om godkännande av IMCO-konventionen om säkra containrar
310 sidor, varav 153 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: för kort text för att bedömas — måttet har ingen upplösning under ett par hundra ord
- Sidnummer: 153 av 310 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1979/80:71, om godkännande av IMCO-konventionen om säkra containrar
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80:71
Regeringens proposition
1979/80:71
om
godkännande av IMCO-konvenlionen om säkra containrar;
beslutad
den 20 december 1979.
Regeringen
föreslår riksdagen atl anlaga de förslag som har upplagils i bifogade utdrag av
regeringsprolokoll.
På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN
ULF
ADELSOHN
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen föreslås att riksdagen godkänner 1972 års internationella
konvenfion om säkra containrar. Vidare föreslås att riksdagen med anledning av
konventionen antar ett förslag till containerlag.
1 Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 71
Prop. 1979/80:71 2
Förslag lill
Conlainerlag
Härigenom
föreskrivs följande.
1
§ Denna lag har lill syfle att säkerslälla efterlevnaden av 1972 års internationella
konvention om säkra containrar.
Lagen
gäller containrar som används i intemationell trafik och som inte är särskilt
konstruerade för luftlransporter.
Med
internationell trafik avses, om inle annal anges i lagen, transporter som
utförs till eller från Sverige eller i transiltrafik genom Sverige.
2§
Med container avses en transportanordning som är
1. tillräckligl
motståndskraftig för all medge upprepad användning,
2.
konstruerad för atl underlätta
godstransporter med elt eller flera transportsäll ulan alt godset lastas om,
3.
konstruerad för att läll kunna
förankras och hanteras och för de ändamålen försedd med en särskild anordning
av öppningar och ytor, som är placerad på containerns över- eller undersida för
att möjliggöra hantering, stapllng eller förankring (hörnbeslag), samt
4.
så stor all den yla som
omfattas av de fyra yttre botlenhörnen är antingen minst 14mä (150 kvadratfot)
eller, om containern är försedd med övre hörnbeslag, minst 7m (75 kvadratfot).
3§
Containrar skall provas och godkännas i säkerhetshänseende enligt de
föreskrifter som beslutas av regeringen eller den myndighet som regeringen
utser.
4§
Om en container har godkänts och försetts med säkerhetsskylt i elt annat land
enligl säkerhetskonventionen, skall godkännandet gälla även här i landet.
5
§ Ägaren av en container skall hålla containern i säkert skick. Han skall
kontrollera den enligt föreskrifter som beslutas av regeringen eller den
myndighel som regeringen ulser (egenkontroll).
Dessa
skyldigheter gäller även när containern används vid transporter utanför Sverige
mellan platser som är belägna i skilda länder, om ägaren har sitl hemvist eller
huvudkontor i Sverige.
Ägaren
får genom ett skriftligt avtal överlåla sina skyldigheter på den som i ägarens
ställe har rätl alt förfoga över containern.
6§
En container får användas endast om den är godkänd och försedd med giltig
säkerhetsskylt samt har genomgått egenkontroll inom föreskriven tid.
En
container, som inte har genomgått egenkontroll inom föreskriven tid, men som i
övrigt är i säkert skick, får dock efter särskilt medgivande användas för alt
slutföra en pågående transport.
7
§ En container, som är i sådant skick att det klart framgår atl den ulgör en
uppenbar säkerhetsrisk, får inte användas förrän den har återställts i säkert
skick.
Prop. 1979/80:71 3
8
§ Tillsynen över efterlevnaden av denna lag och de föreskrifter som beslutas
med stöd av lagen utövas av den myndighet som regeringen utser. Denna myndighel
får begära de upplysningar, handlingar och prov samt påkalla de undersökningar
som behövs för lillsynen. Elt uttaget prov berättigar inte till någon
ersättning.
9§
Tullmyndigheterna skall kontrollera efterlevnaden av 6 och 7§§ och får i
samband därmed meddela de förbud som behövs för att irygga efterlevnaden av
nämnda paragrafer samt besluta om medgivanden enligt 6§ andra stycket.
Även
annan myndighet som regeringen ulser får efter samråd med tullmyndighet
meddela sådana förbud och beslula sådana medgivanden.
10
§ Till böler eller fängelse i
högsl ett år döms den som uppsåtligen bryler mol förbud som har meddelals med
stöd av 9§.
11
§ Om överklagande av beslut som
avses i 9§ foreskrivs särskilt. En central förvaltningsmyndighets beslut enligt
9 § får inte överklagas.
Denna
lag Iräder i kraft den dag regeringen bestämmer. Ett förordnande om
ikraftträdande får begränsas lill vissa av bestämmelserna. Regeringen får
meddela de övergångsbestämmelser som behövs.
Prop.
1979/80:71 4
Uldrag
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1979-12-20
Närvarande:
slatsministem Fälidin, ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman, Mundebo,
Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark, Burenslam
Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell,
Petri
Föredragande:
statsrådet Adelsohn
Proposition
om godkännande av IMCO-konventionen om säkra containrar
1
Inledning
Enhetslastiekniken
har under den senaste tioårsperioden utvecklats påtagligt. Härvid har särskilt
användningen av standardiserade godsbehållare rönt intresse. Containern är den
godsbehållare som har blivil vanligast. Conlainerhanleringen har genom denna
utveckling aktualiserat vissa säkerhetsfrågor. Det gäller dels skyddet för dem
som arbetar med containrar i samband med lastning och lossning, dels säkerheten
i samband med själva transporterna.
Frågor
om säkerheten kring containertransporterna behandlades bl.a. vid en konferens
som anordnades under hösten 1972 av Förenta nationerna och Mellanstatliga
rådgivande sjöfartsorganisationen (IMCO). Vid konferensen antogs en
intemationell konvention om säkra containrar, International Convention for
Safe Containers (CSC). Konventionen trädde i kraft den 6 september 1977. För en
stat som därefter ansluter sig fill konventionen träder den i kraft elt år
efter den dag, då anslutningsinstmmen-tet har deponerats hos IMCO:s
generalsekreterare.
Konventionens
främsta syfte är att vidmaklhålla en hög säkerhetsnivå för människoliv vid
hantering, stapllng och befordran av containrar. För atl åstadkomma detta har i
konventionen bl. a. fastställts krav på containrars konstruktion.
Enligt
konventionen skall vatje ny container godkännas vid typprovning eller
individuell provning. Befintliga containrar skall inom fem år från den dag
konventionen träder i kraft godkännas enligt särskilda bestämmelser. En
container som har godkänts skall förses med en skylt som visar alt containern
motsvarar konventionens krav (säkerhetsskylt).
Prop. 1979/80:71 5
Containrar som har godkänts skall underkaslas
myndighetskontroll på de fördragsslulande staternas territorier, vilkel torde
innebära s. k. gränskontroll.
Varje fördragsslulande stal skall upprätta etl effektivt
förfarande för provning, godkännande och konlroll av containrar.
Ansvaret för containems skick åvilar enligt konventionen
ägaren. Denne skall regelbundet utföra s. k. egenkontroll för all undersöka om
containern är behäftad med fel. Varje fördragsslulande stat skall meddela föreskrifter
om sådan egenkontroll.
Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade chefen
för kommunikationsdepartementet den 9 juni 1977 en särskild utredare (K
1977:04)' med uppgifl att bl. a. utreda frågorna om en svensk anslutning till
konventionen och förulsällningama att införliva konventionen i den svenska lagsfiftningen
på etl sådant sätt att dess bestämmelser kan lillämpas effekUvi.
Ulredningen anlog namnet containemtredningen.
Till utredningen överlämnade regeringen en framställning
från Svenska transportarbetareförbundet med begäran bl. a. om översyn av de
frågor som rör säkerheten vid stuvning, fördelning och förankring av gods i containrar
samt av metoderna för lossning, lastning och transport av containrar.
Utredningen avlämnade våren 1979 betänkandet (Ds K 1979:1)
Containerfrågor.
Utredningens överväganden med anledning av Svenska
transportarbetareförbundets framställning kommer inte att behandlas i denna
proposition, eflersom de frågor som framställningen rör inte kräver riksdagens
medverkan.
Ulredningens betänkande - i de delar som rör konventionen
och som kräver riksdagens medverkan - bör fogas som bilaga I till protokollet i
della ärende. I de delar av ulredningens betänkande som har bifogats protokollet
saknas en svensk översättning av bilaga 2 till konventionen (Annex II). Denna innehåller föreskrifter om
hur provningen skall gå till. Konventionsbilagan har betydelse för de
verkställighetsföreskrifter som kommer att utfärdas i anslutning till lagen.
En av utredningen gjord översättning kommer alt ytterligare ses över.
Utredningens betänkande har remissbehandlats. Yttranden
har avgivits av riksåklagaren (RÄ), rikspolisstyrelsen, statens järnvägar,
statens vägverk, trafiksäkerhetsverkel, sjöfartsverket, luftfartsverket,
statens livsmedelsverk, statens naturvårdsverk, produktkontrollnämnden,
generaltullstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen, statens industriverk, statens
provningsanstalt, fartygsmiljöutredningen (K 1973:04), trafiksäkerhetsutred-
' Numera försäkringsrättsrådet och chefen för
försäkringsrätten för Södra Sverige Börje Wilhelmsson. Experter:
departementssekreteraren Knut Gunnar Bergman, sjökaptenen Ulrich Jahnke,
byrådirektören Bo Kjellegärd, byrådirektören Mats Linder, byråchefen Göran
Lindh och förbundsombudsmannen Bo Rönngren.
Prop. 1979/80:71 6
ningen
(K 1973:07), utredningen (K 1979:01) om transport av farligt gods, kommittén
(Jo 1978: 05) för miljörisker vid sjötransporter, AB Statens anläggningsprovning,
AB Svensk bilprovning. IVA: s transportforskningskommission.
Landsorganisationen i Sverige (LO), Näringslivets trafikdelegation,
Sjöassuradörernas förening. Svenska arbetsgivareföreningen. Svenska hamnarbetareförbundet.
Svenska hamnförbundet. Svenska me-lallindustriarbelareförbundet. Svenska
sjöfolksförbundet. Svenska trans-portarbelareförbundel. Svenska åkeriförbundet,
Sveriges redareförening, Sveriges speditörförbund, Sveriges
standardiseringskommission, Sveriges stuvareförbund, Transportiekniska
föreningen och Det Norske Veri-las.
Centralorganisationen
SACO/SR, Svenska förpackningsforskningsinstitutet. Svenska
maskinbefälsförbundet, Sveriges fartygsbefälsförening, Sveriges
industriförbund, Sveriges mekanförbund. Tjänstemännens centralorganisation
(TCO) och Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd har också beretts
tillfälle alt avge yttranden men har avstått härifrån.
Vidare
har Sveriges bilindustri- och bilgrossistförening och Sveriges exportråd
förklarat sig inte ha några synpunkter alt framföra med anledning av
betänkandet. LO - som har förklaral sig tillstyrka utredningens förslag i slort
har hänvisat till vad Svenska metallindustriarbetareförbundel. Svenska
sjöfolksförbundel och Svenska transportarbelareförbundet har anfört i sina
yttranden.
Vissa
remissinsianser har bifogat yttranden från andra myndigheter eller
sammanslutningar.
En
sammanställning av remissyllrandena bör fogas till protokollet i detla ärende
som bilaga 2.
2
AUmän molivering
2.1
Frågan om svensk anslutning till konventionen
Som
jag framhöll inledningsvis har enhetslastiekniken under senare lid utvecklats
pålagligl. Användningen av containrar har blivil mycket omfattande och har
inneburit slora förändringar för flertalet av de komponenter som ingår i della
transportsystem. Utvecklingen på containersidan har sålunda också i hög grad
påverkat ulvecklingen när det gäller fartyg, fordon, hamnanläggningar och
antalet arbetstillfällen för sluveriarbetare.
Det
är självfallet vikUgt alt de som handskas med containrar kan göra delta i
visshet om att materielen är i ett sådant skick atl risken för skador är
minimal. Säkerheiskonveniionen har också kommit till för alt säkerställa atl
containrar hanteras, staplas och transporteras på ett säkert sätt. Elt annat
syfte med konventionen är att underlätta internationella transporter med
containrar.
När
det gäller ratifikationsfrågan kan nämnas atl lill konventionen har
Prop. 1979/80:71 7
anslutit
sig bl.a. Danmark, Förenta staterna, Förbundsrepubliken Tyskland, Japan,
Sovjetunionen och Storbritannien. Redan det förhållandet atl sålunda elt antal
stater med vilka vi har ett omfattande trafikutbyle har accepterat
konventionen talar med styrka också för en svensk anslutning lill säkerhetskonventionen.
Om så inte sker föreligger risken atl svenska containertransporter kommer atl
försvåras, vilket skulle stå i slrid med konventionens syfte atl underlätta
internationella transporter med containrar. Jag delar därför utredningens
uppfattning att en förutsättning för atl säkerhetssyftet i konventionen inte
skall bli illusoriskt inte endasi är att samtliga containeranvändande stater
tillträder konventionen, utan också att man kräver att containrar för att få
föras in över dessa staters gränser skall bära en sådan gihig säkerhetsskylt
som konventionen kräver. Konventionen har trätt i kraft och de
fördragsslulande staterna har redan i dag formell möjlighet att företa den
kontroll som konventionen föreskriver. Genom en överenskommelse, som IMCO: s
underkommitté för containrar och laster har träffat, har emellertid de i
kommittén företrädda staterna informellt enats om att inte böija utöva någon
sådan kontroll förrän den 6 september 1982. Från och med den dagen skall enligt
konventionen alla beflntliga containrar vara godkända. Det innebär för Sveriges
vidkommande att ju längre tid en svensk anslutning dröjer, desto kortare blir
den tid som kommer atl stå till buds för att här i landet godkänna befintliga
containrar. Dessutom finns det alltså en stor risk att icke godkända containrar
inte kan utnyttjas i internationell trafik fr. o. m. den 6 september 1982.
Mot
bakgrund av vad jag nu har sagt förordar jag att Sverige ansluter sig till
säkerhetskonvenUonen så snart som möjligt och att konventionens bestämmelser
införlivas i svensk lagstiftning.
Mitl
ställningstagande innebär, att jag inte kan ansluta mig till vad produktkontrollnämnden
har anfört i sitt remissyttrande, nämligen alt ell eventuellt beslut med
anledning av utredningsförslagen bör anslå i avvaktan på resultatet av det
arbete som bedrivs av utredningen (K 1979:01) om transport av farligt gods (Dir
1979:1). Denna utredning har fö. tillstyrkt de förslag som containemtredningen
har lagt fram. Jag återkommer till frågorna om containrar för transporter av
farligt gods längre fram (avsniu 2.5.3).
Jag
kommer i det följande atl redovisa mina överväganden i de enskilda frågor som
utredningen har tagil upp. Dispositionen av min framställning följer i stort
sett utredningens betänkande.
2.2
Godkännande av containrar
Utredningen
har haft att ta ställning till dels frågan vid vilken Udpunkt en befintlig
container skall vara godkänd, dels frågan om vad som skall betraktas som en ny
resp. befintlig container.
I
likhet med utredningen anser jag att det finns goda skäl för ståndpunk-
Prop. 1979/80:71 8
ten
all befintliga containrar senast skall godkännas inom fem år från del att
konventionen har trätt i kraft för de fio stater som först Ullträdde den. Detla
innebär att kontrollen effektivt kan tillämpas fr. o. m. den 6 seplember 1982.
Jag delar också ulredningens uppfattning när del gäller frågan om vad som menas
med en ny resp. en befinfiig container. Med en ny container bör avses en
container, vars tillverkning har påbörjats efter ikraftträdandet av den
svenska lagstiftning som konventionen ger upphov till. Med en befintlig
container, som alltså skall vara godkänd före den 6 seplember 1982, avses en
container som inte är ny enligt den nyss nämnda definitionen. Jag kan nämna
all remissinstansema inle har haft några invändningar mol utredningens förslag
i de delar jag nu har behandlal.
Utredningen
har i detta sammanhang också tagit upp frågan om god-kännandeförfarandel, dvs.
framför allt frågan om vilket organ som skall svara för den provning som är en
förutsältning för att nya containrar skall godkännas.
Jag
vill i detla sammanhang något beröra det system för officiell provning som
gäller i Sverige.
Enligl
lagen (1974: 896) om riksprovplalser m.m. skall som huvudregel officiell
provning utföras vid en riksprovplats. Med officiell provning avses sådan
teknisk provning, kontroll och besiktning som är föreskriven i en lag eller
annan författning och som inte är egenkontroll.
Systemet
med riksprovplalser innebär att all officiell provning av ett vissl objekt i
princip skall utföras av ett provningsorgan, en riksprovplats. Flera
myndigheter kan således föreskriva om provning av ett objekt men endast en
riksprovplats skall ansvara för provningen av objektet. Lagstiftningen om
riksprovplalser gäller direkt endast officiell provning som har tillkommit
efter ikraftträdandet den 1 januari 1975. Regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer har emellertid möjlighet att förordna att även
provningsverksamhet som gmndar sig på tidigare meddelade föreskrifier skall
inordnas i det nya systemet. Statens provningsanstalt inventerar fortlöpande
provningsområden och föreslår nya riksprovplalser.
Efter
förslag av statens provningsanslalt och i överensstämmelse även med
ulredningens uppfattning har regeringen den 6 december 1979 utsett AB Statens
anläggningsprovning att fr. o. m. den 1 januari 1980 vara riksprovplats för
provning av containrar, tankcontainrar och tillbehör till dessa. Detta innebär
att den officiella provning som f n. sker av containrar har fogats in i
riksprovplatssystemet och att även den provning som aktualiseras genom
konventionen och den av mig föreslagna lagstiftningen kommer att utföras vid AB
Statens anläggningsprovning.
2.3
Underhåll och egenkontroll
I
konventionen slås fast att det är ägaren av en container som är ansvarig för
att containern hålls i säkert skick. Ägaren skall ulföra eller låta utföra
Prop. 1979/80:71 9
översyn
av containern enligt del förfarande som antingen har föreskrivits eller
godkänts av vederbörande fördragsslutande part. Konventionen slår också fast
när en sådan översyn skall företas.
Som
utredningen har föreslagit bör den översyn som ägaren är skyldig all utföra
lämpligen kallas egenkontroll.
När
det gäller utformningen av egenkontrollen kan enligt konventionen, såsom nyss
har antytts, staterna välja mellan två principiellt sett skilda förfaranden. De
kan utfärda föreskrifter om hur egenkontrollen skall gå lill eller också begära
in beskrivning över det förfarande som containerägama tillämpar och därefter
pröva om förfarandet kan godkännas.
Ulredningen har förordat
en förfallningsmässig reglering av hur egenkontrollen skall gå Ull. Jag delar
denna uppfattning. I likhet med utredningen anser jag att föreskrifterna inte
kan eller bör göras alltför detaljerade men bör innehålla de obligatoriska
moment som skall ingå i kontrollen.
Det är väsenlligt att
egenkontrollen i möjlig mån ges samma reella innehåll i samtliga
fördragsslutande stater. Man har med hänsyn härtill inom IMCO enats om att låta
IICL: s' Guide for Container Equipment Inspeciion tjäna som viss ledning för
att uppnå att egenkontrollen får en likartad innebörd i de olika staterna. Jag
anser - i likhet med transportforsknings-kommissionen och Sjöassuradörernas
förening - att dessa anvisningar också för svenskt vidkommande bör kunna utgöra
en god vägledning vid detaljutformningen av egenkontrollen. Anvisningarna är
numera genom transportforskningskommissionens försorg översatta till svenska.
Utredningen har ansett att
det varken är möjligt eller lämpligt att föreslå bestämmelser om vad som skall
krävas för att en container skall anses ha genomgått en acceptabel
egenkontroll. Som en bakgmnd härtill anger utredningen att konventionen saknar
bestämmelser om vilka krav som skall uppfyllas för "godkännande" vid
egenkontroll samt att det heller inte går atl fastställa sådana kriterier,
exempelvis genom alt ange acceptabla värden för deformation. Jag godlar för
min del den bedömning som utredningen har gjort. Som en närmast självklar
regel bör dock gälla att - om vid egenkontroll upptäcks fel som kan äventyra
säkerheten - felet skall avhjälpas innan containern tas i bmk på nytt.
Jag
delar utredningens uppfattning att containerägama skall vara skyldiga att föra
protokoll över egenkontrollema liksom att protokollet skall förvaras under en
tid av fem år från kontrollen hos den som bär ansvaret för containrarnas skick.
Sammanfattningsvis
innebär mina ställningstaganden i fråga om underhåll och egenkontroll att jag
hell godtar utredningens förslag, vilka också nästan genomgående har
tillstyrkts eller lämnats utan erinran av remissinstanserna.
International Institute for Container Lessors.
Prop. 1979/80:71 10
2.4
Myndighetskontrollen
Konventionen
föreskriver att varje godkänd container skall underkastas kontroll på
fördragsslutande parters territorier. Konlrollen skall inskränkas till att
fastslå att containern är godkänd och försedd med en giltig säkerhetsskylt, om
det inte klart framgår all containem är i etl sådant skick att den ulgör en
uppenbar risk för säkerheien.
Utredningen
föreslår alt den huvudsakliga konlrollen här i landel - på samma sätt som andra
länder i allmänhet tycks ha uppfattat den föreskrivna kontrollen skall
utformas som gränskontroll vid tullgränsen.
Jag
instämmer i ulredningens förslag, som inle heller har mött någon erinran vid
remissbehandlingen. Del är enligt min mening angeläget att, i den mån ett
ingripande mot en container är motiverat, della kan ske redan när containern
skall föras in i landet. Vad jag nu har sagt utesluter självfallet inle att
containrar kan bli föremål för kontroll också vid den fortsatta transporten
inom landel. Jag återkommer längre fram till frågan om den närmare utformningen
av konlrollen.
Ulredningen
har diskuierat frågan om kontrollmyndighetens åtgärder i tre olika huvudfall.
Det första gäller behandlingen av en icke godkänd container.
Utredningen
hänvisar här till den lagstiftning som har antagits i vissa andra länder med
anledning av konventionen och som innebär att icke godkända containrar skall
avvisas vid gränsen och inte tillåtas komma in i landet. Ulredningen förklarar
sig dela den principiella inställning i frågan om behandlingen av en icke
godkänd container som den utländska lagstiftningen redovisar. Om konvenUonens
säkerhetssyfte skall uppnås förefaller enligt ulredningens mening del enda
rimliga vara alt kräva att en container skall vara godkänd för atl få användas
efter den tidpunkt konlrollen har salts igång.
Utredningen
har också övervägt frågan om att tillåla återtransport av en container till
dess avgångsort i sådana fall som nu diskuteras. Med hänsyn till att
godkännande kan ske i varje fördragsslutande stat och till strävan atl uppfylla
konventionens primära syfle, anser utredningen att ett förbud alt använda
containem skall gälla till dess atl det har visats att den är godkänd. Ett
sådant beslut bör enligt ulredningen avfattas skriftligen och omgående
tillställas den som har den direkta kontrollen över containern, så all denne
kan vidta de ålgärder som kan behövas, bl.a. för att säkra att ömtålig last
inte går föriorad. Även ägaren, eller den som i dennes ställe har ansvaret för
containems skick, bör underrättas med det snaraste.
Det
andra fallet som utredningen tar upp är behandlingen av en container som inte
har genomgått egenkontroll inom föreskriven lid. Utredningen framhåller att
samtliga de stater, som har avslutat sitt lagstiftningsarbete med anledning av
konventionen, föreskriver att kontrollen även skall la sikte på frågan om
containem har gått igenom
Prop. 1979/80:71 11
egenkontroll
inom föreskriven lid och förbjuder i princip vidare användning av en container
som inte har genomgått föreskriven egenkontroll.
Utredningen
förklarar sig dela den grundinställning som den utländska lagstiftningen ger
uttryck för; godkännandet kan inte för all framtid garantera atl containern är
säker ulan regelbundel återkommande egenkontroll måste till för atl uppnå denna
säkerhet. Det föreligger därför enligt utredningen ett starkt intresse av att
se till atl egenkontroll verkligen har utförts. Denna inslällning bör dock
inte la sig ultryck i lagstiftningen genom en lika sträng bestämmelse som den
som gäller icke godkända containrar. Utredningen föreslår sålunda atl
konlrollen även skall avse förhållandet om egenkontroll har ulförts inom
föreskriven Ud och alt, om så inte är fallet, vidare användning skall
förbjudas tills egenkontroll har ägl rum. Kontrollmyndigheten bör enligt
utredningen dock ha möjlighet att medge att containem får slutföra en pågående
transport, om containern i övrigt är i säkert skick.
Det
tredje huvudfallet gäller behandlingen även container som utgör en uppenbar
säkerhetsrisk.
Utformningen
av konventionens kontrollartikel visar enligt utredningen alt man har velat
undvika ingripanden mot godkända containrar utom när dessa utgör kvalificerade
säkerhetsrisker. Containerns skick skall inle endast vara sådant atl det utgör
en uppenbar risk för säkerheten, utan detta förhållande skall dessutom klart
framgå. Det kan enligt utredningen med fog ifrågasättas vad som ligger i
"en uppenbar risk för säkerheten". Ulredningen anser att det i detta
sammanhang är naturligt atl låta kontrollmyndigheten ingripa mot en icke säker
container under samma förutsättningar som gäller för ingripanden enligt
arbelarskyddsslyrelsens hamnar-betsanvisningar, dvs. när containems skick är
sådant atl det kan ävenlyra säkerheten i arbetet.
Även
belräffande frågan om hur ingående denna kontroll skall vara har ulredningen
ansett det lämpligl all knyla an lill anvisningarna för hamnarbete. Utredningen
menar att kontrollmyndigheten skall, utan någon mer ingående konlroll, bedöma
om containerns skick kan anses utgöra en uppenbar risk för säkerheten. Vid
tveksamhet bör den som utför den formella kontrollen samråda med den som svarar
för den informella, dvs. den som inte utförs av en myndighet utan t. ex. av
skyddsombud. Del är enligl ulredningen dock viktigt att beslul i frågan fallas
av en myndighetsperson, som därigenom bär ansvaret för ett sådant beslul.
Utredningens
överväganden i de frågor som nu har behandlals har inte föranlett några
erinringar från remissinstansemas sida.
Inte
heller för egen del har jag något atl invända mot de överväganden som
utredningen har gjort när del gäller behandlingen av containrar som inte
uppfyller de krav som ställs upp i konventionen.
Jag
anser att det är väsentligt att kontrollen görs så effektiv som möjligt för att
man skall kunna uppnå syftet med konventionen. Enligt min mening
Prop. 1979/80:71 12
bör
kontrollen i avsevärd grad kunna underlättas genom den säkerhetsskylt som
containrarna skall vara försedda med. Denna skyk har betecknats som en
"passhandling", som tillåter containrarna all passera gränsema.
När
det gäller kontrollen vill jag ytterligare framhålla följande.
Enligt
ulredningen bör för svenskl vidkommande tullmyndigheterna utses till
kontrollmyndighet. Kontrollen bör enligt utredningen kunna ingå som etl
naturligt led i den gränskontroll i tullhänseende som tullmyndighetema utför.
Utredningens överväganden har lämnats utan erinran av det övervägande antalet
remissinstanser.
Generaltullstyrelsen
har konstaterat att det från vissa synpunkter kan vara ändamålsenligl att lägga
en eventuell obligatorisk gränskontroll av containrar på tullverket. Dock
hävdar styrelsen att del från resurssynpunkt skulle vara orealistiskt med
kontroll annat än stickprovsvis och ifrågasätter också om man inte lämpligen
bör utforma konlrollen efter de principer som gäller enligt arbelsmiljölagen i
fråga om maskiner, redskap etc. Också Sjöassuradörernas förening ställer sig
tvekande Ull tullverkels möjligheter all utföra kontrollen.
För
egen del vill jag anföra följande.
Det
är enligt min mening olänkbart att för ändamålei bygga upp en särskild
kontrollapparat. Containerkontrollen måste alltså utföras genom ett redan befintligt
organ. I det sammanhanget bör märkas att kontrollen inte rimligen kan läggas på
arbetarskyddsstyrelsen med nuvarande organisaUon av dess verksamhet. Dess
stuveriinspektörer är t.ex. endast 17 UU antalet. Med tanke på den befattning
som tullmyndighetema i andra avseenden i stor utsträckning tar med containrar
som kommer in i landet bör, såsom jag redan har antytt, också kontrollen av dem
ankomma pä dessa myndigheter. Såsom Sjöassuradörernas förening har pekat på i
sitt remissyttrande bör därvid bl. a. kunna övervägas att tullverket
samarbetar med de kontrollstationer för containrar som finns vid de större
godsterminalerna i landel. Även etl samarbele med SJ, som utför viss
tullkontroll for tullverkets räkning, är naturligt i sammanhanget.
Antalet
containrar som är i omlopp i intemationell trafik är mycket stort. Enligl
utredningen lossades 1977 i svenska hamnar 90 200 containrar medan 78500
lastades. När det gäller järnvägs- och landsvägstransporter saknas statisfik
molsvarande den som finns beträffande sjötransportema. Enligl en uppgift
passerade 1977 sammanlagt ungefär 230000 containrar landets gränser.
Den
stora omfattning som containertrafiken har fått måste enligt min mening tas med
i beräkningen när man talar om kontrollens omfattning och det sätt på vilket
den skall utföras. Med hänsyn till del slora antal containrar, som det är
fråga om, kan man inte begära att varje container skall underkastas
gränskontroll. Detta skulle kräva en mycket stor personalinsats. Samtidigt
skulle med all sannolikhel hanteringen av containrar i ham-
Prop. 1979/80:71 13
nar
och vid terminaler försvåras och fördröjas. Enligt min mening kan dock
gränskontroll ske stickprovsvis i samband med tullverkets normala kontroll- och
klareringsverksamhel. I allmänhet bör del därvid vara tillräckligt med en
översiktlig okulärbesiktning och i samband därmed kontroll av att containrama
är försedda med giltiga säkerhelsskyllar. Konventionen tar jusl sikte på en
konlroll av all containern är försedd med en gilfig skylt, såvida det inte
klart framgår atl containem utgör en uppenbar säkerhetsrisk.
I
fråga om kontrollens omfattning bör också beaktas att intresset hos
containerägama att hålla sina containrar i godkänt skick är slarkl med lanke
på de ekonomiska och andra följder som kan inträda om det vid en kontroll
visar sig atl containem inle kan tillåtas att transporteras vidare till
destinationsorten.
Vidare
bör beaktas atl det förhållandel alt kontrollen utformas huvudsakligen som en
gränskontroll inle utesluter att containrar kan bli föremål för kontroll också
i andra sammanhang. En form som utredningen också har berört är den som
föranleds av arbetsmiljölagstiflningen. Jag har i det föregående nämnt
hamnarbetsanvisningama som ger bl. a. sluveriarbetare och skyddsombud rätt atl
vägra ta befattning med icke säkra redskap. Av vikt är givetvis också alt
skyddsombud alllid har sådan rält, oavsett var arbetsplatsen är belägen. Utöver
denna form av kontroll har polisen genom vägtrafiklagstiftningen möjlighet atl
stoppa farliga transporter, såsom exempelvis av trafikfarliga containrar.
Jag
anser sammanfattningsvis att den samlade kontroll som jag nu har redovisat
borgar för att konventionens säkerhetssyfte skall kunna upprätthållas på ett
tillfredsställande sätt inom ramen för tullverkets nuvarande resurser och
verksamhetsformer.
2.5
Övriga frågor i konventionen
2.5.1
Lagstiftningens tillämpningsområde
Utredningen
har övervägl om del kan finnas behov av atl låta lagstiftningen med anledning
av säkerhetskonvenUonen omfatta även containrar som används i nationell
trafik.
Ulredningens
överväganden mynnar ul i att det saknas anledning all ge lagstiftningen en
vidare tillämpning än konventionen. Med stöd av annan lagsUftning än den
konventionen syftar till kan ingripanden nämligen ske mol icke säkra containrar
som används uteslutande inom landel. Härtill kommer enligl utredningen att en
ulvidgning av konventionens tillämpning till att avse även containrar som
används i nationell Irafik skulle göra del nödvändigt all finna en annan form
av konlroll än gränskontroll, vilken kan vara lika effektiv som denna.
Slalens
vägverk och Iransportforskningskommissionen har i sina remissyttranden uttalat
atl del skulle vara önskvärt att göra lagstiftningen tillämplig även på
containrar som används uteslutande inom landet.
Prop.
1979/80:71 14
För egen del ansluter jag mig till vad utredningen har
kommil fram lill, nämligen atl det saknas anledning att ge lagstiftningen en
vidare tillämpning än konventionen. Möjlighelerna att kontrollera och ingripa
mol containrar som inte är säkra finns redan i dag genom olika slag av
regleringar. Jag vill här hänvisa till de möjligheter lill ingripanden som
finns enligt arbetsmiljölagstiflningen och vägtrafiklagstifiningen.
Trafiksäkerhetsverkel har i silt remissyttrande framhållil
alt lagsliftningen även bör omfatta containrar som transporteras i s. k.
Iransittra-f i k , dvs. passerar landet från en ulrikes ort till en annan sådan
ort. Verkels uppfattning delas av slalens vägverk och Svenska åkeriförbundel.
Utredningen har inte särskilt behandlal transitlrafiken
och heller inte i definitionen av begreppet intemationell trafik tagit med
denna lyp av trafik.
Konventionen innehåller inle någon definition av begreppel
inlernationell trafik ulan talar endasi om "internalionell
befordran".
För egen del anser jag att även containrar som passerar in
över landets gränser i transiltrafik bör underkastas säkerhelskonventionens
bestämmelser. Jag delar alltså den uppfattning som de nämnda remissinslanserna
har givit utlryck för. En ulvidgning av lagen i del här hänseendel skulle
förbättra kontrollmöjligheterna. Man undviker också svårigheter vid
gränsstationerna när det gäller att bedöma vilka containrar som skall kontrolleras
resp. inle kontrolleras.
2.5.2 Agarens ansvar för containerns skick
Enligt konventionen är ägaren ansvarig för containrarnas
skick. Han kan emellertid genom ell skriftligt avtal överlåta della ansvar på
bl. a. den som hyr en container.
Utredningen har överfört konventionens bestämmelser
härvidlag lill den föreslagna lagen.
Samlliga remissinstanser, utom Sveriges speditörförbund,
har lämnal ulredningens förslag ulan erinran. Förbundet ifrågasäller
lämpligheten av alt tillåla ägaren av en container all överiåta sina
skyldigheter enligl konventionen.
För egen del finner jag i enlighel med vad som anges i
konventionen och vad utredningen har anfört i frågan - alt en möjlighet för
ägaren alt överlåta ansvaret för containrarnas skick bör föras in i
lagstiftningen. Detta bör ske inte minst med tanke på att innehavet av
containrar i myckel slor utsträckning grundar sig på leasingavtal.
2.5.3 Transport av farligt gods
Konventionen omfattar även sådana containrar som särskill
har konstruerats för transporter av farligt gods. Konventionen förbjuder emeller-
Prop. 1979/80:71 15
tid
inle ytterligare lekniska krav och föreskrifter angående provning av sådana
containrar. Utredningen hänvisar till atl regler om godsbehållare, däribland
containrar, för transporter av farligt gods finns utarbetade inom ramen för
produktkontrollagstiflningen. Mot bakgrund härav har utredningen funnit det
vara mindre lämpligt att föreslå regler beträffande sådana transporter i
containerlagen.
Remissinstansema
har inte framfört några erinringar mot utredningens överväganden i denna del.
Inte heller jag har funnit någon anledning att ifrågasätta vad utredningen har
kommit fram till.
Statens
naturvårdsverk och produktkontrollnämnden har emellertid tagil upp en fråga av
mera principiell natur. Man anför i sitt gemensamma remissyttrande att
containrar som är avsedda för transporter av farligt gods inte bör tillåtas att
förses med en säkerhetsskylt, bl. a. därför att man bör undvika missförstånd om
vilka containrar som är godkända för transporter av farligt gods.
För
egen del villjag anföra följande.
Av
del redovisade yttrandet framgår inte klart om naturvårdsverket och nämnden
menar atl containrar avsedda för transporter av farligt gods endast skall
undanlas från kravet på säkerhetsskylt eller om man menar att sådana containrar
helt skall undantas från lagstiftningen.
Som
jag nyss har redovisai skall konventionen tillämpas även på containrar som
används för transporter av farligt gods. Något undantag kan därför inte göras i
den svenska lagstiftningen för sådana containrar om Sverige väljer all ansluta
sig till konventionen. Undantag från kravet på säkerhetsskylt kan då inte
heller komma i fråga.
Man
bör också hålla i minnet att en och samma container ofta används än för
transporter av farligt gods, än för transporter av annat gods. Det är enligt
min mening naturligt att en sådan container uppfyller de krav som gäller dels
för transporter av farligt gods, dels enligt konventionen. Detta lorde inte
innebära någon olägenhet även om det medför utmärkning dels enligt konvenUonens
bestämmelser, dels enligt de regler som gäller för transporter av farligt gods.
Mot
bakgrund av vad jag nu har anfört anser jag mig inle kunna dela den uppfattning
som naturvårdsverket och produktkontrollnämnden har gett uttryck för. Jag vill
i sammanhanget erinra om det arbete som pågår inom utredningen om transport av
farligt gods.
2.5.4
Frågan om sanktioner
Utredningen
har i frågan om sanktioner mot ägare eller tillverkare som underlåter alt låta
godkänna containrar redovisat en principiell uppfattning angående införandet
av straffbestämmelser i lagstiftning av del slag som det här är fråga om.
Utredningen har kommil fram till all del inte finns något behov av atl
föreskriva straff för ägare eller tillverkare, som
Prop. 1979/80:71 16
inte
följer vad den föreslagna lagen påbjuder. Genom gränskontrollen och därmed
sammanhängande risk atl en icke godkänd container kan komma att stoppas bör
enligt utredningen samma resultat uppnås som ett straffstadgande skulle kunna
förvänlas medföra. Dessa synpunkter gäller enligt ulredningen i lika hög grad
då man skall la ställning till att straffbelägga annat handlande som sirider
mot lagsliflningen om säkra containrar. Bl. a. anför ulredningen att
gränskontrollen lorde komma att medföra den eftersträvade effeklen, inte bara
när del är fråga om icke godkända containrar utan även vad belräffar containrar
som inte har genomgått egenkontroll inom föreskriven lid. Risken att en
container skall stoppas och transporten därigenom bli försenad får enligt
utredningen anses vara av långt större betydelse när det gäller att styra
ägarnas handlande än risken att få betala ett bötesbelopp. Härtill kommer att
möjligheten alt övervaka efterlevnaden av dylika straffbestämmelser synes vara
minimal.
Den
som bryter mot ett av kontrollmyndigheten utfärdal förbud lorde enligt
ulredningen vara alt straffa enligt bestämmelserna i 17kap. 13 § försia styckel
brottsbalken om överträdelse av myndighets bud. Vidare bör man enligl
ulredningen lägga märke lill bestämmelsema i brottsbalken om vållande till
annans död (3 kap. 7 §) eller till kroppsskada eller sjukdom (3 kap. 8 §) eller
framkallande av fara för annan (3 kap. 9 §). Dessa bestämmelser kan vara
lillämpliga när den oaktsamhet, som är en förutsättning för all bestämmelsema
skall komma i fråga, består i atl en container har varit i osäkert skick.
Utredningens
överväganden i sanktionsfrågan har lämnats utan erinran av remissinstanserna.
För
egen del biträder jag utredningens principiella uppfattning när det gäller
frågan om straffsanktionerna.
Såsom
framgått av det anförda anser utredningen att den som bryter mot ett av
kontrollmyndigheten utfärdat förbud kan komma att straffas enligt bestämmelsema
i 17 kap. 13 § brottsbalken om överträdelse av myndighets bud. Enligt min
mening kan det emellertid inte uteslutas att vissa tolkningssvårigheler kan
uppslå för de rättsUIlämpande myndigheterna då det blir fråga om atl bedöma
ansvaret för överträdelser av förbud som en myndighet har meddelat. Detla
talar för att man i den lagstiftning som jag nu föreslår lar in en
straffbestämmelse som har en direkt anknylning till de fall av överträdelser
som kan bli aktuella. Jag förordar alt så sker.
Mitl
förslag innebär alt den som uppsåtligen bryler mot förbud som har meddelats med
stöd av conlainerlagen döms till böter eller fängelse i högst ett år. Det bör i
sammanhanget framhållas att mitt förslag inte innebär någon skillnad i sak i
förhållande till utredningens förslag.
Vad
jag nu har sagt innebär inte heller att jag tar avstånd från vad utredningen
har anfört om alt även vissa andra bestämmelser i brottsbalken kan bli
lillämpliga.
Prop. 1979/80:71 17
2.5.5
Tillsynsmyndighet m.m.
Som
har framgåll av det föregående skall riksprovplats svara för provningen av
containrama medan den direkta kontrollen av containrarna i internationell
irafik skall ligga på tullmyndighetema.
Härutöver
finns etl behov av en myndighet som meddelar föreskrifter för tillämpningen av
lagstiftningen, dvs. främst om godkännande, provning och egenkontroll. Vidare
bör denna myndighet följa upp hur lagstiftningen tillämpas. Det bör vidare
ankomma på myndigheten att kontrollera hur egenkontrollen utförs och svara för
samordningen mellan de myndigheter som är verksamma på området. Härtill kommer
rollen som kontaktorgan pä det internationella området.
Utredningen
har övervägt vilken myndighet som bör ha dessa befogenheter. Valet har stått
mellan arbelarskyddsstyrelsen och sjöfartsverket. Utredningens överväganden
leder fram till att sjöfartsverket skulle vara den mest lämpade myndigheten.
Endast
en remissinstans. Svenska hamnförbundet, har ansett att arbetarskyddsstyrelsen
skulle vara bäst lämpad.
För
egen del instämmer jag i utredningens uppfattning. De flesta containrar som
passerar landets gränser gör det sjövägen och därför är sjötransportsidan den
ojämförligt viktigaste. Konventionen har utarbetats inom IMCO och de
konstmklionsmässiga krav som konventionen ställer upp är fastställda för att
motstå sjökrafter. Till förmån för sjöfartsverket kan vidare anföras alt verkel
redan har uppgiften som tillsynsmyndighet beträffande ett flertal konventioner
på sjöfartens område. Det innebär att man har en etablerad representation i
IMCO och ett intemaUonellt sekretariat som är förtroget med arbetsuppgiftema.
Man har vidare - liksom arbelarskyddsstyrelsen - tillräcklig kompelens att
utfärda de föreskrifter som behövs. När del gäller kontrollen av containrar bör
man observera atl under sjöfartsverkel sorterar ca 50 fartygsinspektörer medan
stuveriin-spektörema - under arbetarskyddsstyrelsen - är 17 till antalet. Vad
detta kan innebära för en väl utbyggd konlrollapparal säger sig självi.
En
sammantagen bedömning av vad som nu har sagts leder fram till att
sjöfartsverket är den myndighet som är mest lämpad att fullgöra de uppgifter
som jag nyss har nämnt. När det gäller sådana frågor som rör gränskontrollen
bör verkel emellertid samråda med generallullstyrelsen. Det bör ankomma på
regeringen atl besluta om tillsynsmyndighet i den följdlagstiftning som kommer
att utfärdas.
2.6
Författningsmässig reglering, m.m.
Somjag
tidigare har anfört förordar jag atl Sverige ansluter sig till säkerhetskonventionen.
Som
utredningen har föreslagit bör konventionens bestämmelser trans-2 Riksdagen
1979180. I saml. Nr 71
Prop, 1979/80:71 18
formeras
så atl de kommer till ullryck i den svenska lagstiftningen. De centrala
bestämmelsema bör tas in i en lag medan bestämmelser av mera detaljartad nalur
bör beslutas av regeringen eller den myndighet som regeringen ulser. När del
gäller det delaljerade provningsförfarandet bör regeringen eller den myndighet
som regeringen utser bemyndigas att besluta de föreskrifter som behövs.
De
förslag som jag nu har presenterat innebär att en viss övergångstid behövs för
såväl myndigheter som enskilda. Mol denna bakgmnd förordar jag alt regeringen
bemyndigas att bestämma om ikraftträdandet av lagstiftningen. Regeringen bör
vidare ges möjlighet alt sätta lagstiftningen i kraft vid skilda tidpunkter. En
riktpunkt för ikraftträdandet av bestämmelsema om provnings- och
godkännandeförfarandet bör vara att lagstiftningen i dessa delar skall kunna
tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1980.
Vad
gäller frågan om lagrådets hörande över lagförslaget vill jag framhålla att
containerprovning inte är någon ny föreleelse. Sådan förekommer redan i dag i
betydande omfattning och ulförs vanligen av de erkända klassificeringssällskapen
eller av liknande organ. Inte heller är syslemel med officiell provning och
riksprovplalser någon nyhet.
Mol
bakgrund härav kan lagen inle anses vara av den vikt för enskilda eller från
allmän synpunkt all lagrådsgranskning är påkallad.
3
Upprällat lagförslag
I
enlighel med vad jag nu har anfört har inom kommunikationsdepartementet
upprällals förslag till containerlag.
4
Specialmolivering
Det
lagförslag som nu läggs fram överensstämmer i allt väsenlligt med det som finns
i ulredningens betänkande. Vissa ändringar, främst av redaktionell och
förtydligande natur, har dock gjorts. Vidare saknas i förslaget motsvarigheter
till 6, 9, 10 och 17 §§ i utredningens förslag. Bestämmelser av della slag kan
tas in i de närmare föreskrifter om lagens tillämpning som senare kommer alt
beslutas.
I§
Av
paragrafen framgår att den enda containertyp som är undantagen frän
lagstiftningen är den som är särskill konstruerad för lufttransporter. Således
omfattas containrar som är särskill konstruerade för t. ex. farligt
Prop.
1979/80:71 19
gods av lagstiftningen. För bl.a. denna kategori gäller
härjämte speciella krav enligt särskilda bestämmelser.
Paragrafen behandlar också lagstiftningens tillämpningsområde.
Definitionen av begreppet inlernationell trafik är något vidare än den av
ulredningen föreslagna. Även transitlrafiken, som är en form av internalionell
trafik, faller under definitionen, se avsnitt 2.5.1. När det gäller att i ett
visst fall avgöra om en container är i internationell trafik får man givelvis
bedöma detta med utgångspunkl i den aktuella transporten.
1 sammanhanget bör påpekas all konvenfionen inte
innehåller någol undantag från bestämmelserna när det gäller trafik med olastade
containrar. Del innebär alltså all lagstiftningen blir tillämplig även i fråga
om containrar som passerar landels gränser lomma.
Det bör observeras atl lagens bestämmelser om
egenkontroll, enligt den särskilda föreskriften i 5§, även gäller en svensk
container som används för en transport mellan två länder, oavsett om ett av
dessa är Sverige eller ej.
2§
Den i paragrafen givna definitionen av begreppet container
ansluter i huvudsak till konventionens definifion. KonvenUonsbestämmelsen innehåller
det förtydligandet att begreppet container inte omfattar vare sig fordon eller
emballage men väl containrar som transporteras på ett chassi. Avsikten är inte
att ge begreppet någon annan innebörd i lagen, men del har ansetts vara
obehövligt atl låta konventionens förtydligande komma till uttryck i lagtexten.
DefiniUonen av begreppet hörnbeslag i punkten 3 har givits
en någol annan utformning än vad utredningen har föreslagit. Den nu föreslagna
definitionen knyter närmare an till den definition som finns i konventionstexten.
3§
Paragrafen innehåller bestämmelser om officiell provning.
Provningen kan vara aniingen lypprovning eller individuell provning.
Bemyndigandet innefattar befogenhet att meddela de föreskrifter som behövs för
att konventionens krav på provning och godkännande skall kunna säkerställas.
Dvs. även exempelvis föreskrifter om skyldighet för tillverkaren att föra
förteckning över containrar som har tillverkats i enlighet med godkänd
konstmklionstyp, granskning under tillverkningen (typefterkontroll) och
skyldighet för tillverkaren att ställa containrar till förfogande för provning.
4§
Bakgmnden lill beslämmelsen är konventionens artikel V(l)
som föreskriver ömsesidigl erkännande av godkännanden som har meddelats av
Prop.
1979/80:71 20
länder som är anslutna lill konventionen. Bestämmelsen får
alltså, i förening med vad som föreskrivs i 3 §, den belydelsen alt det står
container-tillverkaren resp. containerägaren fritt atl välja i vilkel land han
vill låta godkänna sina containrar.
5§
Såsom har framhållits i specialmoliveringen till 1 §
gäller lagens regler om egenkontroll även för containrar som används för
transporter mellan två främmande länder om containerägaren har hemvist eller
huvudkontor i Sverige. Ang. tredje stycket, se avsnitt 2.5.2.
I sammanhanget kan erinras om att egenkontroll - oavsett
var containem har godkänts - skall utföras enligt de föreskrifter som har
meddelats i den stal där ägaren har silt hemvist eller huvudkontor, se regel 2
punkterna 2 och 5 i bilaga 1 till konventionen.
6§
Paragrafen gäller - liksom 7 § - alla containrar som
säkerheiskonveniionen är tillämplig på, dvs. även om de har godkänls utomlands
och ägaren är skyldig att utföra egenkontroll enligt utländska föreskrifter.
I paragrafens andra stycke har öppnats en möjlighet all
medge undantag från del förbud som första stycket innehåller. Med uttrycket
"slutföra en pågående transport" avses att containern får gå till
destinaUonsorten och lastas ur. Därefter måste egenkontroll utföras innan
omlastning äger mm. Vid sådant medgivande bör containern förses med någon form
av märkning som visar alt egenkontroll inle har utförts inom föreskriven lid
och atl containern inte får omlastas innan egenkontroll har utförts.
7§
Jfr vad som har anförts i avsniu 2.4 om behandlingen av en
container som ulgör en uppenbar säkerhetsrisk. Del bör i sammanhanget nämnas
att man i rekommendationer som har antagits inom IMCO lämnat anvisningar om hur
kontrollmyndighelema bör handla i sådana situaUoner som avses i 6och7§§.
8§
Sjöfartsverkels roll som Ullsynsmyndighet kan anges i
regeringens följd-författning.
De i paragrafen angivna befogenheterna har främsl
belydelse för konlroll av alt egenkontroll har utförts på ett riktigt sätt.
Fömtom stickprovsvisa kontroller bör tillsynsmyndigheten kunna gripa in när
gränskontrollen ger vid handen att en containerägare har slarvat med
egenkontrollen. Det behöver inte vara fråga om upprepat slarv, utan upptäckten
av en bristfällig container kan vara tillräcklig för att föranleda kontroll.
En bestämmelse som i princip motsvarar andra meningen i
paragrafen
Prop, 1979/80:71 21
finns
i 7 kap. 5§ arbetsmiljölagen (1977: 1160). Vad som sägs om ersättning innebär
att en containerägare/containertillverkare inle kan göra anspråk på ersättning
för ett prov som tillsynsmyndigheten har begärt.
9§
1
6 och 7 §§ anges fömtsättningama för att en container skall få användas.
Tullmyndigheten måste självfallet ha möjlighet att gripa in och genom ett
användningsförbud hindra fortsatt transport av en container som exempelvis
inte är godkänd. Även om tullmyndigheten primärt svarar för gränskontrollen och
i samband därmed meddelar de beslut som krävs, bör också annan myndighet, dvs.
främst tillsynsmyndigheten (sjöfartsverket), kunna ges rätt att besluta i dessa
frågor. Sådana beslut skall dock fattas efter samråd med tullmyndighet.
10
§ Se avsniu 2.5.4.
ll§
Det
är inte påkallat med en besvärsordning genom vilken generaltullstyrelsens
eller annan central förvaltningsmyndighets beslut enligt 9§ kan överklagas.
Däremot torde behov finnas av en inlem besvärsordning inom vederbörande verks
organisation, varigenom man exempelvis hos generaltullstyrelsen kan överklaga
ett beslut som har meddelats av annan tullmyndighet än generaltullslyrelsen.
Dessa frågor kan regleras i följdförfaltningar. Jfr 23 § instruktionen
(1973:884, ändrad 1976: 135) för tullverket och 33 § förordningen (1969:320,
omtryckt 1975:1070, ändrad senast 1979:1044) med instruktion för
sjöfartsverket.
Det
kan tilläggas att den myndighet som har meddelat ett stoppningsbeslut givetvis
har möjlighet att ompröva detta.
Bestämmelserna
om ikraftträdande
I
den allmänna moiiveringen (avsnitt 2.6) har förordats att regeringen får
bestämma tidpunklen för ikraftträdandet av lagstiftningen. Regeringen bör också
bemyndigas att sätta lagstiftningen i kraft vid skilda tidpunkter. En grund
härför är att den del av lagstiftningen som rör kontrollen av befintliga
containrar kan komma att behöva särbehandlas när det gäller ikraftträdandet.
Jag tänker då bl.a. på den tid som är nödvändig för godkännande av det
befintliga containerbeståndet.
Genom
en överenskommelse vid sammanträde med IMCO:s under-kommitté för containrar och
laster har de i kommittén företrädda staterna informellt enals om alt inte
börja utöva den konlroll som konventionen föreskriver förrän den 6 september
1982. Fr.o.m. den dagen skall alla befintliga containrar vara godkända.
Prop. 1979/80:71 22
Det
kan emellertid inte uteslutas all man inom IMCO i det här och andra avseenden
träffar överenskommelser som har inverkan på ikraftträdandel av olika
bestämmelser.
5 Hemsiällan
Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår
riksdagen
dels
att godkänna 1972 års intemationella konvention om säkra
containrar,
dels att antaga förslaget Ull containerlag.
6 Beslul
Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar atl genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 1
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET
CONTAINERFRAGOR
Betänkande avgivet
av
Containerutf edningen
Ds K 1979:1
Prop.
1979/80:71 25
Till statsr å det och
chefen f ö r kommunikationsdepartementet
Genom beslut den 9 juni 1977 bemyndigade regeringen chefen
f ö r kommunikationsdepartementet att
tillkalla en s ä rskild utredare med uppdrag att
utreda vissa containerfr å gor .
Med st ö d av detta
bemyndigande tillkallade departementschefen samma dag numera f ö rs ä kringsr ä ttsr å det och
chefen f ö r f ö rs ä kringsr ä tten f ö r
S ö dra Sverige B ö rje V/ilhelmsson att vara s ä rskild utredare.
Utredningen har antagit namnet containerutredningen.
Att s å som experter bitr ä da utredningen f ö rordnades
den 20 september 1977 departementssekreteraren Knut Gunnar Bergman, sj ö kaptenen Ulrich Jahnke, byr å direkt ö ren
Bo Kjelleg å rd, byr å direkt ö ren
Mats Linder, byr å chefen G ö ran Lindh och f ö rbundsombudsmannen
Bo R ö nngren.
Till sekreterare å t
utredningen f ö rordnades den 28 juni 1977 hovr ä ttsfiskalen Magnus G ö ransson.
Regeringen har till utredningen ö verl ä mnat framst ä llning fr å n
Svenska Transportarbetaref ö rbundet med beg ä ran bl.a. om ö versyn
av de fr å gor som r ö r s ä kerheten vid
stuvning, f ö rdelning och f ö rankring av gods i container samt av metoderna f ö r lossning, lastning och transport av container.
Utredningen f å r
h ä rmed ö verl ä mna bet ä nkandet "Containerfr å gor" med f ö rslag
till lagstiftning f ö r att m ö jligg ö ra
opaginerad Kontrollera mot PDF
svensk anslutning till 1972 å rs internationella konvention om s ä kra
containrar (CSC) samt f ö rslag till viss ä ndring i v ä gtrafikkung ö relsen och andra å tg ä rder i syfte att ä ven i ö vrigt å stadkomma en s ä krare
hantering av containrar.
Utredningens arbete ä r
h ä rmed avslutat.
Malm ö i januari 1979
B ö rje Wilhelmsson
/Magnus
G ö ransson
opaginerad Kontrollera mot PDF
Knut
Gunnar Bergman
Ulrich
Jahnke
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bo Kjelleg å rd G ö ran Lindh
Mats Linder
Bo R ö nngren
Prop.
1979/80:71 27
INNEHALL
F Ö RFATTNINGSF Ö RSLAG
1.
F ö rslag
till lag om s ä kra containrar 30
2.
F ö rslag
till f ö rordning om s ä kra containrar x)
3. F ö rslag till f ö rordning om ä ndring
i v ä gtrafikkung ö relsen (1972:603)'')
1 UTREDNINGSUPPDRAGET 1|1'
1.1
Direktiven kl
1.2
Utredningens arbete 43
2 CONTAINER
OCH CGNTAINERISERING 1j5
2.1
Begreppet container 1+5
2.2
Containerisering IjJ
2.3
Hanteringsmetoder 1+9
3 1972
ARS INTERNATIONELLA KONVENTION OM S Ä KRA
CONTAINRAR 51
55 55 55
3.1
Kort historik 51
3.2
Huvuddragen i s ä kerhetskonventionen 51
3.3
Behandlingen av
konventionen i andra l ä nder
3.3.1
De nordiska l ä nderna
3.3.2
Viss utl ä ndsk
lagstiftning
4
ANNAN REGLERING AVSEENDE CONTAINRAR OCH CON
TAINERHANTERING 58
4.1 Lagstiftningen
om riksprovplatser 58
4.2
Arbetsmilj ö lagen 6O
4.3
Arbetarskyddsatyrelsens
anvisningar f ö r hamnarbete 63
x) H ä r utesluten.
Prop. 1979/80:71 28
4.4 Internationella
ö verenskommelser 65
4.5 Svensk
standard 66
5 UTREDNINGENS
ALLM Ä NNA Ö VERV Ä GANDEN 67
5.1 F ö r
fattnings f ö rslagen 67
5.2
Konventionens f ö rh å llande
till annan reglering 69
5.3
Allm ä nna
synpunkter 71
6 GODK Ä NNANDE
AV CONTAINRAR jk
6.1
Konventionen 7
6.2
Ö verv ä ganden och f ö rslag 8O
6.2.1
Ny och befintlig container oO
6.2.2
Godk ä nnandef ö rfarandet 83
7 UNDERHALL
OCH EGENKONTROLL 86
7.1
Konventionen 86
7.2
ö verv ä ganden och f ö rslag 87
7.2.1
Egenkontroll 87
7.2.2
Utformningen av egenkontrollen 88
8 KONTROLL 91
8.1
Konventionen 91
8.2
ö verv ä ganden och f ö rslag 92
8.2.1
Kontrollens utf ö rande 92
8.2.2
Behandlingen av icke godk ä nd
container 93
8.2.3
Behandling av container som
inte genomg å tt egenkontroll inom f ö reskriven
tid 96
8.2.4
Behandling av container som utg ö r en
uppenbar s ä kerhetsrisk 98
8.3 Kontrollmyndigheten 100
9 Ö VRIGA FR Å GOR I
KONVENTIONEN 101
9.1
Lagstiftningens till ä mpningsomr å de 101
9.2
Ä gares ansvar f ö r containerns skick 102
9.3
Transport av farligt gods 105
9.4
Sanktioner IO6
Prop.
1979/80:71 29
10 ANSVARIGA
MVNDIGHETER 108
10.1
Konventionen 108
10.2
Ö verv ä ganden och f ö rslag 109
11 SVENSKA
TRANSPORTARBETAREF Ö RBUNDETS FRAM
ST Ä LLNING x)
11.1
F ö rbundets fyra yrkanden
11.2
Hittills genomf ö rda
reformer
11.3
P å g å ende
reformarbete
11.4
Ö verv ä ganden och f ö rslag
11.4.1
Yrkande 1
11.4.2
Yrkande 2 och 3
11.4.3
Yrkande 4
11.5 Sammanfattning
opaginerad Kontrollera mot PDF
12
SPECIALMOTIVERING TILL F Ö RFATTNINGSF Ö RSLAGE
12.1
Lagen om s ä kra
containrar
12.2
F ö rordningen om s ä kra
containrar
x)
SUMMARY
nx)
opaginerad Kontrollera mot PDF
BILAGA
1 1972 ARS KONVENTION OM S Ä KRA CONTAINRAR 113
BILAGA
2 F Ö RSLAG TILL RIKSPROVPLATS F Ö R
CONTAINRAR
(utarbetat vid statens provningsanstalt) x)
x) H ä r utesluten.
Prop. 1979/80:71 30
1 F ö rslag till
Lag om s ä kra
containrar
1
§ Denna lag g ä ller container som anv ä nds i internationell trafik och som inte ä r s ä rskilt
konstruerad f ö r luftbefordran .
2
§ Med container avses i denna lag
en transportanordning som ä r
1.
tillr ä ckligt motst å ndskraftig
f ö r att medge upprepad anv ä ndning,
2.
konstruerad f ö r att underl ä tta
godsbefordran med ett eller flera transports ä tt
utan omlastning av godset,
3.
konstruerad f ö r att l ä tt
kunna s ä kras och hanteras och f ö r det ä ndam å let f ö rsedd med h ö rnbeslag samt
4. s ä stor att den yta som omfattas av
de fyra yttre
2 bottenh ö rnen ä r antingen minst 14 m (150 kvadratfot) el-
2 ler, om den ä r
f ö rsedd med ö vre h ö rnbeslag,
minst 7 m
(75 kvadratfot).
3
§ Med h ö rnbeslag avses i denna lag en s ä rskild anordning aom ä r anbragt i containers ö vre eller
nedre h ö rn f ö r att m ö jligg ö ra hantering, stapling eller s ä kring.
4
§ Med
internationell trafik avses i denna lag befordran
1.
fr å n plats inom riket till plats utom riket eller
2.
till plats inom
riket fr å n plats utom riket.
5 § Container skall provas vid
riksprovplats och godk ä nnas
i s ä kerhetsh ä nseende enligt de f ö reskrifter som regeringen
Prop. 1979/80:71 31
utf ä rdar,
6
§ P å godk ä nd container skall finnas s ä kerhetsgodk ä nnan-deskylt av det slag och med de
uppgifter som regeringen f ö reskriver.
7
§ Best ä mmelsen i 5 § g ä ller inte container som har godk ä nts utom riket om beslutet medf ö r r ä tt att anbringa s ä -kerhetsgodk ä nnandeskyIt p å containern.
8
§ Ä gare till container skall h å lla containern i s ä kert skick samt utf ö ra eller l å ta utf ö ra egenkontroll av containern
enligt de f ö reskrifter som regeringen utf ä rdar.
Best ä mmelsen
i f ö rsta stycket g ä ller ä ven n ä r container anv ä nds vid befordran mellan utom riket
bel ä gna platser i skilda l ä nder om ä garen har hemvist eller huvudkontor
i Sver ige.
Ä garen f å r genom skriftligt avtal ö verl å ta sina skyldigheter enligt f ö rsta stycket p å den som i. ä garens st ä lle har r ä tt att f ö rfoga ö ver containern.
9 §
Egenkontroll skall utf ö ras f ö rsta g å ngen inom fem å r
fr å n den dag containern tillverkats
och d ä refter med h ö gst
tv ä å rs mellanrum.
10 §
Uppgift om tidpunkt (m å nad
och å r) f ö re vilken con
tainer skall genomg å f ö rsta egenkontroll skall anges p ä
s ä kerhetsgodk ä nnandeskylten.
Uppgift om tidpunkt (m å nad och å r) f ö re vilken containern skall genomg å å terkommande egenkontroll skall anges
p ä containern, antingen p ä s ä kerhetsgodk ä nnandeskylten eller s å n ä ra denna som m ö jligt.
11 §
Container f ä r anv ä ndas endast om den ä r godk ä nd och
Prop. 1979/80:71 32
har giltig s ä kerhetsgodk ä nnandeskyIt
samt har genomg å tt egenkontroll inom f ö reskriven tid.
Container, som ej har genomg å tt egenkontroll inom f ö reskriven tid, men som i ö vrigt ä r i s ä kert skick, f å r dock efter s ä rskilt medgivande anv ä ndas f ö r att slutf ö ra p å g å ende transport.
12
§ Container, som ä r i s å dant skick att det klart framg å r att den utg ö r en uppenbar s ä kerhetsrisk, f å r ej anv ä ndas f ö rr ä n den å terst ä llts i s ä kert skick.
13
§ Tullmyndighet kontrollerar
efterlevnaden av 11 och 12 §§ och f ä r i samband d ä rmed meddela f ö rbud som beh ö vs f ö r att trygga efterlevnaden av n ä mnda paragrafer samt besluta om
medgivande enligt 11 §
andra stycket.
14
§ Tillsyn ö ver efterlevnaden av denna lag och
f ö reskrifter som meddelats med st ö d av lagen ut ö vas av sj ö fartsverket, som ä ven efter samr ä d med tullmyndighet f å r besluta i fr ä gor som avses i 13 § .
15
§ Tillsynsmyndigheten har r ä tt att efter anfordran erh å lla de upplysningar, handlingar och
prov samt p å kalla de unders ö kningar som beh ö vs for tillsynen. F ö r uttaget prov utg ä r ej ers ä ttning.
16
§ Om ansvar i vissa fall f ö r den som ö vertr ä der av myndighet meddelat f ö rbud finns best ä mmelser i brottsbalken .
17
§ Om tekniska krav p ä containrar som s ä rskilt har konstruerats f ö r transport av farligt gods samt om
underh å ll och besiktning av s å dana containrar ä r s ä rskilt stadgat.
Prop.
1979/80:71 33
1.
Denna lag tr ä der i kraft den 1 januari 1980. 11 § tr ä der dock i
kraft den dag regeringen best ä mmer.
2.
F ö r container vars tillverkning inletts f ö re den 1 januari 1980 skall i st ä llet f ö r
5 § g ä lla vad som s ä gs under 2. i ö verg å ngsbest ä mmelserna till f ö rordningen
(1979:000) om s ä kra containrar.
3 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 71
Prop. 1979/80:71 34
SAMflANFATTNING
I bet ä nkandet l ä gger utredningen fram f ö rslag till lagstiftning avsedd att m ö jligg ö ra svensk
anslutning till 1972 ä rs konvention om s ä kra containrar. Utredningen behandlar ä ven en framst ä llning
fr å n Svenska Transportarbetaref ö rbundet till kommunikationsdepartementet. I anslutning
till framst ä llningen f ö resl å s viss
lagstiftning och andra å tg ä rder i syfte att å stadkomma s ä ker hantering av containrar.
I direktiven f ö r
utredningen framh ö lls inledningsvis att
enhetslasttekniken under den senaste tio å rsperioden
utvecklats p å tagligt, varvid s ä rskilt anv ä ndningen
av standardiserade godsbeh å llare r ö nt intresse. Det konstaterades att containern ä r det slag av godsbeh å llare som har blivit mest vanlig sant att containerhanteringen har aktualiserat
vissa s ä kerhetsfr å gor. Som exempel n ä mndes skyddet f ö r dem som arbetar med containrar i
samband med lastning och lossning samt s ä kerheten
i samband med v ä gtransport av container. Vidare
erinrades om de ä tg ä rder som har vidtagits i avsikt att f ö rb ä ttra s ä kerheten. Hit h ö r
arbetet inom arbetarskyddsstyrelsen med anvisningar . f ö r hantering av containrar i hamnarna och SJ:s
svenska lastnings f ö reskrifter om hur containrar och
containerflak skall lastas p å j ä rnv ä gsvagnar och
hur de f å r hanteras i samband med lastning.
Det h ä nvisades vidare till att fr å gor kring containertransporterna har behandlats vid
en konferens som under h ö sten 1972 anordnades av F ö renta nationerna och Mellanstatliga r å dgivande sj ö fartsorganisationen
(IMCO). Vid konferensen antogs en internationell konvention om s ä kra containrar, International Convention
Prop. 1979/80:71 35
for Safe Containers (CSC). F ö redragande statsr å det erinrade om att konventionen
remissbehandlats i Sverige under 1973 och att samtliga remissinstanser
tillstyrkt en svensk anslutning till konventionen. Han framh ö ll att mycket talar f ö r en s å dan anslutning men att konventionen
ger upphov till en rad fr å gor som m å ste l ö sas innan
lagstiftnings å tg ä rder vidtas.
Konventionen har som fr ä msta
syfte att vidmakth å lla en h ö g s ä kerhetsniv å f ö r m ä nniskoliv vid hantering, stapling och befordran av
containrar. F ö r att uppn å detta syfte och f ö r att underl ä tta internationell befordran av
containrar har i konventionen fastst ä llts
krav p å containrars konstruktion.
Konventionen g ä ller container som anv ä nds i internationell trafik och som inte har s ä rskilt konstru-
opaginerad Kontrollera mot PDF
erats f ö r
luftbefordran. Containern skall ha en bottenyta
2 om
minst 14 m eller, om den ä r f ö rsedd med ö vre
h ö rnbe-
eJ 2
slag,
minst 7 m
Varje ny container skall godk ä nnas enligt konventionens best ä mmelser om typprovning eller
individuell provning. Befintlig container skall inom fem ä r fr å n den dag konventionen tr ä der ikraft godk ä nnas enligt s ä rskilda best ä mmelser. Godk ä nd container skall b ä ra en skylt - s ä kerhets-godk ä nnandeskylt - som visar att
containern motsvarar konventionens krav. Varje stat som anslutit sig till
konventionen skall uppr ä tta
ett effektivt f ö rfarande f ö r provning, kontroll och godk ä nnande av containrar.
Container som har godk ä nts skall underkastas kontroll p å
f ö rdragsslutande
staters territorier. Kontrollen skall
utf ö ras
av d ä rtill utsedda tj ä nstem ä n. Den skall inskr ä nkas
till att fastsl å att containern ä r
godk ä nd och b ä r giltig
s ä kerhetsgodk ä nnandeskylt. Kontrollen skall dock utvidgas
om det klart framg å r att containerns skick utg ö r en uppen
bar risk f ö r s ä kerheten.
Prop. 1979/80:71 36
Ansvaret f ö r
containerns skick å vilar ä garen. Denne har att regelbundet utf ö ra egenkontroll f ö r
att unders ö ka om containern har s ä dana fel som kan framkalla fara f ö r m ä nniskan.
Varje land som ä r anslutet till konventionen skall
utf ä rda best ä mmelser om egenkontroll. Dessa best ä mmelser g ä ller
f ö r container ä gare som har hemvist eller huvudkontor i landet i
fr å ga. P å ny container skall utf ö ras egenkontroll
inom fem å r fr å n tillverkningsdagen. D ä refter skall
egenkontroll utf ö ras vartannat å r. N ä r det g ä ller befintlig container ä r egenkontroll ett led i godk ä nnandef ö rfarandet.
Forts ä ttningsvis skall egenkontroll ske
med h ö gsl tv å å rs
mellanrum. Tidpunkten f ö r kommande egenkontroll skall
anges p å s ä kerhetsgodk ä nnandeskylten eller i anslutning
till denna.
Konventioner, tr ä dde
i kraft den 6 september 1977. Vid denna tidpunkt hade tio stater anslutit sig.
Den 1 november 1978 har ytterligare å tta
stater anslutit sig till konventionen. D ä ribland
finns inget av v å ra nordiska grannl ä nder. F ö rberedelser
f ö r anslutning p å g å r dock i
Norge, Danmark och Finland.
Utredningen har allts å
haft i uppgift att f ö resl å de lagstiftnings å tg ä rder som erfordras f ö r stt m ö jligg ö ra svensk anslutning till konventionen. F ö retr ä dare f ö r utredningen har deltagit i det internationella
arbetet med att tolka konventionen och att finna gemensamma l ö sningar f ö r
utf ä rdandet av till ä mpningsf ö reskrifter.
S ä rskild vikt har lagts vid det
nordiska samarbetet. Utredningens arbete i denna del har resulterat i f ö rslag till lag om s ä kra containrar och f ö rordning med
till ä mpningsf ö reskrifter till lagen. Lagstiftningen bygger till
viss del p å de informella Ö verenskommelser som har tr ä ffats i skilda internationella sammanhang.
Samtidigt har dock f ö rh å llanden som ä r speciella f ö r Sverige beaktats och satt sina sp ä r i lagstiftningen.
Prop. 1979/80:71 37
utredningen f ö resl ä r att sj ö fartsverket
skall ut ö vG tillsyn ö ver lagens efterlevnad. Den provning, som ä r en f ö rut
cjji t. t.n in.j f ö r godk ä nnande, skall utf ö ras
vid riksprov-pi.-its. Det nnkommer pri statenu pro vn ingsans t a 11 ott f ö resl å sodan riksf
re vpl r: t :3. Kontrollen b ö r enligt
utredningen i fcrsta hand .jvila tu llmyndigtiet. Vid sidan om denna kontroll
F ö rekoir.nier emelllertid redan i dag
en mer inrormelJ kontroll, for denna svarar bl.a. sluveriarbetare,
skyddsomuud, fartyqsbef ä l sant fartygs- och stuveriinspekt ö rer.
Ny container, som anv ä nds i internationell trafik, skall vara av typ som
gudkants enligt best ä mmelserna
i lagen eller enligt motsvarande best ä mmelser i annat land. Qefinl-licj container skall godk ä nnas f ö re den 6 september 1982. F ö r godk ä nnande svarar sj ö fartsverket eller, efter verkets
best ä mmande, riksprovplatsen.
Innan befintlig container f å r f ö rses med s ä kerhetsgodk ä nnandeskylt skall den genomg å egenkontroll. Ä garen ansvarar f ö r egenkontroll och f ö r att containern h å lls i s ä kert skick. F ö reskrifter om f ö rfarandet f ö r egenkontroll finns i f ö rordningen.
Kontrollen skall avse att fastsl å att container ä r godk ä nd, b ä r giltig s ä kerhetsgodk ä nnandeskylt och har genomg å tt egenkontroll inom f ö reskriven tid. Container som inte
uppfyller dessa f ö ruts ä ttningar f å r ej anv ä ndas. Om container inte underg å tt egenkontroll inom f ö reskriven tid men i ö vrigt ä r s ä ker f å r den dock anv ä ndas f ö r att slutf ö ra p å g å ende transport. Container som utg ö r en uppenbar s ä kerhetsrisk f å r ej anv ä ndas f ö rr ä n den å terst ä llts i s ä kert skick.
Som n ä mnts tr ä dde konventionen i kraft den 6
september 1977. Befintliga containrar skall godk ä nnas inom fem å r fr ä n den dagen, dvs. den 6 september
1982. F ö rst vid den
Prop. 1979/80:71 38
tidpunkten kan man r ä kna
med att samtliga existerande containrar har godk ä nts. Vid diskussioner inom IMCOrs underkommitt é f ö r containrar
och laster har framh ä llits att det mot bakgrund h ä rav ä r mindre l ä mpligt att fullt ut b ö rja till ä mpa kontrollen f ö re den 6 september 1982. De n ä rvarande medlemsl ä nderna
har d ä rf ö r informellt enats om ett s å dant
agerande. I best ä mmelser om ikrafttr ä dande f ö r
lagstiftningen f ö resl å r utredningen att gr ä nskontrollen
avseende godk ä nnande och egenkontroll skall b ö rja f ö rst n ä r regeringen beslutar d ä rom. I ö vrigt
f ö resl å s lagstiftningen tr ä da i kraft
den 1 januari 1980.
Svenska Transportarbetare f ö rbundet har i sin framst ä llning
till kommunikationsdepartementet ber ö rt
olika problem som ä r f ö rknippade med transporter av containrar p å v ä g. Framst ä llningen utmynnar i beg ä ran om ö versyn
av de fr å gor som r ö r s ä kerheten vid
stuvning, f ö rdelning och f ö rankring av gods i container samt metoderna f ö r lastning, lossning och transport av container. En
ö versyn av v ä gtrafiklagstiftningens regler om f ö rankring av last p å fordon b ö r enligt f ö rbundets å sikt
komma till st ä nd. Vidare b ö r enligt f ö rbundet
reglerna om ansvar f ö r f ö rseelser mot f ö rankringsbest ä mmelserna ses ö ver.
Enligt utredningens mening har Transportarbetaref ö rbundet f ä st
uppm ä rksamheten p ä viktiga fr å gor
n ä r det g ä ller att ö ka
s ä kerheten vid containerhantering. F ö rbundet gav in sin framst ä llning 1971. Sedan dess har flera å tg ä rder
vidtagits i syfte att å stadkomma f ö rb ä ttringar p å omr å det.
Emellertid ä r n å gra av de problem f ö rbundet
tagit upp alltj ä mt aktuella.
De fr å gor som h ä nger samman med stuvning och f ö rankring av gods i container ä r enligt utredningens mening s ä rskilt sv å ra
att komma till r ä tta med. Till stor del beror detta
p å att problemen har en
internationell r ä ckvidd. Containern som stuvas
utomlands, ä r som regel plomberad
Prop. 1979/80:71 39
enligt TIR-konven tionen och transportf ö rare i Sverige far d ä rf ö r endast under speciella omst ä ndigheter ö ppna
containern f ö r att unders ö ka om lasten ä r
ordentligt f ö rankrad i containern. F ö r att n å
den efterstr ä vade s ä kerheten och f å
bort den os ä kerhetsk ä nsla som den som hanterar containrar naturligen k ä nner g ä ller
det att finna l ö sningar som kan accepteras ä ven i andra l ä nder.
Ett f ö rs ö k i den riktningen ä r de
anvisningar f ö r ö vning av personer som skall stuva containrar vilka utgivits i
samarbete mellan IMCO och ILO (International Labour Organization). Bakom dessa
anvisningar ligger en tanke som utredningen delar. Ett viktigt led i str ä van efter s ä krare
containerhantering ä r utbildningen. Arbetsgivarna har h ä r ett stort ansvar. Det g ä ller att se till att den som arbetar med stuvning av
containrar ges erforderlig utbildning f ö r
arbetsuppgiften. Utredningen framh å ller
ocks å som sin å sikt att det vore ö nskv ä rt att de myndigheter som idag
deltar i internationellt samarbete ang å ende
containerhantering med kraft driver de fr å gor
ransportarbetaref ö rbundet ber ö rt. Som exempel p å
s å dana fr ä gor anger utredningen str ä van att å stadkomma
enhetlig utbildning och information till dem som arbetar med
containerhantering. En annan fr ä ga r ö r os ä kerheten om
viktf ö rdelning av gods i containern. F ö r att komma ifr å n
denna os ä kerhet skulle varje container kunna
f ö rses med en lastningsplan som bl.a.
utvisar var containerns tyngdpunkt ä r
bel ä gen.
Den ö versyn
av v ä gtrafiklagstiftningens f ö rankringsbest ä mmelser som efterlystes av f ö rbundet har bl.a. resulterat i s ä rskilda f ö rankringsf ö reskrifter. Dessa har utf ä rdats av statens trafiks ä kerhetsverk med st ö d av v ä gtrafikkung ö relsen. F ö reskrifterna inneb ä r att container skall s ä kras p å fordon genom l å sning i de fyra botten-h ö rnbeslagen. Vidare skall l å sningsdon vara utformade ocb
placerade p å s ä tt anges i svensk standard, SIS 84
21 01 och SIS 84 21 06. F ö rbundet
har i sin framst ä llning yrkat att endast
specialutrustade fordon skall f å anv ä ndas f ö r
Prop. 1979/80:71 40
containertransport. F ö rankringsbest ä mmelserna inneh å ller
inte n ä got s å dant krav. De ä r emellertid utformade p å s å dant s ä tt att effekten blir densamma som om ett dylikt krav
hade uppst ä llts.
Utredningen f ö resl ä r slutligen en ö verflyttning
av det prim ä ra ansvaret vid f ö rseelse mot f ö rankringsbest ä mmelserna. Detta b ö r enligt utredningen å vila
fordonets ä gare om denne ej kan visa att f ö rseelsen berott p å
omst ä ndighet som han ej kunnat r å da ö ver. Vidare
f ö resl å s en sk ä rpning av straffet fr å n penningb ö ter
till dagsb ö ter och att straffansvar f ö r medverkan till ö vertr ä delse av f ö rank-ringsbest ä mmeiserna inf ö rs.
Prop.
1979/80:71 41
UTREDNINGSUPPDRAGET
1.1 Direktiven
Direktiven for containerutredningen l ä mnades av d å varande
chefen f ö r kommunikationsdepartementet,
statsr å det Turesson, vid regeringssammantr ä de den 9 juni 1977. Statsr å det konstaterade inledningsvis att enhetslastiekniken
under den senaste tio å rsperioden utvecklats p å tagligt, varvid s ä rskilt
anv ä ndningen av standardiserade godsbeh å llare r ö nt
intresse. Han framh ö ll att containern ä r den godsbeh ä llare
som har blivit mest vanlig samt att containerhanteringen har aktualiserat
vissa s ä kerhetsfr å gor. Som exempel n ä mndes dels skyddet f ö r dem som
arbetar med containrar 1 samband med lastning och lossning, dels s ä kerheten i samband med v ä gtransporterna av containrar. Statsr å det erinrade om de å tg ä rder som vidtagits i avsikt att f ö rb ä ttra s ä kerheten, s å som
exempelvis arbetet inom arbetarskyddsstyrelsen med anvisningar f ö r hantering av containrar i hamnarna och SJ:s
svenska f ö reskrifter om hur containrar och
container flak skall lastas p å j ä rnv ä gsvagnar och
hur de f å r hanteras i samband med lastning.
Han h ä nvisade vidare till att fr ä gor kring container transporterna har behandlats vid
en konferens som under h ö sten 1972 anordnades av F ö renta nationerna och Mellanstatliga r å dgivande sj ö fartsorganisationen
(IMCO). Vid konferensen antogs en internationell konvention om s ä kra containrar, International Convention for Safe
Containers (CSC). Sedan statsr å det
redogjort f ö r det huvudsakliga inneh å llet i konventionen erinrade han om att
konventionen re-
1 Under avsnitt 3.2 kommer en s å dan redog ö relse
att l ä mnas
Prop. 1979/80:71 42
missbehandlats i Sverige under 1973 och att samtliga remissinstanser
tillstyrkt en svensk anslutning till konventionen. Han framh ö ll att myckel lalar f ö r en s å dan anslutning men att en f ö ruts ä ttning h ä rvid ä r att
konventionen inf ö rlivas i den svenska lagstiftningen
p ä ett s å dant s ä tt
atl dess best ä mmelser kan lill ä mpas effektivt. D ä refter
redogjordes f ö r n å gra fr å gest ä llningar som enligt statsr å dets
mening borde klarg ö ras n ä rmare innan lagstiftnings å tg ä rder vidtas. Vidare anf ö rdes:
I en framst ä llning till
kommunikationsdepartementet har Svenska transportarbetaref ö rbundet ber ö rt
olika problem som ä r f ö rknippade med transporter av containrar p å v ä g. F ö rbundet tar fr ä mst
upp de problem som h ä nger samman med felaktig viktf ö rdelning och bristf ä llig f ö rankring av godset i containern
samt otillfredsst ä llande emballering av farligt gods
i container.
F ö rbundets framst ä llning utmynnar i beg ä ran om ö versyn av de fr å gor som r ö r
s ä kerheten vid stuvning, f ö rdelning och f ö rankring
av gods i container samt av metoderna f ö r
lossning, lastning och transport av container. En ö versyn av v ä gtrafiklagstiftningens
regler om f ö rankring av gods p ä fordon b ö r
enligt f ö rbundet komma till st å nd, varvid b ö r
f ö reskrivas att endast specialfordon
f å r anv ä ndas f ö r con-tainerlransport. Slutligen h ä vdar f ö rbundet
att ansvar f ö r f ö rseelser mot f ö rankringsbest ä mmelserna i f ö rsta
hand b ö r utkr ä vas av fordons ä garen
och, i f ö rekommande fall, av befraktaren
eller dennes ombud. I anslutning h ä rtill
h ä vdar f ö rbundet att regler om ansvar f ö r medverkan b ö r
inf ö ras.
De fr å gor som har tagits upp i framst ä llningen har n ä ra
samband med dem som jag har ber ö rt i det f ö reg å ende. Det b ö r d ä rf ö r ankomma p ä
utredaren att ö verv ä ga dem i sitt arbele. Del b ö r
i sammanhanget erinras om att vissa av de ber ö rda fr å gorna har varit f ö rem å l f ö r ö verv ä ganden och reformer efter det att f ö rbundets framst ä llning
gavs in. Jag t ä nker d ä bl.a. p ä
de f ö reskrifter r ö rande s ä kring
av last som trafiks ä kerhetsverket har meddelat. Vidare
b ö r erinras om best ä mmelserna i kung ö relsen
(1974:35) om internationell v ä gtransport
av farligt gods, som har utf ä rdats i
anledning av Sveriges tilltr ä de till den
europeiska ö verenskommelsen om internationell v ä gtransport av farligt gods p å v ä g (ADR). I
sammanhanget b ö r ocks ä n ä mnas det
arbete med f ö reskrifter r ö rande transport av farligt gods som bl.a. utf ö rs inom produktkontrolln ä mnden .
Utredaren b ö r vara of ö rhindrad att ta upp ä ven andra fr å gor som har samband med dem sora
jag har angett i det f ö reg å ende.
Prop.
1979/80:71 43
1.2 Utredningens arbete
Under utredningsarbetet har ö verl ä ggningar h å llits med olika myndigheter,
organisationer och enskilda personer.
Utredningsarbetet har till stor del inriktats p å att inh ä mta upplysningar om hur
konventionen har behandlats nationellt i andra l ä nder. S å lunda har fortl ö pande kontakter tagits med
representanter f ö r Danmark, Norge och Finland f ö r diskussioner om utformningen av
lagstiftningen i respektive land. Vidare har f ö retr ä dare f ö r utredningen n ä rvarit vid sammantr ä den 1977 och 1978 i London med
IMCO:s underkommilt é
f ö r containrar och laster samt vid m ö te i februari 1978 i Geneve med
ECE:s (F ö renta nationernas ekonomiska
kommission f ö r Europa) rapport ö rgrupp f ö r containertransport. Vid dessa
internationella konferenser har bl.a. diskuterats fr å gor kring tolkningen av
konventionen i syfte att å stadkomma
en s å l ä ngt m ö jligt enhetlig nationell
lagstiftning hos de f ö rdragsslutande
staterna.
Utredningen har i december 1977 i Skandiahamnen, G ö teborg, studerat containerhantering
i terminal samt lastning och lossning av container fr å n olika slags containerfartyg. I
samband d ä rmed bes ö kte utredningen en
reparationsverkstad f ö r
containerreparation.
Sekreteraren hos utredningen har s å som adjungerad deltagit i sammantr ä den med svenska
standardiseringskommissionens tekniska kommitt é f ö r container, TK 15, och som
representant f ö r denna n ä rvarit vid plenarm ö te i juni 1978 i Genua med ISOrs
(International Organization for Standardizalion) tekniska kommitt é f ö r containrar, ISO/TC 104. Vid ett
sammantr ä de med TK 15 har
containertillverkning och provning studerats i samband med bes ö k hos landets st ö rsta containertillverkare.
Sekreteraren har h ä rut ö ver
deltagit i en av arbetarskydds-
Prop. 1979/80:71 44
styrelsen anordnad stuverikonferens i S ö derhamn och vid denna informerat om konventionen och
dess f ö rh å llande till arbetsm.il j ö lagen och andra f ö rfattningar ang å ende
arbetarskydd .
Sekreteraren har ;;lutliqen n ä rvarit vid en av Cargo Syslems i december 1977
anordnad konferens i London, Container Industry Conference.
Prop. 1979/80:71 45
2 CONTAINER OCH CONTAINERISERING
2.1 Begreppet container
Ordet container kommer fr ä n engelska spr å ket och betyder beh å llare. Det ä r d ä r s å allm ä nt till sin karakt ä r att det kan anv ä ndas om beh å llare av det mest skiftande slag. F ö r att ge ordet en s ä rskiljande betydelse skapades i
engelsk terminologi begreppet "freight container", vilket definieras
som en beh å llare med viss volym speciellt
gjord f ö r snabb ö verf ö ring mellan olika transportmedel
utan omlastning av godset. Med container avses i det f ö ljande en s å dan be-h ä llare.
Containern har betecknats som en l å da med ett kraftigt ramverk. Den ä r vanligen tillverkad av st å l, aluminium eller plywood och f ö rsedd med en ö ppningsbar gavel samt med f ä sten f ö r lyft anordningar i topph ö rnen och f ä sten f ö r f ö rankrings-anordningar i bottenh ö rnen. B å da dessa f ä sten ben ä mns h ö rnbeslag eller h ö rnl ä dor. Containern tillkom framf ö r allt f ö r att f ö renkla transport av styckegods.
Vidare hoppades man kunna nedbringa f ö rekomsten av godsskador samt minska riskerna f ö r st ö ld av gods. F ö renklingen i styckegodshanteringen
bestod i alt containern kunde lastas direkt vid det l ö pande bandet och d ä refter transporteras p å lastbil, j ä rnv ä g eller till sj ö ss till destinationsorten utan
omlastning av godset och med f ö renklade tullprocedurer. Det f ö rekommer idag flera olika typer av containrar. Som exempel
kan n ä mnas sluien container (som endast
kan lastas genom en eller flera d ö rrar i gavlar eller sidor), ventilerad container (sluten container som
har ventilationsanordningar), isolerad container (som genom isolering av v ä ggar inklusive d ö rrar, tak och golv bibringats s å dana v ä rmeisolerande egenskaper att
Prop. 1979/80:71 46
v ä rmeutbytet mellan containerns in-
och utsida begr ä nsas), uppv ä rmd container (isolerad container som har utrustats
med v ä rmeaggregat med kapacitet att h ö ja och bibeh å lla
en konstant temperatur inuti containern), kylcontainer (isolerad container med
n å gon form av kylaggregat som g ö r det m ö jligt
alt s ä nka och bibeh å lla en konstant temperatur inuti containern) och
tankcontainer (f ö r transport av v ä tskor och gaser). Ä ven det s å kallade container flaket ä r att betrakta som container. Container flaket f ö rses vanligen med en de-monterbar p å byggnad.
Containern har alltj ä mt sin st ö rsta betydelse vid internationella transporter. Emellertid har man
efterhand funnit nya anv ä ndningsomr å den f ö r containern. S ä lunda f ö rekommer att man inrett containrar
och anv ä nder dem som manskapsbodar eller
alt man i "engongscontainrar" av tr ä fraktar f ö rn ö denheter till utvecklingsl ä nder, d ä r containrarna g ö rs om till bost ä der. Vidare f ö rekommer att containrar, som tagits
ur internationell trafik, anv ä nds f ö r exempelvis m ö beltransport inom riket.
Genom arbetet inom ISO har n ä tts en relativt omfattande internationell
standardisering av containrar. Denna ber ö r m ä nga
omr å den s å som h å llfasthet, ytterm å tt, innerm å tt, h ö rn-l å dor, provning, hantering m.m. De
containrar som tillverkas idag torde med f å undantag svara mot de krav som ISO uppst ä llt. Den vanligast f ö rekommande bredden ä r 8 fot (2,4 m). Containern
tillverkas i ett flertal olika l ä ngder men vanligast ä r l ä ngder om 20 eller 40 fot (ca 6
respektive 12 m). H ö jden uppg å r numera som regel till 8,5 fot
(2,6 m). P ä senare tid har emellertid h ö jden 9 eller 9,5 fot b ö rjat bli mer frekvent.
Anv ä ndningen
av ordet container i Sverige har utsatts f ö r viss kritik. Det har framh ä llits att ordet passar d å ligt in i det svenska spr å ket och att det ä r sv å rt att finna l ä mplig pluralform. Gentemot denna
kritik har framh ä llits, att
Prop, 1979/80:71 47
de nackdelar som ur spr ä ketisk
synpunkt kan finnas, f å r anses acceptabla med h ä nsyn till de stora f ö rdelar som st å r att vinna. Till en b ö rjan har ordet container i svenskan en alldeles
speciell betydelse som skiljer del frSn andra slag av godsbeh å llare. Vidare g å r
ej atl bortse fr å n de f ö rdelar som ligger i etl gemensamt spr å kbrul. I exempelvis tyska och italienska spr å ken anv ä nder
man samma ord och i franska spr å ket talar
man nm "conteneur". N ä r det g ä ller pluralformen av ordet contr.iner a>:visar
Svenska Akademiens ordlista tv å m ö jligheter: 'ontainers eller containrar. Utredningen
har valt den sisln ä mnda pluralformen p å grund av att denna ä r den enda som m ö jligg ö r en rimlig konstruktion av best ä md
form i pluralis.
2.2 Containerisering
Anv ä ndningen av containrar f ö r styckegodstransport inleddes i USA under
1950-lalet. Till en b ö rjan r ö nte detta tran;--ports ä tt ringa intresse i Europa. Relativt snart f ö rbytles emellertid delta ointresse i en str ä van atl h å lla
siq v ä l framme i utvecklingen. Den s.k.
containeriseringen har d ä refter g å tt oerh ö rt
snabbi och har medf ö rt stora f ö r ä ndringar f ö r flertalet av de komponenter som ing å r i detta transport systerp . Utvecklingen p å containersidan har s å lundn i h ö g grad p å verkat utvecklingen n ä r det g ä ller fartyg, hamnanl ä ggningar och antalet arbetstillf ä llen f ö r
stuveri-arbetare. Det har h ä vdats att
fartyg blivit omoderna ö ver en natt, att hamnst ä der f ö rlorat sin
skeppsfart och alt tusentals sluveriarbetare st ä llts utan arbete. Utvecklingen har med r ä tta betecknats som explosionsartad. Trots detta finns det anledning r ä kna med att den inte avstannat utan snarast befinner
sig i ett inledningsskede. Fr å n att ursprungligen
ha haft sin upprinnelse i USA har anv ä ndningen
av containrar f ö r godstransport inte endast spritt
sig till industril ä nderna utan ocks å kommit att bli ett allt mer f ö rekommande transports ä tt i de icke industrialiserade l ä nderna.
Utvecklingen i dessa senare l ä nder har
naturligen
Prop.
1979/80:71 48
inte g å tt lika
snabbt som i Europa. Ett fullt utbyggt syslem f ö r container transport kr ä ver
n ä mligen omfattande investeringar i
hamnanl ä ggningar, v ä gar och j ä rnv ä gar. Det f ö religger
dock en stark slr ä van fr å n de icke industrialiserade l ä ndernas sida att f ö lja med i ulvecklingen p å
containeromr å det. N å gra exakta uppgifter om antalet containrar i omlopp
i v ä rlden idag finns inle atl tillg å . Man r ä knar
dock med
att antalet ö verstiger tv å miljoner (r ä knat
i
1 . 20-fotsenheter
) .
I Sverige finns inle n å gcn
samlad statistik ö ver container-transporter. N ä r det d ä remot
g ä ller sj ö transport av containrar ger Statistiska centralbyr å n å rligen ul
statistik med uppgifter om lastning och lossning av containrar fr å n farlyg i utrikes fart. Uppgifterna h ä mtas fr å n
svenska hamnar av betydelse f ö r
containertransport och har begr ä nsats lill
atl avse vad man kallar stora containrar. H ä rmed
menas containrar som har en lastvolym ö verstigande
tre kubikmeter och med en minsta l ä ngd
av 20 fot. Ur denna statistik kan noteras atl 1967 transporterades endast etl f ä tal 20-fots-conlainrar till och fr å n Sverige. Ulvecklingen skedde d ä refter i snabb takt fram till 1975. Tillv ä xten under dessa sju ä r innebar n ä ra nog en fyrdubbling. Efter 1975
har utvecklingstakten minskat. Under 1975 lossades c:a 76 700 containrar med
last medan c:a 63 400 lastades. Motsvarande siffror f ö r å ren 1976 och
1977 var 85 700 och 67 400 respektive 90 200 och 78 500. De containrar som avses
med statistiken kan uppskattas ha en medellastvikt om c:a 12 ton. Av det sagda
f ö ljer att c:a 1,1 miljoner ton gods
kan ber ä knas ha inf ö rts och c:a 0,9 miljoner ton utf ö rts sj ö v ä gen under 1977.
N ä r det g ä ller j ä rnv ä gs- och landsv ä gstransport
saknas
1 Ä ven ben ä mnt TEU (Transport Equivalent Units)
Prop.
1979/80:71 49
statistik motsvarande den som finns betr ä ffande sj ö transport.
Sistn ä mnda uppgifter torde dock ge en i
det allra n ä rmaste fullst ä ndig bild ö ver
transporter med containrar till och fr å n
Sverige. Uppgifterna i fr å ga omfattar n ä mligen samtliga containrar som transporterats sj ö v ä gen, oavsett
om dessa varit f ö rankrade p ä j ä rnv ä gsvagn eller lastbil.
2.3 Hanteringsmetoder
Det har tidigare sagts att det som k ä nnetecknar containern ä r dess kraftiga ramverk med lyft- och f ö rankringsanordningar i t ä pph ö rnen och bottenh ö rnen.
Det ä r genom denna konstruktion och p å grund av en l å ngtg å ende standardisering av containerns ytterm å tt som containern kan tj ä na ä ndam å let att underl ä tta
godsbefordran med ett eller flera transports ä tt utan omlastning av godset. H ö rnbeslagen
underl ä ttar s ä kring av containern p å det transportmedel som transporterar containern. D ä rut ö ver m ö jligg ö r de att containrar
kan staplas p å varandra och s ä kras. Stapling sker inte bara f ö r transport utan ä ven
vid f ö rvaring av tomma containrar i
hamnar och dep å er.
N ä r det g ä ller sj ö transport
talar man om tv å hanteringsmetoder, lift on/lift
off (lo/lo) och roll on/roll off (ro/ro). Oessa beteckningar har ocks ä knutits an till con-tainertransporterande fartyg.
Man skiljer s å ledes mellan lo/lo-fartyg och
ro/ro-fartyg. Som framg å r av uttrycket lo/lo inneb ä r det att containern med n å got slag av lyftanordning lyfts fr å n ett transportmedel till ett annat. Genom denna
metod kan man stapla upp till nio containrar p å varandra och n å r p å s å s ä tt stor lastkapacitet. Metoden anv ä nds
fr ä mst vid den oceang å ende trafiken. Ro/ro-metoden inneb ä r att containern s ä tts p å chassi eller terminalvagn och
forts ä ttningsvis behandlas som en sl ä pvagn. Vidare f ö rekommer
fartyg som utg ö r kombinationer av de b å da metoderna.
P å samma s ä tt som en container med hj ä lp av h ö rnbeslagen 4 Riksdagen 1979180.1 saml. Nr 71
Prop. 1979/80:71 50
f ö rankras
p å ett fartygs d ä ck som ä r f ö rsett med s ä rskilda s ä kringsanordningar, f ö rankras containern p å lastbil och j ä rnv ä gsvagnar. Utredningen kommer under
avsnitt 11.2 att n ä rmare behandla fr ä gan om f ö rankring av container i samband
med landsv ä gstransport.
En container lyftes vanligen i de fyra ö vre h ö rnbeslagen. Denna lyftmetod
rekommenderas av ISO. Lyftning sker med s ä kallat lyftok, d ä r oket med hj ä lp av
l å skoner l å ses fast i topph ö rnbeslagen. Lyftoket kan h ä nga i en kran, truck eller annan l ä mplig utrustning. Det kan i st ä llet f ö r l å skoner vara f ö rsett med exempelvis krokar.
Containern beh ö ver emellertid inle n ö dv ä ndigtvis lyftas i de fyra ö vre h ö rnbeslagen utan lyft kan ä ven ske i de fyra bottenh ö rnbesla-gen. Det f ö rekommer ocks å hantering av containern med hj ä lp av h ö rnbeslagen p å en sida eller en gavel. Under s ä dana omst ä ndigheter utf ö rs lyft som regel med en truck som ä r f ö rsedd med s ä kallad lyftram. Gavellyft anv ä nds n ä stan uteslutande vid hantering av
tomma containrar. Flertalet 20-fots containrar har gaffel tunnlar och kan
lyftas med gaffeltruck. Slutligen f ö rekommer hantering med griparmar som griper vid containerns bas. S å dan hantering f ö ruts ä tter att containern har s ä rskilt utformade griparmsf ä sten.
Prop. 1979/80:71 51
3 1972 ARS INTERNATIONELLA KONVENTION OM S Ä KRA CONTAINRAR
3.1 Korl historik
F ö renta nationerna och IMCO anordnade
i i.ovembor-december 1972 en konferens i Geneve om internationell container trafik.
Vid konferensen antogs, f ö ruiom å tta resolutioner, "International Convention for
Safe Containers" (s ä kerhets-konventionen) och
"Customs Convention on Containers" (tullkonventionen ) .
Bakgrunden till konferensen och tillkomsten av s ä kerhetskonventionen har sagts vara en ö nskan att undvika unilateral lagstiftning som
skulle kunna motverka en dittills v ä l
fungerande containerhantering. Vissa l ä nder
hade n ä mligen l å tit f ö rst å att man avs å g
att inf ö ra best ä mmelser med krav p å bl.a. containrars konstruktion. Fr å n
annat h å ll befarades att s å dana best ä mmelser
kunde utg ö ra ett handelshinder som skulle
motverka internationell godsbefordran med containrar. Vidare p å talades behovet av att underl ä tta internationell befordran med containrar samt f ö rdelarna med att i detta syfte fastst ä lla gemensamma internationella s ä kerhetskrav. I s ä kerhetskonventionen
har d ä rf ö r parterna beslutat fastst ä lla
krav p å containrars konstruktion f ö r att s ä kerst ä lla att containrar hanteras, staplas och befordras p å ett s ä kert
s ä tt.
3.2 Huvuddragen i s ä kerhetskonventionen
Under detta avsnitt kommer kortfattat att redog ö ras f ö r
huvuddragen i s ä kerhetskonventionen. I senare
avsnitt kommer de best ä mmelser i konventionen som har ett
direkt intresse
Prop. 1979/80:71 52
r ö r ut"rt.:dninijrjLippdracjGt
atl n ä rmare presenteras.
K rinvpn t i oncn ar i pfLiiuip till ä mplig f ö r
f;ontainrar ;iom iir f ö rsedda med l-i ö iribcs 1 ag. Jen lar dock sikte endast p å cun-tainrcr som ar.vijrids i iritsrnationc J. i
trafik. Undanlagna ;ir conlainrai- snm sijrsiJl; konstruerats fur lu f tbe f
nrdraci. Mtd inV. ern-it iiniel 1 t ra f Ik " f ö rst å s befordran
mel lan tv å stater oc!i jr Iconvenl loriijn g ä ller i aLfninstone den ena.
I konventionen skiljs mellan ny ocp befintlig
container, i i ed ny cijntaincr avses container vars tillverkning p å b ö rjats Liclig ö st dtjn dag konventionen tr ä der i kraft. Befintlig container ;ir en container
som inte ä r ny enligt nyss n ä mnda def inition.
Konventionen f ö reskriver alt varje ny container skall godk ä nnas i enlighet med de best ä mmelser om typprovning eller
individuell provning som anges n ä rmare i bilaga lill konventionen. Varje befinllig container skall
godk ä nnas inom fem å r fr ä n dagen fur konventionens ikrafttr ä dande. F ö r genomf ö rande av dessa best ä mmelser skall konvenlionsbunden
stat uppr ä tta ett effektivi f ö rfarande f ö r provning och konlroll av
containrar. Dessa ä tg ä rder kan utf ö ras av en myndighet eller delegeras
till en vederb ö rligen auktoriserad organisation,
t.ex. klassificeringss ä llskap.
Ans ö kan om godk ä nnande kan g ö ras i varje konvenlionsbunden stal.
Container skall h å llas i s ä kert skick. Om en godk ä nd container inte motsvarar de krav
som anges i konventionen skall den ber ö rda myndighelen vidta de å tg ä rder som beh ö vs f ö r att containern skall motsvara
dessa krav eller å terkalla godk ä nnandet.
Godk ä nnande
som har meddelals i enlighet med konventionens best ä mmelser i en konvenlionsbunden stat
skall godtas av andra f ö rdragsslutande
stater och skall anses ha samma verkan som om godk ä nnandet hade utf ä rdats av dessa. Konvenlionsbunden
stat f å r inte st ä lla h ö gre krav i s ä kerhets-
Prop. 1979/80:71 53
h ä nseende eller f ö reskriva annan provning ä n vad konventionen f ö reskriver. Nationella eller internationella best ä mmelser med str ä ngare
s ä kerhetskrav ä n konventionens f ä r
dock till ä mpas i fr å ga om containrar som ä r s ä rskilt avsedda f ö r transport av farligt gods eller v ä tskor i bulk.
Varje container som har godk ä nts enligt konventionens best ä mmelser
skall kontrolleras p å f ö rdragsslutande staters territorier. Kontrollen skall inskr ä nkas till att fastsl å att containern ä r f ö rsedd med giltig s ä kerhetsgodk ä nnandeskylt enligt de f ö reskrifter som finns i bilaga till konventionen.
Detta g ä ller dock ej n ä r det klart framg å r
att containern ä r i s å danl skick att den utg ö r en
uppenbar s ä kerhetsrisk. Om s å ä r fallet
skall kontrollen inte drivas l ä ngre ä n som beh ö vs
f ö r alt s ä kerst ä lla att
containern å terst ä lls i s ä kert skick.
F ö reskrifterna om godk ä nnande av nya containrar inneb ä r i huvudsak f ö ljande.
Godk ä nnande kan ske antingen i form av
typgodk ä nnande eller s å som individuellt godk ä nnande. N ä r tillverkare har ans ö kt om typgodk ä nnande
skall vederb ö rande myndighet granska ritningar
och medverka vid provning av en containerprototyp. Individuella godk ä nnanden f å r
utf ä rdas av vederb ö rande myndighet om denna efter granskning och medverkan
vid prov finner att containern motsvarar konventionens krav. Befintliga containrar
kan godk ä nnas efter ett ans ö kningsf ö rfarande
d ä r den s ö kande skall l ä mna
uppgift om bl.a. tid och plats f ö r
tillverkningen samt d ä rut ö ver inge bevis om att en container av typen ifr ä ga har anv ä nts
p å ett s ä kert s ä tt
vid sj ö - eller landtransporter under minst
tv å ä r, eller att containern tillverkats i enlighet med en konstruktionstyp
som provats och befunnits motsvara de tekniska best ä mmelser som konventionen anger eller att containern
tillverkats i enlighet med en standard som bed ö ms s å som likv ä rdig med konventionens tekniska best ä mmelser. Vidare skall befintlig container innan den
kan godk ä nnas underkastas s å dan ö versyn som
antingen f ö reskrivits eller godk ä nts i container ä garens
hemland. Befintlig container som ej kan god-
Prop. 1979/80:71 54
k ä nnas enligt dessa best ä mmelser f ä r
godk ä nnas enligt best ä mmelserna om godk ä nnande
av nya containrar.
Ä qare
ä r ansvarig f ö r containerns skick. Han kan dock ö verl å ta denna
skyldighet p å bl.a. den som hyr containern. Containerns
ä gare skall regelbundet utf ö ra eller l å ta
utf ö ra ö versyn av containern. Tiden fr å n
den dag en ny container har tillverkals lill dagen f ö r f ö rsta ö versyn f å r
inle ö verstiga fem å r. D ä refter skall
ö versyn,liksom å terkommande ö versyn
av befintliga containrar, utf ö ras med h ö gst tv ä
ä rs inlervaller.
Konventionen var ö ppen
f ö r undertecknande t.o.m. den 31
december 1973. Den tr ä dde i kraft den 6 september 1977. F ö r stat som d ä refter
anslutit sig eller ansluter sig till konventionen tr ä der den i kraft ett å r efter den dag d å anslutningsinstrumentet har
deponerats. Hittills (den 1 november 1978) har 18 stater anslutit sig. Dessa ä r Ungern, Tjeckoslovakien, Spanien, Tyska
demokratiska republiken, Frankrike, Nya Zeeland, Rum ä nien, F ö rbundsrepubliken
Tyskland, Sovjetunionen, Ukrainska sovjetrepubliken. Vitryska
sovjetrepubliken, Bulgarien, F ö renta
Staterna, Indien, Liberia, Storbritannien, Japan och Saudiarabien. Inte n ä got av de nordiska l ä nderna har allts å anslutit sig till konventionen.
Den har emellertid undertecknats av Finland och i Danmark och Norge p å g å r f ö rberedelser f ö r
anslutning.
Konventionen var 1973 f ö rem å l f ö r
remissbehandling i Sverige. Samtliga instanser tillstyrkte en svensk
anslutning lill konventionen. Emellertid r å dde
delade meningar om vilken myndighet som skulle handha tillsyns- och
kontrollfunktionerna, ö verv ä gande antalet remissinstanser f ö rordade
atl dessa funktioner anf ö rtroddes å t arbetarskyddsstyrelsen. Flera remissinstanser
menade emellertid att sj ö fartsverket vore mest l ä mpat att ut ö va
tillsynen och kontrollen.
Prop. 1979/80:71 55
3.3
Behandlingen av konventionen i andra l ä nder
3.3.1
De nordiska, l ä nderna
S å som n ä mnts i det n ä rmast f ö reg å ende har
inte n å got av de nordiska l ä nderna ä nnu
anslutit sig till konventionen. Den har emellertid undertecknats av Finland. I
dagarna har den danska regeringen godk ä nt
att Danmark ratificerar konventionen. Ä ven
i Norge p å g å r arbete f ö r anslutning.
De till ä mpningsf ö reskrifter som erfordras f ö r att Danmark skall kunna ansluta sig till
konventionen kommer alt utarbetas inom Arbejdstilsynet (motsvarigheten Lill
arbetarskyddsstyrelsen). F ö reskrifterna
kommer d ä refter att remitteras till olika
departement, myndiglieter och organ som ber ö rs
d ä rav. De fastst ä lls slutligen av ArbejdsmiljtSr å det. N ä gon
lagstiftning d ä r folketing eller regering
medverkar erfordras inte. Enligt den danska arbejdsmi1juilagen ankommer det n ä mligen p å
arbejdstilsynet att utf ä rda f ö reskrifter av det slag varom h ä r
ä r fr å ga.
I Norge leds arbetet med alt utf ä rda till ä mpningsf ö reskrifter till konventionen och att f ö resl å n ö dv ä ndig
lagstiftning fr å n SjtSf artsdirektor ä tet. N ä gon
uppgift om vid vilken tidpunkt Norge kommer att ansluta sig till konventionen f ö religger ej.
I Finland bedrivs utredningsarbetet p å ungef ä r samma s ä tt
som i Sverige. En parlamentariskt sammansatt kommitt é
har
d ä r i uppdrag att f ö resl å den lagstiftning som beh ö vs f ö r
att Finland skall kunna ansluta sig till konventionen.
3.3.2 Viss utl ä ndsk
lagstiftning
Vissa av de l ä nder
som redan har anslutit sig till konventionen har utf ä rdat inhemsk lagstiftning med anledning av
anslutningen. Fr å n n å got land har f ö rklarats att s ä rskild
Prop. 1979/80:71 56
lagstiftning ej erfordras (t.ex. Frankrike). I ö vrigt p å g å r lagstiftningsarbete p å motsvarande s ä tt
som det bedrivs h ä r i landet.
F ö rbundsrepubliken Tyskland har utf ä rdat en lag av den 10 februari 1976 med lill ä mpningsf ö reskrifter
till konventionen. I m å ngt och mycket avst å r man i lagen fr ä n
detaljregleringar. Huvudsakligen ö verl ä mnas å l f ö rbundsministern f ö r
trafikfr å gor atl med samtycke av f ö rbundsdagen utf ä rda
n ä rmare f ö reskrifter f ö r
till ä mpning av lagen. I vissa fr å gor, t.ex. f ö rfarandet
f ö r godk ä nnande, ä ger
varje f ö rbunds-stat fastst ä lla till ä mpningsf ö reskrifter.
Enligt den lagstiftning i F ö renta staterna som f ö ranletts av
anslutning till konventionen (International Safe Container Act) ankommer det p å transportministern att ha tillsyn ö ver lagstiftningen och att utf ä rda de f ö reskrifter
som erfordras f ö r bl.a. godk ä nnande av containrar. S å dana f ö reskrifter
har utarbetats. Dessa å l ä gger kommendanten vid US Coast Guard att bl.a. svara f ö r fr ä gor som r ö r godk ä nnande
och f ö r konlroll av containrar vid gr ä nserna. US Coast Guard sorterar under
transportdepartementet men ing ä r samtidigt
i de v ä pnade styrkorna i F ö renta staterna. Ursprungligen hade US Coast Guard
till uppgift att handha tillsynen ö ver
efterlevnaden av federala lagar p ä
sj ö fartens omr ä de. Sedermera har myndigheten tillagts m å nga andra uppgifter. En av huvuduppgifterna ä r numera att svara f ö r s ä kerhetsfr å gor vad g ä ller
fartyg och utrustning som anv ä nds ombord
liksom s ä kerheten i amerikanska hamnar och
farvatten.
I Sovjetunionen utarbetades 1975 regler om tillverkning av
containrar i form av en ministeriell f ö rordning,
vilken sammanfattats i en regelsamling. Denna regelsamling har ö versatts till engelska och ben ä mns "Rules for the Construction of Containers,
Guide on the Supervision of Containers in Service". Best ä mmelserna har tillkommit i samarbete mellan USSR
Register of Shipping och bl.a. motsvaran-
Prop.
1979/80:71 57
de organ i Bulgarien, Jugoslavien, Nordkorea, Rum ä nien, Tjeckoslovakien, Tyska Demokratiska Republiken
och Ungern. Reglerna ä r f ö r n ä rvarande under omarbetning. Den
viktigaste f ö r ä ndringen ä r att USSR Register of Shipping,
som tidigare varit huvudmyndighet f ö r
containers ä kerhet vid sj ö fart, kommer att ansvara f ö r all containertransport. Detta g ä ller oavsett om transporten i sig sorterar under
handelsflottan (Morflot) eller Ministerium f ö r
respektive j ä rnv ä gstransporter, flodtransporter, v ä gtransporter
eller luftfart. Enligt vad som uppgivits fr å n
det sovjetiska sj ö fartsministeriet bygger reglerna
helt p å s ä kerhetskonventionen.
Prop. 1979/80:71 58
4 ANNAN REGLERING AVSEENDE CONTAINRAR OCH CONTAINERHANTERING
4.1 Lagstiftningen om riksprovplatser
I utredningsdirektiven erinrade f ö redragande statsr å det om de best ä mmelser r ö rande officiell provning som finns
i lagen (1974:896) om riksprovplatser m.m. Med officiell provning avses s ä dan teknisk provning, kontroll
eller besiktning som ej ä r
egenkontroll. Enligt lagen och de till ä mpningsf ö reskrifter som finns i kung ö relsen (1974:898) om riksprovplatser m.m. skall officiell provning utf ö ras vid riksprovplats om inte annat
ä r s ä rskilt f ö reskrivet. Myndighet som f å r utf ä rda f ö reskrifter om officiell provning
och kontroll skall samr å da
med statens provningsanstalt innan s å dan f ö reskrift meddelas. Vidare skall ä rende om utseende av riksprovplats
beredas av statens provningsanstalt. Anser provningsanstalten att statlig
myndighet skall utses till riksprovplats skall ä rendet ö verl ä mnas till regeringen, som har att
fatta beslut i fr ä gan. I annat fall f å r riksprovplats utses av
provningsanstalten.
Bakgrunden till den omorganisation av den officiella provningen
som skedde i och med den omtalade lagstiftningen var en str ä van att f ä klara ansvarsf ö rh å llanden p å omr å det, att kunna utnyttja tillg ä ngliga resurser effektivt och att f ä garantier f ö r opartiskhet i verksamheten. Som
provningsverksamheten var utformad tidigare kunde ett objekt ha att provas
vid ett flertal statliga, halvstatliga, kommunala eller enskilda institutioner,
d ä r varje provande organ baserade sin
verksamhet p å f ö reskrifter fr å n endast en myndighet. Denna
ordning, menade man, innebar att det ibland var sv å rt
Prop.
1979/80: 71 59
att ö verblicka de tolala s ä kerhetskraven p å
en produkt och var till nackdel f ö r
s å v ä l den som beh ö ver f å provning utf ö rd som f ö r de f ö reskrivande
myndigheterna.
Provning vid riksprovplats inneb ä r att varje riksprovplats ensam f å r ansvar f ö r
officiell provning av ett objekl eller objektomr å de varom flera myndigheter kan ha utf ä rdat f ö reskrifter. Lagsliftningen ger s å ledes inte n å gon
m ö jlighet att utse flera
riksprovplatser f ö r ett och samma objekt. Till
riksprovplats kan endast utses organ som kan antas utf ö ra officiell provning p å ett opartiskt och sakkunnigt s ä tt.
S å som sades inledningsvis under detta
avsnitt skall officiell provning utf ö ras
vid riksprovplats om inte annat ä r
1 f ö reskrivet. I motiven till
lagstiftningen s ä gs, att genom undantagsbest ä mmelsen ö ppnas
en m ö jlighet att vid inf ö rande av viss officiell provning skapa en speciell
ordning f ö r provningen. Detta fick i s å fall ske genom f ö reskrifter
i den f ö rfattning som reglerar provningen.
M ö jligheten att undanta viss
provning fr å n riksprovplatssystemet borde
utnyttjas endast n ä r det var p å kallat av s ä rskilda
sk ä l.
F ö r riksprovplats som ej ä r statlig myndighet meddelar provningsanstalten f ö reskrifter f ö r
samt ut ö var tillsyn ö ver verksamheten vid riksprovplatsen. Om
riksprovplatsen ä r statlig myndighet ä ger provningsanstalten meddela anvisningar f ö r verksamheten vid denna.
N ä r en
produkt eller anl ä ggning provas f å r man reda p å fakta om dess egenskaper i s ä kerhetsh ä nseende. Efter att ha j ä mf ö rt provningsresultaten med kraven
fr å n f ö reskrivande myndigheter kan
beslutas om produkten eller anl ä ggningen kan godk ä nnas eller ej. Ansvaret f ö r detta beslut ligger
1 Prop. 1974:162
Prop. 1979/80:71 60
p å den eller de myndigheter som f ö reskrivit provningen. F ö reskrivande myndigheter ä ger dock ö verl å ta till riksprovplatsen alt fatta s ä dana beslut. F ö ruts ä ttningen h ä rf ö r ä r att
riksprovplatsen ä r en statlig myndighet eller att
riksprovplatsen genom s ä rskilt beslut av riksdag eller
regering f å tt en s ä dan st ä llning
att den kan bedriva den myndighetsut ö vning
godk ä nnandebeslut inneb ä r. Genom lagen (1975:444) om beslutander ä tt f ö r
riksprovplats som ej ä r myndighet har ö ppnats en m ö jlighet
f ö r regeringen eller myndighet som
regeringen best ä mmer att ö verl ä mna till
riksprovplats, som ä r bolag eller stiftelse vari staten
har ett best ä mmande inflytande, att pr ö va fr å gor om godk ä nnande.
4.2 Arbetsmilj ö lagen
Tidigare g ä llande
arbetarskyddslag ersattes den 1 juli 1978 med arbetsmilj ö lagen. Lagen har betecknats som en ramlag med
riktlinjer f ö r utformningen av arbetsmilj ö n. N ä r det d ä remot g ä ller
att utforma denna i detalj och att ut ö va
kontroll ö ver arbetsmilj ö n ankommer den uppgiften p ä arbelarskyddsstyrelsen. Den direkta tillsynen ö ver efterlevnaden av arbetsrailj ö lagstiftnin gen ut ö vas av yrkesinspektionen med arbetarskyddsstyrelsen som
chefsmyndighet. Tillsammans brukar dessa b å da
myndigheter ben ä mnas arbetarskyddsverket. S å som centralmyndighet f ö r arbetsmilj ö fr å gor har arbetarskyddsstyrelsen ansvaret f ö r arbetsrailjons f ö rb ä ttring i bl.a. skyddstekniskt,
yrkeshygieniskt, medicinskt, ergonomiskt och socialt h ä nseende. En annan viktig uppgift ä r att tillse att lagar och f ö reskrifter p å
omr å det efterlevs. F ö r detta ä ndam å l har tidigare givits ut anvisningar om hur den d å g ä llande
arbetarskyddslagen skulle till ä mpas. Numera
ger arbetarskyddsstyrelsen ut f ö reskrifter
som skall tj ä na som utfyllnad av arbetsrailj ö lagen. F ö reskrifterna
publiceras s å som kung ö relser i arbetarskyddsstyrelsens f ö rfattningssamling .
Yrkesinspektionen har bl.a. att ö vervaka att arbetsmilj ö -och arbetstidsreglerna efterlevs men ä ven att ge r å d i
Prop. 1979/80:71 61
fr å gor
ora arbetsraiIj ö n. Landet ä r indelat i 19 yrkesinspeklionsdislrikt.
Indelningen f ö ljer l ä nsgr ä nserna. Som beslutande organ i
varje distrikt finns en yrkesinspektionsn ä mnd, vari ing ä r representanter f ö r parterna p ä
arbetsmarknaden. Yrkesinspektionen bitr ä ds av den komraunala tillsynen vilken i huvudsak har
tillsyn ö ver arbetsst ä llen raed h ö gst tio anst ä llda. Man har vidare ett l å ngtg å ende samarbete med skyddsombuden p ä de olika arbetsplatserna. Det
finns idag c:a 350 yrkesinspekt ö rer i landet, varav 17 stuveriinspekt ö rer .
2 I den proposition sora lag till grund f ö r arbetsmilj ö lagen
har lagen karakt ä riserats som en helt ny reglering i j ä mf ö relse raed arbetarskyddslagen. En
utg å ngspunkt ä r, heter det i propositionen, att
arbetsrailj ö n skall vara allm ä ngiltig och omfatta s ä gott som allt arbete. Lagen f ä r vidare en starkare inriklning p å de kemiska h ä lsoriskerna i arbetslivet ä n vad arbetarskyddslagen har.
Lagstiftningen och del bakomliggande utredningsarbetet ä r raycket omfattande. Att h ä r l ä rana en fullst ä ndig redog ö relse f ö r inneb ö rden d ä rav skulle f ö ra f ö r l å ngt. Ist ä llet skall n å gra avsnitt av betydelse f ö r utredningens st ä llningstaganden kortfattat
presenteras.
Ett s å dant avsnitt g ä ller
fr å gan om olika slags f ö rhandsbed ö mningar i arbetsmilj ö fr å gor. Lagen inneb ä r p å denna punkt att regeringen eller,
efter regeringens bemyndigande, arbetarskyddsstyrelsen f ä r vidstr ä ckta befogenheter att utf ä rda f ö reskrifter om arbetsprocesser,
arbetsmetoder eller anl ä ggningar.
Krav p å godk ä nnande skall kunna st ä llas innan maskin, redskap eller
annan teknisk anordning tas i bruk. Ä ven utan samband med f ö reskrift om godk ä nnande
kan f ö reskrivas om kontroll, provning
eller fortl ö pande tillsyn vid anv ä ndning av nyss n ä mnd anordning. Sora f ö ruts ä ttning f ö r
2 Prop. 1976/77:149
Prop. 1979/80:71 62
godk ä nnande
kan vidare f ö reskrivas villkor och godk ä nnande kan f ö renas raed villkor f ö r brukandet. Regeringen eller arbetarskyddsstyrelsen
kan h ä rj ä rate utf ä rda f ö reskrift ora att s å dant slag av anordning som r ä knats upp skall ha skylt eller
annan m ä rkning som upptar tillverkarens
namn eller annan uppgift om anordningen.
Lagen inneh å ller medgivande f ö r skyddsombud att best ä mma att arbete skall avbrytas i avvaktan p ä st ä llningstagande av yrkesinspektionen
om arbetet inneb ä r omedelbar fara f ö r arbetstagares liv eller h ä lsa och r ä ttelse inte genast kan uppn ä s genora h ä nv ä ndelse till arbetsgivaren.
Tillsynsmyndighet ä ger tilltr ä de till arbetsst ä lle f ö r ut ö vande av tillsyn och f å r d ä r g ö ra unders ö kningar och ta prov. F ö r s ä dant prov utg å r ej ers ä ttning. D ä remot kan f ö reskrivas om skyldighet att ers ä tta tillsynsmyndigheten s ä dana kostnader f ö r provtagning och unders ö kning av prov som varit sk ä ligen p å kallade.
Yrkesinspektionens m ö jligheter' att genom tv å ngs å tg ä rder komma till r ä tta raed brister i arbetsmilj ö n har ut ö kats i f ö rh å llande till vad arbetarskyddslagen
medgav. Inspektionen kan meddela f ö rel ä ggande eller f ö rbud samt ä ven f ö rena detta med vite. Det
huvudsakliga ansvaret f ö r
arbetsmilj ö n ligger hos arbetsgivaren, som s ä gs ha skyddsansvar. F ö rel ä gganden och f ö rbud riktas d ä rf ö r vanligen mot denne. Om det p ä ett arbetsst ä lle f ö religger f ö rh å llande som inneb ä r risk f ö r oh ä lsa eller olycksfall f ö r n ä gon som arbetar d ä r kan emellertid f ö rbudet riktas raot den som r å der ö ver arbetsst ä llet ä ven n ä r denne ej ä r arbetsgivare i f ö rh å llande till den som uts ä tts f ö r risken. Arbetarskyddsstyrelsen
har sarama befogenheter som yrkesinspektionen i nu n ä mnda h ä nseenden.
Slutligen skall p å f ö ljdssystemet
i arbetsrailj ö lagen be-
Prop. 1979/80:71 63
r ö ras.
I det bet ä nkande sora l å g till grund f ö r f ö rslaget till arbetsmilj ö lag hade utf ö rligt diskuterats m ö jligheten att bygga sanktionssysteraet
p å best ä raraelser ora direkt straffp å f ö ljd f ö r den sora inte bar fullgjort sina
skyldigheter enligt lagen eller raed st ö d d ä rav
meddelade f ö reskrifter. Enligt vad arbetsmilj ö utredningen kom fram till skulle
ett s å dant system dock f ö ruts ä tta antingen en precisering av f ö reskrifter om arbetsmilj ö n som skulle stelt reglera vissa f ö reteelser eller ocks å allm ä nt utformade f ö reskrifter sora fick kombineras med
omfattande utredningar inf ö r dorastol i straffr ä ttsligt f ö rfarande. Arbetsmilj ö utredningen stannade d ä rf ö r f ö r ett f ö rslag, vilket ocks å lades till grund f ö r lagstiftning, som i huvudsak
inneb ä r att straffhot f ö r brister i arbetsmilj ö n inte intr ä der f ö rr ä n tillsynsmyndighet i det enskilda
fallet har meddelat f ö rbud,
f ö rel ä ggande eller f ö reskrift och p å budet inte har efterkommits. S å lunda kan den sora upps å tligen eller av oaktsarahet bryter
mot f ö rel ä ggande eller f ö rbud som meddelats av
tillsynsmyndighet d ö mas till dagsb ö ter eller f ä ngelse i h ö gst ett å r. F ö rbud eller f ö rel ä ggande kan f ö renas med vite. Om vite har f ö relagts ä r straffansvar uteslutet. Den som
upps å tligen eller av oaktsamhet bryter
mot f ö reskrift eller villkor ang å ende bl.a. godk ä nnande av maskin, redskap,
skyddsutrustning eller annan teknisk anordning d ö mes till dagsb ö ter eller f ä ngelse i h ö gst ett å r. Vidare stadgas b ö tesstraff f ö r vissa sm ä rre f ö rseelser. Som en nyhet i
arbetsrailj ö lagen har tillkommit m ö jligheten att f ö rverka anordning eller ä mne som anv ä nts i strid mot f ö rbud. F ö rverkande av egendom eller dess v ä rde skall ske ora det ej ä r uppenbart obilligt.
4.3 Arbetarskyddsstyrelsens anvisningar f ö r hamnarbete
Med st ö d av den tidigare g ä llande arbetarskyddslagen har
3 Arbetsmilj ö lag, SOU 1976:1
Prop. 1979/80:71 64
arbetarskyddsstyrelsen utf ä rdat anvisningar om skydds å tg ä rder vid lastning och lossning av
fartyg samt vid terminalarbete i hamn. Hamnarbete, Arbetarskyddsstyrelsens
anvisningar nr 1, 1977. Anvisningarna, som raed n ä gra f å undantag tr ä dde i kraft den 1 juli 1977,
ersatte styrelsens stuverianvis-ningar och dess meddelande 1972:5.
Anvisningarna g ä ller ej arbele som ä r att h ä nf ö ra till skeppstj ä nst. Med skepps-tj ä nst avses arbete som p å fartyg anst ä lld person f ö r fartygets r ä kning eller eljest p ä grund av f ö rmans uppdrag utf ö r ombord p å fartyget eller annorst ä des. F ö r s ä kerheten vid s ä dant arbete utf ä rdas f ö reskrifter av sj ö fartsverket.
I anvisningarna ges f ö reskrifter r ö rande besiktning, fortl ö pande tillsyn m.m. ifr å ga om lyftinr ä ttningar
som inte tillh ö r fartygs utrustning eller eljest
medf ö rs p å fartyg. Vidare f ö reskrivs ora hamninnehavares
skyldigheter, ora kaj, rarap och hamnplan m.m., allm ä nbelysning utomhus,
inomhus-belysning samt ora livr ä ddningsutrustning. Inneh å llet i ö vrigt utg ö rs av allm ä nna regler om hamnarbete. Bland
dessa kan n ä ranas f ö ljande. .
D 30 a)
Arbetstagare skall om han blir tveksam ora hur arbetet
skall utf ö ras p å ett s ä kert s ä tt liksora om han p å materiel eller anordning uppt ä cker f ö rslitning eller annan skada, som enligt
hans uppfattning ä ventyrar s ä kerheten, tillkalla arbetsledningen
eller, om s ä inte kan ske, skyddsorabud. Intill
dess beslut fattas skall arbetet avbrytas och f ä r raateriel eller anordning inte
anv ä ndas.
E 148
Iakttas vid hantering eller eljest fel, f ö rslitning eller annan bristf ä llighet p å lastpall, container och liknande
utrustning f ö r lasthantering, som kan medf ö ra att s ä kerheten i arbetet ä ventyras, skall'den som gjort
iakttagelsen omedelbart underr ä tta arbetsledningen.
E 149
Ora s å dan iakttagelse gjorts, sora anges i punkt E 148, f å r lastpall, container och liknande
utrustning f ö r lasthantering inte hanteras
innan erforderliga å tg ä rder f ö r att trygga s ä kerheten vidtagits.
Prop. 1979/80:71 65
4.4 Internationella ö verenskommelser
Det f ö rekommer elt flertal
internationella ö verenskommelser som reglerar
godsbefordran med container. K ä nnetecknande
f ö r dessa ä r att samtliga uppst ä ller konstruktionstekniska krav p å
containrar. H ä rut ö ver f ö reskrivs i vissa att container
skall genomg å olika former av provning och besiktning
.
"Transport International par la Route", (TIR), ä r en internationell ö verenskommelse om transport under tull f ö rsegling. Enligt f ö rordningen
(1978:707) om 1975 å rs TIR-konvention skall ö verenskommelsen g ä lla
f ö r svenskl vidkommande. Ö verenskommelsen inneh å ller bl.a. f ö reskrifter om godk ä nnande av fordon och containrar ur tullsynpunkt.
Godk ä nnande av containrar kan meddelas i
form av typgodk ä nnande eller individuellt godk ä nnande. Fr å gor
om godk ä nnande pr ö vas av AB Svensk Bilprovning, som ä r riksprovplats f ö r
fordon.
"Accord relatif aux Transports internalionaux de denr é es Perishables et aux engins sp é ciaux h utiliser
pour ces transports" (ATP) ä r en inom
ECE utarbetad internationell ö verenskommelse
om transport av l ä tlf ö rd ä rvliga livsmedel. Ö verenskommelsen avser landsv ä gs-, j ä rnv ä gs- och vissa sj ö transporter.
F ö r utrustning som anv ä nds vid s ä dana
transporter, varmed bl.a. avses containrar, f ö reskrivs att de skall motsvara vissa krav samt genomg å vissa provningar som finns n ä rmare angivna i ö verenskommelsen.
S ä dan provning skall ske innan
utrustningen tas i bruk och d ä refter
periodiskt med h ö gst sex ä rs mellanrum. Regeringen har den 2 november 1978
beslutat att Sverige skall ansluta sig till ö verenskommelsen.
Tidigare har regeringen, i avvaktan p ä en
svensk anslutning, uppdragit ä t statens
livsmedelsverk att utf ä rda s å dant godk ä nnande som de f ö rdragsslutande staterna kr ä ver samt att ä ven
i ö vrigt handha och samordna de å tg ä rder som f ö ranleds av ö verenskommelsen.
"Accord europ é en
relatif au transport international des
5 Riksdagen 1979180.1 saml. Nr 71
Prop. 1979/80:71 66
marchandises Dangereuses par la Route", (ADR), ä r en europeisk ö verenskommelse om internationell
transport av farligt gods p å v ä g. Sverige ä r anslutet till ö verenskommelsen. Denna stadgar
provning i form av typprovning eller individuell besiktning av bl.a.
tankcontainrar. Vidare f ö reskrivs
ora å terkommande besiktning som skall
utf ö ras med vissa tidsintervaller.
ADR motsvaras f ö r sj ö transporter av IMDG,
"International Maritime Dangerous Goods' code", som g ä ller f ö r alla slag av sj ö transporter. Koden f ö reskriver bl.a. typprovning av
tankar och tankcontainrar samt regelbundet å terkommande besiktning.
Tankcontainrar som uppfyller fordringarna i IMDG anses motsvara kraven i ADR.
Vad h ä refter ang å r j ä rnv ä gstransporter regleras fr ä gor om transport av farligt gods i
RID, "R é gleraent International concernant
le transport des raarchandises Dangereuses par chemins de fer", sora n ä r det g ä ller provning av containrar ö verensst ä mmer till sitt inneh å ll raed f ö reskrifterna i ADR.
4,5 Svensk standard
I avsnitt 2.1 sades att flertalet av de containrar som
tillverkas idag uppfyller de krav som ISO-standarden uppst ä ller. Sverige har spelat en aktiv
roll i det standardiseringsarbete betr ä ffande containrar som har drivits inom ISO:s tekniska
kommitt é f ö r containrar, ISO/TC 104. Detta har
f å tt till f ö ljd att den internationella
reglering sora blivit frukten av detta arbete ocks å ö verf ö rts till svensk standard. S å lunda f ö rekommer svensk standard betr ä ffande container (m å tt, utf ö rande, provning och kontroll),
con-tainerflak, h ö rnbeslag, don f ö r lyftning och fasts ä ttning, hantering av container samt
m ä rkning och m ä rkningskoder.
Prop. 1979/80:71 67
3 UTREDNINGENS ALLM Ä NNA Ö VERV Ä GANDEN
5.1 F ö rfattningsf ö rslagen
En del av utredningsuppdraget best å r i att f ö resl å de lagstiftnings å tg ä rder som erfordras f ö r svensk anslutning till s ä kerhetskonventionen. En s ä dan anslutning inneb ä r att Sverige å tar sig att uppfylla
konventionsbest ä mmelserna i det de ber ö r enskildas och myndigheters
handlande. Man brukar skilja mellan tre huvudprinciper n ä r det g ä ller att inf ö rliva internationella ö verenskommelser i den svenska r ä ttsordningen. Om, f ö r det f ö rsta, konventionsbest ä mmelsernas inneh å ll ö verensst ä mmer med redan g ä llande lag, kan å tagandena uppfyllas raed st ö d av denna. Till ä mpningen av inhemsk lag leder i
praktiken till det resultat som å syftas med ö verenskommelsen.
N å gra s ä rskilda f ö reskrifter i anledning av denna beh ö vs inte. N ä r ö verenskommelsen d ä remot saknar motsvarighet i den
interna r ä ttsordningen eller st å r i strid mot densamma m å ste ö verenskoramelsen inf ö rlivas i Inhemsk r ä tt genom lagstiftnings å tg ä rder. De tv å m ö jligheter som d ä rvid st å r till buds har ben ä mnts transformation och inkorporation.
Med transformation menas en metod d ä r de delar av en ö verenskommelse som beh ö ver inf ö rlivas med svensk r ä ttsordning urskiljs och omarbetas
till svensk f ö rfattningstext. Med inkorporation
menas att det i lag eller annan f ö rfattning f ö reskrivs
att konventionsbest ä mmelserna direkt g ä ller i landet,
Oet stora flertalet av best ä raraelserna i konventionen saknar
raotsvarighet i g ä llande svensk r ä tt. Best ä mmelserna ö verl ä mnar å t de f ö rdragsslutande staterna att
utarbeta de f ö reskrifter som beh ö vs f ö r att kunna genomf ö ra en effektiv
Prop.
1979/80:71 68
till ä rapning
av vad konventionen stadgar. Konventionen reglerar s å ledes inte utt ö mmande det omr å de den behandlar. H ä rtill kommer att konventionen
saknar ursprunglig svensk text. Redan n ä mnda f ö rh å llanden ä r enligt utredningens mening tillr ä ckliga f ö r att sl å fast att endast transformation kan
komma i fr ä ga.
Utredningen l ä gger i detta bet ä nkande
fram f ö rslag till lag om s ä kra containrar och till f ö rordning med till ä mpningsf ö reskrifter till lagen. Anledningen
till att utredningen valt denna tekniska utformning av f ö rslaget till erforderlig f ö rfattningsreglering ä r f ö ljande. Konventionen inneh å ller en rad best ä mmelser sora utg ö r f ö reskrifter om den enskildes
skyldigheter mot det allm ä nna.
Enligt stadgande i regeringsformen (RF) skall å ligganden f ö r enskilda eller ingrepp i
enskildas personliga eller ekonomiska f ö rh å llanden
i princip meddelas genom lag. Till denna kategori h ö r konventionens f ö reskrifter om skyldigheten att l å ta godk ä nna containrar, innefattande viss
provning, ora ö versyn och om gr ä nskontroll. D ä remot torde den n ä rmare utformningen av f ö rfarandet vid godk ä nnande, ö versyn och gr ä nskontroll inte r ä knas dit. Det inneb ä r att konventionens f ö reskrifter om godk ä nnande, ö versyn och gr ä nskontroll m å ste inf ö rlivas i svensk r ä ttsordning genom lag. N ä rmare f ö reskrifter f ö r till ä mpningen av s å dan lag samt ytterligare rent
organisatoriska f ö reskrifter torde kunna meddelas av
regeringen i f ö rordning. Denna regeringens r ä tt att meddela f ö reskrifter om verkst ä llighet av lag f ö ljer direkt av RF. Regeringen ä ger i sin tur delegera sin
beslutander ä tt till underordnad myndighet. Ä ven riksdagen har m ö jlighet att delegera beslutander ä tt till regeringen inom vissa i RF
angivna omr å den, bl.a. r ä tten att utf ä rda f ö rordningar om trafik eller om
ordningen p ä allm ä n plats. S å dan delegation har skett genom
lagen (1975:88) med bemyndigande att meddela f ö reskrifter om trafik, transporter
och kommunikationer. Det i lagen givna bemyndigandet t ä cker emellertid ej de fr å gor som konventionen reglerar.
Prop. 1979/80:71 69
5.2 Konventionens f ö rh ä llande till annan reglering
Vad f ö rst ang å r lagstiftningen om riksprovplatser
har omtalats att den inneb ä r att all officiell provning av ett objekt skall ske vid riksprovplats
om inte annat s ä rskilt f ö reskrivs. Utredningens arbete har d ä rf ö r inriktats p ä att unders ö ka om det f ö religger s å dana s ä rskilda sk ä l som motiverar att den provning
som s ä kerhetskonventionen f ö reskriver skall undantas fr å n riksprovplatssystemet. Om s å ej ä r fallet ankomraer det p å statens provningsanstalt att utse
eller f ö resl å riksprovplats, Fr ä gan komraer att behandlas i sak
under avsnitt 6,2,2,
N ä r det
h ä refter g ä ller arbetsmilj ö lagstiftningen aktualiseras dels
fr å gan om denna griper in p å omr å den som konventionen avser att reglera
varigenom transformation av vissa best ä mmelser ej skulle vara n ö dv ä ndig, dels fr ä gan ora arbetarskyddsstyrelsen
genom arbetsmilj ö lagen givits befogenhet att utf ä rda de f ö reskrifter som beh ö vs f ö r att konventionen skall kunna
till ä mpas i Sverige, Utredningen har tagit
fasta p å den principiella skillnad som r å der mellan arbetsmilj ö lagstiftningen och konventionen.
Lagstiftningen om arbetsmilj ö reglerar fr ä mst f ö rh ä llandet mellan arbetsgivare och
arbetstagare. De å tg ä rder som arbetarskyddsstyrelsen och
yrkesinspektionen kan s ä tta
in skall riktas mot bl.a. arbetsgivare, uppl å tare och tillverkare men aldrig mot
ä gare. Inspektioner och unders ö kningar f ö retas av yrkesinspektionen vid
arbetsst ä llen. Konventionen d ä remot v ä nder sig uteslutande till ä gare och tillverkare. Det ä r ä garen sora har ansvaret f ö r containerns skick oavsett var
containern befinner sig. Om s ä ledes arbetsrailj ö lagen ä r ett redskap f ö r att å stadkomma en god arbetsmilj ö vid arbetsst ä llen kan konventionens syfte, att å stadkomraa s ä kra produkter, s ä gas skapa f ö ruts ä ttningarna f ö r en god arbetsmilj ö . Utredningen har d ä rf ö r sett konventionen som ett instrument
som i sig handlar om n å got
annat ä n vad arbetsmilj ö lagen reglerar men som ä nd å verkar i sarama riktning.
Prop.
1979/80:71 70
I f ö rstone kan det f ö refalla som om konventionens best ä mmelser om kontroll skulle strida mot anvisningarna
f ö r hamnarbete. Konventionen stadgar
att kontrollen skall inskr ä nkas till att fastsl å att containern ä r
f ö rsedd med giltig s ä kerhetsgodk ä nnandeskylt
ora det ej klart framg å r att containerns skick utg ö r en uppenbar risk f ö r s ä kerheten. Hamnarbetsanvisningama d ä remot f ö reskriver
att, ora fel eller f ö rslitning iakttas p ä bl,a, container och detta fel kan medf ö ra att s ä kerheten
i arbetet ä ventyras, containern inte f ä r hanteras f ö rr ä n erforderliga ä tg ä rder f ö r
att trygga s ä kerheten vidtagits. Utredningen
menar att det inte f ö religger n ä gon konflikt raellan de refererade best ä mmelserna. Konventionen talar om en
"formell" kontroll som n ä rmast
upptar f ö ruts ä ttningarna f ö r att en container skall f å f ö ras in i
landet. Anvisningarna f ö r hamnarbete reglerar d ä remot vad som i j ä mf ö relse raed denna formella kontroll kan betecknas
som informell kontroll. Vad anvisningarna s ä ger
ä r att ingen i sitt dagliga arbete
skall beh ö va handskas med produkter och
raateriel sora kan ä ventyra s ä kerheten, n å got
sora frarast ä r som en sj ä lvklarhet i ett modernt samh ä lle. Syftet med konventionen har aldrig varit att
inskr ä nka dylika best ä mmelser i de f ö rdragsslutande
staternas interna r ä ttsordning. Best ä mmelsen i konventionen anger snarare de grunder p å vilka en container skall kunna stoppas och eventuellt
v ä gras passera landets gr ä nser. Denna formella kontroll, sora visserligen
skall orafatta fr å gan ora en container kan anses utg ö ra en uppenbar s ä kerhetsrisk,
torde emellertid inte kunna utesluta att en s å dan container n å gon g å ng av misstag passerar kontrollen. M ö jligheten att med st ö d av
hamnarbetsanvisningama gripa in mot den containern utg ö r sj ä lvfallet ett
v ä rdefullt komplement till
konventionsbest ä mmelsen ifr å ga.
Den containerstandard som utarbetats inom ISO inneh å ller best ä mmelser
om provning av containrar. Det har framh å llits
att s ä gott som samtliga ny tillverkade
containrar svarar minst mot ISO-standard och allts å har haft att genomg å de provningar standarden f ö reskriver.
Container som uppfyller
Prop, 1979/80:71 71
standardens
krav uppfyller ocks å s ä kerhetskonventionens f ö reskrifter
i tekniskt h ä nseende. Dessa senare ä r ej lika
str ä nga som de tekniska kraven i ISO-standarden. De flesta containrar som
tillverkas idag kommer allts å att kunna godk ä nnas enligt konventionen.
Eventuell
konflikt mellan s ä kerhetskonventionen och andra internationella ö verenskommelser
skulle kunna uppkomma d ä rigenom, att s ä kerhetskonventionen f ö rbjuder
de f ö rdrags-slutande staterna att uppst ä lla andra
konstruktionstekniska s ä kerhetskrav eller att kr ä va andra
prov av containrar som omfattas av konventionen saratidigt som vissa andra ö verenskommelser
p å bjuder bl.a. provning och besiktning. Emellertid fastsl å s i
konventionen att det omtalade f ö rbudet inte g ä ller konstruktionstekniska krav eller prov f ö r containrar
som ä r s ä rskilt konstruerade f ö r befordran av farligt gods
eller f ö r s å dana delar som endast finns p å
containrar som transporterar v ä tskor i bulk.
5,3
Allm ä nna synpunkter
I
remissen 1973 uppmanades remissinstanserna att s ä rskilt yttra sig ö ver fr å gan om
Sverige skulle ansluta sig till s ä kerhetskonventionen. Samtliga remissinstanser f ö rordade,
s å som omtalats, en svensk anslutning till konventionen. N å gon
instans framh ö ll emellertid att fr å gan om anslutning borde anst å till
dess de stora sj ö fartsnationerna ratificerat konventionen. L ä get ä r idag
det att till konventionen har anslutit sig bl.a. Sovjetunionen, F ö renta
staterna, Japan, Storbritannien och F ö rbundsrepubliken Tyskland. Redan n ä mnda f ö rh å llande
talar med styrka f ö r en svensk anslutning till s ä kerhetskonventionen.
Om s å inte sker f ö religger ocks ä risken att svenska containrar kommer att stoppas
och att konventionens syfte att underl ä tta internationell befordran med container d ä rigenom
motverkas. Det b ö r erinras om den kanske fr ä msta
orsaken till konventionens tillkomst; genom multilaterala s ä kerhetsf ö reskrifter
inne-
Prop.
1979/80:71 72
b ä rande bl.a. att containrar skall
godk ä nnas och f ö rses med en skylt som visar alt de uppfyller
konventionens krav, avs å g man att motverka behovet av
nationella f ö reskrifter av likartat inneh å ll, vilka skulle kunna f å karakt ä ren
av handelshinder. S ä kerhetsgodk ä nnandeskylten har betecknats som en
"passhandling" som till å ter
containrar att fritt passera gr ä nser. En f ö ruts ä ttning f ö r att s ä kerhetssyftet
i konventionen inte skall bli illusoriskt ä r
inte endast att samtliga containeranv ä ndande
stater ansluter sig till konventionen, utan ocks å att man kr ä ver att containrar f ö r att f å
f ö ras in ö ver dessa staters gr ä nser skall b ä ra giltig s ä kerhetsgodk ä nnandeskylt.
Konventionen har tr ä tt i kraft och de f ö rdragsslutande staterna har redan idag formell m ö jlighet att f ö reta
den kontroll konventionen f ö reskriver.
Genom ö verenskommelse vid sammantr ä de raed IMCO:s underkoramitt é f ö r containrar
och laster har de i kommitt é n f ö retr ä dda l ä nderna dock informellt enats om att inte b ö rja ut ö va
s ä dan kontroll f ö rr ä n efter den
6 september 1982. Fr å n och raed den dagen skall enligt
konventionen alla befintliga containrar vara godk ä 'nda. Det inneb ä r f ö r Sveriges vidkommande att ju l ä ngre
tid en svensk anslutning dr ö jer, desto
kortare tid koraraer att st å till buds f ö r godk ä nnande
av befintliga containrar. Dessutom f ö religger
allts å en stor risk att icke godk ä nda containrar inte kan utnyttjas i internationell
trafik efter den 6 september 1982. Utredningen f ö rordar p å grund av det sagda en skyndsam
svensk anslutning till s ä kerhetskonventionen.
Direktiven har å lagt
utredningen att i sitt arbete beakta hur konventionen har behandlats nationellt
i andra l ä nder som ber ö rs av den och att d ä rvid s ä rskilt uppm ä rksamma ö vriga
nordiska l ä nders st ä llningstaganden till konventionen och dess till ä mpning d ä r.
Utredningen har ocks å deltagit i det internationella
samarbetet p å omr å det och n ä rvarit vid sammantr ä den med IMCO:s underkommitt é f ö r containrar
och laster och med ECE:s rapport ö rgrupp f ö r containertransporter. Vid dessa sammantr ä den har diskuterats fr å gor kring
Prop, 1979/80:71 73
harmonisering av den nationella lagstiftning konventionen
ger upphov till. Man har d ä rvid framf ö r allt dryftat tolkning av
konventionsbest ä ramelser och f ö rs ö kt att enas ora gemensamma st å ndpunkter. Representanter f ö r olika stater - f ö rdragsslutande och s ä dana som st å r i begrepp att ansluta sig till
konventionen - har presenterat f ö rslag till inhemsk lagstiftning och efterh ö rt synpunkter fr å n andra l ä nders delegater. Genom ett dylikt f ö rfarande har enighet uppn ä tts ora tolkningen i flera fr å gor, d ä r konventionsbe-st ä mraelserna inte ä r entydiga. Ä ven ora dylika ö verenskora-raelser sj ä lvfallet inte ä r bindande f ö r de olika staterna har utredningen
i sitt arbete beaktat intresset av att å stadkomraa s å likartad lagstiftning som ra ö jligt genom att i g ö rligaste m å n ta h ä nsyn till ö verenskommelserna i fr å ga.
Prop. 1979/80:71 74
6 GODK Ä NNANDE AV CONTAINRAR
6.1 Konventionen
Konventionen stadgar i artiklarna 111:2 och 111:3 att varje
ny container skall godk ä nnas
enligt best ä raraelserna om lypprovning eller
ora individuell provning i bilaga I, medan varje befintlig container skall godk ä nnas enligt best ä raraelserna om godk ä nnande av befintliga containrar i
bilaga I inom fem å r fr ä n den dag konventionen tr ä der i kraft.
I bilaga I anges allts å f ö rfaranden f ö r godk ä nnande av nya respektive befintliga
containrar. De provningar som skall genomf ö ras som ett led i dessa f ö rfaranden å terfinns d ä remot i bilaga II,
Nya containrar kan antingen typgodk ä nnas eller genomg å granskning f ö r individuellt godk ä nnande. Vid ans ö kan om typgodk ä nnande skall den myndighet som har
att pr ö va fr å gor om godk ä nnande dels granska ritningar, dels
medverka vid provning f ö r att
f ö rvissa sig om att containrarna
motsvarar kraven i bilaga II, F ö r att denna granskning skall kunna
genomf ö ras å ligger det den sora ans ö ker ora typgodk ä nnande att till sin ans ö kan foga ritningar,
konstruktionsspecifikation och andra uppgifter som myndigheten kan beg ä ra. Han skall vidare ange de igenk ä nningstecken som tillverkaren
komraer att tilldela den containertyp som ans ö kningen avser. Ans ö kningshandlingarna skall h ä rut ö ver å tf ö ljas av en f ö rs ä kran att tillverkaren komraer att
st ä lla containrar av
konstruktionstypen i fr ä ga
till myndighetens f ö rfogande i den utstr ä ckning myndigheten ö nskar granska dem och att han skall
meddela myndigheten varje konstruktions- eller speci-
Prop. 1979/80:71 75
fikations ä ndring. S ä kerhetsgodk ä nnandeskylten f å r ej anbringas f ö rr ä n myndigheten meddelat beslut om
godk ä nnande och ej p ä andra containrar ä n s ä dana som ing å r i den typserie godk ä nnandet g ä ller.
Nya containrar kan ocks å godk ä nnas var f ö r sig. F ö ruts ä ttningarna f ö r s å dant godk ä nnande anges i regel 8. Enligt den
best ä mmelsen f å r godk ä nnande raeddelas ora myndigheten
efter granskning och medverkan vid prov finner att containern motsvarar
konventionens krav. S ö kande
skall skriftligen underr ä ttas
om godk ä nnande, vilket ger honom r ä tt att anbringa s ä kerhetsgodk ä nnandeskylten.
Huvudbest ä mmelsen f ö r godk ä nnande av befintliga containrar ä r regel 9. D ä r stadgas att den som ans ö ker om godk ä nnande skall l ä mna uppgift om tid och plats f ö r tillverkningen, tillverkarens
igenk ä nningsnummer samt bevisning att en
container av ifr å gavarande typ anv ä nts p å ett s ä kert s ä tt vid sj ö - eller landtransporter under minst
tv å ä r eller bevisning att containern
tillverkats i enlighet med en konstruktionstyp som provats och befunnits
motsvara de tekniska best ä mmelser, utom s å vitt
avser h ä ll fasthetsprov f ö r gavlar och sidov ä ggar, sora å terfinns i bilaga II, eller bevisning alt containern
tillverkats i enlighet med en standard som enligt myndighetens uppfattning ä r likv ä rdig med nyssn ä mnda best ä mmelser. Vidare skall i ans ö kningshandlingen uppges till å ten staplingsvikt f ö r 1,8 g samt s ä dana andra uppgifter som erfordras
p ä s ä kerhetsgodk ä nnandeskylten. Beviljas godk ä nnande skall myndigheten
skriftligen underr ä tta den som ans ö kt om godk ä nnande. Sedan containern genomg å tt s å dan ö versyn som s ä gs i regel 2 f å r s ä kerhetsgodk ä nnandeskylten anbringas .
Ora en befintlig container inte kan godk ä nnas enligt huvudregeln finns det
ra ö jlighet att f ä den godk ä nd genora det f ö rfarande som r ö r godk ä nnande av nya containrar. Best ä mmelserna i bilaga. II om h å llfasthetsprov avseende gavlar och
sido-
Prop.
1979/80:71 76
v ä ggar
g ä ller ej s å dana containrar. Myndigheten har
ocks å ra ö jlighet att raedge undantag fr å n skyldigheten att st ä lla ritningar till f ö rfogande och fr å n skyldigheten att l å ta containern genomg å andra prov ä n s å dana som avser lyftf ö rm å ga och golvh ä llfasthet.
Som n ä mnts anger bilaga II de s ä kerhetsfordringar
p ä konstruktion och provning sora
uppst ä lls f ö r godk ä nnande av containrar. D ä r sl å s fast att en container f ä r vara tillverkad av vilket l ä rapligt material sora helst. Ora
den kan genomg å de provningar bilagan upptar utan att
visa n å gon kvarst å ende deformation eller n å gra skador som g ö r containern ol ä mplig f ö r sitt ä ndam å l, skall den anses s ä ker. Med h ä nsyn till f ö rbudet f ö r de f ö rdragsslutande staterna att i sin
nationella lagstiftning f ö reskriva
om andra prov eller att st ä lla upp andra konstruktionstekniska krav synes ej n ö dv ä ndigt att i detalj redog ö ra f ö r inneh å llet i bilaga II. H ä r skall blott anm ä rkas f ö ljande, I bilagan ä r f ö reskrivet om lyftprov,
staplingsprov, koncentrerade belastningar p å golv och tak, tv ä rstyvhetsprov, f ö rankringsprov samt prov avseende
belastning p ä gavlar och sidov ä ggar. Konventionen f ö reskriver i detalj om metoder och
laster f ö r provningen. Det ö verl ä mnas dock i viss m å n å t provande organ att avg ö ra ora de f ö reskrivna provningarna skall utf ö ras. Det s ä gs n ä mligen att provningslasterna och
provningsmetoderna skall anv ä ndas "d ä r s å ä r till ä mpligt raed h ä nsyn till containerns
konstruktion". Avsikten raed stadgandet ä r inte att l ä mna å t det provande organet att avg ö ra om de angivna proven skall utf ö ras. Best ä mmelsen reglerar det sj ä lvklara f ö rh å llandet att exempelvis
takbelastningsprovet endast avser sluten container, att lyftning i
gaffelfickor endast g ä ller
containrar f ö rsedda med dylika osv.
Det finns anledning att n ä got ber ö ra fr å gan vad slags container
konventionen avser. I konventionen definieras container s å som en transportanordning av
varaktigt slag och f ö ljaktligen
tillr ä ckligt motst å ndskraftig f ö r att medge
Prop.
1979/80:71 77
upprepad anv ä ndning,
s ä rskilt konstruerad f ö r att'underl ä tta
godsbefordran med elt eller flera transports ä ll
utan omlastning, konstruerad f ö r att kunna
s ä kras och/eller l ä tt hanleras och f ö r
det ä ndam å let f ö rsedd med h ö rnbeslag och
s å slor atl den yta som omfattas av de fyra yttre
botten-
2 h ö rnen ä r antingen
minst 14 m (150 kvadratfot) eller minst
2 7 m (75 kvadratfot) om den ä r utrustad med ö vre
h ö rnbeslag.
Genom den givna definitionen har vissa mindre containrar
uteslutits fr å n all omfallas av konventionen. I ö vrigt kan s ä gas
att fr å gan inte ber ö rts i dokumenten fr å n konferensen 1972. Emellertid torde man ha hafl den
"vanliga" stycke-godsconlainern i å tanke.
Genom den n å got vaga formuleringen och genom
den i bilaga II
erbjudna m ö jligheten atl undanta containern fr å n vissa prov har s ä kerst ä llts att konventionen f å tt en s å
vid omfattning som m ö jligt. Vad man efterstr ä vat ä r
uppenbarligen att definitionen skall omfatta flertalet av idag f ö rekommande conlainertyper och att dessa d ä rigenom skall kunna genomg å f ö rfarandet f ö r godk ä nnande,
f ö rses med s ä kerhetsgodk ä nnandeskylt
och d ä refter brukas f ö r inlernationell godsbefordran.
S ä kerhetsgodk ä nnandeskylten ä r
en skylt som efter godk ä nnande skall anbringas p å containern f ö r
att visa att containern i fr å ga svarar
mot konventionens s ä kerhetskrav. Skylten skall vara
varaktig, korrosionsbest ä ndig och brands ä ker och f å r
ej vara mindre ä n 200 x 100 mm. Orden "CSC
SAFETY APPROVAL alternativt AGR É MENT CSC AUX
FINS DE LA S É CURIT É " skall ha en minsta bokslavsh ö jd
av 8 mm och alla siffror skall ha en minsta h ö jd av 5 mm. De skall stansas eller pr ä glas eller p å annat varaktigt och l ä sbart s ä tt
anbringas p å skyltens yta. Skylten skall ha
det utseende och inneh å lla de uppgifter som framg å r av exemplet nedan.
CSC SAFETY APPROVAL
1GB - U7 « 9;2;7nsi
DATE MANUFACTURED....................................
IDENTIFICATION No.......................................
MAXIMUM GROSS WEIGHT....... k| -......... Ib
ALLOWABLE STACKING WEIGHT
FOR 1.89.......... k « -............ Ib
RACKING TEST LOAD VALUE........... k(-............ Ib
- 200 mm -
1.
Beteckning
f ö r stat d ä r godk ä nnande meddelats och godk ä nnandebeteckning.
2.
Tidpunkt
(m å nad och å r) d å containern har tillverkats,
3.
Det
igenk ä nningsnumraer sora tillverkaren har
givit containern,
4.
H ö gsta till å tna bruttovikt.
5.
Till ä ten staplingsvikt (kg och Ib) f ö r 1,8 g.
6. Belastning (kg och Ib) f ö r provning av tv ä rstyvhet.
Prop.
1979/80:71 79
S å som har sagts i den sammanfattande
redog ö relsen f ö r inneh å llet
i konventionen och s å som framg å r av det nu sagda, skiljer konventionen mellan ny
och befintlig container. Skillnaden ligger i om containern har tillverkats f ö re eller efter det att konventionen har tr ä tt i kraft. Artikel VIII i konventionen reglerar fr å gan om ikrafttr ä dande.
I mom. 1 stadgas att konventionen tr ä der
i kraft tolv m å nader fr å n den dag det tionde anslutningsinstrumentet har deponerats.
Detta villkor var uppfyllt den 6 september 1976, varf ö r konventionen tr ä dde
i kraft ett ä r senare. Enligt artikel VIII:2 g ä ller, att f ö r
varje stat som ansluter sig till konventionen sedan det tionde
anslutningsinstrumentet deponerats, konventionen tr ä der i kraft tolv m å nader efter den statens anslutning. Best ä mmelsen som s å dan torde inte ge upphov till n å gra tolkningsproblem. N ä r det emellertid g ä ller fr å gan vilken betydelse den har f ö r avg ö randet om en
container skall betecknas som ny eller befintlig r å der viss oklarhet. Konventionen definierar en ny
container sora en container vars tillverkning p å b ö rjats efter det att konventionen
har tr ä tt i kraft. Om d ä rmed avses den tidpunkt konventionen tr ä dde i kraft f ö r
de tio f ö rst anslutna staterna (den 6
september 1977) eller de tidpunkter konventionen tr ä der i kraft f ö r
stater som ansluter sig efter den 6 september 1976 ä r ovisst. Fr å gan
har utf ö rligt diskuterats vid m ö te med IMCO:s underkommitt é f ö r containrar
och laster. N å gon fullst ä ndig enighet p ä
denna punkt gick ej att n å . En majoritet av de n ä rvarande f ö rordade
att besl ä mmelsen skulle lolkas s å som å syftande
konventionens ursprungliga ikrafttr ä dande.
Med en annan tolkning, framh ö lls det,
skulle det vara om ö jligt att i framtiden genomf ö ra den kontroll konventionen f ö reskriver. F ö r
atl klara denna skulle varje person satt att utf ö ra kontroll beh ö va vara f ö rsedd med fullst ä ndiga
uppgifter om n ä r de konlraktsbund-na staterna
blivil parter i konventionen och p å
s å s ä ll kunna r ä kna ul n ä r fem å rs fris ten
f ö r godk ä nnande av befintliga containrar g å tt lill ä nda
f ö r respektive stat. Andra å ler h ä vdade att
det inte kunde vara rimligl att fristen
Prop. 1979/80:71 80
f ö r
godk ä nnande av befintliga containrar
skulle g ä ut den 6 september 1982 f ö r samtliga stater, alldeles oavsett
n ä r de blivit parter i konventionen,
I avsaknad av samst ä mmighet enades dock de n ä rvarande medlemsl ä nderna att arbeta med den 6
september 1982 som m å l,
som den dag d å alla befintliga containrar skall
vara godk ä nda.
F ö r
genomf ö randet av best ä mmelserna i bilaga I skall varje f ö rdragsslutande part enligt
konventionen uppr ä tta ett effektivt f ö rfarande f ö r bl,a, provning och godk ä nnande av containrar enligt de i
konventionen fastst ä llda grunderna. Fr å gor om provning och godk ä nnande f å r dock uppdras ä t d ä rtill vederb ö rligen bemyndigade organ. Vidare f ö reskriver konventionen att ans ö kan om godk ä nnande kan st ä llas till myndigheten hos varje f ö rdragsslutande part och att godk ä nnande, som l ä mnats enligt bemyndigande av f ö rdragsslutande part enligt
konventionens best ä mmelser, skall godtas av andra f ö rdragsslutande parter och skall
anses ha sarama giltighet sora ett godk ä nnande l ä mnat av dera. Container ä gare och tillverkare skall allts å kunna v ä nda sig till vilken f ö rdragsslutande part som helst f ö r att f å sina containrar godk ä nda. I realiteten har best ä mmelsen dock en begr ä nsning. F ö r att en befintlig container skall
kunna godk ä nnas kr ä vs att den underkastas ö versyn. Denna ö versyn skall i sin tur utf ö ras i enlighet med vad ä garens hemland (d ä r ä garen har hemvist eller
huvudkontor) f ö reskrivit i fr å ga d ä rom. Godk ä nnande av befintlig container kan s å ledes ä ga rum endast n ä r ä garens hemland ä r anslutet till konventionen.
6.2 ö verv ä ganden och f ö rslag
6.2.1 Ny och befintlig container
I det n ä rmast f ö reg å ende avsnittet har omtalats att
tolkningen av begreppen ny respektive befintlig container har v å llat en hel del f ö rvirring. B å da de st å ndpunkter i fr å gan som har presenterats f å r dock anses ha visst fog. Utg å ngs-
Prop, 1979/80:71 81
punkten nar konventionen sl ö ts m å ste ha varit att fastst ä lla s ä kerhetskrav f ö r ny ti 11 verkade containrar.
Oessa krav och f ö reskrifterna om provning skulle
vara k ä nda f ö r den som efter konventionens
ikrafttr ä dande tillverkar containrar och
denne skulle allts å vid tillverkningen kunna be-akta
vad konventionen stadgar. Samtidigt gick det sj ä lvfallet inte att bortse fr å n redan existerande containrar och
alt l ä mna dem utanf ö r konventionens omfattning. Det
finns idag ö ver tv å miljoner containrar i omlopp.
Containerns livsl ä ngd varierar vanligen mellan 10 och
20 ä r. Man var d ä rf ö r tvungen att finna en l ö sning p å fr å gan om godk ä nnande av dessa existerande
containrar. Eftersom containrarna i fr å ga sedan l ä nge l ä mnat tillverkaren, var det ocks å o-rimligt att kr ä va att de i normalfallet skulle
genomg å samma provning som kr ä vs vid tillverkning. P å grund h ä rav inf ö rdes det n å got enklare f ö rfarandet f ö r godk ä nnande av befintliga containrar.
Det sagda talar f ö r att man skall anse den ikrafttr ä dandedag som n ä mns i definitionen av ny container
s å som syftande p å ikrafttr ä dandet f ö r respektive stat.
Bilden kompliceras emellertid av f ö reskriften om kontroll. Om denna
skall kunna till ä mpas p å ett reellt s ä tt f ö ruts ä tts att det finns en tidpunkt d å alla existerande containrar skall
vara godk ä nda, antingen enligt f ö reskrifterna om godk ä nnande av nya containrar eller ocks å s å som befintliga. Detta, liksom
konventionen i ö vrigt, bygger p å f ö ruts ä ttningen att alla containeranv ä ndande stater ansluter sig till
konventionen, helst vid samraa tidpunkt. Det torde visserligen vara realistiskt
att r ä kna med en "total" anslutning
till konventionen. Innan en s ä dan kommit till st å nd kvarst å r dock de problem som fr å gan om en container skall betecknas
som ny eller befintlig kan ge upphov till.
Medlemsl ä nderna i IMCO har, s å som framh å llits tidigare, inte kunnat enas
om en gemensam st å ndpunkt i fr å gan. Man har emellertid str ä vat efter att finna praktiska l ö sningar som
6 Riksdagen 1979190. 1 saml. Nr 71
Prop. 1979/80:71 82
kan - å tminstone tillf ä lligt
- eliminera eventuella sv å righeter.
Bland IMCO:s medlemmar har man oroat sig f ö r om det kommer att bli ra ö jligt att hinna godk ä nna ö ver tv ä railjoner containrar f ö re den 6 septeraber 1982. I syfte
att underl ä tta ett s ä dant godk ä nnande har raedlerasl ä nderna enats ora att det inte skall
anses f ö religga n ä got hinder att till ä rapa konventionen nationellt innan
den tr ä tt i kraft f ö r respektive land. Det inneb ä r att godk ä nnande av containrar kan b ö rja s ä snart staten i fr ä ga deponerat sitt anslutningsinstrument.
S ä som ocks ä n ä mnts i det f ö reg ä ende har man ä ven varit ö verens om att inte b ö rja ut ö va kontrollen f ö re den 6 september 1982.
N ä r
utredningen haft att ta st ä llning i fr å gan
har fr ä mst beaktats intresset av att den
kontroll konventionen f ö reskriver
inte skjuts f ö r l ä ngt p ä framtiden, varigenom konventionens
s ä kerhetssyfte skulle kunna s ä ttas ur spel. Utredningen har d ä rf ö r intagit den st å ndpunkten att befintliga
containrar skall godk ä nnas
inom fem å r fr å n det att konventionen har tr ä tt i kraft f ö r de tio f ö rst anslutna staterna. En s ä dan inst ä llning leder till att kontrollen
effektivt kan till ä mpas fr å n och raed den 6 septeraber 1982, N ä r det d ä remot g ä ller fr å gan om vad sora raenas raed ny
respektive befintlig container har utredningen kommit till den uppfattningen
att det ikrafttr ä dande som d ä r avses b ö r vara ikrafttr ä dandet f ö r respektive konvenlionsbunden
stat, l ä t vara att staterna genom ö verenskommelsen i IMCO kan inleda
godk ä nnandef ö rfarandet s å snart anslutningsinstrument deponerats.
En annan inst ä llning p å denna punkt skulle inneb ä ra att del vore n ö dv ä ndigt att ta containrar ur trafik f ö r att kunna genomf ö ra samma provning som f ö reskrivs f ö r nya containrar. Ett s å dant f ö rfarande f ö refaller orimligt. Utredningen f ö rordar d ä rf ö r atl med ny container skall avses
container vars tillverkning p å b ö rjats efter ikrafttr ä dandet av den svenska lagstiftning
som konventionen ger upphov lill. Med befintlig container, som skall vara godk ä nd f ö re den 6 seplember 1982, avses
container som inte ä r ny enligt
Prop, 1979/80:71 83
den nyss n ä mnda
definitionen,
6,2,2 Godk ä nnandef ö rfarandet
Fr å gan om utformningen av de prov
konventionen f ö reskriver har inte varit f ö rem å l f ö r diskussion i de internationella sammanhang d ä r tolknings- och till ä rapningsfr å gor har penetrerats. F ö rh å llandet
torde ha sin f ö rklaring i att konventionen ä r mycket utf ö rlig
p ä denna punkt och att den f ö rbjuder nationella f ö reskrifter om ytterligare konstruktions-tekniska krav eller
provningar. Utredningen anser p å grund h ä rav atl det ej finns anledning att g ä n ä rmare in p å dessa f ö reskri
fter.
N ä r det d ä remol g ä ller
fr å gan om utseende av det organ som
skall svara f ö r den provning som ä r en f ö ruts ä ttning f ö r
godk ä nnande av nya containrar, har
diskussionerna varit desto livligare. Anledningen h ä rtill ä r
intresset av en gemensam till ä mpning av
konventionens f ö reskrifter bland de f ö rdragsslulande staterna. Med andra ord f ö religger ett starkt intresse av att godk ä nnandef ö rfarandet
utformas n å gorlunda likarlat i de stater som ä r parter i konventionen, s ä rskilt som konventionen f ö ruts ä tter att
contaiiierti 11-verkare skall kunna v ä nda
sig till varje medlemsstat f ö r att f å containrar godk ä nda.
Conlainerprovning ä r
inte n å gon ny f ö reteelse. S å dan
f ö rekommer redan idag i betydande
omfattning och utf ö rs vanligen av de erk ä nda klassificeringss ä llskapen eller av liknande organ. Provningen utf ö rs som regel hos tillverkaren f ö r best ä llarens
r ä kning. Str ä van hos konventionens medlemsstater har varit atl
konventionen skall medf ö ra s å sm å f ö r ä ndringar som m ö jligt i denna provningsverksamhet. Denna slr ä van uppn å s
genom alt klassificeringss ä llskapen bemyndigas all F ö r medlemsstaternas r ä kning svara f ö r den provning konventionen f ö reskriver. Flera av de stater d ä r konventionen har tr ä tt i kraft har ocks å bemyndigat
olika klassi-
Prop.
1979/80:71 84
ficeringss ä llskap att
utf ö ra provning f ö r godk ä nnande
enligt s ä kerhetskonventionen. Diskussionerna
inom IMCO har p ä senare tid framf ö r allt g ä llt
fr å gan om ett ö msesidigt erk ä nnande
av de nationella klassificeringss ä llskapen.
Ä ven om dessa har s ä te och registrering i ett land bedriver de redan
idag provning v ä rlden ö ver med representanter i det stora flertalet av v ä rldens l ä nder,
Dst f ö refaller naturligt atl man velat
ta tillvara de f ö rdelar utnyttjandet av denna redan
fungerande provningsverksamhet inneb ä r
och att klassificeringss ä llskapen f å r forts ä tta
att verka i de l ä nder d ä r de redan har verksamhet ig å ng.
F ö r svenskt vidkommande ä r bilden n å got
annorlunda. Lagsliftningen om riksprovplatser inneb ä r alt endast en riksprovplats utses f ö r varje objektomr å de.
Om provningen av containrar i det h ä nseende
varom nu ä r fr å qa skall utf ö ras vid riksprovplats, kan allts å endast etl klassificeringss ä llskap utses. Elt dylikt f ö rfarande st å r
ej i ö verenssl ä mmelse med n ä mnda
str ä vanden betr ä ffande ö msesidigl
erk ä nnande av klassificeringss ä llskapen. Sven av andra sk ä l torde m ö jligheten
atl utse ett klassificeringss ä llskap lill
riksprovplats vara utesluten. I Sverige finns inte n å gol "nationellt" klassificeringss ä llskap. Del skulle d ä rf ö r bli fr å gan om alt till riksprovplats f ö rordna ett s ä llskap
med s ä te och huvudregistrering i
ullandel, n å got soir. st å r i direkt strid mot ö nskem å let om en effektiv statlig kontroll
ö ver den officiella
provningsverksamheten. En riksprovplats skall orks å kunna v ä cka
hela behovet av oiTicieJi provning inom ett objeklomr å de. F ö r containrar
finns ylterligare f ö reskrifter om provning f ö r tuiir ö rsegling,
f ö r transport av farligt gods och f ö r trinsport av l ä t
t f ö rdiirv-liga livsmedel. Enligt
utredningens oienjni sLar vjJet d ä rrjr
mellan alt .lata provningen av containrar i jrilndninti av s ä kerhelitonventionens f ö reskr i fler !.]Lr:Ji-as viLi ddi riksprovplats som har all svara for
annan cont aincTprovninn eiler all undanta konventionens containerprovning fr å n riksprovplatssystemet. Ä ven om inlresset av en enhetlig tiil. ä inp-
Prop, 1979/80:71 85
ning av konventionen ä r starkt, har utredningen mot bakgrund av de principer
som l ä g till grund f ö r inf ö randet av
riksprovplatslagstiftningen inte ansett detta intresse utg ö ra s ä dana s ä rskilda sk ä l som ä r en f ö ruts ä ttning f ö r undantag fr å n provning vid riksprovplats. Ej
heller i ö vrigt f ö religger enligt utredningens mening
sk ä l som talar f ö r att l å ta provningen f ö r godk ä nnande enligt s ä kerhetskonventionen g å utanf ö r riksprovplatssystemet. Den s å lunda f ö reskrivna provningen b ö r allts å utf ö ras vid riksprovplats.
1 Statens provningsanstalt har utrett fr å gan om riksprovplats f ö r containrar och har ä ven presenterat ett f ö rslag till s å dan riksprovplats. F ö rslaget bil ä ggs detta bet ä n-kanJe s å som Bilaga 2, s.193.
Prop.
1979/80:71 86
7 UNDERHALL OCH EGENKONTROLL
7,1 Konventionen
Det ursprungliga f ö rslaget
till konventionstext inneh ö ll inte n å gra regler ang å ende
underh ä ll. F ö rslagsst ä llarna menade att det r ä ckte att kr ä va
att containrar skulle godk ä nnas och att
det d ä refter l ä g s å starkt, i ä garens intresse att tillse att containem h ö lls i s ä kert
skick att f ö reskrifter d ä rom ej erfordrades. Fr å n bl,a, svenskt h å ll genm ä ldes, att det f ö rh å llandet att containern en g å ng godk ä nts,
inte utgjorde n å gon garanti f ö r den framtida s ä kerheten.
Konventionen borde d ä rf ö r kompletteras med f ö reskrifter
om krav p å regelbundet å terkommande ö versyn.
Den svenska st å ndpunkten vann majoritet och h ä rigenom inf ö rdes
best ä mmelserna i regel 2 om ö versyn.
I regel 2 (1) sl å s
fast att containerns ä gare ä r ansvarig f ö r att containem h å lls i s ä kert
skick. Ä garen kan dock ö verl å ta sina
skyldigheter h ä rvidlag p ä f ö rhyrare
eller depositarie. Ä gare av godk ä nd container skall, enligt regel 2 (2), utf ö ra eller l å ta
utf ö ra ö versyn av containern enligt det f ö rfarande
som antingen f ö reskrivits eller godk ä nts av vederb ö rande
f ö rdragsslutande part. Med vederb ö rande f ö rdragsslutande
part f ö rst å s den part inom vars territorium ä garen
har hemvist eller huvudkontor, ö versyn skall
ske med l ä mpliga, efter driftsf ö rh å llandena
anpassade mellanrum. Den tidpunkt f ö re
vilken ny container skall underkastas f ö rsta
ö versyn skall med m å nad och å r
anges p å s ä kerhetsgodk ä nnandeskylten. Tiden mellan
containerns tillverkningsdatum och tidpunkten f ö r f ö rsta ö versyn f å r ej ö verskrida fem å r. F ö ljande ö versyn och å terkommande ö ver-
Prop. 1979/80:71 87
syn av befintlig container skall ske med h ö gst tv ä
å rs mellanrum. Tidpunklen f ö r en s å dan
ö versyn skall anges p å containern, antingen p ä s ä kerhetsgodk ä nnandeskylten eller s ä n ä ra denna som ra ö jligt. Vid ö versyn
skall avg ö ras om containern har brisier som
kan ä ventyra s ä kerheten f ö r
m ä nniskor .
7.2 Ö verv ä ganden och f ö rslag
7.2.1 Egenkontroll
Utredningen har hittills anv ä nt begreppet ö versyn f ö r att å terge vad regel 2 behandlar. I den
autentiska engelska texten talas om "examination". Det ordet kan ö vers ä ttas med - f ö rutom ö versyn - unders ö kning, kontroll, granskning m.m. F ö r att finna l ä mpligaste ö vers ä ttning ä r det n ö dv ä ndigt att studera vilken inneb ö rd termen har f å tt i konventionen. Utg å ngspunkten i regel 2 ä r att ä garen har ansvaret f ö r containerns skick. Som ett. led
i det l ö pande underh å llet av containern å ligger det ä garen att regelbundet utf ö ra ö versyn. Regel 2 antyder allts å att denna ö versyn ä r n ä got som ä garen sj ä lv har att svara f ö r. Detta intryck f ö rst ä rks vid ett studium av artikel IV. D ä r stadgas att varje rayndighet
skall uppr ä tta ett effektivt f ö rfarande f ö r provning, kontroll och godk ä nnande av containrar (testing,
inspeciion and approval). N å got f ö rfarande f ö r ö versyn av containrar n ä mns ej, P ä raotsvarande s ä tt synes man ha tolkat dessa best ä raraelser i andra l ä nder sora ber ö rs av konventionen. Den nationella
lagstiftningen i dessa l ä nder,
liksom diskussioner inom IMCO, visar att ö versynen inte kommer att ges n å gon "officiell" pr ä gel. Man ö verl ä mnar helt å t ä garen att svara f ö r ö versyn och st ä ller s å ledes inte n å got krav p å o-partiskhet hos den som utf ö r ö versyn. N å got land har visserligen l å tit f ö rst å att man efter ans ö kningsf ö rfarande kommer att utse personer
som till å ts utf ö ra ö versyn. Avsikten ä r emellertid endast att f ö rvissa sig om att personerna ifr å ga bar tillr ä cklig kompetens att uppt ä cka samt bed ö ma fel och
Prop. 1979/80:71 88
brister hos containrar. Flertalet andra l ä nder har ej f ö rt
in n å qon dylik best ä mmelse i sin 1aqstiflninq. I st ä llet har man valt att i lagen ange vissa
kompetenskrav hos de pprsoner som svarar f ö r
ö versyn.
Utredningen har ej funnit sk ä l alt betrakta konventionens best ä mmelser
om ö versyn p ä annat s ä ll
ä n man gjorl i andra l ä nder som ber ö rs
av konventionen, dvs. s å dan ö versyn skail utf ö ras p å ä garens eget ansvar som ett
naturligt led i dennes verksamhet. Med denna tolkning av inneb ö rden av best ä mmelserna
om ö versyn torde vara riktigare alt i
den svenska lagstiftningen i anledning av konventionen lala ni egenkontroll.
D ä rmed brukar f ö rst å s kontroll
som n å gon utan krav p å opartiskhet l å ter
utf ö ra i egen verksamhet och p å eget
ansvar. Begreppel egenkontroll kommer att anv ä ndas forts ä tt-
. 1 njngsvis .
7.2.2 Utformningen av egenkontrollen
Om s ä ledes
konventionen ä r detaljerad vid utformningen av
provningsbest ä mmelserna har den n ä r det g ä ller f ö rfarandet f ö r egenkontroll ö verl ä mnat å t de f ö rdragsslutande parterna att ansvara
f ö r dess n ä rmare utformning. Staterna kan v ä lja mellan tv å principiellt skilda f ö rfaranden. De kan f ö reskriva hur egenkontroll skall g å till eller ocks å infordra beskrivning ö ver container ä gares existerande f ö rfarande f ö r egenkontroll och pr ö va om detta kan godk ä nnas. Den nationella lagstiftning
konventionen hittills givit upphov till visar prov p å vissa olikheter h ä rvidlag. Medan n ä gon stat
1 Mindre l ä mpligt torde vara att anv ä nda begreppet besiktning. Enligt svensk standard f ö r terminologi vid kontroll och
provning (SIS 020101) inneb ä r n ä mligen besiktning "kontroll
som utf ö rs av s ä rskilt utsedda opartiska,
sakkunniga personer."
Prop. 1979/80:71 89
framh å llit atl fr ä gan
om godk ä nnande av kontrollf ö rfaranden ä r den viktigaste som konventionen
ger upphov till, har andra å ter menat att det ä r tillfyllest alt i lag f ö reskriva hur egenkontroll skall tillg å och att ö verl ä mna utf ö randet helt ä t ä garen. Eftersom egenkontrollen ä r en del i f ö rfarandet f ö r godk ä nnande av befintliga containrar har
diskussioner inom IMCO syftat till att ö verbrygga de olika uppfattningar som f ö relegat i fr å gan. Ä ven bland de EG-l ä nder som ber ö rs av konventionen har fr å gan behandlats. Vad man i dessa
sammanhang har str ä vat efter ä r att - oavsett vilken principiell
l ö sning man v ä ljer - egenkontrollen skall ges
samma reella inneh å ll. I detta h ä nseende har de
l ä nder
som deltagit vid diskussioner inom IMCO varit ense
2 om att l å ta IICL:s Guide for Container Equipment Inspeciion tj ä na som viss ledning. Anvisningarna
finns inte ö versatta till svenska. Ö vers ä ttningsarbete p å g å r dock inom ingenj ö rsvetenskapsakademiens
transportforskningskommission.
Fr å gan
om egenkontrollen skall utf ö ras enligt ett f ö rfarande
som har godk ä nts eller f ö reskrivits i lag har, s å som n ä mnts, varit f ö rem å l f ö r olika uppfattningar. Utredningen
f ö rordar att det i lag anges hur
egenkontrollen skall tillg å . F ö reskrifterna kan naturligen inte g ö ras alltf ö r detaljerade. De b ö r dock inneh å lla de obligatoriska moment sora
skall ing å i egenkontrollen. Detta f ö refaller vara en enkel l ö sning utan att f ö rdenskull s ä kerhetsaspekten å sidos ä tts. F ö r att tillgodose denna synes det
vara viktigare att skapa f ö ruts ä ttningar f ö r kontroll av att egenkontrollen
utf ö rs p å ett korrekt s ä tt .
Konventionen saknar best ä mmelser om vilka krav som skall
uppfyllas f ö r att en container skall "godk ä nnas" vid egenkontroll.
Diskussioner inom IMCO och ISO har givit vid han-
2
International
Institute for Container Lessors
3
Fr å gan behandlas under avsnitt 10.2
Prop. 1979/80:71 90
den att det inte heller g å r att fastst ä lla s ä dana kriterier, exempelvis genom
alt ange acceptabla v ä rden
f ö r deformation. Med h ä nsyn till att deformation beror
inte endast p ä material och konstruktion utan ä ven p ä hur provning sker, skulle dylika
kriterier kr ä va en synnerligen omfattande
detaljreglering som troligen ä nd å inte skulle kunna g ö ras fullst ä ndig. Utredningen har d ä rf ö r ansett det vara varken m ö jligt eller l ä mpligt att f ö resl å best ä mmelser om vad som skall kr ä vas f ö r att en container skall anses ha
genomg å tt egenkontroll med godk ä nt resultat. Som en n ä rmast sj ä lvklar regel b ö r dock g ä lla att, om vid egenkontroll uppt ä cks fel som kan ä ventyra s ä kerheten, felet skall avhj ä lpas innan containern p ä nytt tas i bruk.
Ö ver utf ö rd egenkontroll skall enligt vad
utredningen f ö resl ä r f ö ras protokoll, som anger tid och
plats f ö r egenkontrollen samt vem som har
svarat f ö r den. Vidare skall prolokollet
uppta å tminstone de punkter som utg ö r ett obligalorium f ö r granskningen samt anm ä rkning om f ö rekommande fel. Protokollet skall
f ö rvaras hos den som b ä r ansvarel f ö r containerns skick och bevaras
under fem å r.
Prop.
1979/80:71 91
8 KONTROLL
8.1 Konventionen
I konventionens artikel VI stadgas att varje godk ä nd container skall underkastas kontroll p ä f ö rdragsslutande
parters territorier av tj ä nstem ä n som bemyndigats d ä rtill. Kontrollen
skall inskr ä nkas till att fastsl å att containern ä r
godk ä nd och f ö rsedd raed giltig s ä kerhetsgodk ä nnandeskylt, om det ej klart frarag ä r att containerns skick utg ö r en uppenbar risk f ö r s ä kerheten,
Ora en container f ö refaller ej molsvara s ä kerhetsbest ä mmelserna
p å grund av en brist som kan ha f ö refunnits n ä r
containern godk ä ndes, skall den f ö r godk ä nnandet
ansvariga rayndigheten underr ä ttas d ä rom av den f ö rdragsslutande
part som uppt ä ckte bristen.
Konventionens best ä mraelser
om kontroll f å r s ä gas vara n å got vagt formulerade, och de ger
upphov till flera fr å gor, S ä som f ö redragande
statsr å det framh å llit i utredningens direktiv ger konventionen inte
n å gon v ä gledning f ö r behandling av containrar som
ankommer till eller l ä mnar konvenlionsbunden stat utan
att vara godk ä nda, Fr ä ga uppst å r,
anf ö rde statsr å det, hur man i den nationella lagstiftningen skall l ö sa detta problem och vilka sanktioner underl ä tenhet att ha container godk ä nd skall medf ö ra.
Ä ven fr å gan om sanktioner mot tillverkare som inte uppfyller
de skyldigheter som anges i konventionen l ä mnas
ö ppen och m ä ste ö verv ä gas i det nationella lagstiftningsarbetet. En annan
fr å ga statsr å det pekade p å
var omfattningen av kontrollen. Det kan diskuteras, f ö rklarade han, om kontrollen av en container som
saknar godk ä nnandeskylt skall vara lika
omfattande som den som kr ä vs f ö r att ett godk ä nnande skall kunna ut-
Prop, 1979/80:71 92
f ä rdas.
Man kunde vidare st ä lla sig fr å gan om varje container sora
passerar landets gr ä nser skall kontrolleras eller om
kontrollen skall ske stickprovsvis. Ä ven ora kontrollen inte gjordes s å ing ä ende skulle den korama att medf ö ra kostnader. Fr å ga uppstod d å vem som skulle b ä ra dessa kostnader och fr å gan m ä ste ö verv ä gas liksom hur kostnadsuttaget
skulle ske. Man kunde h ä r t ä nka sig ett avgiftssystem med
differentierade avgifter beroende p ä kontrollens omfattning.
Kontrollen, fortsatte statsr å det, skall enligt konventionen i
allm ä nhet begr ä nsas till att konstatera att
containern ä r f ö rsedd med giltig s ä kerhetsgodk ä nnandeskylt, s å vida det inte klart framg å r att en uppenbar s ä kerhetsrisk f ö religger. I s ä dana fall f ä r kontrollen utvidgas men inte
drivas l ä ngre ä n vad som kr ä vs f ö r att å terst ä lla containern i s ä kert skick. Detta kunde inneb ä ra att en lastad container blir
stoppad i avvaktan p ä att
den å tg ä rdas. Konventionen ger ingen
anvisning om hur den kontrollerande myndigheten skall f ö rfara i s å dana fall. Statsr å det t ä nkte d å bl.a, p ä eventuell underr ä ttelse till den som b ä r ansvaret f ö r containerns skick och inh ä mtande av saratycke f ö r att p å b ö rja reparationer. Vidare kom h ä r ansvaret f ö r reparationskostnaderna in i
bilden.
Ut ö ver
de fr å gest ä llningar f ö redragande statsr å det angivit m å ste diskuteras fr ä gan om behandlingen av en godk ä nd container som inte genomg å tt egenkontroll inom f ö reskriven tid. Fr å gorna kommer att behandlas var och
en f ö r sig i det f ö ljande.
8.2 Ö verv ä ganden och f ö rslag
8,2.1 Kontrollens utf ö rande
Konventionen anger att kontroll skall utf ö ras, p å f ö rdrags-
Prop, 1979/80:71 93
slutande parters territorier av d ä rtill vederb ö rligen
bemyndigade Ij ä nslem ä n. Det s ä gs med andra ord inte om d ä rmed avses gr ä nskontroll
eller om konlrollen skall utf ö ras p å annat s ä tt.
Andra l ä nder tycks dock ha uppfattat den i
konventionen f ö reskrivna kontrollen som en gr ä nskontroll.
Enligt ulredningens mening b ö r den huvudsakliga kontrollen ä ven h ä r i landet ulformas som gr ä nskontroll vid tullgr ä nsen. Det f ä r anses angel ä get att i den m ä n ingripande mot en container ä r p å kallal, detta kan ske redan n ä r containern skall f ö ras in i landet. Det sagda
utesluter inte, enligt utredningens uppfattning, att containrar kan bli f ö rem å l f ö r kontroll j ä mv ä l vid den fortsatta transporten i
landet. Fr å gan om den n ä rmare utformningen av kontrollen
kommer att behandlas sedan omfattningen av kontrollen diskuterats .
8.2,2 Behandlingen av icke godk ä nd container
Det har tidigare framh å llits att konventionen bygger p å en total anslutning, inneb ä rande att alla containrar sora anv ä nds f ö r internationell godsbefordran
skall vara godk ä nda. Oetta ä r m å h ä nda anledningen till att fr å gan om behandling av icke godk ä nda containrar l ä mnats ö ppen i konventionstexten.
Lagstiftningen i andra l ä nder
som redan anslutit sig till konventionen tycks vila p å samraa grund som konventionen Det
g ö rs n ä mligen ej n å gon skillnad raellan behandlingen
av containrar fr å n f ö rdragsslutande stater och fr å n s ä dana stater sora ej anslutit sig
till konventionen. Oetta torde ä ven bero p å att konventionen ger container ä gare r ä tt att v ä nda sig till varje f ö rdragsslutande part f ö r att f å containrar godk ä nda. Det ä r dock att observera att befintlig
container f ö r godk ä nnande skall genomg å egenkontroll enligt f ö reskrifterna i det land d ä r ä garen har hemvist eller huvudkon-
1 Se avsnitt 8.3
Prop, 1979/80:71 94
tor, I syfte att underl ä tta
f ö rfarandet f ö r godk ä nnande
av s ä dana containrar har vid
diskussioner inom IfICO rekommenderats en exlensiv lolkning av begreppen
hemvist och huvudkontor .
Den lagstiftning i anledning av konventionen som hittills
f ö religger intar i stort samma h å llning till icke godk ä nda containrar: s å dana containrar skall avvisas vid
gr ä nsen och ej till å tas komma in i landel. Undantaget utg ö rs av USA, vars lagstiftning medger icke godk ä nd container gr ä nspassage
f ö rutsatt att ä garen kan visa att containern med godk ä nt resultat genomg å tt provning som motsvarar vad konventionen p å bjuder. Inte n å gon
av hittills f ö religgande nationell lagstiftning å l ä gger
kontrollmyndigheten att vidta andra å tg ä rder betr ä ffande
s å dan container varom nu ä r fr å ga. Man har
uppenbarligen ansett att initiativ f ö r
att f å containern godk ä nd m å ste tas av ä garen.
Utredningen delar den principiella inst ä llning i fr ä gan
om behandlingen av icke godk ä nd container
som den utl ä ndska lagstiftningen redovisar. Om
konventionens s ä kerhetssyfts skall uppn ä s f ö refaller det
enda rimliga vara att kr ä va att container skall vara godk ä nd f ö r att f ä anv ä ndas efter
den tidpunkt kontrollen satts ig å ng. F ö ruts ä ttningen att
konventionen skall bli totalomfattande framst å r allt mer som en realitet. Detta f ö rh ä llande ger ocks å
st ö d f ö r ett s å dant krav.
F ö redragande statsr å det n ä rande i
direktiven fr å gan om sanktioner raot den sora
underi ä ter att ha container godk ä nd och ä ven
fr å gan om sanktioner mot tillverkare
sora inte uppfyller de skyldigheter som anges i konventionen. Det kan h ä r n ä mnas att
viss utl ä ndsk lagstiftning straffbel ä gger anv ä ndandet
av icke godk ä nd container. I n ä gon stat ä r
s å dant anv ä ndande i och f ö r
sig inte till å tet men ej heller straffbelagt.
Straff intr ä der f ö rst n ä r ä gare, eller annan,, i strid mot ett direkt utf ä rdat f ö rbud
att anv ä nda containern bryter
Prop. 1979/80:71 95
mot f ö rbudet. Utredningen har ö verv ä gt behovet av en straffbest ä mmelse i aktuellt h ä nseende. En s å dan straffbest ä mmelse f ö ruts ä tter sj ä lvfallet ocks å att dess efterlevnad kan
kontrolleras effektivt. Mot bakgrund av den sv å righet sora kommer att uppst å att i framtiden anv ä nda en icke godk ä nd container i internalionell
trafik ra å ste man st ä lla sig tvivlande till om det f ö religger n ä got behov att rikta straffhot mot
den som underl å ter att l å ta godk ä nna containrar eller anv ä nder s ä dan container f ö r godsbefordran. Om gr ä nskontrollen ut ö vas effektivt koraraer en s ä dan container att stoppas vid f ö rsta gr ä ns och vidare anv ä ndning av containern komraer att f ö rbjudas. Man m å ste ocks å fr å ga sig om n å gon ö verhuvudtaget ä r intresserad av att frakta gods
raed containern i fr ä ga.
Utredningen ä r av den best ä mda uppfattningen att n ä mnda f ö rh å llanden kommer att leda till att
ingen avsiktligt kommer att underl å ta att ha sina containrar godk ä nda. En straffbest ä mmelse, vilken - s å vitt utredningen kan bed ö ma - skulle vara i det n ä rmaste om ö jlig att uppr ä tth ä lla, torde inte vara ä gnad att p å verka container ä garens handlande. Utredningen anser
d ä rf ö r att det inte f ö religger n ä got behov att straffbel ä gga vare sig underl å tenhet att ba container godk ä nd eller anv ä ndandet av s å dan container. Risken att en icke
godk ä nd container kan komma att stoppas
f å r anses vara tillfyllest f ö r att uppn å konventionens syfte n ä r det g ä ller godk ä nnande.
Det kan givetvis ifr å gas ä ttas
om containern trots anv ä ndningsf ö rbud skall till å tas å tertransport till dess avg å ngsort. Den utl ä ndska lagstiftningen ger inte n å gon ledning p å den h ä r punkten. Med h ä nsyn till att godk ä nnande kan ske i varje f ö rdragsslutande stat och till str ä van att uppfylla konventionens prim ä ra syfte, anser utredningen att ett
f ö rbud att anv ä nda containern skall g ä lla till dess det visats att den ä r godk ä nd. S å dant beslut b ö r avfattas skriftligen och omg å ende tillst ä llas den som har den direkta
kontrollen ö ver containern, s å att denne kan vidta de
dispositioner som kan erfordras, bl.a. f ö r att s ä kra att ö mt å lig last
Prop, 1979/80:71 96
inle g å r f ö rlorad. Ä ven
ä garen, eller den som i dennes st ä lle har ansvaret f ö r containerns skick, b ö r underr ä ttas med det snaraste. Den som i strid mol f ö rbud att anv ä nda
containern, forslar den vidare utan att den godk ä nts torde vara att straffa enligt best ä mmelserna i brottsbalken om ö vertr ä delse av myndighets bud (BrB 17:13 st. 1).
8.2.3 Behandling av container som inte genomg å tt egenkontroll inom f ö reskriven tid
Kontrollbesl ä mmelsen
i konventionen m å ste givelvis s ä gas utt ö mmande
reglera den kontroll som varit avsedd med konventionen. Emellertid f ö rbjuder inle konventionen de f ö rdragsslutande staterna att genom sin inhemska
lagstiftning ge kontrollen st ö rre
omfattning. Det har tidigare framh ä llits
att inte endast godk ä nnandet utan ä ven egenkontrollen f å r anses som en av konventionens h ö rnpelare.
Med ett dylikt betraktelses ä tt m å ste det framst å
som inkonsekvent att kr ä va kontroll av att godk ä nnande ä gt
rum men att helt underl å ta att kontrollera att egenkontroll
skett inom f ö reskriven tid. Anledningen till att
konventionen saknar best ä mmelser om behandlingen av
container som inte genomg å tt egenkontroll inom f ö reskriven tid kan st ä alt finna i att kravet p ä
egenkontroll restes i ett relativt sent skede av diskussionerna som f ö regick tillkomsten av s ä kerhetskonventionen och att man d ä rf ö r borts å g fr å n fr å gan huruvida kontrollen j ä mv ä l skulle
omfatta det nu n ä randa f ö rh ä llandet.
Detta antagande f ö refaller inte alldeles oriraligt.
Saratliga l ä nder som idag avslutat sitt lagstiftningsarbete
i anledning av konventionen f ö reskriver
att kontrollen ä ven skall ta sikte p å fr å gan om
containern genomg å tt egenkontroll inom f ö reskriven tid och f ö rbjuder i princip vidare anv ä ndning
av container som ej genomg å tt f ö reskriven egenkontroll. Kritiska r ö ster
har dock h ö jts mot ett s å dant f ö rfarande.
Man har menat att det ä r on ö digt att ha en best ä mmelse som
inneb ä r att man stoppar en s ä ker container enbart p å grund av att egenkontroll inte utf ö rts
Prop. 1979/80:71 97
inom f ö reskriven
tid. Det bar d ä rvid erinrats om att konventionen
medger att en icke s ä ker container stoppas och att s ä kerhetsaspekten genom den besl ä mmelsen tillfredsst ä llande har beaktats. Kanske ä r
det denna kritik som har lett till att man, enligt vad som uppgivits vid
diskussioner inom IMCO och ECE, avser att till ä mpa best ä mmelserna i fr ä ga p å ett
liberalt s ä tt. Det vanligaste s ä ttet all å stadkomma
denna liberala till ä mpning ä r att medge vidare transport av en s ä ker container men att kr ä va alt egenkontroll skall ske innan omlastning ä ger rum.
Ulredningen delar den grundinst ä llning som den utl ä ndska lagstiftningen ger utlryck f ö r;
godk ä nnandet kan inle f ö r all framtid garantera att containern ä r s ä ker utan
regelbundet å terkommande egenkontroll m å ste till f ö r
atl uppn å denna s ä kerhet. Det f ö religger
d ä rf ö r etl starkt intresse av att kontrollera att egenkontroll verkligen
utf ö rts. Lika klart ä r att denna inst ä llning
inte b ö r ta sig uttryck i lagsliftningen
genom en lika slr ä ng best ä mmelse som den som g ä ller icke godk ä nda containrar. Den l ö sning h ä rvidlag
som andra l ä nder valt kan s ä gas utg ö ra
en l ä mplig avv ä gning mellan konventionens s ä kerhetssyfte och dess syfte att underl ä tta internationell befordran med container. Utredningen
f ö resl ä r d ä rf ö r att kontrollen ä ven skall avse f ö rh å llandet ora
egenkontroll har utf ö rts inom f ö reskriven tid och, om s ä inte ä r
fallet, vidare anv ä ndning skall f ö rbjudas tills egenkontroll har ä gl rum. Kontrollmyndigheten b ö r dock ha m ö jlighet
att medge att containern f å r slutf ö ra p å g å ende transport om containern i ö vrigt ä r
i s ä kert skick.
Det kan sj ä lvfallet
diskuteras huruvida redan anv ä ndandet av
container som inte genomg å tt egenkontroll b ö r vara straffbelagt. F ö rutom vad som anf ö rts
i f ö reg ä ende avsnitt om inf ö rande av
straffbest ä mmelser m ä ste beaktas att egenkontrollen ä r en fr å ga
mellan container ä garen och dennes hemland. Oet kan
d ä rf ö r ifr å gas ä ttas om ett land kan straffa container ä gare fr å n annat land p å grund av att denne inte
7 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 71
Prop, 1979/80:71 98
utf ö rt eller l å tit utf ö ra
egenkontroll. Utredningen anser att det nu sagda innefattar tillr ä ckliga sk ä l
f ö r att avst å fr ä n att inf ö ra straffbest ä mmelse
i detta avseende.
8.2.4 Behandling av container som utg ö r en uppenbar s ä kerhetsrisk
En av de fr ä gor f ö redragande statsr å det
n ä mnde i direktiven var behandlingen
av container som anses utg ö ra en uppenbar s ä kerhetsrisk. Han framh ö ll d ä rvid att enligt konventionen
konlrollen f å r utvidgas men inte drivas l ä ngre ä n vad som kr ä vs f ö r att å terst ä lla
containern i s ä kert skick. Konventionen ger ingen
anvisning hur den kontrollerande rayndigheten skall f ö rfara i s å dana
fall. Statsr å det n ä mnde vidare fr å gan om underr ä ttelse till den som har ansvaret f ö r containerns skick och inh ä mtande av dennes samtycke f ö r atl p å b ö rja reparation samt ansvaret f ö r reparationskostnaderna.
Utl ä ndsk lagstiftning och de å tg ä rder denna
utredning f ö reslagil i det lidigare betr ä ffande kontrollmyndighetens uppgifler har å lagt kontrollmyndigheten en mera passiv roll ä n vad som antyds i direktiven. Myndigheten skall
visserligen kontrollera att containern ä r
godk ä nd, b ä r en giltig s ä kerhetsgodk ä nnandeskylt, har genomg å tt egenkontroll inom f ö reskriven tid och alt containern ej utg ö r en uppenbar s ä kerhetsrisk. N ä r det d ä remot
g ä ller att tillse att container godk ä nns eller att egenkontroll utf ö rs har utredningen - liksom lagstiftningen i andra
l ä nder - menat att s å dana å tg ä rder m å ste
ske uteslutande p å ä garens initiativ. Det framst å r
som lika klart att det m å ste ankomraa p ä ä garen att
beslula vilka ä tg ä rder som skall vidtas f ö r att å terst ä lla
en container i s ä kert skick. Genom en s å dan l ö sning
undviks risken av tvister ang å ende det ber ä ttigade i en av kontrollmyndigheten beslutad å tg ä rd eller ang å ende reparationskostnadernas storlek.
Prop. 1979/80:71 99
Utformningen
av konventionens kontrollartikel visar att man velat undvika ingripanden mot
godk ä nda containrar utom n ä r dessa utg ö r kvalificerade s ä kerhetsrisker. Containerns
skick skall inte endast vara s ä dant att det utg ö r en uppenbar risk f ö r s ä kerheten
utan detta f ö rh å llande skall dessutom klart framg ä .
Formuleringarna kan ocks ä s ä gas ge en anvisning om att det inte ä r fr å ga om n å gon s ä rskilt
ing å ende kontroll och att det ej heller st ä lls n å gra st ö rre krav
p å den som utf ö r kontrollen att bed ö ma skador hos containrar.
Det kan med fog ifr å gas ä ttas vad som ligger i "en uppenbar risk f ö r s ä kerheten".
Flertalet av de utl ä ndska lagarna p å omr å det
upprepar konventionens ord och ger d ä rf ö r inte n å gon ledning i fr å gan. I n å gon
lagstiftning har det angivits att containerns skick skall vara s å dant att
det kan framkalla fara f ö r m ä nniskoliv. Utredningen anser att det i detta
sammanhang ä r naturligt att l å ta kontrollmyndigheten
ingripa mot en icke s ä ker container under samma f ö ruts ä ttning
som g ä ller f ö r ingripande enligt hamnsrbetsanvisningar-na, dvs.
n ä r containerns skick ä r s å dant att det kan ä ventyra s ä kerheten
i arbetet.
Ä ven betr ä ffande fr å gan om hur ing å ende denna kontroll skall vara har utredningen
ansett det l ä mpligt att knyta an till anvisningarna f ö r
hamnarbete. Det har i det f ö reg å ende talats om att med st ö d av
dessa kan en informell kontroll f ö retas, medan den kontroll konventionen ger upphov
till snarast kan karakt ä riseras som en formell s å dan.
Utredningen menar d ä rf ö r att kontrollmyndigheten skall, utan n å gon mer
ing å ende kontroll, bed ö ma om containerns skick kan anses utg ö ra en
uppenbar risk f ö r s ä kerheten. Vid tveksamhet b ö r den som
utf ö r den formella kontrollen samr å da med den som svarar f ö r den
informella. Det ä r dock viktigt att beslut i fr ä gan
fattas av myndighetsperson som d ä rigenom b ä r ansvaret f ö r s ä dant beslut.
Prop, 1979/80:71 100
8,3 Kontrollmyndigheten
Ulredningen har i de f ö reg ä ende avsnitten i detta kapitel l ä mnat f ö rslag
om vad kontrollen skall omfatta. Fr å gan
om vilken myndighet som skall ha ansvaret f ö r
densamma har dock l ä mnats ö ppen. Utredningen har funnit att kontrollmyndigheten
ej b ö r spela en aktiv roll, s å som exempelvis att initiera reparation, utan att
kontrollen enbart b ö r ge underlag f ö r bed ö mning av fr å gan om en container skall f å f ö ras in i
riket eller ej. Utredningen f ö resl ä r att uppgiften att svara f ö r denna kontroll anf ö rtros tullmyndighet. Kontrollen b ö r
kunna ing å sora elt naturligt led i den gr ä nskontroll i tullh ä nseende sora tullmyndighet utf ö r.
Det f ö rh å llandet att kontrollen utformas som huvudsakligen gr ä nskontroll utesluter inte att containrar kan bli f ö rem å l f ö r kontroll j ä mv ä l i andra sammanhang. En form som redan ber ö rts ä r den som
arbetsrailj ö lagstiftningen ger upphov till. I
det f ö reg å ende har dock endast n ä mnts
hamnarbetsanvisningama som ger bl.a. sluveriarbetare och skyddsombud r ä tt alt v ä gra
la befattning med icke s ä kra redskap. Av vikt ä r givetvis ocks å
att skyddsombud alltid har s ä dan r ä tt, oavsett var arbetsplatsen ä r bel ä gen. Ut ö ver denna form av kontroll har polisen genom v ä gtrafiklagstiftningen m ö jlighet att stoppa farliga transporter, s å som exempelvis av trafikfarliga containrar.
Utredningen anser samraanfattningsvis, att denna samlade kontrollapparat borgar
f ö r att konventionens s ä kerhetssyfte skall kunna uppr ä tth ä llas p ä ett tillfredsst ä llande
s ä tt.
Prop. 1979/80:71 101
9 Ö VRIGA FR Å GOR I KONVENTIONEN
9.1 Lagstiftningens till ä mpningsomr å de
Under avsnitt 2.1 framh ö lls att containern alltj ä mt har sin stora betydelse vid
internationella transporter raen att man efterhand funnit nya anv ä ndningsomr å den f ö r containern. Sora exempel n ä mndes att containrar, som tagits ur
internationell trafik, anv ä nds f ö r m ö beltransport inora riket. Mot
bakgrund h ä rav har utredningen ö verv ä gt om det kan finnas behov att l å ta lagstiftningen i anledning av s ä kerhetskonentionen omfatta ä ven containrar som anv ä nds i nationell trafik.
N ä r det
g ä ller ny tillverkning av containrar
f ö religger, enligt utredningens
uppfattning, ej n å got problem. Man kommer knappast
att tillverka containrar som inte godk ä nns enligt s ä kerhetskonventionen. Fr ä gan g ä ller ist ä llet om det kommer att inora
Sverige skapas nya marknader f ö r containrar som anv ä nts internationellt men som inte l ä ngre klarar den gr ä nskontroll som konventionen givit
upphov till. En dylik utveckling f ö refaller inte orimlig. Det ä r d ä rf ö r viktigt att s ä kerheten kring dessa containrar kan
uppr ä tth å llas.
Utredningen har emellertid funnit att det redan idag ä r m ö jligt att gripa in mot en icke s ä ker container. Tidigare har talats
ora arbetsrailj ö lagen och arbetarskyddsstyrelsens
anvisningar f ö r hamnarbete. Genom
hamnarbetsanvisningama och genom lagen (1965:719) ora s ä kerheten p å fartyg regleras fr å gan ora inrikes sj ö transport av container. P å grund av SJ:s s ä kerhetsf ö reskrifter torde j ä rnv ä gstransport av container endast
kunna ske med s ä kra containrar. Vad slutligen ang å r transport p ä v ä g finns best ä mmelser i 102 § v ä gtrafik-
Prop, 1979/80:71 102
kung ö relsen (VTK) och med stod av kung ö relsen utf ä rdade
anvisningar om s ä kring av last. Enligl n ä mnda paragraf i VTK skall lasl vara anbringad s ä , all den ej kan utg ö ra fara f ö r person, medf ö ra skada p å
egendom, sl ä pa eller falla p å v ä gen,
a:>ladkomma st ö rande dammbildning eller liknande
o-l ä genhet, f ö rsv å ra f ö randet av fordonet eller framkalla on ö digt buller. Anvisningarna om s ä kring av lasl f ö reskriver
att container skall l å sas fast i sina bottenh ö rnbeslag. Om s å dan
fasll å sning inte kan ä ga rum eller inte ä r s ä ker p å grund av att containern ä r
skadad, kan lasten inte anses vara anbringad p å s ä tt 102 § VTK stadgar. Paragrafen f ö rbjuder allts å
anv ä ndandet av en icke s ä ker container och ö vertr ä delse av stadgandet ä r belagt med straff i 164 § VTK.
Om s å ledes sj ä lva transporten av container regleras å terst å r
ö vrig hantering i anslutning d ä rtill. N å got
behov av f ö reskrifter d ä rom torde emellertid knappast f ö religga. Det kan rimligen inte finnas n ä gon anledning att hantera en container som ej f å r anv ä ndas f ö r transport, vare sig till sj ö ss, p å j ä rnv ä g eller p å v ä g.
Med st ö d av annan lagstiftning ä n den konventionen syftar till kan allts å ingripande ske mot icke s ä kra containrar som anv ä nds uteslutande inom riket.
Utredningen anser det d ä rf ö r saknas anledning att ge den
kommande lagstiftningen vidare till ä mpning ä n konventionen. H ä rtill komraer att en utvidgning av
konventionens till ä rapning till att avse ä ven containrar sora anv ä nds i nationell trafik skulle g ö ra det n ö dv ä ndigt att finna en annan f ö rra av kontroll ä n gr ä nskontroll, vilken kan vara lika
effektiv som denna,
9.2 Ä gares ansvar f ö r
containerns skick
I konventionen betyder ä gare vad som enligt f ö rdragsslutande parts nationella
lagstiftning f ö rst å s med ä gare, eller f ö rhyrare eller depositarie, om en ö verenskommelse mellan
Prop.
1979/80:71 103
parterna f ö reskriver
att ä garens skyldighet att underh å lla containern och d ä rvid genomf ö ra egenkontroll skall iakttas av s ä dan f ö rhyrare
eller depositarie.
Det ä r givetvis av vitalt intresse att
det klarlagts vem som i varje given situation b ä r ansvaret f ö r containems skick. Det ä r denne person som skall underr ä ttas om ingripanden raot en container och sorn har
det yttersta ansvaret f ö r att besluta vilka å tg ä rder som
skall vidtas raed en icke godk ä nd eller
bristf ä llig container. Fr ä gan har ocks ä
betydelse f ö r att kunna fastst ä lla enligt vilket lands f ö reskrifter egenkontroll skall ske. S å dan skall s å som
tidigare framh å llits utf ö ras i enlighet med f ö reskrifterna i det land d ä r
ä garen har hemvist eller
huvudkontor.
Vad f ö rst betr ä ffar ä garens m ö jligheter att ö verf ö ra ansvaret f ö r
containerns skick, inneh å ller redan konventionen vissa krav
som m å ste uppfyllas, ö verenskommelse skall ske skriftligen och det skall
klart framg å vilka å ligganden f ö rhyraren
(el. liknande) p å tar sig. Utredningen anser att
konventionens best ä mmelse b ö r ö verf ö ras till svensk lag. D ä rvid torde st å alldeles klart att ä garen skall kunna ö verf ö ra ansvaret till den som hyr
containern. S å kallad leasing f ö rekommer i mycket stor skala och vanligen ing å r redan idag i leasingavtalen att f ö rhyraren ö vertar
ä garens ansvar f ö r containerns skick. Mindre vanligt synes dock vara
att motsvarande ö verl å telse sker till depositarie (bailee i den autentiska engelska texten).
S å vitt utredningen kunnat finna f ö rekommer inte n å gon
pants ä ttning av containrar. Best ä mmelsen i konventionen f ö refaller d ä rf ö r inte s ä rskilt
n ö dv ä ndig. Andra l ä nder som anslutit sig till
konventionen har emellertid i sin inhemska lagstiftning genomg å ende l å tit
f ö ra in konventionens best ä mmelse i fr å ga.
Det kan inte h å llas f ö r uteslutet att n å gon
form av pants ä ttning av containrar f ö rekommer eller kommer att uppst å . Med h ä nsyn
till detta f ö rh å llande anser utredningen att det ä r
l ä mpligt att konventionsbest ä mmelsen i sin helhet ö verf ö rs till svensk
Prop, 1979/80:71 104
lag. Utredningen har utformat f ö rslaget till lagtext i denna del s å atl ä garen alltid skall kunna ö verf ö ra ansvaret f ö r containerns skick p å den som i ä garens st ä lle har r ä tt all f ö rfoga ö ver containern.
N ä r det
h ä refter g ä ller att avg ö ra var ä garen lill container har sitt
hemvist eller huvudkontor uppst å r flera komplikationer. Dessa hsr sin grund i att det inte f ö rekommer s ä dan registrering av containrar att
det g å r att s ä ga hur m å nga "svenska" containrar
det finns idag. Delta inneb ä r i sin tur att det ej g ä r att f ö ruts ä ga vilken container som skall
underkastas egenkontroll enligt de regler som utredningen tidigare f ö reslagit. Inte heller godk ä nnandef ö rfarandet ger fullst ä ndig ledning i fr ä gan. Eftersom det st å r ä gare och tillverkare fritt att v ä nda sig till varje f ö rdragsslutande part f ö r att f å ny container godk ä nd inneb ä r det att riksprovplatsen inte bara
kan komma att godk ä nna "utl ä ndska" containrar utan ä ven att "svenska"
containrar kan komma att godk ä nnas i annat land. Registrering i saraband med godk ä nnande av nya containrar kan d ä rf ö r inte ge en komplett bild ö ver "svenskt"
containerinnehav. F ö rh å llandet ä r detsamma n ä r det g ä ller godk ä nnande av befintliga containrar.
"Svenska" s å dana
skall visserligen, innan de f ö rses raed s ä kerhetsgodk ä nnandeskylt, genomg å egenkontroll enligt de f ö reskrifter utredningen f ö reslagit, N ä got krav p å att godk ä nnande skall ske i Sverige f ö religger dock ej. Det kan d ä rf ö r diskuteras om det f ö religger n å got behov att inf ö ra krav p ä registrering av containerinnehav f ö r att f ä information om vilka containrar
som skall betraktas som svenska. Denna information f å r anses n ö dv ä ndig f ö r att utf ö randet av egenkontroll skall kunna
kontrolleras. Utredningen har emellertid stannat f ö r att inte f ö resl å registrering av s å dant slag. Det f å r f ö ruts ä ttas att container ä gare f ö r register ö ver sitt containerinnehav. Ä garen ä r vidare, enligt vad utredningen f ö reslagit, skyldig att f ö ra protokoll ö ver utf ö rd egenkontroll. Redan dessa
protokoll torde kunna ge den information tillsynsmyndigheten beh ö ver,
Prop. 1979/80:71 105
inte bara f ö r att kunna
kontrollera att egenkontroll utf ö rs p å tillfredsst ä llande
s ä tt, utan ä ven f ö r att f å en uppfattning om antalet "svenska"
containrar. Fr å gan om tillsynsmyndighetens
kontroll av egenkontroll kommer att behandlas under avsnitt 10.2.
9.3 Transport av farligt gods
Konventionen omfattar, med tidigare angivna undantag, varje
slag av container, s å ledes ä ven s ä dan som s ä rskilt har konstruerats f ö r transport av farligt gods. Det har framh å llits att konventionen inte f ö rbjuder ytterligare tekniska krav och f ö reskrifter ang å ende
provning av s å dan container. Detta inneb ä r atl den lagstiftning utredningen f ö reslagit inte kommer i konflikt raed g ä llande lagstiftning ang å ende transport av farligt gods. Riktlinjerna f ö r lagregleringen p å det omr å det angavs i den proposition som l å g till grund f ö r
lagstiftningen i anledning av svensk anslutning till ADR , D ä r angavs att fr ä gan
borde l ö sas inora ramen f ö r g ä llande
produktkontrollagstiftning och prim ä rt
handhas av de myndigheter som enligt denna lagstiftning har ansvaret f ö r olika varukategorier, I princip innebar den l ö sning som antogs att statens industriverk skulle
handha regleringen i fr å ga om brandfarliga och explosiva
varor, produktkontrolln ä mnden i fr ä ga ora h ä lso-
och milj ö farliga varor och statens str ä lskyddsinstitut i fr å ga om radioakliva varor. Till samordnande myndighet uts å gs statens industriverk. Det framh ö lls alt den beskrivna organisatoriska l ö sningen fick ses som tempor ä r i avvaklan p å
ytterligare underlag f ö r en bed ö mning. Ifr å gavarande
f ö rh å llanden har p å pekats i Motioner i riksdagen under
1977, vari bl.a. hemst ä llts att riksdagen hos regeringen
beg ä r en utredning med uppgift att
samordna best ä mmelserna om transport av farligt
gods. Motionerna bif ö lls under h ö sten 1977 och fr ä gan
ö ver-
1 Prop. 1973:143
Prop. 1979/80:71 106
v ä gs f ö r n ä rvarande inora
kommunikationsdepartementet.
Av det sagda torde framg å att fr å gan om transport av farligt gods
regleras i ett flertal olika f ö rfattningar och att dessa j ä mv ä l omfattar transport i container.
Mot bakgrund h ä rav har utredningen funnit del
mindre l ä rapligt att f ö resl å regler betr ä ffande s å dan transport i det f ö religgande lagsliftningsf ö rslaget.
9.4 Sanktioner
Utredningen har i fr å gan om sanktioner raot ä gare eller tillverkare scm underl å ter att l å ta godk ä nna containrar redovisat en
principiell uppfattning ang å ende inf ö randet av straffbest ä mmelser i lagstiftning av det slag
varora h ä r ä r fr å ga. Som fr ä msta sk ä l mot att f ö reskriva straff f ö r ä gare eller tillverkare sora inte f ö ljer vad den f ö reslagna lagen p å bjuder anf ö rdes att n ä got behov inte kunde anses finnas.
Genom gr ä nskontrollen och d ä rraed sararaanh ä ngande risk att icke godk ä nd container kan koraraa att
stoppas b ö r uppn å s samma resultat som ett
straffstadgande skulle kunna f ö rv ä ntas medf ö ra. Dessa synpunkler g ä ller enligt utredningens mening i
lika h ö g grad d ä det g ä ller att ta st ä llning till att straffbel ä gga annat handlande som strider mot
lagstiftningen om s ä kra
containrar. Gr ä nskontrollen torde komma att medf ö ra den efterstr ä vade effekten, inte bara n ä r det g ä ller icke godk ä nda containrar utan ä ven vad betr ä ffar containrar sora inte genomg å tt egenkontroll inora f ö reskriven tid. Risken att en
container skall stoppas och transporten d ä rigenom bli f ö rsenad f å r anses vara av l ä ngt st ö rre betydelse n ä r det g ä ller att styra ä garnas handlande ä n risken att f ä betala ett b ö tesbelopp. H ä rtill kommer att m ö jligheten att ö vervaka efterlevnaden av dylika
straffbest ä mmelser synes vara minimal. V ä rdet av s å dana best ä melser kan alltid s ä ttas ifr å ga. Det g å r inte heller att bortse fr å n att det stora flertalet av de utl ä ndska lagarna p ä omr å det saknar straffbest ä mmelser. Det inneb ä r att om en f ö reteelse
Prop. 1979/80:71 107
straffbel ä gges i Sverige, sarama f ö reteelse ä r fri fr å n straff i andra l ä nder. Vidare ra å ste observeras att det inte torde
vara m ö jligt att straffa den utl ä ndske container ä gare som underl å tit att utf ö ra egenkontroll, eftersora
eg..nkon-trollen ä r en fr å ga raellan ä garen och hans hemland. Detta
skulle leda till en olikartad behandling av containrar ä ven i Sverige, Det b ö r framh å llas att vissa utl ä ndska lagar inneh å ller best ä mmelser ora straff i vissa h ä nseenden. Vid sammantr ä den i IMCO:s underkommitt é f ö r containrar och laster har
emellertid uppgivits att straffbest ä mmelserna knappast kommer att till ä mpas annat ä n i undantagsfall, s ä som d å n ä gon g ö r sig skyldig till upprepade f ö rseelser. Strafflagstiftning av s ä dant slag synes fr ä mraande f ö r svenska f ö rh å llanden.
Mot bakgrund av det sagda har utredningen inte f ö rt in n å gon straffbest ä ramelse i lagstiftningsf ö rslaget. Utredningen bar i det
sararaanhanget ä ven beaktat vad som anf ö rdes i anledning av p å f ö ljdssystemet i den nya arbetsrailj ö lagen och studerat hur detta ä r uppbyggt. Arbetsmilj ö lagens p å f ö ljdssystem kan i huvudsak s ä gas vila p å den principiella grunden att
straff inte skall intr ä da f ö rr ä n n å gon bryter mot ett direkt f ö rbud eller inte efterkommer ett
meddelat f ö rel ä ggande, Samraa betraktelses ä tt b ö r enligt utredningens raening anl ä ggas n ä r det g ä ller sanktioner i lagstiftningen om
s ä kra containrar. Utredningen har
dock ej ansett det n ö dv ä ndigt att f ö r att uppn ä det syftet inf ö ra s ä rskilda straffbest ä mmelser. Den som bryter mot ett av
kontrollmyndigheten utf ä rdat
f ö rbud torde vara att straffa enligt
best ä mmelserna i brottsbalken om ö vertr ä delse av myndighets bud BrB 17:13 f ö rsta stycket). Vidare ä r att l ä gga m ä rke till best ä raraelserna i brottsbalken om
framkallande av fara f ö r
annan (3:9) och v å llande till annans d ö d (3:7) eller till kroppsskada
eller sjukdom (3:8), Dessa best ä mmelser kan vara till ä mpliga n ä r den oaktsamhet, sora ä r en f ö ruts ä ttning f ö r att best ä mmelserna skall komma i fr å ga, best å r i att en container varit i os ä kert skick.
Prop. 1979/80:71 108
10 ANSVARIGA MYNDIGHETER
10.1 Konvent ionen
Enligl ariikel IV;1 skall "myndigheten" uppr ä tta ett effektivt f ö rfarande f ö r bl.a. provning och godk ä nnande av containrar. I definition 3 anqes att med
myndighet avses "f ö rdragsslulande stats regering
enligt vars regler containrar godk ä nns".
I den autentiska engelska texten talas om "the Administration",
varmed menas "the Government of a Conlracting Party under whose authority
containers are approved". Formuleringen ä r n å got f ö rbryllande. Avsikten torde dock inle vara annan ä n att skilja mellan "den f ö rdragsslutande parlen" och den del av dess f ö rvaltning varunder b ö r bl.a. fr å gan om godk ä nnande av containrar. Om detta sedan sker med st ö d av ett generellt bemyndigande, ett speciellt bemyndigande
eller f ö ljer av statsf ö rvaltningens uppbyggnad torde i detta sammanhang
sakna intresse.
Den prim ä ra uppgiften
f ö r myndigheten ä r allts å
att svara f ö r fr ä gor kring godk ä nnande av containrar. Om
myndigheten bemyndigar annal organ att utf ö ra
dess å ligganden d ä rut-innan skall underr ä ttelse ske till IMCO:s generalsekreterare. Ans ö kan om godk ä nnande
skall enligt konventionen st ä llas lill
myndigheten och det ä r denna myndighet som skall underr ä ttas ang å ende
ursprunglig brist hos container. Vidare inneh å ller bilaga 1 ett flerlal regler ang å ende godk ä nnande d ä r det talas om myndigheten.
I vissa andra fr å gor
å l ä gger konventionen "den f ö rdrags-slutande
parten" att ge de f ö reskrifter som erfordras, Enliqt
artikel VI skall kontrollen verkst ä llas sv tj'instem ä n
Prop. 1979/80:71 109
som d ä rtill bemyndigats av vederb ö rande f ö rdragsslulande
part. Egenkontroll skall ä ga rum enligl det f ö rfarande sora f ö reskrivits
eller godk ä nts av vederb ö rande f ö rdragsslulande
part. Betr ä ffande det senare stadgandet b ö r dock observeras att man med det valda uttryckss ä ttet troligen endast velat markera att f ö rfarandet f ö r
egenkontroll ä r en fr ä ga mellan container ä garen och dennes hemland.
10.2 Ö verv ä ganden och f ö rslag
I remissen 1973 angavs att i yttrandet borde ber ö ras fr å gan
om vilken myndighet eller vilka myndigheter som i Sverige b ö r ha tillsyn ö ver
efterlevnaden av s ä kerhelskonventionens f ö reskrifter. Det har tidigare framh å llits att just p å
denna punkt gick meningarna is ä r bland
remissorganen. Ett flertal av dem som uttalade sig i fr å gan f ö rordade arbelarskyddsstyrelsen
som tillsynsmyndighet medan ett n ä got
mindre antal f ö reslog alt uppgiften borde anf ö rtros sj ö fartsverket.
Andra ä ter menade att det huvudsakliga ansvaret
skulle ligga hos arbelarskyddsstyrelsen men att styrelsen borde kunna ö verl å ta sin
befogenhel till de erk ä nda klassificeringss ä llskapen. N å gon
instans menade att arbelarskyddsstyrelsen borde ul ö va tillsyn i intimt samarbete med i f ö rsta hand trafiks ä kerhetsverkel,
SJ och sj ö fartsverket. Trafiks ä kerhetsverkel, som ombes ö rjer besiktning av containrar ur tullsynpunkl, f ö rklarade sig bereti alt handha ä ven fr å gor
r ö rande godk ä nnande av containrar i anledning av s ä kerhetskonvenUonen.
N ä r det g ä ller att knyla an konventionens best ä mmelser till svenska f ö rh å llanden b ö r till en b ö rjan
observeras lagstiftningen om riksprovplatser. Man skiljer d ä ri mellan f ö reskrivande
myndighel och tillsynsmyndighel. S å som
tidigare sagts ä r f ö reskrivande myndighet den myndighet som ä ger f ö reskriva att produkt skall ha eller
sakna viss egenskap. Tillsynsmyndighet d ä remot
ä r den myndighet som ut ö var tillsyn ö ver
verksamheten vid riksprovplats och ul-
Prop.
1979/80:71 110
f ä rdar anvisningar f ö r verksamheten vid denna. N ä r under detta avsnitt talas om tillsynsmyndighet
avses n å got annat, n ä mligen den myndighet som skall ha tillsyn ö ver efterlevnaden av s ä kerhetskonventionens f ö reskrifter. I den m ä n denna
myndighet ä ger utf ä rda f ö reskrifter
ang å ende containrars konstruktion ä r den ocks å
att beteckna som f ö reskrivande myndighet. Valet av
denna myndighet ä r ej beroende av vilken
riksprovplats som utses.
P å grund av utredningens f ö rslag blir tillsynsmyndighetens uppgifter till en b ö rjan relativt begr ä nsade. Utredningen har valt att avge ett fullst ä ndigt f ö rslag
till erforderlig lagstiftning, s å ledes
ä ven till de till ä rapningsf ö reskrifter
som myndigheten skulle ha kunnat utf ä rda
med st ö d av bemyndigande fr ä n regeringen. Utredningen har vidare f ö reslagit att gr ä nskontrollen
skall ut ö vas av tullverket. Vad som å terst å r av de å ligganden konventionen ger myndigheten ä r att svara f ö r
godk ä nnande. Myndighetens fr ä msta uppgift d ä rut ö ver torde vara att ö vervaka att ä gares egenkontroll utf ö rs p å ett riktigt
s ä tt. Denna ö vervakning b ö r
komma till st å nd genom kontroll av hur
egenkontrollen utf ö rs och genora granskning av protokoll
fr å n egenkontroll. Tillsynsmyndighetens
kontroll b ö r ske s ä snart en container stoppats vid gr ä nskontroll, antingen p å grund av att den bed ö mts s å som icke s ä ker
eller p å grund av att egenkontroll inte
utf ö rts inom f ö reskriven tid. Ut ö ver
de uppgifter sora nu n ä rants har tillsynsmyndigheten att
svara f ö r samordningen mellan de
myndigheter som omtalats i det f ö reg å ende. I den m å n
ä ndringar i konventionen f ö ranleder behov av kompletterande inhemska f ö reskrifter ä r
det ocks å viktigt att den f ö reskrivande myndigheten ä r kompetent att utf ä rda s å dana f ö reskrifter. H ä rut ö ver tillkommer rollen som kontaktorgan p å det internationella omr å det. Myndigheten b ö r d ä rf ö r ha m ö jlighet att f ö lja utvecklingen p å det internationella f ä ltet och att
l å ta sig representeras i olika
internationella sammanhang. Vidare b ö r
beaktas intresset av att f å klara
ansvarsf ö rh å llanden p å omr å -
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1979/80:71 Ul
det och att genom en effektiv tillsyn skapa f ö ruts ä ttningar f ö r att uppn ä konventionens s ä kerhetssyfte. Det hade givetvis
varit m ö jligt att splittra uppgiften p ä flera olika myndigheter.
Utredningen har dock ansett det l ä mpligare att l å ta en
myndighet ha det ö vergripande ansvaret. Valet av
tillsynsmyndighet st å r,
enligt utredningens mening, mellan arbetarskyddsstyrelsen och sj ö fartsverket.
Konventionen handlar om s ä kra containrar och dess prim ä ra syfte ä r att vidmakth å lla en h ö g s ä kerhetsniv å f ö r m ä nniskoliv vid hantering, stapling
och befordran av containrar. Det f ö refaller d ä rf ö r naturligt att i f ö rsta hand se till arbetarskyddsstyrelsens
m ö jligheter att handha uppgiften som
f ö reskrivande myndighet. I den m å n konventionen skall betraktas som
en reglering av arbetsmilj ö fr å gor vid containerhantering ä r det givet att styrelsen ocks å ä r den myndighet sora b ö r svara f ö r tillsynen. Arbetarskyddsstyrelsen
har i dessa saramanhang en central st ä llning och det m å ste
ses som ett starkt intresse att inte splittra det myndighetsansvar f ö r arbetsmilj ö n som ytterligare st ä rkts genom den nya arbetsrailj ö lagen. Gentemot det nu sagda kan
dock resas flera inv ä ndningar.
Visserligen har konventionen prim ä rt ett s ä kerhetssyfte men det ä r att observera att detta syfte
skall uppn å s genom att man fastst ä llt krav p å containrars konstruktion, ö verhuvudtaget torde det kunna p å st å s att bakom varje best ä mmelse ora officiell provning
ligger intresset att st ä rka s ä kerheten utan att man f ö r den skull anser best ä mmelserna h ö ra hemma bland den lagstiftning
som reglerar arbetsmilj ö n. F ö rklaringen h ä rtill, som ligger i den
principiella inriktningen hos arbetsmilj ö lagen, vilken fr ä mst r ö r f ö rh å llandet mellan arbetsgivare och
arbetstagare, har ber ö rts
tidigare. Uppgiften som f ö reskrivande
myndighet f ö r s ä kerhetskonventionen kan betraktas
som delvis fr ä mraande f ö r den verksamhet arbetarskyddsstyrelsen
hittills bedrivit. F ö r
arbetarskyddsstyrelsen talar det f ö rh å llandet, att styrelsen - i j ä mf ö relse med sj ö fartsverket - inte har n å gon begr ä nsning i sin verksam-
Prop. 1979/80:71 112
het till ett transportlag, A andra sidan skall betydelsen
d ä rav inte ö verdrivas. Lika v ä l som sj ö fartsverket skulle f å samr ä da med SJ och trafiks ä kerhetsverket betr ä ffande j ä rnv ä gs- respektive landsv ä gstransporter skulle arbetarskyddsstyrelsen
i sin verksamhet f ä ha raotsvarande samr ä d med de tv ä n ä mnda myndighelerna j ä mte sj ö fartsverket.
Mot sj ö fartsverket skulle allts å kunna anf ö ras atl verket uleslutande handl ä gger fr ä gor r ö rande sj ö fart. F ö rutom vad sora framh å llits i f ö reg ä ende stycke kan dock till ä ggas all de flesla containrar som
passerar landets gr ä nser g ö r del sj ö v ä gen och att d ä rf ö r sj ö transportsidan ä r den oj ä mf ö rligt viktigaste. Konventionen ä r ett verk av IMCO och de
konstruktionsm ä ssiga krav konventionen uppst ä ller ä r fastst ä llda f ö r att motst å sj ö krafter. Till f ö rm å n f ö r sj ö fartsverket kan vidare anf ö ras att verket redan har uppgiften
som tillsynsmyndighet betr ä ffande ett flertal konventioner p ä sj ö fartens omr ä de. Det inneb ä r att man har etablerad
representation i IMCO och ett internationellt sekretariat sora ä r v ä l f ö rtroget raed arbetsuppgifterna. Man
har vidare - liksora arbetarskyddsstyrelsen - tillr ä cklig korapetens att utf ä rda erforderliga f ö reskrifter. N ä r del g ä ller kontrollen av containrar b ö r observeras att under sj ö fartsverket sorterar ca 50
fartygsinspekt ö rer raedan stuveriinspekt ö rerna - under arbetarskyddsstyrelsen
- ä r 17 till antalet. Vad detta kan
inneb ä ra f ö r en v ä l utbyggd konlrollapparat s ä ger sig sj ä lvt,
Ulredningen har vid en sararaantagen bed ö mning av det nu sagda stannat f ö r att f ö resl å sj ö fartsverket s å som f ö reskrivande myndighet. Verket b ö r dock i fr ä gor som r ö r gr ä nskontroll samr ä da med generaltullstyrelsen.
Prop.
1979/80:71 113
BILAGA
1 1972 ARS KONVENTION OM S Ä KRA CONTAINRAR
8 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 71
opaginerad Kontrollera mot PDF
Internationell konvention om s ä kra containrar (CSC)
Inlernational
Convention for Safe Containers (CSC)
opaginerad Kontrollera mot PDF
De f ö rdragsslutande parterna
THE
CONTRACTING PARTIES
opaginerad Kontrollera mot PDF
SOll
ERK Ä NNER behovet av att vidmakth å lla en h ö g s ä kerhetsniv å f ö r m ä nniskoliv vid hantering, stapling
och befordran av containrar.
RECOGNIZING the need to maintain a high level of safety of
human life in the handling, stacking and trans-porting of containers.
opaginerad Kontrollera mot PDF
son Ä R MEDVETNA om behovet av att underl ä tta internationell befordran med
containrar.
MINDFUL of the need to facilitate international container
transport.
opaginerad Kontrollera mot PDF
SOM, i
detta sammanhang, ERK Ä NNER
f ö rdelarna av att fastst ä lla gemensamma internationella s ä kerhetskrav.
RECOGNIZING,
in this context, the advanlages of formalizing coraraon international safety
requireraents.
opaginerad Kontrollera mot PDF
SOM
ANSER att detta syfte b ä st n ä s genora att ing å en konvention.
CONSIDERING
that this end may best be achieved by the condusion of a Convention,
opaginerad Kontrollera mot PDF
HAR BESLUTAT att fastst ä lla krav p å containrars konstruktion f ö r att garantera s ä ker hantering, stapling och befordran
av containrar vid normal anv ä ndning samt
HAVE
DECIDED to forraalize structural requirements to ensure safety in the
handling, stacking and trans-porting of containers in the course of normal
operations, and to this end
opaginerad Kontrollera mot PDF
HAR Ö VERENSKOMIIIT f ö ljande
HAVE
AGREED as follows:
opaginerad Kontrollera mot PDF
.Artikel
1
Allm ä nna f ö rpliktelser
enligt
denna
konvention
ARTICLE I
General
Obligation under the present Convention
opaginerad Kontrollera mot PDF
De f ö rdragsslutande parterna The
Conlracting Parties undertake
å tar sig all genomf ö ra best ä mmel-
to give effecl to the provisions
serna i denna konvention och dess of the present Convention and the
bilagor, vilka utg ö r delar av Annexes hereto,
which shall consti-
konventionen, tute an integral part of the pre-
sent
Convention.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artikel
II Definitioner
ARTICLE
II Definitions
opaginerad Kontrollera mot PDF
Gm ej
annat uttryckligen framg å r i
denna konvention
For the
purpose of the present Convention, unless expressly provided otherwise:
opaginerad Kontrollera mot PDF
1.
betyder "container" en transportanordning
1,
"Container" means an article of transport equipment:
opaginerad Kontrollera mot PDF
a) av
varaktigt slag och f ö ljaktligen
tillr ä ckligt motst å ndskraftig f ö r att medge upprepad anv ä ndning.
a) of a
permanent character and accordingly strong enough to be suitable for repeated
use;
opaginerad Kontrollera mot PDF
b) s ä rskild konstruerad f ö r att underl ä tta godsbefordran med ett eller
flera transports ä tt utan omlastning.
b)
specially designed to facilitate the transport of goods, by one or more modes
of transport, without intermediate reloading;
opaginerad Kontrollera mot PDF
c)
konstruerad f ö r att kunna s ä kras och/eller l ä tt hanteras och f ö r det ä ndam å let f ö rsedd med h ö rnbeslag.
c)
designed to be secured and/or readily handled, having corner fittings for these
purposes;
opaginerad Kontrollera mot PDF
d) s å stor all den yta som omfat- d) of a size such that the area
las av de fyra yltre
bottenh ö rnen enclosed by the four outer
bottom
ä n antingen corners is either:
i)
minsl 14 m (150 kvadralfol) i) al least 14
sq.m. (150 sq.ft.)
eller or
opaginerad Kontrollera mot PDF
ii) minst
7 in (75 kvadratfot) om den ä r utrustad
med ö vre h ö rnbeslag
ii) al
least 7 sq.m. (75 sq.ft.) if it is filled wilh top corner fittings;
opaginerad Kontrollera mot PDF
Uttrycket "container" innefallar the term "container"
includes noi-
varken fordon eller emballage, ther vehides nor packaging; how-
men v ä l containrar som fraktas ever, containers when carried on
p å chassin. chassis are included.
2. betyder
"h ö rnbeslag" en anordning av ö ppningar och ytor p å containers ö ver- eller undersida f ö r alt m ö jligg ö ra hantering, stapling och/eller s ä kring.
2.
"Corner fittings" means an arrangement of apertures and faces at the
top and/or bottora of a container for the purposes of handling, stacking
and/or securing.
3. betyder
"myndighel" f ö rdragsslutande stats regering
enligt vars regler containrar god-kiinns.
3.
"Administration" means the Governmenl of a Conlracting Party under
whose authority containers are approved.
4. betyder
"godk ä nd" godk ä nd av myndigheten.
4.
"Approved" means approved by the Adrainistration.
5. betyder
"godk ä nnande" myndighets beslut att
en konstruktionstyp eller en container ä r
s ä ker enligt denna konventions best ä ramelser.
5.
"Approval" raeans the decision by an Administration that a design
type or a container is safe within the terms of the present Convention.
6. betyder
"internationell befordran" befordran mellan avg å ngs- och best ä mmelseorlRr
bel ä gna p å territorier tillh ö riga tv å l ä nder, av
vilka denna konvention g ä ller f ö r å tminstone
del ena. Denna konvention skall ocks ä
a ä lla n ä r del av en befordran mellan tv å
l ä nder sker p å territorium tillh ö rigt land f ö r vilket denna konvention g ä ller.
6.
"Inlernational Iransport" means transport between two points of
depRrture and destination situated in the territory of two countries to at
least one of which the present Conveniion applies. The present Conveniion
shall also apply when part of a transport operalion belv/een two countries
takes place in the territory of a country lo which the present Convention
applies.
7,
betyder "last" allt slag av gods och varor sora befordras i
containrar.
7,
"Cargo" means any goods, wares, raerchandise and articles of every
kind whatsoever carried in the containers.
8.
betyder "ny container" en container vars tillverkning p å b ö rjats tidigast den dag d å denna konvention tr ä der i kraft.
8.
"New container" raeans an container the construction of which was commenced
on or after the date of entry into force of the present Convention.
9,
betyder "befintlig container" en container sora ej ä r en ny container.
9, "Existing
container" means a container which is not a new container.
10,
betyder " ä gare" vad som enligt f ö rdragsslutande parts nationella
lagstiftning f ö rst å s med ä gsre, eller f ö rhyrare eller depositarie, om en ö verenskommelse mellan parterna f ö reskriver att ä garens skyldighet betr ä ffande under-
10. "Owner"
means the owner as provided for under the national law of the Contractinq
Party or the lessee or bailee, if an agreement between the parties provides for
the exercise of the owner's responsibility for maintenance and examination of the
container by such lessee or
opaginerad Kontrollera mot PDF
h å ll och ö versyn av containern skall iakttas
av s ä dan f ö rhyrare eller depositarie.
bailee.
11.
betyder "containertyp" den konstruktionstyp som godk ä nts av vederb ö rande myndighet.
11. "Type
of container" means the design type approved by the Administration.
12.
betyder "typseriecontainer" varje container som tillverkats i enlighel
med den godk ä nda konstruktionstypen.
12. "Type-series
container" means any container manufactured in accordance wilh the approved
design type.
13.
betyder "prototyp" container som ä r representativ f ö r s ä dana som har tillverkats eller som
skall tillverkas i typserie.
13. "Prototype"
means a container representative of those manufactured or to be manufactured in
a design type series.
14.
betyder "h ö gsta bruttovikt" eller "R"
(Rating) den h ö gsta till å tna sammanlagda vikten av
containern och dess last.
14.
"Maximum Operating Gross Weight or Rating" or "R" raeans the
maximum allowable combined weight of the container and its cargo.
15. belyder
"laravikt" vikten av en tom container d ä ri inbegripet alla stadigvarande an-bragla
tillbeh ö r.
15. "Tare
Weight" means the weight of the empty container including permanently affixed
anclllary equipment.
16.
betyder "h ö gsta till ä tna nyttolast" eller "P"
skillnaden mellan h ö gsta
till å tna bruttovikt och taravikt.
16.
"Maximum Permissible Payload" or "P" means the difference between
raaxiraum operating gross weight or rating and tare weight.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ariikel III Till ä mpningsomr å de
ARTICLE
III Application
opaginerad Kontrollera mot PDF
1.
Denna konvention g ä ller f ö r
1. The
present Convention applies
opaginerad Kontrollera mot PDF
alla
nya och befintliga containrar, som anv ä nds i internationell befordran, utom containrar s ä rskilt konstruerade f ö r luftbefordran.
to new
and existing containers used in international transport, exduding containers specially
designed for air transport.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2.
Varje ny container skall godk ä nnas enligt best ä mmelserna
ora typprovning eller om individuell provning i bilaga I.
2. Every
new container shall be approved in accordance wilh the provisions eilher for type-test-ing
or for individual testing as contained in Annex I.
opaginerad Kontrollera mot PDF
3.
Varje befintlig container skall godk ä nnas enligt best ä mmelserna
om godk ä nnande av befinlliga containrar i
bilaga I inom fem å r fr ä n den dag d å denna konvention tr ä der i kraft.
3. Every
existing container shall be approved in accordance with the relevant provisions
for approval of existing containers set out in Annex I within 5 years from the date
of entry into force of the present Convention.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artikel
IV
Provning,
inspektion, godk ä nnande och underh å ll
ARTICLE
IV
Testing, Inspeciion, Approval and
ilaintenance
1. F ö r genomf ö randet av best ä mmelserna i bilaga 1 skall varje
myndighet uppr ä tta ett effektivt f ö rfarande f ö r provning, inspektion och godk ä nnande av containrar enligt de i
denna konvention fastst ä llda
grunderna. En myndighet f ä r dock uppdra provningen, inspektionen och godk ä nnandet å t organ som d ä rtill vederb ö rligen bemyndigats av myndigheten.
1. For the
enforcement of the provisions in Annex I every Adrainistration shall establish
an effeclive procedure for the testing, inspeciion and approval of containers
in accordance with the criteria established in the present Convention, provided
however that an Administration may entrust such testing, inspeciion and approval
to organizations duly authorized by it.
2. En
myndighet som uppdrar provning, inspektion och godk ä nnande till annat organ skall underr ä tta generalsekreteraren i Mellanstatliga
r å dgivande sj ö fartsorganisationen d ä rom (i det f ö ljande kallad
"organisationen"). Generalsekreteraren skall vidarebefordra underr ä ttelsen till de f ö rdragsslutande parterna.
2. An
Administration which entrusts such testing, inspeciion and approval to an organization
shall inform the Secretary-General of the Inter-Governmental Maritime Consultative
Organization (hereinafter referred to as "the Organization") for communication
to Conlracting Parties.
3. Ans ö kan om godk ä nnande kan st ä llas till myndigheten hos varje f ö rdragsslulande part.
3.
Application for approval may be made to the Administration of any Conlracting
Party.
4.
Varje container skall h å llas
i s ä kert skick enligt best ä mmelserna i bilaga I.
4. Every
container shall be maintained in a safe condition in accordance with the
provisions of Annex I.
5. Om
en godk ä nd container ej motsvarar kraven
enligt bilagorna I och II skall den ber ö rda myndighelen
vidta de å tg ä rder den finner erforderliga f ö r att containern skall motsvara
dessa krav eller å terkalla godk ä nnandet.
5. If
an approved container does not in fact comply with the requirements of Annexes
I and II
the
Administration concerned shall take such steps as it deems necessary to bring the
container into compliance with such requirements or to withdraw the approval.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artikel
V
Godtagande av godk ä nnande
ARTICLE
V
Acceptance of Approval
opaginerad Kontrollera mot PDF
1. Godk ä nnande, som raeddelats enligt f ö rdragsslutande parts regler med st ö d av best ä mmelserna i denna konvention,
skall
1, Approval
under the authority of a Conlracting Party, granted under the terms of the
present Convention shall be accepted by the other Con-
opaginerad Kontrollera mot PDF
godtas
av andra f ö rdragsslutande trading Parties
for all purposes
parter
och skall anses ha samma verkan sora ett godk ä nnande l ä mnat av dera.
covered
by the present Convention. It shall be regarded by the other Conlracting Parties
as having the same force as an approval issued by them.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2. F ö rdragsslutande part skall ej uppst ä lla andra konstruktionstekniska s ä kerhetskrav eller kr ä va andra prov av containrar, som
omfattas av denna konvention. Ingen best ä mraelse i denna konvention utesluter dock en best ä mmelse i nationell lagstiftning eller
i internationella ö verenskommelser, som f ö reskriver ytterligare
konstruktionstekniska s ä kerhetskrav
eller prov f ö r containrar sora ä r s ä rskilt konstruerade f ö r befordran av farligt gods eller f ö r s å dana delar som endast finns p å containrar, som transporterar v ä tskor i bulk eller f ö r containrar som luftbe-fordras.
Uttrycket "farligt gods" har den inneb ö rd som det har givits i
internationella ö verenskommelser.
2. A Conlracting
Party shall not impose any other structural safety requirements or tests on
containers covered by the present Convention, provided however thal nolhing in the
present Convention shall predude the application of provisions of national regulations
or legislation or of international agreements, prescribing additional structural
safety requirements or tests for containers specially designed for the
transport of dangerous goods, or for those features unique to containers carrying
bulk liquids or for containers when carried by air. The term "dangerous goods"
shall have that raeaning assigned to it by international agreements.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artikel
VI Kontroll
ARTICLE
VI Control
opaginerad Kontrollera mot PDF
1,
Varje container som har godk ä nts enligt artikel III skall underkastas kontroll p å f ö r-
1, Every
container which has been approved under article III shall be subject to control
in the terri-
opaginerad Kontrollera mot PDF
dragsslutande
parters territorier av tj ä nstem ä n som d ä rtill bemyndigats av f ö rdragsslutande parter. Konlrollen skall inskr ä nkas till att fastsl å att containern ä r f ö rsedd med en giltig s ä kerhetsgodk ä nnandeskylt enligt denna konventions f ö reskrifter, ora det ej klart framg å r att containerns skick utg ö r en uppenbar risk f ö r s ä kerheten. Om s ä ä r fallel
skall den tj ä nsteman sora utf ö r kontrollen ej driva denna l ä ngre ä n vad som
erfordras f ö r att s ä kerst ä lla
att containern å terst ä lls i s ä kert skick innan den anv ä nds vidare.
tory of the
Conlracting Parties by officers duly authorized by such Conlracting Parties. This
control shall be limited to verifying that the container carries a valid Safety
Approval Plate as required by the present Convention, unless there is significani
evidence for be-lieving that the condition of the container is such as to create
an obvious risk to safety. In that case the officer carrying out the control shall
only exercise it in so far as it may be necessary to ensure that the container
is restored to a safe condition before it con-tinues in service.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2. Om
container f ö refaller ej motsvara s ä kerhetsbest ä mmelserna
p ä grund av en brist som kan ha f ö refunnits n ä r
containern godk ä ndes skall den f ö r godk ä nnandet
ansvariga myndigheten underr ä ttas d ä rom av den f ö rdragsslutande
part som uppt ä ckte bristen.
2, Where the
container appears to have become unsafe as a result of a defect which may have existed
when the container was approved, the Administration responsible for that approval
shall be informed by the Conlracting Party which detected the defect.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artikel
VII
Undertecknande, ratifikation, antagande, godk ä nnande och anslutning
ARTICLE
VII
Signature,
ratification, acceptance,
approval and accession
opaginerad Kontrollera mot PDF
1, Denna
konvention ä r ö ppen f ö r undertecknande till den 15
januari 1973 p å F ö renta Natio-
1. The
present Convention shall be open f ö r signature until 15 January 1973 at the Office of the United
opaginerad Kontrollera mot PDF
nernas
kontor i Geneve och d ä refter fr ä n den 1 februari 1973 t.o.m. den 31 december 1973
vid organisalionens s ä te i London av alla stater som ä r medlemmar i F ö renta
Nationerna eller n å got av dess fackorgan eller
Internationella alomenergiorganel eller parter i internationella domstolens
stadga och .av varje annan stat som av F ö renta
Nationernas generalf ö rsamling inbjudits all bli part i
denna konvention.
Nations at
Geneva and subsequenlly from 1 February 1973 until 31 December 1973 inclusive at
the Headquarters of the Organization at London by all States Members of the
United Nations of Members of any of the Specialized Agencies or of the
International Atoraic Energy Agency or Parties to the Statute of the
International Court of Justice, and by any other State invited by the General Assembly
of the United Nations to become a Party to the present Convention.
2. Denna konvention skall rati- 2. The present Convention
is sub-ficeras, antas eller godk ä nnas av ject to ratification, acceptance stat som undertecknat
den. or approval by States which have
signed
it.
3.
Denna konvention skall f ö rbli ö ppen f ö r anslutning av varje under 1.
avsedd stat.
3. The
present Convention shall remain open for accession by any State referred to in paragraph
1,
4,
Ratifikations-, antagande-, godk ä nnande- eller anslutningsinstrument skall deponeras hos
organisationens generalsekreterare (i det f ö ljande ben ä mnd "generalsekreteraren"),
4.
Instruments of ratification, acceptance, approval or accession shall be deposited
with the Secretary-General of the Organization (hereinafter referred to as "the
Secretary-General").
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artikel VIII Ikrafttr ä dande
ARTICLE
VIII Entry into force
opaginerad Kontrollera mot PDF
1,
Denna konvention tr ä der i kraft tolv m å nader fr å n den dag
1. The
present Convention shall enter into force twelve months from
opaginerad Kontrollera mot PDF
da del
tionde ratifikations-, antagande-, godk ä nnande-
eller anslutningsinstrumentet deponerats.
the date
of the deposit of the tenth instrument of ratification, acceptance, approval or
accession.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2. F ö r varje stat som ratificerar, antar, godk ä nner eller ansluler sig till denna konvention sedan
det tionde ratifikations-, antagande-, godk ä nnande-
eller anslutningsinstrumentet deponerats tr ä der
denna konvention i kraft tolv m å nader fr å n den dag d å staten
deponerar sill ratifikations-, anlagande-, godk ä nnande-eller anslutningsinstrument.
2. For each
State ratifying, accepling, approving or acceding lo the present Convention after
the deposit of the tenth instrument of ratification, acceptance, approval or accession,
the present Convention shall enler into force twelve months after the dale of the
deposit by such State of its instrument of ratification, acceptance, approval
or accession.
opaginerad Kontrollera mot PDF
3. Varje
stal som blir part i denna konvention sedan en ä ndring i den tr ä tt i kraft skall, om staten ej angivii
annorlunda.
3. Any
State which becomes a Party to the present Convention after the entry into force
of an amendment shall, failing an expreision of a different intention by that
State,
opaginerad Kontrollera mot PDF
a)
betraktas som part i den ä ndrade konventionen; och
a) be considered
as a Party to the Convention as amended; and
opaginerad Kontrollera mot PDF
b)
betraktas som part i den of ö r ä ndrade konventionen i f ö rh ä llande till varje part i konventionen
sora ej ä r bunden av ä ndringen.
b) be considered
as a Party to the unamended Convention in relation to any Party to the Convention
not bound by the amendment.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artikel
IX
F ö rfarande
f ö r att ä ndra konventionen eller delar av
den
ARTICLE
IX
Procedure
for amending any part or
parts
of the present Convention
opaginerad Kontrollera mot PDF
1. Denna konvention kan ä ndras 1, The present Convention may
be
opaginerad Kontrollera mot PDF
p å f ö rslag av f ö rdragsslulande part genom n å gol av f ö ljande
f ö rfaranden.
amended upon
the proposal of a Conlracting Party by any of the procedures soecified in this
artide.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2. Ä ndring efter granskning i organisationen:
2. Amendment
after consideralion in the Organization:
opaginerad Kontrollera mot PDF
a) P å beg ä ran av f ö rdragsslutande part skall varje av parten f ö reslagen ä ndring
i denna konvention granskas i organisationen. Om ä ndringsf ö rslaget
godk ä nns med tv ä tredjedels majoriiet av dem som ä r n ä rvarande och
dellar i omr ö stningen vid sammanlr ä de med organisationens sj ö s ä kerhets-kommitt é till vilket alla f ö rdragsslulande parter skall ha inbjudits att dellaga och r ö sta, skall alla organisationens medlemmar och alla
f ö rdragsslutande parter underr ä ttas om ä ndringsf ö rslaget minst sex m å nader innan det granskas av organisationens f ö rsamling. F ö rdragsslulande
part som ej ä r medlem av organisationen f å r deltaga och r ö sta
n ä r ä ndringsf ö rslaget granskas av f ö rsamlingen.
(a) Upon the
requesi of a Conlracting Party, any amendment proposed by it to the present Conveniion
shall be considered in the Organization. If adopted by a majority of two-lhirds
of those present and voling in the Maritime Safety Committee of the Organization,
to which all Conlracting Parlies shall have been invited to participate and vole,
such amendment shall be communicated to all Members of the Organization and all
Conlracting Parties at least six months prior to its consideration by the Assembly
of the Organization. Any Conlracting Party which is nol a Member of the Organization
shall be entitled to participate and vote when the amendraent is considered by the
Assembly,
opaginerad Kontrollera mot PDF
b) Ora ä ndringsf ö rslaget
anlas av en tv ä tredjedels raajoritet av de som ä r n ä rvarande och
deltar i omr ö stningen i f ö rsamlingen, och om s å dan majoritet omfattar tv å
tredjedels majoritet av de f ö rdragsslulande
par-
(b) If adopted
by a two-lhirds majority of those present and voting in the Assembly, and if such
majority includes a two-tbirds majority of the Conlracting Parties present and
voting, the amendment shall be communicated by the Secrelary-Gene-
opaginerad Kontrollera mot PDF
ter som
ä r n ä rvarande och deltar i omr ö stningen, skall ä ndringsf ö rslaget av generalsekreteraren lillst ä llas alla f ö rdragsslulande parter f ö r godk ä nnande.
ral to
all Conlracting Parties for their acceptance.
opaginerad Kontrollera mot PDF
c) Ä ndringen tr ä der i kraft tolv m å nader efter den dag d å den godk ä nts av tv å tredjedelar av de f ö rdragsslutande parterna. Ä ndringen Ir ä der i kraft f ö r alla f ö rdragsslulande parter utom dem som
f ö re ikrafttr ä dandet avger en f ö rklaring att de ej godk ä nner ä ndringen.
(c) Such
amendraent shall come into force twelve months after the date on which it is accepted
by two-lhirds of the Conlracting Parties. The amendraent shall come into force with
respect to all Conlracling Parties except those which, before it coraes into force,
make a declaration that they do not accept the amendment.
opaginerad Kontrollera mot PDF
3. Ä ndring av en konferens
3. Amendment
by a Conference:
opaginerad Kontrollera mot PDF
P å f ö rdragsslutande stals be- Upon
the request of a Conlracting g ä ran, vilken st ö ds
av minst en Party, concurred in by at least one-tredjedel av de f ö rdragsslutande third of the Conlracting
Parties, parlerna,skall generalsekreteraren a Conference lo which the Staies
kalla
till en regeringskonferens f ö r granskning av ä ndringsf ö rslag till denna konvention. Till
denna konferens skall alla i artikel VII å syftade stater inbjudas.
referred
to in article VII shall be invited will be convened by the Secretary-General.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artikel
X
S ä rskilt f ö rfarande f ö r ä ndring
av
bilagorna
ARTICLE
X
Special
procedure for amending the
Annexes
opaginerad Kontrollera mot PDF
1.
Varje ä ndringsf ö rslag avseende bilagorna som
framlagts av en f ö rdragsslutande part skall
1. Any amendment
to the Annexes proposed by a Conlracting Party shall be considered in the Organs-
opaginerad Kontrollera mot PDF
granskas
i organisationen p å be- zation at the request of that
Par-
garan av parten. ty.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2. Om ä ndringsf ö rslaget
godk ä nns av tv å tredjedelar av dem sora ä r n ä rvarande och
dellar i omr ö stningen i organisationens sj ö s ä ker-helskommill é till vars sammantr ä de alla f ö rdragsslulande parter skall ha
inbjudits att delta och r ö sta - och om denna majoritet omfatlar
tv å tredjedels majorilel av f ö rdragsslulande parter, som ä r n ä rvarande och
dellar i omr ö stningen, skall generalsekreteraren
ö verl ä mna ä ndringsf ö rslaget till alla f ö rdragsslutande parter f ö r godk ä nnande.
2. If adopled
by a two-lhirds majority of Ihose present and voling in the Maritime Safety Commitiee
of the Organization to which all Conlracting Parlies shall have been invited to
participate and to vote, and if such majority indudes a two-lhirds majority of the
Conlracting Parlies present and voling, such amendment shall be communicated
by the Secretary-General lo all Conlracting Parlies for their acceptance.
opaginerad Kontrollera mot PDF
3. Ä ndringen skall tr ä da
i kraft vid en lidpunki som best ä ms av sj ö s ä kerhetskommitt é n d ä den beslutar
om ä ndringen om ej vid en tidigare
lidpunkt, som best ä ms av sj ö s ä kerhetskommitt é n, samtidigt som den beslutar om ä ndringen, en femtedel av de f ö rdragsslutande parlerna, eller fem f ö rdragsslutande parter, om delta antal ä r l ä gre ä n en femtedel, underr ä ttar generalsekreteraren ora att de mots ä tter sig ä ndringsf ö rslaget. De i denna paragraf avsedda tidpunkterna
beslutas av sj ö s ä kerhetskommitt é n raed tv å tredjedels majoriiet av dem sora ä r n ä rvarande och
deltar i omr ö st-
3. Such an
amendment shall enter into force on a date lo be determined by the Maritime Safety
Committee at the time of its adoption unless, by a prior date determined by Ihe
Maritime Safety Commitiee at the same time, one-fifth or five of the Conlracting
Parlies, whichever number is less, notify the Secretary-General of their objection
to the amendraent. Determination by the Maritime Safety Committee of the dates
referred to in this paragraph shall be by a two-thirds majority of those
present and voling, which majority shall include a two-thirds majority of the Conlracting
Parties present and voting.
opaginerad Kontrollera mot PDF
ningen.
Denna raajoritet skall innefatta tv å
tredjedels majoriiet av de f ö rdragsslulande
parter som ar n ä rvarande och deltar i omr ö stningen.
4. D ä en ä ndring tr ä der i kraft ers ä tter
denna, f ö r alla f ö rdragsslulande parter som ej f ö rklarat atl de mots ä tter sig ä ndringen, varje tidigare best ä mmelse till vilken ä ndringen h ä nf ö r sig. Inv ä ndning mot ä ndringsf ö rslaget
av f ö rdragsslulande part har ej bindande
verkan med avseende p ä andra f ö rdragsslulande parter i fr å ga om godk ä nnande
av containrar p å vilka denna konvention ä r till ä mplig.
4. On entry
into force any amendraent shall, for all Conlracting Parties which have not objected
to the amendment, replace and super-sede any previous provision to which the amendment
refers; an objection made by a Conlracting Party shall not be binding on olher
Conlracting Parlies as to acceptance of containers to which the present Convention
applies.
5. Generalsekieteraren
skall underr ä tta alla f ö rdragsslulande parter och medlemsstater i organisationen
om varje beg ä ran eller meddelande enligl denna
artikel och om den lidpunkt d ä ä ndringen tr ä der
i kraft.
5. The Secretary-General
shall inform all Conlracling Parlies and Members of the Organization of any request
and communication under Ihis artide and the date on which any amendment enters into
force.
6. Om f ö rslag till ä ndring
av bilagorna granskats men ej godk ä nts
av sj ö s ä kerhetskommitt é n f å r varje f ö rdragsslutande part beg ä ra att en konferens sammankallas till vilken alla i
artikel VII å syftade stater skall inbjudas. Om
minst en tredjedel av de ö vriga f ö rdragsslutande
6. Where a
proposed amendment to the Annexes has been considered bul not adopled by the Maritime
Safety Cominittee, any Conlracting Party may requesi the convening of a Conference
to which the Slates referred lo in article VII shall be invited. Upon receipt
of notification of concurrence by al least one-
opaginerad Kontrollera mot PDF
parterna underr ä ttar generalsekre- third of the other Conlracting Par-
teraren om sitt samtycke skall ties such a Conference shall be con-
denne sammankalla en konferens f ö r vened by the Secretary-General to
granskning
av ä ndringsf ö rslaget. consider amendments to the Annexes.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artikel XI Upps ä gning
ARTICLE
XI Denunciation
opaginerad Kontrollera mot PDF
1.
Varje f ö rdragsslutande part f å r s ä ga upp denna konvention genora att
deponera instrument h ä rom
hos generalsekreteraren. Upps ä gningen tr ä der i
kraft ett ä r efter den dag d ä depositionen skedde.
1. Any Conlracting
Party may de-nounce the present Convention by effecting the deposit of an
instrument with the Secretary-General. The denunciation shall take effect one year
from the date of such deposit with the Secretary-General.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2. F ö rdragsslutande part som f ö rklarat att den raots ä tter sig ä ndring i bilagorna f å r s ä ga upp denna konvention. S å dan upps ä gning skall tr ä da i kraft den dag d å s å dan ä ndring Ir ä der i kraft.
2. A Conlracting
Party which has comraunicated an objection to an amendment to the Annexes may de-nounce
the present Convention and such denunciation shall take effect on the date of entry
into force of such an amendraent.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artikel
XII Upph ö rande
ARTICLE
XII Termination
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna
konvention upph ö r att g ä lla om antalet f ö rdragsslutande parter understiger
fem under l ä ngre tid ä n en sammanh ä ngande lolvm å nadersperiod.
The
present Conveniion shall cease to be in force if the number of Conlracting Parties
is less than five for any period of twelve consecutive months.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artikel
XIII Avg ö rande av tvister
ARTICLE
XIII Settlement of Disputes
opaginerad Kontrollera mot PDF
1. Varje tvisl mellan tv å eller 1. Any dispute between two
or more
9 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 71
opaginerad Kontrollera mot PDF
flera f ö rdragsslutande parter om tolkningen
eller till ä mpningen av denna konvention som ej
kan l ö sas genom f ö rhandling eller p å annat s ä tt skall, p å beg ä ran av en av dem, h ä nskjutas till en skilje-dorastol
med f ö ljande sammans ä ttning: varje part i tvisten utser
en skiljedomare och dessa tv å skiljedomare utser en tredje skiljedomare sora skiljedomstolens ordf ö rande. Ora en av parterna ej inom
tre m å nader fr å n mottagandet av beg ä ran om skiljedom utsett
skiljedomare eller om skiljedomarna ej lyckas v ä lja en ordf ö rande f å r varje part beg ä ra att generalsekreteraren utser en
skiljedomare eller skiljedomstolens ordf ö rande.
Conlracting
Parties concerning the interpretation or application of the present Convention which
cannot be settled by negotiation or other raeans of settlement shall, at the request
of one of them, be referred to an arbitration tribunal composed as follows: each
party to the dispute shall appoint an arbitralor and these two arbitrators shall
appoint a third arbitralor, who shall be the Chairman, If, three months after receipt
of a request, one of the parties has failed to appoint an arbitralor or if the arbitrators
have failed to elect the Chairman, any of the parties may request the Secretary-General
to appoint an arbitralor or the Chairman of the arbitration tribunal.
2,
Beslut av skiljedomstol, som utsetts enligt best ä mmelsema i paragraf 1, har bindande
verkan f ö r parterna i tvisten.
2. The decision
of the arbitration tribunal established under the provisions of paragraph 1 shall
be binding on the parties to the dispute.
3.
Skiljedomstolen best ä mner
sj ä lv reglerna f ö r f ö rfarandet.
3. The arbitration
tribunal shall determine its own rules of procedure.
4.
Skiljedomstolens beslut ang å ende f ö rfarandet s å v ä l som m ö tesort och varje tvist som underst ä llts den best ä ms av r ö stmajoriteten.
4. Decisions
of the arbitration tribunal, both as to its procedure and ita place of meeting
and as to any controversy laid before it, shall be taken by majority vote.
5.
Varje tvistefr å ga raellan parterna i tvisten i fr å ga om tolkningen eller genomf ö randel av skiljedomstolens utslag f ä r av endera parten h ä nskjutas till avg ö rande av den skiljedomstol sora
meddelade utslaget.
5. Any controversy
which raay arise between the parties to the dispute as regards the
interpretation and execution of the award may be submilted by any of the parties
for judgment to the arbitration tribunal which made the award.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ariikel
XIV Reservationer
ARTICLE
XIV Reservations
opaginerad Kontrollera mot PDF
1.
Reservation avseende konventionen f ä r g ö ras, utora s å vitt avser best ä raraelserna i artiklarna I-VI,
XIII, i denna artikel och i bilagorna, om s å dan reservation meddelas
skriftligen och, om meddelande l ä mnas innan ratifikations-, anlagande-, godk ä nnande-eller anslutningsinstrument
deponeras, bekr ä ftas i detta instrument.
Generalsekreteraren skall underr ä tta alla stater som avses i artikel VII om reservationer.
1,
Reservations to the present Convention shall be permitted, exceptlng those relating
to the provisions of articles I-VI, XIII, the present article and of the Annexes,
on condition that such reservations are communicated in writing and, if communicated
before the deposit of the instrument of ratification, acceptance, approval or accession,
are confirmed in that instrument. The Secretary-General shall communicate such
reservations to all States referred to in article VII,
opaginerad Kontrollera mot PDF
2,
Varje reservation som gjorts enligt paragraf 1
2. Any
reservations made in accordance with paragraph 1:
opaginerad Kontrollera mot PDF
a) ä ndrar f ö r den f ö rdragsslutande part som gjort
reservationen best ä mmelserna i denna konvention till
vilka reservationen h ä nf ö r sig i enlighet med reservationens
omfattning; och
(a), modifies
for the Conlracting Party which made the reservation the provisions of the
present Convention to which the reservation rel ä tes to the extent of the reservation;
and
opaginerad Kontrollera mot PDF
b) ä ndrar
dessa best ä mmelser i (b) modifies those
provisions to
opaginerad Kontrollera mot PDF
samma utstr ä ckning f ö r de andra the
same extent for the other Con-
f ö rdragsslutande parterna i deras trading Parties in their relations
f ö rh å llande till den f ö rdrags- wilh the Conlracting Party which
slutande part som gjort reserva- entered the reservation,
tionen.
3. F ö rdragsslutande part som gjorl 3. Any Conlracting Party which has
reservation raed st ö d
av paragraf formulated a reservation under para-
1 far n ä r som helst å terta reser- graph 1 may withdraw it at any time
vationen genom underr ä ttelse
till by notification to the Secretary-
generalsekreteraren. General.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artikel XV Underr ä ttelse
ARTICLE XV Notification
opaginerad Kontrollera mot PDF
F ö rutom de underr ä ttelser
och meddelanden som f ö reskrivs i artiklarna IX, X och XIV skall generalsekreteraren
underr ä tta alla stater, som avses i artikel
VII, om f ö ljande:
In
addition to the notifications and comraunications provided for in articles IX, X and XIV, the Secretary-General shall
notify all the States referred to in article VII of the following:
opaginerad Kontrollera mot PDF
a)
undertecknanden, ratifikationer, antaganden, godk ä nnanden och anslutningar enligt artikel VII;
(a) signatures,
ratifications, acceptances, approvals and accessions under article VII;
opaginerad Kontrollera mot PDF
b)
tidpunkterna f ö r ikrafttr ä dandet av denna konvention enligt artikel VIII;
(b) the
dates of entry into force of the present Convention in accordance with article
VIII;
opaginerad Kontrollera mot PDF
c)
tidpunkten f ö r ikraftr ä dan-det av ä ndringar i denna konvention enligt
artiklarna IX och
X;
(c) the
date of entry into force of amendments to the present Convention in accordance
with articles IX and
X;
opaginerad Kontrollera mot PDF
d) upps ä gningar enligt artikel XI; (d) denunciations under article
XI;
e) upph ö rande av denna konven- (e) the termination
of the present
tions giltighet enligt artikel Convention under artide XII.
XII.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Artikel
XVI Autentiska texter
ARTICLE
XVI Authentic texts
opaginerad Kontrollera mot PDF
Originalet
till denna konvention, vars kinesiska, engelska, franska, ryska och spanska
texter ä ger lika vitsord, skall deponeras
hos generalsekreteraren som skall s ä nda bestyrkta avskrifter till alla stater som avses i artikel VII.
The original of the present Convention, of which the Chinese,
English, French, Russian and Spanish texts are equally authentic, shall be deposited
with the Secretary-General, who shall communicate certified true copies to all
States referred to in article VII,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Till
bekr ä ftelse h ä rav har de fullm ä ktige som d ä rtill vederb ö rligen bemyndigats av sina
regeringar undertecknat denna konvention.
IN WITNESS
WHEREOF the undersigned Plenipotentiaries, being duly authorized thereto by their
respective Govemments, have signed the present Convention.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vilket
skedde i Gen å ve den andrs december 1972,
DONE at
Geneva this second day of December, one thousand nine hundred and seventy-two.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80:71
Silaga 1
ANNEX 1
134
opaginerad Kontrollera mot PDF
Regler ora
provning, inspektion, godk ä nnande och
underh å ll av containrar
REGULATIONS
FOR THE TESTING, INSPECIION: APPROVAL AND MAINTENANCE OF CONTAINERS
opaginerad Kontrollera mot PDF
KAPITEL I
Gemensamma
regler f ö r alla godk ä nnande f ö r faranden
CHAPTER
I
REGULATIONS
COtWON TO ALL SYSTEMS
OF APPROVAL
opaginerad Kontrollera mot PDF
Regel 1
S ä kerhetsgodk ä nnandeskylt
Regulation 1
Safety Approval Plate
opaginerad Kontrollera mot PDF
1. En s ä kerhetsgodk ä nnandeskylt i enlighet med den
beskrivning som å terfinns i bihanget till denga
bilaga skall varaktigt anbringas p å varje godk ä nd
container p å en l ä tt synlig plats intill annan av rayndighet
utf ä rdad godk ä nnandeskylt och d ä r den ej l ä ll kan skadas.
1. A Safety
Approval Plate conforming to the specifications set out in the Appendix to this
Annex shall be permanently affixed to every approved container at a readily visible
place, adjacent to any other approval plate issued for official purposes, where
it would not be easily damaged.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2. a)
Skylten skall inneh å lla f ö ljande uppgifter p å å tminstone engelska eller franska spr å kel: "CSC s ä kerhelsgodk ä nnande".
2. (a)
The Plate shall contain the following information in al least the English or French
language: "CSC SAFETY APPROVAL".
opaginerad Kontrollera mot PDF
Land d ä r godk ä nnande Ijimnats och Qodk ä nnandebcteckning.
Country
of approval and approval reference.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tidpunkt
(m å nad och å r) d å containern tillverkats.
Date (month
and year) of manufacture.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tillverkarens
igenk ä nnings-nummer p ä containern eller, i
iianufadurer
*s identificalion number of the container or, in the
opaginerad Kontrollera mot PDF
fr å ga om befintliga containrar f ö r vilka detta nuraraer ä r ok ä nt, det nuramer sora myndigheten
tilldelat containern.
case of
existing containers for which that number is unknown, the number allotted by the
Administration.
opaginerad Kontrollera mot PDF
H ö gsta bruttovikt (kilo och pund).
Maximum operating gross weight (kilogrammes and Ibs).
opaginerad Kontrollera mot PDF
Till ä ten staplingsvikt f ö r 1,8 g Allowable stacking weight
for 1,8 g
(kilo och pund). (kilograrnmes and Ibs),
opaginerad Kontrollera mot PDF
Belaslning
f ö r provning av tv ä rstyvhet (kilo och pund).
Transverse racking test load value (kilograrnmes and Ibs),
opaginerad Kontrollera mot PDF
b) P å skylten skall utryrarae l ä ranas fritt f ö r anteckning om gavel-och/eller
sidov ä ggsh å llfasthets-v ä rden (faktorer) enligt paragraf 3
i denna regel och Bilaga II, prov 6 och 7, Utrymme skall ocks å l ä mnas
fritt f ö r anteckning i f ö rekommande fall om tidpunkter f ö r f ö rsta och å terkommande ö versyn av containern.
(b) A
blank space should be reserved on the Plate for insertion of end-wall and/or side-wall
strength values (factors) in accordance with paragraph 3 of this regulation
and Annex II, tests
6 and 7, A blank space should also be reserved on the Plate for the frist and subsequent
maintenance examination dates (month and year) when used.
opaginerad Kontrollera mot PDF
3, Ora rayndigheten
finner att ny container svarar raot denna konventions s ä kerhetskrav, och om gavel och/eller
sidov ä ggsh å ll-fasthetsv ä rdena (faktorn) f ö r s å dan container ä r avsedda att vara st ö rre eller mindre ä n dera som f ö reskrivs i Bilaga II, skall dessa v ä rden anges p å s ä kerhetsgodk ä nnandeskylten.
3. V/here the
Administration considers that a new container satisfles the requirements of the
present Convention in respect of safety and if, for such container, the endwall
and/or side-wall strength values (factor) are designed to be greater or less than
those stipu-lated in Annex II, such
values shall be indicated on the Safety Approval Plate.
4. F ö refintligheten av s ä kerhetsgodk ä nnandeskylt inneb ä r ej att skyldigheten att anbringa
s å dana etiketter eller andra
uppgifter, som kan vara f ö reskrivna
i andra best ä mmelser, f å r å sidos ä ttas.
Regel 2 Underh ä ll
4. The presence
of the Safety Approval Plate does not remove the ne-cessity of displaying such
labels or other information as may be required by other regulations which raay
be in force,
Regulation 2 Maintenance
opaginerad Kontrollera mot PDF
1.
Containers
ä gare ä r ansvarig f ö r att den h ä lls i s ä kert skick,
2.
Ä garen av en godk ä nd container skall utf ö ra eller l å ta utf ö ra ö versyn av containern enligt det f ö rfarande sora antingen f ö reskrivits eller godk ä nts av vederb ö rande f ö rdragsslutande part med l ä mpliga, efter driftf ö rh å llandena avpassade mellanrum. Den
tidpunkt (m å nad och ä r) f ö re vilken en ny container skall
underkastas sin f ö rsta ö versyn skall anges p å s ä kerhetsgodk ä nnandeskylten.
3.
Den
tidpunkt (m å nad och å r) f ö re vilken containern skall underkastas
å terkommande ö versyn skall tydligt anges p å containern p ä s ä kerhetsgodk ä nnandeskylten eller s å n ä ra denna som m ö jligt och p å ett s ä tt som kan godtas
av den f ö rdragsslutande part, vilken f ö reskrivit eller godk ä nt det s ä rskilda underh å lls-f ö rfarandet i fr å ga.
1, The
owner of the container shall
be responsible for maintaning it
in safe condition.
2. The owner of an approved con
tainer shall examine the container
or have it examined in accordance
with the procedure either pre
scribed or approved by the Conlract
ing Party concerned, at intervals
appropriate to operating condittons.
The date (month and year) before
which a new container shall undergo
its first examination shall be
marked on the Safety Approval Plate.
3, The date (month and year) before which the container shall
be re-examined shall be clearly marked on the container on or as close as practicable
to the Safety Approval Plate and in a manner acceptable to that Contracting
Party which prescribed or approved the particular maintenance procedure involved.
opaginerad Kontrollera mot PDF
4,
Tiden mellan den dag d å containern
tillverkades och d å den skll underkastas sin f ö rsta ö versyn f å r ej ö verskrida fem å r. F ö ljande ö versyn av nya containrar och å terkommande ö versyn av befintliga containrar
skall ske med h ö gst 24 m å naders mellanrum. Vid all ö versyn skall avg ö ras om containern har brister som
skulle kunna utg ö ra fara f ö r m ä nniskor.
4, The inlerval
from the date of manufacture to the date of the first examination shall not exceed
five years, Subsequent examination of new containers and re-examina-tion of existing
containers shall be at intervals of not more than 24 months. All examinations shall
determine whether the container has any defects which could place any person in
danger.
opaginerad Kontrollera mot PDF
5. I
denna regel f ö rst å s med "vederb ö rande f ö rdragsslutande part" den
kontraktsslutande part p å vars
territorium ä garen har hemvist eller
huvudkontor.
5. For the
purpose of this Regulation "the Contracting Party concemed" is the Contracting
Party of the territory in which the owner is domiciled or has his head office.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Regler
om typgodk ä nnande av nya containrar
REGULATIONS
FOR APPROVAL OF NEW CONTAINERS BV DESIGN TYPE
opaginerad Kontrollera mot PDF
Regel 3
Godk ä nnande
av nya containrar
Requlation
3
Approval of New Containers
opaginerad Kontrollera mot PDF
F ö r godk ä nnande f ö r s ä kerhets- ä ndam å l enligt denna konvention skall
alla nya containrar motsvara de krav som anges i Bilaga II.
To qualify
for approval for safety purposes under the preaent Convention all new
containers shall comply with the requirementa set out in Annex II.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Regel 4
Typgodk ä nnande
Regulation 4
Design Type Approval
opaginerad Kontrollera mot PDF
D ä ans ö kan gjorts om godk ä nnande av containrar skall rayndigheten
granska ritningar och raedverka vid provning av en containerpro-lotyp f ö r alt f ö rvissa sig om att containrarna molsvarar
de i Bilaga II angivna
kraven. Om kraven uppfylls skall rayndigheten skriftligen underr ä tta s ö kanden d ä rom. Denna underr ä ttelse ger tillverkaren r ä tt att anbringa s ä kerhetsgodk ä nnandeskylten p ä varje container i typserien.
In the case
of containers for which an application for approval has been submitted, the
Administration will examine designs and wilness testing of a prototype
container to ensure that the containers will conform with the requirements set out
in Annex II. When
satisfied, the Adrainistration shall notify the applicant in writing that the
container raeets the requirements of the present Convention and this notification
shall entitle tbe manufacturer to affix the Safety Approval Plate to every
container of the design type series.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Regel 5
Best ä ramelser
ora typgodk ä nnande
Regulation
5
Provisions
for Approval by Design
Type
opaginerad Kontrollera mot PDF
1. Om
containrar skall tillverkas i typserie skall ans ö kan till myndighet om typgodk ä nnande å tf ö ljas av ritningar, en
konstruktionsspecifikation av den containertyp som skall godk ä nnas och andra uppgifter som
myndigheten kan beg ä ra.
1, Where
the containers are to be manufactured by design type series, application made
to an Administration for approval by design type shall be accompanied by drawings,
a design specificalion of the type of container to be approved and such other
data as may be required by the Administration.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2, S ö kanden skall ange de igenk ä nningstecken som tillverkaren koramer
alt tilldela den con-
2, The applicant
shall state the identificalion symbols which will be assigned by the manufacturer
to
opaginerad Kontrollera mot PDF
tainertyp
sora ans ö kningen om god- the type of
container to which the
k ä nnande avser. application for approval rel ä tes.
opaginerad Kontrollera mot PDF
3. Ans ö kningen skall ocks ä å tf ö ljas av en f ö rs ä kran av tillverkaren alt han skall
3. The application
shall also be accompanied by an assurance from the raanufacturer that he will
opaginerad Kontrollera mot PDF
a) st ä lla till myndighelens f ö r- (a) produce to the Administration
fogande containrar av konslruk- such containers of the design type
tionstypen i fr å ga i den utstr ä ck- concerned as the Administration
ning rayndigheten ö nskar granska raay wish to examine;
dem,
b)
meddela rayndigheten
varje kon- (b) advise the Administration of struktions-
eller specifikations- any
change in the design or speci- ä ndring och avvakta myndighetens fication and awail its approval godk ä nnande innan han anbringar before affixing the Safety Appro-s ä kerhetsgodk ä nnandeskylten p å val Plate to the container;
containern,
c)
anbringa
s ä kerhetsgodk ä nnande- (c) affix the Safety Approval Plate
skylten p å varje container i typ- to each container in the design
serien och ej p å andra contain- type series and to no others;
rar
samt
opaginerad Kontrollera mot PDF
d) f ö ra register ö ver containrar tillverkade i enlighel
med den godk ä nda konstruktionstypen. Detta register
skall å tminstone inneh å lla tillverkarens igenk ä nningsnummer p å containrarna, tidpunkterna f ö r leverans av dessa samt namnen p ä och adresserna till de personer
till vilka containrarna levereras.
(d) keep
a record of containers manufactured to the approved design type, This record shall
at least contain the raanufacturer's identificalion numbers, dates of delivery
and naraes and addresses of custoraers to whom the containers are delivered.
opaginerad Kontrollera mot PDF
i. Godk ä nnande f å r
av myndigheten raeddelas f ö r containrar som tillverkats med
avvikelse fr å n en godk ä nd konstruktionstyp om myndigheten finner alt
avvikelsen ej erfordrar andra prov ä n
dera typgodk ä nnandet avser.
4, Approval
raay be granted by the Administration to containers manufactured as modifications
of an approved design type if the Adrainistration is satisfied that the raodification
do not affect the validity of tests conducted in the course of design type approval.
opaginerad Kontrollera mot PDF
5.
Myndigheten skall ej raedge tillverkaren r ä tl
alt anbringa s ä kerhetsgodk ä nnandeskyltar p ä grundval
av typgodk ä nnande ora det ej ä r å dagalagt att
tillverkaren har ett syslem f ö r produktkontroll
varigenom containrarnas ö verensst ä mmelse med den godk ä nda prototypen s ä kerst ä lls.
5. The
Administration shall not confer on a raanufacturer authority to affix Safety Approval
Plates on the basis of design type approval unless satisfied that the raanufacturer
has instituted internal production-control features to ensure that the
containers produced will conform to the approved prototype.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Regel 6
Granskning
under tillverkningen
Regulation
6
Examination during Production
opaginerad Kontrollera mot PDF
F ö r att s ä kerst ä lla att containrar i samma
typserie tillverkas i enlighet med den godk ä nda konstruktionen skall myndigheten
n ä r som helst under tillverkningen
av typserien i fr å ga granska eller prova s å m å nga exemplar som den finner
erforderligt.
In
order to ensure that containers of the same design type series are manufactured
to the approved design, the Administration shall examine or test as many units
as it considers necessary, at any stage during production of the design type
series concemed.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Regel 7
Underr ä ttelse till myndigheten
Regulation
7
Notification of Administration
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tillverkaren
skall underr ä tta myndigheten innan han inleder
tillverkning av varje ny serie containrar sora tillverkas i enlighet raed ett
typgodk ä nnande.
The raanufacturer
shall notify the Administration prior to commence-ment of production of each new
series of containers to be manufactured in accordance with an approved design type.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Regler
om godk ä nnande av nya containrar var f ö r sig
REGULATIONS
FOR APPROVAL OF NEW CONTAINERS BY INDIVIDUAL APPROVAL
opaginerad Kontrollera mot PDF
Regel 8
Godk ä nnande av containrar var
f ö r sig
Regulation 8
Approval of Individual Containers
opaginerad Kontrollera mot PDF
Godk ä nnande av containrar var f ö r sig f å r l ä ranas ora myndigheten efter
granskning och medverkan vid prov finner att containern motsvarar denna
konventions krav. Myndigheten skall d å skriftligen underr ä tta s ö kanden om godk ä nnandet.
Denna underr ä ttelse ger s ö kanden r ä tt att anbringa s ä kerhetsgodk ä nnandeskylten p å containern.
Approval
of individual containers may be granted where the Administration, after
examination and witnessing of tests, is satisfied that the container meets the requirements
of the present Convention; the Administration, when so satisfied, shall notify
the applicant in writing of approval and this notification shall entitle him
to affix the Safety Approval Plate to such container.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Regler om
godk ä nnande av befintliga containrar
REGULATIONS FOR APPROVAL OF EXISTING CONTAINERS
opaginerad Kontrollera mot PDF
Regel 9
Godk ä nnande
av befintliga containrar
Regulation 9
Approval of Existing Containers
opaginerad Kontrollera mot PDF
1, Om ä gare av befintlig container inom
fem å r efter det att denna konvention tr ä tt i kraft l ä mnar uppgifter enligt a) - f) nedan
lill en rayndighet, skall myndigheten, efter unders ö kning, skriftligen underr ä tta ä garen om godk ä nnande beviljas, I s å fall f å r ä garen anbringa s ä kerhetsgodk ä nnandeskylten p ä containern sedan den underkastats
ö versyn enligl regel 2,
1, If, within
5 years from the date of entry into force of the present Convention, the owner
of an existing container presents the following information to an
Administration:
opaginerad Kontrollera mot PDF
a) lid
och plats f ö r tillverkningen.
(a) date and place of raanufacture;
opaginerad Kontrollera mot PDF
b)
tillverkarens igenk ä nningsnummer om detta ä r k ä nt.
(b) raanufacturer's
identificalion nuraber of the container if available;
opaginerad Kontrollera mot PDF
c) h ö gsta
bruttovikt.
(c) maxiraura
operating gross weight capability;
opaginerad Kontrollera mot PDF
d) (i)
bevisning att en container av typen i fr å ga har anv ä nls p å ett s ä kert s ä tt vid sj ö - och/eller landlransporter under
minst tv å å r, eller
(d) (i)
evidence that a container of this type has been safely operated in marilirae
and/or inland transport for a period of at least two years, or
opaginerad Kontrollera mot PDF
(ii) f ö r myndigheten godtagbar bevisning atl
containern tillverkats i enlighet med en konstruktionstyp som provats och befunnits
motsvara de tekniska best ä mmelser som å terfinns
i Bilaga II, utom
de lekniska best ä mmelser som avser h ä llfasthetsprov f ö r gavlar eller sidov ä ggar, eller
(ii) evidence
to the satisfaction of the Administration that the container was manufactured
to a design lype which had been tested and found to comply with the technical conditions
set out in Annex II, with the exception of those technical conditions relating to the endwall
and side-wall strength tests, or
opaginerad Kontrollera mot PDF
(iii)
bevisning att containern tillverkats i enlighet med en standard som enligt
myndighetens uppfattning ä r
likv ä rdig med de lekniska best ä mmelserna i Bilaga II utom s å vill dessa avser h å lL faslhetsprov f ö r gavlar eller sidov ä ggar.
(iii) evidence
that the container was constructed to standards which, in the opinion of the
Administration, were equivalent to the technical conditions set out in Annex -II, with the exceplion of those technical
conditions relating to the end-wall and side-wall strength tests;
opaginerad Kontrollera mot PDF
e) till ä ten staplingsvikt f ö r 1,8 g (kilo och pund) samt
(e) allowable
stacking weight for 1,8 g (kilogrammes and Ibs); and
opaginerad Kontrollera mot PDF
f) s ä dana andra uppgifter som erfordras
p å s ä kerhetsgodk ä nnandeskylten.
(f) such
other data as required for the Safety Approval Plate, then the Administration, after
investigation, shall notify the owner in writing whether approval is granted;
and if so, this notification shall entitle the owner to affix the Safety Approval
Plate after an examination of the container concerned has been carried out in accordance
with Regulation 2,
opaginerad Kontrollera mot PDF
2,
Befintliga containrar, som ej kan godk ä nnas enligt paragraf 1 i denna regel, f å r godk ä nnas enligl best ä mmelserna i Kapitel II eller III i denna bilaga. F ö r s å dana containrar g ä ller ej best ä mmelserna i bilaga II om h ä llfasthetsprov avseende gavlar eller
sidov ä ggar. Myndighelen f ä r, om den finner att containrarna i
fr å ga anv ä nts f ö r sitt ä ndam å l, medge undantag fr ä n skyldigheten att st ä lla ritningar till f ö rfogande eller att l å ta containern underg å andra prov ä n de avser lyflf ö rm ä ga och golvh ä llfasthet.
2. Existing
containers which do not qualify for approval under paragraph 1 of this Regulation
may be presented for approval under the provisions of Chapter II or Chapter III of this Annex. For such
containers the requirements of Annex II relating lo end-wall and/or side-wall
strength tests shall not apply. The Administration may, if it is satisfied that
the containers in question have been in service, waive such of the requirements
in respect of presentation of drawings and testing, other than the lifting and floor-strenglh
tests, as it may deem appropriate.
opaginerad Kontrollera mot PDF
BIHANG
S ä kerhetsgodk ä nnandeskylten
skall utformas i enlighet med nedanst å ende
bild. Den skall vara utf ö rd i varaktigt, korro-sionsbest ä ndigl och brands ä kerl
material och f å r inte vara mindre ä n 200 x 100 mm. Orden CSC SAFETY APPROVAL (AGR É MENT CSC AUX FINS DE LA S É CURIT É ) skall ha
en minsta h ö jd av 8 mm. ö vriga bokst ä ver
och siffror skall ha en minsta h ö jd av 5 mm.
Bokst ä ver och siffror skall stansas, pr ä glas eller p å annat
varaktigt och l ä sbart s ä tt anbringas p å
skyltens yta.
opaginerad Kontrollera mot PDF
CSC SAFETY APPROVAL
IGB ' U749/2/7/IS)
DATE MANUFACTURED...........................
IDENTIFICATION
Ne..............................
MAXIMUM
GROSS WEICHT....... kg.........
ALtOWABLE
STACKING WEIGHT
FOR 1.81.......... k(.............. Ih
RACKING TEST LOAD VALUE........... kf -..
E
E
8
opaginerad Kontrollera mot PDF
1)
Land d ä r containern godk ä nts
och som i exemplet p å f ö rsta raden,
2)
Till
verkningstid (m å nad och å r),
3)
Tillverkarens igenk ä nningsnumraer fr å ga
om befinlliga containrar f ä r k ä nt, det av myndigheten till
4)
H ö gsta bruttovikt (kg och Ib),
5)
Till å ten staplingsvikt (kg och 1
6)
Belastning (kg
och Ib) f ö r provn
7)
Gavlarnas h å llfasthet. Anges p ä larna ä r konstruerade att motst å st ö rre eller
mindre ä n 0,4 g ä nge last, dvs, 0,4 P,
8)
Sidov ä ggarnas h å llfasthet.
Anges sidov ä ggarna ä r konstruerade att sora ä r st ö rre eller
mindre ä n O, na nyttolast, dvs. 0,6 P.
9)
Tidpunkt f ö r f ö rsta ö versyn (m å n
tainrar och tidpunkter f ö r å terk och å r) om skylten anv ä nds f ö r d
godk ä nnandenumraer s å-
pa containern eller, i ö r
vilka delta nuramer ej delade numret.
b) f ö r 1,8 g.
ing av tv ä rstyvhet.
skylten endasi ora gav-
en
belastning sora ä r r h ö gsta till å tna nytlo-
p å skylten endast om
motst å en belastning
6 g å nger h ö gsla till å t-
ad och ä r) f ö r nya con-omraande ö versyn (ra å nad etta ä ndam å l.
opaginerad Kontrollera mot PDF
10 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 71
opaginerad Kontrollera mot PDF
APPENDIX
The Safely Approval
Plate, conforming to the model reproduced below, shall lake the form of a
permanent, non-corro-sive, fireproof, rectangular plate measuring nol less than
200 by 100 ram. The words "CSC Safety Approval" of a minimum letter height
of 8 mm and all olher words and numbers of a minimum height of 5 mm shall be stamped
into, embossed on or indicated on the surface in any other permanent and legible
way.
opaginerad Kontrollera mot PDF
CSC SAFETY APPROVAL
- IGB - L/749/2/7/7S1
DATE MANUFACTURED................................
IDENTIFICATION No...................................
MAXIMUM GROSS WEIGHT...... k « -........ Ib
ALLOWABLE STACKING WEIGHT
F0R1.St............ kl-............. >
RACKING TEST LOAD VALUE.......... k « -......
A\
opaginerad Kontrollera mot PDF
Country of Approval and Approval Reference as given in the
exaraple on line 1. (The country of Approval should be indicated by means of the
distinguishing sign used lo indicated country' of regislration of motor vehides
in international road Iraffic).
Date (month and year) of manufacture.
urer's
identificalion nuraber of the container he case of ex-isting containers for which
that s unknown, the nuraber allotted by the Adraini-
Manufact or, in t nuraber i stralion
Maximum Operating Gross Weight (kilograrnmes and Ibs,). e Stacking
Weight for 1.8 g (kilogrammes and
Al Ib
Tr Ib
En wa gr i,
Si si gr i,
Fi ne da
lowablE s.).
ansverse Racking Test Load Value (kilogrammes and s,).
d Wall Strength to be indicated on plate only if end Ils
are designed to withstand a load of less or eater than 0*4 times the maxiraura perraissible
payload e. 0.4 P.
de Wall Strength to be indicated on plate only if the de walls
are designed to withstand a load of less or eater than 0.6 times the maximum permissible
payload, e, 0.6 P,
rsl maintenance examination date (month .and year) for w
containers and subsequent maintenance examination tes (month and year) if Plate
used for this purpose.
Prop. 1979/80:71 147
N ä r del g ä ller den svenska ö vers ä ttningen av konventionens bilaga II h ä nvisas lill bilaga 1 lill f ö rordningen
om s ä kra containrar.
Prop. 1979/80:71 148
ANNEX II STRUCTURAL SAFETY REQUIREMENTS AND TESTS
Introduction
In setting the requirements of this Annex, it is implicit thal
in all phases of the operation of containers the forces as a result of
motion, location, stacking and weight of the loaded container and external forces
will not exceed the design strength of the container. In particular, the following
assumptions have been made:
(a)
the
container will so be restrained that it is not subjected to forces in excess of
those for which it has been designed;
(b)
the
container will have its cargo stowed in accordance with the recommended praclices
of the trade so that the cargo does not impose upon the container forces in excess
of those for which it has been designed.
Construction
1,
A
container made from any suitable material which satisfactorily performs the following
tests without sus-taining any permanent deformation or abnormality which v-(ould
render it incapable of being used for its designed purpose shall be considered safe,
2,
The
dimensions, posilioning and associated tolerances of corner fittings shall
be checked having regard to
the lifting and securing systems in which they will function.
3, When containers are provided with special fittings
for use only when such containers are empty, this reslric
tion shall be marked on the container.
Test loads and test procedures
Where appropriate to the design of the container, the following
tesl loads and test procedures shall be applied to all kinds of containers
under test:
TEST LOADINGS AND APPLIED TEST PROCEDURES FORCES
1. LIFTING
The container, having the prescribed INTERNAL. LOADING, shall
be lifted in such a way that no significani acceleration
Prop,
1979/80:71 149
TEST LOADINGS AND APPLIED TEST PROCEDURES FORCES
forces are applied. After lifting, the container shall be suspended
or supported for five minutes and then lowered to the ground.
(A) LIFTING FROll CORNER FITTINGS
Internal loading: (i) Lifting from top corner
fittings:
A uniformly distributed Containers greater than
load such Ihat the com- 3,000 mm (10 ft.) (nominal)
bined weight of contain- in length shall have lifting
er and test load is forces applied vertically
equal to 2R. at all four top corner
fitlings.
Containers of 3,000 mm (10 ft.) (nominal) in length or
less shall have lifting forces applied at all four top corner fittings, in such
a way that the angle between each lifting device and the vertical shall be 30
Externally applied for- (ii) Lifting from bottom corner
ces: fittings:
Such as to lift the combi- Containers shall have lifting
ned weight of 2R in the forces applied in such a man-
manner prescribed (under ner that the lifting devices
the heading TEST PROCE- bear on the bottora corner
DURES). fittings only. The lifting
forces shall be applied at angles to the horizontal of:
30 for containers of length 12,000 rara (40 fl.) (nominal)
or greater;
37 for containers of length 9,000 mm (30 ft.) (nominal)
and up to but not including 12,000 ram (40 ft.) (nominal),
45 for containers of length 6,000 mm (20 ft.) (nominal)
and up to but not including 9,000 mm (30 ft.) (nominal).
Prop. 1979/80:71 150
TEST LOADINGS AND APPLIED TEST PROCEDURES FORCES
60 for containers of less than 6,000 mm (20 ft,) (nominal
),
(B) LIFTING BY ANY OTHER ADDITIONAL IIETHODS
Internal loading: (i) Lifting from fork lift
pockets:
A uniformly distributed The container shall be placed
load such that the corabi- on bars which are in the same
ned weight of container horizontal plane, one bar
and test load is equal centred within each fork lift
to 1.25 R. pocket which is used for
lifting the loaded container, The bars shall be of the same
width as the forks intended to be used in the handling, and shall project into
the fork pocket 75 per cent of the length of the fork pocket,
Externally applied forces :
Such as to lift the combined weight of 1.25 R in the manner
prescribed (under the heading TEST PROCEDURES),
Internal loading: (ii) Lifting from grappler arm
positions:
A uniformly distributed The container shall be
load such that the combi- placed on pads in the same
ned weight of containers horizontal plane, one under
and test load is equal each grappler arm position,
to 1,25 R. These pads shall be of the
same sizes as the lifting area of the grappler arms intended
to be used,
Externally applied forces:
Such as to lift the combined weight of 1,25 R in the manner
prescribed (under the heading TEST PROCEDURES).
Prop.
1979/80:71 151
TEST
LOADINGS AND APPLIED TEST PROCEDURES FORCES
(iii)
Other Methods
Where
containers are designed to be lifted in the loaded condition by any method not
mentioned in (A) or (B) (i) and (ii) they shall also be tested with the INTERNAL
LOADING AND EXTERNALLY APPLIED FORCES representative of the acceleration conditions
appropriate to that method.
2.
STACKING
1,
For conditions of international
transport where the maximum vertical acceleration forces vary significanlly
from 1,8 g and when the container is reliebly and effectively limited to such conditions
of transport, the stacking load may be varied by the appropriate ratio of
acceleration forces.
2,
On successful completion of this
test the container may be rated for the allowable superimposed static stacking weight
which should be indicated on the Safety Approval Plate against the heading "Allowable
stacking weight for 1,8 g (kilogrammes and Ibs)",
Internal
loading:
A uniformly
distributed The container, having the
load such that the combi- prescribed INTERNAL LOADING,
ned weight of container shall be placed on four le-
and test Ipad is equal vel pads which are in tum
to 1,8 R. supported on a rigid hori-
zontal
surface, one under each bottom corner fitting or equivalent corner structure.
The pads shall be centralized under the fittings and shall be of approximate-ly
the same plan dimensions as the fittings.
Prop. 1979/80:71 152
TEST LOADINGS AND APPLIED TEST PROCEDURES FORCES
Externally applied forces :
Such as to subject each Each EXTERNALLY APPLIED FORCE
of the four top corner shall be applied to each
fittings to a vertical of the corner fittings through
downward force equal to a corresponding test corner
1/4 X
1.8 X the allowabel fitting or through
a pad of
superimposed static stacking the same plan dimensions. The
weight. test corner filting or pad
shall be offset with respect to the top corner fitting of the
container by 25 rara (1 in.) laterally and 38 mra (1 H in.) longitudinally.
3. CONCENTRATED LOADS (a) ON ROOF
Internal loading:
None.
Externally applied forces:
A concentrated load of 300 The EXTERNALLY APPLIED FORCES
kg (660 Ib) uniforraly distri- shall be applied vertically buted ö ver an area of 600 x downwards to
the outer sur-300 mm (24 in. x 12 in.). face of the weakest area of
the roof of the container.
3. CONCENTRATED LOADS (b) ON FLOOR
Internal loading:
Two concentrated loads The test should be made with
each of 2,730 kg (6,000 the container resting on four
Ib.) and each applied to level supports under its four
the container floor through bottom corners in such a
a contact area of 142 cm manner thal the base structure
(22 sq.in.). of the container is free to
def led.
A testing device loaded to a weight of 5,460 kilogrammes
(12,000 Ibs.) thal is 2,730 kg (6,000 Ibs.) on each of two surfaces having, when
loaded,
Prop. 1979/80:71 153
TEST LOADINGS AND APPLIED TEST PROCEDURES FORCES
a total contact area of 284 cm2 (44 sq.in.) that is 142 cm2
(22 sq.in.) on each surface, the surface width being 180 mm (7 in.) spaced 760
mm (30 in.) apart, centre lo cenlre, should be raanoeuv-red ö ver the entire floor a-rea of the
container.
Externally applid forces: None.
TRANSVERSE RACKING
Internal loading:
None. The container in tare condi-
tion shall be placed on four level supports one under each
bottora corner and shall be restrained against lateral and vertical rabvement
by means of anchor devices so arranged that the lateral reslraint is provided only
at the bottom corners diagonally opposite to those at which the forces are applied.
Externally applid forces:
Such as to r ä ck the end The EXTERNALLY APPLIED FORCES structures of the
container shall be applied either sepa-sideways. The forces shall rately
or simultaneously to be equal lo those for which each of the top corner fitlings
the container was designed. on one side of the container
in lines parallel both lo the base and to the planes of the
ends of the container. The forces shall be applied first towards and then away
from the top corner fittings. In the case of containers in which each end is syraraelrical
about
opaginerad Kontrollera mot PDF
TEST LOADING
AND APPLIED FORCES
TEST PROCEDURES
opaginerad Kontrollera mot PDF
ils own vertical centreline, one side only need be tested,
but both sides of containers with asymraetric ends shall be tested.
5. LONGITUDINAL RESTRAINT (STATIC TEST)
When designing and constructing containers, il raust be
borne in raind that containers, when carried by inland raodes
of transport
raay sustain accelerations of 2 g
applied hori-
zontally in a longitudinal direction.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Internal loading:
A uniforraly distributed load, such that the combined weight
of a container and test load is equal to the maxiraura operating gross weight
or rating, R.
The container having the prescribed INTERNAL LOADING shall
be restrained longitudinally by securing the two bottom corner fittings or equivalent
corner structures at one end to suitable anchor points.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Externally
applied forces:
Such as to subject each side of the container to longitudinal
compressive and tensile forces of msg-nitude R, that is, a combined force of 2R
on the base of the container as a whole.
The EXTERNALLY APPLIED FORCES shall be applied first towards
and then away from the anchor points. Each side of the container shall be
tested.
opaginerad Kontrollera mot PDF
6. ENO-WALLS
The end-walls should be capable of withstanding a load of
not less than 0.4 times the maximum permissible payload. If, however, the end-walls
are designed to withstand a load of less or greater than 0.4 times the maximum permissible
payload such a strength factor shall be indicated on the Safety Approval Plate
in accordance with Annex I, Regulation 1.
Internal loading:
Such as to subject the in- The prescribed INTERNAL
Prop, 1979/80:71 155
TEST LOADINGS AND APPLIED TEST PROCEDURES FORCES
side of an end-wall lo a LOADING shall be applied
uniformly distributed load as foliovis: Both ends of a
of 0.4P or such olher load container shall be tesled ex-
for which the container may cept where the ends are iden-
be designed. tical only one end need be
tested. The end-walls of containers which do nol have open
sides or side doors may be tested separately or simultaneously .
The end-walls of containers vihich do have open sides or side
doors should be tesled separately. When the ends are tested separately the reac-tions
to the forces applied to the end-wall shall be confined to the base structure
of the container.
Externally applied forces:
None.
7. SIDE-WALLS
The side-walls should be capable of withstanding a load of
not less than 0.6 times the maximum permissible payload. If, however, the side-walls
are designed to withstand a load of less or greater than 0.6 times the maximum permissible
payload, such a strength factor shall be indicated on the Safety Approval Plate
in accordance with Annex I, Regulation 1 .
Internal loading:
Such as to subject the in- The prescribed INTERNAL
side of a side-wall to a LOADING shall be applied as
uniformly distributed load follows: Both sides of a con-
of 0,6P or such other load tainer shall be tested ex-
for which the container cept where the sides are
raay be designed, identical only one side need
be tested. Side-walls shall be tested separately and the reactions
to the internal loading shall be confined to the corner fittings or equiva-
Prop. 1979/80:71 156
TEST LOADINGS AND APPLIED TEST PROCEDURES FORCES
lent corner structures. Open topped containers shall be
tested in the condition in which they are designed lo be operated, for exaraple,
with reraovable top merabers in position.
Externally applied forces:
None.
Prop. 1979/80:71 157
Bilaga 2
SammanstäUning
av remissyttrandena
1 Allmänt
Utredningens
förslag har fått ett övervägande positivt mottagande under remissbehandlingen.
Ingen remissinstans motsätter sig en svensk anslutning till konventionen. Flera
instanser framhåller uttryckligen vikten av en snar anslutning. Produktkontrollnämnden
har dock ansett att ett eventuellt beslut i anledning av utredningsförslagen
bör anstå i avvaktan på resultatet av det arbete som bedrivs av utredningen (K
1979:01) om transport av farligt gods.
Remissinstanserna
har också överlag tillstyrkt att den lagstiftning som utredningen har
föreslagit genomförs. Ett fåtal remissinstanser har lagt vissa synpunkter på
utformningen av lagstiftningen. Dessa synpunkter är emellertid huvudsakligen av
redaktionell natur och synes ha framförts mera i förtydligande syfte än som
kritik.
2 Godkännande
av containrar
När
det gäller godkännande av containrar är det främst frågan om vilket organ, som
skall svara för provning och godkännande, som har tilldragit sig
remissinstansernas intresse. Det övervägande antalet instanser har biträtt
utredningens forslag att provningen for godkännande bör utföras vid riksprovplats.
Statens provningsanstalt anför bl.a. att en sådan ordning ligger helt i linje
med riksdagens principbeslut om officiell provning.
Sveriges
redareförening påpekar att containrar beställs enligt normer som överstiger de
som ställs upp i konventionen och att dessa normer även omfattar annat än rena
säkerhetskrav. Riksprovplatsen måste således vara beredd att utföra en
fullständig produktkontroll för ägaren eller tillverkaren, något som nu
ombesörjs av de intemationella klassificeringssällskapen. Det är dessutom
nödvändigt att denna service tillhandahålls till samma pris som av
klassificeringsanstalterna, då svenska tillverkare annars tvingas söka
godkännande i annan konventionsstat.
Sveriges
stuvareförbund pekar på att lagen (1974: 896) om riksprovplatser m. m. kommit
till för att ge ett organ ensamt ansvar för officiell provning av objekt
beträffande vilka flera myndigheter tillåts utfärda föreskrifter. 1 detta fall
anger konventionen utförligt de krav som ställs på en godkänd container och
förbjuder dessutom nationella föreskrifter om ytterligare konstruktionsmässiga
krav eller provning. Förbundet anser med anledning av detta, att det finns
särskilda skäl att medge avsteg från lagen och att Sverige bör överlåta
provningsverksamheten till de internationella klassificeringssällskapen.
Liknande synpunkter framförs av Svenska åkeriförbundet.
Med
hänvisning till containerhanteringens internationella karaktär borde det
enligt Det Norske Veritas vara möjligt att bemyndiga ett klassificeringssällskap,
t.ex. Det Norske Veritas, att utföra kontroll av containrar i Sverige. Som
jämförelse anförs att sjöfartsverket i stor utsträckning har delegerat
kontrollen av fartyg till klassificeringssällskapet, men att verket
Prop. 1979/80:71 158
alltjämt
har full insyn i kontrollverksamheten. Det Norske Veritas förklarar sig beredd
att förlägga eventuell provningsverksamhet av svenska containrar till Sverige
för att på så sätt möjliggöra en effektiv tillsyn av verksamheten.
Näringslivets
trafikdelegation understryker angelägenheten av att den nya
provningsverksamheten utformas så att provning av nya och befintliga containrar
sker smidigt och till minsta möjliga kostnader för containerägarna. Liknande
synpunkter framförs av Sveriges speditörförbund.
3
Underhåll och egenkontroll
Endast
Svenska hamnarbetareförbundet har invändningar mot det föreslagna systemet med
underhåll och egenkontroll av containrar. Förbundet anser inte att bestämmelser
om egenkontroll i någon högre grad påverkar säkerheten vid hantering av
containrar.
Ett
par remissinstanser har tagit upp frågan om egenkontrollens utformning.
Transportforskningskommissionen
delar utredningens uppfattning att egenkontrollen bör ha samma principiella
innehåll i alla anslutna länder. Kommissionen framhåller att det därför är
otillräckligt att i en förordningstext eller med några allmänna ord föreskriva
förfaringssättet vid egenkontroll. Kommissionen har översatt och publicerat den
andra upplagan av IICL: s Guide for Container Equipment. Skriften har enligt
kommissionen blivit allmänt vedertagen som vägledande vid egenkontroll av
containrar i andra länder och bör därför vara lämplig i sammanhanget. Denna
uppfattning delas av Sjöassuradörernas förening.
Svenska
hamnförbundet sätter ett frågetecken för utredningens förslag beträffande vem
som skall avgöra vilka personer som kan anses vara kompetenta att utföra egenkontroll.
Förbundet föreslår att containerägarna under en prövotid av fem år skall ha
skyldighet att till tillsynsmyndigheten anmäla vilka besiktningsmän man avser
att anlita. Tillsynsmyndigheten ges härigenom möjlighet att ingripa i de fall
reglerna om egenkontroll inte efterievs.
4
Myndighetskontrollen
Remissinstanserna
har lämnat utredningens förslag om utförandet av kontrollen och behandlingen av
containrar som inte uppfyller konventionens krav utan erinran.
Utredningens
förslag att tullmyndigheterna skall svara för kontrollen av containrar som
kommer in i landet har också lämnats utan erinran av det övervägande antalet
remissinstanser. Endast ett fåtal instanser har kommenterat förslaget.
Generaltullstyrelsen
motsätter sig utredningens förslag rörande kontrollmyndighet. Enligt styrelsen
är det inte korrekt att som utredningen gör säga, att säkerhetskontroll av
containrar kan ingå som ett naturligt led i tullverkets kontrollverksamhet. Man
pekar i detta sammanhang på att t. ex. containrar som införs och utförs på
järnväg kontrolleras av järnvägsföretaget för tullverkets räkning och att inte
heller sådana containrar som töms på första tullupplag vid gränsen i regel
kontrolleras av tullverket.
Prop. 1979/80:71 159
Även
containrar vars last utan foregående lossning anmäls till hemtagning eller förtullning
blir sällan föremål för kontroll vid gränsen.
Styrelsen
konstaterar att det från vissa synpunkter kan vara ändamålsenligt att lägga en
eventuell obligatorisk gränskontroll av containrar på tullverket. Dock hävdar
styrelsen att det från resurssynpunkt torde vara orealistiskt med kontroll
annat än stickprovsvis och ifrågasätter om man inte lämpligen bör utforma denna
enligt de principer i arbetsmiljölagen som gäller för maskiner, redskap etc.
Arbetsmiljölagen torde enligt styrelsen vara tillämplig på all
containerhantering till lands, och genom att lägga kontrollfunktionen på
arbetarskyddsstyrelsen/yrkesinspektionen minskar risken för kompetenstvister
och de tveksamheter i fråga om ansvarsfördelning som lätt kan uppstå i det
fall kontrollbefogenheterna sprids på flera organ. Slutligen framhåller
styrelsen att för den händelse tullverkets medverkan anses nödvändig, kräver
detta resurstillskott motsvarande den ökade arbetsbelastningen. Marginaler för
nya arbetsuppgifter inom verksamheten utan motsvarande kompensation saknas.
Sjöassuradörernas
förening ställer sig också tvekande till tullverkets möjligheter att - med de
personalresurser som f. n. finns - kontrollera om containrar är försedda med
giltig godkännandeskylt och inte utgör risk för säkerheten. Mot bakgrund härav
föreslår föreningen att tullverket samarbetar med de kontrollstationer för
containrar som finns vid de större godsterminalerna i landet vilket bör bidra
till en effektivare kontrollverksamhet.
5
Övriga frågor
5.1
Lagstiftningens tillämpningsområde
Frågan
om lagstiftningens tillämpningsområde har föranlett kommentarer från ett fåtal
remissinstanser.
Trafiksäkerhetsverket
anser att konventionen även medger att transit-trafik innefattas i begreppet
internationell trafik. En motsvarande utvidgning av lagen skulle enligt verket
förbättra kontrollmöjligheterna. Dessutom skulle svårigheter vid
gränsstationerna undvikas när det gäller att bedöma vilka containrar som skall
kontrolleras. Liknande synpunkter har förts fram av Svenska åkeriförbundet. Ocksk
generaltullstyrelsen och statens vägverk anser att lagstiftningen bör omfatta
containrar som transporteras från en plats utom riket genom Sverige till en
annan plats utom riket.
Transportforskningskommissionen
framhåller att konventionens syfte är lika viktigt att uppnå vad avser sådana
containrar som endast transporteras inom landet. Kommissionen föreslår därför
att man undersöker möjligheterna att låta lagen omfatta även sådana
containrar. Även statens vägverk anser det vara önskvärt att lagstiftningen
görs tillämplig även på containrar som inte används i internationell trafik.
5.2
Ägarens ansvar for containerns skick
Endast
Sveriges speditörförbund har kommenterat vad utredningen har anfört om ägarens
ansvar för en containers skick och möjligheterna att överlåta detta ansvar.
Förbundet ifrågasätter om det är lämpligt att tillåta ägaren av en container
att genom skriftligt avtal överlåta sina skyldigheter
Prop. 1979/80:71 160
på
den som i ägarens ställe har rätt att förfoga över containern. Förbundet är
kritiskt mot att en sådan rätt lagfästs. Detta medför i praktiken att kostnader
för försäkring av containem uppkommer både hos ägaren och förhyraren. Dessutom
torde det enligt förbundet vara praktiskt omöjligt att föra över ansvaret för containems
skick och utförandet av vissa kontrollåtgärder på den som endast hyr en
container för kortare tid.
5.3 Transporter
av farligt gods
Utredningens
överväganden rörande containertransporter av farligt gods har kommenterats
endast av statens naturvårdsverk och produktkontrollnämnden. Dessa instanser
fäster uppmärksamheten på de särskilda bestämmelser som gäller för containrar
för farligt gods enligt bl. a. IMDG, RID och ADR. Verket och nämnden föreslår
därför att containrar som är avsedda för farligt gods inte får förses med CSC-
skylt.
Motivet
för detta anges vara att undvika missförstånd om vilka containrar som är
godkända för farligt gods. Dessa containrar är godkända, besiktigade och
märkta för de ämnen som fär transporteras i resp. container och därför
underkastade strängare krav än som gäller vid annan godstrafik. Dessutom
uppnår man enligt de nämnda remissinstansema förmodligen den effekten att
avsaknaden av CSC-märkning ytterligare skärper uppmärksamheten på att det rör
sig om container för farligt gods.
5.4 Sanktioner
Utredningens
överväganden i sanktionsfrågan har lämnats utan erinran av samtliga
remissinstanser. RÅ har uttryckligen förklarat att några särskilda
straffbestämmelser inte behövs i den föreslagna regleringen. Bestämmelserna i
3 kap. 7, 8 och 9§§ brottsbalken kan bli tillämpliga om oaktsamheten består i
att en container varit i osäkert skick. I fråga om brukandeförbud som meddelas
enligt den föreslagna lagen anser RÅ att en överträdelse härav torde vara straffbar
enligt 17 kap. 13 § brottsbalken.
5.5 Tillsynsmyndighet
Utredningens
förslag att sjöfartsverket bör ha hand om tillsynen över efterlevnaden av
säkerhetskonventionens föreskrifter har mötts med kritik endast från Svenska
hamnförbundet. Förbundet konstaterar att containrarnas säkerhetsrisker främst
är knutna till hanteringen vid lossning och lastning eller förflyttning, stapling
och rangering inom containerterminaler. Säkerhetsfrågor av denna typ hör
enligt förbundet hemma under arbetarskyddsstyrelsens ansvarsområde och
förbundet föreslår därför att denna myndighet utses till tillsynsmyndighet.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (4)
4 kopplingar.
- SOU 2008:55 Kustbevakningens rättsliga befogenheter s. 298 i texten · dokumentnivå
- Bet. 1980/81:KU25 med anledning av granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning s. 102 i texten
- Rskr. 1979/80:210 i texten
- Bet. 1979/80:TU19 Med anledning av propositionen 1979/80:71 om godkännande av IMCO-konventionen om säkra containrar s. 1 i texten
Doktrin (1)
1 koppling.
- Grönfors, Sjölagens bestämmelser om godsbefordran, 1982 s. 62 i texten