Prop. 1980/81:101

Prop.
1980/81:101

Regeringens proposition

1980/81:101

med
förslag om tillaggsbudget II till statsbudgeten
för budgetåret 1980/81;

beslutad
den 23 december 1980.

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upptagils i bifogade utdrag av regeringsprolokoll
för den åtgärd och del ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.

Pä
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FÄLLDIN

ROLF
WIRTÉN

Propositionens
huvudsakliga innehåll

1
proposirionen föreslås utgifter m. m. på tilläggsbudget 11 lill statsbudgeten
för innevarande budgetår.

De
anslag som begärs uppgår lill ca 202 milj. kr. De siörsta anslagen föreslås gå lill
vissa energibesparande ålgärder inom bostadsbeståndet m. m. saml lill
byggnadsarbeten för statlig förvaltning.

1 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 101

Prop.l980/81:101

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1980-12-23

Närvarande: statsministern Fälidin, ordförande, och
statsråden Ullslen, Bohman, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren. Åsling,
Söder, Krönmark, Burenslam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg,
Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson

Föredragande: statsråden Wikström, Friggebo, Mogård, Åsling,
Krönmark, Burenslam Linder, Wirtén, Holm, Andersson

Proposition med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1980/81

Statsråden föredrar förslag lill riksdagen i frågor
angående anslag m. m. på tilläggsbudget 11 lill statsbudgeten för budgetärel
1980/81. Anförandena redovisas i underprotokollen för resp. departement.

Statsrådet Wirtén anför: De anslag som riksmötet har
anvisat sedan statsbudgeten för budgetåret 1980/81 fastställdes har uppförts på
tilläggsbudget 1 (prop. 1980/81:25, FiU 1980/81: 16. rskr 1980/81: 135). Jag
hemställer all regeringen föreslår riksdagen

all besluta om anslag m. m. på tilläggsbudget II lill
statsbudgeten för budgetåret 1980/81 i enlighet med de förslag som
föredragandena har lagt fram.

Regeringen ansluter sig lill föredragandenas överväganden
och beslutar all genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har
anfört för den åtgärd eller del ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen förordnar atl de anföranden som redovisas i underprolokol-len
och en sammanställning över de anslag som regeringen begär skall bifogas
propositionen som bilagor 1-9.

Prop.l980/81:101

Bilaga I

Utdrag

FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

Vid regeringssammanträde 1980-12-23

Föredragande: stalsrådel Krönmark

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1980/81 såvitt avser försvarsdepartementets verksamhetsområde

FJÄRDE HUVUDTITELN

B. Arméförband

[I] B 2. Arméförband: Materielanskaffning. För budgetåret 1980/81 har
riksdagen under della anslag bemyndigat regeringen att medge all beställningar
av materiel m. m. för arméförband fär läggas ul inom en kostnadsram av 687
milj. kr. och anvisat ell förslagsanslag av 947,7 milj. kr.

Överbefälhavaren
har med yllrande överlämnat framställningar om yllerligare beställningsbemyndiganden
för de tre försvarsgrenarnas maleriel-anskaffningsanslag och flygvapnets anslag
till forskning och utveckling. Överbefälhavaren anför bl. a. all del finns
myckel allvarliga brister i krigsorganisationen i förhållande lill den
inriktning som gavs i 1977 års försvarsbeslut. I överbefälhavarens
årsredovisning hösten 1979 bedömdes bristen på medel lill ca 2600 milj. kr.
Överbefälhavaren framhåller vidare att en av orsakerna till detta är ofullkomligheterna
i försvarels priskompensalions-syslem. Den dåliga tidsmässiga överensstämmelsen
mellan försvarels pris-och löneförändringar och kompensationen enligt netloprisindex
var tillsammans med kompensationens storlek en av huvudorsakerna till de akuta
likviditelsproblem som uppstod under budgetåren 1977/78 och 1978/79. Dessa likvidilelskriser
ledde lill slopade eller uppskjutna materielbeställningar och utebliven repetilionsutbildning.

Enligl
överbefälhavaren kommer likvidiletsläget att förbättras under budgetåret
1980/81. Del är enligt överbefälhavaren utomordentligt betydelsefullt alt de
medel som nu disponeras utnyttjas för atl sä långt möjligt läcka brister i 1977
års försvarsbeslut och skapa största möjliga handlingsfrihet inför 1982 års
försvarsbeslut. Nya beställningar kan emellertid inle läggas ul på grund av atl
tillräckligt slora beställningsbemyndiganden inle disponeras. Överbefälhavaren
anser all beställningsbemyndiganden om ca

Prop.l980/81:101 4

700 milj. kr. bör lämnas för de objekt som har tagils upp
i framställningarna samt föreslår all bemyndiganden inhämtas för beställning av
objekt för ylterligare ca 2 400 milj. kr.

Chefen för armén har anmält atl kostnadsutvecklingen under
1970-lalel varit så kraftig atl den materielanskaffning som förutsägs i 1977
års försvarsbeslut inte till alla delar har kunnat genomföras. Genom tillskott
av prisregleringsmedel till anslaget för budgetåret 1979/80 och en väntad
förbättring av medelssiuialionen för budgetåret 1980/81 skulle vissa angelägna
anskaffningar kunna inplaneras. Chefen för armén anför vidare att de beställningsbemyndiganden
som har tilldelats för budgetåret 1980/81 är så snävt tilltagna all etl
eventuellt tillskott av medel inle kan användas. Chefen för armén har därför
hemställt alt beställningsbemyndiganden om 160 milj. kr. stalls lill förtogande
för renovering och modifiering av stridsvagnar och för anskaffning av rökgranaler
lill granatgevär.

Överbefälhavaren har i sill yttrande tillstyrkt chefens
för armén framställning. Överbefälhavaren har också föreslagit all bemyndiganden
om ytterligare 50 milj. kr. inhämtas för armén för atl öka anskaffningen av
tunga pansarvärnsrobotar.

Beställningsbemyndigandenas fördelning på primäruppdrag
sedan kompletterande underlag har inhämtats framgår av följande tabell.

Beställningsbemyndiganden (I 000- ud kr.l

Prim ä ruppdrag m. m.

Bemyndiganden

Chefen f ö r ö verbet ä lhi

arm é n/ avaren

F ö redraganden

Arm é f ö rband: Centralt vidtagen materielanskaffning m.m.. utom av viss sjukv å rdsmateriel. f ö r
delprogrammet

F ö rdelningsf ö rband m.m. Infanteribrigad m. m. Pansarbrigad m.m.

50000 40 Ot »
171000

210000

Kostnader

26lt)00

210000

Prisreglering

-

-t-21000

Bemyndigandebehov

261(100

231 000

Föredraganden

Utformningen av del priskompensationssystem (netloprisindex)
som lillämpas för försvarsulgiflerna har medfört atl priskompensalionen under
flera perioder har varit i otakl med försvarels pris- och löneförändringar.
Under budgetåren 1977/78 och 1978/79 var del därför nödvändigt all uppskjuta materielanskaffning
till avsevärda belopp och att låta även mycket angelägna anskaffningar ulgå ur
de planer som omfattades av 1977 ärs försvarsbeslut.

För budgetåret 1980/81 bedöms priskompensationen bli så stor
alt del

Prop.l980/81:101 5

finns elt slörre utrymme för materielanskaffning än vad
som planerades när beställningsbemyndiganden begärdes för budgetåret 1980/81.
Med hänsyn lill den förbättrade likviditeten skulle del sålunda nu vara
möjligt alt täcka vissa brister i materielanskaffningen i förhållande till 1977
års försvarsbeslut. Del är emellertid inle möjligt all lägga ul ylterligare
beställningar under budgetåret 1980/81 ulan all riksdagen lämnar nya beställningsbemyndiganden.

Jag
förordar därför atl riksdagen lämnar yllerligare beställningsbemyndiganden
under förevarande anslag liksom under anslagen C 2. Marinförband: Materielanskaffning
och D 2. Flygvapenförband: Materielanskaffning. Jag återkommer lill mina
förslag belräffande anslaget D 4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling
under anslaget D 2. Flygvapenförband: Materielanskaffning. Min beräkning av beställningsbemyndigandena
har skett mot bakgrund av en samlad bedömning av likvidilelssitualionen för
budgetåren 1980/81 och 1981/82. Jag vill i della sammanhang erinra om all jag lidigare
denna dag förordat all betalningsmedel som svarar mol upp dll 4 % av den till
genomförandeprisläget omräknade utgiftsramen för budgetåret 1980/81 vid behov
får föras över lill budgetåret 1981/82.

Min beräkning av beställningsbemyndigandena under
förevarande anslag framgår av sammanställningen. Av bemyndigandena ulgör 21
milj. kr. prisregleringsbemyndiganden för omräkning från prisläget februari
1980 lill prislägel februari 1981. Beställningarna beräknas medföra
utbetalningar under budgetåret 1980/81 om ca 75 milj. kr.

Liksom lidigare bör del få ankomma på regeringen att ta
ställning lill vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för del beställningsbemyndigande
som riksdagen kan komma all lämna.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

atl bemyndiga regeringen all medge all beställningar av
materiel m.m. för arméförband får läggas ul inom en kostnadsram av ylleriigare
231 000(X)0 kr.

C. Marinförband

[2J C 2. Marinförband: Materielanskaffning. För budgetåret
1980/81 har riksdagen under della anslag bemyndigat regeringen all medge all
beställningar av materiel m. m. för marinförband får läggas ut inom en
kostnadsram av 383,3 milj. kr. och anvisat etl förslagsanslag av 691 milj. kr.

Chefen för marinen har anmält alt myckel slor restriktivitet
iakttogs vid beräkningen av nya beställningsbemyndiganden i
anslagsframställningen för budgetåret 1980/81. Därefter har överbefälhavaren
gett direktiv om vissa beredskapshöjande åtgärder, vilkel gör alt yllerligare
70 milj. kr. i beställningsbemyndiganden behövs. Vidare medför riksdagens
beslut om alt tilldela Karlskronavarvet AB 75 milj. kr. i varvsslöd alt vapenmaleriel

Prop. 1980/81:101 6

m. m. måste beställas för ca 57 milj. kr. lill de båda
minröjningsfartyg som skall tillverkas med utnyttjande av bl.a. varvsslödsmedlen.
Slutligen behövs beställningsbemyndiganden om ca 30 milj. kr. för vissa smärre
objekt och prisregleringsbemyndiganden om 15.5 milj. kr.

1 en särskild skrivelse har chefen för marinen hemställt
all med utnyttjande av varvsslödsmedlen få anskaffa två minröjningsfartyg. Ulöver
varvsslödsmedlen behövs därvid bemyndiganden om 35 milj. kr. för
varvs-beställningen och 20 milj. kr. för att täcka beräknade kostnadsökningar
pä de delar av anskaffningen som betalas av varvsslödsmedlen.

Överbefälhavaren har tillstyrkt chefens för marinen
framställningar och föreslagit atl beställningsbemyndiganden härutöver skall
lämnas om totalt ca I 300 milj. kr. för ubåtar av typ A 17 och
minröjningsfartyg.

Beställningsbemyndigandenas fördelning på primäruppdrag
sedan kompletterande underlag har inhämtats framgår av följande labell.

Beställningsbemyndiganden
II 000-lal kr.l

Primäruppdrag
m. m.

Bemvndiganden

Chefen för
marinen/ överbefälhavaren

Föredraganden

Marinförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m. m..
utom av viss sjukvårdsmateriel. för delprogrammet

För flera delprogram gemensamma lednings-, bas- och
underhållsförband m. m. Helikopteiförband Ytattackförband m. m. Ubåtsförband
Minröjningsförband Fasta kuslartilleriförband Rörliga kustartilleriförband
Gemensamma produktionsresurser

Marinförband: Centralt vidtagen materielanskaffning m. m.
av viss sjukvårdsmateriel för delprogrammet

11 .100

42 700

7 800

850000

587 000

4.3 000

1000

11 200

215000

Gemensamma
produktionsresurser

1500

-

Kostnader

1555.500

215 000

Prisreglering

+ 15.500

-1-22000

Bemyndigandebehov

1571000

237 000

Föredraganden

Belräffande medelslillgången och planeringssituationen
inom försvaret m.m. ber jag atl få hänvisa lill vad jag har anfört under
anslaget B 2. Arméförband: Materielanskaffning.

Min beräkning av beställningsbemyndigandena framgår av
sammanställningen. Jag har bl. a. beräknat vissa bemyndiganden för all förbällra
ubäls-jaklkapaciteten hos marinens helikoptrar.

Prop.l980/81:101 7

Jag vill i della sammanhang erinra om att riksdagen den 5
juni 1980 beslutade all dels intäkter om ca 18 milj. kr. av viss
fartygsförsäljning och dels 15 milj. kr. av anslaget under fjortonde
huvudtiteln Avskrivningslån lill varvsindustrin m.m. för budgetåret 1980/81
skulle användas för ombyggnad av motorlorpedbålar lill vedetlbålar. Regeringen
uppdrog den 26 juni 1980 ål försvarels materielverk alt med utnyttjande av
tidigare nämnda försäljningsintäkter låta bygga om fyra motortorpedbåtar lill vedetlbålar
vid Karlskronavarvel AB. Efter samråd med chefen för industridepartementet
förordar jag atl de 15 milj. kr. som skulle avdelas av varvsstöds-medlen får
utnyttjas för anskaffning av två minröjningsfarlyg.

Av bemyndigandena ulgör 22 milj. kr. prisregleringsbemyndiganden
för omräkning från prisläget februari 1980 lill prislägel februari 1981.
Beställningarna beräknas medföra utbetalningar under budgetåret 1980/81 om ca
120 milj. kr.

Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen atl la
ställning lill vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för del beställningsbemyndigande
som riksdagen kan komma all lämna.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen alt

1.
bemyndiga
regeringen att medge alt beställningar av materiel m.m. för marinförband får läggas
ul inom en kostnadsram av ylleriigare 237000000 kr.,

2.
godkänna vad
jag har anfört om användningen av fjortonde huvudtitelns reservationsanslag
Avskrivningslän till varvsindustrin, m. m.

D. Flygvapenförband

[3J D 2. Flygvapenförband: Materielanskaffning. För
budgetåret 1980/81 har riksdagen under detla anslag bemyndigat regeringen atl
medge alt beställningar av materiel m. m. för flygvapenförband får läggas ut
inom en kostnadsram av 4345 milj. kr. och anvisat etl förslagsanslag av 1968,9
milj. kr.

Försvarets materielverk har hemställt om yllerligare beställningsbemyndiganden
om 299 milj. kr. för budgetärel 1980/81 för att skapa dllräcklig
handlingsfrihet och säkerställa beslällningsverksamhelen.

Överbefälhavaren har tillstyrkt materielverkets
framställning och föreslagil all beställningsbemyndiganden härutöver skall
lämnas om totalt 1 020 milj. kr. för bl. a. jaktrobotar lill flygplan 37 och
nya lågspaningsra-darstalioner.

Beställningsbemyndigandenas fördelning på primäruppdrag
framgår av följande labell.

Prop.1980/81:101

Beställningsbemyndiganden II 000-tal kr.)

Primäruppdrag
m. m.

Bemyndiganden

Försvarets materielverk/ överbefälhavaren

Föredraganden

Flygvapenförband:
Centralt vidtaget materielunderhåll, utom av viss sjukvårdsmateriel, för
delprogrammet

Gemensamma
produktionsresurser

32000

32000

Flygvapenförband:
Centralt vidtagen materielanskaffning mm., utom av viss sjukvårdsmateriel,
för delprogrammet

För
flera delprogram gemensamma

lednings- och strilförband Jaklförband Attackförband Flygtransportförband
Gemensamma produktionsresurser

277 000' 686 000 258000 133000 59000,

•

7751)00

Kostnader

1 445 («)0

775 000

Överföring av bemyndiganden frän anslaget D 4. Flygvapenföiband:
Forskning och utveckling exkl. prisregleringsbemyndiganden

Prisreglering

Bemyndigandebehov

I 445 000

-511000 -I- 27 000

291000

Föredraganden

Belräffande medelstillgången och planeringssituationen
inom försvaret ber jag att få hänvisa lill vad jag har anfört under anslaget B
2. Arméförband: Materielanskaffning.

Min beräkning av beställningsbemyndigandena framgår av
sammanställningen.

Jag vill i detla sammanhang anmäla all försvarels
materielverk har hemställt om yllerligare 73 milj. kr. i beställningsbemyndiganden
under anslaget D 4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling. Under della
anslag finns emellertid 584 milj. kr. i beställningsbemyndiganden lill regeringens
disposition för materielobjekt som inle längre är akluella. Jag förordar alt 73
milj. kr. av dessa bemyndiganden fär omfördelas och användas enligl
materielverkets förslag och att återstoden jämte prisregleringsbemyndiganden
får föras över lill förevarande anslag.

Liksom tidigare bör det få ankomma på regeringen att ta
ställning lill vilka anskaffningar m. m. som bör ske inom ramen för del beställningsbemyndigande
som riksdagen kan komma alt lämna.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen alt

Prop.1980/81:101 9

1.
bemyndiga regeringen alt medge
alt beställningar av materiel m. m. för flygvapenförband får läggas ut inom en
kostnadsram av ytterligare 291 000000 kr.,

2.
bemyndiga regeringen att föra
över beställningsbemyndiganden om 560000000 kr. från anslaget Flygvapenförband:
Forskning och utveckling till förevarande anslag.

ti Riksdagen 1980/81. I .saml. Nr 101

Prop.1980/81:101

Bilaga 2

Utdrag

SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-12-23

Föredragande: statsrådet Holm

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1980/81 såvitt avser socialdepartementets verksamhetsområde

FEMTE HUVUDTITELN

G. Universitetssjukhus m.m.

[I] G 3. Karolinska sjukhuset: Utrustning. Under denna rubrik har i statsbudgeten
för budgetåret 1980/81 anvisats ell reservationsanslag av 22 milj. kr. Härav
har 3,5 milj. kr. beräknats för utrustning i samband med den allmänna
upprustning av karolinska sjukhuset, som byggnadskommittén för upprustning av
sjukhuset bedriver.

Byggnadskommittén för upprustning av karolinska sjukhuset
utarbetar f. n. ell program för anskaffande av utrustning till
behandlingsbyggnaden F, som uppförs vid karolinska sjukhuset. Byggnaden skall
stå inflyttningsklar redan i början av år 1982. 1 byggnaden skall finnas operationsavdelning,
inlensivvårdsavdelning med uppvakningsenhet, akutmottagning med inlagningsavdelning,
förlossningsavdelning, sieriliseringscentral samt tekniska
försörjningsanordningar m.m. Kommittén bedömer preliminärt all kostnaden för
utrustningen lill nybyggnader kommer alt uppgå lill drygt 40 milj. kr.
Upphandling av utrustning, sorn skall installeras under byggnadsprocessen
eller som har lång leveranslid, bör ske i ell tidigt skede. Sålunda bör redan
under budgetåret 1980/81 upphandling påbörjas av operationsbord, viss
röntgenutrustning och viss elektronisk övervak-ningsulruslning m. m. inom en
kostnadsram av 20 milj. kr. i kostnadslägel april 1980. Vid upphandlingen måsle
i vissa fall förskollslikvider betalas.

Föredraganden

Byggnadskommittén för upprustning av karolinska sjukhuset
anser att upphandling av utrustning lill den nya behandlingsbyggnaden vid
karolinska sjukhuset, som skall slå färdig i början av år 1982, måste kunna
påbörjas

Prop.1980/81:101 II

redan
under budgetåret 1980/81. Jag delar denna uppfattning. 1 avvaktan på atl ell slulligl
ulrustningsprogram skall kunna färdigställas och prövas, är jag beredd all
godta kommilléns förslag all beställning bör fä ske inom en ram av 20 milj. kr.
1 den mån beslällningslikvider måsle betalas får della ske inom ramen för de
medel, som kommittén förfogar över för innevarande budgetår.

Regeringen bör av
riksdagen utverka bemyndigande för regeringen alt medge all utrustning lill den
nya behandlingsbyggnaden vid karolinska sjukhuset beställs till en kostnad av
högst 20 milj. kr., att betalas under innevarande och kommande budgetär i takt
med de medel, som anvisas. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all
i enlighet med vad jag har anfört medge all utrustning lill en ny behandlingsbyggnad
vid karolinska sjukhuset beställs lill en kostnad av högst 20000000 kr. atl
betalas av medel som anvisas under reservationsanslaget Karolinska .sjukhuset:
Utrustning.

Prop.1980/81:101 12

Bilaga 3

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-12-23

Föredragande: statsrådet Wirtén

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1980/81 såvitt avser budgetdepartementets verksamhetsområde

ÅTTONDE HUVUDTITELN

B.
Statlig rationalisering och revision, m. m.

fl ]
Fråga om ny organisation för statskontoret m. m.

Bakgrund

Statskontorets verksamhet behandlades i prop. 1979/80:124
om den cenirala organisationen för rationalisering och ADB i
statsförvaltningen. Verkets huvuduppgifter bör enligl propositionen vara atl
fungera som utredningsorgan ål regeringen och all ge vägledning och slöd lill
myndigheterna i frågor om rationalisering, administrativ utveckling och ADB.
Föredraganden anmälde ocksä all han inom kort avsåg all inhämta regeringens
bemyndigande alt tillkalla en organisationskommitté för all lämna förslag lill
ny organisation m. m. för statskontoret. En strävan i arbetet borde vara atl
den nya organisationen skulle kunna lillämpas fr.o.m. den I januari 1981.

Vad som i propositionen anförts om statskontorets
uppgifter och verksamhet föranledde vid riksdagsbehandlingen (FiU 1979/80:26, rskr
1979/80:308) inga erinringar av betydelse. Däremot framkom erinringar mol vad
som anförts om en ny organisation för verkel och dess genomförande.

Den nya organisationen var enligt finansutskottets
belänkande endasi löst skisserad. Frågan borde därför underställas riksdagen på
nytt när huvudlinjerna var klara. Enligt utskottets mening värdet angeläget att
den nya organisationen kunde byggas upp snarast möjligt och arbetsro skapas
inom verkel. Om emellertid tidsschemat därvid blev alltför pressat, fick den
nya organisationen genomföras vid en senare tidpunkt än den föreslagna (dvs.
den 1 januari 1981), dock senast den I juli 1981.

Prop.1980/81:101 13

Den organisationskommitté', som min företrädare efter
regeringens bemyndigande tillkallade för all se över statskontorets organisarion
m. m., är nu färdig med sitt arbete. Del har redovisats i rapporten (Ds B
1980:16) Statskontorets organisation m. m. Eftersom statskontorets nya organisation
enligt riksdagens önskan bör börja genomföras under innevarande budgetår,
redovisas nu i samband med tilläggsbudget II för budgetåret 1980/81
huvudlinjerna i statskontorets nya organisation. Frågan om anslag lill statskontoret
för budgetåret 1981/82 harjag tidigare denna dag behandlat vid min anmälan av
anslagen under slalsbudgetens åttonde huvuddlel (prop. 1980/81:100 bil. II).

Organisationskommittén

Organisationskommittén för statskontoret har enligt sina
direktiv (Dir. 1980:43) haft till huvuduppgift att lämna förslag lill
programindelning och organisation för statskontoret. Vidare skulle kommittén
pröva med vilka frågor och på vilket sätt statskontoret skall arbeta inom det kontorslek-niska
området, lämna förslag dll ställning, uppgifter och sammansättning för ell råd
för melodfrågor samt föreslå de ändringar som fordras i statskontorets
instruktion.

Programindelning

Statskontoret har sedan länge fåll anslag i programlermer.
F.n. är Verksamheten uppdelad på tvä program, nämligen Rationalisering saml
Anskaffning och förvaltning av ADB-utrustning. Den anslagspost som regeringen
anvisar lill det förstnämnda programmel är obelecknad, dvs. anvisade medel får inle
överskridas ulan regeringens medgivande. Den anslagspost över vilken medel
anvisas lill del andra programmel. vilket finansieras via avgifter för
anskaffad utrustning, är förslagsvis betecknad och får således merbelaslas ulan
särskilt medgivande. Viss övertoring av medel mellan programmen har medgivits.

Organisationskommittén anser att programindelningen bör
ändras i enlighet med den beskrivning av statskontorets uppgifter som
statsmakterna nyligen faslslällt. Kommittén föreslår alt verksamheten i
framtiden delas upp på följande tre program:

—
Rationaliseringsutredningar

—
Effektivitelsslödjande
verksamhet

—
Anskaffning och
förvaltning av ADB-utrustning.

Indelningen av programmen i delprogram och programelemenl
bör enligl kommittén göras av statskontoret på grundval av de avvägningar som
är mest intressanta från ledningssynpunkl.

Den nya programindelningen föreslås av redovisningsiekniska
skäl lill-

' Generaldirektören Sven Moberg, ordförande,
riksdagsledamöterna Paul Grabö och Christer Nilsson, departementssekreteraren Bengt
Lundberg samt överdirektören Alf Resare.

Prop.1980/81:101 ,4

lämpas först fr. o. m. ingången av budgetåret 1981/82.
Kommittén har, som framgår av min tidigare denna dag gjorda anmälan av frågan
om anslag till statskontoret för budgetåret 1981/82, räknat om statskontorets
anslagsframställning för budgetåret 1981/82 så alt den blir anpassad till den
nya programindelningen.

Organisation

I organisatoriskt hänseende är Ln. stalskonloret, under
styrelsen och verksledningen, organiserat på fem avdelningar, nämligen tre
utredningsavdelningar, en leknisk avdelning, en planerings- och
utbildningsavdelning saml en administrativ byrå. Vidare finns etl
verksledningssekretariat som är knutet lill den administrativa byrån. Vid sidan
av avdelningsorganisa-lionen finns f.n. även en särskild utredningsgrupp.
Statskontoret har f.n. ca 300 årsarbetskrafter.

1 statskontorets styrelse ingår företrädare för riksdagen.
Verksledningen beslår av en generaldirektör och en överdirektör.

Organisationskommittén anser all statskontorets
organisation i vissa avseenden bör ändras. Elt förslag till ny organisation har
utarbetats med ledning av de riktlinjer för statskontorets omorganisation som angetts
i prop. 1979/80: 124 (s. 36) och kommitténs direktiv (Dir. 1980:43). erfarenheterna
från lidigare enhelsindelningar samt de krav på organisation och arbetsformer
som verksamheten ställer.

Faktorer av mer allmän natur som kommittén beaktat vid
sina överväganden om organisationen är del sannolikt ökade inslaget av besparingsinriktade
utredningsuppdrag, de nya förutsättningar för ralionaliseringsverksamheten som
den arbelsrättsliga lagsliftningen och medbestämmandeavtalet för del slalliga omrädel
(MBA-S) medfört samt det växande behovet av anvisningar och stöd lill de slalliga
myndigheterna i frågor om rationalisering, administrativ utveckling och ADB.
Nämnda faktorer medför bl.a. all kraven på projektledarnas och utredarnas omdöme,
kunskaper och erfarenheler ökar.

Bland faktorer i slalskontorets verksamhet, som kommittén
tillmätt slor vikt vid sina överväganden om organisationen, är behovet av
samverkan mellan statskontorets två huvudsakliga verksamheter, dvs. utredningsverksamheten
och den effektivitelsslödjande verksamheten. Några klara gränslinjer mellan
dessa är inle möjliga alt dra. Kvaliteten i utredningsverksamheten är delvis
beroende av slödel från den effektivitelsslödjande verksamheten. Denna kan å
andra sidan inle bedrivas isolerad från utredningsverksamheten ulan måste i slor
ulslräckning grundas på praktiskt rationaliseringsarbele.

Bland de speciella krav som ställs på den nya
organisationen kan nämnas all organisationen skall ha få handläggnings- och beslutsnivåer
saml vara flexibel. Del sistnämnda kan åstadkommas bl.a. genom all arbetet i
största möjliga utsträckning bedrivs i projektform med fastställda tids- och

Prop.1980/81:101 15

resursramar och genom en aktiv planering och samordning.
Vidare bör huvudenheterna vara av hanterlig storlek, dvs. inle översliga 30-40
personer.

Kommilléns förslag innebär att statskontoret under
styrelsen och verksledningen indelas i sju enheter, varav sex ralionaliseringsenheler
och en administrativ enhet. Tre av rationaliseringsenhelerna bör ha huvudsakligen
sektorinriktade arbetsuppgifter medan de tre andra bör ha huvudsakligen sektorövergripande
uppgifter.

Vad gäller styrelsen, i vilken f.n. två av ledamöterna är tillsatta
på parlamentariska grunder, konstateras att denna enligt prop. 1979/80; 124
avses få ett ökat inslag av företrädare för riksdagen. Kommittén har därtör inle
funnit anledning all lämna förslag om delta. På denna punkl har emellertid
ledamoten Grabö förklarat sig inle kunna dela majoritetens uppfattning. Han
anser alt i styrelsen bör ingå fyra representanter för riksdagspartierna - en
av dem bör dessutom kunna utses lill vice ordförande - saml en företrädare för
kommuner och landsting.

Verksledningen bör även fortsättningsvis beslå av en
generaldirektör och en överdirektör. Därutöver bör verksledningen kunna knyta
kvalificerade utredare till sig vid sidan av linjeorganisationen för vissa
uppgifter eller för viss lid.

Statskontorets ralionaliseringsutredningar rörande
enskilda myndigheter och verksamhetsområden förläggs enligl förslagel lill de
tre sektorinriktade rationaliseringsenheterna. Varje sektorinriklad enhet
svarar för utrednings- och remissverksamhet som avser sektorn i fråga, dvs.
ett anlal departementsområden, samt för allmänna kontakter med och allmän rådgivning
lill myndigheterna inom sektorn. Fördelningen av områden mellan enheterna bör
fortlöpande omprövas med hänsyn lill uppdragens sammansättning. Fördelningen
mellan de nuvarande utredningsavdelningarna bör ses över av verket inför den
nya organisationens genomförande.

De sektorövergripande rationaliseringsenhelerna föreslås
få följande verksamhetsinriktning. En bör svara för behovsprövning, anskaffning
och förvaltning av ADB-utrustning samt löpande samordning av utnyttjandet av
sådan utrustning. Enheten bör också svara för kontakter med och rådgivning lill
myndigheterna i frågor om anskaffning av ADB-utrustning. De två andra bör svara
för allmänt effektivitelsslödjande verksamhet inom områdena rationalisering,
administrativ utveckling och ADB saml kunna bedriva sektorövergripande ulredningar.
Den ena av dessa två enheter bör särskilt inriktas pä rationaliseringsverksamhelens
effektivisering och den andra på kontorsarbetets rationalisering.

Den administrativa enheten bör svara för den centrala
personal- och ekonomiadministrationen, allmänna kansligöromäl samt vissa andra
uppgifter. Till denna enhet bör organisatoriskt även sådana verkets stabsuppgifter
(övergripande planering och vissa informationsfrågor) som i sakhänseende är
underställda verksledningen.

Prop.1980/81:101 16

Vad gäller tjänster och personal har kommittén haft att
utgå från att verksamheten skall bedrivas inom oförändrad resursram. Kommittén
föreslär dock bl. a. all nuvarande tjänster för enhetscheferna - sex
befallningar som avdelningschef och en tjänst som organisationsdirektör - dras
in och all i stället tio tjänster som ralionaliseringsdireklör inrättas. Innehavarna
av dessa tjänster skall antingen vara linjeansvariga chefer eller slå lill
verksledningens förfogande för särskilda, kvalificerade uppgifter.

Kommittén
föreslär all genomförandel av den nya organisationen bör inledas snarast
möjligt sedan statsmakterna fattat sina beslut, dvs. redan under innevarande
budgetär.

Övrigt

Organisationskommittén har även haft lill uppgift att
överväga statskontorets arbele på konlorsområdet. Kommittén konstaterar därvid
atl utvecklingen på ADB- och konlorsområdet häller på atl förändra inle bara
kontorsarbetet i snäv mening ulan del administrativa arbelel över huvud taget.
Både sättet all ulföra enskilda arbetsmoment och arbetsorganisationen
förändras.

Slalskontorets roll bör enligt organisationskommitténs
mening vara all ge vägledning och stöd i frågor om val av utrustning,
rationalisering av arbetsrutiner och arbetsorganisation, standardisering av lekniska
och manuella rutiner o.d.

Kommittén finner det angelägel all stalskonloret mer
aktivt än hittills går ut direkt lill myndigheter eller grupper av myndigheter
och ger råd och rekommendationer om tillgänglig teknik och lämpliga metoder.

Enligl
kommittén behövs ocksä en mer långsiktig planering av insatserna inom området konlorsaulomatisering
och konlorsulveckling för all ge nödvändig stadga åt verksamheten.
Statskontoret håller f. n. på alt utarbeta ell handlingsprogram inom området.
Kommittén anser att statskontoret bör fullfölja della arbele och därefter lämna
förslag lill en konkret plan för statskontorets verksamhet inom området.

Enligl
riksdagsbeslutet med anledning av prop. 1979/80: 124 skall ell råd för melodfrågor
inrättas vid statskontoret. 1 organisationskommitténs uppgifter har ingått all
lämna förslag angående rådels ställning, uppgifter och sammansättning saml lill
de ålgärder som behövs för inrättandet.

Rådet föreslås knytas till slatskonlorel som ett
rådgivande organ i frågor om effektivitelsslödjande insatser inom rationalisering,
administrativ utveckling och ADB. Tyngdpunkten bör ligga på medverkan i all
fånga upp och värdera behovel av olika metodinsalser. Vidare bör rådet medverka
vid planeringen av arbetet i dessa frågor.

Rådet bör beslå av personer som har egen erfarenhet av och
kunskap om rationalisering och utvecklingsarbete pä del administrativa området
eller som eljest arbetar med sådana problem. Rådet bör förutom ordföranden omfalta
högst tolv personer och förordnas för en tid av tre år. Ledamö-

Prop.1980/81:101 17

terna
i rådet bör tillsättas av regeringen efter förslag av statskontoret. Ordförande
bör vara statskontorets generaldirektör eller den person som denne utser.
Ledamöterna bör hämtas frän statliga myndigheter som arbetar med
administrativt utvecklingsarbete såsom försvarets rationaliseringsinstitut,
postverket och televerket, saml - för kontakter med leknisk forskning och
utveckling - från styrelsen för teknisk utveckling. Härtill bör komma
företrädare för slalliga myndigheter eller andra offentliga organ som kan
representera mottagarna av slöd i melodfrågor, som är engagerade i intressanta
utvecklingsprojekt på del administrativa området eller som lämnar service inom omrädel.
Till rådet bör även knytas företrädare för de fackliga huvudorganisationerna
på den slalliga arbetsmarknaden.

Statskontoret
bör svara för berednings- och sekretariatsfunktionen ål metodrådet.

Kommittén
föreslär atl melodrådel inrättas den 1 juli 1981.

Föredraganden

Organisationskommitténs
huvuduppgifter har varit all lämna förslag lill programindelning och
organisation för statskontoret.

Vad
gäller programindelningen, som det ankommer på regeringen atl besluta om,
föreslår kommittén all verksamheten i framliden delas upp på tre program,
nämligen Ralionaliseringsutredningar, Effektivitelsslödjande verksamhet samt
Anskaffning och förvaltning av ADB-utrustning. Statskontorets verksamhet styrs
i första hand genom de uppdrag som regeringen lämnar verkel. Programindelningen
har emellertid även till uppgift all informera om verksamhetens allmänna
inriktning och karaktär. Den föreslagna programindelningen avspeglar enligl
min mening verksamheten bällre än den nuvarande och bör därför genomföras.
Detta bör ske fr. o. m. budgetärel 1981/82. Jag avser alt återkomma lill
regeringen i denna fråga i samband med all del blir aktuellt alt slälla medel lill
förfogande för della budgetår.

Statskontorets
organisation föreslås av kommittén ändras i vissa avseenden.
Utredningsverksamheten bör även i fortsättningen bedrivas inom tre sekloriellt
inriktade enheter. Deras arbetsområden bör fortlöpande omprövas med ledning av
uppdragens sammansättning. Den effektivitelsslödjande verksamheten bör
fördelas på tre sektorövergripande enheter. En av dessa bör svara för
behovsprövning, anskaffning och förvaltning av ADB-utrustning saml löpande
samordning av utnyttjandet av sådan utrustning. De tvä andra bör svara för effektivitelsslödjande
verksamhet inom områdena rationalisering, administrativ utveckling och ADB
samt sektorövergripande ulredningar. Den ena av dessa enheter bör särskilt inriklas
på rationaliseringsverksamhelens effektivisering och den andra på kontorsarbetets
rationalisering. Vidare bör en särskild enhet inrättas för de administrativa
uppgifterna m.m. t2
Riksdagen 1980/81. I .saml. Nr 101

Prop.1980/81:101 18

Den
föreslagna organisationen är enligl min mening väl anpassad lill statskontorets
huvuduppgifter. Samtidigt innebär den inte sågenomgripande förändringar all
del behöver la läng lid all genomföra den och få den atl fungera. Jag kan
därför i huvudsak slälla mig bakom kommilléns organisalionsförslag. Jag avser atl,
sedan riksdagen haft tillfälle all la del av förslaget, återkomma till
regeringen med förslag om de åtgärder som behövs för atl den nya organisationen
skall kunna lillämpas. Del är angelägel alt så kan bli fallet redan under
innevarande budgetår. Riksdagen gav också ullryck för della i samband med
behandlingen av prop. 1979/80:124.

Jag
vill belräffande statskontorets organisation särskilt framhålla all del enligt
min mening finns etl nära samband och ell slarkl behov av samverkan mellan
utredningsverksamheten och den effeklivitetssiödjande verksamheten. För etl
bra resullal av statskontorets arbele krävs därför alt projekt sätts samman med
hänsyn lill befintlig kompelens oberoende av var i organisationen denna finns.
Delta ställer i sin lur krav pä smidighet och flexibilitet i verkels
organisation, arbetsformer och planering. Jag förutsätter all statskontoret
efter omorganisationen fortlöpande följer hur samspelet mellan
utredningsverksamheten och den effektivitelsslödjande verksamheten fungerar och
vid behov vidtar ålgärder för alt förbättra detla samspel.

Organisationskommittén
har även behandlat statskontorets uppgifter inom området konlorsulveckling och konlorsaulomatisering.
Del är viktigt all statskontorets arbete pä della område inriklas på hela
funktioner och inte enbart på enskilda arbetsmoment och på ulrustningsfrågor.
Den inriktning av verkels arbele på konlorsområdet som kommittén föreslår
tillgodoser enligl min mening behovet av all se lekniska förändringar av kontorsarbetet
i etl vidare perspektiv och då beakta även arbetsorganisadons-och arbetsmiljöfrågor.
Det handlingsprogram för arbetet på konlorsområdet som statskontoret håller på
atl utarbeta bör ge tillfälle alt inhämta avnämarnas, dvs. de statliga
myndigheternas, synpunkler på vilka frågor som bör prioriteras. Jag anser också
liksom kommittén att slatskonlorel mer aktivt än hittills bör gå ul direkt lill
myndigheterna med råd och rekommendationer i olika frågor.

Organisationskommittén
har vidare lämnat förslag rörande del råd för melodfrågor som riksdagen uttalat
sig för (FiU 1979/80:26 s. 7). Jag har inga erinringar mol vad som föreslås i
fråga om rådels ställning och uppgifter saml formerna för alt utse ledamöter. Del
ankommer pä regeringen all besluta om melodrådels sammansättning och
verksamhetsformer.

Som
en förutsättning för den nya organisationen har bl.a. gällt alt den inle skall
leda lill några ytterligare kostnader för statsverket utan atl den skall kunna
genomföras inom den anslagsram som riksdagen redan anvisat. Jag kan konstatera
alt organisationskommitténs förslag bygger på della. Del är således inle
aktuellt att i detta sammanhang begära någon yllerligare medelsanvisning av
riksdagen. Inte heller förutsätts några nya tjänster som kräver riksdagens
medverkan för atl inrättas.

Prop.1980/81:101 19

Jag
hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle

atl
la del av vad jag anfört om genomförandel av en ny organisation m. m. för
statskontoret.

E.
Statlig lokalförsörjning

[2]
E 2. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning. Från della anslag bestrids utgifter
för investeringar i byggnader för slallig verksamhet och för vilka medel inte
har anvisats under annat anslag. För byggnadsobjekt som beräknas kosta mer än 2
milj. kr. förs separata kostnadsramar upp i den investeringsplan som finns
upplagen under anslaget. 1 statsbudgeten för innevarande budgetår är under
anslagsrubriken uppfört ell reservationsanslag av 200 milj. kr. Vid
budgetårets ingång fanns en behållning av ca 173 milj. kr. under anslaget.
Byggnadsstyrelsen har redovisat all medelsförbrukningen för de i gällande
investeringsplan uppförda objekten beräknas uppgå till ca 400 milj. kr.

För
atl bestrida kostnaderna för de i gällande investeringsplan uppförda objekten
förordar jag att 20 milj. kr. ulöver tidigare anvisat belopp anvisas på
tilläggsbudget II för innevarande budgetår.

Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all
lill Byggnadsarbeten för statlig förvaltning på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 20000000
kr.

Kartong:
S. 20, rad 5 Står: punkterna I och 2 Rättat till: punkterna I, 2 och 5

Prop.1980/81:101 20

Bilaga
4

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1980-12-23

Föredragande:
statsrådet Wikström såvill avser punkterna I, 2 och 5; statsrådet Mogård såvill
avser punkterna 3 och 4

Anmälan
till tilläggsbudget II
till statsbudgeten för
budgetåret 1980/81 såvitt avser utbildningsdepartementets verksamhetsområde

NIONDE
HUVUDTITELN

B.
Kulturändamål

[1]
B 10. Bidrag till Svenska riksteatern. 1 statsbudgeten för innevarande budgetår
har under denna anslagsrubrik anvisats ell reservationsanslag av 79905000 kr. I
dlläggsbudgel 1 till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 har till bidrag till
Svenska riksteatern anvisats ett reservationsanslag av 3 158000 kr. (prop.
1980/81:25. KrU 1980/81:14, rskr 1980/81:124) med hänsyn till kostnadsökningar lill
följd av 1979 års löneavtal, ändrade sociala avgifter och höjda traktamenten.
Riksteatern har anhållit om ytterligare medel för budgetåret 1980/81 med hänsyn
bl.a. till kostnadsökningen med anledning av 1980 års avtal.

Föredraganden

Dä
delta anslag anmäldes i prop. 1980/81:25 anförde jag atl jag hade för avsikt
alt återkomma i annal sammanhang. Med hänsyn lill beslutade ökningar med
anledning av 1980 års avtal och ökade traktamentskostnader m. m. förordar jag
all anslaget lill bidrag lill Svenska riksteatern höjs med 5659000 kr., varav
för löner med högst 3 368000 kr. Jag har för avsikt att återkomma i annal
sammanhang belräffande medelsbehov med anledning av 1981 års löneavtal. Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all
lill Bidrag till Svenska riksteatern på tilläggsbudget 11 till statsbudgeten
för budgetåret 1980/81 anvisa ell reservationsanslag av 5659000 kr.

Prop.1980/81:101 21

[2] Bil. Bidrag till Operan och Dramatiska teatern. 1
statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ell
reservationsanslag av 153780000 kr. 1 tilläggsbudet 1 lill statsbudgeten för
budgetåret 1980/81 har lill bidrag lill Operan och Dramatiska teatern anvisats
ell reservarionsanslag av 6773000 kr. (prop. 1980/81:25, KrU 1980/81:14, rskr
1980/81:124) med hänsyn till kostnadsökningen belräffande 1979 års avtal m. m.
Operan och Dramatiska teatern har anhållit om yllerligare medel för budgetåret
1980/81 med hänsyn lill bl.a. kostnadsökningen med anledning av 1980 års avtal.

Föredraganden

Då medelsbehovel under della anslag anmäldes i prop.
1980/81:25 anmälde jag alt jag hade för avsikt all återkomma i annal
sammanhang beträffande ylterligare medelsbehov för budgetåret 1980/81. Med
hänsyn dll beslutade ökningar med anledning av 1980 ärs avtal förordar jag all
anslaget till bidrag till Operan och Dramatiska teatern höjs med 9321 000 kr.
resp. 4522000 kr., varav för löner högst 6471 000 kr. resp. 3214000 kr. Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all lill Bidrag till Operan och Dramatiska teatern på
tilläggsbudget II
lill statsbudgeten för
budgetåret 1980/81 anvisa ell reservationsanslag av 13843000 kr.

C. Skolväsendet

[3] C 21. Trädgårdsskolan i Norrköping: Utbildningskostnader.
C 22. Trädgårdsskolan i Norrköping: Materiel m. m. 1 statsbudgeten har för
innevarande budgetår under dessa anslagsrubriker anvisats dels etl förslagsanslag
för utbildningskostnader av 2022000 kr., dels ell reservationsanslag för
materiel m. m. av 169000 kr.

Från anslaget bestrids, kostnader för utbildning vid
trädgårdsskolan i Norrköping. Vid skolan bedrivs förmansutbildning och
fortbildning på trädgårdsnäringens område.

Föredraganden

1 anslagsframställningen för budgetåret 1978/79 anförde
skolöverstyrelsen (SÖ) att trädgårdsskolans i Norrköping situation pä längre
sikt borde utredas. Regeringen uppdrog sedermera genom beslut den 18 maj 1978
ål SÖ all inom ramen för sill löpande arbele utreda trädgårdsskolans situation
på längre sikl.

Genom beslut i november 1978 uppdrog SÖ åt en särskild
arbetsgrupp alt företa utredning om trädgårdsskolans framlida organisation och
verksamhet samt de övriga frågor som kunde aktualiseras under utredningsarbetet.

Arbetsgruppen
har bestått av, förutom tjänstemän i SÖ, representanter för trädgårdsnäringen
och personalen vid trädgårdsskolan. SÖ överiämnade i september 1979 till
regeringen etl förslag belräffande trädgårdsskolans framlida organisation.
Förslaget innebär all huvudmannaskapet för trädgårdsskolan i Norrköping fr. o. m.
den Ijuli 1981 överförs från staten lill Östergötlands läns landstingskommun.
En sammanfattning av SÖ:s utredning och förslag bör fogas lill regeringsprolokollel
i delta ärende som bilaga 4.1.

Efter
remiss har yttranden över SÖ:s förslag om trädgårdsskolans i Norrköping silualion
på längre sikl avgetis av länsskolnämnden i Östergötlands län, länsstyrelsen i
Östergötlands län, Östergötlands läns landstingskommun, Norrköpings kommun.
Centralorganisationen SACO/SR, Tjänstemännens centralorganisation (TCO),
Landsorganisationen i Sverige (LO), Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och
Trädgårdsnäringens Riksförbund (TRF). Länsstyrelsen i Östergötlands län har
bifogat yttranden från bl.a. länsarbetsnämnden i Östergötlands län, lantbruksnämnden
i Östergötlands län samt Östgöta Trädgårdshall.

En
sammanställning av remissyttrandena bör fogas lill regeringsprolokollel i della
ärende som bilaga 4.2.

Följande
information om trädgårdsskolans i Norrköping tillkomst m. m. bör lämnas.

Riksdagen
beslöt år 1962 all en trädgårdsskola för grundläggande yrkeskurs och
förmanskurs skulle inrättas i Norrköping (prop. 1962:99, JoU 1962:15, rskr
1962:252).

År
1970 beslöt riksdagen all gymnasieskolan skulle erhålla primärkommunalt huvudmannaskap.
Alnarpsinslilulel, trädgårdsskolan i Norrköping och skogsinstituten skulle dock
t. v. förbli slalliga (prop. 1970:4, SU 1970:32, JoU 1970:4, rskr 1970:92 och
99). Vidare beslöt riksdagen all trädgårdsulbildning på gymnasial nivå, med undanlag
för dåvarande Alnarpsinslilulel och trädgårdsskolan i Norrköping, skulle ha landslingskom-munah
huvudmannaskap (prop. 1970:159, LU 1970:95, SU 1970:222, rskr 1970:437 och
460).

För
verksamheten gäller förordningen om statens trädgårdsskola i Norrköping
(ämbetsskrivelse 1972-06-16; ändrad 1976-03-11, 1976-05-20, 1978-06-15 och
1979-06-07). Den vid skolan bedrivna ulbildningen anordnas dels som kurs i
markbyggnad om 40 veckor, dels som kurs i trädgårdsodling om 40 veckor. Båda
utbildningarna är högre specialkurser. Årligen inläs f. n. 30 elever på vardera
studievägen.

Trädgårdsskolan
i Norrköping är belägen på en tomt där del även finns en blomsterskola, som har
primärkommunen som huvudman. Norrköpings kommun äger såväl mark som byggnader,
vilka staten hyr av kommunen för den del som avser trädgårdsskolan. Lokalfrågor
och övriga frågor som rör samordning mellan de båda skolorna m.m. regleras
genom tvä avtal och en överenskommelse. Avtalen och överenskommelsen gäller för
liden

Prop.1980/81:101 23

l.o. m. den 31 december 1983. Om inte uppsägning skett
senast etl år före avtalstidens utgång förlängs avtal resp. överenskommelse med
fem år för varje gång.

SÖ har föreslagil all huvudmannaskapet för trädgårdsskolan
i Norrköping överförs från staten till Östergötlands läns landstingskommun fr.
o. m. den I juli 1981, alt staten härvid frigörs från nyss nämnda avtal och
överenskommelse med Norrköpings kommun saml alt erforderliga perso-nalålgärder
vidtas. SÖ har vidare föreslagil all del skall uppdras ät statens
förhandlingsnämnd all genomföra ertbrderliga förhandlingar.

Samtliga remissinstanser ansluter sig lill förslagel all
huvudmannaskapet för trädgårdsskolan övertörs lill Östergötlands läns
landstingskommun. Enligt landstinget i Östergötlands län är förulsällningen för
överlagandel m.m. av skolan och dess fortsatta drift att godtagbara villkor häiför
kan uppnås saml alt erforderliga förhandlingar förs med staten och Norrköpings
kommun.

Jag delar remissinstansernas uppfattning all det är till
fördel för utvecklingen av Irädgårdsutbildningen i regionen om trädgårdsskolan
får landstingskommunal huvudman. Utbildningen vid trädgårdsskolan kommer därvid
liksom den övriga irädgårdsutbildningen på gymnasial nivå alt vara inordnad i
gymnasieskolan. Statsbidrag kommer att utgå enligt gällande regler för kommunal
gymnasieskolulbildning. Regeringen gav den 14 maj 1980 statens
förhandlingsnämnd i uppdrag all förhandla om ell överto-rande av
huvudmannaskapet för liädgårdsskolan i Norrköping från staten till
landstingskommunen.

Förhandlingarna har slutförts under hösten 1980. Avtal,
som reglerar villkoren för överlagande av huvudmannaskapet för trädgårdsskolan
i Norrköping, har upprättats mellan svenska staten och Östergötlands läns
landstingskommun och gäller under förbehåll av alt det godkänns av regeringen
samt av Östergötlands läns landsting genom beslut som vinner laga kraft.
Avtalet bör fogas lill regeringsprolokollel i delta ärende som bilaga 4.3.

Avtalet innebär all Östergötlands läns landstingskommun
den 1 juli 1981 övertar huvudmannaskapet för trädgårdsskolan i Norrköping. 1
avtalet har överenskommils all staten ersätter landstingskommunen med 1 250000
kr. för uppförande av en markbyggnadshall saml för vissa andra ålgärder på
trädgårdsskolans område. Avtalet innebär vidare all arbetstagare som den 30
juni 1981 fortfarande är anställd vid trädgårdsskolan skall erbjudas
anställning hos landstingskommunen och all landstingskommunen inträder som
hyresgäst i slalens ställe i del hyresavtal som träffats mellan byggnadsstyrelsen
och Norrköpings kommun den 25 februari/19 mars 1974 jämte därtill hörande
tilläggsavtal och överenskommelser. Jag anser all avtalet innebär godtagbara
villkor för staten.

För innevarande budgetär har i statsbudgeten under
anslaget Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendel m. m. anvisats ett
förslagsanslag av

Prop.1980/81:101 24

326,4 milj. kr. Av detta belopp bör I 250000 kr. få
användas för statsbidrag lill Östergötlands läns landstingskommun för
uppförande av en markbyggnadshall saml för vissa andra ålgärder på
trädgårdsskolans område. Avräkning bör ske från den del av investeringsramen
för budgetåret 1980/81 som står lill regeringens disposition.

Statsbidragsbeloppel skall enligl avtalet om
trädgårdsskolan i Norrköping erläggas efter rekvisition senast den 30 juni
1981. Beloppet skall återbetalas om inle markbyggnadshallen är färdigställd
senast den I juli 1983.

Denna ordning för utbetalning av bidraget skiljer sig från
vad som föreskrivs i förordningen (1961:405) om statsbidrag lill
byggnadsarbeten vid lantbrukels yrkesskolor vilken även gäller i fråga om
lokaler för gymnasial utbildning för trädgårdsnäring. Enligt denna får
huvudmannen lyfta beviljat statsbidrag hos SÖ i fräga om ny- eller tillbyggnad
med hälften vid arbetets påbörjande och med en fjärdedel då byggnaden är under
tak. Återstående bidragsbelopp skall innehållas lill dess byggnadsföretaget blivit
avsynat och godkänt. Regeringen bör därför inhämta riksdagens bemyndigande alt
betala ul statsbidrag för uppförande av en markbyggnadshall m. m. i enlighet
med de grunder som anges i avtalet.

Mol bakgrund
av redovisat utbildningsbehov enligl SÖ:s långtidsbedömning, som bl.a. stöds
av ulredningen (A 1974:10) om jordbruks- och trädgårdsnäringens arbelskraflsförhållanden
i betänkandet (SOU 1978:29) Arbele i jordbruk och trädgård, uttalade sig den av
SÖ tillsatta utredningen för att trädgårdsskolans nuvarande organisation med
högre specialkurser utökas med grundutbildning i form av tvåårig studieväg på Irädgårdsul-bildningens
område. Remissinstanserna är positiva till en utökning av organisationen.

För egen del vill jag anföra följande. Inrättandet av en
tvåårig studieväg vid trädgårdsskolan är en fråga som faller inom SÖ:s
ansvarsområde. Framställning härom bör prövas av SÖ i vanlig ordning.

Med hänvisning till det anförda hemställer jag all regeringen
föreslår riksdagen all

1.
godkänna alt
huvudmannaskapet för trädgårdsskolan i Norrköping överför? från slaten till
Östergötlands läns landstingskommun,

2.
bemyndiga
regeringen all ikläda slaten de ekonomiska förpliktelser som följer av avtalet
med Östergötlands läns landstingskommun,

3.
godkänna alt
statsbidrag lill uppförande av markbyggnadshall m. m. får betalas ut i enlighet
med vad jag har anfört.

(4] C 28. Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m.
m. 1 statsbudgeten för innevarande budgetär har under denna anslagsrubrik
anvisats ell förslagsanslag av 326,4 milj. kr.

Prop.1980/81:101 25

I
regleringsbrev för budgetåret 1980/81 avseende anslag lill investeringsbidrag
har under förevarande anslag meddelats bestämmelser om bl.a. investeringsram
för byggnadsarbeten inom skolväsendel under nämnda budgetår. Enligt
bestämmelserna skall 50 milj. kr. av investeringsramen stå till regeringens
disposition.

Fredrika-Bremer-Förbundet
har anhållit om statsbidrag lill kostnader för underhållsarbeten och
inventarier vid lanthushållsskolan i Apelryd.

Riksdagen
uttalade är 1961 (prop. 1961:1 bil. 11 s. 168, JoU 1961:1, rskr 1961:9) all
bidrag till byggnadsarbeten vid enskilda lanlbruksundervis-ningsanstalter får ulgå
efter riksdagens medgivande i varje särskilt fall.

En
del av de medel som slår lill regeringens disposition innevarande budgetår bör
enligt min mening få användas till underhållsarbeten och inventarier vid Fredrika-Bremer-Förbundels
lanthushållsskola i Apelryd.

Jag beräknar statsbidraget
lill ifrågavarande ändamål lill högst 200000 kr.

Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt
bemyndiga regeringen all besluta om statsbidrag lill lanlhus-hållsskolan i Apelryd
i enlighet med vad jag har förordat.

[5]
Radio och television

Föredraganden

I
budgetpropositionen 1980 beräknade jag all behållningen i rundradiorörelsens
fond skulle uppgå till drygt 120 milj. kr. vid utgången av budgetåret 1980/81.
Detla byggde bl.a. på alt konsumentprisindex (KPl) skulle öka med 7% under
1979/80 och jika myckel 1980/81. Den fakdska ökningen 1979/80 blev 10,87% och
även för 1980/81 kan man räkna med en högre nivå än beräknat. Samtidigt har
intäkterna från mottagaravgifterna blivit lägre än vad man tidigare har räknat
med. Om åtgärder inle vidtas kan som en följd av ovan berörda omständigheter
radiofonden komma all tömmas vid budgetårels slutskede.

Mol
denna bakgrund bör TV-avgiften höjas från den 1 april 1981. Jag anser alt den
allmänna moitagaravgiflen bör höjas med 96 kr. från 412 kr. till 508 kr. per
år. Tilläggsavgiften för innehav av färg-TV bör vara oförändrad, 160 kr.
Förslag till lag om ändring i lagen om avgift för innehav av televisionsmottagare
(1978:478), har därför upprättats och bör fogas lill regeringsprotokollet som bdaga
4.4.

Med
den nu föreslagna höjningen bör avgiftsnivån kunna hållas oförändrad under
budgetåren 1981/82 och 1982/83.

Under åberopande av det
anförda hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen

atl
antaga förslag lill lag om ändring i lagen om avgifl för televisions-mottagare
(1978:478).

Prop.1980/81:101 26

Bilaga
4.1.

Sammanfattning
av skolöverstyrelsens utredning och förslag beträffande trädgårdsskolans i
Norrköping situation på längre sikt

1 Bakgrund

Trädgårdsskolans
uppgift är alt bedriva förmansutbildning och fortbildning på
trädgårdsnäringens område. Vid skolan anordnas dels kurs i markbyggnad om 40
veckor (högre specialkurs), dels kurs i trädgårdsodling om 40 veckor (högre
specialkurs). Intagning sker f. n. med 30 elever på vardera studievägen.

Pä
samma tomt som trädgårdsskolan finns en blomsterskola, vilken har
primärkommunen som huvudman. Viss samverkan förekommer mellan trädgårdsskolan
och blomsterskolan.

Sedan
den I juli 1971 har trädgårdsskolan skolöverstyrelsen (SÖ) som tillsynsmyndighet
(före denna lid lantbruksslyrelsen). Skolans styrelse inkommer varje år lill SÖ
med förslag till anslagsframställningar.

Enligl
ulredningen uppgår personaluppsättningen vid skolan lill 17 personer fördelat
pä rektor, fem lärare och elva övrig personal. 1 övrig personal ingår bl.a.
trädgårdsmästare, husmor, kokerska, vaktmästare, kontorist och lokalvårdare.

Slalens
trädgårdsskola ligger pä samma tomt som blomslerskolan, som ingår i den
primärkommunala gymnasieskolan. Norrköpings kommun äger såväl mark som
byggnader, vilka staten hyr av kommunen för den del som avser trädgårdsskolan.
Lokalfrågor, samordning mellan de båda skolorna m.m. regleras genom två avtal.
Avtal mellan Kungl.'Maj:l och Norrköpings stad den 15 och 18 maj 1962 och
överenskommelse mellan lantbruks-styrelsen och Norrköpings stad godkänd av Kungl.
Maj:l den 11 maj 1963.

Enligl
avtalet förbinder sig dåvarande Norrköpings stad atl lill kronan dels upplåta
markområde, dels på della markområde uppföra vissa lokaler för drivande av
trädgårdsskola. Avtalet gäller t.o.m. den 31 december 1983. Om avtalet inle är
uppsagt senast elt år före avtalstidens utgång är avtalet förlängt med fem är
för varje gång.

Enligt
överenskommelsen från maj 1963 medgavs Norrköpings stad rätt all pä det lill
kronan för trädgårdsskolans verksamhet upplåtna markområdet uppföra byggnader
för drivande av blomslerbindarskola, dels förslag till överenskommelse mellan
Norrköpings stads skolstyrelse och träd-gärdsskolans ledning om samordning av
verksamheten vid de båda skolorna.

2 Trädgårdsutbildning

Enligt
riksdagsbeslut år 1970 skall utbildningarna i gymnasieskolan inom bl.a. jordbruk,
skogsbruk och trädgård ha landstingskommun som huvudman (prop. 1970:159, 2 LU
1970:95, SU 1970:222, rskr 1970:437 och 460). Riksdagen hade tidigare samma år
beslutat atl dåvarande Alnarpsinstitulel och trädgårdsskolan i Norrköping t. v.
skulle förbli statliga.

Utbildningsgången
för trädgårdsulbildning är följande. Grundutbildningen omfattar tvåårig
trädgårdskurs (specialkurs) med samma organisatoriska uppbyggnad som vissa
tvååriga yrkesinriktade linjer i gymnasieskolan. Dessulom finns även kortare
studievägar inom grundutbildningen. Efter två års arbele inom yrkesområdet
uppfylls del särskilda behörighetskravet

Prop.1980/81:101 27

för inträde vid antingen den högre specialkursen i
markbyggnad eller trädgårdsodling som bl.a. finns vid trädgårdsskolan i
Norrköping. Efter ylterligare sex månaders yrkesinriktad praktik kan antagning
ske till träd-gårdsteknikerlinjen vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Enligt SÖ:s organisationsbeslut omfattar tvåårig irädgårdskurs.
grundutbildning, f.n. 300 elevplalser. På grund av brist på lämpliga lokaler
kan emellertid endasi 275 inlagningsplatser ulnylljas. Antalet, sökande till
tvåårig trädgårdskurs läsåret 1978/79 var 435. Enligt SÖ:s långlidsbedömning
bör tvåårig irädgårdskurs öka lill all omfatta 500 platser och erbjudas i ell ökal
antal län. Antalet sökande till högre specialkurser motsvarar ungefär antalet tillgängliga
elevplalser.

3 Trädgårdsnäringen i Östergötland

Enligl ulredningen bedöms öslergötlandsregionen ha ell
förhållandevis stort behov av utbildad arbetskraft inom trädgårdsnäringen.
Härtill kommer alt antalet 16-åringar är stort i akluella elevområden.

Representanter för trädgårdsnäringen i Östergötland har i
utredningen lämnat information om både markbyggnadsområdels och Irädgårdspro-duklionens
omfattning i länel och anlal yrkesverksamma i regionen, Bl.a. anförs all
utbildningsbehovet för parkpersonal ökar successivt och all särskilt
fortbildningen kommer all bli av slor belydelse i framliden. Vidare konstateras
bl.a. all lillkomslen av Slalens Trädgårdsskola i Norrköping aktivt påverkal
intresset för näringen bland länels ungdom.

4 Överväganden och förslag .

Innebörden av nyssnämnda riksdagsbeslut år 1970 är att
landsting är huvudman för trädgårdsulbildning. Mol bakgrund av antalet 16-åringar
och trädgårdsnäringens situation i Östergötland ullalar ulredningen all tvåårig
trädgårdskurs bör finnas i regionen. En organisation av trädgårdsskolan som
omfattar grundutbildning förutsätter emellertid alt annan huvudman svarar för
verksamheten.

Ulredningen
presenterar två allernaliv för framlida organisation. Det första är utvidgning
av trädgårdsskolans nuvarande organisation med grundutbildning under ny
huvudman. Det andra allernalivel är avveckling av nuvarande verksamhet vid
trädgårdsskolan och inrättande av tvä motsvarande klasser vid befinlliga gymnasieskolenheler
med trädgårdsulbildning som ersättning förde båda högre specialkurserna vid
trädgårdsskolan. Ulredningen förordar det första allernalivel lill vilkel SÖ
ansluter sig. SÖ lar dock inte ställning lill frågan om utökad organisation och
lägger sålunda inga förslag i denna del.

Under hänvisning till vad arbetsgruppen för utredning av
trädgårdsskolans i Norrköping silualion på längre sikl anfört föreslår SÖ
beträffande verksamheten vid statens trädgårdsskola i Norrköping

att huvudmannaskapet överförs från staten lill
Östergötlands läns landsting den Ijuli 1981,

atl slaten härvid frigörs från avtal den 15 och 18 maj
1962 och överenskommelse den 31 maj 1963 med Norrköpings kommun saml

alt erforderliga personalåtgärder vidtas.

SÖ föreslår vidare alt del uppdras ål slalens
förhandlingsnämnd alt genomföra erforderliga förhandlingar.

1 anslutning till utredningen har SÖ lämnat vissa synpunkler
beträffande personalfrågorna vid skifte av huvudman.

Prop.1980/81:101 28

Bdaga 4.2

Sammanställning av remissyttranden över utredningen om
trädgårdsskolans i Norrköping situation på längre sikt

Samtliga remissinsianser ansluter sig lill utredningens
förslag atl huvudmannaskapet för trädgårdsskolan i Norrköping överförs frän slaten
lill Östergötlands läns landstingskommun. Remissinstanserna erinrar bl. a. om
all enligt riksdagsbeslut 1970 all trädgårdsulbildning, ulom trädgårdsskolan i
Norrköping och den utbildning som är förlagd till Sveriges lantbruksuniversitet,
har landstingskommun som huvudman. Del synes därför remissinstanserna
naturligt atl huvudmannaskapet för trädgårdsskolan i Norrköping överförs lill
landstinget i Östergötlands län. Enligl landstingskommunen i Östergötlands län
är förutsättningarna för överförande av trädgårdsskolan från staten resp.
inrättande av tvåårig grundutbildning all för landstingskommunen godtagbara
villkor kan uppnås rörande övertagande m. m. av skolan och dess fortsalla
drift.

Belräffande inrättande av tvåårig trädgårdskurs anför LRF
alt en utökning förefaller lämplig med hänsyn lill de slora ungdomskullarna
och lill situationen på arbetsmarknaden. Även länsarbetsnämnden i Östergötlands
län och TRF understryker, med hänvisning till ökat behov av utbildad arbetskraft
inom trädgårdsnäringen, behovel av atl komplettera de högre specialkurserna med
grundutbildning. Enligl TCO:s bedömning bör vidare kapaciteten för den tvååriga
irädgårdskursen lolalt i landet ökas till den i SÖ:s långlidsbedömning angivna nivån.
Enligt TCO föreligger brist på irädgårdsulbildad personal. TCO anser all
utbildningsbehovet i fråga om de högre specialkurserna inom
trädgårdsutbildningen bör följas noga då det enligl förbundets mening
föreligger brist på utbildad personal även här. LO vill inte motsätta sig atl
trädgårdsskolans nuvarande organisation utökas med tvåårig trädgårdskurs men
påpekar samtidigt att trädgårdsnäringen f.n. upplever en ekonomisk kris på
grund av krafligl stegrade uppvärmningskostnader och hård importkonkurrens.

Flera av remissinstanserna anser atl Irädgårdsulbildningens
elevområdesindelning bör ses över. Länsskolnämnden i Östergötlands län anför
all elevområdet för de tiotal trädgårdsskolorna på sikl bör omfatta hela riket.
Länsskolnämnden förordar en central intagning till trädgårdsskolorna med hela
riket som elevområde för atl undvika uppdelning av riket i elevområden med
stundom besvärliga gränsdragningar. Länsarbetsnämnden i Östergötlands län
anser att elevomrädesindelningen bör ses över för all garantera Valsladskolan i
Gamleby tillräckligt stort elevunderiag.

Åven LO och LRF understryker viklen av en översyn av
elevområdena, specielll med hänsyn lill Valsladskolan.

Remissinstanserna lämnar även vissa andra synpunkter.
Sålunda konstaterar länsskidnämnden i Östergötlands län alt den på samma tomt
som trädgårdsskolan belägna blomslerskolan har hela riket som elevområde och
primärkommunen som huvudman. Länsskolnämnden anser alt regeringen bör göra del
möjligt för primärkommunen och landstingskommunen alt aktualisera frågan om
byte av huvudman så all landstingskommunen sä småningom får det samlade
ansvaret för hela skolanläggningen och all dess utbildning.

Från bl.a. Norrköpings kommun, Östgöta irädgårdshull och TRF
understryks behovel av ulbyggnad av trädgårdsskolans lokaler. Utvidgning av
skolans verksamhet med grundutbildning förutsätter enligt remissinstanserna
utbyggnad av skolans lokaler, vilkel också utredningen utgår ifrån.

Prop.1980/81:101 29

Bilaga
4.3

Avtal
om trädgårdsskolan i Norrköping

1980-11-18
AVTAL

mellan
svenska staten och Östergötlands läns landsdngskommun om trädgårdsskolan i
Norrköping.

§

Östergötlands
läns landstingskommun övertar den 1 juli 1981 huvudmannaskapet för trädgårdsskolan
i Norrköping.

2 §

Staten
överlåter den 1 juli 1981 vederlagsfritl lill landstingskommunen skolan
tillhöriga inventarier och undervisningsmateriel.

3 §

Staten
ersätter landstingskommunen med I 250000 kr. för uppförande av en markbyggnadshall
saml för vissa andra ålgärder på trädgårdsskolans område. Beloppet skall
erläggas efter rekvisition, senast den 30 juni 1981. Beloppet skall återbetalas
om inte markbyggnadshallen är färdigställd senast den ljud 1983.

4 §

Alla
inkomster och utgifter, som berör den överiålna verksamheten och som belöper på
liden före den Ijuli 1981, tillkommer resp. faller på staten.

5 §

Arbetstagare,
som är upptagen i den såsom bilaga I lill avtalet fogade förteckningen och den
30 juni 1981 fortfarande är anställd vid trädgårdsskolan skall erbjudas
anställning hos landstingskommunen. Motsvarande skall gälla arbetstagare som i
samråd med landstingskommunen anställs efter del alt della avtal träffats.

6 §

Landstingskommunen
inträder den 1 juli 1981 som hyresgäst i slalens ställe i del hyresavtal som
träffats mellan byggnadsstyrelsen och Norrköpings kommun den 25 februari/19
mars 1974 jämte därtill hörande tilläggsavtal och överenskommelser.

7 §

Avtalet
gäller under förbehåll av att det godkänns av regeringen samt av Östergötlands
läns landsting genom beslut som vinner laga krafl.

Prop.1980/81:101 30

Delta avtal är upprättat i
två exemplar av vilka parterna tagil var sitt. Stockholm och Norrköping den 18
november 1980

För
svenska staten För Östergötlands läns

Statens förhandlingsnämnd landstingskommun

Svante
Englund Ragnar Gustafsson

Ingrid
Ericsson-Söderlund

Norrköpings
kommun biträder avtalet i de delar del berör kommunens rätt eller intressen.

För
Norrköpings kommun

Kommunstyrelsen
Karl-Erik Wernersson

Berndt
O. Ericson Kanslichef

Underbilaga

till bilaga 4.3

Bilaga 1

lill avtal 1980-11-18

om trädgårdsskolan

i Norrköping

Arbetstagare
den 18 november 1980 vid trädgårdsskolan i Norrköping

Namn

Andersson,
Birgitta Anvill, Klas Berggren, Åke Eriksson, Arne Gustafsson, Rolf Hagslröm, Johnnie
Härje, Inga Janzon, Anders Karlsson, Gunnar Larsson, Anna-Britt. Olsson, Lisbelh
Persson, Börje Pettersson, Elsie Schendel, Werner Slrandh, Kerstin Winqvisl, L
Åke Övermark, Gunborg

Personnummer 370712-2101 261003-6416 180607-3951 281112-1678
350816-6117 501229-1950 401114-8006 360307-2137 170807-2317 360825-1900 420903-2160
.301013-3514 210118-2141 330302-9510 410909-2769 330121-3710 271219-1929

Prop.1980/81:101

32 Bilaga
4.4

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:478) om avgift för innehav av
televisionsmottagare

Härigenom föreskrivs alt I § lagen (1978:478) om avgift
för innehav av lelevisionsmotlagare skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
hdelse

Föreslagen lydelse

I S'

Den som
innehar mottagare som är avsedd för mottagning av bildsändning med eller
utan ljud (lelevisionsmotlagare) skall erlägga allmän mottagaravgift med
103 kronor per kalenderkvarlal. År mottagaren avsedd för färgmottagning av
bildsändning med eller utan ljud skall innehavaren dessulom erlägga till-läggsavgifl
med 40 kronor per kalenderkvarlal.

Den som innehar mottagare som är avsedd för mottagning av
bildsändning med eller ulan ljud (lelevisionsmotlagare) skall eriägga allmän
mollagaravgifi med /27 kronor per kalenderkvarlal. Ar mottagaren avsedd för färgmottagning
av bildsändning med eller ulan ljud skall innehavaren dessulom erlägga till-läggsavgifi
med 40 kronor per kalenderkvartal.

Skall avgifl första gången erläggas under löpande avgiflsperiod,
skall avgiften sällas ned lill del belopp som svarar mol antalet kvarvarande
dagar av perioden.

Avgift erläggs till myndighet som regeringen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1981.

Senaste lydelse 1980: 1,34,

Prop.1980/81:101 33

Bilaga
5

Utdrag

HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssarhmanlräde 1980-12-23

Föredragande:
statsrådet Burenstam Linder

Anmälan
till tilläggsbudget II
till statsbudgeten för
budgetåret 1980/81 såvitt avser handelsdepartementets verksamhetsområde

ELFTE
HUVUDTITELN

F.
Ekonomiskt försvar o

[1]
F 4. Industriella åtgärder. Under denna rubrik har på statsbudgeten för innevarande
budgetår anvisats ell reservationsanslag på 100 milj. kr. Medel har därvid för
programmel Kemiska produkter m.m. beräknats lill 9,5 milj. kr. På
reservationsanslaget F 3. Beredskapslagring har därutöver för programmen Kemiska
produkter m. m. och Metaller m. m. beräknats en investeringsram pä totalt 44,3
milj. kr. Regeringen har pä tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för innevarande
budgetår lämnat förslag om överföring till anslaget F 4. Industriella ålgärder
av ell belopp på 9,3 milj. kr. av medel som anvisats på andra anslag. Jag
återkommer nu med förslag om överföring av ytterligare medel till anslaget F
4. Industriella åtgärder för att tillgodose behovel av industristöd inom
gummibranschen.

Strukturomvandlingen
inom gummidäcksinduslrin har föranlett överslyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF)
atl se över de åtgärder som erfordras för all lillgodose beredskapsbehoven inom
della område.

ÖEF har med skrivelse den
29 oktober 1980 överlämnat två avtal som tecknats med Trelleborg AB,
Trelleborg. Del ena avtalet avser en förlängning av ell avtal om
försörjningsberedskapen för upprätthållande av tillverkningskapacitet för
cykeldäck. Delta avtal löper ut vid årsskiftet 1980/ 81. Det nya avtalet har
utvidgats lill all gälla även mopeddäck saml slangar lill cykel- och mopeddäck.
Avtalet gäller för en treårsperiod fr. o. m. den I januari 1981. Avtalet
omfattar ett totalt medelsbéhov av 3,3 milj. kr., varav 1,1 milj. kr. utfaller
under innevarande budgetår. Det andra avtalet avser ett
försörjningsberedskapslån för upprätthållande av tillverkningskapacitet av
lastvagns- och bussdäck. Avtalet gäller för en period av 5 1/2 år fr. o. m. den
1 juli 1980. Avtalet omfattar ell lolalt medelsbehov av ca 2,6 milj. kr..

Prop.1980/81:101 34

varav 960000 kr. utfaller under innevarande budgetår. ÖEF
hemställer atl finansiering av medelsbehovel för innevarande budgetär skall ske
genom omfördelning av medel som anvisats för beredskapslagring.

ÖEF har
vidare med skrivelse den 19 november 1980 överiämnal ell avtal som tecknats med
Trellfax AB, Surahammar. Företaget är elt nystartat dotterbolag lill
Trelleborg AB. Avtalet avser ell försörjningsberedskapslån för upprätthållande
av produktionskapacitet för gummipulver/ regeneral (återanvändning av kasserade
gummidäck). Genom alt lillgodose beredskapsbehovel genom ell upprätthållande av
produktionskapacitet hos Trellfax AB minskar behovel av beredskapslagring av rågummi
hos ÖEF. Avtalet omfattar ell totalt medelsbehov av 3.2 milj. kr., som avses
utbetalas i sin helhet under innevarande budgetår. ÖEF hemställer atl
finansiering skall ske genom inkomster från försäljning ur befintliga beredskapslager.

Avtalen med Trelleborg AB och Trellfax AB gäller under
förutsättning atl regeringen ställer erforderliga medel lill förfogande.

1 likhet med ÖEF anser jag alt försörjningsberedskapen
bäst tillgodoses om lillgången på gummidäck och andra gummivaror kan säkras
genom upprätthållande inom landel av produklionsförutsätlningarna härför. ÖEF
bör därför erhålla de medel som krävs för avtalen med Trelleborg AB och Trellfax
AB.

Jag
förordar atl det medelsbehov som eribrdras för försörjningsberedskapslånen i
fråga under budgetåret 1980/81 tillgodoses dels genom omfördelning av redan
anvisade medel över statsbudgeten, dels genom inkomsler från försäljning ur
beredskapslager. Jag räknar därvid med atl del erforderliga beloppet på 2060000
kr. för avtalen med Trelleborg AB skall föras över från anslaget F 3.
Beredskapslagring ur den ram som där beräknats för programmen Kemiska produkter
m. m. och Metaller m. m. lill anslaget F 4. Industriella ålgärder. Av budgeltekniska
skäl måsle nya anslag las upp på tilläggsbudget för industriella ätgärder.
Motsvarande belopp kommer inle alt utnyttjas under anslaget F 3.
Beredskapslagring. Jag räknar vidare med atl det erforderliga beloppet på 3.2
milj. kr. för avtalet med Trellfax AB skall tillgodoses genom inkomsler från
försäljning ur beredskapslager av rågummi inom programmel Kemiska produkter m. m.

Medelsbehovet för budgetåret 1981/82 tillgodoses inom
ramen för det förslag som lämnas i budgetpropositionen under del berörda
anslaget.

Med hänvisning lill vad jag nu anfört hemställer jag att
regeringen föreslår riksdagen all

1. lill Industriella ålgärder på tilläggsbudget 11 lill
statsbudgeten för

budgetåret 1980/81 anvisa elt reservationsanslag av 2060000 kr..

2. medge all under budgetåret 1980/81 realiserade inkomsler
från

försäljning ur beredskapslager lill ell belopp av 3 200000 kr. får

disponeras för Industriella ålgärder.

Prop.1980/81:101 35

G. Tullverket

[2] G 2. Tullverket: Anskaffning av viss materiel. Under
denna rubrik har på statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ell
reservationsanslag av 3032000 kr. Vid budgetårets ingång fanns en behållning av
13 241072 kr. under anslaget. Från anslaget bestrids utgifter för anskaffning
av forlskaffnings- och telemateriel. Utgifterna hänför sig i huvudsak till
verksamhetsgrenen bevakning.

1
framställning den 22 oktober 1980 har generallullstyrelsen hemställt all på
tilläggsbudget 11 för budgetåret 1980/81 anvisas dels 12401000 kr. för konlraklsenliga
kostnadsökningar och kostnader för dlläggsbeställningar för utsjöbevakningsfarlygen
Tv 171 och Tv 172, dels 308000 kr. för prisomräkning,
konstruktionsförbättringar och arbelarskyddsålgärder för det medelstora bevakningsfarlygel
Tv 282.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

all lill Tullverket: Anskaffning av viss materiel pä
tilläggsbudget II lill statsbudgeten för budgetärel 1980/81 anvisa elt
reservationsanslag av 5000000 kr.

Prop.1980/81:101 36

Bilaga 6

Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-12-23

Föredragande: statsrådet Andersson

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1980/81 såvitt avser arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde

TOLFTE HUVUDTITELN

A. Arbetsmarknadsdepartementet m. m.

[I] A 6. Jämställdhet mellan kvinnor och man. Under denna rubrik har pä
statsbudgeten för budgetåret 1980/81 (prop. 1979/80:92, AU 1979/80:30, rskr
1979/80: 327) anvisats elt reservationsanslag av 4 milj. kr. Härav har I milj.
kr. preliminärt beräknats för jämslälldhelsombudsmannen och jäm-slälldhelsnämnden.

Kommittén (A 1980:01) med uppdrag atl förbereda
inrättandet av en jämställdhelsombudsman och en jämslälldhetsnämnd har i juni
1980 redovisat sin bedömning av medelsbehovel budgetåret 1980/81 för ombudsmannens
och nämndens verksamhet. Med reservation för dä pågående löneförhandlingar
beräknade kommittén medelsbehovel för budgetåret 1980/81 dll 1241000 kr.

Sedan lönerna fastställts för ombudsmannens kansli kan medelsbehovel
för jämställdhetsombudstnannen och jämslälldhelsnämnden under budgetåret
1980/81 beräknas till 1 267000 kr. Inom ramen för anslaget kan 67000 kr.
omdisponeras frän andra anslagsposter varför behovel av yllerligare medel
uppgår lill 200000 kr. Jag har härvid räknat med medel för omvandling av en
halv handläggartjänsl lill en heltidstjänst fr.o.m. den 1 januari 1981.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all lill Jämställdhet mellan kvinnor och män på
tilläggsbudget 11 lill statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa ell
reservationsanslag av 200000 kr.

Prop.1980/81:101 37

Bilaga 7

Utdrag

BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-12-23

Föredragande: statsrådet Friggebo

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1980/81 såvitt avser bostadsdepartementets verksamhetsområde

TRETTONDE HUVUDTITELN

B. Bostadsförsörjning m. m.

[I] B 12. Upprustningsbidrag m.m. till allmänna samlingslokaler. Under
denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ell
reservationsanslag av 9 milj. kr.

Från anslaget betalas ut uppruslningsbidrag enligl
bestämmelserna i kungörelsen (1973:400) om slalligl slöd till allmänna
samlingslokaler (omtryckt 1976:794, ändrad senast 1980:336).

Bostadsslyrelsen har i en skrivelse den 10 september 1980
hemställt all etl tilläggsanslag av 3 milj. kr. anvisas pä tilläggsbudget 11 dll
statsbudgeten för budgetåret 1980/81. Styrelsen har därvid anfört bl. a.
följande.

Reservationen på anslaget vid ingången av budgetåret
1980/81 var 170 kr. För samma budgetår har anvisats 9 milj. kr. T.o.m. utgången
av augusti 1980 har från anslaget betalats ul ca 5,4 milj. kr. Med ledning av
tidpunkten för de preliminära besluten bedömer styrelsen alt de återstående
utbetalningarna under budgetåret kommer att uppgå till 6-7 milj. kr.

Föredraganden

Det är enhgt min mening angelägel att utbetalningen av ell
beviljat bidrag kan ske så snart ell beslut härom har fallals. Därigenom
undviks störningar i verksamheten och höga kreditivkoslnader. Med hänsyn lill
vad bostadsslyrelsen har anfört och till senare gjorda beräkningar av
medelsbehovet under innevarande budgetår förordar jag etl tilläggsanslag av 4
milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

all till Upprustningsbidrag m.m. till allmänna
samlingslokaler på tilläggsbudget 11 till statsbudgeten för budgetåret 1980/81
anvisa elt reservationsanslag av 4000000 kr.

Prop.1980/81:101 38

[2]
B 17. Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m.m.

Under
denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår mol bakgrund av en
bedömning av faktiska utbetalningar anvisats elt reservationsanslag av 800
milj. kr.

Frän
anslaget bestrids kostnaderna för statens ekonomiska slöd till energibesparande
åtgärder i statliga byggnader - exkl. byggnader för statliga bolag och
affärsverk - bostadshus, allmänna samlingslokaler samt kommunala och
landstingskommunala byggnader. Frän anslaget betalas också bidrag lill energiinriktad
utvecklings- och demonstrationsverksamhel inom bostadssektorn, bidrag lill
kommuner för rådgivning m.m. i energisparverksamhel, bidrag lill utveckling av
metoder för provning och konlroll inom energihushällningsområdet samt vissa
kostnader för informations- och utbildningsverksamhet i energifrågor med inrikning
på energiförbrukningen i byggnadsbeståndet.

För disposition av
anslaget för olika ändamål under ett budgetår gäller vissa av riksdagen
fastställda ramar för beslut om lån och bidrag. 1 fråga om slöd lill energibesparande
ålgärder i bostadshus, i statliga byggnader saml i kommunala och landslingskommunala
byggnader fastställde riksdagen för budgetåret 1979/80 en ram av I 175 milj. kr.,
10 milj. kr. resp. 90 milj. kr. (prop. 1978/79:115 bil. 3. CU 1978/79:37, rskr
1978/79:394). Därjämte bemyndigade riksdagen genom detla beslut regeringen alt
inom ramen för elt belopp av 640 milj. kr. besluta om utökning av de olika ramarna
för lån och bidrag lill energibesparande ålgärder i befintlig bebyggelse pä
det sätt som är lämpligl med hänsyn till främst sysselsättningsläget.

Den
14 juni 1979 meddelade regeringen bestämmelser om dispositionen av anslaget.

Föredraganden

I
skrivelse den 29 juni 1979 och den 3 juni 1980 anmälde byggnadsstyrelsen all
de sammanlagda kostnaderna som verket med dåvarande planerad verksamhet skulle
komma all ha engagerat sig för vid utgången av 1979/80 skulle komma all uppgå till
50 milj. kr. resp. 10 milj. kr. mer än de medel som stod lill förfogande. 1
skrivelse den I november 1979 och den 21 februari 1980 hemställde bostadsslyrelsen
att ramarna skulle vidgas för beslut om slöd lill energibesparande ätgärder i
kommunala och landstingskommunala byggnader resp. bostadshus.

Genom
beslut den I november 1979 och den 19 juni 1980 medgav regeringen med slöd av
riksdagens bemyndigande enligl ovan all ulöver vad som tidigare medgetts ylleriigare
50 milj. kr. resp. 10 milj. kr. fick las i anspråk för beslut om energibesparande
ålgärder i slalliga byggnader. Med hänsyn lill arbetsmarknadsläget i de
regioner där åtgärder var aktuella gällde enligt besluten vissa restriktioner.

Genom
beslut den 21 december 1979 och den 27 mars 1980 medgav

Prop.1980/81:101 39

regeringen all ulöver vad som tidigare hade medgetts
ytterligare 35 milj. kr. resp. 300 milj. kr. fick las i anspråk för beslut om energibesparande
ålgärder i kommunala och landstingskommunala byggnader resp. bostadshus. Med
hänsyn lill arbetsmarknadsläget i de regioner där ålgärder var akluella gällde enligl
besluten vissa reslriklioner.

Enligt
riksdagens beslut bör medel för ändamålet ställas till förtbgande endasi i den
mån planeringsreserven faktiskt las i anspråk (prop. 1978/ 79: 115 bil. 3, s.
43, CU 1978/79: 37, rskr 1978/79: 394). Vad gäller slöd vid energibesparande ålgärder
i statliga byggnader, kommunala och landslingskommunala byggnader resp.
bostadshus har 60 milj. kr., 35 milj. kr. resp. 48 milj. kr. tagits i anspråk
genom beslut. Det anslag som nu bör anvisas uppgår sålunda lill 143 milj. kr.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

atl till Vis.u! energibesparande åtgärder inom
bostadsbeståndet m.m. på tilläggsbudget II lill statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa ell
reservationsanslag av 143000000 kr.

Prop.1980/81:101 40

Bilaga 8

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde . 1980-12-23

Föredragande: statsrådet Åsling

Anmälan till tilläggsbudget I| till statsbudgeten för
budgetåret 1980/81 såvitt avser industridepartementets verksamhetsområde

FJORTONDE HUVUDTITELN

B. Industri m.m.

[I] B 5. Bidrag ti|l Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling. 1
statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik förts upp ell
reservationsanslag av 6080000 kr. Vidare har för Slalens industriverk: Bidrag lill
kursverksamhet m.m. förts upp ell reservationsanslag av 7 milj. kr. (jfr prop.
1979/80:88, NU 1979/80:41, rskr 1979/80:274).

Som framgår av nämnda prop. 1979/80:88 om ny
organisationsform m. m. för slalens industriverks enhet för företagsutveckling
skall under budgetåret 1980/81 denna enhet ombildas lill en statlig stiftelse.
Den nämnda fördelningen av medel mellan de båda anslagen gjordes med hänsyn
till de bedömningar som kunde göras vid framläggandet av propositionen i
februari 1980 om tidpunkten när stiftelsen kunde överta verksamheten vid
enheten för förelagsutveckling. Detla bedömdes dä kunna ske i böljan av är
1981.

Anslaget Bidrag till Stiftelsen Institutet för
Företagsutveckling disponeras för utbetalning till stiftelsen enligl
bestämmelser som regeringen meddelar. Regeringen fastställde den 10 juli 1980
stadgar för stiftelsen, utsåg styrelse och beslutade alt stiftelsen får
disponera I milj. kr. av anslaget.

Under det fortsatta arbelel har det visat sig all
överförandel av verksamheten till stiftelsen kommer atl la något längre tid än
som ursprungligen beräknades. Enligl vad jag har erfarit beräknar stiftelsens
styrelse nu alt personalen skall kunna övergå lill stiftelsen i april eller maj
1981. Detta innebär alt möjlighet bör föreligga för regeringen atl använda
bidragsanslaget lill stiftelsen även lill bidrag för den verksamhet som under
detta budgetår bedrivs vid industriverkels enhet för företagsutveckling. Hur slor

Prop.1980/81:101 41

del av anslaget soni kommer att behöva las i anspfåk. kan
avgöras först i samband med personalövergången. Jag förordat" därför alt
regeringen inhämtar riksdagens godkännande av all anslaget Bidrag lill
Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling används sorri bidrag till statens
industriverks enhet för företagsutveckling i enlighet med de riktlinjer som
gäller för bidrag lill derinä enhet. Jag hemställer atl legeringen föreslår
riksdagen

au godkänna vad jag har förordat om användningen av
reservationsanslaget Bidrag till Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling.

[2] B 15. Täckande av förluster i anledning aV Statliga industrigarantilån

m. m. Under denna anslagsrubrik redovisa.s bl. ä ramen för
statlig garanti enligl förordningen (1978:507) om industrigarafitilän m.m. saml
slallig garanti för lån till turisthotell enligt Kungl. Maj:is beslut den 30
juni 1965.

Ramen för beslut om sådana garantier uppgåf för budgetåret
1980/81 lill 300 milj. kr., varav 150 milj. kr. ställts lill slalens
industriverks disposition.

Med hänsyn lill dels de kreditgarantier soth
industriverket och regeringen hittills under delta budgetår har beviljat, dels
inneliggande ansökningar beräknas ca 130 milj. kr. av ramen ha tagits i anspråk
lill den I mars 1981.

Därutöver har regeringen den 11 december 1980 beslutat alt
bevilja Norrlands Skogsägares Cellulosa AB (NCB) en lånegaranti på 100 nriilj.
kr. på grund av de svårigheier som har uppkommit i bolaget. Regeringen
återkommer lill riksdagen våren 1981 méd förslag om NCB:s framlida struktur och
finansiering. Vidare har regétingen ställt i utsikt att det krisdrabbade Vänerskog
AB under vissa villkor kommer all beviljas garanti för elt lån pä 50 milj. kr.

Jag förordar därför alt garantiramen utökas med 150 milj.
kr. lill sammanlagt högst 450 milj. kr. för innevarande budgetår.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att medge atl för budgetåret 1980/81 slallig garanti för
lån enligl förordningen (1978:507) om industrigarantilån m.m. och för lån dll
turisthotell beviljas med yiteriigaie 150000000 kr. till sammanlagt högst
450000000 kr.

[3] B 22. Lån till rationaliseringsinvesteringar inom
konfektionsindustrin.

Förbudgelåren 1976/77- 1978/79 har under denna rubrik
anvisats elt invesleringsanslag om sammanlagt 60 milj. kr. Vid utgången av
budgetåret 1979/ 80 var 23,5 milj. kr. inle utnyttjade. Vid samma tidpunkt hade
beslut inle faltals om användningen av 9,6 milj. kr. Något anslag för ändamålet
har inle tagits upp i statsbudgeten för innevarande budgetår.

Ralionaliseringslånen, som administreras av statens
industriverk, lämnas för investeringar i sådan produktionsutrustning som
påtagligt höjer effektiviteten vid arbetsinlensiv produktion av i första hand
plagg men även av andra konfektionerade tekoprodukler.

Prop.
1980/81:101 42

Genom riksdagens beslut våren 1979 har de industripoliliska
åtgärderna för tekoindustrin, inkl. stödet till rationaliseringsinvesteringar
inom konfeklionsindustrin, föriängls t.o.m. budgetåret 1981/82 (prop. 1978/79:
145, NU 1978/79:48, rskr 1978/79:390).

Tekodelegalionen (1 1978: B), som har regeringens uppdrag atl
bl.a. samordna berörda myndigheters arbele med all utreda och lämna underlag lill
regeringen för den fortsatta långsiktiga planeringen av de slalliga åtgärderna
för tekoindustrin, har i skrivelse den 20 oktober 1980 anfört all de medel som slalens
industriverk disponerar för avskrivningslån för innevarande budgetär praktiskt
tagel helt har utnyttjats. Med hänsyn lill nu kända anspråk och mol bakgrund av
det försämrade läge för tekoindustrin som avtecknar sig i form av bl.a. krafligl
försämrad efterfrågan under de senaste kvartalen är det enligt delegationen angelägel
att industriverket tillförs ylterligare medel för innevarande budgetär.

Statens industriverk redovisar i skrivelse den 27 oktober
1980 all drygt hälften av de 9,6 milj. kr. som inte hade disponerats genom
beslut vid budgetårets ingång redan har lagils i anspråk. Med hänvisning lill
de skäl som tekodelegalionen har anfört hemställer industriverket att ett
tilläggsanslag av 15 milj. kr. anvisas för ändamålet under innevarande
budgetär.

Föredraganden

När regeringen våren 1979 (prop. 1978/79: 145) föreslog
alt de industripoliliska åtgärderna skulle förlängas under en treårsperiod
till utgången av budgetåret 1981/82 förelåg inget behov av medelsförstärkning
vad gäller lån lill rationaliseringsinvesteringar inom konfektionsindustrin. 1
propositionen angavs all av den beviljade medelsramen om sammanlagt 60 milj.
kr. hade ca 29 milj. kr. utnyttjats i form av beslut om lån. Inneliggande
läneansökningar uppgick lill drygt 6 milj. kr.

Vid ingången av budgetåret 1980/81 uppgick det belopp som inle
hade disponerats genom beslut lill 9,6 milj. kr. Härav hade enligl
industriverkels mänadsvisa rapportering 5.7 milj. kr. utnyttjats t.o.m. den 30
november 1980. vilket innebär all 3.9 milj. kr. kan utnyttjas för beslut om län
under resten av budgetåret. Inneliggande låneansökningar omfattade den 30 november
läneanspråk på 3,2 milj. kr. Såvitt nu kan bedömas kommer således hittills
anvisade medel atl inom kort vara helt utnyttjade. Jag förordar därför atl ell
reservationsanslag av 5 milj. kr. förs upp på statsbudgeten för budgetåret
1980/81 för län till rationaliseringsinvesteringar inom konfeklionsindustrin.
För låneverksamheten bör lidigare beslutade riktlinjer gälla (prop.
197.5/76:206. NU 1975/76:70, rskr 197.5/76:415 och prop. 1976/77: 105, NU
1976/77:41, rskr 1976/77: .305). Den medelsreserva-lion som finns kvar pä invesleringsanslaget
Län lill radonaliseringsinves-

Prop. 1980/81:101 43

teringar inom konfeklionsindustrin bör föras över till della
reservationsanslag.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

all lill Lån till rationaliseringsinvesteringar inom
konfektionsindustrin på tilläggsbudget 11 till statsbudgeten för budgetåret
1980/81 anvisa ell reservationsanslag av 5000000 kr.

F. Teknisk utveckling m. m.

[4] F 24. Forskningsstation i gruvbrytning. Under denna
anslagsrubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1979/80 anvisats ell
reservationsanslag av 35 milj. kr. Motsvarande anslag har inle tagils upp i
statsbudgeten för innevarande budgetär.

1 syfte att främja sysselsättningen i bl.a. Norrbottens
län föreslog Norrboltendelegationen att en forskningsstalion i gruvbrytning
skulle inrättas vid Luossavaara-gruvan i Kiruna. Enligt riksdagens beslut (prop.
1978/ 79:127 bil. I s. 17, NU 1978/79:42, rskr 1978/79:326) skall en stiftelse
genomföra delta projekt. Styrelsen för teknisk utveckling (STU) har av
regeringen den 28 juni 1979 fåll i uppdrag all utarbeta förslag till stadgar m.
m. för stiftelsen. För projektet har anvisats 35 milj. kr. för en beräknad
genomförandeperiod om tre år.

STU har med skrivelse den 18 september 1980 redovisat
uppdraget och lämnat förslag lill stadgar m. m. för stiftelsen. Uppdraget har
ulförts av STU genom en styrgrupp med företrädare även för gruvindustrin,
högskolan i Luleå och arbelarskyddsstyrelsen. Efter ingående överläggningar
har styrgruppen funnit all projektet på två punkter inle kan genomföras som
planerat. Dels kommer del all krävas ca fem år i stället för tre år för all
slutföra projektet, dels kommer del beviljade anslaget på 35 milj. kr. all inle
räcka lill för atl genomföra projektet i planerad omfattning. Enligl de
kostnadsberäkningar som gruppen redovisar behövs ytterligare 7 milj. kr. STU
har den 16 december 1980 fattat beslut om all av sina medel skjuta till 3 milj.
kr.

På grund av alt beräknade inkomster av planerad
malmförsäljning utfaller först under senare delen av projekttiden behöver vidaie
stiftelsens likviditet förstärkas under den första delen av projekttiden. En
rörlig kredit på 16 milj. kr. behöver därför ställas lill stiftelsens
förfogande. Denna kredit beräknas atl tas i anspråk under räkenskapsåret
1981/82.

Föredraganden

Forskningsprojektet i Luossavaara-gruvan innebär etl
försök att tillämpa en modifierad dagbrollsleknik vid underjordsbrylning samt atl
utveckla nya bergmekaniska metoder och anordningar.

Jag anser all projektet Forskningsstalion i gruvbrytning
väl uppfyller de

Prop.
1980/81:101 44

regionalpoliliska mål som har uppställts av regering och
riksdag. Den planerade forskningsgruvan i Kiruna kommer alt erbjuda nya
arbetstillfällen pä kort sikl för de personer som är direkt sysselsatta med
forskningsarbetet men även pä lång sikl för såväl gruvindustrin som de
mekaniska industrier som deltar i forskningsprojektet. Projektet bör vidare ha
en positiv effekt för forsknings- och utbildningsverksamheten vid högskolan i
Luleå.

Jag finner det därtör motiverat all projektet fullföljs
med den av STU föreslagna inriktningen och omfattningen. Regeringen har denna
dag godkänt förslaget lill stadgar för den stiftelse som skall svara för
projektet.

Ulöver
tidigare anvisade medel krävs ytterligare 7 milj. kr. Som redan framgått har STU
beslutat alt bevilja projektet 3 milj. kr. av sina medel. Jag förordar alt
återstående 4 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget 11 till statsbudgeten för
innevarande budgetår under ett reservationsanslag till forskningsstalion i
gruvbrytning. Delta belopp bör belasta den för budgetåren 1979/80-1983/84 fastställda
ramen för regionalpolitiskt stöd. Vidare bör den blivande stiftelsen för gruvieknik
fä disponera en rörlig kredit i riksgäldskonloret av högst 16 milj. kr. Jag
förordar all regeringen inhämtar riksdagens medgivande härtill. Jag utgår frän atl
yllerligare medel från statsbudgeten inle kommer all krävas för projektet. Det
faller därför ell stort ansvar på berörda intressenter atl se lill atl
ytterligare statsfinansiell belastning inle blir aktuell.

Med hänvisning lill vad jag nu anfört hemställer jag alt
regeringen föreslår riksdagen att

1. medge all en stiftelse för gruvieknik får
disponera en rörlig kredit

i riksgäldskonloret av högst 16000000 kt.,

2. lill Forskningsstation i gruvbrytning på
tilläggsbudget 11 till stats

budgeten för budgetåret 1980/81 anvisa etl reservationsanslag av

4000000 kr.

Prop. 1980/81:101 45

Bdaga 9

Förteckning

över av regeringen hos riksdagen i prop. 1980/81:101
begärda anslag på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1980/81

Statsutgifter

VIII. Budgetdepartementet

E 2 Byggnadsarbeten för statlig
förvaltning,

reservationsanslag 20 000 000

IX. Utbildningsdepartementet

B 10 Bidrag lill Svenska riksteatern,

reservationsanslag 5 659 000

B 11 Bidrag lill Operan och Dramatiska teatern,

reservationsanslag 13 843 000

XI. Handelsdepartementet

F4 Industriella åtgärder,
reservationsanslag 2060000

G 2 Tullverket: Anskaffning av viss
materiel,

reservationsanslag 5 000 000

XII. Arbetsmarknadsdepartementet

A 6 Jämställdhet mellan kvinnor och
män,

reservationsanslag 200000

XIII. Bostadsdepartementet

B 12 Uppruslningsbidrag m.m. lill allmänna

samlingslokaler, reservationsanslag 4000000

B 17 Vissa energibesparande ålgärder inom

bostadsbeståndet m.m., reservationsanslag 143000000

XIV. Industridepartementet

B 22 Län lill rationaliseringsinvesteringar inom

konfeklionsindustrin, reservationsanslag 5000000

F 24 Forskningssladon i gruvbrytning,

reservationsanslag 4 000 000

Summa statsutgifter 202762000

Norstedts Trycken, Stocktioim 1980