Sök i Ratio Lex

om ändring av anståndsförfarandet enligt uppbördslagen (1953:272), m.m.

27 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 20 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1979/80:35, om ändring av anståndsförfarandet enligt uppbördslagen (1953:272), m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:35

Regeringens proposition

1979/80:35

om
ändring av anståndsförfarandet enligt uppbördslagen (1953:272),

m.
m.

beslulad
den 25 oktober 1979,

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprolokoll.

På
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FÄLLDIN

INGEMAR
MUNDEBO

Propositionens
huvudsakliga innehåll

Enligt
vårl uppbördssyslem gäller som en allmän regel att en skattskyldig i vanlig tid
och ordning skall betala det skattebelopp, som har debiterats på grund av
taxeringen, även om han har överklagat denna. Under vissa förutsättningar kan
dock den lokala skattemyndigheten eller länsstyrelsen medge anstånd med
inbetalningen.

För
alt den lokala skallemyndigheten skall kunna ge ansiånd krävs i princip att taxeringsiniendenten
har förklarat sig ämna helt eller delvis tillstyrka den skaltskyldiges besvär.
Yttrande från taxeringsiniendenten måste därför inhämtas. I propositionen
föreslås en sådan uppmjukning av bestämmelserna i uppbördslagen (1953:272) atl
del i fortsättningen blir möjligt fbr den lokala skattemyndigheten att meddela
anstånd i avvaktan på länsrällens beslut utan att alllid försl behöva inhämla
yttrande från taxeringsiniendenten. Den lokala skattemyndigheten Hr även möjlighel
att ge anstånd om länsrätten enligt 116 d § taxeringslagen (1956:623) skall
pröva fråga om undanröjande eller nedsättning av skattetillägg.

I
propositionen föreslås också vissa tillägg till beslämmelserna i 37 § 1 mom.
taxeringslagen om kontrolluppgifter. Enligl det nya uppbördsförfarande, som
skall tillämpas fr. o. m. år 1980, skall innehållen preliminär A-skatt kredileras
arbetstagarna på grundval av dessa uppgifter. I propositionen föreslås därför atl
det nu uttryckligen anges all kontrolluppgifter skall avlämnas inte bara som f n.
till ledning för inkomsttaxering utan också lill ledning för regislrering av
preliminär A-skatt, som har innehållits genom skatteavdrag. Vidare föreslås att
sådant tillägg görs, att det alltid kommeratt föreligga skyldighel alt avlämna
kontrolluppgift om avdrag har gjorts för preliminär A-skatt.

1 Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 35

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:35 2

Bestämmelsen
i 129 § 1 mom. punkt 2 taxeringslagen om statsbidrag till kommunerna för
kostnader för kommunall anslällda laxeringsrevisorer föreslås slopad i enlighel
med eU av riksdagen tidigare fattal beslul.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:35 3

1
Förslag till

Lag
om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs
au 49 § 1,3 och 5 mom. samt punklerna 1 och 2 av anvisningarna till 49 §
uppbördslagen (1953:272)' skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

49 §

1
m o m. Skallskyldig må av lokal skattemyndighet erhålla anstånd med inbetalning
av skatt, kvarskatteavgift eller ränta,

l)om
taxeringsiniendenten anfört besvär över taxering med yrkande om ändring till
den skaltskyldiges förmån: till belopp som betingas av taxeringsintendentens
yrkande.

2) om den skattskyldige anfört besvär över taxering
och taxeringsintendenten, helt eller delvis, tillstyrkt besvären eller, om
besvären avser taxeringsnämnds beslut, tillstyrkt ansökan om anstånd: till
belopp som beungas av taxeringsintendenlens yttrande,

3) om taxering blivit oriktig på grund av felräkning,
misskrivning eller annat uppenbari förbiseende: till belopp som betingas av
förbiseendet,

1
m o m. Skattskyldig/ar av den lokala skattemyndigheten beviljas anstånd med
inbetalning av skatt, kvarskatteavgift eller ränta,

1) om taxeringsiniendenten har anfört besvär över taxeringen med yrkande
om ändring lill den skattskyldiges förmån: lill det belopp som betingas av taxeringsintendenlens
yrkande,

2) om den skattskyldige har anförl besvär över taxeringsnämndens beslut om
taxering och taxeringsiniendenten helt eller delvis har tillstyrkt besvären eller
ansökan om anstånd eller det -utan att yttrande har inhämtats från taxerlngsintendenien
- kan med skäl antas att besvären kommer atl bifallas heh eller delvis: till
det belopp som betingas härav,

3) om den skatlskyldige har anfört besvär över länsrätts eller kammarrätts
beslut om taxering och taxeringsintendenten har tillstyrkt besvären helt
eller delvis: lill det belopp som betingas av taxeringsintendentens yttrande,

4) om taxeringen har blivit oriklig på grund av felräkning, felskrivning eller
annal uppenbari förbiseende: till det belopp som betingas av förbiseendet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Lagen omtryckt 1972:75. Senaste lydelse av lagens rubrik
1974:771. 2 Senasle lydelse 1976:1085.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

4) om den skattskyldige taxerats på mer än en ori för samma inkomst, garanlibelopp
för fastighet eller förmögenhet: till belopp, molsvarande ettdera av eller
båda de skattebelopp som påförts / anledning av taxeringen,

5) om avgiftsunderlag enligt lagi?n (1962:381)om allmän försäkring eller enWgl
4 § lagen (1968:419) om allmän arbeisgivaravgifi bestämts till för högl belopp:
till belopp som betingas av felaktigheten.

6) om
skall påförts obehörigen

eller med för högl belopp på grund av

fel vid debitering: till belopp som

betingas av felaktigheten i debile

ringen,

7) om
preliminär skatt, som enligt

27 § 2 mom. skall gottskrivas den

skattskyldige, kan beräknas översli

ga motsvarande slutliga skatt och

bliva avkortad enligl 65 § samt den

skatlskyldige icke erhållit jämkning

enligt bestämmelserna i 45 § 1 mom.

sisla stycket: till så slor del av skatten

som kan antagas bliva avkortad.

3
m o m.' Anstånd fhr, utom i fall som avses i 1 mom. vid 7), meddelas att gälla
längst intill dess tre månader har förflutit från dagen för beslut med
anledning av ansökningen eller besvären. Meddelat anstånd fiir omedelbart
återkallas, när skäl föreligger.

5
m o m."* Bestämmelserna i 1-4 mom. gälla i lillämpliga delar beträff-

3
Senaste lydelse 1979:489. "* Senaste lydelse 1978:201.

Föreslagen lydelse

5) om den skattskyldige hur taxerats på mer än en ort
för samma inkomst, garantibelopp för fastighet eller förmögenhei: lill del
belopp, som svarar mot ettdera av eller båda de skattebelopp som har påförts
med anledning av taxeringen,

6) om avgifisunderlag,/6>> egenavgift som avses
I anvisningarna lill 41 b § kommunalskallelagen (1928:370) eller
avgiftsunderlag for avgifl enligl 17 § lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifler
enligt lagen om allmän försäkring, m. m., har bestämls till

för
högt belopp: till det belopp som betingas av felaktigheten,

7jom
skatt har påförts obehörigen eller med för högt belopp på grund av fel vid
debiteringen: till det belopp som betingas av felaktigheten i debiteringen,

8)
om preliminär skatt, som enligt 27 § 2 mom. skall gottskrivas den
skattskyldige, kan beräknas överstiga motsvarande slutliga skalt och bli avkortad
enligl 65 § samt den skatlskyldige inte har erhållil jämkning enligl
bestämmelserna i 45 § I mom. sista stycket: till så stor del av skatten som kan
antas bil avkortad.

3
mom. Anstånd för, utom i sådana fall som avses i 1 mom. punkts, meddelas alt
gälla längst intill dess tre månader har förflutit från dagen för beslul med
anledning av ansökningen eller besvären. Ett meddelat anstånd flr omedelbart återkallas,
när skäl föreligger.

5
m o m. Bestämmelserna i 1-4 mom. gäller i tillämpliga delar beträf-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvurunde
lydelse

ande
beslut i fråga om skattetillägg eller förseningsavgift enligl taxeringslagen.

Föreslugen lydelse

fande
beslul i fråga om skattetillägg eller förseningsavgift enligl taxeringslagen
(1956:623).

Anstånd med inbetalning
av skattetillägg får också meddelas i avvaktan på länsrällens beslul enligl 116d§
taxeringslagen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anvisningar

lill
49 §

1.
När särskilda skäl föreligga må lokal skaltemyndighet begära yttrande av
taxeringsintendenten eller riksförsäkringsverket över ansökan om ansiånd.

2.
I fall som avses i 49 § I mom. vid 4) bör anståndet avse skatten enligt den
taxering, som kan beräknas skola undanröjas. Har preliminär skatt avräknats å
slutlig skatt enligt nämnda taxering, /ca« ansiånd beviljas även med betalning
av så stor del av skatten på grund av den d rätl ort påförda taxeringen, som
motsvaras av nämnda preliminära skatt.

1. När skäl föreligger
får den lokala

skattemyndigheten begära yttrande

av taxeringsiniendenten eller riks

försäkringsverket över ansökan om

anstånd.

Skall ansökan om
anstånd prövas på grund av atl den skallskyldige har anfört besvär över den
lokala skattemyndighetens beslut om skattetillägg eller förseningsavgift
enligt taxeringslagen (1956:623), skall beslämmelsen 1 49 § 1 mom. punkl 3 tillämpas.
Vad som har sagts nu gäller dock Inte om besvären bara avser sådanl förbiseende
som anges i punkt 4 samma moment.

2. I
sådana fall som avses i 49 §

1 mom. punkt 5 bör anståndet avse

skatten enligt den taxering, som kan

beräknas bli undanröjd. Har prelimi

när skall avräknats på sluilig skatt

enligl nämnda taxering,/dr anstånd

beviljas även med belalning av så

slor del av skallen på grund av den

på rält Ort påförda taxeringen, som

motsvaras av den preliminära skat

ten.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Denna
lag iräder i kraft dagen efter den, då lagen enligl uppgifl på den har utkommit
från trycket i Svensk författningssamling.

5
Senaste lydelse 1976:1085.

1*
Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 35

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:35 6

2 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs ait 37 § 1 mom. och 129 § 1 mom.
taxeringslagen (1956:623)' skall ha nedan angivna lydelse.

37 § Nuvarande lydelse 1 m o m. Till ledning vid
inkomsttaxering skola varje år utan anmaning uppgifter (kontrolluppgifter) för
nästföregående kalenderår avlämnas på sätl.framgår av följande uppställning.

Uppgiftsskyldig Vem uppgiften Vad uppgiften

skallavse skallavse

Föreslagen lydelse I mom. Till ledning vid inkomsttaxering
och registrering av preliminär A -skatt, som har innehållits genom
skatteavdrag, skall varje år ulan anmaning avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter)
för det föregående kalenderåret enligt följande uppställning.

Uppgiftsskyldig Vem uppgiften Vad uppgiften

skallavse skallavse

8. Den som har gjort Den på vilkens ersätt- Utgiven ersällning.

avdragför preliminär A- ning skatteavdrag har
skall och inte enligt worls. annan beslämmelse detta momenl är
skyldig all lämna kontrolluppgift om den ersättning på vilken
skatteavdraget har g/orts.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

129 §

1 mom. Av statsmedel beta- 1 mom . ErsäUning
f///ordföran-

las: dena i taxeringsnämnderna och ui-

1) ersättning åt ordförandena i gifter för
taxeringen enligl 3 eller 5

taxeringsnämnderna, mom. ito//betalas av statsmedel.

2) bidrag llll kostnader, som kom

mun har åtagit sigför särskilda åtgär-

' Lagen omtryckt 1971:399. Senaste lydelse av lagens
rubrik 1974:773. 2 Senaste lydelse 1978:945. 'Senaste lydelse 1979:490.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:35

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

der
för taxeringsarbetet genom tillhandahållande av tjänstemän enligt 13 § eller
på annat sätl, om dessa åtgärder bedöms ha särskilt värde för det allmänna,
samt

3)
utgifter för taxeringen, som anges t 3 och 5 mom.

Denna
lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har
utkommit från trycket i Svensk författningssamling och lillämpas såvitt gäller
37 § 1 mom. första gången i fråga om kontrolluppgift som skall avlämnas till
ledning vid 1981 års taxering. Äldre bestämmelser i 129 § 1 mom. gäller
fortfarande i fråga om bidrag som avser kostnad för granskning på grund av 1979
års taxering.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:35 i

Uldrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanlräde 1979-10-25

Närvarande:
statsministern Fälidin, ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman, Mundebo,
Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark, Burenstam
Linder, Winén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell

Föredragande:
statsrådet Mundebo

Proposition
om ändring av ainståndsförfarandet enligt uppbördslagen (1953:272), m. m.

1
Inledning

En
skatlskyldig som anför besvär över taxeringen kan under vissa förulsättningar fä
anstånd med inbetalning av skatt som skall betalas i enlighet med den
överklagade taxeringen. Anstånd meddelas av den lokala skattemyndigheten eller
länsstyrelsen. Bestämmelserna härom finns i 49 § 1 och 2 mom. uppbördslagen
(1953:272, UBL).

Den
lokala skattemyndigheten inhämtar vid sin prövning av den skaltskyldiges
anståndsansökan regelmässigt yttrande från taxeringsiniendenten. Myndigheten
får nämligen i princip meddela ansiånd bara i den ulsträckning som
taxeringsintendenten förklarar sig tillstyrka besvären eller anståndsansökan.

Riksskalleverket
(RSV) har i skrivelse till regeringen den 28 juni 1978 framhållit att denna
bundenhet till taxeringsintendenlens slällningstagande i laxeringsfrågan medför
problem för de skattskyldiga och taxeringsorganisalionen. Enligt RSV:s mening
bör bestämmelserna därför ändras i enlighet med ett av verket utarbetat
förslag. Även jag anser att bestämmelserna på denna punkt bör ses över.

Till
protokollet i detla ärende bör fogas en redogörelse för gällande ansiåndsbestämmelsersomMagfl'
/ och en sammanfattning av RSV:s förslag som bilaga 2.

RSV:s
förslag har remissbehandlats.

Yttranden
över förslaget har avgetts av kammarrätten i Sundsvall, länsslyrelserna i Slockholms,
Östergötlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Örebro och Västernorrlands län,
de lokala skattemyndigheterna i

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:35 9

Slockholms,
Linköpings, Malmö, Göteborgs, Örebros och Härnösands fögderier samt
kronofogdemyndigheterna i Slockholms, Malmö och Östersunds distrikl. Länsslyrelsen
i Göteborgs och Bohus län har bifogat yttranden från några lokala
skallemyndigheter i länel.

En
redogörelse för yttrandena bör fogas till prolokollel i detta ärende som bilaga
3.

Jag
avser alt i detla sammanhang också lägga fram förslag lill ulvidgning av möjlighelerna
alt ge anstånd i fråga om egenavgifter och skattetillägg samt lill vissa
ändringar av bestämmelserna i 37 § 1 mom. och 129 § 1 mom. taxeringslagen
(1956:623, TL). Ändringarna i taxeringslagen sammanhänger med det nya uppbördssyslem
som skall lillämpas fr, o. m. år 1980 och ett av riksdagen lidigare fallal beslul
om atl slalsbidrag i fortsättningen inte skall utgå för ersältningarna till
tjänstemän som förordnas av kommunerna att granska deklarationer.

2
Föredragandens överväganden

2,1
Anstånd med inbetalning av skatt vid taxeringsbesvär m. m.

Inledning

Som
framgår av redogörelsen för gällande anslåndsbestämmelser bygger vårt
uppbördssystem på grundprincipen att skatt, som har påförts i enlighet med
taxeringen, skall betalas i vanlig tid och ordning även om den skatlskyldige
har överklagat laxeringen.

Denna
princip har gällt sedan lång lid tillbaka. Den uppmjukning av principen som del
innebar all möjligheler öppnades att 11 ansiånd av lokal skattemyndighet i den
mån taxeringsiniendenten tillstyrker besvären, gjordes försl vid införandet av
nuvarande uppbördslag.

Möjlighelerna
alt vid besvär över laxeringen fl ansiånd av länsstyrelsen om betalningen av
skatten skulle medföra betydande skadeverkningar eller annars framstå som
obillig infördes år 1967 (prop. 1967:130, BevU 1967:53, rskr 1967:336).

Det
förslag som RSV nu har lagl fram avser all ge lokal skaltemyndighet möjlighet
alt i viss ulslräckning pröva och besluta i ansiåndsärenden, som sammanhänger
med laxeringsbesvär, ulan all försl höra taxeringsiniendenten. Grunden för förslagel
är de problem och slörningar som de lokala skallemyndigheternas bundenhet till taxeringsintendenlens
ställningstagande i laxeringsfrågan har visal sig medföra för skattskyldiga
och i taxeringsarbetet.

Den
nuvarande ordningen gör det sålunda svårt att hinna meddela anstånd innan
arbetstagarna flr vidkännas skatteavdrag för belopp med vilka anstånd begärs
eller innan skattebeloppen senast skall betalas. Kravet på att taxeringsintendenterna
alltid skall yttra sig för vidare med sig svårigheteratt planlägga arbetet med
taxeringsmålen på ett rationellt sätt och gör det därmed

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:35 10

också
besvärligare att hålla antalet oavgjorda laxeringsmål på en godtagbar nivå.

Jag
skall i det följande redovisa mina synpunkler på förslagets olika delar. Jag
vill då till en början ta ställning till en fråga som är av principiell nalur.

De
bestämmelser enligl vilka lokal skattemyndighet f n. kan meddela anstånd i
samband med taxeringsbesvär bygger på atl ansiånd bara bör meddelas om del med
relativt stor säkerhet kan förväntas atl taxeringen kommer att sällas ned. Så
är regelmässigt fallet om det allmännas företrädare i skalteprocessen - dvs.
taxeringsintendenten - helt eller delvis tillstyrker besvären eller om den
lokala skaltemyndigheten själv finner att taxeringen har blivil oriktig på
grund av felräkning, skrivfel eller annat uppenbart förbiseende eller att den skatlskyldige
har taxerats på mer än en ort för samma inkomst.

Jag
anser all förutsättningen för att den lokala skattemyndigheten skall kunna
meddela anstånd på grund av att skatlskyldig har överklagat sin taxering också
i fortsättningen bör vara att taxeringen enligt en välgrundad bedömning kan
förväntas bli nedsatt. Vad del här närmast gälleratt avgöra är om det finns
något hinder mot att ge lokal skattemyndighet möjlighet att göra denna
bedömning också när taxeringsfrågan avser annal än uppenbara förbiseenden eller
dubbeltaxering. RSV:s förslag innebär enligt en remissinstans uppfattning ett sådanl
ingrepp i anståndsinstilutets nuvarande ulformning att det med hänsyn härtill int
e bör genomföras utan en mer övergripande utredning.

När
man lar ställning till denna fråga får man hålla i minnel att de nuvarande beslämmelserna
utformades under en tid då de lokala skaiiemyn-dighelerna inte i tillräcklig
omfattning hade kvalificerad personal för prövning av fråga om anstånd med
hänsyn lill den förväntade utgången i taxeringsprocessen. Förhållandena är
emellertid inte längre desamma. Numera får de lokala skattemyndigheterna anses
ha sådan sakkunskap och erfarenhet att de bör kunna anförtros att bevilja
anstånd i ell betydligt större antal fall än som gällande ordning medger. Som
RSV har framhållit kommer de lokala skattemyndigheterna också i fortsättningen
att förstärkas med taxeringskunniga handläggare på olika nivåer för den åriiga
deklarationsgranskningen.

Det
är också att märka att den utvidgning som RSV föreslår bara avser anstånd i
avvaktan på länsrättens beslut i taxeringsfrågan. Anstånd på grund av besvär
över länsrätts eller kammarrätts beslut skall sålunda även i fortsättningen
endast kunna meddelas i enlighet med taxeringsintendentens ställningstagande till
taxeringsfrågan. RSV:s förslag innebär vidare inte att den lokala
skattemyndigheten vid besvär över taxeringsnämnds beslut alllid skall överta
bedömningen i anståndsärendena. Den lokala skattemyndigheten skall också i
fortsättningen höra taxeringsintendenten om den är osäker om hur
taxeringsfrågan skall bedömas.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:35 H

Det
finns därför enligt min mening goda förutsätlningar för atl begränsa laxeringsintendenlernas
medverkan i anslåndsärendena genom atl nu ändra beslämmelserna så att de lokala
skattemyndigheterna får möjlighel att pröva frågor om anstånd vid besvär över
taxeringsnämnds beslul ulan att alltid först höra taxeringsiniendenten. Att en
sådan reform behövs med lanke på de problem som den nuvarande ordningen för med
sig för de skattskyldiga och för skatteadministrationen har remissinstanserna
allmänt omvittnat.

Förulsällningen
för att meddela anstånd

Enligt
RSV:s förslag skall den lokala skattemyndigheten göra en sannolikhetsbedömning
av vilken utgången i laxeringsmålel kan bli i länsrätten. För denna bedömning
skall myndigheten ha tillgång till den skattskyldiges deklaration och
besvärsskrivelsen. Den som söker anstånd bör uppmanas atl lämna kopior av dessa
handlingar.

Mot
denna ordning vänder sig åtskilliga remissinstanser som anser atl
anståndsärendena inte bör handläggas på elt så summariskt sätt som RSV föreslår.

Jag
delar denna uppfattning. Som jag har framhållil förut bör förutsättningen föratt
anstånd skall meddelas vara att taxeringen enligt en välgrundad bedömning kan
förväntas bli nedsatt. För en sådan bedömning bör del i etl stort antal fall
vara tillräckligl att den lokala skattemyndigheten har tillgång till den
ingivna deklarationen med därtill hörande handlingar och besvärsskrivelsen.
Den skaltskyldiges kopior kan däremot knappast utgöra ell lillfredsslällande underiag
för myndighelens prövning. I många fall kommer det självfallet att bli nödvändigt
att myndighelen får tillgång till besvärsakten eller inhämtar yttrande frän
taxeringsintendenten. Förhållandet kan också vara sådant atl ett direkt
överlämnande av anståndsansökningen till taxeringsintendenten för yttrande
medför en snabbare handläggning av ärendet än om myndigheten själv skulle ta slällning
till taxeringsfrågan.

Man
kan därför enligt min mening inte ange någon generell linje som de lokala
skattemyndigheterna skall följa vid behandlingen av anståndsärendena. Vad som
kan sägas är att de lokala skattemyndigheterna inte bör vägra anstånd ulan att
noggrant ha satt sig in i laxeringsfrågan eller inhämtat taxeringsintendentens
yttrande. Om den lokala skattemyndigheten vid en bedömning av taxeringsbesvären
själv finner alt det med hänsyn till omständigheterna kan antas att taxeringen
kommer all sättas ned bör den ulan alt yttrande inhämtas kunna meddela anstånd
med det skattebelopp, som pä grund därav kan beräknas bli avkortat. Hur detta
bör komma till utlryck i lagtexten återkommer jag till i det följande.

Enligt
min mening bör nuvarande ordning gälla i de fall där lokal skattemyndighet har
inhämtat taxeringsintendenlens yttrande. Om taxeringsintendenten i begärt
yttrande har sagt sig helt eller delvis tillstyrka besvären bör den lokala
skattemyndigheten sålunda få meddela anstånd bara

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:35 12

till
det belopp som betingas av taxeringsintendenlens tillstyrkan. Har taxeringsiniendenten
förklaral alt han inle kan tillstyrka besvären bör den lokala skattemyndigheten
på molsvarande sätt vara skyldig att vägra ansiånd. Vad jag har sagt nu bör
också gälla när taxeringsiniendenten bara yttrar sig i fråga om själva ansökan
om anstånd. Jag anser nämligen atl taxeringsiniendenten om han så önskar också
i fortsättningen bör ha möjlighet att ge ullryck för sin uppfattning i laxeringsfrågan
genom att bara redovisa i vilken ulsträckning anstånd enligl hans mening bör
meddelas.

En
utformning av bestämmelserna i enlighet med vad jag har sagl nu sisl torde inle
innebära någon större skillnad i förhållande till RSV:s förslag. RSV synes
nämligen ha förutsatt att de lokala skattemyndighelerna i praktiken skall följa
taxeringsintendentens yllrande när delta har inhämtats.

RSV
har i sitt förslag ansett sig böra begränsa de lokala skattemyndigheternas
rätt all beslula i anståndsärenden utan taxeringsintendenlens hörande till fall
i vilka anståndsbeloppet inle uppgår till den s. k. basenheten. Denna är vid
1979 års taxering 5 000 kr. och vid 1980 ärs taxering 5 400 kr. RSV har som skäl
för denna beloppsgräns angett att de anståndsansökningar som avser större
belopp än 5 000 kr. ofta torde sammanhänga med taxeringsmål av mer komplicerad
natur. Jag anser emellertid i likhel med fiera remissinsianser att en sådan
gränsdragning inle bör göras. Taxeringsfrågans svårighetsgrad lorde nämligen
sällan avspeglas i anståndsbeloppets - dvs. regelmässigt den kvarstående
skattens - storlek. En beloppsgräns skulle vidare utan tvekan medföra lillämpningssvårigheter
Del lorde ä andra sidan inte sällan komma alt finnas anledning för de lokala
skattemyndigheterna all beakla anstånds-beloppets storlek. Om det belopp för
vilket ansiånd begärs måste anses stort med hänsyn lill sökandens ekonomiska
situation kan detla naturiigtvis ge skäl till alt yttrande inhämtas frän taxeringsiniendenten.

Jag
föreslår i enlighet med de av mig här redovisade synpunkterna all bestämmelserna
i 49 § I mom. UBL ändras så atl skattskyldig, som har anförl besvär över
taxeringsnämnds beslut, kan fl anstånd av den lokala skattemyndigheten i
enlighet med taxeringsintendenlens yttrande eller om det -utan alt yllrande har
inhämlals från intendenten - med skäl kan anlas alt besvären kommer att
bifallas helt eller delvis. Ändringen föruisäller att nuvarande punkt 2 delas
upp i två punkter, punkt 2 och punkt 3.1 samband med de föreslagna ändringarna
bör också nuvarande punkt 5 i 49 § omformuleras så att den blir tillämplig på
alla egenavgifter och på arbetsgivaravgift som ingär i slutlig skatt.

Det
återstår härmed några frågor som rörjävssituationersom i vissa fall kan länkas
uppkomma vid anståndsprövningen.

Nuvarande
bestämmelser om anstånd gäller enligt 49 § 5 mom. UBL i tillämpliga delar
beträffande de lokala skattemyndigheternas beslut om skattetillägg eller
förseningsavgift enligt TL. Om lokal skattemyndighets rätt atl besluta i
anståndsärenden ulvidgas på det sätt som jag har föreslagil skulle detta - om
inte undanlag görs ~ 11 till följd all frågan om ansiånd blev

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:35 13

beroende
av hur myndigheten bedömde riktigheten av sina egna beslut om dessa avgifter.
Jag föreslår därför att i punkl 1 av anvisningarna lill 49 § också tas in en
bestämmelse av innebörd att nuvarande ordning skall gälla om anståndsansökan
skall prövas på grund av att den sskatlskyldige har överklagat lokal
skattemyndighets beslut om skattetillägg eller förseningsavgift. Denna
undantagsbestämmelse bör dock inte gälla fall i vilka nedsättning skall ske på
grund av aU sådan avgift har blivit oriktig på grund av skrivfel, räknefel
eller annat sådant förbiseende. Jag vill framhålla au om den skatlskyldige
samtidigt har överklagat taxeringen finns det självfallel inle något hinder mot
att den lokala skattemyndigheten prövar frågan om ansiånd med hänsyn till
taxeringsbesvären och därvid ulan taxeringsintendenlens hörande också ger ansiånd
med det avgiftsbelopp som bortfaller på grund av den förväntade nedsättningen
av taxeringen.

Några
remissinstanser har också berörl de jävsproblem som kan uppkomma på grund av
att tjänstemännen hos de lokala skattemyndigheterna biträder taxeririgsnämnderna
med deklarationsgranskning och är föredragande i nämnderna. Det är givetvis
olämpligt att en tjänsteman som har tagit befattning med ell ärende i
taxeringsnämnden senare prövar ansiåndsfrågan. Som framhållits i remissyllrandena
bör del emellertid inte föreligga några svårigheter all fördela
anståndsärendena så alt jävssituaiioner undviks.

Jag vill
i detla sammanhang också föreslå atl 49 § 5 mom. UBL förses med ett tillägg som
klargör att den lokala skattemyndigheten flr meddela anstånd med inbetalning av
skattetillägg i avvaktan på atl länsrällen beslutar om undanröjande eller
nedsättning enligl 116d § TL.

Jag flr
lill sist framhålla alt det kan behövas vissa anvisningar för tillämpningen av
de nya beslämmelserna. Del lorde också vara önskvärt atl nya formulär snarast
möjligt fastställs till de ansökningsblanketter som de skattskyldiga använder
sig av. Erforderiiga anvisningar och formulär kan RSV utfärda enligt 67 §
uppbördskungörelsen (1967:626).

Förslag
lill ändring av 49 § UBL och anvisningarna till denna paragraf har utarbetats i
enlighel med vad jag har föreslagil nu. Omnumreringen av punkterna i paragrafen
föranleder vissa följdändringar.

I
fråga om ikraftträdandet får jag anföra följande. Ansökningarna om anstånd
kommer till helt övervägande del in lill de lokala skattemyndigheterna under
en relalivi korl period. På grund av att liden för överklagande av taxering
numera är utsträckt från den 15 augusli laxeringsåret till uigången av februari
månad det följande året får man vidare räkna med alt taxeringsbesvär i myckel
stor utsträckning kommer all anföras i samband med alt de skattskyldiga får
sina skattsedlar under december månad. Detla leder med all sannolikhet också
till en anhopning av anståndsansökningar under denna månad. Del är därför
angeläget atl den nya ordningen kan lillämpas snarasl möjligt. Jag föreslår med
hänsyn härtill all ikraftträdandet skall ske dagen efter den då uppgift om
lagändringen har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:35 14

2.2
Kontrolluppgifterna som underlag för kreditering av preliminär A-

skatt, m. m. i»

Jag
vill också ta upp etl par frågor som gäller bestämmelserna i 37 § 1 mom. TL om
kontrolluppgifter.

Enligt
det nya uppbördsförfarande som kommer att tillämpas fr. o. m. år 1980 (prop.
1978/79:161, SkU 1978/79:50, rskr 1978/79:379) skall preliminär A-skatt
krediteras arbetslagarna på grundval av de uppgifter om innehållna skattebelopp,
som arbets- och uppdragsgivare är skyldiga alt ange på kontrolluppgifterna.

Bestämmelserna
om skyldighel aU lämna kontrolluppgift är emellertid f n. försedda med en del
undantag. Dessa medför alt kontrolluppgift i vissa fall inte behöver lämnas
fastän skatteavdrag har gjorls i enlighel med UBL:s bestämmelser eller ulan atl
skyldighet har förelegat till det.

Behovet
av att 37 § 1 mom. TL vid införandet av det nya uppbördsförfarandet
kompletteras med en bestämmelse om generell skyldighet att lämna kontrolluppgift
när avdrag har gjorts för preliminär A-skatt framhölls av den s. k. RS-utredningen
i dess delrapport 1977:4:1.

Som
jag redan har nämnt är det nya uppbördsförfarandet utformat bl. a. med hänsyn lill
alt innehållen preliminär A-skatt skall krediteras arbetslagarna med ledning
av kontrolluppgifterna. Del nya uppbördsförfarandet skall börja lillämpas fr.
o. m. år 1980. 37 § 1 mom. första stycket TL bör därför nu kompletteras på sädani
sätt att det framgår atl kontrolluppgifter skall lämnas inte bara som f n. lill
ledning för inkomsttaxering ulan också till ledning för kreditering av
innehållen preliminär A-skalt.

En
förutsätlning föratt det nya uppbörds- och kredileringsförfarandet skall fungera
på ell tillföriitligi sätt är vidare, atl kontrolluppgift lämnas om varje ersäUning
på vilken avdrag för preliininär A-skatt har gjorts och om storleken av det
avdragna skattebeloppet. I 37 § 1 mom. TL görs emellertid undanlag som skulle
medföra att uppgifl om innehållen preliminär A-skatl inte kom att lämnas i
vissa fall. Beslämmelserna behöver därför nu också kompletteras sä atl det vid kredileringen
finns uppgift för varje skattskyldig om de preliminära skattebelopp som har
innehållits för hans räkning. Härför krävs en tilläggsbestämmelse av innebörd
att kontrolluppgift alllid skall lämnas, om avdrag för preliminär A-skalt har
gjorts på utbetald ersäUning. All kontrolluppgiften skall ange det avdragna
skattebeloppet framgår av beslämmelsen i 37 § 2 mom. sjunde styckel TL.

Jag
föreslåratt 37 § 1 mom. TL kompletteras med bestämmelser i enlighet med vad jag
har anförl här. Beslämmelsen om att kontrolluppgift alltid skall lämnas när
avdrag har gjorts för preliminär A-skatt bör lämpligen las in i en ny punkt,
betecknad punkt 8. Förslag till dessa tillägg har utarbetats. Bestämmelserna
bör tillämpas försia gången i fråga om de kontrolluppgifter som skall lämnas
till ledning vid 1981 års taxering.

Jag
vill till sisl föreslå en ändring i TL som föranleds av ett av riksdagen

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:35 15

tidigare
fattat beslut. Riksdagen har sålunda efter förslag i prop. 1978/79:95 om den
kommunala ekonomin (bil. 3 s. 7) godkänl att slatsbidrag inle skall förekomma
fr. o. m. 1980 års taxering lill kommunernas koslnader för sådana tjänstemän
som kommunerna enligt bestämmelse i 13 § TL kan förordna atl granska
deklarationer och andra handlingar (FiU 1978/79:35, rskr 1978/ 79:335).

Kommunernas
hittillsvarande bidragsrätt finns föreskriven i 129 § 1 mom. punkt 2 TL. Jag
föreslår atl beslämmelsen upphävs. Nuvarande bestämmelse bör dock fortfarande
gälla i fråga om bidrag som avser granskning på gmnd av 1979 års taxering. Jag
föreslår också några mindre redaktionella ändringar av momentet. Slopandet av
bestämmelsen föranleder också viss ändring i taxeringskungörelsen (1957:513).
Jag kommer senare alt föreslå regeringen de erforderliga
författningsändringarna i denna kungörelse.

3 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag har anförl hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen
alt antaga inom budgetdepartemenlet upprättade förslag lill

1. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

2. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623).

4 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar atl genom proposition
föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:35 16

Bilaga
I

Gällande
anståndsbestämmelser

Enligt
87 § uppbördslagen (1953:272, UBL) gäller som en allmän regel alt skatlskyldig
i vanlig lid och ordning skall belala den skalt som har debiterats på grund av
hans taxering även om han har överklagat denna. Denna regel är dock modifierad
genom vissa bestämmelser om anstånd.

Skattskyldig
som har överklagat taxeringen kan sålunda enligl 49 § 1 mom. punkt 2 UBL få
anstånd av lokal skattemyndighet med inbetalning av skalt, kvarskatteavgift
eller ränta om taxeringsiniendenten helt eller delvis har tillstyrkt hans
taxeringsbesvär. Om den skaltskyldiges besvär gäller taxeringsnämnds beslut
räcker del dock med att taxeringsiniendenten helt eller delvis har tillstyrkt
själva ansökan om anstånd. Anstånd får meddelas till belopp som betingas av taxeringsintendenlens
tillstyrkan.

För atl
skatlskyldig på gmnd av taxeringsbesvär skall kunna få anstånd av lokal
skattemyndighet förutsälls alltså atl taxeringsiniendenten i yllrande till den
lokala skattemyndigheten förklarar sig ämna hell eller delvis lillslyrka besvären
eller, när det gäller taxeringsnämnds beslul, hell eller delvis tillstyrker den
skattskyldiges anslåndsansökan. Lokal skattemyndighet kan dock i vissa fall beslula
i anståndsfrågan utan atl höra taxeringsiniendenten. Så kan ske om taxeringen
har blivil oriktig på gmnd av felräkning, misskrivning eller annal uppenbart
förbiseende eller om den skattskyldige har taxerats på mer än en ort för samma inkomsl.
Detta följer av bestämmelsen i 49 § I mom. punklema 3 och 4.

Skattskyldig
som har överklagat sin taxering kan vidare under vissa förutsäitningar få
anstånd av länsstyrelsen oberoende av hur taxeringsiniendenten ställer sig lill
hans laxeringsbesvär. Länsslyrelsen kan nämligen enligl 49 § 2 mom. punkl 1 UBL
meddela anstånd, om betalning enligt den inte lagakraftvunna laxeringen skulle
medföra betydande skadeverkningar för den skatlskyldige eller annars framstå
som obillig. Som allmän förutsältning gäller vidare att den skallskyldige skall
ställa nöjaktig säkerhet för anståndsbeloppet. Länsstyrelsen kan dock avslå
från säkerhet om det med hänsyn till anslåndslidens varaktighet, den
skattskyldiges förhållanden och omständigheterna i övrigl kan anlas alt anståndsbeloppel
ändå kommer att betalas i rätt tid tor del fall atl taxeringsbesvären skulle
avslås. Anstånd får av länsstyrelsen meddelas till belopp som betingas av den
skallskyldiges yrkande i fräga om taxeringen.

Både
lokal skattemyndighets och länsstyrelses anståndsbeslut får meddelas alt gälla
längst intill dess tre månader har förflutit från dagen för skaitedomslolens
beslut i taxeringsfrågan.

Beslämmelserna
om anstånd i samband med taxeringsbesvär skall enligt 49 § 5 mom. UBL också
tillämpas vid besvär över beslul om skattetillägg eller förseningsavgift enligl
taxeringslagen (1956:623, TL).

Lokal
skaltemyndighets beslut om ansiånd får överklagas hos länsslyrelsen. Mot
länsstyrelsens beslut om anstånd får talan inle föras.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:35 I"?

Bilugu 2

RSV:s
förslag

RSV
pekar i sitt förslag lill en början på de mindre önskvärda konsekvenser som vid
besvär av skaUskyldig över taxeringsnämnds beslul har visat sig vara förenade
med att lokal skattemyndighet vid anståndsprövningen är bunden av taxeringsintendenlens
ställningslagande lill laxeringsbesvären eller anståndsansökan.

Denna
ordning medför att yUranden varje år måsle inhämtas från taxeringsiniendenterna
i ca 35 000 anståndsärenden. Lokal skallemyndighets prövning av dessa ärenden
skall vidare lill hell övervägande del ske under en kort period, under december
taxeringsåret lill mars påföljande år. Taxeringsintendenterna har därför slora
svårigheter att hinna med atl la slällning till taxeringsbesvären så snabbi som
krävs för att lokal skattemyndighet på gmndval av yttrandena skall kunna
meddela anstånd innan avdrag börjar göras för anståndssökandenas kvarstående
skatter eller innan dessa senasl skall betalas.

Nuvarande
ordning medför emellertid inte bara försening av de lokala skallemyndigheternas
anståndsbeslul och därmed följande svårigheter för de skattskyldiga. Den för
också med sig olägenheler för taxeringsiniendenterna. Anståndsärendena gör del
nämligen svårl all planlägga arbelet med taxeringsmålen på ett ralionelll sätl
och bidrar därigenom till anhopning av taxeringsmål.

Ölägenheterna
är enligt RSV:s mening så slora all anståndsförfarandel bör ändras. RSV
framhåller att nuvarande ordning bygger på taxeringsintendentens roll i
taxeringsprocessen och den sakkunskap som denne har i taxerings-och besvärsfrågor.
Bland tjänstemännen hos de lokala skattemyndigheterna finns emellertid personal
med samma sakkunskap och denna kommer alt förstärkas genom de taxeringskunniga
tjänstemän hos myndigheterna som i enlighel med den nya taxeringsorganisalionen
skall biträda taxeringsnämnderna med deklaralionsgranskning och vara
föredragande i nämnderna. De lokala skattemyndigheterna har därför enligt RSV:s
mening tillgång lill en i skatte- och laxeringsfrågor så välutbildad personal
all de kan göra en bedömning av den troliga utgången i de vanligast
förekommande besvärsmålen. RSV anseratt detta gördel möjligt att låta lokal
skattemyndighet i viss utsträckning handlägga de anståndsärenden, som
sammanhänger med besvär över taxeringsnämndernas beslut, utan laxeingsinlendenlens
medverkan.

RSV
föreslår med hänvisning till de här redovisade förhållandena atl de lokala
skattemyndigheterna skall kunna göra en sannolikhetsbedömning av uigången i de
taxeringsmål som ligger till gmnd för de skattskyldigas ansökningar om anstånd
i avvaktan på länsrätternas beslut. Om det framstår som iroligl all laxeringsbesvären
kommer atl bifallas skall den lokala skattemyndigheten kunna medge anstånd med
del belopp som skatten

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:35 18

beräknas
bli nedsatt med. 1 motsatt fall skall ansökan avslås.

Som
har antytts förut anser RSV att del finns anledning till viss begränsning av de
lokala skaltemyndigheternas möjlighet att beslula ulan laxeringsintendenlernas
medverkan. RSV föreslär sålunda alt nuvarande ordning i princip skall gälla
också i fortsäUningen om anståndsbeloppet uppgår till minsl den basenhet som
varje år fastställs enligt lagen (1977:1071) om basenhet enligt 10 § 1 mom.
lagen (1947:576) om slallig inkomstskatt. Denna basenhet är vid 1979 års
taxering 5 000 kr. och vid 1980 års taxering 5 400 kr. Som gmnd för en sådan
gränsdragning anger RSV att de ansökningar, som avser anstånd med skattebelopp-
regelmässigt kvarstående skatt - som överstiger 5 000 kr., ofta torde
sammanhänga med taxeringsmål av mer komplicerad natur. RSV framhåller härvid
också all gjorda undersökningar har gett vid handen att huvuddelen av anståndsansökning-arna
gäller kvarstående skatter på mindre belopp än basenheten.

RSV
ger också synpunkter på anståndsärendenas handläggning hos de lokala
skattemyndigheterna. Enligt RSV:s mening får man räkna med att många
skattskyldiga kommeratt överklaga taxeringsnämndernas beslut först i samband
med att de i december under taxeringsåret anhåller om anstånd med betalning av
den kvarstående skatten. För all de lokala skattemyndigheterna skall kunna
behandla anståndsansökningarna inom rimlig tid torde därför få förutsättas alt
de lokala skattemyndigheterna beslutar i flertalet ansiåndsärenden utan att avvakta
yttrande från taxeringsiniendenten. Tid för alt lokal skattemyndighet skall få
tillgång till besvärsakten kommer ofta inte heller att föreligga. De som söker ansiånd
bör med hänsyn härtill uppmanas att lämna alla uppgifler av betydelse, såsom
kopia av deklaration och besvärsskrivelse.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:35 19

Bilagu
3 Remissyttrandena

Samlliga
remissinsianser vitsordar att nuvarande ordning för meddelande av anstånd vid
besvär över taxeringsnämnds beslul medför olägenheter av det slag som RSV har
pekat pä och alt beslämmelserna behöver ändras.

Tre
remissinstanser anser sig inte kunna tillstyrka atl RSV:s förslag läggs lill
grund för en reform,

Kammarrätten
i Sundsvall erinrar sålunda om all de nuvarande bestämmelserna i UBL innebär
att anstånd under pågående taxeringsprocess kan beviljas om och i den mån
taxeringsfrågan inte är tvistig och bara lill belopp som betingas av taxeringsintendenlens
yttrande. RSV:s förslag innebär att denna ordning frångås eftersom den lokala
skattemyndigheten skall göra en bedömning av tvistefrågan och meddela beslut i
anståndsfrågan med hänsyn till den väntade utgången i taxeringsprocessen. Kammarrätlen
anser del från principiella synpunkter vara klarl otillfredsställande, atl
lokal skattemyndighet på detta sätt kan tvingas att mer eller mindre uttalat
ta ställning i en tvist som är föremål för domslolsprövning. Kammarrätten anser
sig också böra framhålla atl den bedömning, som enligt förslaget läggs på lokal
skattemyndighet, i sina grunddrag blir atl jämställa med den prövning som sker
när fråga om inhibition väcks i mål eller ärende och som enligt förvallningslagen
(1971:290) och förvaltningsprocesslagen (1971:291) ankommer på den domstol
eller förvaltningsmyndighet som har all avgöra målel eller ärendet.

Den
föreslagna ändringen innebär enligt kammarrättens mening ett sådant ingrepp i
anståndsinstitutets nuvarande utformning att den inte bör genomföras utan en
utredning som är mer övergripande än den som nu föreligger. Till denna
bedömning kommer enligt kammarrättens mening all det finns anledning sätta i
fråga om de lokala skattemyndigheterna har eller kommer att kunna tillföras
resurser som gör dem ägnade atl svara för så kvalificerade uppgifter som
förslaget lägger pä dem. Kammarrätten avslyrker därför att RSV:s förslag läggs
till grund för lagstiftning.

Länsslyrelsen
i Göteborgs och Bohus län framhåller till en början de svårigheter som
taxeringsintendenterna nu har alt på kort tid sammankoppla anslåndsansökningarna
med motsvarande taxeringsbesvär. En sådan koppling är en förutsättning för att
taxeringsiniendenten skall kunna ytlra sig i ansiåndsfrågan. Del är enligl
länsstyrelsens uppfattning inle sannolikl atl de lokala skallemyndigheterna kan
räkna med att anståndsansökningarna i nägon större utsträckning kommer att vara
så fullsländiga att de utan vidare kan läggas till grund för anståndsbeslul. De
lokala skattemyndigheterna torde därför i många fall tvingas låna besvärsakten
för alt kunna bedöma anståndsärendet och får därvid i vart fall inte mindre "sammankopplingsproblem"
än som nu finns hos länsslyrelserna. I sådana fall uppnås inte nägon kortare
handläggningslid. RSV:s förslag innebär dock atl man får en minskad arbetsbelastning
för länsstyrelsen. Bätlre möjlighet till en snabb handlägg-

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:35 20

ning
medför förslagel däremol i de fall då laxeringsbesvär anförs så sent atl de deklarationer,
som förvaras hos den lokala skattemyndigheten, inle hunnil översändas för att
fogas lill besvären.

Länsslyrelsen
är emellertid inte beredd alt bilräda det förfarande som RSV föreslär.
Länsstyrelsen förordar i stället ylterligare ulredning med syfte att uppnå
administrativa förenklingar för såväl länsstyrelserna som de lokala skattemyndigheterna.

Kronofogdemyndigheten
i Östersunds kronofogdedislrikt betonar att handläggningen av anståndsärendena
bör ändras. Beslämmelserna framstår f n. som onödigt komplicerade och medför
ibland oskälig tidsutdräkt. RSV:s förslag kan dock enligt myndighetens
uppfattning inle anlas leda till några nämnvärda tidsvinster. Med tanke på taxeringsintendenlens
ställning i taxeringsprocessen kan det förutses att de lokala
skattemyndigheterna regelmässigt kommer all inhämla taxeringsintendenlens
mening innan beslul meddelas i anståndsfrågan. Myndighelen anseratt det inte
heller finns särskilt slarka skäl alt förmoda, att de skattskyldiga kommer atl
tillhandahålla de lokala skallemyndigheterna tillräckligt underiag för beslut
i anståndsfrågan. De lokala skattemyndigheterna kommer därför ofta att behöva
rekvirera besvärsakterna, något som erfarenhetsmässigt är omständligt och stör
arbetet i besvärsprocessen. Myndigheten förordar i slällel aU taxeringsiniendenten
ensam får besluta om ansiånd i samlliga de fall då ansökan grundas på alt
besvär har anförts.

Övriga
remissinsianser tillstyrker eller har inle något alt erinra mot atl RSV:s
förslag läggs till grund fören ändring av nuvarande anståndsförfarande. Många
anser dock att det finn:? skäl atl på olika punkter välja en annan ulformning
än som RSV har föreslagil.

RSV:s
förslag all en beloppsgräns - basenheten - skall gälla i fråga om lokal skattemyndighets
räll att besluta i anslåndsfrågor utan hörande av taxeringsintendenten berörs
av flera remissinstanser.

Länsstyrelsen
I Mulmöhus län anser att beloppsgränsen är obehövlig. Taxeringsbesvärens
svårighetsgrad är enligt länsstyrelsens mening inte i nägon större utsträckning
beroende av anståndsbeloppens storlek. De anståndsärenden som avser höga ansiåndsbelopp
är inte sällan hänförliga tiil tämligen enkla laxeringsbesvär. Som exempel vill
länsslyrelsen nämna skönstaxering med åtföljande skattetillägg, där deklaration
har getts in i samband med taxeringsbesvären. Svåra ekonomiska konsekvenser kan
bli följden för den skattskyldige och hans familj om inte anstånd med den kvarstående
skallen i dessa fall lämnas skyndsaml.

Liknande
synpunkter framförs av länsslyrelsen i Väslernorrlands län, lokala skaliemyndigheien
i Malmö fögderi och kronofogdemyndigheten i Malmö kronofogdedislrikt.

Åtskilliga
remissinsianser ger synpunkler som sammanhänger med RSV:s uttalande alt lokal
skattemyndighets beslut skall grundas på en sannolikhetsbedömning av utgången
i laxeringsmålel.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:35 21

Länsstyrelsen
i Malmöhus län uttalar inledningsvis atl den lokala skallemyndigheten alltid
bör inhämta yttrande från taxeringsintendenten när taxeringsmålet framstår som
komplicerat för myndigheten. Anståndsärendena bör vidare inte handläggas på
del summariska sätt som RSV har tänkt sig. All avgöra anståndsärenden, där
yttrande från taxeringsiniendenten saknas, enbart pä grundval av de handlingar,
som sökanden har insänt i samband med anslåndsansökan, kan i många fall fl
obilliga och för allmänheten svårförståeliga följder. En summarisk handläggning
medför vidare risk för atl antalet besvär över de lokala, skattemyndigheternas
anståndsbeslut ökar väsentligt. Vid handläggningen av anståndsärendena måste
den lokala skallemyndigheten regelmässigt ha tillgång till besvärsakten eller
de handlingar som ingär i denna, såvida inte ett yttrande från taxeringsiniendenten
finns. För atl taxeringsiniendenterna inte onödigtvis skall besväras bör del
vara möjligt för lokal skaltemyndighet att kpmmu-nicera med sökandena och
företa enklare utredningar, såsom all begära in beslämda handlingar, som har
avgörande betydelse i taxeringsfrågan och därmed också i anståndsärendet.

Länsstyrelsen
framhåller sammanfattningsvis att en gmndfömtsättning vid handläggningen av
anståndsärendena måste vara att de lokala skattemyndigheternas anståndsbeslut
är så väl underbyggda och riktiga som möjligt. Kan detta inte ske utan hörande
av taxeringsintendenten bör yttrande inhämtas från denne. Det avgivna yttrandet
bör vidare läggas till gmnd forden lokala skattemyndighetens beslut. Genom att
på detta sätt låsa fast myndighetens anståndsbeslul till laxeringsintendenls
ställningstagande i de fall dennes yttrande har begärts, bordet enligt
länsstyrelsens mening inte bli någon skillnad i handläggningen av dessa ärenden
vid besvär mot vad som gäller i dag.

Länsstyrelsen
i Västernorrlands län framhåller också besvärsaktens betydelse för de lokala
skattemyndigheternas anståndsprövning. Enligt länsstyrelsens mening bör man
sträva efter att utarbeta sådana mtiner atl de lokala skattemyndigheterna flr
tillgäng till samma material som besvärsenheterna nu har vid sina bedömningar
av anståndsfrägoma. Underlaget för myndigheternas anståndsbeslut skulle
nämligen med all säkerhet bli betydligt osäkrare om motsvarande uppgifter måste
infordras av den skatlskyldige. Ett sådanl förfarande skulle dessutom bli
onödigt betungande för den skattskyldige.

De
lokala skattemyndigheternas behov av alt ha tillgång till besvärsakten framhålls
också av de lokala skattemyndigheterna i Uddevalla, Linköpings, Malmö, Örebro
och Härnösands fögderier.

Den
lokala skattemyndigheten i Stockholms fögderi anser det inte vara realistiskt
att den lokala skattemyndigheten rekvirerar besvärsakten från länsstyrelsen med
hänsyn till det stora antalet besvärsärenden i länet. Om myndigheten inte kan
besluta i anståndsfrågan med ledning av tillgängligt material (självdeklaration
eller kopia av denna, underrättelse om avvikelse

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:35 22

och
besvärsskrivelse) bör yttrande inhämtas frän taxeringsintendenten.

Några
remissinstanser pekat också pä de jävssituationer som kan uppstå genom att
tjänstemännen hos de lokala skattemyndigheterna biträder taxeringsnämnderna med
deklarationsgranskning och är föredragande i nämnderna.

Länsslyrelsen
t Malmöhus län finner det inte vara lämpligt att beslutsfattaren i anständsärendet
som föredragande eller medlem i taxeringsnämnd har hafl att göra med det
taxeringsbeslut som sökanden överklagat. Länsstyrelsen anser dock alt det inte
kan vara några större svårigheter för tjänstemannen att i dessa fall överlämna
beslutsfattandet till annan hos den lokala skattemyndigheten. Det kan nämligen fömtsättas
att åtminstone två olika personer kan vara beslutsfattare i anslåndsärendena pä
varje lokal skattemyndighet.

Liknande
synpunkter anförs också av de lokala skattemyndigheterna i Stockholms och
Härnösands fögderier.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (6)

6 kopplingar i 5 dokument.

  1. Bet. 1984/85:SkU49 om vissa uppbörds- och taxeringsfrågor m.m. s. 10 i texten
  2. Bet. 1984/85:SkU4 om vissa taxerings- och uppbördsfrågor m.m. s. 9 i texten
  3. Rskr. 1979/80:44 i texten
  4. Bet. 1979/80:SkU16 Med anledning av propositionen 1979/80:35 om ändring av anståndsförfarandet enligt uppbördslagen (1953:272), m. m. jämte motion s. 1 · s. 8 i texten
  5. Prop. 1979/80:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1980/81 i texten