Sök i Ratio Lex

om gymnasial utbildning för försvaret:;beslutad den 20 september 1979.

36 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 34 av 36 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1979/80:7, om gymnasial utbildning för försvaret:;beslutad den 20 september 1979.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Regeringens proposition

1979/80:7

om
gymnasial utbildning för försvaret;

beslutad
den 20 september 1979.

Regeringen
föreslår riksdagen alt antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

OLA
ULLSTEN

LARS
DE GEER

Propositionens
huvudsakliga innehåll

På
grundval av försvarets gymnasieutrednings betänkande (Ds Fö 1978:2) Gymnasial
utbildning för försvaret föreslås att den kompletterande utbildning i allmänna
ämnen på gymnasial nivå som vissa yrkesofficers-aspiranler och yrkesofficerare
i den nya befälsordningen behöver genomgå för att få tilllräde till
grundläggande yrkesofficersulbildning resp. vidareutbildning inom
officersyrket genomförs inom det allmänna skolväsendel.

Den
kompletterande gymnasieutbildning i allmänna ämnen som i dag bedrivs främst
vid försvarels gymnasieskola, arméns tekniska skola, arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola,
arméns stabs- och sambandsskola, Karlskrona örlogsskolor, instruktörsskolan vid
Älvsborgs kustartilleriregemente, krigsflygskolan och flygvapnets
Halmstadsskolor bör avvecklas successivt och upphöra helt med utgången av
läsåret 1981/82 utom vid arméns tekniska skola och arméns stabs- och
sambandsskola, där avvecklingsperioden bör utsträckas så atl avvecklingen kan
samordnas med skolomas utflyttning till Östersund. Försvarets gymnasieskola
bör läggas ned den I juU 1982.

Inom
det allmänna skolväsendet skaU den kompletterande gymnasieutbildningen i försia
hand bedrivas på förbandsorlema. Utbildningen skall anordnas främsl genom
kommunal vuxenutbildning men även andra ulbildningsformer kan komma alt
utnyttjas.

1 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 7

Prop.
1979/80:7

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:7

Utdrag

FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1979-09-20

Närvarande:
statsminislem Ullsten, ordförande, och statsråden Sven Romanus, Mundebo,
Wikström, Friggebo, Wirtén, Huss, Rodhe, Wahlberg, Hansson, Enlund, Lindahl, Winther,
De Geer, Blix, Cars, Gabriel Romanus, Tham och Bondestam.

Föredragande:
statsrådet De Geer

Proposition
om gymnasial utbildning för forsvaret

1
Inledning

Försvaret
anordnar sedan länge i egen regi utbildning i allmänna ämnen för personal som
är eller avses bli anställd på aktiv stal. 1 dag genomförs sådan utbildning på
gymnasial nivå främst vid försvarets gymnasieskola (FGS), arméns tekniska skola
(ATS), arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola (RMS), arméns stabs- och
sambandsskola (SlabSbS), Karlskrona örlogsskolor (KÖS), instruktörsskolan vid
Älvsborgs kustartilleriregemente (KA 4), förberedande fällflygarskolan,
benämnd Herrevadskloslersko-lan (Hvks), vid krigsflygskolan (F 5) samt vid
flygvapnets Halmsladssko-lor (F 14). En redogörelse för nuvarande organisalion
bör fogas liU protokollet i detta ärende som bilaga 1.

Riksrevisionsverkel
(RRV) har i skrivelse i mars 1973 till dåvarande chefen för
försvarsdepartementet föreslagit att den gymnasiala utbildningen inom försvaret
omprövas. Förslagel bygger på en förvaltningsrevision av gymnasieutbildningen
vid FGS, KÖS och Hvks. Av RRV:s skrivelse och försvarels skolnämnds yttrande
över denna framgår alt det finns flera skäl som talar för att försvarets
särskilda gymnasieutbildning skall avvecklas.

Med
stöd av regeringens bemyndigande lillkaUade dåvarande chefen för försvarsdepartementet
i maj 1975 en sakkunnig' med uppdrag att utreda frågan om försvarets gymnasiala
utbildning (Fö 1975:02). 1 direktiven tiU den sakkunnige konstateras alt det
allmänna skolväsendet numera kan ge den utbildning i allmänna ämnen som
försvarets personal behöver. Vidare

Riksdagsledamoten
Nils Erik Wääg

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:7 3

framhålls
alt nuvarande centralisering av försvarets gymnasieutbildning leder till
omställningsproblem för de studerande och deras familjer. Även från
kostnadssynpunkt finns del enligt direktiven skäl atl överväga en avveckling
av den särskilda gymnasieutbildningen inom försvaret.

Den sakkunnige fick i
uppdrag att utreda möjligheterna att föra över hela eller delar av den
gymnasiala utbildningen vid FGS. KÖS och Hvks till det allmänna
utbildningsväsendet och att föreslå åtgärder och tidpunkter för en eventuell
överföring. Av direktiven framgår vidare atl den sakkunnige borde överväga
vilken skolform som bäst kan lillgodose försvarets behov av gymnasial
utbildning.

Den
sakkunnige antog benämningen försvarets gymnasieutredning (FGU),

Vid
1977/78 års riksmöte beslöt riksdagen (FöU 1977/78:10. rskr 1977/78:179) efter
förslag i prop, 1977/78:24 om en ny befälsordning för det militära försvaret. 1
propositionen konstaterar min företrädare atl en stor del av yrkesofficersaspiranterna
lorde behöva komplettera sina kunskaper i allmänna ämnen för atl uppfylla tilllrädeskraven
till officershögskolan. Kompletteringsutbildningen bör enligt propositionen
anordnas så alt den så långt möjligt kan anpassas till yrkesofficersutbildningen
och så att den medför lägsta möjliga kostnader för staten. Inom ramen för dessa
förutsättningar skall det allmänna utbildningsväsendets resurser utnyttjas i
största möjliga utsträckning. Vidare konstaleras atl ytteriigare krav på förkunskaper
kan behöva ställas vid urval till vidareutbildning. Dessa krav bör formuleras
så alt de i princip knyter an till årskurs i ämnen i gymnasieskolan. Behovet
av fullständiga gymnasiekurser i olika ämnen bör tillgodoses i första hand
genom studier inom det allmänna utbildningsväsendet.

FGU
avlämnade ijuni 1978 betänkandet (Ds Fö 1978:2) Gymnasial utbildning för
försvaret. En sammanfattning av utredningens överväganden bör fogas lill
protokollet i detta ärende som bilaga 2.

Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgetts av överbefälhavaren (ÖB) efter
hörande av chefen för armén (CA), chefen för marinen (CM) och chefen för
flygvapnet (CFV) samt försvarets civilförvaltning (FCF). värnpliktsverkel (VPV),
försvarets rationaliseringsinstitut (FRI), försvarets brevskola (FBrevS),
försvarets personalnämnd (FPN), försvarets skol-nämnd (FSN),
riksrevisionsverket (RRV), statens personalnämnd (SPN). universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ), skolöverstyrelsen (SÖ), länsskolnämndema i Gotlands,
Blekinge, Skaraborgs, Jämtlands och Norrbottens län. Svenska kommunförbundet.
Landsorganisationen i Sverige (LÖ), Tjänstemännens centralorganisations statstjänstemannasektion
(TCO-S) och Centralorganisationen SACO/SR (SACO/SR). Överbefälhavaren har bifogat
yttranden från CA, CM, CFV och FGS. Yttrande över betänkandet har dessutom
inkommit från FGS. En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga 3.

11 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 7

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:7 4

2
Föredragandens överväganden

2.1
Allmänna synpunkter

FGU
anser all del inte längre finns några skäl för försvaret att i egen regi bedriva
kompletterande utbildning i allmänna ämnen på gymnasial nivå. Försvarets behov
av sådan utbildning kan nämligen enligt utredningen tillgodoses inom del
allmänna skolväsendel.

Ingen
remissinstans har någol atl invända mot utredningens ståndpunkt i detla
avseende. ÖB, CM och CFV förutsätter dock att utbildningen i allmänna ämnen
kan anordnas inom det allmänna skolväsendet så att den både tidsmässigt och
innehållsmässigt passar in i den militära utbildningen på ungefär samma sätt
som i dag. UHÄ anser all de motiv som har legat bakom inrättandet av särskilda
gymnasieskolor för försvaret har fallit bort genom den utveckling som har sketl
inom utbildningsområdet. Vidare konstaterar UHÄ atl del innebär elt
rationellare utnyttjande av samhällets resurser all lillgodose försvarets
behov av gymnasieutbildning inom det allmänna skolväsendel. SÖ framhåller
särskilt betydelsen av atl blivande anslällda inom försvaret inte isoleras
från resten av samhället under utbildningstiden. SÖ anser att de
utbildningsbehov som utredningen redovisar bör kunna tillgodoses inom berörda kommuners
skolväsende.

Även
jag ansluler mig till utredningens uppfattning alt den kompletterande
gymnasieutbildningen för yrkesofficerare och blivande yrkesofficerare bör
bedrivas inom det allmänna skolväsendet. Som kompletterande gymnasieutbildning
räknar jag då den utbildning i allmänna ämnen på gymnasienivå som krävs för
tillträde lill officershögskolan (etapp I), krigshögskolans allmänna kurs
(etapp II) och militärhögskolans allmänna kurs (etapp III).
Enligt min uppfattning är del olämpligt, bl.a, från ekonomisk synpunkl. alt
inom försvaret ha direkta motsvarigheter till sådan utbildning eller sådana
kurser som finns inom det allmänna skolväsendet. Av rationaliseringsskäl bör
försvarsmakten därför inte bedriva sådan utbildning j allmänna ämnen som utan
olägenhet kan erhållas inom det allmänna skolväsendet. Orsaken till all
försvaret på 1920-talet började att i egen regi ge kompletterande utbildning i
allmänna ämnen var att det allmänna skolväsendet då inte kunde lillgodose
försvarets behov av sådan utbildning. Det allmänna skolväsendel har numera en
sådan kapacitet och en sådan geografisk spridning atl det kan tillgodose ett
varierat utbildningsbehov över hela landet.

Med
denna utgångspunkt vill jag dock erinra om de synpunkter som i detta sammanhang
har framförts av ÖB, CM och CFV. Den utbildning i allmänna ämnen som har getts
inom försvaret har väl tillgodosett personalens behov av att vid rätt tidpunkt
få kompletterande utbildning på kortast möjliga tid. Jag vill därför framhålla
atl en strävan måste vara att reformen inte skall innebära en försämring i
dessa avseenden för försvarets personal i jämförelse med dagens system. Jag
återkommer till denna fråga senare.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:7 5

2.2 Avveckling av försvarets kompletterande utbildning i
allmänna ämnen vid FGS, KÖS och Hvks

Utredningen föreslår att försvarels kompletterande
utbildning i allmänna ämnen vid FGS. KÖS och Hvks avvecklas den 1 juli 1981,

Förslagel godias i stort sett av remissinstanserna, ÖB och
CM anser dock att underlaget för utredningens förslag om avveckling av
utbildningen i allmänna ämnen vid marinens tekniska skola (MTS), som ingår i
KÖS, är ofullständigt. De kan därför inte tillstyrka en avveckling av denna
skola nu, CM anser att ell led i den tekniska utbildningen inte kan brytas ut
ulan att del får återverkningar på hela utbildningsgången för personal i leknisk
Ijänst. CM föreslår därför att utredningen kompletteras i fråga om MTS innan
regeringen tar ställning.

Beträffande utredningens förslag lill avvecklingstidpunkt
anser flera remissinstanser alt tiden fram till den I juli 1981 är alllför
knapp, ÖB. CA. CM och CFV vill inte att skolorna avvecklas före den 1 juli
1983. TCO-S understryker däremot betydelsen av att förslagen genomförs enligt
utredningens tidsplan som sammanfaller väl med införandet av den nya
befäls-ordningen.

För egen del kanjag inte finna alt frågan om avveckling av
MTS behöver utredas ytterligare. Den utbildning som bedrivs vid skolan kan i slorl
sett ges inom det allmänna skolväsendet, öm någon del av utbildningsbehovet
inte kan tillgodoses inom det allmänna skolväsendet får CM ta erforderlig
hänsyn till detta när den militära utbildningen planeras. Jag anser därför atl
all kompletterande gymnasieutbildning i allmänna ämnen vid FGS, KÖS och Hvks
bör avvecklas och föras över till del allmänna skolväsendet.

Beträffande
avvecklingstidpunkten har jag förståelse för vissa remissinstansers önskemål
om en längre avvecklingsperiod än den uiredningen har föreslagit. En något
längre period är enligt min mening motiverad med hänsyn både till den omplaceringsverksamhel
som behövs för de anslällda vid berörda skolor och till den planering som måste
ske inom det allmänna skolväsendet för att det skall kunna ta emot de militära
eleverna. Jag anser därför att försvarets kompletterande gymnasieutbildning i
allmänna ämnen vid FGS, KÖS och Hvks bör avvecklas successivt så atl den helt
kan upphöra med utgången av läsåret 1981/82, Jag föreslår att FGS läggs ned
den 1 juli 1982.

Yrkesofficersaspiranter i den nya befälsordningen som
behöver komplettera allmänna ämnen i etapp I kommer för första gången atl
genomgå kompletterande utbildning under läsåret 1981/82. Jag anser att denna
kompletterande utbildning redan fr.o.m detta läsår bör bedrivas inom del allmänna
skolväsendet i enlighel med de principer som jag senare kommer att ange.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 7 6

2.3 Avveckling av övrig kompletterande gymnasial
utbildning inom försvarsmakten

Kompletterande gymnasial utbildning i allmänna ämnen
förekommer även vid andra skolenheter inom försvarsmakten, FGU, som inte har
haft i uppdrag alt utreda denna utbildning, konstaterar atl del kan finnas skäl
att överväga en avveckling av den. Denna synpunkt får stöd av CM. CFV och FSN.
Om försvarets gymnasieutbildning vid FGS, KÖS och Hvks avvecklas bör enligt CM
den gymnasiala utbildningen vid instruktörsskolan vid KA 4 utredas, CFV menar
alt den gymnasiala utbildningen vid F 14 under samma förutsättningar bör föras
över till det allmänna skolväsendet. Vidare anser CFV alt flygförarnas
utbildning i allmänna ämnen inte har behandlats av utredningen. FSN tycker atl
det är angeläget att också den civilmilitära personalen i leknisk Ijänst i
armén och flygvapnet får de allmänna ämnena i sin utbildning inordnade i den civila
läroplanen och att utbildningen i dessa ämnen förs över lill del allmänna
skolväsendet. FRI ansluler sig däremol inte lill utredningens uppfattning.
Institutet menar att fördelarna med att utnyllja del allmänna skolväsendel för
den aktuella utbildningen måste vägas mol riskerna för en bristande samordning
och en ökad utbildningstid totalt sett.

För egen del finner jag det angelägel atl all
kompletterande gymnasial utbildning inom försvaret som är relaterad till
läroplanen för gymnasieskolan och följaktligen kan ges inom det allmänna
skolväsendel förs över dit. Sådan kompletterande utbildning meddelas, förutom
vid FGS, KÖS och Hvks. vid inslruklörsskolan vid KA 4 samt vid ATS, RMS, StabSbS
och F 14. Jag anser därför atl den kompletterande gymnasieutbildningen i allmänna
ämnen vid de nämnda skolorna i princip bör avvecklas successivt och upphöra hell
med utgången av läsåret 1981/82 utom vid ATS och StabSbS där
avvecklingsperioden bör utsträckas så att avvecklingen kan samordnas med
skolornas utflyttning till Östersund.

Vad beiiäffar flygförarnas kompletterande
gymnasieutbildning i allmänna ämnen anser jag atl även denna utbildning i
princip bör föras över till det allmänna skolväsendel. Frågan bör dock närmare
övervägas inom ramen för arbetet med att genomföra den nya befälsordningen.

I den mån kompletterande gymnasieutbildning i allmänna
ämnen förekommer på andra ställen inom försvaret bör även denna utbildning
successivt fram lill den I juli 1982 föras över till det allmänna
skolväsendet.

2.4 Studieort

FGU anser att den kompletterande gymnasieutbildningen bör föriäggas
lill förbandsorlema, företrädesvis lill förband inom den egna försvarsgrenen.
Utredningen konstaterar att en samordning av utbildningen till vissa orter
ibland kan bli nödvändig. Vidare föreslår FGU att försvarsgrenschef

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:7 7

skall kunna anvisa annan studieort, om det finns särskilda
skäl av exempelvis ekonomisk eller social art.

Flertalet
remissinstanser godtar utredningens förslag beträffande studieort, ÖB, CA och FGS
anser att det är realistiskt atl för etapp I räkna med en samordning till en
eller flera orter per militärområde. Även CM och CFV menar att en viss
samordning kan bli nödvändig, ÖB framhåller särskilt att alla möjligheter till
samordning mellan försvarsgrenarna på studieorterna bör tas till vara, FGU:s
förslag alt försvarsgrenschef skall kunna anvisa annan studieort om särskilda
skäl föreligger tillslyrks av SÖ och länsskolnämnden i Jämtlands län.

För egen
del ansluter jag mig i princip lill utredningens förslag när det gäller
studieort. En samordning till en eller flera orter per militärområde skulle
dock enligt min uppfattning motverka ett av de mest angelägna syftena med
reformen - atl åstadkomma ett system för komplettering i allmänna ämnen som
tillgodoser den studerandes berättigade intresse av att i möjligaste mån få
studera så nära sin hemort som möjligt. Nuvarande centralisering av försvarets
gymnasieutbildning har ofta lett till omställningsproblem för de studerande
och deras familjer. Jag vill därför särskilt framhålla vikten av atl
gymnasiestudierna förläggs till resp. förbandsort. Med en sädan lösning blir
det också möjligt att tillgodose det viktiga behovet av en regelbunden och nära
kontakt mellan förbandet - den blivande arbetsplatsen och eleven. Endast
undantagsvis boren koncentration lill vissa orter kunna godtas. Alla
möjligheter lill samordning mellan försvarsgrenarna på studieorterna bör
däremot utnyttjas. Jag delar vidare FGU:s uppfattning att försvarsgrenschef
efter ansökan av eleven skall kunna anvisa annan studieort, om det finns
särskilda skäl.

2.5 Utbildningens anordnande inom det allmänna
skolväsendet

FGU föreslår atl kompletterande gymnasieutbildning i etapp
I anordnas inom det allmänna skolväsendet som specialkurs inom gymnasieskolan,
genom kommunal vuxenutbildning eller genom atl den militära eleven är
specialelev i gymnasieskolan. Vidare föreslår utredningen att i försia hand
kommunal vuxenutbildning skall komma i fråga för kompletterande gymnasieutbildning
i etapperna II och
111.

Vad
beträffar etapp I förordar ÖB, CM och CFV alternativet med specialkurs för
huvuddelen av eleverna. ÖB. CM. SÖ och Svenska kommunförbundel anser att
alternativet specialelev bör kunna bli aktuellt endasl i undantagsfall. SÖ
framhåller att den normala vägen för vuxna - personer som är 18 år och äldre -
att komplettera sina lidigare siudier är all delta i kommunal vuxenutbildning.
SÖ anser inte att det finns tillräckliga skäl för särskilda anordningar för
yrkesofficerare och blivande yrkesofficerare. SÖ finner därför att utbildningen
i första hand bör ske inom ramen för den kommunala vuxenutbildningen även i
etapp I. SÖ vill dock inte motsätta

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:7 8

sig atl specialkurser anordnas inom gymnasieskolan om
kurser inte kan organiseras i erforderlig utsträckning inom den kommunala
vuxenutbildningen.

Ingen remissinstans har några invändningar mol förslagel
all i försia hand kommunal vuxenutbildning skall komma i fråga för etapperna II och 111, FRI framhåller dock att i
dessa etapper bör möjligheterna till distansundervisning, som är en
kombination av korrespondensstudier och muntlig undervisning, uppmärksammas
mer.

För egen del ansluter jag mig till SÖ:s uppfattning att
resurserna för utbildning på gymnasial nivå inte bör splittras genom atl
parallell utbildning i onödan anordnas i en och samma kommun. Jag anser därför
att den kompletterande gymnasieutbildningen i samtliga tre etapper i första
hand bör anordnas genom kommunal vuxenutbildning.

1 syfte att garantera de militära eleverna studieplatser
föreslår utredningen att minimiantalet för påbörjande av kurs inom den
kommunala vuxenutbildningen sänks på samma sätt som redan nu sker när elever
med utbildningsbidrag och särskilt vuxenstöd deltar.

Förslaget tillstyrks av ÖB, CFV samt länsskolnämndema i
Gotlands, Blekinge, Skaraborgs och Norrbottens län. SÖ finner däremot inte
anledning alt tillstyrka förslaget. Enligt SÖ finns det inte några arbelsmarknadsmässiga
eller sociala skäl för särskilda regler i detta avseende för de militära
eleverna.

För egen del konstaterar jag atl en överföring av
utbildningen i allmänna ämnen inom försvaret till det allmänna skolväsendet
kommer att medföra betydande omställnings- och planeringsproblem både för de
militära utbildningsorganisationerna och det allmänna skolväsendel. Stora krav
kommer att ställas på skolväsendel för atl inte den tid som går åt för att ge yrkesofficersaspiranterna
och yrkesofficerarna den komplettering som krävs i allmänna ämnen skall bli
onödigt lång. Jag vill i detta sammanhang erinra om alt vissa ekonomiska
förmåner utgår i alla tre kompletteringselapper-na. Även från kostnadssynpunkt
är det därför angeläget att kompletteringstiden blir så kort som möjligt. Jag
kan emellertid inte finna atl de militära eleverna skulle bli garanterade
studieplatser om man genomför utredningens förslag all sänka minimiantalet för
påbörjande av kurs när militära elever deltar i utbildningen. Åtgärden skulle
dock kunna göra del möjligt atl ge utbildning på vissa mindre förbandsorter,
där det totala elevunderia-get ibland torde bli så litet atl utbildning inte
får påbörjas enligt gällande bestämmelser. Frågan om hur man skall tillgodose
utbildningsbehovet på sådana orter bör enligt min mening prövas genom lämpliga
åtgärder från fall till fall. Denna prövning ankommer det på regeringen atl
göra.

Om det visar sig oundgängligen nödvändigt att anlita annan
utbildningsanordnare än den kommunala vuxenutbildningen för atl tids- och innehållsmässigt
kunna samordna den militära utbildningen och utbildningen i allmänna ämnen bör
även delta prövas från fall till fall. Det ankommer på

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:7 9

SÖ och berörda militära myndigheter all göra denna
prövning. Därvid bör särskill möjligheten lill distansundervisning beaktas.

2.6 Övrig utbildning på gymnasial nivå

Jag har hittills behandlat den kompletterande
gymnasieutbildning som yrkesofficerare och blivande yrkesofficerare kan behöva
gå igenom i de tre etapperna. Ulöver denna utbildning kommer annan utbildning
på gymnasial nivå atl i viss utsträckning behöva ges lill yrkesofficersaspiranterna
och yrkesofficerarna. Jag tänker då främst på utbildning i allmänna ämnen som
ingår som ett led i den militära utbildningen vid skolor och förband. Ibland
sammanfaller sådan utbildning i allmänna ämnen med eller står nära den utbildning
som ges i gymnasieskolan. FGU har inte haft i uppdrag att utreda denna
utbildning.

Som Jag tidigare har anfört bör all kompletterande
utbildning i allmänna ämnen på gymnasial nivå som är relaterad till läroplanen
för gymnasieskolan föras över till det allmänna skolväsendet. Delta bör även
gälla när utbildning i allmänna ämnen ingår som ett led i den militära
utbildningen. Trots attjag har denna principiella inställning konstaterar jag
emellertid i likhet med FRI all fördelarna med att föra över sådan utbildning
till det allmänna skolväsendet måsle vägas mol riskema för bristande
samordning och totalt ökad utbildningslid. Jag anser därför atl frågan om en
sådan överföring bör prövas från fall lill fall av försvarsgrenschef Därvid
skall inriktningen vara all försvaret inte i egen regi bör bedriva sådan
gymnasieutbildning som kan föras över till det allmänna skolväsendet om inte
starka skäl finns.

I de fall då utbildning i allmänna ämnen på gymnasienivå
inte kan föras över till det allmänna skolväsendet bör andra former för att
anlita dess resurser, l.ex. lärarna, undersökas. Formerna bör prövas från fall
lill fall av utbildningsansvarig militär myndighet i samråd med ansvarig
myndighet inom det allmänna skolväsendet.

2.7 Övriga frågor

Utredningen har lagt fram vissa förslag om hur de militära
elevernas utbildning inom det allmänna skolväsendet skall administreras och
hur personalfrågorna skall lösas för den personal som blir övertalig när
försvarets egen gymnasieutbildning i allmänna ämnen avvecklas.

Jag konstaterar att del ankommer på regeringen alt utfärda
de föreskrifter som kan komma att erfordras i dessa avseenden.
Personalfrågorna kommer att behandlas i nära samarbete med
arbetstagarorganisationerna. Det bör därvid vara en strävan alt omplacera
övertaliga lärare och skolledare på motsvarande tjänster inom del allmänna
skolväsendet. Erforderliga åtgärder för omplacering av icke-ordinarie lärare
bör kunna vidtas med

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:7 10

stöd
av bestämmelserna i förordningen den 8 Juli 1976 om anställningstrygghet för icke-ordinarie
lärare. Denna förordning har genom regeringens beslut den 15 februari 1979
gjorts tillämplig på samtliga försvarets skolor med utbildning motsvarande del
allmänna skolväsendets gymnasiala stadium. Andra särskilda ålgärder för att
underlätta omplaceringen av berörd personal får prövas från fall lill fall.
Därvid bör en strävan vara att undvika ogynnsamma verkningar för de lärare som
redan finns inom det allmänna skolväsendet.

3
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anföri hemställer Jag atl regeringen föreslår
riksdagen alt

1. godkänna
de riktlinjer för ett överförande av försvarets gymna

siala utbildning till del allmänna skolväsendet som jag har föror

dat,

2. besluta
att försvarets gymnasieskola skall läggas ned den 1 Juli

1982.

4
Beslut

Regeringen
ansluler sig till föredragandens överväganden och beslutar atl genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagl
fram.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:7 11

Bilaga
I

Nuvarande organisation

1
Försvarets gymnasiala utbildning i allmänna ämnen

1.1
Historik

Som
en följd av att det allmänna skolväsendet inte kunde tillgodose försvarets
behov av utbildning i allmänna ämnen inrättades år 1926 arméns underofficersskola
(AUS). Härigenom skapades förutsättningar för atl arméns militära personal
skulle kunna fä en samlad kompletterande utbildning i allmänna ämnen.
Motsvarande utbildningsgång saknades inom marinen och flygvapnet.

Ar
1942 inrättades försvarets läroverk (FL) som var gemensamt för hela krigsmakten.
Den undervisning i allmänna ämnen som hittills hade bedrivits vid AUS fördes
nu över till FL. Genomgång av läroverket gjordes till behörighetsvillkor för kommendering
till underofficersskola. En av utbildningslinjerna ledde liksom tidigare vid AUS
till en begränsad studentexamen. Denna linje öppnades nu också för
värnpliktiga som hade genomgått officersaspirantskola.

För
de studerande vid FL inrättades ett internat vid AUS. Eleverna stod i militärt
hänseende under chefens för AUS befäl och denne hade också ansvaret för deras
fysiska träning, sjukvård och försvarsinformation.

När fältflygarkategorin
inrättades år 1946 fördes delar av flygvapnets utbildning i allmänna läroämnen
över till skolor i försvarsgrenens egen regi. Dessa förlades år 1960 till
Ljungbyhed, Fältflygama fick samma utbildning i allmänna läroämnen som eleverna
vid FL:s underofficerslinje. Kompletterande gymnasieutbildning i matematik och
fysik för flygvapnets regementsofficerare har funnits från mitten av
1960-talet och kompletterande gymnasieutbildning för dess blivande
kompaniofficerare från år 1973.

Vid
FL fanns från början en teknisk linje, avsedd för utbildning av personal i
teknisk tjänst vid samtliga försvarsgrenar. Armén och flygvapnet log efter
några år själva hand om sin tekniska utbildning och från år 1950 övergick den
tekniska linjen till att vara rent marin. Är 1956 flyttades den tekniska linjen
till Karlskrona örlogsskolor, där den kallas marinens tekniska skola (MTS).

Under
1960-lalet anpassades utbildningen vid de tre skolorna till de förändringar
som gymnasieskolan genomgick inom del allmänna skolväsendel. I samband härmed
bytte FL år 1971 namn till försvarets gymnasieskola (FGS).

Gymnasial
utbildning i allmänna ämnen förekommer förutom vid de nämnda skolorna även inom
arméns utbildningsorganisation samt vid

t2 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 7

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:7 12

Älvsborgs kustartilleriregemente (KA 4), där en instmktörsskola
inrättades år 1955. och flygvapnets Halmstadsskolor (F 14), där utbildning i
allmänna ämnen med heltidsanställda lärare påbörjades år 1966.

1.2 Skolor

Inom försvaret bedrivs gymnasial utbildning i allmänna
ämnen främst vid följande skolor.

Försvarets gymnasieskola i Uppsala (FGS) Arméns tekniska
skola (ATS) Arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola (RMS) Arméns stabs- och
sambandsskola (StabSbS) Karlskrona örlogsskolor (KÖS)

Instruktörsskolan vid Älvsborgs kustartilleriregemente (KA
4) Förberedande fällflygarskolan vid krigsflygskolan (F 5), benämnd Herrevadsklosterskolan
(Hvks)

Flygvapnets Halmstadsskolor (F 14)

FGS utbildar elever från samtliga försvarsgrenar medan
eleverna vid de övriga skolorna främst kommer från den egna försvarsgrenen. Vid
KA 4 utbildas dock etl stort antal elever från armén. Dessutom förekommer huvudsakligen
yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå i resp. försvarsgrens regi på elt
flertal orter.

1.3 Nuvarande kunskapskrav

Regeringen utfärdade i juni 1977 följande förordningar om
de krav på bl.a. utbildning i allmänna ämnen som ställs på personal och
blivande personal på aktiv stat för alt den skall få de kunskaper som är
nödvändiga för att gå igenom den militära utbildningen.

Förordning (FFS 1977:31) om undervisning i allmänna ämnen
vid utbildning till plutonsofficer.

Förordning (FFS 1977:26) om utbildning till
kompaniofficer.

Förordning (FFS 1977:27) om utbildning till
regementsofficer vid armén.

Förordning (FFS 1977:28) om utbildning till
regementsofficer vid marinen.

Förordning (FFS 1977:29) om utbildning lill regementsofficer
m.m. vid flygvapnet.

För utbildning lill plutonsofficer krävs vid samtliga
försvarsgrenar atl personalen har genomgått viss undervisning i allmänna ämnen
enligt läroplanen för gymnasieskolan (Lgy 70). Ämnena är svenska, engelska.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:7 13

samhällskunskap, matematik och naturkunskap molsvarande
två årskurser på tvåårig linje. Visst utbyte av ämnen och kurser får
förekomma. Undervisning skall dessutom ges i psykologi och socialkunskap.
Försvarsgrenschef kan bestämma om ytterligare undervisning i allmänna ämnen,
om det krävs för viss yrkesutbildning.

För utbildning lill kompaniofficer skall aspirant före kommendering
till kompaniofficersskola ha förvärvat allmän behörighet lill grundläggande
högskoleutbildning enligt högskoleförordningen (1977:263) samt vissa särskilda
förkunskaper enligt Lgy 70 omfattande två årskurser på tvåårig linje eller
motsvarande j ämnena B/C-språk (främmande språk ulöver engelska), historia,
samhällskunskap, matematik och naturkunskap. Medelbetyget i dessa ämnen skall
vara lägst 3,0. För viss personal, bl.a, personal i teknisk tjänst, får visst
utbyte eller utökning av ämnen eller kurser förekomma.

För utbildning till regementsofficer krävs utöver allmän
behörighet särskilda förkunskaper. Dessa varierar mellan försvarsgrenarna.
Gemensamt är dock tre årskurser svenska på treårig linje eller motsvarande. I
övrigt är kraven desamma som för kompaniofficersaspirant. Inom marinen och
flygvapnet slälls dock högre krav i matematik och fysik. Visst utbyte eller
utökning av ämnen eller kurser får förekomma. Medelbetyget i de särskilda
förkunskapsämnena skall vara lägst 3,0.

2 Försvarets gymnasieskola

Försvarets gymnasieskola (FGS) ligger i Uppsala i nära
anslutning lill arméns kompaniofficersskola, dit skolans elevhem är förlagt.

2.1 Nuvarande utbildning

Som en följd av de nya behörighetsreglerna i allmänna
ämnen som fastställdes av regeringen i juni 1977 genomförs fr.o.m. Januari
1978. i stället för den kompletterings- och påbyggnadsutbildning som tidigare
gavs, en gymnasial tvåterminskurs för de plutonsofficersaspiranler vid armén
som inte har någon gymnasial utbildning eller bara begränsad sådan. Utbildningen
omfattar två årskurser på tvåårig linje i ämnena svenska, engelska,
samhällskunskap och naturkunskap saml en årskurs i ämnet matematik. Jämfört med
gymnasieskolans tvååriga sociala linje upptar FGS timplan fler timmar i
naturkunskap och gymnastik saml färre timmar i samhällskunskap och
socialkunskap.

För att få behörighet att söka till arméns
kompaniofficersskola och motsvarande utbildning inom de övriga försvarsgrenarna
ges en utbildning motsvarande gymnasieskolans tvååriga sociala linje, FGS har
även psykologi samt röst- och talvård som obligatoriska ämnen.

För regemenlsofficersaspiranter med enbart grundskolekompelens
ge-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 7 14

nomförs molsvarande utbildning som för kompaniofficersaspiranter.
kompletterad så att undervisningen i svenska motsvarar fordringarna för treårig
gymnasieskola.

För alt få behörighet atl söka till arméns
regementsofficerskurs eller till motsvarande utbildning inom övriga
försvarsgrenar ges också utbildning enligt läroplanen för gymnasieskolans
treåriga naturvetenskapliga eller samhällsvetenskapliga linje. Skillnaden är
att antalet timmar i gymnastik har utökats.

För de regemenlsofficersaspiranter som enbart behöver
komplettera svenska och tyska anordnas distansundervisning som är en kombination
av korrespondensstudier och muntlig undervisning. Detta innebär alt 3-5 dagars inlensivstudier
med lärarhandledning genomförs vid FGS varje månad. Då förbereds även
uppgifterna för den kommande hemstudieperioden, under vilken eleverna har möjlighet
atl per telefon kontakta läraren i resp, ämne. Eleverna är under
hemstudieperioden verksamma i utbildningsarbetet vid sina förband men
disponerar 25 % av tjänstetiden för studier.

Övrig utbildning som förekommer är studier under en termin
i matematik och fysik på naturvetenskaplig eller fyraårig teknisk linje. Dessa
studier är bl.a. avsedda för regementsofficerare som saknar den kompetens i matematik
som krävs för inträde på artilleri- och ingenjörregementsoffi-cersskolan.

2.2 Övrigt

Elevantalet har de senasie åren sjunkit betydligt.
Budgetåret 1971/72 uppgick antalet elever lill ca 425 medan budgetåret 1977/78
ca 225 elever studerade vid FGS. Orsaken härtill är bl.a. alt allt fler har den
civila kompetens som erfordras redan då de söker. Dessutom har regeringen i
ökad omfattning gett dispenser för studier på hemorten.

Antalet elever den I januari 1979 var 202. Antalet lärare
vid FGS med heltidstjänst var 15 och med deltidstjänst 1 1.

3 Arméns tekniska skola, arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola
samt arméns stabs- och sambandsskola

Förutom vid FGS och de regionala kurser som anordnas för plutonsoffi-cersaspiranter
bedrivs i arméns regi gymnasial utbildning i allmänna ämnen för tygtekniska
kårens personal vid arméns tekniska skola (ATS), arméns radar- och luftvärnsmekanikerskola
(RMS) samt arméns stabs- och sambandsskola (StabSbS).

Vid ATS. RMS och StabSbS utbildas blivande armétekniker
och vid ATS dessutom arméverkmästare. ATS ligger i Sundbyberg men kommer

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:7 15

hösten
1984 alt flyttas till Östersund liksom StabSbS i Uppsala. RMS ligger i
Göteborg i anslutning lill Göta luftvärnsregemente.

Nuvarande
gymnasieutbildning vid de tre skolorna anknyter till 1977 års förordningar om
studiekompetens i allmänna ämnen på plutonsofficersni-vå resp.
kompaniofficersnivå.

Den 1 januari 1979 var
antalet elever som genomgick kompletterande gymnasieutbildning vid ATS 47, RMS
32 och StabSbS 14. Antalet lärare i allmänna ämnen vid de tre skolorna var ca
15. Av dessa var flertalet deltidsanställda och hade huvudljänsl på annan
plats, i vissa fall militär eller civilmilitär sådan.

4
Karlskrona örlogsskolor

Inom
marinen bedrivs gymnasial utbildning i allmänna ämnen vid Karis-krona öriogsskolor
(KÖS). Skolorna har inte något särskilt elevhem. Många bor dock inom det
militära området, där det finns vissa förläggningsmöjligheter under det all en
del elever hyr rum i Kariskrona.

4.1
Nuvarande utbildning

Marinens
gymnasiala utbildning vid KÖS omfattar dels en ettårig gymnasiekurs i allmänna
ämnen (Gyk I), dels en tvåårig gymnasiekurs (Gyk 2) som anordnas
vid marinens tekniska skola (MTS). Dessutom anordnas fr.o.m. läsåret 1977/78
längst t.o.m. läsåret 1979/80 en kompletteringskurs enligt läroplanen för den
fyraåriga tekniska linjen i gymnasieskolan (Gyk 3).

Gyk
I är en kurs i allmänna ämnen för blivande plutonsofficerare i flottan som
inte redan vid antagningen har inhämtat motsvarande kunskaper inom det allmänna
skolväsendet. Fr.o.m. höstterminen 1978 har utbildningen i Gyk I helt
anpassats till förordningen (FFS 1977:31) om utbildning i allmänna ämnen för plulonsofficer.
Dessutom undervisas alla blivande plutonsofficerare i ergonomi, psykologi och
socialkunskap. Kursplanerna för dessa ämnen fastställs av skolöverstyrelsen.

Gyk
2 är avsedd för blivande kompaniofficerare i teknisk tjänst inom både flottan
och kustartilleriet. Kursen är uppdelad på en maskinteknisk och en elteknisk
gren och ger ett kompetensvärde som motsvarar avslutad tvåårig teknisk linje
vid civil gymnasieskola. Kursen är upplagd så att eleverna från maskinteknisk
gren efler genomgång av marinens kompaniofficers-skola skall få
sjöingenjörskompetens. Genom alt timplanen upptar två årskurser svenska och
två årskurser engelska leder Gyk 2 till skillnad från gymnasieskolans tvååriga
tekniska linje till allmän behörighet. Kursplanerna fastställs av
skolöverstyrelsen.

Gyk
3 är en ettårig kompletteringskurs för kompaniofficerare i teknisk tjänst med minsl
två års praktik, vilka har sökt och antagits till anställning

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:7 16

som mariningenjör. Kursplanerna fastställs av
skolöverstyrelsen. Sådana kompletleiingskurser får anordnas t.o.m. utgången av
år 1980 och endasl föl att lillgodose erforderiigl behov av mariningenjörer.

4.2 Övrigt

Den I januari 1979 var antalet elever vid skolan 230.
Antalet heltidsanställda lärare var 22 och deltidsanställda 8.

5 Instruktörsskolan vid Älvsborgs
kustartilleriregemente

Inslruklörsskolan vid Älvsborgs kustartilleriregemente (KA
4) är en för kuslartilleriel gemensam skola med uppgifl att genomföra
utbildning till plulonsofficer. främsl j allmänna läroämnen och ledarskap. Även
elever från andra försvarsgrenar las emot vid skolan för utbildning i allmänna
läroämnen.

5.1 Nuvarande utbildning

Plulonsofflcersutbildningen vid inslruklörsskolan omfattar
tre skolor, inslruktörsskola 1-3 (ISK 1-3). Huvuddelen av utbildningen i
allmänna ämnen äger rum i ISK 2 som är obligatorisk för alla som inte redan har
inhämtat kunskaper molsvarande dem som meddelas inom del allmänna
skolväsendet. På de tekniska utbildningslinjerna finns visst utbyte resp, utökning
av ämnen, Dessulom läses elektronik, elteknik, tygtjänst och maskinlära.
Utbildningen i ISK 2 motsvarar Gyk I vid KÖS.

1 ISK 1 ingår dels beteendevelenskapliga ämnen, psykologi,
pedagogik och socialkunskap för samtliga elever, dels matematik, fysik och ellära
för tekniker.

I ISK 3 läses ergonomi, psykologi saml en kortare
orienteringskurs i ADB.

Utbildningen kommer fr.o.m. budgetåret 1979/80 atl utökas
med vissa allmänna och tekniska ämnen. Dessa ingår i den s.k, specialkursen för
kompaniofficersaspiranter i leknisk tjänsl.

5.2 Övrigt

Ulöver utbildningen av elever vid instruktörsskolan
meddelas undervisning även till elever vid kustartilleriels befälsskola, där officersaspiranter-na
genomgår repetitionskurs i matematik och fysik inom ramen för den treåriga
naturvetenskapliga linjen i gymnasieskolan. Dessutom meddelas undervisning i
psykologi som komplement till undervisningen i ledarskap vid befälsskolan.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:7 17

Den 1 januari 1979 var antalet elever vid skolan 165. Del
fanns 10 heltidsanställda och 12 deltidsanställda lärare.

6 Herrevadsklosterskolan

Inom flygvapnet bedrivs gymnasial utbildning för blivande
fältflygare och stridsledningspersonal vid Herrevadsklosterskolan (Hvks). Hvks
ligger i utkanten av Ljungbyhed, ca 10 km från gymnasieorlen Klippan. Skolan
ligger i närheten av krigsflygskolan (F 5) och har föriäggningsmöjlighe-ler,
matsal och elevmäss.

6.1 Nuvarande utbildning

Elever som inte har treårig gymnasial utbildning las in på
ungefär en månads förberedande grundläggande flygförarutbildning. Därefter går
eleverna den s.k. FöFS-kursen på förberedande fällflygarskolan. efter vilken
de vid F 5 får dels en ettårig grundläggande flygutbildning, dels en ettårig utbildning
vid typinflygningsskolan.

FöFS-kursen omfattar fr.o.m. år 1978 etl och etl halvt
läsår. Utbildningen i allmänna ämnen motsvarar den som ges till plutonsofficersaspiranler
samt därutöver två årskurser i historia, två årskurser i B/C-språk och tre
årskurser i svenska. Denna utbildning tillsammans med fullgjord
plutons-officersutbildning ger allmän behörighet.

Hvks har också en ettårig kurs för blivande stridsledare
och luftbevaka-re. Undervisningen j allmänna ämnen är densamma som för
plutonsofficerare vid övriga försvarsgrenar. Utbildningen i matematik och
fysik har dock utökats något. Före kursen ges denna personal tre veckors
militärutbildning. Den militära utbildningen fortsätter under hela
utbildningstiden vid Hvks med åtta timmar i veckan. Efter kursen går eleverna
över till flygvapnets Södertörnsskolor (F 18) i Tullinge för en ettårig militär
utbildning. Efter två utbildningsår blir eleverna plutonsofficerare och får då
allmän behörighet,

Hvks har också en kompletterande gymnasial utbildning för
blivande kompaniofficerare omfattande en tid av 20 veckor. Regeringen har sedan
år 1973 för elt år i taget medgett atl kurser av detta slag får anordnas utan
hinder av gällande bestämmelser. Elever som deltar i kurserna är tidigare konlraktsanställda
fällflygare som har erhållit långtidsanställning inom flygvapnet. Utbildningen
har anpassats till elevernas tidigare etl- eller tvååriga utbildning vid Hvks,
Den ger den behörighet i allmänna ämnen som krävs för tilllräde till kompaniofficerskurs
enligt gällande förordning.

Vid Hvks finns också en kompletterande gymnasial
utbildning för blivande regementsofficerare. Fram till den 1 Juli 1977 krävdes
treårig utbildning i gymnasieskolan med etl medelbetyg av lägst 2,3 för
tillträde till rege-

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:7 18

mentsofflcersulbildning
i flygvapnet. Under en övergångstid tillämpas alltjämt dessa bestämmelser. I
ämnena matematik och fysik är treårig utbildning önskvärd. Elev som inte har
denna utbildning fär komplettera delar av kurserna i matematik och fysik för
naturvetenskaplig linje dels under ordinarie lektionslid. dels på fritid.

6.2
Övrigt

Antalet
heltidsstuderande vid Hvks var den I Januari 1979 ca 60. De som bedrev
kompletterande utbildning var omkring 35. Antalet anställda lärare var 14.

7
Flygvapnets Hahnstadsskolor

Vid
flygvapnets Halmsladsskolor (F 14) genomförs gymnasieutbildning i allmänna
läroämnen för signalister och trupputbildare. Undervisningen är densamma som
för blivande plutonsofficerare vid övriga försvarsgrenar. Utbildningen är
utlagd på två läsår genom att undervisningen i allmänna läroämnen varvas med
den militära utbildningen.

Antalet
elever var den I Januari 1979 ca 60. Vid skolan fanns 4 heltidsanställda
lärare.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:7

Bilaga 2

Sammanfattning av försvarets gymnasieutrednings överväganden

1 Inledning

Försvarets gymnasieutredning (FGU) har haft i uppdrag att
utreda möjligheterna att föra över hela eller delar av den gymnasiala
utbildningen vid försvarets gymnasieskola (FGS) i Uppsala, marinens tekniska
skola (MTS) i Kariskrona samt Herrevadsklosterskolan (Hvks) i Ljungbyhed till
del allmänna utbildningsväsendet och alt föreslå åtgärder och tidpunkter för en
eventuell överföring. Härvid borde övervägas vilken skolform som bäst kan
tillgodose försvarets behov av gymnasial utbildning. Dessutom skulle FGU se
över behovet av kompletterings- och påbyggnadsutbildning i allmänna ämnen på
grundskolenivå och i vissa fall på gymnasial nivå samt om och hur detla behov
kunde tillgodoses inom det allmänna skolväsendel.

Uppdraget föranleddes bl.a. av den förvaltningsrevision av
försvarets gymnasiala utbildning som hade genomförts av riksrevisionsverkel
(RRV). Med anledning av revisionen föreslog RRV i mars 1973 att den gymnasiala
utbildningen inom försvarsmakten skulle omprövas. RRV framhöll att en
nedläggning av försvarets egen gymnasieutbildning och en överföring av
utbildningskostnaderna till det allmänna skolväsendet skulle kunna medföra
betydande besparingar för försvaret genom att ledig kapacitet och
stordriftsfördelar inom det allmänna skolväsendet utnyttjades.

Som utgångspunkt för sina överväganden och förslag har FGU
haft uttalanden i olika propositioner och betänkanden.

Personalulbildningsutredningen behandlar i sitt betänkande
(SOU 1976: 61) Statlig personalutbildning de generella möjligheter som bör
finnas inom den statliga personalutbildningen för samverkan med det allmänna
skolväsendet. Sådan utbildning som ger allmänt bredare kunskaper, som utgör
grund för en kvalificerad yrkesutbildning eller som berättigar lill vidare
studier och som inte är specifik för myndighetens verksamhet bör enligt
personalutbildningsutredningen kunna bedrivas med anlitande av det allmänna
skolväsendet. Alt inom statsförvaltningen bygga upp direkta motsvarigheter
till utbildning eller kurser inom det allmänna skolväsendet kan i de flesta
fall inte anses försvariigl. vare sig från ekonomisk eller pedagogisk
synpunkt.

Den gymnasiala utbildningen i allmänna ämnen inom
försvarsmakten har behandlats av 1974 års försvarsutredning i betänkandet (SOU
1977:1) Totalförsvaret 1977-82. Utredningen har funnit att de huvudsakliga moli-

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:7 20

ven för att ha kvar försvarets gymnasieskolor i dess
nuvarande form bortfaller med ökade möjligheter till gymnasieutbildning inom
den civila utbildningsseklorn.

Ytteriigare en ulgångspunkt för FGU:s överväganden har
varit att de grundläggande värderingar som kännetecknar samhället måsle gälla
även för del militära försvaret. Samtidigt måsle dock krigets krav vara
styrande för försvarels verksamhei i fred.

I prop. 1977/78:24 som låg lill grund för riksdagens
beslut (FöU 1977/78:10, rskr 1977/78:179) om en ny befälsordning för det
militära försvaret uttalade dåvarande departementschefen bl.a. att behovel av
kompletterande utbildning kan väntas variera. Etl mycket begränsat omfång
lämpar sig enligt departementschefen för bredvidläsning vid sidan av ordinarie
tjänstgöring. Behovel av flera fullständiga gymnasiekurser i olika ämnen bör
tillgodoses i första hand genom studier inom det allmänna skolväsendet.

Ansvaret för viss militär utbildning behandlades i prop.
1977/78:63 om försvarsmaktens centrala ledning m.m., där föredraganden i olika
sammanhang understryker betydelsen av atl utbildningsansvar förs över till
myndigheter på lägre regional och lokal nivå. Riksdagen (FöU 1977/78:9, rskr
1977/78:174) godtog förslagel.

I riksdagsbeslutet om en ny betälsordning är
utgångspunkten atl alla yrkesofficerare skall genomgå en gemensam
grundläggande utbildning. Utbildningen av befäl inleds därför med värnpliklsutbildning
som grundutbildning. Detla har både social och pedagogisk betydelse.
Yrkesbefälet skall kunna rekryteras från alla kategorier av befälsutbildade
värnpliktiga. Alll yrkesbefäl skall kunna verka som chefer, fackmän och
utbildare, både i krigsorganisationen och i fredsorganisalionen.

Den slutliga antagningen som aspirant lill yrkesbefälsulbildning
skall ske före den gemensamma grundläggande utbildningen, officershögskolan,
och skall grundas främst på den lämplighet för befälsyrkel som den sökande har
visat under den militära grundutbildningen. För antagning krävs dessutom allmän
behörighet enligt högskoleförordningen (1977:263) och vissa särskilda
förkunskaper.

De behörighetskrav som för huvuddelen av de blivande
yrkesofficerarna kan beräknas bli villkor för tillträde lill officershögskolan
är två årskurser i ämnena svenska, engelska, samhällskunskap, matematik och
naturkunskap på tvåårig linje i gymnasieskolan. Visst utbyte av ämnen kan förekomma.
Den som inte har ertorderiiga förkunskaper bereds möjligheter all komplettera
dessa (etapp I),

Tidigast ell år efter den grundläggande
officersutbildningen kommer ett visst antal elever alt behöva kompletterande
utbildning i allmänna ämnen för IJllliäde lill krigshögskolans allmänna kurs
(etapp II).
Denna kan komma att
omfatta ämnena svenska enligt fordringarna för treårig linje i gymnasieskolan,
elt främmande språk utöver engelska samt historia.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:7 21

Ett mindre antal elever kommer för tillträde till
militärhögskolans allmänna kurs också alt behöva komplettera sin utbildning lill
tre årskurser i svenska, engelska, matematik och fysik (etapp III).

Studierna i allmänna ämnen före etapperna II och 111 bör kunna genomföras på
kortare tid än två terminer, vilket också gäller enstaka kompletteringar i
etapp I. Av tidsskäl bör dessa studier kunna
påbörjas genom kontinuerlig antagning under året oberoende av termins- och
läsårsgränser.

Den som kompletteringsstuderar
på heltid skall dessutom ges möjlighel alt anslå minst fyra timmar per vecka lill
antingen gymnastik i gymnasieskolan eller fysisk träning vid det egna
förbandet.

I riksdagsbeslutet om en ny befälsordning anges atl den
lid som inte används för siudier i allmänna ämnen skall utnyttjas för praktisk
tjänst under handledning vid det egna förbandet.

FGU
föreslår att den kompletterande gymnasieutbildningen skall förläggas lill
förbandsorterna, företrädesvis till förband inom den egna försvarsgrenen.
Utredningen framhåller dock att om det finns särskilda skäl av ekonomisk eller
social arl skall försvarsgrenschef ha rätt att anvisa annan studieort än förbandsorten,

FG U har
funnit alt det inte längre finns några skäl för försvaret att bedriva
utbildning i egen regi i allmänna ämnen på gymnasial nivå. Utredningen föreslår
därför atl försvarets utbildning i allmänna ämnen vid FGS, MTS och övrig gymnasial
utbildning vid Karlskrona örlogsskolor (KÖS) samt Hvks avvecklas den Ijuli
1981.

Uiredningen
konstaterar även att det kan finnas skäl att överväga en avveckling av sådan
gymnasial utbildning i allmänna ämnen som förekommer vid andra skolenheter inom
försvarsmakten. Kompletterings- och påbyggnadsutbildningen är under
avveckling. Den omfattas därför inte av utredningens förslag vad avser
organisatoriska förändringar.

2 Det allmänna skolväsendets utbud av gymnasial
utbildning

Är 1971 sammanslogs fackskola, gymnasium och yrkesskola
till en skolform som kallas gymnasieskolan.

Uiredningen beskriver översiktligt det allmänna
skolväsendets utbildningsutbud inom gymnasieskolan, den kommunala
vuxenutbildningen saml distansundervisningen, dvs. den undervisning som är en
kombination av korrespondensstudier och muntlig undervisning.

2.1 Gymnasieskolan

Gymnasieskolan omfattar ett tjugotal olika linjer som är
två- eller treåriga samt en fyraårig teknisk linje. De flesta linjerna är
uppdelade på grenar med olika inriktning. Dessutom finns en rad olika
specialkurser av varierande längd, ofta anknutna till bestämda yrkesområden.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:7 22

De allmänna bestämmelsema för utbildning i gymnasieskolan
finns i skolförordningen (1971:235).

Mål och inriktning för arbetets bedrivande framgår av
läroplan för gymnasieskolan (Lgy 70).

2.1.1 Specialkurs

Förutom de fasta linjerna finns inom gymnasieskolan ett
stort antal längre eller kortare specialkurser. Nya sådana kan successivt
inrättas. Special-kursema får omfatta en eller flera årskurser eller delar av
årskurser, om delta är lämpligt med hänsyn till utbildningsmålet. Den
specialkurs som utredningen föreslår kan inrättas efter medgivande av regeringen.
Kurser får startas om det fmns minst åtta deltagare vid undervisningens början.

2.1.2 Specialelev

Möjligheten att studera som specialelev i gymnasieskolan
är exempel på en anordning med individualiserat studieprogram. Den som för sin
yrkesverksamhet behöver den avsedda utbildningen får antas som specialelev.

2.2 Den kommunala vuxenutbildningen

Målsättningen för den kommunala vuxenutbildningen är att lillgodose
behovet av kompetensinriktad utbildning. Till skillnad från ungdomsutbildningen
som avser inskolning i samhället har vuxenutbildningen till mål atl ge
vidareutbildning och fortbildning.

Vuxenutbildningen på det gymnasiala stadiet omfattar
gymnasiekurser i ämnen enligt Lgy 70 saml specialkurser och högre specialkurser
som enligt läroplanen är fastställda för den kommunala vuxenutbildningen.
Tidigare var vuxenutbildningen företrädesvis förlagd till kvällstid.
Möjligheterna till studier på dagtid har dock ökat och på etl flertal
förbandsorter finns numera inom den kommunala vuxenutbildningen en
sammanhållen tvåårig teoretisk undervisning på social Unje på dagtid.

Kommunal vuxenutbildning anordnas i alla primärkommuner
utom två samt dessutom i lolv landstingskommuner. Gymnasiekurser i allmänna
ämnen anordnas i ca 200 kommuner.

Kurser inom den kommunala vuxenutbildningen får normalt
startas om deltagarantalet varaktigt uppgår till lägst tolv (i glesbygd lägst
åtta). Regeringen har dessutom för de senasie budgetåren medgett att kurser
med lägre deltagarantal får anordnas i vissa fall. Om minst tre deltagare har
utbildningsbidrag eller särskill vuxenstöd får t.ex. kurser i allmänna ämnen
anordnas om antalet deltagare under hela kursen är minst åtta (i glesbygd fem).

Utredningen föreslår att minimiantalet för påbörjande av
kurs inom den kommunala vuxenutbildningen på samma sätl sänks för att garantera
de militära eleverna studieplatser.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:7 23

2.3
Distansundervisning

Distansundervisningen
är en kombination av korrespondensstudier och muntlig undervisning.

Vid siatens skolor för
vuxna i Härnösand och Norrköping förekommer tre studieformer - varvad
undervisning, distansundervisning och ren brevundervisning. Omfattningen av de
olika formerna för distansundervisning är betydande. Detta gäller såväl
antalet ämnen som den geografiska spridningen.

3
Modeller för att tillgodose försvarets framtida behov av utbildning i allmänna
ämnen

Enligt
direktiven skulle FGU bl.a. överväga vilken skolform som bäst kan tillgodose försvarets
behov av gymnasial utbildning. Utredningen har därför diskuterat tre olika
modeller för utbildningens genomförande, nämligen ett centralt, elt regionalt
och ett lokalt system. Varje modell har belysts med utgångspunkt i
organisatoriska och administrativa, psykologiska, pedagogiska, sociala och
ekonomiska aspekter samt rekryteringsaspekter.

En centralisering av
studierna har organisatoriska fördelar men betydande nackdelar från social
synpunkt. Utredningens egna enkäter samt en genomgång av de skäl som har
anförts för ansökningar till regeringen om dispens för att få studera på
hemorten har visat alt vissa elever, framför allt gifta och sammanboende med
barn, upplever den långa bortovaron från hemmet som mycket negaliv. Det finns
en klar tendens i samhället att i första hand välja den utbildning som ligger
inom bekvämt avstånd från hemmet. Risk finns därför att en centraliserad
utbildning påverkar rekryteringen negativt.

En regional förläggning av
studierna innebär att utbildningen sprids till ett flertal skolorter och
regioner, exempelvis genom att upptagningsområdena i stort sett ansluts till
befintliga militärområden. Därigenom minskar i viss mån de nackdelar som är
förenade med intematvistelse långt från hemmet. Modellen löser dock inte de
sociala problemen helt, eftersom ett stort antal studerande fortfarande tvingas
lill intematvistelse på skolorter-na. En regional föriäggning av studierna
förutsätter också att nya skolenheter upprättas eller att utbildningen knyts till
det allmänna skolväsendet.

En lokal förläggning av de
gymnasiala studierna har betydande fördelar från social synpunkt och bedöms
därför av utredningen som rekryterings-befrämjande. Om studierna föriäggs
lokalt, erhålls en bättre kontakt mellan den studerande och förbandet,
särskilt vid dellidssludier som skall bedrivas jämsides med handledd praktik
vid det egna förbandet.

De
tre diskuterade modellerna för den gymnasiala utbildningen inom

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:7 24

försvaret
har samtliga både för- och nackdelar. Från studiesynpunkl kan ett regionalt
eller lokalt system godias. Det kan också ge goda kontakter med samhället i
övrigt, om systemet samordnas med det allmänna skolväsendet. I ett centralt
syslem kan de lider som försvaret vill ha för den gymnasiala utbildningen lätt
passas in. I ett regionalt eller lokalt system som är samordnat med det
allmänna skolväsendel kan däremot svårigheter uppstå atl tillfredsställa de
krav på utbildningstider som ställs från militär sida.

1
fråga om kostnader för lärare och administration torde skillnaderna mellan de
tre systemen vara ganska små. Avgörande för kostnaderna blir storleken på de
undervisningsgrupper som organiseras.

En
Jämförelse mellan de sociala konsekvenserna av de tre systemen utfaller klart
till fördel för ett lokalt syslem.

Utredningen
föreslår att del på förbandsorter anordnas kompletterande gymnasieutbildning
inom det allmänna skolväsendet fr.o.m. budgetåret 1981/82 för militära elever
som behöver komplettera allmänna ämnen i etapp I. Följande
möjligheter bör finnas.

Specialkurs
inom gymnasieskolan Kommunal vuxenutbildning Specialelev i gymnasieskolan

Utredningen
föreslår vidare att i första hand kommunal vuxenutbildning skall komma i fråga
för kompletterande gymnasieulbUdning i etapperna II och
III.

4
Ledningsfrågor

FGU
föreslår som nyss nämnts att aspiranterna kommenderas till kompletterande
gymnasieutbildning av den militära myndigheten i samråd med länsskolnämnden och
skolstyrelsen samt efter elevens hörande. Detta förutsätter atl den militära
myndigheten har personal med ingående kunskaper om och erfarenheter av det
allmänna skolväsendels organisation och funktion. Länsskolnämndema har
överblick över både tillgången till utbildningsplatser och organisationen av
länets allmänna skolväsende.

Försvarsgrenschefema
bör enligt utredningen göra en preliminär bedömning av utbildningsbehovet i
allmänna ämnen omkring den 15 februari varje år och därefter sända in uppgift
om antalet studerande och deras utbildningsbehov till länsskolnämnden. Denna
bör sedan i samråd med försvarsmakten, berörda skolstyrelser och skolor
utarbeta en plan för placering av militära studerande.

Det
pedagogiska ansvaret för utbildningen ligger hos skolstyrelsen, skolledningen
och lärarna. Eftersom aspiranterna får vissa ekonomiska förmåner, bör en
representant för vederbörande försvarsgrenschef få möjlighet

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 7 25

att göra sig underrättad om elevernas framsteg i studierna
och deras studiesituation.

Utredningen förordar alt skolöverstyrelsen i samråd med
försvarsgrenschef får i uppdrag att ge anvisningar för hur utbildningen i
allmänna ämnen skall Organiseras på förband sorterna.

5 Personalfrågor

Konsekvensema för personalen vid FGS, KÖS och Hvks blir
mest påtagliga för de civila lärarna, eftersom försvarsmakten i stort sett
saknar möjligheter att omplacera dessa.

Utredningen har kartlagt lärarnas anställningsförhållanden,
ämnesbehörighet och pensioneringsperioder. Av kartläggningen framgår att
flertalet lärare har full behörighet för motsvarande tjänster inom
gymnasieskolan eller den kommunala vuxenutbildningen. Vid FGS uppnår under
tiden fram till år 1981 nio lärare och inom fem år därefter ytteriigare fyra
pensioneringsperiodens nedre gräns. Molsvarande antal för KÖS är noll resp.
två saml för Hvks en resp. tre. Ordinarie lärare finns endast vid FGS.

Utredningen förutsätter att de ordinarie lärare som blir
övertaliga i likhet med övriga lärare kan beredas tjänstgöring inom del
allmänna skolväsendet.

Utredningen förordar att regeringen uppdrar åt försvarets
personalnämnd att i samråd med vederbörande militära myndigheter och personalorganisationer
upprätta en plan för lösning av personalfrågorna, atl regeringen medger att
ordinarie tjänst som lärare vid försvarets gymnasieskola får förenas med lika
hög eller lägre statlig eller statligt reglerad tjänst saml att förordningen
den 8 Juli 1976 om anställningstrygghet för icke-ordinarie lärare utsträcks att
gälla även ordinarie lärare.

Vid FGS, KÖS och Hvks finns vidare kanslipersonal,
vaktmästare, lokalvårdare m.fl. Utredningen förutsätter att del på sedvanligt
sätt uppdras åt statens personalnämnd och försvarels personalnämnd atl i
samarbete med militära myndigheter och personalorganisationer pröva
möjligheterna att bereda dessa befattningshavare fortsatt likvärdig
sysselsättning.

6 Övriga konsekvenser

Utredningen förutsätter atl elever som kommenderas lill
kompletterande utbildning erhåller samma ekonomiska och sociala förmåner,
oberoende av i vilken kommun utbildningen genomförs.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:7 26

7
Ekonomi

Utredningen
har gjort vissa kostnadsberäkningar och därvid utgått från den
förvaltningsrevision som RRV har genomfört under budgetåret 1972/73 och sedan
kompletterat denna med en uppskattning av kostnadsutvecklingen därefter.

Uppskattningen
visar atl de totala kostnaderna för den gymnasiala undervisningen vid FGS, KÖS
och Hvks var ca 13,7 milj.kr. för 425 elever under budgetåret 1976/77. I detla
belopp ärelevlönema inte inräknade. Av summan är ca 7 milj.kr. undervisnings-
och administrationskostnader och 5.8 milj.kr. kostnader för resor,
traktamenten, förplägnad m.m. Detta betyder alt medelkostnaden per elev är 32
200 kr., om man utgår från undervisningsgrupper om ca 15 elever. Av denna
kostnad uppskattades kostnaderna enbart för lärarlöner och administration till
i medeltal ca 18 600 kr, per elev och år. Motsvarande kostnader per elev i det
allmänna skolväsendel skulle i motsvarande undervisningsgrupper i etapp I inom
den kommunala vuxenutbildningen enligt skolöverstyrelsens beräkningar uppgå till
ca 6 300 kr. och som specialkurs inom gymnasieskolan till ca 9 300 kr.

Olika
räkneexempel har gjorts som visar atl kostnaderna beror på ett flertal faktorer
såsom organisationsform, samläsningseffekter, antal veckolimmar, gruppstorlek
samt de förändringar i kompletteringsbehoven som kan komma att ske i framtiden.

Kostnaderna
för lärarlöner torde inte vara väsentligt annorlunda vid en utbildning i
försvarets egen regi än vid en utbildning inom det allmänna skolväsendet. Stora
besparingar kan dock göras beträffande resor, traktamenten och lokalkostnader,
om militära elever hänvisas till skolor på förbandsorlema. Generellt torde
kostnaderna inom det kommunala skolväsendet vara lägre än inom det militära
beroende på större enheter och större undervisningsgrupper. Genom att utnyttja
den skolorganisation som finns uppkommer dessulom endast marginella kostnader.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:7 27

Bilaga 3

Sammanställning av remissyttrandena

1 Allmänna synpunkter

De förslag som försvarets gymnasieutredning (FGU) har lagt
fram har i stort sett fåll ell positivt mottagande vid remissbehandlingen.
Huvuddragen i förslaget tillslyrks av praktiskt tagel samtliga
remissinstanser. Flera instanser ifrågasätter dock utredningens tidsplan för
avveckling av gymnasieutbildningen vid försvarets gymnasieskola (FGS),
Karlskrona örlogsskolor (KÖS) och Herrevadsklosterskolan (Hvks).

Ingen remissinstans har något att invända mot utredningens
uppfattning atl del inte längre finns några skäl för försvaret att bedriva
gymnasieutbildning i allmänna ämnen i egen regi. Man bestrider inte heller atl
försvarets behov av kompletterande gymnasial utbildning kan tillgodoses inom
del allmänna skolväsendet. Överbefälhavaren (ÖB) förutsätter dock atl utbildning
i allmänna ämnen kan anordnas inom det allmänna skolväsendet på etl sådanl sätt
att den både tidsmässigt och innehållsmässigt passar in i den militära
utbildningen på ungefär samma sätt som i dag. Samma uppfattning X\ar chefen för
marinen (CM) och chefen för flygvapnet (CFV), som förklarar att de inte kan
godta en utbildning i allmänna ämnen som innebär en försämring Jämfört med
dagens system.

CFV understryker viklen av alt utbildningsplanerna för försvarets
elever utformas så att utbildningstiden blir så kort som möjligt. Onödigt
långa tider för utbildning i allmänna ämnen medför enligt CFV dels att den
totala utbildningstiden förlängs, vilket kommer atl upplevas negativt av individen,
dels att utbildningskostnaderna ökar.

Skolöverstyrelsen (SÖj framhåller särskilt betydelsen av
att blivande anställda inom försvaret inte isoleras från resten av samhället
under utbildningstiden. SÖ anser att de utbildningsbehov som utredningen
redovisar bör kunna tillgodoses inom berörda kommuners utbildningsväsende.

2 Avveckling av försvarets utbildning i allmänna ämnen
vid FGS, KÖS och Hvks

FGU:s förslag att försvarets utbildning i allmänna ämnen
vid FGS, KÖS och Hvks skall avvecklas godtas i stort sett av remissinstanserna.

ÖB och CM anser atl utredningens förslag om avveckling av
utbildningen i allmänna ämnen vid marinens tekniska skola (MTS) är oklart. De
kan

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:7 28

därför inte tillstyrka en avveckling av skolan nu. CM
menar att etl led i den tekniska utbildningen inte kan brytas ut utan atl detta
får återverkningar på hela utbildningsgången för personal i teknisk tjänst. CM
föreslår därför att utredningen kompletteras i denna del innan ställning tas.

Försvarets rationaliseringsinstitut (FRI) anser att det är
principiellt riktigt atl försvarets behov av kompletterande gymnasial
utbildning tillgodoses inom det allmänna skolväsendet. FRI - som dock främst
har ägnat uppmärksamhet åt frågan om hur försvarets ekonomi påverkas om utredningens
förslag genomförs - anser att det är klart motiverat all lägga ned FGS, men att
del är svårare atl bedöma de ekonomiska konsekvenserna av att avveckla Hvks och
den gymnasiala utbildningen vid KÖS.

Utredningens förslag till avvecklingslidpunkt godtas av
försvarets civilförvaltning (FCF), försvarets skolnämnd (FSN), länsskolnämndema
i Jämtlands och Norrbottens län. Tjänstemännens centralorganisations slatsljänslemannasektion
(TCO-S) saml Landsorganisationen i Sverige (LO).

TCO-S understryker särskilt betydelsen av att förslagen
genomförs enligt utredningens tidsplan, som sammanfaller väl med införandet av
den nya befälsordningen.

Statens personalnämnd (SPN) bedömer att en
avvecklingsperiod fram till den I Juli 1981 är alltför knapp med hänsyn tili
den omplaceringsverksamhet som behövs för de anställda vid de tre skolorna. SPN
föreslår därför att en något längre avvecklingslid övervägs.

Svenska kommunförbundet förutsätter att beslutet om
avveckling fattas våren 1979 om utredningens tidsplan skall följas.

ÖB och CM anser det vara olämpligt att avveckla skolorna
före den 1 juli 1983, medan chefen för armén (CA), CFV och FGS finner att
skolorna bör avvecklas tidigast den I juli 1983.

3 Avveckling av övrig gymnasial utbildning inom
försvarsmakten

Utredningens förslag att det kan finnas skäl att överväga
en avveckling av den gymnasiala utbildning i allmänna ämnen som förekommer vid
vissa andra skolenheter inom försvarsmakten får stöd av CM, CFV och FSN.

CM konstaterar att den skolenhet inom marinen som därvid
kan komma i fråga är instruktörsskolan vid Älvsborgs kustartilleriregemente (KA
4). Om försvarels gymnasieutbildning vid FGS, KÖS och Hvks avvecklas, bör även
den gymnasiala utbildningen vid instruktörsskolan utredas.

CFV menar att den gymnasiala utbildningen vid flygvapnets
Halmstadsskolor (F 14) bör överföras till det allmänna skolväsendet, om
försvarets gymnasieutbildning läggs ned. I detta sammanhang påpekar CFV att
flyg-förarnas utbildning i allmänna ämnen inte har behandlats av FGU och erinrar
om att flygförarna i den nya befälsordningen har tillförsäkrats en sär-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:7 29

skild utbildningslinje. Delta gör det möjligt för CFV alt
hålla samman förarna i en egen grupp på krigsflygskolan även vid komplettering
av gymnasiala ämnen.

FSN anser att det är angeläget atl också de civilmilitära
tekniska grupperna i armén och flygvapnet får de allmänna ämnena i sin
utbildning inordnade i den civila läroplanen och att utbildningen i dessa
ämnen läggs på del allmänna skolväsendel.

FRI ifrågasätter förslaget och menar att fördelarna med atl
utnyttja det allmänna skolväsendet för gymnasial utbildning vid vissa andra
skolenheter måste vägas mot riskema för bristande samordning och totalt ökad
utbildningstid. Del är också pedagogiska fördelar med atl grundkunskaper i
tekniska ämnen inhämtas i nära anslutning till utbildningen i lillämpning av
tekniker på olika vapensystem o.d. Institutei anser därför atl del inte behövs
någon särskild granskning i detta avseende av de utbildningsanstalter
utredningen nämner.

Centralorganisationen SACOISR (SACOISR) påpekar att
utredningens konstaterande atl det framdeles kan finnas skäl att överväga om
vissa särskilda skolenheter inom försvarsmakten fortsättningsvis kommer alt
behövas har skapat oro och oklarhet under och efter utredningens arbete, inte minsl
bland berörd personal.

4 Studieort

FGU:s förslag alt den kompletterande gymnasieutbildningen
bör förläggas till förbandsorterna, företrädesvis till förband inom den egna
försvarsgrenen, godtas av flertalet remissinstanser.

ÖB anser
all del är positivt både för eleven och myndigheien att studierna bedrivs på
förbandsorten. Möjligheter att varva teori och praktik, sociala skäl och
kontaktbehovet mellan elev och förband talar för en sådan lösning. Vidare
framhåller ÖB all alla möjligheter till samordning mellan försvarsgrenarna på
de aktuella studieorterna bör tas till vara.

Utredningens konstaterande att en viss samordning av
utbildningen till vissa orter kan bli nödvändig tas upp av ÖB, CA och FGS, som
anser att det är realistiskt atl för komplettering före officershögskolan
(etapp I) räkna med en samordning till en
eller flera orter per militärområde. Även CM och CFV menar att en viss
samordning mellan olika förbandsorter kan bli nödvändig.

FCF föreslår att stationeringsorten i regel också skall
vara studieort, eftersom detta med nuvarande förmånsbestämmelser innebär en
lägre kostnad för statsverket än om förbandsorten skulle vara studieort.

Utredningens förslag att försvarsgrenschef skall kunna
anvisa annan studieort om särskilda skäl av exempelvis ekonomisk eller social
art föreligger tillstyrks av SÖ och länsskolnämnden i
Jämtlands län.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:7 30

5
Utbildningens anordnande inom det allmänna skolväsendet

Enligt
FGU skall kompletterande gymnasieutbildning för militära elever som inte
uppfyller inträdeskraven till officershögskolan (etapp I) anordnas
inom det allmänna skolväsendet som specialkurs inom gymnasieskolan, genom
kommunal vuxenutbildning eller genom att den militära eleven är specialelev i
gymnasieskolan,

ÖB
förordar alternativet med specialkurs för huvuddelen av eleverna i etapp 1 och
framhåller att detta alternativ torde vara bäst med hänsyn till möjligheten att
anpassa utbildningen till den militära utbildningsgången. För vissa elever kan
även kommunal vuxenutbildning vara en länkbar studieform. ÖB anser att
alternativet specialelev bör bli aktuellt endasl i undantagsfall.

CM
delar i huvudsak utredningens bedömning av hur kompletteringsbe-hovet skall
kunna tillgodoses men betonar att arrangemanget med specialelever endast i
enstaka fall torde kunna komma till användning och inte kan betraktas som en
generell utväg atl tillgodose försvarets utbildningsbehov. CM menar alt
anordnande av specialkurser torde vara enda sättet att i etapp I tillgodose kompletleringsbehovet
inom den lidsram om högst ett läsår som normall kommer all anvisas för
kompletteringsutbildning i aUmänna ämnen. För elever som bara har behov av
komplettering i något enstaka ämne blir i regel den kommunala vuxenutbildningen
den lämpligaste formen.

CFV
förordar atl specialkurser i gymnasieskolan anordnas för komplettering i etapp
1 och framhåller alt detta torde vara enda sättet att garantera undervisning i
den blandning av ämnen från tvåårig social och teknisk linje som flygvapnet
uppställer som förkunskapskrav.

SÖ
framhåller atl resursema för utbildning på gymnasial nivå inte bör splittras
genom att Jämförbar utbildning i onödan anordnas i en och samma kommun. I stället
bör resurserna utnyttjas ändamålsenligt genom att de olika utbildningsformerna
så långt möjligt samordnas.

Den
normala vägen för vuxna - personer som är 18 år och äldre - att komplettera
sina tidigare studier är atl delta i kommunal vuxenutbildning. SÖ anser att det
inte finns tillräckliga skäl för särskilda anordningar för yrkesofficerare och
blivande yrkesofficerare. Utbildningen bör alltså i första hand ske inom ramen
för den kommunala vuxenutbildningen. Delta gäller enligt SÖ:s mening i stor
utsträckning även studierna i etapp 1. För tillträde till officershögskola
krävs allmän behörighet för högskolestudier samt särskild behörighet i vissa
ämnen. Om bara ett fåtal ämnen behöver kompletteras, sker detta lättast i den
kommunala vuxenutbildningen. Den angivna tidsramen om högst 40 veckor kan då
hållas. SÖ påminner i detla sammanhang om silt lidigare yttrande lill FGU, där
det konstateras att den kommunala vuxenutbildningen normalt används då vuxna kompletteringsstuderar
för allmän och/eller särskild behörighet. Vidare erinrar SÖ om atl

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:7 31

den i samma yttrande har hänvisat också lill
gymnasieskolan och då främsl den tvååriga sociala linjen. SÖ finner inte någon
anledning atl frångå sin lidigare bedömning av denna linje som en komplelteringsväg
för elever med endast grundskola trots alt utbildningstiden då fördubblas.

Beträffande
FGU:s förslag all kompletterande gymnasieutbildning i etapp 1 skall anordnas
som specialkurs i gymnasieskolan konstaterar SÖ alt det som FGU har anfört om
den kommunala vuxenutbildningens undervisningstid delvis skulle gälla även för
de tänkta specialkurserna. Dessa skulle inte heller kunna ge de blivande
yrkesofficerarna samma erfarenhetsbakgrund som andra ungdomar får i
gymnasieskolan. Till delta kommer enligt SÖ att specialkurser av det tänkta
slaget inte torde kunna startas på alla förbandsorter. Detta motverkar målel
alt försvarels elever skall få studera på eller närmare hemorten. SÖ vill dock
inte motsätta sig atl specialkurser anordnas inom gymnasieskolan, om kurser
inte kan anordnas i erforderlig utsträckning inom den kommunala
vuxenutbildningen.

SÖ anför
vidare att bedrivandet av kompletteringsstudier som specialelev i
gymnasieskolan försvåras av att bland de ämnen som är aktuella för
komplettering endast psykologi och socialkunskap läses på två terminer i
gymnasieskolan. Om man som specialelev skall hinna med atl läsa andra ämnen på
rimlig tid måste försök med koncenlrationsläsning bedrivas på den aktuella
förbandsorten. Dessutom får specialelever inte medföra alt organisationen på en
skola utvidgas. Enligt SÖ:s uppfattning torde möjligheten att studera som
specialelev komma all kunna utnyttjas i mycket få fall.

Länsskolnämnden i Gotlands län konstaterar all den
föreslagna ettåriga specialkursen blir en komprimerad kurs med etl
ämnesinnehåll som delvis motsvarar tvåårig social linje. Nämnden känner någon
tvekan inför komprimeringen men vill inte motsätta sig atl sådana kurser
anordnas. Nämnden anser dock att de myckel varierande kompletteringsbehoven i
regel bör kunna tillgodoses genom att de militära eleverna blir specialelever i
vissa ämnen i gymnasieskolan eller deltar i den kommunala vuxenutbildningens
rikt varierande kursutbud,

Länsskolnämnden i Jämtlands län finner alt behovet av
kompletterande utbildning kan tillgodoses genom de förslag som utredningen har
lagt fram.

Svenska
kommunförbundet anför att specialkurser och kommunal vuxenutbildning vore de
bästa altemativen. Förbundet framhåller dock att inplaceringen av militära
elever som specialelever enligt nu gällande bestämmelser endasl kan ske inom
befintlig organisation vilket medför att möjligheterna är begränsade.

SACOISR
menar alt kompletterande utbildning i etapp 1 förutom inom gymnasieskolan bör
kunna anordnas inom den kommunala vuxenutbildningen, där så bedöms lämpligt.
Eleverna har nämligen fullgjort sin värnplikt och borde ha goda möjligheter
att klara studierna med den större grad av självständighet som denna
utbildningsform förutsätter.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:7 32

FGU:s
förslag att kommunal vuxenutbildning i första hand skall komma i fråga för
senare kompletterande gymnasieutbildning före krigshögskolans allmänna kurs
(etapp 11) och militärhögskolans allmänna kurs (etapp III) tillslyrks av ÖB.
FRI, SÖ, länsskolnämndema i Skaraborgs och Jämttands län. Svenska
kommunförbundet saml SACOISR. FRI framhåller dock alt möjligheterna lill
distansundervisning i dessa etapper bör uppmärksammas mer. En sådan
undervisning med handledning genom samarbete med den kommunala
vuxenutbildningen bör ge eleverna ökade möjligheter all anpassa studietakten
efter egna förutsättningar.

Utredningens
förslag atl minimiantalet för påbörjande av kurs inom den kommunala
vuxenutbildningen sänks på samma sätl som nu sker för elever med
utbildningsbidrag och särskilt vuxenstöd för att garantera de militära eleverna
studieplatser tillstyrks av ÖB. CFV samt länsskolnämndema i Gotlands, Blekinge,
Skaraborgs och Norrbottens län. SÖ finner däremot inte anledning att tillstyrka
delta förslag. Enligt SÖ finns del inte några arbelsmarknadsmässiga eller
sociala skäl för särskilda regler i detta avseende för de militära eleverna.

6
Ledningsfrågor

FGU:s
förslag att aspiranterna skall kommenderas till kompletterande gymnasieutbildning
av den militära myndigheten i samråd med länsskolnämnden och skolstyrelsen
samt efter elevens hörande stöds av länsskolnämnden i Skaraborgs län.

FRI
konstaterar att utredningen förutsätter att anmälan till länsskolnämnden görs
av försvarsgrenscheferna. Institutet finnerdei angeläget alt samverkan med länsskolnämnden
sker genom den lokala myndigheten. Därigenom kan tidsvinster göras i
handläggningsgången.

Riksrevisionsverkel
(RRV) förutsätter att frågor om placering av militära studerande kan avgöras av
lämplig chef på lokal eller regional nivå. Detta bör dock inte hindra att kommendering
till utbildning - som grund för eller bekräftelse av viss placering - vid behov
görs av försvarsgrenscheferna.

SÖ
förordar direktkontakt mellan den militära myndigheten och skolstyrelsen.
Vidare förutsätter SÖ att resp. intagningsnämnd kommer atl anta militär elev till
gymnasieskolan eller den kommunala vuxenutbildningen.

Enligt
Svenska kommunförbundet bör skolstyrelsen, intagningsnämnden för kommunal
vuxenutbildning och intagningsnämnden för gymnasieregionen i samråd med den
militära myndigheten planera utbildningen i allmänna ämnen för de militära
eleverna. Den slulliga inplaceringen bör också ske i samråd med skolstyrelser
och intagningsnämnder. Kommunförbundet tar avstånd från utredningens förslag
om länsskolnämndernas uppgifter i delta sammanhang. Enligt förbundet behöver
nämnderna inte kopplas in annat än i fråga om dispenser, dvs. när del gäller
att skapa utbild-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:7 33

ningsmöjligheter med elt mindre antal elever än
bestämmelserna medger.

FGU anser
att en representant för vederbörande försvarsgrenschef bör få möjlighet att
göra sig underrättad om elevernas framsteg i studierna och deras
studiesituation.

F'CF biträder utredningens uppfattning men påpekar all den
inte har framlagt några konkreta förslag till informationsrutiner.

SÖ anser
all speciella åtgärder i förhållandet mellan förbanden och skolan bör
undvikas. Del bör gå att följa de rutiner som tillämpas för elever med olika
former av studiestöd.

7 Personalfrågor

SPN anser att en samtidig granskning av all gymnasial
utbildning inom försvaret hade varit av stort värde med hänsyn till
möjligheterna att finna en gemensam och samtidig lösning på det
omplaceringsbehov som uppstår på personalsidan. Nämnden instämmer i
utredningens uttalande atl personalkonsekvenserna blir mest påtagliga för de
civila lärarna. Mer än 70 lärare berörs av avvecklingen vid de tre skolorna.
Trots att utredningen förutsätter att möjlighetema för dessa lärare att få
anställning inom del allmänna skolväsendel underiättas genom ökat elevantal
och därmed ökat lärar-behov inom gymnasieskolan i början av 1980-talet, bedömer
SPN att om-placeringsproblemel är relativt omfattande.

Utredningens förslag att regeringen skall uppdra åt
försvarets personalnämnd (FPN) att i samråd med vederbörande militära
myndigheter och personalorganisationerna upprätta en plan för lösning av
personalfrågorna tillstyrks av CM, CFV. FGS och SÖ.

SPN
framhåller att nämnden har i uppdrag atl svara för omplacering av övertalig
personal inom försvaret och att FPN skall biträda SPN inom sitt
verksamhetsområde, SPN menar alt aktuell omplaceringsverksamhet måste påbörjas
snarast möjligt. Om utredningens förslag atl avveckla den gymnasiala
utbildningen vid FGS, KÖS och Hvks genomförs, kommer SPN att vidta erforderiiga
åtgärder inom ramen för de bestämmelser som reglerar den centrala
omplaceringsverksamheten. Det är lämpligt atl delta sker i nära samverkan med FPN,
SÖ, lokala skolorgan, militära myndigheter, personalorganisationer och övriga
berörda organ.

FGU:s förslag atl regeringen medger alt ordinarie tjänst
som lärare vid FGS får förenas med lika hög eller lägre statlig eller statligt
reglerad tjänst tillstyrks av ÖB, C A, CFV, FGS, SPN, SÖ och SACOISR.

ÖB, CM, CFV, FPN, SPN och SACOISR tillstyrker utredningens
förslag att förordningen den 8 juli 1976 om anställningstrygghet för icke-ordinarie
lärare utsträcks att gälla även ordinarie lärare. SÖ kan dock inte tillstyrka detla
förslag eftersom förordningen enbart handlar om åtgärder i syfte att ge
möjligheter till fortsall anslällning för lärare som hotas av upp-

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:7 34

sägning
på grund av arbetsbrist. De ordinarie lärarna kan som anslällda med fullmakt eller
konstitutorial inte sägas upp. Deras anställningsförhållanden i samband med
skolornas nedläggning måste därför regleras särskilt, SÖ föreslår att de
ordinarie tjänster som vid nedläggningen har en innehavare förs på
övergångsstat. Föreskrifter bör utfärdas om skyldighel för lärarna atl
tjänstgöra inom det allmänna skolväsendet och arbetsmarknadsutbildningen.

8
Övriga konsekvenser

FGU
har förutsatt atl elever som kommenderas till kompletterande utbildning får
samma ekonomiska och sociala förmåner oberoende av i vilken kommun
utbildningen genomförs. Eventuella skillnader i förmåner mellan olika kommuner
förutsätts reglerade för samtliga militära elever.

SÖ
konstaterar att uiredningen inte har framfört några skäl för en sådan reglering
och inte heller har angett vilken nivå som borde väljas. Mot denna bakgrund
och med hänvisning lill all de militära eleverna enligt utredningen avses bli
jämställda med varje annan elev i kommunen finner SÖ inte något motiv för en
särbehandling av dessa elever.

Om
speciella villkor skall gälla för de militära eleverna anser länsskolnämnden i
Norrbottens län all detta bör kunna regleras mellan vederbörande militära myndighei
och dem som anordnar utbildningen.

Svenska
kommunförbundet menar atl frågan om att reglera skillnaderna i förmåner mellan
olika kommuner bör bli föremål för centrala överläggningar mellan försvaret
och företrädare för kommunerna i syfte att få lill stånd en generell
överenskommelse som utjämnar dessa skillnader. Förbundet anser dock atl som en
grundprincip skall gälla att kommunema inte skall få ökade kostnader.

9
Ekonomi

Utredningens
kostnadsberäkningar ger enligt ÖB, C A och CM inte något säkert underlag för
bedömning av de ekonomiska konsekvenserna av förslagel. Osäkerheten om hur
stor del av utbildningen som kan genomföras lokall och hur stor del som måste
ske samordnat gör det omöjligt att nu dra några slutsatser i detta avseende. ÖB
förutsätter att kostnaderna i etl framtida system inte får överskrida de
nuvarande kostnaderna för motsvarande utbildning. CM menar att det rent allmänt
kan antas att kompletteringsutbildningen i etapperna II och 111 kan genomföras
till lägre kostnad om den förläggs till det allmänna skolväsendel än om den
skall bedrivas vid försvarets egna skolor, medan det är högst osäkert om
kompletteringsutbildningen i etapp I blir billigare enligt utredningens
förslag än enligt nu gallan-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:7 35

de
ordning. CM förutsätter att en fördjupad kostnadsanalys görs innan beslut
fattas om avveckling av försvarels gymnasieskolor.

FRI
finner inte någon anledning att ifrågasätta utredningens allmänna slutsats all koslnadema
blir lägre i det kommunala skolväsendet än det blir inom det militära. Eftersom
kommunerna ersätts med statsbidrag, kommer siatens totala kostnader att sjunka.
Utredningen behandlar inte närmare återverkningarna på försvarets ekonomi men
anser att väsentliga besparingar kan göras beträffande resor, traktamenten och
lokalkostnader om militära elever hänvisas till skolor på förbandsortema. Vissa
besparingar kan också förulses för fastighetsdrifl och lokal administration.
FRI framhåller att överförandet av kompletteringsutbildningen till del
allmänna skolväsendet kan försvåra samordningen med annan militär utbildning
med totalt ökad utbildningstid och indirekt ökat rekryteringsbehov som följd.
Vidare menar institutet att man inte bör bortse från risken att ett inordnande
i gymnasieskolan och ökade kontakter med andra elever kan öka avgångsbenägenheten
med ökat rekryteringsbehov och ökade kostnader som följd. FRI anser alt det är
möjligt atl göra besparingar inom försvaret i de hänseenden utredningen har angett.
Möjlighetema är dock inte särskilt stora. Vid de rekryteringsfömlsättningar som
militära myndigheter f n. räknar med kan de uppskattas till drygt 1 milj.kr.
Vid en ogynnsam rekryteringsutveckling kan besparingarna försvinna och
merkostnader uppkomma.

Fördelama
med etl lokall system ligger såvitt RRV kan se på kostnadssidan, vilket borde
ha utvecklats mera av utredningen. Verket framhåller atl uppskattningen av
antalet kompletleringsstuderande i framliden har betydelse bl.a. när det
gäller beräkningen av kostnader. FGU har i sina beräkningar utgått från nuvarande
kompletteringsbehov. RRV finner det inte uteslutet att den breddning av
rekryteringen som åsyftas i förslaget till ny befälsordning kan komma att
innebära atl antalet officersaspiranter utan allmän behörighet i framliden blir
större än i dag.

Länsskolnämnden
i Jämtlands län framhåller att de ekonomiska vinster som görs genom en
decentralisering till förbandsortema blir betydande, eftersom de materiella resursema
redan är väl tillgodosedda i de befintliga gymnasieskolorna. Vidare anser
nämnden atl del korta avståndet mellan hemmet och studieorten måsle bedömas som
mycket positivt från både sociala och ekonomiska synpunkler och medföra att
den totala kostnaden nedbringas.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:7 36

Innehåll

1
Inledning ....................................................... 2

2
Föredragandens överväganden ........................... 4

2.1
Allmänna synpunkter ...................................... 4

2.2
Avveckling av försvarets
kompletterande utbildning i allmänna ämnen vid FGS, KÖS och Hvks 5

2.3
Avveckling av övrig
kompletterande gymnasial utbildning inom försvarsmakten 6

2.4
Studieort ..................................................... 6

2.5
Utbildningens anordnande inom
del allmänna skolväsendel ... 7

2.6
Övrig utbildning på gymnasial
nivå ................... 9

2.7
Övriga frågor ............................................... ... 9

3
Hemställan........................................................ . 10

4
Beslul ............................................................. 10

Bilagor

Bilaga
1 Nuvarande organisation.............................. 11

Bilaga
2 Sammanfattning av försvarets gymnasieulrednings över

väganden ................................................. 19

Bilaga
3 Sammanställning av remissyttrandena............ 27

Noratedti Tryckeri, Stockholm 1979

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (5)

5 kopplingar.

  1. Prop. 1981/82:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1982/83 s. 559 i texten
  2. Prop. 1980/81:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1981/82 i texten
  3. Rskr. 1979/80:50 i texten
  4. Bet. 1979/80:FöU5 Med anledning av propositionen 1979/80:7 om gymnasial utbildning för försvaret jämte motion s. 1 i texten
  5. Prop. 1979/80:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1980/81 i texten