om upplåtelsevillkor m.m. för kronotorp
102 sidor, varav 69 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 69 av 102 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1979/80:74, om upplåtelsevillkor m.m. för kronotorp
Dokumentets text
Prop.
1979/80:74 Regeringens proposition
1979/80:74
om
upplåtelsevillkor m. m. för kronotorp;
beslutad
den 13 december 1979.
Regeringen
föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag
ur regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN
NILS
G. ÅSLING
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen föreslås att gällande avtalsvillkor för kronotorp m. m. skall få
ändras i vissa avseenden. De ändrade villkoren innebär ekonomiskt gynnsammare
avträdesersällningar för innehavare av kronotorp.
Vidare
innebar förslaget att kronolorpare skall erhålla vidgade möjligheter att
förvärva kronotorp. Sålunda skall kronolorpare fä räll att förvärva del av
kronotorp för bostadsändamål om hinder inte möter från fastighetsbildningssynpunkt.
Kronolorpare skall även fä rätt atl förvärva hela kronotorp när tillstånd
enligt jordförvärvslagen kan erhållas.
1
Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 74
Prop. 1979/80:74 2
UTDRAG
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1979-12-13
Närvarande:
statsministern Fälidin, ordförande, och stalsråden Ullsten, Bohman, Mundebo,
Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark, Johansson,
Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri
Föredragande:
statsrådet Åsling
Proposition
om upplåtelsevillkor m. m. for kronotorpen
1
Inledning
Sveriges
kronolorpare- och kolonislförbund (SKKF) begärde år 1973 i skrivelse till
Kungl. Maj:l all en opartisk utredning skulle göras om vissa frågor rörande
ersättning då kronotorp avträds. SKKF har sedermera i skrivelse den 3 april
1976 till regeringen anhållit om alt nuvarande ersättningsregler ändras i
vissa avseenden. Vidare har del sedan gammall funnits ett starkt önskemål från
flera kronolorpare att med äganderätt förvärva de av staten upplåtna
lägenheterna. Mot denna bakgmnd uppdrog regeringen den 9 december 1976 åt
domänverket atl i samråd med SKKF inkomma med förslag till dels sådana
ändringar av nuvarande regler för bestämmande av ersättning vid avträde av
kronotorp alt de tillgodoser skäliga önskemål från kronotorpama, dels åtgärder
som avser att underlätta för kronolorpare att med äganderätt förvärva lägenhet
eller del därav.
Domänverkel
har i skrivelse den 5 december 1978 inkommil med förslag i ärendei. Till skrivelsen
bifogadcL -n särskild utredningsrapport. Skrivelsen och rapporten bör fogas
lill protokollet i detta ärende som bilaga 1.
Efler
remiss har yttranden över domänverkets förslag avgetts av kammarkollegiet,
riksrevisionsverket, lantbmksstyrelsen - efter hörande av lantbmksnämnderna i
Västerbottens och Norrbottens län -, länsslyrelsen i Västerbottens län - efter
hörande av Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) i Västerbotten samt Vilhelmina
kommun -, länsstyrelsen i Norrbottens län - efter hörande av lantbmksnämnden i
länet -, utredningen (Jo 1976:09) om fjällägenheter samt SKKF. En
sammanställning av remissyUrandena bör fogas till protokollet i detla ärende
som bilaga 2.
Prop, 1979/80:74 3
2
Föredragandens överväganden 2.1 Bakgnind
Från
slutet av 1800-talet fram till i vissa fall mitten av 1900-talet har kronomark
nedanför odlingsgränsema, främst i Norrland, upplåtils för uppodling och
bebyggande. Främsta syftet härför var urspmngligen att främja uppkomst av
mindre jordbmk och egna hem. Upplålelseformerna har skiftat till namn och
innehåll, även om beteckningen kronotorp har kommit att användas som
sammanfattande benämning på de upplåtna enhetema.
Äldst
är de s. k. skogstorpen, som upplåts enligl bestämmelser frän åren 1891 och
1904. Dessa bestämmelser upphävdes år 1909. Samtidigt angavs gmnder för
upplåtelse av s. k. odlingslägenheter och bestämmelser om bättre villkor för
skogstorpen. Villkoren för skogstorpen och odlingslägen-helema förbättrades
från år 1918 resp. år 1920.
Upplåtelseformen
kronotorp (kronotorp/29) infördes år 1929. I samband därmed föreskrevs att nya
upplåtelser av odlingslägenheter inte fick ske. Vidare meddelades bestämmelser
som innebar att befintliga skogstorp och odlingslägenheter i fråga om
upplåtelsevillkor kom alt uppnå ungefärlig likställdhet med kronotorpen.
Jämsides
med skogstorp, odlingslägenheter och kronolorp/29 har även upplåtits s. k.
kolonat. Upplätelsevillkoren för de olika typema av lägenheter -
upplåtelsetid, vissa avgiftsfria år, byggnads- och odlingsskyldighet, bidrag,
fritl virke, m. m. - varierade men inom förhållandevis snäva gränser.
Nya
bestämmelser om upplåtelse av kronotorp (kronotorp/43) meddelades år 1943,
varvid samtidigt föreskrevs att upplåtelse av kronotorp/29 och kolonat inle
längre fick ske. Såväl bakgmnden till upplålelseformen som bestämmelsema om
upplåtelsevillkor för kronotorp/43 avvek på ett markanl sätt från vad som hade
gällt för tidigare upplåtelseformer. Det främsta motivet för upplåtelse blev
att säkerställa skogsbmkets behov av arbetskraft. Bestämmelser om skyldigheter
och rätt till arbete på krono-skogama kopplades till upplåtelsen. Vidare hade
slaten i huvudsak alt svara för iordningställande av mark och byggnader.
Tidigare upplålelseformer kunde omföras lill kronotorp/43.
År
1950 gavs bestämmelser för sådana skogstorp, odlingslägenheter, kronotorp/29
och kolonat, vilka inte omförts lill kronotorp/43, om ändrade villkor för
bestående upplåtelser och om möjlighet till omföring till upplåtelse som
kronolägenhet (kronol£enhet/50). Bestämmelserna medförde viss förbättnng av
upplåtelsevillkoren såväl för äldre bestående upplåtelser som för dem som
omfördes till ny upplåtelse.
Tidigt
kom skogstorp och odlingslägenheter att upplåtas på kronomark även ovan
odlingsgränsen i Västerbotlens och Norrbottens läns lappmarker. Från år 1915
kunde, efler beslul av Kungl. Maj:l, på sådan mark
Prop, 1979/80:74 4
upplåtas
lägenheter som benämndes fjällägenheter och ställdes under länsstyrelsernas
tillsyn. Redan upplåtna skogstorp och odlingslägenheter ovan odlingsgränsen
omfördes lill Qällägenheier. Upplätelsevillkoren för fjällägenheterna
förändrades efter hand. Genom nu gällande bestämmelser från år 1947 angående
norrländska fjällägenheter har dessa villkor kommit all nära anslula lill dem
som gällde för kronolorp/43. Fjällägenheterna förvallas numera i regel av
lantbruksnämnderna. Ett mindre antal förvallas dock av domänverket. Dessa av
domänverkel förvaltade fjällägenheter omfattas inle av domänverkels förutnämnda
utredningsförslag angående kronotorpen och inte heller av de förslag somjag nu
avser att förelägga regeringen belräffande kronolorpen. Frågan om
fjällägenhelema inom renskötselområdel uireds f. n. av utredningen (Jo
1976:09) om fjällägenheter m. m.
De
tidigare upplåtelserna av kronomark hade som jag anfört tidigare främsl lill
syfle att främja uppkomslen av mindre jordbmk och egna hem. Kronotorpen
underlättade även kronoparkernas vård och bevakning. Senare upplåtelser
syftade främsl lill all säkra det slatliga skogsbmkets behov av arbetskraft.
Som mesl uppgick antalet kronotorp till knappl 3 000 omkring år 1925. Nya
kronotorp tillkom fram till 1950-talet men i takt med jord- och skogsbmkets
rationalisering och samhällets utveckling i övrigt har kronolorpens belydelse
avtagit. En successiv nedläggning av torpen har skett och f. n. finns lolall
drygl 500 kronotorp kvar, varav det övervägande antalet är belägna i
Norrbottens och Västerbottens län. Aktivt jordbmk bedrivs vid knappt en
tredjedel av torpen.
2.2
Gällande ordning
Tidigare
bestämmelser avseende upplåtelse av kronotorp och äldre kronolägenheter
återfanns i ett antal kungörelser, varav de på senare tid mest tillämpade var
kungörelsen (1943:532) angående upplåtelse av kronotorp och kungörelsen
(1950:339) med vissa bestämmelser rörande äldre kronolägenheter. Vidare gällde
reglema om arrendeupplåtelse i lagen (1907:36 s. I) om
nyttjandrätt till fasl egendom. Enligt nämnda kungörelser har domänverket hafl
alt utfärda erforderliga lillämpningsföreskrifter.
I
upplålelsekontraklen mellan domänverket och resp. kronolorpare har inlagils
vissa bestämmelser hämtade direkt från kungörelserna. Dessutom hänvisas i
kontrakten dels lill kungörelserna, dels lill lagen om nyttjanderätt till fasl
egendom. Så länge kontraktstiden varar gäller sålunda för resp. upplåtelse,
ulöver kontraktets bestämmelser, även bestämmelsema i åberopade kungörelser
och åberopad lag.
Lagen
om nyttjanderätt till fast egendom har numera ersatts av nya jordabalken och
lagen (1970:995) om införande av nya jordabalken, vilka trädde i kraft den 1
januari 1972.1 samband härmed upphävdes de tidigare nämnda kungörelsema och
ersattes av kungörelsen (1971:1152) om upplåtelse av publika jordbmksarrenden.
I de fall lidigare gällande kontrakt
Prop. 1979/80:74 5
mellan
domänverket och resp. kronolorpare utlöper och ersätts med nya kontrakt enligt
sist nämnda kungörelse sker numera hänvisning till arrendebeslämmelserna i
jordabalken.
I
jordabalken och 1971 års kungörelse regleras allmänna arrendevillkor, såsom
avtalstid, regler för laga syn etc. Vad gäller ekonomiska rättigheter för
kronolorpare föreskrev regeringen i regleringsbrev för budgetåret 1972/ 73
under anslaget för Odlings- och byggnadshjälp till innehavare av vissa
kronolägenheler m. m. att innehavare av i de upphävda bestämmelserna angående
kronotorp m. m. avsedda lägenheterna skulle behålla sina lidigare rättigheter.
Domänverket har i enlighet härmed fortsatt att tillämpa tidigare praxis i
frågan om avlrädesersältning, ekonomiskt stöd och bidrag m. m.
Tidigare
bestämmelser avseende upplåtelse av kronotorp innehöll inga regler för
beräkning av avlrädesersältning, när kronolorpare lämnade torpen. Viss praxis
kom emellertid att utvecklas efler år 1939 när Kungl. Maj:t, efler prövning i
varje enskilt fall, började utbetala ersättning då nedläggning av kronotorp
ansågs lämpligt. Det var först genom 1948 års kronotorpsutredning som frågan om
beräkning av avlrädesersältning blev närmare behandlad. Riktlinjer för
beräkning av avlrädesersältning godkändes därefter av riksdagen år 1950 (prop.
1950:129, JoU 1950: 53, rskr 1950: 334) och reglerades i den numera upphävda
1950 års kungörelse om äldre kronolägenheter. Dessa riktlinjer gäller på gmnd
av bestämmelser härom i de enskilda upplåtelseavtalen alltjämt för sådana
lägenheler som inte omförts till jordabalkens bestämmelser. I enlighel härmed
är berörda kronolorpare, om kronolorpet avträds, berättigad till ersättning för
förbättringsåtgärder som vidtagits med avseende på torpets jord eller sådana
byggnader, till vilka kronotorpen ägt erhålla fritt virke men själv låtit
uppföra. För ersättningens bestämmande reduceras den sammanlagda arbets- och
materialkostnaden för förbättringsåtgärderna med dels värdet på material som
tillhandahållits av kronan, dels erhållna statsbidrag och därmed jämförliga
län som lämnats i syfle atl underlätta odlings- eller jordförbättrings- resp.
byggnadsaktiviteter.
Vid
domänverkets tillämpning av nämnda beräkningsregler väljs i regel som
utgångspunkt för beräkning av avträdesersättningen summan av kro-notorparens
kostnader från tidpunkten för byggnademas uppförande fram lill
avräkningstillfället. Detta värde nedskrivs med hänsyn till den tid som
förflutit sedan åtgärderna verkställts saml reduceras för evenluella brisier. I
undantagsfall sker vid beräkning av avträdesersäitningens storlek en
uppskattning av byggnademas värde i befintligt skick. Odlingarna värderas efter
beräknad odlingskostnad, sådan den angivits i upprättad odlingsplan eller
eljest beräknats.
Det
sammanlagda byggnads- och odlingsarbetets värde reduceras med värdet på rot av
det till byggnadema utlämnade virket och värdet av fritt tillhandahållen cement
samt utbetalade statsbidrag. De väsentligaste stats-
Prop. 1979/80:74 6
bidragen
är odlingshjälp, tilläggsbidrag, odlingsbidrag, byggnadsbidrag och
byggnadshjälp och framgår av den till detta prolokoll fogade bilaga 1,
underbilaga 14. Erhållna bosladsförbätlringslån och stödlån omfattas inte av
bestämmelserna om avräkning från avträdesersättningen.
Regler
om inlösen eller förvärv av kronotorp tillkom först för kolonalen år 1925. En
kolonist skulle i regel vara berättigad atl inlösa kolonatet sedan odlings- och
byggnadsskyldighet samt övriga åligganden hade blivit fullgjorda. För
kronolorp/29 gällde rält för kronotorparen aU sedan odlings- och byggnadsskyldighet
fullgjorts inlösa torpet jämte erforderlig skogsmark, såvida området utan
olägenhet kunde avskiljas från kronoparken. För skogstorp och odlingslägenheter
gällde från början ingen rätt till inlösen. Samtidigt med införandet av
upplåtelseformen kronotorp/ 29 erhöll emellertid innehavare av skogstorp eller
odlingslägenhel viss rätt lill inlösen i princip motsvarande den som gällde för
innehavare av kronolorp/29. För innehavare av kronotorp/43 saml tidigare
upplålelseformer, som omförts till kronotorp/43, gällde enligt 1943 års
kungörelse om kronotorp i princip rätl att inlösa torpet om domänverket inte
behövde del som bostad e. d. ål arbetare och torpet kunde avskiljas från
kronoparken utan olägenheter för skogsskötseln. Omföring av kolonat, skogstorp,
odlingslägenhel eller kronolorp/29 fill kronolägenhet/50 inverkade inte på den
rätt till inlösen som förelåg före omföringen enligl 1950 års kungörelse om
äldre kronolägenheler.
Nämnda
regler avseende inlösen har tillämpats vid förvärv av hela kronotorp. Reglema
gäller på gmnd av bestämmelser härom i de enskilda upplåtelseavlalen
fortfarande för sådana lägenheler som ej omförts till jordabalkens
bestämmelser. I de fall fråga är om förvärv av del av kronotorp, t.ex.
bostadshus med tomt, tillämpas förordningen (1971:727) om försäljning av staten
tillhörig fast egendom, m. m. Denna förordning tillämpas även vid fråga om
förvärv av kronotorp eller del därav i de fall arrendekontrakt tecknats utan
hänvisning till bestämmelsema i äldre kungörelser om upplåtelse av kronotorp
m.m. Genom förordningen om försäljning av staten tillhörig fast egendom, m. m.
regleras bl. a. myndigheters rätt till försäljning av sådan egendom. Härvid
framgår bl.a. att statlig egendom i princip får säljas endast om egendomen ej
längre behövs för vederbörande myndighets behov eller för annat statligt
ändamål. Någon rätt lill förvärv av kronotorp föreligger inte enligl
förordningen.
Genom
alt kronotorpen inte utgör särskilda fastigheter utan är en del av den större
kronoparken gäller vid förvärv av kronotorp eller del därav att detta är
beroende av om fastighetsbildning enligt fastighetsbildningslagen (1970:988)
kan genomföras.
Vid
inlösen av kolonat, skogstorp, odlingslägenheter, kronotorp/29 och
kronolägenhet/50 tillämpas numera enhetliga bestämmelser för hur köpeskillingen
skall beräknas. Därvid gäller att markvärdet och byggnadsvärdet bestäms med
utgångspunkt i vissa angivna värderingsregler. Värdet av
Prop, 1979/80:74 7
växande
skog besläms med ledning av gällande virkespriser. I fråga om köpeskillingens
erläggande gäller att den kan delas upp i en amorteringsdel med en
amorteringstid på ca 25 år och en stående del som skall vara erlagd inom fem år
från sista inbetalningen på amorteringsdelen.
För
försäljning av kronotorp/43 saml försäljning av kronotorpets byggnader med
tomt gäller inga andra regler än de som generellt gäller enligl förordningen om
försäljning av staten tillhörig fast egendom, m. m., dvs. köpeskillingen
beäknas till marknadsvärdet. Köpeskillingen kan i dessa fall erläggas genom
avbetalningar varvid en femtedel betalas kontant vid tillträdet och resterande
del genom lika stora avbetalningar under lio år.
2.3
Beräkning av avträdesersättning
SKKF
har sedan länge krävt bl.a. att äldre bidrag som kronolorpare erhållit för
iordningställande av byggnader och odlingar på lägenhetema och som hittills
dragits av vid beräkning av avträdesersättning skall efterskänkas. Vidare har
påtalats det förhållandet att ersättning liU kronolorpare för
förbättringsåtgärder på jord och byggnader som regel har bestämts efter värdet
vid tidpunkten för arbelets utförande. Allteftersom penningvärdet har
undergått en försämring har från kronotorpama ställts krav på en indexberäkning
av beloppet. Vidare har vissa invändningar rests mol att domänverket har
tillämpat en schablonmetod för bestämning av värdeminskningen på de
uppmstnings- och nybyggnadsarbeten som kronolorpare utfört.
Domänverkets
förslag innebär att statsbidrag och därmed jämsläUda lån som har erhållils för
uppodling av mark eller för anläggande av kreatursbeten inte längre skall dras
av vid beräkning av avträdesersättning, liksom inte heller sådana bidrag och
lån som har erhållils före den 1 juli 1950 för uppmstning och utbyggnad av
bostadshus och ekonomibyggnader. Vidare föreslås att arrendenedsättning som
kronolorpare i vissa fall har erhållit inte längre skall dras av från
avträdesersättningen. Domänverket föreslår även all ersättningsbelopp för
förbättrings- och nybyggnadsarbelen på byggnader uppräknas med index enligt
vissa angivna regler. Därvid skall riksskatteverkets indexserie för framräkning
av realisationsvinst på fastigheter vara en utgångspunkt. Schablonberäkningen
av värdeminskning på byggnader och anläggningar föreslås bli ersatt av en
värdering baserad på faktisk värdeminskning. Dessulom föreslås atl om vid laga
syn, eller besiktning som ersätter sådan, markens hävd är i enlighet med ortens
sed, så skall brist inte anses föreligga i detta hänseende.
Storleken
på hittills utbetalade avträdesersällningar har självfallet varil beroende av
hur slor insats kronotorparen har gjort på lägenheten. Så gäller exempelvis för
lägenheter, där kronan har ansvaret för större underhåll och investeringar,
alt avträdesersättningen i allmänhet blir mindre än för lägenheter som i
huvudsak har byggts upp och underhållits av krono-
Prop, 1979/80:74 8
lorparen
själv. En annan omständighet av betydelse är all om del i enlighet med
jordabalkens bestämmelser skett en avräkning så leder denna givetvis lill att
den återstående ersättningen till kronotorparen blir lägre än i de fall någon
reglering av mellanhavandena mellan domänverket och denne inte har ägt mm.
Variationerna är stora. Medeltalet för de under senare år utbetalda
avlrädesersällningarna uppgår emellertid lill ca 15 000 kr. De nu föreslagna
reglema innebär ekonomiskl gynnsammare bestämmelser. Enligl domänverkel
skulle, om de föreslagna reglema hade tillämpats vid tidigare avirädelser,
ersättningens storlek i dessa fall ha kommit alt öka med mellan 20 och 150%.
De
föreslagna reglema för beräkning av avträdesersättning avses komma att
lillämpas oberoende av om kronotorparen väljer att flytta från torpet eller atl
förvärva detsamma. Jag återkommer i det följande till frågan om förvärv av
kronotorp. Förslaget ger därmed önskvärd valfrihet åt innehavaren. Domänverket
konstaterar att i vissa fall kommer en avträdesersättning beräknad enligl de
föreslagna reglema att överstiga en beräknad köpeskilling för torpet.
Domänverket föreslår mot denna bakgmnd att vid förvärv av torp avträdesersättningen
för den del av torpet som köpet avser inte får överskrida överenskommen
köpeskilling.
Samtliga
remissinstanser finner förslaget till nya regler för beräkning av
avträdesersättning ändamålsenligt. Även jag bedömer att de föreslagna förändringama
är väl avpassade och tillgodoser skäliga önskemål från kronotorpama. Nu
gällande upplåtelsevillkor för kronotorp m.m. bör således vad gäller beräkning
av avlrädesersältning ändras i överensstämmelse med domänverkels förslag. Jag
förordar därför atl regeringen inhämtar riksdagens godkännande av att gällande
upplålelsevillkor ändras i enlighet med vad jag anfört. Det bör ankomma på
regeringen att utfärda närmare föreskrifter om ändring av villkoren för
avträdesersättning.
2.4
Förvärv av kronotorp
Frågan
om kronotorpares rätt att inköpa tidigare arrenderad mark är gammal, nära nog
lika gammal som koloniseringen av den norrländska kronomarken. Alt förvärva
torpen med full äganderätt har varit ell återkommande önskemål, som har
framförts av arrendatorerna ända sedan detta sekels början. Endast för vissa av
de olika upplålelseformerna kan emellertid, som tidigare nämnts, hävdas en
förbehållslös rätt atl förvärva torpet. För flertalet kronolorpsupplåtelser
gäller att den till upplåtelsen knutna rätten till förvärv är förbunden med
förbehåll av olika slag.
Framställningar
från kronolorpare avseende förvärv har i dominerande utsträckning avsett
förvärv av endast del av kronolorpet för bostadsändamål. Gällande
avtalsvillkor om förvärv av kronotorp avser emellertid förvärv av hela
kronotorpet för bildande av jordbmksfastighet.
I
de fall framställningar om förvärv av torp för bostadsändamål har
Prop. 1979/80:74 9
avslagils,
har motivet i regel varit atl förvärvet har bedömts medföra olägenheter vid
förvallningen av kronoparken. Torpets läge inom kronoparken och i förhållande
till vägnätet har vanligtvis varit väsentliga faktorer vid dessa bedömningar.
Domänverket har sålunda inte ansett sig kunna acceptera olämpliga
enklavbildningar i kronoparkema med åtföljande problem vid olika
skogsbmksåtgärder saml väghållning och bevakning.
När
det varit fråga om förvärv av hela kronotorp för jordbmksändamål har yttranden
inhämtats från lantbmksnämndema och fastighetsbildnings-myndigheterna. 1 några
fall har förvärv av kronotorpet genomförts i samråd med vederbörande
lantbruksnämnd. Därefter har fastighetsbildnings-förrättning ägt mm. I etl
flertal fall har emellertid såväl lantbmksnämndema som
faslighetsbildningsmyndighetema avstyrkt förvärv. Motivet har varit att den
tilltänkta fastigheten inte har bedömts bärkraftig och varaktigt lämpad för
jordbruksändamål. I dessa fall har domänverket avslagit framställningama om
förvärv med hänvisning till vad nämnda myndigheler har anfört. Regeringen har
pröval vissa av dessa fall utan alt ändra verkets beslut.
Enligt
domänverkets bedömningar äger tidigare gjorda invändningar mot förvärv av
kronotorp för bostadsändamål inte längre samma bärkraft. Ölägenheterna för
kronoparkens förvaltning bedöms numera vara begränsade. Domänverket anser
därför att innehavare av kronotorp, som är bebyggt med tjänligt bostadshus, bör
fä en generell och förbehållslös rätt all för bostadsändamål förvärva
kronotorpets byggnader med tomt.
Vad
gäller förvärv av hela kronotorp bör enligt domänverket fömtsättningar skapas
som möjliggör detta, om torpet i sin helhet kan väntas med någon varaktighet
bli aktivt utnyttjat för jordbmk eller likvärdigt ändamål. Kan sådant
utnyttjande väntas komma alt ske endast för del av kronotorpet bör förvärvet
inskränkas i motsvarande grad. Del är emellertid enligt domänverket väsentligt
att en fortsatt samordning med den statliga jord-och skogsbmkspolitiken sker
vid prövning av ärenden om förvärv av kronotorp för jordbruksändamål. Sålunda
fömtsätts även fortsättningsvis att yttranden i sådana ärenden inhämtas från
lantbmksnämndema och fastighetsbildningsmyndighetema.
Samtliga
remissinstanser har tillstyrkt utredningens förslag vad gäller förändrad praxis
vid förvärv av del av kronotorp för bostadsändamål. Lantbruksstyrelsen och
länsstyrelsen i Västerbotlens län fömtsätter dock att sedvanlig
lämplighetsprövning sker i samband med fastighetsbildningsförrättning.
Remissinstanserna
är i stort eniga i sin tillstyrkan även av utredningens förslag om förvärv av
kronotorp för jordbruksändamål. Lantbruksstyrelsen konstaterar att eftersom
huvuddelen av kronotorpen är belägna i sådana områden där stöd till
lantbmksföretag i glesbygder kan utgå, torde lantbmksnämndema fortsättningsvis
i ökad utsträckning kunna tillstyrka framställningar om förvärv av torp.
Styrelsen anger härvid att det numera
Prop. 1979/80:74 10
inle
synes nödvändigl, vare sig från slöd- eller fastighetsbildningssyn-punkl, atl
den nybildade fastigheten alllid skall ge sin bmkare full sysselsättning och
kunna byggas ut lill ell rationellt lantbruksföretag. Enligt SKKF bör
kronolorpare ges en förbehållslös rält att förvärva även hela kronotorp.
Undanlag från denna regel bör förekomma endasi om synnerligen slarka skäl
föreligger. Sådana skäl är enligl SKKF i slort sell endast atl elt förvärv
skulle förhindra elt effektivt omhändertagande av befintlig åkermark. Förbundet
understrykeratt kronotorpen sedan länge i praktiken har brtikats som frislående
enheter. En formell registrering av enheten som egen fastighet i samband med en
fastighetsbildningsförrättning bekräftar enligt förbundet endasi dessa
förhållanden, varför förrättningen och den därmed förknippade prövningen inte
får lägga hinder i vägen för en fortsatt drift av torpet.
För
egen del delar jag utredningens uppfattning att kronolorpare bör kunna ges en i
princip generell rätt atl för bostadsändamål förvärva torpets byggnader och
tomt. Härigenom tillgodoses ett sedan länge ställt krav från kronotorpamas
sida. Dämlöver kan framhållas atl kronolorpen ofta är belägna i sådana områden
att de har betydelse från regionalpolitisk synpunkl. Om förvärvet leder lill
att torpen bebos också i fortsättningen torde detta i många fall vara positivt.
Några större olägenheter för kronoparkernas fortsalla förvallning eller för
övrigt synes inte heller uppkomma.
Frågan
om förvärv av kronotorp för jordbmksändamål bör ses mol bakgmnd av gällande
rikllinjer för jordbmks- och regionalpolitiken. Enligt min mening bör nuvarande
innehavare av kronotorp, om de så önskar, ges möjlighet atl förvärva sina torp.
Förvärvels lämplighet från jordbmkspoli-tisk och regionalpolilisk synpunkt
prövas av lantbmksnämndema i enlighel med nya jordförvärvslagen (1979:230),
som trädde i krafl den 1 juli 1979 och som innebär att även förvärv från
domänverket skall prövas.
Förvärv
av kronotorp som inte redan utgör särskild fastighet fömlsälter för sin
giltighet i vanlig ordning även prövning enligl faslighetsbildningslagen.
Av
utredningen framgår atl del vid behandlingen av ärenden rörande förvärv av
kronotorp i vissa fall har framförts att domänverket borde tillskjuta
erforderlig skogsmark för alt åstadkomma bärkraftiga bmknings-enheter. Sådana
propåer har aniingen kommil från kronolorpare eller från lantbmksnämnderna och
fastighetsbildningsmyndighetema, i de senare fallen under åberopande av
bestämmelserna i fastighetsbildningslagen om alt fastighet som nybildas skall
vara bärkraftig. Domänverket har ställt sig helt avvisande lill sådana förslag,
såvida de inle har avsett endasi mindre arealer för alt möjliggöra en rationell
avgränsning av den nybildade fastigheten eller del av annan anledning har
varil förenligt med verkets intressen. Av remissinstansema framhåller
lantbruksslyrelsen och länsstyrelsen i Västerbottens län atl förvärv av
skogsmark i lämplig omfattning bör kunna medges om detta är lämpligt bl. a. med
hänsyn till
Prop. 1979/80:74 11
köparens
behov av sysselsättning saml kronoparkens och kronotorpels storlek, belägenhet
och arrondering. Något generelll ställningstagande i frågan rekommenderas emellertid
inte ulan frågan bör enligt dessa inslanser avgöras i varje enskilt fall.
Enligt
min mening bör skogskompleltering i samband med förvärv av kronotorp kunna
komma till stånd om behov av sådan komplettering föreligger enligt
lantbmksnämndernas bedömning. Härigenom kan sysselsättningsmöjligheterna för
kronotorpama förbättras. Domänverket bör sålunda medverka till all vid förvärv
av kronotorp för jordbmksändamål komplettering kan ske med skogsmark i den
omfattning lantbruksnämnd finner lämplig och kronotorparen har möjlighet
härtill.
Domänverket
har föreslagit att vid förvärv av kronotorp fortsättningsvis som värderingsnorm
bör gälla att köpeskillingen fastställs efler förhandling med kronotorparen i
varje enskilt fall, varvid hittillsvarande prisnivå vid genomförda förvärv
ulgör en utgångspunkl. Vad gäller erläggande av köpeskillingen föreslås att
detta bestäms i samband med nämnda förhandling, varvid fömtsätts atl
domänverket erbjuder kredit för en del av köpeskillingen samt på de villkor
som har gällt hittills och som är likformiga med de regler som domänverket
generellt tillämpar vid markförsäljning.
Remissinstanserna
har inte hafl några erinringar mot domänverkets förslag till normer för
värdering av kronolorpet vid förvärv och till regler för erläggande av
köpeskillingen. Även jag finner dessa förslag ändamålsenliga och förordar alt
de bör tillämpas. Det bör ankomma på regeringen att i av mig här berörda frågor
ulfärda anvisningar härför.
Nu
gällande upplåtelse villkor för kronotorp m.m. bör vad gäller rätlen till
förvärv av torpen ändras i överensslämmelse med vad jag här anfört. Jag
förordar att regeringen inhämtar riksdagens godkännade av att så sker.
2.5
Tidpunkt för tillämpning av de förordade riktlinjerna
Vad
gäller tidpunkten från vilken de av mig förordade riktlinjema bör gälla vill
jag först erinra om att avräkning med kronolorpare för deras insatser enligt
tidigare bestämmelser skedde först när torpen avträddes. Nya jordabalken
föreskriver emellertid att avräkning av avträdesersättning till arrendator
numera alltid skall ske vid kontraktstidens utgång om mer än nio år förflutit
från tillträdet eller från närmast föregående avräkning. Domänverket har av den
anledningen fr. o. m. den 1 januari 1972, då nya jordabalken trädde i kraft, gjort
avräkning med kronolorpare, vars kontrakt utlöpt. I de flesta av dessa fall
har därefter nya kontrakt tecknats. I avvaktan på resultatet av den nu aktuella
ulredningen har domänverket emellertid medgivit att avräkningar som skulle ha
sketl under utredningstiden har uppskjutits.
Domänverket
har föreslagit att de nya riktlinjema om beräkning av avträdesersättning skall
tillämpas med retroaktiv verkan fr.o.m. den 14
Prop. 1979/80:74 12
mars
1977, som är den första allmänna fardagen efter det att utredningsuppdraget
gavs domänverket. Redan gjorda avräkningar före denna lidpunkt föreslås
sålunda inte bli omfattade av de nya reglema.
Av
remissinslanserna framhåller SKKF alt en retroaklivitet avseende beräkning av
avträdesersättning bör gälla fr. o. m. år 1972 eller i vissa fall ännu
lidigare. Skälet till delta är bl.a. atl nya jordabalkens regler Ivingar
arrendatorer att övergå till nya kontraktsformer med regelbundna avräkningar
allteftersom de äldre kontrakten löper ut. Enligt förbundet bör inte de kronolorpare
som redan övergått till nya kontrakt försättas i sämre läge än de kronolorpare
som erhåller dessa kontrakt efter den 13 mars 1977. Vidare anför SKKF atl rält
till förvärv av kronotorp bör gälla även före detta kronolorpare som genom
hyreskontrakt haft en obmten förbindelse med de tidigare arrenderade torpen.
Enligt länsstyrelsen i Västerbottens län finns det för alt und vika alllför
stora orättvisor i fråga om avträdesersättning skäl alt beakta vad SKKF har
framfört. Merparten av de övriga remissinstansema stöder domänverkets förslag.
Länsstyrelsen i Norrbollens län menar dock att styrelsen inte har någol alt
erinra om relroaktivilelen vad gäller beräkning av avträdesersättningen
utsträcks längre bakåt i liden än vad domänverket föreslagit. Lantbruksstyrelsen
föreslår att kronolorpare med avräkning enligt de äldre reglema i viss mån
skulle kunna kompenseras genom en något försiktigare värdering i samband med
eventuella förvärv.
För
egen del vill jag framhålla att del vid utarbetandet av nya bestämmelser av nu
aktuellt slag ofta uppstår svårigheter vid en sammanvägning av olika intressen.
De nya reglema för beräkning av avträdesersättning ger otvetydigt ett betydligt
bältre ekonomiskt utfall för kronotorpama än tidigare. Jag finner emellertid
att domänverkets förslag angående lidpunkten för de nya bestämmelsemas
ikraftträdande är väl underbyggt och förordar all de nya riktlinjerna om
beräkning av avträdesersättning tillämpas med verkan fr. o. m. den 14 mars
1977.
2.6
Kostnader
Kosinadema
för kronotorpen i fråga om underhåll, investeringar, avträdesersällningar och
flyttningsbidrag har hittills bestridits från anslaget Odlings- och
byggnadshjälp ål innehavare av vissa kronolägenheter m. m. under tionde
huvudtiteln. De i det föregående förordade reglema för beräkning av
avträdesersättning kommer att medföra viss ökning av kosinadema. Anslag för
kosinadema för kronotorp har jag tagit upp i samband med min anmälan till
budgetpropositionen för budgetåret 1980/81.
Prop, 1979/80:74 13
3 Hemställan
Med
hänvisning till det anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
atl godkänna atl nu gällande upplåtelsevillkor för kronotorp m. m. ändras i
överensstämmelse med vad jag förordat.
4 Beslut
Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslular att genom
proposition föreslå riksdagen att anta det förslag föredraganden lagt fram.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop, 1979/80:74 15
DOMÄNVERKET
Bilaga
1
Till
Regeringen
Industridepartementet
Uppdrag
att göra viss utredning rörande kronotorpen (Dnr 639/73; 574/76; 1368/76)
Regeringen
har uppdragit åt domänverket att - efter samråd med Sveriges kronolorpare och
kolonistförbund (SKKF) - inkomma med förslag dels avseende sådana ändringar av
nuvarande regler för bestämmande av ersättning vid avträde av kronotorp m. m.
alt de tillgodoser skäliga önskemål från kronotorpama, dels till åtgärder som
avser att underlätta för kronolorpare all med äganderätt förvärva lägenhet
eller del därav.
Domänverkel
och SKKF har i samråd tillsatt en arbetsgrupp md två representanter från
vardera domänverket och SKKF för att utföra utredningsuppdraget. Arbetsgmppen
har redovisat sitt arbete i bifogade utredning, som härmed överlämnas. Verket
har ingen erinran mot de framlagda förslagen i slort men vill framföra följande
synpunkter.
Domänverket
tillstyrker all de ändrade reglema för beräkning av avträdesersäitningens
storlek får retroaktiv verkan från 1977-03-14. Likså delar verkel utredningens
förslag atl byggnader med tomt skall kunna försäljas till innehavaren utan
inskränkning.
Någon
generell rätt att friköpa hela torpet, dvs. byggnader och inägor, bör inte
införas. Domänverket är emeUertid i princip bereti medge friköp av jord som
bmkas av lorparen. Domänverket fömtsätter att lantbmksnämnderna bevakar
möjligheterna att till verket återföra friköpl jord när bmkningen upphört.
Domänverket
utgår från att berörda myndigheter kommer att inta en generös inslällning till
frågan om friköp av torp med jord under bmkning.
Domänverkel
motsätter sig bestämt annan tilldelning av skog vid friköp av torp än som
erfordras för en rationell avgränsning. Verkets inställning motiveras av
ansvaret för de anställdas sysselsättning saml en hög och jämn tillförsel av
virke till skogsindustrin. För den skog som eventuellt kan komma alt ingå i
försäljningen skall liksom nu fullt marknadspris betalas.
Fastighetsbildning
vid friköp av mark utöver tomt för byggnader bör kunna medges enligl
undantagsbestämmelsen i 3 kap. 10 § fastighetsbildningslagen.
Vad
gäller de synpunkter som SKKF framfört i särskill yttrande (under kap. 12 i
utredningen) rörande sambandet mellan utbetalning av pension och avflyttning
från torpet vill domänverket i detta sammanhang framföra följande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop, 1979/80:74 16
Domänverket
betraktade, under den tidsperiod som SKKF avser i siU yttrande, innehav av
kronotorp som anställning och enligt gällande bestämmelser kunde då inte
pension utbetalas så länge innehavaren bodde kvar på torpet. Verkets
tillämpning av beslämmelserna var föremål för prövning vid flera tillfällen,
bl.a. i motion 410/1954 i andra kammaren. Motionären hemställde då att
riksdagen måtte vidtaga erforderiiga åtgärder så all utbetalning av
arbetarpension inle skulle påverkas av om torparen bodde kvar på lägenhelen.
Riksdagen beslutade i enlighet med statsutskottets utlåtande atl motionen inte
skulle föranleda någon åtgärd.
Bestämmelsema
rörande utbetalning av pension ändrades sedermera och från omkring 1960
utgjorde ett kvarboende på torpet inget hinder för att få pensionen utbetald.
Domänverket
hemställer, att verkel får i uppdrag alt genomföra utredningens förslag med
beaktande av de synpunkter som ovan anförts.
Folke
Rydbo
Prop.
1979/80:74 17
KRONOTORP/77 Utredning angående avträdesersättning till
innehavare av torp och friköp av torp eller del därav
2 Riksdagen 1979/80. / saml. Nr 74
Prop. 1979/80:74 19
Innehållsförteckning
1
Sammanfattning .............................................. 20
2
Utredningsuppdraget och
utredningens genomförande 22
3
Tillbakablick .................................................... .. 23
4
Olika upplåtelseformer........................................ .. 24
5
Nuläge - statistisk beskrivning
av kronotorpen ..... .. 31
6
Avlrädesersältning............................................. .. 34
a
Bestämmelser enligt författningar...................... .. 34
b
Tillämpning av bestämmelsema om avträdesersättning 35
c
Problembeskrivning......................................... .. 36
d
Förslag till nya bestämmelser............................ 36
e
Utfall jämfört med tidigare tillämpning................. 39
f
Avträdesersäitningens sloriek i relation till torpets värde 39
7 Friköpsfrågan
................................................. 40
a
Bestämmelser för olika upplåtelseformer.............. .. 40
b
Tillämpning av inlösenbestämmelsema ................ 41
c
Problembeskrivning......................................... 42
d
Förslag till åtgärder i fråga om friköp.................. 43
8 Tidpunkt
för de nya bestämmelsemas ikraftträdande ..... 46
9 Koslnads-
och anslagsfrågor............................... 46
10
Samråd med lantbmksstyrelsen............................ 47
11
Genomförande.................................................. 47
12
Särskilt yttrande............................................... 48
Bilagor:
1
Ulredningsuppdragel från
industridepartementet....... 53
2
Skrivelse från domänverket
1977-04-15 om uflöpande avlal 54
3
Torpförfaun ingar .............................................. 55
4-13
Statistik rörande torpen................................. 57
14
Förteckning över olika former
av statsbidrag för torpen 67
15
Riksskatteverkets indexserie .............................. 69
16
Tesl av de nya
beräkningsgmnderna för avträdesersättning 70
17
Förslag till tillägg till
nyttjanderättsavtal ............... 75
Prop, 1979/80:74 20
1
Sammanfattning
Efter
uppdrag från industridepartementet har domänverkel lillsammans med Sveriges
Kronolorpare och Kolonislförbund (SKKF) tillsalt en arbelsgmpp för all göra
viss utredning rörande kronotorpen. Enligl uppdragel skall utredningen föreslå
dels sådana ändringar av nuvarande regler för bestämmande av ersättning vid
avträde av kronotorp m. m., att det tillgodoser skäliga önskemål från
kronotorpama, dels åtgärder som avser att underlätta för kronolorpare all med
äganderätt förvärva lägenhel eller del därav.
Arbelsgmppen
har hafl följande sammansättning, från SKKF Sven Vi-siröm, Mellansel och Carl
Eichwurzel, Naisheden, Lansån och från domänverket Gunnar Vikman och Harald
Jansson.
Gruppen
är i huvudsak enig om de redovisade förslagen. Skiljaktiga meningar har dock
inle kunnal undvikas i ett par frågor. I dessa frågor har SKKF:s representanler
avgivit särskilt yttrande som bifogas betänkandel.
I
ulredningsuppdragel anges all förslagel skall lillgodose skäliga önskemål från
kronotorpama. Arbetsgmppen lolkar uppdraget så atl förmånligare regler för
lorpare bör införas vid bestämmande av avträdesersält-ningamas storlek samt
ålgärder vidtagas som underlättar för torparna atl förvärva lägenhel eller del
därav.
Därvid
har arbetsgmppen enals om all de ekonomiska förbättringama helt bör avse
gynnsammare bestämmelser för beräkning av avträdesersättning.
Därigenom
ges lorparen samma ersättning oberoende om han väljer att avflytta från torpet
eller alt köpa detsamma. Detta ger valfrihet åt innehavaren och har bedömls
som en rättvisefråga. Reglerna för friköp bör ändras så atl lorparen får ökade
möjligheter att bli ägare lill sin bostad och till jordbmksmark och
anläggningar, om han driver jordbmk.
Vid
början av år 1977 fanns sammanlagt 532 torp. På 128 (27%) av torpen driver
innehavaren aktivt jordbruk. Dessa kronotorp omfattar lotalt 929 ha varav 416
ha åker molsvarande 7,26 resp. 3,25 ha per torp.
A
vträdesersättning
Belräffande
avirädesersättningama föreslår arbelsgmppen i huvudsak följande ändringar
jämfört med tidigare.
Bidrag:
Tidigare
har äldre slatsbidrag och därmed jämnställda lån avdragits från den ersättning
lorparen erhållit vid avräkning med jordägaren. Dessa bidrag och lån som
erhållils för uppodling av mark och anläggning av kreatursbeten skall inle
längre avdragas. Bidrag och lån som erhållits för upprustning och nybyggnad av
bostadshus och ekonomibyggnader före 1 juli 1950 skall inte längre avdragas
från avträdesersättningen. Efter 1 juli 1950 kunde innehavare av äldre kronolägenhet
få byggnadshjälp med 80 eller 90% av godkänd byggnadskoslnad. Arbetsgmppen är
enig om alt erhållen byggnadshjälp, som ofta uppgår till ansenliga belopp, inte
bör efterskänkas.
Arrendenedsättning:
Den
arrendenedsättning som lorpare i vissa fall erhållil skall inte längre avdragas
från avträdesersättningen. Avdragets storlek ligger i allmänhet mellan 500 och
1000 kr. per torp.
Prop. 1979/80:74 21
Indexuppräkning:
Torparna
har under senare år krävt att de vid avräkning skall kompenseras för den penningvärdesförsämring
som skett. Eftersom ersättningsbeloppen vid avräkningstillfället gmndar sig på
kostnaden vid tidpunkten för åtgärdemas utförande har ersättningarna alltmer
urholkats av den fortlöpande inflationen.
Arbetsgruppen
föreslår nu att de tillerkända ersältningsbeloppen för förbättrings- och
nybyggnadsarbeten på byggnader uppräknas med index enligt särskilt angivna
regler. Ersättningar för odlings- och tomtarbeten indexuppräknas inte. För
dessa åtgärder utgår ersättning med den verkliga kostnaden utan avdrag för
värdeminskning och erhållna bidrag. 1 allmänhet överstiger denna ersättning
aktuella marknadsvärden för åker i dessa områden.
Bristbelopp:
Arbelsgmppen
föreslår alt odlingarna skall anses bristfria om hävden är i enlighet med
ortens sed. Detta krav blir i praktiken lägre än på jord-bmksarrende i
allmänhet.
Arbetsgmppen
har testat här föreslagna regler för bestämning av ersättningen till torparen
på ett tiotai redan avträdda torp. Resultatet visar alt avlrädesersättningarnas
storiek i dessa fall ökar med mellan 19 och 143 %.
Friköp
Beträffande
möjlighetema att friköpa torpet föreslår arbetsgmppen i huvudsak följande
ändringar jämfört med lidigare:
- ändrad
policy vid bedömning av framställningar om förvärv av krono
torpets byggnader med tomt.
Ändringen
består i alt innehavare av kronotorp som är bebyggt med tjänligt bostadshus i
fortsättningen skall vara oförbehållsamt berättigad att friköpa kronotorpels
byggnader med tomt
- ändrad
policy vid bedömning av framställningar om förvärv av hela
torpet.
Ändringen
består i att domänverket för sin del medger att innehavare av kronotorp utöver
byggnader med tomt skall vara berättigad atl helt eller delvis friköpa även
resterande del av kronolorpet på sätt som tillstyrkes av lantbmks- och fastighetsbildningsmyndighetema.
På
denna punkt har SKKF:s representanter deklarerat avvikande mening. De hävdar
all torparna skall ha en oförbehållsam rält att friköpa hela torpet.
- ändrade
värderingsnormer.
Ändringen
består i att de gamla reglerna för bestämning av köpeskillingen vid friköp av
hela torpet inte längre kommer till användning. Köpeskillingen faslställes i
fortsättningen efter förhandling med torparen. Vid friköp bibehålles
köpeskillingen på nuvarande låga nivå. Endast rimliga justeringar med anledning
av penningvärdets förändringar och utvecklingen på fastighetsmarknaden för
jämförbara fall skall vidtagas.
- ändrade
betalningsprinciper.
Ändringen
består i att de gamla reglerna för köpeskillingens erläggande vid friköp av
hela torpet inte längre skall tillämpas.
Sättet
för köpeskillingens erläggande anpassas till domänverkets normala mtiner.
En
konsekvens av utredningens resultat blir att finansieringen av friköpet
underlättas genom höjningen av avträdesersättningen.
Prop. 1979/80:74 22
Tidpunkt
för de nya bestämmelsernas ikraftträdande
Domänverkels
representanter i ulredningen föreslår att de nya bestämmelserna får retroaktiv
verkan från 1977-03-14. Skälet härför är att utredningen startade vid denna
tidpunkt och det blev känt bland torparna, att en översyn av reglerna skulle
ske.
SKKF:s
representanter vill ha retroaktiviiel till 1972 eller i vissa fall ännu längre.
Skälet till detta är att etl stort antal avräkningar har skett mellan 1972 då
nya jordabalken trädde i kraft och 1977-03-14. För de lorpare som avträtt
torpet men fortfarande hyr manbyggnaden som året-runt- eller fritidsbostad bör
avträdesersättningen omräknas efter de nya reglema fram lill avträdestidpunkten
anser SKKF.
Kostnads-
och anslagsfrågor
För
vardera av budgetåren 1977/78 och 1978/79 har domänverket erhållit 1800000 kr.
för underhåll och investeringar på torpen och för avträdesersällningar och
flyttningsbidrag till torparna. Detla förslagsanslag har inte täckt kostnaderna
för 1977/78 trots att avräkning med ett antal lorpare har framflyttats i
avvaktan på nya regler för beräkning av avträdesersäitningens storlek.
Tilläggsanslag har begärts på sammanlagt 435602 kr. för budgetåret 1977/78.
Om
kostnaderna för underhålls- och investeringsätgärder på torpen hålls ungefär oförändrade
och avlrädesersällningarna ökar väsentligt beräknas belastningen på anslaget
under de närmaste åren för statens del bli mellan tre och fyra miljoner kronor
per år.
2
Utredningsuppdraget och utredningens genomförande
Industridepartementet
har genom beslut 1976-12-09 uppdragit åt domänverket atl göra viss utredning
rörande kronotorpen (bilaga 1). Enligt beslutet uppdrar regeringen åt
domänverket att - efter samråd med Sveriges Kronolorpare och Kolonistförbund
(SKKF) - inkomma med förslag dels avseende sådana ändnngar av nuvarande regler
för bestämmande av ersättning vid avträde av kronotorp m. m., all det
tillgodoser skäliga önskemål från kronotorpama, dels till åtgärder som avser
att underlätta för kronolorpare atl med äganderätt förvärva lägenhel eller del
därav. I förvärvsfrågan skall verket samråda med lantbruksstyrelsen.
Med
anledning av utredningsuppdraget kallade domänverket till sammanlräde med
representanter för SKKF i Örnsköldsvik 1977-02-17. Därvid föreslog domänverket
bildandet av en arbelsgmpp med två representanter från vardera SKKF och
domänverket samt med sekretariat från domänverket. Denna uppläggning
accepterades av representanterna från SKKF.
Vid
sammanträdet tillsattes följande arbelsgmpp, från SKKF Sven Vi-slröm, Mellansel
och Carl Eichwurzel, Naisheden, Lansån och för domänverket Gunnar Vikman och
Harald Jansson med Gunnar Vikman som sammankallande.
I
avvaktan på utredningens resultat överenskoms att kronotorpjue vars kontrakt
löper ut 1977-03-14 eller senare skulle erbjudas möjlighet till förlängning av
nuvarande avtal med ett eller två år (bilaga 2).
Ulredningen,
som antagit arbetsnamnet "Kronotorp 77", har för att närmare ta del
av förhållandena och problemen för olika typer av kronotorp företagit en resa
i Västerbotten och Norrbotten under dagarna 1977-09-19-20.
Prop. 1979/80:74 23
Sammanträde
har ägt mm med fjällägenhetsutredningen 1978-03-06 och med lantbruksstyrelsen,
lantbmksnämnderna och lantmäterimyndighe-tema i Västerbottens och Norrbotlens
län 1978-03-17.
LRF
har genom skrivelse 1977-12-14 begärt all få utse en kontaktman att följa
utredningens arbete och föreslagit lantbmkare Torsten Gavelin, Mal-govik. Han
har i slutskedet av utredningsarbetet tagit del av detsamma.
Under
domänverkets förvaltning ligger ett mindre antal Qällägenheler belägna ovanför
odlingsgränsen. Fjällägenhetsutredningen har regeringens uppdrag att föreslå
riktlinjer för den fortsatta förvaltningen av dessa lägenheter.
Utredningsuppdraget
är begränsat till två huvudfrågor inom kronolorps-förvaltningen, nämligen
frågan om avträdesersättning och frågan om villkor och möjligheter vid
önskemål om friköp av kronolorpen. Bägge frågoma aktualiseras oftast i samband
med nedläggning av kronotorpen, en process som har pågått sedan 1950-talet.
Runl
de redovisade förslagen råder i huvudsak enighet inom arbetsgmppen.
Skiljaktiga meningar har dock inte kunnat undvikas i ett par frågor. Därvid har
domänverkets representanters inställning redovisais i betänkandet medan SKKF:s
representanter i dessa frågor har avgivit särskilt yttrande som bifogas
betänkandet.
De
motiv som under olika epoker har funnits för bildande av nya kronotorp saknar
numera aktualilet, varför några nya kronotorp inte längre tillskapas.
I
utredningsuppdraget anges att förslaget skall lillgodose skäliga önskemål från
kronotorpama. Arbelsgmppen tolkar uppdraget så att förmånligare regler för
lorpare bör införas vid bestämmande av avträdesersättning-amas storlek saml
åtgärder vidtagas som underlättar för torpama att förvärva lägenhet eller del
därav.
Därvid
har arbelsgmppen enats om all de ekonomiska förbättringama helt bör avse
gynnsammare bestämmelser för beräkning av avlrädesersältning. Därigenom ges
torparen samma ersättning oberoende om han väljer att avflytta från torpet
eller atl köpa detsamma. Detta ger valfrihet åt innehavaren och har bedömts som
en rättvisefråga. Reglema för friköp bör ändras så alt torparen får ökade
möjligheter atl bli ägare till sin boslad och lill jordbmksmark och
anläggningar, om han bedriver aktivt jordbmk på torpet.
3
Tillbakablick
Kolonisationsverksamheten
på statens mark under reglerade former tog sin böljan i slutet av 1800-talet.
Verksamheten har sedan med jämna mellanmm, ungefär vart tionde år, varit
föremål för översyn och ulredning med därpå föjande bestämmelser i fråga om
upplålelsevillkor och bidrag till uppbyggnaden. Gemensamt för alla tidigare
utredningar har varil alt se över bestämmelsema för att vidmakthålla
kronotorpen och underlätta för dess innehavare att utveckla torpen i takt med samhällets
krav och förändringar i övrigl. Förteckning över författningar som reglerat
torpverksamheten redovisas i bilaga 3.
Motiven
för och inriktningen av kronotorps verksamhelen har varieral. Vid sekelskiftet
ansågs en inre kolonisation angelägen. I lider med dålig lönsamhet i industrin
och därmed dålig efterfrågan på arbetskraft har kolonisation ansetts kunna ge
möjligheler lill sysselsättning och försöij-
opaginerad Kontrollera mot PDF
ning. Dessutom har det vid olika tidpunkter ansetts
angelägel all främja uppkomsten av mindre jordbmk och egnahem. Under 1930-talet
kan därvid kolonisationen på statens mark jämställas med bildandet av egnahem
och mindre jordbmk med äganderätt på privat mark.
Kolonisationen har även ansetts nödvändig för att
tillgodose skogsbmket med behövlig arbetskraft. Dessutom har det tidigare
ansetts angeläget med en bosättning inne i kronoparkema i norra Sverige för
vård och bevakning av markema.
Enligt tillgänglig statistik ökade antalet lägenheter fram
till år 1926 och uppgick då till 2 757 st. Därefter har nybildandet av
kronotorp varit mindre än nedläggningen av desamma. Nya kronotorp tillkom fram
lill 1950-talet medan liden därefter kännetecknas av en successiv nedläggning.
Vid ingången av år 1977 fanns i landet totalt 532 kronotorp, varav 87 % är
belägna inom Norrbottens och Västerbottens län.
Sammanställning
över kolonisationens utveckling under 1900-talet
opaginerad Kontrollera mot PDF
1940
Tidpunkt/
Upplåtelseform
Skogstorp och odlingslägenheter K/29 Kolonat K/43 K/50
K/72'
Summa antal
Areal (ha) Totalt ca
1900
225
225
1910
955
955
1920
1887 351
1930
2232
457
1950
1960
1970 1977
2156
1160
227
56
32
441
210
814
865
432
128
360
241
64 308
2597
2184
1452
729
532
8200
16800
12100
5485
3700
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Avser torp, vars avtal förnyats efter 1972, då nya
jordabalken trädde i kraft.
4 Olika upplåtelseformer
Skogstorp
Genom Kungl. Maj:ts nådiga skrivelse den 29 maj 1891
uppdrogs åt dåvarande domänstyrelse att på kronoparker i Norrbottens län
uppläta jord lill odling och bebyggande. Därmed bildades de första skogstorpen
och villkoren var i korthet följande
alt lägenheterna skulle noggrant beskrivas och på marken
avgränsas,
all lorparen skulle erhålla fritt virke för torpets
byggnader och hägnader och övrigt husbehov,
all under första upplåtelseriden skulle ingen avgäld utgå
för torpet. I gengäld var torparen skyldig att utöva viss tillsyn och bevakning
inom kronoparken samt om vederbörande skogstjänsteman det krävde utföra vissa
arbeten inom kronoparken mot skälig ersättning,
att när föreskriven bygnadsskyldighet var utförd ägde
torparen av statsmedel uppbära ett kontant belopp av 500 kronor,
att längsla upplåtelsetid var 20 år,
att om torparen av en eller annan anledning blev skild
från torpet skulle han avstå detsamma utan anspråk på ersättning.
Dessutom fanns i denna första författning bestämmelser om
att den som skulle bli lorpare skall vara känd för att äga god frejd och vara
fullt
Prop, 1979/80:74 25
arbetsför
samt i övrigl vara lämplig. Om han som lorpare blev dömd för svårare brott
eller gjorde sig skyldig till skogsåverkan eller ovarsamt handhavande av eld
eller i övrigl inte rätta sig efler givna föreskrifter så riskerade han
uppsägning för avflyttning ifrån torpet.
Från
och med 1904 utvidgades möjlighelerna atl lägga ut skogstorp till atl gälla
även Västerbottens län. Samtidigt tillsattes en utredning med uppgift atl
utvidga det geografiska området för kronotorpsverksamheten saml alt se över
bestämmelserna enligt 1891 års författning.
Odlingslägenheter
Utredningenresulterade
i en ny författning år 1909. Därmed utökades verksamheten till atl gälla
upplåtande av odlingslägenheter på kronoparker och överloppsmarker i de sex
nordligaste länen. I författningen kan urskiljas tre särskilda motiv för
kolonisation nämligen
att
den skulle vara till gagn för skogens vård och bevakning,
att
den jord som upplåts var belägen i närheten av odlad bygd eller
kommunikationsled och ej mötte hinder från skogsvårdens synpunkt,
att
verksamheten skulle vara förbehållen mindre bemedlade eller obemedlade personer
som ©ofde sig kända för arbetsamhet och hederiig vandel och hade fömtsättningar
att driva etl mindre jordbmk.
Utöver
lidigare bestämmelser fanns föreskrivet bl. a. följande
att
inom aktuellt område fanns tillräckligl med för odling lämplig mark,
att
till varje lägenhel fick inte läggas mer mark än som kunde bmkas ulan lejd
arbetskraft,
att
odlingslägenheten skulle upplåtas på 50 år med optionsrätt,
alt
innehavaren skulle vara befriad från avgifter och skatter de första 15 åren av
upplåtelsetiden,
att
avgiften därefter skulle sättas ull 3,6% av det kapitalvärde lägenheten anses
ha ouppodlad och obebyggd,
atl
innehavaren skulle hålla lägenheten och byggnader brandförsäkrade,
att
innehavaren, för föreskriven byggnadsskyldighet och uppodling, skulle uppbära ell
bidrag av 750 kronor,
att
innehavaren vid eventuellt avträde skulle lämna ifrån sig lägenheten med
byggnader och odlingar i fullgott skick.
I
och med att denna författning trädde i kraft upphörde tidigare bestämmelse och
de nya bestämmelserna gällde även för skogstorpen.
1909
års kungörelse gällde med vissa ändringar fram till 1929. Bland annat ändrades
sättet för avgiftens beslämmande genom att kapitalvärdet för skogstorpet inte
fick sättas högre än 20 kronor per ha för produktiv mark samt att avgiften
skulle beräknas till 3,6% av summan av kapitalvärdet samt utbetalda
odlingsbidrag. Detta innebar att avgiften för ett kronotorp maximalt kunde
uppgå till cirka 75 kronor per år efter de 15 första frihetsåren.
På
gmnd av ökade kostnader under krigstiden utgick lilläggsbidrag för
byggnadsarbeten med högst 1 250 kronor.
Med
hänsyn till nomadlappamas inlressen beslöts 1915 att 1909 års kungörelse inte
skulle äga tillämpning ovan odlingsgränsen inom Västerbottens och Norrbottens
län.
Kronotorp
29
Med
1929 års kungörelse om upplåtande av kronotorp infördes inga större ändringar
vad det gäller principema för kolonisationen. Motiven och kraven var desamma på
vem som kunde bli kronolorpare, på upplåtelseti-
Prop. 1979/80:74 26
den
och sättet för avgifisbestämningen samt kravel på all torpet vid avträde lill
kronan skulle avlämnas ulan ersättning och i fullgott skick. Dock lades större
vikt vid undersökningen av odlingsmarken varvid jordbmks-konsulent eller annan
person som var kompetent skulle bedöma om marken var känslig för odling.
Dessulom föreskrivs all denne jordbmkssak-kunnige skulle upprätta odlingsplan
som omfattade minst 3 ha av marken.
Av
andra förändringar genlemol tidigare beslämmelse kan noteras
atl
torpet skulle omfatta mellan 5 och 8 ha och i vissa fall högsl 10 ha samt om
all mark var uppodlad skulle lägenheten kunna utökas till 15 ha odlingsmark,
att
bidrag lill byggnader utökades till 2000 kronor och i undantagsfall 3 000
kronor och som tidigare fritt virke på rot till byggnader, hägnader och
vedbrand,
att
odlingsbidrag ulan återbelalningsskyldighet fick utgä med ett belopp upp till
750 kronor,
all
innehavaren hade jakträtt på torpet ulom älgjakt samt rätt att utan avgift jaga
och fiska på angränsande kronopark,
att
innehavaren ålades en viss underhållsplikt i vad det gäller avloppsdiken och
utfartsväg från torpet,
att
fr. o. m. 16:e året skulle avgifl ulgå med 3,6% på uppburet byggnadsbidrag som
översteg 1 250 kronor samt på odlingsmarkens värde beräknat till högst 50
kronor per ha. Enligt tidigare bestämmelse var markvärdet 20 kronor per ha.
Den
största förändringen genlemol lidigare bestämmelser var att sedan kronotorparen
fullgjort sina odlings- och byggnadsskyldigheter ägde han rätt att på vissa
villkor med äganderätt inlösa kronolorpet jämte erforderlig skogsmark. Denna
rätt gällde om torpet med dylikt skogsmarksområde kunde avskiljas frän
kronoparken utan olägenhet.
Köpeskillingen
skulle bestämmas med hänsyn till värdet på jord och skog samt uppburet
byggnadsbidrag. Odlingsmarken skulle sättas lill samma belopp som vid
beräknandet av arrendeavgiften dvs. 50 kronor per ha samt annan mark och
växande skog skulle åsättas skäligt värde.
Köpeskillingen
för kronotorpet kunde delas upp i två lika stora delar, en amorteringsdel och
stående del, den förra med annuitet av 6% och den slående delen med en ränta på
3,6%.
Ägaren
av kronotorpet skulle, om behov fanns, tillerkännas rätl att på kronoparken
efter anvisning få rätt till husbehovsvirke och bränsle samt för husbehov ta
gms, sand och lera.
Kronan
skulle ombesörja och bekosta avstyckning samt även ombesörja ansökan om lagfart
och inteckning på köparens bekostnad.
Innehavaren
av skogstorp och odlingslägenheter gavs möjligheter i 1929 års kungörelse till
utvidgning av respektive torp enligl samma bestämmelser som gäller kronotorp
29. De erhöll också samma förmåner vad det gäller odlingsbidrag och
byggnadshjälp. Även bestämmelserna om inlösen enligt författningen skulle i
tillämpliga delar gälla för skogstorp och od-lingslägenheler.
I
och med att 1929 års kungörelse trädde i kraft upphörde 1909 års kungörelse alt
gälla.
Kolonat
Jämsides
med upplåtelser av odlingslägenheter och kronotorp pågick bildandet av s.k.
kolonat. Under perioden 1918-1924 skedde kolonisa-lionsförsök i Norrland och
Dalarna. Enligt beslut av 1925 års riksdag
Prop, 1979/80:74 27
utökades
och permanentades denna verksamhet och pågick sedan lill 1943.
Kolonatverksamheten
handlades lill en början av särskilda kolonisationsnämnder. Tillsynen över
kolonisationsnämndemas verksamhel utövades fram till 1928 av
jordbruksdepartementet men därefter av statens egnahemsstyrelse. Från och med
1944, då nybildandet av kolonat upphört, överflyttades handläggningen av
kolonalen till domänstyrelsen.
Till
skillnad från tidigare behandlade upplåtelseformer var huvudsyftet med
upplåtandet av kolonat att befrämja uppkomst av jordbmk och egnahem. Samtidigt
betonades att kolonalen skulle utläggas i sädana områden där tillgång till
annat arbete fanns så alt familjen skulle kunna erhålla tillräcklig bärgning.
Med kolonalen följde också en slark räll till inlösen efter det att kolonisten
fullgjort sin odlings- och byggnadsskyldighet. Kolonatverksamheten kan sägas
vara en direkt motsvarighet till den kolonisation som egnahems verksamheten
innebar på 1930-talet på privat mark.
För
kolonatverksamheten gällde bland annat följande
att
arealen odlingsmark borde ligga mellan 8 och 17 ha,
att
utöver odlingsmark borde kolonatet tilldelas så stor areal skogsmark som
motsvarade en årlig virkesavkastning på 15-25 m fast mått,
att
kolonatet skulle upplåtas med nyttjanderätt under en lid av 15 år med
inlösensrätt,
att
de första 5 åren skulle avgiftsfrihet råda,
att
som odlingshjälp skulle kunna ulgå 750 kronor utan återbetalningsskyldighet
samt som byggnadshjälp 3 500 kronor i vissa fall 4 500 kronor,
att
staten skulle tillhandahålla byggnadsvirke i sågat skick samt annat
byggnadsmaterial till självkostnadspris,
atl
kolonisten skulle svara för byggnademas underhåll och brandförsäkring,
att
om kolonat avträddes till kronan var innehavaren berättigad till ersättning för
av honom uppförda byggnader och andra förbättringar på kolonatet.
I
övrigl gäller för kolonalen ungefar samma bestämmelser som för fömt omtalade
lägenheter. I likhet med dessa hade kolonisten rätt till fritl virke för
husbehov och vedbrand och även rätt lill bete på kronoparken.
I
fråga om värderingsgmndema vid friköp av kolonat gällde samma regler som för
kronotorp/29 belräffande jord och skog samt sättet för köpeskillingens
erläggande. Köpeskillingen för byggnadema var fastställd lill 3 500 kronor, men
med rätt för vederbörande myndighel atl medge nedsättning till lägst 3 000
kronor och för Norrbottens och Västerbottens län till lägst 2000 kronor.
Om
kolonisten inte under upplätelseliden (15 år) hade inlöst kolonatet ägde han
rätt till förlängning pä ytterligare 15 år med optionsrätt för framtiden.
Som
tidigare nämnls var kolonalen avgiftsfria första 5 åren. Dessa s. k. frihetsår
förlängdes undan för undan fram lill 1950.
Kronotorpl43
Kungl.
Maj:t uppdrog 1939 åt egnahemsstyrelsen och domänstyrelsen att fullfölja den
utredning som tidigare ålegat 1936 års egnahemsutredning att avge förslag
rörande kolonisationsverksamheten i Norrland och Dalarna. Detta uppdrag
resulterade i bestämmelser om upplåtelse av kronotorp antagna av riksdagen
1943. Denna upplåtelseform benämndes kronotorp/ 43 (K 43).
De
under 1920- och 30-talen allmänna motiven för en kolonisation av
Prop, 1979/80:74 28
Norrland
och Dalarna började mer och mer avta i betydelse. Strävandena atl bebygga och
befolka dessa landsdelar hade i vissa fall lett till misslyckande. Delta
berodde bl.a. på atl kolonisationen i vissa fall skedde på näringsfaltiga myr-
och moränmarker samt i isolerade lägen som inte medgav tillräckliga
försörjningsmöjligheter men även på vikande intresse och stöd från
statsmakternas sida.
Moliven
för kronotorp/43 var i stället alt irygga behovel av arbetskraft i skogen samt
att underlätta bosättningen för denna arbetskraft. Många av de gamla torpen
hade bristfälliga bostäder och var i slort behov av reparation. Den behövliga
uppmstningen orkade innehavarna i allmänhet inte med. Det började bli alltmer
vanligt att domänverket och skogsbolagen gick in för helårssysselsältning av
arbetskraften inom skogsbmket. Det ansågs angeläget alt ordna bostadsfrågan för
de i skogen sysselsalla på ett tillfredsställande sätt och med samma standard
som gällde för lantarbetare-bosläder och för bostäder åt industrins arbetare.
När inte åtgärder vidtogs i denna riktning riskerades en avflyttning från
skogsbygderna och en uttunning av bosättningen med de sociala konsekvenser
detta kunde medföra.
För
kronotorp/43 gällde i huvudsak följande bestämmelser.
Kronotorp
fick tillskapas endast i den omfattning som krävdes för att lillgodose behovet
av arbetskraft i kronoparkema.
Vid
upplåtelsen skulle överenskommas mellan domänverket och kronotorparen om
ömsesidig arbetsgaranti som regel minst 75 arbetsdagar per år. Domänverket å
sin sida åtog sig att tillhandahålla arbele motsvarande tid.
Kronolorpet
skulle upplåtas för en tid av 30 år, men med möjlighet till kortare tid om
detta motiverades av torparens ålder, hälsotillstånd m. m.
Kronan
var skyldig att förse torpet med boningshus och nödvändiga ekonomibyggnader och
anläggningar för jordbmkets drift. Vidare var kronan skyldig alt
iordningställa odlingsmark så all två kor kunde födas på torpet och potatis
odlas till husbehov.
Del
ålåg torparen alt svara för det mindre underhållet medan kronan skulle svara
för atl torpet bibehölls i bmkbart skick.
Kronotorparen
var skyldig att brandförsäkra torpets byggnader för kronans räkning.
För
vissa åtgärder, exempelvis uppodling av åker utöver kronans odlingsskyldighet
samt till förbättring och andra åtgärder i markanläggningar skulle
kronotorparen utan återbetalningsskyldighet kunna beviljas bidrag efter samma
principer som gällde vid förstärkning av ofullständiga jordbmk.
I
samband med upplåtelsen av kronotorp kunde lorparen erhålla ell ränlefritt
inventarielån på högst 1 500 kr. för inköp av djur, maskiner och gödningsämnen.
Under fömtsättning att kronotorparen fullgjort sina skyldigheter kunde en
tredjedel av detla inventarielån avskrivas.
Kronotorparen
hade rätt till virke och vedbrand för husbehov.
Kronotorparen
kunde avgiftsfritt beredas rält lill jakt och fiske på vissa bestämda områden.
Efter
det att kronan fullgjort sina byggnads- och odlingsskyldigheter skulle den
årliga avgiften utgå med belopp som var skäligt med hänsyn till torpets
beskaffenhet. Om överenskommelsen om ömsesidig arbetsgaranti av någon anledning
inte längre gällde skulle avgiften bestämmas med hänsyn lill de kostnader som
kronan hade haft för iordningställandet.
Det
kunde även vara möjligt för kronotorparen atl köpa kronotorpet om inte torpet
ansågs behövligt som bostad eller stödjordbmk åt arbetare i
Prop, 1979/80:74 29
kronans
skogar eller om området kunde avskiljas ulan olägenhet med hänsyn till
skogsskölseln. Köpeskillingen skulle bestämmas med hänsyn lill torpets värde
vid tiden för försäljningen, varvid avdrag skulle ske med värdet av sådana
förbättringar som utförts och bekostats av kronotorparen.
De
som redan innahade kolonat, skogstorp, odlingslägenhet eller kronolorp/29
skulle ges möjlighet att få lägenheten upplåten enligt de nya bestämmelsema
och på samma villkor. Om dessa kronolorpare utfört och bekostat förbättringar
på kronotorpet som medförde lägre kostnader för kronans skyldigheter så skulle
kommande årsavgift nedsältas med skäligt belopp.
Samtidigt
med att kungörelsen om kronolorp/43 trädde ikraft fick inga nya upplåtelser ske
enligl kungörelsen om kolonat från 1925 och kungörelsen om kronotorp/29.
Man
kan konstatera att kungörelsen om kronotorp/43 inle innehåller några
bestämmelser om avlrädesersältning i de fall torparen lämnar torpet. Vidare har
rälien till inlösen begränsats i förhållande till tidigare upplåtelseformer
och några detaljerade bestämmelser för beräkning av köpeskilling och
arrendeavgift finns inte i författningen.
Nybildandet
av kronotorp enligt 1943 års kungörelse skedde i mycket liten utsträckning. Däremot
överfördes ett stort antal gamla upplåtelser till den nya upplåtelseformen.
Byggnadsbeståndet fick genom domänverkets försorg en avsevärd uppmstning.
Kronolägenheterl50
Erfarenhetema
av 1943 års kungörelse med vissa ändringar 1945 visade snart att många
lägenhetsinnehavare med äldre upplåtelsekonlrakl ställdes utanför de
förbättringar kronotorpskungörelsen innebar. Kungl. Maj:l bemyndigade därför
den 30 juni 1948 chefen för jordbruksdepartementet atl tillkalla sakkunniga för
att ulreda och angiva förslag till bestämmelser för upplåtelse av
kronolägenheter (1948 års kronotorpsutredning). Denna utredning kom att lill
slor del ägna sig åt byggnadshjälp för islåndsältning av lägenheler varpå 1943
års kronolorpskungörelse ej var tillämplig. Dessutom behandlades för första
gången ingående frågan om avträdesersättning och flyttningsbidrag för de som
ville lämna torpen.
Utredningen
resulterade dels i ändring av bestämmelserna för Kronotorp/43 och dels i nya
bestämmelser för äldre kronolägenheter som helt ersalte de äldre beslämmelserna
som gällde för dessa upplålelseformer. De nya bestämmelserna trädde i kraft 1
juli 1950. I och med detta samordnades villkoren för alla kronotorp i fråga om
reglerna för brandförsäkring, flyllningsbidrag, jakt, fiske, vägar och skatt,
samt möjlighetema till uppsägning i förtid, rätt till förnyad upplåtelse och
rätt för änka eller anhörig atl övertaga arrendet om innehavaren avlider innan
arrendetiden ulgått.
För
kronotorp/43 innebar de nya bestämmelsema bl. a.
alt
kronan skulle uppta avloppsdiken om torvmark ingick i odlingsplanen,
atl
invenlarielän kunde utökas från 1 500 kr. till 3000 kr.,
att
flyttningsersältning kunde utgå med högst 4000 kr. eller högst 2 (XX) kr. om
samtidig avträdesersättning utgick med mer än 2 0(X) kronor,
all
torparen när torpet avträddes var berättigad till skälig ersättning för gjorda
förbättringar,
all
skyldigheten atl hålla brandförsäkring upphörde. I stället skulle torparen
betala brandriskersättning motsvarande halva normala försäkringspremien.
Prop, 1979/80:74 30
För
äldre lägenheter gällde beträffande flyttningsersättning och skyldighet att
hålla brandförsäkring samma bestämmelser som för K/43.
I
övrigt förbättrades för äldre lägenheter villkoren för avträdesersättning
vilken skulle beräknas särskilt för jord och särskilt för byggnader enligl
följande förfaringssält.
Från
sammanlagda arbets- och materialkostnader för förbällringsåtgär-dema skulle
dras dels värdet av material som tillhandahållits av kronan, dels det
statsbidrag som lämnals till lägenheten.
Om
förbättringsåtgärderna inte ökat lägenhetens värde vid avlrädet med samma
belopp som kostnaden för åtgärderna så skulle den beräknade
avträdesersättningen reduceras med skillnaden.
Ersättningen
skulle också reduceras med ev. brister i hävd och underhåll.
Inlöses
äldre lägenhet med äganderätt, skulle köpeskillingen beslämmas med hänsyn till
lägenhetens värde vid tiden för inlösen enligt följande gmnder.
1
Värdet av odlingsmarken sätts
till samma värde som vid bestämmande av arrendeavgiften, dock högst 20 kr. per
ha.
2
Skogsmark åsätls skäligt värde,
dock högst 5 kr. per ha.
3
Annan mark än odlingsmark och
skogsmark åsättas ett värde av 1 kr. per ha, dock skall för sjöar och berg ej
beräknas något värde.
4
Värdel av växande skog
bestämmes med ledning av de virkespriser som gäller vid tiden för inlösningen.
5
Byggnadema äsätts det värde de
ha efter botande av sådana brisier, som uppstått p. g. a. försumlighet ifråga
om underhåll eller på annal sätt orsakats av lägenhetsinnehavaren. Från detla
värde skall göras avdrag med den avträdesersättning som kan utgå, beräknat på
samma sätt som ovan beskriviis. Dock skall beträffande erhållna statsbidrag
inte avdrag göras för sådana bidrag som kunnat utgå om lägenheten innehafts med
äganderätt.
Vid
inlösen kunde innehavaren för underlättande av betalning av köpeskillingen
eller för iståndsättande av byggnader, beviljas ett statsbidrag med högst 40(X)
kronor.
Reglema
för inlösen är desamma som gäller för kronotorp/29.
Beträffande
rätten till inlösen och köpeskillingens erläggande gäller den urspmngliga
upplåtelsens villkor.
Äldre
lägenhet som övergick till ny upplåtelse som K/50 kunde upplåtas för den tid
som återstod enligl det fömt gällande avtalet eller för innehavarens livslid.
Årsavgiften för kolonat skulle utgöra 60 kronor per år och för övriga
lägenheter den avgift som utgått enligt föregående avtal arrendeåret närmast
före 1 juli 1950. Till detta gmndbelopp skulle läggas halv normal
brandförsäkringspremie. Vid övergång till ny upplåtelse enl. K/50 kunde innehavaren
beviljas byggnadshjälp med 80 % eller om särskilda skäl förelåg 90% av den
godkända byggnadskostnaden. I denna kostnad inräknades inte värdet av virke
eller annat material, som kronan kostnadsfritt tillhandahöll. Om byggnadshjälp
utgick så skulle årsavgiften höjas med ca 1 % av beloppet. Avgiften skulle dock
inle sältas högre än den som utgick för likvärdiga kronotorp enligl K/43. Den
1-procentiga höjningen motiverades med atl gällande bestämmelser om
egnahemslån, förbättringslån och bidrag till ekonomibyggnader ger för
självägande en väsentlig kapitalsubvention.
I
skrivelse till lantbmksstyrelsen 1971-12-30 med bestämmelser för anslaget till
odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa kronolägen-
Prop, 1979/80:74 31
heter
m.m. föreskrev därför Kungl. Maj:l att ifrågavarande arrendatorer fr.o.m.
1972-01-01 skall åtnjuta ekonomiskt slöd i enlighet med tidigare gällande
bestämmelser och praxis. Kungl. Maj:t uppdrog vidare åt lantbmksstyrelsen att
i samråd med domänverket göra en översyn av de bestämmelser, som gäller för
anslaget och inkomma med förslag i ärendet till jordbruksdepartementet.
Efter
samråd med domänverket angav lantbmksstyrelsen 1972-05-02 begärt förslag vilket
i stort innebar:
-
att man skulle eftersträva
gemensamma bestämmelser för samlliga lyper av lägenheter,
-
atl alla inläkter och kostnader
skulle redovisas på anslaget till odlings-och byggnadshjälp,
-
att lägenhetema i
fortsättningen skulle uppdelas i bestående respektive nya upplåtelser.
Med
bestående upplåtelser avsågs lägenheter som 1972-01-01 alltjämt har avtal som
gäller, dels upplåtelser till person som nämnda dag eller tidigare varit
innehavare av lägenhelen.
Alla
andra upplåtelser betraktades som nya upplåtelser. Nya upplåtelser har endast
tillkommit i enstaka fall då någon nära anhörig som bolt pä torpet fält överta
arrendet.
1
regleringsbrevet för budgetåret 1972/73 intogs under anslaget för odlings- och
byggnadshjälp i huvudsak de av lantbmksstyrelsen föreslagna bestämmelsema.
Med
anledning härav utfärdade domänverkel efter samråd med lantbmksstyrelsen och
efter information till Sveriges Kronolorpare och kolonistförbund - anvisningar
för den fortsatta verksamheten.
Anvisningama
innehåller vissa ändringar ifråga om behovel av arbetsgaranti för innehavare
av Krt/43 sedan deras uppgift att trygga arbetskraftbehovet till skogen
minskat. Vidare innebär upplåtelse av gammal lägenhet till ny innehavare
(nyupplåtelse) all upplåtelsen i princip skall ske enligt nya jordabalken. I
övrigt innebär anvisningama inga större förändringar mot fidigare praxis.
5
Nuläge statistisk beskrivning av kronotorpen
I
del föregående har redogjorts för de olika typer av kronolorpsupplåtelser, som
är akluella i detta sammanhang. I den fortsatta framställningen kommer
skogstorp, odlingslägenheter, kolonat, kronotorp/29 och till domänverket
överförda fjällägenheter att sammanfattas under beteckningen
kronolägenhet/äldre (K/ä). Kronotorp/43 (K/43) och kronolägenhet/50 (K/ 50)
redovisas däremol var för sig.
Från
ingången av år 1972 (jordabalkens ikraftträdande) har torpavlal som löpt ut
ersatts med avlal om jordbmksarrende enligt jordabalken såvida inte annan
disposition aktualiserats (försäljning, hyresupplåtelse el. dyl.). Genom sådan
upplåtelse - kronolorp/72 (K/72) - har det lidigare torpavlalet upphört atl
gälla och reglering skett partema emellan bl.a. ifråga om avträdesersättning.
Domänverkel anser att innehavare av K/72 har samma ställning när del gäller
inlösen som före övergången till det nya avtalsförhållandet. Även i övriga avseenden
(retroaktiviiel i fråga om avlrädesersältning m.m.) skall K/72 enligt
domänverkels mening i detta sammanhang behandlas som om det tidigare avtalet
var gällande. I text och tabeller behandlas därför inte K/72 som en särskild
gmpp utan ingår
Prop, 1979/80:74 32
ospecificerade i de tre gmppema K/ä, K/43 och K/50.
Uppgifter om kronotorpen har insamlats och sammanställts i
bilaga 4-13.
Antalet kronotorp uppgick vid ingången av är 1977 till 532
(bilaga 4), varav 332 K/43 (63%), 161 K/50 (30%) och 39 K/ä (7%). De flesla
kronotorpen låg i AC län (225; 48 %) och BD län (206; 39%). Fömtom i dessa län
fanns kronotorp i W, X, Y och Z
län (sammanlagt 71; 13%). Ser man till kommunerna var antalet kronotorp störst
i Pajala kommun i BD län (60). Även i Åsele, Lycksele och Vilhelmina kommuner i
AC län fanns många kronotorp (52, 51 resp. 44).
Under år 1977 har 54 kronotorp försålts och 8 nedlagts
(bilaga 5). De flesta försäljningarna har skelt i BD län (44) och därinom
huvudsakligen i Pajala kommun (25). Vid ingången av år 1978 är 56 kronotorp
under försäljning. I den fortsatta framställningen behandlas inte de försålda
och nedlagda kronotorpen.
Resterande kronotorp är lill antalet 470, varav 299 K/43
(64 %), 139 K/50 (29%) och 32 K/ä (7%) (bilaga 6). Sammanlagda arealen uppgår
till 3 262 ha, varav 1 270 ha åker motsvarande 6,94 ha resp. 2,70 ha per torp.
I denna redovisning ingår K/72 (se ovan) till etl antal av 308.
På 128 (27%) av kronotorpen driver innehavaren aktivt
jordbmk (bilaga 7). Dessa kronotorp omfattar totalt 929 ha varav 416 ha åker
motsvarande 7,26 resp. 3,25 ha per torp. Annan än innehavaren driver aktivt
jordbmk på 15 kronotorp, som omfatlar totalt 98 ha varav 40 ha åker. Av den
sammanlagda åkerarealen till kronotorpen I 270 ha utnyttjas således 465 ha (36%)
för aktivt jordbmk - 91 % brukas av innehavaren och 9% av annan än innehavaren.
Åldersfördelningen bland kronotorpens innehavare har
ansetts vara av intresse (bilaga 8). För 444 kronotorp har uppgift om
innehavarens ålder varit tillgänglig, vilket ger följande fördelning i
åldersgrupper:
Åldersgrupp Antal innehavare %
40-49
56
13
50-59
133
30
60-69
173
39
70-79
73
16
80-
9
2
Summa 444 100
Siffrorna visar att 57% av lorpinnehavama är över 60 år.
Bland de innehavare som driver aktivt jordbruk är åldersfördelningen någol
annorlunda (åldersuppgifl finns för 123 av de 128 innehavare som driver aktivt
jordbruk):
Åldersgrupp Antal innehavare %
40-49
24
20
50-59
47
38
60-69
36
29
70-79
15
12
80-
1
1
Summa 123 100
För K/43 utgör andelen torpinnehavare som är över 60 år 54
%, för K/50 59%. och för K/ä 79%.
Prop.
1979/80:74 33
Upplåtelseavtalen för kronolorpen gäller i regel för viss
tid (95 %) men elt mindre antal livstidsupplålelser förekommer (5 %) (bilaga
9). De tidsbestämda avtalen utlöper under perioden fram till 1999 med en
anhopning under åren 1978-82(64%).
Uppgifter har inhämtats om kronolorpens byggnader som
ifråga om skicket bedömts i förhållande till genomsnittet för trakten. Ett
kronotorp (K/ä) saknar både boningshus och ekonomibyggnader, nio kronotorp (3
K/ 43,4 K/50, 2 K/ä) saknar ekonomibyggnader. Bedömningen av boningshusens
skick (bilaga 10) har utfallit på det sättet att 52 % hänförts till gmpp 1
(över genomsnittet för trakten), 38 % till grupp II (motsvarande genomsnittet
för trakten) och 10% till gmpp III (under genomsnittet för trakten). För de
olika lorptypema är fördelningen följande:
K/43 K/50 K/ä
% % %
Grupp I 66 27 26
Grupp II 32 56 16
Gmpp ni 2 17 58
Ekonomibyggnademas skick (bilaga 11) har redovisats på
molsvarande sätt vilket givit resultatet alt 35% hänförts till gmpp I, 43% till
gmpp II och 22% till gmpp III. För de olika
lorptypema är fördelningen följande:
K/43 K/50 K/ä
% % %
Grupp 1 48 14
Grupp H 46 40 17
Grupp II! 6 46 83
Kronotorpens läge i förhållande till det allmänna vägnätet
har ansetts vara av intresse och har därför undersökts (bilaga 12). Därvid har
framkommit att 144 kronotorp (31 %) ligger vid allmän väg, 266 (56%) vid väg
tillhörig domänverket och 60 (13%) vid väg tillhörig vägsamfällighet. Elt
kronotorp uppges sakna utfartsväg och etl kronotorp nyttjar både domän-verksväg
och vägsamfållighelsväg för utfart. Av de 266 kronotorp som ligger vid
domänverksväg nyttjar 152 (57%) en vägsträcka av 0,1-0,5 km, (38%) en
vägsträcka av 0,6-5,0 km och 13 (5%) en vägsträcka längre än 5,0 km. Nyttjad
sträcka domänverksväg är som längsl 13,0 km för ett kronotorp i Vilhelmina
kommun och 11,0 km för tre kronotorp i Strömsunds kommun. Av de 60 kronolorpen
vid samfällighetsväg använder 8 (13%) en vägsträcka av 0,1-0,5 km, 47 (79%) en
vägsträcka av 0,6-5,0 km och 5 (8%) en vägsträcka längre än 5,0 km. Det har
särskilt undersökts om kronotorp med lång ulfartsväg har avvikit från
genomsnittet när det gäller byggnademas skick. Någon sådan lendens har icke
kunnat konstateras.
En undersökning har gjorts av domänverkets
torpförsäljningar åren 1972-77. Undersökningen redovisas dels i en
sammanställning (bilaga 13) som visar antalet försäljningar fördelade på år,
län och kommun, dels i en lill sammanställningen hörande förteckning över
försäljningarna (97 st). Endast de lorpförsäljningar redovisas som sketl
antingen i direkt samband med att torpet avlrätts ellergenom inlösenförfarande.
Sådant inlösenförfarande har förekommit i fem fall. I två fall har inlösen
omfattat byggnader 3 Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 74
Prop, 1979/80:74 34
med
inägor och i tre fall byggnader med inägor och skogsmark. Vid inlösenförfarande
utgår icke någon avträdesersättning.
Vid
försäljning av byggnader med tomt (92 st) har tomtarealen varierat mellan 0,13
och 1,80 ha och medeltal varil 0,60 ha enligl nedanstående uppställning.
År Lägsthögst,
ha Medeltal, ha
1972
0,34-0,86
0,61
1973
0,30-1,28
0,66
1974
0,13-0,75
0,39
1975
0,39-0,67
0,51
1976
0,40-1,00
0,64
1977
0,18-1,80
0,62
Köpeskillingarna
har i dessa fall varieral mellan 14000 och 900(X) kronor och i medeltal varit
32974 enligt nedanstående uppställning.
Är Lägsl-högsl,
kr Medeltal, kr
1972
16000-22000
18500
1973
14000-34000
23662
1974
15000-40000
25714
1975
25000-61000
35833
1976
16240-61000
38068
1977
10000-90000
36706
Avirädesersättningama
har för K/50 och K/ä varierat mellan 9478 och 38691 saml för K/43 mellan 885
och 21 152 kr med medeltalen 19530 kr för K/50 och K/ä och 10314 kr för K/43.
6
Avträdesersättning
a
Bestämmelser enligt författningar
Samlliga
författningar om kronotorp och kronolägenheter är upphävda i samband med
införandet av nya jordabalken. Bestämmelsema i författningarna äger likväl
tillämpning i den utsträckning de återges eller åberopas i gällande kontrakt.
I
författningarna om torp fanns följande regler inskrivna om avträdesersäitningens
bestämmande.
För
skogstorp gällde, att torparen, om han av någon anledning blev skild från
torpet, skulle avstå detsamma utan anspråk på ersättning för nedlagt arbete.
För
odlingslägenheter enligt 1909 års kungörelse och för kronotorp enligt 1929 års
kungörelse gällde att lägenhetsinnehavare, om lägenhet avträddes till kronan,
skulle lämna lägenhelen med åbyggnader och odlingar till föreskriven omfattning
i fullgott skick eller ersälla bristen. Hade kronotorparen vidtagit
jordförbättringar utöver vad som ålåg honom enligt upplåtelseavtalet eller
verkställt överbyggnad, vartill han varil berättigad erhålla fritt virke,
skulle han vid avlrädet åtnuta ersättning av kronan.
I
1943 års kronolorpskungörelse fanns inga särskilda bestämmelser om avlrädessyn
eller om lägenhelshavares rält till ersättning för förbättring av lägenhelen.
Däremot infördes senare en hänvisning till stadganden i allmän lag.
Prop, 1979/80:74 35
1948
års kronolägenhelsuiredning gjorde följande uttalande om avträdesersäitningens
storlek. "Enligt vår mening bör en lägenhelshavares behöriga inlresse
anses bli tillräckligt tillgodosett, om han vid avflyttning får ersättning för
vad han i form av kapital och arbete nedlagt för lägenhetens
förbättring."
Försl
i 1950 års kungörelse om äldre kronolägenheter reglerades mera ingående hur
avträdesersättningen skulle beräknas. Tredje paragrafen har följande lydelse:
"Avträdes
äldre kronolägenhet till kronan, skall lägenhetshavåren vara berättigad till
ersättning för förbättringsåtgärder som efter senaste rill-trädessyn vidtagits
med avseende å lägenhetens jord eller sädana byggnader, lill vilka
lägenhetshavaren ägt erhålla fritt virke. Sådan avträdesersättning beräknas
särskilt för jord och särskilt för byggnader.
För
ersättningens bestämmande skall från sammanlagda arbets- och materialkostnaden
för förbättringsåtgärderna i fråga dragas dels värdel å material som
tillhandahållits av kronan, dels ock beloppet av statsbidrag och därmed
jämförliga lån som lämnats i syfte att underltäta odlings- eller
jordförbättrings- respektive byggnadsföretag ä lägenhelen. Därest del ökade
värde, som jorden respektive byggnaderna kunna frånsett brist, varom i tredje
stycket sägs - anses till följd av förbättringsåtgärderna äga vid avlrädet,
icke uppgår lill fulla beloppet av den sammanlagda kostnaden för ätgärdema,
skall det pä nyss angivet sätt beräkande ersättningsbeloppet nedsättas i
proportionellt motsvarande omfattning.
Föreligger
vid avlrädet brist som är att tillskriva försumlighet i fråga om hävd eller
underhåll eller som eljest vållats av lägenhetshavaren, skall
avträdesersättningen minskas med beloppet av den kostnad, vartill bristens
botande uppskattas vid avlrädessyn."
b
Tillämpning
Avräkning
med innehavare av lägenhet skedde före år 1972 endast i samband med att
arrendeförhållandet upphörde.
Efter
nya jordabalkens ikraftträdande har avräkning skett med kronotorpama, när
avtalen löpt ut. Under 1977 och 1978 har dock vissa utlöpande avtal förlängts
på ett eller två år utan avräkning i avvaktan på beslul om eventuella
förändringar med anledning av denna översyn. I de fall där avräkning har skett
efter 1977-03-14 har utlovats, atl avräkningarna skall justeras i efterhand
enligt de nya regler som kan komma att fastställas (se bilaga 2).
Efter
hand har bestämmelsema i 1950 års kungörelse kommit att lillämpas för samtliga
torptyper vid avräkning med torpama och framräkning av ersättning för vad han i
form av kapital och arbete nedlagt för lägenhetens förbättring.
Av
uttalanden i förarbetena till kungörelsen om publika jordbmksarrenden framgår
att avsikten var att innehavarna, av de i de upphävda kungörelsema avsedda
lägenheterna, skulle i huvudsak bibehållas vid sina tidigare rättigheter.
I
regleringsbrevet för budgetåret 1972/73 har regeringen angivit följande
riktlinje för förvaltningen av torpupplålelsema.
"I
fråga om bestående upplåtelser skall ersättning, ekonomiskt stöd och bidrag
utgå lill arrendatom enligt hittillsvarande bestämmelser och praxis."
I
regel har som utgångspunkt för avträdesersättningen valts summan av
kronotorparens kostnader i form av material och eget arbele från tidpunk-
Prop. 1979/80:74 36
ten
för byggnademas uppförande fram till avräkningstillfället. Della värde har
sedan nedskrivils med hänsyn till den tid som förflutit sedan åtgärderna
verkställts saml reducerats med ev. brister.
I
undantagsfall har vid beräkning av avträdesersäitningens storlek uppskattats
åbyggnadernas värde i befintlig skick. Därvid har erhållna bostadsförbätlringsbidrag
eller slödlån medverkel lill etl förhöjt värde på lägenhelen.
Odlingama
har värderats efler den beräknade odlingskostnaden, sådan den angivits i
upprättad odlingsplan eller eljesl beräknats.
Från
sammanlagda byggnads- och odlingsarbetets värde har därefter avdragits värdel
på rot av del lill byggnadema utlämnade virket saml värdet av frill
tillhandahållen cement och utbetalade statsbidrag. De väsenfiigaste
statsbidragen är: odlingshjälp, tilläggsbidrag, odlingsbidrag, byggnadsbidrag
och byggnadshjälp (se vidare bilaga 14). Erhållna bostadsförbättringslån och
slödlån har inte omfattats av beslämmelsen om avräkning från
avträdesersättningen.
c
Problembeskrivning
SKKF
har vid etl flertal tillfällen krävt att äldre bidrag som lorparen erhållit för
iordningsställande av byggnader och odlingar på lägenhetema skall efterskänkas.
Enligl nu gällande regler skall statsbidrag och därmed jämnställda lån med
undanlag för bosladsförbätlringslån och stödlån avdragas från den
avträdesersättning som torparen är berättigad atl utfå vid den slutliga
avräkningen. Detta har av torpama upplevts som orättvist eflersom vissa
liknande bidrag kunnat erhållas av andra än lorpare ulan
återbetalningsskyldighet.
Elt
annat problem som rör avträdesersäitningens storlek än den pågående
inflationen. Ersättning lill torparen för förbättringsåtgärder på jord och
byggnader har som regel bestämts som elt omkostnadsvärde vid tidpunkten för
arbetets utförande. Allt eflersom penningvärdet försämrats har SKKF:s krav på
indexuppräkning av ersätlningsbeloppen förstärkts.
Vidare
har vissa invändningar gjorts mot att domänverket använi en schablonmetod för
bestämning av värdeminskningen på de uppmstnings-och nybyggnadsarbeten som
lorparen utfört. Även om den använda värdeminskningsprocenten varit låg, så
har synpunkter framförts på att i stället för procentavdrag uppskatta den
faktiska värdeminskningen med hänsyn till ålder, utförande och skick.
d
Förslag till nya bestämmelser
Bidrag:
Inom
arbetsgmppen har ingående diskuterats hur man vid beräkning av
avträdesersättningen skal behandla äldre slatsbidrag och därmed jämnställda
lån. Gmppen har därvid kunnat enas om följande regler:
-
slatsbidrag och därmed
jämnställda lån som erhållits för uppodling av mark och anläggning av
kreatursbeten skall inte avdragas
-
statsbidrag och därmed
jämnställda lån som erhållits för uppmstning och nybyggnad av bostadshus och
ekonomibyggnader före 1 juli 1950 skall inte avdragas.
Tidpunkten
I juli 1950 sammanfaller med ikraftträdandet av 1950 års kungörelse om äldre
kronolägeheter. Lägenhetsinnehavaren kunde enligt denna kungörelse tillerkännas
bidrag (byggnadshjälp) av statsmedel för att sätta byggnaderna i slånd eller
uppföra nya. Byggnadshjälpen motsvarade högst 80 procent eller, om särskilda
skäl föranledde därtill, högst 90 pro-
Prop, 1979/80:74 37
cent
av den godkända byggnadskostnaden exklusive värde på virke eller annat
material, som kostnadsfritt tillhandahållits av kronan. Arbetsgmppen är enig
om att erhållen byggnadshjälp, som ofla uppgår till ansenliga belopp, inte bör
efterskänkas. För atl få en så enkel handläggning av bidragsfrågoma som möjligt
har föreslagits atl generellt för byggnader sätta en tidsgräns per 1 juli 1950.
Andra former av lån och bidrag till byggnader efler 1950 är av ringa
omfattning.
Fritt
virke:
På
samma sätl som byggnadshjälpens sloriek framräknats exklusive värdel på
erhållet virke beräknades i allmänhet arrendalorns insats vid lidpunkten för
åtgärdens utförande exklusive virkets rotvärde. Arbetsgmppen konstaterar, att
något avdrag för virkets rotvärde i regel inte blir aktuellt vid avräkning med
torparen.
Arrendenedsättning:
Enligl
1942 års kungörelse om kronotorp kan domänverket medgiva skälig nedsättning av
årsavgiften för kronotorpet. Detta skedde om torparen innan beslmmelsema i
kungörelsen blivil ullämpliga hade utfört eller bekostat förbättringar på
torpets byggnader eller hade avstått från att uttaga statsbidrag lill
uppförande av byggnader, vartill han varit berättigad. När torparen sålunda
vid avräkningen tillgodogjorts kvarvarande värde på förbättringen har det
ansetts motiverat att kompensera kronan för den nedsättning av arrendeavgiften
som arrendatom erhållit. För åkem har innehavare av kronotorp/43 inte betalat
något arrende. Vid avräkningen har arrendatom istället fält vidkännas ett
avdrag med 20 kr. per ha och år. Avdragens totala storlek ligger i allmänhet
mellan 5(X) och 1000 kr. per torp.
Arbetsgruppen
föreslår, att dessa avdrag från avträdesersättningen inte längre skall
lillämpas.
Indexuppräkning:
Som
tidigare nämnts har SKKF under senare år krävt att torparen vid avräkningen
skall kompenseras för den penningvärdesförsämring som skelt. Eftersom
ersättningsbeloppen vid avräkningstillfället gmndar sig på kostnaden vid
tidpunkten för åtgärdemas utförande har ersättningama alllmer urholkals av den
fortlöpande inflationen.
Arbetsgmppen
är överens om atl beräkningen av avträdesersäitningens storlek även i
fortsättningen bör ulgå från elt omkostnadsvärde vid tidpunklen för arbetets
utförande. Uppgifter om kostnader finns i allmänhet dokumenterade för varje
torp. Mot bakgmnd av pågående inflation anser gmppen, att det är motiverat med
någon form av kompensation för den penningsvärdesförsämring som skett.
Arbetsgmppen
har övervägt olika alternativ för indexuppräkning av arrendalorns ersätnling.
Efter ingående diskussioner har gmppen enats om att föreslå följande teknik vid
indexuppräkning:
För
förbättrings- och nybyggnadsarbeten på byggnader uppräknas ersättningsbeloppen
med indextal enligl riksskatteverkets indexserie för framräkning av
realisationsvinst på fasfigheter med 1952 som begynnel-seår. Indexserien gmndas
på konsumtprisindex. Utgångspunkten för beräkningen, för arbeten utförda 1952
eller senare, blir alltså respektive års indexlal (bilaga 15).
Prop, 1979/80:74 38
Del
vid syneperiodens början gällande indextalel gäller hela perioden, således även
vid syn efter årsskiftet.
För
arbeten utförda före år 1952 lillämpas generella uppräkningstal enligt
nedansiående tabell för framräkning av värdet fram till 1952.
Tidsperiod %
1911
-(-50
1912-
-1921
-1-40
1922-
-1931
-1-30
1932-
-1941
4-20
1942-
-1951
-1-10
opaginerad Kontrollera mot PDF
För
tiden från 1952 lillkommer uppräkning med riksskatteverkets indexserie.
Ersätlningar
för odlings- och tomtarbeten indexuppräknas inte. För dessa åtgärder ulgår
ersättning med den verkliga kostnaden ulan avdrag för värdeminskning och
erhållna bidrag. I allmänhet överstiger denna ersättning aktuella
marknadsvärden för åker i dessa områden.
Värdeminskning:
Byggnader
och anläggningar - förslits eller försämras beroende på ålder och användning -
så behöver ex. en yltre målning på ett hus förnyas efter ett anlal år och en
elektrisk spis bytas efter 15-20 år. Domänverket har vid beräkning av
avträdesersättning beaktat dylik värdeminskning vanligtvis genom nedskrivning
av värdet med olika procentsatser beroende på vilken investering eller
utrustningsdetalj det varil fråga om.
Här
nedan lämnas ett antal exempel på vanligen använda årliga nedskrivningsprocent
för beräkning av byggnaders eller byggnadsdelars värdeminskning.
,5-2%
1%
,5-2%
2,5%
5%
4%
3%
1,7%
Boningshus
i sin helhel (äldre)
Stomme
till boningshus
Golv,
inre vägg- och takbeklädnad, yttre brädfodring,
murstock
Fönster,
spisar, köksutrustning
El.spisar
Värme-
och sanitärinstallation
Plåttak
Ladugård
med väggar av cementsten
Arbetsgruppen
har diskuterat fördelar och nackdelar med tiUämpad metodik. Från kronotorpama
har kritik framförts mot detla tillvägagångssätt. De har föreslagit att den
faktiska värdeminskningen skall vara avgörande för avdragels storlek och inte
en schablon uppbyggd på procentavdrag lika för alla och oberoende av
konstaterat skick. Utvecklingen inom byggnadsbranschen har medfört stor
variation i fråga om byggnadsmaterial och utmstningsstandard vilket påverkar
den tekniska och ekonomiska livslängden på olika byggnadselement. Detta talar
för en differentierad värdeminskning.
Arbetsgmppen
rekommenderar därför all värdet på arrendalorns insats i byggnader och
anläggningar i fortsättningen fastställes utifrån konstaterad värdeminskning
beroende på ålder, utförande och skick. Gmppen anser emellertid, atl de
tidigare tillämpade avskrivningstiderna sådana de kommil lill ultryck i
värdeminskningsprocenl är realistiska i della sammanhang. Av denna anledning
kan visst stöd erhållas från använd melodik vid övergång till bedömning av
faktisk värdeminskning i det enskilda fallet.
Prop. 1979/80:74 39
Bristbelopp:
Vid
laga syn eller besiktning ersättande laga syn antecknas bristerna och kostnaderna
för botande av dessa. Bedömning av brisier på byggnader skall ske efter samma
gmnder som vid jordbmksarrende i allmänhet. Härvid skall dock beaktas alt
torparen i vissa fall endast har ansvaret för det mindre underhållet - vad som
avses med mindre underhåll regleras i torpkonlraktet.
Arbetsgmppen
föreslår alt odlingarna skall anses bristfria om hävden är i enlighet med
ortens sed. Detta krav blir i praktiken lägre än på jordbmksarrende i
allmänhet.
e
Utfall jämfört med tidigare gällande regler för bestämmande av avträdesersäitningens
storlek
Arbetsgmppen
har testat här föreslagna regler för bestämning av ersättningen till torparen
på ett tiotal redan avträdda torp. Resultatet visar att avlrädesersättningarnas
storlek i dessa exempel ökade med mellan 19 och 143%. (bilaga 16)
f
Avträdesersättningens storlek i relation till torpets värde
Torpels
marknadsvärde beror på många faktorer, bl. a. läge i förhållande till tätort
och annan bebyggelse, kommunikationer och annan service, läge i förhållande Ull
vatten, berg, skog m. m. samt skicket på i första hand byggnadema.
Prisema
vid försäljningar av torp (hela eller del därav) under åren 1972 t.o.m. 1977
har som tidigare framgått varierat mellan 14000 och 90000 kronor. Medeltalet
för köpeskillingarna blir 32 974 kronor.
Avträdesersäitningens
storlek beror på hur stor insats torparen har i lägenheten. Så gäller
exempelvis för kronolorp/43, där kronan har ansvaret för det större
underhållet och investeringar, alt avträdesersättningen i allmänhet blir mindre
än på lägenheter som i huvudsak uppbyggts och underhållits av torparen. En
annan omständighet av betydelse är om avräkning skett tidigare vilket givelvis
leder till att den återstående ersättningen till arrendatom blir lägre än i de
fall där reglering av mellanhavandena mellan jordägare och arrendalor inte ägt
mm. Variationerna är stora. Vid en granskning av de försäljningar som sketl
åren 1972 t.o.m. 1977 famgår att avirädesersättningama för kronolägenhet/50
(K/50) och kronolägenhet/äldre (K/ä) har varierat mellan 9478 och 38691 kronor
samt för kronotorp/43 (K/43) mellan 885 och 21 152 kronor. Medeltalet för K/50
och K/ä blir 19530 kronor och för K/43 10314 kronor.
Det
kan konstaleras att i vissa fall kommer den indexuppräknade avträdesersättningen
alt överstiga köpeskillingen för torpet.
I
redovisningen ovan ingår avträdesersättning för odlingar och markanläggningar
medan friköpen i allmänhel avser endast byggnader med tomt.
Arbetsgmppen
har efler ingående diskussioner enals om att framlägga följande förslag.
Vid
friköp av torpet får inle avträdesersättningen för den del köpet avser
överstiga överenskommen köpeskilling. Gmppen anser det inte rimligt att värdet
av torparens insats översliger torpets värde eller att kronans insats - av
skiftande storlek för varje torp utöver marken - skall sakna värde.
Arbetsgmppen
är överens om alt torparen får anses kompenserad för sin insats om
avträdesersättningen sälls lika med försäljningspriset i de fall där den
framräknade ersättningen blir högre än detla. Det är ingen ovanlig föreleelse -
speciellt i glesbygden - atl priset vid en fastighetsförsäljning inte ger full
ersättning för nedlagda kostnader.
Prop. 1979/80:74 40
7
Friköpsfrågan
a
Inlösen, bestämmelser för olika upplåtelseformer
Regler
om inlösen först för kolonalen. Dessa upplåts under nyttjanderätt med rält för
kolonist atl med äganderätt inlösa kolonatet under villkor atl odlings- och
byggnasskyldigheten samt övriga åligganden som kolonist blivit fullgjorda.
Kungl. Maj:l kunde besluta om kolonatupplåtelse utan inlösenrätl.
Köpeskillingen för kolonatet skulle bestämmas med hänsyn till värdel på jord
och skog saml byggnadshjälp. Upplätelsehandlingen skulle innehålla bestämmelse
om sättet för köpeskillingens beräknande. Efter åtskilliga ändringar kan nu sägas
gälla att markvärdet (värdet på jord) bestämmes med utgång från värdena 20
kr/ha för odlingsmark. 5 kr./ha för skogsmark, 1 kr./ha för övrig mark (berg
och vatten åsatts inget värde), att värdet av växande skog bestämmes med
ledning av vid överlåtelsetillfällel gällande virkespriser samt att
byggnadsvärdet (byggnadshjälpen) bestämmes till 3 500 kr. (i särskilda fall
3000 eller 2000 kr.). I fråga om köpeskillingens erläggande gäller alt - om
kolonisten så önskar - densamma uppdelas i en amorteringsdel och en slående
del, till beloppen lika. Amorteringsdelen gäldas med annuiteter om 6% varav
3,6% ränta innebärande en amorteringslid på ca 25 år. På den stående delen,
som skall vara erlagd senast inom fem år från sista inbetalningen på
amorteringsdelen (alltså efter ca 30 år), utgår under hela riden 3,6% ränta.
För
kronortorp/29 gällde rätt för kronotorparen att - sedan odlings- och
byggnadsskyldigheten fullgjorts inlösa kronotorpet jämte erforderlig
skogsmark såvitt kronolorpet med dylikt skogsmarksområde utan olägenhet kunde
avskiljas från kronoparken. Köpeskillingen skulle bestämmas med hänsyn till
värdet å jord och skog samt uppburet byggnadsbidrag utöver 1250 kr. Värdet på
odlingsmarken skulle sältas till samma belopp som vid arrendeavgiftens bestämmande.
Annan mark och växande skog skulle åsättas skäligt värde.
För
köpeskillingens bestämmande kan numera sägas gälla att markvärdet (värdet på
jord) bestämmes med utgång från värdet 50 kr/ha för odlingsmark eller del lägre
värde, som kan ha legat lill gmnd för arrendet, samt annan mark till skäligt
värde, att värdet av växande skog bestämmes med ledning av vid
överlåtelsetillfållet gällande virkespriser samt att byggnadsvärdet
(byggnadsbidraget) bestämmes till 2000 kr. (i särskilda fall 3000kr.). I fråga
om köpeskillingens erläggande gäller bestämmelser identiska med de som ovan
beskriviis för kolonalen.
För
skogstorp och odlingslägenheter förlag från början ingen rätt till inlösen.
Samtidigt med införandet av upplåtelseformen krontorp/29 tiU-lades emellertid
innehavare av skogstorp eller odlingslägenhet om rätt till inlösen motsvarande
den som gällde för kronotorp/29. Fömtsättningen var atl skogstorpet eller
odlingslägenheten i befintligt skick eller efter ulvidgning ansågs lämplig för
jordbruksändamål samt att avskiljande kunde ske utan olägenhet för kronoparken.
Vid beräkningen av köpeskillingen skulle hänsyn tas till dels uppburet
statsbidrag dels värdet av jord och skog samt kronan tillhöriga byggnader. För
köpeskillingens bestämmande kan numera sägas gälla all markvärdet (värdet av
jord) bestämmes med utgång från värdet 20 kr/ha för oldingsmark eller det lägre
värde, som kan ha legat till gmnd för arrendet, skäligt värde dock högst 5
kr./ha för skogsmark, 1 kr./ ha för övrig mark (berg och vatten åsätls inget
värde), atl värdet av växande skog bestämmas med ledning av vid
överlåtelsetillfället gällande
Prop. 1979/80:74 41
virkespriser
saml alt byggnadsvärdet (statsbidraget) bestämmes lill 750 (500)-2250 kr. (i
särskilda fall 3 250 kr.). I fråga om köpeskillingens erläggande gäller
bestämmelser idenUska med de som ovan beskrivits för kolonalen.
För
innehavare av kronotorp/43 samt kolonat, skogstorp, oldingslägen-heler och
kronolorp/29, som omförts till kronolorp/43, gäller i princip rätt att inlösa kronotorpet
om domänverket icke behöver torpet som bostad eller dylikt åt arbetare och
torpet kan avskiljas från kronoparken utan olägenhet för skogsskötseln.
Köpeskillingen skall bestämmas med hänsyn lill kronotorpets värde vid tiden för
försäljningen. I praktiken tillämpas vid försäljning av kronotorp/43 inga andra
regler än de som generelll gäller enligt förodningen 1971-06-18 om försäljning
av staten tillhörig fast egendom m.m. (SFS 1971:727). Vid förhandlingar med
kronotorparen eftersträvas uppgörelse om köpeskilling och köpevillkor. För
köpeskillingen kan marknadsvärdet sägas utgöra riktpunkten. Köpeskillingen kan
erläggas genom avbetalningar varvid en femtedel betalas kontant vid fiUträdet
och resterande del genom lika stora avbetalningar under 10 år mot marknadsmässig
ränta.
Omföring
av kolonat, skogstorp, odlingslägenhet eller kronotorp/29 fill kronolägenhet/50
har ej inverkat på den rätl till inlösen som förelåg före omföringen. För
samtliga dessa upplåtelseformer (kolonat, skogstorp, odlingslägenheter,
kronolorp/29 och kronoIägenhel/50) gäller numera enhetliga bestämmelser för
hur köpeskillingen skall beräknas. Därvid gäller att markvärdet bestämmes med
utgång från värdet 20 kr./ha för odlingsmark eller det lägre värde, som kan ha
legal till grand för arrendet, skäligt värde dock högst 5 kr./ha för skogsmark
samt 1 kr/ha för övrig mark (berg och vatten åsätls inget värde), att värdet av
växande skog bestämmes med ledning av vid överlåtelsetillfållet gällande
virkespriser samt att byggnadsvärdet bestämmes enligt en värderingsregel som
har följande lydelse:
Byggnadema
åsättas det värde de kunna anses äga efter botande av sådana brister som äro
atl tillskriva försumlighet ifråga om underhåll eller som eljesl vållats av
lägenhetsinnehavaren. Från delta värde skall i förekommande fall göras avdrag
med belopp, motsvarande skillnaden mellan å ena sidan sammanlagda arbets- och
materialkostnaden för förbättringsåtgärder som verkställts efter senasle
tillträdessyn och å andra sidan den del av erhållen statshjälp till dessa
åtgärder som överstiger vad som kunnat utgå, om lägenheten innehafts med
äganderätt. Därest det ökade värde, som byggnaderna kunna - frånsett brister
varom nyss sagts - anses tiU följd av förbättringsåtgärderna äga vid tiden för
inlösningen, icke uppgår till fulla beloppet av den sammanlagda kostnaden för
ätgärdema, skall dock avdraget minskas i proportionell motsvarande omfattning.
Dessa
bestämmelser för beräkning av köpeskillingen skall dock tillämpas endast om
resultatet blir gynnsammare än vid beräkning enligt äldre regler. Ifråga om
köpeskillingens erläggande gjordes ingen ändring av den tidigare
betalningsmodellen som ovan beskrivits för kolonalen. En möjlighet till
statsbidrag för att underlätta betalningen av köpeskillingen eller islåndsätla
byggnadema tillkom i samband med införandet av angivna enhetliga regler för
inlösen av äldre kronolägenheler.
För
Qällägenheter finns som tidigare påpekats inga regler om inlösen.
b
Tillämpning av inlösenbestämmelserna
Inlösen
enligt kronotorpsförfattningamas bestämmelser - här åsyftas främsl K/ä och K/50
har kommit att tillämpas endast i ett begränsat antal
Prop. 1979/80:74 42
fall.
Orsakema härtill har skiftat från tid till annan. Under 1950- och 60-talen kan
den statliga jordbmks- och bostadspolitiken närmast sägas ha varil inriktad på
en successiv avveckling av sådana småjordbmk och glesbygdsbosättningar som
kronotorpen. Under senare år har många i småjordbmket selt en möjlighet till
irygghel och tillskott i försörjningen när arbetsmarknaden i övrigt sviktat.
Dessa förhållanden lorde i vart fall delvis förklara det under senare år
tilltagande intresset bland kronotorpama att förvärva kronotorpet för bostads-
och i vissa fall jordbmksändamål.
Ansökningama
om förvärv av kronotorpet för bostadsändamål har do-mineral. Fastighet för
bostadsändamål får i princip endast omfatta byggnader med tomt för att bli
godkänd vid fastighetsbildning. Situationen har i dessa fall varit en annan än
den som fömtsattes för inlösen. Bestämmelserna därom är - såsom framgår av
tidigare beskrivning - konstmerade för syftet att bilda en jordbmksfastighet.
IstäUet för författningsenlig inlösen har domänverket då - om avyttring ansetts
kunna ske utan olägenheter för verket - valt formen att försälja kronotorpels
byggnader med tomt och samtidigt avveckla kronolorpsupplåtelsen mot utgivande
av avträdesersättning. Köpeskillingen har bestämts efler värdering av
domänverket och förhandlingar mellan verket och kronotorparen.
Avträdesersättningen har beräknats för sig och i regel innehållits av
domänverket som dellikvid av köpeskillingen. Under sexårsperioden 1972-77 har
92 sådana kronolorps-försäljningar genomförts. Som jämförelse kan nämnas att
författningsenlig inlösen under samma period kom all tillämpas i fem fall, två
av fallen avsåg inlösen av byggnader och inägor, tre av fallen avsåg byggnader,
inägor och skogsmark.
Inlösen
-friköp
I
debatten om kronotorpen förekommer utan åtskillnad begreppen inlösen och
friköp såsom uttryck för den åtgärd varigenom äganderätten lill torpet avses
förverkligad. I den fortsatta framställningen här kommer begreppet inlösen
endasi att användas för det detaljreglerade förfarandel enligt författningarna
för K/ä och K/50. Begreppel friköp kommer att reserveras för övriga former som
leder till att kronotorparen blir ägare till torpet eller del därav. Härvid
tillämpas författningen rörande K/43 och förordningen 1971-06-18 om försäljning
av staten tillhörig fast egendom m. m. (SFS 1971:727) parallellt.
c
Problembeskrivning
Kronotorpama
har kritiserat domänverkels sätt att behandla framställningar om
inlösen-friköp. Kritiken har huvudsakligen riktats mol ett antal beslut av
domänverkel varigenom friköp av byggnader med tomt vägrats med åberopande av
olägenheter för verket. Även domänverkels prispolilik vid friköp har föranlett
missnöje. I ett mindre anlal fall har domänverket avslagit framställning om
inlösen-friköp av hela kronolorpet med hänsyn lill avslyrkanden från lantbmks-
och fastighetsbildningsmyndighetema. Några av dessa fall har ulan ändring
prövats av regeringen.
Av
vad tidigare framförts under avsnittet "Inlösen, ..." framgår alt
endast bestående kolonat och kolonat omförda till K/50 kan sägas vara upplåtna
med en förbehållslös rätt lill inlösen. Inlösen och friköp är likväl alltid
beroende av all fastighetsbildningen kan genomföras. För alla övriga
kronolorpsupplåtelser gäller att den till upplåtelsen knuina rälien till inlösen
är förbunden med förbehåll av varierande innehåll - olägenhet för
Prop. 1979/80:74 43
kronoparken
(K/ä, K/50), behov av bostaden (K/43) m. m. Detta har varit den formella
utgångspunkten vid domänverkets prövning av framställningar om inlösen-friköp.
I
de fall domänverket avslagit framställningar om friköp av kronotorpels
byggnader med tomt har motivet i regel varit att friköpet bedömls medföra
olägenheter vid förvallningen av kronoparken. Lägel inom kronoparken och i
förhållande till vägnätet har vägt tungt vid bedömningen. Domänverket har inte
ansett sig kunna acceptera olämpliga enklavbildningar i de stora kronoparkema
med åtföljande problem vid skogliga åtgärder (avverkning, gödsling m. m.) och
bevakning.
Domänverket
har därför varil restriktivt när det gällt bifall till framställningar om
friköp av byggnader med tomt i de fall kronolorpet för utfart lill allmän väg
nyttjat domänverkets väg på en längre sträcka. Bakom denna ståndpunkt har legat
farhågor för framlida kostnader för väghållning utöver behovet för
skogsdriften. Om vägen har hafl karaktär av större genomfartsled har
naturligtvis ölägenheterna bedömts mindre allvarliga än om vägen huvudsakligen
tjänat som utfartsväg för ett eller flera torp. Byggnademas skick och
bosättningens fömtsättningar att bestå på sikt har också inverkat på
bedömningen.
När
fråga varit om inlösen eller friköp av hela kronolorpet har domänverket
inhämtat yttranden från lantbruks- och fastighetsbildningsmyndig-helerna. I
några fall har såsom ovan nämnts inlösen eller friköp av kronotorpet (med
eller utan skog) genomförts i samråd med vederbörande lantbmksnämnd och godkänls
vid fastighetsbildningsförrätlning. I ett flertal fall har emellertid såväl
lantbruks- som faslighelsbildningsmyndighelen avstyrkt inlösen eller friköp av
kronotorjjet. Motivet har varit att den tilltänkta fastigheten inte bedömts bli
bärkraftig och varaktigl lämplig för jordbruksändamål. 1 dessa fall har
domänverket avsleigit fi-amslällningen om inlösen eller friköp med hänvisning
till vad nämnda myndigheter anfört.
I
några fall har lantbmks- och faslighelsbildningsmyndighelen sagt sig kunna
tillstyrka inlösen under fömtsättning av förstärkning med erforderlig
skogsmark. En sådan lösning har domänverkel icke ansett sig kunna medverka lill
med hänsyn till konsekvensema för verkels arbetskraft och förväntningama hos
skogsindustrin om en trygg råvamförsörjning.
Inlösen
eller friköp har endast i rena undantagsfall omöjliggjorts av oförenliga
ståndpunkter om kronotorpets värde. Anledningen härtill torde vara att
domänverkel vid inlösen-friköp tillämpar en prisnivå som - relaterad till
fastighetsmarknader i övrigt - måste anses som förmånlig. Något egentligt
marknadspris kan inte identifieras för en så speciell typ av objekt som
kronotorpen ulgör. I regel är de avsides belägna - i gmpp eller enskilt - och
möjlighetema till prisjämförelse med likvärdiga objekt på fastighetsmarknaden
därför sällsynta. En prisnivå har emellertid utvecklats ur överenskomna
köpeskillingar vid genomförda friköp av byggnader med tomt. Den på detta sätt
tillkomna och sedan flera år tillbaka tillämpade prisnivån ligger under den
nivå som skulle ha utbildats om kronotorpen kunnat utbjudas i allmänna
marknaden och långt under den nivå som gäller för enfamiljsvillor med
motsvarande standard och skick i närbelägna tätorter. Den prisvariation som
förekommer har sin förklaring i olikheler ifråga om läge, slandard, skick m. m.
d
Förslag till åtgärder ifråga om friköp
Utredningsuppdraget
skall utmynna i förslag lill ålgärder som avser atl underlätta för kronolorpare
alt med äganderätt förvärva kronolorpet eller
Prop. 1979/80:74 44
del
därav. Arbetsgmppen har i detta syfte utifrån den genomförda undersökningen av
gällande bestämmelser och deras tillämpning försökt utvärdera vilka ålgärder
som kan vidtagas med rimliga eftergifter från verkets sida. Följande åtgärder
har diskuterats
-
ändrad policy vid bedömningen
av framställningar om förvärv av kronotorpets byggnader med tomt
-
ändrad policy vid bedömningen
av framställningar om förvärv av hela kronotorpet
-
ändrade värderingsnormer
-
ändrade betalningsprinciper
Försämrad
arrondering genom enklavbildning och minskade möjligheter att styra
väghållningen har såsom tidigare nämnts varit de avgörande moliven för
domänverkets restriktiva inställning till friköp av kronotorp, när torpet varit
beläget vid domänverksväg djupt inne i etl kronoparks-komplex. Problem
identiska med de som förknippas med enklaver existerar även för avsides
belägna hyres- eller arrendelägenheter på kronoparkerna. Möjligheterna all
bemästra dessa problem har ansetts större, när ett nyttjanderättsförhållande
förelegat. Utvecklingen synes emellertid delvis ha mbbal gmnden för en sådan
uppfattning, bl. a. har nyttjanderätten stärkts så atl skillnadema i rättslig
status mellan ägande och nyttjande minskat. Arronderingsmotivet har därför inte
samma realitet soni lidigare och domänverkets intresse att väma om
kronoparkemas arrondering bör kunna stå tillbaka för kronotorpamas intresse alt
friköpa torpets byggnader med tomt. Etl analogt synsätt på väghållningsfrågan
är försvarligt. Härvidlag kan dessutom pekas på resultatet av undersökningen om
kronotorpens vägförhållanden. Endast 10% av kronotorpen nyttjar domänverkets
väg pä en sträcka över 2 km (3% över 5 km). Della visar, atl
väghällningsproblem lill följd av friköp av kronotorp inte kan uteslutas. Det
finns ej anledning att befara påtagliga olägenheter för domänverkel annat än i
enstaka fall. Arbelsgmppen anser därför att innehavare av kronotorp, som är
bebyggt med tjänligt bostadshus, bör få en generell och oförbehållsam rätt att
friköpa kronotorpets byggnader med tomt.
I ärenden avseende friköp
av hela kronolorpet (byggnader med upplåten areal enligl torpkontraktet) har
domänverket inhämtat yttranden fr-ån lantbmks- och
faslighelsbildningsmyndighetema. Den mening som dessa myndigheler framfört har
varil avgörande för domänverkets beslut. Detta system för ärendenas prövning
och samordning med den statliga jord- och skogsbmkspolitiken bör bibehållas.
Det ger bl.a. fördelen av ett tidigt besked om tillåtligheten av den
fastighetsbildning som utgör en fömtsättning för friköpets genomförande och
alltid erfordras, eflersom friköpel avser del av fastighet. Eftersträvas
vidgade möjligheter till friköp av hela eller större del av kronotorpet bör
därför i första hand avges riktlinjer för lantbruks- och
faslighelsbildningsmyndighetemas bedömning. När det gäller tillåtlighet av
fastighetsbildning lorde hänvisning kunna ske till bestämmelsema i 3 kap. 10 §
faslighetsbildningslagen, som ger slöd för avsteg från de allmänt gällande
villkoren. De speciella förhållandena när del gäller kronotorpen bör kunna
motivera sådana avsteg.
Enligl
arbetsgmppens mening bör skapas fömtsättningar för friköp av hela kronotorpet,
om detta i sin helhet kan förväntas bli med någon varaktighet aktivt utnyttjat
för jordbruk eller likvärdigt ändamål. Kan sådant utnyttjande förvänlas endast
för del av kronotorpet bör friköpet inskränkas i motsvarande grad. Här åsyftas
ej alt från friköpet skall undantagas mindre insprängda områden av skogsmark
eller impediment. Där-
Prop.
1979/80:74 45
emol
bör exempelvis kunna övervägas att utesluta en större nedlagd myrodling. Detta
innebär all kronolorpare som driver jordbmk normalt kommer att få friköpa hela
kronotorpet, i varje fall den del som ulnylljas i jordbruksdriften.
Införande
av en generell rätt för kronolorpare atl friköpa hela kronotorpet kan
domänverket däremol inte understödja. Följden av en sådan åtgärd blir sannolikl
en ulökning av det passiva ägandet. Detta skulle vidare resultera i att
kronoparkemas arrondering blev påtagligt försämrad utan någon fördel för jord-
och skogsbmksnäringen i övrigt.
1
ärenden rörande friköp av kronotorp har ibland framförts propåer om att
domänverket skall tillskjuta erforderlig skogsmark för att åstadkomma en
bärkraftig brakningsenhet. Propåerna har anfingen kommit från kronotorparen -
med åberopande av bestämmelsema om inlösen - eller från lantbruks- och
fastighetsbildningsmyndighelema - med åberopande av bestämmelsema i
fastighetsbildningslagen alt faslighet som nybildas skall vara bärkraftig.
Domänverket har ställt sig hell avvisande till dylika förslag såvida de icke
avsett endast mindre arealer för rationell avgränsning eller av annan anledning
varit förenliga med verkels egna inlressen. Denna ståndpunkt ligger fasl och
motiveras med domänverkets ansvar för de anställdas sysselsällning och verkets
ambifion alt sörja för en hög och jämn tillförsel av råvara till
skogsindustrin.
I
elt tidigare avsnitt har redogjorts för hur köpeskillingen bestämts vid friköp
av kronotorp under senare år. Ur köpeskillingarna vid genomförda friköp har
utbildats och uppbyggts successivt en prisnivå som utgör utgångspunkt vid
efterkommande värderingar och förhandlingar om friköp. Denna prisnivå utgör
resultatet av elt stort antal frivilliga uppgörelser mellan domänverket och
kronolorpare där motsättningarna enligl verkets erfarenhet inte varil svåra att
överbrygga. Arbetsgrappen anser att denna prisnivå vid friköp bör bibehållas
med rimliga jusleringar med anledning av penningvärdets förändringar och
utvecklingen på fastighetsmarknaden för jämförbara fall. Liksom tidigare skall
givelvis det enskilda kronotorpels läge, slandard, skick m. m. beaklas vid
värdebestämningen. Genom den föreslagna höjningen av avträdesersättningen
underlättas indirekt kronotorpamas möjligheter att finansiera friköpet.
För
inlösen av K/ä och K/50 gäller bestämmelser om sättet för köpeskillingens
erläggande varom redogörelse lämnats i elt tidigare avsnitt. Det
amorteringsförfarande som inlösenförfatlningama föreskriver är otidsenligt och
betungande för domänverket och bör inte rimligtvis komma ifråga för tillämpning
vid kommande friköp. Under senare år har vid friköp av kronotorp frågan om
sättet för köpeskillingens erläggande aktualiserats och gjorts upp vid
förhandlingama mellan domänverkel och kronotorparen. I regel har uppgörelsen
inneburit att den kronotorparen tillerkända avträdesersättningen avräknats som
dellikvid av köpeskillingen, resterande del av köpeskillingen har antingen
erlagts konlant eller genom lika stora årliga avbetalningar under lio år mol
räntesats, som följt diskontot och överstigit detta med fyra procent.
Domänverket anser att sättet för köpeskillingens erläggande vid friköp av
kronotorp bör vara en förhandlingsfråga och att anledning saknas all
detaljreglera förfarandet. Liksom hittills fömtsattes att domänverket kommer
att erbjuda kredit för del av köpeskillingen samt på villkor överensstämmande
med de som har angivils och som för övrigl är likformiga med de som generellt
tillämpas av domänverket vid markförsäljningar.
Domänverkets
representanter i arbetsgrappen föreslår därför
Prop, 1979/80:74 46
att
innehavare av kronotorp, som är bebyggt med tjänligt bostadshus, oförbehållsamt
skall vara berättigad atl friköpa kronotorpets byggnader med tomt,
att
innehaviue av kronotorp utöver byggnader med tomt skall vara berättigad alt
hell eller delvis friköpa även resterande del av kronotorpet på sätt som
tillstyrkes av lantbruks- och fastighetsbildningsmyndighelema,
att
köpeskillingen och sättet för dess erläggande görs upp vid förhandlingar på
basis av vad ovan sagts,
att
lantbraks- och fastighelsbildningsmyndighelerna anvisas erforderliga riktlinjer
för en enhetlig och mera generös rillämpning enligt ovan, saml
att
vad som nu gäller om friköp enligt avtal eller författningar bringas att
upphöra.
SKFF:s
representant har deklarerat avvikande mening beträffande andra att-satsen. Se
särskilt yttrande.
Förslaget
innebär
att
rätlen till friköp av kronotorp lotalt sett utvidgas väsentligt,
alt
köpeskillingen vid friköp bibehålles på nuvarande nivå,
att
finansiering av friköpet undertättas genom höjning av avträdesersättningen,
att
sättet för köpeskillingens erläggande anpassas till domänverkets normala
rutiner, saml
alt
kronolorpare inle med slöd av äldre författning kan kräva lillskott av
skogsmark vid friköp av kronotorp.
8 Tidpunkt
för de nya bestämmelsernas ikraftträdande
Domänverkets
representanter i utredningen föreslår, alt de nya bestämmelsema får retroaktiv
verkan från 1977-03-14. Jfr även utfästelsen i beslut 1977-04-15 från
domänverket (bilaga 2).
SKKF:s
representanter har anmält avvikande mening i denna fråga och utvecklar sin
åsikt i särskilt yttrande.
Vid
utarbetande och införande av nya bestämmelser uppstår ofta svårigheter vid
beaktande av rätlvisekrav mellan berörda intressenter. Detta problem uppstår
oavsett vilken tidpunkt som väljs för ikraftträdande av nya bestämmelser.
Nya
jordabalken föreskriver att avräkning skall ske om mer än nio år förflutit från
tillträdet eller från närmast föregående avräkning. Domänverket har bl. a. av
denna anledning fr. o. m. 1972-01-01 gjort avräkning med de lorpare, vars
kontrakt utlöpt. Arrendatorerna har varit positiva till att deras innestående
ersättning utbetalls. Tidigare skedde inle avräkning förrän torparen avträdde
lägenhelen. Fr. o. m. 1972 t. o. m. 1976 har avräkning skelt med 460
innehavare av torp, varav 308 fått nya kontrakt. % har avflyttat eller hyr
torpet som bostad och 56 har friköpl detsamma.
Domänverkets
representanter anser, att det finns skäl för retroaktiviiel från den lidpunkt,
då utredningen startades och det blev känt bland lorpare, alt en översyn av
reglerna skulle ske. Däremot kan verkets representanter inte gå med pä
retroaktiviiel längre tillbaka i liden, lill 1972 eller ännu längre som SKKF:s
representanter föreslår. Normalt synes flera års retroaktiviiel vid införande
av nya bestämmelser i samhällslivet i övrigt inte förekomma.
9 Kostnads-
och anslagsfrågor
För
vardera av budgetåren 1977/78 och 1978/79 har domänverket erhållil I8000{K)
kronor för underhåll och investeringar på torpen och för
Prop, 1979/80:74 47
avträdesersällningar
och flyttningsbidrag till torparna. Förslagsanslaget har för 1977/78 inle läckt
kostnaderna. Tilläggsanslag har begärts på sammanlagt 435000 kronor för
budgetåret 1977/78. Enligl tidigare åberopat beslul 1977-04-15 (bilaga 2) har i
många fall kontrakten förlängts på två respektive ett år i avvaktan på nya
regler för fastställande av avträdesersäitningens storlek. Genom detla
förfarande ökar belastningen under kommande år på riksslalsanslaget. De
gynnsammare reglema för beräkning av avträdesersäitningens storlek torde också
leda till att många lorpare i förtid avträder torpet med temporär ökning av
medelsbehovet.
Om
kostnaderna för underhälls- och investeringsåtgärder på torpen hålls ungefär oförändrade
och avirädesersättningama ökar väsentligl beräknas belastningen på anslaget
under de närmaste åren för statens del bli mellan tre och fyra miljoner kronor
per år.
Försäljningen
av torp antas fortgå i oförändrad eller något ökad takt. Delta påverkar
underhålls- och investeringskostnaderna men minskar emellertid inle
underskollen annal än marginellt de närmaste åren.
10 Samråd
med lantbruksstyrelsen
I
utredningsuppdraget har föreskrivits att verket i förvärvsfrågan skall samråda
med lantbmksstyrelsen. Från samråd 1978-03-17 noteras synpunkterna
att
torparens möjligheter att friköpa byggnader med tomt bör utökas,
att
lorpare som bedriver aktivt jordbruk bör få köpa även torpets inägo-mark om
detta är lämpligl från jordpolitisk synpunkt,
atl
frågan om förstärkning av torpets ekonomiska bärkraft genom tillägg av
skogsmark inle bör behandlas av denna utredning.
Från
fastighelsbildningsmyndighetemas sida har påpekats att i dessa ärenden (jfr
andra att-satsen ovan) bör kunna åberopas undanlagsbestämmelsen i 3 kap. 10 §
fastighetsbildningslagen som lyder: "Om fastighetsbildning är till
övervägande nytta från allmän synpunkl, får åtgärden äga mm även om den strider
mol vad som ovan föreskrivits till skydd för jordbruksnäringen eller
skogsbmket".
11 Genomförande
Arbetsgmppen
har diskuterat olika sätt att genomföra förslagen till dels ändringar av
nuvarande regler för bestämmande av ersättning vid avträde av kronotorp m. m.,
dels ätgärder som avser all underlätta för kronolorpare att med äganderätt
förvärva lägenhet eller del därav.
Mellan
domänverket och arrendatorema finns för närvarande nyttjan-derättskontrakt, som
reglerar förhållandel partema emellan. Elt prakUskt sätl atl ändra villkoren
skulle vara att med varje lorpare träffa ett tilläggsavtal med de nya
villkoren. Detta har dessutom den fördelen att kronotorpama får information om
vad som gäller för framtiden. Arbetsgmppen har utarbetat ett sådant avtal
(bilaga 17). Grappen föreslår, alt domänverkel får i uppdrag att träffa
tilläggsavtal med varje arrendator om de nya villkoren. Bestämmelsema om
avlrädesersältning bör gälla vid avräkning senast vid utgången av innevarande
avtalsperiod.
Det
bör observeras att försäljning av hela torpet med odlad jord torde förutsätta
att fastighetsbildningsmyndigheten med åberopande av 3 kap. 10 §
fastighetsbildningslagen kan medverka till fastighetsbildning av torp med
inägojord.
Prop.
1979/80:74 48
12
Särskilt yttrande av SKKF:s representanter i utredningen
I
anslulning riil ulredningen har representanterna för SKKF i vissa frågor
avgivit särskilt yttrande.
Stockholm
den 25 oklober 1978
Gunnar Vikman Sven Vislröm
Harald
Jansson Cari Eichwurzel
Prop.
1979/80:74 49
Sveriges kronotorpare- och kolonistförbunds (SKKF)
yttrande och förslag i frågan om kronotorpares rätt att friköpa tidigare
arrenderad mark,
Slatsmaktemas
intentioner för koloniseringen av de norrländska kronoparkema har bland annat
varil atl "bereda befolkningen i Norrland ökat tillfälle alt skapa
egnahem." (Riksdagens Skrifvelse nr 49 1888).
Erbjudandet
atl bli arrendatorer/nybyggare på de norrländska kronoparkema riktade sig till
mark- och medellösa, vilka "ägde föratsättningar för drifvande af ett
mindre jordbruk." (Svensk författningssamling 1909 nr 69).
Att
förvärva dessa jordbruk med full äganderätt har varit ett återkommande
önskemål, som framförts av arrendalorema/nybyggama ända sedan detta sekels
början. (Prolokoll och skrivelse från Skogstorparemötet i Älvsbyn den 10 dec.
1905 etc).
Först
under 1920-talet fastslogs, att nyodlama kunde erhålla äganderätt till den jord
de odlat upp och de hem de byggt på kronoparkema. (SFS 1925 nr 291, 1929 nr
170).
Friköpsrätten
gällde även, då de små jordbmken på kronoparkema senare överfördes till andra
upplålelseformer - kronotorp 43 respektive kronolägenhet 50. Nya regler tillkom
för bestämmande av köpeskillingen. (SFS 1943 nr 532, 1950 nr 339).
Möjlighet
till friköp var icke ekonomiskt genomförbart för majoriteten av kronotorpare
och kolonister under de första årtiondena efter bestämmelsernas tillkomst 1925
respektive 1929. 1 1929 ärs författning tillkom reservationen, atl friköp av
kronotorp kunde ske, om detta "utan olägenhel" kunde avskiljas från
kronoparken. (SFS 1929 nr 170, s. 302). Detta avgjordes av revirförvaltaren.
Bristen på startkapital och på arbete - som kunde ge en tillräcklig
kontantinkomst med därav följande fattigdom medförde alt arrendatorerna helt
fick inrikta sig på att skaffa bröd för dagen. Brist på medbestämmande i
kombinalion med en svag ekonomi omöjliggjorde friköpsförverkligandet.
Kolonistema kunde fill exempel inte ens klara av de blygsamma arrenden, vilka
de enligt kontraktet skulle betala efter fem år. Friåren för arrendeavgälden
förlängdes därför först till 10 sedan till 15 år. Förhållandena för
kronotorpama var liknande, även om de hade andra typer av kontrakt. Orsaken
till den bristande förmågan atl betala arrendet var det otillräckliga stöd
kronotorpare och kolonister erhöll från statsmaklerna. "Grova missar"
gjordes vidare i planeringen av kolonisationsverksamheten. Arbetsmarknadspolitiken
var så gott som obefintlig.
Kronotorpares
och kolonisters intresse för äganderätt är däremot väl dokumenterad - inte bara
enligt munfiig utsago - utan även i det offentliga källmaterialet.
Av
offentliga dokument på domänverkets arkiv framgår att äganderätten prioriterats
enligl opinionen på ett stort antal möten, där hundratals kronotorpare
medverkat enligt bilagda namnlistor - med början i Älvsbyn år 1905. Under åren
1925/26 protokollfördes 15 sammanträden med kronotorpare på olika orter i
Ångermanland, Väster- och Norrbottens län. Av protokollen framgår, all
kronotorpama ej ansåg den dåvarande besittningsrätten vara lillfredsslällande
utan föredrog äganderätt, om denna ställde sig ekonomiskl genomförbar. Även
enligl protokollen från SKKFs kongresser under 1930-talet framgår alt
äganderätten framhålles som det mest lockande alternafivet men ej ansågs vara
realistisk.
4
Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 74
Prop, 1979/80:74 50
- atl
del försl nu föreligger ekonomiska möjligheter att förverkliga den
gamla friköpsdrömmen om prisema inte blir för höga.
Det
har anförts all friköp - enligt ovan nämnda bestämmelser - icke är genomförbart
- enligt gällande praxis - då det skulle vara frågan om nya
fastighetsbildningar. Vi medger, all del juridiskt selt gäller nya fastighetsbildningar
men vidhåller, att det är jordbmksenheter, vilka fungerat självständigt under
relativt lång tid - i genomsnitt sextio år. Förhållandena kring kronotorpen i
Norrland och Dalarna är unika och kommer knappast all upprepas. Beslut om
friköpsrätt för innehavarna kan inte komma att användas som prejudikat i andra
sammanhang.
SKKF
nolerar tacksamt domänverkels förslag om ändrad policy vid framställning om
förvärv av kronotorp saml ändrade värderingsnormer och betalningsprinciper.
Formuleringen "generell och oförbehållsam rält för innehavare av
kronotorp, som är bebyggt med tjänligt bostadshus all friköpa byggnader med
tomt" ser vi som ett betydelsefullt medgivande. Däremot släller vi oss
frågande, om del skulle vara så stor skillnad, om det i några fall kom alt
gälla arealer på åtta fill tio heklar. Del gäller mark vilken inte domänverket
hafl någon användning av sedan kronolorpen och kolonalen upplåts och
uppodlades.
Det
är vikligl alt lantbmks- och fastighetsbildningsmyndigheler ingående
informeras om de speciella förhållandena kring de norrländska kronolorpen, det
vill säga, att de fungerat som fristående fastigheter utan att formelh vara
sådana.
Vi
anser att huvudregeln skall vara, att kronotorpsinnehavaren skall ha rätt att
friköpa hela den arrrenderade arealen. Det bör finnas synnerligen starka skäl,
om avsteg skall göras från denna regel. Skäl för vissa begränsningar kan
finnas i samband med den allmänna jordbmkspolitiken, del vill säga samhällets
intresse av effektivast möjliga användning av skogs- och åkermark.
Utgångspunkt
för SKKF är atl samhället skall ta till vara de värden kronotorpare skapat i
form av odlat jord och öppen bygd. Kronolorpens åkemiark bör därför föras
samman till så effektiva enheter som möjligt. 1
- all
det först nu föreligger ekonomiska möjligheter alt förverkliga den
gamla friköpsdrömmen om prisema inle blir för höga.
Del
har anförts att friköp - enligl ovan nämnda bestämmelser - icke är genomförbart
- enligt gällande praxis - då det skulle vara frågan om nya
fastighetsbildningar. Vi medger, aU det juridiskt seU gäller nya
faslighets-bildningar men vidhåller, att del är jordbruksenheter, vilka
fungerat självständigt under relativt lång lid - i genomsnitt sexfio år.
Förhållandena kring kronolorpen i Norrland och Dalarna är unika och kommer
knappast all upprepas. Beslul om friköpsrätt för innehavarna kan inle komma att
användas som prejudikat i andra sammanhang.
SKKF
nolerar tacksamt domänverkets förslag om ändrad policy vid framslällning om
förvärv av kronotorp samt ändrade värderingsnormer och betalningsprinciper.
Formuleringen "generell och oförbehållsam rätt för innehavare av
kronotorp, som är bebyggt med tjänligt bostadshus att friköpa byggnader med
tomt" ser vi som ett betydelsefullt medgivande. Däremol ställer vi oss
frågande, om det skulle vara så stor skillnad, om det i några fall kom att
gälla arealer på åtta till tio heklar. Det gäller mark vilken inte domänverket
hafl någon användning av sedan kronotorpen och kolonalen uppläts och uppodlades.
Det
är viktigt atl lantbmks- och fastighetsbildningsmyndigheter ingående
informeras om de speciella förhållandena kring de norrländska krono-
Prop.
1979/80:74 51
torpen, det vill säga, att de fungerat som fristående
fasligheter utan att formellt vara sådana.
Vi anser atl huvudregeln skall vara, alt
kronotorpsinnehavaren skall ha rätt att friköpa hela den arrrenderade arealen.
Det bör finnas synnerligen slarka skäl, om avsleg skall göras från denna regel.
Skäl för vissa begränsningar kan finnas i samband med den allmänna
jordbrukspolitiken, del vill säga samhällels intresse av effektivast möjliga
användning av skogs- och åkermark.
Utgångspunkt för SKKF är att samhället skall ta till vara
de värden kronotorpare skapat i form av odlat jord och öppen bygd. Kronolorpens
åkermark bör därför föras samman till så effektiva enheter som möjligt. I
första hand skall åkermarken försäljas eller utartenderas till kronotorpare som
bedriver aktivt jordbruk. 1 andra hand lill övriga kategorier av jord-brakare.
Vad skogsvården beträffar kan en sådan även bedrivas på
mindre arealer. Man kan också föratsälla, alt samhället skärper övervakningen
på detta område.
Det är som sagt långt ifrån troligt, att alla kronotorpare
kommer att begära friköp av hela arealen. Flertalet har hittills nöjt sig med
friköp av byggnader med tomt. Möjligheten att förverkliga ett friköp av hela
arealen har dröjt för länge. Många har därför blivit för gamla för alt ha
inlresse av den uppodlade arealen. De som nu vill utnyttja möjligheten till
friköp av hela arealen torde ha intresse och kunskaper att sköta sin mark.
Därför konmer det inte att uppstå en sådan mängd med enklaver, alt de
väsentligl försämrar domänverkets möjligheter till effektiv skogsvård. SKKF har
icke framfört krav på skogsmark ulöver de arealer som kronotorpen omfattar.
Däremot bör domänverket kunna avstä mindre områden - även av skogsmark för
atl en rationell avgränsning av bmkningsenheterna skall erhållas. Särskild
hänsyn bör i dessa fall tagas till kronotorpamas intressen.
Vi vill slulligen betona vikten av, att förbundet ges
möjlighel till medbestämmande och insyn, då de nya bestämmelserna skall
Ullämpas. Delta innebär, att vi kontinuerligt informeras om de
avträdesersällningar och friköp, vilka blir aktuella.
Vidare att representanter från SKKF medverkar i etl
kommande sammanhang beträffande ovan nämnda angelägenheler lillsammans med
representanler från domänverket, lantbmks- och fastighetsbildningsmyndigheler.
SKKF réreslår:
Kronotorparen skall i princip ha rätt att friköpa hela den
areal han tidigare arrenderat.
Åkermark kan undant£as, om arrendatom icke bmkar den själv
och läget är sådant atl annan bmkare i försia hand en kronotorpare kan
braka jorden.
Domänverket bör aktivt verka för. att användbar åkermark
tages i bmk för jord bruksändamål.
Domänverket bör kunna avstå från mindre arealer - även av
annan skogsmark - om delta är av värde för att nå en rationell avgränsning av
bmkningsenheterna.
Prop. 1979/80:74 52
Yttrande
från SKKF angående retroaktiviteten för de av utredningsgruppen föreslagna
åtgärderna.
Vid
sammanträdet den 10 maj 1977 beslöt ulredningsgmppen, atl arbetet preliminärt
skulle begränsas till all gälla kronotorp, vars kontrakt förfallit den 14 mars
1977 eller senare.
SKKFs
representanler godtog delta som en utgångspunkl för utredningen. Däremol ansåg
vi del inte vara en definitiv avgränsning för de kronolorpare, vilka skulle
beröras av ulredningen.
En
sådan snäv avgränsning som domänverkels representanter föreslog skulle vara
orättvis och olycklig. Detla har bekräftats under utredningen, då vi kommil i
kontakt med kronotorpare som har olika former av kontrakt på sina hem.
Antalet
kronotorpare som ulredningen gäller uppgick till 533 i januari 1977. Det finns
ingen rimlig anledning, atl de 142 av dessa som redan automatiskt övergått till
kontrakt av typ kronotorp 72 skulle försältas i ett sämre läge, än de
kronotorpare som erhåller dessa kontrakt efter den 14 mars 1977.
SKKF
har konsekvent hävdat, att arrendatorema antingen har rätt att inneha
kronolorpen under hela kontraktsfiden eller friköpsrätt. I slutet av 1950-talet
och under 1960-talet ansåg domänverket att kronotorpen närmast kunde beiraktas
som "tjänstebostäder". En fömtsättning för att kronotorparen skulle
utfå sin arbetarpension var därför, att han flyttade från sitl hem på
kronoparken. SKKF anser att detta förfarande stred mol slatsmaktemas
intentioner med kolonisationsverksamheten - eller vad som en gång förespeglades
- att mark- och medellösa skulle få skapa sig egna hem. Att förfarandet vidare
inte var hell odiskutabelt framgår av en motion i Andra Kammaren 1954, där del
yrkas, att den lagenliga rätten aU erhålla arbetarpensionen icke skulle
päverkas av om innehavaren "kvarbor å kronolägenheten som upplåtits till
honom". (MAK 1954 nr 410).
De
före detla kronotorpare som tvingats lämna sina hem på dessa villkor bör få
rätt att friköpa sina gamla hem på kronparkema. Detta gäller den kalegori, som
visat sådant intresse, atl de försökt trygga sin närvaro på kronotorpen genom
någon form av kontrakt, aniingen som hyres- eller fritidsbosläder.
SKKF
föreslår:
Samtliga
kronotorpare, vilka innehar kontrakt av typ kronotorp 72 bör fä
avträdesersättningen omräknad enligt de normer, vilka föreslagits av ulredningen.
Före
detta kronotorpare som haft en obruten förbindelse med sina gamla hem på
kronoparkerna - genom kontrakt som hyres- eller fritidsbostäder - bör få räll
att friköpa dessa.
Friköp
bör i dessa fall underlättas genom alt man i samband med köpet omräknar deras
avträdesersättning till det värde som skulle gällt om man använt sig av de i
ulredningen föreslagna normema. Rätl till retroaklivitet enligt denna regel bör
gälla från och med år 1967.
Prop. 1979/80:74 53
Bilaga
1 Underbilaga 1 INDUSTRIDEPARTEMENTET BESLUT
1976-12-09
639/73,574/76,1368/76
Uppdrag
att göra viss utredning rörande kronotorpen
Sveriges
kronotorpare- och kolonistförbund (SKKF) har i skrivelse den 12 september 1973
ställt vissa frågor rörande ersätlningar då kronotorp avträdes och funnil det
angeläget att en opartisk ulredning i dessa frågor kommer till stånd.
Domänverket
har den 2 oklober 1973 avgivit yttrande i ärendet, varefter SKKF den 26
november 1973 inkommit med påminnelser.
Vid
avträde av kronotorp åligger det domänverket att vid framräkning av avträdesersättning
draga av bl. a. slalsbidrag och därmed jämförliga lån som lämnats för
byggnadsarbeten och jordförbättring.
I
skrivelse den 3 april 1976 har SKKF anhållit att odlingsbidrag inte skall
dragas av vid framräkning av ersättning vid avträde av kronotorp.
Domänverket
har den 29 seplember 1976 avgivit yttrande över denna framställning.
I
ärendet har skrivelser inkommit från Bo Malmberg, Enköping.
Regeringen
uppdrar åt domänverkel att - efter samråd med SKKF -inkomma med förslag dels
avseende sådana ändringar av nuvarande regler för bestämmande av ersättning vid
avträde av kronotorp m.m. att de tillgodoser skäliga önskemål frän
kronotorpama, dels till ålgärder som avser att underlätta för kronotorpare att
med äganderätt förvärva lägenhet eller del därav. I förvärvsfrågan skall verket
samråda med lantbruksstyrelsen.
På
regeringens vägnar Nils G. Åsling
Lennart
Hansson
DOMÄNVERKET
Bilaga
1 Underbilaga 2
1977-04-15 PAN
47/77 Up 14.10
RL,
RU, RF och Östersundsförvallningen Samtliga revir inom RL och RU saml fill
Säma, Älvdalen och Hamra revir.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kronotorp,
arrendetid vid förlängning i avvaktan på syn.
Vid
sammanträde den 17 febmari 1977 i Örnsköldsvik med Sveriges kronotorpare- och
kolonistförbund (SKKF) framfördes från SKKF önskemål om att några
avirädessyner inle skulle göras under pågående ulredning om bland annat
avträdesersällningar till kronotorpama. Man framförde även önskemål om att de
kontrakt, som utlöper den 14 mars 1977 eller senare skulle förnyas eller
förlängas till och med 14 mars 1979, då beslut över pågående ulredning kan
beräknas föreligga.
Beslämmelserna
i nya jordabalken 9:2 föreskriver alt arrendetiden skall utgöra minst fem år, i
de fall arrendet omfattar bostad för arrendatorn.
Vid
förlängning av avlal kan dock överenskommelse träffas om korlare upplålelselid
än fem år.
Domänverket
accepterar därför i avvaktan på utredningens resultat kronotorpamas förslag om
en förlängning på oförändrade villkor av utlöpande avtal infill den 14 mars
1979.
Detla
medgivande avser endast kronotorpare med kontrakt, som ännu ej förlängts och
där arrendatorn samtycker lill en kortare upplålelselid än 5 år. Redan tecknade
kontrakt från och med den 14 mars 1977 skall fortsätta atl gälla arrendetiden
ut.
Domänverket
avser alt på alla syner, som hänföra sig till kontrakt, som utlöper den 14 mars
1977 eller senare och om arrendatom så önskar, tillämpa eventuellt kommande
ändringar i reglerna för avträde av kronotorp. Redan godkända syner per den 14
mars 1977 komma därvid att behandlas enligt de nya reglema och evenluella
tillägg atl utbetalas retroaktivt.
Pågående
utredning kommer därför inte att ulgöra någol hinder för att verkställa syner
på torp med kontrakt som utlöper under den tid utredningen pågår.
Under
den tid utredningen pågår bör dock fortsättningsvis i varje särskill fall
överenskommelse träffas med arrendatorn om han önskar syn vid arrendetidens
ulgång eller om han önskar uppskjuta synen atl gälla avträde den 14 mars 1979.
Försäljningar
som avslulas innan utredningen slutförts och regeringens beslut föreligger slår
fast i fråga om köpeskilling och köpevillkor. Beträffande avträdesersättning
gäller dock vad som tidigare sagts om retroaktivt fillägg.
Önskar
kronotorpare uppskjuta friköpel i avvaktan på utredningens resultat skall någon
försäljning inte ske.
Innehållet
i denna skrivelse har godkänls av ledamötema i kronotorpar-utredningen.
Gunnar
Vikman
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 1 Underbilaga
3 som har
SAMMANSTÄLLNING
över författningar, kungörelser m.m reglerat kronotorpsverksamheten.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skogstorp
SFS 1891
29
1904
21
1913
254
1914
335
Odimgslä
genheter
SFS 1909
69
1913
253
1914
334
1915
169
1918
448
1920
260
1932
294
1932
295
1938
301
1942
458
1942
Riksdagens skrivelse nr 386
1943
533
Kronotorp
ol29
SFS 1929
170
1931
3
1932
295
1938
278
1950
341
Kolonat
1914:
riksdagens skrivelse 1914-09-18 nr 273 om aU Kungl. Maj:t måtte låta undersöka
för kolonisation tjänliga markområden i de sex nordligaste länen.
1916:
Kungl. Maj:ts förordnande 1916-05-02 om inventering av odlingsmark på
kronomark i Norrland och Dalarna 1918: riksdagens skrivelse 1918-05-02 om
medgivande att upplåtelser skulle få ske enligl kolonisationskommittens
förslag 1919-1924 riksdagama beslutade om ytterligare kolonisationsförsök
efter 1918 års grunder
1920
265
1922
1922-05-31 kolonisationskommittens betänkande
1925
291
1925
292
1925
486
1926
511
1926
515
1928
220
1928
221
1929
Kungl. Maj:ts brev den 27 juni
1932
Kungl. Maj:ts brev den 17 juni
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80:74
1934: 409
1937
616
1938
Kungl. Maj:ts brev den 17 juni
1950
340
Kronotorpj43
SFS 1943
532
1945
653
1945
654
1950
336
1958
536
1962
151
56
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kronolägenhet
150 SFS 1950: 339 1958: 537
Kungl.
Maj:ts kungörelse om upplåtelse av publika jordbruksarrenden. SFS 1971: 1152
En
del författningar berör flera olika upplåtelseformer. Sålunda behandlar K K
1950:339 förutom Kronolägenheter/50 även skogstorp, odlingslägenheter, kolonat
och kronotorp.
Prop,
1979/80:74 57
Bilaga 1 Underbilaga 4 Antalet kronotorp vid ingången av
år 1977 fördelade på län, kommun och typ.
Län Kommun K/43 K/50 K/ä Summa
)5
3
-
18
2
2
8
4
-
12
17
I
3
21
2
-
-
2
12
1
2
1
15
1
1
11
9
_
20
16
6
-
22
21
II
3
35
10 1
2 1
3 1
15 3
27
13
4
44
34
10
8
52
41
7
3
51
9
4
-
13
21
13
_
34
-
9
4
13
6
1
-
7
19
6
1
26
4
2
6
9
4
13
28
31
1
60
5
2
5
12
5
3
1
9
3
10
13
5
7
1
13
332
161
39
532
15
3
1
18
2
_
_
2
25
5
3
33
15
2
1
18
170
63
22
255
105
88
13
206
W Älvdalen X Ljusdal Y Sollefteå
Örnsköldsvik Z Bräcke
Strömsund
Härjedalen AC Vindeln
Norsjö
Stensele
Sorsele
Vännäs
Vilhelmina
Åsele
Lycksele
Skellefteå BD Arvidsjaur
Arieplog
Jokkmokk
Överkalix
Kalix
Övertorneå
Pajala
Gällivare
Älvsbyn
Piteå
Boden
S:a W X Y
Z
AC BD
S:a 332 161 39 532
Prop. 1979/80:74 58
Bilaga 1 Underbilaga 5 Antalet under år 1977 försålda (F)
och nedlagda (N) kronotorp samt kronotorp under försäljning (UF) vid ingången
av år 1978 fördelade pä län, kommuner och typ.
Län Kommun K/43 K/50 K/Ä Sia
FN UF F N UF F N UF F
N UF
W
Älvdalen
11
3
14
X Ljusdal
1
1
Y
Sollefteå
1
1
Z
Strömsund
2
1
1
2
Häriedalen
1
1
AC
Vindeln
3
3
Norsjö
2
1
2
1
Stensele
1
1
1
1
2
2
Sorsele
1
1
Vilhelmina
1
1
1
2
1
4
Åsele
2
2
Lycksele
3
2
1
1
5
2
Skellefteå
1
I
BD
Arvidsjaur
4
1
6
2
10
3
Arieplog
1
1
Jokkmokk
1
1
Överkalix
1
2
1
1
3
Kalix
1
1
2
Övertorneå
2
1
2
1
Pajala
13
5
11
1
9
1
25
1
14
Gällivare
3
3
Älvsbyn
1
1
I
1
Piteå
1
1
Boden
1
1
1
1
S:a
29
4
31
19
3
22
6
1 3
54
8
56
W
11
3
14
X
1
1
Y
1
1
Z
3
1
1
3
AC
6
3
6
2
1
4
1
3
9
4
13
BD
23
10
17
2
15
4
1
44
3
25
S:a
29
4
31
19
3
22
6
1 3
54
8
56
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 1 Underbilaga 6
Kronotorpens
arealer
Län
Kommun
Antal
Areal ha
Medelareal
ha
åker
lolalt
åker
lolalt
W
Älvdalen
18
38.00
126.00
2.11
7.00
X
Ljusdal
2
4.00
23.00
2.00
11.50
Y
Sollefteå
11
33.81
71.64
3.07
6.51
Örnsköldsvik
21
40.67
132.15
1.94
6.29
Z
Bräcke
2
4.41
8.37
2.21
4.18
Strömsund
14
41.85
110.07
2.99
7.86
Härjedalen
1
3.30
5.31
3.30
5.31
AC
Vindeln
20
70.30
143.00
3.52
7.15
Norsjö
20
64.50
142.50
3.22
7.12
Stensele
33
93.90
209.10
2.85
6.34
Sorsele
15
40.60
97.70
2.71
6.51
Vännäs
3
8.60
13.20
2.87
4.40
Vilhelmina
43
127.60
414.50
2.97
9.64
Åsele
52
121.10
346.07
2.33
6.66
Lycksele
44
107.80
269.50
2.45
6.12
Skellefteå
12
48.00
%.00
4.00
8.00
BD
Arvidsjaur
24
62.32
156.60
2.60
6.52
Arieplog
12
7.50
44.00
0.62
3.67
Jokkmokk
6
17.00
34.00
2.83
5.67
Överkalix
25
49.00
170.00
1.%
6.80
Kalix
6
12.00
35.00
2.00
5.83
Övertorneå
11
32.00
70.00
2.91
6.36
Pajala
34
98.00
238.00
2.88
7.00
Gällivare
9
23.00
61.00
2.56
6.78
Älvsbyn
8
38.92
57.20
4.86
7.15
Piteå
12
49.50
117.00
4.12
9.75
Boden
12
32.00
71.00
2.67
5.92
S:a
resp. med.
470
1.269.68
3.261.91
2.70
6.94
W
18
38.00
126.00
2.11
7.00
X
2
4.00
23.00
2.00
11.50
Y
32
74.48
203.79
2.33
6.37
Z
17
49.56
123.75
2.92
7.28
AC
242
682.40
1.711.57
2.82
7.16
BD
159
421.24
1.053.80
2.65
6.63
S;a
resp. med
470
1.269.68
3.261.91
2.70
6.94
Prop. 1979/80:74
60
Bilaga 1 Underbilaga 7
Brukningsförhållanden
på kronotorpen. Antal brukade
torp
och arealer fördelade
på
län och
kommuner
Antal
Areal ha
Län
Kommun
Totalt
Med aktivt jordbmk
Areal ha
av inne-
av annan
av
innehavaren
av annar
havaren
åker
totalt
åker
totalt
W
Älvdalen
18
X
Ljusdal
2
Y
SoUefteå
11
3
9.55
23.50
Örnsköldsvik
21
7
14.90
51.60
Z
Bräcke
2
Strömsund
14
2
5.41
17.26
Härjedalen
1
AC
Vindeln
20
6
1
19.90
41.90
6.70
10.20
Norsjö
20
9
2
33.50
55.00
6.50
11.00
Stensele
33
10
1
31.60
65.70
2.30
6.10
Sorsele
15
6
24.00
48.00
Vännäs
3
1
3.20
4.90
Vilhelmina
43
20
1
68.60
163.60
2.90
8.70
Åsele
52
16
38.20
114.10
Lycksele
44
14
3
35.60
86.90
5.20
15.20
Skellefteå
12
1
17.00
31.00
1.00
5.00
BD
Arvidsjaur
24
18.50
34.50
Arjeplog
12
Jokkmokk
6
4.00
7.00
Överkalix
25
2
9.00
34.00
3.00
13.00
Kalix
6
1.00
6.00
övertorneå
11
11.00
21.00
Pajala
34
2
29.00
51.00
5.00
12.00
Gällivare
9
Älvsbyn
8
19.92
26.20
Piteå
12
2
17.00
36.00
7.50
17.00
Boden
12
5.00
10.00
S:a
470
128
15
415.88
929.16
40.10
98.20
W
18
X
2
Y
32
10
24.45
75.10
Z
17
2
5.41
17.26
AC
242
86
9
271.60
611.10
24.60
56.20
BD
159
30
6
114.42
225.70
15.50
42.00
S:a
470
128
15
415.88
929.16
40.10
98.20
Prop. 1979/80:74 61
Bilaga
I Underbilaga 8
Kronotorpens
Innehavare. Antal fördelade på torptyp, innehavarens älder, län och kommun
Län
Kommun
To-
Åld.-
Antal
talt
UPPg.
sak-
torplyp
och åldersgrupper
K/43
K/50
K/ä
40-
50-
60-
70-
80-
-40-
50-
60-
70-
80-
40- 50-
60-
70-80-
-49
-59
-69
-79
-
-49
-59
-69
-79
-
-49 -59
-69
-79-
W
Älvdalen
18
1
1
4
7
1
1
1
2
X
Ljusdal
2
1
1
Y
Sollefteå
11
1
1
2
3
2
1
1
Örnsköldsvik
21
3
6
7
1
1
2
1
Z
Bräcke
2
2
Strömsund
14
1
2
6
3
1
1
Häriedalen
1
1
AC
Vindeln
20
3
8
1
2
4
1
1
Norsjö
20
3
2
7
2
1
1
2
2
Stensele
33
1
6
11
1
1
2
3
5
1
2
Sorsele
15
1
1
3
4
1
1
1
1
2
Vännäs
3
1
1
1
Vilhelmina
43
3
I
8
11
4
1
5
2
4
2
1
1
Åsele
52
4
5
9
16
2
3
5
1
1
3
3
Lycksele
44
1
8
12
11
4
2
3
1
1
1
Skellefteå
12
2
4
2
2
1
1
BD
Arvidsjaur
24
2
3
4
4
4
1
1
2
3
Arjeplog
12
1
2
1
6
2
Jokkmokk
6
1
1
3
1
Överkalix
25
1
2
11
4
1
2
1
2
1
Kalix
6
2
2
1
1
Övertorneå
11
2
1
2
2
1
1
1
1
Pajala
34
6
2
3
6
3
2
3
4
5
Gällivare
9
1
4
1
1
1
1
Älvsbyn
8
1
1
2
2
1
1
Piteå
12
1
2
2
3
4
Boden
12
1
1
2
1
1
2
3
1
S:a
470
26
41
94
123
36
3
15
33
36
30
4
6
14
7 2
W
18
1
1
4
7
1
1
1
2
X
2
1
1
Y
32
1
4
8
10
1
3
1
1
2
1
Z
17
1
2
8
4
1
1
AC
242
11
21
47
70
16
1
6
18
18
13
2
6
8
5
BD
159
12
13
27
31
17
1
6
13
16
15
1
4
1 2
S:a
470
26
41
94
123
36
3
15
33
36
30
4
6
14
7 2
Bilaga
1 Underbilaga 9 Kronotorpsupplåtelsema. Antal fördelade på län, kommuner och
tidpunkt (14/3 angivet år) då gällande avtal utlöper.
Län
Kommun
To-
Antal
talt
med avtal ui
tlöpande
år
90-
Livs-
76
77
78
79
80
81
82
83
84
85
86
87
88
89
-98
99 tid
W
Älvdalen
18
3
2
1
10
2
X
Ljusdal
2
1
1
Y
Sollefteå
11
1
3
2
3
1
1
Örnsköldsvik
21
1
2
2
4
7
2
2
1
Z
Bräcke
2
2
Strömsund
14
2
1
1
1
1
2
2
I
1
1
1
Häriedalen
1
1
AC
Vindeln
20
1
1
6
1
2
1
1
1
6
Norsjö
20
3
2
3
2
3
2
1
2
2
Stensele
33
4
4
11
5
1
1
1
6
Sorsele
15
2
2
4
1
1
2
2
1
Vännäs
3
1
1
1
Vilhelmina
43
2
3
8
8
3
1
3
2
2
3
2
1
5
Åsele
52
2
9
7
6
3
2
2
6
5
3
3
1
3
Lycksele
44
3
7
10
4
5
3
1
5
1
2
2
1
SkeUefteä
12
1
1
3
4
1
1
1
BD
Arvidsjaur
24
4
2
5
1
2
2
2
2
2
1 1
Aqeplog
12
1
2
3
1
4
1
Jokkmokk
6
1
1
1
1
1
1
Överkalix
25
1
4
1
5
3
3
1
2
1
1
3
Kalix
6
1
1
1
1
2
Övertorneå
11
1
2
4
1
1
2
Pajala
34
4
4
2
1
2
9
2
1
9
Gällivare
9
1
1
3
1
2
1
Älvsbyn
8
2
4
I
1
Piteå
12
2
1
6
1
1
1
Boden
12
1
2
1
5
1
2
S:a
470
4
8
36
42
65
83
60
17
20
17
19
19
19
9
6
21
25
W
18
3
2
I
10
2
X
2
1
1
Y
32
1
3
5
6
10
2
1
1
2
1
Z
17
2
1
3
2
1
2
2
1
1
1
1
AC
242
14
19
42
43
26
12
5
12
11
10
12
7
5
2 22
BD
159
4
8
17
15
16
31
12
4
9
2
7
7
4
2
1
19
1
S:a
470
4
8
36
42
65
83
60
17
20
17
19
19
19
9
6
2i;25
Bilaga
1 Underbilaga 10 Kronotorpens byggnader. Boningshusens skick. Över (I),
motsvarande (II), under (III) genomsnittet för trakten. Fördelning på län,
kommuner och torptyp.
Län
Kommun
To-
tnit
Antal
ICUL
K/43
K/50
K/ä
I
II
III
I
II
III
I
II
III
W
Älvdalen
18
15
3
X
Ljusdal
2
2
Y
Sollefteå
11
4
3
1
2
1
Örnsköldsvik
21
16
1
1
1
2
Z
Bräcke
2
1
1
Strömsund
14
7
5
1
1
Häoedalen
1
1
AC
Vindeln
20
11
6
2
1
Norsjö
20
5
8
1
1
4
1
Stensele'
33
17
3
4
3
3
1
1
Sorsele
15
10
1
1
2
1
Vännäs
3
1
1
I
Vilhelmina
43
24
2
5
4
4
1
3
Äsele
52
32
1
1
6
2
2
6
1
1
Lycksele
44
35
1
4
1
1
2
Skellefteå
12
9
1
2
BD
Arvidsjaur
24
4
11
2
6
1
Arieplog
12
7
2
3
Jokkmokk
6
5
1
Överkalix
25
1
17
5
1
1
Kalix
6
4
2
Övertorneå
11
6
1
4
Pajala
34
15
19
Gällivare
9
4
I
2
2
Älvsbyn
8
4
1
1
1
1
Piteå
12
2
1
2
7
Boden
12
4
5
2
1
S:a
470
196
97
6
37
78
24
8
5
18
W
18
15
3
X
2
2
Y
32
20
4
2
2
1
1
2
Z
17
8
7
1
1
AC
242
144
15
2
28
19
13
8
3
9
BD
159
7
71
4
3
57
9
1
7
S:a
470
196
97
6
37
78
24
8
5
18
' 1 K/ä är obebyggd
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 1 Underbilaga 11
Kronotorpens byggnader. Ekonomibyggnadernas skick. Över
(I), motsvarande (II), under (III) genomsnittet för trakten. Fördelning på län,
kommun och torptyp.
Län
Kommun
To-taJt
Antal
K/43
K/50
K/ä
I
II
III
I
II
III I
II
III
W
Älvdalen
18
15
3
X
Ljusdal
2
2
Y
Sollefteå
11
1
6
1
3
Örnsköldsvik
21
16
1
1
I
2
Z
Bräcke
2
2
Strömsund
14
7
5
2
Häriedalen
I
1
AC
Vindeln
20
11
2
4
3
Norsjö
20
3
10
1
4
2
Stensele'
33
15
5
4
2
4
2
Sorsele»
15
10
1
1
1
Vännäs
3
1
1
1
Vilhelmina'
43
13
10
2
5
3
5
4
Äsele
52
21
12
1
1
4
5
3
5
Lycksele
44
34
1
1
4
1
1
1
1
Skellefteå
12
7
2
3
BD
Arvidsjaur*
24
3
11
2
2
5
Arieplog
12
2
7
3
Jokkmokk»
6
4
1
Överkalix'
25
13
4
1
4
1
Kalix
6
4
2
Övertorneå
11
7
1
3
Pajala'
34
14
1
10
8
Gällivare
9
4
1
2
2
Älvsbyn
8
4
3
1
Piteå
12
3
7
2
Boden»
12
1
3
1
5
1
S:a
470
142
137
17
19
54
62
5
24
W
18
15
3
X
2
2
Y
32
17
7
2
3
1
2
Z
17
7
8
2
AC
242
115
40
5
16
22
22
4
14
BD
159
3
65
12
1
26
38
8
S:a
470
142
137
17
19
54
62
5
24
' 1 K/ä är obebyggd
' 2 K/ä saknar ekonomibyggnader
' 1 K/43 saknar ekonomibyggnader
* 1 K/43 saknar ekonomibyggnader
' 1 K/50 saknar ekonomibyggnader
1 K/43 och I K/50 saknar ekonomibyggnader
' 1 K/50 saknar ekonomibyggnader
» 1 K/50 saknar ekonomibyggnader
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga I Underbilaga 12 Kronotorpens läge i förhållande
till det allmänna vägnätet (DV-väg = domänverksväg, S-väg =
väg-samfällighetsväg).
Län
Kommun
Antal
kronotorp
To-
Vid
Vid
DV-väg;
nyttjad
VidS-
väg;r
lyttjad
talt
allm.
väg
vägsträcka
i
km
vägsträcka
i
km
0,1-
0,6-
1,1-
2,1-
5,1-
0,1-
0,6-
-
1,1-
2,1-
5,1-
-0,5
-1,0
-2,0
-5,0
-
-0,5
-1,0 -2,0
-5,0
-
W Älvdalen
18
6
1
1
3
5
2
X
Ljusdal
2
2
Y
SoUefteå
11
3
4
2
2
Örnsköldsvik
21
10
1
5
1
2
2
Z
Bräcke
2
1
1
Strömsund'
14
2
2
2
1
4
3
1
Häriedalen
1
1
AC
Vindeln
20
9
5
3
2
1
Norsjö
20
10
3
2
3
1
1
Stensele
33
12
5
2
2
7
3
1
1
Sorsele
15
8
2
2
2
1
Vännäs
3
2
1
Vilhelmina
43
19
3
6
6
4
2
2
1
Åsele
52
21
8
4
4
7
1
2
2
3
Lycksele
44
11
12
1
7
4
2
2
2
3
Skellefteå
12
11
1
BD
Arvidsjaur
24
7
5
3
2
1
1
2
1
1
1
Arieplog'
12
5
3
1
2
Jokkmokk
6
5
1
Överkalix
25
24
1
Kalix
6
2
I
1
2
Övertorneå
11
7
2
2
Pajala
34
30
1
1
2
Gällivare
9
9
Älvsbyn
8
7
1
Piteå
12
3
5
1
2
t
Boden
12
1
7
3
1
S:a
470
144
152
38
29
34
13
8
11
15
21
5
W
18
6
1
1
3
5
2
X
2
2
Y
32
13
5
7
1
2
2
2
Z
17
4
3
2
1
4
3
1
AC
242
103
40
20
23
23
9
5
2
6
10
1
BD
159
16
104
9
3
5
1
2
6
2
9
1
S:a
470
144
152
38
29
34
13
8
11
15
21
5
' 1 kronotorp nyttjar for utfart domänverksväg och
vägsamfållighelsväg för utfart »1 kronotorp saknar utfartsväg
5 Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 74
Prop, 1979/80:74 66
Bilaga
1 Underbilaga 13 Domänverkets torpförsäljningar åren 197277, Sammanställning
Län
Kommun
År
1972
1973
1974
1975
1976
1977
S:a
W
Älvdalen
3
3
Y
Örnsköldsvik
1
Z
Strömsund
1
BC
Vindeln
1
Norsjö
1
Vännäs
1
Vilhelmina
1
Åsele
1
Lycksele
1
1
2
2
6
Skellefteå
I
1
2
BD
Arvidsjaur
1
1
2
9
13
Jokkmokk
2
1
3
Överkalix
2
1
3
Kalix
1
1
2
övertorneå
1
2
2
5
Pajala
3
10
4
3
6
21
47
Gällivare
1
2
3
Älvsbyn
1
1
2
Boden
1
1
2
5
18
8
12
13
41
97
W
3
3
Y
1
1
Z
1
1
AC
2
2
3
2
4
13
BD
5
12
6
9
H
36
79
5
18
8
12
13
41
97
2 SS2
o
Ii
S "O
g °
o (A o
o u .: S . . SP
o 1
I
o
(A
1
i U o "
o
s
g S
an c
o ii.
oo Ä « ts £
Ää - - å
ti-i--
c
"S
c
p
o
E- o
o
c
s
Q o o
o
5 VI « -i 1/
>/ I-
fN r
_
_> I/-1 WI m
£
e
e
i
I
>
es I
._,
u
>
g
"O
O
o Ic
4>
-3.
x>
w «
u
e(|:A
S
O .M
(£ä
J=CO
U
191
109 1913 918
o
22
JU
£ o
OO
tn
"-
> r:
t:
29/5
1 18/6 1 17/10 20/6
26/6
:tbre
14/6
14/6 1
Tf
-fl-
c
E u
_____ rn
00
>iv
"ffo o
o o
u
0\ Ot
V\ - » M VO CN *
as;::::
gr-
.c
u
u u fc.
U
fc, . fc- fc.
fc, fc.
O-D 4)
o
C
C C C
C
= 3= "=
c c
: »
b
coiyjM
1/)
c/3
tfl
cco
wc/J
Från bem) styre
! §
U.[Jutt.U.
u
U,
=11,11.
U.b.
lAVivm
c/3
cnS Ä oow
VlVi
" ä
.ep
iS|:::li
m TI
ViVl
2 w
o
VO
w-t
OV
Ov
w-i
VO
-...-
00
(N
Ov
,
f*
« /
»» 1
fc.
fc.
C
c
Vi
V)
te.
U.
c «
( «
opaginerad Kontrollera mot PDF
:g
s.
« ) u
O.J2
u
a ?
c
« E
"c
> c
dsbidrag
hjälp hjälp bidrag
B.
» 3
B tfi
a
hjälp
bidrag bidrag dsbidrag
rf
.2-S
.o -o
te- Is
E=5
U C
it -a
GO
c 1
yggna
dlings dlings llläggs
1
tfi
ta Vi a 00
00 eo g
.E.S.S
M
'a
>,
El
BOOOH
PQ
ooom
OCQ
PS
00
O
'.c
T3
E
ets
utom 1948:
jordbruk
alisering der (SFS
o
'. ö tfi
C a
«
= O c
CA
QOin U C CN .O
tit
i2 fe £
B a
=9 Bal
CA J
.g'o: £
CJ
o
= 'C
o
5
C; u
t Ul
ol
u
(A :0 "
Doi::i
.So-
c 00.. S
Si c n fl>
o f=o
« n S J
CA (A o rt CA
X oS .it
o-e
CN c*3
S|
=" - « C fc, Id -O
CA *...
.E 2 £ "
:ii2
e u M
o o "C
'B- SJ 8
3 c :Cd o
bo o. . JS
XI e o O
£ - V o T3 « > rJ
o *
.7 fc. ot fc,
H TJ c E.D
a>
v
u
00
00
eo
iS
2
:
fc.
fc.
u
.ie
j
J
g
g
g
c?
o
o
CN
m
Tf
( »
CA
CA
00
00
00
:0
:0
:0
K
a
X
jt 5
=; ig
Q
CA w .*) =.C
e
.o
O 4>
SI
..B
E
c
o
u
CA
«
CXi
s
,M
a
2 g 2.S
E ä S| a ig
° i
o «
;S > o
v
4>
4>
4>
U
«
JZ
J=
J=
B
C
C
U
u
00
00
00
:CS
s
:B
"3
o
3
C
c
C
O
o
O
fc.
c
fcl
ix!
i
opaginerad Kontrollera mot PDF
o. o
o
':2 c
.ill
xZ
M v Ö b:B U .Q
fc. -O fc. 73
;S u Cd
2 u ed
Hi.
00 r>i rj C H c
I "2 1 " I "O
o £ o £ o =
00 CA 00
CA 00 M
> o >
o > o
cd.:
opaginerad Kontrollera mot PDF
3
c
Oo r-
2 S!
o
s: tf\
£ s
= S
« S
s; fe
a ti
. « t »
2 o
CN
B (/)
O.
tn b, I »
CN 5
B CO
te.
c
V)
tt.
CO
o
c
e
C
CO
CO
te.
CO
opaginerad Kontrollera mot PDF
>-St>: gj
2i «« H
c CA c
CA c C 00 c 60
S C C C C :Cd :B *n :rt -n C C i: C S
e2 eS5
U fc. v U c »
x: :o
j: :0 o
flj Cm (rt
Cm
ä i
ä c
[Ti fri 2 :cd
";
CA ~ CA ~
B o A o
B '> (B '> CO >
Prop.
1979/80:74
69
Bilaga 1 Underbilaga 15
Indexuppräkning
Omräkningstal
Riksskatteverket
fastställer för varje år de omräkningstal som skall användas vid det aktuella
årets taxering
Tabell
5. Riksskatteverkets omräkningstal vid realisationsvinstbeskattning av
fastighet
Anskaffningsår
Omräkningstal
AnskafTningsår
Omräkningstal
1952
3,04
1965
2,02
1953
2,99
1966
1,90
1954
2,97
1%7
1,82
1955
2,88
1968
1,78
1956
2,76
1969
1,73
1957
2,64
1970
1,62
1958
2,52
1971
1,51
1959
2,50
1972
1,42
1960
2,41
1973
1,33
1961
2,35
1974
1,21
1%2
2,25
1975
1,10
1%3
2,19
1976
1,00
1964
2,12
Exempel
på indexuppräkning
En
fastighet anskaffad år 1958 för 100000 kr. får enligt tabellen uppräknas med
faktorn 2,52, vilket innebär att 1958 års anskaffningspris i 1976 års värdenivå
motsvarar 252000 kr. (100000x2,52).
opaginerad Kontrollera mot PDF
Krt/50 Markusvinsa nr 11, Pfuala Kommun
Bilaga
1 Underbilaga 16
opaginerad Kontrollera mot PDF
Anläggning Anläggn. Anläggn. Bidrag Arrenda-
År kostnad Kr torns
Kr insats
Värdeminskn.
Värde på
---------- arrenda-
% Kr torns
insats. Kr
Index-
Indexupp-tal räknad
ersättn. Kr
opaginerad Kontrollera mot PDF
Mangårds-
byggnad:
1956
53405
42724
10681
46
4913 5768
2,76
15920
uppförd
1956
-57
150
-
150
30
45 105
2,64
277
-65
2600
1440
1160
50
580 580
2,02
1172
-65
600
-
600
80
480 120
2,02
242
-69
1100
1100
60
660 440
1,73
761
-70
350
-
350
50
175 175
1,62
284
-70
600
-
600
25
150 450
1,62
729
-75
1050
-
1050
10
105 945
1,10
1039
Vatten
och
avlopp:
1955
5119
4095
1024
40
409 615
2,88
1771
Ekonomi-
byggnad:
1933
1000
325
675
60
405 270
3,04
+20%
985
uppförd
1920 om
byggd
1930-35
och
1956
-56
14500
11600
2900
47
1 363 1 537
2,76
4242
Redskapsbod:
1957
2500
2500
40
1000 1500
2,64
3960
uppförd
1957
-74
1500
-
1500
6
90 1410
1,21
1706
Sommar-
ladugård:
1952
200
-
200
-
200
3,04
608
uppförd
1952
Odlingar:
2,5
ha ä 1200
Odl.
före 1945
1945
3000
477
2523
-
- 2523
-
2523
Tomt-
och
Ulfartsväg:
1550
-
1550
-
1550
-
1550
El-anslutning:
560
560
560
_
560
S:a
89784
S:a
'802 »59859
60661
29123
10375
18748
Avgår
brister
38329
+ 802
39131
- 1255
Avträdesersättning
37876
Flyttningsbidrag
+
3000
opaginerad Kontrollera mot PDF
* Bidrag till odlingar samt bidrag till byggnader
beslutade före 1950-07-01.
* Bidrag pä odlingar samt bidrag till byggnader
beslutade efter 1950-07-01.
Tillerkänd avträdesersättning 18 748-1255+3 000 =20493 kr år 1975.
Avträdesersättning enligt nya förslaget 37876 kr, en
ökning med (37876 17493) 100 , j 5
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1979/80:74
Krt/43 Furuholm, Kalix kommun, Emil Brännhobn
71
opaginerad Kontrollera mot PDF
Anläggning
Anläggn.
Anläggn.
Bidrag
Arrenda-
Värdeminskn.
Värde på
Index-
Indexupp.
Ar
kostnad
Kr
toms
arrenda-
tal
räknad
Kr
insats Kr
%
Kr
toms insats, Kr
ersättn.
Kr
Mangårds-
byggnad:
1956
300
300
25
75
225
2,76
621
Uppförd
1927
1
om-
'-56
700
700
40
280
420
2,76
1159
byggd
1956
-70
900
-
900
40
360
540
1,62
875
-71
600
-
600
35
210
390
1,51
589
-73
2500
-
2500
20
500
2000
1,33
2660
-74
700
-
700
20
140
560
1,21
678
Ekonomi-
byggnad:
1937
2000
~~
2000
50
1000
1000
3,04 + 20%
3648
Vauenbrunn:
1937
525
180
345
-
345
3,04 + 20%
1259
Vatten-
och
avloppsledning
1956
850
-
850
-
-
850
2,76
2346
Odlingar:
åker odl.
före
1951,
1,29 ha ä
1500
1939
1935
575
1360
-
-
1360
-
1360
Tomt
1927
850
-
850
-
-
850
-
850
El-anslutning,
omkring
1944
320
320
320
320
S:a
12180
755
11425
2565
8860
16365
plus
gamla bidrag
+ 755
Avgår
brister
- 520
opaginerad Kontrollera mot PDF
Summa
avlrädesersättn.
16600
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Bidrag till odlingar samt bidrag till byggnader
beslutade före 1950-07-01
Tillerkänd ersättning: 8551-520 = 8031 år 1976 nfifinn-smi-ioo .«, .,
Avträdesersättning enligt nya förslaget 16600 kr., en
ökning med ' 8031 = m,l%
Prop.
1979/80:74
72
Krt/29
Norrgård, Lycksele
tommun
Anläggning
Anläggn.
Anläggn.
Bidrag
Arrenda-
Värdeminskn. Värde på
Index-
Indexupp.
Är
kostnad
Kr
torns
arrenda-
tal
räknad
Kr
insats
Kr
%
Kr
toms insats. Kr
ersättn.
Kr
Mangårds-
byggnad:
1935
7655
702+240C
4553
592
3%1
3,04
+20%
14449
uppförd
1935
,
rep.
-57
3248
3248'
422
2826
2,64
7461
1945,1957
o 1%S
-67
1600
1600
13
208
1392
1,82
2533
-69
4129
4129
537
3592
1,73
6214
-70
965
965
125
840
1,62
1361
-75
700
700 J
91
609
1,10
670
Ekonomi-
byggnad:
uppförd
1929
1939
5142
600+296
4246]
31
1316
2930
3,04
+20%
10688
-63
4098
4098,
1270
2828
2,19
6193
Tvättstuga
I:
uppförd
1949
1949
250
~
250
42
105
145
3,04 + 10%
485
Redskapsbod:
uppförd
1959
1959
450
-
450
22
99
351
2,50
878
Tvättstuga
II:
uppförd
1973
1973
9800
-
9800
-
-
9800
1,33
13034
Vattenför-
sörjning:
1946
100
1001
10
10
90
3,040 +
10%
301
-76
2070
1500
5701
57
513
1,00
513
Elektrifiering:
1958
2400
-
2400
20
480
1920
1920
Åker:
1934-50,
1,6 ha
1942
4366
205
4161
-
4161
4161
Tomt:
1934-43
1939
2240
-
2240
-
2 240
2240
Hägnader:
1942
210
-
210
_
210
210
S:a
49423 S:a
'2901
2802
5703
43720
5312
38408
73311
+2901
Bidrag
Summa avträdesersättning 76212
' Bidrag till odlingar samt bidrag till byggnader
beslutade före 1950-07-01 Övriga bidrag (fritt virke+byggn.hj.) Tillerkänd avträdesersättning
38691 kr år 1976
Ökning enligt nya förslaget +97%
opaginerad Kontrollera mot PDF
Krt/43 Bemdes,
Lycksele kommun
opaginerad Kontrollera mot PDF
Anläggning Anläggn. Anläggn. Bidrag Arrenda- Värdeminskn. Värde på
Är kostnad Kr torns
arrenda-
Kr insats % Kr torns
Kr insats. Kr
Index-Indexupp.
tal räknad
ersättn. Kr
opaginerad Kontrollera mot PDF
Mangaras-byggnad:
ombyggd av 1954 avDV
1976
4075
4075
-
- 4075 1,00 4075
Ladugård:
uppförd 1950 av DV kronan
1950
Odlingar: Tomt 1925-54
1940
1240
_
1240
-
- 1240
1240
Äker,
1925-33
fastm.
1,30 ha
1929
2020
497
1523
-
- 1523
1523
torvm.
0,62 ha
1929
521
-
521
-
- 521
521
Hässjevirke
(20 år) 28 hässjor å5:-
1966
140
140
140
140
Diken:
450 m
ä
1:-
1929
450
450
450
450
S:a
8446
M97
7949
7949 Bidrag: Brister: Summa avläggn.ers.
7949 ± 497 - 60 386
' Bidrag till odlingar
Tidigare tillerkänd avträdesersättning: 7031 kr år 1976
På kronotorpet har inte utförts några förbättringar som är
föremål för indexuppräkning. Enligt nya förslaget slopas avdraget för erhållen
arrendenedsättning 858 kro-
Avträdesersättning enligt nya förslaget 8 386 kr en ökning
med 703?' '°" = 19,3 %
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80:74
Krl/50 Sjönäs, Omsköldsviks kommun
74
opaginerad Kontrollera mot PDF
Anläggning
Anläggn. Anläggn. Bidrag Arrenda- Värdeminskn.
Värde på Index-Indexupp.
Är kostnad Kr torns ----------
arrenda- tal räknad
Kr insats % Kr torns 1977 ersättn.
Kr
Kr
insats. Kr -0,42
opaginerad Kontrollera mot PDF
Mangårds-
byggnad
1926
3000
[590
910
2541
50+1250
Uppförd
år 1926
-55
36300
31948
4352.
Ladugårds-
byggnad:
1927
3000
250+500
2250
5133
uppförd
1927
-60
9340
8222
1118
1491
Uppförd
år 1926
-55
36300
31948
4352
8780
Sommar-
ladugård:
uppförd
1937
1937
150
150
236
Vattenbrunn:
1927
150
_
150
358
-58
160
_
160
235
Elektrifiering:
1949
210
210
210
Odlingar:
Tomt,
1926-38
1932
596
5%
5%
Äker,
1926-31
0,30ha
-29
355
250
105
105
Äker,
1926-38
1,33ha
-32
1005
284
721
721
Hässjevirke:
(20
år)
1%2
50
50
50
Utfartsväg:
85 m
-70
510
-
510
510
Odlingsväg:
1500
m
-32
450
450
450
55276
' 2284
11732
21416
M1260
+2284
43544
18
33
50
30
164
746
2,62
+30%
783
2,46
8780
743
1507
2,62
369
749
+30%
1,99
783
3 569
2,46
75
75
2,62
+20%
45
105
2,62
48
112
+30%
2,10
210
596 105
721
50 510
450 9505
2227
Bidrag
opaginerad Kontrollera mot PDF
Summa avträdesersättn. 23 700
' Bidrag till odlingar och bidrag till byggnader beslutade
för 1950-07-01
» Övriga bidrag (Fritt virke och byggnadshjälp)
Tidigare tillerkänd avträdesersättning 9723 år 1972
Avträdesersättning enligt nya förslaget 23700 kr., en
ökning med ' ~'.r' = 143,8%
Prop. 1979/80:74 75
Bilaga
I Underbilaga 17 TiUiigg till nyttjanderättsavtal
Arrendator:
...........................................................
Adress:
...............................................................
Arrendeställe:
.......................................................
Särskilda
villkor
Regeringen
har genom beslut bemyndigat domänverket att träffa överenskommelse med
innehavare av torp (kronotorp/43, kronolägenhet/50 och äldre kronolägenheter k/ä)
om delvis ändrade och nya arrendevillkor. Med anledning härav träffas följande
tilläggsavtal, som i tillämpliga delar ersätter tidigare gäHande bestämmelser.
1
Syn,
eller besiktning ersättande laga syn, skall hållas i överensstämmelse med vad
som stadgas i gällande lag. I fråga om brister på odlingar skall dock gälla att
de får anses bristfria om hävden följer ortens sed.
2
Vid
avräkning fr. o. m. 1977-03-14 skall erhållna statsbidrag och därmed jämförliga
lån till odlingar och beten inte fråndragas den ersättning som arrendatom tillerkänns.
Äldre statsbidrag och därmed jämförliga lån till byggnader avdrages inte från arrendatoms
ersättning om beslut om dessa fattats före 1950-07-01. Om däremot beslutet
fattats efter denna tidpunkt sker avdrag på sedvanligt sätt.
3
Vid
avräkning fr. o. m. 1977-03-14 skall innehavare av kronotorp/43 inte längre
belastas med avdrag för erhållen arrendenedsättning under tiden efter övergång
till K/43-bestämmelsema. Arrendenedsättningen berodde på att arrendatom inte
helt hade kompenserats for sin insats på torpet före omföringen till kronotorp/43.
4
Vid
avräkning skall arrendatoms insats i byggnader efter avdrag för värdeminskning,
ev erhållet byggnadsmaterial, brister m.m., indexuppräknas enligt följande
system.
Ersättningsbeloppen
omräknas med riksskatteverkets indexserie för framräkning av realisationsvinst
på fastigheter med 1952 som begynnel-seår. Indexserien gmndas på
konsumentprisindex. Utgångspunkten för beräkningen, för arbeten utförda 1952
eller senare, blir alltså resp. års indextal.
Det
vid syneperiodens början gällande indextalet gäller hela perioden, således även
vid syn efter årsskiftet.
När
arbetet är utfört före år 1952 användes generella uppräkningstal enligt
nedanstående tabell för framräkning av värdet fram till 1952.
Prop, 1979/80:74 76
Tidsperiod %
-1911 +50
1912-1921 +40
1922-1931 +30
1932-1941 +20
1942-1951 +10
För tiden från 1952 gäller riksskatteverkets indexserie.
5
Innehavare
av kronotorp med tjänligt bostadshus, skall vara berättigad att friköpa torpets
byggnader med tomt. Arrendatom skall utöver byggnader med tomt vara berättigad
att helt eUer delvis friköpa resterande del av torpet på sätt som tillstyrkes
av lantbmks- och fastighetsbildningsmyn-dighetema.
Köpeskillingen
för torpet bestämmes som ett försiktigt marknadsvärde och efter förhandling med
torparen. För den del av köpeskillingen som inte täcks av avträdesersättningen
lämnar domänverket vid behov kredit.
6
Nu
gällande bestämmelser om inlösen, bl. a. köpeskilling och sättet för dess erläggande,
i avtal och författningar skall inte längre äga tillämpning.
Bestämmelsema
i punktema 1 t. o. m. 4 gäller vid avräkning senast vid utgången av innevarande
avtalsperiod. Rätt till inlösen enligt punkt 5 tillförsäkras arrendatom vid
fortsatt upplåtelse.
Detta
tillägg till arrendekontrakt har upprättats i två exemplar, av vilka
domänverket och arrendatom tagit var sitt.
Domänverket Arrendator
Prop, 1979/80:74 77
Bilaga
2
Remissammanställning
över domänverkets utredning Kronotorp/77 angående avträdesersättning till
innehavare av torp och friköp av torp eller del därav
Svar
har inkommit från följande remissinstanser.
Kammarkollegiet,
riksrevisionsverket (RRV), lantbruksstyrelsen, länsstyrelsen i Västerbottens
län, länsstyrelsen i Norrbottens län, utredningen (Jo 1976:09) om fjällägenheter
samt Sveriges kronotorpare- och kolonistförbund (SKKF).
Allmänna
synpunkter
Samtliga
remissinstanser är positiva till den principiella tankegång som framförs i
domänverkets utredning och tillstyrker i stort domänverkets samtliga förslag.
Förslag
till regler för beräkning av avträdesersättning
Lantbruksstyrelsen
finner att de av utredningen föreslagna förändringarna beträffande avträdesersättningen
synes motiverade. Styrelsen anser att de senaste årens prisutveckling talar för
att inflation och faktiskt skick bör beaktas vid beräkning av ersättningens
storlek. På samma sätt synes det rimligt att bortse från de oftast mindre
bidrag för byggnader som tidigare utgått.
Länsstyrelsen
i Västerbottens län framhåller att de föreslagna reglema ger högre ersättning
än de nuvarande och ersättningama kommer i fortsättningen att ligga på en mer
skälig nivå än tidigare.
RRV
godtar att bidrag till uppodling av mark och anläggning av kreatursbeten samt
äldre bidrag till uppmstning och nybyggnad av bostadshus och ekonomibyggnader
inte skall dras av vid beräkning av ersättningsbeloppet med hänsyn till att det
i regel synes vara fråga om mindre belopp samt att administrativa fördelar kan
uppnås. Verket framhåller emellertid att den hittills tillämpade
schablonmetoden för beräkning av värdeminskning torde medge en administrativt
enkel handläggning. Detta innebär visserligen i många fall avvikelser från vad
som kan uppfattas vara de riktiga förhållandena men avvikelsema torde enligt
RRV vara så små att de administrativa fördelama överväger. Den föreslagna
beräkningsmetoden för värdeminskning på byggnader och anläggningar bör därför
utnyttjas endast i de fall en tillämpning av schablonmetoden skulle innebära
ett obilligt beräknings värde.
Utredningen
om fjällägenheter påtalar att kronotorpsutredningen haft kontakt med denna
under arbetets gång. Detta har i sin tur resulterat i att utredningen om fjällägenheter
i sitt delbetänkande. Förvaltningen av fjällägenheter m. m. inom
renskötselområdet (Ds Jo 1979: 1), i huvudsak anslutit sig till den modell för
beräkning av avträdesersättning, som domänverket föreslagit.
Förslag
till riktlinjer för forvärv av kronotorp
Samtliga
remissinstanser tillstyrker att kronotorpare ges en generell och oförbehållsam
rätt tiU friköp av byggnader med tomt under förutsättning av
Prop. 1979/80:74 78
att
kronotorpet är försett med tjänligt bostadshus. Lantbruks styrelsen fömtsätter
emellertid att en sedvanlig läiiiplighetsprövning sker i samband med
fastighetsbildningsförrättningen. Även länsstyrelsen i Västerbottens län
framhåller att innan förvärv av kronotorp med tomt och byggnad samt
fastighetsbildning sker bör det prövas om fastigheten är lämplig som permanentbostad
eller för fritidsändamål.
Domänverkets
förslag att kronotorpare som driver aktivt jordbruk normalt bör ges rätt till
förvärv av hela torpet efter tillstyrkan av lantbmksnämnd och
fastighetsbildningsmyndighet godtas i huvudsak av samtliga remissinstanser.
Länsstyrelsen
i Norrbottens län finner det nödvändigt att såväl lantbmks- som fastighetsbildningsmyndighetema
ges ett inflytande när fråga uppkommer om förvärv av hela kronotorp. Härigenom
ges enligt länsstyrelsen lantbmksnämnden möjlighet att verka för att
åkermarken på de kronotorp där aktivt jordbruk inte längre bedrivs kan
tillföras de kronotorp i området som bedöms vara utvecklingsbara jordbmksföretag.
Såväl
lantbruksstyrelsen som länsstyrelsen i Västerbottens län framhåller att
huvuddelen av kronotorpen är belägna inom ett område där det s. k.
glesbygdsstödet kan utgå till vissa mindre jordbmk fr. o. m. den 1 juli 1978.1
dessa områden skall enligt lantbruksstyrelsen lantbmksnämndema i arbetet med jordbmkets
och skogsbrukets rationalisering också ta större regionalpolitisk hänsyn än
tidigare. Den jordpolitiska prövningen av fastighetema sker härigenom numera
efter andra regler och även småjordbmk som i kombination med annan
sysselsättning kan utgöra försörjningsunderlag för en familj betecknas numera
som utvecklingsbara och kan få statligt stöd för nyetablering och
investeringar. Lantbmksnämndema torde därför enligt lantbmks- och länsstyrelsen
få möjlighet att tillstyrka ett betydligt större antal förvärv av kronotorp än
tidigare då det inte synes nödvändigt att den nybildade fastigheten ger sin bmkare
full sysselsättning. Det är tillräckligt att den utgör ett lämpligt komplement
till annan sysselsättning i orten. Att den inte kan byggas ut till ett
rationellt lantbmksföretag får således inte enligt remissinstansema avgörande
betydelse varken från stöd- eller fastighetsbildningssynpunkt.
Förslagen
rörande forvärvsfrågan utgör enligt RRV en rimlig avvägning mellan å ena sidan
en strävan att ge arrendatorema ökade möjligheter att skaffa eget hem och å
andra sidan en anpassning till gällande jordbmks-och skogspolitik.
SKKF
godtar i huvudsak de förslag angående principer för förvärv av kronotorp som
domänverket framljt men framhåller att formeU rätt att få friköpa hela den
arrenderade arealen för en överkomlig summa har varit ett representativt
önskemål, vilket sedan länge framförts av kronotorpama. De aktuella arealerna
på kronotorpen har enligt SKKF varit undantagna från domänverkets produktiva
areal under så lång tid att det endast är av formella skäl som de inte ännu
registrerats som självständiga enheter. Huvudregeln bör därför vara, att kronotorpsinnehavaren
skall ha rätt att friköpa hela den arrenderade arealen. Undantag bör enligt SKKF
endast förekomma om synnerligen starka skäl föreligger. Sådana skäl är i stort
endast att säkerställa ett effektivt omhändertagande av befintlig åkermark.
Lantbruksstyrelsen
konstaterar att det i vissa fall i samband med forvärv av torp med åberopande
av främst sysselsättningsskäl kan bli aktuellt att förvärva även skogsmark.
Hänsyn bör härvid enligt styrelsen tas till såväl köparens önskemål och
sysselsättningsbehov som kronoparkens och kronotorpets storlek, belägenhet och
arrondering. På gmnd av de varierande
Prop. 1979/80:74 79
förhållanden
som råder i dessa avseenden anser styrelsen det inte vara lämpligt med ett
generellt ställningstagande i frågan. Även länsstyrelsen i Västerbottens län
framhåller liknande synpunkter.
Samtliga
remissinstanser godtar av domänverket föreslagna normer for värdering av
kronotorp vid förvärv samt regler för erläggande av köpeskillingen.
Förslag
till tidpunkt för ikraftträdande av domänverkets forslag
Domänverket
föreslår att de nya reglema beträffande beräkning av avträdesersättning skall tiUämpas
retroaktivt fr.o.m. den 14 mars 1977, medan företrädama för SKKF i särskilt
yttrande till utredningen framhåller att de nya reglema under vissa fömtsättningar
bör gälla retroaktivt fr. o. m. år 1967. Länsstyrelsen i Västerbottens län
framhåller att skillnaden i avträdesersättning kan bli betydande beroende på
vilken regel som tillämpas. För att undvika alltför stora orättvisor finns det
enligt länsstyrelsens mening skäl att beakta vad SKKF framfört i sitt yttrande
antingen genom att tillämpa de nya reglema retroaktivt fr. o. m. år 1967 eller
också genom att för åren 1%7-1977 göra någon form av jämförande skälighetsprövning.
Lantbruksstyrelsen
bedömer det svårt att förskjuta tidpunkten för bestämmelsemas ikraftträdande
längre tillbaka i tiden än vad domänverket föreslagit men anför att man är
medveten om att de nya reglema oftast ger ett betydligt bättre ekonomiskt
utfall för kronotorpama vid beräkning av avträdesersättning än tidigare. Kronotorpare
med avräkningar enligt de äldre reglema skulle därför enligt lantbmksstyrelsen
i viss mån kunna kompenseras genom en något försiktigare värdering i samband
med eventuella friköp.
Såväl
RRV som länsstyrelsen i Norrbottens län finner domänverkets förslag logiskt väl
underbyggt. Om det emellertid befinns lämpligt har länsstyrelsen inte något att
erinra mot att retroaktiviteten utsträcks ytterligare bakåt i tiden.
SKKF
anser att de kronotorpare som fortfarande och utan avbrott haft arrendekontrakt
men genom automatiken i ändringen av reglema tvingats att övergå till kontrakt
enligt nya jordabalken inte skall erhålla sämre villkor än de kronotorpare,
vilka lika automatiskt erhåller samma kontrakt efter den 14 mars 1977. Samtliga
kronotorpare, vilka innehar kontrakt av den nya typen bör därför enligt SKKF av
rättviseskäl få avträdesersättningen omräknad enligt de normer vilka föresljits
av domänverket. Vidare anförs att även f. d. kronotorpare som haft en obmten
kontraktsförbindelse med sina gamla hem på kronoparkerna bör få rätt att
förvärva dessa. Förvärv bör i dessa fall underlättas genom att man i samband
med köpet omräknar deras avträdesersättning till det värde, vilket skulle ha
gällt, om man använt sig av de i utredningen föreslagna normema. Rätt till retroaktivitet
enligt denna regel bör enligt SKKF gälla fr. o. m. år 1%7.
Övriga
frågor
Bland
de kronotorp som förvaltas av domänverket och som kronotorpsutredningen
redovisat under samlingsmbriken K/ä finns vissa belägna ovan odlingsgränsen, s.
k. fjällägenheter. Huvuddelen av fjällägenhetema förvaltas emellertid av lantbmksstyrelsen.
Riktlinjema för förvaltningen av sistnämnda lägenheter behandlas f. n. av den
av regeringen år 1976
Prop. 1979/80:74 80
tillsatta
utredningen om förvaltning av Qällägenheter m. m. inom renskötselområdet, den s.k.
fjällägenhetsutredningen (Jo 1976:09). Enligt lantbruksstyrelsen bör de
riktlinjer för förvaltning av fjällägenheter som kan komma att bli följden av
nu pågående fjällägenhetsutredning gälla även för av domänverket förvaltade
torp ovan odlingsgränsen. I detta instämmer länsstyrelsen i Västerbottens län
som anser att samma principer vid fnköp av fjällägenhet skall gälla oavsett
upplåtelseform och förvaltningsmyndighet.
Kammarkollegiet
erinrar om att överlåtelse av sådan kronomark ovanför odlingsgränsen som står
under statens omedelbara disposition samt mark på renbetesfjällen skall med
hänsyn till berörda rennäringsintressen avgöras av regeringen.
Utredningen
om fjällägenheter framhåller att den allmänt inte har något att erinra mot kronotorpsutredningens
förslag så länge det är fråga om friköp nedan odlingsgränsen. Däremot anser man
att stor restriktivitet skall iakttas, då det gäller avveckling av fjällägenheter,
dvs. sådana lägenheter som är belägna ovan odlingsgränsen.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
16 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (16)
16 kopplingar i 13 dokument.
- Prop. 1991/92:134 om riktlinjer för överföringen av verksamheten vid domänverken till aktiebolagsform s. 42 i texten
- Bet. 1987/88:NU24 Om vissa anslag inom industridepartementets område (prop. 1987/88:100 delvis) s. 27 i texten
- Prop. 1987/88:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1988/89 i texten
- Prop. 1986/87:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1987/88 i texten
- Prop. 1985/86:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1986/87 i texten