildningens tillgänglighet, särskilt
för andra slude-randegrupper än de traditionella, och därmed främja den sociala
utjämningen,
all bredda och differentiera det samlade
utbildningsutbudet, särskilt med hänsyn till anknyiningen lill arbeismarknaden
och förnyelsen av arbetslivet,
att demokratisera ulbildningens organisalion och anpassa
dess verksamhetsformer till en mer allsidig rekrytering av studerande.
Genom riksdagsbeslutel är 1975 fastställdes de allmänna
riktlinjerna för tillämpningen av 1972 års principbeslut (prop. 1972:84, UbU
1972; 31, rskr 1972:240) rörande allmän behörighel för tilllräde till
högskoleutbildning. Den som genomgått minst ivåårig linje med fullständiga
studiekurser i gymnasieskolan, vari ingåtl minst två årskurser av vardera
svenska och engelska, eller har molsvarande utbildning har allmän behörighet
för högre sludier. Även den som uppnått 25 års älder och varit verksam i
arbetslivet i minsl fyra är har allmän behörighel under förutsättning av
kunskaper i engelska molsvarande tvä årskurser i gymnasieskolan.
De allmänna behörighetskraven och särskilda
förkunskapskrav uppslällda för viss ulbildningslinje avses lillsammans
uttrycka kraven för att studierna på linjen skall kunna genomföras på ell fulll
liilfredsslällande sätl. De särskilda behörighetsvillkoren för en allmän
utbildningslinje fastställs, om inle regeringen föreskriver annat, av
universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), skolöverstyrelsen (SÖ) eller slyrelsen
för Sveriges lantbruksuniversitet. De krav som uppställs skall ulformas som
krav på sådana kunskaper i ämnet som moisvarar en eller fiera årskurser på
någon linje i gymnasieskolan. Vidare krävs för särskild behörighel betyget 3 i ämnet
eller, om kravet avser två eller tre ämnen, etl betygsmedelvärde om 3,0 i
dessa. Om för särskild behörighet kunskaper krävs i fier än tre ämnen, skall
medelvärdet 3,0 uppfyllas antingen för samtliga ämnen eller i var och en av
grupper om minsl två av dessa ämnen.
Då antalet behöriga sökande till en utbildning är större
än anlalet tillgängliga platser görs etl urval.
Del urvalssyslem som - för flertalet allmänna ulbildningslinjer
- infördes är 1977 grundas pä en indelning av de sökande i fyra kvolgrupper.
Till en grupp förs sökande med tre- eller fyraårig gymnasieskoleulbildning
(kvotgrupp 1), lill en grupp sökande med ivåårig gymnasieskoleutbildning
(kvotgrupp 11), till en grupp sökande med folkhögskoleutbildning (kvotgrupp 111)
saml till en grupp sökande som uppnåll 25 års ålder och varil verksamma i
arbetslivet minst fyra år saml övriga sökande som ej förs lill
Prop.
1979/80: 158 4
de tre första grupperna (kvotgrupp IV). Utanför kvotgrupperna avsäits viss
andel av platserna för sökande med utländsk förutbildning.
1 urvalssystemel merilvärderas såväl betyg eller resultat
av högskoleprov som arbetslivserfarenhet. Fördelning av studieplatserna mellan
kvotgrupperna sker genom proportionell kvotering - dvs. varje kvotgrupp tilldelas
utbildningsplatser i förhållande lill det antal behöriga sökande som hänförs
till kvotgruppen.
Betygspoäng beräknas såsom medelvärdet av de belyg som
ingår i sökandens avgångsbetyg. Den maximala betygspoängen är fem. För en
sökande som har fier än tio betyg som skall medräknas i belygsmedelvär-del
bestämmes delta bl.a. ulan atl hänsyn las till de tvä lägsta betygen.
Arbetslivserfarenhet om fem år ger maximalt 2,0 poäng. Även arbelslivserfarenhel
som har förvärvals i föreningslivet meritvärderas och ger maximalt 1,0 poäng
för uppdrag om fyra år. Maximalt ger arbetslivserfarenhet och föreningsmeriler
2,5 poäng.
Till 20 procenl av platserna inom kvolgrupperna I och 11
görs urvalet på enbari betygsmeriter. Till övriga platser i grupperna I och II görs urvalet på den sammanlagda
poängen för betyg och arbetslivserfarenhet. Inom kvotgrupp III görs urvalet på
den sammanlagda poängen för studieomdöme från folkhögskola och
arbetslivserfarenhet. Urvalet i kvotgrupp IV görs pä den sammanlagda poängen för högskoleprov och
arbetslivserfarenhet. Till 50 procent av utbildningsplatserna i kvotgrupp IV har sökande som endast är behöriga
i denna grupp förelräde.
Vid urval till enstaka kurs får antagningsmyndigheten med
förtur anta behöriga sökande efter bedömning av varje sökandes behov av
utbildningen, tidigare utbildning och yrkesverksamhet. Myndighelen bestämmer
hur många sökande som skall antas i denna ordning. Därefter fördelas de
behöriga sökande i tre grupper, nämligen: behöriga sökande som har minst
tvåårig högskoleutbildning, behöriga sökande som ej har minst tvåårig
högskoleutbildning men som har minst 15 månaders arbetslivserfarenhet samt
övriga behöriga sökande. Utbildningsplatserna fördelas mellan grupperna i
förhållande till antalet behöriga sökande i varje grupp. Vid fördelning av
utbildningsplatserna inom en grupp bestäms företrädet mellan de sökande på
sådant sätt atl som studerande i första hand skall antas den sökande som
antingen har ansökt om plals endast vid ifrågavarande kurs eller som i sin
ansökan har angivit kursen som det första av två eller flera alternativ.
Därefter antas den sökande som i sin ansökan har angivit kursen som ett
tidigare alternativ än övriga sökande har gjort. Om sökande inle kan särskiljas
enligt dessa föreskrifter antas sökande efter lottning.
2.2 Behov av översyn och ändringar
Ända sedan kompetensutredningen för tio år sedan lade fram
sitt betänkande (SOU 1970; 21) Vägar till högre utbildning, i vilket grunderna
till de
Prop. 1979/80:158 5
nuvarande behörighetsreglerna presenterades, har debatten
om behörighet för och urval lill högskoleutbildning varil livlig. Särskilt iniensiv
har den varit sedan de nya behörighels- och urvalsreglerna trädde i kraft den I
juli 1977. Det ligger i sakens natur atl ändringar av sådana regler vilka direkl
påverkar olika gruppers möjligheter att välja mellan studier och annan
verksamhet väcker uppmärksamhet. Elt syfte med de nya reglerna är alt bidra
till en mera allsidig rekrytering av sluderande till högskolan. Eflersom många
utbildningsvägar inom högskolan har en - delvis siarkt -begränsad kapacitet i
förhållande till eflerfrågan, blir en konsekvens självfallet att grupper som lidigare
har varil praktiskt tagel ensamma om all konkurrera om utbildningsplatserna nu
fått minskade möjligheter i konkurrensen. Det är just detta resultat av
högskolereformen som livligast har diskuterats. Debatten har därvid fokuserats
på begränsningen av möjligheterna alt gå över direkl från
gymnasieskoleutbildning till högskoleulbildning, betygsmeriternas vägning mol arbelslivsmeriter
inklusive föreningsmeriter, den förändrade åldersstrukturen bland nybörjarna
på vissa utbildningslinjer samt nivån på och omfattningen av de särskilda
förkunskapskraven.
Lät mig först konstatera att debatten om och
erfarenheterna av behörighets- och urvalsreglerna för högskolan inte ger
anledning att ompröva de grundläggande principerna för dessa. För det försia
rör debatten och de redovisade erfarenheterna endast en del av högskolan,
nämligen de ulbildningslinjer till vilka anlagning sker enligt de nya
behörighets- och urvalsreglerna. För det andra, vilket UHÅ också betonar, har
de nya bestämmelserna varit i kraft så kort tid att något underlag som skulle
ge anledning till djupgående ändringar av de principiella grunderna för
behörighets- och urvalsreglerna ännu inte föreligger. UHÄ framhåller också atl
en mer genomgripande prövning av tillträdesreglerna bör aklualiseras först när
gymnasieutredningen (U 1976:10) har slutfört sitt arbele. Det blir då, enligt
UHÄ, möjligt att grunda övervägandena på nya förutsättningar rörande belyg som urvalsgrund
för tillträde till högskoleutbildning och, i vidare mening, kopplingen
gymnasieskola - högskola. Till ett sådant mera långsiktigt perspektiv hänför UHÅ
ocksä frågan om ökad differentiering av tillträdesbestämmelser mellan olika
utbildningslinjer eller grupper av linjer till vilka antagning sker genom del
centrala daiorbaserade antagningssystemet. Frågan om en annan rollfördelning
än den nuvarande mellan central och lokal antagning bör också ingå i det
långsiktiga perspektivet.
Jag delar UHÄ:s allmänna syn på de förutsättningar som mäste
gälla för en mera ingående prövning av behörighets- och urvalsreglerna.
Dessa regler som ju skall vara uttryck för hur principerna
för antagning till högskolan bör omsättas i verkligheten har emellertid i några
viktiga avseenden redan nu visat sig bristfälliga. Det är på sådana punkler jag
i det följande förordar ändringar av behörighets- och urvalsreglerna. UHÄ har
förordat vissa ändringar i fråga om möjligheterna att ulan tidsutdräkt gå
Prop.
1979/80:158 6
över från avslutad gymnasieskoleulbildning till högskolan,
borttagande av föreningsverksamhet som meritgrund för urval vid anlagning lill
högskoleutbildning och slopande av kravel på en period om nio månader i samma anslällning
eller verksamhet för all arbetslivserfarenhet skall kunna tillgodoräknas. Jag
återkommer strax lill dessa frågor.
Därutöver tar jag också upp arbetslivsmeriternas tyngd i
förhållande till betygsmeriter samt vissa mindre frågor rörande särskilda förkunskaper
och urval till enstaka kurs.
2.3 Direktövergång
När riksdagen är 1975 beslöt om reformering av högskoleulbildningen
angav den bl.a. att det var angeläget att garantera etl visst utrymme för direklövergäng
frän gymnasieskolan lill utbildningslinjer i högskolan. Den väg som valdes för
en sädan garanii var att 20 procenl av antagningsplatserna i var och en av
kvotgrupperna 1 och 11, dvs. de kvotgrupper lill vilka de studerande hänförs
som har avgångsbetyg från ire- eller fyraårig resp. Ivåårig
gymnasieskoleutbildning, skulle avsällas för urval på enbari betygsmeriter.
Någon begränsning i fråga om gymnasiebetygens ålder för att få delta i urvalet
till dessa 20 procent av platserna angavs emellertid inte. De nu gällande
föreskrifterna innebär därför all såväl sökande med färska gymnasiebetyg som
sökande med äldre belyg konkurrerar med varandra om dessa platser. Den av UHÄ
tillämpade urvalstekniken innebär dessutom alt urvalet först görs till dessa
20 procenl av platserna på enbart betygsmeriter, där alla som hänförs till
resp. kvotgrupp dellar, därefter till ålersiående platser inom kvotgruppen på
grundval av såväl betygsoieriter som arbetslivsmeriter.
Den tillgängliga statistiken över åldersfördelningen bland
samtliga antagna lill spärrade utbildningslinjer med central antagning, för
vilka de nya lillirädesreglerna gäller, fr.o.m. höstterminen 1977 t.o.m.
höstterminen 1979 ger följande bild.
Äldersinlervall Antagna ht 1977-ht 1979
antal procenl
14 766
32
17 304
37
7219
16
4025
9
1463
3
913
->
605
1
-20 21-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-
Summa 46 295 100
Medianålder 23 år
labellen visar att 32 procent av de antagna är 20 år eller
yngre och 37 procenl i åldern mellan 21 och 24 är. Sammanlagt är alltså 69
procent av de
Prop.
1979/80: 158 7
antagna under 25 år. Totalbilden visar således en belydligl
slörre direktövergång än den som riksdagen ansåg borde garanteras. Studerar
man emellertid antagningsslatistiken för enskilda ulbildningslinjer visar den
en slor variation mellan linjerna. Så t. ex. har läkarlinjen under samma lidsperiod
endasl 11 procent av de anlagna 20 är eller yngre och 23 procenl av de anlagna
i åldersgruppen 21 lill 24 år. Elt annat mått på olikheten lar man genom all
jämföra medianåldern för samtliga antagna lill högskolans ulbildningslinjer, vilken
är 23 år, och för de antagna lill läkarlinjen, där medianåldern är 27 år. Den
senare siffran kan också jämföras med medianåldern för anlagna lill
läkarlinjen läsårel 1975/76. dvs. innan högskolereformen Irädde i kraft,
vilken dä var 22 år. Samtidigt bör emellerlid nämnas alt medianåldern för
läkarlinjen alltsedan höslen 1977 har sjunkit - om än långsamt - och
vårterminen 1980 var den 26 år. Även om läkarlinjen här kan sägas vara elt
extremfall sä uppvisar också andra kraftigt cftcrirågade utbildningar likartade
avvikelser från den lolala bilden.
Enligt min mening ger den tillgängliga statistiken
anledning all konstalera dels att det av riksdagen uppsatta målet för direklövergäng
inle har uppnåtts på de mesl efterfrågade utbildningslinjerna, dels alt
ifrågasätta om 20 procenl av kvolgrupperna I och 11 är en rimligl avvägd andel
för garanterad direklövergäng från gymnasieskolan lill högskolan. Till detla
kommer atl gällande föreskrifter ger en osäkerhet om vilken anlagningskapacilel
som faktiskt avsätts för direklövergäng. eflersom kvolgruppernas storlek är
proportionell mol del antal sökande som hänförs till de olika kvotgrupperna.
Riksdagen uttalade i samband med beslulel all. när nägon erfarenhet vunnils av
antagningssystemets verkningar, en förnyad prövning av utrymmet för direklövergäng
skulle kunna göras. Jag anser i likhet med UHÄ att en sådan prövning nu bör
ske.
UHÄ har i sin skrivelse den 25 februari 1980 anvisat en
metod alt åsladkomma en förbällring av direklövergången. Den innebär all man
vid urvalet i kvotgrupperna 1 och 11 först besätter huvuddelen av platserna på
grundval av poäng för betyg och arbelslivserfarenhel och därefter besätter
resterande platser på grundval av enbart betygspoäng. Genom etl sådant
förfaringssätt uppnås att äldre sluderande med höga poäng för betyg, vilka
normall också har arbelslivspoäng. kommer alt las in inom ramen förden
"Törsta"' urvalsomgången. Vid det därpå följande urvalet pä enbari
betygspoäng ökar dä möjlighelema för unga sluderande, som enbari har sådana
poäng, att antas. Meloden kan kortfattat beskrivas som en spegelvändning av den
leknik för urval som används idag. Den fordrar ingen särskild övergångslid för informalion
till de studerande, eflersom den inle förutsätter nägon förändrad metod för atl
lillgodoräkna de sökande poäng för betyg eller arbetslivsertärenhel. Tekniken
kan därior, enligt UHÄ, böria tillämpas vid antagningen till utbildning som
börjar vårterminen 1981.
Enligt min mening är det angeläget atl antagningssystemet ulformas
på ell sådant sätt att de som under sin studietid i gymnasieskolan riklar in
sig
Prop.
1979/80: 158 8
på en beslämd utbildning i högskolan samt gör en fullödig sludieinsals
för alt nå della mål också skall ha en rimlig möjlighet all direkl komma in pä
den efterfrågade ulbildningen. Om man inle skapar tillräckliga förutsättningar
härför riskerar man det slags demoralisering av gymnasiestudierna som leder
till en utbredning av laklikval. Man skapar också en press på den snäva arbeismarknaden
för ungdomar. De som söker sig lill denna i syfle all skaffa arbelslivspoäng
för anlagning lill högskolan kan komma att ta i anspråk sä mänga
arbetstillfällen atl del gär ul över de ungdomar som söker etl mera sladigvarande
arbele. Dessa förhållanden kan skada såväl gymnasieskolans verksamhel som också
kvalilelen inom högskoleulbildningen. Som UHÄ framhållit bör frågan om direktrekrylering
också ses i relation lill den tillväxt av den yngre delen av högskolans rekryieringsun-derlag
som väntas i början av 1980-lalel. den s. k. ijugoårspuckeln. vilken förorsakas
av en ökning av antalet födda i milten av 1960-lalel.
Mol denna bakgrund förordar jag atl garantin för
direktövergång från gymnasieskolan lill högskolan anges som en andel av del lolala
anlalel platser för resp. ulbildningslinje. eller sökalternaliv inom linje, och
inte som en andel av kvolgrupperna 1 och II vilkel. somjag nyss har nämnl, är etl måll för direklövergången
som kan skifta över liden. Jag förordar vidare att garantin sätts till ca en
tredjedel av anlalel plaiser för resp. linje. Inom denna andel av platserna
görs urvalet på enbart betygsmeriler. För all direklövergången skall fä en
reell innebörd fordras dessutom enligt min mening alt en sökande för atl få della
i urvalet lill den angivna Iredjedelen av platserna inte har ett för gammall avgängsbelyg.
Vid val av en gräns för belygens ålder måste beaklas lid för värnpliktsljänslgöring.
behörighets-komplettering och möjlighet för de enskilda alt göra någon tids
uppehåll mellan gy mnasieskole- och högskolestudier för l.ex. verksamhel i
arbetslivet. Jag har funnil att tre år bör kunna ge lillräckliga möjligheter
för de nämnda aktiviteterna. Jag ulgår också från alt dispens från krav på en
högsta ålder om tre år på avgångsbelygel skall kunna ges när tungt vägande skäl
lalar härför. Jag förutsätier emellertid atl sädana dispenser kommer alt vara
sparsamt förekommande, vilket är nödvändigt om inle systemet efler en tid skall
råka i uppluckring. Jag vill också siryka under att inom garantiandelen för direklövergäng
skall antas endasl sluderande som genomgått gymnasieskolan och inte de som på
andra säll. l.ex. genom kommunal vuxenutbildning, skaffat sig molsvarande
kunskaper.
Den ulformning av garantin för direklövergäng frän
gymnasieskola till högskola, somjag här har förordal, bör enligt min
uppfattning säkerslälla en rimlig möjlighet för studerande, som eftersträvar atl
antas lill en kraftigt efterfrågad utbildningslinje inom högskolan, att utan
onödig lidsuldräkl nä della mål. För de studerande som söker till andra linjer
inom högskolan innebär milt förslag endasl en formell förändring. Som framgår
av den nyss redovisade statistiken torde direklövergången för flertalet linjer
redan nu vara slörre än det garantiutrymme jag har förordal. Förslaget kommer
med
Prop.
1979/80:158 9
andra ord, om del genomförs, all medföra en mellan de
olika linjerna i högskolan mera jämbördig direklrekrylering av studerande från
gymnasieskolan. Den föreslagna ordningen innebär emellertid en förhållandevis
långtgående förändring av lekniken för anlagning lill högskoleulbildning. Del
krävs därför en viss förberedelselid innan den kan börja förverkligas. Den kan
också komma atl medföra vissa ingrepp i kvolgruppsindelningen, framför allt
såvitt avser kvotgrupperna I och 11, beroende på vilken leknik som bedöms som
mest lämplig för att nå det uppslällda målet för direktövergång. Jag avser atl
senare återkomma lill regeringen med förslag atl uppdra ål UHÄ atl utreda och
föreslå de förändringar av antagningssystemet som den föreslagna ordningen kan
kräva. Förändringar av kvolgruppsindelningen fordrar enligt min mening
riksdagens medverkan. I uppdraget till UHÅ bör därför också ingå atl i det fall
del bedöms som nödvändigl atl vidta förändringar beiräffande kvotgrupperna
behandla denna fråga med förtur så att riksdagens medgivande härtill kan
inhämtas i ell lidigl skede av förberedelsearbelet.
Jag anser samtidigt all del är angelägel alt i avvakian på
genomförande av mitt förslag vidta de åtgärder som är möjliga inom nuvarande
syslem för att förbättra direklövergången lill de mesl efterfrågade utbildningslinjerna
inom högskolan. UHÄ har, somjag förut har nämnl, i sin skrivelse den 25
februari 1980 förordal en omvänd antagningsordning inom kvolgrupperna 1 och II. Jag ulgär frän alt UHÄ, i enlighel
med vad som anmälls i nyssnämnda skrivelse, kommer all tillämpa den nya
ordningen sä snarl som möjligt dock senasl fr. o. m. antagningen till
utbildning som börjar vårterminen 1981. 1 skrivelse den 24 mars 1980 har UHÄ -
på grundval av simulerade antagningar förordat också en höjning av den andel
av kvotgrupperna I och 11, inom vilken urval sker pä enbart betygsmeriler, frän
20 lill 30 procenl. De av UHÄ förordade förändringarna innebär sammantaget förbällrade
möjligheier till direklövergäng inom nuvarande syslem också i fråga om ulbildningslinjer
som är kraftigl efterfrågade. Jag biträder UHÄ; s förslag och avser atl i annat
sammanhang föreslå regeringen all ändra föreskrifterna om procentandel för
urval på enbari betygsmeriler i enlighel härmed. Denna ändring bör träda i
kraft samtidigt som UHÄ börjar tillämpa den nyssnämnda ordningen för urval dvs.
senast vid antagningen lill utbildning som böriar vårterminen 1981.'
UHÄ;s överväganden och förslag är baserade på simuleringar
avseende antagning lill utbildning som började innevarande termin. Med hänsyn
till skillnaderna i fräga om sökandesiruklur m.m. mellan höst- och vårlerminsanlagningarna
avser UHÄ atl göra motsvarande undersökningar också på maierial från
antagningen lill utbildning som böar hösllerminen 1980. 1 den mån detta leder till
nya överväganden och förslag från UHÄ kan jag få anledning all återkomma till
regeringen i frågan under hösten.
I anslulning lill frågan om direklövergången villjag
beröra vissa aspekler
Prop. 1979/80: 158 10
pä förhållandet mellun högskolestudier och
värnpliktstjänstgöring. För att främja möjligheterna lill direklövergäng harjag
i del föregående förordal ;itt sökande med gymnasiebetyg som är högsl tre år
gamla skall garanteras en iredjedel av platserna på varie linje (molsv.). Den siora
grupp som fullgör sin grundläggande värnpliktstjänstgöring inom tre är efter
avslutade gymnasiestudier kan genom denna få sina möjligheier lill direklövergäng
begränsade på ett säll som framslår som oräilvist. Del finns därför anledning
alt överväga ell syslem som innebär all den. som anlagits lill utbildningslinje
men på grund av värnpliktsljänslgöring inle kan la sin plals i anspråk, får
behålla platsen inlill den sUidieslarl som inträffar närmasl efler
värnpliktstjänstgöringens slut. Denna fräga innehåller emellerlid fiera problem
både av leknisk nalur och i fräga om informalion lill de sökande. Jag är därför
inle beredd all la slullig ställning innan det hela har ulrells närmare. Jag
avser alt senare föreslå regeringen all uppdra ät UHÄ all uireda och komma in
med förslag i denna fråga.
2.4 Meritvärdering av arbetslivserfarenhet
Vid urval till de linjer som omfattas av de nya tillträdesreglerna
ges de sökande poäng för sådan arbelslivserfarenhel som har förvärvals genom bl.a.
arbele i anställning, molsvarande verksamhel. l.ex. vård av egel barn eller
nära anhörig och erfarenhei frän viss föreningsverksamhet. Sammanlagi får
sökande tillgodoräkna sig högsl 2,5 poäng för sädana erfarenheler vari kan ingå
högsl 2,0 poäng för anställning eller molsvarande verksamhel och högsl 1,0
poäng för erfarenhei frän föreningsverksam-hel. Jag tar föist upp frågan om
tillgodoräknande av föreningsverksamhet.
Frågan om föreningsmeriler som grund för urval till högskoleulbildning
har uppmärksammals i den allmänna deballen och i riksdagen. Debatten har främsl
gälll huruvida sådana meriier bör uigöra en urvalsgrund eller inle.
1 prop. 1978/79; 100 bil. 12 förordade jag atl verksamhel
i förening inle längre skulle vara poänggrundande vid urval till högskoleulbildning.
Jag anförde därvid all den tendens som hade visal sig, nämligen alt tillgodoräknande
av föreningsmeriler missgynnar kvinnor, föreföll all bli beslående. Jag pekade
också på atl det har visal sig svårl all rättvist bedöma vilken typ av
föreningsverksamhet och omfallning av denna som skall berättiga till poäng.
Riksdagen avslog förslagel (UbU 1978/79; 38, rskr 1978/79: 353). Enligt
utbildningsutskottet borde dock prövas om inte problemen i det nuvarande
systemet kunde, helt eller delvis, undanröjas genom en översyn av
bedömningsgrunderna.
Regeringen fäste UHÄ:s uppmärksamhel pä vad ulskottet hade
anfört i betänkandet.
UHÅ har genomfört en översyn av bestämmelserna om
tillgodoräknande av föreningsverksamhet och redovisar i den förut nämnda skrivel-
Prop.
1979/80:158 II
sen den 25 februari resullatet härav. Enligt UHÄ:s
bedömning är det uteslutet all genom ändrade kriterier och riktlinjer inom
ramen för gällande bestämmelser i högskoleförordningen komma lill rälla med
problemen kring föreningsmeriterna. Av de inslanser som har yttrat sig lill UHÄ
över UHÄ-rapporien 1979: 13. Två års erfarenheter av de nya lilltradesieglerna till
högskoleutbildning är endast ell tiolal för alt poängen för föreningsmeriler
skall bibehållas i sin nuvarande form. Del övervägande anlalet remissinslanser
anser all de negaliva konsekvenserna av föreningsmeriicrna är påtagliga. 1
många yttranden förekommer, som allernaliv lill ett förstahandsförslag om
fullständigt avskaffande av poängen för dessa meriier. ell andrahandsförslag,
nämligen alt föreningsmerilernas poängmässiga vikl skall minskas.
UHÄ anser all kvalificerade ertarenheter av föreningsliv
på samma säll som arbelslivserfarenhel kan ha ell belydande värde för högskolesluderande,
även om del av nalurliga skäl är svärl all precisera och mäla delta värde.
Dessa fördelar kan emellerlid enligt ämbelels mening knappasl väga upp de
nackdelar som ligger i att föreningsmeriterna utgör ell så svårbehandlat
inslag i tillträdessystemel, helt beroende av ofta skönsmässiga bedömningar.
UHÄ anser all de skäl för ell avskaffande av föreningsmeriternas poängvärde
som anfördes av UHÄ hösten 1978 allljäml är gilliga och föreslår all reglerna
skall ändras så alt sökande inle längre skall kunna erhålla poäng för
föreningsverksamhet.
Även jag anser att de problem i samband med
tillgodoräknande av föreningsverksamhet som angavs i prop. 1978/79: 100 kvarslår
och förordar därför alt verksamhet i förening inle skall vara poänggrundande
vid urval lill högskoleutbildning fr. o. m. antagningen lill utbildning som
börjar vårterminen 1982.
Enligt nuvarande ordning får sammanlagi högst 2,5 poäng
tillgodoräknas för arbetslivserfarenhet och föreningsverksamhet. Vid bifall
till mitl förslag om att föreningsverksamhet inte skall tillgodoräknas vid
urval begränsas tillgodoräknandet av arbetslivserfarenhet lill högsl 2.0
poäng. För betygsmeriler får tillgodoräknas högst 5,0 poäng. UHÄ redovisar i
sin skrivelse atl förhållandevis mänga av de inslanser som har ytlral sig över
nyssnämnda rapport, har framhållit att de anser all arbetslivserfarenheten har
getts en för slor tyngd i förhållande till betygsmeriler. UHÄ anför för sin del
att en förbällring av möjligheterna för direktövergång frän gymnasieskola till
högskola bör kunna gynna yngre sökande ulan arbetslivserfarenhet. Genom
borttagandet av merilering genom föreningsverksamhet ökar betygens poängmässiga
lyngd vilkel ocksä bör gynna yngre sökande. UHÄ förordar mot denna bakgrund all
den maximala poängen för arbetslivserfarenhet tills vidare behålls oförändrad
vid 2.0.
Enligt min mening kan ifrågasättas om
arbetslivserfarenheten bör ha den tyngd i förhållande till betygen som den
högsta poängsumman - 2,0 - ger. Arbetslivserfarenhetens vikl vid urval kan
belysas med följande exempel.
Prop.
1979/80:158 12
En sökande med 3,1 poäng för betygsmeriler och full poäng
för arbelslivsmeriter kan nu slå ul en sökande som har 5,0 betygspoäng men
saknar arbetslivspoäng. Även om arbetslivet, somjag många gånger lidigare har
framhållit, ger erfarenheter som är värdefulla för högskolestudier är det enligt
min mening tveksamt om viklen av sädan erfarenhei kan tillåtas vara så stor att
den väger upp två hela betygspoäng, särskilt med hänsyn till att de sökandes belyg
i praktiken uppvisaren relativt begränsad variation. Det är främst två
förhållanden som gör mig tveksam i della avseende. Det ena är alt
arbetslivserfarenhet nu tillgodoräknas enligt en mycket vid och generös definiiion.
UHÄ har till följd av riksdagens beslut med anledning av prop.
1978/ 79: 197 om vårdutbildning inom högskolan fåll regeringens uppdrag att
undersöka förutsättningarna för alt ge särskilt värdefull arbelslivserfarenhel
meritvärde vid urval lill vårdutbildningar. Om del för dessa utbildningar
visar sig möjligt atl avgränsa sådan arbetslivserfarenhet som är av särskild
betydelse för dem blir det nalurligl alt ocksä undersöka dessa möjligheter för
övriga delar av högskolan. Därvid kommer givetvis förhållandet mellan
arbetslivspoäng och betygspoäng i ett annat läge. Enligt min mening blir det då
mera motiverat all låta arbetslivserfarenheten väga förhållandevis tungt vid
urval till högskoleulbildning. Sä länge detta inte är fallet anser jag det
svårt att motivera att skillnaden mellan ett medelbetyg i gymnasieskolan och
ett toppbelyg skall kunna uppvägas av fem års arbetslivserfarenhet inom vilket
område som helst. Det kan ifrågasättas om en sådan ordning inle har negaliva
följder för viljan all göra en fullödig arbetsinsais under gymnasiestudierna
och om den därmed inte kan ge negativa effekler för högskoleutbildningens
kvalitet. Det är enligt min mening möjligt att la lillvara det allmänna värde
som en viss lids arbelslivserfarenhel ger och att stimulera de sluderande att
skaffa sig sådan erfarenhet även om den ges en lägre högsta poäng vid urval än
2,0.
Del andra förhållandel somjag vill peka pä är följande. Ell
av huvudskälen för atl tillgodoräkna arbetslivserfarenhet vid urval till högskoleulbildning
var atl man därmed skulle ge äldre studiesökande vidgade möjligheter att få
tillträde till högskolan. Man förutsatte då att det i huvudsak skulle röra sig
om personer med en förhållandevis långvarig erfarenhet av arbetslivet, vilka under
sina yngre ärav olika skäl inte haft möjlighel atl gä vidare lill
högskoleutbildning. Ett annat starki skäl för all tillgodoräkna arbetslivserfarenhet
var att denna, vilket jag nyss har framhållil, ger för högskolestudier
värdefull erfarenhet och dessulom i övrigl berikar högskolans verksamhel. Den
statistik som jag i det föregående har redovi sal'ger emellertid vid handen att
närmare 70 procent av dem som antas till här berörda utbildningslinjer inom
högskolan inle är äldre än 24 är. Om man räknar borl dem som till följd av mitl
förslag i det föregående kommer att antas inom utrymmet för direktövergång,
skulle alltså ytterligare 40 procent av dem som antas till högskoleutbildning
vara under 25 är. Urvalet
Prop.
1979/80:158 13
bland dessa grundas pä den sammanlagda poängsumman av
betygs- och arbelslivsmeriter. Slorieken av del tal med vilkel arbelslivserfarenhel
tillgodoräknas blir inle någon avgörande fråga för att rekrytera någol äldre
studerande till högskoleulbildning. Däremoi spelar storleken på lalel en
betydande roll i konkurrensen mellan sökande under 25 år, eflersom arbetslivspoängen
för dem så pålagligl är ell komplement till betygspoäng. Dessa är ju behöriga endasl
i resp, gymnasiekvoigrupp. 1 eller 11, medan äldre sökande normall är behöriga
i såväl någon av nämnda kvotgrupper som kvolgrupp IV. Även detla förhällande talar enligt min mening mol
alt arbetslivserfarenhet med så allmän karaklär behålls med nuvarande vikt gentemoi
betygsmeriler.
Vid mina överväganden i denna fråga harjag kommii till slulsalsen
att allmän arbetslivserfarenhet ger de studerande en breddad referensram av
värde för deras högskolestudier. Den bör därför allljäml tillgodoräknas som
merit vid urval till högskoleulbildning. Med hänsyn lill all hillillsvarande
erfarenheter visar att arbelslivspoängen framföralli påverkar urvalet bland
förhållandevis unga sludiesökande, för vilka kunskaper inhämtade i
gymnasieskolan alltjämt måste vara grundläggande för framgångsrika sludier i
högskolan, anser jag emellerlid all arbetslivserfarenhetens lyngd bör minskas.
Jag förordar därför atl arbelslivserfarenhel tillgodoräknas med högsl 1,7 poäng
enligt de grunder jag anger i det följande.
För atl enligt nuvarande ordning nå den högsia poängen för
arbetslivserfarenhet fordras fem är av förvärvsarbele eller motsvarande
aktivitet. Del innebär att för varje är kan uppnäs 0,4 poäng. Vid en sänkning
av arbetslivspoängen från 2,0 till 1,7 skulle, utan ändring av den lid som
fordras för alt uppnå den högsta poängen, varje är endasl ge 0,34 poäng. Syftet
med mitt förslag i det föregående är atl minska arbetslivserfarenhetens vikt i
förhållande till betygen och inle att skärpa kraven för alt få lillgodoräkna
sig arbelslivserfarenhel. Därav följer atl tiden för all uppnå den högsta
arbetslivspoängen mäste ändras. Den bör fastställas sä all de sökande i
huvudsak bör kunna lillgodoräkna sig arbetslivspoäng på det sätl som sker idag.
För närvarande tillgodoräknas varje tremånadersperiod av
arbetslivserfarenhet 0,1 poäng. För all uppnå 1,7 poäng skulle således fordras
fyra år och tre månaders arbetslivserfarenhet. Jag vill i delta sammanhang
erinra om atl jag nyss har förordal en högsta ålder av tre år på avgångsbetyg
frän gymnasieskolan för sökande som skall antas inom det föreslagna garantiut-rymmel
för direktövergång. Ur informalionssynvinkel är del angelägel all
antagningssystemet innebär så få och så enkla lidsbegränsningar i skilda
avseenden som möjligt. Därtill kommer en viss risk, framförallt vid de kraftigt
efterfrågade utbildningslinjerna, för atl skillnaden mellan tiden för atl få
tillgodoräkna avgängsbelyg från gymnasieskolan och liden för atl kunna uppnå
högsta möjliga arbetslivspoäng kan leda till alt vissa berörda under en period
inte har nägon möjlighet atl komma ifråga för antagning.
Prop.
1979/80:158 14
Jag förordar därf"ör all den högsia arbelslivspoängen.
1.7, skall uppnäs genom Ire års arbelslivserfarenhel. Del innebär atl det
kommer all bli nägol lätlare än nu för de sludiesökande all uppnå 1.7 poäng för
arbetslivserfarenhet.
Jag har nyss nämnl au tre månaders arbelslivserfarenhel lillgodoräknas
med 0,1 poäng. Tre års arbetslivserfarenhet skulle därmed ge högsl 1.2 poäng.
Används iremånadersperioden som bas för poängberäkningen över hela Ireårsperioden
och med maximipoängen 1.7. ger varje modul 0.142 poäng. En pålaglig nackdel med
en sådan lösning är atl arbelslivseriaren-helen skulle komma all lillgodoräknas
med lusendels poäng och betygs-meriter med tiondels poäng. En sådan lösning ler
sig knappasl rimlig. Enligt min mening är del emellertid inte nödvändigl alt
tillgodoräkna arbetslivserfarenheten exakl lika över hela treårsperioden. För
närvarande gäller all arbelslivserfarenhel inle får lillgodoräknas om den inle
uppgår lill minsl 15 månader. Det finns enligt min mening skäl för all åsätla
de försia 15 månaderna av arbelslivserfarenhel en någol högre poängsumma än de
resterande 21 månaderna, vilka bör tillgodoräknas på samma säll som nu sker.
Med en högsia poäng för arbetslivserfarenheten om 1,7 skulle en sådan lösning
innebära all de försia 15 månaderna tillgodoräknas med 1,0 poäng och de
resterande 21 månaderna med sammanlagi 0,7 poäng, dvs. 0,1 poäng per tremånadersperiod.
Reglerna innebär med andra ord all den först förvärvade arbetslivserfarenheten
värderas någol högre än senare förvärvad sädan erfarenhei. Della kan ocksä vara
rimligt med hänsyn till att de sökandes kunskaps- och erfarenhetsutbyte frän
arbetslivet lorde vara störst under den första tiden i sådant arbele. Reglerna
innebär också atl sökande med arbetslivserfarenhet gynnas i någon mån jämförl med
vad som gäller idag. Delta kan medföra en viss slimulans all skaffa sig arbetslivserfarenhet.
Med hänsyn lill all arbetslivserfarenhetens lolala vikl minskas och mol
bakgrund av vad jag har anfört ovan anser jag dock atl en sådan förändring bör komma
lill slånd. Jag förordar således alt de 15 månader som krävs för atl få
tillgodoräkna arbelslivserfarenhel åsälts ell värde av 1,0 poäng och att
arbetslivserfarenhet däruiöver lillgodoräknas med 0,1 poäng per tremånadersperiod.
De förändringar i fråga om tillgodoräknande av
arbetslivserfarenhet som jag nu beröri bör av informalionsskäl genomföras samlidigt
med att möjlighelen atl lillgodoräkna föreningsmeriter avskaffas, dvs. enligt
mitt förslag i det föregäende inför antagningen lill utbildning som börjar
vårterminen 1982.
För närvarande gäller all i kvalifikalionsperioden om 15
månader skall ingå en period om minst nio månader som avser samma anställning
eller verksamhet. I övrigt gäller all arbetslivserfarenhet lillgodoräknas
endast om anslällningen eller verksamheten har varat minsl tre månader. UHÄ har
i sin skrivelse föreslagit all regeln om niomånadersperioden slopas. UHÄ
grundar sitt förslag på atl en minimiperiod om nio månader i samma
Prop.
1979/80:158 15
anslällning inte harmonierar särskilt väl med
trygghetslagar och normal omfattning på beredskapsarbelen. En rad undanlag har
också fåll göras från bestämmelsen. Dispens frän kravel om nio månader beviljas
t. ex. vid förelagsnedläggning, vid beredskapsarbeie eller i fräga om
klimatberoende arbete. Enligt UHÄ kan en sädan ordning vara svår alt förena med
en enhetlig och rättvis behandling av olika sökande. UHÄ;s förslag innebär att
all arbetslivserfarenhet skall lillgodoräknas som omfattar minsl ire månader i
samma anställning eller verksamhet förutsatt atl den totalt uppgär till minsl
15 månader. Jag anser all UHÄ har anförl övertygande skäl för silt förslag.
Därför bilräder jag del.
Jag vill i
detla sammanhang också la upp frågan om meritvärde för den lyp av arbete som
innebär vård av barn under tio år och vård av en eller flera personer som på
grund av sjukdom, ålder eller handikapp är i behov av särskild omvårdnad. 1 prop.
1975: 9 anslöl sig föredraganden lill KK: s förslag att all slags
arbetslivserfarenhet skulle tillgodoräknas. Riksdagen hade intet att erinra mot
förslaget. Poäng ges därför för arbetslivserfarenhet av nämnl slag vid arbete
i egel hem. Jag anser all arbete med hemvård även i den vårdades hem bör lillgodoräknas
under förutsättning atl vissa krav är uppfyllda, l.ex. att arbetels omfattning
motsvarar minst halvtidstjänstgöring.
De båda
förändringar jag senast har förordat bör träda i kraft inför antagningen till
högskoleutbildning som börjar vårterminen 1981.
2.5 Vissa frågor rörande särskild behörighet m. m.
Jag lar först upp frågan om de särskilda förkunskaperna. Ulbildningsutskotlet
anförde i sitl utlåtande UbU 1975: 17 s. 37:
""Universitets-
och högskolestudierna skall, som också underslryks i propositionen, bygga pä en
oförändrad utgängsnivå. Ulskottet utgår därför frän att de särskilda
förkunskapskrav, som kommer atl slällas upp, i förening med den nya allmänna
behörighetsregeln kommer atl trygga att de sluderande vid de olika
utbildningsvägarna vid universitet och högskolor barden allmänorientering och
de övriga förkunskaper som behövs."" (UbU 1972:31 s. 6.)
Del
vidgade högskolebegreppel kräver att behörighetsvillkoren för högskolestudier
uttrycks genom dels allmänna, dels särskilda behörighetsvillkor. Syftet med de
ändrade reglerna för behörighet är således inte all de sluderande i
förkunskapshänseende skall komma sämre förberedda till exempelvis sådan
högskoleutbildning som i dag tillhör UKÄ;s ansvarsområde. Med den
preciseringen atl det nyssnämnda uttalandel frän år 1972 avser utbildningar
inom UKÄ: s nuvarande ansvarsområde och inle de nya utbildningar som genom proposilionen
1975:9 kommer atl föras till högskolan vill utskottet bekräfta att dess
uttalande frän år 1972 allljäml är giltigt.""
Prop.
1979/80: 158 16
I bl. a. vissa remissyttranden över UHA-rapporicn Två års eriärenheier
av de nya tilllrädesreglerna till högskoleutbildning har anförts atl
behörig-helsreglerna inle har förmån all garaniera lillräckliga reella
förkunskaper vid högskolesludiernas början. Brislerna anses främsl gälla språk
och de naiurveienskapliga ämnena. Frågan om de sluderandes baskunskaper är av
avgörande betydelse för kvalilelen på högskoleulbildningen. Del ankommer på
UHÄ och de lokala högskolemyndighelcrna atl följa ulvecklingen beiräffande den
särskilda behörigheiens omfallning i delta avseende och vidta erforderliga ålgärder.
Enligt nu gällande regler fär i vissa fall betyg i.
förutom gymnasiik, tvä ämnen utelämnas vid bestämmande av belygsmedelvärde.
Bestämmelsen innebär bl.a. atl ell ämnesbelyg som erfordras för all den sökande
skall uppfylla kraven pä särskild behörighel kan ulgå vid beräkning av
betygs-medelvärdet om det är lägre än flertalet övriga belyg. De särskilda
behörighetsvillkor som slällls upp för lilllräde lill viss utbildningslinje
avser sådana ämnen i vilka en viss bas krävs för all ulbildningen skall kunna
tillgodogöras tillfredsställande. Nu nämnda principer är enligt min mening
motstridiga, varför jag avser all föreslå regeringen en ändring av innebörd att
belyg i ämnen som krävs för särskild behörighel inte skall fä räknas borl vid besiämmande
av betygsmedelvärdel.
Om krav på kunskaper i mer än elt ämne är uppställt som
särskilt förkunskapskrav för behörighel till viss utbildning avser kravel ett
medelvärde av betygen i dessa ämnen eller grupper av ämnen om lägst 3.0. Detla
kan i vissa fall leda till all presumtiva sluderande kan kompensera ell myckel
lågt betyg i ell för den sökta ulbildningen synnerligen väsenlligl ämne med
högre betyg i andra ämnen. T. ex. kan en sökande vara behörig att antas lill
kemistlinjen eller maskinlekniklinjen trols atl han eller hon har betyget 1 i
matematik. Detta kan, bl. a. med hänsyn lill vad som har anföris i det
föregående, inle vara förenligt med kraven på atl de studerande skall ha
tillräckliga reella förkunskaper vid högskolesludiernas början. Jag avser
därför att föreslå regeringen en ändring av bestämmelserna så atl krav på
kunskaper i mer än ett ämne skall kunna avse betyget 3 i enskilda ämnen och inle
som nu alltid avse betygsmedelvärdel för de särskilda behörighetsämnena eller
grupper av dessa.
Betyg i ämnen som kompletterats för behörighel påverkar enligi
nuvarande regler inte betygsmedelvärdet. Mot bakgrund av den belydelse behörighetskraven
har för den studerandes möjligheter all tillgodogöra sig utbildningen och i
konsekvens med vad jag nyss har anförl anser jag - i enlighel med vad den cenirala
organisalionskommitlén för högskolereformen på sin tid föreslog - att betyg i behörighelskomplelterade
ämnen skall kunna sänka belygsmedelvärdei. Jag avser atl senare föreslå
regeringen atl ändra reglerna i enlighel härmed.
Förändringarna bör med hänsyn lill konsekvenserna för
studievalen inför och inom gymnasieskolan träda i kraft först inför antagningen
till utbildning som börjar höstterminen 1984,
Prop.
1979/80:158 17
2.6 Vissa frågor rörande tillträde till enstaka kurs
1 prop, 1979/80; 100 bil, 12 har framhållils alt den ulvärdering
som hillills har gjorts rörande anlagning lill högskolan i huvudsak rör de
allmänna utbildningslinjerna. En stor del av högskolans ulbildningsulbud ges emellerlid
i form av enslaka kurser. För dessa gäller andra antagningsregler. För att fä
en samlad överblick över antagningen till högskoleutbildningen fordras därför
också en utvärdering av antagningen till enslaka kurser. UHÄ har i sin
skrivelse den 25 februari anmäll sin avsikt atl genomföra en sådan.
1 detta
sammanhang bör enligt min mening uppmärksammas frågan om alt dela in de enslaka
kurserna i kategorier med hänsyn till bl. a. syftet med dem. Jag har i prop.
1979/80: 104 om vissa högskoleadminislraliva frågor aviserat ett uppdrag till
UHÄ all utreda möjligheterna all genomföra en sädan indelning av enstaka
kurser. 1 uppdragel bör ingå all söka ange de enstaka kursernas karaklär - dvs.
om kurserna är grundkurser, forisätt-ningskurser elc.
Den differentierade bild som det samlade ulbudel av
enstaka kurser uppvisar kan anföras som skäl för atl också differentiera tilllrädesreglerna
för olika slag av kurser.
När ordningen med enstaka kurser skapades i samband med
högskolereformen var syftet i första hand att dessa kurser skulle lillgodose
krav på och önskemål om fortbildning och vidareulbildning. De enslaka kurserna
skulle utgöra hörnstenarna i ell syslem avpassat för återkommande utbildning.
Inom framförallt de förutvarande humanistiska och
samhällsvetenskapliga fakulteternas områden har dock utvecklingen blivil
delvis annorlunda. De enstaka kurserna är här ofta av mer bestående och allmän karaklär
och utgör för de sökande i praktiken studiealternaliv till allmänna ulbildningslinjer.
Som exempel kan nämnas kurser i svenska om 40 och 60 poäng, samhällskunskap 40
poäng, hisloria 20 poäng och samhällsgeografi 20 poäng. Andra exempel är del
stora antalet mindre språkämnen. Det har visat sig vara svårl för
högskolemyndigheterna all för denna typ av kurser fastställa kriterier för
förtursantagning, varför kursplatserna i huvudsak tillsätts efter de sökandes
prioriteringsordning saml efler lottning.
Jag avser att, i enlighet med vad jag nyss har anfört,
inom korl förelägga regeringen förslag om att ge UHÄ i uppdrag all utreda en
uppdelning av de enstaka kurserna i olika kategorier beroende bl. a. på vilket
syfte kurserna i första hand svarar mot. Det kan i det sammanhanget vara nalurligl
att ocksä pröva huruvida olika tillträdesregler bör gälla för olika kategorier
av kurser. Dessutom bör UHÄ inom ramen för detta uppdrag av regeringen
bemyndigas att bedriva försöksverksamhet med l.ex. den antagningsordning som
gäller för allmänna utbildningslinjer.
2 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 158
Prop.
1979/80:158 18
2.7 En h ö gsta å lder f ö r antagning
1 diskussionen kring högskolereformen har ibland gjorls
gällande att tillslrömningen av äldre sluderande har varil stor. En genomgång
av antagningen lill allmänna utbildningslinjer inför höstterminen 1979 och
vårterminen 1980 visar att antalet antagna i åldersgrupperna 40-44 år och över
45 år är fä och att dessa studerande oftast inte återfinns på linjer som är
kraftigt efterfrågade.
Av de antagna inför höstterminen 1979 till de allmänna ulbildningslinjer
som omfallas av de nya behörighets- och urvalsreglerna var 2,1 procent (291 sluderande)
i åldern 40-44 år och 1,1 procenl (152 studerande) 45 är och över. Motsvarande
siffror för vårterminen 1980 var 3,8 procenl (145 studerande) och 2,1 procent
(78 studerande). Fördelningen på sektorer de båda terminerna framgår av följande
tabeller.
Höstterminen
1979
opaginerad Kontrollera mot PDF
Seklor
antagna 40-44 å r
anlagna 45 å r-
opaginerad Kontrollera mot PDF
anlal
procenl
antal
procent
opaginerad Kontrollera mot PDF
utbildning f ö r
administrativa, ekonomiska och sociala yrken
utbildning f ö r
kulluroch informationsyrken
uibildning
f ö r undervisningsyrken
utbildning
f ö r lekniska yrken
uibildning
f ö r v å rdyrken
2.4
76
1.3
137
22
4,1
22
4,1
75
4,4
32
1,9
17
0.4
7
0,2
28
3,2
4
0.5
opaginerad Kontrollera mot PDF
Uiöver lill allmänna utbildningslinjer inom de olika
sektorerna antogs i nämnda åldersgrupper höstterminen 1979 2,3 procenl (12
studerande) resp. 2.1 procent (I I studerande) till lokala utbildningslinjer.
V å rterminen 1980
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sektor
anlagna 40-44 å r
antagna 45 å r-
opaginerad Kontrollera mot PDF
antal procenl
anlal procenl
opaginerad Kontrollera mot PDF
76
utbildning f ö r
administrativa, ekonomiska och sociala yrken
utbildningf ö r kulluroch
informalionsyrken
uibildning
f ö r undervisningsyrken
uibildning
f ö r tekniska yrken
utbildning
f ö r v å rdyrken
1,5
33
3.5
10
5.6
14
7.8
35
9.5
21
5,7
2
1.0
1
0.5
-12
2.6
8
1.0
opaginerad Kontrollera mot PDF
Uiöver till allmänna utbildningslinjer inom de olika
sektorerna anlogs i nämnda åldersgrupper vårterminen 1980 4,2 procenl i åldern
45 är- (I sluderande) lill lokal utbildningslinje.
Prop.
1979/80: 158 19
Fördelningen av studerande i de aktuella åldersgrupperna
på linjer inom seklorerna framgår av en förleckning som bör fogas som bilaga 3 lill
prolokollet i detla ärende.
I deballen har ofta anlagningen av äldre sluderande till
länga utbildningslinjer, l.ex. läkarlinjen, kriliserats. Tillgänglig statistik
visar all 19 sluderande över 40 år anlogs lill linjen inför hösllerminen 1979.
Av dessa var tre över 45 är. Till linjen antas lolall I 000 studerande per
läsår. Den slutsats som kan dras av det hittills lillgängliga malerialel är alt
del knappast finns anledning all sälta en övre åldersgräns för tillträde lill högskoleulbildning.
En sådan kan också antas bli svär alt tillämpa. Jag anser emellerlid all del är
vikligl atl denna fräga följs med uppmärksamhet. Skulle en markanl ökning av
andelen anlagna i åldern 40 är och däröver i länga, krafligl efterfrågade
utbildningar inlräffa, kan del finnas skäl all överväga en högsia åldersgräns
för anlagning. Det ankommer på UHÄ att följa denna uiveckling i silt forlsaila
uppföljningsarbete och vid behov föreslå lämpliga älgärder,
2.8 Vissa övriga frågor
När antalet kvotgrupper för urval vid anlagning lill högskoleulbildning
bestämdes framfördes etl starkt krav på all folkhögskolesiuderande skulle få
tillgodoräkna sig poäng för studieomdöme. Eflersom della inte var möjligt atl
jämföra med belyg frän gymnasieskolan, hänfördes sluderande med studieomdöme lill
en särskild kvotgrupp, grupp 111. Del har nu visal sig att få sökande hänförs lill
denna grupp. Om antalet sökande som kan hänföras lill en viss kvolgrupp är få,
riskerar dessa sökande all missgynnas vid urvalsförfarandei förutsatt atl de inte
är behöriga också i en yllerligare kvotgrupp. Jag anser atl en sådan risk
föreligger för sökande i kvolgrupp 111 och avser atl i samband med all jag. somjag
lidigare har anförl, föreslår regeringen all uppdra ål UHÄ att uireda och lämna
förslag om en ny ordning för direklövergäng också föreslå all UHÅ får i uppdrag
atl pröva möjligheterna alt låta kvolgrupp 111 utgå ur anlagningssyslemel, Förulsällningen
för en sädan förändring måste vara alt sökande med studieomdöme från
folkhögskola kan få lillgodoräkna sig della på annat sätl,
1 samband med atl riksdagen beslöl om all högskolan från
den 1 juli 1979 skulle vara tolaldimensionerad angavs också att de studerande
som läsåret 1978/79 eller tidigare inom del fria området hade påbörjai sludier
på allmän linje eller enstaka kurs, vilken fortsatte efter den I juli nämnda
år. skulle ha rätt atl få fullfölja studierna på denna linje eller kurs. Rälien
alt enligt övergångsbestämmelser (SFS 1977:459) fullfölja sludier enligt äldre
studieordning skulle inle heller ändras i och med att del fria områdel upphörde
(UbU 1978/79:31).
Jag har erfarit atl det på vissa håll råder en viss oro
bland de sluderande om del kommer alt vara möjligt all fullfölja lidigare
påbörjad utbildning i
Prop.
1979/80: 158 20
enlighet med riksdagens uttalande. Del är enligt min
mening självklart atl den som har antagits till vissa sludier inom högskolan
också skall ges rätt att fullfölja dem även om förändringar i administrativa
hänseenden genomförs under tiden. Jag har därför utgått från atl de lokala
högskolemyndigheterna planerar verksamheten så att de studerande inom den
tidigare fria seklorn ges möjlighet att fullfölja sina studier.
Enligt gällande beslämmelser anförs besvär över UHÄ;s och
SÖ; s beslut i frågor rörande tillträde av studerande lill högskoleulbildning
hos regeringen. Antalet besvärsärenden är förhållandevis stort, ca 800 om året.
De medför en belydande arbetsbelastning för regeringskansliel. De sökande får
ofta vänta på ett slutligt beslut om antagning till efter lerminsstarten. Jag
anser alt denna ordning är otillfredsställande och avser att senare föreslå
regeringen alt frågan om rätl alt hos regeringen anföra besvär över beslul i
frågor om tillträde till högskoleutbildning utreds särskilt.
3 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag
att regeringen föreslår riksdagen att
1.
godkänna vad
jag har förordal i fräga om garanii m.m. för direktövergång från
gymnasieskolestudier till högskolestudier samt
2.
godkänna vad
jag har förordat i fråga om tillgodoräknande av föreningsmeriter och
arbetslivsmeriter vid urval.
4 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar alt genom proposition föreslä riksdagen att antaga de förslag som
föredraganden har lagt fram.
Prop.
1979/80:158 21
Bilaga 1
Reg nr
600-880/80
UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLE- 1980-02-25
ÄMBETET
Byrän för central antagning
Avdelningsdirektör H. Larsson, ef
Regeringen
Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM
Förslag till vissa ändringar i bestämmelserna om urval
till grundläggande högskoleutbildning
1 Inledning
De nya principer för tillträde till grundläggande
högskoleutbildning som beslutades av riksdagen är 1975 (prop. 1975:9. UbU
1975:19, rskr 1975; 179) och sedermera konkretiserats i 5 kap.
högskoleförordningen (1977:263) tillämpades första gången vid antagning till
utbildning som började höstterminen 1977. De nya bestämmelserna, som markerar
slutpunkten för ett redan 1965 inlett utrednings- och beredningsarbete, har
således varit i kraft endast kort tid.
UHÄ har till uppgift att fortlöpande följa och utvärdera
effekterna av bl.a. de nya tillträdesreglerna. Detta sker inom ramen för ett
särskilt projekl. det s. k. tillträdesprojektet, inom UHÄ:s program för
uppföljning av högskolereformen.
Vissa konsekvenser av de nya tillträdesreglerna, närmare
bestämt en del beslämmelser om urval har redan tidigt uppmärksammats i den
allmänna diskussionen om hithörande högskolefrågor. UHÅ vill i sammanhanget
erinra om sin skrivelse 1978-10-02 med förslag om avskaffande av poäng för
föreningsmeriter. Vidare har UHÄ i skrivelse 1978-10-11 föreslagil alt
arbetslivserfarenhet som förvärvats under terminstid i gymnasieskolan inte
skall få tillgodoräknas som merit. Medan det förra förslaget inte lett till
någon förändring i regelsystemet, har det senare lett till en ändring av i
första hand 5 kap, 34 S högskoleförordningen.
1 det följande lägger,UHÄ fram förslag till vissa
ändringar av bestämmelserna om urval bland behöriga sökande till
utbildningslinjer som omfattas av det centrala, daiorbaserade antagningssystemet
vid UHÄ. Härvid har som uigångspunkter för ändringsförslagen tjänat dels
diskussionerna i hithörande frägor, bl. a. i riksdagen, dels också den
ovannämnda uppfölj-
Prop.
1979/80: 158 22
ningen av tilllrädesreglerna inom UHÄ. UHÅ vill siryka
under atl del från UHÄ: s sida nu endasl är fråga om ell försia sleg. i en med
nödvändighet kortsiktig prövning av tilllrädesreglernas effekler. begränsai
till jusleringar på enslaka punkler i regelsysiemel inom ramen för de av riksdagen
år 1975 beslutade principerna.
Från del ovan nämnda tillträdesprojektel inom ramen för UHÄ:s
reformuppföljningsprogram utkom i början av hösten 1979 en första sammanfallande
rapporl. för vars innehåll författaren ensam svarar. I rapporten behandlas två
års erfarenheler av den centrala anlagningen lill en stor del av de allmänna
utbildningslinjerna.
Rapporlen och den av denna föranledda diskussionen ulgör
en viklig del av underlagd för de överväganden och förslag UHÄ nu presenlerar.
Som bilagor lill denna skrivelse fogas därför dels rapporlen. dels den inom UHÄ
upprättade PM som bifogades rapporten i samband med att denna remitterades,
dels de yttranden som inkommii lill UHÄ med anledning av remissen jämle en sammanslällning
av yiirandena, dels slutligen del yllrande över rapporlen som avgivits av UHÄ;
s antagningsnämnd.
2 Allmänt
2.1 Det långsiktiga perspektivet
Som ovan påpekats gäller de nuvarande bestämmelserna om behörighel
och urval endasl sedan 1977-07-01. Frågan om nya villkor för lilllräde till
grundläggande högskoleutbildning utreddes dessförinnan under en lång följd av
år med början 1965, då kompetensutredningen (KU) tillsalles. Riksdagen fattade vären
1972 vissa principbeslut i tilllrädesfrågorna lill ledning för det fortsatla arbelet
på områdel. Samma år tillsalles kompeienskommillén (KK) för att, på grundval
av bl.a. della riksdagsbeslul, fullfölja KU:s mer principiellt inriklade
arbete. Riksdagens beslut våren 1975 om reformering av högskoleutbildningen
innefattade, som ovan nämnts, principerna för behörighel och urval till sådan
utbildning. Förslag till författningsbestämmelser, grundade pä
riksdagsbeslutet, avgavs därefler av den centrala organisalionskommitlén för
högskolereformen (H 75) i slulel av 1975, och regeringen meddelade slutligen de
nuvarande bestämmelserna i 5 kap. högskoleförordningen.
Tilllrädesfrågorna har således varil föremål för en
ingående behandling under många är i form av bäde ulredningen och successivi
fattade politiska beslut. 1 della sammanhang vill UHÄ erinra om syftena med lillträdesre-formen.
Bl.a. skulle de nya bestämmelserna möjliggöra en mer varierad sammansättning av
studerandegruppen och en jämnare social rekrylering till högskoleutbildningen.
Även om rösier nu på sina håll höjs för en mer genomgripande omprövning av de
sedan 1977 gällande bestämmelserna på området slår det, inte minsl mol bakgrund
av ovanslående resumé av
Prop.
1979/80:158 23
Ulvecklingen fram till reformen, enligt UHÄ;s uppfattning klarl
all en sådan omprövning av gällande principer kräver lång lid för nya överväganden
och också med all säkerhet måste innefatta stora insalser i form av olika
undersökningar och utredningar. Enligt UHÄ:s mening bör frågan om en mer
genomgripande omprövning av tilllrädesreglerna aklualiseras först dä gymnasieulredningens
arbele slutförts och del blir möjligt all grunda övervägandena pä de nya föruisäiiningar,
såväl när del gäller belyg som urvalsgrund som när del allmänt gäller
kopplingen gymnasieskola -högskola, i vilka detla arbete kan antas resuliera.
Till frågor som redan nu aktualiserats i olika yttranden
och deballinlägg. men som enligt UHÄ;s mening måste föras lill nämnda mer längsikliga
utredningsperspektiv hör frågan om en ökad differentiering av
tillträdes-bestämmelserna mellan olika ulbildningslinjer eller grupper av
linjer, lill vilka antagningen nu sker genom det cenirala, daiorbaserade
antagningssystemet, liksom frågan om en annan rollfördelning än den nuvarande
mellan central och lokal anlagning. I båda dessa avseenden blir det i själva
verket fråga om en omprövning från grunden av de nuvarande förutsättningarna
för antagning, varför ett förhållandevis omfattande utredningsarbete av både
principiellt och mer tekniskl-adminislralivl slag krävs innan ställning kan tas
till en evenluell nyordning.
2.2 Det fortsatta arbetet med uppföljning av tillträdesbestämmelserna
I UHÅ-rapporten 1979: 13 anges (s. 176 f) några frågor som
borde kunna komma i fräga för fortsatta undersökningar. Också i
remissyttrandena över rapporten förekommer fiera olika förslag till fortsalla
undersökningar. Del undersökningsbehov som framstår som mest angelägel för del slora
flertalet remissinstanser gäller en utvärdering också av reglerna för
antagning till enslaka kurser. UHÄ delar uppfattningen atl en undersökning av
hur sökande och antagna till enstaka kurser fördelar sig på t. ex. ålders-, yrkes-och
utbildningsgrupper är angelägen och konstaterar atl utbildningsministern givit
uttryck ål samma bedömning (prop. 1979/80: 100 bil. 12 s. 362). Denna fräga
kommer därför all ges hög prioritet av UHÄ i det fortsatta uppföljningsarbetet.
UHÄ är i
övrigt inte berell atl nu gå in på inriktningen av det fortsatta arbetet med
uppföljning av tilllrädesreglerna. Behandlingen i regering och riksdag av de
förslag UHÅ nu presenterar torde bl.a. ge viktiga utgångspunkter härvidlag.
Utöver
uppföljningen av reglerna för behörighel och urval pågår inom UHÄ visst
utredningsarbete i frågor som rör främst antagningens organisation och
utförande. Sålunda remissbehandlas för närvarande UHÅ-rapporten 1979: 28 Anmälningstiderna
i högskolan. Rapporlen utgör resullatet av ett arbete som bedriviis av en
grupp, i vilken ingått företrädare för, förutom UHÅ, skolöverslyrelsen
(SÖ), Svenska kommunförbundei.
Prop. 1979/80:
158 24
Landslingsförbundel, Sveriges Förenade Studentkårer,
verksamheten inom högskolan saml berörda personalorganisalioner. Gruppens
kanske vikligasle förslag är atl den nuvarande anmälningsliden vid antagning
inför höstterminen för huvuddelen av den slatliga högskoleulbildningen skall flyllas
frän för närvarande den 15 juni till den 1 april (central anlagning) resp. den
15 maj (lokal anlagning). UHÅ räknar med atl för sin del kunna ta ställning i
hithörande frägor i maj 1980 och därefler anmäla resultatet för regeringen.
En granskning av del cenirala, daiorbaserade
antagningssystemet vid UHÄ, som nyligen ulförts av riksrevisionsverkei (RRV), ulgör
etl värdefullt bidrag lill överväganden om anlagningsfrägornas organisatoriska
och tekniska aspekler. Med denna granskning som utgångspunkt undersöks inom UHÄ
för närvarande möjligheterna all systematiskt revidera del daiorbaserade
systemet med ledning av bl. a. erfarenhelerna av hillillsvarande verksamhet saml
förändringar avseende olika förutsättningar för systemets funkiion. UHÄ lorde
få anledning atl åierkomma i hithörande frågor i den mån mer omfattande
medelsbehov för systemöversynen aktualiseras.
Nyssnämnda revidering anknyter till en annan uppgifl på antagningsom-rädel,
där UHÄ nyligen inlett ell mer konkret utredningsarbete, nämligen anpassning av
anlagningen till kommunal högskoleutbildning lill de nya förutsättningar som
ges av riksdagens beslut med anledning av prop. 1978/ 79: 197 om vårdutbildning
inom högskolan. Arbetet, som bedrivs av en arbelsgrupp med förelrädare för UHÄ,
SÖ, de båda kommunförbunden, den kommunala antagningsverksamhelen och berörda sluderandeorgani-sationer.
beräknas kunna slutföras i elt första sleg, som rör valet av
antagningsorganisation i slort, under första halvårel 1980. UHÄ avser att snarasl
möjligt därefler förelägga regeringen förslag i de frågor som blir aktuella.
2.3 Förändringar på kort sikt
Som närmare ulvecklas i det följande finns del enligt UHÄ;s
mening skäl för all nu göra vissa ändringar i gällande bestämmelser med hänsyn lill
vunna erfarenheler. Bedömningarna rörande dessa förändringar är emellerlid
delvis komplicerade. För att med större säkerhel kunna avgöra hur en ändring av
en viss bestämmelse verkar i del stora sökandemalerialet bör man sålunda ha
tillgång lill resultatet av simulerade antagningar som gjorls enligt ändrade
förutsättningar. Varje regeländring kan beräknas kräva en särskild sädan
simulering. Av olika anledningar, bl.a. den begränsade kapaciteten hos dalamaskincentralen
för administrativ dalabehandling (DAFA), som svarar för databearbetningen av antagningsmalerialel,
kommer sådana simuleringar nu att endast i begränsad utsträckning kunna läggas
lill grund för förslag lill ändringar av gällande bestämmelser. UHÄ
Prop.
1979/80: 158 25
kan således, vad gäller sialisliskl redovisal maierial, inle
bygga sina förslag i det följande på etl i leknisk mening mer omfattande
underlag, som avser konsekvenser av regeländringar. Detta är självfallel ingen
önskvärd situation och ett starki skäl för all begränsa omfattningen av de
förändringar som nu föresläs. Också i remissyttrandena med anledning av den
ovan nämnda rapporlen finns elt belydande slöd för synsättet atl inle mera
genomgående förändringar bör vidlas redan nu.
Mol denna bakgrund redovisar UHA i det följande
överväganden och förslag i följande frägor rörande urval av behöriga sökande lill
ulbildningslinjer, lill vilka antagningen sker genom det daiorbaserade.
centrala antagningssystemet vid UHÄ:
frågan om ""direklövergäng"" från
gymnasieskolan och den s.k. Ijugo-procenlsregeln inom kvotgrupperna 1 och 11.
föreningsmeriter som en urvalsgrund saml
den s. k. niomänadersregeln vid tillgodoräknande av poäng
för arbetslivserfarenhet.
De båda förstnämnda frågorna ulgör delaspekler inom ell
större problemområde, nämligen fördelningen av utbildningsplatser mellan yngre
och äldre sökande, Också fördelningen mellan manliga och kvinnliga sökande
påverkas av all poäng ges för arbetslivserfarenhet. Föreningsmeriler som poänggivande
merit innebär också bl.a. all fördelningen av platser mellan män och kvinnor
påverkas.
3 Frågan om "direktrekrytering" från
gymnasieskolan
3.1 Allmänt
En fråga som ägnats slor uppmärksamhet i deballen om de
nya tillträdesreglerna gäller förulsältningarna för s. k. direklrekrylering,
dvs. möjligheterna för en studerande i gymnasieskolan att inom korl tid efter
gymnasiestudiernas avslutning vinna inträde i högskoleutbildning. Någon närmare
precisering av hur lång tid efter den gymnasiala ulbildningens avslutande som "direklrekrylering""
skall anses föreligga har som regel inle gjorts i deballen. Inle heller har del
alltid gjorts klarl vilken belydelse den sluderandes ålder skall ha i
sammanhanget. 1 sammanhanget har bl. a. i riksdagen diskuterats innebörden av
1975 års riksdagsbeslut vad gäller den s. k. tjugoprocentsregeln inom
kvotgrupperna I och II. Bestämmelsen
innebär att 20 procent av platserna inom var och en av dessa kvotgrupper
besätts pä grundval av enbart betyg. Dess nuvarande utformning innebär att ocksä
äldre sökande med goda betyg och arbetslivserfarenhet kan antas inom tjugoprocentsgruppen
trots all syflel bakom regeln har varil att garantera en viss
"'direktövergång"" eller i vart fall en viss antagning ocksä av
yngre sökande utan arbetslivserfarenhet. Andelen 20 procenl har av många som
Prop.
1979/80:158 26
deltagit i debatten ansetts för liten, men framför allt
har hävdals atl bestämmelsen bör ändras på ett säll som gör del möjligt att
uppfylla det avsedda syftet, nämligen alt 20 procent av platserna skulle
reserveras för sökande ""direkt"' från gymnasieskolan.
Utgångspunkten för diskussionerna i denna fräga har ofta varit förhållandena
inom utbildningar såsom läkarlinjen, där konkurrensen är särskilt hård och där
därför lottning i "tjugoprocentsgruppen" mellan sökande med högsia
betyg förekommit samlidigt som medelåldern bland de antagna tenderat atl bli särskili
hög.
En allmänt positiv grundinställning till att yngre sökande
bereds slörre möjligheter till antagning kan avläsas bland dem som yttrat sig
över den remitterade rapporten. Mänga hävdar atl 20 procenl av platserna i var
och en av kvolgrupperna I och 11 bör reserveras för "direktrekrylering".
varvid förslagen till avgränsning i form av "belygsålder" varierar mellan
ett och tre år efler gymnasieskolan. Andra föreslår en höjning av "betygsgruppen"
från 20 till exempelvis 30 eller 40 procenl. Samlidigt erinras i en del
remissyttranden om att trenden mol en högre ålder bland de anlagna inle kommit enbari
som ett resultat av högskoleformen och de nya tilllrädesreglerna utan funnits
under hela 1970-talel. Man pekar också på att det är troligt att "uppdämda
behov" bland äldre medverkai till en ändrad åldersfördelning.
Frågan om direktrekrylering bör också, enligt UHÄ:s
mening, ses i relalion till den tillväxt av den yngre delen av högskolans
rekryteringsunderlag som väntas i början av 1980-lalet, den s. k. Ijugoårspuckeln,
som förorsakas av en ökning av antalet födda i milten av 1960-talet. Denna fråga
har bl. a. behandlats i UHÄ:s anslagsframslällning för budgetårel 1980/81 (UHÄ-rapport
1979: 15).
Statistik över antagningen vid UHÄ i "tjugoprocentsgruppen"
i kvotgrupp I inför höstterminen 1979 visar att av de ca 2 300 antagna 90 procenl
var högst 24 är gamla och 57 procenl högsl 20 år. Andelen anlagna utan tillgodoräkningsbar
arbetslivserfarenhet uigjorde 76 procent. Dessa uppgifter skall ses mol
bakgrunden av att totalantalet antagna till samtliga berörda utbildningslinjer
vid detla tillfälle uppgick till näslan 14 000, varav 73 procent ingick i
kvotgrupp I och 17 procent i "tjugoprocentsgruppen" inom denna
kvotgrupp (grupp I A). Anförda uppgifter visar att åldersfördelningen bland de
antagna i grupp I A starkt påverkas av att enbart betyg används vid urvalet.
Att de nya reglerna skulle fä effekter i form av höjd genomsniltsålder
och minskade möjligheter till övergång till högskolan direkt från gymnasieskolan
var frän början uppenbart. Effeklerna haremellertid i vissa avseenden och på
vissa linjer blivit slörre än man i allmänhet lorde ha räknat med under
förberedelserna för reformen. Härtill kommer att tjugoprocentsregeln rent
tekniskt fått en utformning som inte garanterar att det avsedda syftet, att
säkra en viss direktövergång, verkligen uppnås. Mot denna bakgrund anser UHÄ
det nödvändigl att åtgärder nu vidtas för atl under-
Prop.
1979/80:158 27
lätta antagning inom kvotgrupperna 1 och II av yngre sökande utan tillgodoräkningsbar
arbetslivserfarenhet. En sådan förändring har, som ovan påpekats, stöd i en
bred remissopinion. 1 det följande diskuteras olika metoder att uppnå det
angivna syftet.
3,2 Avgränsning av "tjugoprocentsgruppen" inom
kvotgrupperna I och II
En möjlighet att avgränsa "tjugoprocentsgruppen"
(dvs. grupperna I A och II A)
för att främja "direktövergång"" i kvolgrupperna I och 11 är att
slälla upp en viss högsta älder på avgångsbetyget som ett kvalifikationskrav.
Effekten av en sädan avgränsning har undersökts på etl begränsat material,
nämligen vad gäller antagningen lill läkarlinjen, psykologlinjen,
lågstadielärarlinjen och sociala linjen, i samtliga fall i grupp 1 A, vid
antagningen inför vårterminen 1980. Dessutom har motsvarande undersökning
gjorts vad gäller grupp 11 A för sociala linjens del.
1 det
undersökta materialet visar sig olika utbildningslinjer ha olika anlagningsslruktur
i grupp 1 A vad gäller tiden för de antagnas avgång från gymnasieskolan. På
läkarlinjen har endasl 13 procent (åtla av 61) av de anlagna i grupp I A
avgångsbetyg som är utfärdat lidigare än 1978. På övriga undersökta linjer
växlar motsvarande andel mellan 35 och 43 procenl. Medan läkarlinjen redan
fyller högt ställda krav på "direktrekrytering"", finns det
sålunda etl stort utrymme på övriga undersökta linjer för antagning av sökande
med "färska" betyg.
1 grupp II A på sociala linjen är återigen fiertalet
antagna (78 procent) sädana som lämnat gymnasieskolan 1979 eller 1978.
Man kan alltså konstatera att en förändring av avgränsningen
av "tjugoprocentsgruppen" skulle medföra mycket olika
förändringseffekter på olika utbildningslinjer, om man använder betygets ålder
som grund för avgränsningen och jämför med nu rådande förhållanden.
En sädan avgränsning
kan också medföra vissa problem. 1 antagningsförfarandet förs in ett nytt elemenl,
som inte alltid kommer att kunna hanteras maskinelll och därför kommer all bli
tids- och resurskrävande. Själva gränsdragningen kan nämligen väntas ge
anledning till krav på dispens från betygsälderskravet. En del sökande kan
vidare vänlas komma alt eftersträva antagning i grupp 1 A resp, II A för alt sedan begära anstånd med
studiernas påbörjande. På ett annat, mer "socialt"" plan ligger
följdverkningarna för sökande som måste komplettera sin utbildning från t. ex.
tvåårig linje för att få särskild behörighet till exempelvis läkarutbildning.
Ju snävare avgränsningen görs, desto korfare lid får sökande i denna kategori
att komplettera sin utbildning utan atl gå miste om möjlighelen att bli anlagna
i grupp 1 A eller grupp II A. "Direklövergången" måsle kanske i
sådana fall anslutas till tidpunkten för det senaste kompletteringsbetyget, om
inte "garantin" för direktsökande skall bli till fördel främst för sådana
sökande som i gymnasieskolan vall en studieväg som inte kräver kompletterande
utbildning före anmälan till högskoleulbildning.
Prop.
1979/80: 158 28
Tillämpningen av bestämmelsen kan således komma atl bli
komplicerad, och den enskildes grupptillhörighet, vad gäller direktrekrylering.
kan komma all mänga gånger bli beroende av antagningsmyndighetens beslul i del
enskilda fallel. Kompletleringsstudier kan ocksä, som påvisais ovan, göra avgränsningen
mindre klar. Vidare bör del erinras om all uibildning molsvarande slutförd
lärokurs i gymnasieskolan numera också förvärvas inom ramen för den kommunala
vuxenutbildningen av äldre studerande med flerårig arbetslivserfarenhet.
3.3 Höjning av procentsatsen
Ett sätl att påverka åldersfördelningen bland de antagna
kan vara atl öka den procenluella andel av ulbildningsplalserna som lillsalts efler
enbari belyg. Ulgångspunklen för en bedömning av effeklerna av en sådan höjning
är att redan den nu gällande tjugoprocentsregeln. som påpekats ovan. ger en
markerad "ungdomsprofil"' ål den grupp som anias på enbart betyg, i
varje fall i grupp 1 A, där l.ex, 97 procent (63 av 65) av de antagna pä
läkarlinjen är högsl 24 år och 72 procent är högsl 20 år (vid anlagningen inför
höstterminen 1979). En utökning av anlalet platser som lillsalts på grundval av
enbart belyg till 30 eller 40 procenl kan rimligen väntas medföra en
ytterligare ökad antagning av yngre personer. Detla skall ses mol
åldersfördelningen bland samtliga anlagna: 69 procenl högst 24 år och 32
procent högsl 20 år gamla.
Följderna av en höjning av procentsatsen till 30 eller 40 procenl
har undersökts vad gäller anlgningen lill läkarlinjen och sociala linjen inför
höstterminen 1979. Vad som granskals är hur många som skulle ha anlagils
ytterligare på enbart avgångsbetyg i grupperna 1 A/11 A vid en höjning av
procentsatsen. Dessa "nya" anlagna skulle dä förul inle ha anlagits i
grupp I B utan representerar alllsä en verklig omfördelning bland de sökande
vad gäller antagna - icke anlagna.
Del visar sig atl pä läkarlinjen i grupp I A praktiskt
tagel samtliga nytillkomna platser i gruppen (29 resp. 57) besätts av sökande
som inte förul antagits i grupp 1 B. Detta gäller båda alternativen. 30 och 40
procent. Höjningen av procenlsalsen har således mycket stor effekt. 1 grupp 11
A däremot medför höjningen små eller inga förändringar.
För sociala linjens del är följdverkningarna visserligen
mindre, men omkring hälften av de nya platserna (22 resp. 49) i grupp I A
besätts med "nya" individer. 1 grupp II A är däremot för sociala linjens del inverkan av den
procentuella höjningen mindre. Av 24 resp. 43 nya platser i gruppen besätts
endast fem resp. 15 med "nya" individer.
Mycket få av de enligt ovan nyanlagna i grupp I A har tillgodoräkningsbar
arbetslivserfarenhet eller poäng för föreningsmeriler. Åldersfördelningen
bland de nyanlagna, efler en höjning av procentsatsen lill 30 eller 40, är på
läkarlinjen ungefär densamma som i den ursprungliga grupp I A
Prop.
1979/80:158 29
(se ovan). Pä sociala linjen (grupp 1 A) är medelåldern
bland de nyanlagna ca 20 år.
3.4 Ny antagningsordning i kvotgrupperna I uch II
I UHÄ:s föreskrifter för lillämpningen av ""tjugoprocentsregeln"
anges all urvalet skall ske i tvä omgångar, varvid platserna om 20 procenl lillsatis
först. 1 den andra omgången deltar alla som inle fåll plals i den lörsia och
konkurrerar då med både belyg och evenluell arbetslivserfarenhet. Denna ordning
grundas pä ett beslul av H 75 i samband med uppläggningen av del nya
antagningssystemet.
En omsvängning av antagningsprocessen, så som den ulförs i
dalorn, så att den tjugoprocentiga andelen ""belygsplatser"' tillsätts
sist i stället för som nu först har aktualiserats i etl par remissyilranden
över UHA-rapporl 1979: 13. En sådan ändring kan ge vissa effekler. Sökande med
höga betyg och poäng för arbetslivserfarenhet, som annars antas efter del all
en försia omgång platser tillsatts pä grundval av enbari belyg, kommer dä all
antas redan i den försia anlagningsomgängen pä grund av sina samlade meritpoäng,
och den därefter anlagna Ijugoprocenlsgruppen blir i slörre ulslräckning en "direktrekryterad"
grupp.
En
undersökning, där en sådan ordning prövas, har gjorls av effeklerna på
antagningen till läkarlinjen, psykologlinjen, lågsladielärarlinjen och sociala
linjen, i samtliga fall avseende antagningen inför vårterminen 1980. Det visar
sig att arrangemanget har mycket olika effekler pä de fyra linjer för vilka
konsekvenserna av en sådan antagningsordning prövals (manuellt och pä etl
begränsat material). På läkarlinjen kan näslan ingen effekt utläsas; endast tre
personer av 61 flyttas från grupp I A till grupp 1 B. Pä lågsladielärariinjen
är motvarande tal tre av lio, medan på psykologlinjen sex av 14 flyttas från A
till B. På sociala linjen är effekten störsi: 24 av 49 flyttas. Effekterna i
grupp II pä de berörda linjerna är. grovi räknal,
desamma som i grupp I.
Antalet omflyttningar motsvarar antalet
""friställda" platser i grupperna 1 A och II A. Dessa platser besätts då med
sökande som i allmänhet annars inte hade antagits enligt den nuvarande
ordningen. Bland de pä delta sätt nyanlagna har endast fä tillgodoräkningsbar
arbetslivserfarenhet.
3.5 Sammanfattande bedömning av metoderna enligt 3.23.4
Karakteristiskt för de tre olika ändringsmodeller som redovisals
ovan är att de verkar olika pä de utbildningslinjer som undersökts. Det maierial
som genomgätts är, som ovan påpekats, begränsai och det kan vara vanskligt att
dra generella slulsalser av resultaten. Med denna reservation har det dock sitl
intresse att jämföra de tre modellerna vad gäller inverkan på undersökta linjer
(jämförelsen gäller antagning i grupp 1 A).
Prop.
1979/80:158 30
Läkarlinjen påverkas kraftigt av en ökning av procenttalet
men föga av andra meloder. Psykologlinjen, på vilken procenttalsökningen inle
testats, reagerar kraftigt såväl för avgränsningar genom belygsålder som för
den omvända antagningsordningen. Ungefär på samma sätl förhåller sig lågstadielärarlinjen.
Sociala linjen påverkas kraftigt oavsett vilken melod som används.
Olikheterna vad gäller effekler av de tre redovisade meloderna
på olika ulbildningslinjer lorde vara alt hänföra till bl.a. olika
sökandestrukturer. Det förefaller ocksä klart, sä långt föreliggande undersökningsresultat
ger vägledning, atl kombinationer av olika metoder kan ge önskade effekter över
bredare områden. UHÄ kommer inom kort att låla genomföra vissa simulerade
antagningar och därefter redovisa ell säkrare underlag för inverkan av ett höjt
procenttal, i kombinalion med en omvänd antagningsordning enligt ovan.
3.6 A.ndra metoder
Såväl KU som KK föreslog att utbildningsplatserna inom
kvotgrupperna I och II skulle fördelas proportionellt mellan sökande med resp.
utan arbetslivserfarenhet. KK förenade detta förslag med ett annat, nämligen
all minsl 15 lill 25 procenl (inledningsvis 15 procent) inom resp. kvotgrupp
skulle tillsättas på summan av poäng för belyg och poäng för arbelslivserfarenhel.
Del sistnämnda förslagel var ämnat som en garanti för sökande som inle hade
betygspoäng som var lillräcklig för anlagning men i stället hade poäng för
arbetslivserfarenhet. KK förutsatte alt andelen sökande med
arbetslivserfarenhet skulle kunna bli liten, varför en sådan garanti var
behövlig.
Andelen sökande med arbetslivserfarenhet som ger poäng har
visat sig bli betydligt högre än KK förutsäg, nämligen (vid anlagningen inför
höstterminen 1978) 41 procent i kvolgrupp 1 och 58 procenl i kvotgrupp II. En lillämpning av KK:s
proportionella melod skulle enligt den aktuella utvärderingsrapporten (s. 124)
kunna medföra atl omkring I 000 unga sökande utan arbetslivserfarenhet antogs
varje höst på bekostnad av äldre sökande.
Etl annat förslag lill garanliregel har formulerats i en
riksdagsmotion (UbU 1978/79: 38), enligi vilken den som söker i kvotgrupperna I
och II pä enbart betygsmeriler och som
fäll högsta belyg i alla ämnen skall antas utan hinder av tjugoprocentsregeln.
3.7 UHÄ: s överväganden och förslag
Med den angivna utgångspunkten, att ökad antagning av unga
studerande (""direktrekrytering"") skall underiälias, har
UHÄ övervägt vilken eller vilka av ovan redovisade metoder som bäsl kan tjäna
delta syfte utan att samiidigi principerna i 1975 års rikdagsbeslut om lillträdesfrågorna
äventyras.
Prop.
1979/80: 158 31
Vad gäller KK:s ovan redovisade förslag om proportionell
kvotering m. m. inom kvotgrupperna I och II bedömer UHÄ all ell genomförande av del skulle
innebära en alllför drastisk förändring i den syn på förhållandel mellan belygsmeriier
och yrkeslivsmeriler som 1975 års beslul gav utiryck för. Den föreslagna
garantin för sökande med medelbetygel 5 skulle, enligt SÖ;s yllrande över rapporlen,
""skapa yllerligare press på elevens studiesituation och läraren som
belygssällare". SÖ avvisar, mol denna bakgrund, förslagel. UHÄ delar denna
bedömning.
Vad gäller övriga meloder har ovan visals alt en avgränsning
av ijugoprocenlsgruppen med hjälp av ""belygsålder"' skulle ge posiliva
effekler men samtidigt kunna medföra olägenheler på del prakliska och - när del
gäller de studerandes beteende - taktiska planet. Den "omvända" antagningsordningen
ger uppenbarligen också posiliva effekler pä vissa linjer samlidigt som den är läll
att införa renl lekniskl: i själva veket kräver den inle ens nägon ändring i
högskoleförordningen utan endast i UHÄ:s till-lämpningsföreskrifter. På ulbildningslinjer
med hård konkurrens synes emellerlid denna ordning ge alllför små resultat. En kombinalion
av denna ordning och en höjning av procentandelen för anlagning på grundval av enbari
betyg böremellertid enligt UHÄ: s mening ge förutsättningar för all även för
linjer av delta slag uppfylla intentionerna i 1975 års riksdagsbeslut vad
gäller ""direktövergång". UHÄ är dock inte nu, med hänsyn till
den begränsade räckvidden av hillills gjorda undersökningar, berett atl precisera
den för önskat resultat lämpliga procentandelen platser inom kvotgrupperna I
och II som skall tillsättas efler enbari belyg.
Pä denna punkt har emellertid en undersökning i form av simulerade antagningar inletts,
och UHÄ avser atl inom kort åierkomma med förslag som bygger på resullal av
denna undersökning.
4 Föreningsmeriter och arbetslivserfarenhet
4.1 Allmänt
Ell nytl och viktigt inslag i de bestämmelser om urval som
gäller sedan 1977 är möjligheten att tillgodoräkna föreningsmeriler och arbelslivserfarenhel.
Sådana meriter får tillgodoräknas i samtliga kvolgrupper. men hell nalurligl
har deras effekter mest uppmärksammats vad gäller de båda "skolgrupperna"
I och 11. Inom var och en av dessa fär vid tillsättandet av 80 procent av
platserna föreningsmeriter och arbetslivsertärenhel tillgodoräknas. Medan de
sökandes betyg i praktiken uppvisar en relativt begränsad variation - inom den
teoretiski möjliga skalan 1-5 - vad gäller medelbetyg kan poängen för arbelslivserfarenhel
variera mellan O och 2.0 (2,5 inklusive föreningsmeriler). Särskilt som de nya urvlsgrunderna
fält en så stor lyngd har deras effekter på anlagningen blivil belydande. För
föreningsmeriternas del lillkommer som en bidragande orsak lill atl de
Prop.
1979/80:158 32
ifrågasatts bl. a. uppfaltningen all de har liien relevans
för högskolesiudier och är lätta att manipulera.
Möjlighelen att tillgodoräkna maximall fem års arbelslivserfarenhel
vid urval till högskoleulbildning har ansells vara en viktig orsak lill all
medelåldern bland de anlagna till berörda ulbildningslinjer sligil. Samiidigi ulgör
arbetslivserfarenhet som en urvalsgrund elt principielll viktigt inslag i de
nya tilllrädesreglerna. Om man vill sänka medelåldern bland de anlagna utan att
samtidigt avskaffa eller pålagligl försvaga arbetslivserfarenheten som urvalsgrund
ställs man inför känsliga avvägningsproblem.
4.2 Föreningsmeriter
1 skrivelse till regeringen 1978-10-02 föreslog UHÅ atl
poängen för föreningsmeriter skulle avskaffas. 1 skrivelsen genomgicks
utförligt de olika problem som förorsakas av föreningsmeriter som urvalsgrund
och motiverades ingående del framlagda förslaget. UHÄ hänvisar lill denna
framställning som alltjämt år relevant. Åven i utvärderingsrapporten behandlas
frågan om föreningsmeriler (s. 126 ff). Här skall därför endasl erinras om
huvudskälen för UHÅ:s förslag; föreningsmeriternas missgynnande av kvinnor och
svårigheten atl bedöma meiler av detla slag.
En uppdatering i,o. m. antagningen inför höstterminen 1979
har gjorts av vissa data i nämnda skrivelse och rapport. Den visar atl
föreningsmeriterna ökat ytterligare i betydelse som urvalskriterium, detla
särskilt vad avser utbildningslinjer med hård konkurrens om platserna (andelen
antagna med föreningsmeriler har ökat med upp till 23 procentenheter).
Könsdifferenserna, som utgjorde del tyngst vägande skälel för förslaget om
avskaffande av poängen för föreningsmeriler hösten 1978, kvarstår i ungefär
oförändrad omfattning, dvs. kvinnorna missgynnas forlfarande.
Riksdagen avslog vären 1979 regeringens pä UHÄ:s framslällning
grundade förslag alt poäng för föreningsmeriter inte skall få lillgodoräknas (prop.
1978/79; 100 bil. 12, UbU 1978/79: 38, rskr 1978/79; 353). Utbildningsutskottet
anförde därvid bl. a. all "en eventuell ändring av föreningsmeriternas
poängvärde bör anslå lill dess att mer omfattande erfarenheler av de nya
tillträdesreglerna också i övrigt föreligger". Utskottet deklarerade
samtidigt sin förståelse för antagningsmyndighetens svårigheter all bedöma
föreningsmeriter och medgav att bestämmelserna kan inbjuda lill missbruk. Det
borde emellertid "prövas om inte problemen i del nuvarande systemet kan,
helt eller delvis, undanröjas" genom en översyn av bestämmelserna.
Av remissinslanserna uttalar sig endast elt liolal för att
poängen för föreningsmeriler skall behållas i sin nuvarande form. Till
övervågande del anser man att de negativa konsekvenserna av föreningsmeriler är
påtagliga. I många yttranden förekommer, som alternativ lill elt förstahandsförslag
om fullständigt avskaffande av poängen för dessa meriier. ell
Prop.
1979/80:158 33
andrahandsförslag all föreningsmeriternas poängmässiga vikl
skall minskas.
I fråga om
den av ulbildningsulskoUel önskade översynen av bestämmelserna bar en
utredning i frågan giorts inom UHA. En PM med redovisning av utredningen
bifogas (bilaga I). Denna
visar all del måste anses uteslutet all genom ändrade kriterier och rikllinjer
inom ramen för gällande grundbestämmelser i högskoleförordningen försöka komma tillrätta
med problemen kring föreningsmeriterna. Del konstateras all anlagningsper-sonalen
uppnått större säkerhet i bedömningsarbelel. vilkel i viss mån har minskal
problemen vid anlagningen. Samiidigi kvarslår emellertid betydande svårigheter
vid bedömningen. 1 den konkreta bedömningssilua-tionen innebär detta att
bedömaren ofta slälls inför svåra avvägningsproblem. Svärighelerna vad gäller
beräkningsgrunderna innebär också all en sökande kan frestas att åberopa även obelydliga
föreningserfarenheter och göra dem mer omfattande och kvalificerade än de
egentligen är. På senare lid har misstankarna om etl lämligen ulbrett sådanl
förfarande alllmer förslärkls. En sökande som vid ett antagningstillfälle fåll elt
åberopat uppdrag underkänt kan ofta vid senare aniagningslillfälle presenlera
ett nyll intyg med utvidgat innehåll över arlen och omfattningen av del ursprungliga
uppdragel och då visa sig vara berälligad till poäng.
Kvalificerade erfarenheter av föreningsliv kan pä samma säll
som arbetslivserfarenhet ha ett betydande värde för högskolestuderande, även
om det av nalurliga skäl är svårt att precisera och mäla detla värde. Dessa
fördelar kan emellertid, enligt UHÄ:s mening, knappasl väga upp de nackdelar
som ligger i att föreningsmeriicrna utgör ett sä svårbehandlat inslag i tillträdessystemel,
helt beroende av ofta skönsmässiga bedömningar.
Sammanfattningsvis anser UHÄ atl de skäl för etl
avskaffande av föreningsmerilernas poängvärde som anfördes av UHÄ höslen 1978 allljäml
är giltiga.
Diskussionen om föreningsmeriterna har, som ovan nämnls, bl.a.
knulils lill dessas missgynnande av kvinnliga sökande. UHÄ erinrar här om
regeringens uppdrag till UHÄ 1979-07-19 all utreda frågan om positiv
särbehandling av underrepresenleral kön vid anlagning till grundläggande
högskoleutbildning. Till detta uppdrag avser UHÄ alt åierkomma senare.
4.3 Arbetslivserfarenhet
4.3.1 Poängvärdet
Den maximala poängen för arbelslivserfarenhel är 2,0.
vilket motsvarar fem är. Poängen för föreningsmeriler är 0,5 eller 1,0 beroende
på föreningserfarenhelens omfallning. Då poängen för arbelslivserfarenhel och
poängen för föreningsmeriter sammanräknas Iräder en spärregel i 3 Riksdagen 1979/80. I .saml. Nr
158
Prop.
1979/80: 158 34
funktion; poängsumman är maximerad till 2,5. Dessa
poängvärden bör ses i relalion till maximivärdet för betyg, dvs. 5,0.
I UHÅ:s ovannämnda förslag lill regeringen höslen 1978 om
förenings-meriterna förutsattes all den maximala poängen för arbelslivserfarenhel
skulle vara 2,0 även efler avskaffande av poängen för föreningsmeriler. Detta
innebär allmänl selt en minskad vikt inom berörda kvotgrupper för andra meriier
än skolbetyg. I den faktiska anlagningssiluationen berörs självfallet endast
den grupp, än så länge en minoritel, som åberopar föreningsmeriter av denna
viktminskning. Del bör dock observeras all på vissa linjer andelen antagna med
poäng för föreningsmeriler nu uppgår till närmare hälften (inför höstterminen
1979 44 procent pä läkarlinjen. 42 procent på mellanstadielärarlinjen och 38
procent på agronomlinjen). Totall uppgick vid antagningen inför hösllerminen
1979 andelen med poäng för föreningsmeriler lill 16 procent av de sökande och
18 procenl av de anlagna.
I remissyttrandena över utvärderingsrapporten förordas
från relativt många håll att arbetslivserfarenheten skall ges minskad vikt vid
urval och/ eller atl den tid under vilken maximal arbelslivspoäng kan uppnäs
skall minskas från fem lill exempelvis tre år. Samlidigt kan vid ett
avskaffande av föreningsmerilerna i enlighel med UHÄ:s förslag, hävdas att
poängen för arbetslivserfarenhet borde jusleras sä att förhällandet mellan ä
ena sidan betygsmeriler, å andra sidan andra slag av meriter blir oförändrat.
UHÄ anser det uppenbart att man måsle se de olika
förändringar som nu aktualiseras i ett sammanhang. Den föreslagna
"dubbla" ändringen av tjugoprocentsregeln avses få effekler som
gynnar yngre sökande utan arbetslivserfarenhet. Avskaffandet av poängen för föreningsmeriler
ökar betygens poängmässiga lyngd, vilkel bör få i viss mån samma effekl. Mol
denna bakgrund är UHÄ inle berell alt nu aktualisera någon annan förändring i
arbetslivserfarenhetens poängmässiga vikl vid urvalet. Den maximala vikten för
arbetslivserfarenhet bör sålunda enligt UHÄ:s mening lills vidare behällas
oförändrad vid 2,0.
UHÄ vill i detta sammanhang ocksä erinra om regeringens
uppdrag till UHÄ 1979-07-19 att undersöka förutsättningarna för att ge poäng
för särskilt värdefull arbetslivserfarenhet vid anlagning lill högskolans
vårdutbildningar. UHÄ avser atl åierkomma lill detta senare.
4.3.2 Niomånadersregdn
Ett krav för att arbetslivserfarenhetspoäng överhuvud
skall få tillgodoräknas är för närvarande att den sökande kan redovisa en
period om minst nio månaders anställning hos samma arbelsgivare (motsvarande).
Bakgrunden till bestämmelsen är en sirävan alt undvika atl alltför korta anställningsperioder
tillgodoräknas.
I utvärderingsrapporten framhålls att kravel på en minimiperiod
om nio månader i samma anställning inle harmonierar särskilt väl med trygghetslagar
och normal omfattning på beredskapsarbeten. I några yttranden förordas att niomänaderskravet
skall sänkas till sex månader.
Prop.
1979/80:158 35
I UHÄ;s föreskrifter för tillämpningen av 5 kap. 34 S andra
slyckel högskoleförordningen görs ell antal undanlag från niomånaderskravel. Della
anses uppfyllt även om en uppdelning av den föreskrivna liden i ivä perioder
har gjorls, åtskilda av visst slags tjänstledighet. Dispens från kravet kan
beviljas vid t. ex. förelagsnedläggning, likaså vid beredskapsarbete eller i
fråga om klimatberoende arbeie.
Niomånaderskravel har således luckrats upp ganska avsevärl
av hänsyn till rådande förhållanden pä arbeismarknaden. I mänga fall mäste, då
det gäller undantag från kravel, bedömningar av dispenskaraktär göras vid anlagningen.
En sådan ordning kan vara svår alt förena med en enheilig och rättvis
behandling av de olika sökande.
UHÄ:s antagningsnämnd, som enligt inlern delegaiion har
all besluta om ovannämnda föreskrifier, föreslär i sill yllrande över rapporlen
all niomänadersregeln utgår.
Enligt UHÄ;s mening kan l.ex. en sexmänadersgräns ge samma
problem som niomänadersregeln och medföra krav på nya undanlag. UHÅ anser
därför all niomänadersregeln bör avskaffas utan all ersättas av en annan,
motsvarande bestämmelse som avser kortare tid.
5 Dubbelbehörigheten
Enligt högskoleförordningen kan en sökande med mer än en
behörighetsgrund, l.ex. utbildning i gymnasieskolan och 25; 4-behörighei, placeras
i mer än en kvotgrupp. Enligt rapporlen var vid antagningen inför höstterminen
1978 16 procent av de sökande och 20 procent av de anlagna behöriga i mer än en
kvotgrupp. 1 regel är andelen dubbelbehöriga högre bland sökande lill utbildningar
med hård konkurrens. Vid antagningen inför höstterminen 1978 har l. ex. i fräga
om psykologlinjen 43 procenl av de manliga och 44 procent av de kvinnliga anlagna
dubbel behörighel. För läkarlinjen var motsvarande andelar 49 resp. 55 procent.
En så hög andel dubbelbehöriga mäste rimligen ha betydelse
för urvalsreglernas funktion, även om det inte är möjligt all exakl redovisa
denna betydelse. En följd är atl kvotgrupper med fler dubbelbehöriga gynnas,
proportionellt sett. Principen om s. k. successiv kvotering förtar emellerlid
en del av dubbelbehörighetens effekter. Exakt hur myckel dubbelbehö-righeien
betyder för antagningsresullatel går inle all avgöra utan ell simulerat
antagningsförfarande.
Dubbelbehörigheten bidrar lill att rubba principen om direkl
proporlionalitel. En annan sådan "rubbningsfaktor" är den s. k. 50-procenlsregeln.
som innebär alt de dubbelbehöriga 25: 4-orna påverkar slorieken av kvolgrupp IV men samtidigt är i pincip
utestängda från hälflen av platserna (de som enbart tillhör grupp IV har företrädesrätt lill 50 procenl
av platserna inom gruppen). Denna regel har dock ännu inte fått full effekt
annat än vid
Prop,
1979/80:158 36
elt begränsat anlal utbildningslinjer med härd konkurrens
om utbildningsplatserna.
Vad som här anförts kan utläsas av utvärderingsrapporten. Etl
säkert underlag för bedömningen av dubbelbehörighetens effekter saknas ännu och
kan erhållas först efter etl simulerat antagningsförfarande. UHÄ anser atl i
del fortsatta arbetet med uppföljningen av lillträdesreglernas effekter låta
utföra en sädan simulerad anlagning för vilken lorulsätts gälla i viss mån
andra regler för kvotgruppstillhörighet än för närvarande. Därefter avser UHÄ atl
återkomma i frågan.
1 en riksdagsmotion våren 1979 (UbU 1978/79:38) föreslogs
att den nyssnämnda garantiregeln skulle avskaffas. Garanliregeln är nära sammankopplad
med frågan om dubbelbehörigheten i övrigt och bör därför enligt UHÄ:s mening
behandlas tillsammans med denna i den ordning som angivils ovan.
6 Genomförande. UHÄ:s sammanfattande förslag
Ändringar i regelsystemet vad gäller tillträde bör normalt
genomföras med så långt varsel att information om ändringarna hinner nå berörda
sökande i god lid och så alt de sökandes förberedelser för anmälan till höskoleutbildning
enligt diiiills gällande beslämmelser inle onödigtvis störs.
Beiräffande vissa av de nu akluella förslagen lill
regeländringar påverkas emellertid inte de sökandes förberedelser av
ändringarna. Detta gäller i fråga om en höjning av den procentandel platser
inom kvotgrupperna 1 och 11 som besätts på grundval av enbart betyg samt den
ovan beskrivna "omkastningen" av antagningsordningen i dessa grupper.
Åtgärder i enlighet härmed bör - under föruisättning atl siatsmakterna fattar
beslut våren 1980 - kunna genomföras redan inför antagningen lill utbildning
som börjar vårterminen 1981, Enligt UHÄ; s bedömning bör även avskaffandet av niomänadersregeln
(jfr 4,3,2 ovan) kunna träda i kraft vid denna tidpunkt, eflersom del endast
marginellt torde påverka de sökandes förberedelser negaiivt.
Förslagel om avskaffande av föreningsmerilerna bör däremoi
av informationsskäl genomföras lidigasl fr. o. m. antagningen till utbildning
som börjar höstterminen 1981.
Med hänvisning till vad ovan anföris hemställer UHÄ all beslul
fattas om ändring av bestämmelserna i högskoleförordningen (1977:263) med
innebörd
att poäng för arbelslivserfarenhel får tillgodoräknas ulan
alt den sökande innehaft minst nio månaders anslällning hos samma arbetsgivare
eller utövat molsvarande verksamhel under denna lid saml
Prop.
1979/80:158 37
att sökande lill grundläggande högskoleulbildning inle
erhåller poäng för föreningsverksamhet.
Förslag till ändrad lydelse av berörda beslämmelser i
högskoleförordningen bifogas (bilaga 2).
UHÄ vill vidare anmäla sin avsikl dels alt, fr.o.m. anlagningen
lill utbildning som börjar vårterminen 1981. lillämpa den ovan beskrivna omvända
antagningsordningen i kvotgrupperna 1 och 11. dels all inom korl återkomma med
förslag om höjning av den procentandel av platserna i nämnda kvotgrupper, som
skall lillsättas på grundval av enbari betyg, i enlighel med vad som anföris.
Beslut i
delta ärende har fallals av tjf. universiletskanslern saml slyrelseledamölerna
Haldén, Larsson. Kärnek. Leander. Bartley. Holmdahl, Persson och Stille.
Föredragande har varil tf byråchefen Larsson. Därjämte har närvarit personalförelrädarna
Skarvall och Wärneryd. byråcheferna Åhgren-Lange, Moll, Axelsson, Levin.
Lidfors. Häggquisl och Lager samt avdelningsdirektörerna Raftell. Wedelin och
Olsson. Reservalion har avgivits av ledamoten Larsson (bilaga 3). Särskilt yllrande
har avgivils av ledamöterna Kärnek, Leander och Persson (bilaga 4).
Erland Ringborg
Helmer Larsson
Prop.
1979/80: 158 38
UNIVERSITETS-OCH HÖGSKOLE- PM UHÄ bil.
ÄMBETET
Byrän för central antagning
Avdelningsdirektör
A. Olsson, lE 1980-01-07
Frågor rörande möjligheterna till mera fasta och lätthanterliga
kriterier vid bedömningen av föreningsmeriter
1 Bakgrund
1.1 Allmänt
I skrivelse till regeringen hösten 1978 föreslog UHÄ att
sökande till grundläggande högskoleutbildning inte längre skulle erhålla poäng
för föreningsverksamhet. Ett av huvudmotiven som anfördes av UHÄ var att del
ofta är förenat med betydande svårigheter att bedöma huruvida elt visst uppdrag
inom en förening skall anses poänggivande eller inte.
I budgetpropositionen 1978/79 föreslog
utbildningsministern med hänvisning till UHÅ:s framställning atl verksamhet i
förening inte längre skulle vara poänggrundande.
Riksdagen biföll emellertid inle regeringens förslag ulan faslställde
att föreningsmeriter skulle få tillgodoräknas även i fortsättningen. Samlidigt
förordades att UHÅ borde få i uppdrag atl pröva om inle problemen i det
nuvarande systemet kan, helt eller delvis undanröjas genom en översyn av
bestämmelserna med syfte att komma fram till mera fasta och lätthanterliga
bedömningskrav.
Med anledning härav har regeringen genom skrivelse till
riksrevisionsverket 1979-06-14 fäst UHÄ:s uppmärksamhet pä vad som anförts i ul-bildningsutskoUets
betänkande i frågan (UbU 1978/79; 38).
1.2 Förarbeten
I förarbetena till högskolereformen har frågan om s. k. föreningsmeriler
som urvalsgrund vid anlagning till högskoleutbildning berörts mycket allmänt
och kortfattat. Varken kompetensutredningen (KU) eller kompetenskommittén (KK)
behandlade denna fråga.
I prop. 1975: 9 s. 477, anförde departementschefen
följande:
KK har inte tagit upp frågan om bedömning av sädan
verksamhet som huvudsakligen bedrivs vid sidan av hel- eller
deltidsanställning. Jag syftar här på fackligt och ideellt föreningsarbete,
ungdomsledarskap m. m. Så-
Prop.
1979/80:158 39
dana erfarenheter är enligt min uppfattning värdefulla och
bör såvitt möjligt tillgodoräknas inom ramen för meritvärderingen av
arbetslivserfarenhet.
Den centrala organisationskommittén för högskolereformen (H75)
hade en delvis annan mening och ansåg i en kommentar lill sitt utkast till
förordning om tillträde till högskoleulbildning (Högskolelag och andra förfallningar
för högskolan Ds U 1975: 19 s. 62) att arbete inom facklig och ideell förening
i försia hand borde kunna tillgodoräknas vid urval lill sädana utbildningslinjer
som har anknylning lill verksamhel av del nämnda slaget. Som framgår av avsnitt
1.3 nedan följde regeringen inte H75:s förslag.
1.3 Nuvarande bestämmelser och föreskrifter m. m.
I högskoleförordningen (1977; 263) 5 kap. 33 S 2 st. stadgas
bl. a. följande om urval bland behöriga sökande till vissa allmänna och lokala
utbildningslinjer.
Poäng ges även för arbetslivserfarenhet som har förvärvats
genom arbete som ledamot i slyrelsen för förening med kooperativt, fackligt
eller annat ideellt ändamål eller som annan viktigare förtroendeman inom sådan
förening.
Vidare gäller enligt bestämmelser i förordningen, att en
sökande för att få poäng för föreningsuppdrag inte skall ha varit anställd av
föreningen under den tid uppdraget utförts samt atl arbetet skall avse minsl
två är. Föreningsuppdraget skall även ha innehafts efter det att den sökande
fyllt 16 år.
1 anslutning till bestämmelserna om föreningsmeriter har
UHÄ efter beslut i antagningsnämnden utfärdai särskilda tillämpningsföreskrifter.
I föreskrifterna sägs bl. a.;
Arbete som annan viktigare förtroendeman skall innebära
uppdrag som har erhållits genom beslut av föreningen eller dennas styrelse.
Arbete (uppdrag) som ledamoi i styrelsen för förening eller som annan viktigare
förtroendeman skall dokumenteras genom intyg frän föreningen. Av intyget skall
framgå vilkel ändamål föreningen har samt omfattningen av den av föreningen
bedrivna verksamheten jämte det åberopade uppdragets omfattning. Vidare skall
intyget utvisa atl den sökande för den tid intyget avser inte varit anställd
hos föreningen. Antagningsmyndigheten bestämmer, om föreningen med hänsyn till
verksamhetens ändamål och omfattning är av den art, att den sökande är
berättigad till poäng för arbete inom föreningen.
Prop.
1979/80: 158 40
Fr.o. m. antagningen inför hösllerminen 1978 gäller atl
"med förening skall avses sådan förening som är ansluten lill riksorganisaiion
eller som bedriver särskili omfallande verksamhel"".
Vid tillämpningen av reglerna rörande tillgodoräknande av
föreningsmeriter följer UHÄ i den centrala anlagningen lill ulbildningslinjer
vidare vissa inlerna rikllinjer för bedömningen grundade på diskussioner inom
antagningsnämnden.
Enligt dessa skall en förening för atl kunna godkännas inle
vara blotl nominell utan bedriva verksamhet. Den skall ha etl antal medlemmar
utöver slyrelsen. Föreningens verksamhel skall under etl verksamhetsår omfatta fiera
mölen elc. eller molsvarande arrangemang för medlemmar eller allmänhel.
Det åberopade uppdraget skall i regel ha inneburit konlinuerlig
verksamhet under hela ärel, inle bara vid enslaka lillfällen. Uppdragel skall
alltså ha inneburil verksamhet vid andra lillfällen än vid formella sammanlräden
och ofta på friliden. Endasl sädana uppdrag som ulförls inom en förening godlas.
Uppdrag som inneburil. att någon suttit som representant fören förening i l.ex.
ell högskoleorgan godlas inte som ell annal viktigare förtroendeuppdrag inom
föreningen.
UHÄ har vidare utarbetat en särskild inlygsblankelt
(bilaga I) med syfte all underiälla för den sökande alt fä dokumenterat del
föreningsuppdrag som kan åberopas. Blanketten utgör samlidigt ell vikligl medel
för UHÄ att fä in de uppgifter som behövs för alt kunna göra en sä riktig
bedömning som möjligt.
2 Tillämpningen av gällande regler och föreskrifter
Fortsatla svårigheter har visal sig föreligga vid
bedömningen av huruvida visst uppdrag inom en förening skall anses poänggivande
eller inle. Kriterierna för ideell förening och annan vikligare förtroendeman
är i. ex. svåra atl ange. Svårigheterna ökas yllerligare av bl.a. den
utbredning föreningsväsendet har i Sverige saml den mängd av skilda förtroendeposter
som förekommer.
1 den konkreta bedömningssilualionen innebär della, all
bedömaren ofta slälls inför svåra avvägningsproblem. Samiidigi innebär
svårigheterna vad gäller beräkningsgrunderna, atl en sökande kan frestas all
åberopa även obetydliga föreningserfarenheter och göra dem mer omfattande och
kvalificerade än de egentligen är. På senare lid har misstankarna om ell lämligen
utbrett sådanl förfarande alllmer förstärkts. En sökande som vid elt
antagningstillfälle fått ett åberopat uppdrag underkänt kan ofta vid senare
antagningstillfälle presentera ell nytl intyg med utvidgat innehåll över arten
och omfattningen av det ursprungliga uppdragel och då visa sig vara berälligad lill
poäng.
Prop. 1979/80:158 41
Samlidigt kan konstateras atl allleftersom erfarenhei vunnils
och en bättre säkerhet uppnåtts av antagningspersonalen i bedömningsarbelel saml
sedan den särskilda inlygsblankellen införts så har de av UHÄ i skrivelsen till
regeringen hösten 1978 anförda problemen i viss mån blivit mindre. Ell lecken
på detta kan kanske vara det myckel begränsade antalet överklaganden till
regeringen. Siffror som belyser dessa förhållanden framgår av nedanstående labell
som gäller sökande i del centrala daiorbaserade antagningssystemet (Ca-sysiemet).
Anlalet
sökande med godkända föreningsmeriler samt anlalel överklaganden till
regeringen av icke godkända föreningsuppdrag 1978-79.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Termin/ å r
Tolall
Anlal s ö-
Anlal ö ver-
Bilall'
anlal
kande med
klaganden
UHA Rege
s ö kande
godk ä nda
lill rege-
ring-
f ö renings-
ringen
en
meriter
Avslag
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vi 78 Vi 79
8 320 9041
882 1397
9
3
0 0
0 0
y 3
Hl 78 Hl 79
Tolall
27 372 30 356
75 089
2 402 4 562
9 243
51
27
90
10
5
15
8 0
8
31+2-22
67
' Till bifallna besvär har räknals och särskilt angivils
de ärenden där UHÄ genom omprövning godkänl åberopade föreningsuppdrag.
- Sakprövning har ej skell av besvären då antagning ägt
rum lill följd av återbud frän lidigare anlagna.
Av tabellen framgår bl. a. att antalet sökande med
godkända föreningsmeriler fördubblals inför varje ny antagningsomgäng.
Emellertid framgår inle del toiala antalet sökande som
åberopat föreningsmeriter. Dessa uppgifler dataregistreras inte och del går
därför inle att få fram någon exakt siffra över hur många sökande som fåll sina
föreningsuppdrag underkända. En inte alltför grov uppskattning skulle dock
kunna innebära att inför varje termin omkring 20 procent av de som åberopal
föreningsmeriter får dessa underkända.
Åtta besvär över icke godkända föreningsuppdrag har
bifallils av regeringen, samiliga gällde antagning inför höstterminen 1978. Anlalet
besvär denna lermin var också störst av de i tabellen redovisade antagningarna.
Inför denna antagning lillämpade UHÄ en mer slrikl ordning vid bedömningen än
vad som skett inför de två första antagningsomgångarna. Bakgrunden härtill var
främst de diskussioner som fördes i antagningsnämnden under våren 1978.
1 vissa fall kom därvid UHÅ:s tillämpning enligt
regeringen alt bli alllför stram. Bland de besvärsärenden som bifölls av
regeringen inför höstterminen 1978 kan nämnas uppdrag som patrulledare i
scoutkår (SMU). ordförandeskap i tävlingskommitté inom golfklubb, sekrelerare i
mini-
Prop. 1979/80:158 42
golfklubb samt ordförande i skolidrollsförening där
verksambeten enligt UHÄ:s bedömning var av tämligen ringa omfattning.
I stort setl kan dock sägas att UHÄ:s tillämpning av
bestämmelserna slår i överensstämmelse med den uppfattning om tillämpningen av
reglerna som kommii lill uttryck i de tre senaste regeringarnas beslut i
anledning av besvär. Avgörandena hösten 1978 kom emellertid att i inle
oväsentlig utsträckning påverka UHÅ: s praxis.
Det skulle kunna hävdas att de relativt fätaliga
besvärsärendena tyder på atl mer eller mindre alla åberopade föreningsuppdrag godkänns
eller att de : som får sina uppdrag underkända inle kan "tränga
igenom" reglerna och inse möjligheterna tiil evenluell framgång vid
överklagande.
Båda dessa invändningar måste emellertid avvisas. Även om
antalet godkända föreningsuppdrag dominerar (och del är ju naluriigt)
underkänns i enlighel med tidigare redovisade beräkning en inte oväsentlig del.
Att anlalet besvärsärenden inte är fier kan lill viss del bero pä att de
sökande av anlagningspersonalen fär en tillfredsställande motivering till
varför åberopat uppdrag underkänts. Ett omfattande arbete läggs åtminstone ned
på denna uppgifl.
3 Överväganden
Även om det i tidigare avsnitt antytts att problemen i
samband med bedömningen av föreningsuppdrag pä senare lid blivit mindre
kvarstår trots allt belydande svårigheter. Till följd av den ökning av anlalet
åberopade föreningsuppdrag inför varje antagningsomgång har bedömningen av
dessa kommit att uppta en oproportioneriigt stor del av antagningsarbetet.
Sedan de sökande fått del av UHÄ:s preliminära bedömning av åberopade meriier
(genom de s. k. kontrollbeskeden) inkommer en stor mängd med kompletterande
uppgifter.
Den största svårigheten i bedömningsarbetet utgör frågan
om "annan viktigare förtroendeman" samt att avgöra omfattningen av
åberopat uppdrag.
Sä länge nuvarande lydelse gäller av grundbestämmelsen i
högskoleförordningen torde inga förutsättningar finnas för ytteriigare
tillämpningsföreskrifter eller ändrad praxis. Samtidigt måste betonas att det
också är vikligl att en bestämmelse av denna karaktär inte fär en alltför snäv
tillämpning. Med hänsyn till föreningslivets skiftande karaktär och antalet
olika poster inom detsamma mäste naturligen en viss bredd finnas i tolkningen
av bestämmelserna.
Att vissa meriter därvid kommer att bedömas olika från ena
till andra tillfället kan inte helt undvikas. Om föreningsmeriterna skall lillgodoräknas
fär man räkna med att denna situation även i fortsättningen i viss utsträckning
kommer att bestå.
Prop. 1979/80:158 43
Vad som emellertid är mer betänkligl är all de åberopade
uppdragen enligt anlagningspersonalens bedömning tenderar all alltmer bli
beskrivna ulifrån samtliga de krav som slälls upp för godkännande. Dvs. till slul
blir alla uppdrag kvalificerade. Intygsgivarna kan misslänkas hjälpa till atl
göra ell uppdrag och den egna föreningens verksamhel större och viktigare än
vad som egentligen är fallel. Alla gånger kan del inle heller vara lätl atl i
detalj ange elt uppdrag som ulförts l.ex. för lio år sedan. Någol inlresse för
den sökande all vid den lidpunkten dokumentera bedriven verksamhet fanns i allmänhel
inte. Med hänsyn lill den avgörande belydelse föreningspoängen kommit all få
vid urvalet lill hårt spärrade utbildningar är del inte svårl all förstå att
det som ovan beskriviis inträffar.
Försöket att införa etl krav pä medlemskap till riksorganisaiion
och därmed "gallra ut"" mindre och obetydliga föreningar har visal
sig mer eller mindre verkningslöst. De fiesia föreningar i Sverige verkar vara anslulna
lill någon riksorganisation. Att pä annal sätt begränsa den krets av föreningar
som skulle vara godkända genom krav på ""rikstäckning" e.dyl.
får bedömas som mycket svårgenomförbart.
4 Slutsatser
Med hänvisning lill vad ovan anföris kan konstateras atl
problem alltjämt kvarslår vid bedömningen huruvida ell visst föreningsuppdrag
skall anses poänggivande eller inte.
Samtidigt måsle belönas all allteftersom liden gåll har ertarenheter
vunnils och personalen blivil mer kompelenl i bedömningarna. Kvaliteten har
därför ökat i arbetet, även om de sökande ibland upplever att deras meriier
bedöms olika från gång till gång. Hell och hållet går en sädan siluaiion dock
inte att undvika.
Vad som är mer allvariigl är all man ofta har anledning
ifrågasätta riktigheten i de uppgifter som lämnas. Någon möjlighel för
antagningsmyndigheten att närmare kontrollera innehållet i de åberopade föreningsinly-gen
finns inte. Situationen inbjuder därför som lidigare anlytls till ett fuskande
med och uppförstorande av meriter. Dessa förhållanden går knappasl alt rätta lill
genom nya föreskrifier och anvisningar.
Överhuvudtagel mäste det anses uteslutet atl genom ändrade
kriterier och riktlinjer inom ramen för gällande grundbestämmelser i
högskoleförordningen försöka komma lill rälla med de problem som visal sig
vara förknippade med bedömningen av föreningsmeriler.
Om föreningsmeriler skall tillgodoräknas även i framliden
får man ta i beaktande att vissa bedömningsproblem och möjligheter lill
fuskande alllid kommeralt finnas.
Bilaga
Intyg om föreningsmeriter
opaginerad Kontrollera mot PDF
INTYG OM FORENINGSMERITER
(utfärdafl
och skrivs under av föreningens ortiforande eller aonau styrelsemedlcni)
BILAGA JILL
ANM Ä LAN TILL H Ö GSKOLEUTBILDNING
opaginerad Kontrollera mot PDF
ersonnr {'i.r loin äag nr)
_i__ 'lill
Annalninfsnunmer
ilärned
intygas att l-Bjnn
Oidelningsadress
Postiir och ortnamn
opaginerad Kontrollera mot PDF
haj
Innehaft nedanstående förtroendeuppdrag; yorenlngena naoin
opaginerad Kontrollera mot PDF
förtroendeuppdragets/uppdragéDS
art 1
Fr o m(är min dagj T
o Di(är min dagj
...I .L..L .1., .l.-|..A..i. ..L...L..I..
.... - I... , ..[ ......l-l..... I. .....i. .1..
__ ._ I_ .
I . |-|___ L_J
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riltsorganiaation till vilken föreningen iar ansluten Föreningens
andamäl
Omfattningen av den vericsanihet föreningen bedriver [ange
t ex mötesverksanhet scmt andra aktiviteter, antal aedlemmar o d)
Omfattningen av den verksamhet som ingått i
förtroendeuppdraget/uppdragen [ange deltagande i ::iöten och verksamhet iDellan
möten, t ex upprepade engagemang pä fritid)»
förtroendeuppdraget/uppdragen hor erhållits genom beslut
av (ange Ärsmbte, styrelsebeslut eller annat liättj
Ilar Cen sökande varit anställd av föreoingen för
den tid fortroendeupndrag omfattat?
Z, aiktigheten av ovanstående uppgifter intygas
Namnteckning
Jatum
Ilafliofbrtydligande
latygsgivarans
ställning i föreningen
Intygsgivarens
utdelningsadress
Ortaadress
postnr och ortnamn
Teleionnr
[även nktnrj
Prop.
1979/80:158 45
UNIVERSITETS-OCH HÖGSKOLE- PM UHA bil. 2
ÄMBETET
Byrån för cenlral antagning
Avdelningsdirektör
A. Olsson, ef 1980-02-19
Förslag till ändringar i 5 kap. högskoleförordningen
(1977:263) till följd av UHÄ:s förslag till justeringar av bestämmelserna om
urval till grundläggande högskoleutbildning
5 kap. högskoleförordningen 33 S'
Poäng ges för arbetslivserfarenhet som har förvärvats
genom följande slag av verksamhel, nämligen
1. arbele i en eller fiera anställningar,
2.
arbete i eget
företag,
3.
arbete i eget
hem med vård av barn under tio år,
4.
arbete i eget
hem med vård av en eller fiera personer som på grund av sjukdom, ålder eller
handikapp är i behov av särskild omvårdnad samt
5.
värnpliktstjänstgöring
och vapenfri ijänst.
34 f-
När företräde bestämmes mellan de sökande som tillhör
grupp 1. grupp II
eller grupp III. ges
sökande poäng för den arbetslivserfarenhet som han har förvärvat efier det att
han fyllt 16 år. För att poäng skall ges fordras dessutom att verksamheten
avser en eller fiera perioder om sammanlagi minst 15 månader. Varje sädan
period skall omfatta minsl tre månader och avse samma anställning eller
verksamhet. Vad som sägs i detta siycke om period avser period med minsl halviidssysselsättning.
Vid lillämpningen av första slyckel medräknas ej tid för
sådan verksamhel som en sökande har bedrivii under terminslid såvitt avser
studier i gymnasieskolan eller i motsvarande skola. Den verksamhel som en sökande
har bedrivii vid sidan av sludier inom folkhögskolan eller inom statlig eller
kommunal vuxenutbildning får dock medräknas.
Har myndighel med stöd av 20 S föreskrivii alt praktik
skall fordras för anlagning till viss utbildningslinje eller visst inledande
studieprogram, får lid för sådan praktik ej medräknas vid tillämpning av försia
stycket vid urval till utbildningslinjen eller det inledande studieprogrammet.
Ä ndringen
inneb ä r all andra slyckel upph ä vs. Andringen inneb ä r bl. a. alt sisla slycket upph ä vs.
Prop. 1979/80: 158 46
35 S'
När förelräde bestämmes mellan de sökande som lillhör
grupp IV. ges sökande poäng för arbelslivseriarenhei
enligt vad som föreskrives nedan i denna paragraf.
För alt sökande som har allmän behörighel enligt 16 §
skall ges poäng för arbetslivserfarenhet fordras alt han har förvärvat denna efler
det att han har slulal den yrkesverksamhet eller har skaffat sig den erfarenhet
som avses i 16 § försia slyckel 2. För alt poäng skall ges fordras dessulom atl
verksamhelen avser en eller fiera perioder om sammanlagi minsl tre månader på
heltid eller molsvarande längre lid på deltid, minst halvtid. Varje sådan
period skall avse minst tre månader med minst halviidssysselsättning och avse
samma anställning eller verksamhel. Föreskrifierna i 34 S tredje stycket äger molsvarande
lillämpning.
För sökande inom grupp IV som ej har allmän behörighel enligt 16 S äger
34 S motsvarande lillämpning när förelräde
bestämmes mellan sökandena
inom gruppen.
36 S"*
Sökandes poäng för arbetslivserfarenhet bestämmes med utgångspunki
i den sammanlagda tid för vilken sökanden skall ges poäng enligt 34 S eller
35 S andra respektive Iredje slycket. Denna
sammanlagda tid bestämmes
därvid i antal hela månader med heltidssysselsättning. För varje sådan del
av den sammanlagda tiden som uppgår till tre månader med hellidssyssel-
sällning ges 0,1 poäng. Sammanlagi får sökande ges högsl 2.0 poäng för
arbetslivserfarenhet.
39 S
Till x*" tiondelar av de utbildningsplatser som
enligt 27 S har tillfallit grupp 1 eller grupp 11 antages behöriga sökande på
grundval av ett jämförelsetal som omfaltar enbari sökandes poäng för betyg
enligt 32 S. Föreskrifterna i 29 § andra stycket äger molsvarande lillämpning.
Till hälften av de utbildningsplatser som enligt 27 S har tillfallil
grupp IV har sökande som hänförts endast till
denna grupp förelräde framför annan sökande.
' Ändringen innebär bl. a. atl Iredje slyckel upphävs. "*
Ändringen innebär bl. a. alt andra slyckel upphävs. " UHÄ kommer
senare all lämna förslag om andelens slorlek.
Prop. 1979/80: 158 47
Reservation UHÄ bil. 3
Enligi
min mening ligger etl värde i atl ge meritpoäng för erfarenheter av kvalificerat
föreningsarbete vid antagningen till högskoleulbildning.
Med
hänsyn till svårigheterna atl ge en regel härom rimlig säkerhel i tillämpningen
accepterar jag emellertid all poängberäkningen för föreningsmeriter slopas. En
sådan förändring ändrar dock nuvarande relalion mellan betygspoäng och övriga
poäng och bör därför åtföljas av en höjning av den maximala poängen för arbelslivsmeriter.
Lennart
Larsson 1980-02-25
Prop. 1979/80: 158 48
Särskilt yttrande UHÄ bil. 4
Vi är medvetna om de problem av lekniskl slag som
föreligger för all tillgodoräkna föreningslivserfarenhet som merit för tilllräde
till högre utbildning och att därigenom uppnå de kvaliteter som beslulel och
att tillgodoräkna dessa erfarenheter avsåg. Nuvarande regler kan inbjuda till olillbörligt
utnyttjande och vara svårkontrollerade. Vi anser dock att erfarenhelerna lill
vissa delar fortfarande är olillräckligt belysta. Vidare omfattar erfarenheler
och ulvärdering exempelvis inle alls den påverkan och betydelse som föreningslivserfarenheler
hafi på sludierna.
Parallelll med utvärderingar, borde ett arbele skett för atl
visa på vägar med alternativa modeller för atl kunna tillgodoräkna vad vi anser
vara pålagliga kvaliteter i föreningslivserfarenhel och som är relevanta för
högskoleutbildning och som dessulom tillför högskolan som helhet värdefulla ertarenheter.
Vi beklagar all della arbele inle kommii till slånd. Sådana ertarenheter/kunskaper
som kan komma av styrelsearbete i föreningar och som vi anser borde
tillgodoräknas som merit gäller exempelvis: all ha ulvecklal förmåga all la
ställning utifrån värderingar etc. utvecklat förmåga atl tillsammans med andra
planera och genomföra verksamhel, förmåga att genom mötes- och
förhandlingserfarenhet i vid mening i olika församlingar komma fram till
beslut.
Om hittillsvarande begränsade erfarenheter ändå skulle
läggas lill grund för att avveckla nuvarande regler, anser vi att del samtidigt
skall beslutas om atl arbeta fram etl nytl system för atl föreningslivserfarenhel
av viss väsenllig tyngd och omfattning även i fortsättningen skall räknas som
merit för tillträde till högskoleutbildning.
Ruth Kärnek Åke Leander Henry Persson
1980-02-25
Prop.
1979/80: 158 49
Bilaga 2 Reg nr 600-880/80
UNIVERSITETS-OCH HÖGSKOLE- 1980-03-24
ÄMBETET
Byrån för
central anlagning
tf
byråchef H. Larsson, ef
Kompletterande förslag till ändringar i bestämmelserna om
urval till grundläggande högskoleutbildning
1 Inledning
1 skrivelse 1980-02-25 lade UHÄ fram förslag lill vissa
ändringar av bestämmelserna om urval till ulbildningslinjer som berörs av del
centrala, daiorbaserade antagningssystemet vid UHÄ. Förslagen avsåg bl.a. förändringar
i syfle att underlätta s. k. direktövergång från gymnasieskolan till högskolan.
UHÄ anmälde i det sammanhanget sin avsikl all, fr.o.m. antagningen lill ulbildingar
som börjar vårterminen 1981, lillämpa en omvänd antagningsordning inom
kvotgrupperna 1 och 11, innebärande atl den procentandel av platserna (för
närvarande 20 procenl), som lillsatis på grundval av enbari betygspoäng och nu
ingår i en första antagningsomgäng. skall tillsättas efter det att övriga
platser tillsatts (på grundval av betyg och arbetslivserfarenhet). Vidare
anmäldes all UHÄ avsåg atl återkomma med förslag om slorieken av den nämnda
procentandelen, sedan vissa simulerade antagningar genomförts. UHÄ ålerkommer
nu i denna fråga.
2 "Direktrekryteringens" innebörd
Renl allmänl avses med "direklrekrylering""
all en sluderande mer eller mindre direkt efter gymnasiestudiernas avslutning
vinner inträde i högskoleutbildning. Som påpekas i UHÄ:s ovannämnda skrivelse
har i deballen i regel inle preciserats vilka kriterier som skall gälla för avgränsningen
av gruppen ""direktrekryterade"". Som redovisas närmare
nedan ger olika kriterier eller kombinationer av kriterier olika resullal vad belräffar
den ""direktrekryterade" gruppens sammansättning och sloriek.
UHÄ har för sin del arbelal med följande olika kriterier, nämligen
högsl tvä år gammalt avgångsbetyg från gymnasieskolan,
högst 21 års ålder, 4 Rik.sdagen 1979/80. I .saml. Nr 158
Prop.
1979/80:158 50
en kombination av de två nämnda kriterierna, dvs. avgångsbelygsålder
och levnadsålder, samt
avsaknad av tillgodoräkningsbar arbetslivsertärenhel, dvs.
av arbetslivserfarenhet som uppgår till minst 15 månader.
Naturligtvis kan även andra kriterier användas. Del är
alltså svårt atl entydigl definiera begreppet direktrekrylering"".
även om enighel fcirelig-ger om det allmänna syftet att garantera att en rimlig
andel yngre sökande utan arbetslivserfarenhet eller med begränsad sådan erfarenhei
antas till utbildningar i högskolan.
3 Effekter av olika procentsatser
3.1 Allmänt
I de simulerade antagningar som UHÄ har lålil ulföra har förulsällningarna
på olika sätt ändrats i förhållande till den ""ordinarie"" anlagningen
inom det centrala, daiorbaserade antagningssystemet. Endast materialet från den
senast utförda antagningen, dvs. anlagningen lill utbildning som började
vårterminen 1980, har varil lillgängligl för simuleringarna. Del skall i
anslutning härtill påpekas att antalet berörda utbildningslinjer och
utbildningsplatser liksom antalet sökande och sökandegruppens sammansättning
uppvisar väsentliga olikheter mellan höst- och våranlagningar. Antagningen
inför höstterminen omfaltar t. ex. åtskilligt fier ulbildningslinjer än
antagningen inför vårterminen. Antalet sökande ligger omkring 300(X) inför
höstterminen och omkring 9000 inför vårterminen. Vidare är erfarenhetsmässigt
andelen yngre sökande slörre inför höstterminen än inför vårterminen. Dessa skiljakligheler
mellan höst- och våranlagning medför enligt UHÄ:s mening att man måste vara
försiktig när det gäller all dra slutsatser av de nu gjorda simuleringarna. UHÄ
vill därför redan här nämna att det enligt UHÄ: s mening bör göras simulerade
antagningar också på sökandematerial avseende antagning inför höstterminen,
innan mer säkra generella slutsatser kan dras rörande konsekvenserna av de
aktuella förändringarna i regelsystemet.
3.2 Resultat
En översiktlig redovisning av resultaten av de genomförda
simulerade antagningarna lämnas i bifogade rapport (1980-03-11). Simuleringarna
har inneburit fingerade urval med hjälp av ADB, vid vilka gällande bestämmelser
tillämpats i stort men vissa förutsättningar ändrals i förhållande lill den
reella, redan utförda antagningen. Vad som varierats - i olika kombinationer -
är dels procentsatsen för urval på grundval av enbari betygsmeriler inom
kvotgrupperna I och 11 (20, 30 resp. 40 procent), dels antagningsordningen
inom samma grupper (platserna i 20 procenisgruppen - A-gruppen - tillsätts före
resp. efler övriga platser - B-gruppen).
Prop.
1979/80: 158 51
I skrivelsen 1980-02-25 redovisade UHÄ vissa undersökningar
på elt begränsat material av effekterna för "direklrekryteringen" av ire
olika metoder, nämligen avgränsning av ""beiygsgruppen""
genom viss högsta ålder på avgångsbetyget, höjning av den berörda procentsatsen
och omvänd antagningsordning i kvolgrupperna I och 11. I simuleringarna har av
prakliska skäl enbart de två sisinämnda metoderna kunnal prövas.
1 den nyssnämnda skrivelsen framhölls att de diskuterade meloderna
har olika effekter på olika utbildningslinjer. Den totalundersökning som nu gjorls
i form av simulerade antagningar bekräftar, allmänl selt, detta. Förhållandet
kan till slörsia delen återföras på skillnaderna i konkurrens rörande de olika
linjerna.
1 rapporten redovisas uppgifter dels för den totala antagningen
inom det berörda centrala systemet, dels för olika linjer varav en (kullurkommunikalionslinjen)
kännetecknas av en relativt svag konkurrens, medan de övriga är
""hårt spärrade'".
Åldersfördelningen redovisas i rapporlen för dels vissa
enskilda linjer, dels samtliga linjer. 1 lolalmaterialet, dvs. kvolgrupperna 1-IV,
ger en höjning av procentsatsen för antagning på bara betygsmeriler till 30 i
förening med en omkastad antagningsordning en ökning av andelen antagna t. o. m.
20 års ålder från åtta till elva procent. En ytterligare höjning av
procentsatsen till 40 procent medför en ökning av nämnda åldersgrupps andel lill
tolv procenl, dvs. en endast marginell förändring (lab 2.8).
Antalet antagna utan tillgodoräkningsbar arbelslivserfarenhel
ökar, med samma förutsättningar som vad gäller åldersfördelningen, från resp.
20 lill 27 resp. 29 procent vad gäller lolalmaterialet (kvotgrupperna I-IV) (tab
3.8).
1 fråga om avgångsbetygets ålder gäller totalt för de sju
linjerna atl antalet anlagna med avgångsbetyg från 1979 eller 1978 - vilka
"betygsår"" här alltså används som kriterium på
'"direktrekrytering"" - inom kvotgrupperna 1 och II påverkas mest av en höjning av
procentsatsen från 20 till 40 förenad med en omvänd antagningsordning (från 37
till 47 procent) (lab 4.8).
Vad slutligen gäller effekten av olika förutsättningar för
anlagningen på den för antagning erforderliga minimipoängen inom kvolgrupp I
har denna redovisals för biologlinjen, sociala linjen och läkarlinjen. Anlagning
med ändrad procentsats och/eller omvänd antagningsordning ger i "beiygsgruppen"
(grupp I A) ofta - men inte genomgående - effekler i form av sänkl minimibelyg.
På läkarlinjen sjunker i några fall minimibetyget från nuvarande 5,0 till 4,9.
På de övriga två linjerna kan större effekler iakttas. För gruppen I B, där
platserna tillsätts efler betyg och arbetslivserfarenhet, är trenden
genomgående en höjning av minimipoängen.
Utöver vad som redovisas i bilagan har inom UHÄ gjorts en
beräkning som mer direkt visar hur olika - inledningsvis nämnda - kriterier för
"direktrekrytering" ger olika resultat beträffande den direktrekryterade
Prop. 1979/80:158 52
gruppens andel av totalantalet antagna. Resultatet av denna
unders ö kning framg å r av nedanst å ende
tabeller, som visar konsekvenserna, enligt ovann ä mnda kriterier, av resp. of ö r ä ndrad procentsals och antagningsordning, of ö r ä ndrad
procentsats och omv ä nd antagningsordning saml h ö jd procentsals (lill 30) och omv ä nd antagningsordning.
I
tabellerna redovisas i den kolumn som markeras med O resullatet av en antagning
enligt den nuvarande ordningen med en ""belygsgrupp" om 20 procenl
och antagningsordningen f ö rst grupp A (belyg enbari). d ä refier grupp B (betyg och arbetslivserfarenhet). I
kolumn 1 ä r antagningsordningen omkastad s å atl grupp B antas f ö rst, d ä refler grupp A, men procenlsalsen
bibeh å lls of ö r ä ndrad. I
kolumn 2 slutligen ä r antagningsordningen omkastad och
procentsatsen h ö jd till 30.
Andel (%) "direkl ö vcrg å ngar" av de antagna i kvolgrupperna
I och ll vt
1980 (5 linjer)
Definiiion: H ö gsl
21 å rs ä lder
O 1 2
20% A,B 2()%B.A 30% B.A
18%
2! %
25%
15%
18%
21 %
23%
24%
29%
24%
27 %
33 %
15%
16%
21 %
Sociala linjen
Psykologlinjen
L ä karlinjen
Tandläkarlinjen
L å gstudiel ä rarlinjen
Definition: Avg å ngsbetyg
fr å n 1979 eller 1978
O I 2
20 % A.B 20 % B.A 30 % B,A
38%
40%
45 %
27%.
30%
35 %
39%
40%
43%
37%
41 %
47%
49 %
48%
52 %
Sociala linjen
Psykologlinjen
L ä karlinjen
Tandl ä karlinjen
L å gsladiel ä rarlinjen
Definition: Avg å ngsbetyg
fr å n 1979 eller 1978 och h ö gst 21 ä rs
å lder
O I 2
20 % A,B 20 % B,A 30 % B.A
15%'
19%.
23 %
12%
15%
18%.
21 %
22%
28%
24%
27 %
32%
14%
15%
20%
Sociala linjen
Psykologlinjen
L ä kariinjen
Tandl ä kariinjen
L å gsladiel ä rarlinjen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Definiiion: Ingen lillgodor ä kningsbar arbetslivserfarenhet ( ä n)
O 1 2
20% A,B 20% B.A 30% B.A
13%
20 %.
25%
13%
15%
23%
16%
17%
25 %
15%
19%
23 %
15%.
18%
24%
Sociala linjen
Psykologlinjen
L ä karlinjen
Tandl ä kariinjen
L å gsladiel ä rarlinjen
Prop.
1979/80: 158 53
Tabellerna belyser de variationer i andelen "direktrekryterade"
som man får beroende på definitionen av denna andel. Sålunda ger l.ex. för
läkarlinjens del "'högst 21 års ålder" en "'direktrekryterad"
grupp om 23-29 procent av de antagna i grupperna 1 och II. "Avgångsbetyg
från 1979 eller 1978"' ger på denna linje en motsvarande grupp om 39-43 procenl
och kombinalionen av de två kriterierna ger 21-28 procent. "Ingen lillgodoräkningsbar
arbetslivserfarenhet" slutligen ger för läkarlinjen en ""direktrekryterad""
grupp om 16-25 procent.
Tabellerna visar också på del förhållandet all en och
samma metod för urvalet ger olika resullal pä olika linjer. Om man väljer meloden
""30 procent och omvänd antagningsordning"', får man med
""högst 21 års ålder'" som avgränsningsinstrumenl en andel "direktrekryterade"
om 21-33 procent. "Avgångsbetyg från 1979 eller 1978" ger en andel om
35-52 procenl och "kombinalionskriteriel" en andel om 18-32 procenl. Kriieriet
""ingen lillgodoräkningsbar arbetslivserfarenhet""
slutligen ger en andel ""direktrekryterade"" om 23-25 procenl.
3.3 Överväganden och förslag
UHÄ har bedömi en kombination av de två kriterierna
avgångsbetygsålder och levnadsålder enligt vad som redovisals i det föregående
vara det mesl relevanla sättet att avgränsa gruppen ""direktrekryterade".
Med denna utgångspunkt gör UHÄ följande sammanfattande bedömning på grundval
av de genomförda simuleringarna.
Redan den nuvarande utformningen av 20 procenlsregeln och
den nu lillämpade ordningen för anlagning inom kvolgrupperna I och II ger i vissa fall en rimlig "direklrekrylering"
även för linjer som är starki eflerf"rågade. Vid genomförande av den
omvända antagningsordningen ökar denna direktövergång. Om man även för linjer
med hård konkurrens om platserna normalt skall uppnå intentionen i 1975 års
riksdagsbeslut då tolkad som en önskan om minst 20 procents direktövergång
för resp. linje - behövs emellertid en höjning av procentandelen för antagning
på grundval av enbari betygsmeriler. UHÄ bedömer på grundval av det nu
föreliggande materialet en höjning till 30 procenl som rimlig. Som redovisats i
UHÄ:s skrivelse 1980-02-25 bör denna förändring genomföras inför antagningen lill
utbildning som böriar vårterminen 1981. UHÄ vill lill detta foga följande
kommentarer.
Mol bakgrund av den mellan olika ulbildningslinjer mycket
skiftande sökandestrukturen kan del synas naturligt att efiersiräva en ordning
för reglering av "direktrekryteringen"" som tar hänsyn till
olikheterna i detta avseende. Del skulle innebära l.ex. atl en viss
procentandel för '"direkl-övergång"" på en linje kunde uppnås
ulan åtgärder som innebär en väsentligt högre eller lägre
"direktövergång" än önskat på andra linjer. En sådan lösning är
emellertid praktiskt omöjlig såsom det nuvarande daiorbaserade
Prop.
1979/80: 158 54
sysiemel är uppbyggt. En enhetlig procentsats och en
gemensam antagningsordning är sålunda för närvarande nödvändiga, och frågan om
ändrade förulsältningar i delta avseende kan behandlas först i etl längre
tidsperspektiv än del som nu är akluelll.
Som ovan påpekats har de simulerade antagningarna ulförts
på elt vårlerminsmaterial och resullaien är därför i försia hand tillämpliga på
antagning som avser vårterminer. Med hänsyn lill olikheterna i förutsättningar
mellan höst- och vårtermin avser UHÄ alt efter anlagningen till utbildning som
börjar hösllerminen 1980 låta utföra en simuleringsundersökning motsvarande
den som nu gjorls men på det då föreliggande materialet. Om resultatet härav
ger anledning lill det, ålerkommer UHÄ i denna fråga under hösten.
Med hänvisning tiH vad som anförts föreslår UHÄ all beslul
fallas om ändring av 5 kap. 39 S försia slyckel högskoleförordningen (1977:
263) med innebörd att 30 procenl av platserna i var och en av kvolgrupperna 1
och II skall tillsättas på grundval av
enbart betyg.
Beslul i delta ärende har faltals av ijf
universitetskanslern saml slyrelseledamölerna Larsson, Kärnek, Bartley,
Persson och Stille. Föredragande har varit byråchefen Rydell och tf byråchefen
Larsson. Därjämte har närvarit personalföreträdaren Wärneryd. byråcheferna
Moll. Skoglund och Levin, avdelningsdirektörerna Nilsson och Svanfeldt saml
byrådirektörerna Jansson och Johansson.
Erland Ringborg
Helmer Larsson
Prop.
1979/80:158 55
UHÄ:s bilaga
UNIVERSITETS-OCH HÖGSKOLE- RAPPORT
ÄMBETET 1980-03-11
Byrån för central anlagning Byrådirektör Hans Jansson. lE
Effekter av olika procentsatser och antagningsordningar i
kvotgrupperna 1 och 2
1 Allmänt
UHÄ har 1980-02-25 i skrivelse till regeringen bl.a.
föreslagit all en förändrad antagningsordning i kvolgrupperna I och 2 skall lillämpas
saml atl procenlsalsen för s. k. direklövergäng från gymnasieskola lill
högskola den s. k. 20-procenlsregeln skall höjas.
Som underlag för beslul om procentsatsens slorlek
redovisas statistik från olika "simulerade" antagningsomgångar där
olika procentsatser i grupperna 1 A och 2 A används, kombinerade med en s. k.
omvänd antagningsordning i grupperna 1 och 2, dvs. platserna i B-grupperna (poäng
för betyg och arbetslivserfarenhet) tillsätts före A-grupperna.
Undersökningen baseras på anlagningen till vårterminen
1980 - det enda material som funnits tillgängligt för kompletta simulerade ADB-antagningar.
Man måste vid tolkningen av dala ha i minnet några väsentliga skillnader
mellan antagningar till höst- resp. vårterminer:
* Anlalet utbildningslinjer i det centrala ADB-systemet
är betydligt mindre
lill vårterminer (ca 30) än till höstterminer (ca 80). Bl. a. har många linjer
inom T-sektorn ingen antagning till vårterminer.
* Antalet sökande i det cenirala ADB-systemet är
mindre lill vårterminer
(ca 9000) än till höstterminer (ca 30000).
* Sökandestrukturen år olika höst- och
vårterminer. Medan omkring 36
procent av de sökande till ht 1979 var 20 år eller yngre var motsvarande
siffra till vt 1980 15 procent. Av de sökande till hl 1979 saknade 50 procent
arbetslivserfarenhet. Molsvarande siffra vt 1980 var 33 procent.
Bl. a. måste andelen antagna i olika åldrar i föreliggande
material ses mot denna bakgrund. Medan vid anlagningen till ht 1979 32 procent
av de antagna var 20 år eller yngre var motsvarande siffra vid anlagningen till
vt 1980 8 procent.
Det går alltså inte atl utan vidare generalisera från
utfallet vt 1980 lill elt helt års antagningar när del gäller t. ex.
åldersfördelning.
"Simuleringen" innebär att man med hjälp av ADB
har genomfört urval
Prop.
1979/80: 158 56
med lillämpning av gällande regler (successiva
kvoteringar, dubbelbehörighet etc.) där reglerna för procentsats och
antagningsordning inom kvotgrupperna I och 2 har varierats i de olika
simulerade antagningarna.
De övriga åtgärder som UHÄ föreslagit l.ex. borttagande
av föreningsmeriterna - har inte medtagits i simuleringarna. Del kan nämnas
alt omkring 25 procenl av de antagna vt 1980 hade föreningsmeriler.
De dala som redovisas hänför sig lill den första
maskinella urvalsomgången vid vilken omkring 90 procent av platserna lillsatis.
Uiöver den "normala" anlagningen, betecknad "O", har
följande "simulerade" antagningar gjorls:
Tabell I.) Förteckning
över de simulerade antagningarna
%-sals i A-gruppen Antagningsordning
0
20% A-B
1
20% B-A
2
30% B-A
3
30% A-B
4
40% B-A
opaginerad Kontrollera mot PDF
Resultat redovisas dels totalt {alla linjer), dels för ell
urval av .sju linjer, enligt labell 1.2.
Tabell 1.2 Redovisningens omfattning linjer
Seklor Anlal
linjer lolall som redovisas separal
1
6
A
9
V
5
U
5
K
7
D
(lokal)
1
Summa
28
1
(biologlinjen)
2
(sociala-,
psykologlinjen) 2 (lakar-, tandläkarlinjen) I (lågstadielärarlinjen) 1 (kullurkommunikalionslinjen)
De linjer som redovisas separal motsvarar ca 1 800 av de
totalt ca 3 800 platserna som tillsatts:
Tabell 1.3 Redovisningens omfattning antal antagna
Seklor Anlal anlagna lolall
Anlal antagna på spec.
___________________________ redovisade liqjer________
T
215
A
2 242
V
785
U
341
K
193
D
(lokal)
21
134 767 683 113 123
3797 1820
Prop. 1979/80: 158 57
2 Å ldersf ö rdelning bland antagna
Procenluella fördelningar bland antagna i samtliga kvolgrupper
och bland anlagna i kvolgrupp 1, 2 A (siffror inom parentes).
2.1 Biologlinjen
0
1
2
3
4
-20 9(33) 21-24 64(56)
25-29 16 (7)
11 (.39) 62(54) 16 (7)
13(39) 61(50) 16(11)
9(27) 64 (65) 16 (5)
14(36) 59 (57) 16 (6)
2.2
Sociala linjen
0
1
-i
3
4
-20 6(27) 21-24 31(42) 25-29
28(12)
9(46) 30(45) 27 (8)
1 1(43) 30 (49) 25 (8)
7(28) 31(39)
27(l.'i)
13(40) 30(53) 24 (7)
2.3
Psykologlinjen
0
1
2
3
4
-20 4(13) 21-24 29(54)
25-29 28(29)
6(25) 29 (58) 27(13)
8(27) 29 (59) 27(11)
6(16) 30(59) 27(19)
9(27) 31 (63) 25 (8)
2.4 L ä karlinjen
0
1
-1
3
4
-20 5(33) 21-24 35(64)
25-29 26 (2)
5 (34) 36 (64) 25 (2)
8(36) 35(61) 24 13)
7(33) 35(61) 25 (4)
9(32) 37(65) 22 (3)
2.5
Tandl ä karlinjen
0
1
2
3
4
-20 7(33) 21-24 43(61)
25-29 25 (6)
9(47) 42(47) 25 (6)
12(43) 42(51) 32 (6)
9(38) 40(53) 26 (9)
13(41) 41 (55) 23 (5)
2.6 L å gstadiel ä rarlinjen
0
1
2
3
4
-20 7(42) 21-24 29(37)
25-29 26 (5)
8(47) 29 (37) 25 (11)
12(52) 28(36) 24(11)
12(52) 28 (32) 23 (4)
17(53) 30(39) 22 (6)
5 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 158
Prop.
1979/80: 158 58
2.7 Kulturkommunikationslinjen
0 12 3 4
-20 4 (9) 4(21) 7(21) 4 (91 7(20)
21-24 43(59) 44(74) 42(70) 44(70) 40(73)
25-29 26(23) 25 (5) 25 (9) 25(18) 25 (8)
2.8 Samtliga linjer vt 1980
0
1
1
3
4
-20
8
(25)
10(36)
II
(35)
9
(25)
12(32)
21-24
41
(53)
41) (53)
40
(-';6)
41
(53)
40 (59)
25-29
22
(12)
22 (7)
21
(7)
TT
(12)
20 (7)
30-34
14
(4)
14 (2)
13
(2)
13
(4)
13 (1)
35-39
9
(3)
9 (1)
9
(1)
9
(3)
9 (0)
40-44
4
(2)
4 (0)
4
(0)
4
(1)
4 (0)
45-
1
(1)
2 (0)
2
(0)
->
(2)
2 (0)
Summa
1001100)
IOI 199)
100(101)
100(100)
100 199)
3 Andel antagna utan arbetslivserfarenhet (mindre än 15
månader). Procentuella fördelningar
3.1 Biologlinjen (134 antagna)
0
1
2
3
4
1 A
2 A
kv gr 1 -4
71 % 33%
22%
100% 33 % 30%
100%
25% 38%
65 % 33%
24 %
86% 33 % 3fi%
3.2
Sociala
linjen
(574
an
tagna)
0
1
2
3
4
1 A
2 A
kv gr 1 -4
68% 28% 11 %
94%. 70% 16 %c
88% 60%. 20 %
65% 34% 13%.
77% 60 %
23%
3.3
Psykologlinjen (153 antagna)
0
1
2
3
4
1 A
2 A
kv gr 1-4
75 % 38% 10%-
88%. 38% 12%
84% 50% 18%.
72 %c. 25% 14%
78% 50 %. 22%
3.4 Läkarlinjen (427 antagna)
0
1
2
3
4
1 A
2 A
kv gr 1-4
82%.
71 % 12 %
88 % 83 % 13%
84% 64 % 19 %
81 % M) % IX %
78% 69 %
23 %.
3.5 landl ä ki
jrlinjen
(208
antagna;
0
1
2
3
4
1 A
2A
kv
gr 1-4
66%. 75
% 13%
83%. 75% 16%
71 % 60% 20 %
60 %. 40% 16%.
70% 60% 23%;
3.6 L å gstadiel ä rarlinjen
(113
antagna)
0
1
1
3
4
1 A
2 A
kv gr 1-4
70%
67% 13%
90%. 78% 15%
85 % 83 % 20%
69 %r
75 % 17%.
79% 82% 27%
3.7
Kulturkommunikationslinjen (123
antagna)
0
1
2
3
4
1 A
:a
kv
gr 1-4
68% 67%.
22%'
100% 67%
27%'
90% 50% 30%
76% 50 %. 26%
81 %
67% 32%
3.8
Vt 1980 alla 1
linjer
(3 797
antagna)
0
1
2
3
4
1 A
2A
kv
gr 1-4
68%. 40% 20%
91 % 69%.
23 %
86%. 63%
27%
66% 41 %
22 %
79% 61 %
29 %r
4 Avgångsbetygets ålder
i kvotgrupperna parentes avser kvotgruppp 1 A och 2 A
1
och 2. Siffror inom
4.1 Biologlinjen (absoluta tal)
Betygs å r
0
1
->
3
4
-79
17(11)
20(13)
22(16)
16(12)
25 (
[21)
-78
35
(8)
36
(9)
32(12)
.36(15)
31(14)
-77
19
(3)
16
(2)
14 (3)
17 (4)
17
(7)
-76 el.
lid.
48
(5)
49
(4)
50 (5)
50 (6)
44
(5)
Summa
119
(27)
121 (
28)
118(36)
119(37)
117(47)
4.2 Sociala linjen (absoluta tal)
Belygs ä r
0
1
T
3
4
-79
102(36)
116(36)
127
(53)
113
(60)
127
(59)
-78
69(27)
67(28)
75
(44)
6.S
(36)
88
(64)
-11
49 (7)
51 (13)
43
115)
49
(12)
44
(24)
-76 el.
lid.
234(20)
219(12)
207
(24)
227
(29)
190
(31)
Summa
454(90)
453189)
452
(136)
4S4(I37)
449(178)
4.3 Psykologlinjen (absoluta lal)
Betygs å r
0
1
T
3
4
-79
20
(9)
20
(7)
25 111)
21 (10)
27(14)
-78
13
(4)
16
(8)
17(111
17(11)
20(16)
-77
14
(5)
14
(5)
17 (9)
14 (6)
17(11)
-76 el.
lid.
75
(6)
70
(4)
62 (61
68(10)
57 (7)
Summa
122
(24)
120 1
124)
121 (37)
120(37)
121(48)
4.5 Tandläkarlinjen (absoluta tal)
Belygsär
opaginerad Kontrollera mot PDF
-79 -78 -77 -76 el
Summa
lid.
32(19)
38(21)
43(26)
38 (26)
46(29)
32(12)
33(10)
38 (20)
31(17)
46(29)
37 (4)
35 (1)
34 (4)
36 (6)
26 (5)
71 (1)
66 (2)
57 (3)
66 (4)
SI (3)
172(341
172(53)
172
(.36)
169(66)
171(53)
4.5 Tandläkarlinjen (absoluta tal)
Betygs å r
0
1
2
3
4
-79
32(19)
38 1
121)
43(26)
38 1
26)
461
:29)
-78
32(12)
33(10)
38(20)
31(17)
46(29)
-77
37 (4)
35
(II
34
(4)
36
(6)
26
(5)
-76 el.
lid.
71 (1)
66
(2)
57
(3)
66
(4)
51
(3)
Summa
172(36)
172 1
1.4)
172
(-S3)
171(53)
169(66)
4.6 Lågstadielärarlinjen (absoluta tal)
Belygsär
0
1
2
3
4
-79 -78 -77 -76 el. tid.
Summa
30(10) 13 (4) 8 (1)
37 (4)
88(19)
30(10)
13 (3)
7 (1)
39 (5)
89(19)
-30(12)
15 (5)
6 (2)
36 (6)
87(25)
31 (13)
15 (6)
8 (2)
34 (4)
88(25)
34(18)
14 (6)
7 (4)
33 (8)
88 (.36)
4.7
Kulturkommunikationslinjen (absoluta tal)
Betygs å r
0
1
2
3
4
-79
8
(1)
10
(4)
13
(8)
9
(4)
14 110)
-78
19(10)
19
(7)
20 (1 1)
-11
(14)
20(131
-77
15
(3)
14
(4)
16
(8)
13
(6)
14(10)
-76 el.
lid.
61
(8)
58
(4)
56
(6)
6(1
(9)
54 (7)
Summa
103 1
122)
IOI (19)
105 (33)
104(33)
102(40)
4.8
Totalt sju linjer (procentuell fördelning)
Betygs å r
0
1
-)
3
4
-79
20 (44)
22 (47)
25 (43)
23
(43)
27
(40)
-78
17 (29)
17 (.30)
18 (30)
17
(29)
20
(33)
-77
13 (10)
13 (12)
12 (12)
13
(11)
12
(14)
-76 el,
tid.
49 (17)
47 (12)
44 (14)
47
(17)
41
(13)
Summa %
99(100)
99(101)
99 (99)
100(100)
100(100)
Summa
antal
1378(282)
1377(277)
1 370(417)
1 374(418)
1363(.S4I)
5
Effekter på minimipoäng i kvotgrupp 1 A och 1 B för biologlinjen, sociala
linjen och läkarlinjen
5.1
Biologlinjen
0
1
2
3
4
1 A
Umeå
4.6
4.4
4,3
4.4
4.2
Stockholm
4.9
4.8
4,8
4.8
4,6
Göteborg
4.5
4.3
4,3
4.5
4,2
Lund
4,6
4.2
4,2
4.4
4,1
1 B
Umeä
4,8
4.9
4.9
4,9
5,0
Stockholm
5,0
5.0
5.2
5.2
5.3
Göleborg
4.8
4,9
4.9
4,8
4,9
Lund
4,6
4.6
4.7
4.6
4.8
5.2
Sociala linjen
0
1
-1
3
4
1 A
Umeå
4,3
4,1
4,0
4.1
3.9
Östersund
4,2
3.9
3,8
3.9
3.7
Örebro
4,1
4.0
3,9
4.0
3,8
Stockholm
4,6
4.4
4,3
4.6
4.2
Göteborg
4,4
4.2
4,0
4.2
4,0
Lund
4,4
4.4
4,2
4,4
4.0
1 B
Umeä
4,3
4,5
4,5
4.4
4,7
Östersund
4,3
4.4
4.5
4.3
4.6
Örebro
4,4
4,5
4.5
4.5
4.7
Stockholm
5,5
5.6
5.6
5.5
5.7
Göleborg
4.6
4,7
4.9
4,7
5.0
Lund
4,7
4.9
5.0
4.9
5.0
Prop.
1979/80: 158 5.3 Läkarlinjen
0
1
2
3
4
1 A
Ume å
5.0
5.0
4.9
4.9
4.9
Uppsala
5.0
5.0
5.0
5.0
5,0
Siockholm
5.0
5.0
5.0
5,0
4,9
Link ö ping
5.0
5.0
5,0
5,0
4,9
G ö teborg
5,0
5,0
5,0
5.0
5,0
Lund
5.0
5.0
5.0
5,0
5.0
1 B
Ume å
6,2
6.2
6.2
6.2
6.2
Uppsala
6.3
6.3
6.3
6.3
6.3
Siockholm
6.2
6.2
6.2
6,2
6.3
Link ö ping
6.2
6.2
6.2
6,2
6.3
G ö teborg
6.3
6.3
6.3
6.3
6.4
Lund
6.2
6,2
6.2
6.2
6.3
Prop. 1979/80: 158 63
Bilaga 3
Anlagna lill utbildningslinjer inom högskolan i åldern 40
år och däröver läsårel 1979/80. Absoluta lal och procenl av det lolala anlalel anlagna.
Linje/ å ldersgrupp
Ho
sKerminen
79
V å rterminen 80
Anl
lagna
% av loi
anlal
anlagna
Anl,
agna
9; av lot
anUil
anlagna
M
K
M
K
Beleendevelenskapliga
40-44
45-
linjen
4 1
15 -'i
5.6 1.8
1
6.7 1.7
Ekonomlinien
40-44
45-
11
6
7
0.9 0.6
1
-i
0.6 0.6
F ö rvallningslinjen
40-44
45-
1 1
13 6
3.5 1.7
1 4
13
4.7 2.4
Ekonomlinien/Handelsl
40-44
45-
l ö gskolan
1
0.3
Jurisllinien
40-44
45-
12 18
16
5
3.1
2.5
6 6
4 4
2.3 2.3
Linjen
for offenllig f ö rvaltning 40-44 45-
3
1
1 1
2.1 1.0
Psykologlinjen
40-44
45-
2 1
11
3
6.5 2.0
1
6 1
4.3 0.6
Redovisnings- och revisionslinjen 40-44 45-
1
1
0.8 0.8
Samh ä llsvetarlinjen
40-44
45-
1
1
1.2
1
l.l
Sekreierarlinjen
40-44
45-
2 ->
1.8 1.8
Sociala
linjen
40-44
45-
1 ->
33 15
5.0
2.5
4 1
33 9
5.9 1.8
Samh ä llsplanerarlinien
40-44
45-
1
1
0.8 0.8
opaginerad Kontrollera mot PDF
Linje/åldersgrupp
Höstlermi
nen 79
Vårterminen 80
Anlagna
% av lot
antal
anlagna
Anlagna % av tol
M K
M K anlagna
Systemvetenskapliga linjen 40-44
45-
1
1
0.4 0.4
Transportadministrativa
linjen
40-44
45-
Totalt
för sektor A
40-44
45-
38 99 30 46
2.4 1.3
15 61 3.5 14 19 1.5
Adminislrativ-språkliga
linjen
40-44
45-
Arbelsmiljölekniklinjen
40-44
45-
Bebyggelseanlikvarisk
linje
40-44
45-
1 1
5.0 5.0
Kemiekonomlinjen
40-44
45-
Matemalikekonomlinjen
40-44 45-
Marknadsföringslinjen
40-44 45-
Personaladministrativa linjen 40-44
45-
3
2
8.6
5.7
Personal-
och utbildnings-
administrationslinien
40-44
45-
2 1
6,1 3,0
Transporl-
och trafiklinjen
40-44 45-
Ekonomi-
och revisionslinjen
40-44
45-
1 1
2,1 2,1
Förelags- och förvaltningsjuridiska linjen 40-44
45-
1 1
1.0 1.0
opaginerad Kontrollera mot PDF
Linje/ å ldersgrupp
H ö stterminen 79
V å rterminen 80
Antagna
% av (o(
antal
antagna
Anlagn;
1 % av lot
anlal
M
K
M K
anlagna
Biologisk-geovelenskapliga linjen
40-44 45-
H ä lso- och sjukv å rdsadminislra-
tiva linjen 40-44
45-
1 1
3 3
8,7 8,7
Informationslinjen
40-44
45-
Kullurarbetarlinjen
40-44
45-
Turismlinjen
40-44 45-
1
2,2
1
4.2
Anl ä ggningslekniklinjen
40-44 45-
Totall f ö r lokala linjer
40-44 45-
2 4
10
7
2,3 2,1
1
4,2
Kullurkommunikationslinjen
40-44 45-
3
1
8 6
2,8 1,8
2 4
1,8
3,5
Religionsvelenskapliga
linjen
40-44
45-
5 9
6 6
7.1 9,7
3 8
5 12,3 2 15,4
Totall f ö r sektor K
40-44
45-
8 10
14 12
4,1 4,1
5 12
5
5,6
2
7,8
Gvmnastikl ä rarlinjen
40'-44
45-
Hush å llsl ä rarlinjen
40-44
45-
L å gsladiel ä rarlinjen
40-44
45-
II 6
6,8
3,7
6 5,0 1 0.8
Mellansladiel ä rarlinjen
40-44
45-
2 2
19
3
3,8 0,9
opaginerad Kontrollera mot PDF
Linje/ å ldersgrupp
H ö sttermi
men 79
V å rlerminen 80
Anlagna
% av lol
anlal
anlagna
Anlagna
% av lot
anlal
anlagna
M
K
M K
Studie- och yrkesorienleringslinjen 40-44
45-
7 1
10.6 1.5
4 24 6 13
23.5 16,0
Te.xtill å rarlinjen
40-44
45-
3 1
12.5 4,2
Hislorisk-samh å llsvelensk
å mnesl å rarlinje
40-44
45-
aplig
3
-1
.s
4
2.8 2.1
1 1
2.5 2.5
Malematisk-naturvelensk;i
å mnesl å rarlinje
40-44
4.-
iplig
1 1
1
1.2 0.4
Spr ä kvelenskaplig å mnesi;
linje
40-44
45-
ä rar-
1 3
21 9
6.1
3.3
Totalt f ö r sektor U
40-44
45-
7 8
68 24
4.4 1.9
4 31 6 15
9.5
5.7
Agronomlinjen
40-44 4.S-
2
1.8
Arkitektlinjen
40-44
45-
4 2
1
2.3 0.9
Bergsvelenskapliga
1
40-44
45-
linjen
BiologlinieYi
40-44 i 45-
1
0.4
1
0.8
Daialekniklinjen
40-44
45-
1
1.5
Eleklrotekniklinjen
40-44
45-
1
0.2
Flygtekniklinien
40-44 45-
Fvsikerlinjen
40-44
45-
1
0.8
1 1
10.0 10.0
opaginerad Kontrollera mot PDF
Linje/ å ldersgrupp
H ö stterminen 79
V å rterminen 80
opaginerad Kontrollera mot PDF
Anlagna %. av tol Anlagna % av tol
------- anlal anlal
K anlagna
M K anlagna
opaginerad Kontrollera mot PDF
Geovelarlinjen
40-44
45-
1
0.9
Geoteknologilinjen
40-44
45-
H å lso- och milj ö v å rdslinjen
40-44
45-
Horlonomlinjen
40-44
45-
Induslriell
ekonomlinjen
40-44
45-
J ä gm ä starlinjen
40-44
45-
Kemistlinjen
40-44
45-
1
0.4
Kemitekniklinjen
40-44 45-
1
0.3
Landskapsarkiiektlinien
40-44
45-
1
3.3
Lanlm ä terilinien
40-44
45-
Malematikerlinjen
40-44
45-
1
0.5
Maskinlekniklinjen
40-44
45-
1
1 0.3 1 0.1
Samh ä llsbyggnadslinjen
40-44
45-
Teknisk fysik- och elektrotekniklinjen 40-44 45-
Teknisk
fysiklinjen
40-44
45-
2
0.6 1 0.3
opaginerad Kontrollera mot PDF
Linje/åldersgrupp
Hösttermi
nen 79
Vårterminen 80
Antagna M K
% av tol
anlal
antagna
Antagna
%. A lol
anlal antagna
M
K
Vag- och
valtenbyggnadsl
40-44
45-
injen
Totalt
för seklor T
40-44
45-
14
7
3
0.4 0,2
->
1
l.o
0.5
Apotekarlinjen
40-44 45-
Läkarlinjen
40-44 45-
7 2
9 1
3,4 0,6
9
2
8
1
3.5 0.6
Logopedlinjen
40-44 45-
5 1
20,8 4,2
4 2
14.8 7.4
Receptarielinjen
40-44
45-
Tandläkarlinjen
40-44 45-
5
1
2,5
! 2
1
0,4 1,3
Velerinärlinjen
40-44 45-
1
1,4
Totalt
för sektor V
40-44
45-
13
2
15
2
3,2 0,5
10
4
12 4
2,6 1,0
Totall
för högskolan
40-44 45-
82 61
209 91
2,1 1,1
36
37
109 41
3,8 2.1
Prop. 1979/80:158 69
Innehållsförteckning
Proposilionen ................................................................ I
Propositionens huvudsakliga innehåll ............................ I
1
Inledning .................................................................... .... 2
2
Föredragandens
överväganden ................................. 2
2.1 Gällande ordning .................................................... 2
2.2 Behov av översyn och ändringar............................... 4
2.3 Direktövergång ........................................................ 6
2.4 Meritvärdering av
arbetslivserfarenhet .................. 10
2.5 Vissa frågor rörande särskild behörighel
m.m........... 15
2.6 Vissa frägor rörande tillträde lill
enstaka
kurs.......................................................................... 17
2.7 En högsta ålder för antagning ............................... ... 18
2.8 Vissa övriga frågor.................................................... 19
3
Hemställan .................................................................. 20
4
Beslut .......................................................................... 20
Bilaga I Förslag till vissa ändringar i bestämmelserna om
urval lill
grundläggande högskoleulbildning .................
Bilaga 2 Kompletterande förslag till ändringar i
bestämmelserna
om urval till grundläggande högskoleutbildning.
Bilaga 3 Antagna till utbildningslinjer inom högskolan i
åldern 40 år
och däröver läsåret 1979/80..............................
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
34 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (34)
34 kopplingar i 15 dokument.
- Ds 2024:15 Underlätta, utbilda, uppskatta - så erkänns ungas ideella engagemang s. 32 om s. 32 i texten
- SOU 2004:29 Tre vägar till den öppna högskolan - Del 1 s. 234 i texten
- Bet. 1999/2000:UbU14 Vissa högskolefrågor i texten
- Prop. 1982/83:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1983/84 i texten
- Bet. 1982/83:UbU7 om antagning till högskolan s. 4 i texten