Sök i Ratio Lex

om Iedning och administration av sameskolorna m.m.

22 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: för kort text för att bedömas — måttet har ingen upplösning under ett par hundra ord
  • Sidnummer: 15 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1979/80:82, om Iedning och administration av sameskolorna m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:82

Regeringens proposition

1979/80: 82

om
ledning och administration av sameskolorna m. m.

beslutad den 7 februari 1980.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagils i
bifogade utdrag av regeringsprolokollel för den åtgärd eller det ändamål som
framgår av föredragandens hemställan.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

BRITT MOGÅRD

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att en särskild sameskolstyrelse
inrättas. Denna skall vara styrelse för alla sameskolor i landet. Till
styrelsen skall knytas elt kansli som förestås av en skolchef En tjänst som sameskolkonsulenl
skall inrättas för alt biträda skolchefen med handläggningen av pedagogiska
frågor. Vid sameskolans högstadium i Gällivare skall finnas en arvodestjänst
som studierektor och vid övriga sameskolenheter arvodestjänster som
tillsynslärare.

I propositionen behandlas också frågan om s. k. samiska
utbildningsråd. Det föreslås att kommunema själva skall få avgöra om man
försöksvis vill inrätta sådana utbildningsråd.

Vidare föreslås att samarbetsnämnder skall finnas vid
varje sameskolenhet.

De nya reglerna föreslås gälla fr. o. m. den I juli 1980.

I Riksdagen 1979180. I saml. Nr 82

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop,
1979/80:82

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-02-07

Närvarande: statsministern Fälidin, ordförande, och statsråden
Ullslen. Bohman. Mundebo, Wikström. Friggebo. Mogård. Dahlgren, Åsling. Söder,
Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén. Holm, Boo. Winberg. Adelsohn. Danell
och Petri.

Föredragande: statsrådet Mogård

Proposition om ledning och administration av sameskolorna m.
m.

1 Inledning

På grundval av sameulredningens förslag (SOU 1975:99) Samerna
i Sverige presenterade regeringen våren 1977 en proposition (prop. 1976/77: 80)
om insatser för samerna, där bl. a. vissa samiska utbildningsfrågor
behandlades. Riksdagen anslöt sig till förslagen i denna del (KrU 1976/77: 43. rskr
1976/77: 289).

För att lägga fram förslag beträffande den administrativa
och pedagogiska ledningen av en samisk utbildningsväg bildades år 1977 inom
utbildningsdepartementet en arbetsgrupp med företrädare för departementet,
skolöverstyrelsen (SÖ) och utredningen (U 1972:06) om skolan, staten och
kommunerna (SSK) samt representanler för samernas organisationer. Arbetsgruppen
överlämnade år 1978 sitt betänkande (Ds U 1978: 5) Administration och ledning
av en samisk utbildningsväg. En sammanfattning av betänkandet bör fogas till
regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga 1.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgelts av
riksrevisionsverket (RRV), socialstyrelsen, universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ), SO, länsskolnämnderna i Stockholms, Uppsala, Kopparbergs, Jäinilands,
Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län, statens institut för
läromedelsinformation {S\h), statens invandrarverk (SIV) samt av
länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

Yttranden har vidare avgetis av Stockholms, Härjedalens.
Krokoms. Umeå, Vilhelmina, Åsele, Bodens, Gällivare, Jokkmokks, Kiruna, Luleå
och Arjeplogs kommuner. Svenska kommunförbundet har avgett yttrande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 82 3

Dessutom har yttranden avgetts av Nordiskt samiskt inslilui.
Nordiska Sainerådels svenska sektion. Svenska Samernus Riksfiirhiind (SSR). Samernas
sainarhelsnänind och dess delarheisgrupper, Norrhollens Saine-förhiind, Vadlejen
Saeineh Siejle tSloriiniangriippeii), Kiruna saincre-giongriipp, Umeå sanieförcning,
Saineföreningen i Slockholm, Sanuför-cningen i Göteborg samt gemensamt av
Stiftelsen Samernas JolkhögskoUi och Samernas folkhögskolas styrelse.

En sammanställning av remissyttrandena bör fogas lill regeringsprolokollel
i delta ärende som bilaga 2.

I prop. 1979/80: 100 (bil. 12 s. 274) har regeringen
föreslagit riksdagen alt. i avvaklan på särskild proposition i ämnet, till
Sameskolor för budgetåret 1980/81 beräkna ett förslagsanslag av 9990000kr. Jag
anhåller om att nu få ta upp denna fråga.

2 Bakgrund

Sameskolans nuvarande organisation och omfattning grundar
sig på riksdagens beslutar 1962 (prop. 1962: 51. SU 1962: 141. rskr 1962: 319)
om nomadskolans organisation och omfattning. 1 detta fastslogs att den dåvarande
nomadskolan skulle bestå som en särskild skolform så länge samerna själva
önskade det och vara likställd med den reguljära skolan. Erforderliga
organisatoriska förändringar, liksom även eventuell minskning av antalet
skolor, skulle beslutas av Kungl. Maj;t. Vidare innebar 1962 års riksdagsbeslut
att den dåvarande nomadskolan skulle vara öppen för alla som uppgav sig vara samer.
Namnet "nomadskola" har ersatts av "sameskola" genom
ändring år 1977.

För lillsyn av sameskolan svarar en särskild sameskolinspektion.
Dess arbetsuppgifter och funktion har under årens lopp undergått etl antal förändringar.
Enligt nyssnämnda riksdagsbeslut år 1962 bibehölls den dåvarande särskilda nomadskolinspektionen.
1967 års riksdag (prop. 1967: I bil. 10 p. D 3, SU 1967: 8, rskr 1967: 8)
beslutade dra in den särskilda tjänsten som nomadskolinspektör vid länsskolnämnden
i Uppsala län vilket skulle ske vid dåvarande innehavarens pensionering (i och
med maj månads utgång år 1968). Tillsynen av nomadskolväsendet överfördes emellertid
redan fr.o.m. budgetåret 1967/68 till länsskolnämnden i Norrbottens län.
Beslutet innebar atl en av de fyra skolinspektörerna vid länsskolnämnden vid Nortböttens
län tillika blev nomadskolinspektör.

Länsskolnämndsulredningen föreslog i sitl belänkande (SOU
1973: 48) Skolans regionala ledning att en särskild nomadskolstyrelse under SÖ
skulle utöva den direkta ledningen av nomadskolan med de uppgifter som
beträffande grundskolan tillkommer skolstyrelse. Den skolinspektör i
Norrbottens län som tillika var nomadskolinspektör skulle under
nomad-skolstyrelsen utöva de befogenheter som tillkommer skolchef eller rektor.
11 Rik.sdagen
1979180. I saml. Nr 82

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80; 82 4

SÖ erhöll år 1974 regeringens uppdrag alt i samband med
avgivande av yttrande över länsskolnämndsutredningens betänkande också utvärdera
organisationen av den regionala ledningen av skolväsendet i Norrbottens liin
med avseende på de speciella krav som länets karaktär av glesbygdsområde samt
inslagen av samisk och finsktalande befolkning medför. 1 den promemoria som SÖ avgav
i äiendet våren 1974 konstaterades bl.a. att de funktioner som blivil mest
lidande genom 1967 ärs omorganisation var skolchefs- och rektorslunktionerna
för sanieskolorna. den utåtriktade verksamheten i allmänhet samt vuxeiiuihildningen
i länet. Det noterades som särskilt anmärkningsvärt att nomadskolcomiådet var
så geografiskt omfattande (1 140 km mellan sanieskolorna i Ange och Karesuando)
och all "rektorsområdet" (för de samiska låg- och mellanstadieskolorna)
inle hade vare sig rektor, stiidieiektoi eller tillsynslärare. Det tillades dock
att förändringen av tillsynsorganisationen sannolikt också fått den positiva
effekten att samarbetet med det övriga skolväsendet förbättrats.

Sameutredningen framhöll i sitt betänkande Samerna i
Sverige att det var en i det närmaste orimlig uppgift för en och samma person
att vara både skolinspektör och sameskolinspektöi och dessulom svara för
"annan utbildningsverksamhet och kulturell verksamhet bland samerna".
Utredningen efleriysle den uteblivna pedagogiska förstärkning, som varit ett
av skälen till atl sameskolorna knöts lill länsskolnämnden i Norrbottens län
och lorordade atl ett av SÖ lidigare framlagt förslag om en konsulenttjänst
med utåtriktad verksamhet för den samiska minoriteten borde aklualiseras.
Denna tjänst skulle kunna placeras vid antingen någon av länsskolnämnderna
eller SÖ. Vidare framhöll utredningen alt nomadskolfull-mäklige i dess
nuvarande form inte medgav samiskt inflytande i önskvärd omfattning.

3 Föredragandens överväganden

Enligt 1962 års nomadskolreforni har barn lill samer rätt
att fullgöra skolplikt i sameskolan i stället för i grundskolan. Som samer
anses i della sammanhang alla som uppger sig vara samer. Sameskolan är en
statlig skola, över vilken SÖ har inseende. Länsskolnämnden i Norrbottens län
har tillsyn över landets samtliga sameskolor och skall även främja annan
utbildningsverksamhet och kulturell verksamhet bland samerna. För den direkta
ledningen av sameskolorna svarar en sårskild skolinspektör vid länsskolnämnden
i Norrbottens län (skolinspektör tillika sameskolinspektör), som jämte andra
uppgifter har ett särskilt ansvar för sameskolväsendet och för annan
utbildningsverksamhet och kulturell verksamhet bland samerna. På länsskolnämnden
i Norrbottens län vilar när det gäller same-skolväsendel de uppgifter som i det
allmänna skolväsendet ankommer på länsskolnämnd, skolstyrelse, skolchef och
rektor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 82 5

För varje sameskola finns sameskolfullmäktige. som har
till uppgift att med länsskolnämnden överlägga i frågoi som rör sameundei visningen
och yttra sig i sådana ärenden. Sameskolfullmäktige utses för vaije skola av föriildrar
till eleverna vid skolan.

I propositionen om insatser för samerna anförde chefen lör
utbildningsdepartementet atl del klart borde uttalas att samerna utgör en
etnisk minoritet i Sverige, som i egenskap av ursprunglig befolkning i sitt egel
land, intar en särskild ställning både gentemot majoritetsbefolkningen och
andra minoritetsgrupper (prop. 1976/77; 80 s. 107). Inom utbildningssystemet,
framhöll föredraganden efler samråd med mig, borde de samiska frågorna få en
starkare ställning (s. 133). Man borde för barn till samer eftersträva inslag
av samiskt språk och samisk kultur på alla utbildningsstadier och i den
omfattning som motsvarade samernas berättigade önskemål. Samernas slällning
som etnisk minoritet motiverade all särskild hänsyn logs för att säkerställa
deras inflyiande över undervisningen. De statliga insatser som kunde bli
aktuella måsle fortgående anpassas till utvecklingen. Den Slalliga sameskolan
skulle beslå så länge samerna önskade det. 1 de fall då de samiska utbildningsfrågorna
inle kunde lösas tillfredsställande inom ramen för det allmänna skolsystemet
borde särlösningar kunna prövas. Riksdagen anslöt sig både till den uttalade
grundsynen på samernas särskilda ställning samt till de förordade riktlinjerna
för insatser för samisk utbildning (KrU 1976/77: 43, rskr 1976/77: 289).

Föredraganden utgick i sina överväganden om samernas
ställning i det obligatoriska skolväsendet frän alt 1962 års riksdagsbeslut om
nomadskolans organisatoriska omfallning alltjämt bör ligga till grund för samernas
villkor när det gäller undervisningen (s. 134). Samerna skall således, så länge
de själva önskar det, ha tillgång till två likvärdiga utbildningsalternativ på
det obligaloriska skolstadiet, nämligen statlig sameskola och kommunal
grundskola (prop. 1962: 51 s. 49-50).

I propositionen om insatser för samerna anfördes att man
borde diskutera dels hur sameskolan skulle kunna göras bällre. dels hur man
skulle kunna förslärka de samiska inslagen i grundskolan. För sameskolornas del
borde man överväga vilka organisatoriska lösningar som kunde behövas för att
bibehålla vissa sameskolenheter saml hur lärare med samisk språkbakgrund
skulle kunna få lärarutbildning och hur läromedelssituationen skulle kunna
förbättras. När det gällde samiska inslag i den kommunala grundskolan framhölls
i propositionen de utvecklingsmöjligheter som skulle kunna öppnas när man
förverkligade riksdagens beslut om dels reformering av skolans inre arbete (prop.
1975/76: 39, UbU 1975/76: 30, rskr 1975/76:367). dels hemspråksundervisning (prop.
1975/76:118, UbU 1975/76:33, rskr 1975/76:391; prop. 1976/77:22, UbU
1976/77:10, rskr 1976/77: 111).

Riksdagens beslut om hemspråksundervisning innebär att
kommunerna fått skyldighet att aktivt främja och stimulera tvåspråkighet hos
invandrar-

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 82 6

ham och barn inom ursprungliga minoriteter i Sverige.
Kommuner där samiska barn finns har således skyldighet atl inom ramen för
grundskolan anordna undervisning i samiska som hemspråk och tillhandahålla sludiehandledning
på hemspråket om en elev behöver det och önskar delta däri.

Riksdagens beslut om ny läroplan för grundskolan (prop.
1978/79: 180. UbU 1978/79: 45. rskr 1978/79: 422) ger sameelever bättre
möjligheter till undervisning i samiskt språk och samisk kultur. Genom besluten
om reformering av skolans inre arbete och om hemspråksundervisning kan
kommunerna med hjälp av olika lokala lösningar göra särskilda insalser för de
samiska barnen. Kommunerna har vidare skyldighet att aktivt informera föräldrama
om alla tillgängliga undervisningsalternativ.

Med anledning av riksdagsbeslutet vid 1977 års riksmöte om
insatser för samerna har samiska införts vid högskolan i Luleå som tillvalsämne
på låg- och mellansladielärarlinjerna. Tillvalskursen i detla ämne vänder sig
till studerande med förkunskaper i samiska och står öppen även för för-skollärarstuderande
samt redan examinerade lärare. Utbildningen erbjuds vartannat år. Vidare
anordnas f n. vid universitetet i Umeå fortbildningskurser för lärare i
samiska.

SÖ har sedan år 1972 lett ett forsknings- och
utvecklingsprojekt av samiska läromedel som kommer atl avslutas under
budgetåret 1979/80. Projektet har bedrivits i samarbete med SIL. som bidragit
med produktionsstöd för läromedelsframställning. Avsikten är att SÖ och SIL
även i fortsättningen skall avsätta särskilda medel till forsknings- och utvecklingsprojekt
samt till produktionsstöd för samiska läromedel. Planering pågår för en ny
femårsperiod.

En arbetsgrupp inom utbildningsdepartementet lade år 1978
fram ett betänkande Administration och ledning av en samisk utbildningsväg.
Förslaget har remissbehandlats. Förslaget innebär i korthel att en särskild
samisk utbildningsdelegation bildas med företrädare för de samiska intressena
och för de centrala myndigheter som inom sitt verksamhetsområde har att
utveckla den samiska utbildningsvägen. Till delegationen knyts ett kansli.
Delegationens uppgift skall vara att genom initiativ utveckla och samordna
insatserna för den samiska undervisningen och utarbeta program för samiska
undervisningsinslag både vid sameskolorna och inom det allmänna skolväsendet.
Till utbildningsdelegationen knyts pedagogiska konsulenter för att ge service till
kommuner med samisk befolkning. För ledningen av sameskolorna framläggs två
förslag. Det ena utgår från att nuvarande organisatoriska förhållanden
kvarstår. Utbildningsdelegationen erhåller enbart yttrande- och förslagsrätl.
Enligt det andra förslaget skall hela det myndighetsutövande- ansvarel för
sameskolorna läggas på utbildningsdelegationen. För atl ge samerna ett
inflytande över samiska undervisningsinslag i skolorna i kommunen föreslår
arbetsgruppen att lokala samiska utbildningsråd inrättas i kommuner med samisk
befolkning. Dessutom skall till varje sameskola knytas en sameskolnämnd.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 82 7

Den nu arbetande skoladministraliva kommittén (U 1978; 17)
behandlar frågor som har många beröringspunkter med de förslag som arbetsgruppen
lagt fram. Jag anser dock inte att detta hindrar elt beslut nu om hur den
samiska utbildningen bör administreras och samernas inflyiande över denna
tillgodoses.

Jag föreslår, vilket ligger i linje med vad SSR och andra
samiska organisationer förordat, att en självständig sameskolstyrelse inrättas
med uppgifl i första hand att ulgöra särskild skolstyrelse för sameskolorna.
Sameskolstyrelsen skall i vad gäller ledning och administration av
sameskolorna överta de uppgifter som inte normalt fullgörs av en länsskolnämnd
men som hittills åvilat länsskolnämnden i Norrbottens län. Länsskolnämnderna i
de län där sameskolor finns kommer i fortsättningen att ha samma tillsynsansvar
för sameskolorna som en länsskolnämnd normalt har för det obligatoriska
skolväsendet. Därmed upphör det särskilda tillsynsansvar för sameskolorna i
riket som hittills åvilat nämnden i Nortböttens lån. Enligt min mening finns
det därför inte längre anledning att föreskriva alt en av skolinspektörerna vid
länsskolnämnden i Norrbottens län skall vara tillika sameskolinspektör.

1 den av mig föreslagna sameskolstyrelsen skall ingå
företrädare för samerna och för de myndigheter, som inom sitt verksamhetsområde
har kontakt med frågor som rör undervisningen av samer. Det bör ankomma på
regeringen att närmare bestämma omfattning och sammansättning av styrelsen och
all utse ledamöter i densamma.

Sameskolslyrelsen, i vilken samerna skall ha majoritet,
skall vara myndighet för sameskolorna. Dessa bör liksom hittills stå under
statligt huvudmannaskap. Sameskolstyrelsen bör ansvara för och leda
sameskolorna och de elevhem som är knuina till dem samt för denna statliga
skolform huvudsakligen ha de uppgifler som beträffande den kommunala grundskolan
tillkommer skolstyrelse. Det bör ankomma på regeringen att besluta om
lokaliseringen av sameskolstyrelsen och dess kansli efter förslag av arbetsgruppen
(U 1977: 10) för samefrågor.

Sameskolslyrelsen bör dock ges ett vidare ansvar än enbarl
sameskolorna. Det är ett starkt och befogal samiskt intresse att kunna påverka
ärenden och beslut som har direkt betydelse för undervisningen av samer i del
allmänna skolväsendet. Jag anser därför att det till sameskolslyrelsens
uppgifter också bör höra atl genom yttranden och förslag främja och utveckla
de samiska undervisningsinslagen i det allmänna skolväsendet. Frågoma kan gälla
pedagogiska försök eller läroplans- och läromedelsutveckling. Jag anser vidare
att sameskolstyrelsen bör kunna bistå kommunerna när det gäller uppsökande
verksamhet bland samer samt informera om sameskolan och om samiska ulbildningsinslag
i undervisningen i det allmänna skolväsendet.

För att kunna utföra och samordna de uppgifter som läggs
på sameskolstyrelsen behövs särskilda pedagogiska och administrativa resurser.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 82 8

Till sameskolstyrelsen bör därför, i enlighet med
arbetsgruppens förslag, knytas elt kansli. Som chef för kansliets verksamhet
bör finnas en skolchef (skoldirektör). Denne bör liksom övriga skolchefer av
detta slag utses av regeringen.

Arbetsgruppen ansåg att skolchefen skulle vara samiskspråkig.
I remisssvaren får denna åsikt gehör dels i det gemensamma samiska remissvar
som avgetis av bl. a. SSR. dels hos länsskolnämnden i Västerbottens län. Kiruna
kommun m. fl. Umeå kommun önskar dock att kravel på kunskaper i samiska
modifieras.

Samespråkfrågan kompliceras av att det i Sverige finns tre
sinsemellan olika samespråk: sydsamiskan. lulesamiskan och nordsamiskan. För
att urvalet inle skall bli allt för begränsat bland för övrigt väl meriterade
och kvalificerade kandidater, bör enligt min mening enbart krävas atl skolchefen
har väl vitsordad erfarenhel av samisk ulbildning, samisk kultur och samiska
levnadsförhållanden.

Både länsskolnämndsulredningen och sameutredningen har med
kraft understrukit behovet av en pedagogisk förstärkning och samordning av den
samiska undervisningen. 1 sina remissvar på arbetsgruppens belänkande har länsskolnämnden
och länsstyrelsen i Västerbollens län framhållit behovet av att den samiska
undervisningen ges ökade pedagogiska resurser.

Mot bakgrund härav och med hänsyn till de många och stora
reformerna inom utbildningsområdet som skall föras ut till sameskolorna och
sameundervisningen i övrigt föreslår jag att en tjänst som sameskolkonsulenl
inrättas för att under skolchefens ledning handha frågor av pedagogisk natur
för samtliga sameskolor och pä det samiska utbildningsområdet i övrigt.
Nuvarande arvodestjänst som studierektor vid sameskolans högstadium i Gällivare
bör bibehållas. Vidare föreslår jag atl en arvodestjänst som tillsynslärare
inrättas vid övriga sameskolenheter utan hinder av de bestämmelser som gäller
härför i del kommunala skolväsendet. Dessa tillsynslärare bör även kunna ha
pedagogiska samordningsuppgifter.

Arbetsgruppen föreslog i sitt belänkande att särskilda pedagogiska
konsulenter skulle kunna lämna pedagogisk service och bedriva uppsökande
verksamhet i kommunerna. De skulle också kunna la initiativ till läromedelsutveckling
och ularbela fortbildningsprogram för lärare inom den samiska utbildningsvägen.

Remissopinionen har varit tämligen splillrad i denna del.
Den speglar också de svårigheier som del samiska språkets uppdelning på tre
språkgrupper erbjuder. Enligt min mening bör för nämnda uppgifter expertmedel
ställas till sameskolstyrelsens förfogande. Det är angeläget atl dessa experter
inte isoleras från övriga ämnesföreträdare i skolväsendet ulan får tillfälle atl
samarbeta t.ex. med fortbildningskonsulenter i ohka ämnen.

Som jag inledningsvis nämnde anser jag atl del samiska
inflytandet över

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:82 9

sameskoLm måste stärkas. Sameföriiklrarna har hittills kunnat
göra sitt inflytande gällande ino;n ramen för sameskolfullmäktige. soni består av
föräldrar till eleverna vid skolorna. Arbetsgruppen har i stället föi denna institution
föreslagit dels att lokala samiska utbildningsråd inrättas i kommuner med
samisk befolkning, dels att till varje sameskola knyts en sameskolnämnd med i
huvudsak liknande uppgifter och kompetens som i annat utredningssammanhang
föreslagits gälla för skolnäninder i grund- och gymnasieskolan.

Enligt min mening bör det vara möjligt att utveckla och
pröva nya former för lokalt samiskt inflyiande i skolan. I likhet med llcrtalet
remissinstanser delar jag de principiella bedömningar som ligger till grund
för förslaget om ett lokalt samiskt utbildningsråd. Jag finner del därför
lämpligt att sådana utbildningsråd inrättas i kommunerna. Det bör emellertid få
ankomma på vatje kommun atl själv ta ställning i frågan. Varje kommun bör
också själv få avgöra vilket antal förelrädare för kommunala myndigheter resp. samer
som skall ingå i rådet. Även frågan om rådets uppgifler bör kommunen själv fä
la ställning till. Jag utgår emellertid från att sådana råd bl.a. skall kunna
syssla med frågor som gäller sameskolan i kommunen saml vara rådgivande organ lill
skolslyrelsen i frågor som gäller främjande och utveckling av samiska
utbildningsinslag i kommunens skolor. Av vad jag nu har sagt följer att jag
inte finner anledning att f n. föreslå regeringen all meddela några
bestämmelser om dessa utbildningsråd. Verksamhelen får ses som en
försöksverksamhet där olika lösningar kan tänkas i olika kommuner. Jag avser
alt senare föreslå regeringen att uppdra åt SÖ att följa verksamhelen och vid
behov till regeringen föreslå de åtgärder som SÖ kan finna lämpliga. Jag föruisätter
att SÖ i denna fråga håller nära kontakt med samernas egna organisationer.

En stark ställning för samernas språk och kultur i skolan
bidrar inte bara till atl främja de samiska elevernas allmänna utveckling utan oekså
till alt skapa förståelse för samernas önskemål och strävanden. Jag anser del
därför vara önskvärl att motsvarande försöksverksamhet med utbildningsråd som
den jag nyss behandlat kommer till stånd också i kommuner med talrik samisk
befolkning utan särskild sameskola. Dessa utbildningsråd bör ha som främsta
uppgift att vara rådgivande organ lill skolstyrelsen för främjande och utveckling
av samiska ulbildningsinslag i kommunens skolor. Inte heller för dessa
utbildningsråd finner jag skäl att föreslå några särskilda bestämmelser. Del
uppdrag till SÖ som jag nyss talade om bör också avse delta slag av
utbildningsråd.

Samarbetsnämnder bör inrättas vid sameskolorna som ett
forum för samverkan vid de lokala skolenheterna och för att tillgodose
föräldrarnas och elevernas behov av inflytande.

De förslag som läggs fram i denna proposition bör
genomföras den 1 juli 1980. Länsskolnämnden i Norrbottens län bör dock intill
dess sameskolstyrelsen trätt i funktion ha ett ansvar för verksamheten vid
sameskolor-

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 82 10

na.
Det bör ankomma på regeringen att meddela erforderiiga övergångsbestämmelser.

4
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag alt regeringen dels föreslår
riksdagen att

1. godkänna
vad jag har förordat om ledning och administration av

sameskolorna,
dels bereder riksdagen tillfälle att

2. avge
yttrande över vad jag har anfört om samiska utbildningsråd.

5
Anslagsberäkningar för budgetåret 1980/81

DRIFTBUDGETEN

C
13. Sameskolor

1978/79
Utgift

7811741

1979/80
Anslag

8654000

1980/81
Förslag

9990000

Sameskolor
finns i Karesuando, Lannavaara, Gällivare, Jokkmokk, .Arjeplog, Tärnaby och
Ange. Innevarande budgetår förekommer undervisning i årskurserna 1-6och vid
skolan i Gällivare även i årskurserna 7-9. Sistnämnda årskurser är samordnade
med grundskolans högstadium i kommunen. Vid sameskolan i Arjeplog är emellertid
driften tillfälligt nedlagd. Totala antalet elever beräknas läsåret 1979/80 till
167 och läsåret 1980/81 till 187. Verksamheten regleras i sameskolförordningen
(1967; 216, omtryckt senast 1977: 472, ändrad 1978: 606 och 1979: 15).

Vid
sameskolan sker undervisning på svenska och på samiska språket. Ämnet samiska
förekommer i samtliga årskurser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1979/80

Beräknad ändring
1980/81

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skolöverstyrelsen

Föredraganden

opaginerad Kontrollera mot PDF

Personal

L;ii;ire

Övrig
personal

23 29

52

of. of.

of.

of.

+
3,."

-1-3,5

opaginerad Kontrollera mot PDF

Anslag

Utfiifler Lönekostnader

Jäniv ersättning lill

expertis högst Sjukvärd Resersattningar Lokalkostnader Expenser
Öv] iga utgifter

Inkiimslvr

NeltoUtgift Avrundat

.'>523.'iOO

-f 245 210

+

74.S 700

_-

_

(50000)

4000

of.

of.

30000

+ 3000

+

75000

1 500000

-1-206 800

+

231000

234500

+ 23400

+

88400

1 434000

-1-143 400

-f

223900

8 726
000

+ 621810

+

1364000

72000

of.

-(-

28000

8654000

+ 6218)0

+

1336000

+ 622000

-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skolöverstyrelsen

1.
Pris- och löneomräkning
622000kr.

2.
Skolöverstyrelsen
(SÖ) föreslår oförändrad organisation för budgetåret 1980/81.

SÖ hemställer

att till Sameskolor för budgetåret 1980/81 anvisas etl
förslagsanslag av 9 276000 kr.

Föredraganden

Pris- och löneomräkning 649 700 kr.

Jag har i det föregående förordat bl.a. alt en särskild
sameskolstyrelse inrättas för ledning och administration av sameskolorna m. m.
och att det lill sameskolstyrelsen knyts ett kansli.

Med anledning av mina förslag harjag under anslagsposten
Lönekostnader beräknat medel för en tjänst som skolchef (skoldirektör), en
tjänst som sameskolkonsulenl, en tjänst som assistent/byråassistent och en
halvtidstjänst som vaktmästare. Vidare harjag under denna anslagspost beräknat
medel för inrättande av arvodestjänster som tillsynslärare vid sameskolorna.
Därtill harjag beräknat medel för lönetillägg enligt 7 kap. allmänl
avlöningsavtal för slatliga och vissa andra tjänstemän (AST). Un-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 82 12

dei anslagsposten Lönekostnader harjag slutligen beräknat nictlel
föt ersättning av expeitis med högst 50000 kr. samt tnedel för eisåtlning lill
sameskolstyrelsens ledamöter.

,lag har iickså med anledning av mina förslag räknat med
ett ökal medelsbehov undev unslagsposlcvna Resecvsättnuigai (+75 000 kr.). Lokalkostnader
( + 33 300 kr.) och Expenser ( + 75 000 kr.).

I övrigt räknar jag för nästa budgetår inte tned andra
förändringar under detta anslag än sådana av automatisk natur.

Med hänvisning lill sammanställningen hemställer jag alt
regeringen föteslår riksdagen

all lill Sanieskolor för budgetåret 1980/81 anvisa ett
förslagsanslag av 9990000 kr.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden
och beslutar atl genom propositionen förelägga riksdagen vad som upptagits i
bifogade utdrag av regeringsprolokoll för den åtgärd eller del ändamål som
framgår av föredragandens hemställan.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 82 13

BiUwa I

Sammanfattning av förslag från arbetsgruppen
för samefrågor (DsU 1978:5) Administration och ledning av en samisk utbildningsväg

1 Utgångspunkter

Arbetsgruppen, som konstaterar att brist pä lärarpersonal
och stadican-passade läromedel utgör ett påtagligt hinder för en utökning av
samisk undervisning, föteslår att produktionsstödet för läromedel på samiska
förstärks, alt läromedelsprojekt för olika stadier kommer till stånd, alt
lärarutbildning anordnas, alt den pedagogiska ledningen för den samiska ul-bildningsvägen
förstärks, att den statliga sameskolan skall bestå så länge samerna önskar det
och att det samiska inflytandet över sameskolan stärks, att del samiska
inflytandet där så är lämpligt och möjligt skall överensstämma med andra
gängse infiytandeformer som finns eller som häller på att utvecklas inom
skolväsendet.

2 En samisk utbildningsdelegation

Ett centralt organ för att planera för och samordna de
olika insatserna för en samisk utbildningsväg föreslås i form av en särskild
samisk utbild-ningsdelegation som förelräder de samiska intressena.
Utbildningsdelegationen skall bestå av nio ledamöter med lika många suppleanler.
Samiska organisationer lämnar förslag till fem ledamöter och lika många
suppleanter. Myndigheler. som inom silt verksamhelsområde har atl ulveckla den
samiska ulbildningsvägen, utser fyra ledamöter och lika många suppleanter.
Delegationen utser inom sig elt arbetsutskott. Regeringen ulser ordförande och
vice ordförande.

Till delegationens arbelsuppgifler skall höra pedagogiska
frågor, läromedelsutveckling, informationsverksamhet, samråd med länsskolnämnder
och kommuner, initiativ till utveckling av en samisk utbildningsväg inom
kommuner, kontakt med och samordning av de kommunala samiska utbildningsråden, pedagogiskl
ansvar för utbildningsinnehållel vid sameskolorna samt remissuppgifter.

Arbelsgruppen föreslår alt etl kansli knyts till utbildningsdelegalionen.
Kansliet föreslås bli förlagt till Jokkmokk. Som chef för kansliets verksamhet
bör utses en skolchef. Skolchefen utses av delegationen och är anställd av
denna. Skolchefen är föredragande i delegationen. Skolchefen skall vara samiskspråkig,
ha väl vitsordad erfarenhet av samisk utbildning, samisk kulturoch samiska
levnadsförhållanden.

Tiil delegationen bör knytas särskilda pedagogiska konsulenler
för att lämna service lill kommunerna och skolorna.

Dessa regionala konsulenter underställs utbildningsdelegalionen
samtidigt som de i sin verksamhet ges en nära anknylning lill länsskolnämnderna.
Tjänsterna föreslås vara en heltidstjänst för den nordsamiska språkgruppen och
en deltidstjänst vardera för den lulesamiska och den sydsamiska språkgruppen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 82 14

3 Lokala samiska utbildningsråd

I kommuner med samisk befolkning bör inrättas samiska
utbildningsråd om den samiska befolkningen sä önskar. Rådet skall ha till uppgifl
atl under skolstyrelsen utveckla och samordna den samiska utbildningsvägen i
kommunen. Den skall ha viss initiativriUl samt informations- och bered-ningsiippgifter.

4 Sameskolans ledning - två alternativ

Alternativ I

Länsskolnämnden i Norrbotlens län utövar liksom hittills
den organisatoriska tillsynen över sameskolorna, beslular om intagning av
elever och tillsättet lärare oeh annan personal.

Utbildningsdelegationen ges yttranderätt i frågor av slörre
vikt som rör verksamheten vid sameskolorna. I frågor av praktisk-pedagogisk
natur får utbildningsdelegalionen förslagsrätt. Delegationen svarar för den
pedagogiska samordningen av undervisningen vid sameskolorna. Vid varje sameskola
inrällas en sameskolnämnd med i huvudsak liknande uppgifter och kompetens som
de i annat sammanhang föreslagna skolnämnderna för grund- och gymnasieskola.

Alternativ 2

Utbildningsdelegalionen eller annat samiskt organ utgör
styrelse för sameskolan och har administrativa och pedagogiska resurser härför.
Den har lillsyn över sameskoloma, tillsätter lärare och annan personal, har pedagogiskt
ansvar för samisk utbildning saml svarar för läromedelsutveckling och
informationsverksamhet.

Utbildningsdelegationen underställs SÖ. Delegationens
skolchef svarar för den direkta ledningen av sameskolorna. En sameskolnämnd
inrättas vid varje sameskola.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:82 15

Bilagn 2

Sammanställning av remissyttranden över betänkandet (DsU
1978:5) Administration och ledning av en samisk utbildningsväg

1 Utgångspunkter

Remissinstanserna inslämmer med innehållet i
arbetsgruppens utgångspunkter. Riksrevisionsverkei (RRV) stryker särskilt
under vikten av insatser för samiska läromedel och ökad rekrytering av
samisktalande lärarkandidater. Skolöverslyrelsen (SÖ) påpekar att samerna måste
kunna "välja samiskt" alltifrån förskola till vuxenutbildning. Länsstyrelsen
i Norrbotlens län menar alt bedömningen av behovet av samisk utbildning och
samiskt kulturliv, som det kommer lill utlryck i belänkandet, bygger på åsikler
som bärs upp av rennäringslagen. Denna lag reglerade emellertid helt andra
förhållanden än de som gäller för merparten av samerna i dag och i framtiden.
Om man inte är uppmärksam på detta förhållande riskerar ulvecklingen alt länkas
in på felaktiga banor. Åven om de från de samiska kärnområdena utflyttade samerna
kan ha svårt att hävda sin egenart inför trycket från det s. k. storsamhällels
olika kulturyttringar varnar både länsstyrelsen och länsskolnämnden i Nortböttens
län för alt en avskärmning ekonomiskt, socialt och kulturellt av samerna från
det övriga samhället kan leda till stagnation och sluilig utarmning av den
samiska kulturen. .S/r/-tens Invandrarverk (SIV) erinrar om de möjligheter som hemspräksrefor-men
ger för samiska barn att erhålla undervisning i silt hemspråk oavsett om de är
boende i eller utanför de egentliga sameområdena.

2
En samisk utbildningsdelegation

Flertalet remissinstanser tillstyrker inrättandet av en
samisk uibild-ningsdelegation. SÖ ansluter sig i princip till förslaget men
anser dock att frågan om delegationens närmare uppgifter och ansvar i
förhållande till länsskolnämnden i Norrbottens län liksom resursfrågan bör
prövas av den skoladministrativa kommittén (U 1978: 17). RRV å sin sida
avstyrker förslaget om atl inrätta en samisk utbildningsdelegation med hänsyn
till att den statliga skoladministrationens framtida organisation och uppgifter
är föremål för utredning.

2.1 Sammansättning

Remissvaren innehåller i denna del i huvudsak påpekanden
om önskad representation i utbildningsdelegationen. Från myndigheternas sida ultalar
i/ä/f/zi institut för läromedelsinformalion (SIL) önskemål om representation i
delegationen. Svenska kommunförbundel föreslår att en företrädare för
primärkommunerna ingår i delegationen. Kiruna sanieregion-grupp och Siorumangruppen
hävdar bestämt alt Samernas Samarbelsnämnd, riksorganet för i första hand icke
renskölande samer. bör i vad gäller utbildningsfrågor för samer erhålla en
mycket framträdande roll. Saineföreningen i Stockholm menar att även samiska
representanter för samisk utbildning för samebarn utanför sameskolan bör finnas
med. Umeå kommun föreslår att minst hälften av delegaiionens ledamöler skall
vara föräldrar lill barn som dellar i sameundervisning. Samernas folkhögskola

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 82 16

anser alt det år viktigi att någon representant för vuxenutbildningen
blir tillkallad som adjungerad ledamot i utbildningsdelegalionen.

2.2 Arbetsuppgifter

(Jm viss enighel råder i fråga om tillskapandet av en
utbildningsdelegation är meningarna desto mer delade vad beträffar dess
uppgifter och befogenheter.

RRV. som önskar hänskjula prövningen av delegaiionens arbetsuppgifter
till den skoladministrativa kommittén (U 1978: 17). hävdar atl ett flertal av
de uppgifter som föreslås åligga uthildningsdelegationen ärav sådan beskaffenhet
atl det instruklionsmässigt ankommer på SÖ att handlägga dem. Liiiisskidnånindrrna
i Våslcrbollens och Norrhollens län menaratt delegationens huvuduppgift bör
vara att skapa ett samiskt utbildningsalternativ genom konslruklivi samarbete
med övriga svenska utbildnings-myndigheter. Bodens kommun anser alt vissa
övergripande frågor rörande den samiska utbildningen inte kan handläggas av
andra än av de centrala ämbetsverken och att dessa organ även i fortsättningen
måste ha etl ansvar för den samiska ulbildningen. Ltinsskoliiäiniideii i
Jämtlands lån befarar alt man för grundskolan och gymnasieskolan skapar
konkurrens på länsnivå mellan två sidoordnade myndigheler, länsskolnämnd och
delegation. Ej heller bör enligl denna nämnd delegationen ha
skolstyrelseuppgifter. Länsskoliiäinnden i Väslerboltens län pekar på
delegationens myndighetsutövande funktioner och menar att genomförandet av etl
samiskt utbildningsalternativ inle är beroende av alt en nylillskapad
organisation lar över myndighetsfunktioner. Detla skulle vidaie innebära all
den kor-porativt sammansalla delegationen skulle få en skolstyrelsefunktion
utan föregäende politiskt val. 1 dessa synpunkter instämmer både länsskoliiäinnden
i Norrbottens län och Vilhelmina komniun.

SIV. länsskolnämnden i Stockholms län. Svenska samernas
riksförbund (SSR), Umeå saineförening. Nordiska sainerådels svenska sektion, Norrbotlens
saineförhund. Siorumangruppen och Saineföreningen ansluler sig i huvudsak till
förslagen i belänkandet när det gäller delegationens arbetsuppgifter. SSR vill
särskilt påpeka belydelsen av att administrationen för sameskolan och den
samiska ulbildningsvägen i det övriga skolväsendel hålls samman.
Sameföreningen i Slockholm anser all förslaget om en samisk
utbildningsdelegation ligger i linje med samernas egna önskemål men att
delegationens arbets- och inflytandeformer bör kunna diskuteras och definieras yiteriigaie.

2.3 Kansli

Många remissinsianser ullrycker tveksamhet om atl
kanslichefen skall handlägga så många och sinsemellan olika arbetsuppgifter.
Det hävdas att skolchefsskapel för sameskolorna inle torde kunna kombineras med
den administrativa ledningen av kansliet. Man menar vidare alt en av huvuduppgifterna
för utbildningsdelegalionen och dess kanslichef är atl brett föra ul ett samiskt
utbildningsalternativ i de av landets 227 kommuner som har inslag av samisk
befolkning och bislå lokala samiska utbildningsråd med aktuell pedagogisk
information och hjälp, vilket är en tung och svår uppgift. Det föreslagna
alternativet I anses av somliga innebära viss 1 isk för ell dubbelt chefsskap
för sameskolorna, nämligen delegaiionens skolchef och den skolinspektör som tillika
är länsskolnämndens sameskol-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 82 17

inspektör. Om kanslichefen utöver de föreslagna
arbetsuppgifterna inom kansliel även åläggs skolchefsskapel för sameskolorna
vill SSR atl kansliel förstärks med en utbildningssekreterare till vilken
delegeras de arbelsuppgifter som kanslichefen har föreslagils få i egenskap av
skolchef Länsskolnämnden och länsstyrelsen i Väslerhottens län betonar behovel
av atl sameskolorna och ett samiskt studieallernativ ges ökade pedagogiska resurser.
Umeå koniiiuin föreslår att skolchefsljänsten ersätts med en skol-konsulentljänst
med inriktning på del pedagogiska innehållet i sameundervisningen som helhet. Länsskolnämnden
i Väslerbollens län och SSR framhåller vikten av alt åtminstone kanslichefen är
samiskspråkig. Kiruna kommun och Kiruna saineregioiigriipp anser att det klart
bör utsägas vilken samiska som avses.

2.4 Särskilda pedagogiska konsulenter

Vad gäller de regionala pedagogiska konsulenterna föreslår
.SÖ och iini-versiiels- och höoskoleämbetet (UHÄ) en resurs som delegationen
kan utnyttja på ell flexibelt säll. Länsskolnämnden i Väslerhottens län finner
det i hög grad nödvändigl alt med konsulenter förstärka det pedagogiska
utvecklingsarbetet i sameskolorna men också för uppbyggandet av etl samiskt
utbildningsalternativ. Samiskspråkighel anser de flesta remissinstanser bör
vara ett krav för innehav av konsulenttjänst.

3
Lokala samiska utbildningsråd

Utbildningsrådens ställning behandlas av flertalel remissinsianser
och spännvidden på förslagen omfaltar allt från etl obligatorium lill total
frihet för kommuner med samisk befolkning. En nedre gräns för samiskt befolkningstal
diskuteras också. De remissinstanser som avstyrker menar till en del att de
redan existerande sameskolfullmäktige fyller de föreslagna funktionerna. Länsskolnämnden
i Uppsala län pekar på den prejudicerande verkan som inrättandet av samiska utbildningsråd
kan innebära och önskar föreskrifier om att dessa utbildningsråd begränsas till
alt gälla för enbart de urgamla svenska minoriteterna med samiskt eller finskt spräk.
Svenska kommunförbundel anser att det finns skäl alt godla förslaget om elt
utbildningsråd som en specialanordning för samerna men menar all en elevanlalsgräns
bör sällas när sådanl råd skall inrällas. Del vore enligl kommunförbundets
mening olyckligl om kommunen tvingades inrätta rådet så fort det bland ensiaka
föräldrar och elever uttalas önskemål därom. Kommunförbundet förutsätter all
frågan blir föremål för samråd innan beslul fattas. Härjedalens kommun anser
alt det bör finnas ett samiskt utbildningsråd om det går minst lio samebarn i
kommunens skolor. SIV och länsskolnäinndenui i Väslernorrlands. Jämtlands och
Norrbottens lån föreslår att kommuner med elevområden med samisk befolkning
skall åläggas skyldighet att inrälta samiska utbildningsråd. Vilhelmina komniun
framför däremot uppfattningen att förslagel om utbildningsråd ej är lillräckligl
genomarbetat. Hänsyn måste även tas till rådets organisation, dess sammanträdesfrekvens
och inle minst till hur dess verksamhet skall finansieras. Före slutligt
ställningslagande lill föreslagen organisation, bör enligt kommunens
uppfattning berörda kommuner få inkomma med synpunkter på frägan.

Länsslyrelsen i Norrbotlens län är snarast böjd att avvisa
förslaget om

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 82 18

samiska utbildningsråd bl. a. av det skälet att
arbetsgruppen inle har angivit något minimikrav på storleken av en samisk
befolkning där råden bör inrättas. I.änsstytelsen föreslår i stället atl en
samerepresentant adjungeras till vederbörande skolstyrelse i förekommande
fall. Dessutom skulle de redan nu exislerande sameskolfullmäktige kunna
fullgöra vissa uppgifter som nu föreslås läggas på ulbildningsråden. Arjeplogs
skolstyrelse för fram etl förslag om samiska samarbetsnämnder med
elevrepresentation. En samaibelsnätTindsledamot skulle kunna adjungeras till skolslyrelsen.

4 Sameskolans ledning - två alternativ

Såsom redovisats i elt föregående avsnitt har 5(9 i
princip ej någol all invända mol alt en samisk utbildningsdelegation inrättas.
Däremol anser verket atl frågan om delegaiionens närmare arbetsuppgifter och
ansvar i förhallande till nämnden liksom resursfrågan bör överlämnas till den skoladministrativa
kommittén. SÖ:s reservanter menar emellertid att det inte finns några formella
hinder all ge delegationen den slällning som förordas i alternativ 2 och alt samernas
ansvar för utbildningen ökar, när delta enligt alternativ 2 övergår lill samerna
själva. Länsskolnämnden i Stockholms län anser alt alternativ 2 skall väljas.
Även om undervisningens organisation underställs den föreslagna utbildningsdelegalionen,
kan och bör enligt nämnden den tillsyn av eleverna, som i dag enligt instruktionen
åvilar länsskolnämnderna. kvarstå även vad gäller de samiska eleverna, oavsett
om dessa går i sameskola eller har vall den samiska ulbildningsvägen i det
allmänna skolväsendet.

De samiska remissinstanserna önskar all länsskolnämndens i
Norrbottens län tillsyn över sanieskolorna skall gå över till utbildningsdelegalionen.
De flesta remissinsianser ansluter sig lill förslagel om sameskol-nämnder.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

24 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (24)

24 kopplingar i 13 dokument.

  1. SOU 2022:53 Statens ansvar för skolan - ett besluts- och kunskapsunderlag - Volym 1 s. 1452 · s. 1474 · s. 1480 i texten
  2. SOU 2018:41 Statliga skolmyndigheter - för elever och barn i en bättre skola s. 127 · s. 238 · s. 450 · s. 527 i texten
  3. Skr. 2017/18:68 Riksrevisionens rapport om Samisk utbildning s. 21 · s. 72 i texten
  4. SOU 2007:79 Tre nya skolmyndigheter s. 151 · s. 211 i texten
  5. Bet. 1984/85:KU2 om statlig förvaltning, m.m. s. 19 i texten

Visa alla 13