Sök i Ratio Lex

om godkännande av en statskredit till Turkiet

7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1979/80:41, om godkännande av en statskredit till Turkiet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:41 Regeringens proposition 1979/80:41 om godkännande av en statskredit
till Turkiet;

beslutad den 25 oktober 1979.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som
har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

GÖSTA BOHMAN

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås riksdagen bevilja anslag för en
svensk statskredit till Turkiel. Krediten, som avses uppgå till 50 milj. kr.,
skall enligt förslaget finansieras dels med särskilt anvisade anslagsmedel,
dels med redan beviljade biståndsmedel. Krediten ingår i ett bland OECD-ländema
samordnat betalningsbalansstöd för Turkiet, beräknat lill ca 670 milj. US
dollar motsvarande ca 2815 milj. kr.

1 Riksdagens 1979180. I saml. nr 41

Åndring: Närvarande vid regeringssammanträde 1979-10-25,
Johansson utgår.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:41 2

Uldrag

EKONOMIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-10-25

Närvarande: statsministern Fälidin, ordförande, och stalsråden
Ullsten, Bohman, Mundebo, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder,
Krönmark, Burenstam Linder, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell.

Föredragande: statsrådet Bohman

Proposition om godkännande av en statskredit till Turkiet

1 Inledning

Under praktiskt taget hela 1970-talet har den turkiska
ekonomin fått slöd genom insalser av utländskt kapital, huvudsakligen
kortfristiga lån. Delta har lett lill att skulderna till utlandet ökat starkt.
Skuldsättningen har även fltl en för landet ogynnsam tidsslmklur. Samtidigt har
bytesförhållandet i utrikeshandeln försämrats. Såväl de senaste årens
oljeprishöjningar som prisstegringar på andra för Turkiet nödvändiga
importvaror har bidragii till denna negativa utveckling. Den svaga utvecklingen
i världsekonomin under senare år har hämmat exportförsäljningen, vilket
förvärrat läget på arbelsmarknaden.

Del växande finansieringsgapet kunde till en början täckas
via landels konvertibla valutareserv, senare med korla lån huvudsakligen på de
internationella kapitalmarknaderna. Under 1977 förvärrades betalningslägel.
Vid uigången av 1977 uppgick det ackumulerade värdel av Turkiets inslällda
betalningar av korta lån och för varuimport exkl. långa krediter till ca 6000
milj. US dollar eller drygt 25000 milj. kr.

Turkiels betalningsbalansläge förvärrades ylterligare
under 1978 och under första halvåret 1979. På skuldtjänsten beräknas ca 150
milj. US dollar ha fattats de första fem månaderna i år. Under samma lid ökade
vidare värdet på för sent betald import till ca 100 milj. US dollar. För året
som helhet har finansieringsgapet beräknats lill nästan 2000 milj. US dollar.
Betalningsbalansutvecklingen har emellertid inte i alla avseenden varil
negativ. Exporten beräknas ha ökat med 28% i värde de första fyra månaderna
1979, främst lill följd av gynnsamma växelkursarrangemang för industrin. Vidare
utgjorde turismen samt hemsänd valuta från turkiska s. k. gästarbetare positiva
inslag.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:41 3

Den under 1978 och början av 1979 förda ekonomiska
politiken har inle löst problemen på belalningsbalanssidan. Det visade sig vara
omöjligt att snabbt strama åt finanspolitiken och att förbättra de slatliga
företagens finanser. Den svåra ekonomiska situationen existerar parallellt med
ett instabilt politiskt läge.

Följande tabeller belyser utvecklingen i den turkiska
ekonomin de senaste tre åren.

Turkiets betalningsbalans 1977-1979

Milj. US dollar

1977

1978

1979'

Export

1755

2288

2750

Import

5 797

4 599

5000

Handelsbalans

-4043

-2311

-2250

Tjänsle-
och servicebalans

408

531

550

- arbetarremissor

982

983

1200

-
ränteutbetalningar före

skuldlättnader

-570

-750

-1000

-
turism, netto

-63

145

200

-
övriga tjänster, netto

59

153

150

Bytesbalans

-3 635

-1780

-1700

Kapitalbalans,
netto

1531

1233

1630

därav

- IMF

-

253

200

-
projekt- och leverantörs-

krediter

499

450

450

-
programlån

3

80

250

-
amorteringar å utländska

skulder, före skuldlättnader

-214

-560

-870

-
privat utländskt kapital*

168

147

200

-
skuldlättnader

-

250

350

-
petroleum lån

365'

163

50

-
banklån

710

450

250

- OECD-aktionen

-

-

750

Restpost

-362

-149

-

Utländska tillgångar

(en ökning = -)*

566

-148

-200

Korta utländska skulder

(en ökning = -I-)

1900

844

270

Totala
tillgängar

och
korta skulder

2466

6%

70

' IMF-prognos.

Direkta utländska invesleringar och import finansierad
med egen utländsk valuta.

' Förfallna betalningar till Irak och Libyen.

* Inkl. affärsbanker.

Källa: Tabell baserad på nationell statistik.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:41

Turkiets
försörjningsbalans 1976-1978

Procentuell

volymändring

1976

1977

1978

BNP

7,7

4,0

-0,3

Konsumtion

9,1

5,3

-0,8

-
offentlig

15,4

16,8

3,5

- privat

8,0

3,2

-1,6

Fasta
bruttoinvesteringar

13,6

6,9

-12,1

-
offentliga

15.6

13,2

-16,9

-
privata

11,5

0,1

-6,4

Utrikesbalans'

-1,1

-2,7

5,4

'
Förändring i procent av BNP. Källa: Nationell statistik.

2
Förslaget om ett internationellt samordnat betalningsbalansstöd till Turkiet

Turkiet
slöt den 19 juli 1979 elt stand-by arrangemang med Internationella
valutafonden, IMF. Arrangemanget, som innefatlar en kredit på 250 milj.
särskilda dragningsrätter (SDR) (ca 1 400 milj. kr.) gäller för ett år. Den
turkiska regeringen har i anslutning härtill presenterat en rad ekonomisk-politiska
åtgärder. Syftet med dessa är atl reducera inflationen, stärka den extema
betalningssituationen och öka kapaciletsutnyttjandet. Målen skall nås bl.a.
genom atl exportföretagen ges bättre konkurrensmöjligheter, importberoendet
minskas och utländska invesleringar stimuleras. Regeringen avser vidare atl se
över de statliga förelagens finanser.

Redan
då Turkiets överiäggningar med IMF befann sig i ett inledningsskede
igångsattes diskussioner syftande till att inom OECD-krelsen samordna ett belalningsbalansslöd
till Turkiet. OECD-aktionen har sin upprinnelse i elt möte i december 1978
mellan världens fem slora industriländer. Vid mötet förelåg prognoser för del
externa finansieringsgapet i den turkiska ekonomin, vilket beräknades uppgå till
ca 1 900 milj. US dollar 1979. Till farhågorna för den ekonomiska utvecklingen
skall läggas de fem industriländernas oro för politisk instabilitet i Turkiet.

Flertalet
OECD-länder aviserade vid elt möte den 30 maj 1979 ett belalningsbalansslöd om
sammanlagt 671 milj. US dollar, eller ca 2815 milj. kr. Avsikten angavs vid
majmötet vara att dels göra krediten tillgänglig så snart som möjligt, dels
göra den obunden till krav på turkisk import från långivarlandet. Villkoren för
krediterna har förhandlats fram mellan Turkiet och resp. långivande land och i
några fall har förhandlingarna slutförts. I de flesta av ländema krävs att
parlamentet godkänner krediten. Utbetalningarna till Turkiet kan väntas ske
under hösten 1979 och våren 1980. Från svensk sida ställdes i utsikt ett belopp
om 10 milj. US dollar. Det framhölls atl ett svenskt deltagande skulle kräva
riksdagens godkännande.

Förbundsrepubliken
Tyskland har förbundit sig aU ge en kredit på 380 milj. D-mark, varav 150 milj.
har betalats ut. Löptiden är satt till 30 år.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:41 5

varav
de 10 första är amorteringsfria. Räntan ligger på 2%. Krediten från Förenta
staterna är på 198 milj. US dollar till 5 % ränta. Krediten löper på 20 år, av
vilka de fem första är amorteringsfria. Den japanska krediten gäller 35 milj.
US dollar. Den franska insalsen omfallar ca 23 milj. US dollar i statskredit på
22 år till 3,5% ränta. Amorteringsfrihel råder i 8 år. Storbritannien har
bundit sig för 30 milj. US dollar på 20 år med fem års amorteringsfrihel och
till 6% ränta.

Även
Danmark, Finland och Norge har utfäst sig att della i aktionen. Danmark har angett
ett belopp om 5 milj. US dollar. Lånet löper på 15 år, varav fem är amorteringsfria.
Räntan har satts till 8%. Finlands kredit är på 2 milj. US dollar.
Förhandlingar om villkoren pågår. Norge har redan betalat ut 11 milj. US
dollar.

De
Europeiska gemenskaperna, EG, väntas stödja Turkiel med lån på ca 100 milj. US
dollar, ca 420 milj. kr. Vissa arabländer, bl.a. Saudiarabien, har gjort
utfästelser om ca 200 milj. US dollar, ca 840 milj. kr. Arrangemanget inom
ramen för OECD beräknas nå upp till drygt 670 milj. US dollar, ca 2 800 milj.
kr. Grovt räknat skulle de nu kända utländska kreditarrangemangen ge totalt ca
5 000 milj. kr.

3
Föredragandens överväganden

Turkiets
externa betalningssituation blev i slutet av 1977 prekär. De påtvingade importnedskämingarna
hämmade indusiriproduktionen, och arbetslösheten ökade. Den ekonomiska
politiken förmådde inte ändra utvecklingen, Ulländska krediler kunde inte
erhållas i den omfattning som behövdes. Den turkiska ekonomin kom in i en ond
cirkel, där den för produktionen nödvändiga importen inle kunde finansieras.
Importen fick skäras ned och basen för en ekonomisk återhämtning blev allt
smalare.

Utvecklingen
har lett till all Turkiet nu är i stort behov av utländskt kapilal för att
sanera ekonomin. OECD-sekretariatet har beräknat årels finansieringsgap till
nästan 2000 milj. US dollar eller ca 8400 milj. kr. Genom låneavtalet med IMF
erhåller Turkiet 250 milj. SDR, eller ca 1 400 milj. kr. De villkor som är
förknippade med IMF-krediten bedömer jag vara en god gmnd för etl åtemppbyggande
av den turkiska ekonomin. Det lar emellertid lid atl öka exportintäkterna och
under liden behövs ytterligare extern finansiering.

1
dagsläget beräknas ca 40% av intäkterna från export samt arbetarremissor åtgå
till återbetalning av skulder och ränlor på utländska skulder. Denna andel vänlas
ligga kvar under de närmaste åren. Målel på medellång sikl bör dock vara atl
minska denna andel betydligt.

Inom
OECD:s ram har flera möten hållits om Turkiets utlandsskuld. 1 anslutning till OECD-aktionen
har de långivande ländema bildal en arbelsgmpp med uppgift alt analysera
Turkiets problem. De länder som gjort utfästelser i form av exportkreditgarantier,
däribland Sverige, har vid olika

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 41 6

tillfällen
gått med på att amorteringar och räntebetalningar senarelagls. En sanering av
ekonomin är nödvändig för att Turkiets skuldljänst på sikt skall kunna skötas.
De nu aviserade internationella slödaktionerna, i kombination med lämpliga
ekonomisk-politiska åtgärder, bör skapa fömtsättningar för en åtemppbyggnad av
den turkiska ekonomin.

Sverige
har begränsade möjligheter att della i arrangemang av den typ OECD-aktionen represenlerar.
Men mot vårt eget ansträngda betalningsbalansläge måsle ställas de akula
behoven för alt få den turkiska ekonomin au fungera. Både den för Sveriges del
aktuella OECD-aktionen och de övriga åtaganden som gjorts intemationellt har en
bred förankring i en vid krets av industriländer. Stöden syftar till att finansiera
Turkiets bytesbalansunderskott under en begränsad tid. Dessa omständigheter
talar för alt Sverige bör delta i stödaktionen för Turkiet.

Jag
vill erinra om att Sverige 1977 deltog i en internalionell stödaklion för
Portugal. 1 samband därmed framhölls att aktionen skulle beiraktas som etl
undantag (prop. 1977/78: 35, rskr 1977/78:68). Men liksom Portugal var del
1977 är Turkiet 1979 i ett ytterst ulsatl läge. Jag förordar därför en svensk
stödinsats också till förmån för Turkiet.

Storleken
på och formerna för Sveriges del i OECD-aktionen bör anpassas till vad övriga
deltagarländer gör. Jag anser alt vår medverkan bör stanna vid 50 milj. kr.
Efter samråd med chefen för utrikesdepartementet förordar jag att 25 milj. kr.
tas i anspråk av medel som för budgetåret 1979/ 80 avsatts under tredje
huvudtitelns anslag C.2 Bilateralt ulvecklingssamarbele. Jag förordar vidare
alt regeringen föreslår riksdagen alt under fonden för låneunderstöd anvisa ett
invesleringsanslag på 25 milj. kr. som del i ett svenskt belalningsbalansslöd
till Turkiet.

De
flesta stöden inom OECD-aktionen utgår som statskrediter. Löptiderna varierar
från 7 till 30 år. Amorteringsfrihet gäller för tre år och upp till 10 år.
Räntesatserna ligger mellan 2 och 9%. Stöden från OECD-ländema är vidare
avsedda alt vara obundna, dvs. inga krav på turkisk import från det långivande
landet ställs. Betalningsbalansstödet bör ingå som etl viktigi element för all
stabilisera Turkiels ekonomi. OECD-ländema fäsler därför stor vikt vid det
ekonomisk-politiska handlingsprogram som Turkiet kommil fram till i
förhandlingarna med IMF.

Med
hänvisning till vad jag nyss nämnt förordar jag atl Sveriges bidrag lämnas i
form av en obunden statskredit. Hela beloppel bör utbetalas på en gång så snart
avtal slutits. Som jag förut har anfört bör villkoren för det svenska slödel i
huvudsak följa de villkor som övriga OECD-länder ställer. Ett förberedande möle
om storleken på och villkoren för en ev. svensk kredit hölls i somras. Jag
föreslår på gmndval av de riktlinjer, som framkom vid del förberedande
bilaterala mötet, alt det svenska stödel ges på 15 år med de sju första åren amorteringsfria.
Räntesatsen föreslås bli 5,5 %.

Jag
föreslår att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att träffa kreditavlal
med den turkiska regeringen i överensslämmelse med de rikllinjer somjag nu har
angett.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:41 7

När
det gäller de betalningstekniska arrangemangen, har riksbanken förklaral sig
beredd att fungera som regeringens ombud. Uppdraget avses bl. a. innebära att
riksbanken öppnar ett konto för den turkiska centralbanken och svarar för
utbetalningen av krediten. Vidare skulle riksbanken under kreditens löplid ha
att motta räntor och amorteringar. Eftersom elt sådanl uppdrag ligger inom
riksbankens normala verksamhet torde riksdagens bemyndigande i detta avseende
inte behöva inhämlas.

Allt
eftersom skulden återbetalas skall medlen fördelas på invesleringsanslaget
resp. biståndsmedlen enligt en avräkningsplan. Principen för denna plan bör
vara alt i försia hand gottskriva invesleringsanslaget med inflytande
amorteringar och en marknadsmässig ränta. Amorteringar av bislåndsmedlen
påbörjas sålunda först sedan invesleringsanslaget till fullo återbetalats.

4 Hemställan

Med
hänvisning lill vad jag har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår
riksdagen atl

1. bemyndiga
regeringen att i överensstämmelse med vad jag har

förordat träffa ett kreditavlal med Turkiel,

2. till
Kredit till Turkiet på lilläggsbudgel I till stalsbudgelen för

budgetåret 1979/80 under fonden för låneunderstöd anvisa etl

invesleringsanslag om 25000000 kr.

5 Beslut

Regeringen
ansluler sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag, som föredraganden har lagt
fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

6 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (6)

6 kopplingar.

  1. Prop. 1981/82:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1982/83 i texten
  2. Prop. 1981/82:27 om medel för särskilt förmånlig kreditgivning till u-land i texten
  3. Rskr. 1979/80:65 i texten
  4. Bet. 1979/80:FiU11 Med anledning av propositionen 1979/80:41 om godkännande av en statskredit till Turkiet i texten
  5. Prop. 1979/80:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1980/81 i texten

Visa alla 6