Sök i Ratio Lex

om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt, m.m.

100 sidor, varav 89 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 89 av 100 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1979/80:57, om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt, m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Regeringens proposition

1979/80:57

om
ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt, m. m.;

beslutad
den 18 oktober 1979,

Regeringen
föreslår riksdagen alt antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll,

Pä
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FÄLLDIN

INGEMAR MUNDEBO

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås vissa ändringar i lagen (1968:430) om mervärdeskatt på
grundval av ett av mervärdeskatteutredningen avlämnat delbetänkande.
Ändringarna innebär bl, a, att nya regler införs för den s, k. gränshandeln och
för turistförsäljningen i övrigt. Förslaget till nya regler för gränshandeln
bygger på en nordisk överenskommelse om beskattning av varor i resandetrafiken
och innebär atl enhetliga regler kommer att gälla i Sverige, Danmark, Finland
och Norge, Vidare föreslås atl undantaget från skatteplikt för konstverk
utvidgas och att reducerad skatt skall utgå på tvättjänster som tillhandahälls
åt stal eller kommun. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 mars 1980
såvitt avser konstverk och tvättjänster och i övrigt den 1 maj 1980,

1 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 57

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:57 2

1
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1968:430) om mervärdeskatt'

dels
att punkt 4 av anvisningarna lill 2 § skall upphöra att gälla,

dds
aU 2,8,11,14 och 16 §§ saml anvisningarna lill 1 och 11 §§ skall ha

nedan
angivna lydelse, dds att i lagen skall införas en ny paragraf 2 a §, och nya
anvisningar,

anvisningar till 2 a §, av
nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lyddse Föreslagen lyddse

2§
Skattskyldig är den som inom landet i yrkesmässig verksamhet omsätter

1) skatlplikiig
vara eller tjänsl,

2) vara
som anges i 8 § 1-5, tjänsl 2) vara som anges i 8 § 1-5, tjänst som anges i 10
§ första stycket och som anges i 10 § försia stycket och avser vara som nu
nämnts eller avser vara som nu nämnts eller tjänst som anges i 11 §/, 3,4eller5/
tjänst som anges i 11 §3, 4 eller vad sislnämnda punki avser annonse- 10.

ring
eller annan reklam för utländsk uppdragsgivares räkning eller ijänst som anges
i 11 § 10.

Skattskyldig
är vidare den som i Skattskyldig är vidare den som i yrkesmässig verksamhei
omsätter yrkesmässig verksamhet omsätter sådan vara eller ijänst som
anges i sådan vara eller tjänst som anges i första slyckel genom utförsel (ex-
första stycket genom export, port/

Regeringen
kan efter ansökan förordna om skattskyldighet tills vidare för omsättning av
annan Ijänst än sådan som anges i 10 § första styckel eller 11§.

Länsstyrelsen
kan efter ansökan av fastighetsägare besluta att denne tills vidare skall vara
skattskyldig för uthyrning helt eller delvis av sädan byggnad eller annan
anläggning som utgör fastighet enligt denna lag för användning i verksamhet som
medför skattskyldighet. Vad nu har sagts tillämpas även i fråga om upplåtelse av
bostadsrätt.

När
särskilda skäl föreligger, kan länsstyrelsen besluta att den som påbörjat
verksamhet tills vidare skall vara skattskyldig redan innan skattskyldighet enligt
första eller andra siycket föreligger

Om
skatt vid införsel föreskrives i 58 och 59 §§.

(Se vidare anvisningarna.)

'
Lagen omlrycki 1979:304.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:57

Nuvarande lyddse Föreslagen lydelse

2a§

Med export förslås enligt denna lag alt vara levereras
eller ijänst tiUhan-dahålls utom landet.

Som export räknas även, om inte annalföljer av
anvisningarna, leverans av vara inom landet

l)om direkl utförsel av varan ombesörjs av speditör eller
fraktförare,

2) UU utländsk företagare, som

hämtar varan här i landet för direkt

utförsel, om varan är avsedd för verk

samhet som företagaren bedriver i

utiandel,

3) i frihamn om varan ej är avsedd att
användas 1 frihamnen,

4) tUl fartyg eller luftfartyg i
utrikes trafik eller för bruk eUer omsättning på sådant fariyg eller
luftfartyg,

5) för försäljning i exportbutik enligt

27 § tullagen (1973:670),

6) om varan är personbU eller

motorcykel som vid leveransen är in

förd i exportvagnsförleckning.

Som export räknas även, om inte annalföljer av
anvisningarna, tillhandahållande av

1) Ijänst som avser fariyg eller luftfartyg
i utrikes trafik eller tjänst som avser utrustning eller annan vara för användning
på sådant fariyg,

2) annan ijänst enligt 10 § första
stycket I än uthyrning, om tjänsten avser vara, som införts UU landet endast
för tjänslepreslationen I fråga jör att därefter utföras ur landet,

3) förmedling av vara åt utländsk uppdragsgivare,

4) transport, som ej utgör personbefordran,
direkt Ull eller från utlandet eller förmedUng av sådan Iransport,

5) transport eller annan skattepliktig
tjänst inom landet som avser import-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:57

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

vara eller exportvara och som speditör eller fraktförare tUlhandahåller
utländsk uppdragsgivare i samband med införseln eller utförseln,

6) kontroU eller analys av vara åt utländsk
uppdragsgivare,

7) lagring av vara åt utländsk uppdragsgivare,

8) annonsering eller annan reklam åt
utländsk uppdragsgivare,

9) tjänst enligt 10 § första stycket 5
som avser fastighet i annat land,

10) annan ijänsl ål utländsk upp

dragsgivare, när tjänsten kommer

denne UU godo endasl i form av rap-

pori, protokoU eller annan handling el

ler på annal därmed jämförligt sätt.

Åven omsättning av vara eller tjänst på fartyg eller
luftfartyg i utrikes trafik räknas som export. Detsamma gäller reparation och
leverans av vara, när tillhandahållandet sker åt utländsk företagare, som ej är
skattskyldig, inom ramen för garantiåtagande som gjorts av den ,e.

Som export räknas vidare bärgning och reparation av
lastbil eller släpvagn UU lastbU eller leverans av utrustning UU sådant fordon,
om fordonet är registrerat eller hemmahörande i annat land och
tillhandahållandet sker i anslutning UU fordonels användning för yrkesmässig
varutransport här i landet.

Har skattskyldig levererat vara här i landet UU köpare som
är bosatt utom landet anses leveransen, om ej annat följer av anvisningarna, ha
skett genom export under förutsättning an säljaren i sina räkenskaper har
antingen ett intyg, utfärdat av en av länsstyrelsen godkänd intygsgivare, som
visar an köparen i nära anslutning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:57

Nuvarande
lyddse Föreslagen lyddse

UU leveransen har medfört varan vid utresa ur landet, eller handUng
som visar att köparen i nära anslutning UU leveransen har medfört varan vid
inresa i annat land.

(Se
vidare anvisningarna.)

Från
skatteplikt undantages Från skatteplikt undantas

1) skepp
för yrkesmässig sjöfart, fartyg för yrkesmässigt fiske eller för bogsering,
bärgning eller livräddning, luftfartyg för yrkesmässig person- eller godsbefordran
saml del, tillbehör och utrustning till sådant fartyg eller luftfartyg, när
varan säljes eller uthyres till den som äger fartyget eller luftfartyget eller
den som varaktigt nyttjar detta enligt avtal med ägaren eller när varan införes
till landet för ägarens eller nyttjanderättshavarens räkning,

2) krigsmateriel
som är underkastad utförselförbud och del lill sådan krigsmateriel, när varan säljes
till staten för militärt bruk eller för delta ändamål införes lill landet för
statens räkning,

3) läkemedel
som utlämnas enligt recept eller säljes lill sjukhus eller införes lill landet
i anslutning till sådan utlämning eller försäljning,

4) eleklrisk
kraft, värme samt gas och annat bränsle för uppvärmning eller energialsiring,
dock icke ved, torv, T-sprit eller annan fotogen än flygfotogen och fotogen för
drift av snabbgående dieselmotor,

5) allmän
nyhetstidning,

6) periodiskt
medlemsblad eller periodisk personaltidning, när varan

tillhandahålles utan vederlag eller till utgivaren, medlem eller anställd eller

införes till landet under molsvarande förutsättningar, annan periodisk

publikation som väsentligen framstår som organ för sammanslutning med

huvudsakligt syfte att verka för religiöst, nykterhetsfrämjande, politiskt,

miljövårdande, idrottsligt eller försvarsfrämjande ändamål eller att företräda

handikappade eller arbetshindrade medlemmar samt utländsk periodisk

publikation av annat slag när prenumeration pä sådan publikation förmedlas

mellan prenumerant och utländsk utgivare eller när sädan publikation

inkommer direkt till prenumerant,

8) konstverk,
som är hänförligt UU %) sådant alster av bildkonst som ägs

tulltaxenummer 99.01-99.03 och som av upphovsmannen eller dennes

äges av upphovsmannen eller den- dödsbo,

nes
dödsbo,

9) vatten
frän vattenverk,

10) varulager,
inventarium och annan tillgäng som tillhör verksamhet, när

överiåtelse sker i samband med överlålelse av verksamheten eller del därav.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

fusion
eller liknande förfarande,

12) trycksak
som är tullfri enligt tulltaxan (1977:975) och framkallad eller

enbart exponerad mikrofilm, när varan införes till landet som gåva eller

annars ulan vederiag, samt spritdryck, vin, starköl, tobaksvara, cigarrettpap

per och cigarretthylsa vid införsel till landet i den ordning som avses i 18 §
4

lagen (1977:293) om handel med drycker eller i 1 § andra stycket lagen

(1961:394) om tobaksskatt,

13) frimärke, dock icke
vid omsättning eller införsel i särskild för

butiksförsäljning avsedd förpackning,

14)dentalleknisk
produkt, närden tillhandahålles tandläkare, dentaltekni-ker eller den för
vilken produkten ar avsedd.

(Se vidare anvisningarna.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

11§

Från skatteplikt undantas

Från
skatteplikt undantages

1) tjänst enligt 10 § 1 som avser vara, vdken införes Ull landet endasl för
tjänsteprestationen i fråga för an därefter utföras ur landet av den som ombesörjt
prestationen,

2) postbefordran av annal än postpaket och gruppkorsband samt resgodsbefordran.

3) transport i samband
med renhållning; omhändertagande och förstöring av vara.

3) transport av vara lill eller från utlandet,
transport i samband med renhållning sami transport eller annan skattepliktig Uänsi
inom landet som avser importvara dier exportvara och som speditör dier
fraktförare tillhandahåller utländsk uppdragsgivare i samband med införsdn
eller uiföisdn: omhändertagande och förstöring av vara; koniroll, analys eUer
lagring av vara för utländsk uppdragsgivares räkning,

4) bärgning av fartyg eller luftfartyg som är
undantaget från skatteplikt enligt 8 i) 1 och transport i anslutning lill sådan
bärgning,

annons i tryckalster av
sådant slag som anges i 8 § 6,

5) införing
eller ackvisition av 5) införing eller ackvisition av

annons
i tryckalster av sådant slag som anges i 8 § 6 samt annonsering eller annan
reklam för utländsk uppdragsgivares räkning med avseende på

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:57 7

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

vara
eller ijänst som anges i 2 § försia slyckel,

6) visning
av kinemalografisk film,

7) obligatorisk
konlrollbesiklning av fordon och obligatorisk besiktning av kilometerräknarapparatur
hos Aktiebolaget Svensk bilprovning,

8) tjänst
som tillhandahålles av veterinär,

9) kontroll
eller analys av prov som lagits som elt led i läkarundersökning eller sjukvård,

10) tjänst
enligt 10 § 1 som avser skötsel genom samebys försorg av

renar.

(Se vidare anvisningarna.)

14§
Beskattningsvärdet utgör

1) vid
omsättning av monteringsfärdigt hus samt vid servering, rumsuthyrning eller
sådan uthyming eller upplåtelse som avses i 10 § tredje stycket 60 procent av
vederlaget och, vid uttag, 60 procent av saluvärdet,

2) vid
omsättning av byggnads- eller anläggningsentreprenad eller annan tjänst som
avser fastighet 60 procent av vedertaget och, vid uttag, 60 procent av
saluvärdet, om ej annat följer av andra stycket,

3) vid annan omsättning vederla- 3) vid annan
omsättning vedertaget och, vid uttag, saluvärdet, om ej get och, vid uttag,
saluvärdet, om ej annat följer av tredje stycket, annat
följer av iredje eUerf/ärde

siycket. Vid omsättning av
tjänst som avses i 10 § första stycket 5 utgör beskattningsvärdet 20 procent
av vederlaget och, vid uttag, 20 procent av saluvärdet. Motsvarande gäller vid
omsättning av ijänst som avser

1) yttre ledning för vatten, avlopp, fjärrvärme, gas, olja, elektricitet,
teleförbindelse, ånga eller liknande,

2) väg, gata, bro, parkeringsplats,

3) spåranläggning, nygfält, hamn, kanal eller annan faried,

4) mark
för idrottsplan, skolgård, lekplats eller liknande anläggning.

Vid omsättning av kopior av ritningar eller motsvarande handlingar, vilka

upprättals
genom tjänst enligt 10 § första stycket 5 i samband med planerat eller pågående
byggnadsarbete utgör beskattningsvärdet 20 procent av vederiagel och, vid
uttag, 20 procent av saluvärdet.

Vid
omsättning av tjänsl enligt 10 § första stycket I, som avser tvätt av textilt
gods eller tvätt i förening med uihyrning av sådanl gods, utgör
beskattningsvärdet 60 procent av vederiagel. när tjänsten tillhandahålls

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:57 8

Nuvarande
lydelse Föreslagen lyddse

staten
eller kommun.

(Se
vidare anvisningarna.)

16§
Skattskyldig skall, om ej annat Skattskyldig skall, om inte annat följer av
andra siycket, utfärda faktu- följer av andra eller sjätte stycket, ra eller
därmed jämföriig handling utfärda faktura eller därmed jämför-för varje
omsättning för vilken skatt lig handling för varje omsättning för utgår. Av
handlingen skall framgå vilken skatt utgår. Av handlingen vedertaget, skattens
belopp och öv- skall framgå vedertaget, skattens ngt som har betydelse för skatlskyl-
belopp och övrigt som har betydelse dighet och avdragsrätt enligt 17 §.
för skattskyldighet och avdragsrätt

enligt 17 §. Första
stycket gäller icke för detaljhandel eller därmed jämförtig verksamhet och ej
heller omsättning, för vilken avräkning mellan köpare och säljare sker enligt avräkningsnota
som upprättas av köparen.

På frankeringsmärke
eller liknande kvitto behöver skattens belopp icke anges.

Faktura
skall, om köparen begär det, utfärdas vid försäljning lill skattskyldig köpare
av fastighet, som utgör lagertillgång i byggnadsverksamhet och däri har
tillförts skattepliktig tjänst utan att därefter ha tagits i bruk av säljaren.
Av fakturan skall framgå utgående skatt som säljaren redovisat eller har att
redovisa för gjorda uttag av skattepliktiga tjänster för fastigheten.

Säljer
den sörn är skaltskyldig enligt 2 § fjärde stycket fastighet skall han, om
köparen begär det, utfärda intyg om storieken av den ingående skatt som han
enligt 15 § femte stycket återfört pä grund av fastighetsförsäljningen.

Uppbär skattskyldig, som uiför byggnads- eller anläggningsenlreprenad
betalning i förskott eller a conlo får faktura eUer därmed jämförlig handUng
utvisande skallens belopp enligt försia styckel ulfärdas försl när redovisningsskyldighet
inträder enligt 5 b§ tredje stycket.

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar

till
1 §

Vad
som enligt denna lag förstås med omsättning anges i punkt 2 av anvisningarna
till 2 §.

Mervärdeskatt
utgår icke vid ex- Mervärdeskatt utgår inte vid export om regeringen ej särskill
förord- port om regeringen ej särskilt förord-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:57 9

Nuvarande lyddse Föreslagen lydelse

nat att skatt skall erläggas. Se vidare nat att skatt
skall erläggas, punkt 4 av anvisningarna liU 2 §.

UU2a §

Bestämmelserna i tredje stycket 2, 3, 5-8 eller 10 gäller
endast när tjänsten avser verksamhei som uppdragsgivaren bedriver i utlandet
och som skulle ha medjört skattskyldighet om den utövats här i landet.

Leverans av vara från annat försäljningsställe på
flygplats än exportbutik enligi 27 § lullagen (1973:670) anses ha sken inom
landet även när varan är avsedd att medföras av köparen vid utresa ur landet.

Bestämmelserna i sjätte siycket Ull-lämpas Inie i de fall
när köparen är bosatt i Danmark, Finland eller Norge. Vid leverans till sådan
köpare av vara eller grupp av varor som normalt utgör en helhet och med ett
försäljningspris, exklusive mervärdeskatt, om minst 1 000 kronor anses dock
leveransen ha skett genom export under förutsättning att varan i nära
anslutning lill leveransen av köparen har införis till Danmark, Finland eller Norge
och an mervärdeskan eller molsvarande aUmän omsättningsskatt har eriagts vid
införseln enligt lutlräk-ning eller motsvarande handling.

till 11 §

Med resgodsbefodran avses även transport av personbil
eller motorcykel med fartyg i inrikes trafik, när transporten utföres i samband
med befordran av fordonets förare med samma transportmedel.

Undantaget under 3 för transporter UU eller från utiandel gäUer
direkta sådana iransporier. Sker särskild transport av export- eller import
gods helt inom landet, föreligger skattepliktig transporttjänst.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:57 10

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Med
transport i samband med renhållning förstås även bortforsling av sopor, avfall
eller liknande frän fastighet enligt avtal som icke endast gäller tillfälligt
transportuppdrag.

Undantaget under 3 för tjänst för utländsk uppdragsgivares räkning gälle:-
endasl när tjänsten har avseende på verksamhet som uppdragsgivaren bedriver och
som skulle ha medfört skattskyldighet till mervärdeskaU, om den bedrivits här i
landet.

Undantaget
under 9 gäller ej när fräga är om djursjukvård.

Denna
lag träder i kraft den 1 mars 1980, såvitt avser 8 och 14§§,ochden 1 januari
1981, såvitt avser 16 §, samt i övrigt den 1 maj 1980,

Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om förhällande som hänför sig till liden före
ikraftträdandet och i fråga om tillhandahållande före ikraftträdandet.

Bestämmelserna i punkt 4
av övergångsbestämmelserna till lagen (1979:304) om ändring i lagen (1968:430)
om mervärdeskatt skall dock fortfarande tillämpas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

2
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1979:304) om ändring i lagen (1968:430) om

mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs
att punkt 8 av övergångsbestämmelserna till lagen (1979:304) om ändring i lagen
(1968:430) om mervärdeskatt skall ha nedan angivna lydelse.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

Föreslagen lyddse

s. 10 Kontrollera mot PDF

De äldre bestämmelserna
gäller fortfarande vid omsättning av byggnad, som vid utgången av år 1980 utgör
lagertillgäng i byggnadsrörelse, samt värde enligt anvisningarna till 9 § som
har tillförts mark som vid denna tidpunkt utgör lagertillgång i sådan rörelse, Molsvande
gäller för vad som därefter tillförs sädan byggnad eller mark som ett led i
färdigställande av vid utgängen av år 1980 pågående arbeten.

De äldre bestämmelserna
gäller fortfarande vid omsättning före ingången av år 1981 av byggnad eller av
byggnad och mark. Åldre bestämmelser gäller också vid omsättning av byggnad,
som vid utgången av år 1980 utgör lagertillgång i byggnadsrörelse, samt värde
enligt anvisningarna till 9 § som har tillförts mark som vid denna tidpunkt
utgör lagertillgäng i sädan rörelse. Motsvarande gäller för vad som därefter
tillförs sädan byggnad eller mark som ett led i färdigställande av vid utgången
av år 1980 pågående arbeten.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Denna
lag träder i kraft tvä veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den
utkommit frän trycket i Svensk författningssamling. De nya bestämmelserna
tillämpas dock för tid frän och med den 1 juli 1979,

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:57 12

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1979-10-18

Närvarande:
statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman, Mundebo,
Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark, Burenstam
Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell

Föredragande:
statsrådet Mundebo

Proposition
om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt, m. m.

1
Inledning

De
nordiska finansministrarna beslöt vid ett möte i november 1978 att tillsätta en
nordisk ämbetsmannagrupp för utredning av frågan om beskattning av varor i
resandetrafiken, Ämbetsmannagruppen avlämnade i maj 1979 sin slutrapport med ell
förslag lill nordisk överenskommelse om beskattning av resgods i resandelrafiken
mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige samt om skattefri försäljning på fiygplats
i dessa länder. Slutrapporten bör fogas lill protokollet i detta ärende som
bilaga 1. I en bilaga till slutrapporten ingår också det slutliga förslaget till
nordisk överenskommelse.

Genom
beslut den 17 maj 1979 uppdrog regeringen åt mervärdeskatteutredningen (Fi
1971:05) att skyndsamt utarbeta förslag till de författningsändringar som.
erfordras för att överenskommelsen skall kunna tillämpas.

Mervärdeskatteutredningen
avlämnade i augusti 1979 sitt fjärde delbetänkande (Ds B 1979:2) Översyn av mervärdeskatten
del IV Exportbegreppet m.m.' 1 betänkandet har utredningen
behandlat förutom det nämnda förslaget till nordisk överenskommelse även andra
exportfrågor. Utredningen har också behandlat mervärdeskatten på vissa
konstverk och vissa tvätteriljänster.

Genom
skriftväxling mellan de nordiska ländernas finansministerier har

'
I utredningen ingår som utredningsman fd departementsrådet Hans Fridolin och
som experter direktören Sven Crabo, professorn Dag Helmers, departementsrådet
Leif Lindstam, byråchefen Lennart Mellbin och, sedan den 1 mars 1978,
taxeringsdirektören Bo Norrman.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:57 13

artikel
3 i förslagel till nordisk överenskommelse modifierats något i förhållande till
den i betänkandet återgivna lydelsen. Den 23 augusti 1979 beslöt regeringen att
överenskommelsen skulle undertecknas.

I
fråga om gällande ordning och utredningens förslag torde jag få hänvisa till betänkandet,
som bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

Betänkandet
har remissbehandlats. Yttranden har avgetts av kammarrätten I Göteborg, generaltullstyreisen,
riksskaneverket (RSV), kommerskollegium, samtliga länsstyrelser, Broströms
Handels AB, Delegationen för förelagens uppgiftslämnande (DEFU), Föreningen
Handarbetets vänner. Föreningen Svensk Form, Föreningen Svenska Tecknare,
Föreningen Sveriges konsthantverkare och indusiriformgivare, försvarets
materielverk. Handelns arbetsgivareorganisation, Konstfrämjandets riksförbund.
Konstnärernas riksorganisation, Konslnäriiga och litterära yrkesutövares samarbelsnämnd,
konsumentverket. Kooperativa förbundet, Landsorganisationen i Sverige (LO),
Landstingsförbundet, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), luftfartsverket, Scandinavian
Airiines System (SAS), statens kulturråd, Stockholms handelskammare. Svensk
industriförening, Svenska batikföreningen. Svenska
byggnadsentreprenörföreningen. Svenska företagares riksförbund. Svenska
hemslöjdsföreningarnas riksförbund. Svenska kommunförbundel, Sveriges bokförings-
och revisionsbyråers förbund, Sveriges redareförening, Sveriges
redovisningskonsulters förbund, Sveriges ivätteriförbund och Tjänstemännens
centralorganisation (TCO). Gemensamt yttrande har avgetts dels av Svenska
arbetsgivareföreningen (SAF) och Sveriges indusiriförbund, dels av Sveriges
köpmannaförbund och SHIO - Familjeföretagen. LRF har som eget remissyttrande
åberopat etl utlätande av Lantbrukarnas skattedeiegation.

En
sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende
som bilaga 3.

Hänvisningar
till paragrafer, avser lagen (1968:430) om mervärdeskatt (ML), om inte annat
särskilt anges.

2
Föredragandens överväganden 2.1 Export

Mervärdeskallen
syftar bl, a. till att endasl konsumtionen inom landet av skattepliktiga varor
och tjänster skall beskattas och att exporten skall vara undantagen frän
beskattning. Beskattningen av varor som köps i Sverige och importeras i ett
annat land skall i princip beskattas endast enligt reglerna i del andra landet.

Det
är två faktorer som avgör vilken beskattningseffekt som uppkommer när varor
köps i ett land och införs i annat land för konsumtion där. Det är dels inköpslandets
bestämmelser om skattefri försäljning till utländska besökare och det är
konsumtionslandets bestämmelser om skattefri import. För atl så långt det är
möjligt erbjuda lika konkurrensvillkor för företagare i angrän-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:57 14

sande
länder bör bestämmelserna pä dessa tvä punkter vara enhetliga. Så är f n. inte
fallet med bestämmelserna i Sverige, Danmark, Finland och Norge. Skillnaderna
har orsakat svårigheter för företagarna, särskill i gränstrakterna, för
konsumenterna och för länsstyrelserna. Dessa förhållanden ledde till att en
nordisk ämbetsmannagrupp tillsattes med uppgift att utarbeta en nordisk överenskommelse
om varubeskattningen i det fall den som är bosatt i ell nordiskt land köper
varor i ett annat nordiskt land och medför varorna till hemlandet som resgods.
Överenskommelsen skulle enligt uppdraget även innehålla regler om försäljning
av varor på fiygplats. Ämbetsmannagruppen har slutfört sitt uppdrag och lämnai
förslag till en sådan nordisk överenskommelse. Regeringen har uppdragit åt
mervärdeskatteutredningen atl, på basis av ämbetsmannagruppens slutrapport och
förslaget till överenskommelse, utarbeta erforderlig författningstext.
Utredningen har i ett Qärde delbetänkande redovisat sitt uppdrag och dessutom
gjort en översyn av övriga exportbestämmelser i ML.

Utredningen
konstaterar inledningsvis atl nu gällande bestämmelser om vad som skall räknas
som export i allt väsentligt ger det resultat vartill skattesystemet syftar,
nämligen en beskattning av konsumtionen av skattepliktiga varor och tjänster
inom landet och skattebefrielse för vad som tillhandahälls genom export. På
några punkter har dock utredningen funnit det befogal att föreslå sakliga
ändringar av exportbestämmelserna. 1 övrigt har utredningen gjort en
författningsteknisk översyn av dessa bestämmelser.

De
nuvarande exporlbestämmelserna finns intagna i olika paragrafer i ML. Uiredningen
anser att ML vinner i klarhet och överskådlighet om bestämmelserna förs samman
i en ny paragraf, 2 a §, och nya anvisningar till denna. Med export bör enligt
utredningen förstås att vara levereras eller ijänst tillhandahålls utom landet.
Av en sådan definition följer, enligt utredningen, att svenska företagare blir
skattskyldiga för all utom landet bedriven verksamhet, i den mån verksamheten
är alt anse såsom yrkesmässig, dvs. om inkomsten av utlandsverksamheten utgör
skattepliktig intäkt enligt kommunalskattelagen (1928:370). Härigenom får
svenska företag utan tvekan rätt till avdrag även för ingående skatt på sådana
varor och tjänster som hänför sig till utlandsverksamheten. Någon utgående
skatt påförs ej eftersom det är en exportprestation.

Utredningens
förslag till systematisering av exportbestämmelserna och till definition av
begreppet export har tillstyrkts eller lämnats ulan erinran av samtliga
remissinstanser. Jag anseratt utredningens förslag är välgrundat och bör
genomföras.

Enligt
nu gällande bestämmelser anses vissa prestationer som tillhandahålls inom
landet som exporterade. Enligt den föreslagna definitionen skulle de i
fortsättningen anses tillhandahållna inom landet. Utredningen har föreslagit
att dessa prestationer, som även framdeles bör anses som export-prestationer,
särskilt anges i andra-femle styckena i förslaget till 2 a §. I allt väsentligt
motsvaras detta materiellt av nu gällande bestämmelser. Utred-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:57 15

ningen
har dock i vissa fall förtydligat nu gällande bestämmelser. Detta gäller bl. a.
uthyrning här i landet av en för delta ändamål särskilt införd vara. En sädan
transaktion börenligt utredningen inte hänföras till export eftersom det utländska
företaget anses bedriva yrkesmässig verksamhet här i landet och följaktligen
skall vara skatlskyldigt för uthyrningen. Vidare föreslås att den som här i
landet utfört tjänst åt utländsk uppdragsgivare på viss vara inte själv skall
behöva ombesöria utförsel av varan efter fullgjord prestation för att export
skall anses föreligga. Sä bör vara fallet även när uppdragsgivaren själv eller
genom en av honom anlitad fraktförare hämtar varan.

Vidare
föreslär utredningen atl som export skall anses en transaktion som innebär att
en tjänsl visseriigen fysiskt utförs inom landet men redovisas för utländsk
uppdragsgivare endast i form av rapport, protokoll eller liknande.

För
flertalet Ijänsteprestalioner som utförs inom landet åt utländsk uppdragsgivare
gäller f n. att skatt inte utgår när tjänsten avser en verksamhet som skulle
ha medfört skattskyldighet om den utövats här i landet. Utredningen har
föreslagit att en bestämmelse av denna innebörd tas in i de nya anvisningarna
till 2 a §.

Utredningens
förslag lill ny reglering av vad som skall anses som export har i nu behandlade
delar i allt väsentligt tillstyrkts eller lämnats utan erinran av
remissinstanserna. Enligt min mening bör förslagen i princip godtas. Några
remissinstanser har dock pekat pä alt nuvarande bestämmelse om att som export
anses även försäljning av vara ombord på fartyg i utrikes trafik inte ingår i
utredningens författningsförslag. Förslaget bör kompletteras på denna punkt och
bestämmelser härom införas i 2 a § fjärde stycket. Bestämmelsen bör omfatta
även ijänsteprestalioner. Vidare har anmärkts att även bestämmelsen i 2 a §
tredje siycket 2) om tjänst som utförs i landet åt utländsk uppdragsgivare på
särskilt för detta ändamål införd vara bör innehålla villkoret alt
uppdragsgivarens verksamhet skulle medföra skattskyldighet här i landet om den
hade bedrivits här. Med hänsyn till de svårigheter i tillämpningen som skulle
uppstå när det gäller att avgöra t. ex. om ett privatägt fordon införts till
Sverige endast för att repareras anserjag att den förordade begränsningen bör
göras. I likhet med länsstyrelsen i Stockholms län anserjag att även förmedling
av godstransport direkt till eller från utlandet bör räknas som export. RSV har
anfört atl punkt 4 av tredje stycket till 2 a § bör utformas sä atl det endast
gäller transporter direkt till eller frän utlandet. Därvid kan det föreslagna
första slyckel av anvisningarna lill 2 a § utgå. Detta ändringsförslag bör genomföras.

Vid
remissbehandlingen har ocksä påpekats att en omotiverad dubbelbeskattning kan
uppkomma i det fall en utländsk företagare själv hämtar en vara här. Om
företagaren inte är skattskyldig till mervärdeskatt här och inte heller i
hemlandet kommer varan i princip atl beskattas både här och i hemlandet. Det
bör enligt min mening i dessa fall vara tillräckligt att kräva att varan är
avsedd för den utländska företagarens verksamhet i utlandet. 12 a §

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:57 16

tredje
stycket 10 bör uttryckligen anges att punkten omfattar tjänsteprestationer som
kommer den utländske uppdragsgivaren till godo endast som rapport, protokoll
eller annan handling eller på annat därmed jämföriigt sätt. Redovisningen kan bestå
av förutom rapport eller protokoll även av t. ex. ritningar eller dalalislor.

1 elt
sjätte stycke till 2 a § och i fjärde styckel av anvisningarna till 2 a § föreslår
utredningen att bestämmelser införs om beskattning av varor som säljs till utländska
turister och andra som tillfälligt uppehåller sig här i landet. Utredningen har
föreslagit att olika bestämmelser skall gälla vid försäljning till ä ena sidan
den som är bosatt i Danmark, Finland och Norge och å andra sidan till den som
är bosatt i annat främmande land.

När
det gäller resande från de tre nämnda länderna har t tredningen utgått från det
förslag till nordisk överenskommelse som den nordiska ämbetsmannagruppen lagt
fram. Uiredningen framhåller att förslaget på ett enkelt och i materiellt
hänseende tillfredsställande sätt kan förväntas undanröja de svårigheter och
den bristande likformighet som sedan länge rått i beskattningen av den
nordiska gränshandeln. Utredningen anser det dessutom värdefullt att enighet
uppnåtts om att skatten i princip alltid tas ut i säljarlandet och att denna
beskattning kan efterges, om varans värde överstiger 1 000 kr. exkl.
mervärdeskatt, först när säljaren har fält ett skriftligt bevis om alt varan
beskattats i införsellandet. En sådan ordning bör, enligt utredningen, innebära
stora fördelar från kontrollsynpunkt. Ett gränsvärde på 1 000 kr. bör, enligt
utredningen, leda till avsevärda praktiska fördelar.

För
eftergift av skatt krävs enligt överenskommelsen att varan utförts ur landet i
omedelbar anslutning till leveransen. Utredningen har av både materiella och
praktiska skäl ifrågasatt om en strikt tolkning av begreppet omedelbart kan
göras och menat att man i tillämpningen bör kunna acceptera, i vart fall vad
avser kapitalvaror med lång livslängd, att någon tid får förflyta mellan
inköpet och beskattningen i införsellandet. Utredningen förordar att begreppet
omedelbart tolkas sä atl utresan bör ske i nära anslutning till varuleveransen.
Gränsvärdet 1 000 kr. exkl. skatt skall ocksä gälla en grupp av varor som
normalt utgör en helhet. Uiredningen förordaren generös tolkning av begreppet
helhet. Hit bör t. ex. räknas en last med byggnadsmaterial som köparen inköpt
samtidigt hos en säljare och som införtullas samtidigt i införsellandet.

Den
överenskommelse som tillkommit för att reglera den nordiska gränshandeln och de
författningsförslag som mervärdeskatteutredningen utarbetat har i allmänhet
hälsats med tillfredsställelse av remissinstanserna. Flertalet påpekar att
nuvarande problem och orättvisor i gränshandeln i allt väsentligt upphör. Nägra
remissinstanser har dock pekat pä att begreppei "omedelbart" och "helhet"
liksom gränsvärdet 1 0(X) kr. kan välla vissa tillämpningsproblem. Med hänsyn till
det stora värde som ligger i enhetliga regler i de nordiska ländema bör del
föreslagna systemet för beskattningen genomföras. Några remissinstanser har
hävdat alt begreppet "omedelbart"

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:57 17

inte
kan tolkas på del sätt uiredningen förordat. Jag delar denna åsikt och föreslär
att det ersätts med begreppet "nära". Den tolkning som utredningen
gett begreppei har nämligen accepterats av företrädare för övriga nordiska
länder. De påtalade tillämpningssvårighelerna i övrigt är inte av så allvariig beskaffenhet
atl de inte går atl lösa i praktiken och bör därför inte omintetgöra överenskommelsen.
Jag utgår från att RSV följer utvecklingen på delta område också i de övriga
nordiska länderna och utfärdar erfordertiga anvisningar till hjälp för både
länsstyrelser och skattskyldiga.

1
artikel 3 i överenskommelsen och i utredningens förslag lill tredje styckel av
anvisningarna till 2 a § finns en bestämmelse som innebär att försäljning på
flygplats till resande av andra varor än alkoholhaltiga drycker och tobak inte fär
behandlas som export om den resande avser att ta med varan vid utresan.
Bestämmelsen innebär alt den skattefria försäljning som i dag bedrivs på vissa flygplatser
inte längre blir tillåten. Handelns arbetsgivareorganisation, luftfartsverket,
SAS och Broströms Handels AB har avstyrkt förslaget på denna punkt. De har
hävdat att lönsamheten för berörda företag skulle minska och att det därför
skulle bli nödvändigt alt friställa personal. Vidare har hävdats att skattefri försäljning
på flygplats tillåts i andra länder och atl denna form av försäljning från kontrollsynpunki
är bättre än den som föreslås gälla för försäljning till utländska medborgare
från andra försäljningsställen.

Med
hänsyn till att elt förbud mol denna försäljning är en del av den värdefulla
överenskommelsen om gränshandeln och övrig försäljning inom Norden anser jag
alt övervägande skäl talar för att även denna del av överenskommelsen lagfästs.

Försäljningen
av varor till utländska turister som inte är bosatta inom Norden omfattas inte
av den nordiska överenskommelsen. Mervärdeskatteutredningen föreslår i detla
avseende all säljaren i Sverige får behandla en försäljning till utländsk
köpare som bor utom landet som export, om varan i omedelbar anslutning lill
leveransen förts ul ur Sverige. Som förulsättning härför föreslås gälla att
säljaren i sina räkenskaper har någon handling som visar alt varan har medförts
vid utresa ur landet eller vid inresa i annat land. Utredningen pekar på att
sådan handling kan vara utländsk införseldeklaration, styrmanskviito eller
dylikt. RSV bör, enligt uiredningen, följa utvecklingen och lämna anvisningar
om den bevisning som skall kunna godtas. Utredningens förslag på denna punkt
bygger i stort på ett system som faktiskt lillämpas i några län.

Flera
remissinstanser, däribland RSV, har ställt sig tveksamma till denna del av
förslaget. Dessa har anfört bl. a. att tillämpnings- och kontrollproblemen
skulle öka och att det skulle uppstå stora svårigheter att fastställa vilken dokumentation
som skall anses godtagbar. Några menar med hänsyn härtill att tillämpningen av
bestämmelsen troligen skulle bli olika i olika län.

Det
är enligt min uppfattning väsentligt att mervärdeskattens regler är så enkla
och okomplicerade som möjligt. Skatten skall hanteras av många

2 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 57

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:57 18

skattskyldiga,
som var och en kan slutföra ett stort antal transaktioner vae dag. Del är uppenbari
alt försäljningen till utländska besökare är lättast att hantera om några
särskilda bestämmelser om skattefri försäljning inte gäller. I så fall skall
skatt alltid redovisas i dessa fall om inte säljaren levererar varan till köparen
på utländsk ort. En sådan snäv begränsning av exportförsäljningen bör dock
inte genomföras. De flesta länder som har infört mervärdeskatt har också på
olika sätt åstadkommit skattefrihet för turistförsäljning. I vissa länder får
den utländske köparen tillbaka mervärdeskatten vid utresan. I andra länder
återbetalas skatten i efterhand när säljaren av köparen eller en myndighet har
fått bevis om att varan har utförts ur landet. Även hos oss lillämpas, som
redan har berörts, i vissa län ett system för skattefri försäljning till
turister.

För
egen del har jag gjort följande bedömning. I princip skall mervärdeskatt inte
tas ut när varor köps i Sverige för konsumtion i annat land. Av kontrollskäl
måste krävas all säljaren kan visa detla förhållande. Det är uppenbart att en
handling som visar all köparen i nära anslutning till förvärvet i Sverige har
infört varan i annal land kan godtas som bevis om utförsel ur Sverige. I detta
fall bör säljaren normall ta ut skatt och återbetala denna när han har beviset
för införseln i det andra landet i sin hand. Underlåter han att ta ut
mervärdeskatt gör han del på egen risk. Någol krav på atl varan också har
beskattats i det andra landet bör inte ställas upp. I delta avseende kommer alla
säljare i Sverige att skattemässigt vara likställda i fråga om möjligheterna lill
turistförsäljning. Någon skillnad kommer inte heller alt föreligga mellan
besökare som reser med buss, tåg, båt, flyg eller egen bil. Denna del av
utredningens förslag bör genomföras.

Utredningens
förslag om alt även bevis om utförsel ur landet skall kunna godtas när det
gäller att bedöma om export föreligger är självfallet i princip hell rikligt.
Möjligheterna att åsladkomma en handling som styrker utförseln är dock
väsentligt mindre än när del gäller alt tillhandahålla en handling för all
styrka införseln i annal land. Med nuvarande personalresurser kan tullmyndigheterna
inte medverka lill att bestyrka utförseln. Det ärenligt min mening inte heller
befogal all förslärka dessa resurser enbari i syfte all underlätta utländska
turisters skattefria inköp här. De handlingar som f n. godtas som bevis om
expon i de län som över huvud godtar skattefri försäljning till turister är s.
k. styrmanskvitto och bevis om att varan har överiämnats till köparen på
flygplats. I sislnämnda fall beslår beviset antingen av en handling upprättad
av ett fristående förelag som ombesörjt varutransporten lill flygplatsen eller
av elt intyg utfärdat av den chaufför eller annan arbetstagare hos den
skattskyldige som fraktat varan till flygplatsen.

Det
nu beskrivna systemet i vissa län är inte fullkomligt. Det omfattar inte alla
utländska besökare hos oss utan endast sådana som reser med bål eller flyg. Del
kan av praktiska skäl knappasl tillämpas av andra skattskyldiga än de som finns
i närheten av internationella hamnar eller fiygplatser. Förfaran-

s. 19 Kontrollera mot PDF

del
utesluter inte helt att de varor som levereras enligt de angivna reglerna stannar
i Sverige och konsumeras här. Dessa svagheter är dock inte av sädan nalur alt
de bör hindra all del av utredningen föreslagna systemet genomförs. Jag anser
alltså atl det bör vara möjligt för en skattskyldig aU med stöd av bevis om
utförsel underlåta atl redovisa mervärdeskatt. 1 motsats till utredningen anserjag
dock alt särskilda krav bör ställas på den som utfärdar etl sådant bevis.
Länsstyrelsen bör därför som utförselbevis godta endast en handling som har
upprättats av en av länsstyrelsen särskill godkänd intygsgivare. Denna kan
självfallet vara en myndighet, t. ex. tullmyndighet, luftfartsmyndighet eller
hamnmyndighet. Det bör också kunna vara ett företag, som kan förväntas uppfylla
de krav som länsstyrelsen bör ställa pä att vissa praktiska rutiner skall
följas vid leverans, m. m. Enligt min uppfattning bör RSV med denna utformning
av systemet kunna uifärda sådana anvisningar på området att tillämpningen i
olika län blir likformig och tillfredsslällande frän kontrollsynpunkt.

Jag
delar utredningens uppfattning alt någol undantag från skatteplikt för framslällning
och disiribution av reklammaterial för utländsk uppdragsgivares räkning inte
bör införas.

2.2
Mervärdeskatt på konstverk

Det
nu gällande undantaget från mervärdeskatt för konstverk som är hänföriiga till tulltaxenr
99.01-99.03 och som ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo har under lång tid
kritiserats framför allt av konstnärerna för att vara alltför snävt. Frågan har
också aktualiserats genom en skrivelse från Konstnärliga och litterära
yrkesutövares samarbelsnämnd (KLYS), vari KLYS hemställt att undantagsomrädet
utvidgas. Uiredningen konstaterar att del i första hand ärde textila
konstverken man velat fä in under undantaget. Utredningens förslag innebär
därför att även verk av textil bildkonst, som är hänföriiga till tulltaxenr
58.03 och som omfattas av upphovsrätt enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till
litterära och konstnärliga verk (upphovsrätts-lagen) skall undantas från skatt.

Remissinstansernas
uppfattning om förslaget går starkt isär. Frän myndighetshåll befaras tillämpningssvärigheter
genom de nya gränsdragningsproblem som uppstår. Konstnärernas organisationer
hävdar å andra sidan atl förslaget är alldeles för snävt och att vissa
konstformer hamnar helt utanför undantaget. Inte ens den textila bildkonsten i sin
helhet inryms i förslaget, än mindre bmkskonsten. Dessa organisationer menar
alt den enda avgränsning som bör göras är alt upphovsrättslagen skall vara
tillämplig pä konstverket och atl detta ägs av upphovsmannen eller dennes
dödsbo.

Frågan
om beskattning av olika slags konstverk har diskuterats under en lång följd av
år. Det nu gällande undantaget har inte orsakat några egentliga tillämpningsproblem,
men dess omfattning kan knappasl sägas vara sakligt motiverad. Jag har funnit
att undanlaget bör kunna utvidgas till att omfatta

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:57 20

all
bildkonst som åtnjuter skydd enligt upphovsrättslagen och som ägs av
upphovsmannen eller dennes dödsbo. Undantaget bör även omfatta sådana alster av
bildkonst som skapats av utländsk konstnär och som enbart på den gmnden inte
åtnjuter skydd enligt upphovsrättslagen.

Jag
anser att även en sådan utformning av undantaget i allmänhet kommer att kunna
tillämpas utan siörre svårighet. Jag är däremot, med hänsyn framför allt till
gränsdragningsproblem när det gäller brukskonst och bruksvaror i övrigt, inte
beredd att föreslå en sådan utvidgning att även brukskonsten blir skattefri.

De
tillämpningssvårigheter som ändå kan uppstå bör kunna lösas av länsstyrelserna,
RSV och tullmyndigheterna. Jag vill också framhålla aU Svensk Forms
Opinionsnämnd i tveksamma fall bör kunna yttra sig och ge ledning vid bedömningen.
Det bör ocksä beaktas att grundförutsättningen för undanlaget är att
konstverket ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo. Det bör inte heller vara
alltför stora svårigheter för beskattningsmyndigheterna att undersöka vilka
konstnärer som är registrerade som skattskyldiga till mervärdeskatt och som i
fortsättningen inte skall vara det.

18 §
8 bör anges att ett alster av bildkonst undantas från skatteplikt om det ägs av
upphovsmannen eller dennes dödsbo. Uttrycket alster av bildkonst bör ges samma
innebörd som i 1 § upphovsrättslagen. Med den föreslagna formuleringen kommer
undantaget att omfatta även sådana alster av bildkonst som enligt 60 § första
stycket 1 eller 2 upphovsrättslagen inte omfattas av skydd enligt den lagen, t.
ex. av den anledningen att upphovsmannen är utländsk medborgare.

1
enlighet med vad uiredningen och vissa remissinstanser anfört bör Konstfrämjandet
inte undantas frän skattskyldighe* för sin utgivning av konst. Konsekvenserna
av ett sädant undantag kan svårligen överblickas. Frågan om samhällets stöd
till Konstfrämjandet fär bedömas i annan ordning.

2.3
Mervärdeskatt på tvättjänster

För
att skapa konkurrensneutralitet mellan å ena sidan statligt och kommunalt ägda
tvätterier och ä andra sidan privata tvätterier har utredningen föreslagit att
beskattningsvärdet för tvätteriljänster skall reduceras enligt den s. k. 60-procentsregeln
när tjänsten tillhandahålls slalen eller kommun. Detsamma föresläs gälla tvätt
i förening med uthyming av textilt gods. Flertalet remissinstanser har
tillstyrkt förslaget. Etl fåtal hardock helt avstyrkt förslaget med hänsyn till
att det är principiellt felaktigt att skatteutfallet avgörs av kundens status.
Ytterligare några remissinstanser, framför alll förelrädare för näringslivet,
har förordat i första hand att en ny reduceringsregel på 30 % tillskapas och i
andra hand att den s. k. 20-procentsregeln görs tillämplig.

1
likhet med fiertalet remissinstanser har jag funnit att utredningens

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:57 21

principförslag
på ett enkelt och smidigt sätl förbättrar den bristfälliga konkurrensneutralitet
som i dag förekommer inom tvätleribranschen. I likhet med utredningen och några
remissinstanser anser jag det inte motiveral att nu införa en ny
reduceringsregel. Vid valet mellan de två nu gällande reduceringsreglerna
förordar jag liksom utredningen att 60-procentsregeln blir tillämplig eftersom 20-procenlsregeln
ger en för hög reducering av beskattningsvärdet för de privata tvälierierna,
som härigenom skulle få ett konkurrensmässigt övertag gentemot de offentligt
ägda tvätte-rierna. En reducerad beskattning skall självfallel inte lillämpas i
de fall tvätteritjänslen tillhandahålls en självständig juridisk person som ägs
av stat eller kommun. Utredningens författningsförslag bör vidare förtydligas
så att det klart framgår att den tväujänsl som avses endast omfattar textilt
gods. Jag anser det inte motiverat alt reducerad skatt skall ulgå även för
reparation av tvällgods.

2.4
Övriga frågor

Sveriges
redareförening har i siu remissvar anhållit atl också pråmar och liknande
redskap, som hänförs lill tulltaxenr 89.03, undantas från mervärdeskatt. Jag
har funnit att det är lämpligt att mervärdeskatteutredningen närmare undersöker
det nu gällande undantaget för fartyg m. m. Om en sådan undersökning leder till
all undantaget bör omprövas förutsätter jag alt utredningen föreslår ändringar
i detta avseende.

Under hand har påpekats
alt punkt 8 av övergångsbestämmelserna till lagen (1979:304) om ändring i lagen
(1968:430) om mervärdeskatt är oklar i vad avser bl. a. beskattningsvärdet vid
omsättning av byggnad under tiden den 1 julil979-den31 december 1980. De nya
reglerna på byggnadsområdet, som innebär att beskattningen sker endasl av ijänsl
på fastighet, gäller från den 1 januari 1981. Självfallet skall äldre
bestämmelser tillämpas vid omsättning av byggnad eller byggnad och mark före sislnämnda
tidpunkt. För atl undanröja den tveksamhet som uppstått bör den angivna punklen
8 ändras. Ändringen bör sättas i kraft snarast och dessutom äga tillämpning från
och med den Ijuli 1979. Ändringen börgöras i en särskild lagom ändring i lagen
(1979:304) om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskaU.

Den
nyss nämnda ändringen av ML innebar bl. a. också att den som utför byggnads-
och anläggningsentreprenader och som uppbär betalning i förskott eller a conlo
kommer att fä redovisa mervärdeskatt på dessa förskottsbetalningar först två
månader efter slutbesiktningen. Enligt 16 § första siycket skall skattskyldig
utfärda faktura utvisande bl. a. skattens belopp även för förskotts- och aconlolikvider.
Med stöd av 17 § försiasiycket har beställaren, om han är skattskyldig, därmed
rätt till avdrag för den mervärdeskatt som debiterats på fakturan. Eftekten
härav skulle bli att redovisningsskyldigheten för entreprenören i mänga fall
inträder långt senare än motsvarande avdragsrält för en skaltskyldig
beställare. 1 princip bör emellertid redovis-

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:57 22

ningsskyldigheten
hos säljaren och motsvarande avdragsrätl hos köparen inträda vid samma
tidpunkt. Jag föreslår därför att i 16 § tas in bestämmelser enligt vilka
faktura eller därmed jämföriig handling som ulvisar skattens belopp i de fall
del är fråga om förskotts- eller a conlolikvider inte fär utfärdas förrän
redovisningsskyldighet inträder hos entreprenören. Bestämmelsema i 17 §
förstastycket innebär då att beställarens avdragsräu inte inträder förrän vid
sistnämnda tidpunkt, dvs. när redovisningsskyldighet inträder hos entreprenören.

2.5
Ikraftträdande

Utredningen
har föreslagit att regeringen ges befogenhet alt fastställa när
författningsändringarna skall träda i kraft. Jag har dock funnit att tidpunkten
för ikraftträdandet bör fastställas av riksdagen. Bestämmelserna om konstverk
och tvättjänster bör träda i kraft den 1 mars 1980 och bestämmelserna om export
den 1 maj 1980. Ändringen i 16 § bör träda i kraft den 1 januari 1981.

3 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen föreslär
riksdagen

att
antaga inom budgeldepartemeniei upprättade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

2. lagom ändring i lagen(1979:304)om ändring i
lagen(1968:430) om mervärdeskatt.

4 Beslut

Regeringen
ansluler sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:57 23

Bilaga 1

Slutrapport
maj 1979

De
nordiska finansministrarna tillsatte vid möte i Köpenhamn den 29-30 november
1978 en nordisk ämbetsmannagrupp för utredning av frågan om beskattning av
varor i resandetrafiken.

Finansministrarna
kom överens om att följande skulle gälla som gruppens mandat,

Ämbetsmannagruppen
skall utarbeta etl utkast till en nordisk överenskommelse som gör det möjligt
att uppnå sådan harmonisering av beskattningen av varor vid utförsel i
resandetrafiken att någon påtaglig konkurrenssnedvridning inte uppstår för
företag i de olika nordiska länderna. Därvid bör särskilt beaktas att
konsumtionen av varor i ett nordiskt land inte undgår konsumtionsbeskattning
endast av det skälet att varorna har förvärvats i annat nordiskt land saml att
en och samma vara inte blir föremål för konsumtionsbeskattning i mer än ett
nordiskt land. Överenskommelsen bör täcka alla trafikformer, härunder
inbegripet också försäljningen på flygplatser.

Ett
förslag till överenskommelse bör utarbetas skyndsamt.

Gruppen
har haft möten i Helsingfors den 8 februari 1979, i Oslo den 22 mars 1979 och i
Stockholm den 3 maj 1979,

Vid
export utgår som regel inte mervärdeskatt i Danmark, Norge och Sverige eller omsättningsskatl
i Finland, Varuförsäljning inom landet till resande som avser au själv ta med
sig varan ut ur landet räknas normalt inte som exportförsäljning. Från denna
princip har man emellertid gjort vissa undantag, t, ex, i Danmark, Norge och
Sverige när säljaren levererar varan till köparen i avgångshallen på
flygplatser med utrikestraflk eller till ansvarig person ombord på fartyg i utrikeslrafik.
I Finland kan affärsidkare leverera varan skattefritl vid landgränsen till
utländska resande. Del danska regelsystemet förbjuder dock skattefri
försäljning till medborgare bosatta i Finland, Norge eller Sverige, såvida
varorna medförs som resgods.

På
vissa flygplatser i Norden finns butiker i vilka obeskattade tobaksvaror och
alkoholdrycker fär säljas lill resande med destination till annat land, s. k. tax-free
shops. På Arlanda flygplats i Stockholm och Landvetter flygplats i Göteborg haretablerats
butiker som säljer andra varor utan mervärdeskatt till resande bosatta utom
Norden.

Ämbetsmannagruppen
har i enlighet med sitt mandat endast behandlat försäljning till resande av
varor som avses att tullklareras i samband med utresan ur landet, dvs. den
resandes handbagage och resgods.

Gruppen
konstaterar att problem har uppstått, särskilt i gränshandeln, till följd av
alt de nordiska ländema tillämpar olika bestämmelser om skattebefrielse vid
försäljning av varor till resande bosatta i annal land och om införsel av
skattefri reseutmstning. De skilda regelsystemen har lett lill atl vissa inköp inte
belastas med någon konsumtionsskatt vare sig i inköpslandet eller

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:57 24

införsellandet.
Ett bibehållande av olikheterna skulle kunna leda till au man i gränstrakterna
kan få helt skattefria zoner. En sådan utveckling är enligt gmppens mening inte
önskvärd. Utgångspunkten för de fortsatta diskussionerna har därför varit att
i princip alla varor skall belastas med antingen inköpslandets eller
införsellandets konsumtionsskatt och att det inte skall vara möjligt att genom inlernordiska
resor undgå denna beskattning.

Ämbetsmannagruppen
har mot bakgrund av att skattenivåerna i de nordiska länderna i slort sett är
lika funnit att övervägande skäl, inte minst administrativa fördelar, talar för
atl denna beskattning i princip bör ske i inköpslandet. Skatt skall därför ulgå
vid försäljning av vara till person bosatt i annal nordiskt land såvida köparen
avser att själv föra ut varan vid utresan. Självfallet skall detta inte kunna
kringgås genom att den inköpta varan av säljaren utförseldeklareras och
därefter överlämnas till köparen i omedelbar anslutning lill utresan.

För
att undvika dubbelbeskattning har gruppen vidare enats om regler som under
vissa förutsättningar tillåter inköpslandet alt avslå från att beskatta en vara
som har införts till annal nordiskt land och beskattas där. En sådan
dubbelbeskattning kan undanröjas på det sättet att säljaren får behandla försäljning
som en exporttransaktion, om han kan förete tullräkning eller annan handling
som visar atl varan i omedelbar anslutning till försäljningen har införts till
annat nordiskt land och att mervärdeskatt eller motsvarande allmän
omsättningsskatt eriagts vid införseln. Ämbetsmannagruppen är enig om atl detla
förfarande skall få lillämpas endast om försäljningsvärdet exklusive skatt
utgör minst 1 000 kr. eller 1 000 mk per vara, Varie land har dock rätt att
fastställa ett högre försäljningsvärde. Med vara bör vidare försläs en grupp av
varor som normalt utgör en helhet,

Ämbetsmannagruppen
har vidare enats om au bestämmelserna om skatter vid utförsel av varor i
resandetrafiken bör harmoniseras endast vad avser försäljningar lill personer
bosatta i Norden, Varie land får fritt utforma regler för skaitekonskevenser
vid försäljning till personer som är bosatta utom Norden.

Med
den nu föreslagna ordningen bör garanlier skapas för att skattereglerna varken
stimulerar eller försvårar en gränshandel som redan förekommer och som inte kan
anses olämplig. Skatt kommer under alla förhållanden alt utgå för alla förvärv
för slutlig konsumtion antingen i inköpslandet eller i konsumtionslandei.
Dagligvaror och andra varor av mindre värde beskattas endasl i inköpslandet och
varor av större värde i det land där den slutliga konsumtionen sker,

Ämbetsmannagruppen
är vidare enig om att det inte skall vara tillätet alt i butik på flygplats
sälja andra skattepliktiga varor än tobaksvaror och alkoholdrycker utan atl
mervärdeskatt eller annan skatt eller avgift utgår. Denna del av
överenskommelsen gäller al! försäljning på flygplats, dvs. även försäljning
till icke nordiska medborgare.

Ämbetsmannagruppen
överlämnar härmed sin slutrapport innehållande

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:57 25

förslag
till Nordisk överenskommelse om beskattning av resgods i resandetrafiken
mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige samt om skattefri försäljning på
flygplats i dessa länder. Förslaget bifogas som bilaga 1.

En förteckning över
deltagarna vid ämbetsmannagruppens möten återfinns i bilaga 2 (utesluten här).

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:57 26

Bilaga 1 UU ämbetsmannagruppens slutrapport

ÖVERENSKOMMELSE

orn
beskattning av resgods i resandelrafiken mellan Danmark, Finland, Norge och
Sverige samt om skattefri försäljning pä flygplats i dessa länder. Regeringarna
i Danmark, Finland, Norge och Sverige har

medvetna
om att de skilda regelsystemen angående beskattning av varor i resandetrafiken
i de nordiska länderna har lett till alt inköp i vissa fall inte belastas med
någon konsumtionsskatt, vare sig i inköps- eller införsellandet, och i vissa
andra fall belastas med sådan skatt i såväl inköps- som införsellandet,

eniga
om principen att resgods skall belastas med antingen inköps- eller införsellandets
konsumtionsskatter och alt det inte skall vara möjligt att genom inlernordiska
resor undgå denna beskattning samt att dubbelbeskattning i största möjliga
utsträckning skall undvikas,

i
avsikt att uppnå en sådan harmonisering av beskattningen av varor vid utförsel
i resandetrafiken att någon konkurrenssnedvridning därav inte uppstår för
företag i de olika nordiska länderna, samt

i
syfte att uppnå enhetliga bestämmelser och praxis angående den skattefria försäljningen
pä flygplatser,

träffat
följande överenskommelse:

Artikel
1

Vara
som en person, bosatt i Danmark, Finland, Norge eller Sverige, inköper i nägot
annat av dessa länder föratt vid utresa medtagas som resgods skall i
inköpslandet påläggas de skatter och avgifter som utgår i samband med tillverkning
och försäljning inom landet.

Har
varan i omedelbar anslutning till försäljningen av köparen införts i annat av
nämnda länder och har mervärdeskatt eller motsvarande allmän omsättningsskatt
utgått vid införseln, fär försäljningen anses ha skett genom export. Som fömtsättning
härför gäller att säljaren kan styrka att mervärdeskatt eller motsvarande
allmän omsättningsskatt har eriagts i införsellandel och att varan har ett
inköpspris exklusive skatt om minst 1 000 kr, i Danmark, Norge och Sverige
eller 1 0(X) mk i Finland.

Med
vara avses i denna överenskommelse även en gmpp av varor, som normalt utgör en
helhet.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:57 27

Artikel
2 Vara anses bli medtagen som resgods om den

1) medförs i samma transportmedel med vilket den
resande reser ut ur inköpslandet, eller

2) medförs av den resande utan transportmedel, eller

3) genom säljarens försorg transporteras till
inköpslandets landgräns för att där utlämnas till resanden, eller

4) levereras pä annat sätt som är jämförligt med dem
som avses i punkt 1, 2 eller 3.

ArUkel
3

Pä
flygplats fär icke till resande för alt vid utresan medtas som resgods skattefritt
säljas andra varor än alkoholhaltiga drycker och tobaksvaror, oberoende av var
den resande är bosatt.

Bestämmelserna i artikel 1
skall icke tillämpas pä alkoholhaltiga drycker eller lobaksvaror som har
inköpts skattefritt på flygplats,

ArUkel
4

Denna
överenskommelse iräder i kraft en månad efter det alt samtliga fördragsslutande
stater meddelat det svenska utrikesdepartementet att de konstitutionella ätgärder
som krävs för överenskommelsens ikraftträdande har genomförts. Det svenska
utrikesdepartementet underrättar de övriga fördragsslutande staterna om
mottagandel av dessa meddelanden,

Artikd
5

Denna
överenskommelse skall förbli i kraft utan tidsbegränsning men fördragsslutande
stat kan på diplomatisk väg uppsäga överenskommelsen genom underrättelser till
envar av de andra fördragsslutande staterna, 1 anledning av sådan uppsägning
skall överenskommelsen upphöra att gälla i förhållandet mellan den stat som
verkställt uppsägningen och övriga fördragsslutande stater sex mänader efter
den tidpunkt då samtliga fördragsslutande stater underrättats om uppsägningen.

Överenskommelsen
skall vara deponerad i det svenska utrikesdepartementet och bestyrkta
avskrifter skall av det svenska utrikesdepartementet tillställas var och en av
de fördragsslulande staternas regeringar.

Till
bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederböriigen bemyndigade,
undertecknat denna överenskommelse.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:57 28

Upprättad
i ett exemplar pä danska, finska, norska och svenska språken, vilka samtliga
texter har lika vitsord,

Slockholm
den

For
Danmarks regering:

Suomen
Hallituksen Puolesta:

For
Norges regjering:

För
Sveriges regering :

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bilaga 2

BUDGETDEPARTEMENTET

ÖVERSYN

AV
MERVÄRDESKATTEN

DEL IV

EXPORTBEGREPPET
M.M.

Betänkande avgivet av mervärdeskatteutredningen

Ds B 1979:2

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop
1979/80:57 30

Till
Statsr å det och chefen f ö r budgetdepartementet

Merv ä rdeskatteutredningen
(Fi 1971:05) har i sitt arbete med en teknisk ö versyn av merv ä rdeskatten
hittills avl ä mnat tre delbet ä nkanden, n ä mligen
Del I (Ds Fi 1973:3) Materiella fr å gor, Del II (Ds Fi 1974:8)
Fastighetsbegreppet m.m. och Del III (Ds B 1977:6) Redovisningsskyldighet m.m.

Utredningen
ö verl ä mnar h ä rmed ett
fj ä rde delbet ä nkande med ben ä mningen Exportbegreppet m.m. I detta tar
utredningen upp vissa fr å gor som utredningen av sk ä l som n ä rmare
redovisas i bet ä nkandet funnit anledning att behandla s ä rskilt
och med f ö rtur .

Stockholm
i augusti 1979

Hans
R. Fridolin

/G ö ran
Olofsson

I
utredningen ing å r som utredningsman fd departementsr å det Hans
Fridolin, som experter direkt ö ren Sven Crabo, professorn Dag Helmers,
departementsr å det Leif Lindstam, byr å chefen Lennart
Mellbin och, sedan den 1 mars 1978, taxeringsdirekt ö ren Bo
Norrman samt som sekreterare avdelningsdirekt ö ren G ö ran
Olofsson och som bitr. sekreterare departementssekreteraren Gunnar Skarell.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop 1979/80:57
31

INNEHALL

1
INLEDNING . .
. .'.......................................................... .... 1

2
MERV Ä RDESKATT
VID EXPORT ........................... 3

2.1
G ä llande best ä mmelser .................................... ... 3

2.2
Till ä mpningen
av g ä llande best ä mmelser .............. ... 7

2.3
Beskattning av varor i
resandetrafik ................... . 11

2.4
S ä rskilt yrkande ............................................. . 14

2.5
Utredningens ö verv ä ganden
och f ö rslag .............. . 15

3 MERV Ä RDESKATT
P Ä KONSTVERK ....................... 2 5

3.1
G ä llande best ä mmelser m.m............................... . 25

3.2
Utl ä ndska
best ä mmelser ................................... . 25

3.3
Framf ö rda
yrkanden ........................................ . 27

3.4
Utredningens ö verv ä ganden
och f ö rslag .............. . TI

4 MERV Ä RDESKATT
P Ä VISSA TV Ä TTJ Ä NSTER ......... 35

4.1
G ä llande best ä mmelser ..................................... . 35

4.2
Tidigare ö verv ä ganden m.m............................... 36

4.3
Utredningens ö verv ä ganden
och f ö rslag .............. . 37

5 F Ö RFATTNINGSF Ö RSLAG .................................. 4 5

F ö rkortningar
som anv ä nds i bet ä nkandet KL kommunalskattelagen (1928:370) ML
lagen (1968:430) om merv ä rdeskatt RSN riksskatten ä mnden
RSV riksskatteverket

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop 1979/80:57 32

1 INLEDNING

Utredningen
avl ä mnade i augusti 1977 sitt tredje delbet ä nkande (Ds B 1977:6) Ö versyn av
merv ä rdeskatten. Del III, Redovisningsskyldighet m.m. D ä ri
framlagda f ö rslag har numera behandlats av statsmakterna och i
allt v ä sentligt lett till lagstiftning med ikrafttr ä dande den
1 juli 1979 eller i vissa delar den 1 januari 1981 (prop. 1978/79:141, SkU
1978/79:52, rskr 1978/79:393, SFS 1979:304).

I
det n ä mnda delbet ä nkandet f ö rutskickade vi att å terst å ende fr å gor i v å r ö versyn av
merv ä rdeskatten skulle behandlas i ett slutbet ä nkande
som ber ä knades kunna l ä mnas f ö re 1979 å rs utg å ng. Vi n ö dgas emellertid konstatera att vi inte kan h å lla den
tidsplanen. Den fr ä msta anledningen h ä rtill ä r att vi genora
beslut av b å de riksdagen och regeringen f å tt i
uppdrag att behandla vissa fr å gor som inte ing å tt i den tidigare planl ä ggningen
av v å rt arbete.

Ett
s å dant nytillkommet uppdrag har sin bakgrund i att de nordiska
finansministrarna vid ett m ö te i november 1978 besl ö t att
tills ä tta en nordisk ä mbetsmannagrupp f ö r utredning av fr å gan om
beskattning av varor i cesandetra-fiken. Ä mbetsmannagruppen avl ä mnade i maj 1979 sin slutrapport
med ett f ö rslag till ö verenskommelse om beskattning av resgods i
resandetrafiken mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige samt om skattefri f ö rs ä ljning p å flygplats
i dessa l ä nder. Genom regeringsbeslut den 17 maj 1979 fick vi
i uppdrag att skyndsamt utarbeta f ö rslag till de f ö rfattnings ä ndringar
som erfordras f ö r att ö verenskommelsen skall kunna till ä mpas. Vi
har ansett oss b ö ra fullg ö ra detta uppdrag med f ö rtur.

Det
nu n ä mnda uppdraget g ä ller merv ä rdeskattens tilll ä mpning p å visst
internationellt varuutbyte. Redan tidigare har vi inom utredningen funnit att b ä ttre klarhet
och ö versk å dlighet skulle uppn å s genom en systemati-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:57 33

sering
av de best ä mmelser i lagen (1968:430) om merv ä rdeskatt
(ML) som har avseende p å exporten av varor och tj ä nster.
Vi har d ä rf ö r funnit det l ä mpligt att i detta delbet ä nkande l ä gga fram
f ö rslag till en s å dan systematisering av best ä mmelserna
med de kompletteringar som erfordras f ö r ett genomf ö rande av den nyssn ä mnda ö verenskommelsen.

1
v å ra tidigare delbet ä nkanden har vi behandlat olika materiella fr å gor r ö rande
skatteplikt, skattskyldighet m.m. I dessa delar har vi ocks å ansett
oss vara i allt v ä sentligt klara med v å r ö versyn. N å gra s å dana fr å gor har dock
å terst å tt att
behandla. D ä rj ä mte har n å gra fr å gor p å nytt aktualiserats f ö r oss
genom beslut eller uttalanden av statsmakterna. Hit h ö r bl.a.
tv å fr å gor som under å rens lopp tilldragit sig s ä rskilt
intresse och vars nuvarande skattetekniska l ö sning varit f ö rem å l f ö r en
omfattande debatt och ä ven viss kritik. De å syftade fr å gorna g ä ller dels
undantaget fr å n skatteplikt f ö r konstverk, dels best ä mmelserna
om undantag fr å n skattskyldighet f ö r viss statlig och kommunal
tv ä tteriverksamhet. D å v å rt arbete med dessa fr å gor
hunnit slutf ö ras har vi ansett det l ä mpligt
att i detta sammanhang ä ven redovisa v å ra ö verv ä ganden och f ö rslag i dessa delar.

Ut ö ver de fr å gor som
vi tar upp i detta bet ä nkande har vi som redan antytts att behandla
ytterligare fr å gor. Som exempel h ä rp å kan n ä mnas att
vi f å tt i s ä rskilt uppdrag att behandla fr å gan om
statligt st ö d i st ä llet f ö r g ä llande undantag fr å n skatteplikt f ö r vissa
tidskrifter. Skattebefrielse f ö r undervisningsfilm ä r en annan fr å ga som vi
f å tt i uppdrag att unders ö ka. H ä rtill kommer andra i v å r egen planering
ing å ende men ä nnu inte behandlade fr å gor. En v ä sentlig
s å dan g ä ller skattekontrollens utformning och inriktning.
V å r bed ö mning ä r d ä rf ö r att det å terst å ende utredningsarbetet kr ä ver l ä ngre tid ä n vi
tidigare kunnat r ä kna med och dessutom att det kan befinnas l ä mpligt
att avge ytterligare delbet ä nkanden innan ett slutbet ä nkande
kan l ä mnas.

H ä nvisningar
till lagrum i den f ö ljande redog ö relsen avser ML, om inte annat s ä rskilt
anges.

3 Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 57

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:57 34

2 MERV Ä RDESKATT
VID EXPORT

2.1
G ä llande best ä mmelser

Merv ä rdeskatten
ä r
en skatt som riktar sig mot konsumtionen av skattepliktiga varor och tj ä nster
inom landet. Enligt 1 § eri ä ggs merv ä rdeskatt vid oms ä ttning inom landet och vid
inf ö rsel. H ä rigenom uppn å s en likv ä rdig beskattning av varor som produceras inom
landet och varor som inf ö rs fr å n utlandet. D ä remot skall enligt 1 § och anvisningarna till 1 § skatt
inte utg å vid export s å vida inte regeringen s ä rskilt f ö rordnat
om att skatt skall erl ä ggas. Detta bemyndigande har tillkommit fr ä mst i
syfte att begr ä nsa skattefri f ö rs ä ljning
ombord p å fartyg i trafik mellan de nordiska l ä nderna
och har ocks å utnyttjats f ö r detta ä ndam å l. S å lunda har med st ö d av bemyndigandet utf ä rdats kung ö relsen
(1968:591) om erl ä ggande av merv ä rdeskatt i vissa fall vid utf ö rsel.
Enligt denna skall merv ä rdeskatt erl ä ggas f ö r varor som utf ö rs ur landet f ö r f ö rs ä ljning fr å n kiosk
eller liknande f ö rs ä ljningsst ä lle ombord p å fartyg i linjetrafk mellan Sverige och Danmark,
Finland eller Norge. Skatt utg å r dock inte f ö r f ö rs ä ljning till h ä r avsedda fartyg av
spritdrycker, vin, stark ö l, ö l, tobaksvaror, cigarrettpapper, cigarretthylsor
eller choklad- och konfektyrvaror. Ing å ende skatt som bel ö per p å s å dan utf ö rsel medf ö r inte r ä tt till
avdrag enligt 17 § vid oms ä ttning av varorna p å fartyget.

Rent
principiellt syftar beskattningstekniken i ö vrigt till en fullst ä ndig
skattefrihet f ö r de varor och tj ä nster som de svenska f ö retagen
oms ä tter genom export. Exportf ö retagen skall s å ledes befrias inte bara fr å n skatt p å
exportoms ä ttningen utan ocks å fr å n skatt som
eri ä ggs vid f ö rv ä rv av oms ä ttningsvaror, material, inventarier och andra anl ä ggningstillg å ngar.
Detta

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:57 35

uppn å s genom
att skattskyldighet f ö religger f ö r den som i yrkesm ä ssig verksamhet exporterar s å dana
varor och tj ä nster som medf ö r skattskyldighet vid yrkesm ä ssig oms ä ttning
inom landet (2 § andra stycket). Genom denna tekniska l ö sning
tillf ö rs ä kras export ö rerna r ä tt till avdrag f ö r ing å ende merv ä rdeskatt
enligt 17 § p å alla f ö rv ä rv f ö r den verksamhet som omfattas av skattskyldigheten
s å ledes ä ven f ö r den skattefria exportf ö rs ä ljningen.
Genom best ä mmelserna i 6 § andra stycket har samma f ö ruts ä ttningar
skapats f ö r export ö rer, som enligt huvudregeln inte ä r
redovisningsskyldig p å grund av liten skattepliktig oms ä ttning
inom landet. Denna form av skattskyldighet brukar betecknas som "teknisk
skattskyldighet".

ML
inneh å ller ingen definition p å begreppet export. I regel torde det knappast r å da n å gon
tvekan om n ä r en vara skall anses som omsatt genom export. S å ä r alltid
fallet d å varan av s ä ljaren levereras f ö r mottagande i ett annat land.
I å tskilliga fall sker dock leveransen p å annat s ä tt trots
att varan ä r avsedd f ö r konsum.tion eller anv ä ndning utom
landet. Detta har ocks å beaktats i lagstiftningen och i punkt 4 av
anvisningarna till 2 § anges vissa transaktioner som har likst ä llts med
export.

Enligt
n ä randa anvisningar r ä knas oms ä ttning av vara eller tj ä nst p å fartyg
och luftfartyg i utrikes trafik som export liksom oms ä ttniiig
som inneb ä r f ö rs ä ljning eller uttag av vara eller tillhandah å llande av
tj ä nst till eller f ö r bruk p å s å dant fartyg eller luftfartyg. Motsvarande g ä ller i fr å ga om
leverans av vara f ö r f ö rs ä ljning i exportbutik och leverans av vara i
frihamn, om varan ej ä r avsedd att anv ä ndas i frihamnen.

Som
export r ä knas vidare varuf ö rs ä ljning
inom landet, n ä r direkt utf ö rsel av varan f ö r k ö parens r ä kning
skall ombes ö rjas av spedit ö r eller fraktf ö rare som anlitats av s ä ljaren
eller k ö paren. Motsvarande g ä ller i fr å ga om varuf ö rs ä ljning inom landet till utl ä ndsk f ö retagare
som h ä mtar varan h ä r i landet f ö r direkt utf ö rsel med eget transport-

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:57 36

medel,
om varan ä r avsedd f ö r verksamhet som f ö retagaren bedriver i
utlandet. Som export anses ä ven oms ä ttning av personbil eller m.otorcykel som vid
leveransen ä r inf ö rd i exportvagnsf ö rteckning. Vidare r ä knas
exempelvis arkitektarbete som avser anl ä ggning utom landet som export. Ä ven
reparation och leverans av vara anses som export n ä r
tillhandah å llandet sker å t utl ä ndsk f ö retagare, som ej ä r skattskyldig, inom ramen f ö r garanti å tagande
som gjorts av denne. F ö rmedling av vara anses som export n ä r tj ä nsten
tillhandah å lls utl ä ndsk uppdragsgivare som ej ä r skattskyldig
,

Slutligen
g ä ller enligt punkt 4 av anvisningarna till 2 § att som
export anses b ä rgning och reparation av lastbil eller sl ä pvagn
till lastbil eller leverans av utrustning till s å dant fordon, om fordonet ä r
registrerat eller hemmah ö rande i annat land och tillhandah å llandet
sker i anslutning till fordonets anv ä ndning f ö r yrkesm ä ssig varutransport h ä r i landet.

Ut ö ver nu å tergivna exportbest ä mmelser
finns i 11 § best ä mmelser om undantag fr å n
skatteplikt f ö r vissa tj ä nsteprestationer å t fr ä mst utl ä ndska
uppdragsgivare. S å lunda g ä ller enligt 11 § 1 undantag fr å n skatteplikt
f ö r tj ä nst enligt 10 § f ö rsta stycket 1, n ä r den utf ö rs p å vara som
inf ö rts till landet endast f ö r tj ä nsteprestationen i fr å ga f ö r att d ä refter
utf ö ras ur landet av den som ombes ö rjt prestationen. Undantag g ä ller
vidare en ligt 11 § 3 f ö r transport av vara till eller fr å n
utlandet, f ö r transport eller annan skattepliktig tj ä nst inom
landet som avser importvara eller exportvara och som spedit ö r eller fraktf ö rare
tillhandah å ller utl ä ndsk uppdragsgivare samt f ö r
kontroll, analys" eller lagring av vara f ö r utl ä ndsk uppdragsgivares
r ä kning.

Enligt
11 § 4 g ä ller undantag fr å n skatteplikt f ö r b ä rgning av
fartyg eller luftfartyg som ä r undantaget fr å n skatteplikt enligt 8 § 1 och f ö r
transport i anslutning till s å dan b ä rgning. Utforraningen av denna best ä mmelse
inneb ä r att undan-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:57 37

taget
g ä ller oavsett om tj ä nsten avser svenskt eller utl ä ndskt fartyg
i yrkesm ä ssig trafik.

Slutligen
g ä ller enligt 11 § 5 undantag fr å n skatteplikt f ö r annonsering eller annan
reklam f ö r utl ä ndsk uppdragsgivares r ä kning med
avseende p å vara eller tj ä nst som anges i 2 § f ö rsta
stycket, dvs. s å dana varor och tj ä nster som vid inrikes
yrkesm ä ssig oms ä ttning medf ö r skattskyldighet.

I
anvisningarna till 11 § g ö rs vissa preciseringar och st ä lls
dessutom upp s ä rskilda villkor f ö r att undantagen skall g ä lla. Betr ä ffande
transporter till eller fr å n utlandet g ä ller s å ledes undantaget endast direkta transporter. Sker s ä rskild
transport av import- eller exportgods helt inom landet f ö religger
en skattepliktig transporttj ä nst, s å vida fr å ga inte ä r om viss transport f ö r utl ä ndska f ö retagare.
F ö r s å dana transporter liksom f ö r andra
tj ä nster som anges i 11 § 3 å t utl ä ndska uppdragsgivare g ä ller n ä mligen
skattefriheten endast om tj ä nsten har avseende p å verksamhet som
uppdragsgivaren bedriver i utlandet och som skulle ha medf ö rt
skattskyldighet om den ut ö vats h ä r i landet.

I
fr å ga ora nu n ä mnda fr å n skatteplikt undantagna "exporttj ä nster"
g ä ller att oms ä ttningen d ä rav medf ö r s.k. teknisk skattskyldighet med r ä tt till
avdrag f ö r ing å ende skatt. D ä rmed blir dessa tj ä nster helt skattefria.

I
f ö rordningen (1968:615) om skattskyldighet till merv ä rdeskatt
f ö r hamn- och flygplatsverksamhet (omtryckt 1976:674) f ö reskrivs
att oms ä ttning som innefattar tj ä nst med avseende p å fartyg i utrikes trafik
skall anses utg ö ra s å dan oms ä ttning genom utf ö rsel f ö r vilken
skattskyldighet f ö religger enligt 2 § andra stycket. Motsvarande
g ä ller lastning, lossning eller annan tj ä nst i hamnverksamhet med avseende
p å vara fr å n eller till utrikes ort samt tj ä nster som
p å flygplats tillhandah å lls flygplan i utrikes trafik.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:57 38

2.2
Till ä mpningen av g ä llande best ä mmelser

RSN
och RSV har gjort ett flertal uttalanden om HL:s till ä mpning p å
exporttransaktioner. I flera fall har gjorda uttalanden beaktats i d ä refter
vidtagna lag ä ndringar. I andra fall inneh å ller
anvisningarna endast upplysningar om den dokumentation den skattskyldige skall
kunna f ö rete om att viss f ö rs ä ljning har skett genom export. Vi har inte ansett
det n ö dv ä ndigt att i detta sammanhang redog ö ra f ö r inneh å llet i s å dana uttalanden.
I andra uttalanden, anvisningar och f ö rhandsbesked, har bl.a. behandlats f ö ljande
transaktioner.

I
anvisning II 1969:56.5 har RSN bl.a. behandlat merv ä rdeskattens
till ä mpning med avseende p å varor och tj ä nster p å fartyg i utrikes trafik och h ä rom
uttalat f ö ljande. Begreppet utrikes trafik b ö r tolkas
p å samma s ä tt som sker vid till ä mpning av g ä llande
tullf ö rfattningar. F ö rs ä ljning av proviant och andra skattepliktiga f ö rbrukningsartiklar
b ö r kunna ske skattefritt n ä r leveransen sker till fartyg som utklarerats f ö r resa
till utrikes ort eller d ä r det av omst ä ndigheterna klart framg å r att fartyget
skall avg å i utrikes trafik . Fiske p å internationellt
vatten ä r att j ä mst ä lla med utrikes trafik och i fr å ga om
fiskefartyg f ö r s å dant fiske b ö r det ovan anf ö rda ä ga motsvarande till ä mpning. Fiskeredskap ä r dock
icke fartygstillbeh ö r och omfattas d ä rf ö r inte av
det f ö r s å dana tillbeh ö r g ä llande undantaget fr å n skatteplikt (8 § 1).
Fiskeredskap kan inte heller anses vara avsedda f ö r bruk p å fartyg
och kan d ä rf ö r inte levereras skattefritt f ö r fiske p å
internationellt vatten. Vad g ä ller tj ä nster (inkl. tv ä tt) p å fartyg i
utrikes trafik b ö r de enligt RSN,i likhet med vad som g ä ller motsvarande
tj ä nster p å skattefria fartyg, kunna tillhandah å llas skattefritt
till fartyg som normalt g å r i utrikes trafik.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:57 39

RSN
har i skilda f ö rhandsbesked f ö rklarat (RSN n 1969:99.1) att leverans av is och
fiskl å dor till fiskefartyg i utrikes trafik p å s å dant s ä tt att
isen eller l å dorna direkt levereras ombord i fartyget utg ö r s å dan f ö rs ä ljning sora
enligt punkt 4 av anvisningarna till 2 § ä r att r ä kna sora export.

1
ä rende ang å ende f ö rhandsbesked (RSN ii 1970:10.7) var fr å gan om
skattskyldighet vid f ö rs ä ljning av botten- och flyttr å lar f ö r fiske p å
internationellt vatten. RSN fann att tr å l inte utgjorde del, tillbeh ö r eller
utrustning till fiskefartyg och att s å dan f ö rs ä ljning av tr å l vid vilken tr å len levereras inora landet
inte kan anses som s å dan export som avses i punkt 4 av anvisningarna
till

2 § .

I
RSN II 1969:82.5 redovisas ett besked som n ä mnden l ä mnat betr ä ffande ML:s
till ä mpning p å uthyrning och reparation av sj ö containers.
Enligt beskedet kan containers inte anses utg ö ra skattefria fartygstillbeh ö r. F ö rs ä ljning
och uthyrning av containers till rederi vars fartyg huvudsakligen g å r i
utrikes trafik liksom f ö rs ä ljning och uthyrning till utl ä ndska
rederier b ö r anses som s å dant tillhandah å llande f ö r bruk p å fartyg i
utrikes trafik som ä r att r ä kna som export. Motsvarande b ö r g ä lla f ö r reparation
av s å dana containers. Skattefriheten b ö r enligt RSN inte p å verkas av att dessa
containers i samband med s.k. integrerade transporter mera tillf ä lligt f ö rs i land
f ö r lastning eller lossning. F ö rs ä ljning, uthyrning eller reparation av containers
till annat f ö retag ä n rederi vars fartyg huvudsakligen g å r i utrikes
trafik b ö r dock enligt RSN som regel anses som skattepliktig
oms ä ttning inom landet och detta ä ven ora den som f ö rv ä rvar
varorna i sin tur avser att f ö rs ä lja dem till rederi f ö r bruk p å fartyg i
utrikes trafik.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:57 40

Fr å gan om raerv ä rdeskatt
f ö r vissa datatj ä nster å t utl ä ndskt f ö retag har RSN behandlat i RSN II 1970:73.4.
Aktiebolaget B anh ö ll om n ä mndens utl å tande huruvida skatt skulle debiteras p å
systerbolaget C i K ö penhamn f ö r vissa datatj ä nster som utf ö rdes i Sverige av ett dataf ö retag.
Dataf ö retaget utf ö rde samma slag av tj ä nster å t bolaget
B i Sverige och systerbolaget C i Danmark, De listor som producerades f ö r det
danska bolaget levererades av dataf ö retaget direkt till K ö penhamn. Dataf ö retaget
debiterade bolaget B kostnaderna specificerade p å dels det svenska bolaget,
dels det danska bolaget. Det svenska bolaget vidaredebiterade kostnaderna f ö r de
danska k ö rningarna p å det danska bolaget utan n å got
vinstp å l ä gg. Eftersom dataf ö retaget erh ö ll
materialet fr å n C och efter slutf ö rd databehandling å terst ä ller det direkt
till C borde enligt punkt 4 av anvisningarna till 2 § datatj ä nsten
enligt RSN vara att anse som export. Merv ä rdeskatt skulle s å ledes inte utg å .

Betr ä ffande
uthyrning av bilar fr å n biluthyrningsfirma har RSN (RSN II 1970:74.5)
som svar p å fr å gan underr ä ttat s ö kanden att tillhandah å llande av uthyrningsbil utom
landet - oberoende av den till ä mnade anv ä ndningen - ä r att anse som icke skattepliktig tj ä nst.
Tillhandah å llande av s å dan bil i Sverige anses som skattepliktig oms ä ttning
inom landet, f ö r vilken skattskyldighet f ö religger
ä ven
om bilen kommer att anv ä ndas utomlands.

Barkning
av f ä llt virke har RSV (RSV Im 1973:7) p å f ö rfr å gan fr å n visst
bolag bed ö mt som skattepliktig enligt 10 § 1 ä ven i det
fall uppdragsgivaren var utl ä ndsk f ö retagare som efter barkningen f ö rde ut
virket ur landet. Ora sarama f ö retag enligt avtal å tar sig att b å de barka virket
och frakta detsamma f ö r tillhandah å llande i Norge fick tj ä nsten i
dess helhet anses vara tillhandah å llen utom landet och skattefri export f ö religga.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:57 41

I
fr å ga om f ö rs ä ljning av motor- och segelb å tar till
utl ä ndsk k ö pare har RSV (RSV Im 1974:20) gjort f ö ljande
uttalande.

Vid
f ö rs ä ljning av skattepliktiga b å tar till
utl ä ndsk k ö pare f ö rekommer det att k ö paren h ä mtar b å ten hos s ä ljaren f ö r att sj ä lv f ö ra ut
eller l å ta f ö ra ut b å ten p å egen k ö l ur landet. Enligt de allra ä nna best ä mmelserna
i MF ä r en s å dan transaktion att anse som oms ä ttning
inom landet. RSV anser dock att, om det i efterhand kan konstateras att b å ten
verkligen f ö rts ut ur landet, transaktionen b ö r kunna
likst ä llas med export med r ä tt f ö r s ä ljaren att i efterhand minska sin utg å ende
skatt vid redovisningen f ö r merv ä rdeskatt med det skattebelopp som han har att
redovisa f ö r transaktionen. Som f ö ruts ä ttningar
h ä rf ö r g ä ller f ö ljande.

1. K ö paren skall
vara utl ä ndsk medborgare och bosatt i

utlandet.

2.
S ä ljaren skall p å utf ä rdad
faktura ange beloppet av den merv ä rdeskatt som bel ö per p å f ö rs ä ljningen,
k ö parens nationalitet, fullst ä ndiga namn och adress i hemlandet samt passnumraer
enligt uppvisat pass.

3.
S ä ljaren skall inom sex m å nader fr å n
leveransdagen ha mottagit handling som visar att b å ten anm ä lts till utl ä ndsk
tullmyndighet.

Den
merv ä rdeskatt som redovisats f ö r f ö rs ä ljningen f å r dras av fr å n den utg å ende merv ä rdeskatten f ö r den redovisningsperiod d å handling
enligt punkt 3 mottagits. Sker detta under sararaa redovisningsperiod sora f ö rs ä ljningen
f å r kvittning ske.

Ett
s ä rskilt f ö rfarande har till ä mpats f ö r att m ö jligg ö ra
skattefri f ö rs ä ljning till utomnordiska turister och andra utom
Norden bosatta personer som vid tillf ä llig vistelse i Sverige ink ö pt varor
vilka medf ö rts som resgods vid utresa. F ö rfarandet
har av praktiska sk ä l f å tt begr ä nsas till att g ä lla utresa raed fartyg eller
flyg.

F ö r
skattefri f ö rs ä ljning till fartygspassagerare g ä ller f ö ljande.
Av faktura, paragonnota eller dylikt skall frarag å kundens
namn och adress och vilket fartyg vederb ö rande reser med. S ä ljaren skall leverera varan
ombord p å fartyget och ansvarig bef ä lsperson
(styrman, intendent eller liknande) skall p å fakturan eller notan intyga
att han mottagit varan ombord p å fartyget och f ö rbinda sig att ej utl ä rana varan
till kunden f ö rr ä n fartyget l ä mnat svensk hamn.

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:57 42

F ö r
skattefri f ö rs ä ljning till flygpassagerare g ä ller f ö ljande.
Av faktura, paragonnota eller dylikt skall framg å kundens namn, adress,
vilket plan kunden skall resa med (flygbolagets namn, planets avg å ngsdag
och tid). S ä ljaren skall antingen sj ä lv eller
genom spedit ö r ö ver-l ä rana varan till kunden vid utcheckningen p å flygplatsen
och intyga att s å skett. S ä ljaren b ö r ocks å om m ö jligt ha utf ö rselanm ä lan p å st ä mplad av tullen. Ä r detta inte m ö jligt b ö r i f ö rsta
fallet resan till flygplatsen i f ö rekoraraande fall styrkas med kvitto eller om eget fordon
anv ä nts, genom bestyrkande av anst ä lld. I andra fallet bestyrks transporten genom speditionsnota.

Vidare
kan n ä mnas att f ö rs ä ljning till personer som skall avflytta till
utlandet kan betraktas som export om flyttningen till utlandet sker under
medverkan av s ä rskilt f ö retag, t.ex. en spedit ö r. Tv å
alternativa raetoder kan till ä rapas. Enligt det ena l ä mnar s ä ljaren
varan till spe-dit ö ren. Denne ger s ä ljaren ett intyg varav skall
frarag å s ä ljarens och k ö parens namn och adress, vilken vara som mottagits
samt en f ö rs ä kran fr å n spedit ö ren att varan skall exporteras och ö verl ä mnas till
k ö paren f ö rst i namngivet land. Spedit ö ren skall
raed fraktsedel e.d. kunna styrka utf ö rseln ora s å p å fordras. Enligt det andra alternativet k ö per spedit ö ren varan
p å uppdrag av kunden, betalar merv ä rdeskatt och drar av skatten som ing å ende
skatt i sin redovisning. Spedit ö ren fakturerar kunden, anger p å fakturan
vart varan levereras och debiterar ej raerv ä rdeskatt. Spedit ö ren skall
med fraktsedel eller dylikt kunna styrka att varan exporterats.

2.3
Beskattning av varor i resandetrafik

Mot
bakgrund av de s ä rskilda f ö rh å llanden sora r å der i fr å ga om gr ä nshandeln inom Norden tillsattes den inledningsvis
omn ä mnda ä mbetsm.annagruppen med uppdrag att utreda
beskattningen av varor i resandetrafik. Ä ra-betsraannagruppen har i sin slutrapport anf ö rt bl.a. f ö ljande.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:57 43

vid
export utg å r sora regel inte merv ä rdeskatt
i Danmark, Norge och Sverige eller oms ä ttningsskatt i Finland. Varuf ö rs ä ljning
inom landet till resande som avser att sj ä lv ta med sig varan ut ur landet r ä knas
normalt inte som exportf ö rs ä ljning. Fr å n denna princip har man emellertid gjort vissa
undantag, t.ex. i Danraark, Norge och Sverige n ä r s ä ljaren
levererar varan till k ö paren i avg å ngshallen p å flygplatser med utrikestraflk eller till ansvarig
person ombord p å fartyg i utrikestraflk. I Finland kan aff ä rsidkare
leverera varan skattefritt vid landgr ä nsen till utl ä ndska resande. Det danska regelsystemet f ö rbjuder
dock skattefri f ö rs ä ljning till medborgare bosatta i Finland, Norge
eller Sverige, s å vida varorna medf ö rs som resgods.

P å vissa
flygplatser i Norden finns butiker i vilka obeskattade tobaksvaror och
alkoholdrycker f å r s ä ljas till resande raed destination till annat
land, s.k. tax-free shops. P å Arlanda flygplats i Stockholm och Landvetter
flygplats i G ö teborg har etablerats butiker som s ä ljer
andra varor utan merv ä rdeskatt till resande bosatta utom Norden.

Ä mbetsmannagruppen har i enlighet med sitt raandat
endast behandlat f ö rs ä ljning till resande av varor som avses att tullklareras
i samband raed utresan ur landet, dvs. den resandes handbagage och resgods.

Gruppen
konstaterar att problera har uppst å tt, s ä rskilt i gr ä nshandeln, till f ö ljd av att de nordiska l ä nderna
till-l ä mpar olika best ä mmelser om skattebefrielse vid f ö rs ä ljning
av varor till resande bosatta i annat land och om inf ö rsel av
skattefri reseutrustning. De skilda regelsystemen har lett till att vissa ink ö p inte
belastas med n å gon kon-surationsskatt vare sig i ink ö pslandet
eller inf ö rsellandet. Ett bibeh å llande av olikheterna skulle
kunna leda till att raan i gr ä nstrakterna kan f å helt skattefria zoner. En s å dan utveckling
ä r
enligt gruppens raening inte ö nskv ä rd. Utg å ngspunkten f ö r de fortsatta diskussionerna har d ä rf ö r varit
att i princip alla varor skall belastas raed antingen ink ö pslandets
eller inf ö rsellandets konsumtionsskatt och att det inte skall
vara m ö jligt att genom internordiska resor undg å denna beskattning.

Ä mbetsmannagruppen har mot bakgrund av att skatteniv å erna i de
nordiska l ä nderna i stort sett ä r lika funnit att ö verv ä gande sk ä l, inte
minst administrativa f ö rdelar, talar f ö r att denna beskattning i
princip b ö r ske i ink ö pslandet. Skatt skall d ä rf ö r utg å vid f ö rs ä ljning av
vara till person bosatt i annat nordiskt land s å vida k ö paren
avser att sj ä lv f ö ra ut varan vid utresan. Sj ä lvfallet
skall detta inte kunna kringg å s genom att den ink ö pta varan av s ä ljaren utf ö rseldeklareras
och d ä refter ö verl ä mnas till k ö paren i omedelbar anslutning till utresan.

F ö r att
undvika dubbelbeskattning har gruppen vidare enats om regler sora under vissa f ö ruts ä ttningar
till å ter ink ö pslandet att avst å fr å n att
beskatta en vara som har inf ö rts till annat nordiskt land och beskattas d ä r. En s å dan dubbelbeskattning
kan undanr ö jas p å det s ä ttet att s ä ljaren f å r

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:57 44

behandla
f ö rs ä ljning som en exporttransaktion, om han kan f ö rete
tullr ä kning eller annan handling som visar att varan i omedelbar anslutning
till f ö rs ä ljningen har inf ö rts till annat nordiskt land
och att merv ä rdeskatt eller raotsvarande allra ä n oms ä ttningsskatt
eriagts vid inf ö rseln. Ä mbetsmannagruppen ä r enig om att detta f ö rfarande
skall f å till ä mpas endast om f ö rs ä ljningsv ä rdet
exklusive skatt utg ö r minst 1 000 kr. eller 1 000 mk. per vara. Varje
land har dock r ä tt att fastst ä lla ett h ö gre f ö rs ä ljningsv ä rde. Med vara b ö r vidare f ö rst å s en
grupp av varor som normalt utg ö r en helhet.

Ä mbetsmannagruppen har vidare enats om att best ä raraelserna
ora skatter vid utf ö rsel av varor i resandetrafiken b ö r harmoniseras
endast vad avser f ö rs ä ljningar till personer bosatta i Norden. Varje land
f å r fritt utforma regler f ö r skattekonsekvenser vid f ö rs ä ljning
till personer som ä r bosatta utom Norden.

Med
den nu f ö reslagna ordningen b ö r garantier skapas f ö r att
skattereglerna varken stimulerar eller f ö rsv å rar en gr ä nshandel som redan f ö rekommer och som inte kan anses
ol ä mplig. Skatt kommer under alla f ö rh å llanden att utg å f ö r alla f ö rv ä rv f ö r slutlig
konsumtion antingen i ink ö pslandet eller i konsumtionslandet. Dagligvaror och
andra varor av raindre v ä rde beskattas endast i ink ö pslandet
och varor av st ö rre v ä rde i det land d ä r den slutliga konsumtionen
sker.

Ä mbetsmannagruppen ä r vidare enig om att det
inte skall vara till å tet att i butik p å flygplats s ä lja andra
skattepliktiga varor ä n tobaksvaror och alkoholdrycker utan att merv ä rdeskatt
eller annan skatt eller avgift utg å r. Denna del av ö verenskoramelsen g ä ller all
f ö rs ä ljning p å flygplats, dvs. ä ven f ö rs ä ljning
till icke nordiska medborgare

Till
rapporten finns fogad ett f ö rslag till ö verenskomraelse att g ä lla f ö r Danraark,
Finland, Norge och Sverige. F ö rslaget till ö verenskoramelsen har i nu aktuella delar f ö ljande
lydelse:

Artikel
1

Vara
som en person, bosatt i Danraark, Finland, Norge eller Sverige, ink ö per i n å got annat
av dessa l ä nder f ö r att vid utresa medtagas sora resgods skall i ink ö pslandet
p å l ä ggas de skatter och avgifter som utg å r i
samband med tillverkning och f ö rs ä ljning inom landet. Har varan i oraedelbar anslutning
till f ö rs ä ljningen av k ö paren inf ö rts i annat av n ä randa l ä nder och
har merv ä rdeskatt eller motsvarande allm ä n oms ä ttningsskatt
utg å tt vid inf ö rseln, f å r f ö rs ä ljningen anses ha skett genom export. Sora f ö ruts ä ttning h ä rf ö r g ä ller att
s ä ljaren kan styrka att merv ä rdeskatt eller raotsvarande allm ä n oms ä ttningsskatt
har eriagts i inf ö rsellandet och att varan har ett ink ö pspris
exklusive skatt om minst

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:57 45

1
000 kr. i Danraark, Norge och Sverige eller 1 000 mk. i Finland.

Med
vara avses i denna ö verenskommelse ä ven en grupp av varor, som
normalt utg ö r en helhet.

Artikel
2 Vara anses bli medtagen som resgods om den

1. medf ö rs i
samma transportmedel med vilket den resande

reser ut ur ink ö pslandet, eller

2.
medf ö rs av den
resande utan transportmedel, eller

3.
genom s ä ljarens f ö rsorg
transporteras till ink ö pslandets landgr ä ns f ö r att d ä r utl ä mnas till
resanden, eller

4.
levereras p å annat s ä tt som ä r j ä mf ö rligt med
de som avses i punkt 1, 2 eller 3.

Artikel
3

P å
flygplats f å r icke till resande skattefritt s ä ljas
andra varor ä n alkoholhaltiga drycker och tobaksvaror oberoende
av var den resande ä r bosatt.

Best ä mmelserna
i artikel 1 skall icke till ä mpas p å alkoholhaltiga drycker eller tobaksvaror sora har
ink ö pts skattefritt p å flygplats.

2.4
S ä rskilt yrkande

I
skrivelse till raerv ä rdeskatteutredningen har Grafiska Industrif ö rbundet f ö reslagit
att g ä llande undantag fr å n skatteplikt f ö r annonsering eller annan
reklam f ö r utl ä ndsk uppdragsgivares r ä kning (11
§
5) b ö r utvidgas till att omfatta framst ä llning och distribution av
reklammaterial f ö r s å dana uppdragsgivare. Framst ä llningen
synes i f ö rsta hand avse reklamtrycksaker. F ö rbundet
uppger att vissa tryckerier misstolkat best ä mmelserna och d ä rf ö r underl å tit att
ta ut skatt p å frarast ä llda trycksaker å t utl ä ndska
kunder.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:57 46

2.5
Utredningens ö verv ä ganden och f ö rslag

Sora
framg å r av l ä mnad redog ö relse f ö religger s ä rskilda problem i fr å ga om till ä mpningen
av exportbest ä mmelserna f ö r vissa delar av den gr ä nshandel
som f ö rekoraraer raellan de nordiska l ä nderna. Detsamma g ä ller i fr å ga ora
den skattem ä ssiga synen p å f ö rs ä ljning av varor till utl ä ndska
turister och andra privatpersoner vid tillf ä llig vistelse h ä r i
landet, i de fall varorna medf ö rs av k ö paren vid utresa ur landet. Riktigheten i
medgivanden som vissa beskattningsmyndigheter l ä mnat om skattefri varuf ö rs ä ljning i transithall
p å flygplats till utl ä ndska resen ä rer vid utresa har satts i fr å ga.

Det
ä r
mot denna bakgrund som den nordiska ä mbetsmannagruppens f ö rslag till ö verenskommelse
f ö r Danmark, Finland, Norge och Sverige skall ses.

Vi
anser att det av ä mbetsmannagruppen utarbetade f ö r slaget
p å ett enkelt och i materiellt h ä nseende tillfredsst ä llande s ä tt kan f ö rv ä ntas
undanr ö ja de sv å righeter och den bristande likformighet som sedan l ä nge r å tt i
beskattningen av den nordiska gr ä nshandeln. Den f ö rordade
beskattningstekniken b ö r ocks å kunna f ö rhindra skattefri konsumtion av varor som ink ö ps i gr ä nshandeln.
Vi anser det v ä rdefullt att man enats om att skatten i princip
alltid skall tas ut i s ä ljarlandet och att denna beskattning kan efterges f ö rst n ä r s ä ljaren
erh å llit skriftligt bevis ora att varan inf ö rtullats och i samband d ä rmed
beskattats i inf ö rsellandet. En s å dan ordning b ö r inneb ä ra stora
f ö rdelar fr å n kontrollsynpunkt. Ä ven f ö r
skattskyldiga som bedriver gr ä nshandel m å ste ö verenskommelsen inneb ä ra avsev ä rda l ä ttnader
fr å n redovisningssynpunkt. F ö rslaget om att s ä ljaren skall f å behandla
viss varuf ö rs ä ljning som export f ö rst n ä r f ö rs ä ljningspriset
exkl. skatt ö verstiger 1 000 kr. b ö r betyda avsev ä rda
praktiska f ö rdelar. Handeln med dagligvaror, enklare hush å llsutrustning
samt textil-och konfektionsvaror b ö r i princip bli problemfri.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:57 47

Detsamma
g ä ller handeln med vanlig utrustning f ö r hobby och fritid. Skatt
kommer regelra ä ssigt att utg å i s ä ljarlandet och ink ö pta varor kommer i regel att
kunna tas in i inf ö rsellandet utan skatt.

Den
prisgr ä ns om 1 000 kr., sora enligt f ö rslaget till ö verenskoraraelse skall g ä lla f ö r
eftergift av skatt i ink ö pslandet mot att skatt eriagts vid inf ö rseln i
hemlandet, f ö ruts ä tter att utf ö rseln till sistn ä randa land sker i omedelbar
anslutning till leveransen av varan. En strikt till ä mpning av
en s å dan best ä mmelse skulle n ä rmast inneb ä ra att å terresan
till hemlandet m å ste ske omedelbart efter det transaktionen ä gt rum.
Vi vill ifr å gas ä tta en s å dan inneb ö rd av f ö rslaget i denna punkt av b å de materiella
och praktiska sk ä l. Avser ett f ö rv ä rv t.ex. kapitalvaror med l å ng livsl ä ngd b ö r det
kunna accepteras, att n å gon tid f å r f ö rflyta mellan det ink ö pet sker och en beskattning
i samband med inresan i hemlandet vidtas. F ö r egen del skulle vi d ä rf ö r vilja
tolka f ö rslaget i ö verenskommelsen s å att det b ö r vara
tillfyllest om utresan fr å n ink ö pslandet sker i n ä ra anslutning till
varuleveransen.

Gr ä nsv ä rdet 1
000 kr. exkl. skatt skall enligt f ö rslaget till ö verenskoraraelse ä ven g ä lla en
grupp av varor sora normalt utg ö r en helhet. N å got n ä rmare klarg ö rande uttalande om vad som skall avses med en s å dan
helhet har inte gjorts. Vi anser att med aen m å ls ä ttning
som pr ä glar ö verenskommelsen begreppet vara som utg ö r en
helhet b ö r kunna ges en relativt gener ö s
tolkning. I enlighet h ä rraed b ö r enligt v å r uppfattning som en helhet kunna betraktas
exempelvis byggnadsmaterial som en k ö pare samtidigt ink ö pt hos en s ä ljare och
d ä refter med egen bil transporterar i en last f ö r
samtidig inf ö rtullning i hemlandet. Detsamma b ö r g ä lla t.ex.
en musikanl ä ggning som best å r av olika delar, en soffgrupp,
badrumsutrustning i form av badkar, tv ä ttst ä ll m.m. och k ö ksutrustning i form av k ö kssk å p, kylsk å p, frys,
spis och diskmaskin. Som. en helhet b ö r d ä remot inte kunna anses exerapelvis olika
livsmedelsvaror, olika kl ä desplagg eller flgra exemplar av en sorts kl ä desplagg.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:57 48

Artikel
3 i ö verenskommelsen behandlar varuf ö rs ä ljning p å flygplats. Detta b ö r enligt v å r
uppfattning ges den inneb ö rden att f ö rs ä ljning ö ver disk eller motsvarande p å
flygplats till utl ä ndska eller i utlandet bosatta resen ä rer inte
skall kunna ske skattefritt i vidare m å n ä n som f ö ljer av best ä raraelserna om f ö rs ä ljning av
alkoholhaltiga drycker och tobaksvaror i exportbutik (s.k. tax free shop). Cm
en resen ä r hos s ä ljare p å f].ygplat3 ink ö per vara f ö r senare
leverans p å plats inom annat lands tullomr å de ä r det fr å ga om
export enligt ML:s allra ä nna best ä mmelser. Detta b ö r g ä lla ä ven
enligt den f ö reslagna ö verenskommelsen och s å ledes ä ven om
betalningen eri ä ggs till s ä ljaren p å flygplatsen.

Innan
vi ö verg å r till att behandla de lagbest ä mmelser
som kr ä vs f ö r ett genomf ö rande av den f ö reslagna nordiska ö verenskommelsen vill vi anl ä gga n å gra
principiella synpunkter p å det skattem ä ssiga exportbegreppet. I anslutning h ä rtill l ä gger vi
fram f ö rslag ora ä ndringar i den rent lagtekniska beskrivningen av
vad sora i merv ä rdeskatteh ä nseende skall r ä knas som export.

I
allt v ä sentligt synes nu g ä llande best ä mmelser ora vad som skall r ä knas som
export ge det resultat vartill skattesystemet syftar, n ä mligen en
beskattning av a].l konsumtion av skattepliktiga varor och tj ä nster inom
landet och en fullst ä ndig skattebefrielse f ö r vad som
tillhandah å lls genom export. Vi vill s ä rskilt
framh å lla att man inom den europeiska gemenskapen (EG) i det sj ä tte
direktivet av den 17 maj 1977 enats om beskattningsregler hos medlemsstaterna d ä r sarama
principer uppr ä tth å lls. Rent tekniskt ges dock medlemsstaterna m ö jligheter
att efter eget val medge utl ä ndska k ö pare restitution av erlagd skatt i st ä llet f ö r
skattefrihet f ö r mottagna leveranser. En s å dan
ordning har vi inte funnit anledning att ta upp till diskussion vad g ä ller den
svenska merv ä rdeskatten. Vi anser att principen om teknisk
skattskyldighet f ö r vad som oms ä tts genom export ger s å v ä l ber ö rda
skatt-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:57 49

skyldiga
som beskattningsmyndigheter minsta m ö jliga adrainistrativa ol ä genheter
utan att man f ö r den skull beh ö ver efters ä tta
skattekontrollen.

Vi
har emellertid funnit att ML i n å gra speciella fall i sin nuvarande utformning kan
leda till att prestationer som tillhandah å lls utl ä ndska k ö pare eller uppdragsgivare tr ä ffas av
svensk skatt trots att, ora raotsvarande f ö rv ä rv gjorts av skattskyldig k ö pare, r ä tt till
avdrag f ö r ing å ende skatt skulle ha f ö relegat.
Beskattningsreglerna kan d ä rf ö r i å syftade fall s ä gas ge upphov till kumulativa effekter och
bristande neutralitet. Prestationer som f ö rv ä rvats f ö r utl ä ndsk konsumtion skall i princip inte belastas raed
svensk raerv ä rdeskatt.

Vi
anser ocks å att g ä llande best ä mmelser inte p å ett helt entydigt s ä tt beskriver hur den
verksamhet svenska f ö retagare bedriver i utlandet i vissa fall skall
behandlas i merv ä rdeskatteh ä nseende.

Som
framg å r av den tidigare redog ö relsen f ö r g ä llande best ä mraelser anges i punkt 4 av anvisningarna till 2 § vad som
skall anses som oms ä ttning genom export. I 11 § j ä rate
anvisningarna till denna paragraf undantas fr å n skatteplikt vissa tj ä nster å t utl ä ndsk
uppdragsgivare. Vi anser att raan med f ö rdel b ö r kunna ers ä tta dessa undantagsbest ä mmelser raed
best ä mmelser som h ä nf ö r transaktionerna till skattefri export. Med ett s å dant syns ä tt b ö r lagen
rent systematiskt vinna p å att samtliga exportbest ä mmelser
sammanf ö rs i en ny paragraf. Vi f ö resl å r att detta sker i en ny 2 a § .

Som
en allm ä n huvudregel b ö r i f ö rsta stycket av denna nya paragraf anges att med
export f ö rst å s att vara levereras eller att tj ä nst
tillhandah å lls utom landet. Av en s å dan best ä mmelse f ö ljer att
svenska f ö retagare blir skattskyldiga ä ven f ö r all
utom landet bedriven verksamhet i den m å n verksamheten enligt 2 § och
punkt 1 av anvisningarna till 2 § ä r att anse som yrkesm ä ssig, dvs. om

4 Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 57

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:57 50

inkomsten
av utlandsverksamheten utg ö r skattepliktig int ä kt
enligt KL. Den f ö reslagna huvudregeln inneb ä r
en inte ov ä sentlig utvidgning av den tekniska
skattskyldigheten i f ö rh å llande till vad som nu g ä ller.
Enligt ett av RSN meddelat f ö rhandsbesked (RSN 1969:49.2) har f ö rs ä ljning
av utom landet ink ö pta varor vilka f ö rs å lts
innan de inf ö rtullats inte ansetts utg ö ra
s å dan oms ä ttning f ö r vilken skattskyldighet
f ö religger. Enligt v å rt
f ö rslag kommer skattskyldighet att f ö religga
f ö r alla varuleveranser som sker utom landet i den m å n
f ö rs ä ljningen sker i yrkesm ä ssig
verksamhet som bedrivs av f ö retag h ä r i landet. F ö retagets avdragsr ä tt
kommer d ä rigenom att bli obegr ä nsad
och omfatta ä ven ing å ende (svensk) merv ä rdeskatt
som ä r att h ä nf ö ra till transaktioner som faller helt utom Sverige,
t.ex. leveranser fr å n en utl ä ndsk ort till annan s å dan
ort. F ö rs ä ljning av varor under utrikes transport, s.k.
flytande last, kommer ocks å att likst ä llas med export.

Enligt
de f ö reslagna best ä mmelserna i f ö rsta stycket av den nya 2 a § kommer
vidare alla transporter som svenska rederier utf ö r av gods mellan utrikes
hamnar och de svenska flyg f ö retagens varutransporter mellan utrikes flygplatser
att omfattas av den tekniska skattskyldigheten. Det kan heller inte r å da n å gon
tvekan om att av svenska f ö retagare utomlands bedriven byggnads- och anl ä ggningsverksamhet
skall r ä knas som export. Motsvarande g ä ller montagearbeten eller annan tj ä nst p å maskiner
eller annan l ö s egendom som utf ö rs utomlands hos
uppdragsgivaren. I den m å n svenska f ö retagare utf ö r avverkning, virkestransporter o. dyl. utomlands
medf ö r ä ven s å dan verksamhet teknisk skattskyldighet med
obeskuren r ä tt till avdrag f ö r skatt p å inom
landet gjorda f ö rv ä rv f ö r verksamheten .

Liksom
nu b ö r ä ven vissa varuleveranser som g ö rs inom
landet kunna likst ä llas med export. Best ä mmelserna, som nu finns
intagna i punkt 4 av anvisningarna till 2 § , b ö r ö verf ö ras till
andra stycket

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:57 51

av
den nya 2 a § . F ö r tydlighetens skull har de varuleveranser som
skall anses likst ä llda med export d ä r r ä knats upp
i sex s ä rskilda punkter.

Ä ven tj ä nster som utf ö rs inom landet f ö r utl ä ndsk uppdragsgivares
r ä kning kan i ra å nga fall vara direkt avsedda f ö r
konsumtion utomlands. Det har ansetts principiellt felaktigt att s å dana tj ä nster
belastas med svensk merv ä rdeskatt. Rent lagtekniskt har detta tillgodosetts p å s å s ä tt att
vissa tj ä nster enligt punkt 4 av anvisningarna till 2 § r ä knas som
export raedan andra enligt 11 § undantagits fr å n skatteplikt raed de begr ä nsningar och
f ö rtydliganden som framg å r av anvisningarna till 11 § .

Vi
har i v å rt f ö rslag sammanf ö rt dessa tj ä nster i tredje stycket av den nya 2 a § och d ä r i tio s ä rskilda punkter
angett de tj ä nster sora skall anses omsatta genom export.

Enligt
nu g ä llande lydelse av 11 § 1 undantas fr å n skatteplikt s å dan tj ä nst
enligt 10 § f ö rsta stycket 1 sora avser vara vilken inf ö rs till
landet endast f ö r tj ä nsteprestationen i fr å ga f ö r att d ä refter
utf ö ras ur landet av den som ombes ö rjt prestationen. Det har gjorts g ä llande
att best ä mmelsen skulle kunna ges den tolkningen att
uthyrningstj ä nst skulle vara skattefri om den tillhandah å lls av
utl ä ndskt leasingf ö retag som l å ter inf ö ra varan till landet enbart f ö r
uthyrning f ö r att d ä refter å ter utf ö ra varan ur landet. Det kan dock h ä vdas att
det i s å dana fall ä r fr å ga orn en av det utl ä ndska f ö retaget inora
landet bedriven verksamhet som enligt punkt 1 f ö rsta stycket av anvisningarna
till 2 § skall anses som yrkesm ä ssig och som d ä rf ö r skall medf ö ra skattskyldighet. I f ö rtydligande
syfte f ö resl å r vi d ä rf ö r att det klart anges, att uthyrning h ä r i
landet av en f ö r detta ä ndam å l inf ö rd

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:57 52

vara
inte kan h ä nf ö ras till export (2 a § tredje stycket 2 i v å rt f ö rfattningsf ö rslag).

Som
framg å r av den å tergivna lydelsen av 11 § 1 g ä ller
undantaget fr å n skatteplikt endast i det fall den som utf ö rt tj ä nst p å vara sj ä lv ombes ö rjer utf ö rseln av varan
efter fullgjord prestation. Detta s ä rskilda villkor f ö r skattefriheten har i m å nga fall
v å llat komplikationer f ö r exempelvis svenska legotillverkare eller f ö r f ö retag som
utf ö r reparationer av inventarier och annat d å
uppdragsgivaren ä r utl ä ndsk f ö retagare. Enligt lagtexten blir undantaget inte
till ä mpligt i de fall uppdragsgivaren sj ä lv h ä mtar
varan hos uppdragstagaren med eget transportmedel eller med av honom anlitad
fraktf ö rare. Ä ven i dylika fall b ö r tj ä nsten
givetvis kunna utf ö ras skattefritt. Ä ndring i enlighet h ä rmed har
d ä rf ö r gjorts i v å rt f ö rslag. I ö vrigt ö verensst ä mmer tredje stycket 1-9 i v å rt f ö rslag
till 2 a § med nuvarande best ä mraelser.

I
tredje stycket 10 f ö resl å r vi en ny best ä mmelse som inneb ä r att ä ven annan
tj ä nst ä n s å dan som anges i 1-9 skall kunna anses tillhandah å llen genora
export. Av lagf ö rslaget framg å r att det g ä ller s å jan tj ä nst som visserligen utf ö rs inom
landet men d ä r resultatet av tj ä nsten redovisas f ö r utl ä ndsk
uppdragsgivare endast i form av rapport, protokoll eller liknande. En s å dan best ä mmelse b ö r ä ven kunna
t ä cka in exempelvis alla datatj ä nster som utf ö rs i Sverige f ö r utl ä ndsk uppdragsgivares r ä kning,
men d ä r resultatet av datatj ä nsten tillhandah å lls best ä llaren i
utlandet endast i form av utskrivna produkter. RSN har ocks å i ett f ö rhandsbesked
funnit att redan nu g ä llande best ä mmelser medger att s å dana tillhandah å llanden
skall anses omsatta genom export (RSN II 1970:73.4).

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:57 53

Som
en allm ä n princip f ö r nu g ä llande undantag fr å n skatteplikt f ö r tj ä nst å t utl ä ndsk
uppdragsgivare g ä ller att tj ä nsten skall avse verksamhet som uppdragsgivaren
bedriver i utlandet och som skulle ha medf ö rt skattskyldighet om den ut ö vats h ä r i
landet. Bakgrunden h ä rtill ä r att det endast torde vara i s å dana fall
sora svensk beskattning av den tillhandah å llna tj ä nsten skulle kunna inneb ä ra en
faktisk dubbelbeskattning f ö r best ä llaren. N å gon beskattning i best ä llarens
hemland av den i Sveriges utf ö rda tj ä nsten skulle i regel knappast kunna komma i-fr å ga. D ä remot
saknar den utl ä ndske f ö retagaren avdragsr ä tt vid skatteredovisningen i
sitt hemland f ö r svensk raerv ä rdeskatt. Det ä r d ä rf ö r endast i dessa fall som skattefrihet f ö r den i
Sverige utf ö rda prestationen m å ste skapas med syfte enbart
att av neutralitetssk ä l undanr ö ja en kumulativ beskattningseffekt. Best ä mmelser h ä rom f ö resl å s inf ö rda i
anvisningarna till 2 a § .

1
ett fj ä rde
stycke till den f ö reslagna 2 a § har intagits de best ä raraelser
i punkt 4 av anvisningarna till

2
§ som avser varuleverans eller reparation som tillhandah å lls utl ä ndsk f ö retagare,
sora inte ä r skattskyldig, inora raraen f ö r ett av
denne gjort garanti å tagande.

1
ett femte stycke i den nya 2 a § har
enligt v å rt f ö rslag intagits de best ä mmelser i
punkt 4 av anvisningarna till

2
§ som behandlar reparation av utl ä ndska lastbilar och sl ä pvagnar i
anslutning till fordonens anv ä ndning

f ö r yrkesm ä ssiga
transporter h ä r i landet.

Genom
f ö reslagna best ä mraelser i ett sj ä tte stycke j ä mte anvisningar
godtas en sedan l ä nge p å ra å nga h å ll till ä rapad praxis, fr ä rast vad g ä ller
varuf ö rs ä ljning till utl ä ndska turister sora sj ä lva raedf ö r vara
vid utresa ur landet. Enligt f ö rslaget skall s å dana f ö rs ä ljningar
kunna p å vissa villkor anses sora export, dock med ett generellt undantag f ö r f ö rs ä ljning av
vara p å flygplats och s ä rskilda regler

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:57 54

f ö r f ö rs ä ljning
till personer bosatta i Danmark, Finland eller Norge. F ö rslaget g å r ut p å att s ä ljaren i
efterhand f å r som export r ä kna s å dan varuf ö rs ä ljning vid vilken varan av k ö paren
medf ö rts vid utresa ur landet eller inresa till annat land under f ö ruts ä ttning
att k ö paren ä r stadigvarande bosatt i annat land, att varan i
omedelbar anslutning till leveransen skall ha utf ö rts ur
landet och att s ä ljaren i sina r ä kenskaper har handling som
styrker f ö rh å llandet. En av utl ä ndsk tullrayndighet styrkt
tulldeklaration, om inf ö rsel i annat land, b ö r utan vidare kunna godtas
som bevis. Detsamma b ö r g ä lla om styrmanskvitto enligt vilket vara avl ä mnats
ombord p å fartyg i utrikes fart f ö r
passagerares eller bes ä ttningsmedlems r ä kning. Ä ven andra
former av intyg eller bevis ora utf ö rsel b ö r kunna godtas. N å gon detaljreglering i lagen
synes d ä rf ö r inte vara l ä mplig. Det b ö r i st ä llet kunna f å ankomma p å
RSV att f ö lja
utvecklingen och l ä rana anvisningar om den bevisning som skall kunna
godtagas.

Vi f ö resl å r vidare
att det i anvisningarna till 2 a § i ett tredje stycke tas in de best ä mmelser
som i enlighet med den f ö reslagna nordiska ö verenskommelsen f ö rhindrar
skattefri f ö rs ä ljning p å flygplats till utl ä ndska resen ä rer fr å n annat f ö rs ä ljningsst ä lle ä n
exportbutik enligt 27 § tullagen (1973:670).

I
ett fj ä rde stycke av anvisningarna f ö resl å r vi slutligen att de s ä rskilda
begr ä nsningar tas in som enligt den f ö reslagna ö verenskommelsen skall g ä lla i fr å ga om m ö jligheterna
f ö r skattefrihet f ö r varor som k ö pare bosatta i Danmark, Finland eller Norge raedf ö rt vid
utresa fr å n Sverige.

Avslutningsvis
vill vi ta upp det yrkande som Grafiska Industrif ö rbundet f ö rt fram i
den tidigare ovann ä mnda skrivelsen till utredningen (se avsnitt 2.4).

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:57 55

Enligt
v å r uppfattning g å r den svenska merv ä rdeskattelagstiftningen de
utl ä ndska f ö retagens och d ä rmed deras svenska leverant ö rers och
uppdragstagares intressen l å ngt till m ö tes i fr å ga om skattefrihet f ö r prestationer som f ö rv ä rvas f ö r i
utlandet bedriven verksamhet.

N ä r det g ä ller s å dan
skattefrihet f ö r varor skall det dock regelm ä ssigt
vara fr å ga ora s å dana som f ö rs ut ur landet f ö r utrikes konsumtion. Vi kan
inte finna det motiverat att utvidga skattefriheten till att g ä lla en s å sv å rprociserad
varugrupp som reklammaterial och alla de olika former f ö r
reklamdistribution sora kan t ä nkas f ö rekomma. Man torde inte heller kunna bortse fr å n att skilda
regler om vad sora skall f ö rst å s raed reklamvaror kan f ö religga i
svensk och utl ä ndsk skatter ä tt. Vi h å ller det ocks å f ö r sannolikt att utl ä ndska f ö retagare
som inte ä r skattskyldiga f ö r h ä r i
landet bedriven verksamhet knappast torde distribuera reklamraaterial i n å gon st ö rre utstr ä ckning,
om man inte f ö retr ä ds av generalagent eller å terf ö rs ä ljare. Vi
f ö resl å r d ä rf ö r inte n å gra ä ndringar i ML med anledning av det framf ö rda yrkandet.

De
nu f ö reslagna ä ndringarna i raerv ä rdeskattelagen om export b ö r tr ä da i kraft
s å snart som m ö jligt. Med h ä nsyn till att reglerna om merv ä rdeskatt
i den nordiska gr ä nshandeln b ö r tr ä da i kraft samtidigt i de nordiska l ä nderna b ö r det f å ankoraraa
p å regeringen att besluta om ikrafttr ä dandet. I. likhet raed vad
som g ä llt vid tidigare ä ndringar b ö r ä ldre best ä mmelser g ä lla i fr å ga ora f ö rh å llanden som h ä nf ö r sig till tiden f ö re ikrafttr ä dandet
och i fr å ga om tillhandah å llanden f ö re
ikrafttr ä dandet. Vidare b ö r s ä rskilt f ö reskrivas
att punkt 4 av ö verg å ngsbest ä mmelserna till lagen (1979:304) om ä ndring i
lagen (1968:430) om merv ä rdeskatt skall ha fortsatt giltighet.

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:57 56

3 MERV Ä RDESKATT PA
KONSTVERK

3.1
G ä llande best ä mmelser m.ra.

N ä r merv ä rdeskatten
inf ö rdes och avl ö ste den allm ä nna varuskatten bibeh ö lls of ö r ä ndrat ett
s ä rskilt undantag fr å n skatteplikt f ö r konstverk, h ä nf ö rliga
till tulltaxenummer 99.01 - 99.03, dvs. m å lningar, etsningar, litografier och andra
konstgrafiska blad samt skulpturer. Undantaget omfattade endast konstn ä rernas f ö rs ä ljningar
av egna s å dana verk p å annat s ä tt ä n butiksm ä ssigt eller i samband med utst ä llning. I
ö verensst ä mmelse
med f ö rslag som vi lade fram i v å rt f ö rsta delbet ä nkande (Ds Fi 1973:3) ä ndrades
undantagsbest ä mmelserna fr.o.m. den 1 januari 1974 till att g ä lla konstverk
av angivna slag som ä gs av upphovsmannen eller dennes d ö dsbo (Prop.
1973:163, SkU 1973:62, rskr 1973:350, SFS 1973:928). Genora dessa nya best ä mmelser,
som alltj ä mt g ä ller, inf ö rdes ett generellt undantag f ö r konstn ä rernas f ö rs ä ljningar
av egna verk i form av m å lningar, konstgrafiska blad och skulpturer, i
princip g ä llande ä ven vid f ö rs ä ljningar f ö r upphovsmannens r ä kning. I praktiken inneb ä r detta
att n å gon skattskyldighet enligt ML inte f ö religger f ö r dessa
konstn ä rer.

V å r
behandling av fr å gan i 1973 å rs delbet ä nkande kan ses mot bakgrund av att det f ö rekommit
en livlig debatt i ä ranet, inte minst i riksdagen. Denna hade ocks å gett
uttryck f ö r en positiv inst ä llning till ett utvidgat
undantag. V å rt f ö rslag innebar ocks å en inte ov ä sentlig
utvidgning, fr ä mst d ä rigenom att ä ven f ö rs ä ljningar i samband med utst ä llningar undantogs
fr å n beskattning. V å rt f ö rslag var dock motiverat av skattetekniska sk ä l och
siktade till att undanr ö ja de sv å righeter i den praktiska till ä mpningen
som de d å g ä llande best ä mmelserna gett upphov till.

Vare
sig v å rt f ö rslag eller regeringens proposition tog sikte p å n å gon
utvidgning av det undantagna varuomr å det.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:57 57

Denna
fr å ga ber ö rdes dock i propositionen i anledning av att F ö reningen
Sveriges konsthantverkare och industriformgivare f ö rt fram
krav p å en utvidgad skattefrihet. F ö redragande departementschefen avvisade detta
yrkande och uttalade d ä rvid att p å talade gr ä nsdragningsproblem s ä kerligen inte skulle minska utan
tv ä rtom bli andra och sv å rare om exempelvis textila och keramiska alster
inrymdes under skattefriheten.

Under
den tid som g å tt efter den ä ndring, som genomf ö rdes med verkan fr å n ing å ngen av å r 1974,
har f ö rnyade krav framf ö rts om en utvidgning av undantaget f ö r konstverk.
Motionsyrkanden h ä rom i riksdagen har dock avvisats. Ä ven i
andra sammanhang har fr å gan tagits upp. F ö r oss har fr å gan
aktualiserats genom att statsr å det och chefen f ö r utbildningsdepartementet f ö r v å rt beaktande
ö verl ä mnat en
skrivelse fr å n Konstn ä rliga och litter ä ra yrkesut ö vares samarbetsn ä mnd (KLYS)
med hemst ä llan om å tg ä rder f ö r ett generellare undantag f ö r konst.
Vid skrivelsen var fogat ett uttalande av Centralstyrelsen f ö r konstn ä rernas riksf ö rbund (KRO)
av sararaa inneb ö rd.

I
detta sammanhang kan ocks å n ä mnas att Konstfr ä mjandets riksf ö rbund
till utredningen inkommit med en skrivelse med beg ä ran att
vi skall behandla fr å gan om skattefrihet f ö r f ö rbundets f ö rs ä ljningar
av konst.

3.2
Utl ä ndska best ä mmelser

Best ä mraelser
om undantag f ö r konstverk ä r into n å got unikt f ö r den svenska raerv ä rdeskatten. S å dana
undantag f ö rekommer genomg å ende i utl ä ndska
merv ä rdeskatter. Vad v å ra grannl ä nder betr ä ffar kan konstateras att den danska merv ä rdeskatten
har samma undantag som den svenska. Det g ä ller s å ledes konstn ä rers f ö rs ä ljning av © gna verk i form av m å lningar, konstgrafiska blad
och skulpturer, h ä nf ö rliga till tulltaxenummer 99.01 -99.03.

Den
norska raerv ä rdeskatten har ett vidstr ä cktare
undantag. Fr å n b ö rjan omfattade det endast konstm å lares och
bildhuggares f ö rs ä ljningar av egna verk. Genom lag ä ndring i
februari

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:57 58

1972
ä ndrades
undantaget till att omfatta konstn ä rs f ö rs ä ljning av egna verk, som ä r att h ä nf ö ra till tull-taxenumme.r
99.01 - 99.03, dvs. m å lningar, konstgrafiska blad och skulpturer, eller sora
utg ö r s å dan bildv ä v som n ä mns i anm ä rkningarna till tulltaxenuraraer 58.03. Undantaget
g ä ller ä ven vid f ö rs ä ljning av mellanhand f ö r kcstn ä rens r ä kning.
Vidare ä ger best ä mmelserna motsvarande till ä mpning
vid import. Tulltaxenummer 58.03 orafattar handv ä vda tapisserier av typerna Gobelins,
Flandern, Aubusson, Beauvais och liknande s ä rat hand-broderade tapisserier
(t.ex. raed petit points eller korsstygn), ä ven i konfektionerade
stycken.

3.3
Framf ö rda yrkanden

De
krav som i olika sammanhang framf ö rts har i f ö rsta hand g ä llt att de textila kostverken m å tte
inrymmas under undantaget fr å n skatteplikt f ö r konstverk. Den tidigare
omn ä mnda och till utredningen ö verl ä mnade skrivelsen fr å n KLYS inneh å ller krav
p å ett mera l å ngtg å ende undantag och ä ven ett konkret f ö rslag
till utformning av undantaget.

KLYS
uttalar inledningsvis i sin skrivelse att den g ä llande avgr ä nsningen
av undantaget f ö r konstverk ä r b å de obegriplig och or ä ttra ä tig och
att en utvidgning av undantaget d ä rf ö r ä r motiverad. Som en bakgrund h ä rf ö r erinrar
KLYS om att ett motionsyrkande vid 1974 å rs riksm ö te om undantag ä ven f ö r textila
konstverk avvisades av f ö ljande av skatteutskottet uttalade sk ä l (SkU
1974:62).

Betr ä ffande
vissa av de textila konstverken finner utskottet att de nu framf ö rda
undantagskraven ä r fullt f ö rst å eliga mot bakgrund av redan medgivna undantag f ö r konst.
Det synes emellertid inte finnas n å gon nu k ä nd definition sora skulle g ö ra det m ö jligt att
p å ett godtagbart s ä tt avgr ä nsa textilkonsten fr å n liknande konsthantverksprodukter.
Undantag av denna art skulle allts å leda till subtila gr ä nsdrag-ningsproblera, som
man enligt utskottets raening s å vitt m ö jligt b ö r undvika i all skattelagstiftning.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:57 59

Av
detta uttalande skulle raan, framh å ller KLYS, eventuellt kunna dra den slutsatsen att
det inte skulle finnas n å got sk ä l f ö r att raots ä tta sig en utvidgad skattefrihet, om en anv ä ndbar
definition f ö r textilkonsten kunde å stadkommas.
Detta kan dock enligt KLYS inte ske med den till ä mpade tekniken att utnyttja
tulltaxans varuklassificering. En anknytning av ett undantag f ö r textilkonst
till tulltaxenuraraer 58.03 avvisas bl.a. f ö r att det skulle bli f ö r sn ä vt. Efter
m ö nster fr å n den teknik sora till ä mpats i
fr å ga om undantaget f ö r l ä keraedel enligt 8 § 3 ML f ö r KLYS i
st ä llet fram m ö jligheten att f å till st å nd en l ä mplig avgr ä nsning av
undantaget raed st ö d av den definition p å konstverk som finns i 1 § lagen (1960:729)
om upphovsr ä tt till litter ä ra och konstn ä rliga verk.

I
n ä mnda paragraf anges att den som skapat ett litter ä rt och
konstn ä rligt verk har upphovsr ä tt till verket, vare sig det utg ö r sk ö nlitter ä r eller
beskrivande framst ä llning, skrift eller tal, rausikaliskt eller
sceniskt verk, filraverk eller alster av bildkonst, byggnadskonst eller
brukskonst eller kommit till uttryck p å annat s ä tt. Till litter ä rt verk h ä nf ö rs ä ven
karta, liksom annat i teckning, grafik eller i plastisk form utf ö rt verk
av beskrivande art.

Enligt
dessa best ä mmelser m å ste, po ä ngterar KLYS, en produkt vara ett verk f ö r att å tnjuta
skydd och ensamr ä tt f ö r upphovsmannen att ekonomiskt exploatera det. F ö r att
vara ett verk fordras dessutora viss originalitet, s.k. verksh ö jd. S å v ä l r ä ttspraxis
sora den juridiska litteraturen p å omr å det torde, enligt KLYS, ge tillr ä ckligt
besked f ö r att definitionen skall kunna anv ä ndas ä ven i
merv ä rdeskatteh ä nseende. Undantaget i 8 § 8 ML
skulle d å kunna utformas att g ä lla s å dant
alster av bildkonst och brukskonst, som avses i 1 § lagen ora
upphovsr ä tt till litter ä ra och konstn ä rliga verk, n ä r konstverket ä ges av upphovsmannen eller dennes d ö dsbo. Utanf ö r
undantaget skulle d ä rmed falla alla produkter som i dag ä r h ä nvisade
till skydd efter registrering enligt

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:57 60

1970
å rs
m ö nsterlag, dvs. f ö rebilder f ö r varors utseende.

Genom
att ä ven medtaga brukskonst skulle, p å pekar KLYS, vissa produkter som har en praktisk anv ä ndning orafattas
av undantaget. Detta betyder dock inte att massproducerade eller industriellt
tillverkade varor skulle bli skattefria. S å dan tillverkning sker
normalt inte genom konstn ä rens f ö rsorg och varorna ä r d ä rmed inte
i konstn ä rens ä go. KLYS framh å ller dessutom att, om tveksamhet skulle uppst å betr ä ffande en
produkts egenskap av upphovsr ä tts-ligt verk, det finns ett l ä mpligt
sakkunnigorgan att v ä nda sig till, n ä mligen Svensk Forms
Opinionsn ä mnd, tidigare Svenska Sl ö jdf ö reningens
Opinionsn ä mnd. H ä r finns en l å ng erfarenhet om bed ö mningar av upphovsr ä tt.

KLYS
menar att ett p å nu angivet s ä tt utformat undantag skulle inneb ä ra ett
minimum av tiU ä mpningssv å righeter. Skulle man emellertid k ä nna
tveksamhet inf ö r ett undantag f ö r f ö rem å l som å tminstone
delvis ä r avsedda f ö r praktiskt bruk kan undantaget begr ä nsas till
endast bildkonst. Som v ä gledning f ö r den gr ä nsdragning sora i s å fall m å ste g ö ras
mellan bildkonst och brukskonst h ä nvisar KLYS till vad sora anf ö rts bl.a.
i f ö rarbetena till ra ö nsterskyddslagen (SOU 1965:61) och upphovsr ä ttslagen (SOU
1956:25). Med h ä nsyn till kravet att konstn ä ren f ö r
skattefrihet skall ä ga verket, torde enligt KLYS tveksamhet kunna uppst å i s å f å fall;..att
det administrativa arbete och den juridiska pr ö vning, som d ä rvid
skulle uppkomma, torde kunna accepteras.

KLYS
skrivelse utmynnar i en hem.st ä llan att regeringen f ö rel ä gger
riksdagen f ö rslag till ä ndring av undantagsbest ä mmelserna
f ö r konst i enlighet med vad som framf ö rts i skrivelsen med ett andrahandsyrkande
om ett till verk av biJdkonst begr ä nsat undantag. - Det vid skrivelsen fogade
uttalandet av KRO:s centralstyrelse inneh å ller kritiska synpunkter p å den nu g ä llande avgr ä nsningen
och utmynnar i krav p å undantag f ö r alla slag av bildkonst enligt upphovsr ä ttslagens
definition.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:57 61

Konstfr ä mjandets
riksf ö rbund framh å ller i den till utredningen ingivna skrivelsen att
f ö rbundet, som bland sina medlemmar har fackliga och andra centrala
organisationer, tillkom f ö r att fr ä mja intresset f ö r bildkonst, bl.a. genom
utgivning av god konst till l å ga priser. H ä rf ö r anlitas av en s ä rskild urvalsn ä mnd
utsedda konstn ä rer, sora mot arvode enligt fastst ä lld taxa
utf ö r serier av litografier, tr ä snitt, etsningar e.d. Konstn ä rerna
arbetar fram provtryck och f ä rdiga tryckformar, varefter upplagorna p å f ö rbundets
bekostnad trycks i samarbete raed konstn ä rerna p å s ä rskilda verkst ä der. F ö rutora arvode betalar f ö rbundet sociala
kostnader. H ä rigenom knyts konstn ä rerna till f ö rbundet
p å ett s ä tt som kan anses j ä mf ö rbart med
anst ä llning .

F ö rbundet
framh å ller vidare att verksamheten inte drivs av f ö rs ä ljningsintresse
utan av bildnings- och kulturpolitiska motiv. Statliga bidrag utg å r men f ö rs ä ljningsint ä kter kr ä vs f ö r att
verksamheten skall finansieras. F ö rs ä ljningen ä r belagd med merv ä rdeskatt och detta har,
konstaterar f ö rbundet, raedf ö rt inte endast en h å rd belastning p å priserna
utan ocks å en besv ä rlig konkurrenssituation. De konstn ä rer som
anlitas kan sj ä lva s ä lja sina verk utan merv ä rdeskatt
och detta g ä ller ä ven vid f ö rs ä ljning i kommission f ö r konstn ä rens r ä kning i
den privata konsthandeln. Vidare ä r auktionsf ö rs ä ljningar fria fr å n merv ä rdeskatt.

F ö rbundet
anger att f ö r verksarahets å ret 1977/78 redovisades utg å ende raerv ä rdeskatt
med 1 574 068 kr. och ing å ende skatt med 908 480 kr. Till staten
inlevererades s å ledes 665 588 kr. F ö r samma å r utgick
statsbidrag raed 3 050 000 kr.

F ö r att
kunna arbeta under lika kostnadsm ä ssiga villkor b ö r, raenar f ö rbundet,
dess f ö rs ä ljning av konst undantas fr å n merv ä rdeskatt.
Som sk ä l h ä rf ö r å beropas ocks å , att verksamheten bedrivs som ideell f ö rening utan
vinstintresse och att den ä r kulturpolitiskt motiverad och att av denna anledning
bidrag erh å lls fr å n det allm ä nna. Skrivelsen utmynnar i en hemst ä llan att
utredningen tar upp fr å gan om undantag

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:57 62

fr å n merv ä rdeskatt
f ö r f ö rbundets f ö rs ä ljning av konst.

3.4
Utredningens ö verv ä ganden och f ö rslag

Genom
den utformning som undantaget fr å n skatteplikt f ö r konstverk fick genom 1973 å rs f ö rfattnings ä ndring
undanr ö jdes olika tidigare konstaterade till ä rapningssv å righeter och
vad vi kunnat finna har n å gra nya skattetekniska problem inte uppkommit.
Undantaget inneb ä r ju ocks å i realiteten att konstn ä rer, sora
framst ä ller m å lningar, konstgrafiska blad och skulpturer, helt
st ä llts utanf ö r ML:s best ä mmelser om skattskyldighet och
redovisningsskyldighet.

Vid
tillkomsten av de n ä mnda och ä nnu g ä llande best ä mmelserna avvisades krav p å en
utvidgning av undantagets omfattning. Sk ä len h ä rf ö r var skattetekniska. Man befarade att undantag ä ven f ö r t.ex.
textila konstverk skulle leda till nya och besv ä rliga gr ä nsdragningsproblera
och till ä mpningssv å righeter. Vi har tidigare i olika sararaanhang anf ö rt s å dana arguraent
raot att f ö resl å å tg ä rder som inneb ä r avsteg fr å n de allm ä nna reglerna, eftersom s ä rregleringar
erfarenhetsm ä ssigt leder till praktiska problem i till ä mpningen.

Skattetekniska
sk ä l kan inte å beropas f ö r en utvidgning av undantaget f ö r
konstverk. Mot detta st å r eraellertid att det med fog kan h ä vdas att
den g ä llande avgr ä nsningen av undantaget inte ä r sakligt
motiverad. Av detta sk ä l har vi sett det som v å r uppgift
att s ö ka finna en l ö sning som utan alltf ö r besv ä rande
till ä mpningsproblem erbjuder en b ä ttre likst ä llighet i beskattningen.

Av
den l ä mnade redog ö relsen framg å r att det f ö religger en betydande uniformitet p å denna
punkt i de nordiska mer-v ä rdeskattesysteraen. Skillnaden best å r
egentligen endast d ä ri, att den norska lagen inneh å ller
undantag f ö r bild-v ä v, sora omfattas av tulltaxenummer 58.03, ut ö ver de undan-t?.g
som i ö vrigt samf ä llt g ä ller f ö r m å lningar, grafik och skulpturer, h ä nf ö rliga
till tulltaxenummer 99.01-99.03. KIYS avvisar som tidigare redovisats en
anknytning av ett undantag f ö r

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:57 63

textila
konstverk till tulltaxenuraraer 58.03 bl.a. av det sk ä let att
vissa alster, sora riraligen borde orafattas av ett utvidgat undantag, h ä nf ö rs till
andra tulltaxenuraraer. D ä rf ö r f ö resl å r KLYS i st ä llet att undantaget i dess helhet knyts till
upphovsr ä ttslagens definition av konstverk i f ö rra av s å v ä l
bildkonst sora brukskonst. I andra hand f ö resl å s ett till bildkonst begr ä nsat
undantag.

Av
olika sk ä l anser vi oss inte kunna ansluta oss till en s å dan ä ndrad
utformning av undantagsbest ä mmelserna. F ö rsta-handsyrkandet ora undantag f ö r b å de
bildkonst och brukskonst g å r enligt v å r mening f ö r l å ngt b å de materiellt sett och utifr å n en rent
skattem ä ssig bed ö raning. Ä ven om brukskonst omfattas av upphovsr ä tten r ö r det sig
om alster som utformats f ö r att kunna anv ä ndas praktiskt. H ä rmed har
man att r ä kna med att det finns andra produkter som har samma
praktiska funktion och scm ä r skattepliktiga enligt ML. Redan detta f ö rh å llande
talar mot att undanta brukskonst fr å n skatteplikt. H ä rtill kommer att gr ä nsdragningsproblemen
liksom kravet eller behovet av individuella pr ö vningar av skattepliksfr å gan med
all sannolikhet blir av betydligt st ö rre omfattning ä n om endast alster av
bildkonst omfattas av undantaget. Vi anser d ä rf ö r att ett
undantag fr å n skatteplikt i princip inte b ö r omfatta
annat ä n vad som kan in-ryraraas under begreppet bildkonst. En prim ä r s å dan gr ä nsdragning
ö verensst ä mmer med KLYS
andrahandsyrkande liksora raed vad som yrkats i uttalandet fr å n KRO:s
centralstyrelse.

Det
g ä llande undantaget f ö r m å lningar, grafik och skulpturer har alltsedan det
inf ö rdes under den allra ä nna varuskattens tid varit knutet till tulltaxenummer
99.01 -99.03. Som tidigare framh å llits har undantaget efter 1973 å rs lag ä ndring
inte f ö ranlett n å gra s ä rskilda praktiska problem enligt vad vi har
erfarit. Vi anser att detta ä r v ä sentligt och ett b ä rande sk ä l mot att
ers ä tta de best ä mmelser som reglerar nu g ä llande
undantag med andra som ä r mindre precisa och d ä rraed ä gnade att
skapa nya problem i fr å ga om den praktiska till ä mpningen
av redan g ä llande undantag. D ä rf ö r anser
vi att utformningen av detta undan-

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:57 64

tag
b ö r bibeh å llas och en eventuell utvidgning ges formen av ett
kompletterande till ä gg.

Av
fr å gans tidigare behandling framg å r att det ä r de textila konstverken som man velat f å in under
undantaget fr å n skatteplikt. Det l ä ngre g å ende
undantaget i den norska merv ä rdeskatten g ä ller ocks å endast textilkonst (bildv ä v) som ä r att h ä nf ö ra till
tulltaxenummer 58.03. KLYS mots ä tter sig en s å dan avgr ä nsning av ett utvidgat undantag, fr ä mst av
den anledningen att avgr ä nsningen blir f ö r sn ä v och
utesluter vissa alster fr å n ett ber ä ttigat undantag. Trots detta har vi ansett oss b ö ra stanna
vid att f ö rorda att en utvidning av undantaget begr ä nsas till
s å dana textila konstverk, som ä r h ä nf ö rlig till tulltaxenuraraer 58.03 och som dessutom
utg ö r verk av bildkonst som omfattas av upphovsr ä tt enligt
lagen (1960:729) om upphovsr ä tt till litter ä ra och konstn ä rliga verk. Ä ven i fr å ga om denna utvidgning b ö r
undantaget g ä lla verk sora ä gs av upphovsmannen eller dennes d ö dsbo,
dvs. i ö verensst ä mmelse med vad som g ä ller f ö r det
nuvarande undantaget. V å r uppfattning ä r att denna utformning av
ett utvidgat undantag n ö jaktigt uppfyller de krav p å
precisering som erfordras f ö r den praktiska till ä mpningen.

Vad
d ä refter g ä ller yrkandet om skattefrihet fr å n Konstfr ä mjandets
riksf ö rbund har sora sk ä l f ö r en s å dan å tg ä rd anf ö rts bl.a. konkurrensm ä ssiga nackdelar. F ö rbundet
anf ö r att dess f ö rs ä ljningsverksamhet missgynnas av det f ö rh å llandet
att konstn ä rer, som f ö rbundet sj ä lv anlitar, kan s ä lja egna verk skattefritt, ä ven genom
f ö rmedling. Vidare p å pekas att auktionsf ö rs ä ljningar
av konst ä r skattefri. H ä nsyn b ö r enligt f ö rbundet ocks å tas till att det f ö religger vad sora kan anses
som ett anst ä llningsf ö rh å llande mellan f ö rbundet och konstn ä rerna.
Det ä r dessutom fr å ga om ideell och inte komraersiell verksarahet.

F ö rbundets
f ö rs ä ljningsverksamhet bedrivs onekligen p å s ä tt som i
flera h ä nseenden skiljer sig fr å n annan rent kommersiellt bedriven f ö rs ä ljningsverksamhet.
Det s ä r-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:57 65

skilda
undantaget fr å n skatteplikt f ö r konstverk torde ocks å ha
konsekvenser av det slag sora framh å llits. F ö rbundets situation kan dock knappast anses skilja
sig fr å n den som f ö religger f ö r konsthandlare som s ä ljer ink ö pta verk
av nu levande konstn ä rer. Det torde ocks å vara ofr å nkomligt
att ett undantag av den konstruktion sora g ä ller f ö r
konstverk f å r konkurrensverkningar av p å talat
slag. F ö r att undanr ö ja detta skulle kr ä vas ett i princip generellt
och obegr ä nsat undantag. Att stanna vid en ä ndring
som endast skulle g ä lla en viss best ä md f ö rs ä ljningsverksamhet
anser vi inte vara riktig. Konsekvenserna av en s å dan ä ndring
kan inte ö verblickas. Som vi framh å llit
tidigare i olika sammanhang visar erfarenheterna att undantagsbest ä mmelser l ä tt drar
med sig krav p å ytterligare undantag, som om de skulle accepteras
allvarligt skulle kunna inverka p å skattens generella karakt ä r. Vi har
ä ven
noterat att f ö rbundet å tnjuter ett f ö rh å llandevis betydande statsbidrag. Enligt v å r
uppfattning b ö r hela det st ö d som verksamheten bed ö ms b ö ra f å utg å i form
av statsbidrag och inte i form av skattel ä ttnader.

Under
h ä nvisning till det anf ö rda l ä gger vi inte fram n å got f ö rslag om
undantag fr å n skattskyldighet till merv ä rdeskatt f ö r Konstfr ä mjandet.

Den
f ö reslagna ä ndringen betr ä ffande textil konst kr ä ver ett
till ä gg i 8 § 8. Ä ndringen f ö resl å s tr ä da i kraft vid sararaa tidpunkt sora ä ndringarna
av exportbest ä raraelserna.

5 Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 57

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:57 66

4 MERV Ä RDESKATT PA
VISSA TV Ä TTJ Ä NSTER

4.1
G ä llande best ä raraelser

Tv ä tt av
skattepliktig vara utg ö r enligt 10 § 1 skattepliktig tj ä nst och beskattas s å ledes n ä r den utf ö rs i
yrkesm ä ssig verksamhet. Fr å n denna i princip generella beskattning av tv ä ttj ä nster g ä ller ett
speciellt undantag sora f ö ljer av f ö ljande best ä mmelser i punkt 1 sj ä tte och sjunde styckena av
anvisningarna till 2 § .

Verksamhet
som staten eller koramun bedriver f ö r att uteslutande tillgodose eget behov r ä knas som
yrkesm ä ssig endast n ä r den drives i bolagsform eller liknande. Detta g ä ller ä ven vid ekonoraiskt
sarag å ende mellan staten och kommun eller mellan kommuner f ö r
verksamhet som avser visst gemensamt ä ndam å l. Med komraun f ö rst å s ä ven landstingskoraraun
.

Bedriver
staten, kommun eller kommuner var f ö r sig eller gemensamt verksamhet som icke
uteslutande tillgodoser egna behov, r ä knas verksamheten, n ä r den ej drives i bolagsform
eller liknande, som yrkesm ä ssig till den del den avser annat ä n egna
behov.

Dessa
best ä mmelser, som i stort sett likalydande fanns i merv ä rdeskattens
f ö reg å ngare, den allm ä nna varuskatten, torde ha f å tt sin st ö rsta
betydelse f ö r den tv ä tteriverksamhet, som redan tidigt bedrivits i
samverkan mellan staten och koramuner f ö r att tillgodose behovet av tv ä tt inom
den offentliga sektorn, t.ex- f ö r f ö rsvaret och f ö r landstingens sjukv å rdsinr ä ttningar.
Best ä raraelserna medf ö r att skattebelastningen p å tv ä tten till
de samverkande intressenterna begr ä nsas till den ing å ende skatten p å ink ö pen av
skattepliktiga varor och tj ä nster f ö r den verksamheten .

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:57 67

Denna
s ä rst ä llning i merv ä rdeskatteh ä nseende f ö r "offentliga" tv ä tterier ä ndrades i
princip inte, n ä r staten å r 1977 avvecklade sina engagemang och ö verl ä t
huvudmannaskapet helt p å de kommunala intressenterna. Ä ven om
detta skedde genora kommunala bolagsbildningar skulle undantagsbest ä mmelserna
alltj ä mt g ä lla f ö r tv ä tt f ö r de kvarst å ende intressenternas egna behov. Dock medf ö rde oml ä ggningen
i princip att tv ä tt å t staten i de nu komraun ä gda anl ä ggningarna
ä r
att anse som yrkesra ä ssig och d ä rmed skattepliktig.

4.2
Tidigare ö verv ä ganden ra.m.

Redan
under den allm ä nna varuskattens tid riktades fr å n branschh å ll kritik
mot de samverkande "offentliga" tv ä tteriernas s ä rst ä llning i
merv ä rdeskatteh ä nseende. Man menade att undantagsbest ä mmelserna
verkade diskriminerande f ö r andra tv ä tterier och i praktiken utest ä ngde
dessa fr å n att konkurrera p å den offentliga sektorn.
Upprepade krav har under å rens lopp f ö rts fram ora å tg ä rder f ö r att f å till st å nd en neutralare beskattning. Dessa krav har dock
tidigare avvisats, n ä rraast under raotivering att det h ä r ä r fr å ga om en
naturlig samverkan i syfte att tillgodose det allm ä nnas gemensararaa
behov.

I
v å rt delbet ä nkande Ds Fi 1973:3 tog vi upp fr å gan ora undantagsbest ä mmelsernas
utformning. Vi framh ö ll att uttrycket ekonomiskt samg å ende inte
var entydigt och d ä rf ö r sv å rbed ö mbart. En n ä rmare precisering var ö nskv ä rd och vi
f ö reslog ett f ö rtydligande av undantagsbest ä mmelserna.
Vi menade att med ekonoraiskt samg å ende borde avses att tv å eller
flera tr ä ffar avtal om att tills vidare eller f ö r viss
tid geraensarat svara f ö r kostnaderna f ö r anskaffningar och drift av
verksamhet som avser gemensamt ä ndam å l. Det v ä sentliga borde d ä rvid vara att parterna
gemensamt ansvarar f ö r verksamheten.

v å rt f ö rslag
till vad som kunde ses som viss sk ä rpning av f ö ruts ä ttningarna f ö r undantagsbest ä mmelsernas till ä mpning ledde
inte till n å gon ä ndring i ML. Fr å gan har emellertid

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:57 68

aktualiserats
p å nytt genora riksdagsmotioner och enligt riksdagsbeslut har vi f å tt i
uppdrag att f ö resl å å tg ä rder f ö r att uppn å b ä ttre konkurrensneutralitet i beskattningen p å tv ä ttomr å det.

4
. 3 Utredningens ö verv ä ganden och f ö rslag

I
ett merv ä rdeskattesystem ä r det naturligt att tv ä tttj ä nsterna
beskattas. Den f ö r oss aktuella fr å gan ä r d ä rf ö r begr ä nsad till
att finna en l ö sning som p å ett godtagbart s ä tt undanr ö jer den p å talade
bristande konkurrensneutralitet som f ö ranleds av de "offentliga" tv ä tteriernas
s ä rst ä llning i fr å ga ora tv ä tt f ö r eget behov. Betr ä ffande annan tv ä tt, dvs.
till utomst å ende, f ö religger ingen bristande konkurrensneutralitet. F ö r s å dan tv ä tt f ö religger skattskyldighet
enligt de allm ä nna reglerna f ö r b å de offentliga och andra tv ä tterier.

Den
anf ö rda kritiken har sin grund i det f ö rh å llandet
att de "offentliga" tv ä tterierna f ö r tv ä tt å t intressenterna belastas endast raed ing å ende
skatt p å ink ö pen f ö r denna verksamhet, medan andra tv ä tterier,
dvs. de presumtiva konkurrenterna, f å r redovisa full skatt p å oms ä ttningen,
givetvis med r ä tt till avdrag f ö r ing å ende
skatt. Detta inneb ä r att de f ö rra till skillnad mot de senare inte beh ö ver r ä kna med n å gon skatt
p å merv ä rdet i tv ä tteriverksamheten. D å , som belyses n ä rmare i
det f ö ljande, tv ä tteriverksamhet har ett f ö rh å llandevis
h ö gt merv ä rde, r ö r det sig ora en inte o-v ä sentlig
skillnad i skatteeffekt.

Det
ligger n ä ra till hands att st ä lla fr å gan om
inte problemet skulle l ö sas genora ett slopande av undantagsbe-st ä mmelserna
, eftersom det ä r dessa som utg ö r grunden f ö r den p å talade
bristande konkurrensneutraliteten. F ö r att å stadkomraa likhet i beskattningen ra å ste d å kr ä vas att tv ä tten f ö r eget
behov beskattas fullt ut som uttag ur r ö relsen av skattepliktig tj ä nst. I s å fall
skulle likhet i beskattningen skapas inte endast mellan offent-ligt ä gda och
andra tv ä tterier utan ocks å raellan kommuner

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:57 69

som
har egna tv ä tterier och koramuner som anlitar utomst å ende tv ä tterier.
En uttagsbeskattning av tv ä ttj ä nster st å r ocks å i n ä ra ö verensst ä raraelse raed den uttagsbeskattning av tj ä nster som
vi f ö reslog i v å rt senaste bet ä nkande och sora numera ocks å inf ö rts.

Nu
diskuterad l ö sning skulle medf ö ra viss ö kning av skatteint ä kterna f ö r staten
p å grund av en saratidig ö kad skattebelastning f ö r i f ö rsta hand
landstingen och kommunerna. Med h ä nsyn till de sistn ä mnda skatteeffekterna och
att ä ndringen i fr å ga om huvudraannaskapet f ö r de offentligt ä gda tv ä tterierna
skedde p å villkor ora i princip of ö r ä ndrade
skattef ö rh å llanden f ö r de kvarst å ende intressenterna har vi ansett oss b ö ra avvisa
denna l ö sning och d ä rf ö r inte heller granskat den n ä rraare.

En
annan l ö sning av fr å gan skulle vara att fr å n skatteplikt
generallt undanta tv ä tt sora utf ö rs å t staten, landstingen och kommunerna raed tillh ö rande
verk, institutioner m.m. Om en s å dan å tg ä rd f ö renas med avskuren r ä tt till avdrag f ö r ing å ende
skatt skulle neutralitet i beskattningen skapas med den l ä gre
skattebelastning sora nuvarande undantagsbest ä raraelser ger de offentligt- ä gda tv ä tterierna
i fr å ga om tv ä tt till intressenterna. F ö ljden
skulle dock bli en v ä sentlig utvidgning av den l ä gre
skattebelastningen, eftersom de offentligt ä gda tv ä tterierna trots allt svarar f ö r endast
en del av det allm ä nnas tv ä ttbehov. F ö r den tv ä tt som ombes ö rjs av utomst å ende tv ä tterier skulle det i fr å ga ora tv ä tt till staten
och koraraunerna likaledes bli en till den ing å ende skatten reducerad
skattebelastning, men detta drar med sig speciella praktiska problem.

Man
har att r ä kna med att verksamheten vid de frist å ende tv ä tterierna
endast till en del kan koraraa att best å av tv ä tt till den statliga sektorn. Ä ven
offentliga tv ä tterier kan ha eller f å kunder
utanf ö r denna sektor. Dessa f ö retag skulle d ä rraed f å b å de skattepliktig och skattefri oms ä ttning
med r ä tt till avdrag f ö r ing å ende skatt en-

'6 Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 57

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:57 70

dast
f ö r den skattepliktiga delen.

Erfarenhetsm ä ssigt raedf ö r s å dan
partiell skattskyldighet b å de redovisnings- och kontrollproblem. Vi st ä ller oss
d ä rf ö r i princip avvisande till å tg ä rder som
ger upphov till s å dana problem.

Till
en betydande del skulle problemen undg å s om ett s.k. kvalificerat undantag gjordes f ö r tv ä tt till
den offentliga sektorn. I s å fall skulle oinskr ä nkt avdragsr ä tt f ö r ing å ende
skatt f ö religga och endast i oms ä ttningsh ä nseende skulle det kr ä vas en uppdelning p å skattepliktiga
och skattefria tj ä nster. Detta alternativ skulle undanr ö ja ä ven den
begr ä nsade skattebelastning, som de offentliga tv ä tterierna
nu har i form av icke avdragsgill ing å ende skatt och inneb ä ra fullst ä ndig
befrielse fr å n merv ä rdeskatt f ö r tv ä tt till den offentliga sektorn. D ä rmed
skulle f ö ljden bli ett ä nnu st ö rre skattebortfall f ö r staten. Vi har d ä rf ö r inte
ansett oss b ö ra f ö rorda en s å l å ngt g å ende l ö sning f ö r att klara ett trots allt begr ä nsat
konkurrensproblem.

I
det f ö reg å ende har vi pekat p å att problemen raed avvikelser
fr å n de allm ä nnna reglerna f ö r raerv ä rdeskatten
norraalt blir mindre besv ä rande om de h ä rf ö r erforderliga best ä mmelserna kan begr ä nsas till
oms ä ttningssidan. En l ö sning som h ä rvid st å r till buds f ö r att å stadkomma neutralitet med en f ö r de
offentliga tv ä tterierna of ö r ä ndrad skattebelastning ä r att
begagna det systera med reduceringsregler som redan till ä mpas.
Detta system inneb ä r att en differentierad beskattning å stadkoras
inte genom differentierade skattesatser utan genom reducering av beskattningsv ä rdet
inkl. skatt enligt g ä llande skattesats. F.n. g ä ller tv å s å dana
reduceringsregler, enligt vilka skatten reduceras till 60 % eller 20 % av full skatt.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:57 71

De
näranda redijseringsreglema tillgreps för att undvika en skärpt beskattning på
vissa områden vid övergången från allmän varuskatt till rtHrvärxieskatt men
också i syfte att uppnå bättre konkurrensneutralitet i beskattningen. De har
ingalunda varit problemfria i den praktiska tilläitpiingen. Vi har också i
andra samranhang ställt oss tveksamma till en utvidgad användning
av reduceringsregler, speciellt i fråga om en utökning av
antalet reduceringstal. När vi likväl i detta sammanhang för
in reduceringsreglerna som ett tänkbart raedel för att åstadkomma
neutralitet i beskattningen av tvättjänster är det mot bakgrund av
att det här är fråga om ett område, som bör kunna klart
avgränsas och som berör ett relativt begränsat antal
skattskyldiga. Detta är enligt vår uppfattning primära
förutsättningar för att över huvud taget ifrågasätta en utvidgad
tillämpning av reduceringsreglerna. En lika väsentlig
förutsättning är enligt vår mening att åtgärden kan knytas till
någon av de redan gällande reduceringsreglerna.

För
att få ett underlag för en bedömning av möjligheterna att
åstadkomma en lösning genom en reducerad beskattning har vi genora
kontakter raed Sveriges Hantverks- och Industriorganisation (SHIO)
och Sveriges Tvätteriförbund fått tillgång till raaterial som
belyser raervärdeförhåll-andena hos ett antal enskilda tvätteriföretag.
Vidare har vi fått tillgång till statistiska uppgifter sora
visar mervärdeförhållandena enligt mervärdeskatteredovisningen från
skattskyldiga tvätterier i Stockholras län.

Det
statistiska raaterialet orafattar totalt 329 tvätteri-företag,
varav 300 fördelar sig jämnt på sådana som utför kemtvätt och
sådana med enbart annan tvättverksamhet. Återstoden utgörs av
företag med båda slagen av tvättverksamhet. Av totala antalet
hade 10 % en skattepliktig årsomsättning över 600 000 kr.
och de svarade för ca 55 % av totala omsättningen. Två
tredjedelar eller 66 % av företagen hade en årsomsättning
under 200 000 kr. med ett genomsnitt klart under 100 000 kr.
Dessa företag svarade för ca 17 % av den sammanlagda
omsättningen. Resterande 24 % av företagen raed en årsorasättning
mellan 200 000 kr. och

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:57 72

600
000 kr. svarade f ö r ca 28 % av den totala oras ä tt-ningen.
Materialet ger en antydan ora att branschen antalsm ä ssigt
domineras av sm å f ö retag. Det ä r eraellertid endast de st ö rre f ö retagen
som kan vara av intresse i detta sammanhang eller med andra ord f ö retag raed
s å stor kapacitet att de kan ta hand om de tv ä ttm ä ngder som
det h ä r ä r fr å ga om.

I
merv ä rdeh ä nseende visar det statistiska raaterialet stor samst ä mraighet
s å v ä l betr ä ffande f ö retag med olika inriktning (kemtv ä tt eller
annan tv ä tt) som i fr å ga om f ö retag av olika storlek. Ä ven om i
och f ö r sig betydande avvikelser noteras f ö r enstaka f ö retag
utvisar genomsnittstalen endast sm ä rre differenser. Dessa tal b ö r ocks å b ä ttre å terspegla
de faktiska merv ä rdef ö rh å llandena genora att effekten av raera extrema f ö rh å llanden
hos enskilda f ö retag reduceras.

Det
genomsnittliga merv ä rdet utgjorde f ö r samtliga i det statistiska
raaterialet ing å ende f ö retagen 67 % av totala oms ä ttningen exkl.
merv ä rdeskatt. Spridningen av genomsnittstalen f ö r f ö retag med
olika inriktnincr och inom de olika storleksklasserna ligger inora - 3
procentenheter, dvs. en sp ä nnvidd mellan ca 64 och 70 % i merv ä rde .

Det
genom branschorganisationernas medverkan erh å llna materialet avser 7 tv ä tterier
med en sammanlagd oms ä ttning inkl. merv ä rdeskatt ora ca 184 milj.
kr. Det r ö r sig s å ledes ora f ö retag med en kapacitet att ta hand om betydande m ä ngder tv ä ttgods
och som d ä rf ö r ä r av s ä rskilt intresse i detta sammanhang.

Det
av f ö retagen tillhandah å llna materialet avser uppgifter f ö r å ren 1976,
1977 och 1978 om nettooms ä ttningen, f ö rdelad p å olika slag av tv ä ttj ä nster, samt
beloppen av utg å ende och ing å ende raerv ä rdeskatt. Av uppgifterna framg å r att ett
av f ö retagen under de n ä mnda å ren uteslutande sysslat raed s.k.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:57 73

uthyrningstv ä tt och
att 5 av de ö vriga f ö retagen bedrivit s å dan verksamhet i varierande
omfattning i f ö rening med tv ä tt av mottaget gods. Ett f ö retag utf ö rde
endast tv ä tt av raot-taget gods.

I
raerv ä rdeh ä nseende visar raaterialet fr å n f ö retagen
en n ä ra sarast ä raraighet med det tidigare redovisade statistiska
materialet. Vissa skillnader kan noteras f ö retagen emellan liksom
mellan å ren f ö r enskilda f ö retag. Det saramanv ä gda genomsnittet ger dock
en bild betr ä ffande merv ä rdet sora f ö ga avviker fr å n vad det statistiska raaterialet utvisar. Det genora-snittliga
v ä gda merv ä rdet f ö r de sju f ö retagen uppgick s å ledes f ö r de tre å ren till
resp. 65,6 %, 66,7 % och 65,1 % av den sammanlagda nettooms ä ttningen
mot 67 % f ö r det statistiska materialet. B å da ber ä kningarna
ger s å ledes i det n ä rmaste samma bild av merv ä rdeskattef ö rh å llandet
och denna samst ä mmighet utg ö r enligt v å r mening en v ä sentlig f ö ruts ä ttning f ö r en l ö sning av fr å gan i form av reducerad beskattning.

F ö rutom samst ä mraigheten
i merv ä rdeh ä nseende visar materialet att merv ä rdet som
s å dant ä r f ö rh å llandevis h ö gt. Merv ä rdet 67 % enligt det statistiska materialet betyder
att den ing å enda skatten ä r endast en tredjedel av den utg å ende
skatten p å oms ä ttningen. Detta kan s ä gas inneb ä ra att
merv ä rdeskatten p å tv ä ttj ä nster medf ö r att ett frist å ende tv ä tterif ö retag m å ste ta ut
ett ca 13 % h ö gre pris ä n det som ett inte skatt-skyldigt
"offentligt" tv ä tteri kan kalkylera med, under i ö vrigt
lika f ö ruts ä ttningar och vid skattesatsen 17,1 %. Det n ä mnda
procenttalet, som kan betraktas som representativt ä ven f ö r
materialet fr å n de sju f ö retagen, kan s ä gas utg ö ra m å ttet p å den bristande konkurrensneutraliteten.

De g ä llande
reduceringsreglerna medf ö r neutralitet mellan den som sj ä lv utf ö r en
prestation och en utomst å ende n ä r medv ä r-det utg ö r 40 % resp. 80 %. Ingen av dessa regler ger d ä rf ö r n å gon skattem ä ssig utj ä mning vid
det f ö r tv ä ttj ä nster framkomna merv ä rdet om ca 67 %. Resultatet
blir allts å antingen under- eller ö verkompensation
i neutralitetsh ä nseende.

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:57 74

Vi
har tidigare st ä llt oss avvisande till en utvidgning av antalet
reduceringsregler. De tv å som nu g ä ller utg ö r grova schabloner. De t ä cker b å da omr å den med
betydande skillnader i merv ä rdeh ä nseende.

Att
mot denna bakgrund tillskapa en ny reduceringsregel som mera exakt å terspeglar
ett nul ä ge f ö r en trots allt begr ä nsad del av tv ä tteriverksamheten
synes inte rimligt. Vi ifr å gas ä tter ocks å om en s å dan å tg ä rd kan eller b ö r vidtas utan en mera genoragripande orapr ö vning av
de b å da nu g ä llande reglernas till ä rapningsomr å den. Vi
vill erinra ora att krav i olika sararaanhang fraraf ö rts ora
att t.ex. tj ä nst sora nu orafattas av 60-procentsregeln, borde
med h ä nsyn till merv ä rde- och konkurrensf ö rh å llandena
h ä nf ö ras till 20-procentsregelns till ä rapningsorar å de.

Under
h ä nvisning h ä rtill ä r v å r uppfattning att n å gon ny reduceringsregel inte
b ö r tillskapas. Ett tillgodoseende av kravet p å en st ö rre
likhet i beskattningen b ö r stanna vid att g ö ra n å gon av nu
g ä llande reduceringsregler till ä raplig p å yrkesm ä ssigt utf ö rd tv ä tt å t staten, landstingen och kommunerna. Valet st å r d ä rmed raellan
60-procentsregeln, sora ger underkompensation och 20-procentsregeln, som ger ö verkompensation
enligt tillg ä ngligt material. I till ä mpningsh ä nseende ä r valet n ä rmast
ointressant, ä ven om 20-procentsregeln kan medf ö ra en ö kning av
antalet restitutioner av ö verskjutande ing å ende skatt. Detta f ö rh å llande
samt att en tilll ä mpning av 20-procentsregeln allm ä nt sett
skulle kunna

s ä gas inneb ä ra en
form av subvention talar enligt v å r mening f ö r att en skatteneds ä ttning enligt 60-procentsregeln
b ö r v ä ljas.

Av
sk ä l som tidigare anf ö rts f ö rordar vi, att den reducerade beskattningen f å r g ä lla all
slags tv ä tt å t statliga och kommunala kunder och ä ven g ä lla s.k.
uthyrningstv ä tt, dvs. f ö r transaktion som innefattar

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:57 75

b å de
tillhandah å llande och tv ä tt av varor enligt ett utbytessystem.

Ovan
redovisat f ö rslag f ö ranleder ett till ä gg i 14 § om
utvidgningen av 60-procentsregelns till ä mpningsomr å de. Till ä gget f ö resl å s tr ä da i kraft vid samma tidpunkt som ä ndringarna
av exportbest ä mmelserna.

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:57 76

5 F Ö RFATTNINGSF Ö RSLAG

F ö rslag till

Lag om ä ndring i
lagen (1968:430) ora merv ä rdeskatt

H ä rigenom f ö reskrivs i fr å ga
om lagen (1968:430) om raerv ä rdeskatt

dels att punkt 4 av anvisningarna till 2 § skall upph ö ra
att g ä lla,

dels att 2, 8, 11 och 14 §§ samt anvisningarna till 1 och 11 §§
skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall inf ö ras en ny paragraf, 2 a § ,
och nya anvisningar, anvisningar till 2 a § ,
av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse F ö reslagen lydelse

2 §
Skattskyldig ä r den som inom landet i yrkesm ä ssig verksamhet oms ä tter

1)
skattepliktig
vara eller tj ä nst,

2)
vara som anges
i 2) vara som anges i

8 § 1-5, tj ä nst sora anges i 8 § 1-5, tj ä nst som anges i

10 § f ö rsta stycket och av- 10 § f ö rsta stycket och av

ser vara som nu n ä mnts eller ser vara som nu n ä mnts eller

tj ä nst som anges i 11 § j_, tj ä nst sora anges i 11 § 3,

3, 4 eller 5 i vad sistn ä mn- 4 eller 10.

da punkt avser annonsering

eller

annan

reklara

f ö r

ut-

l ä nds

k uppd

ragsgivares

r ä k-

ning

eller

tj ä nst

som

anges

i 1 1 § 10.

Skattskyldig ä r
vidare den sora i yrkesra ä ssig verksamhet oms ä tter s å dan
vara eller tj ä nst som anges i f ö rsta stycket genom utf ö rsel (export).

Regeringen kan efter ans ö kan f ö rordna om skattskyldighet tills
vidare f ö r oms ä ttning av annan tj ä nst ä n s å dan som
anges i 10 § f ö rsta stycket eller 11 § .

L ä nsstyrelsen kan efter ans ö kan av fastighets ä gare
be-

Lagen omtryckt 1979:304.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:57 77

Nuvarande lydelse F ö reslagen lydelse

sluta att denne tills vidare skall vara skattskyldig f ö r uthyrning helt eller delvis av s å dan byggnad eller annan anl ä ggning som utg ö r
fastighet enligt denna lag f ö r anv ä ndning i verksarahet sora raedf ö r skattskyldighet. Vad nu har sagts till ä mpas ä ven i fr å ga ora uppl å telse
av bostadsr ä tt.

N ä r s ä rskilda sk ä l f ö religger, kan l ä nsstyrelsen besluta att den som p å b ö rjat
verksamhet tills vidare skall vara skattskyldig redan innan skattskyldighet
enligt f ö rsta eller andra stycket f ö religger.

Om skatt vid inf ö rsel
f ö reskrives i 58 och 59 §§ .

(Se vidare anvisningarna.)

2 a §

Med export f ö rst å s enligt denna lag att vara levereras eller att tj ä nst tillhandah å lls
utom landet.

Som export r ä knas
ä ven, om ej annat f ö ljer av anvisningarna, leverans av vara inom landet

1)
ora direkt utf ö rsel av varan ombes ö rjs av spedit ö r eller fraktf ö rare,

2)
till utl ä ndsk f ö retagare,
som h ä mtar varan h ä r i landet f ö r
direkt utf ö rsel,

3)
i frihamn ora
varan ej ä r avsedd att anv ä ndas i frihamnen ,

4)
till eller f ö r bruk

p å fartyg eller luftfartyg_______ i

utrikes trafik,

5) f ö r
f ö rs ä ljning i

exportbutik,

7 Riksdagen 1979J80. 1 saml. Nr 57

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:57

Nuvarande lydelse

78

F ö reslagen lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

6) om varan ä r
personbil eller motorcykel sora vid leveransen ä r inf ö rd i exportvagns f ö rteckning.

Sora export r ä knas
ä ven, ora ej annat f ö ljer av anvisningarna, tillhandah å llande av

1)
tj ä nst som avser fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik
eller tj ä nst p å utrustning eller annan vara f ö r
anv ä ndning p å s å dant fartyg,

2)
annan tj ä nst enligt 10 §
f ö rsta stycket 1 ä n uthyrning, ora tj ä nsten avser vara, sora inf ö rts
till landet endast f ö r tj ä nsteprestationen i fr å ga f ö r att d ä refter
utf ö ras ur landet,

3)
f ö rmedling av vara å t
utl ä ndsk uppdragsgivare,

4)
transport, som
ej utg ö r personbefordran, till eller fr å n utlandet,

5)
transport eller
annan skattepliktig tj ä nst inora landet

sora
avser

importvara eller ex-

portvara

och sora
spedit ö r

eller

fraktf ö rare tillhandah å ller

utl ä ndsk

uppdragsgivare
i

sam-

band med

inf ö rseln eller ut-

f ö rseln ,

6)
kontroll eller
analys av vara å t utl ä ndsk uppdragsgivare ,

7)
lagring av vara
å t utl ä ndsk uppdragsgivare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:57

Nuvarande lydelse

F ö reslagen lydelse

79

opaginerad Kontrollera mot PDF

8)
annonsering
eller annan reklam å t utl ä ndsk uppdragsgivare ,

9)
tj ä nst enligt 10 § f ö rsta stycket 5 sora avser fastighet i annat land,

10) annan tj ä nst å t ut

l ä ndsk uppdragsgivare n ä r resul

tatet av tj ä nsten redovisas

till denne i form av rapport,

protokoll eller liknande.

Ä ven
reparation och leverans av vara anses som export n ä r tillhandah å llandet
sker å t utl ä ndsk f ö retagare, som ej ä r skattskyldig, inora raraen for garanti å tagande som gjorts av denne.

Som export r ä knas
vidare b ä rgning och reparation av last-

bil

eller

sl ä pvagn t

ill
lastbil

eller
leverans av ut

rustning

till

s å d ä r

it
fordon.

om fordo-

net

ä r rec

listrerat
e

ller hemma-

h ö rande i

annat
land

och till-

hand

ah å llandet sker

i
anslut-

ning

till

fordonets

anv ä ndning

f ö r

yrkesm ä ssig varu

transport

h ä r i landet.

Har skattskyldig s å lt
vara till k ö pare som ä r bo-

satt
utom

landet

och
framg å r

av handlini

g i sal

jarens r ä ken-

skaper
att

k ö paren i omedelbar

anslutning

till 1

everansen
har

medf ö rt varan vid

utresa ur

landet ell

er vid

inresa i

s. 80 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:57 80

Nuvarande lydelse F ö reslagen lydelse

annat
land anses leveransen,

om ej
annat

f ö ljer

av anvis-

ningarna,
ha skett

genom

export. (Se
vidare

anvisn ingarna.)

8 §

Fr å n skatteplikt undan- Fr å n skatteplikt undan-

tages tas

1)
skepp f ö r yrkesm ä ssig
sj ö fart, fartyg f ö r yrkesm ä ssigt
fiske eller f ö r bogsering, b ä rgning eller livr ä ddning
luftfartyg f ö r yrkesm ä ssig person- eller godsbefordran samt del, tillbeh ö r och utrustning till s å dant fartyg eller luftfartyg, n ä r varan s ä ljes
eller uthyres till den som ä ger fartyget
eller luftfartyget eller den som varaktigt nyttjar detta enligt avtal med ä garen eller n ä r
varan inf ö res till landet f ö r ä garens eller
nyttjander ä ttshavarens r ä kning,

2)
krigsmateriel
som ä r underkastad utf ö rself ö rbud och del
till s å dan krigsmateriel, n ä r varan s ä ljes
till staten f ö r milit ä rt bruk eller f ö r
detta ä ndam å l inf ö res till landet f ö r statens r ä kning,

j) l ä kemedel som utl ä mnas ealigt recept eller s ä ljes till sjukhus eller inf ö res till landet i anslutning till s å dan utl ä mning
eller f ö rs ä ljning,

4)
elektrisk
kraft, v ä rme samt gas och annat br ä nsle f ö r
uppv ä rmning eller energialstring, dock
icke ved, torv, T-sprit eller annan fotogen ä n
flygfotogen och fotogen f ö r drift av snabbg å ende dieselmotor,

5)
allm ä n nyhetstidning,

6)
periodiskt medlemsblad
eller periodisk personaltidning, n ä r
varan tillhandah å lles utan vederlag eller till
utgivaren, medlem eller anst ä lld eller
inf ö res till landet under motsvarande f ö ruts ä ttningar,
annan periodisk publikation :;om v ä sentligen
framst å r som organ f ö r sammanslutning med huvudsakligt syfte att verka f ö r religi ö st,
nykterhetsfr ä mjande, politiskt milj ö v å rdande, idrottsligt
eller f ö rsvar sfr ä m jande ä ndam å l eller att f ö retr ä da handikappade eller

s. 81 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:57 81

Nuvarande lydelse F ö reslagen lydelse

arbetshindrade medlemmar samt utl ä ndsk periodisk publikation av annat slag n ä r prenumeration p å
s å dan publikation f ö rraedlas raellan prenuraerant och utl ä ndsk utgivare eller n ä r s å dan publikation inkommer direkt
till prenumerant,

8) konstverk,
som ä r h ä n- 8) konstverk, som ä r

f ö rligt till tulltaxenummer h ä nf ö rligt till tulltaxe-

99.01 - 99.03 och scm ä ges av upp- nummer 99.01 - 99.03
och sora

hovsraannen eller dennes d ö ds- ä gs av upphovsmannen eller

bo dennes d ö dsbo; verk av tex

til bildkonst, h ä nf ö rligt

till tulltaxenummer 58.03 och

som orafattas av upphovsr ä tt

enligt lagen (1960:729) ora

upphovsr ä tt till litter ä ra

och konstn ä rliga verk, om ver

ket ä gs av upphovsmannen

eller dennes d ö dsbo,

9) vatten fr å n
vattenverk,

10) varulager, inventariura och annan tillg å ng som

tillh ö r verksamhet, n ä r ö verl å telse sker i samband med ö ver

l å telse av verksamheten eller del d ä rav, fusion eller lik

nande f ö rfarande,

12) trycksak som ä r tullfri enligt tulltaxan

(1977:975) och framkallad eller enbart exponerad mikrofilm,

n ä r varan inf ö res till landet som g å va eller annars utan vederlag, samt spritdryck, vin, stark ö l, tobaksvara, cigarrettpapper och cigarretthylsa vid
inf ö rsel till landet i den ordning som
avses i 18 § 4 lagen (1977:293) om. handel med
drycker eller i 1 § andra stycket lagen (1961:394) om
tobaksskatt,

13)
frim ä rke, dock icke vid oms ä ttning eller inf ö rsel i s ä rskild f ö r
butiksf ö rs ä ljning avsedd f ö rpackning,

14)
dentalteknisk
produkt, n ä r den tillhandah å lles tandl ä kare,
dentaltekniker eller den f ö r vilken produkten ä r avsedd.

(Se vidare anvisningarna.)

s. 82 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:57 82

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

11 §

Fr å n skatteplikt Fr å n skatteplikt

undantages undantas

1) tj ä nst enligt 10 § 1 som avser vara, vilken in-f ö res till landet endast f ö r

tj ä nste

prestation

en i fr å ga

f ö r att

d ä refter

utf ö ras

ur

landet

av den
som

ombe-

s ö rjt prestationen,

2)
postbefordran
av annat ä n postpaket och gruppkorsband samt
resgodsbefordran,

3)
transport av vara 3) transport i sam-till eller fr å n utlandet, band med renh å llning; om-transport i samband med h ä ndertagande och f ö rst ö ring renh å llning
samt transport av vara,

eller annan skattepliktig tj ä nst inom landet som avser importvara eller exportvara och som spedit ö r eller fraktf ö rare
tillhandah å ller utl ä ndsk uppdragsgivare i saraband med inf ö r-seln eller utf ö rseln;
omh ä ndertagande och f ö rst ö ring av
vara; kontroll, analys eller lagring av vara f ö r utl ä ndsk uppdragsgivares r ä kning,

4)
b ä rgning av fartyg eller luftfartyg som ä r undantaget fr å n
skatteplikt enligt 8 § 1 och transport i anslutning till
s å dan b ä rgning,

5)
inf ö ring eller ack- 5) inf ö ring eller ackvisition av annons i tryck- visition
av annons i tryckalster av s å dant slag
som alster av s å dant slag som anges i 8 § 6 samt annonse- anges i 8 § 6,

ring eller annan reklam f ö r utl ä ndsk uppdragsgivares r ä kning med avseende p å vara eller tj ä nst som anges i 2 § f ö rsta
stycket.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:57 83

Nuvarande lydelse F ö reslagen lydelse

6)
visning av kinematografisk
film,

7)
obligatorisk
kontrollbesiktning av fordon och obligatorisk besiktning av kilometerr ä knarapparatur hos Aktiebolaget Svensk bilprovning,

8)
tj ä nst som tillhandah å lles av veterin ä r,

9)
kontroll eller
analys av prov som tagits som ett led i l ä karunders ö kning eller sjukv å rd,

10) tj ä nst
enligt 10 § 1 som avser sk ö tsel genom

samebys f ö rsorg av renar.

(Se vidare anvisningarna.)

14 §
Beskattningsv ä rdet utg ö r

1)
vid oms ä ttning av monteringsf ä rdigt hus samt vid servering, rumsuthyrning eller s å dan uthyrning eller uppl å telse som avses i 10 § tredje stycket 60 procent av vederlaget och, vid uttag, 60 procent av
saluv ä rdet,

2)
vid oms ä ttning av byggnads- eller anl ä ggningsentreprenad eller annan tj ä nst sora avser fastighet 60 procent av vederlaget
och, vid uttag, 60 procent av saluv ä rdet,
om ej annat f ö ljer av andra stycket,

3) vid
annan oms ä ttning 3) vid annan oms ä ttning

vederlaget och, vid uttag, sa- vederlaget och, vid uttag, sa

luv ä rdet, om ej annat f ö ljer luv ä rdet,
ora ej annat f ö ljer

av tredje stycket. av tredje eller fj ä rde styck

et.

Vid om.s ä ttning av tj ä nst som avses i 10 § f ö rsta stycket 5 utg ö r beskattningsv ä rdet
20 procent av vederlaget och, vid uttag, 20 procent av saluv ä rdet. Motsvarande g ä ller vid oms ä ttning av tj ä nst som avser

1)
yttre ledning f ö r vatten, avlopp, fj ä rrv ä rme, gas, olja, elektricitet, telef ö rbindelse, å nga
eller liknande,

2)
v ä g, gata, bro, parkeringsplats,

3)
sp å ranl ä ggning,
flygf ä lt, hamn, kanal eller annan farled,

4)
mark f ö r idrottsplan, skolg å rd, lekplats eller liknande anl ä ggning.

s. 84 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:57 84

Nuvarande lydelse F ö reslagen lydelse

Vid oms ä ttning av
kopior av ritningar eller motsvarande handlingar, vilka uppr ä ttats genom tj ä nst
enligt 10 § f ö rsta stycket 5 i samband med planerat eller p å g å ende
byggnadsarbete utg ö r beskattningsv ä rdet 20 procent av vederlaget och, vid uttag, 20
procent av saluv ä rdet.

Vid oms ä ttning av tj ä nst enligt 10 §
f ö rsta stycket 1, som av-ser tv ä tt eller tv ä tt
i

f ö rening med uthyrning av textilt
gods utg ö r beskattningsv ä rdet 60 procent av vederlaget, n ä r tj ä nsten
tillhandah å lls staten eller kommun. (Se vidare
anvisningarna.)

Anvisningar till 1 §

Vad som enligt denna lag f ö rst å s med oms ä ttning anges i punkt 2 av anvisningarna till 2 § .

Merv ä rdeskatt utg å r Merv ä rdeskatt utg å r

icke vid export om regering- inte vid export om
regeringen ej s ä rskilt f ö rordnat att en ej s ä rskilt f ö rordnat
att skatt skall erl ä ggas. Se vida- skatt skall erl ä ggas. re punkt 4 av anvisningarna till 2 § .

till 2 a §

Best ä mmel;

sen 1

tredje

stycket
4 g ä lli

er end

ast direk-

ta
transporter

till

eller fr å n

utlandet.
Sker

s ä rsk

ild tran-

sport av
impor

t- ell

er export-

gods
helt inom

lande

t, f ö re-

ligger skattepliktig

tran-

sporttj ä nst.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:57

Nuvarande
lydelse

85

F ö reslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Best ä mmelserna
i andra stycket 2 eller tredje stycket 3, 5-8 eller 10 g ä ller
endast n ä r varan eller tj ä nsten avser verksamhet sora
uppdragsgivaren bedriver i utlandet och sora skulle ha medf ö rt
skattskyldighet om den ut ö vats h ä r i landet.

Leverans
av vara fr å n annat f ö rs ä ljningsst ä lle p å flygplats ä n exportbutik enligt 27 § tulllagen
(1973:670) anses ha skett inom landet ä ven n ä r varan ä r avsedd att medf ö ras av k ö paren vid

utresa ur landet.

Best ä mmelserna
i sj ä tte

stycket till ä mpas ej
i de fall

k ö paren ä r
bosatt i Danmark,

Finland eller Norge. Vid
leve-

rans till s å dan k ö pare av

vara eller grupp av
varor som

normalt utg ö r en
helhet och

med ett l ä gsta f ö rs ä ljnings-

pris, exklusive merv ä rdeskatt.

om minst 1 000 kronor anses

dock leveransen ha skett
ge-

nom export under f ö ruts ä tt-

ning att varan i
omedelbar

anslutning till
leveransen

av k ö paren
har inf ö rts till

Danmark, Finland eller
Norge

och att merv ä rdeskatt
eller

motsvarande allm ä n oms ä tt-

ningsskatt har eriagts
vid

inf ö rseln
enligt tullr ä k-

ning eller motsvarande
hand-

ling
.

s. 86 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:57 86

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

till
11 §

Med
resgodsbefordran avses ä ven transport av personbil eller motorcykel med
fartyg i inrikes trafik, n ä r transporten utf ö res i samband raed befordran
av fordonets f ö rare med samma transportmedel.

Undantaget
under 3 f ö r transporter till eller fr å n

utlan

det g ä .

lier direkta

s å dana
transporter. Sker

s ä rsk

ild transport av ex-

port-

eller

importgods he

It

inom

landet

, f ö religger

skatt

eplikt

ig transport-

tj ä nst.

Med
transport i samband med renh å llning f ö rst å s ä ven bortforsling av sopor, avfall eller liknande fr å n fastighet
enligt avtal sora icke endast g ä ller tillf ä lligt transportuppdrag.

Undantaget
under 3 f ö r tj ä nst f ö r utl ä ndsk uppdrags-

givares r ä kning g ä ller
endast

n ä r tj ä nsten
har avseende p å

verksarahet som
uppdragsgiva-

ren bedriver och som
skulle

ha raedf ö rt
skattskyldighet

till merv ä rdeskatt,
om den be-

drivits h ä r i
landet.

Undantaget
under 9 g ä ller ej n ä r fr å ga ä r om djursjukv å rd .

Denna
lag tr ä der i kraft den dag regeringen best ä mmer.

Ä ldre best ä mmelser g ä ller fortfarande i fr å ga om f ö rh å llande
som h ä nf ö r sig till tiden f ö re ikrafttr ä dandet
och i fr å ga om tillhandah å llande f ö re ikrafttr ä dandet.

Best ä mmelserna
i punkt 4 av ö verg å ngsbest ä mmelserna till lagen (1979:304) om ä ndring i
lagen (1958:430) om merv ä rdeskatt skall dock fortfarande ä ga till ä mpning.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:57 87

Bilaga
3

Sammanställning
av remissyttrandena över mervärdesltatteutred-ningens betänkande (Ds B 1979:2)
Översyn av mervärdeskatten Dei IV Exportbegreppet m. m.

1
Export

Utredningens
förslag om att sammanföra alla nu gällande bestämmelser som har avseende på
export i en ny 2 a § tillstyrks eller lämnas utan erinran av samtliga
remissinstanser. Åtskilliga av dessa framhåller att författningen härigenom
vinner i klarhet och överskådlighet samtidigt som tillämpningen av
bestämmelserna underlättas hos både skattskyldiga och myndigheter.

Utredningens
definition av begreppet export (2 a § första stycket) innebär att inte endast
utförsel ur landet utan också skattskyldigs verksamhet utom landet räknas som
export. Förslaget i denna del biträds i princip av samtliga remissinstanser.

Utredningen
har foreslagit att vissa varuleveranser inom landet skall likställas med export
(2 a § andra stycket). Remissinstanserna tillstyrker i huvudsak förslaget.
Kammarrätten i Göteborg. RSV samt länsstyrelserna i Slockholms och Blekinge län
påpekar dock att även omsättning av vara eller tjänst på fartyg i utrikes
trafik, i likhet med vad som nu gäller, bör likställas med export.

Länsslyrelserna
i Kronobergs. Kristianstads och Alvsborgs län framhåller atl även försäljning
av vara till svensk företagare bör jämställas med export i de fal! köparen utan
att omhänderta varan redan vidaresålt den till utlandet. Detsamma bör, enligt länsslyrelsen
i Kronobergs län, gälla leveranser till utrikesdepartementets kurirexpedition.

Under hänvisning till
befarade tillämpnings- och kontrollsvårigheter föreslär länsstyrelsen i Jämllands
län att bestämmelserna i 2 a § andra stycket punkt 2 utgår. Den utländska
företagaren kan, enligt länsstyrelsen, undvika dubbelbeskattning med
tillämpning av de föreslagna bestämmelserna om beskattning av varor i resandelrafiken.

Utredningens förslag att vissa
tjänster som fysiskt tillhandahålls inom landet ändå skall anses
tillhandahållna genom export (2 a § iredje stycket) tillstyrks eller lämnas
utan erinran av flertalet remissinstanser. Några remissinstanser befarar att beslämmelsen
i punkt 2 om ijänst på vara som införs till landet endast för viss
tjänsteprestation för att därefter utföras ur landet kan leda till problem. 1
motsats till vissa andra tjänsteprestationer skulle i detta fall även tjänsten
åt privatpersoner omfattas av bestämmelsen. Detta skulle t. ex. gälla
reparation av bilar m. m. Svårigheter skulle härvid uppstå, menar dessa
remissinstanser, all på etl rikligt sätt tolka villkoret "endast för tjänslepreslationen
i fråga". Några länsstyrelser föreslår atl andra stycket av anvisningarna till
2 a § görs tillämpligt även på dessa tjänster.

s. 88 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:57 88

Härigenom
skulle bestämmelsen endast avse ijänsteprestalioner som utförs åt
uppdragsgivare med sådan verksamhei i utlandet som skulle ha medfört skattskyldighet
om den utövats här i landet. RSV framhåller att det från kontrollsynpunkt är
angeläget att den dokumentation som skall krävas av säljaren uttryckligen
lagregleras. Med undantag av kravet på att skatt eriagts i hemlandet synes,
enligt RSV, en lämplig lösning vara att de föreslagna bestämmelserna om
beskattning av varor i resandetrafiken i sisla siycket av anvisningarna till 2
a § görs lillämpliga även i detla fall. Liknande synpunkter framförs av
länsstyrelserna i Jämtlands och Norrbottens län. Länsstyrelsen i Malmöhus län
föreslår att export i dessa fall skall anses föreligga först när den som
ombesörjt prestationen erhållit skriftligt bevis om att varan införtullats i det
land varifrån den ursprungligen kom.

Länsslyrelsen
i Slockholms län föreslår att i 2 a § tredje stycket punkt 4 bör intas en regel
om atl även förmedUng av viss transport anses som export.

De
föreslagna särskilda beslämmelserna om försäljning av varor lill den som är
bosalt i Danmark, Finland eller Norge(fjärde stycket av anvisningarna till 2a§)
tillstyrks eller lämnas utan erinran av remissinstanserna. Flera remissinstanser,
både myndigheter och företrädare för näringslivet, hälsar med
tillfredsställelse alt gränshandelsfrågan härigenom får en likartad lösning i
de nordiska länderna. Förslaget som innebär att skatt i princip tas ut i inköpslandet
men med möjlighel till eftergift under vissa särskilt angivna förutsättningar
kritiseras endasl vad avser tolkningen av vissa begrepp.

Generallullstyrdsen liksom
/?51och några länsstyrelser menar att begreppet "i omedelbar
anslutning" inte kan tolkas på det sätt uiredningen föreslagit. Generaltullstyreisen
liksom några länsstyrelser anser att uttrycket bör bytas ut mot "i nära
anslutning" i författningsförslaget för alt uppnå åsyftad effekt. Även
kammarrätten i Göteborg förordar en författningsändring på denna punkt. Enligt
vissa remissinstanser ger utredningen begreppet "grupp av varor som utgör
en helhet" en alllför vid innebörd.

Vidare
har några remissinstanser också ifrågasatt den föreslagna värdegränsen på 1
000 kr. Generallullstyrdsen förordar att värdegränsen sänks till 600 kr. som
gäller för resandeiullfrihet enligt 4 § kungörelsen (1966:400) om rätt för
resande m. fl. atl införa varor tull- och avgiftsfritt. Härigenom skulle, enligt
generaltullstyreisen, risken föratt vissa varor undandras tullkontroll i hemlandet
motverkas, Kammarränen I Göteborg menar att gränsen för tullfri resandeinförsel
bör höjas till 1 000 kr.

Utredningens förslag lill
andra och liberalare regler för alt försäljning lill utomnordiska medborgare
skall betraktas som export (2 a § sjätte stycket) kritiseras av flera
remissinstanser. RSV pekar på risker för en ännu siörre ojämnhet i tillämpningen
än enligt nu gällande förhållanden. RSV menar all syftet med en skattefri
försäljning närmast är att undvika dubbelbeskattning och förordar att den
lösning som föreslagits för de nordiska länderna bör gälla även för andra
utländska turister. En sådan lösning är också att föredra från
kontrollsynpunkt. Härigenom skulle, menar RSV, också de skattskyldiga få

s. 89 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:57 89

klara
och enhetliga regler alt tillämpa. Del är vidare en fördel om alla köpare behandlas
efler samma regler oavsett hemland. Även länsstyrelsen i Gotlands län förordar
nämnd lösning medan länsstyrelserna i Skaraborgs samt Göieborgs och Bohus län
ställer sig tveksamma till de föreslagna skilda reglerna för olika utlänningar.
Om utredningsförslaget ändå genomförs pekar RSV på de svårigheter som uppslår
alt på ett från kontrollsynpunkt tillfredsställande sätt ange den bevisning som
skall kunna godias för att export skall anses föreligga, om inte tullmyndighets
eller annan offentlig myndighets, t. ex. hamnmyndighets direkta medverkan kan
erhållas för alt styrka utförseln. Endast under förutsättning att garantier för
en sådan medverkan kan tillskapas anser sig RSV kunna tillstyrka
utredningsförslaget i denna del. En medverkan från tullmyndighetens sida anses
önskvärd även av länsstyrelserna i Södermanlands, Blekinge saml Göteborgs och
Bohus län. Länsstyrelserna i Malmöhus och Gävleborgs län menar all entydiga
regler till förhindrande av olika tillämpning bör tillskapas. Länsstyrelsen i
Malmöhus län anser dessutom att endasl av utländsk tullmyndighet styrkt
tulldeklaration bör accepteras som godtagbar exportdokumentation.
Erfarenheterna visar, menar länsstyrelsen, all styrmanskvitto och liknande
handling inte ulgör någon garanti för att varan vare sig lämnat landet eller
införts i annat land. Även andra länsstyrelser ställer sig tveksamma till
vilken dokumentation som skall anses acceptabel.

Sveriges
köpmannaförbund och SHIO-Familjeföretagen samt Slockholms handelskammare
framhåller att det är av mycket stort värde om ell enda regelsystem gäller för
beskattningen av varor i all resandetrafik. Reglerna bör bygga på principen att
varor och tjänster som skall konsumeras utom landet inte träffas av
mervärdeskatt här. Handelskammaren förordar att en kommitté tillsätts med uppgifl
att skyndsamt utarbeta författningsförslag, förslag till erforderliga formulär
och tillämpningsanvisningar.

Länsstyrelsen
i Värmlands län ifrågasätter om inte en generell värdegräns vid 1 000 kr. skall
gälla. Några remissinstanser pekar på att uttrycket "bosalt utomlands"
kan leda till problem med hänsyn till del ökade antalet gästarbetare.

I
en särskild artikel i den nordiska överenskommelsen och utredningens förslag till
tredje stycket av anvisningarna till 2 a § behandlas frågan om skattefri
försäljning av varor till resande på flygplats. Förslaget innebär atl all
försäljning på flygplats utom den som sker i s. k. exporlbuliker skall betraktas
som försäljning inom landet, om köparen avser att medföra varan ur landet såsom
resgods. Förslaget lämnas utan erinran av flertalet remissinstanser. Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län framhåller dock att samma regler bör gälla för
försäljning från butik på flygplats och från butik belägen på annal ställe.
Liknande synpunkter framförs av luftfartsverket, SAS, Handelns arbetsgivareorganisation
och Broströms Handel AB. Dessa, som vill behålla det nuvarande systemet, pekar
på att en skattefri butik har etablerats på Arlanda och fyra butiker på
Landvetters flygplats. Genomförs förslaget innebär detta

s. 90 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:57 90

ett
slort avbräck för berörda förelag, som sannolikt därmed blir tvungna alt friställa
anställda. Lufifarisverket och SAS framhåller vidare atl liknande skattefria
butiker finns på åtskilliga andra flygplatser i världen och att ett förbud mot
dessa i Sverige skulle leda lill sämre service för utländska resenärer. Vidare
framhålls alt denna försäljningsform från kontrollsynpunkt är bättre än den som
föreslås gälla för försäljning från annat försäljningsställe till icke nordiska
medborgare.

1
betänkandet har utredningen också behandlat en skrivelse från Grafiska industriförbundet
vari förbundet yrkat atl även framställning och distribution av reklammaterial
för utländsk uppdragsgivares räkning undantas från skatteplikt. Uiredningen har
avstyrkt framställningen. Endasl SAF och Sveriges indusiriförbund kommenterar
detta avsniti av betänkandet särskilt. De framhåller all en utvidgning av nu
gällande undantag snarast skulle underlätta kontrollen och i övrigt inte heller
vålla några svårigheter.

2
Mervärdeskatt på konstverk

Uiredningen
har föreslagit alt nu gällande undantag från skatteplikt för vissa konstverk
utvidgas till att omfatta även textila konstverk som är hänförliga till tulltaxenr
58.03 och som omfattas av upphovsrätt enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt
till litterära och konstnärliga verk.

Förslaget har vid
remissbehandlingen fått ett blandat mottagande. Visserligen tillstyrks
förslaget av flertalet myndigheter som särskilt behandlat det men de pekar på
de lillämpningssvårigheler som skulle uppstå om det genomfördes. Generaltullstyreisen
och länsstyrelsen i Gollands län avstyrker med hänsyn lill dessa svårigheter
helt förslaget. RSV, som inte vill motsätta sig förslaget, förordar att det
utvidgade undantaget anknyts endast till tulltaxan. Generallullstyrdsen har
vidare pekat på att upphovsrättslagen endast är tillämplig på svenska verk och
att det i ML särskilt måste anges om undantaget även skall avse utländska verk.
Föreningen Svensk form. Föreningen Svenska tecknare. Föreningen Sveriges
konsthantverkare och industri-formgivare, Konstnärernas riksorganisation och
Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS), dvs. konstnärernas
organisationer, liksom kulturrådet åberopar å andra sidan att förslaget är
alldeles för snävt och att vissa konstformer fortfarande skulle drabbas av
mervärdeskatt. Hit hör t. ex. sådana tekniker som batik, applikationer och
andra arbeten i tyg samt hela brukskonsten. Organisationerna vidhåller del av KLYS
tidigare framförda kravet på atl undantaget skall vara knutet till
upphovsrättslagens verksbegrepp och inte till tulltaxan. Liknande synpunkter
anförs även av LRF. Kulturrådet har dessutom åberopat all också teckningar bör undantas
från skatteplikt. Föreningen Svensk form utgår från all i vart fall all textil bildkonst
oavsett teknik kommer atl undantas, om inte all brukskonst inom upphovsrätlslagens
tillämpningsområde undantas. Länsstyrelsen i Malmöhus län förordar att också baiikalster
undantas till den del dessa inte utgör

s. 91 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:57 91

brukskonst.
Svenska batikföreningen finner del djupt orättvist atl dess medlemmar skall
vara sämre ställda än andra konstnärer i fråga om skyldighet att erlägga
mervärdeskatt. Batikkonsl bör därför jämställas med andra konstarter.

Konstnärernas
organisationer framhåller all utredningens förslag tillslyrks om valet står
mellan detta och nuvarande regler.

Mervärdeskatteutredningen
har i betänkandet avvisat elt förslag från Konstfrämjandets riksförbund om att
dess försäljning av konst skall undantas från mervärdeskatt. Utredningen har
därvid åberopat all om stöd bör ulgå till viss verksamhet, detta bör lämnas i
form av statsbidrag och inte i form av skattelättnader. Utredningens
ställningstagande lämnas utan erinran av flertalet remissinstanser. Kulturrådet
anser att det från kulturpolitisk synpunkt ter sig fulll rimligl att
Konstfrämjandets grafikutgivning undantas från mervärdeskatt. Effekten av
mervärdeskatten kan dock, enligt rådet, molverkas bl. a. genom statsbidragsgivningen.
LO har förståelse för utredningens synpunkl att det inte vore riktigt att
införa en särbestämmelse om en bestämd försäljningsform men anser del dock
möjligt att ange sådana kriterier för etl undantag från mervärdeskatt att den
nu aktuella kullurpolitiskl betingade verksamheten blir momsbefriad. TCO menar
att de statliga bidragen bör ges i sådan omfattning alt Konstfrämjandet ges
bättre kostnadstäckning.

Föreningen
Svenska tecknare menar alt Konstfrämjandets ogynnsamma konkurrensläge synes ha
uppstått snarare därför atl Konstfrämjandet betalar sociala avgifter till
konstnärerna än på grund av mervärdeskallen. Föreningen föreslår att samtliga
statsunderstödda försäljningsorganisationer får statligt stöd för att betala de
sociala avgifterna till konstnären. Om delta inte genomförs anser föreningen atl
Konstfrämjandets förslag bör genomföras.

3
Mervärdeskatt på vissa tvättjänster

Utredningens
förslag att tillämpa 60 procentsregeln på tvätt som utförs åt statliga och
kommunala kunder tillslyrks eller lämnas utan erinran av i det närmaste
samtliga remissinstanser. Endast länsstyrelserna i Stockholms och Kronobergs
län avslyrker förslaget under hänvisning till att den föreslagna lagstiftningen
kan väntas ge upphov till liknande krav frän andra håll.

Länsstyrelserna
i Malmöhus och Jämtlands län saml Sveriges ivätteriförbund framhåller alt
problemet med den bristande konkurrensneutraliteten på tvättområdet lättast kan
förbättras genom att skatt tas ut även på den offenlliga tvätten.

Några
näringslivsorganisationer förordar att 20-procentsregeln görs tilllämplig på
de aktuella tvältjänsterna eller utt en ny 30-procentsregel införs för dem.

RS V
påpekar alt förslaget inte synes beakta att viss kommunal verksamhet bedrivs i
bolagsform, vilket kan kräva ett förtydligande i lagstiftningen.

s. 92 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:57 92

Länsstyrelsen
I Kalmar län framför liknande synpunkler.

Försvarets
materielverk framhåller att även reparation av ivättgods bör behandlas som tvättjänst
eftersom reparationskostnaden ingår som en integrerad del i ivättpriset i de
samarbetsavtal som materielverken ingått med berörda tväiterihuvudmän.

4
Övriga frågor

Sveriges
redareförening föreslår i sitt remissvar att 8 § ändras så att också pråmar och
andra liknande redskap med tulltaxenr 89.03 undantas från mervärdeskatt.
Härigenom skulle i likhet med vad som gäller i Norge enhetliga bestämmelser
gälla för den som tillverkar fartyg, pråmar och andra liknande redskap.

GOT .AB Slockholm 1979

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

8 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (8)

8 kopplingar i 7 dokument.

  1. Prop. 1993/94:99 om ny mervärdesskattelag s. 310 i texten
  2. Bet. 1985/86:SkU34 Om vissa mervärdeskattefrågor m. m. s. 6 i texten
  3. Bet. 1984/85:SkU42 om mervärdeskattefrågor s. 7 i texten
  4. Bet. 1980/81:SkU57 om mervärdeskattefri försäljning på flygplatser s. 1 i texten
  5. Bet. 1979/80:SkU53 Med anledning av motioner om vissa mervärdeskattefrågor s. 2 i texten

Visa alla 7