om kapitaltillskott till Statsföretagsgruppen, m.m.
31 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 31 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1979/80:79, om kapitaltillskott till Statsföretagsgruppen, m.m.
Dokumentets text
Prop.
1979/80:79
Regeringens proposition
1979/80:79
om kapitaltillskott
till Statsföretagsgruppen, m. m.
beslutad
den 17 januari 1980.
Regeringen
föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN
NILS
G. ÅSLING
I*ropositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen föreslås bl. a. att Statsföretag AB får vissa kapitaltillskott
för att täcka förluster och genomföra investeringar i vissa av dotterbolagen.
För
att täcka förluster m. m. i Kockums Industri AB, Kockums Automation AB och
Kockums Chemical AB föreslås 265 milj. kr. bli anvisade. För att täcka
förluster under år 1979 i Uddcomb Sweden AB föreslås ett anslag av 36 milj. kr.
Vidare
föreslås att Statsföretag AB får elt medelstillskotl av 640 milj. kr. för att
hos Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) täcka förluster för år 1979 och stärka
den finansiella kapaciteten. Regeringen föreslås vidare få bemyndigande alt
ändra användningen av vissa anslag för AB Eiser.
Därutöver
föreslås i propositionen alt affärsverksdelegationen skall avvecklas och alt
samordningen mellan styrelserna för domänverket och AB Statens Skogsindustrier (ASSI)
skall upphöra.
1
Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 79
Prop.
1979/80:79
Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1980-01-17
Närvarande: statsministern Fälidin, ordförande, och
statsråden Ullsten, Bohman, Mimdebo, Wikström. Friggebo, Mogård. Dahlgren. Åsling.
Söder. Krönmark, Burenstam Linder. Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Adelsohn,
Danell, Petri
Föredragande: statsrådet Äsling
Proposition om kapitaltillskott till Statsföretagsgruppen,
m. m.
1 Inledning
1 enlighet med riksdagens beslut våren 1979 (prop.
1978/79; 124, NU 1978/79:47, rskr 1978/79:356) om statens förvärv av Kockums
varvsrörelse m. m. överfördes de i Kockums AB tidigare ingående industriföretagen
Kockums Industri AB, Kockums Automation AB, Kockums Chemical AB och KB Kockums
Chemical AB & Co frän staten till Statsföretag AB (Statsföretag).
Statsföretag erhöll samtidigt 50 milj. kr. för atl täcka i bolagen uppkomna
förluster under år 1979. Därvid anfördes att ytterligare statliga
medelstillskott kunde behövas för att täcka förluster och strukturera
verksamheten i de tre industriföretagen. Statsföretag har sedermera i skrivelse
den 15 januari 1980 hemställt om statligt kapitaltillskott i della syfle.
Mot bakgrund av en av Statsförelag och LKAB gemensamt genomförd
stmklurutredning avseende LKAB;s framlida verksamhet samt därpå följande framställan
om statens medverkan i en finansiell rekonstruktion av LKAB erhöll Statsföretag
vidare genom beslut av riksdagen våren 1979 (prop. 1978/79: 87, NU 1978/79: 30 rskr
1978/79: 240) elt statligt medelstillskott om 700 milj. kr. för
förlusttäckning år 1978, m. m., i LKAB. Härvid uttalade riksdagen att LKAB
under perioden 1979-1981 borde få möjlighet att erhålla elt statligt lån för rekonstruklionsändamål
om högst I 100 milj. kr. Lånet skulle avse att täcka förluster som kunde uppstå
under åren 1979, 1980 och 1981. Det skulle ankomma på regeringen alt utarbeta
och förelägga riksdagen förslag till medelsanvisning och villkor för lånet.
Villkoren borde enligt riksdagens uttalande i huvudsak överensstämma med
Prop.
1979/80: 79 3
vad som gäller för statens län för rekonstruktionsändamål lill
SSAB Svenskl Stål AB (jmf prop. 1977/78:87. NU 1977/78:45. rskr 1977/78: 198).
LKAB har i skrivelse den 21 december 1979 hemställt om ett statligt
rekonstruktionslån för förlusttäckning.
Riksdagen uttalade vidare i sitt beslut om finansiellt
stöd till LKAB att regeringen borde ge Statsföretag och LKAB i uppdrag att
utreda en om-och tillbyggnad av ett kulsinterverk i Kiruna samt att regeringen
snarast därefter borde förelägga riksdagen förslag om projektets finansiering.
Statsföretag har i skrivelse den 15 januari 1980 redovisai förslag om statens
medverkan i finansieringen av en utbyggnad av kulsinterverkel.
Riksdagen beslöt under våren 1979 också (prop. 1978/79:
104, NU 1978/ 79:32, rskr 1978/79:241) om finansiellt stöd till Uddcomb genom
att ett statligt tillskott om 114,3 milj. kr. slälldes till Statsföretags
förfogande för förlusttäckning m.m. i Uddcomb för år 1978. Förutsättningar
skapades därigenom för att påbörja en omstrukturering av Uddcombs verksamhel. Detla
strukturarbete beräknades kunna genomföras under en treårsperiod. Frågan om
behov av ytterligare finansiellt stöd till Uddcomb borde enligl uttalande av
riksdagen tas upp när resultatutvecklingen för de närmaste åren bättre kunde
överblickas. Statsföretag har i skrivelse den 15 januari 1980 hemställt om
statligt medelstillskott för täckande av förluster under år 1979 i Uddcomb.
Mot bakgrund av Statsföretagsgruppens utveckling åren
1970-1977 beslöt regeringen den I december 1977 att frågan om Statsföretags
framtida verksamhetsinriktning m. m. skulle ulredas. En särskild utredare'
tillkallades härior. 1 direktiven för utredaren ingick bl.a. att lämna förslag
till övergripande målsätlning för Slatsföretagsgruppen och mot bakgrund av
denna föreslå lämplig organisation. 1 uppdraget ingick vidare vissa andra
frågor, t. ex. en utvärdering av det s. k. offerlförfarandet, förutsättningarna
för affärsverksdelegationens framtida verksamhet, statens inflytande i Svenska
AB Navigatör och en samordning av verksamheten i ASSI och domänverkel.
Utredaren, som för sitt arbete antog benämningen Statsföretagsulredningen
(I 1977:07), överlämnade den 21 december 1978 sitl betänkande (SOU 1978:85)
Statligt företagande i samhällets tjänst. Belänkandet har remissbehandlats.
I samband med behandlingen av nu akluella frågor om medelslillskoll
till Slatsföretagsgruppen kommer jag i del följande att ta upp vissa av de
frågor som Statsföretagsulredningen har behandlat.
Numera generaldirektören Gunnar Söder
Prop.
1979/80:79 4
2 Statsföretagsgruppens utveckling åren 19701979
2.1 Statsföretags bildande och uppgifter
Statsföretag bildades år 1969 (prop. 1969:121, SU
1969:168. rskr 1969: 381) och övertog den 1 januari 1970 aktierna i flerlalel
av de aktiebolag, vilkas aktier förvaltades under fonden för statens aktier.
Den övergripande målsättningen för Statsföretagsgruppen angavs vid bildandet
vara att under krav på lönsamhet uppnå största möjliga expansion. Genom att
uppnå detta mål ansågs Slatsföretagsgruppen bäst kunna fylla en näringspolitisk
roll. De slatliga företagen skulle vidare ha elt särskill ansvar att la hänsyn
till samhällsintresset vid val mellan olika produktions- och lokaliseringsalternativ.
Därutöver skulle en strävan vara alt nå allt större arbetstillfredsställelse
för de anställda. Målen och villkoren för Statsföretagsgruppen skulle
emellertid inte fä innebära sådana inskränkningar i rörelsefrihelen alt den
kom i ett underiäge i förhållande till andra företag.
Statens ägaransvar skulle bestå i att uppställa mål för
Statsföretag, följa verksamhelen och därmed indirekt den statliga koncernens
långsikliga utveckling samt att integrera den statliga företagsgruppen i den
allmänna näringspolitiken.
Vidare framhölls betydelsen av att det genom skapandet av
Statsföretag skulle gå atl skilja mellan sådana beslut av mer allmän innebörd,
vilka fattas av de politiskt ansvariga instanserna i förhållande lill
Statsförelag, och huvudsakligen ekonomiskt/tekniskt motiverade beslut, vilka
Statsföretag fattar vid utövandet av sitt ägaransvar gentemot dotterbolagen.
Statsförelag skulle utifrån de av ägaren angivna
övergripande målen ange målen för de i koncernen ingående företagen. Vidare
skulle Statsföretag underlätta för dotterbolagen att skaffa nödvändiga
resurser för verksamheten, följa företagens planering och kontrollera alt
uppställda mål infriades samt vidta korrigerande åtgärder vid bristande
måluppfyllelse. Detta innebar att Statsförelag ålades ansvarel för den
översiktliga planeringen. Moderföretagets medverkan vid koncernens
kapitalanskaffning betonades särskilt.
Andra uppgifter för Statsföretag skulle vara att verka för
att de möjligheter till utveckling, rationalisering och arbetsfördelning som
finns inom gruppens företag blir utnyttjade. Statsförelag borde på så sätt
underlätta och stödja expansionen i de mest utvecklingsdugliga delarna av
koncernen och samtidigt stimulera och medverka till ökad rationalisering i dess
mindre effektiva delar.
Det i den övergripande målformuleringen angivna kravet på
lönsamhet uttrycktes som att staten efter en övergångstid skulle kunna ställa
samma anspråk på utdelning på sina i Statsföretag investerade medel som genomsnittligt
ställs i vårt land på förelag av samma slag. Efter en uppbyggnadsperiod borde
Statsföretag lämna åtminstone lika stor utdelning som staten
Prop. 1979/80:79 5
tidigare hade erhållit från de företag som hade överförts
till bolaget. 1 sisla hand var det dock staten som avgjorde i vilken grad
dotterbolagens vinst-kapacitet borde tas i anspråk för utdelning.
För atl förena det förelagsekonomiska intresset med det
samhällsekonomiska ålades Statsföretag skyldighet att på anfordran lämna
offert på fullgörandet av sådana speciella uppgifter som ägaren begär. Hur offerlförfarandet
praktiskt skulle ulformas fick prövas från fall till fall.
2.2 Statsföretagsgruppens sammansättning
Vid bildandet övertog Statsföretag från staten 22
aktiebolag med skiftande branschinriktning, storlek och förhållanden i övrigt.
Bland industriföretagen dominerade LKAB, ASSI, Norrbottens Järnverk AB (NJA)
samt de tvä varven Uddevallavarvet AB och Karlskronavarvet AB. Vid sidan av
industriföretagen fanns ett antal företag inom serviceområdet.
Åven med avseende på ekonomiska förhållanden var företagen
i gruppen starkt skiftande. Till gruppens ekonomiskt starka företag hörde vid
bildandet LKAB, ASSI, och Svenska Tobaks AB. NJA och Uddevallavarvet hade
däremot under en följd av år redovisat betydande förluster och vid flera
tillfällen varit i behov av kapitaltillskott från ägaren.
De första åren kännetecknades av att Statsföretag växte
genom atl nya förelag kom till, genom aniingen förvärv eller nyetableringar.
Bland förvärven kan nämnas bl.a. Berol Kemi AB (tidigare MoDo Kemi AB) och
återstående 50% av aktierna i Rockwool AB. Under åren 1976-1978 ändrades Stalsföretagsgruppens
sammansättning genom att Statsförelag medverkade i strukturomvandlingen av
vissa branscher som drabbats av avsättnings- och lönsamhetsproblem.
Ett nytt av staten direkt ägt företag. Svenska Varv AB,
bildades under år 1977 som moderbolag för de statsägda varven. Statsföretag
överlät Karlskronavarvet och Uddevallavarvet till det nya bolaget.
Till följd av ekonomiska svårigheter inom handelsslälindustrin
bildade Statsföretag, Gränges AB och Stora Kopparbergs Bergslags AB år 1977 ell
gemensamt bolag, SSAB Svenskt Stål AB. I detta bolag kom att ingå bl. a.
Norrbottens Järnverk, Domnarvets Järnverk och Oxelösunds Järnverk. Statsföretag
äger hälften och de övriga tvä parterna varsin fjärdedel av aktierna i SSAB.
En ytterligare stor förändring i Stalsföretagsgruppens
struktur under de senaste åren var bildandet av en ny textil- och konfeklionskoncern
inom Statsföretag ined AB Eiser som moderbolag.
Under åren 1975-1978 avyttrades även vissa bolag från
Statsföretagsgruppen, bl. a. AB Sonab och Holmsunds Golv AB.
Prop.
1979/80:79 6
2.3 Statsföretagsgruppens ekonomiska utveckling
Sedan Statsföretag inledde sin verksamhet år 1970 har
koncernens fakturerade försäljning i del närmaste tredubblats och uppgick år
1979 till ca 12000 milj. kr. Antalet anställda i Sverige har under samma period
ökat från ca 34000 till ca 45 300. Slalsförelagsgmppens tillväxt räknat i
antalet anställda har till stöne delen skett genom företagsförvärv.
Investeringarna inom Slatsföretagsgmppen åren 1970-1979
har varit omfattande. Totalt har under perioden investerats ca 12600 milj. kr. Investeringama
har till övervägande del avsett nya anläggningar och varit av
expansionskaraktär.
Statsföretagsgruppens investeringsvolym har varit
förhållandevis stöne än vad som gällt för industrin i övrigt. Sålunda har investeringama
per anställd som följd av gmppens tyngdpunkt i de kapitalintensiva basindu-striema
varit två till tre gånger stöne än i övrig industri.
Resultatutvecklingen inom Statsföretagsgruppen har visal
stora variationer. För gruppen som helhet har resultatet efter finansiella
kostnader och intäkter varit posilivi under den första hälften av 1970-talet.
För år 1974 redovisades ett överskott på ca I 100 milj. kr. Under senare år har
förlusterna emellertid varit stora, Är 1976 redovisade sålunda gruppen en
förlust på drygt 400 milj. kr. År 1977 försämrades resultatet ytterligare och
förlusten uppgick till drygt 1 000 milj. kr. Under år 1978 redovisades en
förlust om drygt 900 milj. kr. medan förlusten för år 1979 kan beräknas uppgå
till ca 320 milj. kr. Avkastningen på totalt arbetande kapital har för åren
1970- 1975, med undantag för år 1974, pendlat mellan drygt 4 och knappt 7 %. År
1974 uppgick avkastningen till drygl 12 %. Åren 1977 och 1978 var däremot
avkastningen på totall arbetande kapilal negativ men uppgick år 1979 till ca 2 %.
Statsföretagsgmppens utveckling under 1970-talet har
framför allt präglats av gmppens speciella sammansättning. Koncernens
engagemang i basindustrierna är betydande. Sålunda svarade verksamheten i gmvindustrin,
skogsindustrin och den petrokemiska industrin år 1979 för 49 % av gmppens
fakturerade försäljning, 40 % av den samlade koncembalans-omslutningen och 39 %
av det totala antalet anställda inom gmppen.
Under den första hälften av 1970-talet var utvecklingen
inom de svenska basindustriföretagen förhållandevis god. Betydande branscher,
såsom jämmalmsutvinning, handelsstålindustrin, den störte varvsindustrin och
stora delar av skogsindustrin, har emellertid successivt fått omfattande
överkapacitets- och lönsamhetsproblem. Stagnationstendenser i världsekonomin
under mitten av 1970-talet samt ett tidigare relativt sett högt svenskt
kostnadsläge har medverkat till denna utveckling. Dessa förhållanden har
starkt påverkat Statsföretagsgmppens resultatutveckling.
Statsföretagsgruppens expansion, mätt såväl i antal
anställda som i investeringar, i kombination med en svag lönsamhetsutveckling,
har inne-
Prop. 1979/80:79 7
burit
att verksamheten fått finansieras främst med externt kapital. Av en total
kapitalanvändning under perioden 1971-1979 på ca 17900 milj. kr. har sålunda
endast ca 2 100 milj. kr. finansierats genom medel från rörelsen, dvs. internt
tillförda medel. Resten eller ca 15 800 milj. kr. har finansierats externt
främst genom långfristig upplåning på ca 6 800 milj. kr. och statliga tillskott
på drygt 5 700 milj. kr.
Statsföretag
fick när verksamhelen började ett bundet eget kapital om närmare 1 750 milj. kr.,
varav 1 400 milj. kr. uigjorde aktiekapital. År 1979 var motsvarande kapital ca
5 300 milj. kr., varav 3 125 milj. kr. var aktiekapital. Huvuddelen av
ökningen härrör från nyemissioner. Utöver dessa tillskott har olika företag
inom gruppen vid skilda tillfällen erhållit ägartillskott av staten.
Sammanlagt har 4400 milj. kr. lämnats i form av sådana tillskott. Trots de
senaste årens kraftiga föriuster inom gruppen har den samlade soliditeten genom
de skilda tillskotten kunnat upprätthållas på en så pass hög nivå som ca 33 %.
3
Statsföretagsutredningens förslag
Statsföretagsutredningens
förslag innebär en viss precisering av hittills gällande mål för
Statsföretagsgruppen. Ulredningen har vidare bedömt vissa finansiella frågor mol
bakgrund av företagsgruppens då aktuella ekonomiska situation. Förslag lämnas
att lill elt nytt bolag, Stmklurfinans, överföra en majoritetsandel av aktierna
i vissa företag, som nu ingår i Statsföretagsgruppen och som är en finansiell
belastning för gruppen. Strukturfinans förutsätts ägas direkt av staten och med
stöd av statliga kapitaltillskott svara för den huvudsakliga finansieringen av
de förelag i vilka Strukturfinans skulle äga aktiemajoriteten. Strukturfinans
föreslås också vara statens instrument i fråga om rekonstruktionsinsatser inom
särskilt utsatta branscher.
1
syfte att ta till vara möjligheterna till tillväxt för vissa av gmppens företag
och för att få ett blandekonomiskt instmment för expansivt samarbete med andra
ägarkategorier föreslår utredaren att ytterligare ett bolag bildas, benämnt Statsinvest.
Till Statsinvest föreslås bli överförda aktierna i ett lämpligt urval av
företagen inom Slatsföretagsgmppen.
Utredaren
föreslår vidare att huvudkontoren för LKAB och ASSI flyttas till Nortbotten och
att företagen erhåller ersättning från staten för de kostnader flyttningen
medför.
Affärsverksdelegationen
föreslås bh avvecklad. Vidare föreslås att aktierna i Svenska Industrietablerings
AB (Svetab) överförs från Statsföretag till Sveriges Investeringsbank AB.
Ägarförhållandena för Svenska Navigatör bör enligt utredningen däremot inte
ändras.
I
utredningen föreslås också att förenade fabriksverken (FFV) görs om till
aktiebolag och integreras i Slatsföretagsgmppen. Utredaren lämnar
Prop.
1979/80:79 8
även förslag till samordning mellan ASSI och domänverket.
Slutligen har utredningen föreslagil att elt särskilt, av slaten direkt ägt,
förvaltningsbolag bildas för vissa energiföretag.
Enligl min mening har utredaren behandlat många väsentliga
frågeställningar som rör Slatsföretagsgruppen. De förslag till framlida mål
och övergripande organisation som lämnats har, i beaklande av de ekonomiska
problem som funnits inom Slatsföretagsgruppen under senare tid, utformats för
att lösa Stalsföretagsgruppens inlerna finansiella svårigheter. De synpunkler
som lämnats under remissbehandlingen av utredningens förslag om
Statsföretagsgruppens framtida mäl och övergripande organisation har emellertid
inle varil entydiga.
Jag anser atl nämnda frågor kräver ytterligare
överväganden. Jag avser därför alt nu, utöver Stalsföretagsgruppens
kapitalbehov på kort sikt och några lill detta knutna frågor, endast alt ta upp
frågan om styrelsens sammansältning i domänverket och förslaget alt avveckla
affärsverksdelegationen.
4 Vissa preciseringar av Statsföretagsgruppens nuvarande
målsättning
I samband med bildandet av Statsföretag godkände riksdagen
vad som anförts i tidigare nämnda proposition rörande målsättningen för de
statliga företagen. Godkännandet innebar som nämnts att den allmänna, övergripande
målsättningen för Statsförelag skulle vara alt under krav på lönsamhet uppnå
största möjliga expansion. Den huvudsakliga uppgiften för regeringen vid
utövandet av ägarfunktionen gentemot bolaget är att inom ramen för den
övergripande målsättningen uppställa preciserade mål för detta och följa dess verksamhel.
Betydande erfarenheter i fråga om Statsföretags verksamhel
har vunnits sedan Statsföretag bildades. Delta gör det möjligt att nu ytteriigare
konkretisera och precisera målen för företagel. Därigenom erhåller bolagel
också bättre möjligheter att utveckla en verksamhetsstralegi för Statsföretagsgruppen
och att fastställa målen för dotterbolagens verksamhet i syfte att anpassa
företagsgruppens verksamhet och organisation till de snabba förändringar som nu
äger rum inom näringslivet.
Somjag nyss nämnde ankommer det på regeringen att
uppställa preciserade mål för Statsföretag. Som en allmän utgångspunkt för de
förslag om anslag som jag tar upp i det följande anser jag del dock lämpligl
alt jag i delta sammanhang något redovisar min syn på dessa mål.
Prop.
1979/80:79 9
4.1 Stalsföretagsgruppens möjlighet till expansion
Jag vill inledningsvis framhålla att svensk industri f n.
står inför speciella krav på förändring och förnyelse. Som motvikt till
vikande tendenser inom utsatta näringsgrenar måste en tillväxt eftersträvas på
områden med bättre framtidsförulsättningar.
För Slatsföretagsgruppen - liksom för svensk indusiri i
övrigt - bör därför på sikt eftersträvas en verksamhet som har goda framtidsförutsätl-ningar.
Genom bl. a. företagen i basindustrierna är gruppen engagerad på områden, där
en minskning av verksamheten kan bli nödvändig i syfte att stärka berörda
företags långsiktiga konkurrenskraft. Av näringspolitiska skäl lorde det även i
framtiden vara ofrånkomligt med ell statligt engagemang i basindustrierna.
Förväntningar på Statsföretags totala expansion bör anpassas till nämnda
förhållanden. Enligt min bedömning har Statsföretag med nuvarande
sammansättning av förelag begränsade möjligheter alt under de närmaste åren
expandera sin tolala verksamhel. Det finns emellertid inom koncernen företag
som har god konkurrensförmåga. På sådana områden är det angeläget att under
krav på lönsamhel söka expandera i syfte alt t.ex. kompensera negativa sysselsättningseffekter
p.g.a. reduceringar inom andra delar av gruppen. Alla förutsätlningar att
successivt effektivisera företagsgruppens verksamhet måste tillvaratas. Den
kommer annars att få en olämplig struktur och bli elt allt mer tyngande inslag i
del svenska näringslivet.
Vid Statsföretags bildande angavs från statsmakternas sida
att målen och villkoren för de statliga företagen inle får innebära sådana
inskränkningar i deras rörelsefrihet atl de placeras i ett underläge i
förhållande tiil andra företag. Statsföretags möjligheler att utvecklas på
avsett sätt skulle annars kunna äventyras. Statsmakterna kan dock som ägare
till Statsföretag ställa speciella närings- och regionalpolitiska krav på
gruppens verksamhet. Dessa krav kan variera. Sålunda har t.ex. Slatsföretagsgruppen,
somjag tidigare har nämnt, att ta särskild hänsyn till samhällsintresset vid
val mellan olika produktions- och lokaliseringsalternativ. Med stöd av de
närings- och regionalpoliliska medel som samhället ställer till förelagens
förfogande bör Statsföretag, liksom andra förelag, självfallet aktivt verka för
atl inom ramen för sina resurser förverkliga de mål som statsmakterna har
fastställt inom närings- och regionalpolitiken. Ägarens krav på Slatsföretagsgruppen
i nämnda avseenden kan emellertid i många fall vara större. Härvid bör gälla atl
ägarens förelagsekonomiska och samhällsekonomiska intressen förenas på ett
ändamålsenligt sätt. Statsmaklerna anvisade vid bildandet av Statsföretag offerttekniken
som elt sätt att åstadkomma detta. Enligt min mening är denna leknik även i
fortsättningen tillämpbar i sådana fall. Statsföretag har härvid skyldighet
att pä ägarens uppmaning avge offert avseende erforderligt medelstillskolt för
alt kunna fullgöra samhällsekonomiska mäl. ti Riksdagen 1979/80. I saml. Nr
79
Prop.
1979/80:79 10
4.2 Krav på avkastning från Statsföretag
Vid Statsföretags bildande förutsattes som jag nyss nämnde
att ägaren efter en övergångstid borde kunna ställa samma anspråk på utdelning
på sina investerade medel som genomsnittligt ställs i Sverige på företag av
detta slag. Statföretag borde efter en uppbyggnadsperiod kunna lämna åtminstone
lika stor utdelning som slaten då erhöll från de företag som överfördes till Slatsföretagsgruppen.
På längre sikl borde Statsföretags vinstkapacitet kunna växa.
Statsföretags hittillsvarande samlade utdelning till
staten har varit begränsad. Sammanlagt har 118 milj. kr. avsatts för utdelning
under åren 1973-1975. Därutöver har gällt att Statsföretag avsatt sammanlagt
145 milj. kr. av beskattade medel under åren 1970-1977 för att finansiera
Norrlandsfondens verksamhet. Under senare år har något uidelningskrav inte
aktualiserats från ägaren med hänvisning till företagsgruppens ekonomiska svårigheier
och behov av konsolidering.
Jag bedömer att Statsföretag bör söka uppnå en lönsamhet
som medger en viss avkastning på ägarkapitalet. Jag finner det vidare angeläget
alt ett avkastningskrav aktualiseras även om vissa förelag inom Slatsföretagsgruppen
f. n. visar negativa resultat. Krav på lönsamhet måste på sikt ställas även för
dessa företag. Etl konkret avkastningskrav från ägaren skulle enligt min mening
kunna bidra till att motivationen för ökad lönsamhet i gruppens samtliga
företag stärks.
Pä längre sikt bör avkastningskravet ges likartad
omfattning som för motsvarande privatägda företag. Som jämförelse kan nämnas
att de svenska börsbolagens genomsnittliga utdelning under de senaste fem åren
har uppgått lill ca 3% av företagens egna kapilal. På kortare sikt torde nuvarande
ekonomiska förhållanden inom Statsföretagsgruppen kunna påverkas endast i
begränsad utsträckning. Utdelningskravet för de närmaste åren bör därför
formuleras med hänsyn till de speciella lönsamhels- och finansieringsproblem
som under denna tid kan finnas inom de delar av Statsföretagsgruppen som
statsmakterna i särskild ordning medverkar i finansieringen av. Av koncernens
samlade tillgångar kan en relativt slor del inte väntas ge positiva
resultattillskott på kort sikt. Jag återkommer i det följande till en prognos
över Stalsföretagsgruppens ekonomiska utveckling under de närmaste åren. I syfle
att nå jämförbarhet med andra förelag bör uldelningskravet kopplas lill storleken
på riskkapitalet i hela koncernen och, efter hänsynslagande till de särskilda
förhållandena inom Statsföretagsgruppen, motsvara den utdelning som liknande
förelag med annan ägarstruktur genomsnittligt kan väntas lämna under
motsvarande period. Det ankommer pä regeringen alt i utövandet av
ägarfunktionen gentemot Statsföretag faslslälla ett årligt utdelningskrav på bolagel.
De åligganden som kan åvila Statsföretag i fråga om atl
lösa särskilda samhällsekonomiskt betingande problem kan motivera att avkastningskra-
Prop. 1979/80:79 11
vet även framgent kan komma att något avvika från andra
företag. Delta kan sålunda vara aktuellt om genomförandet av erforderliga
strukturförändringar annars skulle komma i konflikt med de närings- och
regionalpolitiska krav som kan ställas på Statsföretagsguppen.
4.3 Övrigt
Statsföretagsgruppens medverkan i en omstrukturering och
en expansiv utveckling av det svenska näringslivel lillsammans med ett
uppfyllande av etl utdelningsmål lorde innebära behov av strukturåtgärder inom
koncernen för att dess effektivitet i närings- och regionalpolitiken och som
förelagsekonomisk enhet inte skall äventyras. Frihet och skyldighel bör härvid
finnas för Statsföretagsgruppen att initiera och genomföra önskvärda förändringar.
Här bör ingå såväl komplettering av gruppen med nya verksamheter som
avveckling eller försäljning av koncernenheter. Vidare förutsätts att de
speciella möjligheter till samverkan som en koncernkonstmk-tion innebär och den
spridning på olika verksamhetsområden som karaktäriserar gruppen blir
utnyttjade av de skilda förelagen i syfle att uppnå det koncernövergripande
målet och begränsa resursbehovet för atl fullgöra ägarens ambitioner.
Bland moderbolagets huvuduppgifter har hittills ingått att
underlätta de rörelsedrivande dotterbolagens kapitalanskaffning. Jag vill
framhålla all redan vid bildandel av Statsföretag bedömdes de finansiella
frågorna vara elt väsentligt inslag i moderbolagets verksamhel. Statsförelag
skulle ges förutsäitningar att ansvara för en fortlöpande affärsmässigt
motiverad upplåning på kapitalmarknaden. Ägarens finansiella medverkan skulle,
liksom i andra företag, begränsas till nyemission och andra tillskott för
medverkan i slora och lönsamma nysatsningar eller vid särskilt betydande utvecklingssleg.
En förutsättning för att Statsförelag skall kunna klara en
erforderlig upplåning torde vara atl koncernen uppfyller kredilmarknadens krav
på långsikiig betalningsförmåga. Skulle så inle ske, kommer Statsföretag all
behöva ökande slatliga medelstillskolt för atl finansiera gruppens löpande
affärsmässiga verksamhet. Jag anser emellertid att statliga tillskott i princip
bör begränsas till nyss nämnda fall. En väsentlig rubbning av rollfördelningen
mellan ägaren och Statsföretag skulle annars ske.
Mot bakgrund av en väntad svag resultatutveckling under de
nämaste åren för framför allt gruppens basindustriföretag och åtföljande effekter
på Statsföretags kapitalgenereringsförmåga kan det inte uteslutas att företagsgruppens
nuvarande goda soliditet kan komma att minska. På längre sikt kan det
emellertid finnas skäl till att inom ramen för företagsgruppens egna resurser
åter söka nå en förbättrad soliditet för att möta de resullatvaria-
Prop.
1979/80:79 12
tioner som kan vänlas för Statsföretag till följd av bl.
a. gruppens konjunkturberoende.
Skulle en minskning av soliditeten ske inom de närmaste
åren, måste Statsföretag genom en lämplig finansieringspolitik söka begränsa
konsekvenserna härav på koncernens möjligheter till framtida nyupplåning. Detla
gäller särskill moderbolaget, vars möjligheter att underlätta de
rörelse-drivande bolagens finansiering i annat fall inskränks. Stalsföretagsgruppens
utvecklingsmöjligheter mäste sälunda sättas i relation till den egna kapitalgenereringsförmågan
i syfte att möjliggöra en egen kommersielll motiverad upplåning och begränsa
kraven på finansiell medverkan från ägaren.
5 Bedömning av Statsföretagsgruppens ekonomiska
utveckling under åren 1980 och 1981
Enligt Statsföretags långsiktsplan för åren 1979-1981
kommer utvecklingen under de närmaste åren att kännetecknas av
försäljningsökningar och en viss resultatförbättring. Långsiklsplanen bygger på
material som har tagits fram och ställts samman av de enskilda dotterbolagen.
Av långsiklsplanen framgår bl. a. följande.
Enligt Statsföretag kan väntas att den svenska
konjunkturuppgången under åren 1978 och 1979 följs av en nedgång under främst
år 1981. Åren 1979-1981 innebär emellertid sammantaget gynnsammare
marknadsförutsättningar för gruppen. Genom den stora tyngd
basindustriföretagen har inom gruppen påverkar emellertid skiftningar i den
internationella konjunkturen, prisbildningen och valutautvecklingen starkt
gruppens kommersiella situation. Därmed måste all övergripande flerårig
planering för Slatsföretagsgruppen omges med starka reservationer.
Mot bakgrund av vänlade gynnsammare
marknadsförutsättningar samt idrifttagande av nya produklionsanläggningar inom
flera företag i gruppen beräknas en kraftig försäljningsökning under perioden. Stalsföretagsgruppens
försäljningsintäkter bedöms komma att öka från 12000 milj. kr. år 1979 lill 15
200 milj. kr. år 1981, vilkel innebären genomsnittlig årlig ökning med närmare
14%. Av denna ökning beräknas volymökningar svara för ca 6%.
Försäljningsökningen är främst hänförlig till ASSI och LKAB.
Försäljningen på utländska marknader uppgick år 1979 lill
drygt 6 100 milj. kr. eller lill drygt 50% av gruppens lotala försäljning.
Exportens andel av försäljningen beräknas år 1981 vara ungefär lika stor.
Statsföretagsgruppens samlade resultat och lönsamhet väntas
förbättras under perioden. Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader
beräknas utvecklas frän en föriust på 320 milj. kr. år 1979 till en vinst på
ca 100 milj. kr. år 1981. Resultatförbättringen är i huvudsak hänförlig till atl
tidigare förluster inom ASSI och LKAB förväntas kunna reduceras betyd-
Prop. 1979/80:79 13
ligt under perioden. Osäkerhelen i dessa anlaganden är
emellertid stor lill följd av företagens starka konjunkturberoende.
Statsföretagsgruppens sammanlagda investeringar under åren
1980 och 1981 beräknas uppgå till ca 3 250 milj. kr. Av planerade investeringar
avser ca tre fjärdelar investeringar i basindustrierna. Av de enskilda bolagen
beräknas ASSI svara för den största investeringsvolymen.
Statsföretagsgruppens positiva resultatutveckling för
perioden 1979-1981 är som tidigare nämnts i väsentlig ulsträckning hänföriig
till alt de två basindustriföretagen ASSI och LKAB väntas kunna minska sina
tidigare förluster. Gruppens basindustriföretag väntas dock inte, trots
investeringar på 4 800 milj. kr. under perioden 1975-1979 och planerade
investeringar om drygl 2 700 milj. kr. under åren 1980 och 1981, sammantaget ge
överskott under åren 1979-1981 trots den relativt selt positiva
konjunktursituation som dessa år genomsnittligt kan väntas erbjuda. Ses ulvecklingen
för Slatsföretagsgruppen i etl längre perspektiv, är den nuvarande resullatsi-tuationen
bekymmersam och den fordrar kraftfulla åtgärder för att begränsa behovel av
framlida, omfaltande statliga kapitaltillskott.
Vad gäller finansiering och soliditet pekar Stalsföretagsgruppens
långsiktsplan på en uppgång i självfinansieringsgraden. Internt tillförda
medel under åren 1980 och 1981 väntas uppgå till ca 1 300 milj. kr., varigenom
självfinansieringsgraden genomsnittligl väntas bli drygt 30%. Denna har under
senare år varit negaliv. Gruppens kapitalbehov under åren 1980 och 1981
beräknas därutöver kunna täckas genom dels en viss ökning av den långfristiga
upplåningen och en relativt kraftig minskning av rörelsekapitalet, dels
statliga tillskott. Statsföretagsgmppens soliditet beräknas visserligen sjunka
men bl.a. till följd av begärda slatliga tillskott hålla sig över 30% år 1981.
Statsföretagsgruppens planerade investeringar och väntade
ekonomiska utveckling under de närmaste åren bygger i viss ulsträckning på alt
statliga medelstillskotl erhålls. Enligl min bedömning är sådana tillskott
nödvändiga för att en redan påbörjad angelägen rekonstruktion av delar av Stalsföretagsgruppens
verksamhet skall kunna fullföljas. Jag återkommer i det följande till de av
Statsföretag aktualiserade behoven av slatliga kapitaltillskott avseende
Kockums Industri m.fl. bolag, LKAB och Uddcomb. Jag bedömer atl, om kapitaltillskott
ställs till Stalsföretagsgruppens förfogande i den omfattning och på det sätt
som jag avser att förorda, kan gruppens kapitalbehov i övrigt under de två
närmaste åren läckas genom dels internt genererade medel, dels elt utnyttjande
av gruppens egen upp-läningskapacitet. Undantag härvid kan avse frågan om Uddcombs
framtid, vilken avses tas upp till behandling av Statsföretag så snart en
pågående utredning om Uddcombs framtida möjligheter genomförts och frågan om
förlusttäckning i LKAB för åren 1980 och 1981. Stalsföretagsgruppens finansiella
utrymme kan emellertid under perioden bedömas bli begränsat. Större negativa
avvikelser från företagets långsiktsplan eller nya stora
Prop.
1979/80:79 14
affärs- eller samhällsmotiverade engagemang kommer därför
alt kräva kraftfulla insalser från Stalsföretagsgruppens sida i syfle all
begränsa därvid uppkomna finansiella problem.
6 Medelstillskott för Kockumsföretagen
Genom beslul av riksdagen (prop. 1978/79: 124. NU
1978/79:47, rskr 1978/79: 356) godkändes elt avtal mellan slaten och Kockums AB
enligt vilket staten förvärvade Kockums Varv m.fl. förelag i Kockumskoncernen.
1 enlighet med riksdagens bemyndigande överfördes den 15 juni 1979 aktierna i
några av de förvärvade bolagen nämligen Kockums Industri. Kockums Automation
och Kockums Chemical utan vederlag till Statsföretag. Nämnda företag med
dotterbolag benämns i det följande Kockumsföretagen. En förutsättning för
Statsföretags övertagande av företagen var att Statsföretag inte skulle
belastas finansiellt/ekonomiskt genom överlagandel. Statsföretag erhöll 50
milj. kr. för att täcka den beräknade förlusten för år 1979 och för alt stärka
soliditeten i företagen. Statsföretag övertog utan vederlag en fordran på
Kockums Industri på 165 milj. kr. Föredraganden framhöll atl del inte kunde
uteslutas atl ytterligare medel kunde behövas för att finansiera
struktureringen av Kockums Industri och ge företagel en soliditet anpassad till
den framtida verksamhetens bedrivande. Om så skulle visa sig vara fallet, var
han beredd ta upp frågan om ylterligare medel för ändamålet (prop. 1978/79: 124
s. 12).
6.1 Kockumsföretagens verksamhet
Kockums Industris verksamhet är uppdelad i divisionerna
för transport, skogsbruk och skogsindustri.
Transportdivisionen tillverkar stela och midjestyrda
dumpers för förflyttning av jord och sten. Divisionen, som ligger i
Landskrona, har 350 anställda och omsättningen år 1979 uppgick till ca 145
milj. kr. Mer än 90% av divisionens produktion exporteras.
Skogsbruksdivisionen tillverkar skogsbruksmaskiner vid
fabriker i Söderhamn, Stenselse och Filipstad. Divisionen har ca 550 anslällda
och omsättningen var 150 milj. kr. år 1979.
Skogsindustridivisionen tillverkar maskiner och
anläggningar för sågverk. Verksamheten är lokaliserad lill Söderhamn.
Divisionen har ca 350 anställda och dess omsättning år 1979 uppgick till 90
milj. kr.
Kockums Industries Ltd i Canada tillverkar utrustning för
sågverk. Företagel hade år 1979 en försäljning på ca 90 milj. kr. och
sysselsätter ca 260 personer.
Kockums Industries Inc. i Förenta starterna tillverkar
utrustning för sågverk och marknadsför skogsbruksmaskiner tillverkade i
Sverige. Före-
Prop.
1979/80:79 15
tagets omsättning år 1979 uppgick till ca 100 milj. kr.
Förelaget sysselsätter ca 280 personer.
Kockums Industri har dessutom försäljningsbolag i Norge.
Finland, Förbundsrepubliken Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Australien.
Kockums Industris totala omsällning uppgick år 1979 lill ca 700 milj. kr.
Antalet anställda uppgår till ca 2 000, varav i Sverige ca 1 300.
Kockums Automatlon arbetar huvudsakligen inom
produktområdena fartygsautomatik, sågverksaulomatik och ljudsignalapparater.
Tillverkningen sker i Malmö och Västerås. Företagel hade år 1979 en
försäljning på 60 milj. kr. Antalet anställda uppgår lill ca 170.
Kockums Chemical bedriver utvecklingsarbete inom områdel
biokemi. Det längst komna projektet är etl indikalorsystem, som gör del möjligt
atl på ett enkelt sätt kontrollera temperalurbehandlingen av tid/temperaturkänsliga
produkter, såsom kylda och djupfrysta livsmedel samt pharma-ceutiska produkter.
Verksamheten bedrivs i Malmö och Kallhäll och sysselsätter ca 30 personer.
6.2 Statsföretags skrivelse
Statsföretag har i skrivelse den 15 januari 1980 med
hänvisning till de villkor för Statsföretags övertagande av vissa bolag inom
Kockums-koncernen som angivits i prop. 1978/79: 124, anhållit om
kapitaltillskott på 267,5 milj. kr. för föriuslläckning m.m. för år 1979 i
Kockums Industri, Kockums Automation och Kockums Chemical. Härutöver har
Statsföretag anhållit om etl rekonstruktionslån med villkorlig
återbetalningsskyldighet på 150 milj. kr. för förlusttäckning i Kockums
Industri för verksamhetsåren 1980-1982. Villkoren för lånet bör enligt
Statsförelag överensslämma med vad som gäller för statens lån för rekonstruktionsändamål
till SSAB Svenskt Stål AB. Av skrivelsen framgår bl. a. följande.
Statsföretag har genomfört ett omfattande utredningsarbete
för att kunna precisera behovet av ytterligare medel i Kockumsföretagen. Utredningsarbetet
har genomförts i samarbete med företagsledningar och representanter för de
anställda i de berörda företagen. Härvid har bl. a. föreslagits
organisationsförändringar och effektivitetshöjande åtgärder.
Statsföretag framhåller att det ekonomiska resultatet för
den svenska verksamhelen inom Kockums Industri har varil mycket dåligt under
åren 1978 och 1979 samt att föriust kan väntas även för åren 1980 och 1981. För
år 1979 beräknas Kockums Indusiri redovisa en förlust efler extraordinära
kostnader men före boksluisdisposilioner och skatt på 163 milj. kr. (år 1978
-112 milj. kr.). Resultatutvecklingen har medfört att soliditeten vid Kockums
Industri har urholkats, även med beaktande av att Statsföretags fordran på
Kockums Industri på 165 milj. kr. kommer att efterskänkas. Enligt de bokslut
som upprättats per tillträdesdagen, den 15 juni 1979, hade företagen då etl
eget kapital på -26 milj. kr. att jämföra med skulder på över 800 milj. kr.
Prop.
1979/80:79 16
Statsföretag bedömer alt det är möjligt att på sikl uppnå
ett posilivt resultat för Kockumsföretagen. Förutom omfattande effektivitetshöjande
åtgärder fordras dock en finansiell rekonstruktion som innebär täckning av föriusterna
t.o.m. år 1982, nedskrivning av vissa tillgångar, tillskott för finansiering av
vissa eftersatta investeringar och en höjning av soliditeten.
Del tolala behovet av medel enligl Statsföretags bedömning
framgår av följande sammanställning (milj. kr.).
Kockums Kockums Kockums
Automation Chemical Industri
Förlust inkl. extraordinära
kostnader för år 1979 9,5 162.8
Nedskrivning av byggnader
per 1979-12-31 28.2
Bidrag till eftersatta miljö
investeringar 19,4
Tillskott för höjning av
soliditeten 11.0 63,6
Speciella insatser för
Kockums Landsverk 11.0
Avgår redan erhållet
medelstillskou -50.0
Beräknad förlust 1980-1981 12,0 (70.0)
Totalt tillskoU 11,0 21,5 235,0
Statsförelag anhåller sålunda om ell aktieägarlillskott på
235 milj. kr. för Kockums Industri, 11 milj. kr. för Kockums Automation och
21.5 milj. kr. för Kockums Chemical eller lillsammans 267,5 milj. kr. För förlustläckning
i Kockums Industri under åren 1980-1982 anhåller Statsföretag om etl lån med
villkorlig återbetalningsskyldighet på 150 milj. kr.
Statsföretag anför i sin skrivelse att en omorganisation
av Kockums Industri kommer att genomföras i avsikt alt integrera företaget i
Statsföretagsgruppen. Transportdivisionen kommer att överföras till AB Kockums
Landsverk som i sin tur kommer att föras över till Kalmar Verkstads AB. Kockums
Industri kommer därefter att bestå av skogsbruks- och skogsindustridivisionerna.
Statsföretag bedömer att Iransportdivisionen har
förutsättningar att överleva på längre sikt. Produktionskostnaderna är dock f. n.
för höga och etl effekliviseringsprogram måste genomföras. För ett sådant
program jämle vissa marknadsinvesteringar begär Statsföretag ett lillskott på
11 milj. kr. För att förbättra lönsamheten krävs även ökad volym och förädlingsgrad.
Betydande investeringar krävs för detta ändamål och för alt uppnå en acceptabel
arbetsmiljö. Transportdivisionens driftföriust beräknas uppgå till 21 milj.
kr. är 1979. Härtill kommer extraordinära kostnader på 4,1 milj. kr.
Skogsbruksdivisionen har drabbats myckel hårt av
konjunkturnedgången åren 1976-1978 inom skogsindustrin. Skogsbruksdivisionen
har under denna period redovisat stora förluster. Avsättningen av skogsbruksma-
Prop.
1979/80:79 17
skiner har halverats. Detta har medfört att kapacitetsutnytljandet
i fabrikerna ligger på en myckel låg nivå.
Under första halvåret 1979 fördes förhandlingar mellan
Statsförelag, Volvo BM och Östbergs fabriker (ÖSA) om all slå samman skogsmaskin-tillverkningen
inom de tre förelagen. Förhandlingarna med ägarna till ÖSA avbröts i april då
dessa träffade avtal med ett finländskt företag om överlåtelse av 49 % av
aktierna i ÖSA. Förhandlingarna med Volvo BM fortsatte men avbröts i
månadsskiftet maj/juni 1979 då Volvo träffade avlal med det finländska
företagel Valmet om överlåtelse av sin skogsmaskintillverkning.
Statsförelags bedömning är att det finns en växande
marknad för skogsbruksdivisionens produkter och att divisionen bör ha
förutsättningar att uppnå ett positivt verksamhetsresultat fr. o. m. år 1982.
En förutsättning är dock enligt Statsföretags bedömning atl enheterna
moderniseras och atl anläggningstillgångar som inte utnyttjas i produktionen
skrivs ned. Skogsbruksdivisionens driftförluster beräknas till 45 milj. kr. år
1979. Härtill kommer extraordinära kostnader på 6,6 milj. kr. och behov av
nedskrivning av fastigheter på 9,3 milj. kr.
Skogsindustridivisionens driftföriust år 1979 uppgick till
15,9 milj. kr. Enligt Statsföretags bedömning hänför sig förlusterna i stor ulsträckning
till bristande effektivitet i produktionen. Det finns goda möjligheter alt
rationalisera produktionen. Genom att se över vilka produkler som tillverkas
och genom att införa nya styr- och konlrollsyslem kan resultatet förbättras
väsentligt. Resultatförbättringen är dock beroende av atl vissa tillgångar
skrivs ned till en nivå som molsvarar deras ulnyltjandegrad. Detta
nedskrivningsbehov uppgår lill 18,9 milj. kr. Statsföretags bedömning är alt
skogsindustridivisionen skall kunna uppvisa ell posilivt resultat år 1982 när
igångsatta och planerade effektivitetshöjande åtgärder har genomförts.
Statsföretag begär utöver täckning av divisionernas
förlust för år 1979 på 92,6 milj. kr. ett tillskott på 15,6 milj. kr. för vissa
koncerngemensamma kostnader vid Kockums Industri och till följd av bl. a.
anpassning lill inom Slatsföretagsgruppen tillämpade värderingsprinciper för
tillgångar ett tillskott på 48,2 milj. kr. Statsföretag begär vidare
förlusttäckning för vissa ulländska dotterbolag inom Kockumsföretagen med 6,4
milj. kr. Den beräknade föriusten för Kockums Industri för år 1979 uppgår
således lill 162,8 milj. kr.
Statsföretag anför vidare att betydande investeringar
krävs för att uppnå en acceptabel arbelsmiljö, eftersom sådana investeringar
har eftersatts under flera år. Statsföretag hemställer om tillskott på 19,4
milj. kr. för att finansiera dessa investeringar. Övriga erforderliga
investeringar förutsätts kunna finansieras på ett normalt sätl genom upplåning
under förutsättning atl Kockums Industri erhåller en för den framtida verksamhelen
lämplig soliditet. För alt anpassa soliditeten för Kockums Industri till Stalsföretagsgruppens
i övrigt begärs ett aktieägarlillskott på 63,6 milj. kr.
Prop.
1979/80:79 18
Statsföretag bedömer att åren 1980 och 1981 medför
förluster för Kockums Industri i slorieksordningen 70 milj. kr. Fr. o. m. år
1982 kan rörelsen troligtvis ge ett positivl resultat. Osäkerheten i prognosen
är slor. Statsföretag begär mol denna bakgrund att Kockums Industri för förlustläckning
åren 1980- 1982 beviljas ett rekonstruktionslån på högst 150 milj. kr. 1 det
angivna medelsbehovet har ingen hänsyn tagils till kapitalbehovet för struklurinsatser
inom skogsbruks- och sågverksmaskinbranscherna.
Beträffande Kockums Automation har Statsföretag bedömt atl
bolaget har goda utvecklingsmöjligheter. För alt trygga den fortsatta
utvecklingen kommer företaget atl försöka bredda produktprogrammet och även
söka sig in i nya branscher. Bolagets eget kapilal var vid övertagandel alltför
lågt i förhållande till verksamhetens omfattning.
Härtill kommer att 1979 års resultat belastas med exlraordinära
koslnader för att avveckla en olönsam produktgrupp och andra erforderliga
nedskrivningar. Mot bakgrund av bolagets finansiella ställning har Statsföretag
begärt 11 milj. kr. i tillskott för finansiell rekonstruktion av Kockums
Automation. Medlen avses bli tillförda bolaget genom nyemission.
När det gäller Kockums Chemical konstaterar Statsföretag atl
bolagets första produkter nu föreligger färdiga för marknadsintroduktion och
att en produktionsapparat finns uppbyggd. Marknadsföringen bedöms gå långsamt,
eftersom en hell ny marknad skall arbetas upp. Bolaget har ännu inle redovisat
några intäkter. Statsförelag anser atl kompletterande studier behövs för en
säker bedömning av verksamhetens affärsmässiga förutsättningar. Ytterligare
utredningar kommer atl genomföras rörande företagets framtid. Kostnaderna för
verksamheten vid Kockums Chemical under år 1979 har beräknats till 9,5 milj.
kr. och för år 1980 lill 12 milj. kr. Statsföretag har i sin framställning
begärt tillskott med dessa belopp.
6.3 Finansiering av Kockumsföretagen
Statsföretags utredning om Kockumsförelagen har enligt min
mening visal att omfattande rekonstruktionsåtgärder är nödvändiga främst vad
gäller Kockums Industri för att företaget skall kunna leva vidare. De belopp
som fordras är betydande.
Det är enligl min mening av största vikl atl åtgärder
vidtas för att företaget snabbt skall bli lönsamt. Olika strukturåtgärder,
inkl. avveckling av olönsam verksamhel, kan härvid bli aktuella. Enligt min
mening bör Statsföretag och Kockums Industri även spela en aktiv roll i den
fortsatta strukturomvandling som är önskvärd inom nordisk skogsmaskintillverkning
och i de strävanden som pågår att finna en bärkraftig struktur forden svenska sågverksutrustningsindustrin.
Statsföretag har hemställt om etl tillskott av 267,5 milj.
kr. och ett lån av 150 milj. kr. för bl. a. förlustläckning och soliditelshöjning
i Kockumsföretagen. Jag är emellertid inte beredd atl tillstyrka en insats av
statliga medel
Prop. 1979/80:79 19
av denna storlek. Statsförelag bör enligt min mening och i
enlighet med vad som sagts i prop. 1978/79: 124 erhålla föriusttäckning för
Kockumsföretagen för år 1979 och därutöver ges möjlighet alt tillföra
företagen medel för en viss solidilelsförstärkning. Jag beräknar erforderliga
medel för detta till 265 milj. kr. som bör lämnas som ett medelstillskott tiii
Statsföretag. Medlen bör tas upp på tilläggsbudget 11 till statsbudgeten för
budgetåret 1979/80.
7 Medelstillskott för LKAB
Riksdagen beslöt våren 1979 (prop. 1978/79:87. NU
1978/79:30, rskr 1978/79:240) att staten skulle lämna Statsföretag etl
tillskott av 700 milj. kr. för att genomföra en finansiell rekonstruktion av
LKAB. Medlen har använts för att täcka 1978 års föriust i LKAB och för atl möta
finansiella påfrestningar under år 1979 genom förstärkning av det egna
kapitalet.
Riksdagens beslul förutsatte dessutom atl LKAB skulle få
möjlighet alt under åren 1979-1981 erhålla ett stalligl lån för rekonstruklionsändamål
på högst 1 100 milj. kr. i syfte att täcka förluster som kan uppstå under vart
och elt av verksamhetsåren 1979, 1980 och 1981.
I propositionen lämnades en redogörelse för verksamheten
vid LKAB och det arbele som pågår inom företaget för alt effektivisera
verksamheten och minska förlusterna. Propositionen innehöll även en redogörelse
av resultatet av del utredningsarbete som hade genomförts av en arbetsgrupp
bestående av företrädare för Statsförelag, LKAB och berörda personalorganisationer.
Arbelsgruppen, som för sitl arbele anlog namnet Strukturutredning LKAB 1978,
hade lill uppgift alt analysera LKAB:s förutsättningar att bedriva en
företagsekonomiskt lönsam brytning och försäljning av järnmalm. Utredningens huvudslulsats
var atl LKAB:s möjligheter atl leva kvar som ett betydande järnmalmsföretag
under lång tid framöver är goda. Viktiga förutsättningar härför är dock bl. a.
att de åtgärder som har salts igång för atl åstadkomma resultatförbättring med
kraft fullföljs och att en finansiell rekonstruktion av LKAB genomförs.
LKAB har i skrivelse den 21 december 1979 redogjort för ulvecklingen
under år 1979 och begärt ett statligt rekonstruktionslån för förlusttäckning.
LKAB konstaterar i sin skrivelse att utvecklingen under år
1979 har inneburit att leveranserna har fortsatt att öka. För hela året
beräknas de uppgå till knappl 27 milj. lon (år 1978 24,5 milj. ton). Bakom
leveransökningen, som är mest påtaglig för högfosformalm och kulsinler, ligger
i första hand en viss uppgång av stålproduktionen och en betydande höjning av
sjöfrakterna, som stimulerar leveranserna från mer närbelägna gruvor.
Åven produktionen har kunnat ökas kraftigt till följd av
dels att de alllför stora malmlagren har kunnal avvecklas sedan år 1978, dels
del väsentligt förbättrade leveransläget. För år 1979 uppgick malmproduklionen
till knappt 24 milj. ton (år 1978 18 milj. ton).
Prop.
1979/80:79 20
Till följd av den ökade efterfrågan på kulsinler har LKAB
under våren och hösten 1979 återupptagit produktionen vid de kulsinterverk i
Malmberget och Kiruna som fått ställas av under de tidigare krisåren. Genom
dessa åtgärder har produktionen av kulsinler under år 1979 ökat till drygt 6
milj. lon (år 1978 3 milj. ton).
Även om avsättningen utvecklas positivl har malmprisnivån
under år 1979 varil otillfredsställande. Etl betydande överuibud av järnmalm
har förelegat under årel. Den mindre prisuppgången under år 1979 har inte varit
tillräcklig för att kompensera den allmänna kostnadsutvecklingen. Därtill
kommer att den sjunkande kursen på US dollar medför en successiv urholkning av
de i dollar avtalade priserna. Den minskning av förlusten som trols allt kan
noteras för år 1979 är hänföriig lill ett förbättrat kapacitetsutnyttjande
samt kostnadssänkningar. Resultatutvecklingen framgår av följande tabell:
Residtalutvecklingför LKAB-koncernen år 1979 (prel.
uppgifter, milj. kr.)
Rörelsens intäkter 2 270
Rörelsens kostnader -22(>1
Rörelseresultat före avskrivningar 3
Planenliga avskrivningar -243
Rörelseresultat efter avskrivningar -240
Finansnetto -187
Fastighetsskatter -15
Resultat efter avskrivningar, finansnetto
och fastighetsskatter 442
Investeringsverksamheten har under året varit begränsad
och helt inriklad på att genomföra endast de mest nödvändiga reinvesleringarna.
LKAB konstaterar i sin skrivelse att, även om vissa av de
förutsättningar som låg till grund för huvudslutsatsen i strukturutredningen
om LKAB:s framlida verksamhet har förändrats, totalbedömningen är oförändrad.
Detta innebär således att möjligheterna är goda för LKAB all fortleva långsiktigt
som ett betydande järnmalmsföretag. Bolaget framhåller dock alt även om det
från år 1979 gällande nya avtalet med statens järnvägar har medförl lättnader i
fraktkostnader de betydande kostnaderna för järnvägsfrakterna alltjämt är en
stor belastning för företagets resultat.
Som framgår av resultaträkningen, bedöms LKAB-koncernens
resultat för år 1979 efter planenliga avskrivningar, finansiellt netto och
fastighetsskatter innebära en förlust av ca 440 milj. kr. Med anledning härav
har LKAB begärt för föriuslläckning ett lån på 440 milj. kr. med villkoriig
återbetalningsskyldighet. Vad gäller LKAB:s resultatutveckling för åren 1980
och 1981 räknar företagel med att redovisa en resultatförbättring med
successivt minskade föriuster. LKAB understryker dock alt osäkerhelen i
resultatprognosen är tämligen stor. framför allt för år 1981. Prognosen bygger
på vissa antaganden beträffande bl. a. leveransutvecklingen, prisutvecklingen,
valutakurserna samt den fortsatta effektiviseringen.
Prop.
1979/80:79 21
Jag finner alt staten bör täcka 1979 års förlust i LKAB.
Med hänsyn till de framtidssatsningar som kan bli akluella inom LKAB och den
osäkra resultatprognosen bör förlusten enligt min mening läckas genom
tillskott. Jag förordar därför atl Statsföretag får ett ägartillskott på 440 milj.
kr. för förlusttäckning i LKAB.
Med hänsyn till osäkerhelen i resultalprognoserna för åren
1980 och 1981 är jag nu inle beredd alt förorda alt staten skall skjuia till
medel för att täcka LKAB:s beräknade förluster för dessa är. Företagets egna resultatprognoser
för åren tyder dock på fortsatt behov av statliga medel. Frågan får därvid
bedömas ur ett vidare statsfinansiellt perspektiv.
Riksdagens beslut våren 1979 rörande finansiell
rekonstruktion av LKAB innehöll även etl uttalande alt regeringen bör lägga
fram elt förslag för riksdagen om finansiering av om- och tillbyggnad av LKAB:s
kulsinterverk i Kiruna.
Inom LKAB har en ulredning om förutsättningarna för att
investera i en om- och tillbyggnad av kulsinterverkel i Kiruna genomförts. Styrelserna
i LKAB och Statsföretag har fattat beslut om att genomföra investeringen och
upphandlingen har delvis genomförts. Statsföretag har i en skrivelse den 15
januari 1980 till regeringen begärt statlig finansiell medverkan i
investeringen.
Frågan om ulbyggnad av kapaciteten för kulsinler i Kiruna
och en samtidig modernisering av det befintliga kulsinterverkel har
aktualiserats från två olika utgångspunkter, nämligen dels en sannolikl vikande
marknad för de redan nu olönsamma högfosformalmprodukterna dels möjlighelen för
LKAB att successivt öka avsättningen av kulsinler.
Det vänlade bortfallet av väsentliga delar av fosformalmmarknaden
under första hälften av 1980-talet har samband med den omstrukturering av
stålindustrin som nu äger rum inom LKAB:s viktigaste fosformarknader inom de
Europeiska Gemenskaperna (EG) i Belgien och Saar-områ-det. Stålindustrin i
dessa regioner har drabbats hårt av de senaste årens lågkonjunktur, vilken
tvingar fram omstruklureringsplaner och nedläggningar. Från marknadssynpunkt
är del angelägel för LKAB att successivi kunna frigöra sig frän det stora
beroendet av fosformalmkunderna inom EG.
Fosformalmen har såvitt LKAB kan bedöma ingen lönsam
framtid. LKAB producerar idag 10-12 milj. ton fosformalm. Fosformalmen är vid
nuvarande prisnivå en olönsam produkt. Brytningen av de nuvarande kvantiteterna
är en nödvändig förutsätlning för all annan produktion i Kirunagruvan. Ett
bortfall av större fosformalmskvanlileter skulle drabba verksamheten vid gruvan
mycket hårt. Det är därför nödvändigt för LKAB atl redan nu planera för ökad defosforisering
av fosformalmen och vidareförädling lill kulsinler.
LKAB har tre kulsinterverk, nämligen i Kiruna, Malmberget
och Svap-pavaara. Kulsinterkapaciteten uppgår till totalt 9 milj. ton. Under
de
Prop.
1979/80:79 22
gångna krisåren minskade försäljningen av kulsinler
kraftigt och mark-nadsbortfallel tvingade LKAB att stänga produktionen vid två
av kulsin-terverken. Till följd av del förbättrade leveranslägel under år 1978
och än mer under år 1979 har avsättningen av kulsinler åter ökat och de
avslängda kulsinterverken är nu åter i full drift.
LKAB bedömer alt det finns möjligheter atl avsätta ökade
kvantiteter av kulsinler på marknaden trols att flertalet tillgängliga internalionella
prognoser visar ett överutbud under 1980-talels första hälft, dvs. så långt
prognoserna sträcker sig. Skålen lill denna syn på marknadsutvecklingen beror
på LKAB:s möjligheler att framställa kulsinler till konkurrenskraftiga
kostnader och en prissättning som gör kulsinler attraktivt för stålverken.
Möjligheterna alt hos vissa kunder ersätta bortfallet av högfosformalm med LKAB-kulsinter
väntas också innebära en ökad avsättning av kulsinler.
LKAB:s produktionskostnader för kulsinler ligger lägre än
motsvarande kostnader hos kunkurrenterna. Prisei för kulsinler ger f. n. full
kostnadstäckning. Orsaken är att LKAB:s moderna kulsinterverk har vissa
drift-kostnadsfördelar gentemot de flesta konkurrenter, främst beroende på
lägre energikostnader. Med tillfredsställande sjöfrakter och kostnader för
järnvägstransporter och ökande energikostnader bör kulsinler från LKAB ha en
god konkurrenskraft i Europa och även på andra intressanta, växande marknader.
Investeringen i kulsinterverkel i Kiruna är
kostnadsberäknad till ca 420 milj. kr. i löpande penningvärde. Investeringen
beräknas vara genomförd före utgången av år 1981. Produktionskapaciteten kommeratt
uppgå till ca 3,5 milj. ton per år mol 2 milj. lon f. n.
Någon egentlig personalökning i förhållande till det
befintliga kulsinterverkel i Kiruna blir inte aktuell. Personalbehovet under
anläggningstiden uppgår till ca 200 personer.
Investeringens lönsamhet beror i hög grad av utvecklingen
på kulsinter-marknaden. Om möjlighelen att avsätta kulsinler skulle vara
begränsad, minskar kapacitetsutnytljandet i det nya verket och därmed
lönsamheten. Effekterna av etl minskat kapacitetsutnyttjande måste dock enligt LKAB:s
uppfattning ges en nyanserad bedömning, eftersom det närmasl är frågan om hur
länge det dröjer innan tillräcklig avsättning av kulsinler kan erhållas.
Företaget anser det mest sannolikt att en tillräcklig avsättning föreligger då
ett nytt verk skulle kunna tas i drift, samtidigt som avsättningen för högfosformalm
är minskad vid denna tidpunkt. Mot denna bakgrund bör enligt LKAB en
tillfredsställande lönsamhel kunna uppnås.
Investeringsprojektet kommer också att inverka på LKAB:s
totala ekonomi. Fr.om. år 1982 beräknas det nya kulsinterverkel således
medföra förbättrade resultat efter räntor och avskrivningar för Kirunarörelsen.
När det gäller finansieringen av investeringen har
Statsförelag och LKAB gjort den bedömningen att den finansiella situationen i
företaget är
Prop. 1979/80:79 23
sådan att finansieringshjälp måsle erhållas. Elt stort reinvesteringsbehov
föreligger inom LKAB. Därtill kommer behov av expansionsinvesleringar för att
förbättra lönsamheten. Statsföretag framhåller att självfinansieringsförmågan
inom LKAB måsle bedömas som svag och att det är viktigt alt bibehålla
företagets möjligheter till extern upplåning i samband med
expansionsinvesteringarna. Inom Statsförelagsgruppen finns inte finansiellt
utrymme för att genomföra investeringen i etl kulsinterverk. Statsföretag
hemställer med anledning härav om ett tillskott på 150 milj. kr. för att stärka
LKAB:s egna kapital och ett lån på 270 milj. kr. med tre års räntefrihet.
Enligt vad jag har erfaril pågår inom LKAB etl
utredningsarbete rörande olika investeringsprojekt för atl förbättra företagels
konkurrenskraft. Jag anser att det är väsentligt alt LKAB får möjlighet att på ell
flexibelt sätt anpassa sig till förändringarna i marknaden för företagets olika
produkler. För atl stärka LKAB:s förmåga att på egen hand finansiera de
framlidsinvesteringar som ledningen bedömer lämpligast inom ramen för de ekonomiska
resurser som står till företagets förfogande bedömer jag del lämpligt att, ulöver
täckningen av 1979 års förlusl, även öka LKAB:s egna kapital med 200 milj. kr.
Ett tillskott på 200 milj. kr. bör tillföras Statsföretag för delta ändamål.
Jag är alltså inte beredd alt godta det förslag till
finansiering av etl kulsinterverk som Statsföretag kommit in med. Genom den
föreslagna förstärkningen av LKAB:s egna kapilal anser jag alt företaget fåll
ökad handlingsfrihet att genomföra olika investeringsprojekt. Enligl min bedömning
bör härigenom riksdagens önskemål ha tillgodoselts om ett förslag från
regeringen om statlig medverkan vid finansieringen av ett kulsinterverk.
Med hänvisning till vad jag har anfört om föriuslläckning
och ökning av egna kapitalet i LKAB förordar jag att ett reservaiionsanslag av
640 milj. kr. för ändamålet las upp på tilläggsbudget ll till stalsbudgelen för
innevarande budgetår.
8 Medelstillskott för Uddcomb
Genom beslul av riksdagen (prop. 1978/79:104, NU
1978/79:32, rskr 1978/79:241) erhöll Statsföretag etl kapitaltillskott om 114,3
milj. kr., avsett atl hos Uddcomb täcka balanserade förluster, 1978 års
rörelseförlust och nedskrivningar av vissa anläggningstillgångar. Härigenom
genomfördes en första etapp av en rekonstruktion av Uddcomb. En andra etapp av
rekonstruktionen ansågs kunna omfatta medelstillskott för att täcka
rörelseförluster under rekonstruktionsperioden 1979-1981 och nedskrivningsbehov
avseende vissa anläggningstillgångar samt förstärkning av soliditeten till en
nivå som är lämplig för bolagets framtida verksamhet.
Prop. 1979/80:79 24
1
riksdagens beslut betonades att en framtida produktion vid Uddcomb till
väsentlig del måste ligga inom nya verksamhetsområden. Den beslutade
finansiella rekonstmktionen var avsedd att skapa underlag för en prövning av
företagets framtid.
Statsföretag
har i skrivelse den 15 januari 1980 hemställt om statligt bidrag för att täcka
1979 års rörelseförlust i Uddcomb. Av skrivelsen framgår bl. a. följande:
Uddcomb
bedriver f. n. sin huvudsakliga verksamhet inom tre produktområden, nämligen kämkraftkomponenter,
processutmstning och anläggningsservice. Efterfrågan på kärnkraftkomponenter
har år 1979 ytterligare mattats på exportmarknaden och i huvudsak försvunnit på
hemmamarknaden. Detta har för Uddcombs del inneburit att den tyska
systemleverantören Kraftwerk Union AG har sagt upp sitt samarbetsavtal med Uddcomb
från och med december 1979 på grund av brist på order för sitt kärnkraft-system.
Uddcombs inneliggande orderstock på kärnkraftkomponenter sträcker sig t. o. m.
första halvåret 1982. Uddcombs konkurrenskraft inom produktområdet kämkraftkomponenter
har gradvis försämrats på gmnd av bl. a. för låg produktionsvolym.
Uddcomb
har lämnat ett stort antal offerter avseende leverans av processutmstning.
Offerterna har emellertid resulterat i endast ett fåtal order. Uddcomb har på
detta område en betydande konkurrensnackdel då bolaget saknar närmare samband
till andra led i tillverkningskedjan för sådan utmstning. Produktområdet
anläggningsservice är lönsamt men lämnar endast små bidrag till
driftresultatet. Omfattningen av denna verksamhetsgren är beroende av
utbyggnadstakten för kämkraft, fossila kraftverk och tyngre processindustri.
Verksamheten
inom Uddcombs tre produktområden belägger f.n. endast ca 60% av företagets
produktionskapacitet. Återstående kapacitet har kunnat utnyttjas för legoarbeten.
Uddcomb har vidtagit en rad åtgärder för att söka kompensera den ogynnsamma
utvecklingen. En ny organisation har införts. Ett arbete pågår för att
förbättra företagets produktivitet, administrativa system och lönsamhet.
I
sin skrivelse framhåller dock Statsföretag att två av Uddcombs verksamhetsgrenar,
kraftverksutmstning och processutmstning, har dåliga af-färsfömtsättningar.
Dessutom har Uddcombs konkurrenskraft inom dessa verksamhetsgrenar successivt
urholkats.
Enligt
Statsföretags uppfattning kommer pågående arbete med att finna komplement till
nuvarande verksamhetsområden endast att ge ett marginellt tillskott till
sysselsättningen på kort sikt. Mot denna bakgmnd har Statsföretag i samråd med Uddcomb
beslutat att tillsätta en utrednings-gmpp bestående av representanter för Uddcombs
företagsledning, de fackliga organisationema och Statsföretag samt extema
specialister, vilken skall söka föreslå en framtida inriktning av företaget.
Gruppens uppgift är att formulera affärsidéer och utreda affärsförutsättningar
och konkurtens-
Prop. 1979/80:79 25
kraft
för befintliga och nya verksamhetsområden. Gmppen skall vidare belysa ahemativa
inriktningar, föreslå åtgärder och ange nödvändiga resurser för att Uddcomb
skall kunna bli självbärande inom en rimlig tidsperiod.
Utredningsarbetet
har påbörjats och gmppens resultat och rekommendationer beräknas föreligga
hösten 1980.
I
avvaktan på gmppens resuhat och rekommendationer hemställer Statsföretag om ett
statligt bidrag på 36 milj. kr. för att täcka 1979 års rörelseföriust i Uddcomb.
Statsföretag begär vidare att få återkomma med hemställan om ytterligare
medelstillskott för Uddcomb när nämnda utredningsarbete avslutats.
Jag
delar Statsföretags uppfattning om att den partsammansatta arbetsgmppens
resultat och rekommendationer bör avvaktas innan beslut fattas om Uddcombs
framtida verksamhet. Ett sådant beslut bör kunna fattas under första delen av
år 1981. Jag förordar därför att staten lämnar Statsföretag ett
medelstillskott på 36 milj. kr. för att täcka 1979 års rörelseförlust i Uddcomb.
Medlen bör anvisas på tilläggsbudget II till statsbudgeten för
budgetåret 1979/80.
9
Framtida förlustttäckning inom Eiser
Genom
riksdagens beslut hösten 1978 (prop. 1978/79:43 bil. I, NU 1978/ 79:16, rskr
1978/79:122) lämnades ett medelstillskott till Statsföretag av 30,1 milj. kr.
Av dessa medel skall 29,1 milj. kr. användas för att under tiden den I januari 1979-den
30 juni 1980 upprätthålla driften vid dotterbolaget Eisers enheter i Norsjö
och Sollefteå. Det återstående beloppet, 1 milj. kr., skall Statsföretag
använda för att under åren 1979 och 1980 undersöka möjligheterna att till de
nämnda orterna förlägga annan produktion än tekotillverkning.
Genom
riksdagens beslut våren 1979 (prop. 1978/79:125 bil. 11, NU 1978/79:54, rskr
1978/79:447) lämnades ett medelstillskott för Eiser av 24,5 milj. kr. För 22,5
milj. kr. av dessa medel skulle bolaget upprätthålla driften vid enhetema i
Kramfors, Lycksele och Skehefteå under år 1979. 1 milj. kr. skulle användas för
att under år 1979 bedriva en sökprocess efter produkter som hittills inte hade
tillverkats vid nämnda enheter och som hade möjlighet att bli lönsamma.
Återstående I milj. kr. skulle användas för att utvärdera och utveckla de förslag
till nya produkter som hade tagits fram av de anställda i Lycksele och
Skellefteå.
Bakgmnden
till riksdagsbesluten är två offerter från Statsföretag om att under de angivna
tidsperioderna upprätthålla viss sysselsättning på de nämnda orterna.
Om
Statsföretag lyckades förlägga annan verksamhet till berörda orter under offertperioderna
fick Statsföretag utnyttja viss del av offertmedlen för alt starta sådan ny
produktion.
Prop.
1979/80:79 26
Den av Statsföretag och Eiser bedrivna sökprocessen har
resulterat i alt ett antal Eiseranställda vid enheterna i Norrland har kunnat
få sysselsättning i annan verksamhet än tekoproduktion. I dessa fall har viss
del av offertstöden i enlighet med riksdagens beslut använts för att starta den
nya verksamheten. Medlen betalas ut av Statsförelag enligt en i förväg uppgjord
plan som i regel omfattar två är. För atl kontrollera att verksamheten bedrivs
enligt uppgjorda planer äger Statsföretag rätl att genom revisor följa
utvecklingen i företagen.
Tekoproduktionen i Kramfors har upphört. De 30 anslällda
arbetar i det av Eiser helägda dotterbolaget Limsta Produkler AB som tillverkar
våffeljärn.
Enheten i Sollefteå kommer Eiser alt behälla. Antalet
anställda har utökats till 87 och enheten ingår liksom tidigare i trikådivisionen.
I Lycksele har Eiser bildat dotterbolaget Effeklregleringsdon
AB för tillverkning av steglösa strömbrytare. Verksamheten startade i mitlen av
januari 1980 då 12 anställda övergick från tekotillverkning lill det nya
bolaget. Under år 1980 finns planer på att öka antalet anslällda inom Effeklregleringsdon
till drygt 20. Den 31 januari 1980 kommer fem personer från Eiser att börja i
det nystartade företaget Sittex AB som skall tillverka stoppmöbler. Ytteriigare
fem personer kommer att övergå till Sittex den 31 mars i år. Övriga 40
anställda i Lycksele fortsätter med tekoproduktion och ingår i Eisers
dotterbolag Trivab Konfektions AB. Produktionen kommer till stor del alt bestå
av sömnad av sjukhuskläder.
Från Eisers enhel i Norsjö. som ingår i dotterbolaget Algols
AB, övergick 20 anställda i slutet av oklober 1979 till hydraulikbolaget Lotab.
1 mitten av november samma år gick ytterligare 20 personer över från tekoproduktion
till det nystartade bolaget Allsöm Norsjö AB. Bolaget bedriver nåtlingsverksamhet
åt elt skoföretag i Örebro. Bolaget Mac Scott AB har etablerat en
tillverkningsenhet i Norsjö. 1 enlighet med avtalet med Eiser har 30 anställda
vid Norsjöenhelen börjat hos Mac Scott den I januari 1980. Tillverkningen
utgörs i huvudsak av kjolar. Eiser har varslat återstående 34 anställda i Norsjö
om uppsägning. Deras sisla anställningsdag blir den 30 juni eller 10 juli
1980. Statsföretags arbete med att finna ny sysselsättning ät även dessa 34
personer kommer att pågå till dess att anställningen upphört.
Trots stora ansträngningar från Statsföretags sida blev
försöken atl skapa nya arbetstillfällen i Skellefteå resultatlösa. Av denna
anledning beslutade Eiser att efter offerttidens slut minska personalstyrkan lill
ca 90 anställda.
Den av Statsföretag bedrivna sökprocessen under år 1979
har sälunda resulterat i att ca 130 tidigare Eiseranställda övergått eller
kommer att övergå till ny verksamhet. Dessa nya arbetstillfällen kommer att
stärka näringslivet på resp. ort. Genom att näringslivet blir mer diversifierat
blir arbetsmarknaden mer motståndskraftig mot strukturförändringar och konjunkturvariationer.
Prop. 1979/80:79 27
Statsföretag har beslutat att Eiser även efter offerttidens
ulgång skall behålla viss tekoproduktion i Sollefteå. Lycksele och Skellefteå.
Antalet anslällda beräknas uppgå till ca 215 personer. Varaktigheten av tekoproduktionen
är enligt Statsföretags uppfattning beroende av om produktionen kan bli
lönsam.
Den 29 november 1978 uppdrog dåvarande chefen för industrideparlementet
åt direktör Gunnar Lund atl undersöka om sådana förslag lill nya produkter som
de anslällda vid Eisers enheter i Lycksele och Skellefteå presenterat kunde
förverkligas. Den 21 december 1979 redovisades resultatet av utredningen i en
särskild promemoria. Rapport angående produktutveckling av arbetskläder vid tekofabrikerna
i Skellefteå och Lycksele. 1 rapporlen konstateras att det måste anses högsl
önskvärt och försvarligt alt påbörjal utvecklingsarbete får fortsätta både vad
avser sjukhuskläder i Lycksele och arbetskläder i Skellefteå samt att särskilda
medel ställs till förfogande härför.
Från Eiser harjag inhämtat följande. Bolaget har beslutat
all produktutveckling av sjukhuskläder i Lycksele skall ske inom ramen för Trivabs
ordinarie produktutvecklingsarbete.
Det löntagarägda företagel Norrkläder ek. för. i
Skellefteå bildades i oklober 1979 av några f. d. anställda vid Eisers enhet i
Skellefteå. Förelagets målsättning är att utveckla, tillverka och försälja
ändamålsenliga arbels-, fritids- och baskläder. Produktionen beräknas starta i
januari 1980. Eiser är berett, under vissa förutsäitningar. alt ge Norrkläder
ett ränlefritt lån av 600000 kr. som skall amorteras med 10 % av företagets
årsvinst under 15 år. Det skuldbelopp som återstår efter 15 år avser Eiser att
efterge. Eiser har vidare förklarat sig villigt att för en symbolisk hyreskostnad
låna ul maskiner och utrustning till Norrkläder. Dessutom är Eiser berett att
överlåta till Norrkläder det utrednings- och produktutvecklings-material som
kom fram vid Skellefteåenheten år 1979. Detta sker under förutsättning att
Norrkläder ingår etl avlal med upphovsmännen lill svets-och fryshusoverallerna
med innebörden att Eiser inte blir ekonomiskt skadeståndsskyldigl om
produkterna kommer ut på marknaden.
Det ekonomiska utfallet för Eisers Norrlandsenheler kommer
att bli bättre än vad som förutsågs i offerterna. Anledningen till det bättre
resultatutfallet är en bättre konjunktur och en lönsammare produklsammansätl-ning.
1 de nämnda riksdagsbesluten förutsattes atl om resultatutfallel
blir bätlre än vad som antogs i offerterna skall Statsförelag belala in
överskottet till statsverket. Statsföretag har beräknat att det ekonomiska
utfallet för verksamhelen vid enheterna i Norrland blir sådanl atl Statsföretag
i enlighel härmed är återbelalningspliktigl med lotalt ca 13 milj. kr. efter
offert-periodernas slut. De prognoser som Eiser har gjort över resultatet för
de enheler i Norrland som skall bedriva tekoproduktion pekar emellertid på en
förlust av ca 14 milj. kr. under ell års tid efter de angivna offerlperioder-
Prop.
1979/80:79 28
nas slut. De medel som Statsföretag sålunda är skyldigt atl
återbetala motsvarar i slort sett den beräknade förlusten. Min uppfattning är
att Statsföretag bör få behålla dessa medel. Av medlen vill Statsföretag använda
1 milj. kr. för en fortsatt sökprocess under år 1980. Resterande belopp bör
användas för framtida förlustläckning. Detta kommer enligl min mening att underiälla
för Eiser att rekonstruera verksamhelen vid enheterna i Norrland. Detta innebär
att förslaget om fortsatt produktutveckling av arbetskläder i Skellefteå
tillgodoses genom alt en förutsältning för att Eiser på tidigare angivet sätl
skall medverka i finansieringen av Norrkläders verksamhet uppfylls.
De tidigare nämnda riksdagsbesluten avseende
kapitaltillskott om 54,6 milj. kr. för Eiser innebar att om Statsföretag under offertperioderna
lyckades förlägga annan verksamhet till orter i Norrland där Eiser har
verksamhet gavs Statsföretag möjlighet att utnyttja viss del av offertmedlen
för att starta sådan ny produktion. Enligt min uppfattning bör Statsföretag
ges denna möjUghet även efter offerttidernas slut.
Jag förordar sålunda alt regeringen inhämtar riksdagens
godkännande av att de i statsbudgeten för budgetåret 1978/79 uppförda
reservationsanslagen G 5. Medelstillskott till Statsföretag AB och G 11.
Medelstillskott för AB Eiser på angivet sätt får användas för förlusttäckning
samt för atl söka och starta ny verksamhet.
10 Affärsverksdelegationen
Genom beslut av riksdagen (prop. 1969:121, SU 1969:168, rskr
1969:381) inrättades affärsverksdelegationen med uppgift att bl.a. vara
kontaktorgan mellan affärsverken och de statliga bolagen samt framlägga förslag
om samordning av verkens och bolagens verksamhet. Fördelen med delegationen
bedömdes främst ligga i möjligheterna till kontakt i produktions- och ulvecklingstekniska
samt marknadsmässiga frågor. Affärsverksdelegationen har sedan sin tillkomst,
på sätt som föreslogs i nämnda proposition, bestått av styrelsen i Statsföretag
och en förelrädare från kommunikationsdepartementet.
Statsföretagsutredningen har granskat den verksamhet
delegationen bedrivit och anser, med hänsyn till att delegationen inte haft
några personsamband med affärsverken och inte haft några sekretariatsresurser,
att förutsättningar har saknats för att på eget initiativ ta upp samordningsfrågor.
Utredningen konstaterar att delegationen inte har kommit att spela någon
egentlig roll och att den numera existerar endast formellt.
Utredningen är tveksam till om ett övergripande organ som
affärsverksdelegationen oavsett sammansättning är elt lämpligt instrument
när det gäller att initiera samverkan. Utredningen har därför inte funnit skäl
att förorda att affärsverksdelegationen behälls utan föreslår att den
avvecklas.
Prop. 1979/80:79 29
Samtliga
remissinstanser som har yttrat sig om detta förslag tillstyrker att
affärsverksdelegationen avvecklas.
Jag
delar denna bedömning och förordar att affärsverksdelegationen upphör vid
utgången av år 1980.
11
Styrelsen för domänverket
Riksdagen
beslöt år 1968 (prop. 1968: 103, JoU 1968: 32, rskr 1968:269) godkänna vissa
åtgärder som avsåg att effektivisera och samordna statens skogsföretag m. m.
Åtgärderna avsåg domänverket och ASSI.
En
av de beslutade åtgärderna gällde en samordnad ledning av de båda företagen. En
särskild verksstyrelse inrättades för domänverket. Denna styrelse skulle genom
personidentitet närmast vara densamma som styrelsen för ASSI. Regeringen utser
ledamöterna i styrelsen för domänverket och valde intill år 1970 även ledamötema
i styrelsen för ASSI genom att företräda staten som aktieägare vid bolagets
ordinarie bolagsstämma.
Staten
överiät ASSI till Statsföretag den 1 januari 1970. Fr. o. m. år 1970 är det
Statsföretag som väljer styrelse i ASSI. Den personidentitet som enligt
riksdagens beslut skall gälla i fråga om styrelserna i verket och bolaget har
härigenom efter hand blivit allt svårare att åstadkomma. De kunskaper och
erfarenheter som bör besittas av styrelseledamöterna i industriföretaget är
inte alltid de lämpligaste för ledamötema i verksstyrelsen och tvärtom.
Med
stöd av vad jag anfört förordar jag att regeringen vid utseende av ledamöter i
styrelsen för domänverket i fortsättningen inte skall vara bunden vid att låta
dessa närmast vara desamma som ledamötema i ASSI: s styrelse.
Statsföretagsutredningen
har bl. a. lämnat vissa förslag om ökat samarbete mellan domänverket och ASSI.
Dessa förslag övervägs inom regeringskansliet. Den föreslagna ändringen i
fråga om styrelsens sammansättning anser jag kunna genomföras utan hinder
härav.
Styrelsesamordningen
är beslutad av riksdagen. Förslaget om upphävande av denna samordning bör
därför underställas riksdagen.
12
Hemställan
Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att
1.
till Medelstillskott till Statsföretag AB för Kockumsföretagen på
tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1979/80 under fjortonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 265000000 kr.,
Prop.
1979/80:79 30
2.
till
Medelstillskott tdl Statsföretag AB för Luossavaara-Kiirunavaara AB på tillläggsbudget
11 lill statsbudgeten för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 640000000 kr.,
3.
till Medelstdiskott
lill Statsföretag AB för Uddcomb Sweden AB på tilläggsbudet 11 till
statsbudgeten för budgetåret 1979/80 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 36000000 kr.,
4.
godkänna vad
jag har förordat om användningen av reservationsanslagen Medelstillskotl till
Statsföretag AB och Medelstillskott för AB Eiser,
5.
godkänna vad
jag har förordat beträffande avskaffande av affärsverksdelegationen,
6.
godkänna vad
jag har förordat beträffande styrelsen för domänverket.
13 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom propositionen föreslå riksdagen att antaga de förslag
som föredraganden har lagt fram.
Prop.
1979/80:79 31
Innehåll
Proposition .................................................................... ..... 1
Propositionens huvudsakliga innehåll ............................ ..... 1
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17
januari 1980 . 2
1. Inledning .................................................................. 2
2. Stalsföretagsgruppens utveckling åren 1970-1979 .. ..... 4
2.1 Statsföretags bildande och
uppgifter ................. 4
2.2 Statsföretagsgruppens
sammansättning ............ 5
2.3 Stalsföretagsgruppens ekonomiska
utveckling ... 6
3.
Slatsföretagsutredningens
förslag .......................... 7
4.
Vissa
preciseringar av Stalsföretagsgruppens nuvarande målsättning 8
4.1 Stalsföretagsgruppens möjlighel
till expansion .. ..... 9
4.2 Krav på avkastning från
Statsföretag ................. 10
4.3 Övrigt .................................................................. 11
5.
Bedömning av Stalsföretagsgruppens
ekonomiska utveckling under åren 1980 och 1981 12
6.
Medelstillskotl
för Kockumsförelagen .......................... ... 14
6.1 Kockumsföretagens verksamhet ......................... 14
6.2 Statsföretags skrivelse ...................................... 15
6.3 Finansiering av Kockumsföretagen ........................ 18
7.
Medelstillskott
för LKAB ............................................ 19
8.
Medelstillskotl
för Uddcomb ...................................... ... 23
9.
Framlida förlustläckning
inom Eiser ........................... 25
10. Affärsverksdelegationen
28
11. Styrelsen
för domänverket 29
12. Hemställan ................................................................ ... 29
13. Beslut ...................................................................... ... 30
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
44 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (44)
44 kopplingar i 28 dokument.
- Skr. 2023/24:140 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande s. 94 i texten
- Skr. 2022/23:140 2023 års redogörelse för företag med statligt ägande s. 106 i texten
- Skr. 2021/22:140 2022 års redogörelse för företag med statligt ägande s. 106 i texten
- Skr. 2020/21:140 2021 års redogörelse för företag med statligt ägande s. 105 i texten
- Skr. 2018/19:140 2019 års redogörelse för företag med statligt ägande s. 105 i texten