om följdlagstiftning till den nya sekretesslagen
134 sidor, varav 66 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,4 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 66 av 134 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1979/80:80, om följdlagstiftning till den nya sekretesslagen
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80:80 Regeringens proposition
1979/80:80
om följdlagstiftning till den nya sekretesslagen;
beslutiid den 31 januari 1980.
Regeringen föreslår riksdagen att anta de försiag som har
tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
THORBJÖRN FÄLLDIN
CARL AXEL PETRI
Propositionens huvudsakliga innehåll
1 propositionen läggs fram förslag till följdändringar med
anledning av det förslag till ny sekretesslag m. m. som f. n. behandlas av
riksdagen.
En bärande tanke i den föreslagna sekretessregleringen är
att bestämmelser om tystnadsplikt för offentliga funktionärer skall finnas
bara i den nya sekretesslagen eller i lag eller förordning till vilken
sekretesslagen hänvisar. De nu gällande bestämmelserna om tystnadsplikt för
offentliga funktionärer som är utspridda på ett stort antal lagar och
förordningar skall alltså ersättas av föreskrifter i den nya sekretesslagen.
Propositionen innehåller förslag till ändringar i ett hundratal lagar som
innehåller sådana tystnadspliksbestäm-melser. Ändringarna innebär i allmänhet
att tystnadspliktsbestämmelserna upphävs. Föreskrifter om tystnadsplikt som
riktar sig både till offentliga funktionärer ocfi till enskilda föreslås
ändrade så att de i fortsättningen kommer att avse endast enskilda.
En annan konsekvens av den nya sekretessregleringen är att
föreskrifterna om i vilka fall en domstolsförhandling skall få hållas inom
stängda dörrar av sekretesshänsyn i princip skall samlas i rättegångsbalken och
förvaltningsprocesslagen (1971:291). Som en följd härav föreslås i
propositionen att vissa bestämmelser om förhandlingssekretess i andra lagar
upphävs.
I propositionen läggs vidare fram förslag till ändringar i
lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar. Också dessa ändringar är en
konsekvens av sekretesslagens bestämmelser.
De föreslagna ändringarna avses träda i kraft samtidigt
med sekretesslagen, dvs. den 1 januari 1981.
Riksdagen 1979/80. 1 saml. Nr 80
Prop. 1979/80:80 2
1 Förslag till
Lag om ändring i giftermålsbalken
Härigenom föreskrivs att 15 kap. 6 § giftermålsbalken'
skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
' Baikcn omtrvckt 1978-.854.
2 Förslag till
Lag om ändring i föräldrabalken
Härigenom föreskrivs att 20 kap. 10 § föräldrabalken'
skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
I Balken omtryckt 1978:853.
3 Förslag till
Lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. 1)
Härigenom
föreskrivs att 308 § sjölagen (1891:35 s. 1)' skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
Ivdelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
.308 §
Gäller
sjöförklaring sammanstötning med annat fartyg, kan rätten låta anstå med sjöförklaringen,
om denna därigenom kan äga rum samtidigt med sjöförklaring eller motsvarande
utredning för det andra fartyget. Sådant anstånd får ej beviljas för längre
tid än som är oundgängligen nödvändigt. Vinnes icke samtidighet, skall den
sjöförklaring som äger rum först hell eller delvis hållas inom stängda dörrar,
om befälhavaren eller redaren begär det och synnerliga skäl ej tala däremol.
Vid sjöförklaring inom stängda dörrar får annan enskild sakägare än redaren ej
närvara utan redarens samtycke.
Gäller sjöförklaring sammanstötning med annat fartyg, kan
rätten låta anstå med sjöförklaringen, om denna därigenom kan äga rum samtidigt
med sjöförklaring eller motsvarande utredning för det andra fartyget. Sådant
anstånd får ej beviljas för längre tid än som är oundgängligen nödvändigt.
Ulöver vad som följer av 5 kap. 1 § rättegångsbalken får
sjöförklaring hållas inom stängda dörrar, om del vid förklaringen kommer an
förebringas uppgifl, för vilken gäller sekretess enligt 8 kap. 16 §
sekretesslagen (1980:000). Vid sjöförklaring inom stängda dörrar får annan
enskild sakägare än redaren ej när-
opaginerad Kontrollera mot PDF
l,agen omtryckt 1975:1289.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80:80
Nuvarande lydelse
Har sammanstötning skett med utländskt fartyg, för vilket
varken sjöförklaring eller motsvarande utredning äger rum, får sjöförklaring
underlåtas, om sjöfartsverket ej bestämmer annat. Hålles sjöförklaring, äga
bestämmelserna i första stycket om handläggning inom stängda dörrar motsvarande
tillämpning.
Särskilda
bestämmelser om inskränkning i rätten an utbekomma allmänna handlingar rörande
sammanstötning mellan fartyg meddelas i lagen den 28 maj 1937 (nr 249) om
inskränkningar i rälten atl utbekomma allmänna handlingar.
Föreslagen lydelse
vara utan redarens samtycke.
Har
sammanstötning skett med utländskt fartyg, för vilket varken sjöförklaring
eller motsvarande utredning äger rum, får sjöförklaring underlåtas, om
sjöfartsverket ej bestämmer annat. Hålles sjöförklaring, åger bestämmelserna i
andra stycket om handläggning inom stängda dörrar motsvarande tillämpning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
4 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1934:437) för Sveriges riksbank
Härigenom föreskrivs att 35 och 36 §§ lagen (1934:437) för
Sveriges riksbank' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
Senaste lydelse av
35 § 1977:1030
36 § 1949:297.
Prop.
1979/80:80 4
5 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1935:395) om kontroll över
tillverkningen av
krigsmateriel m. m.
Härigenom föreskrivs att 5 S lagen (I935:39.'i) om
kontroll över tillverkningen av krigsmateriel m. m.' skall ha nedan angivna
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse
5f-
Tillverkare av krigsmateriel skall hålla sina
handelsböcker med tillhörande handlingar, såvitt de avse tillverkning av
krigsmateriel, tillgängliga för kontrollmyndigheten.
Sådan tillverkare åligger vidare att för tillsyn bereda
kontrollmyndigheten tillhörande tjänsteman nårhelst han det fordrar tillträde
till fabrik, där tillverkning av krigsmateriel bedrives, att meddela
kontrollmyndigheten alla av densamma begärda upplysningar angående inneliggande
beställningar, tillverkningen samt därmed sammanhängande förhållanden ävensom
att i övrigt ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som av regeringen
eller kontrollmyndigheten meddelas för erhållande av en betryggande kontroll
över det behöriga fullgörandet av deklarationsplikten samt uppfyllandet i
övrigt av meddelade föreskrifter och villkor.
Den som på grund av sina tjänsteåligganden erhållil del
av bokföring, handling eller upplysning, som i första eller andra slyckel
sägs, må ej i vidare mån än som påkallas av tjänsteutövningen yppa
affärsförhållande, varom han sålunda erhållit kännedom.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
' Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:690. - Senaste lydelse
1975:690.
6 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1939:174) om tillverkning,
införsel och
försäljning av gasskyddsmateriel
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1939:174) om
tillverkning, införsel och försäljning av gasskyddsmateriel' skall ha nedan
angivna lydelse.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:691,
Prop.
1979/80:80 5
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
?if-
Tillverkning, som avses i 2 §, skall stå under kontroll av
den myndighet regeringen bestämmer.
Det åligger tillverkare att för tillsyn bereda
kontrollmyndigheten tillhörande tjänsteman, närhelst han det fordrar,
tillträde till lokal, där tillverkningen bedrives, att meddela
kontrollmyndigheten begärda upplysningar angående tillverkningen och därmed
sammanhängande förhållanden ävensom att i övrigt ställa sig till efterrättelse
de föreskrifter, som av regeringen eller kontrollmyndigheten meddelas för
erhållande av betryggande kontroll.
Den .som på grund av tjänsteåliggande erhållit del av
upplysning som ovan sägs må ej i vidare mån än som påkallas av
tjänsteutövningen yppa affärsförhållande, varom han sålunda erhåUii kännedom.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981. -Senaste
lydelse 1975:691.
7 Förslag til!
Lag om ändring i valutalagen (1939:350)
Härigenom föreskrivs att 7 § valutalagen (1939:350)' skall
ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7§
Den, som på grund av sin befall- Den som har tagU befattning med
ning med i denna lag avseu ärende något ärende som avses i
denna lag
erhålla del av enskildas förhållan- får inte obehörigen röja vad han
den, må ej. i vidare mån än ärendets därvid har fåu veta om enskildas
beskaffenhet kräver, yppa vad för personliga eller ekonomiska förhål
honom sålunda blivit känt. landén.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället
bestämmelserna i sekretesslagen (1980:000).
IfaU som avses i första stycket skaU inte följa ansvar
enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981. ' Senasle
lydelse av lagens rubrik 1959:262.
Prop.
1979/80:80 6
8 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1944:133) om kastrering
Härigenom föreskrivs att 6 § iagen (1944:133) om kastrering
skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6§
Läkare eller annan, som å tjäns- Den som
har tagit befattning med
lens vägnar eller eljesl tagit befatt- kastrering eller
med ärende angåen-ning med kastrering eller med aren- de sådan åtgärd får inte obehörigen
de angående sådan åtgärd, må ej i röja vad som därvid har förekom-oirängi mål
yppa någol av vad därvid mit.
förekommU. I del allmännas verksamhet tilläm-
pas i StäUet beslämmelserna i sekrelesslagen (1980:000).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
9 Förslag till
Lag om ändring i byggnadslagen (1947:385)
Härigenom föreskrivs att 147 a § byggnadslagen (1947:385)'
skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
' Lagen omtryckt 1972:775. Senaste lydelse av 147 a §
1975:459.
10 Förslag till
Lag om upphävande av lagen (1947:630) om
inskränkning av offentligheten vid domstol beträffande allmänna handlingar
Härigenom föreskrivs att lagen (1947:630) om inskränkning
av offentligheten vid domstol beträffande allmänna handlingar skall upphöra
att gälla vid utgången av år 1980.
11 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1948:390) om skyldighet för
näringsidkare m. fl. att biträda vid planläggningen av rikets ekonomiska
försvarsberedskap
Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1948:390) om
skyldighet för näringsidkare m. fl. att biträda vid planläggningen av rikets
ekonomiska försvarsberedskap' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
I Senaste lydelse av 4 § 1975:693.
Prop. 1979/80:80 7
12 Furslag till
Lag om ändring i lagen (1948:433) om försäkringsrörelse
Härigenom föreskrivs att 287 § 3 mom. lagen (1948:433) om
försäkringsrörelse' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
1 Senaste lydelse av 287 S 3 mom. 1961:610.
13 Förslag till
Lag om ändring i militära rättegångsiagen (1948:472)
Härigenom föreskrivs att 92 § militära rättegångslagen
(1948:472)' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
' Senaste Ivdelse av 92 § 1976:512.
14
Försiag till
Lag
om ändring i lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares
uppfinningar
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1949:345) om rätten
till arbetstagares uppfinningar
dels att i 1 § ordet "krigsmakten" i olika
böjningsformer skall bytas ut mot "försvarsmakten" i motsvarande
form,
dels att i 10 § ordet "Konungen" skall bytas ut
mot "regeringen",
dels att 8 § skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8§
Den som till följd av bestämmel- Den som till
följd av bestämmel-
serna i denna lag vinner kännedom serna i denna lag får
kännedom om
om uppfinning må ej utnyttja vad en uppfinning får inte utnyttja vad
han sålunda erfarit eller / oirängt mål han sålunda har erfarit eller obehöri-
yppa något därom. gen röja något därom.
/ det allmännas verksamhet tillämpas i stället
bestämmelserna i sekretesslagen (1980:000).
Ifall som avses i första stycket skall inte följa ansvar
enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
Prop.
1979/80:80 8
15 Förslag till
Lag om
ändring i lagen (1950:272) om rätt för utländsk försäkrings-anstalt att driva
försäkringsrörelse här i riket
Härigenom föreskrivs att 24 § lagen (1950:272) om rätt för
utländsk försäkringsanstalt att driva försäkringsrörelse här i riket skall ha
nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
24 §'
Generalagenten vare pliktig:
att, där ändring vidtages i det för anstalten gällande
reglementet, inom tre månader därefter till försäkringsinspektionen insända
beslutet därom;
att, därest av myndigheterna i anstaltens hemland
framställts anmärkning mot anstaltens verksamhet, så fort ske kan skriftligen
underrätta försäkringsinspektionen därom;
att, inom åtta månader efter utgången av varje
räkenskapsår till försäkringsinspektionen insända den i 10 § avsedda
redogörelsen angående anstaltens verksamhet inom riket;
att, beträffande livförsäkringsrörelse, till
försäkringsinspektionen insända följande enligt inspektionens anvisningar
upprättade och av aktuarien undertecknade handlingar nämligen dels inom åtta
månader efter varje räkenskapsårs utgång redogörelse för beräkning av
premiereserv och av återbäring, dels ock, i den mån så påfordras av
inspektionen, statistiskekonomisk utredning angående verksamheten;
att, inom tre månader efter det berättelse om revision av
anstaltens räkenskaper och förvaltning blivit å sammanträde med anstaltens delägare
framlagd, till försäkringsinspektionen insända ett exemplar av denna berättelse
ävensom ett exemplar av anstaltens förvaltningsberättelse för den tid
revisionen avsett;
att även i andra fall än ovan sagts lämna
försäkringsinspektionen de upplysningar, som av inspektionen begäras i fråga om
anstalten och dess verksamhet inom riket, samt att när som helst för
befattningshavare hos försäkringsinspektionen, som är behörig att företräda
inspektionen, eller annan, som av inspektionen förordnats att företräda denna,
hålla kassa och övriga tillgångar samt böcker, räkenskaper och andra handlingar
tillgängliga för granskning.
Innefattar ändring i reglementet ändring av anstaltens
firma, skall försäkringsinspektionen låta införa kungörelse om firmaändringen i
Post-och Inrikes Tidningar.
I Senaste lydelse 1977:690.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80:80
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Vad försäkringsinspektionens företrädare eller någon som
biträder honom erfaril vid granskning av böcker, räkenskaper och andra
handlingar må ej obehörigen yppas.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
16 Förslag till
Lag om ändring I uppbördslagen (1953:272)
Härigenom föreskrivs att 82 § uppbördslagen (1953:272)'
skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
' Lagen omtryckt 1972:75. Senaste lydelse av 82 § 1975:697
lagens rubrik 1974:771.
17 Förslag till
Lag om
ändring I lagen (1953:397) om avgift för fettvaror som användas för
framställning av fettemulsion m. m.
Härigenom föreskrivs att 16 § lagen (1953:397) om avgift
för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m.m.' skall
upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
' Senaste lydelse av
16 § 1975:698
lagens rubrik 1974:861.
18 Förslag till
Lag om ändring I lagen (1955:183) om bankrörelse
Härigenom föreskrivs att 192 § lagen (1955:183) om
bankrörelse skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
192 §
Enskildas förhållanden till bank- Enskildas
förhållanden till bank-
aktiebolag
må ej i oirängt mål aktiebolag får inle obehörigen rö-
yppas. jas.
I del allmännas verksamhel lillämpas i slällel beslämmelserna
i sekrelesslagen (1980:000).
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80:80 l'l
Nuvarande [vdelse Föreslagen lydelse
I fall som avses I jörsla slyckel skall inte följa ansvar enligl
20 kap. 3 brottsbalken.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
19 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1955:416) om sparbanker
Härigenom föreskrivs att 98 § lagen (1955:416) om
sparbanker skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
98 §
Enskildas förhållanden till spar- Enskildas
förhållanden till spar-
bank må ej yppas i oträngt mål. bank får inte obehörigen röjas.
1 det allmännas verksamhet tiUämpas i stället
bestämmelserna i sekrelesslagen (1980:000).
Ifallsom avses i första styckel skall inte följa ansvar
enligt 20 kap. 3 § brottsbalken.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
20 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1956:216) om
jordbrukskasserörelsen
Härigenom föreskrivs att 89 § lagen (1956:216) om
jordbrukskasserörelsen skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
89 §
Enskildas förhållanden till kredit- Enskildas
förhållanden till kredit-
kassa må ej i oträngt mål yppas. kassa får inie obehörigen röjas.
I del allmännas verksamhet Ullämpas i slällel
bestämmelserna i sekrelesslagen (1980:000).
Ifall som avses i försia slyckel skall inle följa ansvar enligl
20 kap. 3 § brottsbalken.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
Prop.
1979/80:80 11
21 Förslag till
Lag om
ändring i lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhållanden
Härigenom föreskrivs att 9 och 12 SS lagen (1956:245) om
uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhållanden skall upphöra att
gälla vid utgången av år 1980.
22 Förslag till
Lag om ändring i atomenergilagen (1956:306)
Härigenom föreskrivs att 11 § atomenergilagen (1956:306)'
skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
' Senaste lydelse av 11 § 1975:706.
23 Förslag till
Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)
Härigenom föreskrivs att 117 och 198 §§ taxeringslagen (1956:623)'
skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
' Lagen omtryckt 1971:399, Senaste lydelse av 117 §
1978:354 198 § 1975:707 lagens rubrik 1974:773.
24 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1957:343) om oljelagring m. m.
Härigenom föreskrivs att 20 § lagen (1957:343) om
oljelagring m. m.' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
' Lagen omtryckt 1977:939,
Senaste lydelse av lagens rubrik 1973:708,
25 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1957:668) om utlämning för brott
Härigenom föreskrivs att 19 S lagen (1957:668) om
utlämning för brott skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980,
26 Förslag till
Lag om ändring i strålskyddslagen (1958:110)
Härigenom föreskrivs att 21 § strålskyddslagen (1958:110)
skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
opaginerad Kontrollera mot PDF
27 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt
Härigenom föreskrivs att 29 S lagen (1958:295) om sjömansskatt'
skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980,
' Lagen omtryckt 1970:933, Senaste lydelse av 29 §
1975:710 lagens rubrik 1974:777,
28 Förslag till
Lag om ändring i hälsovårdsstadgan (1958:663)
Härigenom
föreskrivs att 82 S hälsovårdsstadgan (1958:663) skall ha nedan angivna
lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
Ivdelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
82 §
Den som har all ulöva tillsyn över allmänna hälsovården skaU
för fullgörunde av tillsynen äga tillträde till boslad, lokal och område
ävensom rätt att där företaga undersökning, vartill hans tjänsteåligganden giva
anledning. Handräckning av polismyndigheten må begäras om tillträde vägras
utan godtagbart skäl. Tillsynen skall utövas på sädant sätt, att den vållar
minsta möjliga olägenhet för allmänheten.
Den som har eller haft atl utöva lillsyn eller anlitats
som bilräde vid tillsvnsverksarnhelens utövande må ej röja eller obehörigen
utnyttja yrkeshemlighet, som därigenom bliva känd för honom, och ej heller,
där det ej kan anses påkallat i tjänstens intresse, yppa annal förhållande, vilkel
sålunda blivil honom kunnigt.
Den som ulövar tillsyn över den allmänna hälsovården hur
för all fullgöra tillsynen rätt au få tillträde till bostäder, lokaler och
områden saml rätt att där göra nödvändiga undersökningar. Handräckning av
polismyndigheten får begäras, om tillträde vägras utan godtagbart skäl.
Tillsynen skall utövas på elt sådant sätt, att den medför minsta möjliga olägenhet
för allmänheten.
Den som har deltagit i tillsyn över den allmänna
hälsovården får inte obehörigen röja eller ulnyllja vad han därvid har erfaril
om enskildas personliga förhållanden eller enskildas affärs- eller
driftförhållanden. I del allmännas verksamhel ullämpas i stället för vad som nu
har sagts bestämmelserna i sekrelesslagen (1980:000).
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
Prop.
1979/80:80 13
29 Förslag till
Lag om
ändring i lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning
Härigenom föreskrivs att 49 S lagen (1959:92) om förfarandet
vid viss konsumtionsbeskattning' skall upphöra att gälla vid utgången år 1980,
' Senaste lydelse av 49 () 1975:711 lagens rubrik
1974:863,
30 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1959:254) om utlämning för brott tiil
Danmark, Finland, Island och Norge
Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1959:254) om
utlämning för brott till Danmark, Finland. Island och Norge skall upphöra att
gälla vid utgången av år 1980.
31 Förslag till
Lag om ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna
pensionsfondens förvaltning
Härigenom föreskrivs att 25 § regleinentet (1959:293) angående
allmänna pensionsfondens förvaltning skall upphöra att gälla vid utgången av år
1980.
32 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1959:551) om
beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
10 §
Handling, som upprättats för Handlingar, som har upprättats
beräkning av pensionsgrundande in- för beräkning av pensionsgrundande
komst eller som avlämnats eller till- inkomst eller som har avlämnats
handahållits enligt bestämmelse i eller tillhandahållits enligt
någon
denna lag, må icke tillhandahållas bestämmelse i denna lag, får ime
annan tjänsteman än den som / och tillhandahållas annan tjänsteman än
' Lagen omtryckt 1976:1015, Senast lydelse av lagens
rubrik 1976:1015,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
för sin befattning bör erhåUa del därav. Ledamol i laxeringsnämnd
eller skaiteräii må laga del av handling som nyss sagts.
Den som äger laga del av handling, varom i första stycket
iogi, må i den mån så erfordras för fullgörande av vad som enligl denna lag
åligger honom jämväl laga del av självdeklaration och annan uppgifl eller handling,
som avlämnats till ledning vid årlig taxering, och handling, som upprättats vid
taxeringskontroll enligt taxeringslagen (1956:623), d>'e«-som handling, som
avlämnats till ledning för uppbörd av skatt.
Den som tagU del av handling, som i försia eller andra slyckel
sägs, må ej i vidare mån än som erfordras för ulövning av tjänst offentliggöra
eller yppa innehållet i sådan handling.
Föreslagen
lydelse
den som för sin befattning bör/« del av dessa. Ledamöler i
la.xerings-nämnden, länsråtien eller mellankommunala skalterälten Jår la del
av handlingar som nyss har sagts.
Den som får la del av sådana handlingar, som avses i
första stycket ,får också ta del av .självdeklaralioner och andra uppgifler
eller handlingar som har avlämnats till ledning vid årlig taxering, handlingar
sotn har upprättats vid taxeringskontroll enligt taxeringslagen (1956:623) saml
handlingar som har avlämnats till ledning för uppbörd av skatt, om han behöver
del för alt kunna fullgöra sina skvldigheter enligl denna lag.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
33 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa
avgifter enligt
lagen om allmän försäkring, m. m.
Härigenom
föreskrivs att 50 § lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen
om allmän försäkring, m. m.' skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
Ivdelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
50 § -
Wunc/Z/ng, som har avlämnats eller Handlingar, som har avlämnats
tillhandahållits enligt bestämmelse i eller
tillhandahållits enligt någon
1 Lagen omtryckt 1974:938,
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:938.
2 Senaste lydelse 1978:356,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1979/80:80
Nuvarande lydelse
denna lag. får Icke tillhandahållas annan tjänsteman än
den som / och för sin befattning bör erhålla del därav.
Den som får taga del av handling, som sägs i första
stycket, får / den mån så erfordras för fullgörande av vad som enligl denna lag
åligger honom, också laga del av självdeklaration och annan uppgifl eller handling,
som har avlämnats till ledning vid årlig taxering, och handling, som har
upprättats vid taxeringskontroll enligt taxeringslagen (1956:623), ävensom
handling, som har avlämnats till ledning för uppbörd av skatt.
Den som har lagil del av handling, som sägs i första eller
andra slyckel, får ej i vidare mån än som erfordras för ulövning av tjänst
offentliggöra eller yppa innehållet i sådan handling.
Arbetsgivaruppgift samt annan uppgift eller handling som
avses i denna paragraf får tillhandahållas myndighet i främmande stat med
vilken Sverige har träffat överenskommelse om handräckning i ärende om avgift
enligt system för social trygghet. Innehållet i motsvarande handling som har upprättats
eller inkommit med anledning av sådan överenskommelse och vad som övrigl har förekommil
vid ulredning enligl ö 1 'erenskommehen får ej yppas i vidare mån än vad som år
föreskrivet beträffande innehållei i arheisgi-varuppgifi.
Förestagen lydelse
bestämmelse i denna lag, får inle tillhandahållas annan
tjänsteman ån den som för sin befattning bör få del av dessa.
Den som får la del av sådana handlingar, som av.ses i
första stycket . får också la del av självdeklaralioner och andra uppgifter eller
handlingar som har avlämnats till ledning vid årlig taxering, handlingar som
har upprättats vid taxeringskontroll enligt taxeringslagen (1956:623) .saml
handlingar som har avlämnats till ledning för uppbörd av skatt, om han behöver
del för all kunna fullgöra sina skyldigheler enligl denna lag.
Arbetsgivaruppgift samt annan uppgift eller handling som
avses i denna paragraf får tillhandahållas myndighet i främmande stat med
vilken Sverige har träffat överenskommelse om handräckning i ärende om avgift
enligt system för social trygghet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981,
opaginerad Kontrollera mot PDF
34 Förslag till
Lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74)
Härigenom
föreskrivs att 82 S civilförsvarslagen (1960:74)' skall ha nedan angivna
lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
hdelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
82 §-
Den som på
grund av bestämmelse i denna lag har fått kännedom om yrkeshemlighet,
arbetsförfarande, affärsförhållande, enskilds personliga eller ekonomiska
förhållanden eller förhållande av betydelse för folkförsörjningen eller för
rikets säkerhet får ey obehörigen v/)/7rt eller utnyttja vad han sålunda har
erfarit.
Den som på
grund av bestämmelse i denna lag har fått kännedom om enskilds affärs- eller driflförhållanden
eller förhållande av betydelse för folkförsörjningen eller för rikets säkerhet
får inle obehörigen röja eller utnyttja vad han sålunda har erfarit.
/ del
allmännas verksamhet tillämpas I siäUet bestämmelserna i sekretesslagen
(1980:000).
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
1 Lagen omtryckt 1975:712. = Senaste Ivdelse 1978:263,
35 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1961:181) om försäljningav teknisk
sprit och alkoholhaltiga preparat
Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (1961:181) om
försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat' skall upphöra att
gälla vid utgången av år 1980,
' Senaste lydelse av 15 § 1975:716 lagens rubrik 1975:716,
36 Förslag tiil
Lag om ändring i lagen (1961:381) om tillverkning av och
handel med fodermedel m. m.
Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1961:381) om
tillverkning av och handel med fodermedel m. m.' skall upphöra att gälla vid
utgången av år 1980.
' Senaste lydelse av 14 tj 1975:717 lagens rubrik
1975:717,
Prop. 1979/80:80 17
37 Förslag till
Lag om ändring i sjukvårdslagen (1962:242)
Härigenom föreskrivs att 35 § sjukvårdslagen (1962:242)'
skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
I Senaste lydelse av 35 § 1975:102,
38 Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att 18 kap. 28 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
18 kap. 28 § Vad ledamol av slyrelse, pensions-delegalion
eller försäkringsnämnd, revisor eller befattningshavare hos allmän
försäkringskassa så ock den som eljesl biträder sådan kassa under sin verksamhel
hos kassan erfarit rörande enskilds personliga förhållanden må ej obehörigen
yppas.
Alla handlingar i förekommande Alla handlingar i ärenden hos de
ärendenskolaså förvaras, all de icke allmänna
försäkringskassorna skall
äro tillgängliga för obehöriga. förvaras
så, att de inle är tillgängliga
för obehöriga.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981. ' Lagen
omtryckt 1977:630,
39
Förslag till
Lag
om ändring i krigshandelslagen (1964:19)
Härigenom föreskrivs i fråga om krigshandelslagen
(1964:19) de/i att i 1, 3 och 7 §§ ordet "Konungen" iolika
böjningsformer skall bytas ut mot "regeringen" i motsvarande form,
dels att 5 § skall ha nedan angivna lydelse.
2 Riksdagen 1979180. I sami Nr 80
Prop.
1979/80:80 18
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5§
Den som genom att lämna underrättelse om egen eller annans
verksamhet eller genom att främja inhämtande av dylik underrättelse medverkar
till övervakning rörande sådan in- eller utförsel eller förfogande över eller
befordran av vara, som ömförmäles i 2 §, dömes, om han insett eller bort inse
att övervakningen utövas av främmande makt eller eljest är av beskaffenhet att
tjäna främmande makts intresse, till dagsböter eller fängelse i högst ett år,
såframt ej för gärningen är stadgat strängare straff i 19 kap. brottsbalken.
Har åtgärden vidtagits med stöd Har åtgärden vidtagits med stöd
av lag, handelsbruk eller annan sed- av lag, handelsbruk
eller annan sed
vänja eller har den som vidtog åtgår- vänja eller har den som vidtog åtgär
den handlat i överensstämmelse med den handlat i överensstämmelse med
anvisning, som för visst fall eller anvisning, som för visst fall eller
eljest meddelats av Konungen eller eljest meddelats av regeringen eller
av myndighet, vilken enligt Konung- av myndighet, vilket enligt regering
ens förordnande är behörig därtill, ens förordnande är behörig därtill,
eller har han allenast på brukligt sätt eller har han allenast på brukligt sätt
bevakat rätt eller utfört talan eller bevakat rätt eller utfört talan eller
har han av annan sådan anledning har han av annan sådan anledning
ägt fog för gärningen, skall vad i ägt fog för gärningen, skall vad i
första stycket stadgas icke äga till- första stycket stadgas icke äga till
lämpning. lämpning.
/ del allmännas verksamhel lillämpas i slällel beslämmelserna
i sekrelesslagen (1980:000).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
40 Förslag till
Lag om ändring i stämpelskattelagen (1964:308)
Härigenom föreskrivs att 55 § stämpelskattelagen
(1964:308)' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
' Lagen omtryckt 1979:1060, Senaste lydelse av lagens
rubrik 1974:864.
41 Förslag tiil
Lag om ändring i lagen (1964:542) om
personundersökning i brottmål
Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1964:542) om
personundersökning i brottmål' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
' Lagen omtryckt 1973:1214. Senaste lydelse av 8 §
1975:720.
Prop. 1979/80:80 19
42 Förslag till
Lag om ändring i stadgan (1964:679) om notarius publicus
Härigenom föreskrivs att 7 § stadgan (1964:679) om notarius
publicus skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7§
Notarius publicus skall fullgöra Notarius publicus
skall fullgöra
sitt uppdrag med redlighet, nit och sitt uppdrag med
redlighet, nit och oväld. Han må icke obehörigen yppa oväld. vad som
meddelats honom iförtroende.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
43 Förslag till
Lag om
ändring i lagen (1965:61) om behörighet att utöva veterinär-yrket m. m.
Härigenom föreskrivs att 16 § lagen (1965:61) om
behörighet att utöva veterinäryrket m. m. skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
16 §'
Veterinär får icke yppa något som En veterinär får inte obehörigen
meddelats honom i förtroende i hans röja eller utnyttja vad han i sin
egenskap av veterinär eller obehöri- yrkesutövning har fåu veta omenskil-
gen uppenbara vad han i denna das affärs- eller driftförhållanden,
egenskap erfara om djursjukdom 1 det allmännas verksamhet tilläm-
ellerdess uppkomst. Han får ej heller pas i stället bestämmelserna i sekre-
obehörigen röja eller utnyttja yrkes- tesslagen (1980:000).
hemlighet som han fått kännedom
om i sin verksamhet.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981. I Senaste
lydelse 1975:684,
opaginerad Kontrollera mot PDF
44 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1965:719) om säkerheten på fartyg
Härigenom
föreskrivs att 1 kap. 9§ lagen (1965:719) om säkerheten på fartyg' skall ha
nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
Ivdelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
I kap 9S
Den som tagit befattning med tillsyn enligt denna lag eller utsetts till skyddsombud
eller ledamot i skyddskommitté får ey obehörigen yppa eller nyttja vad han
under uppdraget eller i tjänsten har erfarit om yrkeshemlighet,
arbetsförfarande, affärsförhållande, enskilds personliga förhållande eller
förhållande av betydelse för landets försvar.
Den som har tagit befattning med tillsyn enligt denna lag
eller utsetts till skyddsombud eller ledamot i skyddskommitté får inte obehörigen
röja eller utnyttja vad han under uppdraget eller i tjänsten har erfarit om
yrkeshemlighet, arbetsförfarande, affärsförhållande, enskilds personliga
förhållande eller förhållande av betydelse för landets försvar.
/ del
allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen
(1980:000). I fråga om den som är skyddsombud eller ledamot i skyddskommitté på
fartyg i det allmännas verksamhet lUlämpas 14 kap. 7, 9 och 10 aH sekrelesslagen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
Lagen omtryckt 1978:109,
45
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1966:314) om
kontinentalsock-
eln'
dels att 13 § skall upphöra att gälla,
dels att
14 § skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
14 §=
Den som
utom riket har begått brott som avses i 11 S, döms, om han
Den som
utom riket begått brott som avses i 11 eller 13 §, dömes, om
1 Senaste lydelse av 13 § 1975:723,
2 Senaste lydelse 1975:723.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
han finnes här, efter denna lag och brottsbalken samt vid
svensk domstol, även om 2 kap. 2 eller 3 § nämnda balk ey är tillämplig och
utan hinder av 2 kap. 5 a § första och andra styckena nämnda balk.
Åtal för brott som avses i 11 § första efter förordnande
av regeringen eller
Föreslagen lydelse
finns här, efter denna lag och brottsbalken samt vid
svensk domstol, även om 2 kap. 2 eller 3 S nämnda balk inte är lillämplig och
utan hinder av 2 kap. 5 a § första och andra styckena nämnda balk.
Har
regeringen föreskrivii atl sekreless enligl 8 kap. 6 § sekrelesslagen
(1980:000) SkaU gälla i verksamhel som beslår i tillsyn över efterlevnaden av
förevarande lag, lillämpas försia slyckel också i fråga om den som röjer
uppgifter vdka han liU följd härav är skyldig all hemlighålla. och tredje
styckena får väckas endast den regeringen bemyndigar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
46 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1967:940) angående omsorger om
vissa psykiskt utvecklingsstörda
Härigenom föreskrivs att 58 § lagen (1967:940) angående
omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda' skall upphöra att gälla vid
utgången av år 1980.
' Senaste lydelse 1975:724,
47 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt
Härigenom föreskrivs att 65 § lagen (1968:430) om
mervärdeskatt' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
' Lagen omtryckt 1979:304, Senaste lydelse av lagens
rubrik 1974:885.
Prop.
1979/80:80 22
48 Förslag till
Lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387)
Härigenom föreskrivs att 44 § miljöskyddslagen (1969:387)'
skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
44 §
Den som tagU befattning med till- Den
som har deltaga i tillsyn enligt
syn enligt denna lag får ej obehöri- denna lag eller har
utfört sådan
gen yppa yrkeshemlighet som däri- undersökning som anges i 43 § andra
genom blivit känd för honom eller stycket andra meningen får inte obe-
driftanordning, affärsförhållande el- hörigen röja eller utnyttja vad han
ler förhållande av betydelse för lan- därvid har erfara om affärs- eller
dets försvar varom han sålunda fån driflförhållanden eller förhållanden
kännedom. av betydelse för landets försvar.
I det allmännas verksamhet tillämpas i stället
bestämmelserna i sekretesslagen (1980:000).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981. 1 Lagen
omtryckt 1972:782,
49 Förslag till
Lag om ändring i allmänna arbetstidslagen (1970:103)
Härigenom föreskrivs att 14 § allmänna arbetstidslagen
(1970:103)' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
1 Senaste lydelse av 14 § 1975:728,
50 Förslag till
Lag om ändring i sjöarbetstidslagen (1970:105)
Härigenom föreskrivs att 21 § sjöarbetstidslagen
(1970:105)' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
" Senaste lydelse av 21 § 1975:729,
Prop. 1979/80:80 23
51 Förslag tiil
Lag
om ändring i lagen (1970:244) om allmänna vatten- och
avloppsanläggningar
Härigenom föreskrivs att 34 § lagen (1970:244) om allmänna
vatten- och avloppsanläggningar' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
34 §
Den som deltagit i undersökning Den som
deltar eller har deltagit i
enligt 20
§ får ej obehörigen röja undersökning enligt 20 § får inte
eller nyttja yrkeshemlighet eller annal obehörigen röja eller utnyttja vad
förhållande som han därvid fått kun- han därvid har fått veta om enskildas
skåp om. Motsvarande gäller för affärs- eller driftförhållanden. Vad
tillsynsman eller syssloman med nu har sagts gäller även syssloman
avseende på vad han erfarit på grund med avseende på vad han har erfarit
av sitt uppdrag. på grund av sitt uppdrag.
/ det allmännas verksamhet tillämpas i stället
bestämmelserna i sekretesslagen (1980:000).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981. ' Lagen omtryckt 1976:842.
52 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1970:943) om arbetstid m. m. i
husligt arbete
Härigenom föreskrivs att 16 § lagen (1970:943) om
arbetstid m. m. i husligt arbete' skall upphöra att gälla vid utgången av år
1980.
' Senaste lydelse av 16 § 1975:732,
53 Förslag till
Lag om ändring i livsmedelslagen (1971:511)
Härigenom föreskrivs att 28 § livsmedelslagen (1971:511)
skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
opaginerad Kontrollera mot PDF
54 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1971:1078) om försvarsuppfmningar
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1971:1078) om
försvarsuppfinningar'
dels att 21 § skall upphöra att gälla,
dels att nuvarande 19, 20 och 22 §§ skall betecknas 21, 22
respektive 23 §,
dels att 4, 5, 6, 9 och 16 §§ skall ha nedan angivna
lydelse,
dels att rubriken närmast före nuvarande 19 S skall sättas
närmast före nya 21§,
dels
att i lagen skall införas två nya paragrafer, 19 och 20 §§, och närmast före
nya 19 § en ny rubrik av nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Försvarsuppfinning som tillkommit i Sverige eller tillhör
här bosatt fysisk person eller tillhör svensk juridisk person (svensk
försvarsuppfinning) får ey offentliggöras eller på annat sätt obehörigen
yppas, innan granskningsnämnden enligt vad nedan sägs prövat om uppfinningen
skall hållas hemlig.
4 §
Föreslagen
lydelse
En försvarsuppfinning som har tillkommit i Sverige eller
tillhör en här bosatt fysisk person eller tillhör en svensk juridisk person
(svensk försvarsuppfinning) får inle offentliggöras eller på annat sätt obehörigen
röjas, innan granskningsnämnden enligt vad nedan sägs har prövat om
uppfinningen skall hållas hem-lig-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ansökan om patent på svensk försvarsuppfinning, som inges
till patentmyndigheten, skall av denna underslällas granskningsnämnden för
prövning, huruvida uppfinningen skall hållas hemlig.
Den som vill att svensk försvarsuppfinning, vara patent
icke sökts, skall få offentliggöras eller på annat sätt yppas skall hos
granskningsnämnden ansöka om sådan prövning som avses i första stycket. Detsamma
gäller den som vill söka patent på
5 §
Om en ansökan om patent på en svensk försvarsuppfinning
ges in till patentmyndigheten, skall denna underställa granskningsnämnden ansökningen
för prövning, huruvida uppfinningen skall hållas hemlig.
Den som
vill att en svensk försvarsuppfinning, på vilken patent inte har sökts, skall
få offentliggöras eller på annat sätt röjas skall hos granskningsnämnden ansöka
om sådan prövning som avses i första stycket. Detsamma gäller den som
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
svensk försvarsuppfinning genom att till annan mottagare
än patentmyndigheten inge internationell patentansökan som avses i 3 kap.
patentlagen (1967:837) eller europeisk patentansökan som avses i 11 kap,
samma lag.
Föreslagen lydelse
vill söka patent på en svensk försvarsuppfinning genom att
till annan mottagare än patentmyndigheten inge internationell patentansökan som
avses i 3 kap. patentlagen (1967:837) eller europeisk patentansökan som avses
i 11 kap. samma lag.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Finner granskningsnämnden vid prövning som avses i 5 § att
det är av väsentlig betydelse för försvaret att uppfinningen hålles hemlig,
skall nämnden förordna att uppfinningen icke får offentliggöras eller på annat
sätt obehörigen yppas.
6§
Finner granskningsnämnden vid sådan prövning som avses i 5
§ att det är av väsentlig betydelse för försvaret att uppfinningen hålls
hemlig, skall nämnden förordna att uppfinningen inie får offentliggöras eller
på annat sätt obehörigen röjas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Om särskilda skäl föreligger, kan regeringen förordna, att
uppfinning som omfattas av förordnande enligt 6 § utan hinder av förordnandet
får yppas för ar\r\3r[, under förutsättning att hemlighållandet i övrigt av uppfinningen
icke därigenom äventyras.
9§
Om särskilda skäl föreligger, kan regeringen förordna, att
en uppfinning som omfattas av förordnande enligt 6 § utan hinder av förordnandet
får röjas för annan, under förutsättning att hemlighållandet i övrigt av
uppfinningen inle därigenom äventyras.
opaginerad Kontrollera mot PDF
16 §
Är i
fall som avses i 15 § uppfinningen hemlig enligt lag i främmande stat och får
patent på uppfinningen enligt överenskommelse mellan Sverige och den främmande
slalen sökas i Sverige under förulsällning atl uppfinningen hålles hemlig här,
skall granskningsnämnden förordna, all uppfinningen icke får offenlliggöras
eller på annat sätl obehörigen yppas.
Ar i fall som avses i 15 § uppfinningen hemlig enligt lag
i en främmande stat, skall granskningsnämnden förordna all uppfinningen inle
får offenlliggöras eller på annal sätt röjas.
1. om patent på uppfinningen enligt överenskotnmelse
mellan Sverige och den främmande slalen får sökas under förulsällning alt uppfin-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande lydelse
Hålles uppfinningen hemlig enligt lag i friimmande stal
utan att omfattas av sådan överenskommelse och finner nämnden an det är av väsenUig
betydelse för försvaret att uppfinningen hålles hemlig här, skall nämnden
förordna, att uppfinningen icke får offentliggöras eller på annat sätt obehörigen
yppas.
Föreslagen
lydelse
ningen hålls hemlig här,
2. om nämnden finner atl det ärav väsenllig belydelse för försvarel
all uppfinningen hålls hemlig här.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bestämmelser om sekreless hos myndigheter.
19 §
Sekreless gäller i mål och ärenden enligt denna lag för
uppgifter som enligt 4 § eller ull följd av förordnande enligt 6 eller 16 §
inte får offentliggöras eller på annat säll obehörigen röjas. Föreskrifterna i
1 och 11-14 kap. sekretesslagen (1980:000) gäller i fråga om denna sekreless.
Andra bestämmelser om sekretess med hänsyn UU rikets
säkerhet samt bestämmelser Ull skydd för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden
finns i sekrelesslagen.
20 §
Utöver vad som följer av 5 kap. 1 § rättegångsbalken får
en domstol förordna alt en förhandling i mål om ersättning eller ansvar som
grundar sig på denna lag skall hållas inom stängda dörrar, om det kan antas au
vid förhandlingen kommer au förebringas uppgifter för vilka hos domstolen
gäller sekreless som avses i 19 §.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
Prop. 1979/80:80 27
55 Förslag till
Lag om ändr ing i lagen (1971:1154) om förbud mot dumpning
av avfall i vatten
Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1971:1154) om förbud
mot dumpning av avfall i vatten' skall upphöra att gälla vid utgången av år
1980.
' Senaste lydelse av 7 S 1975:735,
56 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1971:1204) om byggnadstillstånd m.
m.
Härigenom föreskrivs att 7§ lagen (1971:1204) om
byggnadstillstånd m. m. skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
57 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1972:119) om fastställande av
könstillhörighet i vissa fall
Härigenom föreskrivs att 7§ lagen (1972:119) om
fastställande av könstillhörighet i vissa fall skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7§'
Den som tagit befattning med Den
som har tagit befattning med
ärende enligt denna lag får ey obehö- ärende enligt denna
lag får inte
rigen yppa vad han därvid erfarit om obehörigen röja vad han därvid har
enskilds personliga förhållanden. erfarit
om enskilds personliga för-
hållanden.
/ del allmännas verksamhet ullämpas i stället
bestämmelserna i sekrelesslagen (1980:000).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981. ' Senaste lydelse 1975:737.
Prop.
1979/80:80 28
58 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och
hyresnämnder
Härigenom föreskrivs att 27 S lagen (1973:188) om
arrendenämnder och hyresnäinnder skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse
27 S'
Bestämmelserna i 5 kap. rättegångsbalken om offentlighet
och ordning vid domstol äger motsvarande tillämpning vid nämnd. Expert som
avses i 5 S andra stycket denna lag får närvara vid hyresnämndens överläggning
till beslut.
Ulöver vad som följer av 5 kap. I § rältegångsbalken kan
hyresnämnd förordna all sammanlräde för handläggning av ärende enligl I, 9
eller 17 § lagen (1975:1132) omförvärv av liyresfaslighei m. m. eller enligl 11
§ andra slyckel eller 12, 13 eller 16 § bostadsförvaliningslagen (1977:792)
skall hållas inom slängda dörrar, om del behövs av hänsyn tiU privailiveis helgd
eller enskilds behöriga ekonomiska intresse.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981 I Senaste Ivdelse
1977:794.
59 Förslag till
Lag om ändring i datalagen (1973:289)
Härigenom föreskrivs i fråga om datalagen (1973:289)'
dels att 19 § skall upphöra att gälla,
dels att 11 och 13 H skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
11§ Personuppgift som ingår i personregister får ej lämnas
ut, om det finns anledning antaga att uppgiften skall användas för automatisk
databehandling
' Lagen omtryckt 1979:334,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
Ivdelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
i strid med denna lag. Finns det anledning antaga att
personuppgift skall användas för automatisk databehandling i utlandet, får
uppgiften lämnas ut endast efter medgivande av datainspektionen. Sådant
medgivande får lämnas endast om det kan antagas att utlämnandet av uppgiften
icke kommer att medföra otillbörligt intrång i personlig integritet.
/ fråga om förbud för myndighel I del allmännas verksamhel lilläm-
alt
lämna ul personiippgifi finns pas i slällel bestämmelserna i sekre-besiämmelser
i lagen (1937:249) om lesslagen (1980:000). inskränkningar i rätlen all ulbekom-ma
allmänna handlingar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Registeransvarig eller annan som tagit befattning med
personregister eller med uppgifter som samlats in för att ingå i sådant
register får ey obehörigen yppa vad han till följd därav fått veta om enskilds
personliga förhållanden.
Har personuppgift i enlighet med föreskrift, meddelad
enligt 6 eller 18 §, lämnats ut på villkor som inskränker mollagarens rätt att
vidarebefordra uppgiften, får mottagaren eller den som i hans verksamhet
tagit befattning med uppgiften icke obehörigen yppa vad han därigenom fått veta
om enskilds personliga förhållanden.
13§
Registeransvarig eller annan som tagit befattning med
personregister eller med uppgifter som samlats in för att ingå i sådant
register får inle obeh'irigen röja vad han till följd därav fått veta om
enskilds personliga förhållanden. / del allmännas verksamhel lillämpas i slällel
för vad som nu har .sagts beslämmelserna i sekrelesslagen (1980:000).
Har personuppgift i enlighet med föreskrift, meddelad
enligt 6 eller 18 §, lämnats ut på villkor som inskränker enskild moiiagares
rätt att vidarebefordra uppgiften, fär mottagaren eller den som i hans
verksamhet tagit befattning med uppgiften inle obehörigen röja vad han
därigenom fått veta om enskilds personliga förhållanden.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981
Prop.
1979/80:80 30
60
Förslag till
Lag om ändring i iagen
(1973:329) om hälso- och miljöfarliga
varor
Härigenom föreskrivs att 17 § lagen (1973:329) om hälso-
och miljöfarliga varor skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
17 S'
Den som tagit befattning med Den
som har tagit befattning med
ärende som avses i denna lag får ej er/ärende som avses i
denna lag får ej
obehörigen y/?y7a eller Ajywya vad han obehörigen röja eller ulnyllja vad
därvid erfarit om yrkeshemlighet han därvid/wr erfarit om yrkeshem-
eller affärsförhållande. lighet eller affärsförhållande.
/ det allmännas verksamhet tillämpas i slällel
bestämmelserna i sekrelesslagen (1980:000).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981. ' Senaste
lydelse av 17 § 1975:741,
61 Förslag
till
Lag
om ändring i tullagen (1973:670)
Härigenom föreskrivs att 54 § tullagen (1973:670) skall
upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
62 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1974:13) om vissa
anställningsfrämjande åtgärder
Härigenom föreskrivs att 16 § lagen (1974:13) om vissa
anställningsfrämjande åtgärder skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
16 S
Vad någon vid tUlämpning av den- Den som har tagu befallning med
na lag fåll veta om enskilt företags eu ärende enligi denna lag får inle
eller enskild sammanslutnings affärs- obehörigen röja eller utnyttja vad han
eller driftsförhållanden eller om därvid har fått vela om enskUdas
enskilds personliga förhållanden får personUga förhållanden eller affärs-
han ej obehörigen yppa eller nyttja. eller driftsförhållanden.
Prop. 1979/80:80 31
/ det allmännas verksamhet Ullämpas I slällel
bestämmelserna i sekrelesslagen (1980:000). 1 fråga om uppgifler som en myndighel
enligt förevarande lag lämnar till en företrädare för en arbetslagarorgunisulion
vid myndighelen eller vid någon annan myndighel gäller 14 kap. 9 § sekretesslagen.
Denna lag träder i kraft den I januari 1981,
63 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1974:268) med anledning av
miljöskyddskonventionen den 19 februari 1974 mellan Danmark, Finland, Norge
och Sverige
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1974:268) med
anledning av miljöskyddskonventionen den 19 februari 1974 mellan Danmark,
Finland, Norge och Sverige' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
' Senaste lydelse av 2 § 1975:745,
64 Förslag till
Lag om ändring i gruvlagen (1974:342)
Härigenom föreskrivs att 11 kap. 5 § gruvlagen (1974:342)'
skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
' Senaste lydelse av 11 kap, 5 S 1975:746,
65 Förslag till
Lag om ändring i abortlagen (1974:595)
Härigenom föreskrivs att 8 § abortlagen (1974:595)' skall
upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
' Senaste lydelse av 8 § 1975:747,
66 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter
Härigenom föreskrivs att 45 § lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter'
skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
' Senaste Ivdelse av 45 § 1975:748.
Prop.
1979/80:80 32
67 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol
l-lärigeiioin föreskrivs att 17 S lagen (1974:1082) om bostadsdomstol
skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
17S'
Om rättegången gäller i tillämpliga delar bestäminelserna
i 52 kap, 3, .5-9, 11 och 12 §§ rättegångsbalken om besvär i hovrätt samt vad
som i samma balk är föreskrivet om tvistemål, allt i den mån ej annat följer av
denna lag eller annan författning.
Ulöver vad som följer av 5 kap. I § rältegångsbalken kan bosladsdomslolen
förordna all sammanträde för handläggning av ärende enligl 1, 9 eller 17 §
lagen (1975:1132) omförvärv av hyresfastighet m. m. eller enligl 11 § andra slyckel
eller 12. 13 eller 16 § bostadsförvaltningslagen (1977:792) skall hållas inom
slängda dörrar, om del behövs av hänsyn till privailiveis helgd eller enskilds
behöriga ekonomiska inlresse.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981. I Senaste
lydelse 1977:796.
68 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1975:55) om folk- och
bostadsräkning år 1975
Härigenom föreskrivs att 16 § lagen (1975:55) om folk-och
bostadsräkning år 1975' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
I Senaste lydelse av 16 § 1975:749.
69 Förslag
till
Lag
om ändring i lagen (1975:187) om kontroll av fabrikssteriliserade
engångsartiklar för hälso- och sjukvårdsändamål
Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1975:187) om kontroll
av fabrikssteriliserade engångsartiklar för hälso- och sjukvårdsändamål skall
ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Den som har tagit befattning med ärende som avses i denna
lag får ey obehörigen yppa eller nyttja vad han därvid har erfarit om
yrkeshemlighet eller affärsförhållande.
8§
Föreslagen
lydelse
Den som har tagit befattning med ärende som avses i denna
lag får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han därvid har erfarit om
yrkeshemlighet eller affärsförhållande.
/ det
allmännas verksamhel lillämpas i stället beslämmelserna i sekretesslagen
(1980:000).
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
70 Förslag till
Lag om ändring i oljekrislagen (1975:197)
Härigenom föreskrivs att 18 § oljekrislagen (1975:197)'
skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
' Lagen omtryckt 1978:269.
71 Förslag till
Lag om ändring i steriliseringslagen (1975:580)
Härigenom föreskrivs att 7 § steriliseringslagen
(1975:580) skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
72 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1975:689) om tystnadsplikt för
vissa tolkar och översättare
Härigenom
föreskrivs att 2 § iagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och
översättare skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
Den som
fullgör eller har fullgjort uppdrag som tolk eller översättare enligt 1 § får ey
obehörigen yppa vad han under uppdraget har erfarit om enskilds personliga
förhållanden eller om yrkeshemlighet, affärsförhållande eller förhållande av
betydelse för landets försvar. Vad som har
Den som
fullgör eller har fullgjort uppdrag som tolk eller översättare enligt I § får
inte obehörigen röja vad han under uppdraget har erfarit om enskilds personliga
förhållanden eller om yrkeshemlighet, affärsförhållande eller förhållande av
betydelse för landets försvar. Vad som
opaginerad Kontrollera mot PDF
3 Riksdagen 1979180. 1 sami Nr 80
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
sagts nu gäller även den som är eller har varit anställd
som tolk eller översättare.
Föreslagen
lydelse
har sagts nu gäller även den som är eller har varit
anställd som tolk eller översättare.
/ det
allmännas verksamhel lillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen
(1980:000).
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
73 Förslag till
Lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för
skatte- och avgiftsprocessen
Härigenom föreskrivs att 28 § bevissäkringslagen
(1975:1027) för skatteoch avgiftsprocessen skall upphöra att gälla vid
utgången av år 1980.
74 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1975:1083) om uppgiftsskyldighet
rörande mottagande av olja
Härigenom föreskrivs att 6§ lagen (1975:1083) om
uppgiftsskyldighet rörande mottagande av olja skall upphöra att gälla vid
utgången av år 1980.
75 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1975:1154) om varningstext och
innehållsdeklaration på tobaksvaror
Härigenom
föreskrivs att 8§ lagen (1975:1154) om varningstext och innehållsdeklaration på
tobaksvaror skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Den som har deltagit i tillsyn enligt denna lag eller på
annat sätt har tagit befattning med ärende som avses i lagen får ej obehörigen
yppa eller nyttja vad han därvid har erfarit om yrkeshemlighet eller affärsförhållande.
8 §
Föreslagen
lydelse
Den som har deltagit i tillsyn enligt denna lag eller på
annat sätt har tagit befattning med ärende som avses i lagen får inte obehörigen
röja eller utnyttja vad han därvid har erfarit om yrkeshemlighet eller affärsförhållande.
/ det
allmännas verksamhel tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen
(1980:000).
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
Prop.
1979/80:80 35
76 Förslag till
Lag om ändring i marknadsföringslagen (1975:1418)
Härigenom föreskrivs att 21 § marknadsföringslagen
(1975:1418) skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
77 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1976:295) om skyldighet för
näringsidkare att medverka vid lagring för försörjningsberedskap
Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1976:295) om
skyldighet för näringsidkare att medverka vid lagring för försörjningsberedskap
skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
78 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1976:349) om uppgiftsskyldighet i
planeringsfrågor
Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1976:349) om
uppgiftsskyldighet i planeringsfrågor skall upphöra att gälla vid utgången av
år 1980,
79 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1976:351) om
styrelserepresentation för de anställda I aktiebolag och ekonomiska föreningar
Härigenom föreskrivs att 22 § lagen (1976:351) om
styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar
skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
80 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring
Härigenom föreskrivs att 8 kap. 10 § lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
' Lagen omtryckt 1977:264.
81 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i
arbetslivet
Härigenom föreskrivs att 53 och 70 §§ lagen (1976:580) om
medbestämmande i arbetslivet' skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
' Senaste lydelse av 70 § 1977:532.
Prop. 1979/80:80 36
82 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1976:838) om allmänna
fjärrvärmeanläggningar
Härigenom föreskrivs att 34 § lagen (1976:838) om allmänna
fjärrvärmeanläggningar skall ha nedan angivna lydelse
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
34 §
Den som deltagit i undersökning Den som
deltar eller har deltagit i
enligt 20 § får ey obehörigen röja undersökning enligt 20
§ får inie
eWer nyUja yrkeshemlighet eller annat obehörigen röja eller utnyttja vad
förhållande som han därvid fått kun- han därvid har fält vela om enskildas
skåp om. Molsvarande gäller för affärs- eller driflförhållanden. Vad
tillsynsman eller syssloman med nu har sagts gäller även syssloman
avseende på vad han erfarit på grund med avseende på vad han har erfarit
av sitt uppdrag. på grund av sitt uppdrag.
/ det allmännas verksamhet lillämpas i stället
bestämmelserna i sekrelesslagen (1980:000).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
83 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1977:292) om tillverkning av
drycker,
m. m.
Härigenom föreskrivs att 24 § lagen (1977:292) om
tillverkning av drycker, m. m. skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
24 §
Tillståndsmyndigheten skall utfärda bevis att tillstånd
har meddelats och att anmälan som avses i 15 eller 16 § har fullgjorts.
Vägrar tillverkare att lämna tillträde för kontroll eller
att tillhandahålla handelsböcker och övriga till verksamheten hörande
handlingar eller att lämna varuprov eller uppgifter om tillverkningen, får
tillståndsmyndigheten förelägga vile. Försuttet vite utdömes av myndigheten.
Den som utövar tillsyn enligt denna lag får ej obehörigen
yppa vad han därvid inhämtat.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
Prop. 1979/80:80 37
84 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker
Härigenom föreskrivs att 71 § lagen (1977:293) om handel
med drycker skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
71 §
Tillsynsmyndighet har rätt att på anfordran få
upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen enligt denna lag. För
fullgörande av åliggandena enligt 69 § är tillsynsmyndighet berättigad till
tillträde till försäljningsställe med tillhörande lokaler.
Den som utövar ullsyn enligl denna lag får ej obehörigen
yppa vad han därvid inhämtat.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
85 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1977:439) om kommunal
energiplanering
Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1977:439) om kommunal
energiplanering skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
86 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1977:729) om patentbesvärsrätten
Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1977:729) om patentbesvärsrätten
skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
10 §
I fråga om offentlighet och ord- I fråga om offentlighet och ord
ning vid muntlig förhandling gäller 5 ning vid muntlig förhandling gäller 5
kap. 1-5 och 9 §§ rättegångsbalken i kap. 1-5 och 9 §§ rättegångsbalken i
tillämpliga delar. Utöver vad som tillämpliga delar. Utöver vad som
följer av 5 kap. 1 § rättegångsbalken följer av 5 kap, 1 § rättegångsbalken
får rätten förordna om handläggning får rätten förordna au förhandling
inom stängda dörrar, om det är 5/ca///iå//ai inom stängda dörrar, om
påkallat för att förhindra att företags- det kan antagas atl vid förhandlingen
hemlighet uppenbaras. Är patentan- kommer au förebringas uppgift, för
sökan som är föremål för rättens vilken hos domstolen gäller sekretess
prövning ej tillgänglig för envar som avses i sekretesslagen (1980:
opaginerad Kontrollera mot PDF
enligt 22 §
patentlagen (1967:837), skall rätten förordna om handläggning inom stängda
dörrar.
000). Är
patentansökan som är föremål för rättens prövning ej tillgänglig för envar
enligt 22 § patentlagen (1967:837), skall rätten förordna om handläggning inom
stängda dörrar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
87 Förslag till
Lag om ändring i konsumentkreditlagen (1977:981)
Härigenom föreskrivs att 28 § konsumentkreditlagen
(1977:981) skal upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
88 Förslag tiil
Lag om ändring i arbetsmiljölagen (1977:1160)
Härigenom
föreskrivs i fråga om arbetsmiljölagen (1977:1160) dels att 7 kap. 13 § skall
ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 7 kap.
14 §, av nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 kap. 13 §
Den som
har utsetts till skyddsombud eller ledamot i skyddskommitté får inte obehörigen
röja eller utnyttja vad han under uppdraget har erfarit om yrkeshemlighet,
arbetsförfarande, affärsförhållande, enskilds personliga förhållande eller
förhållande av betydelse för landets försvar.
Den som har tagit befattning med tillsyn enligl denna lag e//er
utsetts till skyddsombud eller ledamot i skyddskommitté får ej obehörigen yppa
eller utnyttja vad han under uppdraget eller i tjänsten har erfarit om
yrkeshemlighet, arbetsförfarande, affärsförhållande, enskilds personliga
förhållande eller förhållande av betydelse för landets försvar.
Vad nu sagts skall tillämpas på motsvarande sätt i fråga
om ledamot i styrelsen för lokal facklig organisation med avseende på vad denne
har erfarit av skyddsombud eller ledamot i skyddskommitté som har utsetts av
organisationen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80:80
Nuvarande Ivdelse
39
Föreslagen lydelse
I fråga om den som är skyddsombud eller ledamol i skyddskommillé
på ett arbetsställe i det allmännas verksamhel lillämpas i stället för
bestämmelserna i första stycket 14 kap. 7, 9 och 10 §§ sekretesslagen
(1980:000). Har uppgifter lämnats vidare lill en ledamol i styrelsen för den
arbetstagarorganisation som har utsett ombudet eller ledamoten. Ull-lämpas 14
kap. 7 § andra slyckel och 10 § tredje styckel sekretesslagen i stället för
bestämmelsen i andra stvcket.
opaginerad Kontrollera mot PDF
14 §
Tillsynsmyndighet skaU tillställa skyddsombud avskrift av
de skriftliga meddelanden i skyddsfrågor som lämnas till ett arbetsställe.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
89 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1978:160) om vissa rörledningar
Härigenom föreskrivs att 23 § lagen (1978:160) om vissa rörledningar
skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
90 Förslag till
Lag om ändring i förfogandelagen (1978:262)
Härigenom
föreskrivs att 51 § förfogandelagen (1978:262) skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
51 §
Den som på
grund av bestämmelse i denna lag har fått kännedom om yrkeshemlighet,
arbetsförfarande, affärsförhållande, enskilds personliga eller ekonomiska förhåUanden
eller förhållande av betydelse för folkförsörjningen eller för rikets säkerhet
får ey obehörigen yppa eller
Den som på
grund av bestämmelse i denna lag har fått kännedom om enskilds affärs- eller
driftförhållanden eller förhållande av betydelse för folkförsörjningen eller
för rikets säkerhet får inte obehörigen röja eller utnyttja vad han sålunda har
erfarit.
Prop.
1979/80:80 40
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
utnyttja vad han sålunda har erfa- I del allmännas verksamhet lilläm-
rit. pas i stället bestämmelserna i sekre-
lesslagen (1980:000).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
91 Förslag till
Lag om ändring i ransoneringslagen (1978:268)
Härigenom föreskrivs att 55 § ransoneringslagen (1978:268)
skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
55 §
Den som på grund av bestämmel- Den som på
grund av bestämmel-
se i denna lag har fått kännedom om se i denna lag har
fått kännedom om yrkeshemlighet, arbetsförfarande, enskilds affärs- eller driflförhållan-affårsförhållande,
enskilds personli- den eller förhållande av betydelse ga eller ekonomiska
förhållanden för folkförsörjningen eller för rikets eller förhållande av
betydelse för säkerhet får inte obehörigen röja folkförsörjningen eller för
rikets eller utnyttja vad han sålunda har säkerhet får ey obehörigen yppa
eller erfarit.
utnyttja vad han sålunda har erfa- I det allmännas verksamhel tUläm-
rit. pas i stället bestämmelserna i
sekre-
tesslagen (1980:000).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
92 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1978:277) med bemyndigande att
meddela föreskrifter i fråga om anordning för förbrukningsmätning av elektrisk
energi, vatten eller värmeenergi, m. m.
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1978:277) med
bemyndigande att meddela föreskrifter i fråga om anordning för
förbrukningsmätning av elektrisk energi, vatten eller värmeenergi, m. m. skall
upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
93 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1978:440) om kollektivtranknämnd
Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1978:440) om
kollektivtrafiknämnd skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
Prop. 1979/80:80 41
94 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1978:880) om betalningssäkring för
skatter,
tullar och avgifter
Härigenom föreskrivs att 21 § lagen (1978:880) om
betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter skall upphöra att gälla vid
utgången av år 1980.
95 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1979:217) om allmän folk- och
bostadsräkning år 1980
Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1979:217) om allmän
folk- och bostadsräkning år 1980 skall upphöra att gälla vid utgången av år
1980,
96 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1979:357) om yrkesmässig
försäljning av dyrkverktyg
Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1979:357) om
yrkesmässig försäljning av dyrkverktyg skall upphöra att gälla vid utgången av
år 1980.
97 Förslag till
Lag om ändring i fondkommissionslagen (1979:748)
Härigenom föreskrivs att 44 § fondkommissionslagen
(1979:748) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
44 §
Styrelseledamot eller befattnings- Styrelseledamot eller befattnings
havare hos fondkommissionär får havare hos fondkommissonär
får
icke obehörigen yppa uppdragsgiva- icke
obehörigen röja uppdragsgiva
res affärsförhållanden eller personli- res
affärsförhållanden eller personli
ga förhållanden, om vilka han erhål- ga
förhållanden, om vilka han erhål
lit kännedom i denna sin egenskap, lit
kännedom i denna sin egenskap,
eller i strid med uppdragsgivares eller
i strid med uppdragsgivares
intresse begagna sig av sådan kän- intresse
utnyttja sådan kännedom,
nedom. Han får ej heller obehörigen Han
får ej heller obehörigen röja
yppa eller begagna sig av vad han till eller utnyttja vad han till följd av
följd av anmälan enligt 40 § har fått anmälan
enligt 40 § har fått veta om
veta om annans ekonomiska eller annans
ekonomiska eller personliga
personliga förhållanden. förhållanden.
Den som hos bankinspektionen
Prop. 1979/80:80 42
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
har lagil befattning med lillslånds-eller lillsynsårende
enligt denna lag får ej obehörigen yppa eller nyttja vad han därvid har fått
veta om annans ekonomiska eller personliga förhållanden.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
98 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs
Härigenom föreskrivs att 33 § lagen (1979:749) om
Stockholms fondbörs skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.
99 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1979:1155) om insamling av
uppgifter för kommunal och statlig planering
Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1979:1155) om
insamling av uppgifter för kommunal och statlig planering skall upphöra att
gälla vid utgången av år 1980.
100 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1980:2) om finansbolag
Härigenom föreskrivs att 23 § lagen (1980:2) om
finansbolag skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
23 §
Den som är eller har varit verksam Den som är eller har varit verksam
hos finansbolag får ej obehörigen hos finansbolag får ej obehörigen
yppa vad han därvid har fått veta om röja vad han därvid har fått veta om
annans affärsförhållanden eller per- annans affärsförhållanden eller per
sonliga förhållanden. sonliga förhållanden.
Första slycket gäller också den som hos bankinspektionen
har lagil befallning med ärende enligl denna lag.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
Prop. 1979/80:80 43
Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1980-01-31
Närvarande: statsministern Fälidin. ordförande, och
statsråden Ullsten, Bohman, Mundebo, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Äsling,
Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Boo, Winberg, Adelsohn,
Danell, Petri
Föredragande: statsrådet Petri
Proposition om följdlagstiftning till den nya
sekretesslagen
1 Inledning
Gällande regler om sekretess för allmänna handlingar finns
i huvudsak i 2 kap. tryckfrihetsförordningen (omtryckt 1979:936) och i lagen
(1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar
(omtryckt 1977:1029, ändrad senast 1979:1102) med därtill anknytande
sekretesskungörelser. I fråga om tystnadsplikt för offentliga funktionärer
finns föreskrifter i ett stort antal författningar - lagar, förordningar och
andra.
1 prop. 1979/80:2 har lagts fram ett förslag till en ny
sekretesslag. Förslaget går i huvudsak ut på att 1937 års sekretesslag jämte
sekretesskungörelser och de många tystnadspliktsföreskrifterna för offentliga
funktionärer skall ersättas med regler i en enda lag. Den nya sekretessregleringen
avses träda i kraft den 1 januari 1981. Propositionen behandlas f. n. av
riksdagen.
Den nya sekretesslagen medför en omfattande följdlagstiftning.
I prop. 1979/80:2 har lagts fram förslag till följdändringar i fyra lagar,
nämligen rättegångsbalken, brottsbalken, förvaltningslagen (1971:290) och förvaltningsprocesslagen
(1971:291). Jag avser nu att ta upp frågan om ytterligare följdändringar till
den nya sekretesslagstiftningen. Redan nu vill jag nämna att fler
följdändringar måste göras. Dessa ändringar bör emellertid inte behandlas i
delta sammanhang.
De förslag som behandlas i detta ärende rör lagstiftning
som hör till skilda departement. Jag har vid utarbetandet av förslagen samrått
med cheferna för respektive departement och med de övriga statsråd som berörs
av förslagen.
Nästan alla de förslag som tas upp i detta ärende är
sådana att de enligt
Prop. 1979/80:80 44
försia meningen i 8 kap, 18 § andra stycket
regeringsformen (omtryckt 1979:933) bör granskas av lagrådet. Emellertid utgör
förslagen följdändringar av närmast lagteknisk karaktär till förslaget till en
ny sekretesslag. Det förslaget har lagrådet yttrat sig över. 1 lagrådsremissen
behandlades de här aktuella sakfrågorna i allt väsentligt. Lagrådets hörande
över de nya förslagen torde därför sakna betydelse på grund av
lagstiftningsfrågornas beskaffenhet och kan alltså, med stöd av andra meningen
i nämnda stycke, underlåtas.
2 Allmän motivering
2.1 Följdändringar beträffande tystnadsplikter
Den i prop, 1979/80:2 föreslagna sekretessregleringen
avser sekretess i det allmännas verksamhet och innebär att en enhetlig
reglering av handlingssekretess och tystnadsplikt kommer till stånd. Den nya
sekretesslagen med tillhörande förordningar skall alltså ersätta 1937 års
sekretesslag och därtill anknytande sekretesskungörelser samt i princip
samtliga föreskrifter i lag, förordning eller annan författning om
tystnadsplikt för offentliga funktionärer.
I övergångsbestämmelserna till sekretesslagen bemyndigas
regeringen att upphäva eller ändra sådana tystnadspliktsbestämmelser för
offentliga funktionärer som har beslutats av annat organ än riksdagen, om
ändringen innebär att tystnadsplikt inte längre föreskrivs i den särskilda
bestämmelsen, 1 detta ärende är det därför i huvudsak bara aktuellt att upphäva
eller ändra sådana tystnadspliktsbestämmelser som har beslutats av riksdagen. 1
några enstaka fall bör göras ändringar i regeringsförfattningar, nämligen sådana
ändringar som inte omfattas av det nyssnämnda bemyndigandet.
Som förut har sagts innebär den nya sekretesslagen att nu
gällande föreskrifter om tystnadsplikt för offentliga funktionärer skall
upphävas. Sådana föreskrifter finns f. n. i hundratalet lagar. Flertalet av
dessa föreskrifter kan mönstras ut ur lagstiftningen. 1 praktiskt taget
samtliga fall har de fått en motsvarighet i den nya sekretesslagen.
Vissa tystnadspliktsbestämmelser som gäller för offentliga
funktionärer gäller emellertid också för enskilda. Bestämmelserna avser närmast
sådana fall där enskilda på olika sätt tar befattning med en myndighets ärenden
eller deltar i tillsyn, utan att de för den skull är att anse som offentliga
funktionärer. 1 dessa fall är det i regel inte avsett att tystnadsplikten för
de enskilda skall upphöra att gälla. Bestämmelserna bör därför ändras så att de
bara gäller för enskilda. De offentliga funktionärerna bör i stället vara
underkastade sekretesslagens regler.
För att åstadkomma detta resultat förordas en lagteknisk
lösning som går ut på att man till varje bestämmelse lägger en ny mening eller
ett nytt stycke där det sägs att i det allmännas verksamhet i stället tillämpas
bestämmelserna i sekretesslagen. Innebörden härav är att tystnadsplikten i
bestämmelsen inte skall gälla för den som är underkastad regleringen i
sekretesslagen. Vilka
Prop, 1979/80:80 45
organ och personer som sekretessregleringen omfattar anges
i 1 kap. 6 § sekretesslagen. Beträffande den personkrets som det här rör sig om
fär jag i första hand hänvisa till vad som har sagts därom i prop. 1979/80:2 (s.
126).
En särskild fråga som bor uppmärksammas i detta sammanhang
gäller tystnadsplikten forden som är representant fören personalorganisation
och i den egenskapen får information från den myndighet, vars personal han
företräder. En facklig företrädare är inte i denna egenskap att anse som en
offentlig funktionär, vare sig han är anställd hos myndigheten, hos en annan
myndighet eller hos någon enskild, t. ex. hos en facklig organisation.
Föreskrifterna i sekretesslagen, i första hand 14 kap. 7 §, bygger emellertid
på principen att de fackliga företrädarna för de offentliga funktionärerna ändå
skall hålla sig till den lagens bestämmelser om tystnadsplikt (se prop.
1979/80:2 s, 339). Om den facklige företrädaren är anställd vid den myndighet
som lämnar ut uppgifterna och den aktuella sekretessbestämmelsen är någon av
dem som anges i 14 kap. 7 § första stycket, gäller sålunda enligt andra stycket
i samma paragraf för honom samma förbud att lämna ut eller utnyttja uppgiften
som gäller hos myndigheten. I alla andra fall blir reglerna om förbehåll i 14
kap. 9 och 10 §8 tillämpliga. Tystnadspliktsföreskrifter som den i 16 § lagen
(1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder och i 7 kap. 13 S
arbetsmiljölagen (1977:1160) bör till följd härav utformas så att det framgår
att de inte gäller i fråga om fackliga företrädare för offentliga funktionärer.
Jag har funnit det lämpligt att i några
tystnadspliktsbestämmelser som riktar sig till enskilda föreslå vissa språkliga
och redaktionella ändringar. Bestämmelserna har kommit till i skilda sammanhang
och vid olika tidpunkter, och de visar därför upp omotiverade olikheter i
utformning och språk. De ändringar som det här gäller innebär främst att man
får till stånd en enhetlig utformning av bestämmelserna samtidigt som dessa
anpassas till den nya sekretesslagstiftningen.
I många bestämmelser beskrivs tystnadsplikten som ett
förbud att "yppa" vissa uppgifter. I enlighet med sekretesslagens
terminologi bör i stället användas uttrycket "röja". Av samma skäl
bör uttrycket "nyttja" bytas ut mot "utnyttja". Jag vill
betona att dessa ändringar bara är av terminologisk natur (jfr 1 kap. 6§
sekretesslagen).
I sekretesslagen används i regel ett skaderekvisil för att
ange sekretessens begränsning. Jag har dock inte ansett denna metod
ändamålsenlig i fråga om tystnadsplikterna för enskilda. Här bör man i stället
såsom f. n. utnyttja andra rekvisit för att avgränsa tystnadspliktens
omfattning. Ett enhetligt begrepp bör dock användas, och jag anser för egen del
att det obehörighets-rekvisit som i allmänhel förekommer i föreskrifterna är
lämpligt. Uttryck såsom t. ex. "i oträngt mål" och liknande bör således
mönstras ut. Någon saklig ändring i tystnadspliktens omfattnig är inte åsyftad.
Vid utformningen av tystnadspliktsbestämmelserna har det varit en strävan att
ge dem i
Prop. 1979/80:80 46
huvudsak samma innehåll som de bestämmelser som gäller för
de offentliga funktionärerna. De aktuella tystnadspliktsbestämmelserna har
motsvarigheter i sekretesslagen (eller kommer att få motsvarigheter genom
föreskrifter som utfärdas med stöd av 8 kap. 6 § sekretesslagen), och det kan
då te sig naturligt att vid tolkningen avobehörighetsrekvisitet söka viss
ledning i bl, a, de skaderekvisil som finns i sekretessbestämmelserna.
1 detta sammanhang bör uppmärksammas de
tystnadspliktsbestämmelser som riktar sig till såväl offentliga funktionärer
som enskilda men som är så utformade att endast de offentliga funktionärerna är
underkastade straffansvar enligt 20 kap. 3 § brottsbalken. Sådana
tystnadsplikter finns bl, a, i 7 § valutalagen (1939:350), 8§ lagen (1949:345)
om rätten till arbetstagares uppfinningar, 192 § lagen (1955:183) om
bankrörelse, 98 § lagen (1955:416) om sparbanker och 89 § lagen (1956:216) om
jordbrukskasserörelsen. Att 20 kap. 3 § brottsbalken inte är tillämplig, om en
enskild bryter sin tystnadsplikt enligt någon av de nu nämnda paragraferna,
framgår av övergångsbestämmelserna till lagen (1975:667) om ändring i
brottsbalken. Enligt dessa skall nämligen 20 kap. 3 § i dess nya lydelse inte
tillämpas på sådana tystnadspliktsbestämmelser som inte var straffsanklionerade
vid lagens ikraftträdande den 1 januari 1976. De här aktuella bestämmelserna
saknade straffsanktion för enskilda vid denna tidpunkt.
Enligt min mening leder de ändringar som bör göras i de
nyss angivna lagarna med anledning av den nya sekretesslagen inte till att de
tidigare osanktionerade tystnadsplikterna för enskilda nu blir straffsanklionerade.
Det finns inte heller någon anledning att nu ändra på detta förhållande. För
tydlighetens skull bör dock de nu aktuella bestämmelserna utformas så att det
klart framgår att ansvar för enskilda inte skall följa enligt 20 kap. 3 §
brottsbalken. En annan sak är att en enskild kan drabbas av andra sanktioner än
straffansvar, om han bryter sin tystnadsplikt enligt nyssnämnda bestämmelser.
Sådana sanktioner är t. ex. skadestånd eller disciplinära åtgärder inom det
arbetsrättsliga området. Det kan tilläggas att bank- och valutalagstiftningen f.
n. ses över och att de här aktuella frågorna kan övervägas också i det sammanhanget.
Som framgår innebär förslaget att åtskilliga bestämmelser
om tystnadsplikt för offenlliga funktionärer skall upphävas eller ändras.
Därmed inställer sig frågan huruvida den som röjer uppgifter, för vilka
tystnadsplikt gäller enligt en sådan bestämmelse, kan dömas till ansvar även
efter det att regeln har upphävts eller ändrats. Avgörande för denna fråga är
om sekretess enligt sekretesslagen gäller för de uppgifter som har röjts. Om så
är fallet, är röjandet straffbart även sedan den nya lagstiftningen har trätt i
kraft. Innebär däremot sekretesslagen att någon sekretess inte gäller för
uppgifterna i fråga, kan något ansvar inte ådömas. 1 överensstämmelse med 5 §
lagen (1964:163) om införande av brottsbalken skall nämligen sekretesslagen (i
förening med 20 kap. 3 § brottsbalken) tillämpas, om den leder till frihet från
straff eller till lindrigare straff.
Prop. 1979/80:80 47
En förteckning över de tystnadspliktsbestämmelser m. m.
som föreslås upphävda eller ändrade och deras närmaste motsvarigheter i den nya
lagstiftningen bör fogas till protokollet som bilaga.
2.2 Följdändringar beträffande förhandlingssekretess
Reglerna om förhandlingssekretess hos domstolarna är f. n.
spridda på ett stort antal bestämmelser. Huvudbestämmelserna finns i de lagar
som reglerar förfarandet i mål och ärenden hos den ifrågavarande domstolen, bl.
a. rättegångsbalken och förvaltningsprocesslagen (1971:291). Dessutom finns
bestämmelser som möjliggör förhandling inom stängda dörrar i vissa bestämda
typer av mål eller ärenden. En särskild möjlighet till förhandlingssekretess
ges i lagen (1947:630) om inskränkning av offentligheten vid domstol
beträffande allmänna handlingar. Enligt denna lag får förhandling hållas inom
stängda dörrar då en sekretessbelagd allmän handling skall företes vid
förhandlingen och en förhandling inom stängda dörrar inte är tillåten med stöd
av någon annan tillämplig lagbestämmelse. En förutsättning är dock att det är
av synnerlig vikt alt inte något som av hänsyn till allmänna eller enskilda
intressen bör hållas hemligt blir uppenbarat genom att den ifrågavarande
handlingen offentliggörs. Gällande rätt medger också att en domstolsförhandling
hålls inom stängda dörrar av andra skäl än sekretesshänsyn. Syftet är här att
befria en part eller någon annan från det tryck eller den hämsko som en
offentlig domstolsförhandling kan innebära.
Den nya sekretesslagstiftningen innebär att möjligheterna
att hålla domstolsförhandlingar inom stängda dörrar i princip styrs av
sekretesslagen. Sekretessen enligt sekretesslagen utgör alltså grunden för
sådana beslut om förhandlingssekretess som har till huvudsyfte att skydda vissa
uppgifter mot att bli tillgängliga för allmänheten. Den nya tekniken har
föranlett ändringar i främst rättegångsbalken (se särskilt 5 kap. 1 §).
Ändringarna innebär att en domstol skall ha möjlighet att hålla en förhandling
inom stängda dörrar, om det kan antas att det vid förhandlingen kommer att
förebringas uppgifter för vilka hos domstolen gäller sekretess som avses i
sekretesslagen. För ett beslut om förhandlingssekretess krävs i allmänhet
dessutom att det bedöms vara av synnerlig vikt att uppgifterna i fråga hålls
hemliga.
Bestämmelserna i 5 kap. 1 § rättegångsbalken skall
tillämpas också av de allmänna förvaltningsdomstolarna (16 § förvaltningsprocesslagen).
För förhandlingssekretess hos dessa uppställs emellertid inte något krav på
att det skall vara av synnerlig vikt att de sekretessbelagda uppgifterna inte
röjs.
I fortsättningen skall de nu nämnda bestämmelserna i
princip uttömmande reglera förhandlingssekretessen hos domstolarna. De
bestämmelser om förhandlingssekretess som f. n. finns i andra författningar bör
alltså upphävas. Det gäller också 1947 års lag om inskränkningar av
offentligheten vid domstol beträffande allmänna handlingar.
Förhandlingssekretessen i samband med sjöförklaringar bör
regleras i
Prop. 1979/80:80 48
sjölagen (1891:35 s. 1) och inte i rättegångsbalken. Jagåterkommertill
denna fråga i specialmotiveringen. Också när det gäller mål om ersättning eller
ansvar enligt lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar bör förhandlingssekretessen
regleras särskilt. Även i fråga om detta spörsmål får jag hänvisa till
specialmotiveringen,
1 43 § utlänningslagen (1954:193) finns regler otn förhandlingssek~etess.
Eftersom utlänningslagen nu är föremål för en allmän översyn, bör frågan om
förhandlingssekretessen tas upp i det sammanhanget.
Sådana bestämmelser som medger att förhandling hålls inom
stängda dörrar av andra skäl än sekretesshänsyn berörs inte av de ändringar som
nu föreslås,
2.3 Återstående följdlag.stiflning m. ni.
Som jag har nämnt inledningsvis blir det nödvändigt med
ytterligare följdlagstiftning till den nya sekretesslagen. Bl. a. krävs
bestämmelser som reglerar utlämnande av sekretessbelagda uppgifter till andra
myndigheter i de fall där den s. k. generalklausulen i 14 kap. 3 §
sekretesslagen inte är tillämplig. Sådana bestämmelser är förutsatta bl. a. på hälso-
och sjukvårdsområdet och på socialtjänstområdet. Efter samråd med de närmast
ansvariga statsråden anser jag emellertid att förslag till denna reglering bör
läggas fram i annat sammanhang,
1 kreditupplysningslagen (1973:1173) och inkassolagen
(1974:182) finns tystnadspliktsbestämmelser. Även dessa bestämmelser bör
anpassas till den nya sekretesslagstiftningen. F. n. pågår en översyn av
kreditupplysnings- och inkassolagarna. De följdändringar som skall göras i
dessa lagar bör därför tas upp i det sammanhanget.
Andra följdändringar som blir aktuella är sådana som
påkallas av ändrad eller nytillkommen lagstiftning. Här kan exempelvis nämnas
lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m. fl. Denna lagstiftning
träder i kraft den 1 juli 1980 och innehåller bestämmelser om tystnadsplikt m. m.
för medicinalpersonal. Dessa bestämmelser måste ändras i och med
sekretesslagens ikraftträdande den 1 januari 1981.
I vissa andra fall anser jag det lämpligt att avvakta med
att lägga fram förslag till följdlagstiftning. Det gäller bl. a. ändringar i
lagen (1963:197) om allmänt kriminalregister och lagen (1965:94) om
polisregister m. m. 1 anslutning till sekretessbestämmelsen för uppgifter i de
register som avses med dessa lagar (7 kap. 17 S sekretesslagen) uttalade
föredragande statsrådet (prop. 1979/80:2 s. 214) att frågan om att ge den
registrerade rätt att ta del av registeruppgifter om sig själv fick övervägas i
samband med följdlagstiftning-en. Den fråga det här gäller kräver närmare
utredning om vilken lösning som skall väljas och vilka praktiska och ekonomiska
konsekvenser denna får för polisväsendet. Jag är därför inte beredd att nu
lägga fram något förslag om ändring i de nu angivna lagarna.
En annan fråga som bör tas upp i ett senare
sammanhang gäller
Prop. 1979/80:80 49
förhållandet mellan lagen (1931:152) med vissa
bestämmelser mot illojal konkurrens (IKL) och sekretesslagen. 1 3 § IKL finns
tystnadspliktsbestämmelser som gäller såväl offentliga funktionärer som
enskilda. En motsvarande sekretessregel för offentliga funktionärer finns i 6
kap. 1 § sekretesslagen. Föremålet för tystnadsplikten enligt 3 S första
stycket IKL är yrkeshemligheter. Tystnadsplikten gäller här endast för
personer som är anställda i näringsverksamhet och är begränsad till den tid,
under vilken tjänsteavtalet är gällande. Föremålet för tystnadsplikten är
enligt paragrafens andra stycke tekniska förebilder. Här gäller tystnadsplikten
för alla, som har anförtrotts förebilden för utförande av arbete eller annars
för affärsändamål, oavsett om vederbörande är anställd eller inte.
Tystnadsplikten är inte tidsbegränsad. Sekretessen enligt 6 kap. 1 § sekretesslagen
gäller i myndighets affärsverksamhet för uppgift om myndighetens affärs- och
driftförhållanden. Sekre-tesslidens längd är 20 år. Som jag tidigare har sagt
bygger sekretesslagstiftningen på att sekretessen för offentliga funktionärer
skall regleras i princip uteslutande i sekretesslagen.
Tystnadspliktsbestämmelsen i 3 § IKL bör därför göras tillämplig endast på
enskilda. En sådan ändring av 3 § skulle emellertid leda dll en väsentlig
skillnad i fråga om tiden för tystnadsplikten mellan offentliga funktionärer
och andra anställda. En sådan skillnad är inte sakligt motiverad. För att i
huvudsak samma regler skall gälla för offentliga funktionärer och enskilda
måste, förutom 3 § IKL, även 6 kap. 1 § sekretesslagen ändras. Vidare finns i
12 § IKL bestämmelser om förhandlingssekretess som måste anpassas till
sekretesslagen. De här nämnda frågorna kräver emellertid ytterligare
överväganden innan något förslag kan läggas fram.
Avslutningsvis
skall nämnas att regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och
riksdagsordningen innehåller tystnadspliktsbestämmelser (10 kap. 7 § RF, 3 kap.
3 § TF samt 2 kap. 4 §, 4 kap. 15 § och 8 kap. 5 § RO). Någon ändring i dessa
föreskrifter bör inte göras.
3 Upprättade lagförslag
I enlighet med vad jag nu har anfört har inom
justitiedepartementet upprättats förslag till
1.
lag om ändring
i giftermålsbalken,
2.
lag om ändring
i föräldrabalken,
3.
lag om ändring
i sjölagen (1891:35 s.l),
4.
lag om ändring
i lagen (1934:437) för Sveriges riksbank,
5.
lag om ändring
i lagen (1935:395) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel m. m.,
6.
lag om ändring
i lagen (1939:174) om tillverkning, införsel och försäljning av gasskyddsmateriel,
7.
lag om ändring
i valutalagen (1939:350),
8.
lag om ändring
i lagen (1944:133) om kastrering,
4 Riksdagen 1979180. 1 sami Nr 80
Prop.
1979/80:80 50
9. lag om ändring i byggnadslagen (1947:385),
10.
lag om
upphävande av lagen (1947:630) om inskränkning av offentligheten vid domstol
beträffande allmänna handlingar,
11.
lagom ändring i
lagen (1948:390) om skyldighet för näringsidkare m. fl. att biträda vid
planläggningen av rikets ekonomiska försvarsberedskap,
12.
lag om ändring
i lagen (1948:433) om försäkringsrörelse,
13.
lag om ändring
i militära rättegångslagen (1948:472),
14.
lag om ändring
i lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar,
15.
lag om ändring
i lagen (1950:272) om rätt för utländsk försäkringsanstalt att driva
försäkringsrörelse här i riket,
16.
lag om ändring
i uppbördslagen (1953:272),
17.
lagom ändring i
lagen (1953:397) om avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion
m. m.,
18.
lag om ändring
i lagen (1955:183) om bankrörelse,
19.
lag om ändring
i lagen (1955:416) om sparbanker,
20.
lag om ändring
i lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen,
21.
lag om ändring
i lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande prisoch konkurrensförhållanden,
22.
lag om ändring
i atomenergilagen (1956:306),
23.
lag om ändring
i taxeringslagen (1956:623),
24.
lag om ändring
i lagen (1957:343) om oljelagring m, m.,
25.
lag om ändring
i lagen (1957:668) om utlämning för brott,
26.
lag om ändring
i strålskyddslagen (1958:110).
27.
lag om ändring
i lagen (1958:295) om sjömansskatt,
28.
lag om ändring
i hälsovårdsstadgan (1958:663),
29.
lag om ändring
i lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning,
30.
lag om ändring
i lagen (1959:254) om utlämning för brott till Danmark, Finland, Island och
Norge,
31.
lag om ändring
i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning,
32.
lagom ändring i
lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring,
33.
lag om ändring
i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän
försäkring, m. m.,
34.
lag om ändring
i civilförsvarslagen (1960:74),
35.
lag om ändring
i lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat,
36.
lag om ändring
i lagen (1961:381) om tillverkning av och handel med fodermedel m. m.,
37.
lag om ändring
i sjukvårdslagen (1962:242),
38.
lag om ändring
i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
39.
lag om ändring
i krigshandelslagen (1964:19),
Prop.
1979/80:80 51
40.
lag om ändring
i stämpelskattelagen (1964:308),
41.
lag om ändring
i lagen (1964:542) om personundersökning i brottmål,
42.
lag om ändring
i stadgan (1964:679) om notarius publicus,
43.
lagom ändring i
lagen (1965:61) om behörighet att utöva veterinäryrket m. m.,
44.
lag om ändring
i lagen (1965:719) om säkerheten på fartyg,
45.
lag om ändring
i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln,
46.
lagom ändring i
lagen (1967:940) angående omsorgerom vissa psykiskt utvecklingsstörda,
47.
lag om ändring
i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,
48.
lag om ändring
i miljöskyddslagen (1969:387),
49.
lag om ändring
i allmänna arbetstidslagen (1970:103),
50.
lag om ändring
i sjöarbetstidslagen (1970:105),
51.
lag om ändring
i lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar,
52.
lag om ändring
i lagen (1970:943) om arbetstid m. m. i husligt arbete,
53.
lag om ändring
i livsmedelslagen (1971:511),
54.
lag om ändring
i lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar,
55.
lagom ändring i
lagen (1971:1154) om förbud mot dumpning av avfall i vatten,
56.
lag om ändring
i lagen (1971:1204) om byggnadstillstånd m. m.,
57.
lagom ändring i
lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall,
58.
lagom ändring i
lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder,
59.
lag om ändring
i datalagen (1973:289),
60.
lag om ändring
i lagen (1973:329) om hälso- och miljöfarliga varor,
61.
lag om ändring
i tullagen (1973:670),
62.
lag om ändring
i lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder,
63.
lag om ändring
i lagen (1974:268) med anledning av miljöskyddskonventionen den 19 februari
1974 mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige,
64.
lag om ändring
i gruvlagen (1974:342),
65.
lag om ändring
i abortlagen (1974:595),
66.
lag om ändring
i lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter,
67.
lag om ändring
i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol,
68.
lag om ändring
i lagen (1975:55) om folk- och bostadsräkning år 1975,
69.
lag om ändring
i lagen (1975:187) om kontroll av fabrikssteriliserade engångsartiklar för hälso-
och sjukvårdsändamål,
70.
lag om ändring
i oljekrislagen (1975:197),
71.
lag om ändring
i steriliseringslagen (1975:580),
Prop.
1979/80:80 52
72.
lag om ändring
i lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare,
73.
lag om
ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och
avgiftsprocessen.
74.
lag otn ändring
i lagen (1975:1083) om uppgiftsskyldighet rörande mottagande av olja,
75.
lag om ändring
i lagen (1975:1154) om varningstext och innehållsdeklaration på tobaksvaror,
76.
lag om ändring
i marknadsföringslagen (1975:1418),
77.
lag om ändring
i lagen (1976:295) om skyldighet för näringsidkare att medverka vid lagring för
försörjningsberedskap,
78.
lag om ändring
i lagen (1976:349) om uppgiftsskyldighet i planeringsfrågor,
79.
lag om ändring
i lagen (1976:351) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och
ekonomiska föreningar,
80.
lag om ändring
i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,
81.
lag om ändring
i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet,
82.
lag om ändring
i lagen (1976:838) om allmänna fjärrvärmeanläggningar,
83.
lag om ändring
i lagen (1977:292) om tillverkning av drycker m. m.,
84.
lag om ändring
i lagen (1977:293) om handel med drycker,
85.
lag om ändring
i lagen (1977:439) om kommunal energiplanering,
86.
lag om ändring
i lagen (1977:729) om patentbesvärsrätten,
87.
lag om ändring
i konsumentkreditlagen (1977:981),
88.
lag om ändring
i arbetsmiljölagen (1977:1160),
89.
lag om ändring
i lagen (1978:160) om vissa rörledningar,
90.
lag om ändring
i förfogandelagen (1978:262),
91.
lag om ändring
i ransoneringslagen (1978:268).
92.
lag om ändring
i lagen (1978:277) med bemyndigande att meddela föreskrifter i fråga om
anordning för förbrukningsmätning av elektrisk energi, vatten eller
värmeenergi, m. m.,
93.
lag om ändring
i lagen (1978:440) om kollektivtrafiknämnd,
94.
lag om ändring
i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter,
95.
lag om ändring
i lagen (1979:217) om allmän folk- och bostadsräkning år 1980,
96.
lag om ändring
i lagen (1979:357) om yrkesmässig försäljning av dyrkverktyg,
97.
lag om ändring
i fondkommissionslagen (1979:748),
98.
lag om ändring
i lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs,
99.
lag om ändring
i lagen (1979:1155) om insamling av uppgifter för kommunal och statlig
planering,
100. lag om ändring i lagen (1980:2) om finansbolag.
Prop. 1979/80:80 53
4 Specialmotivering
4.1 Förslaget till lag om ändring i giftermålsbalken
1 15 kap. 6 § giftermålsbalken föreskrivs att rätten kan
förordna att äktenskapsmål skall handläggas inom stängda dörrar, om part begär
det. Med äktenskapsmål förstås enligt 15 kap. 1 § giftermålsbalken dels mål om
äktenskapsskillnad, dels mål vari tvisten rör huruvida man och kvinna är
förenade i äktenskap med varandra.
Möjligheterna för en domstol att hålla förhandling inom
stängda dörrar skall, som anges i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2), i
fortsättningen i princip framgå av rättegångsbalken och förvaltningsprocesslagen.
Föreskrifterna i 15 kap. 6 § giftermålsbalken skall därför upphävas.
En förutsättning för att beslut om förhandlingssekretess
skall kunna meddelas är enligt 5 kap. 1 § rättegångsbalken att det kan antas
att det vid förhandlingen kommer att förebringas sekretessbelagda uppgifter.
Enligt 9 kap, 15 § sekretesslagen gäller sekretess hos domstol i äktenskapsmål
för uppgifter om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om någon av
parterna begär det och det kan antas att den enskilde eller någon honom
närstående lider skada eller men om uppgifterna röjs. Om sådana uppgifter
förebringas vid en förhandling, kan alltså domstolen förordna att förhandlingen
skall hållas inom stängda dörrar.
4.2 Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken
I 20 kap. 10 § föräldrabalken föreskrivs att rätten i mål
eller ärende som avses i den balken kan förordna att förhandling skall ske inom
stängda dörrar när det befinns lämpligt.
Möjligheterna för en domstol att hålla förhandling inom
stängda dörrar skall, som nyss nämndes, i fortsättningen framgå av
rättegångsbalken och förvahningsprocesslagen. Föreskrifterna i 20 kap. 10 § föräldrabalken
skall därför upphävas.
En förutsättning för att beslut om förhandlingssekretess
skall kunna meddelas är enligt 5 kap. 1 § rättegångsbalken och 16 § förvaltningsprocesslagen
att det kan antas att det vid förhandlingen kommer att förebringas sekretessbelagda
uppgifter. Enligt 9 kap. 15 § sekretesslagen gäller sekretess hos domstol i mål
och ärenden enligt föräldrabalken för uppgifter om enskildas personliga eller
ekonomiska förhållanden, om någon av parterna begär det och det kan antas att
den enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men om uppgifterna
röjs. Om sådana uppgifter förebringas vid en förhandling, kan alltså domstolen
förordna att förhandlingen skall hållas inom stängda dörrar. För
förvaltningsdomstolarnas del blir detta aktuellt främst i frågor som avses i 21
kap. föräldrabalken.
Prop. 1979/80:80 54
4.3 Förslaget till lag om ändring i sjölagen (1891:35 s.
1)
1 308 § sjölagen finns föreskrifter om
förhandlingssekretess. Reglerna härom innebär att - om sjöförklaring inte äger
rum samtidigt beträffande två fartyg-den sjöförklaring som äger rum först helt
eller delvis skall hållas inom stängda dörrar, om befälhavaren eller redaren
begär det och synnerliga skäl inte talar däremot. Denna regel om
förhandlingssekretess gäller såväl vid tingsrätt som hos svensk konsul, som har
bemyndigats att hålla sjöförklaring (jfr 305 i) sjätte stycket sjölagen).
Enligt 305 § andra stycket sjölagen gäller beträffande
sjöförklaring inför domstol lagen (1946:807) om handläggning av
domstolsärenden, om annat inte följer av sjölagen. På grund av hänvisningen i
11 § lagen om handläggning av domstolsärenden till rättegångsbalken gäller
regeln i 5 kap. 1 § första stycket där om offentlighet hos domstol även vid
sjöförklaringar. Särskilda regler om förhandlingssekretess finns, som nyss har
sagts, i 308 § sjölagen.
Regler om förhandlingssekretess bör även i fortsättningen
finnas i sjölagen. Regleringen bör dock anpassas till sekretesslagen. Vid
sjöförklaringar är det i första hand 8 kap. 16 § sekretesslagen som är av
intresse. I denna paragraf finns det särskilda regler om när sekretess gäller
för uppgifter i ärenden om utredning av fartygs sammanstötning med annat
fartyg. Även andra uppgifter som bör kunna föranleda förhandlingssekretess kan
emellertid förekomma vid en sjöförklaring (jfr exempelvis 2 kap. sekretesslagen).
Med hänsyn till det anförda har .''/08 S andra stycket
sjölagen utformats så att förhandling fär hållas inom stängda dörrar, utövervadsom
följer av 5 kap. 1 § rättegångsbalken, om det vid förklaringen kommer att
förebringas uppgift, för vilken gäller sekretess enligt 8 kap. 16 §
sekretesslagen. För att domstolsförhandling skall få hållas inom stängda dörrar
enligt 5 kap. 1 § rättegångsbalken krävs i princip att det skall vara av synnerlig
vikt att sekretessbelagda uppgifter inte röjs. Om det vid förklaringen kommer
att förebringas uppgifter som är sekretessbelagda enligt 8 kap. 16 § sekretesslagen,
behöver alltså inte detta särskilda villkor vara uppfyllt för att förhandlingen
skall få hållas inom stängda dörrar.
Den föreslagna regleringen är tillämplig även i fråga om
sjöförklaring inför svensk konsul.
4.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1934:437) för
Sveriges riksbank
Bestämmelser om tystnadsplikt såvitt gäller riksbanken finns
i 36 § (jfr även 35 §) lagen för Sveriges riksbank. Tystnadsplikten torde gälla
endast offentliga tunktionärer. Eftersom tystnadspliktsbestämmelser för
offentliga funktionärer i fortsättningen skall finnas bara i den nya sekretesslagen,
bör 36 § lagen för Sveriges riksbank upphävas. Tystnadsplikten för riksbankens
funktionärer kommer i stället att regleras i bl. a, 3 kap. 1 §, 5 kap. 2 och 3 §§,
Prop. 1979/80:80 55
6 kap. 1 och 2 §§, 8 kap. 8 § samt 9 kap, 5 §
sekretesslagen.
1 35 § lagen för Sveriges riksbank finns bestämmelser som
närmast tar sikte på handlingssekretessen (jfr 31 § 1937 års sekretesslag).
Eftersom även handlingssekretessen i princip skall regleras uteslutande i den
nya sekretesslagen, bör paragrafen upphävas. Regler om handlingssekretess i
riksbankens verksamhet finns i de nyss angivna bestämmelserna i den nya
sekretesslagen,
4.5 Förslaget till lag om ändring i militära
rättegångslagen (1948:472)
Under beredskapstillstånd och då riket är i krig skall
enligt 92 § militära rättegångslagen förhandling i ett militärt mål hållas inom
stängda dörrar, inte bara då det i allmänhet är föreskrivet, utan också då
offentligheten kan antas vara till skada för krigsföretag eller menligt för
försvarsmaktens säkerhet.
Möjligheterna för en domstol att hålla förhandling inom
stängda dörrar skall i fortsättningen i princip framgå av rättegångsbalken och förvaltningsprocesslagen.
Föreskrifterna i 92 § mililära rättegångslagen skall därför upphävas.
En förutsättning för att beslut om förhandlingssekretess
skall kunna meddelas är enligt 5 kap. 1 § rättegångsbalken att det kan antas
att det vid förhandlingen kommer att förebringas uppgifter för vilka hos
domstolen gäller sekretess som avses i sekretesslagen. Bestämmelser om
sekretess till skydd för försvarsintressena finns i 2 kap. 2 § sekretesslagen.
Bestämmelserna gäller också hos en domstol. För att en domstolsförhandling
skall få hållas inom stängda dörrar ställs dock upp det villkoret att det skall
vara av synnerlig vikt att uppgifterna inte röjs. I praktiken torde
möjligheterna att hålla förhandling inom stängda dörrar bli desamma som enligt
den nu gällande bestämmelsen.
4.6 Förslaget tili lag om ändring i lagen (1956:245)
om uppgiftsskyldighet
rörande pris- och konkurrensförhållanden
1 9 § lagen om uppgiftsskyldighel rörande pris- och
konkurrensförhållanden föreskrivs tystnadsplikt för den som i eller för tjänst
eller uppdrag hos vissa myndigheter har erfarit något rörande drifts- eller
affärsförhållanden inom näringslivet. De som är verksamma inom det område som
lagen avser är offentliga funktionärer och därmed underkastade sekretesslagens
reglering. Med stöd av 8 kap. 6 § sekretesslagen kan regeringen meddela
sekretessföreskrifter för dessa offentliga funktionärer. Bestämmelsen om
tystnadsplikt i lagen om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhållanden
skall därför upphävas.
1 12 § sistnämnda lag föreskrivs att en domstol i vissa
mål enligt lagen kan förordna att målet skall handläggas inom stängda dörrar.
Förutsättningarna är att målets offentliga handläggning medför risk för att
någon lider skada till följd av att affärs- eller driftförhållande röjs.
Prop. 1979/80:80 56
Möjligheterna för en domstol att hålla förhandling inom
stängda dörrar skall i fortsättningen i princip framgå av rättegångsbalken och förvaltningsprocesslagen.
Föreskrifterna i 12 § lagen om uppgiftsskyldighet rörande prisoch
konkurrensförhållanden skall därför upphävas.
En förutsättning för att en domstol skall kunna besluta om
förhandlingssekretess är enligt 5 kap. 1 S rättegångsbalken att det kan antas
att det vid förhandlingen kommer att förebringas uppgifter för vilka gäller
sekretess som avses i sekretesslagen. Enligt 8 kap. 17 § sekretesslagen gäller
sekretess hos domstol i mål eller ärenden i domstolens rättskipande eller
rättsvårdande verksamhet för uppgifter om en myndighets eller en enskilds
affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den som uppgifterna rör
lider avsevärd skada om uppgifterna röjs. Kan det antas att sådana uppgifter
kommer att förebringas vid en förhandling, kan alltså domstolen med stöd av 5
kap. 1 § rättegångsbalken förordna att förhandlingen skall hållas inom stängda
dörrar.
4.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1957:668) om
utlämning för broft och lag om ändring i lagen (1959:254) om utlämning för
brott till Danmark, Finland, Island och Norge
1 dessa båda lagar finns f. n. föreskrifter om att
domstolsförhandlingar i ärenden om utlämning för brott skall hållas inom
stängda dörrar i vissa fall. Enligt 19 § lagen om utlämning för brott
föreskrivs sålunda att förhandling, förutom i fall då det eljest är stadgat,
skall hållas inom stängda dörrar, om det begärs av den om vars utlämnande är
fråga eller det eljest är påkallat av hänsyn till främmande stat. En föreskrift
med liknande innehåll finns i 13 § lagen om utlämning för brott till Danmark,
Finland, Island och Norge.
Möjligheterna för en domstol att hålla förhandling inom
stängda dörrar skall i fortsättningen framgå av rättegångsbalken och förvaltningsprocesslagen.
De här aktuella föreskrifterna skall därför upphävas.
En förutsättning för att domstolen skall kunna meddela ett
beslut om förhandlingssekretess är enligt 5 kap. 1 § rättegångsbalken att det
kan antas att det vid förhandlingen kommer att förebringas uppgifter för vilka
hos domstolen gäller sekretess som avses i sekretesslagen. De sekretessbestämmelser
till skydd för enskilda som finns i 7 kap. 22 § och 9 kap. 17 § sekretesslagen
gäller också hos en domstol i ärenden om utlämning för brott enligt de båda utlämningslagarna.
Om uppgifter för vilka sålunda gäller sekretess förebringas vid en förhandling,
kan alltså domstolen med stöd av 5 kap. 1 § rättegångsbalken förordna att
förhandlingen skall hållas inom stängda dörrar.
Bestämmelser om sekretess för uppgifter som angår Sveriges
förbindelser med andra stater finns i 2 kap. 1 § sekretesslagen. Bestämmelserna
gäller också hos en domstol. I rättegångsbalken uppställs emellertid som
villkor för förhandlingssekretess till skydd för sådana uppgifter att det skall
vara av synnerlig vikt att uppgifterna inte röjs.
Prop. 1979/80:80 57
4.8 Förslaget till lag om ändring i hälsovårdsstadgan
(1958:663)
182 § hälsovårdsstadgan finns bl. a. bestämmelserom
tystnadsplikt forden som har eller har haft att utöva tillsyn över den allmänna
hälsovården eller den som har anlitats som biträde vid tillsynsverksamheten.
Tystnadsplikten gäller i första hand för kommunala befattningshavare och andra
som för det allmännas räkning utövar tillsyn enligt hälsovårdsstadgan.
Bestämmelserna i 8 kap. 6 och 7 §8 sekretesslagen är tillämpliga i fråga om
dessa offentliga funktionärer i deras tillsyn enligt hälsovårdsstadgan, 1 vissa
fall har hälsovårdsnämnden uppgifter som faller inom den individuellt inriktade
hälso- och sjukvärden. I sådana fall torde 7 kap. J § sekretesslagen bli tillämplig
(jft prop. 1979/80:2 s. 468).
I de kommunala hälsovårdsnämndernas tillsynsverksamhet
deltar i vissa fall fristående konsultföretag, t. ex. vid bullermätningar och
andra undersökningar. Kommunernas behov av att anlita utomstående experter i
tillsynsverksamheten kommer sannolikt att öka i framtiden. Det finns därför
också i fortsättningen behov av en tystnadsplikt på området som gäller för
enskilda. 1 betänkandet (SOU 1978:44) Kommunalt hälsoskydd har föreslagits att
hälsovårdsstadgan skall upphävas och ersättas med en ny hälsoskyddslag.
Lagförslaget innehåller en bestämmelse om tystnadsplikt. Frågan om lagstiftning
på grundval av förslaget övervägs f. n. i socialdepartementet. Det är dock ännu
för tidigt att bestämt säga när en eventuell ny lagstiftning på området kan
träda i kraft. Av det skälet borde ändringar i hälsovårdsstadgan som påkallas
av sekretesslagen göras nu.
Som jag inledningsvis har sagt innehåller
övergångsbestämmelserna till sekretesslagen ett bemyndigande för regeringen att
upphäva eller ändra sådana tystnadspliktsbestämmelser för offentliga
funktionärer som har beslutats av annat organ än riksdagen, om ändringen
innebär att tystnadsplikt inte längre föreskrivs i den särskilda bestämmelsen.
Hälsovårdsstadgan har beslutats av Kungl. Maj:t. De ändringar som nu föreslås
innebär i huvudsak att tystnadsplikten inte skall gälla för offentliga
funktionärer. 1 anslutning till denna ändring är det emellertid också lämpligt
att den tystnadspliktsbestämmelse som riktar sig till enskilda ges en
utformning som är mer tidsenlig och likartad med andra sådana bestämmelser.
Eftersom en sådan ändring inte omfattas av regeringens bemyndigande, måste den
beslutas i lag.
Ändringarna i 82 § andra stycket hälsovårdsstadgan innebär
att själva tystnadspliktsbestämmelsen i första meningen ändras så att
tystnadsplikten omfattar enskildas personliga förhållanden eller enskildas
affärs- eller driftförhållanden. Tystnadsplikten blir därigenom något snävare
än enligt gällande lydelse. Dessutom avgränsas tystnadsplikten i sin helhet med
ett obehörighetsrekvisit. något som dock inte innebär någon saklig ändring. I
en ny andra mening hänvisas till sekretesslagen i fråga om det allmännas
verksamhet.
Paragrafens första stycke har ändrats redaktionellt.
Prop. 1979/80:80 58
4.9 Förslagen till lag om ändring i lagen (1959:551) om
beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring och lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter
enligt lagen om allmän försäkring, m. m.
1 10 S första stycket lagen om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring finns
föreskrifter om rätt för offentliga funktionärer att ta del av handlingar i
ärenden som angår bestämmande av pensionsgrundande inkomst. Reglerna innebär i
princip att handlingar sotn har upprättats, avlämnats eller tillhandahållits
enligt lagen, inte får tillhandahållas någon annan tjänsteman än den som för
sin befattning bör få ta del av dem. Den som är ledamot i en taxeringsnämnd
eller en skatterätt får ta del av en sådan handling. Att ledamöterna nämns
beror på att sådana handlingar som rör beräkningen av pensionsgrundande inkomst
förvaras tillsammans med de allmänna självdeklarationerna. Någon annan ändring
i detta stycke har inte gjorts än att ordet skatterätt till följd av
länsrättsreformen har bytts ut mot länsrätt eller den mellankommunala
skatterätten. Någon saklig ändring är således inte avsedd.
I lagarna finns vidare bestämmelser om tystnadsplikt.
Enligt 10 § tredje stycket lagen om beräkning av pensionsgrundande inkomst
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring föreskrivs således tystnadsplikt
för den som har tagit del av vissa angivna handlingar. Det gäller bl. a. sådana
handlingar som har upprättats för beräkning av pensionsgrundande inkomst samt
självdeklarationer och andra handlingar som har avlämnats till ledning vid
årlig taxering. 1 50 § lagen om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om
allmän försäkring, m. m, finns i tredje stycket en liknande tystnadsplikt för
den som har tagit del av i paragrafen angivna handlingar. Dessutom finns i
paragrafens fjärde stycke en tystnadspliktsbestämmelse som tar sikte på bl. a.
innehållet i handlingar som har upprättats eller kommit in med anledning av
överenskommelse mellan Sverige och främmande stat om handräckning i ärende om
avgift enligt system för social trygghet.
De här avsedda tystnadspliktsbestämmelserna har avseende
bara på sådana befattningshavare som är underkastade sekretesslagens reglering
och skall därför upphävas. Motsvarande bestämmelser i sekretesslagen finns i
främst 9 kap. 1-3 §§. Verksamheten enligt lagen om uppbörd av vissa avgifter
enligt lagen om allmän försäkring, m. m. går i princip ut på debitering och
uppbörd av arbetsgivaravgifter. För uppgifter som förekommer i
uppbördsverksamheten gäller dock inte sekretess enligt nyssnämnda paragrafer.
Dessa omfattar nämligen inte en myndighets verksamhet för uppbörd av skatter
eller avgifter. 1 denna verksamhet kan emellertid sekretess gälla till följd av
9 kap. 19 § sekretesslagen.
I övrigt görs vissa ändringar av uteslutande redaktionell
art i de båda paragraferna.
Prop. 1979/80:80 59
4.10 Förslaget till lag om ändring i civilförsvarslagen
(1960:74)
I 82 § civilförsvarslagen föreskrivs tystnadsplikt för den
som pä grund av lagen har fått kännedom om yrkeshemlighet, arbetsförfarande,
affärsförhållande, enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden eller
förhållande av betydelse för folkförsörjningen eller för rikets säkerhet.
Tystnadsplikten är begränsad genom ett obehörighetsrekvisit. Tystnadsplikten
torde främst ha betydelse då fråga är om att tillhandahålla
civilförsvarsmyndigheterna upplysningar rörande anläggningar och byggnader, att
besiktiga anläggningar och byggnader samt att undersöka kontor, lägenheter m. m.
och granska affärshandlingar.
Tystnadsplikten gäller i första hand för offentliga
funktionärer. För deras del behövs tystnadspliktsbestämmelserna inte längre.
Tystnadsplikt gäller för dem i stället till följd av 2 kap. 2 § sekretesslagen.
Vidare kan tystnadsplikt föreskrivas med stöd av 8 kap. 6 8 samma lag.
Även enskilda kan emellertid omfattas av
tystnadspliktsbestämmelsen i civilförsvarslagen. Framför allt kan den bli
tillämplig på personer som blir föremål för åtgärd enligt lagen, eftersom de
härigenom kan få viss inblick i civilförsvarsmyndigheternas verksamhet.
Bestämmelsen bör därför finnas kvar. Den bör dock anpassas till sekretesslagens
motsvarande reglering så att föremålet för tystnadsplikten blir ungefär
detsamma enligt civilförsvarslagen och sekretesslagen.
Tystnadspliktsbestämmelsen i civilförsvarslagen har därför
ändrats på så sätt att tystnadsplikten omfattar enskildas affärs- eller
driftförhållanden samt förhållanden av betydelse för folkförsörjningen eller
för rikets säkerhet. 1 det nya andra stycket hänvisas till sekretesslagen i
fråga om det allmännas verksamhet.
4.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring
Enligt 18 kap. 28 § lagen om allmän försäkring gäller
tystnadsplikt för befattningshavare m.fi. hos de allmänna försäkringskassorna i
fråga om vad de under sin verksamhet där har erfarit om enskildas personliga
förhållanden. De personer som anges i paragrafen är ledamot av
försäkringskassas styrelse, pensionsdelegation eller försäkringsnämnd, revisor
eller befattningshavare hos försäkringskassa samt den som annars biträder
försäkringskassan.
De angivna personkategorierna har enligt min mening
samtliga den ställning att de kan anses delta i försäkringskassans verksamhel
på sådant sätt att de är att bedöma som offentliga funktionärer. Viss
tveksamhet på den punkten skulle möjligen kunna råda beträffande revisorerna. Med
hänsyn till det sätt på vilket revisorerna utses och det sätt på vilket deras
verksamhet regleras är jag emellertid av den uppfattningen att de har ett
sådant uppdrag hos försäkringskassan att de för det allmännas räkning deltar i
kassans
Prop, 1979/80:80 60
verksamhet. Därmed tillhör också revisorerna den
personkategori som enligt 1 kap, 6 § sekretesslagen är underkastad
sekretessregleringen i den lagen. Med hänsyn till det anförda kan tystnadspliktsbestämmelscn
i lagen om allmän försäkring upphävas. Dess motsvarighet i sekretesslagen är
närmast bestämmelsen om sekretess pä socialförsäkringsområdet i 7 kap, 7 §.
4.12 Förslaget lill lag om ändring i lagen (1965:61) om
behörighet aft utöva vetevinärvrket m. m.
Bestiimmelser om tystnadsplikt för veterinärer finns i 16 §
lagen om behörighet att utöva veterinäryrket m, m. Tystnadsplikten gäller både
för veterinärer i allmän tjänst, dvs, länsveterinärer, distriktsveterinärer m.
fl,, och för veterinärer i enskild tjänst. Den omfattar dels vad som har
meddelats veterinären i förtroende i hans egenskap av veterinär, dels uppgifter
om djursjukdomar och dessas uppkomst samt yrkeshemligheter. Tystnadsplikten i
fråga om förtroendefallen är absolut, medan den i fråga om övriga uppgifter
avser ett obehörigt röjande av uppgifterna.
Den aktuella tystnadspliktsbestämmelsen bör inte längre
gälla i fråga om de veterinärer i allmän tjänst som är att betrakta som
offentliga funktionärer, 1 fråga om dessa är 8 kap. 6 § sekretesslagen
tillämplig såvitt gäller tillsynsverksamheten och 8 kap, 9 § samma lag
tillämplig såvitt gäller uppdragsverksamhet för enskildas räkning.
Tystnadsplikten för veterinärer i enskild tjänst bör behållas men ges en mindre
vid omfattning än f. n. Det finns t. ex. enligt min mening inte skäl att
behålla den absoluta tystnadsplikten.
Tystnadspliktsbestämmelsen i lagen om behörighet att utöva
veterinäryrket har sålunda ändrats på så sätt att tystnadsplikten omfattar
uppgifter om enskildas affärs- eller driftförhållanden. Tystnadsplikten blir
därigenom snävare än enligt gällande lydelse. Dessutom avgränsas
tystnadsplikten i sin helhet med ett obehörighetsrekvisit. Härigenom blir
lystnadspliktens omfattning i princip densamma för veterinärer i allmän och
enskild tjänst. 1 det nya andra stycket hänvisas till sekretesslagen i fråga om
det allmännas verksamhet.
4.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (1965:719) om
säkerheten på fartyg och lag om ändring i arbelsmiljölagen (1977:1160)
1 dessa båda lagar finns f. n, bestämmelser om
tystnadsplikt. Enligt 1 kap. 9 § lagen om säkerheten på fartyg föreskrivs
således tystnadsplikt för den som har tagit befattning med tillsyn enligt lagen
eller har utsetts till skyddsombud eller ledamot i skyddskommitté.
Tystnadsplikten tar sikte på vad någon under uppdraget eller i tjänsten har
erfarit om yrkeshemlighet, arbetsförfarande, affärsförhållande, enskilds
personliga förhållande eller förhållande av betydelse för landets försvar. En
bestämmelse med liknande
Prop. 1979/80:80 61
innehåll finns i 7 kap. 13 § första styckel ;irbetsmiljölagcn,
I denna paragrafs andra stycke finns dessutom en föreskrift av innebörd att tystn;idsplikten
också gäller i fråga om ledamot i styrelsen för lokal facklig organisation med
avseende på vad denne har fått veta av skyddsombud eller ledamot i
skyddskommitté som har utsetts av organisationen.
Tillsynen enligt lagen om säkerheten på fartyg utiivas i
första hand av sådana befattningshavare i allmän tjänst som är underkastade
sekretesslagens reglering. Undersökning av s, k. klassificcringsanstaltcr kan
dock godkännas som tillsynslörrättning (se I kap. 15 S). De som är knutna till
sådana anstalter är inte offentliga funktionärer. Tystnadsplikten för dessa
måste bibehållas. 1 fråga om andra som deltar i tillsyn enligt lagen skall dock
sekretesslagen tillämpas. I ett nytt andra stycke till paragrafen har i första
meningen tagits in en hänvisning tili sekretesslagen. Hänvisningen avser främst
sjöfartsverkets och arbetarskyddsstyielsens funktionärer. De bestämmelser i
sekretesslagen som i första hand är tillämpliga för dem är 2 kap. 2 §, såvitt
gäller uppgifter rörande landets försvar, och 7 kap. 8 § och 8 kap. 2 §. såvitt
gäller uppgifter rörande enskildas personliga resp. ekonomiska förhållanden.
Tillsynen enligt arbetsmiljölagen utövas endast av
offentliga funktionärer. Tystnadspliktsbestämmelsen i lagen har därför ändrats
så att den inte gäller i fråga om den som tagit befattning med tillsyn enligt
lagen. Motsvarande bestämmelser i sekretesslagen finns i 2 kap, 2 S, 7 kap, 8 §
och 8 kap, 2§.
Jag har i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.1)
konstaterat att en företrädare för en personalorganisation inte i den
egenskapen är att anse som offentlig funktionär. Sekretesslagen skall trots det
tillämpas när den facklige företrädaren får information från den myndighet,
vars personal han företräder.
Enligt 14 kap. 7 § sekretesslagen får en myndighet utan
hinder av att sekretess gäller på vissa områden fullgöra vad som är i lag
föreskrivet om skyldighet att lämna information till den som företräder en
arbetstagarorganisation eller till ett skyddsombud. Föreskrifterna i
paragrafen tar sikte på bl. a. uppgifter om enskildas personliga eller
ekonomiska förhållanden i ärenden enligt lagstiftningen om arbetsmiljön. Är den
som tar emot uppgifterna knuten till myndigheten på det sätt som anges i 1 kap.
6 S sekretesslagen, något som ju är fallet med den som är anställd hos
myndigheten, gäller för honom samma förbud att lämna ut eller utnyttja
uppgifterna som hos myndigheten. Om ett skyddsombud eller en ledamot i en
skyddskommitté på etl arbetsställe i det allmännas verksamhet inte är knuten
till verksamheten på det sätt som anges i 1 kap, 6 § sekretesslagen, uppkommer
i motsvarande situation ingen tystnadsplikt direkt på grund av sekretesslagen;
för detta fordras att myndigheten ställer upp ett förbehåll med stöd av 14 kap.
10 § första stycket 2.
Om den information som lämnas ut inte faller under någon
bestämmelse som nämns i 14 kap, 7 ii första stycket, blir inte heller den som
är knuten till
Prop.
1979/80:80 62
myndigheten på det sätt som anges i 1 kap. 6 S
sekretesslagen underkastad någon direktverkande tystnadsplikt. Myndigheten
måste här alltid ställa upp förebehåll för atl åstadkomma sekretess.
Förbehållet meddelas i dessa fall enligt 14 kap. 9§ sekretesslagen,
I enlighet med vad som har anförts i avsnitt 2,1 har i
andra meningen i det nya andra stycket till 1 kap. 9 § lagen om säkerheten på
fartyg och i ett nytt tredje stycke till 7 kap, 13 S arbelsmiljölagen tagits in
en hanvisning till sekretesslagen i fråga om skyddsombud och ledamöter i
skyddskommittéer på arbetsställen i det allmännas verksamhet. Beträffimde lagen
om säkerheten på fartyg har hänvisningen utformats så att den tar sikte på
skyddsombud eller ledamot i skyddskommitté på ett fartyg i det allmännas verksamhet.
Den hänvisning till sekretesslagen som görs i
arbetsmiljölagen innebär att föreskriften i 7 kap. 13 § andra stycket om
tystnadsplikt för den som är ledamot i styrelsen för en lokal facklig
organisation inte gäller då fråga är om uppgifter som lämnas vidare av ett
skyddsombud eller en ledamot i en skyddskommitté på ett arbetsställe i det
allmännas verksamhet. 1 sådana fall tillämpas i stället bestämmelserna i 14
kap. 7 S andra stycket och 10 § tredje stycket sekretesslagen i fråga om de
ledamöter i organisationens styrelse som tar emot uppgifterna.
I 7 kap. 14 § arbetsmiljölagen har tagits in en ny
bestämmelse som rör myndigheternas informationsskyldighet. Enligt 16 § andra
stycket arbetsmiljöförordningen (1977:1166) skall en tillsynsmyndighet
tillställa skyddsombudet avskrift av skriftliga meddelanden som lämnas till
arbetsstället i skyddsfrågor. Som jag tidigare har nämnt omfattar bestämmelsen
i 14 kap , 7 § sekretesslagen endast sådan informationsskyldighet som är
föreskriven i lag. För att tillsynsmyndigheten utan hinder av sekretess i
fortsättningen skall kunna lämna sådan information till ett skyddsombud som
avses i den nys.snämnda föreskriften i arbetsmiljöförordningen har föreskriften
förts över till arbetsmiljölagen (jfr prop. 1979/80:2 s. 341). Det bör
emellertid observeras att 14 kap. 7 § andra stycket sekretesslagen inte är
tillämpligt i denna situation såvida inte den som tar emot informationen är
knuten till tillsynsmyndigheten. I normalfallet lämnas emellertid informationen
frän tillsynsmyndigheten till någon som är knuten lill en annan myndighet. För
att tystnadsplikt skall uppkomma i det senare fallel för den som tar emol
informationen måste alltså tillsynsmyndigheten ställa upp ett förbehåll enligt
14 kap. 10 § första stycket 2 sekretesslagen. I klarhetens intresse bör
tilläggas att ett skyddsombud på ett arbetsställe i enskild verksamhet givetvis
blir underkastad tystnadsplikt enligt 7 kap. 13 § första stycket arbetsmiljölagen.
4.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (1966:314) om
kontinentalsockeln
I 13 S lagen om kontinentalsockeln finns bestämmelser om
tystnadsplikt för den som utövar tillsyn över efterlevnaden av lagen eller med
stöd av lagen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1979/80:80 64
Enligt 34 § lagen om allmänna vatten- och
avloppsanläggningar får den som har deltagit i undersökning av va-installation
och dess brukande inte obehörigen röja eller nyttja yrkeshemlighet eller annat
förhållande som han därvid har fått kunskap om. Tystnadsplikten gäller även för
tillsynsman och syssloman. Tystnadsplikten enligt 34 S lagen om allmänna fjärrvärmeanläggningar
är utformad på motsvarande sätt för den som har deltagit i undersökning av
fjärrvärmeinstallation och dess brukande. Även enligt sistnäiunda paragraf
gäller tystnadsplikt fcir tillsynsman och syssloman.
Undersökningar av det slag som omnämns i paragraferna kan
utföras av såväl offentliga funktionärer som enskilda. Som en följd av den nya
sekretesslagen har bestämmelserna ändrats så att de inte gäller för offentliga
funktionärer. I ett nytt andra stycke till resp. paragraf föreskrivs att
bestämmelserna i sekretesslagen i stället skall tillämpas i det allmännas
verksamhet, 1 första hand blir 8 kap. 7 § sekretesslagen tillämplig på
offentliga funktionärer.
En tillsvnsman utses av kommunen. Genom sina uppgifter får
han anses ha sådan anknytning till kommunen att han kan sägas delta i kommunens
verksamhet. Han torde därför få anses som en sådan uppdragstagare som omfattas
av den nya sekretesslagen. Däremot lär en syssloman, trots att han förordnas av
en myndighet, få anses som uppdragstagare hos ett enskilt rättssubjekt. Han
faller därför utanför den nya sekretesslagens tillämpningsområde.
Bestämmelserna om tystnadsplikt för syssloman i lagen om allmänna vatten- och
avloppsanläggningar och lagen om allmänna fjärrvärmeanläggningar bör sålunda
gälla även i fortsättningen,
I övrigt har paragraferna anpassats till motsvarande
reglering i sekretesslagen. Till följd härav blir föremälet för tystnadsplikten
i huvudsak detsamma i allmän och enskild verksamhet.
4.17 Förslaget till lagom ändring i lagen (1971:1078) om
försvarsuppfinningar
1 lagen om försvarsuppfinningar finns bestämmelser om att
en svensk försvarsuppfinning - dvs, en uppfinning som särskilt avser
krigsmateriel och som har en på visst sätt beskriven anknytning till Sverige -
inte får offentliggöras eller på annat sätt obehörigen yppas innan ett särskilt
organ, granskningsnämnden för försvarsuppfinningar, har prövat om uppfinningen
skall hållas hemlig. Om nämnden finner etl hemlighållande vara av väsentlig
betydelse för försvaret, skall den förordna att uppfinningen inte får
offentliggöras eller eljest obehörigen yppas. Syftet med lagen år att göra det
möjligt för staten att ta över eller utnyttja vissa uppfinningar som är
särskilt betydelsefulla från försvarssynpunkt. Under vissa förulsättningar kan
även beträffande annan försvarsuppfinning än svensk (utländsk försvarsuppfinning)
förklaras att den skall behandlas på liknande sätt som svensk.
Enligt 2 kap. 2 § första stycket andra meningen i den nya
sekretesslagen skall bestämmelserna om försvarssekretess i paragrafens första
stycke första
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1979/80:80 63
meddelade föreskrifter eller villkor. Tystnadsplikten
gäller även den som anlitas såsom biträde vid tillsynens utövande eller som på
annat sätt har tagit befattning med ärende som avses i lagen, 1 14 S samma lag
finns bestämmelser om svensk domstols kompetens i mål angående bl, a. brott mot
tystnadsplikten i 13 §. Enligt 14 S kan i princip den som utom riket har begått
tystnadspliktsbrott dömas enligt svensk lag och vid svensk domstol, även om 2
kap. 2 S eller 3 § brottsbalken inte är lillämplig och utan hinder av 2 kap, 5
a § första och andra styckena brottsbalken.
Regeln om tystnadsplikt i 13 S torde inte gälla andra än
offentliga funktionärer. Av 8 kap. 6 § sekretesslagen framgår att sekretess
gäller, i den utsträckning regeringen föreskriver det, i statlig myndighets verksamhet
som består i tillsyn med avseende på produktionen. En sådan föreskrift bör
meddelas rörande tillsynen över efterlevnaden av lagen om kontinentalsockeln.
Föreskriften om tystnadsplikt i 13 § lagen om kontinentalsockeln skall alltså
upphävas. Hänvisningen till denna bestämmelse i 14 S har med anledning härav
ersatts med ett nytt andra stycke i paragrafen. Avsikten är inte att åstadkomma
någon saklig ändring i vad som gäller om svensk domsrätt för brott mot
nuvarande 13 S. En föreskrift om sekretess soiu regeringen meddelar med stöd av
8 kap, 6
4.15 Förslaget till lag om ändring i miljöskyddslagen
(1969:387)
I 44 § miljöskyddslagen föreskrivs tystnadsplikt för den
som har tagit befattning med tillsyn enligt lagen. Tillsynen utövas
huvudsakligen av naturvårdsverket och länsstyrelserna. Befattningshavarna hos
dessa myndigheter är underkastade sekretesslagens regler.
Av 43 § andra stycket miljöskyddslagen framgår att
undersökning av verksamhet som kan befaras vara miljöfarlig i vissa fall utförs
av utomstående enskilda. För dessa och andra enskilda som deltar i
tillsynsverksamhet enligt miljöskyddslagen bör alltjämt gälla den tystnadsplikt
som f. n. föreskrivs.
På grund härav har den nuvarande
tystnadspliktsbestämmelsen endast genomgått vissa redaktionella jämkningar. I
ett nytt andra stycke har tagits in en hänvisning till sekretesslagen. Den
sekretess som närmast svarar mot den aktuella tystnadspliktsföreskriften
regleras i 8 kap. 6 § sekretesslagen. Även bestämmelserna om försvarssekretess
i 2 kap. 2 § kan bli tillämpliga.
4.16 Förslagen till lag om ändring i lagen (1970:244) om
allmänna vatten- och
avloppsanläggningar och lag om ändring i lagen (1976:838) om allmänna
fjärrvärmeanläggningar
1 34 § lagen om allmänna vatten- och avloppsanläggningar
och 34 § lagen om allmänna fjärrvärmeanläggningar finns bestämmelser om
tystnadsplikt.
Prop.
1979/80:80 65
meningen inte tillämpas på uppgifter om
försvarsuppfinningar i vissa fall. I fråga om sådana uppgifter skall i stället
bestämmelserna i lagen om försvarsuppfinningar tillämpas. Som har framhållits i
prop. 1979/80:2 (s. 135) bör sekretessbestämmelserna i lagen om
försvarsuppfinningar, som i första hand riktar sig till uppfinnaren själv,
samordnas med de bestämmelser till skydd för försvarsintressena som bör gälla
hos de myndigheter som tar befattning med ärenden enligt den lagen. Regleringen
bör samlas i lagen om försvarsuppfinningar. I överensstämmelse med vad som har
förutskickats i propositionen (s. 495) har regleringen utformats så att hos
granskningsnämnden för försvarsuppfinningar och andra myndigheter som tar
befattning med ärenden enligt lagen om försvarsuppfinningar skall gälla
sekretess för sådana uppfinningar i samma utsträckning som för uppfinnaren
själv.
Mot bakgrund av det anförda har i lagen om
försvarsuppfinningar införts dels en bestämmelse om sekretess i mål och ärenden
enligt lagen, dels en ny bestämmelse om förhandlingssekretess hos domstol. I
enlighet med den terminologi som används i sekretesslagen och i 20 kap. 3 §
brottsbalken har också i den nu aktuella lagen uttrycket yppa bytts mot röja.
Som jag tidigare har framhållit (avsnitt 2.1) innebär detta inte någon saklig
ändring. Även i övrigt har vissa ändringar av redaktionell art gjorts i lagen.
19 §
I första stycket har tagits upp bestämmelser om sekretess
hos myndigheler. Som jag nyss har sagt skall för de myndigheter som tar
befattning med mål och ärenden enligt lagen om försvarsuppfinningar gälla
sekretess med hänsyn till försvarsintressena i samma utsträckning som för
uppfinnaren själv. Föreskrifterna innebär att sekretess gäller för en uppgift
hos myndigheten, om uppgiften skall hållas hemlig enligt de bestämmelser i
lagen som för uppfinnaren föreskriver förbud mot offentliggörande eller annat
obehörigt röjande av uppgiften. Får en försvarsuppfinning inte offentliggöras
eller på annat sätt obehörigen röjas enligt 4 § eller har granskningsnämnden
meddelat ett förordnande enligt 6 §, gäller också sekretess enligt förevarande
paragraf för uppfinningen hos granskningsnämnden och de andra myndigheter som
tar befattning med ärendet. Om en uppgift upphör att vara hemlig exempelvis
till följd av att staten inte har tagit över uppfinningen, gäller i konsekvens
härmed inte längre någon sekretess för uppgiften enligt denna bestämmelse. En
annan sak är att det till skydd för uppfinnarens förhållanden alltjämt kan
gälla sekreless för uppgiften enligt bestämmelser i sekretesslagen (jfr 8 kap.
6 § sekretesslagen).
Bestämmelsen är tillämplig inte bara i ärenden enligt
lagen utan också i mål om ersättning eller ansvar som grundar sig på regler i
lagen. Bestämmelsen blir därmed tillämplig även hos en domstol. Att bestämmelsen
är begränsad till att gälla bara i mål och ärenden enligt lagen innebär å andra
sidan att den grundläggande bestämmelsen om försvarssekretess i
5 Riksdagen 1979180. 1 saml. Nr 80
Prop.
1979/80:80 66
sekretesslagen blir tillämplig i fråga om uppgifter om
uppfinningar avseende krigsmateriel som i andra sammanhang finns hos
myndigheter, t. ex. vid förband inoin försvarsmakten.
Att sekretessregleringen i fråga om försvarsuppfinningar
bryts ut och regleras särskilt innebär emellertid inte att några andra avsteg
från den almänna sekretessregleringen skall göras än sådana som påkallas av
ämnets speciella natur. I första stycket av förevarande paragraf har därför
tagits in en hänvisning som innebär att sekretesslagens allmänna bestämmelser
skall tiUämpas också på sekretessen för försvarsuppfinningar. Hänvisningen
avser förutom de grundläggande bestämmelserna i 1 kap., även föreskrifierna i
11-14 kap, 1 dessa kapitel finns särskilda bestämmelser om sekretess hos
regeringen, riksdagen, riksdagens ombudsmän och justitiekanslern (11 kap.),
särskilda bestämmelser om sekretess hos domstolar m. m. (12 kap.), föreskrifter
om överföring av sekretess i vissa fall (13 kap.) och bestämmelser om vissa
begränsningar i sekretessen och om förbehåll (14 kap.),
1 klarhetens intresse vill jag tillägga att bestämmelserna
i 15 kap. sekretesslagen, som reglerar bl. a. myndigheternas
registreringsskyldighet i fråga om allmänna handlingar, gäller alla
myndigheter. Någon särskild hänvisning till detta kapitel behöver därför inte
göras.
En särskild fråga är hur man bör reglera sekretessen
enligt 19 § i förhållande till principen om meddelarfrihet enligt
tryckfrihetsförordningen. 1 16 kap. sekretesslagen anges de fall i vilka
tystnadsplikt har företräde framför meddelarfriheten. Något uttryckligt
undantag från meddelarfriheten har där inte gjorls beträffande den
tystnadsplikt som följer av bestämmelserna om försvarssekretess i 2 kap. 2 §
sekretesslagen. Skälet till detta är att det redan av bestämmelserna i
tryckfrihetsförordningen följer att någon meddelarfrihet inte föreligger i
fråga om vissa uppgifter av betydelse för försvaret. Det gäller de fall då
röjande av uppgifter innefattar brott som anges i 7 kap, 3 § första stycket 1
tryckfrihetsförordningen, dvs. bl. a. spioneri och grov obehörig befattning med
hemlig uppgift, eller, i fall som avses i 7 kap. 5 § samma förordning, annat
brott mot rikets säkerhet. Med hänsyn härtill behöver något undantag från meddelarfriheten
inte göras i 16 kap, sekretesslagen i fråga om den tystnadsplikt som följer av
19 § lagen om försvarsuppfinningar; i vilken utsträckning meddelarfrihet är
utesluten framgår ju redan av tryckfrihetsförordningen.
Som framgår av vad jag tidigare har sagt kan sekretess
gälla för försvarsuppfinningar på grund av andra bestämmelser än förevarande
paragraf. För uppgifter om krigsmateriel som förekommer hos en myndighet i
annat sammanhang än i ett mål eller ärende enligt denna lag kan bestämmelserna
om försvarssekretess bli tillämpliga. 1 ett mål eller ärende enligt lagen kan
också gälla sekretess till skydd för uppfinnarens personliga eller ekonomiska
förhållanden oavsett om uppgifterna är sekretesskyddade enligt 19 § eller inte.
Paragrafens andra stycke innehåller en erinran om de
Prop.
1979/80:80 67
sekretessbestämmelser i sekretesslagen som sålunda kan
vara tillämpliga. Någon reglering av sekretesstiden i fråga om uppgifier i
allmänna handlingar har inte gjorts i denna paragraf. Även i detla hänseende
bör nämligen de regler som gäller för uppfinnaren vara utslagsgivande. Genom
bl, a. den återkommande prövning som granskningsnämnden är skyldig atl göra
enligt 8 S är det sörjt för att sekretessen inte kommer atl bestå under längre
tid än vad som är nödvändigt med hänsyn till det intresse som lagen avser att
tillgodose.
20 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om möjligheterna för en
domstol att hålla förhandling inom stängda dörrar. Paragrafen ersätter den
tidigare bestämmelsen i ämnet i 21 §, vilken nu föreslås bli upphävd.
Enligt de i prop. 1979/80:2 föreslagna bestämmelserna om
förhandlingssekretess i 5 kap. 1 § andra stycket rättegångsbalken har en
domstol möjlighet att hålla en förhandling inom stängda dörrar, om det kan
antas att vid förhandlingen kommer att förebringas uppgifter för vilka hos
domstolen gäller sekretess som avses i sekretesslagen. Ett förordnande om
förhandling inom stängda dörrar med stöd av den bestämmelsen måste alltså i
första hand grundas på att en sekretessbestämmelse är tillämplig.
Hänvisningen i rättegångsbalken gäller endast sekretess
som avses i sekretesslagen. Eftersom sekretessen för försvarsuppfinningar
regleras i en särskild lag och det finns ett påtagligt behov av att i ett mål
enligt denna lag kunna hålla förhandling inom stängda dörrar har i förevarande
paragraf tagits in en bestämmelse som möjliggör detta. Bestämmelsen är
tillämplig i mål om ersättning och ansvar som grundar sig på bestämmelserna i
lagen. Även i ett mål om brott mot tystnadsplikt som avser någon av bestämmelserna
i denna lag skall domstolen alltså tillämpa förevarande bestämmelse.
4.18 Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:188) om
arrendenämnder och hyresnämnder och lag om ändring i lagen (1974:1082) om
bostadsdomstol
I 27 § första stycket lagen om arrendenämnder och
hyresnämnder finns föreskrifter om offentlighet och ordning vid nämnderna.
Föreskrifterna innebär att reglerna i 5 kap, rättegångsbalken skall gälla i
tillämpliga delar. Nämnderna får emellertid enligt 27 § andra stycket, utöver vad
som följer av 5 kap. 1 § rältegångsbalken, förordna om handläggning inom
stängda dörrar i ärenden enligt vissa bestämmelser i lagen (1975:1132) om
förvärv av hyresfastighet m. m. och bostadsförvaltningslagen (1977:792), om det
behövs av hänsyn till privatlivets helgd eller enskilds behöriga ekonomiska
Prop.
1979/80:80 68
intresse. En motsvarighet till 27 § andra stycket lagen om
arrendenämnder och hyresnämnder finns i 17 § andra stycket lagen om
bostadsdomstol.
Möjligheterna att hålla förhandling inom stängda dörrar
skall i fortsättningen i princip framgå av rättegångsbalken och förvaltningsprocesslagen.
Eftersom 5 kap. 1 § rättegångsbalken får anses ändamålsenlig också för
nämndernas och bostadsdomstolens del, kan de särskilda föreskrifterna om
förhandlingssekretess i lagen om arrendenämnder och hyresnämnder samt i lagen
om bostadsdomstol upphävas.
En förutsättning för att en hyresnämnd eller
bostadsdomstolen skall kunna besluta om förhandlingssekretess är enligt 5 kap.
1 § rättegångsbalken att det kan antas att det vid förhandlingen kommer att
förebringas uppgifter för vilka gäller sekretess som avses i sekretesslagen.
Enligt 9 kap. 13 § sekretesslagen gäller sekretess i ärenden enligt
lagstiftningen av förvärv av hyresfastighet eller om särskild förvaltning av
fastighet för uppgifter om en enskilds personliga eller ekonomiska
förhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om
uppgifterna röjs. För att en förhandling skall få hållas inom stängda dörrar
fordras dessutom enligt rättegångsbalken att det är av synnerlig vikt att
uppgiften inte röjs.
4.19 Förslaget till lag om ändring i datalagen (1973:289)
11§
Enligt första stycket gäller i princip att personuppgifter
som ingår i ett personregister inte får lämnas ut, om det finns anledning anta
att uppgifterna skall användas för automatisk databehandling i strid med
datalagen. Skall databehandlingen ske i utlandet, får uppgifterna lämnas ut
endast efter medgivande av datainspektionen. Bestämmelserna gäller endast
sådana registeransvariga som inte är att anse som myndighet. För myndigheternas
del finns f. n. en motsvarande förbudsregel i 13 § andra stycket 1937 års
sekretesslag. En hänvisning till sistnämnda lag finns i andra stycket av
förevarande paragraf. Hänvisningen har ersatts med en hänvisning till den nya
sekretesslagen. 1 denna finns regler om sekretess för personuppgifter i
personregister i 7 kap. 16 §. Om uppgifterna förekommer hosen myndighet, skall
således sekretesslagen tillämpas.
13 §
I första stycket finns en tystnadspliktsregel för i första
hand den registeransvarige och hans anställda. I det allmännas verksamhet bör i
stället sekretesslagen tillämpas. En hänvisning till sekretesslagen har därför
tagits in i stycket. Vilka regler i sekretesslagen som blir tillämpliga beror
på i vilken verksamhel som personregistret förs. Så t. ex. blir 7 kap. 1 §
tillämplig på register som förs inom sjukvårdssektorn. Om regislrel finns hos
en myndighet endast för teknisk bearbetning eller lagring för annans räkning,
skall 9 kap. 7 § sekretesslagen tillämpas.
Prop. 1979/80:80 69
Datainspektionen kan meddela föreskrifter om utlämnande
och annan användning av personuppgifter. Inspektionen kan exempelvis föreskriva
skyldighet för den registeransvarige att ställa villkor i fråga om användningen
av uppgift som lämnas ut till annan. Ett villkor kan vara att uppgiften inte
får vidarebefordras. För att uppgifterna inte skall vidarebefordras finns en
tystnadspliktsregel i andra styckel.
Någon direkt motsvarighet till denna tystnadspliktsregel
finns inte i sekretesslagen. Tystnadsplikt i det allmännas verksamhet kommer
emellertid att gälla i viss omfattning till följd av de enskilda regler i
sekretesslagen som kan vara lillämpliga i sainmanhanget. Det bör observeras att
någon tystnadsplikt inte kan åstadkommas genom förbehåll, om mottagaren av
uppgifterna är en myndighet. Tryckfrihetsförordningen medger nämligen inte att
förbehåll uppställs som inskränker en myndighets rätt att lämna uppgifter
vidare (jfr prop. 1973:33 s, 130), Bestämmelsen i 13 § andrastycket har sålunda
betydelse endast i förhållande till enskilda mottagare. Bestämmelsen har
ändrats så att detta framgår klart. 1 samband därmed har bestämmelsen också
ändrats redaktionellt (jfr avsnitt 2.1).
4.20 Förslaget till lag om ändring i lagen
(1973:329) om hälso- och
miljöfarliga varor
I 17 § lagen om hälso- och miljöfarliga varor föreskrivs
tystnadsplikt för den som har tagit befattning med ärenden enligt lagen.
Ärenden om tillstånd enligt lagen handhas av produktkontrollnämnden medan
tillsynen enligt lagen åvilar i första hand naturvårdsverket och
arbetarskyddsstyrelsen. Befattningshavarna hos dessa myndigheter är underkaslade
sekretesslagens regler.
1 myndigheternas verksamhet deltar i vissa fall fristående
konsultföretag. För dessa och andra enskilda som tar del av kontrollen av hälso-
och miljöfarliga varor bör alltjämt gälla den tystnadsplikt som f. n.
föreskrivs. Den aktuella tystnadspliktsbestämmelsen har därför behållits med en
redaktionell jämkning.
I ett nytt andra stycke har tagits in en hänvisning till
sekretesslagen. Sekretess för offentliga funktionärer kan här föreskrivas med
stöd av 8 kap. 6 § sekretesslagen.
4.21 Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:13) om
vissa ansfällnings-
främjande åtgärder
1 16 § lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande
åtgärder ges föreskrifter om tystnadsplikt som avser vad någon vid tillämpning
av lagen har fått veta om enskilt företags eller enskild sammanslutnings
affärs- eller driftförhållanden eller om enskilds personliga förhållanden.
Tystnadspliklsbestämmelsen riktar sig till de
befattningshavare inom
6 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 80
Prop.
1979/80:80 70
aretsmarknadsverkct som har att tilläiTipa lagens regler
om varsel om driftsinskränkningar och orn åtgärder föv att främja anställning
av äldre och handikappade. Bestämmelsen tar också sikte på arbetsgivare och anslällda
som i olika sammanhang tillämpar lagen. Sålunda har arbetsgivare och anställda
som ingår i s, k, anpassningsgrupper tystnadsplikt enligt förevarande bestämmelse.
Ändringarna i paragrafens första stycke är redaktionella,
1 ett nytt andra stycke har tagits in en hänvisning till sekretesslagen.
Hänvisningen avser dem som är underkastade sekretesslagens reglering, dvs.
arbetsmarknadsverkets funktionärer samt sådana offentliga funktionärer hos
statliga eller kommunala myndigheter som i sammanhanget företräder myndigheten
som arbetsgivare. De sekretessbestämmelser i sekretesslagen som närmast svarar
mot den aktuella tystnadsplikten finns i 7 kap, 10 S och 8 kap. 1 §
sekretesslagen. Med tanke på att lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder
också gäller statliga och kommunala myndigheter blir bestämmelserna i 6 kap.
sekretesslagen om sekretess med hänsyn till del allmännas ekonomiska intresse
också tillämpliga.
Med det tillägg som har gjorts i paragrafens andra stycke
kommer tystnadspliktsbestämmelsen bara att gälla för enskilda. Arbetsgivare och
anställda på den privata arbetsmarknaden omfattas först och främst. En särskild
fråga är vad som skall gälla beträffande den som i egenskap av facklig
företrädare för de offentligt anställda tar befattning med ärenden enligt
förevarande lag. Som jag har anfört i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.1)
bör en företrädare för en personalorganisation inte i den egenskapen anses som
offentlig funktionär. Sekretesslagen skall trots det tillämpas när en myndighet
enligt lagen lämnar uppgifter till en företrädare för en arbetstagarorganisation
vid myndigheten eller vid någon annan myndighet.
Enligt 14 kap. 7 § sekretesslagen får en myndighet utan
hinder av att sekretess gäller på vissa områden fullgöra vad som är i lag
föreskrivet om skyldighet att lämna information till den som företräder en
arbetstagarorganisation eller till ett skyddsombud. Den bestämmelsen avser
emellertid inte sådant informationslämnande som sker enligt lagen om vissa
anställningsfrämjande åtgärder. I de fall som här avses har en facklig
företrädare för offentligt anställda tystnadsplikt bara om förbehåll enligt 14
kap. 9 § sekretesslagen har meddelats när informationen lämnades till honom
(jfr avsnitt 4.13). En erinran härom har tagits in i andra stycket andra
meningen i förevarande paragraf.
4.22 Förslagen till lag om ändring i abortlagen (1974:595)
och lag om ändring i steriliseringslagen (1975:580)
1 dessa båda lagar finns f. n, bestämmelser om
tystnadsplikt. Enligt 8 § abortlagen får den som har tagit befattning med ett
abortärende inte obehörigen yppa vad han därvid har erfarit om
enskildas personliga
Prop. 1979/80:80 71
förhållanden, 1 7 § steriliseringslagen finns en liknande
tystnadsplikt. Där föreskrivs att den som har tagit befattning med ett
steriliseringsärende inte obehörigen får yppa vad han därvid har erfarit om
enskildas personliga förhållanden.
Enligl 5 § andra stycket abortlagen skall en abort ske på
ett allmänt sjukhus eller på någon annan sjukvårdsinrättning som
socialstyrelsen godkänner. En abort behöver således inte alltid utföras i det
allmännas verksamhet. Även steriliseringar kan utföras av andra än den
offentligt anställda sjukvårdspersonalen.
Den som har befattning med abort- och
steriliseringsärenden i det allmännas verksamhet är underkastade
sekretesslagens reglering. 1 7 kap, 1 § har särskilt föreskrivits att sekretess
gäller i verksamhet som avser abort och sterilisering. I abort- och
steriliseringslagarna behövs således inte någon lystnadspliktsbeslämmelse som
riktar sig till de offentligt anställda.
Enligt lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och
sjukvårdspersonalen m. fi., som träder i kraft den 1 juli 1980, färden som
tillhör eller har tillhört hälso- och sjukvårdspersonalen inte röja något som i
arbetet har meddelats honom i förtroende eller obehörigen uppenbara vad han i arbelet
har fått vela om någons hälsotillstånd eller personliga förhållanden i övrigt
(6 §). Tystnadsplikten gäller inle bara personal vid sjukhus som drivs av det
allmänna utan även bl. a. yrkesutövare som är verksamma i den privata hälso-
och sjukvården samt deras biträdespersonal (1 § 2). Några särskilda
bestämmelser om tystnadsplikt för den som tar befattning med ärenden enligt
abort- och steriliseringslagarna behövs således inte i fortsättningen.
Som framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3)
måste bl, a. bestämmelserna om tystnadsplikt i lagen om tillsyn över hälso- och
sjukvårdspersonalen m. fl. ändras i och med sekretesslagens ikraftträdande.
4.23 Förslaget fill lag om ändring i lagen
(1975:187) om kontroll av fabrikssteriliserade engångsartiklar för hälso-
och sjukvårdsändamål
I 8 § lagen om kontroll av fabrikssteriliserade
engångsartiklar för hälso-och sjukvårdsändamål föreskrivs tystnadsplikt för den
som har tagit befattning med ärende som avses i lagen. Tystnadsplikten tar sikte
på uppgifter om yrkeshemligheter och affärsförhållanden.
Kontrollen av fabrikssteriliserade engångsartiklar utförs f.
n. vid statens bakteriologiska laboratorium, socialstyrelsens
läkemedelsavdelning och apoteksbolaget. De som utför kontrollen vid
apoteksbolaget är i enskild tjänst och har således inte ställning som
offentliga funktionärer. Såvitt gäller personal i enskild tjänst har därför
tystnadsplikten för uppgifter om yrkeshemligheter och affärsförhållanden i
lagen om kontroll av fabrikssteriliserade engångsartiklar för hälso- och
sjukvårdsändamål behållits,
I ett nytt andra stycke till paragrafen har tagits in en
hänvisning till
Prop.
1979/80:80 72
sekretesslagen. Sekretess för ofientliga funktionärer kan
här föreskrivas med stöd av 8 kap. 6 §.
4.24 Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:689) om fystnadsplikf
för vissa tolkar och översättare
1 2 § finns en lagstadgad tystnadsplikt för tolkar och
översättare. Tystnadsplikten gäller dels för tolkar och översiittarc som
anlitas av främsl myndigheter, dels för tolkar och översättare som har genomgåtl
särskild prövning. För de sistnämnda gäller tystnadsplikten även om de anlitas
av andra än myndigheter. Inom näringslivet anlitas ofla översättare som har
genomgått särskild prövning.
1 den utsträckning en tolk eller en översättare anlitas av
en myndighet får han anses ha sådan anknytning till myndigheten att han kan
sägas delta i myndighetens verksamhet. Sådana lolkar kommer därför att omfattas
av sekretesslagens särskilda sekretessregler (jfr 1 kap, 6 § sekretesslagen).
Tolkar och översättare som har genomgåtl särskild prövning blir dock inte
bundna av sekretesslagen, om de anlitas av andra än myndigheter. På grund härav
har tystnadspliktsbestämmelsen ändrats så alt den gäller endast utanför det
allmännas verksamhet.
4.25 Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:1154)
om varningstext och
innehållsdeklarafion på tobaksvanor
1 8 § lagen om varningstext och innehållsdeklaration på
tobaksvaror föreskrivs tystnadsplikt för den som har deltagit i tillsyn enligt
lagen eller på annat sätt har tagit befattning med ärende som avses i lagen.
Den tillsyn som avses i lagen handhas f. n. bara av
befattningshavare hos socialstyrelsen. Tystnadspliktsbestämmelsen kan därför i
och för sig avvaras. Socialstyrelsen avser dock att i framtiden överlåta visst
arbete i tillsynsverksamheten åt fristående laboratorier. Det kan då finnas
ett behov av att ha en tystnadsplikt på området som gäller för enskilda. Den
aktuella tystnadspliklsbestämmelsen bör därför behållas,
1 ett nytt andra stycke till paragrafen har lagits in en
hänvisning till sekretesslagen. Sekretess för offentliga funktionärer kan här
föreskrivas med stöd av 8 kap, 6 §.
4.26 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:351) om
styrelserepresenta
tion för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar
I 22 § lagen om styrelserepresentation för de anställda i
aktiebolag och ekonomiska föreningar finns föreskrifter om
förhandlingssekretess vid arbetsdomstolen. Utöver vad som i övrigt gäller kan
arbetsdomstolen i mål om tillämpning av nyssnämnda lag förordna att förhandling
skall hållas inom
Prop. 1979/80:80 73
stängda dörrar. Förutsättningen är alt det kan antas att
offentlighet medför risk för väsentlig skada för part eller annan till följd av
alt affärs-, drift- eller därmed jämförligt förhållande hos företag eller
organisation röjs.
Möjligheterna för en domstol att hålla förhandling inom
slängda dörrar skall i fortsättningen i princip framgå av rättegångsbalken och förvallningsprocesslagen.
Arbetsdomstolen skall enligt 5 kap. 3 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister
i tillämpliga delar följa rättegångsbalken. Eftersom 5 kap. 1 §
rättegångsbalken får anses ändamålsenlig också för arbetsdomstolens del, kan
föreskrifterna i 22 § lagen om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag
och ekonomiska föreningar upphävas.
En förutsätlning för att en domstol skall kunna besluta om
förhandlings-.sekretess är enligt 5 kap. 1 S rättegångsbalken att det kan antas
att det vid förhandlingen kommer att förebringas uppgifter för vilka gäller
sekretess som avses i sekretesslagen. Enligl 18 kap. 17 § sekretesslagen gäller
sekretess hos domstol i mål eller ärenden i domstolens rättskipande eller rätlsvårdande
verksamhet för uppgifter om en myndighets eller en enskilds affärs- eller
driftförhållanden, om det kan antas att den som uppgifterna rör lider avsevärd
skada om uppgifterna röjs. Kan det antas atl sådana uppgifter kommer att
förebringas vid en förhandling, kan alltså arbetsdomstolen med stöd av 5 kap. 1
§ rättegångsbalken förordna att förhandlingen skall hållas inom stängda dörrar.
4.27 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:580) om
medbestämmande i arbetslivet
I 53 § lagen om medbestämmande i arbetslivet finns en
bestämmelse om tystnadsplikt för den som är eller har varit förlikningsman,
särskild förlikningsman eller medlem i förlikningskommission. En bestämmelse om
sekretess för dessa befattningshavare finns i 8 kap. 15 § sekretesslagen. Tystnadspliktsbeslämmelsen
i lagen om medbestämmande i arbetslivet skall därför upphävas.
Lagen om medbestämmande i arbetslivet innehåller också en
föreskrift om förhandlingssekretess vid arbetsdomstolen och de allmänna
domstolarna. Enligt 70 § kan en domstol sålunda, utöver vad som i övrigt
gäller, i mål om tillämpning av lagen eller om kollektivavtal förordna att
förhandling skall hållas inom stängda dörrar, i den mån det kan antas att
offentlighet skulle medföra risk för väsentlig skada för part eller annan genom
yppande av affärs-, drift- eller därmed jämförligt förhållande hos företag
eller organisation eller av enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden.
Möjligheterna för en domstol att hålla förhandling inom
stängda dörrar skall i fortsättningen i princip framgå av rättegångsbalken och förvaltningsprocesslagen.
Föreskrifterna i 70 § lagen om medbestämmande i arbetslivet skall därför
upphävas (jfr avsnitt 4.26).
En förutsättning för att domstolen skall kunna meddela ett
beslut om
Prop. 1979/80:80 74
förhandlingssekretess är enligt 5 kap. 1 S
rättegångsbalken atl det kan anlas att det vid förhandlingen kommer att
förebringas uppgifter för vilka hos domstolen gäller sekretess som avses i
sekretesslagen. Enligt 9 kap, 20 § sekretesslagen gäller sekretess hos domstol
i mål om tillämpningen av lagen om medbestämmande i arbetslivet och i mäl om
kollektivavtal för uppgifter om enskilds personliga eller ekonomiska
förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående
lider avsevärd skada eller betydande men om uppgifterna röjs. Den nyssnämnda
bestämmelsen i rättegångsbalken uppställer dock som ytterligare villkor för
förhandlingssekretess att det är av synnerlig vikt att uppgifterna inle röjs.
4.28 Förslaget till lag om ändring i lagen (1977:729) om patentbesvärsrätten
110 § lagen om patentbesvärsrätten föreskrivs att patentbesvärsrälten
får-utöver vad som följer av 5 kap, 1 S rättegångsbalken - förordna om
handläggning inom stängda dörrar, om det är påkallat för att förhindra att
företagshemlighet uppenbaras. Vidare skall rälten förordna om handläggning
inom stängda dörrar, om en patentansökan, som är föremål för rättens prövning,
inte är tillgänglig för envar enligt 22 § patentlagen (1967:837).
Möjligheterna för en domstol att hålla förhandling inom
slängda dörrar skall i fortsättningen i princip framgå av rättegångsbalken och förvaltningsprocesslagen.
Huvudregeln i del nya andra stycket i 5 kap. 1 § rättegångsbalken är
emellertid att en förhandling får hållas inom slängda dörrar bara om det är av
synnerlig vikt atl sekretessbelagda uppgifter inte röjs. En sädan reglering är inle
ändamålsenlig i mål som handläggs av patentbesvärsrätten.
Ett kännetecken för den nya sekretessregleringen är att
några särskilda villkor i allmänhet inte skall ställas upp för att en
förvaltningsdomstol skall få hålla förhandling inom stängda dörrar. Anledning
saknas att kräva mer än att den uppgift som kan antas bli förebringad vid
förhandlingen omfattas av en tillämplig bestämmelse i sekretesslagen (prop.
1979/80:2 s. 98). För patentbesvärsrättens del är del i första hand 8 kap, 13 S
sekretesslagen som är av intresse (jfr även 8 kap. 17 §). Enligt den beslämmelsen
gäller sekretess bl, a. i ett ärende om ansökan om patent för uppgifter om
uppfinningar eller företagshemligheter, om annat inte följer av den gällande
lagstiftningen om patent. Bestämmelsen är direkt tillämplig hos patentbesvärsrätten.
Av patentlagen följer att handlingarna i ett ärende om ansökan om patent vid en
viss tidpunkt skall hållas tillgängliga för envar. Dessförinnan får de inte
lämnas ut, och sekretess gäller alltså för uppgifterna i ansökningen enligt 8
kap. 13 § sekretesslagen. Vidare finns möjlighel att förordna att s. k.
sidohandlingar som innehåller företagshemligheter inte skall lämnas ut. Enligl
8 kap. 13 § sekretesslagen gäller sekretess i viss omfattning också i ärenden
rörande registrering av mönster. Regleringen liknar den som gäller
Prop.
1979/80:80 75
ärende om ansökan om patent. Även denna bestämmelse är
givelvis direkl lillämplig hos patentbesvärsrälten.
Med hänsyn till det anförda har 10 § andra meningen lagen
om patentbesvärsrätten utformats så att förhandling får hållas inom stängda
dörrar, om det kan antas att vid förhandlingen kommer att förebringas uppgift,
för vilken hos domstolen gäller sekretess som avses i sekretesslagen. Några
särskilda villkor ställs alltså inte upp.
Någon anledning att ändra på den nuvarande föreskriften i
10 § tredje meningen om att rätten i vissa fall är skyldig atl förordna om
handläggning inom slängda dörrar föreligger inte.
4.29 Förslagen till lag om ändring i förfogandelagcn
(1978:262) och lag om ändring i ransoneringslagen (1978:268)
I 51 § förfogandelagen föreskrivs tystnadsplikl för den
som på grund av bestämmelse i lagen har fått kännedom om yrkeshemlighet,
arbetsförfarande, affärsförhållande, enskilds personliga eller ekonomiska
förhållanden eller förhållande av betydelse för folkförsörjningen eller för
rikets säkerhel. En liknande bestämmelse finns i 55 § ransoneringslagen.
Tystnadsplikten gäller i första hand för offenlliga
funktionärer. För deras del behövs tystnadspliktsbestämmelserna inte längre.
Tystnadsplikt gäller för dem i stället till följd av 2 kap. 2 § sekretesslagen.
Vidare kan tystnadsplikt föreskrivas med stöd av 8 kap. 6 § samma lag.
Även enskilda kan emellertid omfattas av
tystnadspliktsbestämmelserna. Det gäller i synnerhet personer som blir föremål
för förfogande, t. ex. genom att de åläggs uppgifter för försvarsmakten.
Ransoneringslagen kan bl. a. innebära att förnödenheter, som är av vikt för
totalförsvaret eller folkförsörjningen får tillhandahållas endast under vissa
villkor. I dessa situationer kan det bli aktuellt att privata distributörer
kontrollerar att villkoren är uppfyllda. Denna kontroll förutsätter i allmänhet
atl beställaren lämnar uppgifter av känslig karaktär. De båda tyslnadspliktsbestämmelserna
bör därför behållas såvitt avser enskilda. Bestämmelserna bör dock anpassas
till sekretesslagens motsvarande reglering så att föremålet för tystnadsplikten
blir ungefär detsamma enligt förfogandelagen och ransoneringslagen och enligt
sekretesslagen.
Tystnadspliktsbestämmelserna har därför ändrats på så sätt
att tystnadsplikten omfattar enskildas affärs- eller driftförhållanden samt
förhållanden av betydelse för folkförsörjningen eller för rikets säkerhet. I
det nya andra stycket i paragraferna hänvisas till sekretesslagen i fråga om
det allmännas verksamhet.
4.30 Övriga lagförslag
1 fråga om övriga lagförslag hänvisas till den allmänna
motiveringen, främst avsnitt 2.1, samt till den i bilaga intagna förteckningen.
Prop. 1979/80:80 76
5
Hemställan
Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att anta
förslagen till
1.
lag om ändring
i giftermålsbalken,
2.
lag om ändring
i föräldrabalken,
3.
lag om ändring
i sjölagen (1891:35 s, 1),
4.
lag om ändring
i lagen (1934:437) för Sveriges riksbank,
5.
lag om ändring
i lagen (1935:395) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel m. m,.
6.
lag om ändring
i lagen (1939:174) om tillverkning, införsel och försäljning av gasskyddsmateriel,
7.
lag om ändring
i valutalagen (1939:350),
8.
lag om ändring
i lagen (1944:133) om kastrering.
9.
lag om ändring
i byggnadslagen (1947:385),
10.
lag om
upphävande av lagen (1947:630) om inskränkning av offentligheten vid domstol
beträffande allmänna handlingar,
11.
lag om ändring
i lagen (1948:390) om skyldighet för näringsidkare m. fi. att biträda vid
planläggningen av rikets ekonomiska försvarsberedskap,
12.
lag om ändring
i lagen (1948:433) om försäkringsrörelse,
13.
lag om ändring
i militära rättegångslagen (1948:472),
14.
lag om ändring
i lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar,
15.
lagom ändring i
lagen (1950:272) om rätt förutländsk försäkringsanstalt att driva
försäkringsrörelse här i riket,
16.
lag om ändring
i uppbördslagen (1953:272),
17.
lag om ändring
i lagen (1953:397) om avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion
m. m,,
18.
lag om ändring
i lagen (1955:183) om bankrörelse,
19.
lag om ändring
i lagen (1955:416) om sparbanker,
20.
lag om ändring
i lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen,
21.
lag om ändring
i lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande prisoch
konkurrensförhållanden,
22.
lag om ändring
i atomenergilagen (1956:306),
23.
lag om ändring
i taxeringslagen (1956:623),
24.
lag om ändring
i lagen (1957:343) om oljelagring m. m.,
25.
lag om ändring
i lagen (1957:668) om ullämning för brott,
26.
lag om ändring
i strålskyddslagen (1958:110),
27.
lag om ändring
i lagen (1958:295) om sjömansskatt,
28.
lag om ändring
i hälsovårdsstadgan (1958:663),
29.
lag om ändring
i lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumlionsbeskattning,
30.
lag om ändring
i lagen (1959:254) om utlämning för brolt till Danmark, Finland, Island och
Norge,
Prop. 1979/80:80 77
31.
lag oiTi
ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens
förvaltning,
32.
lag om åndring
i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomsl enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring,
33.
lag om ändring
i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifler enligl lagen om allmän
försäkring, m. m.,
34.
lag om ändring
i civilförsvarslagen (1960:74),
35.
lag om ändring
i lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat,
36.
lag om ändring
i lagen (1961:381) om tillverkning av och handel med fodermedel m, m.,
37.
lag om ändring
i sjukvårdslagen (1962:242),
38.
lag om ändring
i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
39.
lag om ändring
i krigshandelslagen (1964:19),
40.
lag om ändring
i stämpelskattelagen (1964:308),
41.
lag om ändring
i lagen (1964:542) om personundersökning i brottmål,
42.
lag om ändring
i stadgan (1964:679) om notarius publicus,
43.
lagom ändring i
lagen (1965:61) om behörighet att utöva veterinäryrket m. m.,
44.
lag om ändring
i lagen (1965:719) om säkerheten på fartyg,
45.
lag om ändring
i lagen (1966:314) om konlinentalsockeln,
46.
lag om ändring
i lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda,
47.
lag om ändring
i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,
48.
lag om ändring
i miljöskyddslagen (1969:387),
49.
lag om ändring
i allmänna arbetstidslagen (1970:103),
50.
lag om ändring
i sjöarbelstidslagen (1970:105),
51.
lag om ändring
i lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar,
52.
lag om
ändring i lagen (1970:943) om arbetstid m. m. i husligt arbete,
53.
lag om ändring
i livsmedelslagen (1971:511),
54.
lag om ändring
i lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar,
55.
lag om ändring
i lagen (1971:1154) om förbud mot dumpning av avfall i vatten,
56.
lag om ändring
i lagen (1971:1204) om byggnadstillstånd m. m.,
57.
lag om ändring
lagen i (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall,
58.
lag om ändring
i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder,
59.
lag om ändring
i datalagen (1973:289),
60.
lag om ändring
i lagen (1973:329) om hälso- och miljöfarliga varor,
61.
lag om ändring
i tullagen (1973:670),
7 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 80
Prop.
1979/80:80 78
62.
lag om ändring
i lagen (1974:13) om vissa anslällningsfrämjande åtgärder,
63.
lag om ändring
i lagen (1974:268) med anledning av miljöskyddskonventionen den 19 februari
1974 mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige,
64.
lag om ändring
i gruvlagen (1974:342),
65.
lag om ändring
i abortlagen (1974:595),
66.
lag om ändring
i lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter,
67.
lag om ändring
i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol,
68.
lag om ändring
i lagen (1975:55) om folk- och bostadsräkning år 1975,
69.
lag om ändring
i lagen (1975:187) om kontroll av fabrikssteriliserade engångsartiklar för hälso-
och sjukvårdsändamål,
70.
lag om ändring
i oljekrislagen (1975:197),
71.
lag om ändring
i steriliseringslagen (1975:580),
72.
lag om ändring
i lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare,
73.
lag om ändring
i bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen,
74.
lag om ändring
i lagen (1975:1083) om uppgiftsskyldighel rörande mottagande av olja,
75.
lagom ändring i
lagen (1975:1154) om varningstext och innehållsdeklaration på tobaksvaror,
76.
lag om ändring
i marknadsföringslagen (1975:1418),
77.
lag om ändring
i lagen (1976:295) om skyldighet för näringsidkare att medverka vid lagring för
försörjningsberedskap,
78.
lag om ändring
i lagen (1976:349) om uppgiftsskyldighet i planeringsfrågor,
79.
lag om ändring
i lagen (1976:351) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och
ekonomiska föreningar,
80.
lag om ändring
i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,
81.
lag om ändring
i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet,
82.
lag om ändring
i lagen (1976:838) om allmänna fjärrvärmeanläggningar,
83.
lag om ändring
i lagen (1977:292) om tillverkning av drycker m. m.,
84.
lag om ändring
i lagen (1977:293) om handel med drycker,
85.
lag om ändring
i lagen (1977:439) om kommunal energiplanering.
86.
lag om ändring
i lagen (1977:729) om patentbesvärsrätten,
87.
lag om ändring
i konsumentkreditlagen (1977:981),
88.
lag om ändring
i arbetsmiljölagen (1977:1160),
89.
lag om ändring
i lagen (1978:160) om vissa rörledningar,
90.
lag om ändring
i förfogandelagen (1978:262),
91.
lag om ändring
i ransoneringslagen (1978:268),
Prop.
1979/80:80 79
92.
lag om ändring
i lagen (1978:277) med bemyndigande att meddela föreskrifter i fråga om
anordning för förbrukningsmätning av elektrisk energi, vallen eller
värmeenergi, m. m.,
93.
lag om ändring
i lagen (1978:440) om kollektivlrafiknämnd,
94.
lagom ändring i
lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter,
95.
lag om ändring
i lagen (1979:217) om allmän folk- och bostadsräkning år 1980,
96.
lag om ändring
i lagen (1979:357) om yrkesmässig försäljning av dyrkverktyg,
97.
lag om ändring
i fondkommissionslagen (1979:748),
98.
lag om ändring
i lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs,
99.
lag om ändring
i lagen (1979:1155) om insamling av uppgifter för kommunal och statlig
planering,
100. lag om ändring i lagen (1980:2) om finansbolag.
6 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som
föredraganden har lagt fram.
Prop. 1979/80:80
80 Bilaga
opaginerad Kontrollera mot PDF
Förteckning över fystnadspliktshestäinmelscr m. m. .som föreslås
upphävda eller ändrade och deras närmaste motsvarighefer i den nya lagstiftningen
Bestämmelser
som upphävs eller ändras Motsvarighet
i sekrelesslagen
opaginerad Kontrollera mot PDF
10. 11.
12. 13. 14. 15.
16.
17.
18.
15 kap, 6 §
giftermålsbalken 20 kap. 10 § föräldrabalken 308*} sjölagen (1891:35 s. 1) 35
och 36 §§ lagen (1934:437) för Sveriges riksbank 5!? lagen (1935:395) om konlroll
över tillverkningen av krigsmateriel mm,
3§ lagen (1939:174) om tillverkning, införsel och
försäljning av gasskyddsmateriel 7§ valutalagen (1939:350) 6S lagen (1944:133)
om kastrering
147 a § byggnadslagen (1947:385) lagen (1947:630) om
inskränkning av offentligheten vid domstol beträffande allmänna
handlingar 4 § lagen (1948:390) om skyldighet för näringsidkare m. fl. att
biträda vid planläggningen av rikets ekonomiska försvarsberedskap 287 § 3 mom.
lagen (1948:433) om försäkringsrörelse 92 § militära rätlegångslagen
(1948:472)
8 § lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares
uppfinningar 24 § lagen (1950:272) om rätt för utländsk försäkringsanstalt att
driva försäkringsrörelse här i riket 82 § uppbördslagen (1953:272) 16 § lagen
(1953:397) om avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion
m. m. 192 § lagen (1955:183) om bankrörelse
se avsnitt 4.1 se avsnitt 4.2 se avsnill 4.3 se avsnitt
4.4
8 kap, 6S
8 kap. 6 §
9 kap. 5 § 7 kap. 1 §
2 kap. 2 § och 8 kap. 6 § se avsnitt 2.2
2 kap. 2 § och 8 kap. 3 S
8 kap. 5§ se avsnitt 4.5 8 kap. 13 § 8 kap. 5 §
9 kap. 1-3 §§ 9 kap. 1-3 §§
8 kap. 5 §
19, 20. 21.
22. 23.
24.
25.
26.
27.
28. 29,
.30.
31.
32,
33.
34. 35.
36.
37. 38.
98 § lagen (1955:416) om sparbanker
89!? lagen
(1956:216) om jordbrukskasserörelsen 9 och 12 S§ lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighel
rörande prisoch konkurrensförhållanden 11 § atomenergilagen (1956:306) 117
och 198 §S taxeringslagen (1956:623)
20 S lagen (1957:343) om oljelag
ring m. m.
19 § lagen (1957:668) om utlämning för brott
21 § strålskyddslagen (1958:110)
29 § lagen (1958:295) om sjömans
skatt
82 § hälsovårdsstadgan (1958:663)
49 § lagen (1959:92) om förfaran
det vid viss konsumtionsbeskatt
ning
13 § lagen (1959:254) om utläm
ning för brotl till Danmark, Fin
land, Island och Norge
25 § reglementet (1959:293) angående allmänna
pensionsfondens förvaltning
10 § lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring
50 S lagen (1959:552) om uppbörd
av vissa avgifter enligt lagen om
allmän försäkring, m. m.
82 § civilförsvarslagen (1960:74) 15 § lagen (1961:181) om
försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat
14 § lagen (1961:381) om tillverk
ning av och handel med foderme
del m. m.
35 § sjukvårdslagen (1962:242) 18 kap. 28 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring
8 kap. 5 S 8 kap, 5 § se avsnitt 4.6
8 kap. 6S
4 kap. I
och 2 §
1-3 §§
2 kap. 2 8
och 8 kap. 6 §
se avsnitt 4.7
8 kap. 6§
4 kap. 1 och 2 §§ samt 9 kap.
1-3 §§
se avsnitt 4.8
4 kap. 1 och 2 §§ samt 9 kap.
1-3 SS
se avsnill 4.7
6 kap. I §, 8 kap. 8 S och 9 kap. 5 S
se avsnitt 4.9
se avsnitt 4.9
se avsnitt 4.10 8 kap. 6 §
8 kap. 6 §
7 kap. 1-3 §§ se avsnitt 4.11
opaginerad Kontrollera mot PDF
39.
5 S krigshandelslagen
(1964:19)
40.
55 S slämpelskaltelagen
(1964: 308)
41. 8 § lagen (1964:542) om personun
dersökning i brottmål
42.
7 S stadgan
(1964:679) om notarius publicus
43.
16 Slagen
(1965:61) om behörighet att ulöva veterinäryrket m. m.
44.
1 kap. 9S lagen
(1965:719) om säkerheten på fartyg
45.
14 Slagen
(1966:314) om kontinenlalsockeln
46.
58 § lagen
(1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda
47.
65 S lagen
(1968:430) om mervärdeskatt
48.
44 S miljöskyddslagen
(1969:387)
49.
14 S allmänna
arbetstidslagen (1970:103)
50.
21 S
sjöarbetstidslagen (1970:105)
51.
34 S lagen
(1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar
52.
16 S lagen
(1970:943) om arbetstid m. m. i husligt arbete
53.
28 S
livsmedelslagen (1971:511)
54.
4S m.fl. lagen
(1971:1078) om försvarsuppfinningar
55.
7S lagen
(1971:1154) om förbud mot dumpning av avfall i vatten
56.
7S lagen
(1971:1204) om byggnadstillstånd m. m.
57.
7 § lagen
(1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall
58.
27 S lagen
(1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder
59. 11 och 13 SS datalagen (1973:289)
öO. 17 § lagen (1973:329) om hälso-
och miljöfarliga varor
61.
54 S tullagen
(1973:670)
62.
16 S lagen
(1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder
2 kap. 2 S
4 kap. 1
och 2 SS samt 9 kap.
1-3 SS
7 kap. 22 S
1 kap. 8 S och 9 kap. 9 S
se avsnitt 4,12
se avsnitt 4.13
se avsnitt 4.14
7 kap. 1-3 och 6 S§
4 kap. 1 och 2 SS samt 9 kap.
1-3 SS
se avsnitt 4.15
7 kap. 8S och 8 kap. 2S
7 kap. 8 S och 8 kap. 2 S se avsnitt 4.16
7 kap. 8 S
8 kap. 6 och 7 SS se avsnitt 4.17
8 kap. 6 S
8 kap. 6 §
7 kap. 1 §
se avsnitt 4.18
se avsnitt 4.19 se avsnitt 4.20
9 kap. 1-3 S§
se avsnitt 4.21
opaginerad Kontrollera mot PDF
63.
2S lagen
(1974:268) med anledning av miljöskyddskonventionen den 19 februari 1974
mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige
64.
11 kap, 5 S
gruvlagen (1974:342)
65.
8 S abortlagen
(1974:595)
66.
45 S lagen
(1974:890) om vissa mineralfyndigheter
67.
17 S lagen
(1974:1082) om bostadsdomstol
68.
16 S lagen
(1975:55) om folk- och bostadsräkning år 1975
69.
8 § lagen
(1975:187) om kontroll av fabrikssteriliserade engångsartiklar för hälso- och
sjukvårdsändamål
70.
18 S
oljekrislagen (1975:197)
71.
7 S
steriliseringslagen (1975:580)
72.
2 S lagen
(1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare
73.
28 S
bevissäkringslagen (1975: 1027) för skatte- och avgiftsprocessen
74.
6 § lagen
(1975:1083) om uppgiftsskyldighet rörande mottagande av olja
75. 8 S lagen (1975:1154) om varnings
text och innehållsdeklaration på
tobaksvaror
76.
21 S
marknadsföringslagen (1975: 1418)
77.
7 S lagen
(1976:295) om skyldighet för näringsidkare att medverka vid lagring för
försörjningsberedskap
78.
10 S lagen
(1976:349) om uppgiftsskyldighet i planeringsfrågor
79.
22 S lagen
(1976:351) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och
ekonomiska föreningar
80.
8 kap. 10 S
lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring
2 kap. 1 § och 8 kap. 6 §
8 kap. 6 S se avsnitt 4,22
8 kap, 6S
se avsnitt 4,18
9 kap. 4S
se avsnitt
4.23
2 kap. 2 S och 8 kap. 3 S se avsnitt 4.22 se avsnitt 4.24
4 kap. 1 och 2 § S
samt 9 kap.
1-3 SS
8 kap. 6 S
se avsnitt 4.25
8 kap. 6 S 8 kap. 6 S
8 kap. 3 S och 9 kap. 4 § se avsnitt 4.26
7 kap. 7 och 8 § S
samt 8 kap,
2 §
81.
53 och 70 SS
lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
82.
34 S lagen
(1976:838) om allmänna fjärrvärmeanläggningar
83.
24 S lagen
(1977:292) om tillverkning av drycker, m, m,
84.
71 § lagen
(1977:293) om handel med drycker
85.
5 Slagen
(1977:439) om kommunal energiplanering
86.
10 S lagen
(1977:729) om patentbesvärsrätten
87.
28 S konsumentkreditlagen
(1977: 981)
88.
7 kap. 13 § arbelsmiljölagen
(1977:1160)
89.
23 S lagen
(1978:160) om vissa röriedningar
90.
51 S
förfogandelagen (1978:262)
91.
55 §
ransoneringslagen (1978:268)
92.
3 S lagen
(1978:277) med bemyndigande att meddela föreskrifter i fråga om anordning för
förbrukningsmätning av elektrisk energi, vatten eller värmeenergi, in, m.
93.
12 Slagen
(1978:440)om kollektivtrafiknämnd
94.
21 S lagen
(1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter
95.
14 S lagen
(1979:217) om allmän folk- och bostadsräkning år 1980
96.
9 S lagen
(1979:357) om yrkesmässig försäljning av dyrkverktyg
97.
44 S fondkommissionslagen (1979:748)
98.
33 S lagen
(1979:749) om Stockholms fondbörs
99.
5 § lagen
(1979:1155) om insamling av uppgifter för kommunal och statlig planering
100.
23 S lagen
(1980:2) om finansbolag
se avsnitt
4,27
se avsnitt
4.16
8 kap. 6 S
8 kap. 6S
8 kap, 3 och 7 SS
se avsnitt 4.28
8 kap, 6S
se avsnitt 4.13
8 kap. 6 §
se avsnitt 4,29 se avsnitt 4.29 8 kap. 6 S
8 kap. 6S
4 kap. 1 och 2 SS samt 9 kap. 1-3 S§
9 kap, 4 §
8 kap. 6 S
8 kap. 5 §
8 kap. 5 S
8 kap. 3 och 7 SS
8 kap, 5 S
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1979/80:80 S5
Innehållsförteckning
Propositionen.................................................................. ....... I
Propositionens huvudsakliga innehåll............................. ..... 1
Lagförslag....................................................................... ..... 2
1. lag om ändring i giftermålsbalken .......................... 2
9 lao nm Sndrinw i föräldrabalken.................................. ..... 2
lag om ändring i föräldrabalken
3,
lag om ändring
i sjölagen (1891:35 s. 1)..................
4,
lag om ändring
i lagen (1934:437) för Sveriges riksbank 3
5,
lagom ändring i
lagen (1935:395) om kontroll över tillverkningen
av krigsmateriel m.m.................................................
4
6,
lag om ändring
i lagen (1939:174) om tillverkning, införsel och försäljning av gasskyddsmateriel
4
7,
lag om ändring
i valutalagen (1939:350).................. 5
8,
lag om ändring
i lagen (1944:133) om kastrering .... 6
9,
lag om ändring
i byggnadslagen (1947:385) ........... 6
10.
lag om upphävande
av lagen (1947:630) om inskränkning av offentligheten vid domstol beträffande
allmänna handlingar . , 6
11.
lag om ändring
i lagen (1948:390) om skyldighet för näringsidkare m. fl, att biträda vid
planläggningen av rikets ekonomiska försvarsberedskap.......................
6
12.
lag om ändring
i lagen (1948:433) om försäkringsrörelse 7
13.
lag om ändring
i militära rättegångsiagen (1948:472) 7
14.
lag om ändring
i lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar
7
15.
lag om ändring
i lagen (1950:272) om rätt för utländsk försäkringsanstalt alt driva
försäkringsrörelse här i riket...........................................................................
8
16.
lag om ändring
i uppbördslagen (1953:272)............. 9
17.
lag om ändring
i lagen (1953:397) om avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion
m.m
9
18.
lag om ändring
i lagen (1955:183) om bankrörelse... 9
19.
lag om ändring
i lagen (1955:416) om sparbanker ... 10
20.
lag om ändring
i lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen , 10
21.
lag om ändring
i lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande pris- och
konkurrensförhållanden
22.
lag om ändring
i atomenergilagen (1956:306) .......
23.
lag om ändring
i taxeringslagen (1956:623) ..........
24.
lag om ändring
i lagen (1957:343) om oljelagring m. m
25.
lag om ändring
i lagen (1957:668) om utlämning för brotl ,.,
26.
lag om ändring
i strålskyddslagen (1958:110).........
27.
lag om ändring
i lagen (1958:295) om sjömansskatt 12
28.
lag om ändring
i hälsovårdsstadgan (1958:663)...... 12
29.
lag om ändring
i lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning 13
1
Prop. 1979/80:80 86
30.
lag om ändring
i lagen (1959:254) om utlämning för brott till Danmark, Finland, Island och
Norge 13
31.
lag om ändring
i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning 13
32.
lagom ändring i
lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring .. 13
33.
lag om ändring
i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligl lagen om allmän
försäkring, m.m 14
34.
lag om ändring
i civilförsvarslagen (1960:74)............ 16
35.
lagom ändring i
lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit
och alkoholhaltiga preparat......................................
16
36. lag
om ändring i lagen (1961:381) om tillverkning av och handel
med fodermedel m.m................................................. ..... 16
37.
lag om ändring
i sjukvårdslagen (1962:242)............. ..... 17
38.
lag om ändring
i lagen (1962:381) om allmän försäkring 17
39.
lag om ändring
i krigshandelslagen (1964:19) ......... ..... 17
40.
lag om ändring
i stämpelskattelagen (1964:308) ..... ..... 18
41.
lag om ändring
i lagen (1964:542) om personundersökning i brottmål 18
42.
lag om ändring
i stadgan (1964:679) om notarius publicus , , ,. 19
43.
lag om ändring
i lagen (1965:61) om behörighet att utöva veterinäryrket m.m 19
44.
lag om ändring
i lagen (1965:719) om säkerheten på fartyg ... 20
45.
lag om ändring
i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln 20
46.
lag om ändring
i lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda 21
47.
lag om ändring
i lagen (1968:430) om mervärdeskall 21
48.
lag om ändring
i miljöskyddslagen (1969:387).......... 22
49.
lag om ändring
i allmänna arbetstidslagen (1970:103) 22
50.
lag om ändring
i sjöarbetstidslagen (1970:105) ....... 22
51.
lag om ändring
i lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar 23
52.
lag om ändring
i lagen (1970:943) om arbetstid m. m. i husligt arbete 23
53.
lag om ändring
i livsmedelslagen (1971:511) ............ 23
54.
lag om ändring
i lagen (1971:1078) om försvarsuppfinningar ., 24
55.
lag om ändring
i lagen (1971:1154) om förbud mot dumpning av avfall i vatten 27
56.
lag om
ändring i lagen (1971:1204) om byggnadsfillstånd
m. m.................... :....................................................
27
57.
lag om ändring
i lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall 27
58.
lag om ändring
i lagen (1973:188) om arrendenämnder och
Prop. 1979/80:80 87
hyresnämnder........................................................... 28
59.
lag om ändring
i dalalagen (1973:289)..................... 28
60.
lag om ändring
i lagen (1973:329) om hälso- och miljöfarliga varor 30
61.
lag om ändring
i tullagen (1973:670)........................ .30
62.
lag om ändring
i lagen (1974:13) om vissa anslällningsfrämjande ålgärder 30
63.
lagom ändring i
lagen (1974:268) med anledningav miljöskyddskonventionen den 19 februari 1974
mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige........................ 31
64.
lag om ändring
i gruvlagen (1974:342) ................... 31
65.
lag om ändring
i abortlagen (1974:595).................... 31
66.
lag om ändring i
lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter 31
67.
lag om ändring
i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol 32
68.
lag om ändring
i lagen (1975:55) om folk- och bostadsräkning år
1975......................................................................... 32
69.
lag om ändring
i lagen (1975:187) om kontroll av fabrikssteriliserade engångsartiklar för hälso-
och sjukvårdsändamål..................................................... ..... 32
70.
lag om ändring
i oljekrislagen (1975:197)................. ..... 33
71.
lag om ändring
i steriliseringslagen (1975:580) ...... ..... 33
72.
lag om ändring
i lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar
och översättare........................................................
33
73.
lag om ändring
i bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen 34
74.
lag om ändring
i lagen (1975:1083) om uppgiftsskyldighel rörande mottagande av olja
34
75.
lag om ändring
i lagen (1975:1154) om varningstext och innehållsdeklaration på tobaksvaror 34
76.
lag om ändring
i marknadsföringslagen (1975:1418) 35
77.
lag om ändring
i lagen (1976:295) om skyldighet för näringsidkare
atl medverka vid lagring för försörjningsberedskap..
35
78.............................................................................. lag
om ändring i lagen (1976:349) om uppgiftsskyldighet i
planeringsfrågor........................................................
35
79. lag om ändring i lagen (1976:351) om styrelserepresentation
för
de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar......... 35
80.
lag om ändring
i lagen (1976:380) om arbelsskadeförsäkring ,. 35
81.
lag om ändring
i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet 35
82.
lag om ändring
i lagen (1976:838) om allmänna fjärrvärmeanläggningar 36
83.
lag om ändring
i lagen (1977:292) om tillverkning av drycker, m.m 36
84.
lag om ändring
i lagen (1977:293) om handel med drycker, , , , 37
Prop. 1979/80:80 88
85.
lag om ändring
i lagen (1977:439) om kommunal energiplanering 37
86.
lag om ändring
i lagen (1977:729) om patentbesvärsrätten , ,,. 37
87.
lag om ändring
i konsumentkreditlagen (1977:981) 38
88.
lag om ändring
i arbetsmiljölagen (1977:1160) ....... 38
89.
lag om ändring
i lagen (1978:160) om vissa rörledningar 39
90.
lag om ändring
i förfogandelagen (1978:262)........... ..... 39
91.
lag om ändring
i ransoneringslagen (1978:268) ...... ..... 40
92.
lag otn ändring
i lagen (1978:277) med bemyndigande att meddela föreskrifter i fråga om
anordning för förbrukningsmätning av elektrisk energi, vatten eller
värmeenergi, m, m 40
93.
lag om ändring
i lagen (1978:440) om kollektivtrafiknämnd . , , 40
94.
lag om ändring
i lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter 41
95.
lag om ändring
i lagen (1979:217) om allmän folk- och bostadsräkning år 1980 41
96.
lag om ändring
i lagen (1979:357) om yrkesmässig försäljning av dyrkverktyg 41
97.
lag om ändring
i fondkommissionslagen (1979:748). 41
98.
lag om ändring
i lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs.,, 42
99.
lagom ändring i
lagen (1979:1155) om insamling av uppgifter för kommunal och statlig planering 42
100.
lag om ändring
i lagen (1980:2) om finansbolag....... .... 42
Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 31
januari 1980
1
Inledning................................................................... 43
2
Allmän
motivering ..................................................... 44
2.1
Följdändringar
beträffande tystnadsplikter...... .... 44
2.2
Följdändringar
beträffande förhandlingssekretess 47
2.3
Återstående följdlagstiftning
m. m.................... 48
3
Upprättade
lagförslag............................................... 49
4
Specialmotivering
..................................................... 53
4.1
Förslaget till
lag om ändring i giftermålsbalken. 53
4.2
Förslaget till
lag om ändring i föräldrabalken.... 53
4.3
Förslaget fill
lag om ändring i sjölagen (1891:35 s, 1),.. 54
4.4
Förslaget till
lag om ändring i lagen (1934:437) för Sveriges riksbank 54
4.5
Förslaget till
lag om ändring i militära rättegångslagen (1948:472) 55
opaginerad Kontrollera mot PDF
4.6
Förslaget till
lag om ändring i lagen (1956:245) om uppgiftsskyldighet rörande pris- och konkurrensförhällanden
................................... 55
4.7
Förslaget till
lag om ändring i lagen (1957:668) om utlämning för brott och lag om ändring i
lagen (1959:254) om utlämning för brott till Danmark, Finland, Island och Norge
56
4.8
Förslaget till
lag om ändring i hälsovårdsstadgan (19.58:663) 57
4.9
Förslagen till
lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och lag om ändring i lagen
(1959:5.52) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen
om allmän försäkring, m.m................................
58
4.10
Förslaget till
lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74:) 59
4.11
Förslaget till
lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring 59
4.12
Förslaget till
lag om ändring i lagen (1965:61) om behörighet att utöva veterinäryrkel m.m
W)
4.13
Förslaget lill
lag om ändring i lagen (1965:719) om säkerheten på fartyg och lag om ändring i
arbetsmiljölagen (1977:1160)........................... 60
4.14
Förslaget till
lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln 62
4.15
Förslaget till
lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387) 63
4.16
Förslagen till
lagen om ändring i lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar
och lag om ändring i lagen (1976:838) om allmänna fjärrvärmeanläggningar 63
4.17
Förslaget till
lag om ändring i lagen (1971:1078) om lörvarsuppfinningar 64
4.18
Förslaget till
lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder och lag om
ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol 67
4.19
Förslaget till
lag om ändring i datalagen (1973:289) 68
4.20
Förslaget till
lag om ändring i lagen (1973:329) om hälso-
och miljöfarliga varor.........................................
69
4.21
Förslaget till
lag om ändring i lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande åtgärder
69
4.22
Förslagen till
lag om ändring i abortlagen (1974:595) och
lag om ändring i steriliseringslagen (1975:580) 70
4.23 Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:187) om
kontroll
Prop.
1979/80:80 90
av fabrikssteriliserade engångsartiklar för hälso-
och
sjukvårdsändamål............................................. 71
4.24
Förslaget till
lag om ändring i lagen (1975:689) om lystnadsplikt för vissa lolkar och
översättare 72
4.25
Förslaget till
lag om ändring i lagen (1975:1154) om varningstext och innehållsdeklaration på
tobaksvaror, , , 72
4.26
Förslaget till
lag om ändring i lagen (1976:351) om slyrelserepresenlation för de anställda i
aktiebolag och ekonomiska föreningar............................... 72
4.27
Förslaget till
lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestäinmande i arbetslivet 73
4.28
Förslaget till
lag om ändring i lagen (1977:729) om patentbesvärsrätten 74
4.29
Förslagen till
lagom ändring i förfogandelagcn (1978:262)
och lag om ändring i ransoneringslagen (1978:268)
75
4.30 Övriga lagförslag .............................................. 75
5
Hemställan................................................................
76
6
Beslut........................................................................
79
Bilaga Förteckning över lystnadspliktsbestämmelser m, m.
som före
slås upphävda eller ändrade och deras närmaste motsvarighe
ter i den nya lagstiftningen.................................... 80
Doktrin (3)
- Henrik Grönberg, Objektivitet och offentlighet i privata aktörers verksamhet, FT 2025 nr 2 s. 129, på s. 140 · Fritt tillgänglig
- Göran Regner, Sekretesslagen ännu en gång, FT 1981 nr 2 s. 91, på s. 92 · Hos förlaget (inloggning eller köp)
- Göran Regner, Sekretesslagen antagen av riksdagen, FT 1980 nr 2 s. 83, på s. 85 · Hos förlaget (inloggning eller köp)
Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.
Hänvisas hit från
62 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (54)
54 kopplingar i 38 dokument.
- SOU 2026:23 Tolkavgift och förbud mot barntolkning s. 106 om s. 72 · s. 511 i texten
- SOU 2025:97 Krishantering och ändrade rörelseregler för försäkringsföretag s. 765 om s. 48 i texten
- SOU 2023:69 Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen, En ny huvudregel s. 461 i texten
- Ds 2022:13 Utökat informationsutbyte i texten · dokumentnivå
- Prop. 2021/22:216 Förbättrade förutsättningar för den arbetsmarknadspolitiska verksamheten s. 46 om s. 46 i texten
Myndighetsavgöranden (2)
2 kopplingar.
- JK 2013-10-23 dnr 3535-13-21 i texten
- JK 2008-11-14 dnr 4970-08-21 i texten
Doktrin (6)
6 kopplingar i 5 dokument.
- FT 1981 s. 91 Göran Regner, Sekretesslagen ännu en gång s. 91 · s. 92 i texten
- FT 2025 s. 129 Henrik Grönberg, Objektivitet och offentlighet i privata aktörers verksamhet s. 140 i texten
- Påle, Villkor för utlämning, 2003 s. 45 i texten
- Nyström, Medling i arbetstvister, 1990 s. 428 i texten
- FT 1980 s. 83 Göran Regner, Sekretesslagen antagen av riksdagen s. 85 i texten