Sök i Ratio Lex

om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Schweiz beträffande skatter på kvarlåtenskap och arv

35 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1979/80:45, om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Schweiz beträffande skatter på kvarlåtenskap och arv

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:45 Regeringens proposition

1979/80:45

om
dubbelbeskatlningsavtal mellan Sverige och Schweiz beträffande skatter på kvariålenskap
och arv

beslutad
den 25 oktober 1979.

Regeringen
föreslår riksdagen alt antaga det förslag som har upptagits i bifogade uldrag
av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FÄLLDIN

INGEMAR
MUNDEBO

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås all riksdagen godkänner ell dubbelbeskattningsavtal
mellan Sverige och Schweiz beträffande skatter på kvariålenskap och arv.

Avtalet
ersälter ell den 16 oktober 1948 undertecknat avtal mellan Sverige och Schweiz
för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å kvariålenskap.

Avlalel
träder i kraft den dag då ralifikalionshandlingarna utväxlas och tillämpas på kvariålenskap
efler personer som avlider denna dag eller senare.

1 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 45

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:45 2

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1979-10-25

Närvarande: statsministern Fälidin, ordförande, och stalsråden
Ullslen, Bohman, Mundebo, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder,
Krönmark, Burenstam Linder, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell

Föredragande: statsrådet Mundebo

Proposition om dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och
Schweiz beträffande skatter på kvariålenskap och arv

Den 16 oklober 1948 undertecknades det nu gällande avtalet
mellan Sverige och Schweiz för undvikande av dubbelbeskattning beträffande
skatter å kvariålenskap. Avlalel godkändes av riksdagen (prop. 1948:306, BevU
1948:61, rskr 1948:470) och trädde i kraft den 25 mars 1949 (SFS 1949:152).

Under åren 19631966 utarbetades inom organisationen för
ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) etl modellavtal för undvikande av
dubbelbeskattning beträffande skatter på kvariålenskap och arv. Den 28 juni
1966 rekommenderade OECD:s råd medlemsstaternas regeringar bl. a. att revidera
sådana exislerande avtal som inte molsvarar aktuella behov och att därvid
bringa avtalens regler i överensstämmelse med modellavtalets.

Modellavtalets bestämmelser bygger visserligen i huvudsak
på samma beskatlningsprinciper som gäller enligt 1948 års avtal mellan Sverige
och Schweiz men en rad olikheler finns dock både i materiellt och formellt
hänseende. Ur svensk synpunkl är de nuvarande avtalsreglerna även mindre
tillfredsställande på vissa väsentliga punkter.

Förhandlingar om ett nytt avlal inleddes på svenskt
initiativ i Bem den 14-den 16 september 1976 och avslutades i Slockholm den 19
och den 20 oktober 1977. Sistnämnda dag paraferades elt på tyska upprättat
förslag till nytt avtal mellan de båda länderna. Överenskommelse har senare
nåtts om en avtalstext på svenska. Vid paraferingen upprättades även etl
förhandlings- och paraferingsprolokoll på tyska. Förslaget till avtal samt prolokollel
bör fogas lill regeringsprolokollel i delta ärende som bilagor.

Avtalsförslaget och protokollet remitterades till
kammarkollegiet. Efler påpekande från kammarkollegiet omarbetades
avtalsförslaget i förtydli-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:45 3

gande
syfte. I övrigt har kammarkollegiet inte haft några erinringar mot förslaget
eller prolokollet.

Sedan
regeringen den 11 januari 1979 beslutat atl avtalet skulle undertecknas, har
detta den 7 februari 1979 undertecknats för Sveriges del av chefen för
utrikesdepartementet.

1
Schweiz har kantoner, distrikt, förvaltningsområden och kommuner rätt att ta ut
skatter på arv eller kvariålenskap. Skatter av delta slag tas ut i alla
kantoner utom Schwyz, Obalden och Valais. Beskattningsrätlen tillkommer i
allmänhet den kanton i vilken arvlåtaren hade hemvist vid dödsfallet.
Arvtagarens hemvist saknar därvid betydelse och även arvtagare med hemvist i
annan stat har alt erlägga sådana skatter lill schweiziska kantoner.
Beskattningen sker antingen som skatt på kvariålenskap eller som skalt på arv.
Skatt på kvariålenskap las ut endast av kantonerna Neuchälel, Graubunden och Solothurn.
Denna skatt påförs kvarlåtenska-pen i sin helhel. Kanlonema Neuchälel och Solothurn
tar f.ö. även ut arvsskatt. I alla andra kantoner förekommer endasi skatt på
arv. Vissa kantoner tar inte ut skatt på arv om arvuigaren är arvlåtarens make,
bam eller förälder. 1 kommunema Vaud och Fribourg förekommer arvsskatt i form
av tilläggsskatt på den skatt som las ut av resp. kanton.

Principema
för beskattningen i förevarande avtal överensstämmer i huvudsak med dem som
gäller enligt 1948 års avlal. I två väsentliga hänseenden skiljer sig dock de
båda avtalen åt. Del försia avser metoden för att undvika dubbelbeskattning.
Enligt 1948 års avlal gäller för både Sverige och Schweiz den s. k. exemption-metoden
dvs. egendom som enligl avtalet får beskattas i en stat skall vara undantagen
från beskattning i den andra staten. 1 förevarande avtal gäller däremot för
Sveriges del med visst undantag den s. k. credit of tax-metoden. Innebörden av
denna melod redovisas senare i samband med redogörelsen för art. 10 i avtalet.
Del andra avser möjlighel för Sverige att oavsell avtalels övriga beskattningsregler
i vissa fall beskatta kvariålenskap efter svenska medborgare med hemvist i
Schweiz.

Avtalet
åsyftar liksom 1948 års avtal i princip att lösa sådana fall av dubbelbeskattning
då egendom efler en i Sverige eller i Schweiz bosatt person är underkastad
såväl svensk arvsskatt som i Schweiz ulgående SkaU på kvariålenskap eller arv.
Del överensstämmer i allt väsentligt med OECD:s nyssnämnda modellavtal.
Särskilda bestämmelser om utbyte av upplysningar saknas dock.

Avtalet
avses bli tillämpligt på kvariålenskap efler arvlålare som vid dödsfallet hade
hemvist i Sverige eller i Schweiz eller i båda staterna (arl. Ij och omfatlar
de schweiziska skatterna på kvariålenskap och arv samt den svenska arvsskatten
(art. 2). Art. 3 innehåller vissa allmänna definitioner. Frågan om en arvlålare
vid dödsfallet hade hemvist i Sverige eller i Schweiz är av avgörande betydelse
för tillämpning av avtalet. Om den avlidne vid dödsfallet var bosatt i Schweiz
enligt schweizisk lag och i ti Riksdagen 1979180. I saml. Nr 45

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:45 4

Sverige enligt svensk lag avgörs hans hemvist enligt
avtalet med stöd av bestämmelsema i art. 4 i avtalet.

Beskattningsreglerna för olika slag av arvfallen egendom
återfinns i art. 5-8. Enligt urt. 5 får sålunda fast egendom alltid beskattas i
den slal där egendomen är belägen. Delta gäller även om fastigheten tillhör
företag eller används vid utövande av fritt yrke. Rörelsetillgångar nedlagda i
fast driftställe, som arvlålare med hemvist i en stal har i den andra slalen,
får beskattas i den stat där driftstället är beläget (art. 6 punkt 1).
Motsvarande regler gäller enligt urt. 6 punkt 7 i fråga om tillgångar som ingår
i stadigvarande anordning för utövande av fritt yrke. Uttrycket "fast driftställe"
är definierat i art. 6 punkterna 2-6. Skepp och luftfartyg som används i
internationell trafik och som efterlämnas av en person med hemvist i en stat
får beskattas i den andra staten endast om förelaget har sin verkliga ledning
där (art. 7). Övrig egendom beskattas enligt arl. 8 i regel endast i den stat
där arvlåtaren hade hemvist vid dödsfallet. Ett viktigt undantag från denna
regel förskrivs i art. 10 punkl 3. Innehållet i denna punkt kommer att
redovisas i samband med redogörelsen för art. 10.

Föreskrifier om avdrag för kostnader och avräkning för
skulder förekommer i inkomst- och förmögenhetsskatteavtal endasi belräffande inkomsl
av rörelse och i bestämmelserna om förbud mol diskriminering. 1 arvsskalteavial
har det däremot ansetts vara av väsentlig betydelse att generellt reglera
frågan om avräkning för skulder. I förevarande avlal finns föreskrifter härom i
art. 9, som är identisk med motsvarande artikel i OECD:s modellavtal.

I art. 10 (metodartikeln) ges föreskrifter om hur dubbelbeskattning
skall undvikas. Som nämnts lidigare gäller enligt det nya avtalet för svensk
del i regel credit of tax-metoden. Denna innebär alt egendom, som efterlämnas
av en person vilken vid sin död hade hemvist i Sverige och som enligl art. 5-7
får beskattas i Schweiz, beskattas även i Sverige. Schweizisk skall skall dock
i sädant fall avräknas från svensk skatt enligt bestämmelsema i punkl I. Undantag från denna regel gäller
enligt punkt 2 i det fall då arvlåtaren vid sin död var schweizisk medborgare,
och inte samtidigt svensk medborgare, vilken efterlämnar sådan fast egendom som
avses i art. 5 och som får beskattas i Schweiz. 1 sådant fall gäller för svensk
del exemption-metoden, dvs. egendomen skal! undanlas från beskattning i
Sverige. Egendomen får dock enligt punkl 5 beaktas vid bestämmandet av skatten
på övrig egendom eller vid beräkningen av skattesatsen för egendomen. Som
berörts tidigare innebär del nya avtalet rätt för Sverige att oavsett avtalets
övriga bestämmelser beskatta egendom som efterlämnas av svenska medborgare med
hemvist i Schweiz. Bestämmelser härom finns i punkt 3. Bestämmelserna innebär atl
egendom, som efterlämnas av en svensk medborgare, vilken inte samtidigt är
schweizisk medborgare, med hemvist i Schweiz enligt art. 4 i avtalet, får
beskattas i Sverige enligt svensk lagstiftning ulan hinder av övriga
bestämmelser i avtalet. Ett villkor

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:45 5

härför
är dock atl den avlidne inom fem år före dödsfallet haft hemvist i Sverige. Beslämmelsen
ulgör etl undanlag från art. 8 som föreskriver, att annan egendom än sådan som
avses i art. 5-7 beskattas endasi i arvlåtarens hemviststat.
Beskattningsregeln i punkt 3 påverkar emellertid inleden beskattningsrätt som
Schweiz i egenskap av hemvistslat enligt avtalet har med stöd av art. 8.
Uppkommer därvid dubbelbeskattning, undanröjs denna genom att Sverige från den
del av den svenska skatten som belöper på egendom, som enligl art. 8 beskattas
i Schweiz, avräknar schweizisk skatt på samma egendom. Bestämmelsema i punkt 3,
som har sin förebild i liknande bestämmelser i art. 25 § 2 i 1965 års inkomsl-
och förmögenhetsskatteavtal (SFS 1966:554), har tillkommit för atl försvåra
skatteflykt genom utflyttning från Sverige. Efter femårslidens utgång får
egendom efter en svensk medborgare som vid sin död hade hemvist i Schweiz
beskallas i Sverige endast i den mån bestämmelserna i art. 5-7 medger detla.
Sker sädan beskattning, får emellertid annan egendom, som enligl art. 8
beskattas endasi i Schweiz, beaktas för progressionsberäkning (punkt 5).

I urt.
11 har intagils bestämmelser om förbud mot diskriminering i skattehänseende och
art. 12 innehåller bestämmelser om förfarandet vid ömsesidig överenskommelse i
fall av beskattning i strid med avtalets regler samt vid tolknings- eller tillämpningslvister.
Av särskilt intresse i detta sammanhang är art. 12 punkt 4, som inte har motsvarighel
i OECD:s modellavtal och som ger behöriga myndigheter möjlighet att lösa fall
av dubbelbeskattning även i fråga om gåvoskatt. En liknande beslämmelse infördes
genom tilläggsavtal år 1973 i art. 9 i 1953 års arvsskatteavtal med Danmark
(SFS 1973: 1185).

Art.
13 innehåller bestämmelser om diplomaUska och konsulära befattningshavare.

Enligt
art. 14 skall avlalel ratificeras. Det träder i krafl den dag då ralifikalionshandlingarna
utväxlas och dess bestämmelser Ullämpas på kvariålenskap efler personer som
avlider denna dag eller senare. Med ikraftträdandet av det nya avtalet upphör
1948 års avtal alt gälla.

1
art. 15 behandlas avtalets upphörande.

I
likhet med 1965 års inkomst- och förmögenhetsskatteavial och 1948 års arvsskalteavial
saknar förevarande avtal bestämmelser om utbyle av upplysningar för beskatiningsändamål.
Schweiz har reserverat sig mot de bestämmelser om utbyte av upplysningar som
intagils i OECD:s modellavtal av år 1966 på samma sätt som reservation
tidigare sketl mot samma bestämmelser i 1963 års modellavtal i fråga om inkomst-
och förmögenhetsskatter. På schweizisk sida hänvisade man vid förhandlingama fill
dessa reservationer och förklarade sig inle kunna tillmötesgå del svenska kravel
om bestämmelser om ulbyle av upplysningar i enlighet med OECD:s modellavtal.
Som framgår av förhandlings- och paraferingsproto-kollel har den schweiziska
förhandlingsdelegationen förklarat alt upplys-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:45 6

ningar kommer atl lämnas med stöd av avtalels regler om förfarandel
vid ömsesidig överenskommelse (art. 12) bl. a. i fall då sådana upplysningar är
nödvändiga för en riktig tillämpning av avtalet och för att förhindra missbmk
av detta. Innehållet i förhandlings- och paraferingsprotokollel överensstämmer
med motsvarande bestämmelser i det protokoll som upprättades i samband med paraferingen
av 1965 års inkomst- och förmögenhetsskatteavial (se prop. 1965: 177 s. 40 o. f).

Avtalet har kunnal ulformas praktiskt tagel helt i
enlighet med OECD:s modellavial från år 1966. En vikfig avvikelse är emellertid
att Sverige erhållit rält att, ulan hinder av övriga bestämmelser i avtalet,
enligt svensk lagstiftning beskatta kvariålenskap efter svenska medborgare med
hemvist i Schweiz, om den avlidne inom fem år före dödsfallet haft hemvist i
Sverige. Å andra sidan har man på schweizisk sida inle kunnat acceptera att OECD:s
regler om utbyte av upplysningar för beskattningsändamål tas in i avtalet.
Visst utbyte av upplysningar är dock möjligt inom ramen för andra bestämmelser
i avtalet. Vidare öppnar avtalet möjlighel för behöriga myndigheter alt genom
ömsesidig överenskommelse lösa fall av dubbelbeskattning av gåva och förskott
på arv. Avtalet bygger på ömsesidiga ålaganden och jag anser att del utgör en
tillfredsställande lösning av hilhörande skatteproblem.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen

atl godkänna avtalet mellan Konungariket Sverige och
Schweiziska

Edsförbundet för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande

skatter på kvariålenskap och arv.

Regeringen ansluler sig lill föredragandens överväganden
och beslular atl genom proposition föreslå riksdagen att antaga del förslag
föredraganden har lagt fram.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Avlal meUan
Konungariket Sverige och Schweiziska Edsförbundet för undvikande av
dubbelbeskattning beträffande skatter på kvariålenskap och arv

Konungariket Sverige och Schweiziska Edsförbundet har,
föranledda av önskan atl ingå etl avtal för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande skatter på kvariålenskap och arv överenskommit om följande bestämmelser:

Abkommen
zwischen dem Königreich Schweden und der Schweizerischen Eid-genossenschafl zur
Vermeidung der Dop-pelbesteuerung auf dem Gebiele der Nachlass- und Erbschaftsteuern

Das Königreich Schweden und die Schwei-zerische Eidgenossenschaft
von dem Wunsche geleitel, ein Abkommen zur Vermeidung der Doppelbesteuerung auf
dem Gebiele der Nachlass- und Erbschaftsteuern ab-zuschliessen,

haben folgendes vereinbart:

opaginerad Kontrollera mot PDF

KAPITEL 1

Avtalets
tillämpningsområde

Artikel
I

Kvariålenskap som omfattas av avtalet

Detla avtal tillämpas på kvariålenskap efler arvlålare
som vid dödsfallet hade hemvist i en avtalsslutande stat eller i båda avtalsslulande
staterna.

Artikel 2

Skatter som omfattas av avtalet

1. Delta avtal tillämpas på skatter på kvar

iålenskap och arv, som uttages för envar av

de båda avtalsslulande staterna, dess poli

tiska underavdelningar eller lokala myndig

heter (även då sådana skatter utgår i form av

tilläggsskatter), oberoende av sättet på vilket

skatterna uUages.

2.
Med skaller på kvariålenskap
och arv förstås alla skatter som på grund av dödsfall utgår i form av kvarlålenskapsskalt,
arvsskatt, avgift på förmögenhetsöverlålelser eller skatt på gåva för
dödsfalls skull.

3.
De för
närvarande ulgående skaller på vilka avtalet tillämpas är särskilt

a)
i Sverige:
arvsskatten;

b)
i Schweiz:
skaller på kvariålenskap och arv, vilka uttages av kantoner, distrikt, förvaltningsområden
och kommuner.

ABSCHNITT I

Geltungsbereich des Abkommens

Artikel
I

Unter das Abkommen fallende Nachlässe

Dieses Abkommen gilt fiir Nachlässe von Erblassern, die im
Zeitpunkl ihres Todes einen Wohnsitz in einem Vertragsstaat öder in beiden Vertragsslaaten
hallen.

Artikel 2

Unter das Abkommen fallende Steuern

1.
Dieses Abkommen
gilt, ohne Riicksichl auf die Art der Erhebung, fiir Nachlass- und Erbschaftsteuern,
die fur Rechnung eines der beiden Vertragsslaaten, seiner politischen Unlerabteilungen
öder seiner lokalen Kör-perschaften (auch in Form von Zuschlägen) erhoben werden.

2.
Als Nachlass- und
Erbschaftsteuern gelten alle Steuern, die von Todes wegen als Nachlassleuem, Erbanfallsteuern,
Abgaben vom Vermögensubergang öder Steuern von Schenkungen auf den Todesfall erhoben
werden.

3.
Zu den bestehenden
Steuern, fiir die das Abkommen gilt, gehören insbesondere

a)
in Schweden: die
Erbschaflsleuer;

b)
in der Schweiz:
die von den Kantonen, Bezirken, Kreisen und Gemeinden erhobenen Nachlass- und Erbanfallsteuern.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4. Avtalet
lillämpas även på alla skaller på kvariålenskap och arv, som efter undertecknandet
av avtalet uttages vid sidan av eller i stället för de för närvarande utgående skattema.
De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall meddela varandra
de väsenUiga ändringar som skett i respektive skattelagstiflning.

4. Das Abkommen
gilt auch fiir alle Nachlass- und Erbschaftsteuem, die nach der Un-terzeichnung
dieses Abkommens neben den bestehenden Steuern öder an deren Slelle erhoben werden.
Die zuständigen Behörden der Vertragsslaaten teilen einander die in ihren Steuergesetzen
eingetretenen wesentlichen Ändemngen mit.

opaginerad Kontrollera mot PDF

eller

KAPITEL II

Definitioner

Artikel
3

Allmänna
definitioner

I. I detta avtal har följande uttryck nedan avgivna
betydelse:

a)
Uttrycken
"en avtalsslulande stat" och "den andra avtalsslulande slaten"
åsyftar Sverige eller Schweiz, alltefter som sammanhanget kräver.

b)
Uttrycket
"behörig myndighet" åsyftar

1) i Sverige: budgelminislern dennes befullmäktigade
ombud;

2) i Schweiz: chefen för Edsförbundets skatteförvaltning
eller dennes befullmäktigade ombud.

2. Då en avtalsslulande stat tillämpar detta avtal anses,
såvida icke sammanhanget föranleder annal, varje däri förekommande ultryck,
vars innebörd icke angivils särskill, ha den betydelse som uttrycket har enligt
den statens lagstiftning rörande sådana skatter som omfattas av avtalet.

ABSCHNITT II Begriffsbestimmungen

Ariikel 3

AUgemeine
Begriffsbestimmungen

1. Im Sinne dieses Abkommens:

a)
bedeuten die Ausdriicke
,,ein Vertragsstaat" und ,,der andere Vertragsstaat", je nach dem Zusammenhang,
Schweden öder die Schweiz;

b)
bedeutet der Ausdmck
,,zuständige Be-hörde"

1) in Schweden:

der Budgelminisler öder sein bevollmäch-ligter Vertreler;

2) in der Schweiz:

der Direktor der Eidgenössischen Sleuerverwaltung öder sein
bevollmäch-ligter Vertreler.

2. Bei Anwendung des Abkommens durch

einen Vertragsstaat hat, wenn der Zusam

menhang nichts anderes erfordert, jeder im

Abkommen nicht definierte Ausdmck die Be-

deuiung, die ihm nach dem Recht dieses

Staates iiber die Steuem zukommt, fiir die

das Abkommen gilt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel 4

Skatterättsligt hemvist

1. Vid Ullämpningen av detta avlal avgöres

frågan, huruvida en arvlålare vid dödsfallet

hade hemvist i en avtalsslulande stal, i enlig

het med lagstiftningen i denna stat.

2. Då på gmnd av bestämmelsema i punkt

1 en arvlålare hade hemvist i båda avtalsslu

lande staterna gäller följande:

a) Arvlåtaren anses ha hemvist i den stat där han hade elt
hem som stadigvarande stod

Artikel 4 Steuerlicher Wohnsitz

1.
Ob ein Erblasser
im Zeitpunkl seines Todes einen Wohnsitz in einem Vertragsstaat halte, bestimml
sich bei Anwendung dieses Abkommens nach dem Recht dieses Staates.

2.
Hatte nach Absatz
1 ein Erblasser in beiden Vertragsslaaten einen Wohnsitz, so gilt folgendes:

a) Der Wohnsitz des Erblassers gilt als in dem Staat gelegen,
in dem er uber eine stan-

opaginerad Kontrollera mot PDF

till hans förfogande. Om han hade etl sådant hem i båda
avtalsslutande staterna, anses han ha hemvist i den stal med vilken hans personliga
och ekonomiska förbindelser var starkast (centmm för levnadsintressena).

b)
Om det icke kan
avgöras i vilken stat arvlåtaren hade centmm för levnadsintressena eller om
han icke i någondera staten hade elt hem som stadigvarande stod till hans
förfogande, anses han ha hemvist i den stat där han stadigvarande vislades.

c)
Om arvlåtaren
stadigvarande vislades i båda staterna eller om han icke vistades stadigvarande
i någon av dem, anses han ha hemvist i den stat där han var medborgare.

d) Om arvlåtaren var medborgare i båda

staiema eller om han icke var medborgare i

någon av dem, avgör de behöriga myndighe

lema i de avtalsslutande staterna frågan ge

nom ömsesidig överenskommelse.

dige Wohnstätle verfugte. Verfiigte er in beiden Staaten iiber
eine ständige Wohnstätle, so gilt sein Wohnsitz als in dem Staat gelegen, zu
dem er die engeren persönlichen und wirt-schaftlichen Beziehungen halte (Mittelpunkt
der Lebensinleressen).

b)
Känn nicht bestimmt
werden, in wel-chem Staat der Erblasser den Mittelpunkt seiner Lebensinleressen
hatte, öder verfugte er in keinem der Staaten iiber eine ständige Wohnstätle,
so gilt sein Wohnsitz als in dem Staat gelegen, in dem er seinen gewöhnlichen Aufenthall
hatte.

c)
Hatte der Erblasser
seinen gewöhnlichen Aufenthall in beiden Staaten öder in keinem der Staaten,
so gilt sein Wohnsitz als in dem Staat gelegen, dessen Staatsangehö-riger er war.

d) War
der Erblasser Staatsangehöriger

beider Staaten öder keines der Staaten, so

regeln die zuständigen Behörden der Ver

tragsslaaten die Frage in gegenseiligem Ein-

vemehmen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

KAPITEL
III

ABSCHNITT
111

opaginerad Kontrollera mot PDF

Beskattningsregler

Artikel 5 Fast egendom

1.
Fasl egendom,
som tillhörde arvlålare, vilken vid dödsfallet hade hemvist i en avtalsslulande
stat, och som är belägen i den andra avtalsslulande slaten, får beskallas i
denna andra stat.

2.
Ultryckel
"fast egendom" har den betydelse som uttrycket har enligt
lagstiftningen i den avtalsslulande stat där den fasta egendomen är belägen.
Uttrycket inbegriper dock alltid egendom som utgör tillbehör till fast egendom,
levande och döda inventarier i lantbmk och skogsbmk, rättigheter på vilka föreskriftema
i allmän lag angående fast egendom är lillämpliga, nyttjanderätt lill fast
egendom saml rätt till föränderliga eller fasta ersättningar för nyttjandet av
eller rätten att nyllja mineralfyndighet, källa och annan naturtillgång. Skepp
och luftfartyg anses icke som fast egendom.

3. Punktema 1 och 2 tillämpas även på fast

Besteuerungsregeln

Ariikel 5

Unbewegliches Vermögen

1.
Unbewegliches Vermögen,
das einem Erblasser, der im Zeitpunkl des Todes seinen Wohnsitz in einem Vertragsstaat
hatte, ge-hörte und das im anderen Vertragsstaat liegt, känn im anderen Staat besteuert
werden.

2.
Der Ausdruck ,,unbewegliches
Vermögen" hat die Bedeutung, die ihm nach dem Recht des Vertragsstaats zukommt,
in dem das Vermögen liegt. Der Ausdruck umfasst in jedem Fall die Zugehör zum unbeweglichen
Vermögen, das lebende und lote Inventar land- und forstwirtschaftlicher Betriebe,
die Rechte, fur die die Vorschriflen des Privat-rechts iiber Grundstiicke gelten,
die Nut-zungsrechte an unbeweglichem Vermögen sowie die Rechte auf veränderliche
öder feste Vergiitungen fur die Ausbeutung öder das Recht auf Ausbeutung von Mineralvorkom-men,
Quellen und anderen Bodenschätzen; Schiffe und Luftfahrzeuge gelten nicht als unbewegliches
Vermögen.

3.
Die Absätze I
und 2 gelten auch fiir

opaginerad Kontrollera mot PDF

egendom som tillhör företag och på fast egendom som
användes vid utövande av fritl yrke eller annan liknande självsländig verksamhet.

Artikel 6

Egendom nedlagd i fast driftställe och egendom, som ingår
i stadigvarunde unordning för utövande av fritt yrke

1. Egendom (med undantag för egendom

på vilken artiklarna 5 och 7 tillämpas), som är

hänförlig till rörelsetillgångar nedlagda i ett

företags fasla driftställe som arvlålare, vilken

vid dödsfallet hade hemvist i en avtalsslu

tande stat, innehade i den andra avtalsslu

lande slalen, får beskattas i denna andra stal.

2.
Med uttrycket
"fast driftställe" förstås en stadigvarande affärsanordning, där
företagets verksamhet helt eller delvis bedrives.

3.
Uttrycket
"fast driftställe" omfatlar särskilt:

a)
plals för
företagsledning,

b)
filial,

c)
kontor,

d) fabrik,

e) verkstad,

O gmva, stenbrott eller annan plats för utnyttjande av
naturtillgång,

g) plats för byggnads-, anläggnings- eller
installationsarbete, som varar mer än tolv månader.

4. Såsom fast driftställe anses icke:

a)
användningen av
anordningar, avsedda uteslutande för lagring, utställning eller utlämnande av
företaget tillhöriga varor,

b)
innehavet av
ett företagel tillhörigt vamlager, avsett uteslutande för lagring, utställning
eller utlämnande,

c)
innehavet av elt
företaget tillhörigt vamlager, avsett uteslutande för bearbetning eller förädling
genom annal företags försorg.

d) innehavet av stadigvarande affärsanordning, avsedd uleslutande
för inköp av varor eller inhämlande av upplysningar för förelagets räkning.

unbewegliches Vermögen eines Unterneh-mens und fiir unbewegliches
Vermögen, das der Ausubung eines freien Berufes öder einer sonsligen seibständigen
Tätigkeil ähnlicher Art dient.

Ar Ukel 6

Vermögen einer Betriebstätte und Vermögen einer der Ausubung
eines freien Berufes die-nenden festen Einrichtung

1.
Vermögen (ausgenommen
das nach den Artikeln 5 und 7 zu behandelnde Vermögen), das Betriebsvermögen einer
Betriebstätte eines Untemehmens isl, die ein Erblasser, der im Zeitpunkl des Todes
seinen Wohnsitz in einem Vertragsstaat halte, im anderen Vertragsstaat halte,
känn im anderen Staat besteuert werden.

2.
Der Ausdruck ,,Betriebstätte"
bedeutet eine feste Geschäftseinrichtung, in der die Tätigkeil des Unlernehmens
ganz öder teil-weise ausgeiibl wird.

3.
Der Ausdruck ,,Betriebstätte"
umfasst insbesondere:

a)
einen Ort der Leitung,

b)
eine Zweigniederlassung,

c)
eine Geschäftsslelle,

d) eine Fabrikationsställe,

e) eine Werkslätte,

O ein Bergwerk, einen Steinbmch öder eine andere Ställe
der Ausbeutung von Bodenschätzen,

g) eine Bauausfiihmng öder Montage, deren Dauer zwölf Monate
uberschreitet.

4. Als Betriebslätlen gehen nicht:

a)
Einrichlungen, die
ausschliesslich zur Lagemng, Ausstellung öder Ausliefemng von Giitem öder Waren
des Unlernehmens benutzt werden;

b)
Bestände von Giitem
öder Waren des Unlernehmens, die ausschliesslich zur Lagemng, Ausstellung öder
Ausliefemng unter-halten werden;

c)
Beslände von Giitem
öder Waren des Untemehmens, die ausschliesslich zu dem Zweck unterhalten werden,
durch ein anderes Untemehmen bearbeitet öder verarbei-let zu werden;

d) eine feste Geschäftseinrichtung, die

ausschliesslich zu dem Zweck unterhalten

wird, fördas Untemehmen Giiteröder Waren

einzukaufen öder Informationen zu beschaf-

fen;

opaginerad Kontrollera mot PDF

e) innehavet av stadigvarande affärsanordning, avsedd uleslutande
för att för företagets räkning ombesöija reklam, meddela upplysningar,
bedriva vetenskaplig forskning eller utöva liknande verksamhet, som är av
förberedande eller bilrädande art.

5. Person, som är verksam i en avtalsslulande stat för
företag i den andra avtalsslutande staten - härunder inbegripes icke sådan
oberoende representant som avses i punkt 6 - behandlas såsom fast driftställe i
den förstnämnda staten, om han innehar och i denna stal regelbundet använder en
fullmakt att sluta avtal i företagets namn samt verksamheten icke begränsas
till inköp av varor för företagets räkning.

6.
Företag i en
avtalsslutande stat anses icke ha fast driftställe i den andra avtalsslutande Slalen
endast på den grund att företaget uppehåller affärsförbindelser i denna andra
stal genom förmedling av mäklare, kommissionär eller annan oberoende
representant, under förutsättning att sådan person därvid utövar sin vanliga
affärsverksamhet.

7.
Egendom (med
undanlag för egendom på vilken artikel 5 tillämpas), vilken ingår i
stadigvarande anordning som arvlålare, vilken vid dödsfallet hade hemvist i en
avtalsslutande stat, innehade i den andra avtalsslutande slalen för utövande
av fritt yrke eller annan liknande självständig verksamhet, får beskallas i
denna andra stat.

e) eine feste Geschäftseinrichtung, die ausschliesslich zu
dem Zweck unterhalten wird, fiir das Untemehmen zu werben. Informationen zu erteilen,
wissenschaftliche Forschung zu betreiben öder ähnliche Tätig-keiten auszuiiben,
die vorbereitender Art sind öder eine Hilfslätigkeil darstellen.

5.
Isl eine Person
- mil Ausnahme eines unabhängigen Vertreters im Sinne des Ab-satzes 6 - in einem
Vertragsstaat fiir ein Untemehmen des anderen Vertragsstaats lä-tig, so gilt eine
im erstgenannten Staat gele-gene Betriebstätte als gegeben, wenn die Person eine
Vollmacht besilzt, im Namen des Untemehmens Verträge abzuschliessen und die Vollmacht
in diesem Staat gewöhnlich ausiibt, es sei denn, dass sich ihre Tätigkeil auf
den Einkauf von Gulem öder Waren fur das Untemehmen beschränkl.

6.
Ein Untemehmen eines
Vertragsstaats wird nicht schon deshalb so behandelt, als habe es eine Betrtebstälte
im anderen Vertragsstaat, weil es dort seine Tätigkeil durch einen Makler, Kommissionär
öder einen anderen unabhängigen Vertreler ausiibt, sofem diese Personen im Rahmen
ihrer ordentlichen GeschäftstäUgkeil handeln.

7.
Vermögen (ausgenommen
das nach Artikel 5 zu behandelnde Vermögen), das zu einer festen Einrichtung gehört,
die einem Erblasser, der im Zeitpunkl des Todes seinen Wohnsitz in einem Vertragsstaat
hatte, fiir die Ausubung eines freien Bemfes öder einer sonstigen seibständigen
Tätigkeil ähnlicher Art im anderen Vertragsstaat zur Verfiigung sland, känn im anderen
Staat besteuert werden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ariikel
7

Skepp
och luftfartyg

Skepp och luftfartyg, som användes i inlernationell
trafik av ell förelag, vilket tillhörde arvlålare som vid dödsfallet hade
hemvist i en avtalsslutande stat, samt lös egendom, som är hänförlig till
användningen av sådant skepp eller luftfartyg, får beskattas i den andra
avtalsslutande staten, om företaget har sin verkliga ledning i denna andra
stat.

Artikel 7

Schiffe und Luftfahrzeuge

Schiffe und Luftfahrzeuge, die im inlema-lionalen Verkehr
von einem Untemehmen betrieben werden, das einem Erblasser ge-hörte, der in Zeitpunkl
des Todes seinen Wohnsitz in einem Vertragsstaat hatte, und bewegliches Vermögen,
das dem Betrieb dieser Schiffe öder Luftfahrzeuge dient, kön-nen im anderen Vertragssteiat
besteuert werden, wenn sich der Ort der tatsächlichen Ge-schäflsleilung des Untemehmens
im anderen Staat befindet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel 8 Övrig egendom

Egendom på vilken artiklarna 5, 6 och 7 icke tillämpas
beskattas, oavsett var egendomen är belägen, endast i den avtalsslutande stat
där arvlåtaren hade hemvist vid dödsfallet.

Artikel
8

Nicht ausdrucklich erwähntes Vermögen

Das nicht nach den Artikeln 5, 6 und 7 zu behandelnde Vermögen
känn ohne Riicksichl darauf, wo es sich befindet, nur in dem Vertragsstaat besteuert
werden, im dem der Erblasser im Zeitpunkl des Todes seinen Wohnsitz hatte.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel
9

Avräkning
för skulder

1. Skulder, för vilka sådan egendom som avses i artikel 5
utgör säkerhel, avräknas från värdet av denna egendom. Skulder, för vilka sådan
egendom som avses i artikel 5 visserligen icke utgör säkerhel men som har uppkommit
i samband med förvärv, ändring, reparation eller underhäll av sådan egendom,
avräknas från värdet av denna egendom.

2.
Om icke punkt I
föranleder annat, skall skulder, som har samband med ett företags fasta
driftställe eller med stadigvarande anordning för utövande av fritl yrke eller
annan liknande självständig verksamhet, saml skulder, som har samband med
bedrivande av sjöfart eller luftfart, avräknas från värdel av sådan egendom som
avses i artikel 6 respektive ariikel 7.

3.
Andra skulder
avräknas från värdet av sådan egendom på vilken artikel 8 Ullämpas.

4.
Om skuld översliger
värdet av sådan egendom från vilket skulden enligt punktema 1, 2 och 3 skall
avräknas i en avtalsslutande stat, avräknas överskjutande belopp från värdel
av övrig egendom som får beskattas i denna stat.

5.
Uppkommer vid
avräkning enligt föregående punkter skuldöverskoU, avräknas sådant överskott
från värdet av egendom, som får beskattas i den andra avtalsslutande staten.

Artikel 9 Schuldenabzug

1.
Schulden, die durch
das in Artikel 5 genannte Vermögen besonders gesichert sind, werden vom Wert dieses
Vermögens ab-gezogen. Schulden, die zwar nicht durch das in Artikel 5 genannte Vermögen
besonders gesichert sind, die aber im Zusammenhang mit dem Erwerb, der Ändemng,
der Instand-selzung öder der Inslandhallung solchen Vermögens entstanden sind,
werden vom Wert dieses Vermögens abgezogen.

2.
VorbehaUlich
des Absatzes 1 werden Schulden, die mit einer Betriebstätte eines Untemehmens
öder mil einer der Ausiibung eines freien Bemfes öder einer sonstigen seibständigen
Tätigkeil ähnlicher Art dienenden festen Einrichtung zusammenhängen, und Schulden,
die mil einem Betrieb der Schiff-fahrt öder Luftfahrt zusammenhängen, vom Wert
des in Artikel 6 beziehungsweise des in Artikel 7 genannten Vermögens abgezogen.

3.
Die anderen Schulden
werden vom Wert des Vermögens abgezogen, fiir das Artikel 8 gilt.

4.
Ubersteigt eine
Schuld den Wert des Vermögens, von dem sie in einem Vertragsstaat nach den Absätzen
1, 2 und 3 abzuzie-hen ist, so wird der iibersteigende Beirag vom Wert des iibrigen
Vermögens, das in diesem Staat besteuert werden känn, abgezogen.

5.
Verbleibt nach
den Abzugen, die auf Gmnd der vorstehenden Absätze vorzuneh-men sind, ein Schuldenrest,
so wird dieser vom Wert des Vermögens, das im anderen Vertragsstaat besteuert werden
känn, abgezogen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:45

KAPITEL IV

Metoder för undvikande av dubbelbeskattning

Artikel 10

I. Om arvlålare vid dödsfallet hade hemvist i Sverige,
skall Sverige, om icke punkt 2 föranleder annat, från den enligt svensk lagstiftning
fastställda skatten avräkna elt belopp motsvarande de skatter som erlagts i
Schweiz för sådan egendom som enligt detta avtal får beskattas där. Avräkningsbeloppet
skall emellertid icke överstiga beloppet av den del av skatten, beräknad utan
sådan avräkning, som belöper på den egendom som får beskattas i Schweiz.

2.
Om arvlålare,
som vid dödsfallet hade hemvist i Sverige, var schweizisk medborgare utan att
samtidigt vara svensk medborgare, skall Sverige från beskattning undantaga
sådan fast egendom som avses i ariikel 5 och som enligt avtalet får beskattas i
Schweiz.

3.
Om arvlålare,
som vid dödsfallet hade hemvist i Schweiz enligt artikel 4, var svensk
medborgare utan att samtidigt vara schweizisk medborgare och om han inom fem
år närmast före dödsfallet hade hemvist i Sverige, får Sverige, utan hinder av
övriga bestämmelser i avtalet, beskatta kvariåtenskapen enligt svensk
lagstiftning. Denna bestämmelse påverkar icke den beskatlningsräll Schweiz erhållil
enligt avtalet. Sverige skall, från den del av skatten som enligt svensk
lagstiftning beräknals på sådan egendom på vilken artikel 8 är tillämplig,
avräkna etl belopp molsvarande de skatter som erlagls i Schweiz för samma
egendom.

4.
Om arvlålare
vid dödsfallet hade hemvist i Schweiz, skall Schweiz från beskattning
undantaga egendom, som enligt avtalet får beskattas i Sverige.

5.
Om egendom
enligt avlalel är undantagen från beskattning får hänsyn likväl tagas till
egendomen vid bestämmandet av skatten

13

ABSCHNITT IV

Methoden zur Vermeidung der Doppelbesteuerung

Artikel 10

1.
Hatte der Erblasser
im Zeitpunkl des Todes seinen Wohnsitz in Schweden, so rech-nel Schweden, vorbehaltlich
des Absatzes 2, auf die nach seinem Recht festgesetzte Steuer den Betrag an,
der den Steuern ent-spricht, die in der Schweiz fiir das Vermögen gezahit werden,
das nach diesem Abkommen in der Schweiz besteuert werden känn. Der anzurechnende
Beirag darf jedoch den Teil der vor der Anrechnung ermillellen Sleuer nicht iibersteigen,
der auf das Vermögen ent-fälll, das in der Schweiz besteuert werden känn.

2.
War der Erblasser,
der im Zeitpunkl des Todes seinen Wohnsitz in Schweden hatte, schweizerischer Staatsangehöriger
ohne gleichzeitig schwedischer Staatsangehöriger zu sein, so nimml Schweden unbewegliches
Vermögen im Sinne des Artikels 5, das nach dem Abkommen in der Schweiz besteuert
werden känn, von der Besteuerung aus.

3.
War ein Erblasser,
der im Zeitpunkl des Todes nach Artikel 4 seinen Wohnsitz in der Schweiz halte,
schwedischer Staatsangehöriger ohne gleichzeitig schweizerischer Staatsangehöriger
zu sein und hatte er inner-halb der letzten fiinf Jahre vor seinem Tod einen Wohnsitz
in Schweden, so känn Schweden das Nachlass vermögen ungeachtet an-derer Bestimmungen
des Abkommens nach schwedischem Recht besleuern. Die nach dem Abkommen in der
Schweiz zulässige Besteuerung bleibl unberiihrt. Schweden rechnet auf den Teil
der nach seinem Recht feslgeselzlen Steuer, der auf das nach Artikel 8 zu behandelnde
Vermögen entfållt, den Beirag an, der den Steuern entspricht, die in der
Schweiz fiir das gleiche Vermögen gezahit werden.

4.
Halte der Erblasser
im Zeitpunkl des Todes seinen Wohnsitz in der Schweiz, so nimml die Schweiz Vermögen,
das nach dem Abkommen in Schweden besteuert werden känn, von der Besteuemng aus.

5.
Isl Vermögen nach
dem Abkommen von der Besteuemng ausgenommen, so känn es bei der Festselzung der
Steuer fiir das

opaginerad Kontrollera mot PDF

på övrig
egendom eller vid beräkningen av skattesatsen för egendomen.

andere Vermögen
öder zur Bemessung des Satzes dieser Sleuer gleichwohl in Rechnung gestellt werden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Särskilda
bestämmelser

Ariikel 11

Förbud mol
diskriminering

1. Medborgare i en avtalsslutande stat

skall icke i den andra avtalsslulande slaten bli

föremål för någon beskattning eller något där

med sammanhängande skallekrav, som är av

annal slag eller mer tyngande än den beskatt

ning och därmed sammanhängande skatte

krav, som medborgama i denna andra stat

under samma förhållanden är eller kan bli

underkaslade.

2. Uttrycket "medborgare" åsyftar:

a)
alla fysiska
personer, som är medborgare i en avtalsslutande stat;

b)
alla juridiska
personer och andra sammanslutningar, som har bildats enligt gällande lag i en
avtalsslulande slal.

3. Beskattningen av fasl driftställe, som fö

relag i en avtalsslulande stal har i den andra

avtalsslutande slaten, skall i denna andra stat

icke vara mindre fördelaktig an beskattning

en av företag i denna stat, som bedriver sam

ma verksamhet.

Denna beslämmelse anses icke medföra förpliktelse för en
avtalsslutande stat alt medge personer med hemvist i den andra avtalsslulande
staten sådana personliga avdrag vid beskattningen, skattebefrielser eller skat-tenedsättningar
på gmnd av civilstånd eller försöijningsplikt mot familj, som medges personer
med hemvist i den förstnämnda avtalsslutande slaten.

4. Förelag i en avtalsslutande stat, vilkas

kapital helt eller delvis äges eller kontrol

leras, direkt eller indirekt, av en eller flera

personer med hemvist i den andra avtalsslu

lande staten, skall icke i den förstnämnda

staten bli föremål för någon beskattning eller

något därmed sammanhängande skallekrav,

som är av annal slag eller mer tyngande än

Besondere
Bestimmungen

Artikeln Gleichbehandlung

1.
Die Staatsangehörigen
eines Vertragsstaats diirfen im anderen Vertragsstaat weder einer Besteuemng noch
einer damil zusam-menhängenden Verpflichtung unterworfen werden, die änders
öder belaslender sind als die Besteuemng und die damil zusammenhän-genden Verpflichlungen,
denen die Staatsangehörigen des anderen Staates unter glei-chen Verhältnissen unterworfen
sind öder unterworfen werden können.

2.
Der Ausdruck ,,Staatsangehörige"
bedeutet:

a)
alle natiirlichen
Personen, die die Slaalsangehörigkeit eines Vertragsstaats be-silzen;

b)
alle jurisfischen
Personen, Personenge-sellschaften und anderen Personenvereinig-ungen, die nach
dem in einem Vertragsstaat gellenden Recht errichtet worden sind.

3. Die Besteuerung einer Betriebstätte, die

ein Untemehmen eines Vertragsstaats im an

deren Vertagsstaal hal, darf im anderen Staat

nicht ungunstiger sein als die Besteuemng

von Untemehmen des anderen Staates, die

die gleiche Tätigkeil ausiiben.

Diese Beslimmung ist nicht so auszulegen, als verpflichte sie
einen Vertragsstaat, den im anderen Vertragsstaat ansässigen Personen Steuerfreibelräge,
-vergunsligungen und -er-mässigungen auf Gmnd des Personenstandes öder der Familienlasten
zu gewähren, die er den in seinem Gebiet ansässigen Personen gewährt.

4. Die Untemehmen eines Vertragsstaats,

deren Kapital ganz öder leilweise, unmittel-

bar öder mitlelbar, einer im anderen Ver

tragsstaat ansässigen Person öder mehreren

solchen Personen gehört öder ihrer Konlrolle

unterliegl, diirfen im erstgenannten Staat

weder einer Besteuerung noch einer damil zu-

sammenhängenden Verpflichtung unterwor-

opaginerad Kontrollera mot PDF

den beskattning och därmed sammanhängande skattekrav, som
andra liknande företag i denna förstnämnda stat är eller kan bli underkastade.

5. Med uttrycket "beskattning" avses i denna
artikel skaller av vaije slag och beskaffenhet.

fen werden,
die änders öder belaslender sind als die Besteuemng und die damil zusammen-hängenden
Verpflichlungen, denen andere ähnliche Untemehmen des erstgenannten Staates unterworfen
sind öder unterworfen werden können.

5. In diesem Artikel bedeutet der Ausdmck "Besteuerung"
Steuern jeder Arl und Bezeichnung.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel
12

Förfurundet vid ömsesidig överenskommelse

1.
Om en person
gör gällande, att i en avtalsslutande stat eller i båda staterna vidlagits ålgärder,
som för honom medför eller kommer att medföra en mot detta avtal stridande
beskattning, äger han - utan alt detla påverkar hans rätt att använda sig av
de rättsmedel som finns i dessa staters interna rättsordning - göra
framställning i saken hos den behöriga myndigheten i endera slaten.

2.
Om denna
behöriga myndighet finner framställningen gmndad men ej själv kan få till stånd
en tillfredsställande lösning, skall myndigheten söka lösa frågan genom överenskommelse
med den behöriga myndigheten i den andra avtalsslulande staten i syfte att
undvika en mol avtalet stridande beskattning.

3.
De behöriga
myndigheterna i de avtalsslutande staterna skall genom ömsesidig
överenskommelse söka avgöra svårigheier eller ivivelsmål som uppkommer rörande lolkningen
eller tillämpningen av avtalet. De kan även överlägga i syfle all undanröja dubbelbeskattning
i sådana fall som ej omfattas av avlalel.

4. Om gåva eller förskott på arv underkas

tas gåvoskatt, kvarlålenskapsskalt eller

arvsskatt både i Sverige och i Schweiz, skall

de behöriga myndighelema i de avtalsslu

lande staiema genom ömsesidig överens

kommelse söka lösa frågan om dubbelbe

skattning i enlighel med principema i avtalet.

Dessa bestämmelser lillämpas, utan hinder

av artiklama 1 och 2, även beträffande perso

ner, som icke har hemvist i någon avtalsslu

lande stal, samt på skaller på gåvor under

livstiden.

Artikel 12 Versländigungsverfahren

1. Ist eine Person der Auffassung, dass die

Massnahmen eines Vertragsstaats öder

beider Vertragsslaaten fiir sie zu einer Be

steuemng gefiJhrt haben öder fiihren werden,

die diesem Abkommen nicht entspricht, so

känn sie unbeschadet der nach innerstaatli-

chem Recht dieser Staaten vorgesehenen

Rechlsmiltel ihren Fall der zuständigen Be-

hörde eines der beiden Staaten unterbreiten.

2.
Häll diese zuständige
Behörde die Ein-wendung fiir begriindet und ist sie selbsl nicht in der Lage, eine
befriedigende Lösung herbeizufuhren, so wird sie sich bemiJhen, den Fall durch Verständigung
mit der zuständigen Behörde des anderen Vertragsstaats so zu regeln, dass eine
dem Abkommen nicht enlsprechende Besteuemng vermieden wird.

3.
Die zuständigen
Behörden der Vertragsslaaten werden sich bemuhen, Schwierigkei-ten öder Zweifel,
die bei der Auslegung öder Anwendung des Abkommens enlstehen, in gegenseiUgem Einvemehmen
zu beseitigen. Sie können auch gemeinsam dariiber beralen, wie eine Doppelbesleuemng
in Fallen, die im Abkommen nicht behandelt sind, vermieden werden känn.

4.
Werden Schenkungen
öder Voremp-fänge sowohl in Schweden als auch in der Schweiz einer Schenkungs-,
Nachlass- öder Erbschaftsleuer unterworfen, so werden die zuständigen Behörden
der Vertragsslaaten sich bemiihen, in gegenseiUgem Einvemehmen die Doppelbesleuemng
nach den im Abkommen enthaltenen Grundsätzen zu beseitigen. Diese Beslimmung gilt
ungeachtet der Artikel 1 und 2 auch fiir Personen, die in keinem Vertragsstaat einen
Wohnsitz haben und fiir Steuem von Schenkungen unter Le-benden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

5. De behöriga myndigheterna i de avtalsslutande staiema
kan träda i direkt förbindelse med varandra för alt träffa överenskommelse i
de fall som angivits i föregående punkter.

Om muntliga överläggningar anses underlätta en
överenskommelse, kan sådana överläggningar äga rum inom ramen för en kommission
bestående av representanter för de behöriga myndighelema i de avtalsslutande
staterna.

5. Die zuständigen
Behörden der Vertragsslaaten können zur Herbeifiihrung einer Eini-gung im
Sinne der vorstehenden Absätze un-mittelbar miteinander verkehren. Erscheint ein
miindlicher Meinungsaustausch fiir die Herbeifiihmng der Einigung zweckmässig,
so känn ein solcher Meinungsaustausch in einer Kommission durchgefiihrt werden,
die aus Vertretern der zuständigen Behörden der Vertragsslaaten besleht.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel
13 Diplomutisku huvure

och konsuläru befaltrungs-

Ariikel
13

Diplomutische

beumie

Vertreler und Konsulur-

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 . Detla avtal påverkar icke de privilegier i

beskattningshänseende, som enligl folkrät

tens allmänna regler eller föreskrifter i sär

skilda överenskommelser lillkommer diplo

matiska eller konsulära befattningshavare.

2. 1 den mån egendom på grund av

diplomatiska eller konsulära privilegier, vilka

lillkommer en person på gmnd av folkrättens

allmänna regler eller mellanstatliga avlal,

icke beskattas i den mottagande staten, får

beskattning ske i den sändande staten.

KAPITEL VI

1.
Dieses Abkommen
beriihrt nicht die sieuerlichen Vorrechte, die den diplomati-schen Vertretern und
Konsularbeamten nach den allgemeinen Regeln des Völkerrechts öder auf Gmnd besonderer
Vereinbamngen zustehen.

2.
Soweit Vermögen
wegen der einer Person nach den allgemeinen Regeln des Völkerrechts öder auf
Grund besonderer zwischen-staatlicher Verträge zuslehenden diplomati-schen öder
konsularischen Vorrechte im Empfangsstaat nicht besteuert werden, sleht das Besleuemngsrecht
dem Entsendestaat zu.

ABSCHNITT VI

opaginerad Kontrollera mot PDF

Slutbestämmelser

Artikel 14 Ikruftträdunde

1. Delta avtal skall ratificeras och ratifika-tionshandlingama
utväxlas i Bem snarast möjligt. Avtalet Iräder i kraft den dag då ralifikalionshandlingarna
utväxlas och dess bestämmelser lillämpas på kvariålenskap efter personer som
avlider denna dag eller senare.

2. Med ikraftträdandet av detta avlal upphör avtalet den
16 oktober 1948 mellan Konungariket Sverige och Schweiziska Edsförbundet för
undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å kvariålenskap att gälla.
Dess bestämmelser tillämpas icke längre på skatter beträffande vilka
förevarande avtal tillämpas enligt punkl I.

Schlussbeslimmungen

Artikel 14 Inkrafttreten

1.
Dieses Abkommen
soll ralifiziert und die Ratifikalionsurkunden sollen so bald wie möglich in Bem
ausgetauscht werden. Das Abkommen iritt an dem Tag in Krafl, an dem die RaUfikationsurkunden
ausgetauscht werden, und seine Bestimmungen finden auf Nachlässe von Personen Anwendung,
die an öder nach diesem Tag slerben.

2.
Mit dem Inkrafttreten
dieses Abkommens tritt das Abkommen zwischen dem Königreich Schweden und der Schweizerischen
Eidgenossenschaft zur Vermeidung der Doppelbesleuemng auf dem Gebiete der Erbschaftsteuem
vom 16. Oklober 1948 ausser Krafl. Seine Bestimmungen finden nicht mehr Anwendung
auf Steuern, auf die dieses Abkommen nach Absatz 1 anzuwen-den ist.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Artikel 15 Upphörande

Detla avlal förblir i kraft till dess det uppsagts av
endera avtalsslulande staten. Vardera avtalsslulande slaten kan på diplomatisk
väg uppsäga avtalet genom underrättelse senasl sex månader före utgången av
ett kalenderår. I händelse av sådan uppsägning upphör avtalet att gälla
beträffande kvariålenskap efler personer som avlider efler utgången av det
kalenderår lill vars slut avlalel uppsagts.

Ariikel 15 Ausserkrafltreten

Dieses Abkommen bleibl in Kraft, solange es nicht von einem
der Vertragsslaaten ge-kiindigl worden isl. Jeder Vertragsstaat känn das Abkommen
auf diplomatischem Weg unter Einhallung einer Frist von mindestens sechs
Monalen zum Ende eines Kalender-jahres kiindigen. In diesem Fall findet das Abkommen
nicht mehr auf Nachlässe von Personen Anwendung, die nach Ablauf des Kalenderjahres
verstorben sind, zu dessen Ende das Abkommen gekiindigl worden ist.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Till
bekräftelse härav har härtill vederbörligen bemyndigade ombud undertecknat detla
avtal och försett detsamma med sina sigill.

ZU URKUND dessen
haben die hierzu ge-hörig Bevollmächtiglen dieses Abkommen unterzeichnet und
mit Siegeln versehen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Som skedde
i Stockhom den 7 febmari 1979, i två exemplar på svenska och tyska språken,
vilka båda texter har lika vitsord.

GESCHEHEN zu
Slockholm im Doppel, am 7. Febmar 1979 in deutscher und in schwedischer Urschrift,
die gleicherweise authenlisch sind.

opaginerad Kontrollera mot PDF

För
Konungariket Sverige: Hans Blix

Fördas Königreich
Schweden: Hans Blix

opaginerad Kontrollera mot PDF

För
Schweiziska Edsförbundet: Jacques-Bernard Ruedi

Fiir die
Schweizerische Eidgenossenschaft: Jacques-Bernard Ruedi

opaginerad Kontrollera mot PDF

Verhandlungs- und Paraphierungs-prolokoll

1.
Nach Verhandlungen
zwischen einer schweizerischen und einer schwedischen Delegalion im September
1976 in Bern und im Oktober 1977 in Stockholm wurde am 20. Oklober 1977 ein in
deutscher Sprache abgefass-ter Entwurf zu einem Abkommen zwischen der Schweizerischen
Eidgenossenschaft und dem Königreich Schweden zur Vermeidung der Doppelbesleuemng
auf dem Gebiete der Nachlass- und Erbschaftsteuem paraphiert.

2.
Die schwedische
Delegation wird so-bald als möglich die schwedische Fassung des Entwurfs der schweizerischen
Delegalion zuslellen.

3.
Die beiden
Delegationen werden sich dcifiir einsetzen, dass ihre Regiemngen bald die Ermächtigung
zur Unterzeichnung des Abkommens erteilen werden.

4. Zur Frage des von der schwedischen

Delegalion zur Diskussion gestellten Aus-

tausches von Informationen vertrat die

schweizerische Delegalion die Auffassung,

dass der Zweck eines Doppelbesteuemngs-

abkommens in der Vermeidung der interna-

tionalen Doppelbesleuemng besleht und dass

die fur die richlige Anwendung und die Ver

meidung des Missbrauchs eines Abkommens

benöliglen Informationen schon auf Grund

der bestehenden Bestimmungen iiber das

Versländigungsverfahren usw. ausgetauscht

werden können. Eine besondere Beslimmung

iiber den Austausch von Informationen sei

deshalb entbehrlich; denn selbsl eine aus-

driickliche Beslimmung könnte wegen des

Zwecks des Abkommens nur den Austausch

von Informationen vorsehen, die zur richti-

gen Anwendung und zur Vermeidung der

missbräuchlichen Inanspmchnahme eines

Abkommens notwendig sind. Die schwe

dische Delegation hat diese Erklärung zur

Kennlnis genommen und auf eine besondere

Beslimmung iiber den Austausch von Infor

mationen verzichtel.

Bilaga 2

(Översättning)

Förhandlings-
och paraferingsprolokoll

1. Efler förhandlingar mellan en schweizisk och en svensk
delegation i september 1976 i Bem och i oktober 1977 i Stockholm paraferades
den 20 oktober 1977 etl på tyska språkel avfattat förslag lill avtal mellan
Schweiziska Edsförbundet och Konungariket Sverige för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande skatter på kvariålenskap och arv.

2.
Den svenska
delegationen skall snarast möjligt tillställa den schweiziska delegaUonen den
svenska texten av förslaget.

3.
De båda delegaUonema
skall verka för alt deras regeringar snarast lämnar bemyndigande att
underteckna avtalet.

4.
Beträffande den
av den svenska delegationen väckta diskussionen i fråga om utbyte av
upplysningar företrädde den schweiziska delegationen den uppfattningen, att
ändamålet med dubbelbeskattningsavtal är alt undvika intemationell
dubbelbeskattning saml atl de upplysningar, som är erforderliga för en riklig
tillämpning och för förhindrande av missbmk av ett avtal, kan utbytas redan på gmnd
av förefintliga bestämmelser om förfarandet vid ömsesidig överenskommelse osv.
En särskild beslämmelse om utbyte av upplysningar kunde därför undvaras, ly
även en uttrycklig bestämmelse kunde på gmnd av avtalels ändamål avse endast
sådana upplysningar som är nödvändiga för en riktig tilllämpning och för förhindrande
av missbmk av avtalet. Den svenska delegationen har tagit del av denna
förklaring och avstått från en särskild bestämmelse om utbyte av upplysningar.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:45 19

Ausgefertigi
in Stockholm, am 20. Oktober Upprättat i Stockholm den 20 oktober 1977 i

1977,
in zwei Exemplaren in deutscher två exemplar på tyska språkel.

Sprache.

Fiir
die Schweizerische För den schweiziska

Delegation: delegationen:

M. Widmer M. Wldmer

Fur
die Schwedische För den svenska

Delegation: delegationen;

Yngve
Hallin Yngve Hallin

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

8 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (8)

8 kopplingar.

  1. Skr. 1986/87:75 med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen s. 29 i texten
  2. Skr. 1985/86:75 med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen s. 35 i texten
  3. Skr. 1984/85:75 1984/85:75 s. 44 i texten
  4. Skr. 1982/83:75 med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen s. 57 i texten
  5. Skr. 1981/82:75 med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen s. 58 i texten

Visa alla 8