Sök i Ratio Lex

med redogörelse för tillämpningen av terroristlagstiftningen

3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1979/80:53, med redogörelse för tillämpningen av terroristlagstiftningen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Skr. 1979/80:53 Regeringens skrivelse

1979/80:53

med
redogörelse för tillämpningen av terroristlagstiftningen;

beslutad
den 1 november 1979.

Regeringen
överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag av regeringsprotokoll
redogörelse för tillämpningen av terroristlagstiftningen under tiden den 12
september 1978-den 3 september 1979.

På
regeringens vägnar

INGEMAR
MUNDEBO

KARIN
ANDERSSON

1
Riksdagen 1979180. I saml. Nr. 53

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:53 2

Utdrag
ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1979-11-01

Närvarande:
statsråden Mundebo, ordförande, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling,
Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Adelsohn

Föredragande:
statsrådet Andersson

Skrivelse
med redogörelse för tillämpningen av terroristlagstiflningen

Riksdagen
antog år 1975 ett förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1954:193), UtIL,
som innebar att huvuddelen av bestämmelsema i lagen (1973:162) om särskilda
åtgärder till förebyggande av våldsdåd med internationell bakgmnd, den s. k.
terroristlagen, med vissa ändringar inarbetades i UtIL (prop. 1975/76:18, InU
1975/76:24, rskr 1975/76: 121). Därvid uttalades bl. a. att regeringen årligen
i skrivelse till riksdagen skulle redovisa hur terroristbestämmelserna hade
tillämpats. Samtidigt med nyssnämnda rikdagsbeslut antog riksdagen förslag om
att övriga bestämmelser i terroristlagen, som rörde användningen av
tvångsmedel, skulle tas in i en särskild lag om tvångsåtgärder i spaningssyfte
i vissa fall (prop. 1975/ 76:18, JuU 1975/76: 15, rskr 1975/76: 122). De
sålunda antagna terrorist-bestämmelsema trädde i kraft den 1 januari 1976 (SFS
1975: 1358 och 1360). Den särskilda spaningslagen gällde urspmngligen till
utgången av är 1976 men giltighetstiden har förlängts till utgången av år 1979 (prop.
1976/ 77:33, JuU 1976/77:13, rskr 1976/77:91, SFS 1976:1069, prop. 1977/ 78:46,
JuU 1977/78:14, rskr 1977/78:105, SFS 1977:1096, prop. 1978/ 79:29, JuU
1978/79:14, rskr 1978/79:91, SFS 1978: 873).

En
redogörelse för tillämpningen av terrorisflagstiftningen under tiden den 23
september 1977-den 11 september 1978 överlämnades till riksdagen med
regeringens skrivelse 1978/79: 31. En ny sådan redogörelse för tiden den 12
september 1978-den 3 september 1979 har utarbetats inom arbetsmarknadsdepartementet.
Redogörelsen bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga.

Jag
hemställer att regeringen till riksdagen överlämnar den inom arbetsmarknadsdepartementet
upprättade redogörelsen för tillämpningen av terroristlagstiftningen under
tiden den 12 september 1978den 3 september 1979.

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:53 3

Bilaga

Redogörelse
för tillämpningen av terroristlagstiftningen under tiden den 12 september
1978den 3 september 1979

Rikspolisstyrelsen
har i skrivelse den 24 september 1979 redogjort för terroristlagstiftningens tillämpning
under tiden efter styrelsens senaste redogörelse i samma ämne den 11 september
19781, o. m. den 3 september 1979. Av skrivelsen framgår att det i den i 20 §
tredje stycket UtIL föreskrivna förteckningen fanns upptagna 121 utlänningar
under 172 namn den 3 september 1979.

Ingen
framställning om utvisning med stöd av 29 § första stycket 5 UtIL har ingetts
under den aktuella perioden. Antalet utlänningar som har utvisats med stöd av
terroristlagstiftningen sedan denna tillkom år 1973 är således alltjämt tjugo.

Avvisning
av en person som fanns upptagen i den fömt nämnda förteckningen har förekommit
i ett fall sedan lagens tillkomst. Det skedde under andra halvåret 1974.

Den
särskilda spaningslagen har inte tillämpats i något ytterligare fall, utöver de
två fall som redovisas i bilagan till regeringens skrivelse 1976/ 77:34.

Rikspolisstyrelsen
anför avslutningsvis i sin skrivelse den 24 september 1979 att en förlängning
av giltighetstiden för den särskilda spaningslagen synes vara befogad bl. a.
med hänsyn till pågående utredning av bestämmelsema om tvångsmedelsanvändning
och särskilt till att lagen torde ha verkan i förebyggande syfte.

Enligt
regeringens förordnande hänförs till organisationer eller gmpper som avses i 20
§ andra stycket UtIL f n. organisationer eller gmpper som kan antas ha
anknytning till Ustasja-rörelsen, "Svarta September", Japanska Röda
Armén och Röda Armé-fraktionen, även benämnd Baader-Meinhof-gmppen.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.