Sök i Ratio Lex

om åtgärder mot strålrisker i byggnader

118 sidor, varav 99 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 99 av 118 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1979/80:97, om åtgärder mot strålrisker i byggnader

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97

Regeringens proposition

1979/80:97

om
åtgärder mot strålrisker i byggnader;

beslutad den 21 februari 1980.

Regeringen föreslår riksdagen atl antaga de förslag som
har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

BIRGIT FRIGGEBO

Propositionens huvudsakliga innehåll

På grundval av de förslag som radonutredningen (Jo
1979:01) har lagt fram föreslås i propositionen att bostadslån enligt
bostadsfinansieringsförordningen (1974:946) skall kunna lämnas för åtgärder
mot radon i bostäder. För sådana lån skall bl. a. räntebidrag kunna lämnas i
syfte att begränsa ökningen av boendekostnaden.

Osäkerhelen är stor bl. a. beträffande de hälsorisker som
kan uppstå på grund av att det förekommer radon i våra bostäder. Kunskaperna
behöver förbättras avsevärt och därför föreslås att medel anvisas för en
intensifierad forskning om strålning i byggnader. I propositionen behandlas
också frågor om information och utbildning.

Som bakgrund till förslagen lämnas vidare en redovisning
av de åtgärder som, bl. a. med stöd av hälsovårdsstadgan och byggnadsstadgan,
nu vidlas eller kommer att kunna vidtas mot sådana strålrisker i byggnader, som
följer främst av hög radonhalt i vissa bostäder.

I Riksdagen 1979180. I saml. Nr 97

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 97

Utdrag

BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1980-02-21

Närvarande:Slatsminisler Fälidin, stalsråden Bohman,
Mundebo, Friggebo, Dahlgren, Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson,
Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri

Föredragande: statsrådet Friggebo

Proposition om åtgärder mot strålrisker i byggnader.

1 Inledning

Sedan 1950-talet har strålning som härrör från radioaktiva
ämnen i vissa byggnadsmaterial och i mark uppmärksammats och under senare år
ägnals ökande intresse från slrålskyddssynpunkt. Strålskyddsinstilutet har i en
skrivelse till regeringen i maj 1978 pekat pä en rad frågor rörande strålning i
byggnader som enligt institutet bör utredas närmare. Frågan om strålrisker i byggnader
har också uppmärksammats av energikommissionen i dess slutbetänkande (SOU
1978:49) Energi, hälso-, miljö- och säkerhetsrisker. Kommissionen ansåg att
effektiva motåtgärder främst av byggnadsleknisk art borde vidtas för att man
skall undvika att oacceptabla hälsorisker uppstår. Dessa frågor borde enligt
kommissionen klarläggas i en särskild utredning.

Med slöd av regeringens bemyndigande den I februari 1979
tillkallade dåvarande chefen för jordbruksdepartementet en utredare' (Jo
1979:01) med uppdrag att utreda frågan om åtgärder mot strålrisker i byggnader,
m. m. Ulredaren skulle bl. a. pröva hur en kartläggning av strålningen i det
befintliga byggnadsbeståndet bäst kan genomföras och bedöma vad som kan anses
vara en acceptabel strålnivå. 1 uppdraget ingick också att föreslå
rekommendalioner om ventilation och andra byggnadslekniska åtgärder saml att se
över berörda myndighelers uppgifter vad gäller åtgärder mot strålrisker i
byggnader. Uppdragel omfattade också alt beakla hur de hus som medför de största
strålriskerna skulle kunna identifieras och åtgärdas

f. d. landshövdingen Gunnar von Sydow

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 97 3

med förtur. Utredaren skulle även behandla frågor om bl.
a. forskning och om statsbidrags- och lånebestämmelser för bostäder. Enligt
direktiven skulle vidare prövas dels om behov finns all se över nuvarande
lagstiftning inom della område, dels hur tillgängliga resurser kan användas på
effektivast möjliga sätt för att minska strålriskerna i byggnader.

Utredningen om åtgärder mot strålrisker i byggnader m. m.
(radonutredningen) avlämnade den 30 maj 1979 en första promemoria (Ds Jo
1979:9) Preliminärt förslag till åtgärder mot strålrisker i byggnader.
Promemorian - ulom de bilagor som hör till den - bör fogas till protokollet i
detla ärende som bilaga I.

Radonutredningen har vidare den 19 oklober och den 8
november 1979 i skrivelser lill regeringen lämnal förslag lill program för
forsknings- och utredningsarbete om strålning i byggnader resp. finansiering av
kostnader för alt sänka radondotlerhalten i befintliga bosläder. Skrivelserna
bör fogas lill protokollet i della ärende som bilaga 2 resp. 3.

Efter remiss har yttranden över promemorian Preliminärt
förslag till ålgärder mol strålrisker i byggnader avgelts av socialstyrelsen,
riksrevisionsverkei, statens strålskyddsinstilut, konsumeniverkel,
arbetarskydds-styrelsen, bostadsstyrelsen, statens institut för
byggnadsforskning, statens planverk, Sveriges geologiska undersökning, statens
provningsanstalt, länsstyrelserna i Östergötlands, Skaraborgs och Örebro län.
Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Hyresgästernas Riksförbund,
HSB:s Riksförbund, Svenska Riksbyggen, AB Svenska Bosläder,Sveiiges Allmännyttiga
Bosiadsföretag(SABO), Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges
Villaägareförbund, Studsvik Energiteknik AB, Svenska Byggnadsarbetareförbundet,
Industrins Byggmalerialgrupp och Svenska Byggnadsentreprenörföreningen.
Remissinstanserna har i några fall bifogat yllranden från underställda
myndigheter.

En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga 4.

Efter remiss har yttranden över ulredningens skrivelse
angående finansiering av kostnader för att sänka radondotterhalten i
befintliga bostäder avgelts av socialstyrelsen, riksrevisionsverket, statens
strålskyddsinstilut, bosladsslyrelsen, statens planverk, statens råd för
byggnadsforskning, statens provningsanslalt, energihushållningsdelegationen,
länsbostadsnämnden i Östergötlands län, byggnadsnämnden i Skövde kommun, förmedlingsorganet
i Örebro kommun, hälsovårdsnämnden i Uppsala kommun, Linköpings kommun.
Svenska kommunförbundet. Svenska Riksbyggen, SABO, HSB:s Riksförbund,
Hyresgästernas Riksförbund, Sveriges Fastighetsägareförbund och Sveriges
Villaägareförbund. Socialstyrelsen har bifogat yllrande från
länsläkarorganisalionen i Skaraborgs län.

En sammanställning av dessa remissyttranden bör fogas till
prolokollet i detla ärende som bilaga 5.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:97

2
F ö redraganden

2.1
Bakgrund

Människan har under alla lider varil ulsatl för strålning
från olika strålkällor. Joniserande strålning' utgör ett naturligt
förekommande inslag i vår miljö och härrör främst från rymden, marken och
radioakliva ämnen i små mängder i människokroppen. Genom olika verksamheter kan
människan utsållas för ökad strålning som kan medföra hälsorisker. Så kan vara
fallet t.ex. vid röntgenundersökningar och strålterapi. vid teknisk användning
av isotoper och kärnenergi saml vid användning av vissa mineralbaserade
byggnadsmaterial. Strålning i byggnader härrör främsl från radioaktiva ämnen i
byggnadsmaterial och i marken.

Det har länge varil känl atl vissa byggnadsmaterial,
framställda av naturligt förekommande mineral, kan innehålla radioaktiva ämnen,
t.ex. uran och radium. Exempel på sådana byggnadsmaterial är vissa slag av
betong, lättbetong och tegel. Radioaktiviteten hos dessa malerial varierar
mycket. Gasbetong framställd av alunskiffer. ofta kallad blågrå lättbetong,
innehåller vanligtvis betydligt större mängd radioakliva ämnen än övriga
material. Trä och plast innehåller inga nämnvärda mängder sådana ämnen.

Den strålning som förekommer i byggnader är av två slag.
Del är dels den gammastrålning som avges av radioaktiva ämnen i
byggnadsmaterial och mark, dels strålning som härrör från den radioaktiva
radongas som bildas när radium sönderfaller. Radongasen hinner delvis tränga ut
ur byggnadsmaterialet innan den sönderfaller i en serie radioaktiva produkter,
s. k. radondöttrar. Dessa är små partiklar som svävar i luften och även fastnar
på dammpartiklar. Radondöttrarna avger alfasträlning'. Denna förmår inte
tränga igenom huden. Inandning av luft som innehåller radondöttrar medför
emellertid att lungvävnaden utsätts för en stråldos som på lång sikt kan öka
risken för lungcancer.

Halten av radioakliva ämnen i marken är relativt hög på
många håll i Sverige. Stråldoserna i byggnader orsakade av radonavgång från
marken kan variera avsevärt mellan olika områden. Från mark innehållande alunskiffer
och vissa graniter kan radonavgången vara avsevärt större än från annan mark.
Alunskifferaska. s. k. rödfyr, som är starkt radonavgivande. har ibland använls
som fyllnadsmaterial vid byggande av bostäder. Radon-

' Joniserande strålning uppkommer vid sönderfall av
radioaktiva ämnen och utgörs av energi som omvandlas till värme när strålningen
träffar t.ex. vävnader i människokroppen. 1 fortsättningen avses med strålning
endasi joniserande strålning. ' Gammastrålning är elektromagnetisk strålning
som uppstår bl. a. vid radioaktivt sönderfall. Gammastrålning är av samma natur
som synligt ljus, men är mycket mer energirik och genomträngande.

' Alfastrålning utgörs av posilivt laddade heliumkärnor.
Den har mycket kort räckvidd, bara några centimeter i luft.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:97 5

gas, som avgår från marken, kan tränga in i inomhusluften.
Radon inomhus kan i vissa fall också härröra från hushållsvattnel, om det har
tagits ur brunnar borrade i radonavgivande berggrund.

Strålskyddsinslitutet har sedan 1950-talel i samarbete med
bl.a. byggnadsmaterialinduslrin ulfört omfattande målningar av hallen
radioaktiva ämnen i de ftesta byggnadsmaterial. Det har därvid konstaterats atl
mineralbaserade byggnadsmaterial avger gammastrålning och radongas.
Alun-skifferbaserad gasbelong avger avsevärt mer strålning och radon än övriga
material och är den främsla orsaken till de slrålningsproblem i byggnader som
nu är aktuella. Den tillverkades under åren 1929-1975 under olika produklnamn.
Alunskifferbaserad gasbetong finns till slörre eller mindre del i ell slorl
antal byggnader.

Anlalel hus med stor andel alunskifferbaserad gasbetong i
byggnads-stommen härav radonutredningen uppskattats till mellan 3 000 och 15
000, till största delen småhus. Antalet hus som ligger på mark av alunskiffer
med hög radonavgång har uppskattals till mellan 200 och 2 000. Utredningen
framhåller dock att uppskattningarna är myckel osäkra.

Strålskyddsinslitulel har. delvis lillsammans med statens
insiitut för byggnadsforskning, översiktligt studerat gammastrålning, radonhalt
och luftomsättning i vissa typer av byggnader. Man har bedömt att den genomsnittliga
lotala stråldosen från gammastrålning i svenska hus är 0,5 mSv/ år'. Den
nalurligt förekommande strålningen är omkring I mSv/år och härrör från bl. a.
radioaktiva ämnen i kroppen och kosmisk strålning. Som en jämförelse kan nämnas
atl den stråldos som erhålls vid medicinska undersökningar i genomsnitt för
hela befolkningen uppgår till I mSv/år och person. Radondollerhallen i
inomhusluften har uppskattals lill i medeltal 25 Bq/m'', vilket ungefär
molsvarar en stråldos av 3 mSv/år. För hus som är byggda av alunskifferbaserad
gasbetong har väsentligl högre nivåer av både gammastrålning och radondöttrar
uppmätts. Det har visat sig att hus eller ensiaka rum med höga
radondolterhaller oftasi har en mycket låg luftomsättning. Om luftomsättningen
ökas minskar radondotterhalten.

De stråldoser som kan erhållas från strålning i byggnader
är så små atl de inle innebär någon risk för akuta strålskador eller
hälsoeffekter. Enligt gängse anlaganden inom slrålskyddsområdet bidrar
emellertid alla stråldoser, hur små de än må vara, till risk för cancer.
Risken antas vara proportionell mot stråldosen oavsett ursprunget lill
strålningen. Den can-

' Enheten för stråldos är sievert och anger mängden
energi, uttryckt i joule, som mottas per kg kroppsvävnad. (1 mSv/år= en
tusendels sievert per år). All bestrålning, även den som kommer från inandning
av radondöttrar, kan anges i effektiv dosekvivalent. Den effektiva
dosekvivalenten innebär att stråldosen i varje organ ges en vikt i förhållande
till risken så att t, ex. risker på grund av alfabestrålning av lungorna kan
jämföras med gammabesträlning av hela kroppen. Radondotterhalten i luft anges
i antalet radioaktiva sönderfall per sekund i en kubikmeter luft. Enheten är
becquerel per m", Bq/m". En becquerel är ett sönderfall per sekund.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:97 6

cer, som kan förorsakas av strålning, upplräder efler en
relativt lång tid, kanske 15-40 år. Alfasträlning från radondöttrar anses kunna
orsaka lungcancer. Några experimentella eller epidemiologiska undersökningar
som bekräftar all den strålning som förekommer i byggnader har medförl eller
medför risk för cancer har inte redovisais. Däremol är del känl genom studier
av gruvarbetare att höga radondolterhaller i gruvluft kan bidra lill uppkomsten
av lungcancer. Radondollerhallen i de mest utsatta husen kan vara ungefär lika
stor som i gruvor. Gruvarbetare utsätts emellertid även för andra föroreningar
i gruvluflen. Riskbedömningen för dem är därför inte direkt tillämpbar när det
gäller strålning i byggnader. Effekterna av en kombinalion av radon och annan
luftförorening, i.ex. tobaksrök, är inle tillräckligt undersökta.

Strålrisker bl. a. lill följd av radon i bosläder har
uppmärksammats också i vissa andra länder. De erfarenheter som kan erhållas från
dessa är dock av begränsat inlresse för Sveriges vidkommande. Även i det
internalionella strålskyddsarbelet har problemel lagils upp, men några
slulliga rekommendalioner har inte utarbetats.

Frågor om sanitära förhållanden i byggnader berörs i flera
olika förfaltningar. I hälsovårdsstadgan (1958:663) (HS) föreskrivs att
byggnader som inrymmer boningsrum skall vara så anordnade och inredda att
sanitär olägenhet inte uppkommer för de boende (15 S). Enligt arbelsmiljölagen
(1977: 1160) skall luflförhållandena i arbetslokaler vara tillfredsställande.
Arbelarskyddsstyrelsen har också utfärdat anvisningar om vissa gränsvärden för
radon. I byggnadsstadgan (1959: 612) (BS) och i verkslällighetsföreskriflerna
till den - bl.a. Svensk byggnorm 1975 (SBN 1975) - finns bestämmelser om
byggande och om planläggning. Strålskyddslagen (1958: 110) syftar till all ge
skydd mot såväl joniserande som icke-joniserande strålning.

Frågor om strålrisker i byggnader faller inom flera olika
myndighelers ansvarsområden. Enligl strälskyddslagen har statens
strålskyddsinstilut ansvaret för skydd mol joniserande och icke joniserande
strålning. Socialstyrelsen är central tillsynsmyndighet enligt HS och har inom
sitt verksamhetsområde tillsynen över den allmänna hälsovården. Statens
planverk är central förvaltningsmyndighet bl. a. för ärenden om plan- och
byggnadsväsendet och skall bl.a. meddela verkställighetsföreskrifter till BS.
Statens råd för byggnadsforskning har till uppgifl alt planera, initiera och
finansiera forsknings- och utvecklingsverksamhet inom byggnadsområdet. Statens
institut för byggnadsforskning bedriver forsknings- och försöksverksamhet inom
byggnadsområdet.

Dessa myndigheter har under senare år på olika sätt tagil
upp frågor som rör strålrisker i byggnader. Slrålskyddsinslitutel har sålunda
informerat om risker med alltför kraftig minskning av luftomsättningen och om
strålning i bostäder. Som jag tidigare nämnde har institutet vidare, delvis i
samarbete med statens institut för byggnadsforskning, utfört radioaktivi-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:97 7

tetsmätningar pä olika slags byggnadsmaterial och i olika
typer av bostäder. Institutet har också i samråd med socialstyrelsen och
planverket informerat hälsovårdsnämnder och byggnadsnämnder om strålrisker i
byggnader. Planverket har samrått med socialslyrelsen och strålskyddsinslitulel
innan ventilationskraven för nya byggnader fastställdes i SBN 1975. Planverket,
strålskyddsinstilutet och socialslyrelsen har tillsammans gett ul en
informationsbroschyr om radon i bostäder. Slalens råd för byggnadsforskning
tillsalle i november 1977 en grupp som sysslar med frågor om hälsorisker i
byggnader. Rådet genomför f. n. etl större försök med ålgärder mol höga
radondolterhaller i bostäder.

På regional nivå har länsstyrelserna ansvarel för bl.a.
plan- och byggnadsväsendet, miljöskydd och allmän hälsovård. Länsstyrelsen är
tillsynsmyndighet enligt HS och BS m.fl. förfaltningar. Yrkesinspektionen har
i sin verksamhet på arbetsmiljöområdet kontakt med de kommunala tillsynsmannen
som oftasi är hälsovårdsinspektörer. Länsläkarorganisationen biträder
länsstyrelsen i frågor som rör den allmänna hälsovården men är underställd
socialslyrelsen. Förslag har förelagts riksdagen (prop. 1979/80:6) om ändrad
organisation av socialslyrelsen, vilken bl.a. berör länsläkarorganisationen.

I kommunerna har hälsovårdsnämnderna enligt HS ansvar för
bl.a. bostadshygien, yrkeshygien och hygien inom offentliga lokaler. Hälsovårdsnämnden
har att bedöma om sanitär olägenhet föreligger och i så fall rekommendera eller
kräva åtgärder. 1 hälsovårdsnämndens arbetsuppgifter ingår vidare information
lill allmänhelen saml enligl praxis viss granskning av fysiska planer och av
byggnadslovsärenden. Byggnadsnämnden har ett ansvar för fysisk planläggning och
för all gällande byggnadsbesläm-melser följs.

Flera åtgärder mol strålning i bostäder har vidtagits
under del senaste året, främst på Initiativ av radonutredningen. En omfattande
spårning av bostadshus med hög radondotlerhalt inomhus har genomförts i Uppsala
kommun i samarbele mellan kommunens hälsovårdsnämnd och socialslyrelsen.
Härvid har mätning av gammastrålning med bilburen utrustning, s. k.
bilspårning, prövats i stor skala av Sveriges geologiska undersökning (SGU). På
regeringens uppdrag tar SGU f.n. för huvuddelen av landet fram s.k. GEO
strålningskartor, dvs. kartor i vilka kända uppgifler om bl. a. gammastrålning
från marken ställs samman. Strålskyddsinslitulel har undersökl olika metoder
för att mäta radon- och radondotterhalter i bostäder.

Huvuddelen av landets kommuner har på egel initiativ
börjat att spåra upp och mäta strålning i bostäder. Den f.n. lämpligaste
metoden alt i tätorter snabbi spåra hus med hög radonhalt är atl använda sig av
bilspårning. Sådan spårning utförs främst av SGU och har redan genomförts i
ett 40-tal kommuner och beställts av ytterligare ungefär 150 kommuner. Undersökningar
med handinslrumenl pågår eller planeras i etl 20-lal kom-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 8

muner. Därmed har ungefär 200 av landets kommuner redan
tagit initiativ till ett aktivt spårningsarbete. Statens provningsanstalt
medverkar i samråd med Svenska kommunförbundet i att organisera mätningar i
kommunerna.

Somjag inledningsvis har redovisat avlämnade
radonutredningen den 30 maj 1979 promemorian (Ds Jo 1979: 9) Preliminärt
förslag till åtgärder mot strålrisker i byggnader. 1 likhet med flera
remissinsianser nolerar jag med tillfredsställelse att utredningsarbetet om
strålrisker i bostäder har kommit igång snabbt.

Radonutredningen har bedrivit sitt inledande arbete i etapper.
Grundläggande, praktiskt inriktad information om radonfrågor har bl. a. genom
utredningens arbete kunnat slällas lill förfogande för kommunerna. Dessa har
härigenom kunnat ta initiativ till omfattande spårning och information.

2.2 Riskbedömningar och gränsvärden

De stråldoser som erhålls från strålningen i byggnader är
som tidigare framhållits så små att någon akul skada inte kan uppstå. På längre
sikt kan stråldoserna dock medföra en förhöjd risk för lungcancer. I
strålskyddssammanhang anses atl cancerrisken är proportionell mot stråldosen
även vid mycket små doser.

Radonutredningen har gjort etl försök att beräkna risken
för dödsfall i lungcancer på grund av strålning från i första hand
radondöttrar. Beräkningarna utgår från en expositionstid, dvs. den tid unaer
vilken människor utsätts för strålningen, av 60 år och all man uppehåller sig i
bostaden under 80 % av liden. För hus av alunskifferbaserad gasbetong anger
utredningen ett medelvärde för radondotlerhalten om 100 Bq/m". Del
beräknade antalet dödsfall i lungcancer vid detta medelvärde uppskattar
utredningen till 20 per I 000 personer. Antalet dödsfall till följd av
strålningen i trähus beräknar ulredningen till 2 per I 000 personer.
Ulredningen framhåller emellertid att riskberäkningar av detta slag är osäkra.
Sambandet mellan strålning i bostäder och lungcancer behöver därför klarläggas
ytterligare.

Del är också svårt all jämföra dessa risker med andra
vanligl förekommande hälsorisker. Ulredningen redovisar emellertid beräkningar
som innebär atl 100 personer av I 000 kommer alt dö i lungcancer och
ytterligare 200 i hjärt- och kärlsjukdomar, om de röker 20 cigaretter per dag i
40 år.

Utredningen anser att det nuvarande kunskapsunderlaget kan
läggas till grund för provisoriska gränsvärden vilka kan vara utgångspunkt för
relativt enkla åtgärder som väsentligt minskar hälsoriskerna i särskilt
utsatta byggnader. Möjlighelerna all genom strängare definitiva gränsvärden
minska den samlade stråldos som befolkningen utsätts för bör utredas vidare, varvid
föruiom hälsoriskema också andra samhälleliga konsekvenser bör klarläggas
närmare. Utredningen räknar med att sådana undersökningar kan genomföras inom
fem år och föreslår därför provisoriska gräns-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 97 9

värden som är avsedda alt tillämpas under en femårsperiod.
Gränsvärdena är av tre slag och avser strålning från mark och byggnadsmaterial
saml radondotlerhalt i bosläder.

Syftel med förslagel är dels att förhindra atl ny
bebyggelse föriäggs till mark som innehåller stora mängder radioakliva ämnen,
dels att hindra att material med hög hall av radioaktiva ämnen används i nya
byggnader, dels att minska redan exislerande hälsorisker i befintlig
bebyggelse.

När det gäller gammastrålning från mark föreslår
utredningen gränsvärden som innebär all, om strålningen översliger 100 pRIh',
ny bebyggelse inte bör ske och all. om strålningen är 30-100 pRjh, vissa
villkor bör slällas för ny bebyggelse. Härigenom begränsas risken från
gammastrålning utomhus och radonavgången direkt från marken in i byggnader.

Vidare föreslår utredningen att provisoriska gränsvärden i
form av index enligt en viss beräkningsmetod för gammastrålning och
radiuminnehåll fastställs för byggnadsmaterial som används vid nybyggnad. Om
indexvärdena inte tillåts överstiga 1,0 begränsas den årliga stråldosen till
ungefär 2 mSv från gammastrålning och till ungefär 10 mSv (motsvarande ca 70
Bq/ m') från radondöttrar vid 0,5 luftomsättningar per timme (oms/h). Radiumindex
över 1,0 bör dock kunna accepteras om radondotterhalten understiger 70 Bq/m'
vid rekommenderad luftomsättning.

För befintlig bebyggelse bör enligt utredningen
provisoriska gränsvärden fastställas för radondotlerhalten i inomhusluften.
Utredningen föreslår att hus med radonhalter över 400 Bq/m' bör åtgärdas inom
fem år och hus med haller över I 000 Bq/m' inom två år. Genom åtgärderna bör
radondollerhallen enligt utredningen sänkas lill så låga värden som rimligtvis
är möjliga. Provisoriskt riktvärde föreslås bli 200 Bq/m'. Samma riktvärde
föreslår utredningen för annan ombyggnad av större omfattning, då motivet för
ombyggnaden inte i försia hand är ålgärder mot strålning.

Gammastrålningen i befintlig bebyggelse måste enligt
utredningen l.v. accepleras mol bakgrund av all kända motåtgärder är
svårgenomförbara. Riskerna med gammastrålning är också mindre än riskerna med
strålning från radondöttrar vid de strålnivåer som har uppmätts i bostäder.

Remissinstanserna accepterar i allmänhet utredningens
förslag till provisoriska gränsvärden under förutsättning all dessa senare kan
sänkas till en lägre nivå. Flera remissinstanser anser emellertid alt värdena
för befintlig bebyggelse ligger för högt och att lägre värden bör fastställas
redan nu eller inom fem år.

Enligt statens planverk bör istället för radiumindex i
första hand föreskrivas krav på en högsta lillåtna radondotlerhalt av 70 Bq/m'
i inomhusluften för nya byggnader, eflersom detla överordnade krav reglerar
funktio-

' Gammastrålningen är uttryckt i enheten mikrorönlgen per
timme, /iR/h. 1 /xR/h molsvarar ungefär 0,0.5 mSv/år när man hela liden vistas
på platsen för det uppmätta värdet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 10

nen hos byggnaden. Därigenom las hänsyn även till radon
från bl. a. mark och hushällsvatlen. Verket förordar därför som huvudförslag
alt som nybyggnadskrav i SBN anges en högsta tillålen radondotlerhalt, varvid
dock förutsätts all lämpliga mätmetoder finns tillgängliga när föreskriften
träder i kraft. I andra hand kan verkel t. v. acceptera ulredningens förslag.
Planverket har också för fastställelse undersiälll regeringen vissa förslag
till föreskrifter i SBN med denna innebörd. Även ålgärder i samband med
byggnadslovspliktiga ombyggnader berörs i planverkels förslag lill föreskrifter.

För egen del vill jag framhålla att jag anser atl del är
samhällels skyldighet alt medverka lill alt medborgarna i siörsta möjliga
utsträckning skyddas mot hälsorisker som kan bero på strålning i bosläder.

I fortsättningen uppehåller jag mig särskill vid de
byggnader som innehåller bosläder, eftersom höga nivåer av alfasträlning har
uppmätts i en del av dessa. Arbetslokaler, sjukhus, skolor etc. har i allmänhel
god ventilation, vilket normalt torde medföra atl radondotlerhalten inle är
högre än vad som kan accepteras. Givetvis bör strålningen även i sådana
byggnader ändå uppmärksammas.

Mot bakgrund av de erfarenheter som har vunnits genom
radonutred-ningens arbele anser jag alt del år nödvändigl att nu skapa
förutsäitningar för alt snarast minska radondollerhallen i de bosläder där
hälsorisken är oacceptabelt hög. På tillkommande bebyggelse måste ställas
sådana krav att hälsoriskerna hålls på en så låg nivå som möjligt. Hänsyn måste
då tas till radioaktiviteten i såväl mark som byggnadsmaterial.

Jag anser dock att del f n. inle finns lillräckligl
underlag för alt slällning skall kunna las till vilka gränsvärden som
långsiktigt bör gälla för strålning i byggnader. När strålriskerna och
kostnaderna för åtgärder mol dessa har klarlagts bättre, kan det bli aktuellt
atl ta slällning lill vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas. Om
åtgärder därvid skulle visa sig erforderliga i en slor del av bostadsbeståndet
bör de samhällsekonomiska konsekvenserna särskill beaklas.

Som bakgrund till de förslag somjag senare lägger fram
villjag nu, efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet och med
statsrådet Holm, lämna en samlad bedömning av gränsvärdefrågor m.m. Dessa är
inle av den karaktären att de kräver beslut av riksdagen. 1 stället ankommer
del på regeringen eller berörda myndigheter all närmare besluta i bl. a. frågor
om gränsvärden. Allmänt vill jag här framhålla alt jag delar radonulredningens
uppfattning om behovet av provisoriska gränsvärden.

När del gäller gränsvärden för strålning från mark får
dessa betydelse vid planering för ny bebyggelse. Enligt 9 S BS, som innehåller
allmänna bestämmelser om planläggning, förutsätts för att mark skall få
användas för bebyggelse att den från bl.a. sundhetssynpunkt eller i övrigt från
allmän synpunkt är lämpad för bebyggelseändamål. Vid planläggning skall således
tillses atl dessa krav är uppfyllda. Enligt 76 S 2 mom. BS skall

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 11

statens planverk ulfärda de råd och anvisningar som behövs
för tillämpningen av sladgan. Enligt vad jag har erfaril kommer planverket
att. med ulgångspunkt från radonulredningens resultat och förslag, se över
frågan om anvisningar lill bl. a. 9 S BS. Sådana anvisningar får naluriiglvis
också betydelse vid tillståndsprövning av bebyggelse utanför planlagda omiåden.

För kommunernas planering av markanvändningen är del
givetvis av stor belydelse atl klarlägga var i landel det förekommer mark med
särskill hög radioaktivitet. Enligt vad man meddelat från SGU kommer de GEO
strålningskarlor, som jag lidigare nämnde om, efler hand som de blir färdiga
alt tillhandahållas kommunerna för atl användas vid planeringen och vid
uppspårning av vissa hus med hög radondotlerhalt. Inom vissa områden där bl. a.
alunskiffer förekommer är dock de geologiska förhållandena dåligt kända.

I fråga om nybyggnad av hus. som innehåller bostads- eller
arbetsrum, gäller enligl 46 § BS atl byggnaden, om den skall användas
stadigvarande, .skall anordnas och inredas så atl den bereder möjlighet till
trevnad och god hygien. Bl. a. skall särskilt beaktas all byggnaden skall kunna
ventileras på lillfredsslällande säll. På grund av beslämmelserna i 48 a och 49
SS BS får nybyggnadskraven i 46 S belydelse också vid ombyggnader. Enligl 76 S
BS meddelar statens planverk närmare föreskrifter saml anvisningar och råd om
konstruktion och utförande i övrigt av byggnader och andra anordningar, om
vilka bestämmelser ges i BS. Föreskrifter, som är av inle oväsentlig ekonomisk
belydelse, skall för att bli gällande fastställas av regeringen. Della gäller
också om föreskrifier av annan orsak är av slörre vikl. Planverket har
inkommit med en framställning om fastställelse av nya föreskrifter i SBN. som
bl. a. avser radondotlerhalt i byggnader. I enlighet med sill remissyllrande
föreslår planverket i sin framställning atl ett gränsvärde införs för högsta
radondotlerhalt inomhus vid nybyggnad. Med en sådan utformning av
föreskrifterna måsie hänsyn tas inte bara till radioaktiviteten i
byggnadsmaterialet utan även lill den radondotlerhalt i inomhusluften som kan
härröra från marken och eventuell fyllning liksom även lill radon som kan
tillföras inomhusluften från hushållsvattnet. Planverket föreslår att
radondotterhallen inomhus skall få uppgå till högsl 70 Bq/m vid nybyggnad samt
att byggnadsmaterialets gammaindex inte får överstiga värdel I. Förslaget
omfallar också gränsvärden för byggnadslovspliktiga ombyggnader. 1 den delen
överensstämmer förslaget i huvudsak med vad radonutredningen har föreslagil.
Planverkets förslag bereds f. n. i bostadsdeparlemenlel.

När det gäller den befintliga bebyggelsen finns, somjag
tidigare redovisat, grundläggande bestämmelser om bostäders beskaffenhel och
skötsel i hälsoskyddshänseende i HS.

I HS finns inle någon definilion av begreppet sanitär
olägenhet. 1 förarbetena till sladgan (prop. B 1958: 46) anslöt sig emellertid
föredragande statsrådet till hälsovårdsstadgekommilléns bestämning av
begreppet. Det inne-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop, 1979/80:97 12

bär alt som sanitär olägenhel anses alla yllre faklorer av
någon betydenhet, som inte är av blott tillfällig natur och som kan inverka
menligt i såväl fysiskt som psykiskt hänseende på en normal människas
hälsotillstånd. Denna bestämning av vad som skall hänföras till sanitär
olägenhet har blivit vägledande i rättstillämpningen.

Enligl 4 S HS och instruktionen för socialslyrelsen
ankommer del på slyrelsen atl till ledning för hälsovårdsnämnderna meddela råd
och anvisningar rörande den allmänna hälsovården. Jag vill här upplysa om all
socialslyrelsen redan nu i sina anvisningar lill 15 S HS tagit upp frågan om
hälsofarliga ämnen i inomhusluften. Styrelsen framhåller bl. a. alt brister i
venlilationssyslemel kan leda till hygieniska problem i form av t. ex. höga
halter av hälsofarliga ämnen, dålig lukl, kondens, dammkvalster och mögel, som
kan utgöra sanitär olägenhet för de boende. Eftersom det inte finns någol
ultryckligt förbud mol atl stänga av mekaniska ventilationsanläggningar eller
all sätta självdragssyslem ur funktion, har slyrelsen i sina anvisningar
framhållit all mekaniska venlilalionssyslem skall hållas i drift och skolas så
atl de fungerar på avsett sätt saml atl självdragssyslem skall hållas i
funklionsdugligi skick (Socialslyrelsen, Dnr SN 1-5032: 168/78).

Med hänsyn lill vad som genom radonulredningens
undersökningar och remissyttrandena över ulredningens promemoria har kommU fram
om hälsorisker på grund av radon i bosläder är klarlagt atl radon och
radondöttrar är sådana hälsofarliga ämnen som kan utgöra sanitär olägenhet i
en bostad. Enligt vad jag har erfarit har socialslyrelsen för avsikt att ge ut
råd och anvisningar belräffande radon i bostäder. Arbetet hai redan påbörjats
och dess utgångspunkt är radonulredningens förslag om gränsvärden. De råd och
anvisningar som kan bli resultatet av arbetet torde på grund av kungörelsen
(1970:641; omtryckt 1977:629) om begränsning i myndighets rält alt meddela
föreskrifter, anvisningar eller råd komma att underställas regeringen.

Mot bakgrund av vad jag nu har anfört anser jag att det f.
n. inte finns anledning att ta inilialiv lill några lagändringar.

Jag vill i della sammanhang också erinra om alt
radonutredningen inle har lagt fram någol förslag lill provisoriskt gränsvärde
för stråldos från gammastrålning i befinllig bebyggelse. Gammastrålningen utgör
i regel ett mindre problem än radondotterhallen. De åtgärder som i dag kan
vidtas i byggnadsbeståndet för atl motverka gammastrålningen är dessulom svårgenomförbara
och innebär stora ingrepp i berörda bostäder. Frågan om gammastrålning bör
enligt min mening bli föremål för fortsatta överväganden i radonutredningen.

Jag delar utredningens uppfattning att det behövs
ylleriigare insalser för atl bl.a. utföriigare studera hälsoriskerna i
byggnader på grund av strålning, analysera konsekvenserna av alternativa
gränsvärden, utförligare kartlägga förekommande strålnivåer, förbättra
mätmetoderna, utarbeta fler lämpliga skyddsålgärder och, slulligen, noggrant
undersöka kostnads-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:97 13

effekterna för fastighetsägare och boende av de ålgärder
som krävs för alt riskerna till följd av strålning i bosläder ytteriigare skall
kunna begränsas. Del är en viklig uppgift för radonutredningen alt ylleriigare
klariägga dessa frågor så alt de provisoriska gränsvärdena så snarl del är
möjligt kan ersältas av mera permanenta gränsvärden för strålning i byggnader.

2.3 Tekniska åtgärder mot strålning

Radonutredningen framhåller alt radonhalten i svenska
byggnader har ökat under de senaste decennierna. Detla har fram lill år 1975
skelt framför allt genom ökad användning av radioaktivt byggnadsmaterial.
Därtill kommer att sirävandena under senare år all minska energiåtgången i
byggnader kan ha lelt till minskad ventilation.

Väl fungerande ventilation minskar riskerna för sanitär
olägenhet i form av höga halter av radondöttrar, andra hälsofarliga ämnen,
dålig lukt, kondens, mögel och allergiframkallande dammkvalster.

Knappheten på olja och de höjda energipriserna har
understrukit vikten av energihushållning i samhället. Uppvärmning av
bebyggelsen svarar för en betydande del av den lolala energianvändningen och
sparåtgärder inom den sektorn är därför belydelsefulla. Energihushållning i bebyggelsen
stimuleras därför på olika sätt. Bl.a. ulgår statligt stöd för vissa energisparande
åtgärder.

En stor del av neltoenergiförbrukningen i
byggnadsbeståndet går ål lill atl värma upp ventilalionslufl. Med hänsyn lill
kraven på energibesparing är del därför önskvärt atl luftväxlingen hålls på en
så låg nivå som möjligt. Lägsta godiagbara ventilation i en bostad måste
emellertid enligl min uppfattning i första hand beslämmas av kraven på god
hygien inomhus.

Frågan om radon i bostäder har således ett vissl samband
med energisparåtgärder och måste därför uppmärksammas i kommunernas energisparverksamhel.
Från bostadsdepartementet har sänts ut information om delta till kommunema. I
planverkets och kommunförbundets information till energibesiktningsförrätlare
har även dessa frågor tagits upp. Frågan om sambandel mellan energisparande och
hälsorisker i byggnader övervägs enligl vad jag har erfaril också i
energihushållningsdclegationen (Bo 1978:03).

1 vissa fall har energisparålgärder genomförts så
effektivi att luftomsättningen i bostaden har blivit för låg. Exempelvis har
tilluftsvenliler salts igen. Av byggforskningsrådets energistatistik framgår
att del inle heller är ovanligt atl fläktar i fläklventilerade hus varvas ned
eller hell slängs av nattetid eller vid låg utetemperatur, vilket resulterar i
alltför låg luftomsättning. Jag vill här erinra om de anvisningar till 15 S HS
somjag nyss redogjorde för. Det ankommer således på fastighetsägaren att se
till all ventilationen fungerar på avsett sätt. Det är därför viktigi att
kunskap om

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 14

ventilationens belydelse når ul till fastighetsägarna. Jag
återkommer till informationsfrågan.

Enligl 46 S BS skall byggnader för stadigvarande bruk, som
inrymmer bostads- eller arbetsrum, kunna ventileras på ett tillfredsställande
sätl. I SBN 1975 föreskrivs som allmänl krav vid nybyggnad alt luftkvaliteten
skall kunna hållas på sådan nivå all hälsofara inle uppstår. För flerbostadshus
slälls krav på fläklventilalion som ger en luftomsättning av minst 0,5 oms/h.
För enbostadshus godtas dock självdragsvenlilalion. För hus som är byggda
enligt äldre bestämmelser kan såväl högre som lägre luftomsättning förekomma.

Av radonulredningens redovisning framgår att, om
luftomsättningen uppgår lill 0,5 oms/h, radondollerhallen inomhus vid nybyggnad
som regel kan hållas lägre än det föreslagna provisoriska gränsvärdet 70 Bq/m'
under förutsättning att byggnaden inle ligger på mark med förhöjd radonavgång
eller innehåller byggnadsmaterial som har hög radonavgång. Kravel i SBN 1975 på
en luftomsättning av minst 0,5 oms/h för fläklventilerade hus torde således t.
v. kunna godtas vid nybyggnad.

Undersökningar utförda av statens institut för
byggnadsforskning tyder på alt luftomsättningen i nyproducerade enbostadshus
med enbarl självdragsvenlilalion under vissa perioder väsentligt kan
underskrida värdel 0,5 oms/h. Slalens planverk har underställt regeringen
förslag om ändring av föreskrifierna i SBN 1975 som innebär all näktventilation
skall krävas även vid nybyggnad av småhus. Förslagel bereds f. n. i
bostadsdepartementet.

Radonutredningen har framhållil all kunskapen om vilken
luftomsäit-ning som förekommer i bosladsbeslåndel är bristfällig trots alt
flera undersökningar har genomförts. Del gäller främst de självdragsventilerade
husen. Delta bekräftas av flera remissinsianser. En någorlunda säker bedömning
av hur ventilationen fungerar i bostadsbeståndet förutsätter ytterligare
undersökningar. Enligl vad jag har erfaril kommer sådana undersökningar atl
genomföras med medel från byggforskningsrädel.

Radonutredningen pekar på att luftomsättningen i ett stort
antal bostäder med förhöjd radondotlerhalt är lägre än 0,5 oms/h. Genom att
skapa en fungerande ventilation med en luftomsättning av 0,5 oms/h kan man
enligl radonutredningen sänka radondotterhallen i många av dessa bosläder lill
en acceptabel nivå. I byggnader med myckel höga radondotterhaller kan
luftomsättningen behöva ökas över 0,5 oms/h för att halten skall minskas lill
en acceptabel nivå.

Ell väl fungerande mekaniskt ventilationssystem har den
fördelen framför etl självdragssyslem all en någoriunda jämn ventilation kan
erhållas oberoende av yltre väderförhållanden. Erfarenheten från undersökningar
av mekaniska ventilationssystem visar dock att dessa inte alllid fungerar
tillfredsställande. I fläklventilerade bosläder med hög radondotlerhalt inomhus
bör enligt utredningen den första åigärden för atl minska radondotlerhalten
vara en genomgripande kontroll av atl venlilationssyslemel

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 97 15

fungerar på avsett vis. En sädan kontroll kan behöva ske
genom både besiktning och mätning.

1 fläklventilerade bostäder som har samtliga frånluftsdon
anslutna till fläkt bör del enligt radonutredningen normalt inte vara svårt alt
få 0,5 oms/ h som medelluftomsättning i huset. Viktigt är att ventilationen är
någorlunda jämnt fördelad. Speciell uppmärksamhet bör ägnas åt ventilationen i
sovrum. Vid fältundersökningar utförda av statens institut för byggnadsforskning
har det nämligen visat sig all ventilationen i sovrum ofta är sämre än i andra
rum. Kostnaderna för nödvändiga ventilalionstekniska ålgärder i hus med hög
radondotlerhalt har av planverket bedömts vara förhållandevis små.

För självdragsventilerade bosläder gäller enligt
radonutredningen på samma sätt som för de fläktvenlilerade atl
ventilationssystemet måste kontrolleras med avseende på tilluftsdon,
frånluftsdon och ventilationskanaler. I det fall självdragsvenlilationen är
otillräcklig för all säkerslälla godiagbara hygieniska förhållanden inomhus kan
byggnaden behöva förses med cenirala frånluftsfläkiar. Det kan också bli
nödvändigl att komplettera enskilda rum med särskilda tilluflsdon. 1
självdragsventilerade bosläder med mycket hög radondotlerhalt kan del dessulom
bli nödvändigl alt dimensionera ventilationssystemet så att del ger en högre
luftomsättning än 0,5 oms/h. Enligt radonulredningens uppfattning behöver
fläklventilalion installeras främst i självdragsventilerade enbostadshus som
har minst 4-5 av rummens 6 omslutande ytor utförda i alunskifferbaserad
gasbetong med hög radonavgång. Installationskostnaden uppskattas av utredningen
till mellan IO 000 och 20000 kr.

Behovel att spara energi är somjag tidigare har framhållit
slort. I befintliga byggnader med hög radondotterhall måste i vissa fall
luftomsättningen ökas så alt den översliger 0,5 oms/h för all radondotterhalten
skall kunna sänkas till acceptabel nivå. I sådana fall kan det många gånger
vara från energiekonomisk synpunkt motiverat alt anordningar för värmeåtervinning
installeras. För sådana anordningar kan energisparstöd lämnas. Jag kommer i del
följande att föreslå ekonomiskl slöd för ålgärder som minskar strålriskerna i
bostäder. Redan nu vill jag anmäla att som villkor för detta slöd enligt min
mening bör gälla atl, i de fall luftomsättningen måste ökas över 0,5 oms/h,
anordningar för värmeåtervinning installeras om det är energiekonomiskt
motiverat.

De övriga åtgärder som diskuleras av radonutredningen för
alt minska radondolterhallen inomhus är byte av byggnadsmaterial som ger upphov
till förhöjd radondollerhalt eller isolering av materialet med spärrskikt för
atl minska radongasutströmningen i rumsluften. Utredningen anför dock att del
ofta är så svårt och kostnadskrävande att byta byggnadsmaterial som har en
bärande funktion eller utgör bjälklagsfyllning atl del som regel inle är en
framkomlig väg. När del gäller isolering av byggnadsmaterial med hög
radonavgång pågår forskningsprojekt där särskilda spärrskikt undersöks.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 97 16

Radonutredningen har uppskattat all mellan 200 och 2 000
hus ligger på mark av alunskiffer eller har fyllning av s. k. rödfyr och har en
radondotter-halt inomhus som översliger 400 Bq/m. Enstaka hus med värden över I
000 Bq/m förekommer och bör enligt utredningen åtgärdas snarasl. För dessa hus
kan del 1. ex. bli aktuellt med utbyte av fyllning intill källarväggarna.
Koslnaden för atl schakta borl sådan fyllning och ersälla den med lämpligt
malerial saml alt återställa anordningar på marken har ulredningen uppskattat
till mellan 40000 och 80000 kr. För källariösa byggnader med s. k. krypgrund på
mark med hög radonavgång bör krypgrunden fläktventileras.

2.4 Vissa frågor om spårning och mätning m. m.

Som jag tidigare har anfört kan hög radondotterhall i
bostäder vara att betrakta som sanitär olägenhel enligl hälsovårdsstadgan. Det
ligger därför nära lill hands atl hälsovårdsnämnderna spårar och närmare
undersöker byggnader, i vilka höga halter av radon och radondöttrar kan
förmodas förekomma i utrymmen där människor uppehåller sig stadigvarande. Härefter
kan nämnderna bedöma om sanitär olägenhel föreligger till följd av strålning.

Ansvaret för att erforderliga ålgärder vidlas för atl
undanröja sanitära olägenheter ligger i första hand hos fastighetsägarna.

Radonutredningen har i sin promemoria närmare redovisat
olika spår-nings- och mätmetoder. Det konstateras att lillgängliga mätmetoder
är osäkra när det gäller långiidsmedelvärden av strålningen. Dessa värden är de
från strålskyddssynpunkt viktigasle all känna till. Mätningarna bör därför enligl
radonulredningen komplelleras med uppgifler som kommer fram vid 1. ex.
besiktningar.

Mol bakgrund av mälmetodernas osäkerhei är del enligl
utredningen inte heller rimligl att kräva alltför ingående mätningar för all
bedöma radondolierhalterna i en boslad. Del väsentliga måste vara att snabbt
finna de mesl utsatta husen i bostadsbeståndet, dvs. de hus som har en radondotlerhalt
som ligger över 400 Bq/m.

Socialstyrelsen har i en skrivelse lill samlliga kommuner
i landet uppmanat dessa att lill styrelsen redovisa tillvägagångssätt vid
spårning, hur många hus som har spårals, vilka ålgärder som har vidlagils och
resultatet av de mätningar som har utförts. Jag anser det vara lämpligt att
berörda myndigheler tar till vara resultaten och erfarenhelerna från mätningarna
och att de biträder kommunerna med råd och anvisningar i mätningsarbe-let.
ResuUaten av spårningsarbetel är av intresse även för radonulredningens
fortsatta arbete.

Statens provningsanslalt är cenlral förvaltningsmyndighet
för mätning och provning. I den officiella organisationen kan utses
riksmätplatser för olika mälstorheter och riksprovplatser för olika
objektområden. Bostads-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 17

provning är f. n. inte officiell provning. Det finns inte
heller någon riksmäl-plats för storheter inom områdel joniserande strålning.
Provningsanstallen har föreslagil att statens strålskyddsinstilut skall utses
lill sådan riksmäl-plats. Vissa hithörande frågor berörs i betänkandel Svensk
mälplalsorgani-sation (Ds 1 1979: 6). Några beslul har ännu inle fattals i
dessa frågor.

Berörda myndigheler gör nu, delvis på inilialiv av
radonulredningen. vissa insalser avseende mät- och provningsverksamhet. För att
de behov av sådan verksamhel, som åtgärder mot strålning i byggnader skapar,
skall kunna tillgodoses snabbt kan emellertid enligt min mening ytterligare
insalser behövas. Enligl vad jag erfarit pågår fn. mellan provningsanstallen
och övriga berörda myndigheter överläggningar rörande lämpliga former för dessa
insalser. De kostnader som kan uppkomma torde i försia hand få täckas med
avgifter.

2.5 Finansiering av åtgärder i bostäder

2.5.1 Koslnadsbedömning

Många kommuner har som jag nämnl redan inlett arbelel med
alt spåra upp hus med hög radondotlerhalt och rekommendera ålgärder. Del kommer
sannolikl alt snart bli aktuellt för många faslighelsägare att söka vägar atl
finansiera de nödvändiga arbetena.

Jag har i det föregående redovisat vilka åtgärder som
enligl radonulredningens mening kan behöva ulföras i hus med olika typer av
strålkällor. Kostnaderna för dessa arbeten kan variera belydligl.
Uppskattningarna är emellertid f. n. myckel osäkra. Detta gäller såväl vilka
kostnaderna blir i enskilda hus som hur många hus som kommer alt beröras.
Utredningen har bedöml all de sammanlagda kostnaderna kan komma att bli ca 250
milj. kr.

Enligt utredningens uppfattning behöver normalt inga
särskilda åtgärder utföras i flerbostadshus eller fläklventilerade småhus som
är uppförda med radioaktivt byggnadsmaterial. Som regel behöver man i dessa
fall endast se till atl ventilationen fungerar på avsell säll.

Särskilda ålgärder kan däremot komma att bli nödvändiga i
sådana självdragsventilerade småhus som har en slor andel alunskifferbaserad
gasbetong i byggnadsstommen. Anlalel sådana hus uppskattas av ulredningen lill
mellan 3000 och 15 000. Om man installerar fläklventilalion och
värmeåiervinningsanläggning kan kostnaden beräknas till ca 20000 kr. per hus.
Den sammanlagda kostnaden uppskattas av ulredningen lill ca 180 milj. kr.

I ett begränsal anlal fall kan mer genomgripande arbelen
bli nödvändiga. Del gäller de fall där slrålbelaslningen förstärks av radon som
avgår från marken eller från fyllnadsmaterial. Jag har tidigare redovisat all
utredningen uppskattat antalet sådana fall till mellan 200 och 2 000 samt att
kostnaderna kan komma att uppgå till mellan 40000 och 80000 kr. per hus. Delta
skulle enligl ulredningen ge en total kostnad av ca 60 milj. kr. 2 Riksdagen 1979180. I saml. Nr
97

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:97 18

Till detla kommer enligt utiedningen kostnader för sådana
ålgärder som kan följa av utredningens förslag alt lillämpa etl lägre
gränsvärde för byggnader som är föremål för viss inte oväsentlig ombyggnad. Det
antal hus som byggs om på elt sådanl sätl kan enligt ulredningen grovt uppskattas
till elt par tusen under den närmaste femårsperioden. De tillkommande
kostnaderna med anledning härav uppskattar ulredningen lill några tiotal milj.
kr.

2.5.2 Finansieringsmeiod

Som jag nämnde inledningsvis har ulredningen i en särskild
skrivelse lämnat förslag om finansieringen av kostnaderna för atl sänka
radondolterhallen i befinlliga bosläder. Ulredningen har därvid pekal på atl
de ålgärder som kommer i fråga ofta inle uppfyller de krav som gäller för alt
bosladslån lill ombyggnad skall kunna utgå. Utredningens förslag innebär alt
möjligheler till sådana lån bör öppnas. Denna finansieringsmöjlighet bör enligt
ulredningen begränsas lill de fall då hälsovårdsnämnden har funnit att det
föreligger sanitär olägenhet till följd av för hög radondotter-halt och då
byggnadsnämnden har slälll krav på särskilda åtgärder för att nedbringa
radondotterhallen i samband med ombyggnad.

Gränsen för den lägsta kostnad som berättigar till slöd
bör enligt utredningens förslag sältas till 7000 kr. för flerbostadshus och
till I 500 kr. för småhus. Ulredningen förordar vidare alt fastighetsägaren får
bidrag med en viss andel av den godkända kostnaden. Bidragsandelen börenligi
utredningen lämpligen utgöra 35 %.

Som ett alternativ till ett syslem där generella bidrag
lämnas endast efter det atl hälsovårdsnämnden har fastställt alt sanitär
olägenhet föreligger anger utredningen möjligheten att i efterhand helt eller
delvis avskriva lånen i de fall som detla bedöms skäligl.

Utredningens finansieringsförslag har mött krilik från
skilda ulgångspunkter. Det övervägande antalet remissinstanser är eniga om all
etl särskill finansiellt stöd bör ulgå. Flera sinsemellan avvikande uppfattningar
har däremol redovisats om behovet av subvenlioner och hur dessa i så fall bör
utformas. Även jag anser att kritik kan riktas mol utredningens bedömningar i
dessa avseenden. Innan jag lägger fram konkreta förslag om de villkor som bör
gälla vill jag utveckla mina allmänna synpunkter på inriklningen av det stöd
som bör erbjudas.

Fastighetsägarna har rent allmänt ansvarel för atl
utrymmen som används som bosläder är i sådanl skick atl de lämpar sig för
bostadsändamål. Ägare av fastigheter får normalt räkna med att oförutsedda
utgifter kan uppkomma och inrälta sin ekonomiska planering efler delta. De
hälsorisker som nu har uppenbarats lill följd av radioaktivi sönderfall i
byggnadsmaterial och strålning från omgivningen kräver i vissa fall skyndsamma
åtgärder. Som utredningen har visal kan kostnaderna för dessa variera avsevärt.
Ofla krävs inte mer än en förhållandevis enkel kontroll och

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:97 19

justering av befintliga ventilationsanläggningar. 1 andra
fall kan de omedelbara utgifierna bli så stora atl man inte rimligen kan
förulsälla alt de skall kunna läckas med medel som fastighetsägarna själva direkl
kan göra tillgängliga. Fastighetsägarna kan i dessa fall behöva hjälp all
finansiera arbetena.

Slalen har sedan lång lid tagit på sig ett ansvar för att
krediter tillhandahålls på sådana villkor atl bostäder som är hälsovådliga
eller hygieniskt otillfredsställande kan förbättras eller ersättas. Detta har
skett främst genom bosladslån. Staten har vidare genom överenskommelser med kreditinstituten
säkrat lillgången till byggnadskrediler och bottenlån på kredilmarknaden för
de hus lill vilka slatliga bostadslån har lämnats. Denna ordning har under
senare år fungerat väl. Ulformningen av del statliga fmansieringsålagandel har
inneburil atl staten - i viss omfattning lillsammans med kommunerna - har
övertagit större delen av de kreditrisker som är förenade med
bostadsfinansieringen.

I viss utsträckning kan denna finansieringsväg utnytljas
även för att finansiera sådana arbelen som behövs för att minska strålrisker i
bostäder. Bosladslån till ombyggnad får emellertid enligl gällande regler
normalt lämnas bara om ombyggnaden är av viss omfattning och medför en väsenllig
ökning av bostadsvärdet. Till arbelen som kan hänföras lill löpande underhåll
utgår lån normall endast om de är direkt föranledda av sådan ombyggnad som
belånas. För arbeten som begränsas enbart till all minska strålrisken kan
bostadslån enligl dagens regler därför ofta inle lämnas. Enligt min mening är
del dock rimligt atl öppna möjligheter lill bosladslån i alla dessa fall,
oavsett om arbetena kan jämställas med ombyggnad eller inle.

Staten har med olika medel sökt säkra all finansieringen
av bostäder sker på sådana villkor att hushållens löpande nettouigifler för en
boslad av godtagbar standard ryms inom de inkomster som hushållen normalt disponerar.
Detla sker främst genom olika generella bestämmelser om amorteringstider och
andra amorieringsvillkor saml genom villkoren för räntebidrag. Behovet av
särskilt stöd till ekonomiskt svaga hushåll eller hushåll med stor
försörjningsbörda beaklas inte genom lånevillkoren ulan med hjälp av skilda former
av individuellt prövade bosladsbidrag och bosladstillägg.

Slorleken av de lån som kan behövas för de nu aktuella
åtgärderna kommer att variera avsevärl från fall till fall. Om de allmänna
lånevillkoren blir enhetliga skulle därför hushållens årliga kapitalutgifter
komma att variera starkt. Detla skulle öka behovel av individuellt pröval stöd
lill ekonomiskl svaga hushåll utöver vad som kan lämnas inom ramen för
bostadsbidragssystemen. Av prakliska skäl bör man enligl min mening så långl
möjligt söka undvika en individuell prövning av lånevillkoren. De allmänna
lånevillkoren bör därför ulformas så all den årliga nelloulgiften för lånen kan
begränsas till ett belopp som är i huvudsak lika för alla.

n .'.-fUi.'

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 20

oberoende av lånels sloriek och som hushållen normall kan
anlas klara. Detta syfte kan nås om amorteringstiden differentieras efler
lånens storlek och om dessutom räntebidrag lämnas i de fall då lånen uppgår
till större belopp. För de sannolikl få fall då netloutgifierna trots detla
skulle komma alt uppgå till mer betydande belopp behövs dock möjligheler lill
en individuellt inriktad prövning av lånevillkoren. Därvid kan ytteriigare
direkta kapitalsubveniioner behöva lämnas.

Jag finner det alltså nödvändigt att statens finansieringsslöd
får en annan inriklning än vad utredningen har förordat. Utredningens förslag
om generella subventioner i form av atl en viss andel av kostnaden täcks med
bidrag skulle inte eliminera behovel av särskilda insatser för atl begränsa
hushållens utgifter i de fall kostnaderna blir höga. Jag kan vidare inte se atl
ekonomiska stimulanser har någon självständig belydelse för möjligheterna att
spåra upp och avhjälpa brisier i de byggnader som är i behov av det. Till detla
kravs betydligt mer aktiva styrmedel.

Mot denna bakgrund vill jag således föreslå följande
villkor för statens finansiella stöd. Bestämmelserna om stödel bör kunna träda
i kraft den I juli 1980. Stödel bör lämnas i form av lån som utformas som
annuitetslån. Amorteringstiden bör allmänt bestämmas med hänsyn till lånets
storlek på sådant sätl att hushållens åriiga nettouigifler för lånen generelll
sell blir i huvudsak lika, oberoende av lånens storlek. Låneliden bör dock med
hänsyn lill åtgärdernas art inte översliga 20 år. Räntebidrag bör utgå när den
godkända kostnaden översliger 25000 kr. För att besvärande tröskel-effekter
skall undvikas i de fall då lånen ligger i närhelen av denna gräns -vilkel
enligt utredningens uppskattningar skulle bli vanligt - bör räntebidrag utgå
endasi för den del av lånet som hänför sig lill godkända kostnader över 25000
kr.

Lånen bör knytas till fastighelen och inle lill ägaren.
Säkerhet bör därför lämnas i form av panträtt i fastigheten. Rätlen alt över
huvud tagel få lån kan dock med tanke på lånens syfte inte rimligen göras
beroende av att säkerheten blir belägen inom ramen för ell beräknal pantvärde
för byggnaden. Det bör ankomma på regeringen alt utfärda de närmare villkor
som bör gälla i fråga om inteckningens säkerhetsläge.

Jag ser i övrigt stora fördelar i en samordning med de
regler som gäller för bostadslån till ombyggnad. Därmed underlättas
lånehanleringen för både sökanden och lånemyndigheterna i de fall som andra
belåningsbara arbeten ulförs samtidigt. Antalet särbestämmelser kommer att kunna
hållas nere. De bestämmelser som tillämpas kommer då att vara väl kända för
dem som är berörda. Jag förordar därför all lånen lämnas som bosladslån. De bör
dock - när ålgärderna avser alt minska strålrisker - få lämnas utan hinder av
de begränsningar i fråga om arbetenas omfattning eller de villkor om ökat
bostadsvärde som annars gäller för bosladslån lill ombyggnad, om bara övriga
förutsättningar för bostadslån är uppfyllda.

Vid bifall till della förslag kommer automatiskt
bestämmelserna i bo-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:97 21

sladsfinansieringsförordningen (1974:946) om bl.a.
bostadslånets storlek, slorleken på ränta och garanterad ränta, fördjupning,
förskoll och utbetalning att gälla. Det ankommer på bosladsslyrelsen att
utfärda erforderliga verkställighetsföreskrifter, bl. a. om den lägsla
godkända koslnad som skall berättiga till lån.

En följd av all lånen lämnas som bosladslån blir vidare
att de skalleregler som annars gäller för reparationskostnader som finansieras
med bostadslån kommer all gälla även i dessa fall.

Med de lånevillkor som jag nu har förordal kommer såvill
man nu kan bedöma huvuddelen av alla arbeten inte all medföra högre årliga
netlout-gifter för hushållen än atl de kan klaras inom ramen för vad som är
rimligt med hänsyn till bostadens värde. För ett begränsat antal lägenheter kan
betydligl mer omfaltande arbeten bli nödvändiga. Kostnaderna kan därvid i vissa
fall bli så höga atl de samlade fakliska årliga utgifterna för bostaden skulle
komma att överstiga vad hushållet skulle behöva betala för en annan, likvärdig
boslad. Detla gör det enligt min mening nödvändigl alt öppna en möjlighet till
en mera fri prövning av lånevillkoren för sådana fall. Förhållandena liknar här
i mycket dem som har motiverat särskilda ränte- och amorteringsfria tilläggslån
för koslnader i samband med ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull
bostadsbebyggelse. De förutsättningar som gäller för atl sådana lån skall utgå
bör därför kunna tjäna som förebild. 1 den mån som de nya lånen tillsammans med
tidigare lån i fastigheten - eller, om det är fråga om flerbostadshus,
tillsammans med lägenhetens andel av lidigare lån i fastigheten - skulle
överstiga vad som kan förräntas inom ramen för ett belopp som motsvarar
bruksvärdeshyran för en likvärdig lägenhel upplåten med hyresrätt bör
ytterligare subvenlioner kunna tillföras. Tekniskt bör del ordnas så att
ränte- och amorteringsfrihet får lämnas för en viss del av bostadslånet i
stället för räntebidrag i molsvarande del. Ränte- och amorleringsfrihet bör
normall inte lämnas för längre tid än 5 år, varefter lånedelen bör förräntas
och amorteras på samma villkor som övriga delar av lånet, såvida inle
särskilda skäl lalar mol detla. Behovet av fortsatt ränte- och
amorteringsfrihet bör därutöver alltid omprövas i samband med försäljning.

Jag anser all närmare förulsällningama för lån till
åtgärder mot strålrisker bör bestämmas av bostadsslyrelsen med ulgångspunkt
från radonulredningens förslag och de råd och anvisningar om sanitär olägenhel
på grund av hög radondotlerhalt som kan komma att utfärdas av socialstyrelsen.
Som jag tidigare sagl bör som villkor för lån i vissa fall gälla alt anordning
för värmeålervinning installeras. Till lånet bör kunna knytas villkor som gör
det möjligt att följa resultatet av åtgärderna till ledning bl. a. för
bedömningen av hur motsvarande arbeten bör utföras i andra hus.

Som har framgått av vad jag har sagt lidigare kommer
hälsovårdsnämnden och byggnadsnämnden atl behöva lämna fastighetsägarna större
bistånd än vanligl i frågor som rör den renl tekniska ulformningen av arbe-

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:97 22

lena. De kommunala myndigheterna kommer därför all ha god
kännedom både om vilka arbeten som är nödvändiga i det enskilda fallel och om
kostnaderna för dem. Detla minskar behovet av sakgranskning från länsbostadsnämndernas
sida. Med hänsyn till della och lill önskemålet att arbetena genomförs snabbt
sedan väl planeringen har slutförts avser jag all senare föreslå regeringen all
del inte skall vara etl hinder för län i dessa fall all arbetena har påbörjats
innan ännu länsbostadsnämndens beslut föreligger. Som villkor bör gälla endast
alt lånet dessförinnan har tillstyrkts av det kommunala förmedlingsorganel.
Länsbostadsnämndernas handläggning bör därigenom kunna inskränkas till -
utöver låneförvaltningen - atl pröva om de formella förulsältningarna för lån
och räntebidrag föreligger samt atl fastställa de villkor som skall gälla för
lånet. I fall där ålgärder mot strålrisker vidtas tillsammans med sedvanlig
ombyggnad eller energibesparande åtgärd bör dock gälla de bestämmelser om
påbörjande som f.n. tillämpas.

Jag förordar slulligen all besvärsrällen i dessa fall
begränsas på samma säll som regeringen har föreslagit i fråga om bostadslån
lill energisparåtgärder (prop. 1979/80: 100 bil. 16 s. 145). Besvär bör alltså
inle få föras vidare till regeringen i de fall då bostadslånet avser endast
sådana arbeten som belånas enligt de av mig föreslagna särreglerna för åtgärder
mol strålrisker.

Vad jag nu har anfört innebär att kostnaderna för
låneverksamhelen avseende ålgärder mol strålning bör belasta det i prop.
1979/80:100. bil. 16 upptagna reservationsanslaget B3. Lån lill
bostadsbyggande. Vidare bör kostnaderna för räntebidrag belasta
förslagsanslaget B4. Räntebidrag m. m. Jag räknar inle med något behov av medel
under budgetåret 1980/81 utöver vad som har föreslagits i nyssnämnda
proposition.

2.5.3 Slöd lill kommunerna

Kommunerna har, somjag lidigare har redovisai, tagit
initiativ till om-fallande insalser för spårning och mätning av radon i
bosläder. De åtgärder som nu blir aktuella för atl minska strålningen i de fall
mätningar och besiktningar ulvisar att sanitär olägenhet föreligger avses kunna
finansieras med statliga lån enligt vad jag nyss har redovisat. Handläggningen
av dessa låneärenden kan i vissa fall bli mer omfattande för kommunerna än vid
jämförbara ombyggnads- och energispariån. Bl. a. förutsätts en omfattande
medverkan från hälsovårdsnämnderna och i viss mån också från byggnadsnämnderna
och kommunernas organ för energisparrådgivning.

Jag anser all slaten bör biträda kommunerna med vissa
resurser för det arbele som spårning, mätning och besiktningar m. m. i detta
sammanhang medför. Jag förordar därför all ell slöd utgår till kommunerna i
form av ell schabloniserat bidrag med I 000 kr. för varje beviljat lån för
åtgärder mol strålrisker. Utbetalningen bör ske budgelårsvis i efterskott genom
bostadsslyrelsens försorg, och kostnaderna bör belasta det under trettonde
huvud-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:97 23

lileln uppförda förslagsanslaget Bl. Bostadsslyrelsen. Jag
bedömer det totala medelsbehovet för dessa bidrag lill 15 milj.kr. för en
femårsperiod med en slörre belastning i början av perioden. Någon egentlig
belastning på anslagel kommer dock inte atl uppträda förrän efter utgången av
budgetåret 1980/81.

Jag vill vidare stryka under att berörda statliga
myndigheter inom ramen för sina resurser bör biträda kommunerna med bl. a.
rådgivning, information och utbildning. Jag återkommer till dessa frågor
ytteriigare i del följande.

2.6 Övriga frågor

De åtgärder somjag nu har föreslagil för alt minska
strålrisken i byggnader där strålningen är särskill hög bör somjag tidigare
framhållit ses som ett första steg i etl mer långsiktigt handlingsprogram.
Innan man kan ta ställning lill behovel av fortsalla åtgärder behöver
kunskapsunderlaget förbättras i många avseenden. Flera av de berörda
myndigheterna har också redovisai betydande krav på medel för forskning inom
del aktuella området. Radonulredningen har i en särskild skrivelse den 19
oklober 1979 gjorl en sammanställning och priorilering av del redovisade
behovel av insalser av forsknings- och undersökningskaraktär. Vissa forsknings-
och utredningsuppgifter behöver lösas snabbt för atl utredningen skall kunna
slutföra sitt arbete. Andra uppgifler är mera långsikliga men behöver påbörjas
redan nu föratt del fortsatta strålskyddsarbelet skall underlättas.

Medelsbehovet för de av radonutredningen föreslagna
forskningsprojekten uppgår lill 4 850000 kr. för innevarande budgetår och
budgetåret 1980/ 81.

Ulredningen har även föreslagil kompletterande geofysiska
fiygmätningar av radioaktiv mark. Jag är dock inte beredd alt nu ta ställning
till denna fråga.

Den forskning som radonutredningen har föreslagit hänför
sig främst till sambandel mellan stråldoser och hälsoeffekter samt till
mätmetoder och åtgärder mot strålning i byggnader. Vid min anmälan till årets
budgetproposition av anslaget till byggnadsforskning har jag framhållil viklen
av forsknings- och utvecklingsverksamhet när det gäller miljö- och hälsorisker
i byggnadsbeståndet. Jag har därvid framhållit att av särskild belydelse är f.
n. fortsatt forskning och utveckling för att minska halten av radon och
radondöttrar i befintliga byggnader. Statens råd för byggnadsforskning har
enligt vad jag erfarit inom ramen för sitl program som huvudsakligen
finansieras ur fonden för byggnadsforskning beräknat medel för forskning om
byggnadstekniska ålgärder mol strålning.

För övrig forskning om strålning i byggnader, främst
angående sambandet mellan strålning och hälsoeffekter samt angående
mätmetoder, behöver särskilda medel anvisas. Den av radonutredningen
föreslagna forsk-

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 24

ningsverksamhelen berör flera olika slatliga myndigheter
och forskningsinstitutioner. I väsentliga delar skall resultatet ulgöra
underiag för utredningens fortsatta arbele. Del bör därför ankomma på
ulredningen atl med ulgångspunkt i sina direktiv samordna denna forskning. Mot
denna bakgrund förordar jag, efter samråd med chefen för
jordbruksdepartementet, all för forskning rörande strålning i byggnader -
utöver den som BFR svarar för - ytterligare 2 milj.kr. anvisas för budgetåret
1980/81 på det under tionde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget A3.
Kommilléer m. m.

Frän flera utgångspunkter finner jag att det är angeläget att
erfarenhelerna av de ålgärder som vidtas mot hög radondotlerhalt i byggnader
tas till vara. Uppföljning och utvärdering bör därför ske systematiskt och i
olika former. Jag fäster härvid särskilt avseende vid samordningen mellan berörda
myndigheler, organisationer, företag m.fl. Enligt vad jag erfarit har
radonulredningens arbele bidragel lill den samordningen. Ulredningen bör enligl
sina direkliv f. ö. se över de olika myndighelemas uppgifler vad gäller
ålgärder mol strålrisker i byggnader.

Den samlade erfarenhelen av spåming, mätning och
besiktningar som kommer fram bör tas lill vara av berörda myndigheter. Jag har
erfarit alt socialstyrelsen i samråd med bl.a. slrålskyddsinslilulet,
planverket och provningsanstalten biträder kommunerna vid utvärdering av gjorda
undersökningar och därvid samlar in och bearbetar resultaten. Statens råd för
byggnadsforskning genomför som jag har nämnl ell omfattande projekt avseende
åtgärder mot strålning i bostäder. Detla arbele leds av en styrgrupp vilket
också ulgör etl led i samordningen.

Radonutredningen behöver för sitt fortsatta arbele, som ju
bl.a. syftar lill förslag om permanenta gränsvärden, ytterligare
kunskapsunderlag om riskerna med strålning i byggnader och om resullal av
spårning, mätning, besiktning och genomförande av tekniska ålgärder mol sådana
risker. Det ingår i utredningens uppdrag alt också göra en övergripande
ulvärdering baserad på bl. a. dessa uppgifter.

Jag har i nu berörda forskningsfrågor samrått med chefen
för jordbruksdepartementet.

Radonulredningen framhåller behovel av information och
ulbildning i denna fråga bl.a. mot bakgrund av den oro som radonproblemet
skapai. Medel för dessa ändamål har enligt vad jag erfarit kunnat las i anspråk
i viss omfattning inom ramen för de medel som berörda myndigheter disponerar.
Jag finner del angelägel atl särskilda medel nu ställs till förfogande så atl
nödvändiga ylleriigare insatser kan genomföras utan dröjsmål. Med hänsyn lill
alt betydande osäkerhet ännu råder om problemen med radon i bosläder bör information
och ulbildning planeras och genomföras successivt.

Jag delar utredningens och remissinstansernas uppfattning
om behovet av information. Olika målgrupper för informalion om strålning i
byggnader

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:97 25

är allmänhelen. berörda boende och fastighetsägare samt
personal hos myndigheter och företag. Utredningen anser all det får ankomma på
berörda centrala myndigheler och kommunförbundet att lillsammans framslälla
erforderiigt informationsmaterial. Av betydelse är naluriiglvis också alt
bakgrundsmaterial, kommenlarer elc. kan erbjudas massmedia. Jag återkommer
till frågan om medel för informalion.

Genom broschyren Radon i bostäder, som har gells ut av
planverket, socialstyrelsen och strålskyddsinslitutet i samverkan och
distribuerats i stor upplaga, främsl till kommuner, finns en bra
basinformation.Även en fylligare information till kommunerna har getts ut av
berörda slatliga myndigheler och av Svenska kommunförbundel. Vidare har
radonulredningens promemoria och skrivelser saml en rapport om den
uppsalaundersökning, somjag tidigare har nämnl, spritts i stor omfattning.

Med de beslut av statsmakterna och olika myndigheler, som
nu är akluella uppslår ylterligare informationsbehov. Jag avser därför atl
senare föreslå regeringen alt medel under innevarande budgetår från anslaget
Bil. Vissa energibesparande ålgärder inom bosladsbeslåndel m.m. ställs till
förfogande för vissa insalser av betydelse för kommunerna avseende information,
rådgivning m. m. om radon.

Behovet av ulbildning avser framför allt handläggande
personal i kommunerna, främst vid hälsovårdsnämnder, byggnadsnämnder,
förmedlingsorgan för statliga bostadslån och organ för energisparrådgivning.
Vidare behövs viss utbildning av personal vid berörda centrala och regionala
myndigheter samt konsult- och byggföretag. Ulbildningen utgör en väsenllig
förutsätlning för all kommunernas arbete med mätning, lekniska åtgärder
information elc. skall kunna fullföljas.

Jag har
erfaril att utbildning har genomförts och kommer att genomföras av
kommunförbundel, planverket, socialslyrelsen m.fl. Behov av särskilda medel
uppstår dock för utbildningsunderlag m. m. Jag beräknar medelsbehovet för
budgetåret 1980/81 för information m. m. till 0,8 milj. kr. Efter samråd med
chefen för budgetdepartementet harjag funnit all kostnaden bör kunna bestridas
av medel som beräknats inom del under åttonde huvudtiteln uppförda
reservationsanslaget G5. Viss informalionsverksamhel.

3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anförl hemställer jag
alt regeringen föreslår riksdagen att

1.
godkänna vad
jag har förordat om bosladslån till ålgärder som avser att minska strålrisker i
bostadshus,

2.
godkänna vad
jag har förordal om räntebidrag m. m. i samband med sädana lån.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 26

3.
godkänna vad
jag har förordat om bidrag till kommunerna för vissa kostnader i samband med
åtgärder lill vilka lån beviljas.

4.
medge
all kostnaderna för bidrag till kommunerna som utbetalas under budgetåret
1980/81 får belasta del under trettonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget
B I. Bosladsslyrelsen.

5.
till Kommilléer
m.m, för budgetåret 1980/81 under tionde huvudtiteln ulöver i prop.
1979/80:100 bil. 13 föreslaget reservationsanslag anvisa ylterligare 2000000
kr.

4 Beslut

Regeringen ansluler sig lill föredragandens överväganden
och beslular atl genom proposition föreslå riksdagen atl antaga de förslag som
föredraganden har lagl fram.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 27

Bilaga 1

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

PRELIMINÄRT FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER MOT STRÅLRISKER I
BYGGNADER!

PM från Radonutredningen

Ds Jo 1979:9

'
Bilagorna lill Ds Jo 1979:9 har ej medtagits här

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 28

1 Inledning

Ulredningen angående åtgärder mot strålrisker i byggnader,
m. m. (Radonulredningen) skall enligl sina direkliv (Jo 1979: 15) med förtur
och i samarbele med berörda organ utarbeta etl program för de undersökningar
som bedöms nödvändiga för att klarlägga strålnivåerna i del befintliga
byggnadsbeståndet. 1 föreliggande promemoria föreslås etl program för atl spåra
upp och minska riskerna för strålning frän radioaktiva ämnen i
bostadsbeståndet. ! promemorian föresläs också vissa undersökningar som bedöms
nödvändiga för det fortsatta ulredningsarbelel. Dessulom redovisas sådana
åtgärder av generell natur som kan vidtas i befintlig bebyggelse och åtgärder som
bör vidtas vid planering av ny bebyggelse pä mark som kan avge radon.

Utredningens förslag har utarbetats efter samråd med
företrädare för statens strälskyddsinstitut. statens planverk, socialstyrelsen,
statens institut för byggnadsforskning, Sveriges geologiska undersökning,
statens provningsanstalt, svenska kommunförbundet och industrins byggmaterialgrupp.
Kontakt har dessutom tagits med bostadsstyrelsen, energisparkommittén och
byggnadsenlreprenörföreningen.

Vissa ätgärder har genomförts eller inletts innan
utredningen tillsattes i februari 1979.

Strålskyddsinstilutet har sedan 1950-talel i samarbele med
bl.a. byggnadsindustrin utfört omfattande mätningar av halten av radioaktiva
ämnen i de flesla byggnadsmaterial. Genom undersökningar av radon och radondotlerhalt
saml luftomsättning i ett hundralal bostäder har slrålskyddsinslilulet och
byggnadsforskningsinstitutet tillsammans i grova drag karllagt
radonsituationen.

Dessutom har radonhaltens variation med liden i olika
typer av hus undersökts av strålskyddsinstilutet.

Strålskyddsinslitulel har dessutom under 1976-1979
genomförl en landsomfattande undersökning av gammastrålnivån i svenska bosläder
genom mätningar i omkring I 400 slumpvis utvalda lägenheter.

På grundval av bl.a. dessa undersökningar och studier av
lungcancer hos gruvarbetare har institutet bedömt riskerna för cancer från
gammastrålning och lungcancer från radondöttrar i del svenska
bostadsbeståndet. Utredningen har initierat ett sammanträde med experter för
att diskutera möjligheterna att närmare undersöka sambandet mellan lungcancer
och radon.

För alt undersöka effekter av olika åtgärder för att
nedbringa alltför höga radonhalter i enfamiljshus har ett forskningsprojekt
inletts bl.a. i Skaraborgs län. Projektet drivs gemensamt av slrålskyddsinslitutel,
byggnadsforskningsinstitutet och statens räd för byggnadsforskning.

Hälsovårdsnämnder, byggnadsnämnder och länsstyrelser har
informerats genom broschyren "Strålningen i våra bostäder" som
ularbelats av

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 29

statens strålskyddsinstilut 1976 och genom en PM av den 7
februari 1979 ularbetad av socialstyrelsen, statens planverk och statens
strålskyddsinstitut gemensaml, kallad "Information om strålning i
befintliga byggnader".

Ulredningen har lillsammans med Sveriges geologiska
undersökning utfört provundersökningar med bilburen gammamätare i Mala och
Luleå kommuner. Hälsovårdsnämnden i Uppsala kommun, socialslyrelsen och
Sveriges geologiska undersökning genomför på ulredningens initiativ ett
praktiskt försök med spårning av hus med hög radondotlerhalt i Uppsala.

Som en följd av den omfattande publiciteten i massmedia
när slräl-skyddsinstitutets rapport, "Strålningsnivän i hus byggda pä
avfall från hantering av alunskiffer", offentliggjordes, har ett slorl
antal boende kontaktat centrala och kommunala myndigheler. Rapporlen visade
atl mycket höga radonhalter uppmätts i enfamiljshus med kringfyllning av bränd
alunskiffer, s. k. rödfyr. De anmälningar som kommil in har registrerats av
hälsovårdsnämnderna. Många nämnder har också följt upp anmälningarna med
bostadsinspektioner och rådgivning.

2 Allmänt om radioaktivitet, strålning och ventilation

2.1 Radioaktivitet

Radioaktivitet uppkommer när vissa ämnen sönderfaller,
varvid de avger joniserande strålning.

Med aktiviteten hos etl radioaktivt ämne menar man antalet
sönderfall per sekund. Enheten för aktivitet är becquerel (förkortat Bq).

Radonhalten i luft mäts i anlalel sönderfall per sekund i
en kubikmeter luft. Bq/m-\

2.2 Strålning

De strålningstyper som är av särskilt inlresse i byggnader
är alfastrålning och gammaslrålning. Alfastrålning har kort räckvidd, bara
några centimeter i luft.

Gammastrålning liknar röntgenstrålning och är mycket
genomträngande. Gammastrålningen tränger delvis genom kroppen och kan därvid ge
en ökad risk för cancer och skador på arvsanlagen. När strålning Iräffar
kroppens vävnader avger den energi. Den mängd energi som mottas per kilogram
kroppsvävnad kallas stråldos. Enhelen för stråldos är sievert.

Alla utsätts för strålning. De nalurliga strålkällor som
människan är utsatt för är av tre slag, nämligen strålning från rymden, från
radioakliva ämnen i kroppen och från radioaktiva ämnen i omgivningen.

Den totala årliga stråldosen från de naturligt
förekommande källorna är omkring en tusendels sievert som är lika med en
millisievert (förkortal 1 mSv/år).

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 30

Människans teknik har skapat ett antal nya icke naturliga
strålkällor såsom röntgenapparater och radioaktiva ämnen. Grovt räknat får
människan ett lika stort genomsnittligt stråltillskolt genom dessa som från de
naturligt förekommande strålkällorna, dvs. ca I mSv/år.

De naluriigl förekommande radioaktiva ämnena ulsäller oss
huvudsakligen dels för gammaslrålning, dels för radonels radioakliva
sönderfallspro-dukter som vi andas in.

Förekomslen av radon i luften i våra bostäder är av slörre
belydelse än gammastrålningen. Radon är en radioaktiv ädelgas som bildas när
det radium som finns i mark och byggnadsmaterial sönderfaller. Radium i sin tur
ingår i de sönderfallskedjor som börjar med uran och torium. Eftersom radonel
är en gas har det förmågan att tränga ul från material som innehåller radium.

Radongasen blandar sig med luften. Då radonel sönderfaller
bildas s. k. radondöttrar. 1 molsals till radonel är radondöttrarna i fast form
och svävar som partiklar vilka ofta fastnar på dammet i luften. Radondöttrarna
avger alfasträlning, som inle förmår tränga genom huden. När man andas in luft
som innehåller radondöttrar fastnar en del av dem i lungorna. Lungvävnaden får
därvid en stråldos och skador på cellerna kan uppstå som kan medföra en ökad
risk för lungcancer.

De stråldoser som erhålles från strålningen i byggnader är
så liten atl någon akut skada inte kan uppstå, men innebär en risk för cancer.
Den cancer som kan förorsakas av strålning uppträder inte omedelbart ulan först
efter en lång latenstid, kanske 15-40 år. Risken anses öka med ökad stråldos.

Stråldosen till boende i svenska hus är i genomsnitt 0.5
mSv/år från gammaslrålning och har beräknats vara 3 mSv/år från alfasträlning
avgiven från radondöttrar (radondotlerhalten ca 25 Bq/m), när den
genomsnittliga uppehållstiden i bostaden är 80 %.

All bestrålning anges i effektiv dosekvivalent även den
som kommer från inandning av radondöttrar. Den effektiva dosekvivalenten innebär
atl stråldosen i varje organ viktas i proportion till risken så att t. ex.
dödsfallsrisken på grund av alfabestrålning av lungorna kan jämföras med
dödsfallsrisken på grund av gammabesträlning när hela kroppen bestrålas likformigt.

2.3 Effekter av radioaktivitet och strålning

Genom åtskilliga studier av gruvarbetare som utsatts för
höga radondolterhaller i gruvluflen är det känt atl radon kan bidra lill
uppkomslen av lungcancer. Gruvarbetare utsätts även för en del andra
påfrestningar av luftvägarna och det är därför inle självklart atl
riskbedömningen för dem är direkt tillämpbar på befolkningen i övrigl. En annan
skillnad är alt gruvarbetare utgör en ganska homogen grupp av vuxna män, under
det alt det i en

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 31

bostad kan finnas människor av alla åldrar och med olika
hälsotillstånd. Della kan medföra en slörre eller mindre risk för befolkningen.
Ändå måsle riskbedömningar grundas på erfarenheterna från riskerna för lungcancer
vid höga radonhalter vid gruvarbete och från en del sludier av
dos-effektsambanden för lungcancer efter röntgenbeslrålning. Erfarenheterna
talar således för att radonhalten bidrar till ökad risk för lungcancer. Effeklerna
av kombinationen av rökning och radon är inle tillräckligl undersökta, men det
finns goda skäl anta att cancerrisken ökar avsevärt för den som röker i
jämförelse med den som aldrig rökt. Del bör dock understrykas att det är svårl
alt bedöma hur stor lungcancerrisken är vid olika radonhalter. Sambandet mellan
radon och lungcancer bör därtör undersökas ytteriigare.

2.4 Förekomst av radioaktiva ämnen

Den hell övervägande delen av den nalurliga strålningen
från radioaktiva ämnen kommer från berggrundens och jordarternas innehåll av de
radioakliva grundämnena uran, torium och kalium. 1 bilagorna 2: I och 2: 2 (ej
medtagna här) redovisas förekomslen av dessa ämnen i byggnadsmaterial
respektive i naturen.

Hallen av radioaktiva ämnen i berggrunden och jordläckel
är relalivi hög i Sverige jämfört med den i en del andra länder.
Radioaktiviteten kan även ge upphov lill radon i grundvatten, som när det
används som hushållsvatten kan avge radon lill inomhusluften. Enbarl beroende
på markens radiumhalt inom olika områden i Sverige kan skillnaden i dosekvivalent
vara tre gånger högre i en viss bostad än i en annan i övrigt likadan bostad
med hänsyn till radonavgången från marken. På alunskiffermark kan radonavgången
vara avsevärt slörre.

Alla stenbaserade byggnads- och fyllningsmaterial
innehåller större eller mindre halter av radioaktiva ämnen. Trä- och
iräbaserade produkler, plast och andra polymerer innehåller försumbara mängder
av sådana ämnen. Radioaktiviteten hos olika material visas i figur 3: I och 3:
2. Den är relativt hög för svenska byggmaterial och hög för alunskifferbaserad
gasbetong och fyllning av bränd alunskiffer.

Det byggnadsmaterial som främsl orsakat de aktuella
strålningsproblemen i enskilda bosläder är alunskifferbaserad gasbetong. Denna
har använts i Sverige i slor skala mellan 1929 och 1974, eftersom den har
många goda egenskaper. Den är lätt och har god hållfasthet och värmeisoleringsförmåga.
1 mitten av 1950-lalet påvisades att materialel avger mer gammastrålning och
radon än annat material. Man fann atl gammastrålningen kunde ge stråldoser upp
till 3 mSv/år, vilkel ansågs kunna accepleras med hänsyn lill då gällande
slrälskyddspraxis och luftväxling i bosläder. Kunskapsunderlaget rörande
sambandet mellan radondotterhall och lung-

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 97 32

cancer var då brislfälligl. Sambandet säkerställdes först
under 1970-lalel bl. a. genom undersökningar av gruvarbetare. Detta bidrog lill
att produktionen av alunskifferbaserad gasbetong lades ned.

2.5 Inverkan av luftväxling på radondotterhalten

Radondotlerhalten beror på hallen radongas i
inomhusluften. Radonhalten i sin tur ökar vid ökad radontillförsel från mark,
hushållsvatten eller byggnadsmaterial, men minskar däremol vid ökad
luftomsättning.

Radonhalten minskar ungefär i direkt proportion till
ökningen avluftom-sättningen. Exempelvis minskar radonhalten lill cirka hälften
när luftomsättningen fördubblas.

Del har visat sig atl hus med höga radondotlerhalter ofla
har en läg luftomsättning. Om denna ökas lill den allmänt rekommenderade nivån
på en halv luftomsättning per timme (0,5 oms/h) blir radondotlerhalten acceptabelt
låg för den enskilde individen i de flesta svenska hus.

3 Vilken strålning kan tolereras

3.1 Bakgrund

Utredningen har för närvarande inte tillräckligt underlag
för atl föreslå ålgärder som begränsar den kollektiva stråldosen lill
befolkningen som helhel. För della arbele krävs en ingående beysning av hur
åtgärder ifråga om byggnadsmaterial och ventilation påverkar den kollektiva
stråldosen.

Föreliggande promemoria med förslag lill åtgärder syflar
lill att begränsa riskerna för individen i särskill utsatta hus. De generella
åtgärder som föreslås får också den effekten att den kollektiva dosen minskar i
delar av bostadsbeståndet. Del är emellertid inte utredningens mening att
problemel med den kollekliva dosen därmed är behandlat, ulan utredningen avser
alt senare komma med förslag i denna myckel viktiga fråga.

Utredningen anser all strålskyddsinstilutet har belagt atl
hälsoriskerna är oacceptabelt höga i en del svenska bosläder på grund av
strålning, främst genom höga radondotlerhalter. De åtgärder som bör vidlas är

att tillse att ny bebyggelse utformas så att hälsoriskerna
minskas till rimliga nivåer med hänsyn till de svenska förutsättningarna härtor
vad gäller radioaktiviteten i marken och vanliga byggnadsmaterial och

att minska radondotlerhalten i de befintliga bostäder, i
vilka hälsorisken är oacceptabelt hög.

Detla kan åstadkommas genom att man sälter gränsvärden för
acceptabel strålning och radondotlerhalt i nybebyggelse och befintliga
bosläder.

Med hänsyn lill de svenska förulsältningarna beträffande
berggrund och byggmaterial är det för närvarande inte rimligl all ICRP: s
rekommenderade gränsvärde för andra strålkällor lillämpas för svenska
byggnader. Dessa

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 33

har ell beräknat landsmedelvärde på omkring 3 mSv/år. som
beräknas ge dödsfallsrisken 0.4 % vid 60 års boende. Det är dock angeläget att
åtgärder vidtas i de svenska hus. som hårde högsta radondolierhalterna. Dessa
har i extremfall effektiva dosekvivalenter över 100 mSv/år, som beräknas ge
dödsfallsrisker över 2 % vid 10 års boende.

Detta bör jämföras med dödsfallsrisken på grund av
trafikolyckor och olyckor i arbelsmiljön som är omkring I % respektive omkring
0.4 %.

Kunskapsunderlaget är för närvarande otillräckligt för att
bedöma hur långt man bör gå för all begränsa stråldoserna i rimlig grad för
individerna i bostäder med hög radondotlerhalt.

Utredningen anser dock atl kunskaperna redan nu är
tillräckliga för atl myndighelerna skall kunna föreskriva sådana provisoriska
gränsvärden som innebär alt man med relativt enkla åtgärder kan reducera
hälsoriskerna i väsenllig grad.

Ulredningen anser även atl det är synnerligen angeläget
all man undersöker förutsättningarna och möjligheterna för atl ge lägre
gränsvärden i framliden än de provisoriska. Härvid bör även andra samhälleliga
konsekvenser än hälsoriskerna klarläggas närmare.

Ulredningen räknar med att väsenlliga delar av sådana
undersökningar kan genomföras inom fem år och föreslår atl provisoriska
gränsvärden lillämpas under en 5-årsperiod.

De ytterligare utredningar som behöver göras är bl. a.
utförligare sludier av hälsoriskerna i bostäder på grund av strålning, analyser
av konsekvenserna vid olika nivåer på valda gränsvärden, ulföriigare
karlläggning av förekommande strålnivåer, framtagande av enkla mätmetoder och
utarbetande av exempel på skyddsåtgärder.

3.1.1 InlernalioneHa gränsvärden

Vid utarbetande av föreskrifter för användning av
radioaktiva ämnen inom industrin eller sjukvården följer slrålskyddsnstilulet i
Sverige liksom myndigheterna i de flesla andra länder den internationella
strålskyddskommissionens (ICRP) rekommendationer. Dess huvudrekommendationer
är

-
strålkällan
skall vara försvarbar

-
strålskyddet
skall optimeras

-
gränsvärden
skall förhindra att någon individ utsätts för oacceplabell höga strålnivåer.

ICRP rekommenderar att ingen individ ur allmänheten skall
utsättas för mer än 5 mSv/år utöver den naturliga strålningsbakgrunden och
stråldosen från medicinsk undersökning eller behandling. Om den förhöjda
stråldosen gäller under många år skall värden under I mSv/år eftersträvas.

Det behövs särskilda normer för strålning i bostäder.
Beträffande radon i bosläder är det nämligen svårt att uppfylla ICRP: s krav.
Sedan 1974 har del pågått försök all arbela fram sådana normer i en arbelsgrupp
som tillsalls inom organisationen för ekonomiskt samarbele och utveckling

3 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 97

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 34

(OECD) i dess organ för kärnenergi (NEA). Arbetet avbröts
1978. och materialet lämnades över lill ICRP. Det har varil svårl alt nå enighet
om normerna.

Nationella gränsvärden finns i Sovjetunionen för alla
byggnadsmaterial saml i bl. a. Storbritannien, Canada och USA, för speciella
situationer som fordrat ingripande bl. a. byggande på avfallsmaterial från
uranbrylning.

En närmare specificering av de nationella gränsvärdena
återfinns i bilaga 3 (ej mediagen här).

3.1.2 Slråldoser utomhus och inomhus

Människan har alllid varil utsatt för strålning frän
marken, från rymden och från radioakliva ämnen i den egna kroppen - tillsammans
ungefär I mSv/år effektiv dosekvivalent. Av denna stråldos kommer ca 0,3 mSv/år
från rymden, ca 0,5 mSv/år i genomsnitt från marken och ca 0,2 mSv/år från de
radioakliva ämnena i kroppen. 1 extremfall har stråldoser från marken uppmätts
till ca 10 mSv/år.

Vid medicinska undersökningar och behandlingar får
människan en relativt slor stråldos. Den uppgår i genomsnitt för befolkningen
lill I mSv/år och person. Man strävar dock efter en sänkning genom
metodutveckling och information. Här sker en avvägning mellan risk och nylla
för den enskilde individen.

Bostadsbeståndet kan öka den normala nalurliga stråldosen
på två säll.

-
Gammastrålningen
ökar i de flesta fall, dvs. när byggnadsmaterialet innehåller normala eller
förhöjda mängder radioakliva ämnen. Ökningen av stråldosen är i allmänhel
omkring 0,5 mSv/år men kan i extrema fall uppgå till 4 mSv/år.

-
Radonhalten
blir inomhus mycket högre än utomhus därför att luftomsättningen är lägre
inomhus. Radon kan föruiom från byggnadsmaterial komma frän marken eller från
vatlenledningsvattnel. Denna radonavgång leder som nämnts till en effektiv
dosekvivalent av omkring 3 mSv/år som genomsnitt i svenska bostäder. 1 ett
extremfall har 140 mSv/år malts upp.

3.2 Provisoriska gränsvärden för Sverige

Gränsvärden för strålningen och radondotlerhalten bör ges.
framför allt i följande tre syften.

a) Att förhindra alt ny bebyggelse förläggs lill mark som
innehåller slora mängder radioaktiva ämnen;

blAlt i nya byggnader förhindra användning av material med
onödigl höga mängder radioaktiva ämnen;

c)Att reducera hälsoriskerna i befintlig bebyggelse.

Slrålskyddsinslitutel har lagt fram förslag till sådana
provisoriska gränsvärden, som innebär all man med relalivi enkla ålgärder kan
minska hälsoriskerna i väsentlig grad och som föreslås gälla under en
5-åisperiod.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 35

Ulredningen har godtagit förslaget och rekommenderar
nedanstående provisoriska gränsvärden. Dessa bör läggas till grund för
föreskrifter och allmänna råd från berörda myndigheter.

3.2.1 Provisoriska gränsvärden för mark vid ny
bebyggelse

När det gäller gammastrålningen från marken föreslås elt
provisoriskt gränsvärde av 100 mikrorönlgen per timme (/.iR/h)' som ger en
effektiv dosekvivalent av omkring I mSv/år vid 20% utomhusvislelse. Detta värde
har valts för atl begränsa risken från gammastrålningen utomhus men även för
att begränsa radonavgången direkt från marken in i byggnader.

Del föreslås att all nybebyggelse avråds vid en
gammaslrålning överstigande 100 ;:iR/h. som inkluderar kosmiskt
strålningsbidrag och som skall mätas över markytan. Vissa ålgärder kan
evenluelll vidlas för atl möjliggöra bebyggelse om gränsvärdet överskrids.

Vidare föreslås ell provisoriskt undersökningsintervall på
30- 100 /xR/h varvid gammastrålningen mäts på del djup där huset skall läggas.
Inom detta intervall skall radonavgången undersökas och anvisningar för bebyggelse
utarbetas.

Understiger gammastrålningen 30 /itR/h på det djup där
huset skall läggas behöver inga särskilda åtgärder vidlas.

De närmare konsekvenserna för byggandet när det gäller
planfrågor, byggnadskonstruktioner och mätmetoder har inte kunnal belysas på
den korta tid som stått till utredningens förfogande. Arbele härmed pågår.

Sambandet mellan gammastrålnivån och radonavgången
varierar mellan olika berg- och jordarter även vid samma radiumhall.

Sambandel är endast ofullsländigl undersökl. Del är därför
oklart var en gräns för gammastrålningen utomhus skall sättas för alt
radondotterhalten inomhus skall begränsas samtidigt som det inle skall behöva
göras alltför många onödiga undersökningar med åtföljande olägenheter i form av
fördröjd planering och bebyggelse. Vid undersökningsintervallet 30- 100 pRI h
behöver endast alunskifferområden och mindre delar av granitområdena undersökas
närmare avseende gammastrålning. Hur mätningarna i praktiken skall utföras
utreds för närvarande.

3.2.2 Provisoriska gränsvärden för byggnadsmaterial vid
nybyggnad

För nya byggnader föreslås begränsning av halten
radioaktiva ämnen i byggnadsmaterialet genom begränsning av gammaindex och
radiumindex. Dessa beskrivs närmare i bilaga 3 (ej medtagen här).

Som provisoriska gränsvärden föreslås all gammaindex skall
vara mindre än I och radiumindex mindre än 1. Radiumindex över I bör dock
kunna accepteras om det kan visas att radondotterhalten i inomhusluften inle

' Gammastrålningen är uttryckt i enhelen mikroröntgen per
timme förkortat pRIh. 1 /xR/h svarar ungefär mot 0.05 mSv/är när man hela liden
vistas vid platsen för det uppmätta värdel.

opaginerad Kontrollera mot PDF

översliger
70 Bq/m' vid en luftväxling av 0,5 oms/h. Gränsvärdena innebär att den åriiga
stråldosen begränsas lill ungefär 2 mSv/år från gammastrålning och lill
ungefär 10 mSv/år (70 Bq/m\) från radondöttrar vid 0,5 oms/h. Alla
byggnadsmaterial utom bl.a. skifferbaserad gasbetong och fyllning som det ingår
alunskiffer i väntas falla under gränsvärdena, se figur 3: 1 och 3: 2.
Skifferbaserad gasbelong tillverkas inle längre och konsekvenserna av elt
förbud blir därför små.

Figur 3:1. Gammainde.x för olika hyggnadsmawrial. Figuren
ger också ungefärliga värden för den årliga stråldosen lill könskörllarna, när
i princip alla delar av huset är utförda i byggnudsmalerialel. Gammaindex för
rödfyr är 0,6 -4,7.

Sandbas«rad gasbecoog ned skiffar. IjuablA.
Tillverliiningan ladas wd april 1979.

Skifferbaserad blå gasbecoog (ciVlverkas ej sedan
197S)

Larklinkar

Cafflent. gipsplacror. vic gaabacong laoleringsmacarial

Bccongballasc

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tagel,

aj
rapraicncativc urval

opaginerad Kontrollera mot PDF

1,9

A.l

Fflrhajd
scrildoa cill kiiQskiirclar oSv/Ir

3

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:97 37

Fii;iir 3:2. Radiainindex för olika hyggnadsimuerial.
Figuren ger oekså ungefärliga värden för radondotlerhalter i bostäder när alla
delar av bostaden utgörs av materialet ifråga och liiftoinsällningen är 0.5
oins/h. Vanligast är att hus byggs av en mänd olika malerial. vilkel medför
lägre radondotterhaller iin som anf;e.s i figuren. Landsmedelvärdel för
radondotlerhalt har uppskattats vara 25 Bq/in'. oeh radiiiininde.x = I
motsvarar 70 Bqlm'. Radiainindex fiir rödfyr tir 2.6-20.

Tegel, becongballasc. ceaanc. vic gasbecoag.
gipsplaccor, lerklioker

Saadbaserad gasbecong med skiffer, Ijusbli.
Tillverkningen lades ned april 1979.

Skifferbaserad bil gasbecong (cillverkas ej sedan
1975)

Ungefirlig

radondoccerhalc vid

100 130 200 0,5 oma/h Bq/m

l' I I I ' I I I I
I I I I I

5 10 15

Radiumindax

3.2.3 Gränsvärden för åtgärder i bejlntliga byggnader

Den största delen av bostadsbeståndet kommer lång tid
framöver atl utgöras av redan byggda hus med deras brisier i ventilationssystem
och förhöjda haller av radioakliva ämnen i byggnadsmaterialet eller i marken.

För befintliga bostäder kan det inte vara rimligt atl
sätta etl provisoriskt gränsvärde för stråldosen från gammastrålningen.
Hittills högsta uppmätta medelvärde på gammastrålningen i ett hus med anlagande
om 80% upphållstid i bostaden är 4 mSv/år. Sädan strålnivå mäste åtminstone
tills vidare accepteras, eftersom kända motåtgärder är svårgenomförbara och
t.ex. kan innebära all man måste byla ut befintligt byggnadsmaterial i stommen
eller anbringa en vägg av tungt byggnadsmaterial på insidan av befinlliga
väggar.

Radondotterhallen i bostäder innebär en högre risknivå än
gammastrålningen. I bostäder kan man dock med olika åtgärder minska
radondotterhallen.

Valet av etl provisoriskt gränsvärde måste ske med
särskild hänsyn lagen lill riskerna med fortsatt hög radonhalt och därmed till
hur snabbi åtgärder bör vidtas.

Som provisoriskt gränsvärde föreslås atl ingen får
utsättas för mer än lolalt 2000 Bqår/m sammanlagt under femårsperioden. För
praktisk tilllämpning föreslås följande regler:

- atl bosläder med radondotterhalter högre än I 000 Bq/m
skall åtgärdas senasl inom 2 år och

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 38

all bosläder med haller högre än 400 Bq/m"* skall
åtgärdas senast

inom 5 år. Exempel på uppmätta radondotterhalter i
bosläder visas i tabell 3: I.

Tabell 3:1 Uppmätta radondotterhalter i beflntliga hus

Radondotter- Dosekvivalent halter i Bq/m' mSv/åi

Högsla husvärde på alunskiffermark' 1
1)00 140

D:o, helt byggt av skifferbaserad gasbelong 700 90

D:o, byggl av andra byggmaterial 300 40

Medelvärde i hus byggda på 1970-talet med

ytterväggar av skifferbaserad gasbetong 100 13

Landsmedelvärde för bostäder 25 3,4

Medelvärde i trähus byggda på 1970-talet i

Mellan-Sverige 20 2,4

' 1 enskilda rum har högre värden uppmätts.

Uppskattningsvis 3 000-15 000 hus skulle behöva åtgärdas
inom 5 år. När åtgärder erfordras bör ombyggnadskraven lillämpas.

3.2.4 Provisoriska rekommendationer vid ombyggnad

Ombyggnadsbestämmelserna i Svensk byggnorm tillämpas när
sådana åtgärder måste vidlas atl byggnadslov erfordras enligl byggnadsstadgan.
Delta kan bli aktuelll om åtgärder krävs i befinlliga hus för atl sänka
strålningriskerna t.ex. när självdragssyslem behöver ersättas med fläkt-syslem
för ökning av ventilationen.

Nivån för gammastrålning bör tills vidare accepteras som
den är av skäl som tidigare angivils för befintliga byggnader.

Radondotlerhalten däremot bör nedbringas till så låga
värden som rimligtvis är möjligt med enkla ålgärder.

Som ett provisoriskt riktvärde för radondotterhalten
föreslås 200 Bq/m'. Förslagel motiveras av atl radondotterhalten ulom i
undanlagsfall lorde kunna nedbringas till eller under detta värde enbart genom
att ventilationen ökas. Värdet 200 Bq/m molsvarar en effektiv dosekvivalent av
27 mSv/år. Ventilationssystemet måste vid extremt höga halter dimensioneras
för en högre luftomsättning än 0,5 omsättningar per timme, vilket är det värde
som enligt Svensk byggnorm ej får överskridas med hänsyn till
energihushållningen. Undantag från energihushållningskravet måste således
göras.

Enligl förslag lill reviderade bestämmelser i Svensk
byggnorm kommer 0,5 oms/h alt krävas i alla bostäder vid ombyggnad.
Radondotterhalten kommer därvid att bli lägre än 200 Bq/m' i alla ombyggda hus
ulom de med särskilt hög radontillförsel från radiumhaltigl material.

Om det skulle visa sig alt andra ålgärder än ökad
ventilation skulle behöva vidtas för all riktvärdet 200 Bq/m' inte skall
överskridas bör dispens kunna medges tills vidare i avvaktan på utredningar av
lämpliga och rimliga åtgärder.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3.3 Riskjämförelser

I tabellen 3:2 visas dödsfallsrisker i olika fall. Vid
riskbedömningen har man ulgålt från att I mSv effektiv dosekvivalent innebär en
risk av två cancerfall per lOOOOO människor, vilket i storl överensslämmer med
energikommissionens bedömning vid en uppskallning av strålningsriskerna i
bostäder. Vidaie förulsätts en 80% uppehållstid i bostaden.

Tabell
3:2 Beräknade dödsfallsrisker

opaginerad Kontrollera mot PDF

l-öreleelse

EfCekliv dosiekvi-

Radondotlerhalt

Exposi-lionstid

Dödsfallsrisk

V, för

valent mSv/år

Bq/m'

år

exp-

tiden per år

Anm

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

100

60

2

0.03

81

600

60

10

0.2

54

400

5

0,5

0,1

27

200

60

3

0,05

"

9

70

60

1

0.02

1

-

60

0,1

0,002

cancer

5

5

0,05

0.01

1

60

0,1

0.002

,,

4

-

60

0,5

0,008

"

60

60

60

60

60

Radondöiuur

Utomhusluft normall -

Boslädcr

landsmedelvärde 3,4

högsta funna hus-

medelvärde i Sverige 140

hus i alunskiffer

baserad gasbelong:

medelvärde

max
husmedelvärde

gränsvärde i gruvor

omräknat till för

hållandena i en boslad 60

ulredningens förslug

till provisoriskt gräns-

värde.'riklvärde i

befintliga bostäder'

ombyggnad

nybyggnad(byggnadsmaterial) ICRP rekommendation

flertal år-fåtal år

Gammastr å lning

provisoriskt gränsvärde

utomhus lör mark

i befintliga bostäder max

riktvärde inomhus vid

ombyggnad 1.9

Övriga risker exempel

trafikolyckor -

olyckor i arbetslivet -

rökning (20 cigarretter/ dag)

1-5

2S

1000

450

0.4 0.007 lungcancer

0,1

15 0.3

0,2

0,004

70

1

0,01

45

0,4

0,01

40

10

0,2

lungcancer

40

30

0,7

lungcancer -1-hjärt- och kärisjukd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Det provisoriska gränsvärdet avser exposionen per år
under en tid av 5 år. Under 5-årsperioden bör den

lotala expositionen inte översliga 2000 Bq år/m'.

" Detta gäller för allmänhelen utöver naturlig
strålning och medicinsk undersökning och behandling.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 40

4 Erforderliga åtgärder för ny- och ombyggnad

Sveriges geologiska undersökning (SGU) bör få i uppgifl
att sammanställa kartmaterial som visar i vilka delar av landet det finns
anledning alt la hänsyn lill strålning och radonavgång från mark.

Det ankommer på planverket all i samråd med
socialslyrelsen och strålskyddsinstitutet ta fram erforderliga anvisningar för
planarbetet på mark med hög radonavgång och förhöjd gammaslrålning. I bilaga
4:1 (ej medtagen här) redovisas åtgärder som kan komma att bli nödvändiga i
samband med planering för bostadsbyggande. I bilaga 4:2 (ej medtagen här)
redovisas mätmetoder för undersökning av radonavgång från mark.

I Svensk byggnorm bör kompletleringar införas avseende
gränsvärden för byggnadsmaterial vid nybyggnad och radondotterhalter inomhus
vid ombyggnad. Det bör ankomma på planverket att i samråd med socialslyrelsen
och strålskyddsinstilutet ularbela dessa kompletteringar.

5 Åtgärder i befintlig bebyggelse

Som nämnts i avsnitt 2 är ventilationen av slor belydelse
för radonhalten. I detta avsnitt redogörs närmare för ventilationens
betydelse. Vidare beskrivs meloder för spårning av hus med höga radon- och
radondotlerhalter. Dessutom redovisas tekniska och andra åtgärder för att
minska radondotlerhalten i byggnader. Andra åtgärder än ventilation är ännu
otillräckligt utredda.

Del ankommer på socialslyrelsen att i samråd med
strålskyddsinslitutet ge föreskrifier om högsta godtagbara radondotterhalter i
de befintliga byggnader som omfattas av hälsovårdsstadgan.

5.1 Ventilation i berintlig bebyggelse

5.1.1 GäUande venlllationsbesiåmmelser

Det bör framhållas alt gällande byggbestämmelser i fråga om
ventilationen avser de bestämmelser som gällde när byggnadslovet gavs för
byggnaden eller i vissa fall när byggnadslov gavs för ombyggnad av ventilalionssystemel.
Förhållandel alt självdrag eller fläklventilalion kunde väljas alternativt i
alla typer av bosläder ända fram till 1975 även om de kunde ge hell olika
luftväxling är också värt atl uppmärksamma. 1 bilaga 5:1 (ej medtagen här)
redovisas i slora drag vilka venlilalionssyslem som förekommer i befintliga
hus.

Cenirala bestämmelser för ventilation av bostadshus kom
försl 1946 genom Kungliga Byggnadsstyrelsens anvisningar till
byggnadsstadgan

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 97 41

(BABS 1946). Före denna tidpunkt fanns föreskrifter om
ventilation i lokala byggnadsordningar.

Redan 1916 krävde Stockholms stads byggnadsnämnd att varje
bostadsrum skulle förses med separat självdragskanal. 1 kök och badrum skulle
givetvis också frånluftskanaler finnas. 1 badrum krävdes dessutom en separal
tilluftskanal av självdragstyp.

Ända fram lill 1940-lalet krävdes att självdragskanaler
skulle dras separata ända upp lill skorslenskrönel.

1 bestämmelserna om fläktventilation, som då tillkom
angavs alt endast frånluftskanaler från kök och badrum erfordrades. Övriga rum
skulle förses med springventiler eller öppningsbeslag på fönster. Dörrar mellan
dessa rum och kök respektive badrum skulle förses med erforderliga springor för
all luften skulle ges möjlighet att passera även vid slängda dörrar. 1
bestämmelserna om fläktventilation var det frånlufismängderna frän kök (80 mVh)
och badrum (60 mVh) som bestämde luftväxlingen från lägenheten i sin helhet.
Dessa luftflöden gav 1,2 oms/h för lägenheler om I rum och kök och 1,0 oms/h
för lägenheler med 2 rum och kök. För lägernheter om 5 rum och kök godtogs 0,5
oms/h. Detta ansågs acceplabell med tanke pä att boendetätheten minskade ju
större lägenheten var.

Bestämmelserna om fläklventilalion i Slockholms stad
bibehölls i stora drag i BABS 1946, BABS 1950, BABS 1960 och SBN (Svensk
Byggnorm) 1967. I SBN 1967 krävdes dock atl luftväxlingen skulle relateras lill
lägenhetsytan. Enligt SBN krävdes anordningar för en luftväxling av 0,7 oms/h.
I SBN 1975 krävs anordningar för en luftväxling av 0,5 oms/h. 1 slor
ulsträckning ställs krav på att såväl tilluflsdon som frånluftsdon skall vara
reglerbara, i många fall till helt stängt läge. Den boende skall ha slora
möjligheter all själv reglera sin luftväxling.

Kraven på syslem för självdragsvenlilalion har förändrats
på sådant sätl att det accepterats att kanaler dragils samman till gemensamma
kanaler. Från BABS 1946 och framåt krävdes endast alt kanaler från skilda lägenheter
skulle dras separala.

Självdragsvenlilalion för såväl enbostadshus som
flerbosiadshus har accepterats ända fram till och med SBN 1967. I SBN 1975
accepleras självdragsvenlilalion endast i enbostadshus och flerbostadshus upp
lill och med två våningar. I förslag till SBN 1980 krävs fläktventilation och
0,5 oms/h i alla hus.

Äldre hus med självdragsvenlilalion som är försedda med
helt vertikala kanaler, kanaler från varje rum och kanaler som dragits i
anslulning till varm rökkanal torde i samband med att husen är relativt otäta
ha goda förulsällningar för att erhålla en hög luftväxling åtminstone under den
kalla årstiden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

5.1.2 Allmänl om ventilation

Radon i bostäder kommer främsl frän två källor, nämligen
från marken och frän byggnadsmaterial. Byggnadens konstruktion och den ingående
mängden radonavgivande material har naturligtvis stor betydelse för radonhalten
i de enskilda bostadsrummen. Ventilationen har avgörande betydelse för
radonhalten som framgår av följande diagram. Det är förhållandevis enkelt atl
öka ventilationen och åtgärder mol höga radonhalter i bostäder bör därför i
regel främsl inriktas på att förbättra ventilationen. Gammastrålningen påverkas
inle av luftomsältningcn.

Radonhalt

Bq/m

1000-

900

opaginerad Kontrollera mot PDF

SOO

cr ä ucan
kallara

ZT'å nad bccongk ä llara ellec Clecboscadshus av bccoag eller ccgel

Skifferbaserad gasbe-COD(, nadelviicdc

extfipal pl hus nad excrs h ö g rsdonhslc

opaginerad Kontrollera mot PDF

400

200

I

OlS

O OlJ 14 1-S
omh

Luftomaattning

Radonhaltens beroende av luflomsällningen för hus byggda
ov olika material. Teoretiska beräkningar anpassade lill etl begränsal antal
samtidiga matningar av radonliall och luflomsätoung. Vanligen är
radondotlerhalten cirka hälften av radonhalten. Vid låga luftomsättningar kan
radondotterhallen vara näslan lika hög som radonhalten.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 43

Något förenklat kan sågas att radonhalterna är omvänt
proportionella mot luftomsättningen. Del belyder alt om man ökar luftomsättningen
lill del dubbla, minskar radonhalten lill hälften.

Vid låg luftomsättning, dvs. från 0,25-ca 0,1 oms/h
erhålles 2-5 gånger högre radonhalter än vid den numera rekommenderade minsla
luftomsättningen 0,5 oms/h.

Hus i Sverige med myckel höga radonhalter är byggda av
alunskifferbaserad gasbetong eller på särskilt radioaktiv mark
(alunskifferaska).

Vid låga luftomsättningar kan radonhalten bli onödigt hög
även i hus byggda av betong eller tegel.

I Norden måste bostäderna värmas upp under slora delar av
årel. För all undvika värmeförluster minskas luftomsättningen genom att fönster
och dörrar stängs och husen tätas. Härigenom blir luftomsättningen inomhus
lägre än i flertalet andra länder.

Undersökningar har visal alt luftväxlingen i svenska hus
varierar från under 0,1 till över 1,0 oms/h dvs, minsl 10 gånger. Radonhalten
och därmed stråldosen varierar ungefär lika mycket.

I hus, som till större delen är byggda av skifferbaserad
gasbetong och nu har mycket dålig luftväxling, kan radonhalten bli ända upp till
30 gånger högre än landsmedelvärdet.

Strålningen på grund av radioaktiva ämnen har ökat i
svenska hus och särskilt uppmärksammats genom atl man under de senasle
decennierna och framför allt efler oljekrisen 1973 strävat mot energisnålare
hus och då önskat minska ventilationen. Därtill kommeratt slenbaserat
byggnadsmaterial med visst radiuminnehåll har använts mer och mer. Särskill
den skifferbaserade gasbetongen som tillverkats mellan 1929 och 1975 har getl
upphov till höga radondotlerhalter inomhus.

Med hänsyn till luftkvaliteten från hälsosynpunkt
föreskrivs i Svensk byggnorm att luftomsättningen i bostäder inle får vara
lägre än 0.5 oms/h i hus med fläklventilalion. Vid självdragsvenlilalion
erhålls enligl gällande föreskrifier ofla lägre luftomsättningar, men i förslag
till ny byggnorm slälls ett generellt krav på 0,5 oms/h i alla bostäder.

För att spara energi är del önskvärl all hålla
luftomsättningen så låg som möjligt. Från energisparsynpunkt föreskrivs i
Svensk byggnorm en luftväxling av högst 0,5 oms/h. Luftomsättningen 0,5 oms/h
är således en nivå som tillgodoser såväl energisparande som en för individen
tillfredsställande luftkvalitet från hälsosynpunkt.

5.1.3 Tekniska ålgärder för all minska radondotlerhalten
genom ökad ventilation

Vid mycket låg luftomsättning. 0,1-0,2 oms/h. blir som
nämnts radondolierhalterna relativt höga i stenhus och kan uppgå till mycket
höga värden i hus med alunskifferbaserad gasbetong eller grundlagda på alunskiffermark.
Sådana låga luftomsättningar förekommer i hus med själv-

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 97 44

dragsventilation eller med fläktventilation som fungerar
dåligt. En ökning till 0.5 oms/h i alla svenska bostäder skulle ge såväl bätlre
genomsnittlig luftkvalitet som en lägre genomsnitilig radondotterhall.

Socialslyrelsen har uppmärksammal della, men har ännu inte
funnil praktiska lösningar för atl åstadkomma en sådan ökning i alla befintliga
svenska bostäder. Detta beror på de tekniska, ekonomiska och administrativa
problem som är förknippade härmed.

Del som nu skulle behöva göras är att informera
fastighetsägare om och genom de lokala myndigheterna se till atl
installationerna i fläktvenlilerade hus justeras så att luftomsättningen blir
minst 0,5 oms/h och att kanaler, ventiler och luftintag i hus med självdragssyslem
ses över så atl de fungerar pä avsett vis. Härigenom kan radondollerhallen i
många svenska bosläder minskas lill acceptabel nivä för individen.

De ylterligare ventilalionstekniska åtgärder som erfordras
i hus med särskill höga radondotlerhalter är att installera fläktsyslem i
självdragsventilerade hus och att öka luflomsällningen över 0,5 oms/h i
fläklventilerade hus.

I bilaga 5: I och 5: 3 (ej medtagna här) redovisas
tekniska problem och åtgärder beträffande ventilation utföriigare.

5.1.4 Myndighelernas ålgärder

Hälsovårdsnämnden kan redan idag kräva atl
luftomsättningen i bosläder med fläkiventilationssystem aldrig får understiga
0,5 oms/h. Vidare kan krävas att befinlliga självdragssyslem sälls i funktion.
Delta framgår av en komplellering till "Sanitära krav på våra
bosläder" som är råd och anvisningar om ventilation i bostäder (se bilaga
5:2, ej medtagen här).

Om nämnda ålgärder i fråga om ventilation genomförs löses
många problem.

-
Befolkningens
samlade stråldos genom radon och dess dolterpro-dukter minskar

-
andra
olägenheter och risker, t.ex. dålig lukt och hög luftfuktighet, som kan ge
kondens och mögel minskar

-
uppspårningsarbetel
och ålgärder kan koncentreras till de byggnader som trots dessa ålgärder kan ha
en hög radondollerhalt.

Hälsovårdsnämnden kan kräva atl fastighetsägaren låler
undersöka och justera ett fläklventilalionssystem i silt hus så att det
fungerar normenligt. Härvid kan nämnden stödja sig på §§ 15, 16, 20, 71 och 72
i hälsovårdsstadgan (SFS 1958: 663) saml ovan nämnda råd öch anvisningar om
ventilation i bostäder, som är myndighetsföreskrifter. En generell åtgärd med
krav på att fastighetsägaren låter undersöka, justera och rapportera resultatet
beträffande fläktventilationen till hälsovårdsnämnden är möjlig all genomfö-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 45

Hus med självdragssyslem, som ofta har höga radonhalter på
grund av låg luftomsättning, bör spåras upp i första hand. För många av dessa
hus kan del antagligen komma all visa sig nödvändigt att kräva installation av
fläktventilationssystem. Genom forskningsprojekt som påbörjats i samarbete
mellan strålskyddsinslitulel och byggnadsforskningsinstilulei och
byggforskningsrädel kommer del att finnas bätlre underlag för atl mer i detalj
ange vilka åtgärder som är lämpliga och effektiva.

Hälsovårdsnämnderna bör lills vidare kunna kräva de
specifika åtgärder som behövs i varje särskill fall med stöd av
hälsovårdsstadgans bestämmelser om sanitär olägenhel.

Utredningens förslag

En ordentlig översyn bör göras av ventilationssystemen i
byggnader där människor stadigvarande vistas för alt få ventilationen alt
fungera på avsett vis. Då bör radonproblemet för den enskilda individen inte
vara speciellt slorl i hus som har en lufto.msättning pä minst 0,5 oms/h.

Återstående riskhus bör bli föremål för speciella
undersökningar och åtgärder.

5.2 Spårning av riskhus

Under del senaste halvåret har ell stort antal personer
hört av sig lill lokala myndigheler främst till hälsovårdsnämnder med
förfrågningar rörande radon. Även cenirala myndigheter, främst statens strålskyddsinstilut,
har mottagit telefonsamtal och skrivelser där människor utlalal oro för radon i
sina bosläder. De centrala myndigheterna har besvarat frågor och skickat
informationsmaterial saml hänvisat till hälsovårdsnämnderna. I
"Information om strålning i befintliga byggnader" som utgivits i
februari 1979 av socialstyrelsen, statens planverk och statens
strålskyddsinstilut har hälsovårdsnämnderna uppmanats atl regislrera
anmälningar om hus som kan befaras ha särskilt höga radonhalter. Avsikten med denna
registrering är all underiälla fortsatt arbete med att aktivt spåra upp
byggnader där särskilda åtgärder kan visa sig nödvändiga. Hos
hälsovårdsnämnderna finns sålunda förteckningar över fastigheter och personer
som själva aktivt sökt kontakt för att meddela att de befarar hög radonhalt i
bostäder.

Utredningen har funnit att den spontana rapporteringen
från allmänheten bör följas upp med en aktiv uppspårning av riskhus dvs.
sådana befintliga hus där det finns anledning misstänka atl radondotterhalten
översliger del provisoriska gränsvärdet.

5.2.1 Spårnlngsarbetets genomförande

Det finns många olika möjligheter all lägga upp elt lokah
program för att spåra upp "riskhus". Olika meloder kan kombineras
beroende på vilka

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 46

förulsättningar som finns i den enskilda kommunen och i
olika delar av kommunen. På utredningens inilialiv ulförs elt försök all spåra
hus med höga radonhalter på grund av byggnadsmaierialel i Uppsala kommun.
Försöket bedrivs i samarbete mellan hälsovårdsnämnden i Uppsala, socialstyrelsen
och Sveriges geologiska undersökning för alt spåra hus och för atl vinna
ertärenheter av olika meloder. Försökel kommer atl redovisas i en rapport som
sammanställs av socialstyrelsen under sommaren. Uppspårningsarbetel bör
anpassas efter olika kommuners förulsättningar. Principen för uppspårning av
"riskhus" bör - föruiom att spåra riskhus -också vara att successivt
utesluta hus där höga radondolterhaller är mindre sannolika,

5.2.2 Karlmaterial och undersökningar beträffande gammastrålning
och radonavgång från mark

Genom SGU:s geologiska karlering är det i storl känt var i
Sverige skiffrar och graniter med högre uran- och loriuminnehåll än normall
förekommer. Se bilaga 2:2 (ej medtagen här). Bl.a. finns det tillföriilliga
geologiska kartor över Närkes, Västergötlands och Östergötlands alunskifferområden.
På dessa har dock inte alunskiffrar med särskill hög radioaktivitet urskiljts
och inte heller framgår det av dem om fragment av alunskiffer förekommer i
jordarterna.

Viss sådan information finns emellertid i
underlagsmaterialet till kartorna. Detta material kan användas för alt
framställa GEO-strålningskarlor i skala 1: 50000 som översiktligt visar var
risk finns för förekomster av bergarter och jordarter med högre radioaktivitel
än normall. Se bilaga 2: 2 och 4: I (ej medtagna här). GEOslrålningskarlorna
avses all användas som ett första underlag vid planering av mark för
byggnadsändamål och för spårning av hus byggda på mark med risk för särskilt
hög radioaktivitet.

För det fortsatta planeringsarbetet kan över områden som
klassats som riskområden mer detaljerade geologiska kartor behövas.
Framslällningen av sådana kartor lorde som regel fordra ytterligare geologiska
undersökningar.

Det bör observeras atl i närhelen av områden, där sådana
bergarler förekommer i berggrunden, kan fyllnadsmassor som fraktats till byggplatser
utgöra en strålningskälla som inte framgår av kartorna. Särskild uppmärksamhet
bör ägnas de högar av s. k. rödfyr som finns i anslutning till gammal
alunskifferbränning. Sådan rödfyr har ofta använts som fyllnadsmaterial och
även som isolering i väggar och bjälklag,

I bilaga 2:2 och 4: I (ej medtagna här) redovisas dessa
kartor och erforderliga undersökningar närmare.

5.2.3 Kunskaper inom kommunerna

Innan ett uppspårningsarbete med hjälp av utomstående
påbörjas bör man inom en kommun inventera vilka kunskaper som finns lätt
tillgängliga. En ertarenhet är alt det torde vara tidsödande och föga givande
att syste-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 47

matiskt gä igenom byggnadsnämndens arkiv. I
byggnadslovshandlingar finns i regel inte angivet om vilken typ av gasbetong
som använts. Inom en kommun kan finnas kunskap hos olika personer om vilka hus
som är uppförda i skifferbaserad gasbelong. Personer med erfarenhel av hur ett
samhälle har bebyggts kan visa sig mycket värdefulla. En yrkesgrupp som har
goda kunskaper om ventilationen i hus och vid sina regelbundna inspektioner kan
utföra kontroll av funktioner hos ventilationssystem är skorstensfejarna.

5.2.4 Mätning av gammaslrålning från bil

För alt spåra upp hus byggda i alunskifferbaserad
gasbetong och hus byggda på särskill radioaktiv mark, t.ex, högar av rödfyr,
kan bl. a. SGU utföra mätningar av gammastrålningen från bil. Metoden bygger på
att bl. a. radiumhaltiga byggnadsmaterial sänder ut gammastrålning som kan
påvisas med mycket känsliga mätinstrument. Radiumhaltiga byggnadsmaterial
avger radon, som kan medföra risker. Trots den metodutveckling som pågår finns
det för närvarande ingen radon- eller radondottermätmetod, som kan utnytljas i
slor skala i det inledande skedet i en spårning. Byggnadsmaterialets förmåga
all avge gammastrålning kan därior utnytljas i första hand. Del är möjligt atl
köra genom bebyggelsen och registrera gammastrålningen från byggnader inom
20-25 meters avslånd från bilen, varvid hus med skifferbaserad gasbelong i
ytterväggar kan urskiljas.

Metoden har prövats försöksvis dels i Mala och Luleå av
SGU, dels i Uppsala i samarbetet mellan kommunens hälsovårdsnämnd, socialstyrelsen
och SGU.

Nackdelen med metoden är att endasi radioaktivt material i
ytterväggar upptäcks och alt det kan vara svårt alt upptäcka husgrunder som
avger strålning om endasi en mindre del sticker upp ovanför markytan. Man
kommer också att registrera många fler hus än som kräver åtgärd. Uppföljningen
av bilmälningen kan därior komma att kräva slora resurser.

Sammanfattningsvis har bilmätningsmetoden fördelar genom
hög kapacilel för alt spåra flerlalel hus med alunskifferbaserad gasbetong i
ytterväggarna. Metoden kräver inget engagemang hos hyresgäster eller
fastighetsägare så länge ingen uppföljning görs. Den bilburna gammamälaren är
mest lämpad för spårning i tätorter.

5.2.5 Handinslrumenl för gammaslrålning

Ett sätt all undersöka gammastrålningen i byggnader
särskilt i glesbebyggelse är alt använda handinstrument för mätning av
strålningen.

Med hjälp av ett handinstrument kan en undersökare få
samma slags svar som erhålles med den bilburna gammamälaren, dvs. om byggnadens
ytterväggar avger mycket gammaslrålning eller inte. Svagheten hos metoden
ligger i all den har låg kapacitet. Metoden lämpar sig bäst för spårning i
glesbebyggelse.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 97 48

Det är också möjligt atl vid en undersökning inomhus med
handinslrumenl beslämma och uppskatta materialels radioaktivitet. Alunskifferbaserad
gasbetong som har en typisk gråblå färg kan även upptäckas vid besiktning.Detla
kan ske genom elt enkelt borrprov. Borrprovet är värdefullt om inte någon
annan undersökningsmetod finns till hands. Mätningen med gammamälare har den
fördelen atl den även ger besked om hur radioaktivt materialet är.

Mätning med handinslrumenl ger ett bra underlag för atl
bedöma om elt misslänkl hus kan ha så höga radonhalter atl ylterligare
undersökningar erfordras. Mätning med handinslrumenl fär ses som en
uppföljnigsmetod i de hus som givit utslag vid bilmätning eller som av andra
skäl misslänks ha hög radondollerhalt.

SGU förfogar över ungefär 200 mätinstrument som utnytljas
för uranprospektering under sommarhalvåret. Efter sommarens prospektering kan
dessa instrumenl hyras hos SGU.

Dosimetrar för gammaslrålning ger i förhållande till
kostnaden begränsad information vid spårningsarbete.

5.2.6 Undersökning och mätning av material, radon och
ventilation i riskhus

För att kunna ge underlag för beslut om ålgärder i de
funna misstänkta "riskhusen" bör hälsovårdsnämndernas Ijänslemän göra
en bedömning av radonhalten. Det är möjligt atl grovt beräkna radonhalten om
man känner ventilationen och hur slor del av huset som är byggt av
radiumhaltigl byggnadsmaterial, i.ex. skifferbaserad gasbetong.

En förteckning över hustyper i vilka del kan ha använts
bl. a. skifferbaserad gasbetong i sådan omfattning att särskilt hög radonhalt
föreligger kommer att utarbetas av planverket.

Hittills använda metoder för alt mäta radon- eller
radondotterhallen i hus är kostsamma och tidsödande. När endast ensiaka prover
tas bör som framgått av det lidigare såväl radon- eller radondollerhallen som
luftomsättningen mätas.

Del är viktigt atl befinlliga venlilalionssyslem
kontrolleras och i förekommande fall sätts i funktionsdugligt skick innan
omfattande mätningar av luftomsättningen genomförs.

En intressant melod all mäta radondöttrar med alfakänslig
spårfilm har utvecklats i samarbele mellan fysiska och radiofysiska
institutionen vid Lunds universitet. Metoden är inte helt utprovad i stor skala
men kan om någol halvår vara användbar för preliminära mätningar i hus där höga
radondotterhalter misstänks. I samband med spårningen i Uppsala prövas denna
melod att mäta radondotterhalter. Genom att under en månad hänga upp en
spårfilm som är känslig för alfastrålning kan den genomsnittliga halten av
radondöttrar mätas. Om metoden visar sig användbar uppfyller den de flesta krav
som bör slällas. Den är enkel, billig, lämplig i stor skala och ger etl
månadsmedelvärde.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 49

Resultatet av försöket med spårfilm kommer att redovisas i
rapporlen om spårningen i Uppsala. Statens provningsanslalt är beredd alt
utveckla meloder för atl kunna ställa alfakänslig spårfilm lill kommunernas förfogande
och också svara för ulvärdering av filmerna.

5.2.7 Genomförande av spårningsarbetel

Spårningen av hus med höga radondotterhalter torde normall
kunna genomföras i två etapper.

Etapp I

Översiktlig kartläggning av hus som kan misstänkas ha höga
radon- eller radondotterhalter och uteslutning av hus eller bebyggelseområden
som ej har höga radondotterhaller.

Följande spårningsmeloder eller kombinationer av dessa kan
tillämpas:

1)
Registrering
hos hälsovårdsnämnden av anmälningar från fastighetsägare och hyresgäster.

2)
Insamling av
uppgifter från byggnadsnämnden, malerialleverantörer, projektorer,
kontrollanter, skorstensfejare m.fl.

3)
Kartläggning av
hus med ulvändiga ytterväggar av skifferbaserad gasbetong med hjälp av bilburen
eller handburen gammamätare.

4)
Undersökning av
slrålrisk i sådana hus som energibesiktigas genom kommunens försorg.

5)
Studium av s.
k. GEO-strålningskartor.

Etapp 2

Följande metoder kan lillämpas vid noggrannare bedömning
av aktuell radondotlerhalt i misstänkta hus.

a) indirekl bestämning av radondotlerhalter genom
bedömning eller

mätning av såväl andelar skifferbaserad gasbetong i stommen eller radon

avgången från mark eller vatten som luftomsättningen samt jämförelse

med uppmätta eller beräknade radondotterhalter redovisade i en särskild

förteckning

eller

b) direkl mätning av radondotlerhalten.

Bedömningarna eller mätningarna i etapp 2 blir
resurskrävande, om inle enkla meloder kan användas. I fall a) bör en enkel och
tillräckligt noggrann metod för bedömning av luftväxlingen ularbelas. Andelen
skifferbaserad gasbelong i stommen kan bedömas vid besiktning, men mäts enklast
med handburen gammamälare. En lyphuskatalog med ungefärliga radondotlerhalter
vid olika hustyper, byggnadsmaterial och luftväxling kommer all utarbetas av
planverket i samarbele med strålskyddsinslitutet. I fall b) torde metoden att
mäta radondöttrar med alfakänslig spårfilm - om försöksverksamheten i Uppsala
visar att metoden är prakiisk - vara atl förorda. 4 Riksdagen 1979180. I saml. Nr
97

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 50

5.3 Tekniska och andra åtgärder för att minska
gammastrålning och radondotterhalter i byggnader

Ålgärderna är i princip följande:

Ventilationstekniska ålgärder i befintliga hus för att
genom ökad luftväxling minska radondotlerhalten inomhus.

Byggnadslekniska ålgärder i och intill befintliga hus för
atl minska radonavgången från malerial i byggnadsslommen och från jord, berg
och fyllningar under och intill byggnaden.

Åndring av lokalanvändning i befintliga byggnader för att
undvika alt personer under längre perioder vislas i rum, t.ex. sovrum i
källare, med hög gammaslrålning och radondollerhalt.

Byggnadslekniska ålgärder vid nybyggnad för att minska
strålningen och radonavgången från undergrund av jord. berg eller fyllning.
Åtgärderna kan ges som råd och anvisningar för planering och byggande och
tillämpas som villkor i detaljplaner eller i byggnadslov för enskilda hus.

I bilaga 5: 3 (ej medtagen här) redovisas de åtgärder som
kan komma i fråga närmare.

6 Ansvarsfördelningen mellan centrala, regionala och
lokala organ samt fastighetsägare

6.1 Centrala myndigheter

De cenirala myndigheternas uppgift då del gäller
radonfrågorna bör vara alt utarbeta föreskrifier och allmänna råd saml atl
informera regionala och lokala myndigheler om uppspårning och ålgärder. Del bör
även tillkomma dessa myndigheter att genomföra övergripande undersökningar och
att initiera forsknings- och utvecklingsarbete. För all finansiera åtgärder i
hus kan ett system med lån och bidrag bli nödvändigl.

Vissa av ulredningens förslag är förknippade med kostnader
utöver de ramar som är givna för respektive myndigheter.

Utredningen föreslår all SGU får i uppdrag atl framslälla
s. k. GEO-strålningskartor i skala 1:50000 som översiktligl visar var i landel
det förekommer berggrund och jordarter med särskilt hög radioakfivitet. Dessa
kartor är avsedda atl fungera som elt första underiag för fysisk planering.
Den tolala koslnaden för dessa kartor har av SGU beräknals lill ca 250000 kr.
Se bilaga 2: 2 (ej medtagen här).

Inom vissa områden där alunskiffer förekommer är de
geologiska förhållandena dåligt kända. För atl framställa tillföriilliga
kartor över dessa områden behövs geologiska flygmätningar främst av
radioaktiviteten. Kostnaderna för flygmätningar av de mest angelägna områdena
har av SGU beräknats lill 2 milj. kr.

För det fortsatta arbelet inom utredningen med bl. a.
underlag för defini-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:97 51

liva gränsvärden förutsätts utredningsinsatser vilka inle
lorde rymmas inom myndigheternas anslagsramar. Utredningen avser alt inom en
snar framtid komma med förslag om medelsbehov för sådana ulredningsinsalser.

6.2 Regionala organ

Länsslyrelserna bör vara samordnande organ då del gäller
länsinventeringar av särskilt radioaktiv mark. Framställning har inkommit lill
jordbruksdepartementet från länsslyrelserna i Kalmar och Skaraborgs län rörande
medel för sådan inventering. Enligt utredningens uppfattning borde
GEO-strålningskartor som utredningen förordar all SGU får sammanställa,
användas i första hand. Se bilaga 2: 2 (ej medtagen här).

Länsläkarväsendet bör medverka i utbildningen av
hälsovårdsnämndernas och byggnadsnämndernas personal och slå lill förfogande
som regionalt rådgivande organ i hygieniska frågor.

6.3 Lokala organ

De insatser som lokalt bör göras och som avser byggnadsområden
och enstaka fasligheter kommer att åvila kommunerna.

Vid planering enligl byggnadslagstiftningen inom områden
där marken har förhöjd radioaktivitet bör särskilda undersökningar göras. Se
bilaga 4: 1 (ej medtagen här). Dessa undersökningar får anses vara sådana ulredningar
som enligl byggnadsstadgan skall åtfölja planförslag vid ansökan om
fastställelse.

Vid ny- och ombyggnad svarar byggnadsnämnden efter samråd
med bl.a. hälsovårdsnämnden för kontroll och tillsyn av mark, material och
ventilation och beaktar då även problem i samband med strålning.

Uppspårningen av befinlliga hus där höga haller av radon
och radondöttrar i bostadsutrymmen kan förmodas förekomma bör utföras av hälsovårdsnämnderna
och byggnadsnämnderna.

Hälsovårdsnämnden har att bedöma om sanitär olägenhet
föreligger till följd av strålning och i så fall rekommendera eller kräva
åtgärder. Arbetet bör ske som ett led i nämndens myndighetsutövning.
Hälsovårdsnämnderna är redan hårt belastade och ungefär hälften av landets
hälsovårdsnämnder har endasi en tjänsteman. För att nämndernas Ijänslemän
skall kunna utföra spårningsarbetel kommer resursförstärkningar all behövas i
vissa kommuner under en övergångslid.

Efler det all försöksverksamhelen i Uppsala kommun
utvärderats är del möjligt alt bältre beräkna kommunernas kostnader för
spårningsarbetel. Det ingår inte i uiredarens uppdrag atl lämna förslag lill
finansiering av detta arbele. Delta förutsätts, liksom annan ny eller utvidgad
verksamhel

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 52

komma att beaklas vid de åriiga överläggningarna mellan
regeringen och kommunförbundel angående det samhällsekonomiska utrymmet för den
kommunala verksamheten.

6.4 Fastighetsägare

I de hus, som uppspåras och som även efler generella
åtgärder såsom intrimning av ventilationssystem fortfarande har för höga halter
av radon och radondöttrar, måste andra åtgärder vidtas t. ex. installation av
effektivare ventilationssystem i självdragsvenlilerande hus. Det är primärt
fastighetsägaren som svarar för kostnaderna härför. Del får dock anses rimligt
alt slaten är beredd att ge lån och bidrag. Utredningen avser ålerkomma i
denna fråga.

7 Forsknings- och utvecklingsarbete

När strålskyddsinstiutet föreslog en utredning om åtgärder
mot strålrisker i byggnader log institutet upp forskningsbehovet som en
väsenllig del av den kommande ulredningens arbele.

I utredningens direkliv understryks också forskningens
betydelse för att i framtiden få fram elt förbättrat underlag för bedömningen
av hälsorisker.

Ulredningen bör därför enligt direktiven pröva vilka
åtgärder, som behöver vidlas för att elt samlat forskningsprogram vad gäller
riskerna med strålning i byggnader och ålgärder för alt komma till rätta med
dessa risker, skall komma till slånd. Studier av vilka stråldoser som är
relevanta för bedömningen av hälsoriskerna samt sambandet mellan stråldos och
hälsorisker liksom samverkanseffekler med luftföroreningar kan i framtiden ge
ytterligare underlag för det fortsatta arbelel med all minska strålriskerna i
byggnader.

De forskningsuppgifter vilka har väsenllig betydelse för
utredningens bedömningar kräver alltjämt många års arbele. För alt säkerställa
att det finns underiag för utredningens beslut redan år 1981 måsle detta
målinriktade forskningsarbete intensifieras omgående. Detla förutsätter en
snabb lösning av finansieringen. Följande områden kan nämnas:

1.
Kartläggning av
det svenska bostadsbeståndet med avseende på radon som avgår från mark,
byggnadsmaterial och vatten. Åven andra byggnader än bostadshus bör
undersökas.

2.
Utveckling av
tekniska metoder för att minska strålningen i byggnader.

3.
Undersökning av
konsekvenserna av ätgärder mot strålning i bosläder och andra byggnader vid
olika nivåer på gränsvärden.

4.
Undersökning av
självdragsventilationens variation och sloriek under året. Främst bör
3-våningshus bli föremål för mätningar.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 53

Del är också av väsenllig betydelse att sambandet mellan
strålningen i våra bosläder, befolkningens och individens stråldoser samt de
negativa hälsoeffekter som kan uppkomma undersöks ytterligare. En undersökning
av huvudproblemet som är sambandet mellan radon, lungcancer och rökning tar
minst tre år. Det är därför viktigt att forskningsarbetet kan inledas vid
årsskiftet 1979-80. En förstudie bör startas omgående för au ge förulsättningar
för att starta undersökningen vid nämnda tidpunkt. När förstudien avslutats kan
utredningen ge en säkrare bedömning än i dag av om undersökningen är möjlig atl
genomföra och hur slora resurser och hur lång lid som kan komma atl krävas.

För att kunna övervaka gränsvärden och bedöma resultaten
och åtgärder behövs lämpliga mätmetoder för bestämning av bl. a.
gammastrålning, radonavgång från mark och byggnadsmaterial, radondollerhalt
samt luftomsättning. Detla gäller i synnerhet enkla rutinmetoder.

Med medel från byggforskningsrädel och
forskningsrådsnämnden pågår elt projekt som syftar till att beskriva
kunskapsläget och ange forskningsbehovet ifråga om strålning i byggnader.
Resulialei från detta arbete beräknas föreligga inom ett halvår.

Utredningen avser att inom några månader lägga fram ett
samlat forskningsprogram.

8 Information

Utredningen har särskilt beaktat atl del finns en utbredd
oro för strålning och radongas. Insikten om att man kan löpa en betydande risk
atl få lungcancer genom strålning i sin egen boslad bekymrar många.

Riskerna i bostäder bör självfallet mötas med åtgärder som
minskar radonhalterna men det finns också ett uppenbari informationsbehov.

Informationsutbudet bör anpassas till olika gruppers
behov. Det är önskvärt all så myckel malerial som möjligt finns tillgängligt
när uppspårningsarbetel inleds.

8.1 Information till lokala och regionala myndigheter

Planverket, socialstyrelsen och strälskyddsinstitutet har
i början av februari gemensaml utarbetat informationen "Strålning i
befintliga byggnader" vilken distribuerats till hälsovårdsnämnder och
byggnadsnämnder, länsstyrelser m. fl. Ytteriigare information lill lokala och
regionala myndigheter om gränsvärden och åtgärder har planerats till
förhösten.

8.1.1 Statens strålskyddsinstilut

Institutet har tillsammans med byggforskningsinsiitulel
utarbetat flera vetenskapliga rapporter om strålning i bostäder. Se bilaga 3
(ej medtagen här).

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 54

En omtryckning av broschyren "Strålning i våra
bostäder", från 1976 pågår. På sikt behöver denna broschyr arbelas om,

8.1.2 Statens planverk

Planverket ger i sin publikation "Aktuellt från
planverket" fortlöpande information bl. a. till byggnadsnämnderna rörande
strålning i byggnader.

I anslulning lill Svensk byggnorm kommer kommenlarer med
viss informalion att ges ul.

En materialguide med färgbilder på gasbelong och andra
byggnadsmaterial av sten ularbelas för närvarande. Planverket samråder med
strålskyddsinstitutet och Sveriges geologiska undersökning i denna fråga. Materialguiden
är avsedd att distribueras bl. a. till byggnads- och hälsovårdsnämnderna för
alt användas som en hjälp vid undersökningar av malerial i hus.

I samarbete med strålskyddsinstilutet kommer planverket
att utarbeta en förteckning över uppmätta och bedömda radondotterhalter i olika
hustyper byggda av olika material och med olika luftomsättningar.

8.1.3 Socialslyrelsen

En sammanställning av erfarenheler frän försökel i Uppsala
att spåra hus med höga radonhalter kommer att redovisas i en rapport frän
socialstyrelsen och hälsovårdsnämnden i Uppsala kommun. De informationsaktiviteler
som ingick i arbetet kommer också atl tas upp.

Styrelsen har informerat länsläkarväsendet och vissa
hälsovårdsnämnder genom kurser om radon i bostäder. I denna kursverksamhet har
även planverket, slrålskyddsinslitutel, SGU och statens institut för byggnadsforskning
bidragii med informationsmaterial och föreläsare.

8.1.4 Regionala hälsovårdsförbund och kommunförbundels
länsavdel

ningar

Kommunförbundets länsavdelningar och vissa regionala
hälsovårdsförbund har ordnat kurser främst för hälsovårdsnämndernas
förlroende- och tjänstemän. Del är önskvärl atl övriga förbund och
länsavdelningar ordnar liknande kurser.

8.2 Behov av informationsmaterial

1 det följande lämnas förslag lill några grundläggande
aktiviteter. Del får ankomma på berörda cenirala myndigheter och
kommunförbundet att lillsammans framställa erforderligt informationsmaterial
med förslagsvis under följande rubriker redovisat innehåll. Dessa aktiviteter
torde i huvudsak kunna finansieras inom ramen för myndigheternas tillgängliga
informationsanslag. Resursförstärkning bl. a. från nämnden för samhällsinformalion
kan komma atl behövas.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 55

8.2.1 Allmän basjölder

En folder som innehåller grundläggande och allmän
information om markförhållanden, byggnadsmaterial, kontrollmöjligheter,
ålgärder elc. bör framställas. Den bör även beröra flerbostadsfastigheter.
Foldern bör finnas lillgänglig hos byggnads- och hälsovårdsnämnder samt andra
kommunala organ.

8.2.2 Informationsfolder för ägare till småhus med
radonproblem

En informationsfolder för småhusägare bör ge utföriigare
informalion än den allmänna basfoldern. Innehållet bör omfalla lämpliga och
effektiva åtgärder för att minska radonhalterna.

Därvid beaktas energisparproblematiken. Det gäller också
problemet radon rökning. Frågor om olika myndigheters åligganden bör även
beröras liksom hur åtgärderna kan finansieras.

Foldern kan eventuellt kombineras med ett enkelt
besiktningsformulär, som kan användas vid inspektioner av bosläder.

Foldern och protokollet kan och bör lämnas till
fastighetsägaren efler avslutad inspektion. Den bör underlätta den forlsalla
kontakten mellan fastighetsägaren och de lokala myndigheterna.

8.2.3 Information till tUlsynsmyndigheier

De tjänstemän som svarar för lillsynen enligl hälsovårds-
och byggnadsstadgan, liksom även konsuller som anlilas av kommuner och
fastighetsägare behöver en utförlig handledning och information rörande bl. a.
undersökningar, spårning och tekniska åtgärder.

8.2.4 Informationsfolder till byggbranschen

Del finns ett behov av en enkel folder för
materialtillverkare, byggvaru-handlare och byggare som ger grundläggande fakta
om mark, byggnadsmaterial, ventilation och radonproblem vid nybyggnad och ombyggnad.
Foldern bör ulgöra en komplettering till byggnormens bestämmelser och
rekommendationer.

9 Sammanfattning av utredningens förslag

Utredningen anser alt strålskyddsinstilutet har belagt all
hälsoriskerna på grund av förekommande höga stråldoser främst på grund av höga
radondotlerhalter är oacceptabelt höga i en del svenska bostäder. De åtgärder
som bör vidlas är

att tillse att ny bebyggelse utformas så att hälsoriskerna
minskas till rimliga nivåer med hänsyn till de svenska förutsättningarna härför
vad gäller radioaktiviteten i marken och vanliga byggnadsmaterial och

alt minska radondotlerhalten i de befintliga bosläder, i
vilka hälsorisken är oacceptabelt hög.

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 56

Gränsvärden

Utredningen anser all del nuvarande kunskapsunderlaget kan
läggas lill grund för att föreskriva provisoriska gränsvärden som innebär alt
man med relalivi enkla ålgärder redan nu kan reducera hälsoriskerna i väsenllig
grad.

Förutsättningarna och möjligheterna atl minska den samlade
stråldosen till befolkningen genom strängare definitiva gränsvärden bör utredas
varvid föruiom hälsoriskerna andra samhälleliga konsekvenser bör klariäggas
närmare.

Utredningen räknar med all sådana undersökningar kan
genomföras inom fem år och föreslår därför atl provisoriska gränsvärden
tillämpas under en 5-årsperiod.

Utredningen föreslår vidare på gmndval av förslag som
lagts fram från statens strålskyddsinstilut följande provisoriska gränsvärden.

Provisoriskt gränsvärde för gammastrålning för obebyggd
mark föreslås bli

>IOOR/h (gränsvärde) bebyggelse avråds 30-100
" (undersökningsintervall) villkor för bebyggelse ges

Provisoriska gränsvärden för malerial och radondollerhalt
vid nybyggnad bör ges i form av index för gammaslrålning och radiuminnehåll.

Vid ombyggnad bör radondotlerhalten sänkas till så låga
värden som rimligtvis är möjligt med enkla ålgärder. Provisoriskt riktvärde
föreslås bli 200Bq/m\

Provisoriska gränsvärden för radondotlerhalt i befintlig
bebyggelse bör ges med hänsyn lill den tid inom vilken åtgärder bör vidtas för
att minska radondotterhallen. Den totala expositionen för radondöttrar föreslås
få ej överstiga 2000 Bqår/m under femårsperioden. Detta innebär t. ex. att hus
med >1000 Bq/m' åtgärdas inom 2 år och hus med >400 Bq/m' åtgärdas inom 5
år.

Strålningskarlor

Kommittén föreslår att SGU får i uppdrag alt framställa s.
k. GEO-strålningskartor i skala 1:50000 som översiktligl visar var i landet del
förekommer berggrund och jordarter med särskilt hög radioaktivitet. Dessa
kartor är avsedda att fungera som etl försia underiag för fysisk planering. De
lolala kostnaderna för dessa kartor har av SGU beräknats till omkring 250000
kr.

Inom vissa områden där alunskiffer förekommer är de
geologiska förhållandena dåligl kända. För alt framslälla tillförlitliga
kartor över dessa områden behövs geofysiska flygmätningar främsl av
radioaktiviteten. Kostnaderna för flygmätningar av de mesl angelägna områdena
har av SGU beräknats till ca 2 milj. kr.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 57

Anvisningar för plan- och byggnadsarbete

Utredningen föreslår att slalens planverk i samråd med
socialslyrelsen och slrålskyddsinslitutel ger ut erforderiiga anvisningar för
planarbetet i vilka hänsyn tas till radonavgång från mark. Utredningen föreslår
vidare alt planverket i Svensk byggnorm för in erforderliga bestämmelser med
hänsyn till gammastrålning och radon i bostäder vid ny- och ombyggnad.

Åtgärder i befinlliga byggnader

Utredningen föreslåratt socialstyrelsen i samråd med
strålskyddsinstilutet ulfärdar erforderliga bestämmelser för begränsning av
radonhalten i befinlliga byggnader.

I de flesta hus kan radonhalten minskas lill godtagbara
värden genom ökad ventilation. Möjligheler till värmeåtervinning bör därvid
beaktas. Åven andra lekniska lösningar kan prövas. I vissa fall kan t.ex. byte
av radioaktiv fyllning kring husen vara en lämplig åtgärd.

För att minska stråldosen för boende i hus med särskill
hög radonhalt föreslår ulredningen

att ventilationssystemen i alla bostadshus ses över så atl
de fungerar på avsell vis med hänsyn till luftkvaliteten,

atl alla bostadshus med någon form av fläktventilation bör
justeras så atl minsl 0,5 omsättningar av luften per timme uppnås och

alt hus med självdragsvenlilalion där radonhalten inte kan
nedbringas lill acceptabel nivå förses med fläktstyrd ventilation.

Därmed tillgodoses förutom krav på minskad radonhalt krav
även på luftkvaliteten från andra hygieniska synpunkler liksom även kraven på
energihushållning.

Spårning av hus med hög radonhalt

Kommunerna rekommenderas att spåra upp hus där det finns
anledning misstänka atl radonhalten är för hög.

Utredningen redovisar flera olika meloder, en del av dessa
prövas i elt försök i Uppsala kommun. Försökel väntas ge värdefulla
erfarenheler och kommer alt presenteras i en särskild rapport. Bland meloderna
kan nämnas mätning av gammastrålning från bil och en ny metod för enkel
mätning av radondotterhallen.

Övriga förslag

Informationsbehovet av såväl myndigheter som allmänhel är
slort. Ulredningen föreslår ell anlal informationsaktiviteler.

Utredningen pekar på etl antal prioriterade
forskningsuppgifter, vilka är en fömtsättning för ulredningens fortsatta
arbele. Utredningen avser att lägga fram ett samlal forskningsprogram inom
några månader.

Utredningen avser återkomma i vad avser finansiering av
akluella åtgärder i hus.

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 58

RADONUTREDNINGEN Bilaga 2

1979-10-19 Till regeringen

Angående förslag tili program för forslinings- ocli utredningsarbete
om stålning i byggnader

Innehåll I
Bakgrund och syfte

11 Sammanställning av forsknings- och ulredningsarbete

III Kortfattad beskrivning av projekten

IV
Medelsbehov

V Prioritering av forskning

I BAKGRUND OCH SYFTE

Radonutredningen har med skrivelse den 30 maj 1979 lagt
fram ett första förslag lill ålgärder mot strålning i byggnader (Ds Jo 1979:9).
Förslagel hade två huvudsyften

-
att spåra upp
de mesl utsatta husen och att minska hälsoriskerna där,

-
all söka minska
riskerna för att nya hus byggs på särskill radioaktiv mark eller av särskill
radioaktiva byggnadsmaterial.

Utredningens bedömning av vilka som är de mest utsatta
husen, och vad som är särskilt radioaktiv mark eller särskill radioakliva
byggnadsmaterial har lagts fram i form av provisoriska gränsvärden. Det är
utredningens uppfattning all de provisoriska gränsvärdena skall vara vägledande
under den femårsperiod som kan behövas innan permanenta gränsvärden kan
tillämpas.

Kunskapsläget behöver förbällras avsevärt innan
ulredningen kan föreslå permanenta gränsvärden och prakliska ålgärder mot
strålning i byggnader. De permanenta gränsvärdena kan komma all påverka
samhällsliv och samhällsekonomi i slörre utsträckning än de provisoriska.
Problemel med den kollektiva stråldosen lill den svenska befolkningen i del
befintliga bostadsbeståndet har inte kunnat angripas av utredningen pä grund av
bristfälligt underlag. Det finns ett uppdämt forskningsbehov i Sverige trots
betydande insatser. Med hänsyn till den föreslående svåra avvägningen mellan
hälsorisker och koslnader behövs ett så fullödigt beslutsunderlag som möjligt.

Sverige deltar i internationellt strålskyddsarbele och
forskningsarbete.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 97 59

Delta arbele ger värdefulll underlag för utredningens
bedömningar och förslag. Radonutredningen finner dock atl det är nödvändigt att
göra bedömningar på nationell nivå och att del behövs forskning om de problem
som är specifika för Sverige. Följande problem bör särskilt framhållas:

-
Sverige har
områden med särskill radioaktiv mark och berggrund.

-
Särskilt
radioaktivt byggnadsmaterial - alunskifferbaserad gasbetong -har tillverkats
och använts i myckel stor skala.

Åven andra stenmaterial med måttligt förhöjd
radioaktivitet förekommer i stor omfattning

-
Låg
luftomsättning förekommer på grund av klimat, uppvärmningssystem och
byggnadstekniska ålgärder för att spara energi,

-
Bygglraditioner
och byggnormer är nationella.

-
Strålningens
effekter på sjuklighet och dödlighet beror på befolkningens hälsotillstånd och
medellivslängd.

Strålskyddsinslitutet betonade forskningsbehovet i
skrivelse i maj 1978 till regeringen där instilulel föreslog en ulredning om
strålning i byggnader. Enligl sina direkliv skall utredningen dels föreslå
åtgärder mot strålning i byggnader, dels lägga fram ett samlat
forskningsprogram. Vissa forsknings- och utredningsuppgifter behöver lösas på
korl sikl för alt utredningen skall kunna slutföra sitl arbete. Andra
forskningsuppgifter är långsikliga och kan inte väntas bli avslutade före år
1982, men de behöver påbörjas för att underlätta det fortsatta
strålskyddsarbelet.

Radonutredningen får föreslå forskning inom följande
huvudområden.

Hålsoejfekter

Del är möjligt all del finns unika förulsällningar i
Sverige för all klarlägga sambandel mellan låga stråldoser och negativa
hälsoeffekter. Kombinationen av förhöjda stråldoser i delar av
bostadsbeståndet och en jämförelsevis väl utvecklad bevakning av sjuklighel
och dödlighet kan ge sådan möjlighet. Den riskuppskattning för radon och
radondöttrar som används idag grundas på säväl internationella som svenska
undersökningar av sambandet mellan radonhalter i svenska gruvor och förekomslen
av lungcancer hos gruvarbetare. Någon molsvarande större undersökning av bostäder
och boende är inte känd för ulredningen. Däremot finns en orienterande mindre
undersökning som tyder på att en sådan undersökning kan genomföras. Den har
utförts av Olav Axelson vid regionsjukhuset i Linköping.

Förhöjda radondolterhaller i byggnader kan således bidra
till ökad risk för cancer i luftvägarna. Problemels nalur är känt men inte dess
omfattning. Det är svårl att beskriva hur stor risken är och om strålning i
bostäder även kan ge upphov till andra negativa hälsoeffekter än cancer i
luftvägarna. Detla gäller både för enskilda individer och för befolkningen som
kollektiv.

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 60

Kartläggning av slråldoser i byggnader

För atl kunna beskriva problemets omfattning är del
nödvändigl att kartlägga vilka slråldoser som förekommer i det svenska
byggnadsbeståndet. Del gäller hela beståndet och inte endasi atl spåra
särskilda "riskhus".

Luftomsättningen inomhus bör ägnas särskild uppmärksamhel
därför alt den har sä slor betydelse för radonhalten.

Markens radioaktivitel och stråldoser i byggnader

Särskill hög radonavgång och gammastrålning frän marken
förekommer inom flera områden i Sverige. Det är väsentligl all man klariägger
vilka områden som är berörda och vilka konsekvenser, juridiska och andra, detla
kan få för markens utnyttjande. Det gäller i synnerhet områden med rödfyr
(alunskifferaska), alunskiffer och särskilt radioakliva graniter. Kunskaperna
om hur marken påverkar radondotterhalterna inomhus är mycket bristfälliga.
Underlag måste finnas för atl kunna utarbeta anvisningar och villkor vid
planering. Grundberedning, gmndläggningssätl, byggnadens konstruktion och
ventilation är faktorer som påverkar stråldosen.

Åtgärder

Kunskaper och erfarenheter i fråga om ålgärder mot
strålning är otillräckliga. För närvarande är det svårt atl generelll
rekommendera någon annan åtgärd än förbällrad ventilation. Det behöver
klarläggas vilka åtgärder som är mest effektiva i befintlig bebyggelse och vid
nyproduktion i förhållande lill såväl anläggningskostnader som driftskostnader.

Mätmetoder

Det finns också en rad olika mätproblem som behöver lösas
för att tillgodose olika mätbehov både för prakiisk verksamhel och forskning.

Konsekvensanalys

Olika gränsvärden och andra förslag till åtgärder kan få
viltgående konsekvenser såväl för befintlig och framtida bebyggelse som för
fysisk planering. En analys av konsekvenserna är nödvändig för utredningens
slutgiltiga slällningstagande.

Risk, osäkerhet och informationsteknik

Frågor som visat sig angelägna, inle bara genom
radondebatlen och myndigheternas försök alt informera om radonproblemet är

-
samhällels
filosofi för beslutsfattande vid olika risknivåer,

-
människors
upplevelse och reaktion vid liten risk för stor konsekvens, och

-
av
informalionsmetoder i frågor som lill sin natur är komplicerade och där
kunskapen är ofullständig.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 97 61

Samhällel
har inle en ullalad filosofi rörande beslut och åtgärder i silualioner när det
föreligger risk för skador på naturmiljö och hälsa eller osäkerhet om faktiska
förhållanden.

Exempel
på pågående och planerad forskning och utredningsverksamhet med anknylning till
risk och osäkerhet är:

-
Naturresurs- och miljökommittén
studerar bl.a. frågeställningar rörande logiskt konsekvent hantering av risker
inom miljövårdsområdet,

-
Forskningsrädsnämndens grupp
för kemiska hälsorisker planerar symposier rörande inkonsekvens inom
beslutsfattande inom miljö- och hälsoområdet,

-
På uppdrag av delegationen för
energiforskning formulerar Beijerinslilu-tet etl förslag lill forskningsprogram
om riskhantering inom energiområdet,

- I
internalionell samverkan bedrivs ell arbete som har gett en modell för

logiskt konsekvent hanterande av risker inom det konventionella strål

skyddsområdet.

All
bestrålning bör i möjligaste mån reduceras. Därvid skall man sträva efter att
minska den sammanlagda strålningsrisken till alla människor. Samhällets
resurser skall bl a. användas lill att ge största möjliga riskminskning eller
minsta möjliga riskökning vid en given insats eller åtgärd. Avvägning mellan
storleken av olika insatser beror på många faklorer: informationsbehov, allmän
opinion, politiska beslut, prakliska möjligheter, ambilionskonflikler med
andra skyddsområden, negaliva följder av skyddsåtgärder, möjlig takt i
genomförandet av förändringar m. m. En sådan avvägning diskuteras fortlöpande
såväl i Sverige som internationellt.

Il
SAMMANSTÄLLNING AV FORSKNINGS- OCH UTREDNINGSARBETE OM STRÅLNING I
BYGGNADER

För
att ge en sammanhängande bild av forsknings- och utvecklingsarbetet rörande
radon i byggnader redovisas inte enbart nya utredningar utan även projekt,
pågående och planerade, för vilka finansieringsfrågan redan är klar. Uppdelning
har gjorls på kort- och långsiktiga projekl.

Tidsåtgång
och kostnad för att ulveckla instrument ingår i redovisningen för respektive
projekl. Behovet av instrument tillgodoses som regel genom anpassning av
kommersiellt tillverkade instrument för radonmätningar. För forskningsändamål
föreligger även framöver behov av att bygga särskill anpassade instrument för
uppgifterna.

Tillgängliga
resurser

Tillgängliga
resurser inom landet som kan engageras för forskning och utvecklingsarbete
rörande radon i bostäder finns i huvudsak hos Slalens strålskyddsinstilut (SSI)
Sveriges geologiska undersökning (SGU)

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 62

Slalens provningsanslalt (SP)

Statens
insiitut för byggnadsforskning (SIB)

Slalens
Geotekniska institut (SGI)

Studsvik
Energiteknik AB

Omgivningshygieniska
avdelningen vid statens naturvärdsverk (OHA)

Högskoleinstitutioner främst inom geologi, geofysik,
radiofysik, fysik,

byggnadsteknik, byggnadsmaleriallära, installationsteknik
och hygien

Konsultföretag

Vid planering av projekten måste hänsyn las lill
lillgången på personella resurser. Tillgången på kompetent personal för alt
utveckla mätmeloder och utföra mätningar kan ulgöra en begränsande faktor.

Del är dessulom hell klart att ansvariga myndigheter,
främsl SSI, med oförändrade resurser inte kommer att kunna medverka i mer än
ell fåtal av de föreslagna projekien. Del bör observeras alt myndigheterna i
sina anslagsframställningar endast delvis kunnat ta hänsyn lill det här redovisade
samlade FoU programmet.

Se tabeller på följande sidor

III KORTFATTAD BESKRIVNING AV PROJEKTEN

Radonexhalation från berggrund och jordarter

Kunskaper om berggrunden och jordarternas innehåll av
radioakliva grundämnen, radonkoncentration i marken inbegripet radontransport
med grundvatten är avgörande för de åtgärder som behöver vidlas för att hindra
radon alt tränga in i byggnader. Radondotlerhalten utomhus varierar kraffigt
med väderbelingelserna.

Inom dessa områden är forskning och metodutveckling
oundvikligen nödvändig och utredningen föreslår två kortsiktiga projekt (l.l
och 1.2) saml ett långsikfigl projekl (6.1).

* Projekl l.l avser en sludie av de metoder och
instrumenl som nu finns

lillgängliga. Målsättningen med detta projekt är

-
all på kort tid
utveckla elt standardiserat mätförfarande för bestämning av olika bergarters
och jordarters radonpotentital,

-
alt utarbeta
rekommendationer om vilka minimikrav som ur radonrisk-synpunkl bör ställas på
markundersökningar i samband med nybyggnad,

-
alt ta fram
basmalerial för planeringen av del långsikliga forskningsprogram som redovisas
som projekt 6.1.

Projektet bör innefatta val av teslområde, geologiska
undersökningar, meteorologiska och radiometriska studier, kalibrering av
radiomelriska instrument saml bearbetning och rapportering.

* Anger all projektets finansiering inte är klar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammanställning av forskning och utredningsarbete
beiräfTande radon i byggnader

Projekt

Pågår/

Ansvarigt

Utförande

Beräknad

Beräknad

Finan-

Anm.

förslag

organ

organ

tidsåtgång

kostnad dkr.)

siering

Kortsiktiga
projekt

Radonexhalation

från
berggrund

oeh
jordarter

l.l
Utveckling av

förslag

SGU

SGU,
SSI,

3 måna-

130 50

ej klar

mätteknik
för mät-

SGI,

der

SGU SSI

ningar i
samband

Siudsvik,

50

med
markanvändning

Meleoro-

Siudsvik

och
nybebyggelse

log inst

20

Meterolo-log
inst

1.2
Markens inverkan

förslag

BFR plan-

SGU,SP,

1 är

500

ej klar

BFR =

på
radonhalt och

verket

Siudsvik

statens

gammastrålning

råd för

inomhus

byggnadsforskning

opaginerad Kontrollera mot PDF

förslag
SSI

planeras
BFR

SP

förslag
SSI

förslag

Radon i
byggnader, spårning och mätning

2.1 Kalibreringsverk-samhet

2.2 Utveckling av metoder för mätning
av 2.2.1 Radonexhalation från byggnadsmaterial

2.2.2 Radondotlerhalt och luftomsättning i bostäder

2.3 Kartläggning av radonhalter inomhus
i Sverige för bestämning av kollektivdos

2.4 Utveckling av metoder för beräkning
eller bedömning av radondollerhalt vid projeklering av byggnad

-
utveckling av
beräkningsmetod

-
sammanställning
av mätningar i hus

SSI

0,5 år

0,5 år

3 år

SP,

klar

radiofys.

81-07

inst 1

Lund

SP,

klar

radiofys.

80-06

inst 1

Lund

SSI

3 år

6 manår

plan-

högskole

verket,
SSI

inst.

konsult

plan-

konsull

verket,
SSI

525

1050

50

ej klar BFR

Nordtest SP

ej klar

ej klar

planverket

SSI har medel att driva projektet fram

till 79-12-31
Ca 250000 kr har då lagts ned på projektet

opaginerad Kontrollera mot PDF

Radon i
byggnader, hälsoeffekt

3.1 Förstudie för att utreda möjlighetema att genomföra
epidemiologiska undersökningar av sambandet mellan radon-exposition i
bostäder och lungcancer

förslag

socialstyrelsen, OHA'

OHA'

0,5-1 år

200

ej klar

'eller yrkesmedicinska kliniken vid regionsjukhuset i
Linköping

opaginerad Kontrollera mot PDF

Projekt

Pågår/

Ansvarig!

Utförande

Beräknad

Beräknad

Finan-

Anm.

förslag

organ

organ

lidsåtgång

koslnad (tkr.)

siering

3.2
Studier av upptaget

förslag

SSI

SSI

1 år/

350

ej klar

pilot-

av
radondöttrar i

2 manår

försök

människan
i bostads-

pägär

miljö
och i gruv-

miljö -
en jämfö-

relse

4
Byggnadstekniska

åtgärder
för atl

minska
radonhalten

i
bosläder

4,1
Genomförande och

pågår

BFR, SSI

SSI,
SIB,

del-

-

BFR

Ulvärdering
av bygg-

konsulter

rapport

nadstekniska
åtgärder

79-12

för atl
minska radon-

slut-

halten i
inomhusluft

rapport 80-06

4.2
Begränsning av

pågår

BFR,

KTH

2 år

-

BFR.

KTH =

radonavgång
från

Riks-

Riks-

tekniska

undergrund
i ny

byggen

byggen

högskolan i

bebyggelse

Stockholm inst, för byggnadsteknik

4.3
Självdragsventila-

planerad

SIB

SIB, SSI

rapport

-

SIB

tionens
funktion i

80-06

3-vänings
flerbostads-

hus

4.4
Överföring av

förslag

SIB, SP

SP

1 år/

150

ej klar

radon
via värmeväxlare

6 manmån

4.5
Minskning av halter

pågår

BFR

KTH

rapport

-

BFR

KTH, insl

radondöttrar
i

79-12

för kämKemi

bosladsluft
genom

användning
av

elektrostaliskt

filter

4.6
Spårning av

förslag

SGU, SSI

SGU, SSI

2 år

SGU 50

SSI

vattentäkter
med

(SGU:s

särskilt
höga radon-

deii

halter

projek-

tet ej finansierad) BFR

CTH

CTH =
Chalmers tekniska högskola

1 år

förslag
BFR

4,7
Åtgärder för atl minska radonhalten i hushållsvatten

opaginerad Kontrollera mot PDF

5
Konsekvenser av åtgärder mot strålning

5.1 Utveckling av

metoder för jämförelse

mellan kostnader

och hälsorisker vid olika gränsvärdesnivåer i byggnader

5.2 Konsekvenser av

gränsvärden pä

olika nivåer för

byggnadsmaterial

förslag

förslag

social-

konsult

slyrel-

sen.
plan-

verket,
SSI

byggma-

SGU, kon

terial-

sull

industrin

i samråd

med
plan-

verket

och SSI

I år

1 år

75

ej klar

byggnadsmaterial industrin

opaginerad Kontrollera mot PDF

Projekt

Pägår/

Ansvarig!

Utförande

Beräknad

Beräknad

Finan-

Anm.

förslag

organ

organ

tidsåtgång

kostnad (1kr.)

siering

5.3
Konsekvenser för

förslag

SGU,

konsult

lår

125

ej klar

markanvändningen
vid

planverket.

olika
gränsvärdesnivåer

SSI, socialstyrelsen

6
Långsiktiga projekl

6,1
Radonexhalation

förslag

SGU

(SGU i

1000 100

och
radontransport

samarbe-

SGU SSI

från och
i olika

le med

typer av
bergarter

SSIo

och
jordarter. Markens

meteoro

-

inverkan
på radon-

logins!)

halten i
utomhus-

och
inomhusluft

etapp I,

lår

500 25
SGU SSI

ej klar

i kostnaden för SGU är

etapp II.

inberäknad

(behov
av en andra

lår

(500
50)

ej klar

koslnaden

elapp
klariäggs

SGU SSI

för meteoro-

i etapp
I)

logiinslitu-

lions

medverkan

6,2
Frekvenser av

förslag

institu-

institu-

2 år

800

ej klar

och
radondöttramas

tioner

tioner

fördelning
på olika

som syss-

som
syss-

panikelstoHekar
i

lar med

lar med

luft,
jämförelse

aerosol-

aerosol-

mellan
bostäder och

forskning

forskning

gruvor

och radiofysik

och
radiofysik

6.3 Förändringar i förslag

frekvensen av olika

panikelslorlekar i

luft genom filtrering och dessas belydelse för
hälsoeffekten

6.4 Epidemiologisk förslag

undersökning av sam

bandel mellan radon i

bosläder och uppkoms

len

av lungcancer - huvudsludie (Förstudie se projekl 3.1)

6.5 Venlilationslekniska förslag

åtgärder för alt för

bällra venlilalionen

i självdragsvenlilerade och fläklvenlilerade hus

6.6 Radondollerhall förslag

och luftomsältning

i andra lokaler än bosläder

0,5 år

200

socialslyrelsen

ej klar

BFR,
plan- SIB verkel

I å r

400

ej klar

plan- SP, SSI,

verket,
SSI SIB

I år/ 100

4 manmån

ej klar

ej klar

5 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 97

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 66

Metodutvecklingen kan utföras av SGU i samarbele med
övriga institutioner som arbetar med forskning och metodutveckling på
radonproblem, i första hand med SSI och Studsvik energiteknik AB. Projektet
beräknas kunna genomföras på tre mänader, * Projekt 1.2 markens inverkan på
radonhalt och gammastrålning inomhus syftar lill alt snabbi klarlägga vilka
radonhalter och vilken gammaslrålning som förekommer i byggnader på särskilt
radioakliv mark. Det är nödvändigt atl före år 1981 få kunskap om när risk för
förhöjda stråldoser från marken kan förekomma och därmed också om problemets
omfattning i Sverige.

Bostäder inom områden med geologiska förhållanden som kan
medföra risk för ökade slråldoser p.g.a. t.ex. rödfyr, alunskiffer och särskilt
radioaktiva graniter jämförs med bosläder inom områden som inle har särskilt
radioaktiv mark. Mätning av radondolterhaller och gammslrålning ulförs i
befinlliga bostäder inom dessa områden. Det behövs sannolikl mätningar i etl
par hundra hus för atl kunna dra säkrare slutsatser än idag om hur marken
påverkar stråldoserna inomhus.

Olika grundberdningssätl, grundläggningssäll och
huskonstruktion bör undersökas för att kunna avgöra vilka tekniska lösningar
som kan vara goda eller dåliga med hänsyn till riskerna för förhöjda stråldoser
i bostäder från marken.

Erfarenheter och förslag till lösningar av markproblemen
kommer också fram vid spårning saml vid pågående planarbele och byggnation.
Såväl svenska som utländska erfarenheter och förslag bör tas tillvara i det
föreslagna projektet.

Planverket och BFR bör svara för projektet som kan
genomföras av SGU, Studsvik energiteknik AB, SPoch annat organ med
byggnadsteknisk sakkunskap.

Kostnader uppkommer främst för mätning av
radondotterhaller bl.a. med spårfilm och av gammastrålning. Projektet beräknas
kunna genomföras på etl år. Rapport bör föreligga i slutet av år 1980. Radon i
byggnader spårning och mätning

SSI bedriver och finansierar för närvarande forskning och
utvecklingsarbele med kartläggning och mätning av gammslrålning från
radioakliva ämnen i byggnader och byggnadsmaterial. Man saknar dock tillräcklig
kännedom om radonhalt i olika typer av byggnader och om de parametrar som styr
inträngning lill inomhusluften av radon från berg, jord och byggnadsmaterial i
olika typer av huskonstruktioner. Följande projekl pågår och finansieras helt
eller delvis av SSI - Kartläggning av gammastrålningen i bostäder. Slutrapport
vänlas i januari 1980. Den kommer att redovisa bl.a. kollektivdosen till den
svenska befolkningen och fördelningen av radioaktivt byggmaterial i 1 400 lägenheter

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 97 67

-
Dosbelaslning
till människan frän gammastrålning i normalmiljö. Rapport väntas i april 1980,
Den kommer alt redovisa samlad stråldos för 100 personer under viss lid
relaterat lill lyp av bostad och sysselsättning samt gammastrålnivån i
bostaden.

-
Kartläggning av
radioakliva ämmen i byggnadsmaterial. Rapport väntas sommaren 1980.

-
Karlläggning av
koncentrationen av radon och radium i hushållsvallen. Delrapport väntas våren
1980. Fortsatt undersökning av vattentäkter kommer att redovisas år 1981.

-
Specialundersökningar
av speciella huskonstruktioner, uppspårning och undersökning av
strålningsmiljön sker i samarbele med SIB. Delrapporter utarbetas för
närvarande. Projektet avser uppföljning av ny teknik avseende uppvärm ning och
ventilation.

-
Pilotstudie av
upplaget av radondöttrar i människan samt de parametrar som påverkar upptaget.
Studien genomförs med helkroppsräknare. Preliminära resultat kommer att
redovisas i januari 1980. Slutrapport sommaren 1980.

De nya projekt som nu är mest akuta är utveckling av
mätteknik och kartläggning av radon och radondolterhallen i inomhusmiljöer. *
Projekt 2.1 kalibreringsverksamhet avser jämförelse av elt instrument mol en
standard, s.k. normal, för att dess skala skall kunna graderas. Sådana
kalibreringar kan utföras under olika betingelser som tex. varierande
luftfuktighet, tryck och temperatur samt vid olika strålkvaliteer. Den normal,
som man utgår ifrån skall också ingå i internationella jämförelser. Denna
verksamhel bör regleras av lagen om riksmätplatser mm., utfärdad den 13
december 1974 (SFS 1974: 897).

Utbyggnad av en dylik verksamhet innehåller forskning och
utveckling. Utredningen anser atl SSI bör ha etl ansvar inom detta område.

Tidsåtgång för alt bygga upp denna verksamhet beräknas
till ca. tre år molsvarande tre manår.

Projekien under 2.2 utveckling av mätmetoder, avser
kartläggning av var, hur och när prov skall tas. Speciellt för radon är detta
elt stort problem, eftersom radonhalten påverkas av många faktorer. Mätmetoder
måste därför ulvecklas för varje tillämpning bl. a. för att få fram standardiserade
metoder för tillämpning av gränsvärden.

Tillverkare har inte alltid undersökl alla faktorers
inverkan på ett instrument. Ofta är tillämpningen så varierande att man inför
varje nytt projekt måsle undersöka inslmmenlels egenskaper. När olika
instrument används i samma fillämpning på många olika håll måste jämförande
mätningar ulföras för alt mätresultaten skall kunna jämföras. Detta gäller både
inom landet och internationellt.

Mätning av radondöttrar inomhus sker i huvudsak med två
metoder, nämligen spårfilm och filter. Ulredningen har begärt särskilda medel
ur kommittéanslaget för alt snabbt klarlägga olika spårfilmers känslighet i

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 68

olika strålningsmiljöer. En noggrannare karlläggning av
olika miljöfaktorers inverkan på mätresultat är sedan nödvändig för att
fastställa mätme-todik vid den kartläggning av hus med höga radondotlerhalter
som kommunerna startat och klarlägga de begränsningar som kan finnas för metodens
tillämpning vid kontroll av gränsvärden.

Det är känt för ulredningen alt fysiska institutionen vid
Lunds universitet lill BFR och slyrelsen för teknisk utveckling (STU) inlämnat
ansökan om projektanslag för vidareutveckling av melod för mätning av radon i
bosladshus med plastfilm. Enligt utredningens uppfattning bör en sådan
undersökning inte genomföras förrän resultatet av den av utredningen
finansierade känslighetsbedömningen av spårfilm föreligger.

Projekl 2.2.1, radonexhalation frän byggnadsmaterial avser
utveckling av metod för mätning av radonavgång från byggnadsdelar. Projektet
planeras f. n. av BFR och SP. Rapport väntas ijuli 1981.

Projekt 2.2.2, radondotlerhalt och luftomsättning i
bostäder avser utveckling av metod för samtidig mätning av radondotlerhalt och
luftomsättning i bostäder. Projektet pågår för närvarande inom SP. Projektet
finansieras av Nordlesl och SP. Rapport vänlas i juni 1980.

* Projekt 2.3 avser karlläggning av radonhalter
inomhus i Sverige för

bestämning av kolleklivdos. Enligl de begränsade undersökningar av ra

don och radondöttrar i bosläder som ulförts av SSI, delvis i samarbele med

SIB, beräknas radonhalten i bosläder ha fördubblats mellan åren 1950 och

1975. Mellan åren 1973 och 1979 kan den ha ökal med 50%. För att

bedöma behovet av ålgärder för atl hålla den samlade befolkningsdosen på

en acceptabel nivå är det nödvändigl all utföra en landsomfattande under

sökning av radohalter i bostäder grundat på ett statistiskt urval och nog

grant specificerade mätförhållanden. Instrument för att genomföra en så

dan undersökning har utvecklats och byggts på SSI av personal anställd på

SSI: s forskningsmedel. Institutet har dock inte medel alt behålla personal

och därmed slutföra undersökningen. Projektet kan utföras inom SSI.

Tidsålgången from. den I januari 1980 beräknas lill tre år för två forskare,

dvs. sex manår. SSI beräknas i januari 1980 ha lagl ned ca 250000 kr. på

projektet.

* Projekl 2.4 avser utveckling av metoder för
approximativ beräkning eller

bedömning av radondotlerhalt vid projeklering av byggnad.

Av utredningen föreslaget radiumindex för byggnadsmaterial
beskriver inte radonavgivningen från byggnadsmaterialet och medför inte heller
att hänsyn behöver tas till andra radonkällor såsom mark och hushållsvatten.
Det primära måsle vara alt se till alt radondotterhalten inomhus hålls på en
acceptabelt låg nivå. För atl åstadkomma detta krävs redan i
projekle-ringsskedet hjälpmedel lill att beräkna radondotlerhalten. En
beräkningsmetod byggd på omfattande undersökningsmaterial är då elt lämpligl
hjälpmedel.

Beräkningsmetoden måste med hjälp av formler eller diagram
baseras på

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 69

kunskaper om bl.a. byggnadsmaterialens radonavgivning,
olika ytskikts radonhindrande egenskaper, radonavgivning från aktuell mark och
byggnadstekniska åtgärder för att nedbringa radoninträngning.

Bedömningsunderlaget kan tas fram genom att tillgängliga
mätdata sammanställs och databehandlas. Detta ställer stora krav på
redovisning av de mätningar som fortlöpande görs. Redovisningen kan avse
radondotlerhalten i luften,venlilalionen, byggnadsmaterialens och markens
radioaktivitet och byggnadens utformning. Resultaten redovisas i en
"katalog".

Beräkningsmetoden kan utarbetas exempelvis av en
högskoleinstitution under ledning av planverket och SSI.

Bedömningsunderlagel kan tas fram av en konsult under
ledning av planverket och SSI.

Medel för att utarbeta beräkningsmetod saknas för
närvarande. Framtagningen av beräkningsunderlaget finansieras av planverket.

Rapport angående beräkningsmetod beräknas föreligga i
januari 1981. Belräffande bedömningsunderlagel kommer delresultat atl föreligga
senasl i januari 1980. Radon i byggnader - hälsoeffekt

Utredningen har samlat en grupp forskare inom landet för
alt få kunskapsläge och forskningsbehov belyst i fråga om epidemiologiska
undersökningar av sambandet mellan radonexposition i bostäder och lungcancer.
Gruppen har också diskuterat andra frågor som rör sambandet mellan strålning i
bosläder och andra negaliva hälsoeffekter.

Nuvarande kunskaper om riskerna bygger främst på
epidemiologiska undersökningar av lungcancerförekomsten hos gruvarbetare som
utsatts för höga radonhalter i gruvor.

Det finns inga kända undersökningar ulomlands, som belyser
sambandel mellan radon i bostäder och lungcancer.

Gruppen rekommenderar i första hand att en pilotundersökning
av sambandet mellan radon och lungcancer inleds snarast så alt ett förslag
lill en större undersökning kan läggas fram hösten 1980.

* Projekl 3.1 avser en förstudie för atl utreda
möjligheterna alt genomföra epidemiologiska undersökningar av sambandet mellan
radon i bostäder och uppkomslen av lungcancer.

Det kortsiktiga kunskapsbehovet måste förbättras genom s.
k. retrospektiv (ålerblickande) sludie av sambandet mellan förhöjda
radonhalter i bosläder och lungcancerförekomsl hos de boende. Från
melodsynpunkl är en sådan undersökning mycket svår att genomföra. Den är
förknippad med både prakliska och leoreliska problem.

Metoden vid förstudien är alt genom intervjuer med
patienter med nydiagnoslicerad lungcancer kartlägga hur de bott tidigare och
härigenom möjligen också få etl mått på den radonhalt de utsatts för. En grupp
som bott i hus med höga radonhalter jämförs med en grupp som bolt i hus med
låga halter.

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 70

Vid studien bör man också la hänsyn lill andra faktorer
som kan vänlas öka riskerna för lungcancer. Rökning, yrkesarbete utanför hemmel
och tätorlsmiljön kan vara sådana faktorer.

Förstudien bör göras för att ulreda om metoden kan
lillämpas i elt fullskaleprojekl.

Förstudien bör genomföras som ett gemensaml projekl med
omgivningshygieniska avdelningen vid naturvårdsverket som koordinator.
Förarbetet behövs samarbele bl a. med lungklinikerna.

Projektet beräknas kunna genomföras på etl halvt lill ell
år. * Projekt 3.2 avser sludier av upptag av radondöttrar i människan.

För att bedöma riskerna från inandning av radondöttrar är
det väsenlligt atl få reda på hur stor del som las upp i lungorna. Ell
pilotprojekt där människor efler vislelse i en bostad med höga radonhalter mäts
i en helkroppsmäiare pågår på SSI och har visal goda möjligheler lill studier
av faklorer som påverkar upplaget i lungorna. Andelen inandade radondöttrar,
som fastnar i lungorna, tycks i hög grad bero på luftens karaktär t. ex. dess
fuktighet. Hittills tillgängliga riksuppskattningar grundas på studier av
gmvarbetare. Del är därför väsentligt atl den pågående undersökningen om
upptaget av radondöttrar i bosladsluft utvidgas till atl även omfalta
gruvarbetare. Della förutsätter utveckling av en portabel lungmätare eflersom
radondöttrarna i lungorna måste mätas inom någon timme efler exponeringen.

Projektet kan genomföras av SSI, som för närvarande driver
ell försök i lilen skala. Tidsåtgången beräknas till elt år. motsvarande två
manår. Byggnadstekniska åtgärder för att förhindra radon i bosläder

Projekt 4.1 har till syfte alt genom fullskaleförsök finna
lösningar som är byggnadslekniskt lämpliga och samtidigt ekonomiskt möjliga för
all i befintliga hus minska radonhalten till acceptabel nivå. Projektet
omfallar såväl småhus som flerfamiljshus.

Projektet finansieras av byggforskningsrådet. Arbelel
bedrivs i samarbete med SIB och SSI. Rapport beräknas föreligga i millen av år
1980. Delrapport lämnas i december 1979.

Projekt 4.2 avser atl undersöka möjligheterna all begränsa
radonavgång från undergrund i ny bebyggelse.

Projeklel finansieras av BFR och arbelel drivs i samarbele
med Riksbyggen och institutionen för byggnadsteknik vid lekniska högskolan i
Stockholm. Rapport beräknas föreligga hösten 1981.

Projekt 4.3, som är en förstudie, avser alt klarlägga
självdragsventila-fionens funktion i 3-våningshus. I hus med denna lyp av
ventilation bestäms luftomsättningens sloriek främst av de yttre
väderbetingelserna. Studien avser atl belysa variationen i ventilationen under
årets olika månader, mellan olika hus och mellan lägenheler i elt hus.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 71

Projektet ulförs och finansieras av SIB i samarbete med
SSI som dellar i en mindre del.

Rapport
beräknas föreligga i juni 1980. * Projekt 4.4 avser att ulreda om radon kan
överföras från frånluft till tilluft via värmeväxlare.

Myndighelerna har hittills och kommer med slor sannolikhel
även i fortsättningen alt i första hand rekommendera förbällrad ventilation för
att sänka höga radondolterhaller inomhus. Inslallalion av värmeväxlare kan
därvid föreslås. Vissa värmeväxlare är så konstruerade att föroreningar i
frånluften kan överföras till tilluften. Om radon överförs från frän- lill
tilluft i dessa kan befaras atl radondolterhaller i vissa fall ökar inomhus!
Projektet kan genomföras av SIB och SP. Tidsåtgången för projektet beräknas
till ca ett år.

Projekt 4.5 avser atl studera elektrofilters förmåga alt
fånga radondöttrar i bosladsluft.

Minskad vädring i energisparsyfte ökar radonhalten och
därmed radondöttrar i inomhusluften. Projektet syflar lill all undersöka
möjligheten alt rena luften med avseende på radondolterhallen med en enkel typ
av elektrofilter.

Projektet finansieras av BFR och genomförs vid
institutionen för kärn-kemi vid lekniska högskolan i Stockholm.

Rapport från den första elappen av studien, som avser
uppnåelig reningsgrad, beräknas föreligga i december 1979.

Projekl 4.6 avser all spåra vattentäkter med särskilt höga
radonhalter. Som lidigare redovisats kartlägger SSI koncenlralionen av radon
och radium i vissa (slörre) vattentäkter.

Denna spårning bör utvidgas lill atl omfatta ett större
anlal vattentäkter, vilkel kräver medverkan av SGU. Medel för SGU:s medverkan
saknas för närvarande.

Spårningen beräknas vara avslutad inom två år.

Projekt 4.7 avser atl utreda vad som händer med vattnets
radonhalt under distributionen lill konsumenten saml vilka ålgärder som
erfordras föratt minska radonavgången från vatten vid lappslällen.

Projeklel kan genomföras vid Chalmers tekniska högskola
och kommer att finansieras av BFR.

Rapport beräknas föreligga inom elt år. Konsekvenser av
ålgärder mol strålning

* Projekt 5.1 avser att utarbeta meloder för jämförelse
mellan kostnader och hälsorisker vid olika gränsvärdesnivåer i byggnader. De
faklorer som bör ingå i denna sammanvägning är

1.
byggnadsbeståndets
sammansällning.

2.
radonhall i
olika lyper av byggnader på grund av byggnadsmaterial,

3.
inträngning av
radon från berg och jord i olika byggnadstyper.

4.
radon inomhus
från hushållsvallen.

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:97 72

5.
hälsoeffekt vid olika
gränsvärdesnivåer,

6.
effekl av och kostnad för olika
åtgärder för att nedbringa radonhalten till vissa värden, och

7.
statligt stöd för ålgärder.

Arbetet
med metodutveckling bör starta snarast för att möjliggöra anpassning av
pägående och planerad forskning och utveckling till de krav som den slutliga
utvärderingen ställer.

Tidsåtgången
för projektet beräknas lill ett år. * Projekt 5.2 avser alt klarlägga
konsekvenser för byggnadsmaterialindustrin av gränsvärden på olika nivåer för
byggnadsmaterial.

De
provisoriska gränsvärdena för byggnadsmaterial har uttryckts i radiumindex och
gammaindex. I del fortsatta utredningsarbetet skall klariäggas hur
radondotterhalten i bostäder kan relaleras till dessa begrepp (projekt 2.4).

Det
är önskvärt att använda så lågaktiva byggnadsmaterial som möjligt för alt
gammastrålning och radondotlerhalt inomhus inte skall erhålla onödigt höga
värden.

Byggnadsmalerialsgammaslrålning,
radiumhall och radonavgång bör karlläggas. Kartläggning bör ske av förekommande
takter för råvaror för byggnadsmaterial för alt spåra takter med särskilt hög
radioaktivitet. Takter aktuella för undersökning är bl. a. grusläkler,
stenbrott för produktion av ballast till belong saml lerlag för tillverkning
av tegel.

Efler
kartläggningen analyseras konsekvenserna vid olika tillåtna nivåer på
gränsvärden för byggnadsmaterial.

Projektet
bör genomföras av byggmaterialindustrin i samråd med planverket och SSL
Kartläggning av byggnadsmaterials radonavgång kommer att utföras av SP (projekt
2.2.1). Kartläggning av råmaterial bör ske av SGU i samråd med SSI.

Tidsåtgång
för projeklel beräknas till ca elt år. * Projekt 5.3 avser utveckling av
metoder för att beräkna konsekvenser för markanvändningen vid olika
gränsvärdesnivåer. Radonulredningens förslag till gränsvärden för mark innebär
reslriklioner och villkor för bebyggelse av mark med särskill hög
radioaktivitet. Innan utförligare bestämmelser och rekommendationer för
markanvändningen ges måste konsekvenserna av olika restriktioner och villkor
analyseras. Erforderiiga delutredningar härför är bl. a.

1)
Omfattningen av berörda områden
i regioner med tätbebyggelse vid olika gränsvärdesnivåer. Studium av
geostrålningskarlor i skala 1:50000.

2)
Insamling av erfarenheter från
kommuner, vilkas planläggning och markanvändning påverkats av restriktioner
beträffande strålfarlig mark.

3)
Villkor för bebyggelse på
strålfariig mark vid olika byggnadslekniska skyddsåtgärder.

s. 73 Kontrollera mot PDF

4)
Villkor för
annan markanvändning än för grundläggning av byggnader. Exempel: tomtmark,
parker och grönområden, anläggningar såsom gator, vägar och flygplatser,
jordbruksmark, friluftsområden.

5)
Piantekniska
konsekvenser i olika skeden av planprocessen - från planering av jungfrulig
mark lill utbyggnad av planerad och delvis bebyggd mark.

6)
Juridiska och
ekonomiska konsekvenser av ändrad markanvändning.

7)
Psykosociala
konsekvenser, l. ex. vid tillämpning av skilda gränsvärden för mark i ny och
befinllig bebyggelse.

8)
Hälsoeffekter
vid olika gränsvärdesnivåer.

En projektgrupp med representanter för planverket,
socialslyrelsen och SGU bör leda projeklel. Som utredningsman anlitas forskare
eller konsult. Projektet kan genomföras inom ell år.

Långsikliga projekt

Projekl 6.1. Detta långsikliga (1-2 år) forskningsprojekt
avseratt undersöka frågeställningar som gäller för sambandet mellan
berggrundens och jordlagrets innehåll av radioaktiva ämnen, radonavgången från
berggrunden och jordlagret, transporter av radon genom marken och radonhalten
i luften ovanför markytan. Fördjupad kunskap om dessa frågeställningar avseende
svenska förhållanden är nödvändig för att kunna ge anvisningar om radonproblem
vid framlida markanvändning för bostadsändamål och för alt kunna vidta ålgärder
för att förhindra radon från alt tränga in i byggnader. Undersökningarna skall
omfatta långa försöksserier samt jämförelser med forskning i andra länder.
Resultatet från undersökningen kan kompletteras med en s. k. pilotstudie för
atl ge underlag för en beräkning av den samlade stråldosen lill befolkningen av
radon i utomhusluften.

Frågeställningar som skall undersökas är:

-
Berggrundens
och jordarternas betydelse för koncentrationen av radon och radondöttrar i
inomhusluften

-
geologiska,
fysiska och kemiska faktorers belydelse för radonexhalation och radontransport

- utveckling av instrument och mätmetoder.

Projeklel skall innefalta följande punkter:

Litteraturstudier
och internationella kontakter

Val av
lestområde

Geologiska
undersökningar

Hydrologiska
undersökningar

Meteorologiska
undersöknigar

Geofysiska,
icke radiometriska, mätningar

Utveckling av
radiometriska metoder och instrument

Projektet avses att utföras av SGU och Meteorologiska
institutionen i Uppsala i långtgående samarbele med övriga institutioner som
arbelar med forskning på radonfrågor, i första hand SSI. I arbetet bör
fortlöpande

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 74

kontakter tas med de NEA/IAEA (NEA = Nuclear Energy
Agency/ lAEA = Inlernational Atomic Energy Agency) organisationer som SGU
samarbelar med inom projeklel "Gases in uranium exploration". Resultaten
från projektet kan successivi avrapporleras.

Tidsåtgången för projektet beräknas till mellan elt och
två år. Osäkerheten i tidsangivelse beror på svårigheter att förutsäga hur
stort behovet av mätningar är för att fastställa sambandel mellan radonavgången
från marken och radonhalten i utomhus- och inomhusluften. Av denna anledning
planeras projeklel all utföras i två etapper om vardera ett år där resultatet
från del försia årels arbete skall ligga till grund för bedömning av behovet av
forlsalla arbeten under den andra etappen.

Per år beräknas all i forskningsarbelel på heltid arbetar
en geolog och en geofysiker vid SGU. Därtill kommer arbete under etl halvt
manår för en fysiker vid meteorologiska institutionen i Uppsala. Total
arbelsålgång är alltså 2,5 manår per år.

Projekl 6.2 är ett långsiktigt projekt som avser all
klarlägga frekvensen av partikelstoriekar i luften, en jämförelse mellan
bostäder och gruvor. Underlag behövs för bedömning av riskfaktorer för
befolkningen vilket för närvarande grundar sig på studier av gruvarbetare.

Fördelningen i luften av partiklar med olika storlekar har
slor betydelse för stråldosen från inandade radondöttrar. Inom della område
pågår sedan många år forskning i många länder. Problemet är svårl, vilket bl.a.
visat sig i motsägande forskningsrapporter. Ytterligare kunskaper om hur partiklarna
deponeras i luftvägarna skulle betydligt underlätta riskuppskall-ningen av
hälsoeffekter från inandning av radondöttrar.

Projektet kan genomföras vid institutioner som sysslar med
aerosolforskning och radiofysik.

Tidsåtgången för projeklel beräknas till tvä år. * Projekl
6.3 avser atl klarlägga fillers inverkan på frekvensen av olika
partikelstoriekar i luft och den effekt fillrering kan medföra för hälsan.

Filtrering av luften bedöms på många håll vara ett sätt
att komma tillrätta med radonproblemet. Radon kan inte filtreras bort med enkla
medel. Radondöttrarna däremot kan med tillräckligt bra filter filtreras bort
nästan hell. Radonels produktion av radondöttrar motverkar effekten av
fillrering sä att sänkningen av radondotterhalten i de flesla fall ej
översliger ca 50%.

Förändringen av partiklarnas slorieksfördelning vid
fillrering av luft samt olika partikelstorlekars betydelse för hälsoeffekten
behöver klarläggas. Projektet torde med fördel kunna genomföras parallellt med
6.2 i vissa avsnitt för att hålla kostnaderna nere. Projektet kan genomföras av
Studsvik energiteknik AB.

Tidsålgången för projektet beräknas lill ett halvår.

Det är känt för utredningen att institutionen för hygien,
kärnfysik och radiofysik vid universitetet i Lund till forskningsrådsnämnden
inlämnat en

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 97 75

ansökan om projektanslag för elt projekt benämnt,
"Radon- och radondotlerhalt från bildning till deposition". Av
ansökan framgår alt projektet innefattar delar av projekten 6.2 och 6.3 men det
kan inle utan väsentliga kompletleringar ersätta dessa projekl.

Ansökan är för närvarande föremål för
remissbehandling.Beslutet från forskningsrådsnämnden vänlas i november eller
december 1979. Projektet i Lund planeras pågå under tre år.

* Projekt 6.4 avser epidemiologisk undersökning i
stor skala av sambandel

mellan radon i bostäder och uppkomsten av lungcancer. Projektet är en

fortsältning av den retrospektiva (återblickande) studie av sambandet mel

lan förhöjda radonhalter i bosläder och lungcancerförekomsl hos de

boende som redovisas som projekl 3.1. Metod och utförande är helt

beroende av resultatet av förstudien.

På längre sikl bör en prospekliv (framåtblickande)
undersökning genomföras för alt ge ny kunskap om sambandet radondöttrar - hälsoeffekt
ulvecklas hos boende i hus med höga respektive låga radondolterhaller.

* Projekt 6.5 avser att ulreda möjligheterna att
med enkla och lämpliga

åtgärder förbättra ventilationen i självdragsventilerade småhus och dåligl

ventilerade rum t. ex. sovrum i fläklventilerade hus.

De bosläder som idag iroligen har den lägsta
luftomsättningen och därmed högsta radonhalten finns i självdragsventilerade
småhus. Dessa har i många fall tätats i strävan alt spara energi så att
ventilationen försämrats i alllför hög grad. Vanligen finns det
frånluftskanaler endasi från kök och badrum.

Fläklvenlilerade lägenheter med enbart frånluflsfläkl kan
i många fall ha godlagbar luftomsättning, dvs ca en halv luftomsättning per
timme, genomsnittligt. Vissa rum t.ex. sovrum är emellertid ofta dåligt
ventilerade och kan därför ha höga haller av radongas.

Projeklel kan genomföras av SIB.

Tidsålgången för projektet beräknas uppgå till elt år.

* Projekl 6.6 avser undersökning av
radondotterhall och luftomsättning i

andra lokaler än bostäder.

I de flesta fall är luftomsättningen slörre i andra
lokaler än i bosläder. Då också uppehållstiden oftast är kortare än i en bostad
är problemel i de flesla fall mindre än i bostäder. Det finns dock lokaler, där
höga radonhalter kan befaras p. g. a. hög radonavgång eller låg
luftomsättning. En kartläggning av radonhalter i andra lokaler än bosläder är
därför befogad. Undersökningen kan ulföras av SIB, SP och SSI. Tidsåtgången för
projektet beräknas lill etl år.

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80: 97 76

IV MEDELSBEHOV
FÖR PÅGÅENDE OCH PLANERAD FORSKNING

I
föregående avsnitt har medelsbehovet angivits för varje forsknings-och
ulvecklingsprogram. Bedömningarna av medelsbehoven bygger på uppskattningar
från främst SGU och SSI. De är av naturliga skäl behäftade med flera
osäkerheter. Som tidigare påpekats kan bristen på forskare eller andra resurser
inom elt visst område fördröja eller fördyra projekt. Slor osäkerhei gäller
beräkningen av koslnad och tidsåtgång för de långsiktiga projekt som måste
föregås av en förstudie.

Det
är för närvarande inle helt klariagt vilka organ som slutligen skall svara för
de nya projekt som utredningen föreslår dvs. vem som skall definiera uppdragen
i delalj, svara för löpande uppföljning och rapportering till utredningen. Erforderliga
medel bör därför ställas lill etl eller två forskningsorgans förfogande för
fördelning av medel till de organ som skall svara för resp. projekl.
Utredningen föreslår atl byggforskningsrådet svarar för fördelning av
forskningsmedel för projekt som rör ventilation och andra byggnadslekniska
ålgärder och statens strålskyddsinstilut med hjälp av sin forskningsnämnd
svarar för fördelning av medel till övriga projekt.

Medelsbehovet
i tkr fördelade på budgelår framgår av följande labell.

bå

bå

bå

Kortsiktiga
projekl

1979/80

1980/81

1981/82

1.1
Utveckling av

250

mätteknik för mätningar

i samband med

markanvändning och

nybebyggelse

1.2
Markens inverkan på

250

250

radonhall och

gammaslrålning inomhus

2.1
Kalibreringsverksamhet

175

175

175

2.3
Kartläggning av

300

400

350

radonhalter inomhus för

bestämning av

kollektivdos

2.4
Utveckling av meloder

50

för beräkning eller

bedömning av

radondollerhall vid

projektering av

byggnad

3.1
Förstudie för all ulreda

150

50

möjligheterna alt

genomföra epidemiologiska

undersökningar av sambandel

mellan radon och lungcancer

3.2
Sludier av upplagel av

200

150

radondötlrar i

bostadsmiljö och i

gruv miljö

4.4
Överföring av radon

75

75

via värmeväxlare

s. 77 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 77

bå

bå

bå

Kortsikliga
projekl

1979/80

1980/81

1981/82

4.6 Spårning
av vattentäkter

50

särskilt höga radonhalter

5,1
Utveckling av metoder

75

för jämförelse mellan

koslnader och hälsorisker

vid olika gränsvärdesnivåer

i byggnader

5.3
Konsekvenser för

125

markanvändningen vid olika

gränsvärderingar

6.1 Radonexhalalion
och

radontransport från och i

olika lyper av bergarter

och jordarter. Markens

inverkan på radonhalten

i utomhus- och inomhusluft

Elapp 1

225

350

Etapp 11

175

325

6.2
Frekvenser av och

200

400

200

radondöllrarnas fördelning

på olika partikelstoriekar

i luft, jämförelse mellan

bostäder och gruvor

6.3
Förändringar i frekvenser

100

100

av olika parlikelsloriekar

i luf! genom filtrering

och dessas betydelse för

hälsoeffeklen

6,4
Epidemiologisk undersökning

av sambandel mellan radon i

bosläder och uppkomslen av

lungcancer - huvudsludie

(beroende av resultatet av

projekt 3.1)

6.5
Genomförande och utvärdering

400

av venlilationslekniska

åtgärder för att förbällra

venlilalionen i

självdragsvenlilerade och

fläklvenlilerade hus

6,6 Radondollerhall
och

100

luflomsättning i andra

lokaler än bostäder

Total!

2 050

2 800

1025

Detta
förslag lill forsknings- och ulredningsprogram har utarbetats i samarbete med
experter från statens strålskyddsinstilut, statens planverk, socialslyrelsen,
Sveriges geologiska undersökning, statens insiitut för byggnadsforskning,
statens råd för byggnadsforskning, forskningsrådsnämnden, statens provningsanslalt,
Studsvik energiteknik AB samt förelrädare för byggnadsindustrin.

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:97 78

V
PRIORITERING AV FORSKNING

Det
forskningsbehov som redovisais i det föregående är omfattande. Mänga av
forskningsprojekten kräver kvalificerad personal och det torde inte vara
möjligt att inom det närmasle året sätta igång samtliga projekl. Ulredningen
har därför, efler samråd med nämnda experter, prioriterat de olika
forskningsprojekten efter följande principer.

Högst
prioritet bör enligt utredningen ges forskning som avser att klarlägga
sambandet mellan radon och människors hälsa, forskning som avser utveckling av mätmeloder
för radon samt forskning som syftar till att klariägga sambandet mellan
radonhalt i byggnader och radonavgång från mark och byggnadsmaterial.

Utredningen
förutsätter alt den nu givna prioriteringen omprövas fortlöpande och
allteftersom olika forskningsresullal föreligger. Så t.ex. bör projekt 3.1 som
är en förstudie med syfte att ulreda möjlighelerna att genomföra
epidemiologiska undersökningar av sambandet mellan radon och lungcancer avvaklas
innan beslut om yllerligare forskning inom delta område fattas.

Utredningen
förutsätter också alt projekl 5.2, som berör radonavgång från byggnadsmaterial
och som byggnadsmaterialinduslrin förklaral sig berett att genomföra sätts i
gång snarast.

Utredningen
föreslår följande prioritering av projekten där projekt i grupp I har högsla
prioritet, projekt i grupp 2 näsl högsta prioritet och projekl i grupp 3 lägsta
prioritet.

Grupp
1

projekl Förstudie
för alt utreda möjlighelerna atl genomföra epide-

miologiska
undersökningar av sambandet mellan radon och lungcancer (projekt 3.1). Kalibreringsverksamhet
(projekt 2.1).

Utveckling
av mätteknik för mätningar i samband med markanvändning och ny bebyggelse (projekl
l.l) Markens inverkan om radonhalt och gammastrålning inomhus (projekt 1.2).

Genomförande
och utvärdering av venlilationslekniska åtgärder för att förbällra
ventilationen i självdragsvenlilerade och /Ifl

Grupp
2

projekt Kartläggning
av radonhalter inomhus för bestämning av kol-

lektivdos
(projekl 2.3).

Utveckling
av metoder för beräkning eller bedömning av radondotterhall vid projeklering
av byggnader (projekt 2.4).

s. 79 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:97 79

projekt Radonexhalation
och radoniransport frän och i olika typer av

bergarter
och jordarter. Radonexhalationens inverkan på utomhus- och inomhusluft
(projekt 6.1).

Studier
av upptaget av radondöttrar i bostadsmiljö och gruv-miljö (projekt 3.2).

Utveckling
av metoder för jämförelse mellan koslnader och hälsorisker vid olika
gränsvärdesnivåer i byggnader (projekt 5.1).

Överföring
av radon via värmeväxlare (projekt 4.4). Konsekvenser för markanvändningen vid
olika gränsvärdesnivåer (projekl 5.3).

Grupp
3

projekt Radondotlerhalt
och luftomsättning i andra lokaler än bostä-

der
(projekt 6.6).

Spårning
av vattentäkter med särskilt höga radonhalter (projekt 4.6).

Frekvenser
av och radondöttrarnas fördelning på olika partikelstorlekar i luft,
jämförelse mellan bostäder och gruvor (projekt 6.2).

Förändringar
i frekvensen av olika partikelstorlekar i luft genom fillrering och dessas
betydelse för hälsoeffekten (projekt 6.3)

Epidemiologisk
undersökning av sambandet mellan radon i bosläder och uppkomsten av lungcancer
- huvudstudie (projekt 6.4).

Enligt denna prioritering fördelar

sig
kostnaderna enligt följande i tkr.

bå 1979/80

bå 1980/81

bå 1981/82

Summa grupp 1 grupp 2 grupp 3

825 925 300

875

1275

650

175 675 200

s. 80 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 80

RADONUTREDNINGEN BUaga 3

1979-11-08

Regeringen

Jordbruksdepartementet

Angående flnansiering av kostnader för att sänka radondotterhalten
i beflntliga bostäder

1 Inledning

Radonutredningen föreslår i sin PM 1979-05-30 (Ds Jo 1979:
9) för alt ge ledning vid prioritering av åtgärder bl. a. provisoriska
gränsvärden för radondollerhalt i bostäder innebärande att ingen fär utsättas
för mer än 2000 Bq år/m under fem år. För praktisk tillämpning föreslås
följande regler.

-
att bostäder
med radondotterhalter högre än I 000 Bq/m skall åtgärdas senast inom två år.

-
att bostäder
med haller högre än 400 Bq/m skall åtgärdas senasl inom fem år.

Utredningen föreslår alt åtgärder vidtas så att radondotlerhalten
sänks så mycket som möjligt med enkla åtgärder. Radondotterhalten bör i alla
fall understiga 200 Bq/m\

Utredningens målsättning i första hand är atl olika ålgärder
för att minska radonavgången i de mesl utsatta husen skall genomföras och utvärderas.
För atl sänka radon- och radondotterhalten i befinlliga bostäder kan dels
åtgärder för en förbättrad ventilation, dels olika slag av andra byggnadslekniska
åtgärder bli aktuella. Resultatet som nås genom ulvärdering av ålgärderna
bildar etl väsentligt underlag för ulredningens framlida förslag om permanenta
gränsvärden.

Flera projekt för att utvärdera olika ålgärder för alt
minska radon och radondötlrar i inomhusluft pågår och planeras. Ulvärderingen
av och ungefärliga kostnader för flertalel av de åtgärder som utreds inom
projekten beräknas föreligga under år 1980.

Ulredningen har dessutom i skrivelse lill regeringen den
19 oktober 1979 redovisat ell program för forsknings- och utredningsarbete om
strålning i byggnader.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 81

1.1 Ventilationstekniska åtgärder

Enligt utredningens överväganden medför en luftväxling på
minst 0,5 omsättningar per timme att radondotlerhalten i de flesla fall kan
hållas lägre än 400 Bq/m'. En sådan luftomsättning är även önskvärd för att
tillgodose allmänna hygieniska krav på luftkvalitet och är föreslagen alt
införas i Svensk byggnorm (SBN) som etl generellt minimikrav vid nybyggnad av
bosläder. En större luftomsättning kan dock under vissa förhållanden bli
erforderlig för att nedbringa hallen radon och radondöttrar lill en godlagbar
nivå.

Venlilalionen står för en stor del (30-60%) av
energiförlusterna vid uppvärmning av bostäder. Med hänsyn till kraven på
energibesparing är det därför önskvärt alt luftväxlingen hålls på rimligt låg
nivå. Minimikravet med hänsyn lill luftkvaliteten är enligt SBN samtidigt maximikrav
med hänsyn till energihushållningen.

I hus med högre radondotlerhalt än 400 Bq/m- bör i försia
hand ventilationen förbättras. Det finns skäl anla atl många hus med självdragsvenlilalion
behöver förses med någon form av fläklventilalionssystem.

Småhus med självdragssyslem kan förses med central frånluflsfläkl
samtidigt som komplettering sker med eriorderliga tilluftsdon. System med
värmeväxlare kan utan slörre byggnadstekniska ålgärder installeras i småhus.
Fördelen med värmeväxlare framför enbart frånluflsfläkl är alt uppvärmningskostnaden
för venlilationsluften och därmed energiförlusien kan sänkas till ungefär
hälften.

Flerbostadshus med självdragssyslem kan förses med
centrala frånluftsfläkiar och kompletteras med tilluftsdon om så erfordras.
Att förse flerbostadshusen med värmeväxlare kan bli mycket kostnadskrävande
med tanke på de byggkostnader ett nytt kanalsyslem för tilluften skulle
medföra. Flerbostadshusen kan i stället förses med värmepump för att på så sätt
ta lill vara värme från frånluften och använda denna värme för att förvärma
förbrukningsvarmvatten.

I flerbostadshus och småhus som har mekaniska
ventilationssystem med 0,5 luftomsättningar per timme (oms/h) men i vilka
radondotterhalten är högre än 400 Bq/m' bör, om så visar sig lämpligl,
ventilationen ökas till en högre nivä än 0,5 oms/h för att nedbringa
radondotterhalten till en godtagbar nivå. I vissa anläggningar bör en ökning
av ventilationen kunna ske genom smärre jusleringar av anläggningen. Om
ventilationssystemet inle är dimensionerat för högre luftomsättning än 0,5
oms/h måste förmodligen syslemel byggas om.

1.2 Andra byggnadstekniska åtgärder

De byggnadstekniska ålgärder som ulöver ökad ventilation
är möjliga i befinlliga byggnader för alt minska radonhalten är till exempel
utbyte av

6 Riksdagen 1979180. I saml. Nr 97

s. 82 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 82

byggnadsmaterial som ger upphov lill förhöjd radonhalt,
isolering av materialet för att minska radongasutströmning i rumsluften eller
utbyte av eller isolering av radiumhaltigl malerial som ulgör grund för huset
eller som använls som återfyllning. Byle av byggnadsmaterial som har en bärande
konstruktion är oflasl sä svårl och kostsamt atl detla som regel inte är en
framkomlig väg. Som regel är det lällare atl beräkna såväl koslnader som effeklen
av de övriga ålgärderna.

De ålgärder, föruiom förbättrad ventilation, som f. n. kan
rekommenderas är främst

-
utbyle av kraftigl
radioakliv jord eller fyllning intill källarväggar,

-
utbyle av kraftigt
radioaktivt fyllningsmaterial i golv,

-
ventilation av krypulrymme
under fribärande golv vid kraftigl radioaktiv mark.

För all hindra radon som avgår från mark och
byggnadsmaterial från att ge höga radondotlerhalter i inomhusluften pågår
försök med spärrskikt.

1.3 Kostnader för åtgärder

I bilaga (här utelämnad) redovisas en inom planverket
efter samråd med byggforskningsrädel gjord uppskattning av koslnader för
åtgärder för att sänka radondotterhalten i bosläder.

Nuvarande underlag för bedömning av totala kostnader är
ytterligt bristfälligt. Osäkerhet råder såled-s om berörda kvantiteter och om
lämpligaste åtgärder.

För atl fä en mycket ungefärlig uppfattning om kostnaderna
kan följande antaganden göras. Kostnaden per hus beräknas lill 40000-80000
kronor.

Det kan antas alt 200-2 000 hus ligger på alunskiffer och
har en radondotlerhalt på mer än 400 Bq/m\ Dessa antaganden ger en total
kostnad av lägst 8 milj. kronor (200 x 40000) och högst 160 milj. kronor (2 000
x 80000). Kostnaden har uppskattats till 60 milj. kronor (1000 x 60 000).
Osäkerheten i kostnadsberäkningarna beror främsl på antalet hus som måste
åtgärdas.

Föruiom hus som ligger på alunskiffer behöver ett anlal
hus med kraftigl radioaktivt byggnadsmaterial åtgärdas.

Såvitt nu är känt behöver praktiskt taget inga
flerfamiljshus eller fläklvenlilerade småhus med sådant malerial åtgärdas särskill
för alt radondotterhallen skall understiga gränsvärdet 400 Bq/m\ Erforderliga
åtgärder i dessa hus torde normalt vara att se till atl ventilationen fungerar
på avsett och normenligt säll. Kostnaderna härför bör bestridas av
fastighetsägaren.

Akluella hus för åtgärder är främsl småhus med självdragsvenlilalion
och med slor andel alunskifferbaserad gasbelong i byggnadsslommen. Med stor
andel avses här att 4 å 5 av rummens 6 väggar, golv och tak har sådan gasbetong
som stommaterial. Uppskattningarna av antalet sådana hus är mycket osäkra.
Utredningen har angell antalet till 3 000 ä 15 000 hus. Försök till säkrare
beräkning av antalet hus pågår.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 83

Sådana effektiva ålgärder som alt bygga om husen och byla ul
stomma-terialen är del som nämnls bl.a. av kostnadsskäl f.n. inte rimligt att
genomföra. Del är f. n. inle heller aktuellt alt generellt rekommendera all radontätande
skikt sätts upp på väggar, golv och lak för att hindra radongas atl strömma ul
i rummen. Ytterligare utredningar behöver genomföras om möjligheterna atl sänka
radondotlerhalten i luften och om risk för byggnadstekniska skador när man sätler
upp spärrskikt på väggarna.

Den åtgärd som f. n. kan rekommenderas är därför främst
installation av fläktsystem i de självdragsvenlilerade småhusen. En sänkning av
radondotlerhalten till 200 Bq/m fordrar ofta en ökad luftomsättning. För att
undvika stora energiförlusler är det då rimligl atl även installera värmeväxlare.
Kostnaderna för fläktsystem med värmeväxlare har uppskattals lill omkring 20000
kronor per hus. Totalkostnaderna för 3 000-15 000 hus uppskattas till 180 milj.
kronor.

Sammanlagda uppskattade kostnader för alla hus som antas
behöva åtgärdas torde komma att ligga i storleksordningen 250 milj. kronor.

Nämnda antal hus och kostnader avser befintliga hus med
radondotter-halter över 400 Bq/m"*. Radonutredningen har även föreslagit
all alla hus som byggs om under den närmaste 5-årsperioden skall åtgärdas så
alt radondotterhallen blir högst 200 Bq/m\ Det ankommer på byggnadsnämnden att
vid ansökan om byggnadslov avgöra om ombyggnaden är av sådan icke oväsentlig
art att ålgärder för sänkning av radondotlerhalten skall krävas. Antalet
berörda hus kan myckel grovt uppskattas till ett par tusen och totalkostnaderna
till några tiotal miljoner kronor. Vid stor omfallning på ombyggnader för
energibesparingar blir husanlalei och kostnaderna högre.

Hur stora koslnader som tillkommer om andra hus i intervallet
200-400 Bq/m' skall åtgärdas är oklart.

Effekterna på driftkostnader m. m. har inte kunnal utredas
i detla sammanhang.

2 Spårning av hus

I utredningens PM pekas på etl antal metoder för atl spåra
de hus som har så höga radondotterhaller att de av utredningen föreslagna
provisoriska gränsvärdena för radondollerhall i befintlig bebyggelse
överskrids. Del pekas också på de problem av mätteknisk nalur som föreligger då
del gäller att fastställa om gränsvärdena överskrids. De meloder som beskrivs
är i många fall så osäkra att de inle kan utgöra enda kriterium för att ålgärder
skall vidtagas.

Syfiet med spårningen är att finna hus med särskilt hög radondotlerhalt.
Ulredningen har i sin PM bl. a. pekat på två metoder, bilburen gammamätare och
spårfilm. Dessa metoder bygger på principen att i första hand

s. 84 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 84

successivt söka eliminera de hus i vilka gränsvärdena inle
överskrids. Andra metoder är ocksä framkomliga.

I vissa fall kan radondollerhallen senare behöva bestämmas
med noggrannare mätmetoder. Mätningar med dessa noggrannare meloder är relativt
dyrbara.

En sådan noggrannare undersökning kan beslå av bl.a.
besiktning av huset, mätning med handburen mätare av andel alunskifferbaserad
gasbetong i stommen och gammastrålningen från gasbelongen, ytteriigare mätning
av radondotlerhalten med spårfilm, filtermälare eller integrerad mätning av
radonhalten med TLD-mätare under en vecka. Eventuellt kan mätningar av radondollerhallen
behöva göras under olika årstider. På basis av sådana undersökningar torde det
vara möjligt att lämligen noggrant bedöma om radondotterhallen ligger över gränsvärdet
400 Bq/m' vilket värde, om ulredningens förslag antas, får anses utgöra sanitär
olägenhet enligt hälsovårdsstadgans mening.

Erfarenhelerna från försöksverksamhelen i Uppsala, som
också har verifierats vid mätningar i andra kommuner, innebär att många
kommuner inom en snar framtid lorde komma att ha en ganska god uppfattning om radondotlerhalten
i bosläder och om ålgärder som behöver vidtagas.

Del bör ankomma på socialstyrelsen att i samråd med
strålskyddsinstitutet ge närmare anvisningar lill hälsovårdsnämnderna i fråga
om grund för beslut om sanitär olägenhet och föreläggande om åtgärder till
fastighetsägare vid alllför höga radondolterhaller i bostäder.

3 Finansiering

I vissa fall kan åtgärder för att sänka radondotterhalten
i bostadshus lill en godtagbar nivå bli förhållandevis kostsamma. Del kan
därför vara skäligt att fastighetsägaren erbjuds någon form av ekonomiskt stöd
i de fall ålgärder behöver vidlas.

För ombyggnad och förbättring av bostadshus lämnas i dag
statligt finansieringsslöd i flera olika former. Bostadslån enligt bosladsfinansie-ringsförordningen
(BFF) 1974: 946 kan beviljas för i första hand slandardhöjande ombyggnader.
Lån och bidrag enligt energisparförordningen 1977:332 medges för energibesparande
ålgärder i befinlliga bosladshus. Övriga låne- och bidragsformer är av mindre inlresse
i detla sammanhang.

Bostadslånet för ombyggnad utgör en viss andel av det faslslällda
låneunderiaget, vilket skall motsvara den godkända ombyggnadskostnaden. Andelen
varierar beroende på lånlagarkategori. Tillsammans med prioriterade bottenlån
läcker bostadslånet 95 procent av den godkända ombygg-nadskoslnaden för småhus,
respektive 85 procent för enskilt ägda flerfamiljshus och hela kostnaden för
flerfamiljshus som ägs av allmännyttiga bostadsföretag.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 85

Som villkor för bostadslån gäller enligl 8 § BFF normalt
all ombyggnaden skall medföra en väsentlig ökning av bostadsvärdet. Detla
innebär att lån bara skall beviljas till sådana moderniseringar som ökar det
bostadsfunktionella värdel, t. ex. genom att höja standarden från en
kvalitetsgrupp enligl folk- och bostadsräkningen (FOB) till en högre.
Gränsdragningen är dock inte möjlig alt göra helt skarp, utan omständigheter i
det enskilda fallel kan ha belydelse för denna prövning. För vissa angelägna
ändamål, t.ex. ombyggnad som avser förbättrad avfallshantering, har emellertid
gjorts undantag från kravet på väsentlig ökning av bosladsvärdet genom en
föreskrift härom i 9 § BFF.

Ett annat villkor för bostadslån är alt kostnaden inle får
vara alllför ringa. De godiagbara ombyggnadskostnaderna måste i regel uppgå
till minsl 10 000 kronor för småhus och 25 000 kronor för flerfamiljshus för
att lån skall beviljas. Också i detla avseende har särskilda bestämmelser
fastställts i 9 S BFF för ombyggnad som avser förbättrad avfallshantering. För
sådana lån gäller en lägsta kostnad på 7 000 kronor.

Statligt stöd till energibesparande ålgärder lämnas lill
hela den godkända kostnaden, vilket i allmänhet bestäms med hjälp av
schablonbelopp för olika ålgärder. Bidrag beviljas för närvarande med 35
procent av den godkända kostnaden, dock högsl med lolalt 3 000 kronor per
lägenhet. Resterande del av den godkända kostnaden lämnas i form av lån. För
lån och bidrag enligt energisparförordningen gäller inle något villkor om alt
bostadsvärdet skall öka genom åigärden. Den godkända kostnaden måste uppgå till
minst I 500 kronor för att stöd skall lämnas.

För båda finansieringsformerna gäller att lån eller bidrag
inte beviljas lill underhållsåtgärder, ulom i de fall dessa är direkl
föranledda av ombyggnaden. Vid en genomgripande modernisering av elt
bostadshus får enligl nu gällande bestämmelser normall även åtgärder för att
minska radondolterhallen inräknas i den belåningsbara koslnaden. Bestämmelsen
om väsentlig ökning av bostadsvärdet medför dock att statligt bostadslån till
ombyggnad i allmänhet inte kan medges för t.ex. enbart installation av frånluflsfläkl
vid självdragssyslem eller för ombyggnadsålgärder i syfte atl sänka
radondotterhalten utan samband med modernisering. För lån och bidrag enligt energisparförordningen
krävs ingen ökning av bostadsvärdet, men energisparstödet är förbehållet sådana
åtgärder som medför en pålaglig minskning av energiförbrukningen. Eftersom en
ökad luftomsättning, vilket lorde bli det vanligaste sättet alt sänka
radondotterhalten, normall medför en högre energiförbrukning kan finansiering
av sådana ålgärder inte ske enligt energisparförordningen. I den män det är påkallal
att även installera värmeålervinningsaggregal i ventilationssystemet för alt
sänka energiförbrukningen kan naturiigtvis energisparstöd lämnas för denna åtgärd
enligl gällande bestämmelser härför.

Det enklaste sättet atl åstadkomma en tillfredsställande
finansieringsmöjlighet för åtgärder i hus med för hög radondotlerhalt torde
vara alt

s. 86 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 86

införa en föreskrift i 9 S BFF motsvarande den som gäller
för ombyggnader som syflar till att förbällra avfallshantering. Kravet pä väsenllig
ökning av bosladsvärdet som villkor för bostadslån bör således slopas för
sådana ålgärder som behövs för atl en godtagbart låg radondollerhalt skall uppnås.
Denna finansieringsmöjlighet bör begränsas till de fall då hälsovårdsnämnd
fattat beslut om sanitär olägenhet lill följd av för hög radondotter-halt, och
då byggnadsnämnd beslutat om behov av särskilda åtgärder för att nedbringa radondotlerhalten
vid ombyggnad.

Gränsen för den lägsla koslnad som berättigar lill stöd
bör sällas lill 7000 kronor för flerfamiljshus, vilket överensslämmer med vad
som gäller för lån lill förbättrad avfallshantering, och lill I 500 kronor för
småhus, vilket för närvarande är nedre gränsen för energisparslöd.

En ändring av allenast 9 § BFF har fördelen att
finansieringen av ålgärder för att sänka radondotlerhalten ansluter lill
ordinarie finansieringssystem. Om åtgärderna består i eller ingår som en del i
mer genomgripande ombyggnadsåtgärder uppstår inga tillämpningsproblem, vilkel
kan bli fallel om en särskild finansieringsform tillskapas för radonriskhusen.
Ändringen av 9 § BFF lorde kräva beslut av regeringen.

Tillhandahållande av län enligt detta förslag skulle
normall lösa finansieringsfrågan för berörda fastighetsägare. Det kan dock
finnas skäl att överväga om inle samhällel bör bistå fastighetsägarna med ytteriigare
stöd för att minska de ökade omkostnader som ätgärderna leder till.

De hus som nu konstateras ha en ailttör hög radondotterhalt
är oftast uppförda enligl de byggnadsbeslämmelser som gällde när byggnadslov
söktes. Dessa bestämmelser är avsedda att i möjlig mån garantera atl huset
uppfyller skäliga krav på hygien och säkerhet. Eftersom hälsorisker i form av
höga radondotterhalter uppmärksammats först på senasle lid, har myndigheterna
i sina bestämmelser lidigare inle tagil hänsyn härtill. Del kan emellertid bli
betungande för fastighetsägaren all bekosta ertorderliga ätgärder för att
sänka radondotlerhalten även om lån härför skulle beviljas. 1 de fall hus med
höga radondolterhaller är uppförda enligt gällande bestämmelser kan inte
heller fastighetsägaren lastas för de olägenheter som strålningsrisken
innebär. Även om en fastighetsägares skyldigheter medför elt ekonomiskt ansvar
som denne normalt skall bära utan särskilt stöd från samhällels sida. kan del i
della fall anses skäligl all vissl ekonomiskl slöd ges till fastighetsägare som
Ivingas vidla ätgärder med anledning av för hög radondotterhalt i bostadsutrymmen.
Det ekonomiska ansvarel skulle i detta fall kunna delas mellan fastighetsägaren
och samhällel genom alt fastighetsägaren får bidrag med en viss andel av koslnaden
för att sänka radondollerhallen. Bidragsandelen bör med hänsyn till att staten
även lämnar räntebidrag på lånen lämpligen ulgöra 35 proceni av den godkända
kostnaden.

Det bör ankomma på de kommunala förmedlingsorganen atl i
samråd med byggnadsnämnden och hälsovårdsnämnden bedöma vilka ålgärder som
skall anses erforderliga.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:97 87

Elt
syslem där generella bidrag lill fastighetsägare medges endasi om
hälsovårdsnämnden fattat beslul om sanitär olägenhet skulle kunna leda lill all
trycket på hälsovårdsnämnderna skulle bli mycket storl i gränsfallen. Hälsovårdsnämndernas
personella och ekonomiska resurser är mycket pressade i de flesta kommuner.
Alternativt skulle därför bidragen kunna ersättas av möjlighelen atl i
efterhand helt eller delvis avskriva lånen i de fall delta bedöms skäligt. Beslul
om sådan avskrivning skulle kunna fattas av regeringen eller av myndighet som
regeringen bestämmer.

Utredningen
förutsätter atl man vid de kommunala energiprogrammens uiformande beaktar de
speciella problem som radon utgör, så atl bedömningen av åtgärdsbehov och rekommendalioner
om energibesparande åtgärder sker i inlimi samarbete med hälsovårdsnämnden.

Utarbetandet
av denna skrivelse har skett efter samråd med experter från bostadsslyrelsen, slalens
planverk, statens stråiskyddsinstitut, socialstyrelsen, Sveriges geologiska
undersökning, statens institut för byggnadsforskning. Svenska kommunförbundet
och byggmaterialindustrin.

s. 88 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 88

Bilaga 4

Sammanställning av remissvar avseende Preliminärt förslag
till åtgärder mot strålrisker i byggnader. PM från Radonutredningen. (Ds Jo
1979:9)

Efter remiss har yttranden över promemorian (Ds Jo 1979:
9) Preliminärt förslag till ålgärder mot strålrisker i byggnader avgelts av
socialstyrelsen, riksrevisionsverkei, statens strålskyddsinstilut, konsumentverket,
arbelarskyddsstyrelsen, bostadsslyrelsen, statens institut för byggnadsforskning,
statens planverk, Sveriges geologiska undersökning, statens provningsanslalt,
länsstyrelserna i Östergötlands, Skaraborgs och Örebro län. Svenska kommunförbundel,
Landslingsförbundel, Hyresgästernas Riksförbund, HSB:s Riksförbund (HSB),
Svenska Riksbyggen, AB Svenska Bostäder, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag
(SABO), Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges Villaägareförbund, Studsvik
Energiteknik AB, Svenska Byggnadsarbetareförbundet, Industrins
Byggmaterialgrupp och Svenska Byggnadsentreprenörförenigen (SBEF).
Remissinstanserna har i några fall bifogat yttranden från underställda
myndigheter.

1 Allmänna synpunkter

Flera remissinstanser noterar med tillfredsställelse atl
ett utredningsarbete om strålrisker i bostäder kommit igång. I slort
tillstyrks huvudlinjerna i utredningens förslag lill ålgärder. Många underslryker
behovel av en skyndsam behandling av radonfrågan, bl. a. mot bakgrund av den
utbredda oro och ovisshet som finns hos allmänheten.

Enligl statens strålskyddsinstitut förvänlas föreslagna ålgärder
bryta en utveckling mot ökade strålningsrisker i hus och kan förhindra de
allvarligaste strålningsskadorna. Strålskyddsinstilulel framför alt slrålningsprob-lemet
och framför allt radonproblemet är slorl och komplicerat. Forsknings- och
informationsbehovet är därför storl. När det gäller ålgärder som skall leda lill
minskade kollektivdoser dvs. en allmän reduktion av radondotlerhalten i
svenska bostäder vilket är det största problemet i radonfrågan är det väsenlligt
att samhällsekonomiska och andra konsekvenser av eventuella åtgärder noga
utreds. Ett beslut om ålgärder mot en risk, som är lägre än ett befintligt
gränsvärde måste alltid tas under noga beaktande av de negaliva konsekvenser ätgärderna
medför. Samhällets önskemål att spara energi komplicerar också frågans lösning enligl
strälskyddsinstitutet.

Socialstyrelsen anser att samhällel i första hand bör
prioritera hjälpinsatser för bebyggelse med hög halt av radondöttrar. Del kan
vara frestande i det här läget alt föreslå etl allomfattande mätprogram för att
tillgodose

s. 89 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:97 89

medborgarnas krav på just mälsidan. Målsättningen måste
emellertid vara att nedbringa radondolterhallen i vår boendemiljö. Det finns en
tendens att ägna alltför slor tid ål mätlekniska sofistikerade metoder och atl
glömma bort den viktiga venlilationslekniska delen, som är målet för
programmet.

Konsumentverket finner det otillfredsställande all ulredningen
enligl sina direkliv haft att lägga fram etl preliminärt älgärdsprogram utan
att ha fått rimlig tid att hinna bedöma de tekniska och ekonomiska konsekvenserna
saml föreslå erforderliga resurser och meloder för genomförandel. Verkel anseratt
det hade varit mer ändamålsenligt att låta utredningen i etl sammanhang
redogöra för förslag till gränsvärden, metoder och erforderliga resurser för spårning
av riskhus samt hur finansieringen av ev. åtgärder bör ske. Samtliga dessa tre
led bör enligl konsumentverkets uppfattning vara klarlagda innan åtgärder
vidtas frän myndigheternas sida. Enligt konsumentverket är del högst
otillfredsställande för de boende alt man endast kan konstatera alt det rör sig
om riskhus utan att det kan bedömas hur slor risken är och all de ekonomiska
reglerna för statliga lån och bidrag inte har faslställls.

Hyresgästernas Rik.sjÖrbund är posiliv till ulredningens
förslag lill åtgärder, men beklagar samtidigt att dessa blivit något otydliga.
Enligl HSB anges i ulredningen strålnivåerna på ell sätt som gör det svårt att
följa redogörelsen. Sveriges Villaägareförbund framhåller att del är angeläget atl
spårningen av riskhusen och offentliggörandet av mätresultaten sker i sådana
former atl inte ytterligare oro och ovisshel uppkommer.

2 Provisoriska gränsvärden

1 allmänhet accepteras utredningens förslag lill
provisoriska gränsvärden under förutsältning att dessa senare kan komma att
sänkas till en lägre nivå. Flera remissinstanser anser emellertid föreslagna
provisoriska gränsvärden ligga väl högt och menar alt en skärpning redan nu
bör komma till slånd. Särskilt gäller detta föreslagna gränsvärden för åtgärder
i befinlig bebyggelse. Några remissinsianser anser atl ulredningen snarast bör
ta fram underlag för fastställande av slutliga gränsvärden.

Socialstyrelsen instämmer i allt väsentligt i utredningens
förslag att gränsvärdena bör göras provisoriska i avvaktan på ytterligare
forskningsarbete. Slyrelsen tillstyrker de föreslagna provisoriska
gränsvärdena men anser att en skärpning bör kunna ske om yllerligare
information skulle komma fram om risker och förbättrade ålgärder under den
planerade femårsperioden. Även länsstyrelsen i Örebro län. länsstyrelsen i
Skaraborgs län. Landstingsförbundet och Svenska Byggnadsentreprenörföreningen
anser atl de föreslagna provisoriska gränsvärdena bör kunna gälla i avvaklan på
mer definitiva ställningstaganden. Strålskyddsinstilutet anser en övergångstid
om fem år vara skälig. Enligt institutet bör de föreslagna

s. 90 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 97 90

gränsvärdena ses som provisoriska åtgärdsnivåer för priorileringen
av insatser under övergångstiden. De slutliga gränsvärdena lorde enligl institutets
bedömning bli avsevärt lägre.

Arbetarskyddsstyrelsen anser att alla rimliga möjligheler
alt skärpa kraven bör tillvaratas i fråga om både nu föreslagna provisoriska
värden och senare värden och menar alt liggande förslag bör prövas ytterligare
i denna anda.

Statens planverk anser det synnerligen angelägel att ulredningen
snarasl möjligt lar fram underlag för fastställande av de slulliga gränsvärden
som skall gälla för nya byggnader samt för befintliga byggnader vid ombyggnad
och vid förbällring föranledd av föreläggande. Enligl planverkels uppfattning
är det inte rimigt alt nya byggnader ulförs på ett sådanl sätt att de måste
förbättras efter några år. Detsamma gäller ifräga om ålgärder som vidtas i
befintliga byggnader. De slutliga gränsvärdena måste baseras på ingående
epidemiologiska undersökningar som bör genomföras med största möjliga skyndsamhel.
Även det av utredningen föreslagna gränsvärdet 400 Bq/m' för ingripande i
befintliga hus bör så snarl som möjligt ersättas med etl slutligt värde.
Planverket anser vidare atl del kan finnas anledning alt differentiera
gränsvärdena med hänsyn till markanvändning och bebyggelsefunktion. Även
konsumentverket underslryker del angelägna i atl faslslälla slutliga
gränsvärden. Verket anser det inle rimligl atl nya och ombyggda byggnader får
uppföras på elt sådant sätt att de med hänsyn till allvarliga hälsorisker måste
förbättras efter några år. Det är inte heller rimligt all olika gränsvärden
skall gälla för ombyggda respektive befintliga byggnader. De risker som
strålning innebär drabbar de boende oberoende av husets ålder. Verket kan inle
på basis av föreliggande utredning ta ställning till föreslagna gränsvärden men
anser att utredningen lagl sig på en risknivå som är för hög för att få gälla
bostadsmiljön. Konsumentverket erinrar om det lämpliga i att åtgärder mot för
hög radonhall samordnas med vissa energibesparande anordningar samt atl kravel
för nya byggnader bör gälla all bebyggelse och om möjligt knytas lill en högsta
tillåten radonavgång.

Hyresgästernas Riksförbund har noterat atl värdel i
ombyggnadsfallet förefaller något högt i jämförelse med nybyggnadsalternativet.
Grundprincipen anser förbundel vara atl man vid ombyggnad ska uppnå samma
kvalitetsnivå som i nyproduktionen. Del kan enligt förbundet inte vara särskill
meningsfullt att sälla preliminära värden som om några år måste justeras krafligl
nedåt. Även HSB:s Riksförbund, HSB, framhåller att den gränsvärdesnivå som
väljs bör vara så väl underbyggd att någon skärpning av kravet inte senare
behöver befaras. Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, SABO, anser all de
föreslagna gränsvärdena ligger väl högl. SABO hemsläller att utredningen
överväger vilka ålgärder som kan behöva vidlas för atl risknivån i boendet blir
förlagd så nära landmedelvärdena för gammaslrålning och radondotterhalt som
möjligt. Enligl Kornmunförbun-

s. 91 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 91

bundet är det angelägel alt inte endasi spåra upp ""riskhusen"
utan även fånga in de "riskgrupper", vars strålrisker i första hand
måste minskas. Mot bakgrund härav ifrågasätts om gränsvärden för radonhalt i
bostäder bör anges på del sätl ulredningen föreslår, I avvaktan på
slutrapporten 1981 torde det vara tillräckligl för berörda myndigheter atl beakla
utredningens förslag till gränsvärden som vägledande information. Värdena bör
enligt Kommunförbundet ej fastställas såsom "provisoriska"
gränsvärden atl gälla under fem år. Hälsovårdsnämnden i Uppsala anser att
utredningen bör undersöka möjlighelerna att reducera antalet gränsvärden från
tre till etl. Delta gränsvärde bör sättas på en nivå som är acceptabel ur
hälsosynpunkt enligl internationella rekommendalioner.

Provisoriska gränsvärden för mark vid ny bebyggelse

Planverket konstaterar alt gränsvärden för radonavgång
från mark saknas i utredningens belänkande. Detta anser planverket är en brisl
eftersom del i första hand är höga halter av radon och inte gammastrålning som
skall begränsas. När det gäller del föreslagna övre gränsvärdet för gammastrålningen
har ulredningen utan atl på ell övertygande säll redovisa moliven slannal vid
värdet lOO/xR/h.

Riksrevisionsverket framhåller att innebörden av de
föreslagna gränsvärdena för gammastrålning för obebyggd mark synes oklar. Della
gäller bl. a. om länsslyrelsen i aktuella fall skall kunna vägra fastställelse
av nya stads-och byggnadsplaner, om byggnadsförbud skall införas på obebyggd
mark där plan redan finns fastställd, om till- och ombyggnad skall förbjudas på
bebyggd mark saml i vad mån dispens skall kunna lämnas från centralt ulfärdade
anvisningar. Dessa frågor bör enligt RRV: s mening klariäggas i anslutning lill
alt anvisningar och råd ges ut. Länsstyrelsen i Örebro län ifrågasätter om inle
det föreslagna lägsta gränsvärdet för mark vid ny bebyggelse kan sänkas utan
att de ekonomiska konsekvensema därior blir oacceptabla.

Provisoriska gränsvärden för byggnadsmaterial vid
nybyggnad Planverket anser att i stället för införandet av radiumindex är det
lämpligare att för nya byggnader i första hand föreskriva elt krav på högsla
tillåtna radondotterhalt i inomhusluften, eftersom detta överordnade krav
reglerar funktionen hos byggnaden. Därigenom tas hänsyn även till radon från bl.a.
mark och hushållsvallen. Verkel förordar därför atl nybygg-nadskravel i Svensk
Byggnorm anges som en högsta tillåten radondotterhalt, varvid förulsätts att
en lämplig provningsmelod finns dokumenterad när föreskriften Iräder ikraft. Detla
krav bör kombineras med det föreslagna kravel på begränsning av gammastrålningen
genom etl högsta tillåtet värde på gammaindex. Om del visar sig vanskligt all
snabbt ta fram en lämplig provningsmetod för bestämning av radondotlerhalten
vid nybyggnad motsätier sig planverket inle all de av ulredningen föreslagna "vikari-

s. 92 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 97 92

erande" kraven tillämpas tills vidare. De föreslagna
restriktionerna rörande byggnadsmaterial bör enligl verkel gälla generelll oavsell
i vilka byggnader materialet är avsell att användas. Liknande synpunkter
framförs från riksrevisionsverkei. som anser alt del finns skäl alt överväga
alt enbart ha ett gränsvärde för radondotterhall i inomhusluften. Industrins Byggmalerialgrupp
föreslår alt för begränsning av halten radioakliva ämnen i byggmaterial vid
nybyggnad tills vidare fastställs endasi ett funktionskrav beträffande inomhusluftens
kvalitet med hänsyn till uisöndringsprodukter från byggmaterial innebärande ell
högsta tillåtet värde för radondotterhalten på 70 Bq/m' vid aktuell
luftväxling.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län anser att man i del
fortsatta ulredningsarbetel bör undersöka om de provisoriska gränsvärdena kan
sänkas. SABO. har inga erinringar mot föreslagna gränsvärden. Däremol uttrycker
man oro över de konsekvenser i form av gammastråldoser och radondolterhaller
som kan uppslå. Del bör, enligl SABO, inle accepleras all slråldoser och radondotlerhalter
i nytillkommande bosläder översliger de nuvarande landmedelvärdena. Riksbyggen
anser alt byggnadsmaterial som ifråga om strålrisker ligger över eller strax
under de preliminära föreslagna gränsvärdena bör förbjudas redan nu.

Gränsvärden för ålgärder i befinllig bebyggelse

Socialstyrelsen anser att ulredningen slannat för en
realistisk målsältning i silt förslag till provisoriska gränsvärden för befinllig
uebyggelse. Länsstyrelsen i Östergötlands län framhåller att förslagel måste
ses som ett första sleg för att minska hälsoriskerna. På sikl lorde en
ytterligare minskning bedömas som nödvändig.

Arbelarskyddsstyrelsen anser att de föreslagna halterna I
000 och 400 Bq/m"* är högre än vad som tillåtits för gruvarbete ulöval av
minderåriga eller kvinnor trols att arbetstiden i gruvan kan uppskattas vara
mindre än 30 % av uppehållstiden i bostaden. Slyrelsen anser att alla de
föreslagna värdena är höga även om del är fråga om ett provisorium. SABO,
uttrycker stark kritik över ulredningens förslag om gränsvärden i befintlig
bebyggelse. SABO finner del angeläget att utredningen yllerligare överväger behovel
av en åtgärdsgräns även för gammastrålningen. Kritik framförs även mot
föreslagna gränsvärden för radondolterhaller. Även lånsstyrelsen 1 Skaraborgs
lån saml Svenska Byggnadsarbetareförbundet anser att en skärpning av föreslagna
gränsvärden bör övervägas. Sveriges Villaägareförbund pekar på att skaderisken
i det enskilda fallet också är beroende av hur lång lid före femårsperioden
exponering förekommit. Vid exempelvis tio års vistelse i ett hus med radon
borde gränsvärdet med samma sätt att räkna sättas väsentligt lägre.

Konsumentverket anmärker att de föreslagna
övergångstiderna för befintlig bebyggelse är oklara. Denna fråga måste klaras
ut när gränsvärdena fastställs, t.ex. genom att ange att vissa åtgärder skall
vara vidlagna före

s. 93 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 93

utgången av ett visst år. Samma förhållande påpekas av statens
planverk som vidare anser alt utredningens förslag om att ålgärder skall vidtas
inom Ivå resp. fem år måsle kompletteras med uppgift om tillhörande provningsmeloder
m. m. Planverkel framhåller vidare att åtgärder mot för hög radondotterhalt
bör kunna kopplas samman med energisparålgärder.

Provisoriska rekommendationer vid ombyggnad

SABO. är mol bakgrund av de hälsorisker i boendel som
föreslagna åtgärder kan medföra kritiska mol det provisoriska riktvärdet vid
ombyggnad om 200 Bq/m' och rekommendationen att förekommande gammastrål-ningsnjvåer
skall acceptera.s.

3 Erforderliga åtgärder för ny- och ombyggnad

Lånsstyrelserna i Östergötlands och Skaraborgs län
tillstyrker förslaget atl statens planverk och socialslyrelsen får i uppdrag
alt ulfärda erforderliga bestämmelser och anvisningar för planarbete resp. ålgärder
i befinllig bebyggelse. Arbetet bör bedrivas skyndsamt. Enligt statens
planverks uppfattning bör såväl för nybyggnad som ombyggnad införas elt krav på
högsta radondotterhalt i svensk byggnorm (SBN). Planverket har utarbetat
förslag till författningstext i SBN kap. 31 och 36 som visar hur de föreslagna
gränsvärdena för nybyggnad och ombyggnad kan tillämpas under förutsättning atl
provningsmetoder finns lillgängliga. Länsstyrelsen i Örebro län och Studsvik
Energiteknik AB framhåller viklen av all tillräckligt detaljerade anvisningar ulfärdas.
För planarbetel bör t. ex. ingå regler för hur tätt mätpunkter och mållinjer
bör ligga för att etl så betryggande mätresultat som möjligt skall erhållas. Arbelarskyddsstyrelsen
föreslår atl i byggnadslagstiflningen intas bestämmelser om atl
rivningsmaterial innehållande skifferbaserad gasbelong inte får åleranvändas
för husbyggnadsändamål.

4 Åtgärder i beflntlig bebyggelse

Flertalel remissinsianser finner de föreslagna ålgärderna
avseende ventilation välmotiverade. Planverket påpekar att de hus som har hög radondotterhalt
ofla är försedda med självdragsvenlilalion. För att förbättra luftomsättningen
i sådana hus ligger det nära till hands atl installera fläktventilation med
värmeväxlare. Sveriges Fastighetsägareförbund och SABO pekar på den konflikt
som kan ligga i behovel av energisparande åtgärder och behovet av ventilation.

Spårning av riskhus

Flera remissinstanser understryker viklen av att spårning
av riskhus

s. 94 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 94

genomförs snabbt och atl erforderliga resurser för verksamhelen
anslås. Enligt Slalens provningsanstalt bör spårningen lämpligen ske efter den
modell som utredningen anvisar, nämligen att i olika provningsskeden successivt
utesluta hus med låg radonhalt för alt till slut finna de hus där åtgärder
behöver vidtagas. Kravel på provningsmetodernas noggrannhet stiger med de olika
skedena. Provningsanstalten menar atl en huvuduppgift för utredningen är all
klarlägga behovel av forsknings- och utvecklingsarbete för att fastställa
lämpliga metoder för varje provningsskede. Det är, enligt provningsanstaUens
mening, olyckligt atl föreslå metoder för spårning innan meloderna är värderade
och fastställda. Socialstyrelsen anser all risken alt misslyckas med alt åtgärda
riskhus är uppenbar. Med de metoder och resurser som står lill buds idag kan
man bara peka ul eventuella riskhus. Den tekniska och ekonomiska resursen all
följa upp saknas hell enligl socialslyrelsens mening.

Länsslyrelsen I Skaraborgs län inslämmer i ulredningens
förslag atl utnyttja skorstensfejarna för kontroll och information. Ulredningen
bör dock la inilialiv lill viss kompleUerande ulbildning. Kommunförbundet anser
del värdefullt om man vid spårning av hus med hög radonhalt samtidigt kunde fasllägga
vilka personer i orter med hög strålnivå som både bor och arbetar i en miljö
med alltför höga strålrisker. HSB:s Riksförbund har med hjälp av utredningens
uppgifter försökl göra en beräknings-niässig bedömning av risknivån för den
vanliga lägenhelen eller rummet i flerfamiljshus av lättbelong. HSB anser det
önskvärt att utredningen ger vissa rikllinjer för bedömningen av hus som endast
delvis består a-, högaktivt material. HSB förutsätter atl sådana mätningar
redovisas så snart som möjligt. SABO har i utredningen saknat en allmän
överblick över hur landels bostadsbestånd fördelar sig på material i
byggnadsstommen. SABO har därför utfört en sådan karlläggning, vilken bl. a.
visar all av boende i stenhus och porbetonghus bor den alldeles övervägande
delen i flerfamiljshus. Ulredningen bör uppmärksammas på det behov av insalser
som kan uppstå i spårningsarbetel med hänsyn till den kvantitativa fördelningen
av bostadsbeståndet. SABO förutsätter att ulredningen dels införskaffar
uppgifter om hur stor andel av porbetongen som är skifferbaserad, dels tar upp
frågan om ansvar kan utkrävas från materialindustrin i de fall extremt aktivt skifferbaserat
byggmaterial distribuerats under den tid som radonfaran varil känd. SABO
betonar viklen av en grundlig och systematisk uppspårning av riskhus samt
understryker belydelsen av att ansvaret för genomförandet av spårningsinsatser
fastläggs både lokalt och cenlrall. Sveriges ViUaägareförhund understryker atl särskill
de småhusägare som är oroliga för slrålningsriskerna snabbi bör kunna få mätningar
genomförda. Spårningen av riskhusen och offentliggörandet av mätresullaten bör
ske i sådana former atl inle ytterligare oro och ovisshel uppkommer och atl
inte de, som bor i de berörda husen känner sig utpekade. Förbundet hemsläller
alt riktlinjer tas fram för hur myndighelerna skall agera för alt i

s. 95 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 95

möjligasle mån undvika "sensationsartiklar" elc.
Statens planverk påpekar all faslighelsägare har ansvar enligl byggnadsstadgan
för att sanitära olägenheter inte uppstår i befintliga byggnader.

Mätmetoder

Enligt statens planverk synes de gränsvärden som föreslås
av utredningen kunna uppfattas som "husmedelvärden". En precisering
av hur dessa värden skall bestämmas måste ske. Andra osäkra faktorer rörande
provningsmetoderna är noggrannheten, krav på mätförhållandena, behovet av
samtidig kontroll av ventilationen och metodernas klimat- och säsongberoende.
Dessa förhållanden måsle också klarläggas, framhåller planverkel. För atl
begränsa halten radioaktiva ämnen i byggnadsmaterial föresläs värden på gammaindex
och radiumindex. Här föreligger enligl planverket behov av alt dokumentera
provningsmetoder på etl enlydigt sätl. På sikt bör dock det föreslagna materialkravel
på radiumindex ersättas med etl gränsvärde på radonavgången från
byggnadsmaterialen. Lämplig mätmetod med tillräcklig mätnoggrannhet bör
snarast tas fram. Även för mark bör en adekvat provningsmetod för mätning av radonavgivningen
fastläggas. Planverkel ser del vidare som angeläget alt beslut om riksmälplals
och riksprovplats snarast fallas. Planverket befarar all den s. k. bilspårningen
kommit i blickpunkten i alltför hög grad och att andra spårningsmeloder inte utnytljas
på rätt sätt. Förvaltningsföretag torde kunna utföra en första utsortering av
"ofarliga" hus i sul bostadsbestånd och meddela kommunerna
resultaten. Handburna gammainstrumenl och planverkets materialguide kan därvid
användas. Planverkel anser slutligen också att byggnadsnämnderna bör kunna
medverka i spårningen genom att ulnyllja sina arkiv.

Statens provningsanstalt finner del olyckligl atl föreslå
metoder för spårning innan metoderna är värderade och fastställda. Enligl
provnings-anstalten har så sketl i utredningen där några metoder är bältre
beskrivna än andra, vilkel har fåll till följd att spårningspraxis håller på atl
ulbilda sig mol jusl dessa meloder. Delta är olillfredsslällande eflersom ulredningen
inte uttalar sig om metodernas noggrannhet och inte heller om vidare mätningar
i samband med ålgärder. Statens provningsanstalt pekar vidare på alt del är
väsentligt att provningsverksamheten samordnas, bl. a. genom jämförande
mätningar. Därvid skulle systemet med auktoriserade provplatser kunna
användas. Socialstyrelsen anser att det finns en tendens alt ägna alllför slor
tid äl mätlekniska sofistikerade metoder och alt glömma bort den viktiga ventilalionstekniska
delen, som är målet för programmel. Länsstyrelsen i Östergötlands län ser det
som angeläget alt stor möda läggs ner på atl snabbi få fram enkla och billiga meloder
för mätning av strålning i byggnader.

Hälsovårdsnämnden i Uppsala anser atl den snabbaste och
smidigaste metoden att spåra riskhus är: 1. Bilmätning -I- annonsering i
pressen atl

s. 96 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 96

anmäla sig till hälsovårdsnämnden. 2. Distribuering av
filmremsor tillsammans med frågeformulär om byggnadsmaterial och venlilalionssyslem
saml information om radon. Vidare bör klarläggas hur många mätningar som skall
utföras, var i fastigheten och under vilka årstider. Länsslyrelsen i Skaraborgs
lån är däremol Iveksam till mätning av gammaslrålning från bil mot bakgrund av atl
den dels måste följas av vissa kontroller 1. ex. av grunder och inneväggar,
dels är kostsam. Kommunförbundel betonar behovet av att det snarast skapas
klarhet om hur strålriskerna bör fastläggas, vilka mätmeloder och
kontrollinstrument som står till buds, var nya mätresurser bör lokaliseras och
hur länge dessa beräknas komma till användning.

Karlmaterial och undersökningar beträffande gammastrålning
och radonavgång från mark

Flertalet remissinstanser finner framställningen av GEO-strålningskar-lor
angelägen och brådskande. Statens planverk anser det vara av siörsla belydelse atl
s. k. GEO-strålningskartor utarbetas och publiceras. Detta skulle ge en bild,
om än grov, av slrålningsriskerna samt hur stora och vilka områden som berörs.
Kommunförbundet föreslår alt kommunerna snarasl möjligt får tillgång lill dels
översiktliga kartor, som visar vilka delar av landel som kartlagts beträffande
berg- och jordarter med hög radioaktivitet och dels en tidsplan som visar när
okarterade områden kommer att eller beräknas vara kartlagda. Sveriges
Geologiska Undersökning, SGU, framhåller att över slora delar av Sverige saknas
flygradiometriska undersökningar. Om arbelet med de flygradiometriska
undersökningarna utförs i nuvarande takt kommer resterande delar av Sverige att
inom 1015 år täckas av flygmätningar. Sannolikt är en större insats nödvändig
för atl man inom rimlig tid skall erhålla en helhetsbild av radioaktiviteten i
den svenska berggmnden. GEO-slrålningskartorna är att betrakta som en första
utgåva och bör fortsättningsvis revideras när kunskaperna om områdena ökar. I
områden med alunskiffer i berggrunden och jordarterna kan kompletterande
markundersökningar behövas för att förbättra GEO-slrålningskartorna. Inom
bedömda "riskområden" behövs inför planerad nybyggnad mer
detaljerade kartor i skalor I; I 000- 1: 10000. För atl förhindra atl ballaslmaterial
med särskilt hög radioaktivitet används föreslår SGU att en invenlering utförs
av grusläkler och stenbrott varvid materialets radiumhall bör uppmätas.

5 Ansvarsfördelning mellan myndigheter

Flertalet remissinstanser inslämmer i utredningens förslag
alt spårnings-verksamhelen bör utföras av hälsovårdsnämnderna och byggnadsnämnderna.
Remissinstanserna betonar alt särskilda resurser därvid bör ställas lill
kommunernas förfogande.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 97

Strålskyddsinstilutet anser det vikfigt all det i den
fortsatta ulredningen blir klarare angivet hur arbetet skall fördelas och
organiseras på olika myndigheler och hur samordningen av arbelet inkl.
forskningen skall ske. Kommunförbundel anser att detaljerade radonhaltmätningar
i enskilda bostäder - liksom ventilationsundersökningar bör åvila fastighetsägarna.
Hyiesgäslernas Riksjörbund anser del väsentligt all hilla en praktisk lösning
på ansvarsfrågan för de bostadsbestånd som inte automatiskt berörs av ändrade
bestämmelser i byggnadslagstiftningen. Förbundel anser därvid atl staten och
kommunerna skall påla sig ett speciellt ansvar för alt lämpliga ålgärder vidlas
och för finansieringen av de koslnader som kan uppstä. Förbundel ifrågasätter
också lämpligheten av all dela upp ansvaret på olika myndigheter. Vid ny- och
ombyggnad blir slalens planverk och byggnadsnämnderna genom
byggnadslagstiftningen de praktiskt ansvariga myndigheterna. Ifråga om
befintlig bebyggelse faller molsvarande ansvar genom hälsovårdslagstiftningen
på socialslyrelsen och hälsovårdsnämnderna. Förbundet ifrågasätter om det inte
vore bättre alt låta en och samma myndighel ha ansvaret för slrälriskfrågorna i
bostadsbyggnader.

7 Riksdagen 1979180. I .saml. Nr 97

s. 98 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 98

Bilaga 5

Sammanställning av remissvar avseende Finansiering av
kostnader för att sänka radondotterhalten i beflntliga bostäder. Skrivelse den
8 november 1979 från Radonutredningen

Yttrande över radonulredningens förslag har efler remiss avgetis
av socialstyrelsen, riksrevisionsverket, statens strålskyddsinstilut, bostadsstyrelsen,
statens planverk, slalens råd för byggnadsforskning (BFR), statens provningsanslalt,
energihushållningsdelegationen, länsbostadsnämnden i Östergötlands län,
byggnadsnämnden i Skövde kommun, förmedlingsorganet i Örebro kommun, HSB:s
Riksförbund, Hyresgästernas Riksförbund, hälsovårdsnämnden i Uppsala kommun,
Linköpings kommun. Svenska Riksbyggen, Svenska kommunförbundet, Sveriges Allmännyttiga
Bosladsfördag (SABO), Sveriges Fastighetsägareförbund och Sveriges
Villaägareförbund. Socialstyrelsen har bifogat yttrande från länsläkarorganisalionen
i Skaraborgs län.

1 Allmänna synpunkter

Inledningsvis pekar flera remissinstanser dels på den
stora osäkerhet som råder dä det gäller att bedöma radonproblemens omfallning,
dels på svårigheterna atl beräkna vad det kommer all kosta att sänka radondotlerhalten
i befintlig bebyggelse till en acceptabel nivå.

För praktisk tillämpning har ulredningen föreslagit att
bostäder med radondotterhalter högre än I 000 Bq/m' skall åtgärdas inom tvä år
och att bostäder med högre halter än 400 Bq/m' skall åtgärdas inom fem år.
Vidare bör man sträva efler all med enkla ålgärder sänka radondotterhallen så
att den understiger 200 Bq/m'. Några remissinstanser stryker under behovet av
att de föreslagna provisoriska gränsvärdena ersätls med mer definitiva värden,
men delar samtidigt ulredningens uppfattning atl förutsättningar för detta ännu
inte finns.

Flera remissinstanser påpekar också svårigheterna med alt
fastställa elt årsmedelvärde för en bostad. Det krävs mätningar i flera olika
rum och vid flera tillfällen under olika förhållanden, eftersom värdet påverkas
av många okontrollerade tidsvarierande faklorer som 1. ex. klimatet.

2 Tekniska åtgärder

De remissinstanser som har yttrat sig i frågan tillstyrker
i slorl de venlilalions- och byggnadstekniska åtgärder som utredningen har
förordat

s. 99 Kontrollera mot PDF

Prop. 1979/80:97 99

i
syfle atl minska radondollerhallen i byggnader. BFR anser alt ulredningens
uppfattning atl en luftväxling på 0,5 omsättningar per timme i de flesta fall
håller radonhalten lägre än 400 Bq/m lorde vara riktig. Luftomsättningen i ensiaka
rum kan emellertid variera mycket kraftigt. Mätningar i täta hus med
konventionellt ventilationssystem visar att luftomsättningen i exempelvis
sovrum kan vara myckel låg (O, I oms/h). BFR anser därför att krav bör slällas atl
luftväxlingen är jämnt fördelat mellan rummen i en lägenhet.

Utredningen
erinrar om att försök pågår för alt utvärdera effekterna av olika åtgärder.
Sädana utvärderingar beräknas föreligga under är 1980 för flertalet av de
åtgärder som övervägs. Statens planverk stryker under det angelägna i att man
får fram underlag för att bl. a. kunna bedöma mätmelo-dik, kriterier för
riskhus och lämpliga tekniska åtgärder m. m. Planverket föreslår därför atl
utvecklingsverksamhet med försök i större skala påbörjas snarast möjligt. Arbelet
bör administreras av BFR inom ramen för ett utökat anslag för experimentell
forskning med hus med befarad hög radondotterhalt. Ett likartat förslag har förls
fram av BFR. Detta förutsäller enligt BFR särskilda medel. BFR överväger att
återkomma i ett annat sammanhang i denna del. De hus som skall studeras bör enligt
planverkel kunna väljas bland dem för vilka stöd har sökts och mol bakgrund av
de spårningar av olika slag som pågår i kommunerna. Även hus i intervallet
200-400 Bq/m' bör sannolikl omfattas av utvecklingsverksamheten. Arbelet bör
bedrivas med biträde av företrädare lor förslagsvis kommunförbundet, berörda
myndigheter samt organisationer för husägare och hyresgäster.

Energihushållningsdelegallonen
konstaterar att eftersom ventilationen står för en stor del av energiföriusterna
vid uppvärmning av bosläder är det från energisynpunkt angeläget atl
luftomsättningen hålls på lägsta möjliga nivå. Delegationen stryker därför
under viklen av att minimikrav med hänsyn till hygien samtidigt uppfattas som maximikrav
med hänsyn till energihushållning.

Även
andra remissinstanser betonar del angelägna i att de tekniska lösningar som
väljs för att förbättra ventilationen kombineras med lämpliga
energisparåtgärder.

3
Kostnader för att sänka radondotterhalten i beflntliga bostäder

Ulredningen
konslalerar inledningsvis bl.a. alt nuvarande underiag för bedömning av den tolala
kostnaden är ytterligt bristfällig och att osäkerhet råder dels om berörda
kvantiteter, dels om lämpligaste åtgärder. Delta noteras också av många
remissinstanser.

Socialstyrelsen
framhåller att gränsen 400 Bq/m' inte bör ses som definitiv i samband med att ålgärder
skall vidlas. Målet måsle vara att uppnå en så låg radondotterhall som möjligt
inom bostadsbeståndet.

s. 100 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 100

Länsläkarorganisationen i Skaraborgs län anser atl
pressens och de boendes reaktion på larmet inle slår i rimlig proportion lill
det hälsohot som bedöms föreligga. Reaktionen kan ha sin grund i oro mer för
husets framtida värde än för framtida hälsa. 1 avvaklan på ökad kunskap bör man
inte binda sig för hårt vid viss nivå eller riskprogram.

Stålens sirålskyddsinstiiut framhåller atl flertalet
åtgärder sannolikl kommer att medföra en ökad energiförbrukning och därmed
bidra lill ökade driftskostnader. Särskilt gäller detta om man väljer etl lägre
provisoriskt gränsvärde än del som radonutredningen har föreslagit. Institutet
anser del därför vara viktigi atl driftskostnadema belyses sä snart som
möjligt. Åtgärder bör sättas in även vid svagt grundad misstanke om radondotterhalt
över de provisoriska gränsvärdena. Dessa medför i sin lur alt totalkostnaden
sannolikt kommer att öka.

Statens planverk redovisar i silt remissvar vissa förtydliganden
och lillägg lill de tidigare lämnade uppgifterna om koslnader för förbättringsåtgärder.
Sammanfattningsvis konslalerar planverkel all ulredningens antagande att I 000
småhus på mark med hög radonavgång behöver åtgärdas till en genomsnittlig
kostnad av 60000 kr. är baserat på mycket grova uppskattningar. I dagsläget
synes ingen kunna avge bättre gissningar om antal berörda hus är de som tidigt
kom fram i radonutredning, dvs. 200-2 000. Med hjälp av de GEO-strålningskartor
som tas fram kan möjligen någol tillförlitligare bedömningar erhållas relativt snarl.
Planverket redovisar även alt misstankar har förts fram om att även vissa hus
som ligger på mycket radioakliv granit kan komma att behöva åtgärdas. Del finns
ännu inget underlag för alt bedöma vilka koslnader som då kan följa. Det kan
dock inte uteslutas alt de kan komma atl bli betydande.

De hus som har radondotlerhalter över det gränsvärde som ulredningen
har föreslagil är främst småhus som är försedda enbart med självdragsvenlilalion
och samlidigl har stor andel alunskifferbaserad gasbetong i byggnadsslommen.
Planverket tror att den uppskattade genomsnillliga åtgärdskostnaden 20 000 kr.
kan vara någorlunda rimlig. Planverket stryker liksom utredningen under osäkerhelen
i uppskattningen av del anlal hus som behöver åtgärdas.

Kostnaderna för åtgärder i hus med radondotterhalter
mellan 200 och 400 Bq/m' är ytterligt svåra alt uppskatta. I de allra flesta
fall torde ett godtagbart resultat nås genom en ökad luftomsättning.

Planverket pekar även på de kostnader som är förenade med mätverksamhet
och de ökade kraven på hälsovårdsnämnder, byggnadsnämnder och evenluellt
kommunala förmedlingsorgan. Dessa kostnader kan bli höga om rikllinjer och
faktamaterial inte tillställs kommunerna så forl som delta är möjligt.

BFR framhåller atl vid val av åtgärd och fastställande av
godkänd kostnad bör man beakta att vissa ålgärder medför enbart en engångskostnad
medan andra kräver framtida underhåll och medför ökad energiför-

s. 101 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 101

brukning medan andra åtgärder medför tex minskad
energiförbrukning. Dessa framlida koslnader eller besparingar bör beaktas t ex
genom diskontering lill nuvärde under förväniad återstående brukslid. Detta
bör få lill följd alt man prioriterar åtgärder som inte medför framtida
kostnader. Även statens provningsanslalt stryker under all framtida
driftkostnader måste vägas in i bedömningen.

Hälsovårdsnämnden i Uppsala kommun anser att endast etl
gränsvärde bör finnas och alt detla bör sättas till 200 Bq/m'. En
differentiering är otillfredsställande från rättvisesynpunkt. Slödel bör också
omfatta koslnader för kontrollmätningar.

Linköpings kommun tror för sin del att det inom Linköping
finns inle oväsentligt fler "radonhus" än vad som kan bedömas med
ledning av utredningens genomsniltsuppgifler. Mot bakgrund av osäkerheten om slorleken
på del finansiella behovel borde stödet ulformas så att del förhållandevis enkell
kan jusleras i takt med hur stimulanseffekter bedöms behöva ändras till följd
av eventuella ändrade gränsvärden m. m. Kommunen förutsätter atl koslnader för
mätning och analys ingår.

Svenska kommunförbundet framför att upprepade och
kostnadskrävande mätningar krävs för att man med säkerhet skall kunna beslämma
radondotterhalten. Dessa kostnader bör självfallet få räknas in i låne- och
bidragsunderlaget.

SABO noterar atl kosinadsbedömningen grundar sig på de
gränsvärden som radonutredningen har föreslagit och som ännu hai inte
fastställts. Om lägre gränsvärden fastställs, t.ex. värden i närheten av dem
som SABO har antagit i ett tidigare svar kan finansieringsbehovet bli betydligt
större. I statens planverks kostnadsuppskattning har koslnaden för att anordna fläklventilalion
i Irevåningsbosladshus antagits uppgå till ca 4000 kr. per lägenhet. Enligl vad
SABO har inhämlal lorde en kostnad av 6-7000 kr. per lägenhet uppstå med hänsyn
till kanaldragningar och dylikt.

Sveriges VillaägarejÖrbund anser med hänsyn lill samhällels
ansvar för den situation som uppkommit att kommunerna utan avgifl skall svara
för erforderliga byggnadslovshandlingar.

4 Spårning av hus

Endasi elt fåtal remissinsianser har berörl mätmetoder för
all spåra hus med för höga radondolterhaller.

Länsläkarorganisalionen i Skaraborgs län anför att spårningslekniken
ännu är alltför ofullständig. Det enskilda riskobjektet kan inte heller beskrivas
i termer av Bq/m'.

Den spårning som nu sker med bilburen gammamätare anser
BFR vara ett effektivt och billigt sätt all spåra hus med hög aktivitet i
byggnadsmaterialen. Härigenom identifieras troligen de flesta hus med mycket
hög

s. 102 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 102

radonhalt. De GEO-strålningskartor som f n utarbetas av
Sveriges geologiska undersökning blir även elt hjälpmedel i sökandet efter
dessa hus. BFR framhåller att man dock måsle vara medvelen om all man inte kan
räkna med all finna samtliga hus med dessa meloder.

BFR tar vidare upp fråga om hur de vidtagna åtgärderna
skall dokumenteras. I Kanada och USA sker noggrann dokumenlation av radonhalt
efter det all åtgärder vidtas. Om effekten inle visar sig tillräcklig vidlas ylterligare
åtgärder. BFR anser att en mätning med t.ex. spårfilm bör ingå i besiktningen
efter del all ålgärder vidlagils.

Statens provningsanslalt framhåller att i samband med spårning
av riskhus är del - vid haller nära gränsvärdet - sannolikt nödvändigt atl mäta
luftomsättningen samtidigt med t. ex. radondotterhalten. Även integrerade
mätningar under lång tid, dvs. under klimatsituationer som är represenlaliva
för hela årel måste komplelleras med luflomsältningsmäl-ningar. Den av ulredningen
exemplifierade "noggrannare undersökning" som innebär kontroll av
byggnadsmaterial med handburen gammamälare är inte en relevant metod för alt
bedöma om radondolterhallen ligger över 400 Bq/m'.

Svenska kommunförbundet noterar att det är problem atl
fastlägga om sanitär olägenhet i lagstiftningens mening föreligger, eflersom
del varken finns fastställda gränsvärden eller kapacitet för att utföra
mätningar i den omfattning som föreslagna låne- och bidragsvillkor förutsätter.
Med hänsyn härtill bör statliga lån och bidrag utgå i alla de fall där man vid
mätningar med enklare metoder, t.ex. med alfakänslig spårfilm. konstaterar atl
hög radondotlerhalt föreligger, varvid de gränsvärden som utredningen har
föreslagit bör kunna fungera som riktvärden.

SABO förutsätter all samhället ställer erforderliga
ekonomiska resurser lill förfogande för spårningsarbete och genomförande av
åtgärder. Byggmaterialindustrins ansvar bör övervägas ytterligare. SABO
konstaterar också att t.ex. frågan om hur fastighetsägarnas praktiska medverkan
och insalser i spårnings- och ålgärdsarbeiet skall finansieras inle alls har lagits
upp av utredningen.

5 Finansiering

Alla instanser som har yttrat sig i frågan anser i likhel
med utredningen atl någon form av ekonomiskt eller finansiellt slöd bör
tillhandahållas för de ålgärder som behöver vidtas.

Enighet råder också i storl med avseende på den författningsmässiga
formen för detta stöd. Detla innebär alt man finner det lämpligt alt sådana jusleringar
görs av 9 § bosladsfinansieringsförordningen all lån kan beviljas på samma
sätt som för ombyggnad. När del gäller åtgärder som direkt syftar till
energisparande som exempelvis ulrustning för värmeåtervinning

s. 103 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 103

bör dessa enligt många remissinstanser finansieras med
stöd enligt energisparförordningen.

Bostadsslyrelsen anser del lämpligt att beslämmelserna om
bidrag i energisparförordningen utvidgas så alt bidrag även kan beviljas för de
åtgärder som vidtas för alt minska radondollerhallen.

Riksrevisionsverket konstaterar att samlliga faktorer som
är av direkl belydelse för atl man skall kunna bedöma det tolala finanseringsbehovel
är praktiskt taget okända. Mol denna bakgrund anser RRV atl man bör avvakta de resultat
som beräknas föreligga inom kort, innan slällning tas till utredningens förslag
om finansieringen. Om det likväl redan nu anses nödvändigt atl la slällning
till en finansieringsform med inslag av statligt slöd anser RRV det naturligt atl
krediler ges på de villkor som gäller för ombyggnad av bostadshus.

Energihushållningsdelegationen föreslår atl lån skall utgå
med 100 % av godkänd kostnad för såväl småhus som flerfamiljshus. Det är därvid
angelägel att lån även kan ges till hus som är hell intecknade. Delegationen
anser vidare att förutsättningarna bör undersökas för atl som villkor för lån
ange att - i de fall det är motiverat ur energisparsynpunkt - sådana
energisparande åtgärder skall vidtas som är direkt kopplade till ätgärder mot
radon. Slöd för energisparande åtgärder bör därvid följa gällande regler.

De flesta remissinstanserna instämmer också i atl som
villkor för statligt slöd bör gälla alt hälsovårdsnämnden har fattat beslut cm
sanitär olägenhet lill följd av för hög radondollerhalt och att byggnadsnämnden
har beslutat om behovel av särskilda ålgärder för atl nedbringa
radondotterhalten vid ombyggnad. Endast Sveriges VillaägarejÖrbund anser att
det ovan angivna villkoret om sanitär olägenhel inle bör gälla, bl. a. med
hänsyn lill atl skaderisken till stor del är av psykologisk natur. Betydelsen
av att nämnderna ges vägledning för atl kunna handlägga dessa ärenden betonas
av bl. a. statens planverk och hälsovårdsnämnden i Uppsala kommun.

Utredningen ultrycker vissa farhågor om att ett syslem med
generella bidrag som ulgår endast om hälsovårdsnämnden har fattat beslul om
sanitär olägenhet skulle kunna leda lill elt mycket stort tryck på hälsovårdsnämnderna.
Hyresgästernas Riksförbund delar inte denna uppfattning eftersom kommunerna
oavsett bidragsmöjligheterna snarast måste få lill Slånd en kartläggning av behovel
av åtgärder inom kommunen. Med denna kartläggning som grund bör del inte vara
svårt all avvisa ansökningar som omfaltar åtgärder vilka inte är nödvändiga
med hän.syn lill slrålris-kerna.

Ulredningens förslag vad avser gränser för den lägsla
kostnad som skall berättiga lill stöd har fått ett blandat motlagande.

Utredningen har föreslagit all gränsen för den lägsta
kostnad som skall berättiga till slöd bör sältas lill 7000 kronor för
flerfamiljshus och 1500 kronor för småhus. Några remissinstanser anser all
minimigränsen bör

s. 104 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 104

sättas högre för småhus. Förmedlingsorganel i Örebro
kommun anser att adminislraliva skäl talar för elt högre belopp. Man föreslår 2
500 kronor, medan Linköpings kommun förordar 5 000 kronor under förutsättning
att evenluella kostnader för mätning och analys m. m, får ingå. Även riksrevisionsverkei
och statens planverk ifrågasätter om inte de föreslagna lägsla stödberätligade
åtgärdskostnaderna är väl låga med hänsyn lill kostnaderna för att
administrera systemet. Länsbostadsnämnden i Östergötlands län åberopar samma
skäl då nämnden föreslår all lägsla kostnad sätts lill 7 000 kronor för såväl
flerfamiljshus som småhus.

Skövde kommun. HSB:s Riksförbund och Svenska
kommunförbundet har inga invändningar mot de av utredningen föreslagna lägsta
kostnadsgränserna.

Remissopinionen är delad också med avsende på den
föreslagna fördelningen mellan lån och bidrag.

Statens planverk. Svenska kommunförbundet och Skövde
kommun har ingenting att invända mol utredningens förslag atl bidrag utgår med
viss andel av kostnaden för att sänka radondotlerhalten. Även HSB:s Riksförbund
stöder den föreslagna fördelningen mellan lån och bidrag. Räntebidrag bör
enligt förbundet ulgå på vanligt sätt för lånet, för vilkel låneliden bör bli
högst 20 år, dvs. samma som för lån till energibesparande åtgärder.
Hälsovårdsnämnden i Uppsala kommun har inle heller någonting alt erinra mol den
föreslagna fördelningen men förutsätter alt kostnader för kontrollmätningar efler
vidtagna åtgärder ingår i bidragsdelen.

Sveriges Villaägareförbund anser all elt bidrag med 35 %
är oiillräckligl. Huvuddelen av kostnaderna bör betalas av stat och/eller
kommun. För ålersioden bör finnas en lånemöjlighet av det slag som utredningen
förordat.

Svenska Riksbyggen anför att finansieringen av åtgärder
som fordras för att skydda de boende mot riskerna av radondollerhalt över
godtagbara gränsvärden bör bäras av slaten. eftersom riskerna är mycket ojämnt
fördelade över landet och radonfaran inte lidigare beaktats av lillslåndsgivande
och konlrollerande myndigheter.

Örebro kommun betonar att det är angeläget att schabloner
fastställs i så stor ulsträckning som möjligt då delaljreglerna för belåningen
las fram. Kommunen anser alt lånesökande bör ha möjlighel all om de så önskar
endast la ut bidragsdelen. Med nuvarande höga bosladslåneränta är detta ett alternativ
för många småhusägare. I bedömningen av hur stor del av den godkända koslnaden
som ulgör bidrag bör man beakta atl räntebidrag endast ulgår i ärenden med låneunderiag
över 25 000 kr. Vidare anser kommunen att del bör övervägas om inte bidragel
skall maximeras per lägenhel på sätt som gäller för energisparlån.

Bosladsslyrelsen anser att i den mån den av
länsbostadsnämnden godkända kostnaden icke täcks av bidrag skall bostadslån
utgå. Bestämmelserna för delta kompletterande bosladslån bör - för atl man
skall undvika

s. 105 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 105

yllerligare särbestämmelser - vara desamma som i
budgetpropositionen föreslås för del bosladslån som skall ulgå som komplement lill
energisparbidragel.

Ett bidrag enligt bestämmelserna för energisparbidrag
skulle uppgå tiil 35% av kostnaderna, dock högsl 3000 kr för varje lägenhel.
Någon maximigräns i kronor bör dock enligl slyrelsens mening inte gälla för
bidrag till de nu akluella åtgärderna. Därutöver bör övervägas om inle högre
bidrag än 35 % bör kunna beviljas för mera kostnadskrävande åtgärder, främsl
vid omfattande byggnadstekniska ätgärder.

Energihushållningsdelegationen anser att systemet hör
inrymma någon form av subvention, särskill för fall där kostnaderna blir höga.

RRV. länsbostadsnämnden i Östergötlands lån och Linköpings
kommun avstyrker förslaget att bidrag skall utgå med viss del av den godkända
kostnaden. Länsbostadsnämnden anser däremot att det bör finnas fördjupningsmöjligheter
så att staten i de fall som detla är nödvändigt kan bevilja bostadslån i boltenlåneläge.
Reglerna för räntebidrag bör överensstämma med vad som gäller för ombyggnadsprojekl.
Linköpings kommun motiverar sin avslyrkan bl, a. med att ett bidragssystem är
förhållandevis svårl atl justera om man skulle finna att del ger en överslimulans.
Stödet kan dock i vissa fall behöva utökas ulöver del alt tillhandahålla lån.
Ett första steg härvidlag anser kommunen vara att åtgärderna fr. o m. vissa
kostnads-gränser bör vara räntebidragsberättigade. Gränsen härför bör kunna
sättas lill 15 000-20000 kr.

Utredningens alternativ alt ersätta bidragen med möjligheler
au i efterhand hell eller delvis avskriva lånen i de fall detla bedöms skäligt
avstyrks av flerlalel av de remissinsianser som yttrat sig i frågan.
Bostadsstyrelsen avslyrker mot bakgrund av alt avskrivningsalternativel skulle
bli adminislralivt resurskrävande. Hyresgästernas Riksförbund. Sveriges ViUa-ägarejörbund
och Örebro kommun avstyrker förslaget, Örebro kommun med motivering att del mäste
vara ett krav att lånesökande i anslutning lill ansökan får klar informalion om
vilka villkor som gäller. Dessulom skulle möjligheter att endast välja
bidragsdelen falla bort med della alternativ.

Länsbostadsnämnden i Östergötlands län som avslyrker
bidrag anser däremol att det bör lämnas möjlighet till avskrivning, helt
eller delvis, av ulbelall lån om synnerliga skäl därför finns. Beslul om sådan
avskrivning bör fattas av bostadsslyrelsen. Linköpings kommun tillstyrker möjlighelen
till avskrivning, helt eller delvis, i vissa fall. Beslut om sådan avskrivning
bör efter framställning av låntagaren fattas av regeringen eller den myndighet
som regeringen beslämmer. Etl sådant system syns vara lättare anpassbart än elt
bidragssystem om man i lakl med utvecklingen önskar ändra stimulanseffekten.
Avskrivning är i försia hand aktuelll för åtgärder inom flerfamiljshusbeslåndet
och för extremt stora insatser i småhus. För hyresrättshusens del bör därvid
särskilt beaktas att enbart radonavhjälpande ålgärder inte rimligen kan påverka
bruksvärdeshyran.

s. 106 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80: 97 106

BFR anser atl man kan inte utesluta all det i ett litet
antal bostäder kommer alt vara myckel dyrbar! alt sänka radonhalten lill max
200 Bq/m'. Kostnaderna kan bli så slora att de motsvarar hela eller slor del av
skillnaden mellan husets marknadsvärde och tidigare belåning. I sådana fall,
som kan antas vara få, kan det vara befogat antingen med större bidrag eller
avskrivning av del av lån.

SABO ser det som angeläget all en fördjupad och mer
sammanhållen kartläggning snarast genomförs av finansieringsbehov och formerna
för administration av stödet.

Sveriges Fustigheisägareförhund hemställer om att
bostadsfinansieringsförordningen ändras så alt kommunal borgen kan godtas som säkerhel
då belåningsbart utrymme saknas eller behöver hållas disponibelt för annan
åtgärd. Då undanröjandet av radonriskerna måste anses vara av slort samhällsinlresse
bör direkliv ges till kommunerna om atl slälla kommunal borgen i dessa fall.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 107

Innehåll

Propositionen .................................................................. '

Piopositionens huvudsakliga innehåll ............................. ..... I

Utdrag av regeringsprolokollel den 21 februari 1980......... 2

1
Inledning ...................................................................... ..... 2

2
Föredraganden
............................................................. ..... 4

2.1 Bakgrund ................................................................ ..... 4

2.2 Riskbedömningar och gränsvärden ........................ ..... 8

2.3 Tekniska åtgärder mot strålning ............................. .. 13

2.4 Vissa frågor om spårning och
mätning m.m............... .. 16

2.5 Finansiering av åtgärder i bostäder
.......................... 17

2.5.1 Kostnadsbedömning.......................................... 17

2.5.2 Finansieringsmeiod ......................................... .. 18

2.5.3 Slöd till kommunerna.......................................... .. 22

2.6 Övriga frågor ............................................................ .. 23

3
Hemställan ................................................................... 25

4
Beslut ............................................................................. 26

Bilaga 1 Preliminärt förslag till ålgärder mot strålrisker
i byggnader, PM från Radonutredningen (Ds Jo 1979:9). Ulan

bilagor .............................................................. 27

1
Inledning ....................................................... 28

2
Allmänt om
radioaktivitet, strålning och ventilation . 29

2.1 Radioaktivitet .......................................... 29

2.2 Strålning ................................................ 29

2.3 Effekler och strålning................................ 30

2.4 Förekomst av radioaktiva ämnen ........... 31

2.5 Inverkan av luftväxling på radondollerhallen
.... 32

3 Vilken strålning kan loleras............................ 32

3.1 Bakgrund ................................................. 32

3.2 Provisoriska gränsvärden för
Sverige ... 34

3.3 Riskjämförelser ...................................... 39

4
Erforderliga
åtgärder för ny- och ombyggnad 40

5
Åtgärder i
befintlig bebyggelse ................... 40

5.1 Ventilation i bebyggelse ........................ ... 40

5.2 Spårning av riskhus ................................. ... 45

5.3 Tekniska och andra ålgärder för alt
minska gammastrålning och radondotterhaller i byggnader ... 50

6 Ansvarsfördelningen mellan cenirala, regionala och

lokala organ samt fastighetsägare ......... ... 50

6.1 Centrala myndigheter ............................ 50

6.2 Regionala organ .................................... .. 51

6.3 Lokala organ............................................. .. 51

6.4 Faslighelsägare .................................... .. 52

7
Forsknings- och
ulvecklingsarbete .............. 52

8
Information ................................................ 53

8.1 Information till lokala och
regionala myndigheter 53

8.2 Behov av informationsmaterial ............... .. 54

9 Sammanfattning av utredningens förslag ... .. 55

s. 108 Kontrollera mot PDF

Prop.
1979/80:97 108

Bilaga 2 Radonulredningens skrivelse den 19 oktober 1979
an

gående förslag till program för forsknings- och ulred

ningsarbete om strålning i byggnader.............. 58

Bilaga 3 Radonulredningens skrivelse den 8 november 1979
an

gående finansiering av kostnader för att sänka radonhal

ten i befintliga bosläder. Ulan bilaga ................ 80

Bilaga 4 Sammanställning av remissvar avseende Ds
Jo 1979: 9 . . 88

Bilaga 5 Sammanställning av remissvar avseende radonulred

ningens skrivelse den 8 november 1979........... 98

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

10 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (9)

9 kopplingar.

  1. Prop. 1984/85:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1985/86 i texten
  2. Bet. 1983/84:BoU24 om anslag till bostads- och planadministrationen m.m. (prop. 1983/84:100 delvis) s. 9 i texten
  3. Skr. 1981/82:75 med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen s. 143 i texten
  4. Prop. 1980/81:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1981/82 i texten
  5. Skr. 1980/81:102 1980/81:102 s. 65 i texten

Visa alla 9

Rättsfall (1)

1 koppling.

  1. NJA 1990 s. 705 om s. 7 i texten