1980/81:103

1980-12-23 · 1 038 sidor, varav 1 009 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 1 009 av 1 038 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1980/81:103, 1980/81:103

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Regeringens skrivelse Skr 1980/81:103

1980/81:103

med
överlämnande av 1981 års kommittéberättelse;

beslutad
den 23 december 1980.

Regeringen
överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag av regeringsprotokoll, 1981
års kommitléberättelse.

THORBJÖRN
FÄLLDIN

HÅKAN
WINBERG

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skr
1980/81:103

Utdrag

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

Vid
regeringssammanträde 1980-12-23

Närvarande:
statsministern Fälidin, ordförande, och stadsråden Ullslen, Bohman, Wikström,
Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark, Burenstam Linder,
Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri,
Eliasson.

Föredragande:
statsrådet Winberg

Skrivelse
med överlämnande av 1981 åris kommittéberättelse.

1
1981 ÅRS KOMMITTÉBERÄTTELSE

Enligt
tilläggsbestämmelsen 3.6.2 till riksdagsordningen skall regeringen årligen,
samtidigt med budgetpropositionen, lämna riksdagen en redogörelse för
verksamheten inom de kommittéer som har tillsatts efter beslut av regeringen.
En sådan redogörelse har utarbetats inom justitiedepartementet. Berättelsen är
uppdelad i två volymer, en huvuddel som innehåller personredovisning m.m. (del
1) och en del som innehåller de kommittédirektiv som har meddelats efter det
redovisningen i 1980 års kommitléberättelse färdigställdes (del 11).

Del
1 bör fogas lill protokollet i detla ärende som bilaga I, och del 11 som bilaga
2.

2
ÄNDRINGAR I KOMMITTÉBERÄTTELSEN M.M.

Under
senare år har formerna för kommitléverksamheten och därmed sammanhängande
frågor setts över i olika sammanhang. Vissa ändringar har därvid gjorts i fråga
om uppläggningen av kommitléberällelsen.

1
1981 års kommitléberättelse har redovisningen av kommittéernas arbete ändrats
något. Hittills har kommittéerna uppgett endasi om de beräknar all avsluta
arbetet under del följande året eller om arbelel beräknas pågå även under hela
det året.

Inför
1981 års berättelse har emellertid kommittéerna uppmanats att om möjligt ange
när de planerar alt lägga fram betänkanden och när de beräknas slutföra sina
uppdrag. Kommittéernas uppgifter om planeringen har tagils in i 1981 års
berättelse.

s. 4 Kontrollera mot PDF

3 Skr 1980/81:103

Yllerligare
ändringar i kommitléberällelsen övervägs f.n. i regeringskansliet. Nu prövas
bl.a. frågan om en särskild redovisning av fördelningen av kommiltéuppdrag
mellan kvinnor och män.

1 della sammanhang vill
jag erinra om all regeringen genom förordningen (1980:628) om
rällsdalasystemet beslutat göra rättsdalasystemet tillgängligt för en slörre
krets av användare fr.o.m. den 1 januari 1981. 1 detla system ingår bl.a. de
dataregister som används för atl framställa del 1 och II av
kommittéberättelsen.

Registren är nu
tillgängliga för sökning via omkring 100 terminaler på olika håll i landet —
hos stadsrådsberedningen, juslitiedepartementet, riksdagens förvaltningskontor
och justitieombudsmännens expedition, hos ell anlal domstolar och andra
myndigheter samt hos några universitet. Genom förordningen finns nu möjlighet
att mot en förhållandevis låg avgifl ansluta terminaler för sökning i
dalaregistren i rättsdalasystemet.

3
HEMSTÄLLAN

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen överlämnar
1981 års kommitléberättelse lill riksdagen.

4
REGERINGENS BESLUT

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Skr
1980/81:103

Bilaga 1

Kommittéberättelse 1981

Dell

Kommittéernas sammansättning

s. 2 Kontrollera mot PDF

Skr
1980/81:103 6

Redaktionell
anm.

1. Två delar

Kommitléberältelsen
är uppdelad i två delar.

Del
1 innehåller uppgifter om kommittéernas sammansättning, adress och
telefonnummer, redogörelse för arbetet under den tid berättelsen avser saml
kommittéernas uppgifter om planeringen, kostnader samt register.

Direktiv
och tilläggsdirektiv utges löpande i en för hela regeringskansliet gemensam
serie. Liksom departementspromemorior och betänkanden i SOU-serien sprids de
genom LiberFörlag.

Direktiv
som getts ul i denna serie trycks på nytt en gång om året i del 11. Där anges
för varje direktiv omedelbart under rubriken numret i direktivserien.

De!
11 innehåller direktiv och tilläggsdirektiv som meddelats sedan redovisningen i
1980 års berättelse färdigställdes saml register. De är ordnade deparlemenlsvis
liksom kommittéerna i del 1. Inom departementet slår de i den ordning de
numrerats i direklivserien.

2. Kommittébeteckning

För
varje departement används fr.o.m. år 1971 en löpande nummerserie

för år. Nummerbeteckningen anges med förkortning för departement

saml årtal, kolon och löpnummer och anges inom parentes omedelbart

efter ordet kommitté (motsvarande). Exempel: x-kommillen (Ju

1980.00) och kommittén (Ju 1980:00) om . Beteckningen är av

sedd all användas vid såväl hänvisningar i löpande text som i kamerala

sammanhang.

För
kommitté (motsvarande) som tillkommit före år 1971 används som löpnummer del
nummer i riksdagsberällelsen under vilkel kommittén första gången redovisats.

3. Rollfördelning
inom kommitté

Enligl
2 § kommilléförordningen (1976:119) beslår en kommitté av ordförande och en
eller flera andra ledamöter. Kommitté kan biträdas av

s. 3 Kontrollera mot PDF

7 Skr 1980/81:103

bl.a.
sakkunniga, experter och sekreterare. Kommilléförordningen innehåller
föreskrifter om nämnda medverkandes befogenheter.

Denna
uppdelning av de medverkande avser kommittéer som har tillkallats efter den 30
april 1976. Belräffande befogenheter för medverkande i äldre kommittéer
hänvisas till övergångsbestämmelserna lill kommilléförordningen.

4.
Uppgifter om kommittéer i berättelsen

1981
års berättelse redovisar uppgifter inkomna till juslitiedepartementet före den
1 december 1980 utom vad avser kommitlékoslnaderna i underbilagan.

5.
Uppgifter om kommittéer under löpande år

De
uppgifter som ingår i berättelsen registreras fortlöpande i elt datorstött
informalionssökningssyslem. Kommitléberällelsen framställs med hjälp av
syslemel. Under löpande år kan uppgifter om kommittéernas verksamhet erhållas
ur detta system efter hänvändelse lill justitiedepartementet. (Se Utdrag ur
protokoll s. 2 och 3.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kommittéer:
Justitiedepartementet Ju: I

Justitiedepartementet

Inom
detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1980: 1,
5, 10, 28, 32, 34 och 49

Följande
kommittéer inom avsnittet har inte fullgjort egentliga utredningsuppdrag: 2 och
7

1.
Integritetsskyddskommittén (Ju 1967:62)

Tillkallade
enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 maj 1966 (se Post- och Inrikes lidn.
den 14 juni 1966) och regeringens bemyndigande den I september 1977 för att
utreda frågor om förstärkt inlegrilelsskydd på personrättens område:

Ordförande:
Lännergren, E. Bengt, f.d. justiliekansler (t.o.m. den 31 mars 1980)

Ledamöter:
Bernström, Bonnie L. 1., redaktör, ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den I
december 1976 t.o.m. den 31 mars 1980)

Dahlberg,
K. Thure, ombudsman, f.d. led. av riksdagen (t.o.m. den 31 mars 1980)

Fahlslröm,
Jan Magnus, redaktör (fr.o.m. den I september 1977 t.o.m. den 31 mars 1980)

Kristensson,
Astrid M., landshövding, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 november 1974
t.o.m. den 31 mars 1980) Larfors, E. V. Tage, direktör, f.d. led. av riksdagen
(fr.o.m. den 16 november 1974 t.o.m. den 31 mars 1980) Lilzén, Anders G.,
hovrättslagman (t.o.m den 31 mars 1980) Wiklund, Svea S. S., f.d. led. av
riksdagen (fr.o.m. den 16 november 1974 t.o.m. den 31 mars 1980)

Expert:
Ljungberg, Göran L. D., chefsjurist (t.o.m. den 31 mars 1980)

Sekreterare:
Widebäck, Ulf M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 februari 1975 t.o.m. den 31
mars 1980)

Direktiven
för kommittén, se 1967 års riksdagsberältelse Ju 62.

Kommittén
har under tiden november 1979 - mars 1980 hållit tre sammanträden.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Ju:l Skr 1980/81:103 10

Kommittén
har den 24 mars 1980 avgetl betänkandet (SOU 1980:8) Privatlivets fred.

Uppdraget
är därmed slutfört.

2. Samarbetsorganet (Ju 1968:59) för rättsväsendets
informationssystem (SARI)

Tillkallade
enligl Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1966 för att bereda frågan
om omläggning av rutiner inom rättsväsendet för automatisk dalabehandling och
därmed sammanhängande frågor:

Ordförande:
Hillerudh, G. Lars-Olov E., lagman (fr.o.m. den I februari 1976 t.o.m. den 29
februari 1980) Lindh, Ove M. 1., statssekreterare (fr.o.m. den I mars 1980)

Ersättare
för ordföranden: Arrfelt, Ulf, expeditionschef (fr.o.m. den 28 mars 1980)

Ledamöter:
Ahlenius, Inga-Britt M. S., departementsråd (fr.o.m. den 21 oktober 1980)

Börjesson,
Mats R., generaldirektör (fr.o.m. den 3 september 1975) Carnhagen, Göran E. T.,
departementsråd (fr.o.m. den 14 december 1978 t.o.m. den 20 oktober 1980)

Ekstam,
Gunnar E., avdelningschef (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Eriksson, G. Lennart,
generallulldireklör (fr.o.m. den 21 oktober 1980) Fischier, Sven G. O. M., ijf.
överdirektör Hallman, Eric R., överdirektör (fr.o.m. den 21 oktober 1980)
Lindström, Eric K. G., förvaltningsdirektör (fr.o.m. den 21 oktober 1980)

Nilsson,
K. F. Lennart, generaldirektör (fr.o.m. den 15 maj 1979) Romander, Holger A.
G., rikspolischef

Sjöberg,
K. G. Magnus, riksåklagare (fr.o.m. den I april 1978) Skarvall, Karl-Erik,
hovrättspresident (fr.o.m. den 15 december 1976)

Ersättare
för ledamot: Arkéus, L. O. Sune, leknisk direktör (för Romander) (fr.o.m. den 1
februari 1977 t.o.m. den 20 oktober 1980)

Eklöf,
Jan, statistikchef (för Nilsson) (fr.o.m. den 1 november 1980) Fällh, J. Harald
B., kammarrättsassessor (för Ahlenius) (fr.o.m. den I september 1978)

Gardmo,
Irma M., dalachef (för Fischier) (fr.o.m. den 11 september 1978)

s. 11 Kontrollera mot PDF

Il Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:2

Herner,
E. Eva M., statistikchef (för Nilsson) (fr.o.m. den 13 oktober

1978
t.o.m. den 31 oktober 1980)

Lindberg,
Bert H., bitr. skalledirektör (för Hallman) (fr.o.m. den 21

oktober
1980)

Ljunggren,
Nils G., byråchef (för Börjesson) (fr.o.m. den I november

1978
t.o.m. den 26 oktober 1980)

Österman,
Dag J., avdelningsdirektör (för Ekstam) (fr.o.m. den 15

november
1980)

Rundlöf,
G. Arne M., byråchef (för Eriksson) (fr.o.m. den 21 oktober

1980)

Wikström,
K. Arne, byråchef (för Sjöberg) (fr.o.m. den 1 februari

1977)

Wranghull,
Hans O., byråchef (för Romander) (fr.o.m. den 21 oktober

1980)

Åhlén,
Lars, lagman (för Börjesson) (fr.o.m. den 27 oktober 1980)

Åkesson,
Hans C, avdelningsdirektör (för Ekstam) (fr.o.m. den I

oktober
1975 t.o.m. den 14 november 1980)

Expert:
Grönvall, S. Gunnar, hovrättsråd (t.o.m. den 16 maj 1980)

Sekreterare:
Alpsten, A. Börje, departementsråd

Kontaktmän:

DAFA
Carlsson, Ulf V., överdirektör

Domstolsverket
Renmyr, Lars E., avdelningsdirektör

Generaltullstyrelsen
Erixon, Ragnar W., byrådirektör

Kriminalvårdsstyrelsen
Gardmo, Irma M., datachef

Riksarkivet
Lundquist, C. Lennart, förste arkivarie

Rikspolisstyrelsen
Kullberg, G. Harry, dalachef

Riksrevisionsverket
Ringström, Björn M,, revisionsdirektör

s. 12 Kontrollera mot PDF

Ju:2 Skr 1980/81:103 12

Riksskatteverket
Lindberg, Bert H., bitr. skalledirektör Österlund, Tord H:son, bitr.
skaltedirektör

Riksåklagaren
Carlson, N. Gunnar, avdelningsdirektör

Socialstyrelsen
Söderlund, A. Göran, avdelningsdirektör

Statens
invandrarverk Weibo, Björn S., avdelningschef

Statens
naturvårdsverk Miinlzing, Lars, avdelningsdirektör

Statistiska
centralbyrån Herner, E. Eva M., statistikchef

Statskontoret
Åkesson, Hans C, avdelningsdirektör

Stockholms
universitet Seipel, Peter M., docent

Sveriges
advokatsamfund Wahlin, Tryggve, advokat

Lokal:
Justitiedepartementet, Mynttorget 2, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00,
direktval 763 10 57 (sekreteraren)

Samarbelsorganets
verksamhet är reglerad genom kungörelsen (1970:517) om rättsväsendets
informationssystem och förordningen (1980:628) om rällsdalasystemet. Särskilda
direktiv har därutöver ej meddelats.

Samarbelsorganel
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit tio sammanträden.

Arbelel har liksom
lidigare varit inriktat på ADB-system för brottmålsförfarandet hos polis,
åklagare och domstolar samt rutiner för kriminalvårdens myndigheter (BROTTSRl),
system för lagstiftnings-förfarandet saml rättspraxis, m.m. (LAGRl/RÄTTSDATA)
och planeringsruriner (PLANRl).

SARl
har under redovisningsperioden sammanställt tre rapporter, nämligen - SARl
rapport 1978:4 Texlbehandlingsmetoder - En uppföljning. Straffmätning-
Slutrapport (Ds Ju 1980:9), Rättsdalasystemet- En orientering (Ds Ju 1980:10).

s. 13 Kontrollera mot PDF

13 Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:3

3.
Familjelagssakkunniga (Ju 1970:52)

Tillkallade
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 augusd 1969 med uppdrag alt verkställa
utredning angående den familjerätlsliga lagsliftningen (se Post- och Inrikes
lidn. den 27 augusti 1969):

Ordförande:
Kjellin, Björn T. M., f.d. hovrättspresident

Ledamöter:
Bjelle, Britta M., distriktsåklagare (fr.o.m. den 29 november 1978) Hansson,
Lilly E., menlalskölare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 14 februari 1974)

Mattson,
Lisa, förbundsordförande, led. av riksdagen Olsson, N. Martin, bankkamrer, led.
av riksdagen (fr.o.m. den I december 1976)

Sundberg,
Ingrid E., fil. kand., led. av riksdagen Svensson, Evert L.,
förbundsordförande, led. av riksdagen

Experter:
Anclow, Per R., departementsråd (fr.o.m. den 11 juni 1979) Grabe, A. Gerhard,
försäkringsdireklör (fr.o.m. den 11 mars 1974) Magnusson, Staffan E., rättschef
(fr.o.m. den 28 januari 1974) Tröst, Jan L. E., docent Wahlström, Bror A.,
advokat

Witlorp,
1. Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den 28 januari 1974) Åkesson,
Hans O., professor

Sekreterare:
Totlie, Lars W., hovrättsråd

Bitr.
sekreterare: Ekman, Lena B., hovrättsassessor Engström, Lars-Göran,
hovrättsassessor

Lokal:
Riddarhuskajen I, tel. 10 82 92 (Totlie), II 87 14
(Ekman). Postadress: Jusliliedepartemenlel, 103 33 Slockholm. Departementens
utredningsavdelning. Box 187, 20121 Malmö, tel. växel 040/749 50 (Engström)

Direktiven
för de sakkunniga, se 1970 års riksdagsberältelse Ju 52. Tilläggsdirektiv, se
1974 års riksdagsberältelse Ju 21.

De
sakkunniga har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit nio
sammanträden.

Ordföranden
och sekreterarna har deltagit i nordiska överläggningar i Oslo den 28-29
februari 1980.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Ju:3 Skr 1980/81:103 14

Kommittén
planerar atl avge sill huvudbetänkande år 1981 och ell mindre slutbetänkande år
1982.

4. Konkurslagskommittén
(Ju 1971:06)

Tillkallade
enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 4 juni 1971 för översyn av
konkurslagstiftningen (se Post- och Inrikes lidn. den 4 september 1971):

Ordförande:
Hellners, E. Trygve, hovrättslagman (fr.o.m. den I augusti 1979)

Ledamöter:
Edgren, Björn, advokat (fr.o.m. den 6 maj 1980) Lundberg, Per-Ivan S., verkst.
direktör (fr.o.m. den 21 mars 1979) Wilhelmsson, Arne E., rådman (fr.o.m. den 1
oktober 1977) Öhman, Anders R., advokat (t.o.m. den 5 maj 1980)

Experter:
Nilsson, Lars S. E., kronofogde (fr.o.m. den I oktober 1977) Tjernberg, K. V.
Harry, lagman (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Äkerdahl, Magnus F.,
hovrättsassessor (fr.o.m. den 5 september 1977)

Sekreterare:
Jerrsiedt, Lars-Göran, hovrättsassessor (fr.o.m. den 17 oktober 1977)

Bitr.
sekreterare: Wiking-Johnsson, 1. H. Peter, hovrättsassessor (fr.o.m. den 17
oktober 1977)

Lokal:
Birger Jaris torg 5, tel. 20 26 37 (Jerrsiedt), 20 25 47 (Wiking-Johnsson).
Postadress: Jusliliedepartemenlel, 103 33 Slockholm

Direktiven
för kommittén, se 1972 års riksdagsberältelse Ju 54. Tilläggsdirektiv, se 1978
års kommitléberättelse del 11 Ju 6.

Kommirién
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit fem sammanträden.

Kommittén
beräknas avge sitt slutbetänkande under år 1981.

5. Utredningen
(Ju 1972:04) angående ny lagstiftning

om befordran med järnväg

Tillkallad
enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 5 maj 1972 för all lägga fram förslag
lill ny lagsliflning om befordran med järnväg (se Posl-och Inrikes lidn. den 9
juni 1972):

s. 15 Kontrollera mot PDF

15 Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:6

Utredningsman:
Weidslam, Åke, hovrättsråd (t.o.m. den 29 oktober 1980)

Experter:
lacobaeus, Anders G., hovrättsassessor (fr.o.m. den 7 mars 1975 t.o.m. den 29
oktober 1980)

Norelius,
Per E., järnvägsdireklör (fr.o.m. den 3 november 1977 t.o.m. den 29 oktober
1980) Torgils, A. Gunnar, lagman (t.o.m. den 29 oktober 1980)

Direktiven
för ulredningen, se 1973 års riksdagsberältelse Ju 50.

Utredningen
har under liden november 1979 - september 1980 hållit åtta sammanträden.

Utredningen
har den 30 september 1980 avgetl sitt slutbetänkande (SOU 1980:37) Ny
järnvägslagsriftning 11.

Uppdraget
är därmed slutfört.

6.
Utredningen (Ju 1972:12) angående företagsinteckning

Tillkallad
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 september 1972 för all verkställa
översyn av lagstiftningen om förelagsinleckning (se Post- och Inrikes lidn. den
14 oktober 1972):

Utredningsman:
Rune, Christer L., hovrättslagman

Experter:
Heuman, Jan G. M., lagman

Liljeqvisl,
Rolf A., kammarrättsråd (fr.o.m. den I juli 1974) Löfberg, Karl Axel, f.d.
departementsråd Norden, Joar, bankdirektör

Renmyr,
Lars E., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 september 1978) Törnell,
Inga-Britt, rådman Wiberg, G. Lennart E:son, direktör (fr.o.m. den 19 januari
1977)

Sekreterare:
Dahlgren, Rolf O., hovrättsassessor (fr.o.m. den I juli 1974)

Bitr.
sekreterare: Lundquist, Ulla M. L., hovrättsassessor (fr.o.m. den 17 december
1979)

Lokal:
Birger Jaris torg 5, tel. 20 26 82 (Dahlgren), 20 26 73 (Lundquist).
Postadress: Justitiedepartementet, 103 33 Slockholm

Direktiven
för ulredningen, se 1973 års riksdagsberältelse Ju 58.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Ju:6 Skr 1980/81:103 16

Ulredningen
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit åtta sammanträden.

Ulredningen
beräknas avsluta sitt arbele under första hälften av år 1981.

7.
Energirådet (Ju 1974:03)

Tillkallade
enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 14 december 1973:

Ordförande:
Fälidin, N. O. Thorbjörn, statsminister, led. av riksdagen (fr.o.m. den 26
november 1979)

Ledamöter:
Andersson, Torsten Ch., direktör Anér, Kerstin, statssekreterare, led. av
riksdagen Bengtsson, Folke L., direktör (fr.o.m. den I april 1974) Björnström,
Björn S., direktör Boalt, Carin M., professor Bodström, Lennart,
förbundsordförande, TCO Claeson, Tore M., ombudsman, led. av riksdagen Edberg,
Rolf F., f.d. landshövding Ekberg, J. Göran, direktör Engqvisl, Lars F.,
chefredaktör

Eskel,
Arvid, f.d. landstingsråd (t.o.m. den 30 juni 1980) Essen, Ingemar, direktör
Falk, Hans G., direktör Gerholm, Tor R., professor Grafslröm, Erik O. Hj., f.d.
generaldirektör Grenander, Nils, direktör (t.o.m. den 30 november 1980) Hagson,
Carl A., direktör

Hambraeus,
S. Birgitta, fil. kand., led. av riksdagen Hambraeus, Gunnar A., professor
Holmberg, Bo, landstingsråd (fr.o.m. den 1 juli 1980) Holmqvisl, Sture L.,
faslighelschef

Högberg,
Gunnar, direktör (fr.o.m. den I december 1980) Kruse, Birgitta, socionom
(fr.o.m. den I december 1980) Kypengren, Sven H., direktör Lantz, A. Benne,
direktör Lindahl, Lars O. H., direktör Lindell, Bo G., professor Molin, N.
Rune, sekreterare Nilsson, Alde E., direktör

s. 17 Kontrollera mot PDF

17 Kommittéer:
Justitiedepartementet Ju:8

Norland, Sven-Anders, civilingenjör (fr.o.m. den 2
september 1974)

Norrby, Jonas V., generaldirektör

Olsson, E. Billy, byråchef (fr.o.m. den 24 oktober 1974)

Paulsson, Kurt-Inge, pol. mag. (fr.o.m. den 2 september
1974)

Petri, Carl Axel H., statsråd (fr.o.m. den 26 november
1979)

Rylander, Nils B., direktör

Schierbeck, Per W., direktör

Sjunnebo, K. Ivan L., direktör

Sundblad, K. Erik, disponent

Svensson, S. 1. R. Erik, förbundsordförande

Waldenby, Torbjörn, verkst. direktör

Walin, Gösta A., f.d. jusdlieråd

Weinehall, Lars E. J., förbundsordförande (fr.o.m. den 24
oktober

1974)

Wetterberg, Gunnar, studerande (t.o.m. den 30 november
1980)

Wiberg, Ragne, kanslichef

Sekreterare: Dahllöf, Lars, informationssekreterare
(fr.o.m. den 26 november 1979)

Lokal: Jusddedepartemenlel, Mynllorgel 2, 103 33
Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 10 89 (sekreteraren)

8. Försäkringsrättskommittén (Ju 1974:09)

Tillkallade enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 5 april
1974 (se Post- och Inrikes lidn. den 24 maj 1974) och regeringens bemyndigande
den 8 maj 1980 med uppdrag all göra en översyn av försäkringsavlalslagen m.m.:

Ordförande: Bengtsson, T. Bertil, justitieråd (fr.o.m. den
27 augusti 1980) Hellner, Jan E., professor (t.o.m. den 25 juni 1980)

Ledamöter: Ernulf, T. Gudmund, borgmästare, f.d. led. av
riksdagen Gustafsson, Stig G., förbundsjurist, f.d. ers. för led. av riksdagen
(t.o.m. den 25 juni 1980)

Johansson, Sven, pastor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 14
november 1980)

Larsson, B. Roland, förbundsordförande (t.o.m. den 25 juni
1980) Palm, Anders, lagman (fr.o.m. den 9 maj 1980) Schönmeyr, C. Richard A. C,
verkst. direktör Skantz, Anna-Greta, ombudsman, led. av riksdagen (t.o.m. den
25 juni 1980)

2 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 103

s. 18 Kontrollera mot PDF

Ju:8
Skr 1980/81:103 18

Experter:
Anclow, Per R., departementsråd (fr.o.m. den 9 oktober 1979) Grabe, A. Gerhard,
försäkringsdirektör (fr.o.m. den 25 november 1977)

Hallgren,
Sven, direktör (fr.o.m. den 14 februari 1978) Persson, R. Kjell-Åke,
utredningschef (fr.o.m. den 18 december 1974) Roos, Carl Martin, professor
(fr.o.m. den 2 juli 1974) Rosencrantz, Gunde, försäkringschef (fr.o.m. den 9
oktober 1979) Sandell, Arne, bitr. direktör (fr.o.m. den 18 december 1974)
Utlerström, Thomas O., avdelningschef (fr.o.m. den 12 april 1979) von
Willebrand, Karin M., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 25 november
1977) Åberg, Hilding, direktör (fr.o.m. den 16 maj 1974)

Sekreterare:
Carbeil, Leif E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 10 december 1976 t.o.m. den 30
juni 1980) Jacobson, Hans, hovrättsassessor (fr.o.m. den 4 november 1980)

Bitr.
sekreterare: Jacobson, Hans P. W., hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 december
1978 t.o.m. den 3 november 1980)

Lokal:
Birger Jarls torg 5, tel. 20 67 49 (sekreteraren). Postadress:
Justiliedeparlemenlet, 103 33 Stockholm

Direkdven
för kommittén, se 1975 års kommitléberällelse Ju 62.

Kommittén
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit fyra sammanträden samt haft
ett fiertal överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra, som
berörs av kommitténs arbele, bl.a. motsvarande kommittéer i övriga nordiska
länder.

Inriktningen
på kommilléns fortsalla arbete kommer att diskuteras vid nordiska
överläggningar i december 1980.

Kommittén
beräknas avsluta sill arbete före utgången av år 1984.

9.
Varumärkesutredningen (Ju 1974:10)

Tillkallade
enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 19 april 1974 för all verkställa översyn
av varumärkeslagstiflningen m.m. (se Post- och Inrikes lidn. den 24 maj 1974):

Ordförande:
Knulsson, P. Anders, justitieråd

Ledamöter:
Göransson, Lars G., direktör

s. 19 Kontrollera mot PDF

19 Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 10

Nitlzell,
Gunnar O., direktör

Ström,
Turid, avdelningschef, f.d. ers. för led. av riksdagen

Uggla,
Claes A., patenträllsråd

Experter:
Carlman, J. Holger, f.d. patenträttsråd (fr.o.m. den 1 augusti 1974) Hoff,
Inga, byråchef (fr.o.m. den 10 juli 1980) Holmqvisl, Lars J. H., docent

Lundberg,
Bengt 1., byråchef (t.o.m. den 30 juni 1980) Norberg, Sven,
expeditionschef-rättschef (fr.o.m. den 9 september 1977)

Sekreterare:
Olsson, Agne Henry O., hovrättsassessor

Lokal:
Juslitiedepartementet, Mynttorget 2,103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00,
direktval 763 11 06 (sekreteraren)

Direktiven
för utredningen, se 1975 års kommitléberällelse Ju 63.

Utredningen
har undertiden november 1979 -oktober 1980 hållit fem sammanträden.

Utredningen skall enligt
sina direktiv bl.a. följa utvecklingen på varumärkesområdel inom EG där man
f.n. söker all skapa ett gemensamt varumärkessyslem. Ulredningen har därför
funnit det lämpligt atl inle avsluta utredningsarbetet nu utan tills vidare
avvakta den fortsatta utvecklingen av arbelel inom EG.

10.
Massmediekoncentrationsutredningen(Ju 1974:13)

Tillkallade
enligt Kungl. Maj :ls bemyndigande den 7 juni 1974 för atl pröva frågan om
särskilda regler för konlroll av förelagskoncenlralion inom massmediebranschen
(se Post- och Inrikes lidn. den 12 juli 1974):

Ordförande:
Öhman, Frank G. H., f.d. regeringsråd (fr.o.m. den I januari 1977 t.o.m. den 31
augusti 1980)

Ledamöter:
Andersson, J. Sven G., utredningssekreterare (fr.o.m. den 18 augusti 1978
t.o.m. den 31 augusd 1980)

Ericson,
Sture T., redaktör, led. av riksdagen (t.o.m. den 31 augusd 1980)

Hernelius,
J, Allan, bankofullmäktig, led. av riksdagen (t.o.m. den 31 augusti 1980)
Hirschfeldl, S. Lennart, chefredaktör (t.o.m. den 31 augusti 1980)

s. 20 Kontrollera mot PDF

Ju:10
Skr 1980/81:103 20

Nordin,
Sven-Erik, led. av riksdagen (t.o.m. den 31 augusti 1980) Ström, Turid,
avdelningschef, f.d. ers. för led. av riksdagen (t.o.m. den 31 augusti 1980)

Expert:
Holgersson, K. Jörgen, departementsråd (fr.o.m, den I juni 1978 t.o.m. den 31
augusti 1980)

Sekreterare:
Qviström, N. Jörgen, rådman (fr.o.m. den I juli 1974 t.o.m. den 31 augusd 1980)

Bitr.
sekreterare: Ulmander, Jan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 11 juni 1979 t.o.m.
den 14 oktober 1980)

Direktiven
för utredningen, se 1975 års kommittéberättelse Ju 66.

Utredningen
har under liden november 1979 - augusti 1980 hållit sju sammanträden.

Utredningen
har den 29 augusti 1980 avgelt betänkandet (SOU 1980:28)
Massmediekoncentralion. Lagförslag och motiv.

Uppdraget
är därmed slutfört.

11.
Utredningen (Ju 1974:14) om reklam i videogram (RIV)

Tillkallade
enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 7 juni 1974 för all utreda användningen
av reklam i videogram (se Post- och Inrikes lidn. den 12 juli 1974):

Ordförande:
Hörjel, Nils J., landshövding

Ledamöter:
Andersson, A. Gösta J., skogsbrukare, led. av riksdagen Ström, Turid,
avdelningschef, f.d. ers. för led. av riksdagen

Experter:
Fagerlind, Östen, direktör (fr.o.m. den 8 april 1975) Knutsson, P. Anders,
justitieråd (fr.o.m. den 12 december 1974)

Sekreterare:
Slenefeldl, Ulf I., rådman (fr.o.m. den 1 september 1974)

Lokal:
Malmö dngsräd. Rådhuset, Kalendegatan 1, Box 265, 201 22 Malmö, tel. växel
040/763 00 (sekreteraren)

s. 21 Kontrollera mot PDF

21 Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:l2

Direktiven
för ulredningen, se 1975 års kommiltéberältelse Ju 67.

Ulredningen
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden.

Ulredningen
beräknas avge sitt slutbetänkande i början av år 1981.

12.
Stiftelseutredningen (Ju 1975:01)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndiganden den 20 februari 1975 (se Post-och Inrikes
tidn. den 19 april 1975) och den 8 maj 1980 för översyn av lagsdfiningen om
stiftelser:

Ordförande:
Ekberg, Leif, president i försäkringsöverdomstolen (fr.o.m. den I maj 1979)

Ledamöter:
Ahrland, Karin M., förste länsassessor, led. av riksdagen (t.o.m. den 29
januari 1980)

von
Bahr, Stig V., departementsråd (fr.o.m. den 20 augusti 1975) Grötandet,
Cari-Guslaf, lagman (fr.o.m. den 30 juni 1980) Hammarberg, Sven O., ombudsman,
f.d. led. av riksdagen Lundgren, Ragnar, advokat (fr.o.m. den 30 januari 1980)
Sandberg, Hans A. S., f.d. landstingsdirektör

Siegbahn,
Bo, ambassadör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 13 maj t.o.m. den 29 juni 1980)

Experter:
Cederlund, Lars Johan O. B., departementssekreterare (fr.o.m. den 28 september
1977)

Henriz,
Gunnar, bankdirektör (fr.o.m. den 20 april 1977) Holmström, Leif, jur. kand.
(fr.o.m. den 21 april 1978) Kleberg, Carl-Johan V. E. M., avdelningsdirektör
Nöleberg, Rolf M., rådman (fr.o.m. den 8 december 1976) Peterson, Staffan A.
A., rådman (fr.o.m. den 1 februari 1980) Pettersson, Per A., hovrättsassessor
(fr.o.m. den 13 maj 1980)

Sekreterare:
Bengtsson, Jörgen, kammarrättsassessor (fr.o.m. den I februari 1980) Peterson,
Staffan A. A., rådman (fr.o.m. den 28 maj 1975 t.o.m. den 31 januari 1980)

Bitr.
sekreterare: Bengtsson, Jörgen, kammarrättsassessor (fr.o.m. den 1 november
1979 t.o.m. den 31 januari 1980)

s. 22 Kontrollera mot PDF

Ju:12
Skr 1980/81:103 22

Lokal:
Birger Jarls torg 5, tel. 20 31 09 (sekreteraren). Postadress:
Justitiedepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven
för utredningen, se 1976 års kommiltéberältelse Ju 57.

Utredningen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit tio sammanträden samt haft
överläggningar med motsvarande utredningar i Norge och Danmark saml
myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbele.

Ulredningen
beräknas avsluta sitt arbele under år 1982.

13.
Småhusköpkommittén (Ju 1975:02)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndiganden den 6 mars 1975 (se Post- och Inrikes lidn.
den 26 april 1975) och den 25 november 1976 för utredning angående förbättrat
konsumentskydd vid förvärv av småhus m.m.:

Ordförande:
Tranell, E. Olof B., lagman (fr.o.m. den 22 november 1976)

Ledamöter:
Bernitz, Ulf, professor

Gellerman,
Kerstin (fr.o.m. den I december 1976) Hjalmarsson, H. Yngve J.,
utredningssekreterare Lindkvist, Oskar W., ombudsman, led. av riksdagen
Oskarsson, Ingegärd J., led. av riksdagen

Åkerlind,
Allan J. G., byggnadsarbetare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 11 april 1978)

Experter:
Carbeil, Leif E., hovrättsassessor (fr.o.m. den I juli 1980) Drangel, Bo F. E.,
departementsråd (fr.o.m. den I april 1980) Hagman, Jan-Erik R., jur. kand.
(fr.o.m. den 2 december 1975 t.o.m. den 5 maj 1980)

Hegardt,
Nils A., direktör (fr.o.m. den 9 mars 1976) Leander, Sven A., kanslichef
(fr.o.m. den 25 januari 1979) Lindgren, Gunnar, jur. kand. (fr.o.m. den 6 maj
1980) Rimvall, Per O., bankdirektör (fr.o.m. den 9 mars 1976) Sköld, B. Anders,
byrådirektör (fr.o.m. den 3 april 1979)

Sekreterare:
Drangel, Bo F. E., departementsråd (fr.o.m. den 21 maj 1975 t.o.m. den 31 mars
1980)

Markborn-Sörås,
Catharina, advokat (fr.o.m. den 9 maj t.o.m. den 14 oktober 1980) Ulmander,
Jan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 oktober 1980)

s. 23 Kontrollera mot PDF

23 Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 14

Bitr.
sekreterare: Markborn-Sörås, Catharina, advokat (fr.o.m. den 1 juni 1978 t.o.m.
den 8 maj 1980)

Lokal:
Birger Jarls torg 5, tel. 20 35 36 (sekreteraren). Postadress:
Juslitiedepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven
för kommittén, se 1976 års kommitléberättelse Ju 58.

Kommittén
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit åtta sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
kommitténs arbete.

Kommittén
beräknas avsluta sitt arbete under år 1981.

14.
Arrendelagskommittén (Ju 1975:04)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 5 juni 1975 för översyn av vissa delar av
arrendelagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 23 juni 1975):

Ordförande:
Widén, K. A. Ingvar, generaldirektör (fr.o.m. den I juli 1978)

Ledamöter:
Larsson, L. Thorsten, led. av riksdagen

Lindberg,
Sven J., ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 9 februari 1978)

Experter:
Andersson, Lars, hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 april 1980) Jan vid, B.
Staffan, chefsjurist (fr.o.m. den 3 mars 1977 t.o.m. den 14 april 1980)

Söderberg,
Elmer, agronom (fr.o.m. den 3 mars 1977) Wallin, Alf G., överdirektör (fr.o.m.
den 1 januari 1976)

Sekreterare:
Ohlsson, K. Agneta, hovrättsassessor (fr.o.m. den 4 augusti 1975)

Bitr.
sekreterare: Lundgren, C. Bertil, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 september
1977)

Lokal:
Departementens utredningsavdelning. Västergatan 47, Box 187, 201 21 Malmö, tel.
växel 040/749 50 (sekreterarna)

Direktiven
för kommittén, se 1976 års kommittéberättelse Ju 60. Tilläggsdirektiv, se 1980
års kommitléberättelse del II
Ju 5.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Ju:l4 Skr 1980/81:103 24

Kommittén
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sex sammanträden.

Kommittén
beräknas avge sill slutbetänkande under är 1981.

15.
Hyresrättsutredningen (Ju 1975:06)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndiganden den 5 juni 1975 (se Post- och Inrikes lidn.
den 17 juli 1975), den 25 november 1976 och den 25 maj 1978 för översyn av
hyreslagen:

Ordförande:
Vängby, Staffan O. S., justitieråd

Ledamöter:
Bengtsson, K.-E. Bengt, ombudsman, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den I
december 1976)

Fagander,
Arne, vice verkst. direktör (fr.o.m. den 27 januari 1978) Jansson, Sven L,
direktör

Johansson,
Erik, landläkare (fr.o.m. den 29 maj 1978) Nyquisl, S. Yngve,
länsbostadsdirektör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 8 november 1979)

Strömberg,
Karl-Erik J., skoldirektör, f.d. led. av riksdagen Svensson, S. 1. R. Erik,
förbundsordförande

Experter:
Blomgren, Sture, sakkunnig i bostadsdepartementet (fr.o.m. den I september
1978)

Forsström,
Jan E. C, hovrättsassessor (fr.o.m den 20 februari 1980) Freivalds, Laila, byråchef
(fr.o.m. den 29 maj 1978) Josephsson, Leif E., direktör (fr.o.m. den 15
september 1975) Lindqvist, N. Inge A., hyresråd (fr.o.m. den 20 februari 1980)
Mildner, Erwin A., länsbostadsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1979) Svahn,
Bertil A., rådman (fr.o.m. den 7 mars 1978) Åsbring, Lars-Göran G.,
bostadsdomare (fr.o.m. den 15 september 1975)

Sekreterare:
Lundeberg, Magnus, hovrättsassessor (fr.o.m. den I januari 1978)

Lokal:
Birger Jarls torg 5, tel. 20 25 41 (Lundeberg). Postadress: Justitiedepartementet,
103 33 Slockholm

Direktiven
för ulredningen, se 1976 års kommitléberällelse Ju 62.

Ulredningen
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit åtta sammanträden saml haft
överläggningar med olika myndigheter och

s. 25 Kontrollera mot PDF

25 Kommittéer: Justitiedepartementet
Ju:l6

organisationer
som berörs av utredningens arbele. Därutöver har tio sammanträden hållils med
en särskild arbetsgrupp.

Ulredningen
beräknas avsluta sill arbele under år 1981.

16.
Upphovsrättsutredningen (Ju 1976:02)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndiganden den 4 mars 1976 (se Post- och Inrikes lidn.
den 30 mars 1976) och den 24 februari 1977 för översyn av
upphovsrältslagsliflningen m.m.:

Ordförande:
Hesser, S. C. E. Torwald, jusdlieråd (fr.o.m. den 21 januari 1977)

Ledamöter:
Bengtson, Torslen S., bankofullmäktig, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 mars
1980)

Gustafsson,
Lars, författare (fr.o.m. den 25 februari 1977) Karlsson, K. Gösta,
folkhögskolerektor, f.d. led. av riksdagen (t.o.m. den 14 mars 1980)

Lindquist,
Inger G., chefsrådman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 25 februari 1977)
Nordenskiöld, OUo, f.d. radiochef (fr.o.m. den 9 november 1979)

Experter:
Berg, L. Christer, hovrättsråd (fr.o.m. den 1 februari 1980) Bottiger, E. Marie
A., jur kand. (fr.o.m. den 17 november 1978 t.o.m. den 29 februari 1980)
Ekberg, Karl-Henrik, direktör

Furumo,
Gunnar, ombudsman (fr.o.m. den 26 februari 1979) Gehlin, Jan, hovrättsråd
Hernlund, Carl-Hugo H., förste ombudsman Holming, Klas J. L., direktör Karnell,
G. Gunnar W., professor Landquist, Eddie L., direktör

Lindegård,
Jan, länsåklagare (fr.o.m. den 7 oktober 1980) Lindstedt, Gustaf,
hovrättsassessor (fro.m. den 22 oktober 1979) Magnusson-Sessler, Gun 1.,
förbundsjurist Modig, Jonas E., direktör Nordmark, Hans A., direktör Olsson,
Agne Henry O., hovrättsassessor Peyron, Ulf C. C, programjurisl Storm, C. Olof,
direktör (fr.o.m. den 23 april 1976) Åkerberg, Yngve, förbundsordförande
(fr.o.m. den 25 februari 1977)

s. 26 Kontrollera mot PDF

Ju:16 Skr 1980/81:103 26

Sekreterare:
Berg, L. Christer, hovrättsråd (t.o.m. den 31 januari 1980) Halvorsen, Roland,
hovrättsassessor (fr.o.m. den I januari 1980)

Bitr.
sekreterare: Bottiger, E. Marie A., jur. kand. (fr.o.m. den I mars 1980)

Lokal:
Birger Jarls torg 5, tel. 20 3122 (Halvorsen). Postadress:
Juslidedepartemenlel, 103 33 Stockholm. Halmstads dngsrätl. Box 118, 301 03
Halmstad, tel. 035/10 41 80 (Bottiger)

Direktiven
för ulredningen, se 1977 års kommitléberättelse del 11 Ju 4. Tilläggsdirektiv,
se 1978 års kommitléberättelse del 11 Ju 10.

Ulredningen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sex sammanträden saml haft
överläggningar med kommilléer, organisationer och andra som berörs av
utredningens arbete. Sammanträden har vidare ägt rum inom särskilda
arbetsutskott för frågor rörande dels upphovsrätt i anställningsförhållanden,
dels upphovsrätten närstående rättigheter (droits voisins). Därutöver har
utredningens ordförande och sekretariat sammanträtt med företrädare för
motsvarande ulredningar i de övriga nordiska länderna.

Utredningen
planerar all under år 1981 avge dels etl delbetänkande om upphovsrätt i
anställningsförhållanden och vissa frågor rörande upphovsrätten närstående
rättigheter m.m., dels en promemoria om det upphovsrältsliga sanktionssystemet.

Utredningens
arbele beräknas pågå minst t.o.m. år 1983.

17.
Förmögenhetsbrottsutredningen (Ju 1976:04)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndiganden den 25 mars 1976 (se Post- och Inrikes tidn.
den 8 maj 1976) och den 27 januari 1977 för atl se över lagstiftningen om
förmögenhetsbrotl:

Ordförande:
Skarvall, Kart-Erik, hovrättspresident

Ledamöter:
Bergander, Lilly K., kontorist, led. av riksdagen Ollen, R. Joakim,
sekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 november 1979) Polstam, K.
Åke S., poliskommissarie, led. av riksdagen

Experter:
Jareborg, Nils B., docent Jonsson, Torslen J., länsåklagare

s. 27 Kontrollera mot PDF

27 Kommittéer: Justitiedepartementet Ju: 18

Sekreterare:
Hegrelius Jonson, Barbro M., hovrättsråd

Lokal:
Hovrätten för Nedre Norrland, Hovrätlsgatan 8, Box 170, 851 03 Sundsvall, tel.
växel 060/12 83 00 (sekreteraren)

Direktiven
för ulredningen, se 1977 års kommitléberättelse del II Ju 7.
Tilläggsdirektiv, se 1978 års kommiltéberältelse del 11 Ju 4.

Ulredningen
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit fem sammanträden. Därjämte
har åtta sammanträden hållits med en särskild arbetsgrupp inom ulredningen.

Ulredningen
beräknas avsluta sitt arbete under år 1982.

18.
Datalagstiftningskommittén (Ju 1976:05) (DALK)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 11 mars 1976 för atl göra en översyn av
lagstiftningen om personorienterad ADB-information m.m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 22 maj 1976):

Ordförande:
Blom, Lennart, f.d. borgarråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 24 oktober 1980)

Wijkman,
Anders 1. S., generalsekreterare, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 19
november 1976 Lo.m. den 23 oktober 1980)

Ledamöter:
Anér, Kerstin, statssekreterare, led. av riksdagen Gransledt, Pär E., led. av
riksdagen (fr.o.m. den 24 oktober 1980) Gustafsson, Stig G., förbundsjurist,
f.d. ers. för led. av riksdagen Hugosson, Kurt L, byråchef, led. av riksdagen

Kindbom,
Bengt M. L., sekreterare, led. av riksdagen (t.o.m. den 23 oktober 1980)

Sundblad,
Yngve (fr.o.m. den 24 februari 1977 t.o.m. den 23 oktober 1980) Wickum, Britt,
universitetslektor (fr.o.m. den 24 oktober 1980)

Experter:
Freese, Jan P. G. H:son, generaldirektör (fr.o.m. den I januari 1977)
Granström, Claes, förste arkivarie (fr.o.m. den 24 oktober 1980)

Sekreterare:
Nilsson, Torbjörn M. E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 oktober 1976)

Bitr.
sekreterare: Siversen, Bengt I., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 1 mars 1980)
Sjögren, Bengt L. B., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 september 1976)

s. 28 Kontrollera mot PDF

Ju:l8
Skr 1980/81:103 28

Lokal:
Datainspektionen, Bergsgatan 51, Box 12050, 102 22 Slockholm, tel. växel 22 79
80 (sekretariatet)

Direktiven
för kommittén, se 1977 års kommitléberällelse del II Ju 5.
Tilläggsdirektiv, se 1981 års kommitléberättelse del 11 Ju 4.

Kommittén
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden samt haft
överläggningar med myndigheter, organisationer och andra som berörs av
kommitténs arbele.

Kommittén
har den 8 februari 1980 avgett promemorian (Ds Ju 1979:19)
Författningsreglering av SPAR m.m. och den 12 september 1980 delbetänkandet
(SOU 1980:31) Offendighetsprincipen och ADB.

Kommittén
beräknas avge sitt slutbetänkande under hösten 1983.

19.
1977 års sexualbrottskommitté (Ju 1977:03)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 3 februari 1977 för att se över
lagstiftningen om sedlighetsbrott:

Ordförande:
Nordenson, Ulf K., justitieråd

Ledamöter:
André, Gunilla K. led. av riksdagen

Bergström,
Britta J., fil. lic, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 24 november 1979)

Hjelmslröm,
I. Eva K., tjänsteman, led. av riksdagen Mårtensson, Bengt C. L., pol. mag.
Ström, Turid, avdelningschef, f.d. ers. för led. av riksdagen

Experter:
Hedlund, Eva, socionom (fr.o.m. den 8 februari 1980) Liljeström, Rita,
universitetslektor (fr.o.m. den 14 februari 1978) Meyerson, Anita,
hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 oktober 1979) Persson, Leif G. W., kriminolog
(fr.o.m. den 7 juni 1977)

Sekreterare:
Almbladh, Ingrid A. M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 oktober 1979)

Lokal:
Birger Jarls torg 5, tel. 20 73 10 (sekreteraren). Postadress:
Justitiedepartementet, 103 33 Stockholm

Direkdven
för kommittén, se 1978 års kommittéberättelse del 11 Ju 5. Tilläggsdirektiv, se
1981 års kommittéberättelse del 11 Ju 1.

Kommittén
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden.

Kommittén
beräknas avsluta sitt arbele under år 1982.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29 Kommittéer: Justitiedepartementet
Ju:2l

20. Byggnadspantutredningen
(Ju 1977:05)

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 3 februari 1977 för alt utreda frågorna om
överlåtelse och pantsällning av byggnad på annans mark m.m.:

Särskild
utredare: Heuman, Jan G. M., lagman (fr.o.m. den 18 december 1979)

Sakkunniga:
Corell, Hans A. V., departementsråd Dryselius, Harald S., hovrättsassessor
Gregow, P. J. Torkel, hovrättsråd Norden, Joar, bankdirektör

Sekreterare:
Ekstedi, Olle U.-E., hovrättsassessor (fr.o.m. den I maj 1977)

Lokal:
Departementens utredningsavdelning. Västergatan 47, Box 187, 201 21 Malmö, tel.
växel 040/749 50 (sekreteraren)

Direktiven
för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del II Ju 8.

Ulredningen
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit sex sammanträden.

Utredningen
beräknas avsluta sill arbete under år 1982.

21. Rättegångsutredningen
(Ju 1977:06)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 3 februari 1977 för att göra en översyn av
rättegängsförfarandet vid allmän domstol:

Ordförande:
Gullnäs, S. Ingvar, landshövding

Ledamöter:
Ericsson Köhler, Ella, chefsrådman Laurin, Lars, advokat

Sandberg,
Lennart, lantmäslare (fr.o.m. den IO januari 1979) Styring, Sten, länsåklagare
Thörngren, John, nämndeman (fr.o.m. den 6 december 1978)

Sakkunniga:
Wasteson, Lennart, lagman (fr.o.m. den 5 september 1977) Wentz, Nils O.,
kammarrätlspresidenl (fr.o.m. den 5 september 1977)

Experter:
Blomkvist, Curt B., advokat (fro.m. den lOjuni 1977)

s. 30 Kontrollera mot PDF

Ju:21 Skr 1980/81:103 30

Lindblom,
Per Henrik, professor (fr.o.m. den 28 mars 1978) Lindegård, Jan, länsåklagare
(fr.o.m. den 5 september 1977)

Sekreterare:
Fitger, Peter, hovrättsassessor

Bitr.
sekreterare: Eklycke, S. Lars G., hovrättsassessor (fr.o.m. den 5 september
1977) Junestad, N. Tony, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 maj 1978 t.o.m. den 2
november 1980)

Lokal:
Riddarhuskajen 1,1 ir., 11128 Stockholm, tel. 118723 (Fitger), 10 82 73
(Eklycke)

Direktiv
och tilläggsdirektiv för utredningen, se 1978 års kommiltéberältelse del 11 Ju
7 och 19.

Ulredningen
har under liden november 1979 - oktober 1980 sammanträtt under tillhopa 20
dagar saml haft överläggningar med olika myndigheter och andra som berörs av
utredningens arbete.

Utredningen
beräknas avge etl belänkande under år 1981.

22.
Kommittén (Ju 1977:07) om ställföreträdare för dödsbo i vissa fall m.m.

Tillkallade
enligl regeringens bemyndiganden den 3 februari 1977 och den 8 februari 1979
för alt utreda frågor om ställföreträdare för dödsbo i vissa fall m.m.:

Ordförande:
Hedman, Bengt, hovrättslagman (fr.o.m. den 1 mars 1979)

Ledamöter:
Cederqvisl, S. Wivi-Anne, arbetsförmedlare, led. av riksdagen (fr.o.m. den I
mars 1979)

Johansson,
N. Filip, lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 mars 1979)

Lidgard,
H. Bertil 1., jur. kand., led. av riksdagen (fr.o.m. den I mars 1979)

Malhsson,
Karl-Gustaf, ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den I mars 1979) Schönberg,
Astrid, bankdirektör (fr.o.m. den 1 mars 1979)

Sakkunniga:
Burman, Bengt, överlanlmätare (fr.o.m. den 1 april 1977) Eliason, Bo,
lantmätare, (fr.o.m. den 15 maj 1979) Warensjö, J. A. Folke, lantbruksdirektör
(fr.o.m. den 20 april 1979)

s. 31 Kontrollera mot PDF

31 Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:23

Sekreterare:
Adebäck, Sten 1., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 april 1977)

Lokal:
Hovrätten för Nedre Norrland, Hovrättsgatan 8, Box 170, 851 03 Sundsvall, tel.
växel 060/12 83 00 (sekreteraren)

Direkdven
för kommittén, se 1978 års kommiltéberältelse del II Ju 9.
Tilläggsdirektiv, se 1980 års kommitléberättelse del II Ju 4.

Kommittén
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheter som berörs av kommitténs arbele.

Kommittén
planerar att avge elt delbetänkande under år 1981.

Kommittén
beräknas avsluta sitt arbete under år 1983.

23.
Utredningen (Ju 1977:08) om barnens rätt

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 24 februari 1977 för att utreda frågan om
barns rättsliga ställning:

Ordförande:
Sverne, Tor E., justitieråd

Ledamöter:
Dencik, Lars, tf. professor (fr.o.m. den I januari 1979) Fredrikson, Märta E.
B., led. av riksdagen (t.o.m. den 29 juni 1980) Hedvall, Yvonne M., fil. kand.,
f.d. ers. för led. av riksdagen Nilson, Eivor, leg. sjuksköterska, ers. för
led. av riksdagen (fr.o.m. den 30 juni 1980)

Sandelius,
Kerstin, utredningssekreterare Strand, Lars B., departementssekreterare

Sakkunniga:
von Euler, Rigmor, f.d. barnombudsman Grunewald, Karl R., medicinalråd (t.o.m.
den 8 oktober 1980) Holmquist, Gertrud M. M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 18
september 1979)

Jenlzsch,
Gunnie V., f.d. byråföreståndare Kranlz, P. Gunnar, direktör Linde, Gunnel,
författare Lundgren, Valborg, advokat Melldén, Anna-Lisa, länsskolpsykolog
Ottoson, Ivan, byråchef Pripp, Nina M. E., hovrättsassessor Thunved. Anders E.,
hovrättsråd

s. 32 Kontrollera mot PDF

Ju:23 Skr 1980/81:103 32

Experter:
Bohman, Michael, professor (fr.o.m. den 19 december 1977) Gustafsson, Inga,
fil. lic. (fr.o.m. den 3 april 1978)

Sekreterare:
Röst Andréasson, E. Barbro, hovrättsassessor (fr.o.m. den I april 1977)

Bitr.
sekreterare: Ewerlöf, K. Göran, hovrättsassessor (fr.o.m. den I juni 1978)

Lokal:
Birger Jaris torg 5, tel. 20 31 66 (Röst Andréasson), 20 50 32 (Ewerlöf).
Postadress: Justitiedepartementet, 103 33 Slockholm

Direktiven
för utredningen, se 1978 års kommitléberättelse del 11 Ju ll.

Ulredningen
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit åtta sammanträden.
Ulredningen har haft överläggningar med Nämnden för internalionella adoptioner
(NIA), Adoptionscentrum (AC) och socialförvaltningen samt andra som berörs av
utredningens arbete.

Utredningens
arbele beräknas pågå under hela år 1981.

24.
Militäransvarskommittén (Ju 1977:09)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 24 mars 1977 för alt se över det militära
ansvarssystemel m.m.:

Ordförande:
Thyresson, Gunnar, f.d. justitieombudsman

Ledamöter:
Gustafsson, C. E. Torslen, lantbrukare, led. av riksdagen Hagberg, Helge M. H.,
f.d. kommunalråd, led. av riksdagen

Sakkunniga:
Allmér, Jan, ombudsman (fr.o.m. den 5 maj 1977) Andersson, Lars G.,
länsåklagare (fr.o.m. den 5 maj 1977) Asp, K. Åke, hovrättslagman (fr.o.m. den
5 maj 1977) Bjerndell, Jörgen H., ombudsman (fr.o.m. den 5 maj 1977) Blomberg,
Karl, studerande (fr.o.m. den 30 juni 1980) Carlsson, Håkan A. (fr.o.m. den II september
1978 t.o.m. den 17 december 1979)

Edström,
Rune, ombudsman (fr.o.m. den 5 maj 1977) Forssberg, E. Olof, rättschef (fr.o.m.
den 28 mars 1979) Johansson, Lars, studerande (fr.o.m. den 18 december 1979
t.o.m. den 29 juni 1980)

s. 33 Kontrollera mot PDF

33 Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:25

Skarstedi,
Carl-Ivar S., hovrättspresident (fr.o.m. den 5 maj 1977) Wallroth, Bengt,
överste av I. graden (fr.o.m. den 5 maj 1977)

Experter:
Blomberg, E. Gunnar, överstelöjtnant (fr.o.m. den 13 juni 1977) Fernqvisl, Dan
E. 1., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1979)

Sekreterare:
Jonasson, Hans-Erik, hovrättsassessor (fr.o.m. den I juni 1979)

Lokal:
Birger Jarls torg 5, tel. 20 57 14 (Thyresson). Postadress:
Justitiedepartementet, 103 33 Slockholm. Göta hovrätt, Hovrätlstorget, Box 422,
551 02 Jönköping, tel. växel 036/11 94 30 (Jonasson)

Direktiven
för kommittén, se 1978 års kommitléberättelse del 11 Ju 12.

Kommittén
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit nio sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheter och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén
beräknas avsluta sitt arbete i början av år 1982.

25.
Yttrandefrihetsutredningen (Ju 1977:10)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 9 juni 1977 för atl utreda frågan om en ny
yttrandefrihetsgrundlag:

Ordförande:
Schöier, Hans E., chefredaktör

Ledamöter:
Ehnmark, Anders

Fiskesjö,
Bertil A. N., universitetslektor, led. av riksdagen Ljunggren, Anders,
förbundsordförande Mattson, Lisa, förbundsordförande, led. av riksdagen
Svensson, Olle F. S., chefredaktör, led. av riksdagen Unckel, Per C. G., led.
av riksdagen

Sakkunniga:
Eklundh, Claes G. B., rättschef Holmberg, Erik G., hovrättslagman Vallinder,
Torbjörn, universitetslektor

Experter:
Ekberg, Kari Henrik, vice verkst. direktör (fr.o.m. den 19 juni 1980) Fahlberg,
Håkan, kanslichef (fr.o.m. den 19 juni 1980) Gehlin, Jan, hovrättsråd (fr.o.m.
den 19 juni 1980) Lundahl, Per C. 1., fil. mag. (fr.o.m. den 19 februari 1979)

3
Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 103

s. 34 Kontrollera mot PDF

Ju:25
Skr 1980/81:103 34

Pennlöv,
Jan, kansliråd (fr.o.m. den 10 december 1979) Rabenius, Lars E., förhandlingschef
(fr.o.m. den 19 juni 1980)

Sekreterare:
Behrman, Carl, rådman

Bitr.
sekreterare: Påhlman, Anders T,, hovrättsassessor (fr.o.m. den I december 1977)

Lokal:
Katrineholms dngsrätl. Storgatan 25, 641 45 Katrineholm, tel. 0150/163 30
(Behrman), Birger Jaris torg 5, tel. 20 55 23 (Påhlman). Postadress:
Jusdtiedeparlementet, 103 33 Stockholm

Direktiven
för utredningen, se 1978 års kommitléberättelse del 11 Ju 16.

Utredningen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit nio sammanträden saml haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
utredningens arbele.

Ulredningen
beräknas avsluta sill arbete under år 1981.

26.
Tomträttskommittén (Ju 1977:12)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 16 juni 1977 för all se över bestämmelserna
om tomträttsavgäld m.m.:

Ordförande:
Scherman, Kari Gustaf, sjukhusdirektör

Ledamöter:
Farm, Gunnel, ombudsman, landsdngsledamot Göransson, Bengt, kommunalråd
Lindkvist, Oskar W., ombudsman, led. av riksdagen Olsson, Karl Erik T., lantbrukare,
f.d. led. av riksdagen Persson, S. Erik, universitetslektor Persson, H. Magnus
W., led. av riksdagen Svegfors, J. Mats A., statssekreterare

Sakkunniga:
Brunfelter, Ulf, direktör Fridell, G. Ingvar, direktör Ridderslrand-Linderoth,
E. Inger A., stadsjurist Romson, Rolf, direktör Svensson, S. 1. R. Erik,
förbundsordförande

Experter:
Hall, A. Bertil, fasdghetsråd Strömberg, Rolf E., hovrättsassessor

s. 35 Kontrollera mot PDF

35 Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:27

Sekreterare:
Eliasson, Bengt E., hovrättsassessor

Lokal:
Slorkyrkobrinken 7, tel. 763 37 71 (sekreteraren). Postadress:
Industridepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven
för kommittén, se 1978 års kommitléberällelse del 11 Ju 15.

Kommittén
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit nio sammanträden.

Kommittén
beräknas avsluta sitt arbete under december 1980.

27.
Konsumentköpsutredningen (Ju 1977:13)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndiganden den 30 juni 1977 och den 7 december 1978 med
uppdrag atl utreda frågor om konsumentköp:

Ordförande:
Knulsson, P. Anders, justitieråd (fr.o.m. den 15 januari 1979)

Ledamöter:
Fraenkel, Ingegärd C. E., studiereklor, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 15
januari 1979)

Lewén-Eliasson,
Anna Lisa, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 januari 1979)

Sakkunniga:
Beck-Friis, Jörgen Å. E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 30 augusti 1979 t.o.m.
den 12 september 1980)

Bergström,
Knut-Elis, direktör (fr.o.m. den 22 januari 1979) Edling, N. Axel,
ställföreträdande konsumentombudsman (fr.o.m. den 27 september 1977)

Hertzman,
A. Olov, hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 september 1980) Hillbom, Lars H.,
civilekonom (fr.o.m. den 27 september 1977) Hjalmarsson, H. Yngve J.,
utredningssekreterare (fr.o.m. den 27 september 1977)

Holm,
A. Ernst Olaf, verkst. direktör (fr.o.m. den 15 januari 1979) Persson, Gustav
E., direktör (fr.o.m. den 27 september 1977) Sundquisl, A. Åke, direktör
(fr.o.m. den 27 september 1977) Wiberg, G. Lennart E:son, direktör (fr.o.m. den
27 september 1977) Viklund, Lars, byråchef (fr.o.m. den 1 oktober 1980 t.o.m. den
31 mars 1981)

Expert:
Carbeil, Leif E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 27 september 1977)

s. 36 Kontrollera mot PDF

Ju.27
Skr 1980/81:103 36

Sekreterare:
Adolfsson, Marianne, revisionssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1977)

Bitr.
sekreterare: Olsson, P. L. Göran, hovrättsassessor (fr.o.m. den I maj 1979)

Lokal:BirgerJaristorg5,
tel. 20 35 44 (Adolfsson), 20 14 II (Olsson). Postadress:
Justitiedepartementet, 103 33 Stockholm

Direkdven
för ulredningen, se 1978 års kommiltéberältelse del II Ju 17.
Tilläggsdirektiv, se 1980 års kommitléberällelse del II Ju 1.

Utredningen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit nio sammanträden.

Ulredningen
planerar att avge etl delbetänkande under år 1981. Utredningen beräknas avsluta
sitt arbele under år 1982.

28.
Utredningen (Ju 1977:15) rörande rätten till arbetstagares uppfinningar

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den I september 1977 med uppdrag all utreda
frågor rörande rätten till arbetstagares uppfinningar:

Särskild
utredare: Lind, Johan A. L., hovrättslagman, ordförande i arbetsdomstolen
(fr.o.m. den I oktober 1977)

Sakkunniga:
Carlhammar, Åke, direktör (fr.o.m. den 17 oktober 1977) Gustafsson, Kerstin M.,
förbundsjurisl (fr.o.m. den 17 oktober 1977) Halén, E. Torsten,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 28 oktober 1977) Karisson, Karl Gustav A.,
ingenjör (fr.o.m. den 17 oktober 1977) Ljung, Bengt, avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 17 oktober 1977) Nilsson, Ulf, förbundsjurisl (fr.o.m. den 17
oktober 1977) Nyrén, Einar, byrådirektör (fr.o.m. den 17 oktober 1977) Swan, Brita,
rådman (fr.o.m. den 17 oktober 1977) Wallerius, Olof, ingenjör (fr.o.m. den 17
oktober 1977) Öhman, Bengt, civilingenjör (fr.o.m. den 17 oktober 1977)

Experter:
Holmslrand, N. G. Anders, hovrättsassessor (fr.o.m. den 17 oktober 1977)
Jacobsson, Måns, hovrättsassessor (fr.o.m. den 28 oktober 1977)

s. 37 Kontrollera mot PDF

37 Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:29

Sekreterare:
Trulsson, Rolf G. K., hovrättsassessor (fr.o.m. den I oktober 1977)

Direktiven
för ulredningen, se 1978 års kommitléberättelse del 11 Ju21.

Ulredningen
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden.

Ulredningen
har den 17 december 1980 avgetl belänkandet (SOU 1980:42) Arbetstagares
uppfinningar.

Uppdraget
är därmed slutfört.

29.
Sjölagsutredningen (Ju 1977:16)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 1 december 1977 med uppdrag atl se över
sjölagen:

Ordförande:
Blom, K. A. Birgitta, hovrättslagman (fr.o.m. den 5 december 1977)

Ledamöter:
Hagberg, Lennart, advokat (fr.o.m. den 5 december 1977) Hedborg, Per Erik,
direktör (fr.o.m. den 5 december 1977)

Sakkunnig:
Grönfors, Kurt G. W., professor (fr.o.m. den 22 december 1977)

Experter:

Bergfelt,
K. Lennart, kanslichef (fr.o.m. den 22 december 1977) Edling, N. Axel,
ställföreträdande konsumentombudsman (fr.o.m. den 22 december 1977)

Sekreterare:
Hellbacher, Ulf H., hovrättsassessor (fr.o.m. den 5 december 1977)

Lokal:
Birger Jarls torg 5, tel. 20 31 74 (sekreteraren). Postadress:
Justitiedepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven
för ulredningen, se 1978 års kommittéberättelse del 11 Ju 23.

Utredningen
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit tre sammanträden. Därutöver
har ordföranden och sekreteraren saml den sakkunnige deltagit i två
sammanträden med företrädare för motsvarande utredningar i övriga nordiska
länder.

Utredningen
har i skrivelse lill justitiedepartementet den 22 november 1979 föreslagil
uppsägning av 1924 års konossementskonvention (Haag-

s. 38 Kontrollera mot PDF

Ju:29 Skr 1980/81:103 38

reglerna).
Utredningen kommer atl avge elt betänkande vid årsskiftet 1980-1981. Utredningens
arbele beräknas pågå under hela år 1981.

30.
1978 års vallagskommitté (Ju 1978:01)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 8 december 1977 för all göra en översyn av
vallagen:

Ordförande:
Nordin, Sven-Erik, led. av riksdagen (fr.o.m. den 3 januari 1978)

Ledamöter:
Eriksson, Erik, sekreterare (avliden) Karlsson, Ronny, ombudsman (fr.o.m. den 3
januari 1978) Mossberg, K. Holger, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 3
januari 1978) Pettersson, Lars, organisalionssekreterare (fr.o.m. den 3 januari
1978) Pettersson, A. Georg, ombudsman f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den I
februari 1980)

Schullz,
Kerstin, ombudsman (fr.o.m. den 3 januari 1978) Strindberg, Per-Olof J.,
länsombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 3 januari 1978)

Expert:
Boström, E. John, rådman (fr.o.m. den 1 maj 1980)

Sekreterare:
Nilsson, Bengt-Åke, hovrättsassessor (fr.o.m. den I mars 1978)

Lokal:
Birger Jaris torg 5, tel. 20 56 23 (sekreteraren). Postadress:
Justitiedepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven
för kommittén, se 1979 års kommittéberättelse del II Ju 2.

Kommittén
har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit tolv sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
kommitténs arbete.

Kommittén
har den 31 oktober 1980 avgett delbetänkandet (SOU 1980:45) Översyn av vallagen
2.

Kommittén
beräknas avge sitt slutbetänkande under år 1981.

31.
LTO/LOB-utredningen (Ju 1978:03)

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 2 mars 1978 för alt göra en utvärdering av
tillämpningen av lagen (1973:558) om lillfälligt

s. 39 Kontrollera mot PDF

39 Kommittéer: Jusritiedepartementet Ju:32

omhändertagande
och lagen (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m.:

Särskild
utredare: Petersson, Hans E., folkskollärare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 14
mars 1978)

Experter:
Erlandsson, Bengt H., polismästare (fr.o.m. den 16 maj 1978) Lindh, Ove M. 1.,
statssekreterare (fro.m. den 16 maj 1978) Magnusson, Nils, avdelningschef
(fr.o.m. den 16 maj 1978)

Sekreterare:
Orlon, Frank L. B., hovrällsfiskal (fr.o.m. den 15 maj 1978)

Lokal:
Departementens utredningsavdelning. Västergalan 47, Box 187, 201 21 Malmö, tel.
växel 040/749 50 (sekreteraren)

Direktiven
för utredningen, se 1979 års kommitléberällelse del 11 Ju 4.

Ulredningen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit fem sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
utredningens arbete.

Utredningen
beräknas avsluta sitt arbete under år 1981.

32.
Fyndlagstiftningsutredningen (Ju 1978:05)

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 13 april 1978 för att utreda frågor
angående lagstiftningen om hillegods saml om bärgning och sjöfynd:

Särskild
utredare: Mejegård, O. Sigvard W., hovrättslagman (fr.o.m. den 9 maj 1978)

Sakkunniga:
Gustafsson, Lars-Olof, tullinspektör (fr.o.m. den 14 juni t.o.m. den 30 augusti
1978)

Jonsson,
Bengt Å., polisintendent (fr.o.m. den 14 juni 1978) Wennerström, E. Allan,
byrådirektör (fr.o.m. den 12 september 1978)

Expert:
Forsström, Ingrid, hovrättsassessor (fr.o.m den 14 juni 1978)

Sekreterare:
Melin, P. Torgil H., rådman (fr.o.m. den 9 maj 1978)

Direktiven
för utredningen, se 1979 års kommitléberättelse del 11 Ju 6.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Ju:32 Skr 1980/81:103 40

Utredningen
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit tre sammanträden.

Utredningen
beräknas i december 1980 avge betänkandet (Ds Ju 1980:11) Hitlegods m.m.

Uppdraget
är därmed slutfört.

33.
Tvångsmedelskommittén (Ju 1978:06)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 29 juni 1978 för att se över tvångsmedelsregleringen
vid förundersökning i brottmål m.m.:

Ordförande:
Wennergren, C. Bertil O., lagman (fr.o.m. den 29 juni 1978)

Ledamöter:
Andersson, Kerstin G., folkskollärare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 29 juni
1978)

Andrén,
Margareta, ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 november 1978)

Cederqvisl,
S. Wivi-Anne, arbetsförmedlare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 29 juni 1978)

Junzell,
Sven H., advokat (fr.o.m. den 29 juni 1978) Klöver, A. Helge M.,
järnvägsexpeditör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 29 juni 1978)

Sakkunniga:
Baekkevold, Arne E., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 18 september 1979)

Lambe,
Bengt R., lagman (fr.o.m. den 7 mars 1979 t.o.m. den 9 november 1980)

Löfmarck,
Peter, departementsråd (fr.o.m. den 10 november 1980) Nilsson, Sam, programdirektör
(fr.o.m. den 7 mars 1979) Nord, Karl-Erik, skattedirektör (fr.o.m. den 7 mars
1979) Rabenius, Lars-Erik, ombudsman (fr.o.m. den 7 mars 1979) Rosengren, Lars,
advokat (fr.o.m. den 7 mars 1979) Waldau, Ulf, avdelningschef (fr.o.m. den 7
mars 1979) Wikström, K. Arne, byråchef (fr.o.m. den 7 mars 1979)

Sekreterare:
Helin, G. Sigvard, hovrättsassessor (fr.o.m. den 25 oktober 1978)

Lokal:
Departementens kommittéer. Lilla Kungsgatan 3, Box 347, 401 25 Göteborg, tel.
växel 031/17 38 00 (sekreteraren)

Direktiven
för kommittén, se 1979 års kommittéberättelse del II Ju 8.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41 Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:35

Kommittén
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit tio sammanträden.

Kommittén
planerar atl avge ett delbetänkande med förslag lill baslag om tvångsmedel
under år 1981.

Kommittén
beräknas avsluta sitt arbele under år 1982.

34.
BRÅ-utredningen (Ju 1978:07)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 20 juli 1978 för att göra en översyn av
brottsförebyggande rådet:

Ordförande:
Nyman, Erik O., justitieråd (fr.o.m. den 21 juli 1978 t.o.m. den 31 augusd
1980)

Ledamöter:
Körlof, Björn H. B., departementssekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m. den
19 november 1979 t.o.m. den 31 augusti 1980) Nygren, Arne J., redaktör, led. av
riksdagen (fr.o.m. den 21 juli 1978 t.o.m. den 31 augusd 1980)

Sekreterare:
von Greyerz, Christina A. M., byrådirektör (fr.o.m. den 27 november 1978 t.o.m.
den 31 augusti 1980)

Direktiven
för utredningen, se 1979 års kommitléberättelse del II Ju 10.

Utredningen
har under tiden november 1979 - augusti 1980 hållit 17 sammanträden.

Utredningen
har den 18 augusti 1980 avgetl betänkandet (Ds Ju 1980:7) Utveckling av BRÅ.

Uppdraget
är därmed slutfört.

35.
Miljöskadeutredningen (Ju 1978:08)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 29 juni 1978 med uppdrag atl utreda frågor
om skadestånd vid miljöskador:

Särskild
utredare: Bengtsson, T. Bertil, justitieråd (fr.o.m. den 28 september 1978)

Sakkunniga:
Beckman, Lars K. A. G., departementsråd (fr.o.m. den 28 september 1978)

s. 42 Kontrollera mot PDF

Ju:35 Skr 1980/81:103 42

Frei
valds, Laila, byråchef (fr.o.m. den 28 september 1978) Helmerson, Bo 1. H.,
direktör (fr.o.m. den 28 september 1978) Kardell, J. Arne, hovrättsassessor
(fr.o.m. den 28 september 1978) Pontén, Erik J., rådman (fr.o.m. den 28
september 1978) Slrömbäck, Erland H. D. D:son, direktör (fr.o.m. den 28
september 1978)

Experter:
Edstam, Lars, chefsombudsman (fr.o.m. den 15 december 1978) Lindgren, J.
Gunnar, jur. kand. (fr.o.m. den 11 september 1979) Ullman, Harald C. G., ombudsman
(fr.o.m. den 15 december 1978)

Sekreterare:
Olsson, P. L. Göran, hovrättsassessor (fro.m. den 2 oktober 1978)

Lokal:
Birger Jarls torg 5, tel. 20 14 II (sekreteraren).
Postadress: Jusliliedepartemenlel, 103 33 Slockholm

Direktiven
för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse del II Ju 9.

Utredningen
har under tiden november 1979-oktober 1980 hållit fyra sammanträden.

Utredningen
planerar att avge etl delbetänkande under år 1981. Utredningen beräknas avsluta
sill arbele under år 1982.

36.
Förvaltningsrättsutredningen (Ju 1978:09)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 28 september 1978 med uppdrag att utreda
frågan om översyn av förvaltningslagen m.m.:

Ordförande:
Slerzel, Fredrik A. C, f.d. justitieråd (fr.o.m. den 23 november 1978)

Ledamöter:
Gustafsson, Stig G., förbundsjurisl, f.d. ers. för led. av riksdagen (fr.o.m.
den 23 november 1978)

Lindquist,
Inger G., chefsrådman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 23 november 1978)

Sakkunniga:
Björnberg, Kjell E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 22 januari t.o.m. den 15 maj
1979) Palm, R. Elisabeth, statssekreterare (fr.o.m. den 22 januari 1979)

Sekreterare:
Björnberg, Kjell E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 16 maj 1979)

s. 43 Kontrollera mot PDF

43 Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:37

Bitr.
sekreterare: Fribergh, B. Erik R., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 28 maj
1979)

Lokal:
Departementens kommilléer. Lilla Kungsgalan 3, Box 347, 401 25 Göteborg, tel.
växel 031/17 38 00 (sekreterarna)

Direktiven
för ulredningen, se 1979 års kommiltéberältelse del II Ju II.

Ulredningen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit do sammanträden.

Utredningen
planerar att avge etl delbetänkande i början av år 1981.

Ulredningen
beräknas avsluta sitt arbele omkring årsskiftet 1982-1983.

37.
Kommissionslagskommittén (Ju 1978:10)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 26 oktober 1978 för att se över
kommissionslagen m.m.:

Ordförande:
Grönfors, Kurt G. W., professor (fr.o.m. den 15 december 1978)

Ledamöter:
Ollen, R. Joakim, sekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 december
1978) Olsson, Stig E., led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 december 1978)

Sakkunniga:
Carlhammar, Åke, direktör (fr.o.m. den 11 september 1979) Freszals, Öyvind,
jur. kand. (fr.o.m. den 17 april 1980) Gustafsson, Kerstin M., förbundsjurist
(fr.o.m. den 8 februari 1979) Herrlin, Hans, direktör (fr.o.m. den 10 januari
1979) Josephsson, Leif E., chefsjurist (fr.o.m. den 10 januari 1979 t.o.m. den
16 april 1980)

Lindahl,
Lars O. H., direktör (fr.o.m. den 10 januari 1979) Löfberg, Christer,
förbundsdirektör (fr.o.m. den 10 januari 1979) Miillern, Anders T, bolagsjurisl
(fr.o.m. den 10 mars 1980) Söderlund, Herbert, advokat (fr.o.m. den 10 januari
1979)

Expert:
Nyström, Jan-Åke, jur.kand. (fr.o.m. den 26 november 1979)

Sekreterare:
Josefson, S. Bertil, hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 februari 1979)

s. 44 Kontrollera mot PDF

Ju:37 Skr 1980/81:103 44

Lokal:
Departementens kommittéer. Lilla Kungsgatan 3, Box 347, 401 25 Göteborg, tel.
växel 031 /17 38 00

Direkdven
för kommittén, se 1979 års kommiltéberältelse del 11 Ju 13.

Kommittén
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit tre sammanträden. Därutöver
har företrädare för kommittén den 4 mars 1980 haft nordiska överläggningar i
Göteborg.

Kommilléns
arbele är beroende av arbelel inom europeiska gemenskaperna (EG).

Kommittén
beräknas avsluta sitt arbele under år 1982, om de i direktiven för kommittén
nämnda EG-direktiven dessförinnan föreligger.

38. Viteskommittén (Ju 1979:01)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 2 november 1978 med uppdrag all utreda
frågan om straffrätlslig kompensation vid bortfallet av förvandlingsslraffel
och all göra en översyn av vilesinslilulel:

Ordförande:
Löfmarck, Madeleine, docent (fr.o.m. den 22 januari 1979)

Ledamöter:
Pettersson, Hans A., kranmaskinisl, led. av riksdagen (fr.o.m. den 22 januari
1979)

Tilländer,
Ulla B., ämneslärare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 22 januari 1979)

Expert:
Lavin, H. S. Rune, professor (fr.o.m. den 17 september 1979)

Sekreterare:
Kinberg, Anders U., hovrättsassessor (fr.o.m. den I mars 1979)

Lokal:
Birger Jarls torg 7, tel. 20 90 17 (sekreteraren). Postadress:
Justitiedepartementet, 103 33 Slockholm

Direktiven
för kommittén, se 1979 års kommitléberättelse del 11 Ju 12.

Kommittén
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit åtta sammanträden.

Kommittén
har den I8april 1980 avgeU deibetänkandet (SOU 1980:7) Kompensation för
förvandlingsslraffel.

Kommittén
beräknas avge sill slutbetänkande under våren 1982.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45 Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:40

39. Pantbrevsutredningen
(Ju 1979:02)

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 25 januari 1979 med uppdrag all utreda
frågor angående panlrätlsreglerna i fastighets-, sjö-och lufträtten:

Särskild
utredare: Conradi, Erland G. F., f.d. justitieråd (fr.o.m. den 19 februari
1979)

Sakkunniga:
Ackermark, Sixten, jur. kand. (fr.o.m. den 12 mars 1979) Balk-Möller, Stig,
chefsjurist (fr.o.m. den 12 mars 1979) Bruzelius, Krister, jur. kand. (fr.o.m.
den 12 mars 1979) Gregow, P. J. Torkel, hovrättsråd (fr.o.m. den 29 mars 1979)
Kärrberg, Stig, bankdirektör (fr.o.m. den 12 mars 1979) Rönnberg, Mats,
direktör (fr.o.m. den 12 mars 1979)

Sekreterare:
Qwisl, Lars S. E., revisionssekreterare (fr.o.m. den I april 1979)

Lokal:
Birger Jaris torg 7, tel. 20 94 39 (Conradi), 20 90 74 (Qwisl). Postadress:
Jusliliedepartemenlel, 103 33 Slockholm

Direktiven
för utredningen, se 1980 års kommitléberällelse del 11 Ju 2.

Ulredningen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden.

Ulredningen
har i en skrivelse den 18 juni 1980 lill juslitiedepartementet lämnat förslag
om höjning av den s.k. ulmätningsräntan (6 kap. 3 jordabalken) från sex dll do
procent.

Utredningen
beräknas avge sitt slutbetänkande under år 1981.

40. Patentprocessutredningen
(Ju 1979:03)

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 25 januari 1979 med uppdrag all utreda
frågor rörande patenlprocessen och sanktions-systemet inom patenträtten:

Särskild
utredare: Lidbeck, P. Ingmar, regeringsråd (fr.o.m. den I mars 1979)

Sakkunniga:
Andersson, Andy, patentingenjör (fr.o.m. den 5 mars 1979) Engström, Fritz,
advokat (fr.o.m. den 5 mars 1979) Geijer, Lennart, f.d. statsråd (fr.o.m. den 5
mars 1979) Grunden, Örjan, advokat (fr.o.m. den 5 mars 1979) Kranseli, Arne,
civilingenjör (fr.o.m. den 5 mars 1979)

s. 46 Kontrollera mot PDF

Ju:40
Skr 1980/81:103 46

Uggla,
Claes A., patenträllsråd (fr.o.m. den 5 mars 1979) Wesllander, Olle, rådman
(fr.o.m. den 5 mars 1979)

Experter:
Arvidsson, Solveig M., byrådirektör (fr.o.m. den 12 juli 1979) Eriksson, Karl
Anders, byråchef (fr.o.m. den 18 juni 1980) Törnroth, Lennarth, palenlrättsråd
(fr.o.m. den 29 maj 1979)

Sekreterare:
Kvillner, Bo E. M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 april 1979)

Lokal:
Birger Jarls torg 7, tel. 20 90 38 (sekreteraren). Postadress:
Justiliedeparlemenlet, 103 33 Slockholm

Direkdven
för ulredningen, se 1980 års kommiltéberältelse del II Ju 3.

Ulredningen
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden samt haft
överläggningar med olika organisationer och andra som berörs av utredningens
arbete. Den särskilde utredaren och sekreteraren har besökt Helsingfors och
Oslo för överläggningar med företrädare för olika myndigheter, organisationer
och andra.

Utredningen
beräknas avsluta sitt arbete under år 1982.

41.
Fängelsestraffkommittén (Ju 1979:04)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 15 mars 1979 för aU utreda vissa frågor om
fängelse och kriminalvård i anstalt:

Ordförande:
Cosmo, Cari-Johan, hovrättslagman (fro.m. den 16 maj 1979)

Ledamöter:
Klöver, A. Helge M., järnvägsexpeditör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 maj
1979)

Littmarck,
Blenda M. V., led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 maj 1979)

Maltson,
Lisa, förbundsordförande, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 maj 1979)

Nilsson,
Jan, pol. mag. (fr.o.m. den 16 maj 1979) Winqvisl, Kay-Vilhelm, fil. kand.
(fr.o.m. den 16 maj 1979)

Sakkunniga:
Aspelin, L. B. Erland, hovrättsråd (fro.m. den 18 juni 1979) Martinsson, Bo N.
O., generaldirektör f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 18 juni 1979)

s. 47 Kontrollera mot PDF

47 Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:42

Experter:
Brorsson, Kent, jur. kand. (fr.o.m. den 22 oktober 1979) Engström, B. Gunnar,
kriminalvårdsdireklör (fr.o.m. den 18 juni 1979) Gustafsson, Stig G.,
förbundsjurist, f.d. ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 22 oktober 1979)

Karisson,
K. Harry, anstaltsdirektör (fr.o.m. den 22 oktober 1979) Kiihihorn, Eckarl,
byråchef (fr.o.m. den 18 juni 1979) Victor, Dag, jur. dr (fr.o.m. den 7
september 1979) Walander, Håkan 1., ombudsman (fr.o.m. den 22 oktober 1979)

Sekreterare:
Lundqvisl, Axel G. B., hovrättsassessor (fr.o.m. den 28 maj 1979)

Bitr.
sekreterare: Borgeke, Martin, hovrällsfiskal (fr.o.m. den I oktober 1979 t.o.m.
den 30 september 1980)

Rydell,
Peter, hovrällsfiskal (fr.o.m. den I december 1980 t.o.m. den 30 september
1981)

Lokal:
Departementens utredningsavdelning. Västergalan 47, Box 187, 201 21 Malmö, tel.
växel 040/749 50 (sekreterarna)

Direktiven
för kommittén, se 1980 års kommitléberällelse del 11 Ju 6.

Kommittén
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheter och andra som berörs av kommitténs arbele.
Företrädare för kommittén har i november 1979 deltagit i överläggningar med
olika myndigheter i Norge och Finland.

Kommittén
har den 5 februari 1980 avgelt deibetänkandet (SOU 1980:1) Fjorton dagars
fängelse. Minimitid för fängelsestraff.

Kommittén
beräknas avsluta sill arbete under år 1982.

42.
Fri vårdskommittén (Ju 1979:05)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 15 mars 1979 för att pröva vissa frågor om
kriminalvård i frihet m.m.:

Ordförande:
Börjeson, C. Olof A., lagman (fr.o.m. den 16 maj 1979)

Ledamöter:
Andersson, J. Sven G., utredningssekreterare (fr.o.m. den 16 maj 1979)
Johnsson, Ella 1., led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 maj 1979) Lindquist, Inger
G., chefsrådman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 maj 1979)

s. 48 Kontrollera mot PDF

Ju:42 Skr 1980/81:103 48

Nygren,
Arne J., redaktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 maj 1979) Petersson, Hans
E., folkskollärare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 maj 1979)

Sakkunnig:
Fischier, Sven G. O. M., tjf. överdirektör (fr.o.m. den 18 juni 1979)

Experter:
Bishop, Norman, byråchef (fr.o.m. den 18 juni 1979) Meethz, Lennart,
skyddskonsulent (fr.o.m. den 18 juni 1979) Bernlson, Eskil, skyddskonsulenl
(fr.o.m. den 30 oktober 1979) Farm, O. Ingemar, utredningssekreterare (fr.o.m.
den 30 oktober 1979) Gustafsson, Stig G., förbundsjurist, f.d. ers. för led. av
riksdagen (fr.o.m. den 30 oktober 1979) Sandström, Annika, jur. kand. (fr.o.m.
den 30 oktober 1979)

Sekreterare:
Levén, P. Staffan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 28 maj 1979)

Bitr.
sekreterare: Svensson, Lars G. B., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 januari
t.o.m. den 31 mars 1981)

Lokal:
Departementens kommittéer. Lilla Kungsgalan 3, Box 347, 401 25 Göteborg, tel.
växel 031/17 38 00 (sekreterarna)

Direktiven
för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del 11 Ju 7.

Kommittén
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit nio sammanträden.

Kommittén
planerar all avge ell delbetänkande under år 1981. Kommittén beräknas avsluta
sill arbele under år 1982.

43.
Delegationen (Ju 1979:06) för kontraktsvård

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 28 juni 1979 för planering och uppföljning
av försöksverksamhet med s.k. kontraktsvård av narkotikamissbrukare som har
begått brott:

Ordförande:
Börjeson, C. Olof A., lagman (fr.o.m. den 15 augusd 1979)

Ledamöter:
Johnsson, Ella L, led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 augusti 1979) Lindquist,
Inger G., chefsrådman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 augusti 1979)

s. 49 Kontrollera mot PDF

49 Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:44

Nygren,
Arne J., redaktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 augusti

1979)

Petersson,
Hans E., folkskollärare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 15

augusd
1979)

Öhrsvik,
Lena M., kurator, led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 augusd

1979)

Experter:
Burman, Egon, bitr. socialdirektör (fr.o.m. den den 19 november 1979) Olsson,
Orvar, departementssekreterare (fr.o.m. den 19 november 1979)

Ording,
Jan, byråchef (fr.o.m. den 18 december 1979) Östman, Olle, medicinalråd
(fr.o.m. den 19 november 1979)

Sekreterare:
Levén, P. Staffan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 augusti 1979)

Lokal:
Departementens kommilléer. Lilla Kungsgalan 3, Box 347, 401 25 Göteborg, tel.
växel 031/17 38 00 (sekreteraren)

Direktiven
för delegationen, se 1980 års kommiltéberältelse del 11 Ju 8.

Delegationen
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit fem sammanträden.

Delegationen
beräknas avsluta sitt arbete under år 1983.

44.
Fastighetsdata- och inskrivningsregisterkommittén (Ju 1979:07) (FADIR)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 16 augusti 1979:

Ordförande:
Freese, Jan P. G. H:son, generaldirektör (fr.o.m. den 16 augusd 1979)

Ledamöter:
Gustafsson, C. E. Torslen, lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16
augusd 1979)

Landberg,
Maj-Lis H. A., kassör, led. av riksdagen (fro.m. den 16 augusti 1979)

Nilsson,
Per-Axel E., avdelningschef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 augusd 1979)

Turesson,
Bo, civilingenjör, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 augusti 1979)
Österdahl, Sven Otto, byrådirektör (fr.o.m. den 16 augusti 1979)

4 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 103

s. 50 Kontrollera mot PDF

Ju:44
Skr 1980/81:103 50

Sakkunnig:
Nilsson, Torbjörn M. E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 26 september 1979)

Expert:
Åsbrink, Erik, fastighetsråd (fr.o.m. den 11 mars 1980)

Sekreterare:
Persson, Gert 1. E., teknisk direktör (fr.o.m. den 27 augusti 1979)

Bitr.
sekreterare; Isoz, N. G. Henning, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 december
1979)

Lokal:
Datainspektionen, Bergsgalan 51, Box 12050, 102 22 Stockholm, tel. växel 22 79
80 (sekreterarna)

Direktiven
för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del 11 Ju 9.

Kommittén
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit tio sammanträden. Därutöver
har kontakter lagils med myndigheter, organisationer och andra som berörs av
kommitténs arbete.

Kommittén
planerar atl avge elt delbetänkande omkring årsskiftet 1980-1981 och sill
slutbetänkande ungefär elt år senare.

45.
MAIK-kommittén (Ju 1979:08)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 30 augusti 1979 med uppdrag all pröva
frågan om marknadsanpassad arbetsersättning lill intagna i kriminalvårdsanstalter
m.m.:

Ordförande:
Nilsson, Gunnar E., ordförande i LO, led. av riksdagen (fr.o.m. den I september
1979)

Ledamöter:
Andersson, Elis G., byggnadsarbetare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1
september 1979)

Blom,
Lennart, f.d. borgarråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den I september
1979 t.o.m. den 26 november 1980)

Exner,
Lahja, textilarbetare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 september 1979)

Körlof,
Björn, departementssekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 27 november
1980)

Experter:
Johansson, Jörgen, byråchef (fr.o.m. den 19 augusti 1980) Nilsson, Bo,
personaldirektör (fr.o.m. den 15 oktober 1980)

s. 51 Kontrollera mot PDF

51 Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:46

Sekreterare:
Horned, Owe, hovrällsfiskal (fr.o.m. den 1 april 1980)

Lokal:
Birger Jarls torg 5, tel. 20 66 38 (sekreteraren). Postadress:
Jusdtiedeparlementel, 103 33 Slockholm

Direkdven
för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del 11 Ju 10.

Kommittén
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit sex sammanträden samt haft
överläggningar med olika organisationer och andra som berörs av kommilléns
arbele.

Kommittén
beräknas avsluta sitt arbele under år 1982.

46.
Utredningen (Ju 1979:09) om skydd för företagshemligheter

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 30 augusti 1979 för all utreda frågor om
skyddet för företagshemligheler m.m.:

Särskild
utredare: Roos, Carl Martin, professor (fr.o.m. den 12 september 1979)

Sakkunniga:
Eklöf, Bo E., direktör (fr.o.m. den 12 september 1979) Eriksson, Kurt, jur.
kand. (fr.o.m. den 12 september 1979) Förstadins, Erik L. W., direktör (fr.o.m.
den 12 september 1979) Holgersson, K. Jörgen, hovrättsassessor (fr.o.m. den 12
september 1979)

Schirren,
Nils, förbundsjurisl (fr.o.m. den 12 september 1979) Öhman, Toivo,
förbundsjurist (fr.o.m. den 12 september 1979)

Sekreterare:
Grobgeld, Lennart M., revisionssekreterare (fr.o.m. den 12 september 1979)

Lokal:
Birger Jaris torg 5, tel. 20 49 19 (sekreteraren). Postadress:
Justitiedepartementet, 103 33 Slockholm

Direktiven
för ulredningen, se 1980 års kommitléberättelse del 11 Ju ll.

Utredningen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sex sammanträden saml i
samarbete med statistiska centralbyrån ulfört en enkät.

Utredningen
beräknas avsluta sitt arbele under år 1983.

s. 52 Kontrollera mot PDF

Ju:47 Skr 1980/81:103 52

47.
Utredningen (Ju 1979:10) om internationella faderskapsfrågor

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 15 november 1979 för atl utreda de
internationella faderskapsfrågorna:

Särskild
utredare: Pålsson, N. D. Lennart, professor (fr.o.m. den 16 november 1979)

Sakkunniga:
Jenlzsch, Gunnie V., f.d. byråföreslåndare (fr.o.m den 12 mars 1980) Widgren,
A. Kristina, byrådirektör (fr.o.m. den 12 mars 1980) Ålander, Birgit V.,
byrådirektör (fr.o.m. den 12 mars 1980)

Sekreterare:
Bergholtz, Gunnar, hovrättsassessor (fr.o.m. den 18 februari 1980)

Lokal:
Departementens utredningsavdelning, Väslergatan 47, Box 187, 201 21 Malmö, tel.
växel 040/749 50 (sekreteraren)

Direktiven
för ulredningen, se 1980 års kommitléberällelse del 11 Ju 12.

Ulredningen
har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit etl sammanträde samt
företagit praxisundersökningar inom domstolar och myndigheter som handlägger
faderskapsfrågor av belydelse för utredningens arbele.

Utredningen
beräknas avsluta sill arbete under senare delen av år 1982.

48.
Fastighetsbildningsutredningen (Ju 1979:11)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 15 november 1979 för all se över
faslighelsbildningslagsliflningen:

Ordförande:

Landahl,
E. Tore, hovrättspresident (fr.o.m. den I december 1979)

Ledamöter:
Johansson, Kurt-Ove, led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 december 1979)

Svanström,
K. Ivan H., lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 december 1979)

Sakkunniga:
Beckman, Lars K. A. G., departementsråd (fr.o.m. den 21 december 1979)

s. 53 Kontrollera mot PDF

53 Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:49

Eliason,
Bo, lantmätare (fr.o.m. den 15 januari 1980)

Fridell,
G. Ingvar, universitetslektor (fr.o.m. den 21 december 1979)

Hansson,
Bo, byråchef (fr.o.m. den 21 december 1979)

Millgård,
E. Olof (Olle), leknisk direktör (fr.o.m. den 21 december

1979)

Molander,
Stefan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 21 december 1979)

Sätre,
Åke, civilingenjör (fr.o.m. den 21 december 1979)

Sekreterare:
Alva, Jan A., hovrättsassessor (fr.o.m. den I december 1979)

Bitr.
sekreterare: Bonde, Fredrik E:son, hovrällsfiskal (fr.o.m. den 30 januari 1980)

Lokal:
Departementens utredningsavdelning, Väslergatan 47, Box 187, 201 21 Malmö, tel.
växel 040/749 50 (sekreterarna)

Direktiven
för ulredningen, se 1980 års kommitléberättelse del II Ju 15.

Ulredningen
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden saml haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
utredningens arbete.

Utredningen
beräknas avsluta sill arbele under år 1983.

49.
Utredningen (Ju 1979:12) med uppdrag att se över valkretsindelningen vid
riksdagsval i Malmöhus län

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande dén 29 november 1979:

Särskild
utredare: Hjelmqwisl, Karl-Gustaf, lagman (fr.o.m. den I december 1979 t.o.m.
den 30 juni 1980)

Expert:
Buregren, Torslen, f.d. byråchef (fr.o.m. den I december 1979 t.o.m. den 30
juni 1980)

Sekreterare:
Heckscher, Sten, hovrällsfiskal (fr.o.m. den 1 december 1979 t.o.m. den 30 juni
1980)

Direktiven
för ulredningen, se 1980 års kommiltéberältelse del 11 Ju 14.

Utredningen
har under tiden november 1979 - juni 1980 hållit 22 sammanträden saml haft
överiäggningar med företrädare för riksdagspartierna, kommuner och
länsstyrelsen i länet.

s. 54 Kontrollera mot PDF

Ju:49 Skr 1980/81:103 54

Ulredningen
barden 12 juni 1980 avgetl betänkandet (Ds Ju 1980:3) Valkretsindelningen i
Malmöhus län. Uppdraget är därmed slutfört.

50,
Tjänsteansvarskommittén (Ju 1979:13)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 6 december 1979:

Ordförande:
Ljungar, Jan A. B., f.d. jusdlieråd (fr.o.m. den 21 december 1979)

Ledamöter:
Bäckström, Maja, undersköterska, led. av riksdagen (fr.o.m. den 29 januari
1980)

Gustafsson,
Stig G., förbundsjurisl, f.d. ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 29
januari 1980)

Hammarbacken,
Britta K. M., leg. sjuksköterska, led. av riksdagen (fr.o.m. den 29 januari
t.o.m. den 30 november 1980) Måbrink, Bertil U., ombudsman, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 29 januari 1980)

Sjögreen,
Lennart, hovrättsråd (fr.o.m. den 29 januari 1980) Ulmander, Jan,
hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 december 1980) Winther, S. 1. Eva, led. av
riksdagen/fp (fr.o.m. den 29 januari 1980)

Sakkunniga:
Aspegren, Lennart, rättschef (fr.o.m. den 5 februari 1980) Drevhammar, Ylva,
förste sekreterare (fr.o.m. den 5 februari 1980) Karlsson, Alf, ombudsman (fr.o.m.
den 5 februari 1980) Nilzelius, Tor, ombudsman (fr.o.m. den 5 februari 1980)
Normark, Georg R., chefsjurist (fr.o.m. den 5 februari 1980) Romson, Rolf,
direktör (fr.o.m. den 5 februari 1980) Schirren, Nils, förbundsjurisl (fr.o.m.
den 5 februari 1980)

Sekreterare:
Wallslröm, S. Lennart, hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 februari 1980)

Bitr.
sekreterare: Markborn-Sörås, Catharina, advokat (fr.o.m. den 15 oktober 1980)

Lokal:
Birger Jarls torg 5, tel. 20 66 04 (Ljungar), 20 50 23 (Wallslröm), 20 75 58 (Markborn-Sörås).
Postadress: Juslide-deparlemenel, 103 33 Slockholm

Direktiven
för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del II Ju 13.

Kommittén
har under tiden februari - oktober 1980 hållit sex

s. 55 Kontrollera mot PDF

55 Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:51

sammanträden
saml haft överläggningar med olika myndigheter och andra som berörs av
kommilléns arbete.

Kommilléen
avser atl i december 1980 avge deibetänkandet (Ds Ju 1980:13) Åtal mol
offentliga funktionärer. Den enskildes laleräll m.m.

Kommittén
beräknas avsluta sill arbete under år 1983.

51.
Grundlagskommittén (Ju 1980:01)

Tillkallade
enligt regeringens bemydigande den 21 februari 1980 för alt utreda vissa
grundlagsfrågor:

Ordförande:
Heckscher, Gunnar E., f.d. ambassadör (fr.o.m. den 21 februari 1980)

Ledamöter:
Berndtson, Nils A., ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 februari 1980)

Björck,
Anders P-A., led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 februari 1980) Fiskesjö, Bertil
A. N., universitetslektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 februari 1980)

Gustafsson,
Hans 1., sladsdirektör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 februari 1980)

Johansson,
K. Hilding, fil. dr., led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 februari 1980)

Kärnek,
Ruth 1. C, f.d. landstingsråd (fr.o.m. den 21 februari 1980) Nordin, Sven-Erik,
led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 februari 1980) Tarschys, N. Daniel, docent,
led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 februari 1980)

Sakkunniga:
Holmberg, Erik G., hovrättslagman (fr.o.m. den 21 februari 1980) Hultquisl,
Ove, informationssekreterare (fr.o.m. den 28 maj 1980) Regner, Göran 1. F.,
hovrättsassessor (fr.o.m. den 21 februari 1980)

Sekreterare:
Widebäck, Ulf M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 25 februari 1980)

Bitr.
sekreterare: Persson, B. Göran H., hovrättsassessor (fr.o.m. den 25 februari
1980)

Lokal:
Birger Jaris torg 9, tel. 20 83 08 (Widebäck). Postadress:
Justitiedepartementet, 103 33 Stockholm. Departementens kommilléer. Box 347,
401 25 Göteborg, tel. växel 031/17 38 00 (Persson)

Direktiven
för kommittén, se 1981 års kommitléberättelse del 11 Ju 3.

s. 56 Kontrollera mot PDF

Ju:5l Skr 1980/81:103 56

Kommittén
har under tiden februari - oktober 1980 hållit åtta sammanträden
saml gjort studiebesök i Danmark, Finland och Norge. Kommittén beräknas avge
ett belänkande i mars 1981.

52. Stöldutredningen (Ju 1980:02)

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 31 januari 1980 med uppdrag att undersöka
frågan om åtgärder mot butikstillgrepp m.m.:

Särskild
utredare: Persson, Cari G., f.d. landshövding (fr.o.m. den 28 februari 1980)

Sakkunnig:
Magnusson, N. Åke, polismästare (fr.o.m. den 10 mars 1980)

Sekreterare:
Adell, Gunnar, kammaråklagare (fr.o.m. den I maj 1980)

Lokal:
Departementens utredningsavdelning, Väslergatan 47, Box 187, 201 21 Malmö, tel.
växel 040/749 50 (sekreteraren)

Direktiven
för utredningen, se 1981 års kommitléberällelse del 11 Ju 2.

Ulredningen
har under dden mars - oktober 1980 hållit tio sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheter och organisationer som berörs av
utredningens arbele.

Ulredningen
beräknas avsluta sill arbele under år 1982.

53.
Permissionsutredningen (Ju 1980:03)

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 20 mars 1980 med uppdrag all undersöka
vissa frågor rörande permissioner från kriminalvärdsanstaller m.m.:

Särskild
utredare: Leche, Johan H., lagman (fr.o.m. den 26 mars 1980)

Sekreterare:
Kastman Heuman, Åsa, hovrättsassessor (fr.o.m. den 12 maj 1980)

Lokal:
Departementens utredningsavdelning, Väslergatan 47, Box 187, 201 21 Malmö, tel.
växel 040/749 50 (sekreteraren)

Direktiven
för ulredningen, se 1981 års kommitléberättelse del 11 Ju 5.

Ulredningen
har under liden mars - oktober 1980 haft överläggningar

s. 57 Kontrollera mot PDF

57 Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:55

med
olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens
arbete.

Utredningen
beräknas avge sill slutbetänkande i juni 1981.

54.
Ägarlägenhetsutredningen (Ju 1980:04)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 26 juni 1980 med uppdrag atl utreda frågor
om äganderätt lill lägenheter i flerfamiljshus:

Särskild
utredare: Brink, Sdg, regeringsråd (fr.o.m. den 15 juli 1980)

Experter:
Isoz, N. G. Henning, hovrättsassessor (fr.o.m. den 16 september 1980)
Magnusson, Lars, departementssekreterare (fr.o.m. den 16 september 1980)

Sekreterare:
Kallner, Bertil, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 oktober 1980)

Lokal:
Birger Jaris torg 5, tel. 20 47 80 (sekreteraren). Postadress:
Justitiedepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven
för utredningen, se 1981 års kommitléberättelse del II Ju 6.

Utredningen
har t.o.m. oktober 1980 hållit etl sammanträde. Utredningens arbele beräknas
pågå under hela år 1981.

55.
Utredningen (Ju 1980:05) om alkoholutandningsprov som bevismedel vid
trafiknykterhetsbrott

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 9 oktober 1980:

Särskild
utredare: Björiing, Johan, f.d. borgmästare (fr.o.m. den 23 oktober 1980)

Experter:
Bonnichsen, Roger, professor (fr.o.m. den 23 oktober 1980) Goldberg, Leonard,
professor (fr.o.m. den 23 oktober 1980)

Sekreterare:
Trulsson, Rolf G. K., hovrättsassessor (fr.o.m. den 27 oktober 1980)

Lokal:
Departementens utredningsavdelning, Väslergatan 47, Box 187, 201 21 Malmö, tel.
växel 040/749 50 (sekreteraren)

Direktiven
för utredningen, se 1981 års kommitléberättelse del II Ju 8.

s. 58 Kontrollera mot PDF

Ju:56 Skr
1980/81:103 58

56.
Utredningen (Ju 1980:06) för att se över gällande ordning i fråga om
godtrosförvärv av stöldgods m.m.

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 11 september 1980:

Särskild
utredare: Ekström, Allan, rådman, ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 27
november 1980)

Direktiven
för utredningen, se 1981 års kommitléberättelse del II Ju 7.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59 Kommittéer: Utrikesdepartementet UD:1

Utrikesdepartementet

Inom
detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1980: 5
och 6

1.
Delegationen (UD 1972:02) för utveckling av folkrättens regler om humanitet i
krig

Tillkallade
enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 juli 1972 för atl utveckla folkrättens
regler om humanitet i krig:

Ordförande:
Blix, Hans M., statssekreterare (fr.o.m. den 3 november 1976)

Ledamöter:
Blomqvist, Gunnar, huvudavdelningschef (fr.o.m. den 16 februari 1979)

Göransson,
Olle, led. av riksdagen (fr.o.m. den 13 december 1979) Hellström, Mats, led. av
riksdagen (t.o.m. den 12 december 1979) Hirdman, H. Sven, statssekreterare
(fr.o.m. den 9 november 1979) Hyltenius, Carl-Magnus G., kansliråd (fr.o.m. den
13 december 1979) Lindblad, Hans B., redaktör, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 3 november 1976)

Nilsson,
Bengt G., departementsråd (fr.o.m. den 3 november 1976) Skala, Björn,
departementsråd (fr.o.m. den 8 mars 1977) Wulff, Torgil H:son, kommendör av 1.
graden

Experter:
Anderberg, Bengt G., överstelöjtnant, (fr.o.m. den 29 augusti 1977) Janzon, Bo,
förste forskningsingenjör (fr.o.m. den 16 oktober 1972) Johnson, Bo F.,
folkrättssakkunnig (fr.o.m. den 16 december 1976) Prawitz, Jan, laborator

Rybeck,
Bo, generalläkare (fr.o.m. den 16 oktober 1972) Sandström, Anders G.,
ambassadör (fr.o.m. den 6 juni 1977 t.o.m. den 30 september 1980)

Sekreterare:
Bring, Ove, jur. dr (fr.o.m. den 20 april 1976)

Lokal:
Utrikesdepartementet, Gustav Adolfs torg I, Box 16121, 103 23
Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven
för delegationen, se 1973 års riksdagsberältelse UD 5.

s. 60 Kontrollera mot PDF

UD:1 Skr 1980/81:103 60

Delegationen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit tre sammanträden samt haft
kontakter med olika myndigheter som berörs av delegationens arbete. Därutöver
har sju sammanträden hållits med en särskild arbetsgrupp för frågan om särskilt
inhumana vapen.

Delegationens
arbele beräknas pågå under hela år 1981.

2.
Nedrustningsdelegationen (UI> 1976:01)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 26 maj 1976 för atl fortlöpande följa
utvecklingen på nedrustningsområdet samt utarbeta förslag lill Sveriges
agerande i olika akluella nedrustningsfrågor:

Ordförande:
Thorsson, Inga M., statssekreterare, f.d. led. av riksdagen

Ledamöter:
Andersson, Georg L., rektor, led. av riksdagen Eckerberg, C. Lennart,
ambassadör (fr.o.m. den 13 augusti 1979) Ericson, Sture T., redaktör, led. av
riksdagen Hirdman, H. Sven, statssekreterare (fr.o.m. den 29 oktober 1979)
Jonäng, Gunnel M., led. av riksdagen Lidgard, Curt S. H., ambassadör (fr.o.m.
den 11 juli 1978) Skala, Björn, departementsråd (fr.o.m. den I oktober 1979)
Sundberg, Ingrid E., fil. kand., led. av riksdagen (fr.o.m. den 28 mars 1977)
Ångström, Rune T., led. av riksdagen

Experter:
Björeman, Carl E., överste av 1. graden (fr.o.m. den 1 oktober 1978 (t.o.m. den
30 september 1980)

Cars,
Hans Christian, tf. kansliråd (fr.o.m. den 31 augusti 1978) Dahlén, Per Olof
(Olle) R., ambassadör Dahlman, S. Ola, forskningschef Ericsson, Ulf A.,
minister

Johnson,
Bo F., folkrättssakkunnig (fr.o.m. den 18 januari 1977) Jonsson, Lars O.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 1 december 1978 t.o.m. den 31 mars 1980)
Lind, Johan H., departementssekreterare Lundell, Nils, överste 1. graden
(fr.o.m. den I oktober 1980) Lundin, S. Johan, forskningschef

Norberg,
Lars R., ambassadråd (fr.o.m. den 13 januari 1977) Prawitz, Jan, laborator

Strömbäck,
Stig, kommendör (fr.o.m. den I oktober 1978) Theolin, Sture B.,
departementssekreterare (fr.o.m. den I april 1980)

s. 61 Kontrollera mot PDF

61 Kommittéer: Utrikesdepartementet UD:3

Sekreterare:
Hyltenius, Carl-Magnus G., kansliråd (fr.o.m. den 16 juli 1978)

Lokal:
Utrikesdepartementet, Gustav Adolfs torg 1, Box 16121, 103 23 Slockholm,
tel. växel 763 10 00

Direktiven
för delegationen, se 1977 års kommitléberättelse del 11 UD 1.

Delegarionen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit tre sammanträden.

Delegationens
arbete beräknas pågå under hela år 1981.

3.
Utredningen (UD 1978:02) om utrikesrepresentationen

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 29 juni 1978 med uppdrag att utreda frågan
om hur de resurser som utrikesförvaltningen disponerar bäst bör utnyttjas samt
avge förslag härom liksom om möjliga ralionaliseringsåtgärder:

Särskild
utredare: Engblom, Göran, ambassadör (fr.o.m. den 2 oktober 1978)

Sakkunniga:
Bolhén, Kerstin, ambassadråd (fr.o.m. den I november 1978) Kjellén, Bo,
departementsråd (fr.o.m. den I november 1978) Lindslåhl, Mårten, kansliråd
(fr.o.m. den I november 1978) Monlelius, Jan-Christian, expeditionschef
(fr.o.m. den I november 1978)

Experter:
Andersson, Karl-Erik, generalkonsul (fr.o.m. den I november 1978) Bergman,
Agneta, byråassislenl (fr.o.m. den I november 1978) Bjurner, Anders,
departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juni 1980) Björkman, Rune, byråassistent
(fr.o.m. den 1 november 1978) Dahlström, Gunnar, generalkonsul (fr.o.m. den I
augusti 1980) Djurberg, Maj, departementssekreterare (fr.o.m. den I
november 1978)

Ekdahl,
Lennart, byggnadsråd (fr.o.m. den I november 1978) Göransson, Bo,
avdelningschef (fr.o.m. den I november 1978) Hallström, Maj,
departementssekreterare (fr.o.m. den I november 1978) Lewin, Elisabeth,
civilekonom (fr.o.m. den I augusti 1980)

s. 62 Kontrollera mot PDF

UD:3 Skr 1980/81:103 62

Liljegren,
Henrik, departementsråd (fr.o.m. den 1 november 1979)

Malmslen,
Cecilia, departementssekreterare (fr.o.m. den I september

1979)

Öländer,
Anders, kansliråd (fr.o.m. den 1 november 1978)

af
Sillen, Jan, ambassadör (fr.o.m. den 1 november 1978)

Sternby,
Björn, förste ambassad- sekreterare (fr.o.m. den 1 november

1978)

Tallroth,
Tore, ambassadör (fr.o.m. den 1 novgiber 1978)

Widgren,
Greger, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 augusti 1980)

Wiik,
Curt, departementsråd (fr.o.m. den 1 november 1978)

Årefeldl,
Ann, assistent (fr.o.m. den I november 1978)

Sekreterare:
Amnéus, Henrik, ambassadråd (fr.o.m. den 25 september 1978)

Lokal:
Ulrikesdepartemenlet, Tysta Marigången 2., tel. växel 763 10 00. Postadress: Box
16121, 103 23 Stockholm

Direktiven
för ulredningen, se 1979 års kommiltéberältelse del 11 UD 2.

Utredningen
har under tiden november 1979 - november 1980 hållit nio sammanträden.
Därutöver har överläggningar ägt rum med myndigheter, organisationer, företag
och enskilda som berörs av utredningens arbete.

Den
till utredningen knutna interdepartementala samrådsgruppen har sänt ul en
rundfråga, vilken har besvarats.

Ulredningen
har den 24 oktober 1980 avgetl deibetänkandet (Ds UD 1980:1) Den framtida
ulrikestjänslen: ökad specialisering, riktad rekrytering, chefsutbildning,
merilbedömning m.m. inom ramen för en enhetlig ulrikesljänsl.

Utredningen
beräknas avsluta sill arbete under år 1981.

4.
Förberedande kommittén (UD 1979:01) för 1981 års FN-konferens om nya och
förnybara energikällor

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 14 juni 1979 för att organisera
förberedelserna för svenskt vidkommande:

Ordförande:
Petri, Carl Axel, H. statsråd (fr.o.m. den 18 januari 1980) Tham, Carl G. W.,
förulv. statsråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 29 augusd 1979 t.o.m. den 17
januari 1980)

s. 63 Kontrollera mot PDF

63 Kommittéer: Utrikesdepartementet UD:4

Vice
ordförande: Crafoord, Carl-George, bitr. kabinellsekrelerare (fr.o.m.
den 29 augusd 1979 t.o.m. den 2 juni 1980) Hegardt, Margareta, bitr.
kabinettssekreterare (fr.o.m. den 3 juni 1980)

Ledamöter:
Andréen, Rolf, kansliråd (fr.o.m. den 18 januari 1980) Assarsson, Bo,
departementssekreterare (fr.o.m. den 29 augusti 1979) Bildt, Carl,
statssekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 29 augusti 1979)

Dahllöf,
Lars, informationssekreterare (fr.o.m. den 18 januari 1980) Edqvisl, Olle,
lekn. dr (fr.o.m. den 29 augusti 1979) Gransledt, Pär E., led. av riksdagen
(fr.o.m. den 18 januari 1980) Hjorth, Lars, departementsråd (fr.o.m. den 29
augusti 1979) Håkansson, Per Olof, byggnadsingenjör, led. av riksdagen (fr.o.m.
den 29 augusti 1979)

Johanson,
Bo C, departementssekreterare (fr.o.m. den 29 augusti 1979)

Johansson,
Olof, statsråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 29 augusti 1979 t.o.m. den 17
januari 1980)

Ketds,
Pär, departementsråd (fr.o.m. den 29 augusti 1979) Kjellén, Bo, departementsråd
(fr.o.m. den 29 augusti 1979 t.o.m. den 17 januari 1980)

Kristoferson,
Lars A., fil. dr (fr.o.m. den 29 augusti 1979) Narfslröm, Petter, överingenjör
(fr.o.m. den 29 augusti 1979) Nordbäck, Magnus, kansliråd (fr.o.m. den 29
augusti 1979) Rey, Lars, verkst. ledamot (fr.o.m. den 29 augusti 1979)
Söderkvist, Oswald, led. av riksdagen (fr.o.m. den 29 augusti 1979) Tham, Carl,
led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 mars 1980) Ullenhag, Jörgen, fil. dr, led. av
riksdagen (fr.o.m. den 29 augusti 1979 t.o.m. den 5 mars 1980) Wennerberg,
Sigfrid, verkst. ledamot (fr.o.m. den 29 augusti 1979)

Sekreterare:
Ringborg, Mals, departementssekreterare (fr.o.m. den 29 augusti 1979)

Bitr.
sekreterare: Beijer, Bruno, departementssekreterare (fr.o.m. den 29 augusti
1979)

Lokal:
Utrikesdepartementet, Gustav Adolfs torg I, Box 161 21, 103 23 Slockholm,
tel. växel 763 10 00

Särskilda
direktiv har ej meddelats.

Kommittén
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit fyra sammanträden.

Kommittén
beräknas avsluta sitt arbele under år 1981.

s. 64 Kontrollera mot PDF

UD:5 Skr 1980/81:103 64

5.
Utredningen (UD 1979:02) om utbildningsbehovet för det svenska framtida
utvecklingssamarbetet

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 21 juni 1979:

Särskild
utredare: Bergman, Olov, docent (fr.o.m. den 1 augusti 1979)

Experter:
Ask, Sten, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 augusd 1979) Asp, Ulf,
internalionell sekreterare (fr.o.m. den 15 augusti 1979) Bretschneider, Alfred,
revisionsdirektör (fr.o.m. den I augusti 1979) Dagrup-Strand, Marie-Louise,
byråsekrelerare (fr.o.m. den 1 augusti 1979)

Epstein,
Viktor, direktör (t.o.m. den I oktober 1979) Falk, Anders,
departementssekreterare (fr.o.m. den I augusti 1979) Hultin, Mats, direktör
(fr.o.m. den I augusti 1979) Janebäck, Tord, departementssekreterare (fr.o.m.
den I augusti 1979) Lewenhaupl, Krister, direktörsassistenl (fr.o.m. den 2
oktober 1979) Ringmar, Torgil, avdelningschef (fr.o.m. den I augusti 1979)
Söderberg, Lennart, ombudsman (fr.o.m den I augusti 1979) Winninge, Carol,
sekreterare (fr.o.m. den 1 augusti 1979)

Sekreterare:
Wallberg, Börje, biståndsattaché (fr.o.m. den I augusti 1979)

Direktiven
för utredningen, se 1980 års kommitléberällelse del 11 UD 1.

Utredningen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit nio sammanträden.

Utredningen
har den 5 september 1980 avgetl betänkandet (SOU 1980:38) Utbildning för
uppdrag i u-land.

Uppdraget
är därmed slutfört.

6.
Utredningen (UD 1980:01) om fredskårens framtid

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 24 april 1980:

Särskild
utredare: Wirmark, Bo, fil. kand. (fr.o.m. den 25 april t.o.m. den 31 oktober
1980)

Sakkunnig:
Engellau, Marie-Louise, byrådirektör (fr.o.m. den 25 april t.o.m. den 31
oktober 1980)

s. 65 Kontrollera mot PDF

65 Kommittéer: Utrikesdepartementet UD:6

Experter:
Fromholz, Margareta, bitr. studierektor (fr.o.m. den 25 april t.o.m. den 31
oktober 1980)

Gyllensvärd,
Ebba, informationssekreterare (fr.o.m. den 25 april t.o.m. den 31 oktober
1980)

Hollander,
Christian, generalsekreterare (fr.o.m. den 25 april t.o.m. den 31 oktober 1980)

Lindh,
Sören, utredningssekreterare (fr.o.m. den 25 april t.o.m. den 31 oktober 1980)

Löfgren,
Sten, civilingenjör (fr.o.m. den 25 april t.o.m. den 31 oktober 1980)

Rydberg,
Robert, generalsekreterare (fr.o.m. den 25 april t.o.m. den 31 oktober 1980)

Winninge,
Carol, sekreterare (fr.o.m. den 25 april t.o.m. den 31 oktober 1980)

Direktiven
för utredningen, se 1981 års kommiltéberältelse del 11 UD 1.

Ulredningen
har under tiden april - oktober 1980 hållit 21 sammanträden saml haft två
överläggningar med organisationer som berörs av utredningens arbete.

Ulredningen har avgett
betänkandet (Ds UD 1980:2) En ny fredskår. En preliminär version av detla
betänkande har varit utsänd pä remiss.

Uppdraget
är därmed slutfört.

5 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 103

s. 66 Kontrollera mot PDF

Fö:l
Skr 1980/81:103 66

Försvarsdepartementet

Inom
detta avsnitt har följande kommitté avslutat sin verksamhet under år 1980: 1, 4
och 12

1.
Beredningen (Fö 1975:01) för det fortsatta arbetet om kvinnan i försvaret (BKF)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 27 februari 1975 för det fortsatta arbelel
om kvinnan i försvaret (se Post- och Inrikes tidn. den 13 mars 1975):

Ordförande:
Frändås, S. G. Berit, studierektor, f.d. led. av riksdagen (t.o.m. en 17
december 1980)

Ledamöter:
Aulin, Olle M., överstelöjtnant, led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 december
1976 t.o.m. den 17 december 1980) Barke, Chrisdne, rikslollachef (t.o.m. den 17
december 1980) Ekelund, Ulla G., led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 december
1976 t.o.m. den 17 december 1980)

Ekman,
Kerstin, ingenjör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 30 mars 1978 t.o.m. den 17
december 1980) Larsson, Carl-Otto, överste (t.o.m. den 17 december 1980)

Experter:
Barringer, Hans O., major (fr.o.m. den 26 oktober 1979 t.o.m. den 17 december
1980)

Ershammar,
Mals O. T, konsulent (fr.o.m. den 15 april 1975 t.o.m. den 31 december 1980)

Hultan,
Ivan H., personaldirektör (fr.o.m. den 6 maj 1975 t.o.m. den 17 december 1980)

Mohall,
Carl-Erik, förste ombudsman (fr.o.m. den I oktober 1976 t.o.m. den 17 december
1980)

Pålsson,
Kerstin L., departementssekreterare (fr.o.m. den 2 oktober 1978 t.o.m. den 17
december 1980)

Sjöö,
Curt O., överste (fr.o.m. den 18 april 1975 t.o.m. den 17 december 1980)

Wahlberg,
Per V., öriogskapten (fr.o.m. den 10 januari 1977 t.o.m. den 17 december 1980)

s. 67 Kontrollera mot PDF

67 Kommittéer:
Försvarsdepartementet Fö:2

Sekreterare:
Ershammar, Mals O. T., konsulent (fr.o.m. den I februari 1976 t.o.m. den 31 december
1980)

Direktiven
för beredningen, se 1976 års kommitléberättelse Fö 15. Tilläggsdirektiv, se
1979 års kommiltéberältelse del 11 Fö 2.

Beredningen
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit tolv sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheter som berörts av beredningens arbete.

Beredningen
har den 17 december 1980 avgett sill slutbetänkande (Ds FÖ 1980:5) Kvinnan och
försvarets yrken.

Uppdraget
är därmed slutfört.

2.
1975 års skyddsrumsutredning (Fö 1975:03) (SkrU-75)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 18 juni 1975 för atl lämna förslag lill
bestämmelser för övergången till ändrat skyddsrumssystem (se Post- och Inrikes
tidn. den 5 juli 1975):

Ordförande:
Gustafsson, M. Gunnar, generaldirektör, f.d. led. av riksdagen

Ledamöter:
Aulin, Olle M., överstelöjtnant, led. av riksdagen (fr.o.m. den I mars 1980)

Welin,
E. Gösta, direktör Wiklund, Svea S. S., f.d. led. av riksdagen Williamsson, Uno
E. I., länsråd

Experter:
Bohlin, Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den I mars 1980) Edmén, Lars
H., försvarsdirektör (fr.o.m. den 8 januari 1976) Egnell, S. Jan-Erik,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 8 januari 1976) Frank, Aage,
departementssekreterare (fr.o.m. den 15 april 1980) Frödin, Sven-Erik R.,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 februari 1980)

Janson,
Björn C, hovrättsassessor

Krona,
Kurt, sektionschef (fr.o.m. den 15 november 1975) Strömblad, B. Charies R.,
docent (fr.o.m. den 24 april 1980) Terstad, 1. Gösta A., kansliråd

Sekreterare:
Tjörneryd, John E. E., avdelningschef

s. 68 Kontrollera mot PDF

Fö:2
Skr 1980/81:103 68

Bitr.
sekreterare: Norrman, Sten-Inge H., byrådirektör (fr.o.m. den 15 februari 1980)

Lokal:
Civilförsvarsstyrelsen, Karolinen, 651 80 Karlstad, tel. växel 054/10 30 00
(sekreteraren)

Direktiven
för utredningen, se 1976 års kommitléberättelse Fö 17. Tilläggsdirektiv, se
1981 års kommiltéberältelse del 11 Fö 2.

Utredningen
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit tolv sammanträden saml haft
överläggningar med olika myndigheter och andra som berörs av utredningens arbele.

Utredningen
har den 2 december 1980 avgett delbetänkandet (Ds Fö 1980:7) Befolkningens
skydd i krig.

Utredningen
beräknas avsluta sill arbele under år 1982.

3.
Värnpliktsinflytandekommittén (Fö 1977:01) (VIK)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 10 mars 1977 för alt utreda formerna m.m.
för de värnpliktigas medinfiytande:

Ordförande:
Malmberg, Östen F. G., f.d. stadsjurist

Ledamöter:
Eliasson, Björn E. A., bonde, f.d. ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 6
mars 1978)

Olsson,
E. Billy, överdirektör Selö, Christer, förbundskassör Svanberg, Karl-Erik,
rektor, led. av riksdagen Unckel, Per C. G., jur. stud., led. av riksdagen

Sakkunniga:
Bjerndell, Jörgen H., ombudsman (fr.o.m. den 3 maj 1977) Chrisdansen, C. J.
Robert, överstelöjtnant (fr.o.m. den 1 januari 1980) Hedström, Hans, ombudsman
(fr.o.m. den 1 oktober 1979) Mohall, Carl-Erik, förste ombudsman Petterson,
Lars-Olov, ombudsman

Sandberg,
Ulf, förste ombudsman (t.o.m. den 31 december 1979) Spångberg, Jan, ombudsman
(fr.o.m. den 1 oktober 1979) Svensson, S. Raymond, förste sekreterare

Experter:
Sandgren, Gösta, förste byråsekrelerare (fr.o.m. den 3 oktober 1977) Tamfeldt,
Bengt G., generalmajor (fr.o.m. den 22 oktober 1979)

s. 69 Kontrollera mot PDF

69 Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö:4

Huvudsekreterare:
Sjöholm, Eric G. R., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1979)

Bitr.
sekreterare: Pantzerhielm, H. Henrik G., departementssekreterare (fr.o.m. den 9
maj 1977)

Lokal:
Fredsgalan 2,3 Ir., 11152 Stockholm, tel. 113935 (huvudsekreteraren)

Direktiven
för kommittén, se 1978 års kommitléberättelse del 11 Fö 3. Tilläggsdirekdv, se
1981 års kommitléberättelse del 11 Fö 1.

Kommittén
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit elva sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
kommitténs arbete.

Kommittén
beräknas avsluta sitt arbete under våren 1981.

4.
Sårbarhetskommittén (Fö 1977:02) (SÅRK)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 28 april 1977 för att utreda frågan om
datasystemens sårbarhet och föreslå åtgärder i syfte atl minska denna:

Ordförande:
Eriksson, B. Allan, kansliråd (t.o.m. den 25 januari 1980)

Ledamöter:
Carlsson, Ulf V., överdirektör (t.o.m. den 25 januari 1980) Freese, Jan P. G.
H:son, generaldirektör (t.o.m. den 25 januari 1980) Hertz, Olof A.,
avdelningsdirektör (t.o.m. den 25 januari 1980) Mardn-Löf, C. Johan E.,
civilingenjör (t.o.m. den 25 januari 1980) Tengelin, Ulf E. G.,
avdelningsdirektör (t.o.m. den 25 januari 1980) Vinge, Per-Gunnar, direktör
(t.o.m. den 25 januari 1980)

Expert:
Tengelin, Ulrika Ch., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 16 januari 1978 t.o.m.
den 25 januari 1980)

Huvudsekreterare:
Wranghull, Hans O., byråchef (t.o.m. den 25 januari 1980)

Sekreterare:
Siversen, Bengt 1., kammarrättsassessor (t.o.m. den 29 februari 1980)

Direktiven
för kommittén, se 1978 års kommittéberättelse del II Fö 4.

s. 70 Kontrollera mot PDF

Fö:4 Skr 1980/81:103 70

Kommittén
har under liden november 1979 - januari 1980 hållit sex sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörts av
kommitténs arbete.

Kommittén
har den 25 januari 1980 avgetl sitt slutbetänkande (SOU 1979:93) ADB och
samhällets sårbarhet.

Uppdraget
är därmed slutfört.

5.
1978 års försvarskommitté (Fö 1978:02) (FK-78)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 30 mars 1978 med uppdrag atl överväga och
lämna förslag om säkerhetspolitikens inriktning och totalförsvarets fortsatta
utveckling m.m. efter år 1982:

Ordförande:
Nordbeck, S. E. Gunnar, generaldirektör (fr.o.m. den 6 april 1978)

Ledamöter:
Björk, Gunnar E., bankkonsulenl, led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 april 1978)

Brännström,
Roland J., verkmästare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 april 1978)

Ekelund,
Ulla G., led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 april 1978) Frändås, S. G. Berit,
studierektor, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 april 1978 t.o.m. 13 mars
1980)

Gustavsson,
Bengt T., ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 april 1978 t.o.m. den 31
mars 1980)

Gustavsson,
Åke, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 april 1980) Göransson, J. Olle,
verkmästare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 april 1978)

Hernelius,
J. Allan, bankofullmäktig, led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 april 1978 t.o.m.
den 16 december 1979)

Larsson,
Ulf O., utredningssekreterare (fr.o.m. den 6 april 1978) Lewén-Eliasson, Anna
Lisa, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 april 1978)

Lindblad,
Hans B., redaktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 april 1978)

Petersson,
Per M., hemmansägare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 april 1978)

Sundström,
Gudrun, ledamot av riksdagen (fro.m. den 14 mars 1980) Tham, Carl G. W.,
förulv. statsråd, ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 januari 1980)

Wirmark,
B. David 1., fil. mag., ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 april 1978
t.o.m. den 16 december 1979)

s. 71 Kontrollera mot PDF

71 Kommittéer: Försvarsdepartementet
Fö:5

af
Ugglas, Margaretha M., civilekonom, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 december
1979)

Experter:
Andersson, Björn E. H., ombudsman (fr.o.m. den 17 december 1979) Björck, Berndt
H., kanslichef (fr.o.m. den 30 juni 1978 t.o.m. den 4juni 1980)

Brodin,
Katarina, fil. dr (fr.o.m. den 24 april 1978 t.o.m. den 16 december 1979)

Broström,
Ulf T. F., byråchef (fr.o.m. den 24 april 1978) Dahlberg, Lars C,
departementsråd (fr.o.m. den 24 april 1978 t.o.m. den 16 december 1979)

Eliasson,
Jan K., kansliråd (fr.o.m. den 30 juni 1978 t.o.m. den 4 juni 1980)

Eliasson,
Lars-Mårten, överingenjör (fr.o.m. den 27 augusd 1979) Flodin, Bertil E.,
informationschef (fr.o.m. den 30 juni 1978 t.o.m. den 4 juni 1980)

Frödin,
Sven-Erik R., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 27 augusti 1979) Gyllö, Sture,
f.d. avdelningschef (fr.o.m. den 27 augusti 1979) Hemborg, Bo E. Y., kansliråd
(fr.o.m. den 24 april 1978) Janson, Björn C, hovrättsassessor (fr.o.m. den 24
september 1979) Krona, Kurt, sektionschef (fr.o.m. den 27 augusti 1979)
Landahl, Per-Axel V., kanslichef (fr.o.m. den 22 januari 1979 t.o.m. den 4 juni
1980)

Linder-Aronsson,
N. Lennart, tf. länsråd (fr.o.m. den 24 september 1979)

Lindkvist,
Börje K., generalsekreterare (fr.o.m. den 30 juni 1978) Lindow, M.-V. Styrbjörn
R. A., kanslichef (fr.o.m. den 30 juni 1978 t.o.m. den 4 juni 1980)

Nicklasson,
Stina A. R., skolinspektör (fr.o.m. den 30 juni 1978 t.o.m. den 4 juni 1980)

Nilsson,
Karl Erik, biträdande direktör (fr.o.m. den 17 december 1979)

Orrö,
Sven-Erik O., departementsråd (fr.o.m. den 24 april 1978) Rangnitt, F. Harald
O., departementsråd (fr.o.m. den 27 augusti 1979) Sagrén, K. Åke, utnämnd
överste (fr.o.m. den 28 augusti 1980) Sandberg, Ulf, förste ombudsman (fr.o.m.
den 17 december 1979) Schuback, Bengt J., viceamiral (fr.o.m. den 24 april
1978) Sjöstedt, Stig, byrådirektör (fr.o.m. den 27 augusti 1979) Strand,
Karl-Erik, departementsråd (fr.o.m. den 17 december 1979) Terstad, 1. Gösta A.,
kansliråd (fr.o.m. den 27 augusti 1979) Thyberg, O. Knut, ambassadör (fr.o.m.
den 24 april 1978 t.o.m. den 16 december 1979) Thyberg, P. Erik, planeringschef
(fr.o.m. den 24 april 1978)

s. 72 Kontrollera mot PDF

Fö:5
Skr 1980/81:103 72

Tunberger,
Johan A., informationssekreterare (fr.o.m. den 15 februari

1980)

Wahlbäck,
M. Krister, docent (fr.o.m. den 24 april 1978)

Wigzell,
Kerstin, sekreterare (fr.o.m. den 17 december 1979)

Wiktorin,
Bengt, sektionschef (fr.o.m. den 27 augusd 1979)

Wiktorin,
Ove E. A., överstelöjtnant (fr.o.m. den 28 augusti 1980)

Huvudsekreterare:
Wigur, J. T. Rolf, generalmajor (fr.o.m. den 6 april 1978)

Sekreterare:
Anderberg, Bengt G., överstelöjtnant (fr.o.m. den 17 december 1979) Börjesson,
Dick R., kommendörkapten (fr.o.m. den 17 december 1979)

Dreiwilz,
Bo G., överstelöjtnant (fr.o.m. den 6 april 1978) Hellman, Sven R.,
överingenjör (fr.o.m. den 6 april 1978) Linder, Sven G., kansliråd (fr.o.m. den
I december 1978 t.o.m. den 16 december 1979)

Bitr.
sekreterare: Anderberg, Bengt G., överstelöjtnant (fr.o.m. den 22 januari
t.o.m. den 16 december 1979)

Lokal:
Försvarsdepartementet, Regeringsgalan 1-3, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10
00, direktval 763 25 04 (sekreteraren), 763 27 33, (kansli)

Direktiven
för kommittén, se 1979 års kommitléberättelse del II Fö 4. Tilläggsdirektiv, se
1981 års kommiltéberältelse del II Fö 3.

Kommittén
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit 31 sammanträden.

Kommittén
har i juni 1980 avgetl deibetänkandet (Ds Fö 1980:2) Vidgad säkerhetspolitisk
debatt.

Kommittén
planerar atl avge nästa delbetänkande under våren 1981.

Kommittén
beräknas avsluta sitt arbele under år 1981.

6.
Delegationen (Fö 1978:03) för samordning av ny befälsordning (SamD NBO)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den I juni 1978 för samordning av arbelel med
att genomföra den nya befälsordningen för del militära försvaret:

Ordförande:
Ehrling, G. O. Ingvar, departementsråd (fr.o.m. den I juni 1978)

s. 73 Kontrollera mot PDF

73 Kommittéer:
Försvarsdepartementet Fö:7

Ledamöter:
Ahlin, Per A. G., överstelöjtnant (fr.o.m. den 1 oktober 1979) Albreklson, Hans
B., departementsråd (fr.o.m. den I juni 1978) Back, K. Gunnar, kommendörkapten
(fr.o.m. den I juni 1978 t.o.m. den 30 april 1980)

Carlson,
Lars O., överstelöjtnant (fr.o.m. den I juni 1978 t.o.m. den 31 mars 1980)

Grahn,
T. Roland, överste av 1. graden (fr.o.m. den I oktober 1980) Jansson, C. G.
Eric, överste (fr.o.m. den I juni 1978) Klinthof, Hans E. A., överstelöjtnant
(fr.o.m. den 1 april 1980) Krappe, S. Inge G., överstelöjtnant (fr.o.m. den 1
maj 1980) Nilsson, Alice H. C, departementsråd (fr.o.m. den 17 januari 1979)
Palm, Hans G. G., departementsråd (fr.o.m. den I juni 1978) Tamfeldt, Bengt G.,
generalmajor (fr.o.m. den I juni 1978 t.o.m. den 30 september 1980)

Sekreterare:
Ridderslad, Gunnar C. A., major (fr.o.m. den I juni 1978)

Lokal:
Försvarsdepartementet, Regeringsgatan 1-3,103 33 Stockholm tel. växel 763 10
00, direktval 763 25 97 (ordföranden)

Direktiven
för delegarionen, se 1979 års kommitléberättelse del 11 Fö 5.

Delegationen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sex sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheter, organisadoner och andra som berörs av
delegationens arbete.

Delegationen
beräknas avsluta sitt arbele under hösten 1981.

7.
Civilmilitärutredningen (Fö 1978:04) (CMU)

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den I juni 1978 med uppdrag all utreda frågan
om kategoridllhörighet, rekrytering och utbildning för viss civilmilitär
personal m.m.:

Särskild
utredare: Ärvas, Dag G. C, konteramiral (fr.o.m. den 30 juni 1978)

Experter:
Ahrensledl, Bengt A., slabsmeteorolog (fr.o.m. den 19 februari 1979) Borgquist,
Frithiof, byråchef (fr.o.m. den 30 juni 1978) Holmquist, K. O. Rolf,
hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 september 1980)

s. 74 Kontrollera mot PDF

Fö:7 Skr 1980/81:103 74

Huldt,
C. Kristoffer, marindirektör av 1. graden (fr.o.m. den 5

december
1978 t.o.m. den 11 juni 1980)

Jidborg,
Leif L., armédireklör av 1. graden (fr.o.m. den 5 december

1978)

Norrthon,
Peter S., marindireklör av I.
graden (fr.o.m. den 12 juni

1980)

Rittsél,
K. Ingvar, överste (fr.o.m. den 19 februari 1979)

Rybeck,
Bo, tf. generalläkare (fr.o.m. den 19 februari 1979)

Tegenfeldl,
Hans G., fiygdirektör av I. graden (fr.o.m. den 5 december

1978)

Wallin,
Björn A., kansliråd (fr.o.m. den 21 maj 1979 t.o.m. den 14

september
1980)

Zetterström,
Björn E., försvarsöverläkare (fr.o.m. den 5 december

1978)

Sekreterare:
Lindahl, Carl-Fredrik H., departementssekreterare (fr.o.m. den 30 juni 1978)

Bitr.
sekreterare: Nystedt, Stig H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 23 oktober 1978)

Lokal:
Kommendörsgalan 28, 5 Ir., 114 48 Slockholm, tel. 61 20 34 (sekreteraren)

Direktiven
för utredningen, se 1979 års kommitléberällelse del 11 Fö 6.

Utredningen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit 37 sammanträden saml
företagit studiebesök vid krigsförbandsövningar. Ulredningen beräknas avge sill
slutbetänkande under år 1982.

8.
Utredningen (Fö 1978:05) Hälso- och sjukvård i försvaret (HSF)

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 29 juni 1978 med uppdrag all överväga vissa
frågor och genomföra vissa överläggningar m.m. i samband med organisationsförändringar
inom försvarsmaktens hälso- och sjukvård i fred:

Särskild
utredare: Romberg, N. Wilhelm A., direktör (fr.o.m. den I augusti 1978)

Sakkunnig:
Nilsson, Alice H. C, departementsråd (fr.o.m. den I augusti 1978)

s. 75 Kontrollera mot PDF

75 Kommittéer: Försvarsdepartementet
Fö:9

Experter:
Bengtsson, Sven Eric, regementsläkare (fr.o.m. den 16 oktober 1980) Köhler, N.
Christer, major (fr.o.m. den I januari 1979) Lindberg, Bo, major (fro.m. den 16
oktober 1980) Lagerholm, Göran E., försvarsöverläkare (fr.o.m. den I augusti
1978)

Sekreterare:
Lundquist, David, tf. avdelningsdirektör (fr.o.m. den 21 augusti 1978 t.o.m.
den 29 februari 1980)

Westman,
Henrik G,, departementssekreterare (fr.o.m. den I mars 1980)

Bitr.
sekreterare: -Högberg, C. Johan H., departementssekreterare (fr.o.m.
den 15 september 1980)

Lokal:
Försvarsdepartementet, Regeringsgatan 1-3, 103 33 Slockholm, tel. växel 763 10
00, direktval, 763 37 83 (utredaren), 763 25 60 (sekreteraren)

Direktiven
för ulredningen, se 1979 års kommitléberättelse del 11 Fö 7.

Utredningen
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit sex sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheter och ulredningar som berörs av utredningens
arbele.

Utredningen,
som skall lämna förslag lill praktiskt genomförande av riksdagsbeslut angående
värnpliktssjukvården har i skrivelse lill regeringen i juni 1980 avgelt förslag
beträffande organisation m.m. av förbandssjukvården för huvuddelen av
fiygvapnels förband.

Utredningen
beräknas avsluta sitt arbete under år 1982.

9.
Folkrättskommittén (Fö 1978:06)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 29 juni 1978 för alt utreda och lämna
förslag angående tolkning och tillämpning av saml information och undervisning
om folkrättens regler under krig, neutralitet och ockupation:

Ordförande:
Skarstedt, Carl-Ivar S., hovrättspresident (fr.o.m. den 23 oktober 1978)

Ledamöter:
Björeman, Cari E., generalmajor (fr.o.m. den 23 oktober 1978) Johnson, Bo F.,
folkrätlssakkunnig (fr.o.m. den 23 oktober 1978)

s. 76 Kontrollera mot PDF

Fö:9
Skr 1980/81:103 76

Lundqvisl,
Roland S., byråchef (fr.o.m. den 23 oktober 1978) Munck, Johan, departementsråd
(fr.o.m. den 23 oktober 1978) Wulff, Torgil H:son, kommendör av 1. graden
(fr.o.m. den 23 oktober 1978)

Sakkunniga:
Bring, Ove, jur. dr (fr.o.m. den 2 oktober 1980) Broström, Ulf T. F., byråchef
(fr.o.m. den 23 oktober 1978) von Celsing, Elof F. H. T. H., överstelöjtnant
(fr.o.m. den 23 oktober 1978)

Forssbeck,
Bengt G. l:son, byråchef (fr.o.m. den 23 oktober 1978) Grahl-Madsen, Alle,
professor (fr.o.m. den 23 oktober 1978) Landahl, Per-Axel V., kanslichef
(fr.o.m. den 23 oktober 1978) Maltsson, Ingemar, undervisningsråd (fr.o.m. den
23 oktober 1978) Stroh, Olof, f.d. generalsekreterare (fr.o.m. den 23 oktober
1978) Sundelius, Ove R. S., länsråd (fr.o.m. den 23 oktober 1978) Åstrand, K.
Gunnar, kanslichef (fr.o.m. den 23 oktober 1978)

Experter:
Pedersson, Ingemar, major (fr.o.m. den I april 1979) Wallberg, C. G. Börje J.,
överste av 1. graden (fr.o.m. den 1 april 1979)

Huvudsekreterare:
Johnson, Bo F., folkrätlssakkunnig (fr.o.m. den 23 oktober 1978 t.o.m. den 1
oktober 1980)

Sekreterare:
Brandel, Erik J. M., jur. kand. (fr.o.m. den 2 oktober 1980)

Bitr.
sekreterare: Brandel, Erik J. M., jur kand. (fr.o.m. den I november 1978 t.o.m.
den I oktober 1980) •

von
Celsing, Elof F. H. T. H., överstelöjtnant (fr.o.m. den I januari 1981)

Lokal:
Försvarsdepartementet, Regeringsgalan 1-3, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10
00, direktval 763 27 11 (sekreteraren)

Direktiven
för kommittén, se 1979 års kommiltéberältelse del II Fö 8.

Kommittén
har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit nio sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
kommilléns arbele. Åtta arbetsgrupper har därjämte haft 46 sammanträden.

Kommittén
planerar all avge elt delbetänkande under år 1981.

Kommittén
beräknas avsluta sitt arbele under år 1982.

s. 77 Kontrollera mot PDF

77 Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö:ll

10.
Kommittén (Fö 1979:01) om vissa frågor rörande den militära
underrättelsetjänsten

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 21 juni 1979 för atl utreda vissa frågor
rörande den militära underrättelsetjänsten m.m.:

Ordförande:
Wieslander, Bengt, regeringsråd (fr.o.m. den 2 juli 1979)

Ledamöter:
Jödahl, Ole, f.d. ambassadör (fr.o.m. den 2 juli 1979) Skarvall, Karl-Erik,
hovrättspresident (fr.o.m. den 2 juli 1979)

Sekreterare:
Holmquist, K. O. Rolf, hovrättsassessor (fro.m. den 3 augusti 1979)

Lokal:
Försvarsdepartementet, Regeringsgatan 1-3, 103 33 Slockholm, tel. växel 763 10
00, direktval 763 25 50 (sekreteraren)

Direktiven
för kommittén, se 1980 års kommiltéberältelse del II Fö 1.

Kommittén
har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit 32 sammanträden saml haft
överläggningar med myndigheter och andra som berörs av kommilléns arbete.

Kommittén
beräknas avge sitt slutbetänkande före årsskiftet 1980-1981.

11.
1979 års militära fiygindustrikommitté (Fö 1979:02) (MFK-79)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 21 juni 1979:

Ordförande:
Norling, Bengt O., landshövning, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den I juli
1979)

Ledamöter:
Angelöf, Arne, ombudsman (fr.o.m. den 3 september 1979) Aulin, Olle M.,
överstelöjtnant, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 oktober 1979)

Gustavsson,
Åke, led. av riksdagen (fr.o.m. den 3 september 1979) Johansson, Göran,
statssekreterare (fr.o.m. den 3 september 1979) Thörner, Brivio, direktör,
(fr.o.m. den 17 oktober 1979)

Sakkunniga:
Lagerblad, J. Peter, departementsråd (fr.o.m. den 3 september 1979) Strand,
Karl-Erik, departementsråd (fr.o.m. den 3 september 1979) Tegnér, Per,
departementssekreterare (fr.o.m. den 3 september 1979)

s. 78 Kontrollera mot PDF

Fö:ll
Skr 1980/81:103 78

Experter:
Dellborg, Stig G., överstelöjtnant (fr.o.m. den 1 juni 1980) Gärd, Helge E.,
överste (fr.o.m. den 4 december 1979) Hjalmarsson, S. Åke, byråchef (fr.o.m.
den 1 november 1980) Hökborg, Sven-Olof, avdelningschef (fr.o.m. den 4 december
1979) Kriiger, Hans, civilingenjör (fr.o.m. den 17 oktober 1979) Lennartsson,
Folke V., utredningssekreterare (fr.o.m. den 4 juni 1980) Nielsen, Kaj L.,
överstelöjtnant (fr.o.m. den 4 december 1979) Pettersson, Lars-Olov, ombudsman
(fr.o.m. den 17 oktober 1979) Pelzäll, Ingvar, direktör (fr.o.m. den 17 oktober
1979) Plalemar, Sven-Åke, överingenjör (fr.o.m. den 4 december 1979 t.o.m. den
30 juni 1980)

Rosell,
E. Egon, organisationsdirektör (fr.o.m. den 4 december 1979) Sundström, Olof
G., utredningschef (fr.o.m. den 17 oktober 1979 t.o.m. den 4 juni 1980)

Svensson,
Åke L. R., flygdirektör av 1. graden (fr.o.m. den 1 september 1980) Öslh, Bernt
N. S., planeringsdirektör (fr.o.m. den 4 december 1979)

Sekreterare:
Jarmar, L. Håkan, organisationsdirektör (fr.o.m. den 17 september 1979)

Bitr.
sekreterare: Eriksson, E. M. Björn, förste forskare (fr.o.m. den 15 november
1979) Tjäder, Thomas H., kanslisekrelerare (fr.o.m. den 19 november 1979)

Lokal:
Försvarsdepartementet, Regeringsgalan 1-3, 103 33 Slockholm, tel. växel 763 10
00, direktval 763 27 42 (ordföranden), 763 27 38 (sekreteraren), 763 27 35
(bitr. sekreteraren)

Direktiven
för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del II Fö 2.
Tilläggsdirektiv, se 1981 års kommitléberättelse del 11 Fö 5.

Kommittén
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit 17 sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
kommitténs arbete.

Kommittén
beräknas avsluta sitt arbele under år 1981.

12. 1979 års materielanskaffningskommitté (Fö 1979:03)
(MAK-79)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 13 september 1979:

Särskild
utredare: Petri, Gunnar G. B., statssekreterare (fr.o.m. den 29 oktober 1979
t.o.m. den 14 oktober 1980)

s. 79 Kontrollera mot PDF

79 Kommittéer:
Försvarsdepartementet Fö:12

Sakkunniga:
Bohlin, Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den 7 januari t.o.m. den 14
oktober 1980)

Hjalmarsson,
Åke, byråchef, (fr.o.m. den 28 november 1979 t.o.m. den 14 oktober 1980)

Lagerblad,
J. Peter, departementsråd (fr.o.m. den 28 november 1979 t.o.m. den 14 oktober
1980)

Lehander,
Bengt A., generalmajor, (fr.o.m. den 28 november 1979 t.o.m. den 14 oktober
1980)

Lundquist,
Nils Henrik, generaldirektör (fr.o.m. den 4 mars t.o.m. den 14 oktober 1980)

Persson,
Ragnar, generalmajor, (fr.o.m. den 28 november 1979 t.o.m. den 14 oktober 1980)

Pelzäll,
Ingvar, direktör (fr.o.m. den 30 november 1979 t.o.m. den 14 oktober 1980)

Wigur,
J. T. Rolf, generalmajor, (fr.o.m. den 28 november 1979 t.o.m. den 14 oktober
1980)

Experter:
Andersson, N. Olov, överingenjör (fr.o.m. den 7 januari t.o.m. den 14 oktober
1980)

Björkman,
Jan-H., överingenjör (fr.o.m. den 24 april t.o.m. den 14 oktober 1980)

Edborg,
Hans R. A., överingenjör (fr.o.m. den 7 januari t.o.m. den 14 oktober 1980)

Gärd,
Helge E., planeringsdirektör (fr.o.m. den 7 januari t.o.m. den 14 oktober 1980)

Hökborg,
Sven-Olof, överingenjör (fr.o.m. den 7 januari t.o.m. den 14 oktober 1980)

Jarmar,
L. Håkan, organisationsdirektör (fr.o.m. den 7 januari t.o.m. den 14 oktober
1980)

Larsson,
Bengt A. R., överingenjör (fr.o.m. den 11 juni t.o.m. den 14 oktober 1980)

Larsson,
J. Krister L., överste (fr.o.m. den 7 januari t.o.m. den 14 oktober 1980)

Nordström,
Curt L.-O., överingenjör (fr.o.m. den 24 april t.o.m. den 14 oktober 1980)

Persson,
Lars Bertil, överste (fr.o.m. den 7 januari t.o.m. den 14 oktober 1980)

af
Pelersens, C. Johan L., överingenjör (fr.o.m. den 24 april t.o.m. den 14
oktober 1980)

Ström,
Bengt E., överingenjör (fr.o.m. den 24 april t.o.m. den 14 oktober 1980)

s. 80 Kontrollera mot PDF

Fö: 12 Skr 1980/81:103 80

Walde,
Cari-Henrik, överingenjör (fr.o.m. den 24 april t.o.m. den 14 oktober 1980)

Asgård,
Bo H., överingenjör (fr.o.m. den 7 januari t.o.m. den 14 oktober 1980)

Sekreterare:
Rosell, E. Egon, organisationsdirektör (fr.o.m. den 12 november 1979 t.o.m. den
31 oktober 1980)

Bitr.
sekreterare: Engquisl, Ingrid, byrådirektör (fr.o.m. den 7 januari t.o.m. den
31 oktober 1980)

Larsson,
Hans B. H., departementssekreterare (fr.o.m. den 28 november 1979
t.o.m. den 31 oktober 1980)

Direktiven
för kommittén, se 1980 års kommitléberällelse del 11 Fö 3.

Kommittén
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit 24 sammanträden.

Kommittén
har den 14 oktober 1980 avgelt sitt slutbetänkande (Ds Fö 1980:3) Materiel dll
försvaret.

Uppdraget
är därmed slutfört.

13.
Utredningen (FÖ 1980:01) Religionen i försvaret

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 24 april 1980 för aU se över organisation
och arbetsformer m.m. för den andliga vården inom försvarsmakten:

Särskild
utredare: Larsson, R. Per-Ola, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1980)

Sakkunniga:
Agiert, Per Arne, generalsekreterare (fr.o.m. den 5 september 1980) Svärd,
Kari-Erik, kyrkoherde/fältprost (fr.o.m. den 5 september 1980)

Expert:
Segrén, Tage A. W., slabskonsulenl (fr.o.m. den 5 september 1980)

Sekreterare:
Hafström, K Gunnar E. T, byrådirektör (fr.o.m. den 5 september 1980)

Lokal:
Tegeluddsvägen 90, 4 ir., 115 28 Slockholm, tel. 67 42 24 (sekreteraren)

s. 81 Kontrollera mot PDF

81 Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö:15

Direktiven
för utredningen, se 1981 års kommiltéberältelse del II Fö 4.

Utredningen
beräknas avsluta sitt arbete under år 1982.

14.
Utredningen (Fö 1980:02) om värnpliktsförmåner under beredskap och krig

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 26 juni 1980:

Särskild
utredare: Resare, Alf C. R., överdirektör (fr.o.m. den 1 november 1980)

Sekreterare:
Ignell, Maj-Britt, byrådirektör (fr.o.m. den 1 november 1980)

Postadress:
Försvarsdepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven
för utredningen, se 1981 års kommitléberättelse del II Fö 6.

15.
Utredningen (Fö 1980:03) om vissa frågor rörande upphandling av
försvarsmateriel

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 30 oktober 1980:

Särskild
utredare: Winberg, O. Bertil, planeringsdirektör (fr.o.m. den I december 1980)

Postadress:
Försvarsdepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven
för utredningen, se 1981 års kommitléberättelse del II Fö 7.

6 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 103

s. 82 Kontrollera mot PDF

S:l
Skr 1980/81:103 82

Socialdepartementet

Inom
detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1980: 3,
4, 7, 8, 11, 16, 18, 21, 26, 29 och 42

Följande
kommittéer inom avsnittet har inte fullgjort egentliga utredningsuppdrag: 1 och
6

1.
Socialdepartementets sjukvårdsdelegation (S 1966:39)

Tillkallade
enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1965 för att som en till
socialdepartementet knuten delegation följa utbyggnaden av sjukvårdsresurserna
i landel och verka för en samordning av sjukvårdsplaneringen:

Ordförande:
Ifvarsson, Carl-Anders, statssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1978 t.o.m.
den 3 december 1979) Pettersson, S. Åke, E. statssekreterare (fr.o.m. den 4
december 1979)

Ledamöter:
Alsén, Sven, avdelningschef

Barenthin,
Willy, tf..kansliråd (fr.o.m. den 31 maj 1979) Carlsson, G. Rune,
förbundsdirektör Eriksson, Evert G., landstingsråd

Göransson,
Bertil, landstingsråd (fr.o.m. den 20 maj 1980) Heideman, Gunnar A.,
kommunalråd (t.o.m. den 20 maj 1980) Hjerne, Gunnar, f. landstingsråd (fr.o.m.
den 21 juni 1977 t.o.m. den 20 maj 1980)

Hörnlund,
O. Börje, skogsmästare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 juni 1977 t.o.m. den
20 maj 1980)

Ihrfors,
Carl-Johan, landstingsledamot (fr.o.m. den 21 juni 1977) Johansson, Einar,
landstingsledamot (fr.o.m. den 21 juni 1977 t.o.m. den 20 maj 1980)

Karlsson,
Olle, landsdngsråd (fr.o.m. den 20 maj 1980) Kärnek, Ruth 1. C, oppositionsråd

Larsson,
Gerhard, direktör (fr.o.m. den I november 1978 t.o.m. den 3 december 1979)

Lindström,
Alice M. F., undervisningsråd Litzner, Ragnar, landstingsråd (fr.o.m. den 20
maj 1980) Nordlander, Nils Brage, landstingsledamot (fr.o.m. den 20 maj 1980)

s. 83 Kontrollera mot PDF

83 Kommittéer: Socialdepartementet S:2

Ringborg,
Erland, planeringschef (fr.o.m. den 1 mars 1979)

Rollen,
Berit M., avdelningschef (fr.o.m. den 10 november 1978)

Strand,
Karl-Erik, departementsråd (fr.o.m. den 15 november 1977)

Svensson,
Margareta, andre förbundsordförande (fr.o.m. den 27

september
1979)

Söderqvist,
Bengt O. A., expeditionschef

Thor,
Thorsten, direktör (fr.o.m. den 1 september 1976)

Westerborn,
Olle O. A., docent

Westerholm,
Barbro, generaldirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1979)

Zelterslröm-Lagerwall,
Gerd M., direktör

Experter:
Bergman, Sven-Eric, avdelningschef (fr.o.m. den 21 juni 1977) Bergstedi, Tord
L. H., sjukvårdsdirektör Jönsson, E. Gustav, departementsråd

Lindgren,
S. Åke, generalläkare (t.o.m. den 3 december 1979) Nygren, G. Ingemar,
departementsråd

Orava,
Olavi A. (Olle), byråchef (t.o.m. den 30 september 1980) Stålbo, Per-Olof,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1980) örn, överläkare (fr.o.m. den 4
december 1979) Wennström, K. Gunnar, avdelningschef Wictorson, Karl-Eric A.,
avdelningschef

Sekreterare:
Bratthall, 1. Birgitta, departementssekreterare

Lokal:
Socialdepartementet, Jakobsgatan 26, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Särskilda
direktiv har ej meddelats.

Delegationen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit två sammanträden.

Delegationen
har bl.a. behandlat olika frågor angående sjuksköterskor och undersköterskor.
Delegarionen har också antagit riktlinjer för det fortsatta arbetet med ett
nytt principprogram för den framtida hälso-och sjukvården med sikte på åren
1990-2000 (HS 90), vilket utförs av en särskild arbetsgrupp inom delegationen.

Delegationens
arbele beräknas pågå under hela år 1981.

2.
Pensionskommittén (S 1970:40)

Tillkallade
enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1970 för atl utreda frågan om
pensionsåldern m.m. (se Post- och Inrikes tidn. den 25 juni 1970):

s. 84 Kontrollera mot PDF

S:2
Skr 1980/81:103 84

Ordförande:
Granqvist, Liss M., f.d. president

Ledamöter:
Andersson, M. Alvar, lantbrukare, f.d. led. av riksdagen Bergström, Britta J.,
fil. lic, f.d. led. av riksdagen Jönsson, E. Gustav, departementsråd Karlsson,
F. Göran, redaktör, led. av riksdagen Nordberg, S. Ivar, ombudsman, led. av
riksdagen Regnéll, Carl Göran, fil. dr, f.d. led. av riksdagen

Experter:
Alkman, Leif A., försäkringsrättsråd (fr.o.m. den 1 november 1977) Bratthall,
Kenneth, försäkringsdomare

Nilsson,
K. F. Lennart, generaldirektör (t.o.m. den 31 oktober 1980) Persson, Gustav B.,
sekreterare (t.o.m. den 31 oktober 1980) Svensson, Inge G., direktör

Wilhelmsson,
A. Börje, försäkringsrättsråd (fr.o.m. den I maj 1977) Ödman, Margot, ombudsman

Sekreterare:
Abelson, Lars Göran, hovrällsfiskal (fr.o.m. den 1 januari 1977) Eriksson, Per
E., hovrällsfiskal (fr.o.m. den 4 oktober 1978)

Lokal:
Departementens utredningsavdelning. Västergatan 47, Box 187, 201 21 Malmö, tel.
växel 040/749 50 (Abelson, Eriksson)

Direktiven
för kommittén, se 1971 års riksdagsberättelse S 34. Tilläggsdirektiv, se 1977
års kommittéberättelse del II
S 1.

Kommittén
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit tolv sammanträden.

Kommittén
beräknas avge sitt slutbetänkande om bl.a. efterlevande-skyddet inom den
allmänna försäkringen i början av år 1981.

3.
Barnomsorgsgruppen (S 1973:07)

Tillkallade
enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1973 för frågor rörande
verksamheten för barn med särskilda behov av stödåtgärder m.m.:

Ordförande:
Lundblad, Grethe, socialinspektör, led. av riksdagen

s. 85 Kontrollera mot PDF

85 Kommittéer: Socialdepartementet S:4

Ledamöter:
Henriksson, E. Sture F., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1979) Johnsson,
Ella 1., led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 januari 1977) Karlsson, Tore,
sekreterare (fr.o.m. den 1 november 1978) Viklund, Margareta, sekreterare
Wahrby, Elsa M., skolkonsulent (fr.o.m. den 15 september 1977)

Sakkunniga:
Gardeström, Linnea, kanslichef (fr.o.m. den 1 januari 1977) Hedenström, Bengt,
sludieombudsman (fr.o.m. den 1 januari 1977) Klingberg, Karl Erik, konsulent
(fr.o.m. den I januari 1977) Malmström, Hugo, landstingsledamot (fr.o.m. den I
januari 1977) Svensson, K. Sten H., departementssekreterare (fr.o.m. den 1
januari 1977)

Experter:
Kindlund, Sören, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juni 1979) Liberg, Laila,
förskollärare (fr.o.m. den 15 september 1977) Spörndly, Barbro 1.,
utredningssekreterare (fr.o.m. den 15 september 1977)

Sekretariat:
Blom-Nyman, K. Margot, lärare (fr.o.m. den I mars 1977) Gemming, E. Anna-Lena
K., förste byråsekreterare (fr.o.m. den 27 november 1978 (t.o.m. den 14 juli
1980) Isaksson, Britt D., bibliotekarie (fr.o.m. den 1 september 1978)
Söderberg, Per-Olof, sekreterare (t.o.m. den 31 maj 1980)

Bitr.
sekreterare: Lejdslröm, Krislina, projektledare (t.o.m. den 19 oktober 1980)

Utvidgat
uppdrag angående föräldrautbildning, se 1975 års kommiltéberältelse S 19.

Gruppen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sex sammanträden.

Gruppen
har i augusti 1980 avgelt sitt slutbetänkande om föräldrautbildning (SOU
1980:27) Barn och Vuxna.

Uppdraget
är därmed slutfört.

4.
Familjestödsutredningen (S 1974:01)

Tillkallad
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 januari 1974 för att pröva vissa frågor
inom föräldraförsäkringen m.m. (se Post- och Inrikes ddn. den 22 januari 1974):

Utredningsman:
Odhnoff, Camilla, landshövding

s. 86 Kontrollera mot PDF

S:4
Skr 1980/81:103 86

Experter:
Arneving, Ulla, ombudsman (fr.o.m. den 15 mars 1979) Carlestam, Margareta,
ombudsman (fr.o.m. den 14 maj 1979; avliden) Hallberg, Kajsa, hovrättsassessor
(fr.o.m. den 1 juli 1977) Karlsson, Vanja M., seminarielärare (fr.o.m. den 1
augusti 1978) Kindlund, A. Sören, departementssekreterare (fr.o.m. den 1
augusti 1978)

Lidbeck,
Åse, ombudsman (fr.o.m. den 27 oktober 1980) Liljeström, Rita,
universitetslektor Olin, Patrick, med. lic. (fr.o.m. den 1 augusd 1978)
Persson, Gustav B., sekreterare

Persson,
Inger, förskollärare (fr.o.m. den I augusti 1978) Sjöberg, Margit E.,
länsarbetsdirektör Svensson, Inge G., direktör

Svensson,
K. Sten H., departementssekreterare (fr.o.m. den 10 mars 1978) Winberg, Ylva,
sekreterare (fr.o.m. den 23 oktober 1978)

Sekreterare:
Blomqvist, Karen, byrådirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1978)

Bitr.
sekreterare: Arve-Parés, Birgit E., fil. kand. (t.o.m. den 31 maj 1980) Gurner,
Ulla, fil. kand. (fr.o.m. den 1 augusti 1978 t.o.m. den 18 maj 1980)

Karlsson,
M. Marlene, familjedaghemsassislenl (fr.o.m den 15 november 1979
t.o.m. den 15 februari 1980)

Korpi,
Jane L., psykolog (fr.o.m. den 1 januari t.o.m. den 31 maj 1980) Sjöblom,
Kerstin, psykolog (fr.o.m. den 1 april 1976)

Direktiven
för utredningen, se 1975 års kommitléberättelse S 22.

Utredningen
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit 19 sammanträden.

Utredningen
beräknas avge sitt slutbetänkande vid årsskiftet 1980-1981.

Uppdraget
är därmed slutfört.

5.
Nykterhetsvårdens erkända och enskilda vårdanstalters
personalorganisationsutredning (S 1974:04) (NEPO)

Tillkallad
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 januari 1974 med uppdrag att företa en
översyn av personalorganisationen vid erkända och enskilda värdanstalter för
alkoholmissbrukare:

s. 87 Kontrollera mot PDF

87 Kommittéer: Socialdepartementet S:6

Utredningsman:
Jonsson, Folke, byråchef

Experter:
Blixt, Olov, ombudsman Danielsson, Birger, direktör Nordström, Gösta, byråchef
Söderman, Elis A., ombudsman

Sekreterare:
Roslönn, Ulf, byrådirektör (fr.o.m. den 10 november 1977)

Lokal:
Tegeluddsvägen 90, 4 tr., 115 28 Stockholm, tel. 68 86 76

Särskilda
direktiv har ej meddelats.

Utredningen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit fem sammanträden.

Utredningen
beräknas avge sitt slutbetänkande i början av år 1981.

6.
Delegationen (S 1974:05) för social forskning

Tillkallade
enligl Kungl. Maj :ts beslut den 28 juni 1974 för atl som en till
socialdepartementet knuten delegation ha lill uppgift dels att med utgångspunkt
i departementets verksamhetsområden svara för bedömning och samordning av
pågående och planerade projekt avseende forskniiigs- och utvecklingsarbete samt
försöksverksamhet inom den sociala sektorn, dels att initiera forsknings- och
utvecklingsarbete av betydelse för socialpolitiken:

Ordförande:
Pettersson, S. Åke E., statssekreterare (fr.o.m. den 15 november 1979)

Ledamöter:
Anderson, K. G. Göthe, kommunalråd (fr.o.m. den I oktober 1977) Bjurulf, Per,
professor (fr.o.m. den 15 mars 1978) Engström, Arne V., generaldirektör Hedlén,
Bengt R., socialdirektör Korpi, F. Walter, professor (fr.o.m. den I juli 1980)
Nilsson, Ruth, landstingsledamot (fr.o.m. den 23 maj 1978) Rehn, L. Gösta,
professor (t.o.m. den 30 juni 1980) Sjöberg, Hilding, landstingsledamot
(fr.o.m. den 2 april 1979) Westerholm, Barbro, generaldirektör (fr.o.m. den 20
augusti 1979) Wiklund, Svea S. S., f.d. led. av riksdagen Åström, Lars-Åke E.,
generaldirektör

s. 88 Kontrollera mot PDF

S:6 Skr 1980/81:103 88

Ersättare:
Bergman, Sven-Eric, avdelningschef (för Nilsson) (fr.o.m. den 5 november 1976)

Eriksen,
Tor, byråchef (för Åström) (fr.o.m. den 14 maj 1979) Janson, Carl-Gunnar,
professor (för Bjurulf)

Johansson,
Karl-Axel, sektionschef (för Andersson) (fr.o.m. den 1 september 1979)

Kjellgren,
Eivor, intendent (för Wiklund) (fr.o.m. den 1 april 1977) Korpi, F. Walter,
professor (för Rehn) Magnusson, Nils, departementsråd (för Pettersson) Stark,
K. Birger, socialchef (för Hedlén) Wennström, K. Gunnar, avdelningschef (för
Westerholm) Villner, Ina, sekreterare (för Sjöberg) (fr.o.m. den 23 maj 1978)

Experter:
Elmhammer, Nils E. I., tf. avdelningschef (fr.o.m. den 6 mars 1978) Wictorson,
Karl-Eric A., avdelningschef (fr.o.m. den 1 april 1976)

Sekreterare:
Arve-Parés, Birgit, fil. kand. (fr.o.m. den 1 juni 1980) Dahl, Christer,
departementssekreterare (fr.o.m. den 1 maj 1979) Uggla, G. Inga-Lill, fil. lic,
forskningssekreterare Wickberg, Nils, forskningssekreterare (fr.o.m. den 1
september 1979)

Lokal:
Socialdepartementet, Jakobsgatan 26, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Delegationen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit tre sammanträden. Dessutom
har delegationens arbetsutskott sammanträtt tre gånger.

Delegationen
har inom sin initiativverksamhet prioriterat tre områden med hög
angelägenhetsgrad, nämligen äldreomsorg, social- och hälsosektorns medverkan i
samhällsplaneringen samt narkomanvård. Ett seminarium har anordnats rörande
hinder för en social syn på planering och förändring.

En
rapport om ungdomars levnadsförhållanden har publicerats. Initiativgruppen för
narkomanvårdsforskning kommer att vid årsskiftet lägga fram en slutrapport med
förslag till forskningsprogram.

Delegationen
ger årligen ut en verksamhetsberättelse som bl.a. innehåller en
projektkaialog. I delgationens rapportserie har följande rapporter publicerats
under året: - Sysselsättningar och fritidsaktiviteter för äldre (Rapport
1979:3) - Den ökade sjukfrånvaron - en statistisk analys (Rapport 1980:1) -
Försäkringskassornas kontaktnät och servicenivå (Rapport 1980:2)

Delegationens
arbete beräknas pågå under hela år 1981.

s. 89 Kontrollera mot PDF

89 Kommittéer: Socialdepartementet S:8

7.
Utredningen (S 1974:09) beträffande sjukvård i livets slutskede (SLS)

Tillkallad
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 november 1974 för att utreda vissa
frågor belräffande sjukvård i livets slutskede:

Ordförande:
Rexed, Bror A., f.d. generaldirektör

Sakkunniga:
Einhorn, Jerzy, professor Giertz, Gustav B., professor Göransson, G. Bertil,
oppositionsråd Karlsson, F. Göran, redaktör, led. av riksdagen Kärnek, Ruth 1.
C, oppositionsråd Linder, Lars G., överläkare Zelterslröm-Lagerwall, Gerd M.,
direktör Willig, Anna, undersköterska

Experter:
Carlheim-Gyllensköld, Karin, universitetslektor Feigenberg, Loma, bitr.
överläkare Langton, Börje, byråchef

Sekreterare:
Wistrand, Birgitta H. M., sekreterare (fr.o.m. den 1 december 1976)

Särskilda
direktiv har ej meddelats.

Utredningen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit tre sammanträden.

Utredningen
har i december 1980 avlämnat ett slutbetänkande Transplantalionskirurgiska
frågor.

Uppdraget
är därmed slutfört.

8.
Socialpolitiska samordningsutredningen (S 1975:02) (SSU)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 18 juni 1975 om samordningsfrågor i det
socialpolitiska bidragssystemet:

Ordförande:
Sjöberg, N. Björn V., rättschef

Ledamöter:
Andersson, Elis G., byggnadsarbetare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 19
november 1976)

s. 90 Kontrollera mot PDF

S:8 Skr 1980/81:103 90

Carlsson,
Bo, barnombudsman (fr.o.m. den 27 januari 1978)

Ekberg,
Leif, president

Håvik,
1. Doris H., assistent, led. av riksdagen

Karlsson,
Helge G., metallarbetare, led. av riksdagen

Ringaby,
Per-Eric, godsägare, f.d. led. av riksdagen

Experter:
Björne, B. Gunnar, regeringsråd Edvardsson, P. Einar, byråchef Nasenius, B. Jan
V., departementssekreterare Nelander, Sven, utredningssekreterare Nordin, Å.
Ingvar, förbundsdirektör Pårud, Nils G., universitetslektor Smedmark, Göran
G:son, byråchef Svensson, Inge G., direktör Walander, Håkan 1., ombudsman

Sekreterare:
Eriksson, C. Ingemar, avdelningsdirektör (t.o.m. den 18 juni 1980) Gustavsson,
Bengt A., kammarrättsfiskal (fr.o.m. den I januari 1979 t.o.m. den 18 juni
1980)

Kärrström,
Margit E. V., kammarrättsråd (fr.o.m. den 1 februari 1976 t.o.m. den 18 juni
1980) Schering, Per E., försäkringsrältsassessor (t.o.m. den 29 februari 1980)

Direktiven
för utredningen, se 1976 års kommittéberättelse S 29.

Utredningen
har i januari 1980 avgett sitt huvudbetänkande (SOU 1979:94) En allmän
socialförsäkring.

Ulredningen
har därefter i april 1980 avlämnat en promemoria med redovisning för vissa
återstående frågor i utredningsarbetet.

Uppdraget
är därmed slutfört.

9.
Utredningen (S 1976:05) om sjukvården i krig

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 30 december 1976 för all utreda frågan om
sjukvård i krig:

Ordförande:
Petersson, Per M., hemmansägare, led. av riksdagen

Ledamöter:
Hansson, Lilly E., mentalskötare, led. av riksdagen Litzner, Ragnar,
landstingsråd Nilsson, Göte, landstingsledamot Ångström, Rune T., led. av
riksdagen

s. 91 Kontrollera mot PDF

91 Kommittéer: Socialdepartementet S:10

Experter:
Börjeson, Börje, driftchef Gyllö, Sture A., avdelningschef Hullslrand, Lars R.,
departementsråd Lindgren, S. Åke, generalläkare (t.o.m. 30 november 1979)
Lundgren, Nils-Gunnar, överstelöjtnant (t.o.m. den 25 mars 1980) Orrö,
Sven-Erik O., departementsråd Persson, Sven-Åke, landstingsdirektör Rybeck, Bo,
tf. generalläkare (fr.o.m. den 1 december 1979) Söderberg, Ragnar,
överstelöjtnant (fr.o.m. den 26 mars 1980) Wennström, K. Gunnar, avdelningschef
Wiktorin, Bengt, sektionschef

Sekreterare:
Lundberg, Karl-Göran E., utbildningschef (fr.o.m. den 28 januari 1980)
Skoglund, Caj U., sektionschef

Lokal:
Värmlands läns landsting. Box 426, 651 07 Karlstad, tel. växel 054/10 02 00
(Skoglund)

Direktiven
för utredningen, se 1978 års kommitléberättelse del 11 S 17. Tilläggsdirektiv,
se 1980 års kommittéberättelse del II S 10.

Utredningen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit 13 sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
utredningens arbele.

Utredningen
planerar atl avge ett delbetänkande i december 1980 om sjukvårdens skydd i
krig.

Ulredningen
beräknas avsluta sill arbele under våren 1982.

10.
Prostitutionsutredningen (S 1977:01)

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 3 februari 1977 för all göra en
kartläggning av prostitutionen m.m.:

Särskild
utredare; Lindquist, Inger G., chefsrådman, led. av riksdagen

Sakkunniga:
Borg, Arne, socialdireklör (t.o.m. den 17 november 1980) Elwien, Folke,
polisintendent (t.o.m. den 17 november 1980) Grönwall, Lars O.,
försäkringsrällsråd (t.o.m. den 17 november 1980) Liljeström, Rita,
universitetslektor (t.o.m. den 17 november 1980) Månsson, Sven-Axel, sociolog
(t.o.m. den 17 november 1980)

s. 92 Kontrollera mot PDF

S:I0 Skr 1980/81:103 92

Nelin,
Anders, polisintendent (t.o.m. den 17 november 1980) Persson, Leif G. W.,
kriminolog (t.o.m. den 30 september 1980) Sjöberg, Tage B.,
departementssekreterare (t.o.m. den 17 november 1980)

Expert:
Heckscher, Sten, hovrällsfiskal (fr.o.m. den 1 januari 1979 t.o.m. den 4 maj
1980)

Sekreterare:
Friihling, Michael, fil. kand. (fr.o.m. den I januari 1978 t.o.m. den 30
november 1980)

Lindblom,
Ann-Christine, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 december 1980) Olsson, Hanna,
byrådirektör (t.o.m. den 30 november 1980)

Lokal:
Oxtorgsgatan 4,7 tr., tel. 21 19 72. Postadress: Socialdepartementet, 103 33
Stockholm

Direktiven
för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del II S 1.

Utredningen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit etl sammanträde samt sex
arbetsmöten.

Inom
utredningen har utarbetats en rapport (Ds S 1980:9) Prostitutionen i Sverige.

Ulredningen
beräknas avsluta sitt arbete under första halvåret 1981.

11.
Tobakskommittén (S 1977:03)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 17 mars 1977 för att utarbeta ett program för
arbetet med att nedbringa tobakskonsumtionen och motverka dess skadeverkningar:

Ordförande:
Hillerdal, N. Olof, docent

Ledamöter:
Andrén, Margareta, ers. för led. av riksdagen Hytlring, Jan, landstingsråd

Litzner,
Ragnar, landsdngsråd (t.o.m. den 3 mars 1980) Mårtensson, A. Iris,
sludieombudsman, led. av riksdagen Wendel, Lars, landstingsledamot (fr.o.m. den
4 mars 1980)

s. 93 Kontrollera mot PDF

93 Kommittéer: Socialdepartementet S:12

Experter:
Lindau, F. Christer G., kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 1 juni 1978) Ramström, Lars,
direktör Sevéus, Vallendn, förbundssekreterare Öslby, Nils, avdelningsdirektör

Sekreterare:
Nordgren, Paul, sekreterare (fr.o.m. den 22 augusd 1977)

Direkdven
för kommittén, se 1978 års kommitléberättelse del II S 3.

Kommittén
har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit tolv sammanträden.

Kommittén
beräknas lämna sitt slutbetänkande Minskal tobaksbruk vid årskiftet 1980-1981.

Uppdraget
är därmed slutfört.

12.
Utredningen (S 1977:04) om narkotikamissbrukets omfattning

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 17 mars 1977 för att göra en kardäggning av
narkodkamissbrukets omfattning:

Särskild
utredare: Palm, Böret, jusdderåd

Sakkunniga:
Bishop, Norman, byråchef Carlsson, Gösta, professor Esbjörnson, Esbjörn,
byråchef Fors, Åke, departementsråd Ording, Jan, byråchef

Sekreterare:
Karlsson, Christer, departementssekreterare Olsson, Orvar, fil. lic (fr.o.m.
den I maj 1977)

Bitr.
sekreterare: Björiing, Bam, forskningsassistent (fr.o.m. den 1 april t.o.m. den
30 juni 1980)

Fanl,
Maj, socionom (fr.o.m. den I maj 1978 t.o.m. den 30 juni 1980) Johansson,
Stina, forskningsassistent (fr.o.m. den I april t.o.m. den 30 juni 1980)

Johansson,
Torbjörn, byråassislenl (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Olsson, Börje,
byråsekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Roth, Christer, föreståndare
(fr.o.m. den 28 maj 1978)

s. 94 Kontrollera mot PDF

S:12 Skr 1980/81:103 94

Zetterberg,
Eva, socionom (fr.o.m. den 1 februari t.o.m. den 30 september 1979)

Lokal:
Tegeluddsvägen 90, 4 tr., 115 28 Stockholm, tel. 67 38 55 (Orvar Olsson)

Direktiven
för ulredningen, se 1978 års kommitléberättelse del II S 4.

Ulredningen
har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit nio sammanträden.

Utredningen har i maj 1980
avgett rapporten (Ds S 1980:5) Tungt narkotikamissbruk - en totalundersökning
1979.

Utredningen
beräknas avsluta sill arbele under år 1981.

13.
Utredningen (S 1977:10) om ADB inom den allmänna försäkringen m.m. (ALLFA)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 30 mars 1977 för all utreda frågor om ADB
inom den allmänna försäkringen m.m.:

Ordförande:
Kindbom, Bengt M. L., sekreterare, led. av riksdagen

Ledamöter:
Lindström, Gunvor, försäkringstjänsteman Ollen, R. Joakim, sekreterare, led. av
riksdagen Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led. av riksdagen Stephansson,
Jan, civilekonom

Sakkunniga:
Bergvall, Olof, överdirektör Engman, Jan, avdelningschef

Ljungholm,
Kurt A., avdelningschef (fr.o.m. den 12 december 1978) Osvald, Thomas, byråchef
Tengvall, Sven-Erik G., departementssekreterare

Experter:
Axelsson, Göran, civilekonom (fr.o.m. den I september 1980) Bohman, Sven,
direktör

Carlman,
Synnöve, assistent (t.o.m. den 11 november 1979) Holmberg, Stig, direktör
Johansson, Börje, ombudsman Lundberg, Bengt T., avdelningsdirektör

Tjärnberg,
Marianne, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 12 november 1979) Öster, Tjelvar,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 11 oktober 1979)

s. 95 Kontrollera mot PDF

95 Kommittéer: Socialdepartementet S:14

Sekreterare:
Torpefäll, Leif, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 21 juli 1977) Öström,
Klasgöran, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 21 juli 1977)

Lokal:
Oxtorgsgatan 4,7 tr., tel. 2158 95 (Torpefält), 2167 03 (Öström).
Postadress: Socialdepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven
för utredningen, se 1978 års kommitléberällelse del 11 S 7.

Utredningen
har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit 14 sammanträden.

Utredningen
beräknas avsluta sitt arbele i början av år 198L

14.
Omsorgskommittén (S 1977:12)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 12 augusti 1977 för alt utreda vissa frågor
om omsorgerna för psykiskt utvecklingsstörda, psykodska barn och
fierhandikappade:

Ordförande:
Larsson, Gerhard, direktör (fr.o.m. den I november 1978)

Ledamöter:
Anderson, K. G. Göthe, kommunalråd (t.o.m. den 5 juni 1980) Hallerby, Nils,
landstingsråd

Samuelsson,
Ingvar, kommunalråd (fr.o.m. den 6 juni 1980) Signell, E. Sven-Gösta, led. av
riksdagen (fr.o.m. den 24 oktober 1977) Swartling, Fredrik, landstingsråd

Wiklund,
Svea S. S., f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 13 november 1978)

Sakkunniga:
Grunewald, Karl R., medicinalråd Grönwall, Lars O., försäkringsrällsråd
Wessman, Lennart, särskoleinspektör

Experter:
Dahlin, Gunilla, psykolog Everitl, Allan, ombudsman

Högberg,
Birgit E., vårdchef (fr.o.m. den 1 oktober 1980 t.o.m. den 31 januari 1981)

Karlsson,
Tore, sekreterare (fr.o.m. den 20 oktober 1978) Linder, Bengt, förste
sekreterare Mattsson, Bengt-Olof T., departementssekreterare

s. 96 Kontrollera mot PDF

S:14 Skr 1980/81:103 96

Sekreterare:
Bolander, Lars, socialchef

Carlberg,
AnnCharlotte, psykolog (fr.o.m. den I januari 1980) Fellenius, Olle, kammarrättsråd
(fr.o.m. den 1 mars 1978) Lindberg, E. Jakob M., avdelningsdirektör (fr.o.m.
den 12 november 1979 t.o.m. den 13 maj 1980) Nolle, Lennart R. J.,
anpassningslärare (t.o.m. den 14 oktober 1980)

Bitr.
sekreterare: Wendel, Maj-Britt, socionom (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Lokal:
Oxtorgsgatan 4,7 tr., tel. 2167 01 (Bolander), 2145 43 (Fellenius), 215912
(Cariberg), 210799 (expedidon). Postadress: Socialdepartementet, 103 33
Stockholm

Direktiven
för kommittén, se 1978 års kommitléberättelse del II S 12.
Tilläggsdirektiv, se 1980 års kommittéberättelse del II U 6 och
1981 års kommiltéberältelse del 11 S 3.

Kommittén
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit nio sammanträden.

Kommittén
har i december 1979 avgett diskussionspromemorian (Ds S 1979:12) Förslag om
samordnad habilitering och avgett delbetänkandet (Ds S 1980:16) Vissa frågor
rörande fierhandikappade. Vidare har kommittén i november 1979 gett ul skriften
Om omsorgerna, åsikter från utvecklingsstörda dll omsorgskommitlén och skriften
Samordnad habilitering, vad är det?, lättläst sammanfattning frän
omsorgskommittén.

Kommittén
beräknas avsluta sitt arbete i början av år 1981.

15.
Fluorberedningen (S 1977:13)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 4 augusti 1977 för vissa frågor om användning
av fluor i kariesförebyggande syfte:

Ordförande:
Larsson, Gerhard, direktör (fr.o.m. den 4 augusd 1977)

Ledamöter:
Bengtsson, K.-E. Bengt, ombudsman, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 4 augusd
1977)

Hjelmström,
1. Eva K., tjänsteman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 4 augusti 1977)

Karlsson,
K. Ove, skogsarbetare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 4 augusti 1977)

s. 97 Kontrollera mot PDF

97 Kommittéer: Socialdepartementet S:I6

Klingvall,
Maj-Inger, utredningsassislenl (fr.o.m. den 4 augusd 1977)

Wachlmeisler,
Knut G. N., led. av riksdagen (fr.o.m. den 4 augusd

1977)

Östergren,
Karin, leg. sjuksköterska (fr.o.m. den 4 augusti 1977)

Sakkunniga:
Berglund, Fredrik, professor (fr.o.m. den 4 augusti 1977) Hedlin, John W. A.,
medicinalråd (fr.o.m. den 4 augusd 1977) Holmstedt, Bo R., professor (fr.o.m.
den 4 augusd 1977 Torell, Per, docent (fr.o.m. den 4 augusti 1977) Winberg,
Jan, professor (fr.o.m. den 4 augusti 1977)

Experter:
Bruce, Åke, professor (fr.o.m. den 26 september 1977) Cronström, J. N. Runo,
tandläkare (fr.o.m. den 8 september 1977)

Sekreterare:
Lindgren, Anders, departementssekreterare (fr.o.m. den 4 augusti 1977)

Lokal:
Socialdepartementet, Jakobsgatan 26, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Beredningen
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit fem sammanträden.

Beredningen
har publicerat rapporten (SOU 1980:13) Lönar det sig att tillsätta fiour i
dricksvattnet?

Beredningen
beräknas avsluta sitt arbele under första halvåret 1981.

16.
Texttelefongruppen (S 1977:15)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 7 juli 1977 för att i överensstämmelse med
riktlinjerna i prop. 1976/77:87 utarbeta plan för hur olika grupper
handikappade skall få tillgång dll telefon:

Ordförande:
Fors, Åke Hj., departementsråd (fr.o.m. den 3 oktober 1977)

Ledamöter:
Andersson, Christer, departementsråd (fr.o.m. den 1 september 1979) Lindström,
Jan-Ingvar, förste ingenjör (fro.m. den 3 oktober 1977) Nilsson, Alf G.,
departementssekreterare (fr.o.m. den I februari 1979) Silwer, Jan, överingenjör
(fr.o.m. den 3 oktober 1977) Winblad, Ulf, sekreterare (fr.o.m. den 3 oktober
1977)

7 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 103

s. 98 Kontrollera mot PDF

S:16
Skr 1980/81:103 98

Experter:
Mattsson, Bengt-Olof T., departementssekreterare (fr.o.m. den 3 oktober 1977)

Nolle,
Lennart R. J., anpassningslärare (fr.o.m. den 3 oktober 1977) Thordin, Bengt,
byrådirektör (fr.o.m. den 3 oktober 1977)

Sekreterare:
Sundelius, Claes-Göran, departementssekreterare (fr.o.m. den 3 oktober
1977 t.o.m. den 14 november 1980)

Särskilda
direktiv har ej meddelats.

Gruppen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit do sammanträden.

Gruppen
har i september 1980 avgett sitt slutbetänkande (Ds S 1980:8) Telefon för döva.

Uppdraget
är därmed slutfört.

17.
Ensamförälderkommittén (S 1977:16)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 22 september 1977 för att göra en översyn
av samhällsstödet lill ensamstående föräldrar:

Ordförande:
André, Gunilla K., led. av riksdagen (fr.o.m. den 10 november 1977)

Ledamöter:
Forslund, Bo E., led. av riksdagen (fr.o.m. den 10 november 1977) Heinemann,
Kerstin, ombudsman (fr.o.m. den 10 november 1977) Johansson, Ulla, led. av
riksdagen (fro.m. den 10 november 1977) Åkerlind, Allan J. G.,
byggnadsarbetare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 10 november 1977)

Sakkunniga:
Hulgaard, Bodil C, hovrättsassessor (fr.o.m. den 21 september 1979) Jönsson, E.
Gustav, departementsråd (fr.o.m. den 7 februari 1978 t.o.m. den 14 september
1980) Pripp, Nina M. E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 7 februari 1978)

Experter:
Karlsson, Tore, sekreterare (fr.o.m. den 21 februari 1979) Kindlund, A.
Sören, departementssekreterare (fr.o.m. den 18 september 1978)
Wicksell, Anders, byrådirektör (fr.o.m. den 1 november 1980)

s. 99 Kontrollera mot PDF

99 Kommittéer: Socialdepartementet S:18

Sekreterare:
Börestam, Eva, ombudsman (fr.o.m. den 1 oktober 1979) Hägg, Monica,
regeringsrättssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1979) Lundkvist, Gunnel,
regeringsrättssekrelerare (fr.o.m. den 17 augusti 1978)

Lokal:
Drottningholmsv. 14, 1 tr. 112 42 Stockholm, tel 514581 (Lundkvist), 51 72 20 (Hägg),
51 45 86 (Börestam)

Direktiven
för kommittén, se 1978 års kommiltéberältelse del 11 S 14.

Kommittén
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit nio sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheter och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén
har under år 1980 i samarbete med institutionen för socialt arbele vid Umeå
universitet genomfört en undersökning om ensamföräldrars levnadsförhållanden.

Kommittén
beräknas avsluta sitt arbete under senare delen av år 1981.

18.
Beredningsgruppen (S 1977:19) för det internationella barnåret 1979

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 13 oktober 1977 för att förbereda det
internadonella barnåret 1979:

Ordförande:

Romanus,
Gabriel, led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 november 1978)

Vice
ordförande: Palmlund, Thord G., generaldirektör (fr.o.m. den 6 november 1978)

Ledamöter:
Andersson, Örjan, informationskonsulenl (Sveriges ungdomsorganisationers
landsråd) (fr.o.m. den 6 mars 1978) Anér, Kerstin, statssekreterare, led. av
riksdagen (fr.o.m. den I november 1977)

Baude,
Annika M. C, forskare (fr.o.m. den 6 mars 1978) Gustavsson, Bengt, enhetschef
(fr.o.m. den I november 1977) Hedvall, Yvonne M., fil. kand., ers. för led. av
riksdagen (fr.o.m. den 1 november 1977)

Hellström,
Mats J., fil. kand., led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 november 1977)

Landström,
Sten-Sture H., direktör (fr.o.m. den 1 november 1977) Michanek, Ernst N.,
sakkunnig (fr.o.m. den 1 november 1977)

s. 100 Kontrollera mot PDF

S:18
Skr 1980/81:103 100

Nilsson,
Anna-Lisa, handelsträdgårdsmästare, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den I
november 1977)

Nordlander,
Nils Brage, överläkare (fr.o.m. den I november 1977) Sellergren, Ulf G. E.,
departementsråd (fr.o.m. den 15 mars 1978) Sjöberg, Gunvor, sekreterare
(fr.o.m. den 1 november 1977) Svensson, Jerry, förbundssekreterare (fr.o.m. den
6 mars 1978) Thedin, Nils, direktör (fr.o.m. den 1 november 1977) Thorstenson,
R. Billy, departementsråd (fr.o.m. den 1 november 1977) Ulvhammar, Birgitta,
generaldirektör (fr.o.m. den I november 1977)

Expert:
Fredriksson, Ulla M., departementssekreterare (fr.o.m. den 6
november 1978)

Sekreterare:
Hardeberg, Gunilla 1., departementssekreterare (fr.o.m. den 6
november 1978)

Bitr.
sekreterare: Orrell, E. Margareta, fil. kand. (fr.o.m. den 1 januari 1978)

Direktiven
för beredningsgruppen, se 1978 års kommitléberättelse del 11 S 16.

Beredningsgruppen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit tre sammanträden.

Beredningsgruppen
har under år 1980 gjort en undersökning om verksamheter i landet i samband med
barnåret. Resultatet har redovisats i rapporten (Ds S 1980:6) Barnårel i
Sverige. Vidare har en översiktlig skrift om barnåret i Sverige utarbetats.

Uppdraget
är därmed slutfört.

19.
Utredningen (S 1977:21) om de homosexuellas situation i samhället

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 8 december 1977 för att undersöka de
homosexuellas situation i samhället:

Ordförande:
Sturkell, Carl-Edvard, lagman (fr.o.m. den 17 januari 1978)

Ledamöter:
Ahlmark, Lars F., avdelningschef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 januari
1978) Bohlin, Eva, lärare (fr.o.m. den 17 januari 1978)

s. 101 Kontrollera mot PDF

101 Kommittéer: Socialdepartementet S:20

Hansson,
Lilly E., menlalskölare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 januari 1978)

Jonäng,
Gunnel M., led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 januari 1978) Malmgren, Lena,
komminister (fr.o.m. den 17 januari 1978)

Experter:
Ekdahl, Bertil, hovrättsassessor (fr.o.m. den 14 mars 1978) Petersson,
Stig-Åke, byråsekreterare (fr.o.m. den 11 september 1979) Witlorp, 1. Birgitta,
departementssekreterare (fr.o.m. den 17 januari 1978)

Sekreterare:
Hansson, Johan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 17 april 1978)

Bitr.
sekreterare: Håkansson, Per Arne, fil. kand. (t.o.m. den 31 december 1980)

Lokal:
Departementens utredningsavdelning. Västergalan 47, Box 187, 201 21 Malmö, tel.
växel 040/749 50

Direktiven
för utredningen, se 1979 års kommitléberättelse del II S 2.

Utredningen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit åtta sammanträden.

Utredningens
sekreterare har haft överläggningar med organisationer som berörs av
utredningens arbete.

Utredningen
beräknas avsluta sitt arbete under år 1982.

20.
1978 års tandvårdsutredning (S 1978:01)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 22 december 1977 för att göra en översyn av
den allmänna tandvårdsförsäkringen m.m.:

Ordförande:
Englund, K. Svante L, överdirektör (fr.o.m. den 16 januari 1978)

Ledamöter:
Carlshamre, Nils O. G., lektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 januari 1978)

Claesson,
Halvard, landstingsråd (fr.o.m. den 16 januari 1978) Dahl, Gerd B., ombudsman
(fr.o.m. den 16 januari 1978) Gustafsson, Hans 1., stadsdirektör, led. av
riksdagen (fr.o.m. den 16 januari 1978) Öfslröm, Sylve, landsdngsledamot
(fr.o.m. den 16 januari 1978)

s. 102 Kontrollera mot PDF

S:20 Skr 1980/81:103 102

Sakkunniga:
Hedlin, John W. A., medicinalråd (fr.o.m. den 16 januari 1978) Marits, Arvo A.,
byråchef (fr.o.m. den 16 januari 1978) Sandberg, Lars, förbundsdirektör
(fr.o.m. den 16 januari 1978) Strand, Karl-Erik, departementsråd (fr.o.m. den
16 januari 1978) Tengvall, Sven-Erik G., departementssekreterare (fr.o.m.
den 16 januari 1978 t.o.m. den 30 juni 1980) Wintzer, Stig, sekreterare
(fr.o.m. den 16 januari 1978)

Experter:
Bohlin, Erling, tandläkare (fr.o.m. den 9 juni 1978) Ek, Bengt, landvårdschef
(fr.o.m. den 16 januari 1978) Gardeström, Linnea, kanslichef (fr.o.m. den 9
juni 1978) Marken, Kari-Erik, övertandläkare (fr.o.m. den 9 juni 1978)
Maltsson, Bengt-Olof T, departementssekreterare (fr.o.m. den 9 juni 1978)

Sundberg,
Hans E., tandvårdschef (fr.o.m. den 16 januari 1978) Witlorp, 1. Birgitta,
departementssekreterare (fr.o.m. den 22 februari 1980) Ågren, Sture,
landtekniker (fr.o.m. den 16 januari 1978)

Sekreterare:
Högberg, Gunnar, avdelningschef (fr.o.m. den 16 januari 1978)

Bitr.
sekreterare: Carlsson, Birgitta, byrådirektör (fr.o.m. den 16 januari 1978)
Kindlund, Hannelolle, byrådirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1979) Malmqvist, Jan
S. N., tandläkare (fr.o.m. den 16 januari 1978) Ågren, Per K. G., branschekonom
(fr.o.m. den 1 oktober 1980 t.o.m. den 30 juni 1981)

Lokal:
Tegeluddsvägen 90, 4 tr. 115 28 Stockholm, tel. 67 26 26 (Högberg)

Direktiven
för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse del II S 4.

Utredningen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit nio sammanträden. En
särskild arbetsgrupp för frågor om förebyggande landvård har därjämte hållit
fem sammanträden.

De arbetsstudier som
påbörjades under våren 1979 på tandläkarmottagningarna och tandlekniska
laboratorier har genomförts och utvärdering av resultatet pågår.

Ulredningen har våren 1980
hållit hearings med representanter för tandsköterskornas och tandhygienisternas
organisationer.

Utredningen
planerar att avge sitt huvudbetänkande under år 1981.

Utredningen
beräknas avsluta sitt arbete under år 1981.

s. 103 Kontrollera mot PDF

103 Kommittéer: Socialdepartementet S:22

21.
Organisationskommittén (S 1978:02) för försäkringsrätterna

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 2 mars 1978 för att ombesörja erforderliga
förberedelser för försäkringsrätternas verksamhet fr.o.m. den I januari 1979:

Ordförande:
Järnbrink, Hans G., f.d. överdirektör (fr.o.m. den 6 mars 1978)

Ledamöter:
Bengtsson, Albert, försäkringsrällsråd (fr.o.m. den I december 1978) Blom, Åke
M., försäkringsrällsråd (fr.o.m. den 6 mars 1978) Jönsson, E. Gustav,
departementsråd (fr.o.m. den 6 mars 1978) Sjöberg, N. Björn V., rättschef
(fr.o.m. den 6 mars 1978) Wilhelmsson, Börje A., försäkringsrättsråd (fr.o.m.
den 1 december 1978)

Experter:
Krook, Inger, departementssekreterare (fr.o.m. den 6 mars 1978) Kärrström,
Margit E. V., kammarrättsråd (fr.o.m. den 6 mars 1978) Linde, Torsten, f.d.
chef för försäkringsrådet (fr.o.m. den 6 mars 1978) Nilsson, Gunnel, assistent
(fr.o.m. den 6 mars 1978) Strand, Birgit, byråchef (fr.o.m. den 6 mars 1978)

Sekreterare:
Blomgren, Lars A., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 17 april 1978 t.o.m. den 31
augusd 1980)

Horneij,
Lennart, organisationsdirektör (fr.o.m. den 17 april 1978 t.o.m. den 31 augusti
1980)

Tengvall,
Sven-Erik G., departementssekreterare (fr.o.m. den 6 mars 1978)

Särskilda
direktiv har ej meddelats.

Kommittén
har under liden november 1979 - augusti 1980 hållit två sammanträden.

Kommitténs
kvarstående arbetsuppgifter har övertagits av försäk-ringsrätlskommiltén (S
1980:10).

Uppdraget
är därmed slutfört.

22.
Beredningen (S 1978:03) för internationellt läkemedelssamarbete

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 8 juni 1978 med uppdrag all planera,
samordna och successivt utvärdera en försöksverk-

s. 104 Kontrollera mot PDF

S:22
Skr 1980/81:103 104

samhet
rörande samarbete inom läkemedelsområdet med vissa utvecklingsländer samt lämna
förslag beträffande utformningen av en eventuell framtida reguljär verksamhet
inom detta område:

Ordförande:
Lennmarker, Göran, planeringschef (fr.o.m. den 2 oktober 1978)

Ledamöter:
Abramowicz, Isak, departementssekreterare (fr.o.m. den 2 oktober 1978)

Elfwendahl,
Bo, kansliråd (fr.o.m. den 2 oktober 1978) Mandahl, Håkan, byråchef (fr.o.m.
den 2 oktober 1978) Stenson, Bo, byrådirektör (fr.o.m. den 2 oktober 1978)
Tyndal, Anders, departementssekreterare (fr.o.m. den 2 oktober 1978) Ängeby,
Ragnar, departementssekreterare (fr.o.m. den 27 mars 1979)

Sakkunniga:
Sjölin, Staffan, direktör (fr.o.m. den 1 januari 1980) Lundbäck, Holger,
professor (fr.o.m. den 2 oktober 1978) Nohrlander, Åke, direktör (fr.o.m. den
27 mars 1979) Rönmark, John, direktör (fr.o.m. den 2 oktober 1978) Wahlqvist,
Stig, direktör (fr.o.m. den 2 oktober 1978)

Sekreterare:
Karlen, Ingvar, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 13 november 1978) Lönnquist,
J.Gunnar, förste sekreterare (fr.o.m. den 1 september 1979)

Lokal:
Fredsgalan 2,11152 Slockholm, tel. 245390. Postadress: Socialdepartementet, 103
33 Stockholm

Direktiven
för beredningen, se 1979 års kommiltéberältelse del II S 8.

Beredningen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit fem sammanträden.

Beredningen
har under året fördjupat kontakterna med vissa u-länder. Flera bilaterala
samarbetsprojekt har identifierats och även påbörjats. Beredningen har också
varit representerad vid en regional UNCTAD-konferens om läkemedelsfrågor samt i
Sverige anordnat ett internalionelll ulbildningsseminarium med deltagare från
elva nationer.

Beredningens
arbele beräknas pågå under hela år 1981.

23.
Sjukpenningkommittén (S 1978:04)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 15 juni 1978 med uppdrag alt göra en
översyn av sjukpenningförsäkringen:

s. 105 Kontrollera mot PDF

105 Kommittéer: Socialdepartementet S:23

Ordförande:
Granqvist, Liss M., f.d. president (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Ledamöter:
Arrbäck, Gunnel, kommunalråd (fr.o.m. den 1 juli 1978) Berggren, Ulf, direktör
(fr.o.m. den 15 september 1979) Håvik, 1. Doris H., assistent, led. av
riksdagen (fr.o.m. den 1 juli 1978) Karlehagen, Sigvard, förelagsläkare
(fr.o.m. den 1 juli 1978) Lönnerblad, Sara, utredningssekreterare (fr.o.m. den
I juni 1979) Nilsson, H. Christer, socionom, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1
juli 1978)

Oxelberg,
Marian, ombudsman (fr.o.m. den 8 februari 1980) Persson, R. Kjell-Åke,
utredningschef (fr.o.m. den I juli 1978 t.o.m. den 7 februari 1980)

Walander,
Håkan 1., ombudsman (fr.o.m. den I juli 1978) Wennerfors, Alf, informationschef,
led. av riksdagen (fr.o.m. den I juli 1978)

Sakkunniga:
Backman, Ullä-Brilt, konsulent (fr.o.m. den 25 september 1978) Horn af
Ranlzien, Hans, sekdonschef (fr.o.m. den 25 september 1978) Jönsson, E. Gustav,
departementsråd (fr.o.m. den 25 september 1978) Strand, Kari-Erik,
departementsråd (fr.o.m. den 25 september 1978)

Experter:
Brännmark, Gerd, assistent (fr.o.m. den 10 mars 1980) Edvardsson, P. Einar,
byråchef (fr.o.m. den 25 september 1978) Rylander, Ola, avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 23 oktober 1980) Smedmark, Göran G:son, byråchef (fr.o.m. den 25
september 1978) Svensson, Inge G., direktör (fr.o.m. den 25 september 1978)
Svärd, Göran, förbundssekreterare (fr.o.m. den 25 september 1978 t.o.m. den 9
mars 1980)

Sekreterare:
Thelin, Krister, hovrällsfiskal (fr.o.m. den 1 april 1979) Thoresson, Göran,
hovrällsfiskal (fr.o.m. den 27 november 1978)

Lokal:
Departementens utredningsavdelning, Väslergatan 47, Box 187, 201 21 Malmö, tel.
växel 040/749 50 (Thelin, Thoresson)

Direktiven
för kommittén, se 1979 års kommitléberättelse del 11 S 6.

Tilläggsdirekdv,
se 1981 års kommiltéberältelse del 11 S 10.

Kommittén
har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit tolv sammanträden.

Huvuddelen
av kommilléns uppdrag kommer att behandlas i ed belänkande som kommer att avges
den I mars 1981. Arbetet beräknas i sin helhet avslutas senare under år 1981.

s. 106 Kontrollera mot PDF

S:24
Skr 1980/81:103 106

24.
Utredningen (S 1978:05) om familjevård för missbrukare, m.m.

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 29 juni 1978 för att initiera, samordna och
utvärdera viss försöksverksamhet samt att med utgångspunkt häri utreda vissa
frågor rörande vård i familjehem av missbrukare:

Särskild
utredare: Sannegård, Wilhelm, informationschef (fr.o.m. den 20 september 1978)

Sakkunniga:
Hedlund, Maj-Britt, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 20 september 1978)

Minell,
Marita, sekreterare (fr.o.m. den 20 september 1978) Sandberg, Owe,
chefspsykolog (fr.o.m. den 20 september 1978) Villner, Ina, sekreterare
(fr.o.m. den 20 september 1978)

Experter:
Heijbel, Claes, redaktör (fr.o.m. den 22 oktober 1979 t.o.m. den 30 juni 1980)

Hullslrand,
Lars R., departementsråd (fr.o.m. den 20 september 1978) Linderoth, Tore,
ombudsman (fr.o.m. den 20 september 1978) Olsson, Birger, lantbrukare (fr.o.m.
den 20 september 1978) Sambergs, Åke, fil. lic. (fr.o.m. den 6 september 1979)
Setréus, Åke E., förbundssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1980) Vikström, Björn,
leg. psykolog (fr.o.m. den 20 september 1978)

Sekreterare:
Stymne, Anders, forskningsassistent (fr.o.m. den I juli 1978) Wiig, Pål, fil.
kand. (fr.o.m. den 9 augusd 1979)

Lokal:
Oxtorgsgatan 4,7 tr., tel. 2150 96 (Stymne). Postadress: Socialdepartementet,
103 33 Stockholm

Direktiven
för ulredningen, se 1979 års kommittéberättelse del II S 7.

Ulredningen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit do sammanträden.

Utredningen
beräknas avsluta sitt arbele i februari 1981.

25.
Kortvågsutredningen (S 1978:06)

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 21 december 1978 för att utreda vissa
frågor rörande användningen av apparatur för behandling med kortvåg, mikrovåg
och ultraljud m.m.:

s. 107 Kontrollera mot PDF

107 Kommittéer: Socialdepartementet S:27

Särskild
utredare: Lindgren, S. Åke, generalläkare (fr.o.m. den 1 maj 1979)

Sekreterare:
Sävenstrand, Ulf, civilingenjör (fr.o.m. den I september 1979)

Lokal:
Spri, Sehlstedlsgalan 9, Box 27310, 102 54 Stockholm, tel. 63 05 60
(Sävenstrand)

Direktiven
för utredningen, se 1980 års kommitléberättelse del II S 1.

Utredningen
har under riden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden med
styrgruppen och två med referensgruppen. Utredningen beräknas avsluta sitt
arbele under våren 1981.

26.
Kontraktsvårdsutredningen (S 1979:02)

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den I februari 1979 med uppdrag att utreda
frågan om kontraklsvård för missbrukare av alkohol eller narkodka:

Särskild
utredare: Rådö, Göran, bitr. sjukvårdsdireklör (fr.o.m. den 1 mars 1979)

Sakkunniga:
Holmquist, Gertrud, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 mars 1979) Lindberg, Jakob,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 mars 1979) Lundborg, Hans,
departementssekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1979) Rigbäck, Berndt,
anstaltsdireklör (fr.o.m. den I mars 1979) Tunving, Kerstin, överläkare
(fr.o.m. den 1 mars 1979)

Sekreterare:
Johnsson, Lars-Åke, hovrättsassessor (fr.o.m. den I mars 1979 t.o.m. den 31
oktober 1980)

Utredningen
har under tiden november 1979 - mars 1980 hållit nio sammanträden.

Utredningen
har i mars 1980 avgett betänkandet (Ds S 1980:3) Kontraktsvård inom
socialtjänsten.

Uppdraget
är därmed slutfört.

27.
Kommittén (S 1979:03) om hemspråksträning för förskolebarn

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 15 mars 1979 för att kartlägga
språksituationen för invandrarbarn i förskoleåldern och föreslå erforderliga
åtgärder:

s. 108 Kontrollera mot PDF

S:27
Skr 1980/81:103 108

Ordförande:
von Euler, Rigmor, f.d. barnombudsman (fr.o.m. den 15 september 1979)

Ledamöter:
Bengtsson, Per-Olof, kanslichef (fr.o.m. den 15 september 1979) Grabö, Paul,
agron. lic, ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den I december 1979)

Liljegren,
Gunnel, led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 september 1979) Sandéhn, Margit, led.
av riksdagen (fr.o.m. den 15 september 1979) Strömberg, Karl-Erik J.,
skoldirektör f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 september 1979)

Sakkunniga:
Hardeberg, Gunilla, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1980)

Pentinsaari,
Helena, byrådirektör (fr.o.m. den 15 september 1979) Thorsell, Siv,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den I november 1980) Thorstenson, Billy,
departementsråd (fr.o.m. den 15 september 1979 t.o.m. den 31 oktober 1980)

Widgren,
Jonas, kansliråd (fr.o.m. den 15 september 1979) Wigart, Anhe-Outram,
departementssekreterare (fr.o.m. den 15 september 1979)

Winberg,
Ylva, sekreterare (fr.o.m. den 15 september 1979) Åstedt, Inga-Britta,
byrådirektör (fr.o.m. den 15 september 1979)

Experter:
Krausz, Elisabeth, departementssekreterare (fr.o.m. den I november 1979 t.o.m.
den 31 oktober 1980) Rältö-Nilsson, Lydia, metodiklärare (fr.o.m. den 15
september 1979)

Sekreterare:
Lundqvisl, Lars-Åke, förste sekreterare (fr.o.m. den 15 november 1979 t.o.m.
den 31 oktober 1980)

Mannheimer,
Solweig B., förbundssekreterare (fr.o.m. den 15 november 1979 t.o.m.
den 17 augusti 1980) Olsson, Gunnel, invandrarkonsuient (fr.o.m. den 11 augusti
1980)

Lokal:
Drottningholmsvägen 14, 1 tr. 112 42 Stockholm, tel. 51 84 29

Direktiven
för kommittén, se 1980 års kommittéberätteise del II S 3.

Kommittén
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden saml haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
kommitténs arbele.

Kommittén
har i juni 1980 avgetl en promemoria med förslag lill lagreglering av
hemspråklräning för förskolebarn.

Kommittén
beräknas avsluta sitt arbete i slutet av år 1981.

s. 109 Kontrollera mot PDF

109 Kommittéer: Socialdepartementet S:28

28.
Bilsfödskommittén (S 1979:04)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 26 april 1979 för all utreda frågan om
bilslöd lill handikappade:

Ordförande:
Jonsson, Elver A. D., posdljon, led. av riksdagen (fr.o.m. den 22 maj 1979)

Ledamöter:
Littmarck, Blenda M. V,, led. av riksdagen (fr.o.m. den 22 maj 1979) Nilsson,
K. Börje, förbundsordförande, led. av riksdagen (fr.o.m. den 22 maj 1979)

Pehrsson,
Maj R., led. av riksdagen (fr.o.m. den 22 maj 1979) Segerström, Ingrid, led. av
riksdagen (fr.o.m. den 22 maj 1979)

Sakkunniga:
Ahlenius, Inga-Britt, departementsråd (fr.o.m. den 22 maj 1979 t.o.m. den 30
september 1980)

Andersson,
Christer, departementsråd (fr.o.m. den 22 maj 1979 t.o.m. den 18 februari 1980)

Carlsson,
Rolf, byrådirektör (fr.o.m. den 22 maj 1979) Jönsson, Gert,
departementssekreterare (fr.o.m. den I oktober 1980) Lageriöf, Inga-Britt,
byrådirektör (fr.o.m. den 22 maj 1979) Lantz, Kjell-Åke,
departementssekreterare (fr.o.m. den 19 februari 1980)

Maltsson,
Bengt-Olof T., departementssekreterare (fr.o.m. den 22 maj 1979)

Månsson,
Bo, konsulent (fr.o.m. den 22 maj 1979) Thordin, Bengt, byrådirektör (fr.o.m.
den 22 maj 1979)

Experter:
Jönsson, Arne, ingenjör (fr.o.m. den 22 maj 1979) Slenquist, Margareta, förste
byråsekrelerare (fr.o.m. den 22 maj 1979)

Sekreterare:
Hammar, Beale-Charlolte, byrådirektör (fr.o.m. den 15 september 1979)

Lokal:
Handikappforskningen, Göteborgs universitet. Brunnsgalan 2, 413 12 Göteborg,
tel. 031/41 09 19

Direktiven
för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del 11 S 5.

Kommittén
har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden samt
företagit en tvådagars studieresa.

Kommittén
beräknas avge sitt slutbetänkande under år 1981.

s. 110 Kontrollera mot PDF

S:29
Skr 1980/81:103 110

29.
Utredningen (S 1979:05) om alkoholfri motellverksamhet

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 5 april 1979 för alt utreda frågan om stöd
till alkoholfri molellverksamhel:

Särskild
utredare: Ivestedl, Ragnar, bankdirektör (fr.o.m. den 17 maj 1979)

Experter:
Göransson, Bengt, verkst. direktör (fr.o.m. den 17 maj 1979) Wegerman, Åke,
byråchef (fr.o.m. den 17 maj 1979)

Sekreterare:
Flygare, Karl-Gunnar, jur. kand. (fr.o.m. den 17 maj 1979 t.o.m. den 31 maj
1980)

Direktiven
för ulredningen, se 1980 års kommitléberättelse del II S 4.

Utredningen
har i mars 1980 avgelt betänkandet (Ds S 1980:2) Slöd dll alkoholfria motell.
Uppdraget är därmed slutfört.

30.
Familjeekonomiska kommittén (S 1979:06)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 3 maj 1979 för att göra en Översyn av det
ekonomiska stödet till barnfamiljerna med särskild inriktning på
fierbarnsfamiljerna:

Ordförande:
Ifvarsson, Carl-Anders, statssekreterare (fr.o.m. den 28 augusti 1979)

Ledamöter:
Johansson, Sune, led. av riksdagen (fr.o.m. den 28 augusti 1979) Johansson,
Ulla, led. av riksdagen (fr.o.m. den 28 augusti 1979) Tilländer, Ulla B.,
ämneslärare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 28 augusd 1979)

Troedsson,
Ingegerd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 28 augusti 1979) Sundling, Sylvia,
sekreterare (fr.o.m. den 28 augusti 1979)

Sakkunniga:
Kindlund, Sören, departementssekreterare (fr.o.m. den 28 augusti 1979)

Strand,
Karl-Erik, departementsråd (fr.o.m. den 28 augusd 1979) Strand, Lars B.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 28 augusti 1979)

s. 111 Kontrollera mot PDF

Ill Kommittéer: Socialdepartementet
S:3I

Expert:
Hulgaard, Bodil C, hovrättsassessor (fr.o.m. den 28 augusti 1979)

Sekreterare:
Grufberg, Maj-Britt, tf. organisationsdirektör (fr.o.m. den I januari 1980)

Bitr.
sekreterare: Orrell, Margareta E., fil. kand. (fr.o.m. den 15 september 1979)
Söderberg, Per-Olof, sekreterare (fr.o.m. den I juni 1980)

Lokal:
Drollningholmsvägen 14, I tr., 112 42 Slockholm, tel. 51 44 48 (Grufberg), 51
44 28 (Orrell), 51 77 71 (Söderberg)

Direktiven
för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del 11 S 6.

Kommittén
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit åtta sammanträden.

ommillén
planerar atl avge ell delbetänkande under år 1981. Kommitténs arbete beräknas
pågå under hela år 1981.

31. Cancerkommittén (S 1979:07)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 3 maj 1979 för alt utreda frågor om
cancerförebyggande åtgärder:

Ordförande:
Bergström, Sune, professor (fr.o.m. den 7 juni 1979)

Ledamöter:
Ehrenberg, Lars, professor (fr.o.m. den 7 juni 1979) Einhorn, Jerzy, professor
(fr.o.m. den 7 juni 1979) Friberg, Lars, professor (fr.o.m. den 7 juni 1979)
Gustafsson, Bengt, professor (fr.o.m. den 7 juni 1979) Carlheim-Gyllensköld,
Karin, universitetslektor (fr.o.m. den 7 juni 1979)

Holmberg,
Bo, professor (fr.o.m. den 7 juni 1979) Larsson, Lars-Gunnar, professor
(fr.o.m. den 7 juni 1979) Lindau, Lars, byråchef (fr.o.m. den 7 juni 1979)
Mileikowsky, Curt, docent (fr.o.m. den 7 juni 1979) Swarén, Ulla, kanslichef
(fr.o.m. den 7 juni 1979) Söderbaum, Peter, docent (fr.o.m. den 7 juni 1979)
Thor,Thorslen, direktör (fr.o.m. den 7 juni 1979) Westermark, Torbjörn,
professor (fr.o.m. den 7 juni 1979)

s. 112 Kontrollera mot PDF

S:3I
Skr 1980/81:103 112

Sakkunniga:
Alsén, Sven, avdelningschef (fr.o.m. den 18 mars 1980) Liliewall, E. Birgitta,
departementssekreterare (fr.o.m. den 18 mars 1980)

Sekreterare:
Englund, Anders, chefiäkare (fr.o.m. den 7 juni 1979)

Lokal:
Tegeluddsvägen 90, 4 tr., 115 28 Slockholm, tel. 63 85 31

Direkdven
för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del II S 7.

Kommittén
har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit sex sammanträden. Kommittén
har därvid bl.a. orienterat sig om arbele och utveckling inom angränsande och
berörda områden genom hearings. Utöver den totala kommilléns sammanträden har
eU fiertal sammanträden skett inom särskilt etablerade arbetsgrupper.
Delulredningar sker för kommitténs räkning av bland annat
arbelarskyddsstyrelsen, statens livsmedelsverk och statens naturvårdsverk.

Kommittén
har till organisationskommittén för socialslyrelsen avgetl yttrande beträffande
cancerregistrets m.fi. registers lokalisering.

Kommittén
beräknas avsluta sitt arbete under år 1982.

32.
Kommittén (S 1979:08) för översyn av riksförsäkringsverkets organisation m.m.
(RFV-översynen)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 14 juni 1979 för översyn av
riksförsäkringsverkets organisation m.m.:

Ordförande:
Åström, Lars-Åke E., generaldirektör (fr.o.m. den 29 juni 1979)

Ledamöter:
Engman, Jan, avdelningschef (fr.o.m. den 29 juni 1979) Engström, Wilhelm,
chefrevisor (fr.o.m. den 29 juni 1979) Persson, Gustav, B. sekreterare (fr.o.m.
den 29 juni 1979) Stephansson, Jan, civilekonom (fr.o.m. den 29 juni 1979)

Sakkunniga:
Krook, Inger, departementssekreterare (fr.o.m. den 29 juni 1979) Strand,
Kari-Erik, departementsråd (fr.o.m.den 29 juni 1979)

Experter:
Dahlberg, Lill, ombudsman (fr.o.m. den 29 juni 1979) Johansson, Börje,
ombudsman (fr.o.m. den 29 juni 1979) Tjärnberg, Marianne, förste
byråsekrelerare (fr.o.m. den 29 juni 1979)

s. 113 Kontrollera mot PDF

113 Kommittéer: Socialdepartementet S:33

Sekreterare:
Eriksen, Kersti, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 29 juni 1979)

Bitr.
sekreterare: Kvist, I. Lena, byrådirektör (fr.o.m. den 8 februari 1980)
Luthander, Erik, byrådirektör (fr.o.m. den 29 juni 1979)

Lokal:
Riksförsäkringsverket, Fack 103 51 Stockholm, tel. 22 10 80

Direkdven
för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del 11 S 8.

Kommittén
har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit 18 sammanträden.

Kommittén
har i september 1980 avgetl delbetänkandet (Ds S 1980:7) Former för styrning av
försäkringskassornas organisation och förvaltningsutgifter.

Kommittén
planerar att avge nästa delbetänkande i februari 1981. Därmed avslutar
kommittén sid arbete.

33.
Sjukreseutredningen (S 1979:09)

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 21 juni 1979 för alt se över sjukförsäkringens
ersättningssystem vid sjukresor:

Särskild
utredare: Olsson, Bengt, landshövding (fr.o.m. den 30 augusd 1979)

Sakkunniga:
Dahlgren, Carl Ivar, förste sekrelerar (fr.o.m. den 10 december 1979)
Fredrixon, Göran, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 december 1979) Jönsson,
Gert, departementssekreterare (fr.o.m. den 10 december 1979)

Sibbmark,
Bengt, departementssekreterare (fr.o.m. den 10 december 1979) Öberg, Bernt,
sekreterare (fr.o.m. den 10 december 1979)

Sekreterare:
Bäckman, Göran, kontorsföreståndare (fr.o.m. den I januari 1980) Jenstav,
Marika, sekreterare (fr.o.m. den I januari 1980)

Postadress:
Landstingsförbundet, Box 6606, 113 84 Slockholm, tel. 23 65 60 (växel)

Direktiven för
ulredningen, se 1980 års kommitléberättelse del II S
9. 8 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 103

s. 114 Kontrollera mot PDF

S:33 Skr 1980/81:103 114

Utredningen
har under dden november 1979- oktober 1980 hållit sju sammanträden samt
genomfört en undersökning av sjukresor företagna i Uppsala län under veckorna
49 och 50 år 1979.

Utredningen har medverkat
till försöksverksamhet med samordning av sjukresor i laxibil i norra Uppland
under hösten 1980.

Utredningen
beräknas avsluta sitt arbete under våren 1981.

34.
Beredningsgruppen (S 1979:10) för internationella handikappåret 1981

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 6 september 1979 för alt förbereda del
internationella handikappåret 1981:

Ordförande:
Holm, Elisabet, statsråd (fr.o.m. den 4 december 1979)

Vice
ordföranden: Lindqvist, Bengt, förbundsordförande (fr.o.m. den 4 december 1979)
Palmlund, Thord, generaldirektör (fr.o.m. den 4 december t.o.m. den 31 december
1979)

Ordföranden
i arbetsutskott: Kjellén, Bo, departementsråd (fr.o.m. den 1 januari 1980)
Olofsson, Gunnar, överdirektör (fr.o.m. den 4 december 1979) Palmlund, Thord,
generaldirektör (fr.o.m. den 4 december 1979 t.o.m. den 31 december 1979)

Ledamöter:
Abelin, Stig, byråchef (fr.o.m. den 4 december 1979) Alaby, Gert, sekreterare
(fr.o.m. den 4 december 1979) Arvidsson, Lars-Eric, pol. mag. (fr.o.m. den 4
december 1979) Bengtsson, Per Olof, sekreterare (fr.o.m. den 4 december 1979)
Carlshamre, Nils O. G., lektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 4 december
1979)

Elm,
Christer, departementssekreterare (fr.o.m. den 4 december 1979) Ericson,
Seivern, socionom (fr.o.m. den 1 oktober 1980) Etlarp, Lars G., departementsråd
(fr.o.m. den 4 december 1979) Finn, Nils, departementsråd (fr.o.m. den 1
januari 1980) Gardeström, Linnea, kanslichef (fr.o.m. den 4 december 1979)
Gellstedt, Björn, departementsråd (fr.o.m. den 4 december 1979) Gunnarsson,
Olle, överdirektör (fr.o.m. den 4 december 1979) Gustavsson, Rune, led. av
riksdagen (fr.o.m. den 4 december 1979) Holmstedt, Sven, direktör (fr.o.m. den
4 december 1979) Håkansson, Margot, led. av riksdagen (fr.o.m. den 4 december
1979) Högberg, Eva E., sekreterare (fr.o.m. den 4 december 1979)

s. 115 Kontrollera mot PDF

115 Kommittéer: Socialdepartementet S:34

Kellquisl,
Tore, avdelningschef (fr.o.m. den 4 december 1979)

Kälvemark,
Torslen, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 4 december

1979)

Lindahl,
Jan-Mals, departementsråd (fr.o.m. den 1 september 1980)

Lindberg,
Ingemar, utredningssekreterare (fr.o.m. den 4 december

1979)

Lindencrona,
Hanne, departementssekreterare (fr.o.m. den 4

december
1979)

Lundin,
Ulf W., statssekreterare (fr.o.m. den I juli 1980 t.o.m. den 31

augusd
1980)

Orehag,
Lennart, överdirektör (fr.o.m. den 4 december 1979)

Rollen,
Berit M., avdelningschef (fr.o.m. den 4 december 1979)

Skantz,
Anna-Greta, led. av riksdagen (fr.o.m. den 10 december 1979)

Svensson,
Gunnar, departementsråd (fr.o.m. den 4 december 1979

t.o.m.
den 30 juni 1980)

Sälde,
Henry, avdelningschef (fr.o.m. den 4 december 1979)

Utberg,
Rolf, kanslichef (fr.o.m. den 4 december 1979)

Wallin,
Nils, kanslichef (fr.o.m. den 4 december 1979 t.o.m. den 30

september
1980)

Wikman,
Monika, ombudsman (fr.o.m. den 4 december 1979)

Örnhall,
Hans, byråchef (fr.o.m. den 4 december 1979)

Sekreterare:
Björk-Gurner, Ulla, fil. kand. (fr.o.m. den 19 maj 1980) Gudmundson, Ulla,
sekreterare (fr.o.m. den 4 december 1979) Nolle, Lennart R. J., anpassningslärare
(fr.o.m. den 15 oktober 1980)

Bitr.
sekreterare: Wendel, Maj-Britt, socionom (fr.o.m. den 15 oktober 1980)

Direktiven
för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del II S 11.

Beredningsgruppen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sex sammanträden. Dessutom
har beredningsgruppens nationella arbetsutskott under samma tid hållit elva
sammanträden och dess internationella arbetsutskott nio sammanträden.

Beredningsgruppen
har givit ul informationsmaterial, anordnat nio konferenser samt haft
överläggningar med ell stort anlal myndigheter och organisationer i syfte atl
initiera och stimulera till akdviteler under handikappåret. Gruppen har också
anlitats som remissorgan i ärenden om stöd från allmänna arvsfonden för
aktiviteter i samband med året.

Beredningsgruppens
arbete beräknas pågå under hela år 1981.

s. 116 Kontrollera mot PDF

S:35
Skr 1980/81:103 116

35.
Anhörigvårdskommittén (S 1979:11)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 30 augusti 1979 för att göra en översyn av
olika frågor rörande vård av anhöriga i hemmet, m.m.:

Ordförande:
Gustavsson, Rune, socionom, led. av riksdagen (fr.o.m. den 10 april 1980)

Ledamöter:
Grönhagen, Nils-Olof, led. av riksdagen (fr.o.m. den 10 april 1980)
Hesselslröm, Kersdn, landstingsledamot (fr.o.m. den 10 april 1980) Kärnek, Ruth
I. C, landsdngsledamot (fr.o.m. den 10 april 1980) Åkerlind, Allan J. G.,
byggnadsarbetare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 10 april 1980)

Sakkunniga:
Bergman, Sven-Eric, avdelningschef (fr.o.m. den 12 juni 1980) Jönsson, Gustav,
departementsråd (fr.o.m. den 12 juni 1980) Svensson, Marghita, sekreterare
(fr.o.m. den 12 juni 1980)

Experter:
Hagberg, Ann-Charlotte, departementssekreterare (fr.o.m. den 12 juni 1980)

Strand,
Birgit, byråchef (fr.o.m. den 12 juni 1980) Svensson, Margareta, andre
förbundsordförande (fr.o.m. den 12 juni 1980)

Sekreterare:
Blomgren, Lars, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1980) Laius, Gunilla,
fil. kand. (fr.o.m. den 15 september 1980) Nyberg, Gunnel, förste
organisalionsassistent (fr.o.m. den 1 september 1980)

Lokal:
Drottninggatan 20, 2 tr., tel. 2129 89 (Blomgren). Postadress:
Socialdepartementet, 103 33 Slockholm

Direktiven
för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del II S 12.

Kommittén
har t.o.m. oktober 1980 hållit två sammanträden. Kommitténs sekretariat har
sammanträffat med representanter för olika myndigheter, organisationer och
andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommitténs
arbele beräknas pågå under hela år 1981.

s. 117 Kontrollera mot PDF

117 Kommittéer: Socialdepartementet S:36

36.
Organisationskommittén (S 1979:12) för socialstyrelsen

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 20 september 1979 för att utarbeta underlag
för statsmakternas närmare beslut om socialstyrelsens uppgifter, resurser och
organisation:

Ordförande:
Ifvarsson, Carl-Anders, statssekreterare (fr.o.m. den 21 november 1979)

Ledamöter:
Pettersson, S. Åke, E. statssekreterare (fr.o.m. den 21 november 1979)
Lennmarker, Göran, sakkunnig (fr.o.m. den 21 november 1979) Engström, Odd,
utredningssekreterare (fr.o.m. den 21 november 1979) Westerholm, Barbro,
generaldirektör (fr.o.m. den 21 november 1979) Hedengren, Sven-Olof,
överdirektör (fr.o.m. den 21 november 1979) Strand, Karl-Erik, departementsråd
(fr.o.m. den 21 november 1979) Magnusson, Nils, departementsråd (fr.o.m. den 21
november 1979) Israelsson, Leif, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 21 november
1979)

Sakkunniga:
Fors, Åke, departementsråd (fr.o.m. den 21 november 1979) Orrö, Sven-Erik, O.
departementsråd (fr.o.m. den 21 november 1979) Witlorp, I. Birgitta, departementssekreterare
(fr.o.m. den 21 november 1979)

Expert:
Åberg, Fritz, byråchef (fr.o.m. den I januari 1980)

Sekreterare:
Eckerberg, Ingela K., departementssekreterare (fr.o.m. den I februari t.o.m.
den 30 juni 1980)

Hedvall,
Finn S., byrådirektör (fr.o.m. den I december 1979) Målare, Gudrun, sekreterare
(fr.o.m. den 17 mars t.o.m. den 30 november 1980)

Söderström,
Olof, hovrällsfiskal (fr.o.m. den 1 februari t.o.m. den 30 november 1980)

Lokal:
Socialslyrelsen, Linnégalan 87, 106 30 Stockholm, tel. växel 14 06 00

Särskilda
direktiv har ej meddelats.

Kommittén
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit tolv sammanträden saml haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
kommilléns arbele.

s. 118 Kontrollera mot PDF

S:36
Skr 1980/81:103 118

Kommittén
har avgetl förslag lill organisation för Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd
samt för Barnmiljörådet.

Kommittén
har den 1 december 1980 överlämnat Förslag dll organisation av
socialstyrelsen. Samtidigt överlämnas förslag rörande organisation av
länsstyrelsernas sociala enheter, inplacering av länshälsovårdskonsulenten i
länsstyrelsen samt åtgärder föranledda av länsläkarorganisalionens avveckling.

Kommittén
beräknas avsluta sitt arbete i början av år 1981.

37.
Arbetsgruppen (S 1979:13) för att planera och genomföra en aktion mot
överlåtelse av alkohol till ungdom

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 6 december 1979 för atl planera och
genomföra en aktion mot överlåtelse av alkohol lill ungdom:

Ordförande:
Magnusson, Nils, departementsråd (fr.o.m. den 1 december 1979)

Ledamöter:
Björck, Berndt H., kanslichef (fr.o.m. den 14 april 1980) Björklund, Rolf,
sekreterare (fr.o.m. den I december 1979 t.o.m. den 29 maj 1980)

Blomberg,
Ingrid, direktör (fr.o.m. den I december 1979) Burman, Karl-Gunnar, sekreterare
(fr.o.m. den 1 december 1979) Dahlbäck, Sven-Åke, byråchef (fr.o.m. den I
december 1979) Engman, James, informationschef (fr.o.m. den 1 december 1979)
Erlandsson, Gottfrid, polisintendent (fr.o.m. den 1 december 1979) Jönsson, Rolf,
kanslichef (fr.o.m. den I december 1979) Nilsson, Stellan, sekreterare (fr.o.m.
den 30 maj 1980) Nyrén, Lars, skolkonsulent (fr.o.m. den I december 1979)
Wegerman, Åke, byråchef (fr.o.m. den I december 1979)

Sekreterare:
Rydberg, Björn R., socionom (fr.o.m. den 1 december 1979)

Lokal:
Drottninggatan 20, 2 tr., tel. 21 04 85 (Rydberg). Postadress:
Socialdepartementet, 103 33 Stockholm

Särskilda
direktiv har ej meddelats.

Arbetsgruppen
har under tiden december 1979-oktober 1980 hållit 16 sammanträden.

Arbetsgruppen
ansvarar för rikskampanjen Stoppa langningen -Åkdon mol alkoholfaran.

Arbetsgruppen
beräknas avsluta sill arbele under år 1981.

s. 119 Kontrollera mot PDF

119 Kommittéer: Socialdepartementet S:39

38. Arbetsgruppen
(S 1980:01) för samråd beträffande

boendeservice för svårt handikappade

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 17 januari 1980 för samråd belräffande
boende och service för svårt handikappade:

Ordförande:
Fors, Åke, departementsråd (fr.o.m. den 25 januari 1980)

Ledamöter:
Harriman, Siv, sekreterare (fr.o.m. den 25 januari 1980) Lundin, Inge-Britt,
sekreterare (fr.o.m. den 25 januari 1980) Rydén, Kjerstin, avdelningschef
(fr.o.m. den 25 januari 1980) Söderberg, Bengt, socialchef (fro.m. den 25
januari 1980)

Experter:
Carlsson, Folke, byrådirektör (fr.o.m. den 25 januari 1980) Dalen, Ingrid,
departementssekreterare (fr.o.m. den 25 januari 1980) Juhlin, Inga-Maj,
socionom (fr.o.m. den 25 januari 1980) Källman, Per-Olov, kanslichef (fr.o.m.
den 25 januari 1980) Lewander, Anders, sekreterare (fr.o.m. den 25 januari
1980) Lindhe, Lotta, socionom (fr.o.m. den 25 januari 1980) Månsson, Karin,
arkitekt (fr.o.m. den 25 januari 1980)

Sekreterare:
Lejdström, Krisdna, förste kanslist (fr.o.m. den 19 maj 1980)

Lokal:
Socialdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. 21 15 95

Särskilda
direktiv har ej meddelats.

Arbetsgruppen
har under tiden februari - oktober 1980 hållit sju sammanträden.

Arbetsgruppen
har låtit genomföra personliga intervjuer med ca 500 handikappade ungdomar i
Stockholms län.

Arbetsgruppen
beräknas avsluta sitt arbele under år 1981.

39. 1980
års abortkommitté (S 1980:02)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 21 februari 1980 med uppgift att utvärdera
abortlagstiftningen m.m.:

Ordförande:
Bråkenhielm, Anita, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 mars 1980)

Ledamöter:
Eirefeldl, Christer, byggnadstekniker, led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 mars
1980)

s. 120 Kontrollera mot PDF

S:39
Skr 1980/81:103 120

Gradin,
Anita 1., departementssekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m.

den
19 mars 1980)

Lantz,
Inga, led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 mars 1980)

Olsson,
Elvy, E. f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 mars 1980)

Sakkunnig:
Sahlin, Jan, förste sekreterare (fr.o.m. den 9 april 1980)

Experter:
Slarup-Måriensson, Helena, departementssekreterare (fr.o.m. den 19 mars 1980)
Sundström-Feigenberg, Kajsa, leg. läkare (fr.o.m. den 19 mars 1980)

Sekreterare:
Rolén, Mals, fil. dr (fr.o.m. den 1 maj 1980)

Lokal:
Tegeluddsvägen 90, 4 tr., 115 28 Slockholm, tel. 61 95 07

Direktiven
för kommittén, se 1981 års kommitléberättelse del II S 4.

Kommittén
har under liden maj - oktober 1980 hållit två sammanträden saml haft kontakt
med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av kommitténs
arbele.

Kommittén
beräknas avsluta sitt arbele under år 1982.

40.
Utredningen (S 1980:03) om gallring av medicinska arkiv m.m.

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 31 januari 1980 för all göra en översyn av
gällande råd i fråga om gallring i vissa medicinska arkiv m.m.:

Särskild
utredare: Fallström, Ann-Marie, arkivarie (fr.o.m. den 25 april 1980)

Sakkunnig:
Alsén, Sven, avdelningschef (fr.o.m. den 25 april 1980)

Experter:
Björvell, Hjördis, leg. sjuksköterska (fr.o.m. den 19 maj 1980) Bolinder, Erik,
leg. läkare (fr.o.m. den 25 april 1980) Holmberg, Rolf, projektledare (fr.o.m.
den 25 april 1980) Malker, Hans, byrådirektör (fr.o.m. den 25 april 1980)
Pursche, Werner, landsarkivare (fr.o.m. den 25 april 1980) Sahlin, Jan, förste
sekreterare (fr.o.m. den 25 april 1980) Sjöberg, Karl H., överläkare (fr.o.m.
den 25 april 1980) Smedby, Björn, professor (fr.o.m. den 25 april 1980)

s. 121 Kontrollera mot PDF

121 Kommittéer: Socialdepartementet S:41

Starup-Mårtensson,
Helena, departementssekreterare (fr.o.m. den 25 april 1980)

Sekreterare:
Häger, Lars, fil. kand. (fr.o.m. den 1 juni 1980)

Lokal:
Tegeluddsvägen 90, 4 tr., 115 28 Slockholm, tel. 67 49 20 (Häger)

Direktiven
för ulredningen, se 1981 års kommitléberättelse del II S 1.

Utredningen
har under liden april - oktober 1980 hållit fyra sammanträden saml haft
överläggningar med olika myndigheter, representanter för medicinsk forskning
och vård och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen
planerar atl avge ell delbetänkande under år 1981 belräffande
utredningsdirektivens första del.

Ulredningen
beräknar atl avge sitt slutbetänkande år 1982.

41.
Socialdatautredningen (S 1980:04)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 31 januari 1980 för all undersöka behovel
av undantag från föreslagna regler om gallring av socialtjänstens
personregister:

Särskild
utredare: Karlsson, Willy, socialchef (fr.o.m. den I juli 1980)

Experter:
Berglind, Hans, professor (fr.o.m. den I juli 1980) Dahlström, Rolf, l.f.
avdelningsdirektör (fr.o.m. den I juli 1980) Edvardsson, Carl-Edvard, förste
arkivarie (fr.o.m. den 1 juli 1980) Lannerberlh, Marianne, sekreterare (fr.o.m.
den I juli 1980) Nasenius, Jan, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli
1980) Norström, Carl, byråchef (fr.o.m. den I juli 1980)

Sekreterare:
Larsson, Jan, fil. dr (fr.o.m. den I september 1980)

Lokal:
Tegeluddsvägen 90, 4 tr. 115 28 Slockholm, tel. 62 40 76 (Larsson)

Direktiven
för ulredningen, se 1981 års kommitléberättelse del II S 2.

Ulredningen
har t.o.m. november 1980 hållit etl sammanträde. Utredningen beräknas avsluta
sill arbele under andra halvåret 1982.

s. 122 Kontrollera mot PDF

S:42 Skr 1980/81:103 122

42.
Organisationskommittén (S 1980:05) för statens miljömedicinska laboratorium

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 21 februari 1980 för atl med anledning av
prop. 1978/79:120 förbereda de närmare besluten om det miljömedicinska
laboratoriets ställning, uppgifter och inre organisation:

Ordförande:
Ifvarsson, Carl-Anders, statssekreterare (fr.o.m. den 18 april 1980)

Ledamöter:
Friberg, Lars, professor (fr.o.m. den 18 april 1980) Lindström, Jöns, byråchef
(fr.o.m. den 18 april 1980) Pernow, Bengt, professor (fr.o.m. den 18 april
1980) Persson, Göran, avdelningschef (fr.o.m. den 18 april 1980) Tammelin,
Lars-Erik, professor (fr.o.m. den 18 april 1980) Wennström, Gunnar,
avdelningschef (fr.o.m. den 18 april 1980)

Experter:
Damgren, Fredrik, departementsråd (fr.o.m. den 18 april 1980) Filipsson,
Ann-Christin, departementssekreterare (fr.o.m. den 18 april 1980)

Nordström,
Bengt, departementssekreterare (fr.o.m. den 18 april 1980) Raftell, Marika,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 18 april 1980)

Sekreterare:
Börjesson, Sture, departementssekreterare (fr.o.m. den 18 april 1980)
Lauritzson, Elisabeth, departementssekreterare (fr.o.m. den 18 april 1980)

Särskilda
direktiv har ej meddelats.

Kommittén
har under liden april - september 1980 hållit sex sammanträden.

Kommittén
har genomfört de organisatoriska och praktiska förberedelserna för verksamheten
vid slalens miljölekniska laboratorium som startade den I juli 1980.

Uppdraget
är därmed slutfört.

43.
Samarbetsorganet (S 1980:06) för alkoholfrågor

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 14 maj 1980 för atl lägga fram förslag som
kan beaktas senast i 1981 års budgetproposition, m.m.:

s. 123 Kontrollera mot PDF

123 Kommittéer: Socialdepartementet S:43

Ordförande:
Pettersson, S. Åke, E. statssekreterare (fr.o.m. den 15 maj 1980)

Ledamöter:
Arfwedson, Anders, statssekreterare (fr.o.m. den 15 maj 1980) Dinkelspiel, Ulf,
statssekreterare (fr.o.m. den 15 maj 1980) Eriksson, Lennart,
generallulldireklör (fr.o.m. den 15 maj 1980) Larsson, P. Stig 1.,
statssekreterare (fr.o.m. den 15 maj 1980) Levin, Bert L., statssekreterare
(fr.o.m. den 15 maj t.o.m. den 31 juli 1980)

Lind,
Ove, statssekreterare (fr.o.m. den 15 maj 1980) Lundin, Ulf W.,
statssekreterare (fr.o.m. den 1 augusti 1980) Palm, Elisabeth, statssekreterare
(fr.o.m. den 15 maj 1980) Romander, Holger A. G., rikspolischef (fr.o.m. den 15
maj 1980) Sandebring, Hans, statssekreterare (fr.o.m. den 15 maj 1980)
Skillner, Rolf G., f.d. statssekreterare (fr.o.m. den 15 maj t.o.m. den 30
september 1980)

Ulvhammar,
Birgitta, generaldirektör (fr.o.m. den 15 maj 1980) Wahlberg, E. Marianne,
statssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1980) Westerberg, Bengt,
statssekreterare (fr.o.m. den 15 maj 1980) Westerholm, Barbro, generaldirektör
(fr.o.m. den 15 maj 1980)

Ersättare:
Esbjörnson, Esbjörn, byråchef (fr.o.m. den 15 maj 1980) (för
Romander)

Finn,
Nils, departementsråd (fr.o.m. den 15 maj 1980) (för Larsson) Fischerström,
Barbro, expeditionschef (fr.o.m. den 15 maj 1980) (för Sandebring)

Hedengren,
Sven-Olof, överdirektör (fr.o.m. den 15 maj 1980) (för Westerholm)

Honeth,
Peter, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 maj 1980) (för Arfwedson)

Lagerlöf,
Inga-Britt, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 maj 1980) (för Wahlberg)

Leuf,
Nils-Börje, departementsråd (fr.o.m. den 15 maj 1980) (för Dinkelspiel)

Lundh,
Gunnar, lullråd (fr.o.m. den 15 maj 1980) (för Eriksson) Magnusson, Nils,
departementsråd (fr.o.m. den 15 maj 1980) (för Pettersson)

Munck,
Johan, departementsråd (fr.o.m. den 15 maj 1980) (för Lindh) Nordling, Lotty
A., hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 maj 1980) (för Palm)

Orehag,
Lennart, överdirektör (fr.o.m. den 15 maj 1980) (för Ulvhammar)

s. 124 Kontrollera mot PDF

S:43 Skr 1980/81:103 124

Strand,
Karl-Erik, departementsråd (fr.o.m. den 15 maj 1980) (föf Westerberg)

Sakkunnig:
Swedberg, Bo, redakdonschef (fr.o.m. den 15 maj 1980) (för Lundin)

Sekreterare:
Enge, Inger, socionom (fr.o.m. den 18 augusti 1980) Landerholm, Margareta,
hovrättsassessor (fr.o.m. den I juli 1980) Lindberg, E. Jakob M.,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 14 maj 1980) Öste, Suzanne, förste byråinspektör
(fr.o.m. den 1 november 1980 t.o.m. den 31 januari 1981)

Bitr.
sekreterare: Åberg, Gunnar M., assistent (fr.o.m. den I augusti 1980)

Lokal:
Drottninggatan 20, 2 tr., tel. 2106 31. Postadress: Socialdepartementet, 103
33 Stockholm.

Direktiven,
se 1981 års kommitléberättelse del II S 6.

Samarbetsorganet
har under tiden maj - oktober 1980 hållit fem sammanträden.

Samarbelsorganel
har i december 1980 avgetl deibetänkandet (Ds S 1980:10) Om alkoholpolitiken.

Samarbetsorganet
beräknas avsluta sitt arbete under år 1981.

44.
Socialberedningen (S 1980:07)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 29 maj 1980 för översyn av bestämmelserna
om vård oberoende av samtycke inom socialtjänst- och sjukvårdslagstiftningen
m.m.:

Ordförande:
Sterzel, Fredrik A. C, f.d. jusdderåd (fr.o.m. den 19 juli 1980)

Ledamöter:
Larsson, Erik, led. av riksdagen (fr.om.m den 19 juli 1980) Rembo, Sonja, led.
av riksdagen (fr.o.m. den 19 juli 1980) Romanus, Gabriel, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 19 juli 1980) Sjöström, Kurt, avdelningschef (fr.o.m. den 19 juli
1980) Svensson, Evert 1., förbundsordförande, led. av riksdagen (fr.o.m. den 19
juli 1980)

Sakkunniga:
Bergman, Sven Erik, avdelningschef (fr.o.m den 24 november 1980) Ferm, Ingemar,
sekreterare (fr.o.m. den 24 november 1980)

s. 125 Kontrollera mot PDF

125 Kommittéer: Socialdepartementet S:45

Holmquist,
Gertrud, hovrättsassessor (fr.o.m. den 24 november 1980) Håkansson, Bertil,
anstaltsdireklör (fr.o.m. den 24 november 1980) Johansson, Karl-Axel,
sektionschef (fr.o.m. den 24 november 1980) Magnusson, Nils, departementsråd
(fr.o.m. den 24 november 1980) Gustavsson, Arne, avdelningschef (fr.o.m. den 24
november 1980)

Experter:
Kellner, Bertil, överläkare (fr.o.m. den 24 november 1980) Meyersson, Anita,
hovrättsassessor (fr.o.m. den 24 november 1980)

Sekreterare:
Billum Stegard, Susanne, kammarrättsassessor (fr.o.m. den 1 juli 1980)

Bitr.
sekreterare: Ahlquist, Ulla, kronofogde (fr.o.m. den 1 november 1980)

Lokal:
Tegeluddsvägen 90, 4 tr., 115 26 Slockholm, tel. 6194 01 (Sterzel), 62 85 50
(Billum Stegard), 67 40 24 (Ahlquist)

Direktiven
för kommittén, se 1981 års kommitléberällelse del II S 5.

Kommittén
har under liden juli - november 1980 hållit sex sammanträden.

Kommilléns
arbele beräknas pågå under hela år 1981.

45.
översynen (S 1980:08) av föräldraförsäkringen m.m.

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 29 maj 1980 för atl göra en översyn av
reglerna för rätt till ledighet för vård av barn och av ersättningsreglerna
inom föräldraförsäkringen, m.m.:

Särskild
utredare: Sjönell, Marianne, överdirektör (fr.o.m. den I juli 1980)

Sakkunniga:
Carleslam, Margareta, ombudsman (fr.o.m. den I juli 1980; avliden) Drevhammar,
Ylva, förste sekreterare (fr.o.m. den I juli 1980) Falkenberg, Eva,
förbundsjurist (fr.o.m den 20 oktober 1980) Lönnerblad, Sara,
utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1980) Stråth, Claes, sekreterare,
(fr.o.m. den 1 juli 1980) Svensson, Inge G., direktör (fr.o.m. den 1 juli 1980)
Westin, Aina, ombudsman (fr.o.m. den 1 juli 1980)

Experter:
Bergqvisl, Olof, hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 september 1980) Ekslam, Åke,
förste byråsekreterare (fr.o.m. den 15 september 1980)

s. 126 Kontrollera mot PDF

S:45 Skr 1980/81:103 126

Hallberg,
Kajsa, hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 september 1980)

Jönsson,
Gert, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 september

1980)

Svensson,
Sven Eric, avdelningschef (fr.o.m. den 15 september 1980)

Sekreterare:
Röcklinger, Anna-Stina, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I augusti 1980)

Lokal:
Riksförsäkringsverket, 103 51 Stockholm, tel. växel 22 10 80

Direkdven
för utredningen, se 1981 års kommittéberättelse del II S 7.

Utredningen
har t.o.m. oktober 1980 hållit etl sammanträde. Uppdraget beräknas vara
avslutat under år 1981.

46.
Utredningen (S 1980:09) om formerna för den psykiska barn- och ungdomsvårdens
samt familjerådgivningens verksamhet

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 26 juni 1980 för alt utreda hur den
verksamhet som bedrivs inom den psykiska barn- och ungdomsvården (PBU/BUP) samt
den kommunala familjerådgivningen skulle kunna samordnas inbördes och med andra
verksamheter med näraliggande arbetsuppgifter:

Sekreterare:
Serner, Uncas, sekreterare (fr.o.m. den I juli 1980)

Lokal:
Oxtorgsgatan 4, 7 tr., tel. 21 57 22. Postadress: Socialdepartementet, 103 33
Stockholm

Direktiven
för utredningen, se 1981 års kommittéberättelse del II S 9.

Utredningens
arbele beräknas pågå under hela år 1981.

47.
Försäkringsdomstolskommittén (S 1980:10)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 19 juni 1980 för genomgång av
försäkringsdomstolarnas verksamhet m.m,:

Ordförande:
Ekberg, Leif, president i försäkringsöverdomstolen (fr.o.m. den 13 september
1980)

s. 127 Kontrollera mot PDF

127 Kommittéer: Socialdepartementet S:48

Ledamöter:
Bengtsson, Albert, försäkringsrällsråd (fr.o.m. den 13 september 1980)
Grönwall, Lars O., försäkringsrällsråd (fr.o.m. den 13 september 1980) Sjönell,
Marianne, överdirektör (fr.o.m. den 13 september 1980) Wilhelmsson, Börje A.,
försäkringsrättsråd (fr.o.m. den 13 september 1980)

Experter:
Ekeberg, Karl-Gunnar, hovrättsassessor (fr.o.m den 13 september 1980)

Förstadins,
Erik, direktör (fr.o.m. den 13 september 1980) Gustafsson, Kerstin M.,
förbundsjurisl (fr.o.m. den 13 september 1980)

Jönsson,
Gert, departementssekreterare (fr.o.m. den 13 september 1980)

Karlsson,
Henry, förbundssekreterare (fr.o.m. den 13 september 1980) Krook, Inger,
departementssekreterare (fr.o.m. den 13 september 1980) Wellerling, Gunnar,
direktör (fr.o.m. den 13 september 1980)

Sekreterare:
Björklund, Bengt T, hovrättsassessor (fr.o.m. den 13 oktober 1980) Nordlund, Hanserik,
försäkringsrältsassessor (fr.o.m. den 15 december 1980)

Lokal:
Departementens kommilléer. Lilla Kungsängsgalan 3, Box 347, 401 25
Göteborg, tel. växel 031/17 38 00 (Björklund)

Direktiven
för kommittén, se 1981 års kommitléberättelse del II S 8.

48.
Utredningen (S 1980:11) om legitimations- och behörighetsbestämmelser för
personal inom hälso- och sjukvården m.m.

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 30 oktober 1980 för atl göra en översyn av
gällande legitimations- och andra behörighetsbestämmelser för personal
inom,hälso- och sjukvården m.m.:

Särskild
utredare; Johansson, Sven, landshövding (fr.o.m. den 24 november 1980)

Sekreterare:
Johnsson, Lars-Åke, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 november 1980)

Lokal;
Tegeluddsvägen 90, 4 tr., 115 28 Slockholm, tel. 67 49 20

Direkdven
för utredningen, se 1981 års kommitléberättelse del II S 11.

s. 128 Kontrollera mot PDF

K:l Skr 1980/81:103 128

Kommunikationsdepartementet

Inom
detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1980: 3,
4, 6, 8, 9, 14 och 16

1.
Sakkunniga (K 1972:01) för att leda visst utrednings-och utvecklingsarbete i
fråga om metoder för märkning av olja i fartyg (UMOF)

Tillkallade
enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 februari 1972 för all leda visst
utrednings- och utvecklingsarbete i fråga om metoder för märkning av olja i
fartyg saml den 16 augusti 1979 för all utreda de tekniska möjlighelerna lill
och effekterna av märkning av andra oljeresler i fartyg än rester av tung olja
i lasllankar på tankfartyg saml de lekniska möjlighelerna lill märkning av
oljeresler i tankar försedda med inerlgasanläggning:

Ordförande;
Sleen, Göran A., generaldirektör

Sakkunniga:
Agnedal, Per-Olov, fil. lic. (fr.o.m. den 13 september 1979) Asplund, Lars D.,
förste byråingenjör (fr.o.m. den I oktober 1980) Engdahl, O. Roland, f.d.
gränschef (t.o.m. den 30 september 1980) Eriksson, Per A., sjösäkerhetsdirektör
(fr.o.m. den 13 september 1979) Fahlin, Per G., avdelningsdirektör

Svensson,
Cay Bertil, gränschef (fr.o.m. den I oktober 1980) Ölundh, Eva M., förste
byråsekrelerare (fr.o.m. den 13 september 1979 t.o.m. den 30 september 1980)

Sekreterare:
Torngren, Jerker R., departementssekreterare (fr.o.m. den 13
september 1979)

Lokal:
Slalens Haverikommission, Kungsgalan 38, 7 tr., 111 35 Slockholm, tel. växel
14 36 60 (ordföranden). Kommunikationsdepartementet, Vasagalan 8-10, 103 33
Slockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 24 19 (sekreteraren)

Direktiven
för de sakkunniga, se 1973 års riksdagsberältelse K 38. Tilläggsdirektiv, se
1977 års kommitléberättelse del 11 K 3. De sakkunniga har erhållit utvidgat
uppdrag enligl regeringsprolokoll den 16 augusti 1979.

s. 129 Kontrollera mot PDF

129 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K:2

De
sakkunniga har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit nio sammanträden
saml haft överläggningar med olika intressenter som berörs av de sakkunnigas
arbele.

De
sakkunniga beräknas avsluta sitt arbete under år 1981.

2.
Fartygsmiljöutredningen (K 1973:04)

Tillkallad
enligl Kungl. Maj;ts bemyndigande den 5 juli 1973 för att utreda frågor som
hänger samman med de ombordanslälldas arbets- och miljöförhållanden m.m. (se
Post- och Inrikes lidn. den 23 augusti 1973, den 10 februari 1975 och den 25
oktober 1975):

Utredningsman:
Sidenbladh, Karl J. E., f.d. hovrättspresident (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Experter:
Alarik, K. Lennart O., hovrättsassessor (fr.o.m. den 16 mars 1977) Baecklund,
Lars I., direktör

Egsledl,
Hans B., ombudsman (fr.o.m. den 12 juni 1978) Eliasson, Rolf E., skeppsredare

Eriksson,
Jens, ombudsman (fr.o.m. den 1 februari t.o.m. den 18 december 1979)

Eriksson,
Per A., sjösäkerhelsdireklör (fr.o.m. den 15 mars 1976) Grenander, Nils, f.d.
direktör (t.o.m. den 27 november 1980) Gullberg, Hans E., hovrättsråd Havik,
Folke, verkst. direktör

Högberg,
K. Gunnar, verkst. direktör (fr.o.m. den 28 november 1980) Lindblad, Björn,
ombudsman (fr.o.m. den 19 december 1979) Lindskog, Björn E., jur. kand.
(fr.o.m. den 25 januari 1977) Rude, Karl R., verkst. direktör

Sjöstedi,
K. Lennart T., hovrättsråd (fr.o.m. den I december 1978) Stenmark, Bengt-Erik,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1977)

Säfbom,
Erland, ombudsman (fr.o.m. den 1 december 1978) Themnér, J. Christer,
förbundsjurist (fr.o.m. den 1 december 1978) Thornström, J. H. Torgny, verkst.
direktör

Tygesen,
Lars S., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I december 1978) Törnqvist, Folke,
f.d. avlalssekrelerare (fr.o.m. den IO september 1980) Wahlström, Per E., andre
förbundsordförande (t.o.m. den 9 september 1980)

Sekreterare:
Hogebrandl, S. Göran, hovrättsassessor (fr.o.m. den 16 november 1978)

9 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 103

s. 130 Kontrollera mot PDF

K:2
Skr 1980/81:103 130

Lokal:
Regeringsgatan 13,6 tr., 11153 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763
25 07

Direktiven
för ulredningen, se 1974 års riksdagsberältelse K 37. Tilläggsdirekdv, se 1976
års kommitléberättelse K 20, 1978 års kom-miuéberälielse del II K
6 och 1979 års kommitléberättelse, del II K 11.

Ulredningen
har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden. En
särskild arbetsgrupp för sjöarbetsddsfrågor har under samma lid hållit sju
sammanträden.

Utredningen
planerar att avge nästa delbetänkande i december 1980.

Utredningen
beräknas avge sill slutbetänkande under senare delen av år 1981.

3.
Trafiksäkerhetsutredningen (K 1973:07)

Tillkallade
enligt Kungl. Maj;ts bemyndiganden den 5 juli och den 21 september 1973 och
regeringens bemyndigande den 22 december 1976 för atl utreda vissa
trafiksäkerhelsfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 25 augusti 1973):

Ordförande;
Tjällgren, Per Olov L., f.d. generaldirektör (t.o.m. den 31 augusti 1980)

Ledamöter:
Annerstedt, Ylva S. A., adjunkt, ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 22
december 1976 t.o.m. den 31 augusti 1980) Backman, Gösta B., departementsråd
(t.o.m. den 31 augusti 1980) Håkansson, Alfred L., lantbrukare, f.d. led. av
riksdagen (t.o.m. den 31 augusd 1980)

Komsledl,
P. L. Wiggo., disponent, led. av riksdagen (t.o.m. den 31 augusd 1980)

Nilsson,
Elvy I., led. av riksdagen (t.o.m. den 31 augusti 1980) Printz, Å. Lennart,
överdirektör (fr.o.m. den 25 februari 1977 t.o.m. den 31 augusd 1980)

Rejdnell,
Eric H., kamrer, led. av riksdagen (fr.o.m. den I december 1976 t.o.m. den 31
augusd 1980)

Rosqvist,
G. Birger, mästerlots, led. av riksdagen (t.o.m. den 31 augusti 1980)

Ryding,
Gunvor I., industriljänsteman, f.d. led. av riksdagen (t.o.m. den 31 augusd
1980) Ternryd, Carl-Olof, generaldirektör (t.o.m. den 31 augusti 1980)

s. 131 Kontrollera mot PDF

131 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K:4

Experter:
Arnalid, Bengt L. ingenjör (fr.o.m. den I februari 1977 t.o.m. den 31 augusd
1980)

Douglas,
Jacob L., kansliråd (t.o.m. den 31 augusti 1980) Krilz, Lars-Bruno,
avdelningsdirektör (t.o.m. den 31 augusti 1980) Mohlin, Hans H.,
departementssekreterare (t.o.m. den 31 augusti 1980)

Oskarsson,
K. O. Alf, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I oktober 1977 t.o.m. den 31 augusti
1980)

Sohlberg,
Lennart, herr (fr.o.m. den 1 februari 1977 t.o.m. den 31 augusd 1980)

Sekreterare:
Gunnarson, E. J. Ingvar, hovrättsassessor (fr.o.m. den I augusti 1978 t.o.m.
den 31 oktober 1980)

Roosmark,
G. Per-Olov, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 17 februari 1975 t.o.m. den 7
september 1980)

Bitr.
sekreterare: Rindlöw, Leif G., byråchef (t.o.m. den 31 augusti 1980)

Direktiven
för ulredningen, se 1974 års riksdagsberältelse K 40.

Ulredningen
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit tio sammanträden saml haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
utredningens arbete. Därutöver har fem sammanträden hållits med arbetsgruppen
för mc- och mopedfrågor och två sammanträden med arbetsgruppen för väg- och
irafikmiljöfrågor.

Ulredningen
har den I augusti 1980 avgetl slutbelänkandel (Ds K 1980:6) Trafiksäkerhet -
problem och ålgärder, betänkandena (Ds K 1980:7) Bilagorna 1,2 och 3, (Ds K
1980:8) Bilaga 4. Trafiksäkerhelsålgärder i tätort saml (Ds K 1980:9) Bilaga 5.
Trafiksäkerhelsålgärder ulom tättbebyggt område.

Uppdraget
är därmed slutfört.

4.
Sakkunnig (K 1975:07) med uppdrag att utreda vissa säkerhetsfrågor vid
användning av truckar

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 26 juni 1975 för all utreda vissa
säkerhetsfrågor vid användning av truckar:

Sakkunnig:
Lundbergh, Per C, hovrättsråd (t.o.m. den 31 december 1980)

s. 132 Kontrollera mot PDF

K:4
Skr 1980/81:103 132

Expert:
Svenson, Gösta E., ingenjör (t.o.m. den 31 december 1980)

Direktiven
för den sakkunnige, se 1976 års kommitléberällelse K 32.

Den
sakkunnige har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit åtta
sammanträden med experten saml haft överläggningar med vissa myndigheter och
organisationer.

Den
sakkunnige har i december 1980 avgetl betänkandet (Ds K 1980:16) Truckar i
allmän trafik.

Uppdraget
är därmed slutfört.

5.
Utredningen (K 1976:01) om samverkansmöjligheterna hos vissa affärsverks och
myndigheters verkstadsrörelser m.m.

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 11 december 1975 för all utreda
samverkansmöjlighelerna hos vissa affärsverks och myndigheters
verksladsrörelser m.m. (se Post- och Inrikes tidn. den 3 januari 1976):

Sakkunnig:
Swanstein, Stig N. S., generaldirektör (fr.o.m. den 1 september 1978)

Experter:
Andersson, Christer, departementsråd (fr.o.m. den I september 1979) Dahlin, N.
Åke S., överingenjör (fr.o.m. den 17 november 1977)

Sekreterare:
Brunsson, Karin M., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1978)

Ringborg,
Bengt, departementssekreterare (fr.o.m. den 27 oktober 1980)

Lokal:
Kommunikationsdepartementet, Vasagatan 8-10, 103 33 Slockholm, tel. växel 763
10 00, direktval 763 36 39 (Ringborg)

Direktiven
för utredningen, se 1977 års kommitléberättelse del II K 2. Tilläggsdirektiv,
se 1977 års kommitléberättelse del 11 K 5.

Ulredningen
har undertiden november 1979- oktober 1980 hållit fyra sammanträden med
experter, kontaktmän från personalorganisationerna samt kontaktmän från
berörda verk.

Ulredningen
har den 16 juli I980avgelt deibetänkandet (Ds K 1980:4) Fordonsunderhåll i
statliga verksläder.

Ulredningen
planerar alt avge nästa delbetänkande under år 1981.

Utredningens
arbele beräknas pågå under hela år 1981.

s. 133 Kontrollera mot PDF

133 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K:6

6.
SMHI-utredningen (K 1977:01)

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 27 januari 1977 för alt göra en översyn av
Sveriges meteorologiska och hydrologiska insdtuts verksamhet och organisarion:

Särskild
utredare: Bruno, Gösta F., f.d. överdirektör (t.o.m. den 31 oktober 1980)

Ledamöter
i samrådsgrupp: Berggren, K. Roy, byråchef (fro.m. den 12 maj 1977 t.o.m. den
14 oktober 1980)

Ehlin,
Ulf R. U., tf. byråchef (fr.o.m. den 1 mars t.o.m. den 14 oktober 1980)

Farholt,
Torborg, förste lokalvårdare (fr.o.m. den 12 maj 1977 t.o.m. den 14 oktober
1980)

Holmström,
Ingemar, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 maj 1977 t.o.m. den 29 februari
1980)

Larsson,
Hans, statsmeteorolog (fr.o.m. den 12 maj 1977 t.o.m. den 14 oktober 1980)

Lönnqvisl,
Olov, byråchef (fr.o.m. den 12 maj 1977 t.o.m. den 14 oktober 1980)

Moen,
Lars B., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I mars t.o.m. den 14 oktober 1980)

Olsson,
Lars E., byråchef (fr.o.m. den 12 maj 1977 Lo.m. den 14 oktober 1980)

Rosenqvisl,
Stig, förste statsmeteorolog (fr.o.m. den 12 maj 1977 t.o.m. den 14 oktober
1980)

Sléen,
Manfred, ingenjör (fr.o.m. den 12 maj 1977 t.o.m. den 14 oktober 1980)

Swenson,
Rolf S.,'avdelningsdirektör (fr.o.m. den I mars t.o.m. den 14 oktober 1980)

Experter:
Bolin, Bert R. J., professor (fr.o.m. den 27 september 1977 t.o.m. den 14
oktober 1980)

Häggfeldt,
Göran, byrådirektör (fr.o.m. den 27 september 1977 t.o.m. den 14 oktober 1980)

Jonason,
Arne, förste slabsmeteorolog (fr.o.m. den 27 september 1977 t.o.m. den 14
oktober 1980)

Lindgren,
1. Lennart, departementsråd (fr.o.m. den 27 september 1977 t.o.m. den 14
oktober 1980)

Lindh,
E. Gunnar, professor (fr.o.m. den 28 mars 1979 t.o.m. den 14 oktober 1980)

s. 134 Kontrollera mot PDF

K:6 Skr 1980/81:103 134

Lundbom,
Per-Olof, överingenjör (fr.o.m. den I mars 1979 t.o.m. den

14
oktober 1980)

Madsen,
Magnus E., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 13 november

1978
t.o.m. den 14 oktober 1980)

Sundberg-Falkenmark,
Malin F. S., fil. dr (fr.o.m. den 27 september

1977
t.o.m. den 14 oktober 1980)

Svärd,
Lars-Göran, ADB-direklör (fr.o.m. den 27 september 1977

t.o.m.
den 14 oktober 1980)

Synnerholm,
Bo, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 27 september 1977

t.o.m.
den 14 oktober 1980)

Åkesson,
Bengt, civilingenjör (fr.o.m. den 13 november 1978 t.o.m.

den
14 oktober 1980)

Sekreterare:
Dreber, Ulf P., planeringsdirektör (t.o.m. den 31 december 1980)

Direktiven
för ulredningen, se 1978 års kommiltéberältelse del II K I. Tilläggsdirektiv,
se 1978 års kommitléberällelse del II K 8 saml 1980 års kommitléberättelse del II K
2.

Den
särskilde utredaren har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit ca 50
sammanträden, med dels en samrådsgrupp, dels experterna och dels inom
sekretariatet.

Utredaren
har den IO oktober 1980 avgetl belänkandet (Ds K 1980:11) SMHLs verksamhet och
organisation.

Uppdraget
är därmed slutfört.

7.
Typbesiktningsutredningen (K 1977:02)

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 10 mars 1977 för all överväga och föreslå
förbättringar i lypbesiklningssyslemel:

Särskild
utredare; Johnsson, Jan G., lagman

Sakkunniga;
Eklund, E. Sven-Olof, byråchef (fr.o.m. den 9 maj 1977) Gawell, Jonas, direktör
(fr.o.m. den 9 maj 1977) Hibe, Erik G., direktör (fr.o.m. den 9 maj 1977)
Kardell, J. Arne, hovrättsassessor (fr.o.m. den 22 augusti 1977) Lagerslam,
Kurt, direktör (fr.o.m. den 1 november 1978) Sigfridsson, Sven-Erik 1.,
rättschef (fr.o.m. den 9 maj 1977) Åslander, A. Nils-Olof (Olle),
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 9 maj 1977)

s. 135 Kontrollera mot PDF

135 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K:8

Experter:
Egebäck, Karl-Erik, laborator (fr.o.m. den 19 september 1977) Ekberg, K.
Gustav, civilingenjör (fr.o.m. den 19 september 1977) Gustafson, Bernt J.,
ingenjör (fr.o.m. den I oktober 1979) Rein, Henrik, ingenjör (fr.o.m. den 1
augusti 1979) Salinger, Gerhard, civilingenjör (fr.o.m. den 19 september 1977)
Wallin, Mals A. T., civilingenjör (fr.o.m. den 1 oktober 1979)

Sekreterare:
Björklund, Bengt T, hovrättsassessor (fr.o.m. den 9 maj 1977)

Direktiven
för ulredningen, se 1978 års kommitléberällelse del II K 3. Tilläggsdirektiv,
se 1980 års kommitléberättelse del II K 4.

Utredningen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sex sammanträden. Därutöver
har nio sammanträden hållils med en särskild arbetsgrupp inom ulredningen.

Ulredningen
har den 22 april 1980 avgetl delbetänkandet (Ds K 1980:1) Amatörbyggda fordon
och kommer i januari 1981 alt överlämna slutbelänkandel (Ds K 1980:15)
Bilavgaser - krav och konlroll.

Arbelel
med all se över vissa detaljbestämmelser för fordon beräknas bli avslutat i
januari 1981. Redovisning sker direkt till trafiksäkerhetsverkel.

Uppdraget
är därmed slutfört.

8.
Särskild utredare (K 1978:02) med uppdrag att ta upp överläggningar med
Stockholms kommun och Stockholms läns landsting om flygplatsfrågan på lång sikt
i Stockholmsregionen

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 16 februari 1978 med uppdrag all ta upp
överläggningar med Stockholms kommun och Stockholms läns landsting om
fiygplatsfrågan på lång sikl i Slockholmsregionen:

Särskild
utredare: Lyberg, Bengt, f.d. landshövding (fro.m. den 16 februari 1978 t.o.m.
den 31 oktober 1980)

Experter:
Elghuvud, Gösta E., f.d. faslighelschef (fr.o.m. den 14 september 1978 t.o.m.
den 31 oktober 1980)

s. 136 Kontrollera mot PDF

K:8
Skr 1980/81:103 136

Hellström,
Erik, hovrättsassessor (fr.o.m. den 14 september 1978 t.o.m. den 31 oktober
1980)

Lidbjörk,
Gunnar, fiygplatsdireklör (fr.o.m. den 14 september 1978 t.o.m. den 31 oktober
1980)

Sekreterare:
Andersson, Christer, departementsråd (fr.o.m. den 10 mars 1978 t.o.m. den 31
oktober 1980)

Direktiven
för den särskilde utredaren, se 1979 års kommitléberällelse del 11 K 3.

Den
särskilde utredaren har under liden november 1979 - oktober 1980 haft
överläggningar med berörda parter. Uppdraget är därmed slutfört.

9.
Utredaren (K 1978:06) av differentierade körkort

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 8 juni 1978 med uppdrag att utreda del
fortsalla genomförandet av reformen med differentierade körkort:

Särskild
utredare; Dahlberg, Rolf 1., yrkesvalslärare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 14
juni 1978 t.o.m. den 30 juni 1980)

Experter:
Bengtsson, Hans, hovrättsassessor (fr.o.m. den 29 augusti 1978 t.o.m. den 30
juni 1980)

Ericsson,
Per-Inge, byråchef (fr.o.m. den 29 augusti 1978 t.o.m. den 30 juni 1980)

Frohm,
B. Allan, intendent (fr.o.m. den 29 augusti 1978 t.o.m. den 30 juni 1980)

Hagander,
Sten L, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 29 augusti 1978 t.o.m. den 30 juni
1980)

Wallslröm,
Lennart G., direktör (fr.o.m. den 23 november 1978 t.o.m. den 30 juni 1980)

Sekreterare:
Ringborg, Bengt, departementssekreterare (fr.o.m. den 29 augusti 1978 Lo.m. den
30 juni 1980)

Direktiven
för den särskilde utredaren, se 1979 års kommitléberättelse del II K
7.

Den
särskilde utredaren har under tiden november 1979 - juni 1980 hållit fem
sammanträden med experterna.

s. 137 Kontrollera mot PDF

137 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet
K:IO

Utredaren
har den 11 juni 1980 avgeU betänkandet (Ds K 1980:2) Körkort i tung trafik.
Uppdraget är därmed slutfört.

10.
Lufttransportutredningen (K 1978:07)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 25 maj 1978 med uppdrag all utreda vissa
frågor beträffande luftfartens roll i en samordnad trafikpolitik, m.m.:

Ordförande:
von Sydow, Gunnar, f.d. landshövding (fr.o.m. den 26 juni 1978)

Ledamöter:
Andersson, Christer, departementsråd (fr.o.m. den I september 1979) Björk,
Jimmy, sektionschef (fr.o.m den 26 juni 1978) Nordell, J. Olof C,
trafikdireklör (fr.o.m. den 26 juni 1978) Winberg, Henrik A., f.d.
generaldirektör (fr.o.m. den 26 juni 1978)

Ledamöter
i referensgrupp: Bengtsson, Karl F., verkmästare, f.d. led. av riksdagen
(fr.o.m. den 26 juni 1978 t.o.m. den 24 februari 1980)

Clarkson,
Rolf A., direktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 26 juni 1978) Gustavsson, G.
Ingvar, kommunalråd (fr.o.m. den 26 juni 1978) Håkansson, Alfred L.,
lantbrukare, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 26 juni 1978 t.o.m. den 31
december 1979)

Lindahl,
Torkel R. N., segelmakare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 25 februari 1980)

Nyqvist,
S. Yngve, länsbostadsdirektör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 26 juni 1978)

Torwald,
G. A. Rune, utredningssekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m. den I januari
1980)

Experter:
Hägglund, Bengt, ekonomichef (fr.o.m. den I november 1978) Nilsson, Alf G.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 2 februari 1979) Norström, Göran,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 5 mars 1979) Olsson, Lennart, direktör (fr.o.m.
den 1 november 1978) Persson, Ann-Christine, hovrättsassessor (fr.o.m. den 10
mars 1980) Persson, Tore, överste av I. graden (fr.o.m. den I
november 1978) Sundberg, Kjell M., departementssekreterare (fr.o.m. den 1
november 1979) Swarting, Sven, direktör (fr.o.m. den 1 november 1978)

Sekreterare:
Nilsson, N.Johnny, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I november 1979)

s. 138 Kontrollera mot PDF

K:IO
Skr 1980/81:103 138

Lokal:
Kommunikationsdepartementet, Vasagalan 8-10, 103 33 Slockholm, tel.
växel 763 10 00, direktval 763 36 20

Direktiven
för ulredningen, se 1980 års kommiltéberältelse del II K 6.

Utredningen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit 21 sammanträden samt haft
överläggningar med myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens
arbete.

Ulredningen
beräknas avsluta sill arbele omkring årsskiftet 1980-1981.

11.
Tomtparkeringsutredningen (K 1978:10)

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 10 november 1978 med uppdrag all utreda
frågor om parkeringsöverlrädelser på tomtmark m.m.;

Särskild
utredare: Huldén, K. O. Tomas, rådman (fr.o.m. den 13 december 1978)

Experter:
Ohlsson, Sven 1. B., driflchef (fr.o.m. den 24 januari 1979) Sigfridsson,
Sven-Erik I., räUschef (fr.o.m. den 24 januari 1979)

Sekreterare:

Persson,
1. B. Gunilla, hovrällsfiskal (fr.o.m. den I januari 1979)

Lokal:
Regeringsgalan 13, 6 tr., 11153 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven
för utredningen, se 1979 års kommitléberättelse del II K 10.

Ulredningen
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit fem sammanträden saml haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
utredningens arbele.

Utredningen
planerar atl avge elt delbetänkande i slutet av år 1980.

Utredningens
arbele beräknas pågå under hela år 1981.

12.
Utredningen (K 1979:01) om transport av farligt gods

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 11 januari 1979 med uppdrag alt utreda
vissa frågor om transport av farligt gods;

Särskild
utredare: Sellgren, Rolf O. M., transporlplaneringschef, led. av
riksdagen (fr.o.m. den 30 oktober 1979)

s. 139 Kontrollera mot PDF

139 Kommittéer:
Kommunikationsdepartementet K:13

Experter:
Björkman, Fredrik A. M., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I mars 1979) Eriksson,
Hans G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I maj 1979) Hoppe, Hans V., jur. kand.
(fr.o.m. den I maj 1979) Strömgren, Bo E., departementssekreterare (fr.o.m. den
I maj 1979) Svensson, S. K. Tuve, intendent (fr.o.m. den I maj 1979)

Sekreterare:
Slriby, 1. Christina, hovrättsassessor (fr.o.m. den 5 mars 1979)

Bitr.
sekreterare: Nyström, Göran K., departementssekreterare (fr.o.m. den 5 mars
1979)

Lokal:
Regeringsgalan 13,6 tr., 11153 Slockholm, tel. växel 763 IO 00

Direktiven
för ulredningen, se 1980 års kommitléberättelse del 11 K I.

Utredningen
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit tio sammanträden samt haft
överläggningar med myndigheter och andra som berörs av utredningens arbete.
Därutöver har sammanträden hållils i fem särskilda arbetsgrupper.

Utredningen
har den 12 september 1980 avgetl betänkandet (Ds K 1980:10) Säkrare Iransporler
av farligt gods, del 1.

Ulredningen
beräknas avsluta sill arbele under år 1981.

13.
Mönstringsutredningen (K 1979:02)

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den I mars 1979 med uppdrag all se över
lagstiftningen om mönstring och registrering av sjömän:

Särskild
utredare: Krislensson, Astrid M., landshövding, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m.
den 4 april 1979)

Experter:
Alarik, K. Lennart O., hovrättsassessor (fr.o.m. den 4 april 1979)
Kjellslenius, Börje, socionom (fr.o.m. den 4 april 1979) Ljungqvisl, Claes,
ombudsman (fr.o.m. den 4 april 1979) Persson, Börje, förbundsombudsman (fr.o.m.
den 4 april 1979) Revborn, Lennart, byrådirektör (fr.o.m. den 4 april 1979)
Sjöstedt, K. Lennart T., hovrättsråd (fr.o.m. den 4 april 1979) Themnér, J.
Christer, förbundsjurisl (fr.o.m. den 4 april 1979) Tygesen, Lars S.,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 4 april 1979)

s. 140 Kontrollera mot PDF

K:13 Skr 1980/81:103 140

Sekreterare:
Wikmark, Stefan G., hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 maj 1979)

Lokal:
Departementens kommittéer Lilla Kungsgalan 3, Box 347, 401 25 Göteborg, tel.
växel 031/17 38 00

Direktiven
för utredningen, se 1980 års kommitléberättelse del 11 K 3.

Ulredningen
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit åtta sammanträden samt haft
överiäggningar med myndigheter som berörs av utredningens arbele.

Ulredningen
planerar all avge ell principbetänkande under december 1980.

Ulredningen
beräknas avsluta sitt arbete under oktober 1981.

14.
Särskild utredare (K 1979:03) av Göteborgs hamns internationella
konkurrensförhållande

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den I mars 1979 med uppgift att undersöka
Göteborgs hamns internationella konkurrensförhållande:

Särskild
utredare: Dahlgren, Lars M. T, direktör (fr.o.m. den I april t.o.m. den 30
november 1979)

Sakkunnig:
Godlund, Sven A. 1., professor (fr.o.m. den I april t.o.m. den 31 december
1979)

Sekreterare:
Williamson, Morgan, fil. lic. (fr.o.m. den I april 1979 t.o.m. den 20 januari
1980)

Bitr.
sekreterare: Cronberg, Kerstin, byråsekreterare (fr.o.m. den I april t.o.m. den
31 december 1979)

Direktiven
för den särskilde utredaren, se 1980 års kommiltéberältelse del II K
5.

Utredaren
har den 30 november 1979 avgeU betänkandet (Ds K 1979:12) Göteborgs hamn och
den transoceana linjesjöfarten. Under liden den 1 december 1979 - den 31
januari 1980 har sju bilagor lill ulredningen slutredovisats.

Uppdraget
är därmed slutfört.

s. 141 Kontrollera mot PDF

141 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K:I6

15.
Väghållningsutredningen (K 1979:04)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 22 februari 1979 för översyn av
statsbidragssystemet för kommunal väghållning m.m.:

Särskild
utredare; Turesson, Bo, överlanlmätare (fr.o.m. den 7 december 1979)

Sakkunniga:
Dahlberg, Helge B., sekreterare (fr.o.m. den I maj 1979) Sicking, Kart-Otto,
teknisk direktör (fro.m. den 1 maj 1979)

Experter:
Ahlenius, Inga-Britt M. S., departementsråd (fr.o.m. den 1 maj 1979 Lo.m. den
31 augusti 1980)

Gustafson,
Cari-Erik, f.d. leknisk direktör (fr.o.m. den 1 maj 1979) Johansson, Rolf B.,
förste vägingenjör (fr.o.m. den I maj 1979) Nilsson, Alf G.,
departementssekreterare (fr.o.m. den I september 1980)

Persson,
Ingvar, sekreterare (fr.o.m. den 1 maj 1979 Lo.m. den 24 februari 1980)

Skagersjö,
Bengt, Irafikingenjör (fr.o.m. den 1 maj 1979) Svanlemark, Lennart S. L,
departementssekreterare (fr.o.m. den 4 maj 1979)

Sekreterare:
Kjellin, Bror, civilingenjör (fr.o.m. den 15 januari 1980)

Bitr.
sekreterare: Rydén, Lena B., kanslisekrelerare (fr.o.m. den 15 januari 1980)

Lokal:
Regeringsgalan 13, 6 tr., 11153 Slockholm, tel. växel 763 IO 00

Direktiven
för ulredningen, se 1980 års kommitléberättelse del 11 K 6.

Ulredningen
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit elva sammanträden.

Ulredningen
har den 8 juli 1980 avgelt betänkandet (Ds K 1980:3) Statsbidrag till
kolleklivtrafikanläggningar.

Ulredningen
beräknas avge sitt slutbetänkande under våren 1981.

16.
Körkortsmedicinska utredningen (K 1979:05)

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 30 augusti 1979 med uppdrag atl se över
formerna för den utredning som skall ligga lill grund för den medicinska
prövningen i körkorisärenden;

s. 142 Kontrollera mot PDF

K:I6 Skr 1980/81:103 142

Särskild
utredare: Andréasson, Rune, föredragande i Irafikmedicin i socialslyrelsen
(fr.o.m. den 30 augusti 1979 t.o.m. den 30 november 1980)

Sakkunniga:
Bengtsson, Hans, hovrättsassessor (fr.o.m. den 30 augusti 1979 t.o.m. den 30
november 1980)

Liliewall,
E. Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den 30 augusti 1979 t.o.m. den 30
november 1980)

Experter:
Hedin, Anders, docent (fr.o.m. den 30 augusti 1979 t.o.m. den 30 november
1980)

Irnell,
Lars, docent (fr.o.m. den 30 augusti 1979 t.o.m. den 30 november 1980)

Sekreterare:
Hallström, Anita M., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 30 augusti 1979 t.o.m. den
31 december 1980)

Direktiven
för utredningen, se 1980 års kommitléberättelse del II K 7.

Ulredningen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sex sammanträden saml haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
utredningens arbete.

Utredaren
har den 25 november 1980 avgett betänkandet (Ds K 1980:12) Körkorlsmedicin -
enklare rutiner.

Uppdraget
är därmed slutfört.

17.
Särskild utredare (K 1979:06) av sjömanspension genom kollektivavtal

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 13 september 1979 med uppdrag atl undersöka
förutsättningarna för en sjömanspensionering grundad på kollektivavtal:

Särskild
utredare: Wilhelmsson, Börje A., försäkringsrällsråd (fr.o.m. den 19 november
1979)

Experter:
Hyllengren, Jan, kansliråd (fr.o.m. den I oktober 1979) Sjöquisl, Hans E.,
avdelningschef (fr.o.m. den 18 februari 1980) Stenlund, Kjell A.,
avdelningsdirektör (fro.m. den 18 februari 1980)

s. 143 Kontrollera mot PDF

143 Kommittéer:
Kommunikationsdepartementet K:I8

Sekreterare:
Kaslman, B. H. Göran, kammarrättsassessor (fr.o.m. den 1 november 1979)

Lokal:
Kammarrätten i Jönköping, Östra Storgalan 7, Box 564, 551 17 Jönköping, tel.
växel 036/16 99 10

Direktiven
för den särskilde utredaren, se 1980 års kommitléberättelse del II K
8.

Den
särskilde utredaren har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit åtta
sammanträden med experterna samt haft överläggningar med berörda
arbetsmarknadsorganisationer, myndigheter och andra som berörs av utredarens
arbete.

Utredaren
beräknas avsluta sitt arbele under första delen av år 1981.

18.
Kollektivtrafikberedningen (K 1979:07)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 13 september 1979 för all finna vägar all
förbällra nuvarande kollekdvirafiksystem;

Ordförande;
Norrbom, N. Claes-Eric, generaldirektör (fr.o.m. den 19 november 1979)

Ledamöter:
AIdén, A. Olle, landstingsråd (fr.o.m. den 4 juni 1980) Farm, Gunnel, ombudsman
(fr.o.m. den 19 november 1979) Komsledl, P. L. Wiggo, disponent, led. av
riksdagen (fr.o.m. den 19 november 1979)

Norling,
S. Åke, kommunfullmäktiges ordförande i Göteborgs kommun (fr.o.m. den 19
november 1979)

Segerström,
Ingrid, led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 november 1979) Sellgren, Rolf O. M.,
transportplaneringschef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 november 1979)

Vinlhagen,
Rolf, landstingsråd (avliden) (fr.o.m. den 19 november 1979) Wohlin-Andersson,
Anna M., ers. för led. av riksdagen

Sakkunnig:
Bäckström, Ingemar, verkst. direktör (fr.o.m. 21 januari 1980)

Expert:
Hallslen, Lars, departementssekreterare (fr.o.m. den 21 januari 1980)

s. 144 Kontrollera mot PDF

K:18 Skr 1980/81:103 144

Sekreterare:
Dahl, Jan, civilingenjör (fr.o.m. den 25 augusti 1980) Wallin, L. Bosse,
civilingenjör (fr.o.m. den 10 mars 1980)

Lokal:
Transporträdet, Industrivägen 7, Box 1339, 171 26 Solna, tel. 730 58 80

Direktiven
för beredningen, se 1980 års kommitléberällelse del 11 K 9.

Beredningen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sex sammanträden samt haft
konferenser och överläggningar med kommuner, landsting, Irafikförelag,
forskningsstödjande organ, slalliga myndigheter, kommilléer och andra som
berörs av beredningens arbete.

En
utförlig arbetsplan för beredningen har utarbetats i samband med
anslagsframställningen.

Arbelel
bedrivs främsl genom praktisk försöksverksamhet, bl.a. i form av
modellortsprojekl.

Beredningens
arbele beräknas pågå under hela år 1981.

19.
Taxesamordningsutredningen (K 1979:08)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 22 november 1979 för all utreda
samordningen av taxorna för viss kollektiv persontrafik mellan olika regioner:

Särskild
utredare: Pellijeff, F. H. Alexej, direktör (fr.o.m. den 22 november 1979)

Expert:
Berg, Hans E., departementssekreterare (fr.o.m. den 30 november 1979)

Sekreterare:
Lindh, Erik A., f.d. avdelningsdirektör (fro.m. den 30 november 1979)

Lokal:
Regeringsgalan 13,6 tr., 111 53 Stockholm, tel. växel 763 IO 00

Direktiven
för utredningen, se 1980 års kommitléberättelse del 11 K 10.

Ulredningen
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit elva sammanträden samt haft
överläggningar med bl.a. organisationer, trafikförelag och trafikhuvudmän som
berörs av utredningens arbele.

Utredningen
beräknas avsluta sitt arbete under första kvartalet 1981.

s. 145 Kontrollera mot PDF

145 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K:2I

20.
Flyglagutredningen (K 1979:09)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 20 december 1979 för översyn av
luftfartsförfattningarna. 1 översynen skall ingå dels en språklig och
redaktionell överarbetning av författningarna, dels behandling av vissa
materiella frågor:

Särskild
utredare: Johnsson, Jan G., lagman (fr.o.m. den 21 december 1979)

Experter:
Brusén, Vollrath M., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 mars 1980) Renbjer, N.
Lennart, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 12 mars 1980) Sundberg, Kjell M.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 12 mars 1980)

Sekreterare:
Persson, Ann-Christine, hovrättsassessor (fr.o.m. den I mars 1980)

Lokal:
Departementens kommittéer, Lilla Kungsgalan 3, Box 347, 401 25 Göteborg, tel.
växel 031/17 38 00

Direktiven
för ulredningen, se 1981 års kommitléberättelse del II K 1.

Utredningen
har under liden mars - oktober 1980 hållit fem sammanträden.

Utredningen
beräknas avsluta sill arbele under andra halvåret 1981.

21.
Transportforskningskommiltén (K 1980:01)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 21 februari 1980 för översyn av forsknings-
och utvecklingsverksamheten inom transportområdet:

Ordförande:
Sandgren, C. Lennart, landshövding (fr.o.m. den 21 februari 1980)

Ledamöter:
Munke, Sven, redaktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 februari 1980)

Wohlin-Andersson,
Anna M., ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 februari 1980) Zachrisson,
Bertil, led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 februari 1980)

Experter:
Appelgren, L. Göran S., kanslichef (fr.o.m. den 5 maj 1980) Asp, Kenneth O. P.,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 5 maj 1980)

10
Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 103

s. 146 Kontrollera mot PDF

K:21
Skr 1980/81:103 146

Boye,
Yngve, byråchef (fr.o.m. den 5 maj 1980) Carlsund, H. Bo H., departementsråd
(fr.o.m. den 5 maj 1980) Lantz, Kjell-Åke, departementssekreterare (fr.o.m. den
5 maj 1980) Ronne, Benglerik, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 5 maj 1980) Roos,
Åke P., bitr. föreståndare (fr.o.m. den 5 maj 1980) Tidhult, Bengt A.,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 5 maj 1980)

Sekreterare:
Nordström, Lars E., bitr. professor (fr.o.m. den 21 februari 1980)

Bitr.
sekreterare: Nyström, Göran K., departementssekreterare (fr.o.m. den 21
februari 1980)

Roosmark,
Per-Olov, departementssekreterare (fr.o.m. den 10 september 1980)

Lokal:
Lars Nordström, Kullurgeografiska institutionen. Box 3016, 400 10 Göteborg,
tel. växel 031/17 53 00

Direktiven
för kommittén, se 1981 års kommitléberällelse del II K 2.

Kommittén
har under dden februari - oktober 1980 hållit sex sammanträden saml haft
överläggningar med olika myndigheter, organisadoner och andra som berörs av
kommitténs arbete.

Kommittén
beräknas avge sitt slutbetänkande i maj 1981.

22.
Stockholmsutredningen (K 1980:02)

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 27 mars 1980 för alt upprätta ett program
för samordnade slalliga insatser på trafikområdet i Slockholmsregionen:

Särskild
utredare: Norrbom, N. Claes-Eric, generaldirektör (fr.o.m. den 27 mars 1980)

Experter:
Brynell, P. Ulf T, gatudireklör (fr.o.m. den 5 maj 1980) Bäckström, A. Ingemar,
verkst. direktör (fr.o.m. den 5 maj 1980) Lindskog, J. Lennart, länsråd
(fr.o.m. den 5 maj 1980) Lindslenz, Bernt G. C, kanslichef (fr.o.m. den 5 maj
1980) Nordell, J. Olof C, trafikdireklör (fr.o.m. den 5 maj 1980) Nyström,
Lennart, finanssekrelerare (fr.o.m. den 18 juni 1980) Rosqvist, C. Gunnar,
trafikdireklör (fr.o.m. den 5 maj 1980) Thunved, Jan G., drälseldireklör
(fr.o.m. den 18 juni 1980) Wallin, L. Bosse, civilingenjör (fr.o.m. den 5 maj
1980) Wohlin, Hans E. O., planeringschef (fr.o.m. den 5 maj 1980) Öberg, L. J.
Eskil, vägdirektör (fr.o.m. den 5 maj 1980)

s. 147 Kontrollera mot PDF

147 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K:24

Sekreterare:
Lundin, K. G. Ingemar, civilingenjör (fr.o.m. den 5 maj 1980)

Lokal:
Transporlrådel, Industrivägen 7, Box 1339, 171 26 Solna, tel. växel 730 58 80

Direktiven
för ulredningen, se 1981 års kommitléberättelse del II K 3.

Den
särskilde utredaren har under tiden maj - oktober 1980 hållit fyra sammanträden
med experter och politiker som knutils till utredningen i en referensgrupp.
Därutöver har utredaren haft kontakter med olika kommunala, landslingskommunala
och slalliga organ som berörs av utredarens arbete.

Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1981.

23.
Utredaren (K 1980:03) om sjöfartens roll i trafikpolitiken

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 23 oktober 1980:

Särskild
utredare: Dahlgren, Lars, direktör (fr.o.m. den 24 oktober 1980)

Expert:
Gulsjö, Jan-Eric, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 28 oktober 1980)

Sekreterare:
Williamson, Morgan, fil. lic. (fr.o.m. den 24 oktober 1980)

Lokal:
Kommunikationsdepartementet, Vasagalan 8-10, 103 33 Slockholm, tel.
växel 763 10 00, direktval 763 36 35

Direktiven
för kommittén, se 1981 års kommitléberättelse del 11 K 4.

24.
Organisationskommittén (K 1980:04) för trafikflygarutbiidning (OTU)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande:

Ordförande:
Lelzén, K. Sven-Roland, ekonomidirektör (fr.o.m. den 23 oktober 1980)

Ledamöter:
Eriksson, Erik Gunnar, fiygkapten (fr.o.m. den 23 oktober 1980) Nilsson, Alf
G., departementssekreterare (fr.o.m. den 23 oktober 1980)

s. 148 Kontrollera mot PDF

K:24 Skr 1980/81:103 148

Nilsson,
Ingemar, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 23 oktober 1980)

Nordström,
Lars-Erik, direktör (fr.o.m. den 23 oktober 1980)

Sundberg,
Kjell M., departementssekreterare (fr.o.m. den 23 oktober

1980)

Torselius,
Jan Henrik, överste (fr.o.m. den 23 oktober 1980)

Westman,
Henrik, departementssekreterare (fr.o.m. den 23 oktober

1980)

Sekreterare:
Törfeldl, Lennart, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 23 oktober 1980)

Lokal:
Regeringsgatan 13,6 tr., 11153 Slockholm, tel. växel 763 IO 00

Direktiven
för kommittén, se 1981 års kommitléberättelse del II K 5.

Kommittén
beräknas avsluta sitt arbele under år 1981.

s. 149 Kontrollera mot PDF

149 Kommittéer: Ekonomidepartementet E:l

Ekonomidepartementet

1.
Betalningsbalansdelegationen (Fi 1975:02)

Tillkallade
enligl Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 oktober 1974 för samordning av
betalningsbalansslatisliken (se Post- och Inrikes lidn. den I mars 1975):

Ordförande;
Jakobsson, Ulf G., planeringschef (fr.o.m. den 14 november 1979)

Ersättare
för ordförande: Wahlstedi, Bengt L., departementssekreterare (fr.o.m.
den 14 november 1979)

Ledamöter:
Hansson, Lars R., bankokommissarie Lönnqvisl, Åke S. G., avdelningschef
Pettersson, Bengt A. G., avdelningschef (fr.o.m. deii 4 februari 1980)

Ersättare
för ledamot; Esaieson, Erik R. A., statistikchef (för Lönnqvisl) Franzén, J.
Thomas H., avdelningsdirektör (för Hansson) (fr.o.m. den 18 oktober 1977)

Sekreterare:
Persson, Nils Eric, byrådirektör (fr.o.m. den 16 oktober 1979)

Lokal:
Sveriges Riksbank, Brunkebergstorg 11, Box 16283, 103 25 Slockholm tel. växel
787 00 00, direktval 787 01 46 (sekreteraren)

Direkdven
för delegarionen, se 1976 års kommitléberättelse Fi 36.

Delegationen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit 14 sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
delegationens arbete.

Delegationen
har den 14 december 1979 avgetl en rapport med resultaten från en undersökning
av förelagens tjänsteexport och ijänsteimporl 1978.

Delegationens
arbele beräknas pågå under hela år 1981.

s. 150 Kontrollera mot PDF

E:2
Skr 1980/81:103 150

2.
Utredningen (Fi 1975:03) om löntagarna och kapitaltillväxten

Tillkallade
enligl regeringens bemyndiganden den 30 januari 1975 och den 12 maj 1977 för
all utreda frågor om löntagarfonder (se Post- och Inrikes ddn. den 8 februari
1975)

Ordförande;
Larsson, Y. Allan G., chefredaktör (fr.o.m. den 24 augusti 1979)

Ledamöter:
Alderin, Robert B., vice verkställande direktör (fr.o.m. den 21
november 1979)

Bergström,
N. Hans I., sakkunnig (fr.o.m. den 5 december 1978 t.o.m. den 10 december 1979)

Broms,
Jan T. R., direktör (fr.o.m. den 9 oktober 1980) Edin, Per-Olof, utredningschef
(fr.o.m. den 19 oktober 1977) Eliasson, E. Ingemar, statsråd (fr.o.m. den 11
december 1979 t.o.m. den 30 juni 1980)

Feldl,
Kjell-Olof, led. av riksdagen (fr.o.m. den 22 januari 1979) Landberg, Maj-Lis
H. A., led. av riksdagen Levin, Bert L., statssekreterare (fr.o.m. den 18
augusti 1980) Molin, N. Rune, sekreterare (fr.o.m. den I juli 1979) Nilsson,
Karl-Erik, bitr. direktör

Rämgård,
Rolf L, led. av riksdagen (t.o.m. den 4 december 1979) Sundkvist, K. R. Tage,
lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 5 december 1979)

Tobisson,
Lars F., led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 november 1979) Ulfhielm, Monica H.
V., utredningschef (fr.o.m. den 21 november 1979 t.o.m. den 8 oktober 1980)
Waldenström, Erland, direktör Werthén, Hans L.O., lekn. dr. (fr.o.m. den 8
januari 1980)

Experter:
Boman, Ragnar Å., civilekonom (fr.o.m. den I september 1977 t.o.m. den 31
oktober 1980)

Böök,
Sven Åke, föreståndare (fr.o.m. den 14 juli 1977) Dahlsten, Ulf L.,
sladsdirektör (fr.o.m. den 9 mars 1976 t.o.m. den 31 mars 1980)

Edenhammar,
Hans, auktoriserad revisor (fr.o.m. den 1 november 1979)

Eidem,
Rolf 1., civilekonom (fr.o.m. den I april 1977) Johansson, Sven-Erik N., professor
(fr.o.m. den 9 mars 1976) Kristoffersson, Anders W., fil. kand. (fr.o.m. den 1
april 1977)

s. 151 Kontrollera mot PDF

151 Kommittéer: Ekonomidepartementet
E:3

Låflman,
Lennart R., civilekonom (fr.o.m. den I december 1977 t.o.m.

den
31 augusd 1980)

Pettersson,
Per, A. hovrättsassessor (fr.o.m. den I september 1980)

Sekreterare:
Öhman, Berndt, universitetslektor (fr.o.m. den I december 1975)

Bitr.
sekreterare: Skog, Rolf R., civilekonom (fr.o.m. den 7 november 1978)

Lokal:
Regeringsgalan 19, I tr., 11153 Slockholm, tel. 210820 (sekreteraren)

Direktiven
för ulredningen, se 1976 års kommitléberättelse Fi 37.

Utredningen
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit 16 sammanträden, varav elt
tvådagarssammanlräde. Därutöver har en särskild referensgrupp om sambandet
mellan löner och vinster hållit två sammanträden.

Utredningen
planerar atl avge elt principbetänkande i februari 1981 och etl anlal
expertrapporter under året i övrigt.

Utredningen
beräknas avge sitt slutbetänkande under våren 1982.

3.
Banklagsutredningen (Fi 1976:04)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 23 juni 1976 för all göra en översyn av
banklagstiftningen (se Post- och Inrikes lidn. den 20 juli 1976):

Ordförande:
Malmgren, Kurt K-G., rättschef

Ledamöter:
Danielsson, C. Bertil, bankdirektör Danielsson, Stig A., bankinspeklör Eklöf,
Kurt G. A., vice riksbankschef

Lindquist,
Sven B. E., direktör (t.o.m. den 7 september 1980) Rydh, Jan R., verkst.
direktör (fr.o.m. den I oktober 1980) Schierbeck, Per W., verkst. direktör
(fr.o.m. den 8 september 1980) Svenson, Sven G., direktör (t.o.m. den 30
september 1980) Thunholm, Lars-Erik, bankdirektör

Sakkunnig:
Thörn, Lars-Olof, avdelningsdirektör

Experter:
Bökmark, Jan S., direktör

s. 152 Kontrollera mot PDF

E:3 Skr 1980/81:103 152

Dahlheim,
Bo I. G., byrådirektör (fr.o.m. den I oktober 1976) Lindstrand, H. Tomas,
civilekonom (fr.o.m. den 1 april 1978) Utlerström, Thomas O., avdelningschef
(fr.o.m. den 20 mars 1979)

Sekreterare;
Bredin, Lars A. G., vice börschef (fr.o.m. den 20 april 1977)

Bitr.
sekreterare: Noltorp, Lars G. N., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 januari 1978)
Nordström, L. Anders, hovrättsassessor (fr.o.m. den 20 november 1978)

Lokal;
Göla hovrätt, Hovrätlstorget, Box 422, 551 02 Jönköping, tel. växel 036/11 94
30 (bitr sekreterarna)

Direktiven
för ulredningen, se 1977 års kommiltéberältelse del II E 1.
Tilläggsdirektiv, se 1981 års kommitléberättelse del II E 4.

Ulredningen
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit nio sammanträden. Därutöver
har 15 sammanträden hållits med en särskild arbetsgrupp, vars arbele främsl
avser en leknisk översyn av bankrörelselagen efter mönster av aktiebolagslagen
och bokföringslagen.

Ulredningen
har i juli 1980 avgeU deibetänkandet (Ds E 1980:3) Konsumentskyddet inom
bankområdel och bankinspektionens styrelse.

Utredningens
arbele beräknas pågå under hela år 1981.

4.
Valutakommittén (E 1977:03)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 30 juni 1977 för atl utreda med
valularegleringen sammanhängande spörsmål:

Ordförande: ■

Wickman,
H. Krister, f.d. riksbankschef, Ld. led. av riksdagen (fr.o.m. den 20 september
1977)

Ledamöter:
Berg, Bengt R., direktör (fro.m. den I februari 1978) Berg, Bengt Åke,
utredningssekreterare (fr.o.m. den I februari 1978) Eklöf, Kurt G. A., vice riksbankschef
(fr.o.m. den I februari 1978) Ekman, Jan E. H. M., bankdirektör (fr.o.m. den I
februari 1978) Grönfors, Kurt G. W., professor (fr.o.m. den I februari 1978)
Johansson, Göran, ombudsman (fr.o.m. den I februari 1978 t.o.m. den 30 april
1980)

Larsson,
L. Thorsten, led. av riksdagen (fr.o.m. den I februari 1978) Lendenius,
Lars-Gunnar, utredningssekreterare (fr.o.m. den 13 augusti 1980)

s. 153 Kontrollera mot PDF

153 Kommittéer: Ekonomidepartementet E:5

Ljung,
Lars U., utredningssekreterare (fr.o.m. den I maj 1980)

Nilsson,
Bengt G., utredningschef (fr.o.m. den I februari 1978 t.o.m.

den
12 augusti 1980)

Wachlmeisler,
Knut G. N., led. av riksdagen (fr.o.m. den I februari

1978)

Wibble,
Anne M., ekon. lic. (fr.o.m. den 12 december 1978)

Experter;
Hall, Kurt Arne, departementssekreterare (fr.o.m. den I september 1978 Lo.m.
den 31 mars 1980)

Jonsson,
Björn T., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 april 1980) Kragh, Börje R.
V., professor (fr.o.m. den I september 1980) Linlon, E. Charlotte, jur. kand.
(fr.o.m. den I februari 1980) Nipstad, Jan A., bankokommissarie (fr.o.m. den 15
november 1977) Nyström, Lars A., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I augusti
1978) Persson, Lars E. H., departementsråd (fr.o.m. den 7 november 1978)
Sanden, Peter, fil. kand. (fr.o.m. den 1 juni 1978)

Huvudsekreterare;
Sahlén, Anders F., pol. mag. (fr.o.m. den I september 1978)

Sekreterare;
Öjeheim, Per-Göran, hovrättsassessor (fr.o.m. den I juni 1978)

Lokal;
Regeringsgatan 65, 3 tr.. Box 7311, 103 90 Slockholm, tel. 21 55 20
(huvudsekreteraren)

Direktiven
för kommittén, se 1978 års kommiltéberältelse del II E 3.

Kommittén
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
kommilléns arbete.

Kommittén
har i december 1980 avgeU deibetänkandet (SOU 1980:51) Valutareglering och
ekonomisk politik, innehållande expertrapporter.

Kommitténs
arbete beräknas pågå under hela år 1981.

5.
Försäkringsrörelseutredningen (E 1977:05) (FRU)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 13 oktober 1977 för alt se över lagen om
försäkringsrörelse m.m.:

Särskild
utredare: Lind, Johan A. L., hovrättslagman, ordförande i arbetsdomstolen
(fr.o.m. den 21 november 1977)

Experter:
Bökmark, Jan S., direktör (fr.o.m. den 10 januari 1978)

s. 154 Kontrollera mot PDF

E:5 Skr 1980/81:103 154

Eriksson,
A. A. Tage, direktör (fr.o.m. den 10 januari 1978) Svensson, Åke E. F.,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 januari 1978) von Willebrand, Karin M., f.d.
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 januari 1978)

Sekreterare:
Hahn, R. A. Birgitta, hovrättsassessor (fr.o.m. den 10 januari 1978)

Lokal:
Salviigränd 1,3 Ir., 111 28 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 14
58 (sekreteraren)

Direktiven
för utredningen, se 1978 års kommiltéberältelse del 11 E 5.

Ulredningen
har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit do sammanträden. Därutöver
har tre sammanträden hållils med en särskild arbetsgrupp för frågan om
uppställning av försäkringsbolagens resultal-och balansräkningar.

Utredningen
planerar all avge etl delbetänkande i december 1980 och slutbetänkande under
första kvartalet 1981.

6.
Lönspardelegationen (E 1978:01)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 21 september 1978 för alt följa och
analysera del nya lönsparsyslemet m.m.:

Ordförande:
Jakobsson, Ulf G., planeringschef (fr.o.m. den 13 december 1978)

Ledamöter:
Roos, J. Olle, skaltedirektör (fr.o.m. den 13 december 1978) Rylander, Gunnel
L, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 13 december 1978)

Widestrand,
Lars O., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 13 december 1978) Ysander,
Bengt-Christer, docent (fr.o.m. den 13 december 1978)

Expert:
Herin, Jan C. G. E. F:son, departementsråd (fr.o.m. den I september 1979)

Sekreterare:
Björhn, Arne L., civilekonom (fr.o.m. den 1 september 1979)

Lokal:
Ekonomidepartementet, 103 33 Slockholm, tel. växel 763 10 00,
direktval 763 15 02 (sekreteraren)

s. 155 Kontrollera mot PDF

155 Kommittéer: Ekonomidepartementet E:7

Direktiven
för delegationen, se 1979 års kommitléberättelse del 11 E

2.

Delegationen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sex sammanträden samt haft
kontakter med organisationer och andra som berörs av delegationens arbete.

Delegationens
arbele beräknas pågå under hela år 1981.

7.
Försäkringsverksamhetskommittén (E 1979:01) (FVK)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 14 december 1978 och den 13 november 1980
med uppdrag att se över lagstiftningen om försäkringsbolagens och
försäkringsinspektionens verksamhet m.m.;

Ordförande:
Westerlind, Erik A., landshövding (fr.o.m. den 5 april 1979)

Ledamöter:
Fernlund, B. Dan, byråchef (fr.o.m. den 5 april 1979) Gabrielsson, A. Edmund
B., expeditionschef/rättschef (fr.o.m. den 5 april 1979)

Gustavsson,
K. Rune, socionom, led. av riksdagen (fr.o.m. den 5 april 1979)

Hörnlund,
Gördis K., f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 5 april 1979) Lindwall, Lars E.,
direktör (fr.o.m. den 5 april 1979) Schönmeyr, C. Richard A. C, verkst.
direktör (fr.o.m. den 5 april 1979)

Experter:
Brege, J. Lennart O., organisationsdirektör (fr.o.m. den 24 april 1979) Odelius,
Bo G., försäkringsombudsman (fr.o.m. den 6 juni 1979) (ingående i
sekretariatet)

Öländers,
Anders O., dislriklskonlorschef (fr.o.m. den 1 juli 1979) Olby, A. Jan E.,
byrådirektör (fr.o.m. den 24 april 1979) Utlerström, Thomas O., avdelningschef
(fr.o.m. den 24 april 1979)

Sekreterare:
Lundgren, Bo K., kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 21 augusti 1979)

Bitr.
sekreterare: Callbo, M. Christina, civilekonom (fr.o.m. den I juli 1979)

Lokal:
Salviigränd 1,3 tr., 111 28 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 14
28 (sekreteraren)

Direktiv
för utredningen, se 1980 års kommitléberättelse del HEL

s. 156 Kontrollera mot PDF

E:7
Skr 1980/81:103 156

Kommittén
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit 16 sammanträden.

Kommittén
planerar att avge etl delbetänkande under januari 1981. Kommitténs arbele
beräknas pågå under hela år 1981.

8.
VFM-utredningen (E 1979:02)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 28 juni 1979 för alt utreda frågor om
tillsynen över värdepappersmarknaden m.m.;

Särskild
utredare: Wahlgren, E. Göran, regeringsråd (fr.o.m. den 4 september 1979)

Sakkunnig:
Abelin, Hans Henrik, bankinspektör (fr.o.m. den 29 januari 1980)

Experter;
Damberg, Bo, bankdirektör (fr.o.m. den 29 januari 1980) Wunderman, C. Håkan,
hovrättsassessor (fr.o.m. den 29 januari 1980)

Sekreterare;
Svensson, S. Göran, hovrällsfiskal (fr.o.m. den 15 oktober 1979)

Lokal:
Göta hovrätt. Box 422, 551 02 Jönköping, tel. växel 036/11 94 30
(sekreteraren)

Direktiven
för utredningen, se 1980 års kommitléberättelse del II E 3.

Utredningen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit fem sammanträden.

Ulredningen
beräknas avge sitt slutbetänkande under år 1982.

9.
Utredningen (E 1979:03) angående översyn av den statliga fondförvaltningen m.m.

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 28 juni 1979:

Särskild
utredare: Abelin, Hans Henrik, bankinspeklör (fr.o.m. den 2 oktober 1979)

Sakkunniga:
Nordling, Carl-Einar, kammarråd (fr.o.m. den 25 oktober 1979) Telestam, Gösta
L., direktör (fr.o.m. den 25 oktober 1979)

Experter:
Karlsson, Erik L., riksbanksdireklör (fr.o.m. den 27 november 1979) Lalin, Per
Olov, revisionsdirektör (fr.o.m. den 27 november 1979)

s. 157 Kontrollera mot PDF

157 Kommittéer: Ekonomidepartementet E:10

Lindberg,
P. Lennart, byråchef (fr.o.m. den 27 november 1979)

Sekreterare:
Frii, Lennart W., hovrättsassessor (fr.o.m. den 29 oktober 1979)

Lokal:
Hovrätten över Skåne och Blekinge, Fack, 201 10 Malmö, tel. 040/734 30
(sekreteraren)

Direkdven
för utredningen, se 1980 års kommiltéberältelse del 11 E 4.

Ulredningen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit tio sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
utredningens arbele.

Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1981.

10.
Kommittén (E 1980:01) om jordbrukets kapitalförsörjning

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 7 juni 1979 för all utreda med
jordbruksfinansieringen sammanhängande frågor:

Ordförande:
Widén, K. A. Ingvar, generaldirektör (fr.o.m. den I februari 1980)

Ledamöter:
Arvidsson, Helge, direktör (fr.o.m. den I februari 1980) Eklöf, Kurt G. A.,
vice riksbankschef (fr.o.m. den 1 februari 1980) Hillbom, Lars, civilekonom
(fr.o.m. den 1 februari 1980) Lindberger, Lars, Överdirektör (fr.o.m. den 1
februari 1980)

Experter:
Knulsson, P. Gösta, byråchef (fr.o.m. den 20 februari 1980) Zeltermark, J. Åke,
departementssekreterare (fr.o.m. den 20 februari 1980) Öster, Karl Olov,
departementsråd (fr.o.m. den 22 februari 1980)

Sekreterare:
Classon, Anders, civilekonom (fro.m. den I september 1980)

Bitr.
sekreterare: Ingemansson, Jan H. L, lanlbrukskonsulenl (fro.m. den 20 februari
1980)

Lokal:
Södergalan 5,211 34 Malmö, tel. 040/10 10 10

Direktiven
för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del 11 E 2.

s. 158 Kontrollera mot PDF

E:10
Skr 1980/81:103 158

Kommittén
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit etl sammanträde saml haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
kommitténs arbele.

Kommittén
beräknas avsluta sill arbete under oktober 1981.

11.
Statistikutredningen (E 1980:02)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 25 oktober 1979:

Ordförande:
Sandgren, C. Lennart, landshövding (fr.o.m. den 17 mars 1980)

Ledamöter:
Carlsson, Bo, ekon. dr (fr.o.m. den 17 mars 1980) Carlsson, Gösta, professor
(fr.o.m. den 17 mars 1980) Gadd, P. E. Arne, revisionsdirektör, led. av
riksdagen (fr.o.m. den 17 mars 1980)

Högmark,
Anders G., led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 mars 1980) Nilsson, K. F. Lennart,
generaldirektör (fr.o.m. den 17 mars 1980) Tarschys, N. Daniel, led. av
riksdagen (fr.o.m. den 17 mars 1980)

Sakkunniga:
Norén, Agneta, departementssekreterare (fr.o.m. den 29 augusti 1980) Ohlsson,
P. T. Ingvar, f.d. generaldirektör (fr.o.m. den 17 mars 1980) Skogö,
Ingemar, departementssekreterare (fr.o.m. den 29 augusti 1980)

Experter:
Danielsson, Georg, revisionsdirektör (fr.o.m. den 10 november 1980) Wadensjö,
Eskil G., professor (fr.o.m. den 10 november 1980)

Sekreterare:
Guleland, Gösta A., statistikchef (fr.o.m. den 1 juni 1980)

Bitr.
sekreterare: Jelf, Hans R., byrådirektör (fr.o.m. den 1 september 1980)

Lokal:
Fredsgalan 6, 4 tr., 11152 Slockholm, tel. 21 62 73 (Guleland), 21 03
68(JelOeller21 74 73

Direktiven
för utredningen, se 1980 års kommiltéberältelse del 11 E 5.

Ulredningen
har under liden mars - oktober 1980 hållit två sammanträden saml haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
utredningens arbele.

Ulredningen
planerar atl avge ell delbetänkande år 1981.

Ulredningen
beräknas avsluta sill arbele år 1983.

s. 159 Kontrollera mot PDF

159 Kommittéer: Ekonomidepartementet E:I3

12. Kommittén (E 1980:03) om översyn av kreditpolitiken
och den kreditpolitiska lagstiftningen

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 27 mars 1980:

Ordförande:
Wallander, Jan R., bankdirektör (fr.o.m. den 2 juni 1980)

Ledamöter:
Höök, Erik S. V., professor (fr.o.m. den 2 juni 1980) Kragh, Börje R. V.,
professor (fr.o.m. den 2 juni 1980)

Expert:
Hedberg, Lars O. O., hovrättslagman (fr.o.m. den 16 september 1980)

Sekreterare:
Englund, K. G. Peter, ekon. dr (fr.o.m. den 18 augusti 1980) Violti, S. Staffan
J., docent (fr.o.m. den 18 augusti 1980)

Lokal;
Handelshögskolan i Stockholm, Box 6501, 113 83 Slockholm, tel. växel 736 01 20

Direktiven
för kommittén, se 1981 års kommitléberättelse del II E 2.

Kommittén
har under tiden juni - oktober 1980 hållit tre sammanträden saml haft
överläggningar med olika myndigheter och experter.

Kommittén
planerar atl avge ell delbetänkande i form av ett antal expertrapporter vintern
1981-1982.

Kommittén
beräknas avge sill slutbetänkande vintern 1982-1983.

13.
Kontokortskommittén (E 1980:04)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 27 mars 1980 för all utreda verksamheten
med kontokort:

Ordförande:
Westerlind, N. Peter, jusdderåd (fr.o.m. den 17 juni 1980)

Ledamöter:
Anderberg, K. Ingvar, direktör (fr.o.m. den 17 juni 1980) Andersson, Rolf B.,
led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 juni 1980) Hedberg, E. M., Gertrud, sakkunnig
(fr.o.m. den 17 juni 1980) Sljernström, O. Ingolf, direktör (fr.o.m. den 17
juni 1980) Sundgren, E. Roland, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 juni 1980)

Experter:
Agevik, Eva, byrådirektör (fr.o.m. den 8 oktober 1980)

s. 160 Kontrollera mot PDF

E:I3
Skr 1980/81:103 160

Karneman,
H. Gunnar, verkst. direktör (fr.o.m. den 8 oktober 1980) Thörn, Lars-Olof,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 8 oktober 1980) Wahlstedt, Bengt L.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 8 oktober 1980)

Sekreterare;
Hiibinetle, K. Bertil, hovrättsassessor (fr.o.m. den I juli 1980)

Lokal
:Regeringsgalan 13,6 tr. Ill 53 Slockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763
39 67

Direktiven
för kommittén, se 1981 års kommiltéberältelse del HEL

Kommittén
har under liden juni - oktober 1980 hållit ell sammanträde samt haft
överläggningar med myndigheter, organisationer och andra som berörs av
kommilléns arbete.

Kommitténs
arbete befinner sig i ell inledande skede. Enligt den nuvarande planeringen
kommer någon del av utredningsuppgiften att redovisas i elt delbetänkande.

Kommittén
beräknas avsluta sitt arbete före utgången av år 1982.

14.
Utredningen (E 1980:05) om de små och medelstora företagens finansiella
situation

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 26 juni 1980:

Särskild
utredare: Nordenfalk, S. R. E. Johan, ambassadör (fr.o.m. den 21 oktober 1980)

Sakkunniga:
Alderin, Robert B., vice verkst. direktör (fr.o.m. den 17 november 1980)

Björhn,
Arne L., civilekonom (fr.o.m. den 17 november 1980) Stångberg, Olle, kansliråd
(fr.o.m. den 17 november 1980) Åberg, Lars Gunnar, bankdirektör (fr.o.m. den 17
november 1980)

Sekreterare:
Söderström, B. Olof, hovrällsfiskal (fr.o.m. den I december 1980)

Postadress:
Ekonomidepartemenlel, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven
för utredningen, se 1981 års kommittéberättelse del 11 E 3.

s. 161 Kontrollera mot PDF

161 Kommittéer: Budgetdepartementet B:l

Budgetdepartementet

Inom
detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1980:
16, 23, 36 och 37

Följande
kommittéer inom avsnittet har inte fullgjort egentliga utredningsuppdrag: 26
och 33

1.
1969 års punktskatteutredning (Fi 1970:57)

Tillkallade
enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 21 mars 1969, den 29 juni 1970 samt den
18 juni 1971 för ad se över gällande bestämmelser på punktskatleområdel i vissa
delar (se Post- och Inrikes ddn. den 5 juni 1969 och den 2 oktober 1970);

Ordförande:
Edstrand, Karl-Ingmar, departementsråd (fr.o.m. den 12 juli 1976)

Ledamöter:
Thulin, Einar E:son, f.d. skaltedirektör Wadell, Ulla G. S., skalledirektör
(fr.o.m. den 12 juli 1976) Willart, N. Bo, byråchef

Experter:
Andersson, Fritz A. R., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 juli 1976) Friedner,
Lars F. V., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 28 september 1977)

Olsson,
Bertil O., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 14 september 1976) Schullz, J. Allan
S., f.d. bitr. skattedirektör (t.o.m. den 17 december 1979) Sjöstrand, A. Mats
T., byrådirektör (fr.o.m. den 14 september 1976)

Sekreterare:
Lindgren, Per Anders, kammarrättsassessor (fr.o.m. den 25 april 1977)

Bitr.
sekreterare: Körner, Klas-Håkan (Håkan), kammarrättsassessor (fr.o.m. den 17
oktober 1977)

Lokal:
Munkbron 11,2 tr., tel. 10 87 23 (ordföranden), tel. 10 85 73 (sekreteraren)
Postadress: Budgetdepartementet, 103 33 Stockholm

Särskilda
direkdv har ej meddelats.

Utredningen
har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit 19 sammanträden.

Utredningen
beräknas avsluta sill arbele i början av år 1981.

11 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 103

s. 162 Kontrollera mot PDF

B:2
Skr 1980/81:103 162

2. Mervärdeskatteutredningen
(Fi 1971:05)

Tillkallad
enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 15 oktober 1971 med uppdrag att
verkställa leknisk översyn av mervärdeskallen (se Posl-och Inrikes lidn. den 11
november 1971):

Utredningsman:
Fridolin, Hans R., f.d. departementsråd

Experter:
Crabo, Sven, direktör Helmers, Dag, professor Lindstam, Leif E.,
departementsråd Mellbin, B. Lennart, byråchef

Norrman,
Bo U. S., taxeringsdireklör (fr.o.m. den 1 mars 1978) Yregård, Rune, bitr.
skaltedirektör (fr.o.m. den 2 januari 1980)

Sekreterare:
Olofsson, L. Göran, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I augusti 1976)

Bitr.
sekreterare: Skarell, Gunnar E. A., departementssekreterare

Lokal:
Budgetdepartementet, Kanslihusannexel, Riddarhustorget 7-9, 103 33 Stockholm,
tel. växel 763 10 00 (sekreteraren och bitr. sekreteraren)

Särskilda
direktiv har ej meddelats.

Ulredningen
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit 17 sammanträden.

Ulredningen
har den 23 juli I980avgelt deibetänkandet (Ds B 1980:6) Översyn av
mervärdeskatten Del V Mervärdeskatlekonlrollen m.m.

Utredningens
arbele beräknas pågå under hela år 1981.

3. Utredningen
(Fi 1972:06) om underställning av avtal

Tillkallad
enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 30 juni 1972 för alt utreda vilka frågor
om arbets- och anställningsvillkor för tjänstemän som skall underställas Kungl.
Maj:t och vilka som därutöver skall underställas riksdagens lönedelegalion (se
Post- och Inrikes lidn. den 10 juli 1972):

Utredningsman:
Foyer, Lars O., kanslichef

Lokal:
Riksdagens näringsulskoll, Brunkebergslerrassen I, 100 12 Slockholm, tel. växel
14 20 20

s. 163 Kontrollera mot PDF

163 Kommittéer: Budgetdepartementet B:4

Direktiven
för ulredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Fi 46.

Utredningen
har under liden november 1979 - oktober 1980 haft överläggningar med riksdagens
lönedelegation om dess arbetsformer m.m.

Ulredningen
beräknas avsluta sill arbele under första halvåret 1981.

4.
Utredningen (Fi 1973:01) om säkerhetsåtgärder m.m. i skatteprocessen (USS)

Tillkallade
enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 16 februari 1973 för atl utreda frågan om
regler om kvarstad, skingringsförbud m.m. i skalteprocessen (se Post- och
Inrikes tidn. den 7 mars 1973):

Ordförande:
Nordenadier, Anders, länsåklagare

Ledamöter:
Andersson, Kerstin G., folkskollärare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 7 mars
1979) Bergh, Sten, lagman

Bergqvisl,
Jan G., pol. mag., led. av riksdagen (fr.o.m. den 20 juni 1979)

Gustafsson,
K. G. Wilhelm, rektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 30 juni 1978)

Söderström,
Kurt 1. W., ingenjör, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 30 juni 1978)

Welander,
Gösta, departementsråd Weslberg, H-O. (Olle), svarvare, led. av riksdagen

Sakkunniga:
Erling, E. Martin H., kammarrättsråd (fr.o.m. den I april 1980) Nord,
Karl-Erik, skadedirekiör (fr.o.m. den 30 juni 1978)

Experter:
Baekkevold, Arne E., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 17 februari 1976)

Bjernstad,
S. L. Börje, kronofogde Björnesjö, Sven G., taxeringsrevisor

Bruhn,
Sigleif (LeiO E., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 30 juni 1978) Hirschfeldl,
Johan H., byråchef (fr.o.m. den 30 juni 1978) Jarenius, J. Christer L, direktör

Johanson,
Lars R., länsråd (fr.o.m. den 17 februari 1976) Ljungwall, N. E. Folke,
länsåklagare (fr.o.m. den 17 februari 1976)

s. 164 Kontrollera mot PDF

B:4
Skr 1980/81:103 164

Sekreterare:
Erling, E. Martin H., kammarrättsråd (fr.o.m. den 22 april 1974 t.o.m. den 31
mars 1980)

Bitr.
sekreterare: Grinneröd-Nordahl, Monica L. M., distriktsåklagare (fr.o.m. den 1
september 1979 t.o.m. den 30 november 1980) Kronholm, Birgit S. B.,
distriktsåklagare (fr.o.m. den 15 april 1979)

Lokal:
Departementens utredningsavdelning. Västergalan 47, Box 187, 201 21 Malmö, tel.
växel 040/749 50 (Erling och Kronholm), tel.' växel 0480/28 000 (Nordenadier)

Direktiven
för ulredningen, se 1974 års riksdagsberältelse Fi 40. Tilläggsdirektiv, se
1979 års kommitléberättelse del II B 6.

Ulredningen
har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit nio sammanträden.

Ulredningen
har den 13 mars 1980 avgetl deibetänkandet (SOU 1980:4) Preskriplionshinder vid
skattebrott.

Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1981.

5.
Skattetilläggsutredningen (Fi 1975:06) (SU)

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 13 februari 1975 för atl utreda frågan om
del skalteadminislrativa sanklionssyslemet (se Post- och Inrikes lidn. den 16
maj 1975):

Ordförande:
Widmark, P. Sverker V., kammarrällslagman

Sakkunniga:
Sundkvist, K. R. Tage, lantbrukare, led. av riksdagen Weslberg, H-O. (Olle),
svarvare, led. av riksdagen

Experter:
Baekkevold, Arne E., kammarrättsassessor (fr.o.m. den I augusti 1975) Burström,
Brita A., byråchef (fr.o.m. den I augusti 1975) Fries, Ingmar F.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1978)

Gustafson,
G. Arne, direktör (fr.o.m. den 20 oktober 1975) Johansson, Bo G. H.,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1975) Lundholm, Eric L. O., bitr.
skaltedirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1975) Malsson, Tommy, avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 1 augusti 1975)

Sekreterare:
Werdinius, Claes A., hovrällsfiskal (fr.o.m. den I augusti 1975)

s. 165 Kontrollera mot PDF

165 Kommittéer: Budgetdepartementet B:6

Bitr.
sekreterare: Olsson, E. Ragnar, taxeringsinlendenl (fr.o.m. den 12 september
1977)

i

Lokal; L. Nygatan 1, I
tr., tel. växel 763 10 00, direktval 763 23 33 (sekreteraren). Postadress:
Budgetdepartementet, 103 33 Slockholm

Direkdven
för utredningen, se 1976 års kommitléberättelse Fi 40.

Utredningen
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit 21 sammanträden saml haft
överläggningar med olika myndigheter och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen
beräknas avge slutbetänkande saml avsluta sitt arbete under första hälften av
år 1981.

6.
Utredningen (Fi 1976:02) om beskattning av tjänstepensioner

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 11 mars 1976 för all utreda vissa frågor
angående avdrag vid inkomsttaxering för kostnader för tryggande av anställds
pensionering, m.m. (se Post- och Inrikes lidn. den 23 mars 1976);

Utredningsman:
Wahlgren, E. Göran, regeringsråd

Experter:
Berglöf, J. Sigvard C. D:son, skaltedirektör

Fries,
Ingmar F., departementssekreterare (fr.o.m. den 4 september 1978)

Grop,
Erik H., försäkringsljänsteman (fr.o.m. den 14 maj 1979) Kihlström, Laila K.
E., direktör (fr.o.m. den 19 januari 1977) Nilson, Lars-Erik, direktör (fr.o.m.
den 8 december 1978) Sköllerholm, S. Ove J., hovrättsassessor (fr.o.m. den 22
februari 1977) Thornell, Anders B., länsråd (fr.o.m. den 19 januari 1977)
Öhman, Arne J. P., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 19 januari 1977)

Sekreterare:
Edling, A. Roland, rådman Salsbäck, K. Johan, kammarrättsassessor (fr.o.m. den
I januari 1979)

Lokal;
Länsrätten i Örebro län. Box 59, 701 02 Örebro, tel. växel 019/13 60 00
(Edling), tel. växel 08/763 10 00 (Salsbäck)

Direktiven
för utredningen, se 1977 års kommitléberättelse del 11 B 3.

Utredningen
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit 13

s. 166 Kontrollera mot PDF

B:6 Skr 1980/81:103 166

sammanträden
samt haft överläggningar med olika myndigheter som berörs av utredningens
arbele.

Utredningen
beräknas avsluta sitt arbete under år 1981.

7.
Företagsobeståndskommittén (Fi 1976:03)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 12 februari (se Posl-och inrikes tidn. den
22 maj 1976) och den 25 november 1976 saml den 24 april 1980 för alt utreda
frågan om samordning av stadiga åtgärder vid företags obestånd:

Ordförande:
Westerlind, Erik A., landshövding

Ledamöter:
Boström, Curt B., kamrer, led. av riksdagen

Fransson,
Arne A. E., personalchef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 30 juni 1977)

Fridolfsson,
Filip W., fabrikör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 30 juni 1977)

Löfberg,
Karl Axel, f.d. departementsråd Wilhelmsson, Arne E., rådman Ångström, Rune T.,
led. av riksdagen

Sakkunniga:
Ekström, Bert O., avdelningschef (fr.o.m. den 15 juni 1976 t.o.m. den 31 augusd
1980)

Jäderqvist,
K. Bertil, kronodireklör (fr.o.m. den I september 1976) Spendrup, K. Aksel,
avdelningschef (fr.o.m. den 30 juni 1977 t.o.m. den 22 september 1980) Åvall,
Sven K., direktör (fr.o.m. den 15 juni 1976)

Experter;
Björklund, Jan O., byråchef (fr.o.m. den 9 september 1976) Bovidson, Thure,
direktör (fr.o.m. den 9 september 1976) Herrsledl, Henry T. O.,
länsarbetsdirektör (fr.o.m. den 9 september 1976)

Lundius,
Torsten M., advokat (fr.o.m. den 27 juni 1980) Olson, Hans Christer, ekon. dr
(fr.o.m. den 21 juli 1980) Thornell, Anders B., länsråd (fr.o.m. den 9
september 1976)

Sekreterare:
Ohlsson, J. Staffan C, kammarrättsassessor (fr.o.m. den 15 juni 1976)

Bitr.
sekreterare; Kristiansson, Erling B., förste byråsekreterare (fr.o.m. den 1
juni 1979)

s. 167 Kontrollera mot PDF

167 Kommittéer: Budgetdepartementet B:8

Lokal;
Munkbron 11,2 tr., tel. 20 04 14 (sekreteraren), 10 93 16 (bitr sekreteraren)
Postadress: Budgetdepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven
för kommittén, se 1977 års kommitléberättelse del II B 1.
Tilläggsdirektiv, se 1981 års kommiltéberältelse del II B 8.

Kommittén
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit åtta sammanträden samt haft
övertäggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
kommitténs arbele.

Kommittén
har den 20 december 1979 avgett delbetänkandet (SOU 1979:91) Företags obestånd
- Samordning av statliga ålgärder.

Kommittén
beräknas avsluta sitt arbete under år 1981.

8.
1976 års fastighetstaxeringskommitté (Fi 1976:05)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 16 september 1976 för att göra en översyn
av reglerna för fastighetstaxering (se Post- och Inrikes lidn. den 30 oktober
1976):

Ordförande:
Björne, B. Gunnar, regeringsråd

Ledamöter:
Hall, A. Bertil, fasdghetsråd

Jansson,
Paul G., eleklriker, riksgäldsfullmäkdg, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 mars
1978)

Josefson,
Stig A., lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 mars 1978)

Lundgren,
Bo A. M., civilekonom, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 mars 1978)

Malmberg,
C. Lars E., bitr. skattedirektör

Stensson,
S. L. Börje, skolchef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 mars 1978) Wadell,
Ulla G. S., skattedirektör

Experter;
Carlegrim, N. Erik A., professor (fr.o.m. den 10 februari 1977) Edlund, C.
Bertil, departementsråd (fr.o.m. den 20 november 1979) Fridell, G. Ingvar,
förbundsordförande (fr.o.m. den 20 mars 1978) Fries, Ingmar F.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 12 september 1977)

Hansson,
Bo R. A., byråchef (fr.o.m. den 12 december 1978) Henrikson, Kjellåke, förste
byråsekrelerare (fr.o.m. den 12 juni 1978) Jönsson, Per Ivan, vattenrätlsråd
(fr.o.m. den 10 februari 1977) Nilsson, Nils-Erik, avdelningschef (fr.o.m. den
19 september 1977) Rispe, Curt B., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 22 januari
1979)

s. 168 Kontrollera mot PDF

B:8
Skr 1980/81:103 168

Sekreterare:
Bergenstjerna, Johan P., kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 1 maj 1979) Widebäck,
I. Birgitta, hovrällsfiskal (fr.o.m. den 6 oktober 1976 t.o.m. den 14 september
1980)

Lokal:
Lilla Nygatan I, I tr., 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (Bergenstjerna
och Henrikson). Postadress; Budgetdepartemenlet, 103 33 Slockholm

Direktiven
för kommittén, se 1977 års kommitléberättelse del 11 B 4. Tilläggsdirektiv, se
1979 års kommitléberättelse del II B 4.

Kommittén
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit 18 sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
kommitténs arbete. Därutöver har sammanträden hållits med särskilda
arbetsgrupper inom kommittén.

Kommittén
har den 9 november 1979 avgett deibetänkandet (SOU 1979:81) Fastighetstaxering
81 - industribyggnader, den 18 mars 1980 deibetänkandet (Ds B 1980:4)
Förseningsavgift vid allmän fastighetstaxering, den 7 maj 1980 deibetänkandet
(Ds B 1980:5) Villa-beskattning 81 och den 21 juli 1980 deibetänkandet (Ds B
1980:8) Besvärsregler vid allmän fastighetstaxering, följdändringar m.m.

Kommittén
beräknas avsluta sitt arbete under första halvåret 1981.

9.
Förvaltningsutredningen (B 1977:01)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 30 december 1976 för all utreda frågan om
bättre metoder för planering och hushållning i statsförvaltningen:

Ordförande:
Tarschys, N. Daniel, docent, led. av riksdagen

Ledamöter;
Hanson, Per-Olof, f.d. borgarråd Karlsson, F. Göran, redaktör, led. av
riksdagen Kristiansson, N. Axel, f.d. ers. för led. av riksdagen
Lewén-Eliasson, Anna Lisa, f.d. led. av riksdagen Pettersson, S. Arne,
kommunalråd, f.d. led. av riksdagen Svegfors, J. Mats A., statssekreterare
(fr.o.m. den 7 december 1978)

Sakkunniga:
Andersson, B. Göran, ombudsman Båfäll, B. Evert, kanslichef (fr.o.m. den 15
mars 1977) Carlsson, Jan-Olof, bergsingenjör

s. 169 Kontrollera mot PDF

169 Kommittéer: Budgetdepartementet B:9

Carnhagen,
Göran E. T, departementsråd (fr.o.m. den 15 mars 1977) Olsson, E. Olof, andre
förbundsordförande

Experter:
Annerberg, Rolf G., departementssekreterare (fr.o.m. den 6 december 1979)

Birgersson,
Bengt Owe, docent, föredragande i riksdagens konstitutionsutskott (fr.o.m. den
28 maj 1979)

Carisson,
Sture E., tf. revisionsdirektör (fr.o.m. den 6 december 1979) Dahlberg, Lars B.
L, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 14 november 1977 t.o.m. den 5 december 1979)

Dahlberg,
Lars C, departementsråd (fr.o.m. den I oktober 1977 t.o.m. den 5 december 1979)

Engström,
Odd, utredningssekreterare (fr.o.m. den 25 mars 1977 t.o.m. den 5 december
1979)

Esping,
Hans, revisionsdirektör (fr.o.m. den 22 september 1977 t.o.m. den 5 december
1979)

Faltenius,
Ann-Marie, byrådirektör (fr.o.m. den I september 1977 t.o.m. den 5 december
1979)

Fransson,
Bo-Gunnar L., avdelningschef (fr.o.m. den I september 1977 t.o.m. den 5
december 1979)

Magnander,
Ebbe E. A., f.d. avdelningschef (fr.o.m. den 10 februari 1977 Lo.m. den 5
december 1979)

Printz,
Bengt-Åke L., organisationsdirektör (fr.o.m. den 15 september 1977 Lo.m. den 5
december 1979)

Wetterberg,
Ulf G., tf. departementsråd (fr.o.m. den 1 februari 1978 t.o.m. den 5 december
1979)

Widebäck,
Ulf M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 30 augusti 1977 t.o.m. den 5 december
1979)

Wittenmark,
Lars T. N., byrådirektör (fr.o.m. den 9 juli t.o.m. den 5 december 1979)

Sekreterare:
Annerberg, Rolf G., departementssekreterare (fr.o.m. den 12 april 1977 t.o.m.
den 5 december 1979)

Carisson,
Sture E., tf. revisionsdirektör (fr.o.m. den 12 april 1977 t.o.m. den 5
december 1979)

Noaksson,
Hans E., avdelningsdirektör (fro.m. den I juni 1980) Wittenmark, Lars T. N.,
byrådirektör (fr.o.m. den 6 december 1979)

Lokal:
L. Nygatan 1,1 tr., tel. växel 763 10 00 (sekreterarna)
Postadress: Budgetdepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven
för Ulredningen, se 1978 års kommiltéberältelse del II B 11.
Tilläggsdirektiv, se 1980 års kommitléberättelse del II B 7.

s. 170 Kontrollera mot PDF

B:9
Skr 1980/81:103 170

Ulredningen
har under liden november 1979 - oktober 1980 haft överläggningar med olika
myndigheter, ulredningar och andra som berörs av utredningens arbele.

Ulredningen
beräknas avsluta sitt arbele under år 1981.

10. Vägtrafikskatteutredningen (B 1977:05)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 24 mars 1977 med uppdrag atl göra en
leknisk översyn av väglrafikbeskallningen:

Särskild
utredare: Lindstam, Leif E., departementsråd

Experter:
Bengtsson, Hans, hovrättsassessor (fr.o.m. den 21 oktober 1980) Borgstrand,
Björn J., byrådirektör (fr.o.m. den 12 december 1978 t.o.m. den 20 oktober
1980)

Bornhager,
Sven-Åke (Sven) L, förste byråsekrelerare Carlson, Å. Lennart, bitr.
skaltedirektör Eriksson, K. Birger, avdelningsdirektör Gusle, Göran L.,
byrådirektör Skarell, Gunnar E. A., departementssekreterare

Sekreterare:
Hamberg, Lennart T. C, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 14 maj 1979) Sjöstrand,
A. Mals T., byrådirektör

Lokal:
Birger Jarls Torg 7-9, tel. växel 22 36 00 (sekreterarna) Postadress:
Budgetdepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven
för ulredningen, se 1978 års kommitléberättelse del 11 B 2. Tilläggsdirekdv, se
1980 års kommitléberällelse del II B 3 och 1981 års
kommitléberättelse del 11 B 10.

Ulredningen
har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit åtta sammanträden saml haft
kontakter med olika organisationer som berörs av utredningens arbele. Därutöver
har sammanträden hållils med särskilda arbetsgrupper inom utredningen.
Särskilda arbetsgrupper har företagit studieresor i Storbritannien,
Västtyskland och Nederländerna.

Ulredningen
har den 20 oktober 1980 avgetl deibetänkandet (Ds B 1980:13) Översyn av
väglrafikbeskallningen. Del 2. Slopad fordonsskall och höjd bensinskatt.

Utredningens
arbele beräknas pågå under hela år 1981.

s. 171 Kontrollera mot PDF

171 Kommittéer: Budgetdepartementet B:12

II. Stämpelskatteutredningen (B 1977:06)

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 21 april 1977 med uppdrag all se över
reglerna om stämpelskatt och expeditionsavgift samt avgiften för förhandsbesked
i laxeringsfrågor:

Särskild
utredare: Francke, Jan Å., departementsråd

Experter:
Bredin, Lars A. G., kansliråd Hagman, Björn O., byrådirektör

Hedström,
Carin M. U., byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1980) Kleist, Åke O., revisionsdirektör
(fr.o.m. den I juni 1978 t.o.m. den 31 oktober 1980)

Lindby-Ragslen,
Barbro F. M. S., revisionsdirektör (fr.o.m. den I november 1980)

Lundholm,
Eric L. O., bitr. skaltedirektör Rehnslröm, K. Åke H., hovrättsassessor

af
Sandeberg, J. D. Fredrik-Adolf, förste advokatfiskal (fr.o.m. den 21 augusti
1980)

Torngren,
Håkan E., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 1 oktober 1980) Åhlén, Lars, lagman

Sekreterare:
Dinnetz, Peter, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 1 oktober 1980) Torngren, Håkan
E., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 11 juni 1977 Lo.m. den 30 september 1980)

Lokal:
Lilla Nygatan 1, I tr., tel. växel 763 10 00 (sekreteraren). Postadress:
Budgeldeparlementet, 103 33 Stockholm

Direktiven
för ulredningen, se 1978 års kommitléberättelse del II B 5.

Utredningen
har under dden november 1979-oktober 1980 hållit elva sammanträden saml haft
överläggningar med olika myndigheter som berörs av utredningens arbete.

Ulredningen
har den 30 juni 1980 avgeU deibetänkandet (Ds B 1980:7) Avgifler vid dngsrätl
m.m.

Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1981.

12. Utredningen (B 1977:07) med uppdrag att utreda

frågan
om lokalisering av ny verksamhet till Västerbottens län

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 18 maj 1977 med uppdrag all utreda frågan
om lokalisering av ny verksamhet till Västerbollens län:

s. 172 Kontrollera mot PDF

B:I2
Skr 1980/81:103 172

Särskild
utredare: Ångström, Rune T, led. av riksdagen

Sakkunniga;
Beckman, Lars E. A., bitr. professor, universitetsrektor Carlsson, P. Bertil,
kommunalråd Forsell, Harry A., länsråd Lundberg, Henry L., direktör Svensson,
Åke G., fil. dr, utbildningsledare

Expert;
Pärson, Hanns B. S., direktör (fr.o.m. den 15 augusti 1977)

Sekreterare:
van der Capellen, Constance (Connie) E., departementssekreterare Peterson,
Christer B. O., byrådirektör (fr.o.m. den 1 februari 1978)

Lokal:
Länsstyrelsen i Västerbottens län, 901 86 Umeå, tel. växel 090/ 12 20 00
(Peterson)

Direktiven
för utredningen, se 1978 års kommitléberättelse del II B 6.

Utredningen
har under liden november 1979 - oktober 1980 sammanträtt med olika
myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbele.
Därutöver har sammanträden hållits med en särskild expertgrupp inom
ulredningen.

Utredningen
planerar atl avge etl tredje och sista delbetänkande före årsskiftet 1980-1981.

13.
Delegationen (B 1977:09) för företagens uppgiftslämnande m.m.

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 30 juni 1977 för atl aktivt verka för atl
begränsa och underlätta företagens och kommunernas uppgiftslämnande;

Ordförande:
Wirsäll, Nils-Erik, verkst. direktör (fr.o.m. den 1 september 1977 t.o.m. den
30 juni 1981)

Ledamöter:
Ahrfelt, Bengt, avdelningschef (fr.o.m. den 1 september 1977 t.o.m. den 30 juni
1981)

Bergstig,
Lars H., kanslichef (fr.o.m. den 1 september 1977 t.o.m. den 30 juni 1981)

Gärdsmo,
Fred B., direktör (fr.o.m. den I december 1979 t.o.m. den 30 juni 1981)

s. 173 Kontrollera mot PDF

173 Kommittéer: Budgetdepartementet B: 13

Haglund,
Sune K., boktryckare, borgarråd (fr.o.m. den I september

1977
Lo.m. den 30 juni 1981)

Hallenius,
G. Ingemar, lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 5

december
1978 t.o.m. den 30 juni 1981)

Hedberg,
Stig E., förbundsjurist (fr.o.m. den 1 september 1977 t.o.m.

den
30 juni 1981)

Myrbeck,
Arne K. D., sektionschef (fr.o.m. den 1 september 1977

t.o.m.
den 30 juni 1981)

Radesjö,
G. Wivi-Anne, företagare, led. av riksdagen (fr.o.m. den I

september
1977 t.o.m. den 30 juni 1981)

de
Woul, Jan T. J., pol. mag. (fr.o.m. den I september 1977 t.o.m. den

30
juni 1981)

Wästberg,
Greta E., direktör (fr.o.m. den I september 1977 t.o.m. den

30 juni
1981)

Experter;
Armholt, Roland H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 11 september 1980)

Densjö,
K. A. Sören, byrådirektör (fr.o.m. den I september 1979) Ekwall, Thomas F. H.,
byrådirektör (fr.o.m. den 1 december 1978) Miihlenbock, Kjell I. O., jur. kand.
(fr.o.m. den 2 juni 1980) Pedersen, Zaid O. B., byrådirektör (fr.o.m. den 4
februari 1980)

Sekreterare:
Ahrfelt, Bengt, avdelningschef (fr.o.m. den I juli 1980 t.o.m. den 30 juni
1981)

Ferrmark-Hanno,
Calhrina, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 7 januari 1980)

Hallberg,
Dag R., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1978 t.o.m. den 31 januari
1980) Ihrmark, Astrid K. M., länsrevisor (fr.o.m. den I juli 1978 t.o.m. den

31 december
1979)

Jakobsson,
Kjell G. L., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I november

1979
t.o.m. den 31 januari 1980)

Lefverl,
Helena, byrådirektör (fr.o.m. den 1 mars 1979 t.o.m. den 14

april
1980)

Nordqvisl,
Rolf G., pol. mag. (fr.o.m. den I januari 1979 t.o.m. den 14

april
1980)

Pedersen,
Zaid O. B., byrådirektör (fr.o.m. den 13 oktober 1977 t.o.m.

den
3 februari 1980)

Printz,
Bengt-Åke L., organisationsdirektör, kanslichef (fr.o.m. den 1

september
1977 Lo.m. den 30 april 1980)

Werbell,
Bror I., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1978 t.o.m.

den
16 april 1980)

s. 174 Kontrollera mot PDF

B:13 Skr 1980/81:103 174

Lokal:
Birger Jaris torg 7-9, 103 33 Slockholm, tel. växel 22 36 00 (sekreterarna)

Direktiven
för delegationen, se 1978 års kommitléberällelse del II B 8.

Delegationen
har under liden november 1979 -oktober 1980 hållit nio sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheter, företag, organisationer och andra som
berörs av delegationens arbete.

Delegationens
arbele beräknas pågå t.o.m. den 30 juni 1981.

14. Traktamentsbeskattningssakkunniga (B 1978:02)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 19 januari 1978 med uppdrag all se över
reglerna om beskattning av traktamenten m.m.:

Ordförande;
Reuterswärd, Erik A. P., regeringsråd (fr.o.m. den 16 mars 1978)

Ledamöter;
Boström, Curt B., kamrer, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 mars 1978 t.o.m.
den 23 april 1980)

Hägelmark,
S. Eric L., kapten, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 mars 1978)

Ulander,
Lars G., ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 24 april 1980)

Sakkunniga:
Hirschfeldl, Johan H., byråchef (fr.o.m. den 16 mars 1978) Hägglund, Sven-Olof,
ombudsman (fr.o.m. den 16 mars 1978) Högberg, K. Gunnar, direktör (fr.o.m. den
16 mars 1978) Ljungh, Claes W., utredningssekreterare (fr.o.m. den 16 mars
1978) Rispe, Curt B., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 21 september 1979)
Ulfhielm, Monica H. V., utredningschef (fr.o.m. den 16 mars 1978 t.o.m. den 30
september 1980)

Experter:
Edlund, C. Bertil, departementsråd (fr.o.m. den 16 mars 1978) Karlson, Malls
E., förste revisor (fr.o.m. den 29 juni 1978) Wilhelmsson, F. Uno,
förhandlingsdireklör (fr.o.m. den 16 mars 1978)

Sekreterare:
Palme, Sven C. G., regeringsrättssekrelerare (fr.o.m. den 14 mars 1978) Ström,
Ivan S., länsrällsassessor (fr.o.m. den 14 mars 1978)

Lokal:
Lilla Nygatan 1,1 tr., tel. växel 763 10 00 (sekreterarna) Postadress:
Budgetdepartementet, 103 33 Slockholm.

s. 175 Kontrollera mot PDF

175 Kommittéer: Budgetdepartementet B:16

Direktiven
för de sakkunniga, se 1979 års kommiltéberältelse del 11 B

2.

Kommittén
har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit do sammanträden. Därutöver
har sammanträden hållils i särskilda arbetsgrupper.

Kommittén
beräknas avsluta sitt arbete vid årsskiftet 1981-1982.

15. Konsultexportutredningen
(B 1978:03)

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 2 mars 1978 med uppdrag all utreda frågan
om samverkan i fråga om slallig konsultverksamhet i ullandel m.m.;

Särskild
utredare: Dennis, Bengt, ambassadör (fr.o.m. den 13 mars 1978)

Experter:
Lonaeus, G. Håkan N., departementssekreterare (fr.o.m. den 10 april 1978 t.o.m.
den 18 augusd 1980) Norberg, Sven, expeditionschef-rättschef (fr.o.m. den 2 maj
1979)

Sekreterare:
Skogö, Ingemar, departementssekreterare (fr.o.m. den 13 mars 1978)

Bitr.
sekreterare: Svensson, Carl-Gustaf Å., civilekonom (fr.o.m. den 13 november
1978 t.o.m. den 18 augusti 1980)

Lokal;
Regeringsgalan 1,4 Ir., tel. växel 763 10 00. Postadress:
Konsultexportutredningen, Utrikesdepartementet, Box I6I2I, 103 23 Slockholm

Direktiven
för ulredningen, se 1979 års kommitléberättelse del II B 3.

Utredningen
har under liden november 1979 - oktober 1980 haft överläggningar med olika
myndigheter och förelag som berörs av utredningens arbele.

Ulredningen
har den 2 september 1980 avgetl betänkandet (SOU 1980:23) Statligt kunnande
till salu - expori av tjänster från myndigheter och bolag.

Ulredningen
beräknas avsluta sitt arbete under första halvåret 1981.

16. Forskningsskattekommittén
(B 1978:05)

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 14 september 1978 med uppdrag all utforma
förslag lill åtgärder vid beskaltningen för atl främja forsknings- och
utvecklingsinsatser:

s. 176 Kontrollera mot PDF

B:16 Skr 1980/81:103 176

Särskild
utredare: Mileikowsky, Curt, lekn. dr (fr.o.m. den 14 september 1978)

Sakkunniga:
von Bahr, Stig V., departementsråd (fr.o.m. den 6 november 1978) Gustafson, G.
Arne, direktör (fr.o.m. den 6 november 1978) Hedborg, Anna M., sekreterare
(fr.o.m. den 6 november 1978) Henkow, Sten R., departementssekreterare (fr.o.m.
den I september 1979)

Ljungh,
Claes W., utredningssekreterare (fr.o.m. den 6 november 1978) Ulfhielm, Monica
H. V., utredningschef (fr.o.m. den 2 juni 1979)

Experter;
Lundin, N. Tore H., bitr skalledirektör (fr.o.m. den 15 oktober 1979) Törnros,
E. A. Christer, rådman (fr.o.m. den 1 oktober 1979)

Sekreterare:
Herriin, Klas G. E., bitr. skaltedirektör (fr.o.m. den I oktober 1979)

Direktiven
för ulredningen, se 1979 års kommiltéberältelse del II B 7.

Kommittén
har under liden november 1979 - januari 1980 hållit fem sammanträden.

Kommittén
har den 18 januari 1980 avgetl slutbelänkandel (Ds B 1980:1) Stimulans av
forskning och utveckling.

Uppdraget
är därmed slutfört.

17.
Solnautredningen (B 1978:06)

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 28 september 1978 för att företräda staten
vid förhandlingar med Solna kommun om överlåtelse av vissa markområden, m.m.:

Förhandlare:
Englund, K. Svante I., överdirektör (fr.o.m. den 6 november 1978)

Sakkunniga:
Hägg, Y. O. Sture, avdelningschef (fr.o.m. den 6 november 1978) Smith, A. Åke,
planeringsdirektör (fr.o.m. den 6 november 1978)

Experter;
Ehrling, C. O. Ingvar, departementsråd (fr.o.m. den 28 november 1980)

Larsson,
Sven E., f.d. departementsråd (fr.o.m. den 6 maj t.o.m. den 27 november 1980)

Norell,
Thomas., departementssekreterare (fr.o.m. den 6 november 1978)

s. 177 Kontrollera mot PDF

177 Kommittéer: Budgetdepartementet
B: 19

Tengwall,
Jan O., byråchef (fr.o.m. den 6 november 1978)

Lokal:
Statens förhandlingsnämnd, Sluregalan 24, 114 36 Stockholm, tel. växel 67 96 50

Särskilda
direktiv har ej meddelats.

Ulredningen
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit 29 sammanträden, därav åtta
med representanter för motparten.

Utredningen
har den 25 februari 1980 överlämnat avtal om överlåtelse av stadsägan 1435 i
Solna.

Ulredningen
beräknas avsluta sill arbele under år 1982.

18. Realbeskattningsutredningen
(B 1978:07)

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 2 november 1978 med uppdrag alt belysa
konsekvenserna av en real beskattning av ränlor och kapitalvinster, m.m.;

Särskild
utredare: Lindencrona, Gustaf C. A., bitr. professor (fr.o.m. den 7 november
1978)

Sakkunniga;
von Bahr, Stig V., departementsråd (fr.o.m. den 27 december 1978) Bargholtz,
Percy B., fil. kand. (fr.o.m. den 27 december 1978) Jussil, Sune K.,
departementsråd (fr.o.m. den 27 december 1978)

Expert:
Pettersson, Per A., hovrättsassessor (fr.o.m. den I maj 1980)

Sekreterare:
Roman, Rolf-Erik, pol. mag. (fr.o.m. den 27 december 1978)

Lokal:
Lilla Nygatan 1,1 tr., tel. växel 763 10 00 (sekreteraren). Postadress:
Budgetdepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven
för utredningen, se 1979 års kommiltéberältelse del II B 8.

Utredningen
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit tio sammanträden.

Utredningen
beräknas avge sitt slutbetänkande i oktober 1981.

19. Kronoholmsutredningen
(B 1978:08)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 28 december 1978 med uppdrag atl utreda
frågan om de s.k. kronoholmarnas framlida disposition:

12 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 103

s. 178 Kontrollera mot PDF

B:19
Skr 1980/81:103 178

Särskild
utredare: Knös, A. Gustaf, chefsrådman (fr.o.m. den 28 december 1978)

Sakkunnig;
Dahnell, Karin A. B., kammarråd (fr.o.m. den I juli 1979)

Sekreterare:
Eklund, Per A., hovrättsassessor (fr.o.m. den I juli 1979)

Lokal;
Birger Jarls-Torg 7-9, tel. 20 15 79 (sekreteraren). Postadress:
Budgetdepartemenlet, 103 33 Stockholm

Direktiven
för ulredningen, se 1980 års kommitléberättelse del II B 1.

Utredningen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit etl sammanträde samt haft
kontakt med olika myndigheter, ulredningar och andra som berörs av utredningens
arbete.

Utredningen
beräknas avsluta sitt arbete under år 1982.

20.
Bruttoskattekommittén (B 1979:04)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den I mars 1979 med uppdrag atl utreda olika
former av bruttoskatter;

Ordförande;
Walberg, Sten S., generaldirektör (fr.o.m. den 13 mars 1979)

Ledamöter:
Andersson, Karl Olov, direktör (fr.o.m. den 13 mars 1979) Bargholtz, Percy B.,
fil. kand. (fr.o.m. den 13 mars 1979) Åberg, Carl Johan, docent (fr.o.m. den 13
mars 1979)

Sakkunnig;
von Bahr, Stig V., departementsråd (fr.o.m. den 13 mars 1979)

Expert;
Normann, N. Göran, fil. dr (fr.o.m. den 13 mars 1979)

Sekreterare:
Hulgaard, Bodil C, hovrättsassessor (fr.o.m. den 13 mars 1979)

Lokal;
Budgetdepartementet, Kanslihusannexet, Riddarhustorget 7-9, 103 33 Slockholm,
tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven
för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del 11 B 6 och 1981 års
kommitléberällelse del II B 1 1.

Kommittén
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit etl sammanträde.

Kommittén
beräknas avsluta sill arbele under år 1982.

s. 179 Kontrollera mot PDF

179 Kommittéer: Budgetdepartementet B:21

21.
Kapitalvinstkommittén (B 1979:05)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 15 mars 1979 med uppdrag all göra en
leknisk översyn av akdevinstbeskaltningen och pröva vissa andra frågor angående
realisationsvinstbeskattningen av lös egendom:

Ordförande:
Swartling, Anders J. A., departementsråd (fr.o.m. den 15 mars 1979)

Ledamöter:
Alierwall, Göran L., bankdirektör (fr.o.m. den 15 mars 1979) Berglöf, J.
Sigvard C. D;son, skaltedirektör (fr.o.m. den 15 mars 1979) Hagsledl, J.
Anders, professor (fr.o.m. den 15 mars 1979) Wikander, Sten J. O., direktör
(fr.o.m. den 15 februari 1980)

Sakkunniga;
Bargholtz, Percy B., fil. kand. (fr.o.m. den 15 mars 1979) Hallin, Yngve H.,
departementsråd (fr.o.m. den 15 februari 1980) Hedborg, Anna M., sekreterare
(fr.o.m. den 25 februari 1980) Helmers, Dag, professor (fr.o.m. den 15 februari
1980) Herin, Jan C. G. E. F:son, departementsråd (fr.o.m. den 15 februari 1980)

Experter:
Björhn, Arne L., civilekonom (fr.o.m. den 25 februari 1980) Edlund, C. Berdl,
departementsråd (fr.o.m. den 28 maj 1979) Forsström, Jan E. C, hovrättsassessor
(fr.o.m. den 10 september 1979) Larsson, B. Roland, mäklare (fr.o.m. den 14
december 1979)

Sekreterare:
Andersson, C. Staffan, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 17 april 1979) Sandström,
B. Gustaf T, kammarrättsassessor (fr.o.m. den 15 februari 1980)

Lokal:
Birger Jarls Torg 7-9, tel. 20 74 63 (Andersson), tel. växel 763 10 00
(Sandström). Postadress: Budgetdepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven
för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del II B 5. Tilläggsdirektiv, se
1981 års kommittéberättelse del II B 2.

Kommittén
har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit 21 sammanträden saml haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
kommilléns arbete.

Kommittén har den 21
augusd 1980 avgetl deibetänkandet (Ds B 1980:11) Stimulans av aktiesparandet.

Kommitténs
arbete beräknas pågå under hela år 1981.

s. 180 Kontrollera mot PDF

B:22
Skr 1980/81:103 180

22.
Energiskattekommittén (B 1979:06)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 1 mars 1979 med uppdrag atl utreda
beskattningen av energi, m.m.:

Ordförande;
Hanson, Per-Olof, f.d. borgarråd (fr.o.m. den 15 maj 1979)

Ledamöter:
Blom, Lennart, Ld. borgarråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 maj 1979)

Carlstein,
Rune A., stadskassör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 maj 1979)

Silfverstrand,
Bengt H., förelagsekonom, led. av riksdagen (fr.o.m. den 31 oktober 1979)
Örtendahl, Per Anders, verkst. direktör (fr.o.m. den 15 maj 1979)

Sakkunniga;
Dahlström, Gösta E., fil. lic. (fr.o.m. den 15 maj 1979) Eklund, Erik G.,
direktör (fr.o.m. den 15 maj 1979) Fridolin, Hans R., f.d. departementsråd
(fr.o.m. den 15 maj 1979) Leijon, Anders, utredningssekreterare (fro.m. den I
augusti 1980) Lindstam, Leif E., departementsråd (fr.o.m. den 15 maj 1979)
Ljungh, Claes W., utredningssekreterare (fr.o.m. den 15 maj 1979) Ulfhielm,
Monica H. V., utredningschef (fr.o.m. den 15 maj 1979 t.o.m. den 23 mars 1980)

Experter:
Andersson, B. Palle, direktör (fr.o.m. den 24 mars 1980) Carling, Alf G.,
docent (fr.o.m. den 1 juli 1980) Lalander, N. Sven O. A., driftdirektör
(fr.o.m. den 24 mars 1980) Näsman, Dan M., departementssekreterare (fr.o.m. den
24 mars 1980)

Sekreterare:
Aspén, B. Urban, statistikchef (fr.o.m. den I januari 1980) Fredholm, U.
Birgitta, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 25 februari 1980)

Lokal:
Birger Jarls Torg 7-9, tel. växel 22 36 00 (sekreterarna). Postadress:
Budgetdepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven
för kommittén, se 1980 års kommitléberällelse del 11 B 4. Tilläggsdirektiv, se
1981 års kommitléberättelse del II B 13.

Kommittén
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit fem sammanträden.

Kommittén
beräknas avsluta sitt arbete vid årsskiftet 1981-1982.

s. 181 Kontrollera mot PDF

181 Kommittéer: Budgetdepartementet B:24

23. Utredningen (B 1979:07) om minskning av statens

bestånd av uthyrningsbostäder

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 26 april 1979 med uppdrag alt utreda i
vilken utsträckning statens bestånd av ulhyrningsbosläder bör minskas samt
framlägga en plan för sådan minskning.

Särskild
utredare: Törnquisl, Harry E., förvaltningsdirektör (fr.o.m. den 15 maj 1979)

Experter:
Extergren, E. Anders, byrådirektör (fr.o.m. den 15 maj 1979) Lindberg, Bengt
S., överingenjör (fr.o.m. den 15 maj 1979) Stime, Pär-Eric W.,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 maj 1979)

Sekreterare:
Nensén, Astrid B., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 maj 1979)

Direktiven
för utredningen, se 1980 års kommitléberättelse del II B 8.

Ulredningen
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit 25 sammanträden. Därutöver
har överläggningar ägt rum med vissa myndigheter som berörs av utredningens
arbete.

Utredningen
har den 14 november 1980 avgelt betänkandet (Ds B 1980:14) Slalens bostäder -
ålgärder vid försäljning m.m.

Uppdraget
är därmed slutfört.

24. ADB-anskaffningsutredningen
(B 1979:09)

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 28 juni 1979 för all se över frågor rörande
samordnad anskaffning av ADB-utrustning i statsförvaltningen:

Särskild
utredare: Ternryd, Carl-Olof, generaldirektör (fr.o.m. den 6 augusti 1979)

Sakkunniga:
Frank, S. Torslen, organisationsdirektör (fr.o.m. den 18 september 1979)

Lundberg,
Bengt T, departementssekreterare (fr.o.m. den 18 september 1979)

Åstrand,
Berit.E., organisationsdirektör (fr.o.m. den 18 september 1979)

Experter:
Hjalmarsson, S. Åke, byråchef (fr.o.m. den 18 september 1979)

s. 182 Kontrollera mot PDF

B:24 Skr 1980/81:103 182

Lindby-Ragslen,
Barbro F. M. S., revisionsdirektör (fr.o.m. den 18

september
1979)

Olhede,
Torleif E., departementssekreterare (fr.o.m. den 11 december

1979)

Rosén,
J. Axel, byråchef (fr.o.m. den 18 september 1979)

Tufvesson,
Jan O. L, avdelningschef (fr.o.m. den 18 september 1979)

Wall,
NilsOlof,organisadonsdirektör (fr.o.m. den 18 september 1979)

Sekreterare:
Farm, Håkan A.F., iL avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 september 1979)

Bitr.
sekreterare: Ericsson, L.E. Staffan, byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1979)

Lokal:
Birger Jaris Torg 7-9, tel. 20 15 24 (Farm), tel. 20 15 39 (Ericsson).
Postadress: Budgetdepartementet, 103 33 Stockholm.

Direkdven
för utredningen, se 1980 års kommittéberättelse del II B 10.

Utredningen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit nio sammanträden.

Ulredningen
beräknas avge sitt slutbetänkande i början av år 1981.

25.
Husebyutredningen (B 1979:10)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 3 maj 1979 för att utreda dels omfattningen
av den av Florence Stephens till staten testamenterade egendomen och vilka
konsekvenser som etl eventuellt mottagande skulle få för staten, dels hur
egendomen lämpligen bör användas, förvallas och redovisas bland statens
tillgångar, om staten lar emol den:

Särskild
utredare: Reuterswärd, B. Edvard, generaldirektör (fr.o.m. den 25 juni 1979)

Sakkunniga:
Enander, Gunnar M., skogsdirektör (fr.o.m. den 25 juni 1979) Herslöf, Rolf B.,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 25 juni 1979) Sellvall, L. Göran, kansliråd
(fr.o.m. den 25 juni 1979)

Expert:
Klange, Anders G., kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 17 mars 1980)

Sekreterare:
Edenman, Gunnar H., advokatfiskal (fr.o.m. den 25 juni 1979)

s. 183 Kontrollera mot PDF

183 Kommittéer: Budgetdepartementet B:26

Lokal:
Kammarkollegiet, Birger Jarls torg 14, Box 2218, 103 15 Slockholm, tel. växel
23 45 60 (sekreteraren)

Direktiven
för utredningen, se 1980 års kommittéberättelse del 11 B 9.

Utredningen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit fem sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheter och andra som berörs av utredningens
arbele. Därutöver har ell fiertal sammanträden hållits med ett särskilt
arbetsutskott inom utredningen.

Utredningen
beräknas avsluta sitt arbete under år 1981.

26.
Chefsutbildningskommittén (B 1979:11)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 21 juni 1979 med uppdrag all utreda frågor
om hur utbildningen av högre chefer inom statsförvaltningen skall läggas upp;

Ordförande;
Larsson, P. Stig I., statssekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1980) Skillner,
Rolf G., f.d. statssekreterare (fr.o.m. den 18 juli 1979 t.o.m. den 31 december
1979)

Ledamöter:
Börjesson, Mals R., generaldirektör (fr.o.m. den 18 juli 1979) Jeding, Lars G.,
utbildningschef (fr.o.m. den 18 juli 1979) Lennerlöf, N. O. Lennart, professor
(fr.o.m. den 18 juli 1979) Rainer, A. Ove, generaldirektör (fr.o.m. den 18 juli
1979) Rydén, Jan E., överdirektör (fr.o.m. den 18 juli 1979) Sjönell, Marianne,
överdirektör (fr.o.m. den 18 juli 1979)

Experter:
Bergsman, P. G. Leif, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I mars 1980) Larsson,
Gösta E., personaldirektör (fr.o.m. den 18 juli 1979)

Sekreterare:
Holmqvisl, Hans, pol. mag. (fr.o.m. den 18 juli 1979)

Lokal:
Budgeldeparlementet, Kanslihusannexet, Riddarhustorget 7-9, 103 33 Stockholm,
tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)

Direkdven
för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del II B 11.

Kommittén
har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden.

Kommittén
har den 17 januari 1980 avgett delbetänkandet (Ds B 1980:2) Förslag dll
utbildning för högre chefer i statsförvaltningen

s. 184 Kontrollera mot PDF

B:26
Skr 1980/81:103 184

saml
genomfört viss försöksverksamhet enligl beslut av regeringen den 28 februari
1980.

Kommittén
avser atl i januari 1981 avge en rapport om försöksverksamheten.

Kommitténs
arbele beräknas pågå under hela år 1981.

27.
1979 års folkbokföringskommitté (B 1979:12)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 16 augusd 1979 med uppdrag all utreda en
framtida organisation för folkbokföringen:

Ordförande:
Rangnitt, F. Harald O., rättschef (fr.o.m. 3 december 1979)

Ledamöter:
Eliasson, Anna, fil. mag., led. av riksdagen (fr.o.m. den 3 december t.o.m. den
31 december 1979)

Eliasson,
S. Kristina (Stina), ämneslärare, led. av riksdagen (fro.m. den 1 januari 1980)

Jansson,
Paul G., eleklriker, riksgäldsfullmäktig, led. av riksdagen (fr.o.m. den 3
december 1979)

Sakkunniga:
Hallman, Eric R., överdirektör (fr.o.m. den 3 december 1979) Ljungholm, Kurt A,
avdelningschef (fr.o.m. den 3 december 1979)

Experter:
Boman, Carl-Göran A., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 3 december 1979)

Granström,
Claes A., förste arkivarie (fr.o.m. den 3 december 1979) Högberg, P.J.
Wolmar, folkbokföringsdireklör (fr.o.m. den 3 december 1979)

Linde,
Per Gunnar A. G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 3 december 1979) Sellvall, L.
Göran, kansliråd (fr.o.m. den 3 december 1979)

Sekreterare:
Lilliecrona, Mals G. C, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 1 december 1979)

Bitr.
sekreterare: Svedberg, Ingrid, förste byråsekrelerare (fr.o.m. den 28 januari
1980)

Lokal:
Birger Jaris Torg 7-9, tel. 20 69 82 (Lilliecrona), växel 22 36 00 (Svedberg).
Postadress: Budgetdepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven
för kommittén, se 1980 års kommitléberällelse del II B 12.

s. 185 Kontrollera mot PDF

185 Kommittéer: Budgetdepartementet B:28

Kommittén
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit tio sammanträden saml haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och samfund som berörs av
kommitténs arbete.

Kommittén
beräknas avsluta sill arbete under år 1981.

28.
1980 års företagsskattekommitté (B 1979:13)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 30 augusti 1979 med uppdrag atl se över
beskattningsreglerna för familjeförelag:

Ordförande:
Bergqvisl, G. Holger, civilekonom, riksgäldsfullmäktig, Ld. led. av riksdagen
(fr.o.m. den 10 december 1979)

Ledamöter;
Lundgren, Bo A. M., civilekonom, led. av riksdagen (fr.o.m. den 10 december
1979)

Lööw,
Maj-Lis H., arbetsförmedlare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 10 december 1979)

Olsson,
Johan A., fabrikör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 10 december 1979)

Wärnberg,
Erik G., bankofullmäktig, led. av riksdagen (fr.o.m. den 10 december 1979)

Sakkunniga:
Alderin, Robert B., vice verksL direktör (fr.o.m. den 21 januari 1980) von
Bahr, Stig V., departementsråd (fr.o.m. den 21 januari 1980) Davidsson, Sune
I., iL departementsråd (fr.o.m. den 21 januari 1980) Gustafson, G. Arne,
direktör (fr.o.m. den 21 januari 1980) Larsson, John C, avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 21 januari 1980) Ljungh, Claes W., utredningssekreterare (fr.o.m.
den 21 januari 1980) Nilsson, N. Folke, direktör (fr.o.m. den 21 januari 1980)
Starkerud, Lars I., sekreterare (fr.o.m. den 21 januari 1980) Svenningsson,
Karl-Axel H., tandläkare (fr.o.m. den 4 februari 1980)

Experter:
Herrlin, Klas G. E., bitr. skaltedirektör (fr.o.m. den 27 februari 1980)
Pettersson, Per A., hovrättsassessor (fr.o.m. den 28 maj 1980)

Sekreterare;
Bergström, Björn I., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 maj t.o.m. den 31 december
1980) Ekholm, C. Bertil, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 1 mars 1980)

Lokal;
DroUninggatan 2,5 tr., tel. 2150 98 (Bergqvisl), 2152 23 (Bergström), 2150 49
(Ekholm). Postadress; Budgetdepartementet, 103 33 Stockholm

s. 186 Kontrollera mot PDF

B:28 Skr 1980/81:103 186

Direktiven
för kommittén, se 1980 års kommiltéberältelse del II.

Kommittén
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit fem sammanträden.

Kommittén
planerar all avge elt delbetänkande under år 1981.

29.
Kommittén (B 1979:14) om folkpenstonärernas skattelättnader

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 15 november 1979 med uppdrag att se över
reglerna om folkpensionärernas skattelättnader:

Ordförande:
Wachlmeisler, Knut G. N., lantmäslare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 10
december 1979)

Ledamöter:
Andersson, A. Arne, socialchef, ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 10
december 1979)

Carlstein,
Rune A., stadskassör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 10 december 1979)

Gustafsson,
K. G. Wilhelm, rektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 10 december 1979)

Persson,
Anita T. E., socialkamrer, led. av riksdagen (fr.o.m. den 10 december 1979)

Sakkunniga:
Anclow, Per R., departementsråd (fr.o.m. den 7 januari 1980) Ardbo, C. Martin
L., byråingenjör (fr.o.m. den 7 januari 1980) Brunkener, Magnhild, byrådirektör
(fr.o.m. den 7 januari 1980) Gustavsson, Nils E. E., socialombudsman (fr.o.m.
den 7 januari 1980) Jönsson, E. Gustav, departementsråd (fr.o.m. den 7 januari
1980)

Expert:
Edlund, C. Bertil, departementsråd (fr.o.m. den 7 januari 1980)

Sekreterare;
Edlund, S. Lisbelh, kammarrättsassessor (fr.o.m. den I februari 1980)

Lokal:
Departementens kommittéer. Lilla Kungsgatan 3, Box 347, 401 25 Göteborg, tel.
växel 031/17 38 00 (sekreteraren)

Direktiven
för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del II B 16.

Kommittén
har under tiden januari - oktober 1980 hållit åtta sammanträden.

Kommittén
beräknas avsluta sill arbete i mars 1981.

s. 187 Kontrollera mot PDF

187 Kommittéer: Budgetdepartementet B:30

30.
Kulturskattekommittén (B 1979:15)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 30 augusti 1979 med uppdrag all se över
kulturarbetares och uppfinnares skatter och avgifter:

Ordförande:
Hedborg, Gustaf T:son, Ld. kammarrätlspresidenl (fr.o.m. den 10 december 1979)

Ledamöter:
Gustafson, Sven H., bankkamrer, Ld. led. av riksdagen (fr.o.m. den 10 december
1979)

Högmark,
Anders G., civilekonom, led. av riksdagen (fr.o.m. den 10 december 1979)

Sundman,
Per Olof, författare, Ld. led. av riksdagen (fr.o.m. den 10 december 1979)

Södersten,
Bo Å., professor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 10 december 1979)

Sakkunniga:
Lundh, Brita G., departementssekreterare (fr.o.m. den 24 mars 1980) Lundin, N.
Tore H., bitr. skaltedirektör (fr.o.m. den 21 januari 1980) Sahlström, A.
Margareta G., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 21 januari 1980)

Sessler,
Gun L, förbundsjurist (fr.o.m. den 21 januari 1980) Wallerius, Olof, ingenjör
(fr.o.m. den 21 januari 1980)

Experter;
Fries, Ingmar F., departementssekreterare (fr.o.m. den 2 juni 1980) Ivarsson,
E. Lars L, hovrättsassessor (fr.o.m. den 2 juni 1980) Lundberg, E. Allan, Ld.
försäkringsdomare (fr.o.m. den 2 juni 1980)

Sekreterare:
Sjöblom, PerÅ. G., kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 13 december 1979)

Lokal:
Kungsträdgårdsgatan 16, 11147 Stockholm, tel. 207008 (ordföranden), 20 70 78
(sekreteraren)

Direktiven
för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del 11 B 14.

Kommittén
har under liden december 1979 - oktober 1980 hållit åtta sammanträden saml haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
kommitténs arbete.

Kommittén
har den 19 november 1980 avgetl deibetänkandet (Ds B 1980:15) Samordningen av
egenföretagares skatter och socialförsäkringsavgifler.

Kommitténs
arbele beräknas pågå under hela år 1981.

s. 188 Kontrollera mot PDF

B:31 Skr 1980/81:103 188

31.
1980 års kommitté (B 1980:01) för översyn av reglerna för beskattning av
statsbidrag, m.m.

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 18 oktober 1979 med uppdrag atl se över
reglerna för beskattning av statsbidrag, m.m.

Ordförande;
Åbjörnsson, Carl V., Ld. regeringsråd (fr.o.m. den 21 januari 1980)

Ledamöter:
Carlsson, N. Boris, kanslichef (fr.o.m. den 21 januari 1980) Gustafson, G.
Arne, direktör (fr.o.m. den 21 januari 1980) Roos, J. Olle, skattedirektör
(fr.o.m. den 21 januari 1980)

Sakkunniga:
Bökmark, Jan S., direktör (fr.o.m. den 21 januari 1980) Hultqvist, L. Gösta,
regeringsråd (fr.o.m. den 21 januari 1980) Wallestam, Leif K. H.,
kammarrättsassessor (fr.o.m den 21 januari 1980)

Experter;
Jegefors, Kjell N., byråchef (fr.o.m. den 23 januari 1980) Stångberg, Olle H.,
kansliråd (fr.o.m. den 21 januari 1980) Zellerslen, lan E., avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 21 oktober 1980)

Sekreterare:
Östberg, Eva M., regeringsrättssekrelerare (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Lokal:
Birger Jaris Torg 9, tel. 11 18 42 (ordföranden), 11 13 92 (sekreteraren).
Postadress: Birger Jarls Torg 7-9, 111 28 Slockholm

Direktiven
för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del 11 B 15.

Kommittén
har under liden mars - oktober 1980 hållit sex sammanträden saml haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
kommitténs arbele.

Kommittén
planerar all avge ett delbetänkande år 1981.

Kommittén
beräknas avsluta sitt arbete år 1982.

32.
Kommunala grundgarantiutredningen (B 1980:02)

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 20 december 1979 med uppdrag all göra en
översyn av statistik och kalkylmetoder för grundgaranlin i
skalleutjämningssyslemel;

s. 189 Kontrollera mot PDF

189 Kommittéer: Budgetdepartementet B:33

Särskild
utredare: Bergslen, E. Rune, departementsråd (fr.o.m. den 6 februari 1980)

Sakkunniga;
Attersved, Björn E. S. O., sekreterare (fr.o.m. den 6 februari 1980) Nilsson,
Håkan I., sekreterare (fr.o.m. den 6 februari 1980)

Experter:
Beijer, Lars, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 6 februari 1980) Jonsson, Bo A.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 6 februari 1980)

Sekreterare:
Jonsson, Anders B., departementssekreterare (fr.o.m. den 6 februari 1980)

Lokal:
Budgetdepartemenlet, Kanslihusannexet, Riddarhustorget 7-9, 103 33
Slockholm, tel. växel 763 10 00 (utredaren och sekreteraren)

Direktiven
för utredningen, se 1981 års kommittéberättelse del II B 1.

Utredningen
har under tiden mars - oktober 1980 hållit tre sammanträden.

Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1981.

33.
Datadelegationen (B 1980:03)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 13 mars 1980 med uppdrag atl bl.a. utarbeta
förslag till principer och riktlinjer för datateknikens utveckling och
användning i samhället. Daladelegationen bör verka för att samarbete mellan
bl.a. pågående ulredningar underlättas saml att deras förslag kan samordnas.
Därmed skapas förutsättningar för en mer samlad datapolitik:

Ordförande:
Johansson, S. Olof H., statsråd (fr.o.m. den 13 mars 1980)

Ledamöter:
Bergnéhr, Bo (Bosse) H., ombudsman (fr.o.m. den 18 april 1980) Carisson, G.
Rune, förbundsdirektör (fr.o.m. den 18 april 1980) Cars, Hädar, förutv.
statsråd (fr.o.m. den 18 april 1980) Fagerberg, Gösta, Ld. kommunalråd (fr.o.m.
den 18 april 1980) Faxén, Kari-Olof, direktör (fr.o.m. den 18 april 1980)
Johansson, Marie-Ann, programmerare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 18 april
1980)

Jonsson,
Göte K., direktör (fr.o.m. den 18 april 1980) Kindbom, Bengt M. L.,
sekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 18 april 1980)

s. 190 Kontrollera mot PDF

B:33 Skr 1980/81:103 190

Larsson,
P. Stig L, statssekreterare (fr.o.m. den 18 april 1980)

Lendenius,
Lars-Gunnar, utredningssekreterare (fr.o.m. den 18 april

1980)

Lindeberg,
Tuve E. W., utredningssekreterare (fr.o.m. den 18 april

1980)

Ollen,
R. Joakim, sekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 18 april

1980)

Pettersson,
N. Lennart, fil. kand., led. av riksdagen (fr.o.m. den 18

april
1980)

Westerberg,
Bengt C. G., statssekreterare (fr.o.m. den 18 april 1980)

Sakkunniga;
Ingberg, William, departementssekreterare (fr.o.m. den 25 juni 1980) Jonas,
Leif B. M., verkslällande direktör (fr.o.m. den 25 juni 1980) Sundelius,
Claes-Göran T., departementssekreterare (fr.o.m. den 25 juni 1980)

Experter:
Arkéus, L. O. Sune, leknisk direktör (fr.o.m. den 25 juni 1980) Freese, P. G.
Jan, generaldirektör (fr.o.m. den 25 juni 1980) Höyer, Rolf L, iL professor
(fr.o.m. den 17 november 1980) Lindeborg, E. G. Lennart, överingenjör (fr.o.m.
den 25 juni 1980) Magnusson, Leif R., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 25 juni
1980) Moberg, Sven T., generaldirektör (fr.o.m. den 11 augusti 1980)

Sekreterare:
Axelsson, Göran, civilekonom (fr.o.m. den I maj 1980) Docherty, Peter, fil. dr
(fr.o.m. den 1 juli 1980)

Lokal;
Lilla Nygatan 1,3 tr., tel. växel 763 10 00 (sekreterarna). Postadress:
Budgetdepartementet, 103 33 Slockholm

Direktiven
för delegationen, se 1981 års kommittéberättelse del II B 4.

Delegationen
har under tiden mars - oktober 1980 hållit fem sammanträden saml haft
överläggningar med olika departement, myndigheter, organisationer och andra
som berörs av delegationens arbete.

Delegationen
planerar att avge ett betänkande under år 1981.

Delegationens
arbete beräknas pågå tills vidare.

34.
Utredningen (B 1980:04) om pensionsrätt

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 10 april 1980 med uppdrag att granska de
principer som är och har varit vägledande vid bestämmande av pensionsförmåner
för främst politiskt tillsatta tjänstemän och att överväga eventuella ändringar
av dessa principer:

s. 191 Kontrollera mot PDF

191 Kommittéer: Budgetdepartementet B:35

Särskild
utredare: Nilsson, N. Per-Erik, jusddeombudsman (fr.o.m. den 6 maj 1980)

Sakkunniga:
Monlelius, Jan-Christian O. A., expeditionschef (fr.o.m. den 1
december 1980)

af
Sandeberg, Gustaf (Gösta) W. D., departementsråd (fr.o.m. den 10 september
1980)

Experter:
Gyllander, Hans E., förste sekreterare (fr.o.m. den I november 1980) Horn af
Ranlzien, Hans G. E., sektionschef (fr.o.m. den I november 1980)

Jansson,
Tomas E. O., fil. kand. (fr.o.m. den 1 november 1980) Troije, Karl-Axel,
avdelningschef (fr.o.m. den 1 november 1980)

Sekreterare:
Loinder, Urban G., revisionssekreterare (fr.o.m. den 10 september 1980)

Lokal;
Högsta domstolens kansli. Box 2066, 10312 Stockholm, tel. växel 08/23 67 20
(sekreteraren)

Direktiven
för utredningen, se 1981 års kommiltéberältelse del II B 7.

Ulredningen
har under tiden september - oktober 1980 hållit två förberedande sammankomster.

Utredningen
beräknas avge sitt slutbetänkande lill årsskiftet 1981-1982.

35.
Kommittén (B 1980:05) om underskottsavdrag

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 14 februari 1980 med uppdrag atl utreda
frågan om avdrag för underskoll vid inkomsttaxeringen:

Ordförande:
Ekberg, Leif, president i försäkringsöverdomstolen (fr.o.m. den 19 m"aj
1980)

Ledamöter:
Bargholtz, Percy B., fil. kand. (fr.o.m. den 19 maj 1980) Jacobsson, Egon O.,
ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 maj 1980)

Kristenson,
E. Valter, metallarbetare, riksgäldsfullmäktig, led. av riksdagen (fr.o.m. den
19 maj 1980)

s. 192 Kontrollera mot PDF

B:35
Skr 1980/81:103 192

Olsson,
R. Cyril, avdelningschef (fr.o.m. den 19 maj 1980)

Polstam,
K. Åke S., poliskommissarie, led. av riksdagen (fr.o.m. den

19
maj 1980)

Troedsson,
Ingegerd, pol. mag., förste vice talman, led. av riksdagen

(fr.o.m.den
19 maj 1980)

Sakkunniga;
Alderin, Robert B., vice verkst. direktör (fr.o.m. den 19 maj 1980) Anclow, Per
R., departementsråd (fr.o.m. den 19 maj 1980) Barlley, A. Osborne, landshövding
(fr.o.m. den 19 maj t.o.m. den 31 augusd 1980)

Broms,
Jan T. R., direktör (fr.o.m. den 1 september 1980) Hedborg, Anna M.,
sekreterare (fr.o.m. den 19 maj 1980) Ljungh, Claes W., utredningssekreterare
(fr.o.m. den 19 maj 1980) Ramm-Ericson, Michael, bitr. direktör (fr.o.m. den 19
maj 1980) Virin, C. Niclas, allmänt ombud (fr.o.m. den 19 maj 1980)

Experter:
Edlund, C. Berdl, departementsråd (fr.o.m. den 19 maj 1980) Åsbrink, Erik,
utredningssekreterare (fr.o.m. den I juli 1980)

Sekreterare;
Gustavsson, Bengt A., kammarrättsassessor (fr.o.m. den I juli 1980)

Lokal:
Departementens kommittéer. Lilla Kungsgatan 3, Box 347, 40125 Göteborg, tel.
växel 031/17 38 00 (sekreteraren)

Direktiven
för kommittén, se 1981 års kommitléberättelse del II B 3.

Kommittén
har under liden augusti - oktober 1980 hållit två sammanträden.

Kommittén
har inlett en kartläggning av underskoilsavdragen, vilken beräknas bli klar
under år 1982. Något huvudbetänkande kan inle förväntas före karlläggningens
avslutande.

36.
Utredningen (B 1980:06) om forsknings- och utvecklingsinsatser rörande
offentlig ekonomi

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 10 april 1980 med uppdrag alt utreda former
och uppgifter för forsknings- och utvecklingsinsatser rörande offentlig
ekonomi:

Särskild
utredare: Tarschys, N. Daniel, docent, led. av riksdagen (fr.o.m.
den 19 maj 1980)

s. 193 Kontrollera mot PDF

193 Kommittéer: Budgetdepartementet B:37

Experter:
Carlsson, Sture E., iL revisionsdirektör (fr.o.m. den 19 maj 1980) Nyberg,
F. Jan-Erik, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1980)

Premfors,
Rune, fil. dr (fr.o.m. den 19 maj 1980) Strand, Kari-Erik, departementsråd
(fr.o.m. den 19 maj 1980)

Sekreterare:
Noaksson, Hans E., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 19 maj 1980)

Direktiven
för ulredningen, se 1981 års kommiltéberältelse del II B 6.

Utredningen
har haft överläggningar med myndigheter, organisationer och andra som berörs av
utredningens arbete.

Utredningen
har den 21 november 1980 avgetl betänkandet (Ds B 1980:17) Bällre
beslutsunderlag för budgetpolidken.

Uppdraget
är därmed slutfört.

37.
Organisationskommittén (B 1980:07) för statskontoret (OKS-80)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 22 maj 1980 för atl utforma förslag lill ny
programindelning och organisation för stalskonloret:

Ordförande:
Moberg, Sven T, generaldirektör (fr.o.m. den 2 juni 1980)

Ledamöter:
Grabö, Paul, agron. lic, ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 2 juni 1980)

Lundberg,
Bengt T, departementssekreterare (fr.o.m. den 2 juni 1980) Nilsson, H.
Christer, socionom, led. av riksdagen (fr.o.m. den 2 juni 1980) Resare, Alf C.
R., överdirektör (fr.o.m. den 2 juni 1980)

Experter:
Nyrén, A. Per Elof, organisationsdirektör (fr.o.m. den 10 oktober 1980)

Reinius,
K. Göran, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 25 augusti 1980) Winai, Peter H. G.,
byrådirektör (fr.o.m. den 25 augusd 1980)

Sekreterare:
Holmborn, G. Börje, organisadonsdirektör (fr.o.m. den lOjuni 1980)

Direktiven
för kommittén, se 1981 års kommitléberättelse del 11 B 9. 13 Riksdagen
1980/81. I saml. Nr 103

s. 194 Kontrollera mot PDF

B:37
Skr 1980/81:103 194

Kommittén
har under liden juni - oktober 1980 hållit sex sammanträden.

Kommittén
har den 12 november 1980 avgetl betänkandet (Ds B 1980:16) Statskontorets
organisation m.m.

Uppdraget
är därmed slutfört.

38.
Utredningen (B 1980:08) om förenklade rutiner för rapportering av sjuk- och
föräldraledighet för statsanställda m.fl. som omfattas av arbetsgivarinträde

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 21 augusti 1980 med uppdrag att utreda och
utarbeta förslag till förenklade rutiner för rapportering av sjuk- och
föräldraledighet för statsanställda m.fl. som omfattas av arbetsgivarinträde:

Särskild
utredare: Rydén, Jan E., överdirektör (fr.o.m. den 8 september 1980)

Expert:
Jönsson, E. Gustav, departementsråd (fr.o.m. den 8 september 1980)

Sekreterare:
Lindh, Sören B., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 8 september 1980)

Lokal:
Lilla Nygatan 1,1 tr., tel. 763 10 00, direktval 763 23 36 (sekreteraren).
Postadress; Budgetdepartemenlet, 103 33 Slockholm

Direktiven
för utredningen, se 1981 års kommittéberättelse del II B 12.

Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1981.

39.
Kommittén (B 1980:00) om översyn av reglerna om uppskov med beskattningen av
realisationsvinst

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 16 oktober 1980 för alt göra en översyn av
reglerna om uppskov med beskattningen av realisationsvinst vid
fastighetsförsäljningar och pröva vissa andra närliggande frågor:

Ledamöter
m.fi. ej utsedda.

Direktiven
för kommittén, se 1981 års kommitléberättelse del II B 14.

s. 195 Kontrollera mot PDF

195 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:l

Utbildningsdepartementet

Inom
detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1980: 5,
8, 9, 12, 14, 21, 26, 28, 29, 41, 43, 45, 49 och 50 Följande kommittéer inom
avsnittet har inte fullgjort egentliga utredningsuppdrag: 1, 4 och 7.

1.
Sakkunniga (U 1968:49) för förhandling om avtalsreglering av upphovsrättsliga
frågor på undervisningsområdet (AUU-sakkunniga)

Tillkallade
enligt Kungl. Maj;ts beslut den 30 juni 1967 med uppgift all förhandla om en
avlalsreglering av de upphovsrältsliga frågorna på undervisningsområdet.

De
sakkunnigas uppgift i nuvarande skede är att förhandla om en avtalsreglering
rörande inspelning av upphovsrättsligt skyddat material inom
undervisningsverksamheten. Från upphovsrättslig synpunkt gäller olika regler
för inspelning av ljudradioprogram och TV-program. De sakkunnigas förhandlingar
; <call enbart omfatta TV-programmen. Därvid skall beaktas att olika regler
kan böra gälla för undervisningsprogram och andra program. De sakkunniga skall
inte la upp frågor som rör storleken av de ersättningar som kan komma ifråga.

Ordförande:
Hesser, S. C. E. Torwald, justitieråd

Ledamot:
Bergström, Svante B., professor

Experter:
Ahlslröm, Bengt, avdelningschef (t.o.m. den 10 april 1980) Dahlbom, Bengt S.,
avdelningsdirektör

Eliasson,
Per-Erik, Ld. statssekreterare (Lo.m. den 10 april 1980) Gehlin, Jan,
hovrättsråd (fr.o.m. den I november 1979) Hernborn, Hans, programredaktör
(fr.o.m. den 1 november 1979) Landström, Sten-Sture H., direktör Larsson,
Gösta, sekreterare (fr.o.m. den 1 november 1979) Magnusson-Sessler, Gun I.,
förbundsjurist (fr.o.m. den 1 november 1979)

Peyron,
Ulf, C. C. programjurist (fr.o.m. den 1 november 1979) Rosing, Svante, jur.
kand. (fr.o.m. den I november 1979)

s. 196 Kontrollera mot PDF

U:l Skr 1980/81:103 196

Sandberg,
A. Birger, förhandlingsdirektör (t.o.m. den 10 april 1980) Sjönell, Sven,
intendent (fr.o.m. den I november 1979) Åkerberg, Yngve, musiker (fr.o.m. den 1
november 1979)

Sekreterare;
Griiting, Britt M., departementssekreterare

Lokal;
Mynttorget 1, tel. växel 763 10 00, direktval 763 17 51 (sekreteraren).
Postadress; Utbildningsdepartementet, 103 33 Slockholm

Särskilda
direktiv har ej meddelats.

De
sakkunniga har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit 20 sammanträden
saml haft överläggningar med företrädare för intressen, som berörs av
uppdraget.

De
sakkunnigas arbele beräknas pågå under hela år 1981.

2.
Bibelkommissionen (U 1972:07)

Tillkallade
enligt Kungl. Maj;ts bemyndigande den I december 1972 för att nyöversätta Nya
testamentet (se Post- och Inrikes tidn. den 19 januari 1973):

Ordförande:
Ljungberg, Blenda M., adjunkt, Ld. led. av riksdagen (fr.o.m. den 20 oktober
1978)

Ledamöter:
Björck, Staffan, professor

Erlander,
Lillemor, kyrkoadjunkl (fr.o.m. den 24 januari 1978) Forkman, Göran, kyrkoherde
Lindström, Harry, fil. lic. Martling, Carl Henrik, direktor

Mattsson,
S. M. Lennart, distriktsstudieledare, Ld. led. av riksdagen Narrowe, Morton H.,
rabbin (fr.o.m. den 1 juli 1975) Piltz, Anders, docent (fr.o.m. den I juni
1980) Vallquisl, Gunnel, författare (t.o.m. den 31 maj 1980)

Experter;
Aro, Jussi, professor (fr.o.m. den 1 januari 1980) Björndalen, Anders J.,
docent (fr.o.m. den 1 mars 1980) Brandt, Krister, pastor (fr.o.m. den 1 juli
1976) Erixon, Björne, pastor (fr.o.m. den I september 1980) Frykholm, Yngve,
kontraktsprost (fr.o.m. den 1 september 1980) Gottlieb, Hans, lektor (fr.o.m.
den 1 december 1979)

s. 197 Kontrollera mot PDF

197 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:2

Grénbaum,
Catharina, fil. mag. (fr.o.m. den 1 september 1980)

Harviainen,
Tapani, docent (fr.o.m. den 1 november 1980)

Hedin,
Benkt-Erik, författare (fr.o.m. den 15 december 1978 t.o.m. den

31
oktober 1980)

Hermondsson,
Elisabeth, författare (fr.o.m. den I september 1980)

Hidal,
Sten, docent

Illman,
Karl-Johan, professor (fr.o.m. den I september 1980)

Ljung,
Inger, docent (fr.o.m. den 1 januari 1980)

Johnson,
Bo, docent (fr.o.m. den 1 mars 1976)

Kronholm,
B. Tryggve, professor

Meldnger,
N. D. Tryggve, professor (fr.o.m. den 1 november 1977)

Molde,
F. Bertil, professor (Lo.m. den 31 oktober 1980)

Nilsson,
Björn, redaktör (fr.o.m. den 1 september 1980)

Olsson,
Birger, docent (fr.o.m. den 1 september 1978)

Ottosson,
Magnus, docent (fr.o.m. den 1 september 1980)

Piltz,
Anders, docent (fr.o.m. den 1 januari Lo.m. den 31 maj 1980)

Rubinstein,
Harry L, studierektor (fr.o.m. den 1 januari 1980)

Saebö,
Magne, professor (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Sjögren,
Lennart, författare (fr.o.m. den 1 september 1980)

Strömberg
Kranlz, Eva, teol. kand. och fil. mag. (fr.o.m. den 1

september
1980)

Sundström,
Gun-Britt, författare (fr.o.m. den 1 juli 1980 t.o.m. den 30

juni
1981)

Svenungsson,
Birgitta, adjunkt (fr.o.m. den 1 september 1980)

Teleman,
Ulf, professor (fr.o.m. den 1 september 1980)

Toll,
C. Christopher, professor (fr.o.m. den 1 november 1977 t.o.m.

den
31 oktober 1980)

Wrede,
Gösta, docent (fr.o.m. den 1 september 1980)

Översättningsenheten
för Nya testamentet:

Ordförande:
Björck, Staffan, professor

Ledamöter:
Block, Per H. L., teol. lic. (fr.o.m. den 1 september 1975) Riesenfeld, Harald,
professor

Översättningsenheten
för Gamla testamentet:

Ledamöter:
Albreklson, Bertil, professor (fr.o.m. den 1 juli 1975) Björck, Staffan,
professor (fr.o.m. den 1 juli 1975) Sundström, GunBritt, författare (fr.o.m.
den 1 juli 1980 Lo.m. den 30 juni 1981)

s. 198 Kontrollera mot PDF

U:2
Skr 1980/81:103 198

Koordinator:
Åsberg, Christer, fil. mag. (fr.o.m. den I september 1978)

Sekreterare:
Åsberg, Christer, fil. mag.

Bitr.
sekreterare; Jonsson, K. E. Johnny, B. D. (Bachelor of Divinity) (fr.o.m. den 1
januari 1977)

Nilsson,
Herbert, departementssekreterare

Olofsson,
Staffan, fil.lic och teol. kand (fr.o.m. den 1 juni 1980 t.o.m. den 30 juni
1982) Secher, Jörgen, fil. lic.

Wiklander,
Berdl, fil. mag., teol. kand. (fr.o.m. den 1 november 1975 t.o.m. den 31 maj
1980)

Lokal;
Åsgränd 1,1/2 tr. ög., 752 35 Uppsala, tel. 018/12 83 97 (sekreteraren), 018/12
83 95 (kansli)

Direktiven
för kommissionen, se 1974 års riksdagsberältelse U 46. Tilläggsdirektiv, se
1976 års kommitléberättelse U 25 samt 1978 års kommitléberättelse del II U
11.

Bibelkommissionen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit 18 sammanträden.

Etl
delbetänkande. Nya testamentet, kommer atl publiceras under år 1981.

Kommissionens
arbele beräknas pågå under hela år 1981.

3.
Studiestödsutredningen (U 1975:16)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 25 september 1975 för atl utreda del
studiesociala stödet (se Post- och Inrikes ddn. den 7 oktober 1975);

Ordförande;
Andersson, Johnny, departementsråd

Ledamöter;
Andersson, Tore, ombudsman (fr.o.m. den I oktober 1976) Båhlerud, Hilligert,
kassör (fr.o.m. den 22 oktober 1977) Lindström, Ralf E., ombudsman, led. av
riksdagen (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Lundgren,
Bo Richard, sekreterare (fro.m. den 26 januari 1978) Mundebo, K. Lillemor,
utredningssekreterare (fr.o.m. den 20 oktober 1976)

s. 199 Kontrollera mot PDF

199 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:3

Nilsson,
Christer, politisk sekreterare (fr.o.m. den I januari 1978)

Odelsparr,
Margit E., jur. kand., ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den

1
oktober 1977)

Waldenström,
Sven, civilekonom (fr.o.m. den 29 maj 1978)

Westerlund,
Uno, ombudsman

Wiklund,
Bengt O., journalist, led. av riksdagen

Öhrsvik,
Lena M., kurator, led. av riksdagen (fr.o.m. den I augusti

1976)

Experter:
Anneli, Johan G., hovrättsassessor (fr.o.m. den 12 december 1975) Dahlquist,
Lars-Ola, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1980)

Dalen,
Ingrid K., departementssekreterare (fr.o.m. den 3 november 1976)

Edelholm,
Olof Gunnar (Olle), överdirektör (fr.o.m. den 1 april 1978 t.o.m. den 30 juni
1980)

Honeth,
Peter, departementssekreterare (fr.o.m. den I mars 1978) Johansson, H.
Karl-Johan, byråchef (fr.o.m. den 6 december 1979) Johansson, Rolf G.,
sekreterare (fr.o.m. den 6 december 1979) Jonsson, Nils Ingemar, skolkamrer
(fr.o.m. den 30 oktober 1978) Kindlund, A. Sören, departementssekreterare
(fr.o.m. den 1 november 1976)

Kärrström,
Margit, kammarrättsråd (fr.o.m. den 1 november 1979) Linander, B. Åke G.,
byrådirektör (fr.o.m. den 1 januari 1980) Lindblad, L. Anders, byrådirektör
(fr.o.m. 6 december 1979) Lindeberg, Roy H. B., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1
januari 1980) Mellgren, Tor-Olov O., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 6 december
1979)

Olsson,
Billy, överdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1980) Sundström, Björn G., byråchef
(fr.o.m. den I januari 1980) Svanfeldl, Göran H., avdelningsdirektör (fr.o.m.
den 17 december 1975) Svensson, M. Allan, professor (fr.o.m. den 1 april 1980)

Sekreterare:
Mattsson, Sdg, överdirektör (fr.o.m. den 1 april 1978)

Bitr.
sekreterare: Lundquist, Olof, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I april 1978)
Morhed, Gun-Britt, mellanstadielärare (fr.o.m. den 15 januari 1980)

Lokal:
Svartmangatan 9,1 tr., 11129 Stockholm, tel. 101896 (sekreteraren),
10 24 59 (kansli)

Direktiven
för utredningen, se 1976 års kommitléberättelse U 58.

s. 200 Kontrollera mot PDF

U:3 Skr 1980/81:103 200

Tilläggsdirektiv,
se 1977 års kommittéberätteise del II U 14 och 1979 års
kommitléberättelse del II U 14.

Ulredningen
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit nio sammanträden samt haft
överläggningar med olika kommittéer, myndigheter, organisationer och andra som
berörs av utredningens arbele.

Utredningen
har den 10 april 1980 avgett betänkandet (SOU 1980:25) Studiestöd för
16-19-åringar i gymnasial utbildning.

Utredningen
beräknas avge sitt slutbetänkande under andra halvåret 1981.

4.
Styrelsen (U 1975:17) för sekretariatet för framtidsstudier

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 16 oktober 1975 med uppgift all leda
verksamheten på framtidsstudieområdet (se Post- och Inrikes tidn. den 3
november 1975);

Ordförande;
Anér, Kerstin, statssekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 23 oktober
1976)

Ledamöter;
Biörck, Gunnar, professor, led. av riksdagen Dahl, R. Birgitta, led. av
riksdagen

Hambraeus,
S. Birgitta, fil. kand., led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 december 1976)

Ingelstam,
Lars E., professor (t.o.m. den 30 juni 1980) Israelsson, Per J.,
apparalskölare, led. av riksdagen Remgård, Arne, lektor (fr.o.m. den I januari
1979) Thorsson, Inga M., statssekreterare, Ld. led., av riksdagen

Experter:
Borg, Astrid, fil. lic. (fr.o.m. den 26 november 1979 t.o.m. den 30 juni 1980)

Bäckstrand,
K. Göran M., departementssekreterare (t.o.m. den 30 juni 1980)

Engellau,
Patrik, bislåndsatlaché (fr.o.m. den I september 1978 t.o.m. den 31 januari
1980)

Johansson,
Ola, pol. mag. (t.o.m. den 14 maj 1980) Laestadius, Staffan, fil. kand.
(fr.o.m. den 1 juli 1978) Lagergren, Mårten, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1
juli 1977) Lundh, Lena, sjuksköterska (fr.o.m. den I juli 1979)

s. 201 Kontrollera mot PDF

201 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:5

Lönnroth,
Måns, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 30 oktober 1975

t.o.m.
den 30 juni 1980)

Nygren,
Birgitta, civilekonom (fr.o.m. den 17 maj 1978)

Orkan,
Inga-Britt, förste byråsekrelerare (fr.o.m. den 1 januari 1980)

Sanne,
Christer, civilingenjör (fr.o.m. den 1 juli 1979)

Sleen,
F. Peter, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1978)

Tägil,
Sven O., professor

Wickman,
Kersdn (fr.o.m. den I februari t.o.m. den 30 juni 1980)

Huvudsekreterare:
Ingelstam, Lars E., professor (t.o.m. den 30 juni 1980)

Lokal;
Regeringsgatan 65, tel. växel 763 10 00 direktval 763 38 18 (Bäckstrand), 21 10
35 (kansli). Postadress: Box 7502, 103 92 Stockholm

Direktiven
för styrelsen, se 1976 års kommittéberättelse U 59.

Sekretariatet
för framlidsstudier har under liden november 1979 - juni 1980 hållit fyra
sammanträden saml haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och
andra som berörs av sekretariatets arbete.

Sekretariatet
publicerar rapporter och arbetsmaterial fortlöpande från symposium och
seminarier. Redovisningen av material m.m. framgår av en särskild folder som
kan rekvireras från sekretariatet.

Sekretariatet
har fr.o.m. den I juli 1980 överförts lill forskningsrådsnämndens
organisation.

5.
Kommittén (U 1976:04) om läromedelsmarknaden (ULÄ)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 13 maj 1976 och den 29 mars 1979 för atl
kartlägga läromedelsmarknaden (se Post- och Inrikes tidn. den 4 juni 1976);

Ordförande:
Lindeberg, Hilla-Brilta, rektor (fr.o.m. den 17 april 1979)

Ledamöter:
Allmér, Göran, rektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 23 november 1979)

Andersson,
N. G. Bertil, kanslichef (fr.o.m. den 17 april 1979) Björinder, Henry, avdelningschef
(fr.o.m. den 17 april 1979) Edman, Elov, direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1979)
Engstrand, Sten, kommunalråd (fr.o.m. den 17 april 1979)

s. 202 Kontrollera mot PDF

U:5
Skr 1980/81:103 202

Johansson,
Larz, utredningssekreterare led. av riksdagen (fr.o.m. den 23 november 1979)

Sakkunniga;
Lemne, Marja, departementssekreterare (fr.o.m. den 17 april 1979) Lövgren, Esse
T. C, undervisningsråd (fr.o.m. den 28 juni 1976) Malmborg, Curt,
kanslisekrelerare (fr.o.m. den 17 april 1979) Schyl-Bjurman, Gertrud S., fil.
lic. (fr.o.m. den 28 juni 1976) Storm, C. Olof, direktör (fr.o.m. den 12
november 1979)

Experter;
Ahnmé, Eva, seminarielärare (fr.o.m. den 27 oktober 1976) Altan, Birgitta,
speciallärare (fr.o.m. den 25 februari 1977) Björkman, Jerker, ombudsman
(fr.o.m. den 27 oktober 1976) Bryntesson, Lars, studerande (fr.o.m. den 12 juni
1979) Engman, Ove, adjunkt (fr.o.m. den 6 april 1978) Hallen, Håkan,
sekreterare (fr.o.m. den 27 oktober 1976) Höglund, Hans, studiereklor (fr.o.m.
den 27 oktober 1976) Johansson, Karl-Axel, sekreterare (fr.o.m. den 27 oktober
1976) Keil, Hans, studerande (fr.o.m. den 27 oktober 1976) Larsson, Gösta H.
F., sekreterare (fr.o.m. den 27 oktober 1976) Lundgren, Ulf, professor (fr.o.m.
den 25 februari 1977) Nilsson, Ulla A., förskollärare (fr.o.m. den 18 januari
1978) Norenlind, I. Märit, bitr. psykolog (fr.o.m. den 10 oktober 1977)
Persson, Per-Ebbe, ombudsman (fr.o.m. den 27 oktober 1976) Sandberg, N. Börje
K., skolkamrer (fr.o.m. den 14 januari 1977) Sondér, Ebbe, yrkeslärare (fr.o.m.
den 27 oktober 1976) Storm, Olof, direktör (fr.o.m. den 12 november 1979)
Thorsell, Lars, bitr. skoldirektör (fr.o.m. den 27 oktober 1976) Torper, Ulf,
fil. kand. (fr.o.m. den 1 december 1978 t.o.m. den 14 september 1980) Wingborg,
Mals, studerande (fr.o.m. den 14 november 1977)

Sekreterare;
Englund, David, föriagschef (fr.o.m. den I maj 1979 Lo.m. den 14 september
1980)

Direktiven
för utredningen, se 1977 års kommittéberätteise del II U 5.
Tilläggsdirektiv, se 1980 ärs kommitléberättelse del II U 7.

Kommittén
har under dden november 1979 - juni 1980 hållit tolv sammanträden.

Kommittén
har den 12 juni 1980 avgett betänkandena (Ds U 1980:4) Läromedlens funktion i
undervisningen, (Ds U 1980:5) Särskild bilagedel och (SOU 1980:15) Läromedlen i
skolan - frågor kring läromedel i undervisningen och lek- och arbetsmaterial i
förskolan.

Uppdraget
är därmed slutfört.

s. 203 Kontrollera mot PDF

203 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:6

6.
Gymnasieutredningen (U 1976:10)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 5 augusd för atl göra en översyn av den
gymnasiala utbildningen (Se Post- och Inrikes lidn. den 17 augusd 1976):

Ordförande;

Dahllöf,
Urban S., professor (fr.o.m. den 29 januari 1979)

Ledamöter;
Alemyr, Sdg R., folkhögskolerektor, led. av riksdagen Fogelström, Hans,
ombudsman

Gren,
Arne, kommunalråd (fr.o.m. den 21 oktober 1977) Griinewald, Björn M.,
civilekonom

Hjelm-Wallén,
Lena B., adjunkt, led. av riksdagen (fr.o.m. den 20 januari 1977)

Mundebo,
K. Lillemor, utredningssekreterare Paul, Lars, ombudsman (fr.o.m. den I
september 1977) Rogestam, A. Christina, fil. kand., led. av riksdagen
Stålhammar, Bert E. J., skolinspektör, Ld. led. av riksdagen Sundberg, Ingrid
E., fil. kand., led. av riksdagen

Sakkunniga;
Anneling, Ingvar, köpman (fr.o.m. den 1 juli 1979) Arndt, Nils, rektor

Engman,
Ove, förste vice förbundsordförande (fr.o.m. den 1 augusti 1980)

Hellström,
E. Emil, länsarbetsdirektör Holmberg, Olle, ombudsman (fr.o.m. den 1 juli 1979)
Hälleberg, Allan, sekreterare

Kalin,
Göran, förbundsordförande (Lo.m. den 31 juli 1980) Nilsson, Johnny, studerande
Nilsson, Lars G., utredningssekreterare Nilsson, Matts G., avdelningschef

Ringborg,
S. Eriand, tL planeringschef (fr.o.m. den 1 januari 1977) Rådmark, Johan,
studerande (fr.o.m. den 1 juli 1979) Teveborg, Lennart, skolråd

Experter;
Andersson, Kjell V., fil. kand. (fr.o.m. den 17 februari t.o.m. den 31 mars
1980)

Beckman,
Anita, studierektor (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Beckne, Rolf A. P., lektor
(fr.o.m. den 1 november 1979) Belfrage, Göran, civilingenjör (fr.o.m. den 15
oktober 1979) Berggren, Sören V., utbildningsinlendent (fr.o.m. den 1 oktober
1977)

s. 204 Kontrollera mot PDF

U:6 Skr 1980/81:103 204

Bernhardsson,
Helge, rektor (fr.o.m. den 9 juni Lo.m. den 22 juni 1980)

Björkman,
Jerker, ombudsman (fr.o.m. den I oktober 1977)

Björn,
Gösta R., studierektor (fr.o.m. den 8 april t.o.m. den 8 juni 1980)

Boldt,
Göran B. L., förbundssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Bruhn,
L. Gunnila, studierektor (fr.o.m. den I februari 1980)

Brändström,
Dan A., kanslichef (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Eklund,
Svea L, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I oktober 1977)

Fredriksson,
Bert, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Fredriksson,
Ingrid, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober

1977)

Gärtze,
Bo, gymnaslikdireklör (fr.o.m. den 8 april 1980)

Göranson,
Ulf G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I maj 1977)

Harting,
Birgit, adjunkt (fr.o.m. den 15 september 1980)

Hasselberg,
Kersti, leckningslärare (fr.o.m. den 2 juni 1980)

Hektot,
Carl-Magnus, civilingenjör (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Hemberg,
Maja, adjunkt (fr.o.m. den 15 september 1980)

Henningsson,
Anna Louise, fil. kand. (fr.o.m. den 15 maj 1980 t.o.m.

den
31 mars 1981)

Holmberg,
Per H., rektor (fr.o.m. den 15 oktober 1979)

Holmkvist-Svensson,
Ruth L, utbildningssekreterare (fr.o.m. den 1

oktober
1977)

Hultin,
Johny, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1980)

Hastad,
Matts, fil. dir (fr.o.m. den 18 februari 1980)

Härnqvist,
Kjell, professor (fr.o.m. den I januari 1978)

Ivarsson,
Reinhold, lektor (fr.o.m. den 3 mars 1980)

Javetle,
Bo, ombudsman (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Jirlow,
L. Krister, byrådirektör (fr.o.m. den 26 november 1979 t.o.m.

den
15 februari 1980)

Johansson,
Bengt E. A., sekreterare (fr.o.m. den 15 oktober 1979)

Johansson,
Martin, skolkonsulent (fr.o.m. den 15 oktober 1979)

Johnsson,
Inga, iL byråchef (fr.o.m. den I oktober 1977 t.o.m. den 30

september
1980)

Jonsson,
Benny, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I maj 1980)

Jonsson-Wiklund,
Ingela, studerande (fr.o.m. den I oktober 1977)

Jorg,
Johann M., ingenjör (fr.o.m. den 10 oktober 1977)

Jos,
N. Olof, statistikchef (fr.o.m. den 9 juni 1977)

Karlsdotler-Jonshagen,
Ingrid C, byråchef (fr.o.m. den 9 juni 1977)

Klasson,
Alger, lektor (fr.o.m. den 15 augusti 1980)

Klein,
Alexander, lektor (fr.o.m. den 15 oktober 1979)

Koskinen,
Lennart, förste stiftsadjunkt (fr.o.m. den 10 november

t.o.m.
den 30 november 1980)

Larsson,
Hans, ombudsman (fr.o.m. den I oktober 1977)

Laurell,
Inger, redaktör (fr.o.m. den I juni 1980)

s. 205 Kontrollera mot PDF

205 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:6

Lind,
Siv L, byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Linde,
Göran, adjunkt (fr.o.m. den I april 1980)

Lindell,
Ebbe, professor (fr.o.m. den 15 oktober 1979)

Linden,
Yngve, metodiklärare (fr.o.m. den 2 juni 1980)

Lindholm,
Evert, rektor (fr.o.m. den I mars 1980)

Lindskoug,
Ingemar, fil. lic. (fr.o.m. den I november 1979)

Lindström,
Alice M. F., undervisningsråd (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Ljunggren,
Sdna, rektor (fr.o.m. den 2 juni 1980)

Ljungqvisl,
Björn U. T, sekreterare (fr.o.m. den I oktober 1977)

Lundberg,
Hilding, förste konsulent (fr.o.m. den 16 januari 1980)

Lundeberg,
Christer N. S., undervisningsråd (fr.o.m. den 1 oktober

1977)

Lundgren,
Ulf, professor (fr.o.m. den 29 januari 1979)

Magnusson,
Göran, departementssekreterare (fr.o.m. den I oktober

1976)

Marklund,
Inger, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 9 juni 1977)

Myrberg,
Mats, fil. dr (fr.o.m. den I oktober 1978)

Naeslund,
Lars G., psykolog (fr.o.m. den 3 september 1979) Nallsén, Carl-Edvard, lektor
(fr.o.m. den 15 augusd 1980) Nerdrum-Ullman, Wenche, rektor (fr.o.m. den 1
oktober 1977) Nordin, Eva, studerande (fr.o.m. den I december 1980) Noriin,
Åke, lektor (fr.o.m. den 8 oktober 1980)

Olsson,
Bengt, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I mars t.o.m. den 31

mars
1980)

Owens,
Marie, studerande (fro.m. den 12 juni 1979)

Persson,
Ann, studerande (fr.o.m. den I september 1979 t.o.m. den 30

november
1980)

Persson,
Börje, lektor (fr.o.m. den 8 april t.o.m. den 8 juni 1980)

Pelrusch,
Inger E., syokonsulent (fr.o.m. den I januari 1980 t.o.m. den

28
februari 1981)

Pettersson,
Kenth J. L., utredningssekreterare (fr.o.m. den I september

1978)

Rendahl,
Olle, adjunkt (fr.o.m. den 18 augusti t.o.m. den 20 december

1980)

Risberg,
Alli, adjunkt (fr.o.m. den I oktober 1980)

Schedvin,
Sven-Olof, studiereklor (fr.o.m. 10 mars 1980)

Schelin,
Leif Ericsson, fil. mag. (fr.o.m. den I september 1977)

Schöldslröm,
Ulf C. W. S., utredningschef (fr.o.m. den I oktober 1977)

Slridh,
Arne, ulbildningschef (fr.o.m. den I oktober 1977)

Ström,
Gunnar O. F., professor (fr.o.m. den I oktober 1977)

Svanfeldl,
Göran H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 9 juni 1977)

Thelin,
Bengt A., undervisningsråd (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

s. 206 Kontrollera mot PDF

U:6 Skr 1980/81:103 206

Tiderman,
Vincent, skolkonsulent (fr.o.m. den 1 mars t.o.m. den 31

mars
1980)

Trygg,
Margareta, konsulent (fr.o.m. den 14 september 1980)

Waern,
Karl-Gustav, iL avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 oktober

1977
Lo.m. den 15 januari 1980)

Waldenvik,
Alf-Göran, studierektor (fr.o.m. den 15 september 1980)

Vestin,
F. E. Margareta, Ld. undervisningsråd (fr.o.m. den 1 april

1978)

Westman,
Anna-Christina, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1

september
1979)

Weslon,
Kerstin, adjunkt (fr.o.m. den 15 september 1980)

Viberg,
Gunilla, adjunkt (fr.o.m. den 14 september 1980)

Vikman,
Sven, lekn. lic. (fr.o.m. den I oktober 1977)

Åhman,
A. Sune, rektor (fr.o.m. den 15 september 1979)

Örne,
Ingegerd, sekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Sekreterare:
Ekholm, Lars, kansliråd (fr.o.m. den 29 januari 1979)

Bitr.
sekreterare: Bergstrand-Wilson, Kersdn, musikpedagog (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Lokal:
Vasagatan 36, 3 tr., 11120 Slockholm, tel. 119114 (sekreteraren), 10 39 25
(kansli)

Direktiven
för utredningen, se 1977 års kommitléberällelse del II U 11.
Tilläggsdirekdv, se 1978 års kommitléberättelse del II U 1
saml 1980 års kommitléberättelse del 11 U 11.

Ulredningen
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden saml haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
utredningens arbele.

Utredningen
har den 18 september 1980 avgett deibetänkandet (SOU 1980:30) Den sociala
selektionen till gymnasiestadiel. En jämförelse mellan fyra årskullar av Kjell
Härnqvist och Allan Svensson.

Ulredningen
planerar alt avge nästa delbetänkande våren 1981.

Utredningen
beräknas avsluta sill arbele den 30 juni 1981.

7.
Svenska delegationen av finsk-svenska utbildningsrådet (U 1976:11)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 9 september 1976 för alt ingå i den svenska
delegationen av finsk-svenska utbildningsrådet (se Post- och Inrikes lidn. den
14 oktober 1976);

s. 207 Kontrollera mot PDF

207 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:8

Ordförande:
Sdernsledt, K. Jan T., expeditionschef

Ledamöter:
Ebbeson, Ulf, byrådirektör Norberg, Randolph, sekreterare Teveborg, Lennart,
skolråd Åstedt, Inga-Britta, byrådirektör (fr.o.m. den 1 november 1979)

Sakkunniga;
Hamber, Hans O. A., undervisningsråd (fr.o.m. den I november 1979) Lundgren,
Staffan, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 november 1976) Olsson, Artur H. S.,
skolråd (fr.o.m. den 15 februari 1979)

Expert:
Kenttä, V. Matti, adjunkt (fr.o.m. den 1 januari 1980) Lidbaum, Marja,
skolkonsulent (fr.o.m. den 24 februari 1978) Sparrman, Cari-Axel, adjunkt
(fr.o.m. den 26 oktober 1978) Strömberg, Silja K., kulturattaché (fr.o.m. den
24 februari 1978)

Sekreterare:
Sanlesson, Lars, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1980)

Lokal:
Utbildningsdepartementet, Myntlorget I, 103 33 Stockholm, tel. 763 10 00
(växel), direktval 763 18 44 (sekreteraren)

Direktiven
för delegationen, se 1977 års kommitléberättelse del II U 12.

Delegationen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit tre sammanträden, varav ett
i Finland med den finska delegationen. Utbildningsrådet har under året
utarbetat en promemoria med riktlinjer för den i Sverige boende finskspråkiga
befolkningens utbildning och kulturella aktiviteter m.m. Vidare har
delegationen haft kontakt med olika myndigheter, organisationer och andra som
berörs av delegationens arbete.

Delegationens
arbete beräknas pågå under hela år 1981.

8.
Utredningen (U 1977:03) om kvinnliga skolledare

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 20 januari 1977 med uppgift atl genom olika
initiativ öka andelen kvinnor på skolledande befattningar:

Ordförande;
Du Rielz, Lars B. Hj., skolinspektör.

s. 208 Kontrollera mot PDF

U:8
Skr 1980/81:103 208

Ledamöter:
Berggren, Anne Marie, departementssekreterare (fr.o.m. den 27 april 1979)

Hammarlund,
Olof, förbundsordförande Jurén, Ing-Britl, fil. lic. Lindstedt, Lars,
lönedireklör Nilsson, Asta, sekreterare Sönnerlind, Arne, skolråd

Experter:
Bresky, Lillemor, fil. kand. (fr.o.m. den 1 augusti 1978) Carlsson, Lennart,
skolinspektör (fr.o.m. den 1 augusti 1978) Claesson-Heljeberg, Margareta,
rektor (fr.o.m. den 1 augusti 1978) Ekholm, Mats, docent (fr.o.m. den 1
november 1977) Herlin, Helena, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 december
1977 t.o.m. den 31 december 1978 fr.o.m. den 1 juli 1979 t.o.m. den 29 februari
1980)

Stegö,
Eskil, rektor (fr.o.m. den I november 1977) Vestin, F. E. Margareta, Ld.
undervisningsråd (fr.o.m. den 1 januari 1978)

Sekreterare:
Berggren, Anne Marie, departementssekreterare

Direktiven
för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del II U 2.

Utredningen
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit tre sammanträden.

Utredningen har den 17
juni 1980 avgetl betänkandena (SOU 1980:18) Att vara skolledare. Elt
studiecirkelmalerial och (SOU 1980:19) Fler kvinnor som skolledare.

Uppdraget
är därmed slutfört.

9.
Lärartjänstutredningen (U 1977:04)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 14 april 1977 och den 15 februari 1979 för
atl utreda vissa tjänsleorganisatoriska frågor inom högskolan m.m.:

Ordförande;
Ullenhag, Jörgen U., byråchef, led. av riksdagen (fr.o.m. den I december
1978)

s. 209 Kontrollera mot PDF

209 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:9

Ledamöter;
Elmstedl, Claes Y., lantbrukare, led. av riksdagen Grudevall, Lennart,
sektionschef Johansson, Birgitta, metallarbetare, led. av riksdagen Lindqvist,
Ingvar F., professor (fr.o.m. den 15 februari 1979) Löfslröm, J. Henric,
sekreterare Marcusson, Sten G., utredningssekreterare Nilsson, Sven, sekreterare

Ringborg,
S. Erland, iL planeringschef (fr.o.m. den 15 februari 1979) Ruin, Olof K.,
professor (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Rydén, Rune O., fil. lic, led. av
riksdagen Sundgren, E. Roland, ombudsman, led. av riksdagen Åkersledl, Jonas,
ombudsman

Sakkunniga:
Egardt, Peter A. N., fil. kand. Sandberg, A. Birger, förhandlingsdirektör

Experter:
Holmslrand, N. G. Anders, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 januari 1979)

Kälvemark,
Torsten, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 december 1979)

Köhler,
Karl-Johan, fil. mag. (fr.o.m. den 16 oktober 1979) Linnarsson, Håkan,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 augusti 1979) Olsson, Ingrid,
hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 juli 1978) Reinhold, Sune, byrådirektör
(fr.o.m. den 1 mars 1979) Sahlin, John-Erik, lönedirektör (fr.o.m. den 1
januari 1979) Stahl, Ivar, kanslisekreterare (fr.o.m. den 1 maj 1979) Sleiner,
Peter, universitetslektor (fr.o.m. den I juli 1978) Sdlle, Leif, fil. lic
(fr.o.m. den 1 juli 1978) Thun, John-Erik, universitetslektor (fr.o.m. den 1
juli 1978) Vallin, Ivar, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 oktober 1978)

Sekreterare;
Kirsebom, Bjarne A., departementssekreterare

Direktiven
för utredningen, se 1978 års kommitléberättelse del II U 6.
Tilläggsdirekdv, se 1980 års kommittéberättelse del II U 3.

Ulredningen
har under tiden november 1979 -januari 1980 hållit fem sammanträden.

Kommittén har den 12 mars
1980 avgeU betänkandet (SOU 1980:3) Lärare i högskolan. Förslag till ny arbets-
och tjänsteorganisation.

Uppdraget
är därmed slutfört.

14 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 103

s. 210 Kontrollera mot PDF

U:10
Skr 1980/81:103 210

10.
Videogramutredningen (U 1977:05)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 21 april 1977 med uppdrag alt utreda frågan
om samhällets insatser på videogramområdel:

Ordförande;
Sundman, Per Olof, författare, Ld. led. av riksdagen

Ledamöter:
Björck, Anders P.-A., led. av riksdagen Bladh, Lennart W., yrkesvalslärare,
led. av riksdagen Ingelstam, Margareta, producent Ström, Gunnar,
partisekreterare

Experter:
Allerstrand, Sven, byrådirektör (fr.o.m. den 13 juni 1980) Arlinger, Sdg,
docent (fr.o.m. den 13 mars 1978) Bergold, Jan Olov, utredningssekreterare
(fr.o.m. den 16 oktober 1978) Bolander, Lars, socialchef (fr.o.m. den I maj
1979) Bottiger, E. Marie A., jur. kand. (fr.o.m. den 16 maj 1978) Edwall,
Börje, ombudsman (fr.o.m. den 1 juni 1980) Edwall, Ingvar, sludiekonsulent
(fr.o.m. den 13 mars 1978) Eklindh, Kenneth, skolkonsulent (fr.o.m. den 13 mars
1978) Fransson, Arne, rektor (fr.o.m. den 13 mars 1978) Gustavsson, Sture,
redaktör (fr.o.m. den 13 mars 1978) Hederslröm, C. Christer, byrådirektör
(fr.o.m. den 6 oktober 1977) Hellsten, Berdl, redaktör (fr.o.m. den 1 september
1980) Hjorth, Jan, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 24 mars 1980) Jacobson,
Brita A., apotekare (fr.o.m. den 1 juli 1978) Lindencrona, Birgitta, fil. lic.
(fr.o.m. den I mars 1980) Lindsten, Ingrid, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1
september 1978) Lundström, Beata, informationssekreterare (fr.o.m. den 15
februari 1978)

Mattsson,
Bengt-Olof T, departementssekreterare (fr.o.m. den 10 april 1979)

Nordstrand,
Jon Erik, förste bibliotekarie (fr.o.m. den 13 juni 1980) Olsson, Agne Henry
O., hovrättsassessor (fr.o.m. den 3 juni 1977) . Preisler, Gunilla, doktorand
(fr.o.m. den 13 mars 1978) Svanberg, Lars, redaktör (fr.o.m. den 3 juni 1977)
Söderiind, Olof, förbundsdirektör (fr.o.m. den 13 mars 1978) Wahlström, Victor,
ombudsman (fr.o.m. den 10 april 1979) Östman, Bertil, universitetslektor
(fr.o.m. den 29 januari 1979)

Sekreterare:
Svärd, Stig, studiesekreterare

s. 211 Kontrollera mot PDF

211 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:ll

Bitr.
sekreterare; Hallenberg, Ingemar, studieinslruklör (fr.o.m. den 1 november
1977)

Lindencrona,
Birgitta, fil. lic. (fr.o.m. den 16 november 1977 t.o.m. den

29
februari 1980)

Nordangård,
Magnus, redaktör (fr.o.m. den I april 1980)

Lokal:
Västeriånggatan 46,2 tr., tel. 20 74 18 (Svärd), 20 73 64 (kansli). Postadress:
Utbildningsdepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven
för utredningen, se 1978 års kommittéberättelse del II U 7.

Utredningen
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit 20 sammanträden.

Utredningen har den 17
december 1979 avgetl betänkandet (Ds U 1979:16) Den elektroniska hästen och den
16 juni 1980 betänkandet (Ds U 1980:9) De hörselhandikappade och videogrammen.
Dessutom har utredningen den 12 februari 1980 överlämnat en skrivelse till
utbildningsdepartementet om försöksverksamhet med distribution och produktion
av videogram.

Ulredningen
beräknas avge sitt slutbetänkande under år 1981.

11.
Utredningen (U 1977:08) om visningsersättning

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 30 juni 1977 med uppgift atl klarlägga
möjligheterna atl konstruera ett system som ger bildkonstnärerna ersättning för
att verk som inte längre är i upphovsmannens ägo visas offentligt:

Särskild
utredare: Reuterswärd, B. Edvard, generaldirektör (fr.o.m. den 6 september

1977)

Experter:
Bergman, Lars, direktör (fr.o.m. den 28 augusti 1978) Hedfeldt, Erik, Ld.
jusdlieråd (fr.o.m. den 6 september 1977)

Sekreterare:
Lindsten, Ingrid, hovrättsassessor (fr.o.m. den 28 augusti 1978)

Bitr.
sekreterare: Stenqvist, Gunnel M., departementssekreterare (fr.o.m.
den 15 oktober 1979)

Lokal:
Utbildningsdepartementet, Myntlorget I, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00,
direktval 763 17 45 (Lindsten), 763 23 96 (Stenqvist)

s. 212 Kontrollera mot PDF

U:ll Skr 1980/81:103 212

Direktiven
för utredningen, se 1978 års kommitléberättelse del II U 10.

Utredningen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit 32 sammanträden.

Ulredningen
beräknas avge sitt slutbetänkande i början av år 1981.

12.
Uppslagsverkskommittén (U 1977:09)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 13 oktober 1977 med uppdrag atl utreda
frågan om utgivning av svenskt uppslagsverk;

Ordförande;
Tynell, Lars V., riksbibliotekarie (fr.o.m. den 13 oktober 1977)

Ledamöter:
Barenthin, Willi, l.L kansliråd (fr.o.m. den 13 oktober 1977) Furhammar, Brita,
bibliotekarie (fr.o.m. den 13 oktober 1977) Jacobson Widding, Anita, professor
(fr.o.m. den 13 oktober 1977) Lannegren, Göran S., l.L kansliråd (fr.o.m. den
13 oktober 1977) Peterson, Kjell, bokförläggare (fr.o.m. den 13 oktober 1977)
Sandqvisl, Inga-Britta, förste arkivarie (fr.o.m. den 13 oktober 1977)

Sekreterare:
Sundkvist, Leif G., civilekonom (fr.o.m. den 13 oktober 1977)

Direktiven
för kommittén, se 1978 års kommittéberättelse del II U 12.

Kommittén
har under tiden november 1979 - juli 1980 hållit tio sammanträden.

Kommittén
har den 24 juli 1980 avgett betänkandet (SOU 1980:26) Mol bällre velande.

Uppdraget
är därmed slutfört.

13.
Arbetsgruppen (U 1977:10) för samefrågor

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 29 september 1977:

Ordförande:
Wikström, Jan-Erik, statsråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Vice
ordförande: Lundin, Ulf W., statssekreterare (fr.o.m. den 8 april 1980)

s. 213 Kontrollera mot PDF

213 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:I3

Svensson,
Gunnar, direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1977 t.o.m. den 7 april 1980)

Ledamöter:
Anell, Kerstin, departementssekreterare (fr.o.m. den 2 februari 1978 t.o.m. den
7 april 1980)

Karison,
Rolf A., kansliråd (fr.o.m. den 10 september 1979) Lagerlöf, Inga-Britt,
departementssekreterare (fr.o.m. den 24 mars 1979)

Lindgren,
Lennart I., departementsråd (fr.o.m. den 8 april 1980) Norström, Bengt,
departementssekreterare (fr.o.m. den 8 april 1980) Pettersson, Gunnel,
sakkunnig (fr.o.m. den 8 april 1980) Redbrandl, Lars-Göran, sakkunnig (fr.o.m.
den 24 mars 1979 t.o.m. den 7 april 1980)

Saitton-Burman,
Ellen, sekreterare (fr.o.m. den 5 maj 1980) Thomasson, Lars, förste rektor
(fr.o.m. den 5 maj 1980) Thorstenson, R. Billy, kansliråd (fr.o.m. den 1
oktober 1977) Tornborg, Curt G. F., departementsråd (fr.o.m. den I oktober
1977) Öster, Karl-Olov, departementsråd (fr.o.m. den 1 oktober 1977 t.o.m. den
7 april 1980)

Experter;
Andersson, Gösta, skolinspektör (fr.o.m. den 16 januari 1978 t.o.m. den 4 maj
1980)

Arell,
Nils, universitetslektor (fr.o.m. den 1 juli 1979) Jonsson, Aina, renskötare
(fr.o.m. den 16 januari 1978 t.o.m. den 4 maj 1980)

Simma,
Lars H;son, adjunkt (fr.o.m. den 16 januari 1978 t.o.m. den 4 maj 1980)

Svonni,
Mikael, studerande (fr.o.m. den 16 januari 1978) Utsi, Per-Mikael, studerande
(fr.o.m. den 16 januari 1978 t.o.m. den 4 maj 1980)

Sekreterare;
Englund, Karin, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1977 Lo.m. den
14 mars 1980)

Stenqvist,
Gunnel M., departementssekreterare (fr.o.m. den 15 mars 1980)

Lokal;
Utbildningsdepartementet, Slorkyrkobrinken 4. Postadress: 103 33 Stockholm,
tel. växel 763 10 00, direktval 763 23 96 (sekreteraren)

Särskilda
direktiv har ej meddelats.

Arbetsgruppen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden.
Arbetsgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1981.

s. 214 Kontrollera mot PDF

U:14
Skr 1980/81:103 214

14.
Dagspresskommittén (B 1978:01)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 19 januari 1978 med uppdrag att göra en
allmän översyn över gällande bestämmelser för statligt stöd till dagspressen;

Ordförande;
Nilsson, N. Per-Erik, justideombudsman (fr.o.m. den 25 januari 1978)

Ledamöter;
Andersson, A. Gösta J., skogsbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 25 januari
1978)

Andersson,
J. Sven G., utredningssekreterare (fr.o.m. den 25 januari 1978)

Hanson,
Per-Olof, L borgarråd (fr.o.m. den 25 januari 1978) Karlsson, K, J. Urban,
internationell sekreterare (fr.o.m. den 25 januari 1978)

Nordin,
Sven-Erik, led. av riksdagen (fr.o.m. den 25 januari 1978) Svensson, Olle F.
S., chefredaktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 25 januari 1978)

Tobisson,
Lars F., pardsekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 25 januari 1978)

Sakkunniga:
Andersson, Björn, ombudsman (fr.o.m. den 1 februari 1979) Engström, Johan L.
E., verkst. direktör (fr.o.m. den 25 januari 1978) Johansson, Östen, redaktör
(fr.o.m. den 25 januari 1978) Präntare, Bo L. O., kanslichef (fr.o.m. den 25
januari 1978)

Experter:
Göransson, Lars, iL departementsråd (fr.o.m. den 1 februari 1979) Hedén,
Kerstin E., kanslisekreterare (fr.o.m. den 2 mars 1978) Ohlsson-Leijon, S. H.
Lennart, direktör (fr.o.m. den 2 augusti 1978) Rehnström, Åke, hovrättsassessor
(fr.o.m. den 14 september 1979) Westergren, Håkan W., byrådirektör (fr.o.m. den
2 augusti 1978)

Sekreterare;
Gustafsson, Karl Erik, docent (fr.o.m. den 25 januari 1978 t.o.m. den 15
november 1980)

Bitr.
sekreterare: Hallström, Marie-Louise, kanslisekreterare (fr.o.m. den 1 juli
1979 Lo.m. den 10 februari 1980)

Hanson,
H. Samuel (Sam) M., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1978 Lo.m. den
15 november 1980)

Direktiven
för kommittén, se 1979 års kommittéberättelse del II B 1.

s. 215 Kontrollera mot PDF

215 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:15

Tilläggsdirektiv,
se 1980 års kommitléberättelse del II U 22.

Huvudmannaskapet
för kommittén har under år 1979 förts över dll utbildningsdepartementet från
budgetdepartementet.

Kommittén
har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit åtta sammanträden.

Kommittén har den 29
februari 1980 avgelt forskningsrapporten (Ds U 1979:10) Annonsbladen och
dagspressen samt den 31 juli 1980 slutbelänkandel (SOU 1980:32) Stödet till
dagspressen.

Uppdraget
är därmed slutfört.

15.
Forskningssamverkanskommittén (U 1978:01)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 16 februari 1978 med uppdrag ad utreda
högskolans forskningssamverkan med forskningsråd, myndigheter, företag och
organisationer, m.m.;

Ordförande:
Richardson, N. Gunnar E., docent, Ld. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 mars
1978)

Ledamöter:
Bjurel, A. Bertil E., Ld. generaldirektör (fr.o.m. den 1 mars 1978) Gadd, P. E.
Arne, revisionsdirektör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 mars 1978)

Gradin,
Anita L, departementssekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 mars 1978)

Johansson,
Sven A. E., professor (fr.o.m. den 1 mars 1978) Lindqvist, Ingvar F., professor
(fr.o.m. den 1 mars 1978) Marklund, Inger, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I
mars 1978) Ohlsson, J. S. Ragnar, forskningschef (fr.o.m. den 1 mars 1978)
Ringborg, S. Erland, iL planeringschef (fr.o.m. den 8 oktober 1979)

Sakkunnig:
Johansson, Bo C, departementssekreterare (fr.o.m. den 19 november 1979)

Experter;
Andersson, Curt, civilingenjör (fr.o.m. den 1 april 1978) Broberg, Björn,
byråchef (fr.o.m. den 1 april 1978) Ekenberg, Bengt, jur. kand. (fr.o.m. den 1 oktober
1978) Elvin, Stig, byrådirektör (fr.o.m. den 1 april 1978) Ivarsson, S. Tore,
sekreterare (fr.o.m. den 1 april 1978) Kirsebom, Bjarne A.,
departementssekreterare (fr.o.m. den I januari 1979)

s. 216 Kontrollera mot PDF

U:15
Skr 1980/81:103 216

Olsson,
Birgitta, ekonom (fr.o.m. den I april 1978)

Sidenbladh,
Thomas P., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 april

1978)

Sävborg-Lundgren,
Görel, studievägledare (fr.o.m. den 1 mars t.o.m.

den
31 mars 1980)

Wahlund,
Ingrid, ombudsman (fr.o.m. den I mars 1980)

Westerlund,
Uno, ombudsman (fr.o.m. den I april 1978 Lo.m. den 29

februari
1980)

Åberg,
C. Anders, civilingenjör (fr.o.m. den 1 april 1978)

Öhman,
Per, kanslisekreterare (fr.o.m. den 1 april 1978)

Österberg,
Rolf, ombudsman (fr.o.m. den 1 april 1978)

Sekreterare:
Franzén, Anders, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1978)

Bitr.
sekreterare: Andersson, B. E. Christer, fil. kand. (fr.o.m. den 1 mars 1978)
Chrislensen-Sköld, Beatrice, fil. mag. (fr.o.m. den 1 oktober 1978 t.o.m. den
31 augusd 1980) Wallin, Kersdn, fil. kand. (fr.o.m. den 1 mars 1978)

Lokal;
Svartmangatan 9, 111 29 Stockholm, tel. 21 59 27 (Franzén), 21 56 24
(Andersson)

Direktiven
för kommittén, se 1979 ärs kommitléberättelse del II U 2.

Kommittén
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit elva sammanträden och
slutjusterade i oktober 1980 sitt huvudbetänkande (SOU 1980:46) Högskolan i
FoU-samverkan.

Inom
ramen för den av kommittén ledda försöksverksamheten med kontaktforskare
arbetar regionala arbetsgrupper i Gävleborgs, Malmöhus, Älvsborgs samt
Norrbottens och Västerbottens län. Försöksverksamheten med kontaktforskare
avslutas med utgången av budgetåret 1980/81 och avses bli redovisad i en
rapport i början av år 1982.

Kommittén
beräknar avsluta sitt arbete vid årsskiftet 1981-82.

16.
Gäststuderandekommittén (U 1978:03)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 20 april 1978 med uppdrag all utreda vissa
frågor rörande utländska studerande;

Ordförande:
Mattsson, Stig, överdirektör (fr.o.m. den 24 april 1978)

s. 217 Kontrollera mot PDF

217 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:16

Ledamöter:
Hermelin, Johan, studerande (fr.o.m. den 24 april 1978) Körlof, Björn H.
B., departementssekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 24 april 1978)
Öhrsvik, Lena M., kurator, led. av riksdagen (fr.o.m. den 24 april 1978)

Sakkunniga:
Enocksson, Sten Arne, odont. kand. (fr.o.m. den 15 augusti 1978) Holm,
Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 augusti 1978)

Experter:
Becker, Gerd, universitetslektor (fr.o.m. den 1 mars t.o.m. deri 31 mars 1980)

Bergendorff,
Karin, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 1 mars t.o.m. den 31 mars 1980)

Brunnberg,
Jan-Erik, byrådirektör (fr.o.m. den 15 augusti 1978) Chatd-Plass, Ewa,
sludievägledare (fr.o.m. den I mars t.o.m. den 31 mars 1980)

Cleve,
Lars, utbildningsledare (fr.o.m. den 7 maj 1979) Ekholm, Brittmari,
departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juni 1980) Gabrielson, Göran, iL
byrådirektör (fr.o.m. den 15 oktober 1980) Hagfall, Ola, universitetsadjunkt
(fr.o.m. den 15 december 1979) Hildeman, Nils Gustav, programdireklör (fr.o.m.
den 15 augusti 1978) Jacobson, Bengt A., undervisningsråd (fr.o.m. den 15
augusti 1978) Klette, Tove, kursföreståndare (fr.o.m. den 27 april 1979)
Kristensson, Inge B. E., byråchef (fr.o.m. den 15 augusd 1978 Lo.m. den 14
oktober 1980)

Nylund,
Elisabeth, kursföreståndare (fr.o.m. den 7 maj 1979) Ragnarsson, Eva,
byrådirektör (fr.o.m. den I september t.o.m. den 31 mars 1981)

Stendahl,
Christina, utbildningsledare (fro.m. den 27 april 1979) Stenkula, Peter,
universitetslektor (fr.o.m. den 15 maj t.o.m. den 31 augusti 1980)

Sävborg-Lundgren,
Görel, studievägledare (fr.o.m. den I mars t.o.m. den 31 mars 1980)

Söderström,
Nils, studierektor (fr.o.m. den 1 januari 1980) Wahlén, Staffan, studierektor
(fr.o.m. den 18 december 1979) Wedelin, Kerstin B., avdelningsdirektör (fr.o.m.
den 15 augusti 1978)

Sekreterare:
Ekholm, Britlmari departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1978 t.o.m. den
31 maj 1980) Sparring, Leena, iL avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Lokal:
Svartmangatan 9,1 tr., 11129 Stockholm, tel. 205141 (Ragnarsson),
20 87 69 (Sparring), 20 97 64 (kansli)

s. 218 Kontrollera mot PDF

U:16
Skr 1980/81:103 218

Direktiven
för kommittén, se 1979 års kommitléberättelse del II U 6.

Kommittén
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
kommitténs arbete.

Kommittén
planerar alt avge sitt slutbetänkande i mars 1981.

Kommittén
beräknas avsluta sitt arbele i april 1981.

17.
Kommittén (U 1978:04) om kommunal vuxenutbildning (Komvux)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 16 mars 1978 med uppdrag att göra en
översyn av den kommunala vuxeniilbildningen;

Ordförande:
Alemyr, Stig R., folkhögskolerektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 mars
1978)

Ledamöter:
Häll, Karl-Erik, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 mars 1978) Hällgren, Martin,
länsbildningskonsulent (fr.o.m. den 16 mars 1978) Karlsson, K. Gösta,
folkhögskolerektor, Ld. led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 mars 1978)

Nordslrandh,
Ove H., lektor, Ld. led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 mars 1978)

Nordström,
Marie, fil. lic. (fr.o.m. den 16 mars 1978) Oscarsson, Berit, sludiesekreterare
(fr.o.m. den 16 mars 1978)

Sakkunniga:
Andersson, Tore, ombudsman (fr.o.m. den 16 mars 1978) Holmberg, Gösta, direktör
(fr.o.m. den 12 april 1979) Hultqvist, Tore, ombudsman (fr.o.m. den 16 mars
1978) Landslröm, Sten-Sture H., direktör (fr.o.m. den 16 mars 1978) Larsson,
Leif, studerande (fr.o.m. den 16 mars 1978) Olsson, Artur H. S., skolråd
(fr.o.m. den 16 mars 1978) Wallmark, Nils, adjunkt (fr.o.m. den 16 mars 1978)

Experter:
Backman, Bernt, studierektor (fr.o.m. den 10 mars t.o.m. den 3 april 1980)

Brandt,
Ann, adjunkt (fr.o.m. den 20 augusti t.o.m. den 15 oktober 1980)

Fernkvisl,
Hans, bitr. skoldirektör (fr.o.m. den 3 mars t.o.m. den 3 april 1980)

s. 219 Kontrollera mot PDF

219 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:17

Fransson,
Anders, forskningsassistent (fr.o.m. den 15 november 1979

t.o.m.
den 31 mars 1980)

Ghazal,
Badran, hemspråkslärare (fr.o.m. den 1 september t.o.m. den

15
oktober 1980)

Hedenskog,
Raoul, adjunkt (fr.o.m. den 17 januari t.o.m. den 15

oktober
1980)

Inghull,
Göran, fil. dr (fr.o.m. den 1 september t.o.m. den 15 oktober

1980)

Inglessi,
Wanna, studerande (fr.o.m. den 1 september t.o.m. den 15

oktober
1980)

Jacobson,
Bengt, undervisningsråd (fr.o.m. den 17 december 1979

Lo.m.
den 15 oktober 1980)

Kellner,
Bengt, studierektor (fr.o.m. den 1 januari t.o.m. den 31

maj
1980; fr.o.m. den 11 augusti Lo.m. den 28 februari 1981)

Klein,
Alexander, lektor (fr.o.m. den 1 september t.o.m. den 15

oktober
1980)

Kuyumcu,
Eija H. T, fil. kand. (fr.o.m. den 1 september t.o.m. den 15

oktober
1980)

Levin,
Thorbjörn, adjunkt (fr.o.m. den 20 augusti t.o.m. den 15 oktober

1980)

Lind,
Börje, adjunkt (fr.o.m. den 20 augusti t.o.m. den 15oktober 1980)

Lindholm,
Evert, rektor (fr.o.m. den 16 oktober 1980 t.o.m. den 30 juni

1981)

Malmgren,
Gun, adjunkt (fr.o.m. den 17 januari t.o.m. den 15 oktober

1980)

Nilsson,
Görel, adjunkt (fr.o.m. den 20 augusti t.o.m. den 15 oktober

1980)
'

Näslund,
Arne, adjunkt (fr.o.m. den 20 augusti t.o.m. den 15 oktober

1980)

Swartling,
Ingela, adjunkt (fr.o.m. den 17januari t.o.m. den l5oktober

1980)

Svensson,
Torbjörn, ämneslärare (fr.o.m. den 20 augusti t.o.m. den 15

oktober
1980)

Söderström,
Nils, studierektor (fr.o.m. den 17 januari Lo.m. den 15

oktober
1980)

Sekreterare:
Salin, Sven, lektor (fr.o.m. den 1 juni 1978)

Bitr.
sekreterare; Eklund, Lars, utbildningskonsulent (fr.o.m. den 21 januari 1980)
Wickberg, Barbro I., departementssekreterare (fr.o.m. den 1
september 1978)

s. 220 Kontrollera mot PDF

U:17 Skr 1980/81:103 220

Lokal;
Vasagalan 36, 3 tr., 111 20 Slockholm, tel. 21 28 51 (Salin), 21 00 53
(Wickberg) 21 13 80 (kansli)

Direktiven
för kommittén, se 1979 års kommitléberättelse del II U 4.
Tilläggsdirekdv, se 1980 års kommittéberättelse del II U 9.

Kommittén
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit tolv sammanträden.

Kommittén
har den 12 december 1979 avgett delbetänkandet (SOU 1979:92) Komvux och
studieförbund. Arbetsfördelning och samråd.

Kommittén
beräknas avsluta sitt arbele under är 1981.

18.
Elewårdskommittén (U 1978:06)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 30 mars 1978 för alt utreda organisation,
innehåll, arbetssätt och arbetsformer i elevvårdsarbetet:

Ordförande;
Petersson, Ann-Marie, fil. dr (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Ledamöter:
Backmann, Sven, skoldirektör (fr.o.m. den 1 juli 1978) Jönsson, N. Paul,
sekreterare (fr.o.m. den 27 november 1979) Melldén, Anna-Lisa,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1978) Paulsson, Solveig, rektor (fr.o.m.
den 1 juli 1978) Persson, Per-Ebbe, ombudsman (fr.o.m. den 6 april 1979)

Sakkunniga;
Honeth, Peter, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1979) Svensson,
Sten, departementssekreterare (fr.o.m. den 16 november 1979)

Experter;
Bjarnehäll, Karl-Gustav, skoldirektör (fr.o.m. den 14 mars 1979) Bolme, Per,
leg. läkare (fr.o.m. den 1 november 1978) Colnerud, Gunnel, psykolog (fr.o.m.
den 1 oktober 1980) Eriksson, Ann-Charlotte, studerande (fr.o.m. den 1 november
1978) From, Gun-Britt, syokonsulent (fr.o.m. den 14 mars 1979) Granér,
Anna-Lena, studerande (fr.o.m. den 1 november 1978) Holmgren, Jacomien,
speciallärare (fr.o.m. den 1 november 1978) Jelder, Gunnel, kurator (fr.o.m.
den 14 mars 1979) Jonsson, Elisabeth, psykolog (fr.o.m. den 14 mars 1979)
Thorsell, Gunnar, rektor (fr.o.m. den 14 mars 1979) Wennbo, Ulla, lektor
(fr.o.m. den 7 maj 1980)

s. 221 Kontrollera mot PDF

221 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:19

Sekreterare:
Berntsson, Gert, rektor (fr.o.m. den I juli 1978)

Bitr.
sekreterare: Ansiger, Arne, rektor (fr.o.m. den 8 oktober 1979) Colnerud,
Gunnel, psykolog (fr.o.m. den 12 februari 1979 t.o.m. den 14 augusd 1980) Rask,
Lena, skolpsykolog (fr.o.m. den 22 september 1980)

Lokal;
Svartmangatan 9,2 tr., 11129 Stockholm, tel. 10 19 65 (Ansiger), 20 39 26
(Berntsson), 21 43 54 (Rask) och 20 97 94 (kansli)

Direktiven
för kommittén, se 1979 års kommittéberättelse del II U 5.
Tilläggsdirektiv, se 1980 ärs kommittéberättelse del II U 6.

Kommittén
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit tio sammanträden.

Kommittén
har den 8 april 1980 avgett betänkandena (Ds U 1980:1) Försök med
utvecklingsarbete på elevvårdsområdet och (Ds U 1980:2) Samverkan mellan skolan
och andra samhällsorgan.

Kommittén
planerar att avge nästa delbetänkande Personalutveckling, personalvård,
personalplanering - betydelsefulla förutsättningar för skolans elevvård, i
december 1980.

Kommittén
beräknas avsluta sitt arbete under år 1981.

19.
Integrationskommittén (U 1978:07)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 8 juni 1978 för atl utreda frågan om
integration av handikappade elever i skolväsendet jämte därmed sammanhängande
frågor:

Ordförande;
Orehag, Lennart, överdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Ledamöter;
Crona, Ulf, gymnastiklärare (fr.o.m. den 1 juli 1978) Martinsson, Åke,
slöjdlärare (fr.o.m. den 1 juli 1978) Odelsparr, Margit E., jur. kand., led. av
riksdagen (fr.o.m. den 1 januari 1979)

Pekkari,
Olle, studierektor (fr.o.m. den 1 juli 1978) Rydle, M. Birgitta, ämneslärare,
led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Wiklund,
Bengt O., journalist, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juli 1978)

s. 222 Kontrollera mot PDF

U:19 Skr 1980/81:103 222

Sakkunniga:
Larsson, Gunvi, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1978) Odre,
Torslen, speciallärare (fr.o.m. den 15 november 1978)

Experter:
Adeen, Rose-Mari, skolkonsulent (fr.o.m. den 1 november 1980 t.o.m. den 30 juni
1981)

Bernhardsson,
Göte, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 mars 1979) Carlquisl, Ebba,
skolkonsulent (fr.o.m. den I oktober 1980 t.o.m. den 30 juni 1981)

Hejdenberg,
Kerstin, utredningssekreterare (fr.o.m. den I februari 1980)

Eklindh,
Kenneth, skolkonsulent (fr.o.m. den 1 februari 1979) Karlerö, Lars-Ingemar,
länsskolinspeklör (fr.o.m. den I oktober 1978) Karisson, Ingrid,
fortbildningskonsulent (fr.o.m. den 1 oktober 1980 t.o.m. den I mars 1981)

Mattsson,
Bengt-Olof T, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1979)

Nicklasson,'Stina
A. R., skolinspektör (fr.o.m. den 1 oktober 1978) Nilsson, Lars,
fortbildningskonsulenl (fr.o.m. den I oktober 1980 t.o.m. den 1 mars 1981)

Pettersson,
Lennart, skolinspektör (fr.o.m. den 1 februari 1979) Sibbe, Tora, rektor
(fr.o.m. den I februari 1979) Sjöqvisl, Brita, skolkonsulent (fr.o.m. den 1
februari 1979) Ström, Märta, Ld. hörselkonsulenl (fr.o.m. den 1 oktober 1980
t.o.m. den 30 juni 1981)

Svensson,
Harry, forskningsassistent (fr.o.m. den I november 1979) Trowald, Nils,
projektledare (fr.o.m. den I augusti t.o.m. den 31 december 1980)

Sekreterare:
Lagercrantz, Richard C. H., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Bitr.
sekreterare: Hammar, Åsa B., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 november 1979)
Magnusson, Birgitta, byrådirektör (fr.o.m. den I oktober 1978)

Lokal;
Svartmangatan 9,4 tr., 11129 Stockholm, tel. 114218 (sekreteraren),
10 53 54 (kansli)

Direktiven
för kommittén, se 1979 års kommitléberättelse del II U 10.
Tilläggsdirektiv, se 1980 års kommitléberättelse del II U 6 och
U 14.

Kommittén
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit nio sammanträden.

s. 223 Kontrollera mot PDF

223 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:2I

Kommittén
har den 11 september 1980 avgett deibetänkandet (SOU 1980:34) Handikappad.
Integrerad. Normaliserad. Utvärderad. Betänkandet finns även som talbok.

Kommittén
beräknas avsluta sill arbele under år 1982.

20.
Nääs-utredningen (U 1978:08)

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 18 maj 1978 med uppdrag atl utreda frågan
om den framtida användningen av August Abrahamsons stiftelse på Nääs:

Särskild
utredare; Steller, Emil, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Experter:
Bolhén, Anders, huvudredaktör (fr.o.m. den 13 september 1979) Kranlz, Hans,
deparlemenlssekrelerare (fr.o.m. den 14 augusti 1979)

Lokal;
Skolöverstyrelsen, Karlavägen 108, tel. växel 14 06 60. Postadress: 106 42
Slockholm

Direkdven
för den särskilde utredaren, se 1979 års kommitléberällelse del 11 U 7.

Den
särskilde utredaren har haft överläggningar med olika myndigheter som berörs av
hans arbete. Utredaren har också haft fortlöpande kontakter med Lerums kommun
samt styrelsen för August Abrahamsons stiftelse.

Utredarens
preliminära uppfattning är att del torde bli mycket svårt atl bygga en ny
slöjdanslall (motsvarande) på Nääsområdel. Della sammanhänger med atl de
utbildningsresurser för slöjdulbildning som finns i Linköping i princip är
tillfyllest. Det ökade utbildningsbehovet av slöjdlärare som Ln. föreligger
torde vara temporärt och kunna tillfredsställas genom tillbyggen i Linköping av
provisorisk art.

Utredaren
inriktar sig därför nu på att söka få fram etl förslag lill en
hantverkshögskola för utbildning i utdöende yrken.

Utredarens
arbele beräknas pågå under hela år 1981.

21.
Skolforskningskommitlén (U 1978:09)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 29 juni 1978 för alt utreda det pedagogiska
forsknings- och utvecklingsarbetet inom skolväsendet m.m.;

s. 224 Kontrollera mot PDF

U:21
Skr 1980/81:103 224

Ordförande:
Dahllöf, Urban S., professor (fr.o.m. den I juli 1978)

Ledamöter:
Engqvisl, Olle, skolinspektör (fr.o.m. den 1 juli 1978) Eriksson, Per-Erik,
skolinspektör (fr.o.m. den 1 juli 1978) Gillslröm, K. Åke, rektor, Ld. led. av
riksdagen (fr.o.m. den 1 juli 1978) Nordslrandh, Ove H., Ld. lektor, Ld. led.
av riksdagen (fr.o.m. den 1 jud 1978) Rubenson, Kjell, docent (fr.o.m. den 1
juli 1978)

Sakkunnig:
Sävhagen, Ruth, kansliråd (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Expert;
Stukat, Karl-Gustaf, professor (fr.o.m. den I december 1978)

Sekreterare:
Marklund, Inger, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I juli 1978 t.o.m. den 14
april 1980)

Direktiven
för kommittén, se 1979 års kommittéberättelse del II U 9.
Tilläggsdirektiv, se 1980 års kommittéberättelse del II U 6.

Kommittén
har under liden november 1979 - februari 1980 hållit tre sammanträden samt haft
överläggningar med berörda myndigheter och organisationer.

Kommittén
har den 29 februari 1980 avgeU betänkandet (SOU 1980:2) Skolforskning och skolutveckling.

Uppdraget
är därmed slutfört.

22.
Närradiokommiltén (U 1978:11)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 20 juli 1978 med uppdrag atl utreda frågan
om närradio och när-TV;

Ordförande;
Norrby, Karl-Eric, lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 20 juli 1978)

Ledamöter:
Andersson, Georg L., rektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 20 juli 1978)

Forslund,
Britt-Marie, redaktör (fr.o.m. den 20 juli 1978) Knutson, Göthe K. L.,
redaktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 20 juli 1978) Swedberg, Bo G. R.,
redaktör (fr.o.m. den 20 juli 1978)

s. 225 Kontrollera mot PDF

225 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:22

Sakkunniga;
Leijonborg, Lars, kanslichef (fr.o.m. den 1 september 1978) Olsson, Agne Henry
O., hovrättsassessor (fr.o.m. den 4 oktober 1978) Olsson, Per Sören,
hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 september 1978) Persson, Valdemar,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 4 oktober 1978)

Experter;
Bergius, Bengt, pastor (fr.o.m. den 21 april t.o.m. den 30 september 1980)

Ek,
Anders, kullursekrelerare (fr.o.m. den 21 april t.o.m. den 30 september 1980)

Forshamn,
Sven, civilingenjör (fr.o.m. den 21 april Lo.m. den 30 september 1980)

Hedman,
Lars Owe (Lowe), fil. dr (fr.o.m. den 1 mars 1979) Hjalmars, Stefan, studerande
(fr.o.m. den 21 april t.o.m. den 30 september 1980)

Hållinder,
Anders, redaktör (fr.o.m. den 21 april Lo.m. den 30 september 1980)

Lindbäck,
Mals, landsdngsrådssekrelerare (fr.o.m. den 21 april t.o.m. den 30 september
1980)

Lindgren,
Erik, sludieombudsman (fr.o.m. den 21 april t.o.m. den 30 september 1980)

Lindstedt,
Gustaf, hovrättsassessor (fr.o.m. den 29 mars 1979) Rosenlund, Stig U.,
överingenjör (fr.o.m. den 25 mars 1979) Stenlund, Roland, pastor (fr.o.m. den
21 april t.o.m. den 30 september 1980)

Sekreterare;
Palmborg, Olle, fil. kand. (fr.o.m. den 1 september 1978)

Bitr.
sekreterare; Andreasson, Sture, ingenjör (fr.o.m. den 1 november 1978)
Gustafson, Karl-Gunnar (Kalle), redaktör (fr.o.m. den I juni 1979) Jonsson, M.
I. Anita, fil. mag. (fr.o.m. den 7 mars 1979) Nielsen, Svante, utbildningsledare
(fr.o.m. den 15 januari 1980) Zetterberg, Leif R., sekreterare (fr.o.m. den 18
december 1978 t.o.m. den 27 april 1980)

Lokal:
Tegeluddsvägen 90, 115 28 Slockholm, tel. 63 34 80 (Palmborg),
24 43 35 (växel, kansli)

Direktiven
för kommittén, se 1979 års kommittéberättelse del II U 11.
Tilläggsdirektiv, se 1981 års kommittéberättelse del II U 6.

Kommittén
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit elva sammanträden.

Kommitténs
arbete beräknas pågå under hela år 1981.

15 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 103

s. 226 Kontrollera mot PDF

U:23
Skr 1980/81:103 226

23.
Informationsteknologiutredningen (U 1978:12)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 20 juli 1978 med uppdrag att utreda frågan
om den nya informationsteknologin:

Ordförande:
Gustafson, Sven H., bankkamrer, Ld. led. av riksdagen (fr.o.m. den 20 juli
1978)

Ledamöter:
Andersson, Leif, kanslichef (fr.o.m. den 20 juli 1978) Björck, Anders P.-A.,
led. av riksdagen (fr.o.m. den 20 juli 1978) Eriksson, Olle, entreprenör, led.
av riksdagen (fr.o.m. den 20 juli 1978) Rönnung, Catarina E. M., led. av
riksdagen (fr.o.m. den 20 juli 1978)

Sakkunniga;
Brandberg, Arvid, direktör (fr.o.m. den 20 juli 1978) Lannegren, Göran S., iL
kansliråd (fr.o.m. den 20 juli 1978) Öländer, Håkan, ombudsman (fr.o.m. den 20
juli 1978 Lo.m. den 31 juli 1980)

Pennlöv,
Jan, rättschef (fr.o.m. den 20 juli 1978) Sommar, Carl Olov, direktör (fr.o.m.
den 20 juli 1978) Thalén, Lars, redaktör (fr.o.m. den I augusti 1980) Unsgaard,
Håkan, programdireklör (fr.o.m. den 20 juli 1978) Wahlström, Ingemar,
marknadsdirektör (fr.o.m. den 20 juli 1978)

Experter:
Casemyr, Rune, direktör (fr.o.m. den 1 november 1979) Ekinge, Roland, lekn. dr.
(fr.o.m. den I november 1979) Engwall, Lars, docent (fr.o.m. den 7 februari
1979) Fjaestad, Björn, docent (fr.o.m. den 20 juli 1978) Gerentz, Sven,
direktör (fr.o.m. den 20 juli 1978) Gustafsson, Karl Erik, docent (fr.o.m. den
12 december 1979) Jönsson, Erik, civilingenjör (fr.o.m. den 1 november 1979)
Olsson, Agne Henry O., hovrättsassessor (fr.o.m. den I januari 1979) Ottander,
Chris, docent (fr.o.m. den 12 december 1979) Pihlgren, L. Gunnar, direktör
(fr.o.m. den 2 maj 1979) Rodéhn, Olle, byrådirektör (fr.o.m. den 1 november
1979) Torbacke, Jarl, docent (fr.o.m. den 7 februari 1979) Österiund, Erik,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 november 1979)

Sekreterare;
Ohlin, Tomas, fil. lic. (fr.o.m. den 14 augusd 1978)

Bitr.
sekreterare; Essen, Erik L, hovrättsassessor (fr.o.m. den 20 juli 1978)
Holmlöv, Per Gunnar, ekon. dr (fr.o.m. den 1 april 1979)

s. 227 Kontrollera mot PDF

227 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:24

Lokal:
Stora Nygatan 33, 2 tr., tel. 20 21 78 (Gustafson), 20 21 77 (Ohlin), 20 92 63
(Essen), 20 70 82 (Holmlöv), 20 88 49, 20 78 34 (kansli). Postadress: 103 33
Stockholm

Direktiven
för kommittén, se 1979 års kommittéberättelse del II U 12.

Ulredningen
har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit 13 sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
utredningens arbele. Därutöver har 15 sammanträden hållils med särskilda
arbetsgrupper för faksimilfrågor, pressfrågor samt en projektgrupp för pressens
deltagande i televerkets teledataförsök.

Ett
projekt för analys av möjlighet för samhällsinformalion i teledata och text-TV
har inletts i samarbete med nämnden för samhällsinformation (NSl). Projektet
finansieras av NSL

Utredningen
beräknas avge sill slutbetänkande under år 1981.

24.
Utredningen (U 1978:13) för översyn av den interna organisationen för
livrustkammaren. Skoklosters slott och Hallwylska museet

Genom
beslut den 6 april 1978 uppdrog regeringen åt styrelsen för myndigheten
livrustkammaren. Skoklosters slott och Hallwylska museet att se över
myndighetens interna organisation.

Vidare
förordnade regeringen docenten Birgitta Ericsson, förste bibliotekarien Sten G.
Lindberg, generaldirektören Edvard Reuterswärd, ståthållaren vid Kungl. Slottet
Harald Smith, riksdagsledamoten godsägaren Hans Wachlmeisler och förste
intendenten Dag Widman atl vara ledamöter i styrelsen för livrustkammaren.
Skoklosters slott och Hallwylska museet. Ål Reuterswärd uppdrogs alt vara
styrelsens ordförande. Fr.o.m. den 1 juni 1980 är överintendenten Kersti
Holmquist ledamot i styrelsen.

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 6 april 1978;

Expert;
Johansson, Bertil, arkivarie (fr.o.m. den 1 november 1979) Lindahl, Jan-Mats,
iL departementsråd (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Sekreterare;
Munkhammar, Ann Charlotte, byrådirektör (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Bitr.
sekreterare: Grunewald, Ingelise, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli
1978)

s. 228 Kontrollera mot PDF

U:24
Skr 1980/81:103 228

Lokal:
Slorkyrkobrinken 2-4, tel. växel 763 10 00, direktval 763 23 98 (Grunewald).
Postadress: Utbildningsdepartementet, 103 33 Stockholm

Särskilda
direktiv har ej meddelats.

Styrelsen
har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit nio sammanträden. Därutöver
har en särskild arbetsgrupp hållit sammanträden samt haft överläggningar med
berörda museichefer och de lokala personalorganisationerna.

Styrelsen
har fortsatt sitt arbete med sådana interna frågor som inte fordrar regeringens
eller riksdagens ställningstaganden.

Styrelsens
arbete beräknas avslutas omkring årsskiftet 1980-1981.

25.
Utredningen (U 1978:14) om förutsättningarna för en närmare samverkan mellan
livrustkammaren och övrig museiverksamhet inom Kungl. Slottet

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 6 april 1978 för alt undersöka
förulsältningarna för en närmare samverkan mellan, å ena sidan, livrustkammaren
och, å den andra husgerådskammaren och övrig museiverksamhet inom Kungl.
Slottet;

Utredningsman:
Reuterswärd, B. Edvard, generaldirektör

Experter:
Fogelmarck, Stig, överinlendent (fr.o.m. den 1 juli 1978) Holmquist, Kersti,
överintendent (fr.o.m. den I juli 1978) Lindahl, Jan-Mals, iL departementsråd
(fr.o.m. den I juli 1978) Smith, Harald S. W., ståthållare (fr.o.m. den 22
februari 1979)

Sekreterare:
Munkhammar, Ann Charlotte, byrådirektör (fr.o.m. den I juli 1978)

Bitr.
sekreterare: Grunewald, Ingelise, departementssekreterare (fr.o.m. den I juli
1978)

Lokal:
Slorkyrkobrinken 2-4, tel. växel 763 00 00, direktval 763 23 98 (Grunewald).
Postadress: Utbildningsdepartementet, 103 33 Stockholm

Särskilda
direktiv har ej meddelats.

Utredningen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit tio sammanträden.

Utredningens
arbele beräknas pågå under hela år 1981.

s. 229 Kontrollera mot PDF

229 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:27

26.
TV-avgiftsutredningen (U 1978:15)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 20 juli 1978 för all göra en översyn av
principerna och formerna för uppbörd och inkassering av TV-avgifter m.m.:

Särskild
utredare: Rydén, Jan E., överdirektör (fr.o.m. den 20 juli 1978)

Sekreterare:
Lindh, Sören B., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 20 juli 1978)

Särskilda
direktiv har ej meddelats.

Den
särskilde utredaren har den 22 oktober 1980 avgetl sin slutrapport Uppbörd av
TV-avgifter - framtida organisation. Uppdraget är därmed slutfört.

27.
Huvudmannaskapskommittén (U 1978:16)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 20 juli'1978 med uppdrag alt utreda frågan
om enhetligt huvudmannaskap för högskolan:

Ordförande:
Sköld, Lars G., överdirektör (fr.o.m. den 1 december 1978)

Ledamöter;
Ahlmark, Lars F., avdelningschef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 december
1978)

Gustafsson,
Lars L, universitetslektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 september 1978)

Nordlander,
Nils-Brage, överläkare (fr.o.m. den I december 1978) Rogestam, A. Christina,
fil. kand. led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 januari 1980) Sandell, Ulla,
kommunalråd (fr.o.m. den 15 september 1978)

Experter:
Barenthin, Willy, iL kansliråd (fr.o.m. den I juli 1979) Björinder, Henry,
sektionschef (fr.o.m. den I februari 1979) Klässbo, Maria, sjukgymnast (fr.o.m.
den 1 februari 1979) Marcusson, Sten G., utredningssekreterare (fr.o.m. den 1
februari 1979)

Nilsson,
Malls G., avdelningschef (fr.o.m. den I februari 1979) Nilsson, Sven,
sekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1979) Johnsson, Inga, iL byråchef (fr.o.m.
den 7 januari t.o.m. den 30 september 1980)

s. 230 Kontrollera mot PDF

U:27
Skr 1980/81:103 230

Persson,
Jan, kanslichef (fr.o.m. den 1 juli 1979) Teveborg, Lennart, skolråd (fr.o.m.
den 1 februari 1979) Törnqvist, Ingvar B., rektor (fr.o.m. den I maj 1979)
Wennström, K. Gunnar, avdelningschef (fr.o.m. den 1 oktober 1980) Westerlund,
Uno, ombudsman (fr.o.m. den 1 februari 1979) Åhgren-Lange, Ulla, byråchef (fr.o.m.
den I februari 1979)

Sekreterare:
Holmberg, Gunnar L., byrådirektör (fr.o.m. den 1 mars 1979)

Bitr.
sekreterare; Aggebo, Claes-Göran, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 1 april
1979)

Direkdven
för kommittén, se 1979 års kommitléberättelse del II U 13.

Lokal;
Skeppargatan 51, 1 tr., 114 58 Stockholm, tel. 63 68 33 (Sköld), 67 53 81
(Holmberg), 63 26 17 (Aggebo).

Kommittén
har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit fem sammanträden.

Kommittén
har den 13 juni 1980 avgetl delbetänkandet (Ds U 1980:6) Förändrat
huvudmannaskap för ADB-linjen.

Kommittén
beräknas avge,sitl slutbetänkande under första kvartalet 1981.

28.
Skoladministraliva kommittén (U 1978:17)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 7 december 1978 med uppdrag all göra en
översyn av den statliga skoladministralionen:

Ordförande:
Arfwedson, Anders, statssekreterare (fr.o.m. den I november 1979)

Ledamöter:
Edam, Carl Tomas, utredningssekreterare (fr.o.m. den 7 december 1978)

Elmstedl,
Claes Y., lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 7 december 1978)

Landslröm,
Sten-Sture, direktör (fr.o.m. den 7 december 1978) Orehag, Lennart,
överdirektör (fr.o.m. den 7 december 1978) Turesson, Bo, överlanlmätare, Ld.
led. av riksdagen (fr.o.m. den 7 december 1978)

Experter:
Andersson, Bernt S. G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 8 januari 1979)

Andersson,
Ingemar, ombudsman (fr.o.m. den 31 januari 1979) Ekelius, Våge, byrådirektör
(fr.o.m. den 8 januari 1979)

s. 231 Kontrollera mot PDF

231 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:28

Eklöf,
Olof, rektor (fr.o.m. den 22 januari 1979)

Eliasson,
Olof, sekreterare (fr.o.m. den 31 januari 1979)

Eriksson,
Inge, drätselchef (fr.o.m. den 31 januari 1979)

Gozzi,
Sören, ombudsman (fr.o.m. den 31 januari 1979)

Gunvall,
Per, expert (fr.o.m. den 8 januari 1979)

Hansson,
Krislina, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juni 1979)

Hassler,
John, studerande (fr.o.m. den 1 juni 1979)

Hjorth,
Sonja, departementssekreterare (fr.o.m. den 8 januari 1979)

Höglund,
E. Olov, organisadonsdirektör (fr.o.m. den 8 januari 1979)

Johansson,
Sven-Åke, rektor (fr.o.m. den 1 augusd 1979)

Johnson,
Olle, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juni t.o.m. den

31
december 1979)

Klason,
Lars-Erik, förbundssekreterare (fr.o.m. den 31 januari 1979)

Kvist,
Olof, förbundsdirektör (fr.o.m. den 31 januari 1979)

Larsson,
Lennart, ulbildningschef (fr.o.m. den 31 januari 1979)

Lindholm,
Bernt, utredningssekreterare (fr.o.m. den 31 januari 1979)

Lunde,
Ingrid, kanslichef (fr.o.m. den 31 januari 1979)

Lundmark,
E. Gunnar, kanslichef (fr.o.m. den 8 januari 1979)

Mundebo,
Lillemor, utredningssekreterare (fr.o.m. den 31 januari

1979)

Nilsson,
Ann-Marie, organisarionskonsulent (fr.o.m. den 8 januari

1979)

Olsson,
Sven Robert, sekreterare (fr.o.m. den 31 januari 1979)

Pettersson,
Lennart, skolinspektör (fr.o.m. den 15 januari 1979)

Rådmark,
Johan, förbundsordförande (fr.o.m. den 31 januari 1979)

Wahlström,
Tommy, civilekonom (fr.o.m. den 31 januari 1979)

Wahlström,
Ulf, utredningssekreterare (fr.o.m. den 31 januari 1979)

Wetterberg,
Ulf, avdelningschef (fr.o.m. den 8 januari 1979)

Ånséhn,
Lars Olov, organisarionskonsulent (fr.o.m. den 8 januari

1979)

Åsen,
Carl-Eric, planeringssekreterare (fr.o.m. den 31 januari 1979)

Örne,
Ingegärd, sekreterare (fr.o.m. den 31 januari 1979)

Sekreterare;
Lukkari, Bror, undervisningsråd (fr.o.m. den 1 januari 1979 Lo.m. den 18 mars
1980)

Direkdven
för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del II U 1.

Kommittén
har under dden november 1979 - mars 1980 hållit tre sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
kommitténs arbete.

Kommittén
har i januari 1980 avgeU betänkandet (SOU 1980:5) Förenklad skoladministration
- principer för ny organisation.

Uppdraget
är därmed slutfört.

s. 232 Kontrollera mot PDF

U:29 Skr 1980/81:103 232

29.
Utredningen (U 1979:01) om förstärkta kontakter mellan hem och skola

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den I februari 1979 för att se över frågor som
rör kontaktverksamheten mellan hemmen och skolan:

Särskild
utredare: Annerstedt, Ylva S. V., adjunkt, Ld. ers. för led. av riksdagen
(fr.o.m. den 15 februari 1979)

Sakkunniga;
Berntsson, Gert, rektor (fr.o.m. den 15 februari 1979) Grunewald, Karl R.,
medicinalråd (fro.m. den 15 februari 1979) Lindberg, Dag-Henrik, skolkonsulent
(fr.o.m. den 15 februari 1979) Rosengren, Bodil C, fil. mag. (fr.o.m. den 15
februari 1979) Sellergren, Ulf G. E., departementsråd (fr.o.m. den 15 februari
1979) Svensson, K. Sten H., departementssekreterare (fr.o.m. den 15 februari
1979)

Experter:
Bågander, Birgitta, fil. stud. (fr.o.m. den 21 december 1979) Lundgren, Per,
lektor (fr.o.m. den 15 maj Lo.m. den 15 augusd 1980) Wesdn-Lindgren, Gunilla,
fil. dr (fr.o.m. den 24 oktober 1979)

Sekreterare;
Lindahl, Lars E., folkskollärare (fr.o.m. den 1 mars 1979)

Direkdven
för utredningen, se 1980 års kommiltéberältelse del II U 2.

Utredningen
har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit fem sammanträden.

Utredningen
har den 6 juni 1980 avgett betänkandet (SOU 1980:21) Hem och Skola.

Uppdraget
är därmed slutfört.

30.
Talbokskommittén (U 1979:02)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 1 mars 1979 för att förbereda etl statligt
övertagande av Synskadades riksförbunds (SRF) bibliotek och därmed
sammanhängande frågor;

s. 233 Kontrollera mot PDF

233 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:30

Ordförande;
Andersson, Bertil, kanslichef (fr.o.m. den 1 mars 1979)

Ledamöter;
Höglund, Olov, organisationsdirektör (fr.o.m. den 1 mars 1979) Lindahl,
Jan-Mals, tL departementsråd (fr.o.m. den 15 november 1979)

Lindqvist,
Bengt, förbundsordförande (fr.o.m. den 30 oktober 1979) Thorell Riltby,
Elisabet, bitr. bibliotekschef (fr.o.m. den 1 mars 1979)

Sakkunniga:
Gurinder, Jan-Olof, bibliotekschef (fr.o.m. den I juni 1980) Strand, Auli,
sekreterare (fr.o.m. den 1 juni 1980) Ullander, Kerstin, sekreterare (fr.o.m.
den 1 mars 1979)

Experter;
Cahling, Ulla, förste bibliotekarie (fr.o.m. den 12 mars 1979) Ellebring, Nils,
ombudsman (fr.o.m. den 1 mars 1979 t.o.m. den 29 februari 1980)

Emanuelsson,
Bernt, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 2 maj 1979 t.o.m. den 29 februari 1980)

Engström,
Gunnar, ekonomichef (fr.o.m. den 12 mars 1979 t.o.m. den 29 februari 1980)

Gurinder,
Jan-Olof, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 november 1979
t.o.m. den 31 maj 1980)

Hägermalm,
Per, direktör (fr.o.m. den 12 mars 1979 t.o.m. den 29 februari 1980)

Jonsson,
Kerstin, lektor (fr.o.m. den 1 mars 1979 t.o.m. den 29 februari 1980)

Lindsten,
Ingrid, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 mars 1979 t.o.m. den 29 februari 1980)

Öhrström,
Sven T. A., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 november 1979 t.o.m. den 29
februari 1980)

Sekreterare:
Riidel, Wolfgang, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1979 t.o.m. den
31 december 1980)

Bitr.
sekreterare: Martinson, Monica, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 mars
1979 t.o.m. den 31 augusti 1980)

Lokal:
Slorkyrkobrinken 2-4, tel. 63 13 10 (Andersson), växel 763 10 00, direktval 763
19 25 (kansli). Postadress: Utbildningsdepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven
för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del II U 5.

s. 234 Kontrollera mot PDF

U:30
Skr 1980/81:103 234

Kommittén
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheter, organisadoner och andra som berörs av
kommitténs arbete.

Kommittén
planerar all avge elt belänkande i juni 1981.

31.
Uppföljningskommittén (U 1979:03)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den I mars 1979 för atl följa utvecklingen av
högskolereformen:

Ordförande;
Levin, Bert L., statssekreterare (fr.o.m. den I mars 1979 t.o.m. den 16
september 1980) Lundin, Ulf W., statssekreterare (fr.o.m. den 17 september
1980)

Ledamöter:
Alemyr, Sdg R., folkhögskolerektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den I mars 1979)

Biörck,
Gunnar, professor, led. av riksdagen (fr.o.m. den I oktober 1979)

Egardt,
Peter A. N., fil. kand. (fr.o.m. den I mars 1979) Elmstedl, Claes Y.,
lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 mars 1979)

Gustafsson,
Lars L, universitetslektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 mars 1979)

Rogestam,
A. Christina, fil. kand., led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 mars 1979)

Ullenhag,
Jörgen U., byråchef, led. av riksdagen (fr.o.m. den I mars 1979)

Experter:
Bauer, D. E. Marianne, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 mars 1979) Hoel,
Christer, departementssekreterare (fr.o.m. den 21 mars 1979 t.o.m. den 31 mars
1980)

Larby,
Karin M., kanslisekrelerare (fr.o.m. den 1 mars 1979) Sjöberg, Tommie,
kanslisekreterare (fr.o.m. den I april 1980) Streijffert, Helena,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 17 september 1980)

Lokal:
Mynttorget 1, tel. växel 763 10 00, direktval 763 18 62 (Larby). Postadress;
Utbildningsdepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven
för kommittén, se 1980 års kommiltéberältelse del II U 4.

Kommittén
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit tre sammanträden.

Kommilléns
arbele beräknas pågå under hela år 1981.

s. 235 Kontrollera mot PDF

235 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:33

32.
Radiorättskommittén (U 1979:05)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 10 maj 1979 för översyn av vissa
radiorätlsliga frågor:

Särskild
utredare: Pennlöv, Jan L, rättschef (fr.o.m. den 10 maj 1979)

Experter:
Fahlberg, Håkan, kanslichef (fr.o.m. den 1 juli 1979) Göransson, Lars, iL
departementsråd (fr.o.m. den 1 juli 1979) Lannegren, Göran S., iL kansliråd
(fr.o.m. den 1 juli 1979) Mossler, Åke, chefsjurist (fr.o.m. den I juli 1979)
Olsson, Agne Henry O., hovrättsassessor (fr.o.m. den I juli 1979) Olsson, Per
Sören, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 juli 1979) Persson, Valdemar,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1980) Regner, Göran, I. F.
hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 juli 1979) Sundelius, Claes-Göran T.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 19 mars 1980)

Sekreterare;
Hellner, Carin, kammarrättsassessor (fr.o.m. den 18 juni 1979)

Lokal;
Ulbildningsdeparlemenlel Myntlorget 1, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00,
direktval 763 17 36 (Pennlöv), 763 18 84 (Hellner)

Direktiven
för utredningen, se 1980 års kommitléberättelse del II U 10.

Utredningen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit åtta sammanträden saml haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
utredningens arbete.

Ulredningen
har den 6 november 1980 avgetl deibetänkandet (Ds U 1980:12) Radiosända
dagstidningar.

Utredningen
beräknas avge sitt slutbetänkande i mars 1981.

33.
Filmpolitiska beredningen (U 1979:06)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 21 juni 1979 med uppgift alt della i
beredningen av vissa filmpoliliska frågor:

Ordförande:
Levin, Bert L., statssekreterare (fr.o.m. den 21 juni 1979 (t.o.m. den 5
augusti 1980) Lundin, Ulf W., statssekreterare (fr.o.m. den 6 augusti 1980)

s. 236 Kontrollera mot PDF

U:33
Skr 1980/81:103 236

Ledamöter:
Ahlmark, Lars F., avdelningschef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 juni 1979)

Bengtson,
Torsten S., bankofullmäktige, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juli 1980)

Göransson,
Bengt G. L, direktör (fr.o.m. den 21 juni 1979) Sundström, Gudrun, led. av
riksdagen (fr.o.m. den 21 juni 1979) Zetterberg, Leif R., kansliråd (fr.o.m.
den 21 juni 1979 t.o.m. den 30 juni 1980)

Sakkunniga:
Lindsten, Ingrid, hovrättsassessor (fr.o.m. den 21 juni 1979) Svensson, Gunnar,
direktör (fr.o.m. den 21 juni 1979) Wetterberg, Ulf G., avdelningschef (fr.o.m.
den 21 juni 1979)

Experter;
Ahlmark, Per, förutv. statsråd, Ld. led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 juni
1979)

Clason,
Anders, chefredaktör (fr.o.m. den 21 juni 1979) Donner, Jörn, författare
(fr.o.m. den 21 juni 1979) Elmhorn, Kerstin, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 21
juni 1979) Hald, Peter, produktionsledare (fr.o.m. den 21 juni 1979) Larson,
Leif, direktör (fr.o.m. den 21 juni 1979) Lindenbaum, Gustaf, direktör (fr.o.m.
den 21 juni 1979)

Sekreterare:
Marén, Lars, departementssekreterare (fr.o.m. den 21 juni 1979)

Bitr.
sekreterare: Söderström, Karin, kanslist (fr.o.m. den 21 juni 1979)

Lokal;
Slorkyrkobrinken 2-4, tel. växel 763 10 00, direktval 763 19 37 (Marén).
Postadress; Utbildningsdepartementet, 103 33 Slockholm

Särskilda
direktiv har ej meddelats.

Beredningen
har under tiden november 1979-oktober 1980 hållit tolv sammanträden.

Beredningen
beräknas avsluta sitt arbete under år 1981.

34.
Utredningen (U 1979:07) om den civila flyghistoriska museiverksamheten

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 19 juli 1979:

Särskild
utredare: Dyring, Eric, museidirektör (fr.o.m. den 19 juli 1979)

s. 237 Kontrollera mot PDF

237 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:35

Experter:
Nordström, Lars-Erik, fiygsäkerhelsdireklör (fr.o.m. den I9juli 1979)
Sandqvisl, Inga-Britta, förste arkivarie (fr.o.m. den 19 juli 1979)

Sekreterare:
Sahlholm, Bo, civilingenjör (fr.o.m. den 19 juli 1979)

Lokal;
Tekniska museet, 115 27 Stockholm, tel. växel 63 10 85

Direkdven
för utredningen, se 1980 års kommitléberällelse del II U 13.

Utredningen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit åtta sammanträden med olika
intressenter som berörs av utredningens arbete.

Utredningen
beräknas avsluta sitt arbete under april 1981.

35.
Konservatorsutredningen (U 1979:08)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 21 juni 1979 för att utreda frågan om
utbildning av konservatorer m.m.

Särskild
utredare; Andersson, Johnny, departementsråd (fr.o.m. den 1 oktober 1980) Berg,
Håkan, kanslichef (fr.o.m. den I oktober 1979 t.o.m. den 30 september 1980)

Experter:
Eklöw, Gunnar, byrådirektör (fr.o.m. den 15 april 1980) Hagander, Sten, iL
undervisningsråd (fr.o.m. den 15 april 1980) Möller, Eva, konservator (fr.o.m.
den 1 oktober 1979) Nisbeth, Åke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 april
1980) Tångeberg, Peter, konservator (fr.o.m. den 15 april 1980) Wallenborg,
Irma, konservator (fr.o.m. den 15 april 1980) Zetterström, Kjell, museichef
(fr.o.m. den I oktober 1979)

Sekreterare:
Rådström, Dag T, byrådirektör (fr.o.m. den I december 1979)

Bitr.
sekreterare: Chrislensen-Sköld, Beatrice, fil, mag. (fr.o.m. den 1 september
1980)

Lokal;
Svartmangatan 9, 111 29 Stockholm, tel. 10 24 83 (Rådström), 11 80 02
(Chrislensen-Sköld)

Direktiven
för utredningen, se 1980 års kommittéberättelse del II U 12.

s. 238 Kontrollera mot PDF

U:35 Skr 1980/81:103 238

Utredningen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit två sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
utredningens arbele.

Utredningen
planerar att under år 1981 avge ett delbetänkande.

Utredningens
arbele beräknas bli avslutat under år 1982.

36. Utredningen
(U 1979:09) om behov av

radiobiologisk forskning m.m.

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 19 juli 1979:

Särskild
utredare

Berg,
Håkan, kanslichef (fr.o.m. den 19 juli 1979 Lo.m. den 30

september
1980)

Lemne,
Mats H., Ld. landshövding (fr.o.m. den I oktober 1980)

Experter;
Söderman, Olle, ingenjör (fr.o.m. den 1 maj 1980) Ånäs, Per, civilingenjör
(fr.o.m. den 1 maj 1980)

Sekreterare:
Samuelsson, Bengt, byråchef (fr.o.m. den I oktober 1979)

Lokal;
Naturvetenskapliga forskningsrådet. Box 23136, 104 35 Stockholm, tel. växel 15
15 80

Direkdven
för ulredningen, se 1980 års kommitléberällelse del II U 16.

Utredningen
har under liden november 1979 - oktober 1980 haft överläggningar med
företrädare för högskoleenheter och sektorsorgan, med forskare inom området
samt med utredningens experter.

Utredningen
har avgett delbetänkande rörande FOA 403 Ursvik i skrivelse den 29 oktober 1980
till utbildningsdepartementet.

Utredningens
arbele beräknas avslutas under första halvåret 1981.

37. Kommittén
(U 1979:10) om forskningens och

forskarutbildningens situation i den nya högskolan

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 19 juli 1979:

Ordförande:
Andrén, Carl-Gustaf, professor (fr.o.m. den 19 juli 1979)

Ledamöter;
André, Gunnel, teol. kand. (fr.o.m. den 19 juli 1979)

s. 239 Kontrollera mot PDF

239 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:38

Jacobsson,
Ulla, professor (fr.o.m. den 19 juli 1979) Jönsson, Hans-Åke, leknolog (fr.o.m.
den 19 juli 1979) Klein, Eva, professor (fr.o.m. den 19 juli 1979) Lagerroth,
Ulla-Britta, docent (fr.o.m. den 19 juli 1979) Magnusson, Robert, professor
(fr.o.m. den 19 juli 1979) Månsson, Ingmar, professor (fr.o.m. den 8 oktober
1979) Nilsson, Sven Erik, professor (fr.o.m. den 8 oktober 1979) Ruin, Olof,
professor (fr.o.m. den 19 juli 1979) Ryd, Harriet, professor (fr.o.m. den 19
juli 1979) Stephansson, Ove, professor (fr.o.m. den 19 juli 1979) Slråby,
Kerstin, docent (fr.o.m. den 19 juli 1979) Terenius, Lars, professor (fr.o.m.
den 19 juli 1979) Åkeriind, Ulla, docent (fr.o.m. den 19 juli 1979)

Experter:
Björkhem, Örjan, fil. kand. (fr.o.m. den 8 januari 1980) Näslund, Hans,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 22 september t.o.m. den 31 december 1980)

Sekreterare:
Myhrberg, Harry, docent (fr.o.m. den I oktober 1979)

Bitr.
sekreterare: Ottosson, Hans, byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1979)

Lokal:
St Annegatan 4 (in på gården), 223 50 Lund, tel. 046/11 9131

Direktiven
för kommittén, se 1980 års kommiltéberältelse del II U 15.
Tilläggsdirektiv, se 1981 års kommittéberättelse del II U 3.

Kommittén
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit tio sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheter och organisationer som berörs av
kommitténs arbele.

Kommittén
beräknas avge sitt slutbetänkande under april månad 1981.

38. Delegationen (U 1979:11) för bättre skolmiljö och
uppföljning av reformbesluten rörande grundskolan

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 19 juli 1979:

Ordförande;
Arfwedson, Anders, statssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1979)

Ledamöter:
Göthberg, Kerstin, led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 juli 1979) Haglund,
Ann-Cathrin, led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 oktober 1979)

s. 240 Kontrollera mot PDF

U:38 Skr 1980/81:103 240

Hjelm-Wallén,
Lena B., adjunkt led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 juli

1979)

Hörlén,
Linnea, led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 juli 1979)

Kallos,
Daniel, docent (fr.o.m. den 19 juli 1979)

Persson,
Göran, led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 juli 1979)

Sakkunniga:
Börjesson, Bengt, docent (fr.o.m. den 19 juli 1979) Elvander, Nils, professor
(fr.o.m. den 19 juli 1979) Lundgren, Ulf, professor (fr.o.m. den 19 juli 1979)

Sekretariat:
Utbildningsdepartementet, 103 33 Slockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763
17 83 (Peter Honeth, departementssekreterare)

Direktiven
för delegationen, se 1980 års kommiltéberältelse del II U 17.

Delegationen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden och
företagit två studieresor.

Delegationen
har i en skrivelse till regeringen den 12 mars 1980 lämnat vissa förslag
rörande samlad skoldag inom grundskolan.

Delegationens
arbete beräknas pågå under hela år 1981.

39.
Skolförfattningsutredningen (U 1979:12)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 6 september 1979:

Särskild
utredare: Sanmark, P. Arvid L., rättschef (fr.o.m. den 6 september 1979)

Experter:
Björinder, Henry, sektionschef (fr.o.m. den 16 oktober 1979) Johansson,
Lillemor U., departementssekreterare (fr.o.m. den 16 oktober 1979)

Johnson,
Olle P., departementssekreterare (fr.o.m. den 16 oktober t.o.m. den 31 december
1979)

Larsson,
B. Kenneth, språkexpert (fr.o.m. den 16 oktober 1979) Persson, P. Östen, Ld.
länsskolinspektör (fr.o.m. den 16 oktober 1979) Wallin, Sven-Erik,
departementssekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Sekreterare:
Håkansson, Lars Eric, hovrättsassessor (fr.o.m. den 22 oktober 1979)

Lokal:
Departementens utredningsavdelning. Västergatan 47, Box 187, 201 21 Malmö, tel.
växel 040/749 50 (sekreteraren)

s. 241 Kontrollera mot PDF

241 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:40

Direktiven
för utredningen, se 1980 års kommitléberällelse del II U 20.

Utredningen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden saml haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
utredningens arbete.

Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1981.

40.
Kommittén (U 1979:13) angående skolor med enskild huvudman

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 6 september 1979:

Ordförande:
Edmar, Staffan, kanslichef (fr.o.m. den 6 september 1979)

Ledamöter:
Ekelund, Ulla G., led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 september 1979) Karlsson,
Ingemar, landstingsråd (fr.o.m. den 15 oktober 1979)

Sakkunniga:
Carlgren, Franls, fil. lic. (fr.o.m. den 6 september 1979) Malmeström, Göran,
rektor (fr.o.m. den 15 oktober 1979) Norberg, Randolph, sekreterare (fr.o.m.
den 15 januari 1980)

Experter:
Marcusson, Olof, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 oktober 1979)

Olsson,
Ingrid, hovrättsassessor (fr.o.m. den I maj 1980) Rodhe, Birgit, rektor
(fr.o.m. den 15 oktober 1979)

Sekreterare:
Sjöberg, Lars-Olof, skolinspektör (fr.o.m. den 6 september 1979)

Lokal:
Svartmangatan 9,3 tr., 11129 Slockholm, tel. 207837 (Sjöberg)

Direktiven
för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del 11 U 21.

Kommittén
har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit tolv sammanträden saml haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
kommitténs arbele.

Kommittén
har den 21 mars 1980 avgett delbetänkandet (Ds U 1980:3) Enskild undervisning
enligl 35 § skollagen.

Kommittén
planerar all avge sill nästa delbetänkande våren 1981.

Kommitténs
arbele beräknas pågå under hela år 1981.

16 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 103

s. 242 Kontrollera mot PDF

U:41 Skr 1980/81:103 242

41.
Dansteaterutredningen (U 1979:14)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 6 september 1979 för atl utreda frågan om
en danslealerscen i Slockholm;

Särskild
utredare: Lindenbaum, Gustaf, direktör (fr.o.m. den 6 september 1979)

Experter;
Lidemark, Ebbe, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 november 1979) Thorell,
Bernt, teknisk chef (fr.o.m. den 1 november 1979)

Direktiven
för ulredningen, se 1980 års kommittéberättelse del II U 18.

Ulredningen
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit ca 20 sammanträden och
överläggningar med dem som berörs av utredningens arbele.

Utredningen har den 21
november 1980 avgett förslag angående dansteaterscen i Cirkus, Djurgården i
Stockholm.

Uppdraget
är därmed slutfört.

42.
Utredningen (U 1979:15) med uppdrag att utreda frågan rörande den framtida
verksamheten vid Stiftelsen Drottningholms teatermuseum m.m.

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 6 september 1979:

Särskild
utredare: Virdebrandt, Carl-Erik, kanslichef (fr.o.m. den 6 september 1979)

Sekreterare:
Bogefeldl, Christer, fil. kand. (fr.o.m. den 6 september 1979)

Experter:
Bexelius, Björn, intendent (fr.o.m. den I juli 1980) Forsström, Per, intendent
(fr.o.m. den 14 december 1979) Kartaschew, Kenneth, antikvarie (fr.o.m. den 14
december 1979) Lidemark, Ebbe, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 14 december
1979) Sauler, Willmar, fil. dr (fr.o.m. den 1 juli 1980) Östman, Arnold,
teaterchef (fr.o.m. den 14 december 1979)

Lokal:
Slorkyrkobrinken 2-4, tel. växel 763 10 00. Postadress;
Utbildningsdepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven
för ulredningen, se 1980 års kommitléberättelse del II U 19.

s. 243 Kontrollera mot PDF

243 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:44

Utredningen
har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit 18 sammanträden.

Utredningen
beräknas avge sitt slutbetänkande under februari månad 1981.

43.
Sista Serafenutredningen (U 1979:16)

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 13 september 1979 med uppdrag alt inkomma
med förslag om vilka ålgärder som vid Serafimerlasareltets nedläggning bör
vidtas med avseende på dels vissa icke landstingsägda fasla och lösa konst- och
kulturföremål, deponerade inventarier, arkiv m.m., dels till lasarettet knutna
fonder;

Särskild
utredare; Biörck, C. Gunnar W., professor (fr.o.m. den 13 september 1979 t.o.m.
den 6 juni 1980)

Expert;
Anneli, Johan G., hovrättsassessor (fr.o.m. den 13 september 1979 t.o.m. den 6
juni 1980)

Sekreterare:
Rylander, Kristina, soc. stud. (fr.o.m. den 13 september 1979 t.o.m. den 6 juni
1980)

Särskilda
direktiv har ej meddelats.

Den
särskilde utredaren har under dden november 1979 - maj 1980 haft överläggningar
och andra kontakter med myndigheter och andra som berörs av eller som kunnat
lämna uppgifter av betydelse för utredningens arbete.

Utredningen
har den 6 juni 1980 avgeU betänkandet (Ds U 1980:8) Sista Serafenutredningen.
Del II.

Uppdraget
är därmed slutfört.

44.
Folkbiblioteksutredningen (U 1979:17)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 13 december 1979:

Ordförande:
Rodhe, Birgit, rektor (fr.o.m. den 1 januari 1980)

Ledamöter:
Eliasson, Anna, fil. mag., led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 mars 1980)

s. 244 Kontrollera mot PDF

U:44 Skr 1980/81:103 244

Fleelwood,
Elisabeth, adjunkt, led. av riksdagen (fr.o.m. den I mars

1980)

Green,
Åke, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 mars 1980)

Jansson,
Barbro, sociolog (fr.o.m. den 1 mars 1980)

Johansson,
Kent, sekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1980)

Ristarp,
Jan, kanslichef (fr.o.m den 1 mars 1980)

Sakkunniga:
Eriksson, Sune, direktör (fr.o.m. den 1 mars 1980) Jonsson, Bo A.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 10 april 1980) Svensson, Gunnar,
departementsråd (fr.o.m. den 1 mars 1980)

Experter;
Andersson, Lars G., byrådirektör (fr.o.m. den 1 september 1980) Beckman
Hirschfeldl, Ingar, förste bibliotekarie (fr.o.m. den 15 augusd 1980)

Ditlmer,
Ulf, stadsbibliotekarie (fr.o.m. den 1 mars 1980) Eide-Jensen, Inger,
kulturchef (fr.o.m. den 1 juli 1980) Gumpert, Jan, direktör (fr.o.m. den 1 mars
1980) Hedin, Benkt-Erik, författare (fr.o.m. den 1 mars 1980) Johansson, Hans,
tL avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 mars 1980) Karlsson, Åke, förste
sekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1980) Lindholm, Berndt, utredningssekreterare
(fr.o.m. den 15 augusti 1980) Mattsson, Inger, bibliotekschef (fr.o.m. den 1
september 1980) Nordström, Tore, kulturchef (fr.o.m. den 1 juli 1980) Renborg,
Greta, lektor (fr.o.m. den 1 september 1980) Skoglund, Lena, lektor (fr.o.m.
den 1 september 1980) Thomasson, Björn E., kanslichef (fr.o.m. den 1 mars 1980)
Tynell, Lars V., riksbibliotekarie (fr.o.m. den 1 mars 1980) Wessel, Britta,
kulturchef (fr.o.m. den I september 1980) Värman, Anis, bitr. bibliotekschef
(fr.o.m. den 15 augusti 1980)

Sekreterare;
Hallberg, Dag R., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I februari 1980)

Bitr.
sekreterare; Albreklson, Bengt Olov, kulturchef (fr.o.m. den 10 mars 1980)

Lokal;
Stora Nygatan 33, 111 20 Slockholm, tel. 20 69 84 (Hallberg), 20 33 05 (kansli)

Direktiven
för kommittén, se 1981 års kommitléberällelse del II U 1.

Kommittén
har under dden mars - oktober 1980 hållit fem sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
kommitténs arbete.

s. 245 Kontrollera mot PDF

245 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:46

Kommittén
har den 24 september 1980 till utbildningsdepartementet avgelt elt förslag
rörande depåbibliotek.

Kommittén
planerar att avge sitt första delbetänkande i juni 1981 och sitt andra
delbetänkande 1982.

Kommittén
beräknas avge sitt slutbetänkande under år 1983.

45.
Organisationskommittén (U 1979:18) för statens konstmuseer

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 13 december 1979;

Ordförande;
Svensson, Gunnar, direktör (fr.o.m. den 1 januari 1980)

Ledamöter;
Höglund, Olov, organisationsdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1980) Wetterberg,
Ulf, avdelningschef (fr.o.m. den 1 januari 1980)

Experter;
Bjurström, Per, överintendent (fr.o.m. den 6 oktober 1980) Björk, Hans,
departementssekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1980) Granath, Olle,
museidirektör (fr.o.m. den 6 oktober 1980) Gråte, Pontus, förste intendent
(fr.o.m. den 6 oktober 1980) Gyllensvärd, Bo, museidirektör (fr.o.m. den 6
oktober 1980) Ljungberg, Sven, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 6 oktober 1980)

Sekreterare:
Munkhammar, Ann Charlotte, byrådirektör (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Särskilda
direktiv har ej meddelats.

Kommittén
har under tiden januari - oktober 1980 haft sju sammanträden samt haft
överläggningar med företrädare för statens konstmuseer och de lokala
personalorganisationerna.

Kommittén
har avgett en rapport den 24 oktober 1980.

Uppdraget
är därmed slutfört.

46.
Utredningen (U 1980:01) för översyn av statens konstråds organisation och
verksamhetsformer

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 31 januari 1980:

Särskild
utredare: Ziemelis, Mite, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1980)

s. 246 Kontrollera mot PDF

U:46
Skr 1980/81:103 246

Expert;
Höglund, Olov, organisationsdirektör (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Lokal:
Statens kulturråd. Box 7843, 103 98 Stockholm, tel. växel 24 72 60

Utredningen
har under tiden februari - oktober 1980 hållit sex sammanträden med en av
statens konstråd för översynsarbelel tillsatt referensgrupp.

Utredningen
har i skrivelse den 12 november 1980 avgett förslag angående översyn av statens
konstråds organisation och verksamhels-former.

Ulredningen
beräknas avsluta sitt arbete under våren 1981.

47.
Utredningen (U 1980:02) om ortnamnsverksamheten i riket m.m.

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 24 januari 1980:

Särskild
utredare: Kromnow, Åke, Ld. riksarkivarie (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Sakkunniga:
Benson, Sven, professor (fr.o.m. den I februari 1980) Gustavson, Helmer, förste
antikvarie (fr.o.m. den 1 februari 1980) Ivarsson, S. Tore, sekreterare
(fr.o.m. den 15 mars t.o.m. den 30 september 1980)

Karlsson,
Johannes, kanslichef (fr.o.m. den 1 oktober 1980) Löfvendahl, Eberhard,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Millgård,
E. Olof (Olle) teknisk direktör (fr.o.m. den 1 februari 1980) Pellbäck, E.
Gösta, stadsingenjör (fr.o.m. den I februari t.o.m. den 14 mars 1980)

Svanström,
K. Ivan H., lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den I februari 1980)

Expert:
Rostvik, Allan, arkivchef (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Sekreterare:
Åkesson, Hans, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1980)

Lokal;
Slorkyrkobrinken 2-4, tel. växel 763 10 00, direktval 763 19 12 (Kromnow), 763
19 07 (Åkesson). Postadress: Utbildningsdepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven
för ulredningen, se 1981 års kommiltéberältelse del 11 U 2.

s. 247 Kontrollera mot PDF

247 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:49

Utredningen
har under dden februari - oktober 1980 hållit två sammanträden samt haft
överläggningar med myndigheter, kommuner och andra som berörs av utredningens
arbele.

Utredningen
beräknas avsluta sitt arbete under år 1981.

48.
Utredningen (U 1980:03) om den framtida hälso-och sjukvården samt
motionsidrotten för studerande

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 20 december 1979:

Särskild
utredare: Ekholm, Lars, kansliråd (fr.o.m. den 1 mars 1980)

Experter;
Dahlquist, Lars-Ola, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1980)

Nicolausson,
Ulf, sektionschef (fr.o.m. den 1 november 1980) Nygårdh, Christina, jur. stud.
(fr.o.m. den I november 1980) Nyman, Kjell, departementssekreterare (fr.o.m.
den 1 november 1980) Rönmark, Walter, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I
november 1980) Sibbmark, Bengt, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november
1980) Swahn, Claes-Göran, intendent (fr.o.m. den 1 november 1980)

Sekreterare:
Eliason, Olof S., sekreterare (fr.o.m. den 1 april 1980)

Lokal;
Landstingsförbundet, Box 6606, 113 84 Slockholm, tel. växel 23 65 60 (Eliason)

Särskilda
direktiv har ej meddelats.

Utredningen
har under tiden april - oktober 1980 haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.

Utredningen
beräknas avsluta sitt arbete under år 1981.

49.
Utredningen (U 1980:04) om översyn av SFI-registret

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 20 mars 1980 för att göra en översyn av del
cenirala register som enligl kungörelsen (1973:631) om rätt lill ledighet och
lön vid dellagande i svenskundervisning för invandrare skall föras av
skolöverstyrelsen, del s.k. SFl-regisirel:

s. 248 Kontrollera mot PDF

U:49 Skr 1980/81:103 248

Särskild
utredare; Reinans, Sven A., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 21 mars 1980)

Särskilda
direktiv har ej meddelats.

Den
särskilde utredaren har den 31 juli 1980 avgett betänkandet (Ds U 1980:10)
Översyn av SFIregistreL Uppdraget är därmed slutfört.

50.
Utredningen (U 1980:05) för en rättslig översyn av åtgärder mot avgiftsskolk

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 20 mars 1980:

Särskild
utredare: Nöteberg, Rolf M., rådman (fr.o.m. den 20 mars t.o.m. den 6 juni
1980)

Experter;
Abrahamsson, P. Bertil E., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 april Lo.m. den 6
juni 1980)

Frenning,
Lars W., bitr. skattedirektör (fr.o.m. den 10 april t.o.m. den 6 juni 1980)

Lindeberg,
Roy, hovrättsassessor (fr.o.m. den 20 mars t.o.m. den 6 juni 1980)

Särskilda
direktiv har ej meddelats.

Ulredningen
har under maj 1980 haft två sammanträden. Ulredningen har den 6 juni 1980 avgeU
belänkandet (Ds U 1980:7) Avgiftsfinansiering av radio/TV. Uppdraget är därmed
slutfört.

51.
Organisationskommittén (U 1980:06) för Musikaliska akademiens bibliotek m.m.

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 6 maj 1980;

Ordförande;
Stiernsledl, K. Jan T., expeditionschef (fr.o.m. den 27 mars 1980)

Ledamöter:
Höglund, Olov, organisationsdirektör (fr.o.m. den 27 mars 1980) Nordmark, Hans
A., direktör (fr.o.m. den 27 mars 1980) Virdebranl, Carl-Erik, kanslichef
(fr.o.m. den 27 mars 1980) Öhman, Ulf, departementssekreterare (fr.o.m. den 27
mars 1980)

s. 249 Kontrollera mot PDF

249 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:52

Sakkunnig:
Åstrand, Hans, sekreterare (fr.o.m. den 2 juni 1980)

Experter:
Brunius, Jan, arkivarie (fr.o.m. den 21 oktober 1980) Hellberg, Roland,
byråsekrelerare (fr.o.m. den 21 oktober 1980) Munkhammar, Ann Charlotte,
byrådirektör (fr.o.m. den 2 juni 1980) Olsson, Per Sören, hovrättsassessor
(fr.o.m. den 2 juni 1980) Riidel, Wolfgang, departementssekreterare (fr.o.m.
den 2 juni 1980) Sundström, Sten, kamrer (fr.o.m. den 21 oktober 1980)

Sekreterare;
Jonsson, Anita, departementssekreterare (fr.o.m. den 14 april 1980)

Lokal;
Slorkyrkobrinken 2-4, tel. växel 763 10 00. Postadress;
Utbildningsdepartementet, 103 33 Stockholm

Särskilda
direktiv har ej meddelats.

Kommittén
har under tiden maj - oktober 1980 hållit sex sammanträden.

Kommittén
beräknas avsluta sitt arbete under år 1981.

52.
1980 års bokbranschutredning (U 1980:07)

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 17 april 1980:

Särskild
utredare: Petri, Gunnar, statssekreterare (fr.o.m. den 17 april 1980)

Sakkunniga;
Modig, Jonas, direktör (fr.o.m. den 17 april 1980) Nordenson, Per, direktör
(fr.o.m. den 17 april 1980)

Experter;
Ahlmark, Dan, ekon. lic (fr.o.m. den 17 april 1980) Andersson, Anders,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 17 april 1980) Brodin, Bengt, docent (fr.o.m.
den 17 april 1980) Riidel, Wolfgang, departementssekreterare (fr.o.m. den 1
juli 1980) Sahlström, Sven, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 17 april 1980)
Thörngren, Torbjörn, byrådirektör (fr.o.m. den 17 april 1980)

Sekreterare:
Werbell, Bror L, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 17 april 1980)

Bitr.
sekreterare; Erikson, Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den 17 april
1980)

s. 250 Kontrollera mot PDF

U:52 Skr 1980/81:103 250

Lokal:
Slora Nygatan 33, 111 27 Stockholm, tel. 20 71 83 Direktiven för utredningen,
se 1981 års kommittéberätteise del II U 4.

Utredningen
har under tiden april - oktober 1980 hållit tio sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheter och organisationer och andra som berörs av
utredningens arbete.

Utredningen
har den 1 oktober 1980 avgelt betänkandet (Ds U 1980:11) Samverkan i
bokbranschen.

Utredningen
beräknas avsluta sitt arbete under år 1981.

53.
Utredningen (U 1980:08) om dagstidningar för synskadade

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 10 juli 1980:

Särskild
utredare: Modig, Jan Otto, vice radiochef (fr.o.m. den 10 juli 1980)

Sakkunniga:
Andersson, Christina, utredningssekreterare (fr.o.m. den 22 september 1980)

Gurinder,
Jan-Olof, bibliotekschef (fr.o.m. den 22 september 1980) Pers, Anders H.,
redaktör (fr.o.m. den 22 september 1980) Westberg, Lars, journalist (fr.o.m.
den 22 september 1980)

Sekreterare;
Nilsson, Lennart, universitetslektor (fr.o.m. den 10 juli 1980)

Lokal;
Slorkyrkobrinken 2-4, tel. växel 763 10 00, direktval 763 19 20 (sekreteraren).
Postadress: Utbildningsdepartementet, 103 33 Stockholm

Direkdven
för utredningen, se 1981 års kommittéberättelse del II U 5.

Utredningen
har under liden september - oktober 1980 hållit två sammanträden.

Utredningens
arbele beräknas pågå under hela år 1981.

s. 251 Kontrollera mot PDF

251 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo:2

Jordbruksdepartementet

Inom
detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1980: 1,
2, 5, 7, 11, 17 och 26

1.
Genbankutredningen (Jo 1973:04)

Tillkallad
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 februari 1973 för att utreda frågan om
bevarande av genetiskt material (se Post- och Inrikes tidn. den 9 mars 1973);

Sakkunnig;
. Ehrenberg, Carin M. S. H., docent (fr.o.m. den 5 september 1975)

Experter;
Halländer, K. I. Håkan, fil. dr (fr.o.m. den 6 oktober 1978) Johansson, Göran,
depå- och stuterichef (fr.o.m. den 6 oktober 1978) Junback, Carl Gunnar,
departementssekreterare (fr.o.m. den 28 februari 1975)

Lindhé,
N. Bengt H., docent (fr.o.m. den 6 oktober 1978) Matzon, Curt L., agronom
(fr.o.m. den 10 oktober 1979) Palm, Per-Olof, intendent (fr.o.m. den 6 oktober
1978) Wilhelmson, S. Martin, försöksledare (fr.o.m. den 6 oktober 1978)
Zachrisson, K. Sune R., styresman (fr.o.m. den 10 oktober 1979)

Direktiven
för utredningen, se 1974 års riksdagsberättelse Jo 23. Tilläggsdirektiv, se
1979 ärs kommittéberättelse del II Jo 8.

Utredningen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit fyra sammanträden samt haft
överläggningar med olika organisationer och andra som berörs av utredningens
arbete.

Ulredningen
har den 18 september 1980 avgett sitt slutbetänkande (Ds Jo 1980:6) Bevarande
av genresurser hos husdjur.

Uppdraget
är därmed slutfört.

2.
Skogsadministrativa utredningen (Jo 1974:03)

Tillkallade
enligt Kungl. Maj;ts bemyndigande den 26 april 1974 för att utreda den statliga
administrationen på skogsbrukets område (se Post- och Inrikes lidn. den 25 maj
1974);

s. 252 Kontrollera mot PDF

Jo:2 Skr 1980/81:103 252

Ordförande:.
Hedström, Bo S., generaldirektör

Ledamot:
Brännström, Roland J., verkmästare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 7 april
1978)

Sakkunnig;
Norrby, Karl-Eric, lantbrukare, led. av riksdagen

Experter:
Agebro, Albin S., förbundssekreterare (fr.o.m. den 8 april 1976) Andersson,
Gösta R., skogsvårdskonsulent (fr.o.m. den 7 september 1974)

Falk,
Eric G. R., avdelningschef (fr.o.m. den 7 september 1974) Hammarlund, F. Gösta
E., länsjägmästare (fr.o.m. den 8 april 1976) Lindgren, K. Erik,
organisationsdirektör (fr.o.m. den 2 april 1975) Nilsson, Nils-Erik, professor,
avdelningschef (fr.o.m. den 2 april 1975) Segergren, N. E. Ingemar,
revisionsdirektör (fr.o.m. den 17 januari 1978)

Sekreterare:
Holmgren, Anders F., jägmästare

Bitr.
sekreterare: Dahlström, Bo S., förste revisor (fr.o.m. den 1 september 1978)

Direktiven
för utredningen, se 1975 års kommitléberättelse Jo 25.

Utredningen
har under dden november 1979 - februari 1980 hållit sex sammanträden.

Ulredningen
har den 24 mars 1980 avgetl betänkandet (Ds Jo 1980:1) Skogsvärdsstyrelsernas
organisation.

Uppdraget
är därmed slutfört.

3.
1974 års trädgårdsnäringsutredning (Jo 1974:09)

Tillkallad
enligl Kungl. Maj;ls bemyndigande den 13 september 1974 för alt utreda
trädgårdsnäringen (se Post- och Inrikes lidn. den 5 oktober 1974);

Ordförande;
Henriksson, Rune L, avdelningschef

Sakkunniga:
Björk, Villiam E., kommunalråd, Ld. led. av riksdagen CarlslrÖm, A. Valdo,
direktör, Ld. led. av riksdagen Nilsson, Anna-Lisa, handelslrädgårdsmäslare,
Ld. led. av riksdagen

s. 253 Kontrollera mot PDF

253 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo:3

Strömberg,
K. Håkan, metallarbetare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 20 juni 1979)

Experter:
Carlsson, C. Mårten, professor (fr.o.m. den I juli 1977) Donelius, Göran H.,
direktör (fr.o.m. den 28 augusd 1980) Gustafsson, N. Henry, avdelningschef
(fr.o.m. den 19 oktober 1974) Johansson,-J. Jörgen, direktör (fr.o.m. den 15
oktober 1980) Larsson, Lars I. H., direktör (fr.o.m. den 15 oktober 1980) Lööw,
Herbert P. D., agronom (fr.o.m. den 1 februari 1978) Moberg, C. E. Ragnar,
direktör (fr.o.m. den 19 oktober 1974) Nyström, Holger R. B., direktör (fr.o.m.
den 19 oktober 1974) Olsson, Bengt M., avdelningschef (fr.o.m. den 20 januari
1980) Renborg, Ulf B;son, professor (fr.o.m. den 1 december 1979) Svensson, S.
Börje F., förbundsordförande (fr.o.m. den 19 oktober 1974)

Sekreterare:
Gradin, Lars-Erik, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 16 januari 1976)

Bitr.
sekreterare: de Maré, Stefan S., departementssekreterare (fr.o.m. den 14
september 1976 Lo.m. den 29 februari 1980)

Liden,
Carl-Johan, departementssekreterare (fro.m. den 27 maj 1976) von Schantz, Dag
I. H., kanslisekreterare (fr.o.m. den 15 juni t.o.m. den 31 december 1979)
Wennberg, Gunilla L, byrådirektör (fro.m. den 1 december 1979)

Lokal:
Lantbruksnämnden i Malmöhus län, Celsiusgatan 38 C, 212 14 Malmö, tel. växel
040/93 45 80 (sekreteraren)

Direktiven
för utredningen, se 1975 års kommiltéberältelse Jo 31.

Ulredningen
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit elva sammanträden saml haft
överiäggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
utredningens arbele.

Ulredningen
har dessulom haft sammanträden med en särskild arbetsgrupp som behandlar
forskning och försök saml med en särskild arbetsgrupp som behandlar
fondfrågan.

Ulredningen
har i november 1979 avgetl en promemoria rörande översyn av tullarna för
beredning'av köksväxter och frukter samt i december 1980 avgett en promemoria
om skyddsåtgärder mot lågprisimport av irädgårdsprodukter.

Ulredningen
planerar atl avge nästa delbetänkande i april månad 1981.

Utredningen
beräknas avsluta sitt arbete under år 1981.

s. 254 Kontrollera mot PDF

Jo:4 Skr 1980/81:103 254

4.
Utredningen (Jo 1976:06) om översyn av miljöskyddslagstiftningen

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 18 mars 1976 för atl göra en översyn av
miljöskyddslagslifiningen (se Post- och Inrikes lidn. den 22 maj 1976);

Ordförande;
af Klintberg, Lennart, vallenrätlsdomare (fr.o.m. den 29 januari 1980)

Sakkunniga:
Adolfsson, Tage V. A., företagare, led. av riksdagen Håkansson, Per Olof,
byggnadsingenjör, led. av riksdagen Larsson, Lars-Åke G., ombudsman, led. av
riksdagen Lindahl, Torkel R. N., segelmakare, led. av riksdagen (fr.o.m. den I
november 1976)

Mattsson,
Kjell A., led. av riksdagen Theorin, K. Maj Britt M., sekreterare, led. av
riksdagen

Experter;
Beckman, Lars K. A. G., departementsråd Damgren, H. G. Fredrik, departementsråd
Hanson, Arne, avdelningschef (fr.o.m. den 9 september 1980) Helmerson, Bo I.
H., direktör

Johansson,
Caj-Aage, trafikdireklör (fr.o.m. den 6 mars 1979) Olerud, Eric Hj.,
sekreterare

Persson,
Göran A., avdelningschef (t.o.m. den 17 augusti 1980) Svärd, Stig Olof,
vallenrätlsdomare Dahllöf, Lars A., hovrällsfiskal (fr.o.m. den 27 oktober
1980)

Sekreterare:
Änder, C. Peter E., hovrättsassessor (t.o.m. den 31 december 1979) Ericsson,
Mals Y., hovrättsassessor (fr.o.m. den 29 januari 1980) Öijerholm, C. Rutger,
hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 september 1980)

Bitr.
sekreterare: Dahllöf, Lars A., hovrällsfiskal (fr.o.m. den 1 december 1977
t.o.m. den 26 oktober 1980)

Lokal;
Jordbruksdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren).
Besöksadress Jakobsgalan 26

Direktiven
för utredningen, se 1977 års kommitléberällelse del II Jo 8.

Utredningen
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit fyra sammanträden.

Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1981.

s. 255 Kontrollera mot PDF

255 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo:6

5.
Fjällägenhetsutredningen (Jo 1976:09)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 23 juni 1976 för atl utreda frågan efter
vilka riktlinjer användningen och förvaltningen skall ske av staten tillhöriga
lägenheter, som är belägna ovanför odlingsgränsen eller på renbelesfjällen i
Jämtlands län (se Post- och Inrikes tidn. den 3 augusti 1976):

Ordförande:
Stridsman, Torslen U., ombudsman, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 3 mars
1978)

Ledamöter:
Landahl, O. Sixten H., Ld. lantbruksdirektör Nisser, Carl Wilhelm B. G., chefsjurist

Sakkunniga;
Bohlin, E. Jörgen, förbundsjurisl (fr.o.m. den 13 januari 1977) Lövgren, Lars
Göran, direktör (fr.o.m. den 26 mars 1977)

Expert:
Agerberg, Nils, Ld. lantbruksdirektör (fr.o.m. den 26 mars 1977)

Sekreterare:
Wikman, L. Åke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 maj 1977)

Direktiven
för utredningen, se 1977 års kommitléberättelse del II Jo 7.

Utredningen
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit 29 sammanträden.

Utredningen
har den 22 september 1980 avgett sitt slutbetänkande (Ds Jo 1980:2)
Förvaltningen av fjällägenheter inom renskötselområdel och Fjällägenheternas
tillkomst och utveckling.

Uppdraget
är därmed slutfört.

6.
Jakt- och viltvårdsberedningen (Jo 1977:04)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 24 mars 1977 för att göra en översyn av
vissa jakt- och viltvårdsfrågor:

Ordförande:
Ekström, E. Sören, departementsråd

Ledamöter;
Andersson, Elis G., byggnadsarbetare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 augusd
1979)

s. 256 Kontrollera mot PDF

Jo:6 Skr 1980/81:103 256

Andersson,
J. Arne L., inspektör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16

augusd
1979)

Flodström,
Karin A.-M., lågstadielärare, ers. för led. av riksdagen

(fr.o.m.
den 16 augusti 1979)

Jönsson,
Elias L, lantbrukare (fr.o.m. den 16 augusd 1979)

Lindberg,
Sven J., ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16

augusti
1979)

Sakkunniga;
Johansson, Stig E., överdirektör (fr.o.m. den 16 augusti 1979) Karlsson, Thure
W., lantbrukare (fr.o.m. den 16 augusti 1979) Lindqvist, Bernt O. S.,
förbundsjurist (fr.o.m. den 16 augusd 1979) Pettersson, Jan-Olof A., byråchef
(fr.o.m. den 16 augusd 1979) Sköld, Per L, verkst. direktör (fr.o.m. den 16
augusti 1979)

Experter;
Dahl, A. Erik, professor (fr.o.m. den 1 september 1979) Hermansson, Nils T,
jur. kand., civilekonom (fr.o.m. den 1 augusti 1978)

Holmgren,
Gunnar, hovrättsassessor

Sjöberg,
Tommie W., kanslisekreterare (fr.o.m. den I september 1979 t.o.m. den 1
september 1980) Weinberg, Ulf C, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 16 januari
1978)

Sekreterare:
Petterson, Hans H. J. A., hovrättsassessor

Bitr.
sekreterare: Anefall, Bengt, arkitekt (fr.o.m. den I september 1979) Stagh,
Tommy Ch., departementssekreterare (fr.o.m. den 22 maj 1980)

Lokal:
Jordbruksdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekretariatet).
Besöksadress: Jakbosgatan 26

Direktiven
för beredningen, se 1978 års kommitléberättelse del 11 Jo 4.

Beredningen
har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit åtta sammanträden.

Beredningen
har den 27 mars 1980 avgeU betänkandet (SOU 1980:11) Vildsvin i Sverige och den
24 juli 1980 betänkandet (SOU 1980:29) Vilt och trafik.

Beredningen
planerar alt under år 1980 avge etl belänkande om den svenska kronviltstammen
samt att avge yttrande till regeringen om utformningen av den samordnade
älgjakten i framtiden.

Beredningen
beräknas avge sitt slutbetänkande under våren 1982.

s. 257 Kontrollera mot PDF

257 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo:7

7.
Vattenplaneringskommittén (Jo 1977:06)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 30 mars 1977 för att utreda frågan om
vallenplanering:

Ordförande;
Gustafsson, G. Einar, landshövding

Ledamöter;
Nilsson, Per-Axel E., avdelningschef, led. av riksdagen Rosén, Bo G. F.,
redaktör

Sakkunniga;
Céwe, Tord G., naturvårdsdirektör Ericsson, Gunnar, sekreterare Wederhall, Sven
C. E., byråchef

Experter;
Ahlgren, Nils U., planeringschef

Berggren,
Erik J. R., länsråd (fr.o.m. den 1 december 1977) Berggren, K. Roy, byråchef
(fr.o.m. den 9 september 1977) Högberg, Lars L, naturvårdsdirektör (fr.o.m. den
5 december 1978) Hörberg, Ingvar K. P., civilingenjör (fr.o.m. den 5 december
1978) Knutsson, Gert O. L, professor (fr.o.m. den 9 september 1977)
Sundberg-Falkenmark, Malin F. S., docent (fr.o.m. den 9 september 1977)

Wallin,
Sten-Erik J., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 9 september 1977)

Wendl,
Curt A. G., byråchef (fr.o.m. den 9 september 1977) Wiberg, N. Lennart, iL
byråchef (fr.o.m. den 9 september 1977)

Sekreterare:
Lettevall, Ulf G. S., byrådirektör (fr.o.m. den 1 december 1977)

Bitr.
sekreterare; Hägerhäll, Bertil G., departementssekreterare

Lokal:
Länsstyrelsen i Kronobergs län, Kungsgatan 8, 351 86 Växjö, tel. växel 0470/86
000 (sekreteraren)

Direktiven
för kommittén, se 1978 års kommittéberättelse del II Jo 5.

Kommittén
har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit fem sammanträden.

Kommittén
har den 30 september 1980 avgett betänkandena (SOU 1980:39 och 1980:40)
Vattenplanering.

Uppdraget
är därmed slutfört.

17
Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 103

s. 258 Kontrollera mot PDF

Jo:8
Skr 1980/81:103 258

8.
Bilavgaskommittén (Jo 1977:08)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 5 maj 1977 för alt utreda frågor om
luftvårdsproblem på grund av bilavgaser;

Ordförande;
Svenson, S. Göte, landshövding

Ledamöter:
Flyborg, Berit, fru Häggström, Nils, docent

Johansson,
N. Bertil M., lantbrukare, Ld. led. av riksdagen Lorentzon, Sven Eric,
lantbrukare, led. av riksdagen Marcusson, Eric R., ombudsman, Ld. led. av
riksdagen Niblaeus, Kerstin S. E., lekn. dr

Sakkunniga;
Friberg, Lars T, professor (fr.o.m. den 16 februari 1978) Gawell, Jonas,
direktör (fr.o.m. den 16 februari 1978) Högberg, Lars G., avdelningschef
(fr.o.m. den 1 november 1980) Kardell, J. Arne, hovrättsassessor (fr.o.m. den I
november 1977) Magnusson, Egon S. L, ingenjör (fr.o.m. den 16 februari 1978)
Sigfridsson, Sven-Erik L, rättschef (fr.o.m. den I november 1977) Åslander,
A. Nils-Olof (Olle), avdelningsdirektör (fr.o.m. den I november 1977)

Experter:
Egebäck, Karl-Erik, laborator (fr.o.m. den 2 november 1978) Holmberg, Bo E. G.,
professor (fr.o.m. den 2 november 1978) Killingmo, Odd-Hroar, laborator
(fr.o.m. den 2 november 1978)

Sekreterare:
Assarsson, Bo S. G., departementssekreterare (fr.o.m. den 2 november 1980)
Högberg, Lars G., avdelningschef (t.o.m. den I november 1980)

Bitr.
sekreterare: Berggren, P. Anders E., trafikingenjör (fr.o.m. den 16 februari
1978) Friberg, Göran E., civilingenjör (fr.o.m. den 1 januari 1981)

Lokal:
Statens naturvårdsverk, Smidesvägen 5, Fack, 171 20 Solna, tel. växel 98 18 00
direkt 29 21 20

Direktiven
för ulredningen, se 1978 års kommitléberättelse del 11 Jo 7. Tilläggsdirektiv,
se 1980 års kommitléberättelse del II Jo 3.

Kommittén
har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit fyra sammanträden.

s. 259 Kontrollera mot PDF

259 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo:9

Kommittén
har 1979 avgett delbetänkandet (SOU 1979:34) Bilarna och luftföroreningarna,
vilket under år 1980 har översatts till engelska. Kommittén beräknas avsluta
sitt arbele år 1982.

9. Naturresurs- och miljöutredningen (Jo 1978:01)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 12 januari 1978 med uppdrag all utforma
riktlinjer för den framlida naturresurs- och miljöpolitiken;

Ordförande:
Bernhard, Carl Gustaf, professor (fr.o.m. den I juli 1980) Gustafsson, G.
Einar, landshövding (fr.o.m. den 21 mars 1978 t.o.m. den 30 juni 1980)

Ledamöter:
Lönnqvisl, Ulf R., utredningssekreterare (fr.o.m. den 21 mars 1978) Olsson,
Karl Erik T, lantbrukare, Ld. led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 mars 1978)

Radesjö,
G. Wivi-Anne, företagare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 mars 1978)

Redbrandl,
Lars-Göran, pol. mag. (fr.o.m. den 21 mars 1978) Unckel, Per C. G., jur. stud.,
led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 mars 1978)

Sakkunniga:
Herlilz, Agneta, fil. kand. (fr.o.m. den 27 juni 1978) Ivarsson, S. Tore,
sekreterare (fr.o.m. den 27 juni 1978) Lund, D. Gunnar M., direktör (fr.o.m.
den 27 juni 1978) Mannerfell, Cari O. G. M:son, fil. dr (fr.o.m. den 27 juni
1978 t.o.m. den 31 mars 1980)

Montgomery,
John-Gabriel C, direktör (fr.o.m. den I juli 1980) Nilsson, Olof,
statssekreterare (fr.o.m. den I januari 1980) Tengberg, Bo E., ombudsman
(fr.o.m. den 27 juni 1978) Wramner, Per L, Ld. statssekreterare (fr.o.m. den 21
november 1978 Lo.m. den 31 december 1979)

Experter:
Daléus, C. E. Lennart, kanslichef (fr.o.m. den I juli 1980) Damgren, H. G.
Fredrik, departementsråd (fr.o.m. den 27 juni 1978) Delin, P. Staffan, fil.
lic. (fr.o.m. den 27 juni 1978) Egneus, Hans, docent (fr.o.m. den 27 juni 1978)
Ejerhed, Anders G., civilingenjör (fr.o.m. den 27 juni 1978) Emmelin, Lars,
universitetsadjunkt (fr.o.m. den 27 juni 1978)

s. 260 Kontrollera mot PDF

Jo:9 Skr 1980/81:103 260

Esping,
F. Lars-Erik, avdelningschef (fro.m. den I september 1978

Lo.m.
31 oktober 1980)

Falk,
Bo V. R, fil. kand. (fr.o.m. den 27 juni 1978)

Gunnarsson,
Jan G., departementssekreterare (fr.o.m. den 15 januari

1980)

Jansson,
Ann-Mari, docent (fr.o.m. den 27 juni 1978)

Johansson,
Thomas H. B., docent (fr.o.m. den 27 juni 1978)

Kumm,
Karl-Ivar, agronom (fr.o.m. den 24 april 1979)

Lindell,
Rolf G., departementssekreterare (fr.o.m. den 9 november

1979
t.o.m. den 14 januari 1980)

Lindgren,
1. Lennart, departementsråd (fr.o.m. den 27 juni 1978)

Löfgren,
Torsten Hj., departementssekreterare (fr.o.m. den 27 juni

1978)

Malmer,
Nils, professor (fr.o.m. den 27 juni 1978)

Meyerson,
Per-Martin, fil. dr (fr.o.m. den 24 april 1979)

Ohlson,
J. S. Ragnar, forskningschef (fr.o.m. den 9 januari 1979)

Sundberg-Falkenmark,
Malin F. S., docent (fr.o.m. den 27 juni 1978)

Svedin,
Uno, fil. dr (fr.o.m. den 28 december 1979)

Tengslröm,
Emin, docent (fr.o.m. den 27 juni 1978)

Wramner,
Per L, Ld. statssekreterare (fr.o.m. den I januari 1980)

Zeltersten,
Gunnar M., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 november

1980)

Huvudsekreterare:
Arrhenius, Erik, professor (fr.o.m. den 21 mars 1978)

Sekreterare:
Nordström, K. Sivar V., jägmästare (fr.o.m. den 21 mars 1978)

Bitr.
sekreterare: Carlman, A. Ingrid M., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 mars
1980) Gustafsson, Thomas B., kanslisekrelerare (fr.o.m. den 1 april 1979 t.o.m.
den 31 januari 1980)

Lindqvist,
Hans Chr., jur. kand. (fr.o.m. den I maj 1979) Lindwall, Bengt,
deparlmenlssekrelerare (fr.o.m. den I februari 1980) Mono, Ralph S., fil. kand.
(fr.o.m. den I januari 1980) Wallgren, Björn, byrådirektör (fr.o.m. den I
november 1980)

Lokal:
Nybrogatan 6, 114 34 Slockholm (sekretariatet) tel. 63 74 27 (exp.)

Direktiven
för ulredningen, se 1979 års kommilléberäUelse del II Jo 3.

Ulredningen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit åtta sammanträden saml haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
kommilléns arbele.

s. 261 Kontrollera mot PDF

261 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo:10

Utredningen
planerar atl avge delbetänkande under år 1981. Utredningens arbele beräknas
pågå under hela år 1981.

10.
Kommittén (Jo 1978:03) om långväga transport av luftföroreningar

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 26 januari 1978 med uppdrag alt samordna
del svenska förberedelsearbetet inför behandlingen av frågor rörande långväga
transport av luftföroreningar i olika internationella organisationer:

Ordförande;
Svenson, S. Göte, landshövding (fr.o.m. den 29 mars 1978)

Ledamöter:
Forslund, Bo E., led. av riksdagen (fr.o.m. den 29 mars 1978) Johansson, J.
Erik, lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 29 mars 1978)

Lindahl,
Torkel R. N., segelmakare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 13 februari 1979)

Experter;
Assarsson, Bo S. G., departementssekreterare (fr.o.m. den 29 mars 1978)

Johnson,
Bo F., folkrättssakkunnig (fr.o.m. den 29 mars 1978) Lindau, Lars, byråchef
(fr.o.m. den 29 mars 1978) Olding, Per E. M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 29
mars 1978) Palme, Thomas O. V., departementssekreterare (fr.o.m.
den 13 februari 1979)

Persson,
Göran A., avdelningschef (fr.o.m. den 1 september 1978) Svensson, S. Ulf,
departementssekreterare (fr.o.m. den 29 mars 1978)

Sekreterare:
Hägerhäll, Bertil G., departementssekreterare (fr.o.m. den 29 mars 1978)

Bitr.
sekreterare: Mannheimer, Kaj E., deparlemenlssekrelerare (fr.o.m. den 29 mars
1978)

Lokal;
Jordbruksdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren).
Besöksadress Jakobsgatan 26.

Direktiven
för kommittén, se 1979 års kommitléberättelse del II Jo 2.
Tilläggsdirekdv, se 1980 års kommiltéberältelse del II Jo 1.

s. 262 Kontrollera mot PDF

Jo:10
Skr 1980/81:103 262

Kommittén
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit ell sammanträde.

Kommittén
beräknas lämna slutrapport i början av år 1981.

11.
Kommittén (Jo 1978:05) om miljörisker vid sjötransporter

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 29 juni 1978 med uppdrag att utreda frågan
om åtgärder mot oljeskador m. m. lill sjöss;

Särskild
utredare; Norrby, J. Sören, byrådirektör, Ld. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juli
1978)

Experter:
Engdahl, O. Roland, gränschef (fr.o.m. den 8 september 1978) Eriksson, Per A.,
sjösäkerhelsdireklör (fr.o.m. den 8 september 1978) Fahlin, Per G.,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 9 oktober 1978) Hägerhäll, Bertil G.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 8 september 1978)

Källsson,
Jan K.-Å., direktör (fr.o.m. den 24 januari 1979) Larsson, Knut-Inge L., Ld.
överdirektör (fr.o.m. den 9 oktober 1978) Lidgren, Karl, fil. kand. (fr.o.m.
den 9 oktober 1978) Lindencrona, Gustaf, Ld. sjöfartsråd (fr.o.m. den 22
december 1978) Thorell, Lars G., byråchef (fr.o.m. den 8 september 1978)
Treiberg, Alexander, sjökapten (fr.o.m. den 9 oktober 1978) Trotzig, C. Fredrik
J., avdelningschef (fr.o.m. den 9 oktober 1978) Wernhult, Sven-Åke, sjökapten
(fr.o.m. den 19 oktober 1978)

Sekreterare:
Gustavsson, Tore K.-E., departementssekreterare (fr.o.m. den 23 augusd 1978)

Henriksson,
Gilbert K. G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 23 augusti 1978)

Direktiven
för kommittén, se 1979 års kommiltéberältelse del II Jo 6.

Kommittén
har under våren 1980 avgelt en engelsk version av betänkandet (SOU 1979:43) Ren
tur - program för miljösäkra transporter - Oil and Chemical Pollution From
Ships.

Uppdraget
är därmed slutfört.

s. 263 Kontrollera mot PDF

263 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 12

12.
Kommittén (Jo 1978:06) för översyn av produktkontrollens organisation

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 29 juni 1978 för översyn av
produktkontrollens organisation:

Ordförande;
af Klintberg, Lennart, valtenrättsdomare (fr.o.m. den 8 september 1978)

Ledamöter:
Adolfsson, Tage V. A., företagare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 8 september
1978)

Nilsson,
Kjell O. H., metallarbetare, led. av riksdagen (fro.m. den 8 september 1978)

Orring,
Ulla B., nämndeman (fr.o.m. den 8 september 1978) Petersson, S. Åke E.,
landsdngsråd (fr.o.m. den 8 september 1978) Theorin, K. Maj Britt M.,
sekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 8 september 1978)

Sakkunniga:
Gerhardsson, Gideon, professor (fr.o.m. den 13 oktober 1978) Hjalmarsson, H.
Yngve J., utredningssekreterare (fr.o.m. den 13 oktober 1978)

Hoppe,
Hans W., direktör (fr.o.m. den 13 oktober 1978) Tengberg, Bo E., ombudsman
(fr.o.m. den 13 oktober 1978)

Experter:
Carlman, A. Ingrid M., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 27 februari 1980)

Edling,
Axel, ställföreträdande konsumentombudsman (fr.o.m. den 27 februari 1980)

Holm,
Lennart W., överingenjör (fr.o.m. den 27 februari 1980) Kökerilz, Ingrid B.,
hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 maj 1979) Lindeberg, K. Göran, tf.
organisationsdirektör (fr.o.m. den 9 februari 1979)

Sekreterare:
Hermelin, B. Samuel M., hovrättsfiskal (fr.o.m. den 1 juni 1979)

Bitr.
sekreterare; Fougelberg, Björn H., departementssekreterare (fr.o.m,
den 13 oktober 1978)

Direktiven
för kommittén, se 1979 års kommitléberättelse del II Jo 7.

Kommittén
har under dden november 1979 - juni 1980 hållit sju sammanträden.

s. 264 Kontrollera mot PDF

Jo:l2 Skr 1980/81:103 264

Kommittén
har den 27 juni 1980 avgeU betänkandet (Ds Jo 1980:4) Ny
produktkontrollorganisation. Uppdraget är därmed slutfört.

13.
Kommittén (Jo 1978:07) för industrins råvarukostnadsutjämning m.m. (RÅK)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 10 november 1978 med uppdrag all se över de
olika systemen för industrins råvarukostnadsutjämning m.m.;

Ordförande;
Lindström, Ingvar A., generaldirektör (fr.o.m. den 20 november 1978)

Ledamöter:
Becker, Gunnela, byrådirektör (fr.o.m. den 20 november 1978) Brandt, Erik,
direktör (fr.o.m. den 20 november 1978) Cederberg, Thomas, direktör (fr.o.m.
den 20 november 1978) Karlander, Olof, pol. mag. (fr.o.m. den 20 november 1978)
Kristensson, Bengt, direktör (fr.o.m. den 20 november 1978) Leuf, Nils-Börje,
departementsråd (fr.o.m. den 20 november 1978) Lindqvist, Gunnar, byrådirektör
(fr.o.m. den 20 november 1978) Näslund, Nils Erik, direktör (fr.o.m. den 20
november 1978) Rydberg, Kart-Evert, tullråd (fr.o.m. den 20 november 1978) Udd,
S. Robert, byråchef (fr.o.m. den 20 november 1978)

Experter;
Olsson, O. Bertil, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1979) Sandqvisl, B.
Eje G., byråchef (fr.o.m. den 1 maj 1979) Sjöberg, O. Torgny,
departementssekreterare (fro.m. den 20 november 1978) Witt, Nils, Ld.
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 20 november 1978)

Sekreterare;
Granlund, U. Krislina, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1980)

Udd,
S. Robert, byråchef (fr.o.m. den 20 november 1978 t.o.m. den 30 september 1980)

Bitr.
sekreterare; Granlund, U. Krislina, departementssekreterare (fr.o.m.
den 20 november 1978 t.o.m. den 1 oktober 1980)

Lokal:
Jordbruksdepartementet, 103 33 Slockholm, tel. växel 763 10 00 ( sekreteraren).
Besöksadress Jakobsgatan 26

Direktiven
för kommittén, se 1979 års kommitléberättelse del II Jo 9.

s. 265 Kontrollera mot PDF

265 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 14

Kommittén
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit 13 sammanträden saml haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
kommitténs arbete.

Kommittén
har dessutom hållit sammanträde med särskilda arbetsgrupper för vissa
tullfrågor resp. slärkelsefrågor.

Kommittén
beräknas avsluta sitt arbete under år 1980.

14.
Radonutredningen (Jo 1979:01)

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den I februari 1979 för all utreda frågan om
åtgärder mot strålrisker i byggnader, m.m.:

Särskild
utredare: von Sydow, Gunnar, Ld. landshövding (fr.o.m. den 28 februari 1979)

Experter:
Aldrin, Lars B., direktör (fr.o.m. den 19 juli 1979) Erikson, Bengt E.,
ingenjör (fr.o.m. den 11 juni 1979) Ivarsson, S. Tore, sekreterare (fr.o.m. den
19 juli 1979 t.o.m. den 19 september 1980)

Johansson,
Bengt H., byrådirektör (fr.o.m. den 19 juli 1979) Karlsson, Rune, sektionschef
(fr.o.m. den 21 september 1980) Stahre, N. Gunnar, avdelningsdirektör (fr.o.m.
den 21 augusti 1979) Svedjemark, Gun Astri, laborator (fr.o.m. den 11 juni
1979) Tell, Wilhelm, byråchef (fr.o.m. den 11 juni 1979) Wahren, Håkan G. H.,
fil. lic (fr.o.m. den 11 juni 1979) Åkerblom, Gustav V., förste statsgeolog
(fr.o.m. den 11 juni 1979)

Sekreterare:
Lindeberg, K. Göran, iL organisationsdirektör (fr.o.m. den 11 juni 1979)

Bitr.
sekreterare: Eklund, B. Lennart, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 11 juni 1979)

Lokal:
Statskontoret, Primusgalan 18, Lilla Essingen, Box 34107, 100 26 Slockholm,
tel. växel 738 40 00, direktval 738 45 40 resp. 738 45 31

Direktiven
för utredningen, se 1980 års kommittéberättelse del II Jo 2.

Utredningen
har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit tio sammanträden.

Utredningen
beräknas avge sitt slutbetänkande hösten 1981.

s. 266 Kontrollera mot PDF

Jo:15
Skr 1980/81:103 266

15.
Kommittén (Jo 1979:03) om organisation och finansiering av djurens hälso- och
sjukvård

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 17 maj 1979;

Ordförande:
Wallin, Alf G., överdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1979)

Ledamöter:
Andersson, L. Arne, lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den I juni 1979)

Hallenius,
G. Ingemar, lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 11 december 1979)

Lindberg,
Gunvor, lantbrukare (fr.o.m. den 1 juni 1979) Nilsson, Olof, statssekreterare
(fr.o.m. den 19 juni t.o.m. den 10 december 1979)

Rhodin,
Barbro, lantbrukare (fr.o.m. den 1 juni 1979) Strömberg, K. Håkan,
metallarbetare, led. av riksdagen (fr.o.m. den I juni 1979)

Sakkunniga;
Anderholm, T. Lennart, distriktsveterinär (fr.o.m. den I juni 1979) Boberg, L.
Håkan, kansliråd (fr.o.m. den 1 juni 1979 t.o.m. den 6 oktober 1980)

Ehn,
Bengt E. A., länsveterinär (fr.o.m. den I juni 1979) Norell, Thomas P.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 8 oktober 1980) Roos, Arne K., direktör
(fr.o.m. den 1 juni 1979)

Experter:
Gozzi, A. Sören, ombudsman (fr.o.m. den 21 augusti 1979) Junback, Carl Gunnar,
departementssekreterare (fr.o.m. den I juni 1979)

Petrelius,
Torsten, avdelningschef (fr.o.m. den I juni 1979) Skoglund, Eric, veterinärråd
(fr.o.m. den 1 juni 1979)

Sekreterare:
Adler, Hans V. H., byråchef (fr.o.m. den I juni 1979) Svensson, Bengt Olof,
byrådirektör (fr.o.m. den 1 juni 1979)

Lokal:
Jordbruksdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00
(sekretariatet). Besöksadress Jakobsgalan 26.

Direktiven
för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del 11 Jo 5.

Kommittén
har under lideri november 1979 - oktober 1980 hållit elva sammanträden.

Kommilléns
arbele beräknas pågå under hela år 1981.

s. 267 Kontrollera mot PDF

267 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 17

16.
Allmänningsutredningen (Jo 1979:04)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 3 juni 1979 för översyn av lagstiftningen
om häradsallmänningar och allmän-ningsskogar i Norrland och Dalarna:

Särskild
utredare; Thorselius, Ulf T, kansliråd (fr.o.m. den 4 maj 1979)

Experter;
Axelson, Bo A., länsjägmästare (fr.o.m. den 11 december 1979) Eliason, Bo,
lantmätare (fr.o.m. den 4 maj 1979) Ericsson, Mats Y., hovrättsassessor
(fr.o.m. den 4 maj 1979) Millgård, E. Olof (Olle), teknisk direktör (fr.o.m.
den I februari 1980) Nilsson, Lars-Evald, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 4 maj
1979) Olausson, B. Göran, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 4 maj 1979 t.o.m. den
31 januari 1980)

von
Strokirch, Bengt, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 februari 1980) Svanberg,
Gösta, skogsförvaltare (fr.o.m. den 4 maj 1979)

Lokal;
Jordbruksdepartementels kommiltélokaler. Östra Storgatan 29, 552 40 Jönköping,
tel. 036/11 24 90

Direktiven
för ulredningen, se 1980 års kommitléberättelse del II Jo 4.

Utredningen
har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit 15 sammanträden saml haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
utredningens arbete.

Utredningen
beräknas avge en princippromemoria rörande allmänningsskogarna i Norrland och
Dalarna under år 1981.

Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1981.

17.
Utredningen (Jo 1979:05) om förutsättningarna för tillverkning av etanol ur
sockerbetor

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 5 juli 1979;

Särskild
utredare; Wramner, Per L, Ld. statssekreterare (fr.o.m. den 6 juli 1979)

Experter;
Assarsson, Bo S. G., departementssekreterare (fr.o.m. den 15
september 1979)

Augustsson,
Bo S. E., ritare (fr.o.m. den 15 september 1979) Johanson, Bo C,
departementssekreterare (fr.o.m. den 15 september 1979)

s. 268 Kontrollera mot PDF

Jo:17
Skr 1980/81:103 268

Kristiansson,
Axel N., lantbrukare (fr.o.m. den 15 september 1979) Larsson, Egon A. E., fil.
lic. (fr.o.m. den 15 september 1979) Nilsson, Nils-Arne, agronom (fr.o.m. den
15 september 1979) Persson, E. O. Werner, fabriksarbetare (fr.o.m. den 15
september 1979) Rantzow, Lennart F., direktör (fr.o.m. den 15 september 1979)
Sjöberg, O. Torgny, departementssekreterare (fr.o.m. den 15
september 1979)

Sekreterare:
Nilsson, H. Anders, agronom (fr.o.m. den 15 september 1979)

Bitr.
sekreterare: von Schantz, Dag I. H., kanslisekreterare (fr.o.m. den 15
september 1979)

Direktiven
för ulredningen, se 1980 års kommittéberätteise del 11 Jo 8.

Utredningen
har under liden november 1979 - september 1980 hållit tio sammanträden.

Utredningen
har i september 1980 avgett betänkandet (Ds Jo 1980:7) Etanol ur
jordbruksprodukter.

Uppdraget
är därmed slutfört.

18.
Kommittén (Jo 1979:06) om statens stöd till hästaveln

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 7 juni 1979:

Ordförande;
Pettersson, Harald, landshövding (fr.o.m. den 6 juli 1979)

Ledamöter:
Dahlén, Bertil V., avdelningschef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 juli 1979)

Hallenius,
Ingemar, lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 juli 1979)

Hugosson,
Kurt L, byråchef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 juli 1979) Johansson,
Gunnar, häradsdomare, Ld. led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 juli 1979)

Nilsson,
Kerstin, folkhögskollärare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 juli 1979)

Sakkunniga:
Berg, Måns H., agronom (fr.o.m. den 4 september 1979) Ehn, Bengt E. A.,
länsveterinär (fr.o.m. den 4 september 1979) Ernmark, Hans E. G.,
generalsekreterare (fr.o.m. den 4 september 1979)

s. 269 Kontrollera mot PDF

269 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo:19

Lindberg,
Gert G. P., verkst. direktör (fr.o.m. den 4 september 1979) Löfvenberg, Sten,
byråchef (fr.o.m. den 4 september 1979)

Sekreterare:
Bjäresten, Inger M., lantbrukskonsulent (fr.o.m. den 4 september 1979)

Bitr.
sekreterare; Lundin, Björn E., departementssekreterare (fr.o.m. den 4 september
1979)

Lokal;
Lantbruksnämnden, Box 333, 831 24 Östersund, tel. 063/12 45 70 (sekreteraren)

Direktiven
för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del II Jo 9.

Kommittén
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit åtta sammanträden saml haft
överläggningar med avels- och hästsportorganisationer, företrädare för
forskning och andra som berörs av kommitténs arbete.

Kommittén
har dessutom avlagt studiebesök vid tre statsstödda institutioner med
anknytning till hästavel och hos enskilda uppfödare.

Kommittén
har avgett en promemoria Utveckling för redskap för skogskörning med häst, m.m.

Kommittén
beräknas avge sitt slutbetänkande under år 1981.

19.
Utredningen (Jo 1979:07) om den statliga rekreations- och turistpolitiken
(TUREK)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 28 juni 1979;

Särskild
utredare: Pettersson, Harald A. L, landshövding (fr.o.m. den 10 januari 1980)

Sakkunniga:
Ekström, E. Sören, departementsråd (fr.o.m. den 10 januari 1980) Sparre, Bengt,
departementssekreterare (fr.o.m. den 10 januari 1980)

Experter:
Davidson, Anette, departementssekreterare (fr.o.m. den 10 januari 1980)

Ericson,
Gerhard, kanslichef (fr.o.m. den 10 januari 1980) Levin, P. Tage,
departementsråd (fr.o.m. den 29 januari 1980) Pettersson, Jan-Olof, byråchef
(fr.o.m. den 10 januari 1980) Åberg, Ulf A. G., administrativ chef (fr.o.m. den
10 januari 1980)

s. 270 Kontrollera mot PDF

Jo:19
Skr 1980/81:103 270

Sekreterare:
Lindell, Rolf, departementssekreterare (fr.o.m. den 10 januari 1980)

Bitr
sekreterare: Boklund, S. Ingemar, byrådirektör (fr.o.m. den 24 mars 1980)
Lindgren, E. Göran, turisdnlendent (fr.o.m. den 10 januari 1980)

Lokal:
Regeringsgatan 65, VI tr., uppgång C, tel. 21 89 31 (Lindell), 2196 31
(Boklund), växel 763 10 00, direktval 763 38 14 (Lindgren), 21 98 49 (kansli)

Direktiven
för utredningen, se 1980 års kommiltéberältelse del II Jo 7.

Utredningen
har under liden januari - oktober 1980 hållit sju sammanträden.

Utredningen
beräknas avge etl delbetänkande om organisadonsfrågor m.m. under första
halvåret 1981 och sill slutbetänkande under första halvåret 1982.

20.
Utredningen (Jo 1979:08) om rennäringens ekonomiska förhållanden

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 28 juni 1979:

Särskild
utredare: Lindström, Ingvar A., generaldirektör (fr.o.m. den 21 augusti 1979)

Ledamöter;
Lindberg, Sven J., ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 18 mars 1980) Stridsman,
Torsten U., ombudsman (fr.o.m. den 18 mars 1980)

Sakkunniga:
Silén, Ulla-Britta, departementssekreterare (fr.o.m. den 18 mars 1980)
Stenberg, J. Nikolaus, renägare (fr.o.m. den 18 mars 1980)

Experter:
Bohlin, E. Jörgen, förbundsjurisl (fr.o.m. den 18 mars 1980) Gustavsson, Knut,
byrådirektör (fr.o.m. den 5 november 1980) Wikman, L. Åke, avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 5 november 1980) Åhrén, Anders G., renägare (fr.o.m. den 18 mars
1980)

Sekreterare:
Biinsow, Jan P., assistent (fr.o.m. den 5 november 1980) Karlsson, Robert,
byrådirektör (fr.o.m. den 18 mars 1980)

Lokal;
Statens jordbruksnämnd, 551 82 Jönköping, tel. 036/16 94 80 (sekreteraren)

s. 271 Kontrollera mot PDF

271 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo:21

Direkdven
för ulredningen, se 1980 års kommitléberättelse del II Jo 10.
Tilläggsdirektiv, se 1981 års kommitléberättelse del 11 Jo 2.

Utredningen
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit två sammanträden.

Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1981.

21. Kommittén (Jo 1979:09) om användningen av kemiska
medel i jord- och skogsbruket m.m.

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 9 augusti 1979:

Ordförande:
Engström, Arne V., generaldirektör (fr.o.m. den 14 september 1979)

Ledamöter:
Andersson, L. Arne, lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 23 oktober
1979)

Andersson,
John O., skogsarbetare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 23 oktober 1979)

Eriksson,
Karl Erik, lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 14 september 1979)

Larsson,
K. Einar A., lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 14 september 1979)

Lundblad,
Grethe, socialinspektör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 14 september 1979)

Wiclorsson,
Åke V., planeringschef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 14 september 1979)

Sakkunniga;
Arrhenius, Erik, professor (fr.o.m. den 6 november 1979) Brandt, Erik, direktör
(fr.o.m. den 23 oktober 1979) Falk, Eric, avdelningschef (fr.o.m. den 23
oktober 1979) Gustafsson, N. Henry, avdelningschef (fr.o.m. den 23 oktober
1979) Hagner, Stig O. A., direktör (fr.o.m. den 23 oktober 1979) Holm, Lennart
W., överingenjör (fr.o.m. den 23 oktober 1979) Lundsledl, H. Håkan Å.,
ombudsman (fr.o.m. den 23 oktober 1979) Lönngren, Rune D., farm. dr (fr.o.m.
den 23 oktober 1979) Nilsson, B. Ingemar, andre förbundssekreterare
(fr.o.m. den 23 oktober 1979)

Olsson,
Bengt M., avdelningschef (fr.o.m. 23 oktober 1979) Olsson, Per-Olof, hortonom
(fr.o.m. den I november 1980)

s. 272 Kontrollera mot PDF

Jo:21
Skr 1980/81:103 272

Tågmark,
Sven G., lantbrukare (fr.o.m. den 23 oktober 1979) Wohlström, H. Christer,
hortonom (fr.o.m. den 23 oktober 1979 t.o.m. den 31 oktober)

Expert:
Olding, Per E. M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 10 april 1980)

Bitr.
sekreterare: Boheman, C. Anders, departementssekreterare (fr.o.m.
den 6 november 1979)

Ekström,
Georg G., assistent (fr.o.m. den 1 november 1979) Sundell, Björn E. G.,
forskarassistent (fr.o.m. den 1 november 1979)

Lokal:
Jordbruksdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00. Besöksadress
Jakobsgatan 26

Direktiven
för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del II Jo 11.

Kommittén
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit nio sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
kommitténs arbete.

Kommitténs
arbete beräknas pågå under hela år 1981.

22.
Utredningen (Jo 1979:10) om boxningens skadeverkningar

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 20 oktober 1979:

Särskild
utredare: Tillinger, Lars-Erik, hovrättslagman (fr.o.m. den 10 januari 1980)

Experter:
Högberg, J. Paul, Ld. rektor (fr.o.m. den 10 januari 1980) Rosengren, Björn,
advokat (fr.o.m. den 10 januari 1980) Räf, Lars E., överläkare (fr.o.m. den 10
januari 1980)

Sekreterare:
Haglind, Lars, tingsfiskal (fr.o.m. den 10 januari 1980)

Lokal:
Solna dngsräd. Fack, 17120 Solna, tel. 83 50 00 (sekreteraren)

Direktiven
för ulredningen, se 1981 års kommitléberättelse del II Jo 1.

Utredningen
har under liden januari - oktober 1980 hållit åtta sammanträden.

Ulredningen
beräknas avge sill slutbetänkande i slutet av år 1981.

s. 273 Kontrollera mot PDF

273 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo:23

23.
Kommittén (Jo 1980:01) om kapitalförändringarnas inverkan på lantbrukarnas
inkomstförhållanden

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 13 mars 1980:

Ordförande;
Renlund, R. Gösta, bankdirektör (fr.o.m. den 17 juni 1980)

Ledamöter:
Nilsson, Bernt, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 juni 1980) Rydén, Rune,
kommunalråd (fr.o.m. den 17 juni 1980) Svanström, K. Ivan H., lantbrukare, led.
av riksdagen (fr.o.m. den 17 juni 1980)

Svensson,
Arne, lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 juni 1980)

Wiclorsson,
Åke V., planeringschef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 juni 1980) Öster,
Karl Olov, departementsråd (fr.o.m. den 17 juni 1980)

Sakkunniga;
Andersson, Bo L, iL professor (fr.o.m. den 18 november 1980) Hillbom, Lars,
civilekonom (fr.o.m. den 20 oktober 1980) Tiberg, Lennart, direktör (fr.o.m.
den 20 oktober 1980)

Experter;
Lebert, Hans, byråchef (fr.o.m. den 18 november 1980) Säkk, Kari, byråchef
(fr.o.m. den 20 oktober 1980) Wilson, Bernt O. E., statistikchef (fr.o.m. den
18 november 1980) Zeltermark, Åke, departementssekreterare (fr.o.m. den 20
oktober 1980)

Sekreterare:
Jeppson, O. Gunnar, lantbruksdirektör (fr.o.m. den 17 juni 1980)

Bitr.
sekreterare; Reidius, Mals A., fil. kand. (fr.o.m. den 18 november 1980)

Lokal;
Lantbruksnämnden i Stockholms län. Box 1030, 171 21 Solna, tel. 83 53 20
(sekreteraren)

Direktiven
för kommittén, se 1981 års kommittéberättelse del II Jo 3.

Kommittén
har under tiden juni - oktober 1980 inte hållit några sammanträden.

Kommitténs
arbete har nyligen påbörjats och beräknas pågå under hela år 1981.

18 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 103

s. 274 Kontrollera mot PDF

Jo:24
Skr 1980/81:103 274

24.
Kommittén (Jo 1980:02) med uppdrag att utreda sockernäringens framtida
omfattning, inriktning, organisa-sation och struktur

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 13 mars 1980;

Ordförande:
Gustafsson, G. Einar, landshövding (fr.o.m. den 17 juni 1980)

Ledamöter:
Bengtsson, Hugo, plåtslagare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 juni 1980)

Eriksson,
Ingvar, lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 juni 1980)

Larsson,
Einar, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 juni 1980) Ohlin, Maja, led. av
riksdagen (fr.o.m. den 17 juni 1980) Wredén, Åke, pol. mag. (fr.o.m. den 17
juni 1980)

Sakkunniga;
Cederberg, Thomas, direktör (fr.o.m. den 20 oktober 1980) Forsberg, Nils Göran,
ombudsman (fr.o.m. den 20 oktober 1980) Johannesson, Erik Å., direktör (fr.o.m.
den 20 oktober 1980) Krisdansson, Axel N., lantbrukare (fr.o.m. den 20 oktober
1980)

Experter:
Erlander, Bo, departementssekreterare (fr.o.m. den 20 oktober 1980) Leufstedt,
Hans-Erik, direktör (fr.o.m. den 20 oktober 1980) Nilsson, Nils-Arne, agronom
(fr.o.m. den 20 oktober 1980) Nygårds, Peter, utredningssekreterare (fr.o.m.
den 20 oktober 1980) Sandqvisl, B. Eje G., byråchef (fr.o.m. den 20 oktober
1980) Sjöberg, O. Torgny, departementssekreterare (fr.o.m. den 17 juni 1980)

Sekreterare:
Olsson, K. Börje, lantbruksdirektör (fr.o.m. den 17 juni 1980)

Bitr.
sekreterare; Karlsson, L. Börje, byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1980)

Lokal;
Lantbruksnämnden i Kristianstads län, Box 549, 291 25 Krisdanstad, tel.
044/12 62 00 (sekreteraren)

Direktiven
för kommittén, se 1981 års kommittéberättelse del II Jo 4.

Kommittén
har under tiden juli - oktober 1980 hållit ett första sammanträde.

Kommitténs
arbele beräknas pågå under hela år 1981.

s. 275 Kontrollera mot PDF

275 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo:26

25.
Utredningen (Jo 1980:03) om kontrollen av matpotatis

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 17 april 1980:

Särskild
utredare: Öster, Karl Olov, departementsråd (fr.o.m. den 1 juni 1980)

Experter:
Bengtsson, Paul, lantmäslare (fr.o.m. den 1 juni 1980) Gustafsson, N. Henry,
avdelningschef (fr.o.m. den 1 juni 1980) Pääjärvi, K. Erland, statsinspektör
(fr.o.m. den 1 juni 1980) Sandqvisl, B. Eje G., byråchef (fr.o.m. den I juni
1980) Wirtén, G. S. Åke, direktör

Sekreterare;
von Schantz, Dag I. H., kanslisekreterare (fr.o.m. den 1 juni 1980)

Lokal;
Jordbruksdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren).
Besöksadress Jakobsgatan 26

Direktiven
för utredningen, se 1981 års kommittéberättelse del II Jo 5.

Utredningen
har under dden juni - oktober 1980 hållit två sammanträden med experter samt
fem hearings med företrädare för olika branschintressen.

Utredningen
beräknas avge sitt slutbetänkande våren 1981.

26.
Kommittén (Jo 1980:04) för förhandling om nya avtal rörande forskning och
utvecklingsverksamhet på det jordbrukstekniska området

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 20 mars 1980;

Ordförande;
Widén, K. A. Ingvar, generaldirektör (fr.o.m. den 7 maj 1980)

Ledamöter:
Junback, Carl Gunnar, departementssekreterare (fr.o.m. den 7 maj
1980) Norell, Thomas, departementssekreterare (fr.o.m. den 7 maj 1980)

Sakkunnig:
Liden, Carl Johan, departementssekreterare (fr.o.m. den 7 maj 1980)

Sekreterare:
Sjöberg, Tommie W., kanslisekrelerare (fr.o.m. den 7 maj 1980)

s. 276 Kontrollera mot PDF

Jo:26 Skr 1980/81:103 276

Särskilda
direkdv har ej meddelats utöver vad som angetts i regeringens beslut den 20
mars 1980.

Kommittén
har under tiden maj - oktober 1980 hållit fem sammanträden samt haft
överläggningar med Stiftelsen Svensk jordbruksteknisk forskning.

Kommittén
har i oktober 1980 avgetl betänkandet (Ds Jo 1980:10) Stöd till
jordbruksteknisk forskning.

Uppdraget
är därmed slutfört.

27.
Utredningen (Jo 1980:05) om återvinning av vissa dryckesförpackningar, m.m. .

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 5 juni 1980;

Särskild
utredare; Grabö, Paul, agron. lic, ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 30
juli 1980)

Sakkunniga;
Bohlin, Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den 8 september 1980)

Holmberg,
Nils, direktör (fr.o.m. den 8 september 1980) Lindgren, Lennart L,
departementsråd (fr.o.m. den 8 september 1980) Tetzel, Tomas Å. G.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 8 september 1980) Thorell, Lars G.,
byråchef (fr.o.m. den 8 september 1980)

Experter:
Johannesson, Erik Å., direktör (fr.o.m den 15 oktober 1980) Olsson, Jan G.,
förste vice ordförande (fr.o.m den 15 oktober 1980)

Huvudsekreterare;
Lindgren, Lennart L, departementsråd (fr.o.m. den 8 september 1980)

Sekreterare;
Strömblom, Bengt Y., byrådirektör (fr.o.m. den 8 september 1980)

Lokal:
Jordbruksdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 11 98
21, 738 46 03 eller 763 35 01. Besöksadress: Jakobsgalan 26

Direktiven
för ulredningen, se 1981 års kommittéberättelse del II Jo 6.

Utredningen
har under liden augusti - oktober 1980 hållit två sammanträden saml haft
överläggningar med myndigheter, organisadoner och andra som berörs av
utredningens arbete.

Utredningen
beräknas avsluta sitt arbete under år 1981.

s. 277 Kontrollera mot PDF

277 Kommittéer: Handelsdepartementet H:l

Handelsdepartementet

Inom
detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1980: 3,
4, 8 och 14

1.
Patentpolicykommittén (H 1969:10)

Tillkallade
enligl Kungl. Maj ;ls bemyndigande den 15 december 1967 för utredning om vissa
spörsmål rörande palentverket (se Post- och Inrikes ddn. den 22 januari 1968);

Ordförande:
Borggård, Göran, generaldirektör

Ledamöter:
Bergling, Nils B. V., direktör Ekstam, Gunnar E., avdelningschef Körner, F.
Lennart, direktör Larfeldt, Nils J., ingenjör Wallerius, Olof, ingenjör

Experter:
Jonson, Lars, ordförande i marknadsdomstolen Persson, R. Eskil, patenträtlsräd
Uggla, Claes A., patenträllsråd

Sekreterare:
Törnrolh, N. Lennarth, patenträllsråd

Bitr.
sekreterare: Jacobsson, Måns, hovrättsassessor Tersmeden, L. G. Erik,
hovrättsassessor (fr.o.m. den 14 januari 1974)

Lokal:
Patent- och registreringsverket. Valhallavägen 136, Box 5055, 102 42 Slockholm,
tel. växel 22 55 40

Direktiven
för ulredningen, se 1969 års riksdagsberältelse H 10. Tilläggsdirekdv I-III, se
1975 års kommitléberättelse H 1. Tilläggsdirekdv IV, se
1978 års kommitléberättelse del II H 6.

Kommittén
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit två sammanträden saml haft
överläggningar med ansvariga för patent-lagstiftningen i ministerier resp.
departement i Danmark, Finland och Norge.

Kommittén
beräknas avsluta sill arbete i början av år 1981.

s. 278 Kontrollera mot PDF

H:2
Skr 1980/81:103 278

2.
Prisregleringskommittén (H 1975:06)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 24 juli 1975, ändrat genom regeringens
bemyndigande den 15 december 1976, för utvärdering av prispoliliken:

Ordförande:
Jonson, Lars, ordförande i marknadsdomstolen (fr.o.m. den 24 mars 1980)

Lemne,
Mals H., landshövding (fr.o.m. den 20 januari 1977 t.o.m. den 23 mars 1980)

Ledamöter;
Dahmén, Erik V. H., professor (fr.o.m. den 20 januari 1977) Johansson, Bengt A.
W., budgetchef (fr.o.m. den 20 januari 1977) Lundgren, Nils, fil. dr (fr.o.m.
den 20 januari 1977)

Sakkunniga:
Andrée, Stig, byråchef (fr.o.m. den 1 november 1978) Ankers, Mikael,
departementsråd (fr.o.m. den I juli 1978) Jonung, Lars, Ph. D., (fro.m. den 20
april 1977) Lindström, Bertil, ekon. lic. (fr.o.m. den 31 januari 1977)
Nilsson, Allan, revisor (fr.o.m. den 20 januari 1977)

Experter:
Dahlslen, Ulf L., sladsdirektör (fr.o.m. den 23 december 1975 t.o.m. den 29
februari 1980)

Hallman,
L. Åke G., avdelningschef (fr.o.m. den 22 augusti 1975) Herin, Jan C. G. E.
F:son, departementsråd (fr.o.m. den 24 januari 1977) Sandström, Staffan,
hovrättsassessor (fr.o.m. den 12 april 1976)

Sekreterare:
Göranson, Lennart, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 20 april 1977)

Bitr.
sekreterare: Thomaeus, Barbro, byrådirektör (fr.o.m. den I oktober 1976)

Lokal:
Vasagalan 7,6 Ir., tel. 2117 37,14 20 80 Postadress: Handelsdepartementet,
Prisregleringskommittén, Box 1115, 11181 Slockholm

Direktiven
för den sakkunnige, se 1976 års kommitléberättelse H 18. Direktiven för
kommittén, med ändring av lidigare direkdv, se 1978 års kommitléberättelse del
11 H 9.

s. 279 Kontrollera mot PDF

279 Kommittéer; Handelsdepartementet H;3

Kommittén
har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit 16 sammanträden saml haft
överläggningar med olika organisationer och myndigheter som berörs av
kommitténs arbele.

Kommittén
beräknas avge sill slutbetänkande vid årsskiftet 1980-1981.

3.
Insynsutredningen (H 1976:03)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 1 april 1976 och den 13 januari 1977 för
atl utreda frågan om insyn i företagens marknads- och produktplanering m.m.;

Ordförande;
Englund, Åke, generaldirektör (t.o.m. den 2 oktober 1980)

Ledamöter;
Ahlslröm, Iwan, direktör (t.o.m. den 2 oktober 1980) Andersson, Stina S., ers.
för led. av riksdagen (fr.o.m. den 20 januari 1977 Lo.m. den 2 oktober 1980)
Bohman, Clas, direktör (t.o.m. den 2 oktober 1980) Landberg, Maj-Lis H. A.,
led. av riksdagen (t.o.m. den 2 oktober 1980) Malmström, Stig, sekreterare
(fr.o.m. den 1 februari 1977 t.o.m. den 2 oktober 1980)

Ringsledl,
Nils A. E., byråchef (t.o.m. den 2 oktober 1980) Wennerfors, Alf,
informationschef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 20 januari 1977 t.o.m. den 2
oktober 1980)

Wästberg,
Olle, utredningssekreterare, led. av riksdagen (Lo.m. den 2 oktober 1980)

Experter:
Borg, Per, avdelningschef (t.o.m. den 2 oktober 1980) Klemming, Lars-Göran,
hovrättsassessor (fr.o.m. den 26 april 1978 Lo.m. den 2 oktober 1980) Odelgard,
Bengt K. G., avdelningschef (t.o.m. den 2 oktober 1980)

Sekreterare:
Sköldefors, Walter G., iL avdelningschef (Lo.m. den 13 oktober 1980)

Bitr.
sekreterare: Andersson, Sven-Gunnar, byrådirektör (fr.o.m. den 1 juni 1977
Lo.m. den 13 oktober 1980)

Direkdven
för utredningen, se 1977 års kommittéberättelse del II H 1.
Tilläggsdirekdv, se 1978 års kommitléberättelse del II H 1.

s. 280 Kontrollera mot PDF

H:3 Skr 1980/81:103 280

Utredningen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit do sammanträden.

Utredningen
har i oktober 1980 avgett betänkandet (Ds H 1980:6) Konsumentverkets
uppgiftsbehov.

Uppdraget
är därmed slutfört.

4.
Sjöövervakningskommittén (H 1977:05) (SÖK)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 7 juli 1977 med uppdrag att utreda frågor
rörande samordning och ledning i fred av övervakningen och räddningstjänsten
till sjöss;

Ordförande:
Nilsson, Per-Erik, justitieombudsman (t.o.m. den 20 januari 1980)

Ledamöter;
Aulin, Olle M., överstelöjtnant, led. av riksdagen (t.o.m. den 20 januari 1980)

Johnsson,
Rune S. G., ombudsman, Ld. led. av riksdagen (t.o.m. den 20 januari 1980)

Rosqvist,
G. Birger, mästerlots, led. av riksdagen (t.o.m. den 20 januari 1980)

Wikström,
Margot, kommunalråd (t.o.m. den 20 januari 1980) Åberg, Ch. Georg,
fiskeriombudsman, led. av riksdagen (t.o.m. den 20 januari 1980)

Sakkunniga:
Blom, E. Göte, kommendör (fr.o.m. den 17 oktober 1977 t.o.m. den 20 januari
1980)

Bäcklin,
Lars R., ombudsman (fr.o.m. den 17 oktober 1977 t.o.m. den 20 januari 1980)

Engdahl,
O. Roland, gränschef (fr.o.m. den 17 oktober 1977 Lo.m. den 20 januari 1980)

Jäderholm,
Bengt, departementssekreterare (fr.o.m. den 17 oktober 1977 t.o.m. den 20
januari 1980)

Leuf,
Nils Börje, departementsråd (fr.o.m. den 17 oktober 1977 t.o.m. den 20 januari
1980)

Reslow,
Kjell, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 17 oktober 1977 t.o.m. den 20 januari
1980)

Sondén,
Jan A., kansliråd (fro.m. den 17 oktober 1977 t.o.m. den 20 januari 1980)

Waldau,
Ulf, avdelningschef (fr.o.m. den 17 oktober 1977 t.o.m. den 20 januari 1980)

s. 281 Kontrollera mot PDF

281 Kommittéer: Handelsdepartementet H:5

Experter:
Trotzig, C. Fredrik J., avdelningschef (fr.o.m. den 1 december 1977 t.o.m. den
20 januari 1980)

Sekreterare;
Lundin, Anna-Karin, hovrättsfiskal (fr.o.m. den I maj 1978 t.o.m. den 20
januari 1980)

Direktiven
för kommittén, se 1978 års kommittéberättelse del II H 4.

Kommittén
har under tiden november 1979 -januari 1980 hållit fyra sammanträden.

Kommittén
härden 28 januari 1980 avgett betänkandet (Ds H 1980:1) Samordning av
övervakningen och räddningstjänsten dll sjöss.

Uppdraget
är därmed slutfört.

5.
Resegarantilagutredningen (H 1977:07)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 3 november 1977 med uppdrag atl se över
resegarandlagen:

Särskild
utredare: Odelgard, Bengt K. G., avdelningschef (fr.o.m. den 18 november 1977)

Sakkunniga:
Almström, Bjarne, byråchef (fr.o.m. den 16 januari 1978) Bagner, Hans, advokat
(fr.o.m. den 16 januari 1978) Larsson, Karl-Anders, byrådirektör (fr.o.m. den
16 januari 1978) Lefrell, Christer, kommerseråd (fr.o.m. den 16 januari 1978)
Molin, Folke P. O., direktör (fr.o.m. den 16 januari 1978) Nykvist,
Ann-Christin, departementssekreterare (fr.o.m. den 16 januari 1978)

Paulander,
Hans, byråchef (fr.o.m. den 17 mars 1978) Sandström, Staffan, hovrättsassessor
(fr.o.m. den 17 april 1978)

Sekreterare;
Klemming, Lars-Göran, hovrättsassessor (fr.o.m. den 17 april 1978)

Lokal;
Handelsdepartementet, Tegelbacken 2, tel. växel 763 10 00, direktval 763 31 59
(sekreteraren). Postadress: Handelsdepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven
för ulredningen, se 1978 års kommitléberättelse del II H 8.

s. 282 Kontrollera mot PDF

H:5
Skr 1980/81:103 282

Ulredningen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit åtta sammanträden.

Ulredningen
avser alt i december 1980 avge betänkandet (Ds H 1980:7) Ny resegarantilag.

Uppdraget
är därmed slutfört.

6.
1978 års tullagsutredare (H 1978:01)

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 27 april 1978 med uppdrag all se över
tullagstiftningen;

Särskild
utredare: Bergstrand, Sten-Erik, expeditionschef-rättschef (fr.o.m. den 27
april 1978)

Sakkunniga;
Leuf, Nils Börje, departementsråd (fr.o.m. den I juli 1978) Rundlöf, Arne,
byråchef (fr.o.m. den I juli 1978) Rydberg, Kart-Evert, lullråd (fr.o.m. den I
juli 1978) Sandström, Staffan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Sekreterare:
Sundström, Kerstin M., hovrättsassessor (fr.o.m. den I juli 1978 t.o.m. den 11
september 1979)

Lokal:
Birger Jarls torg 7, tel. 20 5178. Postadress: Handelsdepartementet,
103 33 Slockholm

Direktiven
för utredaren, se 1979 års kommitléberättelse del II H 3.

Utredaren
beräknas avsluta sitt arbele i april 1981.

7.
Utredningen (H 1978:03) om import- och exportförfattningar

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 2 november 1978 med uppdrag atl göra
översyn av import- och exportförfatlningar:

Särskild
utredare: Öhman, Frank, Ld. regeringsråd (fr.o.m. den 1 december 1978)

Sekreterare:
Sundström, Kerstin, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 december 1978)

s. 283 Kontrollera mot PDF

283 Kommittéer: Handelsdepartementet H:8

Lokal:
Birger Jarls torg 7, tel. 20 26 31 (sekreteraren). Postadress:
Handelsdepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven
för ulredningen, se 1979 års kommiltéberätttelse del 11 H 4.

Utredningen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit två sammanträden.

Ulredningen
beräknas avsluta sitt arbete under år 1981.

8.
Krigsmaterielexportkommittén (H 1979:01)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 19 juli 1979 för atl se över riktlinjerna
för svensk export av krigsmateriel:

Ordförande:
Andersson, Sven, Ld. led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 augusti 1979)

Ledamöter:
Hernelius, J. Allan, bankofullmäktig, led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 augusd
1979)

Hjerne,
Gunnar, L landsdngsråd (fr.o.m. den 15 augusti 1979) Nordin, Sven-Erik, led. av
riksdagen (fr.o.m. den 15 augusti 1979) Sundström, Gudrun, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 15 augusti 1979)

Sakkunniga:
Beckius, Sven Erik, kansliråd (fr.o.m. den 1 september 1979) Lagerblad, J.
Peter, departementsråd (fr.o.m. den I september 1979) Liljegren, Henrik,
departementsråd (fr.o.m. den 21 maj 1980) Norberg, Sven,
expeditionschef/rättschef (fr.o.m. den 1 september 1979)

Expert:
Meyer, Lennart, revisionssekreterare (fr.o.m. den 1 maj t.o.m. den 31 augusd
1980)

Sekreterare:
Dromberg, Ragnar, Ld. kanslichef (fr.o.m. den I september 1979 t.o.m. den 9
september 1980) Meyer, Lennart, revisionssekreterare (fr.o.m. den I september
1980)

Lokal;
Fredsgatan 2,3 tr., tel. växel 763 10 00, direktval 763 37 89 (sekreteraren).
Postadress: Handelsdepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven
för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del 11 H 3.

s. 284 Kontrollera mot PDF

H:8 Skr 1980/81:103 284

Kommittén
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit 21 sammanträden saml haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
kommitténs arbete.

Kommittén
beräknas avsluta sitt arbete under år 1981.

9.
Utredningen (H 1979:02) om Sverigehusets framtida användning

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 19 juli 1979:

Särskild
utredare: Swarting, Sven, verkst. direktör (fr.o.m. den 20 augusd 1979)

Sekreterare:
Jargenius, Carl Johan, direktörsassistent (fr.o.m. den 3 september 1979)

Direktiven
för utredningen, se 1980 års kommitléberättelse del II H 1.

Utredningen
har under dden november 1979 - juni 1980 hållit 14 sammanträden.

Utredningen
har den lOjuni 1980 avgetl betänkandet (Ds H 1980:5) Sverigehusel.

Uppdraget
är därmed slutfört.

10.
Teknikhandelsutredningen (H 1979:03)

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 19 juli 1979 för atl utreda frågan om
handel med teknik:

Särskild
utredare: Mileikowsky, Curt, lekn. dr (fr.o.m. den 14 september 1979)

Sakkunniga:
Borggård, Göran, generaldirektör (fr.o.m. den 14 september 1979) Hornmark,
Nils, civilingenjör (fr.o.m. den 14 september 1979)

Experter:
Hedberg, Bertil, direktör (fr.o.m. den 14 september 1979) Hjorth, Jan, direktör
(fr.o.m. den 14 september 1979) Lunell, Kari-Axel, direktör (fr.o.m. den 14
september 1979) Odhner, Clas-Erik, agronom (fr.o.m. den 14 september 1979)

Sekreterare:
Karlsson, Leif, civilingenjör (fr.o.m. den 14 september 1979)

s. 285 Kontrollera mot PDF

285 Kommittéer: Handelsdepartementet H:ll

Bitr.
sekreterare: Ros, Mikael, civilingenjör (fr.o.m. den 14 september 1979)

Lokal:
Handelsdepartementet, Tegelbacken 2, tel. växel 763 10 00, direktval 763 38 49.
Postadress; 103 33 Stockholm

Direktiven
för utredningen, se 1980 års kommittéberättelse del II H 2.

Utredningen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit åtta sammanträden.

Utredningen
beräknas avge sitt slutbetänkande i april 1981.

II. Riktlinjekommittén
(H 1979:04)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 30 augusd 1979 för atl se över vissa
konsumenlpolitiska medel för producentpåverkan m.m.;

Ordförande:
Wikström, Solveig, professor (fr.o.m. den 14 september 1979)

Ledamöter:
Bernitz, Ulf, professor (fr.o.m. den 14 september 1979) Heurgren, Sven C. O.,
generaldirektör (fr.o.m. den 14 september 1979) Josephsson, Leif E.,
chefsjurist (fr.o.m. den 14 september 1979) Persson, Inger, hemkonsulent (fr.o.m.
den 14 september 1979) Tengelin, Sten, jur. dr (fr.o.m. den 14 september 1979)

Sakkunniga:
Larsson, Sture, utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1980) Sandström,
Staffan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 14 september 1979) Sköllerholm, S. Ove
J., hovrättsassessor (fr.o.m. den 27 september 1979)

Sundberg,
Anita, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 14 september 1979) Vinell, Lars,
direktör (fr.o.m. den 14 september 1979 t.o.m. den 29 februari 1980) Westlund,
Göran, chefsjurist (fr.o.m. den 28 november 1979)

Experter;
Knutsson, Roland, fil. lic. (fr.o.m. den 28 april 1980) Vannerus, S. Olof,
marknadsdirektör (fr.o.m. den 28 april 1980)

Sekreterare:
Andersson, Ulf, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 december 1979) Sonnerby, Claes,
byrådirektör (fr.o.m. den 1 januari 1980)

s. 286 Kontrollera mot PDF

H:ll
Skr 1980/81:103 286

Lokal:
Fredsgatan 2,3 tr., tel. växel 763 10 00, direktval 763 37 82 (Andersson), 763
37 80 (Sonnerby). Postadress: Handelsdepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven
för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del II H 4.

Kommittén
har under dden januari - oktober 1980 hållit sex sammanträden.

Kommitténs
arbete beräknas pågå under hela år 1981.

12.
Varuprovningskommittén (H 1979:05)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 30 augusti 1979 för att utreda frågan om
jämförande varuprovningar, andra produkt-undersökningar och marknadsöversikter:

Ordförande:
Rydberg, Lennart, borgarråd (fr.o.m. den 25 februari 1980)

Ledamöter:
Brandberg, Arvid, direktör (fr.o.m. den 25 februari 1980) Malmgren, Bert,
direktör (fr.o.m. den 25 februari 1980) Pettersson, Hans, A. kranmaskinistled.
av riksdagen (fr.o.m. den 25 februari 1980)

Svensson,
Sten L, informationschef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 25 februari 1980)

Wallberg,
Ursula, byråchef (fr.o.m. den 25 februari 1980) Wallin, Per, direktör (fr.o.m.
den 25 februari 1980)

Sakkunniga:
Furusjö, Maja-Lisa, chefredaktör (fr.o.m. den 25 februari 1980) Gemmel,
Christer, planeringschef (fr.o.m. den 3 mars 1980) Ljungberg, Ulla,
konsumentsekreterare (fr.o.m. den 25 februari 1980) Nykvist, Ann-Christin,
departementssekreterare (fr.o.m. den 25 februari 1980) Sjöberg, Svante,
departementssekreterare (fr.o.m. den 3 mars 1980)

Sekreterare:
Kohlström, Ewa, byrådirektör (fr.o.m. den 25 februari 1980)

Bitr.
sekreterare: Plym Forshell, Kerstin, utredningssekreterare (fr.o.m. den 25
februari 1980)

s. 287 Kontrollera mot PDF

287 Kommittéer: Handelsdepartementet H:13

Lokal;
Fredsgalan 2, 3 tr., tel. 21 58 62 (Kohlström), växel 763 10 00, direktval 763
37 79 (Plym Forshell). Postadress; Handelsdepartementet, 103 33 Slockholm

Direktiven
för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del II H 6.

Kommittén
har under dden mars - oktober 1980 hållit fem sammanträden samt haft
överläggningar med myndigheter, organisationer och andra som berörs av
kommilléns arbete. Vidare har kommitténs ordförande och sekreterare deltagit i
en internalionell konferens om konsumentvaruprovningar som ägt rum i Canada i
oktober 1980.

Kommitténs
arbete beräknas pågå under hela år 1981.

13.
IDB-kommittén (H 1979:06)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 23 augusd 1979 för atl utreda Sveriges
medlemskap i Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB);

Ordförande;
Lagerfell, Karl Gustav, Ld. ambassadör (fr.o.m. den 19 november 1979)

Ledamöter:
Bildt, Carl, statssekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m. den
19 november 1979)

Cars,
Hädar, förutv. statsråd (fr.o.m. den 14 februari 1980) Franzén, Ivar, led. av
riksdagen (fr.o.m. den 19 november 1979) Hegardt, Margareta, statssekreterare
(fr.o.m. den 19 november 1979 Lo.m. den 13 februari 1980)

Hellström,
Mats J., led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 november 1979) Lidbom, Carl G., led.
av riksdagen (fr.o.m. den 19 november 1979)

Sakkunniga:
Cavalli-Björkman, departementsråd (fr.o.m. den 19 november 1979) Kjellén, Bo,
departementsråd (fr.o.m. den 19 november 1979)

Experter:
Fockstedt, Sven, internarionell sekreterare (fr.o.m. den 19 november 1979)

Höglund,
Rune, direktör (fr.o.m. den 19 november 1979 Lo.m. den 7 maj 1980)

s. 288 Kontrollera mot PDF

H:13 Skr 1980/81:103 288

Karlsson,
Erik, internationell sekreterare (fr.o.m. den 19 november

1979)

Lindgren,
Hugo, bankdirektör (fr.o.m. den 19 november 1979)

Åman,
Karl Erik, direktör (fr.o.m. den 8 maj 1980)

Sekreterare:
Hjertonsson, Ulf, ambassadråd (fr.o.m. den 19 november 1979)

Bitr.
sekreterare; Fleelwood Wennerholm, Caroline departementssekreterare (fr.o.m.
den 7 januari 1980)

Postadress:
Handelsdepartementet, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 19
64 (hänvisning lill sekreteraren)

Direktiven
för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del II H 5.

Kommittén
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit fem sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
kommitténs arbete.

Kommittén
har i juni 1980 företagit en resa lill Washington, Brasilien, Peru och
Nicaragua.

Kommittén
beräknas avsluta sitt arbele i början av år 1981.

14.
Utredningen (H 1979:07) om kommersiell information till utlandet
(KUL-utredningen)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 13 september 1979;

Särskild
utredare; Cars, Hädar, förulv. statsråd (fr.o.m. den 1 november 1979 t.o.m. den
30 april 1980)

Sekreterare:
Odevall, Michael, departementssekreterare (fr.o.m. den I november 1979 Lo.m.
den 30 april 1980)

Direkdven
för utredningen, se 1980 års kommiltéberältelse del II H 7.

Den
särskilde utredaren har under dden november 1979 - oktober 1980 haft
överläggningar med myndigheter, organisationer och företag.

Utredaren
har den 23 oktober 1980 avgetl slutbelänkandel (Ds H 1980:4) Handelsfrämjande
informadon.

Uppdraget
är därmed slutfört.

s. 289 Kontrollera mot PDF

289 Kommittéer: Handelsdepartementet H:15

15.
1980 års oljelagringskommitté (H 1980:01)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 20 december 1979 för att pröva det löpande
oljelagringsprogrammet m.m.:

Ordförande:

Huss,
Erik, Ld. landshövding (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Ledamöter:
Andersson, Torsten Ch., direktör (fr.o.m. den 1 februari 1980) Blom, Lennart,
Ld. borgarråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Dahlström,
Gösta, utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1980) Helmerson, Bo I. H.,
direktör (fr.o.m. den 1 februari 1980) Holst, Perolof, kommunalråd (fr.o.m. den
I februari 1980) Lindahl, Essen H. G., led. av riksdagen (fr.o.m. den 1
februari 1980)

Experter:
Davidsson, David, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 mars 1980) Edin,
Karl-Axel, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 mars 1980) Frigren, Suzanne,
byråchef (fr.o.m. den 10 mars 1980) Hemborg, Bo E. Y., kansliråd (fr.o.m. den
10 mars 1980) Herin, Jan C. G. E. F;son, departementsråd (fr.o.m. den 10 mars
1980) Johansson, Kjell, departementssekreterare (fr.o.m. den 18 april 1980)
Orrö, Sven-Erik, O. departementsråd (fr.o.m. den 1 juni 1980) Pehrzon, Lars,
direktör (fr.o.m. den 10 mars 1980) Sandström, Staffan, hovrättsassessor
(fr.o.m. den 10 mars 1980) Slälebrant, Rolf, överingenjör (fr.o.m. den 18 april
1980) Sundin, Åke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 mars 1980) Thyberg, Jan,
kansliråd (fr.o.m. den 10 mars 1980) Öhman, Christer, avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 10 mars 1980)

Sekreterare:
Hjalmarsson, S. Åke, byråchef (fr.o.m. den I februari 1980)

Bitr.
sekreterare: Gernandl, Ingrid, departementssekreterare (fr.o.m. den 1
februari 1980)

Lokal:
Regeringsgatan 13, 6 tr., tel. växel 763 10 00, direktval 763 26 04
(sekreteraren). Postadress: Handelsdepartementet, 103 33 Stockholm

Direktiven
för kommittén, se 1981 års kommitléberälelse del II H 1.

Kommittén
har under dden februari - oktober 1980 hållit nio sammanträden.

19 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 103

s. 290 Kontrollera mot PDF

H:I5
Skr 1980/81:103 290

Kommittén
har den 30 september 1980 avgelt delbetänkandet (SOU 1980:41) Olja för kristid.
Kommittén beräknas avsluta sitt arbete under år 1981.

16.
Ursprungsmärkningsutredningen (H 1980:02)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 20 december 1979 för att lämna förslag till
bestämmelser om ursprungsmärkning av kläder:

Särskild
utredare: Edstrand, Karl-Ingmar, departementsråd (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Sakkunniga:
Anesten, Ulf, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 11 april t.o.m. den 30 augusti
1980)

Braunerhielm,
Erik, direktör (fr.o.m. den 11 april 1980) Carlsten, Anders, inköpschef
(fr.o.m. den 1 oktober 1980) Fermbäck, Lars, direktör (fr.o.m. den 11 april
1980) Högmark, Christina, ombudsman (fr.o.m. den 11 april 1980) Lindgren,
Lars-Olof, utredningssekreterare (fr.o.m. den 11 april 1980) Sergenius, Tore
G., direktör (fr.o.m. den 11 april 1980) Thorsson, Stig, direktör (fr.o.m. den
11 april 1980)

Experter:
Arvius, Christer, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 11 april 1980) Johansson,
Roland, byrådirektör (fr.o.m. den 11 april 1980) Klemming, Lars-Göran,
hovrättsassessor (fr.o.m. den 11 april 1980) Nyrén, Bengt, byråchef (fr.o.m.
den 11 april 1980) Sundin, Åke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 11 april 1980)
Waesterberg, Lars, byråchef (fr.o.m. den 11 april 1980)

Sekreterare:
Ståhlberg, Karin, byrådirektör (fr.o.m. den I februari 1980)

Lokal:
Munkbron 17, tel. växel 763 10 00, direktval 763 19 82
(sekreteraren). Postadress; Handelsdepartementet, 103 33 Stockholm

Direkdven
för utredningen, se 1981 års kommittéberättelse del II H 2.

Utredningen
har under tiden februari - oktober 1980 hållit sex sammanträden.

Utredningen
beräknas avsluta sitt arbete under år 1981.

s. 291 Kontrollera mot PDF

291 Kommittéer: Handelsdepartementet H:17

17.
Organisationskommittén (H 1980:03) för allmänna reklamationsnämnden

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 12 juni 1980 för att förbereda verksamheten
hos allmänna reklamationsnämnden såsom en fristående myndighet;

Ordförande;
Mangård, Nils, hovrättsråd (fr.o.m. den 30 juni 1980)

Ledamöter;
Almström, Bjarne, byråchef (fr.o.m. den 30 juni 1980) Linder, Alf,
hovrättsassessor (fr.o.m. den 30 juni 1980) Nykvist, Ann-Christin,
departementssekreterare (fr.o.m. den 30 juni 1980) Sandström, Staffan,
hovrättsassessor (fr.o.m. den 30 juni 1980)

Experter;
Lundell, Per I. G., byrådirektör (fr.o.m. den 30 juni 1980) Tiselius, Per-Erik,
byrådirektör (fr.o.m. den 30 juni 1980)

Sekreterare;
Ström, Htun, Berit, sekreterare (fr.o.m. den 30 juni 1980)

Lokal:
Allmänna reklamationsnämnden. Box 503, 162 15 Vällingby

Särskilda
direkdv har ej meddelats.

Kommittén
har under tiden juli - oktober 1980 hållit 15 sammanträden.

Kommittén
beräknas avsluta sitt arbete vid utgången av är 1980.

s. 292 Kontrollera mot PDF

A:l Skr 1980/81:103 292

Arbetsmarknadsdepartementet

Inom
detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1980: 17
och 20

Följande kommittéer
inom avsnittet har inte fullgjort egentliga utredningsuppdrag: 1 och 4

1.
Expertgruppen (In 1968:14) för utredningsverksamhet i arbetsmarknadsfrågor
(EFA)

Tillkallade
enligt Kungl. Maj;ts bemyndigande den 20 januari 1967 för atl i anslutning lill
sysselsältningsberedningens verksamhet ta initiativ lill och biträda
beredningen vid uppläggning av utredningsverksamhet i frågor rörande
arbetsmarknadspolitikens verkningar;

Ordförande:
Canarp, Curt S. T, byråchef (fr.o.m. den I juni 1975)

Ledamöter:
Bäckström, O. Anders, sekreterare (fr.o.m. den 26 april 1977) Carlsson, G. Arne
V., departementsråd (fr.o.m. den 1 juni 1975) Erixon, Lennart,
forskningsassistent (fr.o.m. den 1 januari 1979 t.o.m. den 30 december 1980)

Marcusson,
Sten G., utredningssekreterare (fr.o.m. den 28 oktober 1975)

Niklasson,
Ö. O. Harald, universitetslektor Rydén, Jan E., överdirektör

Wadensjö,
Eskil, civilekonom (fr.o.m. den 1 januari 1981) Westermark, J. Gunnar, direktör
(fr.o.m. den 1 januari 1975) Wrelborn, Christer, ombudsman (fr.o.m. den I
augusti 1977)

Experter:
Dahlberg, L. Åke, avdelningsdirektör Wadensjö, Eskil, civilekonom

Sekreterare;
Johannesson, Jan G., byrådirektör (fr.o.m. den 1 september 1976) Persson-Tanimura,
Inga, forskarassistent (fr.o.m. den 1 september 1976)

s. 293 Kontrollera mot PDF

293 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet A:2

Bitr.
sekreterare: Björklund, Anders C. T, forskningsassistent (fr.o.m. den I
november 1977)

Lokal:
Malmlorgsgatan 5,2 tr., 11151 Slockholm, tel. 2116 56 (sekreteraren)

Särskilda
direktiv har ej meddelats.

Expertgruppen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden.

Expertgruppen
har under våren 1980 presenterat forskningsrapporten Arbetsmarknad och
arbetmarknadspolilik i Sverige och Västtyskland och presenterade hösten 1980
inför sin fortsatta verksamhet elt forskningsprogram benämnt Forskning kring
arbetmarknadspolidkens effekter.

Expertgruppen
fortsätter sill arbele som initiativtagare pch samordnande organ för forskningen
kring arbetsmarknadspolitiken och följer Ln. ell femlontal forskningsprojekt.

Arbelel
beräknas pågå under hela år 1981.

2.
Delegation (A 1974:09) för arbetstidsfrågor (DELFA)

Tillkallade
enligt Kungl. Maj;ls bemyndigande den 20 juni 1974 för vissa uppgifter inom
arbelsddsområdel:

Ordförande;
Skillner, Rolf G., Ld. statssekreterare (fr.o.m. den I november 1979 Lo.m. den
30 september 1980) Wahlberg, E. Marianne, statssekreterare (fr.o.m. den 1
oktober 1980)

Sakkunniga:
Hagman, B. Anders, bitr. avdelningschef (fr.o.m. den 10 november 1977)

Högberg,
K. Gunnar, direktör Karlsson, H. K. Göran, ombudsman

Leijon,
Anders, utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1980) Nelander, Sven,
utredningssekreterare (fr.o.m. den | december 1976), Nilsson, A. Erik, förhandlingsdireklör
(fr.o.m. den 2 februari 1978) Ulfhielm, Monica H. V., utredningschef (fr.o.m.
den 10 september 1979 t.o.m. den 29 februari 1980) Suppleanter:

Bengtsson,
C. Ola, sektionschef (för Hagman) (fr.o.m. den 10 november 1977)

s. 294 Kontrollera mot PDF

A:2
Skr 1980/81:103 294

Forell,
Carl-Axel, direktör (för Högberg) (fr.o.m. den 17 november

1978)

Larsson,
Claes A., förhandlingsdirektör (för Nilsson) (fr.o.m. den 2

februari
1978)

Lefrell,
N. Anders, ombudsman (för Nelander) (fr.o.m. den 1 januari

1980)

Nörby,
Bengt D., ombudsman (för Ulfhielm) (fr.o.m. den 10

september
1979)

Sandberg,
K. Bertil, ombudsman (för Nelander) (t.o.m. den 31

december
1979)

Westin,
Aina V. H., ombudsman (för Karlsson)

Experter;
Edlund, C. Bertil, departementsråd (fr.o.m. den 1 januari 1978) Etlarp, Lars
G., departementsråd (fr.o.m. den 1 januari 1980) Lidbeck, Åse,
departementssekreterare (fr.o.m. den I april 1977)

Sekreterare;
Hagberg, Ann-Charlotte, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 april 1977)
Weigelt, K. Ulla, förste byråsekreterare (fr.o.m. den I mars 1980)

Bitr.
sekreterare: Weigelt, K. Ulla, förste byråsekrelerare (fr.o.m. den 5 juni 1978
t.o.m. den 29 februari 1980)

Lokal:
Arbetsmarknadsdepartementet, Mynttorget 2,103 33 Stockholm, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren)

Direktiven
för delegationen, se 1975 års kommitléberättelse A 24.

Delegationen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit fyra sammanträden.

Delegationens
arbele beräknas pågå under hela år 1981.

3.
Utlänningslagkommittén (A 1975:04)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 23 oktober 1975 för att företa en översyn
av utlänningslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 3 november 1975);

Ordförande;
Bouvin, J. Åke, hovrättslagman (fr.o.m den 6 november 1979)

Ledamöter;
Beiming, Ragne, ombudsman (fr.o.m. den 1 juli 1977)

s. 295 Kontrollera mot PDF

295 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet A:4

Gustafsson,
Kerstin M., förbundsjurisl (fr.o.m. den 22 juni 1976)

Göransson,
J. Olle, verkmästare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 22 juni

1976)

Werenfels-Rötlorp,
Monica S., sekreterare (fr.o.m. den 22 juni 1976)

Sakkunniga:
Esbjörnson, Esbjörn, byråchef (fr.o.m. den 22 juni 1976) Wahlström, Stina M.,
expedidonschef (fr.o.m. den 22 juni 1976) Wikrén, R. O. Gerhard, hovrättsråd
(fr.o.m. den 22 juni 1976) Öberg, N. P. Kjell, generaldirektör (fr.o.m. den 22
juni 1976)

Sekreterare:
Isacsson, Karin, byråchef (fr.o.m. den 21 maj 1976)

Bitr.
sekreterare: Cronsledl, Nane M., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 1 september
1976)

Lokal:
Malmlorgsgatan 5,3 tr., tel. 1125 74 (sekreteraren). Postadress:
Arbetsmarknadsdepartementet, 103 33 Stockholm eller Malmlorgsgatan 5, 3 tr.,
11151 Stockholm

Direktiven
för kommittén, se 1978 års kommitléberällelse del II A 3.
Tilläggsdirektiv, se 1981 års kommiltéberältelse del II A 6.

Kommittén
har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit nio sammanträden.

Kommittén
beräknas avge sill slutbetänkande under första halvåret 1981.

4.
Expertgruppen (A 1975:05) för invandringsforskning (EIFO)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 18 december 1975 och den 12 juni 1980 för
att fastställa forskningsbehov i frågor rörande in-och utvandring m.m.:

Ordförande:
Öberg, N. P. Kjell, Ld. generaldirektör (fr.o.m. den 1 januari 1979 t.o.m. den
30 juni 1982)

Ledamöter:
Beiming, Ragne, ombudsman (fr.o.m. den 7 april 1977 t.o.m. den 30 juni 1982)

Dahlberg,
Åke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 januari 1978 t.o.m. den 30 juni 1982)

s. 296 Kontrollera mot PDF

A:4 Skr 1980/81:103 296

Haavio-Mannila,
Elina, professor (fr.o.m. den 19 december 1975

t.o.m.
den 30 juni 1982)

Himmelstrand,
J. Ulf I., professor (fr.o.m. den 19 december 1975 t.o.m.

den
30 juni 1982)

Karlsson,
N. Gösta, utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 december

1978
Lo.m. den 30 juni 1982)

Lövgren,
Esse T. C, undervisningsråd (fr.o.m. den 19 december 1975

t.o.m.
den 30 juni 1982)

Myrdal,
Hans Göran, direktör (fr.o.m. den 19 december 1975 t.o.m.

den
30 juni 1982)

Palmlund,
Thord G., generaldirektör (fr.o.m. den 12 juni 1980 t.o.m.

den
30 juni 1982)

Ruke-Dravina,
Vella T, professor (fr.o.m. den 19 december 1975

Lo.m.
den 30 juni 1982)

Stenberg,
Tage U., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 30 mars 1977 t.o.m.

den
30 juni 1982)

Wallberg,
Klas H. S., avdelningschef (fr.o.m. den 19 december 1975

Lo.m.
den 30 juni 1982)

Widgren,
Jonas, kansliråd (fr.o.m. den 1 april 1979 t.o.m. den 30 juni

1982)

Wigart,
Anne-Outram, departementssekreterare (fr.o.m. den 12 juni

1980t.o.m.
den 30 juni 1982)

Experter:
Hannerz, Ulf, professor (fr.o.m. den 11 maj 1978) Liljeström, Rita,
universitetslektor (fr.o.m. den 18 september 1978) Reinans, Sven, A.
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1978) Skutnabb-Kangas, Tove, fil. lic.
(fr.o.m. den 11 maj 1978) Wadensjö, Eskil W., professor (fr.o.m. den 11 maj
1978) Öhman, Sven E. G., professor (fr.o.m. den 5 mars 1980)

Sekreterare:
Hammar, K. Tomas G., docent (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Bitr.
sekreterare: Hamberg, Eva M., fil. dr (fr.o.m. den 1 december 1977) Landén, C.
G. Ragnar, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 mars 1976) Lithman, Yngve, fil. dr
(fr.o.m. den 4 oktober 1979)

Projektanställda
inom projektet Invandringens långsiktseffekter, delprojektet
Andragenerationens levnadsförhållanden:

Björklund,
Ulf B., fil. kand. (fr.o.m. den 1 maj 1980 Lo.m. den 31 december 1981)

Boyd,
Sally M., fil. lic (fr.o.m. den 1 september 1980 t.o.m. den 31 december 1981)

s. 297 Kontrollera mot PDF

297 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet A:5

Engelbrektsson,
Ulla-Brid, fil. dr (fr.o.m. den I januari 1980 t.o.m. den

31
december 1981)

Municio,
M. Ingegerd, fil. kand. (fr.o.m. den 1 oktober 1979 t.o.m. den

31
december 1980)

Snicker,
Raija, fil. kand. (fr.o.m. den 1 maj 1980 t.o.m. den 31

december
1981)

Soininen,
Marilta A., fil. kand. (fr.o.m. den 1 oktober 1979 t.o.m. den

31
december 1980)

Svensson,
Lennart G., universitetslektor (fr.o.m. den 1 juli t.o.m. den

31
augusd 1980)

Lokal:
Arbetsmarknadsdepartementet, Mynttorget 2,103 33 Stockholm, tel. växel 763 10
00, 763 14 19 (sekreteraren) eller 763 14 18 (bitr. sekreteraren Hamberg)

Direktiv
enligt arbetsplan som fastställts i september 1979.

Expertgruppen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit tre sammanträden.

Expertgruppen
har under år 1980 utgivit en sekundäranalys av invandrares språkkunskaper och
levnadsförhållanden samt en socialanlropologisk rapport om assyrierna i
Sverige. Projektet invandringens långtidseffekter (PIL) har inlett fältarbete i
Borås och Nacka kommuner för undersökningar av andra generationens invandrare.
Projektbeskrivningar har utgivits. En antologi från förberedelsearbetet till
projektet har sammanställts.

5.
Företagshälsovårdsutredningen (A 1976:01)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 26 februari 1976 för att utreda vissa
frågor om företagshälsovård och yrkesmedicin (se Post- och Inrikes tidn. den 6
mars 1976):

Ordförande:
Danielson, Gunnar H., generaldirektör

Ledamöter:
Bengtsson, K.-E. Bengt, ombudsman, Ld. led. av riksdagen Breidensjö, Monica,
ombudsman

Hessleborn,
Olle K. A., ombudsman (fr.o.m. den 1 november 1977) Kjellslrand, Leif I.,
ombudsman Lindström, Gunnar, direktör

Ronne-Björkqvist,
Ingrid, barnläkare (fr.o.m. den 26 april 1977) Rydén, H. Rune O., fil. lic,
led. av riksdagen (fr.o.m. den 26 april 1977) Wilander, Sven E., landstingsman
Östrand, P. Olov (Olle), mätningsföreståndare, led. av riksdagen

s. 298 Kontrollera mot PDF

A:5
Skr 1980/81:103 298

Experter:
Bolinder, Erik, leg. läkare Bratlhall, I. Birgitta, departementssekreterare
Claeson, Bo, planeringschef (fr.o.m. den I mars 1979) Egidius, Henry, lektor
(fr.o.m. den 1 april 1980) Gerhardsson, Gideon, professor

Gullberg,
Hans E., hovrättsråd (fr.o.m. den 3 maj 1976) Jonsson, Åke G., sekreterare
(fr.o.m. den 1 november 1978) Kvarfordt, Eva B., kanslisekreterare (fr.o.m. den
15 februari 1979) Kvarnström, Sven K., chefiäkare (fr.o.m. den 26 april 1977)
Lundgren, Nils, professor Magnusson, Egon S. L, ingenjör Masreliez, Nils G.,
med. lic

Nerell,
Gunnar H. T., leg. läkare (fr.o.m. den 3 maj 1976) Näslund, Per Olof A.,
sektionschef Teljsledt, Håkan, miljöchef (fr.o.m. den 26 april 1977) Wennström,
K. Gunnar, avdelningschef

Ydreborg-Weslberg,
Berit, leg. sjuksköterska (fr.o.m. den 26 april 1977)

Sekreterare;
Wessman, Yvonne B.-M., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1977)

Bitr.
sekreterare: Båsk, Inga-Lill, forskningsassistent (fr.o.m. den I juni 1976
t.o.m. den 31 mars 1980) Nilsson, Bernt, civilingenjör (fr.o.m. den 9 april
1979)

Lokal:
Malmlorgsgatan 5,3 tr., 11151 Stockholm, tel. 1109 83 (sekreteraren), 11 21 86
(bitr. sekr.), 11 07 56 (kansli)

Direkdven
för utredningen, se 1977 års kommitléberällelse del II A 3.

Ulredningen
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit åtta sammanträden saml haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
utredningens arbete. Utredningen har hållit fem hearings om förelagshälsovården
i framtiden. 1 september 1980 besökte utredningens ledamöter och sekretariat
Finland för atl studera finsk företagshälsovård m.m.

En
arbetsgrupp för mät- och analysteknik har haft nio sammanträden.

Ulredningen
har i april 1980 avge» deibetänkandet (SOU 1980:22) Utbyggnad av yrkesmedicinen
och i maj 1980 rapporten (Ds A 1980:5) Kartläggning av företagshälsovården.

Utredningens
arbele beräknas pågå under hela år 1981.

s. 299 Kontrollera mot PDF

299 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet A:6

6.
Nya arbetsrättskommittén (A 1976:02) (NARK)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den lOjuni 1976 för all utreda vissa frågor på
det arbetsrällsliga området (se Post- och Inrikes ddn. den 17 juni 1976):

Ordförande;
Nilsson, Åke, Ld. förbundsordförande

Ledamöter:
Ekeberg, Per Olof, förbundsjurisl Elmstedl, K. Erik, direktör (fr.o.m. den 8
mars 1978) Fagerlund, Bengt O. H., försäkringsassislenl, Ld. led. av riksdagen
Gustafsson, Stig G., förbundsjurisl, Ld. ers. för led. av riksdagen Johansson,
S. Anita, led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 november 1979) Jonsson, Elver A.
D., postiljon, led. av riksdagen Larsson, P. Sdg L, statssekreterare (fr.o.m.
den 9 november 1979) Nilsson, Jan-Ivan N., Ld. led. av riksdagen (fr.o.m. den I
december 1976)

Wennerfors,
Alf, informationschef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 27 april 1978)
Westerberg, Lars G. L, statssekreterare

Sakkunniga:
Ahlvarsson, Lars L, direktör Bäckström, N. Birger, direktör von Feilitzen,
Styrbjörn O. R., direktör Förstadins, Erik L. W., direktör (fr.o.m. den 15
september 1976)

Experter:
Bergqvisl, Olof, hovrättsassessor Etlarp, Lars G., departementsråd (fr.o.m. den
15 februari 1977)

Sekreterare;
Eriksson, Lars G., hovrättsassessor

Lokal:
Malmlorgsgatan 5,3 tr., 11151 Stockholm, tel. 106278, 11 10 93

Direktiven
för kommittén, se 1977 års kommitléberällelse del 11 A 5.

Kommittén
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit 15 sammanträden.

Kommittén
beräknas avsluta sill arbete under första halvåret 1981.

s. 300 Kontrollera mot PDF

A:7 Skr 1980/81:103 300

7.
Jämställdhetskommittén (Ju 1976:08)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 12 augusti 1976 för att utreda frågor om
jämställdhet mellan män och kvinnor, m.m.:

Ordförande:
Ahrland, Karin M., förste länsassessor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 12
oktober 1979)

Vice
ordförande: André, Gunilla K., led. av riksdagen (fr.o.m. den 12 oktober 1979)

Ledamöter:
Johansson, Marie-Ann, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 december 1979)

Marklund,
Eivor L, led. av riksdagen (fr.o.m. den 12 augusti 1976 t.o.m. den 30 november
1979)

Slålberg,
Marianne G. E., skolkurator, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 april 1979)

Sundgren,
E. Roland, ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 12 augusd 1976)

af
Ugglas, Margaretha M., civilekonom, led. av riksdagen (fr.o.m. den 12 augusti
1976) Wiklander, Torsten R, rektor (fr.o.m. den 12 oktober 1979)

Sakkunniga:
Beckérus, I. Margareta, informationssekreterare (fr.o.m. den 2
november 1979 t.o.m. den 21 januari 1980) Bergström, Gudrun A. C, sakkunnig
(fr.o.m. den 15 juli 1980) Hagman, Inger (Ninni), sakkunnig (fr.o.m. den
22'januari t.o.m. den 14juli 1980)

Experter:
Börestam, Eva, ombudsman (fr.o.m. den I oktober 1979) Edsta, Björn,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 7 februari 1979) van der Capelien, Constance
(Connie) E., departementssekreterare (för Edsta) (fr.o.m. den 7 februari 1979)
Josefsson, G. Birgitta M., studierektor (fr.o.m. den 1 januari 1979)

Experter
i referensgrupp (s.k. stora delegationen):

Ordförande:
Andersson, Karin E., statsråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 12 oktober 1979)

Förste
vice ordförande; Mogård, Britt E. T., statsråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den
17 november 1976)

s. 301 Kontrollera mot PDF

301 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet A:7

Andre
vice ordförande:

Olsson,
Elvy E., landshövding, led. av riksdagen (fr.o.m. 17 november

1976)

Övriga
experter; Andrén, Carl-Gustaf, rektor (fr.o.m. den 5 mars 1980) Andrén, Evy M. V.,
förbundsordförande (fr.o.m. den 1 februari 1980) Bartley, A. Osborne,
landshövding (fr.o.m. den 12 mars 1973) Bodström, Lennart, förbundsordförande,
TCO Branting, M. Charlotte K., förbundsordförande (fr.o.m.den 1
september 1977)

Carlsson,
G. Rune, förbundsdirektör (fr.o.m. den 3 maj 1974) Edner, T. Margareta, andre
vice ordförande (fr.o.m. den 1 november 1977)

Florén-Winlher,
Ethel H. D., förbundsordförande (fr.o.m. den 5 mars 1979)

Fredgardh,
K. Sonja L, redaktör (fr.o.m. den 12 mars 1973 t.o.m. den 31 mars 1980)

Hårdefell,
S. Börje, generaldirektör (fr.o.m. den 1 februari 1980) Järdler, Sven A.,
direktör (fr.o.m. den 12 mars 1973) Kakossaios, Mira, forskningsassistent
(fr.o.m. den 24 februari 1977) Löwbeer, Hans, generaldirektör (fr.o.m. den 12
mars 1973 t.o.m. den 4 mars 1980)

Maltson,
Lisa, förbundsordförande, led. av riksdagen (fr.o.m. den 12 mars 1973)

Nilsson,
Anna-Lisa, förbundsordförande (fr.o.m. den I april 1980) Nilsson, Gunnar E.,
ordförande i LO, led. av riksdagen (fr.o.m. den 12 mars 1973)

Palmaer-Johansson,
S. G. Eva, förbundsordförande (fr.o.m. den 18 oktober 1973 Lo.m. den 31 januari
1980)

Rehnberg,
K. Bertil, generaldirektör (fr.o.m. den 12 mars 1973) Rosenblad, Urban S.,
generaldirektör (fr.o.m. den 22 januari 1977 t.o.m. den 31 januari 1980)

Rugfell,
K. E. Lennart, direktör (fr.o.m. den 1 april 1978) Ulvhammar, Birgitta,
generaldirektör (fr.o.m. den 3 maj 1978) Wernstedt, Monica, advokat (fr.o.m.
den 1 juli 1978) Westerholm, Barbro, generaldirektör (fr.o.m. den 1 juli 1979)
Wistrand, Birgitta M., förbundsordförande (fr.o.m den 25 oktober 1975)

Ersättare
för expert: Edner, T. Margareta, andre vice ordförande (för Mogård) (fr.o.m.
den 28 augusti 1975) Forselius, Hans F., direktör (för Järdler) (fr.o.m. den 23
februari 1977)

s. 302 Kontrollera mot PDF

A:7 Skr 1980/81:103 302

Fröberg,
Marika, avdelningsdirektör (för Hårdefell) (fr.o.m. den 1

februari
1980)

Gradin,
Anita L., departementssekreterare, led. av riksdagen (för

Mattsson)
(fr.o.m. den 25 oktober 1975)

Grimlund,
G. Elisabeth, förste vice förbundsordförande (för

Florén-Winlher)
(fr.o.m. den 5 mars 1979)

Hedvall,
Yvonne M., fil. kand., Ld. ers. för led. av riksdagen (för

Edner)
(fr.o.m. den 1 november 1977)

Johansson,
K. Eivor, byrådirektör (för Löwbeer) (fr.o.m. den 15

februari
1979 t.o.m. den 4 mars 1980) (för Andrén) (fr.o.m. den 5 mars

1980)

Jonäng,
Gunnel M., led. av riksdagen (för Fredgardh) (t.o.m. den 31

mars
1980) (för Nilsson) (fr.o.m. den 1 april 1980)

Landerud,
Brita, civilekonom (fr.o.m. den 1 juli 1978) (för Wernstedt)

Lönnerblad,
Sara, sekreterare (för Bartley) (fr.o.m. den 20 oktober

1978)

Nilsson,
Karl Erik, bitr. direktör (för Bodslröm) (fr.o.m. den 15 mars

1979)

Orring,
Ulla B., nämndeman (för Branting) (fr.o.m. den I september

1977)

Raicevic,
Erica, hemspråkslärare (för Kakossaios) (fr.o.m. den 24

februari
1977)

Rollen,
Berit M., avdelningschef (för Rehnberg) (fr.o.m. den 20

oktober
1978)

Royen,
Sverre N. H., direktör (för Carlsson) (fr.o.m. den 12 mars 1973)

Sohlberg,
Norah L, byrådirektör (för Westerholm) (fr.o.m. den 1 juli

1979)

Waldén,
G. Louise, redaktör (för Palmaer-Johansson) (fr.o.m. den 18

oktober
1973 t.o.m. den 31 januari 1980)

Westin,
Aina V. H., ombudsman (för Nilsson) (fr.o.m. den 18

maj
1975)

Wibell,
Ingrid S., konsulent (för Rugfell) (fr.o.m. den I april 1978)

Wilson-Lohse,
Britt, skolkonsulent (för Ulvhammar) (fr.o.m. den 3

maj
1978)

Voss-Schrader,
Ulla A., fru (för Wistrand)

Sekreterare:
Dreber, I. Agneta, förste revisor (fr.o.m. den 18 september 1978 t.o.m. den 7
april 1980) Isacsson, Karin L., byråchef (fr.o.m. den 1 augusti 1980)

Bitr.
sekreterare; Hagman, Inger (Ninni), fil. kand. (fro.m. den 12 juni 1978)
Lenander, Anders, hovrättsfiskal (fr.o.m. den I november 1979 t.o.m. den 31
december 1980)

s. 303 Kontrollera mot PDF

303 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet A:7

Lundberg,
D. BerglioL ombudsman (fr.o.m. den I januari 1976 Lo.m.

den
16 november 1980)

Smitt,
Myrna E. D., fil. kand. (fr.o.m. den I februari 1978)

Slerner,
Gunilla B., förste byråsekrelerare (fr.o.m. den 8 maj 1978

Lo.m.
den 13 oktober 1980)

Informationssekreterare:

Carpelan,
Lars W., borgarrådssekreterare (fr.o.m. den 3 december 1979 Lo.m. den 31
december 1980)

Projektanslälld
för att följa arbetet i olika jämställdhelsorganisationer m.m.;

Tamm
Buckle, Monika, informationssekreterare (fr.o.m. den 11

februari
t.o.m. den 31 december 1980)

Projektanslälld
för kartläggning av invandrarkvinnornas silualion: Palmgren, Irene, förste
byråsekreterare (fr.o.m. den 12 maj t.o.m. den 31 december 1980)

Övriga
referensgrupper:

Experter:
Andersson, Ingrid G. M., lantbrukare (fr.o.m. den 12 mars 1973 Lo.m. den 31
mars 1980)

Apelqvist-Öberg,
Edith C, ombudsman (fr.o.m. den 12 mars 1973 Lo.m. den 31 mars 1980)

Budd,
S. M. Birgitta, metallarbetare (fr.o.m. den 12 mars 1973 t.o.m. den 31 mars
1980)

Börjeson,
Peter, metallarbetare (fr.o.m. den 15 september 1977 t.o.m. den 31 mars 1980)

Dimos-Asplund,
Anligone, jur. kand. (fr.o.m. den 15 september 1977 Lo.m. den 31 mars 1980)

Elmberg,
Henrik B. C, leg. sjukskötare (fr.o.m. den 15 september 1977 Lo.m. den 31 mars
1980)

Ericsson,
Ulf E., förskollärare (fr.o.m. den 15 september 1977 Lo.m. den 31 mars 1980)

Folestad,
Ruth E., sjuksköterska (fr.o.m. den 12 mars 1973 t.o.m. den 31 mars 1980)

Frendahl,
E. Maj-Britt, telefonist (fr.o.m. den 12 mars 1973 Lo.m. den 31 mars 1980)

Fromm,
H. Irene, informationschef (fr.o.m. den 12 mars 1973 Lo.m. den 31 mars 1980)

Gunnarsson,
A. Gunvor, förskollärare (fr.o.m. den 15 september 1977 Lo.m. den 31 mars 1980)

s. 304 Kontrollera mot PDF

A:7 Skr 1980/81:103 304

Jönsson,
Ruth V., fabriksarbetare (fr.o.m. den 12 mars 1973 t.o.m. den

31
mars 1980)

Kuyumcu,
Eija H. T, fil. kand. (fr.o.m. den 15 september 1977 t.o.m.

den
31 mars 1980)

Larsson,
Anna M., docent (fr.o.m. den 12 mars 1973 t.o.m. den 31 mars

1980)

Lindgren,
Aina G., hemarbelande (fr.o.m. den 12 mars 1973 t.o.m. den

31
mars 1980)

Melin,
K. Lennart, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 september

1977
t.o.m. den 31 mars 1980)

Platin,
Ulla Britta, utredningssekreterare (fr.o.m. den 12 mars 1973

Lo.m.
den 31 mars. 1980)

Samuelsson,
Elvy L., sömmerska (fr.o.m. den 12 mars 1973 t.o.m. den

31
mars 1980)

Stefan,
Ljubica, montör (fr.o.m. den 15 september 1977 t.o.m. den 31

mars
1980)

Törngren,
Mats W., redaktör (fr.o.m. den 15 september 1977 t.o.m. den

31
mars 1980)

Lokal:
Drottninggatan 6, 2 tr., 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00 (sekretariatet)

Direktiven
för kommittén, se 1977 års kommittéberättelse del II Ju 10.
Tilläggsdirektiv, se 1977 års kommitléberättelse del II A 7.

Kommittén
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit 18 sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
kommitténs arbete. Därutöver har elt sammanträde hållits med slora delegationen
och etl sammanträde med referensgruppen.

Kommittén
har den 17 november 1979 avgetl betänkandet (SOU 1979:87) Chanser dll
utveckling samt den 15 januari 1980 avgetl betänkandet (SOU 1979:89) Kvinnors
arbete.

Kommilléns
arbele beräknas pågå under hela år 1981.

8.
Anställningsskyddskommittén (A 1977:01)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 6 oktober 1977 för alt göra en översyn av
anslällningsskyddslagstiflningen m.m.

Ordförande;
Ryman, Sven-Hugo G., ulbildningschef (fr.o.m. den 19 december

1977)

s. 305 Kontrollera mot PDF

305 Kommittéer:
Arbetsmarknadsdepartementet A:8

Ledamöter:
Ahlvarsson, Lars L, direktör (fr.o.m. den 19 december 1977) Elmstedl, K. Erik,
direktör (fr.o.m. den 19 december 1977) Gustafsson, Kerstin M., förbundsjurisl
(fr.o.m. den 19 december 1977) Karlsson, H. K. Göran, ombudsman (fr.o.m. den 19
december 1977) Lidbom, Carl G., led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 december
1977). Olsson, H. Å. Lennart, kommunalråd (fr.o.m. den 19 december 1977)
Rindborg, Sdg A. J., landstingsråd (fr.o.m. den 19 december 1977) Stridsman,
Torslen U., ombudsman, Ld. led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 december 1977)

Ulander,
Lars G., ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 december 1977)

Zelhraeus,
Sten Å., advokat (fr.o.m. den 19 december 1977) Åberg, C. Anders, civilingenjör
(fr.o.m. den 19 december 1977)

Sakkunniga:
Bäckström, N. Birger, direktör (fr.o.m. den 19 december 1977) Elmer, Anders B.,
förbundsjurist (fr.o.m. den 19 december 1977) Nordin, Jan, direktör (fr.o.m.
den 19 december 1977) Unga, Nils J., utredningssekreterare (fr.o.m. den 19
december 1977) Wistrand, Anders W. H., lönedireklör (fr.o.m. den 19 december
1977)

Experter:
Bergqvisl, Olof, hovrättsassessor (fr.o.m. den 19 december 1977) Carlson,
Svante S., rådman (fr.o.m den 19 december 1977) Holmstrand, N.G.Anders,
hovrättsassessor (fr.o.m. den 30 mars 1978) Lagerlöf, Inga-Britt,
departementssekreterare (fr.o.m. den 3 juli 1978)

Sekreterare:
André, Kerstin L, hovrällsfiskal (fr.o.m. den 17 december 1979) Lemperl, Erik
M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 19 december 1977) Tocklin, Hans E.,
hovrättsassessor (fr.o.m. den 19 december 1977)

Lokal:
Stora Nygatan 2 A, 111 27 Stockholm, tel. växel 763 10 00, direktval 763 14 48,
763 14 50 och 763 14 53 (sekreterarna)

Direktiven
för kommittén se 1978 års kommitléberättelse, del 11 A 2. Tilläggsdirektiv, se
1979 års kommitléberättelse del 11 A 7.

Kommittén
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit fem sammanträden samt haft
överläggningar med myndigheter, organisationer och andra som berörs av
kommitténs arbete.

Kommittén
har den 31 januari 1980 avgetl utredningsrapporten (Ds A 1980:2) Anställningsformer
m.m.

Kommittén
beräknas avsluta sitt arbete under år 1981.

20 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 103

s. 306 Kontrollera mot PDF

A:9
Skr 1980/81:103 306

9. 1978 års
semesterkommitté (A 1977:02)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den I december 1977;

Ordförande;
Nilsson, Jan-Ivan N., Ld. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 februari 1978)

Ledamöter:
Forstadius, Erik L. W., direktör (fr.o.m. den 1 februari 1978) Fransson, Arne
A. E., personalchef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 februari 1978)

Gustafsson,
Stig G., förbundsjurisl, Ld. ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den I februari
1978)

Hultgren,
Christina A., utredningssekreterare (fr.o.m. den I februari 1978)

Hårdefell,
S. Börje, generaldirektör (fr.o.m. den I februari 1978 Lo.m. den 11 december
1979)

Johnsson,
John E., ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 februari 1978)

Karlsson,
H. K. Göran, ombudsman (fr.o.m. den I februari 1978) Mårtensson, A. Iris,
sludieombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 februari 1978)

Svensson,
Sten L, informationschef, led. av riksdagen (fr.o.m. den I februari 1978)

Åberg,
Per L, förhandlingsdireklör (fr.o.m. den 12 december 1979) Åkerblom, Leif G.,
förbundsdirektör (fr.o.m. den 10 september 1979)

Sakkunniga:
Bergström, K. Olof L., sektionschef (fr.o.m. den 1 februari 1978) Elmer, Anders
B., förbundsjurisl (fr.o.m. den 1 februari 1978) Harlzell, Lars, förbundsjurisl
(fr.o.m. den I februari 1978) Stråth, Claes T., sekreterare (fr.o.m. den I
februari 1978) Sundén, S. Bo H., civilekonom (fr.o.m. den I februari 1978)

Experter:
Grönwall, Lars O., försäkringsrällsråd (fr.o.m. den 1 februari 1978) Wikrén, R.
O. Gerhard, hovrättsråd (fr.o.m. den I februari 1978) Öström, Klasgöran,
byrådirektör (fr.o.m. den 3 juli 1978)

Sekreterare:
Gustafsson, A. Gunilla C, hovrättsassessor (fr.o.m. den I februari 1979)

Bitr.
sekreterare: Befve, Sven G. E., sektionschef (fr.o.m. den 18 september 1978)

s. 307 Kontrollera mot PDF

307 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet A:10

Lokal:
Slora Nygatan 2A, 4 tr., 111 27 Stockholm, tel. växel 763 IO 00, direktval 763
14 49 (sekreteraren)

Direktiven
för kommittén, se 1979 års kommitléberättelse del 11 A t.

Kommittén
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sex sammanträden.

Kommittén förväntas få nya
direktiv. Tidpunkten för arbetets avslutande kan därför inle uppges för närvarande.

10.
Delegationen (A 1978:01) för ungdomens sysselsättningsfrågor (DELFUS)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 19 januari 1978 för ungdomens
sysselsättningsfrågor:

Ordförande:
Skillner, Rolf G., Ld. statssekreterare (fr.o.m. den I november 1979 t.o.m. den
30 september 1980) Wahlberg, E. Marianne, statssekreterare (fr.o.m. den 1
oktober 1980)

Ledamöter:
Artin, Stellan, direktör (fr.o.m. den I februari 1978) Arrbäck-Falk, Gunnel,
kommunalråd (fr.o.m. den 1 februari 1978) Borg, Göran K. G., ombudsman (fr.o.m.
den I februari 1978) Eriksson, B. Sune, direktör (fr.o.m. den 1 februari 1978)
Erneman, Ingrid M., fil. stud. (fr.o.m. den 15 mars 1980) Fransson, Arne A. E.,
personalchef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 26 november 1979)

Gustafsson,
K. G. Allan, Ld. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 februari 1978 Lo.m. den 25
november 1979)

Gårdsledt,
H. Birger, skolråd (fr.o.m. den I februari 1978) Hagman, B. Anders, bitr.
avdelningschef (fr.o.m. den 1 februari 1978) Hansson, Kjell, studerande
(fr.o.m. den 24 augusti 1978) Häll, Karl-Erik, led. av riksdagen (fr.o.m. den
18 april 1978 t.o.m. den 17 februari 1980)

Högberg,
Eva E., sekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1978) Ingvardsson, Margo,
sjukgymnast (fr.o.m. den 1 februari 1978) Karlsdotler-Jonshagen, Ingrid C,
byråchef (fr.o.m. den I februari 1978)

Leijon,
Anna Margareta (Anna-Greta) M., led. av riksdagen (fr.o.m. den I februari 1978)

Möller,
I. Cecilia, utbildningssekreterare (fr.o.m. den I februari 1978) Nyberg, F.
Jan-Erik, departementssekreterare (fr.o.m. den I februari 1978)

s. 308 Kontrollera mot PDF

A: 10 Skr 1980/81:103 308

Odenberg,
Mikael L, ekon. stud. (fr.o.m. den 1 februari 1979 t.o.m. den

14
mars 1980)

af
Ugglas, Margaretha M., civilekonom, led. av riksdagen (fr.o.m. den

I
februari 1978 Lo.m. den 29 februari 1980)

Walldin,
Carin M., sekreterare (fr.o.m. den I februari 1978)

Wallslröm,
Margot, led. av riksdagen (fr.o.m. den 18 februari 1980)

Wittbom,
Bengt G. -A., led. av riksdagen (fr.o.m. den I mars 1980)

Östberg,
Bertil M., förbundsombudsman (fr.o.m. den I februari 1978)

Östlund,
Hans-Erik, departementsråd (fr.o.m. den I februari 1978)

Ersättare
för ledamot; Ahlkvisl, Birgitta, fil. lic. (för Artin) (fr.o.m. den 1 februari
1978) Andersson, Elis G., byggnadsarbetare, led. av riksdagen
(för Gustafsson) (fr.o.m. den 1 februari 1978)

Backgård,
Margareta E., sömmerska (för Ingvardsson) (fr.o.m. den 1 februari 1978)

Carlsson,
Anna Ch., fil. kand. (för Östberg) (fr.o.m. den 1 februari 1978)

Cavallius,
Lena, avdelningsdirektör (för Jonshagen) (fr.o.m. den 1 december 1979)

Erneman,
Ingrid M., fil. stud. (för Odenberg) (fr.o.m. den 1 februari 1979 t.o.m. den 14
mars 1980)

Granberg,
Agneta, bitr. sekdonschef (för Erneman) (fr.o.m. den 15 mars 1980)

Gustafsson,
Birgitta, sjuksköterska (för Svensson) (fr.o.m. den I september 1978 t.o.m.
den 15 december 1979)

Göransson,
Bo F. O., ombudsman (för Möller) (fr.o.m. den I februari 1978)

Hansson,
Sven Ove (för Leijon) (fr.o.m. den 1 februari 1978) Helin, Etel M., ombudsman
(för Borg) (fr.o.m. den I februari 1978) Henriksson, Runa M., kontorist (för
Häll) (fr.o.m. den 18 april 1978) Larsson, K. L. Ingemar, sekreterare (för
Eriksson) (fr.o.m. den I februari 1978)

Lindblad,
M. Ulla E., folkskollärare (för Arrbäck-Falk) (fr.o.m. den 1 februari 1978)

Lindqvist,
Alf, ombudsman (för Walldin) (fr.o.m. den 14 september 1978)

Magnusson,
Göran, departementssekreterare (för Östlund) (fr.o.m. den 25 augusti 1978)

Nilsson,
Malls G., avdelningschef Hagman) (fr.o.m. den I februari 1978)

Norlander,
Torsten, förbundssekreterare (för Hansson) (fr.o.m. den 24 augusd 1978)

s. 309 Kontrollera mot PDF

309 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet A:ll

Raallamaa,
Bo W., sekreterare (för Högberg) (fr.o.m. den I februari 1978)

Reuterswärd,
Anders P. E., deparlemenlssekrelerare (för Nyberg) (fr.o.m. den 1 februari 1978)

Sligare,
Jan A., undervisningsråd (för Gårdsledt) (fr.o.m. den 1 februari 1978)

Svensson,
S. Raymond, sekreterare (för Tornberg) (fr.o.m. den 16 december 1979)

Svensson,
Sten L, informationschef, led. av riksdagen (för af Ugglas resp. Wittbom) (fr.o.m.
den I februari 1978)

Waern,
Kari-Gustav, tL avdelningsdirektör (för Karlsdotter-Jonshagen) (fr.o.m. den I
februari 1978 Lo.m. den 30 november 1979)

Sekreterare:
Rangrost, Johny A. P., deparlemenlssekrelerare (fr.o.m. den 1 februari 1978)

Lokal:
Arbetsmarknadsdepartementet, Myntlorget 2, tel. växel 763 10 00, direktval 763
12 47 (sekreteraren). Postadress: 103 33 Slockholm

Direktiven
för delegationen, se 1979 års kommitléberättelse del II A

3.

Delegarionen
har under tiden november 1979 -oktober 1980 hållit sex sammanträden samt haft
överläggningar med organisationer och andra som berörs av delegationens arbete.

Delegationens
arbete beräknas pågå under hela år 1981.

II.
Utredningen (A 1978:03) av vissa arbetstidsfrågor

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 23 februari 1978 för all utreda vissa
frågor på arbetstidsområdet:

Särskild
utredare; Gullberg, Hans E., hovrättsråd (fr.o.m. den 6 april 1978)

Sakkunniga:
Högberg, K. Gunnar, direktör (fr.o.m. den 6 april 1978) Johansson, Hans F. G.,
direktör (fr.o.m. den 6 april 1978) Karlsson, H. K. Göran, ombudsman (fr.o.m.
den 6 april 1978) Kjellslrand, Leif L, ombudsman (fr.o.m. den 6 april 1978)
Kraffl, Sven, förste sekreterare (fr.o.m. den 6 april 1978) Lundqvisl,
Marianne, förbundsordförande (fr.o.m. den 1 september 1979)

s. 310 Kontrollera mot PDF

A:ll
Skr 1980/81:103 310

Nilsson,
A. Erik, förhandlingsdireklör (fr.o.m. den 6 april 1978) Nörby, Bengt D.,
ombudsman (fr.o.m. den 10 september 1979) Olofsson, H. P. O. Roland,
sekreterare (fr.o.m. den 6 april 1978) Segerfalk, I Berdl T, byråchef (fr.o.m.
den 6 april 1978)

Experter:
Hagberg, Ann-Charlotte, deparlemenlssekrelerare (fr.o.m. den 6 april 1978)

Lindström,
Jöns A., byråchef (fr.o.m. den 6 april 1978) Laurén, Reidunn M. B.,
expeditionschef (fr.o.m. den 6 april 1978 t.o.m. den 30 juni 1980)

Rundqvist,
Karl-Ingvar, försäkringsdomare (fr.o.m. den 6 april 1978) Weigelt, Ulla, förste
byråsekrelerare (fr.o.m. den 15 augusti 1979)

Sekreterare:
Laurén, Reidunn M. B., expeditionschef (fr.o.m. den 6 april 1978 t.o.m. den 30
juni 1980)

Weigelt,
Ulla, förste byråsekrelerare (fr.o.m. den I mars t.o.m. den 28 februari 1981)

Lokal;
Arbetsmarknadsdepartementet, Mynllorgel 2, tel. växel 763 10 00. Postadress:
103 33 Stockholm

Direktiven
för ulredningen, se 1979 års kommiltéberältelse del II A 5.

Ulredningen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit tio sammanträden saml haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
utredningens arbele.

Utredningen
beräknas avsluta sill arbele i början av är 1981.

12.
Dataeffektutredningen (A 1978:05)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 20 juli 1978 med uppdrag alt utreda
datateknikens effekter på produktion och arbetsliv:

Ordförande;
Ekinge, Bernt A., ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 december 1978)

Ledamöter:
Fagerberg, Gösta, kommunalråd (fr.o.m. den I december 1978) Frejhagen E.
Birgitta E., datasakkunnig (fr.o.m. den I december 1978) Gustafsson, G. Olof,
direktör (fr.o.m. den 1 juli 1979) Johansson, Larz A., kommunalråd led. av
riksdagen (fr.o.m. den 1 december 1978)

s. 311 Kontrollera mot PDF

311 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet A:I3

Lindeberg,
Tuve E.W., enhetschef (fr.o.m. den I november 1979)

Pettersson,
N. Lennart, fil. kand., led. av riksdagen (fr.o.m. den I

december
1978)

Sandebring,
Hans E., direktör (fr.o.m. den I december 1978 t.o.m. den

31
oktober 1979)

Unga,
Nils J., utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 december 1978)

Wennerfors,
Alf, informationschef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1

december
1978)

Experter:
Bengtsson, B. Ivar, forskningspsykolog (fr.o.m. den 15 mars 1979) Brodén, E.
Bertil, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 mars 1979) Hedberg, Bo L. T.,
professor (fr.o.m. den 15 mars 1979) Jönsson, Gert, byrådirektör (fr.o.m. den 3
september 1979) Magnusson, Björn H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 mars
1979) Nyberg, F. Jan-Erik, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 mars 1979)

Reuterswärd,
Anders P. E., departementssekreterare (fr.o.m. den 29 januari 1979) Rollen,
Berit M., avdelningschef (fr.o.m. den 15 mars 1979)

Sekreterare:
Stephansson, Jan E., civilekonom (fr.o.m. den 15 februari 1979)

Bitr.
sekreterare: Ekenhill, Jan-Erik, civilekonom (fr.o.m. den 1 maj 1980) Erlander,
Barbro, forskare (fr.o.m. den I mars 1979 t.o.m. den 30 september 1980)

Thorslund,
Bertil O., marknadschef (fr.o.m. den I mars 1979) Thuresson, Carin, civilekonom
(fr.o.m. den I mars 1980)

Lokal;
Drottninggatan 20, 3 tr., 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven
för ulredningen, se 1979 års kommitléberättelse del II A 8.

Ulredningen
har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit tio sammanträden samt haft
överläggningar med myndigheter, organisationer och andra som berörs av
kommilléns arbele.

Ulredningen
beräknas avsluta sitt arbele år 1982.

13.
Diskrimineringsutredningen (A 1978:06) (DU)

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 3 augusti 1978 med uppgift atl göra en
utredning om fördomar och diskriminering i fråga om invandrare m.fi.:

s. 312 Kontrollera mot PDF

A:13
Skr 1980/81:103 312

Särskild
utredare: Öberg, N. P. Kjell, generaldirektör (fr.o.m. den 4 augusti 1978)

Experter:
Baer, Lars Anders, jur. stud. (fr.o.m. den 1 juli 1980) Boeke, Maja,
organisationssekreterare (fr.o.m. den 8 april 1980) Bricca, Lamberlo, typograf
(fr.o.m. den I april 1979 t.o.m. den 11 oktober 1980)

Bromberg,
Isaac, studerande (fr.o.m. den 1 april 1979 t.o.m. den 31 juli 1980)

Carragher,
Desmond, flyktingsekreterare (fr.o.m. den 8 april 1980) Cronsledl, Nane M., tL
kammarrättsassessor (fr.o.m. den 1 oktober 1979 t.o.m. den 30 juni 1980) Ehn,
Billy G., fil. dr (fr.o.m. den 1 april 1979) Gottfarb, Ragnar, advokat (fr.o.m.
den I april 1979) Hammar, K. Tomas G., docent (fr.o.m. den 1 april 1979)
Hannerz, Ulf, tf. professor (fr.o.m. den 1 april 1979) Hanson, K. Göte,
professor (fr.o.m. den 1 april 1979) Koren-Holm, Vida, fil. kand. (fr.o.m. den
1 april 1979 t.o.m. den 7 april 1980)

Kristal-Andersson,
Binnie, leg. psykolog (fr.o.m. den 1 april 1979) Lange, Anders L., iL
universitetslektor (fr.o.m. den 1 mars 1979) Löwander, Birgitta E., fil. kand.
(fr.o.m. den 1 april 1979) Ofslad, Harald, professor (fr.o.m. den I april 1979)
Re, Valerio, organisationssekreterare (fr.o.m. den 12 oktober 1980) Soysal,
Besim, föreningskonsulenl (fr.o.m. den 1 april 1979) Terrefe, Almaz,
institudonssékreterare (fr.o.m. den 1 april 1979) Tirkkonen, Tuomo J., generalsekreterare
(fr.o.m. den 1 april 1979) Arne, professor (fr.o.m. den 1 april 1979) Tsokanis,
Giorgios, bilmekaniker (fr.o.m. den 1 april 1979) Utkutug, Hésametlin, fil.
kand. (fr.o.m. den 1 april 1979) Westin, Charles M. H., iL universitetslektor
(fr.o.m. den I mars 1979) Öhman, Sven E. G., professor (fr.o.m. den I april
1979)

Sekreterare:
Bergman, Erland C. A., departementssekreterare (fr.o.m. den 15 december 1978)
Swedin, Bo W. B:son, byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1978)

Lokal;
Malmlorgsgatan 5, 1 tr. ö.g. (uppg. 2), 111 51 Stockholm, tel. 10 62 45
(Bergman) och 11 25 79 (Swedin)

Direktiven
för utredningen, se 1979 års kommitléberättelse del II A 9.

Ulredningen
har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit fyra sammanträden med
utredningens referensgrupp av forskare och fem

s. 313 Kontrollera mot PDF

313 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet A:14

sammanträden
med dess referensgrupp av invandrar- och minoritetsföreträdare samt haft
överläggningar med myndigheter och andra som berörs av utredningens arbete.

Ulredningen
planerar alt avge tre rapporter under år 1981.

Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1981.

14.
SFI-kommittén (A 1978:07)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 28 december 1978 med uppdrag atl göra en
översyn av svenskundervisningen m.m. för invandrare;

Ordförande;
Bouvin, J. Åke, hovrättslagman (fr.o.m. den I januari 1979)

Ledamöter:
Annerstedt, Ylva S. V., adjunkt, Ld. ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den I
januari 1979)

Johansson,
Birgitta K., metallarbetare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 januari 1979)

Karlsson,
Marianne E., led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 januari 1979) Liljegren, Gunnel,
adjunkt led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 januari 1979) Marcusson, Eric R., Ld.
led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 januari 1979)

Sakkunniga;
Beiming, Ragne, ombudsman (fr.o.m. den 1 januari 1979) Fjällslröm, Thord G.,
studieombudsman (fr.o.m. den I oktober 1979) Hultqvist, Nils A. L., direktör
(fr.o.m. den 1 januari 1979)

■
Hultqvist, H. Tore, ombudsman (fr.o.m. den I januari 1979) Jonsson, A. Henry,
sektionschef (fr.o.m. den 1 januari 1979) Kirudd, B. Jan G., konsulent (fr.o.m.
den 1 januari 1979) Myrdal, Hans Göran, direktör (fr.o.m. den 1 januari 1979)
Ringholm, Bosse I. K., departementsråd (fr.o.m. den 1 januari 1979) Tirkkonen,
Tuomo J., generalsekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1979) Wikrén, R. O.
Gerhard, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 januari 1979)

Experter;
Albinsson, Folke, undervisningsråd (fr.o.m. den 1 januari 1979 Lo.m. den 20
januari 1980)

Alm,
Görel G. M., byrådirektör (fr.o.m. den I januari 1979) Boeke, Maja, förste
ombudsman (fr.o.m. den 1 juli 1980) Chatzopoulos, Kariofillis, hemspråkslärare
(fr.o.m. den 1 oktober 1979)

s. 314 Kontrollera mot PDF

A:14
Skr 1980/81:103 314

Dawod,
Elias, hemspråkslärare (fr.o.m. den 1 oktober 1979)

Ekman,
Dag, hovrällsfiskal (fr.o.m. den 1 september 1979)

Hurtig,
Anna Stina, sludiesekreterare (fr.o.m. den 1 september 1979

Lo.m.
den 30 juni 1980)

Johansson,
Berndt O. L., iL undervisningsråd (fr.o.m. den 21 januari

1980)

Kakossaios,
Mira, fil. mag. (fr.o.m. den 1 oktober 1979)

Kantor,
Leo, fil. lic. (fr.o.m. den 1 oktober 1979)

Koch,
Michael, hovrättsfiskal (fr.o.m. den I september 1979)

Koren-Holm,
Vida, fil. mag. (fr.o.m. den 1 oktober 1979 t.o.m. den 30

juni
1980)

Kraft,
Jan E. G., studierektor (fr.o.m. den 15 januari t.o.m. den 30 juni

1980)

von
Menlzer, Louise, byrådirektör

Nordell,
Siv, rektor (fr.o.m. den I september t.o.m. den 31 december

1979)

Nordwall,
Ksenia, invandrarlärare (fr.o.m. den I september 1979

Lo.m.
den 30 juni 1980)

Persson,
Hans-Inge, förste byråsekrelerare (fr.o.m. den 1 oktober

t.o.m.
den 31 december 1980)

Pettersson,
Margareta E., studiekonsulent (fr.o.m. den 1 september

1979
Lo.m. den 30 juni 1980)

Redemo,
Arne A., byråchef (fr.o.m. den 1 januari 1979)

Ritanoro-Niva,
Marja-Riila, sludiesekreterare (fr.o.m. den 1 oktober

1979)

Slatlin,
Marianne E., cirkellärare (fr.o.m. den 1 september 1979 t.o.m.

den
30 juni 1980)

Söderström,
Nils, studiereklor (fr.o.m. den 1 juli 1979 t.o.m. den 30

juni
1980; fr.o.m. den I november 1980)

Topalov,
Anna-Krisdna, fil.mag. (fr.o.m. den I juli t.o.m. den 31

december
1979)

Ulker,
Hykul, redaktör (fr.o.m. den 1 oktober 1979)

Ördell,
Carl N., lektor (fr.o.m. den 1 januari Lo.m. den 31 december

1980)

Sekreterare;
Boye-Moller, Monica, fil. mag. (fr.o.m. den 15 mars 1979) Qvarfort, Anne-Marie,
byrådirektör (fr.o.m. den 15 mars 1979 t.o.m. den 23 november 1980)

Lokal;
Malmlorgsgatan 5, Itr., ö.g. 11151 Slockholm, tel. 21 82 74

Direktiven
för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del II A I.

Kommittén
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit tolv

s. 315 Kontrollera mot PDF

315 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet A:15

sammanträden
samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som
berörs av kommitténs arbele.

Kommittén
har dessutom hållit tre sammanträden med en särskild referensgrupp från
invandrarorganisationerna, fem sammanträden med kommitténs projektgrupp i
Göteborg och fyra sammanträden med projektgruppen i Södertälje.

Kommittén
beräknas avsluta sill arbete under sommaren 1981.

15.
Utredningen (A 1979:01) om information rörande arbetsmiljörisker (INRA)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 20 april 1979:

Särskild
utredare: Palmlund, K. Ingar, iL överdirektör (fr.o.m. den 1 september 1979)

Sakkunniga:
Granqvist, Hans G., sekreterare (fr.o.m. den 1 november 1979) Hjälm, N.
Ingemar, överingenjör (fr.o.m. den I november 1979) Keisu-Lennerlöf, Lisa,
ombudsman (fr.o.m. den 1 november 1979) Lindström, Bertil F., ombudsman (fr.o.m.
den 1 november 1979) Oscarsson, Bo S.L, kanslichef (fr.o.m. den 1 november
1979) Schön, G. Åke, förste sekreterare (fr.o.m. den 1 november 1979) Swarén,
Ulla M., kanslichef (fr.o.m. den I november 1979) Westerholm, P.M.,
utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1979)

Experter:
Buchl, Bengt O., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 november 1979) Bäckström,
Jörgen, docent (fr.o.m. den 27 februari 1980) Gullberg, Hans E., hovrättsråd
(fr.o.m. den 1 juli 1980) Hogstedl, L. Christer, bitr. överläkare (fr.o.m. den
27 februari 1980) Jonsson, E. Walter, metodiklärare (fr.o.m. den 1 oktober
1980) Lambert, Bo, docent (fr.o.m. den 27 februari 1980) Leymann, Heinz F. W.,
forskningspsykolog Larsson, P. Härje, marknadschef (fr.o.m. den 1 oktober 1980)
Lauber, Alexander, universitetslärare (fr.o.m. den 1 oktober 1980) Lehto, Penti
O., informationssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1980) (fr.o.m den 27
februari 1980)

Lidin,
Karl-Olof, lagman (fr.o.m. den 1 november 1979) Lindqvist, Karl-Axel,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1980) Lundeberg, Christer N. S.,
undervisningsråd (fr.o.m. den I oktober 1980) Marmgren, Kerstin,
informationschef (fr.o.m. den 1 oktober 1980)

s. 316 Kontrollera mot PDF

A:15 Skr 1980/81:103 316

Medbo,
A. Evert, lektor (fr.o.m. den 27 februari 1980)

Nilsson,
Carina, utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1979)

Olivecrona,
Chrisdna, byrådirektör (fr.o.m. den I november 1979)

Ryberg,
Kurt A., byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1980)

Örn
Holm, Greta S. S., byrådirektör (fr.o.m. den I oktober 1980)

Sekreterare:
Åhs, Ulla M., utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1979) Tivéus, Ylva,
informationssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1979)

Bitr.
sekreterare: Byfors, Ingela, byrådirektör (fro.m. den 18 februari 1980) Linlon,
Harald F., departementssekreterare (fr.o.m. den I november 1979)

Lokal:
Arbetsmarknadsdepartementet, Myntlorget 2, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren).
Postadress; 103 33 Stockholm.

Direktiven
för ulredningen, se 1980 års kommiltéberältelse del II A 4.

Den
särskilde utredaren har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit nio
sammanträden med sakkunniga och experter samt haft ett antal sammanträden med
expertgrupper och enskilda experter.

Utredningen
beräknas avge sitt slutbetänkande under våren 1981.

16.
Äldrearbetskommittén (A 1979:02)

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den I mars 1979:

Särskild
utredare: Stark, Hans O., Ld. justitieråd, ordförande i arbetsdomstolen
(fr.o.m. den 1 september 1979)

Sakkunniga;
Andersson, Hans G. L, sekreterare (fr.o.m. den 15 november 1979) Falk,
Lars-Erik T., sekreterare (fr.o.m. den 15 november 1979) von Feilitzen,
Styrbjörn, direktör (fr.o.m. den 15 november 1979) Farm, O. Ingemar,
utredningssekreterare (fr.o.m. den 15 november 1979)

Jönsson,
Ingeborg K., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 november 1979)

Remens,
Eva, vice ordförande (fr.o.m. den 15 november 1979) Sehlberg, E. Willy,
kanslichef (fr.o.m. den 15 november 1979) Svensson, Inge G., direktör (fr.o.m.
den 15 november 1979) Unga, Nils J., utredningssekreterare (fr.o.m. den 15
november 1979)

s. 317 Kontrollera mot PDF

317 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet A:I7

Expert:
Nyberg, F. Jan-Erik, departementssekreterare (fr.o.m. den 10
december 1979)

Sekreterare:
Linderolh, Eva A. C, departementssekreterare (fr.o.m. den 10
december 1979)

Nyberg,
F. Jan-Erik, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 oktober t.o.m. den 9
december 1979)

Sjölander,
A. G. Katarina, deparlemenlssekrelerare (fr.o.m. den 10 december 1979)

Bitr.
sekreterare: Johansson, Tom G., hovrällsfiskal (fr.o.m. den 15 oktober 1980)

Postadress:
Arbetsmarknadsdepartementet, 103 33 Slockholm, tel. växel 763 10 00
(sekreteraren)

Direktiven
för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del II A 2.

Kommittén
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden.

Kommittén
har arbetat på utformningen av en statistisk undersökning belräffande äldre
personers intresse för förvärvsarbete efter pensioneringen.

Kommittén
planerar alt avge ell delbetänkande under år 1981 som dels skall innehålla en
rapport om resultatet av den statistiska undersökningen dels elt förslag till
ändring i 33 § lagen om anställningsskydd (LAS).

Kommitténs
arbele beräknas pågå under hela år 1981.

17.
Särskild utredare (A 1979:03) om lokalisering av institutet för
metodutveckling, forskning och personalutbildning till den yrkesinriktade
rehabiliteringen

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 16 augusti 1979:

Särskild
utredare: Svensson, L. G. Roland, direktör (fr.o.m. den 17 oktober 1979 t.o.m.
den 30 juni 1980)

Sekreterare:
Hjorth, Ulla, byrådirektör (fr.o.m. den 14 januari t.o.m. den 31 maj 1980)

s. 318 Kontrollera mot PDF

A:17
Skr 1980/81:103 318

Direktiven
för den särskilde utredaren, se 1980 års kommitléberättelse del II A
5.

Utredaren
har den 30 juni 1980 avgeU betänkandet (Ds A 1980:6) Inslilulel för
arbetsvägledning och rehabilitering. Uppdraget är därmed slutfört.

18. Utredningen (A 1979:04) om arbetsmiljöinvesteringar i
mindre och medelstora företag m.m. (MAI)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 13 september 1979:

Särskild
utredare: Palmlund, K. Ingar, iL överdirektör (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Sakkunniga;
Andersson, Rolf, utredningssekreterare (fr.o.m. den I februari 1980) Engelbo,
N. Gösta E., byråchef (fr.o.m. den I februari 1980) Lindell, Björn, direktör
(fr.o.m. den I februari 1980) Rehn, K. Magnus, ingenjör (fr.o.m. den 1 februari
1980) Åberg, C. Anders, civilingenjör (fr.o.m. den I februari 1980)

Experter:
Bergqvisl, Olof, hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 oktober 1980) Dahlberg, L.
Åke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I oktober 1980) Holmquist, Jörgen,
deparlemenlssekrelerare (fr.o.m. den 10 mars 1980)

Häggmark,
Lars A., departementssekreterare (fr.o.m. den I februari 1980)

Söderberg,
Bo G., direktör (fr.o.m. den 1 juli 1980) Öhman, Per L, kanslisekrelerare
(fr.o.m. den I februari 1980)

Sekreterare:
Nyberg, Lars (-Uno), byrådirektör (fr.o.m. den I februari 1980)

Bitr.
sekreterare: Eliasson, Folke, byrådirektör (fr.o.m. den I mars 1980) Engstrand,
R. Göran T, amannuens (fr.o.m. den I oktober 1980)

Lokal:
Arbetsmarknadsdepartementet, Myntlorget 2,103 33 Slockholm, tel. växel 763 10
00, direktval 763 13 43 och 763 13 45 (sekreterarna)

Direktiven
för ulredningen, se 1980 års kommitléberättelse del II A 6.

s. 319 Kontrollera mot PDF

319 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet A:20

Ulredningen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit fem sammanträden saml haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
utredningens arbete.

Ulredningen
beräknas avsluta sill arbete år 1981.

19.
Utredningen (A 1979:05) om vapenfriorganisationen (UVO)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den I november 1979:

Särskild
utredare; Skilje, Tord G., direktör (fr.o.m. den 1 november 1979)

Sakkunniga:
Andersson, J. Gunnar D., överdirektör (fr.o.m. den 7 januari 1980) Arrfelt,
Ulf, expeditionschef (fr.o.m. den 7 januari 1980) Lundqvisl, David N.,
kanslichef (fr.o.m. den 7 januari 1980) Palm, Hans G. G., departementsråd
(fr.o.m. den 7 januari 1980)

Experter:
Hedén, P. Håkan H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den den 15 juni 1980) Persson, Bengt
R., departementssekreterare (fr.o.m. den 7 januari 1980)

Sekreterare:
Kjellgren, Hans Erik, direktör (fr.o.m. den 1 januari 1980)

Direktiven
för ulredningen, se 1980 års kommitléberättelse del II A 7.

Utredningen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit fem sammanträden.

Ulredningen
beräknas avsluta sill arbele under andra kvartalet 1981.

20.
Kommittén (A 1980:01) med uppdrag att förbereda inrättandet av en
jämställdhetsombudsman och en jämställdhetsnämnd

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 24 januari 1980;

Ordförande:
Hårdefell, S. Börje, generaldirektör (fr.o.m. den 15 februari t.o.m. den 30
juni 1980)

s. 320 Kontrollera mot PDF

A:20
Skr 1980/81:103 320

Ledamöter;
Carleslam, Margareta, ombudsman (fr.o.m. den 15 februari t.o.m. den 30 juni
1980)

Dreber,
Agneta, förste revisor (fr.o.m. den 15 februari t.o.m. den 30 juni 1980)

Engdahl,
Anders, departementssekreterare (fr.o.m. en 15 februari Lo.m. den 30 juni 1980)

Hagman,
B. Anders, bitr. avdelningschef (fr.o.m. den 15 februari t.o.m. den 30 juni
1980)

Laurén,
Reidunn M. B., regeringsrättssekreterare (fr.o.m. den 15 februari t.o.m. den
30 juni 1980)

Lönnerblad,
Sara, sekreterare (fr.o.m. den 15 februari t.o.m. den 30 juni 1980)

Westin,
Aina, ombudsman (fr.o.m. den 15 februari t.o.m. den 30 juni 1980)

Wibell,
Ingrid, konsulent (fr.o.m. den 15 februari t.o.m. den 30 juni 1980)

Experter;
Beckérus, Margareta, informationssekreterare (fr.o.m. den 15 februari Lo.m. den
30 juni 1980)

Edsta,
Björn, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 februari t.o.m. den 30 juni 1980)

Sjöberg,
Lena C, förste revisor (fr.o.m. den 1 april t.o.m. den 30 juni 1980)

Sekreterare:
Jonsson, Kenny D. A., departementsråd (fr.o.m. den 14 februari t.o.m. den 30
juni 1980)

Bitr.
sekreterare; Ohlsson, E. Lennart, departementssekreterare (fr.o.m. den 14
februari Lo.m. den 30 juni 1980)

Direktiven
för kommittén, se 1981 års kommiltéberältelse del II A 1.

Kommittén
har under tiden februari - juni 1980 hållit sex sammanträden.

Kommittén
har den 11 april 1980 avgett delrapporten (Ds A 1980:3) Förslag till
instruktioner, organisation m.m. för jämställdhetsombudsmannen och
jämslälldhelsnämnden.

Uppdraget
är därmed slutfört.

s. 321 Kontrollera mot PDF

321 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet A:21

21.
Kommittén (A 1980:02) för arbetsmarknadsutbildning och företagsutbildning
(KAFU)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 22 november 1979 för atl göra en översyn av
arbetsmarknadsutbildningen samt föreslå åtgärder vad beträffar ulbildningen i
förelag:

Ordförande;
Ringholm, Bosse 1. K., departementsråd (fr.o.m. den 28 februari 1980)

Ledamöter;
Rollen, Berit M., avdelningschef (fr.o.m. den 28 februari 1980) Olsson, Artur
H. S., skolråd (fr.o.m. den 28 februari 1980)

Sakkunniga:
Ahlenius, Inga-Britt, departementsråd (fr.o.m. den 16 maj 1980) Fogelström,
Hans V., ombudsman (fr.o.m. den 1 juli 1980) Hultqvist, Nils A. L., direktör
(fr.o.m. den 1 juli 1980) Hultqvist, H. Tore, ombudsman (fr.o.m. den 1 juli
1980) Stenberg, C. Elisabel, departementssekreterare (fr.o.m. den
16 maj 1980) Tegman, L. Olof, ingenjör (fr.o.m. den 1 juli 1980)

Experter;
Asp, Kenneth O. P., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1980 Lo.m. den
28 februari 1981)

Ekbom,
Eva B., byrådirektör (fr.o.m. den 11 september 1980 t.o.m. den 28 februari
1981)

Gustavsson,
Kjell, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 16 maj 1980) Jerwheim, Leif G.,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1980) Jonsson, Kenny D. A., tL
departementsråd (fr.o.m. den 16 maj 1980) Linden, Lars, iL avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 1 augusti 1980) Östberg, N. Göran, byrådirektör (fr.o.m. den 16
maj 1980)

Sekreterare:
Arenbro, Eva M., departementssekreterare (fr.o.m. den 15 augusti 1980)

Thellman-Gustavson,
U. Birgitta, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 augusd 1980)

Lokal;
Malmlorgsgatan 5,1 tr., 11151 Slockholm, tel. 219135 (Kansliet), 21 91 24
(ordföranden), 21 91 58 och 11 66 19 (sekreterarna)

Direkdven
för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del II A 8.
Tilläggsdirekdv, se 1981 års kommittéberättelse del II A 7.

Kommittén
har under riden november 1979 - oktober 1980 hållit tre 21 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr
103

s. 322 Kontrollera mot PDF

A:21
Skr 1980/81:103 322

sammanträden
samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som
berörs av kommitténs arbete. Kommittén har vidare gjort besök vid AMU-centra,
företag, utbildningsinstitutioner etc. En särskild arbetsgrupp har tillsalts
med uppgift att utforma ett förslag lill lokall budgetsystem vid AMU-centra.
Arbetsgruppen har hållit sju sammanträden.

Kommittén
planerar atl under våren 1981 lämna ett delbetänkande om lokall budgetsystem
för AMU-centra.

Kommitténs
arbete beräknas pågå under hela år 1981.

22.
Utredningen (A 1980:03) om kontroll av hybrid-DNA-teknikens användning

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 13 mars 1980:

Särskild
utredare: Slerzel, Fredrik A. C, justitieråd (fr.o.m. den 1 juni 1980)

Lokal;
Tegeluddsvägen 90, 4 tr., 115 26 Stockholm, tel. 61 94 01

Direkdven
för ulredningen, se 1981 års kommitléberättelse del II A 2.

23.
Invandrarpolitiska kommittén (A 1980:04)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 5 juni 1980:

Ordförande:
Olsson, Elvy E., led. av riksdagen/c (fr.o.m. den 19 juni 1980)

Ledamöter;
Chrisopoulos, Alexander, led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 juni 1980)

Exner,
Lahja A., textilarbetare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 19 juni

1980)

Larsson,
K. Roland, sakkunnig (fr.o.m den 19 juni 1980)

Lidbom,
Carl G., led. av riksdagen/s (fr.o.m. den 19 juni 1980)

Svensson,
Sten L, informationschef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 19

juni
1980)

Widing,
S. Lennart, kyrkoadjunkl (fr.o.m. den 19 juni 1980)

Sakkunniga:
Ardn, Stellan, direktör (fr.o.m. den 19 juni 1980) Beiming, Ragne, ombudsman
(fr.o.m. den 19 juni 1980)

s. 323 Kontrollera mot PDF

323 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet A:24

Eriksson,
B. Sune, direktör (fr.o.m. den 19 juni 1980) Hribar, Lojze, jur. kand. (fr.o.m.
den 19 juni 1980) Palmlund, Thord G., generaldirektör (fr.o.m. den 19 juni
1980) Pladn, Ulla Britta, utredningssekreterare (fr.o.m. den 19 juni 1980)
Widgren, Jonas O., kansliråd (fr.o.m. den 19 juni 1980)

Experter:
Reinans, Sven A., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 november 1980)

Sekreterare:
Källberg, K.N. Ingemar, avdelningschef (fr.o.m. den 19 juni 1980)

Bitr.
sekreterare; Hedén, Kerstin E., kanslisekrelerare (fr.o.m. den I september
1980) Ranland, Bengt, byråchef (fr.o.m. den 1 september 1980)

Lokal:
Arbelsmarknadsdeparlementel, Myntlorget 2,103 33 Slockholm, tel: 763 13 97
(huvudsekreteraren)

Direktiven
för kommittén, se 1981 års kommitléberättelse del II A 4.

Kommittén
har under liden september - oktober 1980 hållit ell sammanträde samt haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
kommitténs arbele.

Kommittén
planerar all avge ett delbetänkande under år 1982.

Kommittén
beräknas avsluta sill arbete år 1984.

24.
Utredningen (A 1980:05) om kartläggning av arbetsmarknaden för
korttidsanställda på kontorsområdet

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 8 maj 1981;

Särskild
utredare: Ljungar, Jan A. B., Ld. justitieråd (fr.o.m. den 1 juli 1980)

Sakkunniga:
Almström, Lars G., vice verkst. direktör (fr.o.m. den I juli 1980) Borg, Göran
K. G., ombudsman (fr.o.m. den 1 juli 1980) Hellgren, Eva, direktör (fr.o.m. den
I juli 1980) Marcusson, Sten G., utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 juli
1980) Tunhammar, Göran M., jur. och fil. kand. (fr.o.m. den 1 juli 1980) Unga,
Nils J., utredningssekreterare (fr.o.m. den I juli 1980)

Experter:
Jansson, Stig L., hovrättsassessor (fr.o.m. den I juli 1980) Kruse, Anders E.
J., byråchef (fr.o.m. den I juli 1980)

s. 324 Kontrollera mot PDF

A:24
Skr 1980/81:103 324

Sekreterare:
Eklund, Lars Johan, hovrättsfiskal (fr.o.m. den 1 juli 1980)

Lokal;
Justiliedepartemenlels kommittélokaler, Birger Jarls torg 5, 111 28 Slockholm,
tel. 20 66 04 (utredaren), 20 49 58 (sekreteraren)

Direktiven
för utredningen, se 1981 års kommitléberättelse del II A 3.

Utredningen
har under dden juli - oktober 1980 hållit ett sammanträde.

Utredningens
arbele beräknas pågå under hela år 1981.

25.
Utredningen (A 1980:06) om arbetsmarknadspolitisk styrning av
byggnadsverksamheten

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 4 september 1980;

Särskild
utredare: Hanson, Per-Olof, förutv. borgarråd (fr.o.m. den 4 september 1980)

Sakkunniga:
Hinlze, N. Olof O., ombudsman (fr.o.m. den 4 september 1980) Juthagen, Leif R.,
byggnadsråd (fr.o.m. den 4 september 1980) Löfstrand, Gad E., ombudsman
(fr.o.m. den 4 september 1980) Molin, S. Lennart, ombudsman (fr.o.m. den 4
september 1980) Olsson, K. Olle, avdelningsombudsman (fr.o.m. den 4 september
1980) Spendrup, K. Aksel, avdelningschef (fr.o.m. den 4 september 1980)

Sekreterare:
Zingmark, P. O. Anders, civilekonom (fr.o.m. den I december 1980)

Lokal:
Arbetsmarknadsdepartementet, Mynllorgel 2,103 33 Slockholm, tel.
växel 763 10 00, direktval 763 12 15 (sekreteraren)

Direktiven
för utredningen, se 1981 års kommitléberättelse del II A 5.

s. 325 Kontrollera mot PDF

325 Kommittéer: Bostadsdepartementet Bo:l

Bostadsdepartementet

Inom
detta avsnitt har följande kommitté avslutat sin verksamhet under år 1980:4

Följande kommittéer
inom avsnittet har inte fullgjort egentliga utredningsuppdrag: 1, 2 och 3

1.
Delegationen (In 1967:30) för bostadsfinansiering

Tillkallade
enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 september 1966 med uppgift all bereda
och avge förslag avseende vissa spörsmål och ärenden som äger samband med
bostadsbyggandets finansiering:

Ordförande;
Nyquisl, Per-Olof (Ola) G. B., statssekreterare (fr.o.m. den I december 1978)

Ledamöter:
Andersson, J. Gunnar D., överdirektör Elison, Magnus L., byråchef

Karlsson,
Erik L., riksbanksdirektör (fr.o.m. den 11 februari 1976) Westerberg, Sten B.,
statssekreterare (fr.o.m. den 8 november 1979) Westerberg, Bengt C. G.,
statssekreterare (fr.o.m. den 8 november 1979)

Sekreterare:
Jussil, Sune K., departementsråd

Bitr.
sekreterare: Grundwall, K. Ricard, departementssekreterare Karayel, Eva,
kanslisekrelerare (fr.o.m. den 1 juli 1977)

Lokal:
Bostadsdepartementet, Jakobsgatan 26, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00
(sekretariatet)

Direktiven
för delegationen, se 1967 års riksdagsberältelse In 30.

Delegationen
har under tiden november 1979-oktober 1980 hållit åtta sammanträden samt
kontinuerligt haft överläggningar med kreditinstituten i olika frågor om
kreditförsörjningen till bostadsbyggandet.

Delegationens
arbete beräknas pågå under hela år 1981.

s. 326 Kontrollera mot PDF

Bo:2
Skr 1980/81:103 326

2.
Rådgivande expertgruppen (C 1970:24) för fysisk riksplanering

Tillkallad
enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 9 oktober 1969 och den 26 oktober 1973
för att såsom rådgivande expertgrupp i den omfattning departementschefen
bestämmer biträda vid den pågående utrednings- och försöksverksamheten
beträffande fysisk riksplanering;

Ordförande:
Holm, J. Lennart, generaldirektör

Sakkunniga;
Ahlberg, Carl-Fredrik J., professor Biörnstad, Margareta, överanlikvarie Björk,
Sven E. J., professor

Bräsch,
Erik O., byråchef (fr.o.m. den 1 september 1975) Esping, F. Lars-Erik,
avdelningschef Falk, Erik G. R., byråchef (fr.o.m. den I september 1975)
Fladvad, J. Arne, direktör

Helmfrid,
Staffan, professor (fr.o.m. den I september 1975) Johansson, Östen B., byråchef
Kragh, Börje R. V., professor . Malsson, Sven-Arne, överlanlmätare (t.o.m. den
11 januari 1979) Olsson, Rune L, teknisk direktör (fr.o.m. den 12 januari 1979)
Wendl, Curt A. G., byråchef (fr.o.m. den 8 december 1976) Ågren, Lars O. T.,
direktör

Sekretariat;
Bostadsdepartementets enhet för fysisk riksplanering, Kersti v Bahr,
Regeringsgatan 65, 103 33 Slockholm, tel. växel 763 10 00

Särskilda
direktiv har ej meddelats.

Expertgruppen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 inte varit sammankallad.

Expertgruppens
arbete beräknas pågå under hela är 1981.

3.
Expertgruppen (B 1974:06) för forskning om fysisk planering och bebyggelse

Tillkallade
enligt Kungl. Maj ;ts bemyndigande den 20 december 1974 för forskning om fysisk
planering och bebyggelse (se Post- och Inrikes tidn. den 3 februari 1975);

Ordförande;
Nyquisl, Per-Olof (Ola) G. B., statssekreterare (fr.o.m. den 18 april 1979)

s. 327 Kontrollera mot PDF

327 Kommittéer: Bostadsdepartementet Bo:4

Ledamöter:
Antoni, Nils A. T, professor

Dalen,
Ingrid, iL departementsråd (fr.o.m. den 1 mars 1980) Holm, J. Lennart,
generaldirektör (fr.o.m. den 18 april 1979) Johansson, Bengt H.,
generaldirektör (fr.o.m. den 18 april 1979) Jussil, Sune K., departementsråd
(fr.o.m. den 18 april 1979 Lo.m. den 29 februari 1980)

Landberg,
Hans W., docent (fr.o.m. den 18 april 1979) Lundin, S. Anders G.,
departementsråd (fr.o.m. den 18 april 1979) Svegfors, J. Mats A.,
statssekreterare (fr.o.m. den 19 februari 1980) Svensson, Kjell R.,
departementsråd (fr.o.m. den 18 april 1979) Svensson, Nils-Eric, direktör

Wickbom,
Sten G., generaldirektör (fr.o.m. den 18 april 1979) Årlin, Ingrid S.,
föreståndare (fr.o.m. den 18 april 1979) Åström, C. G. Birger, departementsråd
(fr.o.m. den 18 april 1979)

Sekreterare:
Häggroth, R. Sören, departementssekreterare

Lokal:
Bostadsdepartementet, Regeringsgatan 65, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00
(sekreteraren)

Direktiven
för expertgruppen, se 1976 års kommitléberättelse B 13. Expertgruppen har under
liden november 1979 - oktober 1980 hållit fyra sammanträden.

Expertgruppens
arbete beräknas pågå under hela år 1981.

4.
Kartutredning 78 (Bo 1977:01)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 15 december 1977 för atl utreda vissa
frågor angående sammanföring av vissa verksamheter avseende allmänna kartor:

Särskild
utredare; Lindskog, J. Lennart, länsråd (fr.o.m. den 23 december 1977 t.o.m.
den 31 oktober 1980)

Experter;
Gustavsson, Claes-Göran, departementssekreterare (fr.o.m. den 23 januari 1978
Lo.m. den 31 oktober 1980)

Rodin,
Göran, departementssekreterare (fr.o.m. den 25 april 1978 Lo.m. den 31 oktober
1980)

Sekreterare:
Sandler, Hans E., länslantmätare (fr.o.m. den 23 januari 1978 Lo.m. den 31
oktober 1980)

s. 328 Kontrollera mot PDF

Bo:4
Skr 1980/81:103 328

Direktiven
för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse del II Bo 1. Tilläggsdirektiv,
se 1980 års kommitléberättelse del II Bo 6.

Utredningen
har under tiden november 1979 -januari 1980 hållit fyra sammanträden.

Utredningen
har den 11 februari 1980 avgelt slutbelänkandel (Ds Bo 1980:1) Allmänt
kartmaterial. Nyttjanderätt. Ersättningar. Distribution och försäljning.

Uppdraget
är därmed slutfört.

5.
Fritidsboendekommittén (Bo 1978:01)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 2 februari 1978 med uppdrag alt utreda
frågan om friddsboendets framtida utveckling;

Ordförande:
Maltsson, Kjell A., led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 maj 1978)

Ledamöter:
Andersson, J. Arne L., inspektör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 maj 1978)

Ingvar-Svensson,
Inger, landstingsledamot, Ld. led. av riksdagen (fr.o.m.den 1 maj 1978)

Knutson,
Göthe K. L., redaktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 maj 1978)

Nilsson,
E. Birger, bankofullmäktig, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den I maj 1978)

Nilsson,
K. Lennart, byggnadssnickare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 maj 1978)

Norrby,
J. Sören, byrådirektör, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 maj 1978)

Sakkunniga:
Hörngren, Sten, sekreterare (fr.o.m. den I maj 1978) Karlson, Rolf A., iL
kansliråd (fr.o.m. den 19 januari 1979) Kronvall, R. G. Stellan, iL
departementsråd (fr.o.m. den I maj 1978 t.o.m. den 31 december 1979) Nyman,
Kjell, deparlemenlssekrelerare (fr.o.m den 2 januari 1980)

Experter:
Ericsson, Gunnar, sekreterare (fr.o.m. den 1 maj 1978) Eriksson, Jan-Erik,
lantmätare (fr.o.m. den 1 juni t.o.m. den 30 september 1980)

Fridell,
Ingvar G., direktör (fr.o.m. den 1 februari 1979) Hansson, Stig G. E., agronom
(fr.o.m. den I maj 1978)

s. 329 Kontrollera mot PDF

329 Kommittéer: Bostadsdepartementet Bo:6

Käck,
Bengt-Olof, länslantmätare (fr.o.m. den I maj 1978)

Mehr,
Katrin G., iL avdelningsdirektör (fr.o.m. den 19 november

1979)

Rosander,
Tom, arkitekt (fr.o.m. den 1 maj 1978)

Sehlin,
Halvar, verksL direktör (fr.o.m. den 1 maj 1978)

Svegrell,
Tomas, sekreterare (fr.o.m. den I maj 1978)

Wäsdund,
I. Gunilla, byrådirektör (fr.o.m. den 19 november 1979)

Sekreterare:
Schelander, Pär, kanslichef (fr.o.m. den 1 juli 1978)

Bitr.
sekreterare: Malmgren, Bo, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 november 1978)
Nilsson, Lennart, förste byråsekrelerare (fr.o.m. den 1 december 1978) Thorin,
Leif, arkitekt (fr.o.m. den I december 1978)

Lokal:
Linnégatan 7 n.b., 114 47 Stockholm, tel. 67 53 36 (Schelander), 67 28 94
(Malmgren), 67 57 42 (Thorin) och 67 57 53 (Nilsson)

Direktiven
för kommittén, se 1979 års kommittéberättelse del II Bo 2.

Kommittén
har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit do sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
kommitténs arbele.

Kommittén
planerar atl avge elt delbetänkande om omvandling av bebyggelse i februari
1981.

Kommittén
beräknas avsluta sitt arbete under år 1981.

6. Delegationen (Bo 1978:03) för frågor om
energihushållning i befintlig bebyggelse

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 13 april 1978 för atl bereda frågor om
energihushållning i befintlig bebyggelse;

Ordförande;
Nyquisl, Per-Olof (Ola) G. B., statssekreterare (fr.o.m. den 13
november 1978)

Ledamöter:
Andersson, Kjerstin G., folkskollärare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 maj
1979)

Dahl,
R. Birgitta, led. av riksdagen (fr.o.m. den I maj 1979) Dahlberg, Rolf L,
yrkesvalslärare, led. av riksdagen (fr.o.m. den I maj 1979)

Nilsson,
Kjell O. H., metallarbetare, led. av riksdagen (fr.o.m. den I maj 1979)

s. 330 Kontrollera mot PDF

Bo:6
Skr 1980/81:103 330

Sakkunniga:
Holm, J. Lennart, generaldirektör (fr.o.m. den 14 april 1978) Johansson, Bengt
H., generaldirektör (fr.o.m. den 14 april 1978) Ågren, Lars O. T., direktör
(fr.o.m. den 14 april 1978)

Experter:
Carnhagen, Göran E. T., departementsråd (fr.o.m. den 1 maj 1979) Edin,
Karl-Axel, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 januari 1980) Hjelmqvisl, Ingvar
K. R., departementsråd (fr.o.m. den 14 april 1978) Hjorth, Lars E. A.,
departementsråd (fr.o.m. den 14 april 1978) Höjeberg, MatsO.,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 14 april 1978 t.o.m. den 14 januari 1980)

Karlsson,
Ulf G., departementssekreterare (fr.o.m. den I juli 1979) Sjöström-Hedge,
Ingela, civilekonom (fr.o.m. den 1 september 1979 Lo.m. den 10 oktober 1980)
Årlin, Ingrid S., föreståndare (fr.o.m. den I maj 1979)

Sekreterare:
Lundin, S. Anders G., departementsråd (fr.o.m. den 10 juli 1978)

Bitr.
sekreterare: Lagerström, Jan, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I maj 1979 t.o.m.
den 31 oktober 1980)

Lindörn,
Bo F., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1980)

Lokal:
Bostadsdepartementet, Regeringsgatan 65, 103 33 Slockholm, tel. växel 763 10 00
(sekretariatet)

Direktiven
för delegationen, se 1979 ärs kommitléberättelse del II Bo 4. Tilläggsdirektiv,
se 1980 års kommiltéberältelse del II Bo 2.

Delegationen
har under tiden november 1979-oktober 1980 hållit tolv sammanträden.

Delegationen
har den 8 oktober 1980 avgetl betänkandet (SOU 1980:43) Program för
energihushållning i befintlig bebyggelse.

Delegationens
arbete beräknas pågå under hela år 1981.

7.
Underhållsfondsutredningen (Bo 1978:05)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 31 augusti 1978 för att se över
förulsältningarna för underhåll av hyres- och boslads-räitsfasdgheter

s. 331 Kontrollera mot PDF

331 Kommittéer: Bostadsdepartementet Bo:7

Särskild
utredare: Könberg, Bo G., landstingsråd (fr.o.m. den 15 september 1978)

Sakkunniga:
Anclow, Per R., kammarrättsassessor (fr.o.m. den I oktober 1978) Jan vid, B.
Staffan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 oktober 1978 t.o.m. den 13 februari
1980)

Jonsson,
Björn T, departementssekreterare (fr.o.m. den I oktober 1978)

Jussil,
Sune K., departementsråd (fr.o.m. den 1 oktober 1978) Zachrisson,
Ann-Christine, hovrättsassessor (fr.o.m. den 14 februari 1980)

Experter;
Fagander, Arne, vice verkst. direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1978 t.o.m. den 14
juli 1980)

Karlsson,
Bo-Arne, departementssekreterare (fr.o.m. den I februari 1979)

Karlsson,
Millon, ombudsman (fr.o.m. den 1 oktober 1978) Kielland, Jan, civilekonom
(fr.o.m. den 15 juli 1980) Lindström, S. Olle, direktör (fr.o.m. den 1 oktober
1978) Ohlson, Björn L, verkst. direktör (fr.o.m. den I oktober 1978) Olsson, K.
E. Esbjörn, direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1978) Stahl, Ivar,
kanslisekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1979; avliden) Svensson, S. I. R.
Erik, förbundsordförande (fr.o.m. den I oktober 1978)

Sekreterare:
Myhlback, Lennart J., iL departementsråd (fr.o.m. den 15 september 1978)

Bitr.
sekreterare: Bergkvist, Karl, hovrättsfiskal (fr.o.m. den 1 december 1978)
Rönnmark, Christer, byrådirektör (fr.o.m. den 15 oktober 1978)

Lokal;
Bostadsdepartementet, Regeringsgatan 65, 103 33 Slockholm, tel. växel 763 10
00, (Myhlback), 2158 88 (Bergkvist) och 2158 04 (Rönnmark)

Direkdven
för utredningen, se 1979 års kommitléberällelse del II Bo 5.
Tilläggsdirektiv, se 1980 års kommitléberättelse del II Bo 3.

Utredningen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit nio sammanträden.

Utredningen
beräknas avge sitt slutbetänkande i mars 1981.

s. 332 Kontrollera mot PDF

Bo:8
Skr 1980/81:103 332

8.
1978 års bostadsrättskommitté (Bo 1978:06) (BRK)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 10 november 1978 för all utreda frågan om
ökad användning av bostadsrätt inom bostadsbeståndet:

Ordförande;
Dalgren, Gunnar E. S., direktör (fr.o.m. den 28 december 1978)

Ledamöter;
Dahlberg, Rolf L, yrkesvalslärare, led. av riksdagen (fr.o.m. den I november
1979)

Yngvesson,
Nils H., kommunalråd (fr.o.m. den I mars 1979) Åkerfeldt, Sven Eric,
lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 mars 1979)

Experter;
Forsström, Jan E. C, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 mars 1979) Hulgaard, Bodil
C, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 mars 1979) Hultberg, Ralf E., verkst.
direktör (fr.o.m. den 1 mars 1979) Jiriow, Ulf D., direktör (fr.o.m. den 11
november 1978 t.o.m. den 30 juni 1980)

Lindqvist,
N. Inge A., hyresråd (fr.o.m. den 21 augusti 1980) Minnbergh, J. Håkan K.,
direktör (fr.o.m. den 1 mars 1979 t.o.m. den 6 oktober 1980)

Näverfell,
Arne S., direktör (fr.o.m. den 7 oktober 1980) Olsson, K. E. Esbjörn, direktör
(fr.o.m. den 1 mars 1979) Ramnek, J. Lennart, direktör (fr.o.m. den 1 mars
1979) Rosenlund, P. Arne, överingenjör (fr.o.m. den 1 januari 1980) Rudholm,
Gösta H., verksL direktör (fr.o.m. den 1 mars 1979) Rönnberg, Mats O. F.,
direktör (fr.o.m. den 1 januari 1980) Svensson, S. Erik, förbundsordförande
(fr.o.m. den I mars 1979) Tornée, Per H. G., direktör (fr.o.m. den 1 mars 1979)

Sekreterare;
Nyman, Bengt, forskningssekrelerare (fr.o.m. den 1 mars 1979)

Bitr.
sekreterare: Julius, Håkan G., sekreterare (fr.o.m. den 1 april 1979)

Lokal;
Bostadsdepartementet, Regeringsgatan 65, 103 33 Stockholm tel. 21 68 61
(Nyman), 21 65 79 (Julius)

Direkdven
för kommittén, se 1979 års kommittéberättelse del II Bo 6.

Kommittén
har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit sex sammanträden samt
företagit en studieresa dll Norge och England.

s. 333 Kontrollera mot PDF

333 Kommittéer: Bostadsdepartementet Bo:9

Därutöver
har fyra sammanträden hållits med en särskild arbetsgrupp för
prissätlningsmodeller för allmännyttigt ägda fasligheter vid ombildning till
bostadsrätt samt likaledes fyra sammanträden med en arbetsgrupp för en särskild
förköpsrätt för hyresgästerna.

Kommittén
har den I oktober 1980 avgett deibetänkandet (Ds Bo 1980:3) Rättsskydd för
kvarboende hyresgäster vid övergång från hyresrätt till bostadsrätt.

Kommittén
beräknas avsluta sitt arbete under år 1981.

9.
Landskapsinformationsutredningen (Bo 1978:08)

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 23 november 1978 med uppgift att bl.a.
utreda lanlmäteriets uppgifter att tillhandahålla information om landskapet;

Särskild
utredare: Johansson, Sven, landshövding (fr.o.m. den 11 december 1978)

Experter;
Lif, Göran, stadsingenjör (fr.o.m. den 1 februari 1979) Olsson, Rune L, lekn.
direktör (fr.o.m. den 11 december 1978) Ottoson, Lars, byråchef (fr.o.m. den 10
januari 1980) Pellbäck, E. Gösta, stadsingenjör (fr.o.m. den 1 februari 1979)
Söderström, Bengt H. T;son, kansliråd (fr.o.m. den 1 februari 1979) Wastenson,
Leif, docent (fr.o.m. den 10 januari 1980) Wijkmark, Bo, regionplanedirektör
(fr.o.m. den I februari 1979)

Sekreterare:
Hammar, Lars, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 februari 1979) Jansson, Ingrid,
byrådirektör (fr.o.m. den I januari 1980) Johansson, Lars,
departementssekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1979)

Lokal:
Bostadsdepartementet, Regeringsgatan 65, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00
(sekretariatet)

Direktiven
för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse del II Bo 7.

Utredningen
har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit 13 sammanträden.

Utredningen
beräknas avge sitt slutbetänkande år 1981.

s. 334 Kontrollera mot PDF

Bo:
10 Skr 1980/81:103 334

10.
Bostadsbidragskommittén (Bo 1979:01)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 15 mars 1979 för atl utreda bostadsbidragen
lill barnfamiljer m.fi.:

Ordförande:
Nilsson, Lennart K. F., generaldirektör (fr.o.m. den I juni 1979)

Ledamöter:
Claeson, Tore M., hyresgäslombudsman led. av riksdagen (fr.o.m. den I juni
1979)

Ekman,
Kerstin, ingenjör led. av riksdagen (fr.o.m. den I juni 1979) Jonsson, Arne,
pol. mag. (fr.o.m. den I juni 1979) Nilsson, Lennart K., byggnadssnickare led.
av riksdagen (fr.o.m. den 1 juni 1979) Troedsson, Ingegerd, förste vice talman
(fr.o.m. den I juni 1979)

Sakkunniga:
Dahlberg, Helge B., sekreterare (fr.o.m. den 1 juni 1979) Kindlund, A. Sören,
departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juni 1979) Orrell, P. Krister, byråchef
(fr.o.m. den 1 juni 1979) Strand, Lars B., departementssekreterare (fr.o.m. den
1 juni 1979)

Experter;
Rolf H., byrådirektör (fr.o.m. den 1 juni 1980) Lindberg, Göran P. H., docent
(fr.o.m. den I september 1980) Linde, Per Gunnar A. G., avdelningsdirektör
(fr.o.m. den I juni 1979) Westman, Gustaf-Adolf, avdelningsdirektör (fr.o.m.
den I juni 1979) Öjelind, B. Lennart, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juni
1979)

Sekreterare:
Zellerquist, Urban G., departementssekreterare (fr.o.m. den I augusti 1979)

Bitr.
sekreterare; Hellstrand, Johan, förste sekreterare (fr.o.m. den 17 september
1979)

Lokal:
Bosladsdeparlemenlel, Jakobsgalan 26, 103 33 Slockholm, tel. växel 763 10 00
(sekretariatet)

Direktiven
för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del II Bo 1.

Kommittén
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden.

Kommittén
beräknas avsluta sill arbete under år 1981.

s. 335 Kontrollera mot PDF

335 Kommittéer: Bostadsdepartementet Bo:12

11.
Utredningen (Bo 1979:02) om planmässig sanering efter industrinedläggningar

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 30 augusd 1979:

Särskild
utredare; Ekström, Sven E. A., Ld. förvaltningschef (fr.o.m. den I september
1979)

Experter:
Burman, Eric-Gustav, direktör (fr.o.m. den 17 december 1979) Ekblad, Göran,
sekreterare (fr.o.m. den 1 september 1980) Gunnarson, Jan G.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 17 september 1979)

Nisser,
A. Marie L., fil. lic. (fr.o.m. den 17 december 1979) Persson, Gustav B.,
sekreterare (fr.o.m. den 17 december 1979) Persson, N. Ingvar, sekreterare
(fr.o.m. den 17 december 1979 t.o.m. den 31 augusd 1980)

Sekreterare:
Sedvallson, B. Gunnar H., byrådirektör (fr.o.m. den 26 september 1980)
Stenberg, Leif E., byrådirektör (fr.o.m. den 15 september 1980)

Bitr.
sekreterare: Envall, E. Håkan, hovrättsfiskal (fr.o.m. den 15 oktober 1979)

Lokal:
Bosladsdeparlemenlel, Regeringsgalan 65, 103 33 Slockholm, tel. växel 763 10 00
(sekretariatet)

Direktiven
för ulredningen, se 1980 års kommitléberättelse del II Bo 4.

Ulredningen
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit åtta sammanträden saml haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
utredningens arbete.

Utredningens
arbele beräknas pågå under hela år 1981.

12.
Värmemätningsutredningen (Bo 1979:03)

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 30 augusti 1979 för att utreda frågor om
individuell mätning och debitering av kostnader för uppvärmning och
tappvarmvattenberedning:

Särskild
utredare; Scherman, Karl-Gustaf, sjukhusdirektör (fr.o.m. den I september
1979)

s. 336 Kontrollera mot PDF

Bo:12
Skr 1980/81:103 336

Sakkunniga:
Blom, Folke B., ingenjör (fr.o.m. den 22 oktober 1979 t.o.m. den 30 april 1980)

Hammargren,
Bengt H., ingenjör (fr.o.m. den 1 maj 1980) Jonsson, Bengt H. F., lekn. lic.
(fr.o.m. den 22 oktober 1979) Lundin, S. Anders G., departementsråd (fr.o.m.
den 22 oktober 1979) Nilsson, Sdg R., ingenjör (fr.o.m. den 22 oktober 1979)
Palm, Sven-Olof B., ombudsman (fr.o.m. den 22 oktober 1979) Redegren, Nils B.,
byrådirektör (fr.o.m. den 22 oktober 1979 t.o.m. den 16 januari 1980)

Sundelin,
Leif C, kamrer (fr.o.m. den 22 oktober 1979) Söderberg, Hans L, byrådirektör
(fr.o.m. den 17 januari 1980) Wancke, N. Folke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den
22 oktober 1979)

Experter;
Bohm, J. Peter G., professor (fr.o.m. den 22 oktober 1979) Bohman, Mats A.,
forskningsassistent (fr.o.m. den 22 oktober 1979) Bornstein, Jozef, ingenjör
(fr.o.m. den 22 oktober 1979) Jan vid, B. Staffan, hovrättsassessor (fr.o.m.
den 22 oktober 1979) Lagerström, Jan, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 22
oktober 1979) Lundgren, Thomas F., arkitekt (fr.o.m. den 22 oktober 1979)
Stadier, Claes-Göran Knutsson, civilingenjör (fr.o.m. den 22 oktober 1979)
Swegen, Joel A., byrådirektör (fr.o.m. den 22 oktober 1979)

Sekreterare:
Eliasson, Bengt E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 12 november 1979) Hämler,
Johannes, företagskonsult (fr.o.m. den 18 augusti 1980)

Lokal;
Bostadsdepartementet, Regeringsgatan 65, 103 33 Slockholm tel. 21 90 92
(Hämler)

Direktiven
för ulredningen, se 1980 års kommitléberättelse del II Bo 5.

Utredningen
har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit tre sammanträden.

Utredningen
beräknas avge sitt slutbetänkande under år 1982.

13.
Stadsförnyelsekommittén (Bo 1979:04)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 6 september 1979 för att utreda frågor om
förnyelse av bebyggelsemiljön:

Ordförande:

Hjerne,
K. Gunnar, direktör (fr.o.m. den 10 september 1979)

s. 337 Kontrollera mot PDF

337 Kommittéer: Bostadsdepartementet Bo:13

Ledamöter;
Andréasson, A. Owe L, verklygsmakare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 10
september 1979)

Bengtsson,
Bengt, ombudsman (fr.o.m. den 10 september 1979) Jonsson, Göte E. V., kommunalråd,
led. av riksdagen (fr.o.m. den 10 september 1979)

Palmqvist,
Margareta, barnmorska, led. av riksdagen (fr.o.m. den 10 september 1979)

Sakkunniga;
Blomgren, Sture, sakkunnig i bostadsdepartementet (fr.o.m. den 10 september
1979)

Didön,
Lars Uno, rättschef (fr.o.m. den 10 september 1979) Holm, J. Lennart,
generaldirektör (fr.o.m. den 10 september 1979) Ivestedl, P. O. Ragnar, konsult
(fr.o.m. den 26 oktober 1979) Johansson, Bengt H., generaldirektör (fr.o.m. den
10 september 1979) Wickbom, Sten G., generaldirektör (fr.o.m. den 10 september
1979) Ågren, Lars O. T., direktör (fr.o.m. den 10 september 1979)

Experter;
Biörnstad, Margareta, överantikvarie (fr.o.m. den 10 september 1979) Dahlgren,
Göran E., byråchef (fr.o.m. den 29 oktober 1979) Johansson, Ralph L,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 september 1979)

Lindencrona,
Tomas, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 september 1979)

Lindvall,
Jöran E. G., forskningssekreterare (fr.o.m. den 10 september 1979)

Schnell,
Stefan, byråchef (fr.o.m. den I maj t.o.m. den 31 december 1980)

Åström,
C. G. Birger, departementsråd (fr.o.m. den 10 september 1979)

Österberg,
Tommy B., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 september 1979)

Sekreterare:
Söderström, Bengt H. T:son, kansliråd (fr.o.m. den 10 september 1979)

Bitr.
sekreterare: Reiter, Ole, planarkitekt (fr.o.m. den 19 maj 1980)

Lokal;
Stadsförnyelsekommittéerna, Mäster Samuelsgatan 6,3 tr.. Box 7738, 103 95
Stockholm, tel. 20 74 82 (Söderström), 20 78 52 (Reiter)

Direkdven
för kommittén, se 1980 års kommiltéberältelse del II Bo 7. 22
Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 103

s. 338 Kontrollera mot PDF

Bo:13
Skr 1980/81:103 338

Kommittén
har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit nio sammanträden.

Kommittén
har till sig knutit två referensgrupper med företrädare för vissa myndigheter och
organisationer. Överläggningar med referensgrupperna har skett vid två
tillfällen.

Kommitténs
arbele beräknas pågå under hela år 1981.

14.
Samlingslokalkommittén (Bo 1979:05)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 6 september 1979 för att utreda principerna
för det statliga stödet till allmänna samlingslokaler;

Ordförande:
Olsson, Elvy E., landshövding, Ld. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 november
1979)

Ledamöter;
Agiert, Per Arne, generalsekreterare (fr.o.m. den 18 januari 1980) Forslund, Bo
E., ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 november 1979)

Sakkunniga:
Davidsson, Håkan E., kommunalråd (fr.o.m. den 24 april 1980) Göransson, Bengt
G. L, direktör (fr.o.m. den 24 april 1980) Rundlöf, Ragnar, direktör (fr.o.m.
den 24 april 1980) Ågren, Lars O. T, direktör (fr.o.m. den 24 april 1980)
Åkerfeldt, Sven Eric, led. av riksdagen (fr.o.m. den 24 april 1980)

Experter:
Orrell, P. Krister, byråchef (fr.o.m. den 24 april 1980) Renlsch-Jonas, Peter
A., iL kansliråd (fr.o.m. den 24 april 1980) Virdebranl, Cari-Erik, kansliråd
(fr.o.m. den 24 april 1980)

Sekreterare;
Vingedal, S. Gunnar, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Bitr.
sekreterare; Andersson, Chrisdna, fil. kand. (fr.o.m. den 15 april 1980)

Lokal;
Tegeluddsvägen 90, 4 tr., 115 28 Slockholm, tel. 67 83 53 (kansli), 62 79 10
(Vingedal), 62 86 87 (Andersson)

Direktiven
för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del II Bo 8.

s. 339 Kontrollera mot PDF

339 Kommittéer: Bostadsdepartementet Bo:15

Kommittén
har under tiden februari 1979 - oktober 1980 hållit fyra sammanträden saml haft
överläggningar med olika myndigheter, kommuner, organisationer och andra som
berörs av kommitténs arbete.

Kommittén
beräknas avsluta sill arbele vid årsskiftet 1981-1982.

15.
Nationalkommittén (Bo 1979:06) för de svenska förberedelserna inför
Europarådets stadsförnyelsekampanj

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 6 september 1979:

Ordförande;
Friggebo, Birgit I. G., statsråd (fr.o.m. den 26 oktober 1979)

Ledamöter;
Claesson, Anders E. W., chefredaktör (fr.o.m. den 26 oktober 1979) Gustavsson,
Hans L, led. av riksdagen (fr.o.m. den 26 oktober 1979) Holm, J. Lennart,
generaldirektör (fr.o.m. den 26 oktober 1979) Johansson, Bengt H.,
generaldirektör (fr.o.m. den 26 oktober 1979) Lidgard, H. Bertil L, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 26 oktober 1979) Olsson, Elvy E., led. av riksdagen (fr.o.m. den
26 oktober 1979) Palmqvist, Margareta, barnmorska, led. av riksdagen (fr.o.m.
den 26 oktober 1979)

Pålsson,
E. Roland, riksantikvarie (fr.o.m. den 26 oktober 1979) Svenson, S. Göte,
landshövding (fr.o.m. den 26 oktober 1979) Westerholm, Barbro, generaldirektör
(fr.o.m. den 26 oktober 1979) Wickbom, Sten G., generaldirektör (fr.o.m. den 26
oktober 1979) Ågren, Lars O. T., direktör (fr.o.m. den 26 oktober 1979)

Experter:
Dahlgren, Göran E., byråchef (fr.o.m. den 26 oktober 1979) Edsjö, Elisabeth M.,
byrådirektör (fr.o.m. den 26 oktober 1979) Kalles, Lars-Erik,
departementssekreterare (fr.o.m. den 26 oktober 1979)

Lundmark,
Lars-Erik, byrådirektör (fr.o.m. den 1 maj Lo.m. den 31 december 1980)
Myhlback, J. Lennart, departementsråd (fr.o.m. den 26 oktober 1979)

Nilsson-Nobis,
E. Paula A., departementssekreterare (fr.o.m. den 26 oktober 1979)

Noord,
Laila M., sekreterare (fr.o.m. den 26 oktober 1979) Sandström, Chrisdna H.,
byrådirektör (fr.o.m. den 29 februari 1980) Thunwall, M., Chrisdna, sekreterare
(fro.m. den 26 oktober 1979 t.o.m. den 28 februari 1980)

s. 340 Kontrollera mot PDF

Bo:
15 Skr 1980/81:103 340

Sekreterare:
Söderström, Bengt H. T:son, kansliråd (fr.o.m. den 1 oktober 1979)

Bitr.
sekreterare; Viklund, B. M. Elisabel, departementssekreterare (fr.o.m. den
1 oktober 1979)

Lokal:
Sladsförnyelsekommittéerna, Mäster Samuelsgatan 6,3 tr., Box 7738, 103 95
Stockholm, tel. 20 74 82 (Söderström), 20 74 59 (Viklund)

Särskilda
direktiv har ej meddelats.

Kommittén
har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit fyra sammanträden.

Kommitténs
verkslällande arbetsgrupp har haft 13 sammanträden.

Myndigheter
och organisationer i hela landet har utsett kontaktpersoner för
kampanjarbetet. Särskilda överläggningar har inletts med Botkyrka, Gällivare,
Norrköpings och Halmstads kommuner.

Tillsammans med
stadsförnyelseulredningen (Bo 1979:04) har nationalkommittén hållit ett
symposium med dellagare från etl stort antal myndigheter och organisationer.

Kampanjmaterial i form av
utställning, trycksaker m.m. har producerats med stöd av kommittén.

Kommitténs
arbele beräknas pågå under hela år 1981.

16.
Byggprisutredningen (Bo 1980:01)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 20 mars 1980 för all utreda
prisutvecklingen inom bostadsbyggandet och dess orsaker m.m.:

Särskild
utredare; Jiriow, Ulf D., direktör (fr.o.m. den 1 juli 1980)

Experter;
Danielsson, B. Jan A., direktör (fr.o.m. den 22 september 1980) Hallman, L. Åke
G., avdelningschef (fr.o.m. den 3 september 1980) Mildner, Erwin A.,
länsbostadsdirektör (fr.o.m. den 3 september 1980) Sundbom, Lars T.,
forskningssekrelerare (fr.o.m. den 3 september 1980) Sunnerman, Karl-Erik,
byråchef (fr.o.m. den 3 september 1980)

Sekreterare:
Axling, Lars Ö., byrådirektör (fr.o.m. den 11 augusti 1980)

Lokal;
Vasagatan 7, Box 1115 11181 Slockholm, tel. 14 20 80 (sekreteraren)

s. 341 Kontrollera mot PDF

341 Kommittéer: Bostadsdepartementet Bo:18

Direktiven
för utredningen, se 1981 års kommitléberättelse del II Bo I.

Utredningen
har under tiden augusti - oktober 1980 hållit tio sammanträden.

Utredningens
arbete beräknas pågå under hela år 1981.

17.
1980 års lantmäteriutredning (Bo 1980:02)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 30 april 1980:

Särskild
utredare; Gullnäs, S. Ingvar, landshövding (fr.o.m. den 5 maj 1980)

Sakkunniga:
Karison, Rolf A., kansliråd (fr.o.m. den 15 juli 1980) Pellbäck, E. Gösta,
stadsingenjör (fr.o.m. den 15 juli 1980) Peterson, Carl-Gunnar, departementsråd
(fr.o.m. den 15 juli 1980) Widmark, Jim V., administrativ direktör (fr.o.m. den
15 juli 1980)

Experter:
Busck, Hans F. R., överlanlmätare (fr.o.m. den 15 juli 1980) Rudhe, Stig H.,
stadsingenjör (fr.o.m. den 15 juli 1980)

Sekreterare;
Axelsson, Stig A., överlantmätare (fr.o.m. den 15 juli 1980)

Lokal:
Bosladsdeparlemenlel, Regeringsgatan 65, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00
(sekreteraren)

Direktiven
för utredningen, se 1981 ärs kommitléberättelse del II Bo 3.

Utredningen
har under tiden augusti - oktober 1980 hållit två sammanträden.

Utredningens
arbele beräknas pågå under hela år 1981.

18.
Utredningen (Bo 1980:03) om lantmäteritaxan

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 30 april 1980:

Särskild
utredare; Ternryd, Carl-Olof, generaldirektör (fr.o.m. den 5 maj 1980)

Sakkunniga:
KleisL Åke O., revisionsdirektör (fr.o.m. den 18 augusti 1980)

s. 342 Kontrollera mot PDF

Bo:18
Skr 1980/81:103 342

Pellbäck,
E. Gösta, stadsingenjör (fr.o.m. den 18 augusti 1980) Widmark, Jim V.,
administrativ direktör (fr.o.m. den 18 augusti 1980)

Experter:
Burman, Bengt, överlanlmätare (fr.o.m. den 18 augusti 1980) Ericsson, Svante,
stadsingenjör (fr.o.m. den 18 augusti 1980) Gustavsson, Claes-Göran,
departementssekreterare (fr.o.m. den 18 augusti 1980)

Sekreterare:
Andersson, Ulf, bitr. överlanlmätare (fr.o.m. den 1 november 1980) Sundberg,
Per, bitr. sladsingenjör (fr.o.m. den I november 1980)

Lokal;
Statens vägverk, 781 87 Boriänge, tel. 0243/750 00

Direktiven
för utredningen, se 1981 års kommitléberättelse del II Bo 2.

Utredningen
har hållit ell sammanträde.

Ulredningen
beräknas avsluta sitt arbele under år 1981.

19.
Utredningen (Bo 1980:04) om viss översyn av bostadsfinansieringssystemet

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 16 oktober 1980:

Särskild
utredare: Eriksson, Bror R., landstingsråd (fr.o.m. den I december 1980)

Experter:
Elison, Magnus L., byråchef (fr.o.m. den I december 1980) Grundvall, K.
Ricard, departementssekreterare (fr.o.m. den I december 1980)

Jonsson,
Björn, T, departementssekreterare (fr.o.m. den I december 1980)

Karlsson,
Erik L., riksbanksdirektör (fr.o.m. den I december 1980) Modig Tham, K. Agneta,
departementssekreterare (fr.o.m. den I december 1980)

Lokal;
Bostadsdepartementet, Jakobsgalan 26, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven
för ulredningen, se 1981 års kommitléberättelse del II Bo 4.

Ulredningen
har ännu ej hållit något sammanträde. Utredningens arbete beräknas pågå under
hela år 1981.

s. 343 Kontrollera mot PDF

343 Kommittéer: Industridepartementet 1:1

Industridepartementet

Inom
detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1980: 2,
6, 7, 13, 15, 16, 17, 18, 22, 23, 24, 25, 26, 29, 33 och 37

Följande kommittéer
inom avsnittet har inte fullgjort egentliga utredningsuppdrag: 1, 3, 4, 5, 7,
9, 10 och 15

1.
Sveriges internationella byggnadskommitté (In 1970:34) (SIBCO)

Tillkallade
enligt Kungl. Maj;ts bemyndigande den 29 juni 1970 och regeringens bemyndigande
den 28 juni 1974 med huvudsaklig uppgift all främja inlernationellt,
ekonomiskt, industriellt och tekniskt-vetenskapligt samarbete inom områdena
för byggnadsindustri, främsl då det gäller bostadsbyggande:

Ordförande;
Cederwall, Gustav F. E., landshövding

Ledamöter:
Antoni, Nils A. T., professor Bergvall, K. Lennart, arkitekt Bernhard, Harry
B., överingenjör Brink, Sdg, regeringsråd (fr.o.m. den 1 maj 1976) Ek, C. Olof,
direktör (fr.o.m. den I oktober 1975) Essunger, N. Gunnar P., överingenjör
Johnson, Arne L, professor Karlen, F. Ingvar G. D., direktör Liljefors, B.
Anders, byggnadsråd Lindström, S. Olle, direktör (fr.o.m. den 1 april 1974)
Lund, Carl-Eddie, arkitekt (fr.o.m. den 30 oktober 1979) Myrlöv, Åke E.,
direktör

Näverfell,
Arne S., verkst. direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Olsson, K. E. Esbjörn,
direktör Persson, Rolf, direktör (fr.o.m. den 7 december 1976) Roos, Åke P.,
bitr. föreståndare (fr.o.m. den 1 januari 1979)

Sekreterare;
Bouveng, Richard E. F., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 februari 1975)

s. 344 Kontrollera mot PDF

1:1 Skr 1980/81:103 344

Lokal;
Slalens industriverk, Birger Jarls torg 5, Box 16315, 103 26 Stockholm, tel.
växel 24 06 00 (sekreteraren)

Särskilda
direktiv har ej meddelats.

Inom
ramen för ingångna samarbetsöverenskommelser har kommittén under perioden
november 1979 - oktober 1980 anordnat en svensk-japansk byggkonferens i
Stockholm i maj 1980. Företrädare för kommittén har deltagit i möte med svensk-polska
och svensk-ungerska byggarbetargrupper i september 1980 i Stockholm.

Kommitténs
framtida verksamhet är föremål för överläggningar.

2.
Mineralpolitiska utredningen (I 1974:02) (MPU)

Tillkallade
enligt Kungl. Maj;ts bemyndigande den 29 mars 1974 för att utreda den
långsiktiga hushållningen med mineralresurser (se Post-och Inrikes tidn. den 26
april 1974) saml regeringens bemyndigande den 10 mars 1977 och den 9 mars 1978:

Ordförande:
Frithiofson, Karl A., landshövding (fr.o.m. den 17 april 1974 Lo.m. den 30 juni
1980)

Ledamöter:
Berglund, Sandor, geolog (fr.o.m. den 1 januari t.o.m. den 30 juni 1980)

Ekevärn,
Gunnar, generaldirektör (fr.o.m. den 17 april 1974 t.o.m. den 30 juni 1980)

Glimnér,
J. Erik, hemmansägare, Ld. led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974 Lo.m.
den 30 juni 1980)

Johansson,
Sven, verkst. direktör (fr.o.m. den 10 mars 1977 t.o.m. den 30 juni 1980)

Lorentzon,
B. Gustav L., ombudsman, Ld. led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974 Lo.m.
den 31 december 1979) Neyman, Thorsten L., bergsingenjör (fr.o.m. den 17 april
1974 t.o.m. den 30 juni 1980)

Nilsson,
Tore U., predikant, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974 t.o.m. den 30
juni 1980)

Nygren,
Arne J., redaktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april 1974 Lo.m. den 30
juni 1980)

Näslund,
John, Ld. förbundsordförande (fr.o.m. den 10 mars 1977 Lo.m. den 30 juni 1980)

Ribrant,
Gunnar C. H., departementsråd (fr.o.m. den 17 april 1974 Lo.m. den 30 juni
1980)

s. 345 Kontrollera mot PDF

345 Kommittéer:
Industridepartementet 1:2

Strömberg,
Karl-Erik J., skoldirektör, Ld. led. av riksdagen (fr.o.m.

den
17 april 1974 Lo.m. den 30 juni 1980)

Sundström,
M. Gudrun, fru, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 april

1974
t.o.m. den 30 juni 1980)

Widmark,
R. R. Roland, direktör (fr.o.m. den 8 oktober 1979 Lo.m.

den
30 juni 1980)

Experter;
Almgren, E. E. Gunnar, professor (fr.o.m. den I december 1974 t.o.m. den 30
juni 1980)

Anell,
Kerstin, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1977 Lo.m. den 30 juni
1980)

Arvidsson,
Sven, byrådirektör (fr.o.m. den 1 september 1974 t.o.m. den 30 juni 1980)

Back,
Östen, bergsingenjör (fr.o.m. den 1 maj 1978 t.o.m. den 30 juni 1980)

Backman,
John Erik, departementssekreterare (fr.o.m. den 16 februari 1979 t.o.m. den 30
juni 1980)

Bergdahl,
Tommy K., direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1974 t.o.m. den 30 juni 1980)

Björiing,
K. Gotthard E., professor (fr.o.m. den 1 april 1975 t.o.m. den 30 juni 1980)

Blomkvist,
N. Magnus, direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1974 t.o.m. den 30 juni 1980)

Bolding,
Lars Erik, direktör (fr.o.m. den 1 maj 1978 Lo.m. den 30 juni 1980)

Boman,
Jan E., direktör (fr.o.m. den 15 juni 1974 t.o.m. den 30 juni 1980)

Börresen,
Tom B., direktör (fr.o.m, den 23 oktober 1974 t.o.m. den 30 juni 1980)

Fagerberg,
Bengt G., direktör (fr.o.m. den 1 januari 1978 t.o.m. den 30 juni 1980)

Fernheden,
Göthe A. S., direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1974 t.o.m. den 30 juni 1980)

Forssberg,
K. S. Eric, professor (fr.o.m. den I december 1974 t.o.m. den 30 juni 1980)

Hall,
Bo A., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1975 t.o.m. den 30 juni 1980)

Hallgren,
Ulf, förste statsgeolog (fr.o.m. den I november 1977 Lo.m. den 30 juni 1980)

Hollander,
Ernst E., civilekonom (fr.o.m. den 15 oktober 1976 Lo.m. den 24 januari 1980)

Hiibner,
Helmuth, chefsgeolog (fr.o.m. den 19 augusti 1974 t.o.m. den 30 juni 1980)

s. 346 Kontrollera mot PDF

1:2
Skr 1980/81:103 346

Kaulsky,
Gunnar F. H., fil. dr (fr.o.m. den 19 augusd 1974 t.o.m. den

30
juni 1980)

Lidström,
Lars J., lekn. dr (fr.o.m. den I december 1975 t.o.m. den 30

juni
1980)

Ljung,
Sigvard, fil. dr (fr.o.m. den I november 1977 t.o.m. den 30 juni

1980)

Norén,
Nils-Erik, fil. dr fr.o.m. den 19 augusti 1974 t.o.m. den 30 juni

1980)

Nyström,
Lennart, sekreterare (fr.o.m. den I maj 1978 t.o.m. den 30

juni
1980)

Parak,
Tibor, docent (fr.o.m. den 1 november 1977 t.o.m. den 30 juni

1980)

Parasnis,
Daltralray S., professor (fr.o.m. den I december 1974 t.o.m.

den
30 juni 1980)

Petersson,
Stig A., direktör (fr.o.m. den 1 januari 1978 t.o.m. den 30

juni
1980)

Roigart,
Lennart, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november

1977
t.o.m. den 30 juni 1980)

Rydh,
Olof G. G., utredningssekreterare (fr.o.m. den 18 april 1978

Lo.m.
den 30 juni 1980)

Shaikh,
Naz Ahmed, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 19 augusti 1974

t.o.m.
den 30 juni 1980)

Skantze,
Hugo, direktör (fr.o.m. den 23 oktober 1974 t.o.m. den 30 juni

1980)

Vinell,
Lars G., docent (fr.o.m. den 23 oktober 1974 Lo.m. den 30 juni

1980)

Werner,
Sture, professor (fr.o.m. den I januari 1978 t.o.m. den 30 juni

1980)

Wikander,
Alf B., bergsingenjör (fr.o.m. den 16 februari 1979 t.o.m.

den
30 juni 1980)

Wredenfors,
H. E. Walter, direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1974 t.o.m.

den
30 juni 1980)

Zweifel,
Hans, chefsgeolog (fr.o.m. den 19 januari 1979 t.o.m. den 30

juni
1980)

Sekreterare;
Östensson, Olle, deparlemenlssekrelerare (fr.o.m. den 15 december 1977 t.o.m.
den 30 juni 1980)

Bitr.
sekreterare: Nordqvisl, Ivar, fil. kand. (fr.o.m. den 5 februari 1979 t.o.m.
den 30 juni 1980)

Rubin,
Karin, fil. kand. (fr.o.m. den I april 1979 t.o.m. den 14 september
1980)

s. 347 Kontrollera mot PDF

347 Kommittéer: Industridepartementet
1:3

Thuresson,
M. Carin, personalintendent (fr.o.m. den 1 februari 1978 t.o.m. den 30 juni
1980)

Wåhlin,
N. Anders, byråsekreterare (fr.o.m. den I oktober 1978 t.o.m. den 31 januari
1980)

Direktiven
för ulredningen, se 1975 års kommiltéberältelse I 25. Tilläggsdirektiv, se 1979
års kommittéberättelse del II
I 9.

Utredningen
har under liden november 1979 - februari 1980 hållit sex sammanträden. Dessulom
har flera sammanträden hållits med utredningens olika expertgrupper.

Utredningen
har den 7 maj 1980 avgetl betänkandet (SOU 1980:12) Mineralpolitik.

Uppdraget
är därmed slutfört.

3.
Energisparkommittén (I 1974:05) (ESK)

Tillkallade
enligl Kungl. Maj:ls bemyndigande den 25 oktober 1974 och regeringens
bemyndigande den 8 november 1979 för att samordna och stödja myndigheternas
informationsinsatser och vid behov planera och genomföra egna
informationsåtgärder i energibesparande syfte (se Post- och Inrikes lidn. den
12 november 1974 och den 8 juli 1975):

Ordförande;
Petri, Bengt, Ld. landshövding (fr.o.m. den 1 april 1979)

Vice
ordförande: Norell, Ove A., Ld. generaldirektör (fr.o.m. den I april 1978)

Ledamöter:
Carlsson, T. E. Roine, förbundsordförande (fr.o.m. den 1 november 1974 t.o.m.
den 31 januari 1980)

Eliasson,
Björn E. A., bonde, Ld. ers. för led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 september
1978)

Engerstam,
Claes M., utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1974)

Francke,
Per E. S., redaktör (fr.o.m. den I november 1974) Helmerson, Bo I. H., direktör
(fr.o.m. den I november 1974) Holmqvisl, Leif G., ombudsman (fr.o.m. den I juli
1976 t.o.m. den 14 mars 1980)

Hugosson,
Kurt L, byråchef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 november 1974)

s. 348 Kontrollera mot PDF

1:3 Skr 1980/81:103 348

Nilsson,
Kjell O. H., metallarbetare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1

november
1974)

Norrby,
J. Sören, byrådirektör, Ld. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1

november
1974)

Skantz,
Anna-Greta, ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den I

november
1974)

Sörberg,
Bo, intendent (fr.o.m. den 15 mars 1980)

Westerberg,
Per, civilekonom, led. av riksdagen (fr.o.m. den 15

september
1978)

Westerberg,
Ulf L., ombudsman (fr.o.m. den I februari 1980)

Westholm,
Carl-Johan, fil. dr (fr.o.m. den 1 januari 1977)

Wångby,
Erik, ombudsman (fr.o.m. den 29 oktober 1975)

Experter:

Ahlgren,
Torsten V., stenhuggare (fr.o.m. den 21 oktober 1977 t.o.m.

den
31 oktober 1980)

Bjarnemo,
Åke, byråsekrelerare (fr.o.m. den 1 september 1977)

Björck,
Berndt H., kanslichef (fr.o.m. den 1 november 1974)

Carlsson,
Bengt E., byggnadsingenjör (fr.o.m. den 21 oktober 1977

Lo.m.
den 31 oktober 1980)

Dangården,
Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den I maj 1978)

Finney,
F. Peter A., byrådirektör (fr.o.m. den 11 maj 1977)

Franlzell,
A. Magnus, direktör (fr.o.m. den 1 september 1977)

Frigren,
Suzanne M., byråchef (fr.o.m. den 1 september 1975)

Hagson,
Carl A., direktör (fr.o.m. den 1 januari 1976)

Hemborg,
Bo E. Y., kansliråd (fr.o.m. den I februari 1976)

Henriksson,
Sven Åke, elmontör (fr.o.m. den 21 oktober 1977 t.o.m.

den
31 oktober 1980)

Heurgren,
Sven C. O., generaldirektör (fr.o.m. den 8 oktober 1976)

Holm,
A. Ernst Olaf, direktör (fr.o.m. den 15 september 1978)

Holm,
J. Lennart, generaldirektör (fr.o.m. den 1 november 1974)

Håkansson,
Sdg J., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I september 1977)

Hallbom,
Sven-Gösta, direktör (fr.o.m. den 11 maj 1977)

Johansson,
Evert K., förrådsman (fr.o.m. den 21 oktober 1977 t.o.m.

den
31 oktober 1980)

Leijon,
Lars, direktör (fr.o.m. den I september 1977)

Lundin,
Anders, departementsråd (fr.o.m. den 15 september 1978)

Magnusson,
Torsten E., postiljon (fr.o.m. den 21 oktober 1977 t.o.m.

den
31 oktober 1980)

Nellevad,
Per, fil. kand. (fr.o.m. den I september 1977)

Nordin,
Tommy, direktör (fr.o.m. den 1 juni 1980)

Norell,
Torsten B., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 25 oktober 1977)

Norrbom,
N. Claes-Eric, generaldirektör (fr.o.m. den I februari 1980)

s. 349 Kontrollera mot PDF

349 Kommittéer: Industridepartementet 1:3

Olsson,
K. Åke, överingenjör (fr.o.m. den 1 september 1977)

Persson,
Alve S., ingenjör (fr.o.m. den 21 oktober 1977 t.o.m. den 31

oktober
1980)

Persson,
Nils Elis, verkmästare (fr.o.m. den 21 oktober 1977 t.o.m. den

31
oktober 1980)

Pettersson,
Eric B., generaldirektör (fr.o.m. den I november 1974)

Randers,
Jan E., civilingenjör (fr.o.m. den 1 september 1977)

Rengholl,
Ulf, verkst. direktör (fr.o.m. den 1 september 1977)

Rosberg,
Klas R., civilingenjör (fr.o.m. den 1 september 1977)

Sandström,
Björn, byrådirektör (fr.o.m. den I september 1977)

Seger,
E. Walter, direktör (fr.o.m. den 1 juli 1977 t.o.m. den 31

maj
1980)

Sterne,
Bengt G., direktör (fr.o.m. den 1 november 1974)

Stålebrant,
Rolf, överingenjör (fr.o.m. den 1 december 1974)

Svenson,
Gösta E., ingenjör (fr.o.m. den 1 september 1977)

Svensson,
Sven-Erik, assistent (fr.o.m. den 21 oktober 1977 t.o.m. den

31
oktober 1980)

Swärd,
Åke E., elverksföreståndare (fr.o.m. den 21 oktober 1977 t.o.m.

den
31 oktober 1980)

Wahlgren,
Nils-Einar, överingenjör (fr.o.m. den 1 december 1977)

Waldenby,
Torbjörn, verkst. direktör (fr.o.m. den 15 september 1978)

Wiberg,
Ragne, kanslichef (fr.o.m. den 1 mars 1976 t.o.m. den 31

januari
1980)

Åkesson,
Karl-Gunnar, lantbruksbiträde (fr.o.m. den 21 oktober 1977

Lo.m.
den 31 oktober 1980)

Örnfelt,
Bengt W., sekreterare (fr.o.m. den 1 november 1978)

Huvudsekreterare:
Karlsson, Ulf G., departementssekreterare (fr.o.m. den I november 1975)

Bitr.
sekreterare: Anebäck, Kristina, förste kanslist (fr.o.m. den 1 februari 1980)
Byman, Disa K. G., redaktör (fr.o.m. den 1 november 1974) Carlsson, Stefan,
fil. kand. (fr.o.m. den 1 november 1978 t.o.m. den 6 januari 1980)

Eriksson,
Arne, ingenjör (fr.o.m. den 1 februari 1979) Furubo, Jan-Eric, sekreterare
(fr.o.m. den 17 januari 1977) Hammarlin, Claes C, ingenjör (fr.o.m. den 10 mars
t.o.m. den 31 december 1980)

Holmqvisl,
Åke, byrådirektör (fr.o.m. den 20 november 1978) Leijon, Jan E., ingenjör
(fr.o.m. den I april 1976) Linder, Hans O., byrådirektör (fr.o.m. den 15
september 1977 t.o.m. den 31 oktober 1980)

s. 350 Kontrollera mot PDF

1:3 Skr 1980/81:103 350

Petersson,
B. I. Lennart, kamrer (fr.o.m. den 9 maj 1977) Sténson, Britt-Marie, jur. kand.
(fr.o.m. den 1 oktober 1980)

Lokal:
Kungsgatan 56, 2 tr, 111 22 Slockholm, tel. 24 07 20

Direkdven
för kommittén, se 1975 års kommitléberättelse 128. Tilläggsdirekdv, se 1976 års
kommitléberättelse I 18.

Kommittén
har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden samt haft
överläggningar med myndigheter, organisationer och andra som berörs av
kommitténs arbete. Dessutom har kommittén haft projektoch referensgrupper med
representanter för myndigheter och organisationer i samband med
utredningsprojekt och utarbetande av informadonsmaterial.

Kommittén har i enlighet
med sina direktiv bedrivit utåtriktad informationsverksamhet mot allmänheten
och speciella målgrupper. Informationen sprids på många sätt. Gentemot stora
målgrupper sker del företrädesvis genom annonsering, broschyrer, filmer och
utsällningar. För mindre målgrupper anordnas konferenser och utställningar.

Genom kommunernas ökade
verksamhet inom energisparandet har möjligheterna öppnats för kommittén atl mer
direkt nå de enskilda medborgarna med information och rådgivning.
Energisparkommittén fungerar här väsentligen som serviceorgan gentemot
kommunerna genom atl erbjuda informationsmaterial, broschyrer, utställningar
m.m. och kommunerna har det huvudsakliga ansvaret för den lokala, direkta och
målgruppsinriktade energisparverksamheten. Energisparkommittén svarar för den
allmänna och övergripande informationen, informerar om energiförsörjningen,
bevakar energispardebatten i massmedia saml arbetar med riksomfattande,
målinriktad information. Kommittén verkar också för en samordning av statliga
informationsinsatser genetemot kommunerna och som ett kontaktorgan för dessa.

Kommittén
har den 29 februari 1980 avget rapport om kampanjen Minska ransoneringsrisken
som har genomförts i enlighet med regeringsbeslut den 7 juni och den 1 november
1979.

I
samråd med konsumentverket har energisparkommittén genomfört tester av
energisparande produkter vid statens provningsanslalt.

Kommittén
har i enlighet med regeringens uppdrag den 13 december 1979 avgetl Rapport
avseende energiförbrukningens utveckling åren 1973-1979 saml prognos för år
1980.

Kommittén har vidare den
12 mars 1980 avsgetl Rapport om de svenska aktiviteterna under den
internationella energisparmånaden oktober 1979.

Kommitténs framlida
verksamhet är beroende av statsmakternas ställningstagande till organisationen
på energiområdet (jfr. I 25 ).

s. 351 Kontrollera mot PDF

351 Kommittéer: Industridepartementet 1:5

4.
Företagsdemokratirådet (I 1975:01)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 6 mars 1975 för atl följa företagsdemokratifrågorna
inom de statliga aktiebolagen (se Post-och Inrikes tidn. den 12 april 1975);

Ordförande:
Åsling, Nils G., statsråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 12 oktober 1979)

Ledamöter;
Nilsson, Gunnar E., ordförande i LO, led. av riksdagen Seregard, B. Ingvar V.,
ordförande i PTK Thurhagen, E. Ruben, direktör (fr.o.m. den 31 maj 1977)

Experter;
Andersson, Alf Å. H., fil. kand. Benenstam, Rita S., sekreterare (fr.o.m. den
15 oktober 1979)

Sekreterare;
Brodén, E. Bertil, departementssekreterare

Lokal;
Industridepartementet, Slorkyrkobrinken 7, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10
00, direktval 763 22 00 (sekreteraren)

Direktiven
för rådet, se 1976 års kommittéberättelse 1 20.

Rådet
har under dden november 1979 - oktober 1980 haft överläggningar med myndigheter,
organisationer och andra som berörs av rådets arbete.

Rådets
arbete beräknas pågå under hela år 1981.

5.
Delegationen (I 1975:02) för energiforskning (DFE)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 12 juni l975(sePost-och Inrikes ddn. den 5
juli 1975) och den 18 oktober 1979 för övergripande analys av forsknings- och
utvecklingsinsatser på energiområdet för uppföljning av dem;

Ordförande:
Hörmander, H. Olof, direktör (fr.o.m. den 1 februari 1977)

Ledamöter:
Gransledt, Pär E., sekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 februari 1977)

Kristoferson,
Lars A., fil. dr. (fr.o.m. den 1 februari 1977) Pettersson, N. Lennart, fil.
kand., led. av riksdagen

s. 352 Kontrollera mot PDF

1:5 Skr 1980/81:103 352

Redbrandl,
Lars-Göran, pol. mag. (fr.o.m. den I februari 1977)

Unckel,
Per C. G., jur. stud., led. av riksdagen (fr.o.m. den 10 mars

1977)

Wååg,
Nils Erik, byggnadsingenjör, led. av riksdagen (fr.o.rii. den 23

april
1976)

Verkställande
ledamot; Wennerberg, Sigfrid B., civilingenjör

Sakkunniga:
Dahlström, Gösta E., ekonom (fr.o.m. den 1 maj 1977) Lundqvisl, Dick O. R.,
fil. lic. (fr.o.m. den 1 maj 1977) Wångby, Erik, ombudsman (fr.o.m. den 1 maj
1977)

Experter:
Appelgren, L. Göran S., kanslidirektör (fr.o.m. den 15 augusti 1975) Boye,
Yngve, byråchef (fr.o.m. den 15 augusti 1978) Carling, Alf G., docent (fr.o.m.
den 1 juli 1975) Edin, Karl-Axel, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 september
1975 t.o.m. den 14 januari 1980)

Elmquist,
Eva C. E., fil. kand. (fr.o.m. den 1 mars 1977) Eriksson, Karl-Erik E.,
professor (fr.o.m. den 1 oktober 1975) Faugert, Sven J. E.,
departementssekreterare (fr.o.m. den I oktober 1975)

Frigren,
Suzanne M., byråchef (fr.o.m. den 12 juni 1978) Hagman, Björn O, byrådirektör
(fr.o.m. den 1 januari 1980) Hambraeus, Gunnar A., professor (fr.o.m. den 1 oktober
1975) Johanson, Bo C, deparlemenlssekrelerare (fr.o.m. den 20 oktober 1975)

Johansson,
Thomas H. B., docent (fr.o.m. den I september 1978) Karlqvisl, Anders, lekn.
lic. (fr.o.m. den 23 april 1976) Leman, E. Gunnar V., civilingenjör (fr.o.m.
den 22 mars 1976) Luthman, Gösta F., direktör (fr.o.m. den 15 augusti 1975)
Magnusson, Jan O., departementssekreterare (fr.o.m. den I januari 1980)

Persson,
Göran A,, avdelningschef (fr.o.m. den 15 augusti 1975) Rasmuson, Anders S. H.,
professor (fr.o.m. den I oktober 1975) Rey, Lars H., verkst. ledamot (fr.o.m.
den 15 augusti 1975) Schiitt, Torgny S. R., laborator (fr.o.m. den 1 december
1975) Sleen, F. Peter, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1978)
Slrangert, Per-Olof, överingenjör (fr.o.m. den 15 januari 1979) Troedsson,
Tryggve, professor (fr.o.m. den 15 maj 1979) Tydén, Thomas, fil. kand. (fr.o.m.
den I augusti 1980) Ulvönäs, E. R. Staffan, överingenjör (fr.o.m. den 1
november 1977) Wickman, Frans E., professor (fr.o.m. den I april 1977)

s. 353 Kontrollera mot PDF

353 Kommittéer: Industridepartementet 1:5

Årlin,
Ingrid S., föreståndare (fr.o.m. den I mars 1978)

Öhman,
Christer L., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I september 1979)

Sekreterare;
Josefsson, J. Thomas, civilingenjör (fr.o.m. den 20 oktober 1975)

Bitr.
sekreterare: Hellström, L. Göran, byråsekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1979)
Hugard, P. Åke, bibliotekarie (fr.o.m. den 28 juni 1976) Olsson, Gudrun,
byråassislenl (fr.o.m. den 3 mars 1980)

Lokal;
Sveavägen 9-11,9 tr., 111 57 Slockholm, tel. växel 763 10 00

Direktiven
för delegarionen, se 1976 års kommitléberällelse 121. Tilläggsdirektiv, se 1977
års kommitléberällelse del II
1 2, 1978 års kommilléberäUelse del II I
1, 1979 års kommiltéberältelse del II I 12 samt 1980 års
kommitléberättelse del II I 13.

Delegationen
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit 14 sammanträden.

DFE
har vidare haft samråd med de programansvariga organen inom programmel
Energiforskning samt med representanter för andra myndigheter med anknytning
till energiforskningsomrädet. Företrädare för DFE medverkar dessutom
fortlöpande i samarbetet inom Internadonal Energy Agency (lEA).

Genom
dlläggsdirekdv (Dir 1979:61) den 7 juni 1979 fick DFE i uppdrag att utarbeta
förslag lill omfattning och inriktning av insatserna inom Huvudprogram Energiforskning
efter den 30 juni 1981. Uppdraget har slutförts och delegationen har i augusti
1980 avgett betänkandet (SOU 1980:35) Energi i utveckling. Program för
forskning, utveckling och demonslradon inom energiområdet budgetåren
1981/82-1983/84 (EFUD-81).

Inom
ramen för arbetet med EFUD-81 har delegationen avgelt följande rapporter: -
Analys och värdering av insatserna inom området Vågenergi (DFE-rapport nr 23);
överlämnad den 29 februari 1980. -Analys och värdering av insatserna inom
området Geotermisk energi (DFErapporl nr 25); överlämnad den 5 april 1980. -
Den svenska energivedmarknadens långsiktiga utveckling (DFE-rapport nr 29);
överlämnad den 5 juni 1980. - Internadonella energiråvarumarknader. En översikt
över den långsikliga utvecklingen (DFE-rapport nr 30); överlämnad den 29 maj
1980. - Produktion av energiråvara i jordbruket (DFE-rapport nr 31); -
Energiråvara från skogsbruket. Värdering av EFUD-insatserna inom Biosystem -
Skog (DFE-rapport nr 33); överlämnad i augusti 1980.

Vidare
har DFE utarbetat en sammanställning över Sveriges dellagande i
forskningssamarbetet inom lEA och annal internationellt

23 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 103

s. 354 Kontrollera mot PDF

1:5
Skr 1980/81:103 354

energiforskningssamarbete
(DFE-rapport nr 24); överlämnad den 24 mars 1980.

Härutöver
har DFE gett ut följande rapporter under perioden: -Skogsenergi och energiskog.
Två vikliga energikällor för framliden (DFE-rapport nr 26); överlämnad den 28
maj 1980. - Biomassa som energiresurs. Några synpunkter på biomassa som
energikälla i del svenska energisystemet (DFE-rapport nr 27); överlämnad den 7
augusti 1980. - Forskningsprogrammet Allmänna energisyslemsludier (DFE-rapport
nr 28). - Den internadonella kolmarknaden. Marknadsstruktur och prissättning
(DFE-rapport nr 32); överlämnad den 9 september 1980.

DFE;s
verksamhet som programansvarigt organ för energiforskningens program Allmänna
energisystemstudier har redovisats i anslagsframställningen för della program.

DFE;s
framtida verksamhet är beroende av statsmakternas prövning av energiforskningsprogram
för budgetåren 1981/82-1983/84 och ställningslagande till organisationen på
energiområdet (jfr nr I 25).

6.
Läkemedelsindustridelegationen (11975:09) (LIND)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 25 september 1975 för samordning av svensk
läkemedelsindustri (se Post- och Inrikes tidn. den 11 november 1975):

Ordförande:
Olsson, Bengt K., landshövding (fr.o.m. den 31 januari 1977 t.o.m. den 30 juni
1980)

Ledamöter;
Andrén, Bengt, verksL direktör (fr.o.m. den 13 augusd 1979 t.o.m. den 27 mars
1980)

Eklund,
Lennart S. G., ombudsman (fro.m. den 24 november 1975 Lo.m. den 30 juni 1980)

Gustavsson,
S. A. Göran, departementssekreterare (fr.o.m. den I juni 1978 t.o.m. den 30
juni 1980)

Ifvarsson,
Carl-Anders, statssekreterare (fr.o.m. den I december 1978 t.o.m. den 29
februari 1980)

Lennholm,
B. Gunnar O., förbundsdirektör (fr.o.m. den 24 november 1975 t.o.m. den 30 juni
1980)

Lennmarker,
Göran, sakkunnig (fr.o.m. den I mars t.o.m. den 30 juni 1980)

Ryné,
S. Olle, verkst. direktör (fr.o.m. den 24 november 1975 t.o.m. den 30 juni
1980)

s. 355 Kontrollera mot PDF

355 Kommittéer:
Industridepartementet 1:6

Schyberg,
Per-Eric J., verkst. direktör (fr.o.m. den 1 februari 1978

Lo.m.
den 30 juni 1980)

Ström,
Sven, docent (fr.o.m. den 1 februari 1978 t.o.m. den 30 juni

1980)

Vegis,
Peter, fil. mag. (fr.o.m. den 24 november 1975 t.o.m. den 30 juni

1980)

Virding,
Gösta A., verkst. direktör (fr.o.m. den 24 november 1975

t.o.m.
den 30 juni 1980)

Ward,
Kurt K. B., landstingsråd (fr.o.m. den 24 november 1975 t.o.m.

den
30 juni 1980)

Werin,
Gun, ingenjör (fr.o.m. den 24 november 1975 t.o.m. den 30 juni

1980)

Werkö,
Lars, professor (fr.o.m. den 1 januari 1978 t.o.m. den 30 juni

1980)

Ålander,
Nils-Erik (fr.o.m. den 24 november 1975 t.o.m. den 30 juni

1980)

Experter:
Abramowicz, Isak, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 juni 1978 Lo.m. den
30 juni 1980)

Esping,
Hans, revisionsdirektör (fr.o.m. den 1 december 1978 t.o.m. den 30 juni 1980)

Löfgren,
Torslen Hj., departementssekreterare (fr.o.m. den I februari 1979 t.o.m. den 30
juni 1980)

Wennström,
K. Gunnar, avdelningschef (fr.o.m. den 15 juni 1978 Lo.m. den 30 juni 1980)

Sekreterare:

Grohman,
Hans Å., revisionsdirektör (fr.o.m. den 15 juni 1978 t.o.m. den 30 september
1980)

Bitr.
sekreterare: Hörnell, Erik F., universitetslektor (fr.o.m. den I oktober 1978
t.o.m. den 29 februari 1980)

Sténson,
Britt-Marie, jur. kand. (fr.o.m. den 1 november 1976 t.o.m. den 30 september
1980)

Direktiven
för delegationen, se 1976 års kommitléberättelse I 28. Tilläggsdirektiv, se
1979 års kommitléberättelse del II I 6.

Delegarionen
har under liden november 1979 - juni 1980 hållit sju sammanträden samt haft
fortlöpande överläggningar med de fem siörsta läkemedelsföretagen samt
myndigheter och organisationer, som kan beröras av delegationens arbete.

Delegationen
har i oktober avgetl sitt slutbetänkande (SOU 1980:33) Svensk
Läkemedelsindustri jämte bilagor i maj och juni 1980.

Uppdraget
är därmed slutfört.

s. 356 Kontrollera mot PDF

1:7
Skr 1980/81:103 356

7.
Norrbottendelegationen (I 1976:04)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 2 december 1976 och den 18 oktober 1979 för
att lämna förslag till och inidera åtgärder för att öka sysselsättningen i
Norrbottens län (se Post- och Inrikes tidn. den 13 december 1976):

Ordförande:
Lassinanld, Ragnar I., landshövding (t.o.m. den 30 juni 1980)

Ledamöter:
Andersson, Gösta, ombudsman (t.o.m. den 30 juni 1980) Boström, Curt B., kamrer,
led. av riksdagen (t.o.m. den 30 juni 1980) Hammarstedt, H. Bertil, direktör
(fr.o.m. den 31 december 1978 Lo.m. den 30 juni 1980)

Pettersson,
Göte J., adjunkt (Lo.m. den 30 juni 1980) Petersson, Per M., hemmansägare, led.
av riksdagen (t.o.m. den 30 juni 1980)

Stridsman,
Torsten U., ombudsman, Ld. led. av riksdagen (t.o.m. den 30 juni 1980)

Sakkunniga;
Andersson, J. Gunnar D., överdirektor (fr.o.m. den 10 januari 1977 Lo.m. den 30
juni 1980)

Backlund,
Lars P., länsräd (fr.o.m. den 10 januari 1977 Lo.m. den 30 juni 1980)

Eriksson,
Björn G., departementsråd (fr.o.m. den I mars 1977 Lo.m. den 30 juni 1980)
Hjelmqvisl, Ingvar K. R., departementsråd (fr.o.m. den 10 januari

1977 t.o.m.
den 30 juni 1980)

Larsson,
E. Åke, jur. dr (fr.o.m. den 18 april 1977 t.o.m. den 30 juni

1980)

Luttropp,
L. Thomas, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 januari

1979
t.o.m. den 30 juni 1980)

Neergaard,
Erik A., lagman (fr.o.m. den 10 januari 1977 t.o.m. den 30

juni
1980)

Experter:
Andersson, Folke W. L., näringslivssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober

1978 t.o.m.
den 30 juni 1980)

Bengtsson,
Staffan, verksL direktör (fr.o.m. den 1 januari 1979 Lo.m.

den
30 juni 1980)

Björkman,
Magnus, kamrer (fr.o.m. den 1 oktober 1978 t.o.m. den 30

juni
1980)

Brändström,
Bengt H., överlanlmätare (fr.o.m. den 10 januari 1977

Lo.m.
den 30 juni 1980)

s. 357 Kontrollera mot PDF

357 Kommittéer: Industridepartementet 1:7

Eriksson,
A. E. Ingemar, länsjägmästare (fr.o.m. den 10 januari 1977

Lo.m.
den 30 juni 1980)

Hallsten,
Lars T, departementssekreterare (fr.o.m. den lOjanuari 1977

Lo.m.
den 30 juni 1980)

Hansén,
Bengt-Olof D. V., lantbruksdirektör (fr.o.m. den lOjanuari

1977
t.o.m. den 30 juni 1980)

Henriksson,
Rune L, departementsråd (fr.o.m. den 10 januari 1977

Lo.m.
den 30 juni 1980)

Johansson,
N. Mårten, planeringschef (fr.o.m. den 10 januari 1977

Lo.m.
den 30 juni 1980)

Kahlin,
Tage H. G., direktör (fr.o.m. den lOjanuari 1977 Lo.m. den 30

juni
1980)

Lampinen,
Per A., chefskonsulent (fr.o.m. den 1 oktober 1978 Lo.m.

den
30 juni 1980)

Levin,
P. Tage, departementsråd (fr.o.m. den 10 januari 1977 t.o.m.

den
30 juni 1980)

Modig,
Stig, bitr. länsarbetsdirektör (fr.o.m. den 25 januari 1977 t.o.m.

den
30 juni 1980)

Rubin,
Nils A., direktör (fr.o.m. den 1 januari 1979 t.o.m. den 30 juni

1980)

Sundström,
Gustaf, ombudsman (fr.o.m. den 1 februari 1979 t.o.m.

den
30 juni 1980)

Sääf,
K. Å. Henry, länsarbetsdirektör (fr.o.m. den 10 januari 1977

Lo.m.
den 30 juni 1980)

Öström,
Kjell V., planeringsdirektör (fr.o.m. den lOjanuari 1977 t.o.m.

den
30 juni 1980)

Sekreterare:
Medin-Levén, Barbro, byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1979 t.o.m. den 30
juni 1980)

Bitr.
sekreterare: Hedström, A. Jan-Olof, bitr. överlantmätare (fr.o.m. den lOjanuari
1977 Lo.m. den 30 juni 1980)

Johansson,
Hans A., civilingenjör (fr.o.m. den 1 oktober 1978 Lo.m. den 31 december 1979)

Bitr.
sekreterare vad avser näringslivsservice:

Rörling,
Ola, förste byråsekrelerare (fr.o.m. den 1 oktober t.o.m. den 31 december 1979)

Direktiven
för delegationen, se 1977 års kommittéberättelse del II I 5.

Delegationen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sex sammanträden.

s. 358 Kontrollera mot PDF

1:7
Skr 1980/81:103 358

Delegationen
har den 21 oktober 1980 avgelt betänkandet (Ds 1 1980:14) Rapport över
Norrbottendelegationens verksamhet. Uppdraget är därmed slutfört.

8.
Kooperationsutredningen (I 1977:01)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 10 februari 1977 för alt utreda frågan om
kooperationen och dess roll i samhället:

Ordförande;
Eliasson, Lars M., Ld. landshövding, Ld. led. av riksdagen

Ledamöter:
Alsén, Hans O., ombudsman, led. av riksdagen Gustafson, Sven H., bankkamrer,
f.d. led. av riksdagen Kuylenstjerna, C. Göran J., direktör Lundevall, Owe N.
A., direktör Marcus, Lars E. P., direktör

Nilsson,
Anna-Lisa, handelslrädgårdsmäslare, Ld. led. av riksdagen Tågmark, Sven G.,
lantbrukare, Ld. led. av riksdagen af Ugglas, Margaretha M., civilekonom, led.
av riksdagen (t.o.m. den 22 april 1980)

Westerberg,
Per, civilekonom, led. av riksdagen (fr.o.m. den 23 april 1980)

Experter:
Brodén, E. Berdl, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1978)

Forssiröm,
Jan E. C, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 november 1977) Lindquist, Sven B. E.,
bankdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1980) Ljunggren, Sten, civilekonom (fr.o.m.
den 1 januari 1979 t.o.m. den 30 september 1980)

Martin-Löf,
Rutger, direktör (fr.o.m. den 1 januari 1980) Olson, Gösta, bankdirektör
(fr.o.m. den I januari 1980) Reinius, Ulla B., civilekonom (fr.o.m. den 16 maj
1977) Sandström, B. Gustaf T, kammarrättsassessor (fr.o.m. den 1 mars 1979)

Sekreterare:
Öh, E. Tage, departementssekreterare

Bitr.
sekreterare: Marldnen, Eero O., fil. kand. (fr.o.m. den 1 mars 1980) Möller, S.
A. Christer, regeringsrättssekrelerare (fr.o.m. den 1 mars 1980)

s. 359 Kontrollera mot PDF

359 Kommittéer: Industridepartementet 1:9

Westerberg,
Pia-Margherite, forskningsassistent (fr.o.m. den 1 augusti 1979)

Lokal:
Munkbron 11, 3 tr. 11128 Slockholm, tel. 116651 (sekreteraren)

Direktiven
för ulredningen, se 1978 års kommittéberättelse del II I 2. Tilläggsdirekdv, se
1980 års kommitléberättelse del II I 7.

Utredningen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit nio sammanträden.

Utredningen
har den 23 april 1980 avgetl delbetänkandet (SOU 1980:36) Arbetskooperation.

Utredningen
beräknas avge sitt slutbetänkande under år 1981.

9.
Delegationen (I 1977:02) för glesbygdsfrågor

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 17 februari 1977 och den 18 oktober 1979
för atl bereda, samordna och intensifiera regeringens glesbygdsinsatser:

Ordförande;
Eriksson, Per-Ola, landstingsledamot (fr.o.m. den 1 juli 1980) Petersson, Olof
H. E., Ld. kansliråd (t.o.m. den 30 juni 1980)

Ledamöter:
Berglund, Frida J., skolsköterska, led. av riksdagen Brännström, Inger A.,
organisadonsassislent (Lo.m. den 30 juni 1980) Dahlberg, Rolf L,
yrkesvalslärare, led. av riksdagen (Lo.m. den 30 juni 1980)

Engström,
Odd, utredningssekreterare (fr.o.m. den I juli 1980) Jansson, Lars,
planeringsdirektör (t.o.m. den 30 juni 1980) Jonasson, J. E. Bertil,
lantbrukare, led. av riksdagen Lindberg, Jan-Erik, kanslichef (t.o.m. den 30
juni 1980) Nilsson, Tore U., predikant, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juli
1980) Westberg, Olof (Olle), rektor

Experter;
Carlson, T. Eilert, byrådirektör (fr.o.m. den I mars 1978 Lo.m. den 30 juni
1980)

Etlarp,
Lars G., departementsråd (fr.o.m. den 1 september 1977 t.o.m. den 30 juni 1980)

Hansson,
Stig G. E., agronom (fr.o.m. den 1 september 1977) Liden, Carl-Johan,
departementssekrelerarare (fr.o.m. den 1 juli 1980) Melin, Ingemar, fil. kand.
(fr.o.m. den I juli 1980) Mårten, Hans W., byrådirektör (fr.o.m. den 1 juli
1980)

s. 360 Kontrollera mot PDF

1:9 Skr 1980/81:103 360

Nyqvist,
Christer, sekreterare (fr.o.m. den 1 november 1980) Stålberg, P. Lennart,
departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober

1977 Lo.m.
den 31 december 1979)

Sundbom,
Magnus, sekreterare (fr.o.m. den 1 juli t.o.m. den 31 oktober

1980)

Tetzell,
Tomas, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1980)

Öhrman,
Lars F., sekreterare (fr.o.m. den I juli 1980)

Sekreterare;
Bond, L. Staffan, förste byråsekreterare (fr.o.m. den I september 1980)
Hammarberg, Margareta, departementssekreterare (fr.o.m. den I mars

1978 Lo.m.
den 11 augusd 1980)

Lokal;
Industridepartementet, Slorkyrkobrinken 7, 103 33 Stockholm, tel. växel 763 10
00, direktval 763 23 05 (sekreteraren)

Direktiven
för delegationen, se 1978 års kommitléberällelse del II I 3.

Delegationen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
delegationens arbete.

Därutöver
har delegationen företagit en studieresa till Norrbottens län.

Delegationens
arbete beräknas pågå under hela år 1981.

10.
Delegationen (I 1977:03) med uppgift att behandla sysselsättningsproblemen i Göteborgsregionen

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 12 maj 1977 med uppdrag all behandla
sysselsättningsproblemen i Göteborgsregionen samt atl till delegationen knyta
en arbetsgrupp (med högst nio ledamöter) med uppgift att behandla de akuta sysselsättningsfrågorna
i Göteborgsregionen;

Ordförande;
Norling, Åke, landshövding (fr.o.m. den 16 november 1980) Persson, Carl G., Ld.
landshövding (fr.o.m. den I februari 1979 t.o.m. den 15 november 1980)

Ledamöter:
Adiels, Arne, landstingsråd

Antonsson,
Johannes, landshövding (fr.o.m. den 1 februari 1979) Franzén, Ivar, led. av
riksdagen

Fridh,
K. Göte, landshövding (fr.o.m. den 1 september 1978) Hulterslröm, Sven Å.,
kommunalråd

s. 361 Kontrollera mot PDF

361 Kommittéer: Industridepartementet 1:10

Ström,
Lennart, kommunalråd Thorén, Rune, socionom

Sekreterare:
Sigfridson, C. A. Richard, planeringsdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1977)

Bitr.
sekreterare: Björneld, Lars G., byrådirektör (fr.o.m. den 1 juni 1977)
Carlsson, Carl-Gustaf E., planeringsdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1977) Jonsson,
Karl-Erik, kanslichef (fr.o.m. den 1 oktober 1977) Larsson, Claes, byrådirektör
(fr.o.m. den 1 september 1977)

Arbetsgrupp:

Ordförande:
Persson, Carl G., Ld. landshövding (fr.o.m. den 1 februari 1979 t.o.m. den 30
juni 1980)

Ledamöter:
Axell, Göran, ombudsman (t.o.m. den 30 juni 1980) Blomqvist, Egon,
länsarbetsdirektör (t.o.m. den 30 juni 1980) Hansen, Åge, ombudsman (t.o.m. den
30 juni 1980) Hultin, S. Erland V., lekn. lic. (fr.o.m. den 1 oktober 1977
t.o.m. den 30 juni 1980)

Mannheimer,
Sören, förbundsjurist (t.o.m. den 30 juni 1980) Norling, S. Åke, kommunalråd
(t.o.m. den 30 juni 1980) Sillen, Bo S. A., direktör (Lo.m. den 30 juni 1980)
Tengrolh, Bengt T, direktör (t.o.m. den 30 juni 1980) Thorén, Rune, socionom
(t.o.m. den 30 juni 1980)

Experter:
Gunnarson, Arne V., direktör (fr.o.m. den I augusti 1977 t.o.m. den 30 juni
1980)

Gustavsson,
Ulf H., civilingenjör (fr.o.m. den 1 augusti 1977 Lo.m. den 30 juni 1980)

Wictor,
Karl-Erik, byrådirektör (fr.o.m. den 1 mars 1979 Lo.m. den 30 juni 1980)

Sekreterare:
Wennerberg, Bengt, företagskonsult (fr.o.m. den 1 mars 1979 t.o.m. den 30 juni
1980)

Lokal;
Länsstyrelsen, 403 40 Göteborg, tel. växel 031/60 50 00, direktval 031/60
58 04 (sekreteraren, delegarionen)

Direktiven
för delegarionen, se 1978 års kommittéberättelse del II 14.
Arbetsgruppen har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit fyra
sammanträden.

s. 362 Kontrollera mot PDF

1:10
Skr 1980/81:103 362

Ytterligare
rapporter som underbygger tidigare hemställan om att Havstekniskt Institut och
Dykcentrum skall inrättas i Göteborg har tillställts regeringen.

En
studieresa har gjorts till Offshoremässan i Stavanger i Norge.

En
rapport över arbetsgruppens verksamhet kommer att redovisas under våren 1981.
Arbetsgruppens arbete har slutförts den 30 juni 1980.

Delegarionen
har under dden november 1979 - juni 1980 hållit elt sammanträde. Arbelel har
framför allt bedrivits inom sekretariatet i samverkan med de tre berörda
länsstyrelserna och deras arbete med länsplanering 1980.

Sedan
länsstyrelserna redovisat länsprogram 1980 beräknas delegationen avsluta sitt
arbete under våren 1981.

11.
Direktinvesteringskommittén (I 1977:06)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 30 juni 1977 med uppdrag att utreda frågan
om de internationella investeringarnas näringspolitiska effekter;

Ordförande:
Pettersson, Eric B., generaldirektör (fr.o.m. den 7 november 1977)

Ledamöter:
Björkegren, Carl-Erik, direktör (fr.o.m. den 7 november 1977) Engman, Hans O.
R., utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1979 Lo.m. den 30 juni 1980)

Karlander,
Olof, pol. mag. (fr.o.m. den 7 november 1977) Lennartsson, Folke,
utredningssekreterare (fr.o.m. den I juli 1980) Lindgren, Lars-Olof,
utredningssekreterare (fr.o.m. den 7 maj 1980) Ljung, Lars U.,
utredningssekreterare (fr.o.m. den 7 november 1977 Lo.m. den 6 maj 1980)

Palmer,
S. A. Anders, utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 december 1978) Rydin, Bo
Göran, direktör (fr.o.m. den 7 november 1977)

Experter:
Carling, Alf G., docent (fr.o.m. den 7 november 1977) Jonsson, Björn T,
departementssekreterare (fr.o.m. den 15 september 1978) Sanden, Peter, fil.
kand. (fr.o.m. den 7 november 1977)

Huvudsekreterare:
Vahlne, Jan-Erik, ekon. dr (fr.o.m. den I december 1977)

s. 363 Kontrollera mot PDF

363 Kommittéer: Industridepartementet 1:12

Bitr.
sekreterare; Hörnell, Erik F., universitetslektor (fr.o.m. den I mars 1980) von
Heland, Karl-Johan, ekon. stud. (fr.o.m. den I juli 1978)

Lokal:
Regeringsgalan 65, Box 7785, 103 96 Stockholm, tel. växel 22 85 40

Direktiven
för utredningen, se 1978 års kommiltéberältelse del II I 6.

Kommittén
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit åtta sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
kommilléns arbete.

Kommittén
planerar atl avge fyra delbelänkanden våren 1981.

Kommittén
beräknas avsluta sitt arbete under år 1981.

12.
1978 års standardiseringsutredning (I 1.977:10)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 22 december 1977 med uppdrag atl utreda
vissa frågor rörande standardisering;

Särskild
utredare; Lindquist, Bertil, överingenjör (fr.o.m. den I september 1980)
Norell, Ove A., Ld. generaldirektör (fr.o.m. den I januari 1978 t.o.m. den 31
augusd 1980)

Sakkunnig:
Berg, Nils G., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1978)

Experter: Carlsson,
Per-Olof, civilingenjör (fr.o.m. den 1 april 1978) Röhnisch-Ström,
Ann-Margret, förvaltningsjurist (fr.o.m. den 1 september 1980)

Sjöberg,
Svante, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1980) Svahn, Hans L.,
hovrättslagman (fr.o.m. den 1 september 1980)

Sekreterare:
Berg, Nils G., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1978)

Lokal:
Munkbron 17, 1 tr., 103 33 Stockholm, tel. 20 34 28
(sekreteraren)

Direktiven
för utredningen, se 1979 års kommittéberättelse del II I 4.

Utredningen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit 15 sammanträden.

Ulredningen
beräknas avsluta sitt arbete under våren 1981.

s. 364 Kontrollera mot PDF

1:13
Skr 1980/81:103 364

13.
Utredningen (I 1977:11) om omställbara eldningsanläggningar, m.m. (OEA)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 22 december 1977 och den 8 november 1979
med uppdrag att utreda frågan om omställbara eldningsanläggningar m.m.;

Ordförande:
Tomner, J. Sigvard A., generaldirektör (fr.o.m. den 17 april 1978 Lo.m. den 30
september 1980)

Ledamöter;
Förslberg, Karl-Axel, direktör (fr.o.m. den 17 april 1978 t.o.m. den 30
september 1980)

Lindberg,
Sverker, kommunalråd (fr.o.m. den 26 februari 1979 Lo.m. den 30 september 1980)

Lundh,
Erik, direktör (fr.o.m. den 17 april 1978 Lo.m. den 30 september 1980)

Malmros,
Rune, kommunalråd (fr.o.m. den 17 april 1978 t.o.m. den 30 september 1980)

Experter:
Brandt, Rolf, byrådirektör (fr.o.m. den 12 juni 1978 Lo.m. den 30 september
1980)

Fredriksson,
Göran, byrådirektör (fr.o.m. den 5 december 1978 t.o.m. den 30 september 1980)

Haag,
Allan, direktör (fr.o.m. den I maj 1978 t.o.m. den 30 september 1980)

Larsson,
Folke, byrådirektör (fr.o.m. den I maj 1978 t.o.m. den 30 september 1980)

Larsson,
Yngve, direktör (fr.o.m. den I maj 1978 Lo.m. den 30 september 1980)

Lundmark,
Rolf, hovrättsassessor (fr.o.m. den 28 maj 1979 Lo.m. den 30 september 1980)

Malmström,
Karl G., byråchef (fr.o.m. den I maj 1978 t.o.m. den 30 september 1980)

Persson,
Arvid, direktör (fr.o.m. den 1 maj 1978 t.o.m. den 30 september 1980)

Sandberg,
Sven-Olof, överingenjör (fr.o.m. den I maj 1978 t.o.m. den 30 september 1980)

Slälebrant,
Rolf, överingenjör (fr.o.m. den I maj 1978 t.o.m. den 30 september 1980)

Svenningsson,
Per Johan, civilingenjör (fr.o.m. den I maj 1978 t.o.m. den 30 september 1980)

s. 365 Kontrollera mot PDF

365 Kommittéer: Industridepartementet 1:14

Norell,
Torslen B., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I maj 1978 t.o.m. den 30 september
1980)

Sekreterare;
Molin, Olof E. O., departementssekreterare (fr.o.m. den 17 april 1978 t.o.m.
den 30 september 1980)

Direktiven
för utredningen, se 1979 års kommitléberällelse del II 1 5.

Ulredningen
har under liden november 1979 - september 1980 hållit tre sammanträden.

Utredningen
har den 16 april 1980 avged betänkandet (SOU 1980:9) Övergång lill fasla bränslen
och den 27 augusti 1980 rapporten Elvärmeavbroll under kriser och krig.

Uppdraget
är därmed slutfört.

14.
Data- och elektronikkommittén (I 1978:04) (DEK)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 20 juli och den 10 november 1978 med
uppdrag all utreda datateknikens och elektronikens effekter på näringslivels
utveckling:

Ordförande:
Mårtensson, Nils L., iL professor (fr.o.m. den 15 augusti 1978)

Ledamöter:
Berglund, Thomas, sakkunnig (fr.o.m. den 13 mars 1979 Lo.m. den 8 september
1980)

Du
Rielz, Gunnar, ekon. lic. (fr.o.m. den 15 augusti 1978) Eliasson, C. Gunnar,
docent (fr.o.m. den 15 augusti 1978) Frejhagen, E. Birgitta E., sekreterare
(fr.o.m. den 15 augusti 1978) Gadd, P. E. Arne, revisionsdirektör, led. av
riksdagen (fr.o.m. den 15 augusti 1978)

Ingberg,
William, departementssekreterare (fr.o.m. den 27 januari 1979)

Lindebro,
K. Sören S., ingenjör (fr.o.m. den I november 1978) Petersson, S. G. Roland,
direktörsassistenl (fr.o.m. den I november 1978)

Ribrant,
Gunnar C. H., departementsråd (fr.o.m. den 15 augusti 1978) Thörngren, S.
Bertil, docent (fr.o.m. den 15 augusti 1978) Tjernström, K. Sune, ekon.lic.
(fr.o.m. den 10 november 1978 t.o.m. den 26 januari 1979)

Experter:
Andersson, Emil, överingenjör (fr.o.m. den I december 1978)

s. 366 Kontrollera mot PDF

1:14 Skr 1980/81:103 366

Andersson,
Ture, instruktör (fr.o.m. den 1 december 1978)

Brodén,
E. Bertil, departementssekreterare (fr.o.m. den 11 november

1978)

Edling,
Sven, syslemchef (fr.o.m. den 15 oktober 1979)

Eriksson,
Lennart, docent (fr.o.m. den 15 oktober 1979)

Johansson,
John, ingenjör (fr.o.m. den I december 1978)

Karlsson,
Kenlh, ombudsman (fr.o.m. den 1 december 1978)

Lundberg,
Bengt T., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I december 1978)

Nilsson,
Owe, direktör (fr.o.m. den 1 december 1978)

Rann,
Sdg, ombudsman (fr.o.m. den 15 oktober 1979)

Reuterswärd,
Anders, P. E. departementssekreterare (fr.o.m. den 15

oktober
1979)

Sohlenius,
Gunnar H., professor (fr.o.m. den 1 december 1978)

Stark,
Börje, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 december 1978)

Weichbrodt,
Björn, civilingenjör (fr.o.m. den I december 1978)

Ödmansson,
Erik, civilingenjör (fr.o.m. den 15 oktober 1979)

Örn,
Torsten, verkstadschef (fr.o.m. den 1 december 1978)

Sekreterare;
Carlsson, Jan M., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I augusti 1978)

Bitr.
sekreterare: Brodén, Kerstin, byråassistent (fr.o.m. den 15 augusti 1978) Oden,
Nils A. G., byrådirektör (fr.o.m. den I oktober 1979) Persson, Lars G.,
byrådirektör (fr.o.m. den 25 september 1978) Selg, Håkan,
departementssekreterare (fr.o.m. den 15 september 1978)

Lokal:
Industridepartementet, Drottninggatan 20, 103 33 Slockholm, tel. växel 763 10
00, direktval 763 29 08 (sekreteraren)

Direktiven
för kommittén, se 1979 års kommitléberällelse del II I 13.

Kommittén
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit tio sammanträden samt ell
sammanträde med referensgruppen för studien Datorstyrd produktionsutrustning
och sex sammanträden med referensgruppen för studien Styrsystem inom
processindustrin.

Kommittén
har den 19 maj 1980 avgett promemorian (Ds 1 1980:7) Industri- och
forskningspolitiska program inom Dala- och elektronikomrädet. Reserapporter
från USA, Finland, Storbritannien, Västtyskland, Japan och Frankrike, den 18
juni 1980 rapporten (SOU 1980:17) Datateknik och industripolitik. Industri- och
forskningspoliliska program inom data- och eleklronikområdet i olika länder
och den 8 oktober 1980 rapporten Dalateknik, ekonomisk tillväxt och
sysselsättning. Tre uppsatser sammantslällda av Dala- och elektronikkommittén.

Kommitténs
arbete beräknas pågå under hela år 1981.

s. 367 Kontrollera mot PDF

367 Kommittéer: Industridepartementet 1:15

15.
Energiprovningsutredningen (I 1978:06)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 2 november 1978 med uppdrag atl utreda
vissa frågor rörande provning inom energiområdet:

Särskild
utredare: Wennerberg, Sigfrid B., civilingenjör (fr.o.m. den 3 november 1978
t.o.m. den 30 juni 1980)

Sakkunniga:
Essunger, N. Gunnar P., överingenjör (fr.o.m. den 20 november 1978 t.o.m. den
30 juni 1980)

Faugert,
Sven J. E., departementssekreterare (fr.o.m. den 20 november 1978 t.o.m. den 30
juni 1980)

Horowilz,
Artur, laboratoriechef (fr.o.m. den 20 november 1978 t.o.m. den 30 juni 1980)

Karlsson,
Ulf G., departementssekreterare (fr.o.m. den 20 november 1978 t.o.m. den 30
juni 1980)

Sundfell,
Bengt, ingenjör (fr.o.m. den 1 februari t.o.m. den 30 juni 1980)

Södergren,
Lars-Olof, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 20 november 1978 Lo.m. den 31
januari 1980)

Årlin,
Ingrid S., föreståndare (fr.o.m. den 20 november 1978 Lo.m. den 30 juni 1980)

Experter;
Bankvall, Claes, överingenjör (fr.o.m. den I december 1979 Lo.m. den 30 juni
1980)

Boström,
Torbjörn, forskningssekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1979 Lo.m. den 30 juni
1980)

Finney,
Peter, byrådirektör (fr.o.m. den I mars 1979 t.o.m. den 30 juni 1980)

Håkansson,
Stig, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I mars 1979 t.o.m. den 30 juni 1980)

Johansson,
Jan-Olof, civilingenjör (fr.o.m. den I december 1979 t.o.m. den 30 juni 1980)

Kinbom,
Gunnar, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 mars 1979 t.o.m. den 30 juni 1980)

Leijon,
Jan, ingenjör (fr.o.m. den I mars 1979 Lo.m. den 30 juni 1980) Nilsson, Tomas,
förste avdelningsingenjör (fr.o.m. den 1 mars 1979 t.o.m. den 30 juni 1980)

Odsell,
Olle, forskare (fr.o.m. den I mars 1979 t.o.m. den 30 juni 1980) Roseen,
Rutger, lekn. lic. (fr.o.m. den 20 november 1978 t.o.m. den 30 juni 1980)

s. 368 Kontrollera mot PDF

1:15 Skr 1980/81:103 368

Samuelson,
Ingemar, förste avdelningsingenjör (fr.o.m. den 20

november
1978 t.o.m. den 30 juni 1980)

Stadier,
Claes-Göran, forskningssekrelerare (fr.o.m. den 1 mars 1979

Lo.m.
den 30 juni 1980)

Svenson,
Gösta E., ingenjör (fr.o.m. den 20 november 1978 t.o.m. den

30
juni 1980)

Svensson,
Torslen, civilingenjör (fr.o.m. den 20 november 1978 t.o.m.

den
30 juni 1980)

Swedjemark,
Åke, ingenjör (fr.o.m. den 20 november 1978 t.o.m. den

30
juni 1980)

Wallin,
Allan, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 mars 1979 t.o.m. den

30
juni 1980)

Sekreterare:
Hallerström, Nils, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 december 1979 Lo.m.
den 30 juni 1980)

Lundahl,
Harald, byrådirektör (fro.m. den 3 november 1978 t.o.m. den 30 november 1979)

Bitr.
sekreterare: Hallerström, Nils, departementssekreterare (fr.o.m. den 3 november
1978 Lo.m. den 30 november 1979)

Direktiven
för ulredningen, se 1979 års kommitléberättelse del II I 16.

Utredningen
har under tiden november 1979 - juni 1980 hållit fyra sammanträden.

Sekretariatet
har den 20 december 1979 avgelt arbetsrapport 3. Energiprovning och
samhällsekonomi och den 5 mars 1980 arbetsrapport 4. Behov och resurser.

Utredningen
har den lOjuni 1980 avged betänkandet (Ds I 1980:12) Provning för bättre
energihushållning och en bilagedel (Ds I 1980:13) till betänkandet.

Uppdraget
är därmed slutfört.

16.
Utredningen (I 1978:07) om kärnkraftens radioaktiva avfall - organisations- och
finansieringsfrågor

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 30 november 1978 och den 8 november 1979;

s. 369 Kontrollera mot PDF

369 Kommittéer: Industridepartementet 1:16

Särskild
utredare: Löfberg, Bertil, landshövding (fr.o.m. den 12 mars 1979 t.o.m. den 12
juni 1980)

Experter:
Bergström, Stig, direktör (fr.o.m. den 12 mars 1979 Lo.m. den 31 maj 1980)

Edman,
Rune, civilingenjör (fr.o.m. den 12 mars 1979 t.o.m. den 31 maj 1980)

Haegermark,
Harald, civilingenjör (fr.o.m. den 12 mars 1979 Lo.m. den 31 maj 1980)

Hagman,
Björn, byrådirektör (fr.o.m. den 12 mars 1979 t.o.m. den 31 januari 1980)

Johanson,
Bo C, departementssekreterare (fr.o.m. den 12 mars 1979 Lo.m. den 31 maj 1980)

Larsson,
Alf, civilingenjör (fr.o.m. den 12 mars 1979 t.o.m. den 31 maj 1980)

Lindh,
Gösta, departementssekreterare (fr.o.m. den 12 mars 1979 Lo.m. den 31 maj 1980)

Norrby,
Sören, förste strålskyddsinspeklör (fr.o.m. den 12 mars 1979 Lo.m. den 31 maj
1980)

Rydell,
Nils, överingenjör (fr.o.m. den 12 mars 1979 t.o.m. den 31 maj 1980)

Sjölin,
Nils, länsråd (fr.o.m. den 12 mars 1979 Lo.m. den 31 maj 1980) Svenke, Erik,
direktör (fr.o.m. den 12 mars 1979 t.o.m. den 31 maj 1980)

Wallestam,
Leif, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 12 mars 1979 t.o.m. den 31 maj 1980)

Sekreterare;
Jensen, Birger H. L., organisationsdirektör (fr.o.m. den 12 mars 1979 Lo.m. den
12 juni 1980)

Bitr.
sekreterare: Carlstedi, J. Bertil, departementssekreterare (fr.o.m. den I april
1979 Lo.m. den 1 juli 1980)

Direktiven
för ulredningen, se 1980 års kommitléberättelse del II I 2.

Utredningen
har under tiden november 1979 - april 1980 hållit tolv sammanträden.

Utredningen
har den 17 maj 1980 avgett (SOU 1980:14) Kärnkraftens avfall, organisation och
finansiering.

Uppdraget
är därmed slutfört.

24 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 103

s. 370 Kontrollera mot PDF

1:17
Skr 1980/81:103 370

17.
R2-utredningen (I 1978:08)

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 21 december 1978 och den 18 oktober 1979
för att utreda den fortsatta verksamheten vid R2-reaktorn i Studsvik:

Särskild
utredare;

Berndt,
Sune, professor (fr.o.m. den 15 februari 1979 t.o.m. den 31

maj
1980) Sakkunniga;

Ahlslröm,
Per-Eric, överingenjör (fr.o.m. den 26 mars 1979 t.o.m. den

31
maj 1980)

Haegermark,
Harald, civilingenjör (fr.o.m. den 15 februari 1979 t.o.m.

den
31 maj 1980)

Jansson,
Erik, reaktorinspeklör (fr.o.m. den 15 februari 1979 t.o.m.

den
31 maj 1980)

Johanson,
Bo C, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 februari

1979
t.o.m. den 31 maj 1980)

Lindqvist,
Ingvar, professor (fr.o.m. den 15 februari 1979 Lo.m. den 31

maj
1980)

Nilson,
Ragnar, direktör (fr.o.m. den 15 februari 1979 t.o.m. den 31

maj
1980) Experter;

Nicander,
Lars, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 maj 1979

t.o.m.
den 31 maj 1980)

Tenerz,
Erland, överingenjör (fr.o.m. den 15 februari 1979 t.o.m. den

31
maj 1980)

Vallin,
Ivar, departementssekreterare (fr.o.m. den 26 mars 1979 Lo.m.

den
31 maj 1980)

Ösleriundh,
Cari Gustaf, civilingenjör (fr.o.m. den 15 februari 1979

t.o.m.
den 31 maj 1980)

Bitr.
sekreterare: Caesar, Madeleine, assistent (fr.o.m. den 19 mars t.o.m. den 31
maj 1980)

Caristedl,
J. Bertil, deparlemenlssekrelerare (fr.o.m. den 1 april 1979 Lo.m. den 30 juni
1980)

Direkdven
för utredningen, se 1980 års kommiltéberältelse del II 1 1.

Ulredningen
har under tiden januari - maj 1980 hållit sju sammanträden. Därutöver har under
samma tid hållits överläggningar med utomstående vid tre dllfällen.

Ulredningen
har den 28 maj 1980 avgett belänkandet (Ds I 1980:9) Fortsatt verksamhet vid
R2-reaktorn i Studsvik.

Uppdraget
är därmed slutfört.

s. 371 Kontrollera mot PDF

371 Kommittéer: Industridepartementet 1:18

18.
Flygindustridelegationen (I 1978:09)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 21 december 1978 med uppdrag all bereda
frågor om civilt utnyttjande av flyginduslriella resurser;

Ordförande;
Hagslröm, Tony, generaldirektör (fr.o.m. den 5 februari 1979 t.o.m. den 31
januari 1980)

Ledamöter:
Abrahamsson, Morgan B., bankdirektör (fr.o.m. den 5 februari 1979 t.o.m. den 31
januari 1980)

Angelöf,
Arne, ombudsman (fr.o.m. den 5 februari 1979 t.o.m. den 31 januari 1980)

Bysledl,
P. Gösta, verkst. direktör (fr.o.m. den 5 februari 1979 t.o.m. den 31 januari
1980)

Fehrm,
E. Martin, tekn. dr (fr.o.m. den 5 februari 1979 t.o.m. den 31 januari 1980)

Olloson,
Benn E., ingenjör (fr.o.m. den 5 februari 1979 t.o.m. den 31 januari 1980)

Tomner,
J. Sigvard A., generaldirektör (fr.o.m. den 5 februari 1979 t.o.m. den 31
januari 1980)

Sakkunniga:
Gustafsson, G. Yvonne, kanslisekrelerare (fr.o.m. den 15 mars 1979 t.o.m. den
31 januari 1980)

Holgersson,
Svante O., departementssekreterare (fr.o.m. den 15 mars 1979 Lo.m. den 31 januari
1980)

Martin-Löf,
C.Johan E., överingenjör (fr.o.m. den 15 mars 1979 t.o.m. den 31 januari 1980)

Sidenbladh,
Thomas P., departementsråd (fr.o.m. den 15 mars 1979 t.o.m. den 31 januari
1980)

Experter:
Anderson, Göthe, kommunalråd (fr.o.m. den I april 1979 t.o.m. den 31 januari
1980)

Björneld,
Lars, byrådirektör (fr.o.m. den I april 1979 t.o.m. den 31 januari 1980)

Eriksson,
Gösta, kommunalråd (fr.o.m. den I april 1979 t.o.m. den 31 januari 1980)

Eriksson,
Tor, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 september 1979 Lo.m. den 31 januari
1980)

Fahlslen,
Ingvar, ombudsman (fr.o.m. den 1 september 1979 Lo.m. den 31 januari 1980)

s. 372 Kontrollera mot PDF

1:18 Skr 1980/81:103 372

Frendberg,
Sdg, kommunalråd (fr.o.m. den 1 april 1979 t.o.m. den 31

januari
1980)

Hellgren,
Gösta, professor (fr.o.m. den 15 september 1979 Lo.m. den

31
januari 1980)

Larsson,
Roland, kommunalråd (fr.o.m. den 1 april 1979 Lo.m. den 31

januari
1980)

Lundh,
Per-Erik, byråchef (fr.o.m. den 1 april 1979 Lo.m. den 31

januari
1980)

Malm,
Kari-Göthe, ombudsman (fr.o.m. den 1 september 1979 Lo.m.

den
31 januari 1980)

Nilsson,
Thorsten, ombudsman (fr.o.m. den 1 september 1979 t.o.m.

den
31 januari 1980)

Samlin,
Kaj, civilingenjör (fr.o.m. den 15 september 1979 t.o.m. den 31

januari
1980)

Skoglund,
Rolf, ombudsman (fr.o.m. den 1 september 1979 Lo.m. den

31
januari 1980)

Sohlenius,
Gunnar, professor (fr.o.m den 15 september 1979 t.o.m. den

31
januari 1980)

Stark,
Börje, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 september 1979 Lo.m.

den
31 januari 1980)

Wirsén,
Anders, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 september 1979

t.o.m,
den 31 januari 1980)

Direktiven
för delegationen, se 1980 års kommiltéberältelse del II I 3.

Delegationen
har under tiden november 1979 - januari 1980 hållit tre sammanträden.

Delegationen
har den 21 januari 1980 avgett betänkandet (Ds I 1980:2)
Flygindustridelegadonens betänkande.

Uppdraget
är därmed slutfört.

19.
Oljeersättningsdelegationen (I 1979:01)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 11 januari 1979 och den 8 november 1979 med
uppdrag alt mot bakgrund av förutsättningarna för etl ökat utnyttjande av
solvärme och bränslen som kan ersätta olja verka för samordning av insatserna
och föreslå erforderliga åtgärder för att dessa snarast införs i det svenska
energiförsörjnings-systemet:

Ordförande;
Pettersson, Eric, B. generaldirektör (fr.o.m. den 8 mars 1979)

s. 373 Kontrollera mot PDF

373 Kommittéer: Industridepartementet 1:19

Ledamöter:
Hjorth, Lars, departementsråd (fr.o.m. den 8 mars 1979) Karlsson, Björn,
professor (fr.o.m. den 8 mars 1979) Liljegren, Lars, sekreterare (fr.o.m. den 8
mars 1979) Lindau, Lars, byråchef (fr.o.m. den 8 mars 1979) Luthman, Gösta F.,
direktör (fr.o.m. den 8 mars 1979) Netzler, Lars, direktör (fr.o.m. den 8 mars
1979) Sohlman, Åsa, pol. mag. (fr.o.m. den 8 mars 1979) Tyrslrup, Kerstin, adjunkt
(fr.o.m. den 8 mars 1979) Wahlström, Björn, verkst. direktör (fr.o.m. den 8
mars 1979) Wesllin, Arne, avdelningschef (fr.o.m. den 8 mars 1979)

Experter:
Edin, Karl-Axel, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 oktober 1980) Ekholm, C.
Bertil, kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 1 mars 1980) Hemborg, Bo E. Y.,
kansliråd (fr.o.m. den 1 mars 1980) Holgersson, Svante,
departementssekreterare (fr.o.m. den 15 september 1979)

Magnusson,
Jan O., departementssekreterare (fr.o.m. den 15 mars 1979) Nordin, B. Tommy,
direktör (fr.o.m. den 1 mars 1980)

Experter
i arbetsgruppen för kraftvärme och större hetvattencentraler: Hahn, Ragnar J.,
överingenjör (fr.o.m. den 1 juni 1980) Holmström, Ivan Hj., överingenjör
(fr.o.m. den 1 juni 1980) Lagerholm, K. Olov, överingenjör (fr.o.m. den 1 juni
1980) Lundberg, E. Gunnar, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juni 1980)
Öberg, Bengt H., direktör (fr.o.m. den 1 juni 1980)

Experter
i arbetsgruppen för övriga hetvattencentraler: Andersson, Edor S. L, ingenjör
(fr.o.m. den 1 juni 1980) Gedung, J. Halvard, verkst. direktör (fr.o.m. den 1
juni 1980) Nyquisl, Carl-Erik, kraflverksdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1980)
Persson, Torsten A. L, överingenjör (fr.o.m. den 1 juni 1980)

Experter
i drivmedelsgruppen: Agfors, O. Gunnar, direktör (fr.o.m. den 18 december 1979)
Assarsson, Bo S. G., departementssekreterare (fr.o.m. den 18
december 1979)

Bergholm,
C. Arne, överingenjör (fr.o.m. den 18 december 1979) Björkman, Bertil,
civilingenjör (fr.o.m. den 18 december 1979) Brandberg, Åke R. L, tekn. lic.
(fr.o.m. den 18 december 1979) Fredriksson, Göran B., byrådirekrör (fr.o.m. den
1 februari 1980)

s. 374 Kontrollera mot PDF

1:19 Skr 1980/81:103 374

Haglund,
Gunnar, disponent (fr.o.m. den 18 december 1979)

Hallsten,
Lars, departementssekreterare (fr.o.m. den 18 december

1979)

Holmqvisl,
Per-Olof, utredningssekreterare (fr.o.m. den 18 december

1979)

Janz,
Klaus P. E., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 18 december 1979)

Johanson,
Bo C, departementssekreterare (fr.o.m. den 18 december

1979)

Johansson,
Tage A., tekn. direktör (fr.o.m. den 18 december 1979)

Kignell,
Jan Erik, civilingenjör (fr.o.m. den 18 december 1979)

Kinbom,
K. Gunnar, civilingenjör (fr.o.m. den 18 december 1979)

Laveskog,
Anders, fil. lic. (fr.o.m. den 18 december 1979)

Nilsson,
H. Anders, agronom (fr.o.m. den 18 december 1979)

Nordin,
B. Tommy, direktör (fr.o.m. den 18 december 1979 t.o.m. den

29
februari 1980)

Nyländer,
L, Rune, direktör (fr.o.m. den 18 december 1979)

Nyström,
Carl Gustaf, ingenjör (fr.o.m. den 18 december 1979)

Näsman,
Lars A., direktör (fr.o.m. den 18 december 1979)

Olsson,
Karl Erik T, lantbrukare (fr.o.m. den 18 december 1979)

Sahleström,
Britt L., civilingenjör (fr.o.m. den 18 december 1979)

Sjöberg,
O. Torgny, departementssekreterare (fr.o.m. den 18 december

1979)

Sveningsson,
Per Johan, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 18 december

1979)

Wramner,
Per L, Ld. statssekreterare (fr.o.m. den 18 december 1979)

Experter
i kolgruppen: Andersson, Per-Gunnar, leknisk direktör (fr.o.m. den 1 november
1979)

Berg,
Olle F., direktör (fr.o.m. den 1 november 1979) Borgne, Kurt G., civilingenjör
(fr.o.m. den I november 1979) Larsson, Folke L., byrådirektör (fr.o.m. den 20
juni 1979) Larsson, Yngve B., direktör (fr.o.m. den 20 juni 1979) Lekas, Kurt
A. L, pol. mag. (fr.o.m. den 20 juni Lo.m. den 14 september 1979)

Lindholm,
Hans W., fil. lic (fr.o.m. den 20 juni 1979) Neuman, Håkan, civilekonom
(fr.o.m. den 15 september 1979) Rödén, John O. G., avdelningsdirektör (fr.o.m.
den 20 juni 1979) Wikström, Olof G., tekn. direktör (fr.o.m. den 20 juni 1979)

Experter
i skogsgruppen: Berglund, Sven E., byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1979)
Dickens, C. Harry, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1979) Dirke, Lars
E., direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1979)

s. 375 Kontrollera mot PDF

375 Kommittéer: Industridepartementet 1:19

Högfors,
Sven E., civilingenjör (fr.o.m. den I oktober 1979) Klingberg, Carl-Olof,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1979) Ljunggren, M. H. Margareta,
departementssekreterare (fr.o.m. den 1 december 1979)

Schotle,
J. Lennart H., generaldirektör (fr.o.m. denl oktober 1979) Sundberg,
Carl-Gustaf, direktör (fr.o.m. den 1 oktober 1979) Söderberg, Lena B.,
jägmästare (fr.o.m. den 1 oktober 1979)

Experter
i solgruppen: Andersson, Hans E. B., docent (fr.o.m. den 20 december 1979)
Boström, Torbjörn A., forskningssekreterare (fr.o.m. den 20 december 1979)

Falkman,
Lena, departementssekreterare (fr.o.m. den 20 december 1979)

Faugert,
Sven J. E., departementssekreterare (fr.o.m. den 20 december 1979)

Frändberg,
B. Tage J., byrådirektör (fr.o.m. den 20 december 1979) Holm, J. Lennart,
generaldirektör (fr.o.m. den 20 december 1979) Hullberg, Ralf E., verkst.
direktör (fr.o.m. den 20 december 1979) Johnson, Carl-Olof, ingenjör (fr.o.m.
den 20 december 1979) Kåberger, Dage R., direktör (fr.o.m. den 20 december
1979) Lilja, Jan A., civilingenjör (fr.o.m. den 20 december 1979) Ljung, B.
Harald, civilingenjör (fr.o.m. den 20 december 1979) Lundkvist, Bengt O.,
forskningssekreterare (fr.o.m. den 6 februari 1980)

Lönn,
Hans F., civilingenjör (fr.o.m. den 20 december 1979) Nordström, Bengt F.,
planeringsdirektör (fr.o.m. den 20 december 1979)

Nordström.,
Sören, byggnadsråd (fr.o.m. den 20 december 1979) Sandesten, F. Stefan,
civilingenjör (fr.o.m. den 20 december 1979) Sjöberg, Hans B., verkst. direktör
(fr.o.m. den 20 december 1979) Stahre, N. Gunnar, avdelningsdirektör (fr.o.m.
den 20 december 1979) Ågren, S. Birgitta V., kanslisekreterare (fr.o.m. den 20
december 1979) Åstrand, Lars E., direktör (fr.o.m. den 20 december 1979)

Experter
i torvgmppen: Björkman, Gunnar-Arne, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 augusti
1979)

Fagerlund,
Bertil K. E., överingenjör (fr.o.m. den 15 augusti 1979) Fredriksson, Göran B.,
byrådirektör (fr.o.m. den 15 augusti 1979) Groop, Sven P., civilingenjör
(fr.o.m. den 15 augusti 1979) Hörmander, H. Olof, direktör (fr.o.m. den 15
augusti 1979) Ljunggren, M. H. Margareta, departementssekreterare (fr.o.m. den
1 december 1979)

s. 376 Kontrollera mot PDF

1:19
Skr 1980/81:103 376

Nyqvist,
Carl-Erik, kraflverksdirektör (fr.o.m. den 15 augusti 1979) Stenbeck, B. Gösta,
byrådirektör (fr.o.m. den 15 augusti 1979) Svanfeldl, Gunnar, byrådirektör
(fr.o.m. den 15 augusti 1979) Uddgren, Olle, byrådirektör (fr.o.m. den 15
augusti 1979)

Sekreterare:
Haegermark, C. Harald, civilingenjör (fr.o.m. den 1 juli 1979)

Bitr.
sekreterare: Bäckstrand, Magnus H., civilekonom (fr.o.m. den 1 juli 1979)
Molin, Olof, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1980) Wahlqvist,
Lars B., civilingenjör (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Lokal:
Induslridedepartementet, Slorkyrkobrinken 7, 103 33 Stockholm, tel. växel 763
10 00, direktval 763 22 51 (sekreteraren)

Direktiven
för delegationen, se 1980 års kommiltéberältelse del II I 4.

Delegationen
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit elva sammanträden samt
företagit en utrikes resa till Finland.

Torvgruppen inom
delegationen har den 30 januari 1980 avgett rapporten (Ds I 1980:3) Torv för
energisektorn.

Delegationens arbetsgrupp
för skogsenergi m.m. har den 18 februari 1980 avgelt rapporten (Ds 1 1980:4)
Förutsättningarna för användning av skogsenergi m.m. i Sverige.

Arbetsgruppen
för solvärme har den 22 april 1980 avgett rapporten (Ds I 1980:10)
Förutsättningar för ökad solvärme i Sverige.

Delegationen har den 13
maj 1980 avgelt rapporten (Ds I 1980:15) Import och distribution av kol, den 25
juni 1980 rapporten (Ds I 1980:19) Introduktion av alternativa drivmedel samt
en översättning av denna rapport (Ds I 1980:20) Introducdon of alternadve motor
fuels. Delegationen har vidare den 18 november 1980 avgetl delrapporten (Ds I
1980:23) Program för oljeersättning.

Kommitténs
arbele beräknas avslutas i en första etapp i april 1981.

20.
Försvarsindustrikommittén (I 1979:02)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 1 februari 1979 med uppdrag alt utarbeta
långsikliga allernaliva produklions- och sysselsältningsplaner inom de delar av
försvarsmalerielinduslrin, som inle omfattas av den militära fiygindustrin:

Särskild
utredare: Frithiofson, Karl A. F., landshövding (fr.o.m. den 15 maj 1979)

s. 377 Kontrollera mot PDF

377 Kommittéer: Industridepartementet 1:21

Experter:
Angelöf, Arne, ombudsman (fr.o.m. den 3 september 1979) Bohlin, Birgitta,
departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juni 1979) Carlsson, Jan Olof,
planeringschef (fr.o.m. den 1 juni 1979) Gustafsson, G. Yvonne,
kanslisekreterare (fr.o.m. den 1 juni 1979) Ingberg, William,
departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juni 1979) Nygårds, Peter, sekreterare
(fr.o.m. den 3 september 1979) Odelberg, Axel, överingenjör (fr.o.m. den 19
september 1979) Pettersson, Mats, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 november 1980)

Sekreterare;
Jensen, Birger H. L., organisationsdirektör (fr.o.m. den 1 december 1979)

Bitr.
sekreterare: Selmer, Clas, byrådirektör (fr.o.m. den 15 januari 1980)

Lokal;
Industridepartementet, Försvarsindustrikommitlén, Sture-gatan 24, 114 36 Stockholm,
tel. 63 76 12 (sekreteraren)

Direktiven
för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del II I 5.

Kommittén
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit fem sammanträden.

Kommitténs
arbete beräknas pågå under hela år 1981.

21.
Atomlagstiftningskommiltén (I 1979:05) (ALK)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 22 februari 1979 och den 8 november 1979
med uppdrag att utreda frågan om översyn av lagstiftningen på
atomenergiomrädel;

Ordförande:
Paulsson, G. Valfrid V., generaldirektör (fr.o.m. den 12 mars 1979)

Ledamöter:
Blom, Lennart, Ld. borgarråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 12 mars 1979)

Klingvall,
Maj-Inger, utredningsassislenl (fr.o.m. den 12 mars 1979) Lidbom, Carl G., led.
av riksdagen (fr.o.m. den 12 mars 1979) Olsson, Karl Erik T, lantbrukare
(fr.o.m. den 1 januari 1980) Söderqvist, Oswald E. J., byråsekrelerare, led. av
riksdagen (fr.o.m. den 12 mars 1979) Ångström, Rune T., led. av riksdagen
(fr.o.m. den 12 mars 1979)

s. 378 Kontrollera mot PDF

1:21
Skr 1980/81:103 378

Experter:
Jacobsson, Måns, hovrättsassessor (fr.o.m. den I september 1979) Jansson, Erik,
reaktorinspektör (fr.o.m. den 7 januari 1980) Laurén, Staffan, hovrättsassessor
(fr.o.m. den 1 september 1979) Snihs, Jan Olof, avdelningsdirektör (fr.o.m. den
7 januari 1980)

Sekreterare:
Eliasson, Bengt E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 21 maj 1979)

Lokal;
Industridepartementet, Slorkyrkobrinken 7, 103 33 Slockholm, tel. växel 763 10
00, direktval 763 37 71 (sekreteraren)

Direkdven
för kommittén, se 1980 års kommitléberättelse del II I 8.

Kommittén
har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit fyra sammanträden. Därutöver
har etl sammanträde i form av hearing hållils med företrädare för landels
kärnkraftsproducenter.

Kommilléns
arbele beräknas pågå under hela år 1981.

22.
Utredningen (I 1979:06) om informationssystemet företag-samhälle, m.m.
(DIS-utredningen)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 1 mars 1979:

Särskild
utredare; Ohlsson, Ingvar, Ld. generaldirektör (fr.o.m. den 15 mars 1979 t.o.m.
den 13 april 1980)

Experter:
Aspén, B. Urban, sladsdkchef (fr.o.m. den 15 april 1979 t.o.m. den 31 mars
1980)

Engelbrecht,
Per-Ove, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 april 1979 Lo.m. den 31 mars
1980)

Herlilz,
Claes A., planeringsdirektör (fr.o.m. den 15 april 1979 t.o.m. den 31 mars
1980)

Kahlin,
Tage, direktör (fr.o.m. den 15 april 1979 t.o.m. den 31 mars 1980)

Lennartsson,
Folke V., utredningssekreterare (fr.o.m. den 15 april 1979 t.o.m. den 31 mars
1980)

Lindström,
Bengt K., kanslichef (fr.o.m. den 15 april 1979 t.o.m. den 31 mars 1980)

Moreau,
Jan-Erik, utredningssekreterare (fr.o.m. den 2 maj 1979 Lo.m. den 31 mars 1980)

Pedersen,
Zaid O. B., byrådirektör (fr.o.m. den 15 april 1979 Lo.m. den 31 mars 1980)

s. 379 Kontrollera mot PDF

379 Kommittéer: Industridepartementet 1:23

Sekreterare:
Eriksson, Arne, byrådirektör (fr.o.m. den 15 mars 1979 t.o.m. den 28 april
1980)

Direktiven
för utredningen, se 1980 års kommittéberättelse del III 10.

Ulredningen
har under riden november 1979 - mars 1980 hållit tre sammanträden.

Ulredningen
har den 28 mars 1980 avgett belänkandet (Ds I 1980:5) En utvärdering av
DIS-syslemet saml bilagan (Ds I 1980:6) DIS-företagens planeringsprocess och
samhällets informalionskrav.

Uppdraget
är därmed slutfört.

23.
Kommittén (I 1979:09) för industripolitikens informationsunderlag (KIPI)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 14 juni 1979:

Särskild
utredare: Rydén, Bengt G., verkst. direktör (fr.o.m. den Ijuli 1979 t.o.m. den
31 augusd 1980)

Experter;
Bergström, Villy, fil. lic. (fr.o.m. den 19 september 1979 t.o.m. den 31 augusd
1980)

Edin,
Per-Olof, ekonom (fr.o.m. den 1 december 1979 t.o.m. den 31 augusd 1980)

Ekman,
Bo, direktör (fr.o.m. den 19 september 1979 t.o.m. den 31 augusd 1980)

Hedlund,
Gunnar, ekon. dr (fr.o.m. den 19 september 1979 t.o.m. den 31 augusti 1980)

Lindström,
Christian, direktör (fr.o.m. den 19 september 1979 t.o.m. den 31 augusd 1980)

Löfgren,
Torsten, departementssekreterare (fr.o.m. den 19 september 1979 Lo.m. den 31
augusd 1980)

Pettersson,
Karl-Henrik, bankdirektör (fr.o.m. den 19 september 1979 t.o.m. den 31 augusti
1980)

Ramström,
Dick O., professor (fr.o.m. den 19 september 1979 t.o.m. den 31 augusti 1980)

Tjernström,
Sune, ekon. lic. (fr.o.m. den 19 september 1979 Lo.m. den 31 augusd 1980)

Åkerman,
Johan, direktör (fr.o.m. den 19 september 1979 t.o.m. den 31 augusti 1980)

s. 380 Kontrollera mot PDF

1:23
Skr 1980/81:103 380

Sekreterare;
Hägg, Ingemund, docent (fr.o.m. den 1 juli 1979 Lo.m. den 31 augusd 1980)

Bitr.
sekreterare: Edberg, Jan-Olof, pol. mag. (fr.o.m. den 1 juli 1979 Lo.m. den 31
augusd 1980)

Direktiven
för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del II I 15.

kommittén
har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit tre sammanträden.

Utredaren och sekreterarna
har under perioden besökt Bryssel, Paris och London samt i mars 1980 rest till
Japan, Republiken Korea och Singapore. Vidare har utredaren i maj 1980 deltagit
i etl symposium om industripolidk i Madrid.

Kommittén
har den 26 juni 1980 avgett belänkandet (Ds I 1980:17) Att utveckla en
långsiktig industripolitik och den 5 september 1980 (Ds I 1980:18) Att utveckla
en långsiktig industripolitik. Några specialsludier.

Uppdraget
är därmed slutfört.

24.
Utredningen (I 1979:10) om myndighetsorganisationen inom energiområdet m.m.

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 14 juni och den 8 november 1979 för att se
över vissa frågor rörande organisationen av myndigheter m.m. inom energiområdet
samt vissa frågor rörande statens vattenfallsverks framtida uppgifter och
organisation:

Särskild
utredare: Moberg, Sven T, generaldirektör (fr.o.m. den 1 juli 1979 t.o.m. den 6
juli 1980)

Sakkunniga:
Andersson, Sten O., ombudsman (fr.o.m. den 1 augusti 1979 t.o.m. den 13 juni
1980)

Danielsson,
Eugen P. O. ombudsman (fr.o.m. den 1 augusd 1979 t.o.m. den 13 juni 1980)

Elfving,
Jack O. H., ombudsman (fr.o.m. den 1 augusti 1979 t.o.m. den 13 juni 1980)

Janlinder,
Hans G. O., avdelningschef (fr.o.m. den 1 augusd 1979 Lo.m. den 13 juni 1980)

Karlsson,
Ulf G., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 augusti 1979 Lo.m. den 13 juni
1980)

s. 381 Kontrollera mot PDF

381 Kommittéer: Industridepartementet 1:24

Nordlund,
E. Assar, ombudsman (fr.o.m. den 1 augusd 1979 t.o.m. den

13
juni 1980)

Wennerberg,
Sigfrid B., verkst. ledamot (fr.o.m. den 1 augusd 1979

t.o.m.
den 13 juni 1980)

Ågren,
Lars O. T., direktör (fr.o.m. den 1 augusti 1979 t.o.m. den 13

juni
1980)

Åström,
Kjell G., överingenjör (fr.o.m. den 1 augusti 1979 t.o.m. den

13
juni 1980)

Experter:
Dangården, Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 augusti 1979 t.o.m.
den 13 juni 1980)

Edin,
Karl-Axel, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 22 januari 1980 Lo.m. den 13 juni
1980)

Faugert,
Sven J. E,, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 augusti 1979 t.o.m. den 13
juni 1980)

Hemborg,
Bo E. Y., kansliråd (fr.o.m. den 1 oktober 1979 Lo.m. den 13 juni 1980)

Holgersson,
Svante O., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1979
Lo.m. den 13 juni 1980)

Lindencrona,
Tomas, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1979 t.o.m. den 13 juni 1980)

Ljungqvisl,
Lennart A. B., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1979 t.o.m. den 13
juni 1980)

Lundin,
S. Anders G., departementsråd (fr.o.m. den 1 oktober 1979 Lo.m. den 13 juni
1980)

Rey,
Lars H., verkställande ledamot (fr.o.m. den 1 maj 1980 t.o.m. den 13 juni 1980)

Roos,
P. Åke, bitr. föreståndare (fr.o.m. den 1 augusti 1979 t.o.m. den 13 juni 1980)

Stahre,
Gunnar N., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1979 Lo.m. den 13 juni
1980)

Experter
i arbetsgruppen för utvärdering av energiforskningsorganisationen:

Abel,
Enno, professor (fr.o.m. den 1 november 1979 t.o.m. den 1 juni

1980)

Appelgren,
Göran L. S., kanslidirektör (fr.o.m. den 1 september 1979

Lo.m.
den 13 juni 1980)

Belfrage,
L. Göran, ombudsman (fr.o.m. den 1 november 1979 t.o.m.

den
1 juni 1980)

Eklund,
Hans, civilingenjör (fr.o.m. den 1 november 1979 Lo.m. den

1
juni 1980)

s. 382 Kontrollera mot PDF

1:24 Skr 1980/81:103 382

Hallen,
Tomas, civilingenjör (fr.o.m. den I november 1979 t.o.m. den

1
juni 1980)

Hannervall,
Lars H., överingenjör (fr.o.m. den 1 september 1979 t.o.m.

den
13 juni 1980)

Höglund,
Ingemar, professor (fr.o.m. den 1 november 1979 t.o.m. den

I
juni 1980)

Höjeberg,
Mats, fil. lic. (fr.o.m. den I september 1979 t.o.m. den 13 juni

1980)

Lindberg,
Karl Börje, ombudsman (fr.o.m. den 1 november 1979 t.o.m.

den
1 juni 1980)

Lindqvist,
Ingvar, professor (fr.o.m. den 1 september 1979 t.o.m. den

13
juni 1980)

Magnusson,
Jan O., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september

1979
t.o.m. den 13 juni 1980)

Nilsson,
Per-Olov, professor (fr.o.m. den 1 november 1979 Lo.m. den

I
juni 1980)

Rey,
Lars H., verkställande ledamot (fr.o.m. den 1 september 1979

Lo.m.
den 13 juni 1980)

Sohlman,
Åsa M., fil. dr (fr.o.m. den 1 november 1979 t.o.m. den 1 juni

1980)

Ulvönäs,
Staffan E. R., överingenjör (fr.o.m. den 1 september 1979

t.o.m.
den 13 juni 1980)

Wallenberg,
Bengt E., civilingenjör (fr.o.m. den I september 1979

Lo.m.
den 13 juni 1980)

Expert
i arbetsgruppen för frågor om statens vattenfallsverks organisation:

Näsman,
Dan, departementssekreterare (fr.o.m. den I september 1979 t.o.m. den 13 juni
1980)

Experter
i arbetsgruppen för frågor om statens vattenfallsverks anläggningsverksamhet:

Fjellner,
Björn I., ombudsman (fr.o.m. den 1 september 1979 t.o.m.

den
13 juni 1980)

Lagerstedi,
Göran N. G., förste avdelningsingenjör (fr.o.m. den 1

september
1979 t.o.m. den 13 juni 1980)

Larsson,
Gösta E., personaldirektör (fr.o.m. den 1 september 1979

t.o.m.
den 13 juni 1980)

Tay,
Michael, D. T, ombudsman (fr.o.m. den 1 september 1979 t.o.m.

den
13 juni 1980)

Ågren,
S. Birgitta V., kanslisekrelerare (fr.o.m. den I september 1979

t.o.m.
den 13 juni 1980)

s. 383 Kontrollera mot PDF

383 Kommittéer: Industridepartementet 1:25

Sekreterare:
Lindgren, K. Erik., organisationsdirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1979 t.o.m.
den 6 juli 1980)

Öländer,
Hans W., byrådirektör (fr.o.m. den 13 augusti 1979 t.o.m den 6 juli 1980)

Bitr.
sekreterare: Larsson, Torbjörn, E., amanuens (fr.o.m. den I november 1979
t.o.m. den 6 juli 1980)

Runnslröm,
Cecilia, amanuens (fr.o.m. den 1 oktober 1979 t.o.m. den 27 juli 1980)

Direktiven
för ulredningen, se 1980 års kommiltéberältelse del II I 14.

Ulredningen
har under liden november 1979 - juni 1980 haft sju sammanträden.

Ulredningen
har den 11 juni 1980 avgett betänkandet (Ds I 1980:16) De slalliga
energimyndigheterna - arbetsfördelning och samverkan.

Uppdraget
är därmed slutfört.

25.
Utredningen (I 1979:11) om Norrlandsfonden

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 21 juni 1979 för all utreda
Norrlandsfondens uppgifter inom samhällets industri- och regionalpolitiska
organisation:

Särskild
utredare: Pettersson, Göte J., adjunkt (fr.o.m. den I augusti 1979 t.o.m. den
19 april 1980)

Experter:
Levin, Tage, departementsråd (fr.o.m. den 1 augusti 1979 t.o.m. den 19 april
1980)

Slångberg,
Olle H., kansliråd (fr.o.m. den 1 augusti 1979 t.o.m. den 19 april 1980)

Sekreterare:
Brodén, Bertil, deparlemenlssekrelerare (fr.o.m. den 1 augusti 1979 t.o.m. den
19 april 1980)

Direkdven
för ulredningen, se 1980 års kommitléberättelse del II 1 16.

Ulredningen
har under tiden november 1979 - april 1980 hållit 14 sammanträden.

Utredningen
har den 18 april 1980 avgett betänkandet (Ds 1 1980:8)

s. 384 Kontrollera mot PDF

1.25
Skr 1980/81:103 384

Norrlandsfondens
framtida roll inom samhällets industri- och regionalpolitiska organisation.

Uppdraget
är därmed slutfört.

26.
Organisationskommittén (I 1979:12) med uppdrag att utreda vissa frågor om en
träteknisk utvecklingsenhet i Skellefteå

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 21 juni 1979;

Ordförande:
Erngren, Birgit, kanslichef (fr.o.m. den 6 september t.o.m. den 31 december
1979)

Ledamöter:
Karlsson, Gunnar A., andre förbundsordförande (fr.o.m. den 6 september Lo.m.
den 31 december 1979)

Persson,
Börje S., fabrikör (fr.o.m. den 6 september t.o.m. den 31 december 1979)

Ringsand,
Lilian, forskningsingenjör (fr.o.m. den 6 september t.o.m. den 31 december
1979)

Wiklund,
Torsten P., direktör (fr.o.m. den 6 september t.o.m. den 31 december 1979)

Experter;
Henkow, Sten R., departementssekreterare (fr.o.m. den 6 september Lo.m. den 31
december 1979)

Hånell,
Per Gustaf, direktör (fr.o.m. den 6 september t.o.m. den 31 december 1979)

Häggmark,
Lars A., departementssekreterare (fr.o.m. den 6 september t.o.m. den 31
december 1979)

Lonaeus,
G. Håkan N., deparlemenlssekrelerare (fr.o.m. den 6 september t.o.m.
den 31 december 1979)

Sahlin,
Svenerik, direktör (fr.o.m. den 6 september t.o.m. den 31 december 1979)

Sekreterare:
Qviberg, Stefan A., byrådirektör (fr.o.m. den 6 september 1979 t.o.m. den 31
januari 1980)

Direktiven
för kommittén, se 1980 års kommiltéberältelse del II I 17.

Kommittén
har under tiden september - december 1979 hållit fem sammanträden.

Kommittén
har den 21 december 1979 avgelt rapporten Förslag lill träleknisk
utvecklingsenhet i Skellefteå.

Uppdraget
är därmed slutfört.

s. 385 Kontrollera mot PDF

385 Kommittéer: Industridepartementet 1:27

27.
Utredningen (I 1979:13) om styrmedel för näringslivets energihushållning, m.m.

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 19 juli och den 8 november 1979;

Särskild
utredare; Grafslröm, Erik O. Hj., Ld. generaldirektör (fr.o.m. den 19 juli
1979)

Sakkunniga;
Dahlström, Gösta E., ombudsman (fr.o.m. den 15 september 1979) Edin, Karl-Axel,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den I september 1980) Ericsson, K. Gunnar T,
sekreterare (fr.o.m. den 15 september 1979) Helmerson, Bo I. H., direktör
(fr.o.m. den 1 september 1980) Höjeberg, Mats O., fil. lic. (fr.o.m. den 15
september 1979) Karlsson, Ulf G., departementssekreterare (fr.o.m. den 15
september 1979)

Timm,
Dietrich H. E., fil. lic. (fr.o.m. den 15 september 1979 t.o.m. den 31 augusd
1980) Wallenberg, Bengt E., civilingenjör (fr.o.m. den 15 september 1979)

Experter;
Ahlgren, Nils U., planeringschef (fr.o.m. den 15 september 1979) Annerberg,
Rolf G., departementssekreterare (fr.o.m. den 15 september 1979)

Eng,
Willy, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 september 1979) Lönnroth, Måns,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 september 1979) Magnusson, Jan O.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 15 september 1979)

Möller,
S. A. Christer, regeringsrättssekrelerare (fr.o.m. den I mars 1980) Weibull,
Lilian, kammarrättsassessor (fr.o.m. den 27 oktober 1980)

Expert
i arbetsgruppen Energikrävande industri: Timm, Dietrich H. E., fil. lic.
(fr.o.m. den I september 1980)

Experter
i arbetsgruppen Övrigt näringsliv:

Södergren,
Lars-Olof, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I september

1980)

Tombrock,
Gun, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september

1980)

25 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 103

s. 386 Kontrollera mot PDF

1:27
Skr 1980/81:103 386

Expert
i arbetsgruppen Kommunal energiplanering: Engqvisl, Ingvar, avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 1 september 1980)

Sekreterare:
Hernmarck, Charlotte F., byrådirektör (fr.o.m. den 15 september 1979)

Bitr.
sekreterare: Nordqvisl, Ivar, fil. kand. (fr.o.m. den 1 december 1979) Näslund,
Siv, byrådirektör (fr.o.m. den 7 november 1980)

Lokal:
Induslridedepartementet, Kungsgatan 35, 2 tr. 111 56 Stockholm, tel. 2144 24
(Grafslröm) 2143 44 (Hernmarck) 2144 44 (Nordqvisl)

Direkdven
för ulredningen, se 1980 års kommiltéberältelse del II I 18.

Utredningen
har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit fyra sammanträden. Därutöver
har sammanträden hållits i arbetsgrupperna. Utredningen beräknas avsluta sitt
arbete under år 1981.

28.
Teknikimportkommlttén (I 1979:14)

Tillkallade
enligt regeringens bebemyndigande den 19 juli 1979 för alt bedriva och
utvärdera försöksverksamhet med produktsökning och teknikimport samt studera
vissa frågor i anslutning till försöksverksamheten:

Ordförande:
Ådahl, S. Y. P. Andreas, bitr. professor (fr.o.m. den 29 augusti 1979)

Ledamöter:
Andersson, Dan E., utredningssekreterare (fr.o.m. den 29 augusti 1979)

Andrén,
B. Robert, direktör (fr.o.m. den 1 november 1980) Ekenberg, H. Lennart,
direktör (fr.o.m. den 29 augusti 1979 t.o.m. den 31 oktober 1980)

Flodin,
Sten L., direktör (fr.o.m. den 29 augusd 1979) Heuman, Ulf L., direktör
(fr.o.m. den 29 augusti 1979) Wiking, Gösta E., direktör (fr.o.m. den 29 augusti
1979)

Sakkunniga:
Broberg, Björn, byråchef (fr.o.m. den 29 augusti 1979) Henkow, Sten,
departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1979)

Jörgensen,
Peter A., överingenjör (fr.o.m. den 29 augusti 1979) Thufvesson, Bengt E.,
departementsråd (fr.o.m. den 29 augusti 1979)

s. 387 Kontrollera mot PDF

387 Kommittéer: Industridepartementet 1:29

Experter:
Hansson, N. Göran, kanslisekrelerare (fr.o.m. den 1 november 1979) Lindbeck, Bo
G., bankdirektör (fr.o.m. den 1 november 1979 t.o.m. den 30 juni 1980)

Olofsson,
Nils O., civilingenjör (fr.o.m. den 1 november 1979 t.o.m. den 30 juni 1980)

Putzig,
Max, direktör (fr.o.m. den 1 november 1979 t.o.m. den 30 juni 1980)

Rosin,
Gunnar A., civilingenjör (fr.o.m. den 1 november 1979 t.o.m. den 30 juni 1980)
Slångberg, Olle H., kansliråd (fr.o.m. den 1 november 1979)

Sekreterare;
Näsvall, Björn G., departementssekreterare (fr.o.m. den 27 augusti 1979)

Bitr.
sekreterare; Jensman, Kjell R.G., byrådirektör (fr.o.m. den 1 november 1979)

Lokal;
Industridepartementet, Slorkyrkobrinken 7,103 33 Stockholm tel. växel 763 10
00, direktval 763 37 60 (sekreteraren)

Direktiven
för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del II I 19.

Kommittén
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
kommitténs arbete.

Ordföranden
och sekreteraren har i oktober 1980 besökt Japan för att sondera möjligheterna
att söka teknik där. Tyngdpunkten i verksamheten kommer atl under del närmaste
året alt ligga vid att stödja enskilda företag som vill söka produkter/teknik i
utlandet.

Kommittén
planerar atl avge ett delbetänkande under hösten 1981.

Kommitténs
arbete beräknas pågå under hela år 1981.

29.
Utredningen (I 1979:15) om offentliga styrelseledamöter i vissa aktiebolag m.m.

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 30 augusd 1979 för att utvärdera
försöksverksamheten med offentlig styrelserepresentation och föreslå åtgärder
vad gäller sådan representation i aktiebolag och sdftelser;

Särskild
utredare: Goldman, Kjell Ph., bitr. professor (fr.o.m. den 12 september 1979
Lo.m. den 31 oktober 1980)

s. 388 Kontrollera mot PDF

1:29
Skr 1980/81:103 388

Sekreterare:
Elfverson, Jan, civilekonom (fr.o.m. den 1 december 1979 t.o.m. den 31 oktober
1980)

Direktiven
för utredningen, se 1980 års kommittéberättelse del II I 21.

Utredningen
har under dden december 1979 - oktober 1980 hållit tolv sammanträden samt
utfört en intervjuundersökning omfattande samtliga offentliga ledamöter och
representanter för de i systemet ingående bolagen och stiftelserna. Vidare har
överläggningar hållits med företrädare för de politiska partierna och
stiftelseutredningen.

Utredaren
har den 31 oktober 1980 avgett betänkandet (D I 1980:21) Samordning, insyn,
styrning.

Uppdraget
är därmed slutfört.

30.
Larmutredningen (I 1979:16)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 2 augusti 1979 för utredning om behovet av
officiell kontroll m.m. av vissa larmanordningar:

Särskild
utredare; Kristensson, Astrid M., landshövding (fr.o.m. den I september 1979)

Sakkunniga:
Sjöberg, Svante, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1979)
Vilgeus, C. Jan L, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 september 1979)

Experter:
Engerstedl, Urban, iL avdelningsdirektör (fr.o.m. den 12 november 1979)
Wickström, Arne, byrådirektör (fr.o.m. den 15 oktober 1979)

Sekreterare:
Sterfell, Ove P. E., förste byråsekreterare (fr.o.m. den 12 november 1979)

Lokal;
Industridepartementet, Munkbron 17, 103 33 Slockholm, tel. växel 763 10 00,
direktval 763 19 43 (sekreteraren)

Direktiven
för ulredningen, se 1980 års kommiltéberältelse del II I 20.

Ulredningen
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit do sammanträden och
företagit en studieresa till Danmark och Förbundsrepubliken Tyskland.

Ulredningen
beräknas avsluta sitt arbete under år 1981.

s. 389 Kontrollera mot PDF

389 Kommittéer: Industridepartementet 1:31

31.
Industristödsutredningen (I 1979:17)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 6 september 1979 för all utreda effekterna
av industripolitisk stödverksamhet:

Ordförande;
Ramström, Dick O., professor (fr.o.m. den 1 september 1980) Tjernström, K.
Sune, ekon. lic. (fr.o.m. den 12 september 1979 t.o.m. den 31 augusd 1980)

Ledamöter:
Sjöström, Alf, pol. mag. (fr.o.m. den I december 1979) Sundberg, L. Ove,
verkst. direktör (fr.o.m. den 12 september 1979) Wibble, Anne M., ekon. lic.
(fr.o.m. den 12 september 1979) Österberg, Gunnar R., fil. lic. (fr.o.m. den 12
september 1979)

Experter:
Davidson, Anders, informationssekreterare (fr.o.m. den 18 oktober 1979)

Fornstad,
Bengt F., ekon. lic. (fr.o.m. den I februari 1980) Fredriksson, Carl,
departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1980)

Johansson,
Östen B., byråchef (fr.o.m. den 1 februari t.o.m. den 31 oktober 1980)

Magnusson,
Leif, l.L byråchef (fr.o.m. den I november 1980) Rundquist, Gerhard I. A.,
departementsråd (fr.o.m. den 1 oktober 1979) Slarell, Lars,
departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1980)

Sekreterare:
Renck, Per Olof, ekon. lic. (fr.o.m. den I oktober 1979)

Bitr
sekreterare: Anell, Kerstin, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 september
1980)

Ljunggren,
Sten, civilekonom (fr.o.m. den I oktober 1979 t.o.m. den 30 september 1980)

Lokal:
Industridepartementet, Slorkyrkobrinken 7, 103 33 Stockholm tel. växel 763 10
00, direktval 763 37 70 (sekreteraren) 763 22 02 (bitr. sekreteraren)

Direktiven
för utredningen, se 1980 års kommitléberättelse del 111 22.

Utredningen
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden.

Ulredningen
beräknas avsluta sill arbete under våren 1981.

s. 390 Kontrollera mot PDF

1:32 Skr 1980/81:103 390

32.
Utredningen (I 1979:18) om skogsindustrins virkesförsörjning

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 6 september 1979:

Ordförande:
Hedström, Bo S., generaldirektör (fr.o.m. den 6 september 1979)

Ledamöter;
Boström, Curt B., kamrer, led. av riksdagen (fr.o.m. den 18 december 1979)

Lundgren,
Bo A. M., civilekonom led. av riksdagen (fr.o.m. den 18 december 1979)

Olsson,
Gunnar, led. av riksdagen (fr.o.m. den 18 december 1979) Stjernström, Per, Ld.
led. av riksdagen (fr.o.m. den 18 december 1979) Thörner, Brivio, verkslällande
direktör (fr.o.m. den 18 december 1979)

Sakkunniga:
Colvér, Mats T., byråchef (fr.o.m. den 15 januari 1980) Hegelund, Sven,
utredningssekreterare (fr.o.m. den 15 januari 1980) Jansson, Sven, lantbrukare
(fr.o.m. den 15 januari 1980) Jonsson, Bertil, förbundsordförande (fr.o.m. den
15 januari 1980) Juhlin, Kjell, förbundssekreterare (fr.o.m. den 15 januari
1980) Sundberg, Carl-Gustaf, direktör (fr.o.m. den 15 januari 1980)

Experter;
Engström, Lars E., civilekonom (fr.o.m. den 15 januari 1980) Holmgren, Anders
F., jägmästare (fr.o.m. den 15 januari 1980) Offesson, Per-Erik, skogsmästare
(fr.o.m. den 15 januari 1980) Sandström, Gustaf, kammarrättsassessor (fr.o.m.
den 15 januari 1980)

Sekreterare:
Djerf, Olle, departementssekreterare (fr.o.m. den I februari 1980)

Bitr.
sekrelrare: Jacobson, S. E. Olof, jägmästare (fr.o.m. den 1 mars 1980)
Lindgren, Per Anders, kammarrättsassessor (fr.o.m. den I april 1980)

Lokal:
Industridepartementet, Kungsgatan 35, 103 33 Stockholm, tel. 21 58 57
(sekreteraren)

Direktiven
för kommittén, se 1980 års kommiltéberältelse det II 1 23.

Utredningen
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden saml haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
utredningens arbele.

Ulredningen
beräknas avsluta sill arbele under år 1981.

s. 391 Kontrollera mot PDF

391 Kommittéer: Industridepartementet 1:33

33.
Svenska kommittén (I 1980:01) för IAEA:s kärnkraftssäkerhetskonferens 1980

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 14 februari 1980 för atl svara för de
svenska förberedelserna för International Atomic Energy Agency's (lAEA)
konferens i Stockholm om säkerheten vid planering, konstruktion och drift m.m.
av kärnkraftverk:

Ordförande:
Löwbeer, Hans, generaldirektör (fr.o.m. den 15 februari t.o.m. den 31 december
1980)

Ledamöter:
Aler, Bo, direktör (fr.o.m. den 15 februari t.o.m. den 30 november 1980)

Damgren,
H. G. Fredrik, departementsråd (fr.o.m. den 15 februari Lo.m. den 30 november
1980)

Hedgran,
Arne, professor (fr.o.m. den 15 februari t.o.m. den 30 november-1980)

Hjorth,
Lars, departementsråd (fr.o.m. den 15 februari t.o.m. den den 31 december 1980)

Johansson,
Thomas H. B., docent (fr.o.m. den 15 februari t.o.m. den 30 november 1980)

Lindell,
Bo G., professor (fr.o.m. den 15 februari t.o.m. den 30 november 1980)

Nordström,
Lars, generaldirektör (fr.o.m. den 15 februari t.o.m. den 30 november 1980)

Rundquist,
Gerhard I. A., departementsråd (fr.o.m. den 15 februari t.o.m. den 31 december
1980)

Skala,
Björn, departementsråd (fr.o.m. den 15 februari Lo.m. den 30 november 1980)

Östberg,
Gustaf, professor (fr.o.m. den 15 februari t.o.m. den 30 november 1980)

Sekreterare;
Grill, A. Magnus E., departementssekreterare (fr.o.m. den 15 februari Lo.m. den
31 december 1980)

Bitr.
sekreterare: Ahlberg, Inga, (fr.o.m. den 15 februari Lo.m. den 30 november
1980) Lindh, Gösta, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 februari t.o.m. den
30 november 1980)

Lind,
Johan H., departementssekreterare (fr.o.m. den 27 maj t.o.m. den 30 november
1980)

Palmsderna,
Rutger, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 februari t.o.m. den 30 november
1980)

s. 392 Kontrollera mot PDF

1:33 Skr 1980/81:103 392

Direkdven
för kommittén, se 1981 års kommitléberättelse del II I I.

Kommittén
har under tiden februari - november 1980 hållit sju sammanträden.

IAEA;s
kärnkraftssäkerhetskonferens avhölls i Stockholm den 20 - 24 oktober 1980.

Kommittén har i skrivelse
den 28 november 1980 anmält att den har genomfört sitt uppdrag.

34.
Organisationskommittén (I 1980:02) för omorganisation av statens industriverks
enhet för företagsutveckling (SIFU)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 27 mars 1980:

Ordförande:
Dahlgren, Lars M. T., direktör (fr.o.m. den 1 april 1980)

Ledamöter;
Helte, Verner, direktör (fr.o.m. den 1 maj 1980) Janlinder, Hans, avdelningschef
(fr.o.m. den I maj 1980) Jonsson, Sverker Å., civilekonom (fr.o.m. den 1 maj
1980) Lennartsson, Folke, utredningssekreterare (fr.o.m. den I maj 1980) Ljung,
Lars U., utredningssekreterare (fr.o.m. den 1 maj 1980) Pantzerhielm,
Sigge-Wilhelm, verkst. direktör (fr.o.m. den I maj 1980) Thilén, Claes,
civilingenjör, (fr.o.m. den 1 oktober 1980) Ulfhielm, Monica H. V.,
utredningschef (fr.o.m. den 1 maj t.o.m. den 30 september 1980)

Experter:
Danielson, Erik, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1980) Fogelmarck, F. A.
Peter, jur. kand. (fr.o.m. den 2 juni 1980) Holmqvisl, Jörgen,
departementssekreterare (fr.o.m. den 1 maj 1980) Häggmark, Lars A.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 1 maj 1980) Kåverud, Marieanne,
byråsekreterare (fr.o.m. den 1 maj 1980) Lindeberg, Per Erik, hovrättsassessor
(fr.o.m. den 1 maj 1980) Lindström, J. Christian, direktör (fr.o.m. den 1 maj
1980) Lundberg, Leif O. W., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1980) Seid,
Björn, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1980) Strömgren, Bo E.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 2 juni 1980)

Sekreterare:
Jillvert, Dick M., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 21 april 1980)

s. 393 Kontrollera mot PDF

393 Kommittéer: Industridepartementet 1:35

Bitr.
sekreterare: Carlsledt, J. Bertil, departementssekreterare (fr.o.m. den 2 juni
1980)

Lokal;
Industridepartementet, Slorkyrkobrinken 7,103 33 Slockholm, tel. växel 763 10
00, direktval 763 37 75 (sekreteraren)

Direkdven
för kommittén, se 1981 års kommittéberättelse del II I 2.

Kommittén
har under tiden april - oktober 1980 hållit sex sammanträden saml haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
kommitténs arbete.

Kommittén
har förberett ombildandet av statens industriverks enhet för företagsutveckling
till Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling (SIFU). Regeringen
fastställde på grundval av förslag från kommittén den 10 juli 1980 stadgar och
utsåg sdftelsens styrelse.

Kommittén
har även medverkat vid rekrytering av verkställande direktör för stiftelsen och
i samråd med industriverket utarbetat underlag för anslagsframställning om
statsbidrag till SIFU för budgetåret 1981/82.

Kommittén
beräknas avsluta sitt arbete under första hälften av år 1981.

35.
Kommittén (I 1980:03) för översyn av systemet för statsstödd
exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit m.m.

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 29 maj 1980:

Särskild
utredare: Dennis, Bengt, ambassadör (fr.o.m. den 29 maj 1980)

Sekreterare:
Fredriksson, Carl, departementssekreterare (fr.o.m. den 29 maj 1980)

Lokal:
Industridepartementet, Regeringsgatan 1-3, 4 tr., tel. växel 763 10 00,
direktval 763 27 00 (Dennis) 763 27 69 (Fredriksson)

Direkdven
för kommittén, se 1981 års kommiltéberältelse del II I 5.

Den
särskilde utredaren har under liden juni - oktober 1980 haft överläggningar med
en interdepartemental referensgrupp, myndigheter, företag och banker samt andra
organisationer som berörs av kommitténs arbete.

Utredaren
beräknas avsluta sitt arbete till utgången av år 1980.

s. 394 Kontrollera mot PDF

1:36 Skr 1980/81:103 394

36.
Utredningen (I 1980:04) om vissa frågor rörande rekonstruktion av krisdrabbade
företag m.m.

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 24 april 1980;

Särskild
utredare: Svahn, Hans L., hovrättslagman (fr.o.m. den 3 juni 1980)

Sakkunniga;
Carlsson, Arne, departementsråd (fr.o.m. den 3 juni 1980) Larsson, Åke, jur. dr
(fr.o.m. den 3 juni 1980)

Expert:
Widlund, Bo, departementssekreterare (fr.o.m. den 3 juni 1980)

Sekreterare;
Rekke, Lars, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 3 juni 1980)

Lokal;
Induslrideparlemenlel, Slorkyrkobrinken 7,103 33 Slockholm, tel. växel 763 10
00, direktval 763 22 59 (sekreteraren)

Direktiven
för utredningen, se 1981 års kommitléberällelse del II I 3.

Ulredningen
har under liden juni - oktober 1980 hållit fyra sammanträden samt inhämtat
vissa synpunkter från olika myndigheter, som berörs av kommilléns arbete.

Utredningen
beräknas avsluta sitt arbele i början av år 1981.

37.
Elanvändningskommittén (I 1980:05) (ELAK)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 17 april 1980 för alt utreda vissa frågor
om elanvändning;

Ordförande:
Cars, Hädar, förutv. statsråd (fr.o.m. den 1 juni t.o.m. den 31 oktober 1980)

Ledamöter:
Gransledt, Pär E., led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 juni t.o.m. den 31 oktober
1980)

Johansson,
Rune, led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 juni t.o.m. den 31 oktober 1980)

Westerberg,
Per E. G., led. av riksdagen (fr.o.m. den 16 juni Lo.m. den 31 oktober 1980)

s. 395 Kontrollera mot PDF

395 Kommittéer: Industridepartementet 1:37

Sakkunniga:
Dirke, Lars, direktör (fr.o.m. den 16 juni t.o.m. den 31 oktober 1980)
Eriksson, Olof, professor (fr.o.m. den 16 juni t.o.m. den 31 oktober 1980)

Helzén,
Berndt-Olof, överingenjör (fr.o.m. den 16 juni t.o.m. den 31 oktober 1980)

Hjalmarsson,
Lennart, professor (fr.o.m. den 16 juni 1980) t.o.m. den 31 oktober 1980)

Karlsson,
Björn, professor (fr.o.m. den 16 juni t.o.m. den 31 oktober 1980)

Kåberger,
Dage R., direktör (fr.o.m. den 16 juni t.o.m. den 31 oktober 1980)

Kågeson,
Per, författare (fr.o.m. den 16 juni t.o.m. den 31 oklpber 1980)

Svahn,
Hans L., hovrättslagman (fr.o.m. den 16 juni t.o.m. den 31 oktober 1980)

Setlerwall,
Max, direktör (fr.o.m. den 16 juni t.o.m. den 31 oktober 1980)

Experter:
Bernander, Sdg, överingenjör (fr.o.m. den 16 juni t.o.m. den 31 oktober 1980)

Fredriksson,
Göran, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 16 juni t.o.m. den 31 oktober 1980)

Lagerström,
Jan, departementssekreterare (fr.o.m. den 16 juni t.o.m. den 31 oktober 1980)

Lindeberg,
Per Erik, hovrättsassessor (fr.o.m. den I juli t.o.m. den 31 oktober 1980)

Lundberg,
Gunnar E., departementssekreterare (fr.o.m. den 16 juni Lo.m. den 31 oktober
1980)

Lundmark,
Rolf, hovrättsassessor (fr.o.m. den I juli t.o.m. den 31 oktober 1980)

Norell,
Torslen, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 16 juni t.o.m. den 31 oktober 1980)

Bitr.
sekreterare: Nilsson, Per-Olof, förste avdelningsingenjör (fr.o.m. den 19 juni
t.o.m. den 31 oktober 1980)

Direkdven
för kommittén, se 1981 års kommitléberättelse del 11 1 4.

Kommittén
har under liden juni - oktober 1980 hållit sex sammanträden saml haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
kommitténs arbete.

s. 396 Kontrollera mot PDF

1:37 Skr 1980/81:103 396

Kommittén
har den 16 oktober 1980 avgelt betänkandet (Ds I 1980:22) El och olja. Förslag
från elanvändningskommittén (ELAK) till restriktioner, användning och
hushållning.

Uppdraget
är därmed slutfört.

38.
Utredningen ((11980:06) om sannolikheten för och effekterna av s.k.
ångexplosioner i kärnkraftverk

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 14 oktober 1979:

Ordförande;
Jung, Ingvar, professor (fr.o.m. den 17 september 1980)

Ledamöter:
Becker, Kurt, professor (fr.o.m. den 17 september 1980) Carlsson, Janne,
professor (fr.o.m. den 25 september 1980) Hedgran, Arne, professor (fr.o.m. den
17 september 1980)

Sakkunniga:
Högberg, Lars G., överingenjör (fr.o.m. den 22 september 1980) Lindh, Gösta E.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 17 september 1980)

Sekreterare:
Olsson, Bo, intendent (fr.o.m. den 1 oktober 1980)

Bitr.
sekreterare: Bergström, Gunilla, forskare (fr.o.m. den I oktober 1980)

Lokal:
Industridepartementet, Birger Jarls torg 2, 103 33 Stockholm, tel. 11 51 93
(Olsson), 11 61 79 (Bergström)

Direktiven
för ulredningen, se 1981 års kommitléberättelse del 1116.

Utredningen
har under liden 17 september - 31 oktober 1980 hållit åtta sammanträden saml
haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs
av utredningens arbele.

Ulredningen
beräknas avsluta sitt arbele i början av år 1981.

39.
Kommittén (11980:07) om principerna för taxe- och prissättning inom
energiområdet

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 9 oktober 1980 med uppdrag all kartlägga
och analysera utformningen av taxor, priser och tariffer för olika energislag:

s. 397 Kontrollera mot PDF

397 Kommittéer: Industridepartementet 1:39

Ordförande:
Cars, Hädar, förutv. statsråd (fr.o.m. den 1 november 1980)

Ledamöter:
Anell, Barbro, ekonomie doktor (fr.o.m. den I november 1980) Bergendahl, Göran,
professor (fr.o.m. den 1 november 1980) Hjalmarsson, Lennart, professor
(fr.o.m. den 1 november 1980) Swarting, Sven, direktör (fr.o.m. den I november
1980)

Experter:
Bergman, Alf, direktör (fr.o.m. den 1 november 1980) Hagson, Carl A., direktör
(fr.o.m. den 1 november 1980) Hallman, L. Åke G., avdelningschef (fr.o.m. den I
november 1980) Helzén, Berndt-Olof, överingenjör (fr.o.m. den 1 november 1980)
Johansson, Karl-Erik, sekreterare (fr.o.m. den 1 november 1980) Karlsson,
Björn, professor (fr.o.m. den 1 november 1980) Lundin, Anders, departementsråd
(fr.o.m. den I november 1980) Lyngsjö, Gert Ingemar, marknadschef (fro.m. den 1
november 1980) Näsman, Dan M., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 november
1980) Åstrand, Lars E., direktör (fr.o.m. den 1 november 1980)

Sekreterare:
Forsberg, Barbro, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 november 1980)

Lokal;
Industridepartementet, Birger Jarls torg 2, 103 33 Stockholm, tel. 20 60 43

Direktiven
för kommittén, se 1981 års kommitléberättelse del II I 7.

Kommittén
beräknas avsluta sitt arbete under sommaren 1981.

s. 398 Kontrollera mot PDF

Kn:l
Skr 1980/81:103 398

Kommundepartementet

Inom
detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år 1980: 6,
10, 21 och 23

Följande kommitté inom
avsnittet har inte fullgjort egentliga utredningsuppdrag: 1

1.
Riksnämnden (K 1968:57) för kommunal beredskap

Tillkallade
enligl Kungl. Maj:ls beslut den 9 juni 1967 för alt handlägga vissa centrala
samordningsuppgifter rörande den kommunala beredskapsplanläggningen;

Ordförande:
Gustafsson, M. Gunnar, generaldirektör, Ld. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1
juli 1975 Lo.m. den 30 juni 1981)

Vice
ordförande: Nordbeck, Gunnar, generaldirektör (fr.o.m. den 1 juli 1979 t.o.m.
den 30 juni 1981)

Ledamöter;
Krona, Kurt, sekreterare (t.o.m. den 30 juni 1981) Nyqvist, N. Tore,
länsöverdirektör (t.o.m. den 30 juni 1981) Wiktorin, Bengt, sektionschef
(fr.o.m. den Ijuli 1976 t.o.m. den 30 juni 1981)

Experter:
Bengtsson, Gunnar G., försvarsdirektör (fr.o.m. den 6 oktober 1976) Falkehed,
Sven A. L., avdelningsdirektör (fr.o.m. den I december 1978)

Gustafsson,
Ulf C, sekreterare (fr.o.m. den 6 oktober 1976) Lindencrona, Fredrik W. K.,
verkst. direktör (fr.o.m. den 1 december 1978)

Lindquist,
Ulf W. E., hovrättsråd (fr.o.m. den 7 september 1974) Norderheim, Paul A. M.,
försvarsdirektör (fr.o.m. den 6 oktober 1976) Rydén, Alex B. R., kanslichef
(fr.o.m. den 18 december 1979)

Sekreterare:
Cedmark, Jan R. H., avdelningsdirektör

Kansli;
Civilförsvarsstyrelsen, Karolinen, 651 80 Karlstad, tel. växel 054/10 41 09

s. 399 Kontrollera mot PDF

399 Kommittéer: Kommundepartementet Kn:2

Direktiven
för nämnden, se 1968 års riksdagsberättelse K 57.

Riksnämnden
för kommunal beredskap har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit sex
sammanträden. Överläggningar har skett med olika cenirala fackmyndigheter,
kommunförbunden och andra som berörs av den kommunala och landstingskommunala
beredskapsplanläggningen.

Ell
anlal sammanträden har hållits med särskilda arbetsgrupper för komplettering av
anvisningsverket belräffande barnomsorg i krig, omhändertagande av döda
civilpersoner i krig och reservanordningar. En handbok i kommunal information
har framtagits av beredskapsnämnden för psykologiskt försvar och riksnämnden.
Utbildning och förberedelser för upprättandet av kommunala
informationscentraler i samtliga kommuner och landsting har ägt rum under
hösten 1980 och kommer att pågå under våren 1981.

Nämnden
har i stor utsträckning anlitats som remissinstans i frågor som rör
totalförsvaret. Under året har nämnden anordnat kurs i landstingskommunal
beredskapsplanläggning samt i viss utsträckning följt upp de lokala
ledningsövningar, som hållits under året mot bakgrund av de anvisningar om
gemensamma ledningsövningar för totalförsvaret på lokal nivå, som nämnden
meddelade tillsammans med överbefälhavaren hösten 1976. Arbetsgruppen som tar
fram anvisningar för landstingskommunala ledningsövningar har fortsatt sitt
arbele. Anvisning om landstingskommunala ledningsövningar avses bli klar i
januari 1981. Försöksövningar har ägt rum under år 1980.

En
ivådagarskonferens med representanter för landels länsstyrelser har genomförts.

I
övrigt hänvisas till nämndens anslagsframställning för budgetåret 1981/82 och
verksamhetsplanen för perioden 1981/82-1985/86.

2.
1968 års kyrkohandbokskommitté (U 1969:44)

Tillkallade
enligl Kungl. Maj;ls bemyndigande den 15 mars 1968 för all inom
utbildningsdepartementet biträda med revidering av Den svenska kyrkohandboken
och övriga kyrkans böcker i den mån de kan beröras av en handboksrevision:

Ordförande;
Askmark, K. F. Ragnar, biskop

Ledamöter;
Andrén, Åke, professor Edwall, Pehr A. R., kontraktsprost Göransson, Harald O.,
musikdirektör

s. 400 Kontrollera mot PDF

Kn:2 Skr 1980/81:103 400

Hallqvist,
Britt G., författare

Lundell,
Ragnar N. O., kontraktsprost (fr.o.m. den I juli 1979)

Stripple,
S. Lennart, musikdirektör (fr.o.m. den I juli 1979)

Experter:

Ahrén,
Per-Olov A., domprost (fr.o.m. den 1 januari 1975)

Alm,
Kersdn, fil. kand. (fr.o.m. den I mars 1977)

Andersson,
Torsten N., prost

Bohlin,
Folke, docent

Bäckström,
Anders, teol. kand. (fr.o.m. den 14 januari 1980)

Eckerdal,
Lars H., docent

Erneholm,
Berndt L, expeditionschef

Gerhardsson,
Birger, professor

Godvik,
Hans, kyrkoherde (fr.o.m. den I mars 1977)

Göransson,
C. Göran N., departementsråd

Helander,
Sven A. B., lektor (fr.o.m. den 3 januari 1977)

Holle,
K. Ragnar, professor

Ingebrand,
Sven G., biskop (fr.o.m. den 3 januari 1977)

Larsson,
Edvin, professor (fr.o.m. den 7 mars 1977)

Ljungdahl,
Olle, domkyrkoorganisl

Molde,
F. Bertil, professor

Nilsson,
Torsten, musikdirektör

Persson,
Per Erik, professor (fr.o.m. den I oktober 1976)

Setlerlind,
Bo A. L, poet (fr.o.m. den 3 januari 1977)

Simonsson,
Tord L. W., domprost

Stensson,
S. Lars-Gösia, prost (fr.o.m. den 7 mars 1977)

Wikmark,
Örjan G., kyrkoadjunkt (fr.o.m. den 1 juli 1980) Sekreterare:

Eckerdal,
Lars H., docent (fr.o.m. den 1 januari 1975)

Gärdar,
Håkan, teol. dr (fr.o.m. den 8 oktober)

Wikmark,
Örjan G., teol. dr (fr.o.m. den 21 december 1978 t.o.m. den

30
juni 1980)

Bitr.
sekreterare: Aldén, Lars O. T, pasloralsadjunkl

Lokal:
Almgalan 3,361 00 Emmaboda, tel. 0471/133 76, 119 65

Särskilda
direktiv har ej meddelats.

Kommittén
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit fyra sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
kommitténs arbele.

Kommittén planerar all
avge nästa delbetänkande 1981 inför ell kyrkomöte 1982.

Kommittén
beräknas avsluta sill arbete till närmasl därpå följande kyrkomöte (omkring
1985).

s. 401 Kontrollera mot PDF

401 Kommittéer: Kommundepartementet Kn:3

3.
1969 års psalmkommitté (U 1970:47)

Tillkallade
enligl KungL Maj:ls bemyndigande den 14 mars 1969 för alt inom
utbildningsdepartementet biträda med utarbetande av elt tillägg lill Den
svenska psalmboken, avseende både psalmlexter och psalmmelodier, all prövas och
brukas i svenska kyrkan intill dess en allmän revision av Den svenska
psalmboken företagils.

Kommittén
har den 12 februari 1976 fåll regeringens uppdrag att lägga fram förslag till
revision av 1937 års psalmbok och 1939 års koralbok. Vidare fick kommittén
uppdrag att, under beaktande av vad 1975 års kyrkomöte anfört, dels under år
1976 färdigställa och till regeringen inkomma med förslag lill en första del av
tillägg lill psalmboken, dels utarbeta förslag till en andra del av tillägg
lill psalmboken. Båda delarna av tillägget skulle avse såväl psalmtexter som
psalmmelodier.

Kommittén
har den 13 september 1979 bemyndigats alt inom ramen för sitt uppdrag delta i arbetet
på en ekumenisk psalmbok. Arbetet härmed bedrivs inom en ekumenisk arbetsgrupp
(SAMPSALM)

Ordförande:
Björkman, Ulf L., kontraktsprost (t.o.m. den 20 december 1979) Nivenius, C.
Olof (Olle) B., biskop (fr.o.m. den 21 december 1979)

Ledamöter:
Belfrage, H. Esbjörn G., docent Bexell, Göran, docent (fr.o.m. den 21 september
1977) Björkman, Ulf L., kontraktsprost (fr.om. den 21 december 1979)
Froslenson, Anders, Ld. kyrkoherde Gerhardsson, Birgit, fil. mag. (fr.o.m. den
12 februari 1976) Göransson, Harald O., professor

Åberg,
Jan Håkan, Ld. domkyrkoorganist (fr.o.m. den 12 februari 1976)

Experter:
Boden, Anna-Brita, sekreterare

Ekenberg,
Anders, teol. kand. (fr.o.m. den I september 1976) Erneholm, Berndt L,
expeditionschef Erséus, L. G. Torgny, musikdirektör

Forsberg,
P. Roland, musikdirektör (fr.o.m. den 18 mars 1976) Gellerslam, Martin, docent
(fr.o.m. den 8 januari 1979) Hartman, Olov, teol. dr

Haskå,
Inger, docent (fr.o.m. den 8 januari 1979) Hellström, Jan-Arvid, docent
(fr.o.m. den 1 maj 1979) Nisser, Per-Olof, utbildningssekreterare (fr.o.m. den
21 september 1977) Sörenson, Torsten N., tonsättare

26 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 103

s. 402 Kontrollera mot PDF

Kn:3
Skr 1980/81:103 402

Sekreterare:
Erneholm, Berndt L, expeditionschef (Lo.m. den 31 januari 1980) Nisser, Per
Olof, utbildningssekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Bitr.
sekreterare; Boden, Anna-Brita, sekreterare

Lokal:
Tegeluddsvägen 90, 4 tr., 115 28 Stockholm, tel. 62 86 70

Särskilda
direktiv har ej meddelats.

Kommittén
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit sex sammanträden. Därutöver
har tre särskilda undergrupper inom kommittén hållit tolv sammanträden.

Kommittén
har utgell exempel på bearbetningar av äldre psalm, jämte kommentarer, i två
häften. Den signade dag, 1, och 2.

Kommitténs
arbele beräknas pågå under hela år 1981.

4.
ADB-beredningsgruppen (C 1973:06)

Tillkallade
enligl Kungl. Maj:ts beslut den 2 november 1973 för alt behandla frågor om
utveckling och utnyttjande av automatisk dalabehandling (ADB) med anknytning
lill samhällsplaneringen inom länsstyrelserna m.m.:

Ordförande:
Åkerlund, Hans E., länsråd (fr.o.m. den I december 1978)

Ledamöter:
Aldskogius, Göran, departementsråd (fr.o.m. den 8 november 1979) Bolin, Åke E.
J., taxeringschef (t.o.m. den 2 november 1980) Gunnarsson, G. Ingemar, byråchef
(fr.o.m. den 8 november 1979) Henricsson, Ulf I. R., departementsråd (fr.o.m.
den 4 april 1977) Jönsson, Gert, byrådirektör (fr.o.m. den 4 oktober 1979)
Karlsson, Rolf A., kansliråd (fr.o.m. den 13 september 1979) Lonaeus, G. Håkan
N., departementssekreterare (fr.o.m. den 4 april 1977 Lo.m. den 3 oktober 1979)

Lundmark,
E. Gunnar, kanslichef (t.o.m. den 2 november 1980) Molinder, Barbro G. M.,
planeringsdirektör (fr.o.m. den 8 november 1979)

Rapaporl,
Edmund, avdelningschef (fr.o.m. den 8 november 1979) Ridal, Håkan, länsarkitekt

Tallrolh,
N. Börje, deparlemenlssekrelerare (fr.o.m. den 8 november 1979)

s. 403 Kontrollera mot PDF

403 Kommittéer: Kommundepartementet Kn:4

Sakkunniga;
Björk, Jimmy, sektionschef (fr.o.m. den 4 april 1977 t.o.m. den 31 december 1979)

Hallen,
Sten-Åke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den I januari t.o.m. den 7 november 1979)

Jenstav,
Marika, sekreterare (fr.o.m. den 28 september 1979) Jonsson, Göte K., direktör
(fr.o.m. den I januari 1980)

Experter:
Bergfeldt, Anders, byrådirektör (fr.o.m. den I mars 1980) Carlsson,
Lars-Gunnar, förste byråinspeklör (fr.o.m. den 1 mars 1980) Chambert, Henrik
B., arkitekt (fr.o.m. den 25 september 1974 t.o.m. den 7 november 1979)

Gorpe,
B. Peter W., organisationsdirektör (fr.o.m. den 8 november 1979)

Göthe,
Leif, förste byräingenjör (fr.o.m. den 1 mars 1980) Hallen, Sten-Åke,
avdelningsdirektör (fr.o.m. den 8 november 1979) Holgersson, Magnus, förste
byråsekreterare (fr.o.m. den 1 mars 1980) Holmqvisl, Elisabeth, förste
byråsekreterare (fr.o.m. den 1 april t.o.m. den 17 oktober 1980)

Kjellin,
G. Taro, byrådirektör (fr.o.m. den I oktober 1977) Nilsson, Per-Olov, bitr
överlanlmätare (fr.o.m. den I mars 1980) Norden, Christer, byråsekreterare
(fr.o.m. den 1 april 1980) Olsson, Rune L, avdelningschef (fr.o.m. den 8
november 1979) von Seth, Pehr, byrådirektör (fr.o.m. den 1 mars 1980) Stålberg,
P. Lennart, departementssekreterare (fr.o.m. den 4 april 1977)

Sekreterare:
Lundgren, Lennart, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1979)

Bitr.
sekreterare; Rosborg, Charlotte, arkitekt (fr.o.m. den 15 september 1979)

Lokal;
Munkbron 11, tel. 1123 61. Postadress: Kommundepartementel, 103 33 Slockholm

Direktiven
för beredningsgruppen, se 1975 års kommittéberättelse Kn 13. Tilläggsdirekdv,
se 1980 års kommiltéberältelse del II Kn 9.

Beredningsgruppen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheter och organisationer.

Beredningsgruppens
arbete beräknas pågå under hela år 1981.

s. 404 Kontrollera mot PDF

Kn:5 Skr 1980/81:103 404

5.
Länsdemokratikommittén (Kn 1976:04)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 2 december 1976 för att utreda frågan om
vidgad länsdemokrati:

Ordförande;
Gustafsson, C. E. Torslen, lantbrukare, led. av riksdagen

Ledamöter;
Albinsson, N. Gillis, landsdngsdirektör Johansson, K. Hilding, fil. dr, led. av
riksdagen Lundberg, Arne H. R., kommunfullmäktiges ordförande (fr.o.m. den 1
augusd 1977)

Mattsson,
Kjell A., led. av riksdagen Eriksson, Gunnel, kommunalråd

Strindberg,
Per-Olof J., länsombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 17 maj 1979)

Stålberg,
Marianne G. E., skolkurator, led. av riksdagen Ågren, N. Gunnar S., leg. läkare

Sakkunniga;
Aldskogius, Göran, departementsråd (fr.o.m. den 14 oktober 1980) Henricsson,
Ulf I. R., departementsråd (fr.o.m. den 4 september 1980) Hultquist, P. Ove L,
sekreterare Hägglund, John E., länsråd

Johansson,
Gunnar, ombudsman (fr.o.m. den 1 juli 1980) Klason, Lars-Erik, förhandlingschef
(fr.o.m. den I februari 1977 Lo.m. den 30 juni 1980)

Lundberg,
Lars-Olof, sekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1977 t.o.m. den 30 juni 1980)

Norling,
E. Gunnar E., länsråd (fr.o.m. den 1 februari 1977) Tornborg, Curt G. F.,
departementsråd (t.o.m. den 3 september 1980) Waldenström, Hans, direktör
(fr.o.m. den 14 oktober 1980)

Experter:
Dahlberg, Helge B., sekreterare (fr.o.m. den 14 december 1977) Damgren, H. G.
Fredrik, departementsråd (fr.o.m. den 1 februari 1977)

Finnveden,
Bengt A., förste bitr. avdelningschef (fr.o.m. den 14 december 1977 Lo.m. den
30 juni 1980) Hallman, Håkan, kanslichef (fr.o.m. den 14 oktober 1980)
Lindskog, J. Lennart, länsråd (fr.o.m. den 1 augusti 1977) Norrbom, N.
Claes-Eric, generaldirektör (fr.o.m. den I februari 1977 Lo.m. den 30 juni
1980)

Sillen,
Bo S. A., direktör (fr.o.m. den I september 1977) Sundelin, Dick, sekreterare
(fr.o.m. den 1 juli 1980)

s. 405 Kontrollera mot PDF

405 Kommittéer: Kommundepartementet Kn:6

Huvudsekreterare:
Waldenström, Hans G. W., direktör (fr.o.m. den 1 februari 1977 t.o.m. den 30
april 1980)

Sekreterare:
Hallman, Håkan, kanslichef (fr.o.m. den 1 februari 1977 t.o.m. den 30 april
1980) Lundmark, E. Gunnar, kanslichef (fr.o.m. den 10 mars 1980)

Bitr.
sekreterare: Almqvist, Lennart, byrådirektör (fr.o.m. den 8 september t.o.m.
den 31 december 1980)

Roselius,
Anders, byrådirektör (fr.o.m. den 12 maj t.o.m. den 31 december 1980)

Lokal;
Lilla Nygatan 1, 3 tr., tel. växel 763 10 00, direktval 763 23 79. Postadress:
Kommundepartementet, 103 33 Stockholm ,

Direktiven
för kommittén, se 1977 års kommitléberättelse del II Kn 5.
Tilläggsdirektiv, se 1980 års kommittéberättelse del II Kn 7.

Kommittén
har under tiden november - oktober 1980 hållit tre sammanträden saml haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
kommitténs arbete.

Kommittén
avser att under december 1980 avge ett delbetänkande innehållande redogörelser
för länsförvaltningarna i Danmark, Finland och Norge.

Kommitténs
arbete beräknas pågå under hela år 1981.

6.
Statskontrollkommittén (Kn 1976:06)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 22 december 1976 för alt utreda frågan om
minskad statskontroll över kommunerna och landstingskommunerna:

Ordförande;
Norling, S. Åke, kommunfullmäktiges ordförande i Göteborgs kommun

Ledamöter;
Agius, Roland H., kommunalråd

Branting,
M. Charlotte K., förbundsordförande (fr.o.m. den 28 mars 1977) Lekberg, E. E.
Olov, landstingsman

s. 406 Kontrollera mot PDF

Kn:6
Skr 1980/81:103 406

Neergaard,
Erik A., lagman

Thyreen,
Nils F. G., länsråd (fr.o.m. den 8 mars 1977)

Ånslrand,
Claes F., kommunalråd

Sakkunniga:
Ericsson, Kjell U., förste sekreterare Fröjd, S. Arne, Ld. länsråd Jonsson,
Göte K., direktör Peterson, Carl-Gunnar P., departementsråd

Experter:
Dahlberg, Helge B., sekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1978) Jonsson, Bo A.,
departementssekreterare (fr.o.m. den 15 april 1977) Lewensjö, Åke R.,
sektionschef (fr.o.m. den 1 december 1978) Nordbeck, Lennart V., kammarrättsråd
(fr.o.m. den 15 april 1977) Zaar, Leif G. G., sekreterare (fr.o.m. den 1
januari 1978)

Sekreterare;
Persson, N. Ingvar, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 december 1978)

Direktiven
för kommittén, se 1978 års kommiltéberältelse del II Kn 8.

Kommittén
har under liden november 1979 - mars 1980 hållit tre sammanträden.

Kommittén
har den 13 mars 1980 avgetl slutbelänkandel (SOU 1980:10) Ökad kommunal
självstyrelse.

Uppdraget
är därmed slutfört.

7.
Kyrkoberedskapskommittén (U 1976:09)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 22 juli 1976 med uppdrag att verkställa
fortsatt utredning samt planläggning av själavården och övriga kyrkliga
beredskapsfrågor vid krig eller krigsfara (se Post- och Inrikes ddn. den 31
juli 1976):

Ordförande;
Svensson, Torsten V., departementsråd (fr.o.m. den 15 september 1977)

Ledamöter:
Carlzon, Lars, biskop Hedberg, Gösta, missionsföreståndare Johansson, B. Sture,
förbundsdirektör (fr.o.m. den 1 mars 1980)

s. 407 Kontrollera mot PDF

407 Kommittéer: Kommundepartementet Kn:8

Kollind,
Hans O., krigsråd (fr.o.m. den 1 januari 1978) Nilsson, Per-Olof,
förbundsdirektör (t.o.m. den 29 februari 1980) Olsson, Sten G.,
stiftssekreterare Smith, Jan, kyrkoherde

Experter:
Arfvidson, Agnar, Ld. kammarråd (fr.o.m. den 1 januari 1978) Lundqvisl,
Lennart, landskapsarkitekt (fr.o.m. den I januari 1978)

Sekreterare:
Lenhammar, Harry K. W., docent (fr.o.m. den 19 augusti 1977)

Särskdt
biträde för att utarbeta förslag till anvisningar för omhändertagande av döda
civilpersoner i krig: Cronebäck, Ove, byrådirektör (fr.o.m. den 1 november
1979)

Lokal;
Munkbron 11, tel. 20 44 41 (ordföranden), 20 62 72 (sekreteraren). Postadress:
Kommundepartementel, Fack, 103 33 Stockholm

Direktiven
för kommittén, se 1977 års kommitléberällelse del II U 10.

Kommittén
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit fyra sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
kommilléns arbele. Därutöver har två sammanträden hållits med en särskild
arbetsgrupp för planläggning av omhändertagande av döda civilpersoner i krig.
Kommittén har deltagit i lokala ledningsövningar inom lokalförsvarel i Flens,
Lunds, Orskarshamns och Hudiksvalls kommuner.

Kommundepartementel
har i samarbete med kommittén överarbetat etl förslag (Ds Kn 1980:5) Kyrklig
beredskap, som har sänts på remiss.

Kommittén
har vidare utarbetat preliminära förslag lill allmänna råd och rekommendationer
för kyrklig beredskap.

Kommitténs
arbete beräknas pågå under hela år 1981.

8.
Länsdomstolskommittén (Kn 1977:01)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 27 januari 1977 för atl utreda frågan om
länsdomslolarnas organisatoriska ställning, målområde m.m.:

Ordförande:
Ericsson, K. Georg V., regeringsråd (fr.o.m. den 1 december 1978)

s. 408 Kontrollera mot PDF

Kn:8 Skr 1980/81:103 408

Ledamöter;
Sandlund, Maj-Britt L., länsråd Styrud, S. Josef, lagman (fr.o.m. den 1
december 1978)

Sakkunniga;
Eriksson, Kjell E., direktör

Gustafsson,
Stig G., förbundsjurist, Ld. ers. för led. av riksdagen Höglund, A. Anne-Marie,
förste länsassessor (fr.o.m. den 30 januari 1980)

Lundborg,
L. Åke, lagman

Magnusson,
Klas R., förste länsassessor (fr.om. den 30 januari 1980) Nordling, Lotty A.,
hovrättsassessor (fr.o.m. den 30 januari 1980) Palm, R. Elisabeth,
statssekreterare (t.o.m. den 30 januari 1980) Wennberg, K. H. Birger, lagman
(fr.o.m. den 30 januari 1980)

Sekreterare;
Paulsson, E. Ingvar, kammarrättsassessor (fr.o.m. den 1 december 1978)

Lokal:
Kommundepartemeniet, Tysta Marigången 2, 103 33 Slockholm, tel. växel 763 10
00, direktval 763 40 03 (Paulsson)

Direktiven
för kommittén, se 1978 års kommiltéberältelse del II Kn 1.

Kommittén
har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit sex sammanträden.

Kommittén
beräknas avsluta sitt arbete under år 1981.

9.
Ordningsstadgeutredningen (Kn 1977:02)

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 27 januari 1977 för att göra en översyn av
allmänna ordningssladgan:

Särskild
utredare; Neergaard, Erik A., lagman

Sakkunniga;
Andersson, P. Gustaf, polisöverinlendenl Ericson, Gerhard, kanslichef
Palmcrantz, Hans U., hovrättsråd Romson, Rolf, direktör Vilgeus, C. Jan L,
hovrättsassessor (fr.o.m. den I juli 1979)

s. 409 Kontrollera mot PDF

409 Kommittéer: Kommundepartementet Kn:10

Experter;
Paulsson, B. Staffan J., polissekreterare (fr.o.m. den I oktober 1979)
Thollander, K. Gunnar H;son, förbundsjurisl (fr.o.m. den 1 oktober 1979)

Sekreterare:
Bjurman, C. G. Ulf, hovrättsassessor

Lokal:
Kommundepartementel, Tysta Marigången 2,103 33 Slockholm, tel. växel 763 10 00,
direktval 763 40 04 (Bjurman)

Direktiven
för utredningen, se 1978 års kommiltéberältelse del II Kn2.

Utredningen
har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
utredningens arbele.

Ulredningen
planerar att avge etl delbetänkande under början av är 1981.

10.
1977 års oljeskyddskommitté (Kn 1977:03)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 16 juni 1977 för att undersöka i vad mån
oljeutvinning i större skala i Nordsjön och erfarenheterna från oljeutflödet i
april 1977 vid borrplattformen Bravo på Ekofiskfältet bör föranleda ändring av de riktlinjer
som nu gäller för den svenska
beredskapen för bekämpning av miljöfarliga utsläpp lill havs saml i kuslvatlnen,
Vänern och Mälaren. Regeringen har den 3 maj 1979 uppdragit åt kommittén att
utvärdera erfarenheterna av bekämpningen av och saneringen efter de
oljeutsläpp som har drabbat Bohusläns kust under hösten 1978 och Stockholms
skärgård under våren 1979 samt alt hos regeringen föreslå de åtgärder som
utvärderingen kan föranleda:

Ordförande:
Luthman, Gösta F., direktör (fr.o.m. den 6 december 1978)

Ledamöter;
Bergander, Lilly K., led. av riksdagen Håkansson, Per Olof, byggnadsingenjör,
led. av riksdagen Schött, Lars E., fögderidirektör, Ld. led. av riksdagen
Torwald, G. A. Rune, utredningssekreterare, led. av riksdagen Åberg, Ch. Georg,
fiskeriombudsman, led. av riksdagen

s. 410 Kontrollera mot PDF

Kn:10 Skr 1980/81:103 410

Sakkunniga;
Buchl, Sven F. V., Ld. departementsråd Engdahl, O. Roland, Ld. gränschef
Fahlin, Per G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 25 april 1978)

Experter;
Collvik, Torsten, iL länsassessor (fr.o.m. den 3 oktober 1979) Kaudern, A.
Gösta, civilingenjör (fr.o.m. den 16 februari 1978) Söderbaum, Erik G.,
civilingenjör (fr.o.m. den 29 maj 1979 t.o.m. den 21 januari 1980)

Sekreterare;
Måre, Mats O., länsassessor (t.o.m. den 8 april 1980)

Bitr.
sekreterare; Irberger, Sture A., byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1979)

Särskilda
direktiv har ej meddelats.

Kommittén
har under tiden november 1979 - januari 1980 hållit fyra sammanträden.

Kommittén
har den 15 januari 1980 avgetl betänkandet (Ds Kn 1979:13) Beredskap mot
oljeutsläpp till sjöss.

Uppdraget
är därmed slutfört.

11.
Utredningen (Kn 1977:04) för översyn av lagen om församlingsstyrelse

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 12 maj 1977 med uppdrag att göra en översyn
av lagen om församlingsslyrelse:

Särskild
utredare; Stolt, Lennart, direktör (fr.o.m. den 5 augusti 1977)

Sakkunnig;
Johansson, B. Sture, förbundsdirektör (fr.o.m. den 7 november 1979)

Expert:
Rydén, Sven G., departementssekreterare (fr.o.m. den 20 mars 1979)

Sekreterare:
Johansson, B. Sture, förbundsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1977 t.o.m. den
6 november 1979)

Svensson,
Per S. Ove, kammarrättsassessor (fr.o.m. den 7 november 1979)

s. 411 Kontrollera mot PDF

411 Kommittéer: Kommundepartementet Kn:l2

Lokal:
Departementens kommittéer. Lilla Kungsgalan 3, Box 347, 401 25 Göteborg, tel.
växel 031/17 38 00 (sekreteraren)

Direktiven
för ulredningen, se 1978 års kommitléberättelse del II Kn5.

Ulredningen
har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit 17 sammanträden samt haft
överläggningar med myndigheter, organisationer och andra som berörs av
utredningens arbete.

Utredningen
beräknas avsluta sitt arbete omkring årsskiftet 1980-1981.

12,
Kommunalbesvärskommittén (Kn 1977:05)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 2 juni 1977 med uppdrag alt göra en översyn
av kommunalbesvärsprocessen m.m.:

Ordförande:
Hamdahl, Bengt, jusddekansler (fr.o.m. den 18 november 1977)

Ledamöter:
Sterzel, Fredrik A. C, Ld. jusderåd (fr.o.m. den 18 november 1977) Törnvall,
Peder H., regeringsrättssekrelerare (fr.o.m. den 18 november 1977)

Sakkunniga:
Riberdahl, Curt S., sektionschef (fr.o.m. den 18 november 1977) Sahlin, Jan E.
A., förste sekreterare (fr.o.m. den 18 november 1977)

Expert:
Bergqvisl, Olof, hovrättsassessor (fr.o.m. den 26 oktober 1979)

Sekreterare:
Börjeson, Sven, regeringsrättssekrelerare (fr.o.m. den 24 november 1977)

Bitr.
sekreterare; Svensson, Per S. Ove, kammarrättsassessor (fr.o.m. den 10 mars
1980)

Lokal:
Regeringsrätten, Box 2293, 103 17 Stockholm, tel. 23 86 40 ankn. 378
(sekreteraren)

Direktiven
för kommittén, se 1978 års kommittéberättelse del II Kn 3.

Kommittén
har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit sju sammanträden.

Kommittén
beräknas avge sitt slutbetänkande under år 1981.

s. 412 Kontrollera mot PDF

Kn:13
Skr 1980/81:103 412

13.
Kommunalrättsutredningen (Kn 1977:06) för Stockholm

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 30 juni 1977;

Särskild
utredare; Ericsson, K. Georg V., regeringsråd (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Sakkunniga;
Calmfors, S. Hans, stadssekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1977)
Ridderslrand-Linderoth, E. Inger A., stadsjurist (fr.o.m. den 1 oktober 1977)

Experter;
Roos, A. G. Thorbjörn, kanslichef (fr.o.m. den 1 mars 1979) Sundberg, Erik D.,
Ld. drätseldirektör (fr.o.m. den 1 juni 1978) Waldenström, Hans G. W.,
kulturchef (fr.o.m. den 23 oktober 1978)

Sekreterare:
Hilborn-Arnell, M. Ingegärd, kammarrättsassessor (fr.o.m. den 1 mars 1979)

Bitr.
sekreterare: Hilborn-Arnell, M. Ingegärd, kammarrättsfiskal (fr.o.m.
den 1 december 1978 Lo.m. den 28 februari 1979)

Lokal:
Munkbron 11, tel. 1124 69. Postadress: Kommundepartementel, 103 33 Slockholm

Direkdven
för ulredningen, se 1978 års kommiltéberältelse del II Kn4.

Utredningen
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit sex sammanträden.

Ulredningen
beräknas avsluta sitt arbete i början av år 1981.

14.
Kommunaldemokratiska kommittén (Kn 1977:07) (KDK)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 4 augusti 1977 för fortsatt utredning av
vissa kommunaldemokratiska frågor:

Ordförande:
Lindencrona, Fredrik W. K,, direktör (fr.o.m. den 18 november 1977)

s. 413 Kontrollera mot PDF

413 Kommittéer: Kommundepartementet
Kn:14

Ledamöter:
Andersson, Leif, överförmyndare (fr.o.m. den 18 november 1977) Ericsson, Lars
Eric, kommunalråd (fr.o.m. den 18 november 1977) Jonnergård, Gustaf, Ld.
partisekreterare, Ld. led. av riksdagen (fr.o.m. den 18 november 1977)

Jonsson,
S. D. Anita, kommunalråd (fr.o.m. den 18 november 1977) Zachrisson, Rune E.,
kommunalråd (fr.o.m. den 18 november 1977) Åstrand, Göran, konsulent (fr.o.m.
den 18 november 1977)

Sakkunniga:
Anderson, Hans A. T., direktionssekreterare (fr.o.m. den I december 1977)

Domargård,
Tord V., driflchef (fr.o.m. den 1 december 1977) Högdahl, Lars A.,
departementsråd (fr.o.m. den 16 november 1978) Jonsson, Olof E., sekreterare
(fr.o.m. den I december 1977) Karlsson, H. Urban, förste sekreterare (fr.o.m.
den 1 december 1977) Lindquist, Ulf W. E., hovrättsråd (fr.o.m. den 1 december
1977) Peterson, Carl-Gunnar P., departementsråd (fr.o.m. den 16 november 1978)

Experter:
Birgersson, Bengt Owe, docent, föredragande i riksdagens konstitutionsutskott
(fr.o.m. den lOjanuari 1978)

Geijer,
Carl-Wedig G.O., kanslidirektör (fr.o.m. den 1 januari 1980) Holmquist, Gertrud
M. M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 augusti 1979)

Hull,
Jan P., förste byråsekreterare (fr.o.m. den I januari 1979) Lindau, F. Christer
G., kammarrättsfiskal (fr.o.m. den I augusti 1979) Ling, Hans G., departementssekreterare
(fr.o.m. den I augusti 1979) Olsson, Ingrid M., hovrättsassessor (fr.o.m. den I
augusti 1979) Sigfridsson, Sven-Erik L, rättschef (fr.o.m. den I augusti 1979)

Sekreterare:
Geijer, Cari-Wedig G. O., kanslidireklör (fr.o.m. den lOjanuari 1978 t.o.m. den
31 december 1979)

Kildén,
Anna-Lisa, avdelningschef (fr.o.m. den I januari 1980) Ribbing, Robert,
kanslichef (fr.o.m. den 15 januari 1980)

Bitr.
sekreterare: Kronvall, Kai F., utredningssekreterare (fr.o.m. den 5 maj 1980)
Nilsson, N. Jörgen, planeringssekreterare (fr.o.m. den I december 1978 t.o.m.
den 31 december 1979)

Lokal:
Munkbron 11,2 tr, tel. 11 27 38 (Kildén), 20 76 39 (Ribbing), 10 43 12
(Kronvall). Postadress: Kommundepartemeniet, 103 33 Slockholm

s. 414 Kontrollera mot PDF

Kn:l4
Skr 1980/81:103 414

Direktiven
för kommittén, se 1978 års kommiltéberältelse del II Kn 6.
Tilläggsdirektiv, se 1980 års kommitléberättelse del II Kn 4.

Kommittén
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit sex sammanträden.

Kommittén
är administrativt ansvarig för genomförandet av det forskningsprogram om
utvärdering av kommunindelningsreformen som riksdagen anvisat medel till.
Forskningarna bedrivs inom den kommunaldemokraliska forskningsgruppen, som den
14 januari 1980 avgetl betänkandet (Ds Kn 1979:14) Från socken lill kommunblock
och den 29 augusti 1980 betänkandet (Ds Kn 1980:6) Förnyelse och variation i
ortssyslemel. Servicens, transportsystemens och åtkomlighetens förändring i
några svenska kommuner mol bakgrund av indelningsreformen. Rapport 3.

Kommittén
har den 19 december 1979 avgetl betänkandet (Ds Kn 1979:15) Den gemensamma
valdagen och mandatperiodens längd.

Kommittén
planerar alt avge nästa delbetänkande under första halvåret 1981.

Kommitténs
arbele beräknas pågå under hela år 1981.

15.
Kommunalförelagskommittén (Kn 1978:01)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 20 april 1978 med uppdrag alt utreda frågor
om kommunala förelag m.m.:

Ordförande:
Petrén, Gustaf, regeringsråd (fr.o.m. den 21 juni 1978)

Ledamöter:
Gisslen, Axel, kommunalråd (fr.o.m. den 21 juni 1978) Josefson, Stig A.,
lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 21 juni 1978)

Sakkunniga;
Hermanson, Gunnar, departementssekreterare (fr.o.m. den 14 oktober 1980)

Lindeberg,
Per Erik, hovrättsassessor (fr.o.m. den 20 september 1978) Meyer, Lars,
förbundsjurist (fr.o.m. den 21 juni 1978) Nyström, Lennart, finanssekrelerare
(fr.o.m. den 21 juni 1978) Regner, Göran I. F., hovrättsassessor (fr.o.m. den
20 september 1978) Törnvall, Peder H., expeditionschef (fr.o.m. den 21 juni
1978 t.o.m. den 13 oktober 1980)

s. 415 Kontrollera mot PDF

415 Kommittéer: Kommundepartementet
Kn:16

Sekreterare;
Graffman, Agneta C, hovrättsassessor (fr.o.m. den 6 november 1978)

Lokal:
Munkbron 11, tel. 11 19 64. Postadress: Kommundepartementel, 103 33 Slockholm

Direkdven
för kommittén, se 1979 års kommitléberättelse del II Kn 2.

Kommittén
har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit fem sammanträden samt haft
överläggningar med företrädare för olika kommuner och kommunala förelag.
Därutöver har en särskild arbetsgrupp inom kommittén hållit åtta sammanträden.

Kommittén
planerar all avge ell delbetänkande under år 1981.

Kommitténs
arbete beräknas pågå under hela år 1981.

16.
Kommittén (Kn 1978:02) för medbestämmandefrågor

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 31 augusti 1978 för fortsatt utredning av
frågan om medbestämmande för de anställda i kommuner och landstingskommuner
m.m.:

Ordförande;
Hegi-elius, Olov, Ld. regeringsråd (fr.o.m. den 5 oktober 1978)

Ledamöter:
Ahlvarsson, Lars L, direktör (fr.o.m. den 12 juli 1979) Arnström, Sven G.,
avdelningschef (fr.o.m. den 31 augusd 1979) Aspegren, Lennart, rättschef
(fr.o.m. den 5 oktober 1978 t.o.m. den 31 januari 1980)

Bergqvisl,
Olof, hovrättsassessor (fr.o.m. den 5 oktober 1978 t.o.m. den 31 januari 1980)

Boman,
Svante, chefsrådman (fr.o.m. den 5 oktober 1978) Borglund, Erik, lagman
(fr.o.m. den 5 oktober 1978 t.o.m. den 12 december 1979)

Bäckström,
N. Birger, direktör (fr.o.m. den 12 juli 1979) Christensson, Kent,
förbundsordförande (fr.o.m. den 26 november 1980)

Gustafsson,
Agne, universitetslektor (fr.o.m. den 5 oktober 1978) Lindh, K. Rolf, ombudsman
(fr.o.m. den 12 juli 1979) Neergaard, Erik A., lagman (fr.o.m. den 5 oktober
1978 t.o.m. den 31 januari 1980)

Rosengren,
Judilh, ombudsman (fr.o.m. den 12 juli 1979) Starlander, Lillemor, ombudsman
(fr.o.m. den 12 juli 1979 t.o.m. den 25 november 1980)

s. 416 Kontrollera mot PDF

Kn:16
Skr 1980/81:103 416

Experter:
Aspegren, Lennart, rättschef (fr.o.m. den 1 februari 1980) Bergqvisl, Olof,
hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 februari 1980) Högdahl, Lars A., iL departementsråd
(fr.o.m. den 12 september 1979) Lewensjö, Åke R., sektionschef (fr.o.m. den 12
september 1979) Neergaard, Erik A., lagman (fr.o.m. den 1 februari 1980)
Olsson, Ingrid M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 februari 1980)

Sekreterare;
Boman, Svante, chefsrådman (fr.o.m. den 5 oktober 1978)

Lokal;
Departementens kommittéer. Lilla Kungsgalan 3, Box 347, 401 25 Göteborg, tel.
växel 031/17 38 00

Direktiven
för kommittén, se 1979 års kommitléberällelse del II Kn 3
och Kn 4. Tilläggsdirektiv, se 1980 års kommiltéberältelse del II Kn
2.

Kommittén
har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit tre sammanträden.

Kommittén
beräknas avge sitt slutbetänkande 1981.

17.
Räddningstjänstkommittén (Kn 1979:01)

Tillkallade
enligl regeringens bemyndigande den 1 mars och den 7 juni 1979 för alt utreda
frågor om ersättning på grund av naturkatastrofer:

Ordförande;
Persson, Cari J. G., Ld. landshövding (fr.o.m. den 1 juli 1979)

Ledamöter;
Aulin, Olle M., bitr. försvarsdirektör, led. av riksdagen Bergander, Lilly K,,
kontorist, led. av riksdagen Bergdahl, Hugo A., kommunalråd, Ld. led. av
riksdagen (fr.o.m. den 1 juli 1979)

Johnsson,
Rune S. G., ombudsman, Ld. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juli 1979)

Karlsson,
Helge G., metallarbetare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juli 1979)
Svartberg, Kari-Erik, rektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juli 1979)

Sakkunniga:
Arvidson, Olle, brandchef (fr.o.m. den 1 februari 1980) Hultqvist, Swen E. H.,
överdirektör (fr.o.m. den 1 februari 1980) Lewensjö, Åke R., departementssekreterare
(fr.o.m. den I februari 1980)

s. 417 Kontrollera mot PDF

417 Kommittéer: Kommundepartementet
Kn:18

Lindberg,
Carl-Otto A., förste länsassessor (fr.o.m. den 16 juli 1979) Rangnitt, F.
Harald O., rättschef (fr.o.m. den 1 juli 1979) Sjölin, Jan P., ombudsman
(fr.o.m. den 1 februari 1980) Sundberg, E. Bertil, vice brandchef (fr.o.m. den
I februari 1980) Wesding, Bengt R., ombudsman (fr.o.m. den 26 mars 1980)

Experter;
Aronsson, Hans E., direktör (fr.o.m. den 1 februari 1980) Bjurman, C. G. Ulf,
hovrättsassessor (fr.o.m. den I juli 1979) Ekström, O. Göran,
departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1979) Halidén, Bengt A. E.,
civilingenjör (fr.o.m. den 1 februari 1980) Johansson, Bengt H., byrådirektör
(fr.o.m. den 1 februari 1980) Slål, B. Torbjörn, överingenjör (fr.o.m. den 1
februari 1980)

Sekreterare:
Frid, Sven Rune, byråchef (fr.o.m. den 16 juli 1979)

Bitr.
sekreterare: Kihlgren, C. Gunnar, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 oktober 1979)
Larén Marklund, A. E. Ingrid, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 maj
1980)

Lokal:
Munkbron 11, 1 tr.. Ill 28 Stockholm, tel. 11 21 74 (Frid), 112183 (Larén
Marklund), 031 /17 38 00 (Kihlgren)

Direkdven
för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del II Kn 1
och 3.

Kommittén
har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit åtta sammanträden.

Kommittén
har den 15 januari 1980 avgetl belänkandet (Ds Kn 1980:1) Undersökning av
allvariiga olyckshändelser.

Kommitténs
arbete beräknas pågå under hela år 1981.

18.
Kvinnoprästutredningen (Kn 1979:02)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 28 juni 1979 för att utreda jämställdhet
mellan kvinnor och män som präster i svenska kyrkan m.m.;

Särskild
utredare; Palm, R. Elisabeth, statssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1979)

Sakkunniga;
Johansson, B. Sture, förbundsdirektör (fr.o.m. den 7 augusd 1979) Stolt,
Lennart, direktör (fr.o.m. den 7 augusd 1979)

27 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 103

s. 418 Kontrollera mot PDF

Kn:18
Skr 1980/81:103 418

Experter;
Engman, Gerd B., sludiesekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1979) Hammarbacken,
Britta K. M., leg. sjuksköterska, led av riksdagen (fr.o.m. den 16 november
1979)

Johansson,
K. Hilding, fil. dr, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juli 1979) Malmgren, Lena
M., tL komminister (fr.o.m. den I juli 1979) Troedsson, Ingegerd, förutv.
statsråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juli 1979)

Sekreterare;
Löven, Bo C, hovrättsassessor (fr.o.m. den 7 augusti 1979)

Lokal;
Kommundepartementet, Tysta Marigängen 2,103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00,
direktval 763 40 01

Direkdven
för utredningen, se 1980 års kommittéberättelse del II Kn6.

Utredningen
har under tiden november 1979 - oktober 1980 hållit fem sammanträden samt haft
överläggningar i tio av sdften med biskopen och olika kyrkliga grupper.

Ulredningen
beräknas avsluta sitt arbete under våren 1981.

19.
Utredningen (Kn 1979:03) om översyn av skatteförvaltningen i Stockholms län
(ÖSAB)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 28 juni 1979;

Särskild
utredare; Bruno, Gösta F., Ld. överdirektör (fr.o.m. den 8 oktober 1979)

Sakkunniga;
Baekkevold, Arne E., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 1 december 1979)

Jakobsson,
Kjell G. L., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 december 1979)

Johnsson,
Bengt Å. S., byrådirektör (fr.o.m. den I december 1979) Tegnhed, Lars A., bitr.
skattedirektör (fr.o.m. den 1 december 1979)

Sekreterare;
Hillman, Bo I., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 8 oktober 1979) Ihrmark, Astrid
K. M., länsrevisor (fr.o.m. den 1 januari 1980)

Lokal;
Munkbron 11,2 tr., tel. 20 26 18 (Bruno), 10 93 47 (Hillman), 20 87 56
(Ihrmark). Postadress: Kommundepartementel, 103 33 Stockholm

s. 419 Kontrollera mot PDF

419 Kommittéer: Kommundepartementet
Kn:21

Direktiven
för ulredningen, se 1980 års kommiltéberältelse del II Kn5.

Utredningen
har under liden november 1979 - oktober 1980 hållit fem sammanträden. Efter
överenskommelse med länsstyrelsen i Stockholms län och berörda
personalorganisationer har det bildats en referensgrupp och fyra
kontaktgrupper. Utredningen har haft sex sammanträden med referensgruppen och
tolv sammanträden med kontaktgrupperna.

Utredningen
beräknas avsluta sitt arbele vid halvårsskiftet 1981.

20.
Utredningen (Kn 1979:04) om begravningsverksamheten

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 9 augusti 1979:

Särskild
utredare: Sterzel, Fredrik A. C, justitieråd (fr.o.m. den 1 september 1979)

Sekreterare:
Nordling, Lotty A., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 september 1979)

Lokal;
Kommundepartementet, Tysta Marigången 2,103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00,
direktval 763 40 02

Särskilda
direktiv har ej meddelats.

Den
särskilde utredaren har under tiden november 1979 - oktober 1980 i samarbete
med Svenska kyrkans församlings- och pasloralsförbund genomfört en
enkätundersökning om svenska kyrkans begravningsverksamhet samt har haft
överläggningar med myndigheter, organisationer och andra som berörs av
utredarens arbete.

Utredaren
beräknas avsluta sitt arbete omkring årsskiftet 1980-1981.

21.
Utredningen (Kn 1979:05) om tillsyn av kusterna (TAK)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 6 september 1979 för alt utreda frågan om
bemanning längs våra kuster:

Särskild
utredare; Sandlund, Maj-Britt L., länsråd (fr.o.m. den 7 september 1979)

s. 420 Kontrollera mot PDF

Kn:21
Skr 1980/81:103 420

Expert:
Bjurman, G.G. Ulf, hovsrättsassessor (fr.o.m. den 15 oktober 1979)

Sekreterare:
Österberg, Erik K.-A., byrådirektör (fr.o.m. den I oktober 1979)

Direktiven
för utredningen, se 1980 års kommiltéberältelse del II Kn 10.

Utredningen
har under dden november 1979 -januari 1980 hållit fyra sammanträden saml haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer, kommittéer och andra som
berörts av utredningens arbete.

Utredningen
har den 14 februari 1980 avgetl betänkandet (Ds Kn 1980:2) Personal för tillsyn
av kust och skärgård.

Uppdraget
är därmed slutfört.

22.
1979 års kyrkomöteskommitté (Kn 1979:06)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 13 september 1979;

Ordförande:
Johansson, K. Hilding, fil. dr, led. av riksdagen (fr.o.m. den 28 september
1979)

Ledamöter:
Gibson, Urban H., chefskonsult (fr.o.m. den 28 september 1979) Grape-Lantz,
Margareta, utredningssekreterare (fr.o.m. den 28 september 1979)

Johansson,
Gunnar A., häradsdomare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 28 september 1979)

Jonäng,
Gunnel M., led. av riksdagen (fr.o.m. den 28 september 1979) Lundgren,
Carl-Eric, förbundssekreterare (fr.o.m. den 28 september 1979)

Sekreterare:
Thyblad, Tom F. F. T:son, rådman (fr.o.m. den 1 december 1979)

Lokal;
Munkbron 11, 111 28 Slockholm, tel. 10 87 72

Direktiven
för kommittén, se 1980 års kommittéberättelse del II Kn 8.

Kommittén
har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit tio sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som berörs av
kommilléns arbete.

Kommittén
beräknas avsluta sitt arbete under slutet av år 1980.

s. 421 Kontrollera mot PDF

421 Kommittéer: Kommundepartementet Kn:24

23.
Utredningen (Kn 1979:07) om statsbidrag till kvinnoorganisationer

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 15 november 1979:

Särskild
utredare; Björk, Gunnar E., led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 november 1979)

Sakkunniga;
Kalles, Lars-Erik, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1980)

Qvai;lander,
Eva Ch., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1980)

Expert:
Ericsson, Ulla M., mellanstadielärare (fr.o.m. den I juli 1980)

Sekreterare:
Ericsson, Ulla M., mellanstadielärare (fr.o.m. den 1 januari t.o.m. den 30 juni
1980)

Direktiven
för utredningen, se 1980 års kommitléberättelse del II Kn 11.

Ulredningen
har under tiden januari - oktober 1980 hållit 18 sammanträden.

Utredningen
har den 28 oktober 1980 avgetl sitt slutbetänkande (SOU 1980:44) Bidrag till
kvinnoorganisadoner.

Uppdraget
är därmed slutfört.

24.
Utredningen (Kn 1979:08) om kommunal kompetenslagstiftning

Tillkallad
enligl regeringens bemyndigande den 6 december 1979 för all utreda frågan om
sammanförande av vissa lagar om den kommunala kompetensen lill en lag:

Särskild
utredare: Lindquist, Ulf W. E., hovrättsråd (fr.o.m. den 10 december 1979)

Sakkunniga:
Riberdahl, Curt S., förbundsjurisl (fr.o.m. den 1 mars 1980) Sahlin, Jan E. A.,
förste sekreterare (fr.o.m. den 1 april 1980)

Sekreterare:
Rolfson, Bo G. R., hovrättsassessor (fr.o.m. den I mars 1980)

s. 422 Kontrollera mot PDF

Kn:24
Skr 1980/81:103 422

Lokal:
Departementets kommittéer. Box 347, 401 25 Göteborg, tel. 031/17 38 00

Särskilda
direktiv har ej meddelats.

Utredningen
har under dden november 1979 - oktober 1980 hållit ett sammanträde.

Utredningen
planerar atl avge delbetänkande i april 1981. Utredningen beräknas avge sitt
slutbetänkande i december 1981.

25.
Utredningen (Kn 1980:01) om inomregional skatteutjämning

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 10 april 1980:

Särskild
utredare: Antonsson, Johannes, landshövding (fr.o.m. den 11 april 1980)

Sakkunniga;
Bergsten, E. Rune, departementsråd (fr.o.m. den 11 april 1980) Hjelmqvisl,
Ingvar K. R., departementsråd (fr.o.m. den 11 april 1980) Lindström, Harry L,
direktör (fr.o.m. den 11 april 1980) Skilje, Ivar, finansdireklör (fr.o.m. den
11 april 1980) Slunge, G. Walter R., avdelningschef (fr.o.m. den 11 april 1980)

Expert:
Åkesson, Gert, budgelkamrer (fr.o.m. den 20 oktober 1980 t.o.m. den 31 januari
1981)

Sekreterare:
Rydberg, J. Å. Lennart, civiljägmästare (fr.o.m. den 11 april 1980)

Lokal;
Länsstyrelsen i Kronobergs län, Kungsgatan 8, 351 86 Växjö, tel. växel 0470/86
000

Direktiven
för utredningen, se 1981 års kommittéberättelse del II Kn 1.

Utredningen
har under tiden april - oktober 1980 hållit tre sammanträden.

Ulredningen
har den 3 september 1980 avgetl promemorian (Ds Kn 1980:7) Fortsatt giltighet
av lagen om skatleutjämning i Stockholms läns landstingskommun.

Utredningen
beräknas avge sitt slutbetänkande hösten 1981.

s. 423 Kontrollera mot PDF

423 Kommittéer: Kommundepartementet Kn:27

26.
Utredningen (Kn 1980:02) om redovisningssystemet för exekutionsväsendet (REX)

Tillkallad
enligt regeringens bemyndigande den 10 april 1980 för atl utreda frågan om
utformningen av det ADB-baserade redovisningssystemet för exekutionsväsendet:

Särskild
utredare: Johansson, Larz A., kommunalråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den I
juli 1980)

Sakkunniga;
Rydén, Nils, byråchef (fr.o.m. den 1 juli 1980) Strömberg-Levin, Birgitta,
byrådirektör (fr.o.m. den 1 juli 1980) Svantesson, Magnus, avdelningsdirektör
(fr.o.m. den 1 juli 1980) Tavemark, Rune, kronofogde (fr.o.m. den 1 juli 1980)
Tornborg, Curt G. F., departementsråd (fr.o.m. den 1 juli 1980) Troive, Hans,
skattedirektör (fr.o.m. den 1 juli 1980)

Expert;
Nilsson, Ulf, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1980 Lo.m. den 31
januari 1981)

Sekreterare;
Törnkvisl, Olof, kronofogde (fr.o.m. den 1 juli 1980)

Lokal;
Tegeluddsvägen 90, 115 28 Slockholm, tel. 62 37 70

Direktiven
för ulredningen, se 1981 års kommiltéberältelse del II Kn2.

Den
särskilde utredaren har under tiden juli - oktober 1980 hållit elt sammanträde
med de sakkunniga.

Utredaren
beräknas avge sitt slutbetänkande under sommaren 1981.

27.
Stat-kommungruppen (Kn 1980:03)

Tillkallade
enligt regeringens bemyndigande den 24 april 1980 för att se över de statliga
myndigheternas tillsyn och kontroll av kommunal och landstingskommunal
verksamhet:

Ordförande:
Palm, R. Elisabeth, statssekreterare (fr.o.m. den lOjuni 1980)

s. 424 Kontrollera mot PDF

Kn:27
Skr 1980/81:103 424

Ledamöter;
Arfwedson, Anders, statssekreterare (fr.o.m. den lOjuni 1980) Carlsson, G.
Rune, förbundsdirektör (fr.o.m. den lOjuni 1980) Järdler, Sven A.,
förbundsdirektör (fr.o.m. den lOjuni 1980) Pettersson, S. Åke E.,
statssekreterare (fr.o.m. den lOjuni 1980) Westerberg, Bengt C. G.,
statssekreterare (fr.o.m. den lOjuni 1980)

Sakkuriniga:
Peterson, Carl-Gunnar P., departementsråd (fr.o.m. den lOjuni 1980) Strand,
Karl-Erik, departementsråd (fr.o.m. den lOjuni 1980)

Experter;
Dahlberg, Helge B., sekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1980) Fransson,
Bo-Gunnar L., avdelningschef (fr.o.m. den 13 augusti 1980) Sahlin, Jan E. A.,
förbundsjurist (fr.o.m. den 1 oktober 1980)

Sekreterare;
Nilsson, Jörgen, planeringssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1980)

Lokal;
Kommundepartementet, Tysta Marigängen 2,103 33 Stockholm, tel. växel 763 10 00,
direktval 763 40 47

Direkdven
för arbetsgruppen, se 1981 års kommittéberättelse del II Kn3.

Arbetsgruppen
har under tiden juni - oktober 1980 hållit tre sammanträden.

Arbetsgruppens
arbete beräknas pågå under hela år 1981.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Underbilaga

KOMMnTEKOSTNADER JUSTrriEDEPARTEMENTET

I

s. 1 Kontrollera mot PDF

t.o.m. 1979-06-30

Kommitténs
benämning

Kommitténs nr i berättelsen

Utgifter
(i tusentals kronor)

1979-07-01-1980-06-30

Lön
m.m.'

Dag-arvoden'

s. 2 Kontrollera mot PDF

Kommittéer
som avslutat sin verksamhet senast den 30 juni 1980

Integriletsskyddskommitlén (Ju 1967:62)

Utredningen (Ju 1979:12) med uppdrag att se över
valkretsindelningen vid riksdagsval i Malmöhus län

Summa

1981:

49

2 286,4

218,2

218,2

29,6

28,3 57,9

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kommittéer som fortsätter sin verksamliet efter den 1 juli
1980

Samarbetsorganet (Ju 1968:59) för rättsväsendets
informationssystem (SARI) Familjelagssakkunniga (Ju 1970:52)
Konkurslagskommittén (Ju 1971:06) Utredningen (Ju 1972:04) ang. ny lagstiftning
om befordran med järnväg Utredningen (Ju 1972:12) om

företagsinteckning Energirädet (Ju 1974:03)
Försäkringsrättskommittén

(Ju
1974:09) Varumärkesutredningen (Ju 1974:10) Massmediekoncentrationsutred-

ningen(Ju
1974:13) Utredningen (Ju 1974:14) om reklam i videogram (RIV)
Stiftelseulredningen (Ju 1975:01) Smähusköpkommiltén (Ju 1975:02)
Arrendelagskommittén (Ju 1975:04) Hyresrättsutredningen (Ju 1975:06)
Upphovsrättsutredningen (Ju 1976:02) Förmögenhetsbrottsutredningen (Ju

1976:04) Datalagstiftningskommittén (Ju 1976:05)

(DALK) 1977 ärs sexualbrottskommitté

(Ju
1977:03) Byggnadspantutredningen (Ju 1977:05) Rättegångsutredningen (Ju
1977:06) Kommittén (Ju 1977:07) om ställföreträdare för dödsbo i vissa fall
m.m.

981:2 3 4

9 969,4 4 375,2 2 544,5

76,7 703,1 350,8

56,1 53,5 49,1

5

1 170,1

225,0

9,5

6

7

935,5

286,4

9,5

8 9

1 202,2 347,2

352,5

69,1 24,3

10

879,9

518,3

20,4

II 12 13 14 15 16

618,7 1 789,0

869,3 1 329,3

711,3

829,1

3,1 339,4 287,0 359,4 160,1 250,8

55,4 49,6 52,0 37,2 48,7 113,1

17

477,4

174,4

39,9

18

1 902,6

451,6

75,0

19 20 21

I 079,9

451,0

1 299,3

218,1 187,5 647,8

94,4

10,6

160,4

22

22,1

323,7

165,9

s. 4 Kontrollera mot PDF

427

10 II

Resersättning Tryckning Konsultationer övriga Bidrag till Summa

administrativa myndighet,

kostnader institution

7,5 33,4 - 0,5 - 289,2

3,6 - - - - 31,9

11,1 33,4 - 0,5 - 321,1

5.1 10,1 835,0 - - 983,0

67.5 _ _ 0,4 - 824,5

25.1 _ _ 0,1 - 425,1

16,0 - 0,4 0,3 - 251,2

19.6 _ _ 1,0 - 316,5

18.4 _ _ _ _ 440,0

4,5 _ - - - 28,8

0,8 _ _ 0,2 - 539,7

13.2 _ _ _ _ 71,7

46,2 _ _ 0,3 - 435,5

16.0 _ _ 2,7 - 357,7

28.7 _ _ _ _ 425,3

5.2 - - 0,1 - 214,1

33.5 - 127,0 0,1 - 524,5

19,2 _ _ _ _ 233,5

10.1 - 105,3 49,1 - 691,1

7,8 - 1,9 0,1 - 322,3

11,7 - - 0,4 - 210,2

94.7
- 2,8 17,3 - 923,0

15.7
- 37,5 0,1 - 241,4

s. 5 Kontrollera mot PDF

23

678,3

332,2

76,6

24

604,6

279,8

43,5

25

862,0

388,9

85,4

26

477,5

130,9

58,7

27

369,0

248,8

51,7

28

389,4

175,4

85,1

29

279,1

194,3

23,9

30

298,3

183,8

17,3

31

222,4

163,0

43,4

32

36,5

175,7

30,8

33

109,0

162,7

37,4

34

92,6

208,4

14,1

35

63,7

63,4

45,6

36

38,1

304,7

32,7

37

60,3

158,7

11,3

38

47,6

173,0

40,1

39

27,2

248,7

23,2

40

39,2

161,0

43,1

41

14,5

282,9

65,0

42

16,2

168,7

10,8

43

-

-

4,2

44

_

190,0

36,2

45

—

34,6

—

46

-

163,9

9,7

47

-

60,1

2,2

48

_

171,1

14,3

50

—

208,2

—

51

—

100,7

—

52

—

25,5

6,5

53

—

22,2

—

54

—

—

—

Utredningen (Ju 1977:08) om barnens räu 1981

Militäransvarskommittén (Ju 1977:09)

Yttrandefrihetsutredningen (Ju 1977:10)

Tomträttskommittén
(Ju 1977:12)

Konsumentköpsutredningen (Ju 1977:13)

Utredningen (Ju 1977:15) om rätten till arbetstagares
uppHnningar

Sjölagsutredningen
(Ju 1977:16)

1978 ärs vallagskommitté (Ju 1978:01)

LTO/LOB-utredningen (Ju 1978:03)

Fyndlagstiftningsutredningen (Ju 1978:05)

Tvängsmedelskommittén
(Ju 1978:06)

BRÅ-utredningen (Ju 1978:07)

Miljöskadeutredningen (Ju 1978:08)

Förvaltningsrättsutredningen (Ju 1978:09)

Kommissionslagskommittén (Ju 1978:10)

Viteskommittén
(Ju 1979:01)

Pantbrevsutredningen
(Ju 1979:02)

Patentprocessutredningen
(Ju 1979:03)

Fängelsestraffkommittén
(Ju 1979:04)

Frivårdskommittén
(Ju 1979:05)

Delegationen (Ju 1979:06) för kontraktsvärd

Fastighetsdata- och inskrivningsregisterkommittén (Ju
1979:08) (FADIR)

MAIK-kommittén
(Ju 1979:08)

Utredningen (Ju 1979:09) om skydd för företagshemligheter

Utredningen (Ju 1979:10) om internationella
faderskapsfrågor

Fastighetsbildningsutredningen (Ju 1979:11)

Tjänsteansvarskommittén
(Ju 1979:13)

Grundlagskommittén
(Ju 1980:01)

Stöldutredningen
(Ju 1980:02)

Permissionsutredningen
(Ju 1980:03)

Ägarlägenhetsutredningen
(Ju 1980:04)

Utredningen (Ju 1980:05) om utandningsprov

som bevismedel vid trafiknykterhetsbrott 55 — — —

Utredningen (Ju 1980:07) för att se över gällande ordning
i fräga om godtrosförvärv

av stöldgods m.m. 56 — — —

Summa 10 939,2 1962,7

Kommittér som avslutat sin verksamhet före ingången av
1980

1980:6

7

9

10

16

21

825,8 1 986,7

704,1 1 813,4

962,0

716,8

70,2

93,9

185,2

15,2

5,0

48,8 19,9 55,3 30,3 32,2 35,4

25

1 081,4

40,1

44,6

35

440,0

34,9

38,9

38

403,4

-

8,2

41

319,7

69,9

29,6

43

266,8

13,4

34,1

45

_

_

____

Namnlagsutredningen (Ju 1972:06)
Konsumenttjänstutredningen (Ju 1972:07) Produktansvarskommittén (Ju 1973:08)
Hemförsäljningskommittén (Ju 1973:10)

1974 års bolagskommitté (Ju 1974:21)

1975 ärs polisutredning (Ju 1975:08) Utredningen (Ju 1976:06) om
kriminal-värdsstyrelsens organisation m.m.

Allmänna advokatbyråkommittén (Ju 1977:11)(ABK)

Utredningen (Ju 1977:14) om vissa arvsrättsliga frågor

Utredningen (Ju 1977:17) om förfarande i vissa
disciplinärenden m.m.

Utredningen (Ju 1978:02) om vidgad ortspressannonsering
m.m.

Näringspolitiska delegationen (Ju 1978:04)3

Summa 527,8 377,3

s. 6 Kontrollera mot PDF

38,8

61,3

43,6

—

37,7

66,0

6,8

—

9,2

-

22,3

_____

29,2

—

5,5

—

42,0

—

10,8

—

20,4

—

41,4

_____

14,2

—

5,9

—

11,0

—

2,9

—

67,5

18,2

19,2

—

5,7

-

22,8

_____

0,8

—

11,2

-

0,5

-

25,7

_____

0,8

—

7,1

—

6,2

—

0,6

—

4,2 18,7

0,5 ./. 0,1

0,1

0,3

0,4

0,2 0,3 0,2 0,4

0,1 43,4

0,4 0,3 0,8 0,2

509,4 366,9 577,9 196,4 309,7

282,8 247,4 206,6 248,5

206,5 210,9 243,2 109,0 379,2 184,2 219,2 283,2 207,2
434,0 198,7

10,0

296,6 35,4

203,9

63,1

211,9 209,0 108,0

38,2 22,8

s. 7 Kontrollera mot PDF

968,9

155,6

132,8

119,7

15
278,9

s. 8 Kontrollera mot PDF

3,1

169,3

0,8

44,8

3,4

95,4

0,3

24,6

2,5

28,9

41,5
30,7

6,0

15,2

34,5

9,9 4,9

4,9

2,6

48,8

262,5

194,8

314,3

72,3

71,8

137,1

121,0

8,2

143,9

55,0

s. 1 Kontrollera mot PDF

46,1

469,7

7,5

1,3

I 429,7

s. 2 Kontrollera mot PDF

12,3
2 410,2

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1979/80
för sakkunniga biträden inom departementet m.m.

Nordiska straffrättskommittén (Ju 1961:51) svensk
sakkunnig

Nämnden (Ju 1968:67) för Europarådets kriminologiska
forskningsstipendier

Nordiska ämbetsmannakommittén (Ju 1974:07) för
lagstiftningsfrågor

Arbetsgrupp (Ju 1978:A) för översyn av anstaltsbeståndet
inom kriminalvärden

1979 ärs särskilda jurstikommission (Ju 1979: A)

Diverse
myndigheter m.m.

Diverse
firmor

Diverse
personer

Gemensamma
kostnader

Utestående reseförskott

Summa Summa totah

12,1

-

4,9

11,6

-

1,8

99,3

51,5

—

36,0

247,8

5,6

L4 465.1

-

765,8 12 451,0

s. 3 Kontrollera mot PDF

' I beloppet ingår lönekostnadspälägg.

2 Hyreskostnader
och vissa andra lokal- och expenskoslnader (städning, telefon m.m.) saml
sjukvårdskostnader (ca

9,4 mkr för samtliga departement) belastar anslaget Gemensamma ändamål för
departementen.

3 Kostnaderna
har betalats frän industridepartementets kommittéanslag.

s. 4 Kontrollera mot PDF

0,3

8,2 22,0

0,8 25,6 61,5

1 087,6

6,3

6,3

665,0

140,3

0,8 492,5 494,3 615,8

4,9 2,1

59,7

—

275,4

61,5

61,5

—

0,8

—

1,4

—

964,7

—

25,6

61,5

1
401,7

61,5

18
431,4

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kommitténs
benämning

Kommitténs nr i berättelsen

Utgifter
(i tusentals kronor)

Lön

t.o.m. 1979-07-01 -1980-06-30

1979-06-30 ------------------

Dagarvoden'

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kommittéer
som fortsätter sin verksamhet efter den 1 juli 1980

Delegationen (UD 1972:02) för utveckling av folkrättens
regler om humanitet i krig

Nedrustningsdelegationen
(UD 1976:01)

Utredningen (UD 1978:02) om utrikesrepresentationen

Kommittén (UD 1979:01) för att förbereda 1981-ärs
FN-konferens om nya och förnyelsebara energikällor

Utredningen (UD 1979:02) om utbildningsbehovet för det
svenska framtida ut-vecklingssamarbetet

Utredningen (UD 1980:01) om fredskärens framtid

Summa

1981: 1

2

604.2 89.5

120.7

8.6 13.5

3

357.6

440.9

52.0

4

-

-

8.3

5

—

386.0

17.3

6

_

_____

0.5

100.2

947.6

s. 2 Kontrollera mot PDF

Kommittéer
som avslutat sin verksamhet före ingången av 1980

Biständspolitiska utredningen (UD 1972:03)

Kommittém (UD 1977:03) för de svenska förberedelserna
inför FN:s konferens om vetenskap och teknologi för utveckling

Utredningen (UD 1978:01) om formerna för stiftelsen Stockholms
internationella fredsforskningsinstituts (SIPRI) framtida verksamhet

Summa

1979:2 1980:3

1 981.2 45.6

27.0

11.2

63.2 74.4

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kostnader
från kommittéanslaget under budgetåret 1979/80 för sakkunniga biträden inom
departementet m m

Svenska UNICEF-kommittén Brådskande utredningar pä
nedrustnings-området

18.9

s. 4 Kontrollera mot PDF

' I beloppet ingår lönekostnadspälägg

Hyreskostnaderna
för kommittéer bestrids frän anslaget Gemensamma ändamål för statsdepartementen

'
Kostnaderna bestrids av andra medel än kommilléanslagel

s. 5 Kontrollera mot PDF

Resersättning

Tryckning

Konsultationer

övriga

administrativa

kostnader

Bidrag
till

myndighet,

institution

Summa-

s. 6 Kontrollera mot PDF

20.3 8.0

33.1

149.6 21.5

526.0 8.3

s. 7 Kontrollera mot PDF

14.3

75.7

96.9

96.9

4.1

2.0 6.1

518.6

2.5 1.226.5

s. 8 Kontrollera mot PDF

51.4

9.7 46.6

5.0

0.8

61.1 63.6

opaginerad Kontrollera mot PDF

51.4

56.3

5.0

7.6 8.4

70.8 195.5

opaginerad Kontrollera mot PDF

50.0 50.0

18.9

50.0 68.9

opaginerad Kontrollera mot PDF

28 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 103

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kommitténs
benämning

Kommitténs
nr i berättelsen

Utgifter
(i tusentals kronor)

t.o.m. 1979-07-01-1980-06-30

1979-06-30 --------------------

Lön . Dag-

m.m.' arvoden'

s. 2 Kontrollera mot PDF

Kommittéer
som avslutat sin verksamhet senast den 30 juni 1980

Särbarhetskommittén (Fö 1977:02) (SÅRK)

Summa

1981:4

741,8

145,1 145,1

83,4 83,4

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kommittéer
som fortsätter sin verluamhet efter den 1 juli 1980

Beredningen (Fö 1975:01) för det fortsatta arbetet om
kvinnan i försvaret (BKF)

1975 ärs skyddsrumsutredning (Fö 1975:03) (SkrU -75)

Värnpliktsinfiytandekommittén (Fö 1977:01) (VIK)

1978 års försvarskommitté (Fö 1978:02)

(FK -78)

Delegationen (Fö 1978:03) för samordning av ny
befälsordning (SamD NBO)

Civilmilitärutredningen (Fö 1978:04) (CMU)

Utredningen Hälso- och sjukvärd i försvaret (Fö 1978:05)
(HSF)

Folkrättskommittén
(Fö 1978:06)

Kommittén (Fö 1979:01) om vissa frågor rörande den
militära underrättelsetjänsten

1979 års militära nygindustrikommitté

(Fö 1979:02) (MFK-79)

1979 års materielanskaffningskommitté (Fö 1979:03)
(MAK-79)

Utredningen (Fö 1980:01) Religionen i försvaret

Utredningen (Fö 1980:02) om värnplikts-förmåner under
beredskap och krig

Utredningen (Fö 1980:03) om vissa frågor rörande
upphandling av försvarsmateriel

1981: 1

913,4

187,2

34,2

2

244,6

48,3

-

3

477,8

232,6

103,5

5

993,0

524,0

170,4

6

19,2

-

15,3

7

161,6

293,7

56,4

8 9

97,2 117,4

34,7 96,3

70,5 125,6

10

-

—

54,5

11

-

360,0

107,5

12

-

238,1

85,7

13

-

-

-

14

-

-

-

15

_

_

____

s. 4 Kontrollera mot PDF

Kommittéer
som avslutat sin verksamhet före ingången av 1980

Militära pensionsäldersdelegationen

(Fö 1971:04)(MPD) Försvarsmaktens ledningsutredning

(Fö
1974:03) (FLU-74) Tjänstereglementsutredningen (Fö 1974:05)

(TjRU) Fredstandvärd -80 (Fö 1977:03)
Flygindustrikommittén (Fö 1978:01)

(FLIK)

Summa

1980:1

705,4

14,8

-

2

2 962,4

156,2

119,8

3

8

684,7 488,8

1,6 80,5

35,9 7,6

9

549,9

1,2 254,3

163,3

s. 5 Kontrollera mot PDF

435

10

Resersättning Tryckning Konsultationer Övriga Bidrag till Summa''

administrativa myndighet,

kostnader institution

m.m.

5,6 57,5 - 42,3 - 333,9

5,6 57,5 - 42,3 - 333,9

s. 6 Kontrollera mot PDF

81,7

-

16,8

0,5

39,7

15,0

261,5

43,0

1,9

-

6,4

-

29,7 80,1

199,7

11,5

0,2

42,5

0,4

30,7

0,4

6,0
2,6 - 311,7

0,2 - 65,8

9,5 - 400,3

30,3 21,2 - 1 050,4

- 2,4 - 19,6

- 26,9 - 383,4

1,8 - 136,7

- 2,0 - 503,7

1,1 - 67,3

249,9
13,0 - 773,3

124,3 0,9 - 480,1

- - - 0,4

s. 7 Kontrollera mot PDF

602,5 259,6 410,5 81,6 - 4 192,7

- - - 0,8 - 15,6

26,3 44,8 - 12,8 - 359,9

2,7 1,7 - - - 41,9

0,1 36,4 - 0,8 - 125,4

- - - 0,7 - 1,9

29,1 82,9 - 15,1 - 544,7

s. 1 Kontrollera mot PDF

42,0
1 112,3

Kostnader
från kommittéanslaget under budgetåret 1979/80 för sakkunniga biträden inom
departementet m.m.

Utredningen (Fö 1977 :A) om samordning av allmänna
landmobila radiokommunikationer m.m. (SAMORA) 2

Pilotutbildningskommittén , (Fö I978:A)3

Översyn av transportfrågor inom totalförsvaret (Fö
1978:B)

Diverse
personer

Gemensamma
kostnader

Utestående
reseförskott

Summa Summa totalt

656.4

-

—

230,4

50,1

39,3

107.9

45,6 5,6

2,7

101,3 2 515,6

s. 2 Kontrollera mot PDF

' I beloppet ingår lönekostnadspålägg.

2 Kostnaderna
bestrids av kommunikationsdepartementet med 361,4 tkr 1979/80.

3 Kostnaderna
bestrids av kommunikationsdepartementet med 98,0 tkr 1979/80.

s. 3 Kontrollera mot PDF

8,4

0,7

4,8

L3

15,2

652,4

400,0

722,8

-

18,2

L3

221,2

-

-

187,4

962,2

188,7

1
372,7

327,7

722,8

117,3

221,2

49,0

197,8

1,3

1309,4

6 380,7

s. 4 Kontrollera mot PDF

t.o.m. 1979-06-30

Kommitténs
benämning

Kommitténs
nr i berättelsen

Utgifter
(i tusentals kronor)

1979-07-01-1980-06-30

Lön m.m.

Dagarvoden'

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kommittéer
som avslutat sin verksamhet senast den 30 juni 1980

Socialpolitiska samordningsutredningen

(S
1975:02) Kontraktvårdsutredningen (S 1979:02) Utredningen (S 1979:05) om
alkoholfri

motellverksamhet

Summa

S 1981: 8 26

29

813,7 27,6

259,0 183,8

1,4 444,2

93,4

57,7

18,8 169,9

s. 6 Kontrollera mot PDF

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet efter den 1 juli
1980

Socialdepartementets sjukvårdsdelegation

(S 1966:39) Pensionskommittén (S 1970:40)
Barnomsorgsgruppen (S 1973:07) Familjestödsutredningen (S 1974:01)
Nykterhetsvårdens erkända och enskilda vårdanstalters personalorganisationsutredning
NEPO (S 1974:04) Delegationen (S 1974:05) för social

forskning Utredningen (S 1974:69) om sjukvärd i livets

slutskede
(SLS) Utredningen (S 1976:05) om sjukvården i krig Prostitutionsutredningen (S
1977:01) Tobakskommittén (S 1977:03) Utredningen (S 1977:04) om narkotikamissbrukets
skadeverkningar Utredningen (S 1977:10) om ADB inom

den
allmänna försäkringen m.m. (ALLFA) Omsorgskommittén (S 1977:12)
Fluorberedningen (S 1977:13) Texttelefongruppen (S 1977:15)
Ensamförälderkommittén (S 1977:16) BeredningsgruppenJör det internationella

barnåret
1979(5 1977:19) Utredningen (S 1977:21) om de homosexuellas situation i
samhället 1978 ärs tandvårdsulredning (S 1978:01) Organisationskommittén för
försäkringsrätterna

(S 1978:02) Beredningen (S 1978:03) för internationellt
läkemedelssamarbete Sjukpenningkommittén (S 1978:04) Utredningen (S 1978:05) om
familjevård

för missbrukare m.m. Kortvågsutredningen (S 1978:06)
Kommittén (S 1979:03) för översyn av

hemspråksträning för förskolebarn Bilstödskommittén (S
1979.04) Familjeekonomiska kommittén (S 1979:06)

S 1981

1

2 3 4

2 849,8

3 104,5

2 760,7

3 246,4

6,7 317,3 455,9 614,6

62,2

107,0

51,3

25,8

5

733,6

15,5

66,2

6

1 637,3

537,9

139,6

7

9

10

11

1 786,9 754,3 887,3 184,3

91,3 101,6 295,9

77,6

67,1 11,7 16,3

12

1 618,5

984,3

82,4

13 14 15 16 17

1 389,2

2 305,3

163,9

53,0 308.6

387,6

1 094,3

11,3

30,1

368,2

53,3 86,4 37,9 30,0 19,1

18

1 359,1

123,7

37,3

19 20

249,6 1 149,8

294,9 412,8

47,7 90,9

21

1 125,7

557,1

20,4

22 23

144,8 211,0

213,4 294,5

53,4 75,4

24 25

199,3

263,3 79,3

23,4 6,8

27 28 30

—

194,7 96,7 88,6

5,2

19,6

9,8

s. 7 Kontrollera mot PDF

439

10

Resersättning Tryckning Konsultationer övriga Bidrag till Summa-

administrativa myndighet,

kostnader institution

m.m.

48,7 98,9 - - - 500,0

28.6 2,6 - 0,7 - 273,4

6,4 2,6 - - - 29,2

83.7 104,1 - 0,7 - 802,6

s. 8 Kontrollera mot PDF

5,7

22,5

136,5

—

14,7

4,2

36,6

3,1

- 0,2 1 800,0 1 897,3

0,7 - 561,5

3,2 - 529,3

17,2
17,3 - 714,6

0,8 - - - - 82,5

45,6 60,5 - 5,1 - 788,7

12,1 68,9

47,7 7,5

130,5

179,0 16,9 4,0

0,2 12,9

1,6 -0,1

39,9

70,4

526,3

11,5

84,7

159,1

52,9

0,7

26,5

14,6 146,9

56,1

0,5

142,2

164,8

69,3

150,0

450,0

0,6 1,1 1,0 0,1 0,4

12,2

0,5

521,5

-

39,1 132,7

—

1 625,4

6,1 5,9

56,5

-

-

0,3

79,1 54,3

0,2

—

8,1 0,6

46,8 14,6

-

7,9

253,7

0,6

20,0 18,4 4,2

—

-

0,4

-
413,1

-
267,4

-
360,9

-
101,3

- I 714,8

865,0 1 570,6

1557,1

309,2

-
511,4

-
556,4

125,0 820,2

387,8 2 267,7

634,3

354,2

- 424,8

342,0 354,4

-
220,3

-
134,7 102,6

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kommittén (S 1979:07) för cancerförebyggande åtgärder
Kommittén (S 1979:08) för översyn av

riksförsäkringsverkets organisation Sjukreseutredningen (S
1979:09) Beredningsgruppen (S 1979:10) för internationella

handikappåret 1981 Anhörigvårdskommittén (S 1979:11)
Organisationskommittén (S 1979:12) för

socialstyrelsen Arbetsgruppen (S 1979:13) för att

planera och genomföra en aktion mot

överlåtelse av alkohol till ungdom Arbetsgruppen (S
1980:01) för samråd

beträffande boendeservice för svårt

handikappade 1980 ärs abortkommilté (S 1980:02)
Journalutredningen (S 1980:03) Socialdatautredningen (S 1980:04)
Organisationskommittén (S 1980:05) för

statens miljömedicinska laboratorium Samordningsorganet
för alkoholfrågor

(S 1980:06) Socialberedningen (S 1980:07) Utredningen (S
1980:08) för översyn av

föräldraförsäkringen Utredningen (S 1980:09) om formerna
för

den psykiska barn- och ungdomsvärdens

och familjerådgivningens verksamhet

Summa

31

32 33

34 35

36

37

38 39 40 41

42

43 44

45

46

126,3

15,8

184,6 120,3

71,2

155,7

-

336,0

-

76,1

28,4

5,1

13,

0,1

16,1

1
379,8

9 025,0

s. 10 Kontrollera mot PDF

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av
1980

Barnmiljöutredningen (S 1973:08)

Medicinalansvarskommittén (S 1974:02)

Pensionärsundersökningen
(S 1974:06)

Regionsjukvärdsutredningen (S 1974:07)

Ledningsgruppen (S 1974:11) för försöksverksamhet inom
socialvärden

Hälso- och sjukvårdsutredningen (S 1975:04)

Planeringsgruppen (S 1976.03) för barnomsorg

Sjukvårdens inre organisation (S 1977:02)

Utredningen (S 1977:05) avseende vissa frågor om hälso-
och sjukvärd för äldre

Utredningen (S 1977:07) om barnolycksfall

Utredningen (S 1977:08) i frågan om kontinuitet i
kontakterna mellan patient och läkare i den öppna vården

Utredningen (S 1977:14) om huvudmannaskapet för
Karolinska sjukhuset

Utredningen (S 1979:01) om vissa frågor om
regionssjukhuset i Örebro m.m.

Summa

27,8

1 235,3

1 845,7 3 625,5

1,3 1,3

-

2 132,7

-

-

930,8

-

-

1 669,8

494,7

110,0

1 220,0

59,0

14,5

687,6

7,7

-

310,4

1,3

—

753,9

12,1

-

526,1

-

-

120,5

10,7

7,3

131,2

3,4 619,3

11,9 143,7

s. 1 Kontrollera mot PDF

21,3

1,9 18,2

38,1 0,2

16,1

53,6

302,7 50,3

21,6

326,2

0,8

19,5 34,9

466,9

308,0 158,0

303,9 0,2

678,3

s. 2 Kontrollera mot PDF

1344,3

720,2

4166,8

151,9

2 790,0

19
578,0

s. 3 Kontrollera mot PDF

30,9

0,3

0,5

—

0,1

-

31,8

230,4

4,4

180,0

0,9

33,1

205,0

0,1

0,6 1,4

58,7

1,7 1,3

0,5

0,1

867,6

464,3

41,7

s. 4 Kontrollera mot PDF

2,4

—

30,0

0,1

-

-

10,2

2.2

95,6

50,7

476,6

330,6

2,1

1,3 44,5

0,1

18,0

123,3 1 623,1

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kostnader
från kommittéanslaget under budgetåret 1979/80 för sakkunniga biträden inom
departementet m.m.

Satens Handikappråd (S 1966:37)

Nämnden (S 1960:A) för undervisningssjukhusens utbyggande
(NUU)

Delegationen (S 1978:A) för internationella hälso- och socialvårdsfrågor

Diverse
myndigheter

Diverse
personer

Gemensamma
kostnader

Utestående
reseförskott

Summa Summa totalt

6 026,2

6,9

24,1

3 429,7

875,7

78,3

5,3

90,2

2,2

2,8

105,2
1 798,6

- 975,0

- 11063,6

s. 2 Kontrollera mot PDF

' I beloppet ingår lönekostnadspålägg.

2 Hyreskostnader
och vissa andra lokal- och expenskoslnader (städning, telefon m.m.) samt
sjukvårdskostnader

(ca 9,4
mkr för samtliga departement) belastar anslaget Gemensamma ändamål för
departementen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3,5 130,5

30,9 164,9

1643,6

1,3

47,5

48,8 1349,7

1,4 2 209,9

2 211,3

7 228,7

0,4 43,4

534,2 578,0 732,7

-

34,9

-

1
130,6

328,8

2,8

2
538,7

90,2

583,9

30,9

328,8

4
412,0

3 118,8

26
935,7

s. 4 Kontrollera mot PDF

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

1

s. 5 Kontrollera mot PDF

t.o.m. 1979-06-30

Kommitténs
benämning

Kommitténs nr i berättelsen

Utgifter
(i tusentals kronor)

1979-07-01-1980-06-30

Lön

Dagarvoden'

s. 6 Kontrollera mot PDF

Kommittéer
som avslutat sitt arbete senast den 30 juni 1980

Utredaren (K 1978:06) av differentierade körkort

Särskild utredare (K 1979:03) av Göteborgs hamns internationella
konkurrensförhällande

Summa

1981:9 14

26,9

95,5

206,0 206,0

21,8

21,8

s. 7 Kontrollera mot PDF

1981:

19 20

21

22

Kommittéer
som fortsätter sin verksamhet efter den 1 juli 1980

Sakkunniga (K 1972:01) för att leda visst utrednings- och
utvecklingsarbete i fräga om metoder för märkning av olja i fartyg (UMOF)
Fartygsmiljöutredningen (K 1973:04) Trafiksäkerhetsutredningen (K 1973:07)
Sakkunnig (K 1975:07) med uppdrag att utreda vissa säkerhetsfrågor vid
användning av truckar Utredningen (K 1976:01) om samverkans-möjligheterna hos
vissa affärsverks och myndigheters verkstadsrörelser m.m. SMHI-utredningen (K
1977:01) Typbesiktningsutredningen (K 1977:02) Lufttransportutredningen (K
1978:07) Tomtparkeringsutredningen (K 1978:10) Utredningen (K 1979:01) om
transport

av farligt
gods Mönstringsutredningen (K 1979:02) Väghållningsutredningen (K 1979:04)
Körkortsmedicinska utredningen (K 1979:05) Särskild utredare (K 1979:06) av

sjömanspension genom kollektivavtal
Kollektivtrafikberedningen

(K 1979:07) Taxesamordningsutredningen

(K 1979:08) Flyglagutredningen (K 1979:09)
Transportforskningskommiltén

(K 1980.01) Stockholmsutredningen (K 1980:02)

Summa

1

673,9

—

10,2

2

251,7

232,4

21,5

3

3 310,6

545,0

47,1

9,7

65,2
83,1 67,9 88,8 22,6

56,4 42,4 23,2 22,9

20,2

27,7

5

872,8

141,5

6

286,9

16,9

7

631,6

169,2

10

121,7

207,6

11

77,3

155,5

12

79,1

176,0

13

—

174,3

15

—

40,5

16

—

163,6

17

-

109,7

18

_

80,6

54,7

. 52,3

9,9

581,2

2 329,7

s. 8 Kontrollera mot PDF

Kommittéer
som avslutat sin verksamhet före ingången av 1980

Sjömanspensionsutredningen (K 1975:09) Körkortsutredningen
(K 1976:02) Sjöfartspolitiska utredningen (K 1977:05)

1979:9

485,4

11

579,8

1980:10

1 564,1

178,3

25,2

s. 9 Kontrollera mot PDF

445

10

Resersättning Tryckning Konsultationer övriga Bidrag till Summa-

administrativa myndighet,

kostnader institution

4,9 - 2,4 - - 29,1

47,7 - 62,4 4,1 - 320,2

52,6 - 64,8 4,1 - 349,3

s. 1 Kontrollera mot PDF

0,3

—

28,8

37,7

—

—

23,8

21,7

351,0

39,3

4,3 - 295,9

4,0 - 992,6

- - 15,0 - - 24,7

4,8 - - 0,2 - 211,7

16,2 - - 0,1 - 116,3

62.8 - 184,1 - - 484,0

37,6 - 319,8 0,6 - 654,4

7.0 - - 2,6 - 187,7

22.9 - - 2,8 - 258,1

38,1 - - - - 254,8

14,8 - 62,6 1,5 - 142,6

3.1 _ _ 1,6 - 191,2

9,5 - - - - 119,2

3,0 - - 2,6 - 106,4

- - - 0,3 - 0,3

2,4 - - - - 57,1

9,4 - - - - 61,7

- - - 2,0 - 11,9

293,4 21,7 961,3 22,6 - 4 209,9

0,4 - - - - 0,4

./. 2,2 _ _ _ _ ./. 2,2

17,7 18,3 100,7 1,1 - 341,3

s. 2 Kontrollera mot PDF

Särskild utredare (K 1978:03) med uppdrag att se över
lagstiftningen på försvarsmaktens fartyg

Särskild utredare (K 1978:05) med uppdrag att göra en
översyn av sjöfartsverkets sjökortsframställning

Utredningen
(K 1978:09) om taxinäringen

Summa

57,6

27,4

1980:12

1979:20

47,1

—

—

1980:16

161,8

13,9

8,0

192,2

60,6

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kostnader
från kommittéanslaget under budgetåret 1979/80 för sakkunniga biträden inom
departementet m.m.

Arbetsgruppen (K 1978:B) för översyn av
trafikbullerutredningens förslag i fräga om vägtrafikbuller

Sakkunnig (K 1979:A) med uppdrag att undersöka
förutsättningarna för färjetrafik i Södra Öresund

Klassificeringsanstalternas undersökningsverksamhet (K 1979:B)

Utbyggnad
av Visby hamn (K 1979:C)

Vissa frågor rörande nordkalottfrågor (K 1979:D)

Kommission (K 1979:E) för viss rederifråga

Arbetsgrupp (K 1980:A) för enhetliga bestämmelser i Norden
om småbåtar'

Stängselnämnden

Diverse
myndigheter m.m.

Diverse personer

Gemensamma
kostnader

Utestående reseförskott

Summa

7,6

3,5

39,3

5,9

27,8

-

-

15,3

25,0 14,2

-

./.0,2

12,8

-

18,1

5,6

—

-

0,8 28,3

-

192,3 99,9

-

126,0

356,7

s. 4 Kontrollera mot PDF

Sakkunniga i nordiskt lagstiftningsarbete m.m.

Svenska sakkunniga (K 196/:37) inom Nordisk kommitté för
trafiksäkerhetsforskning (NKT)

Nordisk kommitté (K 1967:38) för transportekonomisk
forskning (NKTF)

Nordiskt trafiksäkerhetsräd (K 1971:02) (NTR)

Nordisk ämbetsmannakommitté (K 1971:04) för
transportfrågor (NÄT)

Svenska sakkunniga (K 1971:05) inom Nordisk Kommitté för
vägtrafiklagstiftning (N KV)

Nordisk bilteknisk kommitté (K 1975:03) (NBK)

333,2

678,1

446,9

539,4

140,8

43,8

Summa

-

Summa
totalt

1,3

1,3 3 085,9

51,0 20,8 43,2 83,0

11,8

2,1 311,9

1 101,5

s. 5 Kontrollera mot PDF

' I beloppet ingår lönekostnadspälägg.

Hyreskostnader
och vissa andra lokal- och expenskoslnader (städning, telefon m.m.) samt
sjukvårdskostnader (ca 9,4 mkr för samtliga departement) belastar anslaget
Gemensamma ändamål för departementen. ' Kostnaderna bestrids av
jordbruksdepartementet och kommundepartementet med vardera 13,1 tkr 1979/80.
Ang. utredning om samordning av allmänna landmobila radiokommunikationer m.m.
(SAMORA) är kommunikationsdepartementets andel 361,4 tkr. 1979/80 se
redogörelsen till Fö-dep. Ang. Pilotutbildningskommittén är kommunikationsdepartementets
andel 98,0 tkr. 1979/80 se redogörelsen till Fö-dep. * Kostnaderna bestrids av
jordbruksdepartementet med 0,9 tkr 1979/80.

s. 6 Kontrollera mot PDF

4,7 23,6

18,3

100,7

0,6 1,8

0,6

26,6

397,2

s. 7 Kontrollera mot PDF

4,9 0,6

2,7

9,7 18,3

16,7

2,3 19,0

0,8

26,4 27,2

27,8

30,7 30,1

12,6

40,4

3,5 28,3

192,3

128,6

9,7

547,2

s. 8 Kontrollera mot PDF

24,5 16,4 36,1

45,7

0,6

0,2 0,3 0,6

75,7

38,8

80,5

128,7

s. 9 Kontrollera mot PDF

27,1

13,0 162,8

550,7

0,6 40,6

1 145,8

1,1 56,8

38,9

15,1 377,7

5 881,3

s. 1 Kontrollera mot PDF

t.o.m. 1979-06-30

Kommitténs
benämning

Kommitténs nr i berättelsen

Utgifter
(i tusentals kronor)

1979-07-01-1980-06-30

Lön

Dagarvoden'

s. 2 Kontrollera mot PDF

Kommittéer
som avslutat sin verksamhet senast den 30 juni 1980

s. 3 Kontrollera mot PDF

Komminéer som fortsätter sin verksamhet efter den 1 juli
1980

Betalningsbalansdelegationen

(Fi 1975:02) Utredningen (Fi 1975:03) om löntagarna

och kapitaltillväxten Banklagsutredningen (Fi 1976:04)
Valutakommittén (E 1977:03) Försäkringsrörelseutredningen

(E 1977:05) Lönspardelegationen (E 1978:01)
Försäkringsverksamhetskommittén

(E 1979:01) Värdepappersmarknadsutredningen

(E 1979:02)

1979 års fondutredning (E 1979:03)

1980 års långtidsutredning (E 1980:LU)

Utredningen
(E 1980:01) om jordbrukets

kapitalförsörjning Statistikutredningen (E 1980:02)
översyn av kreditpolitiken och den

kreditpolitiska lagstiftningen

(E
1980:03) Kontokortskommittén (E 1980:04) Utredningen (E 1980:05) angående de
små och

medelstora företagens finansiella situation

Summa

759,5

14,2

0,1

1981: I

2 3 4

3 635,5 499,0 477,4

1 110,2 335,5 515,7

55,3

124,7

76,3

5 6

269,1

171,2 114,5

67,8 11,7

7

0,6

392,4

30,0

8 9

—

92,2 114,6

25,3

-

-

214,7

5,0

10 11

—

—

5,9

12 13

-

-

-

14

348,4

2 889,9

s. 4 Kontrollera mot PDF

Kommittéer
som avslutat sin verksamhet före ingången av 1980

Utredningen (Fi 1970:70) om förhällandet mellan bankgiro
och postgiro

Kommittén (E 1976:02) med uppdrag atl utreda frågan om
behovet av framtida folk- och bostadsräkningar FOB-utr.

Utredningen (E 1977:01) om statistiska centralbyråns
uppgiftsinsamling

Statistiska centralbyråns framtida behov av utrustning för
automatisk databehandling (E 1977:04)

1978 års långtidsutredning (E 1978:LU)

Summa

237,3

1980: 1

1979:6

706,3

2,4

1980:6

393,8

118,3

1979: 11

292,6

-

-

943,8

41,7 162,4

9,9

14,1

24,0

s. 5 Kontrollera mot PDF

Resersättning

Tryckning

Konsultationer

övriga

administrativa

kostnader

Bidrag till

myndighet,

institution

Summa

s. 6 Kontrollera mot PDF

46,0 35,7 11,4

15,6

3,3 7,1

19,0

2,3 0,1

221,4

188,8

252,3

62,3

688,0

25,7 4,0

1,4 1,6

203,1

1 710,9 499,9 674,5

240,4 126,2

439,6

95,5 147,0

926,7

8,2 0,1

s. 7 Kontrollera mot PDF

140,5

221,4 1 191,4

40,1

4 831,7

s. 8 Kontrollera mot PDF

2,3

124,8 143,3

5,1 5,1

./. 9,7
./. 8,3

161,9 328,8

opaginerad Kontrollera mot PDF

29 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 103

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kostnader
från kommittéanslaget under budgetåret 1979/80 för sakkunniga biträden inom
departementet m. m.

Diverse myndigheter Gemensamma kostnader Utestående
reseförskott

Summa — —

Summa totalt 3 223,5 440,2

s. 4 Kontrollera mot PDF

' I beloppet ingår lönekostnadspälägg.

Hyreskostnader
och vissa andra lokal- och expenskoslnader (städning, telefon m. m.) samt
sjukvårdskostnader

(ca 9,4
mkr för samtliga departement) belastar anslaget Gemensamma ändamål för
departementen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

0,2

0,2

143,0

364,7

1 196,5

0,5

0,5

33,7

100,0

100,0 100,0

100,0 0,7

100,7 5 501,6

s. 6 Kontrollera mot PDF

0001

BUDGETDEPARTEMENTET

I

s. 7 Kontrollera mot PDF

t.o.m. 1979-06-30

Kommitténs
benämning

Kommitténs nr i berättelsen

Utgifter
(i tusentals kronor)

1979-07-01-1980-06-30

Lön

arvoden'

s. 8 Kontrollera mot PDF

Komminéer
som avslutat sin verksamhet senast den 30 juni 1980 1980

Forskningsskattekommittén
(B 1978:05)

Summa

1981: 16

99,6

125,1 125,1

52,3 52,3

s. 9 Kontrollera mot PDF

1981

Kommittéer
som fortsätter sin verksamhet efter den 1 juli 1980

1969 ärs punktskatteutredning

(Fi
1970:57) Mervärdeskatteulredningen (Fi 1971:05) Utredningen (Fi 1972:06) om
underställning av avtal Utredningen (Fi 1973:01) om säkerhetsåtgärder m. m. i
skatteprocessen (USS) Skattetilläggsutredningen (Fi 1975:06) Utredningen (Fi
1976:02) om beskattning av tjänstepensioner Företagsobeståndskommittén FOK

(Fi 1976:03) 1976 års fastighetstxeringskommitté

(Fi
1976:05) Förvaltningsutredningen (B 1977:01) Vägtrafikskatteutredningen (B
1977:05) Stämpelskatteutredningen (B 1977:06) Utredningen (B 1977:07) med
uppdrag att utreda frågan om lokalisering av ny verksamhet till Västerbottens
län Delegationen (B 1977:09) för företagens uppgiftslämnande m. m. (DEFU)
Traktamentsbeskattningssakkunniga

(B
1978:02) Konsultexportutredningen (B 1978:03) Solnautredningen (B 1978:06)
Realbeskattningsutredningen (B 1978:07) Kronoholmsutredningen (B 1978:08)
Bruttoskattekommittén (B 1979:04) Kapitalvinstkommittén (b 1979:05) Energiskattekommitién (b 1979:06) Utredningen (B 1979:07) om minskning av

statens
beständ av uthyrningsbostäder ADB-anskaffningsutredningen (B 1979:09)
Husebyutredningen (B 1979:10) Chefsutbildningskommittén (B 1979:11)

1979 ärs folkbokföringskommitté

(B 1979:12)

1980 års företagskommitté (B 1979:13)

Kommittén ( 1979:14) med uppdrag att

se över reglerna om folkpensionärernas skattelättnader

1

2

963,7 826,7

450,3 207,6

49,5 63,3

3

0,8

-

-

4

5

2 084,2 1 391,0

680,4 580,9

133,1 60,7

6

247,4

-

130,2

7

1 610,3

346,9

99,9

8

9

10

11

956,3

2 469,9

279,8

420,1

443,9 370,5 271,5 204,2

129,5 38,3 46,6 61,5

12

332,7

154,4

19,3

13

2 593,3

1 110,4

76,3

14 15 17 18 19 20 21 22

451,3

470,3

8,4

13,3

0,2

1,0

20,8

391,5 257,4

232,4 178,3

139,3 153,5

85,6 62,1 26,1 26,4 0,9 95,4 73,5 26,8

23 24 25 26

-

240,2 38,4

36,1

8,9

31,5

13,4

27 28

-

143,0 108,7

27,5

71,1

12,8

1981:29

s. 10 Kontrollera mot PDF

453

10 11

Resersättning Tryckning Konsultationer övriga Bidrag till Summa

administrativa myndighet,

kostnader institution

m.m.

5,6 1,8 - 184,8

5,6 1,8 - 184,8

23,8 - - 2,4 - 526,0

27,2 - - - - 298,1

s. 11 Kontrollera mot PDF

152,2 28,0 - 2,5 - 996,2

73.0 - - 0,2 - 714,8

3,0 - - - - 133,2

130,7 62,4 - 0,6 - 640,5

37.1 126,8 42,5 0,1 60,0 839,9

11.6 69,8 - - - 490,2

55.7 - 5,0 1,0 - 379,8

21,9 _ _ _ _ 287,6

7,9 - - - - 181,6

47,1 - 23,7 120,7 - 1 378,2'

31,9 33,2

1,1 0,4

-

2,8

0,9

132,6

1,0

10,5

18,6

7,3

13,8

31.8 - 31,9 1,1 - 541,9

43,3 5,9 33,2 0,4 - 402,3

1,8 - - - - 27,9

4,5 - - 2,8 - 266,1

2,5 - - 0,9 - 182,6

10,0 6,1 - 132,6 - 244,1

19,9 - - 1,0 - 233,7

2.4 - - 10,5 - 193,2

6,2 - - - - 42,3

6.5 - - - - 255,6

23,1 - 18,6 - - 73,2

11,3 - 7,3 13,8 - 84,2

2,2 _ _ 0,9 - 173,6

2,4 - - 1,7 - 112,8

5,0 -■ - - - 88,9

s. 12 Kontrollera mot PDF

Kulturskattekommittén (B 1979:15)

1980 ärs kommitté för översyn av reglerna för beskattning
av statsbidrag m. m. (B 1980:01)

Kommunala grundgarantiutredningen (B 1980:02)

Datadelegationen
(B 1980:03)

Utredningen
(B 1980:04) om pensionsrätt

Kommittén
(B 1980:05) om underskotlsavdrag

Utredningen (B 1980:06) om forsknings-och
utvecklingsinsatser rörande offentlig ekonomi

Organisationskommittén (.B 1980:07) för statskontoret
(OKS-80)

Utredningen (B 1980:08) om förenklade rutiner för
rapportering av sjuk- och föräldraledighet för statsanställda m.fi. som
omfattas av arbetsgivarinlräde

Summa

1981:30

31

32 33 34 35

36

37

38

101,9

73,7 17,0

6 967,4

12,9

1448,1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av
1980

Utredningen (Fi 1959:37) om universitetens
egendomsförvaltning

1972 års skatteutredning (Fi 1972:02)

Sakkunniga (Fi 1974:02) med uppdrag att utreda frågan om
gränsdragningen mellan förvaltningsrevision och rationaliseringsverksamhet inom
statsförvaltningen m. m.

Utredningen (Fi 1976:06) om kommunernas ekonomi

Organisationskommittén (B 1978:04) för statens
arbetsgivarverk

Utredningen (B 1979:01) om central rationalisering och
ADB

Organisationskommittén (B 1979:02) för statens
arbetsmarknadsnämnd

Arbetsgrupp (B 1979:03) med uppgift att förbereda
regeringens beslut om inrättande av en myndighet för personalutbildning och
personaladministration

Organisationskommittén (B 1979:08) för statens institut
för personaladministration och personalutbildning

Summa

1978: 1979:

1978:12 1978:21 1979:22 1980:21

22

23

28

734,6

7,0

./. 3,2

38,9

393,3

1,7

____

744,2

0,3

-

94,0

-

2,5

96,7

66,1

11,3

19,3

—

18,2

16,2

1,5

12,1 84,5

71,9

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kostnader
från kommittéanslaget under budgetåret 1979/80 för sakkunniga biträden inom
departementet m. m.

Decentraliseringsdelegationen

(B 1980:A) Diverse myndigheter m. m. Diverse firmor
Diverse personer Gemensamma kostnader Utestäende reseförskott

Summa

Summa totalt

94,8

3,0

9,9

201,5

309,2 7 473,6

./. 8,0 16,0

8,0 1 592,9

s. 4 Kontrollera mot PDF

' I beloppet ingär lönekostnadspälägg.

2 Hyreskostnader och vissa andra lokal- och
expenskoslnader (städning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostnader

(ca 9,4 mkr för samtliga departement) belastar anslaget
Gemensamma ändamål för departementen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

2,3

0,9

0,1 1,6

74,6

2,4 18,6

s. 6 Kontrollera mot PDF

767,6

299,0

162,2

297,7

60,0

10002,0

s. 7 Kontrollera mot PDF

1,9

51,0

79,0

0,5

1,7

0,3

2,5

209,8

18,2

s. 8 Kontrollera mot PDF

1,9

51,0

79,0

0,5

12,1 288,8

s. 9 Kontrollera mot PDF

2,2 3,0

1.1

53,2 219,9

0,3 0,1

4,7 59,8

I

137,0

58,3

69,7

1,1

410,1

58,7

139,2

351,1

656,9

358,7

60,0

151,6 3,0

223,0 1,9

417,5 59,8

856,8

11 332,4

opaginerad Kontrollera mot PDF

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET

1

s. 1 Kontrollera mot PDF

t.o.m. 1979-06-30

Kommitténs
benämning

Kommitténs nr i berättelsen

Utgifter
(i tusentals kronor)

Lön

1979-07-01-1980-06-30

Dagarvoden'

s. 2 Kontrollera mot PDF

1981:5

Kommittéer
som avslutat sin verksamhet senast den 30 juni 1980

Kommittén (U 1976:04) om läromedelsmarknaden Utredningen
(U 1977:03) om kvinnliga

skolledare
Lärartjänstutredningen (U 1977:04) Skolforskningskommittén (U 1978:09)
Skoladministraliva kommittén (U 1978:17) Utredningen (U 1979:01) om förstärkta

kontakter
mellan hem och skola Sista Serafenutredningen (U 1979:16) Utredningen (U
1980:05) för en rättslig översyn av ätgärder mot avgiftsskolk

Summa

445,2

31,7

2 705,8

8 9

21 28

501,9

2 029,5

515,6

361,7

200,0 236,0 255,3 587,8

23,4 116,3

57,4 155,6

29 43

58,0

217,9 6,7

32,0

50

—

21,4

10,2

1970,3

426,6

s. 3 Kontrollera mot PDF

1981

23

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet efter den 1 juli
1980

Sakkunniga (U 1968:49) för förhandling om avtalsreglering
av upphovsrättsliga frågor pä undervisningsområdet (AUU-sakkunniga)

Bibelkommissionen (U 1972:07)

Studiestödsutredningen
(U 1975:16)

Styrelsen (K 1975:17) för sekreteriatet för
framtidsstudier

Gymnasieutredningen
(U 1976:10)

Svenska delegationen av finsksvenska utbildningsrådet (U
1976:11)

Videogramutredningen
(U 1977:05)

Utredningen (U 1977:08) om visningsersättning

Uppslagsverkskommittén
(U 1977:09)

Arbetsgruppen (U 1977:10) för samefrågor

Dagspresskommittén
(B 1978:01)

Forskningssamverkanskommittén (U 1978:01)

Utredningen (U 1978:03) om gäststuderande m. m.

Kommittén (U 1978:04) om kommunal vuxenutbildning

Elevvårdskommittén
(U 1978:06)

Integrationsutredningen (U 1978:07)

NÄAS-utredningen
(U 1978:08)

Närradiokommittén
(U 1978:11)

Informationsteknologiutredningen (U 1978:12)

: 1

26,5

—

2

5 628,5

1 519,2

3

2 980.4

976,5

43

6

3 196,4

1 799,8

7

232,4

11,5

10

1 087,4

686,1

11

96,1

____

12

351,6

183,0

13

205,4

262,3

14

461,0

486,2

15

760,4

568,0

16

391,5

456,7

17

595,2

692,9

18

433,9

621,6

19

503,4

718,8

20

182,9

194,2

22

768,6

1 039,4

567,7

631,5

24,7 87,4 67,3

104,8

69,9 80,0

61,4 35,4

32,9

18,0

71,8 40,6 37,6

60,6

100,4

s. 4 Kontrollera mot PDF

457

10

Resersättning Tryckning Konsultationer övriga Bidrag till Summa

administrativa myndighet,

kostnader institution

s. 5 Kontrollera mot PDF

52,8 - - 22,3 - 552,0

7,1

—

21,9

6,4

29,2

209,5

3,1

13,9

44,1

120,6

11,6

8,7

44,6

122,0

50,0

17,2

258,8

608,0

- 497,7

977,2

45,8 - - 2,2 - 297,9

- - - - 6,7

- - - - - 31,6

223,6 452,1 86,6 70,7 - 3 229,9

s. 6 Kontrollera mot PDF

0,6 44,2 74,7

0,7

1,7 121,8

71,1 26,9

87,6

0,6

279,2

27,6

35,8 51,7

28,3

—

0,7 38,3

3,6 11,9

—

—

—

19,2 42,9

0,6

6,5 36,6

7,7

51,2

-

-

16,8

53,6

-

8,7

15,7

135,3

98,4

78,3

3,6

119,0

24,5 56,4 48,5

7.8

4,4

18,5

69,6

31,1 18,1 19,9

124,6

103,9

124,8

5,4

31,7

—

25,3

—

1
724,3

1
267,2

50,0

2
349,6

_

117,9

—

884,4

_

65,0

—

230,3

_

288,0

—

606,9

-

636,0

-

552,7

_

963,4

20,0

803,1

402,7

1
332,2

—

197,8

149,0

1
610,7

997,7

s. 7 Kontrollera mot PDF

J_________________________________ 2_______ 3______ 4_________ 5

Utredningen (U 1978:13) för översyn

av den interna organisationen för

livrustkammaren. Skoklosters slott och

Hallwylska museet 2 1981:24 107,7 99,9 47,4

25

64,9

70,0

13,6

26

416,4

191,0

37,1

27

172,8

598,2

12,0

30

99,6

328,4

38,6

31

6,8

—

5,9

32

3,9

160,1

24,3

33

—

41,4

34

____

51,9

____

35

—

90,4

—

Utredningen (U 1978:14) om förutsättningarna för en
närmare samverkan mellan livrustkammaren och övrig museiverksamhet inom Kungl.
Slottet

TV-avgiftsutredningen
(U 1978:15)

Huvudmannaskapskommittén (U 1978:16)

Talbokskommittén
(U 1979:02)

Uppföljningskommittén (U 1979:03)

Radiorättskommittén
(U 1979:05)

Filmpolitiska beredningen (U 1979:06)

Utredningen (U 1979:07) om den civila flyghistoriska
museiverksamheten

Konservatorsutredningen (U 1979:08)

Utredningen (U 1979:09) om behov av

radiobiologisk forskning m. m. 36 — 7,5 —

Kommittén (U 1979:10) om forskningens

och forskarutbildningens silualion i

den nya högskolan 37 — 91,7 36,4

113,1

18,2 8,7

222,7

26,9

55,9

242,7

8,1

7,2

-

47,2

-

14.7

-

6,0

-

42,2

3,9

13
288,5

1
215,3

Delegationen (U 1979:1 1) för uppfölj

ning av reformbesluten om grundskolan 38

Skolförfattningsutredningen (U 1979:12) 39

Kommittén (U 1979:13) angående skolor

med enskild huvudman 40

Dansteaterutredningen (U 1979:14) 41

Utredningen (U 1979:15) rörande den

framtida verksamheten vid Stiftelsen

Drottningholms teatermuseum m. m. 42

Folkbiblioteksutredningen (U 1979:17) 44

Organisationskommittén
(U 1979:18)

för statens konstmuseer 45

Utredningen (U 1980:01) för översyn

av statens konstråds organisation

och verksamhetsformer 46

Utredningen (U 1980:02) om ortsnamns-

verksamheten i riket m. m. 47

Utredningen (U 1980:03) om den fram

tida hälso- och sjukvården samt

motionsidrotten för studerande 48

1980 års bokbranschutredning

(U 1980:07) 52

Summa

s. 8 Kontrollera mot PDF

Kommittéer
som avslutat sin verksamhet före ingången av 1980

Lokal- och utrustningsprogramkommit-téema (E 1965:54) för
universitet och högskolor (Lup-kommittéerna)

Universitetsreslaurangkommittén (U 1970:46)

1974 års lärarutbildningsutredning (U 1974:04)

Beredningen (U 1975:05) för internationellt
utbildningssamarbete

Biblioteks- och dokumentationssam-verkanskommitlén (U
1975:06)

Utredningen (U 1975:14) för studie-dikumentation och
statistik för högskolan

Folkbiblioteksutredningen
(U 1975:19)

1980:1

14 279,5

./. 24,8

107,7

3

3 268,4

23,2

28,1

5

5 984,4

1.3

-

6

2 078,9

0.9

5,0

1978:25

787,3

-

-

1980:7 10

1498,1 3 695,5

39.1 445.8

71,3 29,1

s. 9 Kontrollera mot PDF

—

5,3

—

4,9

—

—

9,0

—

23,8

0,7

25,2

27,0

20,0

—

3,0

4,4

0,5

—

—

—

13,3

0,6

—

0,4

0,7

12,9

—

—

3,0

0,4

_

0,1

4,2

0,7

—

0,9

0,3

93,8 326,1 686,9 394,4 6,4 198,7

55,0

55,4 96,2

9,2

s. 3 Kontrollera mot PDF

0,6

50,3

5,9 6,1

0,4 0,3

8,7 2,1

0,6 0,2

!6,2

0,6 1,0

0,9

8,5

1,0

3,9

188,4

34,5 138,3

269,9 2,3

64,6

273,8

7,2

s. 4 Kontrollera mot PDF

0,7 1 212,4

0,3 309,8

687,3

481,4

621,7

6,0

47,1 17816,4

s. 5 Kontrollera mot PDF

27,0

29,8

0,5

-

0,5

58,4

0,7

2,0

5,3

10,8

12,1

152,5 51,8 60,2

0,7

s. 6 Kontrollera mot PDF

6,2 64,0

131,6 196,4

28,8

1,2 24,6

249.4 788,7

s. 7 Kontrollera mot PDF

Byggnadsvårdsutredningen
(U 1979:02)

Kommittén (U 1976:14) för att förbereda det svenska
deltagandet i Unescos konferens om miljöbidrag 1977

Utredningen (U 1977:06) om vissa vårdutbildningar inom
högskolan

Organisationskommittén (U 1978:05) för arkivet för ljud
och bild

Organisationskommittén (U 1978:10) om vissa ätgärder på
informationsområdet

Kommittén (U 1979:04) om verksamheten vid Musikaliska
akademiens bibliotek. Musikhistoriska museet och Svenskt musikhistoriskt arkiv.

750,5

24,7

1980:11

:51

99,7

-

-

:22

1 168,4

8,0

-

':27

204,5

1,0

16,1

32

297,2

7,7

9,5

43

0,5

31,9

s. 8 Kontrollera mot PDF

Kostnader
från kommittéanslaget under budgetåret 1979/80 för sakkunniga inom
departementet m. m.

Svenska Unescorädet arbetsutskott

(UI95I:A)
Ämbetsmannakommittén (U 1971:14) för

nordiskt
kulturellt samarbete Bamfilmrådet (U 1975:C) Arbetsgruppen kring normbildning
och

normöverföring
i skolan (U I978:B) Grupp för uppföljning av avtalet om

utställningsersättning
(U 1979:A) Rikskommittén (U 1980 :A) mot våld i

skolan
Arbetsgruppen (U 1980: B) för beredning av frågor rörande kontakter

mellan
kultur och skola Arbetsgruppen (U 1980:C) för beredning

av frågor kring en förändrad statlig

skoladministration Diverse myndigheter m. m. Diverse
firmor Diverse personer Gemensamma kostnader Utestående reseförskott

Summa

0,4

97,8

533,0

368,3 164,4

29,3

24,6 89,1

498,4

33,2

20,2 1 1

178,7

1,1

8,7

28,5

-

-

• 28,7

3,7

—

189,8 0,2

3,3

_

488,8

248,5

opaginerad Kontrollera mot PDF

Summa
totalt

-
16274,5

2 189,1

s. 1 Kontrollera mot PDF

' I beloppet ingär lönekostnadspålägg.

Hyreskostnader
och vissa andra lokal- och expenskoslnader (städning, telefon m. m.) saml
sjukvårdskostnader

Cca 9,4
mkr för samtliga departement) belastar anslaget Gemensamma ändamål för
departementen.

Sekreteriatet har fr.o.m. den 1 juli i98U överförts till
forskningsrädsnämndens organisation.

s. 2 Kontrollera mot PDF

./. 0,7 5,6

5,5

0,3

0,5

10

24,3

5,6

8,0

17,1

23,2

s. 3 Kontrollera mot PDF

110,2

416,2

30,8

42,7

31,9
1425,5

s. 4 Kontrollera mot PDF

15,7

57,7 30,0

46,0

8,9

1,2

39,5

10,0

18,9

3,2

1,6

30,9 0,5

117,1

82,3 148,4

150,5

l.l 246,1

30,2

s. 5 Kontrollera mot PDF

4,0

8,2

1,4

52,1

-

856,2 98,7 41,3

0,7 315,7

225,2

39,5

1 025,1

352,6

771,4

1 217,6

1 829,8

947,4

—

36,4

645,7

1 501,9

—

99,4

—

242,6

—

317,3

—

52,1

645,7

3025,4

1
267,4

25
497,2

s. 6 Kontrollera mot PDF

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

I

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kommitténs
benämning

Kommitténs
nr i berättelsen

Utgifter
(i tusentals kronor)

Lo.m. 1979-07-01 -1980-06-30

1979-06-30 --------------

Lön

Dagarvoden'

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kommittéer som avslutat sin verksamhet senast den 30 juni
1980

Skogsadministrativa utredningen

(Jo 1974:03) Kommittén (Jo 1978:06) för översyn av

produktkontrollens organisation

Summa

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet efter den 1 juli
1980

Genbankutredningen (Jo 1973:04)

1974 ärs trädgårdsnäringsutredning (Jo 1974:09)

Utredningen (Jo 1976:06) om översyn av
miljöskyddslagstiftningen

Utredningen (Jo 1976:09) om fjällägenheter m. m.

Jakt och viltvårdsberedningen (Jo 1977:04)

Vattenplaneringskommittén
(Jo 1977:06)

Bilavgaskommittén
(Jo 1977:08)

Naturtesurs- och miljökommittén (Jo 1978:01)

Kommittén (Jo 1978:03) om långväga transport av luftföroreningar

Kommittén (Jo 1978:07) med uppdrag att se över de olika
systemen för industrins råvarukostnadsutjämning m. m.

Utredningen (Jo 1979:01) om ätgärder mot strålrisker i
byggnader m. m.

Utredningen (Jo 1979:03) om organisa tion och finansiering
av djurens hälso- och sjukvård

Allmänningsutredningen
(Jo 1979:04)

Etanolutredningen (Jo 1979:05)

Kommittén (Jo 1979:06) med uppdrag att utreda frågan om
statens stöd till hästaveln m. m.

Utredningen (Jo 1979:07) om den statliga rekreations- och
turistpolitiken

Utredningen (Jo 1979:08) om rennäringens ekonomiska
förhållanden

Utredningen (Jo 1979:09) om användningen av kemiska medel
i jord- och skogsbruket m. m.

Utredningen (Jo 1979:10) om boxningens skadeverkningar

Summa

1981:2

617,3

-

61,5

12

202,0

309,4

40,2

309,4

101,7

1981:1

506,4

0,3

97,0

3

616,8

184,0

119,1

4

1 005,1

137,8

41,4

5

735,2

208,3

112,8

6

7 8

334,9

651,0

2 478,9

278,8 146,7 205,7

104,3

100,2

30,2

9

782,6

1 104,5

96,4

10

557,1

-

17,3

13

40,9

13,3

115,4

14

27,5

145,7

30,6

15 16 17

—

267,0 20,4

40,3 48,1 70,7

18

-

96,1

26,1

19

-

199,9

10,5

20

-

-

-

21

-

47,6

31,1

22

—

27,3

_

3 083,4

1091,5

s. 2 Kontrollera mot PDF

463

10

Resersättning Tryckning Konsultationer övriga Bidrag till Summa

administrativa myndighet,

kostnader institution

11,4

62.1

-

1.3

-

136,3

19,6

—

—

—

—

369,2

31,0

62,1

"*

1,3

505,5

21,0

_

_

2,0

_

120,3

107,5

-

-

0,3

-

410,9

39,8

-

100,0

1.4

-

320,4

113,0

2,2

-

6,4

-

442,7

61,6 64,1

25,4

43,1 56,4

49.6

37.3

174,2

2,2 0,4 6,8

30,0 1 930,0

569,6

348,7

2 428,7

72,5

3,6 493,8

52.0

-

1 822,8

4,6

-

196,1

-

60,0

278,0

41,9

—

—

—

—

170,6

32,1

14,1

103,1

25,0

250,0

600,6

56,2 46,2 24,3

—

—

21,6 0,1

-

363,5

136,3

95,1

34,5

-

-

0,1

-

156,8

15,1

-

-

0,3

-

225,8

1.8

—

—

—

—

1,8

10,4 - - 0,5 - 89,6

4,5 - - - - 31,8

776,5 119,4 1154,1 119,1 2 270,0 8 614,0

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kommittéer
som avslutat sin verksamhet före Ingången av 1980

Lokal- och utrustningskommittén (Jo 1966:31) för
jordbrukets högskolor

1973 ärs fiskevattensutredning (Jo 1973:07)

Utredningen (Jo 1976:05) om översyn av skördeskadeskyddet

Hjälmarutredningen
(Jo 1976:10)

Djursjukhusutredningen
(Jo 1977:02)

Utredningen (Jo 1977:03) om vissa utbildningsfrågor på
veterinärmedicinens område

Kommittén (Jo 1978:05) för miljörisker vid sjötransporter

Utredningen (Jo 1979:02) om lokalisering av en central
anläggning för miljöfarligt avfall

Summa

1980:1

720,6

-

17,5

1979:7

2 556,3

-

-

1980:9 12 13

627,8 596,2 173,0

3,2

75,1 46,9 10,0

14

694,1

0,5

-

1981:11

1 384,9

152,6

96,2

26

_

_

21,3

160,6

267,0

s. 4 Kontrollera mot PDF

167,4
1200,2

Kostnader
från kommittéanslaget under budgetåret 1979/80 för sakkunniga biträden inom
departementet m. m.

Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) Miljödatanämnden (Jo
I974:A) Beredningen (Jo I978:A) fÖr livsmedels-

och
näringsfrågor Arbetsgruppen (Jo 1979:A) för blyfri

bensin
Organisationskommittén (Jo 1980 :A)

för Svalöf Diverse myndigheter Diverse firmor Diverse
personer Gemensamma kostnader Utestående reseförskott

Summa Summa totalt

1 494,2 27 917,1

173,0 2 940,1

33,4 29,7

32,5

-

17,4

0,8

6,0

15,9

-

50,0 1.0

—

96,9 122,6

71,7 ./. 1,3

6
943,0

3 389,6 1 627,6

s. 5 Kontrollera mot PDF

' I beloppet ingår lönekostnadspålägg.

Hyreskostnader
och vissa andra lokal- och expenskoslnader (städning, telefon m. m.) samt
sjukvårdskostnader (ca

9 mkr för
samtliga departement) belastar anslaget Gemensamma ändamål för departementen.

Ang. sakkunniga (K 1972:01) för att leda visst utrednings-
och utvecklingsarbete i fråga om metoder för märkning av olja i fartyg är
jordbruksdepartementets andel 13,1 tkr 1979/80, se redogörelse till
kommunikationsdepartementet.

Ang. arbetsgrupp (K 1980:A) för enhetliga bestämmelser i
Norden rörande småbåtar är jordbruksdepartementets andel 0,9 tkr 1979/80, se
redogörelse till kommunikationsdepartementet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

0,2

-

-

5,4

-

-

1,3 2,8 3,0

47,8 4,6

72,3

3,1

-

-

58,4

180,3

./. 46,8

3,8

1,4

132,8

78,0

234,1

158,3

0,1

0,2

0,3

17,7

5,4

127,5

130,9

13,0

3,6 440,9

159,3 898,3

s. 7 Kontrollera mot PDF

7,3 184,9

96,2

2 993,4

1.4 186,0

475,2

215,1 6 905,5

5,5

-

-

-

-

22,9

2,7

458.0

0,1

-

499,2

6,7

0,9

60,0

22,8

10,7

8,1

48,6 8.4

135,0

1,1 3,5

498,9

98,6

515,0

2,0

228,6

290,7

10,7

314,7

107,0

3 643,4

192,1

974,1

8 788,3

522,6

4 955,8

312,8

3 244,1

18 806,1

30 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 103

s. 8 Kontrollera mot PDF

Kommitténs
benämning

Kommitténs
nr i berättelsen

Utgifter
(i tusentals kronor)

Lo.m. 1979-07-01-1980-06-30

1979-06-30 ------------------

Lön
m.m.'

Dagarvoden'

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kommittéer
som avslutat sin verksamhet senast den 30 juni 1980

Sjöövervakningskommittén (H 1977:05) Utredningen (H
1979:02) om Sverigehusets framtida användning

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet efter den 1 juli
1980

Patentpolicykommittén (H 1969:10) Prisregleringskommittén
(H 1975:06) Insynsutredningen (H 1976:03) Resegarantilagutredningen (H 1977:07)
1978 ärs tullagsutredare (H 1978:01) Utredningen (H 1978:03) för översyn

av import-
och exportförfattningar Krigsmaterielexportkommittén (H 1979:01)
Teknikhandelskommittén (H 1979:03) Riktlinjekommittén (H 1979:04)
Varuprovningskommittén (H 1979:05) Kommittén (H 1979:06) om Sveriges

medlemskap i IDB Utredningen (H 1979:07) om kommersiell

information
till utlandet Oljelagringskommittén (H 1980:01) Ursprungsmärkningsutredningen
(H 1980:02)

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av
1980

1972 års lotteriutredning (H 1972:03)
Städbranschutredningen (H 1975:02) Utredningen (H 1977:03) om utjämning

av regionala och lokala prisskillnader

pä eldningsolja och bensin Sydafrikautredningen (H
1977:04) Serviceföretagsutredningen (H 1977:08) Utredningen (H 1978:02) om Öst

Ekonomiska Byrån

Summa

Summa

Summa

462,8

89,9

119,5

1981:4

9

—

3,3

19,5

426,8

93,2

139,0

1981:1 2 3 5 6

1 066,8 770,4 717,5 327,0 336,6

59,7

390,0 313,3

23,4

18,9

108,0

36,4

7 8

10 II 12

106,9

136,7 184,5

79,9 149,8

92,4

28,9 4,9 5,9

13

-

57,2

25,0

14 15 16

—

88,1 57,1 43,6

3,4

28,8

3,4

~~

1 567,5

286,9

1980:2 3

2 701,9 1 322,1

38,2 253,7

19,7 19,2

6

1979: 16

1980:9

848,2 746,6

327,7

94,3 0,3 4,2

25,6 71,0

11

13,5

1,7

14,0

392,4

149,5

s. 10 Kontrollera mot PDF

467

10

Resersättning Tryckning Konsultationer övriga Bidrag till Summa

administrativa myndighet,

kostnader institution

s. 11 Kontrollera mot PDF

14,8

—

14,8

-

11,0 3,3 4,2 0,3

_

6,6

14,0

12,3

2,5

1,0 0,5

88,6

0,3

16,5 2,1

0,5 0,5 0,5

61,4

3,4

0,7 4,5

224,0 151,1

2,3 - 226,5

- - 22,8

2,3 - 249,3

- - - 34,4

71,4 1,2 - 154,5

0,3 - 112,5

-
0,1 426,8

-
2,3 - 315,6

-
3,3 - 140,0

- 13,6 - 233,6

21,7 0,3 - 120,6

11,3 - 180,3

2,8 - 98,4

39,1 0,3 - 210,5

- - - 108,5

- 17,9 - 106,3

- 0,5 - 48,1

132,2 53,9 - 2 290,1

- 0,9 - 283,5

26,9 0,9 - 456,3

- - - - - 119,9

- - - - _ 0,3

6,2 85,0 - 1,1 - 167,5

11,4 - - - 27,1

11,4
471,5 26,9 2,9 - 1054,6

s. 2 Kontrollera mot PDF

Kostnader från Kommittéanslaget under budgetåret 1979/80
för sakkunniga biträden Inom departementet m. m.

Tekodelegationen (I 1978 :B)'

Konsumtionsbegränsande åtgärder inom transportnämndens (H
1979: A)

Delegationen (H 1979:B) för oljeförsörjningsberedskap

Diverse
personer

Gemensamma
kostnader

Utestående
reseförskott

Summa Summa totalt

132,1

197,3

23,9

67,8

0,7

207,1 82,3

554,5 2 692,4

80,2

76,2

156,4 731,9

s. 3 Kontrollera mot PDF

' I beloppet ingår lönekostnadspälägg.

2
Hyreskostnader och vissa andra lokal- och expenskoslnader (städning, telefon m.
m.) samt sjukvårdskostnader

(ca 9,4
mkr för samtliga departement) belastar anslaget Gemensamma ändamål för departementen.

Kostnaderna
bestrids av industridepartementet med 3,6 tkr 1979/80.

s. 4 Kontrollera mot PDF

42,0

0.4

150,0

7,6

0,6

-

-

-

0,2

4,5 47,3

0,4

1,8 151,8

121,7 129,3

!34,9

475,2

310,9

188,4

477,6

68,3

76,5

207,1

205,7

4,5

1 039,7

4 633,7

s. 5 Kontrollera mot PDF

OOOI

ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET

1

s. 6 Kontrollera mot PDF

t.o.m. 1979-06-30

Kommitténs
benämning

Kommitténs
nr i berättelsen

Utgifter
(i tusentals kronor)

1979-07-01-1980-06-30

Lön

Dagarvoden'

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kommittéer
som avslutat sin verksamhet senast den 30 juni 1980

Utredningen (A 1979:03) om lokalisering av institutet för
metodutveckling, forskning och personalutbildning till den yrkesinriktade
rehabiliteten

Kommittén (A 1980:01) med uppdrag att förbereda
inrättandet av en jämställdhetsombudsman och en jämställdhetsnämnd.

Summa

1981:17

20

64,7

88,1

26,2 31,3

s. 8 Kontrollera mot PDF

1981: 1

2 3

4 5 6

14

15 16

18

19

Kommittéer
som fortsätter sin verksamhet efter den 1 juli 1980

Expertgruppen (In 1968:14) för utredningsverksamhet i
arbetsmarknadsfrågor Delegationen (A 1974:09) för arbetstidsfrågor
Utlänningslagskommittén (A 1975:04) Expertgruppen (A 1975:05) för invandrarforskning
Företagshälsovårdsutredningen (A 1976:01) Nya arbetsrättskommittén (A 1976:02)
Kommittén (Ju 1976:08) för att utreda frågor om jämställdhet mellan män och
kvinnor' Kommittén (A 1977:01) om översyn av

anställningsskyddslagstiftningen m.m. Semeslerkommittén (A
1977:02) Delegationen (A 1978:01) för ungdomens

sysselsättningsfrågor Utredningen (A 1978:03) av vissa

arbelstidsfrågor Dataeffektutredningen (A 1978:05) Diskrimineringsutredningen
(A 1978:06) Kommittén (A 1978:07) med uppdrag att göra en översyn av
svenskundervisningen m.m. Utredningen (A 1979:01) rörande

information om risker i arbetsmiljön Äldrearbetskommittén
(A 1979:02) Utredningen (A 1979:04) om arbetsmiljöinvesteringar i mindre och
medelstora företag Utredningen (A 1979:05) med uppdrag att göra en översyn av
administrationen av vapenfriverksamheten Kommittén (A 1980:2) för att göra en
översyn av arbetsmarknadsutbildningen samt föreslå åtgärder vad beträffar
utbildningen i företag

59,7

118,7 71,1

34,6 90,5 40,6

156,4

121,8 336,2

934,8 441,2 196,8

2 234,9

1 217,2 1 312,4

1 065,6

1 472,2

668,3

81,0

1 533,6

4 872,5

8 9

1 111,4 417,0

347,1 342,3

37,7 49,4

10

242,1

143,7

20,7

11 12 13

32,6

90,2

293,3

366,2 577,4

86,3 35,8 57,4

25,0

137,7

20,9 13,6

488,7

4,5 16,9

21

86,5 154,5

s. 9 Kontrollera mot PDF

471

10

Resersättning Tryckning Konsultationer övriga Bidrag till Summa

administrativa myndighet,

kostnader institution

1,9 - - - - 66,6

3,0 - - - - 29,2

13,8 _ _ 7,7 - 140,9

s. 10 Kontrollera mot PDF

17,5 4,8 - 1,2 - 239,6

8,5 18mO

111,6

48,7

—

0,1 0,5

23,3 51,5 12,2

1,7

92,7 13,9

7,3 2,6 3,2

125,1

397,7

208,6

34,8

7,6 17,6

53,7

179,5

5,6 0,9

3,7

-

-

-

74,3 95,7 69,4

1,1 0,1

11,2 36,8

1,7 10,7 10,0

360,7

- 474,5

20,0 1 114,4

599,7 252,8

604,5 2 985,3

631,2

- 410,2

90,0 258,1

173,5 546,3 714,3

80,5 - 45,0 0,7 118,3 870,9

11,0 - 0,7 0,1 - 119,2

7,5 - 10,0 0,8 - 186,4

- - - 0,6 - 5,1

2,1 _ _ 0,1 - 19,1

s. 1 Kontrollera mot PDF

Särskild utredare (A 1980:03) för utredning av
administrativa och juridiska konsekvenser av inrättande av en särskild
myndighet för kontroll av hybrid-DNA-teknikens användning

Kommittén (A 1980.04) med uppdrag att göra en översyn av
frågor rörande invandringen och invandrarnas situation i Sverige

Särskild utredare (A 1980:05) för att göra en kartläggning
av arbetsmarknaden för korttidsanställda pä konlorsområdet m.m.

Utredningen (A 1980:06) om arbetsmarknadspolitisk
styrning av byggnadsverksamheten

Summa

1980:22

23

24 25

6 227,2

977,1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av
1980

Sysselsättningsutredningen (A 1974:02)
Lagerstödsutredningen (A 1974:07) 1974 års utredning (A 1974:08) om en

allmän
arbetslöshetsförsäkring (ALF) Utredningen (A 1977:03) med uppdrag att göra en
översyn av yrkesinspektionens distriktsindelning N;a organisationskommittén (A
1978:02)

för
skyddat arbete Nya utredningen (A 1978:04) om yrkesinriktad rehabilitering
m.m.

Summa

0411,8 528,5

95,9

1,3

8,2

2 323,6

41,0

-

251,3

47,3

22,3

8 337,8

54,6

123,9

1 284,8

360,7 599,5

244,0 399,7

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kostnader
från kommittéanslaget under budgetåret 1979/80 för sakkunniga biträden Inom
departementet m.m.

Arbetsmarknadsrädet (A 1975:A) Invandrarrädet (A 1975:1)
Nämnden (A 1976:C) för styrelserepresentation (NFS) Assyriergruppen (A 1980:A)
Diverse myndigheter Diverse personer Gemensamma kostnader Utstående
reseförskott

Summa

Summa totalt

45,0 109,3

15,1

169,4

23,4

31,5 5,1

-

9,9

3,2

523,7 505,1

-

49,7

1 452,7

10612 7 943,6

s. 4 Kontrollera mot PDF

' I beloppet ingår lönekostnadspälägg.

2
Hyreskostnader och vissa lokal- och exenskostnader (städning, telefon m.m.)
samt sjukvårdskostnader

(ca 9,4 mkr för samtliga departement belastar anslaget
Gemensamma ändamål för departementen. ' Kostnaderna har belastat
kommittéanslaget p. 1 Forsknmgs- och utvecklingsarbete 1979/80.

s. 5 Kontrollera mot PDF

625,5

619,4

598,4

80,9

832,8

9 961,3

s. 6 Kontrollera mot PDF

3,9

254,6 102,5

8,0

0.8

364,5 110,7

41,0

s. 7 Kontrollera mot PDF

l.l

-

-

12,9

-

325,1

47,6 65,5

52,7 409,8

78,3 411,4

6,7 7,5

586,0 586,0

70,7 523,2

1 369,3

2 479,4

s. 8 Kontrollera mot PDF

8,9 0

10,0 19,6

715,5

3.2

6,4 1 032,4

10093

0.1

7.7

392,0

399,8 488,2

—

31,6 45,1

./. 29,3

9,9

3,9

./. 29,3

523,7

900,3

10,0

./.
29,3

1
513,2

1389,5

14
031,7

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kommitténs
benämning

Kommitténs
nr i berättelsen

Utgifter
(i tusentals kronor)

Lo.m. 1979-07-01-1980-06-30

1979-06-30 ------------------

Lön

Dagarvoden'

s. 2 Kontrollera mot PDF

Kommittéer
som avslutat sin verksamhet senast den 30 juni 1980

Kartutredning
78 (Bo 1977:01)

Summa

1981:4

280,1 280,1

121,6 121,6

22,0 22,0

s. 3 Kontrollera mot PDF

1981:

Kommittéer som fortsätter sin verksamhet efter den 1 juli
1980

Delegationen (In 1967:30) för

bostadsfinansiering Rådgivande expertgruppen (1970:24)

för fysisk riksplanering Expertgruppen (B 1974:06) för

forskning om fysisk planering

och bebyggelse Fritidsboendekommittén

(Bo 1978:01)
Delegationen (Bo 1978:03) för frågor om energihushållning i befintlig
bebyggelse Underhållsfondsutredningen

(Bo 1978:05) 1978 års bostadsrättskommitti

(Bo 1978:06) (BRK) Landskapsinformationsutredningen

(Bo 1978:08) Bostadsbidragskommittén (Bo 1979:01)
Utredningen (Bo 1979:02) om planmässig

sanering efter industrinedläggningar
Värmemätningsutredningen (Bo 1979:03) Stadsfömyelsekommittén (Bo 1979:04)
Samlingslokalkommittén (Bo 1979:05) Nationalkommittén (Bo 1979:06) för de

svenska förberedelserna inför

Europarådets stadsförnyelsekampanj Byggprisutredningen (Bo
1980:01) 1980 ärs lantmäteriutredning 80

(Bo 1980:02) Utredningen (Bo 1980:03) om

lantmäteritaxan

Summa

:l

897,7

-

67,6

2

1 123,5

3,2

11,3

.3

1 032,8

76,4

23,0

5

1018,2

686,3

59,4

6

105,5

317,7

66,0

7

567,4

573,6

80,2

8

113,0

442,1

37,8

9 10

161,1

473,4 261,0

53,8 37,5

11

12 13 14

243,6

26,5

358,9 94,2

19,8 16,8

15 16

-

259,4

14,5

17 18

494,4

3 789,8

s. 4 Kontrollera mot PDF

Kommittéer
som avslutat sin verksamhet före Ingången av 1980

Bostadssociala delegationen (B 1975:01)

Vattenöverledningsutredningen (Bo 1978:02)

Utredningen (Bo 1978:07) om ny byggnadslagstiftning

1980:4

2 506,8

2,9

7

1 034,1

29,7

11

340,5

132,6

1.3

s. 5 Kontrollera mot PDF

475

10

Resersättning Tryckning Konsultationer övriga Bidrag till Summa

administrativa myndighet,

kostnader institution

6,1 0,4 - 1,1 - 151,2

6,1 0,4 - 1,1 - 151,2

s. 6 Kontrollera mot PDF

16,9 - - 84,5

- - - 14,5

- 101,2

- 1 732,1

12,8 936,8

1 355,9 1315,2

-
608,1

-
316,5

308,7

3,7 482,1 102,0

301,8 1,2

0,7

0,6

12,8 7 665,6

113,3

60,6 183,4

1 133,8

-

-

1,0

0,8

51,5

-

788,9

46,0

27,7

-

512,2

0,4

80,0

-

595,9

26,2

95,2

-

723,0

17,1

59,9 5,6

—

19,0

2,0 12,4

3,0

16,5

1.8

8,6

1.4 0.4

10,2

0,7

50,1

38,4 5,6

5.3

1.4

'.2,

3,4

17,8

-

0.7

-

-

—

0.6

—

—

166,3

5,7

2 719,7

176,9

_

109,1

_

—

0,4

57,7

31,7

3,3

37,1

873,3

87,9

2,9

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kostnader
från kommittéanslaget under budgetåret 1979/80 för sakkunniga biträden inom
departementet m. m.

Diverse myndigheter m. m. Diverse firmor m. m. Diverse
personer Gemensamma kostnader Utestäende reseförskott

Summa Summa totalt

110,7

110,7

4 187,3

517,7

s. 8 Kontrollera mot PDF

' I beloppet ingår lönekostnadspålägg.

2 Hyreskostnader och vissa andra lokal- och
expenskoslnader (städning, telefon m. m.) samt sjukvårdskostnader

(ca 9,4
mkr för samtliga departement) belastar anslaget Gemensamma ändamål för
departementen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

37,5

1040,1

119,6

6,2

60,6

1430,5

s. 10 Kontrollera mot PDF

0,6

6,6

16,6

23,8

533,7

1046,2

176,0 106,0

392,2

674,2

3 513,5

50,0 2,9

21,4

74,3

258,5

73,4

226,0 108,9 0,6 530,9 16,6 883,0

10 130,3

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kommitténs
benämning

Kommitténs
nr i berättelsen

Utgifter
(i tusentals kronor)

Lo.m. 1979-07-01 -1980-06-30

1979-06-30 --------------------

Lön Dag-

m.m.' arvoden'

s. 2 Kontrollera mot PDF

1981:2

Kommittéer
som avslutat sin verksamhet senast den 30 juni 1980

Mineralpoliliska utredningen (I 1974:02) MPU

Läkemedelsindustridelegationen (I 1975:09) LIND

Energiprovningsutredningen
(I 1978:06)

Utredningen (I 1978:07) om kärnkraftens radioaktiva
avfall, organisalions-och finansieringsfrågor

R2-utredningen
(I 1978:08)

Flygindustridelegationen
(I 1978:09)

Kommittén (I 1979:06) om informationssystemet
företag—samhälle m. m. (DIS-utredningen)

Utredningen (I 1979:10) om myndighetsorganisationen inom
energiområdet m. m.

Utredningen (I 1979:11) om Norriandsfonden

Organisationskommittén (I 1979:12) med uppdrag att utreda
vissa frågor om en träteknisk utvecklingsenhet i Skellefteå

Summa

898,6

156,1

4 139,4

6 15

1 608,3 59,0

419,9 74,9

103,7

16 17 18

76,2 6,9 1,7

260,5 203,7

56,2 80,4 42,0

22

60,3

160,9

37,7

24

-

403,0

35,3

25

-

-

25,5

26

_

_

24,4

11 176,5

2 436,8

659,4

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kommittéer
som fortsätter sin verksamhet efter den 1 juli 1980

Sveriges intemationella byggnadskommitté (SIBCO)
(1970:34) Energisparkommittén (I 1974:05) ESK Företagsdemokratirädet (I
1975:01) Delegationen för energiforskning

(I
1975:02) (DFE) Norrbottendelegationen (I 1976:04) Kooperationsutredningen (I
1977:01) Delegationen för glesbygdsfrågor

(I
1977:02) Delegationen (I 1977:03) med uppgift att behandla
sysselsättningsproblemen i Göteborgsregionen Direktinvesteringskommittén (1
1977:06)

(DIRK) 1978 ärs slandardiseringsutredning

(I
1977:10) Utredningen (I 1977:11) om omställningsbara eldningsanläggningar, m.
m. Data- och elektronikkommittén (I 1978:04) DEK

981: 1 3 4

352,5

40 936,6

748,8

32,5

1915,6

30,2

4,0 90,8 13,3

5 7 8

8 320,9 5 224,7 1 478,7

2 406,2

15,3

673,5

50,9 98,1

85,1

9

590,4

230,8

24,8

10

2 065,2

201,5

127,7

11

893,9

486,5

37,0

12

622,5

348,8

10,6

13

428,0

218,0

-

14

711,1

762,9

76,6

s. 4 Kontrollera mot PDF

479

10

Resersättning Tryckning Konsultationer övriga Bidrag till Summa

administrativa myndighet,

kostnader institution

s. 5 Kontrollera mot PDF

45,8 444,9
73,9 13,5 - 1632,8

46,1 44,5

=

113,5 137,4

15,4

31,0

5,4

6,8

287,4 331,0 371,1

14,7

-

276,5

5,9

-

220,1

28,1

-

12,3

_

20,0

328,9

451,7

3
521,6

4,8 - 584,3

11,5 - 372,0

0,7 - 620,2

0,9 - 653,8

- - 418,5

7,1 - 496,9

9,5 - 673,8

- - 53,6

56,7

50,8' 95,0 7 544,0

s. 6 Kontrollera mot PDF

32,4 329,4

79,2

18 380,8

7,6

428,4

0,9

163,2 79,7 18,1

121,5 122,5

837,8

1 690,7

411,1

183,6

2,8

33,4

57,0

2,8

-

0.5

14,0

-

1213,0

25,6

54,6

1.8

630,8

44,8

39,0

-

55,8

9,8

42,4

-

148,9

-

175,1

18,6

260,1

67,0

76,5

1413,4 22 637,6

- 44,4

460,5 4 223,7

95,0 1981,6

26,8 1 370,5

315,9

1581,8

1 255,5

464,0

409,3

1 360,3

s. 7 Kontrollera mot PDF

8
789,5

Oljeersättningsdelegationen
(I 1979:01) Försvarsindustrikommittén (I 1979:02) Atomlagstiftningskommiltén (I
1979:05) Utredningen (I 1979:09) för industripolitikens informationsunderlag
(KIPI) Utredningen (I 1979:13) om styrmedel för näringslivets energihushållning
m. m. Teknikimportkommlttén (I 1979:14)' Utredningen (I 1979:15) om utvärdering
av offentliga styrelseledamöter i vissa aktiebolag m. m. Larmutredningen (I
1979:16) Industristödsutredningen (I 1979:17) Utredningen (I 1979:18) om skogsindustrins
virkesförsÖTJning Svenska kommittén (I 1980:01) för

IAEA:s
kämkraftskonferens i Stockholm Organisationskommittén (I 1980:02) för
omorganiseringen av statens industriverks enhet för företagsutveckling (SIFU)
Kommittén (I 1980:03) för översyn av systemet för statsstödd exportkreditgivning
genom AB Svensk Exportkredit m. m. Utredningen (I 1980:04) om vissa frågor
rörande rekonstruktion av krisdrabbade företag Elanvändningskommittén (I
1980:05)

Summa

19

20 21

23

27 28

29 30 31

32

33

34

35

36

37

5,3

57 153,9

552,4

166,0

64,4

36,3

113,3

28,8

8.9

157,8

82,5

167,1

47,1

2,9

07,9

23,7

81,5

16,5

76,4

15,1

30,6

917,0

s. 8 Kontrollera mot PDF

Kommittéer
som avslutat sin verksamhet före ingången av 1980

Expertgruppen (In 1967:24) för regional

utredningsverksamhet ERU Energikommission (I 1976:05)

1977 års hemslöjdsutredning

(I 1977:05)

Utredningen (I 1977:07) om statsföretags
verksamhetsinriktning och mål

1978 ärs mät- och kalibreringsutred-

ning(I 1978:01)

SIFU-kommittén
(I 1978:03)

Kommittén (I 1978:05) för alternativ varvsproduktion

Särskild näringspolitisk delegation (Ju 1978:04)

Utredningen (I 1979:03) om översyn av handläggningen av
ärenden om fartygskreditgarantier m. m.

Kommissionen för de mindre och medelstora varven (I
1979:04)

Reaktorsäkerhetsutredningen (I 1979:07)

Konsekvensutredningen
(I 1979:08)

Summa

17 382,7 22 413,0

55,1

22,7

254,7

3,8

47,2

1 422,3

57,0

-

190,5 189,7

0,9 ./. 33,3

11,0

548,2

528,1

-

1 994,7

-

-

20,2

-

27,4

50,2

72,2

61,4

-

343,1 659,1

139,6 286,5

1 157,9

595,8

s. 1 Kontrollera mot PDF

107,4 0,1 2,0

73,0

33,6

4,5

876,3

917,3

58,1

33,8

30,7

3,2

0,2 3,8

I 740,4 131,5 147,3

1 157,2 345,1

s. 2 Kontrollera mot PDF

6,0 10,4 26,3

17,5

306,3

0,6 3,1

15,0

56,0 142,6

533,7

139,5

s. 3 Kontrollera mot PDF

1 201,7

350,9 24 096,3

2,2 894,5

1900,7

2,2 38
135,0

s. 4 Kontrollera mot PDF

60,3

55,4

9,8

51,5

1,8

29,5

5,0 5,1

111,1

3,3

18,9

35,8

-

19,1

-

0,7

-

-

-

5,8

44,9

19,6

774,3

1,4

278,0 225,9 622,3

331,9 523,3 945,4

906,4 2 782,2 4 518,3

62,2 100,9 212,1

./. 43,8

94,3 65,2

107,4

86,5

16,9

./. 28,2

697,2 19,8

33,2 973,8

—

2 061,2

70,0

4 647,9

26,2

8 078,0

s. 5 Kontrollera mot PDF

31 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 103

s. 6 Kontrollera mot PDF

82,6

3 272,4

438,6

Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1979/80
sakkunniga biträden inom departementet m. m.

Näringspolitiska rådet (I 1969:A)

Byggbranschrådet (I 1973 :B)

Skogsbranschrådet (I 1973:C)

Svensk delegation (I 1974:A) att ingå svensk-finsk
arbetsgrupp för främjande av ekonomiskt samarbete mellan Sverige och Finland

Slålbranschrädet (I 1974:B)

Varvsrådet
(I 1975:C)

Svensk delegation (1 1976:A) att ingå i svensk-norsk
kommitté för energi- och industrisamarbete

Delegationen (I I976:B) för informationssystem företag
och samhälle

Regionalpolitiska rådet (I 1977:A)

Teko-branschrädet
(I 1977:B)

Delegationen (I 1977:D) för smäförelagsfrågor

Delegationen (1 1977:E) för strukturfrågor

KBS-projektett(I 1978:A) Kärnbränslesäkerhet

Gruvdelegationen (1 1978:C)

Utvecklingsfondernas arbetsråd (I 1978:e)

Delegationen (I 1979:A) för samordning av
havsresursverksamheten

Varvsrådet
(I 1979:B)

Bilbranschrådel
(I I979:C)

Barsebäcksdelegationen
(I 1979:D)

Expertgruppen (I 1979:E) för forskning om regional
utveckling

Diverse
myndigheter

Diverse
firmor

Diverse personer

Gemensamma
kostnader

Utestäende
reseförskott

Summa Summa totalt

800,1 1 264,3
3 557,5

14,7
36,4 31,5

187,6

237,5

15,2

24,5 39,6

27,5

163,3

3 734,4 162,6 79,3

147,3 23,3

16,9

34,7

27,3

-

16,5

716,0

77,0

59,4

1 769,2 29,7

—

52,0

12,6

-

0,8

88,3

542,3 102,4

6,1

71,2

21,4 11,1

—

1 270,6 22,9

90,1

-

357,9 80,3

—

-

3 119,3

499,4

—

16 072,0

2
671,6

s. 7 Kontrollera mot PDF

' I beloppet ingår lönekostnadspålägg

Hyreskostnader
och vissa andra lokal- och expenskoslnader (städning, telefon m. m.) samt
sjukvårdskostnader

(ca 9,4
mkr för samtliga departement) belastar anslaget Gemensamma ändamål för departementen.

Uppgift
ej inkommen till kommittéberättelsen.

*
Kostnaderna för Kommittén (I 1978:05) för alternativ varvsproduktion är ej
inräknade i summabeloppet.

Angående tekodelegationen är industridepartementets andel
3,6 tkr 1979/80, se redogörelsen till handelsdepartementet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

6,0

4,8

50,7

23,0 183,2

37,7 232,8 514,5

s. 2 Kontrollera mot PDF

7,4 2,2 2,5

7,4 44,0 42,1

s. 3 Kontrollera mot PDF

12,2

1,1

5,3

39,6 152,0 31,5

348,4

43,9 0,8 0,1

79,3

195,9

166,1

89,6

21,8

484,8

s. 4 Kontrollera mot PDF

17,4

-

32,2 50,0

-

121,8

4,5

7,9

16,1

5,6 0,1

167,9 0,7

90,7 1,4 0,9 0,3

166,1

0,8

11,1

40,6

26,4

47,9 2,4

318,0

3 122,2

2 613,1

201,7

521,4

248,2 1,3 6,3 0,2

294,9

454,2

106,7

7 804,9

700,7

724,5

1 858,0

39 960,0

1
940,8

—

484,8 119,4

-

0,8

-

999,5

108,4

30,2

23,3

7,2 1 700,0

./. 66,6

2 148,1

4 847,2

2 630,5

600,4

832,4

26,4

1640,6

14
325,8

3
662,5

68
889,4

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kommitténs
benämning

Kommitténs nr i berättelsen

Utgifter (i tusentals kronor)

Lo.m. 1979-07-01 -1980-06-30

1979-06-30 --------------------

Lön Dag-

m.m.' arvoden'

s. 6 Kontrollera mot PDF

Kommittéer
som avslutat sin verksamhet senast den 30 juni 1980

Statskontrollkommittén (Kn 1976:06) 1977 års
oljeskyddskommitté

(Kn
1977:03) Utredningen (Kn 1979:05) om tillsyn

av kusterna

Summa

1981:6

670,3

103,3

75,3

10

436,6

343,0

107,2

21

—

80,2

13,6

—

183,5

88,9

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kommittéer
som fortsätter sin verksamhet efter den 1 juli 1980

Riksnämnden (K 1968:57) för kommunal beredskap

1968 ärs kyrkohandbokskommitté

(U 1969:44)3

1969 ärs
psalmkommitté (U 1970:47)3

ADB-beredningsgruppen (C 1973:06)

Länsdemokratikommittén (Kn 1976:04)

Kyrkoberedskapskommittén (U 1976:09)

Länsdomstolskommittén (Kn 1977:01)

Ordningsstadgeutredningen (Kn 1977:02)

Utredningen (Kn 1977:04) för översyn av

lagen om församlingsstyrelse

Kommunalbesvärskommittén (Kn 1977:05)

Kommunalrättsutredningen (Kn 1977:06) för Stockholm

Kommunaldemokratiska kommittén (Kn 1977:07)

Kommunalförelagskommittén
(Kn 1978:01)

Kommittén (Kn 1978:02) för medbestämmande frägor

Räddningstjänstkommittén
(Kn 1979:01)

Kvinnoprästutredningen
(Kn 1979:02)

Utredningen (Kn 1979:03) om översyn av skatteförvaltningen
i Stockholms län

Utredningen (Kn 1979:04) om begravningsverksamheten

1979 års kyrkomöleskommilié (Kn 1979:06)

Utredningen (Kn 1979:07) om statligt stöd till
kvinnoorganisationerna

Utredningen (Kn 1979:08) om kommunal kompetenslagstiftning

Utredningen (Kn 1980:01) om inomregional skatteutjämning

Utredningen (Kn 1980:02) om redovisningssystemet för
exekutionsväsendet (REX)

Stat-kommungruppen
(Kn 1980:03)

Summa

679,6

5,4

124,9

1981: 1

2

2 113,0

91,0

86,0

3

1 736,9

313,2

107,4

4

996,9

270,0

32,2

5

391,8

—

40,1

7

720,7

423,0

19,5

8

233,6

1,3

39,2

9

391,6

8,0

47,3

11

48,1

96,8

48,5

12

347,7

189,5

38,8

13

197,5

92,6

47,2

14

1015,6

689,3

104,5

15

121,3

220,5

49,3

16

239,7

268,5

16,0

17

—

434,8

48,2

18

—

—

20,4

19

-

224,6

19,6

20

-

21,4

11,1

22

-

115,6

12,0

23

-

55,4

19,7

24

-

55,1

6,7

25

-

36,3

-

26

_

_

_

27

—

—

—

938,6

3 612,3

s. 8 Kontrollera mot PDF

485

10

Resersättning Tryckning Konsultationer Övriga Bidrag till Summa

administrativa myndigheL

kostnader institution

48,8 60,3 58,0 3,3 - 349,0

46,0 - 101,0 6,4 - 930,8

6,8 - 29,7 0,3 - 130,6

55,6 60,3 87,7 3,6 - 479,6

23.5 - - - - 153,8

52,2 54,7 - 30,5 - 314,4

84,0 - - 30,3 - 534,9

75,0 - 143,3 9,9 - 530,4

37,0 _ _ _ _ 77,1

19.7 - - 6,3 - 468,5

9,9 - - 5,0 - 55,4

10.6 - - 0,6 - 66,5

6,2 _ _ 0,1 - 151,6

0,6 _ - 0,8 - 229,7

2,0 - - 4,2 - 146,0

131,3 - 72,9 21,0 10,0 1 029,0

11,2 - 24,6 5,3 - 310,9

9.8 - - 0,2 - 294,5

69.8 - - 9,3 - 562,1

11.7 - - 0,6 - 32,7

1.4 - - 0,7 - 246,3

- - 4,0 0,6 - 37,1

1.5 - - 1,6 - 130,7

9.9 - - 0,9 - 85,9

- - - 0,6 - 62,4

0,7 - - 0,2 - 37,2

568,0 54,7 244,8 128,7 10,0 5 557,1

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kommittéer
som avslutat sin verksamhet före ingången av 1980

Sakkunniga (C 1973:05) för översyn av brandförsvarsutbildningen
m.m.

Decentraliceringsutredningen (Kn 1975:01)

Fögderiutredningen
(Kn 1975:02)

Byråkratiutredningen
(Kn 1976:05)

1980:4

10

21,2

2,1

436,5

806,7

179,2

15,7

606,9

0,6

3,4

710,1

11,9

2,5

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kostnader
från kommittéanslaget under budgetåret 1979/80 för sakkunniga biträden inom
departementet m.m.

Ersättning till utredningsmän i indelningsfrågor (Kn
1975:A)

Svenska
kyrkans representant vid

Stat
—kyrka-överläggningarna (U 1975:B)

Referensgruppen (Kn 1976:A) förfolk-rörelsefrägor

Arbetsgruppen (Kn 1978:A) för framställning av
publikation för samhällsinformation

Gemensamma
kostnader

Utstående
reseförskott

Summa Summa totalt

57,2

-

630,7

0,9

271,0

48,1

2,1

526,0

51,1 3 979,5

8,3

35,7

44,0 1 028,1

s. 2 Kontrollera mot PDF

' I beloppet ingår lönekostnadspälägg.

2 Hyreskostnader
och vissa andra lokal- och expenskoslnader (städning, telefon m.m.) samt
sjukvårdskostnader

(ca 9,4 mkr för samtliga departement) belastar anslaget Gemensamma ändamål för
departementen.

Ang.
sakkunniga (K 1972:01) för att leda visst utrednings- och utvecklingsarbete i
fråga om metoder för märkning av olja i fartyg är kommundepartementets andel
13,1 tkr 1979/80, se redogörelsen till kommunikationsdepartementeL

3 Kostnaderna
har bestridits med förskott ur kyrkofonden.

s. 3 Kontrollera mot PDF

1,8

4,2 1,2 2,7 99

43,8

34,8 78,6

0,1 2,1

2,2

69,0

201,2

5,2

51,9

327,3

s. 4 Kontrollera mot PDF

3,2

28,1

72,0

9,5

1,4

72,0

0,9

98,6

s. 5 Kontrollera mot PDF

16,1

4,8 24,1

567,4

28,1 167,0

81,5 515,0

20,5

21,9

102,0

10,0

53,9

20,5

4,8

250,7

6 369,0

s. 1 Kontrollera mot PDF

Skr
1980/81:103 488

Statens
offentliga utredningar 1980

Kronologisk
förteckning

1. Fjorton dagars fängelse. Ju.

2. Skolforskning och skolutveckling.
U.

3. Lärare i högskolan. U.

4. Preskriptionshinder vid
skattebrott. B.

5. Förenklad skoladministration. U.

6. Offentlig verksamhet och regional välfärd.
1.

7. Kompensation för
förvandlingsstraffet. Ju.

8. Privatlivets fred. Ju.

9. Övergång till fasta bränslen. I.

10. Ökad kommunal självstyrelse. Kn.

11. Vildsvin i Sverige. Jo.

12. Mineralpolitik. I.

13. Lönar det sig att tillsätta fluor i
dricksvattnet? S.

14. Kärnkraftens avfall. 1.

15. Läromedlen i skolan. U.

16. Vissa frägor rörande
flerhandikappade. S.

17. Datateknik och industripolitik. 1.

18. Att vara skolledare. U.

19. Fler kvinnor som skolledare. U.

20. Jämställdhet i statsförvaltningen.
B.

21. Hem och skola. U.

22. Utbyggnad av yrkesmedicinen. A.

23. Statligt kunnande till salu. B.

24. Bättre miljöinformation. Jo.

25. Studiestöd. U.

26. Mot bättre vetande. U.

27. Barn och vuxna. S.

28. Massmediakoncentration. Ju.

29. Vilt och trafik. Jo.

30. Den sociala selektionen till
gymnasiestadiet U.

31. Offentlighetsprincipen och ADB. Ju.

32. Stödet till dagspressen. U.

33. Svensk läkemedelsindustri. I.

34. Handikappad-integrerad-normalise-rad-utvärderad.
U.

35. Energi i utveckling. EFUD 81. 1.

36. Arbetskooperation. 1.

37. Ny järnvägslagstiftning II. Ju.

38. Utbildning för uppdrag i u-land.
UD.

39. Vattenplanering. Jo.

40. Vattenplanering. Exempel och
bilagor. Jo.

41. Olja för kristid. H."

42. Arbetstagares uppfinningar. Ju.

43. Program för energihushållning i
befintlig bebyggelse. Bo.

44. Bidrag till kvinnoorganisationer.
Kn.

45. Översyn av vallagen 2. Ju.

46. Högskolan i FoU-samverkan. U.

47. Samspel för balanserad
utveckling i glesbygd. I.

48. I livets slutskede.
Transplantationskirurgiska frågor. S.

49. TomträU. Ju.

50. Personal-utveckling-vård-planering.
U.

51. Valutareglering och ekonomisk
politik. E.

52. Långstidsutredningen 1980. E.

53. Länsförvaltningarna i Danmark,
Finland, Norge. Kn.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Statens
offentliga utredningar 1980

Systematisk
förteckning

Anm.
Siffrorna inom klämmer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska
förteckningen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Justitiedepartementet

Fjorton dagars fängelse. [1] Kompensation för
förvandlingsstraffet. [7] Privatlivets fred. [8] Massmediekoncentration. [28]
Offentlighetsprincipen och ADB. [31] Ny järnvägslagstiftning 11. [37]
Arbetstagares uppfinningar. [42] Översyn av vallagen 2. [45] Tomträtt. [49]

Utrikesdepartementet

Utbildning för uppdrag i u-land. [38]

Socialdepartementet

Lönar det sig att tillsätta fiuor i dricksvattnet? [13]

Vissa frägor rörande fierhandikappade. [16] Barn och
vuxna. [27]

I livets slutskede. Transplantationskirurgiska frågor.
[48]

Ekonomidepartementet

Valutareglering och ekonomisk politik. [51]
Långtidsutredningen 1980. [52]

Budgetdepartementet

Preskriptionshinder vid skattebrott. [4] Jämställdhet i
statsförvaltningen. [20] Statligt kunnande till salu. [23]

Utbildningsdepartementet

Skolforskning och skolutveckling. [2]

Lärare i högskolan. [3]

Förenklad skoladministration. [5]

Läromedlen i skolan. [15]

Utredningen
om kvinnliga skolledare. I. Att

vara
skolledare. [18] 2. Fler Kvinnor som

skolledare.
[19]

Hem och skola. [21]

Studiestöd.
[25]

Mot bättre vetande. [26]

Den sociala selektionen till gymnasiestadiet.

[30]

Stödet
till dagspressen. [32]

Handikappad-integrerad-normaliserad-

utvärderad.
[34]

Högskolan i FoU-samverkan. [46]

Personal-utveckling-värd-planering. [50]

Jordbruksdepartementet

Jakt- och viltvärdsberedningen. I. Vildsvin i Sverige. [11] 2. Vilt och trafik. [29]
Bättre miljöinformation. [24]

Vattenplaneringsutredningen.
I. Vattenplanering. [39] 2.
Vattenplanering. Exempel och bilagor. [40]

Handelsdepartementet

Olja för
kristid. [41]

Arbetsmarknadsdepartementet

Utbyggnad av yrkesmedicinen. [22]

Bostadsdepartementet

Program för energihushållning i befintlig bebyggelse. [43]

Industridepartementet

Offentlig
verksamhet och regional välfärd.

161

Övergång
till fasta bränslen. [9] Mineralpolitik. [12] Kärnkraftens avfall. [14]
Datateknik och industripolitik. [17] Svensk läkemedelsindustri. [33] Energi I
utveckling EFUD 81. [35] Arbetskooperation. [36] Samspel för balanserad
utveckling i glesbygd. [47]

Kommundepartementet

Ökad kommunal självstyrelse. [10] Bidrag till
kvinnoorganisationer. [44] Länsförvaltningarna i Danmark, Finland, Norge. [53]

s. 4 Kontrollera mot PDF

Betänkanden avgivna av kommittéer, som redovisas i
kommittéberättelsen, eller upprättade inom departement (Ds-serie) som publicerats
sedan redovisningen i 1980 års kommittéberättelse.

(Inom
klämmer anges det nummer i kommittéberättelsen, under vilket vederbörande
kommitté redovisas)

s. 5 Kontrollera mot PDF

Justitiedepartementet 1980

1.
PM med förslag
till vissa ändringar i 17 kap. brottsbalken. Justitiedepartementet

2.
PM Fallet
Bergling. Överväganden ang. åtgärder. Slutrapport av 1979 ärs särskilda
juristkommission. Justitiedepartementet

3.
Valkretsindelningen
i Malmöhus län. Utredningen (Ju 1979:12) med uppdrag att se över
valkretsindelningen vid riksdagsval i Malmöhus län. [49]

4.
Förslag till
ändringar i narkotikastrafflagen (1968:64) m.m.

Justitie-, social- och handelsdepartementet

5.
PM
Remissyttranden över yttrandefrihetsutredningens (Ju 1977:10) betänkande
(SOU 1979:49) Gmndlagsskyddad yttrandefrihet. Justitiedepartementet

6.
Förenklad
domskrivning. Justitiedepartementet

7.
Betänkande
Utveckling av BRÅ. BRA-utredningen (Ju 1978:07) [34]

8.
Samtycke och
tillstånd till adoption. Justitiedepartementet

9.
Straffmätning.
Slutrapport. [2] Samarbetsorganet (Ju 1968:59) för rättsväsendets
informationssystem (SARI)

10. Utgär

11. Betänkande Hittegods m.m. [32]
Fyndlagstiftningsutredningen (Ju
1978:05)

12. PM Högsta domstolens och
regeringsrättens arbetsformer. Justitiedepartementet

13. Delbetänkande Åtal mot offentliga
funktionärer. Den enskildes talerätt m.m. [50] Tjänsteansvarskommittén (Ju
1979:13)

Utrikesdepartementet 1980

1. Delbetänkandet Den framtida utrikes-

tjänsten: ökad specialisering, riktad re

krytering, chefsutbildning, meritbedöm

ning m.m. inom ramen för en enhetlig ut-

rikestjänst.

Utredningen (UD 1978:02) om utrikesrepresentationen [3]

2. Betänkandet En ny fredskär.

Utredningen (UD 1980:01) om fredskä

rens framtid. [6]

Försvarsdepartementet 1980

1.
Uppgift saknas.

2.
Delbetänkandet
Vidgad säkerhetspolitisk debatt.

1978 ärs försvarskommitté (Fö 1978:02) [5]

3. Betänkandet Materiel till försvaret. 1979

ärs materielanskaffningskommitté (Fö

1979:03) [12]

4.
Uppgift saknas

5.
Betänkandet
Kvinnan och försvarets yrken.

Beredningen (Fö 1975:01) för det fortsatta arbetet om
kvinnan i försvaret [1]

6.
Uppgift saknas

7.
Delbetänkandet
Befolkningens skydd i krig.

1975 ärs skyddsrumsutredning (Fö 1975:03) [2]

Socialdepartementet 1980

1.
SOFT. Rapport
frän samrådsgruppen om socialförsäkringstillägg

2.
Betänkandet
Stöd till alkoholfria motell. Utredningen (S 1979:05) om alkoholfri
motellverksamhet [29]

3.
Betänkandet
Kontraktsvärd inom socialtjänsten.

Kontraktvårdsutredningen (S 1979:02) [26]

4.
Kontroll av
radioaktiva läkemedel.

5.
Rapporten Tungt
narkotikamissbruk — en totalundersökning 1979. Utredningen (S 1977:04) om
narkotikamissbrukets omfattning [12]

6.
Rapporten
Barnäret i Sverige. Beredningsgruppen (S 1977:19) för det internationella
barnäret 1979 [18]

7.
Delbetänkandet
Former för styrning av försäkringskassornas organisation och förvaltningsutgifter.
Kommittén (S 1979:08) för översyn av riksförsäkringsverkets organisation m.m.
[32]

8.
Betänkandet
Telefon för döva. Texttelefongruppen (S 1977:15) [16]

9.
Rapporten
Prostitutionen i Sverige. Prostitutionsutredningen (S 1977:01) [10]

Kommunikationsdepartementet 1980

1.
Delbetänkandet
Amatörbyggda fordon. Typbesiktningsutredningen (K 1977:02) Pl

2.
Betänkandet
Körkort i tung trafik. Utredaren (K 1978:06) för differentierade körkort [9]

3.
Betänkandet
Statsbidrag till kollektivtrafikanläggningar. Väghällningsutredningen (K
1979:04) [15]

4.
Delbetänkandet
Fordonsunderhåll i statliga verkstäder.

Utredningen (K 1976:01) om samverkans-möjligheterna hos
vissa affärsverks och myndigheters verkstadsrörelser m.m. [5]

5. Vissa registreringsfrägor i anslutning till

socialtjänstreformen.

Justitie-, social- och kommunikationsdepartementen 6.-9.
Trafiksäkerhet — Problem och åtgärder.

Trafiksäkerhetsutredningen (K 1973:07) 131

s. 6 Kontrollera mot PDF

10. Säkrare transporter av farligt
gods, del I. Utredningen (K 1979:01) om transport av farligt gods (12]

11. SM HI :s verksamhet och
organisation SMHI-utredningen (K 1977:01)16]

12. Körkortsmedicin — enklare rutiner.
Körkortsmedicinska utredningen (K 1979:05) [16]

13. Enklare mönstring och bättre
registrering av sjömän. Mönstringsutredningen (K 1979:02) [13]

14. Felparkering pä tomtmark.
Tomtparkeringsutredningen (K 1978:10)

im

15. Bilavgaser — krav och kontroll.

Slutbetänkande i januari 1981 av Typbe

siktningsutredningen (K 1977:02) [7]

Ekonomidepartementet 1980

1. Aterförsäkringsverksamhet genom cap-

tive-bolag.

Ekonom [departementet

2.
PM om
aktiesparfonder för anställda i visst företag eller inom viss koncern.
Ekonomidepartementet

3.
Delbetänkandet
Konsumentskyddet inom bankomrädet och bankinspektionens styrelse.

Banklagsutredningen (Fi 1976:04) [3]

Budgetdepartementet 1980

1. Betänkandet Stimulans av forskning och

utveckling

Forskningsskattekommittén (B 1978:05) [16]

2.
Betänkandet
Förslag till utbildning för högre chefer i statsförvaltningen. Chefsutbildningskommittén
(B 1979:11) [26]

3.
PM Avdragsrätt
för medlemsavgifter till arbetsgivarorganisationer. Budgetdepartementet

4.
Betänkandet
Förseningsavgift vid allmän fastighetstaxering.

1976 års fastighetstaxeringskommitté (Fi 1976:05) [8]

5. Betänkandet Villabeskattning 81.

1976 ärs fastighetstaxeringskommitté (Fi 1976.05) (8)

6.
Betänkandet
Översyn av mervärdeskatten Del V Mervärdeskattekontrollen m.m.
Mervärdeskatteutredningen (Fi 1971.05) [2]

7.
Betänkandet
Avgifter vid tingsrätt m.m. Stämpelskatteutredningen (B 1977:06) [111

8.
Betänkandet
Besvärsregler vid allmän fastighetstaxering, följdändringar m.m. 1976 års
fastighetstaxeringskommitté (Fi 1976.05) [8]

9.
PM
Delavyttring, substansminskning m.m.

Budgetdepartementet

10. PM Den grå arbetskraften och skattekon

trollen.

Budgetdepartementet

11. Betänkandet Stimulans av aktiesparan

det.

Kapitalvinstkommittén (B 1979:05) [21]

12. PM Omläggning av
gasolbeskattningen. Budgetdepartementet

13. Betänkandet Översyn av vägtrafikbeskattningen
Del 2 Slopad fSfdörisskätT och höjd bensinskatt.

Vägtrafikskatteutredningen (B 1977:05) [10]

14. Betänkandet Statens bostäder — åtgärder

vid försäljning m.m.

Utredningen (B 1979:07) om minskning av statens bestånd av
hyresbostäder [23]

15. Betänkandet Samordningen av egenföre

tagares skatter och socialförsäkringsavgif

ter.

Kulturskattekommittén (B 1979:15) [30]

16. Betänkandet Statskontorets organisation

m.m.

organisationskommittén (B 1980:07) för statskontoret [37]

17. Betänkandet Bättre beslutsunderlag för

budgetpolitiken.

Utredningen (B 1980:06) om forsknings-och utvecklingsinsatser
rörande offentlig ekonomi [36]

Utbildningsdepartementet 1979

9. Dagspressens struktur och ekonomi — en
forskningsrapport. Dagspresskommittén (B 1978:01) [14]

10. Annonsbladen och dagspressen.
Rapport. Dagspresskommittén (B 1978:01) [14]

11. Undervisningen för synskadade
elever — planering i ett kortare perspektiv. Integrationskommittén (U 1978:07)
[19]

12. Statens skolor för vuxna.
Komvux-kommittén (U 1978:04) [17]

13. Adjungerade professorer.
Forskningssamverkanskommittén (U I978:0I)[15]

14. Gymnasial utbildning för döva och
gravt hörselskadade i Örebro. Integrationskommittén (U 1978:07) [19]

15. Översyn av regelsystemet för
finansiering av skolbyggandet m.m. Utbildningsdepartementet

16. Den elektroniska hästen — rapport.
Videogramutredningen (U 1977:05) [10]

17. Musikaliska akademiens bibliotek.
Svenskt Musikhistoriskt arkiv. Förslag till organisation och huvudmannaskap.
Kommittén (U I979:04)om verksamheten vid Musikaliska akademiens bibliotek,
Musikhistoriska museet och Svenskt musikhistoriskt arkiv.

Slutredovisad i KB/80:U 43

18. Serafenutredningen. Delbetänkande.

Sista Serafenutredningen (U 1979:16) [43]

1980

1.
Försök med
utvecklingsarbete pä elev-värdsomrädet. Elevvårdskommittén (U 1978:06) [18]

2.
Samverkan
mellan skolan och andra samhällsorgan. Elevvårdskommittén (U 1978:06) (18)

3.
Enskild
undervisning enligt 35 § skollagen.

Kommittén (U 1979:13) angående skolor med enskild huvudman
[40]

4.
Läromedlens
funktion i undervisningen. Kommittén (U 1976:04) om läromedels-marknaden [5]

5.
Särskild
bilagedel till Ds U 1980:04. Kommittén (U 1976:04) om läromedelsmarknaden [5]

6.
Förändrat
huvudmannaskap för ADB-linjen. Huvudmannaskapskommittén

(U 1978:16) [27]

s. 7 Kontrollera mot PDF

7.
Avgiftsfinansiering
av radio/TV. Utredningen (U 1980:05) för en rättslig översyn av åtgärder mot
avgiftsskolk [50]

8.
Sista
Serafenutredningen Del II.

Sista Serafenutredningen (U 1979:16) [43]

9. De hörselhandikappade och videogram

men.

Videogramutredningen (U 1977:05) [10]

10. Översyn av SFI-registret.
Utredningen (U 1980:04) om översyn av SFI-registret [49]

11. Samverkan i bokbranschen.
Utredningen (U 1980:07) om utvärdering av det statliga stödet till bokhandeln
[52]

12. Radiosända dagstidningar.
Utredningen (U 1980:08) om distributionen av innehållet i dagstidningar till
synskadade [53]

Jordbruksdepartementet 1979

8. VATTEN resurser — användning — pro

blem.

Jordbruksdepartementet (Malin Falken-mark)

9. Preliminärt förslag till åtgärder mot strål

risker i byggnader.

Radonutredningen (Jo 1979.01) [14]

10. Ändrad vattenhushållning i Hjälmaren. Hjälmarutredningen (Jo 1976:10)
Slutredovisad i KB/80:Jo 12.

11. Bensin utan bly. Jordbruksdepartementet (Arbetsgruppen för blyfri
bensin)

12. Ändringar i jaktlag och jaktstadga. Jakt- och
viltvärdsberedningen (Jo 1977.04) [6]

13. Lokaliseringen av SAKAB:s centrala anläggning för behandling av
miljöfarligt avfall.

Utredningen (Jo 1979:02) om lokalisering av en central
anläggning för behandling av miljöfariigt avfall (SAKAB-utredning-en.
Slutredovisad i KB/80: Jo 26

14. Prisreglering på fisk. Normprissystemets

tekniska utformning.

Jordbruksdepartementet (Arbetsgruppen

för prisreglering pä fisk m.m.)

1980

1. Skogsvärdsstyrelsernas
organisation. Skogsadministrativa utredningen (Jo 1974:03) [2]

2. Fjällägenheternas tillkomst och
utveckling. Fjällägenhetsutredningen (Jo 1976:09) [5]

3. Jordbruk, trädgårdsodling och
fiske. Sektorsbeskrivningar och framtidsbedömningar till 1980 års
långtidsutredning. Jordbruksdepartementet

4. Ny produktkontrollorganisation.
Kommittén (Jo 1978:06) för översyn av produktkontrollens organisation [12]

5. Salmonella hos djur.
Jordbruksdepartementet. Arbetsgruppen för att se över nuvarande bestämmelser
för bekämpande av salmonellainfektion hos djur.

6. Bevarande av genresurser hos
husdjur. Genbankutredningen (Jo 1973:04) [1]

7. Etanol ur jordbruksprodukter.
Utredningen (Jo 1979:05) om förutsättningarna för tillverkning av etanol ur
sockerbetor. [17]

Handelsdepartementet 1980

1. Samordning av övervakningen och
räddningstjänsten till sjöss. Sjöövervakningskommittén (H 1977:05) (SÖK) [4]

2. Anställning vid handelskontor.
Handelsdepartementet

3. Blandade krediter — förmånlig
kreditgivning i samband med svensk export till u-länder.

Handelsdepartementet. Rapport av en interdepartemental
arbetsgrupp.

4. Handelsfrämjande information.
Utredningen (H 1979:07) om kommersiell information till utlandet
(KUL-utredningen) (14)

5. Sverigehuset.

Utredningen (H 1979.02) om Sverigehusets framtida
användning [9]

6. Konsumentverkets uppgiftsbehov.

Insynsutredningen (H 1976:03) [3]

Arbetsmarknadsdepartementet 1979

1. De regionala stiftelsernas organisation.
Nya organisationskommittén (A 1978:02) för skyddat arbete (NOSA) Slutredovisad
i KB/80:A 13

2. Uppsägningsskydd för vissa
långtidssjuka. Anställningsskyddskommittén

(A 1977:01) [8]

3. Företagsläkarna och företagshälsovår

den.

Företagshälsovårdsutredningen

(A 1976:01)15]

4. Yrkesinspektionens distriktsindelning.

Del 1. Bilagor Del 2.

Utredningen (A 1977:03) med uppdrag att göra en översyn av
yrkesinspektionens distriktsindelning. Slutredovisad i KB/ 80:A 11

1980

1. PM ang. den framtida finansieringen
av vissa arbetsmarknadspolitiska ätgärder m.m. Arbetsmarknadsdepartementet

2. Utredningsrapport
Anställningsformer m.m. Anställningsskyddskommittén

(A 1977:01) [8]

3. Delrapporten Förslag till
instruktioner, organisation m.m. för en jämställdhetsombudsman och en
jämställdhetsnämnd Kommittén (A 1980:01) med uppdrag att förbereda inrättandet
av en jämställdhetsombudsman och en jämställdhetsnämnd [20]

4. Nytt finansieringssystem för den
regionala skyddsombudsverksamheten Arbetsmarknadsdepartementet

5. Kartläggning av företagshälsovård.
Företagshälsovårdsutredningen

(A 1976:01) [5]

6. Institutet för arbetsvägledning och reha

bilitering.

Särskild utredare (A 1979:03) om lokalisering av
institutet för metodutveckling, forskning och personalutbildning till den yrkesinriktade
rehabiliteringen [17]

7. Lägesrapport om assyriernas/syria-

nemas situation i Sverige.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Arbetsmarknadsdepartementet. Arbetsgruppen för frägor
rörande assyriernas/ syrianernas situation i Sverige.

Bostadsdepartementet 1980

1.
Allmänt
kartmaterial. Nyttjanderätt. Ersättningar. Distribution och försäljning.
Kartutredning 78 (Bo 1977:01) [4]

2.
Tillåtlighetsprövning
av viss industriell verksamhet m.m. Översyn av 136 § byggnadslagen.
Bostadsdepartementet

3.
Delbetänkandet
Rättsskydd för kvarboende hyresgäster vid övergång från hyresrätt till
bostadsrätt.

1978 års bostadskommitté (Bo 1978:06) [8]

Industridepartementet 1979

22. Säker kärnkraft? Bilagor till SOU 1979:86.

Reaktorsäkerhetsutredningen (I 1979:07). Slutredovisad i
KB/80:1 32

1980

1.
Rapport frän
presidentens kommission rörande haveriet vid Three Mile Island. Utdrag på
svenska. Behovet av förändring. Arvet från TMI. Industridepartementet

2.
Flygindustridelegationens
betänkande Flygindustridelegationen (I 1978:09) [18]

3.
Torv för
energisektorn. Oljeersättningsdelegationen (I 1979:01); Torvgruppen. [19]

4.
Förutsättningar
för användning av skogsenergi m.m.

Oljeersättningsdelegationen (I 1979:01); Arbetsgruppen för
skogsenergi m.m. [19]

5.
En utvärdering
av DIS-systemet. DIS-utredningen (I 1979:06) [22[

6.
DlS-Företagens
planeringsprocess och samhällets informationskrav (Bil. 6 till Ds I 1980:5).

DIS-utredningen (I 1979:06) [22]

7. Industri- och forskningspolitiska pro

gram inom data- och elektronikomrädet.

Reserapporter från USA, Finland, Stor-

britanien, Västtyskland, Japan och

Frankrike.

Data- och elektronikkommittén (DEK) (I 1978:04) [14]

8. Norrlandsfondens framtida roll inom

samhällets industri- och regionalpolitiska

organisation.

Norrlandsfondsutraedningen (I 1979:11) [25]

9. Fortsatt verksamhet vid R2-reaktorn i

Studsvik.

R2-utredningen (1 1978:08) [17]

10. Förutsättningar för ökad solvärme i

Sverige.

Oljeersättningsdelegationen (I 1970:01): Arbetsgruppen för
solvärme. [19]

11. Stöd till kredit för försäljning
inom landet. — En utvärdering. Industridepartementet

12. Provning för bättre
energihushållning. Energiprovningsutredningen (I 1978:06) 115]

13. Provning för bättre
energihushållning. Bilagor.

Energiprovningsutredningen (I 1978:06) [15]

14. Rapport över Norrbottendelegationens

verksamhet.

Norrbottendelegationen (I 1976:04) [7]

15. Import och distribution av kol.
Oljeersättningsdelegationen (I 1979:01) [19]

16. De statliga energimyndigheterna —
arbetsfördelning och samverkan. Utredaren om myndighetsorganisationen inom
energiområdet m.m. [24]

17. Att utveckla en långsiktig
industripolitik. Kommiottén (I 1979:09) för industripolitikens
informationsunderlag (KIPI) [23]

18. Att utveckla en långsiktig
industripolitik. Några specialstudier. Bilaga 3. Kommittén (I 1979:09) för
industripolitikens informationsunderiag (KIPI) [23]

19. Introduktion av alternativa
drivmedel. Oljeersättningsdelegationen (I 1979:01) [19]

20. Introduction of alternative motor
fuels. Översättning av betänkandet (Ds 1 1980:19)

Oljeersättningsdelegationen (1 1979:01) [19]

21. Samordning, insyn, styrning.
Utredningen (1 1979:15) om offentliga styrelseledamöter i vissa aktiebolag
m.m. [29]

22. El och Olja. Förslag till
restriktioner, användning och hushållning. Elanvändningskommittén (I
1980:05) (ELAK) [37]

23. Program för oljeersättning.
Oljeersättningsdelegationen (I 1979:01) [19]

Kommundepartementet 1979

13. Beredskap mot oljeutsläpp till
sjöss. 1977 års oljeskyddskommitté (Kn 1977:03) [10]

14. Från socken till kommunblock.
Kommunaldemokratiska kommittén (Kn 1977:07) (KDK), forskningsgruppen [14]

15. Den gemensamma valdagen och mandatperiodens
längd.

Kommunaldemokratiska kommittén (Kn 1977:07) (KDK) [14]

1980

1. Undersökning av allvarliga olyckshändel

ser.

Räddningstjänstkommittén (Kn 1979:01) [17]

2.
Personal för
tillsyn av kust och skärgärd. Utredningen (Kn 1979:05) om tillsyn av kusterna
(TAK) [21]

3.
Omval av
kommunala och landstingskommunala nämnder. Kommundepartementet.

4.
Proportionella
val till statliga nämnder m.m.

Kommundepartementet

5.
Kyrklig
beredskap. Kommundepartementet

6.
Förnyelse och
variation i ortssystemet. Servicens, transportsystemets och åtkomlighetens
förändring i några svenska kommuner mot bakgrund av indelningsreformen.
Rapport 3.

Kommunaldemokratiska kommittén (Kn 1977:07) (KDK),
forskningsgruppen [14]

7. Fortsatt giltighet av lagen om skatteutjäm

ning i Stockholms läns landstingskom

mun.

Utredningen (Kn 1980:01) om inomregional skatteutjämning
[25]

8. Förhällandet mellan församlingsstyrelse-

indelning och fastighetsindelningen.

Kommundepartementet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nordisk
utredningsserie (Nu) 1980

Kronologisk
förteckning

s. 3 Kontrollera mot PDF

A 1980

1. Båtlivet och dess inverkan pä
skärgården

2. Världshandelsförändringar och Nordens
framtida industrisysselsättning

3. Omstillingskrav til de nordiske
ländes arbejdsmarked og okonomi på mellem-lang sigt

4. Sysselsettingsvirkninger av ny
teknologi

5. Förändringar i arbetsmarknadens
struktur och funktionssätt

6. Arbete för alla? Rapport om
ungdomar med sociala arbetshinder

7. Nordisk samarbejde om
projekteksport

8. Nordisk utredningsserie 1960-1979.
Katalog

9. Barnåret i Norden

10. Vandringsleder
pä Nordkalotten

11. Arbetskraftens och kapitalets rörlighet i

Norden

12. Arbeidsmarkedspolitiske
utfordringer i 1980-årenei Norden

13. Alternativer til frihedsstraf

14. Fiskerirapport

15. Information om arbejdsmiljaforskning

B 1980

Individinriktade sysselsättningsåtgärder i de nordiska
länderna Planering av nordisk utvärdering av konsumentprogram i TV och radio
Företagsinriktade sysselsättningsskapande åtgärder i de nordiska länderna
Arbetsförmedling i Norden Nordisk arbetsmarknadsforskning Energibesparing i
befintlig bebyggelse Sjuka barns behov

16—19 äringenes utdanningssituation i Norden IV

Nordiskt samarbete inom yrkesinriktad rehabilitering
Nordic food aid

Arbeidsmarked og arbeidsmarkedspoli-tikk i Norden Stoffmisbruk
i Norden Produkters brukstid

Tvistlösning på konsumentområdet i Norden

Säkerhetsforskning inom energiproduk-tionsområdeL Plan för
fortsatt nordiskt projektarbete Barnets totala trafikmiljö Unge familier i
etableringsfasen

s. 4 Kontrollera mot PDF

Personregister till
kommittéer

s. 5 Kontrollera mot PDF

Abelin,
Hans Henrik E 8 9

Abelin,
Stig S 34

Abelson,
Lars Göran S 2

Abramowicz,
Isak S 22

Ackermark,
Sixten Ju 39

Adebäck,
Sten I. Ju 22

Adeen,
Rose-Mari U 19

Adell,
Gunnar Ju 52

Adiels,
Arne I 10

Adler,
Hans V. H. Jo 15

Adolfsson,
Marianne Ju 27

Adolfsson,
Tage V. A. Jo 4

Agerberg,
Nils Jo 5

Agevik,
Eva E 13

Agfors, O. Gunnar I
19

Aggebo,
Claes-Göran U 27

Agiert, Per Arne Fö 13, Bo 14

Agnedal,
Per-Olov K 1

Ahlberg, Carl-Fredrik J. Bo 2

Ahlenius, Inga-Britt

Ju2,
S28, K15, A21

Ahlgren, Nils U. I
27

Ahlgren, Torsten V. I
3

Ahlin, Per A. G. Fö
6

Ahlkvisl, Birgitta A
10

Ahlmark, Dan U 52

Ahlmark, Lars F. S 19, U 27
33

Ahlmark, Per U 33

Ahlquist, Ulla S 44

Ahlslröm,
Bengt U 1

Ahlvarsson, Lars I. A 6 8, Kn 16

Ahrén, Per-Olov A. Kn
2

Ahrensledl, Bengt A. Fö 7

Ahrfelt, Bengt B
13

Ahrland, Karin M. Ju 12, A
7

Alaby, Gert S 34

Alarik, K. Lennart O. K 2 13

Albinsson, Folke A
14

Albinsson, N. Gillis Kn
5

Albreklson, Bengt Olov U 44

Albreklson, Bertil U
2

Albreklson, Hans B. Fö
6

Aldén, A. Olle K
18

Aldén,
Lars O. T. Kn 2

Alderin, Robert B. E 2 14, B 28 35

Aldrin, Lars B. Jo
14

Aldskogius, Göran Kn 4
5

Alemyr, Stig R. U 6
17 31

Alkman, Leif A. 5
2

Allerstrand, Sven U
10

Allmér,
Jan Ju 24

Alm,
Görel G. M. A 14

Alm,
Kerstin Kn 2

Almbladh,
Ingrid A. M. Ju 19

Almqvist, Lennart Kn 5

Almström,
Bjarne H 17

Almström,
Lars G. A 24

Alpsten,
A. Börje Ju 2

Alsén,
Hans O. I 8

Alsén,
Sven S 1 31 40

Alva,
Jan A. Ju 48

Amnéus,
Henrik UD 3

Anclow,
Per R.

Ju
3 8, B 29 35, Bo 7

Änder, C. Peter E. Jo 4

Anderberg,
Bengt G. UD 1, Fö 5

Anderberg, K. Ingvar E 13

Anderholm,
T. Lennart Jo 15

Anderson,
Hans A. T. Kn 14

Anderson,
K. G. Göthe S 6 14

Andersson, A. Arne B 29

Andersson,
A. Gösta J. Ju 11

Andersson,
Alf Å. H. I 4

Andersson,
Anders U 52

Andersson,
Andy Ju 40

Andersson,
B. E. Christer U 15

Andersson, B. Göran B 9

Andersson,
B. Palle B 22

Andersson,
Bertil U 30

Andersson,
Björn E. H. Fö 5

Andersson,
Bo L. Jo 23

Andersson,
C. Staffan B 21

Andersson, Christer S
28, K 5 10

Andersson, Christina U 53

Andersson, Christina Bo 14

Andersson, Curt U
15

Andersson,
Dan E. I 28

Andersson, Edor S. I. 119

Andersson, Elis G.

Ju 45, Jo 6, A 10

Andersson, Emil I 14

Andersson, Fritz A. R. Bl

Andersson, Georg L. UD 2,
U 22

Andersson, Gösta U 13

Andersson, Hans E. B. I 19

Andersson, Hans G. I. A 16

Andersson, Ingrid G. M. A 7

Andersson, J. Arne L. Jo
6, Bo 5 Andersson, J. Gunnar D.

A 19, Bo 1

s. 6 Kontrollera mot PDF

Andersson, J. Sven G. Ju 42

Andersson, John O. Jo
21

Andersson, Johnny U 3
35

Andersson, Karin E. A
7

Andersson, Karl-Erik UD 3

Andersson, Karl Olov B 20

Andersson, Kerstin G. Ju 33, B
4

Andersson, Kjell V. U
6

Andersson, Kjerstin G. Bo 6

Andersson, L. Arne Jo 15 21

Andersson, Lars Ju
14

Andersson, Lars G. Ju
24

Andersson, Lars G. U
44

Andersson, Leif U
23

Andersson,
Leif Kn 14

Andersson,
M. Alvar S 2

Andersson,
P. Gustaf Kn 9

Andersson,
Per-Gunnar I 19

Andersson,
Rolf A 18

Andersson, Rolf B. E
13

Andersson, Sven H
8

Andersson, Tore U3
17

Andersson, Torsten Ch. Ju 7, H
15

Andersson, Torsten N. Kn 2

Andersson,
Ture 114

Andersson, Ulf H 11, Bo 18

André, Gunilla K. Ju 19, S 17, A 7

André, Gunnel U
37

André, Kerstin I. A
8

Andréasson, A. Owe I. Bo 13

Andreasson, Sture U
22

Andrée,
Stig H 2

Andréen,
Rolf UD 4

Andrén,
B. Robert I 28

Andrén,
Carl-Gustaf U 37, A 7

Andrén,
Evy M. V. A 7

Andrén,
Margareta Ju 33

Andrén,
Åke Kn 2

Anebäck,
Kristina 1 3

Anefall,
Bengt Jo 6

Anell,
Barbro 1 39

Anell,
Kerstin U 13, 131

Anér, Kerstin Ju7 18, U4

Anesten,
Ulf H 16

Angelöf, Arne Fö 11, I 20

Ankers,
Mikael H 2

Anneling,
Ingvar U 6

Anneli,
Johan G. U 3

Annerberg,
Rolf G. B 9, 1 27

Annerstedt,
Ylva S. V. A 14

Ansiger,
Arne U 18

Antoni,
Nils A. T. Bo 3, 1 I

Anlonsson, Johannes 110, Kn25

Apelqvisl-Öberg, Edith C. A 7

Appelgren, L. Göran S. K 21, I 5

Ardbo,
C. Martin L. B 29

Arell,
Nils U 13

Arenbro,
Eva M. A 21

Arfvidson,
Agnar Kn 7

Arfwedson, Anders

S
43, U 38, Kn 27

Arkéus,
L. O. Sune Ju 2, B 33

Arlinger,
Stig U 10

Armholt,
Roland H. B 13

Arndt,
Nils U 6

Arne,
professor A 13

Arnström,
Sven G. Kn 16

Aro,
Jussi U 2

Aronsson,
Hans E. Kn 17

Arrbäck,
Gunnel S 23, A 10

Arrfelt,
Ulf Ju 2, A 19

Arrhenius,
Erik Jo 9 21

Artin,
Stellan A 10 23

Ärvas,
Dag G. C. Fö 7

Arve-Parés,
Birgit S 6

Arvidson,
Olle Kn 17

Arvidsson,
Helge E 10

Arvidsson,
Lars-Eric S 34

Arvidsson,
Solveig M. Ju 40

Arvius,
Christer H 16

Askmark
K. F. Ragnar Kn 2

Asp,
K. Åke Ju 24

Asp, Kenneth O. P. K 21, A
21

Aspegren, Lennart Ju 50, Kn 16

Aspelin, L. B. Erland Ju 41

Aspén, B. Urban B
22

Asplund, Lars D. K
I

Assarsson, Bo UD 4, Jo 8 10,1 19

Alierwall, Göran L. B
21

Aulin, Olle M. Fö2 1l,Knl7

Axell, Göran I 10

Axelson, Bo A. Jo
16

Axelsson, Göran S 13, B
33

Axelsson, Stig A. Bo
17

Axling, Lars O. Bo
16

B

Back,
K. Gunnar Fö 6

Backgård,
Margareta E. A 10

Backman, Bernt U 17

Backman, Ulla-Britt S
23

Backmann, Sven U
18

Baecklund, Lars I. K
2

Baekkevold, Arne E.

Ju 33, 8 4 5, Kn 19

Baer, Lars Anders A 13

von
Bahr, Stig V. Ju 12, B 18 20 28

Balk-Möller, Stig Ju 39

Barenthin, Willy SI,U27

Bargholtz,
Percy B. B 18 20 21 35

Barlley, A. Osborne B 35, A 7

Bauer, D. E. Marianne U 31

Beck-Friis,
Jörgen Å. E. Ju 27

Becker, Gerd U 16

Becker, Gunnela Jo
13

s. 7 Kontrollera mot PDF

497

Beckérus,
I. Margareta A 7

Beckius,
Sven Erik H 8

Beckman,
Anita U 6

Beckman,
Lars E. A. B 12

Beckman, Lars K. A. Ju 35 48, Jo 4

Beckman Hirschfeldl, Ingar U 44

Beckne,
Rolf A. P. U 6

Befve,
Sven G. E. A 9

Behrman,
Carl Ju 25

Beijer,
Bruno UD 4

Beijer,
Lars B 32

Beiming, Ragne A 3 4 14 23

Belfrage,
Göran U 6

Belfrage,
H. Esbjörn G. Kn 3

Bengtson, Torsten S. Ju 16, U 33

Bengtsson,
Albert S 47

Bengtsson,
B. Ivar A 12

Bengtsson,
Bengt Bo 13

Bengtsson,
C. Ola A 2

Bengtsson,
Folke L. Ju 7

Bengtsson,
Gunnar G. Kn 1

Bengtsson,
Hans B 10

Bengtsson,
Hugo Jo 24

Bengtsson,
Jörgen Ju 12

Bengtsson, K.-E. Bengt

Ju
15, S 15, A 5

Bengtsson,
Karl F. K 10

Bengtsson,
Paul Jo 25

Bengtsson,
Per-Olof S 27 34

Bengtsson,
Sven Eric Fö 8

Bengtsson,
T. Bertil Ju 8 35

Benson,
Sven U 47

Berg,
Bengt R. E 4

Berg, Bengt Åke E
4

Berg, Hans E. K
19

Berg, Håkan U
35 36

Berg, L. Christer Ju
16

Berg, Måns H. Jo
18

Berg, Nils G. 112

Berg,
Olle F. 119

Bergander, Lilly K. Ju 17, Kn 17

Bergdahl, Hugo A. Kn
17

Bergendahl, Göran I
39

Bergendorff, Karin U
16

Bergenstjerna, Johan P. B 8

Bergfeldt, Anders Kn
4

Bergfelt, K. Lennart Ju 29

Berggren, P. Anders E. Jo 8

Berggren, Sören V. U
6

Berggren, Ulf S 23

Bergh, Sten B 4

Bergholm, C. Arne I
19

Bergholtz, Gunnar Ju
47

Bergius, Bengt U
22

Bergkvist, Karl Bo
7

Berglind, Hans S
41

Bergling, Nils B, V. Hl

Berglund, Fredrik S
15

Personregister

Berglund, Frida J.

19

Berglund, Sven E.

I 19

Berglund, Thomas

I 14

Berglöf, J. Sigvard C.

B621

Bergman, Agneta

UD 3

Bergman, Alf

139

Bergman, Erland C. A.

A 13

Bergman, Lars

Ull

Bergman,
Sven-Eric S 1 6 35 44

Bergnéhr, Bo (Bosse) H. B 33

Bergold, Jan Olov U 10

Bergqvisl,
G. Holger B 28

Bergqvisl,
Jan G. B 4

Bergqvisl,
Olof

S45,
A6 8 18, Kn 12 16

Bergsman, P. G. Leif B 26

Bergstedt,
Tord L. H. SI

Bergsten,
E. Rune B 32, Kn 25

Bergstig, Lars H. B 13

Bergstrand,
Sten-Erik H 6

Bergstrand-Wilson,
Kerstin U 6

Bergström, Björn I. B 28

Bergström,
Britta J. Ju 19, S 2

Bergström, Gudrun A. C. A 7

Bergström, K. Olof L. A 9

Bergström,
Knut-Elis Ju 27

Bergström,
N. Hans I. E 2

Bergström,
Sune S31

Bergström,
Svante B. U 1

Bergvall,
K. Lennart I 1

Bergvall,
Olof S 13

Berndtson,
Nils A. Ju 51

Bernhard,
Carl Gustaf Jo 9

Bernhard,
Harry B. I 1

Bernhardsson,
Göte U 19

Bernhardsson,
Helge U 6

Bernitz,
Ulf Jul3, Hll

Bernlson,
Eskil Ju 42

Berntsson,
Gert U 18

Bertenstam, Rita S. I
4

Bexelius, Björn U
42

Bexell,
Göran Kn 3

Bildt, Carl UD
4, H 13

Billum
Stegard, Susanne S 44

Birgersson, Bengt Owe B 9, Kn 14

Bishop, Norman Ju 42, S 12

Biörck,
Gunnar U4 31

Biörnstad,
Margareta Bo 2 13

Bjarnehäll, Karl-Gustav U 18

Bjarnemo, Åke I 3

Bjelle, Britta M. Ju
3

Bjerndell,
Jörgen H. Ju 24, Fö 3

Bjernstad, S. L. Börje B 4

Bjurel, A. Bertil E. U
15

Bjurman, C. G. Ulf Kn9
17

Bjurner, Anders UD
3

Bjurulf, Per S 6

Bjäresten, Inger M. Jo
18

s. 8 Kontrollera mot PDF

32 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 103

s. 9 Kontrollera mot PDF

Björck,
Anders P.-A. U 10 23

Björck, Berndt H. Fö 5, S 37, I 3

Björck, Staffan U
2

Björeman, Carl E. UD 2, Fö
9

Björhn, Arne L. E 6 14,
B 21

Björinder, Henry U
27 39

Björk, Gunnar E. Fö
5

Björk, Jimmy K
10, Kn 4

Björk, Sven E. J. Bo
2

Björk, Villiam E. Jo
3

Björk-Gurner, Ulla S
34

Björkegren, Carl-Erik I 11

Björkhem, Örjan U
37

Björklund, Anders C. T.
Al

Björklund, Bengt T. S
47

Björklund, Jan O. B
7

Björklund, Rolf S
37

Björklund, Ulf B. A
4

Björkman, Bertil I
19

Björkman, Fredrik A. M. K
12

Björkman, Gunnar-Arne I 19

Björkman, Jerker U
6

Björkman, Rune UD
3

Björkman, Ulf L. Kn
3

Björiing, Bam S 12

Björiing, Johan Ju
55

Björn, Gösta R. U
6

Björnberg, Kjell E. Ju
36

Björndalen, Anders J. U 2

Björne,
B. Gunnar B 8

Björneld, Lars G. 110

Björnesjö, Sven G. B
4

Björnström, Björn S. Ju 7

Björvell, Hjördis S
40

Bladh,
Lennart W. U 10

Blix, Hans M. UD 1

Blixt,
Olov S 5

Block,
Per H. L. U 2

Blom,
Folke B. Bo 12

Blom,
K. A. Birgitta Ju 29

Blom, Lennart

Ju
18 45, B22, H 15, 121

Blomberg,
E. Gunnar Ju 24

Blomberg,
Ingrid S 37

Blomberg,
Karl Ju 24

Blomgren,
Lars S 35

Blomgren, Sture Ju 15, Bo 13

Blomkvist, Curt B. Ju
21

Blomqvist,
Egon I 10

Blomqvist,
Gunnar UD 1

Boalt,
Carin M. Ju 7

Boberg,
L. Håkan Jo 15

Boden,
Anna-Brita Kn 3

Bodström,
Lennart Ju 7, A 7

Boeke,
Maja A 13 14

Bogefeldl,
Christer U 42

Boheman,
C. Anders Jo 21

Bohlin,
E. Jörgen Jo 5 20

Bohlin, Eva

S 19

Bohlin, Folke

Kn2

Bohm, J. Peter G.

Bo 12

Bohman, Mats A.

Bo 12

Bohman, Michael

Ju 23

Bohman, Sven

S13

Boklund, S. Ingemar

Jo 19

Bolander, Lars

S14, U 10

Boldt, Göran B. L.

U6

Bolin, Åke E. J.

Kn4

Bolinder, Erik

S 40, A 5

Bolme, Per

U18

Boman,
Carl-Göran A. B 27

Boman,
Ragnar Å. E 2

Boman,
Svante Kn 16

Bond,
L. Staffan I 9

Bonde,
Fredrik E:son Ju 48

Bonnichsen,
Roger Ju 55

Borg,
Arne S 10

Borg,
Astrid U 4

Borg,
Göran K. G. A 10 24

Borgeke,
Martin Ju 41

Borggård,
Göran H 1 10

Borglund,
Erik Kn 16

Borgne,
Kurt G. I 19

Borgquist,
Frithiof Fö 7

Borgstrand,
Björn J. BIO

Bornhager,
Sven-Åke (Sven) I.

B 10

Bornstein,
Jozef Bo 12

Boström,
Curt B. B 7 14,1 32

Boström,
E. John Ju 30

Boström,
Torbjörn A. 119

Bolhén,
Anders U 20

Bothén,
Kerstin UD 3

Bouveng,
Richard E. F. Il

Bouvin,
J. Åke A 3 14

Bovidson,
Thure B 7

Boyd,
Sally M. A 4

Boye,
Yngve K 21, I 5

Boye-Moller,
Monica Å 14

Brandberg,
Arvid U 23, H 12

Brandberg,
Åke R. L. 119

Brandel,
Erik J. M. Fö 9

Brandt,
Ann U 17

Brandt,
Erik Jo 13 21

Brandt,
Krister U 2

Branting, M. Charlotte K. A 7

Bräsch,
Erik O. Bo 2

Bratlhall,
I. Birgitta SI, A 5

Bratthall,
Kenneth S 2

Braunerhielm,
Erik H 16

Bredin,
Lars A. G. E 3, B 11

Brege,
J. Lennart O. E 7

Breidensjö,
Monica A 5

Bricca,
Lamberto A 13

Bring,
Ove UD 1, Fö 9

Brink,
Stig Ju 54, I 1

s. 10 Kontrollera mot PDF

Broberg, Björn U
15,128

Brodén, E. Bertil A 12, 148 14

Brodén, Kerstin I
14

Brodin, Bengt U
52

Brodin, Katarina Fö
5

Bromberg, Isaac A
13

Brorsson, Kent Ju
41

Broström, Ulf T. F. Fö 5
9

Bruce, Åke S 15

Bruhn, L. Gunnila U
6

Bruhn, Sigleif (LeiO E. B 4

Brunfelter, Ulf Ju
26

Brunius, Jan U51

Brunkener, Magnhild B 29

Brunnberg,
Jan-Erik U 16

Bruno,
Gösta F. Kn 19

Brunsson,
Karin M. K 5

Brusén,
Vollrath M. K 20

Bruzelius, Krister Ju
39

Brynell, R Ulf T. K
22

Bråkenhielm, Anita S
39

Brändström, Dan A. U
6

Brännmark, Gerd S
23

Brännström,
Inger A. 19

Brännström, Roland J. Fö 5

Broms,
Jan T. R. E 2, B 35

Buchl, Bengt O. A
15

Budd,
S. M. Birgitta A 7

Burman,
Bengt Ju 22, Bo 18

Burman, Egon Ju
43

Burman,
Eric-Gustav Bo 11

Burman,
Karl-Gunnar S 37

Burström,
Brita A. B 5

Busck,
Hans F. R. Bo 17

Bunsow,
Jan P. Jo 20

Byfors, Ingela A
15

Byman, Disa K. G. 13

Båfäll, B. Evert B
9

Båhlerud, Hilligert U
3

Båsk, Inga-Lill A 5

Bäckman, Göran S
33

Bäckstrand, K. Göran M. U 4

Bäckstrand,
Magnus H. 119

Bäckström,
A. Ingemar K 22

Bäckström,
Anders Kn 2

Bäckström,
Ingemar K 18

Bäckström,
Jörgen A 15

Bäckström,
Maja Ju 50

Bäckström, N. Birger A 6 8, Kn 16

Bäckström,
O. Anders A 1

Bohlin, Birgitta Fö 2, Jo 27, I 20

Bohlin,
Erling S 20

Bökmark, Jan S. E 3 5, B 31

Börestam,
Eva S 17, A 7

Börjeson,
Börje S 9

Börjeson,
C. Olof A. Ju 42 43

Börjeson, Peter A
7

Börjeson, Sven Kn
12

Börjesson,
Bengt U 38

Börjesson,
Dick R. Fö 5

Börjesson,
Mats R. Ju 2, B 26

Bottiger,
,E. Marie A. Ju 16, U 10

Böök,
Sven Åke E 2

Cahling,
Ulla U 30

Callbo,
M. Christina E 7

Calmfors,
S. Hans Kn 13

Canarp,
Curt S. T. Al

van
der Capelien, Constance

B
12, A 7

Carbeil, Leif E. Ju 8 13 27

Carlberg,
AnnCharlotte S 14

Carlegrim,
N. Erik A. B 8

Carlestam,
Margareta S 45

Carlgren,
Frants U 40

Carlhammar,
Åke Ju 37

Carlheim-Gyllensköld,
Karin S 31

Carling, Alf G. B 22, 15 11

Carlman,
A. Ingrid M. Jo 9

Carlman,
J. Holger Ju 9

Carlman,
Synnöve S 13

Carlquisl,
Ebba U 19

Carlshamre,
Nils O. G. S 20 34

Carlson, Lars O. Fö 6

Carlson,
N. Gunnar Ju 2

Carlson,
Svante S. A 8

Carlson,
T. Eilert I 9

Carlson,
Å. Lennart B 10

Carlsson,
Anna Ch. A 10

Carlsson,
Arne I 36

Carlsson,
Bengt E. I 3

Carlsson,
Birgitta S 20

Carlsson, Bo Ell

Carlsson, C. Månen Jo
3

Carlsson, Carl-Gustaf E. 110

Carlsson, Folke S
38

Carlsson, G. Arne V. A 1

Carlsson, G. Rune

S 1, B 33, A 7, Kn27

Carlsson, Gösta S 12, Ell

Carlsson, Håkan A. Ju
24

Carlsson, Jan M. 114

Carlsson, Jan-Olof B 9,1
20

Carlsson, Lars-Gunnar Kn 4

Carlsson, N. Boris B
31

Carlsson, P. Bertil B
12

Carlsson, Per-Olof I
12

Carlsson, Rolf S 28

Carlsson, Stefan I
3

Carlsson, Sture E. B
9

Carlsson, T. E. Roine I 3

Carlsson, Ulf V. Ju
2

Carlstedi, J. Bertil I
34

Carlstein, Rune A. B 22
29

Carlsten, Anders H
16

s. 11 Kontrollera mot PDF

Carlström,
A. Valdo Jo 3

Carlsund,
H. Bo H. K 21

Carlzon,
Lars Kn 7

Carnhagen,
Göran E. T. Ju 2

Carnhagen,
Göran E. T. B 9, Bo 6

Carpelan, Lars W. A 7

Carragher, Desmond A 13

Cars, Hädar B33,
H13, 139

Cars, Hans Christian UD 2

Casemyr, Rune U
23

Cavalli-Björkman H
13

Cavallius, Lena A
10

Cederberg, Thomas Jo 13
24

Cederlund,
Lars Johan O. Ju 12

Cederqvisl, S. Wivi-Anne Ju 22 33

Cederwall, Gustav F. E. Il

Cedmark, Jan R. H. Kn
1

von Celsing, Elof F. H. Fö 9

Chambert, Henrik B. Kn 4

Chalti-Plass,
Ewa U 16

Chatzopoulos, Kariofillis
A 14 Chrisopoulos, Alexander A 23 Christensen-Sköld, Beatrice

U 15 35

Christensson, Kent Kn 16

Christiansen,
C. J. Robert Fö 3

Claeson, Bo A 5

Claeson, Tore M. Ju 7, Bo
10

Claesson, Anders E. W. Bo 15

Claesson, Halvard S 20

Clarkson, Rolf A. K
10

Clason, Anders U
33

Classon, Anders E
10

Cleve,
Lars U 16

Colnerud,
Gunnel U 18

Colvér,
Mals T. I 32

Conradi,
Erland G. F. Ju 39

Corell,
Hans A. V. Ju 20

Cosmo,
Carl-Johan Ju 41

Crabo,
Sven B 2

Crafoord,
Carl-George UD 4

Crona, Ulf U 19

Cronebäck,
Ove Kn 7

Cronsledl,
Nane M. A 3 13

Cronström,
J. N. Runo S 15

D

Jo 6

S6

S20

K 18

U 4, Bo 6

Dahl,
A. Erik Dahl, Christer Dahl, Gerd B. Dahl, Jan Dahl, R. Birgitta Dahlberg,
Helge B.

K
15, Bo 10, Kn5 27

Dahlberg, L. Åke A 1 18

Dahlberg,
Lars B. L. B 9

Dahlberg,
Lars C. Fö 5, B 9

Dahlberg,
Lill S 32

Dahlberg, Rolf I. Bo 6 8,
I 9

Dahlberg, Åke A 4

Dahlbom, Bengt S. U
1

Dahlbäck, Sven-Åke S 37

Dahlén,
Bertil V. Jo 18

Dahlén, Per Olof (Olle) UD 2

Dahlgren, Carl Ivar S
33

Dahlgren, Göran E. Bo 13 15

Dahlgren, Lars K
23, I 34

Dahlgren, Rolf O. Ju
6

Dahlheim, Bo I. G. E
3

Dahlin, Gunilla S
14

Dahlin, N. Åke S. K
5

Dahllöf, Lars Ju 7, UD 4, Jo 4

Dahllöf, Urban S. U
6

Dahlman, S. Ola UD
2

Dahlquist, Lars-Ola U 3 48

Dahlsten, Ulf L. E
2, H 2

Dahlström, Gunnar UD
3

Dahlström, Gösta

H
15,6 22,15 27

Dahlström, Rolf S41

Dahmén, Erik V. H. H
2

Dahnell, Karin A. B. B
19

Dalen, Ingrid S 38, Bo 3, U 3

Daléus, C. E. Lennart Jo 9

Dalgren, Gunnar E. S. Bo 8

Damberg, Bo E 8

Damgren, H. G. Fredrik

Jo 4 9, Kn 5

Dangården, Birgitta I
3

Danielson, Erik I
34

Danielson, Gunnar H. A 5

Danielsson, B. Jan A. Bo 16

Danielsson, Birger S
5

Danielsson, C. Bertil E 3

Danielsson, Georg E
11

Danielsson, Stig A. E
3

Davidson, Anders 131

Davidson, Anette Jo
19

Davidsson, David H
15

Davidsson, Håkan E. Bo 14

Davidsson, Sune I. B
28

Dawod, Elias A 14

Delin, P. Staffan Jo
9

Dellborg, Stig G. Fö
11

Dencik, Lars Ju 23

Dennis, Bengt B 15,
135

Densjö, K. A. Sören B 13

Dickens, C. Harry I
19

Didön, Lars Uno Bo
13

Dimos-Asplund, Anligone A 7

Dinkelspiel, Ulf S
43

Dinnetz, Peter B
11

Dirke, Lars E. I 19

Ditlmer, Ulf U 44

Djerf, Olle I 32

Djurberg, Maj UD
3

s. 2 Kontrollera mot PDF

501

Personregister

Docherty, Peter

B
33

Eide-Jensen,
Inger

U44

Domargård, Tord V.

Kn
14

Eidem,
Rolf I.

E2

Donelius, Göran H.

Jo
3

Einhorn,
Jerzy

S31

Donner, Jörn

U33

Eirefeldl,
Christer

S39

Drangel, Bo F. E.

Ju
13

Ejerhed,
Anders G.

Jo 9

Dreber, I. Agneta

A7

Ek,
Anders

U22

Dreiwilz, Bo G.

Fö
5

Ek,
Bengt

S20

Drevhammar, Ylva

Ju 50, S 45

Ek,
C. Olof

I 1

Dromberg, Ragnar

H8

Ekberg,
J. Göran

Ju 7

Dryselius, Harald S.

Ju
20

Ekberg,
Karl-Henrik

Ju 16 25

Du Rielz, Gunnar

I
14

Ekberg,
Leif Ju 12,

S 47, B 35

Dyring, Eric

U34

Ekblad,
Göran

Boll

Ekbom,
Eva B.

A21

E

Ekdahl,
Bertil

S19

Ebbeson, Ulf

U7

Ekdahl,
Lennart

UD 3

Eckerberg, C. Lennart

UD
2

Ekeberg,
Karl-Gunnar

S47

Eckerberg, Ingela K.

S36

Ekeberg,
Per Olof

A6

Eckerdal, Lars H.

Kn2

Ekelund,
Ulla G.

Fö 5, U 40

Edberg, Rolf F.

Ju
7

Ekenberg,
Anders

Kn3

Edelholm, Olof Gunnar
(Olle) U 3

Edenhammar, Hans E
2

Edenman, Gunnar H. B 25

Edgren, Björn Ju 4

Edin, Karl-Axel

H
15, Bo 6, 15 19 27

Edin, Per-Olof E 2

Edling, A. Roland B
6

Edling, N. Axel Ju
27 29

Edling, Sven I 14

Edlund, C. Bertil

B
8 14 21 29 35, A 2

Edlund, S. Lisbelh B
29

Edmar, Staffan U
40

Edmén, Lars H. Fö
2

Edner, T. Margareta A 7

Edner, T. Margareta A 7

Edqvisl, Olle UD 4

Edsjö, Elisabeth M. Bo 15

Edsta, Björn A 7

Edstam, Lars Ju
35

Edstrand, Karl-Ingmar BI,H16

Edström, Rune Ju
24

Edvardsson, Carl-Edvard S 41

Edvardsson, P. Einar S 23

Edwall, Börje U 10

Edwall, Ingvar U
10

Edwall, Pehr A. R. Kn
2

Egardt, Peter A. N. U31

Egebäck, Karl-Erik Jo
8

Egidius, Henry A 5

Egnell, S. Jan-Erik Fö
2

Egneus, Hans Jo
9

Egsledl, Hans B. K
2

Ehn, Bengt E. A. Jo 15
18

Ehn, Billy G. A 13

Ehnmark, Anders Ju
25

Ehrenberg, Lars S
31

Ehrling, C. O. Ingvar B 17, Fö
6

Ekenberg,
Bengt U 15

Ekenberg,
H. Lennart I 28

Ekenhill,
Jan-Erik A 12

Ekholm,
Brittmari U 16

Ekholm,
C. Bertil B 28, 119

Ekholm,
Lars U 6 48

Ekinge,
Bernt A. A 12

Ekinge,
Roland U 23

Eklindh,
Kenneth U 10 19

Eklund,
B. Lennart Jo 14

Eklund,
Erik G. B 22

Eklund,
Lars U 17

Eklund,
Lars Johan A 24

Eklund,
Per A. B 19

Eklund,
Svea I. U 6

Eklundh,
Claes G. B. Ju 25

Eklycke,
S. Lars G. Ju 21

Eklöf,
Bo E. Ju 46

Eklöf,
Jan Ju 2

Eklöf,
Kurt G. A. E3 4 10

Eklöw, Gunnar U
35

Ekman, Dag A 14

Ekman, Jan E. H. E
4

Ekman, Kerstin Bo
10

Ekman, Lena B. Ju
3

Ekslam, Gunnar E. Ju 2, H
1

Ekslam, Åke S 45

Ekstedt,
Olle U.-E. Ju 20

Ekström, Allan Ju
56

Ekström, Bert O. B
7

Ekström, E. Sören Jo 6
19

Ekström, Georg G. Jo
21

Ekström, O. Göran Kn
17

Ekström, Sven E. A. Bo 11

Ekwall, Thomas F. H. B 13

Elfwendahl, Bo S
22

Eliason, Bo Ju 22 48, Jo 16

Eliason, Olof S. U
48

Eliasson, Anna B 27, U 44

s. 3 Kontrollera mot PDF

Skr 1980/81:103

Eliasson, Bengt E.

Ju 26, 1

3ol2, 121

Eliasson, Björn E. A.

Fö 3, I 3

Eliasson, C. Gunnar

I 14

Eliasson, E. Ingemar

E2

Eliasson, Folke

A 18

Eliasson, Jan K.

Fö 5

Eliasson, Lars M.

18

Eliasson, Lars-Mårten

Fö 5

Eliasson, Per-Erik

U 1

Eliasson, Rolf E.

K2

Eliasson, S. Kristina
(St

;ina) B 27

Elison, Magnus L.

Bol 19

Ellebring, Nils

U30

Elm, Christer

S34

Elmberg, Henrik B. C.

A7

Elmer, Anders B.

A89

Elmhammer, Nils E. I.

S6

Elmhorn, Kerstin

U33

Elmquist, Eva C. E.

15

Elmstedl, Claes Y.

U31

Elmstedl, K. Erik

A68

Elvander, Nils

U38

Elvin, Stig

U 15

Elwien, Folke

S 10

Emanuelsson, Bernt

U30

Emmelin, Lars

Jo 9

Enander, Gunnar M.

B 25

Eng, Willy

127

Engblom, Göran

UD 3

Engdahl, 0. Roland

K 1

Enge, Inger

S43

Engelbo, N. Gösta E.

A 18

Engelbrektsson,
Ulla-Britt A 4

Engellau, Patrik

U4

Engerstam, Claes M.

13

Engerstedt, Urban

130

Englund, Anders

S31

Englund, K. G. Peter

E 12

Englund, K. Svante I.

S20, B 17

Englund, Karin

U 13

Engman, Gerd B.

Knl8

Engman, Hans O. R.

1 11

Engman, James

S37

Engman, Jan

S13 32

Engman, Ove

U6

Engqvisl, Ingvar

127

Engqvisl, Lars F.

Ju 7

Engstrand, R. Göran T.

A18

Engström, Arne V.

S 6, Jo 21

Engström, B. Gunnar

Ju 41

Engström, Fritz

Ju 40

Engström, Gunnar

U30

Engström, Lars E.

132

Engström, Lars-Göran

Ju 3

Engström, Odd S
36, B 9, 1 9

Engström, Wilhelm

S32

Engwall, Lars

U23

Enocksson,
Sten Arne Envall, E. Håkan Ericson, Gerhard Jo Ericson, Seivern Ericson,
Sture T. Ericsson, Gunnar Ericsson, K. Georg V. Ericsson, K. Gunnar T.
Ericsson, L. E. Staffan Ericsson, Lars Eric Ericsson, Mats Y. Ericsson, Svante
Ericsson, Ulf A. Ericsson, Ulf E. Ericsson Köhler, Ella Eriksen, Kersti
Eriksen, Tor Erikson, Bengt E. Erikson, Birgitta Eriksson, A. A. Tage Eriksson,
Ann-Charlotte Eriksson, Arne Eriksson, B. Sune Eriksson, Bror R. Eriksson, E.
M. Björn Eriksson, Erik Eriksson, Erik Gunnar Eriksson, Evert G. Eriksson, G.
Lennart Eriksson, Gunnel Eriksson, Hans G. Eriksson, Ingvar Eriksson, Jan-Erik
Eriksson, Jens Eriksson, K. Birger Eriksson, Karl Anders Eriksson, Karl Erik
Eriksson, Karl-Erik E. Eriksson, Kjell E. Eriksson, Kurt Eriksson, Lars G.
Eriksson, Lennart Eriksson, Lennart Eriksson, Olle Eriksson, Per A. Eriksson, Per
E. Eriksson, Per-Ola Eriksson, Sune Erixon, Björne Erixon, Lennart Erixon,
Ragnar W. Erlander, Barbro Erlander, Bo Erlander, Lillemor Erlandsson, Bengt H.
Erlandsson, Gottfrid Erling, E. Martin H. Erneholm, Berndt I.

502

U
16

Bo
11

19,
Kn9

S34

UD
2

Bo
5

Kn8
13

127

B
24

Kn
14

Jo
4 16

Bo
18

UD
2

A7

Ju
21

S32

S6

Jo
14

U52

E5

U
18

13

A
10 23

Bo
19

Fö
11

Ju
30

K
24

S
1

Ju
2

Kn5

K
12

Jo
24

Bo
5

K2

B
10

Ju
40

Jo
21

15

Kn8

Ju
46

A6

S43

I
14

U23

K
1 2

S2

19

U44

U2

A
1

Ju
2

A
12

Jo
24

U2

Ju
31

S37

B4

Kn2
3

s. 4 Kontrollera mot PDF

Erneman, Ingrid M. A
10

Ernmark, Hans E. G. Jo
18

Ernulf, T. Gudmund Ju
8

Erséus, L. G. Torgny Kn 3

Esaieson, Erik R. A. El

Esbjörnson,
Esbjörn S 12 43, A 3

Eskel, Arvid Ju 7

Esping,
F. Lars-Erik Jo 9, Bo 2

Esping, Hans B 9

Essen, Erik I. U 23

Essen, Ingemar Ju
7

Essunger, N. Gunnar P. I 1

Etlarp, Lars G. S 34, A 2
6,1 9

von Euler, Rigmor Ju 23, S 27

Everilt, Allan S 14

Ewerlöf, K. Göran Ju
23

Exner, Lahja Ju
45, A 23

Fagander,
Arne Ju 15, Bo 7

Fagerberg,
Gösta B 33, A 12

Fagerlind,
Östen Ju 11

Fagerlund,
Bengt O. H. A 6

Fagerlund,
Bertil K. E. I 19

Fahlberg,
Håkan Ju 25, U 32

Fahlin,
Per G. K 1

Falk,
Bo V. R Jo 9

Falk,
Eric Jo 21, Bo 2

Falk,
Hans G. Ju 7

Falk,
Lars-Erik T. A 16

Falkehed,
Sven A. L. Kn 1

Falkenberg,
Eva S 45

Falkman,
Lena 119

Fallenius,
Ann-Marie B 9

Fanl,
Maj S 12

Faugert,
Sven J. B. 15 19

Faxén, Karl-Olof B
33

von Feilitzen, Styrbjörn A 16 6

Feldl,
Kjell-Olof E 2

Fellenius,
Olle S 14

Ferm, Ingemar S
44

Fermbäck, Lars H
16

Fernkvisl, Hans U
17

Fernlund, B. Dan E
7

Fernqvist, Dan E. I. Ju 24

Ferrmark-Hanno, Calhrina B 13

Finn, Nils S 34 43

Finney, F. Peter A. I
3

Finnveden, Bengt A. Kn 5

Fischerström, Barbro S 43

Fischier, Sven G. O. Ju 2 42

Fiskesjö, Bertil A. N. Ju 25 51

Fitger, Peter Ju
21

Fjaestad, Björn U
23

Fjällström, Thord G. A 14

Fladvad, J. Arne Bö
2

Fleelwood, Elisabeth U 44

Fleelwood
Wennerholm, Caroline

H
13

Flodin, Bertil E. Fö 5

Flodin,
Sten L. I 28

Flodström,
Karin A.-M. Jo 6

Florén-Winlher,
Ethel H. D. A 7

Flyborg, Berit Jo 8

Fockstedt,
Sven H 13

Fogelmarck,
F. A. Peter I 34

Fogelmarck,
Stig U 25

Fogelström,
Hans U 6, A 21

Folestad,
Ruth E. A 7

Forell,
Carl-Axel A 2

Forkman,
Göran U 2

Fornstad,
Bengt F. 131

Fors,
Åke S 12 36 38

Forsberg,
Barbro I 39

Forsberg,
Nils Göran Jo 24

Forsberg,
P. Roland Kn 3

Forselius,
Hans F. A 7

Forsell,
Harry A. B 12

Forshamn,
Sven U 22

Forslund,
Bo E. S 17, Jo 10, Bo 14

Forslund, Britt-Marie U 22

Forssbeck,
Bengt G. I :son Fö 9

Forssberg, E. Olof Ju 24

Forssiröm,
Jan E. C.

Ju
15, B 21, BoS, 18

Forsström, Per U 42

Forstadius,
Erik S 47

Forstadius,
Erik L. W. Ju 46, A 6 9

Foyer, Lars O. B 3

Fraenkel,
Ingegärd C. E. Ju 27

Francke, Jan Ä. Bil

Francke,
Per E. S. 13

Frank,
Aage Fö 2

Frank,
S. Torsten B 24

Fransson,
Anders U 17

Fransson,
Arne U 10

Fransson, Arne A. E. B7,
A9 10 Fransson, Bo-Gunnar L.

B 9, Kn 27

Franlzell, A. Magnus I 3

Franzén, Anders U
15

Franzén,
Ivar H 13, I 10

Franzén,
J. Thomas H. E 1

Fredgardh, K. Sonja I. A 7

Fredholm, U. Birgitta B 22

Fredrikson, Märta E.
B. Ju 23

Fredriksson, Bert U 6

Fredriksson, Carl I
31 35

Fredriksson, Göran B. I 19

Fredriksson, Ingrid U
6

Fredrixon, Göran S
33

Freese, Jan P. G. Ju
18 44, B 33

Freivalds, Laila Ju 15 35

Frejhagen, E. Birgitta E.
I 14, A 12

Frendahl, E. Maj-Britt A 7

s. 5 Kontrollera mot PDF

Freszals, Öyvind Ju
37

Friberg, Göran E. Jo
8

Friberg, Lars S
31, Jo 8

Fribergh, B. Erik R. Ju
36

Frid, Sven Rune Kn
17

Fridell, G. Ingvar

Ju
26 48, B 8, Bo 5

Fridh, K. Göte I
10

Fridolfsson, Filip W. B
7

Fridolin, Hans R. B
2 22

Friedner, Lars F. V. Bl

Fries, Ingmar F. B 5 6 8
30

Friggebo, Birgit I. G. Bo 15

Frigren, Suzanne H 15, I 3
5

Frii, Lennart W. E
9

Frithiofson, Karl A. F. I 20

From, Gun-Britt U
18

Fromm, H. Irene A
7

Frostenson, Anders Kn 3

Fruhling,
Michael S 10

Frykholm,
Yngve U 2

Frändberg,
B. Tage J. 119

Frändås,
S. G. Berit Fö 5

Fröberg,
Marika A 7

Frödin,
Sven-Erik R. Fö 2 5

Furubo,
Jan-Eric I 3

Furumo,
Gunnar Ju 16

Furusjö,
Maja-Lisa H 12

Fälidin, N. O. Thorbjörn Ju 7

Fallström,
Ann-Marie S 40

Fälth,
J. Harald B. Ju 2

Farm,
Gunnel Ju 26, K 18

Farm,
Håkan A.F. B 24

Farm,
O. Ingemar Ju 42, A 16

Gabrielson,
Göran U 16

Gabrielsson, A. Edmund B. E 7

Gadd, P. E. Arne E11,U15,I14

Gärd,
Helge E. Fö 11

Gärdar,
Håkan Kn 2

Gardeström,
Linnea S 20 34

Gardmo,
Irma M. Ju 2

Gawell,
Jonas Jo 8

Gedung,
J. Halvard I 19

Gehlin,
Jan Ju 16 25, Ul

Geijer,
Carl-Wedig G, O. Kn 14

Geijer,
Lennart Ju 40

Gellerman,
Kerstin Ju 13

Gellerstam,
Martin Kn 3

Gellstedt,
Björn S 34

Gemmel,
Christer H 12

Gerentz,
Sven U 23

Gerhardsson,
Birger Kn 2

Gerhardsson,
Birgit Kn 3

Gerhardsson,
Gideon A 5

Gerholm,
Tor R. Ju 7

Gernandt, Ingrid

H15

Ghazal, Badran

U17

Gibson, Urban H.

Kn22

Gisslen, Axel

Knl5

Godvik, Hans

Kn2

Goldberg, Leonard

Ju 55

Gorpe, B. Peter W.

Kn4

Gottfarb, Ragnar

A 13

Gottlieb, Hans

U2

Gozzi, A. Sören

Jo 15

Grabe, A. Gerhard

Ju 3 8

Grabö, Paul

S 27, Jo 27

Gradin,
Anita I. S 39, U 15, A 7

Gradin, Lars-Erik Jo 3

Graffman,
Agneta C. Kn 15

Grafslröm,
Erik O. Hj. Ju 7,1 27

Grahl-Madsen, Alle Fö 9

Grahn,
T. Roland Fö 6

Granberg,
Agneta A 10

Granér,
Anna-Lena U 18

Granlund,
U. Kristina Jo 13

Granqvist,
Hans G. A 15

Granqvist,
Liss M. S 2 23

Granstedt,
Pär E. Ju 18, UD 4,15

Grape-Lantz, Margareta Kn 22

Green, Åke U 44

Gregow,
P. J. Torkel Ju 20 39

Gren, Arne U 6

Grenander,
Nils Ju 7, K 2

Grimlund,
G. Elisabeth A 7

Grinneröd-Nordahl,
Monica L.

M. B 4

Grobgeld,
Lennart M. Ju 46

Groop,
Sven P. I 19

Grop,
Erik H. B 6

Grötandet,
Carl-Gustaf Ju 12

Grufberg, Maj-Britt S 30

Grunden,
Örjan Ju 40

Grundvall,
K. Ricard Bo 19

Grundwall,
K. Ricard Bo 1

Grunewald,
Ingelise U 24 25

Grunewald,
Karl R. Ju 23, S 14

Grunewald, Björn M. U 6

Gruting,
Britt M. U 1

Granström,
Claes Ju 18, B 27

Grönfors, Kurt G. W. Ju 29 37, E 4

Grönhagen, Nils-Olof S 35

Grönvall,
S. Gunnar Ju 2

Grönwall,
Lars O. S 10 14 47, A 9

Gudmundson, Ulla S 34

Gullberg,
Hans E. K 2, A 5 11 15

Gullnäs, S. Ingvar Ju 21, Bo 17

Gumpert, Jan U 44

Gunnarson,
Arne V. 110

Gunnarson,
Jan G. Bo 11

Gunnarsson,
A. Gunvor A 7

Gunnarsson,
G. Ingemar Kn 4

Gunnarsson, Jan G. Jo 9

s. 6 Kontrollera mot PDF

Gunnarsson,
Olle S 34

Gurinder,
Jan-Olof U 30 53

Gustafson,
Carl-Erik K 15

Gustafson,
G. Arne B 5 28 31 Gustafson, Karl-Gunnar (Kalle)

U22

Gustafson, Sven H. B 30, U 23,1 8

Gustafsson, A. Gunilla C. A 9

Gustafsson, Agne Kn 16

Gustafsson, Bengt S
31

Gustafsson, Birgitta A 10

Gustafsson, C. E. Torsten

Ju 24 44, Kn 5

Gustafsson, G. Einar Jo 9 24

Gustafsson, G. Olof A
12

Gustafsson, G. Yvonne I 20

Gustafsson, Hans I. Ju 51,
S 20

Gustafsson, Inga Ju 23

Gustafsson, K. G. Allan A
10

Gustafsson, K. G. Wilhelm B 4 29

Gustafsson, Karl Erik U 23

Gustafsson, Kerstin M.

Ju 37, S 47, A 3 8

Gustafsson, Lars Ju 16

Gustafsson, Lars I. U 27
31

Gustafsson, M. Gunnar

Fö
2, Kn 1 Gustafsson, N. Henry Jo 3 21 25 Gustafsson, Stig G.

Ju 8 18 36 41 42 50, A 69

Gustafsson, Thomas B. Jo 9

Gustafsson, Ulf C. Kn
1

Gustavson, Helmer U
47

Gustavsson, Arne S
44

Gustavsson, Bengt A. B 35

Gustavsson, Bengt T. Fö 5

Gustavsson, Claes-Göran Bo
18

Gustavsson, G. Ingvar K 10

Gustavsson, Hans I. Bo 15

Gustavsson, K. Rune E 7

Gustavsson, Kjell A
21

Gustavsson, Knut Jo
20

Gustavsson, Nils E. E. B 29

Gustavsson, Rune S 34
35

Gustavsson, Sture U
10

Gustavsson, Ulf H. 110

Gustavsson, Åke Fö
5 11

Gusle, Göran L. B
10

Guteland, Gösta A. Ell

Gutsjö, Jan-Eric K
23

Gyllander, Hans E. B
34

Gyllö, Sture Fö
5, S 9

Gårdstedi, H. Birger A
10

Gärdsmo, Fred B. B
13

Gärtze, Bo U 6

Göranson, Lennart H
2

Göranson, Ulf G. U6

Göransson, Bengt Ju
26

Göransson,
Bengt G. I.

U 33, Bo 14

Göransson,
Bertil S 1

Göransson,
Bo UD 3

Göransson,
Bo F. O. A 10

Göransson, C. Göran N. Kn 2

Göransson,
Harald O. Kn 2 3

Göransson,
J. Olle Fö 5, A 3

Göransson,
Lars U 32

Göransson,
Lars G. Ju 9

Göransson, Olle UD
1

Göthberg, Kerstin U
38

Göthe,
Leif Kn 4

H

Haavio-Mannila,
Elina A 4

Haegermark,
C. Harald I 19

Hafström,
K Gunnar E. Fö 13

Hagander, Sten U 35

Hagberg,
Ann-Charlotte

S35,
A2 11

Hagberg, Helge M. H. Ju 24

Hagberg,
Lennart Ju 29

Hagfali,
Ola U 16

Haglind,
Lars Jo 22

Haglund,
Ann-Cathrin U 38

Haglund,
Gunnar I 19

Haglund,
Sune K. B 13

Hagman,
B. Anders A 2 10

Hagman,
Björn O. B 11,1 5

Hagman,
Inger (Ninni) A 7

Hagman,
Jan-Erik R. Ju 13

Hagner, Stig O. A. Jo
21

Hagson,
Carl A. Ju 7, I 3 39

Hagstedt,
J. Anders B 21

Hahn,
R. A. Birgitta E 5

Hahn,
Ragnar J. 119

Hald,
Peter U 33

Hall,
A. Bertil Ju 26, B 8

Hall,
Kurt Arne E 4

Hallberg, Dag R. B13,
U44

Hallberg,
Kajsa S 45

Halidén, Bengt A. E. Kn 17

Hallen, Sten-Ake Kn
4

Hallenberg, Ingemar U 10

Hallenius, G. Ingemar B
13, Jo 15

Hallenius, Ingemar Jo 18

Hallerby, Nils S 14

Hallgren, Sven Ju
8

Hallin, Yngve H. B
21

Hallman, Eric R. Ju
2, B 27

Hallman, L. Åke G.

H 2, Bo 16,1 39

Hallqvist, Britt G. Kn 2

Hallsten, Lars K
18,1 19

Hallström, Maj UD
3

Halvorsen, Roland Ju
16

Hamber, Hans O. A. U 7

s. 7 Kontrollera mot PDF

Hamberg, Eva M. A
4

Hamberg, Lennart T. C. B 10

Hambraeus,
Gunnar A. Ju 7, I 5

Hambraeus, S. Birgitta Ju 7, U 4

Hamdahl,
Bengt Kn 12

Hammar, Beate-Charlotte S 28

Hammar, K. Tomas G. A 4 13

Hammar, Lars Bo
9

Hammar,
Åsa B. U 19

Hammarbacken, Britta K. M.

Ju 50, Kn 18

Hammarberg, Margareta I 9

Hammarberg, Sven O. Ju 12

Hammargren,
Bengt H. Bo 12

Hammarlin, Claes C. I
3

Hannerz, Ulf A
4 13

Hansen, Åge I 10

Hanson, Arne Jo 4

Hanson,
K. Göte A 13

Hanson, Per-Olof B 9 22, A 25

Hansson, Bo Ju 48, B 8

Hansson, Johan S
19

Hansson, Kjell A
10

Hansson,
Lars R. E 1

Hansson, Lilly E. Ju 3, S 9 19

Hansson, N. Göran I
28

Hansson, Stig G. E. Bo 5,1 9

Hansson, Sven Ove Å 10

Hardeberg, Gunilla S
27

Harling, Birgit U 6

Harriman, Siv S 38

Hartman, Olov Kn
3

Hartzell, Lars A 9

Harviainen, Tapani U
2

Haskå,
Inger Kn 3

Hasselberg, Kersti U
6

Havik, Folke K 2

Heckscher,
Gunnar E. Ju 51

Heckscher,
Sten S 10

Hedberg,
Bertil H 10

Hedberg,
Bo L. T. A 12

Hedberg,
E. M. E 13

Hedberg,
Gösta Kn 7

Hedberg,
Lars O. O. E 12

Hedberg,
Stig E. B 13

Hedborg,
Anna M. B 21 35

Hedborg,
Gustaf T:son B 30

Hedborg,
Per Erik Ju 29

Hedén,
Kerstin E. A 23

Hedén,
P Håkan H. A 19

Hedengren,
Sven-Olof S 36 43

Hedenskog,
Raoul U 17

Hederslröm, C. Christer U 10

Hedfeldt,
Erik U 11

Hedin,
Benkt-Erik U 2 44

Hedlén,
Bengt R. S 6

Hedlin,
John W. A. S15 20

Hedlund,
Eva Ju 19

Hedlund,
Maj-Britt S 24

Hedman,
Bengt Ju 22

Hedman,
Lars Owe (Lowe) U 22

Hedström, Bo S. I 32

Hedström,
Carin M. U. Bil

Hedström,
Hans Fö 3

Hedvall,
Finn S. S 36

Hedvall,
Yvonne M. Ju 23, A 7

Hegardt, Margareta UD 4, H 13

Hegardt, Nils A. Ju 13

Hegelund,
Sven I 32

Hegrelius,
Olov Kn 16

Hegrelius
Jonson, Barbro M.

Ju
17

Heideman, Gunnar A. S 1

Heijbel,
Claes S 24

Heinemann,
Kerstin S 17

Hejdenberg,
Kerstin U 19

Heklor,
Carl-Magnus U 6

von Heland, Karl-Johan I 11

Helander, Sven A. B. Kn 2

Helin, Etel M. A 10

Helin, G. Sigvard Ju
33

Hellbacher, Ulf H. Ju
29

Hellberg, Roland U51

Hellgren, Eva A 24

Hellman, Sven R. Fö
5

Hellner, Carin U 32

Hellner, Jan E. Ju
8

Hellners, E. Trygve Ju
4

Hellsten, Bertil U
10

Hellstrand, Johan Bo
10

Hellström, E. Emil U
6

Hellström, Jan-Arvid Kn 3

Hellström, L. Göran I
5

Hellström, Mats UD 1,
H 13

Helmers, Dag B
2 21

Helmerson, Bo I. H.

Ju 35, Jo 4, H 15,13 27

Helmfrid, Staffan Bo 2

Helte, Verner I 34

Helzén, Berndt-Olof I
39

Hemberg, Maja U
6

Hemborg, Bo E. Y.

Fö5, H 15,13 19

Henkow, Sten I 28

Henningsson,
Anna Louise U 6

Henricsson, Ulf 1. R. Kn 4 5

Henrikson, Kjellåke B
8

Henriksson, Runa M. A 10

Henriksson, Rune I. Jo
3

Henriksson, Sven Åke I 3

Henriz, Gunnar Ju
12

Herin, Jan C. G. E6,
B21

Herlilz, Agneta Jo 9,
H 2 15

Hermanson, Gunnar Kn 15

Hermansson, Nils T. Jo
6

Hermelin, Johan U
16

s. 8 Kontrollera mot PDF

Hermondsson,
Elisabeth U 2

Hernborn,
Hans U 1

Hernelius,
J. Allan Fö 5, H 8

Herner,
E. Eva M. Ju 2

Hernlund,
Carl-Hugo H. Ju 16

Hernmarck, Charlotte F. I 27

Herrlin,
Hans Ju 37

Herrlin,
Klas G. E. B 28

Herrstedt,
Henry T. O. B 7

Herslöf,
Rolf B. B 25

Hertzman,
A. Olov Ju 27

Hesselström,
Kerstin S 35

Hesser,
S. C. E. Ju 16, U 1

Hessleborn,
Olle K. A. A 5

Heuman,
Jan G. M. Ju 6 20

Heuman,
Ulf L. I 28

Heurgren,
Sven C. O. H 11,13

Hidal, Sten U 2

Hilborn-Arnell,
M. Ingegärd

Kn
13

Hildeman, Nils Gustav U 16

Hillbom,
Lars E 10, Jo 23, Ju 27

Hillerudh, G. Lars-Olov E. Ju 2

Hillman, Bo I. Kn 19

Himmelstrand,
J. Ulf 1. A 4

Hinlze,
N.Olof O. A 25

Hirdman,
H. Sven UD 1

Hirschfeldl,
Johan H. B 4 14

Hjalmars,
Stefan U 22

Hjalmarsson,
H. Yngve J. Ju 13 27

Hjalmarsson, Lennart I 39

Hjalmarsson,
S. Åke

Fö 11, B 24, H 15 ■
Hjelm-Wallén, Lena B. U 6 38 Hjelmqvisl, Ingvar K. R.

Bo
6, Kn 25

Hjelmström, I. Eva K. Ju 19, S 15

Hjerne, Gunnar S 1, H 8, Bo 13

Hjertonsson, Ulf H 13

Hjorth,
Jan U 10

Hjorth,
Jan H 10

Hjorth,
Lars UD 4, 119

Hjorth,
Lars E. A. Bo 6

Hjälm,
N. Ingemar A 15

Hoel,
Christer U31

Hoff,
Inga Ju 9

Hogebrandl,
S. Göran K 2

Högfors,
Sven E. 119

Hogstedl,
L. Christer A 15

Holgersson,
K. Jörgen Ju 46

Holgersson,
Magnus Kn 4

Holgersson,
Svante I 19

Holm,
A. Ernst Olaf Ju 27, I 3

Holm, Birgitta U 16

Holm,
Elisabet S 34

Holm,
J. Lennart

Bo23
6 13 15, 13 19

Holm, Lennart W. Jo 21

Holmberg,
Bo Ju 7

Holmberg,
Bo S 31, Jo 8

Holmberg,
Erik G. Ju 25 51

Holmberg,
Gunnar L. U 27

Holmberg,
Gösta U 17

Holmberg,
Nils Jo 27

Holmberg,
Olle U 6

Holmberg,
Per H. U 6

Holmberg,
Rolf S 40

Holmberg,
Stig S 13

Holmgren,
Anders F. I 32

Holmgren,
Gunnar Jo 6

Holmgren,
Jacomien U 18

Holming,
Klas J. L. Ju 16

Holmkvist-Svensson, Ruth I. U 6

Holmlöv,
Per Gunnar U 23

Holmquist, Gertrud

S44,
Ju23, Kn 14

Holmquist,
Jörgen A 18

Holmquist,
K. O. Rolf Fö 7 10

Holmquist,
Kersti U 25

Holmqvisl,
Elisabeth Kn 4

Holmqvisl,
Hans B 26

Holmqvisl,
Jörgen I 34

Holmqvisl,
Lars J. H. Ju 9

Holmqvisl,
Leif G. I 3

Holmqvisl,
Per-Olof I 19

Holmqvisl,
Sture L. Ju 7

Holmqvisl,
Åke I 3

Holmstedt,
Bo R. S 15

Holmstedt,
Sven S 34

Holmslrand, N. G. Anders A 8

Holmström,
Ivan Hj. I 19

Holmström,
Leif Ju 12

Holst,
Perolof H 15

Holle,
K. Ragnar Kn 2

Honeth, Peter S43, U3 18

Hoppe,
Hans V. K 12

Horn
af Ranlzien, Hans S 23, B 34

Horned,
Owe Ju 45

Hornmark,
Nils H 10

Hribar,
Lojze A 23

Hugosson, Kurt I. Ju 18, Jo 18,1 3

Huldén,
K. O. Tomas K 11

Huldt,
C. Kristoffer Fö 7

Hulgaard, Bodil C.

S
17 30,8 20, BoS

Hult,
Jan R Kn 14

Hultberg, Ralf E. BoS,
119

Hulterslröm,
Sven Å. I 10

Hullgren,
Christina A. A 9

Hultin, Johny U 6

Hultin, S. Erland V. 110

Hultquist, Ove Ju 51, Kn 5

Hultqvist, H. Tore A 14
21

Hultqvist, L. Gösta B
31

Hultqvist, Nils A. L. A 14 21

Hultqvist, Swen E. H. Kn 17

s. 9 Kontrollera mot PDF

Hultqvist, Tore
Hullslrand, Lars R. Hurtig, Anna Stina Huss, Erik Hubinette, K. Bertil
Hugard, P. Åke Hyllengren, Jan

U
17

S9
24

A
14

H
15

E
13

15

K
17

Hyltenius,
Carl-Magnus G.

Håkansson, Alfred L.
Håkansson, Bertil Håkansson, Lars Eric Håkansson, Margot Håkansson, Per Arne
Håkansson, Per Olof

UD
1 2 K 10 S44 U39 S34 S 19 UD 4, Jo 4

Håkansson, Stig J. 13

Hållinder, Anders U
22

Hårdefell, S. Börje A 7
9

Hastad, Matts U
6

Håvik, 1. Doris H. S
23

Hägelmark, S. Eric L. B 14

Häger, Lars S 40

Hägerhäll, Bertil G. Jo
10

Hägermalm, Per U
30

Hägg, Monica S
17

Hägg, Y. O. Sture B
17

Hägglund, Bengt K
10

Hägglund, John E. Kn
5

Hägglund, Sven-Olof B 14

Häggmark, Lars A. A 18, I 34

Häggroth, R. Sören Bo
3

Häggström, Nils Jo
8

Häll, Karl-Erik U 17, A 10

Hallbom, Sven-Gösta I 3

Hälleberg, Allan U
6

Hällgren,
Martin U 17

Hallman,
Håkan Kn 5

Hämler,
Johannes Bo 12

Härnqvist, Kjell U
6

Högberg, Birgit E. S
14

Högberg, C. Johan H. Fö 8

Högberg, Eva E. S34, AIO

Högberg, Gunnar Ju
7

Högberg, Gunnar S
20

Högberg,
J. Paul Jo 22

Högberg, K. Gunnar

K2,
B 14, A2 11

Högberg, Lars G. Jo
8

Högberg, P.J. Wolmar B 27

Högdahl, Lars A. Kn 14 16

Höglund, A. Anne-Marie Kn 8

U
30 46 51

H 13

Ell, B 30

H 16

Bo 6, I 27

Fö
11

Ju
11

Höglund,
Olov Höglund, Rune Högmark, Anders G. Högmark, Christina Höjeberg, Mats O.
Hökborg, Sven-Olof Hörjel, Nils J.

Hörlén,
Linnea U 38

Hörmander,
H. Olof I 5 19

Hörnell,
Erik F. Ill

Hörngren,
Sten Bo 5

Hörnlund,
Gördis K. E 7

Hörnlund,
O. Börje S 1

Höyer,
Rolf I. B 33

Höök,
Erik S. V. E 12

I

Ifvarsson,
Carl-Anders S 1 30 36

Ignell,
Maj-Britt Fö 14

Ihrfors,
Carl-Johan S 1

Ihrmark, Astrid K. M. B 13, Kn 19

Illman,
Karl-Johan U 2

Ingberg, William B 33, I 14 20

Ingebrand,
Sven G. Kn 2

Ingelstam,
Lars E. U 4

Ingelstam,
Margareta U 10

Ingemansson,
Jan H. I. EIO

Inghult,
Göran U 17

Inglessi,
Wanna U 17

Ingvar-Svensson,
Inger Bo 5

Ingvardsson,
Margo A 10

Isacsson,
Karin A 3 7

Isoz,
N. G. Henning Ju 44

Israelsson,
Leif S 36

Israelsson,
Per J. U 4

Ivarsson,
E. Lars I. B 30

Ivarsson,
Reinhold U 6

Ivarsson,S.Tore U1547,Jo9 14

Ivestedl,
P. O. Ragnar Bo 13

J

U 17 16

U 10

Ju 8

132

B 35

H
1, 121

U37

B 13, Kn 19

E 1 6

134

Fö
2 5

S6

Jo
9

U44

Fö
6

121

Bo
9

19

8
8 27

A
24

132

Ju
15

B
34

Jacobson,
Bengt Jacobson, Brita A. Jacobson,Hans Jacobson, S. E. Olof Jacobsson, Egon O.
Jacobsson, Måns Jacobsson, Ulla Jakobsson, Kjell G. L. Jakobsson, Ulf G.
Janlinder, Hans Janson, Björn C. Janson, Carl-Gunnar Jansson, Ann-Mari Jansson,
Barbro Jansson, C. G. Eric Jansson, Erik Jansson, Ingrid Jansson, Lars Jansson,
Paul G. Jansson, Stig L. Jansson, Sven Jansson, Sven I. Jansson, Tomas E. O.

s. 10 Kontrollera mot PDF

509

Jan
vid, B. Staffan Ju 14, Bo 7 12

Janz, Klaus P. E. I
19

Janzon, Bo UD 1

Jareborg, Nils B. Ju
17

Jarenius, J. Christer I. 8 4

Jarmar, L. Håkan Fö
11

Javelte, Bo U 6

Jeding, Lars G. B
26

Jegefors, Kjell N. 8
31

Jelder, Gunnel U
18

Jelf, Hans R. Ell

Jensen, Birger H. L. I
20

Jensman, Kjell R.G. I
28

Jenstav, Marika S 33, Kn 4

Jentzsch, Gunnie V. Ju 23 47

Jeppson, O. Gunnar Jo 23

Jerrstedt, Lars-Göran Ju 4

Jerwheim, Leif G. A
21

Jidborg, Leif L. Fö
7

Jillvert, Dick M. I
34

Jiriow, L. Krister U
6

Jiriow, Ulf D. Bo
8 16

Johannesson, Erik Å. Jo 24 27

Johannesson, Jan G. A 1

Johanson, Bo C. UD 4,15 19

Johanson, Lars R. 8
4

Johansson, B. Sture Kn 7 11 18

Johansson, Bengt A. W. H 2

Johansson, Bengt E. A. U 6

Johansson, Bengt H. Jo 14

Johansson, Bengt H. Bo 3 6 13 15

Johansson, Bengt H. Kn 17

Johansson, Berndt O. L. A 14

Johansson, Bertil U
24

Johansson, Birgitta K. A 14

Johansson, Bo C U
15

Johansson, Bo G. H. B 5

Johansson, Börje S 13
32

Johansson, Caj-Aage Jo 4

Johansson, Einar S
1

Johansson, Erik Ju
15

Johansson, Evert K. 13

Johansson, Gunnar Jo
18

Johansson, Gunnar Kn
5

Johansson, Gunnar A. Kn 22

Johansson, Göran Fö
11

Johansson, Göran E
4

Johansson, H. Karl-Johan U 3

Johansson, Hans U
44

Johansson, Hans F. G. All

Johansson, J. Erik Jo
10

Johansson, J. Jörgen Jo 3

Johansson, John 114

Johansson, Jörgen Ju
45

Johansson,
K. Eivor A 7

Johansson, K. Hilding

Ju51,Kn5
18 22

Johansson, Karl-Axel S
6 44

Personregister

Johansson, Karl-Erik

139

Johansson, Kent

U44

Johansson, Kjell

H 15

Johansson, Kurt-Ove

Ju 48

Johansson, Lars

Ju 24

Johansson, Lars

Bo 9

Johansson, Larz A. A
12, Kn 26

Johansson, Lillemor U.

U39

Johansson, Marie-Ann

8 33, A 7

Johansson, Martin

U6

Johansson, N. Bertil M.

JoS

Johansson, N. Filip

Ju 22

Johansson, Ola

U4

Johansson, Olof

UD 4

Johansson, Ralph I.

Bo 13

Johansson, Roland

H16

Johansson, Rolf B.

K 15

Johansson, Rolf G.

U3

Johansson, S. Anita

A6

Johansson, S. Olof H.

8 33

Johansson, Stig E.

Jo 6

Johansson, Stina

S12

Johansson, Sven

Ju 8

Johansson, Sven

S 48, Bo 9

Johansson, Sven A. E.

U15

Johansson, Sven-Erik N

1. E2

Johansson, Tage A.

119

Johansson, Thomas H. E

1. Jo 9,1 5

Johansson, Torbjörn

S12

Johansson, Ulla

S17 30

Johansson, Östen B.

Bo 2, 131

Johnson, Arne I.

1 1

Johnson, Bo

U2

Johnson, Bo F.

UD 1 2, Fö 9, Jo 10

Johnson, Carl-Olof

I 19

Johnson, Olle P.

U39

Johnsson, Bengt Å. S.

Kn 19

Johnsson, Ella I.

Ju 42 43

Johnsson, Inga

U6 27

Johnsson, Jan G.

K 20

Johnsson, John E.

A9

Johnsson, Lars-Åke

S48

Johnsson, Lars-Åke

S48

Johnsson, Rune S. G.

Kn 17

Jonas, Leif B. M.

8 33

Jonasson, Hans-Erik

Ju 24

Jonasson, J. E. Bertil

19

Jonnergård, Gustaf

Kn 14

Jonson, Lars

H 12

Jonsson, A. Henry

A 14

Jonsson, Aina

U13

Jonsson, Anders B.

8 32

Jonsson, Anita

U51

Jonsson, Arne

Bo 10

Jonsson, Bengt H. F.

Bo 12

Jonsson, Benny

U6

Jonsson, Bertil

132

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jonsson,
Björn Bo 19

Jonsson,
Björn T. E 4, Bo 7, I 11

Jonsson, Bo A. B 32, U 44

Jonsson, E. Walter A
15

Jonsson, Elisabeth U
18

Jonsson,
Elver A. D. S 28, A 6

Jonsson, Folke S 5

Jonsson, Göte E. V. Bo 13

Jonsson, Göte K. B 33,
Kn 4

Jonsson, K. E. Johnny U 2

Jonsson, Karl-Erik I
10

Jonsson, Kenny D. A. A 21

Jonsson, Kerstin U
30

Jonsson, Lars O. UD
2

Jonsson, M. I. Anita U 22

Jonsson,
Nils Ingemar U 3

Jonsson,
Olof E. Kn 14

Jonsson,
S. D. Anita Kn 14

Jonsson,
Sverker Å. I 34

Jonsson, Torslen J. Ju
17

Jonsson, Åke G. A
5

Jonsson-Wiklund,
Ingela U 6

Jonung, Lars H 2

Jonäng,
Gunnel M.

UD2,
S19, A7, Kn22

Jorg, Johann M. U 6

Jos,
N. Olof U 6

Josefson,
S. Bertil Ju 37

Josefson,
Stig A. 8 8, Knl5

Josefsson,
G. Birgitta M. A 7

Josefsson,
J. Thomas . I 5

Josephsson, Leif E. Ju 15 37, H 11

Juhlin, Inga-Maj S 38

Juhlin,
Kjell I 32

Julius,
Håkan G. Bo 8

Junback,
Carl Gunnar Jo 15

Junestad,
N. Tony Ju 21

Junzell,
Sven H. Ju 33

Jussil,
Sune K. B 18, Bo 1 3 7

Juthagen,
Leif R. A 25

Jäderqvist,
K. Bertil B 7

Järdler,
Sven A. A 7, Kn 27

Jödahl,
Ole Fö 10

Jönsson,
Arne S 28

Jönsson,
E. Gustav

S
1 2 17 23,8 29 38

Jönsson, Elias I. Jo 6

Jönsson,
Erik U 23

Jönsson,
Gert

S
28 33 45 47, A 12, Kn 4

Jönsson, Gustav S 35

Jönsson,
Hans-Åke U 37

Jönsson,
Ingeborg K. A 16

Jönsson,
N. Paul U 18

Jönsson,
Per Ivan B 8

Jönsson,
Rolf S 37

Jönsson,
Ruth V. A 7

Jörgensen,
Peter A. I 28

K

Kakossaios, Mira

A7 14

Kalin, Göran

U6

Kalles, Lars-Erik

Bo 15

Kallner, Bertil

Ju 54

Kallos, Daniel

U3S

Kantor, Leo

A 14

Karayel, Eva

Bol

Kardell, J. Arne

Ju 35, JoS

Karlander, Olof

Jo 13, I 11

Karlehagen, Sigvard

S23

Karlen, F. Ingvar G.

I 1

Karlen, Ingvar

S22

Karlerö,
Lars-Ingemar U 19

Karlqvisl,
Anders I 5

Karlsdotter-Jonshagen, Ingrid
C.

U6, A 10

Karlson,
Matts E. B 14

Karlson, Rolf A. U 13, Bo 5 17

Karlsson,
Alf Ju 50

Karlsson,
Björn 119 39

Karlsson,
Bo-Arne Bo 7

Karlsson,
Christer S 12

Karlsson,
Erik H 13

Karlsson,
Erik L. E 9, Bo 1 19

Karlsson,
F. Göran S 2, B 9

Karlsson,
H. K. Göran A 2 8 9 11

Karlsson,
H. Urban Kn 14

Karlsson,
Helge G. Kn 17

Karlsson,
Henry S 47

Karlsson,
Ingemar U 40

Karlsson,
Ingrid U 19

Karlsson,
Johannes U 47

Karlsson, K. Gösta Ju 16, U 17

Karlsson,
K. Harry Ju 41

Karlsson,
K. Ove S 15

Karlsson,
Kenth I 14

Karlsson,
L. Börje Jo 24

Karlsson,
Leif H 10

Karlsson,
Marianne E. A 14

Karlsson,
Milton Bo 7

Karlsson,
N. Gösta A 4

Karlsson,
Olle S 1

Karlsson,
Robert Jo 20

Karlsson,
Rolf A. Kn 4

Karlsson,
Ronny Ju 30

Karlsson,
Rune Jo 14

Karlsson,
Thure W. Jo 6

Karlsson,
Tore S 14 17

Karlsson,
Ulf G. Bo 6, I 3

Karlsson,
Ulf G. 127

Karlsson,
Willy S 41

Karlsson,
Åke U 44

Karnell,
G. Gunnar W. Ju 16

Karneman,
H. Gunnar E 13

Kartaschew,
Kenneth U 42

Kastman,
B. H. Göran K 17

Kastman Heuman, Åsa Ju 53

s. 12 Kontrollera mot PDF

Keisu-Lennerlöf,
Lisa A 15

Kellquisl,
Tore S 34

Kenttä,
V. Matti U 7

Kettis,
Pär UD 4

Kellner,
Bengt U 17

Kellner,
Bertil S 44

Kielland,
Jan Bo 7

Kignell,
Jan Erik I 19

Kihlgren,
C. Gunnar Kn 17

Kihlström,
Laila K. E. 8 6

Kildén,
Anna-Lisa Kn 14

Killingmo,
Odd-Hroar Jo 8

Kinberg,
Anders U. Ju 38

Kinbom,
K. Gunnar I 19

Kindbom, Bengt M. L.

Ju
18, S 13,8 33

Kindlund, A. Sören

S17, U3, Bo 10

Kindlund,
Hannelotte S 20

Kindlund,
Sören S 30

Kirsebom,
Bjarne A. U 15

Kirudd,
B. Jan G. A 14

Kjellén,
Bo UD 3 4, S 34, H 13

Kjellgren,
Eivor S 6

Kjellgren,
Hans Erik A 19

Kjellin,
Björn T. M. Ju 3

Kjellin,
Bror K 15

Kjellin,
G. Taro Kn 4

Kjellslenius, Börje K
13

Kjellstrand,
Leif I. A 5 11

Klange,
Anders G. 8 25

Klason, Lars-Erik Kn
5

Klasson,
Alger U 6

Kleberg,
Carl-Johan V. E. Ju 12

Klein, Alexander U
6 17

Klein,
Eva U 37

Kleist, Åke O. B 11, Bo 18

Klemming, Lars-Göran H 16

Klette, Tove U 16

Klingberg, Carl-Olof I
19

Klingvall, Maj-Inger S 15, I
21

af Klintberg, Lennart Jo 4

Klinthof, Hans E. A. Fö 6

Klässbo, Maria U
27

Klöver,
A. Helge M. Ju 33 41

Knutson, Göthe K. L. U 22, Bo 5

Knutsson, P. Anders Ju 9 11
27

Knutsson, P. Gösta E
10

Knutsson, Roland H
11

Knös, A. Gustaf B
19

Koch, Michael A
14

Kohlström, Ewa H
12

Kollind, Hans O. Kn
7

Komsledl, P. L. Wiggo K 18

Koren-Holm, Vida A 13
14

Korpi, F. Walter S
6

Koskinen, Lennart U
6

Kraffl, Sven A 11

Kraft,
Jan E. G. A 14

Kragh,
Börje R. V. E 4 12, Bo 2

Kransell, Arne Ju 40

Kranlz,
Hans U 20

Krantz,
P. Gunnar Ju 23

Krappe,
S. Inge G. Fö 6

Krausz,
Elisabeth S 27

Kristal-Andersson,
Binnie A 13

Kristenson, E. Valter B 35

Kristensson,
Astrid M. K 13,1 30

Kristensson, Bengt Jo 13

Kristensson,
Inge B. E. U 16

Kristiansson,
Axel N. Jo 24

Kristiansson,
Erling B. B 7

Kristiansson,
N. Axel 8 9

Kristoferson,
Lars A. UD 4,1 5

Kristoffersson, Anders W. E 2

Kromnow, Åke U 47

Krona,
Kurt Fö 2

Krona, Kurt Fö
5, Kn 1

Kronholm,
8. Tryggve U 2

Kronholm, Birgit S. B. 8 4

Kronvall,
Kai F. Kn 14

Kronvall, R. G. Stellan Bo 5

Krook,
Inger S 32 47

Kruse, Anders E. J. A
24

Kruse, Birgitta Ju
7

Krtiger, Hans Fö
11

Kullberg, G. Harry Ju
2

Kumm, Karl-Ivar Jo
9

Kuylenstjerna,
C. Göran J. I S

Kuyumcu, Eija H. T. U17, A7

Kiihihorn, Eckart Ju 41

Kvarfordt, Eva B. A
5

Kvarnström, Sven K. A 5

Kvillner, Bo E. M. Ju
40

Kvist, I. Lena S 32

Kypengren, Sven H. Ju
7

Kåberger, Dage R. I
19

Kåverud, Marieanne I
34

Käck, Bengt-Olof Bo
5

Källberg,
K.N. Ingemar A 23

Källman, Per-Olov S 38

Kälvemark, Torsten S
34

Kärnek,
Ruth I. C. Ju 51, SI 35

Kärrberg, Stig Ju 39

Kärrström, Margit U
3

Köhler, N. Christer Fö
S

Könberg, Bo G. Bo
7

Körlof, Björn Ju
45, U 16

Körner, F. Lennart H
1

Körner, Klas-Håkan (Håkan)
8 1

Laestadius,
Staffan U 4

Lagerblad,
J. Peter Fö 11, H 8

Lagercrantz, Richard C. H. U 19

Lagerfell, Karl Gustav H 13

s. 13 Kontrollera mot PDF

Lagergren, Mårten U
4

Lagerholm, Göran E. Fö 8

Lagerholm, K. Olov I
19

Lagerlöf, Inga-Britt

S2S43,
U 13, AS

Lagerrolh, Ulla-Britta U 37

Lagerström, Jan Bo
6 12

Laius, Gunilla S 35

Lalander, N. Sven O. B 22

Lalin, Per Olov E 9

Lambe, Bengt R. Ju
33

Lambert, Bo A 15

Landahl, E. Tore Ju
48

Landahl, O. Sixten H. Jo 5

Landahl, Per-Axel V. Fö 5 9

Landberg, Hans W. Bo
3

Landberg, Maj-Lis H. A. Ju 44

Landberg, Maj-Lis H. A. E 2

Landén, C. G. Ragnar A 4

Landerholm,
Margareta S 43

Landerud,
Brita A 7

Landquist, Eddie L. Ju
16

Landström, Sten-Sture H. U 1 17

Lange, Anders L. A
13

Lannegren, Göran S. U 23 32

Lannerberth, Marianne S 41

Lantz, A. Benne Ju
7

Lantz, Inga S 39

Lantz, Kjell-Åke S 28, K 21

Larby, Karin M. U31

Larén Marklund, A. E. Kn 17

Larfeldt, Nils J. H
1

Larson, Leif U 33

Larsson, Anna M. A
7

Larsson, B. Kenneth U 39

Larsson,
B. Roland Ju 8

Larsson,
B. Roland B 21

Larsson,
Claes I 10

Larsson,
Claes A. A 2

Larsson,
Edvin Kn 2

Larsson,
Einar Jo 24

Larsson,
Erik S 44

Larsson,
Folke L. I 19

Larsson, Gerhard SI 14 15

Larsson,
Gunvi U 19

Larsson,
Gösta U 1

Larsson,
Gösta E. B 26

Larsson,
Hans U 6

Larsson,
Jan S 41

Larsson,
John C. B 28

Larsson,
K. Einar A. Jo 21

Larsson,
K. L. Ingemar A 10

Larsson,
K. Roland A 23

Larsson, L. Thorsten Ju 14, E 4

Larsson,
Lars-Gunnar S 31

Larsson,
Lars I. H. Jo 3

Larsson,
Lars-Åke G. Jo 4

Larsson,
Leif U 17

Larsson, P. Härje A
15

Larsson, P. Stig I.

S43, 8 26 33, A6

Larsson, R. Per-Ola Fö 13

Larsson, Sture H
11

Larsson, Sven E. B
17

Larsson, Ulf O. Fö
5

Larsson, Y. Allan G. E
2

Larsson, Yngve 8. 119

Larsson, Åke I 36

Lauber, Alexander A
15

Laurell, Inger U 6

Laurén, Reidunn M. B. All

Laurén, Staffan I
21

Laurin, Lars Ju 21

Laveskog, Anders I
19

Lavin, H. S. Rune Ju
38

Leander, Sven A. Ju
13

Lebert, Hans Jo 23

Leche, Johan H. Ju
53

Lefrell, N. Anders A
2

Lefvert, Helena B
13

Lehto,
Penti O. A 15

Leijon,
Anders B 22, A 2

Leijon, Anna Margareta
(Anna-

Greta) A 10

Leijon, Jan E. 13

Leijon, Lars I 3

Leijonborg, Lars U 22

Lejdström, Kristina S 38

Lekas, Kurt A. I. 119

Leman, E. Gunnar V. I 5

Lemne, Mats H. U 36, H 2

Lempert, Erik M. A 8

Lenander, Anders A 7

Lendenius, Lars-Gunnar E 4, B 33

Lenhammar, Harry K. W. Kn 7

Lennartsson, Folke I 11 34, Fö 11

Lennerlöf, N. O. Lennart B 26

Lennmarker, Göran S 22 36

Letzén, K. Sven-Roland K 24

Leuf, Nils-Börje S 43, Jo 13, H 6

Leufstedt, Hans-Erik Jo 24

Levén, P. Staffan Ju 42 43

Levin, Bert L. S43, E2, U3133

Levin, P. Tage Jo 19

Levin, Thorbjörn U 17

Lewander, Anders S 38

Lewén-Eliasson, Anna Lisa

Ju 27, Fö 5, B 9

Lewensjö, Åke R. Kn 16 17

Lewin,
Elisabeth UD 3

Leymann, Heinz F. W. A 15

Lidbaum, Marja U
7

Lidbeck, P. Ingmar Ju
40

Lidbeck, Åse A 2

Lidbom, Carl G. H 13, A 8
23,1 21

Lidemark, Ebbe U 42

s. 14 Kontrollera mot PDF

Liden,
Carl-Johan Jo 3, I 9

Lidgard,
Curt S. H. UD 2

Lidgard, H. Bertil I. Ju
22, Bo 15

Lidin, Karl-Olof A 15

Lif, Göran Bo 9

Liliewall,
E. Birgitta S 31

Lilja,
Jan A. 119

Liljefors,
B. Anders I 1

Liljegren,
Gunnel S 27, A 14

Liljegren,
Henrik UD 3, H 8

Liljegren,
Lars I 19

Liljeqvisl,
Rolf A. Ju 6

Liljeström,
Rita Ju 19, S 10, A 4

Lilliecrona, Mats G. C. B 27

Linander,
8. Åke G. U 3

Lind,
Börje U 17

Lind,
Johan A. L. E 5

Lind,
Johan H. UD 2

Lind, Ove S 43

Lind,
Siv I. U 6

Lindahl,
Carl-Fredrik H. Fö 7

Lindahl, Essen H. G. H 15

Lindahl,
Jan-Mats

S
34, U 24 25 30

Lindahl, Lars O. H. Ju 7 37

Lindahl,
Torkel R. N.

K
10, Jo 4 10

Lindau, F. Christer G. Kn 14

Lindau,
Lars S 31, Jo 10,119

Lindbeck, Bo G. I 28

Lindberg,
Bert H. Ju 2

Lindberg,
Bo Fö 8

Lindberg,
Carl-Otto A. Kn 17

Lindberg, E. Jakob M. S 14 43

Lindberg, Gert G. P. Jo 18

Lindberg, Gunvor Jo
15

Lindberg, Göran P. H. Bo 10

Lindberg, Ingemar S
34

Lindberg, Jan-Erik I
9

Lindberg, P. Lennart E 9

Lindberg,
Sven J. Ju 14, Jo 6 20

Lindberger, Lars E 10

Lindblad, Björn K
2

Lindblad,
Hans B. UD 1, Fö 5

Lindblad, L. Anders U 3

Lindblad, M. Ulla E. A
10

Lindblom,
Ann-Christine S 10

Lindblom, Per Henrik Ju 21

Lindby-Ragslen, Barbro F.
M.

8 11 24

Lindbäck, Mats U 22

Linde, Gunnel Ju
23

Linde, Göran U 6

Linde,
Per Gunnar A. 8 27, Bo 10

Lindeberg, K. Göran Jo 14

Lindeberg,
Per Erik I 34, Kn 15

Lindeberg, Roy H. B. U 3

Lindeberg, Tuve E. W. B
33, A 12

Lindeborg,
E. G. Lennart B 33

Lindebro,
K. Sören S. 114

Lindegård,
Jan Ju 16 21

Lindell,
Björn A 18

Lindell,
Bo G. Ju 7

Lindell,
Ebbe U 6

Lindell,
Rolf Jo 19 9

Linden,
Yngve U 6

Lindenbaum,
Gustaf U 33

Lindencrona,
Birgitta U 10

Lindencrona,
Fredrik W. K.

Kn
1 14 Lindencrona, Gustaf C. A. BIS

Lindencrona,
Hanne S 34

Lindencrona,
Tomas Bo 13

Linder,
Alf H 17

Linder,
Bengt S 14

Linder,
Hans O. I 3

Linder,
Sven G. Fö 5

Linder-Aronsson, N. Lennart Fö 5

Linderoth,
Eva A. C. A 16

Linderoth,
Tore S 24

Lindgren,
Aina G. A 7

Lindgren,
Anders S 15

Lindgren,
E. Göran Jo 19

Lindgren,
Erik U 22

Lindgren,
Gunnar Ju 13

Lindgren,
Hugo H 13

Lindgren,
I. Lennart Jo 9

Lindgren,
J. Gunnar Ju 35

Lindgren,
Lars-Olof H 16,1 11

Lindgren,
Lennart I. U 13, Jo 27

Lindgren,
Per Anders B 1, I 32

Lindgren,
S. Åke S 1 9 25

Lindh,
Erik A. K 19

Lindh,
K. Rolf Kn 16

Lindh,
Ove M. I. Ju 2 31

Lindh,
Sören B. B 38

Lindhe,
Lotta S 38

Lindholm,
Berndt U 44

Lindholm, Evert U
6 17

Lindholm, Hans W. 119

Lindkvist, Börje K. Fö
5

Lindkvist, Oskar W. Ju 13 26

Lindow, M.-V. Styrbjörn R. Fö 5

Lindquist, Bertil I
12

Lindquist, Inger G.

Ju
16 36 42 43, S 10

Lindquist, Sven 8. E. E 3, I S

Lindquist, Ulf W. E. Kn 1 14
24

Lindqvist, Alf AIO

Lindqvist, Bengt S 34, U
30

Lindqvist, Bernt O. S. Jo 6

Lindqvist, Gunnar Jo
13

Lindqvist, Hans Chr. Jo 9

Lindqvist, Ingvar F. U 15

Lindqvist, Karl-Axel A 15

Lindqvist, N. Inge A. Ju 15, Bo
8

s. 15 Kontrollera mot PDF

33 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 103

s. 16 Kontrollera mot PDF

Lindskog, Björn E. K
2

Lindskog,
J. Lennart K 22, Kn 5

Lindskoug, Ingemar U 6

Lindstam, Leif E. 8 2
10 22

Lindstedt,
Gustaf Ju 16, U 22

Lindsten, Ingrid U 10 11 30 33

Lindstenz, Bernt G. C. K 22

Lindstrand, H. Tomas E 3

Lindström,
Alice M. F. S 1, U 6

Lindström, Bertil H 2

Lindström, Bertil F. A
15

Lindström, Eric K. G. Ju 2

Lindström, Gunnar A
5

Lindström, Gunvor S
13

Lindström, Harry U
2

Lindström, Harry I. Kn
25

Lindström,
Ingvar A. Jo 13 20

Lindström, J. Christian I 34

Lindström, Jöns A. All

Lindström, Ralf E. U
3

Lindström, S. Olle Bo 7,
I 1

Lindståhl, Mårten UD
3

Lindvall, Jöran E. G. Bo 13

Lindwall, Bengt Jo
9

Lindwall, Lars E. E
7

Lindörn, Bo F. Bo
6

Ling, Hans G. Kn
14

Linton, E. Charlotte E
4

Linlon, Harald F. A
15

Lithman, Yngve A.4

Littmarck, Blenda M. V.

Ju 41, S 28

Litzner, Ragnar S 1 9

Ljung, B. Harald I
19

Ljung, Inger U 2

Ljung, Lars U. E
4, I 11 34

Ljungar,
Jan A. B. Ju 50, A 24

Ljungberg, Blenda M. U 2

Ljungberg,
Ulla H 12

Ljungdahl,
Olle Kn 2

Ljunggren,
Anders Ju 25

Ljunggren,
M. H. Margareta I 19

Ljunggren, Nils G. Ju 2

Ljunggren,
Sten 18 31

Ljunggren,
Stina U 6

Ljungh, Claes W. 8 14 22
28 35

Ljungholm, Kurt A. S 13, 8 27

Ljungqvisl, Björn U. T. U 6

Ljungqvisl, Claes K
13

Ljungwall, N. E. Folke B 4

Loinder, Urban G. B
34

Lonaeus,
G. Håkan N. B 15, Kn 4

Lorentzon, Sven Eric Jo 8

Lund, Carl-Eddie I
1

Lund, D. Gunnar M. Jo
9

Lundahl, Per C. I. Ju
25

Lundberg, Arne H. R. Kn 5

Lundberg, Bengt I. Ju
9

Lundberg,
Bengt T.

S 13, 8 24, I 14

Lundberg,
D. Bergliot A 7

Lundberg,
E. Allan 8 30

Lundberg,
E. Gunnar I 19

Lundberg,
Henry L. 8 12

Lundberg,
Hilding U 6

Lundberg, Karl-Göran E. S 9

Lundberg,
Lars-Olof Kn 5

Lundberg,
Leif O. W. 134

Lundberg,
Per-Ivan S. Ju 4

Lundblad,
Grethe Jo 21

Lundborg,
L. Åke Kn 8

Lundbäck,
Holger S 22

Lundeberg, Christer N. S.

U6, A15

Lundeberg,
Magnus Ju 15

Lundell,
Nils UD 2

Lundell,
Per I. G. H 17

Lundell,
Ragnar N. O. Kn 2

Lundevall,
Owe N. A. 18

Lundgren, Bo A. M. B S 28,1 32

Lundgren,
Bo K. E 7

Lundgren,
Bo Richard U 3

Lundgren,
C. Bertil Ju 14

Lundgren,
Carl-Eric Kn 22

Lundgren,
Lennart Kn 4

Lundgren,
Nils H 2

Lundgren,
Nils A 5

Lundgren,
Nils-Gunnar S 9

Lundgren,
Ragnar Ju 12

Lundgren,
Staffan U 7

Lundgren,
Thomas F. Bo 12

Lundgren,
Ulf U 6 38

Lundgren,
Valborg Ju 23

Lundh,
Brita G. B 30

Lundh,
Gunnar S 43

Lundh,
Lena U 4

Lundholm,
Eric L. O. 8 5 11

Lundin,
Anders I 3 39

Lundin,
Björn E. Jo 18

Lundin,
Inge-Britt S 38

Lundin,
K. G. Ingemar K 22

Lundin,
N. Tore H. 8 30

Lundin, S. Anders G. Bo 3 6 12

Lundin,
S. Johan UD 2

Lundin, Ulf W.

S34
43, U 13 31 33

Lundius,
Torsten M. 8 7

Lundkvist,
Bengt O. 119

Lundkvist,
Gunnel S 17

Lundmark,
E. Gunnar Kn 4 5

Lundmark, Lars-Erik Bo 15

Lundquist, C. Lennart Ju 2

Lundquist, David Fö
8

Lundquist, Olof U
3

Lundquist, Ulla M. L. Ju 6

Lundqvisl, Axel G. B. Ju 41

s. 17 Kontrollera mot PDF

515

Lundqvisl,
David N. A 19

Lundqvisl,
Dick O. R. 15

Lundqvisl,
Lars-Åke S 27

Lundqvisl,
Lennart Kn 7

Lundqvisl,
Marianne A 11

Lundqvisl,
Roland S. Fö 9

Lundstedt, H. Håkan Ä. Jo 21

Lundström,
Beata U 10

Lunell,
Kari-Axel H 10

Luthander,
Erik S 32

Luthman,
Gösta F. 15 19

Lyngsjö,
Gert Ingemar I 39

Läftman,
Lennart R. E 2

Löfberg,
Christer Ju 37

Löfberg,
Kari Axel Ju 6, B 7

Löfgren,
Torsten Hj. Jo 9

Löfmarck,
Madeleine Ju 38

Löfmarck,
Peter Ju 33

Löfstrand, Gad E. A
25

Löfvenberg, Sten Jo
18

Löfvendahl,
Eberhard U 47

Lönn, Hans F. I
19

Lönnerblad,
Sara S 23 45, A 7

Lönngren,
Rune D. Jo 21

Lönnquist, J. Gunnar S 22

Lönnqvisl, Ulf R. Jo
9

Lönnqvisl, Åke S. G. El

Lönnroth, Måns U 4,
I 27

Löven,
Bo C. Kn 18

Lövgren,
Esse T. C. A 4

Lövgren, Lars Göran Jo 5

Löwander, Birgitta E. A 13

Löwbeer, Hans A
7

Lööw, Herbert P. D. Jo 3

Lööw, Maj-Lis H. B
28

M

Magnander, Ebbe E. A. 8 9

Magnusson, Birgitta U 19

Magnusson, Björn H. A 12

Magnusson, Egon S. I. Jo 8, A 5

Magnusson, Göran U 6, A 10

Magnusson, Jan O. 15 19 27

Magnusson, Klas R. Kn 8

Magnusson, Lars Ju
54

Magnusson, Leif I 31, B
33

Magnusson, N. Åke Ju 52

Magnusson, Nils

Ju
31, S 6 36 37 43 44

Magnusson, Robert U 37

Magnusson, Staffan E. Ju 3

Magnusson, Torsten E. 13

Magnusson-Sessler, Gun I.

Ju
16, 8 30, U 1

Malker, Hans S 40

Malmberg, C. Lars E. 8 8

Malmberg, Östen F. G. Fö 3

Malmer, Nils Jo 9

Personregister

Malmeström, Göran

U40

Malmgren, Bert

H 12

Malmgren, Bo

Bo 5

Malmgren, Gun

U17

Malmgren, Kurt K-G.

E3

Malmgren, Lena S
19, Kn 18

Malmqvist, Jan S. N.

S20

Malmsten, Cecilia

UD 3

Mandahl, Håkan

S22

Mangård, Nils

H 17

Mannerfell, Carl 0. G.

Jo 9

Mannheimer, Kaj E.

Jo 10

Mannheimer, Solweig B.

S27

Mannheimer, Sören

I 10

Marcus, Lars E. P.

18

Marcusson, Eric R.
Jo 8, A 14

Marcusson, Olof

U40

Marcusson, Sten G. U
27, A 1 24

de Maré, Stefan S.

Jo 3

Marén, Lars

U33

Marits, Arvo A.

S20

Markborn-Sörås,
Catharina

Ju 13 50

Marken, Kari-Erik

S20

Marklund, Eivor I.

A7

Marklund, Inger

U615

Marmgren, Kerstin

A 15

Martin-Löf, Rutger

18

Martinson, Monica

U30

Martinsson, Bo N. O.

Ju 41

Martinsson, Åke

U 19

Martling, Cari Henrik

U2

Marttinen, Eero 0.

18

Masreliez, Nils G.

A5

Malhsson, Karl-Gustaf

Ju 22

Matsson, Sven-Arne

Bo 2

Malsson, Tommy

85

Maltson, Lisa Ju
3 25 41, A 7

Maltsson, Bengt-Olof T.

S 14 20 28,

U 10 19

Mattsson, Ingemar

Fö 9

Mattsson, Inger

U44

Maltsson, Kjell A.

Jo 4, Bo 5, Kn 5

Mattsson, S. M. Lennart

U2

Mattsson, Stig

U316

Medbo, Å. Evert

A 15

Meethz, Lennart

Ju 42

Mehr, Katrin G.

Bo 5

Melin, Ingemar

19

Melin, K. Lennart

A7

Mellbin, 8. Lennart

82

Melldén, Anna-Lisa Ju
23, U 18

Mellgren,
Tor-Olov O. U 3

von
Menlzer, Louise A 14

Mettinger,
N. D. Tryggve U 2

Meyer,
Lars Kn 15

Meyer,
Lennart H 8

s. 18 Kontrollera mot PDF

Meyerson,
Anita Ju 19

Meyerson,
Per-Martin Jo 9

Meyersson,
Anita S 44

Mildner,
Erwin A. Ju 15, Bo 16 Mileikowsky, Curt S 31, H 10 Millgård, E.Olof (Olle)

Ju 48, Jo 16, U47

Minell, Marita S 24

Minnbergh,
J. Håkan K. Bo 8

Moberg, C. E. Ragnar Jo 3

Moberg, Sven T. B
33

Modig, Jan Otto U
53

Modig, Jonas U
52, Ju 16

Modig
Tham, K. Agneta Bo 19

Mogård, Britt E. T. A 7

Mohall, Carl-Erik Fö
3

Molander, Stefan Ju
48

Molde, F. Bertil U
2, Kn 2

Molin,
N. Rune Ju 7, E 2

Molin,
Olof I 19

Molin,
S. Lennart A 25

Molinder,
Barbro G. M. Kn 4 Monlelius, Jan-Christian

UD
3, B 34 Montgomery, John-Gabriel C.

Jo
9

Mono, Ralph S. Jo 9

Morhed,
Gun-Britt U 3

Mossberg.
K. Holger Ju 30

Mossler,
Åke U 32

Munck,
Johan Fö 9, S 43

Mundebo,
K. Lillemor U 3 6

Municio,
M. Ingegerd A 4

Munke,
Sven K 21

Munkhammar,
Ann Charlotte

U
24 25 51

Muhlenbock, Kjell I. O. B 13

Miillern,
Anders T. Ju 37

Muntzing,
Lars Ju 2

Myhlback,
J. Lennart Bo 15 7

Myhrberg, Harry U 37

Myrbeck,
Arne K. D. B 13

Myrberg,
Mats U 6

Myrdal,
Hans Göran A 4 14

Myrlöv,
Åke E. I 1

Måbrink,
Bertil U. Ju 50

Målare,
Gudrun S 36

Månsson,
Bo S 28

Månsson,
Ingmar U 37

Månsson,
Karin S 38

Månsson,
Sven-Axel S 10

Mårten,
Hans W. I 9

Mårtensson,
A. Iris A 9

Mårtensson,
Bengt C. L. Ju 19

Mårtensson, Nils L. I 14

Möller,
Eva U 35

Möller,
I. Cecilia AIO

Möller,
S. A. Christer I 8 27

N

Naeslund, Lars G.

U6

Narfslröm, Petter

UD 4

Narrowe, Morton H.

U2

Nasenius, Jan

S41

Nallsén, Cari-Edvard

U6

Neergaard, Erik A.

Kn9 16

Nelander, Sven

A2

Nelin, Anders

S 10

Nellevad, Per

13

Nerdrum-Ullman,
Wenche U 6

Nerell, Gunnar H. T.

A5

Netzler, Lars

I 19

Neuman, Håkan

I 19

Niblaeus, Kerstin S. E.

JoS

Nicklasson, Stina A. R,
Fö 5, U 19

Nicolausson, Ulf

U48

Nielsen, Kaj L.

Fö 11

Nielsen, Svante

U22

Niklasson, Ö. 0. Harald

Al

Nilson, Eivor

Ju 23

Nilson, Lars-Erik

86

Nilsson, A. Erik

A2 11

Nilsson, Alde E.

Ju 7

Nilsson, Alf
G. K 10 15 24

Nilsson, Alice H. C.

Fö 6 8

Nilsson, Allan

H2

Nilsson, Anna-Lisa Jo 3

, A 7, I 8

Nilsson, B. Ingemar

Jo 21

Nilsson, Bengt G.

UD 1

Nilsson, Bengt G.

E4

Nilsson, Bengt-Åke

Ju 30

Nilsson, Bernt

Jo 23

Nilsson, Bernt

A5

Nilsson, Björn

U2

Nilsson, Bo

Ju 45

Nilsson, Carina

A 15

Nilsson, Christer

U3

Nilsson, E. Birger

Bo 5

Nilsson, Gunnar E. Ju4f

>,A7,I4

Nilsson, Görel

U 17

Nilsson, Göte

S9

Nilsson, H. Anders

I 19

Nilsson, H. Christer

S23

Nilsson, Herbert

U2

Nilsson, Håkan I.

8 32

Nilsson, Ingemar

K 24

Nilsson, Jan

Ju 41

Nilsson, Jan-Ivan N.

A69

Nilsson, Johnny

U6

Nilsson, Jörgen

Kn27

Nilsson, K. Börje

S28

Nilsson, K. F. Lennart

Ju
2,

S 2, E 11

Nilsson, K. Lennart

Bo 5

Nilsson, Karl Erik Fö
5,

E2, A7

Nilsson, Kerstin

Jo 18

Nilsson, Kjell 0. H.

Bo 6, I 3

s. 19 Kontrollera mot PDF

517

Personregister

Nilsson,

Lars

U
19

Nordenadier, Anders

B4

Nilsson,

Lars-Evald

Jo
16

Nordenfalk,
S. R. E.

E 14

Nilsson,

Lars G.

U6

Nordenskiöld,
Otto

Ju 16

Nilsson,

Lars S. E.

Ju
4

Nordenson,
Per

U52

Nilsson,

Lennart

U53

Nordenson,
Ulf K.

Ju 19

Nilsson,

Lennart

Bo
5

Norderheim,
Paul A. M.

Kn 1

Nilsson,

Lennart K.

Bo
10

Nordin,
B. Tommy

I 19

Nilsson,

Lennart K. F.

Bo
10

Nordin,
Eva

U6

Nilsson,

Matts G.

U6
27

Nordin,
Jan

AS

Nilsson,

Matts G.

AIO

Nordin, Sven-Erik Ju
30 51, H 8

Nilsson,

N. Folke

8
28

Nordin,
Tommy

13

Nilsson,

N. Johnny

K
10

Nordlander,
Nils Brage

SI

,U27

Nilsson,

N.Jörgen

Kn
14

Nordling,
Carl-Einar

E9

Nilsson,

N. Per-Erik

8
34

Nordling,
Lotty A. S 43

, Kn 8 20

Nilsson,

Nils-Arne

Jo
24

Nordlund,
Hanserik

S47

Nilsson,

Nils-Erik

88

Nordmark,
Hans A. Ju

16,

,U51

Nilsson,

Olof

Jo
9 15

Nordqvisl,
Ivar

127

Nilsson,

Owe

I
14

Nordqvisl,
Rolf G.

8 13

Nilsson,

Per-Axel E.

Ju
44

Nordstrand,
Jon Erik

UIO

Nilsson,

Per-Olof

Kn7

Nordslrandh,
Ove H.

U17

Nilsson,

Per-Olov

Kn4

Nordström.,
Sören

I 19

Nilsson,

Ruth

S6

Nordström,
Bengt F.

119

Nilsson,

Sam

Ju
33

Nordström,
Gösta

S5

Nilsson,

Stellan

S37

Nordström,
K. Sivar V.

Jo 9

Nilsson,

Stig R.

Bo
12

Nordström,
L. Anders

E3

Nilsson,

Sven

U27

Nordström,
Lars E.

K21

Nilsson,

Sven Erik

U37

Nordström, Lars-Erik K
24

,U34

Nilsson, Torbjörn M. E. Ju 1S 44

Nilsson, Tore U. I
9

Nilsson, Torsten Kn
2

Nilsson, Ulf Kn 26

Nilsson, Åke A 6

Nilsson-Nobis, E. Paula A. Bo
15

Nipstad, Jan A. E
4

Nisbeth, Åke U 35

Nisser, A. Marie L. Bo
11

Nisser, Cari Wilhelm B. Jo 5

Nisser, Per-Olof Kn
3

Nitlzell, Gunnar O. Ju
9

Nilzelius, Tor Ju
50

Nivenius, C. Olof (Olle) Kn 3

Noaksson, Hans E. 8
9

Nohriander, Åke S
22

Nolte,
Lennart R. J. S 14 34

Noltorp,
Lars G. N. E 3

Noord,
Laila M. Bo 15

Norberg,
Lars R. UD 2

Norberg,
Randolph U 7 40

Norberg,
Sven Ju 9, 8 15, H 8

Nord,
Karl-Erik Ju 33, B 4

Nordangård,
Magnus U 10

Nordbeck, Gunnar Kn 1, Fö 5

Nordberg,
S. Ivar S 2

Nordbäck,
Magnus UD 4

Nordell,
J.Olof C. K 10 22

Nordell,
Siv A 14

Norden,
Christer Kn 4

Norden,
Joar Ju 6 20

Nordström, Marie U
17

Nordström, Tore U
44

Nordwall, Ksenia A
14

Norell, Ove A. 13
12

Norell, Thomas. B 17, Jo 15

Norell, Torsten 8. I
3

Norén, Agneta E
11

Norland, Sven-Anders Ju 7

Noriander, Torsten A
10

Noriin,
Åke U 6

Norling, Bengt O. Fö
11

Noriing, E. Gunnar E. Kn 5

Norling, S. Åke K IS, I 10

Noriing, Åke 110

Normann, N. Göran B
20

Normark,
Georg R. Ju 50

Norrbom, N. Claes-Eric

K
18 22, I 3, Kn 5

Norrby,
J. Sören Bo 5,1 3

Norrby,
Jonas V. Ju 7

Norrby,
Kari-Eric U 22

Norrman,
Bo U. S. 8 2

Norrman,
Sten-Inge H. Fö 2

Norrthon,
Peter S. Fö 7

Norström,
Bengt U 13

Norström,
Carl S41

Norström,
Göran K 10

Nyberg, F. Jan-Erik A 10 12 16

Nyberg,
Gunnel S 35

Nyberg,
Lars (-Uno) A 18

Nygren,
Arne J. Ju 42 43

s. 20 Kontrollera mot PDF

Nygren,
Birgitta U 4

Nygren,
G. Ingemar S 1

Nygårdh,
Christina U 48

Nygårds,
Peter Jo 24,1 20

Nykvist,
Ann-Christin H 12 17

Nyländer,
L. Rune I 19

Nylund,
Elisabeth U 16

Nyman,
Bengt Bo S

Nyman,
Kjell U 48, Bo 5

Nyquisl,
Cari-Erik I 19

Nyquisl, Per-Olof (Ola) G.

Bo
1 36

Nyquisl,
S. Yngve Ju 15

Nyqvist,
Cari-Erik I 19

Nyqvist,
Christer I 9

Nyqvist,
N. Tore Kn 1

Nyqvist,
S. Yngve K 10

Nyrén,
Bengt H 16

Nyrén,
Lars S 37

Nystedt,
Stig H. Fö 7

Nyström,
Cari Gustaf I 19

Nyström,
Göran K. K 12 21

Nyström,
Holger R. B. Jo 3

Nyström,
Jan-Åke Ju 37

Nyström,
Lars A. E 4

Nyström, Lennart K 22, Kn 15

Näslund,
Arne U 17

Näslund,
Hans U 37

Näslund,
Nils Erik Jo 13

Näslund,
Per Olof A. A 5

Näslund,
Siv I 27

Näsman,
Dan M. B 22, I 39

Näsman,
Lars A. 119

Näsvall,
Björn G. I 28

Näverfell,
Arne S. Bo 8,1 1

Nörby,
Bengt D. A 2 11

Nöteberg,
Rolf M. Ju 12

O

Odelberg, Axel

120

Odelius, Bo G.

E7

Odelsparr, Margit E.

U3 19

Oden, Nils A. G.

I 14

Odenberg, Mikael I.

A 10

Odhner, Clas-Erik

HIO

Odre, Torsten

U19

Offesson, Per-Erik

132

Ofstad, Harald

A 13

Ohlin, Maja

Jo 24

Ohlin, Tomas

U23

Ohlson, Björn I.

Bo 7

Ohlson, J. S. Ragnar

Jo9, U 15

Ohlsson, J. Staffan C.

87

Ohlsson, K. Agneta

Ju 14

Ohlsson, P. T. Ingvar

Ell

Ohlsson, Sven I. B.

K 11

Öländer, Anders

UD 3

Öländer, Håkan

U23

Öländers,
Anders O. E 7

Olausson,
B. Göran Jo 16

Olby,
A. Jan E. E 7

Olding,
Per E. M. Jo 10 21

Olerud,
Eric Hj. Jo 4

Olhede,
Torleif E. B 24

Olivecrona,
Christina A 15

Ollen, R. Joakim

Ju
17 37, S 13, 8 33

Olofsson,
Gunnar S 34

Olofsson,
H. P. O. All

Olofsson,
L. Göran B 2

Olofsson,
Nils O. I 28

Olofsson,
Staffan U 2

Olson,
Gösta I S

Olson,
Hans Christer B 7

Olsson, Agne Henry O.

Ju
9 16, U 10 22 23 32

Olsson, Artur H. S. U 7 17, A 21

Olsson,
Bengt S 33

Olsson,
Bengt U 6

Olsson,
Bengt M. Jo 3 21

Olsson,
Bertil O. B 1

Olsson,
Billy U 3

Olsson,
Birger S 24

Olsson,
Birger U 2

Olsson,
Birgitta U 15

Olsson,
Börje S 12

Olsson,
E. Billy Ju 7, Fö 3

Olsson,
E. Olof 8 9

Olsson,
E. Ragnar B 5

Olsson, Elvy

S
39, A 7 23, Bo 14 15

Olsson,
Gudrun I 5

Olsson,
Gunnar I 32

Olsson,
Gunnel S 27

Olsson,
H. Å. Lennart A 8

Olsson,
Hanna S 10

Olsson, Ingrid U 40, Kn 14 16

Olsson, Jan G. Jo
27

Olsson, Johan A. B
28

Olsson, K. Börje Jo
24

Olsson, K. E. Esbjörn Bo 7 S, I
1

Olsson, K. Olle A
25

Olsson, K. Åke I 3

Olsson, Karl Erik T.

'
Ju 26, Jo 9, I 19

Olsson, Kari Erik T. 121

Olsson, Lennart K
10

Olsson, N. Martin Ju
3

Olsson, O. Bertil Jo
13

Olsson, Orvar Ju
43

Olsson, Orvar S
12

Olsson, P. L. Göran Ju 27 35

Olsson, Per-Olof Jo
21

Olsson, Per Sören U 22 32
51

Olsson, R. Cyril B
35

Olsson, Rune I. Bo 2 9, Kn 4

s. 21 Kontrollera mot PDF

Olsson, Sten G.

Kn7

Olsson, Stig E.

Ju 37

Orava, Olavi A. (Olle)

SI

Ording, Jan J

u43, S 12

Orehag, Lennart S
34 43, U 19

Orkan, Inga-Britt

U4

Orrell, Margareta E.

S30

Orrell, P. Krister

Bo 10 14

Orring, Ulla B.

A7

Orrö, Sven-Erik

S36, HI5,

Fö 5, S 9

Orton, Frank L. B.

Ju 31

Oscarsson, Berit

U17

Oscarsson, Bo S.L

A 15

Oskarsson, Ingegärd J.

Ju 13

Österman, Dag J.

Ju 2

Osvald, Thomas

S13

Ottander, Chris

U23

Olloson, Ivan

Ju 23

Ottoson, Lars

Bo 9

Ottosson, Hans

U37

Ottosson, Magnus

U2

Owens, Marie

U6

Oxelberg, Marian

S23

Palm,
Anders Ju 8

Palm,
Böret S 12

Palm,
Elisabeth S 43

Palm,
Hans G. G. Fö 6, A 19

Palm,
R. Elisabeth

Ju
36, Kn 8 18 27

Palm, Sven-Olof B. Bo 12

Palmaer-Johansson,
S. G. Eva A 7

Palmborg, Olle U 22

Palmcrantz,
Hans U. Kn 9

Palme,
Sven C. G. B 14

Palme,
Thomas O. V. Jo 10

Palmer,
S. A. Anders I 11

Palmgren,
Irene A 7

Palmlund,
K. Ingar A 15 18

Palmlund,
Thord G. S 34, A 4 23

Palmqvist, Margareta Bo 13 15

Pantzerhielm, H. Henrik G. Fö 3

Pantzerhielm, Sigge-Wilhelm I 34

Paul, Lars U 6

Paulsson,
E. Ingvar Kn 8

Paulsson,
G. Valfrid V. 121

Paulsson,
Kurt-Inge Ju 7

Paulsson,
Solveig U 18

Paulsson,B.
Staffan J. Kn 9

Pedersen,
Zaid O. B. B 13

Pedersson,
Ingemar Fö 9

Pehrsson,
Maj R. S 28

Pehrzon,
Lars H 15

Pekkari,
Olle U 19

Pellbäck,
E. Gösta

U47,
Bo 9 17 IS

Pellijeff,
F. H. Alexej K 19

Pennlöv,
Jan Ju 25, U 23 32

Pentinsaari,
Helena S 27

Pers,
Anders H. U 53

Persson,
Alve S. 13

Persson,
Anita T. E. B 29

Persson,
Ann U 6

Persson,
Ann-Christine K 10 20

Persson, B. Göran H. Ju 51

Persson,
Bengt R. A 19

Persson,
Börje K 13

Persson,
Börje U 6

Persson,
Cari G. Ju 52,1 10, Kn 17

Persson, Gert I. E. Ju 44

Persson,
Gustav S 32 2, Bo 11

Persson, Gustav E. Ju 27

Persson,
Göran U 38

Persson,
Göran A. Jo 4 10, I 5

Persson, H. Magnus W. Ju 26

Persson, Hans-Inge A 14

Persson,
I. 8. Gunilla K 11

Persson,
Inger H 11

Persson,
Ingvar K 15

Persson,
Jan U 27

Persson,
Lars E. H. E 4

Persson,
Lars G. 114

Persson,
Leif G. W. Ju 19, S 10

Persson, N. Ingvar Bo 11

Persson,
Nils Elis I 3

Persson,
Nils Eric E 1

Persson,
P. Östen U 39

Persson,
Per-Ebbe U IS

Persson,
Per Erik Kn 2

Persson,
R. Eskil H 1

Persson,
R. Kjell-Åke Ju 8, S 23

Persson, Rolf I 1

Persson,
S. Erik Ju 26

Persson,
Sven-Åke S 9

Persson,
Tore K 10

Persson,
Torsten A. I. 119

Persson,
Valdemar U 22 32

Persson-Tanimura,
Inga A 1

Peterson,
Carl-Gunnar

Bo
17, Kn 14 27

Peterson, Christer B. O. 8 12

Peterson,
Staffan A. A. Ju 12

Petersson,
Ann-Marie U 18

Petersson, B. 1. Lennart I 3

Petersson,
Hans E. Ju 31 42 43

Petersson, Olof H. E. 19

Petersson, Per M. Fö 5,
S 9

Petersson, S. G. Roland I 14

Petersson, Stig-Åke S 19

Petrelius, Torslen Jo
15

Petrén, Gustaf Kn
15

Petri, Bengt I 3

Petri, Cari Axel UD
4, Ju 7

Petri, Gunnar U 52

s. 22 Kontrollera mot PDF

Pelrusch, Inger E. U
6

Petterson, Hans H. J. Jo 6

Petterson, Lars-Olov Fö 3

Pettersson, A. Georg Ju 30

Pettersson, Bengt A. G. El

Pettersson, Eric I
19 3 11

Pettersson, Gunnel U
13

Pettersson, Hans H 12,
Ju 38

Pettersson, Harald Jo 18
19

Pettersson, Jan-Olof Jo 19 6

Pettersson, Kenth J. L. U 6

Pettersson, Lars Ju
30

Pettersson, Lars-Olov Fö 11

Pettersson, Lennart U 19

Pettersson,
Margareta E. A 14

Pettersson, Mats I 20

Pettersson,
N. Lennart

S13,
8 33, A12, 15

Pettersson, Per E 2, Ju 12,8 18 28

Pettersson, S. Arne B 9

Pettersson,
S. Åke

S
1 36 43 6, Kn 27

Pelzäll, Ingvar Fö 11

Peyron,
Ulf Ul,Jul6

Pihlgren,
L. Gunnar U 23

Piltz,
Anders U 2

Platemar,
Sven-Åke Fö 11

Platin,
Ulla Britta A 7 23

Plym
Forshell, Kerstin H 12

Polstam,
K. Åke S. Ju 17, 8 35

Pontén, Erik J. Ju 35

Prawitz,
Jan UD 1 2

Preisler,
Gunilla U 10

Printz,
Bengt-Åke L. 8 9 13

Pripp,
Nina M. E. Ju 23, S 17

Pursche, Werner S 40

Putzig,
Max I 28

Påhlman,
Anders T. Ju 25

Pålsson,
E. Roland Bo 15

Pålsson,
N. D. Lennart Ju 47

Pärson,
Hanns B. S. 8 12

Pääjärvi,
K. Erland Jo 25

Qvarfort,
Anne-Marie A 14

(3wist,
Lars S. E. Ju 39

R

Raallamaa,
Bo W. AIO

Rabenius,
Lars E. Ju 25 33

Radesjö, G. Wivi-Anne B 13, Jo 9

Ragnarsson,
Eva U 16

Raicevic,
Erica A 7

Rainer,
A. Ove B 26

Ramm-Ericson, Michael 8 35

Ramnek,
J. Lennart Bo 8

Ramström,
Dick O. 131

Randers,
Jan E. 13

Rangnitt, F. Harald O.

Fö 5, 8 27, Kn 17

Rangrost, Johny A. P. AIO

Ranland, Bengt A
23

Rann, Stig I 14

Rapaport, Edmund Kn
4

Rask, Lena U 18

Rasmuson, Anders S. H. 15

Re, Valerio A 13

Redbrandl, Lars-Göran

U 13, Jo 9,15

Redegren, Nils B. Bo 12

Redemo, Arne A. A
14

Regnéll, Cari Göran S
2

Regner,
Göran U 32, Ju 51, Kn 15

Rehn, K. Magnus A 18

Rehn, L. Gösta S 6

Rehnberg, K. Bertil A
7

Rehnström, K. Åke H. Bil

Reidius, Mats A. Jo
23

Reinans, Sven A
4 23

Reinius, Ulla B. I S

Reiter, Ole Bo 13

Rekke, Lars I 36

Rembo, Sonja S 44

Remens, Eva A 16

Remgård, Arne U
4

Renbjer, N. Lennart K
20

Renborg, Greta U
44

Renborg, Ulf B:son Jo
3

Renck, Per Olof 131

Rendahl, Olle U 6

Rengholt, Ulf I 3

Renlund, R. Gösta Jo
23

Renmyr, Lars E. Ju
2 6

Rentsch-Jonas,
Peter A. Bo 14

Resare, Alf C. R. Fö 14

Reuterswärd,
Anders I 14, A 10 12 Reuterswärd, B. Edvard

B25, U 11 25

Reuterswärd, Erik A. P. 8 14

Revborn, Lennärt K
13

Rey, Lars UD 4, I 5

Rhodin,
Barbro Jo 15

Ribbing, Robert Kn
14

Riberdahl,
Curt S. Kn 12 24

Ribrant, Gunnar C. H. I 14

Richardson,
N. Gunnar E. U 15

Ridal, Håkan Kn 4

Ridderslad,
Gunnar C. A. Fö 6

Ridderslrand-Linderoth, E. Inger

A. Ju26, Knl3

Riesenfeld, Harald U
2

Rimvall, Per O. Ju
13

Rindborg, Stig A. J. A
8 i

Ringborg, Bengt K
5

Ringborg,
Erland S1U6 15

Ringborg,
Mats UD 4

s. 23 Kontrollera mot PDF

Ringholm,
Bosse I. K. A 14 21

Ringström,
Björn M. Ju 2

Risberg,
Alli U 6

Rispe,
Curt B. B 8 14

Ristarp,
Jan U 44

Ritanoro-Niva, Marja-Riita A 14

Rittsél,
K. Ingvar Fö 7

Rodéhn,
Olle U 23

Rodhe,
Birgit U 40 44

Rogestam,
A. Christina U 6 27 31

Rolén,
Mats S 39

Rolfson,
Bo G. R. Kn 24

Rollen, Berit M. Si 34, A 7 12 21

Roman,
Rolf-Erik B 18

Romander, Holger A. G. Ju 2, S 43

Romanus,
Gabriel S 44

Romberg, N. Wilhelm A. Fö 8

Romson, Rolf Ju 26 50, Kn 9

Ronne,
Bengterik K 21

Ronne-Björkqvist, Ingrid A 5

Roos,
A. G. Thorbjörn Kn 13

Roos,
Arne K. Jo 15

Roos,
Cari Martin Ju 8 46

Roos,
J.Olle E6, 8 31

Roos,
Åke R K 21, Il

Roosmark,
Per-Olov K 21

Ros,
Mikael H 10

Rosander,
Tom Bo 5

Rosberg,
Klas R. I 3

Rosborg,
Chariotte Kn 4

Roselius,
Anders Kn 5

Rosell,
E. Egon Fö 11

Rosén,
J. Axel B 24

Rosenblad,
Urban S. A 7

Rosencrantz,
Gunde Ju S

Rosengren,
Björn Jo 22

Rosengren,
Judilh Kn 16

Rosengren,
Lars Ju 33

Rosenlund,
P. Arne Bo 8

Rosenlund,
Stig U. U 22

Rosin,
Gunnar A. I 28

Rosing,
Svante U 1

Roslönn,
Ulf S 5

Rosqvist,
C. Gunnar K 22

Rostvik,
Allan U 47

Roth, Christer S
12

Royen,
Sverre N. H. A 7

Rubinstein,
Harry I. U 2

Rude, Karl R. K 2

Rudhe, Stig H. Bo
17

Rudholm, Gösta H. Bo
8

Rugfell,
K. E. Lennart A 7

Ruin, Olof U 37

Ruke-Dravina, Velta T. A 4

Rundlöf, Arne H
6, Ju 2

Rundlöf,
Ragnar Bo 14

Rundquist, Gerhard LA. 131

Rundqvist, Kari-Ingvar A 11

Rune,
Christer L. Ju 6

Riidel,
Wolfgang U 30 5152

Rybeck,
Bo UD 1, Fö 7, S 9

Ryberg,
Kurt A. A 15

Ryd,
Harriet U 37

Rydberg,
Björn R. S 37

Rydberg,
J. Å. Lennart Kn 25

Rydberg, Kari-Evert Jo 13, H 6

Rydberg, Lennart H 12

Rydell,
Peter Ju 41

Rydén,
Alex B. R. Kn 1

Rydén,
H. Rune O. A 5

Rydén,
Jan E. B 26 3S, A 1

Rydén,
Kjerstin S 38

Rydén,
Lena 8. K 15

Rydén,
Nils Kn 26

Rydén,
Rune Jo 23

Rydén,
Sven G. Kn 11

Rydh,Jan
R. E 3

Rydin,
Bo Göran I 11

Rydle,
M. Birgitta U 19

Rylander,
Gunnel I. E 6

Rylander,
Nils 8. Ju 7

Rylander,
Ola S 23

Ryman,
Sven-Hugo G. AS

Rådmark,
Johan U 6

Rådström,
Dag T. U 35

Räf,
Lars E. Jo 22

Rämgård,
Rolf I. E 2

Rätlö-Nilsson,
Lydia S 27

Röcklinger,
Anna-Stina S 45

Rödén,
John O. G. 119

Röhnisch-Slröm,
Ann-Margret

I
12

Rönmark, John S 22

Rönmark,
Walter U 48

Rönnberg,
Mats Ju 39, Bo 8

Rönnmark,
Christer Bo 7

Rönnung,
Catarina E. M. U 23 Röst Andréasson, E. Barbro Ju 23

Saebö,
Magne U 2

Sagrén,
K. Åke Fö 5

Sahlén,
Anders F. E 4

Sahleström,
Britt L. 119

Sahlholm,
Bo U 34

Sahlin, Jan S 39 40, Kn 12 24 27

Sahlström, A. Margareta G. B 30

Sahlström,
Sven U 52

Saitton-Burman,
Ellen U 13

Salin,
Sven U 17

Salsbäck, K. Johan 8
6

Sambergs, Åke S
24

Samuelsson, Bengt U
36

Samuelsson, Elvy L. A 7

Samuelsson, Ingvar S 14

Sandberg, A. Birger U
1

s. 24 Kontrollera mot PDF

Sandberg, Hans A. S. Ju 12

Sandberg, K. Bertil A
2

Sandberg, Lars S
20

Sandberg, Lennart Ju
21

Sandberg, Owe S
24

Sandberg, Ulf Fö
3 5

af Sandeberg, Gustaf
(Gösta) W.

8 34 af Sandeberg, J. D.
Fredrik-Adolf

B 11

Sandebring, Hans S 43, A 12

Sandéhn, Margit S
27

Sandelius, Kerstin Ju
23

Sandell, Arne Ju S

Sandell, Ulla U 27

Sanden, Peter E
4,1 11

Sandesten, F. Stefan I 19

Sandgren, C. Lennart K
21, E 11

Sandgren, Gösta Fö 3

Sandlund, Maj-Britt L. Kn 8

Sandqvisl, B. Eje G. Jo
13 24 25

Sandqvisl, Inga-Britta U 34

Sandström, Anders G. UD 1

Sandström, Annika Ju
42

Sandström, 8. Gustaf T.
8 21,18

Sandström, Björn I 3

Sandström, Christina
H. Bo 15

Sandström, Gustaf I 32

Sandström, Staffan H 2 6
11 15 17

Sanmark, P. Arvid L. U 39

Sanne, Christer U
4

Sannegärd, Wilhelm S
24

Santesson, Lars U
7

Sauter, Willmar U
42

von Schantz, Dag I.
H. Jo 3 25

Schedvin, Sven-Olof U 6

Schelander, Pär Bo
5

Schelin, Leif Ericsson U 6

Scherman, Karl Gustaf

Ju 26, Bo 12

Schierbeck, Per W. Ju 7, E 3

Schirren, Nils Ju
46 50

Schnell, Stefan Bo
13

Schotte, J. Lennart H. I 19

Schuback, Bengt J. Fö
5

Schultz, J. Allan S. B
1

Schultz, Kerstin Ju
30

Schutt, Torgny S. R. 15

Schöier, Hans E. Ju
25

Schöldslröm, Ulf C. W. U6

Schön, G. Åke A
15

Schönberg,
Astrid Ju 22

Schönmeyr,
C. Richard A.

Ju
8, E 7

Secher, Jörgen U 2

Sedvallson,
B. Gunnar H. Bo 11

Seger, E. Walter I 3

Segerfalk,
I Bertil T. All

Segerström, Ingrid
S 28, K 18

Segrén, Tage A. W. Fö 13

Sehlberg, E. Willy A
16

Sehlin, Halvar Bo 5

Seid, Björn I 34

Seipel, Peter M. Ju
2

Selg, Håkan I 14

Sellgren, Rolf O.M. K 12
18

Sellvall,
L. Göran 8 25 27

Selmer,
Clas I 20

Selö,
Christer Fö 3

Seregard,
B. Ingvar V. I 4

Sergenius,
Tore G. H 16

Serner,
Uncas S 46

von Seth Pehr Kn
4

Setréus,
Åke E. S 24

Setlerlind,
Bo A. I. Kn 2

Sibbe,
Tora U 19

Sibbmark,
Bengt S 33, U 48

Sicking, Kari-Otto K
15

Sidenbladh, Kari J. E. K 2

Sidenbladh, Thomas R U 15

Siegbahn, Bo Ju 12

Sigfridson, C. A.
Richard I 10 Sigfridsson, Sven-Erik I.

K 11, JoS, Kn 14

Signell, E. Sven-Gösta S 14

Silén, Ulla-Britta Jo
20

Silfverstrand, Bengt H. B 22

Sillen, Bo S. A. I
10, Kn 5

af Sillen, Jan UD 3

Simma, Lars H:son U
13

Simonsson, Tord L. W. Kn 2

Siversen, Bengt I. Ju
18

Sjunnebo, K. Ivan L. Ju 7

Sjöberg, Hans B. I
19

Sjöberg, Hilding S
6

Sjöberg, K. G. Magnus Ju 2

Sjöberg, Kari H. S
40

Sjöberg, Lars-Olof U
40

Sjöberg, O. Torgny Jo 13
24,1 19

Sjöberg, Svante H 12,1 12 30

Sjöberg, Tage B. S
10

Sjöberg, Tommie U 31,
Jo 6

Sjöblom, Per Å. G. B
30

Sjögreen, Lennart Ju
50

Sjögren, Bengt L. 8. Ju 18

Sjögren, Lennart U
2

Sjöholm, Eric G. R. Fö
3

Sjölander, A. G.
Katarina A 16

Sjölin, Jan P. Kn 17

Sjölin, Staffan S
22

Sjönell, Marianne S 45
47, 8 26

Sjönell, Sven U 1

Sjöquisl, Hans E. K
17

Sjöqvist, Brita U
19

Sjöstedt, K. Lennart
T. K 2 13

Sjöstedt, Stig Fö 5

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjöstrand,
A. Mals T. 8 110

Sjöström,
Alf 131

Sjöström,
Kurt S 44

Sjöström-Hedge,
Ingela Bo 6

Skagersjö,
Bengt K 15

Skala,
Björn UD 1 2

Skantz,
Anna-Greta Ju 8, S 34,1 3

Skarell, Gunnar E. A. B 2 10

Skarstedt,
Cari-Ivar S. Ju 24, Fö 9

Skarvall, Kari-Erik Ju 2 17, Fö 10

Skilje, Ivar Kn 25

Skilje,
Tord G. A 19

Skillner,
Rolf G. S 43, B 26, A 2 10

Skog, Rolf R. E 2

Skoglund,
Caj U. S 9

Skoglund,
Eric Jo 15

Skoglund,
Lena U 44

Skogö,
Ingemar E 11, B 15

Skutnabb-Kangas,
Tove A 4

Sköld,
B. Anders Ju 13

Sköld,
Lars G. U 27

Sköld,
Per I. Jo 6

Sköllerholm,
S. Ove J. B 6, H 11

Slunge, G. Walter R. Kn 25

Smedby,
Björn S 40

Smedmark,
Göran G:son S 23

Smith, A. Åke 8 17

Smith,
Harald S. W. U 25

Smith,
Jan Kn 7

Smitt,
Myrna E. D. A 7

Snicker,
Raija A 4

Snihs,
Jan Olof 121

Sohlberg,
Norah I. A 7

Sohlenius,
Gunnar H. 114

Sohlman,
Åsa I 19

Soininen,
Maritta A. A 4

Sommar,
Carl Olov U 23

Sonnerby,
Claes H 11

Soysal,
Besim A 13

Sparre,
Bengt Jo 19

Sparring,
Leena U 16

Sparrman,
Cari-Axel U 7

Spendrup,
K. Aksel B 7, A 25

Spångberg, Jan Fö 3

Stadier,
Claes-Göran Knutsson

Bo
12

Stagh, Tommy Ch. Jo 6

Stahl,
Ivar Bo 7

Stahre,
N. Gunnar Jo 14, I 19

Slarell, Lars 131

Stark, Börje I 14

Stark, Hans O. A
16

Stark, K. Birger S
6

Starkerud, Lars I. B
28

Starlander, Lillemor Kn
16

Starup-Mårtensson, Helena

S39 40

Stattin, Marianne E. A 14

Sleen,
F. Peter U 4,1 5

Sleen,
Göran A. K 1

Stefan,
Ljubica A 7

Stenbeck,
B. Gösta I 19

Stenberg,
C. Elisabet A 21

Stenberg,
J. Nikolaus Jo 20

Stenberg,
Leif E. Bo 11

Stenberg,
Tage U. A 4

Stendahl,
Christina U 16

Stenefeldt,
Ulf I. Ju 11

Stenkula,
Peter U 16

Stenlund,
Kjell A. K 17

Stenlund,
Roland U 22

Stenmark,
Bengt-Erik K 2

Slenquist,
Margareta S 28

Stenqvist,
Gunnel M. U 11 13

Stenson,
Bo S 22

Sténson,
Britt-Marie I 3

Stensson,
S. L. Börje 8 S

Stensson,
S. Lars-Gösta Kn 2

Stephansson, Jan S 13 32, A 12

Stephansson,
Ove U 37

Sterfelt,
Ove P. E. I 30

Sternby,
Björn UD 3

Sterne,
Bengt G. I 3

Sterner,
Gunilla B. A 7

Sterzel, Fredrik A. C.

Ju
36, S 44, A 22, Kn 12 20

Steller,
Emil U 20

Stiernsledt,
K. Jan T. U7 51

Sligare,
Jan A. AIO

Stjernström,
O. Ingolf E 13

Stjernström,
Per I 32

Stolt,
Lennart Kn 11 IS

Storm,
C. Olof Ju 16

Strand,
Auli U 30

Strand,
Birgit S 35

Strand, Kari-Erik

Fö5
11,S 1 20 23 30 32 36

Strand, Lars B. Ju 23, S 30, Bo 10

Strangert,
Per-Olof I 5

Streijffert,
Helena U31

Slriby,
I.Christina K 12

Slridh,
Arne U 6

Stridsman, Torsten U. Jo 5 20, A 8

Strindberg, Per-Olof J. Ju 30, Kn 5

Stripple,
S. Lennart Kn 2

Stroh,
Olof Fö 9

von Strokirch, Bengt Jo 16

Stråby, Kerstin U
37

Stråth, Claes S
45, A 9

Ström, Gunnar U
10

Ström, Gunnar O. F. U
6

Ström, Htun H 17

Ström, Ivan S. B
14

Ström, Lennart I
10

Ström, Märta U 19

Ström, Turid Ju
9 11 19

opaginerad Kontrollera mot PDF

Strömberg,
K. Håkan Jo 3 15 Strömberg, Karl-Erik J.

Ju 15, S 27

Strömberg, Rolf E. Ju 26

Strömberg, Silja K. U
7

Strömberg Krantz, Eva U 2

Strömberg-Levin,
Birgitta Kn 26

Strömblad, 8. Charies R. Fö 2

Strömblom, Bengt Y. Jo 27

Strömbäck,
Eriand H. D. Ju 35

Strömbäck, Stig UD 2

Strömgren, Bo E. K 12,
I 34

Sturkell, Cari-Edvard S 19

Stymne, Anders S
24

Styring, Sten Ju
21

Styrud, S. Josef Kn
8

Ståhlberg, Karin H
16

Stål,
B. Torbjörn Kn 17

Stålberg,
Marianne G. E.

A 7, Kn 5

Stålberg,
P. Lennart I 9, Kn 4

Stålbo, Per-Olof S 1

Stålebrant,
Rolf H 15,1 3

Stålhammar,
Bert E. J. U 6

Stångberg,
Olle E 14, 8 31,128

Sundberg, Anita H 11

Sundberg,
Carl-Gustaf I 19 32

Sundberg, E. Bertil Kn 17

Sundberg,
Erik D. Kn 13

Sundberg,
Hans E. S 20

Sundberg,
Ingrid E.

Ju
3, UD 2, U6

Sundberg, Kjell M. K 10 20 24

Sundberg, L. Ove I 31

Sundberg,
Per Bo 18

Sundberg-Falkenmark,
Malin F.

S. Jo 9

Sundblad,
K. Erik Ju 7

Sundblad,
Yngve Ju 18

Sundbom,
Lars T. Bo 16

Sundbom,
Magnus 19

Sundelin,
Dick Kn 5

Sundelin,
Leif C. Bo 12

Sundelius,
Claes-Göran T.

B
33, U 32

Sundelius, Ove R. S. Fö 9

Sundell,
Björn E. G. Jo 21

Sundén,
S. Bo H. A 9

Sundgren,
E. Roland E 13, A 7

Sundin, Åke H 15 16

Sundkvist,
K. R. Tage E 2, B 5

Sundling, Sylvia S 30

Sundman,
Per Olof B 30, U 10

Sundquist, A. Åke Ju 27

Sundström,
Björn G. U 3

Sundström,
Gudrun

Fö 5, U 33, H 8

Sundström, Gun-Britt U 2

Sundström, Kerstin H 7
6

Sundström, Olof G. Fö
11

Sundström, Sten U
51

Sundström-Feigenberg, Kajsa

S39

Sunnerman, Karl-Erik Bo 16

Svahn, Bertil A. Ju
15

Svahn, Hans L. 112
36

Svanberg, Gösta Jo
16

Svanberg, Lars U
10

Svanfeldl, Gunnar I
19

Svanfeldl, Göran H. U 3
6

Svanström, K. Ivan H.

Ju
48, U 47, Jo 23

Svantemark, Lennart S. I. K 15

Svantesson, Magnus Kn 26

Svartberg,
Kari-Erik Fö 3, Kn 17

Svedberg, Ingrid 8 27

Svedin,
Uno Jo 9

Svedjemark,
Gun Astri Jo 14

Svegfors,
J. Mats A.

Ju
26, B 9, Bo 3

Svegrell, Tomas Bo 5

Sveningsson,
Per Johan I 19

Svenningsson,
Karl-Axel H. B 28

Svenson, Gösta E. I 3

Svenson,
S. Göte Jo 8 10, Bo 15

Svenson, Sven G. E 3

Svensson,
Arne Jo 23

Svensson,
Bengt Olof Jo 15

Svensson,
Carl-Gustaf Å. B 15

Svensson, Cay Bertil K 1

Svensson,
Evert I. S 44, Ju 3

Svensson,
Gunnar

S34, U 13 33 44

Svensson, Svensson,
Svensson, Svensson, Svensson, Svensson, Svensson, Svensson, Svensson,
Svensson, Svensson, Svensson, Svensson, Svensson, Svensson, Svensson,
Svensson, Svensson, Svensson, Svensson, Svensson,

Harry U
19

Inge
G. S 2 23 45, A 16

Bo
3

Ju 42

A4

U3

S 1 35

S35

Bo
3

Ju
25

Kn
11 12

Jo
3

BoS

ES

Kjell
R. Lars G. B. Lennart G. M. Allan Margareta Marghita Nils-Eric Olle F. S. Per
S. Ove S. Börje F. S. Erik S. Göran

S.I.R.
Ju 7 15 26, Bo 7

S.K. Tuve K 12

S.Raymond
Fö 3, AIO

S. Ulf Jo 10

Sten U
IS

Sten
I. H 12, A9 10 23

Sven Eric S 45

s. 3 Kontrollera mot PDF

Svensson,
Sven-Erik I 3

Svensson,
Torbjörn U 17

Svensson,
Torsten V. Kn 7

Svensson,
Åke E. F. E 5

Svensson,
Åke G. B 12

Svensson,
Åke L. R. Fö 11

Svenungsson,
Birgitta U 2

Sverne,
Tor E. Ju 23

Svonni,
Mikael U 13

Svärd,
Göran S 23

Svärd,
Kari-Erik Fö 13

Svärd,
Stig U 10

Svärd,
Stig Olof Jo 4

Swahn,
Claes-Göran U 48

Swanstein,
Stig N. S. K 5

Swarén,
Ulla S 31, A 15

Swarting, Sven K 10, I 39

Swartling,
Anders J. A. 8 21

Swartling,
Fredrik S 14

Swartling,
Ingela U 17

Swedberg,
Bo S 43, U 22

Swedin,
Bo W. B:son A 13

Swegen,
Joel A. Bo 12

Swärd,
Åke E. 13

von
Sydow, Gunnar K 10, Jo 14

Säfbom,
Eriand K 2

Säkk,
Kari Jo 23

Sälde,
Henry S 34

Sätre,
Åke Ju 48

Sävborg-Lundgren, Görel U 15 16

Sävenstrand,
Ulf S 25

Söderbaum,
Peter S31

Söderberg,
Bengt S 38

Söderberg,
Bo G. A 18

Söderberg,
Elmer Ju 14

Söderberg,
Hans I, Bo 12

Söderberg,
Lena B. I 19

Söderberg,
Per-Olof S 30

Söderberg,
Ragnar S 9

Södergren,
Lars-Olof I 27

Söderiind,
Olof U 10

Söderlund,
A. Göran Ju 2

Söderlund,
Herbert Ju 37

Söderman,
Elis A. S 5

Söderman,
Olle U 36

Söderqvist,
Bengt O. A. SI

Söderqvist, Oswald E. J.

UD 4, 121

Södersten,
Bo Å. B 30

Söderström, B. Olof E 14

Söderström, Bengt H. T:son Bo

9 13 15

Söderström, Karin U
33

Söderström, Kurt I. W. 8 4

Söderström, Nils U 16 17, A 14

Söderström, Olof S
36

Sörberg, Bo 13

Sörenson, Torsten N. Kn 3

Tallroth,
N. Börje Kn 4

Tallroth,
Tore UD 3

Tamfeldt,
Bengt G. Fö 3 6

Tamm
Buckle, Monika A 7

Tarschys, N. Daniel

Ju51,Ell,B9

Tavemark,
Rune Kn 26

Tegenfeldl,
Hans G. Fö 7

Tegman,
L. Olof A 21

Tegnér,
Per Fö 11

Tegnhed,
Lars A. Kn 19

Teleman,
Ulf U 2

Telestam,
Gösta L. E 9

Teljsledt,
Håkan A 5

Tell,
Wilhelm Jo 14

Tengberg,
Bo E. Jo 9

Tengelin,
Sten H 11

Tengrolh,
Bengt T. I 10

Tengslröm,
Emin Jo 9

Tengvall,
Sven-Erik G. S 13 20

Tengwall,
Jan O. 8 17

Terenius,
Lars U 37

Ternryd,
Cari-Olof 8 24, Bo 18

Terrefe,
Almaz A 13

Tersmeden,
L. G. Erik H 1

Terstad,
I. Gösta A. Fö 2 5

Tetzel,
Tomas Å. G. Jo 27, I 9

Teveborg,
Lennart U 6 7 27

Thalén,
Lars U 23

Tham,
Cari UD 4

Tham,
Cari G. W. Fö 5

Thelin,
Bengt A. U 6

Thelin,
Krister S 23

Thellman-Gustavson, U. Birgitta

A21

Themnér,
J. Christer K 2 13

Theolin,
Sture B. UD 2

Theorin,
K. Maj Britt Jo 4

Thilén,
Claes I 34

Thollander, K. Gunnar H:son

Kn9

Thomaeus,
Barbro H 2

Thomasson,
Björn E. U 44

Thomasson,
Lars U 13

Thor,
Thorsten S 1 31

Thordin,
Bengt S 28

Thorell,
Lars G. Jo 27

Thorell
Rittby, Elisabet U 30

Thorén,
Rune I 10

Thoresson,
Göran S 23

Thorin,
Leif Bo 5

Thornell,
Anders B. 8 6 7

Thörngren, S. Bertil I
14

Thornström, J. H. Torgny K 2

Thorselius, Ulf T. Jo
16

Thorsell, Gunnar U
18

Thorsell, Siv S 27

s. 4 Kontrollera mot PDF

Skr 1980/81:103

Thorslund, Bertil O.

A 12

Thorsson, Inga M.

UD2, U4

Thorsson, Stig

H 16

Thorstenson, Billy

S27, U 13

Thufvesson, Bengt E.

128

Thulin, Einar E:son

8 1

Thunholm, Lars-Erik

E3

Thunved, Anders E.

Ju 23

Thunved, Jan G.

K 22

Thunwall, M.

Bo 15

Thuresson, Carin

A 12

Thurhagen, E. Ruben

14

Thyberg, Jan

H 15

Thyberg, 0. Knut

Fö 5

Thyberg, P. Erik

Fö 5

Thyblad, Tom F. F.

Kn22

Thyresson, Gunnar

Ju 24

Thörn, Lars-Olof

E3 13

Thörner, Brivio

Fö 11,132

Thörngren, John

Ju 21

Thörngren, Torbjörn

U52

Tiberg, Lennart

Jo 23

Tiderman, Vincent

U6

Tidhult, Bengt A.

K21

Tilländer, Ulla B.

Ju 38, S 30

Tillinger, Lars-Erik

Jo 22

Timm, Dietrich H. E.

127

Tirkkonen, Tuomo J.

A 13 14

Tiselius, Per-Erik

H 17

Tivéus, Ylva

A 15

Tjernberg, K. V.
Harr>

Ju 4

Tjernström, K. Sune

I 1431

Tjäder, Thomas H.

Fö 11

Tjärnberg, Marianne

S13 32

Tjörneryd, John E. E.

Fö 2

Tobisson, Lars F.

E2

Tocklin, Hans E.

A8

Toll, C. Christopher

U2

Tombrock, Gun

127

Topalov,
Ånna-Krislina A 14

Torbacke, Jarl

U23

Torell, Per

S15

Tornborg, Curt G. F.

U 13, Kn5 26

Tornée, Per H. G.

BoS

Torngren, Håkan E.

811

Torngren, Jerker R.

K 1

Torpefäll, Leif

S13

Torselius, Jan Henrik

K 24

Torwald, G. A. Rune

K 10

Totlie, Lars W.

Ju 3

Tranell, E. Olof B.

Ju 13

Troedsson, Ingegerd

S30, 8 35, Bo 10, Kn 18

Troedsson, Tryggve

15

Troije, Karl-Axel

8 34

Troive, Hans

Kn26

Tröst, Jan L. E.

Ju 3

526

Trowald, Nils

U19

Trulsson, Rolf G. K.

Ju 55

Trygg, Margareta

U6

Tsokanis, Giorgios

A 13

Tufvesson,
Jan O. I.

8 24

Tunberger, Johan A.

Fö 5

Tunhammar, Göran
M. A 24

Turesson, Bo

Ju 44, K 15

Tydén, Thomas

15

Tygesen, Lars S.

K213

Tyndal, Anders

S22

Tynell, Lars V.

U44

Tyrslrup, Kerstin

I 19

Tågmark, Sven G.

Jo 21, I 8

Tängeberg, Peter

U35

Tägil, Sven 0.

U4

Törfeldl, Lennart

K 24

Törnell, Inga-Britt

Ju 6

Törngren, Mats W.

A7

Törnkvist, Olof

Kn26

Törnqvist, Folke

K2

Törnqvist, Ingvar B.

U27

Törnroth, Lennarth

Ju 40, H 1

Törnvall, Peder H.

Kn 12 15

u

Udd,
S. Robert Jo 13

Uddgren,
Olle I 19

Uggla,
Claes A. Ju 9 40, H 1

Uggla,
G. Inga-Lill S 6

af
Ugglas, Margaretha M.

Fö
5, B 14, A7 8 10

Ulander, Lars G. Fö 5, B 14

Ulfhielm,
Monica H. V.

E2,
B 14 22, A 2, 134

Ullander, Kerstin U 30

Ullenhag,
Jörgen UD 4, U 31

Ullman,
Harald C. G. Ju 35

Ulmander,
Jan Ju 13 50

Ulvhammar,
Birgitta S 43, A 7

Ulvönäs, E. R. Staffan I 5

Unckel,
Per C. G.

Ju
25, Fö 3, Jo 9,1 5

Unga, Nils J. AS 12 16 24

Unsgaard,
Håkan U 23

Utberg,
Rolf S 34

Utkutug,
Hiisamettin A 13

Utsi,
Per-Mikael U 13

Utlerström,
Thomas O. Ju S, E 3 7

Vahlne,
Jan-Erik I 11

Val
linder, Torbjörn Ju-25

Vallquisl,
Gunnel U 2

Vannerus,
S. Olof H 11

Vestin,
F. E. Margareta U 6

Viberg,
Gunilla U 6

s. 5 Kontrollera mot PDF

Victor, Dag Ju 41

Viirman, Anis U 44

Viklund, B. M. Elisabet Bo 15

Viklund, Lars Ju
27

Vikman, Sven U 6

Vikström, Björn S
24

Vilgeus, C. Jan I. I 30, Kn 9

Villner, Ina S 6 24

Vinell, Lars H 11

Vingedal, S. Gunnar Bo 14

Vinlhagen, Rolf K
18

Violti, S. Staffan J. E
12

Virdebrandt, Carl-Erik

U 42 51, Bo 14

Virin, C. Niclas B
35

Voss-Schrader, Ulla A. A 7

Vängby, Staffan O. S. Ju 15

W

Wachlmeisler, Knut G. N.

S 15, E 4, B 29

Wadell, Ulla G. S. BIS

Wadensjö, Eskil A
1

Wadensjö, Eskil G. Ell

Wadensjö, Eskil W. A
4

Waern, Kari-Gustav U 6, A 10

Waesterberg,
Lars H 16

Wahlberg, E. Marianne

S43, A2 10

Wahlbäck, M. Krister Fö 5

Wahlén, Staffan U
16

Wahlgren, E. Göran E
8

Wahlgren, E. Göran B
6

Wahlgren, Nils-Einar I
3

Wahlin, Tryggve Ju
2

Wahlqvist, Lars B. I
19

Wahlqvist, Stig S
22

Wahlstedt, Bengt L. E 1 13

Wahlström, Björn I
19

Wahlström, Bror A. Ju
3

Wahlström, Per E. K
2

Wahlström, Stina M. A
3

Wahlström, Victor UIO

Wahlund, Ingrid U
15

Wahren, Håkan G. H. Jo 14

Walander, Håkan I. Ju 41, S 23

Walberg,
Sten S. 8 20

Waldau,
Ulf Ju 33

Waldén,
G. Louise A 7

Waldenby,
Torbjörn Ju 7,1 3

Waldenström,
Erland E 2

Waldenström,
Hans Kn 5 13

Waldenström-,
Sven U 3

Waldenvik,
Alf-Göran U 6

Walin,
Gösta A. Ju 7

Wall,
Nils Olof 8 24

Wallander,
Jan R. E 12

Wallberg,
C. G. Börje Fö 9

Wallberg,
Klas H. S. A 4

Wallberg,
Ursula H 12

Walldin,
Carin M. AIO

Wallenberg,
Bengt E. I 27

Wallenborg,
Irma U 35

Wallerius, Olof B 30, H 1

Wallestam,
Leif K. H. 8 31

Wallgren, Björn Jo
9

Wallin, Alf G. JuU, Jo 15

Wallin, Björn A. Fö
7

Wallin, Kerstin U
15

Wallin, L. Bosse K
18 22

Wallin, Nils S 34

Wallin,
Per H 12

Wallin,
Sven-Erik U 39

Wallmark, Nils U
17

Wallroth, Bengt Ju
24

Wallslröm, Margot A
10

Wallslröm, S. Lennart Ju 50

Wancke, N. Folke Bo
12

Warensjö, J. A. Folke Ju 22

Wastenson, Leif Bo
9

Wasteson, Lennart Ju
21

Wedelin, Kerstin B. U
16

Wegerman, Åke S
37

Weibo, Björn S. Ju
2

Weibull, Lilian I 27

Weichbrodt, Björn I
14

Weigelt, K. Ulla A
2 11

Weinberg, Ulf C. Jo
6

Weinehall, Lars E. J. Ju 7

Welander, Gösta B
4

Welin, E. Gösta Fö
2

Wendel, Maj-Britt S 14
34

Wendl, Curt A. G. Bo
2

Wennberg, Gunilla I. Jo 3

Wennberg, K. H. Birger Kn 8

Wennbo, Ulla U 18

Wennerberg,
Bengt I 10

Wennerberg, Sigfrid UD 4, I 5

Wennerfors, Alf S 23, A 6 12

Wennergren,
C. Bertil O. Ju 33

Wennström, K. Gunnar

S
1 6 9, U 27, A 5

Wentz, Nils O. Ju
21

Werbell, Bror
L B 13, U 52

Werdinius,
Claes A. 8 5

Werenfels-Rötlorp, Monica S. A 3

Wernstedt, Monica A
7

Werthén, Hans L.O. E
2

Wessel, Britta U
44

Wessman, Lennart S
14

Wessman, Yvonne B.-M. A 5

Westberg, H-O. (Olle) B 4 5

Westberg, Lars U
53

Westberg,
Olof (Olle) 19

Westerberg, Bengt

S43,
B33, Bo l,Kn27

s. 6 Kontrollera mot PDF

Westerberg, Lars G. I. A 6

Westerberg, Per 13
8

Westerberg,
Pia-Margherite I 8

Westerberg, Sten B. Bo 1

Westerberg, Ulf L. I
3

Westerborn, Olle O. A. SI

Westerholm, Barbro

S 16 36 43, A 7, Bo 15

Westerholm, P.M. A 15

Westeriind, Erik A. E 7,
B 7

Westeriind, N. Peter E 13

Westerlund, Uno U 3
15 27

Westermark, J. Gunnar A 1

Westermark, Torbjörn S 31

Westholm, Carl-Johan I 3

Westin, Aina S
45, A 2 7

Westin, Charles M. H. A 13

Wesllander, Olle Ju
40

Westlin, Arne I 19

Westlund, Göran H
11

Westman, Anna-Christina U
6

Westman, Gustaf-Adolf Bo 10

Westman, Henrik K 24, Fö S

Weston, Kerstin U
6

Wetterberg, Gunnar Ju
7

Wetterberg, Ulf G. 8 9, U
33

Wellerling, Gunnar S
47

Wibble, Anne M. E4,131

Wibell, Ingrid S. A
7

Wiberg,
G. Lennart E :son Ju 6 27

Wiberg, Ragne Ju 7, I 3

Wickberg, Barbro I. U
17

Wickberg, Nils S 6

Wickbom,
Sten G. Bo 3 13 15

Wickman, Frans E. 15

Wickman, H. Krister E
4

Wickman, Kerstin U
4

Wicksell, Anders S
17

Wickström, Arne I
30

Wickum, Britt Ju
IS

Wictor, Kari-Erik I
10

Wictorson, Karl-Eric A. S
1 6

Wiclorsson, Åke V. Jo 21 23

Widebäck, I. Birgitta 8 8

Widebäck, Ulf M. Ju
51, B 9

Widén, K. A. Ingvar Ju 14,
E 10

Widestrand, Lars O. E 6

Widgren, A. Kristina Ju
47

Widgren, Greger UD
3

Widgren, Jonas S 27,
A 4 23

Widing, S. Lennart A
23

Widlund, Bo I 36

Widmark, Jim V. Bo
17 18

Widmark, P. Sverker V. 8 5

Wieslander, Bengt Fö
10

Wigart,
Anne-Outram S 27, A 4

Wigur, J. T. Rolf Fö 5

Wigzell,
Kerstin Fö 5

Wiig, Pål S 24

Wiik, Curt UD 3

Wijkman, Anders I. S. Ju 18

Wijkmark, Bo Bo 9

Wikander, Sten J. O. 8 21

Wiking, Gösta E. I
28

Wiking-Johnsson, I. H.
Peter Ju 4

Wiklander, Bertil U 2

Wiklander, Torsten P. A 7

Wiklund, Bengt O. U 3
19

Wiklund, Svea S. S. Fö 2,
S 6 14

Wikman, L. Åke Jo 5 20

Wikman, Monika S
34

Wikmark, Stefan G. K
13

Wikmark, Örjan G. Kn
2

Wikrén, R. O. Gerhard A3 9
14

Wikström, Jan-Erik U 13

Wikström, K. Arne Ju 2
33

Wikström, Olof G. 119

Wikström, Solveig H
11

Wiktorin,
Bengt Fö 5, S 9, Kn 1

Wiktorin, Ove E. A. Fö 5

Wilander, Sven E. A
5

Wilhelmsson,
A. Börje S 2

Wilhelmsson, Arne E. Ju 4,
B 7

Wilhelmsson, Börje A. S 47, K 17

Wilhelmsson, F. Uno 8 14

Willart, N. Bo Bl

von Willebrand, Karin M.

Ju 8, E 5

Williamson, Morgan K 23

Williamsson, Uno E. I. Fö 2

Wilson, Bernt O. E. Jo
23

Wilson-Lohse, Britt A
7

Winberg,
Henrik A. K 10

Winberg, Jan S 15

Winberg,
O. Bertil Fö 15

Winberg, Ylva S 27

Winqvist, Kay-Vilhelm Ju 41

Winther,
S. I. Eva Ju 50

Wintzer,
Stig S 20

Wirmark,
B. David I. Fö 5

Wirsäll,
Nils-Erik B 13

Wirtén, G. S. Åke Jo
25

Wistrand,
Anders W. H. AS

Wistrand,
Birgitta M. A 7

Witt,
Nils Jo 13

Wittbom,
Bengt G. -A. AIO

Wittenmark,
Lars T. N. 8 9

Witlorp,
I. Birgitta

Ju3,
S 19 20 36

Wohlin, Hans E. O. K 22

Wohlin-Andersson,
Anna M.

K
1S21

Wohlström, H. Christer Jo 21

de Woul, Jan T. J. B 13

Wramner,
Per I. Jo 9, I 19

Wranghull,
Hans O. Ju 2

s. 7 Kontrollera mot PDF

529

Wrede, Gösta U 2

Wredén, Åke Jo 24

Wrelborn, Christer A I

Wulff, Torgil H:son UDl,Fö9

Wunderman, C. Håkan E 8

Wahlström,
Ingemar U 23

Wångby, Erik I 3 5

Wååg, Nils Erik 1 5

Wärnberg, Erik G. B 28

Wästberg, Greta E. B 13

Wästlund, 1. Gunilla Bo 5

Ydreborg-Weslberg, Berit A 5

Yngvesson, Nils H. Bo 8

Yregård, Rune B 2

Ysander, Bengt-Christer E
6

Z

Bo 7 K21
Kn 14 A8 S 12 U22 33 E 10, Jo 23 Bo 10 Jo 9 831 Fö 7 U35 Gerd M. S I U46 A 25

Zachrisson, Ann-Christine Zachrisson, Bertil Zachrisson,
Rune E. Zelhraeus, Sten Å. Zetterberg, Eva Zetterberg, Leif R. Zeltermark, J.
Åke Zetlerquisl, Urban G. Zellerslen, Gunnar M. Zeltersten, lan E. Zetterström,
Björn E. Zetterström, Kjell Zetterström-Lagerwall.

Ziemelis, Mile Zingmark, P. O. Anders

Personregister

Åkerberg,
Yngve

Ju 16, U
1

Åkerblom,
Gustav V.

Jo 14

Åkerblom,
Leif G.

A9

Åkerdahl,
Magnus F.

Ju 4

Åkerfeldt,
Sven Eric

BoS 14

Åkeriind,
Allan J. G.

Ju 13 S
17 35

Åkeriind,
Ulla

U37

Åkerlund,
Hans E.

Kn4

Åkesson,
Gert

Kn25

Åkesson,
Hans

U 47, Ju
2

Åkesson,
Hans 0.

Ju 3

Åkesson,
Karl-Gunnar 1 3

Ålander,
Birgit V.

Ju 47

Åman,
Karl Erik

H 13

Ångström,
Rune T.

UD2, S9

, B7 12,
1 21

Ånäs,
Per

U36

Årefeldl,
Ann

UD3

Årlin,
Ingrid S.

Bo 3 6,
1 5

Åsberg,
Christer

U2

Åsbring,
Lars-Göran

G.
Ju 15

Åsbrink,
Erik

Ju 44

Åsbrink,
Erik

B 35

Åslander,
A. Nils-Olo

f(Olle)
JoS

Åsling,
Nils G.

14

Åstedt,
Inga-Brilla

S 27, U
7

Åstrand,
Berit E.

B 24

Åstrand,
Göran

Kn 14

Åstrand,
Hans

U51

Åstrand,
K. Gunnar

Fö 9

Åstrand,
Lars E.

1 19 39

Åström,
C. G. Birger

Bo 3 13

Åström,
Lars-Åke E.

S6 32

Åvall,
Sven K.

B7

s. 8 Kontrollera mot PDF

Å

Åberg, C.
Anders U 15, A 8 18

Åberg,
Carl Johan B 20

Åberg,
Fritz S 36

Åberg,
Gunnar M. S 43

Åberg,
Hilding Ju 8

Åberg, Jan
Håkan Kn 3

Åberg,
Lars Gunnar E 14

Åberg, Per
1. A 9

Åberg, Ulf
A. G. Jo 19

Åbjörnsson,
Carl V. B 31

Ådahl, S. Y. P 1 28

Ågren, Lars O. T. Bo 2 6 13 14 15

Ågren, N. Gunnar S. Kn 5

Ågren, Per K. G. S 20

Ågren, S. Birgitta V. I 19

Ågren, Sture S 20

Åhgren-Lange, Ulla U 27

Åhlén, Lars Ju 2, B 11

Åhman, A. Sune U 6

Åhrén,
Anders G. Jo 20

Åhs, Ulla M. A 15

S22

Ängeby, Ragnar Ö

Oberg,
Bengt H.

1 19

Öberg,
Bernt

S33

Öberg,
L. J. Eskil

K 22

Öberg,
N. P. Kjell

A 3 4 13

Ödman,
Margot

S2

Ödmansson,
Erik

1 14

Öfslröm,
Sylve

S20

Öh, E.
Tage

1 8

Öhman,
Anders R.

Ju 4

Öhman,
Arne J. P.

B6

Öhman,
Berndt

E2

Öhman,
Christer

H 15, 1
5

Öhman,
Frank

H7

Öhman,
Per

U 15, A
18

Öhman,
Sven E. G.

A4 13

Öhman,
Toivo

Ju 46

Öhman,
Ulf

U51

Öhrman,
Lars F.

19

Öhrström,
Sven T. A.

U30

s. 9 Kontrollera mot PDF

34 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 103

s. 10 Kontrollera mot PDF

Skr 1980/81:103 530

Öhrsvik,
Lena M. Ju43, U3I6

Öijerholm,
C. Rutger

Jo 4

Öjeheim,
Per-Göran

E4

Öjelind,
B. Lennart

Bo 10

Ölundh,
Eva M.

K 1

Ördell,
Cari N.

A 14

Örn,
Torslen

I 14

Örn
Holm, Greta S.

A 15

Örne,
Ingegerd

U6

Örnfelt,
Bengt W.

13

Örnhall,
Hans

S34

Örlendahl,
Per Anders

B 22

Östberg,
Bertil M.

A 10

Östberg,
Eva M.

B3I

Östberg,
N. Göran

A21

Öste,
Suzanne

S43

Öster,
Karl Olov

EIO, U
13

, Jo 23
25

Öster,
Tjelvar

S 13

Österberg,
Gunnar R.

131

Österberg,
Rolf

U 15

Österberg,
Tommy B.

Bo 13

Österdahl,
Sven Otto

Ju 44

Östergren,
Karin

S 15

Österlund,
Erik

U23

Österlund,
Tord H:son

Ju 2

Öslh,
Bernt N. S.

Fö II

Östlund,
Hans-Erik

A 10

Östman,
Arnold

U42

Östman,
Bertil

U 10

Östman,
Olle

Ju 43

Östrand,
P. Olov (Olle)

A5

Öström,
Klasgöran

S 13, A9

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sakregister till kommittéer

(Sakregistret
omfatlar både del 1 och del 11. Referenser till del II innehåller alllid II följt av deparlementsbeteckning och nummer. Referenserna
lill del I saknar motsvarande beteckning.)

s. 12 Kontrollera mot PDF

A-boklådor U
52; II U 4

A-inträde
(arbetsgivarinträde)

B38; II B 12 Abortkommitté, 1980 års S39;
11 S4 A hnrtlagsliftning, utvärdering

S39; II S 4

.4C(Adoptionscenlrum) Ju 23

ADB

ADB-anskaffningsutredningen

B 24 ' ADB-beredningsgruppen Kn 4 Administrativa
ändamål

B33; 11 B4

Allmänna försäkringen (ALLFA)

S 13

Arbetsförmedlingen A24;IIA3

Arkivvård, gallringsbestäm

melser Ju 18; Il Ju 4

Arkivvård, gallringsbestäm

melser, socialtjänstenZ-vården

S41; 11 S2

Brottmålsförfarandet (BROTTS

Rl) Ju 2

Cancerregister, olika myndig

heter S31

Data-TV U 23

Datadelegationen B 33; II B
4

Datalagstiftningskommittén

(DALK) Ju 18; II
Ju 4

Dataombudsman Ju 18; II Ju 4

Exekutionsväsendet (REX)

Kn26; II Kn
2 Expertis, statskontoret

B37; II B9

Fastighetsdata- och inskrivning

(FADIR) Ju 44

Företag-Samhälle (DIS-utred

ningen) I 22

Förelagsinleckning Ju 6

Försäkringskassor-löneulräk-

ningssystemetSLÖRB39;II B 12

Gäldenärsregister (DALK)

Ju 18; II Ju
4 Kommunala sociala informationssystemet (KOSIS)

S41; 11 S4

Lagstiftningsförfarandet och

rättspraxis (LAGRI/RÄTTS-

DATA) Ju 2

Lantmäteriverksamheten

Bo 17; II Bo
3

Material, tillgängligt för allmän

heten (DALK) Ju 18; II Ju
4

Personorienterad information

(DALK) Ju 18; Il Ju 4

Planeringsrutiner, rättsväsendet

(PLANRl) Ju 2

Processindustrin, effekter pä

närningslivet I 14

Registerpanträltssystem Ju 20

Riktlinjer och principer (data

delegationen) B 33; Il B 4

Statliga person- och adressregis

ter (SPAR) Ju 18; II Ju 4

Särbarhetskommittén (SÅRK)

Fö 3

Telefaksimil U 23

Text-TV U 23

Utrustning, statsförvaltningen

B 24 Ägarlägenhetssystem

Ju 54; II Ju 6

Administrationskostnader, föräldra

försäkringen S 45; 11 S 7

Administrationskostnader, sjuker-

sällningssystem S 23; II S 10

Administrativ samordning, socialförsäkringsområdet och
försäk-ringsdomslolarna S 47; 11 S 8

A dministrativa förenklingar, legitimations- och
behörighelsären-den inom hälso- och sjukvården S48; 11 S 11

A dministrativa förenklingar, palientdokumenlalion

S40; 11 S
I, 12

Administrativa konsekvenser, per-sonregislerlagsliftning

Ju 18; II Ju4

Administrativa svnpunkter, föräldra

ledighet ' S45;1IS7

Administrativa ändamål, ADB-

system B 33; II B 4

Adoptionscenlrum
(AC) Ju 23

Adressystem, postverket, lands

bygdsområde U 47; II U 2

Advokat,
tvångsmedelsregtering Ju 33

Affärsverks
verkstadsrörelser K 5

AFL{lag om
allmän försäkring)

B 38; Il B
12

s. 13 Kontrollera mot PDF

.Afrikanska utveeklings-

banken (ADB), sven.skt

bistånd H 13

Aktiebolag,
offentliga styrelse

ledamöter 1 29

Aktiesparande, stimulans av

B21; 11
B2, 15 Aklievinstbeskattning. regler

B21; 11
B2, 15

Akustisk apparatur Ju 1

ALK se
aiomlagstiftningskommiilén

I 21

Alkohol, kontraklsvård Jör missbru

kare S 26

Alkohol, rikskampanjen Stoppa lang

ningen — Aktion mot alkohol-

faran S 37

Alkohothegränsning. representation

S43;IIS6 Alkoholfri molellverksamhel S 29 A Ikobotfrågor.
Samordningsorgan

för ' S 43; 11 S 6

Alkoholmissbruk,
kvinnor S 43; 11 S 6

Alkohoimissbrukare. erkända oeh en

skilda vårdanstalter S 5

Alkoholmissbrukare, vård ulan sam

tycke S44;1IS5

Alkoliotransonering S 43; II S 6

Alkoholregislrering S 43; II S 6

Alkoholutandningsprov Ju 55; Il Ju 8

ALLFA (utredningen om ADB

inom allmänna

forsäkringen) S 13

Allmän domstol, rättegängsför

farandet Ju 21

Allmän försäkring (AFL), arbetsgi

varinträde B 38; II B 12

Allmän placeringsplikl. kredilpo

litiken E 12; Il E 2

Allmän registrering, bostadsrätter'

B 39:11 B
14

A timan socialförsäkring S 8

Allmänhetens
tillgång till ADB-ma-

lerial Ju
18; II Ju 4

Allmänna
datanätet B 33: II B 4

Allmänna domstolar, mihiär disciplin

påföljd • Ju 24

Allmänna försäkringen, ADB-svstem

Fö 14; S 13, B 33; 11 Fö'6, B 4

.Allmänna handlingar Ju
18

Allmänna kartor Bo 4

Allmänna ordningsstadgan Kn 9

Allmänna pensionsfonden (AP-

fonden), inrättande av en femte

fondstyrelse E14:11 E 3

Allmänna samlingslokaler Bo 14

Allmänna skolväsendet, integration

av handikappade elever U 19

Allmänna tandvårdsförsäkringen S 20

Allmänna tull- och handelsavtalet

(6,4 TT), upphandling, försvars

materiel Fö 15: II Fö 7

,4llmänna värnpliktens innehåll

Fö 5: 11 Fö 3 ' Ledamöter m.fl. ej utsedda.

Allmänningsutredningen Jo
16

Alternativ produktion, försvarsmalerielinduslrin. vissa
delar I 20

A MS se arbetsmarknadsstyrelsen, vissa

A naivsobjekt, irafiknyklerhetsbroll

Ju55;IIJu8

Andlig vård, försvarsmakten

Fö 13; 11
Fö 4

Anhörigvårdskommittén S 35

Anläggningsarrende Ju 14

Anläggningslagen, ägarlägenhels-

svsiem Ju 54; II Ju 6

Annell-regterna B
21; II B 2, 15

Anonymiletsskyddsregtering, intresse

kollision Ju 33

Anskaffare. grundlagsskydd Ju 25

A nstall. fängelsestraff J u 41

Anstahsbestämmelser. viss tillämp

ning Ju 53; II Ju 5

Ansialtspersonal. nvkterhetsvården

S5

Anställda., kommuner och tandstings-

kommuner Kn 6, 27;II Kn 3

Anställds integritet Ju 1,18

Anställds pensionering B 6

A nställningsm vndighet. sjukanmälan B38;IIB12

Anställningsskyddskommittén A 8

Ansvar,
funktionärer i ojfenllig

verksamhet Ju
50

Ansvarsfördelning stat och kornmun, tillämpad planering,
krig oeh fred Fö 2: 11 Fö 2

Ansvarsfördelning, överlåtelse av ägarlägenheter Ju
54: 11 Ju 6

Ansvarsförhållanden. Stockholms-

trafiken K 21; 11 K 2

Ansvarsnämnder Ju 18, S 5

Ansvarssystem,
militärt Ju 24

Apparatur, behandling med kortvåg

m.m. S 25

Arbetarnas bildningsför

bund (ABF), statligt

stöd till allmänna sam

lingslokaler Bo 14

A rbetarskyddsfrågor. medicinska arkiv,
gallringsbestämmelser

S40; 11 S
1

A rbelsersältning. kriminalvårds

anstall Ju 45

Arbetsförmedling, vissa korttids

anställda A 24; 11 A 3

A rbelsgivare. socialförsäkringsa v-gift till
sjukförsäkringen

S 23: II S 10

Arbelsgixarinlräde
(A-inträde).

statsanställda B
38; 11 B 12

Arbetsgruppen (S 1979:1 i) för

all planera och genomföra

en aktion mot överlåtelse

av alkohol till

ungdom S 37

Arbetsgruppen (S 1980:01) för samråd beträffande
boendeservice

s. 14 Kontrollera mot PDF

för svårt handi

kappade S 38

A rbelsgruppen (U 1977:10) för

samefrågor U 13

Arbetsmarknadens
parter. ADB-

.frågor B 33; Il B 4

A rbeismarknadsfrågor. expert

gruppen för utrednings

verksamheten (EFA) A 1

A rbetsmarknadsmässiga variationer,

abortfrekvens S39; 11 S4

Arbetsmarknadspotilik. byggnads

verksamhet A 25; II A 5

A rbelsmarknadspolilikens verk

ningar A I

Arbetsmarknadsstyrelsen (A IS)

vissa korttidsanställda A 24; 11 A 3

Arbetsmarknadsutbildning.

företag A
21 ; 11 A 7

Arbetsmiljö, datateknikens

effekter A 12

Arbelsmiljöinvesteringar A 18

Arbetsmiljörisker A 15

Arbetsplatsers integritetsskydd Ju 1

Arbetsrällskommillén, Nya A 6

Arbetsskador, medicinska arkiv, allringsbestämmelser

S 40; 11 S I, 12

Arbetstagares uppfinningar Ju 29

Arbetstider, förskjutna. Stockholms

regionen K 22; II K 3

Arbetstidsfrågor. Delegationen för A 2

Arbetstidsfrågor. Ulredningen av

vissa A 11

A rkiv. försäkringsdomslolar

S47;IIS8 Arkiv, medicinska, gallring

S40: II S
1, 12

Arkiv, ortnamn (DO VA) U 47; 11 U 2

Arrendelagskommittén Ju 14

Arvskifte Ju 22

.Asiatiska utvecklingsbanken

(ASDB). svenskt bistånd HI3
Aiomlagstiftningskommitlén

(ALK)' 121

Audivisuella medel, biblioteksverk

samheten U 44; II U I

Automatisk dalabehandling, se ADB

A UU-sakkunniga se sakkunniga för

förhandling om avlalsreglering av

upphovsrältsliga frågor på under

visningsområdet

A vdrag. underskott vid inkonisllaxe-

ring B 35; II B 3

Avfall, radioaktivt I 16

Avgift, polisbevakning Kn 9

A vgifter. kulturarbetare och upp

finnare B 30

A vgifisfordringar B 7

A vgifisområdet. tvångsmedelsregle-

rin en. in tegriieissk vddsfrågor

Ju 33 A vgifisslraklur. hamnväsendel

K 23; II K
4 Avgifissvstem. konkurskostnader Ju 4

A vgiftssysiem. laxeringsbesked B 11 A vgiftssvstem,
ägarlägenhetssvstem

Ju 54;'11 Ju 6

Avgäld. tomträllsinnehavare Ju 26

Avräkningssyslem B 21 ; II B
2, 15

A vslåndsverkande mikrofoner Ju I

A vlal, underställning av 8 3

Avialslicens Ju 16

Avialsreglering. upphovsrältsliga frågor,
undervisningsområdet U I

B

Balansbegrepp E 1

Balansbrist, samhällsekonomi

E 12; 11 E2

Bandinspelning Ju 1, 16

Banker, engagemang i svenska och

utländska dotterbolag E 3; II E 4

Bankkort E 13; 11 E 1

Bankkredit, särskild säkerhet

E3; II E4 Banklagstiftning, pantsällning av

byggnad på annans tomt Ju 20 Banklagsulredningen E 3; 11 E
4 Bankröretseverksamhel. utökad

E3; II E4 Barn- oeh ungdomsvård, psykisk.

formerna för S 46; II
S 9

Barn lill alkoholmissbrukande

kvinnor S
43; II S 6

Barn lill begåvningshandikappade

S 14; II S3 Barn lill missbrukande kvinnor

S44; II S 5 Barnfamiljers ekononiiska slöd

S30, Bo 10

Barnledighet S45;IIS7

Barnomsorgsgruppen S 3

Barns
rättsliga ställning Ju 23

Barnårel
1979 S 18

Bebyggelse,
energihushållning Bo 6 Bebyggelse, utökad ansvars- och handlingsjrihel för
kommuner och landstingskommuner

Kn 27;ll
Kn 3

Bebyggelseplanering, fysisk Bo 3

Befallningspenning,
värnplikts-

förmån Fö 14; II Fö 3

Befolkningsskydd, geografisk

differentiering Fö
5; II Fö 3

Befordran
med järnväg Ju 5

Befälsbemanningsulredningen
K 1

Befalsordning. ny Fö 6

Begravningsväsendet Kn 9, 20

Begränsningskon
vention. redare

ansvar Ju 29

Begränsningskungörelsen

Kn 27:
11 Kn 3 Begåvningshandikappade. barn till

S 14; II S
13

Behörighetsbestämmelser, hälso- och

sjukvårdspersonal S 48; 11 S 1 1

Bemanning längs våra kuster Kn 21

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bemanningsreglering, närsjöfart

K 23; 11 K
4

Bemvndigandesyslem, skydds

rumsbyggande Fö 2; 11 Fö 2

Beredningen (Fö 1975:01) för det

jbrtsatla arbetet om kvinnan

i försvaret {BKF) Föl

Beredningsgruppn (S 1977:19) för

del internalionella barn

årel 1979 S 18

Beredningen (S 1978:03)/o> inter

nalionelll läkemedels-

samarbete S 22

Beredningsgruppen (S 1979:10) för

internationella handi

kappåret 1981 S34

Beredskap, förbättrad försvars

struktur Fö 5; II Fö 3

Beredskap, värnpliklsförmåner

under Fö 14

Beredskap,
kommunal Kn 1

Beredskapsförhåltanden, förmåns-

syslem Fö 14; 11 Fö 6

Beredskapsplanering, försäkrings-

domstolarna S47;1IS8

Beredskapsljänsl, internationell, militära
ansvarssystemel Ju 24

Beredskapsulrymmen Fö 2; 11 Fö 2

Bernkonvenlionen Ju 16

Berusade personer, omhänder

tagande Ju 31

Beräkningsmetoder, skalleutjäm

ningssyslemel B 32; Il B 1

Besittningsskydd Ju 14, 15

Beskattning, elfordon B 10; Il B 10

Beskattning,
energi B 22

Beskattning, forsknings- och ut

vecklingsinsatser B 16

Beskattning, hushåll B 20; 11 B 11

Beskattning, realisationsvinst,

uppskov B
21; II B 2, 15

Beskattning, ränlor oeh kapital

vinster B 18

Beskattning,
säkerhetsåtgärder B 4

Beskattning,
tjänstepensioner B 6

Beskattning,
traktamenten B 14

Beskattning,
ägarlägenheter

Ju 54; Il
Ju 6

Beskattningsregler, familjeföretag

B 28

Beslag Ju 1

Beslag,
Ivångsmedelsålgärd Ju 33

Beslutanderätt,
abortfrågor

S39;1IS4

Besparingar, sjukförsäkrings

systemet S 23; II S 10

Bestraffningsrätt, militär, pro

cessordning Ju 24

Besvär,
kredilpolitiska frågor

E 12; II E2

Besvär,
statlig tillsyn

genom besvärsförfaranden,

begränsning Kn 27;II Kn 3

Besvär, väntetid i socialförsäk

ringsärende S 47; 11 S 8

Besvärsprocess, kommunal Kn 12

Besvärsprövning, överflyttnings-

frågor S47;I1S8

Besvärsräll, utlännings

avvisning A
3; II A 6

Besvärstid, valfrågor Ju 30

Besök, vis.sa anstahsbe

stämmelser Ju 53; 11 Ju 1

Betalkort E 13; 11 E 1

Betalningsanstånd, värnplikts-

ersättning under beredskaps-

och krigsförhållanden

Fö 14; 11 Fö 6 Betalningsbalansdelegalionen E I
Betalningsmedel, kontokort

E 13; II E I

Betalningsväsende, beredskap och

krigsförhållanden, värnplikts-

ersättning Fö 14; II Fö 6

Bevarande av genetiskt material Jo 1

Bevarandelider, sjukjournater

S40; II S 1, 12 Bevisfrågor, yllrandefrihetsmål Ju 25 Bevismedel, trafikn
vkterhetsbrott

Ju 55; 11 Ju 8

Bevissäkringslagen, tvångsmedels

regtering, inlegritelsfrågor Ju 33

Bevissäkringslagen, tvångsmedels-

åtgärder, leknisk reglering B 4

Bevisning, miljöskador, sambandet

skada —■ skadegörande handling

Ju 35

BF/(bokbranschens finansierings

institut) U52;11U4

BFR (statens råd för byggnads

forskning) K 21; II K 2

Bibelkommissionen U 2

Biblioteksverksamhet, latböcker U 30

Bibholeksväsendet, folkbibliotek

U44; II U 1 Bidrag, kolleklivtrafikanläggningar

K 15

Bidragssystem, socialpolitiskt S 8

Bilavgaskommittén Jo 8

Bildkonst,
biblioteksverksamhet

U44; Il U I Bildomvandlare, integriletsfarlig

användning Ju 1

Bildskivor, biblioteksverksamhet

U44; Il U 1

Bildskivor, grundlagsfrågor Ju 51

Bildskivor, reklam Juli

Bildskivor
upphovsrätt Ju 16

Bilförsäkring Ju 8

Bilslödskommhtén S 28

Biståndspolitiska
ulredningen UD 2 Biståndsutbildningsnämnden, (B UN) fredskårsdeltagare

UD6; II UD 1 BALF(beredningen för det
fortsatta arbetet om kvinnan i försvaret) Fö 1 Blodanalysmetod,
trafiknvklerhels-

broll Ju 55; 11 Ju 8

Boendekostnader,
bränslekostnaders

s. 2 Kontrollera mot PDF

beaktande i hyres-

klausuler I
39;11 I 7

Boendeservice,
svårt handikappade

S38

Bokbranschens rmansieringsinsti-

lut AB(BFi) U 52; II U 4

Bokbranschutredningen
U 52; II U 4

Bokhandeln,
statligt slöd U 52; II U 4

Bolagsskallesystemet.
lekniska

frägor B
21; II B 2, 15

Bolagsvinst,
dubbelbeskattning

B21; 11
B2, 15

Borgen, företags skulder E 14; 11 E 3

Borås polisdistrikt, polisarresler,

sjukvårdspersonal Ju 31

Bosladsarrendatorers kreditbehov

Ju 22

Bostadsbidragskommiltén Bo 10

Bostadsbyggande, analyser av vissa

faktorer ' A 25; 11 A 5

Bostadsbvggande,
prisutveckling

Bo 16; II Bol

Bostadsfinansiering, Delegation

för Bo I

Bosladsfinansieringssyslem. övers vn Bo 19; Il Bo 4

Bostadsrätt,
ökad användning Bo 8

Bostadsrätter,
altmän registrering'

B39;ll B
14

Bostadsrätter, beskattning av realisationsvinst B
21; 11 B 2, 15

Bostadsrätter, uppskov vid försälj

ning' B39;1IBI4

Bostadsrättsfasiigheler,
underhåll

Bol

Bostadsrätlskommillén
(BRK) Bo 8

Bostadsslyrelsen (BOS)

Bostadsbyggandets ut

veckling Bo I6;ll Bo 1

Samlingslokalstöd Bo 14

Bostäder,
upplåielseprinciper

Ju 54; Il
Ju 6

Bosläders
inlegrilelsskydd Ju 1

Bosättning, utomlands S 2

Boulredning,
skiftelsefrågor Ju 22

Boxning,
skadeverkningar

Jo 22; Il
Jo 1

Brevgranskning, anstallsintagna

Ju 53; 11
Ju 5

B/?f( 1978 år bostadskommitté) Bo 8

Brott, narkotikamissbrukare Ju 43

Bron, personlig frid Ju I

Brottmål, rättegängsförfarandet iu 21

Brottmål, tvångsmedelsregtering

vid förundersökning Ju 33

Brottsbalken, godtrosförvärv av

stöldgods Ju
56; II Ju 7

Brottsbalken, brott mot frihet och

frid Ju 18; Il Ju 4

Brottsbalken, mdlsägandeangivelse, misshandel, sedlighetsbrott

Ju 19; II Ju I

Brottsbalken,
snalteribroii

Ju 52; II Ju 2

' Ledamöter m.fl. ej utsedda.

Brottsbekämpning, iniegritelsfar-

lig apparatur Ju 1

Brottsförebyggande rådet (BRÅ),

butikslillgrepp Ju 52; II Ju 2

Brottsjörebyggande rådet.

utveckling Ju 34

Brottsförebyggande rådet.

utvärdering, LTO-tagen Ju 31

Brottslighet, ekonomisk, tvångs

medelsåtgärder Ju 33

Brollslighet, permissionsfrågor

Ju 53; II Ju 5

BROTTSRl {ADB-system för

brottmålsförfarandet hos

polis, åklagare och

domstolar m.fl.) Ju 2

Brulloskattekommittén B20; II B 11

Brysselkonvention, 1957 års, redare

ansvar Ju 29

Brytande av post- eller tetehem

ligheter Ju 1

BRA se brottsförebyggande rådet

Bränslen, ersättning för olja I 19

Budapeslöverenskommelsen H 1

Butter K 3, Jo 4

BCA'(Biståndsutbildningsnämnden) fredskårsdeltagare UD6; II UD I

Butikslillgrepp, ålgärder mot

Ju 52; 11
Ju 2

Bygdegårdarnas riksförbund, statligt Slöd titt allmänna
samlingslokaler Bo 14

Byggnad, strålrisk Jo 14

Byggnad, överlåtelse och pantsätt

ning Ju 20

Byggnadsinvenlering, civilförsvarsberedskap Fö 2; 11
Fö 2

Byggnadskommitté, Sveriges inter

nationella (SIBCO) I I

Byggnadsnämnder,
kommunala.

skyddsrumsfrågor Fö 2; Il Fö 2

Byggnadspantutredningen Ju 20

Byggnadsras,
skvddsrumsfrågor

Fö 2; II Fö 2

Byggnadsverksamhet, arbetsmarknadspolitisk styrning A
25; 11 A 5

Byggprisutredningen
Bo 16; II Bo I

Bärgning,
sjöfynd Ju 32

Bötesförvandling Ju 58

C

Cancerkommiltén S 31

Qi
(civilförsvarsstyrelsen), in-

formalionssvslem, befolknings

skydd Fö 2; 11 Fö 2

Charlerbussar, Stockholmsregionen

K 22;
Il K 3 Chefsulbildning, stalsförvatlningen

B 26

Citat rät t Ju 16

Civil
luftfart, pUolutbitdning

K 23; II K 5

Civila flyghisloriska musei

verksamheten U 34

s. 3 Kontrollera mot PDF

Civila samhällsintressen, skydds-

rumsptanering Fö 2; 11 Fö 2

Civilförsvaret,
fredsorganisalion

Fö 5; 1 Fö 3

Civitförsvarsberedskap, skydds

rumsfrågor Fö 2; 11 Fö 2

Civilförsvarspliktiga, förmåns

system Fö 14; 11 Fö 6

Civilförsvarsslyrelsen (Cfs), in-

formalionssvslem, befolknings

skydd ' Fö 2; 11 Fö 2

Civih
utnyttjande avjlyg-

indusiriella resurser 1 18

CMl (Comilé Maritime Internatio

nal) Ju 29

CSr/'(Committee for Scientific and Technological Policy) B
33; 11 B 4

D

Dagspresskommittén U 14

Dagstidningar, distribution till

synskadade U 53;
11 U 5

Dalarnas häradsallmänningar och

allmänningsskogar Jo 16

Z)/lL/i (datalagstiftningskommittén) Ju 18; II Ju4

Dansteaterutredningen U 41

Daladelegationen B 33; II
B 4

Dataeffektutredningen A 12

Dalalagstiflningskommittén (DA LK) Ju 18; II Ju4

Datanät B 33; 11 B 4

Datasystems sårbarhet (SÅRK) Fö 4

Datateknikens effekter på närings

livets utveckling 1 14

Dalateknikens effekter på sysselsättnings- ocli
arbetsmiljö A 12

Dala-TV U 23

Datorisering, anställds inte

gritet Ju I8;1I Ju 4

Datoriseringens inverkan på offentlig

hetsprincipen Ju 18; 11 Ju 4

D£FC (delegationen för företagens

uppgiftslämnande) B 13

DEK (data- och elektronik

kommittén) I 14

Delegationen {iu 1919:06) för

konlraktsbroll Ju 43

Delegationen {UD 1912:02) för ut

veckling av folkrättens

regler om humanitet

i krig UD 1

Delegationen (Fö 1978:03) för sam

ordning av ny befäls

ordning (SamD NBO) Fö 6

Delegationen (S 1974:05)/ö>ioaa/

forskning S 6

Delegationen (B 1911:09) förföre

lagens uppgiftslämnande

(DEFU) B 13

Delegationen (U 1979:11) för bällre skolmiljö och
uppföljning av reformbesluten rörande

grundskolan U 38

Delegationen
{A 1974:09)/ör

arbelstidsfrågor (DELFA) A 2

Delegationen (A 1978:01) för ung

domens svssels ällnings-

frågor (DELFUS) A 10

Delegationen (In 1967:30)/ö>6o-

stadsjinasiering Bo 1

Delegationen {Bo 1978:03) förfrågor

om energihushållning i

befintlig bebyggelse Bo 6

Delegationen (I 1975:02) för energi

forskning (DFE) 1 5

Delegationen (1 \911:02) för gles

bygdsfrågor I 9

Delegationen {I 1911:03) med upp

gift att behandla syssel

sättningsproblemen i Göte

borgsregionen 1 10

Delegationen för vetenskaplig och leknisk informationsförsörjning
(DFl) B 33; 11 B 4

Demokratisk
stvrning. A DB-

syslem ' B 33; 11 B 4

Demonstrationsfrihel. grundlags

frågor Ju 25

Detaljhandeln, koniokorlsfrågor

E 13; II E I

DFE (delegationen för energiforsk

ning) 1 5

Dialekt- och ortnamnsarkiven saml

svenskt visarkiv

(DOVA) U47;11U2

Differentierade körkort K 9

Direktinvesteringskommittén I 1 1

Direktiv till samtliga kommilléer och särskilda utredare
angående finansiering a v reformer — ; 11 B 5

DIS-utredningen (utredningen om

informationssystemet företag

— samhälle) I 22

Disciplinpåföljder, försvarsmaktens

personal Ju 24

DiskonlopolUik E 12; 11 E 2

Diskriminering, invandrare A 13

Djurens hälso-och sjukvård Jo 15

Doktorsexamen, löneförmåner merit

värdering U37;IIU3

Dokumentation, hälso- och sjuk

vården S40; 11 S 1, 12

Domstol, allmän, rättegångs-

förfarandet Ju 21

Domstol, särskild, tjänstgörande

krigsman Ju 24

Domstolar, allmänna Ju 21

Domstolar, länsdomslolar Kn 8

DOVA (dialekt- och ortnamnsarki

ven samt svenskt vis

arkiv) U47;IIU2

Drivmedelspriser och -tittgång. sjö

farten K 23; 11 K 4

Drottningholms leatermuseum U 42

Drunkningsolyckor, förhindrande

Kn9

Dryckesförpackningar Jo 27; 11 Jo 6

s. 4 Kontrollera mot PDF

Dubbelbeskattning,
aktieutdelningar

B21; 11 B2, 15

Dykeriarbete, ersällning under be

redskap och krig Fö 11; Il Fö 6

Dynamisk mikrofon Ju 1

Dödförklaring Ju 22

Dödsbegreppel S 7

Dödsbo, Kommittén om ställföre

trädare för Ju 22

Edilionsplikl, tvångsåtgärder Ju 33

EFA (expertgruppen för utrednings

verksamhet i arbetsmark

nadsfrågor) A 1

£FS6/(expertgruppen för statens åtgärder i
obeståndsärenden)

I 36; 11
13

fC (Europeiska staternas gemen

samma marknad), varumärkes

syslem Ju 9

Egendom,
förlorad eller övergiven

Ju 32

Egendom, lös, realisationsvinst

beskattning B 21; II B 2, 15

Egendomshandel, misstänkt stöld

gods Ju 56; 11 Ju 7

Egna
hem, underskotlsavdrag

B35; II B3

Egnahemsfastigheter Ju 13, B 3

EIFO (e.xpertgruppen för invand

ringsforskning) A 5

f/C A'
(exportkredilnämnden)

135; 11 15

Ekonomi,
offentlig B 36; 11 B 6

Ekonomiadminislralivt sy

slem, lanimäleriverksam-

hel Bol8;IlBo2

Ekonomiska brott, förmögenhets

brotl Ju 17

Ekonomiska brott, tvångsmedelsäl-

gärder Ju 33

Ekonomiska
förhållanden,

rennäringen Jo
20

Ekonomiska re.turser, totalförsvaret Fö 5; II Fö 3

Ekonomiskt
försvar 1 2

Ekonomiskt
slöd, barnfamiljer S 30

Elan
vändningskommillén (ELA K)

137; II 14

Eldningsanläggningar I 13

Eldrivna fordon, skattekonslruklion B 10; Il B 10

Elektrisk kraftproduktion, över

vinster B 22; 11 B 13

Elektronik, effekter på närings

livels utveckling 1 14

Eleklronikbranschen
B 33; 11 B 4

Elever,
handikappade (J 19

Elevvårdskommillén U 18

Emissionskontroll,
kredilpolitiken

E 12; Il
E2

Energibeskattning B22;I1B13

Energijörskning, Delegationen för

(DFE) 1 5

Energihushållning, befintlig

bebyggelse Bo 6

Energihushållning, styrmedel för

näringslivet I 27

Energikällor, FN-konferens UD 4

Energiområdet, myndighetsorganisa

lion I 24

Energiområdet, provning 1 15

Energiområdet, taxe- och pris

sättning I 39; III 7

Energiproduktion, jordbruket

Jo 24; 11 Jo 4 Energiprognoser, översyn

H 15; Il H 1

Energirädet Ju 7

Energiskattekommitién B22; II B 13

Energisparkommittén (ESK) I 3

Ensamförälderkommittén S
17

Ensamrätt, bärgning av gods Ju 32

Ensamrällssyslem Ju 16

Enskild lägenhet, faslighets-rättsliga principer Ju 54; II Ju 6 Enskilda personer,
företagsköp B 28 Enskilds integritet, användning av

teknisk apparatur Ju 1

Enskilds integritet, tvångsmedels-

åtgärder Ju 33

Enskilds talerätt mot offentliga

funktionärer Ju 50

Envägsspeglar, integriletsfarlig

användning Ju I

Ersättning, naturkatastrofer Kn 17

Ersättning titt uppfinnare Ju 28

Ersältningsbränslen för olja 1 19

Ersättningsregler, vård av barn

S45;1IS7 Ersättningsskyldighet, militärt

ansvarssystem Ju 24

Ersättningssystem, miljö

skador Ju 35

Ersättningssystem, sjukfrånvaro

S23; II S
10

Ersättningssystem, sjukresor S 33

ESK (Energisparkommittén) 1 3

Elableringsregler Ju 10

Elableringsrätt, fri, grundlags

frågor Ju 25

Etanol, ur sockerbetor Jo
17

Etersändning, grundlagsfrågor Ju 25

Etniska minoriteter A 23; 11 A 4

Europarådet, ADB-system

B33;ll B4 Europarådets sladsförnyelsekampanj

Bo 15

Europeiska patentkonventioner H 1

Exekutionsväsendet, redovisnings-

syslem (REX) Kn26;IlKn2

Exekutiv försäljning, ägarlägen

heter Ju 54; II Ju 6

Expeditionsavgift B 11

Expertgruppen för statens ålgär

der i obeståndsärenden (EFSU)

136; II 13

s. 5 Kontrollera mot PDF

Exportfärfallningar, översyn H 7

Exportkreditgivning 1
35; 11 1 5

Exportkredilnämnden (EKN)

I 35; II I
5

F

Facktig
vetorätt A 6

Factoring Ju 6

Faderskapsfrågor.
Ulredningen

om internationella Ju 47

FADIR (Fastighetsdata- och

inskrivningskommittén) Ju
44

Fallskärmsljänsl. ersällning

under beredskap och

krig Fö 14; Il Fö 6

Familjeekonomiska kommittén S 30 Familjeföretag,
beskallnings-

regler B 28

Familjelagsakkunniga Ju 3

Familjerådgivning, kommunal

S46;11S9

Familjestödsutredningen S 4

Familjevård, missbrukare S 24

Farligt gods, sjötransporter

K 23; 11 K 4

Farligt gods, iransporler K 12

Fartygsmiljöutredningen K 2

Farlygsolja, märkning K I

Farlygsröstning Ju 30

Fartygsskador, hamnanlägg

ningar Ju 29

Fast egendom Ju 13

Faslighetsavytiring, uppskov'

39; 11 B 14 Fastighelsbddningsutred-

ningen Ju 48

Fastighetsdata- och inskrivnings-

kommittén (FADIR) Ju 44

Fastighetsmäklare Ju 13

Fastighetsregistret, ägarlägen

hetssystem Ju 54; II Ju 6

Fastighetsrättens pantregler Ju 39

Fastighelsrällsliga principer.

enskild lägenhet Ju 54; 11 Ju 6
Fastighelslaxeringskommillé

1976 års B 8

Felbegreppel, gods/varor Ju 21

EFA (flygtekniska försöks

anstalten) K 21; II K 2

Film, biblioteksverksamhet

U44; II U
1

Fdm. grundlagsfrågor Ju 51

Film, reklam, videogram Ju
11

Film, upphovsrätt Ju 16

Filmpoliliska beredningen U 33

Finansbolag, utanför den

kontrollerade kredilmarknaden

E 12; II E2

Finansiering av reformer, till-

läggsdirekliv lill samtliga

kommilléer och särskilda

utredare —; 11 B 5

' Ledamöter m.fl. ej utsedda

Finansiering,
jordbrukssektorn.

små och
medelstora förelag E 10 Finansiering, små- och medelstora

förelag E
14; 11 E 3

Finansieringsförelag,
kontokort

E 13;
11 E 1

Finansieringsregler, ägarlägenhets

system Ju 54; 11 Ju 6

Finansieringssystem, övergång från

hyresrätt till bostadsrätt Bo 8

Finsk-svenska
ulbildningsområdetU 1

Fjällägenheter Jo 5

FK-78(\91%
års försvarskommillé)

Fö 5
Flerbarnsjämiljer. ekonomiskt slöd

S30

Flerfamiljshus, ägarlägenhets

system Ju 54; II Ju 6

Flerhandikappade S 14

Fluorberedningen S 15

Flygbussar. Stockholmsregionen

K22;Il
K2 Ftygh is t orisk musei verksamhet,

civd U 34

Fiygindustrikommitté, militära.

1979 års (MFK-79) FöIl;IIFö5

Flygindustridelegationen I 18

Flyglagsuiredningen K 20; Il K 1

Flygtärarulbildning K 24; 11 K 5

Flygplansanskaffning Fö 11; 11 Fö 5

Ftygptalsfråga, Stockholms

regionen K 8

Flvglekniska försöksan-

' stallen (FFA) K 21; 11 K 2

Flygvapnet, förbandssjukvård Fö 8 FM K (försvarets
materielverk), uppgifter och organisation: upp-handtingskonlrakt

Fö 12, 15; 11 Fö 7 FN:s flyktingkommissarie

(UNHCR) A
23; 11 A 4

FN-konferens. energikällor UD 4

FN-konferens. folkrätt U D I

FN-organ, ADB-system B 33; Il B 4

FOK (företagsobestånds

kommittén) B 7; II B 8

Folkbiblioteksuiredningen

U44; Il U I Folkbokföring, kyrklig beredskap

vid krig eller krigsfara Kn 7

Folkbokföringskommiité,

1978 års B 21

Folkelshusföreningarnas riks

organisation (FHR), sani-

tingslokalsslöd Bo 14

Folkpensionärer, skattetällnader,

översyn av reglerna B 29

Folkrätten, regler om humanitet i

krig UD 1

Folkrätlskommittén Fö 9

Fondförvaltning, slallig E 9

Fondsystem, löntagarfonder E 2

Fondsystem, semesterlön A 9

Fonogram, biblioteks

verksamheten U 22; 11 U 1

s. 6 Kontrollera mot PDF

Fonogram. grundlagsfrågor Ju 51

Fonogram, reklam Ju 11

Fonogram,
upphovsrätt Ju 16

Fordon,
eldrivna, skatte

konstruktion B 10; 11 B 10

Formkrav, överlåtelse av ägar

lägenheter Ju 54; 11 Ju 6

Forskning

Arbetsmarknadspolitisk

forskning A 1

Data- och elektronik

utveckling I 14

Diskrimineringsutredningen

(DU) A 13

Energiforskning I 5

Folkbiblioteken, vetenskaplig

dokumentation U 44:11 U 1

Forskningssamverkans

kommittén U 15

Framtidsstudier U 4

Fysisk planering och

bebyggelse Bo 3

Hybrid-DNA-teknik,

kontrollorgan A 22;1I A 2

Högskolan, forskarutbildningens

roll U 37:11 U 3

Industriell forskning, upphovs

rättsliga frågor Ju 16

Invandringsforskning A 4

Jordbruksteknik Jo 26

Kreditpolitisk

forskning E
12;II E 2

Långsiktsmoti verad

forskning U 4

Medicinsk forskning I 6

Meritvärdering,

forskarutbildning U 37;II U 3

Offentlig ekonomi B 36;II B 6

Oljeersättningsdelegationen I 19

Pedagogisk forskning U 21

Radiobiologisk forskning U 36

Social forskning U 36

Sockernäring, råvaror Jo
24

Transportforskning
K 21; II K 2 Yrkesinriktad rehabilitering A 17 Fosterskador, gravida kvinnors

alkoholmissbruk S
43; II S 6

Fotokopiering Ju 16

Fraklrätt Ju 5

Framlidsstudier,
sekretariatet för U 4 Fredskärens framtid UD 6; II UD 1 Fredsorganisation, struktur
och

omfattning Fö
5; 11 Fö 3

Fredslida
skyddsrumsbvggande

' Fö 2; Il
Fö 2

Fri kreditmarknad E 12: 11 E 2

Frigivningspermission,
brottslig

verksamhet Ju 53;
II Ju 5

Frihet,
inlegritelsfrågor Ju 1

Frilidsboendekommittén Bo 5

Frivårdskommittén Ju 42

F/? fy
(försäkringsrörelseutred

ningen) E 5

FSDB (Föreningen Sveriges döv

blinda) U 53; 11 U 5

Fullmaktstag. lagen om kredilpolitiska medel (LKM)

E 12; II E2

Funktionärer, offentlig tjänst Ju 50

FVK (försäkringsverksamhets-

kommittén) E 7

Fyndlagstiftningsutredningen Ju 32

Fyrverkeri, bestämmelser Kn 9

Fysisk planering och bebvggelse

Bo 2, 3

Fdmansbolag. beskattnings-

system B 21, 28; II B 2, 15

Fängelsedomar, irafiknykler

hetsbroll Ju 55; II Ju 8

Fängelseslrajjkommittén Ju
41

Fögderiutredningen Kn 8

Förarkontrotter. irafiknyklerhels-

prov Ju 55; II Ju 8

Förbandssjukvård. Jlygvapnel Fö 8 Föreningen Sveriges
dövblinda

(FSDB) U53;IIU5

Förenta Nationerna se FN Företag, arbetsmarknadsutbildning

A21; 11 A7 Förelag, arbelsmiljöinvesteringar A 18 Förelag,
jordbrukssektorn

E 10

Förelag, krisdrabbade I 36; II 1 3

Förelag, marknads- och produkt

planering H 3

Företag, representationsavdrag

S43; II S6 Företag, små- och medelstora

E 14; II E3 Förelag, utanför den kontrollerade kredilmarknaden
"grå"

E 12; II E2
Företag — samhälle, informa-tionssvslem (DIS-utredningen)

122 Förelagens uppgiftslämnande

(DEFU) B 13

Företagsform, partrederi K 23; 11 K 4

Förelagshälsovård S 1 1, A 5

Företagsinformation I 4

Förelagsinteckning Ju 6

Föreiagskapilal AB B 28

Förelagskoncentration Ju 10

Företagsobeståndskommittén

(FOK) B 7; II B 8

Företagsskallekommillén.

1980 års B 28

Företagsulbildning A 20

Författningar,
kommu

nala Kn27;llKn3

Författningar, import H 7

Författningar, luftfarten

Författningar, skolväsendet U 39

Förhandsgranskning, personregister

Ju 18; II Ju 4

Förlustavdrag B 35; II B 3

Förmedlingsverksamhet.
vissa

arbetsområden A
24; II A 3

Förmånssvstem.
värnpliktiga

Fö 14; II Fö 6

s. 7 Kontrollera mot PDF

Förmögenheisbrottsulredningen Ju 17

Förmögenhetsfördelning E 2

Förpackningar, återvinning

Jo 27; 11
Jo 6

Förrällningsverksamhet, lant

mäteri Bo 18; 11 Bo 2

Församlingsslyrelse Kn 11

Förskjutna arbetstider. Stock

holmsregionen K 21; II K 3

Förskolebarn, hemspråk

träning, invandrare S 27

Förskott, upphandling, för

svarsmateriel Fö 15; Il Fö 7

Försvaret, kvinnan i Fö I

Försvaret, militära, ny befäls

ordning Fö 6

Försvaret, religionen i Fö 13; 11 Fö 4

Försvarets materielverk (FMV),

uppgifter och organisation Fö 12

Försvarets materielverk, upphand

lingskontrakt Fö 15; II Fö 7

Försvarsekonomi Fö
5; II Fö 3

Försvarsindustriella frågor

Fö 5; 11
Fö 3

Försvarsinduslriföretag, upp

handling Fö 15; 11 Fö 7

Försvarskommillé. 1978 års

(FK-78) Fö 5

Försvarsmakten, andlig vård

Fö 13; II Fö 4

Försvarsmaktens hälso- och

sjukvård ifred (HSF) Fö 8

Försvarmateriel, upphandling

Fö 15; II Fö 7

Försvarsmalerielinduslrin, alter

nativ produktion och syssel

sättning I 20

Försäkring, allmän, ADB-system S 13

Försäkringsbolagens verksamhet E 7

Försäkringsdomslolarnas samar

belsnämnd S47;11S8

Försäkringsdomstolskommittén

S47; 11 S
8

Försäkringsinspektionens verk

samhet E 7

Försäkringskassornas kontaktnät

och servicenivå S 6

Försäkringskassornas organisation

och förvaltningsulgifler, former

för styrning av S 32

Försäkringsrätter, organisations

kommittén för S21

Försäkringsrätter,
ärendebalans

S47; 11 S
8

Försäkringsrättskommhién Ju 8

Försäkringsrörelseulredningen
(FR U)

E5

Försäkringsverksamhelskommittén

(FVK) E 7

Försäljning, bostadsrätter, uppskov med försäljning B
21; II B 2, 15

Försäljningsförbud. snabbvin-

satser > S43;IIS6

Försäljningsskatt,
personbilar

B 10; II B 10

Försörjningsberedskap Fö 5; 11 Fö 3
Försörjningsberedskap, A DB-tek-

nik B 33; II B 4

Försörjningsplan, energiområdet,

översyn H
15; II H I

Försörjningspolitik I 9

Förtroendemannalagen A 6

Förtroendevalda, pensioiisrätt

B 34; II B 7 Förvaltning av samfälligheter, ägarlägenhetssvstem

Ju 54; II Ju
6

Förvattning, mångfaldigande-

frågor Ju 16

Förvahningsrättskipning B 4

Förvallningsrättsulredningen Ju 36

Förvallningsslraff, bortfall Ju 38

Förvallningsulredningen B 9

Förvärv av stöldgods Ju 56; Il Ju 7

Föräldraförsäkringen, barnledig

het S45;1IS7

Föräldraförsäkringen, familje

stöd S 4

Föräldrar, ensamslående, sam

hällsstöd S 17

Gallringsbestämmelser, person

registerlag Ju 18; Il Ju 4

Gallringsbeslämmelser,

socialtjänstens arkiv S 41; 11 S 2

Gallringsråd, medicinska

arkiv S 40; Il S 1,12

Garantiavgift, små och

medelstora förelag E 14; II E 3

Garanliförsäkring Ju 8

Gas 15

C/irr(allmänna tull- och handelsavtalet), upphandling,
försvarsmateriel

Fö 15; II Fö 7

Gatumusicerande, lill-

ståndstvång Kn 9

Gemensamma utrymmen, ägarlägenhetssystem

Ju 54; Il
Ju 6

Genbankutredningen Jo I

Glesbygdsfrågan, Dele

gationen för I 9

Godstransport K
12, 23; 11 K 4

Grafiskt mångfaldigande Ju
16

Gravida kvinnor, alko

holmissbruk S 43; II S 6

Grundgarantiutredningen,

Kommunala B
32; II B I

Grundlagskommitlén Ju 51; 11 Ju 3

Grundskotan, uppfölj

ning av reformbeslut U 38

Grundutbildning, värn

pliktiga Fö 3; Il Fö I

"Grå " kredilmarknad E 12; 11 E 2

Gymnasieulredningen U 6

Gäldenärsregister.
A DB-

syslem Ju
18; II Ju 4

s. 8 Kontrollera mot PDF

Gäststuderandekommittén U 16

Göteborgs hamns inter

nalionella konkurrensför

hållanden K 14

Göteborgsregionens
sysset-

sällningsprobtem I IO

H

H-nämnden (socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning),
abortfrågor S 39; II S
4

Habilitering. samordnad S
14

Hallwylska museet U 24

Hamnstruklur, när-

.sjö/ärl K23;nK4

Handel med egendom,

stöldgods Ju
56; II Ju 7

Handel med teknik H IO

Handelns ADB-system B 33; 11 B 4

Handikappade, bilslöd S 28

Handikappade, boendeservice S 38

Handikappade elever, all

männa skolväsendet U 19

Handikappade, texttelefon S 16

Handikappåret 1981. Inter

nationella S 34

Handläggningstider, försäk

ringsdomslolar S 47; Il S 8

Havandeskapspenning, ersätt

ningsregler S 45; 11 S 7

Hem och
skola, kontakter U 29

Hemmet, vård av

anhörig i S 35

Hemspråklräning, in

vandrarbarn S 27

Hittegods, lagstiftning Ju 32

Homosexuellas situation S
19

//5F(utredningen
hälso-

och sjukvård i försvaret) Fö 8

Humanilel
i krig U D 1

Husebyutredningen B 25

Hushåll,
heskailnings-

.frågor B
20; 11 B 11

Huvudteverantörskap, upphandling, försvarsmateriel Fö
15; 11 Fö 7

Huvudmannaskap, andlig vård inom försvarsmakten Fö
13; 11 Fö 4

Huvudmannaskap, enskild

undervisning, annan än stat

och kommun U 40

Hu vudmannaskap. familje

rådgivning S 46; II S 9

Huvudmannaskap, lantmäteriverksamheten, vissa
förutsättningar Bo 17; II Bo
3

Huvudmannaskap, stat-kommun,

principer och erfaren

heter Kn 27; II Kn 3

Huvudmannaskapskommiltén
U 27

Hybrid-DNA-teknik
A 22; II A 2

Hyres-
och bosladsrälts-

fasligheter, underhåll Bo
7

Hvresklausul, bränslekostnaders

beaktande i I 39; II I 7

Hyresrätt, upplåtelse-

principer Ju 54; II Ju 6

Hyresrätisutredningen Ju 15

Hälsoeffekter, miljöskydds-

lagstiftning Jo 4

Hälso- och sjukvård, djur Jo 15

Hälso- och sjukvård i

försvaret (HSF) Fö 8

Hätsovårdspersonat,

legitimations- och behörighets

bestämmelser S 48; 11 S 11

Hänvisning titt skydds

rum Fö 2; II Fö 2

Häradsallmänningar Jo 16

Hästaveln. statligt stöd Jo 18

Högre chefsutbildning.

statsförvaltningen B 26

Högskolan, forskningens och forskarutbildningens

silualion U 37; II
U 3

Högskolan, huvudmanna

skapsfrågor tf 27

Högskolan, tjänsteorga

nisationen U 9

Högskolereform, uppfölj

ning U 31

I

lAEA (International Atomic Energy Agency) konferens om
kärnkraftssäkerhel 133:1111

/CC(lnternationella handels

kammaren), ADB-

frågor B 33; II B 4

/CCF(Working Party on

Information, Computer and

Communication Policy), ADB-

.frågor B33;1IB4

IDB-kommittén H 13

Identifiering av lägenheter

B 21; II B
2

/LO(Internationella arbetsorganisationen), arbetsförmedlingsbyråer
A 24; 11 A 3

Importförfaltningar. över

syn ' H 7

Indexuppräkning' B 39; II B
14

Individuell mätning, varmvatten

beredning Bo 2, 1 39; II I 7

Industriell
forskning Ju 16, I 9

Industriellt
rättsskydd Ju 9, 16

Industriellt
utvecklings-

arheie Ju 16, I 9

Industriföretag Ju 16, 1 9

Industrikredil E 14; II E 3

Industritänder, statsstödda

exportkrediter I 35; II
I 5

Industrin.
ADB-system B 33; II B 4

Industrin, konsekvenser av inhemsk

resp. utländsk flygplans-

produktion Fö 11;11 Fö 5

' Ledamöter m.fl. ej utsedda

s. 9 Kontrollera mot PDF

Industrin, upphandlings-

kontrakt Fö 15; II Fö 7

Induslrinedläggelse. plan

mässig sanering Bo 11

Industrins
rå varukoslnadsul-

jämning (RÅK) Jo 13

Industripolitikens informations-

undertag, långsiktigt I 26

Industrislödsulredningen I 31

Injörmation.
alkoholfrågor

S43;IIS6

Information,
arbelsmiljörisker A 1 5

Injörmation.
folkrättens

regler under krig. neutrali

tet och ockupation Fö 9

Information,
internationella

handikappåret 1981 S 34

Information, kredilmiss-

' bruk E 13; II E 1

Infornialion. landskapet Bo 9

Information, politisk, lill

värnpliktiga Fö 3; 11 Fö 1

Information
till utlandet,

kommersiell H
14

Informationsförsörjning, biblioteksverksamheten U
44; II U I

Informalionsslyslem

DB-beredningsgruppen Kn 4

Allmänna försäkringen

(ALLFA) S 13

Befolkningsskydd vid risk

för skadegörelse Fö 2; II Fö
2

Exekutionsväsendet

(REX) Kn 26; Il Kn 2

Fastighetsdata- och in

skrivning (FADIR) Ju 44

Företag - Samhälle (DIS) I 22

Företagsteckning Ju 6

Försäkringskassor - löneuträk

ningssystemet SLÖR B 39; II B
12

Gäldenärsregister Ju 18; 11 Ju 4

Kommunala sociala in

formationssystemet

(KOSIS) S41;IIS2

Lantmäteriverksamheten

Bo 17; II Bo3

Registerpanträltssystem Ju 20

Rättsväsendets informa

tionssystem (RI) Ju 2

Statliga löneuträknings

systemet (SLÖR)

- försäkringskassor B 39; II B
12

Statliga person- och adress

register (SPAR) Ju 18; 11 Ju 4

Informationsteknologi-

utredningen U 23

Införsel, skattefri.

alkoholdrycker S43;11S6

Ingenjörsvetenskapsakademiens

iransporforskningskommission

(CTFKJ, K 21; 11 K 2

Inhemsk flygplansul-

veckling Fö
11; 11 Fö 5

Inkassolagen, personregister-

frågor Ju 18; II Ju 4

Inkomst förhållanden, lant

brukarna Jo 23; II Jo 3

Inkomsttaxering, avdrag för

underskall B
35; II B 3

Innetorg. ordningsfrågor Kn 9

Inomregional skatleut

jämning Kn 25; 11 Kn 1

Inrikesflyg K 10

Inskrivningsärenden, journaler, värnpliktigas 40: II S 1, 12

Insynsrätt Ju
18; II Ju 4

Insynsulredningen H 3

Insätiarskydd, hanktag E 3; 11 E 4

Intagna i kriminalvårdsanstall,

permissioner Ju 53; II Ju 5

Inteckning, förelag Ju 6

Inteckning, ägarlägenhets

system Ju 54; II Ju 6

Inlegralionskommittén U 19

Integritet, personorienlerade

ADB-system Ju 18; II Ju 4

Integritelsinlressen, patient

journaler S 40; II S 1, 12

Inlegrilelsskydd, information

om kredilmissbruk E 13; 11 E 1

Integritetsskyddskommiltén Ju I

Intellektuellt arbete Ju 16

Interamerikanska utvecklings

banken (IDB) H 13

International Atomic Energy Agency

(lAEA), konferens om kärn

kraftssäkerhel I 33; II I 1

Internationell data

trafik Ju 18; 11 Ju 4

Internationell familjerätt Ju 3

Internationella barnaåret 1979 S 18

Internationella byggnads

kommittén (SIBCO) I I

Internalionella faderskaps-

frågor Ju 41

Internationella handels

kammaren (ICC), dataflöde

över gränser B 33; II B 4

Internalionella handikapp

året 1981 S 34

Inlernationelta investeringar I 11

Internationella konkurrensför-

håtlanden. Göteborgs hamn K 20

Inlernationelta
kontakter, transport-

forskningsområdet K 21; II K 2

Internationella konventioner,
datalagsliflningsom-rådet Ju 18, B 33; II Ju 4. B 4

Internationellt bistånd UD 2

Inlernationellt läkemedels-

samarbete S 22

Invandrare, diskriminerings

utredningen (DU) A 13

Invandrare, expertgruppen jör

in vandringsforskning (EIFO) A 4

Invandrare, behov av familje

rådgivning S 46; II S 9

Invandrare, kommittén om

hemspråksträning för

förskolebarn S 27

s. 10 Kontrollera mot PDF

Invandrare, svensk-under

visning, SFI-kommUtén A 14

Invandrare, utlänningslag

stiftning A 3

In vandrarpolitiska

kommittén A
23; 11 A 4

Investmenlföretag B 21; B 2

Jakl- och villvårdsfrdgor Jo 6

JA S-syslem, flygplans

anskaffning Fö 11; Il Fö 5

Jordabalken, panträiis-

regter Ju 39

Jordabalken, ägarlägenhets

system Ju 54; 11 Ju 6

Jordbruk, kemiska medel Jo
21

Jordbruket, energiproduk

tion Jo 24; Il Jo 4

Jordbruket, kapilat-

förändringar Jo 23; Il Jo 3

Jordbrukels kapilal-

försörjning E 10

Jordbruksleknisk forskning Jo 26

Journaler, inskrivningsärenden,

värnpliktiga S 40; II
S I, 12

Journaler, medicinska, för

varingstider S 40; II S 1, 12

Jämslättdhelsfrågor

A7, 20, Kn 18; II A 1

Järnvägsbefordran Ju 5

K

Kabel-TV U 23

KAFU {kommittén om arbets

marknadsutbildning och utbild

ning i företag) A 21; II A 7

Kalkylmetoder, skatleutjämnings

systemet B 32; II B 1

Kapitalanskaffning, nvemission

B2I; Il
B2, 15

Kapitalförsörjning, jord

bruket E 10

Kapilallillväxlen och lön

tagarna E 2

Kapiiattäckningsregler E 3; 11 E 4

Kapilalvinst

kommiltén B 21; II B 2, 15

Karensdagar, sjukförsäk

ringssystemet S 23; II S 10

Karlutredning 78 Bo 4

Kassakvoter E
12; Il E2

Kassellversion av dagstid

ningar U53;11U5

Kalegoritilthörighel. civil

militär personal Fö 7

KDK (kommunaldemokratiska

kommittén) Kn
14

Kedjebeskallning,

aktier B
21; Il B 2, 15

Kedjebeskallning, ränte

frågor B20;I1B1I

Kemiska medel, jord-

och skogsbruk Jo 21

Kemiska stridsmedel,

skyddsrumsfrågor Fö 2; Il Fö 2

KIPI (kommittén för industri

politikens informations

underlag) 1 23

Kollektiv persontrafik,

samordningsfrågor K 19

Kollektiva försäkringar Ju 8

Kollektivavtal, sjömans

pension K 17

Kollektivmärkeslagen Ju 9

Kolleklivtrafikanläggningar,

bidrag K 15

Kollektivtrafikbered-

ningen KI8,
K2I;I1K2

Kommersiell information

till utlandet H 14

Kommissionslagkommittén Ju 37

Kommittén (Ju 1977:07) om ställ

företrädare för dödsbo

i vissa fall m.m. Ju 22

Kommittén (Fö 1979:01) om

vissa frågor rörande

den militära under

rättelsetjänsten Fö 10

Kommittén (S 1979:03) om

hemspråkslräning för

förskolebarn S 27

Kommhtén{S 1919:0S) för över

syn av riksförsäkringsverkels

organisation m.m. (RFV-

översynen) S 32

Kommhtén {E 1980:01) om jordbrukets
kapitalförsörjning E 10

Kommhtén (E 1980:03) om över

syn av kredilpolitiken och

den kreditpolitiska lag

stiftningen E 12; 11 E 2

Kommittén {B [919:14) om folk

pensionärernas skatte-

lällnader B 29

Kommhtén (B 1980:05) om under

skottsavdrag B 35; Il B 3

Kommittén (B 1980:00') om översyn av reglerna om uppskov
med beskattningen av realisationsvinst B 39; II B 14

Kommillén{U 1976:04) om läromedelsmarknaden (ULÄ) U
5

Kommittén (U 1978:04) om kom

munal vuxenutbildning

(Komvux) U 17

Kommhtén{\J 1979:10) om

forskningens och forskar

utbildningens roll i den

nya högskolan U 39; II U 3

Kommittén {\J 1919:13) angående

skolor med enskild

huvudman U 10

Kommittén
(Jo 1978:03) om tång-

' Ledamöter m.fl. ej utsedda.

s. 11 Kontrollera mot PDF

väga transport av luft

föroreningar Jo 10

Kommittén (Jo 1978:05) om miljörisker vid
sjötransporter Jo 1 I

Kommittén {Jo 1978:06)/o>

översyn av produklkon

lrollens organisation Jo 12

Kommilién (Jo 1978:07)/ör indu

strins råvarukostnads-

jämning m.m. (RÅK) Jo 13

Kommittén (Jo 1979:03) om orga

nisation och fmansiering

av djurens hälso- och

sjukvård Jo 15

Kommittén
(Jo 1979:06) om

statens slöd lill hästavel Jo 18

Kommittén (Jo 1979:09) om an

vändningen av kemiska

medel i jord- och

skogsbruket m.m. Jo 21

Kommittén (Jo 1980:01) om kapi

talförändringarnas in verkan

på lantbrukarnas inkomst-

förhållanden Jo 23; II Jo 3

Kommittén (Jo 1980:02) med uppdrag

an utreda sockernäringens

framtida omfattning, inrikt

ning, organisation och

struktur Jo 24; II Jo 4

Kommittén (Jo 199,0:04) för förhand

ling om nya avtal rörande

forskning och utvecklingsverk

samhet på det jordbruks-

tekniska området Jo 26

Kommittén (A 1980:01) med upp

drag all förbereda inrällandei

av en jämställdhelsombudsman

och en jämslälldhets

nämnd A 20: 11 A 1

Kommittén (A l980:02)/ör ar-

beismarknadsulbildning och

företagsulbildning

'(KAFU) A2I;11A7

Kommittén (I 1979:09)/b> in

dustripolitikens in

formationsunderiag

(KIPI) I 23

Kommittén (I 1980:03).för översyn av systemet för
statsslödd exportkreditgivning genom A B Svensk Exportkredit 135:1115

Kommittén (I 1980:07) om principerna för taxe- och
prissätlning inom energiområdet 139:1117

KornmilléniKn I978:02)/or med

beslämmandefrågor Kn 16

Kommilléer, direktiv lill samtliga

kommittéer anngående finansie

ring av reformer - - ; 11 B 5

Kommunal
beredskap Kn I

Kommunal skyddsrums

planering Fö 2: 11 Fö 2

Kommunal
verksamhet.

statlig tillsyn Kn
27; 11 Kn 3

Kommunal
vuxenutbildning

(Komvux) U 17

Kommunal
väghållning,

statsbidragssystemet K
15

Kommunala
företag Kn 15

Kommunala grundgaranti

utredningen B 32; Il B 1

Kommunala sociala injormations-sysiemel (KOSIS)
S41;I1S2

Kommunalanställdas med

bestämmande Kn 16

Kommunalbesvärsprocessen
Kn 12

Kommunaldemokraliska

frågor Kn 16

Kommunaldemokraliska

kommittén (KDK) Kn 14

Kommunalekonomiska konsekvenser, samordning stulen och
öppen barn- och ungdomspsykiairisk verksamhet m.m. S 46; II S 9

Kommunalekonomiska problem,

skaiieutjämnings-

.frågor Kn25; II Kn 1

Kommunalförelagskommittén
Kn 1 5

Kommunalförvaltning, upp

hovsrättsfrågor Ju 16

Kommunaltagen,
arkiv-

.frägor S40;
II S I, 12

Kommunalrällsutredningen
Kn 13

Kommunalteknik, samordning

lantmälerifrågor Bo 17; II Bo 3

Kommun förbunden. ADB-

.frågor B
33; II B 4

Kommunförbundet se

Svenska kommunförbundet

Kommunikationssatelliler Ju 16

Kommunikationssektorn.

ADB-svstem B 33:
II B4

Koncernföretag, vinstbe

räkning E 2

Konkurslagskommittén Ju 4

Konservalorsutbildning U 35

Konstnärliga verk Ju 16

Konsullexporlulredningen B I 5

Konsamentinllyiande.
insyn H 3

Konsumenlindylande, energi

området, taxe- och

prissätlning I 39: II I 7

Konsumentköpsutredningen
Ju 27

Konsumentpolitik, konto

kort E 13; 11 E I

Konsumentpolitik, producent

påverkan H I I

Konsumentskydd, förvärv

av småhus Ju 13

Kontokoriskommittén E 13; II E 1

Kontorsdalorer. person

register Ju 18; II Ju 4

Konlorsområdet. korttids

anställda A 24; 11 A 3

Kontorsteknik, utvecklingsarbete.

Slatskonlorel B 37; 11 B 9

Kontraktsformer, upphandling.

försvarsmateriel Fö 15; II Fö 7

Kontraktsvårdsutredningen S 26

Kontroll, dalalagens efter

levnad " ' Ju 18; 11 Ju 4

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kontroll inom beskattningen B 4

Kontroll, kontokorts-

krediter E 13; 11 E 1

Kooperalionsuiredningen I 8

Korttidsanställda, kontors

området A 24; II A 3

Korlvågsutredningen S 25

KOSIS
(kommunala sociala

informaiionssysiemei) S 41; 11 S 2

Kostnadsuppskattning för ägar-lägenheissysiemeis införande
vid fastighetsbildnings- och inskrivningsmyndigheter Ju 54;11 Ju 6

Kraftproduktion, över

vinster B 22; II B 13

Kraftproduktion,
taxe-

oc/t prissättning I
39; 11 1 7

Kreditakliebolag. över

syn av tagen om E 13; II E I

Krediter, export-

kreditjinansiering.

statligt stöd I 35; II I 5

Krediiförsäljning Ju 8

Kreditkort E 13; II E I

Kreditköp, återtagande-

rätt ' Ju 56; 11 Ju 7

Kreditmarknaden, avreg-

tering E 12; 11 E 2

Kreditpolitik, översyn E 12; II E 2

Kredilslöd. statligt, bok

handeln U52:1IU4

Kreditstöd. stadigt, små och

medelstora jöretag E 14; 11 E 3

Kreditunderlag, ägarlägen

heter Ju 54; II Ju 6

Kreditupplysningstagen, personregisterfrågor Ju 18; II Ju 4

Kreditvillkor, näringsliv E 3; II E 4

Kreditväsen, banklag-

stifining E
3: II E 4

Krig. Delegationen för

uiveckling av folkräliens

regler om humanitet i UD I

A>/. information och under

visning om folkrättens

regler under krig. neu

tralitet och ockupation Fö 9

Krig.
sjukvårdens skydd i S 9

Krig. värnplikts förmåner

under krig Fö 14

Krig- och krigsfara.

skyddadsjölransporl K 23; II K 4

Krigsavlöningssystein Fö 14; 11 Fö 6

Krigsförhållanden. för

månssvstem Fö 14; II Fö 6

Krigslagar UD 1

Krigsmaterielexpori. riktlinjer H 8

Kriminalisering,
daiamiss-

briik Ju 18; 11 Ju 4

Kriminalvärdsanstaller.
ar-

belsersättning Ju 45

Kriminalvärdsanstaller. permis

sioner Ju 53; II Ju 5

Krisdrabbade
företag 1 36; II I 3

Kronoholmsutredningen B 19

Kronologdemvndigheter,

ADB-svstem Kn 26; II Kn 2

Kuliurskattekommitlén B 30

Kulturväxter Jo I

Kungliga stoltets musei

verksamhet U 25

Kiinskapsulveckling. A DB-

system B 33; 11 B 4

Kuster, bemanning av Kn2l

Kvacksalverilag. legitima-

lions- och behörighets- ■

bestämmelser S 48; 11 S I 1

Kvaliietskonlrolt.

maipoiaiis Jo
25; II Jo 5

Kvarstad B 4

Kvinnan iförsvarei Fö I

Kvinnliga präster, jäm

ställdhetsfrågor Kn 18

Kvinnoorganisationer, stats

bidrag Kn 23

Kvinnor och män. jäm

ställdhet A 1, 20

Kyrklig
beredskap Kn 7

Kyrkofidtmäktigeval
Ju 51; II Ju 3

Kyrkohandbok Kn 2

Kyrkomötets ställning, be

fogenheter och samman

sättning Kn 22

Kämkraftskonferens.

Slockholm 1980 1
33: II I 1

Kärnkraftverk, ångexplo

sioner 1 38: II I 6

Könsdiskriminering A 7, 20

Köprält Ju 13

Körkort,
differentierade K 9

Körkorlsmedicinska ul

redningen K 16

Lagfart, ägarlägenhets

system Ju 54: II Ju 6

Lagringsmål. oljejör-

sörjning H
15; 11 H 1

Lagsliflning. godtrosförvärv av lösöre Ju 56: II Ju 7

Lagföringsprocedur. Irafiknyklerhetsbroll Ju 55; II Ju 8

Landskapsinformalions-

utredningen Bo 9

Landslingsanställda. med

bestämmande Kn 16

Landslingsförbundet

Medicinska arkiv, gallrings

bestämmelser S 40; II S
I, 12

Samlingslokalsstöd Bo 14

Statlig tillsyn och kontroll, kommunal verksamhet

Kn 27; II Kn 3

Landstingskommuner

Beslutsbefogenheter, av

vägningsfrågor stat —kom

mun Kn 27; Il Kn 3

Lantmäteriverksamheten,

huvudmannaskapsfrå

gor Bo 17; Bo 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

35 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 103

s. 11 Kontrollera mot PDF

Medicinska arkiv, gallrings

bestämmelser S40: II S
1, 12

Skatteutjämning, inom

regional Kn 25; II Kn 1

Langning,
motverkande

åtgärder S
43; 11 S 6

Langning,
rikskampanjen

Stoppa langningen — Aktion

mot alkoholfaran S 37

Lantbrukarnas inkomst-

förhållanden Jo 23; 11 Jo 3 ,

Lantmäteriförrättning. ägarlägenhetssystem Ju 54; II Ju 6

LanlmälerUaxan Bo 18; II Bo 2

Lantmäteriutredningen.
1980 års

Bo 17; 11
Bo 3

Lantmäteriverket. se Slalens lantmäteriverk (LMV)

Larmutredningen I 30

Ledighets- och ersätt

ningsregler, föräldraför

säkringen S 45; 11 S 7

Legitima tionshesiämtnelser. hälso- och sjukvårdspersonal

S48; 11 S 11

Liftanordningar, säkerhet Kn 9

Likställdhet ägande av små

hus och ägande av lägen

het Ju 54; 11 Ju 6

Lik viditetskra v, kredil

politiken E 12; 11 E2

LIND (läkemedelsindustri

delegationen) 1 6

Litterära verk Su 16

Livets slutskede, sjuk

vårdsfrågor S 7

Livrustkammaren U 24, 25

Livsmedelskontroll, mat-

potatis Jo 25; 11 Jo 5

Ljudupptagningar Ju 16

Ljungbvhed. civil pilot-

ulbildning K
24; II K 5

L/CM (lagen om kredilpolitiska medel) E 12; 11 E 2

LM V se Statens lantmäteriverk {LMV)

Lokaliseringsfrågor. Väster

bollens län B 12

LPV (lag om psykiatrisk

vård i vissa fall) S44;IIS5

Z./?/l/J (Sveriges Lokalradio AB)

U 22; II 6

LSPV(\ag,en om be

redande av sluten

psykiatrisk vård i

vissa fall) S44:IIS5

LTO/LOB-utredningen Ju 31

Lufianalysleknik. irajik-

nykterhelsbroll Ju 55; II Ju 8

Luftfart, civil, pilot-

utbildning K 24; II K 5

LiififarlsförfalWingar K
20; K I

Luftfartsverket (Lfv)

■ Förfatlningsfrågor K20; 11 K 1

Transportforskningsfrå

gor K 21; 11 K 2

Luftföroreningar,
långväga Jo 10

Luftförsvarels utform

ning Fö 5; Il Fö 3

Luftprov, trafiknykter

hetsbrott Ju 55; 11 Ju 8

Luflrältens
pantregler Ju 39

Lufllransporlutredningen K 10

Luftundersökningsteknik,

trafiknykterhelsbroll Ju 55; 11 Ju 8

Luftvård ■ JoS

LVU (lagen om särskilda

bestämmelser om vård

av unga) S 44; II S 5

Lånegaranti,
statlig,

bostäder B
19; II Bo 4

Låneunderlagsgruppen Bo I

Långsiklsmoliverad
forskning U 4

Låntagares betalnings

skyldighet, små- och medelstora

.företag E 14; II E 3

Lägenheter,
äganderätt i

jlerjåmiljshus Ju
54; Il Ju 6

Läkarundersökning. Irafik-

nykterheisprov Ju
55; 11 Ju 8

Läkemedelsindustri

delegalionen (\.WD) 16

Läkemedelssamarhete.

internalionelll S 22

Länsdemokratikommittén Kn 8

Länshälsovård S 36

Länsstyrelser, samhälls

planering. ADB-system Kn 4

Lärartjänsleutredningen U 9

Läromedelsmarknaden U 5

Löneuträkningssystemet

SLÖ R-försäkringskassans datasystem S 13, B 38; 11 B
12

Lönspardelegationen E 6

Lönlagarinjlytande. förelag E 2

Lönlagarna och kapital

tillväxten E 2

Lösenbelopp vid egendoms

inlösen Ju 56; Il Ju 7

Lösöre, godtrosförvärv Ju 56: 11 Ju 7

M

Madridunion Ju 13

MAIK-kommiilén Ju 45

MAK (medicinalan

svarskommittén) S 5

Makeprövning, studiestöd U 3

Malmtillgångar I 2

Malmöhus län

Exekutionsväsendets ADB baserade redovisningssystem, Rex,
försöksverksamhet

Kn 26; II Kn
2

Försök med inomregional

skatteutjämning Kn 25; II Kn
1

Valkretsindelning Ju 49

Mandalperind. beslutande politiska församlingar

Ju 51; 11
Ju 3

Marknads- och produkt

planering H 3

s. 12 Kontrollera mot PDF

Marknadsanpassad ar

betsersättning, intagna i

kriminalvårdanstall Ju 45

Marknadshushållning E 12; II E 2

Marknadsöversikter H 12

Markområden, överlåtelser B 17

Maskinjörsäkring Ju 8

Massmediekoncentrations-

uiredningen Ju
10

Massmedier Ju
10, 11, 16

Materielanskaffnings-

kommittén.'1979 års {MAK-19) Fö 12

Materialhantering. ADB-

svstem B 33; II B 4

Materielverket, se Försvarets materielverk (FMV)

Matpolatis. livsmedels

kontroll Jo 25; 11 Jo 5

Medborgarundervisning,

värnpliktiga Fö 3; 11 Fö 1

Medelstora och mindre

förelag, arbelsmiljö

investeringar A 18

Medicinalansvarskommittén

(MAK) S
5

Medicinsk
forskning, läke

medel 1 6

Medicinska arkiv, gallring

S40; II S 1, 12

Medicinsk utredning.

körkortsärenden K 16

Mediebeslånd. biblio

teksverksamhet U 44; 11 U I

Medinjlytande

Anställda i kommuner och

landstingskommuner Kn 16

Kommunaldemokratiska frågor,

kyrkliga kommuner Knll

Kommunal demokrati, medbor

garinflytande Kn 14

Värnpliktiga Fö 3

Meritvärdering, forskar

utbildning ' U37;U3

Mervärdeskatteutredningen B 2

Metallurgiskt centrum I 7

Metanolutveckling Jo 24; II Jo 4

Melodfrågor.
råd

hos statskontoret B 37; II B 9

Metodutveckling, yrkes

inriktad rehabditering A 17

/VfFÄ'-79(l979
års militära

flygindustrikommiltén) Fö 11

Mikrolilmarkivering. patient

journaler S40;IIS1,I2

Mikrofilmning Ju 16

Mikrovåg,
apparatur för

behandling S 25

Militära flygindustri

kommittén. 1979 års

(MFK-79) Fö II; 11 Fö 5

Militära
försvaret, ny

befalsordning Fö 6

Militära
samhällsintressen.

skyddsrumsfrågor Fö 2; Il Fö 2

Militära underrätlelse-

ijänsten Fö IO

Mililäransvarskommillén Ju 24

Mdilärieknisk utveck

ling, analys Fö 5; II Fö 3

Miljö- och naiurresurspoti-

tik. riktlinjer Jo 9

Miljömedicinskl laboralo- ;

rium S 42

Miljörisker, sjötransport Jo 11

Miljöskadeulredningen '
Ju 35

• Miljöskyddslag

stiftningen, översyn Jo 4

Mindre och medelstora förelag, arbelsmiljöinvesteringar
A. 18

Mineralpolitiska utred

ningen (MPU) 12

Missbruk, kontokort E 13; Il E I

Missbrukare

Alkohol och narkotika S
26

Alkoholfrågor, Samordnings

organ S 43; II S 6

Erkända och enskilda

vårdanstalter S 5

Familjevård S 24

Narkomaner som begått

brott Ju 43

Vård utan samtycket S 44; II S
5

Mobdiseringssäkerhet Fö 5; II Fö 3

Moralorium. värnpliklser-

sältningen under bered

skap- och krigsförhåttan-

den Fö 14; 11 Fö 6

Motellverksamhet,

alkohotfri S 29

Motorredskap K 4

A/Ft/(mineralpolitiska ut

redningen) I 2

Museiverksamhet, civd,

jlyghislorisk U 34

Museiverksamhet, Drottningholms tealermuseum U 47

Musieverksamhet, livrust

kammaren. Skoklosters

slott och Hallwylska

museet U 25

Museiverksamhet, livrustkammaren. husgerådskammaren,
Kungl. Slottet U 25

Musikaliska verk,

upphovsfrågor Ju 16

Myndigheters ADB-material, allmänhetens tillgång

Ju
18:11 Ju 4

Myndigheters, statliga, till

syn av kommunal och

landstingskommunal verk

samhet Kn27;llKn3

Myndigheters verkstadsrörelse K 5

Myndighetsorganisation.

energiområdet I 24

Myndighetsorganisation

Lantmäteriverksamhe

ten Bol7;IIBo3

Statskontoret B37; II B9

s. 13 Kontrollera mot PDF

Målsägandeangivelse
Ju 19; 11 Ju 1

Mångfaldigande, upp

hovsfrågor Ju 16

Mäklarverksamhei Ju 13

Män och
kvinnor.

jämslälldhel A 1, 20

Märkning
av olja i fartyg K 1

Märkning,
textilier H 16; II H 2

Mätning, individuell

varmvattenbered

ning Bo 12, I 39; II I 7

Mönslringsulredningen K 13

N

Namnsättning,
ortnamn U 47; 11 U 2

Narkotikabrott, permissions-

frågor Ju 53; II Ju 5

Narkotikamissbrukare. Delegationer för
kontraktsvård Ju 43

Narkotikamissbrukare. Kon

traktsvårdsutredningen S 26

Narkotikamissbrukare, vård

utan samtycke, vuxna S 44; 11 S 5

Naturkatastrofer, er

sättningsfrågor Kn 17

Naturresurs- och miljö

utredningen Jo 9

Nedrusiningsdelegalionen UD 2

jVFFO (nykterhetsvårdens er

kända och enskilda

vårdanstalts personalorganisa

tionsutredning) S 5

Neutralitet, folkrättens

tillämpning Fö 9

NJA (Norrbottens Järn

verk AB) I 7

Norrbottensdelegalionen I 7

Nordiska rådet. ADB-

system B 33: 11 B 4

Normer, koslnadshöjan-

de Kn27; Il Kn 3

Norrland, häradsallmänningar

och allmänningslagar Jo
16

Norrlandsfonden I 25

Nya testamentet, ny

översättning U 2

Nyemissioner. Anneli-

regler B
21; Il B 2. 15

Nykterhelsvårdens erkända

och enskilda vårdanstalters

personalorganisations-

utredning (NEPO) S5

Nvtijanderäti Ju 14

När-TV U22;IIU6

Näringsbidrag, beredskaps-

och krigstjänst Fö 14; II Fö 6

Näringslivet, brottsförebyggande insatser Ju 52; II Ju 2

Näringslivet, datateknikens

och elektronikens effekter 1 14

Näringslivet, rekonstruk

tionsbolag B 7; 11 B 8

Närradiokommittén U 22: II U 6

När.sjöfarl. strukturfrå

gor K 23; 11 K 4

Nääsutredningen U 20

O

Obestånd..förelag B 7; II B 8

Obligationer, realisa

tionsvinster B 21; 11 B 2, 15

Obligationsmarknad.

kredilpolitiken E 12; 11 E 2

Ockupation, jolkrällens

tillämpning Fö 9

OECD-området. ADB-system Ju 18, B 33; II Ju 4, B 4

Offendig ekonomi, forsk

ning och utvecklingsinsat

ser B 36; II 3 6

Offentlig verksamhet,

mångfaldigande frågor Ju
16

Offentliga funktionärer Ju 50

Offentliga styrelse

ledamöter, vissa aktie

bolag 1 29

Offentliga utgifter.

.försvarsekonomi Fö 5; II Fö 3

Offentlighetsprincipen. A DB-upptagning

Ju 18, B 33; 11 Ju 4, B 4

Officiell konlroll. vissa

larmanordningar 1 30

Olaga intrång Ju 1

Olja. ersäitningsbränsle I 19

Olja. märkning i

fartyg K I

Oljelagringskommitté.

1980 års H
15; 11 H 1

Oljeskador, sjötransporter Jo I 1

Otjesk vddskommillé.

1977 års Kn 10

Ombildning av hyresfastighet

titt fastighet med ägda

lägenheter Ju 54; II Ju 6

Ombordsanstätlda K 2

Omhändertagande, tillfälligt Ju 3 i

Omsorgskommitlén S 14

Omstrukturering, försvarsmaktens organisation

Fö 5; 11
Fö 3

Opinionsbildning Ju 10

Optionsrätt Ju 14

Ordningsstadge

utredningen Kn 2

Organisationskommittén

(S 1978:02) för försäkringsrät

terna S 21

Organisationskommittén

(S 1919:\2) för.socialstyrelsen S36

Organisationskommittén (S \9S0:05).förstatens
miljömedicinska laboratoriums 42

Organisationskommittén (K 1980:04)

för iralikf vgaruihildning

(OTU) ■ ■ K 24: 11 K 5

Organisationskommittén (B 1980:07) tör statskontoret
(OKS-80)

B 37; ll
B9

Organisationskommittén (U 1979:18)

jör statens konstmuseer U 45

Organisationskommittén (U 1980:06)

s. 8 Kontrollera mot PDF

för Musikaliska akademiens

bibhotek mm U 51

Organisationskommittén (H 1980:03)

för allmänna reklamalions

nämnden H 17

Organisationskommittén (1 1979:12)

med uppdrag all utreda vissa

frågor om en träleknisk utveck

lingsenhet i Skellefteå 1 26

Organisationskommittén (I 1980:02)

för omorganisa

tion av slalens industriverks

enhet för företagsutveckling

(SIFU) 134; Il 12

Ortnamnsverksamheten U 47; 11 U 2

OSK-80 (organisations

kommittén för stats

kontoret) B 37; Il B 9

Otillbörligt inte

gritetsintrång Ju 18; 11 Ju 4

Orc (organisationskommittén

för trafikflygarut

biidning) K 24; II K 5

Pant, dryckesförpackning,

återvinning Jo
21; II Jo 6

Panlbrevsulredningen Ju 39

Panträllsregler Ju 39, 54; 11 Ju 6

Pantsällning, byggnader

på annans mark Ju 20

Parkeringspolitik, sam

ordnad. Stockholms

regionen K 22; Il K 3

Parkeringsöverlrädelser,

tomtmark K 11

Partrederi, förelags

form K 23; 11 K 4

Paientpolicykommitlén H 1

Paientprocessulredningen Ju 40

Palientdokumenlalion S40; Il I, 12

Patientjournaler, mikro-

filmarkivering S
40; II 1, 12

FBt/(psykiska barn-

och ungdomsvården) S46;IIS9

Pedagogiskt forsknings-

och utvecklingsarbete

inom skolväsendel U 21

Penningpolitisk konlroll,

kontokort E
13; II E I

Penningpolitisk verksam

het, riksbanken E 12; Il E 2

Pensionskommittén S 2

Pensionsrält, politiska

tjänstemän B
34; II B 7

Pensionsåtaganden B 6

Pensionärernas syssetsäll-

ningsförhdllanden A 16

Permission, från kriminal-

vårdsanstah Ju 53;
11 Ju 5

Permissionsulredningen Ju 53; 11 Ju 5

Permulalion Ju 12

Personalbistånd, u-lands-

verksamhel UD 6; Il
UD 1

Personalutbildning, kvinnor

iförsvaret Fö 1

Personalutbildning, yrkes

inriktad rehabilitering,

lokalisering av

institut för A 17

Personbilar, försäljnings

skall B 10; II B 10

Personlig integritet, bedöm

ningsfaktorer, person

register Ju 18; II Ju 4

Personregister, socialtjänsten,

gallringsbestämmelser S 41; II S 2

Personregisterlagstiftning,

generell Ju
18; Il Ju 5

Persontrafik, samordning

av läxor K 19

Persontransport, järnvägs-

lagstiftning Ju 5

Perspektivplan, civilförsvarsstyrelsen Fö 2; II Fö 2

Perspektivplan,
framtida,

sjöfarten K
23; II K 4

Perspektivplaner,
myndigheter,

totalförsvarsfrågor Fö 5; Il Fö 3

Perspektivplan, transport-

forskningsområdet K 21; Il

Perspektivplan, överbefälhavaren (ÖB) Fö 5; II Fö 3

Pilolutbildning,

civd luftfart K 24; II
K 5

Placeringsplikl, kredit

politiken E 12; Il E2

Planering

Inflytande över samhälls-

beslut Kn27;llKn3

Metoder för hushållning

i statsförvaltningen B 9

Planeringssystem, byggnads

reglering A 25; A 5

Planmässig sanering

efter industrined

läggning Bo 11

Platsbehov,
barnomsorgen S 7

Polisbevakning, ideella tillställ

ningar Kn 9

PoUsen, användning av

luftprov vid Irafiknykter-

hetsprov Ju 55; II Ju 8

Politisk
information,

värnpliktiga Fö 3; 11 Fö 1

Politiskt
tillsatta

tjänstemän, pensions-

rätt B 34; II B 7

Postverket,
skydd för

grov brottslighet Ju 53; II Ju 5

Prisbildning, energiom

rådet, taxe- och prissätt

ningsprinciper 1 39; Il I 7

Prisbildning,
kredilpolitiska

frågor E12;IIE2

Prisbildning, övergång

från hyresrätt till

bostadsrätt Bo 8

Prisregleringskommillén H 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

36 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 103

s. 1 Kontrollera mot PDF

Il Bo

Prisutveckling, bostadsbyg

gande Bo 16

Prisvarianlklausuler. upphandling, försvarsmateriel

Fö 15; 11 Fö 7

Privaldatorer,

llJu4

personregislerfrågor Ju 18

Produce
n t på verka n

H 3, 11,1 39; n I 7

120

B 20; II B
11

Jo 12 H3

Produktion, ahernaliv inom vissa delar av försvarsmalerielinduslrin

Produktionsfaktorbeskattning

Produklkonlrollens organisation

Produktplanering

1 28 H 12 S 10

I 15 Kn3

S 14;11 S3

Ju 16

B 1

U30

Produklsökn ing. främjande av

Produktundersökning

Prostilutionsutredningen

Provning, energiområdet

Psalmkommillén

Psykiskt utvecklingsstörda, barn till

Publicering, upphovsfrågor

Punklskatte-

ulredningen. 1969 års

Punktskriftsbibliotek

R

R 2-utredningen 1 17

RA
(riksarkivet) S 40; 11 S 1, 12

Radioaktivt
avfall,

kärnkrajt 1 16

Radioakliv strålning,

skyddsrumsfrågor Fö 2; Il Fö 2

Radiobiologisk forskning U 36

Radiobiologiskl arbete,

semeslerfrägor A 8

Radiorätlsliga frågor

Ju 16, 51, U 22,32

Radonutredningen Jo 14

Ransonering, alko

holinköp S43;I1S6

Rapporleftergifl. vissa

snalteribroii Ju 52; 11 Ju 2

Rapporleringsrutiner, sjuk-

och föräldraledighet, slals-

anställda B 38; II B 12

Rationalisering

Alkoholutandningsprov som be

vismedel vid trafik

nykterhetsbrott Ju 55; II Ju
8

Bostadsfinansierings

systemet Bo 19; II Bo 4

Exekutionsväsendets ADB-base

rade redovisningssystem,

REX Kn26;IIKn2

Fredskårens administration

UD6; II UD 1

Försvarspolitiska prioriteringar

om mål och medel Fö 5; II Fö
3

Försäkringsdomstolarnas verk

samhet S47;11S8

Föräldraförsäkringen S45;11S7

Gallring av medicinska arkiv

S40; Il S 1, 12

Hälso- och sjukvårdspersonal,

legitimations- och behörighets

bestämmelser S48;11SI1

Invandrarpolitisk reformverk

samhet A 23; II A 4

Kontokortsmarkna

den E 13; 11 El

Lantmäteritaxan Bo 18; 11 Bo

Lantmäteriverksamheten

Bo 17; 11 Bo

Matpotatiskontrol-

len Jo 25; 11 Jo

Offentlig ekonomiska forsk-

ingen B 36; 11 B

Omorganisation av statens enhet för företagsutveckling
(SIFU)

134:1112

Rapporteringsrutiner för sjuk-

och föräldrale

dighet, statsanställ

da B 38; Il B 12

Sjöfartens roll i trafikpoli

tiken K 23; II K 4

Små och medelstora företags

finansiering E 14; Il E 3

Statliga myndigheters

tillsyn och kontroll av

kommunal och landstingskom

munal verksam

het Kn27;llKn3

Statliga ätgärder

vid företags obestånd B 7; II B 8

Statskontorets organisa

tion B 37; II B 9

Rattfylleri-
och onyklerhets-

mål, bevismedel Ju 55; II Ju 8

RAA (riksantikvarieämbe

tet) U47;1IU2

Realbeskattnings

utredningen B 18

Realisationsvinst, upp

skov med beskattning

en' B 39; Il B 14

Realisaiionsvinslbeskatt-

ning, bostadsrätter och

ägarlägenheter B 21; B 2, 1

Realisationsvinstregler, institulionella placerareB 2 1;
B 2, 1

Redovisningssystem, exekutionsväsendet (REX)

Kn26; Il Kn

Redovisningssystem,
mång-

faldigandefrågor Ju 1

'Ledamöter m fi ej utsedda.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Reformers finansiering,

samtliga kommilléer

och särskilda utredare 11 B 5

Reform,
differentierade

' körkorf K 9

Reformbeslut,
grundskotans

uppföljning U 38

Regelsystem, föräldraförsäkringen, översyn S 45; 11 S 7

Regeringsformen,
norm-

givningsmakten Kn 9

Regeringsformen,
val.

mandattider, regeringsbeslut och -bildning J u 51; 11J
u 3

Regeringsskiften, pen-sionsjrågor för politiskt tillsatta
tjänstemän B 34; II B 7

Regionala
variationer.

abortfrekvens S39;I1S4

Regionsjukvård.
Örebro S 24

Registrering, alko

holinköp S42;1IS6

Registrering, bo

stadsrätt' B 39; II B 14

Registrering, inteck

ningar, lagjarter,

ADB-system Ju 54; 11 Ju 6

Registrering, rapport-eftergift, snatteri Ju 52; 11 Ju
2

Registrering, ägarlägenheter

Ju 54,B21; II B
2, 15, Ju 6

Registreringsteknik.

personregister Ju
18; 11 Ju 4

Regler för beskattning av stals-

"bidrag B 31

Regler
om humanitet

i krig UD 1

Regleringssystem.

kreditpoliliskl E 12; E 2

Rehabilitering, alko-

holmisshrukade S
43: 11 S 6

Rehabilitering, yrkes

inriktad (NYR) A 17

Reklam,
videogram Ju I I

Rekrytering,
civilmilitär

personal Fö 7

Rekonstrukiionsbolag
Bl: 11 B 8

Relationsproblem, familje

rådgivning S 46; 11 S 9

Religionen, försvars

makten Fö 13; II Fö 4

Rennäringen, ekonomiska

villkor Jo
20; II Jo 2

Renskötselområdet Jo 5

Representation,
statlig.

alkohol fri S
43; 11 S 6

Reseförmåner, er

sättning under bered

skap och krig Fö 14; II Fö 6

Resegarantiutredningen H 5

Resekostnader, lantmäteri

förrättning Bo 18; 11 Bo 2

'Ledamöter m fi ej utsedda.

.
Reslriktionssystem.

alkoholfrågor S 43; II
S 6

/JFA" (redovisningssystem

för exekutionsväsen

det) Kn 26; Il Kn 2

RFV se riksförsäkringsverket

/?/(rättsväsendets

informationssystem) Ju 2

Riksanlikvarieäm

betet (RAA) U47;IIU2

Riksarkivet (RA) arkivvård, kommuner och landsting

S40,41; II S
I, 12, 2

Riksbanken, penningpolitisk verk

samhet B 34; 11 B 7

Riksbanksfullmäktige, stats

stödda exportkrediter, omfatt

ningen I 35: II I 7

Riksdagspartierna.

ADB-frägor B
33; II B 4

Riksdagsval Ju
51; II Ju 3

Riksdagsval. Malmöhus

län Ju 49

Riksförsäkringsverket (RFV)

Allmänna försäkringens dator

system S 13

Dagpenning, värnplikti

ga Fö 14; II Fö 6

Efterlevnadsskydd S 2

Familjestöd inom föräldra

försäkringen S 4

Försäkringsdomstolarnas

verksamhet S47;I1S8

Försäkringskassornas kon

taktnät och service

nivå S 6

Föräldraförsäkringen,

barnledighet S45;I1S7

Organisationskommittén för

försäkringsrätterna S21

PersonregisterfrågorJu 18; 11 Ju 4

Rapporteringsrutiner, sjuk-

och föräldraledighet B38;ll B 12

RFV-översyn S 32

Sjukförsäkringens ersätt

ningssystem vid sjuk

resor S 33

Sjukpenningförsäkring

en S23: II S 10

Socialpolitiska samordnings

utredningen S 8

Tandvårdsförsäkringen,

allmänna S 20

Vård av anhörig i hemmet, er

sättning till sjukvårdshu

vudmän S 35

Riksnämnden för kommunal

beredskap Kn 1

Riksplanering, råd

givande expert

grupp för fysisk Bo 2

Rikspolisstyrelsen (RPS)

Begränsning av permissions

missbruk Ju 53; II Ju 5

opaginerad Kontrollera mot PDF

SARI Ju 2

Trafiknykterhetsbrott,

luftanalys Ju 55; 11 Ju 8

Riksrevisionsverkei (RRV)

Kontroll av kommunal och

landstingskommunal verk

samhet Kn 27; II Kn 3

Upphandlingskungörel

sen Fö 15; Il Fö 7

Riksskatteverket (RSV).

realisationsvins-

beskattning' B 39; 11 B 14

Riksåklagaren (RÅ),

trafiknykterhets

brott, luftprov Ju 55; 11 Ju 8

Risklagande, små och medelstora företag

Riktlinjer,
svensk

krigsmaterielexpori H 8

/?/K(utredningen
om reklam

i videogram) Ju 11

RPS se
rikspolisstyrelsen

RRV se
riksrevisionsverket

/((nksskatteverket)
B39; II B 14

RÅ
(riksåklagaren) Ju 55; II Ju
8

Råd för
melodfrågor,

statskontoret B 37; 11 B 9

Rådgivning, abort

frågor S39;I1S4

Rådrumsstöd, före

lagskriser I 36; II I 3

Råvarukostnads

utjämning (RKK) Jo 13

Räddningstjänst,

lill sjöss H 4

Räddningstjänst

kommitlén Kn 17

Räntereglering, kredit

politiken E 12; II E2

Rättegångsutredningen Ju 21

Rättssäkerhet, barn-

oeh ungdomsvård,

registergallring S 41; 11 S 2

Rättssäkerhet, kredit

pohtiska frågor E 12; 11 E 2

Rättssäkerhet, medicinska arkiv,
gallrings-bestämmelser S 40; II S 1, 15

Rättssäkerhet,
missbrukare,

vård ulan samtycke S 44; II S 5

Rättssäkerhet,
irajlk-

nykierhelsbrolt Ju 55: II Ju 8

Rättsväsendet, in-formationssvsiem

Ju 2,'18, B33;II Ju4, B4

Röntgenarkiv, förvarings

tid S 40; II SI, 12

Sakkunniga {K \912:0l) för att leda visst utrednings- och
utvecklingsarbete i.fråga om

' Ledamöter m fi ej utsedda.

metoder för märkning av olja

i fartyg {VMOF) Kl

Sakkunnig(K
1915:01) med

uppdrag att utreda vissa säker

hetsfrågor vid användning av

truckar K 4

Sakkunniga {U 196%.49) för

förhandting om avlalsregle

ring av upphovsrältsliga frågar

pä undervisningsområdet

(AUU-sakkunniga) U I

Sakrällsskydd Ju 56; 11 Ju 7

Samarbelsavial,
civil

pilotulbildning K
24; II Ju 7

Samarbetsorganet (S 1980:06) /ö/-

alkoholfrågor S43;1IS6

Samarbelsorganel (Ju 1968:59) för

rättsväsendels informationssystem

(SARI) ' Ju 2

SamD AffiO (delegationen

(Fö 1978:03) för samordning av

ny befälsordning) Fö 6

Samebyar Jo 1

Samefrågor, arbetsgrupp U
13

Samfinansiering, transportforskningsområdet K 21; 11 K
2

Samfällighelsförvaltning, ägarlägenhetssystem Ju 54;
II Ju 6

Samhälle —företag, informations

företag J 22

Samhällsekonomiska konsekvenser,

ägarlägenhetssyn-

punkt B 35; II B 3

Samhällsfunktioner, ADB-

teknik B 33; Il B 4

Samhällsinformalion, värnplik

tiga Fö 3; 11 Fö 1

Samhällsplanering, alkohol

frågor S43;1IS6

Samhällsservice, kommunal nivå S 13, Bo 17, Kn27; II Bo 3, Kn 3

Samlevnadsproblem, familjerådgiv

ning S46;IIS9

Samlingstokalkommitlén Bo 14

Samordnad
trafikpolitik K 16

Samordning,
kollektivtrafiken K 18

Samordning, ny befälsordning

för del militära försvaret

(SamD NBO) Fö 16

Samordningsorgan, alkohol

frågor S43;1IS6

Samrädsdelegalion, regerings

kansliet, krisdrabbade förelag

(EFSU) 136; 11 13

Samrådsorgan för försäkrings

domstolarna , riksförsäkrings

verket och försäkringskasse-

omrädel S47;I1S8

Sanktionsbestämmelser, ursprungs

märkning H 16; 11 H 2

S/1/?/(samarbelsorganel

(Ju 1968:59) för rättsväsendets

informationssystem) Ju 2

Scandinavian Airlines Syslem (SAS),

pilolutbildning K 24; Il K 5

opaginerad Kontrollera mot PDF

SF/w
(AB Svensk Export

kredit) I 35; II I 5

Sekretariatet för framtidsstudier U 4

Semesterkommitté. 1978 års A 9

Serafenutredningen. Sista U 43

Sexualbrotiskommilté. 1977

års Ju 19; II Ju 1

SFl-kommiltén A 14

SG/(sjukpenninggrundande
in

komst) B 38: 11 B 12

SGI se slalens geotekniska institut

SIB se statens institut för byggnads

forskning

SIBCO se Sveriges internationella

byggnadskommitté
SIDA se styrelsen för internationell

utveckling
SIFU se statens industriverks enhet

för
företags u I veck ling

SIND se statens industriverk

Sista Serajénutredningen U 43

Sjuk- och
hälsovård, försvaret Fö 8

Sjuk- och socialvårdens planerings-

och rationaliseringsinstitut

(Spri) S40; II S 1, 12

Sjuk-
och socialvårdens medicin

ska arkiv, gallringsbesläm

melser ' S40: 11 S 1, 12

Sjukanmälan, anställnings-

myndighet B 38; 11 B 12

Sjukjrånvaro. ersättnings-

syslem S 23; II S 10

Sjukförsäkring, ersättningssystem.

sjukresor S 33

Sjukjournaler,
mikrofilmarkive-

ring ' S40; II S 1, 12

Sjuklönesystem S 23; II S 10

Sjukpenninggrundande
inkomst

(SGI) B 38; 11 B 12

Sjukpenningskommitlén
S 23; 11 S 10

Sjukreseutredningen S 33

Sjukvård. ADB-system B 33; II B 4

Sjukvård i fred. försvarsmakten Fö 8

Sjukvård i krig. skydd S 9

Sjukvård
i livets slutskede { SLS) S 7

Sjukvårdsdelegalion. socialdeparte

mentets S 1

Sjukvårdsförmåner, besparing

ar S23; II S 10

Sjukvårdslagen, landstingskom

muner, arkivfrågor S 40; 11 S 1, 12

Sjukvårdspersonal, legitimations

och behörighets bestäm

melser S48;IIS11

Sjukvårdspersonal, trafiknykterhels-

prov Ju 55; II Ju 8

Själa
vård. försvars

makten Fö 13; II Fö 4

Själavård, kyrklig beredskap i

krig Kn 7

Självrisk.
sjukförsäkrings

systemet S 23: II S 10

Självstyrelse, kommuner och lands

tingskommuner Kn 27; II Kn
3

Sjöfart, skatteregler K 23; 11 K 4

Sjöfartens rott i trafikpoli

tiken K 23: II K 4

Sjöfynd Ju 32

Sjölagsutredningen Ju 29

Sjömanspension, kollektivavtal K 17

Sjömän, mönstring K 13

Sjörätt, panträllsregler Ju 39

Sjötjänslgöring. ersättning under

beredskap och krig Fö 14; 11 Fö 6

Sjötransport, miljörisker Jo 1 I

Sjöövervakning.skommittén

(SÖK) H 4

Skadeersättning, naturkata

strofer Kn 17

Skadeståndsregler, dalalag — skade

ståndslag Ju 18; 11 Ju 4

Skadeverkningar, box

ning Jo 22; II Jo 1

Skatte- och uppbördssystem i krig.

värnpliktsersältning
Fö 14; II
Fö 6

Skatteadministration. A DB-

system Ju 18, B 33; II Ju 4, B 4

Skattefri införsel av alkohol

drycker S 43; 11 S 6

Skatteförvaltning. Stockholms län.

översyn Kn 19

Skallekonstruktion,
eldrivna

fordon B
10; II B 10

Skattelättnader,
folkpensionärer.

översyn av regler B 29

Skatlemässiga
konsekvenser, ägar

lägenhetssystem B 35; II B 3

Skalteprocessen. säkerhelsåt-

gärder B 4

Skatter,
kulturarbetare ocli uppfin

nare B 30

Skatter, produktionsfaktor-

skatt B 20; Il B 11

Skatteregler, sjöfarten K 23; 11 K 4

Skatteregler, ägarlägenhets

system Ju 54; II Ju 6

Skattesystemet, underskotlsav

drag B 35; 11 B 3

Skattetilläggsutredningen (SU) B 5

Skatleutjämning. inom

regional Kn 25; II Kn
I

Skalleutjämningssyslemel. statistik

och kalkylmetoder. grund

garantin B 32; II B I

Skatteulredning. 1972. års B 3

Skellefteå, träleknisk utvecklings

enhet I 26

Skidbackar, säkerhet Kn 9

Skingringsförbud B 4

Skogsadminislraiiva ulredningen Jo 2

Skogsbruk, kemiska medel Jo 21

Skogsindustrins virkesförsörjning I 32

Skoklosters slott U 24

Skola, kontakter, hem och U 29

Skoladministraliva kommittén U 28

Skolforskningskommitlén U 21

Skolförfattningsutredningen U 39

Skolledare, kvinnliga U 8

s. 3 Kontrollera mot PDF

Skolmiljö U 38

Skolväsendet,
huvudmannaskaps

frågor U 40

Skolväsendet, tilläggsdirektiv till vissa

ulredidngar S 14, U 18, 19, 21

Skolväsendet, utökad ansvars-

och handlingsfrihet .för

kommuner och landstingskom

muner Kn 27; 11 Kn 3

Skriftlig dokumentation. Iiiflunder-

sökningsteknik. s.k- liifiprov. tra-

llknvkterhetshrott Ju 55; II Ju
8

Skuldebrev, konvertibla E 14; II E
3

Skydd för företagshemligheler Su 46

skyddade verk " Ju 15

Skyddsrumsutrednin. 1975 års

■(SKrU-75) Fö 2; 11 Fö 2

Slottet, kungl.. museiverksamhet U 25

Si-S (utredningen (S 1974:09)

beträffande sjukvård i livets slut

skede) S 7

SMAK se Svensk malpotaiiskoiuroU

SMHI-utredningen K6

Småbarn.sjöräldrar S 4

Småhusköpkommittén Ju 13

Småhusområden, skyddsrumsbyg

gande Fö 2; 11 Fö 2

Snabbvinsatser. försäljningsför-

biid S43;I1S6

Social forskning S 6

Social forskning, behov av primär-

malerial S
41 : 11 S 2

Sociala konsekvenser, övergång från

hyresrätt till bostadsrätt Bo 8

Sociala konsekvenser, övergång

jrån hyresräll lill ägarlägenheis-

sysiém Ju 54: II Ju 6

Socialheredningen S
44; 11 S 5

Socialdatautredningen S 41 ; II S 2

Socialdepartementets .sjukvårdsdele

galion S 1

Socialförsäkrim-särende. väntetid vid

besvär ' S47;IIS8

Socialnämnder, arkiv, gallrings

bestämmelser S 41 ; 11 S 2

Socialpolitiska samordningsul-

SSU) S8

Socialstyrelsen

Abortlagen, tillämpnings

anvisningar S 39; 11 S 4

Medicinska arkiv, gallrings

bestämmelser S 40; II S 1, 12

Statens rättskemiska labora

torium, trafiknykterhetsbrott,

luftundersöknings-

teknik Ju 55; II Ju 8

Uppgifter, resurser och orga

nisation S 36

Socialtjänsten

Abortlagen, tillämpningsanvis

ningar S39;IIS4

Medicinska arkiv, gallringsbe

stämmelser S40; II S
1, 12

Dokumentation, bestäm

melser S41;IIS2

Familjerådgivning S 46; 11 S 9

Kontraklsvård S 26

Missbrukare, vård utan

samtycke S 44; II S 5

Personregister, gall

ring S4I;IIS2

Sockerbetor,
etanol ur Jo 17

Sockernäringen, framlida omfattning,

inriktning, organisation och struk

tur Jo 24

Solnauiredningen B 17

Solvärme, ersättning för olja 1 9

SPAR (statliga person- och adressre

gister) Ju 18: II Ju 4

Sparavdrag B 3

Splitter, skyddsrums

frågor Fö 2: 11 Fö 2

SPK se statens pris- och kariellnämnd

Spri se sjuk- och socialvårdens planerings och
rationaliseringsinstitut

SPV se
statens löne och pensionsverk

SR se
Sveriges Radio aktiebolag

SRF se Synskadades riksförbund

SSPA se statens skeppsprovningsanslalt

SSU se socialpolitiska samordningsutredningen

Stabspasiorer Fö 13: II Fö 4

Stadsförnyelse. Europarådets slads

förnyelsekampanj Bo 15

Standardiseringsutredning. 19 78

års 1 12

Stat-kommungrup

pen Kn 27: Il Kn 3

Stat och kommun, lillämpad planering i krig och fred Fö
2: 11 Fö 2

.Staten som förmånslagare. tesiamen-

tariskl förordnande av Florence

Stephens B 26

Statens geotekniska inslilui (SG 1),

iransportforskninii. väg

området K 2 I ; 11 K 2

Statens industriverk (SIND)

Bankernas kreditgivning

till mindre och medelstora

företag E 14: Il E 3

Byggprisutvecklingen

Bo 16; II Bo
1

Statens industriverks enhet för

företagsutveckling, ombildad till

Stiftelsen Institut för Företagsut

veckling (SIFU) 1 34: 11 1 2

Svensk elektronikindustris nu

läge och utvecklingsmöjlig

heter B 33: 11 B 4

Statens institut för byggnads

forskning (SIB), ekonimiiska och

sociala aspekter på ägarlägenhets

system Ju 54; 11 Ju 6

Statens järnvägar (SJ), transport-forskningsfrågor
K 21 ; 11 K 2

Statens lantmäteriverk (LMW) Bebyggelseplanering

Kn 27; II Kn
3

Huvudmannaskaps

frågor Bo 17; 11 Bo 3

Kommunalteknisk samord-

s. 4 Kontrollera mot PDF

ning med lantmäteriverk

samheten Bo 17; II Bo 3

Lantmäteri- och återbärings-

taxor Bo 18; II Bo

Statens miljölekniska laboratorium.

Organisationskommittén för sta

tens miljömedicinska laborato

rium S 42

Statens naturvårdsverk (SNV),

forskning om trafikens miljöpåver

kan '' K 21; 11 K 2

Statens pris- och kartellnämnd

(SPK), pris- och kostnadsutveck

lingen inom bostadsbyg

gandet Bo 16; II Bo 1

Statens råd för byggnadsforskning

(BFR), iransport forskning, lokala

frågor K 21; II K 2

Slalens rältskemiska laboratorium (SRL) .se
Socialstyrelsen

Statens skeppsprovningsan

slalt (SSPA), transporljörsk-

ning. skeppsteknik och sjö-

.jar) K 21; II K 2

Statens vattenfätlsverk (Vattenfall),

principer för taxe- och prissättning,

energiområdet I 39; II I 7

Statens vägverk (W), Jörsk

ning om trafikens miljöpå

verkan K 21; II K 2

Siatensväg- och trafikinstilut (VTI), iransportforskning,
vägar, vägtrafik, vägirajiksäkerhet K 21; II K 2

Statistik, datalagens tillämp

ning Ju 18; II Ju 4

Statistik,
kontokortsutveek-

ling E 13; II El

Statistik, läkemedel och läke

medelsbiverkningar, m ed ic in sk a

arkiv, gallringsbesläm

melser S40; II S I: 12

Statistik,
rennäringen Jo 20; Il Jo 2

Statistik, skatteutjämnings

systemet B 32; II B 1

Slatislik.
statlig E 1 1

Sialistikutredningen E 1 1

Statistiska centralbyrån (SCB)

Byggnadsprisindex för

bostäder Bo 16: II Bo 1

Uppgiftsinsamling E 1

Slallig
fondförvaltning, översyn E 10

Statlig
konsultverksamhet i

utlandet B 15

Statlig
kreditgivning B 7

Statlig
rekreations- och

lurisipolitik Jo 19

Statlig representation, alkohol

begränsning S 43; II S 6

Statlig
skoladministration U 28

Statlig
statistik E 11

Statlig tillsyn av kommunal

och landstingskommunal

verksamhet Kn 27; II Kn 3

Slalliga person- och adressregister

(SPAR) Ju 18; Il Ju 4

Statligt slöd, allmänna

samlingslokaler, principer Bo 14

Statsanställda, rapporterings

rutiner, sjuk- och föräldra

ledighet B 38; II B 12

Statsbidrag, familje

rådgivning S 46; 11 S 9

Statsbidrag, kvinno

organisationer Kn 23

Statsbidrag, regler för

beskattning B 31

Stalsbidragskostnader, sjukförsäk

ringen S'2; II S 10

Statsbidragssystem,
kommunal

väghållning K 15

Statsföretagskoncernen

E14,
I4;11E3

Statsförvaltningen,

ADB-utruslningsfrågor B
24

Statsförvaltningen,
högre

chefsutbildning B 26

Statskontorets organisa

tion B 37; 11 B 9

Staiskontrotlkommillén Kn 6

Statssekreterare, pensions

rätt B 34; 11 B 7

Slatsskiddspolitik , E 12; 11 E 2

Stiftelsen Institutet för Företags

utveckling {SIFU) 134:1112

Stiftelseulredningen Ju 12

Stockholms läns skatteför

valtning, översyn Kn 19

Stockholmsområdet, inomregional skatleutjämning Kn 25;
11 Kn I

Stockholmsregionens
jlygplais-

frågor K 8

Stockholmsutredningen
K 22; 11 K 3

Straff datalagstiftning,

brottsbalk Ju
18; 11 Ju 4

Straffföretäggande
vid

rattonykterhet Ju
55; 11 Ju 8

Stridsledningss
ystem,

ADB-frågor B
33; 11 B 4

Stridsmedel,
kemiska.

skyddsrumsjrdgor Fö 2; II Fö 2

Strukturfrågor,
närsjö-

fart K 23; II K 4

Strukturfrågor, socker

näringen Jo 24; II Jo 4

Strålning, radioaktiv, skydds

rumsfrågor Fö 2; II Fö 2

Strålrisker,
byggnader Jo 14

STU se styrelsen för leknisk utveckling

Studieslödsutredningen U 3

Styrelsen för internationell utveckling (SI DA), fredskårens
framtid UD6;IIUD1

Styrelsen för teknisk utveckling (STÖ)

Svensk elektronikindustris

nuläge och utvecklingsmöjlig

heter B 33; Il B 4

Tillämpad transportforskning,

teknik- och komponentområ

det K 21; 11 K 2

s. 5 Kontrollera mot PDF

Svensk E.xporl kredit .4 fl (SEK),

retinansiering av export

krediter 1 35; II 1 5

Svensk industri, konsekvenserna av

inhemsk resp utländsk jlygplans-

produktion Fö I I ; 11 Fö 5

Svensk
matpotaliskontroll

(SMAK) Jo
25: 11 Jo 5

Svensk-finska utbildnings

området U 7

Svenska allmänjlygjöreningen. lufl-lärlslagsiifiningen
K 20; 11 K 1

Svenska Indusirietabterings A B

(Svetab), statligt riskkapital

till små och medelstora

företag E 14; 11 E 3

Svenska
kommittén för

IA EA :S kärnkraftssäkerhets

konferens 1980 ' 1 33;111 1

Svenska kinnmunförbundet

Biblioteksverksam

heten U 44; 11 U 1

Grundgarantin, skatteutjäm

ningssystemet, statistik och

kalkylmetoder B 32: II B I

Lantmäteri- och återbärings-

taxor Bo 18; II Bo 2

Ortnamnsproblem U 47; 11 U 2

Samordnad information om

samhällsplanering och

kommunalteknik inom

kommuner Bo 17; II Bo
3

Statlig tillsyn och

kontroll Kn 27; II Kn
3

Statligt stöd till allmänna

samlingslokaler Bo 14

Svenskl framtida utveck

lingsarbete UD 5

Sveriges arbetsterapeuter.

Förbundet, legiiimalions-

och behandlingsbe

stämmelser S 48: 11 S I I

Sveriges internationella bygg

nadskommitté (SIBCO) 1 1

Sveriges
Investeringsbank .4 fl,

slatssiödda krediter inom Sverige

i vissa.fall 1 35; 11 1 5

Sveriges livsmedelsmedels-

handlareförbund (SS LF),

straffsatsen fin butiks

tillgrepp Ju 52; II Ju 2

Sveriges Lokalradio .4fl (LRAB).

försöksverksamhet närradio.

när-TV U 22: 11 U 6

Sveriges medlemskap i Inter

amerikanska utvecklings

banken (IDB) ' H 13

Sveriges
Radio AB (SR).

försöksverksamhet ined när

radio-när TV U 22: II U 6

Synskadade, dagslidnings-

disirihution U 53: II
U 5

Sysselsättning, alternativ.

törsvarsmaterielinduslrin 1 20

Sysselsättning, utrednings

verksamhet .A I

Sysselsättning,
invandrare A 4

Sysselsättningseffekter. >

datateknikens utveckling A 12

Sysselsättningsfrågor,
ungdomar A 10

Sysselsättningsfrågor,
äldre A 16

Sysselsättn
ingsproblem.

Göteborgsregionen I 10

Sysselsätt
ningsprohtem.

Västerbotten B 12

Sysiemupphandling.

försvarsmateriel Fö 15; 11 Fö 7

Sårbarhelskommillén
(SÅRK) Fö 4

Säkerhetsfrågor,
truckar K 4

Säkerhetspolitik,
inriktning Fö 5

Säkerhetsåtgärder, skatte

processen B 4

Särskild placeringsplikt.

kreditpolitiken E 13; 11 E 2

Särskild utredare (K 1978:02) med

uppdrag att ta upp överläggningar

med Stockholms kommun och

Stockholms läns landsting om

jlygplaisfrågan på lång sikt i

Stockholmsregionen K 8

Särskilt utredare (K 1979:03) av

Göteborgs hamns internationella

konkurrens förhållande K 14

Särskilt utredare (K 1979:06)

av .sjömanspension genom kollek

tivavtal K 17

Särskild utredare (A 1979:03) om lokalisering av
institutet för metodutveckling, forskning och personalutbildning till den yrkesinriktade
rehabiliteringen A 17

SÖK se
Sjöövervakningskommiltén

TA K se
Utredningen (K

n

1979:05)

mn tillsyn av kusterna

Kn2l

Talhokskornmillén

U 30

Tandvård,
jluoran-

vändning

S 15

Tandvård,
allmän

försäkring

S20

Tandvårdsutredning.

1978 års

S20

Taxe-
och pris-

sätlning. energi-

området

1 39

; 11 1 7

Taxeringskontroll'

B 39:

11 B 14

Taxesamordningsut-

redningen

K

19:

II
K 1

Taxestruktur,
hamn-

väsendel

K

23;

11 K 4

Taxibil.
samordning av

.sjukresor i

S33

Taxor,
viss person-

trafik, samordning

K

19;

11 K 1

Teknikhandelsut-

redningen

H K)

Ledamöter m.fl. ej utsedda.

opaginerad Kontrollera mot PDF

557

Sakregister

Teknikimpori.

statsbidrag

K 15

främjande av

1 28

Trajikpolilik. kollektiv-

Teledata.
biblio-

trafikens förbättring

K 18

teksverksamhet

U44; II U
1

Trafikpohiik. kollektivtrafik.

Teledata.
principer

ta.xesamordning

K 19

och riktlinjer

B 33; 11 B 4

Trafikpolitik, hiflfartens

Teledata.
samhälls-

roll

K 10

information

U23

Trafikpolitik, sjöfartens

Telefon
för handi-

roll

K 23:

: II K 4

kappade

S 16

Trafikpolitik, transport-

Terrorangrepp

forskningens resultat

K21

;IIK2

mot befolkningen

Fö 5; 11 Fö 3

Trafiksäkerhetsutredningen

K 3

Terrorisilagsiiflning

A 3

Traklamentsbeskailning

.v-

Teslamentariskt
för-

sakkunniga

B 14

farande till för-

Transplantalionski-

mån för staten

B 25

rurgiska frågor

S7

Textlelefongruppen

S 16

Transport av

Text-TV.
principer

farligt gods

K 12

och riktlinjer

B 33; II B
4

Transport av

Text-
TV. samhälls-

luftföroreningar

Jo 10

information

U23

Transport av miljqläiligi

Texldier.
ursprungs-

gods. sjötransport

Jo 11

märkning

H 16; II H2

Transportforskning. ut-

TFD
se Transport-

bildningsfrågor

K21;

II
K 2

forskningsdelegationen

Transportforsknings-

Three
Mile Island. (TMI)

kommiltén

K 21:

II
K 2

ångexplosioner i kärn-

Transportkapacitet.

kraftverk

138; 11 16

krig och krigsfara

K 23:

II
K4

Tillsyn,
personregister

Ju 18; II Ju4

Truckar, säkerhets-

Tillsynslagen

Ju 12

.frågor

K4

Tilläggsdirektiv
lill

Trädgårdsnärings-

samtliga kommittéer och

utredning. 1974 års

Jo 3

särskilda utredare

-; II B
5

Träleknisk utvecklings-

Tilläggspension

S2

enhet. Skellefieå

I 26

Tillämpning,
vissa anstalts-

Tullagstiftning.

bestämmelser

Ju 53; II Ju 5

översyn

H6

Tillämpning
av lagen om

Tullagsutredare.

tillfälligt omhändertagande och

1978 års

H6

lagen om omhändertagande av

Turisipotilik.

berusade personer (LTO/LOB-

statlig

Jo 19

utredningen)

Ju 31

TV-avgifisui-

Tjänsteansvarskommittén
Ju 50

redningen

U 26

Tjänsteorganisation.

TV-program.

högskolor

U9

närradio

U 22;

II
U6

Tjänstepensioner.

TV-program. upp-

beskattning

B6

hovsrätt

Ju 16

Tjänstgöring,
värn-

TV-program. video-

pliktiga, för-

gram

U 10

månssystem

Fö 14;
11 Fö 6

TV-syslem. ny

Tobakskommittén

S II

teknik

U 34

Tomiparkeringsutredn,

ingen
K 1 1

TV-system. text-TV, princi-

Tomrättskommittén

Ju 26

per och riktlinjer

B 33

; Il B4

Totalförsvaret,
behov av

TV-övervakning.

skyddade sjötransporter vid

lagen om J

Iu 18;

Il Ju4

krig och krigsfara

K 23; 11 K 4

Tvångslicens

Ju 16

Totalförsvarets

Tvångsmedelskommittéri

1

Ju 33

utveckling

Fö 5; 11 Fö 3

Tvångsåtgärder.

Trafik.
Slockholms-

missbrukare

S44

; Il S5

regionen

K 22; 11 K 3

Typbesikningsut-

Trafikkontroller,

red ningen

K7

effektivare

Ju 55; II Ju 8

Tätorter, kollektiv-

Trafiknykterhetsbrott.

trafik

K 18

bevismedel

Ju 55; II Ju 8

Tätorter, skydds-

Trafikpolitik.
kollekliva

rumsbyggande 1

Fö 2;

II
Fö 2

trafikanläggningar

s. 5 Kontrollera mot PDF

L

U-landsverksamhet.

fredskårsarbeie UD 6; II UD 1

U-länder, inler

nationellt täke-

medelssamarbete S 22

U-länder. nedrustnings

frågor UD 2

UHÅ se Universitets- och högskoleämbetet

Ultraljud, apparatur för

behandling S 25

ULÄ se Kommittén (U 1976:04)

om läromedetsmarknaden U5

UMOF se Sakkunniga {K 1972:01)

för att leda visst utrednings-

och utvecklingsarbete i.fråga

om metoder för märkning av

olja i fartyg K 1

UNCTAD-konferens,

inlernationellt läkemedels-

samarbete S 22

Underhållsfonds

utredningen Bo 7

Underjordsarbele,

semesterfrågor A 9

Underrättelsetjänsten.

militära Fö 10

Underskotlsavdrag, ägar

lägenhetssystem B 35; Il B 3

Underskottsa vdrags-

uiredningen B
35; II B 3

Underställning

av avtal B 3

Underställning.sförfärandet,

stat-kommun Kn 27; II Kn 3

Undersökningsplikt,

viss egendom Ju
56; II Ju 7

UNESCO. ADB-system B33;IIB4

Ungdom, överlåtelse av

alkohol till S 37

Ungdomens syssel

sättningsfrågor A 10

Ungdomsvård.

psykisk S46;IIS9

Universitets- och hög

skoleämbetet (UHÄ)

Medicinska arkiv, gallrings

bestämmelser S40; 11 S 1, 12

Utbildningssamarbete,

transportforsknings

området K 21; 11 K 2

Upphördssystem i krig,

värnpliktser

sältning Fö 14; II Fö 6

Uppfinnare, skatter

och avgifler B 30

Uppfinningar, ar

betstagares Ju 28

Uppfinningar, patent

frågor H I

Uppföljnings-

kommittén U 31

Uppgiftslämnande.

företagen B 13

Upphandting, försvars

materiel Fö 15; Il Fö 7

Upphovsrältsliga frågor,

undervisningsområdet

(AUU-sakkuniga) U I

Upphovsrättsut

redningen Ju 16

Upplåning, utomlands,

kredilpolilik E 12; Il E 2

Upplålelseform,

bostäder Ju
54; 11 Ju 6

Uppslagsverkskom-

muién U 12

Uppvärmningssystem I
37; II I 4

Ursprungsmärkningsutredningen H 16; Il H 2

Urvalskriterier, gallring, socialtjänstens
register S 41; 11 S 2

Ulandningslufl som analysobjekt, trafiknykterhelsbroll
Ju 55; 11 Ju 8

Utbildning, civil

militär personal Fö 7

Utbildning, data

teknik B 33; 11 B 4

Utbildning, flyg-

lärare K 24; II K 5

Utbildning, folkrättens

regler under krig, neutralitet

och ockupation Fö 9

Utbildning,
forskningens roll i

den nya högskolan U 37; Il U 3

Utbildning, förelag A
21; 11 A 7

Utbildning, gymnasial U 6

Utbddning, högre chefer,

statsförvaltningen B 26

Utbildning, konser

vatorer U 35

Utbildning,
piloter.

civd luftfart K 24; 11 K 5

Utbildning, utveck

lingssamarbete UD 5

Utbddning. transportforskningsfrågor K 21; Il K 2

Utbildning, värnpliktiga,

civila totalförsvars

funktioner Fö 5; I! Fö 3

Utbildning,
värnnpliktiga,

samhällsfrågor Fö 3; 11 Fö I

Utbildningsnämnd.

bistånd UD
6; 11 UD 1

Utbildningsnämnd,
civil

pilolutbildning K 24; Il K 5

Utredaren
{K 1978:06) av

differentierade körkort K
9

Utredaren {K 1980:03) av

sjöfartens roll i trafik

politiken K 23; 11 K 4

Ulredningen {Ju 1972:04)

angående ny lagstiftning

om befordran med

järnväg Ju 5

Utredningen {Ju 1972:12) angående företags-

s. 6 Kontrollera mot PDF

inteckning Ju 6

Ulredningen (Ju 1974:14)

om reklam i

videogram (RIV) Juli

Ulredningen
(Ju 1977:08)

om barnens rätt Ju 23

Ulredningen (Ju 1977:15)

rörande rätten lill arbets

tagares uppfinningar Ju 28

Utredningen (ju 1979:09)

om skydd för

företagshemligheler Ju 46

Ulredningen (Ju 1979:10)

om internationella

faderskapsjrågor Ju 47

Ulredningen (Ju 1979:12)

med uppdrag all se

över valkretsindelningen

vid riksdagsval i Malmö

hus län Ju 49

Utredningen (Ju 1980:05) om alkoholutandningsprov som
bevismedel vid trafiknykterhetsbrott Ju 55: 11 Ju 8

Utredningen {Ju 1980:06)

för alt se över gällande

ordning ifråga om

godtrosförvärv av stöld

gods m.m. Ju 56; 11 Ju 7

Utredningen (OD 1978:02)

om utrikesrep

resentationen UD 3

Utredningen (UD 1979:02)

ont utbildningsbehovet för

del svenska jramtida

utvecklingsarbetet UD 5

Utrediungen {UD 1980:01)

om fredskårens

framtid UD6;1IUD1

Utredningen (Fö 1978:05)

Hälso- oeh sjukvård

i försvaret (HSF) Fö 8

Ulredningen (Fö 1980:01)

Religionen i

försvaret Fö 13; 11 Fö 4

Ulredningen
(Fö 1980:02)

om värnpliklsförmåner under beredskap och krig Fö 14:11
Fö 6

Ulredningen (Fö 1980:03)

om vissa jrågor rörande

upphandling av försvars

materiel Fö 15; 11 Fö 7

Utredningen (S 1974:09)

beträlfande sjukvård i

livets slutskede (SLS) S 7

Utredningen
(S 1976:05)

om sjukvården i krig S 9

Utredningen (S 1977:04)

om narkotikamissbrukets

omjattntng S 12

Utredningen (S 1977:10)

om den allmänna för

säkringen (ALLFA) S 13

Utredningen (S 1977:21)

om de homosexuellas

situation i samhället S 19

Utredningen (S 1978:05)

om familjevård för

missbrukare S 24

Utredningen (S 1979:05)

om alkoholfri molellverk

samhel S 29

Utredningen (S 1980:03) om gallring av medicinska arkiv
m.m. S 40:11 S 1, 12

Utredningen (S 1980:09)

om formerna för den

psykiska barn- och

ungdomsvårdens saml

familjerådgivningens

verksamhet S46: II S9

Utredningen (S 1980:11) om legitimations- och behörighetsbestämmelser
för personal inom hälso- och sjukvården m.m. S 48; II S 11

Utredningen (K 1976:01)

om sam verkansmöjtig-

heterna hos vissa affärs

verks och myndigheters

verkstadsärenden m.m. K 5

Ulredningen (K 1979:01)

om transport av

farligt gods K 12

Ulredningen (Fi 1975:03)

om lönlagarna och

kapitaltillväxten E 2

Utredningen (E 1979:03)

angående översyn av den

statliga fondförvalt

ningen m.m. E 9

Utredningen(E 1980:05)

om de små och medel

stora företagens finansiella

silualion E 14; II E 3

Ulredningen (F\ 1972:06)

om underställning

av avtal B 3

Utredningen (Fi 1973:01) om säkerhetsåtgärder

m.m. i skalteprocessen

(USS) B 4

Utredningen (Fi 1976:02)

om beskattning av

tjänstepensioner B 6

Utredningen (B 1977:07)

med uppdrag att utreda

frågan om lokalisering av

ny verksamhet till

Västerbottens län B 12

Ulredningen (B 1979:07)

om minskning av

statens bestånd av

uthyrningsbostäder B 23

Utredningen
(B 1980:04)

om pensionsrätt B
34; II B 7

Ulredningen (B 1980:06)

om jorsknings- och

utvecklingsinsatser

rörande ofjentlig

ekonomi B 36; 11 B 6

Utredningen
(B 1980:08)

s. 7 Kontrollera mot PDF

om förenklade rutiner jör rapporering av sjuk- och
föräldraledighet för statsanställda m.fi. som omjattas av
arbetsgivarinlräde B 38; II B
12

Utredningen
(\J 1977:03)

om kvinnliga skolledare U
8

Utredningen
(\J 1977:08)

om visningsersätining U
11

Utredningen(V 1978:13)

för översyn av den interna

organisationen för livrust

kammaren. Skoklosters slott

och Hallwytlska museet U 24

Utredningen (U 1978:14)

om förutsättningarna för

en närmare samverkan

mellan livrustkammaren

och övrig museiverk

samhet inom Kungl.

Slottet U 25

Ulredningen (U 1979:01)

om förstärkta kontakter

mellan hem och skola U 29

Ulredningen (U 1979:07)

om den civila flyghistoriska

museiverksamheten U 34

Utredningen (U 1979:09)

om behov av radiologisk

forskning m.m. U 36

Utredningen {U 1979:15)

med uppdrag all utreda

frågan rörande den framlida

verksamheten vid Stiftelsen

Drollningholms teater

museum m.m U 42

Ulredningen (U 1980:01)

för översyn av statens

konstråds organisation

och verksamhetsformer U 46

Utredningen (V 1980:02)

om ortnamnsverksamhelen

i riket m.m. U 47:11 U 2

Utredningen (U 1980:03)

om den framlida hälso-

och sjukvården samt

molionsidrotten för

studerande U 48

Ulredningen (U 1980:04)

om översyn av

SFI-registret U 49

Utredningen (V 1980:05)

för en rättslig översyn

av ålgärder mol

avgifis.skolk U 50

Utredningen (\J 1980:08)

om dagstidningar

för synskadade U 53

Ulredningen {lo 1976:06)

om översyn av mitjö-

skyddslagstifining Jo 4

Utredningen (Jo 1919:05)

om jörutsällningarna

för tillverkning av

etanol ur sockerbetor Jo 17

Utredningen (Jo 1979:07)

om den statliga rekrea

tions- och turistpoliliken

(TUREK) Jo 19

Utredningen (Jo 1979:08)

om rennäringens

ekonomiska för

hållanden ' Jo 20; II Jo 2

Utredningen (Jo 1979:10) om boxningens skadeverkningar
Jo 22; 11 Jo 1

Utredmngen(Jo 1980:03)

om kontrollen

av matpolatis Jo 25; II Jo 5

Ulredningen (So 1980:05) om återvinning av vissa
dryckesförpackningar m.m. Jo 27; 11 Jo 6

Utredningen (U 1978:03)

om import- och

expori författningar H 7

Ulredningen (H 1979:02)

om Sverigehuses fram

tida användning H 9

Ulredningen (H 1979:07)

kommersiell information

till utlandel (KUL-

utredningen) H 14

Ulredningen (A 1978:03)

av vissa arbelstidsfrågor A 1 1

Ulredningen (A 1979:01) om information rörande
arbelsmiljörisker (INRA) A 15

Utredningen [A 1979:04)

om arbetsmiljöin vesteringar

i mindre och medelstora

företag m.m. (MAI) A 18

Utredningen (A 1979:05)

om vapenfri-

organisationen {UVO) A 19

Ulredningen (A 1980:03)

om konlroll av

hybrid-DNA-teknikens

användning A 22; II A 2

Utredningen (A 1980:05)

om kartläggning av

arbetsmarknaden för

korllidsanslällda på

konlorsområdet A 24; II A 3

Ulredningen (A 1980:06)

om arbetsmarknadspoli

tisk styrning av byggnads

verksamheten A 25;11 A 5

Utredningen (Bo 1979:02) om

planmässig sanering efter

industrinedläggningar Bo 11

Ulredningen (Bo 1980:03)

om lantmäteritaxan Bo 18

Utredningen {Bo 1980:04)

om viss översyn av

bostadsfinansie—

ringssvsiemel Bo 19; 11 Bo 4

Ulredningen (I 1977:11) om omställbara eldningsanläggningar.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Kn20

Vagnskadeersättning Val till beslutande

Ju 8

Kn2I

politiska för-

samlingar
Ju 15;

11 Ju 3

Valkretsindelning,

Kn23

Malmöhus län Vallagskommitlé,

Ju 49

1978 års

Ju 30

Kn24

Valutakommiltén ValulapolUik -valutakontroll -
kreditpohtik.

E4

sambandsfrågor
E 12

; 11 E2

I Kn2

Valutareglering Vapenfria ijänste-

E4

B 23

plikliga, för-

månssystem Fö 14;

11 Fö 6

Bo 4

Vapenfrilagstiflning Varuflöden,

A 19

H 14

närsjöfart K 23: Varuhandeln,

; Il K4

II
E2

koniokorlsfrågor
E 13

; 11 E 1

Sakregister

1 13

1 16

I 22

I 24 125

127

I 29 132

II 13

11 1 6 Kn II

Kn 19

Utlandsverksamhet, banker

Ullåningsregtering, kredilpolitiken

Utlänningar, särskilt skydd

Ullänningslagskommillén

Ulredningspersonal, statskontoret

Utrikespolitik, analys av utvecklingen

Utrikesrepresenationen

Ulrustningsfrågor, statsförvaltningen, ADB-system

Utvecklingsbanker Afrikanska (ADB) Interamerikanska
(IDB) Asiatiska (ASDB)

Utvecklingsenhet, träteknisk Skellefteå

Ut vecklingsinsa is er, beskattningsfrågor

Utvecklingsländer, exportkreditgivning genom
SEK-systemet 1 35; II 1
5

Utvecklingsländer,
freds-

kårsarbele UD 6; II UD 1

Utvecklingsländer, internalionelll läkemedels-samarbete

Utvecklingständer, nedrustningsfrågor

Utvecklingständer, utbildningssamarbete

Utvecklingsstörda, barn lill psykiskt

Utvärdering av abortlagstiftningen

UVO
se Utredningen (A

E3; 11 E4

E 12; II E2

A 23; II A4 A3;I1A6

B37; Il B9

Fö 5; I

1 FÖ3 UD 3

B 24

H 13 126 B 16

S22 UD2

UD 5

S 14;
1IS3

S39; II S
4 979:05)

om
vapenfriorganisationen

561

mm. (OEA)

Utredningen {I 1918:01) om kärnkraftens radioakliva avfall
- organisations- och finansieringsfrågor

Utredningen {I 1919:06) om informationssystemet förelag -
samhälle m.m. (DIS-utredningen)

Ulredningen (1 1979:10) om myndighetsorganisalion inom
energiområdet m.m.

Utredningen {I 1979:11) om Norrlandsfonden

Utredningen (1 1979:13) om näringslivels energihushållning,
m.m.

Ulredningen (1 1979:15) om offentliga styrelse~ ledamöter
i vissa aktiebolag m.m.

Ulredningen (I 1979:18) om skogsindustrins
virkesförsörjning

Utredningen {I 1980:04) om

vissa frågor rörande

rekonstruktion av

krisdrabbade före

tag m.m. I 36;

Ulredningen (I 1980:06) om

sannolikheten för och

effekterna av s k.

ångexplosioner i

kärnkraftverk I 38:

Utredningen {Kn 1911:04) för översynen av lagen om
församtingsstvrelse

Utredningen {Kn 1979:03) om översyn av skatteförvaltningen
i Stockholms län (ÖSAB)

Utredningen {Kn 1919:04) om begravningsverksamheten

Utredningen (Kn 1979:05) om tillsyn av kusterna (TAK)

Utredningen {Kn 1979:07) om statsbidrag till kvinnoorganisationer

Ulredningen {Kn 1979:08) om kommunal
kompetens-lagstiftning

Utredningen (Kn 1980:01) om redo visningssystemet för
exekutionsväsendet (REX) Kn26;l

Uth yrningsbosläder, statliga

Uth yrningssvårigheler. bostäder

Utlandet, kommersiell information

Utlandsupplåning, kredil

politiken E 12;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Varumärkningsut-

redningen

Ju 9

Varuprovningskommitté

H 12

Vattenlednings-

skadeförsäkring

Ju 8

Vatlenptanerings-

kommillén

Jo 7

Verkstadsrörelser,

sam verkan.sfrågor

K 5

Verkställighets-

föreskrifter, social-

tjänstens gall-

ringsbeslämmelser

S41

; II S2

Vetenskap
.se Forskning

Vetorätt,
facklig

A7

Videogram.
biblio-

teksverksamhei

U44

II
U 1

Videogram.
reklam

Ju 10

Videogram.

upphovsrätt

Ju 16

Videogramut-

redningen

U 10

Viggensyslem.
flyg-

plansanskaffning

Fö 11;

11 Fö 5

VIK
se Värnpiiklsinflylande-

kommiitén

Fö 3;

11 Fö 1

Villaheskattning

B 35

11 B 3

Villaschahlonen

B3

Vill-
och jakt-

vårdsfrågor

Jo 6

Vinstandelslån

E 14; II E

Vinstberäkning,
kon-

cernförelag

E2

Vinslpålägg.
upp-

handling, för-

svarsmateriel

Fö 15;

II
Fö 7

Virk
esförsörjn ing.

skogsindustrin

1 32

Visningsersätining

U II

Viieskommiltén

(Ju 1979:01)

Ju 38

Volontärverksamhet.

u-land

UD6: II UD 1

VPV
se värnpliktsverk

"I

VTI
se statens väg-

och trafikinstilut

Vu.xenuibddning.

kommunal

U 17

Vuxna
missbrukare, vård

utan sa ml veke

S44

; 11 S5

Våldtäkt,
åtals-

frågor

Ju 19;

II
Ju 1

Vård
av anhörig

S35

Vård
av barn.

ersättningsregler

S45

; 11 S7

Vård
utan samtycke.

socialtjänst- och sjuk-

vårdslagstiftning

S44

; 11 S 5

Vårdpersonal

S6

Väghällningsutredningen

K 15

Väglrafikskalle-

utredningen

B 10:

11 B 10

Vägtrafik.
säkerhet

K 3

Väntetider,
socialför-

säkringsärende

S47

: 11 S 8

E8

Bo 12

11 Fö 3

11 Fö 3

II Fö I

Värdepappersmarknaden

Värmemätningsutredningen

Värnpliktens innehåll.

variationer Fö 5

Värnpliktsförsvar, ntobili-seringssäkerhet Fö 5

Värnpliktsinflytandekommittén (VIK) Fö 3

Fö 6 Fö
8

Värnpliktslagen, för

månsystem Fö 14

Värnpliktssjukvård

Värnpliktsutbildning.

samhällsfrågor Fö
3; 11 Fö I

Värnpliktsverkel (\PN) journaler från inskrivningsärenden,
gallringsbestämmelser S 40; II S 1, 12

Västerbottens län.

ny verksamhet B 12

Yrkeshemligheter.

skydd Ju 1

Yrkesinriktad gymnasie

utbildning U 6

Yrkesinriktad, rehabili

tering, lokalisering

av institut A 17

Yrkesutövning, hälso- och

sjuk vårdsområdet, legitima

tions- och behörighets

bestämmelser S 48; 11 S 11

Ytirandejrihets-

uiredningen Ju
25

Å

11 S6 II S4
11 1 6

I Ju 8 1 Ju 2 I Bo 2 I S 10 I Ju 7 1 Jo 6

Åldersgräns, alkohol

inköp S 43;

Aldersmässiga variationer

abortfrekvens S 39;

.Ångexplosioner, kärn

kraf verk I 38;

Åtal. Irafiknyklerhets

broll. luftanalys som

bevismedel Ju 55; I

Åtalsunderlåtelse.

vissa snalteribroii Ju 52; I

.4 terbäringstaxor. lant

mäteriverket Bo I 8

.4
terförsäkring. frivillig

sjuklönekoslnader S 23

Atertaganderäii,

kreditköp Ju
56: I

.4ganderäll
titt lägenheter

i.lleijämiljshus Ju 54; 11 Ju 6

AgarlägenheissYslem.

identifiering och

registrering B 21 : II B 2, 15

Återvinning, dryckes

förpackningar Jo 27

opaginerad Kontrollera mot PDF

Aldreomsorg S 6

Äldres
intresse av arbete

efter pensionering A 16

A rendebalans. försäkringsdomstolar S 47: 11 S 8

A rendeonifiyllning.

socialnämnder, gall

ringssynpunkter S 41 ; 11 S 2

O

ÖB se överbefälhavare ÖEF se överslyrelsen för ekonomiskt
försvar Överbefälhavaren (ÖB)

Bestämmelser om oriente

ring om politiska

partier Fö 3; II Fö

JAS-system Fö 1 I; II Fö 5

Militära själavårdens

a organisation Fö 13; II Fö 4

Perpsektivplan Fö
5; II Fö 3

Övergång
från hyresräll lill

bostadsrätt, sociala

konsek venser, prisbildning

och finansiering Bo 8

Övergång
från hyresrätt lill

ägarlägenhetssystem. sociala

konsekvenser Ju
54; II Ju 6

Överlåtelse
av byggnad

pd annans mark Ju 20

Överlåtelse
av ägar-

lägenhei. särskilda

bestämmelser Ju
54; 11 Ju 6

Överstyrelsen
för ekonomiskt

försvar H
15; II H 1

s. 1979 Kontrollera mot PDF

Skr 1980/81:103 564

Innehåll

Utdrag
ur regeringsprolokollel .............................. 2

Bilaga,
kommitléberättelse 1981

Justitiedepartementet
(Ju) .............................. 9

Ulrikesdepartemenlet
(UD)............................ .... 59

Försvarsdepartementet
(Fö) ....................... .... 66

Socialdepartementet
(S)............................... .... 82

Kommunikationsdepartementet
(K) .............. .. 128

Ekonomidepartemenlel
(E)............................ 149

Budgetdepartementet
(B)............................. 161

Ulbildningsdeparlemenlel
(U) ....................... 195

Jordbruksdepartementet
(Jo)........................ 251

Handelsdepartementet
(H) ............................. 277

Arbetsmarknadsdepartementet
(A) ............. 292

Bosladsdeparlemenlel
(Bo) .......................... .. 325

Induslrideparlemenlel
(1).............................. 343

Kommundepartementel
(Kn) ........................ .. 398

Uppgift
på kostnader för kommittéer ............... .. 426

Betänkanden
utkomna från trycket under år 1980 488

Betänkanden
avgivna av kommilléer, som redovisas i kommitté-berättelsen, eller upprättade
inom departement (Ds-serie) som

publicerats
sedan redovisningen i 1980 års kommiltéberältelse 490

Nordisk
ulredningsserie (Nu) 1980 .................. .. 494

Personregister
till kommittéer.......................... .. 495

Sakregister
lill kommilléer................................ 531

TILLAGG

S
40. Ulredningen (S 1980:03) om gallring av medicinska arkiv,
lill-läggsdirektiv del 11 S 12.

B
21. Kapitalvinslkommiitén (B 1979:05), tilläggsdirektiv del 11 B 15.

s. 1980 Kontrollera mot PDF

Kommitté-

berättelse 1981

DeJlI Kommittédirektiv

""*''' « '"' « "" « .' «„ ;. »„

S*"-- 1980/81:103

Utlaga
2

s. 1981 Kontrollera mot PDF

Redaktionell anm.

Kommitléberällelsen
är uppdelad i två delar.

Del
I innehåller uppgifter om kommittéernas sammansättning, adress och
telefonnummer, redogörelse för arbetet under den tid berättelsen avser,
kostnader saml register.

Direktiv
och tilläggsdirektiv utges löpande i en för hela regeringskansliet gemensam
serie. Liksom departementspromemorior och betänkanden i SOU-serien sprids de
genom LiberFörlag.

Direktiv
som getts ul i denna serie trycks på nytt en gång om året i del II. Där anges för varje direktiv omedelbart under rubriken numret i
direklivserien.

Del
II innehåller direktiv och tilläggsdirektiv som
meddelats sedan redovisningen i 1980 års berättelse färdigställdes saml
register. De är ordnade deparlemenlsvis liksom kommittéerna i del 1. Inom
departement slår de i den ordning de numrerats i direktivserien. 1981 års
berättelse redovisar uppgifter inkomna lill justitiedepartementet före den 1
december 1980.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kommittéer:
Justitiedepartementet Del II Ju:l

Justitiedepartementet

1.
Tilläggsdirektiv till 1977 års sexualbrottskommitté (Ju 1977:03)

Dir.
1979:146

Beslut vid
regeringssammanträde 1979-12-20

Departementschefen,
statsrådet Winberg, anför.

Enligt
regeringens bemyndigande tillkallade min företrädare, statsrådet Sven Romanus,
i februari 1977 en kommitté för alt se över lagstiftningen om sedlighetsbrott i
6 kap. brottsbalken (BrB). Kommittén har antagit namnet 1977 års
sexualbrotiskommilté.

Den översyn som har
anförtrotts ål kommittén avser 6 kap. BrB i dess helhet. I direktiven pekas
emellertid på några frågor som bör beaktas särskilt.

En av dessa frågor rör det
nuvarande kravet på målsägandeangivelse som en förutsättning för åtal för vissa
brott i 6 kap. Enligt gällande rätt får en åklagare väcka åtal för våldtäkt
eller våldförande eller försök lill sådanl brott eller för frihetskränkande
olukt endast om målsäganden anger brottet lill åtal eller åtal anses påkallat
från allmän synpunkl. Angivelsen skall ha skett inom sex månader från brottet.
Angivelseregeln bygger på uppfattningen all en rättegång i många fall innebär
etl svårt lidande för brottsoffret - i regel en kvinna - och alt hennes önskan
alt slippa en rättegång normall skall respekteras. Sexmånadersfristen har
avsetls fylla en annan funktion, nämligen att hindra att brottsanmälan
utnyttjas i hämnd- eller utpressningssyfte. I direktiven konstateras emellertid
atl de speciella åtalsregler som gäller på området kan föranleda att offret
utsätts för påtryckningar, inte bara från den misstänkte ulan också från andra
i offrets omgivning som vill undvika publicitet kring en rättegång. Vidare kan
reglerna medföra konkurrensproblem i förhållande till andra straffbestämmelser
inom och ulom 6 kap. som ligger under allmänt åtal ulan krav på angivelse. I
denna del pekas i direktiven på att det teoretiskt i vissa fall kan vara
möjligt för en åklagare att -i stället för att åtala för våldtäkt - väcka åtal
för olaga tvång eller misshandel. Det har med hänsyn till det sagda uppdragits
ål kommittén att överväga om det är motiverat alt bibehålla särskilda
angivelseregler för sexualbrott.

Även beträffande andra
brott mot person än sedlighetsbrott finns det särskilda regler i BrB som
innebär all en angivelse från målsägandens sida skall ha skett för all allmänt
åtal skall få väckas. Enligl 3 kap. 11 § får sålunda misshandel som inle är
grov och som inte har förövats på en allmän plats åtalas av en åklagare bara om
målsäganden anger brottet till åtal eller åtal är påkallat från allmän
synpunkt. Andra exempel är hemfridsbrott och olaga intrång när det inte rör sig
om grova brott (4 kap. 11 §).

De bestämmelser om åtal
som gäller för misshandel hade viss motsvarighet i den fram lill år 1965
gällande strafflagen. Det kan nämnas alt straffrätts-

s. 4 Kontrollera mot PDF

DelIIJu:l
Skr. 1980/81:103 4

kommittén
i sitt betänkande (SOU 1953:14) med förslag lill brottsbalk föreslog alt
angivelseregeln beträffande misshandel skulle tas bort och atl ett krav på all
åtal skulle anses påkallat från allmän synpunkt skulle ställas upp bara
beträffande misshandel av den allra lägsta svårhetsgraden.

Straffrättskommitténs
förslag avstyrktes emellertid av flera remissinstanser. Riksåklagaren (RÅ)
ansåg sålunda atl misshandelsbrott som hade förövats på allmän plats
visserligen alllid borde lyda under allmänt åtal men all förhållandena i övrigt
ibland kunde vara sådana alt åtal för brottet av olika anledningar inle borde
ske. I första hand åsyftade RÅ åtskilliga fall av misshandel mol make. Elt
ingripande med åtal i sådana fall kunde inle sällan leda till alt äktenskapet
helt spolierades eller att i varje fall hustruns situation blev ännu svårare än
förut. Enligl RÅ kunde även andra liknande fall tänkas, I.ex. misshandel i
affekllillslånd, där parterna omedelbart efter misshandeln åler hade försonals.
Liknande synpunkler fördes fram av flera andra instanser, bl.a. Sveriges
advokatsamfund. I propositionen med förslag lill BrB uttalade dåvarande chefen
för justitiedepartementet all del med hänsyn lill vad som hade anförts vid
remissbehandlingen syntes riktigast att föreskriva en särskild prövning från
åklagarens sida såväl i fråga om normalgraden av misshandel som beträffande
misshandel i ringa fall. En avgränsning borde emellertid ske med hänsyn lill om
brottet hade förövats på en allmän plats eller inle. I fall där brottet inle
hade förövats på en sådan plats borde åtal få väckas bara om målsäganden angav
brottet lill åtal eller åtal ansågs påkallat från allmän synpunkt (prop.
1962:10 del C s. 178). Dessa uttalanden föranledde ingen erinran vid
riksdagsbehandlingen av förslaget till BrB.

Under
senare tid har del i den allmänna debatten ifrågasatts om den särskilda
åtalsregel som gäller i fråga om misshandel är ändamålsenlig och om de motiv
som ligger till grund för den är hållbara. Debatten bör ses mot bakgrund av alt
uppgifter i olika sammanhang har lämnats som tyder på att det i en ulslräckning
som tidigare inte har varit allmänt känd förekommer atl kvinnor utsätts för
våld i hemmen. Allmän enighet torde råda om alt det finns etl stort utrymme för
insatser från samhällets sida när det gäller denna typ av övergrepp, varvid
olika former av kuralivl och socialt slöd lill kvinnor i utsatt ställning
kommer i blickpunkten. Del har emellertid pekats på alt den nuvarande
ålalsregeln kan ha lett lill alt samhället intar en alltför passiv hållning
gentemot misshandel i hemmet och liknande brott. Detta gäller inle minst fall
av upprepade övergrepp, där en kvinna av rädsla för mannen eller på grund av
ekonomiskt eller psykiskt beroende av honom avstår från all ange brottet till
åtal eller återtar en redan gjord anmälan. Atl straffrättshga ingripanden inle
kommer till stånd i sådana situationer faslän brottet kanske är känt av
myndigheterna kan enligt vad som har hävdats i debatten ge underlag för
uppfattningen atl samhället accepterar våld på privat område. Vidare har
framhållits alt ålalsreglernas utformning bidrar lill svårigheterna alt få en
tillförlitlig bild av omfattningen av det sociala problem som del här är fråga
om.

Enligt
min mening finns del otvivelaktigt ett visst fog för den kritik som har
redovisats nu. Jag anser därför alt en översyn av reglerna om åtal för
misshandel bör komma lill stånd. Del kunde övervägas all tillkalla en särskild
kommitté för della ändamål. Flera skäl talar emellertid för atl anförtro
uppgiften år sexualbrollskommittén, trots alt den faller något vid sidan av
kommitténs egentliga utredningsuppdrag. Den undersökning beträffande
åtalsreglerna vid vissa sexualbrott som kommittén f.n. bedriver

s. 5 Kontrollera mot PDF

5 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:2

gäller sålunda etl närbesläktat problem. Härtill kommer
att våld mol kvinnor ofta förekommer just i anslutning till sexualbrott.
Slutligen kan, enligl vad jag har inhämtat, den kartläggning beträffande vissa
former av sexualbrotts-lighel som kommittén har föranstaltat om förväntas ge
ell visst underlag också för överväganden rörande ålalsreglerna vid
misshandelsbroll. Jag förordar därför atl kommittén får till uppgift atl utreda
även den nu akluella frågan.

Kommittén bör närmare analysera de skäl som kan anföras
för och emol en ordning som innebär alt rätten all åtala för misshandel
begränsas genom särskilda regler. Härvid bör beaktas alt den allmänna synen på
våldsbrolls-lighet torde vara strängare nu än vad fallet var vid tillkomsten av
BrB. Om kommittén finner atl de skäl som ligger till grund för den nuvarande
ordningen inle längre är bärkraftiga eller bara delvis har kvar sin giltighet,
bör den föreslå de lagändringar som kan anses påkallade. En möjlighet är därvid
atl låta misshandel omfattas av en i princip ovillkorlig åtalsplikt utan andra
begränsningar än dem som gäller generelll enligl 20 kap. 7 § rättegångsbalken
och motsvarande bestämmelser i en del andra författningar. Del är emellertid
inle givet atl man bör välja en sådan lösning, särskilt som den skulle få
konsekvenser även för andra typer av misshandelsbroll än dem som här
företrädesvis har diskulerals. Tänkbart är sålunda alt behålla en prövning av
om åtal är påkallat från allmän synpunkl för vissa grupper av lindriga
misshandelsbroll på enskilt område. Även andra lösningar kan komma i fråga.

Om kommittén finner atl ändringar är påkallade när del
gäller ålalsreglerna för misshandel, bör kommittén la ställning lill om
motsvarande ändringar bör göras i fråga om andra närbesläktade brottstyper,
I.ex. hemfridsbrott.

I kommitténs ursprungliga uppdrag ingår bl.a. alt se över
förhörsmetodiken vid utredningar om sexualbrott och all överväga hur fasta och
ändamålsenliga rutiner kan åstadkommas så atl elt offer för etl sådanl brott
kan få omedelbar hjälp. Kommittén bör ägna uppmärksamhet åt motsvarande frågor
för fall då våld ulan sexuellt inslag har förövats mol kvinnor.

Del tilläggsuppdrag som i enlighet härmed bör lämnas
kommittén rör liksom dess huvuduppgift mycket angelägna frågor och bör därför
fullgöras skyndsamt.

Jag hemställer atl regeringen utvidgar direktiven för
sexualbroltskommil-téns arbete i enlighet med vad jag nu har anfört.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden
och bifaller hans hemställan. (Justitiedepartementet)

2. Åtgärder mot butikstillgrepp m.m.

Dir 1980:6

Beslut vid
regeringssammanträde 1980-01-31

Departementschefen, statsrådet Winberg, anför.

Förbudet mol atl tillägna sig annans egendom hör till de
normer som är av grundläggande belydelse i etl rältsamhälle. I brottsbalken (8
kap. 1 §)

s. 6 Kontrollera mot PDF

DelIIJu:2 Skr.
1980/81:103 6

uttrycks
förbudet på det sättet alt den som olovligen lar vad som tillhör annan med
uppsåt all tillägna sig del döms för stöld lill fängelse i högst två år.

Enligl
nordisk rättstradition hänförs emellertid sådana mindre allvarliga
tillgreppsbroll som i övrigt uppfyller rekvisilen för stöld lill en särskild
brottstyp (i Danmark och Norge "naskeri", i Finland och Sverige
snalleri). Denna ordning, som har endasi få motsvarigheter i utomnordiska
rättssystem, är för svensk del av myckel gammall datum.

Fram
lill år 1942 drogs gränsen mellan stöld och snalleri på del sällel att ell
stöldbroll bedömdes som snatteri, om det tillgripnas värde understeg en i lagen
angiven bestämd gräns. Genom de ändringar i strafflagen som gjordes nämnda år
avskaffades den fasta värdegränsen, som då sedan lång lid tillbaka hade utgjort
30 kr. I stället föreskrevs atl ell stöldbroll skulle bedömas som snalleri, om
brottet med hänsyn till del tillgripnas värde och övriga omständigheter var alt
anse som ringa, en broltsbeskrivning som ulan ändringar fördes över till den nu
gällande bestämmelsen i 8 kap. 2 § brottsbalken. Vid den praktiska
tillämpningen arbetar man dock fortfarande med mer eller mindre fast bestämda
värdegränser när del gäller atl bedöma om ell stöldbroll skall hänföras under
snatleribeslämmelsen, låt vara all dessa gränser från tid till annan måsle
justeras med hänsyn lill förändringar i penningvärdet. Riksåklagaren har
nyligen (i RÅ-nyll nr 7/1979) ullalat att en värdegräns på 400 kr f.n. synes
kunna tillämpas som allmän riktlinje i okomplicerade fall. Liksom under
strafflagens lid omfatlar straffskalan för snalleri böter och fängelse i högst
sex månader.

En betydande del av stöld-
och snatteribrollsligheten avser numera tillgrepp av varor i butiker och
varuhus. Denna sorts brottslighet fick en ingående belysning från olika
aspekter genom 1968 års broltsmålsutrednings belänkande (SOU 1971:10) Snalleri.
I belänkandet konstaterades alt butikslillgrepp förekom ofta. Utredningen
ansåg atl man från samhällets sida borde söka minska den höga frekvensen genom
atl i betydligt större utsträckning än tidigare salsa på planering och
samordning av den allmänt brottsförebyggande verksamheten. För detta ändamål
borde under justitiedepartementet inrättas etl centralt råd med företrädare för
bl.a. de politiska organen, rättsväsendet, näringslivet och den kriminologiska
forskningen. I huvudsak enligt de riktlinjer som ulredningen hade skisserat
inrättades år 1974 brottsförebyggande rådet (BRÅ) som en särskild myndighet.

I
belänkandet föreslogs också lagändringar belräffande snalteribrollel. Enligl
förslaget skulle fängelse ulgå ur straffskalan. När snatteribrott avsåg
tillgrepp av varor som ulbjöds lill försäljning under sådana former att de var
frilt åtkomliga eller annars läll tillgängliga för kunden, skulle åtal inle få
ske i annal fall än när del var påkallat från allmän synpunkt.

Dessa
förslag genomfördes inte. Däremot ledde förslagen i betänkandet till ändringar
i polisinslruklionen (1965:686, numera 1972:511) och till ett särskilt cirkulär
(1972:25) lill polismyndigheterna om rapporteftergift för vissa snatteribrott.
Tidigare hade polisens befogenhet att meddela rapport-eftergift bara avsett
brott med enbart böter i straffskalan. Den utvidgades nu till att under vissa
förutsättningar gälla också snalleri. Om ett snatteribrott med hänsyn till det
tillgripnas värde och övriga omständigheter är obetydligt, kan den polisman som
är förundersökningsledare underlåta alt vidarebefordra rapport lill åklagare.
En förutsätlning är atl gärningen gäller tillgrepp i en affärslokal av en vara
som hålls lill salu under sådana former alt den är lätt tillgänglig för kunden.
Främsl avses tillgrepp i snabbköpsbutiker och i varuhus med självbetjäning. För
att rapporleftergifl skall komma i fråga skall

s. 7 Kontrollera mot PDF

7 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:2

brottet
framstå som obetydligt, och värdet av det tillgripna skall vara lågt. I regel
bör det åsalta försäljningspriset inte vara högre än omkring 20 kr.

Samtidigt som 1972 års
cirkulär lill polismyndigheterna utfärdades ändrades åklagarinstruktionen
(1964:739, numera 1974:910) på det sättet att även distriklsåklagarna fick
befogenhet atl meddela åtalsunderlåtelse beträffande snalleri och etl par andra
brott enligl bl.a. 20 kap. 7 § punkl 1 rättegångsbalken. Enligl sistnämnda
bestämmelse får en åklagare besluta atl inle väcka åtal, om del kan antas all
annan påföljd än böter inle skulle komma att ådömas och den misstänktes
lagföring inte är påkallad ur allmän synpunkl. I ell cirkulär i anslutning till
dessa ändringar i åklagarinstruktionen (C 70) uttalade riksåklagaren att åtal i
många fall bör kunna underlåtas för snalleri även då värdet av del tillgripna
ligger över gränsen för alt rapporleftergifl skall kunna meddelas. Enligl
cirkuläret bör åtalsunderlåtelse ske om brottet vid en samlad bedömning kan
anses ha ringa slraffvärde. Riksåklagaren har nyligen (i den förut nämnda
publikationen RÅ-nyll nr 7/1979) förklarat sig kunna godta en praxis enligl
vilken värdegränsen för åtalsunderlåtelse sätts till 50 kr.

Förslaget från 1968 års
brollmålsulredning och den reglering som blev följden av förslagel skall ses
mot bakgrund av atl del i den allmänna debatten vid den aktuella liden ofta
hade hävdats att del straffrättsliga ingripandel vid snalleri inte stod i
rimlig proportion till brottets ringa art. Man hänvisade härvid lill alt
självbetjäningssyslemel och andra ralionaliseringsåtgärder inom handeln har
skapat fler brottstillfällen än lidigare och lill alt de flesta människor som
faller för del ökade freslelsetrycket inle kan betraktas som kriminella i
vanlig mening. Broltmålsulredningen betonade för sin del slarkl
affärsföretagens sociala ansvar för att verksamheten bedrivs på ett sådant sätt
all den inte skapar brottstillfällen. Utredningen gjorde ell flertal rekommendationer
i della hänseende.

Under senare år har också
betydande ansträngningar lagts ned från de enskilda företagens,
organisationernas och BRÅ:s sida på atl intensifiera de brottsförebyggande
åtgärderna mol butikstillgreppen. Övervakningen har skärpts och personalens
utbildning när det gäller åtgärder mol tillgrepp har förbättrats. Bland andra
åtgärder kan nämnas den informationskampanj på temat häleri - stöld - snalleri
som BRÅ genomförde under våren 1978. I samverkan med handelns organisationer
och rikspolisstyrelsen har BRÅ vidare gett ul broschyren "Miljoner som
försvinner - om butikstillgrepp". Denna behandlar bl.a. planeringen av
försäljningslokaler, varuexponering, bevakning och tekniska hjälpmedel.

Av intresse är
naturligtvis hur brottsutveckhngen har gestaltat sig under den tid som har
förflutit efter 1972 års författningsändringar. Ser man lill de anmälda
butikstillgreppen, kan det konstateras att antalet sådana tillgrepp
(inbroltsstölderna oräknade) år 1971 utgjorde 23.182 och år 1978 31.344. Dessa
siffror återspeglar sålunda en påtaglig ökning, som dock inle är slörre än den
som gäller för brott i allmänhet. I sammanhanget kan nämnas att den preliminära
siffran för år 1979 tyder på en viss nedgång jämfört med föregående år.

Eftersom långt ifrån alla
butikstillgrepp anmäls och många förblir oupptäckta, måste emellertid den
officiella statistiken över anmälda brott bedömas med stor försiktighet. Elt
annal sätt att få en föreställning om problemets omfattning är alt jämföra
uppgifterna om affärsföretagens svinn. Detta beräknades år 1971 till en procent
av omsättningen eller ca 300 milj. kr. om året. Numera uppskattar man inom
handeln svinnel lill två procent av

s. 8 Kontrollera mot PDF

DelIIJu:2 Skr. 1980/81:103 8

omsättningen eller omkring två miljarder kr. per år. Del
svinn som uppstår till följd av butikslillgrepp utgör visserligen bara en del
av det totala svinnel. Enligt samstämmiga uppgifter från handelns
organisationer har emellertid svinnel på grund av butikslillgrepp ökat kraftigt
under senare tid. Sveriges livsmedelshandlareförbund har sålunda i en skrivelse
lill chefen för justitiedepartementet framhållit all kundstölder och
kundsnallerier numera har utvecklats till elt av detaljhandelns största
problem. I skrivelsen har förbundel uppgelt all dessa tillgreppsbroll kan
beräknas kosta butiker och varuhus nästan en miljard kronor om året. Förbundel
har påpekat all dessa kostnader master övervältras på konsumenterna, eftersom
förelagen inle själva kan bära dem. Detla innebär i sin tur enligl förbundel
all varje Ivåbarnsfamilj årligen får skjuta till 500 kr. ur egen kassa för atl
läcka vad mindre nogräknade personer stoppar i egen ficka.

I den mån dessa uppskattningar ger en rättvisande bild av
svinnel lill följd av butikslillgrepp torde del slå klart all vi här har
ställts inför ell allvarligt problem. Jag tänker då inte enbart på de skador
som bulikstillgreppen medför för handeln och de ekonomiska följdverkningar som
drabbar de lojala konsumenterna. I ell vidare perspektiv torde del vara ännu
mera betänkligt om del i vissa kretsar och åldersgrupper skulle sprida sig en
föreställning all butikslillgrepp inte beivras av samhället och därför ulgör en
mer eller mindre lovlig verksamhet. Man får inle bortse från atl detla kan leda
till en uppluckring av rältsmoralen. Del är angelägel atl en sådan utveckling
motverkas i lid.

Åven i riksdagen har problemet med den höga frekvensen av
butikslillgrepp uppmärksammals. Med en skrivelse den 12 december 1979 (rskr
1979/80:9) har riksdagen överiämnal justitieutskottets belänkande 1979/ 80:15
med anledning av motioner om åtgärder mot butiksstölder. Riksdagen har bifallit
vad ulskollel har hemställt.

I sitt betänkande slår utskottet fast all problemet
rörande stöldsvinnel inom handeln i sig rymmer ett flertal frågor, något som
bl.a. hänger samman med alt stöldsvinnel bara är en del av det lotala svinnel.
Vid sidan av tillgrepp av kunder förekommer nämligen andra slag av förluster,
kallade I.ex. "fysiskt svinn" och "administrativt svinn".
Av detla följer all många av de åtgärder som kan vara motiverade för att minska
svinnets omfallning måste ankomma på handeln själv. Utskottet framhåller
emellertid all åtgärder för alt stävja butiksstölderna naturligtvis också måsle
ses som en uppgift för samhället. Härvid bör enligl utskottet särskilt beaktas
all det med hänsyn lill den allmänna laglydnaden är viktigt alt inle den
uppfattningen sprids atl tillgrepp av detla slag lämnas utan ingripanden från
samhällets sida. Det måsle slå klart att alla former av varulillgrepp i princip
är straffbara. Utskottet påpekar atl man samtidigt måsle beakta atl del också
kan finnas starka skäl atl i del enskilda fallet underlåta lagföring.
Exempelvis har gärningsmännen ofta svåra personliga förhållanden och stort
behov av hjälpinsatser från del allmänna. Även andra skäl kan tala för
begränsningar i lagföringen.

Enligt ulskollels mening kan erforderligt underlag för all
bedöma vilka åtgärder från samhällets sida som bör sättas in knappast anses
föreligga förrän del har skapats en klarare bild rörande omfattningen av
stöldsvinnel. Utskottet har därför funnit all en närmare undersökning är
påkallad. Genom undersökningen kan del bh möjligt för statsmakterna och
ansvariga myndigheter att i samråd med handelns och de handelsanställdas
organisationer bedöma behovet av yllerligare ålgärder i förebyggande och
kontrollerande

s. 9 Kontrollera mot PDF

9 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:2

syfte liksom bl.a, med avseende på den straff- och
straffprocessrällsliga regleringen.

Den
undersökning som riksdagen har begärt bör nu komma lill stånd. Del är enligt
min mening av vikl all arbelel bedrivs i en sådan form all det redan från
början kan inriktas inle bara på en kartläggning på området ulan också på
förslag till konkreta åtgärder. Jag förordar all en särskild utredare
tillkallas för ändamålet.

Utredarens
första uppgift bör vara atl i enlighet med riksdagens önskemål undersöka omfattningen
av svinnel på grund av butikslillgrepp. Därvid bör också de företags- och
samhällsekonomiska konsekvenserna av svinnel belysas.

Utredarens
uppdrag bör emellertid som jag nyss har antytt inte begränsas lill en sådan
undersökning. 1 den mån undersökningen skulle bekräfta atl svinnet numera har
en sådan omfattning att särskilda insatser behövs, bör utredaren också lämna
förslag lill åtgärder som kan vara ändamålsenliga för atl man skall komma
tillrätta med problemet. En väsenllig del av uppdraget blir givelvis därvid atl
belysa vilka ytterligare ålgärder som kan vidtas av handeln själv. Eftersom
frågor som rör samordning och inriktning av näringslivels brottsförebyggande
insatser fortlöpande bevakas av BRÅ, bör utredaren i denna del bedriva sill arbele
i samverkan med rådet.

Lika
viktigt är emellertid all utredaren undersöker vad som kan göras från
statsmakternas sida. Jag vill i denna del lill en början erinra om all
regeringen nyligen i en proposition lill riksdagen (prop. 1979/80:66) har
föreslagil skärpt lagstiftning mol häleribrollslighelen. Genomförs förslagen i
denna proposition, torde det vara ägnat atl dämpa sådan tillgreppsbrollslighet
där gärningsmannen inle stjäl för egen konsumtion. Som jag har framhållit i
propositionen (s. 7) torde del nämligen vara uppenbart all häleriverksamheten
ulgör en grundval för en betydande del av den professionella
förmögen-helsbrollslighelen, och då särskilt stöldbrottsligheten.

Åtskilliga
förslag lill andra typer av ålgärder mot butikslillgrepp har emellertid lagts
fram från olika håll. I den förut nämnda skrivelsen från Sveriges
livsmedelshandlareförbund har i.ex. föreslagits atl 1972 års cirkulär till
polismyndigheterna upphävs, att straffen för stölder och snatterier skärps saml
alt polis- och åklagarmyndigheterna får förstärkta personalresurser med
särskild inriktning på bulikssnatlerier och butiksstölder. Kooperativa
förbundel har föreslagil all rapporleftergifl för snalleri skall registreras
(jfr. JuU 1979/80:15 s. 11). Bland förslag som har lagts fram i andra
sammanhang och som delvis diskuteras i det förut nämnda utskottsbetänkandel kan
nämnas införandel av en straffavgift för bulikssnatieri, som man från handelns
sida själv skulle få la ul, eller av en ny straffbestämmelse som täcker även
sådana olovliga tillgrepp som har begåtts av oaktsamhet. En annan fråga som kan
behöva belysas närmare är befogenheterna för butikskontrollanter och annan
bevakningspersonal.

Jag är
inte beredd all för egen del uttala någon uppfattning om vilken väg man bör gå,
innan resultatet av utredarens kartläggning av slöldsvinnets omfattning
föreligger. Uppdraget i denna del bör därför redovisas särskilt men utredaren
bör redan i del sammanhanget översiktligt ange vilka ålgärder som enligt hans
mening främsl kan komma i fråga. Del är länkbart all vissa av dessa åtgärder
kan genomföras utan ytterligare utredning. I övrigt kan det bli aktuellt all
återkomma i ämnet genom tilläggsdirektiv för del fortsatta arbelel.

Utredaren bör på lämpligl säll samråda med handelns och de
handelsan-

s. 10 Kontrollera mot PDF

DelIIJu:3 Skr,
1980/81:103 10

ställdas
organisationer. Samråd bör också äga rum med förmögenhelsbrolls-utredningen (Ju
1976:04). Som jag förut har nämnt bör arbetet bedrivas under samverkan med BRÅ.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen bemyndigar
chefen för jusliliedepartemenlel

alt
tillkalla en särskild utredare med uppdrag all undersöka frågan om ålgärder mot
butikslillgrepp m.m.

atl
besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal biträde ål utredaren.

Vidare
hemställer jag all regeringen föreskriver all kostnaderna för ulredningen skall
belasta andra huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Justitiedepartementet)

3.
Vissa grundlagsfrågor

Dir
1980:9

Beslut
vid regeringssammanträde 1980-02-21

Departementschefen,
statsrådet Winberg, anför.

Sveriges
nuvarande författning är resultatet av etl omfattande reformarbete under 1960-
och 1970-talen. En partiell reform beslutades av riksdagen åren 1968-1969. Två
huvudinslag i denna reform var att en enkammarriksdag och etl nytt valsystem
infördes. Reformen innebar att ordinarie val lill riksdagen skulle äga rum vart
tredje år, samtidigt med val till landslingen och kommunfullmäktige. Vidare kom
det parlamentariska styrelseskicket till uttryck i grundlagen genom regler om
bl.a. misstroendeförklaring och exlra val. Åren 1973-1974 beslutade riksdagen
en total förfallningsreform genom alt den antog en ny regeringsform (RF,
omtryckt 1979:933). Den nya regeringsformen medförde inga ändringar av
betydelse i de frågor som hade reglerats genom 1968-1969 års reform. Bland
nyheterna i regeringsformen kan nämnas regler om proceduren vid
regeringsbildningar och en reglering av skyddet för de grundläggande fri- och
rättigheterna.

Det
konstitutionella reformarbetet upphörde inte därför att den nya regeringsformen
antagils. I två omgångar, åren 1976 och 1979, beslutade riksdagen om
förstärkningar av regeringsformens skydd för de grundläggande fri- och
rättigheterna. Sveriges två andra grundlagar, tryckfrihetsförordningen och
successionsordningen, har också genomgått omfattande ändringar. År 1976
beslutade riksdagen dels ett nytt grundlagskapitel om allmänna handlingars
offentlighet, dels en partiell reform av tryckfriheten i övrigt. Kvinnlig
tronföljd infördes genom riksdagsbeslut åren 1978-1979. F.n. pågår inom
yllrandefrihetsulredningen (Ju 1977:10) ett arbete för att efter mönster av
tryckfrihetsförordningen förstärka grundlagsskyddet för yttrande- och informationsfriheterna
i andra uttrycksformer än tryckta skrifter.

Vid
sidan av del grundlagssliftningsarbele som nu har nämnts har del sedan flera år
tillbaka förekommit en debatt om vissa andra grundlagsfrågor, främsl
beträffande några av inslagen i 1968-1969 års partiella förfallningsreform.
Debatten har i första hand gällt frågan om när val till riksdagen och de

s. 11 Kontrollera mot PDF

11 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:3

kommunala
beslutande församlingarna skall äga rum. Också några frågor som angår
regeringsbildningen och regeringens beslutsformer har lagils upp till
diskussion.

Mot
bakgrund av den debatt som sålunda har förekommit och de erfarenheler som nu
finns av tillämpningen av de nya grundlagsreglerna aviserades i den
regeringsförklaring som avgavs vid den nuvarande regeringens tillträde atl en
översyn av vissa grundlagsfrågor skulle göras. Riksdagen har med hänvisning
härtill biträtt vissa ulredningskrav som har förts fram i motioner till 1978/79
års riksmöte men har inle ansett sig böra föregripa den kommande ulredningen
med några ställningstaganden i sak till de aktualiserade frågorna (KU
1979/80:32, rskr 1979/80:103).

Tiden får alltså nu anses
vara inne alt på nytt pröva vissa av de grundlagsfrågor som ingick i 1968-1969
års partiella författningsreform. Också vissa näraliggande frågor som fick sin
reglering genom 1974 års RF bör las upp i samband med en sådan översyn.
Frågorna är vikfiga, eftersom de angår förutsättningarna för atl det
demokratiska styrelsesättet i vårt land skall fungera så väl som möjligt. De är
emellerfid klart avgränsade, och del finns därför anledning all betona all del
inle är aktuellt all företa någon mera genomgripande förfallningsreform. Jag
föreslår atl en kommitté med parlamentarisk sammansättning fillsatls för den
översyn av vissa grundlagsfrågor som nämndes i regeringsförklaringen.

Huvuduppgiften
för kommittén bör vara de frågor som rör liden för val fill de beslutande
polifiska församlingarna. I centrum slår här frågan om den gemensamma valdagen
för riksdagsval, landstingsval och kommunfullmäk-figval och den därmed
sammanhängande frågan om mandatperiodens längd.

I
det tvåkammarsyslem för riksdagen som fanns före år 1971 valdes andra kammaren
genom direkta val vart fjärde år. Första kammaren förnyades däremot successivt
med ungefär en åttondel varje år. Valen förrättades av landsfingen och av
stadsfullmäktige i de städer som inte fillhörde landsfingskommuner.
Kommunalval ägde rum vart fjärde år så alt del vartannat år växelvis var
andrakammarval och kommunalval.

Det
nuvarande valsystemet innebär som nämnts att ordinarie val till riksdagen hålls
vart tredje år (3 kap. 3 § RF). Också valperioden för valen fill
kommunfullmäktige och landsting är treårig (2 kap. 6 § kommunallagen 1977:179).
Ordinarie val fill riksdagen saml val i hela riket av landsfingsle-damöler och
kommunfullmäktige hålls samma dag. Valdag är tredje söndagen i september (1
kap. 1 § riksdagsordningen, omtryckt 1979:934, och 1 kap. 3 § vallagen
1972:620, omtryckt 1979:456).

Den
gällande ordningen infördes vid den partiella förfallningsreformen och
fillämpades första gången vid 1970 års val. Den ingick i den kompromiss som
träffades när enkammarriksdagen infördes. Två uppfattningar hade ursprungligen
stått mot varandra i den kommitté, grundlagberedningen, vars förslag lades till
grund för författningsreformerna åren 1968-1969 och 1973-1974. Enligt den ena
uppfattningen borde man helst genomföra en fullständig åtskillnad mellan
riksdagsval och kommunalval. Enligl den andra mofiverade bl.a. det nära sakhga
sambandet mellan rikspolifik och kommu-nalpolifik och valrörelsernas
uppläggning alt väljarna samtidigt som de utsåg kommunala förtroendemän borde
få möjlighet all påverka också riksdagens sammansättning. Som framgått blev
kompromissen mellan uppfattningarna den alt riksdagen i sin helhet kom atl
förnyas vid direkta val men all valdagen blev gemensam för både riksdagsval och
kommunalval. Denna lösning ledde

s. 12 Kontrollera mot PDF

DelIIJu:3
Skr. 1980/81:103 12

i sin lur till att man stannade för en treårig
mandatperiod för riksdagen och de kommunala beslutande församlingarna. En sådan
mandatperiod ansågs som en rimlig avvägning mellan å ena sidan önskemålet om
all väljarna med korla fidsinlervall får tillfälle atl uttala sig om den förda
politiken och å andra sidan intresset av all regeringen har arbetsro under
rimlig tid och möjligheler lill en långsiktig planering.

Redan när den gemensamma valdagen infördes uttalades
farhågor om alt den nya ordningen skulle kunna få negaliva återverkningar på
den kommunala demokratin (KU 1968:20 s. 10). Införandel av den gemensamma
valdagen och den omvandling av kommunerna, som bl.a. kommunindelningsreformen
innebar, ledde fram till atl en kommitté, ulredningen om den kommunala
demokratin, tillsattes år 1970. Kommitténs uppgift var all undersöka möjlighelerna
till ell vidgat och fördjupat medborgerligt engagemang i den kommunala
verksamheten. Frågorna om den gemensamma valdagen och mandatperiodens längd
ingick emellertid inle i kommilléns uppdrag. Denna fråga togs i stället upp i
motioner lill riksdagen år 1971 och i stort sett varje år därefter. I samband
med riksdagsbehandlingen av en motion till 1975 års riksmöte uttalade
konslilutionsutskottet att det var väsentligt all konsekvenserna av den
gemensamma valdagen blev utredda så snart tillräckligt erfarenhelsmaterial
förelåg och hänvisade lill atl del i 1976 års regeringsförklaring hade
aviserats en utredning om kommunaldemokrafiska frågor (KU 1976/77:6 s. 7).

En sådan utredning, kommunaldemokrafiska kommittén (Kn
1977:07), tillkallades år 1977. En av kommitténs huvuduppgifter var all
undersöka vilka verkningar den gemensamma valdagen och den treåriga mandatperioden
har på den kommunala demokratin. Kommittén skulle överväga vilka lösningar som
var länkbara och som från kommunaldemokrafisk synpunkt var de lämpligaste i
dessa frågor men inle lägga fram förslag till någon ändrad ordning. Kommittén
har redovisat sill arbele i denna del i belänkandet (Ds Kn 1979:15) Den
gemensamma valdagen och mandatperiodens längd. Kommitténs sammanfattande
bedömning är atl de kommunala frågorna i dag på etl helt annal sätt än lidigare
bör kunna bära upp en egen valrörelse. En förutsättning för all skilda valdagar
skall öka kommunalpolitikens roll i valrörelserna anges dock vara all partierna
lar sitt ansvar för utvecklingen och bedriver en valkampanj i frislående
kommunalval som även på riksnivå domineras av kommunalpolitiska spörsmål.
Belräffande mandatperioden är det kommitténs mening atl längden på denna nu
liksom lidigare måsle ses i samband med valordningen i övrigt. Kommittén är
därvid av den uppfattningen att en övergång till frislående kommunalval också
bör följas av en förlängning av mandatperioden för kommunfullmäktige och
landsfing från tre lill fyra år.

Det enligl min mening främsta skälet för en övergång från
en gemensam valdag till skilda valdagar för riksdagsval och kommunalval är
strävandena atl vitalisera den kommunala demokratin genom all ge de
kommunalpoli-liska frågorna ell betydligt slörre spelrum i valrörelsen. Del är
ofrånkomligt att en valrörelse som också gäller riksdagsval domineras av de
rikspoliliska frågorna. Det har hävdals atl fristående kommunalval skulle göra
det lättare för väljarna i kommuner och landstingskommuner alt kräva ul elt
ansvar av sina förtroendevalda. All de kan göra så har blivit mera angelägel
allteftersom den kommunala självstyrelsen har byggts ut och kommunernas
åtaganden på skilda samhällsområden har ökal. En sådan ordning underlättar
också införandel av direktvalda kommundelsorgan.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:3

Kommittén bör även överväga de skäl som har ansetts tala
för den nuvarande ordningen med en gemensam valdag, låt vara all de undersökningar
som kommunaldemokrafiska kommittén har gjort tyder på all dessa skäl har
förlorat i styrka. Till de frågor som bör uppmärksammas hör farhågorna för alt
även frislående kommunalval kommer all domineras av rikspoliliken. Del har
ibland också befarats atl valdeltagandet skulle minska avsevärt, om de
kommunala valen kopplas loss från riksdagsvalen och från rikspoliliken och all
elt stort anlal rent lokala småpartier skulle bli företrädda i de kommunala
beslutande församlingarna. Ett omdiskuterat argument för en sammanhållen
valrörelse går ut på att del nutida nära sambandet mellan rikspolifik och
kommunalpolitik i sig kräver all väljarna på en gång skall kunna slälla riks-
och kommunalpolitiker lill svars för respektive partiers ålgärder, när dessa
ger ullryck för partiernas allmänna värderingar.

I debatten om den gemensamma valdagen har frågan om atl
införa rörliga valdagar för riksdagsvalen tagits upp fill diskussion på senare
fid. F.n. gäller all ordinarie riksdagsval skall hållas vart tredje år, oavsett
om extra val har hållils under treårsperioden eller inle (3 kap. 3-5 §§ RF).
Den riksdag som utses genom ell extra val har alltså en mandatperiod som
undersfiger tre år. 1 vissa andra länder, såsom Danmark och Storbritannien, är
valdagen däremot alllid rörlig, dvs. etl nytt val behöver inte hållas, förrän
ell bestämt antal år har förflutit från del senaste valet, men kan utlysas
redan dessförinnan. I ell sådant syslem skiljer man alltså inle mellan
ordinarie och extra val. Del är tydligt att en ordning där valdagen för
riksdagsval är rörlig inte utan vidare låter sig förena med tanken på en
gemensam valdag för riksdagsval och kommunalval.

Som skäl för elt system med rörliga valdagar har anförts
att det s.k. upplösningsinslilulet skulle effekfiviseras. Den möjlighet som i
Sverige finns för regeringen alt förordna om extra val (3 kap. 3 § RF)
begränsas nämligen i praktiken av all mandatperioden för den riksdag som utses
genom elt exlra val ofta blir mycket kort. Också ell extra val som hålls redan
i början av treårsperioden mellan två ordinarie val kan av denna orsak le sig
mindre lämpligl. Är valdagen däremot rörlig, kan regeringen utlysa nyval utan
några sädana nackdelar. Regeringen skulle då, hävdas det, kunna bryta ett
parlamentariskt dödläge. Följden skulle enligt förespråkarna bli en bättre
fungerande parlamentarism.

Goda skäl kan emellertid helt visst åberopas också lill
stöd för nuvarande ordning med fasla valperioder för riksdagen. Bl.a. kan del
sägas vara en fördel från demokratisk synpunkl atl den av slatsmaklerna förda
politiken blir föremål för väljarnas prövning regelbundet och på i förväg
bestämda lider. Jag anser dock all kommittén bör vara oförhindrad att pröva om
del finns anledning atl för svensk del införa en ordning med rörlig valdag för
riksdagsval och hur den i så fall närmare skall förverkligas.

I samband med alt kommittén överväger frågan om skilda
valdagar för riksdagsval och kommunalval bör den pröva om man skall ha en
gemensam valdag för kommunalval och kyrkoval. De sistnämnda valen hålls nu
samma år som riksdags- och kommunalvalen men i oktober månad (3 § första
stycket lagen 1972:704 om kyrkofullmäkligval). I denna del bör kommittén
samråda med ulredningen (Kn 1977:04) för översyn av lagen om församlingsslyrelse.

Från många håll har hävdals alt den nuvarande
mandatperioden om tre år är för kort för all de valda organen skall kunna
åstadkomma resultat som kan avläsas av väljarna före nästa allmänna val. Om ell
syslem med skilda

s. 14 Kontrollera mot PDF

DelIIJu:3 Skr. 1980/81:103 14

valdagar för riksdagsval och kommunalval skall införas,
bör också frågan om mandatperiodens längd prövas. Därvid måste självfallet las
slor hänsyn fill all medborgarinflylandel får göra sig gällande med inle
alltför långa mellanrum. I första hand bör kommittén överväga en förlängning av
mandatperioden från tre till fyra år både för riksdagen och för de kommunala
beslutande församlingarna. Som framgår av vad jag nyss har anfört har
kommunaldemokraliska kommittén intagit denna ståndpunkt för kommunfullmäktiges
och landstingens vidkommande.

En annan fråga som kommittén kan la upp är fidpunkten på
året för de olika valen, förutsatt alt valdagarna i princip skall vara fasla.
Som framgått hålls riksdagsval, kommunalval och kyrkokommunala val på hösten.
Under debatten i grundlagsfrågorna har tanken på riksdagsval på våren aktualiserats.
Frågan har samband med förläggningen av det statliga budgetåret, som f.n. löper
från den 1 juli till den 30 juni (3 kap. 2 § riksdagsordningen). En övergång
från höst- fill vårval diskuterades på sin lid av grundlagberedningen i
belänkandet (SOU 1970:27) Allmänna val på våren? Beredningen redovisade vissa
fördelar med en omläggning till vårval. Grundlagberedningen föreslog emellertid
inte någon sådan omläggning i sill slutbetänkande (SOU 1972:15) Ny
regeringsform - ny riksdagsordning, eftersom frågan om en omläggning av
budgetåret lill kalenderår inte ansågs mogen alt lösas innan den då sillande
budgelulredningen var klar med sill arbete. Budgelulred-ningen kom senare fram
till all del från budgeltekniska utgångspunkter inle fanns skäl alt ändra på
del nuvarande budgetåret (SOU 1973:43). Någon ändring genomfördes inle heller
när riksdagen år 1977 antog propositionen 1976/77:130 med förslag till
riktlinjer för en modernisering av det slalliga budgetsystemet.

Riksdagen
har funnit all frågan om tidpunkten på året för de olika valen kan bli aktuell
i det kommande utredningsarbetet och all den kommitté som skall tillkallas bör
vara oförhindrad att behandla spörsmålet om vilken verkan tidpunkten för valen
får på årsrytmen i riksdagsarbetet och riksdagens arbetsformer i övrigt.
Kommittén bör därför också få överväga, om val till riksdagen bör hållas på
våren. Verkningarna i fråga om den statliga budgetperiodens förläggning måsle
givetvis klargöras. Om kommittén anser atl riksdagsvalen bör hållas på våren,
bör den också pröva om tidpunkten för de kommunala valen bör ändras. En ändring
av liden för dessa val aktualiserar bl.a. också frågan om den kommunala
budgetperiodens förläggning. När det gäller frågor som har belydelse för de
kommunala valen bör kommittén samråda med kommunaldemokraliska kommittén. En
särskild fråga som kommittén bör uppmärksamma är hur en ändring av tidpunkten
på året för de olika valen påverkar de politiska partiernas arbete.

Skulle det införas elt syslem med rörliga valdagar, finns
del som framgått ingen anledning alt ha kvar institutet extra val. Stannar
kommittén däremot för all förorda alt nuvarande system med fasla valdagar
behålls, bör formerna för atl anordna exlra val ses över. Bl.a. bör betydelsen
av en ev. förlängning av riksdagens mandatperiod uppmärksammas.

Enligl gällande ordning skall exlra val hållas inom tre
månader från det att regeringen har utnyttjat sin möjlighet all förordna om
sådana val (3 kap. 4 § RF) eller extra val har utlösts genom all riksdagen fyra
gånger har förkastat talmannens förslag lill ny statsminister (6 kap. 3 § RF). De
fördelar som från parlamentarisk synpunkt kan vara förenade med möjligheten all
förordna om exlra val skulle las till vara bättre, om den nuvarande
tremånaderspe-rioden kunde förkortas. Kommittén bör pröva vilka möjligheler
som

s. 15 Kontrollera mot PDF

15 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:3

föreligger all förkorta denna period.

Kommilléns
uppdrag bör i enlighet med riksdagens önskemål också avse formerna för
regeringsbildningen.

Den
nuvarande ordningen infördes genom den nya regeringsformen och innebär följande
(6 kap. 2 och 3 §§ RF). När en statsminister skall utses, kallar riksdagens
talman företrädare för varje partigrupp inom riksdagen till samråd. Talmannen
överlägger med vice talmannen och avger sedan etl förslag lill riksdagen.
Riksdagen prövar förslaget genom en omröstning. Förslaget är förkastat, om mer
än hälften av riksdagens ledamöter röstar emol del. Förkastas förslaget,
upprepas proceduren. Har riksdagen fyra gånger förkastat talmannens förslag,
avbryts förfarandet. Det återupptas först sedan del har hållits val fill
riksdagen. Hålls inle ordinarie val lill riksdagen ändå inom tre månader, skall
exlra val förrättas inom samma fid.

De angivna
bestämmelserna har tillämpats vid regeringsskiftena åren 1976, 1978 och 1979.
Kommittén bör närmare studera erfarenheterna av tillämpningen av gällande
regler och bedöma om dessa är lillfredsslällande samt föreslå de förbättringar
som kan anses motiverade. Några mera genomgripande förändringar i det nuvarande
syslemel med dess förankring av proceduren i riksdagen bör dock inle
aktualiseras.

Som
riksdagen har funnit bör kommittén också la upp regeringens beslutsformer lill
behandling. F.n. saknas föreskrifter om hur regeringen fattar sina beslut. I
samband med tillkomsten av den nya regeringsformen och även senare har
diskulerals om del behövs särskilda regler om omröstning inom regeringen.
Tanken på all statsministern alllid skall avgöra ett ärende när det finns skilj
akfiga meningar inom regeringen har också förts fram. Även om frånvaron av
särskilda regler om regeringens beslutsfattande inte tycks ha lett fill några
olägenheter, bör kommittén undersöka vilka erfarenheler som finns av den
gällande ordningen och lägga fram förslag till en reglering, om detta bedöms
som lämpligl.

Utredningsarbetet
bör bedrivas med sikte på atl ell första riksdagsbeslut angående
grundlagsändringar kan fallas före riksdagsvalet 1982.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen bemyndigar
chefen för justitiedepartementet

alt
tillkalla en kommitté med högst nio ledamöter för alt utreda vissa
grundlagsfrågor,

att utse en av ledamöterna all vara ordförande,

att
besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde ål kommittén.

Vidare hemställer jag alt regeringen beslutar

atl kostnaderna skall belasta andra huvudtitelns
kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och bifaller hans hemställan.

(Justitiedepartementet)

s. 16 Kontrollera mot PDF

DelIIJu:4 Skr. 1980/81:103 16

4. Tilläggsdirektiv till datalagstiftningskommittén (Ju
1976:05)

Dir 1980:14

Beslut vid regeringssammanträde 1980-03-06

Statsrådet Petri anför.

Med slöd av regeringens bemyndigande den 11 mars 1976
tillkallade dåvarande chefen för jusliliedepartemenlel, statsrådet Geijer, en
kommitté med uppdrag all se över lagstiftningen om personorienterad ADB-information
m.m. (ang. direktiven, se kommitléberällelsen 1977, del II, s. 12 f). Kommittén, som har
antagit namnet datalagstiftningskommiltén (DALK), har slutfört den del av sitt
uppdrag som gäller översyn av den gällande datalagstiftningen genom
deibetänkandet (SOU 1978:54) Personregister -Datorer - Integritet. På grundval
av betänkandet och remissyttranden över della har regeringen våren 1979 lagt
fram propositionen (1978/79:109) om ändring i datalagen (1973:289). Förslagel
har antagils av riksdagen (KU 1978/79:37, rskr 1978/79:360, SFS 1979:334).

DALK behandlade i del nämnda deibetänkandet bl.a.
myndigheternas skyldighet att använda del slalliga person- och adressregister,
kallat SPAR, som enligl beslut av riksdagen år 1976 f.n. är under uppbyggnad
saml behovel av en närmare reglering av SPAR. DALK:s förslag i denna del
lämnades i den nyss nämnda propositionen utanför förslagel lill ändring i
dalalagen. Konslilutionsutskottet uttalade vid behandlingen av proposifionen
all del är angelägel all en författningsreglering av SPAR kommer fill stånd.
Frågan om SPAR:s användningsområde i förhållande till myndigheterna borde dock
enligt utskottet övervägas närmare. Riksdagen godtog vad ulskollel anförde om
della. Sedan regeringen i juni 1979 överiämnal konstitutionsutskottets
belänkande och riksdagens skrivelse lill DALK för beaktande under kommitténs
fortsatta arbele har kommittén i februari 1980 till regeringen överlämnat
promemorian (Ds Ju 1979:19) Författningsreglering av SPAR m.m. Promemorian remissbehandlas
f.n.

DALK har enligt direktiven tre återstående huvuduppgifter.
Den skall utreda datoriseringens inverkan på offentlighetsprincipen. Den skall
vidare överväga ålgärder för att förbättra allmänhetens tillgång lill
myndigheternas ADB-material. Den tredje huvuduppgiften är atl lägga fram
förslag till lagbestämmelser som föranleds av internationella överenskommelser
eller som annars påkallas av hänsyn till den internationella datatrafiken. Kommittén
är också oförhindrad all föreslå lagstiftning vid sidan av en allmän dalalag,
I.ex. speciallagar om personregistrering inom vissa sektorer, eller all
överväga behovet av ändringar i redan gällande författningar som reglerar
särskilda personregister.

De ändringar som nu har genomförts i dalalagen är förhållandevis
begränsade. Lagen kan f.n. anses utgöra ell tillfredsställande skydd mol de
risker för otillbörligt intrång i personlig integritet som personregistrering
med bruk av ADB medför. DALK har emellertid under sitt arbete med översynen av
datalagen kommit lill slutsatsen atl del finns anledning att pröva om inle en
mera generell personregislerlagsliflning som inte i första hand är inriktad på
regislreringslekniken på sikl bör ersätta dalalagen. Vid remissbehandlingen av
betänkandet framförde de flesta instanser som yttrade sig om detta sympatier
för tanken all pröva förulsältningarna för en generell
personregislerlagsliflning. Några remissinsianser uttalade att det är angelägel
all frågan om en sådan lagstiftning uireds med del snaraste.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:4

I delta sammanhang bör nämnas all datalagar under senare
år har anlagils i flera länder saml all en del av dessa lagar omfattar både
personregister förda med ADB och personregister med I.ex. känsliga
personuppgifter oavsett vilken teknik som används vid registreringen. Vissa
utländska lagar ulgör vidare en kombination av datalag och
kreditupplysningslag, och några omfattar liksom den svenska
kreditupplysningslagen också skydd av juridiska personer.

I prop. 1978/79:109 s. 9, anförde chefen för
justitiedepartementet följande i fråga om en generell
personregislerlagsliflning:

För egen del anser jag alt del finns goda skäl att
överväga en generell personregislerlagsliflning. Som DALK har framhållit måsle
man nämligen med hänsyn fill den snabba lekniska utvecklingen inom området för
ADB fortlöpande räkna med nya och allt svårare problem vid fillämpningen av
dalalagen, som ju är begränsad lill registrering med användande av ADB-teknik.
Utvecklingen visar samtidigt atl del kommer att bli allt svårare att skilja
mellan vad som är personregistrering med hjälp av ADB-teknik och vad som är
personregistrering med ulnyltjande av andra lekniska metoder. Det finns också
skäl all räkna med nya tillämpningsområden för ADB-tekniken, områden som
rimligen bör vara prakfiskt taget ofarliga från inlegritetssynpunkt men som med
nuvarande avgränsning ändå kommer all falla under dalalagen. DALK nämner som
exempel utvecklingen av kontorsdatorer och s.k. privaldatorer. Samtidigt
utvecklas som sagts nya registerföringsmeloder, som visserligen inle är atl
hänföra till ADB-tekniken men som kan innebära samma polenfiella hot mol den
personliga integriteten. Om man inle särskilt beaktar detla, kan följden bli
atl etl antal från inlegritetssynpunkt mer eller mindre ofarliga register
kommer att falla under datalagen medan andra typer av register, som borde
regleras särskilt, kommer all falla utanför. De svårigheier som jag här har
pekat på kan sannolikt lättare bemästras inom ramen för en generell personregislerlag-sfiflning.
Det sagda utesluter emellertid inle all en sådan lagstiftning kan behöva
innehålla särskilda regler för ADB-register.

På grundval av del anförda borde möjlighelerna alt införa
en generell personregislerlagsliflning utredas. Jag delar denna uppfattning och
anser att utredningen nu bör komma till stånd. Uppdraget bör anförtros DALK.

Innan jag går in på hur utredningsarbetet bör bedrivas
vill jag framhålla all kommittén slår inför en svår uppgift. Som framgår av del
föregående erbjuder redan den nuvarande datalagen gränsdragningsproblem. Dessa
bör kunna bemästras lättare, om tyngdpunkten i regleringen förskjuls från
regislreringslekniken lill det som registreras. Med en sådan reglering uppstår
emellertid gränsdragningsproblem av elt annal slag. Det är nämligen uppenbart
atl en generell personregislerlagsliflning inle på långt när kan omfalta all
personregistrering i vanlig bemärkelse. En vikfig uppgift för kommittén blir
därför att utreda var gränsen skall dras mellan sådan personregistrering som
bör regleras genom generell lagsliflning och sådan som bör falla utanför en
dylik reglering. Samtidigt bör uppmärksammas alt det system för kontroll av
lagsfiftningens efterlevnad som måste finnas inte utformas så atl det i sig kan
bli elt hot mol del intresse som lagstiftningen skall skydda. En lagreglering
bör vara så uppbyggd all dess fillämpning inte förutsätter en ny omfattande
adminislrafion.

DALK har redan i sitt belänkande översiktligt diskuterat
hur en generell personregislerlagsfiftning skulle kunna konstrueras. Kommittén
har också dragit upp vissa ramar för arbetet på en sådan lag (se SOU 1978:54 s.
268 ff).

2 Riksdagen 1980181. 1 saml. Nr 103

s. 18 Kontrollera mot PDF

DelIIJu:4
Skr. 1980/81:103 18

Tillsammans med de synpunkter som remissinstanserna har
framfört kan de allmänna bedömningar som DALK har gjort tjäna som en
utgångspunkt för det fortsatta arbetet.

En generell personregislerlag bör inle hindra alt man även
i framliden väljer all reglera vissa register särskilt. Så I.ex. bör
bestämmelserna om brottsregister, f.n. främsl den reglering som finns i lagen
(1963:197) om allmänt kriminalregister och lagen (1965:94) om polisregister
m.m., enligl min mening lämpligen lämnas utanför den generella lagstiftningen.
Kommittén bör emellertid under sitt arbele från fall lill fall överväga om den
specialreglering som förekommer i dag kan ersättas med bestämmelser i en
generell lag. Kommittén bör vara oförhindrad, mol bakgrund av de generella
lösningar i fråga om personregistrering som den stannar för, alt lämna synpunkler
även på frågor som rör brotlsregislren.

Av särskilt intresse i della sammanhang är
kredilupplysningslagen (1973:1173) och inkassolagen (1974:182), som båda står
dalalagen ganska nära och som hör till datainspektionens bevakningsområde.
Inkassolagen innehåller f.n. inte några särskilda bestämmelser om register. Vid
den översyn av lagen som har skett genom departementspromemorian (Ds Ju 1979:8)
Kreditupplysning och inkasso har emellerfid föreslagils all lagen filiförs
vissa regler om gäldenärsregister. Som framgår av vad jag lidigare har anfört
finns del utomlands exempel på atl man har sammanfört datalag och
kreditupplysningslag i en gemensam reglering. För egen del är jag inle utan
vidare övertygad om all en sådan lösning är ändamålsenlig. Skulle kommittén
komma fram lill all kredilupplysningslagen och inkassolagen också i
fortsättningen bör utgöra en fristående reglering, bör den emellerfid beakta
behovel av samordning med en generell personregislerlag.

Dalalagen syftar till att skydda den enskilde mol sådanl
otillbörligt intrång i den personliga integriteten som kan bli följden av
registrering av personuppgifter med hjälp av ADB. Det bakomliggande motivet är
att den enskilde - med de begränsningar som följer av samhällsgemenskapens krav
-bör ha tillgång till en fredad sektor, inom vilken han skall kunna avvisa
otillbörlig inblandning från det allmänna eller från andra. Enligt min mening
bör grunden för en generell personregislerlagsliflning vara densamma. En sådan
lagstiftning bör alltså syfta lill alt förhindra att användningen av
personuppgifter inom den offenfliga och den enskilda sektorn leder till
otillbörligt intrång i den enskilde medborgarens personliga integritet.
Samtidigt måste en allmän utgångspunkt självfallet vara all lagstiftningen inte
får medföra slörre ingrepp i offentlig eller enskild verksamhet än som är klart
motiverade med hänsyn fill detta intresse. DALK bör noga bedöma de
administrativa konsekvenser för myndigheter, förelag och andra som kan bli
följden av en ny reglering. Man måste också se till alt regleringen inte kommer
i konflikt med den i regeringsformen grundlagsfästa informationsfriheten som
innebär atl varje medborgare gentemot del allmänna är tillförsäkrad frihet atl
inhämta och la emol upplysningar. Inskränkningar i denna rättighet kan göras
endasi genom lag och för vissa i regeringsformen angivna syften. Bland dessa
syften återfinns i och för sig inlegrilelshänsyn. I arbetet på en
personregisterlag får man emellertid ha som utgångspunkt att registrering- som
i detla sammanhang är ell myckel vidsträckt begrepp - bör vara tillåten.

Elt grundläggande integritetsskydd ges i lagstiftningen om
inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar. Därigenom skyddas
den enskilde mot all obehöriga får del av vissa känsliga uppgifter om honom som

s. 19 Kontrollera mot PDF

19 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:4

förvaras hos olika myndigheter. F.n. behandlar riksdagen
elt förslag till en ny sekretesslag (prop. 1979/80:2). Om förslaget antas,
stärks skyddet för den enskildes integritet på flera punkter.

Bestämmelser
till skydd för den enskildes integritet finns också på andra håll i
lagsfiftningen. Föreskrifterna i brottsbalkens 4 kap. om brott mot frihet och
frid bör särskilt nämnas. Lagen (1977:20) om TV-övervakning hör också hit. Som
framgår av det föregående innehåller också kredilupplysningslagen och
inkassolagen regler som skyddar enskilda personer. Jag erinrar också om all man
inom inlegritetsskyddskommittén (Ju 1967:62), vilken avslutar sitt arbete under
första halvåret 1980, överväger frågor om en generell avvägning av skyddet för
den enskildes integritet. Det måste vara en strävan alt skaffa sig en bild av
vilket skydd lagstiftningen som helhet erbjuder i della hänseende.

Eftersom
en ny personregislerlagsfiftning bör syfta fill all skydda enskilda personers
integritet kan övervägas huruvida begreppet "personlig integritet" -
till skillnad från vad som f.n. är fallet i datalagen - bör definieras. Som
anförts i propositionen (prop. 1978/79:109 s. 15) möter del emellertid slora
svårigheier atl i lag genom en generell regel ange vad som menas med personlig
integritet. Jag är inte heller övertygad om atl en lagregel som definierar
della begrepp skulle vara ändamålsenlig. Lagsfiftningen bör enligl min mening
snarare ange vilka faktorer som skall beaktas vid bedömningen av huruvida risk
föreligger för alt användningen av personuppgifter i etl visst fall leder till
otillbörligt intrång i personlig integritet. Dessa faktorer bör efter förebild
i datalagen även i fortsättningen främst vara arten och mängden av
personuppgifter som används, på vilkel sätt och från vem uppgifterna inhämtas,
den inställning till användningen av uppgifterna som berörda personer kan antas
ha, sambandet mellan användningen av uppgifterna och användarens verksamhet,
användningen av personuppgifter för annal ändamål än del för vilket de samlats
in m.m. DALK torde få anledning att överväga inte bara vilka faktorer, som bör
tillmätas betydelse i sammanhanget, utan även om några av de faktorer
kommittén kan komma all stanna för har särskild betydelse vid beaktandet av
risken för otillbörligt integritets-intrång. Den använda tekniken måste
givetvis tillmätas stor betydelse.

Som jag
redan har antytt kan inte all användning av personuppgifter underkastas
reglering. I likhet med DALK förordar jag all sådan användning av
personuppgifter som typiskt sett kan innebära fara för ofillbörligt intrång i
personlig integritet regleras i den nya lagsfiftningen, medan annan användning
bör falla utanför lagens tillämpningsområde. Del kan visserligen invändas all
de generella krav som bör ställas upp för användningen av personuppgifter bör
gälla i fråga om all användning av sådana uppgifter. Del är emellerfid
uppenbart att det inte kan komma i fråga att reglera alla de former av
användning av personuppgifter som normall förekommer i det dagliga umgänget
mellan människor, I.ex. i privata anteckningar, adress-eller
lelefonnummerförteckningar, brev m.m. På della område får brottsbalkens
allmänna regler om skydd för den personliga integriteten alltjämt anses vara
till fyllest.

En lämplig
avgränsning av det område som skall falla under den nya lagstiftningen kan
troligen uppnås, om man fill en början skiljer mellan användning av
personuppgifter för personligt bruk och annan användning. Användning av personuppgifter
för personligt bruk i en omfattning som får betecknas som normal med hänsyn
till användarens förhållanden bör alltså inle omfattas av lagen. Denna bör i
stället i princip inriktas på den offentliga

s. 20 Kontrollera mot PDF

DelIIJu:4 Skr. 1980/81:103 20

sektorn, där den lill följd av atl uppgiftslämnandet i
princip regleras av sekretesslagsfiflningen närmast får ta sikte på i vilken
omfallning uppgifter skall få registreras, saml på näringslivet,
organisationerna och andra organ som bedriver därmed jämförlig verksamhet. Även
inom dessa områden bör emellertid användning av personuppgifter i betydande
omfallning kunna las undan från regleringen. Kommittén bör söka avgränsa sådana
områden som från skilda synpunkler får anses vara nära nog ofarliga från
inlegritetssynpunkt.

Regleringen bör enligl min mening anpassas lill den risk
för otillbörligt intrång i personlig integritet som användningen av
personuppgifter i varje särskilt fall medför. En möjlig avgränsning kan vara
atl i lagen ställa upp vissa allmänt hållna bestämmelser som får gälla över ett
tämligen stort område och all därutöver mer i detalj reglera vissa register som
bedöms vara mer känsliga från inlegritetssynpunkt.

En särskilt viktig fråga vid utformningen av de allmänna
reglerna är den enskildes möjligheter alt få veta vilka uppgifter om honom som
finns. En sådan möjlighet föreligger f.n. enligt datalagen. En utgångspunkt vid
utformningen av en generell personregislerlag bör vara atl den enskilde skall
ha rätt till insyn då användningen av personuppgifter innebär beaktansvärda
risker för inlegriletsinlrång. Kommittén bör överväga hur insynsrätten bör
utformas och vilka begränsningar som kan bli nödvändiga, om insynsrätten även
skall avse personuppgifter som inle behandlas med ADB. Oavsett om insynsrätten skall
gälla generelll eller ej måste den, såsom när det gäller dalalagen, underkastas
de inskränkningar som följer av sekretesslagen.

Rätten till insyn har nära samband med frågan om rättelser
av felaktiga personuppgifter. DALK bör efter förebild i dalalagen undersöka på
vilket säll och i vilken utsträckning det i en generell personregislerlag skall
föreskrivas skyldighet för den som registrerar och använder personuppgifter alt
rätta felakfiga uppgifter. Till de frågor som kan komma atl regleras i en generell
personregislerlag hör vidare gallring och beväring av uppgifter med tanke på
integritetsskyddel. DALK bör i delta sammanhang uppmärksamma de regler som nu
finns om arkivvård m.m. inom skilda sektorer av samhället.

Del är f.n. inte möjligt alt närmare ange hur en generell
personregislerlagsliflning bör vara utformad. DALK bör i stället med hänsyn
lill uppgiftens art i sitt arbete ha möjlighet atl pröva för- och nackdelar med
olika tänkbara lösningar. Inför denna uppgift är del dock angelägel atl
kommittén tillgodogör sig de erfarenheter som har gjorts av
personregislerlagsliflning utomlands. Jag erinrar också om del arbete på
området som pågår bl.a. i Europarådels och OECD:s regi.

Enligl dalalagen får personregister i princip inle
inrättas eller föras utan dalainspekfionens tillstånd. Om man övergår lill en
generell personregister-lagstiftning, blir lagens fillämpningsområde vidare än
den nuvarande dalalagens. Del blir därför en viklig uppgift all pröva hur
konlroll och tillsyn av en sådan lags efterlevnad skall ordnas. Vilkel syslem
som skall väljas torde - jämsides med hur lagens tillämpningsområde skall
bestämmas - bli en av kommitténs centrala uppgifter. Dessa frågor hänger f.ö.
givetvis samman.

DALK har i sitt delbetänkande något diskuterat denna fråga.
Jag kan i stort sett ansluta mig till de allmänna riktlinjer för del fortsatta
utredningsarbetet som kommittén har skisserat. Man kan således tänka sig all
begagna olika kontrollnivåer för olika register beroende på vilka risker för
inlegriletsinlrång som bedöms föreligga.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:4

Det är sannolikt atl man därvid finner atl det för vissa
register fortfarande bör krävas tillstånd på förhand, dvs. innan registret
inrättas. Del bör troligen gälla t.ex. register som skall innehålla känsliga
uppgifter. Det är möjligt att också det filllänkta registrets omfattning eller
tekniska utförande kan vara skäl lill förhandsgranskning. Kontrollnivån närmasl
därunder skulle kunna bestå i skyldighet atl anmäla förekomsten av vissa typer
av register för fillsynsmyndigheten. Yllerligare en nivå kan utgöras av
register som är underkastade vissa allmänna krav i lagsfiftningen och som även
får bli föremål för tillsyn och kontroll, även om krav på förhandsgranskning
eller anmälan inle ställs upp.

Vilka
skydds- och konlrollnivåer som skall väljas och hur gränserna mellan dessa
skall dras får DALK närmare belysa och pröva. Del är självfallet angelägel atl
kriterierna blir så lydliga som möjligt. Som DALK har anfört och som jag redan
berört är det sannolikt all utgångspunkterna för arbelel får tas i de kriterier
som nu skall ligga till grund för datainspektionens fillslåndsprövning. Den
teknik som begagnas vid registreringen får också fillmätas självständig
belydelse.

DALK bör
vidare överväga hur kontrollen och fillsynen skall vara organiserad. Kommittén
bör därvid ulgå ifrån all det även i framliden kommer att behövas en särskild
myndighet som har hand om den fillslåndsprövning och den tillsyn som skall äga
rum enligt en ny lag. Det är naturligt alt dalainspektionen anförtros dessa
uppgifter. Det får ankomma på DALK all överväga vilka förändringar av
myndigheten som det delvis förändrade verksamhetsområdet kan länkas föranleda.
Om möjligt bör man dock söka behålla ungefär den storlek myndigheten nu har.
Kommittén bör även pröva frågan om en dalaombudsmannafunktion.

Den rätt
lill insyn i ADB-register som f.n. tillkommer datainspektionen är myckel
omfattande. Atl generelll utsträcka denna rätt till insyn fill att avse alla de
register som kommer alt falla under en generell personregislerlagsliflning kan
enligl min mening sannolikt inte komma i fråga. En viktig uppgift för DALK blir
sålunda atl undersöka hur kontrollen skall organiseras ulan att kontrollorganet
får för slora befogenheter.

En annan
sida av kontrollen består av regler om straff och skadestånd. Enligt 21 §
datalagen döms den som olovligen bereder sig tillgång lill upptagning för ADB
eller olovligen ändrar eller utplånar eller i register för in sådan upptagning
för dataintrång till böter eller fängelse i högst två år. Regeln är subsidiär
lill brottsbalkens bestämmelser. Om någon som är registrerad tillfogas skada
genom alt ett personregister innehåller orikliga uppgifterom honom, skall den
registeransvarige enligl 23 § dalalagen ersätta skadan.

DALK stannade för alt i deibetänkandet inle föreslå några
ändringar i dessa regler. Denna ståndpunkt kritiserades av några
remissinsianser. Bl.a. pekade man på atl del rådande förhållandel mellan
dalalagen och brottsbalken kan leda till otillfredsställande konsekvenser och
all innebörden av skadeståndsregeln inte är helt klar.

Som
uttalades i propositionen om ändring i dalalagen bör straff- och
skadeståndsbeslämmelserna ses över (prop. 1978/79:109 s. 30). Del är f.ö.
ofrånkomligt, om lagstiftningens konstruktion skall ändras genomgripande. Del
är därför lämpligt all DALK tar upp dessa frågor vid sitt arbele med en
generell personregisterlag.

En möjlig
slutsals är alt skadeslåndsskyldighelen inte som nu bör vara knuten till att en
uppgift är felaktig ulan i stället bör ge ell mer vidsträckt

s. 22 Kontrollera mot PDF

DelIIJu:4 Skr. 1980/81:103 22

skydd för integritelskränkningar. Kommittén bör också
pröva om en närmare samordning med skadeståndslagens (1972:207) bestämmelser är
lämplig.

Anspråket på precision i lagsfiftningen gör sig gällande
med särskild styrka i fråga om straff- och skadeståndsbeslämmelserna. Samtidigt
ökar svårigheterna alt åstadkomma sådan precision, om lagens
tillämpningsområde vidgas och om vissa register undantas från
tillståndsprövning. Dessa frågor förtjänar särskild uppmärksamhet. DALK bör
även beakta de synpunkter som remissinstanserna har framfört. Samråd bör också
ske med förmögenhets-brottsutredningen (Ju 1976:04), som ser över bl.a. den
straffrättsliga regleringen av s.k. datamissbruk.

DALK:s slutsats att det f.n. inte behövs särskilda regler
i dalalagen för forskning och statistik rönte från främsl forskarhåll delvis
rätt kraftig kritik under remissbehandlingen. Från detla håll framfördes den
uppfattningen all dalalagen och dess tillämpning innebär inskränkningar i
möjlighelerna lill forskning. Med den nuvarande regleringen får det emellertid
anses vara fillräckligt att - som DALK har uttalat och som redan nu sker
-datainspektionen inom ramen för fillslåndsprövningen enligt de allmänna bestämmelserna
i dalalagen lar särskild hänsyn till forskningens och statistikens behov och
samarbetar närmare med företrädare för dessa områden. Del fortlöpande samråd
mellan datainspektionen och företrädare för forskning och slafisfikproduklion
som förordades i prop. 1978/79:109 bör också få gynnsamma resullal.

Saken kan emellertid komma i elt annat läge och särskilda
regler bli nödvändiga, om man går över lill en generell
personregislerlagsliflning. Enligt min mening bör därför DALK på nytt överväga
frågan i nu förevarande sammanhang (jfr prop. 1978/79:109 s. 13). Hänsyn bör
därvid tas lill de speciella förutsättningar under vilka forskningen och
stalislikverk-samhelen bedrivs. Det är givelvis olyckligt om bestämmelserna
utformas så alt kontrollsystemet blir stelbent och restriktivt. Samtidigt kan
del inte godtas atl reglerna blir så liberala alt konlrollanspråken för ell
register som kan anses vara avsett för forsknings- och statislikändamål, sänks
i sådan grad all inlegritetsrisker uppkommer. Del får ankomma på DALK alt väga
intressena mol varandra och försöka åstadkomma en lämplig balans. Samtidigt bör
även på detta område uppmärksammas internationella regler.

En särskild fråga är, om en generell lagstiftning på detta
område skali inriklas på all skydda enbart fysiska personer eller om även
juridiska personer skall beredas etl motsvarande skydd. Några remissinstanser
tog upp den saken i yttranden över DALK:s delbetänkande och i elt par andra
länder innehåller datalagstiftningen regler som skyddar också juridiska
personer. Frågan har även aktualiserats i del internafionella
konvenfionsarbetet.

Att inlemma även juridiska personer i en generell
personregislerlagsliflning medför flera slora och principiellt viktiga
problem. Ett sådanl är alt det centrala skyddsobjektel för en sådan reglering
på vikfiga punkter skiljer sig från vad som slår i centrum vid strävandena atl
skydda fysiska personer. I det senare fallet är det individens personliga
integritet som inte får trädas för när. När det gäller juridiska personer är
det i första hand en fråga om att skydda ekonomiska intressen.

Det sagda betyder inle all frågorna är helt väsensskilda.
Upplysningar om fysiska personers ekononiiska förhållanden kan vara
integrilelskänsliga och åtnjuter i dag ell visst skydd, inle bara i datalagen.
Jag vill i del samman-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:5

hanget påpeka atl kreditupplysningslagen och inkassolagen
ger ell visst skydd även ål juridiska personer.

Jag anser emellertid alt del är mindre lämpligl atl i
delta sammanhang uppdra åt DALK all utreda också hela den omfattande frågan om
skydd för upplysningar om juridiska personer. Del viktigaste skälet fill detla
är atl utredningens uppdrag då skulle bli alltför omfattande och
svårhanterligt. Behovet av integritetsskydd för juridiska personer får
uppmärksammas i annan ordning. Vissa av de problem som rör skyddet för
uppgifter om juridiska personer har f.ö. behandlats av sårbarhelskommillén (Fö
1977:02). Även delegationen (B 1977:09) för förelagens uppgiftslämnande m.m.
(DEFU) och ulredningen (Ju 1979:09) med uppdrag all utreda frågor om skyddet
för företagshemligheter m.m. är verksamma inom detta område.

DALK bör således inle nu la upp hela frågan om skydd för
juridiska personer inom ramen för en generell personregislerlagsliflning.
Däremot bör kommittén beakta de nuvarande reglerna om skydd för juridiska
personer i kredilupplysningslagen och inkassolagen. De ändringar som kan
föranledas av en samordning mellan dessa lagar och en generell personregislerlag
omfattas naturligtvis av DALK:s uppdrag. Frågan om ell skydd för juridiska
personer kan därigenom få en viss ytterligare belysning redan genom DALK:s
fortsatta arbele.

Jag har fidigare antytt att den uppgift som DALK slår
inför är svår. Del gäller inle minst uppgiften atl på elt rimligt sätt avgränsa
tillämpningsområdet för en ny lagsfiftning. Del är inle möjligt all nu
överblicka alla de frågor som kommittén bör överväga vid sitt arbete med en
generell personregislerlag. Det blir troligen nödvändigl atl pröva datalagens
regler på så gott som alla punkter. Del bör därför slå kommittén fritt alt la
upp också andra frågor än dem som jag har berört och alt lägga fram de förslag
som kan vara påkallade. Om kommittén under arbetets gång skulle komma fram lill
all en lösning enligl de linjer jag i dag har angett leder fill sådana problem
atl den ler sig mindre lämplig, får kommittén anmäla detta lill regeringen för
ställningslagande.

Innan kommittén tar upp frågan om en generell
personregislerlagsfiftning till närmare behandling bör den slutföra de
uppgifter som den lidigare har anförtrotts.

Jag hemställer all regeringen utvidgar D ALK:s uppdrag i
enlighet med vad jag nu har anfört.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och bifaller hans hemställan.

(Justitiedepartementet)

5. Vissa frågor rörande permissioner från
kriminalvårdsanstalter m.m.

Dir 1980:22

Beslut vid regeringssammanträde 1980-03-20

Departementschefen, statsrådet Winberg, anför.

Det har under senare tid från flera håll hävdats att
gällande ordning gör det möjligt för dem som är intagna i
kriminalvårdsanslaller all begå allvarliga

s. 24 Kontrollera mot PDF

DelIUu:5 Skr. 1980/81:103 24

brott - främst narkotikabrott - under permissioner eller
under vistelsen i anstalterna. Särskilt mot bakgrund av narkotikabrottslighetens
utbredning och allvarliga verkningar anser jag all denna kritik inte kan lämnas
obeaktad.

Den 1 december 1979 fanns bland de intagna i
kriminalvårdsanstall 875 personer som hade dömts lill fängelse i lägst två år
eller fill internering med en minsta lid av två år eller mer. Av dem hade 252
en strafflid på fem år eller mer.

Enligt 7 § tredje stycket lagen (1974:203) om kriminalvård
i anstalt (KvaL) skall - med vissa särskilt angivna undantag - den som har
dömts lill fängelse i lägst två år eller lill internering med en minsta tid av
två år eller mer placeras i sluten anstalt, om del med hänsyn lill atl han
saknar fast anknytning lill riket eller lill arten av hans brottslighet eller
eljest kan befaras all han är särskilt benägen att avvika och fortsätta en
brottslig verksamhet av särskilt allvarlig karaktär. Omkring 250 intagna bedöms
f.n. tillhöra denna kategori enligl uppgift från kriminalvårdsstyrelsen.

Lagen om kriminalvård i anstalt innehåller en rad
särskilda bestämmelser som innebär alt en inlagen på olika säll kan medges all
få vistas utom anstalt under en del av verkslällighelsliden. Som regel är en
förutsättning för ell sådanl medgivande all del kan antas underlätta den
intagnes anpassning i samhället.

För atl anpassningen i samhället skall underlättas kan
sålunda enligt 11 § KvaL den som är intagen i en lokalanstali medges all under
arbetstid utföra arbete eller della i undervisning, utbildning eller annan
särskilt anordnad verksamhet ulom anstalten (s.k. frigång). Sådanl medgivande
kan enligl samma lagrum lämnas även den som är intagen i riksanstall, om
särskilda skäl föreligger. 114 § KvaL föreskrivs att inlagen, om del lämpligen
kan ske, bör beredas tillfälle all utom anstalten på fritid della i sådan
föreningsverksamhet eller annan liknande verksamhet som är ägnad all underlätta
anpassningen i samhället.

Intagen
kan vidare, för all hans anpassning i samhället skall underlättas, enligt 32 §
KvaL beviljas tillstånd atl lämna anstalten för viss kort lid
(korltidspermission), om inle påtaglig fara för fortsatt brottslig verksamhet
eller avsevärd fara för annal missbruk föreligger. Korltidspermission får också
ges om annan särskild anledning föreligger. Sådan inlagen som avses i 7 §
tredje stycket KvaL och som på skäl som anges där är placerad i sluten anstalt
får dock beviljas korltidspermission endasi om synnerliga skäl föreligger
därfill.

I 33 § KvaL finns regler om s.k. frigivningspermission,
dvs. sådan permission som kan beviljas en inlagen för att hans frigivning eller
överförande lill vård ulom anstalt skall förberedas.

Övervakningsnämnd, kriminalvårdsnämnden och
interneringsnämnden kan, om särskilda skäl föreligger, medge intagen vistelse
utanför anstalt enligt 34 § KvaL för särskilda åtgärder som kan antas
underlätta hans anpassning i samhället. Sådan vistelse kan i praktiken avse
exempelvis placering på behandlingshem, skola med internatförläggning och
militärtjänstgöring.

Av 26,27 och 33 §§ kungörelsen (1974:248) med vissa
föreskrifter rörande fillämpningen av lagen om kriminalvård i anstalt framgår
atl beslut om frigång, vistelse utanför anstalt enligl 14 § KvaL och
korttidspermission fallas av kriminalvårdsstyrelsen för intagen i sluten
anstalt som har dömts lill fängelse i lägst två år eller fill internering med
en minsta tid av två år eller

s. 25 Kontrollera mot PDF

25 Kommittéer: Justitiedepartementet
Del II
Ju:5

mer. Av samma lagrum framgår vidare all styrelsen har
möjlighet all delegera denna beslutsbefogenhet lill regionchef resp.
riksanslaltschef.

Gällande
bestämmelser ger den intagne möjligheter all under anstallsli-den hålla kontakt
med yttervärlden genom brevväxling, besök och telefonsamtal. De begränsningar
som kan göras härvidlag syftar i första hand lill all förebygga eller hindra
atl den intagne under anslallsvistelsen planerar och leder brottslig verksamhet
eller sätter säkerheten vid anstalten i fara genom all exempelvis förbereda
rymningar eller ta emot narkotika eller andra otillåtna varor.

I 25-27 §§
KvaL finns bestämmelser om granskning av inlagens brev. Huvudregeln är all
granskning får förekomma endast om del är påkallat av säkerhetsskäl. Denna
huvudregel kompletteras med särskilda föreskrifter som närmare anger när
granskning får ske. Brev får således granskas om del finns anledning antaga att
del innehåller otillåtet föremål. Vidare får brev granskas stickprovsvis. I
sluten anstalt får brev dessulom granskas, om del är nödvändigl med hänsyn lill
den intagnes särskilda förhållanden.

129 § KvaL
ges bestämmelser om den intagnes möjligheler all motta besök i anstalt, medan
30 § KvaL reglerar den intagnes rätt att genom telefon få kontakt med
utomstående. 1 båda fallen har den intagnes rätt till besök resp. telefonsamtal
begränsats med hänsyn lill säkerheten i anstalten. Han kan också förvägras
sådana besök och telefonsamtal som kan motverka hans anpassning i samhället
eller eljest vara lill skada för honom eller annan.

Flertalet
av de bestämmelser som har redovisats nu har inte ändrats sedan 1974 års
lagsliflning om kriminalvård i anstalt kom till. Två av bestämmelserna,
nämligen 7 och 32 §§ KvaL, har emellertid fåll sin nuvarande lydelse år 1978
(SFS 1978:901). De lagstiftningsåtgärder som vidtogs då utgjorde resultatet av
en översyn av permissionsreglernas tillämpning som förelogs med syfte all
begränsa permissionsmissbrukel inom kriminalvården. Ändringen i 7 § innebar en
utvidgning av den kategori brottslingar som enligt lagrummets tredje stycke som
regel skall placeras i sluten anstalt och för vilken enligt 32 § särskilda
begränsningar gäller i fråga om rätten till korltidspermission. Genom ändringen
i 32 § markerades all kortfidspermis-sion inte får beviljas, om påtaglig fara
för fortsatt brottslig verksamhet från den intagnes sida föreligger (jfr prop.
1978/79:62, JuU 1978/79:15, rskr 1978/79:90).

Permissioner
och de övriga möjligheter som finns för de intagna att under anstaltstiden
hålla kontakt med yttervärlden fyller en betydelsefull funktion som ett led i
kriminalvårdens ålgärder för alt underlätta de intagnas anpassning i samhället
och motverka skadliga följder av frihelsberövandel. Klart är samtidigt att
tillämpningen av dessa institut måsle ske under beaktande av att kravet på
samhällsskydd tillgodoses. Den avvägning mellan olika synpunkter som sålunda
måste ske vid den praktiska tillämpningen i de ärenden det här gäller representerar
en av de svåraste men samtidigt en av de från allmän synpunkt mest
belydelsefulla uppgifterna för kriminalvården. Som framgår av vad jag yttrade
inledningsvis anser jag frågan vara av sådan vikt atl det är motiverat all -
trots att vissa lagändringar gjordes så sent som år 1978 - nu skaffa underlag
för en bedömning av om gällande föreskrifter innefattar en ändamålsenlig
lösning på problemen. Del bör därvid anmärkas all det förekom olika meningar i
riksdagen om hur 7 och 32 §§ KvaL borde utformas vid ändringen år 1978.

Av
speciellt intresse är enligl min mening all undersöka under vilka
förutsättningar och i vilken omfallning permission eller annan form av

s. 26 Kontrollera mot PDF

DelIIJu:6 Skr. 1980/81:103 26

vistelse utanför anstalt medges intagna som har gjort sig
skyldiga lill grova narkotikabrott. Den karlläggning jag åsyftar bör emellertid
avse även dem som är dömda för annan allvarlig brottslighet. Av praktiska skäl
bör dock undersökningen begränsas lill all avse intagna som har dömts lill
fängelse i lägst två år eller till internering med en minsta lid av lägst två
år. Härvid bör även val av anstalt eller anslallsavdelning för sådana intagna
uppmärksammas. Karlläggningen bör vidare omfatta tillämpningen av
bestämmelserna om brevgranskning, telefonsamtal och besök beträffande den
nämnda kategorien intagna. Jag förordar atl en särskild utredare tillkallas för
all genomföra en sådan undersökning som jag nu har angett.

I den mån kartläggningen ger vid handen alt del vid den
praktiska tillämpningen har uppstått olägenheter som kan undanröjas
lagstiftningsvägen bör utredaren ange de olika möjligheter som finns all ändra
den akluella lagstiftningen. Del är emellertid också tänkbart atl eventuella
missförhållanden kan avhjälpas på annat sätt, i.ex. genom ändringar i eller
tillägg lill kriminalvårdsstyrelsens föreskrifter och anvisningar på området.

Utredaren bör samråda med fängelsestraffkommittén (Ju
1979:04). Till utredaren bör överlämnas en skrivelse den 27 november 1979 från
postverket angående behovel av skydd för grov brottslighet som riktar sig mol
postverket saml en skrivelse den 13 februari 1980 från rikspolisstyrelsen med
hemställan om sådan ändring i lagen om kriminalvård i anstalt all möjlighelerna
till permissionsmissbruk begränsas.

Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt. Det slår
utredaren fritt all begränsa karlläggningens omfallning med hjälp av
stickprovsundersökningar eller på annal liknande säll.

Jag vill avslutningsvis uppmärksamma utredaren på de av
regeringen den 13 mars 1980 beslutade direktiven (1980:20) lill samtliga
kommilléer och särskilda utredare angående finansiering av reformer.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag
atl regeringen bemyndigar chefen för justitiedepartementet

atl tillkalla en särskild utredare med uppdrag atl undersöka
vissa frågor rörande permissioner från kriminalvärdsanstaller m.m.,

atl besluta om experter, sekreterare och annal biträde åt
utredaren. Vidare hemställer jag alt regeringen beslutar att kostnaderna för
ulredningen skall belasta andra huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden
och bifaller hans hemställan.

(Jusliliedepartemenlel)

6. Äganderätt till lägenheter i flerfamiljshus

Dir 1980:55

Beslut vid regeringssammanträde 1980-06-26

Departementschefen, statsrådet Winberg, anför.

Med de regler som gäller idag kan en lägenhet i etl
flerfamiljshus inle innehas med äganderätt annal än som en oskiljaktig del av
den byggnad eller fastighet där den är belägen. En enskild lägenhet kan inle
lagfaras eller

s. 27 Kontrollera mot PDF

27 Kommittéer: Justitiedepartementet
Del II Ju:6

inlecknas. Detla hänger samman med grundläggande
fastighelsrällsliga principer.

Den
svenska fastighetsrätten bygger på all fastigheterna är ullagda på marken. En
fastighet består i princip av etl markområde och de byggnader som finns på
området. Det finns ingen möjlighet all bilda en särskild fastighet av en del av
en byggnad, i.ex. en lägenhet. Inle heller är del möjligt atl skilja ifrån en
lägenhet så atl den blir lös egendom.

Enligl
gällande rätt kan man få lagfart bara på hela fasligheter eller på s.k. ideella
andelar, i.ex. 1/2 eller 1/3, av en fastighet. Däremot kan lagfart inte
beviljas på en fasfighelsdel som inle ulgör en ideell andel. Del är inte heller
möjligt att inteckna ett visst område av en fasfighel. Inteckning får över
huvud laget inle ske annal än av hela fasfigheter.

De angivna principerna innebär all del föreligger vikfiga
skillnader i fråga om förutsättningarna för all upplåta bosläder i
flerfamiljshus och i småhus. Lägenheter i flerfamiljshus kan inle upplåtas
annat än med hyresrätt eller bostadsrätt. Småhus kan däremot innehas såväl med
äganderätt som med hyresrätt och bostadsrätt.

De
olikheter som finns mellan de tre upplåtelseformerna har varit av stor
belydelse i bostadspolitiken. Även om man i många avseenden har strävat efter
all jämställa upplåtelseformerna, har del i praktiken ofta visat sig vara svårt
all åstadkomma likvärdiga villkor för de boende. Svårigheterna har inle minst
gällt de ekonomiska förutsättningarna. Problemen har varierat från lid fill tid
men har varit särskilt markanta i lider av stark inflafion. Skillnaderna mellan
de olika upplålelseformerna har då varit en av de centrala frågorna i den
bostadspolitiska debatten.

Olikheterna
mellan upplåtelseformerna visar sig bl.a. i fråga om de boendes möjligheter all
själva förfoga över sin bostad. När det gäller I.ex. möjlighelerna all
disponera bostadsutrymmena efter egna önskemål ger äganderätt och bostadsrätt
helt andra möjligheler än hyresrätt. 1 fråga om möjligheten att använda bostaden
som panlsäkerhel för lån är del stor skillnad beroende på om bostaden innehas
med hyresräll, bostadsrätt eller äganderätt.

Betydelsefulla
är också de konsekvenser i ekonomiskt avseende som skillnaderna mellan
upplåtelseformerna indirekt för med sig, i.ex. i fråga om beskattning och
finansiering. 1 dessa avseenden har del förelegat stora svårigheier all få till
stånd likartade villkor.

Under
senare år har det allt oftare rests krav på sådana ändringar av det nuvarande
syslemel alt en verklig likställdhet uppnås mellan olika boendeformer. Både i
riksdagen och i den allmänna debatten har förts fram önskemål om atl del införs
en möjlighet atl äga lägenheter i flerfamiljshus, så all samtliga
upplålelseformer kan komma lill användning i fråga om både lägenheter och
småhus (se bl.a. 3LU 1967:60, LU 1975:26, LU 1975/76:20, CU 1977/78:34, CU
1978/79:26 och CU 1979/80:4).

I
regeringsförklaringen den 12 oktober 1979 uttalades atl del är angelägel atl
förbättra bristfälliga boendemiljöer och atl öka de enskilda människornas
inflytande över sitt boende. Bättre möjligheler för den enskilde all äga sin
bostad borde prövas, bl.a. genom atl underlätta för hyresgäster all i
bostadsrättsföreningens form eller genom direkt ägande svara för sitt boende.

På uppdrag
av bostadsdepartementet har statens insfitut för byggnadsforskning gjort en
utredning av vissa, främst ekonomiska och sociala, aspekter på ägarlägenheter.
Resultatet av della arbele har sommaren 1979

s. 28 Kontrollera mot PDF

DelIIJu:6 Skr. 1980/81:103 28

redovisats i en promemoria (M 79:15) Ägarlägenheter i
flerbostadshus, som bl.a. innehåller en redogörelse för erfarenheter av
ägarlägenheter i Danmark, Finland och Västtyskland.

Enligt min mening är liden nu inne att närmare utreda de
fasfighelsrälls-liga förutsättningarna för atl skapa en möjlighet atl äga
lägenheter i flerfamiljshus. Samtidigt bör klarläggas vilka åtgärder som skulle
behövas för att skapa lämpliga skatte- och finansieringsregler i ell system med
ägarlägenheter. Genom atl förslag utarbetas i dessa frågor skapas ell underlag
för att ta ställning lill frågan om del är lämpligt alt införa en möjlighet
lill direkt ägande av lägenheter. Jag förordar nu all en särskild utredare
tillkallas för i första hand de fastighelsrällsliga frågor som är grundläggande
i sammanhanget.

Enligl beslut vid regeringssammanträde 1980-02-14 har
budgelminislern bemyndigats alt tillkalla en kommitté för atl utreda frågan om
avdrag för underskoll vid inkomsttaxeringen. Enligl direktiven (dir. 1980:11)
skall kommittén närmare kartlägga underskoilsavdragen och de faktorer som
ligger bakom dem och föreslå åtgärder för lämpliga begränsningar. Som en
särskild uppgift anges alt kommittén skall belysa konsekvenserna för
skallesystemet av ell syslem med ägarlägenheter. Kommittén skall inom ramen för
sitt arbete söka kartlägga de skatlemässiga och samhällsekonomiska
konsekvenser som ell genomförande av ell syslem med ägarlägenheter skulle kunna
få.

Den nu aktuelle utredaren bör följa arbetet i den nämnda
kommittén och samråda med den i frågor av gemensamt intresse.

Jag går därefter över lill alt behandla de
fastighelsrällsliga frågorna.

Utredaren bör göra en fullständig genomgång av de
fastighelsrällsliga frågor som kan vara förenade med införandel av ett syslem
med äganderätt lill lägenheter. Arbelel bör utmynna i ell förslag lill hur ell
sådant syslem kan vara utformat och innefatta förslag till de
författningsändringar och nya bestämmelser som kan behövas.

Utgångspunkten för utredningsarbetet bör vara att det så
långl som möjligt skall råda likställdhet mellan ägande av småhus och ägande av
lägenheter i flerfamiljshus. Det förutsätts all lägenheter som innehas med
äganderätt skall vara separata enheter, som ulgör fast egendom eller åtminstone
jämställs med fast egendom. De bör kunna lagfaras och inlecknas efter i stort
sett samma principer som småhus.

För all ägarlägenheter skall kunna behandlas som särskilda
enheter krävs en fillförlillig registrering. Om ell syslem med ägarlägenheter
skall fylla funktionen all lägenheterna kan användas som panlsäkerhel genom
inteckning, räcker del inle alt äganderätten lill lägenheterna redovisas som
en belastning på den faslighet där lägenheterna finns. För delta ändamål krävs
all varje enhet som skall utgöra kredilunderlag är klart avgränsad från andra
enheter. Utredaren bör undersöka lämplig form för registreringen. Den lösning
som ligger närmast fill hands är atl varje lägenhet registreras som en särskild
enhet i faslighelsboken. Även andra möjligheter kan emellertid länkas.

Utredaren bör vidare överväga om ägarlägenheter bör tas
upp som särskilda enheter i faslighetsregislrel och om del krävs någon form av
lantmäteriförrättning, vid vilken varje lägenhet individualiseras. Frågan är i
så fall bl.a. om det räcker all ange lägenheternas storlek och läge eller om
del skall krävas en mer ingående uppmätning och beskrivning av varje lägenhet.
Utredaren bör i delta avseende samråda med faslighelsbildningsutredningen

s. 29 Kontrollera mot PDF

29 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:6

(Ju 1979:11), som har i uppdrag att se över fastighetsbildningslagstiftning-en.

Bestämmelser om lagfart på fastigheter finns i 20 kap.
jordabalken (JB). Där föreskrivs bl.a. att lagfart skall sökas inom tre månader
från förvärvet. Som förutsältning för alt lagfart skall kunna beviljas gäller
vissa formkrav. Vid köp krävs det sålunda alt del har upprättats en skriftlig
handling som har undertecknats av säljaren och köparen. Bestämmelser härom
finns i 4 kap. JB. Där finns också en rad regler om parternas rättigheter och
skyldigheter, bl.a. om ansvaret vid fel på fasfigheten. Utredaren bör la
ställning fill om samma regler om lagfartsplikt, formkrav, ansvarsfördelning
etc. bör gälla vid överlåtelse av ägarlägenheter eller om man i vissa avseenden
bör ha speciella bestämmelser för lägenheter.

Bestämmelser om panträtt i fast egendom och om inteckning
finns i 6 och 22 kap. JB. De principer som har kommit lill uttryck där bör
kunna göras tillämpliga också på ägarlägenheter. Utredaren bör närmare utreda
hur della skall gå till och lägga fram förslag till de författningsändringar
som kan behövas i JB och annan lagstiftning som rör inskrivningsväsendet.

Frågor om panträtt i fasligheter och byggnader är f.n.
föremål för utredning i olika sammanhang. Pantbrevsutredningen (Ju 1979:02) har
i uppdrag atl utreda panträttskonslruktionen i JB och andra frågor om
panlrätlsreglerna i fastighetsrätten m.m. Vidare utreder byggnadspantutredningen
(Ju 1977:05) frågor om överlåtelse och pantsättning av byggnader på annans
mark. Utredaren bör samråda med dessa ulredningar.

Både när del gäller faslighelsregistreringen och
registreringen av lagfarter och inteckningar bör utredaren beakta de särskilda
frågor som kan uppkomma på grund av den övergång fill automatisk
dalabehandling som har påbörjats på vissa orter och som så småningom skall omfalla
hela landel. Utredaren bör undersöka vilka åtgärder som behövs för att anpassa
ADB-systemet fill en registrering även av lägenheter. I detta avseende bör
utredaren samråda med fastighetsdata- och inskrivningsregislerkommillén (Ju
1979:07) (FADIR).

För all ägarlägenheter skall kunna användas som
kreditunderlag är det viktigt att del finns ändamålsenliga regler om exekufiv
försäljning. Allmänna bestämmelser om verkställighet finns nu i utsökningslagen
(1877:31 s. 1). Fasfighetsrältsliga bestämmelser finns i lagen (1971:494) om
exekutiv försäljning av fast egendom. Regeringen har den 5 juni 1980 beslutat
lägga fram etl förslag till en ny utsökningsbalk, som bl.a. skall ersätta dessa
båda lagar. I fråga om fast egendom överensstämmer förslaget i allt väsentligt
med nuvarande bestämmelser. Dessa bestämmelser torde kunna göras tillämpliga
också på lägenheter som innehas med äganderätt. Utredaren bör emellertid
överväga om del behövs några kompletteringar i detla avseende.

En viklig del av utredningsuppdraget är att utreda de
problem som kan uppkomma när en hyresfastighet ombildas lill en faslighet med
ägda lägenheter. Till en början bör övervägas om det skall krävas all en
ombildning omfattar alla lägenheter i elt hus eller om en ombildning skall
kunna begränsas lill vissa lägenheter. Frågan är alltså om del skall vara
möjligt alt samtidigt ha ägarlägenheter och hyreslägenlieter i samma hus.

Om det
skall krävas alt en ombildning omfatlar alla lägenheter i ell hus, kan
ombildningen i prakfiken länkas gå lill på det sättet all fastighetsägaren i
ell inledningsskede har kvar äganderätten lill vissa lägenheter och först efter
hand överlåter dem fill tidigare hyresgäster eller andra personer. Utredaren
bör la ställning lill om en sådan ordning är lämplig eller om del bör /

s. 30 Kontrollera mot PDF

DelIIJu:6 Skr. 1980/81:103 30

föreskrivas I.ex. alt ombildning får ske bara om en
majoritet av hyresgästerna vill övergå lill äganderätt. Del bör också
övervägas om fastighetsägaren vid en ombildning eller försäljning skall vara
skyldig att på ell eller annal sätt hembjuda fastigheten eller lägenheterna
till hyresgästerna.

Frågor om ombildning av hyreslägenheter lill
bostadsrätlslägenheler uireds f.n. av 1978 års bostadsrällskommillé (Bo
1978:06), som har tillkallats för all utreda frågan om ökad användning av
bostadsrätt inom bostadsbeståndet. Enligt direkfiven (dir. 1978:91) skall
kommittén bl.a. överväga frågor om sociala konsekvenser, prisbildning och
finansiering som kan bli aktuella vid övergång från hyresräll till bostadsrätt.
De rättsliga problem som kan uppkomma i samband med ombildning lill
ägarlägenheter är i vikfiga avseenden desamma som problemen vid ombildning från
hyresrätt lill bostadsrätt. Detta gäller bl.a. de nyssnämnda frågorna om
blandad upplåtelse i samma hus och om kvarboende hyresgästers ställning.
Utredaren bör därför samråda med bostadsrätlskommillén.

Utredaren bör även uppmärksamma del utredningsarbete som
bedrivs av kapilalvinstkommiltén (B 1979:05). I sitt arbete med realisationsvinstbeskattningen
av bostadsrätter har kommittén anledning atl komma in på vissa frågor som kan
bli akluella också för ägarlägenheter, bl.a. frågor om identifiering och
registrering av lägenheter.

Frågan hur man skall förfara med gemensamma utrymmen blir
aktuell oavsett om ägarlägenheter inrättas i en ny fastighet eller i en
fastighet som tidigare har varit upplåten med hyresräll. Det är naturligt att
de gemensamma utrymmena på elt eller annal säll knyts lill lägenheterna.
Utredaren bör ta ställning lill hur della bör göras. Den lösning som torde
ligga närmast fill hands är att tillämpa samma ordning som är vanlig i fråga om
gemensamma anläggningar i radhusområden o.d., nämligen all de gemensamma utrymmena
ingår i en gemensamhelsanläggning enligt anläggningslagen (1973:1149). En sådan
bör i princip också omfalla själva marken. Skulle utredaren stanna för denna
lösning, bör han också överväga om de nuvarande bestämmelserna i
anläggningslagen och lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter är
lämpade för ändamålet eller om de behöver kompletteras på några punkter.

Som jag förut har nämnt skall de samhällsekonomiska
konsekvenserna av ell system med ägarlägenheter utredas av
underskotlsavdragsulredningen. Utredaren bör därför inle gå in på dessa frågor.
Emellertid bör utredaren göra en uppskattning av vilka kostnader som införandel
av elt sådant syslem kan medföra vid fastighetsbildnings- och
inskrivningsmyndigheter. Utgångspunkten bör vara att de kostnader som kan
uppkomma skall täckas genom avgifler av dem som ansöker om en viss åtgärd e.d. Utredaren
bör undersöka hur elt avgiftssystem kan vara utformat för att en reform inte
skall medföra ökade kostnader för del allmänna.

Redan nu förekommer ägarlägenheter i en del andra länder.
Jag har lidigare erinrat om atl byggforskningsinstitulels promemoria
Ägarlägenheter i flerbostadshus innehåller en redogörelse för ägarlägenheter i
vissa länder. I Norge har nyligen genomförts en utredning rörande ägarlägenheter.
Resultatet har publicerats i betänkandet (NOU 1980:6) Eierleiligheter.
Utredaren bör la del av detla material och vid behov också studera erfarenheler
från något eller några andra länder för all få uppslag lill lösningar som kan
vara lämpliga för svenskl vidkommande eller som av någon anledning bör
undvikas.

Det bör stå utredaren fritt alt la upp även andra frågor
som har anknytning

s. 31 Kontrollera mot PDF

31 Kommittéer:
Justitiedepartementet Del II Ju:7

lill dem som jag har berört i del föregående och lägga
fram de förslag lill nya eller ändrade regler som kan le sig påkallade.
Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt.

Med hänvisning fill vad jag nu har anfört hemställer jag
atl regeringen bemyndigar chefen för juslitiedepartementet

all fillkalla en särskild utredare med uppdrag all utreda
frågor om äganderätt lill lägenheter i flerfamiljshus,

all besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal
biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag atl regeringen föreskriver all
kostnaderna skall belasta andra huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och bifaller hans hemställan. (Justitiedepartementet)

7. Godtrosförvärv av stöldgods m.m.

Dir
1980:64

Beslut vid
regeringssammanträde 1980-09-11

Departementschefen, stalsrådel Winberg, anför.

Enligl svensk rätt gäller sedan länge alt den som
förvärvar en sak av någon som inte hade rätt att förfoga över den ändå blir
ägare lill saken, om han var i god tro (dvs. varken insåg eller borde ha insett
att den andre saknade förfoganderätt). En förutsättning för elt sådanl
godtrosförvärv är dock i princip atl förvärvet har skett genom köp, byle eller
gåva och alt överlålaren hade saken i sin besittning vid överlåtelsen. Elt
godtrosförvärv uppkommer oberoende av hur överlåtaren har fått saken i sin
besittning, alltså även om saken har frånhänts den rätte ägaren genom brott.
Genom godlrosförvärvet utsläcks tidigare äganderätt lill saken. Den rätte
ägaren kan dock i allmänhet lösa lill sig saken från den godtroende förvärvaren
genom alt betala ersällning för den.

I Finland och Norge gäller liknande regler om
godtrosförvärv. En vikfig skillnad är dock atl etl godtrosförvärv där inte
uppkommer i fall då godset har frånhänts den rätte ägaren genom stöld eller
vissa andra förmögenhetsbrotl. I Danmark å andra sidan erkänns över huvud laget
inte principen om godtrosförvärv ulom i vissa undanlagsfall. Den rätte ägaren
kan alltså, vare sig godset har frånhänts honom genom brott eller på något
annal säll, i regel få tillbaka del från den godtroende förvärvaren ulan all
betala ersällning fill denne.

Elt arbele på att nå nordisk rättslikhet i fråga om godtrosförvärv
påbörjades under 1960-talel. Arbetet ledde i Sverige fram lill betänkandet (SOU
1965:14) Godtrosförvärv av lösöre. Under del fortsatta lagstiftningsarbetet
visade del sig emellerfid att enighet inte kunde nås om en samnordisk
lagstiftning. I Sverige avskrev regeringen år 1973 frågan från vidare
handläggning. I Norge däremot antogs år 1978 en ny lag av del innehåll som nyss
har angetts.

Frågan om godtrosförvärv av stöldgods m.m. har under
1970-lalet

s. 32 Kontrollera mot PDF

DelIIJu:7
Skr. 1980/81:103 32

behandlats av den svenska riksdagen vid två tillfällen.
Riksdagen ansåg dock inte vid något av fillfällena all del var aktuellt all la
upp frågan på nytt (LU 1974:3 och 1976/77:16).

I syfte atl försvåra avsättningen av stöldgods m.m. lade
brottsförebyggande rådet i promemorian (PM 1978:1) Sakhäleri m.m. fram förslag
till vissa ändringar i bl.a. brottsbalken. 1 promemorian, som överlämnades lill
jusliliedepartemenlel, rekommenderades samtidigt atl statsmakterna förutsättningslöst
prövade frågan om en inskränkning av möjligheterna fill godtrosförvärv
beträffande stöldgods.

På grundval av denna promemoria utarbetades prop.
1979/80:66 med förslag till lag om ändring i brottsbalken (häleri m.m.). I
propositionen behandlades också frågan om godtrosförvärv av stöldgods m.m.
Denna fråga ansågs emellertid böra övervägas vidare i lämpligl sammanhang.
Något förslag i frågan lades alltså inle fram i propositionen.

Med anledning av en motion lill 1979/80 års riksmöte (mol.
1979/80:274) uttalade justitieutskottet, i samband med behandlingen av den nyss
nämnda propositionen, atl de skäl som tidigare hade åberopats mot all ändra
gällande ordning i fråga om godtrosförvärv av stöldgods m.m. fortfarande hade
bärkraft men all del å andra sidan också fanns skäl som talade för all denna
ordning ändrades. Enligl ulskollel borde en utredning göras ulan onödigt
dröjsmål för atl utröna förulsältningarna för en sådan ändring. Utskottet
anförde vidare att det borde ankomma på regeringen alt bestämma formerna för
utredningsarbetets bedrivande samt att del var angeläget alt arbelel bedrevs i
nordiskt samförstånd med sikte på atl få till stånd en mer enhetlig reglering
belräffande godtrosförvärv av stöldgods m.m. i de nordiska länderna (JuU
1979/80:26). Vad utskottet sålunda anförde gav riksdagen till känna för
regeringen genom rskr 1979/80:183.

Enligl min mening bör den av riksdagen begärda utredningen
anförtros åt en särskild utredare. Denne bör inle bindas av några närmare
anvisningar ulöver dem som riksdagen redan har gett. Som har framhållits i
juslilieul-skottels belänkande finns del skäl som lalar för alt den rätte
ägaren behandlas mer gynnsamt än f.n. i fall då han har förlorat sin egendom
genom brott. En modifiering av den gällande ordningen i fråga om godtrosförvärv
i sådana fall skulle också kunna leda lill en ökad försiktighet hos allmänheten
när det gäHer handel med egendom som utbjuds på ovanligt förmånliga villkor
eller annars under sådana förhållanden all egendomen kan misslänkas vara
stöldgods e.d. Å andra sidan bör beaktas all förvärvaren i rättspraxis redan
har ålagts en ganska långtgående undersökningsplikt i vissa fall. Vidare bör
hänsyn las till alt det i allmänhet torde vara lättare atl försäkra sig mol
egendomsbrott än mot risken att behöva återlämna egendomen till den rätte
ägaren ulan lösen.

Utredaren bör inle begränsa sina överväganden lill förvärv
av stöldgods ulan bör även diskutera vilka regler som bör gälla vid förvärv av
egendom som har frånhänts den rätte ägaren genom egendomsbrott i andra fall.
Också skyddet för andra sakrälter än äganderätt, I.ex. ålertaganderätt vid
kreditköp, bör beaktas. Utredaren bör vidare vara oförhindrad atl, om han anser
det påkallat, lägga fram förslag till en samlad lagsfiftning om godtrosförvärv
av lösöre, alltså inte enbart när del har förekommit brott. I den mån utredaren
kommer fram till att regler bör införas om godtrosförvärv, inställer sig en
del andra frågor, bl.a. vilket lösenbelopp som den rätte ägaren skall betala i
fall då han ges rätt all lösa lill sig sin egendom.

Som riksdagen har framhållit bör utredaren bedriva sitt
arbete i nordiskt

s. 33 Kontrollera mot PDF

33 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:8

samråd med sikte på att få lill stånd en mer enhetlig
nordisk reglering.

Med hänvisning till vad jag har anfört nu hemställer jag
alt regeringen bemyndigar chefen för justitiedepartementet

att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över
gällande ordning i fråga om godtrosförvärv av stöldgods m.m.,

all besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal
biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag all regeringen föreskriver atl
kostnaderna skall belasta andra huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och bifaller hans hemställan. (Jusfitiedepartementet)

8. Alkoholutandningsprov som bevismedel vid
trafiknykterhetsbrott

Dir. 1980:68

Beslut vid regeringssammanträde 1980-10-09

Departementschefen, stalsrådel Winberg, anför.

Trafiknyklerhelens slora belydelse för säkerheten i
trafiken har sedan lång fid stått klar i vårt land. Sverige liksom övriga
nordiska länder har ansetts höra lill föregångsländerna då del gäller
lagsliflning mol rattfylleri och rattonykterhet.

Bestämmelserna om rattfylleri och rattonykterhet finns i 4
§ 1 mom. och 2 mom. lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott. Enligt
den grundläggande bestämmelsen i 4 § 1 mom. första stycket i denna lag skall
den som vid förande av motordrivet fordon eller spårvagn har varit så påverkad
av starka drycker att det kan antas alt han inle pä betryggande sätt har kunnat
föra fordonet eller spårvagnen dömas för rattfylleri till fängelse i högst ell
är eller, om omständigheterna är mildrande, lill böter.

Bevisning i ratlfyllerimål kan föras genom bl.a.
vittnesuppgifter om förarens körsätt och uppträdande. I allmänhet utnyttjar man
emellerfid den presumtionsregel som finns i 4 § 1 mom. tredje stycket
Irafikbrollslagen. Denna s.k. promilleregel innebär all den som har fört
motordrivet fordon eller spårvagn efter att ha förtärt starka drycker i sådan
mängd att alkoholkoncentrationen i hans blod under eller efter färden uppgick
lill 1,5 promille eller däröver skall anses ha varit så påverkad som anges i
första stycket och således dömas för rattfylleri. Den vars alkoholkoncentration
under eller efter körningen uppgick lill 0,5 men ej lill 1,5 promille döms för
rattonykterhet lill böter eller fängelse i högst sex månader.

1 mål om trafiknykterhetsbrott används som särskilt
bevismedel protokoll om alkoholpåverkan m.m., i vilka resultaten redovisas dels
av blodprovs- och urinprovsanalys, dels av klinisk undersökning jämte uttalande
av läkare om den misstänktes påverkansgrad.

Blodprovstagningen och den kliniska undersökningen äger
rum med slöd av 28 kap. 12 § rättegångsbalken. Där föreskrivs all den som
skäligen kan misslänkas för brott på vilket fängelse kan följa får underkastas
kroppsbe-

3 Riksdagen 1980181. 1 saml. Nr 103

s. 34 Kontrollera mot PDF

DelIIJu:8
Skr. 1980/81:103 34

siklning. Vid sådan kroppsbesiklning får, om del behövs,
las blodprov och ulföras annan undersökning som kan ske ulan nämnvärt men. Är
del fara i dröjsmål, får enligt 13 § i samma kapitel åtgärderna beslutas av en
polisman. Blodprov får tas av en läkare eller en legitimerad sjuksköterska.
Endast läkare får utföra annan mera ingående undersökning. Den kliniska
undersökningen vid misstanke om Irafiknyklerhetsbroll ulförs sålunda alllid av
läkare.

För
brottsbekämpningen på området har metoden alt använda blodanalys som bevismedel
varit av grundläggande belydelse. Denna metod, som i vårt land logs i bruk
under början av 1930-talet, kunde lill en början fillämpas endasi om den
misstänkte samtyckte, men år 1934 infördes genom lagsliflning en möjlighet all
förplikta den misstänkte att underkasta sig blodprovstagning. Resultatet av
blodanalysen var emellerfid endasi ell bevismedel bland andra fram till år
1941, då de första promillereglerna infördes i trafikbrottslagstiftningen.

Redan i
samband med alt blodanalysmeloden utvecklades i början av 1920-talel
diskuterades möjligheten alt som ett allernaliv använda uland-ningsluften som
analysobjekl. Efter hand har denna analysmetod kommit att användas i allt flera
länder vid ingripanden mol molorfordonsförare som misstänks för
trafiknykterhetsbrott. Olika slag av ulandningsapparater har också konstruerats
för delta ändamål. Metoden bygger på all det normall råder en viss bestämd
relation mellan alkoholhallen i blodet och den ulandningslufl som kommer från
lungorna, den s.k. alveolarluflen. Man brukar skilja mellan s.k. kvalitativa
och kvanlilaliva provmeloder. De kvalitativa proven har till syfte att påvisa
närvaro eller frånvaro av alkohol i blodet eller all ge en grov uppfattning
huruvida blodalkoholhalten har nått elt visst gränsvärde (I.ex. 0,5 promille).
De kvantitativa proven kan i sin mest utvecklade form ge ell noggrant värde på
blodalkoholhalten.

I Sverige
har polisen sedan år 1956 använt utandningsprov av kvalitativ typ. Numera
regleras användningen av dessa prov genom lagen (1976:1090) om
alkoholutandningsprov. Alkoholutandningsprov får enligl 1 § företas på den som
skäligen kan misstänkas för brott som avses i 4 § Irafikbrollslagen. Detsamma
gäller annal brott, vara fängelse kan följa, om provet kan ha betydelse för
utredning om brottet. Så långl överensstämmer reglerna i princip med vad som
gäller i fråga om kroppsbesiktning i allmänhet. En betydelsefull utvidgning av
möjlighelerna all la alkoholutandningsprov har emellertid införts genom alt
sådana prov enligl 2 § första stycket rutinmässigt får företas på

-
en förare av
motordrivet fordon som stoppas vid en i förväg beordrad trafikkonlroll,

-
den som kan
antas under förande av motordrivet fordon ha med eller ulan skuld haft del i
uppkomsten av en trafikolycka,

-
den som kan
misslänkas för all under förande av motordrivet fordon ha begått brott enligl
1-3 §§ irafikbrollslagen (dvs. vårdslöshet i trafik, grov vårdslöshet i trafik,
hindrande av trafik, olovlig körning eller tillåtande av olovlig körning) eller
vissa enligt vägtrafikkungörelsen (1972:603) straffbelagda förseelser.

Lagen om
alkoholutandningsprov, som ersatte en tidsbegränsad lag från år 1974 i samma
ämne, motiverades i första hand av intresset all nå ökad effekt i det
brottsförebyggande och broltsbeivrande arbelel på trafikområdet. Genom
rulinprovskontrollerna räknade man med att kunna avslöja etl betydande anlal
onyktra förare som annars skulle ha undgått upptäckt. Den

s. 35 Kontrollera mot PDF

35 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:8

höjda upptäcktsrisken förutsattes ha stor allmänprevenliv
effekt.

Den
rutinmässiga verksamheten med alkoholutandningsprov har otvivelaktigt så tiil
vida fyllt sin funktion att den har gett möjlighet att beivra
trafiknykterhelsbroll i ett inle obetydligt antal fall som annars skulle ha
undgått upptäckt. Del kan också antas all verksamheten har en viss preventiv
effekt, även om naturligtvis säkra uttalanden om delta är svåra all göra. Ell
problem har emellertid varit den icke obetydliga andelen av s.k. falskt
positiva prov, dvs. utslag som har tytt på en alkoholhalt över 0,5 promille men
där del vid efterföljande blodprovslagning inle har kunnat påvisas straffbar
promille. Det torde visserligen slå klart alt en slor del av dessa prov inle är
i egentlig mening falska ulan förklaras av att alkoholhallen har hunnit sjunka
under den straftTara gränsen under den tid som förflyter mellan
ulandningsprovel och blodprovstagningen. Kvar slår emellertid ändå all de fall
som inle leder lill lagföring medför ölägenheter och obehag för fordonsförarna
och orsakar del allmänna onödiga kostnader för läkarundersökning,
blodprovslagning och blodprovsanalys. För polisens del uppstår onödigt merarbete
genom atl man får skriva rapport och avdela personal för all omhänderta den
misstänkte föraren i samband med blodprovstagningen. Om de falskt positiva
proven kunde undvikas, skulle detta på en gång leda till en höjd rättssäkerhet
och effektivare irafikkontroller.

Mot denna
bakgrund och med hänsyn lill att ny kvantitativ teknik numera har utvecklats
bemyndigade regeringen den 23 juni 1979 socialslyrelsen all genomföra en
försöksverksamhet med luflundersökningsieknik enligt nya metoder vid misstanke
om brott mot trafiknyklerhelslagsliflningen. Försöksverksamheten har i
enlighet med en plan, upprättad av socialslyrelsen i samråd med
rikspolisstyrelsen och slalens rältskemiska laboratorium, bedrivits i
Stockholms, Huddinge och Göteborgs polisdistrikt under vetenskaplig ledning av
professorn vid slalens rältskemiska laboratorium Roger Bonnichsen och
professorn vid Karolinska institutet Leonard Goldberg. Resultatet av
verksamheten har redovisats i en skrivelse den 12 juni 1980 från socialslyrelsen
lill socialdepartementet.

Vid
försöksverksamheten har kvantitativa prov lagils med en apparatur som är
konstruerad för all göra del möjligt all på grundval av en analys av
utandningsluften omedelbart avläsa alkoholkoncentrationen i blodet. Instrumenten
har använts och avlästs av polispersonal vid misstanke om trafiknykterhetsbrott,
bl.a. i samband med irafikrazzior. Luflproven har lämnats frivilligt, och deras
tillförlitlighet har i efterhand jämförts med analysen av de blodprov som har
tagits på de misstänkta.

Försöksverksamheten
har i första hand syftat lill all utröna om apparaturen kan användas för alt
sålla bort de falskt positiva proven och om den i praktisk verksamhet kan
hanteras av polispersonal. Etl mera långsiktigt mål för försöksverksamheten har
emellertid varit all ge underlag för en bedömning i vad mån det från teknisk
synpunkl är möjligt all låta luftanalys ersätta det nuvarande syslemel med
blodanalys för att fastställa graden av alkoholpåverkan hos förare av
motorfordon.

1 sin
skrivelse lill socialdepartementet förklarar socialslyrelsen all resultatet av
försöksverksamheten överstiger förväntningarna. Luftanalyslekniken kan enligt
styrelsen redan i dag användas för all sålla bort de falskt positiva proven -
ca 20 procent av antalet undersökta - och apparaterna kan efter en kort
introduktion användas av polispersonal. Tillförlitligheten bedöms vara så slor
att apparaterna efter vissa modifieringar och efter kompletterande försök bör
kunna ulnylljas som bevismedel för att styrka åtal för trafiknyk-

s. 36 Kontrollera mot PDF

DelIIJu:8 Skr. 1980/81:103 36

lerhelsbrotl. Delta förutsäller dock enligt
socialstyrelsens uppfattning en lagändring. Avsikten är all försöksverksamheten
skall fullföljas med en andra fas för all man närmare skall kunna pröva
möjlighelerna all låta luftanalys ersälla del nuvarande syslemel med
blodprovsanalyser som bevismedel. Under denna fas skall man bl.a. studera
möjlighelerna all spara luflproven i ampuller och all pröva apparaterna under
mera fältmässiga former.

Atl det enligl vad försöksverksamheten visar har
utvecklats apparatur som gör del möjligt all eliminera de falskt positiva
proven är naturligtvis att hälsa med stor tillfredsställelse, särskilt med
hänsyn till den förbättring av rättssäkerheten som därigenom kan uppnås.
Försöken har emellertid visat sig framgångsrika även för sill andra syfte,
nämligen all ge underlag för en bedömning huruvida luflproven är så
tillförlitliga atl de i vårt land - liksom i vissa andra länder- i åtminstone
rätt betydande ulslräckning skulle kunna ersälla de traditionella blodproven
som bevismedel i trafiknyklerhetsmål.

Det kan
inte råda något tvivel om all en sådan ordning skulle vara förenad med
väsentliga fördelar såväl för det allmänna som för den enskilde. Kostnaderna
för blodprovslagning och blodprovsanalys skulle kunna sparas, och
sjukvårdspersonal skulle inte behöva las i anspråk för delta ändamål.
Åtminstone vid slörre Irafikrazzior skulle man redan på platsen för kontrollen
kunna avgöra om straffbar promille föreligger och inte behöva avdela
polispersonal för att transportera de misstänkta för provtagning. Vidare gäller
alt polisen med oförändrade resurser skulle väsentligt kunna intensifiera
förarkontrollerna. Den enskilde skulle omedelbart få besked om han har gjort
sig skyldig lill brott eller inle och undgå del obehag som blodprovstagningen
kan innebära. Det skulle bli möjligt atl snabbi slutföra ulredningen och att
därigenom avsevärt förkorta liden mellan brottet å ena sidan och lagföringen
liksom eventuella körkorlsingripanden å den andra sidan.

Innan man
mera slutgiltigt kan bedöma förutsättningarna för atl ta tillvara de
möjligheler lill rationalisering som sålunda erbjuder sig. måste dock
åtskilliga frågor få en närmare belysning. För det fortsatta utvecklingsarbetets
inriktning är det av värde om en undersökning med della syfte kan påbörjas så
snart som möjligt. Jag förordar därför all en särskild utredare tillkallas
redan nu med uppdrag atl pröva de rättsliga och praktiska förulsältningarna för
all använda utandningsprov som bevismedel i trafiknyklerhetsmål.

En första
förutsättning för att den nya tekniken skall kunna las i bruk på ell sådanl
säll är givelvis all den erbjuder fillfredsställande garantier från
rättssäkerhetssynpunkt. Utredaren bör ge en samlad bild av vetenskapens
nuvarande ståndpunkt när del gäller tillförlitligheten av etl system som bygger
på analys av utandningsluften. Viktigt är också att utredaren tar ställning
lill vilka krav som med förut angivna utgångspunkter bör ställas på den
akluella apparaturen från rättssäkerhetssynpunkt och belyser frågan i vad mån
del finns möjlighet atl lillgodose dessa krav.

I
sistnämnda hänseende bör bl.a. uppmärksammas alt del om luflproven skall kunna
användas som bevis i en rättegång sannolikt är nödvändigl alt apparaturen är
försedd med en funktion för alt i skriftlig form dokumentera resultatet av
proven. En annan fråga som måsle belysas är möjligheten all spara luflproven
för en eventuell senare konlroll. Del lär finnas tekniska förutsättningar alt
spara proven i tuber eller rör för analys med annan teknik, I.ex.
gaskromalografi. Avsikten är att man under den fortsatta försöksverk-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37 Kommittéer: Justitiedepartementet Del II Ju:8

samheten skall pröva både skrivarfunklionerna och
möjlighelerna all spara

luflprov. Utredaren bör ta ställning till vilka anspråk som bör ställas på

apparaturen i angivna hänseenden. Av största vikt är självfallet också atl

undersöka om del finns felkällor eller möjligheter all manipulera proven som

kan påverka deras tillförlitlighet. '

Om utredaren kommer till delresultatet alt luftproven är
så tillförlitliga all de i princip kan användas som bevisning om
alkoholpåverkan, bör han överväga i vad mån ändringar behöver göras i
lagstiftningen för all man skall kunna använda proven på detla sätt. Om
luftproven med betryggande garantier från rättssäkerhetssynpunkt kan användas
som bevismedel för att styrka straffbar alkoholhall i blodet, skulle de
grundläggande brotlsrekvisi-len i 4 § Irafikbrollslagen inte behöva ändras. Ell
alternativ kan emellertid vara alt låta alkoholhalten i utandningsluften bli
direkt avgörande för slraffbarheten. Eftersom de nuvarande presumlionsreglerna
i trafiknyklerhelslagsliflningen grundar sig på alkoholhallen i blodet, måsle
i så fall 4 § 1 och 2 mom. Irafikbrollslagen ändras på så sätt all även
alkoholhalten i utandningsluften kan läggas lill grund för lagföring.

Eftersom man rent praktiskt knappast kan la luflprov ulan
den misstänktes medverkan, synes del ofrånkomligt all en möjlighet all ta
blodprov kvarstår. Eventuellt kan blodprov behöva tas även i andra fall än då
den misstänkte vägrar atl medverka lill etl utandningsprov, t.ex. om han är
svårt skadad eller om narkolikapåverkan kan misslänkas. En fråga blir också
vilken belydelse som bör tillmätas en begäran från den misstänkte själv att få
lämna blodprov. Självfallet är del emellertid angelägel all man, om man inför
den nya tekniken i praktisk verksamhet, kan begränsa antalet
blodprovstagningar. I vad mån detla blir möjligt torde väsenlligen bero på
tillförlitligheten hos luflprovstekniken och möjligheten all spara luflproven
för senare konlroll. Utredaren bör närmare belysa della spörsmål.

Kvarstår möjligheten lill blodprov, uppkommer elt särskilt
problem som sammanhänger med alt ell luflprov som tas i omedelbar anslutning
lill körningen ofta kommer att ge etl högre och i princip mera rättvisande
utslag än ell blodprov, som ju normall inle kan las förrän någon tid senare.
Detla hänger samman med atl alkoholkoncentrationen i de flesta fall torde vara
sjunkande vid liden för körningen. Den som vägrar atl ge ell luflprov kan då i
praktiken vinna fördelar genom dröjsmålet och i gränsfall gå fri från ansvar i
situationer där etl luftprov skulle ha fällt honom. Del är nämligen numera inle
så vanligt all domstolarna tillämpar s.k. tillbakaräkning i fall då
alkoholhallen i blodprovet underskrider den promillegräns som gäller för
brottet (jfr prop. 1974:154 s. 31). 1 den mån kännedomen om dessa konsekvenser
sprider sig, kan detta befaras leda till alt vägran att medverka till luftprov
inle blir ovanlig bland misstänkta förare. Utredaren bör undersöka om del
antydda problemet går all bemästra. Möjligen skulle detta kunna ske genom atl
ell reducerat värde läggs lill grund för den rättsliga bedömningen av
resultatet av luftanalysen. En annan utväg kan vara att låta skyldigheten att
medverka lill utandningsprov bli slraffsanklionerad.

Möjligheten all nå rationaliseringsvinster vid en övergång
lill all i slörre eller mindre utsträckning använda luftprov i stället för
blodprov sammanhänger lill en del med frågan i vilken omfattning kliniska
undersökningar i forlsältningen skall göras vid misstanke om
Irafiknyklerhetsbroll. Frågan om de kliniska undersökningarna har nyligen med
anledning av motioner i ämnet behandlats i riksdagen. Justitieulskollel har i sitt
av riksdagen godkända belänkande 1979/80:11 ullalat all den nuvarande ordningen
enligl vilken

s. 38 Kontrollera mot PDF

DelIIJu:8
Skr. 1980/81:103 38

läkarundersökning företas rutinmässigt vid i princip alla
fall av misstanke om trafiknykterhetsbrott kan anses utgöra en misshushållning
med knappa resurser. Intresset av en minskad användning av kliniska
undersökningar är enligt utskottet så starkt all en utvärdering bör ske.
Utskottet har emellertid samtidigt framhållit all vissa av de skäl som kan
anföras lill slöd för gällande ordning alltjämt har bärkraft och därvid
särskilt nämnt bl.a. de problem som sammanhänger med bruket av läkemedel och
droger i trafiken.

Regeringen har genom beslut den 21 februari 1980 uppdragit
åt riksåklagaren all i samråd med rikspolisstyrelsen, socialslyrelsen och
trafiksäkerhetsverkel verkställa den av riksdagen begärda utvärderingen. Med
hänsyn till frågans belydelse för och nära samband med spörsmålet om en
övergång lill luflprov som bevismedel vid trafiknykterhetsbrott bör del
fortsatta arbetet lämpligen nu övertas av den särskilde utredaren.

En eventuell övergång lill en ny teknik kommer all
väsentligt påverka del praktiska arbelel för de irafikövervakande enheterna
inom polisen. Av vikl är all fasla och ändamålsenliga rutiner skapas redan i etl
inledningsskede. LJlredaren bör ägna denna fråga särskild uppmärksamhet och
även se efter i vad mån den nya tekniken öppnar möjlighet till yllerligare
förenklingar av lagföringsproceduren, exempelvis genom en ökad användning av
strafföreläggande vid rattonykterhet.

Som jag inledningsvis har nämnt går den redan påbörjade
försöksverksamheten nu in i en andra fas. Utredaren bör följa denna och ta
ställning till frågan om yllerligare försöksverksamhet behövs. Jag vill peka på
den möjlighet som kan finnas alt dra nytta av resultaten av viss motsvarande
verksamhet i de nordiska grannländerna. Utredaren bör vidare i lämplig
ulslräckning tillgodogöra sig praktiska och lagtekniska erfarenheter från de
länder som helt eller delvis har övergått lill luflprovstekniken.

Molorförarnas Helnykterheisförbund har i en skrivelse den
28 april 1980 bl.a. tagit upp frågorna om en sänkning av promillegränsen vid
rattonykterhet och en omprövning av del avdrag på grund av statistiskt
beräknade felmöjligheler som f.n. lillämpas vid blodprovsanalyserna. Skrivelsen
har remissbehandlats. En mera allmän övergång till luflprovstekniken kan komma
alt få betydelse för de frågor som förbundel har tagit upp. Skrivelsen bör
därför jämte remissyttrandena överlämnas i nu akluella delar till utredaren för
övervägande.

De förslag som utredaren lägger fram skall vara åtföljda
av en beräkning av kostnads- och rationaliseringsvinster. Därvid måsle givelvis
hänsyn bl.a. tas till utgifterna för all förse polisdistrikten med apparatur av
ny typ. Utredaren bör också söka bedöma i vad mån antalet lagföringar och
fängelsedomar kan påverkas, om den nya tekniken kommer i mera allmänt bruk.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag
om regeringens bemyndigande

all tillkalla en särskild utredare för alt utreda
möjligheterna att använda utandningsprov som bevismedel vid
trafiknykterhetsbrott.

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal
biträde ål utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen föreskriver atl
kostnaderna skall belasta andra huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden
och bifaller hans hemställan. (Jusliliedepartemenlel)

s. 39 Kontrollera mot PDF

39 Kommittéer: Utrikesdepartementet Del II UD:1

Utrikesdepartementet

1. Fredskårens framtid

Dir 1980:42

Beslut vid
regeringssammanträde 1980-04-24

Departementschefen, statsrådet Ullslen anför.

Fredskåren tillkom år 1965 som en försöksverksamhet inom
del svenska biståndet. Till en början administrerades den av en särskild enhet
för fredskårsfrågor. Vid SIDA:s tillkomst integrerades den i SIDA:s övriga
verksamhet. Fredskårens administration delades upp seklorsvis och på olika
biståndsprojekt. Med utvecklingen mot landprogrammering av del svenska
biståndet blev integrationen så småningom alltmer fullständig. Under 1970-lalel
började emellertid antalet fredskårsdeltagare all sjunka och gick ned från
omkring 200 till ett femtiotal personer. Samtidigt kunde noteras att de av SIDA
bekostade volontärerna i de enskilda organisationernas tjänst ökade i anlal.
Omkring 200 volontärer tjänstgjorde i u-länderna år 1974. År 1979 hade antalet
stigit lill omkring 350 personer.

I
bislåndspolifiska utredningens belänkande (SOU 1977:13) Sveriges samarbete med
u-länderna logs denna utveckling upp lill behandling. Utredningen föreslog
emellertid inle någon ändring i de riktlinjer som gällde för fredskårens
verksamhet.

1
proposition 1977/78:135 om riktlinjer för internationellt utvecklingssamarbete
m.m. hänvisades till att åtskilliga problem förknippade med fredskåren hade
tagits upp av den bislåndspolitiska ulredningen. Föredraganden fann det
emellertid svårt all på grundval av befintligt material la ställning till
frågan om fredskårens framlid. Därför föreslog han atl regeringen skulle ge
SIDA i uppdrag atl utreda saken och därvid diskutera två huvudalternativ:
"Ell första alternativ vore en fullständig integrering av
fredskårspersonalen i del svenska personalbiståndet. Fredskårspersonalen skulle
enligl della allernaliv betraktas som en del av del svenska utbudet av resurser
all utnyttjas inom ramen för det vanliga biståndssamarbetet och likställas med
annan personal som tillhandahålls, dock all del skulle röra sig om arbetsuppgifter
på mellannivå, som kräver kortare yrkeserfarenhet än vanliga experters.
Förmånerna skulle bestämmas med hänsyn lill vad som gäller för övrig personal.
Del andra alternativet skulle avse en fredskår som tillåts inta en särställning
inom biståndet. Fredskårens särart skulle klart framhållas för
mottagarländerna. Samtidigt som den skulle tillhandahålla en typ av personal
som efterfrågas av programländerna skulle den ge yrkeskunniga, företrädesvis
unga, människor fillfälle all utöva sitt u-landsengagemang och att förvärva
direkt u-landserfarenhel som kan visa sig värdefull för framlida
u-landsuppdrag."

Regeringen beslöt uppdra ål SIDA att utreda frågan om
fredskårens

s. 40 Kontrollera mot PDF

DelIIUD:l
Skr. 1980/81:103 40

framtid i juni 1978. Enligt direktiven skulle SIDA utreda
följande punkter: efterfrågan på fredskårsdeltagare i mottagarländerna,
intresset i Sverige för fredskårsuppdrag, orsakerna lill den minskande
rekryteringen av fredskårsdeltagare samt erfarenheterna av dels FN:s fredskår,
dels fredskårer i några andra länder. Mol bakgrund av denna information skulle
utredningen utveckla de allernaliv som regeringen angivit i proposition
1977/78:135. Möjlighelerna att ulnyllja biståndsutbildningsnämnden (BUN) för
utbildning av fredskårsdeltagare och eventuell administration av fredskåren
skulle också prövas.

SIDA fann i sin utredning all huvudorsakerna lill
minskningen av antalet fredskårsdeltagare var två - dels den ökade tonvikten på
mottagarländernas prioriteringar inom en given finansiell ram som ledde lill
att mottagarländerna valde andra resurser än fredskårsdeltagare, dels SIDA:s
ansträngda kapacitet på personalbislåndssidan. Enligt ulredningen fanns
emellertid fortfarande både etl behov i mottagarländerna av biständspersonal på
mellannivå och elt stort intresse i Sverige för fredskårsljänstgöring.

SlDA:s styrelse fann det på många säll vanskligt att i
SlDA:s regi vidmakthålla två kategorier av fältpersonal med separata
anställningsvillkor. Styrelsen ville därför förorda all fredskårsverksamheten
inom SIDA fick upphöra. Samtidigt uttalades intresse för tanken på en
icke-slatlig, samlande eller samordnande organisation för fredskårs- eller
volontärverksamhet.

SID A:s utredning sändes på remiss lill berörda
organisationer. Det visade sig atl remissinstanserna i stort sett var eniga på
tre punkter. De var överens om atl den nuvarande fredskåren inle fungerade
tillfredsställande, de ansåg all det fanns behov av en ny fredskår och de
menade atl den till skillnad från vad som var fallet borde finansieras separat,
utanför de årliga landramarna lill programländerna. Meningarna skilde sig åt
när del gällde hur den framlida fredskåren skulle utformas. De flesta
remissinstanser ansåg dock all den framlida fredskåren borde vara frislående
från SIDA och ha god förankring bland organisationerna i Sverige.

På basis av del material som nu har lagts fram kan man
enligt min uppfattning i princip länka sig tre olika alternativ lill en lösning
på frågan om fredskårens framlid.

Det första alternalivel skulle vara en nedläggning av
fredskåren. 1 stället skulle de statliga bidragen till de svenska
organisationernas volontärverksamhet och lill FN:s fredskår kunna öka. Genom
FN:s fredskår skulle fredskårsljänst erbjudas de ungdomar som inle ideologiskt
hör hemma i någon av de svenska organisationer som för närvarande sänder
volontärer lill u-länderna.

Del andra alternativet skulle vara en helslallig, men från
SIDA fristående, fredskårsorganisation med separat administration av typ SAREC
(beredningen för u-landsforskning).

Del tredje alternativet skulle vara en fristående fredskår
som organiseras och administreras av organisationerna själva. Denna frislående
fredskår skulle åtminstone lill slörre delen finansieras med statliga medel.
Finansieringen skulle ske utanför ramarna lill våra huvudmottagarländer av
bistånd.

Jag finner del tredje alternativet vara av särskilt
intresse. Del lar direkt fasla på den vilja all skapa en ny och frislående
fredskår som de svenska organisationerna givit ullryck åt i sina yttranden över
SID A:s utredning. Del

s. 41 Kontrollera mot PDF

41 Kommittéer: Utrikesdepartementet Del II UD:1

har också mötts med ett positivt gensvar hos den arbetsgrupp
för en svensk fredskär, som har bildats under 1979, och i vilken ingår
representanter för de organisationer som berörs av frågan. Jag är angelägen om
en lösning som är väl förankrad i de olika ungdomsorganisationerna. Ett förslag
bör därför utarbetas på hur en sådan ny, fristående fredskår skall organiseras
och administreras vid sidan av de enskilda organisationernas volontärverksamhet
i u-länderna som bör fortsätta som lidigare. Uppdraget bör anförtros en
särskild utredare.

Som riktlinje för utredningsarbetet vill jag anföra
följande.

Utredaren bör framlägga förslag lill en fredskår, där
ansvarel för administrationen vilar på de enskilda organisationerna.
Ulredningen bör göras i direkt samverkan med de berörda organisationerna och i
samråd dels med SIDA, dels med den utredning om utbildningsbehovet för det
svenska framtida utvecklingssamarbetet som tillsattes i juni 1979 (Dir.
1979:53).

Utredaren bör utifrån en bedömning av efterfrågan på
fredskårsdeltagare i mottagarländerna och intresset i Sverige för
fredskårsanslällning framlägga förslag på hur stor en ny fredskår bör vara.
Antalet fredskårsarbetare bör dock, i varje fall under de första årens
verksamhet, inle översliga 100 personer. Förslag om storleken på
hemmaadminislrationen och på fältadministralionen i mottagarländerna bör
framläggas. Utredaren bör också undersöka hur en ny fredskårsorganisation bäst
kan förankras i mottagarländerna. Därvid utgår jag ifrån all utredaren särskilt
beaktar möjligheterna lill samarbete med de enskilda organisationernas
fältorganisationer, med bislåndskontoren, med mottagarländernas förvaltning
och organisationer saml med de nordiska ländernas volontärorganisationer.
Utredaren bör också föreslå vilka u-länder som skall kunna la emol
fredskårsarbetare. Etl förslag lill budget för fredskåren bör framläggas.

Av avgörande betydelse för hur en sådan fredskår kommer
alt fungera är enligt min mening dess förankring bland de svenska
organisationer som berörs av verksamheten. Den nya fredskåren skulle
huvudsakligen bli finansierad med statliga medel. Ell säll att säkerställa
organisationernas engagemang i fredskåren är att de själva bidrar med någon del
av kostnaderna. Utredaren bör framlägga förslag i denna riktning och föreslå
andra ålgärder som varaktigt förankrar den nya fredskåren bland organisationerna.

Samverkan mellan en sådan fredskår som här skisserats och
SIDA kan upprättas exempelvis genom atl SIDA ges plats i styrelsen för den nya
organisationen. Utredaren bör beakta de förslag och synpunkter som framläggs i
utredningen om utbildningsbehovet för det svenska framtida
utvecklingssamarbetet och eventuellt också framlägga förslag om samverkan när
del gäller utbildning av fredskårsdeltagare.

Utredaren bör mol bakgrund av del slatsfinansiella lägel
beakta tilläggsdirektivet (Dir. 1980:20) till samtliga kommittéer och
särskilda utredare angående finansiering av reformer.

Utredningsarbetet skall vara slutfört lill den 1 september
1980.

Med hänvisning lill vad jag nu anfört hemställer jag all
regeringen bemyndigar chefen för utrikesdepartementet

all tillkalla en särskild utredare med uppdrag alt utreda
frågan om en ny fredskår, som skall organiseras och administreras av de berörda
svenska organisationerna,

alt besluta om sakkunniga, experter och annat biträde åt
utredaren.

s. 42 Kontrollera mot PDF

DelllUD:!
Skr. 1980/81:103 42

Vidare hemställer jag all regeringen föreskriver

alt kostnaderna skall belasta tredje huvudtitelns anslag C
2. Bilateralt utvecklingssamarbete, poslen Särskilda program.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden
och bifaller hans hemställan.

(Utrikesdepartementet)

s. 43 Kontrollera mot PDF

43 Kommittéer:
Försvarsdepartementet Del II Fö:l

Försvarsdepartementet

1. Tilläggsdirektiv till värnpliktsinnytandekommittén (Fö
1977:01)

Dir 1979:145

Beslut vid regeringssammanträde 1979-12-13

Departementschefen, statsrådet Krönmark, anför.

Såväl regeringen som överbefälhavaren har i olika
sammanhang fastställt bestämmelser som syftar lill alt ge värnpliktiga under
grundutbildning orientering i samhällsfrågor. På tjänstetid sker della inom
ramen för den så kallade medborgarundervisningen. Sedan denna år 1972 kortades
ned ingår orientering om politiska partier m m inte längre bland de ämnen som
behandlas under medborgarundervisningen.

1 motionen 1977/78:424 av Axel Andersson m fl behandlas politisk
information vid de militära förbanden. Motionärerna erinrar om överbefälhavarens
bestämmelser år 1970 om orientering vid förband om politiska partier, bl a av
företrädare för partierna själva. Tillämpningen av dessa bestämmelser lämnar
enligt motionärerna myckel övrigt atl önska.

Sammanfattningsvis
begär motionärerna en betydligt utökad salsning på den politiska informationen
till de värnpliktiga. Som skäl anförs alt ell demokratiskt samhälle kräver ell
betydande medborgerligt engagemenl i samhällsfrågorna. För atl möjliggöra detla
är del bl a angeläget atl nå unga människor med politisk information. Inom
skolan har möjlighelerna lill politisk information förbättrats. För
värnpliktiga under grundutbildning finner motionärerna möjligheterna till politisk
information klart otilfredsslällande.

Försvarsulkoltel
har i sill belänkande 1978/79:4 med anledning av motionen uttalat bl.a.
följande.

Det är
enligl ulskollels mening angelägel all de värnpliktiga - liksom övriga
medborgare - är väl informerade om vårt samhällsskick och om vikliga politiska
frågor. Därigenom främjas förståelsen för samhället och våra
försvarsansträngningar. Det åvilar inte minst skolan att lämna sådan
information. Genom skolan ges grundläggande kunskaper lill medborgare av båda
könen. De värnpliktiga har även under sin grundutbildning möjligheter all på
fritid ägna sig ål politisk verksamhet och all genom massmedierna hålla sig
informerade om samhällsdebatten. Viss samhällsinformation är dock påkallad även
inom ramen för de värnpliktigas utbildning. Helt naturligt ingår som etl led i
värnpliklsutbildningen all ge kompletterande och aktuell information om vårt
lands säkerhets- och försvarspolitik.

1 samband med all liden för de värnpliktigas
grundutbildning avkortades år 1972 togs bl.a. ämnet orientering om allmänna
val, politiska partier m.m. bort som obligatoriskt ämne från
medborgarundervisningen under grundutbildningen. Den information som politiska
partiers ungdomsförbund lämnar

s. 44 Kontrollera mot PDF

DelIIFö:2
Skr. 1980/81:103 44

och värnpliktiga frivilligt tar del av på sin fritid når
dock långtifrån alla och kan därför behöva kompletteras inom ramen för
medborgarundervisningen på tjänstetid.

Utskottet anser atl del bör utredas närmare hur
värnpliktiga under grundutbildning lämpligen kan ges en utökad informafion om
samhällsfrågor och om de politiska partiernas syn på dessa. Sådan utredning bör
anförtros värnpliktsinflytandekommittén. Den sammanlagda liden för grundutbildning
bör inte ökas med anledning av atl man utökar informationen av detta slag.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag atl som
sin mening ge regeringen lill känna vad utskottet anfört med anledning av
motionen (rskr 1978/79:27).

I likhet med utskottet anser jag all del bör utredas
närmare hur de värnpliktiga under grundutbildning kan ges en utökad information
i samhällsfrågor och om de politiska partiernas syn på dessa. En utökning av
den sammanlagda tiden för grundutbildning bör inle övervägas i sammanhanget.
Utredningsuppdraget bör anförtros värnpliktsinflytandekommittén (Fö 1977:01).

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
all regeringen ger värnpliktsinflytandekommittén tilläggsuppdrag all utreda
frågan om utökad politisk information till värnpliktiga under grundutbildning.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden
och bifaller hans hemställan.

(Försvarsdepartementet)

2. Tilläggsdirektiv till utredningen (Fö
1975:03) om skyddsrumsfrågor

Dir. 1980:1

Beslut vid regeringssammanträde 1980-01-24

Departementschefen, statsrådet Krönmark, anför.

Vid regeringssammanträde den 18 juni 1975 bemyndigades
statsrådet Holmqvisl all tillkalla högst fyra sakkunniga med uppdrag atl lämna
förslag lill bestämmelser för övergången lill ändrat skyddsrumssystem.
Direktiven byggde i huvudsak på riksdagens beslut om införande av elt nytt
system för skyddsrumsbyggandel och finansiering av della (prop. 1975:21, FöU
1975:17, rskr 1975:174). Enligl direktiven skulle utredningen avge sina förslag
successivt med hänsyn lill alt det nya syslemel i sin helhet skulle vara infört
den 1 juli 1979.

Ulredningen har lill regeringen överiämnal dels förslag
lill bestämmelser för kommunal skyddsrumsplanering dels betänkandet (Ds Fö
1977:1) Normalkoslnad för skyddsrum. Vidare har ett syslem för styrning och
administration av skyddsrumsbyggandel utarbetats. Förslagen har bl.a. legal
till grund för ändringar i civilförsvarslagen (1960:74, omtryckt 1975:712,
ändrad senast 1978:782 och 1979:162), ändringar i civilförsvarskungörelsen
(1960:377, ändrad senast 1979:91), skyddsrumsförordningen (1979:90) och
regeringens beslut den 18 maj 1977 om bemyndigandesyslem för skyddsrumsbyggandel.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45 Kommittéer:
Försvarsdepartementet Del II Fö:2

Utredningen har den 26 juni 1979 lill regeringen
överlämnat förslag till bestämmelser för produktion av skyddsrum. I en
skrivelse samma dag till regeringen har ulredningen anmält att ell flertal
frågor återstår all utreda inom ramen för det nya skyddsrumssystemel. Bl.a.
måste enligl ulredningen klarläggas hur hänvisning lill skyddsrum, omflyttning
och utrymning skall sammanvägas i skyddsrumsområden med brist på skydd. Vidare
måsle enligl ulredningen utredas hur ansvarsfördelningen mellan stat och kommun
skall regleras i fred och krig för den s.k. tillämpade planeringen.

1 många
områden inom skyddsrumsorterna finns betydande brister på skyddsrum. Brislerna
kan enligl min mening knappast byggas bort inom överskådlig lid. Del föreligger
därför etl behov av särskilda ålgärder i syfte att förbällra skyddssilualionen.
Dessa ålgärder bör planläggas i fred och genomföras under
civilförsvarsberedskap och krig. Jämsides med del fortlöpande
skyddsrumsbyggandel, som avser både skydd i anslutning lill nybebyggelse och
förbättringar av skyddet i befintlig bebyggelse, bör således särskilda åtgärder
övervägas för att i första hand avhjälpa de allvariigaste bristerna på skydd i
de mest utsatta skyddsrumsorlerna.

Sådana
åtgärder kan bl.a. beslå i förberedelser enligt 22 § andra stycket
civilförsvarslagen för atl under civilförsvarsberedskap kunna ställa i ordning skyddsrum
i utrymmen som är lämpliga för detla, I.ex. i befinlliga berglunnlar och andra
underjordiska anläggningar (s.k. beredskapsulrymmen). Det ankommer på
kommunerna enligl 40 § 1 mom. c) civilförsvarslagen att vidta dessa åtgärder.
Andra slag av ålgärder, som har allmängiltig karaktär och avser såväl
skyddsrumsorler som övriga delar av landet, beslår av förberedelser som det
åligger fastighetsägare all vidta enligt 57 § d) civilförsvarslagen för all
under civilförsvarsberedskap kunna förse anläggningar och byggnader med s.k.
skyddade utrymmen. De som vistas i anläggningen eller byggnaden skall härigenom
kunna beredas skäligt skydd mol radioakliv strålning, kemiska stridsmedel samt
splitter och byggnadsras. Dessa åtgärder blir av relativt enkel karaktär.
Åtgärderna ingår f.n. inle i den kommunala skyddsrumsplaneringen. Enligl min
mening bör övervägas i vilken omfattning dessa ålgärder behöver planeras redan
i fredslid.

Utredningen
har i sin skrivelse ocksä tagit upp frågan om hur befolkningen vid risk för
skadegörelse skall kunna hänvisas till skydd av något slag. Ell sådanl
informationssystem som integrerar olika slag av skyddsåtgärder, alltifrån
tillgängliga skyddsrum och skyddade utrymmen till omflyttning och utrymning
finns inte f.n. Frågor av denna art är delvis sådana all de faller under
civilförsvarsslyrelsens verksamhetsområde. Civilförsvarsslyrelsen har också
tagit fram etl omfattande studiematerial i detla ämne. Planläggningen omfattar
emellertid ell vidare intresseområde, framför allt på grund av all kommunerna
berörs. Del kan också behöva göras vissa ändringar i berörda författningar som
klargör kommunernas skyldighet all medverka i planläggningen.

Del är
därför lämpligt all ulredningen får i uppdrag att utreda och inkomma med
förslag till riktlinjer för planläggning och kommunernas medverkan i de
hänseenden som nu har berörts. Kommunernas medverkan bör avse bl.a. inventering
av byggnader i vilka del kan vara lämpligl alt slälla i ordning skydd vid
civilförsvarsberedskap och förberedelser för hur människorna skall kunna
hänvisas till skyddsrum och omflyttas inom orten när skyddsrum eller annal
skydd saknas. Del bör också övervägas vilka ålgärder som i fredslid bör vidtas
för alt avhjälpa felakfigheter i befinlliga skyddsrum och kommunernas medverkan
vid besiktning m.m. av skyddsrum i sådant syfte.

s. 46 Kontrollera mot PDF

DelIIFö:2
Skr. 1980/81:103 46

De frågor som har berörts har samband med vilken
omfattning som det fredstida skyddsrumsbyggandet bör ha.

Av civilförsvarsslyrelsens programplan för perioden 1980/81-1984/85
framgår all kommunerna i sina skyddsrumsplaner har anlagt olika synsätt vid
bedömningen av nybyggnadsbehovel av skyddsrum. Att så är fallet har flera
orsaker. Bl.a. har möjlighelerna bedömts olika i fråga om att hänvisa människor
lill närliggande skyddsrum och att flytta dem lill bebyggelse där skyddsrum
finns. Som framgår av del föregående bör dessa förhållanden utredas närmare i
nära samverkan med civilförsvarsstyrelsen. En utgångspunkt bör vara all
befintliga och planerade skyddsrum skall kunna ulnylljas på bästa sätt.

I della sammanhang är del angeläget all se över de
riktlinjer som har tillämpats vid skyddsrumsplanernas tillkomst i fråga om all
bedöma riskerna för skadegörelse och behovet av skyddsrum. En sådan översyn - i
vilken bör beaktas olika militära och civila samhällsintressen - kan lämpligen
göras av ulredningen. Utredningen bör med utgångspunkt i nuvarande normer och
planeringsunderlag och inom olika totala ekonomiska ramar överväga
målsättningen för skyddsrumsbyggandet. Mot bakgrund härav bör utredningen
lägga fram förslag om vilka tätorter och områden inom dessa saml platser som
främsl bör komma i fråga för del fortsatta skyddsrumsbyggandel. Härvid bör
också beaktas vad som lidare har sagts om olika möjligheler att skydda
befolkningen. Arbelel bör bedrivas i nära samverkan med civilförsvarsslyrelsen
och överbefälhavaren saml överstyrelsen för ekonomiskt försvar. Resultatet av
översynen bör om möjligt redovisas före utgången av november månad 1980.

Det nya skyddsrumssystemel infördes i sin helhet den 1
juli 1979. I olika sammanhang har bl.a. påtalats all bestämmelserna i 32 och 33
§§ civilförsvarslagen har medfört onödig byråkrati vid handläggningen av
skyddsrumsfrågor i kommunernas byggnadsnämnder. Vidare har framförts atl vissa
oklarheter råder i fråga om skyddsrumsbyggandel i småhusområden. Enligl min
mening är det därför lämpligl att ulredningen under utredningsarbetet
fortlöpande följer upp det nya skyddsrumssystemels tillämpning och om så behövs
lämnar förslag lill förenklingar och andra förbättringar av systemet.

Ulredningen bör belysa ekonomiska och andra konsekvenser
för kommunerna av de förslag ulredningen framlägger i fråga om kommunernas
medverkan.

Ulredningen bör också få la upp andra frågor som har
anknytning lill dem som har berörts här och lägga fram de förslag till nya
eller ändrade regler som kan behövas.

En del av de här berörda frågorna behandlas av
civilförsvarsstyrelsen vid dess perspeklivplanering. Del är därför angelägel
alt utredningen fortlöpande samråder med civilförsvarsslyrelsen.

Vissa frågor är dessulom av sådan art all ulredningen bör
hålla nära kontakt med 1978 års försvarskommillé.

Jag hemställer atl regeringen utvidgar del uppdrag som
tidigare har lämnats ulredningen i enlighet med vad jag har anfört.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och bifaller hans hemställan. (Försvarsdepartementet)

s. 47 Kontrollera mot PDF

47 Kommittéer: Försvarsdepartementet
Del II
Fö:3

3. Tilläggsdirektiv till 1978 års försvarskommitté (Fö
1978:02)

Dir 1980:27

Beslut vid
regeringssammanträde 1980-04-10

Departementschefen, statsrådet Krönmark, anför.

Med slöd av regeringens bemyndigande den 30 mars 1978
tillkallades en kommitté med 13 ledamöter med uppdraga» överväga och lämna
förslagom säkerhetspolifikens inriktning och totalförsvarets fortsatta
utveckling m.m. efter år 1982.

Kommittén, som har arbetat under namnet 1978 års
försvarskommitté (FK 78), lämnade i juni 1979 belänkandet SOU 1979:42 Vår
säkerhetspolitik. Betänkandet har remitterats till etl stort antal myndigheter och
organisationer.

I de ursprungliga direktiven (1978:30) anges all kommittén
i en senare etapp av sitt arbete på grundval av myndigheternas perspektivplaner
(motsvarande) del 2 skall överväga och lämna förslag om de olika
tolalför-svaisgrenarnas utveckling efter är 1982. Kommittén skall redovisa
resultatet av della arbele i sådan lid alt det kan beaktas i regeringens
anvisningar under våren 1981 för myndigheternas programplaner för perioden
1982/83-1986/87.

Jag anmäler nu vissa frågor som kommittén bör beakta i
sitt fortsatta arbete.

Utvecklingen sedan försvarskornmitténs delbetänkande lades
fram har illustrerat brislen på stabilitet i den internationella situationen,
särskilt i fråga om förhållandet mellan de bägge supermakterna. Regionala
kriser kan innebära snabba förändringar av det politiska klimatet och påverka
de militära dispositionerna och intentionerna. Utvecklingen har också demonstrerat
den förmåga en supermakt besitter atl snabbi koncentrera betydande militära
styrkor för all säkra positioner som man anser vara av slor betydelse för sina
intressen. De svårigheier, som alllid föreligger med atl dra entydiga
slulsalser av observerade förändringar i supermakternas militära dispositioner,
och att korrekt bedöma dessa makters politiska avsikter i elt spänt läge, har
ånyo demonstrerats. Del är därför angeläget att kommittén under sill fortsatta
arbete analyserar utvecklingen och överväger om det finns skäl att ändra eller
komplettera de bedömningar som har redovisats i kommitténs första belänkande.

Inför kommiténs fortsatta arbete är det angeläget att
erinra om de slora ekonomiska svårigheter som vårt land befinner sig i. Del
kommer i framtiden att krävas mycket stor återhållsamhet rned de offentliga
utgifterna. I detta läge ställs därför ökade krav på noggranna och ingående
överväganden om sambandet mellan totalförsvarets ekonomiska resurser, uppgifter
och utformning.

Under de ca två år som har gått sedan regeringen gav
direktiv lill försvarskommittén har de sedan länge besvärliga
försvarsekonomiska problemen yllerligare förvärrats, inte minst inom del
militära försvaret. Trots atl antalet fredsförband och administrationer har
minskal och ell omfattande personalminskningsprogram har genomförts under de
senaste 5-10 åren, har kostnaderna för den fredstida driften stigit och tagit
en allt slörre del av de samlade anslagen i anspråk. Ambitionsminskningar har
ägt rum alltsedan 1968 ärs försvarsbeslut. Rationalisering av
fredsorganisationen har inte i avsedd omfallning kunnat möta inträffade
kostnadsökningar. Grundutbild-

s. 48 Kontrollera mot PDF

DelIIFö:3
Skr. 1980/81:103 48

ningstiden för de värnpliktiga har förkortals.
Repelilionsulbildningens omfallning har reducerats krafligl. Förbandens
användbarhet omedelbart efter mobilisering har därigenom blivit sämre. Detla
har påverkat vår beredskap negativt.

Vidare har del ekonomiska utrymme som kunnat avdelas för
forskning, utveckling och materialanskaffning successivt minskat. Stigande krav
på prestanda har dessutom ofta lett lill snabbt ökande slyckekostnader för ny
materiel, särskilt för kvalificerade vapensystem. Denna utveckling har bl.a.
mötts med en fortlöpande minskning av de mest kvalificerade förbandens antal.
Den sjunkande beslällningsvolymen vid svensk försvarsindustri har i många fall
lett lill svårigheter atl upprätlhålla önskvärd ulveckiings- och
produktionskapacitet.

Inom de civila delarna av totalförsvaret finns liknande
ekonomiska problem. Kostnadsutvecklingen har också här lett lill all 1977 års
försvarsbeslut inle har kunnat genomföras till alla delar.

Mol bakgrund av del ansträngda samhällsekonomiska och
slatsfinansiella lägel, som kan förväntas beslå under 1980-talel, är del nu
nödvändigl all överväga omfattande rationaliseringsinsatser inom försvaret.
Rationaliseringar ulöver redan planerade torde inom ramen för en oförändrad
organisation inledningsvis visa sig både svårare och dyrbarare all genomföra
än del hittills genomförda ralionaliseringsprogrammet. En betydande omstrukturering
av försvarsmaktens organisation torde därför vara nödvändig för atl skapa en
rimlig balans mellan uppgifter och resurser med utgångspunkt i de krav som den
svenska säkerhets- och försvarspolitiken ställer.

Självfallet blir kraven på omstruktureringar inom
krigsorganisationen och

därav följande fredsorganisatoriska förändringar störst i de lägsta ekono

miska nivåerna. Liknande förhållanden präglar övriga delar av totalförsva

ret. (

Kommittén bör mot bakgrund av hittillsvarande erfarenheter
av totalförsvarsplaneringen och den samhällsekonomiska och slatsfinansiella
utvecklingen i sina överväganden rörande olika framtida strukturer för
totalförsvaret särskilt bedöma möjlighelerna på lång sikl atl genomföra sina
förslag.

Mol bakgrund av en analys av möjliga konflikter och hot
bedömer kommittén i sitt första belänkande alt elt eventuellt krig i Europa
åtminstone inledningsvis kommer atl föras med konventionella medel. Risken för
en upptrappning till kärnvapennivå kommer dock i hög grad alt prägla parternas
agerande, vilket bedöms innebära återhållsamhet med målen för och omfattningen
av de militära opealionerna. Kommittén bedömer all operationer som avser
kontroll över områden kring Nordkalotten och Östersjöut-loppen, kan
aktualiseras redan i inledningen av etl krig i Europa. En angripare torde
därvid eftersträva att så snabbt som möjligt nå syfiet med sill angrepp.

Av överbefälhavarens perspektivplan framgår att
försvarsslruklurer, som inriktas mot angrepp som inleds överraskande, har en
bättre förmåga i olika säkerhetspolitiska situationer än strukturer med annan
inriktning. Kommittén bör beakta dessa förhållanden i sina fortsatta
överväganden och därvid ägna särskild uppmärksamhet åt dels hur kraven på
förbättrad beredskap och ökad mobiliseringssäkerhet skall tillgodoses inom
ramen för ell värnpliktsförsvar, dels hur kraven på all kunna avvisa
kränkningar under fred och neutralitet skall mötas.

Försvarskommitlén har i sitt första belänkande pekat på
den vikliga roll som luftförsvaret har bl.a. för försvarels fredsbevarande och
krigsavhållande

s. 49 Kontrollera mot PDF

49 Kommittéer: Försvarsdepartementet Del II Fö:3

förmåga, för förvarning och skydd av befolkningen och i
samband med insatser mol kränkningar av svenskl territorium i fred och under
neutralitet. Dessa frågor har berörts av vissa remissinsianser, som också har
uttalat sig om de s.k. kryssningsrobotarna. Jag kan i huvudsak ansluta mig till
de synpunkter som förts fram. Samfidigt vill jag framhålla att inte bara
kryssningsrobotar ulan även andra mindre uppmärksammade drag i den
militärtekniska utvecklingen på del taktiska flygets område i motsvarande grad
kan komma att slälla nya krav på del svenska försvaret. Kommittén bör därför
analysera dessa aspekter av den militärtekniska och säkerhetspolifiska
utvecklingen saml överväga hur hänsyn bör tas till dessa främsl vad gäller
luftförsvarets utformning.

Kommittén anser all försvar skall kunna las upp i varje
del av landel, oavsett varifrån angreppen kommer. Enligl kommilléns mening gör
emellerfid ekonomiska och andra förhållanden det nödvändigt med prioriteringar.
Därför föreslås en viss geografisk prioritering av försvaret av övre Norrland
och de södra delarna av landet. Vid förändringar i den mililärpo-liliska
situafionen skall det militära försvaret kunna omdisponeras. Kommittén pekar
också på all en sådan prioritering inte kan gälla luftförsvaret. Vidare anför
kommittén alt denna prioritering inle får leda lill alt del blir gynnsammare
för en angripare all ulnyllja de mellersta delarna av landet.

Jag anser all kommittén i sitt fortsatta arbete bör ulgå
ifrån dessa grundtankar. Den militärpolitiska situationen kan emellertid
förändras så alt del militära försvaret kan behöva omdisponeras. Därvid torde
man dock kunna räkna med en viss förvarningstid. Kommittén bör närmare studera
avvägningen mellan å ena sidan förband med uppgift all bevaka ytan och försvåra
en angripares rörelser i sådana områden som inte har högsta prioritet och å
andra sidan rörliga, kvalificerade stridskrafter för snabb kraftsamling lill
olika delar av landel.

Kommittén har funnit all försvarsulformningen i ökande
omfallning måste styras av en eventuell angripares möjligheler till operafioner
som inleds överraskande. Sådana operafioner torde enligt min mening i första
hand kunna komma all riktas mol de områden som kommittén har prioriterat.
Kommittén bör därför ägna särskild uppmärksamhet åt atl skapa förutsättningar
för förmåga till snabb slyrkelillväxl i dessa delar av landel. I särskilt hög
grad gäller della övre Norrland.

I anvisningar för fas 2 av perspektivplaneringen avseende
det militära

försvaret har regeringen uppdragit åt överbefälhavaren all redovisa hand

lingsvägar med olika kombinationer av komponenter ingående i länkbara

försvarsutformningar på skilda ekonomiska nivåer. Därvid anges bl.a. att om

principen all alla vapenföra män skall grundutbildas leder fill en påtaglig

obalans i prioriterade hotsituationer m.m., skall på varje ekonomisk nivå

minst yllerligare en handlingsväg redovisas som har utformats på annat

saft.

Del militära försvaret bör alltjämt bygga på den allmänna
värnplikten. Med utgångspunkt i alt försvaret bör ges förmåga lill tidiga och
kraftsamlade insatser och med hänsyn lill nödvändigheten av atl minska
kostnaderna för fredsorganisalionen bör dock kommittén överväga och värdera
olika lösningar som innebär variationer i värnpliktens innehåll. Enligl min
mening kan del av ekonomiska skäl bli nödvändigl all överväga alternativ där en
viss del av de vapenföra undantas från utbildning och tjänstgöring i den
militära delen av totalförsvaret. Kommittén bör vidare överväga sådana
alternativ

4 Riksdagen 1980181. 1 saml Nr 103

s. 50 Kontrollera mot PDF

DelIIFö:3 Skr.
1980/81:103 50

där
en kortare utbildningstid än i dag lillämpas för en viss del av de
värnplikfiga. En begränsad direklutbildning av värnplikfiga för civila
lotalförsvarsfunktioner bör också övervägas.

En
utgångspunkt för dessa överväganden bör vara de krav på utbildning och
materielanskaffning som ställs på de färdigorganiserade och kontinuerligt
repelitionsutbildade krigsförbanden. Kommittén skall lämna förslag om den
avvägning mellan olika förbandslyper som bedöms ge största möjliga effekt i
prioriterade hotsituationer och som därmed ger det starkaste stödet lill den
svenska säkerhetspolitiken. Kommittén bör vidare överväga och lämna förslag om
struktur och omfattning av en fredsorganisafion som svarar mol della och som
gör det möjligt all långsiktigt genomföra utbildning och materielanskaffning
för krigsorganisationens behov på den ekonomiska nivå som kommittén utgår ifrån
i sina förslag. Kommittén bör därvid beakta vad jag fidigare har framhållit om
de samhällsekonomiska och slatsfinansiella perspekfiv som avtecknar sig inför
1980-talet.

Kommittén har redovisat
vissa synpunkter på de försvarsinduslriella frågorna och avser atl i det
fortsatta arbetet ägna dem särskild uppmärksamhet. Jag delar kommitténs uppfattning
och framhåller betydelsen av att dessa frågor studeras noga. Härvid bör
kommittén bl.a. söka beräkna de volymer av skilda slag av materiel som bedöms
komma atl anskaffas efter år 1982. Vid behandhngen av de försvarsindustriella
frågorna bör kommittén samråda med kommittén rörande den militära
flyginduslrins struktur m.m. (Fö 1979:02), med ulredningen om alternativ
produktion inom övrig försvarsindustri (I 1979:02) samt med
krigsmaterielexportkommittén (H 1979:01).

Den
ansträngda samhällsekonomin och det starkt begränsade slatsfinansiella
utrymmet framtvingar också prioriteringar inom de civila delarna av
totalförsvaret på samma sätt som inom del militära försvaret.

Jag
kan i huvudsak ansluta mig fill de riktlinjer för civilförsvaret som
försvarskommitlén har dragit upp i sitt första betänkande. Således bör bl.a.
skyddet av befolkningen i första hand utformas med hänsyn lill konventionell
bekämpning som är riktad mol mål av militär betydelse och med hänsyn fill
verkan av markstrider. Trots de internationella konventionerna kan vi dock inle
bortse från risken atl en angripare söker nå sina syften genom hot om
terrorangrepp mot befolkningen.

I
detta sammanhang finns det mot bakgrund av de ekonomiska förutsättningarna
skäl för kommittén alt särskilt överväga en längre gående geografisk
differentiering av ambitionerna i det fysiska befolkningsskyddet. En
utgångspunkt för övervägandena bör vara atl förutom de orter och platser som
ligger i omedelbar närhet av de vikfigasle militära målen, sådana orter som möjligen
skulle kunna bli föremål för lerrorbekämpning prioriteras samtidigt som
förberedelser för en snabb uppbyggnad av enklare skydd på andra platser vidtas
i fred. En prioritering av detla slag skulle enligt min mening öka våra
möjligheter att slå emol lerrorhot som riktas mot befolkningen.

Jag
vill erinra om alt regeringen nyligen har uppdragit åt 1975 års
skyddsrumsulredning alt lämna förslag om vilka lälorler och platser som i
forlsältningen främsl bör komma i fråga för skyddsrumsbyggande. Försvarskommittén
bör ha nära kontakt med skyddsrumsulredningen i denna fråga.

Civilförsvarels
funktioner och utformning bör i det fortsatta utredningsarbetet granskas mol
den bakgrund jag här redovisat. Del är enligt min mening vid en avvägning
särskilt angeläget att beakta skyddet för befolk-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51 Kommittéer: Försvarsdepartementet Del II Fö:4

ningen.
En avvägning bör därvid göras mellan åtgärder som syftar lill alt förebygga
skador saml skadeavhjälpande åtgärder.

Liksom
när del gäller del militära försvaret bör kommittén överväga och lämna förslag
om en fredsorganisation för civilförsvaret som lill lägsta möjliga kostnad
svarar mol utbildningsbehovet.

Den
allt starkare specialiseringen inom näringslivet och inom livsmedelssektorn,
som medfört atl Sverige har blivit allt mindre självförsörjande med råvaror och
halvfabrikat inom de flesta sektorer, gör all det ler sig allt svårare och
kräver allt slörre resurser all säkerställa en given försörjningsstandard i elt
krisläge. Även sådana förhållanden som centralisering, urbanisering och
specialisering inom näringslivet medverkar fill detta. De mål för det
ekonomiska försvaret som fastställdes i 1977 års försvarsbeslut har således
blivit allt dyrare atl uppfylla och har med hänsyn fill behovel av återhållsamhet
i statsutgifterna måst skjutas på framtiden. För atl så småningom kunna nå ett
mera stabilt läge för det ekonomiska försvaret, krävs enligt min mening en
hårdare prioritering i fråga om både mål och medel.

Vid
prioritering av målen för det ekonomiska försvaret bör befolkningens
överlevnadsmöjligheler i krig fillmätas slor vikl. Ulöver delta bör våra
möjligheler alt klara fredskrissilualioner prioriteras. Slödel lill
försvarsmak-len bör anpassas lill de förslag som försvarskommitlén lämnar
rörande försvarsmaktens utveckling på sikt. Del krävs också en hård granskning
av de olika medel som utnyttjas för all trygga försörjningsberedskapen. Det
ekonomiska försvaret bör I.ex. inte överta kostnader som rimligen bör bäras av
näringslivet.

Jag
hemställer alt försvarskommilléns uppdrag kompletteras i enlighet med vad jag
nu har anfört.

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Försvarsdepartementet)

4.
Organisation och arbetsformer för den andliga vården inom försvarsmakten

Dir
1980:34

Beslut
vid regeringssammanträde 1980-04-24

Departementschefen,
statsrådet Krönmark, anför.

Den
andhga vården inom försvarsmakten är inordnad som en del av personalvården och
bedrivs helt inom försvarsmaktens ram ulan direkt överinseende eller fillsyn av
någon kyrklig myndighet. I försvarsmaktens fredsorganisalion finns inom
försvarsstabens personalvårdsbyrå en fältprost, som vid sidan av annan
prästerlig verksamhet inom svenska kyrkan, mot arvode bereder ärenden rörande
andlig vård. Vid personalvårdsbyrån finns dessulom en helfidsanställd
stabspaslor. Vid regionala och lokala myndigheter finns stabs- resp.
mililärpaslorer som i Hkhet med fältprosten mot arvode har förordnats alt vid
sidan av annan kyrklig verksamhet bedriva andlig vård inom resp. stab eller
förband. Eftersom kostnaderna för mililärpaslorerna bestrids ut kyrkofonden
sker rekrytering av sådana endast bland präster i svenska kyrkan.

s. 52 Kontrollera mot PDF

DelIIFö:4 Skr. 1980/81:103 52

Sammanlagt finns ell 80-lal stabs- och militärpastorer.
Arvodena för dem är beräknade för i genomsnitt ca 10 fimmars verksamhet per
månad. Organisationen bygger på beslut av 1939 års riksdag (prop. 1939:139, SU
1939:4, rskr 1939:41).

I krigsorganisationen finns i princip vid varje förband en
fältpräst med huvuduppgift all svara för personalens religiösa behov.
Huvuddelen av fältprästerna fillhör svenska kyrkan men åtskilliga rekryteras
från andra samfund.

Grundläggande bestämmelser för den andliga vården inom
försvarsmak-len finns i del av regeringen fastställda tjänslereglemenlel för
försvarsmak-len.

1968 års beredning om stat och kyrka berörde i sill
slutbetänkande Samhälle och trossamfund (SOU 1972:36) den militära själavården.
Beredningen ansåg att själavården inom försvarsmakten var "i stort behov
av nyplanering, både för fredsorganisalionen och under krig".

1
skrivelse den 27 december 1973 har överbefälhavaren med hänvisning lill
beredningens uttalande hemställt alt den militära själavårdens organisation och
funktion uireds saml lämnat förslag fill sammansättning och inriktning för en
sådan utredning.

Genom
skrivelse den 12 november 1975 (FöU 1975/76:7, rskr 1975/76:24) påkallade
riksdagen, med anledning av en motion i ämnet, en översyn av själavården i fred
inom försvarsmakten.

Regeringen beslutade den 5 februari 1976 att överlämna
skrivelserna från överbefälhavaren och riksdagen fill
tjänstereglementsutredningen (Fö 1974:05) för beaktande i utredningens arbele.

Genom
skrivelse den 18 oktober 1978 (FöU 1978/79:3, rskr 1978/79:10) anmälde
riksdagen, med anledning av en motion i ämnet, atl den lidigare påkallade
översynen av själavården inom försvarsmakten borde utvidgas all avse även
frågor avseende huvudmannaskapet. En särskild utredning borde om möjligt
anförtros samtliga berörda frågor.

I sitt
betänkande Nytt tjänstereglemente för försvarsmakten (DsFö 1979:4) anförde
tjänstereglementsutredningen med hänvisning till riksdagens skrivelse den 18
oktober 1978 bl.a. atl den andliga vården inom försvarsmakten borde överlämnas
lill en särskild utredning och alt den därför inte ansett sig böra lämna några
särskilda förslag i denna fråga.

Mol bakgrund av del anförda bör en översyn av den andliga
vården inom försvarsmakten nu komma till stånd. För denna översyn bör en
särskild utredare tillkallas.

Utredarens
huvuduppgift bör vara all ange målel för den andliga vården inom försvarsmakten
såväl i fred som under krig samt atl lämna förslag lill organisation och
arbetsformer för alt uppnå della. I della sammanhang bör möjligheterna att
organisera den andliga vården på ekumenisk bas, liksom frågor belräffande
huvudmannaskap och finansiering för den föreslagna organisationen övervägas.

Arbetet bör bedrivas i nära kontakt med
kyrkoberedskapskommittén (U 1976:09).

Det
åligger utredaren alt under arbetets gång informera berörda personalorganisationer
och bereda dem tillfälle alt framföra synpunkler. Utredaren skall därutöver på
lämpligl säll informera berörda arbetstagare m.fl. om sitt arbete.

Med
hänvisning fill vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen bemyndigar
chefen för försvarsdepartementet

s. 53 Kontrollera mot PDF

53 Kommittéer: Försvarsdepartementet Del II Fö:5

att tillkalla en särskild utredare med uppdrag alt se över
organisation och arbetsformer m.m. för den andliga vården inom försvarsmakten,

alt besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat
biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag alt regeringen föreskriver

atl kostnaderna för ulredningen skall belasta fjärde
huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig fill föredragandens överväganden
och bifaller hans hemställan. (Försvarsdepartementet)

5. Tilläggsdirektiv till 1979 års militära
flygindustrikommitté (Fö 1979:02)

Dir 1980:44

Beslut vid regeringssammanträde 1980-05-14

Departementschefen, statsrådet Krönmark, anför.

Med slöd av regeringens bemyndigande den 21 juni 1979 tillkallades
en kommitté med uppdrag atl utreda vissa frågor rörande den militära flyginduslrins
framfida struktur m.m.

1 de ursprungliga direktiven lill kommittén (Dir. 1979:66)
angavs all del är angelägel alt skyndsamt utreda vilka resurser som i framtiden
erfordras för utveckling, tillverkning, underhåll och drift av de militära
flygplanssystemen saml hur dessa resurser lämpligen bör fördelas och
organiseras. Kommittén skulle belräffande altackoch skolflygplanssyslemens
ersällning ulgå från den inriktning av framlida flygplansanskaffning som har
beslutats av riksdagen (prop. 1978/79:138, FöU 1978/79:23, rskr 1978/79:327),
de kompletterande anvisningar avseende del militära försvaret för programplaner
för perioden 1980/81-1984/85 och anslagsframställningar för budgetåret 1980/81
som regeringen beslutade den 5 april 1979 saml de beslut som kan komma att
fattas med anledning av dessa.

Utredningsarbetet skulle bedrivas så all överväganden och
förslag kunde redovisas senast den 15 september 1980.

Regeringen förordar i prop. 1979/80:117 om vissa
anslagsfrågor m.m. rörande försvaret bl.a. att flygplansanskaffningen nu bör
inriktas mol alt i början av 1990-lalet påbörja ersällning av hela
Viggensystemet med elt nytt flygplanssyslem (JAS), som i så hög grad som möjligt
tillgodoser de särskilda svenska kraven på allsidighet och operativa
förutsättningar. Vidare förordas alt elt beväpnat skolflygplan inte bör
utvecklas och anskaffas.

Regeringen har den 10 april 1980 givit överbefälhavaren
kompletterande anvisningar till grund för planeringen med anledning av prop.
1979/80:117. Överbefälhavaren skall senast den 1 oktober 1981 lill regeringen
redovisa erforderligt beslutsunderlag beträffande anskaffning av etl
JAS-system. Beslutsunderlaget skall minst omfatta de båda huvudallernafiven för
anskaffning av ell JAS-system, dvs. etl syslem med inhemskt sammanhållen
utveckling och produktion och ett system som anskaffas i utlandel. Arbetet med
underlag rörande elt inhemskt sammanhållet JAS-system skall ledas av

s. 54 Kontrollera mot PDF

DelIIFö:6 Skr.
1980/81:103 54

överbefälhavaren
biträdd av en särskild ledningsgrupp. Ledningsgruppen skall i första hand
arbeta fram till den 1 juli 1982.

Mol
denna bakgrund bör följande ändrade riktlinjer gälla för utredningsarbetet.

Kommittén
bör beträffande den framtida flygplansanskaffningen utgå från alt denna
inriklas mol all i början av 1990-talet påbörja ersättning av Viggensystemet
med elt JAS-system. Kommittén bör utreda konsekvenserna för svensk industri av
de båda huvudalternativen för anskaffning av etl JAS-system, dvs. etl system
med inhemskt sammanhållen utveckling och produktion och ell system som
anskaffas i utlandel. Arbelel bör bedrivas i nära kontakt med överbefälhavaren
och de organ som biträder denne.

Utredningsarbetet
bör bedrivas så atl överväganden och förslag kan redovisas senast den 1 oktober
1981.

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Försvarsdepartementet)

6.
Värnpliktsförmåner under beredskap och krig

Dir 1980:49

Beslut vid regeringssammanträde
1980-06-26

Departementschefen,
statsrådet Krönmark, anför.

När
värnplikfiga fullgör tjänstgöring enligl värnpliktslagen (1941:967, omtryckt
1969:378) får de och deras anhöriga förmåner enligl ell särskilt förmånssystem.
Förmånssystemet är utformat främsl med hänsyn lill den tjänstgöring som äger
rum i fred men gäller också under beredskap och krig i den mån inte särskilda
bestämmelser meddelas för dessa förhållanden. Några sådana särskilda
bestämmelser finns inle f.n.

De
värnplikfiga genomgår i fred grundutbildning och repetilionsutbildning. Om det
behövs med hänsyn till försvarsberedskapen kan de värnpliktiga med stöd av 27
§ 2 mom. värnpliklslagen (ändrad senast 1975:555) inkallas att fullgöra en
eller flera beredskapsövningar under sammanlagt högst 180 dagar. Vidare ger 28
§ värnpliklslagen (ändrad senast 1978:555) regeringen möjlighet atl fill
tjänstgöring inkalla alla värnpliktiga eller det mindre antal som behövs, om
rikels försvar eller säkerhet kräver det.

133
§ värnpliklslagen (ändrad senast 1978:521) slås fast att de värnplikfiga i
samband med tjänstgöringen är berättigade lill olika slags förmåner. Således
anges bl.a. atl en värnpliktig har rätt lill dagersättning eller dagpenning,
särskilda ersättningar för tjänstgöring av särskilt slag eller i viss
befattning, utryckningsbidrag, reseförmåner, fri förplägnad, fri inkvartering,
fri utrustning och fri hälso- och sjukvård. Avlider den värnpliktige under
tjänstgöringen, utgår begravningshjälp fill hans dödsbo. I paragrafen anges
också att staten meddelar grupplivförsäkring för dödsfall ål värnpliktiga under
tjänstgöring. I fråga om en värnpliktigs rätt till familjebidrag och
ersättning för skada eller sjukdom som han ådrar sig under tjänstgöringen
hänvisar 33 § lill familjebidragslagen (1978:520, ändrad senast 1980:328),
lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:266) om statlig
ersättning vid ideell skada.

s. 55 Kontrollera mot PDF

)

55 Kommittéer: Försvarsdepartementet Del II Fö:6

Den närmare utformningen av förmånssystemet framgår av
värnpliktsför-månsförordningen (1976:1008, ändrad senast 1980:514). Enligl 7 §
denna förordning utgår dagpenning lill en värnplikfig, som inkallas lill
tjänstgöring med slöd av 27 § 2 mom. eller 28 § värnpliktslagen, dvs
beredskaps- och krigstjänstgöring. Dagpenningen uppgår till det
sjukpenningbelopp som den värnpliktige är berättigad till enligl lagen
(1962:381, ändrad senast 1980:315) om allmän försäkring vid sjukdom.
Dagpenningen får dock inte understiga 40 kr. Vidare har han enligt 11 § rätt
fill en befallningspenning som för dag uppgår fill 4, 6, 8, 10 eller 12 kr.
beroende på den befattning som han tjänstgör i. En värnplikfig som fullgör
sjötjänstgöring eller fallskärmstjänst får särskild ersättning för delta. Dessa
ersättningar regleras av särskilda regeringsbestämmelser, nämligen dels ell
beslut den 30 juni 1967 med bestämmelser om särskilda ersättningar lill
värnpliktiga vid sjötjänstgöring m.m., dels förordningen (FFS 1977:41) om
särskild ersällning lill värnplikfiga under flygtjänstgöring och fallskärmstjänst.

Värnpliktsförmånsförordningen innehåller också
föreskrifter om fria hemresor under grund- och repetilionsutbildning (19 §),
fri förplägnad och fri inkvartering (28 §), fri hälso- och sjukvård (34 §) saml
begravningshjälp (38 §). Däremot ges inle några regler om fria hemresor vid
beredskaps- och krigstjänslgöring.

Dagpenningen bestäms och betalas ul av de allmänna
försäkringskassorna över riksförsäkringsverkels datacentral i Sundsvall.
Utbetalningsavin skickas fill den värnpliktiges hemadress. Övriga förmåner
betalas ul av del förband där den värnpliktige tjänstgör.

Vid beredskaps- och krigstjänstgöring, liksom vid
repelifionsulbildning, utgår inga andra familjebidrag än näringsbidrag.
Näringsbidraget som utgår med högst 100 kr. för dag tillkommer en sådan
värnpliktig som har sin huvudsakliga inkomst av näring eller rörelse som drivs
av honom eller hans maka och som under tjänstgöringen tvingas anlita särskilt
avlönad arbetskraft för alt helt eller delvis ersälla den värnpliktige.

Den lagstiftning om ersättning vid personskador som gäller
vid fredsljänsl-göring innehåller inga undanlag för beredskapsoch
krigstjänslgöring.

Det har i olika sammanhang gjorts gällande att det
förmånssystem under repetilionsutbildning som nu finns och som är tillkommet
för fredslida tjänstgöring inle är lämpligt vid beredskaps- och
krigstjänslgöring. Bl.a. har man pekat på alt dagpenningsystemel, som ju
bestäms av den civila inkomsten, torde komma att upplevas som orättvist under
de förhållanden som beredskaps- och krigstjänslgöring innebär i form av bl.a.
långa tjänstgöringsperioder. Vidare har riksförsäkringsverket upplyst alt
försäkringskassorna skulle behöva slora personalförstärkningar för att kunna
betala ul dagpenning till elt så stort antal värnpliktiga som del blir fråga om
vid mobilisering av försvarsmakten. Detla skulle vara svårt atl åstadkomma i en
sådan situafion. Riksförsäkringsverket har också pekat på del synnerligen stora
medelsbehov som måsle ställas fill verkets och försäkringskassornas förfogande
vid ersättning med dagpenning enligt sjukpenningsyslemel.

Även jag är av den uppfattningen atl del förmånssystem som
f.n. finns inle kommer all fungera väl, när förhållandena är sådana all stora
delar av försvarsmaktens personal är inkallad fill tjänstgöring. Jag anser
därför efter samråd med chefen för budgetdepartementet och stalsrådel Johansson
att etl särskilt förmånssystem för beredskaps- och krigsförhållanden bör
utformas och att denna uppgift bör lämnas åt en särskild utredare.

Utredaren bör ha slor frihet atl söka sig fram fill elt
passande förmånssys-

s. 56 Kontrollera mot PDF

DelIIFö:6
Skr. 1980/81:103 56

lem. Jag vill dock ange några utgångspunkter för
utredningsarbetet.

Den svenska säkerhets- och försvarspolitiken förutsätter
alt alla medborgare på något säll skall la del i landets
försvarsansträngningar. Därvid skall varje medborgare användas på den plats där
han eller hon gör den största nyttan. En följd av detla blir all vissa
värnplikfiga måsle stanna kvar på en arbetsplats och fortsätta en för
krigssamhällel viktig verksamhet, medan andra värnpliktiga rycker in fill
tjänstgöring i de mobiliserade krigsförbanden. För alt hålla
lolalförsvarstanken levande krävs atl den ekonomiska ersättningen till de
värnpliktiga står i någorlunda proportion lill den arbetslön som betalas ut
fill dem som stannar kvar i sin civila verksamhet. Ell krav som således bör
ställas på förmånssystemet i krig är all del skall vara rättvist i den meningen
atl de ersättningar som betalas till de värnpliktiga bör ligga på ungefär den
nivå som i en sådan silualion gäller på arbetsmarknaden. Mol bakgrund av den
osäkerhet som råder om den allmänna lönenivån under krig eller
beredskapstillstånd torde det emellerfid vara svårt alt redan i fred ange något
belopp för värnpliklsersätlningens nivå. En utväg kan vara att knyta
ersättningen fill basbeloppet enligl lagen (1962:381) om allmän försäkring ulan
atl i fred bestämma någon procentsats.

Värnpliktsersättningen påverkas också av skatteoch
uppbördssystemet i krig. Utredaren bör därför försöka all konstruera etl
förmånssystem som kan anpassas lill de förändringar i fråga om skatterna och
uppbörden av dem som kan komma atl vidtas under beredskaps- och
krigsförhållanden. Över huvud laget måste utredaren i sina förslag belysa
förslagens konsekvenser för marknadsekonomin. Jag tänker här bl.a. på kostnaden
för samhället och följderna av ell alltför stort penningflöde. Också frågan om
elt allmänt belalningsanslånd (moralorium) har samband med storleken av de
ersättningar som betalas ut fill de värnpliktiga.

Etl annal krav som bör ställas på förmånssystemet är atl
del också bör tillgodose de behov av ekonomisk hjälp som de värnplikfigas
anhöriga har. En utväg kan vara att betala en mindre del av lönen fill den
värnpliktige och resten lill hans familj. Det är också tänkbart atl det är
lämpligare all välja ett behovsprövat familjebidragssyslem som påminner om det
som nu gäller vid grundutbildningen. Jag vill betona alt det är av den största
betydelse för slridsförmågan och moralen att den värnpHklige vet alt försvaret
drar försorg om hans familj när han själv är inkallad.

Ett förmånssystem som skall fungera under beredskaps- och
krigsförhållanden måsle vara enkelt atl administrera. Det innebär atl
utredaren bör sträva all undvika invecklade regler för bestämmandet av ersättningarna.
Vidare bör utbetalningen ordnas så att den kan fungera utan datorstöd och vara
anpassad fill det betalningsväsende som kan gälla under sådana förhållanden.

Utredaren bör överväga från vilken tidigaste tidpunkt som
övergången från fredsförmånsbeslämmelserna bör kunna ske. Den nalurliga
ulgångs-pukten borde vara den tidpunkt, när värnplikfiga inkallas lill
beredskapsövningar. Det är dock inle uteslutet atl det finns ett behov av all
byta syslem ännu tidigare.

Som har redovisats i det föregående räknas lill
värnpliktsförmånerna också de ersättningar som utgår enligl lagen om statligt
personskadeskydd och lagen om stafiig ersättning vid ideell skada saml enligl
den statliga grupplivförsäkringen. En översyn av dessa förmåner bör falla
utanför utredningsuppdraget. Däremot bör utredaren överväga om de särskilda
ersättningarna vid sjötjänslgöring, dykeriarbete, flygtjänslgöring och fall-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57 Kommittéer: Försvarsdepartementet Del II Fö:7

skärmstjänsl bör ulgå under beredskap och krig. Också
behovel av reseförmåner bör övervägas.

I försvarsmaktens krigsorganisation tjänstgör förutom
värnpliktiga olika grupper av frivillig personal. Utredaren bör pröva om dessa
helt eller delvis kan omfattas av samma krigsavlöningssystem som de
värnpliktiga. Om detla inte är möjligt, bör utredaren lägga fram förslag till
ell särskilt förmånssystem för dessa kategorier.

I totalförsvaret i krig tjänstgör civilförsvarsplikliga
och vapenfria ijänsteplikliga. Dessa kategorier bör liksom hitfills inordnas i
samma syslem som de värnpliktiga.

Utredaren bör lägga fram förslag lill de författningar som
behövs.

Uppdraget berör många olika samhällsområden. Del får
ankomma på utredaren atl la de samråd som han finner erforderliga. Del kan dock
finnas anledning att särskilt peka på behovet av samråd med arbetsmarknadens
parter.

Med hänvisning fill vad jag nu har anfört hemställer jag
atl regeringen bemyndigar chefen för försvarsdepartementet

alt tillsätta en särskild utredare med uppdrag all utreda
frågan om värnpliktsförmåner m.m. under beredskap och krig,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat
biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag alt regeringen föreskriver alt
kostnaderna skall belasta fjärde huvudfitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden
och bifaller hans hemställan. (Försvarsdepartementet)

7. Vissa frågor rörande upphandling av försvarsmateriel

Dir 1980:77

Beslut vid regeringssammanträde 1980-10-30

T.f. departementschefen, statsrådet Burenstam Linder,
anför.

En grundläggande princip för den statliga upphandlingen är
att den skall vara affärsmässig. Detta fastslås i upphandlingskungörelsen
(1973:600). Avsteg från principen om affärsmässighet får göras om det finns
skäl alt lägga vidare bedömningar på etl upphandlingsärende, I.ex. av
försvars-, sysselsättnings- och försörjningsberedskapsskäl. Del ankommer på
regeringen all fatta beslut i upphandhngsärenden där sådana vidare bedömningar
kan komma i fråga. De överväganden som har varit grundläggande vid utformningen
av nu gällande bestämmelser redovisas i upphandlingskom-milléns belänkande (SOU
1971:88) Offentlig upphandling och i regeringens proposition angående
riktlinjer för den offentliga upphandlingen (prop. 1973:73).
Riksrevisionsverket har all utfärda anvisningar lill upphandlingskungörelsen.
Genom riksdagens beslut (prop. 1979/80:24, UU 1979/80:13, rskr 1979/80:138) har
Sverige anslutit sig fill en överenskommelse inom del allmänna tull- och
handelsavtalet (GATT) om statlig upphandling.

För försvaret gäller förutom upphandlingskungörelsen
särskilda föreskrifter från år 1968 (Föreskrifter angående upphandling av
försvarsmateriel).

s. 58 Kontrollera mot PDF

DelIIFö:7
Skr. 1980/81:103 58

Dessa föreskrifter lar sikte på fall då konkurrens av
olika skäl inte föreligger eller bedöms uppenbarligen vara otillräcklig. Dessa
bestämmelser har ännu inte anpassats till upphandlingskungörelsen och
riksrevisionsverkets anvisningar.

Mol denna bakgrund bör en särskild utredare fillkallas för
all se över dessa föreskrifter. För utredningsarbetet bör följande riktlinjer
gälla.

Utredaren bör inledningsvis studera hur 1968 års
föreskrifter har fillämpats. Härvid kan det vara lämpHgl atl utgå från ett
antal kontrakt mellan försvarels materielverk och industrin. Urvalet bör göras
så att olikheter mellan försvarsgrenarna belyses. Vidare bör granskningen
koncentreras fill avtal med väsentlig ekonomisk betydelse för försvaret. Val
av kontraktsformer, prisvariationsklausuler, vinslpålägg och förskott bör särskilt
uppmärksammas. I den mån fillämpningen avviker från föreskrifterna bör
utredaren ange och analysera orsakerna till delta.

Utredaren bör även klarlägga på vilka punkter
upphandlingskungörelsen och GATT-överenskommelsen föranleder förslag till
förändringar av 1968 års föreskrifter.

Utredaren bör vidare studera lämpligheten av det syslem
med långsikfiga s.k. särskilda bestämmelser för upphandlingen hos vissa större
försvarsindustriföretag som har tillämpats under senare år av försvarels
materielverk. En annan fråga som bör studeras är de s.k. huvudverkstadsavlalens
effekter i olika avseenden.

Bl.a. mot bakgrund av dessa studier bör utredaren
utvärdera 1968 års föreskrifter och motivera behovel av särskilda bestämmelser
för försvarets del. Om utredaren kommer till slutsatsen atl särskilda
bestämmelser behövs, bör förslag till förändringar lämnas. Den första
utgångspunkten bör vara en anpassning lill upphandlingskungörelsen och
riksrevisionsverkels anvisningar för statlig upphandling. En annan
utgångspunkt för översynen bör vara den försvarsindustriella strukturulveckling
som skett sedan år 1968 och kan förväntas ske under 1980-lalel. Vidare bör den
förändrade inriktningen av försvarets materielverks arbete mol ökad tonvikt på
systemvärdering och sysiemupphandling beaktas. UtveckUngen mol ökal
huvudleverantörsskap för industrin bör också uppmärksammas.

Utredningsarbetet bör bedrivas så alt överväganden och
förslag kan redovisas senast under sista kvartalet 1982.

Till utredaren bör knytas en referensgrupp med
representanter från berörda departement och myndigheter.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
all regeringen bemyndigar chefen för försvarsdepartementet

all tillkalla en särskild utredare för att utreda och
lämna förslag om vissa frågor rörande upphandling av försvarsmateriel i
enlighet med vad jag nyss har anfört,

alt besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat
biträde ål utredaren.

Vidare hemställer jag all regeringen föreskriver all
kostnaderna skall belasta fjärde huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och bifaller hans hemställan. (Försvarsdepartementet)

s. 59 Kontrollera mot PDF

59 Kommittéer: Socialdepartementet Del II S:l

Socialdepartementet

1.
Gallring av medicinska arkiv m.m.

Dir 1980:5

Beslut vid
regeringssammanträde 1980-01-31

Statsrådet
Holm anför.

Enligt
bestämmelser i kommunallagen (1977:179) och sjukvårdslagen (1962:242) skall de
handlingar som tillhör landstingskommunens arkiv vårdas och förtecknas.
Föreskrifter om arkivvården meddelas av landstingskommunen, i den mån inle
annal är särskilt föreskrivet. På regeringens uppdrag har riksarkivet i samråd
med de båda kommunförbunden utarbetat normalförslag för arkivvården i kommuner
och landstingskommuner. Regeringen har vidare uppdragit ål riksarkivet atl, i
den mån det behövs, utfärda allmänna råd om arkivvården. Enligt del
normalförslag lill arkivreglemenle som har utarbetats och som med smärre
justeringar anlagils av landstingskommunerna, ansvarar varje
landstingskommunal myndighet för sitt arkiv, i den mån del inle har överlämnats
till annan myndighet. Enligl reglementet beslutar myndigheten själv om
gallring, såvida annal inle är särskilt föreskrivet. I riksarkivets kommentarer
lill arkivreglemenlel sägs alt gallring skall ske med försiktighet och under
iakttagande bl.a. av alt handlingar som kan ha rättslig betydelse eller
handlingar som är av värde för framlida forskning ej skall utgallras.

I kommentarerna erinras om
att föreskrifter om gallring även kan finnas i lag eller i beslut av
datainspektionen med stöd av lag. Vidare erinras om all riksarkivet enligt
regeringens beslut, i den mån del behövs, bör utfärda allmänna råd i fråga om
arkivvården, i.ex. om gallring.

Några allmänt gällande
föreskrifter i lag eller annan författning om journalers utformning, förvaring
och förvaringstider finns f.n. inle. 1 allmänna läkarinstruklionen (1963:341)
finns emellertid föreskrifter om förvaringstider för journaler som förts i
öppen vård. Vidare har socialslyrelsen i egenskap av fillsynsmyndighet
utfärdat rekommendationer om förvaringstider för handlingar som rör joniserande
strålning samt för röntgenfilmer.

Del ankommer sålunda på
landstingskommunerna atl besluta om vården och därmed även om gallringen av
sina arkiv. Delta gäller även de medicinska arkiven.

Allmänna råd om gallring i
vissa medicinska arkiv utfärdades av riksarkivet i samråd med socialslyrelsen
och Landsfingsförbundet i februari 1978. Dessa råd är de första allmänt
gällande anvisningar som utfärdats på området.

De allmänna råden är
resultatet av ell mångårigt arbele som inleddes av atl landstingens
arkivutredning år 1968 lade fram deibetänkandet Arkiv inom

s. 60 Kontrollera mot PDF

DelIIS:l
Skr. 1980/81:103 60

hälso- och sjukvård (SOU 1968:53). Utredningens
huvuduppgift var atl söka lösa de problem som de snabbt växande journal- och
röntgenarkiven utgjorde för sjukvårdshuvudmännen. Arkivulredningen föreslog en
30-årig gallringsfrist för journaler i sluten vård saml en 10-årig frist för
journaler i öppen vård. Från gallring undantogs vissa sjukhus. Efter
remissbehandling av betänkandet uppdrog Kungl. Maj:l i januari 1971 åt
riksarkivet att utarbeta råd och anvisningar om gallring i medicinska arkiv.
Frågan om behov och urval av typarkiv som skulle undantas från gallring borde
därvid övervägas ylterligare. Nämnda fråga blev därefter föremål för särskild
utredning av professor Carl-Axel Hamberger. På grundval av Hambergers utredning
och efter elt omfattande samrådsförfarande med socialslyrelsen,
skolöverstyrelsen, dåvarande universiletskanslersämbelel jämte berörda
fakulteter saml nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande underställde
riksarkivet i oktober 1974 regeringen ett av riksarkivet i samråd med
socialstyrelsen utarbetat utkast lill råd och anvisningar. Riksarkivet pekade
på all samarbetet med socialslyrelsen klart hade visat att frågan om bevarande
av journaler för vetenskapligt ändamål kommit i elt förändrat läge sedan
arkivutredningen lade fram sitt betänkande. Framför allt hade det under senare
år allt mer framträdande behovet av forskning om läkemedel och
läkemedelsbiverkningar gjort del nödvändigt alt bevara journalmalerial för
relativt stora områden. Endast härigenom syntes del vara möjligt att
säkerställa tillgången på handlingar som kunde tillåta statistiskt säkra
slutsatser om biverkningarna och dessas effekter. I del förslag som riksarkivet
underställde regeringen föreslogs en 20-årig gallringsfrisl räknat från sista
anteckningen i journalen. Från gallring undantogs journaler som upprättats vid
sjukhus i Uppsala sjukvårdsregion, Malmö kommuns sjukvårdsområde och
Västerbottens läns landstingskommuns sjukvårdsområde saml Karolinska sjukhuset,
Serafimerlasarellel, Sahlgrenska sjukhuset. Lunds lasarett och barnklinikerna
vid Östra sjukhuset i Göteborg. I jämförelse med arkivutredningens förslag
innebar riksarkivels förslag atl man från gallring i större ulslräckning
undantog hela sjukvårdsområden i stället för enstaka sjukhus. Röntgenfilmer
skulle enligl riksarkivets förslag undantas från gallring i samma utsträckning
som gällde journalerna.

Riksarkivets förslag remitterades till de av lyparkiveringen
berörda huvudmännen/sjukhusen socialslyrelsen, universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ) jämte de medicinska och odontologiska fakuheterna,
sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (Spri),
Landstingsförbundet och Svenska läkaresällskapet. Remissutfallet blev i
huvudsak positivt lill den 20-åriga gallringsfrislen saml de förslagna
lypsjukhusen/ -områdena. Regeringen uppdrog härefter i december 1977 åt
riksarkivet att utfärda allmänna råd om gallring i medicinska arkiv i huvudsaklig
överensstämmelse med ett inom socialdepartementet utarbetat utkast.

Riksarkivet utfärdade därefter i februari 1978 cirkulär
med allmänna råd om gallring i medicinska arkiv. Cirkuläret överensstämmer med
del lill regeringens beslut fogade utkastet. De allmänna råden innebär i
korthet följande

-
journaler i
sluten och öppen vård vid sjukhus, bör utgallras tidigast 20 år efter del sista
anteckningen gjorts,

-
slulanleckningar,
s.k. epikriser, upprättade efter år 1977, bör dock inte utgallras,

-
för journaler
som av medicinska skäl behöver sparas längre lid förlängs gallringsfrislen. Del
kan bl.a. gälla journaler rörande konstaterade eller

s. 61 Kontrollera mot PDF

61 Kommittéer: Socialdepartementet Del II S:l

misstänkta fall av yrkesskada,

-
journaler och
kort över behandling med joniserande strålar bör bevaras minst 60 år,

-
vissa områden
och sjukhus undantas från gallring. Del gäller Malmö och Göteborg, Uppsala län
och Västerbollens län saml Karolinska sjukhuset, Serafimerlasarellel och vissa
kliniker vid Lunds lasarett,

-
röntgenfilm bör
gallras efter 10 år om den ej bedöms behövas sparas längre fid,

-
därutöver
gäller gallringsfrister på mellan 5 och 10 år för eleclrocardio-gram,
eleclroencephalogram, ljudupptagningar, material vid enheter för klinisk
patologi, sjukhuskuratorers anteckningar samt sjukgymnasters patient- kort.

-
för samhällets
medicinska arkiv i den öppna vården utanför sjukhus gäller likartade
gallringsbeslämmelser med en lidsfrist som i allmänhet varierar mellan 5 och 20
år. Della gäller också dispensärorganisafionen och folktandvården.

Gallringsråden
har utsatts för stark kritik från framför allt företrädare för den medicinska
forskningen och arbelsmiljöforskningen saml från den kliniska sjukvården och
för arbelarskyddsinlressen. Ell flertal myndigheter och intresseorganisationer
har begärt alt de utfärdade råden skulle omprövas. (Stockholms stadsarkiv,
forskningsrådsnämnden, LO, Sveriges läkarförbund, arbelarskyddsstyrelsen,
arbelarskyddsfonden, statens strålskyddsinsfitut och miljödatanämnden).

Vad man
främst kritiserar är att de flesta journaler skall kunna gallras efter 20 år. I
viss utsträckning ifrågasätter man gallring över huvud laget. Kritiken går i
stort ut på all möjlighelerna lill adekvat vård och behandling av enskilda
patienter försämras, alt forskning kring hälsorisker och arbetarskyddsfrägor
försvåras, alt rättssäkerheten riskerar all urholkas, bl.a. genom all den
enskildes möjligheter all få ersättning för arbetsskador försämras, saml alt
man med nuvarande och kommande lekniska hjälpmedel kommer all kunna nedbringa
arkivslorleken.

Den
medicinska forskningen anses slå inför ell grundläggande vetenskapligt
systemskifte, som medför att de utfärdade råden är inadekvata ur
forskningssynpunkt, trots atl de prövats och i huvudsak accepterats av en
samlad medicinsk och odontologisk expertis. Den medicinska dokumenla-fionen var
fram till millen av 1970-talet en rent medicinsk angelägenhet. Under 1970-lalel
har forskningens tyngdpunkt kommit atl förskjutas mot en mer patientcenlrerad
forskning där behandlingens faktiska resultat utvärderas i allt slörre
utsträckning. Inom vården har nya verksamhetsområden vuxit fram och fått en
ökande samhällsbelydelse såsom yrkesmedicin, socialmedicin, förelagshälsovård
och epidemiologi. Miljörisker och biverkningar har uppmärksammats alltmer och
statsmakterna har gjort betydande satsningar för atl kartlägga miljörisker både
i och utanför arbelel. Den kliniska forskningen har fått en allt starkare
ställning inte minst som en kontroll av vårdåtgärdernas långsikliga effekter.
Förebyggande åtgärder har blivit alltmer aktuella. Hereditetsbegreppet har
fåll ökande betydelse inom bl.a. psykiatrin och efterfrågan på äldre journaler
har ökal. De anvisade lypom-rådena anses läcka forskningens behov endast fill
viss del. Många viktiga undersökningar gäller så små riskgrupper all hela
landets populafion måsle utgöra underlag. Den stora omflyttningen ger vidare
bortfall i många undersökningar. De utfärdade råden anses därför inte kunna
tillämpas i sin nuvarande utformning. Man har menat atl journalmaterialel
behövs för såväl

s. 62 Kontrollera mot PDF

DelIIS:l
Skr. 1980/81:103 62

sjukvården som forskningen under en betydligt längre
fidsperiod än vad som förutsätts i de utfärdade råden. Även ur
arbelsskadesynpunkl har en längre bevarandetid ansetts nödvändig.

Sjukvårdshuvudmännen har t.v. avvaktat med atl falla
beslut om gallring av de medicinska arkiven.

Jag vill i del här sammanhanget erinra om atl regeringen i
prop. 1978/79:220 om samhällets tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen
m.fl. föreslagit atl socialstyrelsen på ansökan av patient får förordna all
journal som förvaras inom hälso- och sjukvården skall helt eller delvis
förstöras. Förulsältningarna härför är dels alt godtagbara skäl föreligger för
ansökan och dels atl handlingen uppenbarligen inte behövs för pafienlens vård
eller behandling eller att del inle föreligger allmänna skäl för atl journalen
skall bevaras. Enligl riksdagens beslut skall bestämmelser av denna innebörd
träda i kraft den 1 juli 1980.

Vid årsskiftet 1978/79 beslutade Spri på grundval av en
förelagen utredning alt anta råd om mikrofilmarkivering av patientjournaler.
Ulredningen visar - förutom all del finns mikrofilmmetoder som uppfyller
uppställda krav på beständighet m.m. - atl bevarande av informationen i form av
mikrofilm innebär avsevärda ekonomiska vinster för huvudmännen jämfört med
konventionellt bevarande, framför allt vid längre bevarandelider. Enligl de
utförda beräkningarna skulle mikrofilmbevarande vid ett normalstort
centrallasarett ge vinster/år i storleksordning

-
120 000 kr. vid
20-årig förvaring

-
350 000 kr. vid
30-årig förvaring

-
550 000 kr. vid
40-årig förvaring

-
820 000 kr. vid
50-årig förvaring.

Spri:s utredning och råd lill huvudmännen angående
mikrofilmbevarande synes ha förändrat de ekonomiska förutsättningarna för längre
bevarandelider.

Tillväxten av de medicinska arkiven beräknas f.n. lill 3
hyllmil årligen, varav klinikjournalerna ulgör 1,5 hyllmil. Ett bevarande av
den medicinska informationen på mikrofilm har bedömts kunna ge utrymmesvinsler
upp lill 95 %. Mikrofilmning av samtliga befinlliga sjukjournaler har dock
bedömts som orealistisk. Som exempel kan nämnas all det f.n. inom den slutna
vården i Stockholms läns landstingskommun förvaras 2 hyllmil journaler. Mikrofilmning
av dessa skulle ta flera hundra manår i anspråk. Mikrofilmningen måste därför
kombineras med andra åtgärder såsom rensning och gallring.

Den grundjournal som Spri har utarbetat används f.n. i
varierande omfallning upp fill 70 % inom hälso- och sjukvården. Användningen av
denna journaltyp utvärderas f.n. och förväntas kunna ge en klarare bild av den
faktiska arkivulvecklingen i landet. Grundjournalen bör kunna ligga till grund
för en noggrann analys av framställning och hantering av journaler.

Här redovisade förhållanden kan enligl min mening förändra
framför allt de ekonomiska förutsättningarna för all bevara journalmaterialel.
Såväl hälso- och sjukvården som olika sektorer inom forskningen anses vidare
behöva tillgång till journalmaterialel under betydligt längre fidsperioder än
vad de allmänna råden förutsätter. Längre bevarandetider synes också angelägna
ur arbetsskadesynpunkt.

Jag föreslår därför att en särskild utredare tillkallas
med uppdrag att -utifrån de förutsättningar som numera föreligger - söka finna
praktiska

s. 63 Kontrollera mot PDF

63 Kommittéer: Socialdepartementet Del II S:2

lösningar
på hur frågan om förvaring av de medicinska arkiven skall lösas och därvid
också beräkna de ekonomiska konsekvenserna av olika bevarandenivåer och
-former.

Utredaren
bör överväga de synpunkler, som har framkommit sedan de allmänna råden
utfärdades samt i sitt arbele samråda med berörda myndigheter och
organisationer. Kontakt bör därvid las med värnpliktsverkel belräffande
journaler från inskrivningsärenden.

Chefen
för socialdepartementet har fidigare denna dag föreslagit all en särskild
utredare skall fillkallas för all undersöka behovel av undanlag från föreslagna
regler om gallring av socialtjänstens personregister. Samråd bör ske med denna
utredning.

Regeringen
uppdrog den 15 mars 1979 ål riksarkivet atl undersöka formerna för en ökad
samordning av bevarande av arkiv inom den offentliga sektorn i avsikt atl skapa
rationaliseringsvinster och elt säkrare underlag för grundläggande forskning.
Vid ställningstagande lill frågan om lämplig organisafionsform för långsiktigt
bevarande av journalmalerial m.m. bör utredaren beakta riksarkivels utredning.
Utredaren bör vidare överväga om det kan föreligga skäl alt i övrigt ändra
eller komplettera bestämmelserna om hur de medicinska arkiven skall bevaras.

Utredningen
bör bedrivas skyndsamt.

Med
hänvisning fill vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen bemyndigar
mig

atl
tillkalla en särskild utredare för all göra en översyn av gällande råd i fråga
om gallring i vissa medicinska arkiv m.m.,

alt
besluta om sakkunniga och experter, sekreterare och annal biträde åt utredaren.

Vidare
hemställer jag att regeringen beslutar atl kostnaderna skall belasta femte
huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan.
(Socialdepartementet)

2.
Gallring av socialtjänstens personregister

Dir
1980:7

Beslut
vid regeringssammanträde 1980-01-31

Departementschefen, stalsrådel Söder, anför. Dokumentationen inom
socialvården

En
dokumentation rörande socialvårdens klienter finns i olika register och i
personakter. Bland registren finns både sådana som förs med hjälp av automatisk
dalabehandling (ADB) och sådana som förs manuellt. Vanliga bland ADB-regislren
är de som förs enligl det kommunala sociala informa-fionssystemel (KOSIS) som
administreras av Svenska kommunförbundets dotterbolag Kommun-Dala AB. I
KOSIS-regislren finns del personuppgifter om klienterna och uppgifter om
vidtagna åtgärder. En närmare redogörelse för della har lämnats i
socialutredningens slutbetänkande (SOU

s. 64 Kontrollera mot PDF

Del II 8:2 Skr. 1980/81:103 64

1977:40) Socialtjänst och socialförsäkringstillägg. Det
förekommer även andra typer av ADB-register, främst sådana som endast
innehåller anteckning om företagna ekonomiska åtgärder rörande klienterna.
Enligl dalalagen (1973:289) krävs del tillstånd av datainspektionen för atl
föra personregister med hjälp av ADB. Datainspektionen kan med slöd av
datalagen meddela föreskrifter som begränsar möjligheterna atl i
personregistret la in integrilelskänsliga uppgifter.

Framför allt finns det emellertid en dokumentation om
socialvårdens klienter samlad i personakler. Till personaklerna finns elt
sökregister som är upplagt efter namn eller personnummer. Personakterna och det
sökregister som hör dit bildar härigenom även de ett personregister.

Dokumenlalionsfrågorna behandlas i propositionen
(1979/80:1) om socialtjänsten, som riksdagen väntas la ställning lill under
det pågående riksmötet. I syfte att stärka de enskilda klienternas integritet
och förtroende för socialtjänsten föreslås alt vissa regler om innehållet i
socialtjänstens personregister skall tas in i den föreslagna socialtjänstlagen.
Reglerna överensstämmer i huvudsak med vad socialutredningen hade förordat. De
innebär att själva registren, med vissa angivna undanlag, endasi skall få
innehålla sådana uppgifter som normalt är offenthga hos andra myndigheter.
Beträffande övrig dokumentation, som finns i personaklerna, föreligger del
enligt propositionen ell behov av all socialslyrelsen utfärdar allmänna råd
efter samråd med Svenska kommunförbundel.

Gallring av arkiv och register

Kommunerna bestämmer själva om vården av sina arkiv.
Kommunallagen föreskriver all dessa skall vårdas och förtecknas. Föreskrifter
om delta och om arkivvården i övrigt i kommunen meddelas av kommunfullmäktige.
Det finns inte några generella gallringsföreskrifler för de kommunala arkiven.
På regeringens uppdrag har riksarkivet efter samråd med Svenska kommunförbundet
utfärdat råd och anvisningar om gallring av socialnämndernas arkiv.
Personakterna omfattas dock inle av dessa råd och anvisningar.

Endast i.undantagsfall har det skett en viss gallring i
personakterna. Som regel arkiveras dessa ulan gallring.

I syfte
all stärka integritetsskyddel för de enskilda klienterna och öka deras
förtroende för socialtjänsten lämnade socialulredningen i sill slutbetänkande
ett tämhgen långtgående förslag till obligatorisk gallring av socialnämndernas
personregister. Ulredningen föreslog bl.a. en generell gallringsfrisl på tre år
belräffande personaklerna. Gallringsförslagel fick ell blandat mottagande av
remissinstanserna. Flerlalel remissinsianser tillstyrkte visserligen förslagel
om gallring. Men många remissinsianser framhöll särskilt de negativa effekter
som gallringen kunde få för den framlida forskningen.

I propositionen om socialtjänsten framhöll min företrädare
bl.a. följande. "För alt socialtjänsten skall kunna ge människorna en
effektiv hjälp är det nödvändigl alt klienterna med förtroende kan lämna
uppgifter fill socialtjänsten om sig själva och sina anhöriga. Socialtjänsten
skall i princip vila på frivillighetens grund. En förutsättning för
verksamheten blir då att människorna frivilligt söker upp socialbyråerna. Som
socialutredningen har pekat på är det emellertid så att många avhåller sig från
delta av rädsla för att personliga uppgifter om dem då kommer all bevaras för
framliden. Från allmänna inlegriielssynpunkler framstår del även i princip som
olämpligt att ömtåliga personliga uppgifter om enskilda människor sparas för
längre fid än

s. 65 Kontrollera mot PDF

65 Kommittéer: Socialdepartementet Del II 8:2

de behövs för det ändamål för vilket de har samlats in.
Vid sidan av dessa integritelsskäl måsle också beaktas all det av
arkivekonomiska skäl förr eller senare måste bli nödvändigt all i någon form
gallra socialnämndernas personregister. Enligt min mening finns det således
myckel starka skäl för alt gallra de personregister som förs inom
socialtjänsten. Jag anser därför atl det i den nya lagsfiftningen bör las in en
bestämmelse om gallringsplikt för socialnämndernas personregister i huvudsak i
enlighet med vad socialulredningen har föreslagil".

1 förslaget fill socialtjänstlag har del lagils in
tvingande bestämmelser om gallring av socialnämndernas personregister.
Förslaget bygger på socialulredningens förslag, men gallringsfrislen är
förlängd från tre fill fem år. Tiden skall räknas från dagen för den sista
anteckningen i akten. När ansvaret för socialtjänsten har gått över lill en
annan socialnämnd, skall liden för gallringsplikten räknas från den sista
anteckningen i akten hos den nämnden. Förslaget förutsätter all undanlag skall
göras från gallringspliklen främsl för atl säkra forskningens behov av
primärdala och för att garantera elt fillförlitligt underlag för utredningar i
ärenden om barn- och ungdomsvård. Handlingar som rör fastställande av
faderskap och underhåll skall också undantas.

Utredning om undantag från gallringsplikten

I proposifionen om socialtjänsten har min företrädare
anmält att han ämnade begära bemyndigande atl få tillkalla en utredare jämte
experter för alt bl.a. undersöka vilka undantag från gallringen som behövdes.

Ikraftträdandet av gallringsbestämmelserna har i förslaget
till socialtjänstlag uppskjutils fem år i avvaktan på att behoven av
undantagsbestämmelser uireds.

Mol bakgrund av det anförda föreslår jag alt en särskild
utredare tillkallas för atl bl.a. klarlägga vilka undanlag som bör göras från
den föreslagna gallringspliklen. Utredningsarbetet bör bedrivas med de i
socialtjänstlagen föreslagna gallringsbestämmelserna som utgångspunkt.

En av huvuduppgifterna för utredaren blir att klarlägga
vilka undantag som behövs från den generella gallringsplikten för att i rimlig
utsträckning tillgodose den sociala forskningens framlida behov av
primärmalerial. Utredaren bör redovisa de olika urvalskriterier som är lämpliga
för all uppnå detta och lägga fram förslag till bestämmelser om undantag från
gallringsplikten.

Utredaren bör överväga de många värdefulla synpunkter i
gallringsfrågan som har framförts under remissbehandlingen av
socialulredningens betänkande. Vidare bör utredaren ta del av resultaten från
del arbete som nu bedrivs på initiativ av forskningsrådsnämnden i syfte all
klarlägga forskningens framlida behov av primärdala.

Flera av remissinstanserna har kritiserat
socialutredningens gallringsförslag därför atl de har ansett
gallringsfristerna alltför korla med hänsyn lill kravet på tillförlifiigt
utredningsmaterial i barnavårdsärenden. En andra huvuduppgift för utredaren
blir därför atl föreslå regler som hindrar all den föreslagna gallringen leder
lill att rättssäkerheten inom barn- och ungdomsvården äventyras. Framför allt
när det gäller ärenden i vilka del har varit aktuellt all ingripa mot en
olämplig vårdare finns del elt behov all spara gjorda utredningar för en längre
tid. En utgångspunkt för utredningsarbetet bör vara atl undantag från
gallringen skall göras enligt kriterier som är

5 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 103

s. 66 Kontrollera mot PDF

Del II 8:2 8kr. 1980/81:103 66

fastställda på förhand. En skönsmässig prövning bör i
största möjliga utsträckning undvikas för all inte undanlagsbestämmelserna
skall skapa misstro mol socialtjänsten hos klienterna. Del är angelägel all
söka förebygga all de som berörs av undantagsbestämmelserna känner sig utpekade
som avvikande.

Under remissbehandlingen har del även kommit fram en viss
kritik i mindre frågor som bör ge anledning lill närmare utredning.
Socialnämndens protokoll omfattas inte av den föreslagna gallringen. Man har
under remissbehandlingen bl.a. pekat på all del är möjligt att kringgå
gallringsbe-slämmelserna genom all la in ulredningar som bilagor fill
protokollen. En annan fråga som kan behöva studeras närmare är om
gallringsfrislen skall kunna förlängas också med hjälp av i sammanhanget
betydelselösa anteckningar i akten. Vidare bör uppmärksammas vad som under
remissbehandlingen har anförts i fråga om behovel av närmare föreskrifter om
anteckning av fortvarande förhållanden, som en utgångspunkt för beräkningen av
frister för gallringen av ell register. Under utredningsarbetet bör även
övervägas om det krävs särskilda föreskrifter ur gallringssynpunkl i samband
med all ell ärende flyttas från en nämnd lill en annan.

Utredaren bör särskilt överväga om de undantag från
gallringspliklen som föreslås kommer att kräva nya eller ändrade
dokumentationsrutiner hos socialnämnderna. Frågor beträffande handlingar som
upprättas i institutioner vilka drivs av landstingskommunerna kan behöva
studeras närmare i detla sammanhang. Delsamma gäller andra handlingar som förs
eller förvaras i annan social verksamhet som bedrivs av landstingskommunerna.

Socialtjänstlagens gallringsbeslämmelser kan behöva
kompletteras med vissa verkställighetsföreskrifter. Utredaren bör överväga om
del finns behov av föreskrifter och om så är fallet lägga fram förslag lill
sådana.

Om det under utredningsarbetet kommer fram behov av
undantag från gallringspliklen i andra avseenden än dem som har berörts nu, bör
utredaren redovisa delta och lägga fram de förslag som behövs.

Utredaren bör belysa de ekonomiska konsekvenserna av de
förslag som läggs fram.

Statsrådet Holm kommer senare denna dag atl föreslå alt en
utredare jämte experter skall tillkallas för all pröva frågor om gallring av
medicinska arkiv m.m. Samråd bör ske med denna utredning.

Utredningsuppdraget bör ulföras i nära samarbete med riksarkivet,
socialslyrelsen och Svenska kommunförbundel. Samråd bör vidare ske med
statistiska centralbyrån i de delar utredningsarbetet berör primärmalerialels
användning för framtida statistisk bearbetning och med datainspektionen i
frågor som rör gallring av ADB-register.

Utredningsarbetet bör bedrivas i en sådan takt alt förslag
kan läggas fram inom två år.

Hemställan

Med hänvisning lill vad jag har anfört nu hemställer jag
atl regeringen bemyndigar mig

att tillkalla en särskild utredare för att undersöka
behovet av undantag från föreslagna regler om gallring av socialtjänstens
personregister,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat
biträde ål utredaren.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67 Kommittéer: Socialdepartementet Del II 8:3

Vidare
hemställer jag alt regeringen föreskriver all kostnaderna för utredningen skall
belasta femte huvudtitelns kommilléanslag.

Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan.
(Socialdepartementet)

3.
Tilläggsdirektiv till omsorgskommittén (S 1977:12) beträffande barn till
begåvningshandikappade

Dir
1980:8

Beslut
vid regeringssammanträde 1980-02-07

Statsrådet
Holm anför.

Omsorgskommittén
(S 1977:12) har i uppdrag alt göra en översyn av lagen (1967:940) angående
omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda (omsorgslagen). Efter en inledande
kartläggning av omsorgernas omfattning och utformning skall omsorgskommitlén
enligt sina direktiv (Dir 1977:89) bl.a. göra en analys av omsorgernas kvalitet
och av skillnaden i standard olika områden emellan.

En
fråga som på senare tid har uppmärksammats mycket är de svåra och känsliga
förhållanden som kan uppkomma när begåvningshandikappade människor får barn.
Jag anser det angeläget atl omsorgskommitlén belyser situafionen för föräldrar
och deras barn. Kommittén bör också bedöma hur samhället tillgodoser de
särskilda behov av trygghet för barnen och slöd fill föräldrarna som kan
föreligga i dessa fall.

Som
har framhållits i direktiven lill omsorgskommitlén är målet för samhällets
insatser alt integrera handikappade i samhällsgemenskapen och ge dem samma
livsvillkor som andra. Enligt min meing måste man ulan alt göra avkall på delta
mål kräva atl behovet av trygghet och omvårdnad hos barn till
begåvningshandikappade blir tillgodosett.

Jag
hemställer att regeringen uppdrar ål omsorgskommitlén all särskilt överväga
situationen för begåvningshandikappade föräldrar och deras barn.

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan.
(Socialdepartementet)

s. 68 Kontrollera mot PDF

Del II 8:4 Skr. 1980/81:103 68

4. Utvärdering av abortlagstiftningen m.m.

Dir 1980:16

Beslut vid
regeringssammanträde 1980-02-21

Statsrådet Holm anför.

Abortlagens tillkomst

Abortlagen (1974:595, ändrad 1975:747) trädde i kraft den
1 januari 1975. Samtidigt upphörde brottsbalkens bestämmelser om
fosterfördrivning och 1938 års lag om avbrytande av havandeskap alt gälla. Den
äldre lagsfiftningen innebar att abort i princip var förbjuden men all
havandeskap fick avbrytas om någon av de abortindikationer som uppställdes i lagen
var uppfylld. Prövningen huruvida förutsättning för abort förelåg skedde
antingen av två läkare (tvåläkarintyg) eller av socialstyrelsen. Till grund för
den nya lagstiftningen låg prop. 1974:70 med förslag till ny aborflag m.m.
Propositionen jämte motioner i ämnet behandlades av socialutskottet i
belänkande SOU 1974:21, vilket godkändes av riksdagen (rskr 268).
Utgångspunkten för den föreslagna lagstiftningen var principen om kvinnans rätt
alt inom vissa gränser själv bestämma om en graviditet skall avbrytas eller ej.
Frågan var föremål för ingående behandling i utskottet, som också utgick ifrån
principen om kvinnans självbestämmanderätt. Utskottet var av den meningen all
kvinnan som regel hade bällre möjligheter än en läkare eller särskild nämnd all
bedöma de omständigheter som påverkar frågan om en graviditet skall fullföljas
eller ej. Den förändrade synen på kvinnan och hennes roll i samhället söm
redovisades i propositionen gav enligt utskottet yllerligare slöd för denna
uppfattning. Utskottet betonade alt förutsättning för denna uppfattning var alt
samhället pä elt effektivt sätt kunde erbjuda kvinnan all hjälp och allt slöd
som hon kunde behöva för all fatta beslut i abortfrågan. Utskottet betonade
också atl dess överväganden grundade sig på den höga anlikonceptionella
standarden i Sverige och på förutsättningen att särskilda åtgärder sattes in
för att yllerligare förbättra möjligheterna alt få preventivmedel och atl
sprida kunskap om deras användning. Abort fick endasi bli en nödlösning och
inle etl alternativ till anlikonceplionsmetoder. I betänkandet underslröks
vidare atl ställningstagandet lill principen om kvinnans självbestämmande inle
fick tolkas så alt ulskollel förordade en lösning som innebar en ovillkorlig
rätt för kvinnan att få abort utförd när hon begärde del. Tillbörlig hänsyn
måsle givelvis tas fill atl varje aborfingrepp var förenat med mer eller mindre
allvarliga risker för kvinnan och till att fostret under graviditeten
successivt utvecklades till en livsduglig varelse, vars rätt lill liv måsle
respekteras.

Lagens innebörd

Abortlagen innebär att frågan om abort före utgången av
12:e havandeskapsveckan avgörs av kvinnan själv. Hon får vägras abort endast
om åtgärden skulle innebära allvarlig fara för hennes liv eller hälsa. Denna
förutsättning prövas av en läkare. För abort efter den 12:e men före utgången
av 18:e veckan fordras som regel - utöver vad som gäller vid fidigare abort-att
del företas en särskild kuralorsulredning. Om kvinnan inte medges abort, är
läkaren skyldig alt omedelbart hänskjula frågan till socialslyrelsen för

s. 69 Kontrollera mot PDF

69 Kommittéer: Socialdepartementet Del II 8:4

förnyad
prövning. Efter 18:e havandeskapsveckan får abort företas endast i
undanlagsfall. För abort krävs då socialstyrelsens tillstånd, som får lämnas
endasi om del föreligger synnerliga skäl för åtgärden. Kan det antas alt
fostret är livsdugligt, får tillstånd lämnas endast om havandeskapet på grund
av sjukdom eller kroppsfel hos kvinnan medför allvarlig fara för hennes liv
eller hälsa. Socialstyrelsens beslut i abortärenden kan inte överklagas. Abort
skall företas på sjukhus eller annan godkänd sjukvårdsinrättning.

Sjukvårdspersonalens
skyldighet all medverka vid abort regleras inle i aborfiagen eller i annan
författning. I socialstyrelsens cirkulär med fillämp-ningsanvisningar till
aborfiagen (MF 1974:100 med ändringar SOSFS M 1976:14) förutsätter styrelsen,
atl den som under åberopande av efisk eller religiös uppfattning önskar erhålla
befrielse från skyldigheten atl medverka vid abort skall slippa detla och atl
verksamheten måsle organiseras så alt sådan personal inle behöver tas i
anspråk. Styrelsen erinrar om all della inle får innebära befrielse från att
medverka vid abort när situafionen är sådan att fara föreligger för moderns liv
eller hälsa.

Vid sidan av abortlagen
finns i åtskilliga författningar regler som tillkommit i syfte all förebygga
aborter. Här skall nämnas lagen om ersällning för viss födelsekontrollerande
verksamhet (1974:525), varigenom läkarbesök och besök hos bl.a. barnmorska är
kostnadsfria om de görs i födelsekontrollerande syfte. Vidare medger
förordningen (1954:579) angående kostnadsfria och prisnedsatta läkemedel
numera prisnedsättning även av p-piller som förskrivs enbart i
födelsekontrollerande syfte.

I
samband med abortlagen tillförsäkrades vidare socialstyrelsens nämnd för
hälsoupplysning h-nämnden- ett anslag under 5 år för abortförebyggande
information.

Riksdagens
beslut om utvärdering av abortlagen

Riksdagen
har vid flera fillfällen behandlat motioner med yrkanden om en översyn eller
utvärdering av abortlagen. Under 1979/80 års riksmöte har riksdagen behandlat
ett flertal motioner i ämnet.

I motion 1978/79:365 av
Allan Åkerlind och Tore Nilsson yrkades atl en utredning tillsätts för att
snabbt arbeta fram förslag lill ny aborfiagstifining som tar hänsyn fill
barnens rätt fill liv.

Sven
Johansson m.fl. begärde i motion 1978/79:1265

1. att
riksdagen begär en utvärdering av abortlagen i enlighet med vad som

anförs i motionen,

2. att
riksdagen begär införande av lagfäst rätt för sjukvårdspersonal som

av etiska eller religiösa skäl finner det oacceptabelt alt medverka vid

abortingrepp, att avstå från medverkan vid sådana ingrepp.

I
mofion 1978/79:1824 yrkade Linnea Hörlén och Kersti Swartz

1. alt riksdagen begär en utvärdering av lagens
verkningar,

2. atl riksdagen begär åtgärder med en intensifierad
information om de stödåtgärder samhället erbjuder abortsökande.

Vidare
efterlyste Ingegerd Troedsson m.fl. i motion 1978/79:1846 en utvärdering av
abortlagen.

Socialulskoltet
slog i sitt betänkande med anledning av dessa motioner (SoU 1979/80:10) fast
all aborfiagen innebär én klar förbättring i förhållande fill tidigare
lagstiftning av det lagfästa skyddet för livsdugliga foster genom att den tid,
från vilken abort får ske endasi i undantagsfall, har sänkts från utgången av
20:e till utgången av 18:e havandeskapsveckan. .Utskottet

s. 70 Kontrollera mot PDF

Del
II 8:4 Skr. 1980/81:103 70

anförde
all i motsats lill vad som gällde före abortlagens tillkomst skall i princip
alla aborter efter utgången av 18:e havandeskapsveckan prövas av
socialstyrelsen. En uttrycklig bestämmelse finns vidare inlagen i lagen om all
tillstånd till abort inte får lämnas om det kan antas alt fostret är
livsdugligt. Undantag från denna regel får endasi göras då en fortsatt
graviditet skulle medföra allvarlig fara för kvinnans Hv eller hälsa. Mol denna
bakgrund ansåg utskottet alt det inte fanns skäl att göra en omprövning av
bestämmelserna i abortlagen om förutsättningarna för sena aborter och avstyrkte
bifall till motionen 1978/79:365.

I
frågan om abortlagstiftningen skall ha som utgångspunkt kvinnans egen
bestämmanderätt eller bygga på någon annan princip, ansåg utskottet alt varken
den förändring som skett ifråga om antalet legala aborter eller någon annan
omständighet motiverade en omprövning av denna huvudprincip. Även om utskottet
således inle var berett alt förorda en omprövning av lagens huvudprinciper
fanns enligl utskottet skäl som talade för alt en utvärdering av lagen kom till
stånd. Flera av motionerna innehöll yrkanden om en utvärdering av lagen och
angav en rad frågeställningar som borde belysas. Utskottet konstaterade i
sammanhanget att inte minst del förhållandet att lagen bygger på en helt annan
princip än fidigare lagsfiftning på området utgjorde motiv för all göra en
utvärdering av lagens fillämpning och effekterna av denna. Även andra faktorer
I.ex. regionala skillnader i fråga om aborlfrekvens och förekomst av
aborlrådgivning utgjorde motiv för en utvärdering av lagen. Utskottet förordade
därför alt en utvärdering kom till stånd i enlighet med vad som anförts i
mofionerna 1978/79:1265, yrkande 1, 1978/79:1825 yrkande 1 och 1978/79:1846.

1
fråga om yrkandet i mofionen 1978/79:1265, yrkande 2, om lagreglering av
sjukvårdspersonalens skyldighet atl medverka vid abort konstaterade utskottet
att yrkanden härom vid flera tillfällen avstyrkts av riksdagen. Med hänvisning
till vad fidigare anförts i frågan avstyrkte utskottet även denna gång bifall
fill motionen. Utskottet förklarade sig dock - liksom tidigare -berett alt på
nytt pröva frågan om någon av sjukvårdshuvudmännen sökte tvinga personal med
religiösa eller etiska betänkligheter alt medverka vid abort i strid med
socialstyrelsens anvisningar i ämnet.

Beträffande
yrkande 2 i mofion 1978/79:1824 rörande informafion om stödåtgärder för
abortsökande konstaterade utskottet i sitt belänkande alt en utvärdering av
abortlagen inle fick hindra alt preventivmedelsrådgivningen och andra
aborlförebyggande ålgärder byggdes ul av huvudmännen. Mot den bakgrunden och
med beaktande av den föreslagna utvärderingen av lagen ansåg utskottet all
yrkandet inle påkallade någon riksdagens åtgärd och avstyrkte mofionen i denna
del.

Riksdagen
godkände fill alla delar vad utskottet hemställt.

Abortutveckling
och abortförebyggande åtgärder

A
b ortutvecklingen

Antalet
legala aborter uppgick år 1974 lill 30.636. Under del första året abortlagen
gällde steg aborterna lill 32.526. Därefter har antalet aborter minskal fram
lill år 1978 då de uppgick lill 31.918. Abortfrekvensen har sedan länge visat
regionala variationer. Förändringar i olika delar av landel under senare år kan
i viss utsträckning sältas i samband med utbyggnaden av

s. 71 Kontrollera mot PDF

71 Kommittéer: Socialdepartementet Del II 8:4

prevenlivmedelsrådgivning
och upplysning i samlevnadsfrågor.

Under
år 1979 har aborttalen åter ökat - antalet aborter under året beräknas uppgå
till ca 34.000. Ökningen är störst i vissa storstadsområden och hänför sig
huvudsakligen till kvinnor, som är 30 år eller äldre. Aborterna bland
tonåringar, som alltsedan år 1975 minskat, har även under år 1979 sjunkit i
hela landet.

Medan
aborttalen således legal på en relafivt konstant nivå har födelsetalen minskat
sedan mitten av 1970-talel från ca 110.000 födda barn årligen fill 93.000 under
år 1978. Under år 1978 avbröts i genomsnitt var 4:e graviditet genom abort.
Under år 1979 har antalet födda barn ökat något. De analyser som har gjorts
talar för att det även fortsättningsvis kan komma alt ske en viss återhämtning
beträffande födelsetalen. I detla sammanhang kan nämnas all statistiska centralbyrån
på socialdepartementets uppdrag utför en karlläggning av orsakerna till del
minskande barnantalet. En delrapport - Barn, behov eller börda - har avlämnats.
Vidare pågår vid sociologiska insfitutionen vid Uppsala universitet en
intervjuundersökning för atl utröna inställningen dels till barnafödande och
orsakerna fill de attityder som förekommer, dels lill olika preventivmedel.

Sedan
abortlagen trädde i krafl har det skett en förskjutning mol fidigare aborter
och enklare utrednings- och operationsförfarande. 90 % av samtliga aborter
ulförs numera före utgången av 12:e havandeskapsveckan och 85 % av samfiiga
aborter ulförs polikliniskl.

Rådgivning
om preventivmedel

I
samband med atl abortlagen antogs, beslutade riksdagen också om ökade insatser
i fråga om prevenfivmedelsrådgivning och andra förebyggande ålgärder. Della
skedde mot bakgrund av ställningstagandet atl abort borde betraktas som en
nödfallsutväg och atl födelsekontrollen borde ske med hjälp av preventiva
åtgärder. Enhgt riksdagens beslut ligger huvudansvaret för
preventivmedelsrådgivningen på sjukvårdshuvudmännen. Dessa har fått rätt till
ersättning från den allmänna försäkringen för rådgivning och informafion.
Motsvarande ersättning utgår lill organisationer som bedriver rådgivning med socialstyrelsens
tillstånd samt till privatpraktiserande läkare. Sjukvårdshuvudmännens
prevenfivmedelsrådgivning har vidare byggts ut väsentligt och ligger numera på
en relativt jämn nivå i landet. I genomsnitt ligger rådgivningen f.n. på 300
besök/år/ 1.000 fertila kvinnor.

Del
cirkulär med anvisningar till abortlagen som socialstyrelsen utfärdade år 1974
innehåller anvisningar rörande preventivmedelsrådgivningen, i.ex.
organisationen av rådgivningen, vilka personalgrupper som kan medverka däri,
omfattningen av verksamheten och informafionen.

Särskilda
kurser för läkare och barnmorskor i preventivmedelsrådgivning bekostas genom
medel söm anvisas under anslaget för efterutbildning av viss sjukvårdspersonal
i statsbudgeten. Sedan år 1973 har barnmorskor härigenom utbildats för att
självständigt bedriva preventivmedelsrådgivning. Sedan år 1978 har barnmorskor
med sådan utbildning rätt alt förskriva p-piller och numera sköts mer än
hälften av rådgivningsverksamheten av barnmorskor.

Vidare
kan nämnas alt socialslyrelsen föreslagit sjukvårdshuvudmännen att utbildning
anordnas för vissa yrkesgrupper som ofta möter frågor om födelsekontroll i sin
verksamhet.

s. 72 Kontrollera mot PDF

Del II 8:4 Skr.
1980/81:103 72

Abortförebyggande
information och upplysning

Enligt
riksdagens beslut fick socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning, h-nämnden,
anslag under en 5-årsperiod för all bedriva abortförebyggande informafion.
Därigenom möjliggjordes en brett upplagd upplysningsverksamhet om bl.a. sex-
och samlevnadsfrågor enligt etl långsikfigl handlingsprogram. Med slöd av
slalliga medel har vidare en omfattande aborlförebyggande information
förekommit genom kvinno- och ungdomsorganisationerna, däribland flera
invandrarorganisationer.

Upplysningsverksamhet
i sex- och samlevnadsfrågor bedrivs även av riksförbundet för sexuell
upplysning. Viss sådan information förekommer också i skolorna och inom
skolhälsovården.

I
h-nämndens upplysningsarbete har ingått en försöksverksamhet på Golland i sex-
och samlevnad åren 1973-1976. Satsningarna på Gotland har lett lill alt antalet
rådgivningsbesök där sedan år 1976 varit dubbelt så stort som antalet i
genomsnitt för landet i övrigt. Under åren 1976 och 1977 har aborlfrekvensen på
Golland sjunkit kraftigt. Denna utveckling har fortsall och under år 1979 var Gotland
del enda område där antalet aborter minskal inom samfiiga åldersgrupper.
Samtidigt har antalet graviditeler bland yngre tonåringar minskal. Under år
1977 ökade födelsetalen på Gofiand dessulom med 10 %.

I
detla sammanhang bör även nämnas atl socialstyrelsens mödra- och
barnahälsovårdsutredning i sill förslag till principprogram föreslår all huvudansvaret
för såväl nämnda upplysnings- och informationsverksamhet som
preventivmedelsrådgivningen skall ligga på primärvårdens och mödrahälsovårdens
personal. Utredningens förslag har mottagits positivt av sjukvårdhuvudmännen.

Överväganden

Som
framgår av vad jag nu har anfört har riksdagen godkänt socialutskottets
förslag om en utvärdering av abortlagen. I Hkhet med utskottet anser jag -
framför allt med hänsyn till den tid som nu har förflutit sedan abortlagen
trädde i krafl och till del angelägna i alt försöka minska abortfrekvensen i
landel - atl skäl föreligger alt utvärdera lagen. Jag föreslår därför all en
kommitté tillsätts för denna uppgift. Jag delar även utskottets uppfattning om
avgränsningen av utvärderingen. Kommittén bör ulgå från den huvudprincip som
lagen bygger på, nämligen kvinnans rätt alt inom vissa gränser själv bestämma
om hon vill fullfölja en graviditet eller ej. Vidare bör de tidsfrister som
reglerar abortförfarandel gälla även i fortsättningen.

När
det gäller frågan om att lagreglera sjukvårdspersonalens skyldighet all
medverka vid abort erinrar jag om att socialutskottet vid flera fillfällen
förklarat sig berett all på nytt pröva frågan om sådan lagreglering om någon
sjukvårdshuvudman inte skulle följa socialstyrelsens anvisningar.

Kommittén
bör i första hand inrikta sitt arbete på all ge en mer djupgående bild av hur
abortlagen kommit all praktiskt tillämpas i landet och kartlägga såväl positiva
som negativa effekter av den nya abortlagstiftningen.

Den
nya abortlagen skiljer sig från tidigare lagsfiftning på området framför allt
genom all kvinnan fått den principiella beslutanderätten i en aborlsilua-lion
och genom atl ulredningsförfarandet vid aborterna avsevärt har förenklats. Det
är därför av särskilt intresse att kommittén redovisar vilka konsekvenser dessa
förhållanden har haft för de kvinnor som övervägt abort och sedan eventuellt
gått igenom abort. I detta sammanhang bör även

s. 73 Kontrollera mot PDF

73 Kommittéer: Socialdepartementet Del II 8:4

mannens
roll i aborlsiluationen särskilt uppmärksammas.

Riksdagen
har fäst stor vikt vid atl aborlrådgivningen noggrant utvärderas och pekat på
de regionala variationer som förekommer. Kommittén bör i sin karlläggning av
hela abortförfarandel särskilt undersöka hur den rådgivning varit utformad som
givils de abortsökande kvinnorna dels före, dels efter en eventuell abort. I
sammanhanget bör om möjligt belysas hur kvinnan bedömer rådgivningen, kvinnors
erfarenheter av olika utformning av rådgivning samt kuratorernas betydelse inom
denna verksamhet. Även familjens roll i abortsituationen bör undersökas. Vidare
bör om möjligt belysas vilken betydelse den nuvarande lagstiftningens
utformning och aborlrådgivningens innehåll och organisation har för att
förhindra psykiska efterreakfioner hos kvinnor som gått igenom abort. Av stort
intresse är givetvis att få del av sjukvårdspersonalens bedömning av vad som
varit positivt och negaiivt med abortförfarandet enligt den nya lagen.

Abortutvecklingen
och de regionala, arbelsmarknadsmässiga och aldersmässiga variafionerna i
abortfrekvensen bör analyseras. Särskilt den gynnsamma utvecklingen
belräffande tonårsaborter bör studeras. I det sammanhanget bör belysas
effekten av den aborlförebyggande satsning som skett samt h-nämndens roll i
upplysningsarbetet om sexualitet, samlevnad och födelsekontroll.

Kommittén
bör studera hur förhållandena på arbetsmarknaden samt kulturella, sociala och
religiösa faktorer påverkar möjligheten all fullfölja en graviditet och därmed
inverkar på aborttalen. I sammanhanget måste även abortulvecklingen i
förhållande lill födelsetal och prevenfivmedelsanvänd-ning uppmärksammas.
Kommittén bör även belysa hur preventivmedelsrådgivningen fungerar och
barnmorskans roll i rådgivningen. Kommittén bör särskilt uppmärksamma de
problem som gäller alt nå ul med information och rådgivning lill olika grupper.
En viktig målgrupp i delta sammanhang är invandrarna.

Kommittén
bör med utgångspunkt i sin analys söka lägga fram konkreta förslag om
abortrådgivningens utformning och innehåll saml abortförebyggande åtgärder i
syfte att minska abortfrekvensen i landet. Om möjligt bör särskilda
åtgärdsprogram föreslås för en förbättrad information om samlevnadsfrågor och
om abortförebyggande åtgärder.

Kommittén
bör i sitt arbete samråda med stafisfiska centralbyrån som har i uppdrag att
utreda orsakerna lill del minskande barnantalet. Kommittén bör vidare la del av
de forskningsprojekt som redovisats eller pågår inom området samt initiera nya
projekt som bedöms kunna vara av värde för kommittén.

I
den mån kommittén berör frågor som hänger samman med den allmänna hälso- och
sjukvårdens omfattning, inriktning och organisation förutsätts samråd ske med
företrädare för sjukvårdshuvudmännen.

Kommittén
bör ta del av internafionella erfarenheter vad avser abortutvecklingen.

Utredningsarbetet
bör bedrivas skyndsamt.

Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen bemyndigar
mig

att
fillkalla en kommitté med högst 5 ledamöter med uppdrag atl göra en utvärdering
av abortlagstiftningen saml föreslå ålgärder som syftar fill all

s. 74 Kontrollera mot PDF

Del II 8:5
Skr. 1980/81:103 74

minska aborlfrekvensen i landet,

all utse en av ledamöterna lill ordförande,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat
biträde åt ulredningen.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att
kostnaderna skall belasta femte huvudfitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och bifaller hennes hemställan. (Socialdepartementet)

5. Översyn av reglerna om vård oberoende av samtycke inom
socialtjänst- och sjukvårdslagstiftningen m.m.

Dir 1980:45

Beslut vid regeringssammanträde 1980-05-29

Departementschefen, statsrådet Söder, anför efter samråd med
statsrådet Holm.

Frågorna om vård utan samtycke fillhör de mest diskuterade
i samband med reformeringen av sociallagsliftningen. För närvarande finns
regler i barnavårdslagen (1960:97) om omhändertagande för samhällsvård av barn
och ungdom mol föräldrarnas eller den unges egen vilja. När det gäller vuxna
människor innehåller lagen om nykterhetsvård (1954:579) regler som gör det
möjligt all under vissa förutsättningar tvångsinta alkoholmissbrukare på allmän
vårdanstalt.

För vuxna narkotikamissbrukare finns del däremot inga
motsvarande bestämmelser. Alkoholmissbrukare liksom narkofikamissbrukare kan
ges vård oberoende av sitt samtycke inom sjukvården enligt lagen (1966:293) om
beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall (LSPV). Detla sker också i betydande
omfattning.

Socialutredningen föreslog i sitt slutbetänkande, (SOU
1977:40) Social Ijänsl och socialförsäkringsfillägg- lagar och mofiv, alt
bestämmelserna om vård av barn och ungdom ulan samtycke skulle las in i en
särskild lag men alt den framtida socialtjänsten inte skulle innehålla några
regler om tvångsvård av vuxna människor. Man hänvisade beträffande vuxna
missbrukare lill de möjligheler till vård oberoende av samtycke i företrädesvis
akuta skeden som slår fill buds enligl LSPV. En minoritet inom
socialutredningen förordade ett alternativt lagförslag som även medgav vård
utan samtycke av vuxna såväl alkohol- som narkotikamissbrukare under längst tre
månader.

Remissbehandhngen av socialutredningens belänkande visade
alt opinio nen var starkt splittrad när del gällde frågan om vård oberoende av
samtycke av vuxna missbrukare. En särskild arbetsgrupp inom regeringskansliet
redovisade år 1978 elt beslutsunderlag för regeringens slällningstagande i
fråga om vård oberoende av samtycke inom socialtjänsten och sjukvår den.

Propositionen (1979/80:1) om socialtjänsten innebär alt
tvångsvård av vuxna missbrukare inte skall finnas inom socialtjänsten. I
stället skall särskilda bestämmelser införas i LSPV om "avgiftning och
annan psykiatrisk

s. 75 Kontrollera mot PDF

75 Kommittéer: Socialdepartementet Del II 8:5

vård"
av vuxna alkohol- och narkotikamissbrukare. LSPV föreslås samtidigt byta namn
till lag om psykiatrisk vård i vissa fall (LPV).

Belräffande barn och
ungdomar behålls möjligheten all i vissa fall kunna bereda vård utom hemmet
även mot den unges eller hans föräldrars vilja. Även på detta område innebär
emellertid förslagen en starkare markering av den enskildes rätt atl ta del i
beslut som rör honom själv. Den enskilde skall med förtroende kunna vända sig
lill socialtjänsten med begäran om hjälp utan att riskera icke önskvärda
konsekvenser i form av olika tvångsåtgärder.

Samtidigt råder enighet
om, vilket har betonats i såväl propositionen som socialutskottets yttrande
över denna, atl samhället i vissa fall måsle kunna använda sig av
tvångsåtgärder mot den enskilde när delta erfordras för att avvärja elt
omedelbart hot mot någons liv eller hälsa. Så kan vara fallet vid missbruk av
alkohol eller narkotika. En missbrukare kan under längre eller kortare lid vara
oförmögen alt själv ta itu med sina problem och la så aktiv del i
behandlingsarbetet som socialtjänsfiagen förutsätter.

Del
kan då uppstå nödsituationer när del inte längre är möjligt för samhället att
acceptera en vägran atl ta emot erbjuden hjälp med de konsekvenser delta
innebär i form av mänskhgt lidande.

I propositionen föreslogs
atl en ny intagningsgrund, som särskilt gäller missbrukare, skulle införas i
LSPV. Intagning med stöd av den föreslagna bestämmelsen skulle få beslå i högst
fyra veckor. I anslutning härtill föreslogs olika ändringar i LSPV:s
förfaranderegler. Proposifionen bygger i dessa delar på förslag från den
särskilda arbetsgruppen. För en utförligare beskrivning av lagförslagen och
motiven för dessa får jag hänvisa till propositionen (del A s. 497 ff).

Från många håll har
uttalats tveksamhet lill den i propositionen valda lösningen atl förlägga
särskilda tvångsåtgärder mot missbrukare helt lill sjukvården. Kritiken har
gällt såväl rättssäkerhelsaspekler som den vårdfi losofi som präglat
lagförslagen. I vissa fall har man ansett atl den nu gällande
nykterhelsvårdslagen inte bör upphävas i avvaktan på förslag om nya regler om
vård utan samtycke.

Socialutskottet har i
betänkandet SoU 1979/80:44 uttalat aft del är nödvändigt att frågan om vård
utan samtycke av vuxna missbrukare görs till föremål för en fortsatt utredning
i en särskild parlamentarisk beredning. Särskilt har betonats att utredningen
bör göras förutsättningslöst. Beredning en bör således vara fri all pröva olika
vägar atl tillgodose nödvändiga vårdbehov inom ramen för helhetssynen. Den bör
överväga hur förfarandet bör utformas för alt uppfylla nödvändiga krav på
rättssäkerhet och objekti vilet.

I
ulskoltsutlålandet har också framhållits vikten av en bred politisk samling i
en fråga som kan innebära långtgående ingrepp i enskilda medborgares frihet och
integritet.

Enligl min mening finns
starka skäl för alt i en parlamentarisk beredning belysa frågan om vård utan
samtycke med avseende på lagsliftningen inom socialtjänsten och sjukvården. Det
är angelägel all LSPV ses över i sin helhet och inte bara med avseende på
missbruksvården. Önskemål har bl.a. framställts från flera håll om
preciseringar av de yttringar av psykisk sjukdom som skall grunda rätt fill
vård enligt LSPV. Det är vikfigt att dessa preciseringar står i
överensstämmelse med allmänt vedertagna efiska princi per såväl nafionellt som
internafionellt.

Den
nya beredningen bör också utvärdera effekterna av den nya lagslift

s. 76 Kontrollera mot PDF

Del II 8:5
8kr. 1980/81:103 76

ningen
för den medicinska och sociala vården av vuxna missbrukare. Beredningen bör
även belysa sambandet och de samordningsbehov som kan föreligga mellan olika
bestämmelser av tvångskaraktär inom socialtjänst, sjukvård, kriminalvård och
ordningslagstiftning. Beredningen bör inte se sitt uppdrag begränsat till atl
gälla enbart vuxna missbrukare. Även anslutande regler för vård av unga och för
vård av annan karaktär än missbruksvård bör ingå i beredningens uppgifter.

Utredningen
bör ulgå ifrån att samhället har etl ansvar för alla individer och sikta fill
all skapa största möjliga rättstrygghet för den enskilde och bästa möjHgheter
till en individuellt anpassad vård i en sammanhållen vårdkedja.
Lekmannainflytandet bör om möjligt förslärkas.

De
delar av socialtjänsllagstiflningen som är avsedda att utgöra ell grundläggande
skydd för barn och ungdomar i risksiluationer, främsl lagen med särskilda
bestämmelser om vård av unga (LVU) bör bli föremål för ytterHgare överväganden.
Beredningen bör sålunda förutsättningslöst över väga om några initiativ bör tas
till ändringar eller tillägg i reglernas utformning. Beredningen bör i denna
del samråda med ulredningen (Ju 1977:08) om barnens räft.

Propositionen
om socialtjänsten behandlas för närvarande i riksdagen. Som ovan redovisats har
socialutskottet redan förordat all det snarast skall tillsältas en
parlamentarisk beredning med vissa uppgifter beträffande, vården av vuxna
missbrukare m.m. Riksdagen har bifalHl utskottets hemställan (rskr
1979/80:142).

I
sitt slutliga betänkande (SoU 1979/80:44) över propositionen har utskottet
vidare föreslagit alt den nya socialtjänsfiagsliflningen skall träda i kraft
den 1 januari 1982 och inle den 1 januari 1981 såsom förutskickats i
propositionen. Med hänsyn härfill bör det vara riiöjligt alt under den fid som
återstår till ikraftträdandet låta den av riksdagen begärda parlamentariska
beredningen utreda frågan yllerligare så all etl nytt förslag till lagstiftning
om vård oberoende av samtycke för vuxna missbrukare kan presenteras för riksda
gen.

Skador
hos nyfödda barn till missbrukande kvinnor har under senare lid uppmärksammats
alltmer. Frågan om vilka medel som bör slå mödra- och socialvården till buds
för att i akuta situationer genomföra en nödvändig vård i fall av missbruk som
allvarligt hotar det väntade barnets hälsa bör utredas av beredningen.

Utredningsarbetet
bör bedrivas så atl ett förslag kan läggas fram i sådan tid alt en ny
lagstiftning kan träda i krafl samtidigt med atl nu gäUande vårdlagar ersätls
av socialtjänsllagstiflningen.

Beredningen
bör i utredningsarbetet beakta de övriga frågor som socialul skottet i
belänkande 1979/80:44 har ansett bör prövas av beredningen.

Med
hänvisning till vad jag har anfört nu hemställer jag atl regeringen bemyndigar
chefen för socialdepartementet

att
tillkalla en kommitté med sex ledamöter med uppdrag alt dels genomföra en
översyn av bestämmelserna om vård oberoende av samtycke inom socialtjänst- och
sjukvårdslagstiftningen och därvid med förtur utar beta ett förslag belräffande
vården av vuxna alkohol- och narkotikamissbru käre i sådan tid att en ny
lagstiftning kan träda i kraft samtidigt med atl nu gällande vårdlagar inom
social-, nykterhels- och barn- och ungdomsvården ersätts av
socialtjänsllagstiflningen, dels följa och utvärdera den sociala
vårdlagstiftning som beslutas med anledning av proposifionen 1979/80:1 om
socialtjänsten och som underlag härför kartlägga nuvarande förhåUanden

s. 77 Kontrollera mot PDF

77 Kommittéer: Socialdepartementet Del II 8:6

inom
missbruksvården m.m.,

att
utse en av ledamöterna atl vara ordförande,

alt
besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén.

Vidare
hemställer jag att regeringen föreskriver att kostnaderna skall belasta femte
huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hennes framställan.
(Socialdepartementet)

6.
Samordningsorgan för alkoholfrågor

Dir 1980:47

Beslut vid
regeringssammanträde 1980-05-14

Departementschefen,
statsrådet Söder anför.

Alkoholfrågorna
har på senare fid varit föremål för en omfattande polifisk debatt. Debatten har
visat att del finns en utbredd medvetenhet om att alkoholproblemen i vårt
samhälle har blivit så slora all insatserna för alt bekämpa dem nu måsle
intensifieras. Antalet människor som drabbas av skador och sjukdomar lill följd
av alkoholmissbruk har ökat krafligl. Ökningen är särskilt markant bland
ungdomar och kvinnor. Skadorna blir också allt allvarligare. Biandmissbruk av
alkohol, narkofika och andra droger tenderar att öka.

Vi
vet numera att det finns ett klart samband mellan totalkonsumfion och
missbruket av alkohol. Den kraftiga uppgång av alkoholkonsumtionen som har ägt
rum i Sverige under efterkrigstiden inger mol denna bakgrund slor oro. Målet
för alkoholpolifiken är att nedbringa konsumfionen och därmed minska skadorna.

Med
stöd av regeringens bemyndigande den 6 december 1979 har jag fillkallat en
särskild arbetsgrupp med uppgift alt genomföra en brett upplagd kampanj mot
överlåtelse av alkohol lill ungdomar. Kampanjen, som inleddes förra månaden,
och beräknas pågå åtminstone t.o.m. första halvåret 1981, har som mål att
pressa ned alkoholkonsumtionen bland ungdomar under 20 år.

Etl
centralt inslag i alkoholpolitiken är att påverka allmänhetens attityder och
värderingar när det gäller alkoholbruk och alkoholmissbruk. I del arbetet
spelar folkrörelserna en viklig roll. I april 1980 inbjöd jag representerar för
en lång rad organisationer till överläggningar om hur man kan komma tillrätta
med alkoholproblemen. Många synpunkler av stort värde för en intensifierad kamp
mol alkoholmissbruket kom fram vid detta tillfälle.

Alkoholpolitiska
frågor eller frågor med alkoholpolitisk anknytning handläggs inle bara i
socialdepartementet, utan också i flera andra departement. För all åstadkomma
effektiva ålgärder mol alkoholmissbruket bör dessa olika insatser samordnas. I
årets budgetproposition förulskickade jag därför att en samarbetsgrupp mellan
de berörda departementen skulle inrättas i della syfte.

Etl
enhälligt socialutskott har i sill av riksdagen godkända betänkande

s. 78 Kontrollera mot PDF

Del II 8:6 Skr. 1980/81:103 78

(SoU 1979/80:31, rskr 1979/80:184) förordat alt den
avsedda samarbelsgrup-pen skall få formen av ett samordningsorgan på
alkoholområdet med uppgift att i första hand lägga fram förslag som kan beaktas
senast i nästa års budgetproposition. I andra hand bör samordningsorganet få
vissa mer långsiktiga uppgifter. I samordningsorganet bör enligt
socialutskottet ingå, förutom ledande tjänstemän från berörda departement, även
cheferna för de stafiiga myndigheter i vilkas verksamhet det ingår alt behandla
alkoholfrågor.

Frågor som berör samordningsorganets arbetsuppgifter har
senare också behandlats av skatleulskoftel (SkU 1979/80:44, rskr 1979/80:260).

Jag har understrukit betydelsen av alt de alkoholpoliliska
insatserna ges hög prioritet. De preciseringar av samordningsorganels uppgifter
som riksdagen har gjort Hgger enligt min mening helt i linje med detta
önskemål, Etl sådant samordningsorgan bör därför nu inrättas, med de uppgifter
som riksdagen har förordat.

Samordningsorganet
bör arbeta med största skyndsamhet och fortlöpande behandla de frågor som
bedöms som angelägna inom det alkoholpolitiska området.

Det är
många förhållanden i samhället som kan utgöra en grogrund för missbruket.
Förändringar i samhällsmiljön har i många fall skapat otrygghet och utsatt
människor för svåra påfrestningar. Det är nödvändigl atl kampen mot
alkoholmissbruket också innefaltar krav på en bättre samhällsplanering. En
förbättrad arbets-, boende-, skol- och frifidsmiljö skulle minska otryggheten
och den sociala isoleringen och därmed få slor belydelse för att förebygga
såväl missbruk av olika slag som många andra sociala och psykiska problem.

Samtidigt
är det uppenbart atl alkoholens tillgänglighet spelar en avgörande roll för
konsumtions- och skadeulvecklingen. Del senaste årets alkoholpoliliska debatt
har också i stor utsträckning gällt frågan hur de reslriklioner som finns på
alkolholområdet kan förstärkas. Även frågan om en bättre efterlevnad av
gällande bestämmelser har härvid uppmärksammals. Samordningsorganet bör få
till uppgift att närmare överväga olika åtgärder härför. Jag tänker bl.a. på
åldersgränsens iakttagande vid inköp från systembutikerna och ålgärder för all
motverka langning. Vidare bör samordningsorganet med förtur utreda
möjligheterna att begränsa skattefri införsel av alkoholdrycker till Sverige
och att förbjuda försäljning av s.k. snabbvinsatser.

Riksdagen har på förslag av socialutskottet i dess
tidigare nämnda betänkande uttalat alt prissättningen på alkoholdrycker mera
aktivt än hittills skall användas som elt instrument i konsumtionsbegränsande
syfte. All statlig representation borde enligt utskottet vara sprilfri. Slaten
borde visa slor återhållsamhet i fråga om användningen av andra alkoholhaltiga
drycker i representafionssammanhang. Beträffande den privata
företagsrepresentationen fattade riksdagen på förslag av skatteutskottet
principbeslut om alt representationsavdrag inte skall medges för spritdrycker
och vin fr.o.m. år 1981. Samordningsorganet bör se till att erforderliga
initiativ tas för alt följa upp dessa riksdagsbeslut.

På längre sikl bör samordningsorganet genomföra en översyn
och utvärdering av del samlade reslriklionssyslemet. De tekniska
förutsättningarna alt införa en registrering av alkoholinköp liksom en
ransonering av sådana inköp bör vidare utredas.

Reslriklionssystemet utgör en viktig del av
alkoholpolitiken. Men en bred

s. 79 Kontrollera mot PDF

79 Kommittéer: Socialdepartementet Del II 8:6

alkoholpolitisk satsning måste innefatta också andra
betydelsefulla områden. Jag vill här först peka på det vikfiga
opinionsbildande arbetet. Detta måste bedrivas i olika former och med
varierande inriktning. Det handlar om både allmänna informafionsinsatser och
särskilda, målgruppsinriktade kampanjer.

En rad
inifiafiv på detta område har tagits under senare år. Jag har nänint den
pågående kampanjen mot överlåtelse av alkohol fill ungdom. Den till
socialstyrelsen knutna nämnden för alkoholfrågor har fördelat betydande medel
till information. Vidare har statens ungdomsråd sedan 1972 fördelat särskilda bidrag
lill upplysningsverksamhet i alkohol- och narkotikafrågor. Samordningsorganet
bör skaffa sig en överblick över vad som görs och planeras inom detla område
och lägga fram förslag fill sådana kompletterande eller förändrade insatser
som kan framstå som angelägna.

Informationsinsatserna
bör emellertid inte isoleras från andra förebyggande ålgärder. Av särskild
belydelse är här insatser inom skolans och arbetslivets områden.
Samordningsorganet bör överväga mölighelerna atl effektivisera och förbättra
skolans insatser för alt förebygga bruk och missbruk av alkohol och andra
beroendeframkallande medel. När det gäller arbetslivet bör samordningsorganet
bl.a. uppmärksamma de försök med s.k. kamratstödjande insatser som förekommer
på vissa arbetsplatser i syfte alt motverka uppkomsten av främsl
alkoholproblem. Sådana verksamheter bedrivs i dag med slöd av bl.a.
socialstyrelsens nämnd för alkoholfrågor.

När del
gäller vård och rehabilitering av människor med missbruksproblem vill jag
först konstatera all socialvården slår inför betydande förändringar under de
närmaste åren. Jag syftar bl.a. på förslaget fill nya
socialtjänsfiagsfiftningen (prop. 1979/80:1). Jag kommer inom kort alt föreslå
regeringen all tillkalla en särskild parlamentarisk beredning med uppgift att
följa och utvärdera den nya lagsfiftningen, liksom alt kartlägga nuvarande
förhållanden inom missbruksvården m.m. och atl fortsätla översynen av
bestämmelserna om vård oberoende av eget samtycke inom socialtjänst- och
sjukvårdslagstiftningen.

I april i
år träffades en överenskommelse mellan statens förhandlingsnämnd,
landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet om huvudmannaskapet för
inslitufionerna inom den framtida socialtjänsten. Denna överenskommelse, som
regeringen nyligen har underställt riksdagen för godkännande (prop.
1979/80:172), kommer att få stor belydelse inle minst för vården av
alkoholmissbrukare. I överenskommelsen ingår alt kommuner och
landsfingskommuner i samverkan skall påbörja en länsvis insfitulionsplanering,
som förutsälls vara avslutad före den 1 oktober 1981.

När det
gäller frågan om formerna för lillnyktring av akut berusade personer pågår f.n.
en särskild försöksverksamhet på en rad orter i landet. Verksamheten utvärderas
av en arbetsgrupp under socialdepartementets ledning. En slufiig utvärdering
beräknas kunna redovisas inom något år.

En rad
olika aktiviteter för att karfiägga, förändra och förbällra vård- och
rehabiliteringsinsatserna för alkoholmissbrukare pågår sålunda redan. Det bör
ankomma på samordningsorganet atl nära följa della arbele. Samordningsorganet
bör särskilt uppmärksamma frågan hur samhällets olika insatser för människor
med missbruksproblem inom bl.a. skolan, socialvården, sjukvården och
arbetslivet kan samordnas bättre än vad som ofta är fallet i dag.
Samordningsorganet bör också följa del arbete som ulförs av de frivilliga
organisationerna, vilkas insatser inom detta fält har kommit att få en

s. 80 Kontrollera mot PDF

Del II 8:6
8kr. 1980/81:103 80

allt
större betydelse som komplement till de samhälleliga verksamheterna.

Del
växande alkoholmissbruket bland kvinnor bör uppmärksammas särskilt.
Undersökningar, inriktade på alkoholproblem hos kvinnor, visar markanta
skillnader i sjukdomsbild och social situation mellan kvinnor och män.
Behandlingsresurser för alkoholmissbrukare har formals av traditionen atl
missbrukare är män. Det bör undersökas hur behandlingsresurserna på bästa sätt
kan utnyttjas för all lillgodose de vårdbehov som finns hos kvinnliga
missbrukare. Barnens situafion i familjer där missbruk förekommer måste särskilt
uppmärksammas.

Alkoholmissbruk
är en av de allvarligaste orsakerna lill fosterskador. Alkoholen beräknas varje
år orsaka ca 400 fosterskador, varav 100 allvarliga. MöjHgheterna all utveckla
stöd fill gravida kvinnor bör uppmärksammas, liksom frågan om förebyggande
insatser och särskilda vårdinsatser på området.

En
av förutsättningarna för en realisfisk alkoholpolitik är goda kunskaper om
alkoholkonsumtionens och alkoholskadornas omfattning och förändringar, totalt
och inom olika befolkningsgrupper. Det finns redan en rad data som belyser
dessa och närliggande frågor. Jag anser emellertid alt samordningsorganet bör
få fill uppgift all pröva om delta kunskapsunderlag är tillräckligt eller om
del behöver förstärkas genom ytterligare insatser.

Del
är viktigt alt samordningsorganet har elt nära samarbete med socialstyrelsens
nämnd för alkoholfrågor, som har en bred folkrörelseanknytning.

Samordningsorganet
bör vidare ha nära samråd med Systembolaget AB och Vin och Spritcenlralen AB.
Företrädare för dessa bör kallas till samordningsorganels sammanträden då
frågor som berör deras verksamhetsområden behandlas.

Som
en utgångspunkt för samordningsorganets arbete skall gälla att alla förslag som
läggs fram skall kunna genomföras inom ramen för oförändrade resurser inom det
område som förslagen avser. Det innebär alt om kostnadskrävande förslag läggs
fram måste samtidigt visas hur förslagen kan finansieras genom besparingar i
form av rationaliseringar och omprövning av pågående verksamhet inom
utredningsområdet. Även i övrigt gäller de direktiv som utfärdats till
kommittéer och särskilda utredare angående finansiering av reformer (Dir.
1980:20).

I
samordningsorganet bör ingå statssekreterarna i social-, jusfifie-, kommunikations-,
budget-, utbildnings-, handels-, arbetsmarknads- och kom-mundeparlementen samt
cheferna för socialslyrelsen, skolöverslyelsen, rikspoHsstyrelsen och
generallullstyrelsen. Förutom ledamöterna bör även ersättare för dessa utses.
Ordförande i samordningsorganet bör vara statssekreteraren i
socialdepartementet.

Med
hänvisning fill vad jag har anfört nu hemställer jag all regeringen bemyndigar
mig

att
tillkalla ledamöter och ersättare för dessa i elt samordningsorgan för
alkoholfrågor med uppdrag att dels lägga fram förslag som kan beaktas senast i
nästa års budgetproposition, dels initiera och planlägga arbetet för de
ytterligare åtgärder som kan anses nödvändiga, dels pröva frågan om upprättande
av elt mera långsikfigl program på alkoholområdel,

atl
utse en av ledamöterna atl vara ordförande,

all
besluta om experter, sekreterare och annat biträde ål samordningsorganet.

s. 81 Kontrollera mot PDF

81 Kommittéer: Socialdepartementet Del II 8:7

Vidare hemställer jag alt regeringen föreskriver att
kostnaderna skall belasta femte huvudfitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden
och bifaller hennes hemställan. (Socialdepartementet)

7. Översyn av föräldraförsäkringen m.m.

Dir. 1980:53.

Beslut vid regeringssammanträde 1980-05-29

Departementschefen, statsrådet Söder, anför.

Föräldraförsäkringen infördes år 1974 och har sedan dess
successivt byggts ul i betydande omfattning genom ell flertal riksdagsbeslut.
Senast har riksdagen i mars 1980 bifallit regeringens förslag om bl.a.
utbyggnad av den särskilda försäldraförsäkringen fr.o.m. den 1 juli i år.

Samtidigt med alt föräldraförsäkringen trädde i kraft
tillsattes en utredning för all följa försäkringens utveckling och lämna de
förslag lill förbättringar som den ansåg vara behövliga. Utredningen har
redovisat sitt arbete i betänkandena (SOU 1975:62) Förkortad arbetstid för
småbarnsföräldrar och (SOU 1978:39) Föräldraförsäkring. De förslag ulredningen
lämnat har liH slora delar förverkligats med vissa ändringar i konstruktionen
av de föreslagna systemen. Med det sistnämnda belänkandet har ulredningen
avslutat sitt arbete med föräldraförsäkringen.

Föräldraförsäkringen innehåller nu tre huvuddelar,
nämligen föräldrapenning i samband med barns födelse, särskild föräldrapenning
och föräldrapenning för tillfällig vård av barn.

Föräldrapenning i samband med barns födelse utgår under
180 dagar. Föräldrapenning kan utgå med helt eller halvt belopp och får som
huvudregel disponeras längst lill 270:e dagen efter barnels födelse. Hel
föräldrapenning utgår i regel med samma belopp som förälderns sjukpenning, dvs.
med 90 % av den sjukpenninggrundande inkomsten, men med elt lägsta belopp på 32
kr. per dag (garantinivå). Della garanfibelopp höjs den 1 juK 1980 fill 37 kr.
per dag.

Särskild föräldrapenning utgår under 90 dagar vid
heltidsledighel. Den kan användas även när en arbetstagare har förkortad
arbetstid och utgår då som halv eller en fjärdedels föräldrapenning. Särskild
föräldrapenning kan disponeras valfritt lill dess barnet fyller åtta år eller
slutar första skolåret. Den särskilda föräldrapenningen fördelas mellan
föräldrarna så alt vardera föräldern har rätt till 45 dagar. Förälder kan med
en anmälan fill försäkringskassan överlåta sin lid eller del av den fill den
andra föräldern. Sedan den 1 januari 1980 utgår särskild föräldrapenning under
dessa 90 dagar med i regel samma belopp som förälderns sjukpenning. Fr.o.m. den
1 juH 1980 kan den särskilda föräldrapenningen utgå under ytterligare 90 dagar
för barn födda år 1980 och senare. Ersättningen under dessa nytillkommande 90
dagar utgår lika för alla med garantinivån 37 kr. per dag.

Föräldrapenning för tillfällig vård av barn kan utgå vid
barnets eller dess ordinarie vårdares sjukdom, smittförekomst hos barnet eller
dess ordinarie

6 Riksdagen 1980/81. 1 samL Nr 103

s. 82 Kontrollera mot PDF

Del
II 8:7 8kr. 1980/81:103 82

vårdare
saml för besök med barnet i förebyggande hälsovård. Reglerna för
föräldrapenning för fillfällig vård av barn överensstämmer i fråga om
ersättningens storlek i huvudsak med de regler som gäller för sjukpenning.
Ersättning kan fr.o.m. den 1 januari 1980 ulgå under högst 60 dagar per år och
barn under 12 års ålder. Fadern har dessutom en självständig rätt fill
föräldrapenning under tio dagai för tillfällig vård av barn i samband med
barnets födelse.

Sedan
den 1 januari 1980 kan en särskild havandeskapspenning utgå fill gravida
kvinnor som på grund av arbetets art inle kan fortsätta i sill ordinarie arbele
och inte heller kan omplaceras fill andra arbetsuppgifter. Havandeskapspenningen
utgår med belopp motsvarande sjukpenningen och kan ulgå under högst 50 dagar
under fiden fr.o.m. den sexfionde t.o.m. den elfte dagen före den beräknade
förlossningen.

Enligt
lagen (1978:410) om" rätt till ledighet för vård av barn m.m. har
föräldrar rätt atl med bibehållet anställningsskydd vara helt lediga från arbetet
eller förkorta sin dagliga arbetstid fill tre fjärdedelar av normal arbetsfid
så länge de vårdar barn under etl och ell halvt års ålder. Rätlen fill
förkortad arbetstid, i vanliga fall sex fimmar per dag, gäller även lill dess
barnet är åtta år eller har avslutat det första skolåret. Rätten fill ledighet
är fristående från ersättningsreglerna inom föräldraförsäkringen. Föräldrarna
har dock alltid rätt till ledighet från sin anställning under fid då ersättning
utgår från föräldraförsäkringen.

I
propositionen 1977/78:104 med förslag lill den nyssnämnda lagen om rätt lill
ledighet för vård av barn m.m. anförde föredragande statsrådet all han ansåg
det lämpligt atl - sedan reformen börjat verka - en arbetsgrupp fillsaltes för
att utvärdera reformens arbelsmarknadsmässiga konsekvenser och dess effekter
för barn och föräldrar. Arbetsgruppen borde även få i uppdrag att undersöka
effekterna av de regler om särskild föräldrapenning och därmed sammanhängande
föräldraledighet som infördes den 1 januari 1978.

Socialförsäkringsutskotlet
har också, bl.a. i utlåtandena 1978/79:24 och 1979/80:11, utgått från att en
översyn av föräldraförsäkringen skall göras och då innefatta en rad frågor som
tagits upp i olika riksdagsmotioner. Del gäller bl.a. frågor om föräldrapenning
för besök i fritidshem, reglerna om föräldrapenningens nivå för den
förvärvsarbetande föräldern när den andra föräldern är hemarbelande, villkoren
för föräldrapenning för lillfällig vård av barn samt de samhällsekonomiska och
arbelsmarknadsmässiga konsekvenserna av ledighetslagstiftningen.

I
årets budgetproposition har aviserats en översyn av föräldraförsäkringen i
syfte atl förenkla regelsystemet.

Jag
anser nu liden vara mogen all göra den lidigare aviserade utvärderingen och
översynen av reglerna för rätt lill ledighet för vård av barn saml
ersättningsreglerna inom föräldraförsäkringen och för havandeskapspenning. En
särskild utredare bör tillkallas för uppgiften. Till utredningen bör vidare
knytas personer med erfarenheler av och kunskaper om föräldraförsäkringens
regelsystem och administration samt om dess konsekvenser för arbetsmarknaden.

Huvuduppgiften
för ulredningen bör vara att göra en övergripande genomgång av de praktiska
erfarenheterna av ledighels- och ersättningsreglerna såväl ur den enskildes
synpunkt som ur arbetsmarknads- och administrativa synpunkter. Genomgången bör
bl.a. la sikte på behovel av och möjlighelerna atl genomföra förenklingar i
regelsystemet m.m. Informa-

s. 83 Kontrollera mot PDF

83 Kommittéer: Socialdepartementet Del II 8:7

tionens
utformning och effekter bör också utvärderas. Det bör ankomma på utredningen
att i anslutning till redovisningen av resultatet av sin genomgång också lägga
fram förslag lill de regeländringar som översynen ger anledning till.
Utgångspunkten för utredningens arbele bör dock vara alt riksdagsbeslutet i
mars 1980 om föräldraförsäkringens omfattning står fast.

I fråga om
föräldraförsäkringen vill jag tillägga följande som utgångspunkter för
översynen.

De tre olika formerna av
föräldrapenning har tillkommit för atl lillgodose olika behov av ledighet för
vård av barn. Detta har lett till att ersättningsreglerna skiljer sig mellan
de olika delarna av försäkringen. Föräldraförsäkringen har därmed blivit
mycket detaljrik och svår atl överblicka för den enskilde föräldern.
Försäkringen ställer också stora krav på dem som svarar för dess administration
och tillämpning. Den snabba utbyggnaden av försäkringen med nya
utbyggnadselapper i stort sett varje år har också lett till elt flertal
övergångsbestämmelser som ytterligare försvårar överblicken. I vissa fall är
flera övergångsbestämmelser i tillämpning samtidigt. Inte minst under de
senaste åren har därför behovel av förenklingar av reglerna inom
föräldraförsäkringen och besparingar inom administrationen påtalats allt oftare.
Behovel av förenkHng har också understrukils i socialpolitiska
samordningsutredningens betänkande (SOU 1979:94). Den nya utredningen bör pröva
om reglerna kan förenklas och förtydligas så all överblickbarhelen ökas och
administrationen förenklas. Del gäller här alt nå bästa möjliga avvägning
mellan barnfamiljernas och arbetslivets intressen.

Inom föräldraförsäkringen
finns inga begränsningar av antalet ersättningsperioder eller-någon regel om
minsta antal ersättningsdagar under en period. Utredningen bör pröva om del med
hänsyn fill administrationskostnaderna och ölägenheterna för arbetslivet sett i
förhållande fill utbetald ersättning finns anledning att införa regler om viss
sammanhängande ersättningstid för föräldrapenning i samband med barns födelse och
för särskild föräldrapenning.

Ulredningen
bör la del av socialförsäkringsutskotlels behandling av frågor rörande
föräldraförsäkringen under de senaste åren.

Reglernas och
informationens effekter bör studeras även från jämställdhelssynpunkt. Härvid
bör utredningen samråda med jämställdhetskommitlén (Ju 1976:08). I övrigt bör
ulredningen samråda med bl.a. sjukpenning-kommittén (S 1978:04) och
studieslödsutredningen (U 1975:16).

Som en utgångspunkt för
utredningens arbete skall gälla att alla förslag som läggs fram skall kunna
genomföras inom ramen för oförändrade resurser inom del område som förslagen
avser. Del innebär all om kostnadskrävande förslag läggs fram måsle samtidigt
visas hur förslagen kan finansieras genom besparingar i form av rationaliseringar
och omprövning av pågående verksamhet inom utredningsområdet. Även i övrigt
gäller de direktiv som utfärdats till kommittéer och särskilda utredare
angående finansiering av reformer (Dir. 1980:20).

Utredningens arbele bör
bedrivas med sikte på alt resultaten av översynen skall kunna redovisas under
år 1981.

Med
hätivisning fill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar
chefen för socialdepartementet

att
tillkalla en särskild utredare för att göra en översyn av reglerna för rätt
lill ledighet för vård av barn och av ersättningsreglerna inom föräldraförsäkringen
m.m.

att
besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt

s. 84 Kontrollera mot PDF

DelUS:8
Skr. 1980/81:103 84

utredaren.

Vidare
hemställer jag all regeringen beslutar alt kostnaderna för ulredningen skall
belasta femte huvudfitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden
och bifaller hennes hemställan. (Socialdepartementet)

8. Försäkringsdomstolarnas verksamhet m.m.

Dir
1980:57

Beslut vid regeringssammanträde 1980-06-19

Departementschefen, statsrådet Söder, anför

En ny besvärsorganisation inom socialförsäkringen med tre
regionala försäkringsrätter trädde i funktion den 1 januari 1979.
Försäkringsrätterna är sedan dess första besvärsinstans för främsl
socialförsäkringsärenden m.m. som handläggs av de allmänna försäkringskassorna.
Beslut av försäkringsrätt kan överklagas hos försäkringsöverdomstolen som är
högsta instans i socialförsäkringsärenden. Vid nämnda tidpunkt infördes även
elt tvåparts-förfarande inom socialförsäkringen genom all riksförsäkringsverket
fick i uppgift all bevaka rättspraxis saml inträda som part vid
socialförsäkringens överinstanser.

En särskild organisationskommitté för försäkringsrätterna
(1978:02) inrättades för att ombesörja erforderliga förberedelser för de nya
försäkringsrätternas verksamhet.

Regeringen medgav den 10 november 1978 att
organisationskommittén fortsatte sin verksamhet efter del all
försäkringsrätterna trätt i funktion den 1 januari 1979. Kommittén skulle i sill
fortsatta uppdrag i samråd med försäkringsrätterna bl.a. utveckla gemensamma
arbetsrutiner för rätterna och i övrigt överväga behovet av och formerna för
administrativ samordning mellan rätterna. Kommittén borde även överväga
möjlighelerna lill viss administrativ samordning mellan försäkringsrätterna och
riksförsäkringsverket resp. försäkringsöverdomstolen.

Organisationskommittén har i november 1979 överlämnat
promemorian Administrativ samordning mellan försäkringsdomslolarna m.m. I promemorian
konstaterar kommittén att del finns åtskilliga arbetsuppgifter, bl.a. på det
ekonomioch personaladministraliva området, där behov finns av ett
samordningsorgan för försäkringsdomslolarna. Kommittén föreslår därför att elt
sådant organ, benämnt försäkringsdomslolarnas samarbelsnämnd, inrättas. Enligl
förslagel bör nämnden beslå av representanter för berörda intressenter saml ha
etl kansli.

Organisationskommittén hade inhämtat synpunkler från
försäkringsöverdomstolen, riksförsäkringsverket, Centralorganisationen SACO/SR
och Tjänstemännens centralorganisafion. Riksförsäkringsverket och de centrala
personalorganisationerna har inle haft någon erinran mol kommilléns förslag om
inrättande av ell samarbetsorgan. Man har dock anfört vissa synpunkler på
samarbelsorganets uppgifter och sammansättning. Försäkringsöverdomstolen
anser att del samordningsbehov som finns

s. 85 Kontrollera mot PDF

85 Kommittéer: Socialdepartementet Del II 8:8

belräffande överdomstolens verksamhet kan tillgodoses ulan
alt en särskild samarbelsnämnd inrättas.

Jag kan i
huvudsak ansluta mig till organisationskommitténs bedömning av behovet av en
viss administrativ samordning mellan försäkringsdomstolarna. Jag är dock inle
beredd att förorda atl ett särskilt permanent samordningsorgan inrättas. I
stället bör behovet av samordningsinsatser under del pågående inledningsskedet
för den nya besvärsorganisationen tillgodoses genom ett organ i kommilléform.

Försäkringsrätterna
har f.n. mycket stora ärendebalanser. Med hänsyn lill all det ofta ar fråga om
ärenden av stor belydelse för den enskildes försörjning har riksdagen på
regeringens förslag anvisat medel fill betydande personalförslärkningar vid
försäkringsrätterna under nästa budgetår (prop. 1979/80:100 bil. 8, SfU 13,
rskr 200). Regeringen har på mitt förslag medgeft atl personalförstärkningarna
genomförs redan fr.o.m. den 1 maj 1980.

Med hänsyn
fill de slora ärendebalanserna vid försäkringsrätterna anser jag det emellerfid
nödvändigt att möjlighelerna prövas att vidta även andra åtgärder för att
förkorta väntetiderna för ärenden hos rätterna. Dessa åtgärder kan bl.a. vara
av administrafiv eller organisatorisk karaktär.

Mol
bakgrund av vad jag här har anfört föreslår jag atl en kommitté fillkallas för
att göra en genomgång av möjliga åtgärder för all förkorta väntetiderna vid
besvär i socialförsäkringsärenden saml i övrigt behandla vissa gemensamma
frågor för försäkringsdomslolarna m.m. I sistnämnda avseende bör kommittén ha
fill uppgift att verka för samordning i främst administrativa frågor mellan
försäkringsdomslolarna inbördes samt mellan dessa och övriga organ inom
socialförsäkringsområdet. Kommittén får därmed funktionen som etl tillfälligt
samrådsorgan för försäkringsdomstolarna, riksförsäkringsverket och
försäkringskasseområdel. Det finns också anledning atl hålla kontakt med del
allmänna domstolsväsendet för all ta tillvara erfarenheterna därifrån. Samråd
mellan kommittén och domstolsverket bör därför förekomma i administrafions-
och effekfivilelsfrågor.

En första
huvuduppgift för denna kommitté bör vara all skyndsamt utreda vilka
administrafiva och organisatoriska ålgärder som kan vidtas för atl minska
ärendebalanserna och därmed förkorta väntetiderna för besvär hos
försäkringsdomslolarna. Åtgärderna bör inriktas på all utifrån de hittillsvarande
erfarenheterna av den nya besvärsorganisalionen uppnå effektivast möjliga
ärendehandläggning. Kommittén bör därvid vara oförhindrad all föreslå sådana
justeringar i besvärsreglerna som kan underlätta försäkringsrätternas arbete.
Kommittén bör även överväga behovet av och möjligheterna all genomföra någon
form av fullföljdsbegränsning, främst i högsta instans.

Alla
besvär över beslut av riksförsäkringsverket belräffande arbetsgivaravgift och
av lokal skattemyndighet beträffande pensionsgrundande inkomst och egenavgift
prövas av försäkringsrätten för Mellansverige. Förslag finns om alt
handläggningen av ärenden rörande arbetsgivaravgift i första instans skall
decentraliseras lill de lokala skattemyndigheterna och att besvärsprövningen i
samband därmed skall flyttas över till besvärsorganisafionen på skalleområdet.
Kommittén bör undersöka möjligheterna atl genomföra en överflyttning av
besvärsprövningen i dessa ärenden lill skalleområdet ulan att avvakta nämnda
överflyttning i första instans.

Kommittén
bör även i övrigt överväga olika ålgärder som skulle kunna leda till en
minskning av ärendebalanserna och därmed en förkortning av handläggningstiderna
vid försäkringsdomslolarna. Därvid bör kommittén

s. 86 Kontrollera mot PDF

Del II 8:8 Skr. 1980/81:103 86

självfallet dra nylta av erfarenheterna från annan
förvaltnings- eller dom-slolsverksamhel.

Organisationskommittén för försäkringsrätterna har i
avvaktan på slällningstagande till förslaget om en samarbelsnämnd fortsalt
sill arbete med vissa frågor rörande arkivering, beredskapsplanering m.m. Della
arbele bör las över av den nya kommittén och organisationskommitténs verksamhet
därmed upphöra.

Kommittén bör i början av sill arbete saml vidare under
arbetets gång informera berörda personalorganisationer och bereda dem tillfälle
all framföra synpunkter. Kommittén bör därutöver informera berörda
arbetstagare om kommitténs arbele.

Kommitténs
uppgift som samordningsorgan för försäkringsdomslolarna bör avse en period av
högst två år. Kommittén bör dock senast den 1 oktober 1981 redovisa erfarenheterna
av sin verksamhet i della avseende samt förslag fill hur ell eventuellt behov
av fortsalla samordningsinsatser bör fillgodoses.

Som en utgångspunkt för kommilléns arbele bör gälla atl
alla förslag som läggs fram skall kunna genomföras inom ramen för oförändrade
resurser inom det område som förslagen avser. Del innebär att om
kostnadskrävande förslag läggs fram måsle samtidigt visas hur förslagen kan
finansieras genom besparingar i form av ralionaHseringar och omprövning av
pågående verksamhet inom utredningsområdet. Även i övrigt bör här i tillämpHga
delar gälla de direktiv som utfärdats till samtliga kommittéer och särskilda
utredare angående finansiering av reformer (Dir. 1980:20).

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag
atl regeringen bemyndigar chefen för socialdepartementet

atl
fillkaHa en kommitté med högst 6 ledamöter för atl behandla vissa gemensamma
frågor för försäkringsdomslolarna samt överväga åtgärder för att minska
väntetiderna vid besvär i socialförsäkringsärenden,

att utse en av ledamöterna all vara ordförande,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal
biträde åt kommittén. Vidare hemställer jag atl regeringen beslutar att
kostnaderna för kommittén skall belasta femte huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och bifaller hennes hemställan. (Socialdepartementet)

s. 87 Kontrollera mot PDF

87 Kommittéer: Socialdepartementet Del II 8:9

9.
Utredning om formerna för den psykiska barn- och ungdomsvårdens (PBU/BUP) samt
den kommunala familjerådgivningens framtida verksamhet

Dir
1980:60

Beslut
vid regeringssammanträde 1980-06-26

Stalsrådel
Holm anför efter samråd med departementschefen, statsrådet Söder.

Bakgrund

En
särskild organisation för en mentalhygienisk och psykiatrisk verksamhet för
barn och tonåringar är av relalivi sent dalum. Under 1930- och 1940-lalen
började enstaka barnpsykiatriska vårdenheter inrättas först i privat, senare
också i samhällets regi. År 1945 beslutades första gången om statsbidrag lill
tjänster för psykisk barna- och ungdomsvård, kungörelse 1945:489, senare ersatt
av kungörelse (1960:619) angående statsbidrag till psykisk barna- och
ungdomsvård. Den sistnämnda upphörde all gälla den 1 januari 1976, då
verksamheten i stället blev ersättningsberättigad från den allmänna
sjukförsäkringen.

Statsbidragen skulle
enligl bestämmelserna ulgå lill landsfingskommuner och kommuner utanför
landsting för vård som utövades vid en central i anslutning lill etl sjukhus
med barn- och ungdomspsykiairisk verksamhet eller vid en eller flera fristående
centraler eller filialer som kunde repliera på vårdplatser vid något närbeläget
sjukhus. Barn- och ungdomspsykiairisk vård finns nu sedan år 1971 i både öppen
och sluten form i samtliga landsfing. Verksamheten leds av sjukvårdsstyrelsen utom
i Stockholms läns landsfing, där landstingets sociala nämnd ansvarar för
verksamheten. Totall finns i landet 30 allmänna barn- och ungdomspsykiatriska
kliniker samt tre specialkliniker på regionsjukhusen i Lund, Slockholm och
Uppsala. Vid klinikerna bedrivs både öppen och sluten vård (ca 660 vårdplatser
år 1975). Dessutom finns fristående mottagningar utanför sjukhus i 7 landsting
saml i Göteborg (8 st.) och Stockholm (22 st.). Mottagningarna i Stockholm har
sitt ursprung i den år 1933 av Stockholms stads barnavårdsnämnd inrättade
rådgivningsbyrån. Från denna växte ett nät av fristående centraler fram i
Stockholms stad. Dessa övergick till landsfinget år 1971 men tillhör där som
nyss har nämnts den sociala nämndens ansvarsområde. Verksamheten kallas ibland
för PBU, ibland BUP. PBU (psykisk barn- och ungdomsvård) är benämningen för den
öppna vården i form av rådgivningscenlraler. BUP (barn- och ungdomspsykiatri)
avser del medicinska verksamhetsområdet vare sig det är fråga om sluten eller
öppen vård.

Redan
i den första slalsbidragskungörelsen angavs som ett villkor för bidrag all del
för verksamheten skulle finnas anställda en eller flera läkare, en eller flera
psykologer och kuratorer, saml i mån av behov pedagogassis-lenler. Man skapade
alltså här förutsättningar för vad som långl senare kom alt bli elt allmänt
omfattat önskemål inom vården, nämligen lagarbete. Verksamheten skulle förestås
av en överläkare. Flerlalel mottagningar har också knufits lill en
sjukhusklinik. Sedan statsbidragsbestämmelserna upphörde den 1 januari 1976
finns inga centralt utfärdade regler kvar om hur den barnpsykialriska
verksamheten skall vara organiserad. I I.ex. Slockholm har under senare fid
påbörjats en försöksverksamhet med en kurator eller en

s. 88 Kontrollera mot PDF

Del II 8:9 Skr. 1980/81:103 88

psykolog som chef för en PBU-cenlral i stället för en
läkare. De gamla stalsbidragsreglerna styr dock uppenbarligen i praktiken
alltjämt en stor del av verksamheten. Totall torde det finnas omkring 1.500
tjänster för alla olika personalkategorier fillsammans.

Historiskt kan man alltså särskilja tre rötter för
barnpsykiatrin: en från barnsjukvården, där man inrättade byråer för
uppfostringsfrågor, en från vuxenpsykiatrin, där man ofta öppnade särskilda
avdelningar för de slarkl avvikande barnen, och en från barnavårdsnämnden,
framför allt i Slockholm. På 1940-lalet och i början av 1950-lalel hade man i
huvudsak öppen verksamhet. Den efterträddes från mitten av 1950-talet av en mer
sjukhus-anknuten. Åren därefter kännetecknas mer av en ändring av metoderna än
av organisationen. Den inriktning på rent psykiatrisk/medicinsk verksamhet som
kännetecknade barnpsykialrin under 1950-lalel har alltmer förskjutils mot en
inriktning på behandling av hela familjer med olika terapeutiska metoder,
vilket i någon mån har minskat behovet av läkare och i stället ökat kraven på
kuratorerna och psykologerna.

Den första svenska familjerådgivningsbyrån startade i
Stockholm år 1951. Under 1960-talel har antalet kommunala
familjerådgivningsenheler ute i landel successivt ökal och är f.n. omkring 45.
Alla dessa drivs av landsfingskommuner ulom 8 som är kommunala. Omkring 175
kuratorer är engagerade i verksamheten. Härutöver finns ell femlontal
familjerådgivningsbyråer med kyrklig eller ekumenisk huvudman.

I prop 1960:135 drogs riktlinjerna upp för en framtida
statsunderstödd familjerådgivningsverksamhel. Orsaken fill inifialivel var de
ökade tecken fill samlevnadssvårigheler som hade märkts under efterkrigstiden:
en stark ökning av skilsmässorna, av de legala och illegala aborterna saml av
ungdomsbrottsligheten. Landstingen ansågs vara mest lämpade som huvudmän för
försöksverksamheten, eftersom de i regel hade etl lagom stort
befolkningsunderlag och hade hand om näraliggande uppgifter som t.ex. den
psykiska barna- och ungdomsvården. Enligl kungörelse (1960:710) om Statsbidrag
lill försöksvis anordnad familjerådgivning kunde bidrag ulgå för rådgivning och
behandling i samband med konfliktsituationer i äktenskap och familjer samt för
upplysningsverksamhet om samlevnadsproblem. Den kunde också innefatta stöd och
rådgivning ål abortsökande kvinnor. Verksamheten skulle utövas vid öppna
mottagningar antingen vid särskilda byråer eller i anknytning till en
lasarettsklinik eller en PBU-central. Till verksamheten borde knytas dels två eller
flera kuratorer, dels som konsulter två eller flera läkare, varav en gynekolog
och en psykiater. I propositionen förutsattes att försöksverksamheten fick ge
slutligt svar på vilken modell som var den lämpligaste "i elt
framlidssamhälle med vida större krav på den mentalhygieniska och
menlalvårdande samhällsapparalen".

Den 1 januari 1980 upphörde den särskilda
stalsbidragsregleringen lill familjerådgivningen efter förslag i prop.
1978/79:95 Den kommunala ekonomin. Som skäl anfördes atl "resurserna för
familjerådgivningen inle bör skiljas från övriga individ- och
familjeorienterade verksamheter" samt atl bidraget bedömdes vara av ringa
ekonomisk belydelse för kommunerna.

Socialutredningen redovisade i sill belänkande
Socialvården Mål och medel (SOU 1974:39, s. 409-423) en undersökning av
familjerådgivningen fram liH år 1971. Utredningen gjorde också en bedömning av
behovet av verksamheten och av dess framlida inriktning och organisation. Av
genomgången kom det fram att verksamheten dominerades av samlalsbehandHng med
tyngdpunkten lagd på bearbetning av relafionsproblem saml informa-

s. 89 Kontrollera mot PDF

89 Kommittéer: Socialdepartementet Del II 8:9

fion
i juridiska och sociala frågor. Till familjerådgivningen hade ofta knutits
konsulter i, förutom psykiatri och gynekologi enligl föreskriften för statsbidrag,
också juridik.

Utredningen (Ju 1977:08)
om barnens rätt har nyligen föreslagit obligatoriska s.k. samarbetssamtal i
skilsmässosituationer (SOU 1979:63 Om föräldraansvar m.m. s. 94-100).
Förslaget, som f.n. bereds inom regeringskansliet, kan komma att få belydelse
för familjerådgivningens framfid.

Familjerådgivningen
åtnjuter en långtgående form av sekretess enligl 7 kap. 4 § andra stycket den
nya sekretesslagen (1980:100).

Framförd
kritik och tidigare ändringsförslag

Som
all annan behandlingsverksamhet har både PBU/BUP och familjerådgivningen
utsatts för krifik både inom och ulom organisationen. Om PBU/BUP-verksamhelen
har sagts bl.a. all den huvudsakligen lar emot mofiverade klienter, den visar
på sina håll begränsat intresse för barn med sociala komplikationer, den har
svårt atl ställa upp med kort varsel i akuta situationer och all den sHls
sönder av interna strider mellan oHka psykiatriska skolor och olika
personalgrupper. Om familjerådgivningen har del sagts bl.a. all den inte behövs
som en självständig verksamhet. Relationsproblem finns i många olika sammanhang
och resurser all möta dem finns både inom sjukvården och inom socialvården. Det
har därför satts i fråga hur man skall samordna och utnyttja de knappa behandlingsresurserna
inom området på del mest ändamålsenliga sällel.

Frågan har behandlats
senast av dåvarande socialministern i prop. 1979/80:1 om socialtjänsten (s.
231-247). Där lämnas en utförlig redogörelse för olika tidigare ändringsförslag
innefattande även socialulredningens. Jag inskränker mig därför här lill all i
korthet redovisa propositionsförslaget.

I propositionen görs
uttalanden som stödjer socialulredningens förslag alt familjerådgivningen bör
bli en kommunal angelägenhet och ingå som en del av socialtjänstens rådgivande
verksamhet. Vidare uttalas den tanken atl fill samma socialtjänstenhel skulle
kunna knytas de kuratorer öch psykologer som nu finns inom PBU/BUP och all
kommunen skulle få köpa de rent medicinska insatser som behövs av landstinget
genom ell konsullavtal. 1 propositionen lämnas också en redogörelse för den
skolkuraliva verksamheten. Föredragande departementschefen diskuterar frågan
hur den verksamheten bör vara utformad och organiserad utifrån en helhetssyn
på samhällets resurser. Han erinrar också om den s.k. elevvårdskommillén (U
1978:06).

Avslutningsvis uttalar
föredragande deparlmentschefen sin avsikt all begära regeringens bemyndigande
atl få tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommitté för alt utreda några av
de angivna frågorna.

Under
riksdagsbehandlingen av propositionen har framförts viss kritik mol tanken på
all överföra huvudmannaskapet för familjerådgivningen och särskilt för PBU/BUP
lill kommunerna (mot. 1979/80:50 och 1219).

Socialutskottet har i sitt
belänkande (SoU 1979/80:44) anfört all del får anses föreligga ell klart behov
av en utredning av frågan om hur en samordning skall ske av det stöd och den
hjälp som ges inom familjerådgivningen, PBU/BUP och annan verksamhet, bl.a.
socialtjänsten. Ulredningen borde göras av en parlamentarisk kommitté. Vidare
anförde utskottet: "En kontroversiell fråga när del gäller samordningen
mellan familjerådgivningen, PBU/BUP och socialtjänsten är om dessa
verksamheter skall sammanföras fill en huvudman. Som framgår av
propositionen förordar

s. 90 Kontrollera mot PDF

Del II 8:9 Skr. 1980/81:103 90

departementschefen atl familjerådgivningen skall få
kommunalt huvudmannaskap. Även beträffande PBU/BUP bör fördelarna med ell
kommunall huvudmannaskap övervägas. 1 de båda motionerna är man dock starkt
kritisk mot denna tanke."

Utskottet
anförde därefter all utredningsarbetet i fråga om huvudmannaskapet borde
bedrivas förutsättningslöst. Utskottet framhöll som särskilt angelägel atl
familjerådgivningen, som under lång tid bedrivits i form av försöksverksamhet,
ges fasla former och byggs ut så atl den bättre motsvarar efterfrågan.
Slutligen angav utskottet atl kommittén, som framhålls i propositionen, bör ha
en allsidig sammansättning och förfoga över social och medicinsk expertis och att
det lill kommittén bör på lämpligt säll knytas representanter för de
personalkategorier som berörs av utredningsarbetet.

Riksdagen har bifallit utskottets hemställan (rskr 385).

Överväganden och förslag

Det ökande missbruket av alkohol och narkofika samt del
slora antalet självmord, skilsmässor och aborter är tecken på atl del
föreligger ett stort behov av personlig rådgivning och stödjande behandling i
krissituationer i vårt samhälle. Hjälp erbjuds f.n. på ett flertal olika säll.
Slora uppgifter fullgörs av läkare och annan sjukvårdspersonal både i allmän
och enskild verksamhet. OHka kyrkliga företrädare har också påtagit sig ell
stort ansvar. Vikfiga insatser med inriktning just på barn- och
ungdomsgrupperna och på familjernas problem görs av den psykiska barn- och
ungdomsvården, skolans elevvårdande personal och familjerådgivningen. Del är
dock uppenbart atl dessa insatser inle räcker till för all fylla de faktiska
behoven. Myckel talar för alt en viktig orsak till del är just splittringen av
de tillgängliga resurserna på olika områden med snäva gränser för sin
verksamhet liksom brister i samarbetet mellan områdena. Samtidigt kan del ligga
slora värden i alt en viss verksamhetsgren eller yrkesgrupp får möjlighet att
specialisera sig på att lösa vissa typer av särskilt svåra eller vanligt
förekommande mänskliga problem.

Socialvården
står inför sin förändring till en socialtjänst. På sjukvårdsområdet pågår f.n.
arbetet med en ny hälso- och sjukvårdslagstiftning med hälso- och
sjukvårdsutredningens betänkande (SOU 1979:78) som grund. Omsorgskommitlén (S
1977:12) överväger en omorganisation av omsorgerna om de psykiskt
utvecklingsstörda. I denna lid av omdaning av hela vårdområdets organisation
faller del sig naturligt alt också la upp de mera specifika verksamhetsgrenar
som jag här behandlar till särskild granskning och överväga hur de bäst skall
vara organiserade i framliden. Som riksdagen har anfört bör del därför nu
tillsättas en kommitté för all göra en förutsättningslös bedömning av hur de
nuvarande verksamheterna inom PBU/BUP, familjerådgivningen och annan verksamhet
med liknande uppgifter, I.ex. socialtjänsten men även omsorgsverksamhelen,
bäst kan samordnas.

Som har
framgått av min inledande redogörelse har varken PBU/ BUP-verksamheten eller
familjerådgivningen vuxit fram på grund av ålägganden från statsmakternas sida
ulan på initiativ av huvudmännen själva men med visst slalligl ekonomiskt stöd.
Den 1 januari 1980 upphörde dock de sista statsbidragen atl ulgå. Kommitténs
förslag bör inle innebära någon ändring i detta förhållande. Kommilléns arbele
måsle därför huvudsakligen bli all undersöka de nuvarande verksamheternas
utformning, all analysera

s. 91 Kontrollera mot PDF

91 Kommittéer: Socialdepartementet Del II 8:10

deras
roller inbördes och i förhållande till andra likartade verksamheter, samt att
ange vilka organisatoriska och andra förbättringar som kan göras. Särskild vikt
bör därvid läggas vid en analys av samarbelsbehov och planering av
samarbetskanaler mellan de olika akluella organen liksom vid behovel av en samordning
mellan sluten och öppen barn- och ungdomspsykiairisk vård, med övriga
medicinska verksamheter där barn vårdas saml med allmänpsykiatrin. Särskild
uppmärksamhet bör även ägnas ål det problem, som en ökande efterfrågan på
rådgivande behandling ål invandrargrupperna ulgör. Kommittén bör ta fram
förslag lill lämpliga modeller för den framlida verksamheten, vilka kan ge de
berörda huvudmännen uppslag och impulser fill förändringar och förbättringar
inom ramen för nuvarande eller ett ändrat huvudmannaskap.

Kommittén bör i sill
arbele hålla nära kontakt med elevvårdskommittén och omsorgskommittén.
Kommittén bör ta tillvara de lidigare karfiäggningar som har gjorts av bl.a.
socialutredningen (SOU 1974:39), av socialstyrelsen (Barn- och
ungdomspsykiairisk verksamhet i Sverige; Socialslyrelsen redovisar 1980:2)
saml av elevvårdskommillén (Samverkan mellan skolan och andra samhällsorgan. Ds
U 1980:2). Kommittén bör belysa de kommunalekonomiska konsekvenserna av
eventuella förslag till förändringar som läggs fram (jfr Dir. 1980:20).

Kommitténs
arbele bör bedrivas med sikte på att resultaten av översynen skall kunna
redovisas under år 1981.

Med hänvisning fill vad
jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen bemyndigar mig

atl
tillkalla en kommitté med högst fem ledamöter för alt utreda hur den verksamhet
som bedrivs inom den psykiska barn- och ungdomsvården (PBU/BUP) och den
kommunala familjerådgivningen skulle kunna samordnas inbördes och med andra
verksamheter med näraliggande arbetsuppgifter,

att
utse en av ledamöterna atl vara ordförande,

att
besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal biträde åt kommittén.

Vidare hemställer jag att
regeringen beslutar att kostnaderna för kommittén skall belasta femte
huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan.
(Socialdepartementet)

10.
Tilläggsdirektiv till sjukpenningkommittén (8 1978:04)

Dir
1980:71

Beslut
vid regeringssammanträde 1980-10-02.

Departementschefen,
statsrådet Söder, anför.

Regeringen
bemyndigade den 15 juni 1978 chefen för socialdepartementet atl fillkalla en
kommitté, sjukpenningkommitlén (S 1978:04), för alt göra en översyn av
sjukpenningförsäkringen. I kommitténs uppdrag ingår bl. a. att, som elt
alternativ för att komma förbi vissa ölägenheter med nuvarande
ersättningssystem, pröva förutsättningarna atl införa en period under vilken

s. 92 Kontrollera mot PDF

Del II 8:10
Skr. 1980/81:103 92

arbetsgivaren
skall svara för sjukersättningen, sjuklön, i stället för nuvarande
ersättningsregler.

Vid
min anmälan tidigare denna dag lill propositionen (1980/81:20) om besparingar i
statsverksamheten m.m. konstaterade jag att även sjukförsäkringen måste
underkastas en granskning på vissa punkter för att begränsa de fortsatta
kostnadsökningarna. Denna granskning bör inriktas på möjligheterna alt dels
begränsa försäkringens insatser på de punkter där detta kan ske utan
allvarligare ölägenheter för de försäkrade, dels förstärka och effektivisera
försäkringens skydd för de mest utsatta grupperna. I propositionen föreslås
vissa besparingar vad gäller sjukförsäkringens sjukvårdsförmåner samtidigt som
en särskild proposition om skydd mot höga läkemedels- och sjukvårdskostnader
förulskickas.

När
del gäller sjukpenningförsäkringen vill jag upprepa något av vad jag anförde
vid min anmälan till besparingspropositionen.

Det
helt övervägande antalet sjukfall är kortvariga. Av de 9,2 milj. sjukfall som
anmäldes till försäkringskassorna under år 1979 föranledde 7,2 milj. eller 78 %
utbetalning av sjukpenning. Av dessa varade ca 4,8 milj. sjukfall högst 7 dagar
och ylterligare ca 1 milj. fall högst 14 dagar. Del är därför av stor betydelse
att ersättningssystemet för de första dagarnas sjukfrånvaro är smidigt och
effektivt. Etl sjuklönesystem skulle här kunna vara fördelaktigt ur flera
synpunkter. Olika varianter av sjuklön lillämpas bl. a. i våra nordiska
grannländer och flera andra europeiska länder.

Fördelarna
med ett sjuklönesyslem skulle bl. a. vara atl nuvarande variationer i
kompensationsnivån vid sjukdom skuHe kunna elimineras, utbetalningen av
sjukersättning förenklas och administrationen därmed begränsas.
Administrationskostnaden för utbetalning av ersättning för de första 14
sjukdagarna kan beräknas till omkring 230 milj. kr. Hur stor del av dessa
kostnader som skulle falla bort vid övergång till ell sjuklönesyslem blir
beroende av hur reglerna utformas. Företagen, som skulle få ett direkt
ekonomiskt ansvar för ersättningarna, torde sannolikt också få ett ökat
intresse för miljö- och trivselfrågor på arbetsplatserna för alt därigenom
minska anledningarna till sjukfrånvaron. Genom sjuklönen skulle en del av
sjukförsäkringens utgifter överläs av arbetsgivarna. Slaten skulle därmed få en
avlastning genom bortfallet av statsbidraget (15 %) på viss del av sjukpenningkostnaderna.
En justering skulle också bli aktueH av arbetsgivarnas socialförsäkringsavgift
lill sjukförsäkringen. Denna avgift är f. n. 10,6 % av löneunderlaget och skaH
läcka 85 % av sjukförsäkringens kostnader.

De
sammanlagda sjukpenningkostnaderna för den första resp. de två första veckorna
i sjukfallen kan beräknas tiH omkring 3 000 resp. 5 000 milj. kr. Införandel av
en sjuklöneperiod som omfattar de första en eller två veckorna av en sjukperiod
kan beräknas minska sjukförsäkringens utgifter med i första hand den del av de
nyssnämnda beloppen som utgör sjukpenning lill anställda. För slalens del
skulle detla innebära en minskning av stalsbidragskoslnaderna av
storleksordningen 500-700 milj. kr.

Jag
vill här framhålla angelägenheten av alt man vid övervägandena kring elt
sjuklönesyslem uppmärksammar behovet av särskilda åtgärder för att eliminera
vissa ogynnsamma effekter som kan uppkomma för förelag med ett fåtal anställda.
Ell syslem med någon form av frivillig återförsäkring för sjuklönekostnader för
mindre förelag kan här vara en lösning som bör övervägas. Vidare kan finnas
behov av särskilda ålgärder för atl förhindra atl vissa handikappade och
personer med svag hälsa uteslängs från all få

s. 93 Kontrollera mot PDF

93 Kommittéer: Socialdepartementet Del II 8:11

anställning
p. g. a. risken alt de kommer atl medföra högre sjuklönekoslnader.

Mot
bakgrund av vad jag här har anfört anser jag det angelägel alt snarast möjligt
få de närmare frågorna kring etl sjuklönesyslem klarlagda. Sjukpenningkommitlén
bör därför få i uppdrag att senast den 1 mars 1981 komma in med en redovisning
av sill utredningsuppdrag i vad avser ersättning för inkomstbortfall vid
sjukdom.

Mot
bakgrund av sjukförsäkringens kostnadsutveckling och det samhällsekonomiska
läge som redovisas av cheferna för ekonomi- och budgetdepartemenlen i anmälan
till besparingsproposifionen finns det nu anledning all också överväga
möjligheterna att uppnå kostnadsbesparingar genom etl ökal inslag av självrisk
inom sjukförsäkringssystemet. Ulöver vad som anges i kommitténs direktiv från
år 1978 bör därför sjukpenningkommitlén nu få i uppdrag all senast den 1 mars
1981 komma in med underlag lill olika alternativ för atl uppnå
kostnadsbesparingar inom ersättningssystemet vid sjukdom, t. ex. i form av
lägre kompensationsnivå under de första dagarna i en sjukperiod eller införande
av etl system med karens. En utgångspunkt bör därvid vara alt besparingarna
skall påverka olika grupper på i princip likartal sån.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen beslutar om
lilläggsdirektiv lill sjukpenningkommitlén i enlighet med vad jag nu har
anfört.

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan.
(Socialdepartementet)

11.
Legitimations- och behörighetsbestämmelser för personal inom hälso- och
sjukvården m. m.

Dir
1980:75

Beslut
vid regeringssammanträde 1980-10-30

Statsrådet
Holm anför.

Nuvarande
förhållanden

Legitimationsbestämmelser

I
vårt land slår det i princip var och en fritt all utöva verksamhet på hälso-och
sjukvårdens område. Till skydd för allmänheten finns det dock omfattande
begränsningar i denna frihet främst genom lagen (1960:409) om förbud i vissa
fall mol verksamhet på hälso- och sjukvårdens område, den s. k.
kvacksalverilagen.

För
vissa grupper som är verksamma inom hälso- och sjukvården finns bestämmelser om
legifimation eller krav på viss kompelens för att utöva yrket.

Legifimalionen
har två huvudfunktioner. För det första är den ell bevis om atl yrkesutövaren
har en av samhället godkänd utbildning och kompetens för atl utöva yrket. För
del andra är legitimationen ell medel för samhället all

s. 94 Kontrollera mot PDF

Del II 8:11 8kr. 1980/81:103 94

kontrollera verksamheten och under vissa förutsättningar
genom ålerkallelse eller begränsning av legitimationen återta den behörighet
som legifimafionen ger yrkesutövaren.

Bestämmelser om legitimation finns f. n. för läkare,
landläkare, barnmorskor, sjuksköterskor, sjukgymnaster, glasögonopliker och
psykologer.

Bestämmelserna har olika rättslig innebörd för olika
yrkesgrupper. För läkare, tandläkare och barnmorskor är legitimationen en
förutsättning för obegränsad behörighet all utöva yrket. För de övriga
yrkesgrupperna innebär legitimationen ingen ensamrätt att utöva yrket, ulan
främsl ell bevis om viss av samhället godkänd kompelens.

För flera av yrkesgrupperna krävs legilimafion för innehav
av tjänster inom den allmänna hälso- och sjukvården.

Läkare och tandläkare har också yrkesbeleckningarna
lagligen skyddade. För övriga yrkesgrupper är endasi beteckningen
"legitimerad/leg" i kombinalion med yrkesbeteckning skyddad.

Viss restriklivilel har iakttagits i fråga om att införa
legilimalionsbesläm-melser för nya yrkesgrupper. Avgörande har varit om
yrkesgruppen bedrivit självständig verksamhet - som t. ex. egna företagare - i
förhållande lill allmänheten. Under sådana förhållanden har allmänheten ansetts
ha behov av all genom legitimationsbegreppet få en lättfattlig information om
alt yrkesutövaren har den utbildning och kompelens som av samhället har bedömts
nödvändig och yrkesutövaren ansetts ha behov av all styrka sin kompelens. Om
det däremot varit fråga om yrkesgrupper som endasi utövar verksamhet som
anställda inom den offentliga hälso- och sjukvården har del inle ansetts
föreligga samma behov. I sådana fall har tjänslebeteckningen ansetts vara
tillräcklig informafion till allmänheten. För yrkesutövaren har det ansetts
räcka om han vid anställningen har kunnat visa betyg om sådan utbildning som
tjänsten kräver.

Hälso- och sjukvårdspersonalens rättsliga städning

Sedan den 1 juli 1980 omfattar socialstyrelsens tillsyn
all hälso- och sjukvårdspersonal enligt lagen (1980:11) om tillsyn över hälso-
och sjukvårdspersonalen m. fl. Med sådan personal avses:

1.
personal vid
sjukhus eller annan inrättning för vård av patienter som drivs av det allmänna
eller av enskild med bidrag från del allmänna eller efter särskilt fillstånd,

2.
den som ulan
att omfattas av 1. i egenskap av legitimerad yrkesutövare meddelar vård ål
patienter eller tillhör personal som biträder sådan yrkesutövare i vården,

3.
personal inom
sådan detaljhandel med läkemedel för vilken gäller särskilda föreskrifter,

4.
annan grupp av
yrkesutövare inom hälso- och sjukvården som regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, socialslyrelsen föreskriver skall omfattas av lagen.

Hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig all följa de
föreskrifter som socialstyrelsen utfärdar m. m. De är vidare underkastade
lagens bestämmelser om disciplinärt ansvar.

Genom den nya lagen har ytterligare grupper verksamma inom
hälso- och sjukvården förts under socialstyrelsens tillsyn. Dessa har hittills
i sin verksamhet endast varit underkastade kvacksalverilagens bestämmelser.
Åtskilliga yrkesutövare inom hälso- och sjukvården kommer ändå all falla

s. 95 Kontrollera mot PDF

95 Kommittéer: Socialdepartementet Del II 8:11

utanför begreppet hälso- och sjukvårdspersonal och i sin
verksamhet endast vara underkastade kvacksalverilagens bestämmelser.

Allmänt om legitimatiotisprövningen

För legitimation krävs i allmänhet viss fullgjord
utbildning eller avlagd examen. För all få legitimation måsle den enskilde
därefter i några fall fullgöra viss prakfisk tjänstgöring under handledning.
Sådana legitimations-villkor gäller f. n. för läkare och psykologer. Riksdagen
har vidare beslutat (prop. 1978/79:41, Ubu 23, rskr 205) all som legitimalionskrav
för tandläkare införa viss fids praktisk tjänstgöring inom folktandvården efter
fullgjord grundutbildning.

Den praktiska tjänstgöringen kan fullgöras på olika säll.
Del kan därför krävas särskild sakkunskap för atl bedöma om delta villkor för
legitimationen är uppfyllt.

Särskild sakkunskap vid legilimationsprövningen krävs
också när det gäller sökande som på annal säll än genom fastställd utbildning
skaffat sig motsvarande kunskap och färdighet, t. ex. personal med utländsk
examen.

Legifimafion meddelas av socialstyrelsen. Återkallande av
legitimation eller annan behörighet samt meddelande av ny legitimation efter
ålerkallelse prövas numera av hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd enligt de
grunder som anges i lagen om fillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m. fl.
Legitimation kan vägras om grund för ålerkallelse föreligger.

Genom den nya lagen har införts enhetliga regler om
återkallande av legitimation eller annan behörighet för samtliga yrkesgrupper
för vilka sådana krav gäller.

Behörighet att inneha tjänster inom den altmäntta hälso-
och sjukvården

För flera yrkesgrupper ulgör som nämnts legitimationen ell
villkor för behörighet atl inneha Ijänsl inom den allmänna hälso- och
sjukvården. För läkare och sjuksköterskor finns dessutom krav på viss
vidareutbildning för rätt all inneha vissa tjänster inom
sjukvårdsorganisationen. Motsvarande gäller för tandläkare inom folktandvården.

Detaljregleringen av såväl fillsättningsförfarande som
behörighelvillkoren framför allt rörande läkartjänsterna syftar till atl
tillgodose kravet på hög kvalitet och säkerhet i sjukvården.

För några yrkesgrupper gäller inte bestämmelser om
legitimation, men verksamheten är ändå rättsligt reglerad. För apotekare och
receptarier gäller sålunda ensamrätt alt färdigställa vissa läkemedel för
utlämnande till allmänheten. Tidigare gällde bestämmelser om legitimation för
apotekare. Dessa upphörde i samband med tillkomsten av Apoteksbolaget AB. Ingen
får biträda tandläkare som tandhygienist utan att ha gått igenom fastställd utbildning.
För anställning som tandtekniker, tandhygienist och landsköterska inom
folktandvården krävs av socialslyrelsen utfärdat s. k. behörighels-bevis.

Socialstyrelsen kan i viss ulslräckning medge dispens från
behörighetskraven.

För det slora flertalet yrkesgrupper inom hälso- och
sjukvården finns inga legitimationsbestämmelser eller annan rättslig reglering
av yrket. För dessa yrkesgrupper är kraven för anställning inom den allmänna
hälso- och sjukvården preciserade i kollektivavtal.

s. 96 Kontrollera mot PDF

DelIIS:ll
Skr. 1980/81:103 96

Tidigare förslag rörande legitimations- och
behörighetsbestämmelser m. m.

Socialstyrelsens översynsulredning (ÖSoS) behandlade i
sitt utredningsarbete såväl legitimalionsfrägan i sin helhet som frågan om
behörighet för den assisterande tandvårdspersonalen. 1 fråga om
behörighetsbevisen för den assisterande tandvårdspersonalen föreslog ÖSoS all
behörighetsbevisen för personal med svensk utbildning skulle avskaffas och
ersättas med slutbevis från utbildningsanstall. För personer med utländsk
utbildning saml annan utbildning i Sverige än den som fastställts av
socialstyrelsen skulle systemet med särskilda behörighetsbevis finnas kvar.

I prop.
1979/80:6 om socialstyrelsens uppgifter och organisation m. m. förordas atl
bestämmelserna om legitimation ses över. Som grund härför anges bl. a.
följande. Bestämmelserna är svåröverskådliga och har olika innebörd för olika
yrkesgrupper samt är i vissa fall föråldrade. Förutsättningarna för
legilimationsförfarandet har gradvis förändrats varvid genomgången utbildning
har kommit att utgöra den faktiska behörighetsgrunden. Socialstyrelsen utför
inte någon egentlig sakprövning av de sökandes lämplighet och kvalifikationer,
utan denna prövning sker i anslutning till utbildningen. Fullgjord utbildning
anses vara tillräcklig garanfi för atl behörighetskraven är tillgodosedda. Mol
denna bakgrund borde utbildnings-kontroll och legitimering i flertalet fall
kunna samordnas och utföras i etl sammanhang.

Bevis om godkänd utbildning som utfärdas av ulbildningsanslalterna
borde kunna likställas med nuvarande legitimalionsbevis. Della skulle bl. a.
innebära betydande administrativa förenklingar. Del skulle däremot inle
innebära någon förändring av legitimalionsinslilulel som sådanl eller av
samhällets möjligheter all kontrollera berörda yrkesgruppers verksamhet och i
vissa fall återkalla legitimationen. Della borde även fortsättningsvis åvila
socialstyrelsen och ansvarsnämnden.

1 anslutning lill legitimationsfrågan betonas atl
handläggningen av individuella behörighels- och dispensfrågor bör förenklas och
så långt möjHgl decentraliseras från socialstyrelsen till de vårdansvariga
huvudmännen.

Riksdagen har bifallit propositionen i denna del (SoU
1979/80:45, rskr 386).

Hälso- och sjukvårdsutredningen konstaterar i betänkandet
(SOU 1979:78) Mål och medel för hälso- och sjukvården, att behörighetsbestämmelserna
är spridda i olika författningar, atl de kommit lill vid olika tillfällen och
atl del kan anföras åtskiHiga skäl för en särskild översyn av bestämmelserna. Ell
samlat övervägande borde enligt kommittén också omfalta frågor om behörighet på
områden som f. n. inle är förfailningsreglerade. Del borde även omfatta
liUsällningsförfarandet. En särskild översyn av behörighetsfrågorna borde
också inbegripa frågor om kompetenskrav på olika nivåer, t. ex. för anställning
i ledande ställning.

Hälso- och sjukvårdsutredningens förslag innebär alt
detaljregleringen av fillsällandel av läkartjänster utmönstras ur
lagsfiftningen och att de bestämmelser som behövs för att reglera behörighet
för anställning inom hälso- och sjukvården i avvaktan på en särskild översyn
förs över till en särskild förordning. Betänkandet har remissbehandlats och är
f. n. under beredning inom regeringskansliet.

Förbundel Sveriges arbetsterapeuter har hemställt hos
regeringen all krav på legifimafion eller viss behörighet införs för
arbetsterapeuter. F. n. anställs enligt förbundel i viss utsträckning personal
utan fastställd utbildning på

s. 97 Kontrollera mot PDF

97 Kommittéer: Socialdepartementet Del II 8:11

arbelsierapeuttjänsler på olika nivåer. Det borde vara
lill fördel för såväl den remitterande läkaren som patienten alt genom
legitimation eller särskild behörighet få information om den enskilde
arbetsterapeuten har den fastställda ulbildningen.

Framställningen har remissbehandlats. Såväl
socialstyrelsen som Landstingsförbundet hänvisar i sina remissvar lill den
särskilda översyn av legilimafions- och behörighetsfrågorna som enligt uppgift
skall ske. Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) förordar all en utredning
om behörighetsfrågorna kommer lill stånd i första hand för atl ge
arbetsterapeuterna och sjukgymnasterna en så likartad ställning på
arbetsmarknaden som möjligt.

UHÄ har vidare i anslutning lill all utbildningen i
psykoterapi påbörjades 1978 hemställt att regeringen bl. a. vidtar de ålgärder
som kan anses nödvändiga för alt lösa frågan om behörighet all utöva
psykoterapi. De yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården som har legitimation
och som har gått igenom utbildning i psykoterapi anses kunna utöva psykoterapi
inom ramen för sin legifimation. Däremot är behörighetsfrågorna inte klarlagda
för personer som saknar legitimation och som är verksamma utanför den allmänna
hälso- och sjukvården. Framställningen har remissbehandlats. Remissinstanserna
- socialstyrelsen. Landstingsförbundet, SACO/SR - är posifiva till all frågan
prövas vid en särskild översyn av legitimations- och behörighetsbestämmelserna.

Enligt vad jag har inhämtat har även andra yrkesgrupper
gjort framställningar om behovel av rättslig reglering av yrket.

En nordisk arbetsgrupp har nyligen på uppdrag av nordiska
socialpolitiska kommittén lagt fram förslag lill överenskommelse om gemensam
nordisk arbetsmarknad för bl. a. 16 yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården.
Överenskommelsen kommer i princip all innebära alt den som har legitimation
eller motsvarande behörighet i ell land har rätt lill samma godkännande i de
övriga länderna. Förslagel är f. n. föremål för remissbehandling i de nordiska
länderna.

Överväganden

En översyn av olika frågor rörande legitimation och annan
behörighet på hälso- och sjukvårdens område har ifrågasatts sedan ell par år.

I proposifionen om socialstyrelsens uppgifter och
organisation m. m. som antagits av riksdagen föreslås förändringar framför allt
i fråga om den prakfiska organisationen av legilimationsförfarandet. Hälso- och
sjukvårdsutredningen har ansett att behörighetsfrågorna bör göras till föremål
för en samlad översyn.

Jag föreslår all en särskild utredare tillkallas för all
göra en allmän översyn av bestämmelserna om legitimation och annan behörighet
på hälso- och sjukvårdens område.

Utredaren bör pröva behovet av bestämmelser om
legitimation eller annan behörighet för olika yrkesgrupper inom hälso- och
sjukvården saml för vilka grupper sådana bestämmelser bör gälla. Utredaren bör
därvid ulgå från alt nu gällande principer för införande av legitimations-
eller behörighetskrav i huvudsak bör gälla även i framtiden. Utredaren bör
också överväga formerna för meddelande av legifimation eller annan behörighet.
Utredaren bör därvid överväga om en särskild legifimations- eller
behörighetsprövning behövs för de fall behörighelsgivande utbildning sker under
överinseende av

7 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 103

s. 98 Kontrollera mot PDF

Del II 8:11
8kr. 1980/81:103 98

offentlig eller av det allmänna godkänd
utbildningshuvudman i Sverige. Motsvarande övervägande bör även göras om
praktisk tjänstgöring utgör legitimalionskrav. Vidare bör övervägas hur
personer med utländsk utbildning skall inordnas i systemet. Förhållandet
mellan legitimations- och behörighetsbestämmelserna saml kvacksalverilagen bör
beaktas. Ulredningen bör främst syfta lill att med bibehållen säkerhet och
information fill allmänheten åstadkomma administrativa förenklingar av
prövningen av ärenden om meddelande av legitimation eller annan behörighet.
Utredaren bör härvid vid arbetets påbörjande sarnl vidare under arbelets gång
informera berörda personalorganisationer och bereda dem fillfälle att framföra
synpunkler. Utredaren bör därutöver informera berörda arbetstagare om sitt
arbele.

Utredaren bör eftersträva lösningar som innebär en ökad
enhetlighet av bestämmelserna om legitimation och annan behörighet och så långt
det är möjligt sammanföra likartade bestämmelser i en enda författning.

Utredaren bör vidare överväga behovel av särskilda
bestämmelser om behörighet lill anställning inom den allmänna hälso- och
sjukvården saml fillsältningsbesiämmelser. Även behovet av olika
behörighetskrav för anställning på olika nivåer bör övervägas.

Som en utgångspunkt för den särskilda utredarens arbete
skall gälla all alla förslag som läggs fram skall kunna genomföras inom ramen
för oförändrade resurser inom det område som förslagen avser. Del innebär att
om kostnadskrävande förslag läggs fram måsle samtidigt visas hur förslagen kan
finansieras genom besparingar i form av rationaliseringar och omprövning av
pågående verksamhet inom ulredningsområdet. Även i övrigt gäller de direktiv
som utfärdats lill samtliga kommilléer och särskilda utredare angående
finansiering av reformer (Dir. 1980:20).

Utredaren bör beakta all förslagen inle i onödan försvårar
genomförandel av en gemensam nordisk arbetsmarknad för de berörda
yrkesgrupperna.

Utredningen bör bedrivas skyndsamt.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
atl regeringen bemyndigar mig

all
tillkalla en särskild utredare för all göra en översyn av gällande
legitimations- och andra behörighetsbestämmelser för personal inom hälso-och
sjukvården m. m.

atl besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat
biträde ål ulredningen.

Vidare
hemställer jag all regeringen beslutar all kostnaderna skall belasta femte
huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden
och bifaller hennes hemställan. (Socialdepartementet)

s. 99 Kontrollera mot PDF

99 Kommittéer: Socialdepartementet Del II 8:12

12. Tilläggsdirektiv till utredningen (S 1980:3) om
gallring av medicinska arkiv m. m.

Dir 1980:76

Beslut vid regeringssammanträde 1980-11-13

Stalsrådel Holm anför.

De regler om skyldighet att föra journal som finns f. n.
avser dels olika yrkesutövare enligt instruktioner för dessa (läkare,
tandläkare m. fl.), dels befattningshavare inom hälso- och sjukvårdens olika
verksamhetsområden (bestämmelser i sjukvårdskungörelsen (1972:676) och stadgan
om enskilda vårdhem (1970:88), inom skolhälsovård m. m.). Bestämmelserna har
utfärdals av regeringen, socialstyrelsen och, för skolans del, av skolöverstyrelsen
efter samråd med socialslyrelsen. I vissa fall förs journaler ulan direkt
författningsföreskrifl.

Enligt
föreskrifter i 3 § 2) allmänna läkarinslrukfionen (1963:341) åligger det varje
läkare - anfingen han är i allmän Ijänsl eller enskilt utövar läkaryrket - alt
i sin verksamhet i öppen vård föra journal i den omfattning och på de sätt i
övrigt som socialstyrelsen föreskriver. Motsvarande bestämmelser för tandläkare
återfinns i allmänna tandläkarinslrukfionen (1963:666). Regler om skyldighet
för barnmorska alt föra s. k. förlossningsjournal finns i 10 § reglementet
(1955:592) för barnmorskor. Glasögonoptiker skall enligt socialstyrelsens
instruktion för dessa (1976:75) föra journal rörande sin verksamhet, t. ex. i
form av kortregisler, vilkel skall innehålla uppgift om kundens namn och
födelsetid, läkarens ordination, av optikern utförda undersökningar och deras
resullal saml om utlämnande av glasögon. Socialslyrelsen har i 27 §
normalreglemente för mödra- och barnhälsovården (MF 1969:39) skrivit in
skyldighet atl i sådan verksamhet föra journal.

Enligt bestämmelser som utfärdats av skolöverstyrelsen
efter samråd med socialslyrelsen, åligger det skolläkare att liHse atl
hälsokort förs för varje skolans elev.

Vid sjukhusvård gäller enligl föreskrift i 31 §
sjukvårdskungörelsen att överläkare åligger atl se lill atl föreskrivna eller
eljest behövliga journaler m. m. förs. Enligt 39 § samma kungörelse får
socialstyrelsen meddela föreskrifter om journaler m.m. och fastställa
blanketter lill de formulär som erfordras. Sådana bestämmelser har meddelats
beträffande lasarett för psykiatrisk vård. Belräffande enskilda vårdhem gäller
enligt 16 § stadgan om enskilda vårdhem m. m. atl vårdhemsläkare åligger all se
till alt av socialslyrelsen föreskriven journal förs vid hemmet och förvaras
där.

Förfallningsföreskrifter om vad en journal skall innehålla
är få och knapphändiga. För den sjukhusbundna somatiska vården finns inga föreskrifter
i delta avseende. Socialslyrelsen har meddelat bestämmelser i en kungörelse om
journalföring i öppen vård (MF 1965:108) och om journaler vid enskilda vårdhem
(MF 1970:46).

Journal i öppen värd skall - där inte särskilda
omständigheter föranleder annal - innehålla (1) pafienlens namn och födelsefid
(2) dalum för konsultationer, (3) uppgifter angående anamnes (anamnes =
sjukdoms förhistoria), utförda undersökningar och deras resullal saml
behandlingsåtgärder, i den mån de är erforderHga för bedömande av patientens
hälso- och sjukdomstillstånd samt (4) uppgifter om utfärdade remisser och intyg
som har samband med vården.

Socialstyrelsen har i elt cirkulär (MF 1973:90) om
avfallande av läkarintyg.

s. 100 Kontrollera mot PDF

Del II 8:12 Skr. 1980/81:103 100

läkarutlåtande, journaler m. m. meddelat vissa yllerligare
anvisningar angående journalföring. Bestämmelserna tar huvudsakligen sikte på
att fästa läkarens uppmärksamhet på att för patienten kränkande eller
nedsättande omdömen inle bör las in i intyg, ullålande eller journaler.

Inom hälso- och sjukvården förekommer - förutom
patientjournalerna -yllerligare palientdokumenlalion som saknar någon entydig
författningsreglering. En viss överblick över de handlingar som förekommer ges
i de allmänna råd om gallring i vissa medicinska arkiv som f. n. är föremål för
översyn.

Olika rutiner gäller för palientdokumenlalion mellan olika
sjukvårdsområden men ibland också mellan kliniker på samma sjukhus. Delta
gäller både journaler och andra palienluppgifler. Även dokumentalionsmetoderna
varierar. Fortfarande gäller dock lill övervägande del alt konventionella
journaler förs. Förutom de klinikvis förda journalerna förekommer på några håll
i landel försök med enhets- och samlingsjournaler, som omfattar information
från flera kliniker (motsv.). Videoteknik och bandupptagningar har kommit att
användas alltmer inom vården. Inom sjukvårdens och socialvårdens planerings-
och rationaliseringsinstitut (Spri) pågår fortlöpande projektarbeten avseende
journalhanlering och journalulveckling. En grundjournal har utarbetats som
kommit all användas i stor utsträckning inom vården.

I växande ulslräckning används emellertid mikrofilmning
inom hälso- och sjukvården. Spri har efter utredning gett ut rekommendationer
fill sjukvårdshuvudmännen belräffande mikroarkivering av patientjournaler
baserade på kostnadsberäkningar som visar alt denna typ av arkivering är ell
förmånligt alternafiv. Datorteknikens användning inom hälso- och sjukvården har
hittills haft begränsad omfallning. Denna tekniks användningsområden är dock
fortlöpande föremål för utredning och överväganden.

Inte heller när det gäller sättet för förvaring av
journalerna finns normalt centralt utfärdade föreskrifter, utan det ankommer på
de enskilda sjukhusdirektionerna all besluta om detta. Förvaringen sker både i
primärarkiv vid klinikerna och vid centralarkiv för hela sjukhus.

För all dokumentation inom hälso- och sjukvården gäller
all den omfattas av tryckfrihetsförordningens och sekretesslagstiftningens
bestämmelser om offentlighet och sekretess. Journaler och annan dokumenlafion
inom den allmänna hälso- och sjukvården ulgör allmänna handlingar enligt
tryckfrihetsförordningen. En journal anses upprättad - och är därmed allmän
handling - så snart den färdigställts för anteckning och införing. För
uppgifter inom vården gäller dock bestämmelser om ell omfattande sekretesskydd
för den enskilde och hans nära anhöriga. Genom den nya sekretesslag (1980:100)
som riksdagen beslutat om och som träder i krafl den 1 januari 1981 förstärks
den enskildes inlegrilelsskydd inom hälso- och sjukvården yllerligare bl. a.
genom alt sekretesslagens bestämmelser kommer all gälla även mellan och inom
myndigheter och genom att sekretessen i princip endast kan brytas genom föreskrifter
om uppgiftsskyldighel i lag eller förordning. För datajournaler gäller
därutöver datalagstiftningens bestämmelser om sekretess.

Medicinalansvarskommittén har i sitt huvudbetänkande
Hälso- och sjukvårdspersonalen (SOU 1978:26) lagt fram förslag om all
patienterna under vissa förutsättningar skall ha rätt att få sina journaler
helt eller delvis förstörda. Enligt lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och
sjukvårdspersonalen har patienten fr. o. m. den 1 juli 1980 fått denna rätt.

s. 101 Kontrollera mot PDF

101 Kommittéer: Socialdepartementet Del II 8:12

Medicinalansvarskommittén
har vidare behandlat patientjournaler ur olika aspekter. När del gäller
skyldigheten all föra journal konstaterar kommittén alt förhållandena motiverar
en översyn av hela del rådande systemet med hänsyn främsl lill
integrilelsintressen och atl det bör göras en genomgång och ell försök atl
samordna reglerna för i vilka fall och av vem journal skall föras. Skäl
föreligger enligl kommittén för alt de grundläggande reglerna om skyldighet atl
föra journal alltid ges förfaltningsstöd. Översynen bör omfalla all
dokumentation, underrättelse till andra myndigheter, patientregister o. s. v.
och även avse olika dokumenlalionsmeloder. Kommittén konstaterar dock atl de
organisatoriska förhållandena på sjukvårdsområdet är så olika all en
samordning inte kan komma lill stånd men förulskickar all situationen kan bli
en annan när hälso- och sjukvårdsutredningen lagt fram förslag till
ramlagstiftning på hälso- och sjukvårdens område utgående från en helhetssyn på
hälso- och sjukvården. När del gäller innehåll och utformning av journalerna
konstaterar kommittén atl en reglering i lagform knappast är möjlig. I prop.
1978/79:220 om samhällets tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl.
instämde föredragande statsrådet i kommitténs överväganden och förordade atl en
översyn av bestämmelserna om patientjournaler och andra dokumenlalionsfcrmer
borde övervägas sedan hälso- och sjukvårdsutredningen avslutat sill arbele.
Riksdagen har beslutat i enlighet härmed (SOU 1979/80:16, rskr 1979/80:130).

Patientjournalen är ett
centralt dokument inom hälso- och sjukvården. Syftet med gällande bestämmelser
om journaler m. m. är i första hand all lillgodose patienternas intresse av en
god och säker vård. Journalen ger således den enskilde yrkesutövaren
möjligheler att följa egnas och andras tidigare diagnoser och
behandlingsålgärder. Samhället får samtidigt möjlighet alt kontrollera
kvaliteten i yrkesutövningen. Under senare tid har även forskningens intresse
av journalmaterialel betonats bl. a. för alt förebygga sjukdomar och skador
inle minst inom den yrkesmedicinska verksamheten och inom förelagshälsovården.
Patienten har emellertid också ell slarkl intresse av att personliga uppgifter
om honom inle sprids obehörigen. Det förhållandet atl inom den moderna
sjukvården allt mer används olika nya dokumentationsmetoder såsom band- och
videoupptagningar, fotokopiering, datateknik och mikrofilmning försvårar
kontrollen över spridningen.

Gällande bestämmelser om
skyldighet att föra journal är begränsade fill etl fåtal personalgrupper och
vissa verksamhetsformer inom hälso- och sjukvården. Endast vissa
minimiuppgifler skall antecknas i journalen. Regler saknas för hur en journal
skall vara utformad och vilka andra dokument som skall föras inom hälso- och
sjukvården. Delta gäller även frågan om hur journaler m. fl. handlingar skall
förvaras. De bestämmelser som finns är svårtillgängliga och spridda i
författningar utfärdade på olika nivåer och av oHka organ.

En översyn bör därför ske
av utformningen av den grundläggande patientdokumentationen inom hälso- och
sjukvården med hänsyn såväl fill pafienternas intresse av god och säker vård
som fill deras integritets- och rätlssäkerhelsintressen. Översynen bör leda
till förslag om vilka befattningshavare som skall vara skyldiga att föra
journal, i vilka situafioner skyldighet skall föreligga och inom vilka
verksamhetsformer journal skall föras. Översynen bör omfatta även de övriga
handHngar om pafienterna som behövs inom hälso- och sjukvården såsom
pafienlliggare, patientregister och uppgifter om patient till annan myndighet.
Översynen bör också omfalla vad journalen bör innehålla och hur journalen bör
vara utformad. Av särskilt

s. 102 Kontrollera mot PDF

Del II 8:12 8kr. 1980/81:103 102

intresse är att belysa möjligheterna att förenkla och
förbilliga journalhanteringen, t. ex. med ändamålsenliga administrativa
rutiner eller med användande av modern teknik. Utgångspunkten bör vara atl de
grundläggande bestämmelserna om skyldigheten all föra journal bör ges i lag.
Vid översynen bör eftersträvas en ökad enhetlighet av bestämmelserna. Så långt
det är möjligt bör likartade bestämmelser föras samman i en enda författning.

Översynen bör ske i nära samarbete med Spri. Vidare bör
håHas fortlöpande och nära kontakt med Landslingsförbundet. I fråga om
dokumentation inom skolhälsovården bör samråd ske även med Svenska
kommunförbundel. Under översynsarbelel bör kontakt också tas med försvarets
sjukvårdsstyrelse och värnpliktsverket.

F. n. ses bestämmelserna om gallring av de medicinska
arkiven över av en särskild utredare (S 1980:03). Alt utföra den förordade
översynen bör ges som ett tilläggsuppdrag till den särskilda utredaren.

Vissa
praktiska frågor har uppkommit i samband med användningen av olika nya metoder
för dokumentation, rörande förvaringsrutiner, rutiner för folokopiering och
utlåning av journaler, diklering av journaler och rättelse, ändring eller
förstöring av journal, t. ex. hur förstöring eller ändring av en mikrofilmad
journal praktiskt skall ske. Frågan om vem som ansvarar för riktigheten av
införda anteckningar i journaler och om varje införd uppgift skall signeras av
behandlande läkare diskuteras ofta bland den berörda personalen. Den ökande
användningen av diktafoner i journalhanteringen vållar också problem både vad
gäller komprimering av journaltexten och ansvarel för rättelser eller ändringar
i den utskrivna texten. I dag saknas en enhetlig reglering av dessa frågor
vilkel vållar osäkerhet bland personalen framför allt med hänsyn fill
patienternas integritets- och rättssäkerhelsin-tressen. I den utsträckning det
visar sig möjligt och lämpligt bör översynen också omfalla dessa och liknande
frågor. Utredaren bör under översynsarbelel ta del av de erfarenheter som
förekommande försöksverksamheter med problemorienterade patientjournaler bl. a.
på samnordiskt initiativ kan ha givit.

Med hänvisning till vad jag här har anfört hemställer jag
atl regeringen beslutar om tilläggsdirektiv till utredningen om gallring av
medicinska arkiv m. m. i enlighet med vad jag nu har anfört.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och bifaller hennes hemställan. (Socialdepartementet)

s. 103 Kontrollera mot PDF

103 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet Del II K:l

Kommunikationsdepartementet

1.
Översyn av luftfartsförfattningarna

Dir 1979:144

Beslut vid
regeringssammanträde 1979-12-20

Departementschefen,
statsrådet Adelsohn, anför.

Den
civila luftfarten i Sverige regleras i luftfartslagen (1957:297, omtryckt
1979:643) och luftfartskungöreisen (1961:558, ändrad senast 1978:553). Till
dessa ansluter också vissa andra regeringsförfattningar av mera speciell
karaktär. Författningarna återspeglar helt naturligt de uppfattningar som rådde
vid tiden för deras tillkomst om lämplig disposition och språk. Under den tid
som har förflutit därefter har emellertid synsättet förändrats. Enligt min
mening motiverar denna utveckling en samlad översyn av luftfartsförfattningarna.
För detla ändamål bör del tillkallas en särskild utredare.

Som jag redan har antytt
bör översynen i första hand ha karaktären av en språklig och redaktionell
överarbetning. Därutöver finns emellerfid också vissa frågor av sakHg innebörd
som bör behandlas av utredaren.

Bl.a. har luftfartsverket
och Svenska allmänflygföreningen i olika framställningar till regeringen
aktualiserat frågan om vissa ändringar i luftfarts-lagstiftningen. Inom
kommunikafionsdepartemenlel har också upprättats en promemoria den 19 december
1979 med en redogörelse för vissa mindre frågor, som bör behandlas av
utredaren.

Jag vill också erinra om
det arbete som f.n. bedrivs rörande luftfartspoli-liska frågor av
lufllransporlutredningen (K 1978:07). Del är angeläget all utredaren samråder
med lufttransportutredningen så alt hänsyn kan tas lill de
författningsändringar som kan visa sig bli nödvändiga med anledning av utredningens
överväganden. Samråd bör givetvis också ske med andra ulredningar som arbetar
med frågor av intresse i delta sammanhang.

Utredaren bör vara
oförhindrad att ta upp även andra frågor som har samband med uppdraget och som
kan komma all aktualiseras under arbelets gång.

Luflfartslagstiftningen
har tillkommit efter nordiskt samarbete. Delta ledde fram till att
luftfartslagsfiftningen i Danmark, Finland, Norge resp. Sverige i allt
väsentligl skulle bH Hkalydande. I samarbetet förutsattes emellertid att
nafionella förhållanden kunde föranleda författningsändringar som inle rubbade
grunderna för samordningen. Del kan inle uteslutas atl utredarens arbete kan
komma alt tangera områden där en nordisk samordning bedöms som väsenllig. Om
så skulle bH fallet bör utredaren samråda med de berörda myndigheterna i
Danmark, Finland och Norge.

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen bemyndigar
chefen för kommunikafionsdepartemenlel

alt
fillkalla en särskild utredare med uppdrag alt se över luftfarlsförfalt-

s. 104 Kontrollera mot PDF

DelIlK:2
Skr. 1980/81:103 104

ningarna,

alt besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat
biträde ål utredaren.

Vidare hemställer jag alt regeringen föreskriver alt
kostnaderna för utredningen skall belasta sjätte huvudfitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och bifaller hans hemställan.

(Kommunikationsdepartementet)

2. Översyn av forsknings- och utvecklingsverksamheten inom
transportområdet

Dir 1980:2

Beslut vid regeringssammanträde 1980-02-21

Departementschefen, statsrådet Adelsohn, anför.

Enligl riksdagens beslut i anledning av prop. 1978/79:99
om en ny trafikpolifik (TU 1978/79:18, rskr 1978/79:419) skall en utredning
genomföras för alt se över formerna för transportforskningen i landel.
Utredningens huvuduppgift skall vara all se över iransportforskningens
organisation och formerna för samverkan mellan olika forskningsorgan. För della
ändamål avser jag tillkalla en särskild kommitté. Jag återkommer i del följande
till kommitténs arbetsuppgifter.

I ett samhälle som måsle vägledas av principer om god
hushållning med resurser, personHg säkerhet och god miljö krävs av
transportsektorn en snabb leknisk och funktionell utveckling. Det gäller atl
tillskapa en tillfredsställande trafikförsörjning i landets olika delar lill
lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnader. Detla förstärker behovet av en
effekfiv transportforskning.

Ansvaret för forsknings- och ulvecklingsarbelel rörande
Iransporler är uppdelat på ett stort anlal organ. Uppdelningen är i och för sig
förklarlig eftersom den återspeglar del förhållandet alt Iransportfrågorna
berör i stort sett alla väsentliga samhällsområden. Transportfrågorna ses - som
framgår av del följande - inle bara från trafikpolitiska ulan också från bl.a.
industripoliliska, energipolitiska, miljöpolitiska och jämställdhelspolitiska
utgångspunkter. Samtidigt krävs en effektiv samordning av forskningsinsatserna
mellan oHka organ.

Statliga forskningsråd och myndigheter med FoU-slödjande
funktioner som berör transportområdet är transporlforskningsdelegationen (TFD),
styrelsen för teknisk utveckling (STU), delegationen för energiforskning (DFE)
och statens råd för byggnadsforskning (BFR).

Trartsportforskningsdelegalionen (TFD) inrättades genom
beslut av 1971 års riksdag (prop. 1971:79, TU 1971:7, rskr 1971:190). Enligt
instruktionen (1971:489) för transporlforskningsdelegationen (omtryckt
1975:1069) handhar delegationen uppgifter som avser initiafiv, planläggning,
samordning och stöd i fråga om forskning och utveckling rörande transporter,
trafik och trafiksäkerhet i den mån sådana uppgifter inle ankommer på annan
statlig myndighet.

s. 105 Kontrollera mot PDF

105 Kommittéer:
Kommunikationsdepartementet Del II K:2

Enligt instruktionen åligger det delegationen särskilt att
i fråga om transporter, trafik och trafiksäkerhet bl.a. följa utvecklingen och
därvid samverka med berörda myndigheter, insfitutioner, forskare och företag.
TFD skall vidare upprätta elt långsiktigt program för forskning och utveckling
och fortlöpande förnya detla saml främja samverkan mellan berörda myndigheter
och institutioner i fråga om planläggning och genomförande av forskning och
utveckling. I uppgifterna ingår även atl planlägga och genomföra eller låta
genomföra utrednings-, forsknings- och utvecklingsprojekt, planera och fördela
statligt stöd fill forskning och utveckling samt främja ändamålsenlig
informations- och dokumentationsverksamhet. Förutom nu nämnda ordinarie
arbetsuppgifter har TFD ålagts programansvar för del i program 2
"Energianvändning för Iransporler" ingående delprogrammet
"Ålgärder i transportsystemet" inom det av riksdagen beslutade
huvudprogrammet Energiforskning.

Styrelsen
för leknisk utveckling (STU) har bl.a. till uppgift atl lämna statligt slöd
lill leknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete. På transportområdet
stöder STU främsl fillämpad transportforskning och utvecklingsarbete med
leknisk inriktning vid tekniska högskolor, flygtekniska försöksanstalten,
forskningsinstilufioner och företag. Etl nytt område för STU är Irafiksäkerhelsteknik.
STU skall inte bara beakta behovet av all utveckla transportsystemet, utan
också allmänt stödja forskning som kan stimulera industriell utveckling. För
projekt som berör både TFD och STU har skett en gränsdragning som innebär alt
TFD stöder forskning beträffande transportsystem och STU teknik- och
komponentulveckling i transport- och hanieringsanordningar ofta i anknytning
till produktions- och hanleringspro-cesser inom industrin. Inom
energiforskningsprogrammel har STU självständigt programansvar för det i
program 2 ingående delprogrammet "Energianvändning i drivsystemet".

Delegationen
för energiforskning (DFE) har som en av sina uppgifter att stödja övergripande
systemstudier inom ramen för del statliga energiforskningsprogrammet. DFE har
vidare fill uppgift alt samordna forsknings- och utvecklingsverksamheten inom
energiområdet och alt ta fram underlag för planering av forskning och
utveckling inom delta område i ell långsiktigt perspektiv.

Statens
råd för byggnadsforskning (BFR) stöder bl.a. forskning inom
samhällsplaneringens område. Under senare år har man bl.a. startat olika
projekt som berör trafik och bebyggelse. Verksamheten har varit av relafivt
liten omfattning, men flera projekt med en bredare och mindre teknisk
inriktning har initierats, bl.a. studier om olika trafikantgruppers krav på
trafiksystemet. Ansvaret för forskningen inom detla område fördelas mellan TFD
och BFR enHgt praxis så att TFD stöder forskningsarbeten som berör
huvudtrafikleder och därtill knuten trafikavveckling medan BFR bevakar
forskningsfrågor som berör lokala trafiknät, anpassning av trafiknät och
bebyggelse samt miljöproblem i tätbebyggelse. Etl annal forskningsstödjande
organ med viss anknytning till transportområdet är arbelarskyddsfonden.

Statliga institufioner som har fill huvuduppgift att
bedriva eget och uppdragsfinan.sieral forsknings- och utvecklingsarbete på
transportområdet är statens väg- och trafikinstitut (VTI, flygtekniska
försöksanstalten (FFA) och slalens skeppsprovningsanslalt (SSPA). VTI, som
bildades samtidigt med TFD, bedriver forsknings- och utvecklingsarbete främsl
inom vägtransporlområdet. Enligl förordningen (1971:233) med instruktion för

s. 106 Kontrollera mot PDF

DelIIK:2
8kr. 1980/81:103 106

statens väg- och trafikinstilut (omtryckt 1975:1067, ändrad
1979:513) har institutet särskilt till uppgift att bedriva dels forsknings- och
utvecklingsverksamhet, dels systematisk informations- och
dokumentationsverksamhet rörande sådan verksamhet saml all sprida kännedom om
de resultat som nåtts i arbetet. Verksamheten avser till största delen
tillämpad forskning, men även utvecklingsarbete och viss grundforskning.
Verksamheten vid VTI finansieras lill ungefär hälften genom uppdragsverksamhet.

FFA bedriver forsknings- och utvecklingsarbete inom
flygområdet med uppgift atl främja utvecklingen av flygtekniken inom landel.
Slalens skeppsprovningsanslalt har lill främsta uppgift att utföra provningar
och undersökningar av belydelse för skeppsteknik och sjöfart.

Vid sidan av de särskilda FoU-institulionerna på transportområdet
kan nämnas slalens geotekniska institut (SGI) som utför forsknings- och utvecklingsarbete
av betydelse inom bl.a. vägområdet. Insfitutets verksamhet finansieras till
övervägande del genom uppdragsverksamhet - främsl för slalens vägverk.

Flera statliga förvaltningsmyndigheter bedriver egen
utvecklingsverksamhet. Det gäller statens järnvägar, statens vägverk,
sjöfartsverket, luftfartsverket och trafiksäkerhetsverkel. Därutöver är dessa
myndigheter uppdragsgivare för forsknings- och utvecklingsarbeten vid olika
institutioner och förelag. Inom väg-, luftfarts-, järnvägs- och
sjöfartsområdena sker dessulom forskningsverksamhet genom internationella
organisafioner. I fråga om trafikens miljöpåverkan bedriver eller stöder i
första hand slalens naturvårdsverk och slalens vägverk sådan forskning.

Regeringen har tillkallat en särskild
kolleklivlrafikberedning (K 1979:07) med uppgift alt analysera behovel av nya
irafiklösningar på kollektivtrafik-området, initiera, följa upp och utvärdera
försöksverksamhet med nya trafiksystem, följa den nationella och
internationella utvecklingen på området och pröva olika utvecklingsåtgärder
för den kollekfiva trafikförsörjningen i tätorter av olika struktur.
Beredningen förutsätts bedriva sitt arbete i nära kontakt med statliga
forskningsorgan och myndigheter med allmänt forsknings- och
utvecklingsslödjande funkfioner som berör transportområdet.

Bland enskilda organisationer och förelag som är inriktade
på transportforskning kan nämnas Ingenjörsvetenskapsakademiens transportforskningskommission
(TFK). TFK gör undersökningar och utredningar på del Iransporttekniska och
Iransportekonomiska området. I detla sammanhang bör även framhållas det
omfattande forsknings- och utvecklingsarbete som bedrivs inom
Irafikmedelsindustrin och inom trafikförelag, konsultföretag m.fl.

Synen på arbetsuppgifterna för forskningen och
utvecklingsarbetet inom transportområdet har successivt ändrats under senare
år. Ökad vikl har kommit att läggas vid frågor rörande bl.a. trafiksäkerhet,
miljö och energiförbrukning. Transporterna har också allt mer kommit all
uppfattas och behandlas som en integrerad del i produkfionsprocessen inom
industrin, handeln, jord- och skogsbruket. Det ömsesidiga beroendet mellan
transportsystemets utveckling och bebyggelse- och samhällsulveckHngen har
bhvit allt tydligare. Det är bl.a. mol denna bakgrund som flera organ i
samhället från delvis andra ulgångspunkter än de trafikpolitiska har beröring
med Iransportforskningen. I en nära framtid torde framför allt också behovel av
nya trafikformer, nya och utvecklade irafikmedel och transportsystem samt nya
drivmedel och drivkällor komma atl öka.

s. 107 Kontrollera mot PDF

107 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet Del II K:2

Denna
utveckling innebär ökade krav på forsknings- och utvecklingsverksamheten inom
transportområdet. Samfidigl ökar behovet av samverkan mellan olika
FoU-stödjande organ liksom mellan myndigheter, institutioner. Organisationer
och företag i fråga om planläggning och genomförande av forsknings- och
utveckHngsverksamhel. Dessulom ökar behovel av kontakter och samarbete
forskare emellan liksom mellan forskare och forskningsavnämare. Ökade krav
ställs också på informations- och dokumentationsverksamheten.

Mol
denna bakgrund avser jag, som jag nämnde inledningsvis, tillkalla en särskild
kommitté för alt göra en översyn av iransportforskningen i syfte all utröna hur
de nya och ökade FoU-behoven saml de krav som avnämare och forskare ställer på
en effekfiv transporlforskningsorganisafion bättre skall kunna tillgodoses.

I sammanhanget vill jag
erinra om de principer beträffande inriktningen av Iransportforskningen som
riksdagen lagt fast i anslutning fill behandlingen av den trafikpolitiska
propositionen. Jag vill också erinra om de program och planer som utarbetas av
olika forskningsorgan i syfte att närmare klarlägga behovet av forskning och
utveckling på transportområdet. För all planmässigt kunna bedöma vilken
inriktning och fördelning forskningsinsatserna bör ha på längre sikt har
exempelvis TFD låtit utarbeta en s.k. perspektivplan. Dessa FoU-behov bör
utgöra utgångspunkten för kommitténs arbele.

En av förutsättningarna
för en effektiv forskningsverksamhet är all lill varandra gränsande projekt så
långl möjligt samordnas och att dubbelarbete undviks. Uppdelningen av forsknings-
och utvecklingsverksamheten på transportområdet på ett stort antal myndigheter,
institutioner och organisationer ställer således allt slörre krav på
samordning. I sammanhanget kan konstaleras alt forskningsprogram utarbetade vid
olika forskningsorgan till vissa delar täcker varandra. Del är angelägel atl
uppdelningen på ohka forskningsorgan inle leder lill atl forskningsområden i
gränsytorna mellan de olika organens huvudsakliga arbetsuppgifter faller
utanför programområdena. Där så bedöms nödvändigl bör därför kommittén föreslå
ändringar i syfte atl skapa ell bättre underlag för fördelning av statliga
forskningsmedel.

Mot denna bakgrund bör
kommittén närmare undersöka hur samarbetet mellan de olika organ som inom var
sill område har ansvar för transportforskningen kan breddas och fördjupas. Det
gäller bl.a. möjligheterna till ökat samarbete beträffande programarbete och
handläggning av ansökningar. Vidare bör förbättrade former för samfinansiering
av projekt mellan olika organ studeras. I sammanhanget bör kommittén studera
möjlighelerna till en ökad samfinansiering av FoU-projekl med företag,
myndigheter och andra intressenter.

Internafionellt bedrivs en
myckel omfattande FoU-verksamhet på transportområdet. FoU-organ i Sverige har
också fått fruktbärande internalionella erfarenheler. Enligl min mening är det
angelägel atl del sker etl fortsall och systemafiskt utnyttjande av de
internationella kontaktnäten. Kommittén bör föreslå lämpliga former för hur den
internationella kontaktverksamheten bör bedrivas. Syfiet bör vara att få till
stånd etl ökat utbyte av FoU-resullal och finna former för hur Sverige kan dra
nytta av rön gjorda utomlands. Del är därvid viktigt alt dubbelarbete undviks.
På detla område är del enligt min mening viktigt atl en sådan samordning mellan
olika organ som jag nyss berörde kommer lill stånd.

För
all trygga transportforskningens kvalitet och kontinuitet är det

s. 108 Kontrollera mot PDF

Del II K:2 Skr. 1980/81:103 108

nödvändigt atl kompetenta forskare kan engageras i
verksamheten. Inslaget av kortvariga projekt är stort, vilket motverkar
kontinuitetssträvandena i forskningen och kan inverka negaiivt på forskningens
kvalitet. Enligl min mening bör FoU-verksamheten bygga på relalivi långsiktiga
program för alt därigenom attrahera forskare lill universitet och högskolor.
Mot denna bakgrund bör kommittén studera möjlighelerna all bygga upp en mera
programinriktad och därmed konfinuerlig forskning i landet. I dessa frågor bör
utredningen hålla nära kontakt med lärartjänslulredningen (U 1977:04) och universitets-
och högskoleämbetet.

Möjligheterna alt förbällra kvaliteten inom
iransportforskningen sammanhänger nära med utbudet av och kvaliteten på
ulbildningen i Iransporlfrågor. Kommittén bör därför studera på vilkel sätt
synpunkler från forskningsorganen kan tillvaratas när det gäller
utbildningsfrågorna. I dessa frågor bör kommittén samråda med universitets- och
högskoleämbetet samt skolöverstyrelsen.

Behovel av samordning på Iransporlforskningsområdel gäller
inle minst på det regionala planet. Inom de olika högskoleregionerna kommer
behovet av en samordning mellan olika inslitufioners arbete all öka. Det gäller
i.ex. att stimulera utvecklingen av tvärvetenskaplig forskning och all
underlätta kontakterna mellan forskare och avnämare. Samarbelsfrågor av denna
karaktär samt frågor rörande samarbetet mellan regionala organ och organ på del
centrala planet bör behandlas av kommittén i samråd med berörda högskoleorgan.

Resultaten av transportforskningen måste på ett mer
effektivt sätt kunna användas av avnämarsidan. Delta ställer ökade krav dels på
forskningsorganen som förmedlande länk mellan forskare och avnämare, dels på
forskarna när det gäller i.ex. utformning av forskningsrapporter. Det är
angelägel all kontakterna med stafiiga myndigheter, kommuner, förelag och
organisationer fördjupas. Kommittén bör med hänsyn till olika forskningsorgans
erfarenheler inom dessa områden föreslå metoder all presentera forskningsresultat
så alt de snabbt kan leda lill praktisk tillämpning.

De FoU-slödjande organen bör också stimulera och medverka
till all kontakter upprättas mellan forskare som bedriver forskning på
näraliggande områden. Detta kräver nära kontakt med varje enskild forskare,
dels under den tid varje projekt diskuteras fram, dels under projekttiden. I
sammanhanget kan erinras om de ökade möjlighelerna till användning av
bibliografiska dalabaser som vissa högskolor erbjuder.

Kommittén bör mot denna bakgrund närmare behandla formerna
för den utåtriktade verksamheten inom Iransporlforskningsområdel.

I fråga om den organisatoriska uppbyggnaden av
transportforskningen skall kommittén undersöka hur Iransportforskningen kan
bedrivas i mer samlade organisationsformer än i dag. En utgångspunkt skall
härvid vara alt forskningsmedel bör beviljas av så få organ som möjligt. Olika
alternativ bör övervägas, I.ex. all forskningsorgan knyts samman i lämpliga
grupper. När del gäller TFD bör möjligheterna lill en organisatorisk knytning
till VTI resp. transportrådet studeras. Som nämnts bör även
uppgiftsfördelningen mellan regionala och cenirala organ övervägas.

Även en förläggning av forskningsuppgifter fill andra
myndigheter på transportområdet bör övervägas. Huvudprincipen skall dock vara
all den forskning som finansieras av seklorsorgan skall utföras inom högskolan.
Ytterligare en väsenllig uppgift för kommittén är att överväga ändringar av den
inre organisationen hos olika forskningsstödjande organ i de delar dessa

s. 109 Kontrollera mot PDF

109 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet Del II K:3

berörs.

Vid
behandlingen av organisatoriska frågor rörande de myndigheter som sysslar med
transportforskning åligger del kommittén all under arbetets gång informera
berörda arbetstagarorganisationer och ge dem tillfälle atl framföra synpunkler.
Del åligger därutöver kommittén all på lämpligt säll informera berörda
arbetstagare om utredningens arbete.

Om
kommittén framlägger förslag om inrättande av nya forskningsorgan eller
funktioner bör även övervägas om dessa kan förläggas lill skilda delar av
landet och inle koncentreras lill Stockholmsområdet.

Kommittén
bör arbeta i nära kontakt med berörda forskningsorgan, forskare,
forskningsavnämare och andra intressenter på Iransportforskningens område. Vad
gäller Iransportforskningen inom energiområdet bör kommittén samråda med dels
DFE, dels i frågor om den organisatoriska uppbyggnaden med den särskilda
utredaren rörande myndighetsorganisaiionen inom energiområdet m.m. (dir
1979:62).

Dagens
förhållanden när del gäller Iransportforskningens organisafion och inriktning
är relativt väl kartlagda. Kommittén bör därför undvika omfattande
invenleringsarbelen i dessa delar. Kommittén bör sikta på alt redovisa
resultatet av sitt arbete senast den 1 maj 1981.

Kommittén
bör i sitt arbete beakta vad som anförts i kommittédirektiven (1978:40) om
tilläggsdirektiv lill samtliga kommittéer och särskilda utredare angående
finansieringen av reformer.

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen bemyndigar
chefen för kommunikationsdepartementet

all
tillkalla en kommitté med högst 4 ledamöter med uppdrag atl göra en allsidig
översyn av forsknings- och utvecklingsverksamheten inom transportområdet,

atl
utse en av ledamöterna att vara ordförande,

all
besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal biträde ål kommittén.

Vidare
hemställer jag atl regeringen föreskriver all kostnaderna skall belasta sjätte
huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Kommunikationsdepartementet)

3.
Program för samordnade statliga insatser på trafikområdet i Stockholmsregionen

Dir
1980:23

Beslut
vid regeringssammanträde 1980-03-27

Departementschefen,
stalsrådel Adelsohn, anför.

Beslut
som påverkar trafiken i Stockholmsregionen fattas av såväl statliga som
regionala och kommunala organ.

På
regional nivå har bl.a. Stockholms läns landsting som huvudman för den
kollekfiva persontrafiken en viktig funktion.

På
kommunal nivå är ålgärder som vidtas av Stockholms kommun av

s. 110 Kontrollera mot PDF

DelIIK:3
8kr. 1980/81:103 110

avgörande betydelse för trafikutvecklingen i den inre
Stockholmsregionen. Eftersom regionen är en näringsgeografisk enhet berörs
flertalet övriga kommuner inom länet i större eller mindre omfattning.

Utvecklingen särskilt under del senaste decenniet har
visat atl de Iransporllösningar som i framliden måsle användas i lälorler i hög
utsträckning bör baseras på kollekliva färdmedel. Skälen härtill är framför
allt de miljö- och irafiksäkerhelsproblem som en alltför omfattande
personbilstra-fik ger upphov lill. Della gäller specielll landels största
tätorter och i första hand i Stockholmsområdet.

Vidare gäller att de snabbi ökande drivmedelspriserna och
samhällets ambitioner atl spara energi ställer krav på energisnåla
trafiklösningar, samtidigt som människors iransporlefterfrågan måsle
tillgodoses.

En god trafikförsörjning i Stockholmsregionen kräver all
olika insatser samordnas och inriklas mol gemensamma mål.

Flerlalel frågor som påverkar trafiken i
Stockholmsregionen har utretts antingen av stafiiga, landslingskommunala eller
kommunala organ under senare år. I dessa ulredningar har pekats på behov av
åtgärder såväl inom lagstifiningsområdel som ålgärder för all förbällra
förutsättningarna för den kollekliva trafiken liksom även ålgärder för all
begränsa personbilslrafiken i regionens centralare delar.

Det finns således enligt min mening väl kända och utredda
trafikproblem i Stockholmsområdet vars lösning på grund av de splittrade
ansvarsförhållandena kräver särskilda initiativ. Med hänsyn fill della anser
jag del lämpligl att tillkalla en särskild utredare med uppdrag all la upp
överläggningar med berörda statliga, landslingskommunala, kommunala och andra
parter om ell gemensamt program för slalliga insatser på trafikområdet i
Slockholmsregionen. I sammanhanget bör möjligheler lill en samordnad
prioritering av de statliga insatserna övervägas. Del framlagda progammel skall
kunna ligga fill grund för statliga, landslingskommunala och kommunala beslut
som rör Slockholmslrafiken. Utredaren bör i sitt arbele särskilt beakta atl del
är angeläget att minska ölägenheterna med privatbilismen i Stockholms
innerstad.

Bland de konkreta frågor som bör behandlas av utredaren
vill jag särskilt peka på följande.

Arbete med atl revidera nu gällande flerårs- och
fördelningsplaner för vägbyggandel kommer all ske under år 1983 eller vid den
lidigare tidpunkt som regeringen bestämmer. I nuvarande planer ingår
utbyggnaden av vissa nya väg- och lunnelbaneförbindelser som är av betydelse
för all sanera biltrafiken i Stockholms innerstad. Väghållningskommitlén (K
1979:04) skall uppmärksamma frågan om bidrag lill kollekfivlrafikanläggningar.
Utredaren bör ha nära samråd med kommittén vars arbete kan leda lill att f.n.
icke statsbidragsberättigade kolleklivtrafikanläggningar blir
bidragsberättigade. Detta kan i sin tur leda lill ändrade förutsättningar för
revideringen av flerårs- och fördelningsplanerna. Del är mot denna bakgrund
angeläget atl utredaren genom överläggningar med vägverket, länsstyrelsen,
berörda primärkommuner och landstinget söker komma fram lill en gemensam syn på
Stockholmsområdets framlida investeringar i vägar och kolleklivtrafikanläggningar
vilken kan ligga lill grund för planrevideringen och den regionala
trafikplaneringen.

Då del gäller lokallågslrafiken pågår överläggningar
mellan SJ och Storstockholms Lokaltrafik. Beträffande gods- och persontrafiken
i Slorslock-holmsregionen har SJ av regeringen fåll ett särskilt
utredningsuppdrag.

s. 111 Kontrollera mot PDF

111 Kommittéer:
Kommunikationsdepartementet Del II K:4

Resultaten av dessa överläggningar och utredningar bör
ingå i underlaget för utredarens arbele med alt la fram ell, hos berörda organ
förankrat, trafikprogram.

Möjligheten alt genom förskjutna arbetstider uppnå etl
jämnare utnyttjande av trafikapparaten bör beaktas av utredaren.

En fråga av betydelse såväl för Stockholmsregionens
trafikförsörjning som för hela landel är terminalerna för flyg- och
charterbussar i Stockholms centrum. Del är önskvärt att utredaren föreslår en
lösning av denna fråga.

Utredaren bör vidare överväga om legala eller
administrativa hinder finns för en samordnad parkeringspolitik.

Utredaren bör vara oförhindrad att la upp även andra
frågor i syfte att uppnå ett samlat offentligt agerande för atl förbättra
trafiksituationen i Storstockholm.

Analyser och förslag bör, om så är lämpligl, redovisas
efter hand som de är klara.

Utredaren bör i sill arbete beakta vad som har anförts i
kommittédirektiven (1978:40) om tilläggsdirektiv lill samtliga kommittéer och
särskilda utredare angående finansiering av reformer. Förslagen får således
inte innebära en ökad nellobelaslning av den stafiiga budgeten eller någon
övervältring av kostnader från stat lill kommun.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag
atl regeringen bemyndigar chefen för kommunikationsdepartementet

all tillkalla en särskild utredare för all upprätta elt
program för samordnade trafikpolitiska ålgärder i Stockholmsområdet

att besluta om experter, sekreterare och annat biträde åt
utredaren.

Vidare hemställer jag alt regeringen beslutar

alt kostnaderna skall belasta sjätte huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och bifaller hans hemställan. (Kommunikationsdepartementet)

4. Sjöfartens roll i trafikpolitiken

Dir
1980:72

Beslut vid
regeringssammanträde 1980-10-23.

Departementschefen, stalsrådel Adelsohn, anför.

Under de senaste decennierna har del skett stora
förändringar på godstransporlområdel. Dessa sammanhänger bl. a. med
förändringar i godsslrukluren, ökade krav på snabbhet, regelbundenhet och
säkerhet vid transporter, en strävan alt undvika omfattande lagerhållning och
dyra och fidskrävande omlastningar saml en omfattande förbättring av framför
allt vägnätet och en allmän höjning av landlransporlmedlens kapacitet och
konkurrensförmåga. Den sammanlagda effekten av dessa förändringar har bl. a.
blivit påtagligt ökade marknadsandelar för landlransportmedlen såväl när del
gäller den inrikes trafiken som när det gäller trafiken mellan Sverige och
övriga länder i Europa. De jämförelsevis låga undervägskostnaderna

s. 112 Kontrollera mot PDF

DelIIK:4
Skr. 1980/81:103 112

som är ett av fartygstrafikens främsta konkurrensmedel har
betytt mindre än landlransporlmedlens förbättrade framkomlighet och lägre
hanteringskostnader. Denna utveckling har lett till en betydande omställning
inom närsjöfarlen, dvs. den del av sjöfarten som konkurrerar med landlransportmedlen.
Den lidigare så omfattande kustsjöfarlen som i inrikes och korlväga utrikes
trafik bedrevs med små fartyg har i del närmaste helt upphört. Närsjöfarlen
består numera av i huvudsak modernt, betydligt större och ofta specialiserat
tonnage. De varor som nu fartygslransporleras i inrikes trafik är fill
övervägande del oljeprodukter och lågvärdigl bulkgods.

I övrig närtrafik där tidigare en myckel stor del av
varuutbytet ombesörjdes av den mindre skeppsfarten, har landlransportmedlen i
kombination med en kraftigt expanderande färjelrafik tagit allt större
marknadsandelar. Närsjöfarlen har kunnat hävda sin tidigare ställning främst i
fråga om oljeprodukter och andra bulkvaror och även i fråga om t. ex.
skogsindustriprodukter framför allt från norra Sverige.

År 1979
lade riksdagen fast riktlinjer för en ny trafikpolitik (prop. 1978/79:99, TU
1978/79:18, rskr 1978/79:419) som bl. a. innebar alt det trafikgrensvisa
kostnadsansvaret enligl 1963 års trafikpolitik slopades för väg- och
järnvägstrafiken. Vidare skulle de rörliga trafikanlavgiflerna anpassas bättre
lill de samhäUsekonomiska marginalkostnaderna. Med utgångspunkt i tillgängligt
material ansåg sig föredragande departementschefen inle ha möjlighet all göra
trafikpolifiska överväganden för närsjöfartens del. Föredraganden ansåg att
resultatet av den sjöfartspoliliska utredningen borde avvaktas.

Den sjöfartspolitiska ulredningen (1977:05) behandlade i
sill belänkande (SOU 1979:67) Svensk sjöfartspolitik i första hand de allmänna
strukturproblemen inom svensk sjöfartsnäring. Ulredningen redovisade däremot
inle några överväganden om relationerna mellan land- och sjötransporter.

I enlighet
med regeringens förslag i prop. 1979/80:166 om sjöfartspolitiken m. m., fattade
riksdagen under våren 1980 beslut om ett sjöfarlspoliliskt program (TU
1979/80:30, rskr 1979/80:412). 1 detla angavs alt målel för den statliga
sjöfartspolitiken bör vara all skapa förutsättningar för atl landels
utrikeshandel kan utföras på elt effektivt sätt lill lägsta samhällsekonomiska
kostnader. Förutsättningar bör skapas för all trygga landets iransportförsörjning
i politiska och ekonomiska krissiluafioner. Sjöfartens möjligheler alt som
konkurrenskraftig exportnäring stärka Sveriges betalningsbalans skall tas
tillvara.

I del sjöfartspoliliska programmel konstaterades också att
den mindre skeppsfarten i huvudsak är sysselsatt med svenskt näringslivs
transportbehov. Den utgör en viktig gren av sjöfarien från
försörjningsberedskapssyn-punkl. Samtidigt betonades det angelägna i alt den
mindre skeppsfarten ges sådana långsiktiga förulsällningar alt den kan
bibehålla sin konkurrenskraft.

Beträffande den mindre skeppsfartens allmänna
konkurrensförutsättningar konstaterade jag i propositionen alt den sjöfartspolitiska
ulredningen inle behandlat dessa frågor och all jag därför inte var beredd all
la ställning till det eventuella behovet av åtgärder. Jag uttalade min avsikt
att senare föreslå regeringen all tillkalla en särskild utredare med uppgift
atl mer utförligt klarlägga närsjöfartens roll i den svenska trafikpolitiken.
Riksdagen anslöt sig lill uppfattningen all dessa frågor borde utredas.

Jag återkommer nu till denna fråga och föreslår att en
särskild utredare tillkallas för all klarlägga närsjöfartens roll i
trafikpolitiken. Utredaren skall i

s. 113 Kontrollera mot PDF

113 Kommittéer:
Kommunikationsdepartementet Del II K:4

första hand inrikta sina undersökningar mol den del av
sjöfartsnäringen som i trafik längs våra kuster och inre vattenleder helt eller
delvis arbetar i konkurrens med de inhemska landtransportmedlen. I fråga om
inre valtenleder skall utredaren också vara oförhindrad att behandla
aktuaHse-rade projekt som kan vara av betydelse för handelssjöfarten.

Med beaktande av de samhällsekonomiska fördelar och
miljö-, energi- och beredskapspoliliska aspekter som kan hänföras till de olika
transportmedlen skall utredaren söka fastställa i vad mån de förutsättningar
under vilka sjöfarien arbetar är riktigt utformade. Utredaren bör vidare beakta
de förändringar som kan komma atl inträffa beträffande priser och tillgång på
drivmedel. Utredaren bör också i samråd med kommittén för transport av farligt
gods (K 1979:01) överväga sjöfartens roll för transport av s. k. farligt gods.
Hänsyn bör också tas till totalförsvarets behov av skyddad transportkapacitet
under krig och krigsfara.

Utgångspunkter för utredarens arbete med dessa frågor bör
vara dels de beräkningar som den trafikpolitiska utredningen redovisat, dels de
trafikpolitiska och sjöfartspoliliska riktlinjer som riksdagen har lagt fast.
EnUgt min mening bör varje Irafikgren få utvecklas ulan störande och
snedvridande restriktioner enligl sina förutsättningar och inom de ramar
statsmakterna lägger fast. För utredarens del innebär della alt
förutsättningarna för en samhällsekonomiskt motiverad omfattning och inriktning
av den svenska närsjöfarlen bör belysas. I sammanhanget står det utredaren
fritt alt peka på förhållanden inom andra trafikgrenar som hindrar en sådan
inriktning. I sammanhanget vill jag erinra om att den inrikes fartygstrafiken
helt är befriad från slalliga sjöfartsavgifter och atl för övrig sjöfart en
långt driven utjämning av avgifterna har genomförts mellan olika kuslslräckor.
Jag vill också erinra om atl den statliga isbrytarservicen är helt avgiftsfri.

Vad gäller frågan om det regionalpolitiskt betingade
transportstöd som utgår vid vissa landlransporter må erinras om atl regeringen
den 12 juni 1980 gav transporlrådel i uppdrag atl se över transportstödets
effektivitet. Rådet skall undersöka vilken inverkan transportstödet har på
konkurrensförhållandet mellan olika transportmedel samt med delta som
utgångspunkt utreda behov och förutsättningar för införandet av etl särskilt
transportstöd avseende sjötransporlerat gods. Utredaren bör samråda med
transporlrådel i denna fråga.

Förutom dessa trafikpolitiska frågor bör utredaren också
behandla vissa strukturfrågor som sammanhänger med närsjöfarten. Utredaren bör
sålunda mol bakgrund av en analys av aktuella och förväntade varuflöden oeh
transportbehov belysa förulsältningarna för en mer utvecklad närsjöfart. I
sammanhanget bör utredaren särskilt utvärdera de effektivitetsvinster som kan
uppnås genom en ökad samverkan eller samordning mellan olika rederier och de
fördelar som kan uppnås genom en ökad samverkan i integrerade transportsystem
mellan sjöfart och landlransporter.

Av intresse i sammanhanget är även skattereglernas
utformning. Utredaren bör därför vara oförhindrad att behandla för sjöfarten
speciella skallefrågor. Vissa sådana frågor anknyter lill den vanligaste
företagsformen inom närsjöfarten, nämligen parirederiet.

Den sjöfartspoliliska utredningen lade fram vissa förslag
om ändringar av beskallningsvillkoren för partredare. I den sjöfartspoliliska
propositionen konstaterade jag atl de av utredningen framförda förslagen har
principiell räckvidd och kan medföra problem på andra områden och atl också
problem av skatte- och konlrollteknisk natur föreligger. Eftersom dessa frågor
inte

8 Riksdagen 1980/81. 1 samL Nr 103

s. 114 Kontrollera mot PDF

DelIIK:4 8kr.
1980/81:103 114

hade
belysts fillräckligt av den sjöfartspoliliska ulredningen föreslog regeringen
inga ändringar med anledning av utredningens förslag. Dessa och hithörande
frågor bör nu behandlas mera ingående. Jag vill emellertid betona all de
nuvarande begränsningarna i rätlen till underskotlsavdrag från rederirörelse
tillkommit för alt hindra atl skalleförmåner utnyttjas på inte avsett sätt.
Utredaren bör därför i sill arbele samråda med 1980 års förelagsskatlekommitté
(B 1979:13) och kommittén om underskottsavdrag (B 1980:05), vilka enligt sina
direktiv bl. a. skall utreda skattefrågor av belydelse i detla sammanhang.

Av
stor belydelse för närsjöfartens konkurrensförmåga är all den inte belastas med
krav i fråga om t. ex. bemanning och leknisk utrustning som går utöver Sveriges
internationella förpliktelser och motsvarande krav för konkurrerande utländskt
tonnage. I sammanhanget viH jag erinra om atl bemanningsregleringen
reformerades år 1979 (prop. 1978/79:117, TU 1979/80:4, rskr 1979/80:28, SFS
1979:1107). Regleringen lägger grunden för en mer flexibel bemanning ulan atl
avkall görs på sjösäkerhetens krav. Jag vill också erinra om all sjöfartsverket
numera tillåter alt den s. k. tyska mätningen tillämpas på svenska fartyg.
Utredaren bör undersöka om det finns för Sverige speciella krav som utan men
för sjösäkerheten kan undanröjas eUer ändras. Målet bör vara alt svenska
rederier skall kunna konkurrera på så långl möjligt lika villkor med utländska
rederier.

En
viktig förutsätlning för en effektiv närsjöfart är atl en rationell
godshantering kan erbjudas i hamnarna. När del gäller hamnslrukluren bör
utredaren söka klarlägga vilka särskilda krav närsjöfarten ställer. Inom
sjöfartsverket pågår en inventering av de svenska hamnarnas struktur och
utrustning i syfte all utarbeta en perspektivplan för det framtida hamnväsendet.
Detta arbete bör kunna tjäna som en utgångspunkt för utredarens överväganden i
denna del.

Under
senare år har en rad olika tekniska och organisatoriska system, som syftar till
en effektivisering av godshanteringsarbetet i hamnarna, presenterats.
Utredaren bör undersöka de närmare förulsältningarna för en mera aUmän
tillämpning av sådana syslem. Utredaren bör även undersöka möjHgheterna liH en
effektiviserad terminalverksamhet bl. a. genom gemensamma terminaler för olika
transportmedel. Utredaren bör också vara oförhindrad att avge synpunkter på hur
avgifts- och taxestrukluren i hamnarna bör vara utformad.

Utredaren
bör ulföra sill uppdrag i samarbete med berörda myndigheter,
branschorganisationer samt övriga intressenter. Utredaren bör vid arbetets
påbörjande saml vidare under arbetets gång informera berörda personalorganisationer
inom sjöfartsnäringen och bereda dem tillfälle att framföra synpunkler.

Utredaren
bör vidare i sitt arbete beakta vad som anförts i direktiven (Dir 1980:20) till
samtliga kommilléer och särskilda utredare angående finansiering av reformer.

Utredaren
skaU redovisa resultatet av sitt arbete senast den 15 november 1981.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemstäHer jag atl regeringen bemyndigar
chefen för kommunikationsdepartementet

alt
tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda sjöfartens roll i
trafikpolitiken

att
besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt utredaren.

s. 115 Kontrollera mot PDF

115 Kommittéer: Kommunikationsdepartementet Del II K:5

Vidare
hemställer jag att regeringen föreskriver att kostnaderna skall belasta sjätte
huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen
ansluter sig fill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Kommunikationsdepartementet)

5.
Organisationskommitté för utbildning av piloter för den civila luftfarten m. m.

Dir.
1980:74

Beslut
vid regeringssammanträde 1980-09-25.

Departementschefen,
stalsrådel Adelsohn, anför.

I
prop. 1980/81:6 om utbildning av piloter för den civila luftfarten m. m.
föreslås all en civil pilolutbildning inrättas. Huvuddelen av utbildningen
föreslås bli lokaliserad lill Ljungbyhed med chefen för flygvapnet som
huvudman. Scandinavian Airlines Syslem (SAS) kommer alt svara för resterande
del av ulbildningen.

I
propositionen aviseras alt en särskild organisafionskommilté skall tillkallas
med uppgift att svara för den närmare planläggningen av ulbildningen.

Av
fidsskäl bör kommittén fillkallas redan nu.

Kommitténs uppgift bör
vara alt med utgångspunkt i förslagen i propositionen förbereda inrättandet av
en civil pilotutbildning. Kommittén bör bl. a. precisera utbildningens mål och
innehåll, dess uppläggning samt vilka krav som skall ställas på eleverna.
Kommittén bör vidare bedöma investeringsbehovet saml behovet av förstärkningar
i utbildningsorganisationen. Kommittén bör eftersträva en samordning mellan de
delar av utredningen som chefen för flygvapnet resp. SAS skall svara för.

En fortlöpande uppföljning
av ulbildningen är angelägen. En särskild utbildningsnämnd kan vara lämplig för
detta ändamål. Kommittén bör därför överväga arbetsuppgifterna för en sådan
nämnd samt dess sammansättning. Kommittén bör också utarbeta förslag till etl
samarbetsavtal mellan staten och SAS avseende den civila pilolutbildningen.

SluiHgen bör kommittén
pröva frågan om flyglärarutbildningen och lämna förslag till en permanent
lösning av denna fråga. Därvid bör organisatorisk inplacering, utbildningens
innehåll samt utbildningens finansiering övervägas. En utgångspunkt är härvid
atl den civila flyglärarutbildningen skall rymmas inom nuvarande
försöksverksamhets kostnadsram.

Kommittén bör vid arbetets
påbörjande saml vidare under arbetets gång informera berörda
personalorganisationer och bereda dem tillfälle atl framföra synpunkter.

Kommittén
bör fortlöpande redovisa resultaten av sitt arbele.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen bemyndigar
chefen för kommunikationsdepartementet

alt fillkalla en kommitté
med högst åtta ledamöter all svara för den närmare planläggningen av en civil
pilolutbildning m. m.,

att
utse en av ledamöterna alt vara ordförande.

s. 116 Kontrollera mot PDF

Del II K:5 Skr.
1980/81:103 116

att
besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal biträde åt kommittén.

Vidare
hemställer jag all regeringen föreskriver alt kostnaderna skall belasta sjätte
huvudfitelns kommilléanslag.

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Kommunikationsdepartementet)

s. 117 Kontrollera mot PDF

117 Kommittéer: Ekonomidepartementet Del II E:l

Ekonomidepartementet

1.
Utredning om kontokort

Dir
1980:24

Beslut
vid regeringssammanträde 1980-03-27

Departementschefen,
statsrådet Bohman, anför.

Kontokrediter
är en gammal företeelse i detaljhandeln. I sin enklaste form består de i att
handelsmannen noterar inköp i en kundbok och får betalning exempelvis i slutet
av varje månad. Vid I.ex. postorderförsäljning har kontokrediter också
förekommit sedan länge.

En konlokortskredit
innebär att kontoinnehavaren enligl ett avtal med ett kontokorlsförelag ges
rätt atl - ofta intill etl visst i förväg bestämt belopp - få kredit vid köp av
varor eller tjänster hos säljare, som har anslutit sig lill det
kontokortssystem som köparen utnyttjar. Kontokortet - vanligen en plastbricka
- används för alt visa att innehavaren är berättigad att köpa på kredit som
tillhandahålls av kontokortsföretaget. I ett kontokortssystem bokförs inköp
eller andra transaktioner på konlohavarens konto hos konlokortsföre-taget.

Den verksamhet med
kontokort som vuxit fram på senare tid har utvecklats under inflytande av den
fortgående strukturomvandlingen i varudistributionen och förändringar i fråga
om den allmänna betalningstrafiken. Statistiken över kontokortsmarknaden är
bristfällig men visar ändå klart att allt fler konsumenter innehar kontokort
och att antalet försäljningsställen där kontokort är gångbara ökar snabbt.
Delta gäller särskilt de kontokort som ger möjlighet till kredit. Enligt något
osäkra uppgifter ökade de utestående kontokrediterna från ca 130 milj. kr. år
1970 till ca 1.700 milj. kr. år 1978. Avbetalningsköpens betydelse har
samtidigt minskat i samma mån, varför de två formerna av konsumtionskredit
tillsammantagna inte har ökat i relation till konsumtionen och övrig
kreditgivning.

Det finns olika typer av
kontokort. Man kan skilja mellan - betalkort, där hela inköpsbelopjjet betalas
vid faktureringen

- kreditkort, där inköpsbeloppet får avbetalas under
en längre tid, ofta etl eller två år

- bankkorl som gör del möjligt att göra uttag från
bankkonto i särskilda uttagsautomater. Om kortets användningsområde vidgas så
att det också kan användas för köp av varor eller tjänster och till kontot
kopplas en krediträtl, är bankkortet att betrakta som ett betalkort eller, om
en krediträtt utnyttjas, ett kreditkort.

Kreditkort
kan användas för köp upp till elt sammanlagt belopp som avtalas mellan
kontokortsföretaget och kontoinnehavaren. Skillnaden mellan betal- och
kreditkort är atl skulden på de förra normall skall regleras i sin helhet inom
en kortare lid efter faktureringen, medan skulden på kreditkor-

s. 118 Kontrollera mot PDF

DelIIE:l 8kr. 1980/81:103 118

ten kan amorteras över en period på upp lill 10 eller 24
månader och i vissa kreditkorlssystem ända upp till 5 år. Amorteringar frigör
kredilulrymme som omedelbart kan disponeras för nya köp. Denna s.k. revolverande
kreditform innebär att kontoinnehavaren i praktiken kan skaffa sig en
amorteringsfri kredit.

Kontokort av olika slag ges ul av specialiserade
kontokorlsförelag, varuhus och affärskedjor. Även bankerna förmedlar vissa
kontokort vid sidan av sina egna bankkort. Gångbarhelen i butiker,
restauranler, resebyråer etc. varierar mellan kort av olika märken. Vissa kan
användas för inköp endast i det utgivande företagets försäljningsställen, medan
andra har en utbredd, i en del fall internationell, gångbarhel.

En närmare beskrivning av kontokorten och
kontokorlsförelagens verksamhet finns i finansieringsbolagskommilléns
betänkande (SOU 1977:97 s. 73-86) samt i prop. 1978/79:170 s. 12. En utförlig
beskrivning ges också i näringsulskottets betänkande 1979/80:24.

Summan utestående kontokrediler har under senare år ökal
snabbi eller med i genomsnitt drygt 60 % per år. En kartläggning av
konlokredilmark-naden, som har verkställts inom konsumentverket, visar atl
antalet öppnade kreditkonton och antalet försäljningsställen, hos vilka
kreditkort är gångbara, också har ökal snabbi. I utredningen redovisas även
beräkningar över antalet misskötta kreditkonton.

Under hösten 1979 fördes en debatt i riksdagen och
massmedia om kreditkortens samhällsekonomiska och konsumenlpolitiska
verkningar. I svar den 10 december 1979 på interpellalion och fråga i riksdagen
anförde jag med hänvisning till de uppgifter om kredilkortsmarknadens storlek
som då förelåg, atl konlokrediterna trots en under de senaste åren myckel
kraftig expansion ännu inte nått en omfattning som i någon betydande grad
påverkat samhällsekonomin. Med ledning av överslagsvisa beräkningar över hur
många hushåll eller konsumenter som ännu inte har kreditkort men som kan tänkas
skaffa sådana bedömde jag dock atl expansionen kommer alt fortsätta.
Kreditkorlsmarknaden kan i så fall få större betydelse för i första hand
konsumtionens variationer och kreditströmmarnas fördelning. Med anledning av
farhågor för att kreditkorlens användning medför negativa sociala och ekonomiska
verkningar för enskilda personer framhöll jag att regeringen var beredd att
vidta lämpliga åtgärder, om sådana olägenheter skulle visa sig förekomma i
oacceptabel omfattning. Om av stabiliseringspolitiska skäl vidtagna ålgärder
skulle visa sig otillräckliga, måsle givetvis även konsumenlpoliliskt inriktade
åtgärder sällas in. Jag underströk dock att etl säkrare underlag om arten och
omfattningen av befarade skadeverkningar måste föreligga innan eventuella
ålgärder kunde preciseras.

I motion 1978/79:1515 hemställdes all riksdagen hos
regeringen skulle begära en utredning av kontokorten och deras sociala och
ekonomiska effekter för de enskilda hushållen. I näringsulskottets belänkande
(NU 1978/79:24) med anledning av motionen noterades alt konsumeniverkel
planerar genomföra en ny utredning. Vidare hänvisades lill det
interpella-tions- och frågesvar i riksdagen som jag nyss nämnde. Riksdagen
beslöt att bifalla motionen och gav därvid följande till känna för regeringen.

"De
nämnda problemen är emellertid av sådan omfattning och natur att de bör
behandlas i en övergripande utredning. De viktiga konsumentekono-jniska och
sociala aspekterna måsle därvid sättas i relation lill såväl kreditpolitiska
som allmänt samhällsekonomiska aspekter. Utskottet finner det angelägel alt en
övergripande utredning på konlokorlsområdel snarast kommer lill stånd genom en
parlamentariskt sammansatt kommitté. Denna

s. 119 Kontrollera mot PDF

119 Kommittéer: Ekonomidepartementet Del II E:l

bör
givelvis initiera, samordna och utnyttja insatser av olika berörda organ av
vilka särskilt kan nämnas konsumentverket. Regeringen bör vara beredd all ulan
hinder av utredningsarbetet - vilket för övrigt bör bedrivas skyndsamt -vid
behov omedelbart ingripa med ålgärder av såväl kredilpolifisk som
konsumenlpolitisk natur."

I två andra mofioner
(1979/80:216 och 716) framfördes olika önskemål om utformningen av direktiven
lill den kommitté som föreslogs bH tillsatt. Bland annat kan nämnas
möjlighelerna för den enskilde att skaffa sig flera kreditkort och farhågor för
atl konlohavare skuldsätter sig ulöver sin betalningsförmåga. Vidare berördes
krav på kontantinsats eller föregående sparande för rätt alt utnyttja
kreditkort. Ytterligare andra frågor gällde om kontantkunder missgynnades,
marknadsföringen av kreditkorten och säkerheten kring hanteringen av
kontokorten. Enligt näringsulskottets betänkande (NU 1979/80:27) över
motionerna var del uppenbart atl dessa frågor skulle uppmärksammas i
utredningsarbetet och atl någon särskild framställning till regeringen i delta
hänseende inte var erforderiig.

Regeringen
har denna dag beslutat förelägga riksdagen en proposition (prop. 1979/80:159)
om alt ufiåningsreglering samt - i den ulslräckning som f.n. gäller för
kredifinsfilut - emissionskontroll enHgt lagen (1974:922) om kreditpolitiska
medel skall kunna fillämpas på finansbolag och därmed på flerlalel
kontokorlsförelag. I proposifionen föreslås också alt regeringen bemyndigas
meddela föreskrifter om betalningsvillkor vid konloköp på kredit. Bemyndigandet
får ses som ett provisorium som ger regeringen möjHghet till etl snabbt
ingripande om del skulle behövas. I propositionen understryks behovel av etl
bättre underlag för atl bedöma om del på lång sikt behövs åtgärder från
samhällets sida.

Med
hänvisning liH vad jag nu anfört föreslår jag alt en kommitté tillkallas för
alt utreda verksamheten med kontokort. Kommitténs huvuduppgifter bör vara att
klarlägga kontokortshandelns verkningar och betydelse dels från
samhällsekonomiska och kreditpolifiska synpunkter, dels med hänsyn liH konsumentpolitiska
och sociala aspekter för den enskilde konsumenten, dels också för detaljhandeln
och servicenäringarna. Kommittén bör bl.a. bedöma de frågor och synpunkler som
framförts i nyss nämnda motioner och av näringsutskottet.

Till
närmare vägledning för kommitténs arbete vill jag anföra följande.

Från
samhällsekonomisk synpunkt bör kontokortens funktion som betalningsmedel och
som en del av kreditulbudet lämpHgen analyseras var för sig. Kommittén bör
klarlägga i vad mån kontokorten såsom betalningsmedel kan vara ägnade all
ersätta sedlar, checkar och gireringar. Av särskilt intresse är hur en utbredd
användning av kontokort påverkar penningmängden och förutsättningarna för
penningpolifiken.

I fråga om
kredilfunktionen bör kommittén klarlägga vilken belydelse en

fortsall snabb ökning av konlokrediterna kan få för kreditulbudet. I della

sammanhang är det av vikt att bedöma om kontokrediterna medför en

ökning av konsumlionskredilerna eller ersätter andra kredilformer. Vidare

är del angeläget all klarlägga hur kontokrediterna kan länkas påverka

konsumtionen och om de kan leda till att konsumtionen ökar- tillfälHgt eller

mera permanent - på bekostnad av sparandet. Till frågan hör också om det

kan länkas att konsumtionsinriktningen förskjuls från sådana ändamål som

kräver långsiktigt sparande i förskott, exempelvis bostäder, fritidsfastigheter

el.dyl., lill förbrukningsvaror och tjänster. ____

Mot
bakgrund av en samhällsekonomisk analys bör kommittén förutsättningslöst
bedöma behovel av penning- och kreditpoHtisk kontroll över

s. 120 Kontrollera mot PDF

Del II E:l
Skr. 1980/81:103 120

kontokortsmarknaden
och vilka medel som i så faH bör användas. Kommittén bör i denna del av sitt
arbete samråda med den kommitté för översyn av kreditpolitiken som regeringen
denna dag har bemyndigat mig att tillkalla.

Utvecklingen
i andra länder där erfarenhet av konlokortsverksamhet föreligger bör redovisas
och beaktas.

Kontokortens
betydelse för den enskilde som ell rationellt betalningsmedel inom varuhandeln
och servicesektorn bör belysas liksom de fördelar ur säkerhets- och
kostnadssynvinkel som konlokorlssystemet kan vara ägnat att medföra.
Olägenheter bör vägas mot fördelar.

Kontokorlens
kreditfunktion bör utredas från konsumentekonomiska och sociala ulgångspunkter.
Därvid bör beaktas deras betydelse för konsumenter som på grund av allmän
kreditåtstramning eller avsaknad av bankförbindelser, formella säkerheter m.m.
har svårt all få önskade krediter.

Kommittén
bör söka belysa i vad mån konlokreditgivningen lett till eller kan vara ägnad
leda till all kontoinnehavare tar på sig en med hänsyn till sin långsikliga
betalningsförmåga alltför slor skuldbörda. Omfattningen av
betalningssvårigheter där kontokort spelat roll bör kartläggas. De sociala
myndigheternas erfarenheter av konlokorlssystemet, Hksom också de rön som kan
ha vunnits inom bl.a. konsumentverket, bör inhämtas och redovisas.

Kommittén
bör på grundval av sådana analyser bedöma om åtgärder från statsmakternas sida
är erforderliga och, om så befinns vara fallet, framlägga förslag till lämpliga
åtgärder.

Den
konsumentpoHtiska lagstiftningen är tillämplig på konloköp och
konlokortskrediter på huvudsakligen samma sätt som andra köp och krediter.
Konsumentkreditlagen (1977:981) ålägger företagen bl.a. att ge information om
den effektiva räntan. Bestämmelserna om kreditköp, som avser köp av varor men
inte tjänster m.m., gäHer även kontoköp med både betalkort och kreditkort. Dit
hör bestämmelserna om kreditköparens befogenheter mot kreditgivaren vid fel på
varan och om betalningsansvaret vid förlust av kontokort. Konsumentkreditlagen
innehåller också krav på atl säljaren vid varuköp på kredit skall ta ut
kontantinsats i enlighet med god sed. Kontantinsatsen skall vara minst 20 % av
kontantprisel, om inte särskilda förhållanden föranleder annal. Enligl
regeringens och riksdagens uttalanden vid lagens tillkomst har dock köp med
kontokort ansetts t.v. böra hållas utanför kravet på kontantinsats. I prop.
1979/80:159 har uttalats atl denna ordning t.v. bör behåHas.

Kommittén
bör granska sambandet mellan konsumentkreditlagen och den i propositionen
(prop. 1979/80:159) föreslagna bemyndigandelagen, som gäller köp av såväl varor
som tjänster. Beaktas bör emellertid att den kredilpolitiska kommittén fåll i
uppdrag alt överväga hur åtgärder av det slag som nu regleras i den föreslagna
bemyndigandelagen och den lag som avser betalningsvillkor vid yrkesmässig
försäljning av bilar bör regleras. De båda kommittéerna bör samordna sina
bedömningar i delta hänseende.

De
flesta kontokorlsförelag är sådana finansbolag som fr.o.m. den 1 juli 1980
kommer att stå under bankinspektionens tillsyn. Frågan om kreditupplysningar
till och från bl.a. finansbolag skall omfattas av kredilupplysningslagen
(1973:1173) övervägs f.n. inom justitiedepartementet. Kommittén bör emellertid
på grundval av sitt ut£edningsarbete närmare pröva vad som bör gälla i fråga om
kontokorlsförelagens möjligheler att få och utbyta information om
kreditmissbruk m.m. Intresset av integritetsskydd får därvid vägas

s. 121 Kontrollera mot PDF

121 Kommittéer: Ekonomidepartementet Del II E:l

mol
de konsumentpolitiska motiven för en effektiv kreditupplysning.

Elt problem som kommittén
bör uppmärksamma är frågan om missbruk av kontokort från konlohavarens sida
eller när kontokort används av obehöriga personer. Kontokort kan hamna i orätta
händer I.ex. genom stöld eller om de lappas bort. Konsumentkreditlagen har
regler till skydd för kontohavaren, om kontokort i sådana situationer
obehörigen utnyttjas för inköp. Utgångspunkten är att risken för ekonomisk
förlust skall bäras av kreditgivarna ulom i vissa kvalificerade fall, bl.a. om
förlust av kortet skett genom grov oaktsamhet.

Kommittén bör bedöma om
den kontroll som f.n. utövas vid beviljande av nya kontokortskrediter och vid
köp med kontokort kan anses godtagbar eller om ytterligare åtgärder i detla
hänseende kan erfordras till förebyggande av missbruk av kontokort. Jag vill
erinra om att frågan om åtgärder i samband med konlokortshandeln tagits upp vid
diskussioner mellan bl.a. rikspolisstyrelsen, konsumentverket, bankinspektionen,
datainspektionen, brottsförebyggande rådet, finansieringsföretagen och
köpmannaorganisafioner.

Kontokortens betydelse för
detaljhandeln bör uppmärksammas. En omstridd fråga är om och i vad mån
konlokorlssystemet är ägnat atl förbilliga varudistributionen och
servicefunktionerna i sin helhet och vilka grupper som främst har alt bära dess
kostnader eller kan dra fördel av dess vinster. Kommitténs arbete bör belysa
delta. Kommittén bör också bedöma hur systemels och kontokorlsförelagens
verkliga kostnadsfördelning på bl.a. ränlor och administrativa kostnader
återspeglas i deras debitering och prissättning. Den kommitté som regeringen
beslutat tillsätta för atl utreda frågan om avdrag för underskott vid
inkomsttaxeringen (Dir 1980:11) har bl.a. till uppgift att se över
ränteavdragen i fråga om I.ex. konsumtionskrediter. Samråd bör ske med denna
kommitté.

I statistiska
centralbyråns slatislik över finansbolagen finns uppgifter om hur slora de
utestående konlokrediterna är. Statistiken över konlokortsverk-samheten är dock
bristfällig i övrigt. Kommittén bör ange om ytterligare statisfik behövs för
alt myndigheterna skall kunna följa kontokortsmarknadens utveckling.

I
den mån kommittén lägger fram kostnadskrävande förslag, måsle det samtidigt
visas hur förslagen skall kunna finansieras genom besparingar i form av
rationaliseringar och omprövning av pågående verksamhet inom utredningsområdet.

Utredningsarbetet
bör bedrivas skyndsamt och kan redovisas i etapper, om kommittén anser del
lämpHgt.

Med hänvisning lill vad
jag nu har anfört hemställer jag efter samråd med cheferna för justitie- och
handelsdepartementen alt regeringen bemyndigar chefen för ekonomidepartemenlel

all
tiHkalla en kommitté med högst 5 ledamöter för all utreda verksamheten med
kontokort i enlighet med vad jag har anfört,

all
utse en av ledamöterna att vara ordförande,

alt
besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde ål kommittén.

Vidare
hemställer jag att regeringen föreskriver all kostnaderna skall belasta sjunde
huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Ekonomidepartementet)

s. 122 Kontrollera mot PDF

DelIIE:2 8kr.
1980/81:103 122

2.
Översyn av kreditpolitiken och den kreditpolitiska lagstiftningen

Dir.
1980:35

Beslut
vid regeringssammanträde 1980-03-27

Departementschefen,
statsrådet Bohman, anför

Kreditpolitiken
är ett viktigt inslag i den ekonomiska politiken. Genom all påverka
kreditströmmarnas storlek och riktning bidrar den lill all stabilisera
samhällsekonomins utveckling. Inom ramen för den totala tillväxten av
kredilmarknaden har kredilpolitiska medel använts även för all säkerställa
kredilförsörjningen lill de sektorer och investeringsändamål som under skilda
perioder prioriterats av statsmakterna. I Sverige liksom i många andra länder
har kredilpolitiken i allt högre grad kommit till användning också för att
påverka betalningsflödet över gränserna och därmed åstadkomma balans gentemot
utlandet.

De
kredilpolitiska medlen har efterhand utökats med instrument av olika karaktär.
Till de traditionella medlen brukar räknas riksbankens diskontopo-lilik och
operafioner på värdepappersmarknaden. Genom atl variera diskontot, dvs. den
räntesats som riksbanken tillämpar vid utlåning lill banker, kan riksbanken
påverka bankernas räntesatser vid in- och utlåning. Genom marknadsoperationer i
form av köp och försäljning av obligationer och skattkammarväxlar till
allmänheten och kreditinstituten kan dessas likviditet och därmed också
kreditmarknadens kapacitet påverkas. I Sverige har marknadsoperationerna på
senare år i huvudsak tagit formen av stalspapper-semissioner som
riksgäldskontoret genomför i samråd med riksbanken. För alt förslärka de
traditionella medlens effekt har dessa sedan länge komplet terats med andra
kredilpolitiska instrument, I.ex. kvanlifierade krav rörande bankernas
kassahållning. Vissa medel har också selektiv karaktär för alt fillgodose
prioriterade kreditbehov.

Under
1950-lalel utvecklades ell system med överenskommelser och rekommendationer om
likviditetskvoter för affärsbankerna samt emissionskontroll och andra
arrangemang för alt begränsa kreditgivningen och lillgodose statens och
bostadssektorns kreditbehov. Syslemel utvecklades mol bakgrund av en
beredskapslagstiftning som kunde sättas i kraft, om så bedömdes befogal. År
1962 samlades den kredilpolitiska lagstiftningen i tre lagar, lagen (1962:256)
om likviditetskvot och kassakvot för vissa kreditinrättningar, lagen
(1962:257) om placeringskvot för vissa kreditinrättningar och lagen (1962:258)
om räntereglering och emissionskontroll. 1962 års lagstiftning ersattes i sin
tur av den lag som nu gäller på området, lagen (1974:922) om kreditpolitiska
medel (LKM).

LKM
trädde i kraft den 1 januari 1975. Gilfighetsfiden begränsades till tre år.
Därefter har lagens gillighelsfid föriängls två gånger, senast hösten 1978, då
riksdagen beslöt förlänga giltighetstiden till utgången av år 1981 (prop.
1978/79:47, FiU 12, rskr 71).

LKM
har formen av en fullmaklslag. Den ger regeringen befogenhet alt på framställning
av fullmäktige i riksbanken förordna alt riksbanken får använda kreditpoHliskt
medel. Förutsättningen för sådanl förordnande är att del behövs för alt uppnå
de mål som har fastställts för riksbankens penningpoliliska verksamhet.

De
kredilpoHliska medlen enligt lagen är likviditetskrav, kassakrav,
utlåningsreglering, emissionskontroll, allmän placeringsplikt, särskild placeringsplikl
och räntereglering. Av dessa är likviditetskrav, kassakrav och

s. 123 Kontrollera mot PDF

123 Kommittéer: Ekonomidepartementet
Del II
E:2

emissionskontroll avsedda alt vara mera normala inslag i
kreditpolitiken och kunna användas fortlöpande. De övriga är enligt lagen alt
anse som extraordinära medel och förordnande om något av dem får meddelas
endasi om synnerliga skäl föreligger och endast för begränsad fid.

Förordnande
om kreditpoliliskl medel kan avse etl eller flera slag av bankinstitut,
försäkringsinslitut eller annal kreditinstitut. Förordnande om
emissionskontroll eller räntereglering kan avse även annan än kreditinstitut. I
lagen räknas som bankinslitul bankaktiebolag, sparbank och centralkassa för
jordbrukskredit. Med försäkringsinslitut avses AP-fonden och försäkringsförelag
med svensk koncession. Kreditinstitut i lagens mening är vid sidan om
bankinstituten och försäkringsinstiluten jordbrukskassa, kreditaktiebolag,
landshypoleks- och stadshypoteksinslilulionerna. Svenska skeppshypotekskassan
och Skeppsfartens sekundärlånekassa. I en denna dag beslutad proposition
föreslås atl finansbolagen förs in bland kredifinstituten i lagens mening fr.o
.m. den 1 juli 1980.

I korthet
innebär de olika kredilpoHliska medlen följande. Med likviditetskrav avses alt
bankinsliluts likvida medel, inkl. stats- och bosladsobligationer, skall
motsvara viss andel - högst 50 % - av bankens förbindelser. Kassakrav, som
liksom Hkviditetskrav kan riktas endasi mot bankerna, belyder alt bankens medel
på checkräkning i riksbanken tillsammans med så stor del av inneliggande kassa
som riksbanken medger skall motsvara viss andel - högst 15 % - av bankens
förbindelser med de undanlag riksbanken anger. Utlåningsreglering, .som f.n.
kan gälla bara bankinsfitul, innebär atl ell högsta belopp fastställs för
utlåningen. Regleringen kan omfatta såväl ufiämnade som beviljade men inle
utlämnade lån samt garantiförbindelser. Ullåningstakel kan bestämmas som en
andel av kreditvolymens storlek vid viss tidigare tidpunkt, som ell genomsnitt
av utlåningen under viss lid eller på annat sätt. Emissionskontrollen hindrar
atl någon annan än riksgäldskonloret ulan riksbankens fillstånd ger ul
obligationer, förlagsbevis och andra för den allmänna rörelsen avsedda
skuldebrev. Kontrollen kan omfalla också andra långfristiga skuldebrev som
kreditinslitut utfärdar. Genom allmän placeringsplikl åläggs bank- eHer
försäkringsinstitut atl se till atl viss andel av den ökning deras totala
placeringar undergår består av prioriterade placeringar, dvs. lån ål staten och
lån för bostadsändamål. Med särskild placeringsplikl avses skyldighet för bank
atl lämna byggnadskredil för särskilt angivet byggnadsprojekt. Det skall vara
fråga om projekt för vilket det utgår eller kommer alt utgå statligt
bostadslån. Räntereglering slutligen innebär att högsta eller lägsta ränta
fastställs för inlåning eller atl högsta ränta faslsläHs för utlåning.

Om
regeringen har meddelat förordnande om kreditpoliliskl medel ankommer det på
riksbanken alt svara för de föreskrifter som behövs för användningen.
Riksbanken får begränsa användningen av kreditpoliliskl medel till ett eller
flera slag av institut, undanta visst institut, om särskilda skäl föreligger,
och utfärda olika föreskrifter för skilda institut.

Regeringen
har förordnat om likviditetskrav och kassakrav, som fortfarande gäller, samt
vid ett tillfälle om utlåningsreglering, som gällde sex månader. I fråga om
övriga medel har förordnanden inte meddelats utan riksbanken har i stället
styrt utveckhngen genom rekommendationer till berörda kreditinstitut och
överenskommelser med dessa. I förarbetena till lagen framhålls att den
kreditpolitiska lagstiftningen bör sättas i tillämpning först om behövlig
restriktivitet inte har kunnat nås genom rekommendationer och överenskommelser
(prop. 1974:168 s. 142).

s. 124 Kontrollera mot PDF

DelIIE:2
Skr. 1980/81:103 124

Emissionskontroll har på motsvarande sätt fortlöpande
utövats genom att bankerna har åtagit sig att inte delta i emissioner av
obligationer och förlagslån utan att riksbanken har meddelat atl den inle har
något alt erinra. Riksbankens granskning avser lånels belopp, räntesats och
övriga viHkor. Riksbanken har också nyligen kommit överens med vissa
kreditinstitut på fastighetsmarknaden om en begränsning av deras
reversupplåning. Vid olika tillfällen har det också förekommit
utlåningsreglering som har grundats på rekommendationer eller överenskommelser
med bankerna.

När det gäller allmän och särskild placeringspHkl träffas
sedan flera år tillbaka årHga överenskommelser mellan delegationen för
bostadsfinansiering å ena sidan och bankorganisationerna och PK-banken å andra
sidan. Bankerna ålar sig därvid dels atl tillgodose byggnadskreditbehovet för
projekt med statliga lån och för nyproduktion av bostäder utan statliga lån,
dels att bidra till den slufiiga bostadsfinansieringen genom att köpa
bostadsobligationer lill visst belopp. Riksbanken utfärdar också rekommendationer
till allmänna pensionsfonden och försäkringsbolagen om förvärv av
statsobligationer, bostadsobHgafioner m.m. På räntepolitikens område har
riksbanken bl.a. genom överenskommelser och rekommendationer styrt bankernas
och kapitalmarknadsinstitutens räntesättning.

I flera remissyttranden över riksbanksfullmäktiges senaste
framställning om förlängd giltighet av LKM framfördes kritiska synpunkter på
lagen och dess tillämpning, bl.a. från bankernas organisationer. De föreslog
atl lagen och riksbankens liUämpning skulle ändras i flera avseenden.
Riksbankens allmänna kreditpolitik borde enligt bankorganisationerna ges sådan
inriktning att behovet minskar av att utnyttja sådana tvångsmedel för styrning
av kapitalströmmarna som ullåningsreglering, emissionskontroll och räntereglering.
Vidare hävdades atl varje av riksbanken påfordrad rekommendation,
överenskommelse eller annan ålgärd från riksbankens sida, avseende sådana medel
som regleras i LKM, måsle överensstämma med syfiet med LKM och kunna rymmas
inom ramen för en direkt tillämpning av lagen.

För egen del vill jag framhålla följande. Den svenska
ekonomin kan beskrivas som en ramslyrd marknadsekonomi. Genom lagar och
förordningar fastställer statsmakterna ramar inom vilka producenter och
konsumenter har atl verka. Inom dessa får förelagen konkurrera och de enskilda
människorna fritt träffa sitt konsumtionsval. Sverige har en öppen ekonomi, som
i förhållande till sin storlek har etl mycket omfattande utbyte av varor och
tjänster med utlandet. Genom alt i frihandelns form delta i del internalionella
handelsutbytet kan vi tillgodogöra oss de välfärdsvinster som specialiseringen
möjliggör samtidigt som en betydande konkurrens råder på den svenska
hemmamarknaden. Della kommer konsumenterna tiU godo. Genom atl i princip
förlita sig på marknadsmekanismen kan man få den omfallning och inriktning av
produktionen som svarar mot konsumenternas önskemål. Marknadsekonomin
kännetecknas vidare av etl decentraliserat beslutsfattande, jämförelsevis ringa
byråkrati och, inte minst viktigt, slor anpassningsförmåga till ändrade
förutsättningar.

Av olika skäl - sociala, försörjningspolitiska eller skäl
av annan art - har statsmakterna emellertid på vissa områden ansett det befogat
all ingripa med mer eller mindre långtgående detaljregleringar. Genom oHka ingrepp
har utbud, efterfrågan och pris på vissa marknader påverkals eller styrts i
slörre eller mindre grad.

Kreditmarknaden i Sverige har under efterkrigstiden
kännetecknats av en i det närmaste permanent brist på jämvikt. Ersättningen
till spararna har varit

s. 125 Kontrollera mot PDF

125 Kommittéer: Ekonomidepartementet Del II E:2

lägre
än vad som skulle ha varit fallet på en marknad med fri räntesättning och
efterfrågan på krediter har varit slörre än på en sådan marknad. De
ränlepoHtiska målen har krävt atl konlroHen av den lotala kreditvolymen i
allmänhet fått genomföras med andra medel än ränlevariationer. Genom olika
regleringar har främsl finansieringen av bostadsbyggandet och statens upplåning
prioriterats. Även investeringar i den konkurrensulsalta industrin, kraftverken
m.m. har beretts särskilt utrymme på kreditmarknaden. På den s.k. organiserade
kredilmarknaden har den lotala kreditgivningen tiU dessa och andra ändamål
begränsats lill en volym som synts förenlig med balans mellan
produktionskapacitet och efterfrågan och med målen för valutapolitiken.

Jag
anser att tiden nu är mogen för att granska den förda kreditpolifiken och dess
effekter i stabiliserings-, resurs- och inkomslfördelningsmässiga hänseenden
saml atl förutsättningslöst se över kredilpolilikens mål och medel och den
kreditpolitiska lagstiftningens ändamålsenHghet.

För
en sådan översyn lalar även det förhållandel alt den samhällsekonomiska
situationen nu är en helt annan än den som rådde när LKM antogs år 1974. Den
balansrubbning som därefter har inträffat yttrar sig bl.a. i en högre
inflationstakt och underskott i bytesbalansen. Bytesbalansunderskotlen har
framtvingat en betydande upplåning utomlands samtidigt som den växande
utrikeshandeln gett upphov till en omfattande kommersiell kreditgivning i båda
riktningarna mellan Sverige och utlandet. Variationer i handelskrediterna
beror inte enbart på handelns utveckling ulan också på kreditmarknadsläget här
hemma jämfört med i utlandel. Härigenom har vårt beroende av de inlernalioneHa
kredilmarknaderna ökal väsentligt.

Inom
landet återspeglas balansrubbningen också i den kraftiga ökningen av statens
årliga budgetunderskott från betydligt mindre än 10 miljarder kr. under
1970-talels första hälft till den nuvarande nivån på mer än 50 miljarder kr.
Finansieringen av underskoll av denna storleksordning ställer speciella krav på
kredilpolitiken och låneinstrumentens utformning samtidigt som underskotlen som
sådana hotar att förstärka balansbristen i samhällsekonomin genom sin
likviditetsskapande effekt.

Förutsättningarna
för kreditpolitiken har således ändrats framför allt lill följd av det växande
beroendet av ufiändska kredilmarknader och behovet av stafiig
budgetfinansiering. Dessa förhållanden kan också väntas få långsikliga effekter
på kreditsystemets, i synnerhet banksystemels, struktur och funktionssätt.

Med
hänsyn liH vad jag nu har anfört bör en kommitté tillsättas för översyn av
kreditpolitiken.

De
centrala målen för den ekonomiska politiken är alt uppnå full sysselsättning,
god tillväxt, låg inflationslakt, jämvikt i de utrikes betalningarna, regional
balans och en rättvis inkomstfördelning. Kredilpolitiken ulgör ett viktigt
medel för alt nå dessa övergripande mål. Kredilpolitiken kan också ses som ett
medel atl uppnå syften av mer speciell karaktär exempelvis atl underlätta
bostadsbyggandet, finansiera del statliga budgetunderskottel, främja vissa
regionalpolitiska mål.sättningar eller underlätta de mindre och medelstora
företagens verksamhet. Såvitt gäller de mindre och medelstora förelagen bör
kommittén samråda med den utredning om deras finansiella situation som föreslås
bli tillsatt inom kort.

Kommittén
bör vid utvärderingen av den hittills förda kredilpolitiken undersöka dels i
vad mån de uppställda målen nåtts, dels i vad mån negafiva biverkningar uppkommit.
Del är också angeläget alt kommittén beaktar

s. 126 Kontrollera mot PDF

DelIIE:2 8kr.
1980/81:103 126

erfarenheterna
i länder som kan jämföras med Sverige och där kredit- och penningpolitiken
getts en delvis ny roll under senare år.

Kommilléns
huvuduppgift bör vara alt lägga fram förslag om hur kredit-och penningpolitiken
bör utformas inför den samhällsekonomiska utveckling som kan förutses.
Förslagen bör la hänsyn lill den flexibiUtet i poHliken som krävs för all möta
olika tänkbara situationer.

Mol
bakgrund av de fördelar en fri kredilmarknad har bör en allmän strävan vara att
i möjligaste mån avreglera kredilmarknaden. En nackdel med relativt långtgående
regleringar av kreditmarknaden är atl den information om utbud och efterfrågan
som i en marknadshushållning normall förmedlas via prisbildningen så småningom
går förlorad. Härtill kommer kostnaden för alt kreditmarknaden på sikt riskerar
atl stelna i elt oföränderligt mönster och all marknadens förmåga atl
lillgodose nya kreditbehov reduceras. Delta motverkar en dynamisk utveckling av
kredilmarknaden och förkväver nya initiativ.

Kommittén
bör med hänsyn lill de svårigheier som är förknippade med en övergång till en
fri kreditmarknad ange två huvudalternativ.

I
del ena förutsälls all detaljreglering kan undvaras och all kredilpolitiken
bedrivs med generelll verkande, marknadsanpassade medel. Kommittén bör således
noggrant pröva förutsättningarna för atl kredilpolitiken normalt skall förlita
sig på generella medel, såsom diskonlopolitik, marknadsoperationer, statsskuldspolilik
och kassakvoler.

I
det andra huvudalternativet förutsätts atl en kreditpolitisk reglering måste
bevaras. Kommittén bör då undersöka vilka förändringar som bör göras i det
gällande regleringssystemet.

De
båda alternativen bör granskas mot bakgrund av följande problem.

Kommittén
bör studera utformningen och effekterna av en kredilpolitik som bedrivs med
generelll verkande medel. Det är rimligt atl anta att en sådan inriktning av
kreditpolitiken ger möjlighet för riksbanken atl reglera antingen penningmängd
och total kredilvolym, å ena sidan, eller räntenivån, å andra sidan. Del
förefaller lämpligl all skilja mellan mera grundläggande institutionella eller
ekonomiskt-politiska faktorer, å ena sidan, och förekomsten av i princip
tillfälliga balansrubbningar, å andra sidan.

En
fråga när det gäller marknadsallernalivet är om den kombination som Sverige
f.n. har av höga marginalskatter och hög inflationstakt innebär atl låntagare
med höga skatter skulle driva upp räntorna så atl företagen får svårt att konkurrera
om tillgängliga medel. Kommittén bör belysa denna i fråga och dess kvantitativa
belydelse. Om inflationen nedbringas och/eller skallesyslemel ändras så att de
snedvridande effekterna reduceras ökas möjligheterna atl bedriva kreditpoHfik
med generelll verkande medel.

Skattereglerna
är i viktiga avseenden föremål för olika ulredningar.
Realbeskattningsutredningen (B 1978:07) har sålunda i uppdrag all belysa
konsekvenserna av en real beskattning av ränlor och kapitalvinster m.m.Kapilalvinstkommiltén
(B 1979:05) skall se över dubbelbeskattningen av aktieutdelningar och
akfievinstbeskattningen och pröva vissa andra frågor angående
realisationsvinslbeskatlningen av lös egendom. Vidare avses frågan om avdrag
för underskott vid inkomsttaxeringen bli föremål för en särskild översyn.
Kommittén bör samråda med dessa och andra utredningar på skatteområdet och
överväga möjlighelerna alt eliminera de svårigheter som skatleförhållandena
reser för en väl fungerande kreditmarknad.

Det
ligger i sakens natur atl en penning- och kredilpolilik som arbetar med
marknadsanpassade medel inle ger upphov till kreditregleringens nämnda

s. 127 Kontrollera mot PDF

127 Kommittéer: Ekonomidepartementet Del II E:2

negativa
återverkningar. Å andra sidan kan en konflikt uppkomma mellan strävan alt
kontrollera penningmängden och önskemål rörande räntenivån.

När de två typerna av
kredilpolilik jämförs bör bl.a. de senaste årens penningteoretiska forskning
beaktas. Enligl denna kan de selektiva kredilpolitiska medlen inle ersätta de
generella medlen som lar sikte på all kontrollera den allmänna
penningtillgången. En åtstramning av kreditmarknaden med hjälp av selektiva
medel resulterar i framväxten av en icke organiserad ("grå")
kreditmarknad. Alt så är fallet styrks av svenska erfarenheter under senare år.
Man har vidare funnit att de selektiva medlen kan användas som ett komplement
till de generella medlen men alt det bör ske endast under kortare perioder
främst på grund av de selektiva ingreppens negativa effekter på
resursfördelningen, vilka tilltar ju längre dessa medel används.

Utländska undersökningar
tyder även på all kreditpolitiken verkar med en påtaglig fördröjning och alt en
omläggning av politiken får effekter på sysselsättning, inflation och
betalningsbalans först elt ä två år i efterhand. Möjhgheten alt driva
penningpolitik på kort sikl med någon högre grad av precision blir då
begränsad. Dessa erfarenheter talar för att man bör inrikta sig på all undvika
en politik med stora kastningar mellan expansion och åtstramning.

På senare år har man också
i olika länder använt sig av förhandsbesked angående den planerade
penningpolitiken i syfte att påverka inflationsförväntningarna.

Kommittén bör undersöka i
vad mån man för Sveriges del kan tillgodogöra sig framkomna forskningsresultat
och erfarenheler från de länder där nya former av penningpolitik tillämpats
under senare år.

Etl annal slag av faktorer
som måste påverka bedömningen av kredilpolilikens utformning är arten och
graden av de balansbrister som kännetecknar den samhällsekonomiska
situationen. Stalsskuidpolitiken ställs inför de svårförenliga målen att
undvika en överdriven likviditelsökning i ekonomin och atl undvika att
näringslivels investeringar trängs undan genom en hög räntenivå eller andra
finansieringssvårigheter. Del är uppenbart all dagens slatsfinansiering ställer
särskilda krav på kredilpolilikens instrument och verkningsmöjligheler.
Kommittén bör lägga fram förslag om lämpliga finansieringsformer med hänsyn
härtill.

De växande underskotten i
våra löpande betalningar med ufiandel är en annan balansrubbning som uppstått
sedan lagen om kreditpolifiska medel infördes. Det står klart att behovet av
fortlöpande upplåning i utlandet och av all balansera de kapilalslrömmar som
kan uppslå vid en slor stock utestående lån i utlandet skärper kraven på en
fortlöpande anpassning av den svenska räntenivån och Hkvidiletssiluationen,
oavsett om man förlitar sig på hitfills fillämpade kredilpolitiska metoder
eller går över till en mera generell politik som lar sikte på atl kontrollera
den inhemska penningmängden.

Jag vill här understryka,
att även bortsett från balansbrislen i vår ulrikesekonomi, den ökade
internafionaliseringen av den svenska kredilmarknaden, som bl.a. den slora
utlandsupplåningen medfört, har slora effekter på vår penningpolitiska handlingsfrihet.
Å andra sidan har möjligheterna till utlandsupplåning betydelse för de svenska
förelagens konkurrenskraft. Bankernas förmåga att konkurrera med ufiändska
kreditgivare har stärkts till följd av de tillstånd till ufiandsupplåning de
har fått. För exportföretagen har möjligheterna att lämna exportkrediter och
finansiera

s. 128 Kontrollera mot PDF

Del II E:2
Skr. 1980/81:103 128

sig
i ufiandel främjat avsättningen av varor. Det nu sagda bör beaktas när
kommittén bedömer konsekvenserna av utlandsupplåningen.

Kommittén
bör beakta sambandet mellan valutapolitik, valutakontroll och den svenska
kredilpoHliken. Valularegleringens framlida stäUning som ekonomiskt-politiskt
instrument blir närmast en del av den kredilpolitiska strategin. Kommittén bör
arbeta i nära samråd med valutakommiltén (E 1977:85) som har i uppdrag all se
över valutaregleringen.

Med
de tilltagande anspråk som ställs och i framtiden kommer att ställas på
obligationsmarknaden på grund av framför allt de myckel slora finansieringsbehov
som staten, bostads- och energisektorerna saml industrin har, är det också
angeläget, oavsett den principiella inriktningen av kredilpolitiken, alt
undersöka vilka möjligheter det finns att bredda obligationsmarknaden. Det är
inle bara stora finansieringsbehov som kommer att riktas mot
obHgalions-marknaden utan kravet på en slörre flexibilitet vad gäller
lånevillkor kommer troligtvis också atl öka. Kravet på en breddning av
obligationsmarknaden och kravet på ökad flexibilitet bör förutsättningslöst
analyseras av kommittén. Olika sätt all göra obligafioner lill intressanta
placeringsformer för förelag och hushåll bör utredas.

Närmast
med anknytning lill del andra huvudalternativet - fortsatt mer eller mindre
omfattande reglering - finns del dessulom anledning att granska ett antal
frågor.

Kreditvolymen
på den organiserade marknaden är lättare all kontrollera med hjälp av
riktlinjer för kreditinstitutens utlåning än med räntevariationer eller
marknadsoperationer. Som jag redan nämnt gynnar den selektiva
åtstramningspolitiken uppkomsten av en grå kredilmarknad. Mycket talar för att
kreditgivningen på denna marknad motverkar regleringen i den meningen att den
avsedda effekten minskar eller uteblir. Vid en åtstramning av bankernas
utlåning tenderar den grå marknaden att växa tills räntan ökal så alt jämvikt
nås mellan utbud och efterfrågan på kredit.

Lättnader
i restriktionerna för bankernas kreditgivning i syfte att åstadkomma en
kreditexpansion kan på motsvarande sätt resultera i att banklånen i första hand
tas i anspråk för att lyfta av utestående lån på den grå marknaden. Därigenom
försvagas den avsedda expansionen. Om skillnaderna i ränta, löptid etc. på den
organiserade och den grå marknaden är mer betydande kan sådana överströmningar
antas bli omfattande. Kommittén bör söka uppskatta vad olika kredilpolitiska
medel betyder för möjligheterna alt genom reglering av kreditvolymen påverka
den reala efterfrågan. Regeringen har i prop. 1979/80:159 föreslagil atl
ullåningsreglering och emissionskontroll skaH kunna lillämpas på finansbolagen.
Som anfördes i propositionen bör det emellertid vara en uppgift för kommittén
all förutsättningslöst överväga i vad mån kreditpolitiska medel behöver
användas mot finansbolag eller företag utanför den kontrollerade kreditmarknaden.

Kommittén
bör vidare utvärdera tillämpade metoder för kreditpriorite-ring. Dessa kan ses
som medel atl genomföra statsmakternas beslut på olika områden.
Bostadsbyggandet är ett sådant exempel på del allmännas reala
investeringsplanering som genomförs med bl.a. kreditpolifiska insatser.
Kreditpriorilering kommer i fråga först då räntenivån inte tillåts anpassa sig
till efterfrågan och en ransonering av kreditutbudet måsle göras. En annan
metod som delvis används sedan år 1975 är alt låta kapitalmarknadsräntan närma
sig jämviklsnivå och subventionera kreditkostnaderna för de prioriterade
ändamålen. Kommittén bör i jämförande syfte utvärdera dessa två

s. 129 Kontrollera mot PDF

129 Kommittéer: Ekonomidepartementet Del II E:2

metoder i renodlad form.

Del är angelägel alt konkurrensförhållandena mellan
inslitulen på den svenska kredilmarknaden påverkas i så liten grad som möjligt
av kreditpolitiken. Kommittén bör redovisa vilka verkningar dess förslag får i
delta; hänseende.

Som tidigare nämnts har del framförts kritik mot det
syslem av rekommendationer och överenskommelser mellan riksbanken och
kredifinsfiluten som förekommer ulan all LKM formelh har salts i tillämpning.
Det har bl.a. hävdats att varje rekommendafion eller överenskommelse som
riksbanken påfordrar- och som avser sådana kredilpolitiska medel som regleras i
LKM -måsle överensstämma med syftet med LKM och kunna rymmas inom ramen för en
direkt tillämpning av lagen. Kommittén bör överväga om den tillämpade ordningen
är lämplig samt efter en analys av rättsläget bedöma de krifiska synpunkler som
framförts mol rådande praxis. Kommittén bör också undersöka om man för Sveriges
del kan tillgodogöra sig erfarenheter av de informella metoder som används av
centralbanker i andra länder i syfte att påverka kredilmarknaden.

Härutöver finns det anledning alt ta upp en del frågor om
ändring i LKM. En sådan översyn bör göras, även om en övergång fill en
kredilpolilik som verkar genom generella medel skulle föreslås. Del kan
nämligen också i sådanl fall finnas behov av en fullmaklslag av LKM:s typ som under
vissa speciella förutsättningar kan sättas i kraft.

När frågan om förlängd gilfighet av LKM för ytterligare
tre år behandlades, hävdades det från flera håll alt emissionskontrollen som
enligt LKM är ell ordinärt kreditpoliliskl medel, i stället bör betraktas som
etl extraordinärt medel. En sådan ändring skulle kunna få fill följd all
riksbankens emissionskontroll, som har utövats oavbrutet sedan början av
1950-talel, i fortsättningen utnyttjas endast i begränsad omfattning. I
proposifionen om den svenska kapitalmarknaden (prop. 1978/79:165) har frågan om
behovel av emissionskontroll berörts. Slutsatsen är där alt förutsättningarna
för all slopa kontrollen är små, så länge vi inle har kommit till rätta med
olika faktorers snedvridande effekter. Även den särskilda näringspolitiska
delegationen har i betänkandet (Ds Ju 1979:1) Vägar till ökad välfärd behandlat
frågan om behovet av emissionskontroll. Delegationen (majoriteten) redovisar
motsatta synpunkter. Kommittén bör därför pröva förutsättningarna för
användningen av emissionskontroll.

Det kan enligt vad som anfördes i prop. 1978/79:47 sältas
i fråga, om reglerna om särskild placeringsplikl f.n. har den bästa
utformningen för att nå en snabb och smidig fördelning av byggnadsprojekten när
del finns behov av etl ingripande från regeringens och riksbankens sida.
Delegationen för bostadsfinansiering har föreslagit alt reglerna om
förutsättningarna för elt förordnande om särskild placeringsplikt skall
förtydligas. Vidare bör enligt delegationens mening särskild placeringsplikl
kunna tillämpas för projekt, där statligt bostadslån utgår, inte bara när
kommunal borgen föreligger ulan också så snart del finns annan säkerhet som är
godtagbar i banklagens mening. Kommittén bör vid behov med förtur överväga
dessa frågor. Dock bör, såsom framhållits vid de nuvarande reglernas tillkomst,
beaktas att ett kredifinsfilut aldrig bör tvingas alt i strid med
banklagsfiftningen godta en säkerhet som det inte finner betryggande.

När del gäller de kredilpolitiska medlen i övrigt enligl
LKM bör kommittén överväga om de är ändamålsenligt utformade och om det finns
behov av nya medel i lagen samt lägga fram de förslag övervägandena kan

9 Riksdagen 1980/81. 1 samL Nr 103

s. 130 Kontrollera mot PDF

DelIIE:2 Skr.
1980/81:103 130

föranleda.
Jag vill erinra om atl jag berör frågan om elt nytt kreditpoliliskl medel -
marginellt kassakrav- i den proposition i vilken vissa kredilpolitiska medel
föreslås kunna lillämpas på finansbolagen men atl jag förklarar mig inte vara
beredd atl förorda ell sådanl medel ulan närmare utredning (prop. 1979/80:159).
Kommittén bör utreda möjligheten atl införa ell sådant kassakrav.

Enligl
LKM saknas rätt atl anföra besvär över riksbanksfullmäktiges beslut i
kreditpolitiska frågor. I lagstiftningsärendet år 1974 avvisades en sådan rätt
bl.a. under hänvisning till konsfilufionella skäl. Enligl min mening kan det av
rättssäkerhetsskäl finnas anledning atl på nytt överväga frågan om besvärsrätt.
Om en rätt alt föra besvär hos regeringen skulle anses utesluten, bör prövas
huruvida en begränsad rätt alt föra talan inför någon annan instans, i första
hand regeringsrätten, är tänkbar när det gäller vissa slag av ärenden, I.ex. om
straffavgifter enligt LKM. Kommittén bör därför ta upp frågan om besvärsräll
fill nytt övervägande.

Vid
sidan av LKM finns viss lagstiftning som har kreditpoliliskl syfte. Med slöd av
lagen (1975:90) med bemyndigande alt meddela föreskrifter om betalningsvillkor
vid yrkesmässig försäljning av bilar har regeringen meddelat föreskrifter om
lägsta kontantinsats och längsta kredittid vid försäljning av bilar på kredit
(senast i SFS 1979:1139). På regeringens uppdrag utreder kommerskollegium
tillämpningen av nämnda förordning främst i fråga om gränsdragningen mellan
bilförsäljning och biluthyrning. I den nyss nämnda propositionen, enligl vilken
vissa kreditpolifiska medel skall kunna tillämpas på finansbolagen, föreslås
också att riksdagen genom en lag bemyndigar regeringen att meddela föreskrifter
om betalningsvillkor vid kontoköp. Härigenom kommer regeringen all kunna
meddela föreskrifter liknande dem som har meddelats för bilhandeln också för
den handel som sker med utnyttjande av kontokort. Kommittén bör undersöka
möjlighelerna att ersätta sådana speciella bemyndiganden med generella
bestämmelser i LKM som tillgodoser motsvarande ändamål. I fråga om
konlokortshandeln bör kommittén samråda med den kommitté för översyn av
konlokorlsverksam-helen, som regeringen denna dag beslutar tillkalla.

Kommittén
bör vara oförhindrad all behandla även andra frågor rörande kreditpolitiken än
dem jag här har berört.

Kommitténs
uppdrag är som framgått omfattande. Som en grund för dess ställningstaganden
krävs dels en kartläggning av vilka mål man önskat nå med de oHka i Sverige
under senare år använda kredilpoHliska medlen dels en analys av de faktiska
verkningarna i olika hänseenden. Av grundläggande belydelse är vidare en
genomgång av erfarenheterna i andra jämförbara länder av olika former av
kreditpolitik samt en redovisning av den penningleoretiska forskningens
ståndpunkter i här akluella avseenden.

Detta
kartläggnings- och analysarbete är till en del av forsknings- och
expertkaraktär. Kommitténs uppgift blir därför i en första etapp att initiera
nödvändiga projekt och avrapporlera dessa. Kommittén kan därvid också finna del
motiverat att framlägga delförslag inom ulredningsområdet.

Utredningsarbetet
bör bedrivas skyndsamt. Del ankommer därför på kommittén all definiera ullagda
uppdrag på elt sådanl säll alt resultaten kan framläggas inom en begränsad fid.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar
chefen för ekonomideparlemenlet

alt
tillkalla en kommitté med högst tre ledamöter med uppdrag all se över
kredilpolitiken och den därtill hörande lagstiftningen i enlighet med vad jag

s. 131 Kontrollera mot PDF

131 Kommittéer: Ekonomidepartementet Del II E:3

har anfört i det föregående,

att utse en av ledamöterna atl vara ordförande,

all besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat
biträde åt kommittén.

Vidare hemställer jag alt regeringen föreskriver att
kostnaderna skall belasta sjunde huvudfitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och bifaller hans hemställan.

(Ekonomidepartemenlel)

3. De små och medelstora företagens finansiella situation

Dir 1980:56

Beslut vid regeringssammanträde 1980-06-26

Departementschefen, statsrådet Bohman, anför.

De små och medelstora företagen, dvs. företag med mindre
än ca 200 anställda, ulgör en vikfig beståndsdel i Sveriges ekonomi. De svarar
för omkring hälften av sysselsällningen inom det svenska näringslivet. Det
belyder atl mer än en miljon människor är verksamma i dessa förelag. Förelagen
har slor belydelse för den regionala utvecklingen. Tekniska nyheter och nya
affärsidéer har mycket ofta utvecklats inom dem. De har också vikliga funkfioner
som underleverantörer och legotillverkare ål slora förelag.

För de små och medelstora företagen är bankerna sedan
gammalt de mest betydande kreditgivarna. På senare år har finansbolagen genom
sin snabba tillväxt och utveckling av nya finansieringsformer, I.ex. factoring
och leasing, kommit att svara för en växande del av finansieringsbehovet. När
det gäller försörjningen med eget kapital tillförs företagen sådant främst
genom fondering av vinstmedel och genom tillskott från ägarna. I viss
utsträckning kan de få kapital utifrån genom tillskott från nya ägare. Någon
organiserad marknad för sådana nytillskott finns dock inle för de små och
medelstora förelagen.

För atl underlätta finansieringen och för all komplettera
den finansiering som sker i de traditionella formerna görs statliga insatser av
skilda slag. Här kan särskilt nämnas den kreditgivning som sker genom de
regionala utvecklingsfonderna. Staten lämnar vidare regionalpohfiskt slöd saml
slöd åt vissa branscher som t. ex. tekoindustrin. Stafiiga kreditgarantier
förekommer i olika former. Med hjälp av stafiiga borgensutfästelser,
industrilånegaran-lier, kan små och medelstora förelag få industrigarantilån
hos kreditinstituten. Exportkredilnämnden ger garantier i samband med svenska
företags utlandsaffärer. Stafiiga strukturgaranlier förekommer inom vissa
branscher. I sammanhanget kan också nämnas AB Industrikredil, som ägs gemensamt
av affärsbankerna och slaten och drivs på affärsmässig basis.

Tillskoll utifrån av riskkapital kan erhållas genom bl.a.
Svenska Induslrie-lablerings AB (Svetab), som ägs av Statsföretag AB och som i
sin lur har fyra regionala dotterbolag, samt av Företagskapital AB, som ägs
till hälften vardera av affärsbankerna och staten.

s. 132 Kontrollera mot PDF

DelIIE:3
Skr. 1980/81:103 132

I propositionen om den svenska kapitalmarknaden (prop.
1978/79:165) föreslogs flera åtgärder ägnade alt förbättra de små och
medelstora företagens finansiella silualion. Riksdagen godkände förslagen (NU
1979/ 80:10, rskr 62). En ändring, närmasl avsedd för de mindre förelagen,
gäller de s.k. återlånen. Företagen ges fr.o.m. år 1980 möjlighet att intill
ett belopp av 500.000 kr. ålerlåna ATP-avgifter som de har betalat under fem år
tillbaka. Vidare har nu gjorts en sammanslagning av den verksatnhet AB
Industrikredit och del därmed samförvallade AB Förelagskredit har bedrivit.
Sammanslagningen syftar bl.a. lill att göra den kreditgivning som dessa
insfitut svarar för mera flexibel i fråga om räntesättning och övriga villkor.
Det nya Industrikredit får slörre resurser genom all aktiekapitalet har höjts
från 44 milj. kr. för de båda instituten tillsammans lill 80 milj. kr.
Lanlbruksnäringarnas Primärkredil AB och Lanlbruksnäringarnas Sekundärkredit
AB slås också samman. Dessa halvstalliga bolag ger krediter i första hand fill
företag vars verksamhet har anknytning fill jordbruket eller skogsbruket men
kan också ge lån åt små och medelstora förelag utan sådan anknytning.

I en motion (mol. 1979/80:25) i anledning av propositionen
om den svenska kapitalmarknaden framhölls atl de mindre och medelstora
förelagen genomgående har en betydligt lägre soliditet än den som är
genomsnittlig inom näringslivet. 1 motionen anfördes vidare bl.a. följande.
Dessa förelag saknar de möjligheter lill försörjning med riskkapital som
aktiemarknaden erbjuder de slörre förelagen. För all förbättra dessa förelags
finansieringsförutsättningar borde bl.a. vissa ändringar i skattelagsfiflningen
göras. Om dubbelbeskattningen av utdelade vinster kunde upphävas eller
begränsas, skulle nya resurser kunna kanaliseras lill de mindre och medelstora
företagen I.ex genom en regionalt orienterad femte AP-fond. Motionärerna
åberopade en utredning av statens industriverk (SIND PM 1979:11) enligl vilken
de mindre och medelstora företagens andel av bankernas kreditgivning lill
industriföretagen hade minskal under senare år. Del bedömdes som angeläget all
kartlägga orsakerna lill denna utveckling och all återställa en rimlig andel av
banksystemets kredilresurser lill småföretagen.

Näringsulskottets majoritet tillstyrkte motionen och
uttalade atl en utredning av de mindre och medelstora förelagens finansiella
situation skyndsamt borde ske enligl de riktlinjer som angavs i motionen och
följas av förslag till riksdagen om erforderliga ålgärder för atl befrämja
utvecklingsmöjligheterna inom denna förelagssektor (NU 1979/80:10 s. 36).
Riksdagen har, med bifall lill motionen, som sin mening gett regeringen till
känna vad utskottet anfört (rskr 1979/80:62).

Även om
betydande statliga insatser har gjorts för att lillgodose de små och medelstora
företagens kapitalbehov och kredilinsfilul som finansbolagen numera ulgör en
viklig finansieringskälla för dessa förelag, är affärsbankerna fortfarande de
dominerande kreditgivarna lill de små och medelstora förelagen. Under 1960- och
1970-talen har del dock enligl industriverkets undersökningar förekommit en
viss förskjutning i affärsbankernas långivning från dessa företag mot de
slörre företagen, samtidigt som de slalliga specialinslitulens långivning lill
de förra ökat kraftigt. Enligt den utredning av industriverket som åberopades i
motionen 1979/80:25 skulle de utestående krediterna till de små och medelstora
förelagen vid utgången av år 1976 ha varit totalt 7,9 miljarder kr., varav ca
5,7 miljarder kr. lån från bankerna och ca 2,2 miljarder kr. från statliga och
andra specialinslilul. För år 1978 var

s. 133 Kontrollera mot PDF

133 Kommittéer: Ekonomidepartementet Del II E:3

motsvarande siffror 8,6 miljarder kr., fördelat på 5,8 och
ca 2,8 miljarder kr. Affärsbankernas andel av den totala utlåningen lill små
och medelstora företag hade sjunkit från ca 72 % år 1976 till ca 67 % år 1978.
Under den lid studien avser har rått en ovanligt djup lågkonjunktur och det
finns därmed uppenbara risker att bilden av utlåningen från olika
kreditinstitut blir något snedvriden. Studiens resultat måsle därför, sägs del,
tolkas med viss försikfighet. Bankerna bedöms i rådande svåra ekonomiska lider
ha varit särskilt restriktiva mol förelag som inte har kunnat prestera fullgoda
säkerheter. Vidare påpekas atl bankernas verksamhet regleras av riksbanken.

Enligt vad
jag inhämtat från bankinspektionen har man där inte del intryck av överdriven
försiktighet i kreditgivningen lill små och medelstora förelag som stundom
framkommit i den allmänna debatten. Tvärtom har man från inspektionens sida
kunnat iaktta en aktiv konkurrens mellan bankerna att få sådana förelag som
kunder både när del gäller lån och andra affärsförbindelser. Det är emellertid
viktigt all man uppmärksammar sambandet mellan kapitalförsörjning och
incitamenten att starta och driva förelag. Mot bakgrund av def sagda finns del
anledning all närmare klarlägga de små och medelstora företagens finansiella
silualion. För denna uppgift bör en särskild utredare tillkallas.

Utredaren
bör kartlägga olika kreditgivarkalegoriers relativa betydelse för dessa
förelags finansiering och därvid särskilt uppmärksamma statens kreditgivning
såväl totall som i olika former. Han bör undersöka i vilken ulslräckning som de
regionala utvecklingsfonderna, Industrikredil och branschinstitut saml direkt statlig
kreditgivning, främsl i form av regionalpolitiskt stöd, ger de små och
medelstora förelagen resurser som är jämförbara med dem som slår de slörre
förelagen till buds. Utredaren bör vidare klarlägga i vad mån den ökade
statliga kreditgivningen lill de små och medelstora förelagen har ersatt
bankernas kreditgivning och i vad mån deras andel av bankernas kreditgivning
till industriföretagen har minskat under senare år. I den mån så är fallet, bör
orsakerna till denna utveckling karlläggas.

Utredaren bör lägga fram de förslag han anser motiverade
av kartläggningen av de små och medelstora företagens finansiella situation.

Frågor
rörande ändringar i skattelagstiftningen bör inte omfattas av uppdraget. 1
motionen 1979/80:25 berördes beskaltningssystemet för få-mansbolag och
dubbelbeskattningen av utdelade bolagsvinster. Frågor om ändring i dessa regler
omfattas av de uppdrag 1980 års förelagsskallekom-millé (B 1979:13) resp.
kapilalvinstkommiltén (B 1979:05) har erhållit (tilläggsdirektiv för kapilalvinstkommiltén.
Dir 1980:10). Frågan om atl slopa eller modifiera huvudregeln i banklagarna att
för bankkredit skall ställas särskild säkerhet kommer jag senare denna dag all
föreslå regeringen alt låta banklagsulredningen (Fi 1976:04) utreda. Det bör
alltså inte ingå i utredarens uppgift alt överväga sådana ändringar.
Finansieringsproblem för små och medelstora företag inom jordbrukssektorn
utreds av kommittén (E 1980:01) om jordbrukets kapitalförsörjning och bör
därför också undantas från del nu aktuella uppdraget. Däremot bör utredaren
samråda med de nu nämnda kommittéerna.

Uppdraget bör heller inle omfatta någon allmän utvärdering
av verksamheten vid regionala utvecklingsfonder och statligt stödda regionala
utvecklings- och investmentbolag ulan såvitt avser dessa fonder och bolag
inskränka sig fill deras finansieringsverksamhet. Chefen för
industridepartementet

s. 134 Kontrollera mot PDF

DelIIE:3
Skr. 1980/81:103 134

avser alt låta göra en mera allmän utvärdering i annat
sammanhang.

Till närmare ledning för utredningsarbetet får jag anföra
följande.

Av vad jag
redan sagt framgår all uppdraget skaH omfalta en jämförelse mellan de mindre
och de slörre företagens möjligheler atl få sina finansieringsbehov
tillgodosedda. Den roll som skillnader i risktagande spelar för finansieringsmöjligheterna
bör beaktas. Allmänt gäller alt en hög risknivå motiverar en hög räntenivå. Vid
mycket höga risknivåer bör i princip lånefinansiering inle komma i fråga. I
stället bör finansiering ske med riskkapital, dvs. eget kapital och kapital som
kan jämställas därmed, I.ex. förlagslån.

Utredaren
bör analysera i vad mån del vid given risknivå råder skillnad mellan mindre och
slörre förelags möjligheler all få sina kreditbehov fillgodosedda. Bedömningen
bör därvid inle grundas på vilka formella säkerheter som föreligger ulan i
stället bygga på sådana faktorer som förelagens soliditet, räntabilitet och
framtidsutsikter bl.a. med hänsyn till förelagsledningens skicklighet. Jag är
medveten om all en sådan bedömning är svår alt göra och att den måsle bli relalivi
grov. Jag anser det ändå angelägel alt den ligger fill grund för utredarens
överväganden. Självfallet är del inle möjligt att göra någon fullständig
karlläggning av de små och medelstora förelagens risksilualion och
kreditmöjligheter. En urvalsmetod måsle begagnas. En särskild fråga som
utredaren bör belysa är i vad mån företagaren personligen eller hans anhöriga
behöver ställa borgen eller annan säkerhet för förelagels skulder. Utredaren
bör söka utnyttja del underlag som finns hos utvecklingsfonderna och andra
kreditgivare i den mån så kan ske med hänsyn fill gällande sekretessregler.
Även material hos industriverket bör utredaren la del av.

Finansbolagen har under de senaste åren kommit all spela
en allt större roll för de små och medelstora förelagens finansiering.
Utredaren bör närmare analysera effekterna av detta. Vidare bör utredaren
uppmärksamma de under senare tid genomförda förändringarna i fråga om
Industrikredil, småföretagens återiånerätt saml olika former av slalligl
kredilslöd.

Skulle
utredaren finna alt de små och medelstora förelagen vid en given risknivå är
sämre ställda än de slora bör han söka klarlägga i vilken utsträckning della
sammanhänger med de institutionella förhållandena på kredilmarknaden och med de
mindre företagens svårigheter atl prestera formella säkerheter. Utredaren bör
därvid beakta den betydande förändring som nyligen har skett när del gäller
bankernas rätt atl ge krediter ulan säkerhet. Den ökade rätten all ge sådana
krediter innebar all den tillåtna blancokredilvolymen för affärsbankerna
fördubblades från ca 10 fill ca 20 miljarder kr. Motsvarande ändringar har
genomförts i sparbankslagen och jordbrukskasserörelselagen (prop. 1979/80:51,
NU 22, rskr 133, SFS 1979:1113-1115). Utredaren bör även belysa i vilken
utsträckning som slelheler i räntestrukluren kan tänkas göra framför allt
bankerna mindre benägna atl ge mer riskbelonade krediter. I denna fråga bör
utredaren samråda med den kredilpolitiska kommitté som regeringen den 27 mars
1980 bemyndigade mig atl tillkalla.

Frågan om
i vad mån staten i vissa situafioner bör medverka vid kreditgivning med hög
risknivå berördes i proposifionen om den svenska kapitalmarknaden. Där
underströks alt etl ökat risktagande vid utlåning inte främsl bör ses som etl
medel all möjliggöra investeringar i förelag med alltför svag soliditet. Stödet
bör i stället inriktas på sådana typer av risker som är svåra för förelag all
kontrollera, exempelvis risker i samband med ny

s. 135 Kontrollera mot PDF

135 Kommittéer: Ekonomidepartementet Del II E:3

teknologi, exportsatsningar etc. Därvid är det viktigt atl
beakta de speciella svårigheter som små och medelstora förelag ofta möter, när
de söker lansera nya produkter, utnyttja ny teknologi och finna nya marknader
för sina produkter. Behovel av slöd kan vara särskilt påtagligt när del är
fråga om nystartade förelag.

Mol denna bakgrund bör utredaren pröva om inriktningen och
utformningen av statens kreditstöd lill de små och medelstora förelagen bör
förändras. Utredaren bör ange de principer som skall gälla när staten går in
med kreditstöd åt små och medelstora företag. Bl.a. bör analyseras i vilka fall
som samhället bör kräva marknadsmässig ersättning, I.ex. i form av
garantiavgift, för sill kredilslöd.

Som jag fidigare nämnt bör lånefinansiering inte komma i
fråga vid myckel höga risknivåer. I stället bör finansiering ske med
riskkapital. Della ställer krav på en rimlig lönsamhetsnivå i näringslivet. På
senare år har lönsamheten varit alltför svag i näringslivet som helhet, vilket
har försvårat såväl de mindre som de större företagens möjligheter atl få sitt
behov av riskkapital fillgodosetl. All verka för en generell förbättring av
lönsamheten är en uppgift för den allmänna ekonomiska politiken. Även vid en
rimlig lönsamhelsnivå kan emellertid de små förelagen ha svårt alt utifrån dra
lill sig nytt riskvilligt kapital. Delta sammanhänger bl.a. med all de lill
skillnad från de slora förelagen inle har tillträde lill aktiemarknaden och alt
de - lill följd av den effekt dubbelbeskattningen har inom denna
förelagskategori - ofta inte lämnar någon utdelning. Det förhållandel atl dessa
förelag inle kan uppträda på aktiemarknaden gör atl ägarna när de säljer är mer
eller mindre hänvisade till all överlåta hela företaget eller en aktiepost som
är så slor att den ger köparen etl avgörande inflytande över företaget. Ägarna
är emellertid normall inle intresserade av sådana överlåtelser.

Utredaren bör studera vilka ålgärder som kan vidtas för
att förbättra förelagens möjligheler all dra lill sig nytt riskkapital. Jag har
lidigare framhålHl att samråd bör ske med kapitalvinstkommittén och 1980 års
förelagsskatlekommitté. Utredaren bör bedöma vilka konsekvenser för de små och
medelstora företagens kapitalförsörjning de ändringar får som dessa båda
utredningar kan komma atl föreslå. I ett avseende bör ett mer fördjupat
samarbete ske med 1980 års förelagsskatlekommitté, som enligl sina direktiv
(Dir 1979:106) bl.a. skall undersöka möjligheterna atl underlätta finansieringen
av enskilda personers företagsköp. I direktiven nämns olika ålgärder på
skalterältens område. Det bör övervägas om en del av de problem som är
förknippade med speciella skatteregler hellre än genom ändrad
skattelagstiftning bör lösas finansieringsvägen. Vidare bör utredaren granska
den verksamhet som bedrivs av Föreiagskapilal AB och överväga huruvida en
utökning av bolagels verksamhet skulle kunna främja de små och medelstora
förelagens möjligheler att få sitt behov av riskvilligt kapital tillgodosett.
Möjligheterna alt utnyttja s.k. vinstandelslån, bl.a. i form av konvertibla
skuldebrev, bör undersökas. Utredaren bör också undersöka om andra mellanformer
av lån och tillskott av eget kapital kan användas. Näringsutskottet har med
anledning av motioner berört en sådan mellanform som utvecklats i
Förbundsrepubliken Tyskland och som är inriktad på nya förtag (mol.
1978/79:2360 och 1979/80:333, NU 1978/79:59 s. 47 och 1979/80:43 s. 43). Denna
låneform innebär bl.a. atl fordringen faller bort, om låntagaren kommer på
obestånd. Utskottet avstyrkte motionerna på angivna skäl men ville inte
utesluta alt låneformen skulle kunna visa sig användbar även i Sverige. EnHgt
min mening finns det anledning all överväga en typ av

s. 136 Kontrollera mot PDF

DelIIE:4 Skr. 1980/81:103 136

låneavtal, som innebär all betalningsskyldigheten
förfaller, om låntagaren kommer på obestånd eller måsle gå i likvidation, och
all man får bortse från lånet vid bedömande av om låntagaren är skyldig atl gå
i konkurs eller likvidation.

Om yllerligare ålgärder för atl förbättra de små och
medelstora företagens försörjning med riskvilligt kapital bedöms vara
behövliga, kan utredaren ha anledning all pröva om inrättandet av en femte
fondstyrelse för AP-fonden skulle kunna lillgodose delta behov.

I den mån utredaren lägger fram kostnadskrävande förslag,
måste del samtidigt visas hur förslagen skall kunna finansieras genom
besparingar i form av rationaliseringar och omprövning av pågående verksamhet
inom ulredningsområdet.

Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt. Det kan
redovisas i etapper, om så anses lämpligl.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag
efter samråd med chefen för induslrideparlemenlel att regeringen bemyndigar
chefen för ekonomidepartemenlel

att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda
de små och medelstora företagens finansiella silualion i enlighet med vad jag
nu har angett,

alt besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal
biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag all regeringen föreskriver all
kostnaderna skall belasta sjunde huvudfitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och bifaller hans hemställan. (Ekonomidepartementet)

4. Tilläggsdirektiv till banklagsutredningen (Fi 1976:04)

Dir
1980:58

Beslut vid
regeringssammanträde 1980-06-26.

Departementschefen, statsrådet Bohman, anför

Enligt regeringsbeslut den 23 juni 1976 fillkallades en
kommitté för all göra en översyn av banklagstiftningen. Kommittén, som har
antagit namnet banklagsutredningen, skall enhgt direktiven anpassa lagen
(1955:183) om bankrörelse och lagen (1955:416) om sparbanker till den nya
aktiebolagslagen saml se över redovisningsbeslämmelserna i banklagstiftningen
mol bakgrund av den nya bokföringslagen. Vidare har kommittén i uppdrag all
göra en fullständig översyn av kapitaltäckningsreglerna i de tre banklagarna,
dvs. förutom banklagen och sparbankslagen lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen.
I fråga om rörelsereglerna i övrigt bör kommittén enligl direktiven däremot
lägga fram förslag endasi på de punkter där jämkningar i de gällande reglerna
framstår som angelägna mot bakgrund av utvecklingen efter år 1968, då
banklagstiftningen senast reformerades och en samordning av rörelsereglerna för
affärsbanker, sparbanker och jordbrukels kreditkassor genomfördes. Del ansågs
I.ex. inle finnas anledning all aktualisera frågan

s. 137 Kontrollera mot PDF

137 Kommittéer: Ekonomidepartementet Del II E:4

om alt slopa den inom svensk banklagsfiflning gällande
cenirala säkerhels-regeln atl för kredit från bank skall ställas betryggande
säkerhet i form av pant eller borgen. En annan huvuduppgift för kommittén är atl
se över de regler som gäller i fråga om bankinspektionens tillsyn över
bankinslilulen och dess uppgift att bevaka konsumentintressen samt att söka dra
en gräns mellan inspektionens verksamhet och den verksamhet som utövas av de
konsumenlpolitiska organen.

Banklagsutredningen
har hitfills avlämnat två delbelänkanden, (Ds E 1978:4) Nya
kapilaltäckningsregler för bankerna och (Ds E 1979:5) Blanco-krediter och
bankkontorsetablering. Betänkandena har legal fill grund för lagsliflning om
ändrade regler för bankernas kapilalläckning och blancokre-diter, dvs. krediter
ulan särskild säkerhet (prop. 1978/79:190, NU 49, rskr 442, SFS 1979:469-471
och prop. 1979/80:51, NU 22, rskr 133, SFS 1979:1113-1115). Frågan om
bankkontorsetablering övervägs f.n. inom ekonomidepartemenlel.

1
skrivelse lill regeringen den 26 september 1979 har Svenska bankföreningen
hemställt atl banklagsulredningen får i uppdrag alt utreda om det är lämpligt
att upphäva huvudregeln i 59 § banklagen att för kredit från bank skall ställas
betryggande säkerhet i form av pant eller borgen. Bankföreningen har därvid
anfört bl.a. följande. En utgångspunkt för utredningen bör vara att bankerna
skall ha en sådan frihet i kreditprövningen att deras konkurrensförmåga
upprätthålls och all näringslivels kreditvillkor blir de bästa möjliga. Del
avgörande för en banks kredilprövning - särskilt i fråga om företagskrediter -
kan sällan vara de formella säkerheterna i form av pant eller borgen ulan måste
vara förelagels finansiella styrka, räntabilitet, likviditet och
företagsledningens skicklighet. Bankerna bör kunna få frihet atl tillämpa
sådana principer för sin kreditgivning. Della kan enligl bankföreningen ske
ulan all skyddet för insältarnas medel sätts i fara. Kravet på formell säkerhet
saknar motsvarighet i andra länder och del är önskvärt att de svenska bankerna
kan konkurrera med och samverka med utländska banker på lika villkor.

I prop.
1979/80:51 om ändrade blancokredilregler för bankinslilulen anförde jag (s. 9)
all jag avsåg all föreslå regeringen alt ge banklagsulredningen i uppdrag atl
utreda om den nu berörda huvudregeln - atl för kredit från bank skall ställas
särskild säkerhet - behövs också i framtiden eller kan modifieras eller slopas
utan risk för all insältarnas skydd äventyras.

Jag
förordar all regeringen nu beslutar om tilläggsdirektiv fill banklagsutredningen
för all ge kommittén i uppdrag alt överväga frågan om del formella
säkerhetskravet i banklagarna i enlighet med vad som angavs i propositionen. En
given utgångspunkt skall vara all insättarskyddet inte äventyras. Kommittén bör
undersöka om ell slopande eller en modifiering av det formella säkerhetskravet
kräver all reglerna i fråga om insättarskyddet, I.ex. kapilaltäcknings- och
blancokredilreglerna, justeras i något eller några avseenden. Det kan här
nämnas att bankernas rätt att inom en allmän ram lämna blancokrediler fr.o.m.
år 1980 har ökats från 5 % till 10 % av summan av bankens eget kapital och
inlåning i enlighet med banklagsulredningens förslag. Banklagsulredningen bör i
övrigt vara obunden i sina överväganden i fråga om del formella
säkerhetskravet.

Jag vill nu också ta upp frågan om de svenska bankernas
allt mer omfattande engagemang i svenska och utländska dotterbolag eller
delägda bolag. Bankerna får enligl banklagstiftningen bl.a. förvärva aktier i
bolag som uteslutande har till syfte alt förvalla fast ejgendom för atl bereda
banken lokaler. Efter tillstånd av regeringen får bank förvärva aktier i
annal

s. 138 Kontrollera mot PDF

DelIIE:4 Skr.
1980/81:103 138

bankaktiebolag,
i utländskt bankföretag och i svenskt aktiebolag eller utländskt företag, om
dess ändamål kan anses gagneligl för bankväsendet eller del allmänna.

På
senare år har svenska banker i allt större ulslräckning börjat driva vissa
rörelsegrenar eller annan verksamhet med anknytning lill bankverksamhet i
särskilda bolag, I.ex. finansieringsverksamhet i form av factoring och leasing,
konlokortsverksamhet, dataservice, kreditupplysning och
faslighetsfinansie-ring, -förvaltning eller -förmedling. I något fall har en
bank bildal ell eget bolag för i.ex. bevakning, värdelransporler m.m. Flera av
de största affärs-och sparbankerna har numera ell antal dotterföretag eller
delägda bolag, som driver sådan verksamhet som bankerna i allmänhet själva
kunde driva. De har därigenom blivit engagerade i alltmer växande koncerner med
specialiserade bolag för vissa delar av vad som i vid mening är bankverksamhet.
Svenska affärsbanker har vidare i åtskilliga fall engagerat sig i helt eHer
delvis ägda kreditinrättningar i utlandet.

Någon
allmän kartläggning eller utvärdering av den nu berörda utvecklingen inom
bankväsendel har inle gjorts. Det finns anledning atl nu göra ell sådant
utredningsarbete. Härigenom bör man få ett gott underlag för att kunna bedöma
vilka för- och nackdelar en sådan utveckling har och vilka konsekvenser del kan
ha alt vissa delar av bankverksamheten fiyllas över lill bolag utanför bankerna
eller att nya verksamheter med anknytning till den egentliga bankverksamheten
etableras i särskilda bolag. Detla arbete bör läggas på banklagsulredningen.

Kommittén
bör särskilt uppmärksamma vad del innebär på längre sikl alt allt större delar
av bankrörelsen och därmed sammanhängande verksamhet kommer utanför
banklagstiftningen med dess regler - främsl lill insältarnas skydd - om bl.a.
rörelsens bedrivande, vilka former av verksamhet som får utövas, vilka
tillgångar som får förvärvas, om kapilalläckning, styrelsens sammansättning,
tillsyn m.m. Nuvarande praxis i fråga om tillståndsgivningen vid bankers
aktieförvärv innebär all en banks dotterbolag i princip inle får bedriva annan
verksamhet än som kan bedrivas av banken själv. Vissa avsteg från denna
huvudprincip har emellertid accepterats, i.ex. i fråga om bankägda finansbolags
förvärv av fordringar och leasingobjekl. Man har vidare eftersträvat en sådan
ordning all en bank inte har fått flytta över all slags bankverksamhet fill
dotterbolag. Så har i.ex. personkrediler av vissa slag ansetts böra ligga kvar
i banken (jfr prop. 1978/79:170 s. 34 och NU 1979/80:23 s. 15).

I
samband med regeringens tillstånd till akfieförvärv för banker ställs ofta
vissa villkor för tillståndet. Elt vanligt villkor är all banken skall lämna
bankinspektionen upplysningar om del bolag, vari banken förvärvar aklier,
såvida delta inte omfattas av inspektionens fillsyn på grund av särskild
lagstiftning, vilket I.ex. är fallet numera med finansbolagen på grund av lagen
(1980:2) om finansbolag. Genom ell sådanl villkor kommer en viss insyn till
stånd via banken. Denna insyn sträcker sig formellt bara lill dotterbolaget eller
det delägda bolaget men i allmänhet inle lill nämnda bolags eventuella
dotterbolag eller delägda bolag. Något tillståndslvång föreligger inle för
akfieförvärv som görs av bankernas dotterbolag eller delägda bolag. Regeringen
har i några fall som villkor föreskrivit all banken skall lämna
bankinspektionen upplysningar om vissa förhållanden som nu berörts, I.ex. om
ändring av en banks dotter- eller dotterdotlerbolags bolagsordning eller om
deras innehav av aklier. I den mån svenska banker medverkar i bankverksamhet i
utlandel är denna verksamhet givetvis underkastad de bestämmelser som gäller i
landet i fråga.

s. 139 Kontrollera mot PDF

139 Kommittéer: Ekonomidepartementet Del II E:4

Kommittén bör överväga nu berörda och därmed
sammanhängande frågor och lägga fram de förslag till regler eller riktlinjer
som anses behövliga. Del ligger därvid nära lill hands atl kommittén söker dra
upp en gräns mellan sådan verksamhet som bör bedrivas av banken själv och annan
verksamhet. En naturHg utgångspunkt är att det bör krävas särskilda skäl för
atl en bank skall bedriva verksamhet i etl dotterföretag eller delägt förelag.
Om verksamhet, som en bank själv kan bedriva och som omfattas av banklagstiftningens
regler fill skydd för allmänheten, förs över till ell förelag utanför banken,
måste vidare övervägas i vad mån motsvarande skyddsregler skall uppställas för
ett sådanl förelag. En möjlighet är att det i banklagarna eller-som I.ex.
nyligen skett beträffande finansbolagen - i särskild lagsliflning skrivs in
regler för sådana företags verksamhet och om tillsyn från bankinspektionens
sida. En annan möjlighet är atl regleringen sker indirekt och inom
banklagstiftningens ram genom bestämmelser som i första hand riktar sig mot
banken.

I della
sammanhang bör kommittén la upp frågan om rätt för bankerna all inneha andelar
i andra förelag än aktiebolag och om erforderliga villkor i samband därmed. Del
bör beaktas all del inom sparbanks- och förenings-banksseklorn finns etl antal
bolag som ägs av den centrala bankorganisalio-nen, vilkel medför alt samma
regler som för de direkt bankägda bolagen inte gäller i sådana fall.

I fråga om bankernas engagemang i utländska banker eller
andra bolag bör kommittén också kartlägga och utvärdera de svenska bankernas
utlandsverksamhet och därvid bl.a. bedöma lämpligheten av engagemang i form av
minoritetsposter jämfört med mer omfattande aktieinnehav. Av särskilt intresse
är betydelsen av dessa etableringar för den svenska exporfinduslrins
utveckling, liksom möjligheterna all förbällra tjänslenetlot genom bankernas
verksamhet som sådan.

De svenska
bankernas verksamhet utomlands bedrivs i huvudsak genom utländska dotterföretag
eller delägda förelag. Banklagstiftningen anses lägga hinder i vägen mot all
svenska banker etablerar avdelningskontor eller filialer utomlands. I den mån
etl annal land medger sådan etablering kan del - med hänsyn till effektiviteten
i bankverksamheten och till möjligheterna för bankinspektionen alt få insyn i
verksamheten - finnas skäl alt öppna möjlighet i den svenska banklagstiftningen
lill etablering utomlands av avdelningskontor eller filial. Kommitténs uppdrag
i denna del bör begränsas fill en översyn av vår interna reglering av frågan
och inle omfatta den större frågan om förutsättningarna för elableringsfrihel
över gränserna. Den senare frågan, som inrymmer spörsmålet om utländska bankers
etablering i Sverige, bör övervägas ytterligare före ett eventuellt beslut om
utredning.

Vidare bör övervägas formerna och omfattningen av
redovisningen av engagemang i ufiändska bankförelag och de speciella
fillsynsproblemen på grund härav. Hit hör frågan om kapilalläckning på
koncernbasis och vilka slutsatser som kan dras av att internationellt verksamma
bankkoncerner från säkerhetssynpunkt bör bedömas ufifrån ställningen för
koncernen som helhet. Kommittén bör därvid beakta del arbele som pågår
internalionelll på detla område. En annan fråga som bör behandlas är i vilken
utsträckning del bör ställas krav på att utländska bankföretag som helt eller
delvis ägs av svenska bankerskall ha en viss andel svenska - eller möjligen
nordiskt anknutna - krediter. Om ändrade regler i banklagarna övervägs i delta
sammanhang, är det vikfigt all beakta möjlighelerna för svenska dollerban-ker i
utlandel eller utländska banker med svenskt delägarskap att konkurrera på lika
villkor med andra utländska bankinslitul.

s. 140 Kontrollera mot PDF

DelIIE:4 Skr. 1980/81:103 140

Föreningsbankernas verksamhet regleras genom
jordbrukskasserörelselagen. Denna lag bygger i fråga om de
associationsrättsliga reglerna på lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar.
Inom justitiedepartementet upprättades år 1976 en promemoria (Ds Ju 1976:11)
med förslag till ny lag om ekonomiska föreningar, som anslöt lill den nya
aktiebolagslagsliflningen. Med anledning härav uttalades i direktiven för
banklagsulredningen att lagar som har anknytning till lagen om ekonomiska
föreningar, däribland jordbrukskasserörelselagen, senare skulle ses över inom
justifiedepartementet.

Vid remissbehandlingen av promemorian framfördes bl.a. den
uppfattningen alt kooperationsulredningens (I 1977:01) arbele borde avvaktas
innan en ny föreningslagsliflning genomförs. Med anledning härav har inom
justiliedeparlemenlet gjorts den bedömningen all förslagel lill ny lag om
ekonomiska föreningar inte bör genomföras f.n. Däremot har bestämmelserna om
redovisning m.m. setts över genom promemorian (Ds Ju 1979:14) Nya
redovisningsregler för ekonomiska föreningar m.m. Efter remissbehandling har
promemorian legat till grund för regeringens prop. 1979/80:144 med förslag lill
nya redovisningsregler för ekonomiska föreningar m.m. Proposifionen, som kommer
all behandlas av riksdagen under hösten 1980, omfattar också vissa ändringar i
redovisningsreglerna i jordbrukskasserörelselagen.

Med anledning av alt del sålunda kommer alt dröja
väsentligt längre än förut beräknats, innan en ny föreningslagsliflning kan
träda i krafl, bör banklagsulredningen nu också la upp associalionsrällsliga
och därmed sammanhängande frågor kring jordbrukskasserörelselagen och föreningsbankernas
verksamhet. Ulredningen bör därvid samråda med kooperations-utredningen.

Slutligen bör banklagsutredningens uppdrag nu också utökas
lill alt omfalla en översyn av lagen (1963:76) om kreditakliebolag. I vissa
avsnitt bygger lagen på en fidigare gällande lag om hypoleksaktiebolag från år
1946. Det finns anledning alt anpassa reglerna om kreditakliebolag till den nya
aktiebolagslagen och annan ny lagsliflning. Bestämningen av begreppet
kreditakliebolag kan behöva omprövas mot bakgrund av utvecklingen under senare
år. Del kan råda delade meningar om huruvida regeringens prövning av ett
kredilaktiebolags bolagsordning avser endast bolagsordningens lagenlighet
eller om prövningen också innefattar en form av koncession, bl.a. med hänsyn
lill alt regeringen kan tidsbegränsa elt kredilaktiebolags verksamhet.
Banklagsulredningen bör överväga även nu berörda frågor.

Vid sina överväganden bör banklagsulredningen beakta
viklen av alt en väl fungerande kredilmarknad är av slor belydelse för bl.a.
små och medelstora företag. En strävan bör vara atl bankerna och andra
kreditinstitut skall ha möjlighet atl anpassa sig till den snabba utvecklingen
på olika områden för att kunna motsvara de krav som ställs på dem.
Banklagsutredningen bör också samråda med den kredilpolitiska kommitté, som
nyligen har tillsatts, och med andra ulredningar som berör frågor med
anknytning lill banklagsulredningens område.

Jag hemställer all regeringen utvidgar
banklagsulredningens direktiv i enlighet med vad jag nu har anfört.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och bifaller hans hemställan. (Ekonomidepartemenlel)

s. 141 Kontrollera mot PDF

141 Kommittéer: Budgetdepartementet DelllB:!

Budgetdepartementet

1, Översyn av statistik och kalkylmetoder för
grundgarantin i skatteutjämningssystemet

Dir 1979:149

Beslut vid regeringssammanträde 1979-12-20

Departementschefen, statsrådet Mundebo, anför.

Genom riksdagens beslut våren 1979 (prop. 1978/79:95, FiU
1978/79:35, rskr 1978/79:335) genomförs en omfattande reformering av
skatleutjämningssystemet med början år 1980 (SFS 1979:362, 363). Kommuner och
landstingskommuner indelas i tolv skaltekraflsklasser från 103 % upp till 136 %
av medelskallekraflen. Denna grundgaranli kompletteras med tillägg eller avdrag
för åldersstrukturen i resp. kommun och landsfingskommun samt fillägg för snabb
befolkningsminskning i kommun. När reformen är fulll genomförd får ingen kommun
eller landstingskommun lägre total garanti än 100 % av medelskallekraflen och
den totala garantin kommer då all ha ökal med minst 1 % av medelskallekraflen
jämförd med 1979 års förhållanden.

En viktig
utgångspunkt vid bestämmande av grundgarantin i skalleutjämningssyslemel var
alt endasi sådana kostnader skulle ingå som kommunerna och landstingskommunerna
själva inle kan påverka. Kostnadsskillnader som Orsakas av del geografiska
läget uppfyller della villkor och ingår därför i grundgaranlin. För kommunernas
del anses också bebyggelsestrukturen medföra kostnadsskillnader som i slor
utsträckning är opåverkbara, åtminstone i ell inle alltför långl perspektiv.
Åven bebyggelsestrukturen har därför beaktats vid fastställandet av
grundgarantin i skatteutjämningssystemet för kommunerna.

Vid
bestämmande av grundgaranlin har också en begränsning gjorts lill sådana
kostnader som i mera väsentlig grad påverkar utdebileringsbehovet. För
beräkning av det geografiska lägels belydelse för kommunerna och
landsfingskommunerna har således hänsyn lagils lill - byggnads- och
underhållskostnader

-
transportkostnader

-
uppvärmningskostnader

-
kallorlstillägg.
För beaktande av bebyggelsestrukturen i kommunerna har skillnader beräknats i
kostnader för - vallen och avlopp

-
galor och vägar
saml parker i lälorler

-
kollekliv
landsbygds- och tätortstrafik samt skolskjutsar utanför tätorter

-
frifidshus.

Därutöver
har tillägg gjorts för vissa ospecificerade kostnader i ell anlal
norrlandskommuner.

s. 142 Kontrollera mot PDF

DelIIB:l 8kr.
1980/81:103 142

Bebyggelsestrukturens
betydelse för landstingskommunerna har däremot inle kunnat beräknas på ell
tillfredsställande sätt.

1976
års kommunalekonomiska utredning (KEU 76), vars förslag (SOU 1977:78, 79) har
legat lill grund för det nya skalleutjämningssyslemel, redovisade en rad
problem som innebar svårigheier alt göra exakta och helt rättvisande
beräkningar. Ulredningen framhöll bl.a. alt kalkylerna i vissa fall led av
brister på grund av all dels det statisfiska underlaget inle var helt
tillförlitligt, dels erfarenhet saknades av liknande beräkningar. Dessutom var
det inle möjligt all fånga in alla för kommunerna och landstingskommunerna
opåverkbara kostnader.

Av
dessa anledningar kompletterade KEU 76 de utifrån kalkylerna exakt framräknade
grundgaranlierna för kommunerna med särskilda bedömningar. Kommunerna fördes
härvid samman i skaltekraflsklasser med trepro-cenlsintervall på etl sådanl
sätt alt indelningen inom geografiskt begränsade områden inle skulle bli
alltför splittrad.

För landstingskommunerna
behölls i stort de tidigare relationerna mellan de individuella
skaltekraflsgaranfierna, dock med en slörre höjning för landsfingskommunerna i
den lägsta skatlekraflsklassen. Härigenom minskade spännvidden mellan högsta
och lägsta skallekraftsgaranli, som bedömdes ha varit för slor. Som lidigare
har nämnts har inga beräkningar gjorts angående bebyggelsestrukturens inverkan
på landstingskommunernas kostnadsläge. Utredningen angav atl man inle kunnat finna
någon modell för en objektiv beräkning av vilka kostnadsskillnader mellan
landstingskommunerna som orsakas av oHkheter i bebyggelsestruktur. KEU 76
anförde bl.a. atl förekomsten av glesbygdsområden vid en viss given
sjukvårdsslan-dard generelll kunde antas medföra högre sjukvårdskostnader. Det
torde dock enligt ulredningen inle finnas något för samtliga landsfingskommuner
enhetligt samband mellan exempelvis lälorlsgrad och sjukvårdskostnader. Andra
faktorer såsom länets form saml tätorternas storlek och lokalisering angavs
också ha betydelse. KEU 76 utgick därför, förutom från del geografiska lägets
belydelse, också från vissa uppgifter om landstingskommunernas ekonomi och
verksamhet vid indelningen av landstingskommunerna i skaltekraflsklasser.

Med
hänsyn liH de konstaterade beräkningslekniska svårigheterna ansåg KEU 76 atl
del var angelägel med en vidareutveckling av metoderna och en förbättring av
del stafisliska materialet. Detla utvecklingsarbete borde enligt KEU 76
påbörjas snarast för att underlätta en kommande översyn av
skalleutjämningssyslemel. En sådan översyn borde enligt utredningen göras efter
förslagsvis fem år.

Det
stora flertalet remissinsianser ansåg atl utredningens val av faktorer utgjorde
en tillfredsställande grund för beräkning av kommunernas och
landstingskommunernas grundgaranli. I remissyttrandena fördes dock fram en rad
synpunkler på utredningens beräkningsteknik och på de faktorer som beaktades
vid fastställandet av grundgarantin i skatteutjämningssystemet.

Ett
flertal remissinsianser kritiserade KEU 76 för användningen av
bostadsslyrelsens orlskoefficienter som en viktig faktor vid beräkningarna av
byggnads- och underhållskostnadernas variafioner. Några remissinstanser
ifrågasatte också om inte vissa dubbelräkningar kunde ha skett, när byggnads-
och underhållskostnaderna beräknades, eftersom också transportkostnader och
kallortslillägg påverkar dessa kostnader. Dessa senare faktorer beräknades
separat av KEU 76.

I
KEU:s kalkyler över transportkostnaderna ingår som underlag bl.a. ett

s. 143 Kontrollera mot PDF

143 Kommittéer: Budgetdepartementet
Del II
B:l

Iransporlkoslnadsindex enligl beräkningar av expertgruppen
för regional utredningsverksamhet (ERU). Dessa beräkningar visar vad det kostar
att transportera en genomsnittsvara mellan samtliga A-regioner. Användningen av
detla index för alt belysa skillnaderna i transportkostnader mellan kommunerna
kritiserades av många remissinsianser. Dessutom riktades kritik mol att
utredningen inte hade beaktat hur inköpskostnaderna varierar i oHka kommuner.

Ell par länsstyrelser och fiera kommuner i landels norra
delar hade invändningar mot alt KEU 76 hade använt sig av energisparkommitténs
beräkningar över uppvärmningskoslnader i olika regioner för alt mäta
skillnaderna mellan kommunerna. Metoden ansågs ge alltför små utslag.

Den starkaste krifiken riktades mot KEU:s metod alt
beräkna vallen- och avloppskoslnaderna i olika kommuner. KEU 76 placerade in
kommunerna i åtta olika slorleksklasser med hänsyn lill invånarantalet i den
största tätorten i resp. kommun samt beräknade en genomsnittlig nettokostnad
per tätorts-invånare för vatten och avlopp i varje klass. Krifiken inriktades
främst mol all metoden inle lar tillräcklig hänsyn lill bebyggelsestrukturen.
Kommuner med låg lälorlsandel och kommuner med en stor och flera små tätorter
ansågs bli missgynnade.

KEU 76 räknade i sina kalkyler med en enhetlig kostnad per
lälorlsinvå-nare för gator och vägar saml parker i tätorter. Några
remissinsianser ansåg atl kostnaden borde differentieras efter lälortssloriek.
Flera kommuner kritiserade att deras kostnader för enskilda vägar utanför
tätort inle beaktades.

KEU:s
metoder för att i grundgaranlin beakta skillnaderna i kommunernas kostnader
för kollekfivtrafik och skolskjutsar möttes av kritik i flera avseenden. För
kollektivtrafik i tätort räknade KEU 76 med en schablon-kostnad per
lätorlsinvånare för olika slorieksklasser på tätorterna. Kostnader för
kollektivtrafik i tätorter med mindre än 10.000 invånare beaktades inte. Några
remissinstanser kritiserade delta förfaringssätt som alltför schablonarlal.
KEU:s beräkningar av kostnader för kollekfivtrafik på landsbygden ansågs i
många remissyttranden som diskutabla. Krifiken riktades mot att hänsyn endast
tas till våglängden, varvid trafikutnyttjandet och trafikslrukluren i övrigt
inle alls påverkar kalkylerna. Invändningar gjordes också mot metoden för
beaktande av statsbidrag för kollekliv landsbygdstrafik. Kritik framfördes även
mot all ulredningen inte behandlade kommunerna i Stockholms län på samma säll
som kommunerna i andra län av den anledningen all kollektivtrafiken i
Stockholms län sköts av landstingskommunen genom Storstockholms Lokaltrafik
(SL). Landslingsförbundet pekade på konsekvenserna av del successiva
genomförandel av ändrat huvudmannaskap för kollekfivlrafiken. Enligl förbundets
uppfattning kan det därför finnas anledning att ompröva grundgarantin tidigare
än enligl utredningens förslag.

Utöver de faktorer som KEU 76 tog hänsyn fill i
grundgarantin framfördes i remissvaren elt stort antal förslag om atl yllerligare
faktorer skulle beaktas, exempelvis ylstorlek, topografi, strukturförändringar
inom näringslivet m.fl.

I propositionen (1978/79:95) om den kommunala ekonomin
framhöll jag bl.a. följande i fråga om statisfik och beräkningsmetoder för
framtagande av grundgarantin.

Jag har nyss konstaterat att utredningens urval av
faktorer är fillfredsställande som underlag för fastställande av
grundgaranlin. Remissinstanserna

s. 144 Kontrollera mot PDF

Del
118:1 Skr. 1980/81:103 144

ansluter sig också i huvudsak lill KEU:s principer för framtagande
av koslnadsavvikelser för de enskilda kommunerna och landsfingskommunerna. Med
nödvändighet måste beräkningsmetoderna i slor utsträckning bygga på schabloner
för all beräkningarna skall vara enkla och så neutrala som möjligt.
Schabloniseringen medför givelvis alt vissa nyanser mellan kommunerna inte kan
beaktas fulll ul och därmed inte heller effekterna av vissa särskilda
omständigheter som specielll berör enskilda kommuner eller landstingskommuner.
En stor del av den krifik som förs fram från kommuner och landstingskommuner
måsle ses mol denna bakgrund.

Delta förhållande utesluter självfallet inte att man bör
förbättra beräkningssätt och kalkylmetoder. Framför allt gäller della den
kritik som riktas mot vissa inslag i beräkningsmetoderna. Jag tänker närmasl på
schabloniseringen av kostnaderna för vatten- och avloppsanläggningar,
användningen av bostadsslyrelsens orlskoefficienter och det
iransporlkoslnadsindex, som har hämtats från expertgruppen för regional
utredningsverksamhet (ERU), m.m. Anledningen lill att ulredningen har valt
nämnda tillvägagångssätt är att annal lämpligare underlagsmaterial i många fall
saknas. Innan det finns lämpligare statistik alt tillgå torde därför
möjligheterna alt förbättra beräkningarna vara begränsade.

Jag finner därför all gjorda beräkningar av
kostnadsskillnader för de i geografiskt läge och bebyggelsestruktur ingående
faktorerna är tillräckligt tillförlitliga för all kunna användas vid
inplaceringen av kommuner och landstingskommuner i skaltekraflsklasser. Jag
anser det dock nödvändigl atl förbättra underlaget inför en framlida översyn av
grundgaranlin. Jag avser därför all initiera ell arbele med utvecklingen av
statistik och kalkylmetoder m.m.

I fråga om omprövning av grundgaranlin anförde jag
följande.

Jag delar utredningens uppfattning att de förhållanden på
vilka grundgaranlin baseras i allmänhet förändras relalivi långsamt.
Förbättrat underlag och mer utvecklade metoder för beräkning av de
skiljaktigheler i kostnader för kommuner och landstingskommuner som orsakas av
deras geografiska läge, bebyggelsestruktur m.m. bör tas fram, innan
grundgarantin omprövas. Jag föreslår atl den indelning i skaltekraflsklasser
som nu görs får ligga fast t.v.

Finansutskottet (FiU 1978/79:35) anförde bl.a. all de
kalkyler och bedömningar som ligger bakom inplaceringen i skaltekraflsklasser i
del föreslagna systemet ger, tillsammans med den s.k. åldersstruklurfaktorn,
ökad individuell rättvisa ål enskilda kommuner och landstingskommuner. Läggs
härtill ullalandet all grundgaranfin efter en tid skall omprövas på grundval av
förbättrat underlag och mer utvecklade kalkylmetoder fanns enligl utskottet
inle anledning alt vidta någon ytterligare ålgärd för all i regelsystemet
beakta de enskilda kommunernas särskilda problem.

Finansutskottet pekade dock på 1978 års trafikpolitiska
beslut som har resulterat i alt landstingskommunerna får etl ökat ansvar för
kollektivtrafiken. En konsekvens av denna utveckling var enligl utskottets
mening alt kostnaderna för kollektivtrafik är en av de första faktorer som
måsle skärskådas när grundgaranlin så småningom skall omprövas.

Riksdagen anslöt sig lill finansutskottets bedömning.

Reformeringen av skatleutjämningssystemet innebär ell
väsenlligt steg i riktning mol slörre likställighet mellan kommunerna resp.
landstingskommunerna. Mol bakgrund av den kritik mot vissa av KEU:s kalkyler
som jag har redogjort för i del föregående saml regeringens och
riksdagens

s. 145 Kontrollera mot PDF

145 Kommittéer: Budgetdepartementet
Del II
B: 1

uttalanden i frågan anser jag alt en särskild utredare bör
tillkallas för all se över stafislik och kalkylmetoder för de faktorer, som bör
ingå i skalteul-jämningssyslemels grundgaranti.

Uppdraget bör i första hand omfatta samtliga faktorer som
nu ingår i grundgaranlin för kommuner och landstingskommuner. En genomgång bör
göras faktor för faktor av statistikunderlag och beräkningsmetoder. Utredaren
bör inventera befintlig statisfik och pröva behovet av ylleriigare statistiskt
underlag. Vid denna genomgång bör behovel av förbättrat och eventuellt nytt
stalisfiskl underlag noga vägas mol önskemålet om återhållsamhet med
yllerligare insamling av statisfikuppgifter.

KEU:s val av beräkningsmetoder och gjorda kalkyler bör
granskas med utgångspunkt i den kritik söm har riktals mot dem. För varje
faktor bör förslag redovisas om eventuella förbättringar i fillämpad
kalkylmelod eller allernaliva beräkningsmetoder för all nå mer rättvisande
jämförelser.

Vid genomgången bör prioritering ske av följande faktorer,
som särskilt har uppmärksammals av remissinstanserna - kollektivtrafiken, bl.a.
med hänsyn till successivt ändrat huvudmanna- skåp inom delta verksamhetsområde

-
vatten- och
avloppskostnader

-
byggnads- och
underhållskostnader, främsl användning av boslads-slyrel- sens
orlskoefficienter i della sammanhang

-
transportkostnader,
framför allt lämpligheten av atl ERU:s transport-kost- nadsindex används.

Till ledning för en kommande översyn av
skalleutjämningssyslemel bör utredaren också undersöka om del kan anses
lämpligl all införa ylterligare faktorer för bestämmande av grundgaranfin för
kommunerna resp. landstingskommunerna. Förslag om lämplig beräkningsmetod för
alt beakta eventuella ylterligare faktorer bör i så fall även lämnas. Utredaren
bör pröva möjligheterna alt även för landstingskommunerna finna faktorer som
visar kostnadsskillnader på grund av bebyggelsestruktur.

Det ankommer inte på utredaren alt lägga förslag om en
förändrad indelning av kommuner och landstingskommuner i skaltekraflsklasser.

Ulredningen bör bedrivas i nära samarbete med bl.a.
Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet och statistiska centralbyrån.
Vidare bör samråd ske med den särskilde utredaren av statsbidragssystemet för
kommunal väghållning.

Med hänvisning fill vad jag nu har anfört hemställer jag
all regeringen bemyndigar chefen för budgetdepartementet

atl tillkalla en särskild utredare med uppdrag alt göra en
översyn av statistik och kalkylmetoder för grundgaranfin i
skatleutjämningssystemet,

all besluta om sakkunniga, experter och sekreterare ål
utredaren.

Vidare hemställer jag all regeringen föreskriver

atl kostnaderna skall belasta åttonde huvudfitelns
kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och bifaller hans hemställan.

(Budgetdepartementet)

10 Riksdagen 1980/81. 1 sand. Nr 103

s. 146 Kontrollera mot PDF

DelIIB:2
Skr. 1980/81:103 146

2. Tilläggsdirektiv till kapitalvinstkommittén (B 1979:05)

Dir 1980:10

Beslut vid regeringssammanträde 1980-02-14

Departementschefen, statsrådet Mundebo, anför.

En förutsättning för alt balansen i den svenska ekonomin skall
kunna återställas är atl den industriella produktionen kan fås atl öka
väsentligl under åren framöver. Näringslivet måsle bli mer konkurrenskraftigt
såväl på exportmarknaden som på hemmamarknaden. Produktionskapaciteten måsle
växa.

För en sådan utveckling spelar industrins investeringar en
nyckelroll. Ökade investeringar krävs både för all klara en successiv
strukturomvandling och en utbyggnad i de sektorer där expansionsmöjligheter
finns. En nödvändig förutsättning för alt en sådan höjning av investeringsnivån
skall komma till stånd är emellerfid all företagen har en tillräcklig
finansiell styrka.

I detta avseende har utvecklingen under en följd av år
varit negaliv. Förelagens sparande har sjunkit kraftigt och har inte kunnat
kompensera den urholkning av kapitalet som skett på grund av inflationen. En
ökad upplåning lill allt högre ränlor har förl med sig slora finansiella
kostnader som för många förelag innebär en ytterligare svår belastning.
Förelagens soliditet, dvs. förhållandet mellan eget och upplånal kapital, har
sjunkit lill en låg nivå.

Den försämrade soliditeten minskar företagens
motståndskraft och gör dem mer sårbara för såväl konjunklurella som
strukturella störningar, vilkel i sin tur ökar risken för nedläggning och
arbetslöshet. En låg soliditet minskar också företagens benägenhet alt göra
riskfyllda framtidssalsningar och försvårar en fortsatt lånefinansiering. Det
är därför nödvändigl atl förelagens soliditet successivt ökar. Della kan inle
ske enbart med hjälp av företagens egna vinstmedel ulan förutsätter atl
förelagen utifrån får etl ökat liHskott av riskbärande kapital.

Den viktigaste vägen all få tillgång till riskvilligt
kapital utifrån är genom nyemissioner. Nyemissionsvolymen har emellertid
sjunkit kraffigt under de senaste åren. Detla beror på den svaga lönsamheten,
som innebär atl avkastningen på riskkapitalet varit dålig, men också på atl i
första hand hushållens aktieplaceringar har missgynnats av skattesystemet i
förhållande fill andra placeringsalternativ. Beskattningens bristande
neutralitet i förhållande liH olika former av hushållssparande har belysts
bl.a. i bilaga 2 lill kapilalmarknadsulredningens slutbetänkande (SOU 1978:13).
De nu nämnda faktorerna har samverkat till att hålla fillbaka utbudet av
riskvilligt kapital fiU näringslivet. Hushållens akfiesparande har också fallit
under 1970-lalel. F.n. fördelar sig aktiestocken ungefär lika mellan hushåll
och insfilufioner. Under slörre delen av 1970-lalel har hushållsseklorn varit
neltosäljare av aktier.

En nödvändig förutsättning för atl utbudet av riskvilligt
kapital skall öka är att ålgärder vidtas för atl förbättra avkastningen efter
skall vid placering i aklier. I delta läge framslår en ändring av nuvarande
beskattningsregler som angelägen. Det system för bolagsbeskallning som vi f.n.
tillämpar - det s.k. klassiska syslemel - innebär alt bolagens vinster
beskattas först hos bolaget och sedan, när vinsterna delas ut, hos akfieägarna.
Denna dubbelbeskattning leder fill en jämförelsevis mycket kraftig beskattning
av de vinster som

s. 147 Kontrollera mot PDF

147 Kommittéer: Budgetdepartementet
Del II
B:2

bolagen sätter av för utdelning fill aktieägarna och
medför således all avkastningen efter skall blir starkt beskuren. Kravet på
bolagens förräntning av insatt kapital höjs kraftigt och många bolag kan inle
bära de kapitalkostnader som skulle uppkomma vid en kapitalanskaffning genom
nyemission. Den omständigheten atl utdelad vinst beskallas hårdare än
kvarhållen vinst ger incitament fill vinsinedplöjning i stället för utdelning.
Även om detla kan stimulera en i och för sig önskvärd självfinansiering, finns
del risk för att dubbelbeskattningen leder till en låsning av medel hos de
enskilda bolagen och därmed till effektivitetsförluster för samhället.

I andra
länder har motsvarande problem lett till alt man på oHka vägar har lämnat det
klassiska syslemel för bolagsbeskallning. Skattskyldigheten för såväl bolaget
som aktieägarna har visserligen i princip behållits, men man har infört regler
som innebär atl bolagsskatten på utdelad vinst sätts ner eller helt efterges.

Två
huvudmetoder har använts. Den ena innebär all bolaget får avdrag för utdelad
vinst eller all bolagsskatlesatsen för utdelad vinst är lägre än den som gäller
för kvarhållen vinst (= integration på bolagsnivå genom differentierad bolagsskatt).
Den andra innebär atl aktieägarna vid sin beskattning får tillgodoräkna sig
hela eller en del av den skall som bolaget har betalat på den utdelade vinsten
(= integration på aklieägarnivå genom avräkningsme-tod).

Även i
Sverige medges viss Hndring i dubbelbeskattningen genom de s.k.
Annell-reglerna. Dessa regler infördes för att underlätta nyemissioner. De
innebär att ett begränsat avdrag medges för utdelning på nyemitterade aktier.
Syftet är atl göra bolagens kostnad för kapitalanskaffning genom nyemission mer
jämförlig med kostnaden för upplåning. Genom den utvidgning av avdraget som
beslöts hösten 1978 får detta syfte också sägas vara väl fillgodosetl så länge
man ser endast lill förhållandena för del nya kapitalel. Det måste mellerfid
beaktas all del genom nyemission anskaffade kapitalel bara ulgör en ringa del
av del totala akfiekapitalel. 1 fråga om utdelning på den stora del av
aktiestocken som inte omfattas av Annell-reglerna kvarstår dubbelbeskattningen
i oförminskad omfallning. En höjning av utdelningen för att göra en nyemission
mer attraktiv kommer därför - då gamla och nya akfier regelmässigt medför samma
rätt till utdelning - alltjämt alt fördyras. Annell-avdraget kan alltså bara
delvis motverka dubbelbeskattningens effekt alt försvåra anskaffningen av
riskvilligt kapital.

Mot denna bakgrund finns del skäl atl även i vårt land
överväga en övergång till etl skattesystem som i slörre omfattning än det
nuvarande medger lindring i beskaltningen av vinster som disponeras för
utdelning.

Ett nära
samband med bolagsbeskaltningen har den realisationsvinstbeskattning som
träffar realiserad värdestegring på aklier. Skallen på aktievinster kan ses
som ett led i beskattningen av det sparande som sker i bolagen. För aktieägarna
har reaHsationsvinstreglernas utformning direkt betydelse för storleken av den
effektiva avkastningen efter skatt och för möjlighelerna all göra omplaceringar
mellan oHka aktieslag. Mol nuvarande aklievinslreg-ler har riktats kritik från
både lekniska och materiella utgångspunkter. Reglerna har bedömts som mycket
svårlillämpade. Vidare har bl.a. anmärkts mol att den nuvarande konstruktionen,
som inle tillåter indexuppräkning av anskaffningsvärdet, medför alt
beskattningen i många fall träffar värdestegringar som inte ens motsvarar
inflafionen. Det har hävdals att beskattningen därigenom har kommit all bli
alltför oförmånlig i jämförelse

s. 148 Kontrollera mot PDF

Del II B:2
8kr. 1980/81:103 148

med vad som gäller vid andra placeringsformer.

Av det anförda framgår alt del finns skäl alt överväga
sådana ändringar i bolagsskallesystemet som förbätlrar förutsättningarna för
näringslivels försörjning med riskkapital. Samfidigl aktualiseras behovet av
vissa ändringar i aktievinstreglerna. Innan politiska ställningstaganden kan
göras i dessa frågor är det nödvändigl all närmare utreda vilka tekniska
möjligheter som slår fill buds. Förra våren uppdrogs åt en särskild kommitté,
kapitalvinstkommittén (B 1979:05), alt göra en leknisk översyn av
akfievinslreglerna. Jag förordar all kommittén genom lilläggsdirekfiv får i
uppdrag alt skyndsamt utreda de tekniska frågor som aktualiseras vid en ändring
av bolagsskattesystemet. Samfidigt bör uppdraget all se över reglerna för
beskattning av kapitalvinster på aklier utvidgas något.

Frågan om en övergång fill ett nytt syslem för lindring i
dubbelbeskattningen är komplicerad. Även om utredningsarbetet och
efterföljande remissbehandling och lagsfiflningsarbete sker med stor
skyndsamhet kan man redan nu förutse all ett nytt system inte kommer att kunna
sällas i krafl förrän om några år. Vissa åtgärder för alt förbättra villkoren
för del sparande som sker genom placering av riskvilligt kapital i näringslivet
behöver vidtas dessförinnan. Kommittén bör få i uppdrag att med förtur utarbeta
förslag lill provisoriska lättnader för akliesparandel.

Innan jag går in på de närmare riktlinjerna för
utredningsarbetet vill jag framhålla atl del hittills anförda har avsett
kapitalanskaffningsproblem, dubbelbeskattning m.m. inom akliebolagsseklorn.
Även för kooperationen, som utnyttjar den ekonomiska föreningen som
associationsform, spelar kapitalförsörjningsfrågorna en central roll. De
kooperativa företagen har i likhet med aktiebolagen upplevt en fortgående
försvagning av soliditeten. Del är angelägel all även dessa företag får ökade
möjligheter all förslärka det egna kapitalel. Formerna och förutsättningarna
för de kooperafiva företagens kapitalanskaffning samt de beskattningsproblem
som blir aktuella i denna företagssektor skiljer sig dock i ohka avseenden från
vad som gäller beträffande akfiebolagen. Frågan om de kooperafiva företagens
försörjning med rikskkapital och de ändringar i skattereglerna som kan behövas
för atl underlätta kapitalförsörjningen uireds f.n. av kooperationsutredningen
(I 1977:01) och bör därför inte omfattas av det nu aktuella utredningsuppdraget.
Det säger dock sig självt alt de båda kommittéerna bör ha nära samråd och
kontakter i de här berörda frågorna. När resultatet av utredningsarbetet
föreligger, får bedömas om det är möjligt alt även i fortsättningen ha ett i
huvudsak gemensamt syslem för beskattningen av aktiebolagens och de ekonomiska
föreningarnas vinster eller om olika regler behövs för de båda
företagsformerna.

Jag övergår nu till att diskutera frågan om vilka
riktlinjer som bör gälla för det utredningsarbete som avser dubbelbeskattning
m.m. inom aktiebolags-sektorn. Till en början uppehåller jag mig vid de metoder
för en generell lindring i dubbelbeskattningen som i första hand bör studeras.
Därefter tar jag upp frågan om provisoriska ålgärder för att sfimulera
akliesparandel. Avslutningsvis föreslår jag viss utvidgning av den del av
kommitténs uppdrag som avser en översyn av aktievinstreglerna.

Generell lindring i dubbelbeskattningen

Kommittén bör få i uppdrag atl undersöka möjlighelerna alt
gå över lill ell syslem för bolagsbeskallning som ökar aktiebolagens
möjligheter atl allra-

s. 149 Kontrollera mot PDF

149 Kommittéer: Budgetdepartementet Del II B:2

hera
riskvilligt kapital. Om delta syfte skall kunna uppnås torde del - som redan
framhållits - vara nödvändigl all avkastningen efter skatt ökar vid placering i
aklier. Därigenom sfimuleras hushållen och institutionerna all nyinvestera i
aktier och att reinveslera utdelade medel i bolagssektorn.

Den
väg som bör prövas är atl genomföra en generell lindring i dubbelbeskattningen
av utdelade vinster. Av flera skäl bör en sådan Hndring i dubbelbeskattningen
inle ske på del sättet alt bolagens skattskyldighet helt upphävs. Ett slopande
av del första ledet i dubbelbeskattningen skulle kunna leda till
konkurrenssnedvridningar och skulle dessutom eliminera del allmännas
möjligheler all använda bolagsbeskaltningen som elt instrument i den ekonomiska
politiken. En sådan ordning skulle också möjliggöra en betydande ackumulation
av obeskattade vinster och uppbyggnad av privata företagsförmögenheler.

Del är inle heller någon
framkomlig väg all slopa det andra ledet av dubbelbeskattningen, dvs. att
befria hushållen från skattskyldighet för mollagna utdelningar.
Förelagsskalteberedningen (Fi 1970:77) avvisade i sill slutbetänkande (SOU
1977:86) en sådan lösning. Som beredningen framhöll förutsätter del progressiva
inkomstskallesyslemet att en skatlskyldigs samtliga inkomster inräknas i
underlaget för den progressiva skatten. Vidare är del ur systematisk synvinkel
olämpligt att behandla avkastningen på aktier på ell annal säll än I.ex.
ränteinkomster. Av samma skäl måste man enligl min mening ställa sig avvisande
lill en annan lösning som ibland har haft förespråkare i debatten, nämligen
tanken på all ersätta den progressiva inkomstskatten på uldelningsinkomsler med
en enhetlig och definitiv källskatl.

Båda de nuvarande leden i
beskattningen av bolagsinkomsterna måste alltså i princip behållas. Vad som bör
övervägas är etl system som innebär atl dubbelbeskattningseffeklen reduceras
eller helt elimineras såvitt avser vinster som disponeras för utdelning. Som
jag tidigare nämnt har man i utlandet prövat två olika metoder i detta syfte,
nämligen en differenfiering av bolagsskallen och en avräkningsmetod. En
differentiering av bolagsskatten kan innebära all bolagen får fullt avdrag för
utdelad vinst. Den kan också få formen av ett partiellt avdrag för utdelning
eller en lägre skattesats för utdelad än för kvarhållen vinst.
Avräkningsmeloden innebär att aktieägarna vid sin inkomstbeskattning får kompensation
för hela eller en del av den bolagsskatt som har belastat utdelningen. Tekniskt
sker delta på följande säll. Aktieägaren redovisar i sin deklaration summan av
uppburen utdelning och etl belopp som motsvarar hela eller del av bolagsskatten
(avräknings-beloppel). Avräkningsbeloppet kommer alltså att ingå i underlaget
för hans inkomstskatt. I gengäld reduceras hans sammanlagda uträknade skatt med
avräkningsbeloppet. Om delta överstiger aktieägarens inkomstskall, kan kontant
återbäring komma i fråga.

Del är elt rimligt
antagande atl dessa två huvudmetoder på sikl kan ge likvärdiga ekonomiska
resultat, åtminstone om man ser till inhemska förhållanden. Jag anser del
därför önskvärt alt kommittén undersöker båda metoderna. Kommittén bör utreda
vilka effekter som kan väntas uppkomma i olika avseenden såväl när partiell
lindring i dubbelbeskattningen medges enligl de båda metoderna som när hela
bolagsskatten på utdelade vinster lyfts av. Vidare bör kommittén klarlägga
vilka tekniska och administrativa problem som kan väntas uppkomma vid en
övergång lill elt nytt syslem. Syfiet med kommitténs arbete bör vara att ta
fram ett underlag som gör det möjligt för statsmakterna alt ta ställning till
om en övergång kan ske och hur

s. 150 Kontrollera mot PDF

DelIIB:2 Skr.
1980/81:103 150

den
i så fall bör göras. Kommittén bör däremot inte ha till uppgift att själv
föreslå någon övergång till ettdera av systemen.

Som
jag lidigare nämnt har båda metoderna använts i utlandel. I Västtyskland
tillämpades lidigare elt syslem med differentierade bolagsskattesatser och
f.n. används en kombinalion av full avräkning och differentierad bolagsskatt. I
Norge medges fullt avdrag för utdelning vid den statliga laxeringen samtidigt
som mottagen utdelning är undantagen från skatteplikt vid den kommunala laxeringen.
Flerlalel EG-länder har gått över till ett system med partiell avräkning.
Kommittén bör ta del av de erfarenheler som har gjorts i olika länder. Mot
bakgrund av delta erfarenhelsmaterial bör kommittén klarlägga vilka
förelagsekonomiska och samhällsekonomiska effekter en övergång kan tänkas få.
Konsekvenserna för kapitalförsörjning, resursfördelning och bolagens
utdelningspolitik bör studeras. Vidare måsle de slatsfinansiella effekterna
bedömas. Det är också viktigt all belysa de fördelningspolitiska effekterna av
ell nytt syslem. Från denna synpunkl har i debatten anförts argument både för
och emot en övergång. Det har ibland hävdals alt själva övergången skulle kunna
få vissa mindre önskvärda engångseffekter. Om utredningsarbetet skulle visa atl
del finns grund för denna uppfattning, bör övervägas om del är möjligt all
genom en successiv övergång undvika sådana effekter.

Man
kan förutse atl båda de undersökta modellerna ger upphov till en rad tekniska
och administrativa problem. Jag skall här nämna några av de frågor som
kommittén får anledning atl behandla.

Utgångspunkten är alt ell
nytt system skall ha lill syfte att åstadkomma en lindring i den dubbla
beskattning av utdelade vinster som sker enligl nuvarande regler. I detla
ligger all lättnader enligl del nya systemet i princip inte bör medges när
utdelning lämnas lill en aktieägare som inle är skallskyldig för mottagen
utdelning. Vid tillämpning av ell syslem med differentierade bolagsskallesalser
eller avdragsrätt för verkställd utdelning kan det uppkomma problem i detla
avseende. Erfarenheten visar atl del möter betydande praktiska svårigheter alt
vid det utdelande bolagels taxering göra lättnaden beroende av de olika
aktieägarnas skatterältsliga ställning. Elt syslem där elt utdelande bolags
taxering i mer väsenllig omfattning blir beroende av akfieägarnas
skattskyldighet kan också leda fill en inle önskvärd diskriminering av vissa
bolag. Det kan därför visa sig att lättnader i form av lägre skattesats eller
avdrag för utdelad vinst måste medges oberoende av aktieägarnas ställning.
Detta kan å andra sidan få vissa olämpliga konsekvenser. I debatten har I.ex.
framhållits atl det inte är önskvärt all en akfieägare som åtnjuter
skattefrihet skall kunna med bibehållen skattefrihet reinveslera uppburna utdelningar
i det utdelande bolaget. Del brukar hävdas atl del är lättare atl komma fill
rätta med problem av detta slag om lindringen i dubbelbeskattningen sker genom
en avräkningsmetod. För alt den enskilde aktieägaren skall få del av avräkningen
fordras nämligen all yrkande framsläHs i hans självdeklaration eller på
motsvarande sätt. I de länder som använder etl avräkningssyslem brukar man
fillämpa principen att avräkning tillkommer endast sådana akfieägare som är
skattskyldiga för den mottagna utdelningen.

Frågan
om aktieägarnas skallskyldighet får särskild betydelse när ell bolag lämnar
utdelning fill etl annal bolag. F.n. har vi ell ganska kompHcerat regelsystem
för atl hindra kedjebeskallning i de fall då viss grad av ägarsamband
föreligger mellan utdelande och mottagande bolag. Huvudregeln är att det
mottagande bolaget är befriat från skatt på utdelningen under

s. 151 Kontrollera mot PDF

151 Kommittéer: Budgetdepartementet Del II B:2

förutsättning
all dess aktieinnehav antingen motsvarar minst 25 % av röstetalet för samtliga
akfier i det utdelande bolaget eller består av s.k. rörelsebelingade akfier.
Detla regelkomplex-och även andra beskattningsregler som har betydelse för
koncernbeskallningen - måsle ses över vid en övergång till nya regler för
lindring i dubbelbeskattningen. I elt system som medger fulll avdrag för
verkställd utdelning torde del visa sig nödvändigl atl helt slopa akfiebolagens
skattefrihet för uldelningsinkomsler. Kedjebeskallning undviks ändå genom atl
avdrag medges för vidareutdelning. Ges lindring genom partiellt avdrag eller
lägre skallesats för verkställd utdelning blir frågan mer komplicerad. Jag har
redan berört svårigheterna all vid del utdelande bolagels taxering göra
lättnaderna beroende av aktieägarnas skatlesiluafion. Om del utdelande bolagets
rätt lill lättnader av delta skäl görs ovillkorlig, kan en bibehållen
skattefrihet för mottagande bolag leda lill för stora totala lättnader. Å andra
sidan uppkommer risk för en inle avsedd kedjebeskattning om skattefriheten helt
slopas.

Av
vad jag lidigare har anfört framgår all del är möjligt all dessa problem blir
lättare alt bemästra i elt avräkningssyslem. Vid full avräkning kan bolagen
göras skallskyldiga för mottagen utdelning och samtidigt få rätt fill avräkning
i samfiiga de fall där kedjebeskallning anses böra elimineras. Allernafivt kan
skattefriheten för mollagen utdelning behållas i sådana fall medan rätlen fill
avräkning förbehålls fysiska personer och andra slutliga aktieägare som är
skattskyldiga för mollagen utdelning. Vid parfiell avräkning bör del
sistnämnda alternativet vara alt föredra. Del är också den metoden som vanligen
har valts i de länder som f.n. tillämpar ell avräkningssyslem.

Det
finns anledning alt i della sammanhang erinra om den viktiga roll som de
insfilutionella placerarna spelar på aktiemarknaden. Aktiefonderna har den
betydelsefulla uppgiften alt medverka fill alt akfieägandet sprids liH bredare
grupper i samhället. Mot den bakgrunden är det angeläget atl kommittén
uppmärksammar fondernas situation i etl nytt syslem. Vidare är del vikfigt alt
systemet utformas så att bl.a. investmentföretagen får fillräckliga incitament
och möjligheter atl i ökad omfattning placera riskkapital i näringsHvet. F.n.
gäller att investmentföretagen i princip är skattskyldiga för uppburen utdelning
men all de kan uppnå full skallefrihet för sina uldelningsinkomsler om de
vidareuldelar 80 % av den mollagna utdelningen. 1 olika sammanhang har
ifrågasatts om denna ordning är den mest lämpliga. Kommittén bör undersöka
vilka effekter nuvarande regler har haft och mol den bakgrunden överväga om
någon annan modell är mer ändamålsenlig.

Jag
har här främst uppehållit mig vid frågan om samordningen mellan de nya reglerna
och de bestämmelser som reglerar akfieägarnas skattskyldighet. En nära
sammanhängande fråga gäller samordningen av ett nytt system med de bestämmelser
som avgör det utdelande bolagels skattskyldighet för uppburna inkomster. Av den
fidigare angivna utgångspunkten att de nya reglerna bör ha lill syfte all
lindra dubbelbeskattningen följer alt man i princip inte bör medge lättnader i
de fall då de utdelade vinsterna inle har träffats av skatt inom bolagssektorn.
Utdelningen kan I.ex. härröra från skattefria realisationsvinster. I etl
avräkningssyslem kunde frågan teorefiskt sett lösas på det sättet atl
aktieägarnas rätt till avräkning gjordes beroende av att bolagsbeskallning har
skett. En sådan lösning skulle dock medföra myckel betydande administrativa
svårigheter. I ufiandel har man därför brukat välja en annan lösning. Den
innebär atl aktieägarna får avräkning

s. 152 Kontrollera mot PDF

DelIIB:2
Skr. 1980/81:103 152

oberoende
av om de utdelade vinsterna har varit underkastade bolagsbeskallning eller
inte. Har skattefria vinster delals ul, får del utdelande bolaget i stället
betala en särskild skatt som är Hka stor som del avräkningsbelopp som belöper
på vinstmedlen i fråga. I elt system med differentierad bolagsskall kan
liknande arrangemang visa sig nödvändiga, I.ex. regler som innebär att avdrag
eller reduktion av skattesatsen medges endasi i fråga om utdelning som härrör
från del löpande årets skallepliktiga vinster.

Det
hittills anförda har i första hand avsett inhemska förhållanden. Nya problem
uppkommer när man vidgar perspektivet och beaktar även de internationella
aspekterna. Det är angeläget all ett nytt system utformas så all det inle
diskriminerar utländska placerare eller i övrigt försvårar kapitalrörelser över
gränserna. Man måste å andra sidan se lill att systemet inte ger I.ex.
utlandsägda koncerner oberätfigade skatteförmåner.

De
båda huvudmetoderna medför i delta avseende delvis olikartade problem. En
anledning lill all metoden med differenfierad bolagsskatt har övergetts eller
avvisats i vissa länder är just de internationella komplikafioner som den kan
ge upphov lill. Av skäl som jag tidigare redovisat har det i regel ansetts all
lättnader i form av avdrag eller lägre skallesals bör medges vid det utdelande
bolagets taxering oberoende av de enskilda aktieägarnas skatterältsliga
ställning. Med en sådan ordning öppnas möjligheter för utländska moderföretag
att ta ut obeskattade - eller lågt beskattade - vinstmedel från inhemska
dotterföretag i form av utdelning och därefter reinveslera medlen i
dotterföretagens verksamhet. Etl säll alt rällställa resultatet skulle vara att
belägga utdelningen med en tillräckligt hög kupongskatt. I de dubbelbeskattningsförhandlingar
som förs med andra länder är det dock i regel svårt atl få gehör för krav på en
kupongskattesats som är tillräckligt hög för ändamålet.

Även
avräkningsmeloden medför problem. Det är visserligen tekniskt möjligt alt
utesluta akfieägare i andra länder från rätten till avräkning och den vägen har
också i regel valls i de länder som tillämpar metoden. En sådan begränsning
medför dock alt ufiändska placerare diskrimineras och alt därmed kapitalanskaffningen
från utlandet försvåras. Av detla skäl har man i Västtyskland kombinerat
avräkningsmeloden med en lägre bolagsskattesats för utdelade vinster. Vidare är
del vanligt atl de länder, som använder avräkningsmeloden, genom
dubbelbeskattningsavtal utsträcker rätlen fill avräkning lill aktieägare i
andra länder. Varje sådan lösning innebär dock bl.a. en administrativ
merbelaslning.

En
grundprincip vid tillämpning av avräkningsmeloden brukar vara atl avräkning
medges endast i fråga om bolagsskatt som har betalats i del egna landet.
Utdelning från ufiändska bolag ger alltså inle de inhemska aktieägarna rätt
lill avräkning. När etl moderbolag i det egna landet uppbär utdelning från elt
ufiändskl dotterföretag och denna utdelning på grund av dubbelbeskattningsavtal
eller enligl intern rätt är skattefri i moderbolagets hand, brukar moderbolaget
- i enlighet med vad jag fidigare nämnt - i samband med vidareutdelning påföras
en särskild skatt som är avsedd att kompensera för den avräkning som tillkommer
de slutliga aktieägarna. Della ger i sin tur upphov lill problem i de fall då
vidareutdelningen fillfaller sådana aktieägare i ullandel som inte har rätt
till avräkning.

Kommittén
måste självfallet analysera dessa och liknande problem som uppkommer i förhållande
till andra länder. En viktig uppgift i det sammanhanget är alt bedöma behovel
av ändringar i del stora anlal dubbelbeskattningsavtal som Sverige har ingått
med andra stater.

s. 153 Kontrollera mot PDF

153 Kommittéer: Budgetdepartementet Del II B:2

Genomgående
bör det vara en vikfig uppgift för kommittén att uppmärksamma
kontrollfrågorna. Del måste förhindras att ell nytt syslem ulnylljas för all få
obehöriga skatteförmåner. I del avseendet har metoden med differentierad
bolagsskatt ibland ansetts ha vissa nackdelar. Den omständigheten all del -
såsom jag lidigare har berört - kan bli nödvändigl atl medge lättnader vid det
utdelande bolagels taxering oberoende av om aktieägarna skall deklarera sina
utdelningsinkomster försvårar taxeringskontrollen. I detla avseende kan
avräkningsmeloden ha ell försteg, eftersom skattelättnaden är avhängig av all
yrkande om avräkning framställs i deklarationen. I det utredningsarbete som
bedrivs inom EG har föreslagits att kontrollen yllerligare skall underlättas
genom alt metoden kombineras med en särskild källskatl, som innehålls av del
utdelande bolaget och i likhet med avräkningsbeloppet får dras av från
aktieägarens personliga inkomstskatt.

En viktig fråga som jag
hittills har förbigått är om del är möjligt all låta ell nytt syslem omfalta
hela akliebolagsseklorn eller om en begränsning bör ske till vissa förelag. Del
är givet att det nya systemet måste omfatta de börsnoterade företagen och andra
bolag vars aktier omsätts på kapitalmarknaden. Del är däremot tveksamt hur man
skall behandla de mindre och medelstora företagen. Även för dessa företag är
kapilalförsörjningsfrågorna utomordentligt viktiga. Förhållandena skiljer sig
dock på olika punkter från dem som gäller i fråga om de börsnoterade förelagen.
Direktavkastningen på kapital i rörelsedrivande småföretag utgår regelmässigt i
form av löneutbetalningar som är avdragsgilla för företagel. Avkastningen blir
då inle föremål för dubbelbeskattning. En förutsättning för atl de mindre och
medelstora förelagen skall kunna attrahera riskbärande kapital utifrån är dock
i regel alt utdelning kommer alt lämnas. Nuvarande dubbelbeskattning utgör här
elt hinder. 1 dagslägel har småförelagen betydande svårigheier att anskaffa
riskkapital och någon egentlig marknad för aklier i småförelag finns inle. Mol
denna bakgrund är behovet av atl undanröja eller begränsa dubbelbeskattningen
lika stort för småförelagen som för de större företagen. Samtidigt kan förutses
atl den nära intressegemenskapen mellan småföretaget och dess delägare skapar
särskilda kontrollproblem om I.ex. en avräkningsmetod skulle göras tillämplig
även på dessa företag. Enligl min mening är del viktigt all kommittén ägnar
uppmärksamhet ål frågan om dubbel- eller enkelbeskaltning av småförelagen och
riskkapilalförsörjningen inom denna företagssektor. Därvid bör kommittén ha
nära samråd med den kommitté som har i uppdrag atl se över beskattningsreglerna
för familjeförelag (B 1979:13).

Provisoriska
åtgärder

Innan
del är möjligt all la ställning till frågan om en övergång lill ett generellt
syslem för lindring i dubbelbeskattningen, måsle alltså en rad frågor utredas.
Jag framhöll lidigare all del är angeläget att i avvaktan på resultatet av
utredningsarbetet vidta mer kortsiktiga ålgärder i syfte all sfimulera
aktiesparandet. Kommittén bör få i uppdrag alt med förtur behandla denna fråga.
Åtgärderna bör i första hand inriklas på lättnader i dubbelbeskattningen.
Kommittén bör dock vara oförhindrad atl i della sammanhang överväga även vissa
ålgärder på aklievinslbeskallningens område. Jag återkommer strax till den
frågan.

Kommittén bör redovisa
alternativa förslag fill ålgärder som avser lindring i dubbelbeskattningen.
Förslagen måste utformas så all de inle försvårar de

s. 154 Kontrollera mot PDF

DelIIB:2 8kr. 1980/81:103 154

mer långsikliga ändringarna. I likhet med dessa kan
provisoriska ålgärder länkas inriktade på all ge lättnader antingen vid
bolagens eller aktieägarnas beskattning. Båda alternativen bör studeras.

Lättnader i bolagens beskattning kan få formen av en
lindring i skattebelastningen på utdelade vinstmedel. Den utvidgning av
Annell-avdraget som genomfördes hösten 1978 hade denna inriktning. Kommittén
bör undersöka möjlighelerna all införa etl provisoriskt avdrag för utdelning
eller en lillfällig sänkning av bolagsskatlesatsen som får betydelse även i
fråga om sådana utdelningar som inle ger rätt fill Annell-avdrag. Av den
tidigare genomgången har framgått all sådana lösningar medför svårigheier i
olika avseenden, bl.a. när utdelningen lämnas fill andra bolag eller lill
aktieägare i utlandet. Kommittén bör göra en bedömning av om det trots
svårigheterna är möjligt all ulan slörre ingrepp i regelsystemet införa
provisoriska regler av della slag.

Lättnader på aklieägarnivå kunde länkas få formen av ell
särskilt sparavdrag för uldelningsinkomsler. En annan lösning kan vara att
undanta viss andel av utdelningsinkomslerna från beskattning eller all låta
aktieägarna få rätt lill en särskild skattereduktion som motsvarar viss
procent av uppburen utdelning. Kommittén bör belysa vilka effekter sådana alternativa
ålgärder kan få. Vidare måsle klargöras bl.a. hur de nya reglerna skall
samordnas med nuvarande sparavdrag och hur beskattningen av makar skall ske.

Oavsett om åtgärderna inriklas på bolagens eller
aktieägarnas beskattning bör de begränsas lill de fall då utdelning lämnas av
svenska företag som är noterade på börsen eller på Fondhandlareföreningens
lista. Lättnader på aklieägarnivå bör i första hand komma hushållen fill del.
Kommittén bör dock överväga om det är möjligt atl med. begränsade ålgärder, som
inle medför några väsentliga ingrepp i nuvarande syslem, ge även
institutionella placerare del av vissa lättnader.

En central fråga är självfallet hur pass omfattande
lättnaderna bör vara. Del är angeläget att åstadkomma en verklig stimulans av
akliesparandel. Mol den bakgrunden bör kommittén göra beräkningar som belyser
bl.a. de slatsfinansiella och fördelningspoliiiska effekterna av lättnader på
olika nivåer. Den slutliga avvägningen av lättnadernas omfallning bör däremot
falla utanför utredningsuppdraget.

När kommittén överväger olika lekniska lösningar finns det
anledning all ta del av de erfarenheter som har gjorts i andra länder där
liknande åtgärder har vidtagits under senare tid.

Aktievinstbeskattningen m.m.

Utformningen av reglerna för beskattning av aktievinsler
är en av de faktorer som avgör hur den effektiva avkastningen på aklier kommer
all förhålla sig lill avkastningen på allernaliva placeringar. Reglerna får
härigenom direkt belydelse för utbudet av riskvilligt kapital.

Jag har lidigare nämnt all nuvarande aktievinslregler
kritiserats från både materiella och tekniska synpunkter. Innan statsmakterna
tar ställning lill reglernas framlida utformning behöver en rad frågor utredas.
Kommittén har genom sina huvuddirektiv (Dir. 1979:27) fått i uppdrag att göra
en översyn av aktievinstbeskattningen.

Av huvuddirektiven framgår atl kommittén inle skall
föreslå någon ändring i nivån för skatteullagel ulan i första hand har i
uppdrag atl anvisa

s. 155 Kontrollera mot PDF

155 Kommittéer: Budgetdepartementet Del II B:2

nya lekniska lösningar. För all få underlag för detta
arbele måsle kommittén givelvis göra en analys av beskattningens belydelse för
akliesparandel och kartlägga andra förhållanden som har betydelse för
aktiemarknaden. Jag vill i detla sammanhang understryka all det är angelägel
alt kommittén gör en samlad bedömning av de faktorer som påverkar storleken av
den effektiva avkastningen på akfier. I samband med att kommittén analyserar
verkningarna av olika åtgärder för lindring i dubbelbeskattningen måsle kommittén
alltså la hänsyn även till realisationsvinstbeskattningen på aklier och kan
därvid få anledning alt belysa effekterna av ändringar i
akfievinslbeskatl-ningens höjd.

I
huvuddirekfiven behandlas också frågan om alt införa elt inflafionsskydd vid
aktievinstbeskattningen. Del framhålls all denna fråga inte kan bedömas
fristående utan måsle sällas i samband med fillämpningen av en real
beskaltningsprincip inom andra inkomstslag. Realbeskattningsutredningen (B
1978:07) har i uppgift all göra sådana mer övergripande bedömningar. Med hänsyn
lill delta ingår del f.n. inte i kapitalvinslkommilléns uppdrag att föreslå
införande av ett särskilt inflationsskydd vid aktievinstbeskattningen. I
huvuddirekliven utsågs dock atl del skulle vara av värde om kommittén finner
sig kunna ge reglerna en sådan utformning alt de lätt kan anpassas lill en
eventueH framfida indexuppräkning eller ell liknande inflationsskydd. Enligt
min mening finns del skäl atl i delta avseende något vidga ramen för kommitténs
uppdrag. Om kommittén efter samråd med realbeskattningsutredningen finner det
motiverat, bör kommittén ha frihet all utforma lekniska lösningar av
aktievinstbeskattningen som direkt lar sikte på atl ge utrymme för
indexuppräkning e.d.

En fråga
som inte direkt berörs i huvuddirekfiven men som bör uppmärksammas av
kommittén avser utformningen av de realisalionsvinslregler som gäller för vissa
insfilutionella placerare. Jag tänker i första hand på akfiefonderna. För ell
par år sedan befriades fonderna från skattskyldighet för realisationsvinster på
äldre aklier. Huvudskälet var all en oinskränkt skattskyldighet för
realisalionsvinsler kunde få vissa inte önskvärda dubbel-beskatlningseffekter.
Dessulom kunde skattskyldigheten medföra atl fonderna belastades med betydande
latenta skalleskulder som försvårade värderingen av andelarna i fonderna. I
skrivelse lill budgetdepartementet har företrädare för de större fondbolagen
sedermera hemställt all skattebefrielsen skaH utsträckas till att omfalta även
realisafionsvinsler på obligafioner som innehafts minst två år. Kommittén bör
pröva frågan. I det sammanhanget bör kommittén även la upp frågan om
inveslmentförelagens skattskyldighet för realisationsvinster. Det har i
debatten framhållits att de skäl som har föranlett skattebefrielse för
aktiefonderna har samma giltighet i fråga om investmentföretagen. Kommittén bör
överväga om del är möjligt och lämpligt atl ge dessa förelag samma lättnader
som kommer aktiefonderna fill del.

Det
hittills anförda har avsett del mer långsiktiga utredningsarbetet. Som jag
tidigare anfört bör kommittén vid utformningen av sitt förslag lill kortsiktiga
ålgärder för stimulans av aktiesparandel vara oförhindrad all överväga även
vissa ändringar i aktievinstbeskattningen. Jag vill här nämna möjligheten liH viss
utvidgning av del schablonavdrag - f.n. 1.000 kr. - som medges vid
beskattningen av vinster på äldre aktier. En förutsättning för sådana åtgärder
är dock att de inte kan anses försvåra de långsiktiga ändringarna.

I del föregående har jag nämnt all kommittén bör ha
kontakt eller samråd

s. 156 Kontrollera mot PDF

DelIIB:3 Skr. 1980/81:103 156

med vissa angivna utredningar. Detsamma gäller
naturligtvis andra utredningar vars uppdrag har beröring med kommitténs. Jag
vill här särskilt nämna utredningen (Fi 1975:03) om lönlagarna och
kapitaltillväxten.

Utredningsarbetet bör bedrivas med största skyndsamhel.
Förslag om provisoriska ålgärder för alt stimulera aktiesparandel bör
presenteras i ett delbetänkande som läggs fram i sådan lid atl lagsliflning kan
genomföras under innevarande år.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag
atl regeringen

dels meddelar kapilalvinstkommiltén tilläggsdirektiv i
enlighet med vad jag nu har anfört,

dels bemyndigar chefen för budgeldeparlementet alt
tillkalla ytterHgare en ledamot alt ingå i kommittén.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden
och bifaller hans hemställan. (Budgetdepartementet)

3. Avdrag för underskott vid inkomsttaxeringen

Dir 1980:11

Beslut vid regeringssammanträde 1980-02-14

Departementschefen, statsrådet Mundebo, anför.

Vår inkomstbeskattning är utformad som en
netlobeskallning. Detla innebär bl.a. atl lill grund för beskattningen skall
läggas del samlade överskott som uppkommer sedan en skallskyldigs alla inläkter
av skattepliktig natur och avdragsgilla kostnader beaktats. I korthet är
systemet utformat på följande sätt.

Först beräknas resultatet inom varje särskild
förvärvskälla. Därvid sammanläggs enligt 20 § kommunalskallelagen (1928:370),
KL, samtliga intäkter i förvärvskällan och avräknas alla omkostnader för all
förvärva eller behålla intäkterna. Summan av överskollen från olika
förvärvskällor ulgör den skattskyldiges sammanräknade inkomst.

Denna sammanläggning av inkomsterna från olika
förvärvskällor är av grundläggande betydelse för skattesystemet. Med en
progressiv skatteskala skulle nämligen skallen på lika slora totala inkomster
kunna bli högst varierande om de skilda inkomsterna inle lades ihop ulan
beskattades separat. Sammanläggningen ger uttryck för tanken atl de olika
inkomsttyperna ger samma bidrag lill skatleförmågan. Delta är i och för sig
inle någon självklarhet. I flera andra länder beskallas i.ex.
realisationsvinster skilt från löpande inkomster. Även i vårt land görs vissa
undantag, i första hand i fråga om vinster på travspel, lotterier,
premieobligationer etc, där en särskild proportionell skatt fillämpas. Den
särskilda beskattningen av sjöinkomst innebär också alt i vissa fall undantag
görs från den allmänna sammanläggningsprincipen.

Om de avdragsgilla kostnaderna överstiger intäkterna i en
förvärvskälla uppstår underskott. Huvudprincipen är i dag all sådana underskoll
anses reducera skalleförmågan del år de uppslår, dvs. all nettoinkomsten skall
bestämmas med hänsyn lagen till dem. Underskott i förvärvskälla får således
enligl 46 § 1 mom. KL och 4 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomst-

s. 157 Kontrollera mot PDF

157 Kommittéer: Budgetdepartementet Del II B:3

skatt avräknas från den sammanräknade inkomsten. Vad som
sedan återstår utgör den sammanräknade nettoinkomsten. Della inkomstbegrepp kan
sägas ge den grundläggande basen för skallens beräkning eftersom storleken av
de ylterligare s.k. allmänna avdrag som får göras - bortsett från premier för
pensionsförsäkringar - i regel endasi obetydligt kan påverkas av den
skallskyldige.

Vissa
begränsningar finns emellertid i fråga om avdragsrällen för underskott. Dessa
inskränkningar är i huvudsak av tre slag. Sedan länge har realisationsförluster
i princip bara kunnat avräknas från realisalionsvinsler. Av äldre datum är
vidare de begränsningar av avdragsrällen som följer av reglerna om
beskattningsort. Dessa har belydelse endasi vid den kommunala
inkomstbeskattningen och innebär all underskott får dras av bara från sådana
inkomsler som är hänförliga lill samma kommun som underskottet. Den tredje begränsningen,
som infördes genom lagstiftning år 1973 för all hindra viss skatteflykt, lar
sikte på underskoll i rederi- eller luflfartsrörelse. Här gäller i huvudsak all
underskott som uppkommer genom kontrakts- eller överavskrivning på fartyg bara
får kvittas mol eventuella överskoll av annan rederi- eller luflfartsrörelse.
Bestämmelserna om detta har nyligen varit föremål för översyn, varvid bl.a.
tillämpningsområdet för della kvillnings-förbud utvidgades något (prop.
1979/80:39, SkU 1979/80:14, rskr 1979/80:97, SFS 1979:1148-1151).

Om
underskott inle kan utnyttjas etl år, har den skallskyldige i regel rätt att
dra av dem mol inkomster som uppkommer under senare år, s.k. förlustavdrag. De
begränsningar som nyss nämnts gäller emellertid även i sådana fall.

Underskoilsavdragen
har med fiden fått en allt slörre omfallning. Vid 1960 års taxering uppgick
underskoilsavdragen lill ca 400 milj. kr. eller ca 1,0 % av de sammanräknade
inkomsterna. Vid 1970 års taxering motsvarade avdragssumman ca 2,4 % av
inkomstsumman och vid 1975 års taxering ca 3,7 %. Den senaste taxering för
vilken definifiv statistik föreligger är 1978 års. Då uppgick
underskoilsavdragen lill drygt 12 miljarder kr., vilkel motsvarade ca 5 % av
de sammanräknade inkomsterna. Preliminära uppgifter från 1979 års taxering
lyder på alt andelen då inle ökat ylterligare, vilkel i första hand torde
återspegla den höjning av schablonintäkten för egnahem som gäller fr.o.m.
inkomståret 1978. Detta är emellertid en engångseffekt och det finns anledning
alt tro att de samlade underskoilsavdragen fortsatt sin ökning under år 1979.

Den
beloppsmässigt dominerande delen av underskoilsavdragen uppkommer lill följd
av avdragsrätten för ränlor på lån som nedlagts i egnahem. Genom alt
inflationen drivit upp såväl huspriser som räntesatser har avdragsbeloppen ökal
myckel snabbi. De samlade underskotten från villor och radhus uppgick vid 1978
års taxering till drygt 8 miljarder kr. och frifidshusen bidrog med yllerligare
ca 0,5 miljarder kr. Underskotten från hyreshus uppgick lill ca 0,6 miljarder
kr., varför sammanlagt drygt 9 miljarder kr. av underskoilsavdragen - ca 75 % -
härrörde från inkomstslaget annan fasfighel. Vidare avsåg 2 miljarder kr.
inkomstslaget kapital, medan 0,6 miljarder kr. föll på jordbruksfastigheter och
0,5 miljarder kr. på rörelser.

Antalet
skallskyldiga som redovisade underskotlsavdrag var närmare 2,2 miljoner vid
1978 års taxering, vilkel motsvarade drygt var tredje inkomsttagare. I de
flesta fall var underskollen små, i över hälften av fallen understeg de 2.500
kr. Underskotlsavdrag om 10.000 kr. eller mer redovisades av ca

s. 158 Kontrollera mot PDF

DelIIB:3
Skr. 1980/81:103 158

400.000 inkomsttagare och genomsnittet för alla med
underskott var ca 5.500 kr.

Både andelen som redovisade något underskott och
underskollens genomsnittliga storlek ökade vid 1978 års taxering systematiskt
med de skattskyldigas inkomst. I skiktet 30.000-35.000 kr. sammanräknad
inkomst hade ca 32 % underskott och avdraget uppgick i genomsnitt till ca 2.500
kr. I skiktet 60.000-70.000 kr. var motsvarande siffror 63 % resp. ca 6.300 kr.
Bland personer med över 150.000 kr. sammanräknad inkomst, slutligen, redovisade
84 % underskott och delta uppgick genomsnittligt lill ca 30.800 kr. Del bör
dock framhållas atl dessa genomsnittsvärden för avdragsbeloppen genomgående
döljer slora individuella variationer. Som exempel kan nämnas all ca 60 % av de
personer som redovisade underskön om 20.000 kr. eller därutöver hade
sammanräknade inkomster understigande 100.000 kr.

De siffror
som här redovisats har genomgående avsett endasi fysiska personer och andra som
beskallas progressivt. Underskotlsavdrag förekommer givelvis också vid
aktiebolagens och andra proportionellt beskattade juridiska personers taxering.
Avdragen har emellertid där inle samma slora principiella betydelse eftersom
den skattesats som träffar inkomsten inle påverkas. Däremot kan naturHgtvis den
skatlekredit som erhålls i sig ha stort värde. Underskollsavdragens omfallning
hos de juridiska personerna visar inte någon systematisk tillväxt liknande den
som skett hos de fysiska personerna ulan synes återspegla mer konjunklurmässiga
lönsamhelsföränd-ringar i olika delar av näringslivet m.m.

Underskoilsavdragen
har med fiden kommit alt tilldra sig ett växande intresse i skatledebalten. I
åtskilliga sammanhang har också kritik framförts mol den i huvudsak obegränsade
rätlen lill avdrag för underskott. I sill slutbetänkande (SOU 1977:91) Översyn
av skallesyslemel diskuterade 1972 års skalleutredning dessa frågor och anförde
all åtskillig kritik kunde riktas mol nuvarande förhållanden i fråga om
underskoilsavdragen. Utredningen framhöll emellertid också att frågan om atl
införa begränsningar i avdragsrätten var komplicerad och atl del inle hade
visat sig möjligt alt inom den till buds stående fiden utforma konkreta förslag
till ändrad lagstiftning. Elt fortsatt specialinriktat utredningsarbete var
därför enligl utredningens mening påkallat.

I prop. 1978/79:160 om fortsatt reformering av
inkomstskatten uttalade jag att jag delade skatteutredningens uppfattning och
avsåg alt ta initiafiv fill ell sådant utredningsarbete. Därefter har frågan
aktualiserats i riksdagen vid behandlingen av förslagel lill ny
fastighelslaxeringslag (prop. 1979/80:40), varvid riksdagen beslöt alt hos
regeringen begära utredning om möjlighelerna all förhindra ett icke avsett
utnyttjande av underskotlsavdrag (SkU 1979/80:17, rskr 1979/80:121).
Skatteutskottet framhöll i det sammanhanget all ell sådanl utredningsarbete
inte borde begränsas till all avse uteslutande förvärvskällan jordbruksfastighet
utan borde bedrivas enligl de riktlinjer som angetts av 1972 års
skatteulredning.

Jag anser all delta utredningsarbete nu bör genomföras och
all en särskild kommitté bör tillkallas för atl se över reglerna om rätten till
underskotlsavdrag vid inkomsttaxeringen.

Rätten lill avdrag för underskott har krifiserals från
olika ulgångspunkter. En är erfarenheten att underskoilsavdragen gör det
möjligt för vissa personer alt bli åsalta laxeringar - och alltså betala en
skatt - som står ulan varje relation lill deras livsföring och ekonomiska
omständigheter i övrigt.

s. 159 Kontrollera mot PDF

159 Kommittéer: Budgetdepartementet Del II B:3

De har ofta betydande inkomster men redovisar samtidigt så
stora underskott i vissa förvärvskällor att nettot bJir högst blygsamt. En
annan utgångspunkt är all underskoilsavdragen öppnar möjlighet all vid beskattningen
få avdrag för sådanl som egentligen utgör privata levnadskostnader. Man pekar
här främsl på möjligheterna alt lånevägen finansiera bålar, bilar och annan
dyrbarare privat konsumfion. Också de möjligheler som kan finnas all få avdrag
för underskoll i en mer eller mindre hobbybelonad verksamhet fångas in i denna
kritik. Underskoilsavdragen gör del också möjligt, har det hävdats, att
systemafiskt utnyttja bristande symmetri i skattesystemet. En skatlskyldig kan
således med lånade medel förvärva fillgångar som förväntas stiga i värde men
ger ingen eller liten löpande avkastning. Han får då fulll avdrag för
räntekostnaderna medan en värdeslegringsvinst i många fall beskattas lindrigt
eller inte alls när den realiseras. Den fråga skatteulskollet diskuterat i sitt
förut nämnda belänkande - underskott från jordbruksfasfigheler som inle
förvärvals främsl i syfte att bedriva jordbruk eller skogsbruk - torde i sig
rymma flera av dessa aspekter.

Underskoilsavdragen ulgör inte något nytt inslag i
inkomstbeskattningen. Under lång tid fungerade emellertid systemet ulan svårare
problem. Att effekterna under senare tid kommit att bli alltmer kritiserade har
ell direkt samband med den uppgång i inflationstakten som inträffat under
1970-lalel och den högre räntenivå detla medfört. Skallesystemets
inkomstbegrepp snedvrids av inflationen så all låntagare gynnas medan sparare
drabbas. Möjlighelerna all finna en grundläggande lösning på detla problem
genom övergång lill real beskattning av räntor och kapitalvinster studeras f.n.
av realbeskattningsutredningen (B 1978:07). Även ulgiftsbeskallningens förmåga
alt ge en principiell lösning på inflationsproblemet vid beskaltningen har
uppmärksammats, bl.a. inom ramen för 1972 års skalleulrednings arbete (SOU
1977:91, bilaga 4). Del är också givet all den praktiska betydelsen av
underskoilsavdragen ökat till följd av den långsikliga utveckling mol allt
högre marginalskallesalser som först under de allra senaste åren brutits. En
successiv sänkning av marginalskattesatserna gör det således inte endast mer
lönande alt arbeta och spara ulan motverkar också missbruket av
underskottsavdrag.

En övergång liH real inkomstbeskattning eller
ulgiftsbeskallning kan under alla omständigheter bli aktuell endasi på
förhållandevis lång sikt. Någon återgång lill etl så lågt inkomstskalleullag
alt underskottsavdragen av detla skäl upphör att vara etl problem är inte
heller all räkna med. F.n. måste alltså frågan behandlas mot bakgrund av dagens
förhållanden i skallesyslemel.

En del av den kritik som framförs mol rätten till
underskotlsavdrag avser egentligen avdragsrällen över huvud taget för vissa
slag av kostnader som ofta leder till alt underskott uppkommer. Man har I.ex.
vänt sig mol rätten till avdrag för räntor på privafiån eller rätten fill
omedelbara reparalionsav-drag i vissa fall. I det sistnämnda avseendet har man
åsyftat bl.a. möjligheterna all ulnyllja slora sådana avdrag i samband med att
ell anlal personer förvärvar ell flerfamiljshus där de har för avsikt alt
bosätta sig, s.k. andelshus. Just i denna silualion har emellertid redan
avdragsrällen begränsats genom riksdagsbeslut i slutet av år 1979 (prop.
1978/79:209, SkU 1979/80:11, rskr 1979/80:42, SFS 1979:1017).

Det är i della sammanhang angelägel atl framhålla atl
frågan om underskott redovisas eller ej ibland inte enbart beror på
de reella

s. 160 Kontrollera mot PDF

DelIIB:3
Skr. 1980/81:103 160

ekonomiska förhållandena utan också på de formeUa
skattereglerna. Vårt skattesystem är - som jag inledningsvis antytt - uppbyggt
på sådanl sätt atl man utgår ifrån alt underskoll i en förvärvskälla normalt
skall kunna avräknas från överskott i andra förvärvskällor. Den närmare
avgränsningen av förvärvskällorna är alltså i första hand gjord för alt skapa
mer enhetliga former för inkomstredovisningen av olika verksamheter och frågan
om en eller flera förvärvskällor föreligger har haft förhållandevis ringa
belydelse i praktiken. Det kan alltså f.n. vara mer eller mindre en tillfällighet
om underskott uppkommer eller inle. Som exempel kan tas alt en person äger två
hyreshus varav del ena ger ell överskoll om 200.000 kr. och del andra etl
underskoll om 100.000 kr. I vad mån underskotlsavdrag blir aktuellt här beror
helt på om en eller två förvärvskällor skall anses föreligga. Redovisas
fastigheterna var för sig uppkommer elt överskott och ell underskoll. Om
däremot fastigheterna redovisas gemensamt, vilkel numera är möjligt i slörre
omfattning än tidigare, uppkommer bara ett överskott. Slutresultatet blir
emellertid med dagens regler om underskoll delsamma, nämligen elt
nettoöverskott om 100.000 kr. Delvis motsvarande gäller vid beräkning av
inkomst/underskott av jordbruksfastighet och rörelse.

Mot bakgrund av del anförda anser jag all en första
utredningsuppgift bör vara all närmare kartlägga underskoilsavdragen och de
faktorer som ligger bakom dem. För della är inle den statistik som i dag
redovisas av riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån tillräcklig, utan
en fylligare bild krävs. Kommittén bör emellertid i första hand pröva om inte
fillräckligt basmaterial kan finnas i det deklarationsurval som
riksrevisionsverket årligen utnyttjar för bl.a. sina skalteinkomstprognoser.
Givelvis bör i delta sammanhang också de erfarenheler inhämtas som finns från
del praktiska laxeringsarbelel om de aktuella frågorna. Avsikten bör vara all
få fram etl underlag för bedömning av behovet av åtgärder och inriktningen av
dem. På basis av det material som inhämtats bör utredningsarbetet sedan inriktas
på alt pröva olika sätt all hindra ett otillbörligt utnyttjande av
underskoilsavdragen.

Sammanläggningen av inkomst från olika förvärvskällor
utgör, som jag nämnt, elt centralt inslag i skattesystemet. Rent principiellt
ler det sig då också rimligt all sammanläggningen bibehålls även om någon av
dessa förvärvskällor någon gång uppvisar elt negaiivt resultat, dvs. att
underskotlsavdrag medges. Men denna ståndpunkt grundas på premissen atl det är
fråga om verkliga förvärvskällor och om tillfälliga underskoll, dvs. om
akfiviteter som är avsedda alt ge inkomst även om resultatet kan fluktuera
beroende på omständigheterna från år fill år. Saken är betydligt mer kompHcerad
när vissa förvärvskällor visar permanenta underskoll eller när underskollen
uppslår bara lill följd av skattereglernas utformning och inle motsvaras av atl
verkliga kostnader överstiger intäkterna.

Som exempel på det senare kan erinras om alt del i
förvärvskällor inom inkomslslagen jordbruksfastighet, rörelse och - i mer
begränsad omfallning - annan fastighet medges avdrag för värdeminskning på
anläggningstillgångar och nedskrivning på varulager som i många fall
överstiger vad som kan anses vara företagsekonomiskt motiverat (verklig
förslitning, inkurans etc). Del förekommer också all särskilda stimulansavdrag,
som går ulöver kostnadsavdragen, ges för all främja I.ex. investeringar eller
forskningsinsatser. Dessa olika avdrag har tillkommit i syfte atl genom
skatlekredit underlätta företagens konsolidering eller för all främja en
samhälleligt önskvärd inriktning av förelagens verksamhet. Genom sådana avdrag
kan en

s. 161 Kontrollera mot PDF

161 Kommittéer: Budgetdepartementet Del II B:3

förvärvskälla komma att uppvisa elt skattemässigt
underskoll trots atl verksamheten reeUt sett går med vinst, vilkel i vissa situationer
öppnar missbruksmöjligheter. Mot dessa har i några fall särskilda regler
införts. Som exempel kan nämnas de förut redovisade bestämmelserna om
begränsning av avdrag för underskott i rederirörelse m.m. En likartad
begränsning infördes också - sedan systematiskt missbruk av underskotlsavdrag
konstaterats - i den lagstiftning om särskilt investeringsavdrag som gällde
under åren 197M973.

I speciella fall har alltså redan regler införts för atl
förhindra all underskott på grund av avdrag som. går utöver de
förelagsekonomiska kostnaderna kvittas mot inkomsler från andra förvärvskällor
där sådana avdrag inte kunnat medges. Man kan emellertid mer allmänt
ifrågasätta om underskott av delta slag, där alltså förvärvskällan inle reellt
sett visar något underskoll, automafiskt bör få påverka bedömningen av den
skatteförmåga som ges av andra inkomsler. En anknytning finns här fill fallen
med de extremt låga taxeringarna och jag vill nämna all man i Danmark sedan år
1975 har särskilda regler riktade mot dessa (Ligningslovens 28 §). Kommittén
bör inhämta de erfarenheter som föreligger av dessa reglers fillämpning och
effekter och även söka inhämta upplysningar från andra länder som kan ha prövat
åtgärder i liknande syfte.

Som nämnts dominerar bland underskoilsavdragen
beloppsmässigt de som härrör från egnahem. De utgör samtidigt i normalfallet
typexempel på underskott som inte är tillfälliga, eftersom etl nyköpt småhus
regelmässigt är belånat till sådan nivå alt ränteutgifterna under lång tid
överstiger den schablonintäkt som skall las upp i förvärvskällan. Dessa
underskott intar emellertid i viss mån en särställning genom all de är en
omedelbar följd av villabeskaltningens utformning. Denna har avvägts även från
andra utgångspunkter än rent skatlemässiga. Framför allt har här
bostadspolitiska överväganden gjorts och de skatteregler som nu gäller har
tillkommit samtidigt med att andra åtgärder vidtagits såsom i fråga om
bostadsfinansieringen. Ett syfte har varit att uppnå rimliga boendekostnader
och alt söka skapa neutralitet i kostnadshänseende mellan skilda boendeformer.
De underskottsavdrag som följer av dagens villabeskattning kan därför inte
prövas utan att samtidigt en bedömning sker från bostadspolitiska
utgångspunkter. Jag vill också erinra om alt regeringen i årets
budgetproposition förklarat atl en skärpning bör göras av
realisationsvinstbeskattningen för fasligheter med hänsyn bl.a. till just
effekten av den fulla ränte- och underskottsavdragsrätten.

En delvis likartad situation kan sägas finnas i fråga om bostadsrättslägen
heter, även om dessa inle utgör någon egen förvärvskäHa. Fr.o.m. i år har
emellertid regler införts som innebär alt en schablonintäkt skall redovisas i
vissa fall. En skärpning av realisationsvinstbeskattningen utreds också av
kapilalvinstkommiltén (B 1979:05).

De underskotlsavdrag som härrör från egnahem bör därför i
huvudsak lämnas utanför utredningsarbetet. Jag vill emellertid betona alt detla
i princip endast gäller underskott som verkligen hänför sig till finansieringen
av bostaden. Det förekommer nämhgen inte så sällan all den egna fastigheten
utgör säkerhet för lån som upptas för andra konsumlionsändamål och atl dessa
lån vid beskattningen redovisas som nedlagda i fastigheten. Detta är
visseriigen oriktigt, men då det inte framgår utan särskild kontroll och
samtidigt i många fall inte har någon betydelse för taxeringen torde del f.n.
ofta passera opåtalal. Skulle man emellertid införa någon form av begränsning
I.ex. i avdragsrätten för konsumtionslån eller för underskotten i

11 Riksdagen 1980/81. 1 saml Nr 103

s. 162 Kontrollera mot PDF

DelIIB:3
Skr. 1980/81:103 162

förvärvskällan
kapital, så får denna redovisningsfråga stor belydelse. Det kan givelvis inle
från rättvisesynpunkt godtas alt egnahemsägare i praktiken inle träffas av en
sådan begränsning på samma säll som andra inkomsttagare. Samma sak gäller
naturligtvis i fråga om dem som har inkomst av rörelse, jordbruksfastighet eHer
konventionellt taxerad annan fasfighel. Möjlighelerna all effektivt
kontrollera att en avdragsbegränsning inte kringgås genom alt kostnader
felaktigt redovisas i en annan förvärvskälla än som rätteligen borde ske utgör
därför allmänt sett en av de viktigaste frågor som måsle belysas i
utredningsarbetet.

Även
om villabeskaltningen i allmänhet inte bör ingå i det nu akluella uppdraget,
finns det vissa förfaranden med anknytning lill denna som bör undersökas. På
senare fid har det konstaterats all makar och andra närslående genom olika
åtgärder kan uppnå vissa inte avsedda skalleförmåner. Jag tänker här på ohka
uppdelningar mellan äganderätten fill en fastighet och ansvarel för skulder som
avser fasfigheten. Genom atl på lämpligt sätt fördela dessa funktioner kan
stundom avsevärda skattelättnader uppnås. Etl underskott som rälleHgen avser
förvärvskällan annan fastighet kan omformas så all del kommer all höra lill
förvärvskällan kapital. Detta gäller både i fråga om permanenta bostäder och
fritidsfasligheler. Kommittén bör undersöka möjlighelerna alt skapa regler som
gör atl uppdelningar av nu nämnt slag inte ställer sig skattemässigt
fördelaktiga.

Vad
gäUer andra underskoltssilualioner vill jag erinra om atl särskilt frågan om
avdragsrätten för höga ränlor på privata lån kommit i blickpunkten under
senare lid. Genom all räntorna är fulll avdragsgilla för låntagaren och således
på grund av de höga marginalskatterna bHr väsenfiigt mindre betungande efter
skatt än före håHer, hävdas del, en betydande ränleokäns-lighel på atl sprida
sig. Delta i sin lur tenderar atl blåsa under inflationen samtidigt som
produktiva investeringar i näringslivet får allt svårare all konkurrera med
finansiella placeringar om de tillgänghga lånemedlen.

Kommittén
bör undersöka möjlighelerna alt införa någon form av begränsning av
avdragsrällen för de låneräntor som här avses. Här, liksom fidigare, vill jag
särskilt peka på kontrollproblemen, som torde göra etl direkt förbud mol avdrag
för ränlor med särskilt hög ränleprocent vanskligt att genomföra. Slörre
möjligheter kan då tänkas finnas alt upprätlhålla en begränsning i fråga om ett
totalt underskott i förvärvskällan kapital. I den mån lån används för alt
finansiera avkastningsgivande tillgångar, så alt räntekostnader balanseras av
löpande inkomsler, finns knappast något all invända mot avdragsrällen för
räntorna. Däremot kan del ifrågasättas om räntan på lån som finansierar privata
konsumtionsutgifter eller placeringar i spekulativa lillgångar ulan
begränsningar bör få leda lill underskoll som dras av mol förvärvsinkomster.
Jag vill emeHerlid också erinra om atl varje sådan begränsning rymmer den
problematiken att kapitalägare och icke-kapitalägare påverkas i ohka grad. Den
som I.ex. avser all köpa en bil och kan la pengar från banken offrar
inkomstmässigt bara det begränsade räntenettot efter skatt, medan uppoffringen
för den som måste låna ligger i ränteutgiften. I dag är denna avdragsgill även
om underskoll uppslår och kapitalkostnaden för bilköpet blir därför jämförlig i
de två fallen. Beskärs avdragsrällen kommer låntagaren i en sämre situation.
Jag vill också erinra om vad jag fidigare sagt om svårigheten alt kontrollera
all räntekostnader redovisas i rätt förvärvskälla hos dem som har mer
komplicerade inkomstförhållanden. Ett totalt avdragsförbud för underskott från
kapital är därför knappast rimligt.

s. 163 Kontrollera mot PDF

163 Kommittéer: Budgetdepartementet Del II B:3

Underskott som uppkommer i förvärvskällor inom
inkomslslagen rörelse, jordbruksfastighet och annan fastighet (ulom egnahem)
kan ha många olika orsaker, som jag delvis redan berört. Affärssituafionen kan
helt enkelt ha varit ogynnsam, så all försäljningsinkomslerna inle läcker de
löpande kostnaderna, eller ovanligt stora kostnader, t.ex. för
fasfighetsreparafioner, kan ha förekommit under året. Men underskottet kan
också bero på I.ex. all en faslighet inköpts främst i spekulativt syfte och all
priset därvid satts så högt alt den normala avkastningen inle läcker räntorna.
Också de s.k. hobbyrörelserna kan nämnas, där innehavaren accepterar ell visst
beslående underskott eftersom kostnaden efter skall blir måttlig.

Mol bakgrund av atl underskollen således kan förekomma i
många olika situationer är det knappast IroHgl atl en enda generell lösning kan
finnas på de problem som föreligger. Det har i debatten I.ex. föreslagits att
underskotlsavdrag generelll skulle förbjudas, så alt uppkommande underskoll i
en förvärvskälla endast får dras av mol framtida inkomsler i samma
förvärvskälla. En lösning efter dessa linjer är emellerfid behäftad med
åtskilliga problem som måste undersökas noga. Några exempel på sådana
svårigheter kan nämnas.

Av grundläggande belydelse är alt själva
förvärvskällebegreppels utform

ning - som jag redan nämnt - kan sägas bygga på förutsättningen att

sammanläggning normalt sker vid beskattningen. Den exakta uppdelningen

mellan olika förvärvskällor har därför f.n. normalt Hlen betydelse. Redan

därför förefaller det högst tveksamt om man - utan en genomgripande

översyn av begreppet förvärvskälla - kan särbehandla varje enskild förvärvs

källa. -----

En näraliggande tanke skulle då kunna vara alt begränsa
avdragsrällen fiH all avse förvärvskällor som tillhör samma inkomstslag.
Rörelseunderskoll skulle då få dras av bara från överskoll av rörelse osv. Men
inle heller denna modell är invändningsfri. Jag tänker då på den kritik som
riktats mot all exempelvis rörelseunderskoll kan kvittas mol Ijänsteinkomster.
I och för sig finns del myckel som lalar för en sådan begränsning. TiH bilden
hör emellertid alt verksamheter av likartat slag skattemässigt kan redovisas
som antingen rörelse eller tjänst. Inkomsten för en fri yrkesutövare som driver
sin verksamhet i direktägd form hör hemma i förvärvskällan rörelse under del
att samma verksamhet i aktiebolagsform normalt kommer alt beskattas som inkomst
av tjänst.

Varje generell begränsning av nu antytt slag av
kvitlningsrätten mellan olika förvärvskällor torde därför behöva kompletteras
med undantagsregler som lar sikte på verksamheter där ell naturhgt samband
förehgger. I åtskilliga fall bör del visserligen vara enkelt att konstatera om
etl sådanl samband finns eller inte. Betydande gränsdragningssvårigheter lär
emellertid inle kunna undvikas eftersom ett begrepp som "naturligt
samband" knappast kan ges något mer exakt innehåll.

En modifierad form av den nyss antydda modellen skuHe
innebära atl man direkt i lag angav mellan vilka inkomstslag som
underskotlsavdrag fick förekomma. Del skulle då kunna framstå som naturligt atl
avdrag inte skulle få ske från inkomst av tjänst. Även bortsett från de nyss
antydda problemen med de fria yrkesutövarna skulle del dock vara svårt atl
åstadkomma lämpliga avgränsningar. En generell regel som liHät kvittning I.ex.
mellan inkomslslagen rörelse och jordbruk skulle väl i och för sig i många fall
ge fillfredsställande resultat men skapar likväl utrymme för godtycke, inle
minst beroende på rörelsebegreppets mångskiftande innebörd.

s. 164 Kontrollera mot PDF

DelIIB:3 Skr.
1980/81:103 164

Debatten
om underskottsavdragen förs ofta i termer som rör endasi fysiska personer. Som
jag fidigare påpekat gäller emellertid i princip samma regler om
underskotlsavdrag också för aktiebolag och andra juridiska personer. I och för
sig finns det en del som talar för att det i varje fall i vissa avseenden kan
vara befogat att anlägga olika synsätt i de två fallen. Begränsningar som kan
te sig rimliga för fysiska personer kan i fråga om företagen framstå som
onödigt hämmande och inskränkande. Inte minst gäller delta med tanke på
företagens vidsträckta möjligheter till resultatutjämning såväl mellan olika år
som meUan samverkande förelag. Å andra sidan måsle del givetvis tillses atl
inte begränsningsregler riktade mot fysiska personer kan kringgås genom
missbruk av aktiebolagsformen.

Jag
har fidigare fillkallat en kommitté för atl se över beskattningsreglerna för
familjeförelag. En uppgift för kommittén är enligt direkfiven (Dir 1979:106)
alt se över skattereglerna för handelsbolag och därvid bl.a. särskilt
uppmärksamma delägares nuvarande rätt att avräkna underskoll i bolagets
verksamhet mol egna inkomsler. Del är nödvändigt atl en samordning sker mellan
den kommitténs och den nu aktuella kommitténs arbete.

Jag
har i det föregående pekat på olika situationer där rätten fill
underskotlsavdrag kan ifrågasättas och diskuterat några tänkbara vägar att söka
begränsa dem. Som framgått av min redogörelse uppkommer därvid åtskilliga svåra
problem. Nya regler får inte leda fill alt vissa kategorier av inkomsttagare
kommer i väsenlligt mer oförmånHg stäHning än andra. Bestämmelsernas
efterlevnad måste kunna kontrolleras med rimliga utredningsinsatser. Elt krav
är också all inskränkningarna inte får ges sådan form att de försvårar för
människor all driva flera olika seriöst inriktade verksamheter eller atl
successivt bygga upp nya rörelser. Om mer väsentliga ändringar görs måste också
behovet av övergångsregler beaktas, så atl enskilda som anpassat sin ekonomiska
situafion till gällande regler inte drabbas oskäligt. Hänsyn bör slutligen tas
till det övergripande önskemålet om att nya regler skall vara enkla alt förstå
och tillämpa.

Om
kommittén skulle finna att någon fråga lämpar sig för särskild behandhng bör
förslag härom kunna redovisas i ett delbetänkande.

Jag
vill slutligen, efter samråd med chefen för bostadsdepartementet, ta upp en
fråga, som delvis ligger vid sidan av de nu berörda akluella frågorna, men som
lämpHgen kan beslysas i sammanhanget. Det gäller konsekvenserna i
skattehänseende av s.k. ägarlägenheter i flerbostadshus. Den i delta sammanhang
avgörande skiHnaden mellan sådana lägenheter och lägenheter som innehas med
bostadsrätt torde vara de olika möjligheterna alt inteckna och därigenom
använda lägenheterna som säkerhet för lån. Mot bakgrund av vad jag lidigare har
sagt bör konsekvenserna för i första hand skattesystemet av elt tänkt system
med ägarlägenheter belysas. Vid en sådan belysning bör beaktas alt statens
institut för byggnadsforskning på uppdrag av chefen för bostadsdepartementet
under år 1979 utförde en kunskapsöversikt om ägarlägenheter som är redovisad i
institutets meddelande M 79:15. Någon närmare belysning av konsekvenserna i
skattehänseende för stat, kommun och enskilda av etl ev. införande av
ägarlägenheter kunde av tidsskäl inte genomföras i kunskapsöversikten. Avsikten
att komplettera denna med en studie rörande samhällsekonomiska effekter av etl
system med ägarlägenheter har redovisats bl.a. av civilutskottet (Cu
1979/80:4, s. 7). Denna uppgift bör anförtros kommittén. En utredningsman
kommer inom kort atl tillkallas av chefen för jusfitiedepartementet för atl
utreda bl.a. de oHka fasfighets-rättsHga frågor som reses om möjligheterna
skulle öppnas för ägande av

s. 165 Kontrollera mot PDF

165 Kommittéer: Budgetdepartementet
Del II B:4

lägenheter i flerfamiljshus. Kommittén bör därför söka
samråd med utredningsmannen, och inom ramen för sitt arbete söka kartlägga de
skatlemässiga, samhällsekonomiska och andra konsekvenser som etl genomförande
av ett system med ägarlägenheter skulle kunna få.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
alt regeringen bemyndigar chefen för budgetdepartementet

atl
fillkalla en kommitté med högst sju ledamöter med uppdrag att utreda frågan om
avdrag för underskott vid inkomsttaxeringen,

att utse en av ledamöterna att vara ordförande,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat
biträde åt kommittén.

Vidare hemställer jag atl regeringen föreskriver att
kostnaderna skall belasta åttonde huvudfitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och bifaller hans hemställan. (Budgetdepartementet)

4. Delegationen för datafrågor

Dir
1980:15

Beslut vid
regeringssammanträde 1980-03-13

Statsrådet Johansson anför.

Under senare år har datoriseringen nått allt fler områden
i samhället. Bland annal har den snabba utvecklingen av data- och
telekommunikationsteknik gett nya och vidgade användningsmöjligheter. Inom den
offenfliga förvaltningen har bl.a. skalteadministrafionen, den allmänna
försäkringen och rättsväsendet rationaliserats med hjälp av automatisk
databehandling (ADB). Även inom andra sektorer, exempelvis inom industrin,
handeln och kommunikationssektorn, ökar användningen av ADB kraftigt. Datatekniken
används för såväl administrativa ändamål som för att övervaka och reglera
tillverkningsprocesser, materialhantering m.m. SpeciaHserade datasystem
används inom många områden bl.a. inom sjukvården för I.ex. diagnostik och inom
försvaret för i.ex. stridsledningssystem. ADB- och elektronikbranscherna, som
levererar utrustning och syslem, kan förväntas höra till de snabbast växande
under 1980-lalet.

Överföring
av data mellan I.ex. terminalanläggningar anslutna till en centraldator har
hittills skett över det allmänna telefonnätet eUer hyrda ledningar. De nordiska
televerken installerar f.n. aHmänna datanät, som är särskilt avpassade för atl
uppfylla dalaöverföringens krav, bl.a. skydd för obehörig åtkomst. Uppbyggnaden
sker i samverkan mellan de berörda televerken och så atl samtrafik mellan de
nationeHa näten blir möjlig redan från början.

I flertalet länder inom OECD-området görs motsvarande
satsningar. Samtrafikmöjligheler kommer efterhand atl finnas mellan del svenska
aHmänna datanätet och Hknande nät i dessa länder.

Liksom
annan ny eller förbättrad teknik kan datatekniken ge posifiva effekter bl.a.
genom ökad effekfivitet inom olika verksamhetsområden. Den

s. 166 Kontrollera mot PDF

DelIIB:4
Skr. 1980/81:103 166

ökade
effekfivilelen är emellerfid ofta förknippad med genomgripande omställningar.
Användningen av elektronik och ADB och den ökade överföringen av dala
nationellt och inlernationellt aktualiserar frågor om bl.a. integritet,
sårbarhet, säkerhet, sekretess, sysselsättning och arbetsmiljö samt ekonomiska
och sociala effekter i övrigt. Ell omfattande utredningsarbete ägnas ål all studera
dalateknikens effekter och utvecklingsmöjligheter inom skilda samhällsområden.
Som exempel på sådant utredningsarbete av mer övergripande natur och av
belydelse för enskilda medborgare och för samhället i stort kan följande
nämnas.

Datalagsfiftningskommitlén
(Ju 1976:05) redovisade i deibetänkandet (SOU 1978:54) Personregister- Datorer
- Integritet en översyn av dalalagen och förslag fill vissa ändringar i lagen.
På grundval härav har beslut fatlats om vissa begränsade ändringar i dalalagen
(1979:334). Kommittén utreder f.n. i enlighet med direktiven en förstärkning av
den s.k. offentlighetsprincipen i fråga om ADB-upptagningar. Kommittén skall
också lägga fram förslag till lagregler som föranleds av internationella
överenskommelser på området eller som annars påkallas av hänsyn till den
internalionella datatrafiken. Kommittén har nyligen fått i uppdrag atl också
utreda frågan om en generell personregislerlagstiflning.

Sårbarhelskommillén
(Fö 1977:02), som haft lill uppgift alt utreda sårbarheten hos del datoriserade
samhället och att föreslå åtgärder för alt minska denna, lämnade i januari 1980
slutbelänkandel (SOU 1979:93) ADB och samhällets sårbarhet - överväganden och
förslag. Belänkandet innehåller bl.a. en beskrivning av olika
sårbarhelsfaklorer, deras art och verkningar saml överväganden och förslag till
ålgärder för atl motverka sårbarheten i samhället. Kommittén föreslår bl.a. en
sårbarhetslag och all en befintlig myndighet, datainspekfionen, får det
huvudsakliga ansvaret för sårbarhels-frågor. Betänkandet remissbehandlas f.n.

Utredningen
(I 1978:04) om datateknikens och elektronikens effekter på näringsHvets
utveckling har till uppgift bl.a. atl kartlägga i vilken utsträckning
näringsliv och samhälle i dag utnyttjar datorer eller annan utrustning för
avancerad automation saml bedöma i vilken omfattning delta kan tänkas ske i
framtiden och vilken effekt sådan användning kan få på fem, tio och femlon års
sikt. I uppdraget ingår även att kartlägga vilken produktion av produktionsutrustning
som finns inom landet och analysera vilka utveckHngsmöj-ligheter fillverkare av
sådan utrustning kan förväntas ha. Sveriges slora beroende av omvärlden skall
särskilt beaktas.

Dataeffektutredningen
(A 1978:05) studerar datateknikens effekter på sysselsättning och arbetsmiljö.
Kommittén skall analysera effekter på sysselsättningen för såväl olika
yrkesgrupper som olika näringsgrenar och i olika delar av landet vid olika
tänkbara förlopp av den framfida lekniska och ekonomiska utvecklingen. I fråga
om effekter för arbetsmiljön skall såväl direkta ergonomiska problem som
kontaktproblem på arbetsplatser, ökad kontroll av anställda och risk för
bristande arbetstillfredsställelse i vid mening belysas. Vidare skall bedömas
de förbättringar som kan göras i.ex. genom alt ensidiga eller farliga
arbetsmoment röjs undan. Kommittén skall vidare diskutera datateknikens
effekter på informationsflödet inom förelag och förvaltningar samt de
anställdas möjligheter att hävda sitt medbestämmande. Utredningen skall
samarbeta med den nyss nämnda dala- och elektronikkommittén.

Statens
industriverk (SIND) har den 20 juli 1978 av regeringen fåll i uppdrag atl i
samarbete med styrelsen för leknisk utveckling (STU) utreda

s. 167 Kontrollera mot PDF

167 Kommittéer: Budgetdepartementet Del II B:4

svensk
elektronikindustris nuläge och utvecklingsmöjligheter. Utredningen, som
samarbetar med de två senast nämnda utredningarna, har avgivit en delrapport
Elektronikindustrin i Sverige, del 1, Komponenter och utbildning.

Informationsteknologiutredningen
(U 1978:12) härtill uppgift alt studera utvecklingsmöjligheter och problem som
sammanhänger med ny informationsteknologi såsom text-TV, teledata (dala-TV)
och telefaksimil. Ulredningen har nyligen lämnat en kartläggningsrapporl (SOU
1979:69) Nya Vyer - Datorer och nya massmedier - hot eller löfte?

Den
1 juli 1979 inrättades delegafionen för vetenskaplig och leknisk
informationsförsörjning (DFl). DFl är central myndighet för övergripande
planering och samordning av informationsförsörjningen till forsknings- och
utvecklingsarbete och Hknande verksamhet i samhället. DFl har också en
övergripande och samordnande uppgift när del gäller atl la inifiativ fill och
främja ulbildningen på området saml svara för internationell bevakning och
samverkan.

Ulredningen (B 1979:01) om
organisafionen för de cenirala myndighetsuppgifterna avseende rationalisering
och ADB har i sitt betänkande Ratio-nahsering och ADB i statsförvaltningen (SOU
1979:72) bl.a. lämnat förslag om former för melodförbättringsarbele och för
granskning av ADB- och rafionaliseringsverksamhet inom statsförvaltningen.
Regeringen kommer inom kort all förelägga riksdagen förslag rörande bl.a. dessa
frågor.

Härutöver förekommer en
hel del utredningsarbete som primärt avser mer avgränsade frågor och delar av
den offentliga sektorn såsom utveckling och förändring av ADB-system hos vissa
myndigheter m.m. Exempelvis behandlas frågan om dalordriftens organisation inom
riksförsäkringsverkets verksamhetsområde av utredningen (S 1977:10) om ADB inom
den allmänna försäkringen m.m. Utredningen skall bl.a. närmare belysa olika
allernaliv för dalordriftens organisation i tekniska, organisatoriska, säkerhetsmässiga,
ekonomiska, tidsmässiga och driflsmässiga avseenden.

Internalionelll
arbete där Sverige deltar och som bl.a. rör problem och effekter av dalaflöde
över gränserna bedrivs inom Nordiska rådet, OECD och Europarådet. När det
gäller inlegritelsfrågor sker samarbetet på del nordiska planet främst i form
av överläggningar mellan resp. lands datamyndighet.

Inom OECD:s Committee for
Scienfific and Technological Policy (CSTP) följs utvecklingen på dalateknikens
och elektronikens område. En av arbetsgrupperna under CSTP, Working Party on
Informafion, Computer and Communication Policy (ICCP), behandlar bl.a. frågor
om dalaflöde över gränserna, datanälspolitik, inlegrilelsskydd, sårbarhet,
information för industrins behov, ekonomiska och sociala effekter av
informationsteknologin, nationen datapolitik i medlemsländerna saml överföring
av information fill utvecklingsländer. Inom OECD utarbetas vidare riktlinjer
för dataflöde över gränserna och skyddet för persondata och personlig
integritet.

Jämsides med arbelel i
OECD pågår ell arbele inom Europarådet med att utarbeta en konvention om skydd
för individens personHga integritet vid automatisk dalabehandling. Vidare är
vissa internationella frågor direkt eller indirekt aktueHa i FN, i FN-organ som
UNESCO och i sammanslutningar av utvecklingsländer m.fl.

Det
enskilda näringslivet bedriver internationellt arbete rörande ADB-frågor
huvudsakligen inom Norden och i Europa. Internalionella handelskammaren (ICC)
arbetar bl.a. med frågor om dataflödet över gränserna.

s. 168 Kontrollera mot PDF

DeinB:4 Skr. 1980/81:103 168

Riksdagen
har fallat beslut i frågan om användning av ADB i statsförvaltningen (prop.
1978/79:121, FiU 1978/79:34, rskr 1978/79:339). I propositionen redovisade
regeringen sin syn på ADB för administrativa ändamål inom den offentliga
sektorn. Bl.a. redogjordes för åtgärder som regeringen avser atl vidta för atl
förbättra statsmakternas insyn och styrmöjligheter på området, hur
systemulvecklingsarbetet bör bedrivas och hur dalordriften i statsförvaltningen
bör organiseras.

Finansutskottet
fann vid sin behandling av propositionen starka skäl tala för atl en
daladelegalion knuten till regeringskansliet inrättas med huvuduppgift atl
bl.a. bevaka utvecklingen av datoriseringen, främja kunskapsutvecklingen på
området och föreslå åtgärder för atl garantera en positiv utveckling av
datoranvändningen i samhället under demokratisk styrning och konlroH.
Inrättandet skulle göra del möjligt för representanter för riksdagspartierna,
arbetsmarknadens parter, kommunförbunden m.fl. atl på etl övergripande sätt
följa utvecklingen av datafrågorna, inklusive ADB i statsförvaltningen.

En
datadelegation bör därför nu inrättas. När de lidigare nämnda utredningarna har
avslutats - om uppskattningsvis tre eller fyra år - bör delegationens arbete
utvärderas.

Delegationen
bör följa del utredningsarbete som pågår och ta initiativ till annal
utredningsarbete och andra ålgärder som behövs för atl följa ADB-och
eleklronikutvecklingen såväl nationellt som internationellt. Med utgångspunkt i
detla bör delegationen utarbeta förslag lill principer och riktlinjer för
datateknikens utveckling och användning i samhället. Vidare bör övervägas i vilken
form andra åtgärder bör sältas in från slalens sida för att trygga en positiv
utveckhng av datoranvändning i samhället.

Delegationen bör för sina
överväganden och förslag ägna stor uppmärksamhet åt den ökade användningen av
ADB, telekommunikation och elektronik inom olika områden, t.ex. inom industri,
handel, offenfiig förvaltning, forskning, sjukvård, utbildning och
kommunikation samt effekterna härav för effektivitet, ekonomi, sysselsättning,
arbetsmiljö, integritet, sekretess, säkerhet, sårbarhet, inflytande,
kompetensutveckling och jämställdhet mellan kvinnor och män. Delegationen bör
särskilt uppmärksamma effekter för samhällsfunktioner som är väsentliga såväl
i fred som under beredskap och krig, exempelvis sådana som har belydelse för
landels försörjning.

Delegationen bör vidare
för sill arbete översiktligt granska och utvärdera effekterna av större
ADB-investeringar som gjorts inom den statliga förvaltningen.

Även
utbildningsfrågor i vid mening som gäller datateknik bör ägnas stor
uppmärksamhet av delegationen liksom forskning avseende datateknikens framlida
användning och konsekvenser i syfte atl öka samhällets handlingsberedskap.

Datateknikens
effekter och utvecklingsmöjligheter studeras för närvarande från en rad olika
utgångspunkter samtidigt. Skilda utredningar behandlar i många fall
frågeområden som berör eller överlappar varandra. Arbelel inom en utredning kan
i vissa avseenden ha direkt belydelse för utredningsarbetet inom andra. Med
hänsyn härtill bör delegationen verka för att samarbete mellan bl.a. pågående
utredningar underlättas saml all deras förslag kan samordnas. Därmed skapas
förutsättningar för en mer samlad datapolitik.

Delegationen
bör för fullgörande av sina uppgifter ha nära kontakt med de

s. 169 Kontrollera mot PDF

169 Kommittéer: Budgetdepartementet Del II B:5

myndigheter,
utredningar och organisationer m.fl. som arbetar med frågor som berör
delegationens arbetsuppgifter.

Delegationen
bör vara remissorgan i viktigare ADB-frågor.

Med hänsyn lill den snabba
utvecklingen inom dala- och elektronikområdet är del angeläget alt
delegationens arbete bedrivs så alt resultat och förslag lill åtgärder kan
läggas fram inom en relativt snar framtid. Del kan exempelvis ske i
delrapporter eller genom framställningar i olika delfrågor.

Delegafionen
bör senast den 31 augusfi varje år lämna regeringen en redogörelse för sin
verksamhet under det föregående budgetåret.

Med hänvisning fill vad
jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar mig

att
fillkalla en daladelegalion med högst 15 ledamöter,

all
besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt delegationen.

Vidare hemställer jag atl
regeringen beslutar att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns
kommitttéanslag.

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

Regeringen
förordnar statsrådet Johansson atl vara ordförande i delegationen.

(Budgetdepartementet)

5.
Direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående finansiering
av reformer

Dir
1980:20

Beslut
vid regeringssammanträde 1980-03-13

Departementschefen,
statsrådet Mundebo, anför.

Enligt
filläggsdirekfiv (Dir 1978:40) som utfärdades den 28 april 1978 ålades samfiiga
kommittéer och särskilda utredare atl noga överväga hur eventuella
kostnadskrävande förslag skulle kunna finansieras genom omprövning av pågående
verksamhet och omfördelning av befinlliga resurser inom det område kommitténs
förslag avser. Kommittéerna skulle också göra en prioritering mellan angelägna
önskemål inom ulredningsområdet och så omsorgsfullt som möjligt belysa de
indirekta effekterna i form av exempelvis ökad administration och byråkrati för
myndigheter och enskilda som förslagen kunde medföra.

I budgetförslaget för
budgetåret 1980/81 (prop. 1979/80:100 bil. 2) anförde jag följande: "En
väsenfiig faktor bakom statsutgifternas slegringslakl är de utredningar med
förslag lill reformer på olika områden som tas fram i kommittéform eller på
annat säll. I ett kärvt statsfinansielll läge kan del finnas skäl att noga
pröva på vilka områden och med vilken inriktning utredningsresurserna bör
sättas in. Della gäller såväl inom regeringskansliet som inom myndigheter och
nu pågående ulredningar. Del kommer enligt min mening alt bli nödvändigt all i
ökad utsträckning använda dessa resurser i effektivitetsfrämjande och
omprövande syfte".

s. 170 Kontrollera mot PDF

Del II B:5
8kr. 1980/81:103 170

I budgetförslaget framhålls också atl det under de
närmaste åren inle kommer atl finnas något utrymme för en politik präglad av
kostnadskrävande reformer eller löften. Det är i nuvarande ekonomiska läge
angelägel all gällande slalliga utgiftsåtaganden ges en förulsältningslös
prövning. Intresset bör sålunda inte i första hand koncentreras på förslag
lill i och för sig befogade ökningar av existerande anslag och nya insatser
ulan övervägandena bör i stället avse möjligheterna lill begränsningar och
omprioriteringar inom ramen för gjorda åtaganden.

Enligt anvisningarna för myndigheternas
anslagsframställningar avseende budgetåret 1981/82 skall myndigheterna för
varje förslag som innebär en höjd ambitionsnivå redovisa besparingsförslag som
normall motsvarar minst kostnaden för ambilionsnivåhöjningen.

Mot bakgrund av vad jag nu har redovisat finner jag alt de
kommittéer som arbetar f.n., på samma sätt som under 1978, bör få ytterligare
riktlinjer för sitt arbete för att detta skall kunna bli meningsfullt i rådande
statsfinansiella läge. Därigenom kan undvikas alt ett anlal förslag till
ålgärder presenteras för regeringen för vilkas genomförande saknas resurser.
Kommittéernas arbele bör i stället utnyttjas i effektivitetshöjande och
omprövande syfte. Även de kommilléer som tillkallas i fortsättningen måsle
givelvis arbeta under realistiska ekonomiska förutsättningar. Deras direktiv
får utformas med hänsyn härtill.

Utgångspunkten
skall vara all alla förslag som kommittéerna lägger fram skall kunna genomföras
inom ramen för oförändrade resurser inom det område som förslagen avser. Det
innebär att om kostnadskrävande förslag läggs fram måsle samtidigt visas hur
förslagen kan finansieras genom besparingar i form av rationaliseringar och
omprövning av pågående verksamhet inom ulredningsområdet. Kostnadsberäkningarna
skall vara väl genomarbetade och ta hänsyn lill alla kostnader som kan uppstå
oavsett om de drabbar staten, kommuner eller enskilda. Kommittéerna bör så
omsorgsfullt som möjligt belysa de indirekta effekter i form av exempelvis
ökad administration och ökat krångel, som förslagen kan medföra för myndigheter
och enskilda.

I budgetförslaget för budgetåret 1980/81 framhålls att
regeringen för sin del är inriktad på alt i slörre utsträckning än lidigare
vara restriktiv med krav på kommunala insatser. Riksdagen har i samband därmed
uttalat (FiU 1979/80:15) atl en självklar utgångspunkt för riksdagens
ställningstaganden bör vara att kommuner och landstingskommuner inte annal än
undantagsvis åsamkas nya utgifter till följd av statliga beslut. I
regeringsförklaringen i oktober 1979 betonades också alt regeringen avser att
noga granska de ekonomiska verkningarna för den kommunala sektorn av slalliga
beslut. Det är därför nödvändigl all olika reformers effekter på den kommunala
verksamhetens volymutveckling och på den kommunala ekonomin klarläggs. Mot
denna bakgrund måste kommittéerna noga beakta de kommunalekonomiska
konsekvenserna av lämnade förslag och redovisa ell genomarbetat underlag som
medger bedömningar i dessa avseenden.

De förulsällningar för utredningsarbetet som jag nu dragit
upp bör gälla för samtliga kommittéer och särskilda utredare oavsett vad som
har sagts i enskilda kommiltédirekfiv. De kommittéer som på grund av särskilda
skäl inte anser sig kunna uppfylla kravet på alt alla förslag skall hållas inom
ramen för oförändrade resurser skall så snart som möjligt anmäla della lill det
statsråd till vars ansvarsområde den hör. Del ankommer på regeringen att
besluta om undantag i något särskilt fall kan medges.

s. 171 Kontrollera mot PDF

171 Kommittéer: Budgetdepartementet Del II B:6

Jag hemställer all regeringen beslutar all kommittéerna
och de särskilda utredarna genom departementens försorg ges fill känna vad jag anfört
i della ärende.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och bifaller hemställan.

(Budgetdepartemenlet)

6. Utredning om forsknings- och utvecklingsinsatser
rörande offentlig ekonomi

Dir 1980:25

Beslut vid regeringssammanträde 1980-04-10

Departementschefen, stalsrådel Mundebo, anför.

Under senare årtionden har den offentliga sektorn vuxit
kraftigt i alla väsfiiga industriländer. I Sverige sysselsätter stat, kommuner
och landstingskommuner numera mer än 1.400.000 personer. Den kommunala och
landstingskommunala verksamheten har under 60- och 70-talen genomgått en snabb
expansion. Även transfereringsutgifterna och socialförsäkringssektorn har
snabbt vuxit i omfång. De totala slalliga utgifternas volymökning har under
1970-lalet uppgått till 6 ä 7 procent per år. Som andel av
brullonafio-nalprodukten har de offentliga utgifterna under perioden 1970-1979
ökal från 43 till 65 procentenheter.

Den offentliga sektorn intar således en betydelsefull
ställning i samhällsekonomin. Genom lagstiftning, beskattning,
resursöverföringar och offentliga insatser utövar staten och kommunerna ett
väsentligt inflytande på våra levnadsbetingelser. De politiska besluten fyller
härvid flera olika syften. En vikfig uppgift är att bidra till etl effektivt
utnyttjande av samhällets resurser, en annan alt påverka fördelningen av
inkomster och välfärd. En tredje väsentlig funktion är alt bidra till atl den
samhällsekonomiska balansen vidmakthålls.

I Sverige
- liksom i flertalet av OECD-länderna - har finansieringen av de offenfiiga
utgifterna under senare år berett stora svårigheier. Den offentliga sektorns
finansiella sparande har minskal under 1970-lalel vilkel avspeglas i växande
budgetunderskott. På sikt är underskott av nuvarande storlek inle förenliga med
våra strävanden all upprätthålla hög sysselsättning, stabila priser och extern
balans. Det råder därför bred politisk enighet om all en dämpning av den
offentliga sektorns tillväxt nu är nödvändig. 1980-talels ekonomiska problem
ställer krav på en fortsatt förnyelse av skattepolitiken och på en medveten
utgiftspolitik som bl.a. innebär atl redan befinlliga resurser genom omprövning
kan frigöras för nya insatser.

Den offentliga sektorns framlida finansieringsproblem har
diskuterats av flera offentliga utredningar, bl.a. 1976 års kommunalekonomiska
utredning (KEU), 1978 års långtidsutredning (LU), sysselsältningsulredningen
och 1972 års skatteutredning. Vissa förslag rörande utgiftspolitiken har
framlagts av förvallningsulredningen. Förändringar i skattesystemet uireds f.n.
av bl.a. 1976 års fasfighetslaxeringskommitté,
Iraklamenlsbeskallningssakkun-niga, realbeskattningsutredningen,
bruttoskattekommittén, kapitalvinst-

s. 172 Kontrollera mot PDF

Del II B:6
Skr. 1980/81:103 172

kommittén och energiskattekommitién. Ytterligare några skatlepolitiska
kommittéer kommer inom kort alt tillkallas.

Vid sidan av det väsentliga utredningsarbete som utförs
inom ramen för kommittéväsendet är del enligt min mening viktigt alt del också
bedrivs ell bredare forsknings- och utvecklingsarbete kring offenlligekonomiska
frågor. Sådana insatser kan syfta bl.a. fill atl belysa effekfivilelen i de
skattepolitiska och ulgiftspoHtiska modeller som hittills valts och ge uppslag
till nya lösningar. Till de frågor som förtjänar uppmärksamhet hör samspelet
mellan statliga och kommunala finanser liksom effekterna av olika anslagsformer
och anslagsvillkor. Jag vill erinra om att riksdagen i skrivelserna 1975/76:409
och 1977/78:20 har påtalat behov av forskning kring statsbudgeternas
fördelningspolitiska verkningar.

Inom en rad sektorer har del under senare år inrättats
särskilda organ för all initiera och samordna forsknings- och
utvecklingsinsatser. Några av dessa har givits en fristående ställning, medan
andra knutits antingen till det ansvariga departementet eller lill något av
dess ämbetsverk. Inom budgetdeparlementets område förekommer fou-insalser inom
ramen för verksamheten vid vissa myndigheter, I.ex. riksrevisionsverkei,
riksskatteverket och statskontoret. Forskning i offentligekonomiska frågor
bedrivs också med slöd av humanistiska samhällsvetenskapliga forskningsrådet,
forskningsrådsnämnden, riksbanksfonden och del nordiska skatlevetenskapliga
forskningsrådet. Det är angelägel all forskningen på dessa områden präglas av
mångfald så alt beslutsfattarna får tillgång lill alternativa bedömningar,
Hksom att finansierande organ får bedöma aktuella projekt med utgångspunkt i
sinsemellan olika ansatser. En instans med överblick över hela fältet saknas
emellerfid och åtskilliga av de problem som f.n. ler sig särskilt brännande
ägnas alltför ringa uppmärksamhet.

Med hänsyn till de betydande problem som vi står inför är
det enligl min mening angeläget att forsknings- och ulvecklingsarbelel rörande
skilda offentHgekonomiska frågor intensifieras. Av särskild betydelse är
konstruktivt inriktade undersökningar som kan ge bidrag lill det politiska
beslutsunderlaget. En utredare bör därför tillkallas för atl kartlägga den
forskning som f.n. bedrivs och utarbeta förslag lill verksamhetsprogram och
former för vidgade insatser. Utredningsuppdraget bör avslutas senast den 15
november 1980.

Som en utgångspunkt för kommitténs arbele skall gälla alt
alla förslag som läggs fram skall kunna genomföras inom ramen för oförändrade
resurser inom det område som förslagen avser. Det innebär alt om
kostnadskrävande förslag läggs fram måste samtidigt visas hur förslagen kan
finansieras genom besparingar i form av ralionaHseringar och omprövning av
pågående verksamhet inom ulredningsområdet. Även i övrigt gäller de direkfiv
som utfärdats till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående finansiering
av reformer (Dir. 1980:20).

Med hänvisning fill vad jag nu anfört hemställer jag atl
regeringen bemyndigar chefen för budgetdepartementet

att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda
former och uppgifter för forsknings- och utvecklingsinsatser rörande offentlig
ekonomi, och

all besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat
biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag alt regeringen föreskriver alt
kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns kommilléanslag.

s. 173 Kontrollera mot PDF

173 Kommittéer: Budgetdepartementet Del II B:7

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Budgetdepartementet)

7.
Utredning om pensionsrätt

Dir 1980:31

Beslut vid
regeringssammanträde 1980-04-10

Statsrådet
Johansson anför.

De
principer som har tillämpats vid prövning av frågan om rätt lill pension för
polifiskt tillsatta tjänstemän som entledigats i anslutning till etl regeringsskifte
grundas på en överenskommelse mellan representanter för den avgående och den
tillträdande regeringen i samband med regeringsskiftet 1976. Bara politiskt
tillsatta tjänstemän som lämnade sina anställningar då har fått rätt lill
pension. Flerlalel av dem var statssekreterare.

Ifrågavarande
statssekreterare har tillförsäkrats rätt till pension under förutsättning att
de under minst sex år har innehaft antingen statssekrete-rartjänst eller
slalssekrelerarljänsl och föregående lägre kanslihusljänsl. Pensionen har
bestämts bara med hänsyn till lönen i den lägre tjänsten, om innehavet av den
har utgjort en förutsättning för rätlen till pension.

I
anslutning lill de regler som enligt förordningen om förordnandepension
(1959:288) gäUer vid beräkning av pension åt landshövdingar, generaldirektörer
och vissa andra tjänstemän med förordnande på bestämd lid har
statssekreterarpensionen fastställts att utgå oavkortad efter en anställningstid
av minst tolv år och alltid med ell belopp som svarar mol minst 85 % av hel
pension. Vid bestämmande av pensionen har alltså vart och ell av de sex första
åren räknats som inemot 1.3/4 år och vart och etl av de följande upp till
sammanlagt tolv som något mer än 1/4 år.

Pensionen
betalas inte ut om den f.d. statssekreteraren har lön från statligt reglerad
anställning som i lönehänseende är likvärdig med eller högre än tjänsten som
statssekreterare. Någon annan väsentlig begränsning i rätten att uppbära
pensionen finns inte. I andra fall betalas alltså pension ut jämsides med
uppburen lön. Samordning genom minskning av lönen sker när denna härrör från
statligt reglerad anställning som är lägre än statssekreterartjän-sten. I
övrigt torde lönen inte minskas med hänsyn lill den samtidigt utgående
pensionen.

De
nu angivna principerna för statssekreterarnas pensionering har tillämpats även
vid pensionering av del fåtal andra politiskt tillsatta tjänstemän som
entledigats i anslutning till 1976 års regeringsskifte.

Det
har ansetts att samma principer skall kunna tillämpas även vid senare
regeringsskiften. De praktiska erfarenheterna av pensioneringen har emellertid
avslöjat brister i samordningen. Dessa bör avhjälpas. Del finns också skäl att
överväga ytterligare ändringar. Jag förordar därför atl en särskild utredare
tillkallas med uppdrag atl närmare överväga de principer som varit vägledande
vid pensioneringens utformning och ev. ändringar av dem.

Utredaren
bör särskilt beakta de förändringar som har uppkommit fiH följd av den
nuvarande polifiska situafionen med vad den kan komma all innebära i fråga om
täta regeringsskiften. Man måsle räkna med möjligheten

s. 174 Kontrollera mot PDF

DelIIB:7
Skr. 1980/81:103 174

av att en statssekreterare innehar sin anställning endasi
under en valperiod eller kanske ännu kortare lid. Del kan därför finnas
anledning att ompröva villkoret om sex års anställning som förutsättning för
pension.

Statssekreterarpensionen har bestämls endast på grundval
av den fid den f.d. statssekreteraren har tjänstgjort i kanslihuset. Del kan
synas rimligt alt vid bestämmande av pensionen la hänsyn även lill annan
slafiig anställning och till icke-statlig anställning med pensionsrält som den
reguljära stalHga Ijänstepensionsrätten samordnas med. Utredaren bör överväga
om och i vilken omfallning tid för sådana anställningar bör få tillgodoräknas.
I anslutning härtill bör utredaren överväga förulsältningarna för en jämnare
inväxning mot hel pension. Eftersom del här oftast gäller förhållandevis unga
personer, är det tveksamt om del finns skäl alt bibehålla nuvarande princip med
ell pensionsminimibelopp som svarar mot 85 % av hel pension.

Enligl min
mening är del i princip inle godtagbart alt en f.d. statssekreterare före den
allmänna pensionsåldern samfidigt uppbär pension som statssekreterare och
inkomst av förvärvsarbete ulan nedsättning av någondera förmånen. De båda
förmånerna bör alltså normalt samordnas. Samordningen synes böra ske genom
reglering av pensionen, eftersom möjlighelerna fill samordning annars skulle
bli alltför begränsade. Med beaktande härav bör utredaren överväga atl för lid
före pensionsåldern utforma pensionen som en garanfipension med syfte alt ge
försörjning när försörjningen inte kan ordnas på annal sätt. Pensionen bör
alltså göras samordningsbar, dvs. kunna innehållas eller minskas när den f.d.
statssekreteraren före fyllda 65 år uppbär inkomst av förvärvsarbete. Vid
övervägande av samordningsregler bör utredaren eftersträva elt syslem som inte
helt förtar lönsamheten av arbetet. Pensionen bör därför inte allfid samordnas
med hela sidoinkomslen utan bara i den omfattning som förutsätts för en lämplig
avvägning av totalförmånerna. Uppenbart är all samordningsbeslämmelser medför
besvärligheter av både teknisk och personlig natur. Samordningen bör utformas
med beaktande av önskvärdheten av lättnader i dessa hänseenden. Som ett
komplement lill samordningen bör övervägas att låta pensionsrätlen upphöra helt
när det kan anses motiverat med hänsyn lill den nya anställningens natur och
förmåner. Det bör också övervägas om inte en vägran all anta acceptabla
anslällningserbjudanden bör kunna påverka pensionens storlek eller medföra alt
rätlen till pensionen upphör. Utredaren bör vidare uppmärksamma all en f.d.
statssekreterare inte bör samtidigt uppbära statssekrelerarpension och annan
tjänstepension ulan minskning av den ena av pensionerna. De båda pensionerna
bör alltså samordnas.

Heltidssysselsalta kommunala (landsfingskommunala)
förtroendevalda utövar liksom statssekreterarna en verksamhet, vars varakfighel
är beroende av den politiska situationen. Med slöd av kommunallagen (1977:179)
har kommunerna (landsfingskommunerna) beslutat om pensionsrält för sina
helfidssysselsalla förtroendevalda. Pensionsvillkoren är i flera avseenden
Hkarlade med dem som tillämpats beträffande statssekreterarna. Frågan om
samordning av en f.d. förtroendevalds pension före 65 års ålder med inkomst av
förvärvsarbete har övervägts inom kommunförbunden. Sådan samordning har
genomförts endasi belräffande lön från kommunal anställning. I övrigt har inga
generella rekommendafioner i frågan lämnats lill kommunerna
(landstingskommunerna). Vissa kommuner har dock infört samordning med andra
slags förvärvsinkomster genom lokalt utformade bestämmelser av ohka uppbyggnad
och innebörd.

Med hänsyn till de likartade betingelserna för
statssekreterarna och de

s. 175 Kontrollera mot PDF

175 Kommittéer: Budgetdepartementet Del II B:8

heltidssysselsalta
förtroendevalda bör utredaren bedriva sill arbele i nära kontakt med
företrädare för kommunförbunden. För en sådan nära kontakt lalar även det
förhållandel atl samma politiskt verksamma person kan beröras både av
pensionsreglerna för statssekreterarna och av pensionsreglerna för de
kommunall förtroendevalda.

Någon
begränsning i en f.d. riksdagsledamots rätt alt uppbära oreducerad pension vid
sidan av inkomst av förvärvsarbete finns inte. Samordning sker dock genom
minskning av jämsides utgående lön när denna härrör från slalligl reglerad
anställning. Lön från icke-statlig anställning torde däremot inle minskas med
hänsyn till den samtidigt utgående pensionen. Pensionsregleringen för
riksdagsledamöterna är i delta avseende i stort sett likartad med den som
tillämpats belräffande statssekreterarna. Med beaktande härav bör utredaren
bedriva sitt utredningsarbete i nära kontakt med den kommitté som riksdagens
förvallningsslyrelse nyHgen tillsatt med uppdrag all se över ersältningssladgan
(1971:1197) för riksdagens ledamöter.

Det
finns andra än statssekreterarna som i verksamhet hos staten inte har samma
trygghet som statens arbetstagare i allmänhet och som fått sina pensionsvillkor
utformade med hänsyn härtill. Utredaren bör uppmärksamma att hans utredning om
statssekreterarnas pensioner kan komma all tjäna fill vägledning även vid en
ev. framlida översyn av pensionsvillkoren för dessa personer.

Utredaren
bör slutligen överväga lämpligheten av att införa elt författ-

ningsregleral syslem för pensioneringen av vissa politiskt tillsatta tjänste

män. Finner han motiv för etl sådanl syslem, bör han också avge förslag lill

bestämmelser. Efter förebild från förordningen om förordnandepension bör

dessa utformas som tillägg till eller undanlag från allmänna pensionsavta

let. - --

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen bemyndigar
det statsråd som har till uppgift alt föredra frågor om arbets- och
ansläUningsvillkor i aHmän tjänst m.m.

all
tillkalla en särskild utredare

all
besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde ål utredaren.

Vidare
hemställer jag all regeringen beslutar

alt
kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Budgetdepartementet)

8.
Tilläggsdirektiv till utredningen (Fi 1976:03) om samordning av statliga
åtgärder vid företags obestånd, m.m.

Dir
1980:40

Beslut
vid regeringssammanträde 1980-04-24

Departementschefen,
statsrådet Mundebo, anför.

Med
stöd av regeringens bemyndigande tillkallade dåvarande chefen för
finansdepartementet den 12 februari 1976 en kommitté med uppdrag all

s. 176 Kontrollera mot PDF

DelIIB:8 Skr.
1980/81:103 176

utreda
frågan om samordning av statliga ålgärder vid företags obestånd, m.m. Kommittén
har antagit benämningen Företagsobeståndskommittén (FOK).

Utredningen
har den 20 december 1979 avlämnat deibetänkandet (SOU 1979:91) Företags
obestånd, samordning av statliga åtgärder. Det innehåller överväganden och
förslag om en organisation för uppföljning av företag och handläggning av
obeståndsärenden samt vissa ändringar i skalteindrivnings-förfarandet. Av
betänkandet framgår vidare att kommittén avser alt fortsätta sill arbete med
alt behandla frågor angående nya stödformer, rekonstrukiionsbolag,
ackordscenlralernas ställning och verksamhet samt allmänt ombud vid konkurser
och ackordsuppgörelser m.m.

I
prop. 1978/79:123 om riktlinjer för industripolitiken m.m. framhöll dåvarande
chefen för industridepartementet alt del kan vara av vikt att staten bygger upp
en kapacitet för arbele med förelagsrekonstruklioner m.m. som i fortsättningen
bör kunna utnyttjas när temporärt statligt ägarengagemang är aktuellt. Han
avsåg att återkomma med förslag i denna fråga. Riksdagen har som sin mening givit
regeringen till känna (NU 1978/79:59, rskr 1978/79:415) att
företagsobeståndskommittén bör ges i uppdrag alt utreda frågan vidare.

Under
senare år har behovel av ett s.k. rådrumsstöd i obeståndssituationer
diskuterats i flera sammanhang. Inom arbetsmarknadsdepartementet har frågan om
etl sådant stöd beretts med inriktning på att bl.a. lösa samordningsproblemen
i förhållande tiH konkurslagstiftningen. En departementspromemoria i detta
ämne har upprättats (Ds A 1979:7). Innan ställning las till elt eventuellt
rådrumsslöd bör emellertid vissa frågor i anslutning härtill belysas ur ell
vidare perspektiv. Chefen för industridepartementet kommer senare denna dag alt
föreslå atl en särskild utredare tillkallas för att studera frågan om ett
eventuellt rådrumsslöd. Denna fråga bör inle vidare utredas av
företagsobeståndskommittén.

I
fråga om bildande av ett särskilt rekonstruktionsbolag vill jag efter samråd
med chefen för industridepartementet anföra följande.

En
fortgående strukturomvandling är en nödvändig process för alt vårt näringsliv
skall kunna förbli konkurrenskraftigt. Det innebär att nya företag startar och
att andra förelag läggs ned när verksamheten inle längre kan bedrivas
konkurrenskraftigt och ge en långsiktigt tryggad sysselsättning åt de anställda.
Vid en sådan utveckling, som kan leda till konkurs, ackord eller motsvarande,
rekonstrueras i allmänhet företagel så att åtminstone en viss verksamhet kan
fortgå. En konkurs eller ett ackord innebär att den som satsat kapital också
tar konsekvenserna av de risker som är och bör vara förknippade med
företagsamhet.

Staten
kan emeHertid av olika anledningar ha intresse alt della i arbelel med
företagsrekonstruktioner. I många fall när ett företags existens hotas av akuta
ekonomiska problem ingår staten bland fordringsägarna. Del kan gäHa obetalda
skatter, statliga lån eller fordran på grund av slallig garanti som måste
infrias. I vissa fall bevakas statens fordringar bäst genom en rekonstruktion
tillsammans med övriga fordringsägare. Självfallet utgör del faktum att staten
ingår bland fordringsägarna inte i sig elt skäl lill särskilda insatser. I
andra fall kan staten ha intresse av atl medverka eftersom en
obeslåndssituation ibland kan leda till strukturförändringar som innebär en
från samhällsekonomisk synpunkt icke önskvärd lösning. Beroende på
obeståndssituationens art kan insatserna variera till omfattning och karaktär.
Del är I.ex. en väsenllig skillnad ifall staten bedömer del nödvändigt all gå
in

s. 177 Kontrollera mot PDF

177 Kommittéer: Budgetdepartementet Del II B:8

som delägare eller om andra ålgärder är fill fyllest.

Staten har inrättat flera organ och vidtagit olika
ålgärder för all i skilda avseenden underlätta näringslivets
strukturomvandling, dels för att uppnå elt så konkurrenskraftigt näringsliv som
möjligt, dels för all i görligaste mån motverka negativa konsekvenser för
enskilda människor och för regioner och orter. I flertalet fall torde de organ
som finns och de ålgärder som vidtagits vara tillräckliga för atl åstadkomma en
från samhällets synpunkt acceptabel strukturomvandling. Det kan likväl finnas
skäl atl utreda om nu tillgängliga ålgärder kan behöva kompletteras.

I enlighet med riksdagens uttalande bör
företagsobeståndskommittén därför ytterligare utreda behovel av elt
rekonstrukiionsbolag.

Utredningsarbetet bör leda lill ell ställningstagande till
frågan om etl särskilt rekonstrukiionsbolag bör bildas eller om de möjligheler
som redan slår lill buds kan anses tillräckliga. Därvid bör beaktas den
verksamhet som redan bedrivs av i.ex. banker, konsultföretag, ackordcenlraler
och berörda offentliga organ. Utredningsarbetet bör la sikte på
rekonslruktionsinsatser i slörre företag eller förelag med verksamhet i fiera
län. Kommittén bör däremot inle överväga rekonstruktioner av mindre företag. Om
kommittén finner atl elt rekonstrukiionsbolag bör bildas, bör förslag
belräffande arbetsformer, organisation, finansiering av verksamheten och former
för beslut om statligt ägarengagemang läggas fram. Olika allernaliv bör därvid
prövas och diskuteras. En lösning med elt rekonstrukiionsbolag med egna
kapitalresurser bör jämföras med ell alternafiv som innebär alt bolaget får
särskilda kapitaltillskott av slatsmaklerna för varje enskilt fall. I fall
bolaget bör ha egna kapitalresurser krävs preciserade regler som anger i vilka
fall bolaget skall kunna engagera sig. Del är även viktigt atl avgöra på vilket
stadium i en obeslåndssituation som rekonslruktionsbolagel skall kunna agera.
Kommittén bör därvid överväga om en anknytning av rekonslruktionsbolagel kan
ske lill något befintligt slalligl organ eller bolag med kompelens all arbeta
med förelagsrekonstruklioner, I.ex. Sveriges Invesleringsbank.

En utgångspunkt för kommitténs arbele bör vara all ell
eventuellt rekonstrukiionsbolag skall medverka lill en omstrukturering och
effektivisering av berörda företag. Bolaget bör vara inriktat på
fidsbegränsade insatser. Kommittén bör överväga hur bolaget kan organiseras för
all elt företag efter rekonstruktion snabbt skall kunna övergå till nya ägare.
Som generell riktlinje bör gälla att etl eventuellt bolag inte skall engagera
sig i en rekonstruktion om förutsättningar inle bedöms föreligga för fortsatt
företagsekonomiskt bärkraftig drift. Eventuella insatser måste alllid ske med
beaktande av hur andra förelag i den aktuella branschen kan påverkas.
Konkurrenssnedvridande effekter måste motverkas i största möjliga ulslräckning.
I sammanhanget bör också erinras om de internationella åtaganden som Sverige
har gjort i fråga om subventioner till förelag, bl.a. subventionskoden i anslutning
till Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT).

Som en utgångspunkt för kommitténs arbele skall gälla all
alla förslag som läggs fram skall kunna genomföras inom ramen för oförändrade
resurser inom det område som förslagen avser. Del innebär all om kostnadskrävande
förslag läggs fram måste samfidigt visas hur förslagen kan finansieras genom
besparingar i form av rationaliseringar och omprövning av pågående verksamhet
inom ulredningsområdet. Även i övrigt har kommittén att beakta vad som sägs i
de direktiv som utfärdals fill samtliga kommilléer och

12 Riksdagen 1980/81. 1 saml Nr 103

s. 178 Kontrollera mot PDF

DelIIB:9 Skr. 1980/81:103 178

särskilda utredare angående finansiering av reformer (Dir
1980:20).

Jag hemställer atl regeringen preciserar och utvidgar
utredningsuppdraget i enlighet med vad jag förordat.

Regeringen ansluter sig fill föredragandens överväganden
och bifaller hans hemställan. (Budgetdepartementet)

9. Översyn av statskontorets organisation m.m.

Dir
1980:43

Beslut vid
regeringssammanträde 1980-05-22

Departementschefen, stalsrådel Mundebo, anför.

Den cenirala organisationen för rationalisering och ADB i
statsförvaltningen har behandlats vid innevarande riksmöte (prop. 1979/ 80:124,
FiU 1979/80:26, rskr 1979/80:308).

I propositionen lämnades förslag lill huvuduppgifter och
verksamhetsinriktning för statskontoret. Vidare angavs vissa riktlinjer för
statskontorets organisation och arbetsformer. Den närmare utformningen av
statskontorets organisation m.m. borde enligl proposifionen dock överlåtas på
en särskild organisationskommitté. En strävan borde vidare vara all
statskontorets nya organisation skall kunna lillämpas fr.o.m. den 1 januari
1981.

En huvuduppgift för organisafionskommittén borde enligt
proposifionen vara att mot bakgrund av de föreslagna förändringarna i
verksamhetsinriktningen lämna förslag till programindelning och organisation
för statskontoret.

Vad gäller statskontorets organisation framhölls i
propositionen (s. 36) all en strävan borde vara alt bygga upp en organisation
som är flexibel i den meningen atl statskontoret kan bilda lämpligl sammansatta
projektgrupper och fillhandahåHa kompetenta personer för uppdrag av skilda
slag. Vidare borde få beslutsnivåer eftersträvas. Beträffande arbetsformerna
borde enligl proposifionen en riktlinje vara all arbetet i myckel slor
utsträckning skall bedrivas i form av projekt med fastställda mål och tids- och
resursramar. Likaså borde som riktlinje gälla att även tjänstemän i ledande
ställning skall della i projektarbete. Andra riktlinjer borde vara atl söka organisations-
och arbetsformer som underlättar atl personal inom utredningsverksamheten
utnyttjas för uppgifter inom den normgivande och stödjande verksamheten och
vice versa. I del sammanhanget måste klarläggas hur man på etl effektivt säll
skall kunna utnyttja den ofta knappa kvalificerade experfisen i många frågor,
inle minst ADB-frågor. Också behovel av att behålla någon form av
sektorindelning av verksamheten nämndes i propositionen som en utredningsuppgift
för organisationskommittén.

I propositionen anfördes atl del på grund av den natur,
som arbelel med rafionalisering och administrafiv utveckling har, är angeläget
att forfiöpande få till stånd personalmässig förnyelse genom rekrytering av ny
personal och cirkulation meHan olika befallningar och arbetsuppgifter.
Möjligheter borde även finnas att få fill stånd cirkulation mellan
statskontoret och andra myndigheter. Del kan vidare finnas skäl atl för
kvalificerade projektledare

s. 179 Kontrollera mot PDF

179 Kommittéer: Budgetdepartementet
Del II
B:9

och utredare inrätta etl anlal tjänster ulan ansvar för
permanenta enheter inom verket.

Finansutskottet
(FiU 1979/80:26) konstaterade i sitt av riksdagen godkända betänkande att
statskontorets nya organisation endasi var löst skisserad i propositionen.
Frågan borde därför på nytt underställas riksdagen när huvudlinjerna är klara.
Vidare anfördes att det är angeläget att organisafionskommittén arbetar snabbi
så atl den nya organisationen kan byggas upp snarast möjligt och arbetsro
skapas vid statskontoret. Om emellerfid tidsschemat därvid skulle bli alltför
pressat får den nya organisationen genomföras vid en senare tidpunkt, dock
senast den 1 juli 1981.

Den
organisationskommitté som är avsedd alt svara för arbetet med statskontorets
nya organisafion bör nu tillkallas. Riktlinjerna för arbetet har, som framgått
av det föregående, dragils upp i propositionen. Dessa bör vara utgångspunkten
för kommitténs arbele.

Kommittén bör föreslå de ändringar som erfordras i
statskontorets instruktion samt lämna förslag lill andra författningsändringar
och sådana ändrade föreskrifter i övrigt som regeringen utfärdar.

Organisationskommittén bör även pröva med vilka frågor och
på vilkel sätt statskontoret skall arbeta inom del kontorstekniska området.
Perspek-fivet får därvid dock inte begränsas lill enbart utrustning ulan måsle
avse kontorsfunklionen i sin helhet.

I propositionen anförs all ett råd för melodfrågor bör
inrättas vid statskontoret. Organisafionskommittén bör lämna förslag angående
rådets ställning, uppgifter och sammansättning samt lill de åtgärder som behövs
för inrättandet.

Del bör
ankomma på statskontoret atl enligt kommitténs anvisningar svara för sådana
ulredningar och sådant biträde i övrigt som behövs för organisafionskommitténs
arbete. Kostnaderna för statskontorets medverkan bör belasta åttonde
huvudfitelns förslagsanslag Statskontoret. Om det finns behov av all anlita
personer utanför slatskonlorel i organisationskommitténs arbete, får kommittén
göra framställning härom lill chefen för budgeldeparlementet.

Målet bör som nämnts vara atl statskontorets nya
organisation om möjligt skall kunna tillämpas fr.o.m. den 1 januari 1981.
Arbelel bör därför läggas upp och bedrivas med utgångspunkt i atl förslag till
regeringen i programindelnings- och organisationsfrågorna lämnas senast den 1
oktober 1980. Förslag till regeringen bör kunna lämnas i etapper, om så befinns
lämpligt.

Förändringen i statskontorets organisation avses vara
genomförd under budgetåret 1981/82. Följaktligen påverkar kommilléns arbele
utformningen av statskontorets anslagsframställning för nämnda budgetår. Del
bör därför ankomma på kommittén atl på lämpligl säll medverka i arbetet med
statskontorets anslagsframställning avseende budgetåret 1981/82.

Organisafionskommittén bör vid arbetets påbörjande och
under arbetets gång informera berörda personalorganisationer och bereda dem
fillfälle atl framföra synpunkter. Del bör därutöver åligga kommittén atl på
lämpligt sätt informera berörda arbetstagare om kommitténs arbete.

Med hänvisning fiH vad jag nu har anfört hemställer jag
all regeringen bemyndigar chefen för budgetdepartementet

att fillkalla en kommitté med högst fem ledamöter för att
utforma förslag fill ny programindelning och organisation för statskontoret,

all utse en av ledamöterna all vara ordförande.

s. 180 Kontrollera mot PDF

DelIIB:10
Skr. 1980/81:103 180

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal
biträde åt kommittén.

Vidare hemställer jag att regeringen föreskriver att
kostnaderna för kommitténs arbele, med undanlag för statskontorets medverkan,
skall belasta åttonde huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och bifaller hans hemställan.

(Budgetdepartementet)

10. Tilläggsdirektiv till vägtrafikskatteutredningen (B
1977:05)

Dir.
1980:51

Beslut vid
regeringssammanträde 1980-06-26

Departementschefen, stalsrådel Mundebo, anför.

Med slöd av regeringens bemyndigande den 24 mars 1977
tillkallade jag en särskild utredare för atl göra en leknisk översyn av
väglrafikbeskallningen (vägtrafikskatteutredningen), B 1977:05, dir. 1977:44
och 1979:9.

I samband med riksdagens beslut om en ny trafikpolitik
utlovades all utredaren skulle ges i uppdrag att utreda frågan om
skatlekonstruklionen för elfordon (prop. 1978/79:99, TU 1978/79:18, rskr
1978/79:419). Riksdagsbeslutet omfattade också elt önskemål om atl
utredningsuppdraget skulle avse även elbussar. Utredaren bör nu erhålla detta
uppdrag.

Fordon med elektriska drivsystem har på senare tid fått
ökad aktualitet. De anses ha både miljöoch energipolitiska fördelar.

Slaten har
bl.a. genom styrelsen för leknisk utveckling (STU) och slalens industriverk
engagerat sig i och bidragit till forskning om och utveckling av elfordon. STU
bidrar I.ex. lill finansieringen av ell elfordonscenlrum i Trollhättan med
syfte all påskynda utvecklingen av elfordon. Det slalliga Svenska Ulveckiings
AB arbetar bl.a. med batteriutveckling. Televerket har redan köpt några
eldrivna fordon och planerar all göra ytterligare inköp. Även andra statliga
myndigheter och enskilda företag har gjort beställningar av elfordon. I vissa
kommuner undersöks möjligheterna all införa elfordon i den kollekliva trafiken
och annan kommunal nyttotrafik.

Ell eldrivet fordon kan drivas med batterier som placeras
i fordonet eller i släpvagn fill fordonet. Etl eldrivet fordon kan också vara
försett med en mindre diesel- eller bensindriven motor, generator,
ackumulatorer och elmotor. Elströmmen lill elmotorn alstras i den av
dieseleller bensinmotorn drivna generatorn och lagras i ackumulatorerna. En
form av elfordon av mera specielll slag är den s.k. trådbussen, som drivs
antingen med ström från det allmänna nätet eller med ström från både detla nät
och batterier.

Det har gjorts gällande att den fortsatta utvecklingen och
en ökad användning av eldrivna fordon hämmas av gällande beskattningsregler.
Därvid har särskilt framhållits atl den höga batlerivikten leder lill en i
förhållande lill skatten på konventionellt drivna fordon högre skall enligl
lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon och enligl
väglrafikskallelagen (1973:601). Vidare har framhållits atl den sammanlagda
effekten av kilomelerskatten, som enligl nuvarande regler utgår för elbilar

s. 181 Kontrollera mot PDF

181 Kommittéer: Budgetdepartementet Del II B: 11

med 80 % av kilomelerskatten för andra fordon, och skallen
enligl lagen (1957:262) om allmän energiskall på den elektriska energi som
förbrukas för laddning av batterierna är oförmånlig för de eldrivna fordonen.
De nu nämnda förhållandena bör undersökas närmare av utredaren

Utgångspunkten för utredarens arbele bör vara atl finna en
skattekonslruklion för de olika eldrivna fordonen, som kan användas för all så
långl del är möjligt utjämna de skillnader som kan finnas i skattebelastningen
på dessa fordon och på likvärdiga, konvenfionelll drivna fordon.

Del är möjligt alt elfordonens särskilda egenskaper kan
komma all motivera en förmånligare beskattning för deras del än vad som gäller
för andra fordon. Del är inle en uppgift för utredaren alt ta ställning härtill
men den beskaltningsordning som föreslås bör utformas med tanke på en sådan
möjlighet.

Utredaren bör även ta upp försäljningsskatten på bl.a.
personbilar, vilken enligl gällande regler beräknas på fordonens Ijänslevikt.
Utredaren bör därvid pröva om och på vilkel sätt del är möjligt och lämpligl
atl särbehandla elbilar i fråga om försäljningsskallen. Del ankommer däremot
inle på utredaren atl la upp frågan om en särbehandling av de eldrivna fordonen
när det gäller mervärdeskallen.

Med hänsyn bl.a. lill den pågående utvecklingen av
elfordonen finns det etl stort intresse av all beskaltningsfrågan klarläggs.
Utredningens arbele bör därför bedrivas skyndsamt. Om utredaren finner del vara
lämpligt bör denna fråga kunna behandlas särskilt, utan all resultatet av annal
arbele, I.ex. utvärderingen av kilometerskatlesyslemel, avvaktas.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
alt regeringen utvidgar utredarens uppdrag i enlighet med vad jag har förordat.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden
och bifaller hans hemställan.

(Budgetdepartementet)

11. Tilläggsdirektiv till bruttoskattekommittén (B
1979:04)

Dir 1980:52

Beslut vid
regeringssammanträde 1980-06-26

Departementschefen, statsrådet Mundebo, anför.

Med slöd av regeringens bemyndigande tillkallade jag den
13 mars 1979 en kommitté (B 1979:04) med uppgift att utreda olika former av
brulloskatler (bruttoskattekommittén). Kommilléns uppdrag är alt ge en
fördjupad teknisk redovisning av de valmöjligheter som finns i fråga om sådana
skatter och av konsekvenserna av olika lösningar.

I enlighet med sina direktiv avgav bruttoskattekommittén i
september 1979 en preliminär redovisning i deibetänkandet (Ds B 1979:3)
Brulloskatler. Därefter har kommittén avvaktat nya direktiv om inriktningen av
etl fortsatt arbete. Jag vill nu la upp denna fråga.

Huvudintresset i debatten om bruttoskatter har kommit att
knytas till frågan om en s.k. allmän produktionsfaktorskatt och dess för- och
nackdelar jämfört med i första hand dagens mervärdeskall och
arbetsgivaravgifter. Bruttoskattekommittén har i sill delbetänkande diskuterat
vad basen för en

s. 182 Kontrollera mot PDF

DelIIB:ll 8kr. 1980/81:103 182

sådan allmän produktionsfaktorskatt i princip skulle
omfalta och sökt ge en redovisning av skallens samhällsekonomiska verkningar.
Vidare har kommittén skisserat två olika tekniska modeller för den praktiska
utformningen.

Kommitténs delbetänkande har remissbehandlats. Av de
synpunkler som därvid framkommit framgår klart alt de skisserade modellerna
inrymmer flera olösta problem - vilket brutloskallekommillén också varit
medveten om. Skattemyndigheterna bland remissinstanserna har också genomgående
framhållit alt handhavandet av en ny skall skulle komma att kräva betydande
resurser och erinrat om de svårigheier som föreligger all rekrytera och behålla
kompetent personal redan lill nuvarande uppgifter. På kort sikt kan del därför
inle vara aktuellt all införa en produkfionsfaklorskalt av den skisserade
typen.

Samtidigt vill jag framhålla att de övergripande
skatlepolitiska synpunkler som motiverat brutloskallekommilléns uppdrag
kvarstår. Bred enighet råder om del angelägna i all minska del nuvarande
uttaget av inkomstskall. Några mer betydande sänkningar är emellertid f.n. inle
möjliga utan all statskassan tillförs motsvarande inkomster på annal säll. De
olika punktskatterna kan därvid inle utgöra något verkligt allernaliv lill
inkomstskatten, utan härför krävs skaller med bredare baser.

Enligl min mening bör i denna situation utredningsarbetet
fortsätta som ell led i ell mer långsiktigt arbele för alt reformera
skallesyslemel. Lika väl som i fråga om I.ex. progressiv ulgiftsskatl eller
real inkomstbeskattning behöver beslutsunderlaget i fråga om
produklionsfaklorbeskattningen förbättras. Atl utredningsarbete drivs i frågor
av denna typ innebär alltså inle all slatsmaklerna redan i princip fallat
beslut om alt införa resp. skalleform, ulan endast atl man vill skapa slörre
klarhet om innebörden av de principiellt olika reformvägar som förespråkas i
debatten.

Bruttoskattekommittén
hade myckel kort lid till förfogande för alt utarbeta sin första rapport och
åtskilliga frågor återstår alt belysa. Vid remissbehandlingen har också
synpunkter framkommit som förtjänar närmare övervägande. Bland de punkter där
vidare undersökningar är motiverade kan nämnas

-
den
principiella avgränsningen av skallebasen, särskilt frågan om behandlingen av
ränlor och utdelningar saml avkastningen av bostadskapitalet

-
gränsdragningen
mellan vad kommittén kallat allmän och speciell skattskyldighet, särskilt med
tanke på konkurrensneutraliteten mellan enskilda företag och organ inom den
offentliga sektorn

-
avvägningen
mellan del principiellt riktiga, som kan tvinga fram komplicerade regler för
skatteunderlagets beräkning, och del administrafivl önskvärda, som myckel
starkt talar för enkla och lällillämpade regler.

Kommittén bör också sträva efter att konkretisera sina
överväganden genom att i huvuddragen utarbeta den lagtext som krävs.

Produkfionsfaklorskaller är primärt tänkta alt tas ul hos
förelagen, där produktionsfaktorerna utnyttjas. Bruttoskattekommittén har
emellertid pekat på all del i vissa fall, I.ex. i fråga om ränlor, kan vara
tekniskt svårt all därvid undvika en oönskad kedjebeskattning. Ett alternativ
kan då vara all la ul skatten direkt hos de hushåll som ytterst slår som
mottagare av de akluella betalningarna. Kommittén har dock ansett all sådana
lösningar faller utom ramen för dess uppdrag, som inte avser beskattningen av
hushållen. Jag anser emellertid att del bör vara kommittén obetaget atl studera
även skaltekon-

s. 183 Kontrollera mot PDF

183 Kommittéer: Budgetdepartementet Del II B: 12

struktioner som innebär att någon del av
produktionsfaklorskalten las ul hos hushållen. Däremot bör den allmänna
inkomstbeskattningen av hushållen fortfarande lämnas utanför.

Jag vill betona atl utredningsuppgiften fortfarande är
leknisk. Om en ny skatteform skall införas, och när det i så fall bör ske, kan
avgöras endast i elt vidare skatlepolitiskl sammanhang. Brultoskattekommilléns
uppgift är atl ge en del av underlaget för sådana ställningstaganden.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och bifaller hans hemställan. (Budgetdepartementet)

12. Utredning om förenklade rutiner för rapportering av
sjuk- och föräldraledighet för statsanställda m.fl. som omfattas av arbetsgivarinträde

Dir 1980:62

Beslut vid regeringssammanträde 1980-08-21

Stalsrådel Johansson anför.

Del framgår av 3 kap. 16 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring (AFL) att arbetsgivaren har rätt all hos den allmänna
försäkringskassan uppbära arbetstagarens sjukpenning, om kollektivavtal har
slutits mellan arbetsgivaren och huvudorganisation om s.k. arbetsgivarinträde
(A-inträde). Sådant avtal föreligger för statligt anställda saml för vissa
kommunall anställda som har statligt reglerade löner.

I förordningen (1976:1061) om sjukledighet i statligt
reglerad anställning m.m. har regeringen närmare angett vilka regler
arbetstagare hos slaten m.fl. skall iaktta dels vid sjukdom, dels vid
Ijänsfiedighel i samband med barns födelse eller för vård av barn. Där anges
exempelvis att sjukanmälan snarast möjligt skall göras till
anslällningsmyndighelen och alt försäkran om sjukdomsfallet skall lämnas
omedelbart efter återinträdet i ijänsl. Vid längre sjukfrånvaro än sju dagar
skall behovel av ledighet styrkas genom intyg av läkare eller tandläkare.
Vidare föreskrivs all en arbetstagare under sjukledighet inte får ulföra
förvärvsarbete eller vägra atl ta emot den som besöker honom i hemmet på
uppdrag av myndigheten eller den allmänna försäkringskassan. Vid ledighet i
samband med barns födelse eller vid vård av barn skall försäkran lämnas varje
månad under ledigheten och omedelbart efter ledighetens slut.

Regeringen har vidare genom ett cirkulär (1966:736) bl.a.
reglerat de sjuklöne- och sjukvårdsförmåner m.m. som utgår fill statstjänstemän
m.fl. Där åläggs anställningsmyndigheterna all anmäla sjukdomsfall lill försäkringskassan
på blanketten "Sjukkorl A-inträdé'. Snarast möjHgt skall även blankellen
"Försäkran i samband med sjukdomsfall" översändas lill kassan jämte
läkarintyg i förekommande fall. Efter sjukperiodens slut skall sjukkor-tei
återsändas lill myndigheten med uppgift om de dagar för vilka sjukpenning
utgår.

Vid tjänstledighet i samband med barns födelse eller för
vård av barn används blanketterna "Föräldrakort A-inträdé' och
"Försäkran för havan-

s. 184 Kontrollera mot PDF

DelIIB:12
Skr. 1980/81:103 184

deskapspenning/föräldrapenning" respektive
"Försäkran för särskild föräldrapenning" på motsvarande säll som
sjukkort och försäkran vid sjukdomsfall. Rutinerna är i huvudsak desamma för
föräldrapenning som för sjukpenning.

Hos försäkringskassan beräknas sjuk- och föräldrapenning
med ledning av de uppgifter myndigheterna lämnar. Den beräknade ersättningen
rapporteras till riksförsäkringsverkets ADB-system.

Myndigheter som tillämpar automatisk löneulräkning
rapporterar samtidigt motsvarande grunduppgifter även lill löneuträkningssystemet,
I.ex. SLÖR.

Sjukpenning och föräldrapenning som tillkommer myndigheter
som är anslutna till SLÖR och F-SLÖR - med undantag för riksdagen och dess verk
saml domänverket och luftfartsverket - överförs från försäkringskassorna till
ell särskilt uppsamlingskonto hos riksförsäkringsverket (RFV) för alt därefter
återföras till statsverket. För affärsverken m.fl. utbetalas ersättningen lill
anställningsmyndigheten.

Slalens löne- och pensionsverk (SPV) har i en skrivelse
fill regeringen pekat på möjligheterna all förenkla rapporleringsrufinerna. De
uppgifter del här gäller rapporteras lill och behandlas i både löneulräknings-
och sjukförsäkringssystemen. SPV anser alt man bör pröva om del går all ersälla
försäkringskassornas hantering av uppgifter som gäller statsanställda m.fl. som
omfattas av A-inträde med direkt dalaöverföring från löneuträknings-systemen
lill försäkringskassornas ADB-system.

Enligt skrivelsen uppgick antalet sjukdomsfall år 1978
till 875.000 för dem som omfattades av A-inträde. Den särskilda hanteringen av
Sjukkort A-inträde m.m. beräknas ta ca 10-15 minuter per fall hos
anslällningsmyndigheterna. Den förenklade ordningen skulle, enligl SPV,
innebära alt en besparing motsvarande kostnaden för ca 100 årsarbetare skulle
kunna göras hos de statliga myndigheterna. Enligl prehminära beräkningar som
gjorts hos RFV kan dessutom försäkringskassornas handläggning minskas i en
omfallning som motsvarar kostnaden för 380 årsarbetare. Den totala besparingen
beräknas uppgå lill ca 45 miljoner kronor årligen, varav ca 10 miljoner avser
de statliga myndigheterna.

Enligl 3 kap. 2 och 3 §§ AFL (1962:381) skall
försäkringskassan fastställa den sjukpenningsgrundande inkomsten (SGI) och
ompröva den beräknade framtida inkomsten när det finns anledning fill det.
Försäkringskassorna fattar årligen över 600.000 beslut om SGI för dem som
omfattas av A-inträde. För della åtgår närmare 200 årsarbetare.

Vissa affärsdrivande verk har pålalal all aklualiseringen
av SGI-uppgifler-na inte fungerar fillfredsställande, vilket medför att den
ersättning sotn utbetalas fill affärsverken m.fl. ofta blir felaktig.

Del finns enligt SPV skäl all förmoda all samma
aklualiseringsproblem gäller för flertalet som omfattas av A-inträde. Det vore
därför bällre om ersättningen beräknas med ledning av de akluella
löneuppgiflerna. Dessa kan överföras direkt från lönesystemen fillsammans med
övriga uppgifter om varje ersältningsfall. Dels uppnås därigenom ett bällre
underlag för beräkning av ersättningen från den allmänna försäkringen, dels
minskar det manuella arbetet med dessa ärenden väsentligt. Dessutom kan
SGI-registreringen förenklas. Det gäller framför allt belräffande dem för vilka
ersällning inte aktualiseras. De beräknas vara inemot hälften av alla som
omfattas av A-inträde. Den årliga besparingen av en sådan ordning kan
uppskattas till ca 20 miljoner kronor.

s. 185 Kontrollera mot PDF

185 Kommittéer: Budgetdepartementet
Del II
B: 12

En viklig förutsätlning är dock all frågan om
SGI-regislrering av anställda som har blandad inkomst, dvs. de som har inkomst
av såväl anställning som annal förvärvsarbete, kan lösas på lämpligl sätt och
att effektiva rutiner kan åstadkommas för ersättningar som inle omfattas av
A-inträde, dvs. vissa ersättningar inom föräldraförsäkringen saml ersättningen
vid repelifionsulbildning.

Enligl min
mening bör förutsättningarna för all förenkla rapporleringsrufinerna i
enlighet med SPV:s förslag närmare undersökas. Jag förordar därför atl en
särskild utredare tillkallas med uppgift att utreda och lämna förslag lill de
förändringar av regler och rufiner som bör göras i della sammanhang. Förslagel
bör även omfalla erforderliga ändringar i gällande författningar m.m.

Utredaren
bör bl.a. pröva möjlighelerna alt undanta dem som omfattas av A-inträde från
skyldigheten all lämna inkomsluppgifler fill försäkringskassan saml all
ersätta försäkringskassornas hantering av uppgifter för dessa grupper med
direkt dataöverföring från löneuträkningssystemen fill försäkringskassornas
ADB-register.

Utredaren
bör därvid beakta de särskilda regler som gäller vid långvarig sjukledighet,
bl.a. anslällningsmyndigheternas åliggande att följa upp den
sjukskrivningsfrekvens och de sjukskrivningsorsaker som annars ankommer på
försäkringskassorna.

Enligl SFS 1962:407 skall en arbetsgivare lämna uppgift
lill allmän försäkringskassa om de anställningar som är avsedda att vara längre
än fyra veckor. Uppgift skall också lämnas om all sådan anställning har
upphört. Utredaren bör undersöka möjligheten att förenkla anmälningsförfarandel
för myndigheter som tillämpar automafisk löneuträkning.

Utredaren bör i sammanhanget belysa vilka konsekvenser
förslagen på kort och lång sikt kan få för SLÖR och andra löneuträkningssystem
i vilka utbetalning sker fill personer som omfattas av A-inträde. Förslagen bör
också belysas från säkerhels- och konlrollsynpunkt.

Utredaren bör kunna la upp även andra frågor med
anknytning lill de jag nämnt.

Utredaren bör, förutom lids- och kostnadsberäkningar, även
göra beräkningar av besparingseffekter på olika sikl samt lämna förslag till
hur förslagen skall genomföras.

Utredaren
bör hålla nära kontakt med berörda myndigheter, bl.a. SPV och RFV saml med
sjukpenningskommitlén (S 1978:04). Utredaren bör vidare vid arbetets början och
under arbelets gång informera berörda personalorganisationer och bereda dem
tillfälle all framföra sina synpunkler.

Utredaren bör arbeta skyndsamt och sträva efter all i ell
första steg lämna förslag till nya rutiner m.m. som kan tillämpas från och med
den 1 juli 1981.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag
atl regeringen bemyndigar del statsråd som har lill uppgift att föredra ärenden
om arbets-och anställningsvillkor i allmän Ijänsl

all tillkalla en särskild utredare med uppdrag alt utreda
och utarbeta förslag fill förenklade rutiner för rapportering av sjuk- och
föräldraledighet för statsanställda m.fl. som omfattas av arbetsgivarinträde

atl besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal
biträde ål utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen föreskriver att
kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns kommilléanslag.

s. 186 Kontrollera mot PDF

Del II B:
14 8kr. 1980/81:103 186

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Budgeldeparlementet)

13.
Tilläggsdirektiv till energiskattekommittén (B 1979:06)

Dir 1980:73

Beslut
vid regeringssammanträde 1980-10-23.

Departementschefen,
statsrådet Wirtén, anför.

Med
stöd av regeringens bemyndigande den 1 mars 1979 tillkallade min företrädare
den 15 maj 1979 en kommitté (B 1979:06) med uppgift bl. a. alt utreda frågan om
atl inordna det energiskattebelagda området under mervärdeskallen och atl
införa en av energipolitiska skäl betingad och samhällsekonomiskt avvägd
energiskatt i import- och producentledet.

I
kommitténs uppdrag ingår också all belysa frågan om de slora ekonomiska
överskott som, på grund av principerna för prissättningen på elektrisk kraft,
kan uppslå hos ägare av äldre kraftanläggningar, främsl vattenkraftverk.
Kommittén skall bedöma om förhållandena motiverar särskilda åtgärder inom
energibeskattningens ram.

I prop. 1979/80:170 om
vissa energifrågor framhölls atl del fanns anledning alt fördjupa bedömningen
av denna fråga och utarbeta konkreta alternativ.

Kommitténs uppdrag när del
gäller de s. k. övervinsterna vid viss kraftproduktion bör därför nu utvidgas
på del sättet atl kommittén skall presentera tekniska modeller för hur elt
ingripande mot sådana övervinster kan vara utformat.

Jag
hemställer atl regeringen utvidgar kommitténs uppdrag i enlighet med vad jag
har anfört.

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Budgetdepartementet)

14.
Översyn av reglerna om uppskov med beskattning av realisationsvinst

Dir
1980:78

Beslut
vid regeringssammanträde 1980-10-16

Departementschefen,
stalsrådel Wirtén, anför.

Vid
realisationsvinslbeskatlningen gäller som en allmän princip all en realiserad
vinst skall beskallas oberoende av om vinsten reinvesleras eller inte. Denna
princip gäller utan inskränkning belräffande annan egendom än fasligheter. I
fråga om vinst vid fastighelsavyllring har däremot ell viktigt

s. 187 Kontrollera mot PDF

187 Kommittéer: Budgetdepartementet DelIIB:14

avsteg gjorts. Under vissa förulsällningar kan nämligen
den som säljer en fastighet med vinst och köper en ny fastighet få uppskov med
beskaltningen av vinslen.

1 samband
med atl riksdagen hösten 1978 behandlade ell förslag om vissa ändringar i
uppskovslagstiftningen begärde den atl en utvärdering skulle göras av
uppskovssystemet och dess effekter (SkU 1978/79:16, rskr 86). Riksdagen har
även senare återkommit till frågan om en översyn av uppskovsreglerna (SkU
1979/80:22).

Regeringen
har tidigare denna dag beslutat föreslå riksdagen atl reglerna för beräkning av
realisationsvinst vid fastighelsavyllring ändras på några väsentliga punkter
(prop. 1980/81:32). De nya reglerna innebär bl.a. atl rätten till
indexuppräkning av ingångsvärde m.m. begränsas vilket på sikl kommer att
medföra en inte obetydlig skärpning av beskattningen. Mol den bakgrunden anser
jag det angeläget all den av riksdagen begärda översynen av uppskovsreglerna nu
kommer fill .stånd. Uppdraget bör anförtros åt en särskild kommitté med
parlamentariskt inslag.

Innan jag
går in på de riktlinjer som bör gälla för utredningsuppdraget lämnar jag en
redogörelse för nuvarande regler och deras tillkomst.

I
anslutning lill att realisalionsvinstreglerna för fasfigheter ändrades på ell
genomgripande säll år 1967 infördes för första gången särskilda uppskovsregler
(prop. 1968:88, BeU 43, rskr 275, SFS 1968:276). Enligl dessa regler förelåg
rätt fill uppskov vid vissa Ivångsavyllringar och därmed jämställda
försäljningar. Efter förslag av realisationsvinslkommiltén (SOU 1975:53)
infördes år 1976 möjligheler lill uppskov även vid vissa frivilliga
försäljningar av jordbruksfastigheter och schablonbeskatlade villafastigheler
(prop. 1975/76:180, SkU 63, rskr 384, SFS 1976:343-347). Sedan uppskovsreglerna
ändrats i såväl formellt som materiellt hänseende genom beslut av statsmakterna
hösten 1978 finns reglerna samlade i lagen (1978:970) om uppskov med
beskattning av realisationsvinst (UppskL). Nuvarande regler innebär i korthet
följande.

Uppskov
med beskattningen kan erhållas vid vissa Ivångsavyllringar oberoende av vilkel
slags faslighet avyllringen avser. De olika avyttringsfal-len-expropriation m.
m. -finns angivna i 2 § UppskL. Som förutsätlning för uppskov vid
ivångsavyttring gäller atl den skatlskyldige har förvärvat eller avser atl
förvärva en fastighet (ersättningsfastighet) som är jämförlig med den avyttrade
fasligheten saml atl realisationsvinsten uppgår lill minst 3 000 kr.

Vidare kan
uppskov erhållas enligt 3 § UppskL vid en frivillig avyttring, om säljaren är
en fysisk person och den avyttrade fastigheten anfingen är en
jordbruksfastighet eller en schablonbeskattad villafaslighet. Som förutsättning
för uppskov i frivilligfallen gäller dels all den skattepliktiga vinslen uppgår
till minst 15 000 kr., dels all den skatlskyldige har varit bosalt på den
avyttrade fastigheten minst tre år i följd under den femårsperiod som har
infallit närmasl före avyllringsdagen, dels all den skattskyldige har förvärvat
eller avser all förvärva en ersättningsfastighet som han har bosatt eller avser
att bosätta sig på. Ersättningsfastigheten måsle vara en jordbruksfastighet
eller en schablonbeskattad villafastighet.

Gemensamt
för tvångs- och frivilligfallen är all ersättningsfastigheten måsle förvärvas
inom fyra år från avyllringen av den fastighet lill vilken realisafionsvinsten
hänför sig. Har ersältningsfasfighelen förvärvals före den
realisafionsvinstgrundande avyllringen, får uppskov medges om del kan antas alt
förvärvet har skett för atl ersätta den avyttrade fastigheten. I

s. 188 Kontrollera mot PDF

DelIIB:14
Skr. 1980/81:103 188

frivilligfallen krävs vidare alt den skallskyldige
bosätter sig på ersättningsfastigheten inom elt år efter förvärvet (5 § UppskL).

Riksskatteverket (RSV) får medge undantag från kravet i 3
§ UppskL på viss lids bosättning på den avyttrade fastigheten. Verket kan även
medge förlängning av de tidsfrister som enligl 5 § UppskL gäller för förvärv av
och bosättning på ersättningsfastigheten. I de fall då säljaren avlider innan
han har hunnit anskaffa en ersättningsfaslighel eller hunnit bosätta sig på
fasligheten kan RSV medge atl dödsboets förvärv av ersättningsfastighet och en
närstående persons bosättning på ersättningsfastigheten skall anses medföra atl
kraven på förvärv av och bosätlnng på ersättningsfastigheten är uppfyllda.

Uppskov medges med ett belopp som motsvarar hela
realisationsvinsten, om vederlaget för den avyttrade fastigheten motsvarar
eller understiger del pris som betalas för ersättningsfastigheten. Om däremot
vederlaget för den avyttrade fasligheten överstiger priset för
ersättningsfastigheten, medges uppskov endasi med elt belopp som motsvarar
skillnaden mellan realisationsvinsten och det överskjutande beloppet (6 §
första stycket UppskL).

Frågan om uppskov med realisationsvinstbeskattning prövas
av laxerings-nämnden vid laxeringen för del beskattningsår då skalleplikt för
realisationsvinsten inträdde (i regel avyttringsåret). Har en
ersättningsfaslighel inte anskaffats eller - i förekommande fall - bosättning
inte skett när laxeringen fastställs, krävs för uppskov all bankgaranli lämnas
för ell skallebelopp motsvarande 70 % av reahsalionsvinsten (7 § första stycket
UppskL). Om del senare visar sig att ersättningsfastighet inle förvärvas eller
bosättning inte sker inom de föreskrivna lidsgränserna, skall den skattskyldige
på talan av skallechefen eflerbeskatlas för uppskovsbeloppel i den ordning som
gäller för eflertaxering (9 § första stycket UppskL).

Medges uppskov, skall uppskovsbeloppel inle las fram lill
beskattning förrän ersättningsfastigheten avyttras. Uppskovsbeloppel beaktas på
så sätt alt omkoslnadsbeloppel för ersättningsfastigheten minskas med uppskovsbeloppet
sedan detla har indexuppräknats från del år då ersättningsfastigheten
förvärvades fill del år då avyllringen äger rum (11 § första stycket UppskL).
Enligt punkt 3 av ikrafllrädandebestämmelserna till UppskL skall dock omräkning
av uppskovsbeloppel inle avse lid före utgången av år 1978, om uppskov har
beviljats enligt äldre regler. Det lidigare i dag behandlade förslaget om
ändrade realisalionsvinslregler innebär dock i princip att uppskovsbeloppel -
liksom ersättningsfastighetens ingångsvärde - skall indexuppräknas först från
det fjärde året efter det då ersältningsfasfighelen förvärvades.

Innan jag går närmare in på riktlinjerna för kommitténs
arbete vill jag därutöver framhålla följande. Uppskovsreglerna måsle uppfattas
som etl viktigt inslag i vårt system för beskattning av realisationsvinster på
fastigheter. Det kan från flera synpunkler anses motiverat all behålla
möjligheterna lill uppskov både i tvångs- och frivilligfallen. Sålunda lalar
allmänna skälighelssynpunkler för all den som på grund av I.ex. expropriation
tvingas sälja en fastighet och då realiserar en vinst skall kunna skjuta upp
beskattningen av vinsten om han reinvesterar den i en ny fastighet. 1
frivilligfallen gör sig liknande synpunkter ofta gällande. Även om en
tvångssituation i mer begränsad mening inle föreligger, kan ell byle av bostad
ändå i många fall framstå som en nödvändighet på grund av t. ex. ändrade
anställnings- eller familjeförhållanden. Slopas uppskovsreglerna, finns del
risk för all man får betydande inlåsningseffekler på faslighelsmark-

s. 189 Kontrollera mot PDF

189 Kommittéer: Budgetdepartementet Del II B: 14

nåden, vilkel i sin lur bl. a. kan hämma rörligheten på
arbetsmarknaden.

Mol denna bakgrund bör utgångspunkten för kommilléns
arbete vara att uppskovsmöjlighelerna i sina huvuddrag skall finnas kvar även i
framliden. Detla hindrar inte alt det kan vara motiverat all i olika avseenden
justera reglerna. Syftet med den av riksdagen begärda översynen måsle vara all
klarlägga om och i vilken mån sådana justeringar är påkallade.

Huvuduppgiften för kommittén bör vara atl se över uppskovsreglerna
för fasfigheter. Det finns dock anledning all i della sammanhang ta upp också
ell par angränsande frågor. Den ena gäller tillämpningen av de föreslagna nya
reglerna för indexuppräkning vid fastighelsavyllring och samordningen mellan
dessa regler och uppskovslagstiftningen. Den andra gäller möjligheterna atl
införa rätt till uppskov även vid försäljning av bostadsrätter. Jag behandlar
de nu nämnda frågorna var för sig.

Uppskov vid fastighetsavyttring

Vid uppläggningen av sill arbele bör kommittén givelvis
beakta de synpunkler som framfördes vid riksdagsbehandlingen. I detla ligger
alt kommittén skall göra en utvärdering av hur reglerna har fungerat i den
praktiska tillämpningen och vilka effekter bestämmelserna har haft i olika
hänseenden. En viklig uppgift är all kartlägga i vilken omfallning uppskov med
beskattning har förekommit. Av intresse är bl. a. all veta hur många av
samtliga försäljningar som leder lill realisationsvinst och hur ofta och i
vilka situationer rätten lill uppskov har utnyttjats. Vid undersökningen av
systemets effekter bör kommittén försöka göra en bedömning av hur möjligheterna
till uppskov har påverkat prisbildningen på fasfighetsmarkna-den, människors
val av boendeform och rörligheten på arbetsmarknaden samt beräkna de slatsfinansiella
effekterna av syslemel. Kommittén bör Också i delta sammanhang utreda i vilken
omfattning uppskov har medgetts efter dispens och på vilka grunder dispens har
lämnats. En annan viklig uppgift är att undersöka hur laxeringskonlrollen har
fungerat. Nuvarande regler innebär atl uppskovsbeloppel inle alllid återförs
lill beskattning hos den person som fick uppskov. En återföring blir nämligen
inte aktuell förrän ersättningsfastigheten säljs eller blir föremål för annan
onerös överlåtelse. En fastighet kan alltså genom arv, gåva e. d. föras över
lill en ny ägare en eller flera gånger ulan att uppskovsbeloppel återförs.
Delta kan naturligtvis skapa särskilda kontrollproblem.

På grund av de resullal som dessa undersökningar ger bör
kommittén pröva behovel av att justera nuvarande regler. Av skäl som jag
lidigare har redovisat bör utgångspunkten för kommitténs arbete vara all
möjlighelerna lill uppskov i sina huvuddrag skall finnas kvar i såväl tvångs-
som frivilligfallen, men kommittén bör överväga vilka ändringar som kan behövas
för alt reglerna skall fungera på det sätt som är avsett. Vid sina överväganden
bör kommittén beakta å ena sidan önskemålet all undvika inlåsningseffekter och
all lillgodose berättigade intressen av bosladsbyle och å andra sidan
önskemålet atl förhindra all uppskovsreglerna ulnylljas för spekulafion i
villa- eller jordbruksfastigheter. Kommittén bör ha frihet atl föreslå såväl
ändringar i de materiella och processuella reglerna som en utbyggnad av
kontrollsystemet.

De frågor som kommittén tar upp kan alltså gälla både den
tekniska utformningen och det materiella innehållet i reglerna. Jag skall här
peka på några frågor som lämpligen bör behandlas. Det bör övervägas om inte

s. 190 Kontrollera mot PDF

DelIIB:14
Skr. 1980/81:103 190

generella regler kan införas för några av de situationer
där rätten lill uppskov i dag är beroende av dispens. Jag tänker bl. a. på de
fall där bosättningskravet inle är uppfyllt men där försäljningen är föranledd
av omstationering eller annal byle av anställningsort. En annan fråga som bör
övervägas är om man inte bör införa regler som gör det möjligt all återföra
uppskovsbeloppel lill beskattning redan innan ersättningsfastigheten avyttras,
t. ex. i samband med atl fastigheten övergår lill ny ägare genom arv eller
gåva. I della sammanhang kan del vidare vara motiverat att överväga om inle
hänsyn vid arvs- och gåvobeskallningen borde las lill den latenta skalleskuld
som uppskovsbeloppet representerar. Kommittén bör då beakta hur andra slag av
skatlekrediler behandlas vid denna beskattning. Vidare finns del skäl atl
undersöka vilka förtydhganden och kompletteringar som kan behövas för att
underlätta tolkningen och tillämpningen av reglerna. Som exempel kan nämnas att
del f. n. saknas bestämmelser om hur uppskovsbeloppel skall behandlas när en
del av ersättningsfastigheten avyttras. Del är också oklart hur man skall
behandla del fall då en ersättningsfastighet under innehavet övergår lill att
bli omsättningstillgång i ägarens rörelse.

Det nu anförda skall ses bara som exempel på de frågor som
kommittén får anledning all uppmärksamma. Kommittén bör givetvis ha frihet atl
la upp även andra frågor som har belydelse för tillämpningen av
uppskovsreglerna och därmed sammanhängande konlroll.

Jag har hittills uppehållit mig vid bestämmelserna i
UppskL. Del finns emellerfid andra regler som i sak har nära samband med
uppskovsreglerna. Jag tänker på de regler som gäller när en rörelseidkare
avyttrar en rörelsefastighel. I sådana fall finns möjlighet till uppskov med
beskattningen genom fondavsättning enligl lagen (1967:752) om avdrag vid
inkomsttaxeringen för avsällning lill fond för åleranskaffning av faslighet.
Kommittén bör pröva om inle dessa uppskovsbeslämmelser bör kunna ersättas av
regler som infogas i UppskL.

De nya reglerna om indexuppräkning

De i prop. 1980/81:32 föreslagna reglerna innebär all
indexuppräkningen inle längre får avse prisutvecklingen under de fyra första
åren av elt innehav Om någon säljer en fastighet och köper en ny, gäller i
princip all en ny fyraårsperiod börjar löpa. Undanlag från denna princip har
dock föreslagils. I huvudsak samma skäl som har motiverat atl uppskov medges i
vissa fall har ansetts tala för all den som säljer en fastighet och köper en ny
skall kunna få tillgodoräkna sig liden för innehavet av den första fasligheten
när han säljer ersältningsfasfighelen.

Bestämmelserna
om tillgodoräknande av innehavsfid finns i en ny punkt 6 b av anvisningarna
lill 36 § kommunalskallelagen (1928:370). Har uppskov erhållits med
beskaltningen av den vinst som uppkom vid försäljningen av den ursprungliga
fastigheten, är förutsättningarna för all få beakta innehavet av denna
fastighet allfid uppfyllda. Även om uppskov inte har erhållits, finns del dock
möjlighet all få beakta del fidigare innehavet. För della fordras atl det i
efterhand - nämligen när försäljningen av ersättningsfastigheten redovisas -
kan konstateras all förutsättningar för uppskov har förelegal vid försäljningen
av den ursprungliga fasligheten. Vid denna bedömning bortses från om vinst
uppkom vid försäljningen eller inte och från hur stort vederlaget för
ersättningsfastigheten var i förhållande lill vederlaget för den ursprungliga
fastigheten. Vidare tillämpas i frivilligfallen ell lindrigare

s. 191 Kontrollera mot PDF

191 Kommittéer: Budgetdepartementet Del II B:14

bosällningskrav än enligt UppskL. I övrigt fordras alt
förutsättningar för uppskov har varit uppfyllda.

Vad jag nu
har anfört har avsett förulsältningarna för all få beakta innehavet av den
ursprungliga fastigheten. Jag skall också i korthet erinra om den metod som har
valts. Syftet har varit atl åstadkomma alt en person som har förlorat elt eller
flera års indexuppräkning vid försäljningen av den ursprungliga fastigheten
inte skall förlora dem på nytt när han säljer ersättningsfastigheten. Delta
uppnås genom all man vid indexuppräkningen av ersättningsfastighetens
ingångsvärde fingerar alt fasligheten har förvärvals lika lång tid före den
faktiska lidpunkten som den ursprungliga fasligheten hade innehafts.
Tidigareläggning får dock aldrig ske med mer än fyra år eller det mindre antal
år som - t. ex. på grund av övergångsbestämmelserna lill de nya reglerna -
faktiskt har förlorats vid indexuppräkningen av den ursprungliga fastighetens
ingångsvärde. En särskild beloppsgräns har införts. Tidigareläggningen får inle
omfalta större del av ingångsvärdet för ersättningsfastigheten än som motsvarar
vederlaget vid avyllringen av den ursprungliga fasfigheten minskal med
avdragsgilla kostnader för förbättringsarbeten som den skattskyldige har lagt
ner på den under avyttringsåret eller något av de tre närmast föregående åren.
Förbättringskostnader skall dock avräknas endast för de år då de sammanlagt har
överstigit 10 % av del vederlag som erhölls vid avyllringen av den ursprungliga
fastigheten.

Av den
redogörelse som jag nu har lämnat framgår alt de föreslagna bestämmelserna om
beaktande av elt tidigare innehav i väsentliga hänseenden bygger på
uppskovsregierna. Detta måste beaktas vid den nu aktuella översynen. Om
kommittén finner del motiverat alt föreslå ändringar i uppskovsvillkoren, måste
särskilt övervägas om och i vilken mån sådana ändringar skall återverka på
möjlighelerna alt beakta innehavet av den ursprungliga fasfigheten vid
indexuppräkningen av ersällningsfasfighetens ingångsvärde.

Del är
önskvärt alt kommittén tar upp också en annan fråga som rör fillämpningen av
reglerna om tillgodoräknande av fiden för etl föregående innehav. Den ordning
som har föreslagils innebär all förutsättningarna för beaktande av del lidigare
innehavet kommer alt prövas först i samband med all ersättningsfastigheten
avyttras. Om en längre lid har förflutit sedan den ursprungliga fasligheten
såldes, kan betydande ulredningssvårigheler uppkomma. Inte minst torde detta
bli fallet vid tillämpningen av föreskriften att vissa förbättringskostnader på
den ursprungliga fastigheten skall avräknas när man fastställer det belopp som
fidigareläggningen får omfatta. Kommittén bör undersöka möjligheterna atl
genom ell ändrat förfarande förenkla tillämpningen och kontrollen. Det är
tänkbart alt prövningen kan ske på ell tidigare stadium, t. ex. i anslutning
till att den ursprungliga fastigheten avyttras. En förutsättning för della är
all beslutet kan registreras och atl en möjHghet lill faslställelsetalan
öppnas. Jag är medveten om de invändningar som hitfills har gjorts mot förslag
med denna innebörd. Men hänsyn lill de ulredningsproblem som uppkommer vid
varje realisafionsvinstbeskallning som sker efter en lång lids innehav kommer
det dock sannolikt i längden alt visa sig svårt alt undvara ett system för registrering
och faslställelsetalan. Jag anser därför att kommittén bör relativt ingående
behandla frågan. Kommittén bör naturligtvis vara oförhindrad att överväga även
andra lösningar som kan bidra fill all förenkla tillämpningen och kontrollen.

s. 192 Kontrollera mot PDF

Del II B:14 Skr. 1980/81:103 192

Uppskov vid försäljning av bostadsrätter

För närvarande beskallas realisalionsvinsler på andelar i
bostadsrättsföreningar och andra s. k. äkta bostadsföretag - i det följande
gemensamt kallade bostadsrätter - endast under förutsättning all försäljningen
sker efter mindre än fem års innehav. Kapitalvinstkommittén (B 1979:05) har
emellertid fått i uppdrag alt utarbeta förslag till elt syslem för en i tiden
obegränsad beskattning av realisationsvinster på bostadsrätter (Dir 1979:27).
Det är av flera skäl önskvärt alt etl sådanl syslem kan införas och kommittén
har också, enligl vad jag har inhämtat, för avsikt atl lägga fram etl förslag
kort lid efter årsskiftet.

Enligl sina direktiv skall kommittén också undersöka
möjlighelerna alt ge den som överlåter en bostadsrätt samma rätt lill uppskov
med realisalions-vinstbeskaltningen som föreligger vid
faslighelsförsäljningarna. Uppskovsregler för olika slags lillgångar måsle
dock samordnas och de problem som uppkommer måste behandlas i ett sammanhang.
Enligt min mening bör därför kapilalvinstkommiltén befrias från sill uppdrag i
denna del och uppgiften i stället läggas hos den nya kommittén. Jag tar senare
denna dag upp frågan om tilläggsdirektiv till kapilalvinstkommiltén.

Den nya
kommittén bör alltså få i uppdrag atl överväga möjligheterna alt medge uppskov
vid försäljning av bostadsrätter. Kommittén bör därvid pröva om det är möjligt
alt medge uppskov inte endasi vid försäljning och köp inom bosladsrätlsseklorn
ulan även vid övergång från denna boendeform till en villa och vid byte i
motsatt riktning. Med ledning av de resultat som framkommer vid undersökningen
av uppskovssyslemel på fastighets-området bör kommittén försöka bedöma
effekterna av en sådan utvidgning av uppskovsmöjlighelerna. Vidare bör
kommittén överväga hur elt syslem för uppskov vid försäljning av bostadsrätter
rent tekniskt bör utformas. En viklig fråga är hur man skall kunna upprätthålla
en lillfredsslällande konlroll av att uppskovsbeloppel verkligen återförs lill beskattning
vid försäljningen av ersättningsobjektet. Kommittén bör i delta sammanhang
bedöma om någon form av allmän registrering av bostadsrätterna behövs eller om
man på annal sätt kan utforma etl system för identifiering av bostadsrätterna.
I denna fråga bör kommittén samråda med 1978 års bostadsrältskommitlé (Bo
1978:06).

Med hänvisning fill vad jag nu har anfört hemställer jag
all regeringen bemyndigar chefen för budgetdepartementet

all tillkalla en kommitté med högst fem ledamöter med
uppdrag atl göra en översyn av reglerna om uppskov med beskaltningen av
realisationsvinst vid fastighetsförsäljningar och all pröva vissa andra
närliggande frågor,

all utse en av ledamöterna att vara ordförande,

alt besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal
biträde ål kommittén.

Vidare hemställer jag all regeringen föreskriver atl
kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden
och bifaller hans hemställan. (Budgetdepartementet)

s. 193 Kontrollera mot PDF

193 Kommittéer: Budgetdepartementet Del II B: 15

15.
Tilläggsdirektiv till kapitalvinstkommittén (B 1979:05)

Dir
1980:79

Beslut
vid regeringssammanträde 1980-10-16

Departementschefen,
statsrådet Wirtén, anför.

Kapilalvinstkommiltén
(B 1979:05) har i uppdrag att bl. a. göra en leknisk översyn av
aktievinstbeskattningen och pröva vissa andra frågor angående
realisationsvinstbeskattningen av lös egendom. En sådan fråga avser
utformningen av regler för en i liden obegränsad beskattning av vinst vid
avyttring av andelar i bostadsrättsföreningar och andra s. k. äkta bostadsföretag
(bostadsrätter). I del sammanhanget skall kommittén också överväga
möjligheterna atl ge den som överlåter en bostadsrätt i princip samma rätt lill
uppskov med beskattning som f. n. föreligger vid faslighetsförsäljning (Dir
1979:27).

Jag
har lidigare denna dag bemyndigats alt tillkalla en särskild kommitté med
uppgift att göra en allmän översyn av reglerna om uppskov med beskattning av
realisationsvinst vid fastighelsavyllring. Av skäl som jag i det samanhangel
anförde bör frågan om möjlighelerna alt införa ett system för uppskov med
beskattning även på bosladsrältsområdet behandlas gemensamt med översynen av
uppskovsreglerna för fasligheler. Jag anser därför alt kapilalvinstkommiltén
bör befrias från den del av uppdraget som avser uppskov vid försäljning av
bostadsrätter. Kommittén bör dock sträva efter all utforma sitt förslag fill
nya realisalionsvinslregler för bostadsrätter på ell sådant säll atl reglerna
inte försvårar all ell uppskovssyslem för bostadsrätter senare införs.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen meddelar
kapilalvinstkommiltén lilläggsdirektiv i enlighet med vad jag nu har anfört.

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Budgetdepartementet)

13
Riksdagen 1980/81. 1 samt. Nr 103

s. 194 Kontrollera mot PDF

DelIIU:l
8kr. 1980/81:103 194

Utbildningsdepartementet

1.
Folkbiblioteken

Dir
1979:147

Beslut
vid regeringssammanträde 1979-12-13

Departementschefen,
stalsrådel Wikström, anför.

1
Bakgrund

1.1
Historik

Det
svenska biblioteksväsendel indelas traditionellt i två skilda biblioteks-typer,
nämhgen folkbibHotek (och dessa närslående skolbibHolek) samt vetenskapliga
bibliotek eller forskningsbibliotek. Inom forskningsbiblioteken brukar man
skilja på allmänbibliotek, specialbibliotek och förvaltnings/ förelagsbibHoiek.
En effektiv samverkan mellan bibliotek av alla kategorier är av grundläggande
belydelse för en vidareutveckling av biblioteksverksamheten i dess helhet. I
della sammanhang skall i första hand verksamheten vid folkbibHoleken belysas.

Genom 1905 års
biblioteksförfattning blev folkbiblioteken berättigade lill regelbundna
generella statsbidrag. Statsbidrag i generell form kom sedan alt utgå fill
bibKoteken fram lill år 1965. De första årens blygsamma bidrag utvidgades så
småningom och utsträcktes lill atl gälla även studiecirkel- och skolbibliotek.

1930 års
bibHoleksförfaltning lade grunden fill folkbiblioteksväsendels snabba expansion
på 1930och 1940-talen och till en länsvis uppbyggnad av centralbibliolek med
särskilda statsbidrag. Sådana bibliotek med regionala funktioner, som numera
kallas länsbibliotek, finns sedan år 1953 i varje län.

I
betänkandet (SOU 1949:28) Folk- och skolbibliotek lade 1946 års folkbibliotekssakkunniga
fram förslag lill mål för folkbibliotekens verksamhet som har varit vägledande
för den senare utvecklingen. I målbeskrivningen framhålls bl.a. alt
biblioteken kostnadsfritt skall ställa till allmänhetens förfogande böcker
"och annat material för förmedling av tankar och idéer: fidskrifter,
fidningar, kartor, bilder, film, grammofonskivor". Biblioteken åläggs
vidare alt "aktivt verka för att största möjHga antal människor kommer i
kontakt med de värden som biblioteket representerar", liksom atl samverka
med andra institutioner för kultur och utbildning, med
folkbildningsorganisafioner etc.

Under
1960-talel inleddes en utveckhng som syftade lill att skapa enklare
statsbidragssystem och klarare rollfördelning mellan staten och kommuner-

s. 195 Kontrollera mot PDF

195 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:l

Skatteutjämningskommittén konstaterade i sill belänkande
(SOU 1964:19) Kommunal skatleutjämning m.m. alt de specialdestinerade statsbidragen
hade tillkommit vid vill skilda tidpunkter, vilkel hade bidragit till all
bidragssystemen hade blivit komplicerade och olikartade och antalet bidrag
många. Det av kommittén föreslagna skatleutjämningssystemet minskade behovet av
sfimulansbidrag.

En rad remissinsianser, bl.a. Svenska kommunförbundet och
skolöverstyrelsen, anslöt sig lill kommitténs bedömning atl de speciella
bidragen borde omprövas. Dåvarande chefen för finansdepartementet anförde i
prop. 1965:43 om kommunal skatleutjämning m.m. all statsbidraget till de
kommunala folkbiblioteken från sfimulanssynpunkl torde ha förlorat sin
betydelse med hänsyn fill utvecklingen på bibhoteksväsendets område och fill
del ansvar kommunerna kände för biblioteksverksamheten.

Med
anledning av förslagen om avlösning av vissa specialdestinerade statsbidrag i
propositionen 1965:43 om kommunal skatleutjämning m.m. lade Kungl. Maj:t i
prop. 1965:50 fram förslag rörande fortsatta statliga ålgärder för all främja
folkbiblioleksverksamheten. De slalliga insatserna skulle främst gälla
rådgivning, service och utvecklingsarbete, så att den förnyelse som ägt rum vid
de större folkbiblioteken skulle kunna prägla biblioteksverksamheten i dess
helhet. Den slalliga insatsen skulle således medverka till all åstadkomma en
jämn biblioteksstandard i landel. Chefen för dåvarande ecklesiastikdepartementet
underströk atl huvudansvaret för bibliotekens utveckhng inle gärna kunde läggas
på andra organ än de kommunala. Samtidigt framhöll departementschefen vikten av
en fortsatt ulbyggnad av de regionala insatserna och föreslog att bidragen fill
dessa ändamål skulle förstärkas.

De riktlinjer som drogs upp genom 1965 års beslut kom all
ligga lill grund för ansvarsfördelningen mellan stat och kommun och för
samhällets insatser för folkbibliotekens verksamhet under den närmasl följande
tioårsperioden.

Utbyggnaden
av folkbibliotek och i viss mån även skolbibliotek sattes i allmänhet i främsta
rummet vad gällde kommunernas ålgärder på kulturområdet. Biblioleksutgiflernas
andel av kommunernas totala utgifter för kulturell verksamhet höll sig under
perioden från år 1968 fill år 1973 i stort sett konstant vid ca 40 %;

Lilteraturulredningen
lade i sill slutbetänkande (SOU 1974:5) Boken fram förslag om statliga insatser
inom lilteraturområdet. Förslagen avsåg åtgärder för såväl produktionen som
distributionen av böcker.

Med
utgångspunkt i sina studier och i andra undersökningar ansåg sig ulredningen
kunna konstatera att del ännu vid liden för utredningens arbele förelåg slora
skillnader i biblioteksstandard mellan olika kommuner.

Mot denna
bakgrund redovisade utredningen förslag som hade förts fram i olika sammanhang
att staten genom lagstiftning skulle ålägga kommunerna alt inrätta bibliotek av
viss minimistandard. Ulredningen tog upp olika skäl för och emot en
lagstiftning. Sammanfattningsvis konstaterade ulredningen bl.a. atl en
lagsfiftning som enbart ålade kommunerna atl upprätta bibliotek skulle vara
obehövlig efter den 1 januari 1974, eftersom det skulle komma alt finnas
bibliotek i samtliga kommuner efter delta dalum. En lagsliflning som gav
detaljerade föreskrifter om biblioteksverksamheten skulle, å andra sidan,
riskera alt motverka sitt syfte, eftersom normer snabbi föråldrades och
miniminormer i vissa fall uppfattades som maximinormer. Ulredningen förklarade
sig inte vara beredd alt föreslå någon lagsliflning som skulle binda

s. 196 Kontrollera mot PDF

DelIIU:l
8kr. 1980/81:103 196

kommunerna
i den ena eller andra riktningen. Man hade all anledning att anta, konstaterade
ulredningen, att del engagemang som kommunerna visat i fråga om
biblioteksverksamheten skulle komma all fortsätta ulan några statliga
påtryckningar.

Bland
de remissinstanser som tog upp frågan om lagstiftning på biblioteksområdet var
meningarna delade. Skolöverstyrelsen, kulturrådet. Svenska kommunförbundel.
Landstingsförbundet, Landsorganisationen och Tjänstemännens centralorganisation
m.fl. avvisade i likhet med ulredningen tanken på en bibliolekslagstiftning.
För en lagstiftning uttalade sig bl.a. Sveriges författarförbund och Sveriges
akademikers centralorganisation. Enligt lilleralurutredningen borde en förnyad
prövning av frågan om lagstiftning kunna ske om utvecklingen motiverade della.
Svenska kommunförbundet bedömde del emellertid inle som aktuellt under
överskådlig framtid atl ompröva den kommunala friheten på denna del av
kulturområdet.

Lilleralurulredningens
förslag låg till grund för den andra kulturpropositionen. Chefen för
utbildningsdepartementet anslöt sig där (prop. 1975:20 s. 208) lill
utredningens överväganden när det gällde behovet av en normerande
lagstiftning. Han framhöll härutöver att vissa av de argument som i den
allmänna diskussionen anförts för en bibliolekslagstiftning skulle kunna las
lill inläkt för detaljerade bestämmelser också om verksamheten inom andra delar
av kulturområdet. Ell sådanl synsätt vore oförenligt med de riktlinjer för den
slalliga kulturpolitiken som statsmakterna hade lagt fast föregående år (prop.
1974:28, KrU 1974:15, rskr 1974:248). Riksdagen anslöt sig till föredragandens
överväganden (KrU 1975:12, rskr 1975:201).

Lilteraturulredningen
menade alt standardskillnaderna på folkbibliotekens område skulle komma atl
kvarstå under åtskillig tid och atl della motiverade särskilda statliga
stödinsatser. Denna uppfattning delades i stort av remissinstanserna. Några
instanser, bl.a. Svenska kommunförbundet och 1971 års kommunalekonomiska
utredning, framhöll emellerfid alt den senaste kommunindelningsreformen hade
skapat förutsättningar för en minskning av skillnaderna mellan kommunerna. I
prop. 1975:20 (s. 209) anslöt sig chefen för utbildningsdepartementet till den
senare uppfattningen. De statliga insatserna för folkbiblioteken utgjorde,
visade han, endasi ca 0,5 % av de kommunala ekonomiska insatserna. Åven en
myckel betydande ökning av det slalliga bidraget skulle således inle ändra del
förhållandel all utvecklingen av folkbiblioleksverksamheten på ell avgörande
sätt var beroende av de kommunala åtagandena.

Med
utgångspunkt i de av Htteraturutredningen anförda synpunkterna lade
föredraganden fram förslag fill fortsatt statligt slöd lill lokal folkbiblioleksverksamhet.
Han anförde därvid (s. 210) alt delta slöd borde vara selektivt och i princip
av engångskaraktär. Det borde i den utsträckning som del var möjligt med hänsyn
fill fillgängliga resurser syfta lill en utjämning av biblioteksstandarden
mellan kommunerna.

Bokbussverksamhelen,
arbelsplalsutlåningen och litteraturförsörjningen för invandrare föreslogs vara
de delar av del lokala biblioteksarbetet som de statliga insatserna borde
inriklas emot. Därutöver borde staten kunna lämna bidrag till allmän
upprustning saml lill vissa andra ändamål. Dessa riktlinjer är alltjämt
vägledande för statsbidragsgivningen lill lokal biblioteksverksamhet.

Genom
förslag i den andra kullurproposilionen utvidgades även del statliga slödel
lill den regionala folkbiblioleksverksamheten. Samtidigt

s. 197 Kontrollera mot PDF

197 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:l

anfördes alt statens kulturråd skulle få i uppdrag atl se
över formerna för stödet lill länsbibliotek och lånecentraler. På grundval av
denna översyn lade kulturrådet i rapporten Regionala biblioteksuppgifler
(Rapport från kulturrådet 1978:1) fram förslag fill ell nytt
statsbidragssystem.

Med
utgångspunkt i kulturrådets rapport lade regeringen i prop. 1978/79:100 bil. 12
efter min föredragning fram förslag till ell kraftigt utvidgat bidrag lill den
regionala biblioteksverksamheten. Jag uttalade därvid (s. 156) alt de regionall
verksamma bibliotekens arbetsuppgifter enligl min mening var av sådan art att
det var befogat att staten påtog sig en betydande del av det ekonomiska
ansvarel för dessa. En huvudprincip för utformningen av del stafiiga bidraget
lill länsbibHoleken borde därvid vara att della gjordes värdebeständigt för all
ge elt fast underlag för planeringen på regional nivå. Stödet borde vidare
differentieras efter de olika länens behov. Slutligen borde det statliga
anslaget till de tre lånecentralernas fjärrlåneverksamhet höjas krafligl.
Riksdagen beslöt i enlighet med regeringens förslag (KrU 1978/79:24, rskr
1978/79:234).

Driftkostnaderna
vid de kommunala folkbiblioteken uppgick år 1978 till sammanlagt 761 milj. kr.,
varav 127 milj. kr. för medier och 412 milj. kr. för personal. Vid biblioteken
utfördes ca 5.000 helårsverken. Folkbibliotekens verksamhet omfattar även
service lill institutioner av olika slag, I.ex. sjukhus, vårdskolor och
kriminalvårdens anstalter. Vid de militära förbanden däremot bekostas
biblioteksverksamheten helt av försvarsstaben.

För
budgetåret 1979/80 uppgår de stafiiga bidragen till olika ändamål inom ramen
för folkbibliotekens lokala verksamhet och utlåning vid kriminalvårdens
anstalter m.m. till sammanlagt ca 16 milj.kr. Bidragen till den regionala
verksamheten uppgår för samma budgetår till ca 9 milj.kr. Härutöver utgår lill
Synskadades riksförbund (SRF) för biblioteksverksamhet med talböcker och
punklskriftsböcker ell bidrag av 12,5 milj. kr.

Biblioteksverksamheten
inom del allmänna skolväsendel regleras i skolförordningen (SFS 1971:235).
Enligt förordningen (2 kap. 24 §) skall det finnas elt bibliotek vid varje
skolenhet i vilken ingår grundskola eller gymnasieskola. I prop. 1975/76:39 om
skolans inre arbele m.m. framhåller föredraganden (s. 261) att
biblioteksverksamheten i en kommun bör ses som en gemensam och flexibel resurs
i fråga om bokbestånd och andra medier, program, personal och lokaler. Samverkan
mellan skolbibliotek och folkbibliotek är belyst i kulturrådets rapport
(1978:2) Skola och folkbibliotek i samverkan.

1.2 Principiella överväganden

Folkbiblioteken är de kulturinstitutioner som har nått den
vidaste

spridningen. De spelar en nyckelroll i kulturverksamheten i kommunerna.

Utlåningen har fyrdubblals under de senaste tre decennierna. Anspråken på

de lokala bibHoleken har även stigit väsenfiigt när det gäller service fill

studerande inom högskolan. Men de moderna biblioteken har en än mer

mångsidig funkfion. Vid sidan av sin Iradifionella folkbildande roll har de

uppgifter som informationscentraler - i synnerhet för kommunerna - och

som öppna kulturinstitutioner med utställningar, filmvisningar och kultur

program. På sikl kan folkbiblioteken också antas få en utvidgad roll i

samverkan med vetenskapliga och andra specialinriktade bibliotek som

förmedlare av vetenskaplig och leknisk informafion. En fortsatt vital

kulturverksamhet med biblioteken som bas är en viklig kulturpolifisk

uppgift. "

s. 198 Kontrollera mot PDF

DelIIU:l Skr. 1980/81:103 198

I den senaste tidens kulturpoliliska debatt har det
ifrågasatts om de kommunala biblioteken i framliden kan klara sina olika
uppgifter ulan några centrala riktlinjer och med endast elt begränsat
ekonomiskt slöd från staten. De skillnader i biblioteksstandard som fortfarande
kan konstateras kommuner emellan har gett näring ål debatten.

Ansvarsfördelningen mellan stat, kommun och
landstingskommun på det kulturpoliliska området lades fast av regering och
riksdag genom 1974 års kulturpoHliska beslut (prop. 1974:28, KrU 1974:15, rskr
1974:248). Beslutet innebar ett klargörande och en vidareutveckling av
principer som vuxit fram redan lidigare. Slaten ansvarar helt och hållet för
den riksomfattande verksamheten och ger slöd åt den regionala. För den lokala
verksamheten svarar kommunerna själva. Kommunernas ansvar har sin grund i kommunallagens
föreskrift om kommunernas ansvar atl själva vårda sina angelägenheter.
Kommunerna bör ha möjlighet all välja egna lösningar med hänsyn till skiftande
förutsättningar och behov. Staten bör därför även i fortsättningen inrikta sina
insatser på all stimulera kulturverksamheten i landet och inte på alt reglera
den. Från kommunalt håll har man slagit vakt om den kommunala friheten på
biblioteksområdet liksom för övrigt inom kulturoch fritidssektorn. Många
intressanta initiativ skulle förmodligen aldrig ha tagits om verksamheten hade
styrts hårdare från centralt håll. Enligt vad som ofta framhålls från Svenska
kommunförbundet har biblioteksverksamheten i kommunerna allmänt sett blivit
väl tillgodosedd trots den hårt ansträngda kommunala ekonomin.

Jag har i det föregående berört hur frågan om en slallig
reglering av folkbibliotekens verksamhet genom lagsliflning behandlades i den
andra kulturpropositionen (prop. 1975:20 s. 207-209). Där redovisades
svårigheterna atl genom en detaljerad reglering skapa en reell garanti för en
standardhöjning i landels kommuner. Mol bakgrund härav, och med hänvisning
lill det synsätt som präglade de riktlinjer som hade lagts fast för den
statliga kuliurpoHliken, avvisade det föredragande stalsrådel tanken på en
reglering av biblioteksverksamheten genom en bibliotekslag. Liksom när det
gällde 1974 års principiella beslut anslöt sig riksdagen lill den redovisade
uppfattningen om ansvarsfördelningen på folkbibliotekens område. Enligt min
mening finns det inte anledning atl frångå de principer som hittills har gällt
som riktlinjer för statens insatser på biblioteksområdet. Däremot finns del
skäl alt ingående belysa hur den nuvarande ordningen fungerar och att ta upp
den stafiiga bibliotekspolitiken och bibliotekens roll i den kommunala
kulturpolifiken lill förnyad diskussion.

För en realistisk biblioleksdeball är del angelägel all få
en klar bild av folkbibliotekens situation i dag och av de faktorer som
påverkar utvecklingen på bibliotekens område. Genom en grundhg
nulägesbeskrivning av den svenska biblioteksstandarden får både kommunala och
statliga instanser en nödvändig förbättring av sina respektive beslutsunderlag.
Härutöver krävs, med denna kartläggning som bakgrund, en förulsältningslös
diskussion om inriktningen av och metoderna för de fortsalla statliga
insatserna på biblioteksområdet.

Dessa arbetsuppgifter bör anförtros en särskild kommitté.

2 Riktlinjer för utredningsarbetet

Kommittén bör inledningsvis ge en samlad redovisning av
folkbibliotekens standard över hela landel. Redovisningen bör omfalla såväl
personal i olika

s. 199 Kontrollera mot PDF

199 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:l

funkfioner
som bestånd av böcker, publikationer och audivisueHa medier. Den bör vidare
belysa bibliotekens fillgänglighet, bl.a. öppethållandet och den geografiska
spridningen. Sambandet mellan orlslyp och biblioteksstandard bör analyseras.
Särskild uppmärksamhet bör ägnas insatser för barn och ungdom, liksom för
läsfrämjande och uppsökande verksamhet av olika slag. Folkbibliotekens
referensservice och samhällsinformation samt service lill studerande och
forskare och medverkan i allmänkullurell verksamhet bör även redovisas.

Uppbyggnaden
av mediebeslånden är etl centralt inslag i biblioteksverksamheten. I en
kostnadsanalys bör resursfilldelningen till bibliotekens medieanskaffning
ställas i relation till kostnadsutvecklingen inom respektive medieområde. Del
bör vara av intresse från olika synpunkter att utröna huruvida ett samband
föreligger mellan den årliga utgivningen och omfattningen av folkbibliotekens
medieinköp.

Bibliotekens möjligheler
när det gäller atl tillhandahålla andra medier är böcker, I.ex. fonogram, film,
videogram och bildkonst, bör också redovisas i della sammanhang. Kommittén bör
också i samarbete med informalionslek-nologiulredningen söka ge en bild av hur
del nya mediet teledata kan komma lill användning i bibliotekens verksamhet.

Frågan
om bibliotekens medieval ligger i skärningspunkten mellan å ena sidan vida
låntagargruppers önskemål, å andra sidan mer specifika förfallar-och
folkbildningsinlressen. Ju mer omfattande utgivningen blir desto svårare blir
medievalet för bibHoleken. I den senaste fidens debatt har bibliotekens
inköpspolitik ägnats slor uppmärksamhet. Del har hävdats alt inköpen av
kvaHletsprodukter av böcker och skivor har minskat fill förmån för den mer
populära utgivningen. Utredningen bör söka ge en bild av hur medievalet har
utvecklats på senare år och därvid särskilt uppmärksamma i vilken ulslräckning
de boklifiar som fått Hlleralurstöd har köpts av folkbiblioteken.

FolkbibHoleken har sedan
sin tillkomst en ambition atl genom läsfrämjande insatser av olika slag nå en
allt vidare krets av besökare och låntagare ur alla grupper i samhället. Som
elt led i denna strävan har biblioteken under de senaste decennierna utvecklat
nya former för ullåningsservicen, exempelvis genom arbetsplatsutlåning,
bokbussar och "Boken kommer". Folkbibliotekens nya former av service
inom samhällsinformafionen och de allmänkulturella inslagen i bibliotekens
verksamhet kan också påverka besökargrupperna. Etl annal viktigt inslag i delta
sammanhang är den alltmer utbyggda biblioteksverksamheten i skolor och
förskolor.

Kommittén bör undersöka i
vad mån en ny inriktning av bibHoteksverk-samhelen leder fill en
attitydförändring gentemot folkbiblioteken från allmänhetens sida och till en
förändring i de grupper som använder sig av bibliotekens tjänster. I delta
sammanhang bör också belysas hur del läsfrämjande arbetet kan stimuleras genom
en samverkan med organisationer och insfitutioner utanför bibHoleken, I.ex.
folkbildningsorganisalioner-na och skolan.

Informafions-
och medieförsörjningen till olika grupper i samhället är organiserad inom ramen
för en integrerad service som omfatlar bibliotek av olika typer. Kommittén bör
utreda och redovisa ohka möjligheler till effekfivare samverkan mellan olika
kategorier av bibliotek. Jag hänvisar här även till vad jag anfört beträffande
samverkan mellan vetenskapliga bibliotek och folkbibliotek i prop. 1977/78:114
(s. 92-95) angående eft centralt organ för informationsförsörjning m.m.
11978/79 års budgetproposition redovisade jag elt förslag som hade lagts fram
av slalens kulturråd

s. 200 Kontrollera mot PDF

DelIIU:l 8kr. 1980/81:103 200

rörande slöd lill utvecklingen av depåfunktioner vid
lånecentralerna. Jag anförde därvid (s. 158) all frågan krävde ytterligare
överväganden. Under utredningsarbetet bör även denna fråga bli belyst. Vidare
bör i utredningen belysas möjligheterna fill samverkan mellan olika
bibliolekskategorier när det gäller metodutveckling.

Ell anlal olika organisafioner, institutioner och
myndigheter har på central nivå infiytande över folkbibliotekens utveckling.
Här kan nämnas slalens kulturråd, delegationen för vetenskaplig och teknisk
informationsförsörjning. Svenska kommunförbundel. Bibliotekstjänst och
Sveriges allmänna biblioleksförening. Ulredningen bör i samråd med dessa organ
diskutera möjligheterna att intensifiera samarbetet i syfte att stimulera och
fortlöpande utveckla folkbibliotekens verksamhet.

Kommittén
bör belysa de ekonomiska förutsättningarna för folkbibliotekens verksamhet
från olika utgångspunkter. Härvid bör en analys av olika koslnadskomponenler
vara värdefull. Utvecklingen av folkbibHolekens resurser bör sällas i samband
med utvecklingen på andra områden där kommunen har etl ansvar, i.ex. film,
teater, musik, konstinköp. Kommittén bör därvid belysa folkbibliotekens andel
av den kommunala budgeten. Biblioleksresursernas utveckling bör också relateras
lill utvecklingen allmänt sell av de ekonomiska resurserna i kommunerna och
lill utbyggnaden av de kommunala skatteutjämningsbidragen.

Etl
grundläggande syfte med utredningen bör vara all undersöka effekterna av de
statliga stödinsatserna. Härvid bör bl.a. eftersträvas en redovisning av
konsekvenserna för de kommunala biblioteksanslagen av förändringar i de
statliga bidragens utformning. På grundval av sin analys av dagens förhållanden
bör kommittén förutsättningslöst diskutera den framlida utformningen av del
stafiiga slödel fill folkbiblioteken. Kommittén bör i delta sammanhang beakta
all utrymmet för ulbyggnad av såväl den slalliga som den kommunala verksamheten
kommer atl vara mycket begränsat under de närmaste åren.

Kommittén bör i sitt arbete även la del av erfarenheler av
utvecklingen på biblioteksområdet i andra länder.

Utredningsarbetet bör bedrivas i nära samverkan med
Svenska kommunförbundel, delegafionen för vetenskaplig och teknisk
informationsförsörjning och statens kulturråd samt med myndigheter, kommittéer
och organisationer som är verksamma inom de områden som berörs av ulredningen.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag
atl regeringen bemyndigar chefen för utbildningsdepartementet

att tillkalla en kommitté med högst nio ledamöter med
uppdrag alt utreda frågor rörande folkbibliotekens verksamhet,

atl utse en av ledamöterna all vara ordförande,

all besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat
biträde ål kommittén.

Vidare hemställer jag all regeringen föreskriver

alt kostnaderna skall belasta nionde huvudtitelns
kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig fill föredragandens överväganden
och bifaller hans hemställan.

(Utbildningsdepartementet)

s. 201 Kontrollera mot PDF

201 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:2

2. Utredning om ortnamnsverksamheten i riket m.m.

Dir 1980:4

Beslut vid regeringssammanträde 1980-01-24

Departementschefen, statsrådet Wikström anför.

Ortnamnsgivningen och andra orlnamnsfrågor har tilldragit
sig ökad uppmärksamhet i samhället under senare år. Frågor om ortnamn aktualiseras
i många sammanhang, inle bara i samband med nybebyggelse ulan även när del
gäller faslighelsregistrering och fastighetsbildning, kartframställning,
namngivning av galor, vägar och andra allmänna platser, allmänna anläggningar,
post- och järnvägsstationer, vid vägskyltning etc.

Orlnamnsfrågorna
väcker ofta intresse bland allmänheten och i massmedia. De kulturhistoriska
intressena all bevara ortnamnen och härigenom vidmakthålla kunskap och
förståelse om den historiska utvecklingen av kolonisation och bebyggelse m.m.
kommer ibland i konfiikt med ell behov av namngivning som skapas bl.a. av
dagens administrativa utveckling.

De problem
som förorsakas av här antydda förhållanden försvåras i viss mån av atl det i
slor utsträckning saknas allmänt godtagna riktlinjer för orlnamnssättning och
av atl beslutsbefogenheterna är splittrade. Vissa frågor har reglerats i
författning men en allmän lag om orlnamnsfrågor saknas. En kort översikt ger
följande bild.

En författning som har generell räckvidd är kungörelsen
(1927:380) angående stavning av ortnamn i officiella handlingar.

En annan
bestämmelse av allmän karaktär är den föreskrift som ålägger statens
lantmäteriverk (LMV) atl verka för ett ändamålsenligt och vårdat ortnamnsskick
med befogenhet all fastställa ortnamn i den mån sådan befogenhet inle
tillkommer annan (11 § 3 lantmäleriinslruktionen 1974:336). Enligl bestämmelser
om fastighetsregister beslutar LMV vidare om s.k. traklnamn, som läggs till
grund för fasfigheters registerbeteckningar (kungörelse (1968:379) om
uppläggande av nytt fasfighetsregisler m.m., omtryckt (1974:1060), saml
faslighelsregislerkungörelsen (1974:1059), omtryckt (1979:11). I produktionen
av de allmänna kartor som det enligl särskilda föreskrifter åligger LMV all
framställa (Kungl. Maj:ts beslut 1966-06-16 och 1973-06-29, de s.k. kartbreven)
ingår också fältinsamlingar och urval m.m. av ortnamn på kartorna.

De arkiv
för ortnamn m.m. som finns i Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå utgör tillsammans
med svenskl visarkiv en statlig ortnamnsmyndighet med namnet dialekt- och
ortnamnsarkiven saml svenskl visarkiv (DOVA). Denna myndighet har bland annal
lill uppgift all samla in, bevara, bearbeta och publicera material om ortnamn,
ombesörja statliga ortnamnsundersökningar samt avge yttranden i ärenden om
fastställande av ortnamn. Ortnamnsarkivet i Uppsala är remissinstans bl.a. för
LMV när del gäller traklnamn och Iraktindelning för faslighelsregislreringen.
Riksantikvarieämbetet (RAÄ) har granskningsuppgifter bl.a. i anslutning fill
den år 1974 beslutade revideringen av regislerbeleckningsreformen.

Namn på
kommuner och församlingar beslutas av regeringen, vilkel följer av regeringens
befogenhet att meddela föreskrifter i anslutning lill beslut om ändringar i rikels
indelning (lag 1979:411 om ändringar i rikets indelning i kommuner,
landstingskommuner och församlingar). Av regeringens befogenhet all besluta om
kontrakts- och pastoralsindelningen följer också all därmed sammanhängande
namnfrågor avgörs av regeringen. Kommunerna

s. 202 Kontrollera mot PDF

DelIIU:2
Skr. 1980/81:103 202

fastställer namn på kvarter, gator och parker i områden
med stadsplan såsom en följd av kommunernas ansvar för genomförande av
stadsplan och tomtindelning. Kommunerna fastställer även namn på vägar och vissa
andra anläggningar under kommunalt huvudmannaskap medan namn på andra vägar
bestäms av vederbörande väghållare.

Namn på exempelvis poslanslalter, leleslationer och
järnvägsstafioner fastställs av postverket resp. televerket och statens
järnvägar efter hörande av ortnamnsarkivet i Uppsala. Namn på andra
anläggningar och insfitutioner torde bestämmas av respekfive huvudman. Sålunda
torde exempelvis benämningen på nya kyrkobyggnader beslutas av vederbörande
församhng.

Orlnamnsfrågorna har också vissa internationella aspekter.
Inom Norden finns elt intresse av samordning när det gäller de samiska
ortnamnen. I slörre sammanhang deltar Sverige i ell internationellt samarbete i
orlnamnsfrågor inom ramen för FN:s ekonomiska och sociala råd. Frågor om
standardisering av geografiska namn har behandlats bl.a. vid konferenser åren
1967, 1972 och 1977, varvid vissa resolufioner på della område har antagits.

Önskemålen om reformer och vägledande uttalanden när del
gäller orlnamnsfrågor har framkommit vid fiera tillfällen under senare fid.
Sålunda beslöt riksdagen i samband med behandlingen av frågan om fullföljande
av fastighelsregislerreformen år 1974, all det fortsalla arbelel skulle
bedrivas med utgångspunkt från all befintliga ortnamn i princip skulle
behållas. Postverket har i samråd med några kommuner påbörjat en försöksverksamhet
med adressangivelser för bostadsadresser på landsbygden bestående av vägnamn
och nummer. Med anledning av postverkels försöksverksamhet föreslogs i en
motion fill riksdagen vid 1977/78 års riksmöte, nr 562, all riksdagen hos
regeringen skulle anhålla om en utredning om ortnamnens kulturhistoriska värde.
Motionen, som hänsköls till följande riksmöte, bifölls av riksdagen (KrU
1978/79:5, rskr 1978/79:22) med hänvisning lill förslag av kulturutskottet att
en allsidig utredning på ortnamnsområdel borde komma till stånd, varvid borde
beaktas synpunkler som utskottet inhämtat från vissa myndigheter.

I de yttranden som kulturutskottet åberopar anförs bl.a.
följande.

RAÄ anser att postverkels aktuella försöksverksamhet är
oroande. Om systemet med vägnamn och vägnummer genomförs i fråga om post och
annan samhällelig service riskerar man all de hävdvunna bebyggelsenamnen på
sikl trängs ul och får samma undanskymda roll som kvarlersnamnen i städerna numera
har. Som en olägenhet med del föreslagna syslemel påpekas all del innebär all
man ulöver poslnumren får ännu en sifferkombination - del behövs bara all en
enda siffra är fel för all hela adressangivningen skall bli felaktig. Ämbetet
anser att del behövs en allsidig utredning om namnfrågor i riket. De
kulturhistoriska och sociala värden som ligger i all de hävdvunna ortnamnen
bevaras i levande och ändamålsenligt bruk bör utredas liksom de eventuella
behoven av en särskild lagsliflning till skydd för landels ortnamn och av en
namnnämnd (namnmyndighel). En namnnämnd bör ha frislående karaktär med språklig
och kulturhistorisk expertis och representanter för de myndigheter som
handlägger namnfrågor.

LMV erinrar om all Svenska kommunförbundel i en
framställning år 1976 har föreslagit regeringen all utfärda bestämmelser som
bekräftar och utvidgar primärkommunernas rätt alt svara för namnsällning av
galor, vägar, parker och andra allmänna platser. I LMV:s yttrande över
kommunförbundets framställning har verkel tillstyrkt all det införs en allmän
beslulskom-

s. 203 Kontrollera mot PDF

203 Kommittéer:
Utbildningsdepartementet Del II U:2

petens för primärkommuner belräffande gator och vägar m.m.
saml atl frågor om beredning, beslut, fullföljd och tillsyn erhåller en
förfallningsmässig reglering.

1 nämnda
yttrande ansåg LMV emellertid för egen del all frågan helst borde ses i elt
slörre sammanhang. Verket föreslog därför i första hand en utredning med vidare
syfte än vad som omedelbart föranleddes av kommunförbundels framställning. Verkel
förordade all utredningen borde omfatta målinriktningen för ortnamnspolitiken,
fördelningen av besluts- och tillsynsbefogenheler i orlnamnsfrågor, förfarandet
i sådana frågor saml behovel av en författningsreglering, eventuellt i form av
en orlnamnslag.

DOVA
erinrar liksom LMV om kommunförbundels skrivelse från år 1976 och ansluter sig
i allt väsenlligt till vad LMV uttalade i samband med remissbehandlingen. DOVA
tillstyrker en utredning som tar sikte på alla delproblem vad gäller
ortnamnsverksamhelen.

De
framställningar och förslag som sålunda har gjorts i ämnet och nu senast
riksdagens önskemål ger vid handen atl en allsidig utredning bör komma lill
stånd i orisnamnsfrågan.

Utredningsuppgiften
bör vara att mol bakgrund av samhällets behov av en ändamålsenlig och vårdad
orlnamnsgivning och med hänsyn till ortnamnens kulturhistoriska värde formulera
allmänna riktlinjer för fastställande av ortnamn och därmed lägga grunden för
en god ortnamnspolitik.

Ulredningen
bör vidare behandla de administrativa problemen i sammanhanget och föreslå en
lämplig samordning av beslutsbefogenheter på området. Uredningen bör föreslå
regler om förfarandet vid namnsällning, innefattande sådana frågor som vem som
är behörig atl ta initiativ och i övrigt delta i förfarandet, samt regler om
beredning, samråd, beslut, fullföljd av talan och tillsyn. Förslag bör lämnas
till författningsbestämmelser i ämnet.

Utredningen
bör vidare överväga de av Svenska kommunförbundel väckta frågorna saml de
orlnamnsproblem som hänger samman med postverkets lidigare omnämnda
försöksverksamhet med nytt adressystem för landsbygdsområden.

Utredningen bör också beakta de internationella aspekter
som finns beträffande ortnamnsgivningen.

Utredningen
bör beakta vad regeringen har anfört i kommittédirektiv (1978:40) om
lilläggsdirekfiv lill samtliga kommittéer och särskilda utredare angående
finansiering av reformer.

Ulredningen
skall vidare under arbetets gång bereda berörda personalorganisationer
tillfälle atl framföra synpunkler i olika sakfrågor.

Med hänvisning
lill vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen bemyndigar chefen för
ulbildningsdeparlemenlel

atl
tillkalla en särskild utredare med uppgift all allsidigt utreda ortnamnsfrågorna
m.m.,

atl
besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal biträde ål utredaren.

Vidare
hemställer jag all regeringen beslutar all kostnaderna skall belasta nionde
huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden
och bifaller hans hemställan. (Ulbildningsdeparlemenlel)

s. 204 Kontrollera mot PDF

DelIIU:3 8kr. 1980/81:103 204

3. Tilläggsdirektiv till utredningen (U 1979:10) om
forskningens och forskarutbildningens situation i den nya högskolan

Dir 1980: 33

Beslut vid regeringssammanträde 1980-04-24

Departementschefen, statsrådet Wikström, anför.

I prop. 1978/79: 119 om vissa frågor rörande forskning och
forskarutbildning framhölls alt de kunskaper som forskarutbildning ger inle
bara gäller etl specifikt ämnesområde. Forskarutbildning ger också kritisk
skolning, förmåga alt förslå och kommunicera resullal av forskning och
utvecklingsarbete, förmåga till självständigt arbele m.m., allt färdigheter som
kan användas och vara till nyfta inom mänga områden. I propositionen framhölls
vidare all del därför kan finnas anledning all förulsällningslöst pröva om det
med hänsyn till såväl värdet av genomgången forskarutbildning för tjänsten och
verksamheten i fråga som stimulanseffekten på rekryteringen lill forskarutbildning
kan vara berättigat att för vissa typer av slalliga och kommunala tjänster
kräva forskarutbildning eller ge sådan utbildning särskilt meritvärde. Denna
prövning måste dock beakta de allmänna strävandena inom yrkeslivet all inle
ställa upp högre krav för en befallning än arbelel motiverar.

Utbildningsutskottet (UbU 1978/79: 44) delade den
uppfattning som förts fram i propositionen. Ulskollel fann del således också
motiverat alt pröva om forskarutbildning bör krävas för fiera statliga och
kommunala tjänster än nu eller ge särskilt meritvärde. Della kan, enligl
utskottet, exempelvis gälla tjänster inom skolan och arkiv, musei- och
biblioteksområdet saml inom planering och utredningsverksamhet. Utskottet
erinrar om att det ankommer på regeringen eller på myndighet som regeringen
utser all meddela föreskrifter om behörighet eller meritvärdering vid
fillsättning av slallig och i vissa fall även kommunal tjänst.

Ulredningen om forskningens och forskarutbildningens
situafion i den nya högskolan har enligl sina direktiv till uppgift all
analysera och studera de förutsättningar och villkor under vilka forskning och
forskarutbildning bedrivs inom högskolan. Frågorna om meritvärdet av
forskarutbildning hör nära samman med utredningens uppdrag. Utredningen bör
därför också svara för en karlläggning och redovisning av nuvarande regler i
fråga om värdering av forskarutbildning vid tillsättning av offentliga
tjänster.

I samband därmed bör ulredningen belysa hur dessa regler
tillämpats inom olika berörda myndigheter och också hur forskarutbildning
faktiskt har värderats som merit vid tillsättning av olika slags tjänster.

Forskarutbildning kan ha meritvärde på flera sätt.
Doktorsexamen kan vara elt krav för all erhålla en viss Ijänsl eller den kan
betraktas som en merit ulan alt vara nödvändig för tjänsten. Man kan också
länka sig all den som har doktorsexamen får högre lön än andra med motsvarande
arbetsuppgifter men lägre utbildning. En kartläggning av forskarutbildningens
meritvärde bör avse meritvärdet i alla bemärkelser.

Endast för ell mindre anlal tjänster fastställs
behörighetskrav och regler för meritvärdering av regering och riksdag. Oftast
görs den närmare preciseringen av kraven för en viss tjänst av berörd
myndighet/arbetsgivare, som också prövar olika sökandes meriter för en viss
tjänst. Statsmakterna har således normalt begränsade möjligheler atl påverka
della. I vissa tjänstelillsällningsärenden kan dock besvär anföras hos
regeringen, vilkel ger regeringen möjlighet all påverka urvalet till de berörda
tjänsterna.

s. 205 Kontrollera mot PDF

205 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:4

Lönen
för en viss tjänst - och frågan huruvida doktorsexamen skall ge högre lön -
avgörs normalt inle av regeringen ulan på myndighetsnivå. För atl ge en bild av
vilka möjligheler I.ex. riksdag och regering har alt påverka meritvärderingen
av forskarutbildningen bör karlläggningen också avse hur nuvarande regler och
praxis i fråga om bedömning av doktorsexamen i olika sammanhang tillkommit.

Fr.o.m. den 1 juli 1980
kommer ändrade regler all gälla för behörighet fill forskarutbildning. De
innebär all stora grupper med icke-traditionell universitets/högskoleutbildning
(i.ex. sjuksköterskor och förskollärare) får allmän behörighet lill
forskarutbildning. Ulredningen bör göra en analys av frågan för vilka
arbetsuppgifter inom dessa yrkesgruppers område som del vore befogal atl ge
forskarutbildning meritvärde.

I
samband med karlläggningen bör ulredningen undersöka hur företrädare för såväl
arbetsgivare och löntagarorganisationer som högskolan ser på meritvärdet av
forskarutbildning vid tillsättning av offentliga tjänster.

Om
ulredningen, med hänsyn till den tidsplan för utredningsarbetet som angetts i
utredningens ursprungliga direktiv, så finner nödvändigl får karlläggningen
begränsas lill all avse en eller flera samhällssektorer. Utredningen bör i så
fall lämna förslag i fråga om dels vilket ytterligare kartläggningsarbete som
bör genomföras efter del atl utredningen avslutat sitt arbele, dels hur ell
eventuellt forsalt karlläggningsarbete bör organiseras.

Ulredningen
bör lägga fram de förslag den på grundval av resultatet av karlläggningen
finner angelägna. I anslutning lill eventuella förslag bör redovisas anlal
befinfiiga tjänster och "förnyelsetakt" för de tjänstekategorier som
berörs av eventuella förändringar.

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen utvidgar
uppdraget för utredningen om forskningens och forskarutbildningens silualion i
den nya högskolan i enhghet med vad jag har anfört.

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Utbildningsdepartementet)

4.
Utvärdering av det statliga stödet till bokhandeln m.m.

Dir 1980:36

Beslut vid
regeringssammanträde 1980-04-17

Statsrådet
Wikström anför.

Efter
beslut av riksdagen våren 1977 (prop. 1976/77:81, KrU 1976/77:39, rskr
1976/77:239) infördes budgetåret 1977/78 försöksvis elt slalligl ekonomiskt
slöd fill bokhandeln. Stödet utgörs främst av kredilslöd fill mindre och
medelstora fullsorterade boklådor, s.k. A-boklådor. Del statliga kreditslödet
har formen av dels kredilgaranfier, dels investeringslån och avskrivningslån.
Innevarande budgetår får kreditgarantier beviljas intill ett belopp av
sammanlagt 1,5 milj. kr. Investeringslån och avskrivningslån får ges med totalt
2,4 milj. kr. Del slalliga kreditslödet handhas av Bokbranschens
finansieringsinstitut AB (BFl). Bolaget ägs av bokförlagen. Statligt bidrag

s. 206 Kontrollera mot PDF

DelIIU:4 Skr. 1980/81:103 206

utgår även lill det kompletleringslager som finns hos
distribulionsföretaget AB Seelig & Co. Del är i första hand mindre men
fullsorlerade boklådor som har nylta av atl genom beställningar från
kompletteringslagret kunna erbjuda sina kunder ell brett sortiment ulan atl
själva svara för lagerhållningen. Villkoren för statsbidraget regleras i elt
särskilt avtal mellan staten och Seelig. Stafiigt slöd ges vidare lill
utbildning av förelagsledare inom bokhandelsbranschen. Innevarande budgetår
utgår etl slöd lill komplelle-ringslagrel på 1.175.000 kr. Till
företagsledarulbildningen utgår 110.000 kr.

För bokhandelsslödel gäller förordningen (1977:395, ändrad
senast 1979:841) om försöksverksamhet med statligt kredilslöd till bokhandel.

11977 års proposition om bokhandelsslöd förordades all de
olika stödformerna skulle prövas under en treårsperiod som sträckte sig t.o.m.
budgetåret 1979/80. En utvärdering av insatserna skulle därmed kunna påbörjas
först hösten 1980. För all undvika avbrott i verksamheten under budgetåret
1980/81 har försöksperioden sedermera, enligl förslag i prop. 1977/78:99 resp.
1979/80:100 bil.12, föriängls lill fyra år. Därvid har förutsatts att
utvärderingen blir utförd vid en sådan lidpunkt all ställning lill fortsatta
insatser kan las hösten 1980. Del är således nu aktuellt att starta arbelel med
utvärderingen. Denna uppgift bör anförtros en särskild utredare.

Utredarens uppgift bör vara all söka bedöma om de införda
stödformerna till bokhandeln har varit ändamålsenliga. Därvid bör uppmärksammas
de frågor som i prop. 1976/77:81 och i den efterföljande riksdagsbehandlingen
ansågs böra prövas under försöksperioden, t .ex. de organisatoriska formerna
för verksamheten. Under de år som bokhandelsstödet har verkat har frågor som
rör bokdistributionen och bokhandelns silualion ofta förekommit i debatten.
Någon nämnvärd kritik har dock inte riktats mol utformningen av de statliga
stödformerna. De redovisningar som BFl har lämnat för de första två
verksamhetsåren visar all intresset för det statliga kreditslödet har varit
myckel stort.

Elt av de skäl som i prop. 1976/77:81 anfördes för all
stödinsatserna till bokhandeln skulle ha karaktär av försöksverksamhet var en
förhoppning om att så småningom få till stånd en harmonisering av
distributionsstödet lill bokhandeln med utgivningsstödel lill bokförlagen. Vid
den tidpunkt då propositionen lades fram pågick en utredning beträffande
litteraturstödet. De förslag belräffande sammankopplingar mellan bokhandelsstöd
och ulgivningsstöd som utredningen presenterade sommaren 1977 i betänkandet
(Ds U 1977:14) Slalligl litteraturstöd blev hårt kritiserade vid
remissbehandlingen och ledde aldrig till några åtgärder i samband med att litteraturstödet
reformerades enligt förslag i prop. 1977/78:99. Inle heller förslag som
framfördes av olika remissinstanser ansågs vid de överväganden som gjordes i
proposilionsarbetet ha tillräcklig bärkraft. Behovet av balans mellan
insatserna i produklions- och distributionsleden kvarstår dock. Del framgår
tydligt av de senaste årens utveckling inom bokbranschen. Utredaren bör vara
oförhindrad all i sina överväganden också pröva förändringar av
lilleraturslödet. Kreditslödet till mindre och medelstora förlag bör härvid
också kunna behandlas. Jag vill i della sammanhang påminna om vad jag framhöll
i prop. 1977/78:99 (s. 86) beträffande nödvändigheten all fortlöpande ompröva
de statliga insatserna med hänsyn lill de ofta snabba förändringar som sker på
bokområdet.

Utgångspunkten för utredaren skall vara alt de förslag som
kommer all läggas fram i sin helhet ryms inom nu anvisade medel för bokhandels-
och

s. 207 Kontrollera mot PDF

207 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:S

Hlleralurstöd. De av regeringen utfärdade direktiven (Dir
1980:20) lill samtliga kommittéer och särskilda utredare angående finansiering
av reformer skall även tillämpas på nu ifrågavarande utredningsarbete.

Utredarens bedömningar av bokhandelsslödels effekter bör
självfallet göras mol bakgrund av en så fyllig bild som möjligt av
bokbranschens situafion. På grund av den begränsade fid som slår lill
förfogande för utredningsarbetet är utredaren i huvudsak hänvisad lill all
utnyttja redan gjorda undersökningar. De utredningar som gjorts av Ekonomiska
forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Slockholm på uppdrag av Svenska
bokförläggareföreningen kan härvid ha intresse. Delsamma gäller statens pris-
och karlellnämnds branschsludier. Skulle del visa sig möjligt atl, trots
fidspressen, genomföra vissa begränsade studier som skulle ha stort värde för
utvärderingen bör utredaren ha möjlighet all ta initiativ till sådana.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag
all regeringen bemyndigar chefen för utbildningsdepartementet

alt tillkalla en särskild utredare med uppdrag att
utvärdera del statliga stödet lill bokhandeln,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal
biträde ål utredaren.

Vidare hemställer jag atl regeringen föreskriver atl
kostnaderna skall belasta nionde huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och bifaller hans hemställan. (Utbildningsdepartementet)

5. Distribution av innehållet i dagstidningar till
synskadade

Dir
1980:59

Beslut vid
regeringssammanträde 1980-07-10

Departementschefen, statsrådet Wikström, anför

Sedan lång tid tillbaka har man sökt finna vägar att göra
den tryckta informationen i samhället fillgänglig för synskadade. Olika metoder
har därvid prövats såsom utgivning av böcker och tidskrifter i punktskrift, tidningar,
tidskrifter och böcker intalade på ljudkassett, distribution över radionätet
och telenätet av innehållet i tryckta skrifter saml inläsningsljänsl. Viktiga
insatser görs av vissa handikapporganisationer, främsl Synskadades riksförbund
(SRF) och Föreningen Sveriges dövblinda (FSDB). Fr.o.m. budgetåret 1977/78 har
dessa organisationer anslag över statsbudgeten för viss tidningsutgivning. För
budgetåret 1980/81 utgör dessa medel ca 2,2 milj.kr.

Av stor betydelse har varit de av landsting och kommuner finansierade
lokala s.k. lallidningar som - utgivna en eller två gånger i veckan - förmedlar
en översikt av det viktigaste nyhetsmaterialet.

Från de synskadades organisationer har emellertid
understrukils alt den information som härigenom blir tillgänglig, av naturliga
skäl är synnerligen begränsad. Gles utgivning och litet omfång liksom den
neutrala ställning som dessa tidningar självfallet måste inta gör alt de kan
uppfattas som ell uttryck

s. 208 Kontrollera mot PDF

DelIIU:5
Skr. 1980/81:103 208

för en särbehandling som handikapporganisationerna är
ytterst angelägna alt komma bort ifrån.

I stället har intresset under senare år koncentrerats lill
möjlighelerna atl göra innehållet i dagstidningarna tillgängligt för
synskadade. På initiativ såväl från SRF som från enskilda tidningar har en
försöksverksamhet påbörjats med distribution av en för ändamålet redigerad
bandad eller radiosänd version av resp. tidning till abonnenter som på grund av
nedsatt synförmåga inle kan läsa fidningen i svartskrift. Önskemål har även
framförts all också tidskrifter i ökad omfattning skall göras tillgängliga på
kassett.

I regeringens proposition 1976/77:87 om insatser för
handikappades kulturella verksamhet harjag bl.a. anfört... "del (är)
angelägel att samhället underlättar för synskadade all la del av del allmänna
informafionsulbudet. Tallidningsupplagor av lokala tidningar är i della
sammanhang en idé värd all prövas."

Sedan SRF vid årsskiftet 1977/78 hos regeringen ansökt om
bidrag ur allmänna arvsfonden för en sådan försöksverksamhet har dels bidrag
anvisats till förbundel för ledning och utvärdering av projektet, dels bidrag
utgått lill vissa tidningar för den praktiska försöksverksamheten. Sålunda har
tidningen Kronobergaren i Växjö kunnat utges i en kassetlupplaga fr.o.m. den
24 december 1977 och Veslmanlands Läns Tidning i Västerås med samma
dislribulionsmelod under en tremånadersperiod med början den 29 oktober 1979.
Slufiigen har av Norrländska Socialdemokraten i Luleå distribuerats en edition
till synskadade via radionätet sedan den 15 september 1979.

Den produkt som på della säll har fillhandahållits de
synskadade har bestått i en redigerad version av varje dags tidning intalad på
band, så avpassad all uppspelningen tar ca en timme. Della innebär atl
kassellupp-lagan innehåller elt urval av materialet. Man har haft som ambifion
alt innehållet så troget som möjligt skall motsvara den ordinarie tidningens.
Ledare- och kulturmaterial ingår därför i kassetlupplagan liksom sport,
underhållning och annonser. Färdigställandet av den redigerade versionen har
visat sig kräva två-tre heltidsarbetande journalister. Erfarenheten har visat
att detla säll all göra urval och behandla materialet motsvarar mottagarnas
önskemål. Inom SRF har en första delrapport sammanställts som belyser
erfarenheterna av försöksverksamheten. En ylterligare rapport väntas sommaren
1980.

Till regeringen har inkommit ell anlal framställningar om
bidrag fill nya försök med distribution fill synskadade av innehållet i
dagstidningar och tidskrifter. Innan ställning kan las till ansökningarna bör
de hittills fullföljda och nu pågående försöken utvärderas. Däremot bör den
pågående försöksverksamheten inle avbrytas förrän utvärderingen skett.

Den utvärdering av försöksverksamheten som nu bör komma
lill stånd bör utföras skyndsamt av en särskild utredare. Den bör vara slutförd
senast i början av år 1981.

Utredaren bör belysa försöksverksamhetens omfattning och
effekter i olika avseenden, problem som varit förbundna med densamma saml
kostnaderna för de olika försöken. Utredaren bör i första hand undersöka
dagstidningarnas egna möjligheter att finansiera talversioner av tidningarna.
Därvid bör särskilt studeras möjlighelerna att producera och distribuera
talversioner m.m. med full kostnadsläckning, dvs. med medel från
prenu-merafioner och annonser. I del sammanhanget bör erinras om handikapputredningens
förslag om all kostnaderna för en kassetlupplaga av dagstidningar skall
betraktas som en normal kostnad för tidningarna och läckas på

s. 209 Kontrollera mot PDF

209 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:6

samma sätt som dessas övriga kostnader.

Del är också väsenlligt all olika möjligheter atl begränsa
tidningarnas kostnader blir belysta. Bl.a. bör undersökas om del finns
möjligheler lill samarbete mellan olika fidningar ulan all syftet med
verksamheten förfelas. Utredaren bör också undersöka intresset för samverkan i
fråga om del material som nu finns i de av kommuner och landsfing utgivna
lalfidning-arna.

Vidare bör utredaren belysa det intresse som kan finnas
hos andra än de synskadade för en kassellversion av dagstidningarna saml de
problem resp. ekonomiska fördelar som kan uppslå vid en vidgad distribution.
Jag tänker här bl.a. dels på vissa begåvningshandikappade, dels på personer som
på grund av förlamningar eller neurologisk skada inle kan hanlera en tidning.

Utredaren bör beakta vad som har anförts i regeringens
direktiv (1980:20) angående finansiering av reformer.

Den övervägande kostnaden för kassett - eller
radiodislribuerade tidningar för synskadade torde ligga på det redakfionella
arbelel, snarare än på distributionssidan. Del är dock önskvärt atl
utvärderingen ger elt underlag för bedömning av vilka krav olika
distribulionsmeloder ställer i tekniskt, ekonomiskt och administrativt avseende
saml vilka juridiska och avtalsmässiga problem som kan vara förknippade med
verksamheten. Såvill gäller distribution över radionätet bör samråd äga rum med
radiorältsutred-ningen (U 1979:05).

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
all regeringen bemyndigar chefen för ulbildningsdeparlemenlel

all tillkalla en särskild utredare med uppdrag att
utvärdera försök med olika former av distribufion av innehållet i dagstidningar
fill synskadade och all därvid belysa de problem som jag här har berört

all besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal
biträde åt utredaren. Vidare hemställer jag alt regeringen föreskriver

all kostnaderna skall belasta nionde huvudtitelns
kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och bifaller hans hemställan. (Utbildningsdepartementet)

6. Tilläggsdirektiv till närradiokommittén (U 1978:11)

Dir. 1980:66

Beslut vid regeringssammanträde 1980-06-12

Departementschefen, statsrådet Wikström, anför

Genom beslut den 20 juli 1978 bemyndigade regeringen mig
alt tillkalla en kommitté med uppdrag atl leda en försöksverksamhet med
närradio och när-TV samt att med ledning av erfarenheterna från denna
försöksverksamhet lämna förslag om en eventuell permanent verksamhet med
närradio och när-TV. Kommittén har antagit namnet närradiokommittén (U
1978:11).

Riksdagen beslöt den 13 mars 1980 all som sin mening ge
lill känna för

14 Riksdagen 1980/81. 1 samt. Nr 103

s. 210 Kontrollera mot PDF

DelIIU:6 Skr. 1980/81:103 210

regeringen vad kulturutskottet anfört om
närradiokommilténs verksamhet (KrU 1979/80:24, rskr 178). Ulskollel anför i
sill betänkande följande. 1978 års beslut om radion och televisionen innebar
bl.a. all försök med s.k. närradio skulle inledas. Så har också skett, och
försöksverksamheten leds av närradiokommiltén. Kommittén har sökt kontakt med
Sveriges Lokalradio för alt undersöka möjligheterna till samarbete. I molfon
1273 uttalas nu alt del uppdrag som närradiokommiltén fåll av regeringen
förefaller vara så snävt all del är svårt all förverkliga elt samarbete mellan
kommittén och lokalradion.

I motionen skisseras vissa försöksmodeller som bör
förverkligas innan slutlig ställning las fill erfarenheterna av
närradioförsöken. I mofionen hävdas all della kan bli praktiskt möjligt om
regeringen vidgar kommit- lens direktiv och utsträcker försöksperioden t.o.m.
1982. Riksdagen bör enligl motionen göra en hänvändelse lill regeringen av
denna innebörd. Något avbrott i den försöksverksamhet som nu pågår aktualiseras
inle i motionen.

Närradiokommiltén
bedriver sin verksamhet enligl rikfiinjer som godkänts av riksdagen vid riksmötet
1977/78 (prop. 1977/78:91 och 144, KrU 1977/78:24, rskr 1977/78:337).
Bestämmelser om verksamheten har meddelats i lagen (1978:479) om
försöksverksamhet med närradio. En samverkan mellan närradion och lokalradion
enligl de modeller som redovisats i motionen måsle föregås av elt klarläggande
av vilka regler som skall gälla för denna nya verksamhet. Även
finansieringsfrågan måste övervägas, eftersom lokalradion och närradion
finansieras på helt olika säll.

Utskottet
finner det önskvärt alt förutsättningar skapas för en verksamhet av den art
som avses i motionen 1273. Närradiokommittén bör därför ges vidare direktiv och
försöksperioden förlängas. Vad utskottet nu anfört med anledning av motion 1273
bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen.

Närradiokommiltén
bör i anledning av riksdagens beslut nu ges lilläggsdirektiv. Det bör åligga
kommittén att inleda överläggningar med Sveriges Radio aktiebolag (SR) och
Sveriges Lokalradio aktiebolag (LRAB) för att utreda hur en sådan radioverksamhel
som den av riksdagen åsyftade skulle kunna komma tiH stånd hos LRAB. Härvid har
kommittén atl ulgå från atl den nya verksamheten skall bedrivas med tillämpning
av de program- och ansvarsregler som gäller för LRAB:s programverksamhet. Del
är således enligt 5 § radiolagen LRAB som har alt ta ställning till hur den
avsedda verksamheten skall utformas.

Vid
överläggningarna bör kommittén söka nå sådan överenskommelse med bolagen som
ger kommittén insyn i verksamheten och som gör del möjligt för kommittén alt medverka
vid uppläggningen och utvärderingen av verksamheten.

Den försöksverksamhet och utvärdering av närradio och
när-TV som avses i regeringens direktiv den 20 juH 1978 skall fortgå enligt den
fidsplan som kommittén nu arbetar efter. Enligt vad jag har erfarit har
kommittén för avsikt atl i februari 1981 avlämna ell belänkande om närradio som
skall kunna ligga till grund för en prövning av frågan om närradio. Jag utgår
från atl delta betänkande inle kommer all försenas till följd av dessa
liHäggsdirek-liv.

De av regeringen utfärdade direktiven (Dir. 1980:20) till
samfiiga kommittéer och särskilda utredare angående finansiering av reformer
skall gälla på här aktuellt utredningsarbete.

s. 211 Kontrollera mot PDF

211 Kommittéer: Utbildningsdepartementet Del II U:6

Jag
hemställer alt regeringen utvidgar närradiokommilténs uppdrag i enlighet med
vad jag nu har anfört.

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Utbildningsdepartementet)

s. 212 Kontrollera mot PDF

DelIIJo:l Skr. 1980/81:103 212

Jordbruksdepartementet

1. Utredning om boxningens skadeverkningar

Dir
1979:148

Beslut vid
regeringssammanträde 1979-12-20

Departementschefen, statsrådet Dahlgren, anför.

Den professionella boxningen är sedan år 1969 förbjuden i
Sverige (prop. 1969:118, 1 LU 1969:51, rskr 1969:344, SFS 1969:612). I samband
med aft della förbud infördes, liksom vid upprepade tillfällen därefter, har
statsmakterna haft att ta ställning fill frågan om boxningsförbudet bör
utsträckas fill all gälla amalörboxning. Del har inle ansetts föreligga skäl
alt föreslå en sådan utvidgning av förbudet. Samtidigt har emellertid uttalats
all detla slällningstagande bör omprövas, om någon väsentlig punkl i de
säkerhetsföreskrifter som gäller vid boxning inte iakttas eller om dessa
föreskrifter visar sig otillräckliga för all i önskad grad undanröja de
hälsorisker som kan vara förknippade tned boxningsulövningen.

De säkerhetsföreskrifter som åsyftats är utarbetade av en
av de nordiska regeringarna efter initiativ av Nordiska rådet tillsall
medicinsk expertkommitté. Kommilléns överväganden och förslag är redovisade i
betänkandet "Boksningens medicinske skadevirkninger" (Nordisk
ulredningsserie 1967:16). Föreskrifterna omfattar 16 punkter. Av dessa innebär
en att den nedre åldersgränsen för deltagande i boxningstävlingar för amatörer
bör vara minst 17 år. Som motivering härför framhöll kommittén alt helt unga
boxare i regel är mera övermodiga och oförsiktiga än de äldre boxarna. Ofta
saknar de dessutom i högre grad lillfredsslällande förståelse för eventuella risker
och har inle hunnit tillägna sig en tillräcklig defensivleknik.

År 1969 skedde i Sverige lill följd av riksdagens
uttalande en anpassning till denna åldersgräns. Motsvarande ålgärder vidtogs
däremot inte i övriga nordiska länder. Svenska dellagare i nordiska
juniorboxningar kom därigenom genomsnittligt att ha mindre matchrutin än
motståndarna från andra nordiska länder. Svenska boxningsförbundel utverkade
med hänvisning härtill år 1976 riksidrottsslyrelsens bifall lill en sänkning av
åldersgränsen lill 15 år. Riksidrottsslyrelsens ställningstagande innebar all
en sådan åldersgräns kunde accepteras under den fid som utredningar om
boxningens skadeverkningar fullföljs.

Riksdagen har vid flera tillfällen i anledning av bl.a.
motioner och budgetpropositioner deklarerat all säkerhetsföreskrifterna bör
lillämpas "utan något väsenlligt undantag". Riksdagen har också
uttalat att en sänkning av åldersgränsen från 17 fill 15 år innebär en sådan
väsenllig avvikelse från säkerhetsföreskrifterna.

Riksdagen (KrU 1977/78:19, rskr 1977/78:216) har, bl.a.
mol denna bakgrund, förordat all en ingående undersökning görs med syfte alt om

s. 213 Kontrollera mot PDF

213 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Del II Jo:2

möjligt klarlägga i vilken omfattning boxare ådragit sig
beslående skador vid boxning. Regeringen har därefter förl överläggningar med
Sveriges riksidrotlsförbund och Svenska boxningsförbundel för alt klargöra
möjlighelerna atl ulföra de av riksdagen begärda undersökningarna. Förbunden
har därefter gjort en utredning. Della material håller på all ställas samman
och avses bli presenterat för regeringen inom kort.

Med hänsyn till kravet på objektivitet och opartiskhet i
bedömningen av boxningens skadeverkningar bör nu en särskild utredare
tillkallas. Denne bör, med utgångspunkt i bl.a. del av idrottsrörelsen
redovisade materialet, genomföra den av riksdagen begärda ulredningen.
Utredningen bör avse tiden efter 1969 års riksdagsbeslut. I ulredningen bör
vidare redovisas de erfarenheler man inom idrottsrörelsen har av tillämpningen
av säkerhetsföreskrifterna. Ulredningen skall bedrivas skyndsamt och innefatta
förslag lill ålgärder från statsmakternas sida.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag
alt regeringen bemyndigar chefen för jordbruksdepartementet

att tillkalla en särskild utredare med uppgift all utreda
frågan om boxningens skadeverkningar,

all besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat
biträde ål utredaren.

Vidare hemställer jag atl regeringen föreskriver

atl kostnaderna skall belasta tionde huvudfitelns
kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden
och bifaller hans hemställan. (Jordbruksdepartementet)

2. Tilläggsdirektiv till utredningen om rennäringens
ekonomiska förhållanden

Dir 1980:13

Beslut vid regeringssammanträde 1980-02-14

Departementschefen, statsrådet Dahlgren, anför.

Med slöd av regeringens bemyndigande den 28 juni 1979
tillkallade chefen för jordbruksdepartementet en särskild utredare med uppdrag
all utreda rennäringens ekonomiska förhållanden (Dir 1979:116).

Rennäringen är en självklar del av näringslivet i de
nordligaste länen och utgör basen för samisk sysselsättning och bosättning.
Rennäringen är därmed också bärare av en särpräglad kultur. Del är enligl min
mening angelägel all rennäringens villkor är sådana att den kan leva vidare och
utvecklas. De ekonomiska förulsältningarna för rennäringen och därmed
sammanhängande frågor bör därför prövas av en parlamentarisk kommitté.

De allmänna principer som ligger till grund för samhällets
insatser inom jordbrukels, fiskels och trädgårdsnäringens områden bör i allt
väsentligt kunna lillämpas även på rennäringen. Därmed bör del vara möjligt all
utnyttja de nalurliga resurser för renskötsel som finns inom landel samtidigt
som andra samhällsintressen tillgodoses. Frågan om angivande av etl inkomslmål
för rennäringen är emellertid betydligt mera komplicerad än

s. 214 Kontrollera mot PDF

DelIIJo:3
8kr. 1980/81:103 214

beträffande
jordbruket, fisket och trädgårdsnäringen, eftersom samefamiljen regelmässigt
måste kombinera renskötseln med andra yrken och verksamheter för all uppnå full
sysselsättning och godtagbara inkomster. Del gäller i första hand jakl, fiske,
slöjd och andra grenar som fillvaralar och förädlar produkter från rennäringen.
Del statistiska materialet över rennäringens produklions- och
inkomstförhällanden är brislfälHgl och tillförlitliga beräkningar eller
analyser av renskölselns avkastning finns inle. I utredningsuppdraget bör
därför ingå alt närmare kartlägga de olika biologiska och
ekonomisk-administrafiva faktorer som bestämmer renskötselns utformning och
lönsamhel.

Svenska
samernas riksförbund har hänvisat fill vad som gäller i Norge i fråga om
rennäringen. Kommittén bör studera dessa förhållanden och bedöma vilka
erfarenheter som kan dras.

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen bemyndigar
chefen för jordbruksdepartementet

att
tillkalla ytterligare två ledamöter med uppdrag att utreda rennäringens
ekonomiska förhållanden,

atl
regeringen utvidgar uppdraget till utredningen i enlighet med vad jag har
anfört.

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Jordbruksdepartementet)

3.
Kapitalförändringarnas inverkan på lantbrukarnas inkomstförhållanden

Dir
1980:17

Beslut
vid regeringssammanträde 1980-03-13

Departementschefen,
statsrådet Dahlgren, anför.

Redan
i 1947 års beslut om jordbrukspolitiken angavs som mål att den i jordbruket
arbetande befolkningen skulle få samma möjligheter som utövarna av andra
näringar alt uppnå en skälig inkomststandard och bli delaktig i den allmänna
välståndsslegring, som kunde ske i fortsättningen. Delta s.k. inkomslmål kom
under 1950-lalel att preciseras genom all direkta jämförelser gjordes mellan
vissa jordbrukargrupper och industriarbetare. Senare har huvudvikten lagts vid
den relativa utvecklingen av inkomsterna, varvid syftet har varit all
jordbrukarinkomsterna skulle följa löneutvecklingen för industriarbetare.
Tekniken för all uppnå denna inkomslföljsamhet har varierat. Som medel för att
uppnå inkomstmålet har använts prisstöd och åtgärder för alt främja jordbrukels
rationalisering.

Vid
sin behandling av frågan om jordbrukarnas inkomstförhällanden framhöll 1972 års
jordbruksulredning bl.a. att inkomstjämförelser mellan jordbrukare och
industriarbetare kompliceras av svårigheterna all jämföra en företagargrupp med
en löntagargrupp, framför allt när det gäller kapilalvärdering samt intäkter av
och kostnader för den egna bostaden. Utredningen ansåg det inle vara möjligt
att inom inflationsskyddets ram uppställa automatiska regler för beaktande av
uppkommande kapitalvinster

s. 215 Kontrollera mot PDF

215 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Del II Jo:3

eller kapitalförluster. Hänsynstagande till sådana vinster
eller förluster borde därför enligl utredningens mening liksom dittills ske på
bedömnings-mässiga grunder i samband med prisöverläggningarna.

I 1977 års
jordbrukspolitiska beslut har inkomslmålel en central position (prop.
1977/78:19, JoU 1977/78:10, rskr 1977/78:103). Målel formulerades så att ell
huvudsyfte med jordbrukspolitiken skall vara alt tillförsäkra dem som är
sysselsatta inom jordbruket i alla delar av landel en ekonomisk och social
standard som är likvärdig med den som jämförbara grupper uppnår. Riksdagen
preciserade inle inkomslmålel genom all ange vilka grupper som bör jämföras och
hur jämförelsen bör tillgå. Frågan om hur inkomslföljsamhet skall uppnås
hänsköls lill prisöverläggningarna.

Frågan om
jordbrukarnas inkomslföljsamhet behandlades våren 1978 av riksdagen (prop.
1977/78:154, JoU 1977/78:34, rskr 1977/78:348) i samband med all riksdagen
godkände förslag till prisreglering på jordbruksprodukter för treårsperioden
1978/79-1980/81. Beslutet innebär bl.a. all den tidigare direkta kopplingen
till avtalen på LO-SAF-områdel släpptes. I stället skall löneutvecklingen för
de stora kollektiven i första hand beaktas och jämförelseunderlaget breddas.
Inkomst- och lönsamhelsförhållanden för andra småförelagargrupper skall även
kunna beaktas. Hänsyn skall också kunna las lill de olika förhållanden som
påverkar den ekonomiska och sociala standarden inom jordbruket. I propositionen
uttalas all del är angeläget all undersökningar forfiöpande sker bl.a. av
arbetsålgången inom jordbruket och levnadsstandarden för olika grupper jämte de
prestationer som standarden grundar sig på. Del kan därvid vara av intresse
atl beakta all en avsevärd del av åkerarealen brukas på arrende. Resultatet av
dessa undersökningar bör enligl propositionen ingå i det material som läggs
till grund för de bedömningar som inför varje regleringsperiod bör göras om huruvida
inkomslmålsätlningen uppnåtts.

Under år
1978 tillsatte lanlbruksekonomiska samarbetsnämnden en särskild projektgrupp
med uppgift all ge en bredare belysning av levnadsstandarden för jordbrukare
och jämförbara grupper. Gruppen avser atl vid överläggningarna hösten 1980
inför en ny prisregleringsperiod presentera material härom.

Riksdagen
behandlade samma fråga våren 1979 (JoU 1978/79:37, rskr 1978/79:418) i
anledning av mofionen 1978/79:755, i vilken hemställdes all vissa frågor
rörande jordbrukarnas inkomslföljsamhet och markpriserna närmare skulle
utredas. Jordbruksutskottet erinrade med anledning av motionen om alt etl
omfattande material över inkomst- och lönsamhelsut-veckHngen i jordbruket
fortlöpande tagils fram som underlag för prisöverläggningarna saml alt vid
prisöverläggningarna våren 1978 beslutats atl material skulle redovisas som
belyser levnadsstandarden för jordbrukare och för jämförbara grupper liksom de
prestationer som standarden grundar sig på. Huvuddelen av de frågor som berörs
i motionen torde enligl utskottet kunna innefattas i den
levnadsstandardundersökning som just påbörjats.

Utskottet framhåller vidare att 1972 års
jordbruksulredning inle gjorde någon ingående analys av hur
penningvärdeförändringarnas inverkan på beräkningen av inkomslutvecklingen
skall beaktas. Utskottet anser all hithörande frågor, lill vilka också bör
hänföras frågan om markpriserna, bör ingående analyseras. Därvid bör enhgt
utskottet särskilt beaktas den omständigheten all en betydande del av landels
åkerareal brukas på arrende. Del bör enligl utskottet ankomma på regeringen atl
ta närmare ställning till om en sådan analys bör genomföras i samband med det
arbete som pågår

s. 216 Kontrollera mot PDF

DelIIJo:3
8kr. 1980/81:103 216

inom den förut nämnda projektgruppen vid lantbruksekonomiska
samarbetsnämnden eller om en särskild utredning bör tillsältas för ändamålet.
Utskottet hemställde atl riksdagen som sin mening skulle ge regeringen lill
känna vad utskottet anfört med anledning av motionen. Riksdagen beslöt i
enlighet med ulskollels hemställan.

Frågan om hur kapilalutvecklingen inom jordbruket skall
beaktas vid inkomst- och lönsamhelsberäkningarna har varit föremål för
diskussion särskilt under perioder med snabb inflation. Så skedde redan under
den lid då lolalkalkylen över jordbrukels intäkter och kostnader utgjorde
grundvalen för prissättningen på jordbrukels produkter. Frågan behandlades
ingående i betänkandet (SOU 1950:29) Arbets- och kapitalkostnader i
jordbrukskalkylen. I betänkandet gjorda överväganden rörande kapitalvinster
kom emellertid inte all inverka på den på jordbrukskalkylen grundade
prissättningen. I de s.k. typjordbrukskalkyler som upprättades inför de
prisöverläggningar, som år 1959 ledde till del s.k. sexårsavlalet, räknades
dock vissa kapitalinkomster som inkomst, jämställd med arbetsinkomst.

Frågan
togs senare upp av jordbruksslalislikkommitlén. I sill belänkande (Ds Jo
1968:9) Jordbruksstalisliska undersökningar m.m. förordade kommittén, mot
bakgrund av uttalanden i 1967 års riksdagsbeslut, att jordbrukels inkomstförhällanden
skulle följas genom lönsamhetskalkyler och levnadsstandardberäkningar.
Lönsamhelsberäkningarna borde utformas enligt förelagsekonomiska principer och
avse rationella jordbruk som väntas kunna beslå på längre sikt. Som
resullalmåtl borde enligl kommittén användas förränlningsprocenten på i
huvudsak allt investerat kapital. Levnadsslandardundersökningar var av intresse
för de mindre jordbruken. Kommittén förordade i detta fall som resullalmåtl den
totala disponibla inkomst som kan läggas fill grund för familjens
levnadsstandard, dvs. summan av arbets- och kapitalinkomst för brukaren med
medhjälpande familjemedlemmar (hustru och barn under 16 år). De principer som
sålunda angetts för lönsamhetskalkyler och levnadsstandardundersökningar har i
huvudsak följts vid prisöverläggningarna sedan början av 1970-talel. Som
framgår av del sagda har frågan om eventuella kapitalvinster på olika sätt
funnits med vid prisöverläggningarna inför varje prisregleringsperiod. Nämnas
bör också all, man numera vid kapilalkostnadsberäkningarna värderar
lånefinansierade kapitaltillgångar lill anskaffningsvärdet, medan lillgångar
finansierade med eget kapital värderas till återanskaffningsvärdet. Detla
beräkningssätt ger lägre kostnadsersättning lill jordbruket än lidigare
tillämpad metod, enligt vilken också lånefinansierade kapitaltillgångar
värderades till återanskaffningsvärdet.

För egen del vill jag först framhålla atl en
infiationislisk utveckling har en rad svåröverskådliga återverkningar på del
ekonomiska livet. En effekt är all del reella värdet på skulder minskar, vilkel
leder till en förmögenhetsöverföring från långivare till låntagare. En annan
effekt är all olika slag av realtillgångar nominellt stiger i värde. Om
värdestegringen är slörre än som motiveras av penningvärdets fall uppslår en
vinst. Förstnämnda fenomen har direkt samband med inflationen och ger
låntagaren en fördel, som kan betecknas som infiationsvinsl. En värdestegring
på realtillgångar behöver inte ha något samband med inflation. Vid en snabb
inflation ökar dock efterfrågan på vad som uppfattas som värdesäkra tillgångar,
vilket i sin tur höjer priset på dessa.

Mol bakgrund av vad jag nu har anfört anser jag all
hithörande frågor bör utredas. Med hänsyn lill den belydelse frågorna har för
prissättningen på

s. 217 Kontrollera mot PDF

217 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Del II Jo:4

jordbruksprodukter bör en särskild kommitté tillkallas för
ändamålet.

Kommilléns huvuduppgift bör vara att studera och lämna
förslag fill hur förmögenhetsförändringarna skall beaktas vid de beräkningar
som ligger lill grund för bedömningen av lantbrukarnas inkomstförhällanden och
lönsamheten i näringen. Förslaget bör utformas med utgångspunkt i gällande
riktlinjer för jordbrukspolitiken. Kommittén bör därvid redovisa inkomstutvecklingen
för lantbrukarna och för andra jämförbara grupper. Likaså bör kommittén jämföra
förändringarna av lillgångar och skulder för olika grupper av lantbrukare och
andra jämförbara grupper och analysera hur dessa påverkat resp. gruppers
standard. Därvid bör utgångspunkten vara att så långl möjligt enhetliga
bedömningsgrunder används. En jämförelse med inkomst- och
lönsamhelsförhållandena för andra jämförbara grupper och inom andra näringar
bör även göras. Härvid bör kommittén beakta att en förmögenhetstillväxt inle på
samma sätt som den årliga inkomsten är tillgänglig för konsumtion liksom all
lantbruket är myckel kapitalkrävande inte minst därför atl det är beroende av
mark och byggnader. För all starta etl lantbruksföretag av familjestorlek krävs
som regel avsevärt mer kapital än för all starta elt förelag av motsvarande
storlek i andra branscher. Vidare bör kommittén beakta den omständigheten all
en betydande del av landets åkerareal eller ca 40 % brukas på arrende.

Kommittén bör beakta del särskilda utredningsarbete som
har utförts av lanlbruksekonomiska samarbetsnämnden på della område.

Med hänvisning fill vad jag nu har anfört hemställer jag
all regeringen bemyndigar chefen för jordbruksdepariementet

att tillkalla en kommitté med högst sex ledamöter med uppdrag
att utreda vissa frågor angående kapitalförändringarnas inverkan på
lantbrukarnas inkomstförhällanden,

att utse en av ledamöterna atl vara ordförande.

atl besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal
biträde åt kommittén.

Vidare hemställer jag alt regeringen föreskriver

alt kostnaderna skall belasta tionde huvudtitelns
kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och bifaller hans hemställan. (Jordbruksdepartementet)

4. Sockernäringen

Dir 1980:18

Beslut vid regeringssammanträde 1980-03-13

Departementschefen, statsrådet Dahlgren, anför.

Odlingen av sockerbetor i Sverige är koncentrerad lill i
första hand Skåne samt Öland och Golland. Strösocker tillverkas vid sex
fabriker, varav fyra i Skåne, en på Öland och en på Gotland. Vid en fabrik i
Skåne tillverkas råsocker. Samtliga fabriker ägs av Svenska sockerfabriks AB,
som dessutom i Arlöv driver etl raffinaderi för förädling av inhemskt och
importerat råsocker lill socker av specialkvalileter, främst bilsocker.

s. 218 Kontrollera mot PDF

DelIIJo:4 Skr. 1980/81:103 218

Sockerkonsumlionen har under 1970-lalet varit i genomsnitt
ca 338.000 ton per år. Under åren 1977 och 1978 minskade den fill ca 331.000
resp. ca 324.000 lon medan den under år 1979 ökade lill ca 342.000 lon. Enligl
av riksdagen anlagna riktlinjer har sockerbetsarealen som en föjd av
konsumlionsminskningen reducerats från 53.000 ha år 1978 lill 51.500 ha år
1979. Förslag föreligger om oförändrad areal för år 1980. Produktionen av
socker och sirap från svensk skörd har under perioden legal vid ca 300.000 ton.
För år 1979 uppgick importulrymmel till ca 12,5 % av den lotala
sockerkonsumlionen.

Den svenska sockernäringens omfattning och utformning
utreddes senast av slalens industriverk i rapporten (SIND 1976:4)
Sockerindustri och av 1972 års jordbruksulredning i betänkandet (SOU 1977:17)
Översyn av jordbrukspolitiken. I båda utredningarna konstaterades bl.a. all
belodlingen är mer lönsam för odlarna än vad jämförbara grödor är samt att
svensk sockerpro-duklion i framfiden bedöms vara internationellt
konkurrenskraftig. Industriverket föreslog bl.a. all den inhemska produktionen
tillåts öka genom all belodHngsarealen utökas successivt i takt med
produktivitetsökningen inom sockerindustrin, all möjlighelerna atl öka
belodlingen på Öland och Golland undersöks saml alt anknytningen lill EG
belräffande villkoren för betodlare och sockerindustri upphör.

Jordbruksulredningen konstaterade all bl.a. beredskaps-,
sysselsältnings-och växtföljdsskäl mofiverar en jämförelsevis omfattande odling
av sockerbetor. Om man eftersträvar så billigt socker som möjligt för
konsumenterna borde däremot en slor import föredras, eftersom denna sannolikt i
de flesta lägen kommer alt slälla sig billigare än inhemsk sockerframställning.
Även handelspolitiska skäl motiverar enligl ulredningen all den svenska sockerbetsodlingens
storlek hålls tillbaka. Ulredningen föreslog all den svenska
sockerbetsodlingens omfallning anpassas så alt ell visst utrymme lämnas för
import.

Vad gäller prissättningen på sockerbetor och sockerbolagets
ersättning för dess produktion ansåg utredningen att systemet med separata
prisöverläggningar, vilkel fungerar bra, borde bibehållas. Däremot borde
enligl utredningen, när det gäller prissättningen på sockerbetor och socker i
olika led, den direkta anknytningen fill motsvarande priser inom EG upphöra.
Avvägningen av betprisets nivå borde i högre grad än lidigare ske med beaktande
av kostnadsutvecklingen inom den inhemska odlingen och priserna på övriga
vegetabilier. Prissättningen på sockerbetor och socker inom EG borde dock
enligl ulredningen även i fortsättningen analyseras vid bestämningen av de
svenska priserna. Vid överläggningarna om sockerbolagets ersällning för
sockerframslällningen borde enligl ulredningen jordbruksnämnden biträdas av
särskild experfis, på samma sätt som sker vid beräkningen av kompensation för
stegrade kostnader inom uppsamling och förädling av övriga jordbruksprodukter.
Vid dessa överläggningar får enligt utredningen även aktualiseras bl.a, sådana
frågor som prissättningen på specialsocker, biprodukternas värde m.m.

På grundval av jordbruksulredningens överväganden
fastlades i 1977 års jordbrukspolifiska beslut riktlinjerna för
sockerregleringens nuvarande utformning (prop. 1977/78:19, JoU 1977/78:10, rskr
1977/78:103). Prisregleringen omfattar hela förädlingskedjan från råvaran till
del färdiga sockret. Även sockerbetsarealen bestäms inom regleringen. Del
jordbrukspolitiska beslutet innebär bl.a. alt den inhemska sockerbetsarealen
skall avpassas så all den vid normalskörd ger ell imporlutrymme av 10-15 % av
vår totala

s. 219 Kontrollera mot PDF

219 Kommittéer:
Jordbruksdepartementet Del II Jo:4

sockerkonsumlion. Hänsyn har därvid främsl tagits till
u-ländernas behov av expori. Det angivna importulrymmel skall ses som elt
riktmärke för de genomsnittliga förhållandena under en följd av år.

Om
nyssnämnda målsättning vad gäller sockerbetsarealen på grund av ökningar i
avkastningen eller vikande konsumtion skulle leda lill en minskning av arealen
får enhgt beslutet nödvändig kvotering av odlingen inte drabba de områden som
normall levererar betor fill bruken på Öland och Gofiand. Vad gäller
prissättningen på sockerbetor och socker i olika led innebär beslutet all den
lidigare direkta anpassningen av bet- och sockerpriset fill de förändringar
som sker inom EG upphört. Betprisets nivå skall avvägas med beaktande av
kostnadsutvecklingen inom den inhemska odlingen och priserna på övriga
vegetabilier. Sockerbolagets ersättning för sockerframslällningen skall
beräknas efter samma grunder som ersättningen fill annan förädlingsindustri
inom jordbrukssektorn. Sockerregleringens tekniska utformning i övrigt
bibehålls oförändrad.

Enligl
beslut av riksdagen är Sverige part i 1977 års internafionella sockeravtal, som
reglerar slörre delen av den internationella sockerhandeln och som gäller
t.o.m. år 1982 (prop. 1977/78:108, JoU 1977/78:20, rskr 1977/78:236). Avtalet
innehåller bl.a. etl allmänt åtagande av importerande i-länder all vidta sådana
åtgärder som är förenliga med deras nationella lagstiftning och som länderna
finner lämpliga för all säkerställa marknadstillträde för socker från
exporterande medlemmar.

I detla
sammanhang kan påpekas alt ett av de slora sockerproducerande länderna,
nämligen Brasilien, har elt omfattande program för användning av socker som
råvara för etanolproduktion för användning som drivmedel.

För den
svenska belodlingen gäller f.n. en treårig prisregleringsperiod omfattande
tiden den 1 juli 1979 - den 30 juni 1982. Areal- och betpris fastställs varje
regleringsår efter överläggningar. Betarealen för år 1979 har fastställts till
51.500 ha. För all stimulera odlingen på Öland och Golland utgår etl
arealbidrag. Prisregleringen för socker omfattar liden den 1 juli 1979-den 30
juni 1980. Förslag föreligger om en tvåårig regleringsperiod för fiden efter
den 30 juni 1980. Sockerbolaget har bl.a. erhållit en särskild ersättning för
merkostnaderna för driften av bruken på Öland och Gotland.

Sockerbolaget
aviserade våren 1978 atl man som en ralionaliseringsåtgärd övervägde alt lägga
ned sockerbruket i Karpalund efter 1979 års kampanj. Efter överläggningar
mellan regeringen, sockerbolagel och betodlarna träffades en överenskommelse
som gjorde det möjligt atl fortsätta med sockertillverkning vid bruket även
under 1980 och 1981 års kampanjer. Överenskommelsen har godkänts av riksdagen.
Den innebär alt parterna med lika slora delar bidrar till all täcka viss del av
merkostnaderna för en fortsatt drift av bruket. Parterna var även överens om
att staten bl.a. genom Svensk Metanolutveckling AB borde utreda de lekniska och
ekonomiska förutsättningarna för en produktion av etanol ur sockerbetor och
andra produkter. Med slöd av regeringens bemyndigande har en särskild utredare
fillkallats för uppdraget, etanolutredningen (Jo 1979:05).

Riksdagen
behandlade våren 1979 förslaget till gällande sockerreglering (prop.
1978/79:208, JoU 1978/79:36, rskr 1978/79:417) och i anslutning härtill två
mofioner. I den ena motionen (1978/79:503) föreslogs en minskning av
importulrymmel för socker och i den andra (1978/79:1001) föreslogs all
sockerbolagels framlida organisation och struktur utreds. Jordbruksutskottet
föreslog atl motionerna skulle avslås. Utskottet framhöll atl det inle synes

s. 220 Kontrollera mot PDF

DeIIIJo:4
Skr. 1980/81:103 220

vara riksdagens sak atl gå närmare in på frågan om ell
enskilt förelags organisation och struktur och ansåg sig därför inle kunna
biträda motions-yrkandet härom. Samtidigt anförde utskottet emellertid att
förhållandena inom den svenska sockerindustrin inom berörda delar av landet
fåll en allt större betydelse från regionalpolitisk synpunkt. Frågan om
utvidgning av produktionen fill atl omfalla även annal än sockerframställning
är härvidlag enligl utskottet värd all uppmärksamma. Den föreslagna prövningen
av de lekniska och ekonomiska möjlighelerna alt tillvarata elanol ur
sockerbetor berör hithörande frågeställning. Enligl ulskollels mening kan del
finnas anledning alt företa en mera övergripande utredning om den svenska
sockernäringens framlida organisation och struktur. Utskottet hemställde att
riksdagen som sin mening skulle ge regeringen lill känna vad ulskollel anfört i
denna fråga. Riksdagen beslöt i enlighet med ulskollels hemställan.

För egen
del vill jag med anledning av riksdagens beslut anföra följande. Som jag
lidigare nämnt har regeringen tillsall en utredning för atl undersöka de
lekniska och ekonomiska förutsättningarna för en produktion av etanol ur
sockerbetor och andra produkter. Utredningen skall enligl sina direktiv
bedrivas så att en utvärdering kan vara klar under år 1980. När denna utvärdering
har skett får ställning tas till frågan om fortsall drift vid sockerbruket i
Karpalund efter 1981 års kampanj. Etanolutredningens förslag kan bl.a. leda
till att frågan om sockerbelsarealens storlek och odlingens inriktning kan
behöva omprövas. Det under senare lid även i internationella sammanhang väckta
intresset för jordbruket som energiproducent lalar för all sockernäringens
framtida omfattning och struktur analyseras utifrån delvis andra ulgångspunkter
än som hittills skett. Härför talar också det ökade intresset för socker
(sukros) som råvara för industriprodukter av skilda slag vid sidan om elanol.
Jag vill också påminna om all produktion av sukros ur spannmål tilldrager sig
allt större intresse.

Mol bakgrund av vad jag nu har anfört anser jag att den
svenska sockernäringens framtida omfattning, inriktning, organisation och
struktur bör utredas. En särskild kommitté bör tillkallas för ändamålet.

Kommittén bör undersöka bl.a. möjHgheterna att utvidga
produktionen lill att omfatta även annal än sockerframställning och hur detta
kan komma att påverka näringens framtida ställning. Härvidlag bör
etanolutredningens arbele kunna bilda elt underlag för fortsatta analyser.
Därtill bör kommittén ta del av den forskning som pågår rörande utnyttjandet av
sukros som råvara för industriell produktion av olika varor. Kommittén bör även
belysa sockerindustrins belydelse från regionalpolitisk synpunkt och hur denna
kan komma atl förändras vid en utvidgad produktion.

Kommitténs uppdrag bör inte i och för sig avse en
omprövning av grunderna för ersällning till betodlare och sockerindustri eller
den lekniska utformningen av nuvarande sockerreglering. Sådana frågor bör tas
upp endasi i den ulslräckning som kommilléns förslag ger anledning lill.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen bemyndigar chefen för jordbruksdepartementet

atl tillkalla en kommitté med högst sex ledamöter med
uppdrag all utreda sockernäringens framtida omfattning, inriktning,
organisation och struktur,

atl utse en av ledamöterna alt vara ordförande,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat
biträde åt kommittén.

s. 221 Kontrollera mot PDF

221 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Del II Jo:5

Vidare hemställer jag alt regeringen föreskriver

atl kostnaderna skall belasta tionde huvudtitelns
kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och bifaller hans hemställan. (Jordbruksdepariementet)

5. Kontrollen av matpotatis

Dir 1980:30

Beslut vid regeringssammanträde 1980-04-17.

Departementschefen, statsrådet Dahlgren, anför

Ell omfattande arbete med all förbällra och kontrollera
kvaliteten på matpolatis pågår sedan länge inom landet. Konsumfionen av
obearbetad potatis beräknas för år 1979 ha uppgått till drygt 500 milj. kg fill
etl konsumlionsvärde av ca 1.000 milj. kr. Den stora belydelse som potatisen
således har för konsumenterna, handeln och producenterna har medfört att ell
flertal slalliga myndigheter, organisafioner och forskningsinstitutioner
engagerats i bl.a. arbetet med all förbällra och kontrollera kvaliteten hos
potatisen. Delta arbete bedrivs bl.a. i form av växtförädling, utsädeskontroll,
marknadsreglerande ålgärder, kvalitetsmärkning, kvalitetskontroll och
informafionsverksamhet.

Gällande
riktlinjer för kvalitetsmärkning och kvalitetskontroll av matpolatis fasfiades
av riksdagen år 1973 (prop. 1973:96, JoU 1973:25, rskr. 1973:232).

Föreskrifter
om kvaliteten hos och kvalitetsmärkningen av malpolafis meddelas av
lantbruksslyrelsen, i samråd med slalens livsmedelsverk, med slöd av livsmedelslagen
(1971:511, ändrad senast 1979:458) och livsmedelskungörelsen (1971:807, ändrad
senast 1976:830). För övriga livsmedel kan livsmedelsverket föreskriva bestämd
sammansättning eller beskaffenhet i övrigt för livsmedel av visst slag
(livsmedelsstandard), om det är av särskild belydelse från hälso- eller
näringssynpunkt eller eljest för alt lillgodose konsumentintresset.

Som
ansvarig för kontrollen av kvaliteten hos matpolatis utfärdade
lantbruksslyrelsen år 1974 föreskrifter om obligatorisk kvalitetsmärkning av
saluförd matpolatis. Styrelsen har även meddelat föreskrifter om klassificering,
märkning och kontroll av matpolatis. Utöver styrelsens föreskrifter finns i
livsmedelslagen och dess följdförfaltningar ylterligare föreskrifter om
märkning av färdigförpackade livsmedel som även gäller matpolatis.

Ell
särskilt organ. Svensk matpolatiskontroll (SMAK), biträder lantbruksslyrelsen
vid tillsynen över efterlevnaden av gällande föreskrifter. Sedan år 1953 utför
SMAK kvalitetsbeslämning av matpolatis. SMAK:s uppgifter är fastlagda dels i
ett av Kungl. Maj:l den 30 juni 1959 fastställt reglemente (ändrat senast den
14 juni 1979), dels i livsmedelskungörelsen och lantbruksstyrelsens
föreskrifter.

Enligl
sill reglemente skall SMAK genom olika åtgärder verka för att inom landet
saluförd potatis är av fullgod beskaffenhet. Bl.a. skall SMAK bedriva
upplysningsverksamhet samt handha kvalitetsmärkningen med del för

s. 222 Kontrollera mot PDF

DelIIJo:5 Skr. 1980/81:103 222

SMAK registrerade SMAK-märket och kontrollen av kvaliteten
på SMAK-märkl potatis. I SMAK:s uppgifter ingår även kontrollen av den obligatoriska
kvalitetsmärkningen.

Kostnaderna för den obligatoriska kontrollen bestrids med
införselavgifismedel som tilldelas SMAK utanför den s.k. fördelningsplanen för
införselavgiftsmedel. För regleringsårel 1979/80 har SMAK fått ca 4,4 milj.
kr. för ändamålet. För övrig kontrollverksamhet las ut en avgifl enligl av
lantbruksslyrelsen fastställd taxa. Ulöver medel för den obligatoriska
kontrollen erhåller SMAK införselavgifismedel utanför fördelningsplanen för
upplysningsverksamhet på matpotafisområdet. Regleringsårel 1979/80 utgår ca 1
milj. kr. för della ändamål. SMAK bedriver även viss laboratorieverksamhet som
lill stor del är avgiftsfinansierad. Den totala kostnaden för SMAK:s verksamhet
uppgick budgetåret 1978/79 lill ca 6,8 milj. kr.

SMAK:s verksamhet med kvalitetsmärkning och
kvalitetskontroll har medfört betydande förbättringar av kvaliteten på svensk
matpolatis. Genom etl omfattande upplysningsarbete har SMAK även bidragit till
en ökad medvetenhet bland konsumenterna, producenterna och inom handeln om
vilka kvalitetskrav som bör kunna ställas på matpolatis. De kvalitetsnormer som
fillämpats av SMAK har även i slor ulslräckning påverkat det arbele på området
som bedrivs i samhället i övrigt.

Som inledningsvis nämnts deltar förutom SMAK ett fiertal
myndigheter och organisationer i arbelel med en förbättring av potatisens
kvalitet. Ulöver lantbruksslyrelsen och statens livsmedelsverk kan nämnas
statens jordbruksnämnd, som bl.a. handlägger frågor om anslag lill
verksamheten och utfärdar direktiv för regleringsföreningen Sveriges
potalisinlressenler, och konsumentverket som är en central
förvaltningsmyndighet för konsumentfrågor. Forskning och försöksverksamhet
bedrivs vid Sveriges lantbruksuniversitet. Slalens utsädeskontroll bedriver
förutom kontroll av ulsädesvaror också viss försöks- och upplysningsverksamhet.
Regleringsföreningen Sveriges potalisinlressenler skall genom
marknadsreglerande ålgärder bl.a. arbeta för en förbättrad kvalitet på
matpolatis. Detta arbete bekostas med införselavgifismedel inom
fördelningsplanen och arealavgifler för potatis. Åven Sveriges potafisodlares
riksförbund bedriver ell omfattande arbele på området. Förbundet har för
regleringsåret 1979/80 fått ca 2 milj. kr. av införselavgiftsmedel utanför
fördelningsplanen för forskning och rådgivning rörande malpotatisodlingen.
Vissa handelsorganisalioner bedriver också elt omfattande arbele både vad
gäller ulsädeskvalilel och marknadsföring av kvalitelspotatis.

Det slora
antal organisationer och myndigheter som således på ell eller annal sätt deltar
i arbelel med all förbättra kvaliteten på malpolafis gör atl en samordning av
kvaHlelskonlrollen m.m. bör eftersträvas för atl åstadkomma etl effekfivare utnyttjande
av fillgängliga resurser. Möjligheler bör därvid också finnas all minska den
lotala kostnaden för verksamheten. Enligl min mening bör därför en översyn
göras av organisationen och finansieringen av kontrollen av matpolatis. En
särskild utredare bör tillkallas för denna uppgift.

Utgångspunkten för översynen bör vara alt konsumenternas
krav på matpolatis av fullgod beskaffenhet tillgodoses också i fortsättningen.
Detla förutsätter utöver kontrollåtgärder bl.a. informationsverksamhet.

Erfarenheterna från livsmedelskontrollen i stort bör kunna
visa hur avvägningen bör göras mellan offentlig konlroll och den konlroll som
bör kunna fullgöras av odlarna och handeln. Utredaren bör därvid pröva det

s. 223 Kontrollera mot PDF

223 Kommittéer:
Jordbruksdepartementet Del II Jo:6

fortsatta behovet av etl fristående kontrollorgan för
matpolatis. Oavsett den framtida organisationen av malpolatiskontrollen bör det
positiva arbete som har utförts av SMAK las fill vara också för framliden.
Därför bör utredaren bl.a. överväga förutsättningarna för alt behålla
SMAK-märkningen.

Utredarens förslag bör vara så utformade att de totalt
sett leder lill minskade utgifter för slaten. Dessulom bör förslagen inle få
medföra ökade utgifter för konsumenterna.

Del
ankommer på utredaren alt under arbetets gång informera berörda
personalorganisationer och bereda dem fillfälle alt framföra synpunkter.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag
all regeringen bemyndigar chefen för jordbruksdepariementet

all tillkalla en särskild utredare med uppdrag all se över
kontrollen av matpolatis,

atl besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat
biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag atl regeringen föreskriver

att kostnaderna skall belasta tionde huvudtitelns
kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och bifaller hans hemställan. (Jordbruksdepartementet)

6. Återvinning av vissa dryckesförpackningar, m.m.

Dir.
1980:54

Beslut vid
regeringssammanträde 1980-06-05

Departementschefen, statsrådet Dahlgren, anför.

Som förpackningar för öl och läskedrycker används förutom
del vanliga relurglaset i stor utsträckning också burkar av bleckplåt eller
aluminium samt vissa andra typer av engångsförpackningar. Under år 1979
beräknas konsumtionen av öl och läskedrycker i burk ha uppgått lill ungefär
500 miljoner förpackningar. Av burkarna var över 400 miljoner gjorda av
bleckplåt och övriga av aluminium. Bleckplålsburkar tillverkas i vårt land,
medan aluminiumburkar importeras. Burkar och andra engångsförpackningar
används också lill andra drycker såsom juice och stilldrink. Som jämförelse med
relurglaset kan nämnas att bryggerierna under år 1977 fyllde över 1.200
miljoner relurglas med öl och läsk.

Användningen
av burkar som dryckesförpackningar kan väntas öka ytterligare. Efter överenskommelse
med Pripps bryggerier har PLM AB beslutat bygga en fabrik, där man fr.o.m. år
1982 avser all årligen tillverka ca 900 miljoner burkar av aluminium. Avsikten
är bl.a. atl ersälla de nuvarande bleckplåtsburkarna med sådana burkar. Enligt
PLM:s uppskattningar kommer antalet aluminiumburkar på den svenska marknaden
alt år 1982 uppgå lill mellan 600 och 700 miljoner. PLM räknar med aft
aluminiumburken på sikt skall la en större andel av dryckesmarknaden än vad
bleckplålsburken nu har.

De berörda förelagen samverkar i etl projekt för
återvinning av aluminiumburkar. I detta projekt, som följs av en styrgrupp med
företrädare för

s. 224 Kontrollera mot PDF

DelIIJo:6 Skr. 1980/81:103 224

bl.a. naturvårdsverket, konsumentverket och Svenska
kommunförbundet, bedrivs försöksverksamhet med all samla in tomburkar från
hushållen i Varbergs kommun i anslutning lill insamling av relurpapper och
textilier. Denna verksamhet avses pågå under slörre delen av år 1980 och kommer
därefter all utvärderas.

Det statliga investmentbolaget Brygginvesl AB har nyligen
presenterat en strukturplan för bryggeribranschen. Planen visar all man i dag
har en överkapacitet inom branschen. I planen föreslås partiell avveckling
under en fyraårsperiod. Slruklurplanen är relativt kortsiktig och förutsätter att
rationaliseringsarbetet och ansträngningarna all höja effektiviteten vid
kvarvarande enheter fortsätter. Vidare las i planen upp bl.a. frågan om en
eventuell samlad exporlförsäljning. I dessa sammanhang har förpackningsfrågorna
en viss belydelse.

Som förpackningar för vin- och spritdrycker används både
returglas och engångsglas. Av den mängd vin- och sprilfiaskor som årligen säljs
av Systembolaget återanvänds ungefär hälften av förpackningarna.

Några bestämmelser med direkt syfte all påverka valet av dryckesförpackningar
eller alt påverka hanteringen av förpackningarna har inte införts. Vissa regler
av intresse i sammanhanget finns dock. Gällande regler om renhållning och om
förbud mol nedskräpning syftar bl.a. lill atl förhindra nedskräpning genom dryckesförpackningar.
I detta sammanhang bör nämnas all riksdagen vid lillkomslen av lagen (1973:329)
om hälso- och miljöfarliga varor förutsatte att lagen skulle kunna fillämpas i
fråga om engångsförpackningar.

Enligt lagen (1973:37) om avgifl på vissa dryckesförpackningar
utgår en förpackningsavgift på dryckesförpackningar som används för varuslagen
juice, nektar, slilldrinkar, läskedrycker, mineralvatten, malldrycker saml vin-
och spritdrycker. Undantagna är förpackningar med en fyllnadsvolym på 20 cl och
därunder samt på tre liter och däröver. Avgiften är tio öre för varje
förpackning och tas ul vid tillverkning eller import. Förpackningsavgiflen
utgår således med samma belopp för såväl engångssom returförpackningar.
Förpackningsavgiflen inbringade år 1977 ca 86 milj. kr. Förslag lill ändringar
av förpackningsavgiflen har lagts fram av ulredningen om kostnaderna för
miljövården i betänkandet Dryckesförpackningar och miljö (SOU 1976:35).

Från energisynpunkt har frågorna om dryckesförpackningar
studerats av Energisparkommittén (I 1974:05), som lill regeringen har
överiämnal rapporten Energi och förpackningar (ESK 1979:01). Rapporten har
remissbehandlats.

Vid en riksdagsdebatt i december 1979, med anledning av
etl svar som jag lämnade på en interpellalion om tillverkningen av öl- och
läskburkar av aluminium, diskuterades frågan om hur stor återvinningen av
aluminiumburkarna borde vara för att den skulle anses tillfredsställande från
samhällets synpunkl. Jag uttalade därvid som min mening all ålervinningsgraden
borde uppgå lill mellan 70-80 procent.

Frågor om återvinning av dryckesförpackningar har nyligen
behandlats av riksdagen. I betänkandet NU 1979/80:45 med anledning av motioner
om vissa engångsförpackningar för öl och läskedrycker anslöt sig näringsutskottet
lill den uppfattningen som jag uttalat i det nyss nämnda interpellationssvaret,
nämligen atl en övergång till aluminiumburkar skulle utan en väl fungerande
återvinning medföra inle bara en ökad energiåtgång utan också miljöolägenheler
i form av ökad nedskräpning. Utskottet ansåg vidare all

s. 225 Kontrollera mot PDF

225 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Del II Jo:6

frågan om styrmedel för all åstadkomma en från samhällets
synpunkl acceptabel återvinningsgrad bör utredas med del snaraste. I del sammanhanget
borde enligl utskottet bl.a. konsekvenserna för bryggerinäringen, handeln och
konsumenterna av olika styrmedel beaktas. Med bifall fill ulskollels hemställan
har riksdagen som sin mening gett regeringen lill känna vad utskottet anfört
(rskr 1979/80:306).

Jordbruksutskottet underströk i betänkandet JoU 1979/80:40
med anledning av motioner om avfallshantering m.m. bl.a. all hushållning och
återanvändning bör vara grundläggande för utnyttjandet av naturresurser och för
inriktningen av varuproduktionen. Enligt ulskollel skulle en övergång lill
returflaskor eller annan returförpackning för öl och läsk innebära
energivinster, minskad råvaruålgång och minskad nedskräpning. Utskottet
förordade därför alt regeringen i samband med sitt ställningstagande lill nyss
nämnt belänkande av näringsutskottel också prövade möjlighelerna till en
successiv övergång fill användning av endasi returförpackningar för öl och
läskedrycker. För all uppnå della borde den kommande utredningen enligt
utskottet föreslå lämpliga styrmedel. I fråga om vin- och spritförpackningar
framstår del enligl utskottet som ytterst ofillfredsslällande all en myckel
stor del av försäljningen sker i engångsem-ballage. Ulskollel föreslog alt
riksdagen hos regeringen begär sådana åtgärder all vin- och spritförpackningar
beläggs med pant och alertas. Också i detta fall har riksdagen bifallit
utskottets hemställan och såsom sin mening gett regeringen till känna vad som
anförts av utskottet (rskr 1979/80:384).

Jag föreslår alt en särskild utredare filisätts för att
överväga de frågor som har behandlats av riksdagen.

Vad gäller frågan om återvinning av aluminiumburkarna vill
jag erinra om vad riksdagen uttalade i samband med behandlingen av prop.
1975:32 om återvinning och omhändertagande av avfall. Innan produkfionen av en
vara påbörjas bör det vara klarlagt hur varan skall omhändertas sedan den har
använts och blivit avfall. Riksdagen uttalade vidare all det är producenten som
i första hand har ansvarel för atl avfallet las om hand på etl riktigt sätt
från miljö- och resurssynpunkt. Med tillämpning av dessa principer ankommer
del i första hand på de berörda företagen all svara för alt återvinning av
aluminiumburkarna löses på etl från samhällets synpunkl tillfredsställande
sätt. Enligt min bedömning kan emellertid samhälleliga åtgärder visa sig
påkallade för alt säkerställa att en liHfredsställande återvinningsgrad uppnås
och all den också kan upprätthållas långsiktigt. Utredaren bör därför framlägga
förslag om lämpliga styrmedel för atl uppnå della.

Utredaren bör vidare ta sig an övriga frågor om
förpackningar som behandlats i jordbruksutskottets fidigare nämnda betänkande.
Utredaren bör pröva ohka former av styrmedel. Därvid bör utredaren lill förnyad
prövning ta upp de allmänna frägor om förpackningsavgifl som har behandlats i miljökostnadsulredningens
belänkande Dryckesförpackningar och miljö (SOU 1976:35). Särskilt bör
undersökas huruvida förpacknings-avgiften kan utformas så att den främjar
användningen av returförpackningar eller förpackningssyslem som är
energibesparande. Jag vill här betona all skiljelinjen inle enbart går mellan
relurglas och s.k. engångsglas. Även mellan olika typer av engångsförpackningar
finns betydande skillnader i energiåtgång och möjligheter lill
resursålerföring, vilka bör ägnas uppmärksamhet. Också andra ekonomiska
styrmedel I.ex. etl panlsyslem bör undersökas och övervägas. I det sammanhanget
bör uppmärksammas kostnader som samhället har för olika åtgärder lill skydd mot
nedskräpning.

15 Riksdagen 1980/81. 1 samL Nr 103

s. 226 Kontrollera mot PDF

DelIIJo:6
Skr. 1980/81:103 226

Vidare
bör ett av miljökostnadsutredningen framlagt förslag om alt Systembolaget bör
införa pant också på engångsglas för vin- och spritdrycker på nytt granskas.
Miljökostnadsutredningens belänkande och däröver avgivna remissyttranden bör
således lämnas över lill utredaren. Efter samråd med statsrådet Petri föreslår
jag att också energisparkommitténs tidigare nämnda rapport med remissvar
överlämnas till utredaren i de delar som rör frågor om relurglas och
engångsförpackningar för drycker.

Ekonomiska styrmedel av
det slag som nyss har antytts kan givelvis inverka på dryckestillverkarnas
handlande bl.a. när del gäller val av olika förpackningsslag. Genom atl priset
på dryckerna påverkas får åtgärden belydelse också för konsumenten. Utredaren
bör i della sammanhang studera konsekvenserna för konsumenterna, handeln och
bryggeribranschen. För bryggerinäringens del bör särskilt belysas
konsekvenserna i fråga om sysselsättning och exporlmöjligheler. Uppmärksamhet
bör också ägnas de arbetsmiljöfrågor som olika slag av förpackningar kan
föranleda vid distribution av drycker.

Under arbetet bör
utredaren beakta erfarenheterna från den försöksverksamhet med återvinning av
burkar som tidigare har nämnts. Vidare bör utredaren ta del av resultatet av
det utredningsarbete rörande dryckesförpackningar som bedrivits av styrelsen
för teknisk utveckling och Svenska bryggareföreningen. Utredaren bör överlägga
med de direkt berörda företagen, företrädare för detaljhandeln och de av
utredningsuppdraget berörda branschorganisationerna. Samråd bör vidare ske med
naturvårdsverket och de andra myndigheter som berörs av de frågor som ingår i
uppdraget.

Mot
bakgrund av vad jag lidigare har sagt om de förhållanden som råder i fråga om
öl- och läskedrycksförpackningar bör utredaren skyndsamt komma med förslag lill
ålgärder.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen bemyndigar
chefen för jordbruksdepartementet

alt
tillkalla en särskild utredare med uppdrag atl överväga frågor om återvinning
av vissa dryckesförpackningar, m.m.,

alt
besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal biträde ål utredaren.

Vidare
hemställer jag att regeringen föreskriver

att
kostnaderna skall belasta tionde huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Jordbruksdepariementet)

s. 227 Kontrollera mot PDF

227 Kommittéer: Handelsdepartementet DelllH:!

Handelsdepartementet

1. Utredning om prövning av det löpande
oljelagringsprogrammet m. m.

Dir 1979:150

Beslut vid regeringssammanträde 1979-12-20

Statsrådet Burenstam Linder anför.

I betänkandet (SOU 1976:67) Beredskapslagring av olja, kol
och uran föreslog 1975 års oljelagringskommitté (OLK) en s. k. kontrollstation
vid lämplig tidpunkt under programperioden 1978-1984. Vid kontrollstationen
skulle mol bakgrund av konsumtionsutvecklingen och eventuella olika
energipolitiska beslut revideringar kunna göras av de beräknade lagringsbehoven
och de åtaganden som erfordras för att lagringsmålen skall kunna uppnås. Som
exempel på vikliga energipoliliska beslut nämndes uppförande av etl stafiigt
raffinaderi vid Brofjorden och en ny anläggning för krackning av petrokemisk
råvara, införande av melanol som subsfitul för bensin saml introduktion av
naturgas.

I
propositionen om inriktningen av säkerhetspolitiken och totalförsvarets
fortsatta utveckhng (prop. 1976/77:74, bil. 2) anslöt jag mig fill förslaget om
en konlrollsiafion men var då inle beredd atl närmare ange tidpunkten för
denna. Riksdagen lämnade vad som anförts utan erinran (FöU 1976/77:35, rskr
1976/77:311).

Överstyrelsen
för ekonomiskt försvar (ÖEF) har i skrivelse den 8 november 1979 föreslagit alt
en kontrollstation inrättas samt lämnat förslag lill de uppgifter som denna
borde erhålla. För all översynen av oljelagringsprogrammet skall ske så all
eventuella ändringar av programmet kan beaktas inom ramen för pågående
uppbyggnad av beredskapslagringen och samordnas med övrig planeringsverksamhet
inom del ekonomiska försvaret föreslår ÖEF alt kontrollstationen inrättas
snarast.

Jag vill mot bakgrund härav nu anföra följande.

Oljelagringsprogrammet
för åren 1978-1984 innebär i enlighet med riksdagens beslut bl. a. uppbyggnad
av råoljelager omfattande 9,6 milj. m, vilkel motsvarar tre månaders beräknad
fredsförbrukning år 1984. Utbyggnaden av programmet pågår. Hitfills har 1,2
milj. m råolja inlagrals. Till grund för oljelagringsprogrammet låg bl. a.
energiprognoser som byggde på bedömningar i prop. 1975:30 angående
energihushållning m. m. saml i 1975 års långtidsutredning (SOU 1975:89). De
förutsättningar som gällde för dessa prognoser är nu till väsenfiig del
inaktuella. Detta avspeglar sig i de nyare prognoser som redovisats bl. a. i
prop. 1978/79:115 om riktlinjer för energipolitiken.

Med
anledning av bl. a. utvecklingen i Iran har den internationella oljemarknaden
sedan hösten 1978 präglats av oro med snabbt stigande priser

s. 228 Kontrollera mot PDF

DelIIH:l Skr. 1980/81:103 228

på råolja och oljeprodukter saml osäkerhet om de kort- och
långsikliga lillförselmöjligheterna. Della innebär all samtidigt som riskerna
för störningar i oljelillförseln ökar, så stiger kostnaderna för atl genom en
ökad beredskapslagring möta denna utveckling.

Det är mot denna bakgrund angelägel all dimensioneringen
och utformningen av det nu löpande oljelagringsprogrammet prövas under
beaktande av förnyade prognoser för utvecklingen på den svenska och den
internationella oljemarknaden saml kostnaderna för all upprätthålla
erforderlig försörjningsberedskap. Jag föreslår därför atl en kommitté
tillkallas för ändamålet.

I prop. 1976/77:74 bil. 2 togs inle slutlig ställning lill
vissa av OLK:s förslag. Dessa frågor bör nu bli föremål för förnyad prövning.
Andra frågor som bör behandlas har aktualiserats av det senaste årets händelser
på den internationella och den svenska oljemarknaden.

Till ledning för kommilléns arbete vill jag framhålla
följande. Arbelel bör i stort sett bedrivas enligt de i prop. 1976/77:74 bil. 2
angivna riktlinjerna. En översyn bör göras av de energiprognoser som låg fill
grund för oljelagringsprogrammet. Underlag för översynen bör kommittén inhämta
från statens industriverk (SIND) och ÖEF.

Mol bakgrund av dessa prognoser och förnyade bedömningar
avseende behov av och tillgång på energi i olika slag av krissituationer bör,
under hänsynslagande till Sveriges internalionella åtaganden och kostnaderna
för atl upprätthålla erforderlig försörjningsberedskap, en översyn ske av
försörjningsplanen för energiområdet och av de lagringsmål som har faslställls
av riksdagen. Här bör även beaktas förändringar fill följd av produkfion av
andra bränslen. Underlag för dessa bedömningar bör inhämtas från ÖEF.

För att en fortsalt utbyggnad av beredskapslagren av
råolja och oljeprodukter skall kunna ske trots de under senare tid ökade
oljepriserna beslöt riksdagen i december 1979 om höjning av den särskilda
beredskapsavgiften för oljeprodukter (prop. 1979/80:30, SkU 1979/80:15, rskr
1979/ 80:71). Kommittén bör lägga fram förslag till sådana ändringar av den
särskilda beredskapsavgiften för oljelagringsprogrammels finansiering som kan
föranledas av förslag till nya lagringsmål. Hänsyn bör härvid även tas till vad
jag i del följande anför beträffande en eventuell förlängning av
oljelagringsprogrammet.

Med hänsyn lill försörjningsläget del senaste året har ÖEF
för inköp av råolja och oljeprodukter medgivils utnyttja den rörliga kredU för
försvarsberedskap som enligt riksdagsbeslut slår fill regeringens förfogande.
Kommittén bör pröva hur delta utnyttjande skall avvecklas.

Gällande regler belräffande den s. k. vinterdispensen för
lagring av eldningsolja medför all försörjningsuthållighelen varierar över
året. Kommittén bör överväga vilka konsekvenser della innebär från
försörjningsberedskapssynpunkt och om så bedöms erforderhgt föreslå ändringar
i gällande ordning.

I syfte all för framliden förhindra all de
lagringsskyldiga gör otillåtna uttag ur föreskrivna lager pä sätt som har skett
under år 1979 bör en översyn ske av sanktionsreglerna om oljeavgift och
vitesföreläggande i lagen (1957:343; omtryckt 1977:939) om oljelagring m. m. (oljelagringslagen).

Del har ifrågasatts om reglerna avseende lagring för
avspärrning och krig hos oljeföretag och storförbrukare innebär
tillfredsställande säkerhet för all lagren finns intakta i sådana situationer.
Kommittén bör undersöka om en

s. 229 Kontrollera mot PDF

229 Kommittéer: Handelsdepartementet Del II H:l

ändring härvidlag är motiverad.

Med hänsyn
fill bl. a. kommilléns förslag avseende revidering av lagringsmål bör
alternafiva förlängningar av oljelagringsprogrammet övervägas. Därvid skall
särskild hänsyn tas till önskemålet om en anpassning lill totalförsvarets
planeringsperioder.

De nu
nämnda frågorna bör behandlas med förtur i en första utredningsetapp. Vad jag
härefter i del följande anför bör bli föremål för kommitténs arbete i en andra
etapp.

Nuvarande
lagring för fredskriser avser till övervägande del råolja. Härjämte förekommer
viss lagring av oljeprodukter, främsl eldningsolja och gasbensin. Kommittén bör
överväga om det härutöver finns behov all fredskrislagra bensin saml utreda hur
slor fredskrislagring saml lagring för avspärrning och krig som erfordras i
fråga om gasbensin.

Jag
framhöll i prop. 1976/77:74 bil. 2 all jag var positivt inställd lill OLK:s
principiella förslag om beredskapslagring av kärnbränsle för främst fredskriser
avseende ett årsbehov av ersäitningsbränsle för varje reaktor som kommersiellt
producerar elkraft. En prövning av frågan är beroende av de beslut som kommer
all fattas med anledning av utgången av den stundande folkomröstningen om
kärnkraften. Under hänsynslagande lill dessa beslut bör SIND och ÖEF i
samarbete med slalens kärnkraftsinspeklion och Svensk Kärnbränsleförsörjning AB
kunna tillhandahålla erforderligt underlag. Kommittén bör lämna förslag lill
hur ell eventuellt beredskapslager av kärnbränsle bör finansieras. En utgångspunkt
bör emellertid vara all finansieringen inte skall belasta statsbudgeten.

Oljehandeln och slörre förbrukare av oljeprodukter är
skyldiga atl hålla s. k. tvångslager. I kontrollstationen bör övervägas om
motsvarande bestämmelser bör införas belräffande ångkol. Till grund för dessa
överväganden bör ligga bedömningar av den framlida användningen av kol i
energiförsörjningen.

Frågan om all införa naturgas, tned början i Sydsverige,
kan komma all bli aktuell under programperioden. ÖEF har utarbetat förslag lill
bestämmelser om beredskapslagring vid användning av naturgas. Kommittén bör
pröva och lämna förslag om hur en beredskapslagring av naturgas bör utformas.
En utgångspunkt bör vara alt finansieringen inte skall belasta statsbudgeten.

Del har
påpekats atl utformningen av bestämmelserna om beräkning av den s. k.
basmängden i oljelagringslagen kan innebära all nytillkomna lagringsskyldiga
och lagringsskyldiga med ökad försäljning eller förbrukning missgynnas i
förhållande lill lidigare lagringsskyldiga. Kommittén bör överväga om del är
möjligt atl avhjälpa sådana eventuella olägenheter.

Gällande
bestämmelser avseende lån tid utbyggnad av oljelagringen innefattar bl. a.
vissa regler rörande återbetalning vid ändring i lagerhållningen. Från ÖEF har
också anförts alt utformningen av dessa regler är onödigt komplicerad.
Kommittén bör pröva även denna fråga.

De
tvångslager som för närvarande finns hos oljeförelag och storförbrukare har
finansierats dels av landels oljekonsumenler genom erläggande av avgifter, dels
av staten genom lån och bidrag. När en lagringsskyldig minskar sin försäljning
eller förbrukning, minskar också del beredskapslager som denne är skyldig all
hålla. Elt tvångslager som har finansierats av oljekonsumenter och staten kan
därigenom säljas ul och lösgjort kapital fritt disponeras. Mol denna bakgrund
bör kommittén utreda frågan om dispositionsrätten lill dessa lagertillgångar.

Kommittén bör i sill arbele samråda med 1978 års
försvarskommillé (Fö

s. 230 Kontrollera mot PDF

DelUH:2 8kr. 1980/81:103 230

1978:02).

Kommittén bör beträffande den första utredningsetappen
lämna rapport före den 1 oktober 1980.

Kommitténs slutredovisning bör föreligga i sådan lid atl
statsmakterna med anledning därav kan fatta beslut i samband med 1982 års
totalförsvars-beslut.

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag all
regeringen bemyndigar chefen för handelsdepartementet

alt
tillkalla en kommitté med högst sju ledamöter med uppdrag atl pröva det löpande
oljelagringsprogrammet m. m.,

atl utse en av ledamöterna all vara ordförande,

atl besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal
biträde åt kommittén.

Vidare hemställer jag att regeringen föreskriver

all kostnaderna skall belasta elfte huvudtitelns
kommillénslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och bifaller hans hemställan. (Handelsdepartementet)

2. Utredning om bestämmelser avseende ursprungsmärkning av
kläder

Dir. 1979:151

Beslut vid regeringssammanträde 1979-12-20.

Departementschefen, statsrådet Burenstam Linder, anför.

Enligl kungörelsen (1933:670) angående märkning av vissa
varor av utländskt ursprung förelåg krav på alt vissa varor skulle vara
försedda med märkning varav framgick varans ursprung eller all varan var
importerad. Kungörelsen omfattade mer än 100 statistiska nummer i tulltaxan.
Kungörelsen upphävdes år 1957 (SFS 1957:553).

Fram till
utgången av år 1970 fanns vidare två särskilda lagar om oriklig geografisk
ursprungsbeteckning, nämligen lagen (1913:159) angående förbud mol införsel
fill riket av varor med oriklig ursprungsbeleckning saml lagen (1914:422)
angående förbud i vissa fall mot varors förseende med orikfig
ursprungsbeteckning och saluhållande av oriktigt märkta varor. Genom sitt
innehåll och än mer genom den praxis som utvecklades kom framför allt 1913 års
lag alt medföra krav på imporlmärkning i viss utsträckning.

I samband
med införandet av lagen (1970:412) om ofillbörlig marknadsföring upphävdes de
nyss nämnda lagarna. Föredragande departementschefen uttalade i propositionen
(prop. 1970:57 s. 110) med förslag till lagen, atl önskemålet all motverka
vilseledande geografiska ursprungsbeleckningar tillgodoses väl av den
föreslagna lagen. Vidare åberopades all man med slöd av den i lagen intagna
generalklausulen om otillbörlig marknadsföring vid vite kunde förbjuda näringsidkare
att använda sådana beteckningar vid marknadsföring av varor, och all en i lagen
inlagen straffbestämmelse om vilseledande framställningar kunde lillämpas mol
den som uppsåtligen

s. 231 Kontrollera mot PDF

231 Kommittéer: Handelsdepartementet Del II H:2

lämnar vilseledande uppgifter om en varas geografiska
ursprung. Dessa bestämmelser återfinns numera i marknadsföringslagen
(1975:1418).

Vid bedömning enligt generalklausulen om sådan otillbörlig
marknadsföring som avser ursprungsbeteckningar på importerade varor torde
avgörande vikl fästas vid om beteckningen kan anses vilseleda konsumenterna om
varans geografiska ursprung och därigenom påverka efterfrågan på varan. I
sådanl fall kan förbud meddelas mol vidare marknadsföring av varan, om inle den
vilseledande beteckningen avlägsnas eller förses med tillägg -däribland
ursprungsmärkning - som undanröjer den vilseledande effekten.

Sverige
har i internationella överenskommelser,, t. ex. enligl EFTA-konvenfionen och
frihandelsavtalet med EG, utfäst sig atl inle tillämpa eller införa
kvantitativa importrestriktioner eller ålgärder med motsvarande verkan. Häri
inbegrips även en rad olika s. k. icke tariffära handelshinder, som t. ex.
olika lekniska och administrafiva handelshinder orsakade av föreskrifterom
utformning, märkning, provning osv. av varor som är föremål för internationell
handel. Delta innebär inte hinder för regleringar som syftar till atl skydda
människors liv, hälsa och säkerhet under förutsättning all sådana bestämmelser
inte ulgör etl medel för godtycklig diskriminering eller innefaltar en förtäckt
begränsning av handeln. Ulöver nämnda bestämmelser finns såväl i GATT som EFTA
särskilt anlagna rekommendationer mol användande av ursprungsmärkningssyslem.

Inom ramen för de nyligen slutförda multilaterala handelsförhandlingarna
i GATT har slutits en särskild överenskommelse avseende lekniska handelshinder.
Överenskommelsen som för Sveriges del träder i kraft den 1 januari 1980,
innehåller bl. a. bestämmelser vad gäller lekniska föreskrifter (varmed även
förslås olika märkningskrav för varor) som kan ha väsentlig inverkan på andra
parters handel.

Enligt
kungörelsen (1973:233) skall myndigheter, om inle synnerliga skäl föreligger,
samråda med kommerskollegium när det finns anledning antaga atl en föreskrift
eller anvisning kan medföra handelshinder av väsenllig belydelse. Kungörelsen
har genom regeringsbeslut denna dag fåll en delvis ny lydelse.

I samband med behandlingen av prop. 1977/78:42 om ålgärder
för försörjningsberedskapen på tekoområdel ställde sig riksdagen bakom följande
uftalande av näringsutskottel (NU 1977/78:41, rskr 1977/78:172).

För atl hindra all importrestriktionerna på tekoområdel
kringgås bör enligl motionen 1977/78:47 en ursprungsmärkning införas. Av denna
skall framgå var och av vem produkten har tillverkats. Motionärerna tänker sig
all denna fråga i första hand skall lösas genom frivilliga överenskommelser
mellan konsumentverket och tekobranschen. Om delta visar sig vara omöjligt
anser motionärerna all tvingande bestämmelser bör utfärdas.

Utskottet finner del rimligt all importvaror är märkta med
uppgift om ursprungsland liksom med fiberdeklaralion och skötselråd. Del är
enligl ulskollels mening ell konsumentintresse all sådana upplysningar lämnas.
Utskottet vill vidare erinra om atl ursprungsmärkning av importvaror förekommer
i flera andra länder, bl. a. Finland. Del bör ankomma på konsumentverket att i
samråd med branschens organisafioner utarbeta riktlinjer för en sådan märkning.
En framställning lill regeringen av denna innebörd är sålunda mofiverad.

Regeringen gav den 18 maj 1978 konsumentverket i uppdrag
all i samråd med kommerskollegium och efter hörande av näringslivels
organisationer

s. 232 Kontrollera mot PDF

DelIIH:2 Skr. 1980/81:103 232

söka lillgodose riksdagens uttalande.

I skrivelse till regeringen den 20 april 1979 framhöll
konsumentverket all flerlalel företrädare för näringslivet motsatte sig
ursprungsmärkning av textilier. Även kommerskollegium och
näringsfrihelsombudsmannen ställde sig negativa. För en märkning uttalade sig
endast Textilrådet/Konfektions-induslriföreningen och Beklädnadsarbetarnas
förbund.

Med hänsyn härtill anmälde konsumentverket all de
förutsättningar som krävdes för atl verkel skulle kunna utfärda riktlinjer för
ursprungsmärkning av textilier inte förelåg.

Mot denna bakgrund anslöt sig riksdagen vid behandlingen
av prop. 1978/79:145 om ålgärder för tekoindustrin till följande uttalande av
näringsutskottet (NU 1978/79:48, rskr 1978/79:390).

Enligt utskottets mening bör riksdagen vidhålla den
inställning i fråga om ursprungsmärkning som kommit lill uttryck i betänkandet
NU 1977/78:41. Eftersom någon överenskommelse om sådan märkning inle kunnat
träffas på frivillig väg återstår endasi all tillgripa lagstiftning. Utskottet
föreslår därför att riksdagen hos regeringen begär förslag till bestämmelser
rörande ursprungsmärkning av kläder. Regeringen bör enligl utskottets mening
därvid bl. a. överväga i vilken utsträckning en sådan märkning bör vara
obligatorisk för olika typer av konfeklionsvaror. Utskottets ställningstagande
innebär atl utskottet delvis velat lillgodose yrkandet i m_olionen 1978/79:2303
om ursprungsmärkning. Utskottet föreslår all riksdagen i etl uttalande lill
regeringen ansluter sig lill vad ulskollel anfört.

Jag förordar mot denna bakgrund alt en särskild utredare
tillkallas för att utarbeta förslag lill ursprungsmärkning av kläder. I sina
överväganden bör utredaren bl. a. redovisa de skäl som lalar för och emol en
sådan märkning. Vidare bör hänsyn las till erfarenheterna av den
ursprungsmärkning som krävs i vissa andra länder och den som lidigare i viss
utsträckning krävdes också i Sverige. Hänsyn bör härvid las till Sveriges
internationella förpliktelser framför allt i GATT, EFTA och frihandelsavtalet
med EG när det t. ex. gäller utfästelser all avstå från all införa icke
tariffära handelshinder. Vidare bör ålgärder på delta område vägas mot vårt
allmänna handelspolitiska intresse av all kunna påverka andra länders
ursprungsbestämmelser i syfte alt underlätta den svenska exporten.

Utredaren skall studera vilka problem som i övrigt kan
sammanhänga med en ursprungsmärkning. Hit kan t. ex. höra svårigheter all
definiera ursprungsland, dvs. alt ange vilka ursprungskrilerier som skall gälla
för märkningen. Därvid bör också beaktas de komplikafioner sotn följer av atl
del redan finns olika syslem för ursprungsbeslämning. Utredaren bör överväga
hur regler om ursprungstnärkning skall bli kända i olika exportländer. Av
belydelse är vidare regler om ursprungsbeleckningarnas placering, beskaffenhet
och anbringande saml avgränsningen av de varuslag soin skall omfattas av
märkningen. Frågan om i vilket distributionsled märknings-kravet skall vara
iakttaget skall klarläggas. Uppmärksamhet bör även ägnas frågan hur kontroll
skall utövas när det gäller dels importerade och dels svensktillverkade varor.
Även sankfionsbeslätnmelser för omärkla, eller felaktigt märkta utländska och
inhemska varor bör utredas.

De olika slag av kostnader som sammanhänger med alt
ursprungsmärka kläder skall uppskattas.

Del förekommer att kläder märks med etiketter som Swedish
design, Swedish style etc., vilka kan ge elt intryck av atl kläderna
tillverkats i Sverige ulan all delta har varit fallet. Utredaren bör överväga
om del finns skäl all

s. 233 Kontrollera mot PDF

233 Kommittéer: Handelsdepartementet Del II H:2

införa
bestämmelser rörande denna typ av märkning.

Utredaren skall beakta
tilläggsdirektiv lill samtliga kommittér och särskilda utredare angående
finansiering av reformer (Dir. 1978:40). Härvid skall förutsättas all de
eventuella kostnader som följer av framlagda förslag inte skall medföra en ökad
belastning på statsbudgeten.

Med hänvisning fill vad
jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen bemyndigar chefen för
handelsdepartementet

att
tillkalla en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag till bestämmelser
om ursprungsmärkning av kläder och

all
besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal biträde åt utredaren.

Vidare
hemställer jag all regeringen föreskriver

alt
kostnaderna skall belasta elfte huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Handelsdepartementet)

s. 234 Kontrollera mot PDF

DelIIA:l Skr. 1980/81:103 234

Arbetsmarknadsdepartementet

1. Vissa organisatoriska frågor med anledning av lagen
(1979:1118) om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet

Dir 1980:3

Beslut vid regeringssammanträde 1980-01-24

Statsrådet Andersson anför.

Riksdagen antog den 13 december 1979 regeringens förslag
till lag ora jämslälldhel mellan kvinnor och män i arbetslivet (prop.
1979/80:56, AU 1979/80:10, rskr 1979/80:117). Lagen skall träda i kraft den 1
juli 1980.

Den antagna jämställdhetslagen (SFS 1979:1118) föreskriver
bl.a. atl regeringen skall utse en jämställdhelsombudsman och en
jämställdhels-nämnd. De organisatoriska frågorna i samband med inrättandet av
dessa organ förutses bli förberedda i en särskild organisationskommitté.

Jag
föreslår därför all en sådan organisationskommitté nu tillkallas. Kommittén bör
med utgångspunkt i vad som anförs i proposifionerna 1978/79:175 och 1979/80:56
samt utskollsbelänkandena AU 1978/79:39 och 1979/80:10 belräffande
jämställdhelsombudsmannens och jämställdhels-nämndens uppgifter utarbeta
förslag till instruktioner för ombudsmannen och nämnden. I detla sammanhang bör
kommittén uppmärksamma avgränsningen av ombudsmannens verksamhet i förhållande
till den statliga verksamhet som i övrigt bedrivs på jämställdhetsområdel.
Organisafionskommittén bör även överväga och lämna förslag lill hur samverkan
skall ske mellan ombudsmannen och andra organ, inom såväl den offentliga som
den privata sektorn av arbetsmarknaden, som medverkar i strävandena atl främja
jämställdhet i arbetslivet.

Kommittén
bör vidare utarbeta förslag till kansliorganisation för de nya organen. Jag
vill därvid erinra om vad som anförs i regeringens tilläggsdirektiv till
samthga kommittéer och särskilda utredare angående finansiering av reformer
(Dir. 1978:40).

Jämställdhelsombudsmannen
bör ha ell eget kansli. Kommittén bör emellerfid överväga om
kansliorganisationen kan genomföras stegvis på elt säll som medger atl den
slutliga utformningen får bero av de erfarenheler som görs i inledningsskedet.
Vad avser jämslälldheisnämndens behov av kansliresurser bör kommittén i första
hand pröva om någon annan myndighet eller domstol kan bidra med erforderiigt
arbetsbiträde. Kommittén bör även lämna förslag lill lokaliseringen av
ombudsmannens kansli.

Kommittén skall även i övrigt förbereda inrättandet av de
nya organen och ange vilka praktiska åtgärder som kan erfordras härför. I fråga
om planering och anskaffning av lokaler för ombudsmannens kansli bör kommittén
samråda med byggnadsstyrelsen.

Kommittén bör lägga fram förslag lill anslagsframställning
för jämställd-

s. 235 Kontrollera mot PDF

235 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet Del II A:2

hetsombudsmannens
och jämställdhetsnämndens verksamhet för budgetåret 1980/81.1 delta sammanhang
bör kommittén även uppmärksamma behovel av resurser för den
informationsverksamhet som jämställdhetsombudsmannen har alt bedriva.

Utredningsarbetet
bör bedrivas skyndsamt så att de nya organen kan börja verka i enlighet med
statsmakternas intentioner den 1 juli 1980.

Med
hänvisning fill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar
mig

att
tillkalla en kommitté med högst nio ledamöter med uppdrag att förbereda
inrättandet av en jämställdhelsombudsman och en jämslälldhetsnämnd,

alt
utse en av ledamöterna atl vara ordförande,

att
besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén.

Vidare
hemställer jag att regeringen föreskriver

atl
kostnaderna skall belasta tolfte huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hennes hemsfällan.
(Arbetsmarknadsdepartementet)

2.
Administrativa och juridiska konsekvenser av inrättande av en särskild
myndighet för kontroll av hybrid-DNA-teknikens användning

Dir
1980:19

Beslut
vid regeringssammanträde 1980-03-13

Chefen
för arbetsmarknadsdepartementet, statsrådet Wirtén anför.

En
delegation för hybrid-DNA-frågor har inrättats vid arbelarskyddsstyrelsen
fr.o.m. den 1 januari 1980 (prop. 1979/80:10, SoU 1979/80:18, rskr 1979/80:107,
SFS 1979:1173). Delegafionen har fill uppgift alt genom rådgivande verksamhet
främja säkerheten vid användning av hybrid-DNA-tekniken och alt sprida kunskap
om utvecklingen på hybrid-DNA-området.

Delegationen
skall följa utvecklingen inom hybrid-DNA-teknikens område och särskilt beakta
nya förhållanden som har eller kan få betydelse för samhällets tillsyn av
användningen av tekniken och ta initiativ i frågor som rör riskklassificering
och övriga säkerhets- och skyddsfrågor. Den skall vidare yttra sig lill berörda
fillsynsmyndigheter liksom även fill andra myndigheter saml lill offentliga och
privata institutioner och förelag i frågor som rör riskklassificering och
övriga säkerhelsoch skyddsfrågor saml informera dessa om sådana förhållanden
inom hybrid-DNA-områdel som kan vara av värde för deras verksamhet.
Delegationen har vidare fill uppgift alt informera allmänheten om utvecklingen
inom hybrid-DNA-områdel på etl sådanl säll atl intresset för säkerhetsfrågorna
upprätthålls och den allmänna debatten stimuleras och alt uppmärksamma behovet
av utbildning av personal som arbetar eller skall arbeta med
hybrid-DNA-tekniken. Delegationen skall anmäla lill regeringen om något
användningsområde eller

s. 236 Kontrollera mot PDF

DeinA:2 Skr. 1980/81:103 236

någon planerad användning av hybrid-DNA-tekniken kan
ifrågasättas från efiska eller humanitära synpunkter eller om området för
samhällets tillsyn behöver utvidgas till all omfalla andra frågor än dem som nu
är föremål för fillståndstvång eller offentlig kontroll.

Socialutskottet har i sitt betänkande SoU 1979/80:18 - med
anledning av

propositionen 1979/80:10 om konlroll av hybrid-DNA-teknikens använd

ning, jämte motioner - uttalat all regeringen bör särskilt låta pröva de

administrativa och juridiska konsekvenserna av inrättandet av en särskild

myndighet för kontroll av hybrid-DNA-teknikens användning enligt försla

get i mofionerna 1979/80:64 yrkandet 2 och 1979/80:84 yrkandet 2 i

motsvarande del. :

I fråga om vilken organisationsform sora kan fungera
smidigast och utan onödig byråkrati anförde socialutskottet bl.a. följande.

Hela arbetsmiljöområdet är efter etl fiertal reformer
under 1970-talet ell väl sammanhållet fält, med arbelsmiljölagen som norm och
med i princip elt enda administrativt organ, arbeiarskyddsverkel, för besluts-
och tillsynsfunktioner. Om man inrättar elt särskilt administrafivl organ för
hybrid-DNA-frågor är etl allernaliv atl den nya myndigheten får fillämpa
nuvarande skyddslagsfiflning för inre och yttre miljö jämsides med arbelarskyddsstyrelsen
och, såvitt gäller den yttre miljön, naturvårdsverket och koncessionsnämnden
för miljöskydd. Etl annal allernaliv är all arbetsmiljöfrågor och
miljöskyddsfrågor som har direkt samband med hybrid-DNA-frågor bryts ul ur
nuvarande skyddslagstiftning och sammanförs till en särskild lagstiftning,
enligl vilken kontrollorganet har alt fatta beslut.

Oavsett vilket alternativ man väljer föreligger risk för
samordningsproblem mellan de olika inblandade myndigheterna, och det är inle
sannolikt all inrättandet av ytterligare en myndighet på arbetsmiljö- och
miljöskyddsområdet leder lill mindre byråkrati än propositionens förslag.

Etl vägande skäl för alt inrätta en särskild myndighet för
konlroll av hybrid-DNA-tekniken är emellerfid som utskottet framhållit ovan atl
frågorna kring tekniken inte kan begränsas till enbart arbetsmiljö- och
miljöskyddsområdet. Utskottet anser därför atl motionärernas förslag bör
beaktas genom atl regeringen särskilt låter pröva de administrativa och
juridiska konsekvenserna av förslaget.

Kontrollen av hybrid-DNA-teknikens användning baseras på
redan tidigare befintlig lagsfiftning. Skyddet av den yttre miljön har dock
förstärkts, genom etl tillägg lill 2 § miljöskyddskungörelsen (1969:388, ändrad
senast 1979:1175) som innehåller en uppräkning av inrättningar som kräver
förhandsprövning av koncessionsnämnden för miljöskydd innan inrättningarna får
las i bruk för viss verksamhet. Förhandsprövningen när del gäller
hybrid-DNA-tekniken avser därvid såväl forskningslaboratorier som inrättningar
där tekniken används industriellt.

Skyddet av dem som arbetar med hybrid-DNA-tekniken baseras
på arbetsmiljölagen. I förordningen (1979:1174), som trädde i kraft den 1
januari 1980, om förhandsprövning enligt arbetsmiljölagen av användning av
hybrid-DNA-leknik föreskrivs all tillstånd fordras av arbelarskyddsstyrelsen
för arbetsmetod som innefattar en sådan användning av hybrid-DNA-leknik, alt
användningen får anses utgöra en oprövad inriktning av forskningen inom
hybrid-DNA-områdel eller av den industriella tillämpningen av tekniken.
Tillståndet har förenats med villkor för användningen.

Den av riksdagen begärda prövningen av administrativa och
juridiska konsekvenser av inrättandet av en särskild myndighet för konlroll av

s. 237 Kontrollera mot PDF

237 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet Del II A:3

hybrid-DNA-teknikens
användning bör nu komma fill stånd. Jag förordar alt en särskild utredare utses
för atl la fram beslutsunderlag för detla. Utredaren bör dels följa upp
erfarenheterna av den nyinrättade delegationen för hybrid-DNA-frågor, dels nära
samråda med den parlamentariska utredning om etiska m.fl. frågor kring
hybrid-DNA-tekniken som regeringen i enlighet med riksdagens beslut inom kort
avser all tillsätta.

Utredaren
skall under arbetets gång informera berörda personalorganisationer och bereda
dem tillfälle alt framföra synpunkter.

Om
utredaren kommer fram till all en särskild myndighet bör inrättas skall kontakt
las med decenlraliseringsdelegafionen innan förslag om lokaliseringen av den
nya myndigheten avlämnas.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen bemyndigar
chefen för arbetsmarknadsdepartementet

alt
tillkalla en särskild utredare med uppdrag atl utreda de administrativa och
juridiska konsekvenserna av inrättandet av en särskild myndighet för kontroll
av hybrid-DNA-teknikens användning samt inkomma med de förslag som föranleds
därav

atl
besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde ål utredaren.

Vidare
hemstäHer jag alt regeringen beslutar atl kostnaderna för ulredningen skall
belasta tolfte huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemsläHan.
(Arbetsmarknadsdepartementet)

3.
Kartläggning av arbetsmarknaden för korttidsanställda på kontorsområdet m.m.

Dir
1980:32

Beslut
vid regeringssammanträde 1980-05-08

Departementschefen,
statsrådet Wirtén, anför.

I
princip handhas förmedling av arbele av del allmänna i Sverige. I begränsad
omfallning och i noggrant reglerade former kan del dock få förekomma privat
arbetsförmedling. Bestämmelser om detta finns i lagen (1935:113) med vissa
bestämmelser om arbetsförmedling (arbelsförmed-Hngslagen, ändrad senast
1976:156). Lagen innehåller inle någon allmän definition av vad som är
förmedling av arbele ulan omfattar all slags arbetsförmedling som bedrivs av
andra än offentliga arbelsförmedlingsan-slaller. Under lagen inbegrips
emellertid, enligl en ullryckHg bestämmelse, uthyrning av arbetskraft. Har
mellan en utövare av verksamhet för arbetsanskaffning och en arbetssökande
träffats avtal om anställning av den arbetssökande hos verksamhetens utövare
eller av utövaren hos arbetssökanden, skall nämligen verksamheten anses som
arbetsförmedling, om del framgår av omständigheterna all det huvudsakliga
syftet med anställningen är förmedHng av arbete åt arbetssökande.

Enligt
arbelsförmedlingslagen får arbetsförmedling normall inte bedrivas i

s. 238 Kontrollera mot PDF

DelIIA:3 Skr, 1980/81:103 238

förvärvssyfte. Arbetsförmedling mol
självkoslnadsersätlning får däremot bedrivas efter tillstånd av
arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). Etl sådanl fillstånd får inte ges till enskild
person. AMS fastställer maximiavgifler och meddelar de yllerligare föreskrifter
som behövs för dessa fall. När det finns anledning till det kan AMS återkalla
tillstånd. Likaså kan AMS meddela ändrade villkor eller bestämmelser för
verksamhetens bedrivande. Helt avgiftsfri förmedling får bedrivas ulan
fillstånd, men anmälan om verksamheten skall göras fill AMS inom tre månader
från det verksamheten har tagit sin början.

Del är endasi när del gäller arbetsförmedling för musiker
och sceniska artister som förmedling får ske i förvärvssyfte. Tillstånd får i
det fallet också beviljas enskild person. Tillståndet får dock endasi avse
verksamhet som innefattar förmedling av anställning utomlands åt den som är
bosall här i riket eller av anställning här i riket åt den som är bosatt
utomlands. En ylterligare förutsättning är all sökanden ulfäster sig all vid
förmedlingen inle uppställa villkor som begränsar förmedlingssökandens möjligheler
atl anlita den offentliga arbetsförmedlingen. Tillstånd får beviljas för högst
tre år i sänder.

AMS har fillsynen över arbetsförmedlingslagens
efterlevnad. Den som bedriver enskild arbetsförmedling med eller ulan avgifl är
skyldig all föra anteckningar över verksamheten, hålla dessa anteckningar
tillgänghga för AMS samt i övrigt lämna de uppgifter om verksamheten som AMS
behöver för sin tillsyn och för samordningen med övrig arbetsförmedling.

Den som utan tillstånd bedriver arbetsförmedling i förvärvssyfte
straffas med böter eller fängelse i högst sex månader. Den som annars ulan
tillstånd bedriver arbetsförmedling mol ersättning eller försummar sin
anmälningsskyldighet fill AMS kan dömas fill böter. Även den som bereder
arbele åt någon efter anvisning genom arbetsförmedling som ulan tillstånd
bedrivs i förvärvssyfte kan straffas med böter eller fängelse i högst sex
månader. Åtal för sådan delaktighet i olaga arbetsförmedling får dock väckas
endasi efter anmälan av AMS.

Sverige är bundet av den år 1949 av Internationella
arbetsorganisationen (ILO) antagna konventionen (nr 96) angående
avgiflskrävande arbetsförmedlingsbyråer. Genom ratificering av konventionen
har Sverige förbundit sig atl successivt avskaffa avgiflskrävande
arbetsförmedlingsbyråer som bedrivs i vinstsyfte och alt reglera övriga
arbetsförmedlingsbyråers verksamhet. Avvikelse från bestämmelserna om
avskaffande av arbetsförmedlingsbyråer i vinstsyfte får enligl konventionen
dock undanlagsvis medges av vederbörande myndighet i fråga om personkalegorier,
vilka noggrant har bestämls i den nationella lagstiftningen och för vilka
tillfredsställande arbetsförmedling inle lämpligen kan anordnas inom den
offenfiiga arbetsförmedlingens ram. Avvikelse får emellerfid medges först
efter hörande av berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. En
ytterligare förutsältning är att arbelsförmedlingsbyråerna skall slå under
tillsyn av vederbörande myndighet och ha tillstånd som förnyas varje år.
Avgifler och ersällning för kostnader skall godkännas eller fastställas av
vederbörande myndighet. Internationell förmedling får endast äga rum med
vederbörande myndighets medgivande och med iakttagande av gällande
lagsfiftning. Även i fråga om avgiflskrävande arbetsförmedlingsbyråer utan
vinstsyfte föreskriver konventionen begränsningar av liknande slag som nu har
redovisats.

Genom beslut den 29 november 1979 har riksdagen på förslag
av arbetsmarknadsutskottet ullalat sig för en kartläggning m .m. av arbetsmark-

s. 239 Kontrollera mot PDF

239 Kommittéer:
Arbetsmarknadsdepartementet Del II A:3

nåden för korttidsanställda på konlorsområdet (AU
1979/80:5, rskr 1979/ 80:41).

Förmedling
av korttidsanställningar på kontorsområdet sker på olika sätt. Förutom
förmedling genom den offentliga arbetsförmedlingens försorg tillgodoses ell
visst behov av vikarier och fillfälligl anställda genom de s.k.
organisationsförmedlingarna, vilka med tillstånd av AMS bedriver arbetsförmedling.
På konlorsområdet finns f.n. två sådana förmedlingar i Stockholm och en i
Göteborg. Vid sidan härav finns också skrivbyråer, vilka ägnar sig åt
konlorsservice av olika slag. Skrivbyråerna bedriver sin verksamhet dels genom
atl kunderna lämnar uppdrag som utförs på skrivbyråns kontor (stationär
verksamhet) och dels genom att byråns anställda sänds ut till förelag som har
etl tillfälligt behov av arbetskraft (ambulerande verksamhet). Frågan hur man
skall se på skrivbyråernas ambulerande verksamhet har länge varit aklueU på så
sätt alt den, bedriven på del traditionella sällel, har ansetts strida mol
arbetsförmedlingslagen. År 1962 fann också högsta domstolen i elt par fall att
sådan verksamhet var all anse som arbetsförmedling i arbetsförmedlingslagens
mening och alt den därmed stred mot lagen. För alt undvika all komma i konflikt
med arbelsförmedlingslagen har skrivbyråerna under senare år konstruerat
avtalen med kunderna som i förväg klart bestämda och avgränsade uppdrag, ibland
kallade arbelsentre-prenader.

Bakgrunden
till riksdagens nyss nämnda beslut är de yrkanden som har förts fram i en
motion till 1978/79 års riksmöte (mot. 1978/79:2066). I motionen yrkas i första
hand all arbetsförmedlingslagen skall ändras så alt arbetsförmedling inle skall
anses föreligga då en arbetssökande har ingått elt anställningsavtal av vilkel
framgår alt konlorsserviceförelagel har det totala arbetsgivaransvaret
oberoende av arbetsplatsens förläggning. I andra hand yrkas all
arbelsförmedlingslagen ändras så alt konlorsserviceförelagens
uppdragsverksamhet på kundernas kontor undantas från del generella förbudet mot
arbetsförmedling.

Liknande
krav på utredning om gällande förhållanden och lättnader för
kontorsserviceföretagen har förts fram i en framställning den 3 februari 1978
till arbetsmarknadsdepartementet från dåvarande Sveriges hantverks- och
induslriorganisation. Svenska konlorsserviceförbundel saml Svenska skrivbyrå-
och kontorslryckeriförbundet. I framställningen framhålls bl.a. att det hos
kontorsserviceförelagen finns en viss osäkerhet huruvida deras verksamhet är
helt förenlig med arbetsförmedlingslagen, vilket medför alt förelagen måsle
tillgripa långtgående administrativa och byråkratiska omvägar för att kunna
bedriva verksamheten. Vissa sysslor, såsom telefonväxelarbele och allmänna
skrivgöromål, kan ell konlorsserviceförelag över huvud taget inle åtaga sig. I
framställningen anförs också atl kontorsserviceförelagen fyller elt stort
socialt behov, eftersom de ofta sysselsätter äldre personer som har svårt att
få arbete genom arbetsförmedlingen eller personer som av olika anledningar
inte önskar eller är beredda alt ta etl stadigvarande arbele. Också för
kunderna innebär enligl framställningen anlitandet av kontorsserviceförelagen
en utmärkt lösning i situationer då de är överbelastade med kontorsgöromål
eller när det gäller all klara speciella uppgifter som de själva inte har
utbildad personal fill.

I såväl
framställningen som motionen pekas på att lillkomslen av lagen (1974:12) om
anslällningskydd har gjort det svårare för företagen atl tillgodose behovet av
tillfällig arbetskraft för kontorsgöromål genom anlitande av arbetssökande från
arbetsförmedlingen, och atl lagen sålunda

s. 240 Kontrollera mot PDF

DelIIA:3
Skr. 1980/81:103 240

har breddat marknaden för den ambulerande
skrivbyråverksamheten. Det framhålls dessutom att möjlighelerna för eventuellt
missbruk har minskal genom del inflytande som de fackliga organisationerna har
fått över den ambulerande skrivbyråverksamhelen efter tillkomsten av
förhandlings- och velorättsreglerna i 38-40 §§ medbestämmandelagen (1976:580).

Framställningen
har remissbehandlats. En majoritet inom AMS, LO, TCO och SACO/SR ställer sig
avvisande till framställningen. Den tillstyrks däremot av kommerskollegium, SAF
saml samtliga handelskamrar ulom de i Gävle och Slockholm. Svenska
kommunförbundel vill inte motsätta sig den av organisationerna begärda
ulredningen, om den kan bidra till atl skapa ökad klarhet angående villkoren
för den ifrågavarande verksamheten. Landstingsförbundet intar samma ståndpunkt,
men framhåller också alt del är samhället som skall svara för förmedling av
arbetskraft och atl en väl utbyggd arbetsförmedling därför bör understödjas.
Stockholms handelskammare, som anser atl kontorsserviceverksamheten fyller en
viklig funktion för näringslivet, påpekar alt den verksamhet som de ambulerande
kontorsserviceförelagen bedriver torde vara alt betrakta som avgiftsbelagd
arbetsförmedling enligl den av Sverige ratificerade ILO-konvenlionen nr 96.
Handelskammaren i Gävle ansluter sig till vad Stockholms handelskammare anför.

Frågan om
ändringar i arbelsförmedlingslagen i syfte alt göra den ambulerande
skrivbyråverksamhelen tillåten har varit aktuell vid flera tillfällen under
senare år. Frågan har genom mofioner aktualiserats i riksdagen åtskilliga
gånger (se 2LU 1962:37, 1963:21, 1965:26, 1970:19 och 1970:93 samt InU 1971:12
och AU 1975/76:11). År 1966 överiämnade utredningen för översyn av
arbelsförmedlingslagen en promemoria i ämnet (Ds In 1966:6). I promemorian
uttalade en majoritet inom utredningen att del förelåg ett beaklansvärl behov
av ambulerande skrivbyråverksamhet och man föreslog därför all
arbelsförmedlingslagen skulle ändras så att AMS i viss ulslräckning skulle
kunna tillåta sådan verksamhet med vinstsyfte. Förslaget, som var utformat i
överensstämmelse med den aktuella ILO-konvenlionen, ledde emellerfid aldrig
till lagsliflning. År 1969 tillsattes yllerligare en utredning på delta område
(ulredningen rörande arbetsförmedlingen inom vissa yrkesområden m.m.).
Ulredningen hade i första hand alt pröva frågan om effektivare sanktioner vid
brott tnol arbelsförmedlingslagen. Utredningens förslag (Ds In 1970:5) lades
lill grund för den skärpta lagsliflning på området som trädde i krafl den 1
juli 1971. Ulredningen gjorde också vissa överväganden beträffande de
ambulerande skrivbyråerna och fann - lill skillnad mol 1966 års utredning - att
det servicebehov som tillgodoses genom dessa byråers verksamhet kunde täckas på
annal säll.

Bl.a. frågan om skrivbyråernas verksamhet har nyHgen varit
aktuell också på del nordiska planet. En av nordiska arbetsmarknadsulskollel
(NAUT) tillsatt arbetsgrupp, som bestod av representanter för såväl
arbetsmarknadsmyndigheterna som arbetslagar- och arbetsgivarorganisationerna i
Norden, har nämligen genomfört en undersökning av uthyrningsoch entreprenadföretag
i Norden. I sin rapport (NU A 1978:5) konstaterar arbetsgruppen atl uthyrning
av arbetskraft sedan länge har haft en tämligen slor omfallning inom
skrivbyråbranschen. Della lyder enligl arbetsgruppen på all företagens behov av
tillfällig arbetskraft på della område är särskilt stort och att förelagen i
viss utsträckning föredrar all lillgodose detla behov genom anlitande av
skrivbyråer i stället för alt vända sig lill den offentliga
arbetsförmedlingen. Arbetsgruppen slår fast all skrivbyråverksamheten

s. 241 Kontrollera mot PDF

241 Kommittéer:
Arbetsmarknadsdepartementet Del II A:3

också synes kunna erbjuda såväl arbetsgivare som
arbetstagare vissa fördelar jämfört med den offentliga arbetsförmedlingen. Även
om principiella hänsyn lalar för att även denna typ av arbetskraft bör
förmedlas genom den offentliga arbetsförmedlingens försorg finns del enligl
arbetsgruppens uppfattning på detta speciella område anledning att tillåta
uthyrning av arbetskraft så länge som rekryteringen av arbetskraft inle fulll
ul kan tillgodoses av den offentliga arbetsförmedlingen. Genom en sådan ordning
kan man tillgodose elt behov hos såväl förelagen som de arbetstagare som söker
denna typ av anställning. Arbetsgruppen understryker dock all det måsle ske
under betryggande konlroll från samhällets sida.

1 sitt av riksdagen godtagna belänkande ullalar arbetsmarknadsutskottet
alt regeringen borde låta kartlägga hur arbetsmarknaden ser ul och fungerar för
de korttidsanställda på kontorsområdet. Ulskollel, som anser all frågan bör
belysas yllerligare, är på grundval av del föreliggande materialet inte berett
att tillstyrka något av de yrkanden som framställs i motionen. Enligt utskottet
bör man undersöka de arbetssökandes behov och önskemål saml skapa sig en bild
av i vilken omfattning dessa kan tillgodoses inom ramen för den nuvarande
ordningen. I sammanhanget bör beaktas frågor om anställningsvillkor,
anställningsskydd m.m. och vilken belydelse medbestämmandelagens regler om
förhandlings- och vetorätt vid entreprenader och uthyrningsverksamhet har. Den
offentliga arbetsförmedlingens och organisationsförmedlingarnas liksom
konlorsserviceförelagens roller bör belysas och ställas i relation lill de
önskemål som arbetsgivarna och de arbetssökande kan ha. Även kostnads- och
resursaspekler, bl.a. för den offentliga förmedlingens del, bör tas med i
utredningsarbetet. Kartläggningen bör i första hand avse förhållandena i
Slockholm, Göteborg och Malmö, men den bör även ge en bild av lägel i några
andra orter av varierande storlek i olika delar av landel. Sedan kartläggningen
har slutförts, bör man enligt utskottet la ställning till om del finns
anledning all ändra nuvarande ordning och om detla i så fall kan ske inom ramen
för den gällande lagstiftningen. Särskilt bör man enligl utskottet undersöka
den offenfiiga arbetsförmedlingens möjligheter alt förbättra sin service mol
bakgrund av den ökade användningen av ADB i förmedlingsarbclel. Om del bedöms
att lagen bör justeras i något hänseende, i.ex. för all bereda visst utrymme
för konlorsserviceförelagens verksamhet, måste Sveriges förpHktelser enligt
ILO-konvenfionen nr 96 beaktas. Del bör enligt utskottet inte komma i fråga att
rubba våra åtaganden enligt denna konvention. Slutligen nämner utskottet all
del kan finnas skäl alt se över arbelsförmedlingslagen även från lagtekniska
utgångspunkter.

Den av riksdagen begärda utredningen bör nu komma lill
stånd. Uppgiften bör anförtros ål en särskilt tillkallad utredare.

Som utskottet påpekar är de nuvarande förhållandena på
konlorsservice-området inte tillfredsställande. Å ena sidan finns det
uppenbarligen ett behov av den typ av service på kundernas kontor som
skrivbyråerna kan erbjuda. Del finns också arbetssökande som efterfrågar del
slag av tillfälliga anställningar som det här gäller. För alt inle komma i
konflikt med lagen anser sig byråerna vara nödsakade all organisera arbetet på
ell säll som berörda anställda och beställare uppfattar som krångligt och
byråkratiskt och som ändå är diskutabelt från lagens utgångspunkt. Å andra
sidan kan del göras vissa principiella invändningar mot att tillåla privat
arbetsförmedling.

I enlighet med vad utskottet har anfört bör en
kartläggning av arbetsmarknaden för korttidsanställda på kontorsområdet göras.
Det servicebehov

16 Riksdagen 1980/81. 1 saml Nr 103

s. 242 Kontrollera mot PDF

DeinA:3
Skr. 1980/81:103 242

inom
kontorsområdet som skrivbyråerna tillgodoser bör belysas. Utredaren bör
därefter ta ställning lill vilka ålgärder som behöver vidtagas för atl delta
servicebehov fortsättningsvis skall kunna tillgodoses ulan all verksamheten
skall behöva komma i konfiikt med de arbetsmarknadspolitiska målsättningarna.
Vilka ålgärder som erfordras för atl upprätthålla en betryggande samhällehg
kontroll bör också belysas.

Motsvarande
problem som finns inom konlorsservicebranschen finns också när del gäller
förmedling av arbete för musiker och artister. Erfarenheterna visar all
förmedlingen för dessa yrkesgrupper ställer särskilda krav på den förmedlande
personalen och på service i olika former ål såväl de arbetssökande som
arbetsgivarna. Arbetsmarknaden för dessa arbetslagar-grupper har således vissa
särdrag som skiljer den från arbetsmarknaden i övrigt och även
anställningsförhållandena skiljer sig från del normala på arbetsmarknaden i
övrigt. Den offentliga arbelsförmedHngen har heller inle annal än i begränsad
utsträckning kunnat läcka denna del av arbetsmarknaden. Vid sidan av den
offentliga förmedlingen verkar därför sedan lång tid tillbaka etl jämförelsevis
stort antal personer eller företag vilka, som ett led i annan verksamhet inom
musikeller nöjesbranschen, också förmedlar anställningar eller uppdrag mol provision.

Frågan
om arbetsförmedlingen på kulturområdet behandlades av riksdagen senast år 1976
(prop. 1975/76:84, InU 1975/76:28, rskr 1975/76:222). Därvid slogs fast atl den
offentliga arbetsförmedlingen i första hand skall bära ansvaret även för
arbetsförmedlingen på kulturområdet. Beslutet innebar all förmedlingen skulle
byggas ut och att särskilda kullurarbelar-sekfioner skulle inrättas vid vissa
förmedlingskonlor. Vidare beslutades att del syslem med placering av
arbetsförmedlingstjänslemän vid s.k. centrumbildningar, som hade pågått under
några år, skulle få fortsätta. Satsningen på den offentliga arbetsförmedlingen
inom kulturområdet innebar emellertid inle att all enskild arbetsförmedling
skulle upphöra. Liksom dittills skulle de s.k. organisafionsförmedlingarna få
förekomma efter fillstånd av AMS. Detta gällde också enskild förmedling på del
internalionella området. För sådan förmedling, som skulle få bedrivas även av
enskilda och i förvärvssyfte, skulle tillstånd lämnas för högst tre år i sänder.
Tillståndet skulle dessulom innefatta villkor om bl.a. tillsyn och maximering
av provision på samma sätt som gäller vid prövningen av tillstånd till
organisalionsförmedling.

Frågan
hur arbetsförmedlingen på kulturområdet skall vara organiserad har utretts vid
elt flertal tillfällen under årens lopp. Erfarenheterna visar alt det är svårt
all finna ändamålsenliga lösningar som fillgodoser olika intressen men
samfidigl all del på kulturområdet finns behov av andra typer av
förmedlingsorgan vid sidan om den offenthga arbetsförmedlingen. Rikfighe-len av
denna bedömning har bekräftats vid de kontakter som jag under del senaste året
har haft med representanter för olika intressenter på delta område.

Som
jag nyss redovisade lades rikfiinjerna för arbetsförmedlingen på kulturområdet
fast så sent som år 1976. Någon anledning alt redan nu göra några slörre
ingrepp i det beslutet finns enligt min mening infe.

Vid
sidan av den offentliga arbetsförmedlingen och de enskilda förmedlingar som
bedrivs med fillstånd finns emellerfid inom delar av kulturområdet andra
former av verksamhet som syftar lill alt skapa engagemang för arfisler. Jag
tänker då på de managers, impressarier och s.k. produkfionsbo-lag m.fl. som
ofta fungerar som en slags personHg rådgivare lill en arfisl i alla frågor som
rör vederbörandes verksamhet. Det kan gälla produktion av

s. 243 Kontrollera mot PDF

243 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet Del II A:3

shower,
planering av framträdanden, förhandlingar av olika slag, ekonomisk rådgivning,
PR-verksamhel etc. Syftet med verksamheten är dels all hjälpa arfisler fill
engagemang genom en aktiv lansering och dels alt ordna de administrafiva frågor
som hör fill en arfisls verksamhet.

Det
torde inle råda någon tvekan om alt den ifrågavarande verksamheten ibland
bedrivs under sådana former alt den är all betrakta som arbetsförmedling i
arbelsförmedlingslagens mening. Ofta föreligger det dock stora svårigheier att
skilja ul de egentliga arbelsförmedlande insatserna från andra insatser för att
skapa engagemang för en artist. Och det arbelsförmedlande inslaget kan vara mer
eller mindre påfaHande. Bl.a. dessa omständigheter medför alt del kan vara
svårt all bedöma om sådan verksamhet bör betraktas som arbetsförmedling eller
ej.

Del
är enligl min mening inle fillfredsställande alt berörda parter skall sväva i
ovisshet huruvida deras verksamhet är förenlig med arbelsförmedlingslagen
eller inle. Den utredare som bör se över kontorsarbelsmarknaden bör därför få i
uppdrag att utreda också förmedlingen inom kulturområdet. Åven när det gäller kulturområdet
bör utredaren fill en början kartlägga hur arbetsmarknaden ser ut och fungerar.
Kartläggningen bör således avse också den verksamhet som vissa företrädare för
musiker och artister bedriver. Utredaren bör därefter överväga om del finns
anledning alt ändra den gällande lagstiftningen för alt fillåta någon
verksamhet som f.n. får anses vara förbjuden. Självfallet måste våra åtaganden
enligt ILO-konvenlionen nr 96 därvid beaktas.

På
andra än de två områden som jag nu har behandlat förekommer del också vid sidan
av den offentliga arbetsförmedlingen verksamhet som innebär anskaffande av
anställning åt arbetssökande. Många gånger kan del ifrågasättas om sådan
verksamhet är förenlig med arbetsförmedlingslagen. Jag förordar därför att
utredningsuppdraget får omfalla också dessa verksamheter. Liksom i fråga om
konlorsservicebranschen och kulturområdet bör i första hand en karlläggning av
verksamheten göras. Därefter bör utredaren överväga om några ingrepp i lagen är
nödvändiga.

Som
arbetsmarknadsutskottet har uttalat bör arbelsförmedlingslagen, som tillkom år
1935, också ses över från lagtekniska utgångspunkter. Som jag har framhållit i
det föregående visar erfarenheterna all tillämpningen av arbetsförmedlingslagen
inte är problemfri. I synnerhet bedömningen av huruvida viss verksamhet ulgör
arbetsförmedhng har visat sig vansklig. Visserligen erbjuder det vissa
svårigheter att entydigt ange vilka omständigheter som skall vara avgörande
för vilken verksamhet som skall betraktas som arbetsförmedling och atl fixera
gränsen i lagtext. Vidare måsle beaktas alt en formellt fixerad gräns gör det
omöjligt alt anpassa sig lill ändrade eller nya former av verksamheter inom
detta område. Del oaktat bör utredaren pröva om det ändå är möjHgl all klarare
ange vad för slags verksamhet som bör falla in under lagen.

Arbetsförmedlingslagen
brukar förknippas med vad som ofta kallas grå arbetskraft. Anledningen härfill
är att den verksamhet som avses med delta begrepp oftast står i strid mol
lagen. Verksamheten medför emellertid också olägenheter på en rad andra
områden. För atl komma fill rätta med dessa olägenheter torde det krävas att en
mängd olika åtgärder vidtas. Dessa frågor, som ingående har behandlats av den
arbetsgrupp som har arbetat under NAUT, är aktueHa i ohka sammanhang. Bl.a. har
nordiska ministerrådet beslutat all arbetsgruppens arbete skaH fortsättas.
Vidare pågår framför allt på skatteområdet etl arbele med atl finna olika vägar
för

s. 244 Kontrollera mot PDF

DeinA:4 Skr. 1980/81:103 244

atl lösa de problem som verksamheten skapar. Mot denna
bakgrund bör inte den nu aktuella utredningen ägna sig åt dessa frågor.

Vid uppdragels fullgörande bör utredaren samråda med de
myndigheter och andra ulredningar, som berörs av uppdraget. Vidare bör
utredaren bedriva sitt arbele i nära samråd med arbetsmarknadens parter och
andra berörda organisafioner.

Utredarens arbele bör bedrivas skyndsamt. Frågan om
korttidsanställningar på konlorsområdet och konlorsserviceförelagens ställning
i förhållande till arbetsförmedlingslagen bör snarast bli kartlagd och bör
därför behandlas med förtur. Möjligheten alt redovisa utredningsresultatet i
denna del i elt delbetänkande bör beaktas.

Slutligen vill jag förorda all vad chefen för
budgetdepartementet den 13 mars 1980 har anfört i direktiv lill samtliga kommittéer
och särskilda utredare angående finansiering av reformer (dir 1980:20) också
skall gälla ifrågavarande kommitté.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag
atl regeringen bemyndigar chefen för arbetsmarknadsdepartementet

att tillkalla en särskild utredare för att göra en översyn
av lagen (1935:113) med vissa bestämmelser om arbetsförmedling,

all besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat
biträde ål utredaren.

Vidare hemställer jag all regeringen beslutar

atl kostnaderna skall belasta tolfte huvudtitelns
kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden
och bifaller hans hemställan. (Arbetsmarknadsdepartementet)

4. Översyn av frågor rörande invandringen och invandrarnas
situation i Sverige

Dir 1980:48

Beslut vid regeringssammanträde 1980-06-05

Statsrådet Andersson anför.

De åtgärder som vidtas i syfte all reglera invandringen av
utländska medborgare lill Sverige och förbättra invandrarnas situafion här
utgår i allt väsenfiigt från rikfiinjer som riksdagen antog år 1968 och år
1975.

Sverige fick sin första egentliga utlänningslagstiftning
under 1920-lalet. Den ännu gällande utlänningslagen (1954:193, omtryckt
1978:361) antogs i mitten av 1950-lalel. Fram lill år 1968 saknades emellertid
utförligare riktlinjer antagna av riksdagen för tillämpningen av
ullänningslagsliflningen. Detla innebar all förvaltningsmyndigheterna genom sin
prövning av ärenden enligl utlänningslagstiftningen i stor ulslräckning
självständigt avgjorde hur omfattande invandringen till Sverige skulle vara av
ohka kategorier invandrare. Trots alt invandringen lill Sverige började bh av
betydande omfattning redan under 1940-talet kom del således all dröja fram till
slutet av 1960-lalet innan riksdagen fastställde mål för ullänningspoliliken genom
atl ange utförligare riktlinjer för förvaltningsmyndigheternas
tillståndsprövning.

s. 245 Kontrollera mot PDF

245 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet Del II A:4

De
av riksdagen år 1968 anlagna rikfiinjerna (prop. 1968:142, SU 1968:196, rskr
1968:405), som fastställdes på grundval av den år 1961 tillsalla
ullänningsulredningens betänkande Invandringen (SOU 1967:18), innebär i korthet
att invandringen fill Sverige måste kontrolleras för att det skall vara möjligt
att samordna den med våra resurser och vår politik inom andra områden och
upprätlhålla principen alt invandrare skall kunna leva på samma nivå som den
inhemska befolkningen. Invandring av utomnordisk arbetskraft regleras genom
krav på arbetstillstånd före inresan, och omfattningen av denna invandring
skall avgöras med hänsyn till förhållandena på den svenska arbetsmarknaden.
Flykfinginvandring och invandring av humanitära skäl skall medges generöst.
Utrymmet för framtida invandring lill Sverige skall emellertid inle bestämmas
på förhand i form av elt visst anlal uppehålls- och arbetsfillstånd som får
beviljas under en viss tidsperiod. Utrymmet för invandring bör i stället
bedömas i anslutning till prövningen av enskilda lillslåndsansökningar eller av
framställningar om kollektiv rekrytering av arbetskraft.

Sedan dessa riktlinjer för
tillämpningen av utlänningslagsfiflningen meddelades av riksdagen har en
översyn ägt rum av utlänningslagsfiflningen. Denna översyn har gjorts av
utlänningsutredningen och senast av den år 1976 fillkallade
utlänningslagkommitlén (A 1975:04). Den senare kommittén har med utgångspunkt
från 1968 års rikfiinjer i första hand genomfört en lagteknisk reformering av
utlänningslagstiftningen. Ullänningslagkommit-léns belänkande Ny utlänningslag
(SOU 1979:64) har legal lill grund för del förslag fill ny utlänningslag som
nyligen har antagils av riksdagen (prop. 1979/80:96, AU 1979/80:27, rskr
1979/80:378). Den nya lagen är liksom lidigare utlänningslag utformad så all
den i stor utsträckning skall kunna användas oberoende av innehållet i de rikfiinjer
som anger politikens inriktning. Lagen anger således inle vilka utlänningar som
har rätt all stanna i Sverige, utom i fråga om fiyktingar och vissa andra
skyddssökande grupper. Etl fiertal bestämmelser i lagen ger regeringen fullmakt
att införa krav på tillstånd i skilda situafioner. En nyhet är bl.a. all del
successivt skall införas en ordning som innebär all en utlänning som avser all
bosätta sig i Sverige skall ha sitt uppehållstillslånd ordnat före inresan.
Undanlag görs bl.a. för fiyktingar och för nära anhöriga till invandrare som
lidigare har fåll. uppehållstillstånd. En annan nyhet är atl skyddet för
flyktingar förstärks i den nya lagen.

Genom
1968 års riktlinjer angavs även vissa principer för myndigheternas verksamhet i
syfte all främja invandrarnas anpassning. Dessa principer skulle gälla i
avvaktan på atl den år 1968 tillsatta invandrarulredningen hade lagt fram sina
förslag. Invandrarutredningens belänkande Invandrarna och minoriteterna (SOU
1974:69) utgjorde grundval för de riktlinjer för invandrar- och
minoriletspolitiken som antogs av riksdagen år 1975 (prop. 1975:26, InU 1975:6,
rskr, 1975:160). Beslutet innebar också aft de principer om den reglerade
invandringen som innefattas i 1968 års beslut bör ligga fast.

De
år 1975 antagna riktlinjerna för invandraroch minoriletspolitiken har
formulerats med utgångspunkt från målen jämlikhet, valfrihet och samverkan.
Enligl riktlinjerna innebär jämlikhelsmålet ett fortsatt arbele för alt
invandrarna skall få samma möjligheler, rättigheter och skyldigheter som
befolkningen i övrigt. Målet innebär vidare atl alla grupper i samhället skall
ha likvärdiga möjligheter all bibehålla och utveckla sill modersmål och alt
utöva kulturverksamhet. Del framhålls att invandrar- och minoritelspoliti-

s. 246 Kontrollera mot PDF

DelIIA:4
Skr. 1980/81:103 246

ken därför bör syfta lill atl ge medlemmar av språkliga
minoritetsgrupper möjlighet atl inom ramen för en intressegemenskap, som
omfattar hela del svenska samhället, ge ullryck för en egen språklig och
kullureH idenfitel. Valfrihelsmålel preciseras i riktlinjerna på så sätt alt
medlemmar av språkliga minoriteter skall kunna välja i vilken grad de vill
uppgå i en svensk kulturell identitet och i vilken grad de vill bibehålla och
utveckla den ursprungliga idenfilelen. Ålgärder för alt bevara kontakten med
ursprungslandels kultur underlättar även valet mellan all stanna i Sverige och
all återvända och återanpassas i ursprungslandet. Samverkansmålel innebär
enligl riktlinjerna atl en ömsesidig och omfattande samverkan bör komma fiH
stånd mellan invandrar- och minoritetsgrupperna och majoritetsbefolkningen.
Målel inbegriper ömsesidig tolerans och solidaritet mellan invandrarna och den
inhemska befolkningen. Samverkansmålet innebär även atl invandrarna ges
vidgade möjligheler till kulturell egenverksamhel och alt invandringens
positiva kulturella effekter uppmärksammas i ökad ulslräckning. Del underströks
i riktlinjerna atl ell förverkligande av samverkansmålet bl.a. förutsatte atl
invandrarna gavs möjligheler all aktivt della i del politiska livet i Sverige.
Därmed avsågs främsl kravet på att utländska medborgare skulle få kommunal
rösträtt och valbarhet.

I enlighet
med dessa år 1975 antagna mål för invandrar- och minoriletspolitiken har
riksdagen under andra hälften av 1970-lalet beslutat om en rad reformer som
syftar till all förbällra invandrarnas och de etniska minoriteternas situafion
i Sverige. Till dessa reformer hör bl.a. införandet av kommunal rösträtt och
valbarhet för utländska medborgare (prop. 1975/ 76:23, KU 1975/76:25, rskr
1975/76:78) och av hemspråkslräning och hemspråksundervisning för invandrarbarn
(prop. 1975/76:118, UBU 1975/ 76:33, rskr 1975/76:391) saml en rad andra
åtgärder inom olika samhällsområden. Arbetsmarknadsdepartementet, som inom
regeringskansliet har samordnande uppgifter i frågor rörande invandring och
invandrarnas villkor i Sverige, har under senare år regelmässigt presenterat
översikter av ålgärder av detta slag under sin huvudtitel i
budgetpropositionen.

De strävanden i syfte att förbättra invandrares och
etniska minoriteters ställning som har kännetecknat utvecklingen i vårt land
under senare år återspeglas även i den nya regeringsformen. I regeringsformen 1
kap. 2 § slås fast atl etniska, språkliga och religiösa minoriteters
möjligheter atl behålla och utveckla ell eget kultur- och samfundsliv bör
främjas. Vidare har utlänningarnas grundläggande fri- och rättigheter skrivits
in i regeringsformens 2 kap. 20 §.

Elt omfattande reformarbete har således bedrivits i
Sverige under 1970-lalel i syfte såväl atl reformera utlänningslagstiftningen
som att förslärka invandrarnas och de etniska minoriteternas ställning. I
arbetet med all förverkliga de invandrarpolifiska reformerna har en rad
instanser medverkat: statliga myndigheter, kommuner saml enskilda organisationer,
bl.a. invandrarorganisationer och fackliga organisationer. Samtidigt som della
refortnarbele har bedrivits har emellertid utvecklingen lett till förändringar
på en rad områden som är av betydelse såväl för migrationen lill och från
Sverige som för invandrarnas situation här.

Jag vill i första hand peka på det förhållandet atl
invandringen tiH Sverige väsenlligen har ändrat karaktär under denna period.
Arbetskraftsinvandring en från utomnordiska länder har i praktiken upphört och
ersatts av en icke konjunklurbunden invandring av flykfingar och av anhöriga
fiH personer som bor i Sverige. Flykfingar och därmed jämställda svarar numera
för en

s. 247 Kontrollera mot PDF

247 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet Del II A:4

fjärdedel
av den årliga invandringen från utomnordiska länder, medan anhöriga fill
personer som bor i Sverige svarar för två fjärdedelar. Nivån på invandringen
fill Sverige under den andra hälften av 1970-talel har också varit betydande
trots svårigheier på den svenska arbetsmarknaden. Den genomsnittliga årliga
invandringen av utländska medborgare med rätt att bosätta sig här har uppgått
lill 36.000 personer under denna period, vilkel med hänsyn till storleken av
befolkningen i landet är en i internationell jämförelse relafivt hög siffra. Av
della årliga genomsnitt har 20.000 varit nordiska och 16.000 utomnordiska
medborgare. Den genomsnitfliga årliga utvandringen av ufiändska medborgare
under andra hälften av 1970-lalet har uppgått fill 17.000, varav 11.000 har
varit nordbor och 6.000 utomnordbor. Ungefär en tredjedel av invandrarna och
utvandrarna är barn och ungdomar. Det kan vidare konstateras alt de som har
invandrat hit under senare år i belydHgl större utsträckning än lidigare har
kommit från ekonomiskt mindre utvecklade länder i andra världsdelar. Den
utomeuropeiska invandringens andel av den totala invandringen av ufiändska
medborgare fill Sverige har ökal från 8 till 31 procent under 1970-talet.

Bedömningen av frågor som
hänger samman med internalionell migrafion av sysselsältningsskäl har också genomgått
slora förändringar sedan 1968 års rikfiinjer för ullänningspoliliken lades
fast. Under 1970-lalel har migrafions-frågorna blivit föremål för etl
omfattande internationellt samarbete, både multilateralt och bilateralt. Det
multilaterala samarbetet - som främsl har bedrivits inom FN, ILO, OECD och
Europarådet - syftar fill atl förbättra invandrarnas och deras barns viHkor i
vistelseländerna. Det syftar också i allt högre grad fill all främja både
sådana ålgärder som motverkar emigrafion av sysselsältningsskäl genom en ökad
sysselsättningsutveckling i utvandrings-länderna och sådana som ger bällre slöd
ål dem som ålervandrar till ursprungsländerna. Etl anlal internafionella
konventioner och rekommendafioner med denna innebörd, för vilka Sverige har uttalat
sitt stöd, har anlagils under senare år. Dessa uttalanden har ännu i relativt
begränsad utsträckning inverkat på utformningen av den svenska polifiken. Jag
vill dock här erinra om det uttalande som gjordes i prop. 1975:26 om all
Sverige vid utformningen av sin invandringspolitik bör ta hänsyn till
effekterna av migrationen för utvandringsländernas ekonomi. Migrationens
ekonomiska och sysselsättningspolitiska effekter har även kommit att tillmätas
allt slörre vikl i Sveriges bilaterala samarbete med berörda länder. I delta
samarbete, som främsl bedrivs med Finland och Jugoslavien, intar även frågan om
invandrarbarnens framlid och övriga frågor om utvecklingen av invandrarnas
situation på längre sikt en allt större plats.

Till
de faktorer i omvärlden som inverkar på invandringen fill Sverige och på
utformningen av vår polifik hör vidare flyktingsituationen. Ökade krav på
insatser för all lösa flykfingproblemen riktas mot framför allt de rikare
länderna. De särskilda rikfiinjer för överföring och omhändertagande av
fiyktingar som riksdagen antog år 1979 (prop. 1978/79:100 bil. 15, AU
1978/79:22, rskr 1978/79:230) innebär aft överföring av flykfingar till Sverige
endasi bör tillgripas som en lösning i sista hand. En väsenllig del av den
svenska fiykfingpoliliken utgörs av det ekonomiska bistånd som lämnas lill
andra länder och till internafionella organisationer - främst FN;s
flykting-kommissarie (UNHCR) - för humanitärt stöd åt flyktingar, bl.a. i syfte
all underlätta asyl i länder som Hgger så nära hemlandet som möjligt. Den
kollekliva överföringen inom ramen för den årliga flyklingkvolen har
emellerfid, lill följd av den förvärrade flykfingitualionen i andra
världsdelar.

s. 248 Kontrollera mot PDF

Del II A:4
Skr. 1980/81:103 248

under 1970-talel koncentrerats fill flyktingar från länder
utanför Europa. Utvecklingen under senare år har också visat atl Sverige i en
internationell krissiluafion måste ha beredskap för alt i viss ulslräckning,
vid sidan av den årliga fiyklingkvoten, kollektivt överföra fiyktingar från
oroshärdar i olika delar av väriden. Härfill kommer de som reser hit på egen
hand för atl här söka skydd. Vår lagstiftning ger en fiykfing rätt liH asyl.
Jag vill i defta sammanhang hänvisa till aft riksdagens beslut om en ny
utlänningslag innebär etl ökat skydd för de flyktingar som söker en fristad i
Sverige. Den kollekliva överföringen av flyktingar och de nuvarande reglerna om
skydd ål flyktingar och åt utlänningar som åberopar humanitära skäl av politisk
art innebär således sammanfattningsvis betydande åtaganden på flykfingpolili-kens
område för Sveriges del.

Utvecklingen
under de senaste åren har även inneburit elt ökal medvetande om invandringens
långsikliga konsekvenser för samhällsutvecklingen i vårt land. Invandringen har
svarat för hälften av den befolkningsökning som har ägt rum i Sverige under
efterkrigstiden. Genom sina arbetsinsatser i svenskl näringsliv och i den
offentliga sektorn har invandrarna bidragit lill välståndsutvecklingen. De har
filifört Sverige nya kulturdrag och vidgat våra internationella kontakter.

I Sverige
bor nu 424.000 utländska medborgare. Därfill finns i befolkningen nära 380.000
invandrare som numera är svenska medborgare. Det innebär atl ungefär en tiondel
av befolkningen i Sverige är utländska eller f.d. utländska medborgare. Av de utländska
medborgarna är emellertid 21 procent födda i Sverige, och 60 procent av de
utländska medborgare som är födda utomlands har bott här i minst fem år. En
stor del av dem som i den allmänna debatten betecknas som invandrare i Sverige
har så nära släktförbindelser med svenskar atl de förmodligen inte själva
skulle anse sig fiHhöra minoritetsgrupper. Samfidigt finns del bland
invandrarna ell betydande antal som betraktar sig som medlemmar av etniska
minoriteter. I Sverige har genom invandringen mer än ett trettiotal etniska
minoritetsgrupper etablerats som var och en omfatlar mer än elt tusental
personer. Den siörsta av dem, de finskspråkiga, omfatlar mer än en kvarts
miljon personer. Den utveckling i riktning mol ell flerspråkigt och
mångkulturellt samhälle som genom invandringen har inletts i Sverige kommer atl
fortsätta.

I den
hittillsvarande debatten om invandringen fill Sverige har i relativt liten
utsträckning hänsyn tagils lill aft det förehgger elt nära principiellt samband
mellan åtgärder för regleringen av invandringen till Sverige å den ena sidan
och ålgärder som vidtas för invandrare som bor i landet å den andra. Storleken
och sammansättningen av invandringen till Sverige är i hög grad beroende av
vilka grupper som redan bor här och hur deras situafion utvecklas. Samtidigt är
de olika invandrargruppernas villkor i Sverige och relationerna mellan
invandrare och den inhemska befolkningen, liksom också relationerna mellan
olika invandrargrupper, nära beroende av invandringens storiek och sammansäftning.
Frågan om del närmare sambandet meHan regleringen av invandringen och
utvecklingen av invandrarnas villkor har emellertid inle fidigare prövats av
regering och riksdag. Del bör i detta sammanhang uppmärksammas all de nuvarande
riktlinjerna för invandraroch minoriletspolitiken, bl.a. vad gäller insatser
på utbildnings- och kulturområdena, kännetecknas av en avsevärt högre
ambifionsnivå än vad som gällde när 1968 års riktlinjer för den reglerade
invandringen slogs fast av riksdagen. Det bör också uppmärksammas all
invandrarnas arbelsmark-nadssituafion numera präglas av betydande problem.
Sålunda har arbetslös-

s. 249 Kontrollera mot PDF

249 Kommittéer:
Arbetsmarknadsdepartementet Del II A:4

heten under den senare delen av 1970-talel varit dubbelt
så hög för de ufiändska medborgarna som för totalbefolkningen. För ungdomarna
har arbetslösheten varit väsenlligt högre än för de svenska ungdomarna.
Särskilt i storstadsområdena ulgör utländska medborgare en myckel slor andel av
de arbetslösa. Utvecklingen av invandrarnas arbetsmarknadssituation är av
avgörande betydelse för deras möjligheter atl finna sig till rätta i samhället.

Det har
endast gått fem år sedan de nu gällande riktlinjerna för invandraroch
minoriletspolitiken antogs av riksdagen. Som jag redan har framhållit har en
rad reformer beslutats under senare år i enlighet med dessa riktlinjer. De av
riksdagen år 1975 beslutade rikfiinjerna bör vara vägledande även för den
fortsatta politiken. På vissa punkter kan del bli nödvändigt all söka precisera
målen så all deras innebörd framstår tydligare. Del gäller bl.a. förhållandel
mellan samhällets strävanden i riktning mol social och ekonomisk jämlikhet å
den ena sidan och de etniska minoriteternas rättigheter atl behålla och
utveckla etl eget kullurliv å den andra. 1 synnerhet på utbildningsområdet gör
sig behovet av en sådan avvägning alltmer gällande. Vidare krävs en precisering
av valfrihetsmålet. Valfrihetsmålets syfte är alt ge alla människor i Sverige
som vill tillhöra en etnisk eller språklig minoritet möjligheter till kulturell
identitet och lill alt bibehålla och utveckla sill språk och kulturarv. De
etniska minoriteternas rättigheter är inskrivna i regeringsformen.
Valfrihelsmålel får dock inle tolkas som ell godtagande av sådana värderingar
som slarkl avviker från den grundsyn som kommer lill uttryck i vår lagstiftning
rörande I.ex. jämslälldhel mellan kvinnor och män eller barns rättigheter. Jag
vill erinra om all del redan i prop. 1975:26 anges alt del kan visa sig
nödvändigl all på della sätt ylterligare precisera målformuleringarna för
invandrar- och minoriletspolitiken.

Jag anser
sammanfattningsvis, mol den allmänna bakgrund som jag nu har skisserat, att en
parlamentariskt sammansatt kommitté bör tillkallas med uppgift atl dels se över
1968 års riktlinjer för den reglerade invandringen, dels överväga den fortsatta
inriktningen av åtgärder för invandrare och minoriteter i Sverige i anslutning
fill 1975 års rikfiinjer.

Kommittén
bör för genomförande av den första arbetsuppgiften skapa sig en bällre bild av
de totala migrationsströmmarna till och från Sverige och av orsakerna till
förändringar i sammansättningen i invandringen än vad vi har för närvarande. De
är angeläget all kommittén bedömer vilka faktorer inom och utanför Sverige som
kan komma all påverka migrationen lill och från Sverige i elt längre
tidsperspektiv. Jag vill här erinra om vad jag tidigare har framhållit
belräffande faktorer i vår omvärld som inverkar på migrationen till och från
Sverige. Kommittén bör även söka belysa effekfivilelen av den nuvarande
regleringen av invandringen lill Sverige. Kommittén bör sedan mol bakgrund av
en sådan analys pröva vilka principiella överväganden som bör läggas till grund
för regleringen av invandringen fill Sverige från utrikespolitiska,
flyklingpoliliska, samhällsekonomiska, sysselsättningspolifiska, humanitära,
sociala och andra utgångspunkter.

De
nordiska länderna har nyligen gemensamt uttalat all grunderna för den fria
rörligheten i Norden står fast. Samtidigt har en översyn av 1954 års
överenskommelse om gemensam nordisk arbetsmarknad inletts. Kommittén bör i sitt
arbete beakta de resultat som denna översyn kan komma att leda lill. Den bör
också följa del svensk-finska samarbetet i syfte atl kanalisera
arbetskraflsflytlningarna via de offentliga arbetsförmedlingarna.

Vad gäller invandring av sysselsättningsskäl från
utomnordiska länder bör

s. 250 Kontrollera mot PDF

DeinA:4 8kr. 1980/81:103 250

kommittén ulgå från den restriktiva inställning som sedan
flera år har präglat såväl behandlingen av enskilda ansökningar om
arbetstillstånd som framställningar om kollekfiv överföring av arbetskraft.
Våra ansträngningar måste inriktas på atl bereda arbele för de invandrare som
redan finns i landet, inom ramen för de sysselsältningspolitiska målen all ge
kvinnor, ungdomar, äldre och handikappade bättre möjhgheter på arbetsmarknaden.
I sina principiella överväganden bör kommittén vidare la hänsyn lill del
förhållandel all en ökande andel av invandringen lill Sverige utgörs av
flykfingar och andra skyddssökande. Del bör här åler erinras om all vår
lagstiftning ger flyktingar rätt fill asyl här. Sverige främjar vidare sedan
länge familjeinvandring och är i viss mån bundet av internationella åtaganden
i fråga om familjeåterförening. Kommittén bör med utgångspunkt från
principiella bedömningar av della slag överväga om del är möjligt och lämpligt
alt på förhand avgöra hur stort utrymmet för den årliga infiyttningen av olika
kategorier invandrare till Sverige bör Vara med hänsyn till möjlighelerna att
på etl tillfredsställande säll ta emot dem.

Kommittén
bör sedan med ledning av sina principiella bedömningar ge förslag fill allmänna
rikfiinjer för tillståndsgivningen belräffande flyktingar, sökande med
humanitära skäl, anhöriga, arbelskraftsinvandrare, gäslstuderande och övriga
aktuella kategorier. Kommittén bör få i uppdrag alt överväga den i prop.
1979/80:96 väckta frågäti om del alltjämt skall finnas etl särskilt skydd för
utlänningar som åberopar humanitära skäl av politisk art utan att de är
flyktingar enligt 3 § i den nya utlänningslagen och hur långgående elt sådant
skydd i så fall bör vara. En principiell fråga som är av intresse i delta
sammanhang är i vilken utsträckning den spontana invandringen av enskilda
utlänningar som åberopar humanitära skäl av politisk art kan komma all inverka
på Sveriges möjligheler all ta emol flyktingar genom sådan organiserad
överföring som sker i samarbete med bl.a. UNHCR. Kommittén bör vad gäller
bedömningen av frågan om invandringen av anhöriga lill invandrare i Sverige i
huvudsak utgå från nuvarande riktlinjer, som de redovisas i prop. 1979/80:96.
En allsidig bedömning bör emellertid göras av vilka alternativa familjebegrepp
som skulle kunna lillämpas med hänsyn lill värderingar i olika kulturkretsar,
och vilka konsekvenser en ändring av de nuvarande riktlinjerna för invandring
av anhöriga skulle medföra. Jag vill i detta sammanhang erinra om all jag i
prop. 1979/80:96 har förordat alt ett i viss mån vidgat familjebegrepp
lillämpas i fråga om flyktingars rätt atl la hit anhöriga. Jag anförde därvid
all frågan om en lillärapning av ett vidgat familjebegrepp vad gäller
släktingar lill dem som inle är flyktingar men som har fåll stanna av
humanitära skäl av politisk art bör prövas av den nya kommittén. Vad slutligen
gäller frågan om gäststuderandes rätt alt inresa och studera i Sverige vill jag
hänvisa lill den utredning som görs av gäststuderandekommittén (U 1978:03). Vid
sina överväganden skall kommittén beakta gäslsluderandekommitléns förslag och
de nya bestämmelser som förslagen kan leda fill. Kommittén bör genomgående ägna
särskild uppmärksamhet ål behovel av ålgärder för all väntefiderna i
utlänningsärenden skall bli så korta som möjligt.

Mot den allmänna bakgrund som jag nu har angivit bör
kommittén vara oförhindrad all i sitt arbele allsidigt överväga olika frågor
som sammanhänger med regleringen av invandringen lill Sverige.

Som jag lidigare har nämnt bör kommittén utgå från 1975
års riktlinjer för invandrar- och minoriletspolitiken vad gäller den del av
arbetet som avser invandrares och etniska minoriteters silualion i Sverige. En
uppgift av

s. 251 Kontrollera mot PDF

251 Kommittéer:
Arbetsmarknadsdepartementet Del II A:4

övergripande karaktär för kommittén är atl bedöma hur
kulluroch utbild-ningspolifiken skall kunna inriklas så atl den bällre
tillgodoser etniska och spåkliga minoriteters rätt lill en egen kulturell
identitet, méd Utgångspunkt från målen all åstadkomma social jämlikhet och
tolerans mellan olika grupper i Sverige. Det är givet att utvecklingen av den
s.k. andra generationen invandrares villkor slår i förgrunden i elt sådanl
perspektiv.

Jag vill
erinra om all en omfattande utredningsverksamhet och etl betydande reformarbete
med anknytning fill invandrarnas och minoriteternas situafion pågår inom en
rad instanser. Kommittén skall beakta det utredningsarbete i nu akluella frågor
som redan pågår. Av särskild belydelse härvidlag är del arbele som görs av
diskrimineringsutredningen (A 1978:06). Dess uppgift är all överväga behovet av
ålgärder för alt förebygga fördomar och diskriminering mol invandrare och
infiyllade etniska, språkliga, nafionella eller rehgiösa minoriteter. Jag vill
även nämna all ell flertal Utredningar m.m. med anknytning fill invandrarnas
silualion i Sverige görs inOm berörda ämbetsverk. Vad gäller frågor om
utbildning för invandrarbarn och barn tillhörande etniska och språkliga
minoriteter i Sverige bör kommittén bl.a. beakta den översyn som utförs av
kommittén (S 1979:03) öm hemspråksträning för förskolebarn samt den
utvärdering av olika modeller för hemspråksundervisningen i grundskolan som på
regeringens uppdrag görs av skolöverstyrelsen. Kommittén (U 1979:13) angående
skolor med annan huvudman än stat och kommun har bl.a. i uppdrag alt utreda
frågan om skolor bildade av etniska, språkliga och religiösa minoriteter.
Vidare behandlar gymnasieutredningen (U 1976:10) frågor om invandrarelevers
situation i gymnasieskolan. Frågor om utbildning av vuxna invandrare övervägs
bl.a. av kommittén (A 1978:07) för översyn av svenskundervisningen för
invandrare. Kommittén har i uppdrag alt utarbeta elt program för ålgärder i
syfte att underlätta invandrarnas möjligheler atl genom särskild utbildning få
grundläggande kunskaper i svenska och om svenskt samhälls- och arbetsliv.
Nyligen har även lämnats uppdrag atl kartlägga situafionen för särskilda
grupper bland invandrarna. Jämställdhetskommitlén (Ju 1976:08) har fåll ell
sådanl uppdrag vad gäller invandrarkvinnor och slalens invandrarverk ell
uppdrag avseende insatser för invandrarungdom.

Kommitténs
uppgift är mot denna bakgrund atl överväga den fortsatta inriktningen av
ålgärder för invandrare och minoriteter i Sverige i anslutning lill 1975 års
riktlinjer för invandrar- och minoriletspolitiken saml föreslå de preciseringar
i riktlinjerna som är nödvändiga, främst med hänsyn lill valfrihetsmålet.
Kommittén bör vara oförhindrad alt efter hand pröva olika frågor med anknytning
lill invandrares och etniska minoriteters sociala, arbetsmarknads-,
utbildnings-, kulturella och religiösa situafion, i den mån dessa frågor inte
utreds i annan ordning. Det är angeläget atl en samlad utvärdering görs av
effekterna av de reformer som har införts under 1970-lalel i syfte all främja
jämlikheten mellan invandrare öch den inhemska befolkningen, öka den kulturella
valfriheten för invandrare och minoriteter, vidga invandrarnas möjligheler lill
politiskt inflytande och öka samverkan mellan invandrarna och befolkningen i
övrigt. Jag vill erinra om alt expertgruppen (A 1975:05) för
invandringsforskning för närvarande genomför ell större forskningsprojekt
benämnt invandringens långtidseffekter. Kommittén skall beakta resultaten av
della projekt vid sin utvärdering av den invandrarpolitiska reformverksamheten.
Vad gäller ålgärder inom utbildningsområdet bör kommittén bl.a. belysa
invandrarnas möjligheter till elt friare val av studier och yrke. Kommittén
bör också kartlägga olika

s. 252 Kontrollera mot PDF

DelIIA:4 Skr. 1980/81:103 252

invandrargruppers arbetsmarknadssituation och överväga
åtgärder som underlättar möjlighelerna för invandrare atl få elt fast arbete.

Utvecklingen i riktning mot ell fierspråkigi och
mångkulturellt samhälle påverkar utformningen av ålgärder på en rad
samhällsområden. En fråga som har fåll ökad aktualitet i delta sammanhang är om
det är ändamålsenligt alt införa samma stödåtgärder för alla etniska
minoriteter ulan hänsyn fill deras storlek och deras särskilda förhållanden och
behov. Kommittén bör från praktiska ulgångspunkter undersöka hur
regeringsformens stadganden om minoriteters rättigheter tillämpas inom olika
akluella samhällsområden. Denna arbetsuppgift bör bedrivas i kontakt med
invandrar- och minoritets-organisationer. Del är angelägel alt
organisationernas belydelse för den egna gruppen och för samhället i stort
karlläggs i della sammanhang. Kommittén bör även bedöma problem som har samband
med religionsutövning och religiösa förhållanden bland minoriteter i Sverige.

Kommittén bör särskilt utreda frågan om samhällets
möjligheler på längre sikt atl erbjuda språkliga minoriteter i Sverige
utbildning, vård och service på deras språk.

En förutsättning för överväganden av detta slag är all
begreppen etnisk och språklig minoritet analyseras närmare och all
möjlighelerna atl statistiskt närmare ange minoriteternas storlek prövas. Jag
vill erinra om all frågan om offentlig registrering av språklig eller etnisk
tillhörighet har väckts i samband med remissbehandlingen av etl förslag om
språkundersökning som har upprättals av expertgruppen för invandringsforskning.

Som har framgått av vad jag lidigare har anfört bör
kommitténs uppdrag i princip endast omfatta invandrare och infiyllade etniska
minoriteter. Del är emellertid uppenbart att det finns flera frågor av
minoritelspolilisk karaktär som är gemensamma för såväl infiyllade som inhemska
minoriteter, I.ex. samerna. Del bör ankomma på kommittén att göra de
avgränsningar som är nödvändiga.

Frågor om migrafion och om invandrares och etniska
minoriteters villkor är till sin karaktär internationella frågor, som i stor
utsträckning förutsätter internationellt samarbete för atl lösas på bästa sätt.
För Sveriges del är det -förutom samarbetet inom de internationella
organisationer som jag tidigare har nämnt - i slor utsträckning fråga om
saniarbele med länder från vilka slora grupper har fiyltal hit. Detla samarbete
avser såväl regleringen av migrationen till Sverige och av ålervandringen till
ursprungsländerna som invandrarnas sociala och kulturella silualion i Sverige.
I ökad grad ägnas även frågan om sysselsättningsutvecklingen i
ursprungsländerna uppmärksamhet i della internationella samarbete. Kommittén
bör bedöma Sveriges hittillsvarande internafionella samarbete i migrations- och
minoritelspolitis-ka frågor och föreslå riktlinjer för dess utveckling.

Kommittén bör kunna lämna sina förslag efter hand.
Kommilléns arbete vad gäller översynen av 1968 års riktlinjer för regleringen
av invandringen bör bedrivas skyndsamt.

Kommittén skall bedriva sitt arbele under realistiska
ekonomiska förutsättningar. Utgångspunkten skall vara all de förslag som
kommittén lägger fram skall kunna genomföras inom ramen för oförändrade
resurser. Del innebär atl om kostnadskrävande förslag läggs fram måsle
samtidigt visas hur förslagen kan finansieras genom besparingar i form av
rationaliseringar och omprövning av pågående verksamhet. Kostnadsberäkningarna
skall vara väl genomarbetade och la hänsyn lill alla kostnader som kan uppstå
oavsett om de drabbar staten, kommuner eller enskilda. Kommittén bör så
omsorgsfullt som möjligt belysa de indirekta effekter i form av exempelvis
ökad

s. 253 Kontrollera mot PDF

253 Kommittéer:
Arbetsmarknadsdepartementet Del II A:5

aministralion som förslagen kan medföra för myndigheter
och enskilda. Del är också nödvändigl all föreslagna reformers effekter på den
kommunala verksamhetens volymutveckling och på den kommunala ekonomin klarläggs.
Mot denna bakgrund måste kommittén noga beakta de kommunalekonomiska
konsekvenserna av lämnade förslag och redovisa elt genomarbetat underlag som
medger bedömningar i dessa avseenden. Jag vill i anslutning lill vad jag nu har
sagt hänvisa till de direktiv lill samtliga kommilléer och särskilda utredare
angående finansiering av reformer (Dir. 1980:20) som regeringen nyligen har
lämnat.

Kommittén bör arbeta i nära kontakt med berörda invandrar-
och minoritetsorganisationer. En referensgrupp med företrädare för sådana
organisationer bör knytas fill kommittén.

Med hänvisning lill vad jag nu anfört hemställer jag all
regeringen bemyndigar del statsråd som har lill uppgift alt föredra ärenden om
utlännings- och invandrarfrågor

att tillkalla en kommitté med högst sju ledamöter med
uppdrag all göra en översyn av frågor rörande invandringen och invandrarnas
situafion i Sverige,

all utse en av ledamöterna atl vara ordförande,

all besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal
biträde åt kommittén,

att fillkalla en referensgrupp åt kommittén med
företrädare för invandraroch minorilelsorganisalioner.

Vidare hemställer jag alt regeringen beslutar alt
kostnaderna skall belasta tolfte huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden
och bifaller hennes hemställan. (Arbetsmarknadsdepartementet)

5. Utredning om arbetsmarknadspolitisk styrning av
byggnadsverksamheten

Dir 1980:61

Beslut vid regeringssammanträde 1980-09-04

Departementschefen, statsrådet Eliasson, anför.

Bakgrund

Inom den svenska byggnadsverksamheten' sysselsätts drygt
300.000 personer. Yllerligare över 300.000 sysselsatta inom
byggmalerialinduslrin, transportföretag m.m. beräknas vara direkt beroende av
byggsektorn för sin utkomst. Byggandet svarar därmed för ca 15 % av den lotala
sysselsällningen och en ungefär lika stor andel av brullonationalproduklen.

Byggandets belydelse för arbeismarknadsulvecklingen i
landel är slörre än vad som motsvarar dess relativa andel av den totala
sysselsättningen. Dess

'1 begreppet byggnadsverksamhet inbegrips i dessa
direktiv, såvitt inte något annat särskilt anges, även vägbyggande och övrig
anläggningsverksamhet.

s. 254 Kontrollera mot PDF

DelHA:5
8kr. 1980/81:103 254

konjunkturkänslighet
och dess stora krav på rörlighet har länge gjort del nödvändigl för
arbetsmarknadsmyndigheterna alt ägna särskilt slor uppmärksamhet åt just denna
sektor. Omfattande statliga ålgärder har vidtagits för alt skapa jämn och trygg
sysselsättning och för all branschens resurser skall utnyttjas rationellt. En
väl fungerande byggarbelsmarknad är viktig också för förverkligandet av andra
politiska mål såsom bostadsförsörjningen och industrins utveckling.

Under
1970-lalel har antalet sysselsatta inom den egentliga byggnadsverksamheten
minskat med omkring en fjärdedel. Avgången från byggnadsyrkena har bara i
mindre utsträckning ersatts av nyrekrytering. Delta har fiera orsaker, bl.a.
ell minskat bostadsbyggande och en fortsall snabb rationalisering inom
branschen. Under åtminstone den första delen av decenniet var avgången från
byggnadsarbetarkåren större än minskningen av arbetskraftefterfrågan, och
arbetslösheten var inte högre än under 1960-talet. Arbetslösheten har dock
under så gott som hela 1970-lalel varit väsentligt högre i byggyrkena än inom
de flesta andra delar av arbetsmarknaden. Della har inte hindrat alt brist på
arbetskraft har varit etl ofta återkommande problem för byggandet på åtskilliga
orter, Nyrekryteringen har ansetts vara alltför ojämn. Etl särskilt problem
inom byggsektorn är de slora säsongsvängningarna. Dessa har visserligen kunnat
minskas genom teknisk utveckling och medveten styrning, men fortfarande är
arbetslösheten varje vinter mer än dubbelt så slor som under sommarhalvåret.

Sedan
gammalt är de som sysselsätts i nyprodukfion av byggnader ofta anställda enbart
för etl visst byggobjekl. Denna fråga regleras av lagen (1974:12) om
anställningsskydd OCh avtal mellan parterna på arbetsmarknaden. Bakgrunden
fill systemet med objeklsanslällningar är branschens speciella förutsättningar,
de ofrånkomliga arbetsplatsbyfena och den praxis som har utvecklats för upphandlingen.
Sistnämnda praxis innebär alt kontrakt mellan byggherre och byggföretag ofta
inte skrivs förrän kort tid före den planerade byggstarten- Arbetsgivarna i
byggsektorn har därför ofta svårt atl bedöma sitt personalbehov på längre sikt.

F.n.
är ca 40 % av de drygt 120-000 egentliga byggnads- och anläggningsarbetarna
anställda tills vidare, dvs. fast anställda hos resp. byggföretag. Frågan i vad
mån fasta anställningar skall bli vanligare i framtiden måste parterna avgöra
själva. Om en sådan förändring skulle ske kan det bli ofrånkomligt att de
anställda som föredrar att följa en viss arbetsgivare framför atl byta mellan
olika arbetsgivare på samma ort ställs inför relativt stora krav på geografisk
rörlighet.

Staten
kan skapa bättre förutsättningar för fasla anställningar genom all verka för en
god planering av byggandet. En övergång lill fastare anställningsförhållanden
skulle sannolikt innebära ett ökat behov av planering inom byggföretagen och
därmed indirekt hos avnämarna. Om en sådan planering kommer fill stånd i ökad
omfattning påverkar delta förutsättningarna för den arbelsmarknadspolitiska
styrningen av byggandet.

Statens
ålgärder för alt planera och styra byggsysselsältningen kan i huvudsak vara av
tre slag. Det gäller för det första reglering av igångsäll-ningsfidpunkler
genom rekommendationer eller krav på ansökan om byggnadstillstånd. Del gäller
vidare avgifter, lån och bidrag som kan förknippas med olika slags byggprojekt.
Slutligen kan staten styra sill eget byggande så att det bidrar till att jämna
ul sysselsättningen. Alla dessa ålgärder måsle om de ska vara framgångsrika
baseras på något slags prognos över tillgång och efterfrågan på byggarbetskraft
under den närmaste liden.

s. 255 Kontrollera mot PDF

255 Kommittéer: Arbetsmarknadsdepartementet Del II A:5

Arbetsmarknadsmyndigheterna
måste ha ingående kännedom om lokala förhållanden på byggarbetsmarknaden.

Del nuvarande systemet för
byggnadsreglering bygger på överenskommelser mellan slaten och
arbetsmarknadens parter. Särskilda parlssammansalta byggarbetsnämnder har
inrättats för ändamålet. För huvuddelen av byggandet utfärdas enbart
rekommendationer om igångsätlningslid. Delta förfarande, som lillämpas för
alla slatsbelänade bostadsbyggen samt industribyggen och flerlalel slalliga
byggen, syftar lill all åstadkomma en säsongmässig utjämning av byggandet. För
s.k. oprioriteral byggande - I.ex. bostadsbyggande ulan slalliga lån, sjukhus,
kontor, simhallar och bensinstationer- har regeringen med slöd av lagen
(1971:1204) om byggnadstillstånd m.m. föreskrivit alt byggstart får ske först
sedan tillstånd har meddelats av arbetsmarknadsverket. Tillståndsgivningen kan
användas för såväl säsongmässig styrning som en mera långtgående påverkan av
denna del av byggandet. I viss mån kan även andra aspekter än rent arbelsmarknadspolitiska
- I.ex. kredilpolitiska och ekonomiskpoliliska - beaktas vid denna
tillståndsprövning. Bland de tillslåndskrävande byggena ges förtur ål bosläder
ulan slalliga lån, i den mån de ryms inom vissa ramar som regeringen
fastställer, samt åt sjukhusbyggen.

Vid vissa tillfällen har
regeringen infört investeringsavgifter för allt oprioriteral byggande ulom
bosläder och sjukhus. Del skedde för olika perioder under åren 1967, 1970-1971
och 1977. Industrins byggande har påverkals med hjälp av invesleringsfondssystemel.
Kommunernas byggande har tidvis påverkals genom arbetsmarknadspolitisk styrning
av olika statsbidrag.

För
del slalliga byggandet har regeringen i viss ulslräckning infört element av
sysselsätlningspolitisk styrning via anslagstilldelningen. Under den senaste
lågkonjunkturen lidigarelades byggen i relativt slor omfattning i de delar av
landel där byggarbelslöshelen var störst. Effektiviteten av dylika ålgärder är
i hög grad beroende av resp. myndigheters projeklberedskap.

Enligl kungörelsen
(1971:1206) om viss uppgiftsskyldighel rörande byggnadsarbete är den som
bedriver eller avser all bedriva byggnadsarbete skyldig att efter anmodan lämna
arbetsmarknadsstyrelsen eller länsarbetsnämnden de uppgifter som behövs för
tillämpning av lagen om byggnads-fillstånd. För sådant arbele som inte får
påbörjas ulan byggnadstillstånd gäller alt särskild anmälan skall göras efter
del att arbelel har startats. Länsarbetsnämnderna gör dessulom fyra gånger per
år inventeringar av pågående byggnadsarbeten. På grundval av de uppgifter som
då inhämtas gör länsarbetsnämnderna prognoser över efterfrågan på
byggarbelskrafl under viss tid, vanligen de närmaste tolv månaderna. Rutinerna
för della arbele skiftar från län lill län. Som regel sker en samverkan med
vederbörande länsstyrelse och statistiska centralbyrån.

Byggnadsregleringen har
inte kunnat hindra all sysselsättningens säsongmässiga svängningar fortfarande
är större än vad som kan anses förenligt med kraven på full sysselsättning och
hushållning med resurserna. Regleringens effektivitet begränsas bl.a. av låg
projeklberedskap och bristande planering hos byggherrarna. Dessa brister bidrar
i sin tur lill alt försvåra arbetsmarknadsmyndigheternas planering av
byggandet och de olika insatser som kan behövas för all motverka arbetslöshet
och trygga en jämn rekrytering i byggyrkena.

s. 256 Kontrollera mot PDF

DelIIA:5 Skr. 1980/81:103 256

Uredningens uppgifter

Mol bakgrund av vad jag nu har anfört anser jag all en
särskild utredare bör tillkallas med uppgift att se över den arbelsmarknadspolitiska
byggnadsregleringen. Utredaren bör behandla alla led i planeringssystemet. Han
bör sålunda ta upp länsarbetsnämndernas rutiner för all samla in uppgifter från
byggherrar och byggföretag om planerade byggen liksom behovel av prognoser och
arbetsmarknadspolitisk planering. Han bör undersöka i vad mån den nuvarande
ordningen med rekommendation om starttid resp. byggnadstillstånd är
ändamålsenlig liksom möjlighelerna alt kontrollera bestämmelsernas efterlevnad.
Utredaren bör vidare analysera hur de senaste årens omfattande användning av
det offentliga byggandet i sysselsällningsuljämnande syfte har utfallit.

Utredaren bör diskutera de olika prognoser över byggandels
utveckling som förekommer och undersöka i vad mån dessa kan användas för en
bättre arbetsmarknadspolitisk styrning av byggandet. Utredaren skall därvid
beakta all olika prognoser kan göras med skilda syften och för kortare eller
längre tid framåt. Det faller utanför hans uppdrag atl undersöka behovel av
prognoser för andra ändamål än den arbelsmarknadspolitiska regleringen, vilken
främsl tar sig ullryck i all länsarbetsnämnden bestämmer lämplig starttid och
övriga villkor för arbetenas bedrivande samt medverkar i rekryteringen av
arbetskraft. Utredaren bör dock överväga i vad mån det prognosarbele som
bedrivs av statistiska centralbyrån, konjunklurinslitulel och länslyrelserna
för delvis andra syften kan samordnas med arbetsmarknadsverkets planering så
att dubbelarbete undviks.

Utredaren bör försöka ange vilka krav som bör ställas på
olika intressenter för att byggarbelsmarknaden skall fungera och för all
branschens resurser skall kunna utnyttjas kontinuerligt. Sådana krav skall inle
utformas så all de leder lill fördyring av byggandet. Jag förutsäller dock all
såväl byggherrar och byggföretag som de sysselsatta och deras organisationer
kan behöva medverka på olika sätt om dessa mål skall kunna nås. Utredaren bör
särskilt överväga möjlighelerna all förmå byggherrar av olika kategorier att
planera sina byggnadsinvesteringar på så lång sikt atl
arbetsmarknadsmyndigheterna kan bedriva en effektiv utjämning av
sysselsättningen. En möjlighet som därvid bör övervägas är införande av krav på
atl byggen skall anmälas lill länsarbetsnämnden en viss minsta lid före
byggstart. En sådan bestämmelse skulle eventuellt också kunna förenas med krav
på atl byggherren viss minsta tid, i förväg skaH ha utsett entreprenör för
bygget och anmält detla lill länsarbetsnämnden, så atl rekryteringen av
arbetskraft kan planeras i god lid. Utredaren bör försöka belysa fördelar och
ölägenheter med en sådan ordning. Han bör särskilt analysera de kostnadsmässiga
effekterna för såväl beställare som entreprenör. Han bör diskutera olika
länkbara lösningar av de praktiska problem i samband med projeklering och
beslutsfallande som kan bli följden.

När det gäller bostadsbyggandet bör utredaren analysera de
olika faktorer som under senare år har lett till svårigheier att starta
byggnadsprojekt på avsedd lid. Han bör därvid diskutera i vad mån nuvarande
svårigheter i första hand bör mötas med ålgärder inom kommunernas eget
ansvarsområde, kredilpolitiska ålgärder eller ändringar av reglerna för
rekommendationer om igångsätlningslid resp. byggnadstillstånd.

Det statliga byggandet svarar på flera orter för en
avsevärd del av del totala byggandet. Slalens byggande har dessulom, som jag
tidigare nämnde, utnyttjats för all öka sysselsällningen under lågkonjunkturer.
Utredaren bör

s. 257 Kontrollera mot PDF

257 Kommittéer:
Arbetsmarknadsdepartementet Del II A:5

överväga i vad mån de nuvarande reglerna för planering och
styrning av statens byggande kan anses lillgodose de krav som bör ställas från
arbetsmarknadspolitisk synpunkt. Han bör härvid ulgå från atl staten skall
slälla minst lika slora krav på sig själv i egenskap av byggherre som på övriga
byggherrar.

En del av byggandet består av ombyggnadsarbeten samt
underhåll av befintliga byggnader. I bosladssektorn har reparationerna under
senare år svarat för en slörre arbetsvolym än investeringarna i nya
flerbostadshus. Vissa bedömningar av behoven tyder på atl mängden av
underhållsarbeten kan väntas öka yllerligare. I delta avseende bör utredaren
samråda med underhållsfondsulredningen (Bo 1978:05).

Utredarens analys av reglerna för rekommendation om
starttid resp. byggnadstillstånd bör belysa effekterna i olika konjunkturlägen
och skilda delar av landet. Effekterna i form av såväl säsonguljämning som
styrning över längre tidsperioder bör diskuteras för byggen av skilda slag.
Utredaren bör också la upp för- och nackdelar med en decentraliserad
handläggning liksom möjligheterna lill lokala variationer i tillämpningen. Han
bör diskutera effekterna av alt rekommendafioner och tillstånd förknippas med
föreskrifter om arbetskraftens sammansättning m.m.

Utredaren bör särskilt beakta det angelägna i atl
myndigheternas verksamhet är enkel och obyräkratisk och atl varje ålgärd skall
ha elt klart definierat mål. Bestämmelser bör utformas så alt ärenden kan
handläggas snabbi. Administrafiva rutiner som är verkningslösa eller har liten
effekt bör avvecklas. Exempelvis bör utredaren överväga möjlighelerna atl slopa
kravet på byggnadstillstånd för mindre byggen och i de delar av landet där del
inle råder brist på arbetskraft. Möjligheterna alt förenkla byggärendenas
handläggning genom en ökad samordning mellan den arbelsmarknadspolitiska
regleringen (byggnadstillstånd) och kommunernas prövning enligl byggnadslagen
(byggnadslov) bör också diskuteras.

De flesta av de problem som jag nu har berört kan lösas
bara genom samverkan mellan staten och arbesmarknadsparlerna. Åtskilliga frågor
behandlas bäst av arbetsmarknadsparterna själva utan statlig medverkan. Den av
mig föreslagna utredningen skall i första hand behandla behovel av statliga
åtgärder för att trygga en jämn sysselsättning och elt effektivt
resursutnyttjande i byggsektorn. Det bör emellertid slå utredaren fritt atl
också - i den mån del befinns ändamålsenligt - diskutera åtgärder som parterna
kan vidta på egen hand.

Utredarens arbele bör främst inriklas på alt belysa
handlingsvägar som kan beträdas under de närmaste åren. Byggbranschens struktur
och den historiska utvecklingen har lidigare belysts ingående av bl.a. statens
industriverk (se rapporten "Byggnadsindustri och byggnadsmalerialindustri,
SIND 1977:5), varför utredaren torde kunna ägna förhållandevis liten del av
sitt arbete ål all beskriva nuvarande och historiska förhållanden. En
kortfattad redogörelse för byggsysselsältningens variationer över tiden och
mellan olika orter behövs dock.

Om utredaren föreslår ändringar av gällande ordning bör
han ingående analysera förslagens koslnadskonsekvenser. Eventuella förslag
skall utarbetas med beaktande av vad chefen för budgetdepartementet har anfört
i direktiv lill samtliga kommittéer och särskilda utredare (dir. 1980:20).

Utredaren bör om möjligt redovisa sina resultat före den 1
juli 1981.

17 Riksdagen 1980/81. 1 samL Nr 103

s. 258 Kontrollera mot PDF

DeinA:6 8kr. 1980/81:103 258

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
all regeringen bemyndigar chefen för arbetsmarknadsdepartementet

atl tillkalla en särskild utredare med uppdrag atl utreda
den arbelsmark-nadspoHliska styrningen av byggnadsverksamheten,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal
biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag all regeringen beslutar

all kostnaderna skall belasta tolfte huvudtitelns
kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig fill föredragandens överväganden
och bifaller hans hemställan. (Arbetsmarknadsdepartementet)

6. Tilläggsdirektiv till utlänningslagkommittén (A
1975:04)

Dir
1980:63

Beslut vid regeringssammanträde 1980-09-11

Statsrådet Andersson anför.

Den 5 juni 1980 beslöt regeringen i enlighet med
riksdagens beslut (prop. 1979/80:96, AU 1979/80:27, rskr 1979/80:378) aU en ny
ufiänningslag skulle träda i kraft den 1 juli 1980. Proposifion 1979/80:96 hade
som utgångspunkt ufiänningslagkommifténs (A 1975:04) andra betänkande (SOU
1979:64) Ny utlänningslag. I samband med lillkomslen av den nya utlänningslagen
aktualiserades behovel av ytterligare utredning rörande dels den lid inom
vilken avvisning får ske, dels rätlen atl överklaga regeringens beslut om
förvarslagande.

I remissyttranden över kommiltébetänkandel begärde bl.a.
rikspolisstyrelsen och statens invandrarverk att nu gällande hinder mot
avvisning på formell grund sedan tre månader har förflufil från inresan i Sverige
skulle avskaffas. Man framhöll alt bestämmelsen i praktiken har medfört atl
många utlänningar håller sig dolda under den första Iremånadersperioden för alt
undgå risken för avvisning. Därefter måsle avlägsnande ske genom förpassning
(efter den 1 juli 1980 utvisning), vilkel i aHmänhet får till följd all en
eventuell verkställighet inträffar betydligt senare.

I proposifionen 1979/80:96 erinras om, all möjligheten att
infiH tre månader från ankomsten besluta om avvisning på formell grund och alt,
trots överklagande, verkställa elt avvisningsbeslut som har meddelats inom
denna tid, infördes år 1977 med verkan fr.o.m. den 1 juli samma år (prop.
1976/77:132). Dessförinnan kunde avvisning på formella grunder ske endasi vid
ankomslen eller "omedelbart därefter". Endast om ett avvisningsbeslut
hade meddelats vrd eller omedelbart efter ankomsten kunde del verkställas ulan
hinder av anförda besvär. Ändringen föranleddes av en framställning från
invandrarverket. I denna framhöll verket atl utlänningar som kom till Sverige
ulan uppehållsoch arbetstillstånd och som ville stanna här undvek att ta
kontakt med polisen under de första tio dagarna efter inresan för alt inle
riskera alt bli avvisade. Syftet med reformen var all motverka den av
invandrarverket nämnda tendensen genom att förlänga den tid under vilken

s. 259 Kontrollera mot PDF

259 Kommittéer:
Arbetsmarknadsdepartementet Del II A:6

avvisning av formella skäl och omedelbar verkslälHghet
fick ske.

Någon
ändring på denna punkt föreslogs inte i prop. 1979/80:96. I fyra motioner framställdes
yrkanden atl Iremånadersgränsen skulle upphävas. I några fall förordades
samtidigt att awisningsmöjlighelen av rättssäkerhetsskäl begränsades på annat
säll. I arbetsmarknadsutskottets belänkande understryks angelägenheten av atl
finna effektivare metoder för atl få till stånd ell snabbi förfarande för
avlägsnande av de utlänningar som utan rätt vistas här sedan någon tid.
Utskottet var emellerfid inte berett att utan vidare föreslå elt avskaffande av
Iremånadersregeln, eftersom della skulle innebära alt avvisning kunde ske sedan
mycket lång fid förflutit från inresan. Den av motionärerna föreslagna
lösningen skulle enligt utskottet vidare medföra avgränsningsproblem mellan
avvisning och utvisning. I samma mån som man i avvisningsförfarandel förde in
moment som syftade lill atl stärka rättssäkerheten, gick man vidare miste om
fördelen med omedelbart verkställbara awisningar, nämligen atl i klara fall få
fill stånd ell snabbt förfarande. Sammanfattningsvis fann sig utskottet inle ha
tillräckligt underlag för all föreslå elt borttagande av Iremånadersregeln.
Eftersom del var angelägel all lösa problemen förordade emellertid utskottet
atl frågan utan dröjsmål utreddes på nytt mol bakgrund av de hittillsvarande
erfarenheterna. Därvid fick övervägas om problemen kunde lösas I.ex. genom elt
förenklat utvisningsförfarande. Samtidigt måsle rällssäkerhetsaspeklen beaktas.

Riksdagen
har i skrivelse den 29 maj 1980 som sin mening givit regeringen tiH känna vad
utskottet anfört.

Enligt en
uttrycklig bestämmelse i utlänningslagen kan regeringens beslut om lagande i
förvar inle överklagas. Frågan om bestämmelsen är förenlig med
Europarådskonvenfionen om de mänskliga rättigheterna och de grundläggande
friheterna behandlades i samband med atl bestämmelserna om särskilda
tvångsåtgärder reformerades år 1975 (prop. 1975/76:18). Som framhålls i
propositionen 1979/80:96 bör emellertid frågan om lämpliga former för en
besvärsräll i della fall utredas på nytt.

Del är
enligl min mening angelägel alt de berörda frågorna nu blir föremål för
utredning.

Jag
hemställer därför all regeringen utvidgar uppdraget tiH utlänningslagkommitlén
i enlighet med vad jag nu har anfört. Uppdraget bör utföras skyndsamt.

Kommittén
skall beakta direktiven (1980:20) liH samtliga kommittéer och särskilda
utredare angående finansiering av reformer.

Regeringen bifaller föredragandens hemställan.
(Arbetsmarknadsdepartementet)

s. 260 Kontrollera mot PDF

DelIIA:7 8kr. 1980/81:103 260

7. Tilläggsdirektiv till utredningen om
arbetsmarknadsutbildning och utbildning i företag (A 1980:02)

Dir 1980:65

Beslut vid regeringssammanträde 1980-09-18

Departementschefen, statsrådet Eliasson, anför.

Den 22 november 1979 beslöt regeringen - med utgångspunkt
i riksdagens beslut (prop. 1978/79:100, AU 1978/79:21, rskr 1978/79:202) om
medelsbehovet för arbetsmarknadsutbildningen m.m. - all tillsätta en kommitté
för översyn av arbetsmarknadsutbildningen. En av uppgifterna för kommittén är
atl utvärdera de olika formerna av arbetsmarknadsutbildning i förelag. Mol
bakgrund av den kartläggning av personalutbildningen som ulredningen om
förelagsutbildning (UFU) redovisade i sill belänkande Utbildning i förelag,
kommuner och landsting (SOU 1977:92) skall kommittén överväga om de nuvarande
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna avseende utbildning i förelag är
ändamålsenliga eller behöver ändras.

Med anledning av mofion 1978/79:1049 har
arbetsmarknadsutskottet i sill av riksdagen godkända belänkande (AU 1978/79:21,
rskr 1978/79:202) anfört alt frågan om utbildningsfonder skulle komma atl
prövas inom ramen för den aviserade översynen av försöksverksamheten inom
arbetsmarknadsutbildningen. Utskottet räknade med all så skulle bli fallet, och
ansåg därför all mofionsyrkandet inte borde föranleda någon ålgärd. Riksdagen
beslöt i enlighet med ulskollels förslag.

I en
motion (1979/80:994) väckt i anslutning till budgetpropositionen 1980
upprepades yrkandet om en utredning av frågan om utbildningsfonder i företag.
Arbetsmarknadsulskottet erinrade i anledning därav i betänkandet AU 1979/80:21,
rskr 1979/80:197 om sitt tidigare uttalande och framhöll vidare atl det av
direktiven lill ulredningen om arbetsmarknadsutbildning och utbildning i
förelag inle klart framgår atl frågan om utbildningsfonder i företagen skall
las upp. Utskottet förutsatte dock all så skulle ske. Riksdagen har genom
skrivelse givit regeringen till känna vad utskottet anfört.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
atl regeringen förtydligar uppdraget lill ulredningen om
arbetsmarknadsutbildning och utbildning i förelag belräffande utredning och
prövning av frågan om särskilda fonder för utbildning av anställda inom
företagen på del sätt som riksdagen har förutsatt.

I della sammanhang erinrar jag om regeringens direktiv
(1980:20) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående finansiering
av refor-

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och bifaller hans hemställan.

(Arbetsmarknadsdepartementet)

s. 261 Kontrollera mot PDF

261 Kommittéer: Bostadsdepartementet Del II Bo:l

Bostadsdepartementet

1. Prisutvecklingen inom bostadsbyggandet och dess orsaker
m.m.

Dir
1980:28

Beslut vid
regeringssammanträde 1980-03-20

Departementschefen, statsrådet Friggebo, anför.

Priserna på nyproducerade lägenheter har under senare år
ökal snabbare än priserna i allmänhet. Prisökningarna har varit slörst när det
gäller flerbostadshus. Stafisliska centralbyråns (SCB) byggnadsprisindex för
bosläder, som mäter prisutvecklingen för nyproducerade hus äv lika kvalitet,
steg från andra kvartalet 1977 lill andra kvartalet 1979 med 39,9 % för
flerbostadshus. För småhus steg indexet under samma period med 23,9 %. Priserna
i aHmänhet ökade under denna tid med 17,7 %.

I fråga om
det stafiigt belånade bostadsbyggandet har under senare år en rad olika
åtgärder vidtagils för alt mildra prisutvecklingens effekter på boendekostnaderna.
Tiden mellan de med hänsyn fill kostnadsutvecklingen återkommande justeringarna
av låneunderlagsnivån för bostadslån, del s.k. lånetakel, har kortats ner
avsevärt. Lånetaksnivån justeras numera sex gånger per år. Härigenom har en
bättre anpassning av belåningen lill kostnadsutvecklingen kunnat uppnås. Åven
höjningar av länelaket ulöver vad som har varit motiverat av
kostnadsutvecklingen har lillgripils. Sådana höjningar har skett vid fyra
olilka tillfällen sedan år 1977. Den senaste höjningen gjordes år 1979. På
grund av del samband som finns mellan belåningsnivå och räntebidragets storlek
samt deras inverkan på storleken av de kapitalkostnader som belastar
fastigheten har dessa åtgärder bidragit till atl en något lägre
kapitalkostnadsnivå än annars kunnat uppnås.

Andra
åtgärder som har använts för att mildra prisutvecklingens effekter har varit
all sänka den garanterade räntan för slalligl belånade nyoch ombyggnader. I
fråga om hyres- och bostadsrältshus lämnas numera etl särskilt räntebidrag för
räntekostnader under liden mellan husels färdigställande och bostadslånels
utbetalning i stället för de ränlelillägg lill låneunderlagel som lidigare
förekom.

Bland
ålgärder för alt mildra prisutvecklingens effekter på boendekostnaderna bör
också nämnas del i budgetproposifionen för budgetåret 1980/81 (prop.
1979/80:100 bil. 16) framförda förslagel all införa s.k. produktionskoslnadsbelåning
i fråga om bostadslån för nybyggnad av hyres- och bostadsrältshus som
upphandlas i konkurrens.

Vad jag nu
har redogjort för gäller sådana åtgärder som har vidtagits inom ramen för del
slalliga bostadsfinansieringssystemel. Byggnadsprisulvecklingen har emellertid
föranlett även andra ålgärder. Jag tänker närmasl på de åtgärder som har
vidtagits med stöd av allmänna prisregleringslagen. Bl.a. har prisstopp
tillämpats på vissa byggnadsmaterial under senare fid. F.n.

s. 262 Kontrollera mot PDF

DeinBo:l Skr. 1980/81:103 262

gäller skyldighet atl anmäla planerade prishöjningar i
fråga om allt väsenlligt byggnadsmaterial senast en månad i förväg.

Vidare kan nämnas all flera statliga myndigheter har i
uppgift all följa prisutvecklingen inom bostadsbyggandet. Dessa är förutom SCB,
som svarar för huvuddelen av den löpande stafistiken, bostadsslyrelsen och
statens pris-och kartellnämnd (SPK). På bostadsslyrelsen ankommer bl.a. all
undersöka och belysa utvecklingen i fråga om bostadsbyggandet. Hos styrelsen
förs sedan länge viss statistik över kostnadsutvecklingen. Regeringen har med
anledning av den pågående prisutvecklingen inom bostadsbyggandet gett styrelsen
i uppdrag atl med skärpt uppmärksamhet följa kostnadsutvecklingen och fill
regeringen fortlöpande redovisa vissa uppgifter om produkfions-koslnader ur
inkomna ansökningar. Speciella uppgifter har fillagls elt hos styrelsen sedan
den 1 juli 1978 inrättat särskilt råd för belånings- och värderingsmetoder.
Rådet bislår styrelsen i frågor som rör utvecklingen av byggnadspriser och
byggnadskoslnader och deras inverkan på värderingen och belåningen av
bosladsbyggnadsobjekl. I sammanhanget kan också nämnas att bostadsstyrelsen har
i uppdrag att utvärdera den hittillsvarande fillämpningen av del mark- och
konkurrensvillkor som sedan år 1975 utgör en av förutsättningarna för
bostadslån.

SPK är central förvaltningsmyndighet för frågor rörande
prisövervakning. Nämndens verksamhetsområde omfattar alla varor och tjänster på
svenska marknaden - således även bostadsbyggande och bosladsförvaltning. Undantaget
från nämndens verksamhetsområde är endast bank- och försäkringsväsendet.

SPK har under senare år genomfört flera undersökningar som
rör pris- och kostnadsutvecklingen inom bostadsbyggandet och
bosladsförvallningen. F.n. pågår inom SPK en bredare undersökning av pris- och
konkurrensförhållandena inom bostadsbyggandet. Undersökningen som görs i
samråd med bostadsstyrelsen avser enligt vad jag har erfarit att behandla bl.a.
byggnadsindustrins lönsamhetsutveckling, kostnadsökningar till följd av
minskade projektstorlekar, ökade material- och lönekoslnader,
produktivitetsulveck-Hngen och effekter av kvalilelsförbällringar och kommunala
taxor och avgifter och därvid särskilt förhållandena under senare hälften av
1970-lalel. Belräffande SPK:s prisövervakning bör också nämnas atl frågan om
för en ökad prisövervakning inom boendeområdet f.n. övervägs inom regeringskansliet.

Prisutvecklingen inom byggandet belyses vidare av den
kartläggning och analys av byggnadsverksamhetens och byggnadsmalerialindustrins
struktur och utveckling som statens industriverk har gjort i samarbete med SPK
(SIND 1977:5).

Som jag framhöll vid min anmälan lill budgetpropositionen
för budgetåret 1980/81 (prop. 1979/80:100 bil. 16) inger utvecklingen av
bostadsbyggandet på framför allt nybyggnadssidan viss oro. Myckel lalar för atl
särskilt nyproduktionen av lägenheter i flerbostadshus kan behöva ökas under de
närmaste åren. Samtidigt är det som jag har framhållit i olika sammanhang inle
rimligt atl räkna med någon väsenlHg höjning av de statliga bostadssubventionerna
inom en överskådlig framlid. Den fortsatta utvecklingen av byggnadspriserna
blir därför av stor belydelse för boendekostnaderna och därmed för de
bostadssökandes möjligheter atl efterfråga nya bosläder. De undersökningar som
har gjorts visar atl byggnadspriserna under senare år stigit snabbare än den
allmänna prisnivån. En fortsatt utveckling i samma riktning kommer mot bakgrund
av vad jag har anfört om möjlighelerna atl

s. 263 Kontrollera mot PDF

263 Kommittéer: Bostadsdepartementet Del II Bo:l

höja
de slalliga bosladssubvenfionerna all innebära ell allvarligt hinder för
bostadsbyggandet i framtiden. Möjlighelerna atl åstadkomma en lugnare
prisutveckhng inom bostadsbyggandet bör därför undersökas. För atl få underlag
för en kommande bedömning av lämpliga åtgärder inom detta område bör
prisutvecklingen under senare år nu analyseras närmare. Uppgiften bör anförtros
en särskild utredare.

Utredaren bör kartlägga
utvecklingen av byggnadspriserna inom bostadsbyggandet under i första hand
senare hälften av 1970-talet. Utredaren bör i huvudsak kunna ulgå från de
kartläggningar och analyser som har utförts eller ulförs på olika håll,
särskilt de som SPK har gjort eller gör. Utredaren bör dock vara oförhindrad
alt vid behov komplettera det material som finns eller håller på alt tas fram
med ytterligare undersökningar. Vidare bör utredaren närmare analysera de faktorer
som har påverkal prisbildningen samt med utgångspunkt i en sådan analys
undersöka möjligheterna all förhindra fortsatta snabba prisstegringar. I sill
arbele bör utredaren samråda med berörda myndigheter och organisationer.
Arbetet bör bedrivas skyndsamt.

I debatten om
byggnadsprisulvecklingen, Hksom i myndigheternas undersökning av utvecklingen,
har vissa förhållanden ägnats särskild uppmärksamhet. Jag vill här i korthet
erinra om sådana förhållanden som utredaren enligt min mening bör uppmärksamma
särskilt.

Prisutvecklingen inom
bostadsbyggandet under senare år har självfallet påverkals av de produkt- och
slandardförändringar som har ägt rum. Vid karlläggningen av viktigare
förändringar i della hänseende bör utredaren bl.a. uppmärksamma sådana förändringar
som har föranlelts av skärpta normer för byggnadsverksamheten. Det gäller
därvid inle bara statliga byggnormer ulan också normer som har sin grund i
arbelarskyddskrav, miljökrav o.d. Viss kritik har under senare tid framförts
mot alt nya skärpta normer införs utan alt kostnadseffekterna därav har
analyserats i tillräcklig utsträckning. Utredaren bör undersöka hur del
förhåHer sig härmed och vid behov överväga metoder alt bällre kunna förutse
kostnadseffekterna av ändringar i stafiiga normer.

Inom planverket pågår
visst arbete med att analysera koslnadskonsekven-serna av regeländringar och
nya normer. Utredaren bör ta del av detla analysarbete.

Bland de faktorer som kan
ha påverkal prisutvecklingen under senare år har vidare nämnts minskad
produktivitet till följd av bl.a. övergången till mindre projekt och varierande
hustyper. I sin analys av orsakerna till prisutveckHngen bör utredaren särskilt
undersöka om produkfionsapparaten är anpassad till dagens förutsättningar för
bostadsbyggandet.Utredaren bör i detta sammanhang också studera i vad mån
inträffade strukturförändringar kan ha påverkal konkurrenssituafionen inom
bostadsbyggandet. Resultatet av bostadslyrelsens utvärdering av mark- och
konkurrensvillkorens fillämpning vid statlig bosladslångivning bör beaktas,
Hksom resultatet av den undersökning i fråga om kostnadsutvecklingen för
flerbostadshus i vissa mindre orter som bostadsslyrelsen har i uppdrag atl
ulföra i samråd med SPK.

En annan faktor av
betydelse för prisutvecklingen torde vara kommunernas principer när del gäller
alt belasta byggnadsprojekten med plan- och exploateringskostnader och
kommunala anslutningsavgifter av olika slag. Kommunerna har i dag slora
möjligheter att den vägen både direkt och indirekt påverka kostnaderna för
byggande och drift av bostäder. När det

s. 264 Kontrollera mot PDF

DeinBo:l Skr. 1980/81:103 264

gäller plan- och exploaleringskoslnader bör utredaren
bl.a. undersöka hur kommunerna fördelar dessa kostnader mellan sig och
byggherren. Vidare bör utredaren kartlägga de principer som kommunerna
tillämpar när det gäller fördelningen av plan- och exploaleringskoslnader
mellan bosläder som byggs i s.k. slorkvarter och dem som byggs i områden med
traditionella stadsplaner, liksom mellan bostäder i exploateringsområden och
bosläder i äldre områden. I fråga om de kommunala anslutningsavgifterna är del
bl.a. angelägel alt utredaren belyser de principer som kommunerna i dag
fillämpar vid laxesätlningen och det faktaunderlag som laxesätlningen bygger
på. Utredaren bör också undersöka i vad mån förändringar under senare år i
laxesätlningen är en konsekvens av kostnadsförändringar eller ell uttryck för
ändrade laxeprinciper.

Bostadsslyrelsens statistik över preliminära lånebeslut
visar på förekomsten av kraftiga prisskillnader i fråga om till synes
likartade byggnadsprojekt inom saiTima region. Prisskillnaderna har dessutom
ökat under senare tid. Utredaren bör i sin undersökning av dessa förhållanden
särskilt söka klarlägga om dessa skillnader beror på olika
konkurrenssituationer eller på andra förhållanden. Här bör också belysas vilken
inverkan annan byggnadsverksamhet med sämre konkurrens- och
kontrollförulsätlningar har på prisbildningen inom bostadsbyggandet.

Utvecklingen av byggnadspriserna visar enligt min mening
också på behovet av en fortgående produktutveckling. Utredaren bör belysa
frågan närmare och därvid bl.a. undersöka om del nuvarande statliga slödel till
experimenlbyggande inom byggnads- och anläggningsområdet kan ges en inriktning
som bättre stimulerar en allmän produktutveckling inom området.

Vad särskilt gäller del slalliga
bostadsfinansieringssystemel finns del bl.a. anledning anta atl justeringarna
av låneunderlags- och panlvärdenivån kan påverka byggnadsprisutvecklingen på
längre sikl. I budgetpropositionen för budgetåret 1980/81 (prop. 1979/80:100
bil. 16) har regeringen bl.a. föreslagit all s.k. produktionskoslnadsbelåning
skall införas för sådana byggnadsprojekt avseende hyres- och bostadsrältshus
som upphandlas i konkurrens. Förslagel innebär dock inle atl justeringar i fråga
om låneunderlag- och panlvärdenivån för bostadslån får mindre belydelse för
byggnadsprisulvecklingen än hittills. Dels gäller förslaget endasi en del av
bostadsbyggandet. Dels kommer länelaket även vid produktionskoslnadsbelåning
att vara en låneförulsällning. Utredaren bör uppmärksamma detla förhållande och
som ell led i sin undersökning även belysa den inverkan som automatiska
justeringar av låneunderlag och pantvärde eventuellt kan ha på den långsikfiga
prisutvecklingen inom bostadsbyggandet. Om del finns elt samband, bör utredaren
överväga om den nuvarande ordningen är acceplal-bel med hänsyn lill effekterna
för prisutvecklingen.

En vikfig fråga i detta sammanhang är också om de
principer som i dag gäller för beräkning av låneunderlag och panlvärde är
lämpliga med hänsyn fill möjlighelerna all välja material och konstruktioner
som ger låga drifls-och underhållskostnader. Utredaren bör belysa effekterna av
nuvarande regler från denna utgångspunkt. Samtidigt bör utredaren uppmärksamma
alt en ökad användning av material och konstruktioner som ger låga drift- och
underhållskostnader kan leda lill ökade byggnadskoslnader och därigenom lill en
ökad samhällssubventionering av boendel. Effekter av delta slag bör klarläggas.

Utredaren bör uppmärksamma samhällssubvenlioneringen av
boendel

s. 265 Kontrollera mot PDF

265 Kommittéer: Bostadsdepartementet Del II Bo:2

också i ett annal avseende. Samhällets slöd till
bostadssektorn i form av räntebidrag, bostadsbidrag och skalleminskning för
innehavare av en och tvåfamiljsfasligheter uppgick år 1979 till drygt 15
miljarder kr. En väsenllig del av delta slöd är av generell karaktär och leder
fill minskade boendekostnader i nyproduktionen. Byggnadspriserna kan ha
påverkats härav. Minskade boendekostnader kan ha skapat möjligheler för
produklionsledel all höja sina priser. Utredaren bör belysa de eventuella
samband som kan föreligga mellan, å ena sidan, de generella och riktade
bostadssubventionerna och, å den andra, prisbildningen.

Som jag
inledningsvis har redovisat har fiera statliga myndigheter i dag lill uppgift
att följa prisutvecklingen inom bostadsbyggandet. En viklig fråga är om den
uppföljning som nu sker kan effektiviseras och förbättras. Som jag framhöll vid
min anmälan fill den senaste budgetpropositionen finns del anledning atl stärka
insatserna när del gäller alt belysa och förklara utvecklingen av
byggnadspriserna. Inom regeringskansliet övervägs som jag lidigare nämnde
frågan om ökad prisövervakning hos SPK på boendeområdet. I del arbetet har
vissa organisatoriska frågor som berör myndigheterna kommit upp fill
behandling. Enligl vad jag har erfarit kommer statsrådet och chefen för
handelsdepartementet atl inom kort la upp frågan om ålgärder från regeringens
sida med anledning av delta. Utredaren bör beakta resultatet härav men vara
oförhindrad all överväga också andra organisatoriska förändringar i syfte atl
skapa bällre förutsättningar för en effektiv uppföljning av prisutvecklingen. I
sammanhanget bör utredaren erinras om de direkfiv lill samtliga kommittéer och
särskilda utredare angående finansieringen av reformer, som regeringen
utfärdade den 13 mars 1980 (Dir. B 1980:40.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
all regeringen bemyndigar chefen för bostadsdepartementet

alt tillkalla en särskild utredare med uppdrag all utreda
prisutvecklingen inom bostadsbyggandet och dess orsaker m.m.

alt besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal
biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

all kostnaderna skall belasta trettonde huvudtitelns
kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och bifaller hennes framställning. (Bostadsdepartementet)

2. Lantmäteritaxan

Dir
1980:37

Beslut vid
regeringssammanträde 1980-04-30

Statsrådet Danell anför.

För förrättningar som handläggs av statliga och kommunala
faslighetsbild-ningsmyndigheler betalas ersättning lill statsverket enligl
lantmäteritaxan (1971:1101, omtryckt 1976:491, ändrad senast 1979:1070).
Huvudprincipen är atl ersättningarna helt skall täcka kostnaderna för förrällningsverksam-

s. 266 Kontrollera mot PDF

DeinBo:2
Skr. 1980/81:103 266

heten. I vissa fall kan ersättningen helt eller delvis
betalas från ell särskilt bidragsanslag. Bl.a. betalas sådan ersällning med
slöd av bestämmelser i kungörelsen om statsbidrag till kostnader för faslighetsbildningsförrättning-ar
m.m. (1971:1105, ändrad senast 1974:338), statsbidragskungörelsen.

Förrältningsverksamhelen omsluter ca 205 milj. kr. varav
ca 165 milj. kr. inom del stafiiga lantmäteriet. Härav betalas knappt 7 milj.
kr. från bidragsanslaget.

Lantmäteritaxan bygger på riksdagens beslut med anledning
av förslag i prop. 1971:170 angående grunder för laxesätlningen i
lantmäteriverksamheten m.m. (CU 1971:32, rskr 1971:322). Beslutet innebär
bl.a. aft avgifterna för de enskilda förrättningarna skall anpassas till den
nylta förrättningen medför för fastigheten. En sådan anpassning sker genom alt
man för det helt övervägande antalet förrättningar tar ul enhefiiga avgifter,
sakersältningar. I övriga faU erläggs avgiften med etl visst belopp för varje
arbetad timme, lidersältning.

Systemet med sakersältningar innebär all ersättningarna
utjämnas mellan oHka förrättningar. Utjämningen gäller för landet i dess
helhet, dvs. för både den statliga och kommunala förrältningsverksamhelen.
Uppbörden av samtliga förrällningsavgifler i landel handhas av statens
lantmäteriverk (LMV). För de arbeten som ulförs av kommunala lanlmäleriorgan
betalar LMV enligt den s.k. ålerbäringslaxan ersättningar fill kommunerna som
svarar mot schablonmässigt beräknade genomsnittskostnader för kommunernas
arbetsinsatser.

Regeringen tillkallade år 1974 en sakkunnig med uppgift
all dels undersöka i vad mån det fanns möjlighet alt vidga området för
sakersällriing, dels se över taxans subventionsregler. Den sakkunniges förslag,
(Ds B 1975:2) 1974 års utredning angående översyn av lanlmäleritaxan,
resulterade i en ökad användning av sakersättningar fr.o.m. den 1 juli 1976.
Numera las ersättningen för ca 90 % av förrättningarna ut i form av
sakersättning. Som en följd av utredningens förslag justerades också
subventionsreglerna. De kom härefter atl bli mer preciserade.

Tidlaxan höjdes den 1 juli 1974 och den 1 augusti 1975.
Vid det senare tillfället höjdes även sakersättningsbeloppen. Härefter har
taxan höjts vid ytterligare fyra fillfällen. Sammantaget innebär della all
under 1970-lalet har beloppen höjts väsentligt mer än vad som motsvarar prisoch
löneutvecklingen såväl i samhället som inom lantmäteriet. Trots de stora
höjningarna av ersättningsbeloppen har verksamheten i det statliga lantmäteriet
med undanlag för år 1979 lämnat underskoll under en följd av år. Även om det
finns förklaringar lill atl taxan har höjts i den takt som har skett, anser jag
all utvecklingen är oroande.

Vid upprepade tillfällen har kritik riktats mot lanlmäleritaxan.
Den anses vara svårbegriplig för sakägarna och svårhanterlig för lantmäteriels
personal. I viss mån har det varit svårt all fulll ul upprätthålla de
ursprungliga principer på vilka taxan bygger.

Som jag redan har nämnt har taxan setts över i olika avseenden.
Visst utredningsarbete rörande taxan pågår också. Sålunda utreder LMV ålerbäringslaxan
sedan några år tillbaka. Svenska kommunförbundel och riksrevisionsverkei är
representerade i delta arbete. Arbetet avses enligl LMV bli slutfört under
våren 1980.

LMV har under fiera år också arbetat med atl utveckla en
rutin för all samla in erforderligt underlag för laxesätlningen. Arbetet har
bedrivits som ett led i ett särskilt ekonomiadministrativl projekt. Sedan den 1
juH 1979

s. 267 Kontrollera mot PDF

267 Kommittéer: Bostadsdepartementet Del II Bo:2

genomför
lantmäteriet även en särskild taxestudie i åtta län.

Som elt led i del löpande
arbelel inom del stalHga lantmäteriet har LMV strävat efter all rafionalisera
verksamheten för alt kostnaderna för förrältningsverksamhelen m.m. skall kunna
hållas tillbaka. Särskilda studier genomförs exempelvis belräffande
faslighelsbildningsmyndigheternas inre arbele. Syfiet med arbetet är alt man i
hela organisafionen skall få lill stånd rationella arbetsformer. Inom ramen för
detla arbele har LMV påbörjat en generell studie av produktivitetsutvecklingen
i förrältningsverksamhelen.

Svenska kommunförbundel
har i olika sammanhang fört fram kritik mot både lantmäteritaxan och
ålerbäringslaxan. Inför de justeringar i ålerbäringslaxan som genomfördes den 1
januari 1980 framhöll kommunförbundel i en skrivelse lill regeringen alt
återbäringslaxans huvudprincip inle kan tillämpas på ell för kommunerna
lillfredsslällande säll. Förbundel anför i skrivelsen all del stafiiga
lantmäteriels verksamhet skiljer sig markant från verksamheten vid de kommunala
faslighelsbildningsmyndigheterna. Del är därför enligl förbundets uppfattning
inle lämpligl alt LMV bedriver fortsatt utredning om denna taxa. Förbundel
föreslår alt kommunerna skall få fastställa egna lantmäleritaxor. Härigenom
skulle, menar förbundet, förutsättningar skapas bl.a. för en samordnad
debitering enligt en sådan taxa och de övriga taxor som fillämpas i kommunerna,
I.ex vid byggnadslovgiv-ning.

Sammanfattningsvis
hemställer kommunförbundet om en utredning med uppgift alt utarbeta mera
ändamålsenliga principer för lantmäteri- och återbäringstaxorna. Målsättningen
bör enligt förbundet vara att begränsa den statliga detaljstyrningen av
kommunerna och all möjliggöra en individuell avgiftsfinansiering av kommunernas
insatser i förrättningsverk-samhelen.

I skrivelse till
regeringen hösten 1978 föreslår LMV alt bidragen lill sakägare för täckning av
förrältningskostnader enligt slalsbidragskungörelsen skall upphöra. LMV
beräknar alt en avveckling av dessa bidrag skulle innebära besparingar på
500.000-600.000 kr. per år. Statsbidragsgivningen behandlas även i en mofion
(1979/80:1503) under innevarande riksmöte (CU 1979/80:26, rskr 1979/80:267). I
motionen anförs aft bidragsbestämmelserna synes vara alltför invecklade för
såväl den enskilde som lantmäteriet. Motionen innehåller förslag till nya
villkor för bidragsgivningen.

Av vad jag nu har anfört
framgår all kritik mol lantmäteritaxan har framförts från flera utgångspunkter.
Vidare framgår att taxan har höjts myckel under senare år. Trots detla har
förrältningsverksamhelen lämnat underskott. Dessa har fått täckas med medel
över statsbudgeten. Jag anser mot denna bakgrund att det är nödvändigt att se
över principerna för taxan och taxans konstruktion. Uppgiften bör anförtros en
särskild utredare.

En grundläggande
utgångspunkt för utredaren bör vara alt ersättningarna för den samlade
förrältningsverksamhelen också i fortsättningen skall grundas på
självkoslnaderna för verksamheten. Samma princip bÖr så långl möjligt gälla för
de enskilda förrättningarna.

En annan utgångspunkt bör
vara att ell nytt regelsystem skall vara enkelt att förstå och atl fillämpa.
Utredaren bör vidare sträva efter att taxesystemel skall kunna liHämpas
oberoende av hur lantmäteriverksamheten är organiserad.

Utredaren
bör särskilt pröva behovel av de statsbidrag som idag kan betalas ut enligt
slalsbidragskungörelsen. Härvid bör bl.a. prövas möjlighe-

s. 268 Kontrollera mot PDF

DeinBo:2
Skr. 1980/81:103 268

ten att begränsa bidragen till alt gälla endasi för
sakägare som berörs av en förrättning ulan alt själv ha begärt den.

Översynen av lantmäteritaxan bör inledas med en
utvärdering av de effekter som gällande principer för lantmäteritaxan har förl
med sig. Etl av motiven för riksdagens beslut år 1971 om taxan var all
åstadkomma en bällre fördelning av avgifterna mellan förrättningarna än vad som
tidigare var fallet. Utredaren bör undersöka om taxekonstruktionen har
åstadkommil en sådan bällre fördelning.

Genom saklaxan utjämnas alltså ersättningarna mellan
förrättningarna. Sakägarna betalar endasi undanlagsvis en ersättning som
motsvarar lantmäteriels kostnader för all genomföra de enskilda
förrättningarna. Utvärderingen bör belysa om del fortfarande finns motiv för en
sådan utjämning. Om utredaren finner att så är fallet, bör del undersökas om
man kan använda andra metoder än de nuvarande för all åstadkomma en skäUg sådan
utjämning. Metoderna bör om möjligt vara enklare än de som nu tillämpas.
Utredaren bör också belysa de nackdelar som kan vara förenade med de metoder
som förordas.

Utredaren bör vidare pröva om resekostnader i samband med
förrättningar också fortsättningsvis bör utjämnas och ingå i eventuella nya
utjämnings-regler. Vidare bör prövas möjligheterna alt inordna eventuella
subventions-regler i systemet. Etl mål bör dock vara all utjämningsreglerna
bestäms på etl sådanl säll atl subvenfionerna kan minska eller helt upphöra.
Härvid bör självfallet beaktas de konsekvenser som detta kan ha i fråga om
efterfrågan på förrättningar.

Utredaren bör också bedöma hur förrältningsverksamhelen
kan komma atl förändras i sådana avseenden som kan ha belydelse för ekonomin i
verksamheten eller för taxans konstruktion.

Slora fastighetsregleringar för jord- och
skogsbruksändamål är ofta tidskrävande och måste föregås av ett omfattande
informations- och utredningsarbete i samverkan mellan lantmäteriet och främst
lantbruksnämnderna. Utredaren bör särskilt beakta de förhållanden som gäller
för sådana förrättningar vid sina överväganden om en ny taxa.

Utredaren bör överväga hur taxor och eventuella
uljämningsregler lämpligen bör fastställas i elt nytt taxesyslem. En
utgångspunkt bör vara alt besluten delegeras så långl möjligt. Särskilt bör
prövas möjligheterna alt ge de kommunala lanlmäteriorganen slörre frihet än i
dag. Detta bör emellertid ske med beaktande av eventuella förslag om utjämning
av ersättningarna mellan olika förrättningar.

Del är en viktig uppgift för LMV atl fortlöparide ta lill
vara de möjligheter som finns atl rationalisera förrältningsverksamhelen m.m.
Utredaren bör, när principer för lantmäteritaxan utarbetas, bedöma möjliga
produktivitetsförbättringar i förrältningsverksamhelen m.m. Samtidigt bör
utredaren sträva efter atl utforma laxeprinciperna så all de i görligaste mån
främjar rationaliseringen inom lantmäteriet. Vid dessa överväganden bör
utredaren särskilt samråda med LMV och beakta de erfarenheler och förslag som
kommer fram genom LMV:s insatser för rationalisering och förbättrad
produktivitet.

Utredaren bör också söka utforma en lanlmäteritaxa så atl
sakägarna inte stimuleras lill all begära förrättningar eller kombinationer av
förrättningar som inte är förutsatta i fastighelsbildningslagsliftningen.

De kostnadskalkyler som utredaren utarbetar bör genomföras
i samråd med riksrevisionsverkei. Underlag för kalkylerna torde kunna erhållas

s. 269 Kontrollera mot PDF

269 Kommittéer: Bostadsdepartementet Del II Bo:3

genom
den insamling av dala som LMV har påbörjat inom ramen för verkels
ekonomiadminislrativa projekt. Härutöver torde krävas uppgifter från kommunala
fastighetsbildningsmyndigheler och från kommuner som har ingått s.k. C-avlal
med det slalliga lantmäteriet.

Utredaren
bör i sitt arbele samråda med LMV, Svenska kommunförbundet och med
faslighelsbildningsutredningen (Ju 1979:11). Under arbetets gång bör utredaren
informera berörda personalorganisafioner och ge dem tillfälle atl föra fram
synpunkler på de förslag som ularbelas och som kan bedömas vara av betydelse
för personalen.

Utredningsarbetet
bör om så befinns lämpligt bedrivas i etapper. Den utvärdering som enligl vad
jag har föreslagit skall inleda arbelel bör i vart fall redovisas senast den 1
juli 1981.

Med
hänvisning fill vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen bemyndigar
del statsråd som har lill uppgift all föredra ärenden om lanlmäteriväsendet

atl
fillkalla en särskild utredare med uppdrag all utreda lantmäteritaxan

all
besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal biträde ål utredaren.

Vidare
hemställer jag att regeringen beslutar alt kostnaderna skall belasta

trettonde huvudtitelns kommilléanslag. *

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.
(Bostadsdepartementet)

3.
Vissa förutsättningar för den lokala lantmäteriverksamheten

Dir
1980:38

Beslut
vid regeringssammanträde 1980-04-30

Statsrådet
Danell anför.

Lantmäteriverksamheten
i landet omfatlar huvudsakligen frågor om fastighetsbildning,
fastighetsbeslämning, fasfighetssamverkan, fastighetsvärdering och
faslighelsregistrering saml mätningsverksamhel och allmän kartläggning. Verksamheten
bedrivs under slalligl och kommunalt huvudmannaskap. På den lokala nivån
handhas uppgifterna av statliga eller kommunala fastighetsbildningsmyndigheler,
kommunala mälningsorgan och andra kommunala förvaltningar saml frislående
konsultföretag. Faslighelsregistreringen åvilar i huvudsak länsstyrelserna. I
flerlalel av de kommuner som har kommunal faslighelsbildningsmyndighel finns
emellertid också kommunal faslighelsregislermyndighet. Den statliga och
kommunala lantmäteriverksamheten finansieras lill huvudsaklig del genom
avgifler som tas ut av sakägare och uppdragsgivare men också genom skallemedel.

Lantmäteriverksamhetens
organisation grundar sig på etl principbeslut som riksdagen faftade år 1970
(prop. 1970:188, SU 1970:208, rskr 1970:423). Enligl beslutet är etl
grundläggande mål att organisationen skall skapa förulsällningar för största
möjliga effektivitet och ge gynnsammast möjhga befingelser för samverkan mellan
lanlmäteriorganen och andra samhällsor-

s. 270 Kontrollera mot PDF

DeinBo:3 8kr. 1980/81:103 270

gan med närliggande uppgifter. Samtidigt skall all möjlig
hänsyn las till kommunernas synpunkler på organisationens uppbyggnad med
beaktande av all de olika lokala enheterna lolalt skall bilda en effektiv
förrällningsor-ganisation. Som en följd av den nya faslighetsbildningslagen
(1970:988, omtryckt 1971:1035, FBL) som trädde i kraft den 1 januari 1972,
ställdes i principbeslutet också krav på relativt stort förrättningsunderlag
för fastig-helsbildningsmyndighelerna så all minst en förrättningslanlmälare
kunde ges full sysselsättning. Vidare skulle faslighelsbildningsmyndighelen ha
en opartisk ställning och förutsättningar finnas för enhetlig laglillämpning.
Mätningsverksamheten är lill slor del en kommunal angelägenhet. Riksdagen
uttalade år 1970 alt denna verksamhet i många fall torde komma att utföras av
kommunala organ och all den lämpligen kunde utövas av integrerade
fastighetsbildnings- och mälningsorgan. Den kunde också skötas av fristående
mälningsorgan under kommunalt huvudmannaskap i den mån kommunerna inte önskade
ulnyllja den slalliga organisationen för sådan service.
Fastighetsregistreringen skulle enligt riksdagsbeslutet på sikt i princip ske
länsvis med länsstyrelsen som register- och arkivmyndighet.

Riksdagens beslut år 1970 innebar en kompromiss mellan
staten och kommunerna när del gäller huvudmannaskapet för lantmäteriverksamheten.
Jag nämnde nyss vissa krav som då ställdes på den blivande organisationen.
Dessa krav innebär all det på del lokala planet i hela landel skall finnas en
stafiig basorganisalion för fastighetsbildning m.m. i form av
fastighetsbildningsmyndigheter. Dessa har lanlmäteridislrikt som verksamhetsområden.
Under vissa förutsättningar skall det dessulom finnas särskilda
fastighetsbildningsmyndigheler, s.k. specialenheter, dels för uppgifter som
hänger samman med jordbrukets och skogsbrukels rationalisering m.m., dels för
uppgifter som rör bebyggelseutvecklingen i tätortsområden. När del gäller
enheter för bebyggelseutveckling skall efter särskild prövning även kommuner
kunna vara huvudmän.

Riksdagen beslutade år 1973 (prop. 1973:1 bilaga 14, CU
1973:3, rskr 1973:36) all det dåvarande statliga lantmäteriet och rikels
allmänna kartverk skulle föras samman till en gemensam organisation med statens
lantmäteriverk som central myndighet. Del statliga lantmäteriet fick härigenom
ansvaret också för den allmänna karlläggningen och den övergripande
mätningsverksamhelen i landet.

F.n. är landet indelat i 87 lanlmäteridislrikt. Dessulom
finns del 24 slalliga specialenheter för fastighetsbildningsuppgifler som
hänger samman med jordbrukels och skogsbrukets rationalisering och en stafiig
enhet med uppgifter som rör utvecklingen av tätbebyggelse.

Efter förordnande av regeringen har- i linje med
riksdagens principbeslut från år 1970 - 42 kommuner inrättat kommunal
fasfighetsbildningsmyndig-het vilken således är specialenhel för frågor som
gäller tätbebyggelsens utveckling. Inom 34 av dessa kommuner finns också en
kommunal faslighelsregislermyndighet.

Även i fråga om karfiäggningen i landel är ansvarel delat
mellan staten och kommunerna. Staten svarar för vissa särskilt angivna
kartserier i skalor upp lill 1:10.000. Kommunerna sköter, med egna organ eller
med hjälp av det stathga lantmäteriet eller konsultföretag, den storskaliga
kartläggningen bl.a. genom atl framställa s.k. primärkarlor.

Framför allt under den senare delen av 1970-talel har den
lokala lanlmäteriorganisalionen satts i fråga vid flera tillfällen. Det gäller
i första hand fördelningen av arbetsuppgifterna mellan staten och kommunerna.

s. 271 Kontrollera mot PDF

271 Kommittéer: Bostadsdepartementet Del II Bo:3

Önskemål har förts fram från etl 20-lal kommuner om all få
inrätta eller utvidga fasfighelsbildningsmyndighel under kommunall
huvudmannaskap. Kommunerna har som huvudargument för della angett dels behov av
en bällre samordning av fastighetsbildningen med plan- och byggprocessen, dels
behov av all samordna alla de tjänster som skall lämnas lill allmänheten vid
fasfighelsbildningsålgärder. Det har också anförts alt laxebeslämmelser-na för
lanlmäteriförrältningar ger en fill statens förmån ojämn fördelning av
intäkterna.

Samtidigt har under 1970-lalel medelstora och mindre
kommuner i ökad utsträckning anlitat del slalliga lantmäteriet för uppgifter
inom lantmäteriområdet. Avtal om sådant samarbete finns f.n. för ca 125
kommuner. Samarbete förekommer dessutom i många fall ulan alt del är reglerat i
avtal.

Svenska kommunförbundet har i skrivelser vid tre
tillfällen under åren 1976-1979 hos regeringen väckt frågan om en översyn av
den lokala lantmäteriverksamheten. Förbundet pekar i sina skrivelser bl.a. på
alt samhället under 1970-lalel har genomgått förändringar i organisatoriska och
lekniska hänseenden som har påverkat ansvarsfördelningen mellan slaten och
kommunerna och som bl.a. motiverar atl den lokala lanlmäteriorganisalionen ses
över.

Förbundets
senaste skrivelse är föranledd av landskapsinformalionsulred-ningens (Bo
1978:08) arbete med all överväga vilka uppgifter lantmäteriet bör ha som
producent, samordnare och distributör av landskapsinformation. Förbundet
framhåller i denna skrivelse bl.a. all mätningar och kartor för projektering,
byggande och nyttjande av kommunallekniska anläggningar ställer allt högre krav
på det som i vid mening brukar betecknas som lanlmäteriteknik. Förbundet har
under senare är alltmer uppmärksammat behovet av samordning inom della
arbetsfält. Därför har förbundel stimulerat kommunerna fill alt samordna
verksamheten vid sladsingenjörskontor, gatukontor, va-verk, el-verk,
fjärrvärmeverk m.fl. organ. Målet är all dessa organ i rationaliserande syfte
skall använda samma kartor och referensteknik. En samordnad verksamhet kräver
enligl förbundet täta fortlöpande kontakter mellan lantmäleriorganel och främsl
de anläggningstekniska förvaltningarna. Samordningen av arkiv, register m.fl.
informationskällor ställer särskilda krav på närhet mellan lantmäleriorganel
och dessa förvaltningar.

Lantmäteriverksamheten kommer enligt kommunförbundel att i
hög grad förändras tekniskt under 1980-talet. Förändringarna föranleds främsl
av utvecklingen inom ADB-tekniken. Lantmäteriverksamheten är speciellt gynnsam
alt effektivisera med sådan teknik. Nuvarande lanlmäleriorganisa-tion innebär
enligl förbundel bl.a. risk för dubbelarbete m.m. genom alt vissa uppgifter
börjar all lagras i både kommunala och statliga ADB-system.

Kommunförbundel pekar också på all vissa ulredningar m.m-,
som har anknytning lill lantmäteriverksamheten, kan komma all ändra
förutsättningarna för den lokala lantmäteriorganisationen. Förbundel nämner
vid sidan om landskapsinformationsutredningen PBL-ulredningens förslag till en
ny plan- och bygglag (SOU 1979:65 och 66), pågående arbete med en lag om
kommunvägar och ulredningen (Ju 1979: 07) om den fortsatta faslighelsdalaverksamheten.

Sammanfattningsvis anför kommunförbundel följande. Det är
olyckligt all pågående ulredningar som berör lantmäteriområdet skall grundas på
den

s. 272 Kontrollera mot PDF

DelIIBo:3
Skr. 1980/81:103 272

nuvarande lanlmäteriorganisalionen, eftersom della
begränsar möjlighelerna lill rationella lösningar med utgångspunkt i delvis
nya krav på den kommunala verksamheten. Redan nu behöver kommunerna en bättre
informationsförsörjning med anknytning till lantmäteriområdet. Dessa behov ökar
väsentligt om förslagel fill ny plan- och bygglag och lag om kommunvägar
genomförs. Därför bör en utredning tillsättas med uppgift all studera de
förändringar som lanlmäteriorganisalionen bör genomgå för att svara mot de nya
krav som kan ställas på verksamheten under 1980-lalet. Även
fastighetsbildningens roll bör omfattas av en sådan utredning.

Del statliga lantmäteriet har å sin sida sökt utveckla
samarbetet med kommunerna under 1970-lalel. Lantmäteriverkets inriktning har
därvid varit att verksamheten så långl möjligt skall kunna fungera som en del
av den kommunala förvaltningen. Som central förvaltningsmyndighet har lantmäteriverket
vikliga uppgifter när del gäller utvecklingen inom mätningsverksamhelen och
den allmänna karlläggningen, i.ex. användningen av ny teknik inom ADB-området.
Också detta har föranlett verkel all söka samarbete med kommunerna.

Riksdagen har vid tre tillfällen under de senaste åren
behandlat lantmäteriverksamhetens organisation. Under våren 1978 behandlades
en motion (1977/78:1360) i vilken begärdes en skyndsam översyn av
gränsdragningen mellan statens och kommunernas ansvar. EnHgt civilulskottet (CU
1977/ 78:21) saknades tillräckliga skäl för riksdagen all överväga en
principiell ändring av grunderna för organisationen. Motionen avslogs av
riksdagen (rskr 1977/78:196).

Även hösten 1979 behandlades frågan om gränsdragningen
mellan slalliga och kommunala myndigheters arbetsuppgifter avseende
fastighetsbildning m.m. (CU 1979/80:1). Prövningen var då föranledd av en
hemställan (Förs. 1978/79:21) av riksdagens revisorer om all dessa
gränsdragningsfrågor skulle avgöras av en lill lantmäteriverket knuten
partssammansall nämnd samt atl kommunernas dellagande i
fastighelsbildningsverksamhelen skulle utvidgas. Civilulskottet, som bl.a.
hänvisade lill sill lidigare ställningstagande (CU 1977/78: 21), anförde att
något principiellt nytt underlag för bedömningarna inle hade tillkommit. På
utskottets hemställan avslog riksdagen revisorernas förslag (prot. 1979/80:23).

Också under innevarande riksmöte har i motioner
(1979/80:747 och 1521) begärts atl gränsdragningen ses över mellan statens och
kommunernas arbetsuppgifter inom den lokala lantmäteriverksamheten och den
lokala lanlmäteriorganisalionen (CU 1979/80:26, rskr 1979/80:267).

Jag är inte beredd all nu förorda att den lokala
lantmäteriverksamhetens organisafion övervägs. Jag anser emellertid all de
synpunkler som i olika sammanhang har förts fram belräffande den lokala
lantmäteriverksamheten och som jag nu kortfattat har redogjort för motiverar
att de erfarenheter som har vunnits i denna verksamhet under 1970-lalel
redovisas närmare. Osäkerhet råder vidare om effekterna på
lantmäteriverksamheten av en ny plan- och bygglag, av utvecklingen inom
ADB-området m.m.

Som underlag för eventuella överväganden beträffande den
lokala lantmäteriverksamheten och dess organisation är det därför angelägel
alt kartlägga rådande förutsättningar för verksamheten i stort och all belysa
vissa förändringar som kan förutses inträffa för den under 1980-lalel.
Uppgiften bör anförtros en särskild utredare.

Utredaren bör redovisa de erfarenheler som hittills har
vunnits av arbetsfördelningen mellan slaten och kommunerna och av de oUka
former

s. 273 Kontrollera mot PDF

273 Kommittéer: Bostadsdepartementet Del II Bo:3

för samverkan som har förekommit, I.ex. genom atl
särskilda avtal har slutils mellan det statliga lantmäteriet och kommunerna.
Utredaren bör härvid utgå från de krav som ställdes på lanlmäteriorganisalionen
genom riksdagens beslut år 1970, dvs. krav som i allt väsenlligt hade sin
utgångspunkt i fastighelsbildningsverksamhelen. Redovisningen bör också omfalta
kommunernas erfarenheler av all utnyttja privata konsultföretag för
lanlmäteri-service.

Behovel av samverkan mellan staten och kommunerna när del
gäller den grundläggande kartläggningen i landet och behovet av
landskapsinformation har uppmärksammats allt mer under senare år.
Landskapsinformalionsul-redningen, som har lill uppgift att utreda frågor om
samhällets behov av sådan information, är inriktad på all rafionellt lösa
landels gemensamma behov och behandlar därvid främst den småskaliga
kartläggningen. Utredaren bör samråda med denna utredning. Mol bakgrund av
bl.a. del lidigare nämnda arbele som Svenska kommunförbundel bedriver för all
samordna informafion om samhällsplanering och kommunalteknik inom kommunerna,
bör utredaren belysa olika förutsättningar för atl samordna mätning och
storskalig kartläggning. Härvid bör utredaren också behandla effekter av att
skilda datasystem byggs upp i del stafiiga lantmäteriet och i kommunerna för
all lagra och bearbeta dala m.m. som rör lanlmäterioch mätningsverksamhelen.
Utredaren bör belysa om och hur verksamheten på detta område kan samordnas.
Samråd bör härvid ske med bl.a. ADBberedningsgruppen (C 1973:06).

Om förslaget lill ny plan- och bygglag genomförs torde
delta medföra bl.a. behov av ell förbättrat kommunall kartmaterial. Även annan
påverkan på den lokala lantmäteriverksamheten kan förutses. Utredaren bör ta
del av remissvaren och remissutfallet över PBL-ulredningens förslag i de delar
som rör plangenomförandefrågor eller som i övrigt har anknytning fill lantmäteriverksamheten.
Utredaren bör belysa de ändrade förutsättningar för den lokala
lanlmäteriorganisafionen som kan föranledas av en ny plan- och bygglag.

Utredaren bör vara oförhindrad alt redovisa även andra
förhållanden rörande den lokala lantmäteriverksamheten som utredningsarbetet
kan komma all ge underlag för.

Utredaren bör hämta erfarenheter av den lokala
lantmäteriverksamheten från kommuner av varierande storlek och med olika former
av samarbete med del statliga lantmäteriet saml från del stathga lantmäteriet i
olika delar av landel.

I den mån utredaren under arbetets gång kommer in på
frågor som rör personalens förhållanden skall berörda cenirala
personalorganisationer informeras och ges tillfälle atl föra fram synpunkler.

Utredaren bör ha slutfört sill uppdrag senast vid utgången
av år 1981.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag
all regeringen bemyndigar del statsråd som har till uppgift att föredra ärenden
om lanlmäteriväsendet

all tillkalla en särskild utredare med uppdrag atl utreda
vissa förutsättningar för den lokala lantmäteriverksamheten

atl besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal
biträde ål utredaren.

Vidare hemställer jag all regeringen beslutar alt
kostnaderna skall belasta trettonde huvudtitelns kommittéanslag.

18 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 103

s. 274 Kontrollera mot PDF

DeinBo:4 8kr.
1980/81:103 274

Regeringen
ansluter sig fill föredragandens överväganden och bifaller hans hemstäUan.

(Bosladsdeparlemenlel)

4.
Viss översyn av bostadsfinansieringssystemet

Dir
1980:70

Beslut
vid regeringssammanträde 1980-10-16

Departementschefen,
statsrådet Friggebo, anför.

I
propositionen om den svenska kapitalmarknaden (prop. 1978/79:165) behandlades
vissa frågor om bostadsbyggandets finansiering. I propositionen, som bygger på
kapilalmarknadsulredningens huvudbetänkande (SOU 1978:11) Kapitalmarknaden i
svensk ekonomi, anslöt sig regeringen lill utredningens uppfattning alt det
nuvarande finansieringssystemet på bostadsområdet borde bibehållas och
efterhand jämkas i den mån det blev nödvändigt (s. 90). Finansutskottet (FiU
1979/80:8 s. 29) anslöt sig till regeringens uppfattning atl några direkta
vinster lolalt sett av all övergå till en statlig tolalfinansiering av
bostadsbyggandet inle torde föreligga. Enligl utskottet kunde det emellerfid
inte uleslulas alt vissa ralionaHseringar i administrationen av
bostadsfinansieringssystemel var möjliga. Den frågan behöver enligt utskottets
mening ses över. Härvid kunde också övervägas om de statliga bostadslånen
skulle kunna överföras till bostadsinstituten, så att dessa kom att svara för
hela den långfristiga finansiering som är knuten lill låneunderlaget. Någon
ändring i formerna för byggnadskredilgivningen ansåg utskottet ej böra
genomföras.

Riksdagen
beslöt atl ge regeringen till känna vad utskottet sålunda anfört (rskr
1979/80:59).

Den
av riksdagen begärda översynen bör nu komma till stånd. Uppgiften att göra
denna översyn bör läggas på en särskild utredare. Utredningsarbetet bör ske i
nära kontakt och samråd med delegationen för bostadsfinansiering som enligl
sina direktiv (In 1967:30) har fill uppgift atl bereda och avge förslag
avseende vissa spörsmål och ärenden som äger samband med bostadsbyggandets
finansiering.

Utredarens
uppgift bör vara att undersöka förutsättningarna för och möjlighelerna fiU att
föra över de stafiiga bostadslånen till bostadsinsliluten. Härigenom skulle de
stafiiga lånen lyftas bort från statsbudgeten. Belastningen på statsbudgeten
skulle då minska men å andra sidan måste elt lika stort utrymme garanteras på
den prioriterade kreditmarknaden. Möjlighelerna att rationalisera
lånehanteringen inom nuvarande bosladsfinansieringssyslem bör också övervägas
av utredaren. Härvid bör utredaren beakta del arbele i samma syfte som redan
pågår inom bostadsslyrelsen. Utredaren bör vidare beakta atl regeringen har
gett styrelsen i uppdrag atl belysa möjligheterna till och kostnaderna för en
decentralisering av beslutanderätten till kommunerna i sådana låne- och
bidragsärenden i vilka länsbostadsnämnderna beslutar som första instans.

När
det gäller systemet att föra över bostadslånen tiU bostadsinstituten vill jag
erinra om del garantilånesyslem, som jag har beskrivit i prop. 1978/79:115 bil.
2 (s. 39-41) och prop. 1979/80:100 bil. 16 (s. 140-141). Del i

s. 275 Kontrollera mot PDF

275 Kommittéer: Bostadsdepartementet Del II Bo:4

nyss nämnda propositioner beskrivna systemet avsåg
finansieringen av energisparlån. En av de avgörande invändningarna mol alt
fiUämpa garantilånesyslemel för energisparlån var de olika problem som skulle
uppkomma som en följd av det slora antalet smålån inom energisparstödet.

En sådan
invändning kan däremot inte göras om garantilånesyslemel i stället skulle
lillämpas på bostadslånen. Del årliga antalet bostadslån är nämligen avsevärt
mindre än antalet energisparlån samtidigt som bostadslånen är väsentligt
större. Utgångspunkten för övervägandena bör därför vara del garanfilånesystem
som tidigare har övervägts för energisparlånen.

Della
syslem innebär alt huvuddelen av bostadsmyndighelernas nuvarande uppgifter när
det gäller att behandla låneansökningar - t. ex. att pröva förutsättningar för
lån, all besluta om lånens storlek och om övertagande av lån - blir
oförändrade. I stället för beslut om lån fattas elt beslut om statlig garanti
för lånet som ger lånesökandena samma möjHgheter atl få lån som i dag. Den
avgörande skillnaden skulle bli att bostadsinsliluten övertar uppgiften all
betala ut och förvalla lånen. För atl förenkla administrationen kan del visa
sig lämpHgl atl insfilulen också svarar för en del andra uppgifter. Utredaren
bör - i ralionaliseringssyfle - vara oförhindrad alt överväga sådana ändringar
i beslutsrulinerna för långivning som skulle kunna medge yllerligare överföring
av uppgifter fill bostadsinsliluten. Utredaren bör härvid beakta de krav på
rättssäkerhet som även i fortsättningen bör tillgodoses genom besvärsräll i
ärenden som rör garantilånebeslul.

Jag vill särskilt peka på följande frågor som utredaren
bör belysa.

Utredaren
bör bedöma i vad mån elt sådanl syslem skulle leda till all de totala
samhällsekonomiska kostnaderna kan sänkas genom atl de besparingar som genom
bl. a. personalminskningar kan göras på den offentliga sidan blir slörre än de
ökade kostnader som då uppkommer på den privata sidan. Därvid bör hänsyn
självfallet tas även till de konsekvenser som omläggningen kan ge lånlagarna.
När utredaren beräknar de totala samhällsekonomiska kostnaderna bör också de
kostnader som är förbundna med en omläggning medräknas. Möjlighelerna atl göra
rafionaliseringar i systemet på såväl kort som lång sikt bör också bedömas. I
detta sammanhang vill jag erinra om de direktiv fill samtliga kommittéer och
särskilda utredare angående finansieringen av reformer, som regeringen
utfärdade den 13 mars 1980 (Dir. B 1980:40).

Om
bostadsinsliluten i fortsättningen skulle ge lån, som motsvarar de statliga
bostadslånen, ligger det nära till hands all lägga samman dessa lån med de
bollenlån instituten hittills har lämnat tiH ell s. k. enhelslån. En sådan
sammanläggning skulle ha administrativa fördelar, eftersom det därefter inte
skulle behövas mer än en revers, ell pantbrev, en låneavi etc

Utredaren
bör ulgå från atl den statliga lånegarantin inte bör avse slörre andel än vad
som f. n. faller på bostadslånen. Av betydelse i sammanhanget är all
bosladsinsitutens ansvar när del gäller att bevaka värdet av givna säkerheter
inte försvagas. Vidare bör möjligheter fill en fortlöpande bevakning av
säkerheter för garanfiålaganden åstadkommas.

Vid en
övergång fill enhetslån måste amorteringsvHlkoren för det nuvarande statslånet
och bollenlånel sammanjämkas. Särskilda svårigheter kan därvid uppkomma när det
gäller lån för flerbostadshusen. För dessa lån finns nämligen inte någon
egentlig amorleringsplan och en sådan ordning torde vara oförenlig med
villkoren för bostadsinsfitutens upplåning vilka

s. 276 Kontrollera mot PDF

DelIIBo:4 Skr. 1980/81:103 276

innebär all återbetalningarna följer en given plan.

Mol bakgrund av vad jag nu anfört bör utredaren överväga
om en konstruktion med enhetslån eller två lån bör väljas.

En överföring av den statliga långivningen till boltenlåneinslituten
innebär atl volymen prioriterade bosladsobligationer som behöver placeras på
kapitalmarknaden ökar kraffigt. Utredaren bör undersöka vilka svårigheter som
detta kan ge upphov till. Av särskilt intresse är därvid hur den totala
bosladslångivningen skall fördelas på de olika bostadsinsliluten saml hur
avlyften av byggnadskrediter från bankerna skall ske. Jag vill understryka atl
finansieringssystemet måste utformas så atl möjlighelerna all tillgodose
behovel av bosladskrediter inte försämras. Utredaren bör i dessa frågor samråda
med - förutom delegationen för bostadsfinansiering - den kreditpolifiska
kommitté (E 1980:03) som regeringen nyligen beslutat fillkalla.

I det nuvarande bostadsfinansieringssystemel lämnas
huvuddelen av alla bollenlån av BOFAB, Spinlab och sladshypoleksinslitufionen.
Det förekommer emellertid även andra bollenlångivare. Utredaren bör överväga
om det är lämpligl all begränsa kretsen av långivare inom elt garanfisyslem
till dessa tre institut eller om också andra långivare skall kunna vara med i
systemet.

En yllerligare fråga som jag särskilt vill peka på är hur
hanteringen av räntebidrag bör gå lill om man inför ell garantilånesyslem.
Utredaren bör i denna fråga bl. a. undersöka om det är möjligt och lämpHgt att
staten betalar ul räntebidragen lill långivarna och att dessa i sin lur drar av
räntebidragen vid debitering av lånlagarna. Möjligheterna att tillämpa denna
ordning även vid nuvarande finansieringssystem bör också övervägas.

Av vad jag har anfört har framgått all del är fråga om atl
i första hand pröva möjlighelerna lill och förutsättningarna för all föra över
utbetalningen och förvaltningen av nya bostadslån på bostadsinstitulen. När det
gäller vissa lån vid ombyggnader, som t. ex. lån för smärre ombyggnader, lån som
avser åtgärder för atl minska radondollerhallen i bostadshus eller ålgärder för
alt förbättra avfallshanteringen kan särskilda problem uppkomma. Utredaren bör
belysa dessa problem och bedöma om det är lämpligt alt föra över sådana lån
till insfilulen. Beträffande lån för enbart energibesparande åtgärder bör
utredaren beakta vad statsmakterna har ullalat i samband med sina nyligen
fattade beslut om finansieringen av lån för enegibesparande åtgärder.
L'lredaren bör dock vara oförhindrad atl på nytt la upp denna fråga. Lilredaren
bör även i övrigt vara oförhindrad all la upp frågan om förvaltning av redan
beviljade bostadslån saml om utbetalning och förvaltning av vissa andra slag av
slalliga lån.

När del gäller långivarna i elt garanlisyslem är en
väsentlig fråga vilken räntemarginal och vilken ersällning för kostnader som
dessa bör få tillgodogöra sig. En delfråga är här hur slor del av
adminislrafionskostnaden som bör läckas av särskilda avgifter i samband med
uppläggningen av lån, avisering m. m. och hur slor del som bör läckas av den
ränta som långivaren erhåller. Enligl min mening bör administrationskostnaderna
i princip bekostas genom särskilda avgifter och inte inkluderas i räntan.
Utredaren bör analysera vilka faktiska kostnader slaten och kommunerna har på
grund av de statliga bostadslånen och vilka kostnader långivarna skulle få i
garantisyslemel och lägga fram förslag med ledning härav.

Utredaren bör vid sin översyn ha kontakt med berörda
långivare och intressenter på kredilmarknaden. Utredaren bör även följa del
arbete som

s. 277 Kontrollera mot PDF

277 Kommittéer: Bostadsdepartementet Del II Bo:4

bedrivs
inom bostadsstyrelsen i enlighet med del uppdrag regeringen har gett styrelsen
när det gäller att- se över styrelsens och länsbostadsnämndernas behov av
datautrustning m. m. Utredaren skall vid arbetets påbörjande saml vidare under
arbelets gång informera SACO/SR, SF och TCO-S och bereda dem tillfälle all
framföra synpunkler. Utredaren skall därutöver informera berörda arbetstagare i
anledning av uppdraget.

Med hänvisning till vad
jag nu har anfört hemställer jag efter samråd med cheferna för ekonomi- och
budgetdepartemenlen alt regeringen bemyndigar chefen för bostadsdepartementet

all tillkalla en särskild
utredare med uppdrag all se över bostadsfinansieringssystemel i enlighet med
vad här har angetts,

att
besluta om experter, sekreterare och biträden ål utredaren.

Vidare hemställer jag alt
regeringen föreskriver att kostnaderna skall belasta trettonde huvudtitelns
kommilléanslag.

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och bifaller hennes hemställan.
(Bostadsdepartementet)

s. 278 Kontrollera mot PDF

Del n 1:1 Skr. 1980/81:103 278

Industridepartementet

1. Förberedelser för IAEA:s konferens om
kärnkraftsäkerhet i Stockholm 1980.

Dir 1980:12

Beslut vid regeringssammanträde 1980-02-14

Stalsrådel Petri anför.

Insatserna på kärnkraftsäkerhetsområdet görs i form såväl
av nationella satsningar som av internationella samarbetsprojekl. I detla
sammanhang avses del internafionella alomenergiorganel, lAEA (International
Atomic Energy Agency) spela en viktig roll. Under senare lid har lAEA i.ex.
lagt fram elt anlal koder och standards för kärnenergiområdet.

Erfarenheter av drift av kärnkraftverk liksom tillgången
på forskningsanläggningar inom kärnenergiområdet varierar myckel mellan olika
länder. Della innebär alt internalionelll samarbete och erfarenhetsutbyte är av
största vikl för utvecklingen på kärnkraftsäkerhetsområdet.

I Sverige har frågorna om säkerheten i samband med
produktion av elektrisk energi i kärnkraftverk länge varit uppmärksammade.
Förutom del arbete inom kärnkraflsäkerhelsområdet som har ulförts av
myndigheter och forskningsorgan har ell anlal statliga ulredningar studerat
kärnkraflsäker-helsfrågorna.

Efter haveriet i del amerikanska kärnkraftverket Three
Mile Island har IAEA:s styrelse godkänt etl förstärkt kärnkraflsäkerhetprogram
för lAEA. En av huvudpunkterna i detla program är att hålla en internationell
konferens om akluella frågor rörande säkerheten vid planering, konstruktion
och drift av kärnkraftverk. Avsikten med konferensen är atl analysera,
diskutera och utvärdera driftserfarenheter, säkerhetsåtgärder och risker vid
utvinning av energi i kärnkraftverk. Den svenska regeringen har förklarat sig
beredd atl åla sig värdskapet för den av lAEA föreslagna kärnkraflsäker-helskonferensen,
som fått titeln "Inlernational Conference on Currenl Nuclear Power Plant
Safety Issues". Konferensen avses äga rum i Stockholm den 20-24 oktober
1980 och få formen av etl slörre symposium.

Ansvaret för organisationen av konferensen åvilar i första
hand lAEA men värdskapet ställer krav på förberedelser för svensk del. Härtill
kommer förberedelser för de svenska insatserna vid konferensen.

Med anledning av vad som nu redovisats bör en kommitté
tillkallas med uppgift atl svara för de svenska förberedelserna för
konferensen.

Kommittén bör mot bakgrund av svenska erfarenheler och
svenskt kunnande inom kärnkraflsäkerhelsområdet låta utarbeta svenska bidrag
atl läggas fram vid konferensen. lAEA ansvarar för urvalet av bidrag fill
konferensen varför kommittén bör sträva efter ell nära samarbete med detla
organ.

s. 279 Kontrollera mot PDF

279 Kommittéer: Industridepartementet Del II 1:2

Kommittén
bör vidare i nära samarbete med lAEA svara för all erforderliga åtgärder vidtas
i Sverige och all resurser ställs fill IAEA:s förfogande så alt konferensen kan
genomföras på ell ändamålsenligt sätt.

Kommittén
bör i sitt arbete samråda med svenska myndigheter och företag inom området.

Med
hänsyn till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar del
statsråd som har förordnals all föredra ärenden som rör energipolitiken

atl
fillkalla en kommitté med högst tolv ledamöter med uppdrag att svara för de
svenska förberedelserna för lAEA:s kärnkraftsäkerhelskonferens i Slockholm
1980,

all
utse en av ledamöterna all vara ordförande,

att
besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén.

Jag
hemställer alt regeringen föreskriver atl kostnaderna för kommittén och dess
verksamhet förskottsvis skall bestridas från fjortonde huvudtitelns anslag
Kommittéer m.m.

Vidare
hemställer jag all regeringen med tillägg lill regleringsbrev den 14 juni 1979
föreskriver atl kostnaderna för kommittén och dess verksamhet slutligen skall
betalas från fjortonde huvudfitelns anslag Statens Kärnkrafls-inspekfion:
Kärnkraflsäkerhetsforskning.

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens övervägande och bifaller hans hemställan.
(Induslrideparlemenlel)

2.
Organisationskommitté för omorganisation av statens industriverks enhet för
företagsutveckling (SIFU)

Dir
1980:21

Beslut
vid regeringssammanträde 1980-03-27

Departementschefen,
statsrådet Åsling, anför.

I
prop. 1979/80:88 föreslås atl statens industriverks enhet för
förelagsul-veckHng (SIFU) ombildas till en stiftelse med staten som huvudman.
Stiftelsen förutsätts kunna överta personal och viss egendom från industriverket
under våren 1981.

I
propositionen aviseras alt en särskild organisationskommitté skall fillkallas
för alt förbereda omorganisationen.

Av
fidsskäl bör kommittén fillkallas redan nu.

Kommitténs
uppgift bör vara alt med utgångspunkt i förslagen i propositionen förbereda
ombildandet av SIFU till en statlig stiftelse. Kommittén bör bl.a. utarbeta
förslag till stiftelsens stadgar och interna organisation, bereda frågan om
lämplig arbetsgivarorganisation för stiftelsen, medverka vid rekrytering av
verkställande ledning för stiftelsen och vid överföring av personal och egendom
från industriverket lill sfiftelsen samt i samråd med industriverket utarbeta
underlag för framställning om statsbidrag lill stiftelsen för budgetåret
1981/82.

Kommittén
bör forfiöpande redovisa resultaten av sitt arbete samt

s. 280 Kontrollera mot PDF

Del II 1:3
Skr. 1980/81:103 280

informera berörda personalorganisationer och bereda dem
tillfälle all framföra synpunkler.

Med hänvisning fill vad jag nu har anfört hemställer jag
all regeringen bemyndigar chefen för induslrideparlemenlel

atl tillkalla en kommitté med högst nio ledamöter med
uppdrag att förbereda omorganisafion av statens industriverks enhet för
företagsutveckling,

att utse en av ledamöterna att vara ordförande,

all besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal
biträde ål kommittén.

Vidare hemställer jag atl regeringen föreskriver

alt kostnaderna skall belasta fjortonde huvudfitelns
kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden
och bifaller hans hemställan.

(Induslrideparlemenlel)

3. Vissa frågor rörande rekonstruktion av krisdrabbade
företag, m.m.

Dir 1980:41

Beslut vid regeringssammanträde 1980-04-24

Tf. departementschefen, statsrådet Johansson, anför.

Orter i glesbygdsområden kan vara beroende av ell enda
företag och drabbas myckel hårt vid nedläggning. Om arbetskraft friställs vid
nedläggning och ny sysselsättning inte kan beredas uppstår samhällsekonomiska
kostnader genom behov av arbetsmarknadsåtgärder och genom skaltebortfall.

De sysselsältningspolitiska aspekterna på nedläggningar
utgör sålunda ell viktigt inslag vid utformningen av den ekonomiska politiken.

All söka utforma modeller för en bestämning av de
kostnader för del allmänna som en förelagsnedläggning orsakar har ingått i
uppgifterna för företagsobeståndskommittén (FOK) (Fi 1976:03). FOK:s
överväganden i denna del har redovisats i avsnitt 10 i dess nyligen avgivna
belänkande (SOU 1979:91) Förelags obestånd Samordning av statliga åtgärder, som
nu skall remissbehandlas.

Om etl förelags ekonomiska situation blir sådan all
nedläggning hotar, kan statens ålgärder bli avgörande för förelagels framlid.
Slaten har i många fall en dominerande ställning som fordringsägare lill följd
av slalliga lån eller garanfier eller obetalda skatter. En rekonstruktion av
företaget förutsätter i sådana fall nästan undantagslöst slalens medverkan.
Därtill kommer all, även om staten inle har fordringar på företaget, statligt
slöd i någon form kan framstå som den enda möjligheten all säkra företagets
fortsatta drift.

Del är självfallet viktigt all slalens agerande vid en
hotande nedläggning blir enhetligt så att beslut av olika statliga organ verkar
i samma riktning. FOK:s huvuduppgift har varit alt utreda frågan om en
samordning av statliga åtgärder vid företags obestånd och en lämplig
organisation för denna samordning. Samordningens syfte är atl få lill stånd den
övergripande

s. 281 Kontrollera mot PDF

281 Kommittéer: Industridepartementet
Del II
1:3

bedömning som bör ligga lill grund för slalens slällningstagande.
I rekon-slrukfionsärenden måste från slalens sida en mängd olika synpunkter
vägas in. Staten måsle sålunda samtidigt beakta bl.a. industri- och
branschpolilis-ka, konkurrenspoliliska, regionalpoHliska,
arbelsmarknadspolitiska, försörjningspoliliska och allmänt företagsekonomiska
aspekter.

FOK har i
sill nyss nämnda betänkande behandlat tre huvudfrågor belräffande samordningen.
I dessa delar har kommittén föreslagil i huvudsak följande: 1. Förfarandet vid
skalleindrivning skall bättre än lidigare samordnas med andra statliga ålgärder
i obeslåndssiluationer.

2. Ansvarel
för samordningen på central nivå av slalens åtgärder i

obestånds- situationer skall föras över från regeringskansliet lill en nyinrät

tad central samrädsdelegalion, som administrativt knyts lill slalens industri

verk.

3. Länsstyrelsen
skall få ett starkare ansvar än lidigare för samordning av

statens ålgärder på regional nivå. Länsstyrelsens och de regionala utveck

lingsfondernas resurser förstärks betydligt.

Jag skall
senare återkomma lill kommilléns förslag i dessa hänseenden. Dessförinnan vill
jag ta upp frågan om behovel av en ny form för slalligl slöd, del s.k.
rådrumsslödel, som aktualiserats i olika sammanhang under senare år, bl.a. i en
inom arbetsmarknadsdepartementet utarbetad promemoria (Ds A 1979:7)
Betalningsinslällelse och rådrumsstöd m.m. Också FOK har berört frågan i sill
betänkande och därvid angivit bl.a. all frågan om en ny stödform av sådanl slag
är föremål för FOK:s fortsatta överväganden. Med hänsyn lill atl frågan om
sådant stöd bör ses i etl väsentligt vidare sammanhang än obeslåndssiluationen
har i lilläggsdirektiv till FOK lidigare denna dag anmälts all frågan om
rådrumsslöd bör utredas i särskild ordning och därmed falla utanför FOK:s
uppdrag.

Frågan om
rådrumsslödel skall ses mot bakgrund av all det, när etl förelag råkar i kris,
kan la en viss fid alt få fram tillräckligt underlag för ell slulligl
ställningslagande från slalens sida. Vidare kan del, om en rekonstruktion av
förelaget över huvud taget är möjlig, la fid all ordna finansieringsfrågor,
personfrågor m.m. Samtidigt är det i akuta krisärenden nödvändigl all
handläggningen är snabb. Syftet med ett rådrumsstöd är atl ge del krisdrabbade
företaget ett kapitalfillskott för att kunna driva verksamheten under en lid då
angelägenheten av och förutsättningarna för en rekonstruktion undersöks.

Redan nu
finns vissa medel som används i sådant syfte. För all få ökat rådrum för
långsiktiga lösningar i samband med förelagsnedläggningar finns sedan början av
1950-talet ett varselsystem, som innebär att länsarbetsnämnden och
vederbörande arbetstagarorganisationer skall varslas viss tid i förväg vid
personalinskränkningar. Nuvarande regler om varsel finns i lagen (1974:12) om
anställningsskydd och lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjande ålgärder.
Del finns även vissa andra arbelsmarknadspolitiska medel, bl.a.
arbetsmarknadsstyrelsens möjlighet till s.k. rådrumsbeställningar hos
krisdrabbade industriförelag, som syftar fill atl skapa ökal rådrum.

För att ge
ytterligare möjligheter till rådrum vid vissa speciellt omfattande och
besvärliga förelagskriser tillkom år 1972 kungörelsen (1972:302) om statsbidrag
fill nedläggningshotade förelag. Enligl denna kan statligt slöd ulgå under
högst sex månader lill förelag i konkurs eller Ivångslikvidafion, som
sysselsätter minst femtio personer. Stödet är i normalfallet maximerat lill
belopp som motsvarar en tredjedel av lönekostnaderna. Bidrag utgår inle

s. 282 Kontrollera mot PDF

Del II 1:3
Skr. 1980/81:103 282

under varseltid. Vissa dispensregler finns. I praktiken
har stöd enligt kungörelsen utgått endast i begränsad omfattning. Under de
senaste årens ekonomiska kris har dock stödet utnyttjats mer än tidigare.

Det kan vidare nämnas all del år 1972 (prop. 1972:127, FöU
25, rskr 325) infördes etl finansieringsstöd för vissa branscher i syfte att
bevara från försörjningsberedskapssynpunkl viklig produktion inom landet. Della
slöd administreras av överslyrelsen för ekonomiskt försvar.

Av belydelse i sammanhanget är också den statliga lönegarantin
vid konkurs. Bestämmelser härom finns i lagen (1970:741) om stafiig lönegaranti
vid konkurs. I korthet innebär dessa bestämmelser alt staten svarar för
betalning av arbetstagares fordran på lön eller annan ersättning eller fordran
på pension vid konkurs. Utbetalningarna på grund av lönegarantin har stigit
kraffigt de senaste åren. De uppgick budgetåret 1974/75 lill cirka 25 milj. kr.
och lill cirka 335 milj. kr. budgetåret 1978/79. Prognoserna för innevarande
budgetår tyder dock på en viss minskning.

I en inom arbetsmarknadsdepartementet utarbetad promemoria
(Ds A 1977:1) föreslogs all etl särskilt avvecklingsslöd skulle kunna utgå lill
företag inom teko- och skoindustrin. Syftet med slödel var all i vissa fall
förlänga avvecklingsperioden vid nedläggning av förelag inom vissa branscher.
Slödel skulle vara utformat på i huvudsak samma sätt som i 1972 års kungörelse
men kunna sättas in redan vid betalningsinslällelse ulan atl företaget gått i
konkurs eller trätt i likvidafion. Slödel föreslogs kunna utgå med belopp
motsvarande högst 75 % av lönekostnaderna i längst tolv månader med möjlighet
till förlängning i undanlagsfall. Som ell särskilt problem pekades i
promemorian på alt företaget trots all driften upprätthölls med hjälp av
statligt slöd ändå skulle kunna försättas i konkurs av någon borgenär.

Förslaget i promemorian logs efter remissbehandling upp i
prop. 1976/77:105 om ålgärder för textil- och konfeklionsindustrin. Med hänvisning
till att de konkursrättsliga frågorna behövde övervägas ytterligare ansågs
införandel av elt särskilt avvecklingsslöd böra anslå.

Frågan har därefter utretts inom
arbetsmarknadsdepartementet med särskild inriktning på alt lösa
samordningsproblemen i förhållande lill konkurslagsliftningen. Syftet har varit
all skapa en form för slöd till nedläggningshotade förelag - generelll eller
begränsat lill vissa regioner eller branscher e.d. - som kan sättas in före
konkurs eller likvidation utan atl borgenärernas intressen blir lidande. Del
kan nämnas all denna fråga aktualiserades i samband med de ändrade regler om
konkursförvaltning som riksdagen beslutade våren 1979 (prop. 1978/79:105, LU
1978/79:19, rskr 1978/79:309). I proposifionen (s. 155) behandlades frågan om
etl allmänt ombud skulle kunna tillsättas i konkurs. Därvid förordades, med
hänvisning fill pågående utredningsarbete om vilka medel samhället bör sälta in
när förelag befinner sig i ekonomisk kris, att man i avvaktan på resultatet av
della arbele skulle uppskjuta ställningstagandet fill frågan om införande av
sådanl ombud. Även vid riksdagsbehandlingen hänvisades fill utredningsarbetet
vid ställningstagandet lill vissa förslag (se LU 1978/79:19 s. 87 ff).

Utredningsarbetet finns som lidigare berörts redovisat i
en inom arbetsmarknadsdepartementet utarbetad promemoria.

Som framgår av del nämnda har del hittillsvarande
utredningsarbetet beträffande rådrumsslödel haft som främsta mål all finna en
lösning på samordningsproblemen mellan de arbelsmarknadspolitiska insatserna
och konkurslagsliftningen. I den nyss nämnda promemorian föreslås att i della
syfte tillskapas ell nytt rättsinstitut, registrerad betalningsinslällelse, som
ger

s. 283 Kontrollera mot PDF

283 Kommittéer: Industridepartementet Del II 1:3

ell
visst skydd mot säraklioner från borgenärernas sida redan innan man tagit
ställning lill vilken väg som skall väljas, avveckling eller rekonstruktion.

Innan ståndpunkt las till
förslagen i promemorian bör vissa frågor rörande rådrumsslödel belysas
ylterligare och jag förordar all en särskild utredare tillkallas härför. Jag
har i denna fråga samrått med cheferna för budget- och
arbetsmarknadsdepartementen.

Vad som framför allt
kräver ylterligare utredning är den grundläggande frågan om det i en allsidig
belysning är befogal all i nuvarande läge införa en ny stödform för ekonomiskt
svaga förelag av del slag som rådrumsslödel representerar. Härvid måsle beaktas
alt förhållandena f.n. i fiera avseenden har ändrats sedan frågan om ell
rådrumsstöd först blev aktuell. De senaste årens ekonomiska utveckling har
inneburit slora påfrestningar för Sverige. Budgetunderskottet har ökat kraffigt
och budgetarbetet har präglats av stor reslrikfivilet med nya utgifter och
noggrann prövning av gamla. Det finns anledning att räkna med att samma
förhållande kommer att gälla de närmaste åren. Redan av del skälet måsle
införandel av en ny statlig stödform kunna motiveras med ytterst starka skäl.
Vidare gäller stödet krisdrabbade företag. I finansplanen fill
budgetpropositionen 1980 (prop. 1979/80:100, bil. 1 s. 38) understryks särskilt
viklen av atl industripolitiken ges en offensiv inriktning och i första hand
avser alt stödja utvecklingen av konkurrenskraftiga branscher och förelag.
Endasi i speciella fall, framhålls det, kan den inriklas på alt upprätthålla
verksamheten i vikande branscher.

Utan mycket starka begränsningar
för dess användning är ett rådrumsstöd mindre väl förenligt med en offensiv
inriktning av industripolitiken. Elt slöd som innebär alt slaten slår för en
betydande del av etl förelags lönekoslnader under viss tid måsle nödvändigtvis
la stora resurser i anspråk, om del används i större omfattning. Ell generellt
rådrumsslöd kan också komma all påverka andra företag inom samma bransch. Det
är sålunda svårt all utforma ett sådanl slöd ulan all livskraftiga förelag
drabbas av olämpliga konkurrenssnedvridande effekter. Över huvud måste Vid
utformningen av elt syslem med sådanl stöd tillgodoses all alla de aspekter på
rekonslruklionsärenden jag tidigare nämnt kan beaktas.

Vad jag nu har anfört
hindrar givetvis inte atl del kan finnas situationer där etl lämpligt utformat
rådrumsslöd är mofiverat för atl få en frist för överväganden som inte kan
uppnås med nuvarande medel. Del får naturligtvis inte vara så all staten
tvingas la ställning i rekonslruklionsärenden på etl beslutsunderlag som av
rena tidsskäl är ofullständigt eller atl angelägna rekonstruktioner försvåras
av säraklioner från borgenärernas sida. De erfarenheter som hittills vunnits av
den i regeringskansliet verksamma expertgrupp (EFSU) som svarar för
samordningen på central nivå av statens ålgärder i obeståndsärenden lyder dock
på att de möjligheler som f.n. finns all åstadkomma sådana rekonstruktioner i
de allra flesta fall är tillräckliga. Del finns emellertid i sammanhanget
anledning erinra om atl regeringen vid några fillfällen, bl.a. för all vinna
tid för all undersöka möjlighelerna fill rekonstruktion, beviljat statligt
regionalpolitiskt slöd och kredilslöd som inle helt har överensstämt med
grunderna för sådanl slöd. Om delta har riksdagen underrättats (prop.
1977/78:100, bil. 17 s. 98). Besluten har mofiverals med ärendenas brådskande
natur och avsaknaden av en för ändamålet helt lämpad stödform.

Utredaren
bör således med utgångspunkt från de möjligheler som f.n. finns för alt skapa
rådrum då företag råkar i kris analysera och precisera i

s. 284 Kontrollera mot PDF

Del II 1:3
Skr. 1980/81:103 284

vilka fall den nuvarande ordningen är otillräcklig och
hiir man bäst bör komma lill rätta med eventuella brister. Om utredaren finner
tillräckligt starka skäl för etl slöd av det slag som rådrumsslödel
representerar, bör utredaren lämna ett förslag så utformat atl det tillgodoser
de krav som jag har nämnt.

Utredaren bör vid utformningen av etl sådanl förslag
tillgodogöra sig de erfarenheter som har vunnits vid utredningsarbetet inom
arbetsmarknadsdepartementet. Härvid vill jag dock framhålla följande. I
arbetsmarknadsdepartementets promemoria aktualiseras den lidigare berörda
frågan om ell allmänt ombud vid konkurser och ackordsuppgörelser. Denna fråga
hör visserligen som tidigare berörts samman med frågan om vilka stödformer som
samhället kan sälta in när ell förelag befinner sig i ekonomisk kris. Den ulgör
emellertid samtidigt en del av den större frågan om ell allmänt ombud över
huvud taget skall finnas i konkurser eller ackordsuppgörelser och i så fall
vilken ställning ombudet skall ha. Denna fråga är föremål för FOK:s fortsatta
överväganden och bör inte behandlas av utredaren.

I promemorian behandlas också vissa frågor som rör facklig
medverkan i ärenden om stafiigt stöd lill företagen. Som påpekas i promemorian
förekommer sådan medverkan redan f.n. i slor utsträckning. Hithörande frågor
bör beaktas av utredaren.

Som jag
nämnde inledningsvis har FOK i sill belänkande lämnat förslag lill organisation
av den statliga uppföljnings- och rekonslruktionsverksamhelen. Förslaget
innebär en avsevärd utbyggnad av framförallt länsstyrelsernas resurser. Det
slatsfinansiella lägel är som jag lidigare anfört ytterst ansträngt och alla
nya finansiella åtaganden för staten måsle prövas ytterst restriktivt. Vidare
måsle en principiell inriktning av det statliga stödet på offensiva åtgärder
leda fill all stödet i rekonslruklionsärenden prövas särskilt noga och med
beaktande av alla de aspekter som jag har berört. Det blir då nödvändigl alt
den beslutsfattande myndigheten har tillräcklig överblick för att göra den
övergripande bedömning som behövs. Det är enligt min mening Iveksamt om den
föreslagna regionaliseringen tillgodoser de krav på beslutssnabbhet och
beslutsförhet som ofta är en förutsättning för alt en eftersträvad rekonstruktion
skall kunna genomföras. T varje fall finns del skäl atl belysa denna fråga
yllerligare innan ställning tas lill lämpligheten i all använda knappa resurser
till så slora organisatoriska förstärkningar på regional nivå. Frågan har också
visst samband med förslaget om införande av ell rådrumsslöd, eftersom
beslutsbefogenheterna för etl sådanl slöd har förutsatts ligga på länsnivå. Om
ell rådrumsslöd med en sådan utformning införs, blir det givelvis också
nödvändigl atl ställa behövlig personal lill förfogande.

Enligl min mening bör därför, innan slutlig ställning las
lill frågan om organisationen av den statliga uppföljnings- och
rekonslruktionsverksamhelen, vissa aspekter belysas ylterligare och jag
förordar all del sker i samband med ulredningen om rådrumsslödel. Också i denna
fråga har jag samrått med chefen för budgetdepartementet och chefen för
arbetsmarknadsdepartementet.

Innan jag går in på de frågor som kräver ytterligare
belysning, finns skäl alt något beröra den nuvarande organisationen och också något
utförligare redovisa FOK:s förslag i delta hänseende.

Regeringen har den 5 juni 1973 utfärdat föreskrifter
(ändrade senast den 8 februari 1979) rörande uppföljningen av ärenden angående
statligt stöd. Föreskrifterna innebär i korthet all ansvaret för den
rutinmässiga uppföljningen främst åvilar den regionala utvecklingsfonden medan
ålgärdsbeslulen

s. 285 Kontrollera mot PDF

285 Kommittéer: Industridepartementet Del II 1:3

fallas av länsstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen (AMS),
statens industriverk (SIND) eller regeringen. På central nivå finns härutöver
försöksvis inom regeringskansliet den tidigare nämnda expertgruppen, EFSU. EFSU
har till uppgift bl.a. att samordna uppföljningen och bevakningen av slalens
fordringar i förelag som har fått statligt stöd. En närmare redogörelse för
uppföljningssystemet finns i FOK:s belänkande.

FOK:s förslag lill organisation innebär följande.

På
regional nivå vill FOK lägga ell ökat ansvar på länsstyrelserna i
uppföljningsärenden och slå fast all det i första hand är dessa som skall svara
för statens ålgärder i obeslåndsärenden. Förfarandet förelås formaliseral på
visst sätt. Inom varje län skall bildas en beredningsgrupp med företrädare för
länsstyrelsen, länsarbetsnämnden, kronofogdemyndigheten och den regionala
utveckHngsfonden. Vid akuta obeslåndsfall förutsätts atl överläggningar om den
uppkomna situationen äger rum inom en kärna av beredningsgruppen.

Gruppen
förutsätts utarbeta rapporter och framlägga förslag i obeståndsärenden.
Beredningen förutsätts ske under samråd med förelaget och berörd kommun saml
berörda myndigheter, arbetsmarknadsorganisationer och andra organ. Om ärendet
har sådan karaktär alt del bör eller skall handläggas på central nivå, skall
länsstyrelsen eller del beslutande länsorganet vidarebefordra rapporten och
förslagen dit.

Länsstyrelsens
beslutsbefogenheter i obeståndssituationer föreslås förstärkta på del sällel
alt länsstyrelsen får efterge fordringar på grund av lokaliseringsstöd som den
själv har beviljat. Vidare föreslås alt länsstyrelsen -i motsats lill vad som
nu är fallet - får besluta om stöd också till förelag som är, nyligen har varit
eller kan väntas inom kort bli föremål för bevaknings-eller uppföljningsålgärd.

På central
nivå föreslår FOK all de samordningsuppgifter som f.n. vilar på EFSU flyttas ur
regeringskansliet lill en nyinrättad permanent samrädsdelegalion, som
administrativt knyts fill SIND. Två handläggare föreslås bli filiförda SIND för
arbele inom delegationens kansli. Delegationens kärna skall beslå av
företrädare för SIND och AMS med möjlighet all vid behov adjungera företrädare
för andra myndigheter och intressen. Resultatet av samrådet i delegationen
förutsätts kunna läggas lill grund för beslut av SIND och AMS. Skulle de båda
myndigheterna i ell ärende som berör dem båda inta skiljaktiga ståndpunkter,
skall ärendet hänskjutas lill regeringen. Så skall ske även när regeringen
enligl gällande beslutsordning skall avgöra frågan.

Beslutsbefogenheterna för AMS föreslås utvidgade på del
sättet alt AMS får rätt atl efterge fordringar på grund av lokaliseringsstöd
som AMS beviljat.

FOK:s
förslag innebär att EFSU upphör. Enligl FOK bör regeringen i fortsättningen
endast när synneriiga skäl föreligger direkt la upp ell rekonslruktionsärende
till prövning. Om framställningen om hjälp kommer direkt lill regeringen, bör
denna enligl FOK i de flesta fall kunna hänvisa de hjälpsökande fill den
myndighet inom vars ansvarsområde ärendet närmast hör eller, när särskilda skäl
lalar för del, till samrådsdelegalionen.

Som jag
nämnt finns vissa grundläggande krav som måsle ställas på organisationen. Först
och främsl måsle det beslutande organet ha den överblick som behövs för all
kunna väga in alla de aspekter som måsle beaktas. Vidare krävs alt
rekonslruklionsärenden kan avgöras snabbt, vilket innebär all det organ som
handlägger ärendet i möjligaste mån också bör

s. 286 Kontrollera mot PDF

Del II 1:3 Skr. 1980/81:103 286

kunna fatta de beslut som påkallas.

Den hittillsvarande organisationen har kännetecknats av
etl föga formaliseral förfarande som dock väl tillgodosett kraven på
beslutsförhet och beslutssnabbhet i brådskande situationer. FOK:s förslag
grundar sig inte heller på kritik av den nuvarande ordningen i dessa avseenden.

Den förstärkta regionaliseringen motiverar FOK med all
länsstyrelserna har nära fill förelagen och god kännedom om länets
arbetsmarknad och näringsliv. Vidare anges som skäl att decentrahseringen
möjliggör snabb handläggning.

Den nya organisafionen på central nivå motiveras på
följande sätt. Enligl FOK har erfarenheterna visat all hjälpsökande förelag i
inle oväsentlig utsträckning vänt sig direkt lill regeringen ulan atl undersöka
möjligheterna till hjälp av regionala organ eller centrala verk. Dessutom har
ibland regionala organ - mol gällande regler - anmält ell ärende dirtekl lill
regeringen med förbigående av de cenirala verken. Lika ofta har företag och
kommuner hos regeringen påkallat ingripande vid förelagskriser. Del
sammanhänger enligl FOK méd det allmänna behovel hos medborgarna all komma till
tals med beslutsfattarna på högsta nivå. Det har emellertid fått till
konsekvens atl de berörda verken, främsl AMS och SIND, alltmer har kommit alt
ställas ål sidan inom sina ansvarsområden, vilkel är otillfredsställande både
förvaltningsrällsligl och från allmänna effektivitetssynpunkter. Genom den föreslagna
organisationen menar FOK alt behovet bör minska alt vända sig direkt till
regeringen i obeslåndssiluationer.

Den av FOK föreslagna organisationen tillgodoser utan
tvekan krav på stadga och klara ansvarsområden. Vad som enligt min mening
framförallt behöver ylterligare belysas är huruvida den kan genomföras ulan
oacceptabla förluster i fråga om de grundläggande kraven på överblick,
beslutsförhet och beslutssnabbhel.

Del är särskilt vissa omständigheter som komplicerar
situationen. Erfarenhetsmässigt behöver ett förelag på obestånd som skall
rekonstrueras inte bara hjälp för alt återställa soliditeten utan därutöver
också krediter i någon form, I.ex. för alt täcka behovet av nödvändigl
rörelsekapital. Bankkrediter kommer sällan i fråga i den omfattning som behövs
ulan att banken kräver förstärkta säkerheter i form av t.ex. slallig garanti.

Även om länsstyrelsen får något vidgade
beslutsbefogenheter enligt FOK:s förslag, torde endasi undantagsvis situafionen
i obeslåndsfall vara sådan all länstyrelsen själv kan falla samtliga beslut som
behövs. Det gör all del är tveksamt om regionaliseringen verkligen ger några
pålagliga vinster i fråga om beslutssnabbhet. Del finns i stället en risk för
ökad tidsutdräkt genom det formaliserade förfarandet.

I slörre rekonstrukfionsärenden är situationen ofta myckel
komplicerad. Det kan finnas fordringar på skaller och avgifler, på
lokaliseringsstöd som har beviljats av länsstyrelsen och/eller AMS och/eller
regeringen och på lån som har beviljats av utvecklingsfonden och/eller
industriverket och/eller regeringen i form av direkllån eller garantilån. Det
kan också finnas kombinalionslån från utvecklingsfonden/Sveriges
Invesleringsbank och/eller lån av Norrlandsfonden.

Också beslutsbefogenheterna hos AMS och SIND är ofta så
begränsade atl ärendet under alla omständigheter måste prövas av regeringen.
FOK:s förslag upptar inte heller någon inskränkning i besvärsrällen. Del
innebär en uppenbar risk för atl åtskilliga ärenden, där AMS eller SIND avslår
ansökningen, förs vidare fill regeringen. Frågan om hur slor belastningen blir

s. 287 Kontrollera mot PDF

287 Kommittéer: Industridepartementet Del II 1:4

på regeringen har inte FOK tagit upp ulom i myckel
allmänna ordalag.

Ell genomförande av FOK:s förslag innebär med slor
sannolikhet ökad tidsutdräkt i rekonslruklionsärenden och del är väsenfiigt alt
effekterna av FOK:s förslag får ytterligare belysning.

Utredaren bör sålunda med utgångspunkt från
hittillsvarande erfarenheler av rekonslruklionsärenden och de omständigheter
jag särskilt nämnt la ställning till om den av FOK föreslagna organisationen
fillräckligt väl uppfyller kraven på överblick, beslutsförhet och
beslutssnabbhel. Utredaren bör självfallet också beakta de synpunkler som i
denna fråga framkommer vid remissbehandlingen av FOK:s belänkande. Om utredaren
finner atl förslaget inte uppfyller angivna krav, bör han föreslå ändringar i
åsyftat hänseende. Utgångspunkten bör dock Hksom för FOK vara atl besluten inle
skall ligga på en högre nivå än vad som är nödvändigl för att de särskilda
kraven skall uppfyllas.

Del bör inle ingå i utredarens uppdrag alt la ställning
lill FOK:s förslag i övrigt i betänkandet.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag
all regeringen bemyndigar chefen för industridepartementet

all fillkalla en särskild utredare med uppdrag alt utreda
vissa frågor rörande rekonslrukfion av krisdrabbade förelag, m.m.

atl besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat
biträde ål utredaren.

Vidare hemställer jag all regeringen föreskriver

all kostnaderna för utredningen skall belasta fjortonde
huvudtitelns kommittéanslag.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden
och bifaller hans hemställan. (Induslrideparlementet)

4. Vissa frågor om elanvändning

Dir.
1980:46

Beslut vid
regeringssammanträde 1980-04-17

Statsrådet Petri anför.

Sverige har genom sill stora oljeberoende ett utsatt
försörjningsläge. Den slora oljeimporten medför också betydande ekonomiska
problem. Mot denna bakgrund är del utomordenfiigt angelägel alt vårt lands
oljeanvändning minskar så långl som del är tekniskt och kommersiellt möjligt.

På sikt bör huvuddelen ay vår energitillförsel baseras på
uthålliga, helst inhemska och förnybara, energikällor med minsta möjliga
miljöpåverkan. En kraffig salsning kommer all genomföras för att introducera
inhemska bränslen såsom skogsavfall och torv. Kol kommer sannolikt åler all
börja användas i större skala. Vidare kommer fortsalla insatser atl göras för
all utveckla förnybara energikällor som vindkraft, solenergi och energiskog.

I avvaktan på all de förnybara energikällorna blir
tillgängliga i slörre skala erbjuder elenergin vid sidan av de inhemska fasla
bränslena och kol en möjlighet all snabbi minska oljeberoendet.

s. 288 Kontrollera mot PDF

Del II 1:4
Skr. 1980/81:103 288

Enligl min mening bör dock inle elenergin få användas på
ell sådanl sätt alt man får låsningar lill ell ökat elutnyttjande i framtiden.

Etl sätt atl förhindra sådana låsningar är all bostads-
och lokaluppvärmning utformas på lämpligt sätt.

Valet är uppvärmningssystem för byggnader har en betydande
inverkan på utvecklingen inom energiområdet. F.n. uppvärms fiertalet byggnader
med värme från egna oljepannor. Användningen av fjärrvärme och elvärme ökar
emellerfid slarkl. De senaste åren har uppvärmningen av nyproducerade bostäder
lill en mycket slor del grundats på fjärrvärme och elvärme. En övergång i
befinlliga byggnader från enskild oljeuppvärmning fill fjärrvärme och elvärme
pågår också.

I
byggnader med oljepanna liksom i fjärrvärmesysiem och syslem baserade på en
panncentral som är gemensam för flera byggnader distribueras värme i regel via
s.k. vattenburen värme med vallenradiatorer i varje rum. Del senaste året har
installation av vattenburna elvärmesystem i småhus blivit allt vanligare. Under
år 1979 såldes i Sverige 625.000 elradiatorer och 50.000 elpannor. Det belyder
all det under detta år installerades vattenburen elvärme i ungefär samma
omfallning som direktverkande elvärme med elradialorer. Detla gäHer både
nyproducerade småhus och befinlliga småhus där oljevärme byts ul mot elvärme.

Direktverkande elvärme med elradialorer har den nackdelen
all endast el kan användas som energibärare. Värmesystem som grundas på
cirkulerande vallen ger däremot möjligheler alt grunda uppvärmningen på
fjärrvärme, el eller pannor utformade för olika bränslen. Denna ökade
flexibilitet uppnås lill priset av högre investeringskostnader.

Nya uppvärmningsmeloder, I.ex. utnyttjande av spillvärme,
värmepump eller solvärme, är redan eller väntas bH ekonomiskt
konkurrenskraftiga. Metoderna förutsätter värmedistribulion baserad på vatten
eller luft. Moderna vattenburna system kan emellertid inle på elt enkelt sätt
anpassas till dessa tillämpningar eftersom väsentligt slörre vatlenfiöden och
radiatorylor behövs än i dagens valtensnåla system. Detla hänger samman med atl
man i den nya tekniken arbetar med väsentligt lägre vattentemperaturer.

Del är angelägel all den tillgängliga elenergin används
för alt på bästa sätt spara olja. Samtidigt bör rimliga förulsällningar skapas
för att denna elanvändning sker på elt sådanl sätt atl vi inte blir låsta till
elt ökal elutnyttjande i framliden. Vidare får elanvändningen inte försvåra
inlroduktionen av uthålliga, helst inhemska och förnybara, energikällor.

Jag föreslår all en särskild kommitté tillkallas för all
utreda dessa frågor. Kommittén bör koncentrera sig på användningen av elenergi
för uppvärmningsändamål. Av intresse är då främst tillkommande användning av
elvärme i småhus. Även tillfällig användning av elpannor i fjärrvärmesystem och
inom industrin bör behandlas. Kommittén bör vara oförhindrad atl behandla även
andra användningsområden. Vad gäller utredningsarbetets närmare omfattning och
inriktning vill jag efter samråd med chefen för bosladsdeparlemenlel anföra
följande.

Del är angelägel all användningen av el för uppvärmningsändamål
i nytillkommande permanenlbyggnader och vid konvertering från oljeeldning till
eluppvärmning i befintlig permanentbebyggelse sker på ell sådanl sätt all en
framfida övergång lill annal uppvärmningssyslem inle motverkas. Vattenburna
system har betydande fördelar framför direktverkande elvärme med elradiatorer i
detta avseende. Kommittén bör belysa hur en från allmän energisynpunkt rimlig
avvägning bör göras mellan önskemålet om fiexibilitet

s. 289 Kontrollera mot PDF

289 Kommittéer: Industridepartementet Del II 1:4

och de ökade investeringskostnader som kan uppslå.
Kommilléns uppgift bör vara atl utarbeta förslag som gör del möjligt all
förhindra användningen av direktverkande elvärme med elradiatorer i viss
tillkommande permanenlbebyggelse och vid konvertering från oljeeldning vid
uppvärmning av befintlig permanenlbebyggelse. Utredningsarbetet bör bedrivas
med utgångspunkt i alt förbud mol direktverkande elvärme med elradialorer i
viss tillkommande permanenlbebyggelse skall kunna införas den 1 januari 1982.
Kommittén kan därvid delvis utnyttja det material som har redovisats av
elvärmeutredningen i betänkandet (Ds 11977:9) Restriktioner för uppvärmning
med elradialorer och i remissyttrandena över nämnda belänkande. Del ankommer på
kommittén all definiera den nytillkommande permanentbebyggelse som skall
beröras av förbudet. Restriktionerna mot direktverkande elvärme med
elradiatorer bör inte gälla fall då uppvärmningen huvudsakligen grundas på
solvärme, värmepump o.d. och elradialorer används endasi för tillskotlsvärme. Kommittén
bör ange kriterier för när elvärme är alt anse som tillskotlsvärme.

Kommittén bör koncentrera arbelel på alt ange hur
uppvärmningssysle-men skall utformas för atl den önskade flexibiliteten ska
uppnås. Jag tänker då närmasl på frågan i vilken ulslräckning vattenburna
system bör utformas som lågtemperatursystem. I utredningsarbetet bör beaktas de
förslag till föreskrifter om införande av lågtemperatursystem som slalens
planverk har redovisat i en utredning om anpassningsbara uppvärmningssystem. Kommittén
bör belysa även möjligheterna till användning av eldrivna värmepumpar i såväl
nytillkommande som befinthg bebyggelse samt ge förslag lill hur värmepumpar
skall användas för alt på effektivast möjliga sätt spara olja.

Kommittén är oförhindrad att ange andra vägar än dem som
jag här har angett, för all nå den eftersträvade flexibiliteten. Jag tänker då
bl.a. på en byggnadsleknisk utformning av byggnaderna som möjliggör en framtida
inslallalion av lågtemperatursystem.

Kommittén skall ange de ekonomiska konsekvenserna för
samhällsekonomin i stort, för staten, kommuner, företag och enskilda av
föreslagna ålgärder. Kommitténs förslag bör utformas med utgångspunkt i all de
fördelar i form av ökad flexibilitet som kan uppnås genom ett förbud mot
direktverkande elvärme med elradialorer skall stå i rimlig proportion till de
ekonomiska uppoffringar som blir nödvändiga. Även vägar för all finansiera de
åtgärder som kan bli aktuella alt ulföra som en följd av utredningens förslag
och som ankommer på slaten och kommuner, måste anges. Jag vill här särskilt
erinra om de tilläggsdirektiv (dir. 1980:20) som meddelats alla kommittéer och
särskilda utredare i dessa frågor. Där sägs bl.a. atl del är nödvändigt atl
olika reformers effekter på den kommunala verksamhtens volymutveckling och på
den kommunala ekonomin klarläggs. Därför måste kommittéerna noga beakta de
kommunalekonomiska konsekvenserna av lämnade förslag och redovisa elt
genomarbetat underlag som medger bedömningar i dessa avseenden. Kommittén bör
beakta vad som sägs i dessa filläggsdirektiv i sitt arbele. Kommittén bör även
belysa inverkan på försörjningsberedskapen av föreslagna ålgärder.

Ell förbud mol direktverkande elvärme med elradialorer i
viss ny permanenlbebyggelse skulle kunna medföra en ökad inslallafion av
oljepannor i småhus, vilkel skulle strida mot strävandena atl minska
oljeberoendet. Åtgärder bör enligt min mening övervägas för alt förhindra en
sådan utveckhng. Ett förbud bör innebära en så administrativt enkel hantering
som möjligt. Kommittén bör lämna förslag till hur etl sådant förbud liksom

19 Riksdagen 1980/81. 1 samL Nr 103

s. 290 Kontrollera mot PDF

Del II 1:4
Skr. 1980/81:103 290

eventuella regler om uppvärmningssystemens utformning kan
inpassas i lagstiftningen.

Ett förbud
mol användning av direktverkande elvärme med elradialorer kan behöva förenas
med möjligheler till undanlag. I utredningsarbetet bör ingå all överväga i
vilken omfallning undantag bör kunna medges och vilka krav som då bör ställas.
Hänsyn bör härvid las lill lekniska, ekonomiska, administrativa och
miljömässiga synpunkter. Samtidigt bör beaktas kravet på enkelhet och intresset
alt motverka byråkrati.

Elt förbud
mot viss användning av direktverkande elvärme med elradialorer kan komma alt
innebära omställningsproblem för de inhemska förelag som fillverkar utrustning
för uppvärmningssystem baserade på elradialorer. Utredningen bör belysa dessa
problem och lämna förslag lill eventuellt erforderHga åtgärder.

Som jag
lidigare har nämnt bör målsättningen vara all använda den fillgängliga
elenergin för alt på effektivast möjliga sätt spara olja utan all det uppstår
låsningar lill ett ökat elutnyttjande i framliden. Oljeeldade helvallencenlraler
och pannor inom industrin har högre verkningsgrad och använder biHigare olja än
pannor i enskilda hus. Användning av elpannor i fjärrvärmesysiem och inom
industrin bör därför begränsas fill perioder med fillfälliga överskott av
vattenkrafts- och kärnkraftsproducerad elenergi. Sådana perioder kan under
1980-talet uppstå under vår, sommar och höst vissa år. Vid sådana tillfällen
bör elenergi kunna användas för att spara olja i fjärrvärmesysiem och inom
industrin. Ulredningen bör ange i vilken utsträckning elpannor bör införas och
utnyttjas i sådana system. Installation av elpannor i fjärrvärmesysiem bör inle
ske på ell sådanl sätt alt utbyggnad av fastbränsleeldade hetvallencentraler
onödigtvis fördröjs eller förhindras.

Kommittén
bör samråda med utredningen (B 1979:06) om beskattning av energi m.m.

Kommitténs överväganden och förslag bör redovisas senast
den 15 oktober 1980.

Med hänvisning tiH vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen bemyndigar del statsråd som har förordnals alt föredra ärenden
som rör energipolitiken

alt
tiHkalla en kommitté med högst 4 ledamöter med uppdrag alt utreda vissa frågor
om elanvändning,

att utse en av ledamöterna alt vara ordförande,

all besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat
biträde åt kommittén.

Vidare hemställer jag att regeringen föreskriver

atl kostnaderna skall belasta fjortonde huvudtitelns
kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig fill föredragandens överväganden
och bifaller hans hemställan.

(Industridepartementet)

s. 291 Kontrollera mot PDF

291 Kommittéer: Industridepartementet Del II 1:5

5. Översyn av systemet för statsstödd exportkreditgivning
genom AB Svensk Exportkredit m.m.

Dir 1980:50

Beslut vid regeringssammanträde 1980-05-29

Departementschefen, stalsrådel Åsling, anför

Enligt riksdagens beslut (prop. 1977/78:155, NU
1977/78:73, rskr 1977/ 78:379) infördes den 1 juli 1978 ett nytt
exportkredilsyslem för en försöksperiod av tre år. Beslutet innebar följande.

För det
första gavs AB Svensk Exportkredit (SEK) möjligheler alt fill internafionellt
konkurrenskraftiga villkor refinansiera exportkrediter. Genom statsstödda
exportkrediter tillgodoses exportföretagens finansieringsbehov i väsenlHga
avseenden. Förelagen får tillgång lill refinansierings-möjligheler som innebär
att exportkredit fill fast ränta kan erbjudas redan i samband med offert.
Förelagen och bankerna får säkrad tillgång lill refinansieringsmedel inom ramen
för elt enkelt och lättöverskådligt syslem.

För del
andra kompletterades det extra avdrag vid inkomsttaxeringen som lämnades för
vissa räntekostnader vid exportkredit med etl bidrag för de förelag som inle
kunde utnyttja avdraget.

I samband med denna reform av systemet för subventionerade
exportkrediter infördes möjligheler för Sveriges Investeringsbank AB all ge
statsstödda krediter för leveranser inom landel i vissa fall när utländsk
stalsstödd kreditkonkurrens kan påvisas.

Av de två
stödformerna för exportkrediter har SEK-systemet kommit alt få störst
belydelse. Reglerna för kreditgivningen återfinns i förordningen (1978:404) om
exporlkreditfinansiering med statligt stöd, m.m. (ändrad 1978:996). ViHkoren
för krediterna skall slå i överensstämmelse med den överenskommelse om
rikfiinjer för begränsning av statligt stöd till exportkreditgivning som
Sverige har biträtt, den s.k. consensusöverenskommelsen, saml med tillämpningen
av överenskommelsen. SEK:s kostnader för skillnader mellan upp- och utlåningsräntor
samt kursförluster ersätls av staten. Kostnadstäckning för ränledifferensen och
eventuella realiserade kursförluster sker årsvis i efterskott.

Enligl
riksdagens beslut får SEK inom en ram av 10.000 milj. kr. lämna exportkrediter
eller utfästelser därom under försöksperioden den 1 juh 1978-den 30 juni 1981.
Numera ingår även expori av nybyggda fartyg i försöksverksamheten (prop.
1978/79:49, NU 1978/79:17, rskr 1978/79:115). Av den totala ramen hade med
anledning av beviljade krediter och gjorda utfästelser den 20 februari 1980
lolalt 5.870 milj. kr. avräknats. Utnyttjandet av syslemel har blivit större än
vad som förutsågs när del infördes. Ell stort anlal utfästelser om
exportkrediter har lämnats. Riksdagen har nyligen beslutat om en ökning av
ramen under försöksperioden till 18.000 milj. kr. (prop. 1979/80:125 bil. 11,
NU 1979/80:58, rskr 1979/80:346). Fullmäktige i riksbanken har i del
sammanhanget i etl remissyttrande över en framställning från SEK att öka ramen
ifrågasatt den omfattande subvenfionering av en del av Sveriges expori som
syslemel innebär. Fullmäktige förordar atl översyn av systemet görs och all del
därvid övervägs om subvenlioneringsgraden bör sänkas.

Syslemel med statsstödda exportkrediter genom SEK har lett
fill en kraftig

s. 292 Kontrollera mot PDF

Del n 1:5 Skr. 1980/81:103 292

statlig subventionering av vissa delar av den svenska
exporten. Export av kapitalvaror, enlreprenadarbeten och konsulttjänster
särskilt till utvecklingsländer, statshandelsländer och vissa industriländer
har subventionerats i betydande ulslräckning. Stalssubvenlionerad
kreditgivning vid exportaffärer medför slora risker för snedvridning av
resursallokeringen inom etl lands ekonomi. Della kan ge på en lång sikl
ineffektiv industristruktur. I princip bör de delar av näringslivet som inle
klarar den internationella konkurrensen ersättas av konkurrenskraftigare
enheter. Subventionen har ökal snabbt under senare lid eftersom räntevillkoren
för de statsstödda krediterna har varit oförändrade medan marknadsräntorna har
stigit snabbt för de mest akluella valutorna. Riskerna för snedvridning har
därigenom ökal samtidigt som de slatsfinansiella effekterna har bHvit
betydande. I della sammanhang bör också den internationella diskussionen
uppmärksammas om riskerna för atl ökade statliga subventioner leder till en
snedvridning av den internationella handeln.

Del ökade intresset för all bevaka dold protekfionism har
manifesterat sig såväl inom OECD som inom GATT. Med hänsyn lill sill stora
utrikeshandelsberoende skulle Sverige höra till de länder som skulle förlora
mest på en protektionistisk utveckling. Å andra sidan torde delar av svensk
industri få problem utan sådan kreditgivning eftersom många andra länder
använder stalsstödd exportkreditgivning som etl konkurrensmedel. Om en
utbyggnad av kapitalvaruindustrin eftersträvas kan de statsstödda
exportkrediterna vara lill fördel för den industriella utvecklingen och
exporten på lång sikt.

Sverige har i internafionella förhandlingar verkat för ett
minskal subventionsinslag genom en höjning av räntorna för statsstödda
exportkrediter. Inom OECD-krelsen pågår f.n. diskussioner kring en bättre
marknadsanpassning av räntevillkoren inom den s.k. consensus-överenskommelsens
ram. En smärre uppjustering av räntenivån har beslutats fr.o.m. den 1 juH 1980.
Förutsättningarna för det svenska syslemel kan komma att väsentligt förändras
om mera omfattande ändringar av villkoren för statsstödda krediter skulle komma
fill stånd inom överenskommelsens ram.

Försöksverksamheten med statsstödd
exportkreditfinansiering avslutas den 30 juni 1981. Den hilfillsvarande
verksamheten bör utvärderas före försöksperiodens utgång. Utvärderingen bör
kunna ligga lill grund för elt slällningstagande lill frågan om verksamheten
bör fortsäfta och i så fall i vilken form. Jag föreslår därför efter samråd med
cheferna för budget- och handelsdepartementen atl en särskild utredare
tillkallas för uppgiften. Utredaren bör lägga fram förslag om vad som bör gälla
efter försöksperiodens utgång.

Till ledning för utredningsarbetet vill jag vidare anföra
följande.

Utredaren bör undersöka hur SEK-systemet har påverkat den
svenska industrins konkurrensmöjHgheler på olika marknader. Vidare bör
utredaren analysera systemets effekter på industrins strukturulveckling på
längre sikl, med särskild betoning på effekterna för olika delar av industrin.
Åven effekterna på kortare sikt och hur de kan variera i olika konjunkturlägen
bör studeras Hksom systemets effekter på kapitalmarknaden. Utredaren bör
undersöka hur exporlkredilsyslemel har påverkal de svenska förelagens
konkurrensmöjligheter på olika marknader. Effekterna på andra länders handel av
respektive lands exportkreditsubvention kan i delta sammanhang också vara av
intresse. Härvid bör också belysas hur den totala exportkreditvolymen har
utvecklats både absolut och i relafion fill den totala exporten.

s. 293 Kontrollera mot PDF

293 Kommittéer:
Industridepartementet Del II 1:5

Vidare bör utredaren analysera systemels effekter på
förelagens konkurrensvillkor och söka klarlägga vilka effekter systemet
hittills har haft på företagens val av exportmarknad, faklureringsvalula och
betalningssätt. En analys av effekterna bör också omfatta hur systemet har
utnyttjats dels av olika företagskategorier, dels vid olika typer av
exportaffärer.

Statsstödet
vid exportkreditgivning genom SEK har utgått enligt den struktur som etablerats
av consensus-överenskommelsen. Krediter i samband med export fill u-länder har
erhållit större stöd än krediter i samband med export till i-länder. Denna
differentiering för olika kategorier köparlän-der tillkom ursprungligen som
resullal av en önskan från de kredilgivande ländernas sida att anpassa
kreditkostnaden efter köparlandets ekonomiska styrka. Kostnaden för falfigare
köparländer skulle vara lägre än kostnaden för rikare länder. Denna differentiering
accentuerades vid den höjning av minimiräntorna för statsstödda exportkrediter
som nyligen beslutats inom consensus-överenskommelsen. Med hänsyn lill Sveriges
posifiva inställning lill ett främjande av u-ländernas ekonomiska utveckling
har den ökade differensen fr.o.m. 1 juli 1980 tillåfits slå igenom i det
svenska exporlkredilsyslemel.

Utredaren
bör vidare slälla effekterna av verksamheten i relation fill såväl de
statsfinansiella som de samhällsekonomiska kostnaderna. En sådan analys kan
utgå från en bedömning av kostnaderna för hittills gjorda åtaganden. Utredaren
bör i del sammanhanget pröva vilka effekter som uppslår när Sverige avviker
från den internalionella utvecklingen på exporlkredilområdel och mer än andra
länder begränsar subvenfioneringens storlek och sålunda pröva de sannolika
effekterna för den svenska exportens konkurrenssituation av en mera restriktiv
subventionering. Utredaren bör därvid beakta all kreditvillkor utgör en av
fiera faktorer inom den totala konkurrenssituationen. Refinansiering av
exportkrediter lill statsstödda villkor på consensusnivå är inle heller en
nödvändig förutsättning för alt svenska exportföretag skall kunna offerera
krediter lill consensusvillkor.

Ansträngningar
görs f.n. alt få lill stånd yllerligare revidering av 1978 års
consensus-överenskommelse. Överenskommelsen har som nämnts nyligen träffats om
en mindre höjning av minimiräntorna för statsstödda exportkrediter.
Ytterligare överenskommelse som eventuellt kan komma till stånd får givetvis
stor betydelse för del svenska systemets utformning och slalens kostnader. Om
sådana yllerligare överenskommelse träffas bör utredaren anpassa sina förslag
fill dem.

F.n.
belastas statsbudgeten av kostnader för SEK-systemet. Jag förutser all dessa
kostnader för staten inom några år kommer att bli stora redan för de åtaganden
som hitfills gjorts. Utredaren bör undersöka möjlighelerna all på förhand
bestämma de statsfinansiella effekterna av de åtaganden som staten gör genom
SEK-systemet. Skulle utredaren finna all verksamheten bör fortsätla efter
försöksperiodens utgång bör möjligheterna all föra över en del av kostnaderna
på de förelag som kan utnyttja systemet undersökas.

I några
fall har SEK inom systemets ram lämnat erbjudande om s.k. ramkrediler för
finansiering av expori till vissa länder. Della innebär alt SEK ålar sig all
finansiera alla affärer som kan komma att aktualiseras under viss tid och inom
etl visst totalt rambelopp. Utredaren bör bedöma värdet av sådana arrangemang.

Även
frågor av mera leknisk natur bör närmare analyseras av utredaren. Jag tänker
här på bl.a. formerna för samråd mellan SEK och Exportkredilnämnden (EKN),
effekterna av EKN:s regler på SEK:s verksamhet, den

s. 294 Kontrollera mot PDF

Del II 1:5
Skr. 1980/81:103 294

svenska tillämpningen av den s.k. consensus-överenskommelsen,
SEK:s upplåningsformer för en refinansiering saml beslut om s.k. matching.
Matching innebär bl.a. att räntan kan anpassas nedåt i de fall ell annal land
erbjuder bällre villkor. Anpassningen av villkoren kan även avse en förlängning
av kredittiden. Vidare bör utredaren studera om reglerna för vid vilken
tidpunkt avlyft i SEK skall få ske behöver preciseras för all begränsa
incitamentet all söka åtnjuta den subvenfionerade krediten vid allt tidigare
lidpunkt. Del kan finnas anledning för utredaren all pröva frågan om
räntevillkoren bör differentieras med hänsyn lill ullåningsvaluta. Specielll
bör denna fråga studeras mol bakgrund av andra utländska företags möjligheter
och konsekvenserna för de svenska företagens konkurrenskraft och även mol bakgrund
av Iradifionella betalningsmönster samt risker för ökade statliga kostnader på
grund av kursförlust vid upplåningen. Utredaren bör vidare behandla de frågor
som SEK och EKN har aktualiserat i en skrivelse till regeringen den 17 maj
1979.

Jag vill slutligen också beröra de båda andra
stödformerna.

Det av EKN administrerade avdrag-bidragssystemet för slöd
fill exportkredilgivningen ulgör ett komplement till SEK-systemet. Utredaren
bör analysera effekterna av detla syslem saml belysa för- och nackdelar med de
olika systemen. Förslag bör redovisas om denna möjlighet bör finnas efter
försöksperiodens utgång eller om syslemel bör avvecklas.

Syslemel
med statsslödd kreditgivning i vissa fall via Sveriges Invesleringsbank får
även del ses som elt komplement lill SEK-systemet med syfte att vid leverans
inom Sverige jämställa svenska företag med utländska förelag som får statsslödd
kredilkonkurrens. TiHämpningen av del systemet har varit restriktiv och bl.a.
innefattat beslut av regeringen i varje enskilt fall när stalsstödd kredit
kommit i fråga. En utvärdering av systemet har gjorts i den inom
induslrideparlementet upprättade promemorian (Ds I 1980:11) Stöd till kredit
för försäljning inom landet - en utvärdering. Mot bakgrund av de erfarenheter
av systemet som där redovisas bör utredaren la ställning till om denna
stödmöjlighel bör finnas efter försöksperiodens utgång.

Utredningsarbetet bör bedrivas i nära kontakt med SEK och
EKN som även bör kunna förse utredaren med en betydande del av faktaunderlaget.

Utredaren bör bedriva sitt arbele skyndsamt så alt
förslagen kan redovisas under december 1980.

Regeringen beslutade den 13 mars 1980 om generella
direktiv till samtliga kommittéer (Dir 1980:20). Dessa direktiv gäller även för
denna utvärdering.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
all regeringen bemyndigar chefen för induslrideparlementet

att tillkalla en särskild utredare med uppdrag atl utreda
systemet för statsslödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit m.m.

atl besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat
biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag atl regeringen föreskriver

att kostnaderna för utredningen skall belasta fjortonde
huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och bifaller hans hemställan.

(Induslrideparlemenlel)

s. 295 Kontrollera mot PDF

295 Kommittéer: Industridepartementet Del II 1:6

6. Utredning om sannolikheten för och effekterna av s.k.
ångexplosioner i kärnkraftverk

Dir. 1980:67

Beslut vid regeringssammanträde 1980-09-11.

Statsrådet Petri anför.

Del är av största vikl att säkerhetsarbetet på
kärnenergiområdet bedrivs på elt kraftfullt säll och alt hög beredskap mol
olyckor upprätthålls. Ell betydelsefullt led i detta arbele är atl bedöma
riskerna för olyckshändelser av skilda slag och konsekvenserna av eventuella
olyckshändelser. En fråga som rönt uppmärksamhet i detta sammanhang är huruvida
s.k. ångexplosioner av sådan styrka all de allvarligt kan skada reaklorlank och
inneslutning kan inträffa i kärnkraftverk. Med ångexplosion avses därvid en
explosion som är föranledd av alt en smäll reaktorhärd eller delar därav faller
ner i del vallen som kan finnas i botten på reaklorkärlel eller
reaktorinneslutningen.

I de utredningar rörande säkerheten vid kärnkraftverk som
ulförts med anledning av reaktorhaveriet vid kärnkraftverket Three Mile Island
(TMI) har konstaterats atl viss osäkerhet föreligger i vad mån en ångexplosion
kan inträffa i ell kärnkraftverk och vad följderna av sådana explosioner kan
bli.

Den kommission under ledning av doktor J.G. Kemeny som
tillsattes av Förenta staternas president för all undersöka haveriet vid TMI
bedömer del osannolikt att en ångexplosion skulle ha kunnat inträffa under
haveriet vid denna reaktor. Den svenska reaktorsäkerhetsutredningen (1 1979:07)
har i sitt belänkande (SOU 1979:86) Säker kärnkraft? inle närmare behandlat
möjligheterna för ångexplosioner i kärnkraftverk.

Diskussionen
om huruvida ångexplosioner är möjliga eller ej liksom de eventuella följderna
av en sådan explosion i elt kärnkraftverk kom att inta en central roll i
debatten inför den svenska folkomröstningen i kärnkraftsfrågan. Några
klarläggande besked rörande ångexplosioner erhölls inle inför folkomröstningen.

I prop. 1979/80:170 om vissa energifrågor lämnades med
utgångspunkt i reaktorsäkerhetsutredningens förslag lill säkerhetshöjande
ålgärder vissa riktlinjer för del fortsatta kärnsäkerhelsarbetel. I
propositionen berördes även i korthet beredskapsplaneringen mot
kärnkraflsolyckor och statens strålskyddsinstituls rapport Effektivare
beredskap som överlämnades till regeringen i december 1979.

Vid
riksdagsbehandlingen av propositionen begärdes i motionen 1979/ 80:2056 (s) all
regeringen skulle tillsätta en expertgrupp med uppgift alt analysera
sannolikheten för och effekterna av ångexplosioner i kärnkraftverk.
Motionärerna påpekade alt slrålskyddsinstitutets rapport Effektivare beredskap
lill väsenllig del byggde på förulsällningen alt en ångexplosion kunde inträffa
i de svenska reaktorerna. Enligl motionärerna hävdar vetenskapsmän både inom
och utom landet all sådana explosioner inte kan ske.

Näringsutskottel ansåg (NU 1979/80:70, s. 23) liksom
motionärerna att det är viktigt all beredskapsplaneringen i fråga om
kärnkraflsolyckor inriklas på händelser som kan inträffa. Utskottet föreslog
därför riksdagen all en grupp av fristående experter borde få i uppdrag all
göra en utvärdering av riskerna för och effekterna av ångexplosioner i
kärnkraftverk.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag (rskr
1979/80:410).

s. 296 Kontrollera mot PDF

Del n 1:7 Skr. 1980/81:103 296

Ångexplosioner ulgör endasi ell exempel på haveriförlopp
som kan leda till stora utsläpp av radioakliva ämnen. Utsläppen från andra
typer av haveriförlopp än ångexplosioner torde emellertid kunna reduceras
avsevärt genom att reaktorinneslutningarna förses med utrustning för filtrerad
Iryckavlastning.

Med anledning av vad som nu har redovisats förordar jag
all en kommitté tillkallas med uppgift all sammanställa och redovisa nu
tillgängliga fakta rörande ångexplosioner i kärnkraftverken och eventuella
följder av sådana. Kommittén bör vidare utifrån svenska förhållanden kommentera
del redovisade materialet. Därutöver bör kommittén redovisa även vilka åtgärder
som den finner lämpliga för alt ylterligare fördjupa kunskapen om möjlighelerna
lill ångexplosion i kärnkraftverk. Kommittén bör särskilt la ställning lill om
riskerna för haverier i kärnkraftverk vilka leder till ångexplosioner och därav
orsakade stora utsläpp av radioakfiva ämnen är sådana att de särskilt bör
beaktas vid utformningen av säkerhetssystem och beredskapsätgärder. Kommittén
bör också redovisa de ålgärder som har vidtagits i Sverige för att studera
ångexplosioner.

Kommilléns arbele bör bedrivas så atl det kan slulligl
redovisas senast den 1 december 1980.

Med hänsyn till vad jag nu anfört hemställer jag all
regeringen bemyndigar del statsråd som har förordnats att föredra ärenden som
rör energipolitiken,

all tillkalla en kommitté med högst fem ledamöter med
uppdrag att utreda sannolikheten för och effekterna av s.k. ångexplosioner i
kärnkraftverk.

att utse en av ledamöterna atl vara ordförande,

all besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat
biträde åt kommittén.

Vidare hemställer jag att regeringen föreskriver all
kostnaderna skall belasta fjortonde huvudtitelns kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och bifaller hans hemställan.

(Industridepartementet)

7. Principerna för taxe- och prissättning inom
energiområdet

Dir 1980:69

Beslut vid regeringssammanträde 1980-10-09

Statsrådet Petri anför.

Vid min anmälan lill prop. 1979/80:170 om vissa
energifrågor (s. 13, NU 1979/80:70, rskr 1979/80:410) framhöll jag all
utformningen av taxor, priser och tariffer för ohka energislag har slor
belydelse för energihushållningen och för möjlighelerna all främja införandel
av nya energislag som kan ersätta olja. Jag framhöll vidare all dessa frågor är
komplicerade och omdiskuterade bl.a. beroende på att man strävar efter atl nå
ohka syften vid utformningen av taxorna. Samfidigt anmälde jag all jag avsåg
atl la initiativ till en översyn av principerna för taxe- och prissättning inom
energiområdet.

Jag återkommer nu till denna fråga.

s. 297 Kontrollera mot PDF

297 Kommittéer:
Industridepartementet Del II 1:7

Vid valet av arbetsformer för en översyn av taxe- och
prissältningsprinci-perna inom energiområdet är det enligl min mening vikfigt
att beakta bl.a. följande förhållanden.

Försäljningen
av energi, i form av såväl råvaror som färdiga produkter, sker i Sverige i
princip på fria marknader. Marknaderna både för oljeprodukter och för
elektricitet och fjärrvärme karaktäriseras dock av betydande monopol- och
oligopolinslag. Försäljningen av oljeprodukter domineras av etl fåtal slora
oljeföretag, av vilka flera ingår i internafionella oljekoncerner med världsvid
försörjningsbas. Slalens valtenfallsverk har en ledande ställning när det
gäller försäljning av högspänd elektricitet. För leveranser av fjärrvärme
svarar vidare på varje ort med fjärrvärme vanligen ell enda företag.
Bestämmelserna om koncession enligl lagen (1902:71 s. 1) innefattande vissa
bestämmelser om elektriska anläggningar, ellagen, innebär att även
delaljdislribufion av elektricitet inom varje enskilt distributionsområde i
princip ombesörjs av elt enda eldistribufionsföretag.

Såväl
prisnivå som tariffstruktur bestäms i princip av varje enskilt förelag som
säljer eller distribuerar energi. Staten har således med gällande ordning inga
möjligheler all direkt besluta om hur taxor, priser och tariffer inom
energiområdet skall utformas. Prissättningen inom energiområdet kan därför inle
med gällande ordning ses som ell energipolitiskt styrmedel som står till
statsmakternas förfogande. Att staten genom sådana instrument som
prisövervakning eller prisreglering har vissa generella möjligheler all påverka
prisbildningen, vilka givelvis utnyttjas även inom energiområdet, ändrar inte
detla grundläggande förhållande.

Ur
konsumenternas synvinkel är del uppenbarligen summan av pris och skatt som är
den relevanta kostnaden för energianvändningen. Sambandet mellan prissättning
och beskattning av energi är därför grundläggande för en analys av statens
möjligheter all styra energianvändningen genom alt påverka det pris
konsumenterna får betala för utnyttjande av olika energislag. Beskaltningen
ulgör lill skillnad från prissättningen etl energipolitiskt styrmedel som
staten direkt förfogar över. En viktig utgångspunkt måste därför vara att man
inte kan studera styreffekterna av energipriser och taxestruklurer utan all
samtidigt beakta beskattningens utformning. Jag vill i sammanhanget erinra om
all ulredningen (B 1979:06) om beskattningen av energi har lill uppgift all
lägga fram konkreta förslag lill en skalleomläggning i syfte atl ge
energiskatten en utformning som ger den bästa möjliga energipolifiska
styrfunktionen samtidigt som dess statsfinansiella belydelse beaktas.

Det är
vidare enligl min mening viktigt alt vara medveten om atl frågor om utformning
av taxor, priser och tariffer inom energiområdet är komplexa och har starka
samband med övriga villkor för produktion och distribution av energiprodukler,
I.ex. tekniska förhållanden och kostnadsslruktur. Trots alt principerna för
prissättning på I.ex. elektrisk energi i skilda sammanhang har utretts
grundligt från såväl teoretiska som praktiska utgångspunkter både i Sverige och
utomlands råder alltjämt delade meningar om hur taxorna bör utformas. Detta
torde, åtminstone delvis, ha sin grund i att taxorna har slor belydelse för så
skilda förhållanden som I.ex. effektiviteten i utnyttjandet av den befintliga
produktionskapaciteten, energiföretagens intäkter, olika konsumentgruppers
energikostnader, incitament till energisparande och lönsamhel för investeringar
i såväl konventionell som ny teknik. Taxornas utformning blir således beroende
av vilka mål man vill uppnå med dem. En

s. 298 Kontrollera mot PDF

Del n 1:7 Skr. 1980/81:103 298

uttömmande analys av effekterna av alternativa
tariffkonslruklioner kräver därför alt de olika aspekterna beaktas och vägs
samman. Della kräver en ingående kännedom om ekonomiska och andra
förulsällningar för både fillförsel och användning av olika energislag.

De förhållanden jag nu har nämnt talar enligl min mening
för all översynen av prissätlning och lariffkonstruktion delas in i två
etapper. Del bör ske på så säll all arbelel i en första etapp inriklas på alt
redovisa hur prissättningen inom energiområdet f.n. sker och analysera
effekterna härav på kort och lång sikl i olika avseenden i enlighet med de
direktiv jag anger i del följande.

En bedömning bör göras av om det i en andra elapp finns
skäl all utarbeta förslag till åtgärder för all få en annan prissättning lill
stånd. Del torde i så fall knappast vara möjligt all diskutera
prissätlningsfrågorna isolerat från övriga villkor för produktion och
distribution av energi i skilda former. Det är emellertid också länkbart alt de
förändringar som då kan befinnas motiverade från t.ex. energisparsynpunkt kan
uppnås inom ramen för energibeskattningen i stället för genom direkta ingrepp i
energiföretagens prissättning.

Mot bakgrund av vad jag nu har anfört anser jag del vara
naturligt alt översynens första etapp, som således kommer alt omfalta en
redovisning och analys av den nuvarande prisbildningen och tariffslrukluren,
genomförs av en expertkommitté med erforderlig sakkunskap från skilda områden.

För detla arbete bör en sådan kommitté nu tillsättas. För
dess arbete bör följande riktlinjer gälla.

Kommittén bör beskriva hur priserna f.n. bildas på vikfiga
energiprodukler i Sverige och vilka principer som ligger lill grund för
prissättningen. Vidare bör anges hur inflytandet vid prisbildningen är fördelat
mellan och utövas av olika producent- och konsumentgrupper. I redovisningen bör
störst vikt läggas vid priserna på elenergi, helvaltenleveranser från fjärrvärmesystem
och oljeprodukter, men redovisningen bör även omfatta prissättningen på kol,
gas och biobränslen som försäljs under kommersiella former för energiändamål.

För de energiprodukler vilkas pris är sammansatt av fasla
och rörliga avgifter, främsl el och hetvatten, skall redovisas hur taxe- och
tariffslrukluren är uppbyggd. Härvid bör framgå och förklaras vilka principer
som tillämpas för avvägning mellan fasla och rörliga avgifter liksom grunderna
för prisskillnader mellan låg- och högspänd elenergi och olika slag av
helvallen-leveranser. I den mån de faktiska energipriserna avviker från de
officiella tarifferna för vissa kategorier av kunder eller vissa
användningsområden bör kommittén redovisa i vilken omfattning och i vilka
former det sker.

Kommittén bör vidare redovisa i vilken ulslräckning
priserna på de olika produkterna direkt ansluter fill kort- eller långsiktiga
koslnadsförhållanden vid deras framställning och bl.a. ange om priserna är
baserade på marginalkostnader eller genomsnittskostnader och/eller i vilken
utsträckning de påverkas av marknadsförhållanden som I.ex. bristande balans
mellan utbud och efterfrågan.

En jämförelse med förhållandena i vissa andra länder, både
sådana där monopol föreligger och sådana där friare marknadsförhållanden råder,
bör ingå i redovisningen.

Kommittén bör också analysera effekterna i olika avseenden
av de priser och tariffer som f.n. tillämpas. Hit hör atl bedöma om priserna är
så utformade all de bidrar lill ell från samhällsekonomisk synpunkt effektivt
utnyttjande av energiråvaror och produktionsresurser på kort och lång sikt.

s. 299 Kontrollera mot PDF

299 Kommittéer: Industridepartementet Del II 1:7

Till de långsikliga effekterna räknar jag även den
inverkan de tillämpade prissällningsprinciperna kan ha på investeringsbeslut
både inom och ulom energisektorn. Vidare bör bedömas vilken roll prisernas
utformning spelar eller kan spela för att stimulera energisparande och
investeringar i konventionell eller ny energiteknik i syfte, atl ersätta olja
med andra bränslen. Även prisernas belydelse i fråga om inkomstfördelning och
förmögenhetsbildning för såväl konsumenter som producenter saml deras inverkan
på den regionala utvecklingen bör belysas. I sammanhanget bör också anges
vilken belydelse energipriserna har för den allmänna prisutvecklingen i
konsumentledel.

Hur
taxorna på el och fjärrvärme påverkar konsumenternas beleende är i hög grad
beroende av hur bränselkoslnader är beaktade i hyresklausulerna. Likaså är
möjligheter till individuell mätning och debitering av varmvatten etc av
central betydelse all beakta för all elt effektivt resursutnyttjande skall ske
inom energiområdet. Kommittén bör därför bedriva sitt arbete i kontakt med
ulredningen (Bo 1979:03) om individuell mätning och debitering av kostnader för
uppvärmning och tappvarmvatten.

En analys
och redovisning av energiprisernas effekter i de avseenden jag här har nämnt
skall syfta till att ge elt underlag för all bedöma om samhällsekonomiska eller
energipolitiska fördelar skulle kunna uppnås om priserna vore annoriunda
utformade. Del är därför värdefullt om kommittén så långl möjligt kan redovisa
resultatet av sina analyser och överväganden i form av översiktliga jämförelser
mellan de nuvarande energipriserna och energipriser utformade efter principer
som kan länkas utgöra allernaliv lill de nu fillämpade. Kommittén är härvid
oförhindrad att ange vilka förändringar av de nu fillämpade
prissällningsprinciperna som enligl kommilléns mening är mofiverade.

Kommittén
bör sträva efter atl redovisa resultaten av sitt arbele på ell så lätlfallligl
sätt som möjligt.

Med
anledning av vad jag tidigare har anfört om sambandet mellan energipriser och
energiskatter finner jag det angelägel atl kommittén bedriver sitt arbele i
nära kontakt med ulredningen (B 1979:06) om beskattning av energi. Kommittén
bör vidare sträva efter all lägga upp arbetet så atl resultatet därav successivt
kan komma energiskatteulredningen lill del och ingå i underlaget för dess
överväganden.

Kommittén bör redovisa sitt arbele senast den 1 juni 1981.

Med
hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar det
statsråd som har förordnals alt föredra ärenden som rör energipolitiken

alt
tillkalla en kommitté med högst fem ledamöter med uppdrag atl kartlägga och
analysera utformningen av taxor, priser och tariffer för olika energislag,

alt utse en av ledamöterna atl vara ordförande och

alt
besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén.

Vidare hemställer jag atl regeringen föreskriver

alt kostnaderna skall belasta fjortonde huvudtitelns
kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och bifaller hans hemställan.

(Industridepartementet)

s. 300 Kontrollera mot PDF

Del II Kn:l Skr. 1980/81:103 300

Kommundepartementet

1. Inomregional skatteutjämning

Dir
1980:26

Beslut vid
regeringssammanträde 1980-04-10

Departementschefen, statsrådet Boo, anför

Riksdagen antog år 1977 (prop. 1977/78:48, KU 1977/78:21,
rskr 1977/78:104) eft förslag till lag om skafteuljämning i Stockholms läns
landsfingskommun (SFS 1977:1094). Enligl lagen får landstingskommunen lämna
bidrag och lån till kommun i landsfingskommunen i den mån del är påkallat för
all främja skatleutjämning. Lagen trädde i kraft den 1 januari 1978 och gäller
fill utgången av år 1981. Den innebär alt landstingskommunen själv bestämmer
om inomregional skalleutjämning skall införas och hur den skall utformas.

Del var
den svåra ekonomiska situafionen för vissa kommuner i Stockholms län som var
anledningen lill all den nya lagen kom till. Dessa kommuner hade på grund av
den snabba expansionen fåll svårigheier atl finansiera en kommunal service av
acceptabel standard. Skillnaderna mellan länets kommuner i fråga om skattekraft
och utdebitering var betydande. Särskilda ålgärder hade krävts. Utvecklingen
hade lett fram till att mer än hälften av det statliga extra
skatteutjämningsbidraget för både år 1977 och år 1978 gick lill kommuner i
Stockholms län. Denna utväg hade måst tillgripas trots att kommunerna i länet
hade den i genomsnitt högsta skaftekraften i landel.

De kommunalekonomiska problemen i Stockholmsområdet var
enligl prop. 1977/78:48 så stora alt landstingskommunen under begränsad lid
borde få möjlighet all lämna lån och bidrag lill kommunerna i
skatteutjämnings-syfte.

I propositionen framhölls bl.a. atl möjligheten för
landstingskommunen atl lämna lån och bidrag inte får ändra den gällande
ordningen med kommunen och landstingskommunen som två likställda kommuntyper.
Del uttalades dock atl ell skatleuljämningssyslem som endast innebär all
landstingskommunen skjuter lill skalleunderlag för atl kommunen skall kunna
uppnå en viss garanterad skattekraft eller lämnar lån med fördelaktiga
lånevillkor till en kommun med särskilda ekonomiska problem inle medför några
sådana risker. Lånevillkor och andra villkor av teknisk natur borde enligt
propositionen kunna ställas upp av landstingskommunen, däremot inte villkor som
inskränker den kommunala självstyrelsen. Del uttalades vidare alt
landstingskommunens handlingsfrihet i fråga om skalteuljäm-ningen begränsas av
bl.a. den kommunala likslällighelsprincipen.

I etl yttrande lill konslitulionsulskoltet fillstyrkte
finansutskottet (FiU 1977/78:2y) propositionen. Konstitutionsutskottet instämde
i de nyss åler-

s. 301 Kontrollera mot PDF

301 Kommittéer: Kommundepartementet
Del II
Kn:l

givna uttalandena i propositionen. Ulskollel betonade
särskilt all elt system för inomregional skatteutjämning med landstingskommunen
som låne- och bidragsgivare inle får utformas så all vare sig låne- eller
bidragsgivningen inkräktar på den kommunala självstyrelsen eller på principen
om landstingskommun och kommun som två jämställda kommuntyper. Lagen om
skatleutjämning i Stockholms läns landstingskommun borde enligt ulskollel ses
som ell provisorium. Riksdagen biföll proposifionen.

Frågan om
inomregional skatleutjämning berördes också i propositionen 1978/79:95 om den
kommunala ekonomin. Del uttalades att erfarenheterna från den verksamhet som
får bedrivas under åren 1978-1981 med slöd av lagen om skalleutjämning i
Stockholms läns landstingskommun bör avvaktas innan ställning las lill den
inomregionala skalleuljämningen på längre sikt. Vid riksdagsbehandlingen
lämnades della uttalande ulan erinran (FiU 1978/79:35).

Riksdagen
har år 1979 behandlat en mofion om ändring i lagen om skatleutjämning i
Stockholms läns landsfingskommun (motion 1978/79:1614, KU 1979/80:12). År 1980
har väckts en motion om all lagen bör förlängas utan fidsbegränsning (motion
1979/80:1568).

De
bestämmelser om skatleutjämning i Stockholms läns landstingskommun som
infördes genom 1977 års lag innehåller inle mer än vad som behövs för all
landstingskommunen skall få befogenhet all befatta sig med sådan utjämning.
Enligl vad föredraganden anförde i propositionen borde landstinget på egen
hand få bestämma hur skalleutjämningssyslemel skulle utformas. Anledning
saknades för staten atl närmare reglera detta område eller all ange bestämda
gränser för landstingskommunens rätt atl engagera sig i skalleutjämningen.

Föredraganden
anförde att den inomregionala skatteutjämningen infe borde ersälla den slalliga
skalleuljämningen ulan utgöra ell komplement till denna. Slalliga
skatteutjämningsbidrag borde utgå oberoende av om landstingskommunen utnyttjar
sin befogenhet atl vidta skatleuljämnande ålgärder eller ej. Några särskilda
bestämmelser i lag om hur den inomregionala skalleuljämningen skall förhålla
sig fill den statliga behövdes inle. När statlig skatleutjämning förekommer,
ligger den enligl föredraganden alltid i botten. Det blir sedan landstingets
sak att avgöra om landstingskommunala skatteutjämningsbidrag dessutom skall
ulgå. Effekterna av det slalliga skatleutjämningssystemet i länel blir med
andra ord av belydelse för landstingets ställningstagande i frågan om
inomregional utjämning.

Stockholms
läns landsting beslöt den 11 september 1978 om inomregional skatleutjämning
från och med år 1979. Vid denna tidpunkt garanterade del slalliga
skalleutjämningssyslemel kommunerna i Stockholms län en skattekraft
motsvarande 95 % av rikets medelskattekraft. Detta tal motsvarade då 78 % av
medelskallekraflen i länel. Landstingets beslut innebar atl vid den
inomregionala skalleuljämningen skuUe skattekraften utgöra fördelnings-grund
och justeras för skillnader i underskoll i förvärvskälla, inkomslslruk-tur och
socialhjälpskoslnader. Skalleuljämningsnivån skulle för år 1979 vara 86 % av
medelskallekraflen i länet räknat före justering med de nyss nämnda faktorerna.
Utjämningsbeloppen skulle utgå i form av bidrag. Rättviseskäl anfördes som
motiv för systemet med "justerad" skattekraft. Jusleringsfak-lorerna
kan beskrivas på följande säll. Har invånarna i en kommun i medeltal högre
avdrag för underskoll i förvärvskälla (främsl ränteavdrag för fasligheler) än
genomsnittet i länel, minskar landsfingskommunens bidrag fill kommunen - har
invånarna lägre avdrag än genomsnittet, ökar bidraget. Har

s. 302 Kontrollera mot PDF

DelIIKn:l
8kr. 1980/81:103 302

inkomsttagarna i en kommun i medeltal högre inkomsler än
genomsnillet i länet, minskar landstingskommunens bidrag till kommunen - är
förhållandel del omvända ökar bidraget. Har en kommun högre
socialhjälpskostnader per invånare än genomsnittet, ökar landstingskommunens
bidrag - är förhållandel det omvända minskar bidraget. Del med hänsyn fill
jusleringsfak-torerna framräknade tillskottet ullrycks i skattekronor.
Bidragsbeloppet beräknas genom all antalet fillskjulna skattekronor
multipliceras med kommunens skallesats för året före bidragsåret. Landstinget
beslöt också att kommuner som år 1979 fick inomregionalt skatteutjämningsbidrag
skulle kunna få bidrag för all täcka viss del av sina kostnader för
hyresförlusllån.

År 1979 fick 13 av länels 23 kommuner inomregionala
skatteutjämningsbidrag av varierande storlek, från drygt 47 milj. kr.
(Botkyrka) fill 3 milj. kr. (Huddinge). Totalt fördelade landstingskommunen för
detla år sådana bidrag med 178,7 milj. kr. För år 1979 budgeterades dessutom
bidrag för kostnader för hyresförlusfiån med 17 milj. kr.

Riksdagen
beslöt våren 1979 (prop. 1978/79:95, FiU 1978/79:35, rskr 1978/79:335) om en
omfattande reformering av det stafiiga skalleutjämningssyslemel med början år
1980. Reformen innebär dels en väsenllig förbättring i utjämningen av de
ekonomiska förutsättningarna mellan kommuner resp. landstingskommuner, dels en
kraftig ökning av de bidragsmedel som genom skatleutjämningssystemet förs över
fill den kommunala sektorn. Den grundgaranfi som tillförsäkras kommuner och
landstingskommuner enligl den i lagen (1979:362) om skatteutjämningsbidrag
gjorda inplaceringen i skaltekraflsklasser kompletteras med tillägg eller
avdrag på grund av åldersstrukturens inverkan på kostnaderna i kommunerna resp.
landstingskommunerna. Dessutom utgår fillägg lill kommuner med snabb
befolkningsminskning. En spärregel garanterar alt avdrag för gynnsam
åldersstruktur inle får medföra all den tillförsäkrade skattekraften i något
fall kommer atl undersliga 100 % av medelskallekraflen när reformen är fulll
genomförd. Enligt en annan spärregel får inte heller den fillförsäkrade
skattekraften när reformen är fullt genomförd undersliga den garanti som gällde
för år 1979, ökad med tre procentenheter.

Det inomregionala skalleutjämningssyslemel för år 1980 har
anpassats lill det reformerade statliga syslemel. De regler som Stockholms läns
landsting antog den 3 september 1979 innebär i huvudsak följande. Vid beräkning
av inomregionalt skatteutjämningsbidrag skall utgångspunkten vara den statliga
grundgaranlin. Den av landstingskommunen garanterade skalteutjäm-ningsnivån för
år 1980 ökar lill 88 % av medelskallekraflen i länet. Della räknat före
hänsynslagande fill de av landstinget den 11 september 1978 beslutade
jusleringsfaktorerna (underskott i förvärvskälla, inkomslslruktur och
socialhjälpskoslnader). Åldersstruklurfaktorn i del nya statliga skatleutjämningssystemet
inverkar alltså inte på del inomregionala syslemel. I sammanhanget beslöt
landstinget atl kommuner som år 1980 erhåller inomregionalt
skatteutjämningsbidrag skulle få bidrag för all läcka viss del av sina
kostnader för hyresförlusllån. Landstinget beslöt också all i flerårsbudgel
1980-1984 för år 1980 uppföra anslag för den inomregionala skalleuljämningen
saml uppdrog åt förvaltningsutskottet atl utvärdera reformen.

År 1980 får 13 av länets 23 kommuner enhgt landstingets
beslut inomregionalt skatteutjämningsbidrag av varierande storlek, från drygt
48 milj. kr. (Botkyrka) fill 4 milj. kr. (Vallentuna). Totalt fördelar
landstings-

s. 303 Kontrollera mot PDF

303 Kommittéer: Kommundepartementet Del II Kn:l

kommunen för delta år sådana bidrag med 193,6 milj. kr.
För år 1980 budgeterades dessutom bidrag för kostnader för hyresförlustlån med
16,7 milj. kr.

Förvaltningsutskottet
beslöt den 22 januari 1980 atl låta utvärdera reformen om inomregional
skatleutjämning så alt landsfinget kan behandla frågan under första halvåret
1980. Utvärderingen skall utgå från förutsättningen alt inomregional
skatleutjämning skall fortsätta efter år 1981. Förvaltningsutskottet
förutsätter alltså atl riksdagen genom ny lagstiftning medger della. Det har i
anslutning lill förvaltningsulskollels beslut bl.a. uttalals atl inomregional
skalteuljämning blir nödvändig under 1980-talel för all förhindra ytterHgare
sociala och ekonomiska orättvisor i regionen.

Jag vill
nu la upp frågan om en förlängning av lagstiftningen om inomregional
skalleutjämning. Jag vill därvid erinra om uttalandet i prop. 1977/78:48 all
erfarenheterna från försöksverksamheten i Stockholms län bör kunna ligga till
grund för överväganden om en mera permanent möjlighet fill inomregional
skatleutjämning i detta län och om en motsvarande möjlighet för andra län.

Jag har i
del föregående konstaterat alt Stockholms läns landstingskommun har tagil
inifiativ till alt utvärdera den inomregionala skalleuljämningen i länel. Denna
utvärdering bör kunna utgöra en del av underlaget för övervägandena i första
hand om fortsatta möjligheter fill inomregional skatleutjämning i Stockholms
län. Jag anser alt det bör uppdras ål en särskild utredare att pröva frågan om
en mera permanent möjlighet till sådan skalteuljämning i detta län. Enligt min
mening bör nu också utredas frågan om en motsvarande möjlighet bör införas även
för andra län. Utredaren bör därvid uppmärksamma de särskilda förhållandena i
Malmöhus och Göteborgs och Bohus län, där den siörsta kommunen i resp. län
inte ingår i landsfingskommunen.

Jag vill
erinra om alt utredaren har atl beakta vad som anförs i tilläggsdirektiven (Dir
1980:20) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående finansiering
av reformer. Där sägs bl.a. atl det är nödvändigl alt olika reformers effekter
på den kommunala verksamhetens volymutveckHng och på den kommunala ekonomin
klarläggs. Del uttalas också alt kommittéerna mot denna bakgrund måsle noga
beakta de kommunalekonomiska konsekvenserna av lämnade förslag och redovisa elt
genomarbetat underlag som medger bedömningar i dessa avseenden.

Oavsett de
överväganden som utredaren kommer alt redovisa bör som ell alternafiv ularbelas
etl förslag fill regler som ger fortsatta möjligheler till inomregional
skatleutjämning i Stockholms län.

Utredningsarbetet
bör bedrivas skyndsamt. Delförslag för Stockholms län bör redovisas i början av
hösten 1980. Om del blir nödvändigt av utredningstekniska skäl, bör utredaren
kunna begränsa delförslaget lill all avse en förlängning av nuvarande
lagstiftning i avvaktan på resultatet av del fortsatta utredningsarbetet.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag
all regeringen bemyndigar chefen för kommundepartementel

atl tillkalla en särskild utredare med uppdrag atl pröva
dels frågan om en mera permanent möjlighet fill inomregional skatleutjämning i
Stockholms län, dels frågan om en motsvarande möjHghet bör införas för andra
län,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat
biträde ål utredaren.

Vidare
hemställer jag atl regeringen beslutar alt kostnaderna skall belasta femtonde
huvudtitelns kommittéanslag.

s. 304 Kontrollera mot PDF

DelUKn:2
Skr. 1980/81:103 304

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden
och bifaller hans hemställan.

(Kommundepartementel)

2. ADB-baserat redovisningssystem för exekutionsväsendet

Dir
1980:29

Beslut vid
regeringssammanträde 1980-04-10

Departementschefen, statsrådet Boo, anför.

Genom beslut den 21 april 1966 uppdrog Kungl. Maj:t åt
dåvarande exekutionsväsendets organisationsnämnd (EON) atl i samarbete med
statskontoret göra en förstudie om möjlighelerna atl utnyttja ADB för vissa
arbetsuppgifter inom exekutionsväsendet. Arbetet inriktades i huvudsak på en
försöksverksamhet med ell ADB-system inom Stockholms kronofogdedistrikt. Etl
för denna myndighet anpassat ADB-system började användas under budgetåret
1968/69.

Genom beslut den 9 juni 1967 - regleringsbrev för
budgetåret 1967/68 avseende anslag lill lokala exekutionsorganisalionen -
föreskrev Kungl. Maj:t bl.a. att EON skulle utreda om del fortsatta arbetet för
övergång fill ADB inom exekutionsväsendet borde bedrivas med sikte på all en
central dalaanläggning skulle tillskapas eller om regionala anläggningar borde
användas. Sedan EON hade redovisat utredningen föreskrev Kungl. Maj:l genom
beslut den 29 maj 1969 - regleringsbrev för budgetåret 1969/70 avseende visst
anslag inom civildepartementets verksamhetsområde - atl del fortsatta arbetet
med ett ADB-system för exekutionsväsendet skulle inriktas på en lösning med ell
centralt system.

Riksskatteverket, som den 1 juli 1973 från EON övertog
exekutionsväsendets cenlralmyndighelsuppgifter, lämnade i december 1975 en
rapport med förslag till ADB inom exekutionsväsendet. Förslaget innebar att ell
självständigt centralt ADB-system skulle införas och byggde på viss
försöksverksamhet hos kronofogdemyndigheterna i Södermanlands län. I samband
med remissbehandlingen av förslagel lade länsstyrelsen i Stockholms län fram
elt alternativt förslag som innebar atl de regionala länsdatorerna i
skattesystemet skulle ulnylljas även för exekufionsväsendet. Regeringen
uppdrog ål Statskonsult AB att göra en utvärdering av de båda förslagen.
Statskonsult redovisade uppdraget i början av år 1977. Regeringen beslutade alt
försöksverksamheten skulle fortsätta och utvidgas till att omfalla även
storstadslän -regleringsbrev för budgetåret 1977/78 avseende vissa anslag inom
kommundeparlemenlels verksamhetsområde.

Det ADB-baserade redovisningssystemet för
exekutionsväsendet, REX, har nu drivits som försöksverksamhet i Uppsala och
Södermanlands län under några år. Under innevarande budgetår kommer
försöksverksamheten all utvidgas till all omfalla också Stockholms och
Göteborgs och Bohus län. Regeringen har i årets budgetproposition föreslagit att
försöksverksamheten även skall omfalla Malmöhus län (prop. 1979/80:100 bil. 18
s. 24). Myndigheternas tillgång till dala i del cenirala registret begränsas
lill gäldenärer inom del egna länel.

Civilutskottel framhöll i sill av riksdagen godkända (rskr
1978/79:212)

s. 305 Kontrollera mot PDF

305 Kommittéer: Kommundepartementet Del II Kn:2

belänkande 1978/79:25 med anledning av prop. 1978/79:100
angående anslag lill kronofogdemyndigheterna bl.a. att en fullständig
utvärdering av den hitfills genomförda försöksverksamheten borde genomföras
förutsättningslöst. Utskottet ansåg all utvärderingen borde ske skyndsamt så
att försöksverksamheten kunde avslutas och ersättas med en mera varaktig
lösning.

Jag förordar atl en särskild utredare får i uppdrag all
utreda frågan om hur etl ADB-system för exekutionsväsendet bör utformas. I
uppdraget bör ingå all göra en utvärdering av del på försök drivna ADB-baserade
redovisningssystemet för exekutionsväsendet. Utredaren bör i enlighet med vad
civilulskottet anförde i sill betänkande också pröva frågan om
decentraliserade versamhetsformer för ell sådanl syslem liksom frågan om hur
den enskildes integritet skall säkerställas. Vidare bör övervägas hur de
olikheter i verksamheten som beror på kronofogdedislriktens skiftande storlek
och förutsättningar i övrigt skall beaktas.

Civilulskottet framhöll i betänkandet vidare följande.

Del bör först konstaleras atl det givna sambandet mellan
beslut om taxeringsorganisalionen och om indrivningsorganisationen inle allfid
beaktas. Uppenbarligen kan ålgärder vidtas för all rent tekniskt undvika
administrativ omgång och kostnader i laxeringsledel för sådana uppdebile-ringar
som realiter endast är formella och som därefter ändras. Detta skulle minska
trycket på exekulionssidan. Det har tyvärr saknats samordnande avvägningar vid
beslut om resurstilldelningen fill dessa verksamhetsgrenar.

Det tycks också finnas ell inte helt klarlagt samband
mellan valet av syslem för ell i och för sig ofrånkomligt datastöd för
exekutionsväsendet och organisafionen av del prakfiska arbetet. Utskottet har
förutsatt atl aviserade nya överväganden om systemfrågorna utgår från en
bedömning av den samlade verksamhetens effektivitet - bedömningar som torde
ligga även i personalorganisationernas intresse.

Frågan om prioritering av åtgärder mellan enskilda och
allmänna mål liksom kostnadstäckningen synes hittills ha bedömts främst ur
traditionella civilrällsligl centrerade synpunkler. Till dessa bedömningar bör
läggas även elt ytterHgare beaktande av de samlade effektivitetssynpunkterna.

Utredaren bör uppmärksamma dessa frågor.

Utredaren har vidare atl beakta vad som anförs i de
direktiv fill samtliga kommittéer och särskilda utredare angående finansiering
av reformer (Dir 1980:20) som regeringen beslutade den 13 mars 1980. Direktiven
innebär att utredarens förslag bör hållas inom ramen för oförändrad
resursfilldelning. Om kostnadskrävande förslag läggs fram, måste samfidigl
visas hur förslagen kan finansieras genom besparingar i form av
rationaliseringar och omprövning av pågående verksamhet inom
utredningsområdet.

Utredningsarbetet bör bedrivas med sikte på alt förslag om
ett ADB-system för exekutionsväsendet skall redovisas till regeringen senast
våren 1981.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag
atl regeringen bemyndigar chefen för kommundepartementel

att fillkalla en särskild utredare för all utreda frågan
om utformningen av det ADB-baserade redovisningssystemet för
exekutionsväsendet,

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal
biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag alt regeringen beslutar alt
kostnaderna skaH belasta femtonde huvudfitelns kommilléanslag.

20 Riksdagen 1980181. 1 samt. Nr 103

s. 306 Kontrollera mot PDF

DelIIKn:3
Skr. 1980/81:103 306

Regeringen ansluter sig fill föredragandens överväganden
och bifaller hans hemställan. (Kommundepartementel)

3. Statliga myndigheters tillsyn och kontroll av
kommunal och landstingskommunal verksamhet

Dir 1980:39

Beslut vid regeringssammanträde 1980-04-24

Departementschefen, statsrådet Boo, anför.

Ell utmärkande drag för samhällsförvaltningens omvandling
under efterkrigstiden är all beslutsbefogenheter har decentraliserats lill
kommuner och landstingskommuner. När ökade samhällsålaganden behövts för all
lösa gemensamma frågor har i slor ulslräckning de kommunala och landslingskommunala
organens ansvar vidgats. Många väsentliga samhällsuppgifter sköts i nära
kontakt med kommuninnevånarna och under medverkan av många förtroendevalda.
Kommunerna och landsfingskommunerna har enligt min mening de bästa
förutsättningarna att bedöma vilka ålgärder som behövs för alt lillgodose
medborgarnas behov av samhällsservice på lokal nivå. En ökad kommunal
självstyrelse är mol den bakgrunden etl viktigt led i arbelel på all fördjupa
demokratin.

Den kommunala självstyrelsens roll i samhällsarbetet är
inte en gång för alla given. Under de senaste decennierna har slora
förändringar inträffat. Antalet kommuner har genom indelningsreformer minskal
från 2.498 lill 279. Den kommunala verksamheten har byggts ul och tar i dag i
anspråk nära en fjärdedel av bruttonationalprodukten. För alt klara de ökade
uppgifterna har antalet anställda ökat så atl var femte yrkesverksam har en
kommun eller landsfingskommun som arbetsgivare. Planeringsfrågorna och
medborgarnas möjligheler lill infiytande över samhällsbesluten har fåll ökad
betydelse.

Ansvarsfördelningen mellan olika samhällsorgan har
övervägts vid skilda fillfäHen. Statsmakterna har därvid successivt vidtagit
förändringar för alt öka den kommunala självstyrelsen. Kommunallagsreformen år
1977 (prop. 1975/76:187, KU 1976/77:25, rskr 1976/77:148) karaktäriseras av aft
kommunerna och landstingskommunerna ges slor frihet atl anpassa sina
arbetsformer lill de lokala förhållandena. Samma syfte ligger bakom de
ändringar som gjorts i etl 25-lal olika specialförfallningar (prop. 1976/77:1,
KU 1976/77:25, rskr 1976/77:148) för aft skapa slörre enhetlighet och enkelhet
i den specialreglerade nämndorganisationen. På del ekonomiska området har
betydande begränsningar genomförts i den stafiiga detaljregleringen. Skatleutjämningssystemet
byggs ul krafligl samfidigl som ett antal specialdesfinerade statsbidrag
avvecklas (prop. 1978/79:95, FiU 1978/79:35, rskr 1978/79:335 och prop.
1979/80:90, FiU 1979/80:25). Vidare har underställningen av kommunala beslut
om lån och borgen slopats (prop. 1978/79:53, KU 1978/79:26, rskr 1978/79:220).
Reformarbetet inom väsentliga kommunala verksamhetsområden, I.ex.
skolväsendel, bebyggelseplaneringen samt hälso- och sjukvården, är också
inriktat på att öka kommunernas och landstingskommunernas ansvar och
handlingsfrihet. Vidare har rege-

s. 307 Kontrollera mot PDF

307 Kommittéer: Kommundepartementet Del II Kn:3

ringen ansett det angeläget atl en samlad översyn av
statens tillsyns- och kontrollfunktioner görs. En särskild utredning tillsattes
därför år 1977 om minskad statskontroll över kommunerna och
landstingskommunerna (slalskonlrollkommittén). I sitt slutbetänkande (SOU
1980:10) Ökad kommunal självstyrelse lägger kommittén fram en rad förslag för
all minska den stafiiga detaljregleringen av kommunal och landsfingskommunal
verksamhet. Betänkandet remissbehandlas f.n.

Under
senare år har de slalliga myndigheternas föreskrifter, anvisningar och råd
uppmärksammals i olika sammanhang. I syfte atl begränsa de slalliga
myndigheternas möjligheter all meddela koslnadshöjande föreskrifter m.m.
utfärdades kungörelsen (1970:641) om begränsning i myndighets rätt atl meddela
föreskrifter, anvisningar eller råd (omtryckt 1977:629) - den s.k.
begränsningskungörelsen. I samband med regeringens överläggningar med representanter
för kommunförbunden om den kommunala ekonomin skärptes bestämmelserna år 1977.
Enligt begränsningskungörelsen får de stafiiga myndigheterna inle, ulan all
underställa regeringen frågan, ge ändrade eller nya föreskrifter, anvisningar
eller råd som kan påverka gällande standard eller fillämpade normer och som i
mer än oväsentlig grad kan leda fill direkta eller indirekta kostnadsökningar i
den av föreskrifterna m.m. berörda verksamheten. Till grund för myndighetens
prövning av om en fråga bör underställas regeringen skall myndigheten utreda
förslagels kostnadsmässiga konsekvenser samt höra företrädare för den som kan
tänkas slutligt få bära ökade kostnader för ändrade normer. Vad som nu har
sagts gäller dock inte om regeringen förordnar annat för särskilt fall eller på
särskild framställning meddelar undantag för visst verksamhetsområde. Det
gäller inte heller om kostnadsökningarna förutses komma all slufiigt i sin
helhet falla på kommuner eller landsfingskommuner och företrädare för dessa
inte har påkallat atl frågan underställs regeringen.

De
stafiiga myndigheterna skall vidare enligt kungörelsen bedriva sin verksamhet
på sådant säll all koslnadshöjande effekter begränsas även när myndigheterna
utövar tillsyns- eller inspektionsverksamhet eller utarbetar information som
ges i form av riktlinjer, rekommendafioner eller liknande. De statliga
myndigheterna har också i de årliga anvisningarna för myndigheternas
anslagsframställningar ålagts att redovisa vilka nya eller ändrade föreskrifter
som planeras för de närmaste budgetåren.

Riksrevisionsverket
(RRV) har enligt sin instruktion att följa myndigheternas fillämpning av
begränsningskungörelsen. RRV har därvid funnit alt kungörelsen inte ef';rievs
på ett fillfredsställande sätt. Av de ingående undersökningar av vissa
myndigheters normverksamhel som gjordes under åren 1974-1977 framgick alt elt
stort antal föreskrifter, anvisningar och råd hade utfärdats. Underlaget för
dessa föreskrifter m.m. var enligt RRV ofullständigt dokumenterat, vilkel
försvårade kontrollen av begränsningskungörelsens tillämpning. Vid
undersökningarna har fiera exempel framkommit på koslnadshöjande normer, som
borde ha underställts regeringens prövning. Att della inte skett uppges bero på
svårigheier atl tolka begränsningskungörelsen. Några tecken på en förbättrad
efterlevnad har RRV inte kunnat märka under åren 1978 och 1979. Många
myndigheter försöker enligt RRV alltjämt all på olika sätt kringgå kungörelsen
genom all exempelvis hävda att de kostnadsökningar som en viss norm medför är
en direkt följd av riksdags- eller regeringsbeslut, all normen endasi innebär
en anpassning till praxis, att berörda parter godkänt normen eller att denna
endast är att betrakta som information. Det står således klart alt
begränsningskungörel-

s. 308 Kontrollera mot PDF

DelIIKn:3
Skr. 1980/81:103 308

sen inte har fåll avsedd effekt. Dessulom lar den sikte
endast på nya eller ändrade föreskrifter. Slatskontrollkommiltén föreslår i
sitt belänkande alt del i kungörelsen anges att även statskonlrollaspeklerna
skall beaktas vid bedömningen av om nya eller ändrade föreskrifter m.m. skall
få utfärdas.

Frågor om de statliga myndigheternas verksamhet har också
tagits upp från kommunal självslyrelsesynpunkt. Regeringen beslutade sålunda
den 26 oktober 1978, efter förslag från slatskonlrollkommitlén, atl uppdra ål
vissa centrala statliga myndigheter alt fill kommundepartementet redovisa
vidtagna och planerade ålgärder för all öka den kommunala handlingsfriheten.
Slatskonlrollkommiltén redovisar i sitt slutbetänkande myndigheternas svar.
Kommittén föreslår atl de slalliga myndigheterna genom en särskild förordning
åläggs alt se över sina föreskrifter m.m. i samråd med företrädare för kommuner
och landstingskommuner. Översynen skall pågå fram lill den 1 juli 1983 och vara
inriktad på alt la bort sådan statlig tillsyn eller delaljkontroll över
kommuner och landstingskommuner som inte längre kan anses nödvändig.

Svenska kommunförbundel har i en skrivelse den 21 mars
1980 till regeringen framhållit del angelägna i all regeringen snarast vidtar
åtgärder för att säkerställa atl de slalliga myndigheternas konlroll, tillsyn
och rådgivning anpassas fill de krav på stark begränsning av den kommunala
verksamhetens utveckling som ställs från samhällsekonomiska utgångspunkter.
Förbundet anser alt de slalliga myndigheternas föreskrifter i många fall
försvårar kommunernas och landsfingskommunernas möjligheler all anpassa
verksamheten lill det begränsade samhällsekonomiska utrymmet.

Frågor om översyn och omprövning av den offentliga sektorn
har nyligen behandlats av förvallningsulredningen i betänkandet (SOU 1979:61)
Förnyelse genom omprövning. Omprövning av lidigare gjorda åtaganden och
befinlliga verksamheter bör enligl ulredningen bli elt vikfigt inslag i
ansträngningarna atl förnya den offentliga sektorn och därmed öka den samlade
välfärden. Enligt utredningen bör etl systematiskt arbele (s.k. översyner)
bedrivas för alt få fram underlag som gör det möjligt alt ompröva gjorda
åtaganden och befintliga verksamheter. I prop. 1979/80:150 med förslag liH slufiig
reglering av statsbudgeten för budgetåret 1980/81, m.m.
(kompletteringsproposilion) betonas del angelägna i alt ökade ansträngningar
görs för alt få lill stånd ell akfivt omprövningsarbele.

I komplelteringspropositionen förordar chefen för budgetdepartementet
all kraftfulla åtgärder vidtas för alt dämpa den kommunala expansionslaklen för
de närmaste åren. Enligl min mening spelar de krav på viss standard o.d. som
ofta ställs upp genom de statliga myndigheternas föreskrifter, anvisningar och
råd en betydelsefull roll i della sammanhang. Frågan har övervägts av
slatskonlrollkommillén som lagt fram förslag till generella ålgärder. I
kommitténs uppdrag har däremot inte ingått att utarbeta konkreta förslag till
ändringar i myndigheternas föreskrifter, anvisningar och råd. I likhet med
Svenska kommunförbundel anser jag all även sådana ändringar nu bör övervägas.
Det finns enhgt min mening starka skäl för att göra en skyndsam översyn av
myndigheternas normgivningsverksamhet. Efter samråd med chefen för budgetdepartementet
föreslår jag alt en särskild arbetsgrupp tillkallas för uppgiften.
Arbetsgruppen ser jag som en naturlig fortsättning på den utredningsverksamhet
som hittills bedrivits inom kommundepartementel och slalskontrollkommittén. En
väsenllig ändring av verksamhetens inriktning sker dock genom atl den statliga
tillsynens ekonomiska konsekvenser nu skjuls i förgrunden.

s. 309 Kontrollera mot PDF

309 Kommittéer: Kommundepartementet
Del II
Kn:3

Syftet med utredningsarbetet är all den kommunala
självstyrelsen skall stärkas och att sådan statlig normgivning och annan
tillsynsverksamhet som medför ökade kostnader för kommuner och
landstingskommuner skall begränsas. Arbetsgruppen bör därvid också sträva efter
alt minska krångel och la bort onödig byråkrati. Förutom ändringar i föreskrifter
m.m. bör arbetsgruppen pröva behovet av och formerna för de slalliga
myndigheternas allmänna fillsyn över kommuner och landsfingskommuner, dvs.
sådan fillsyn som sker genom inspektionsverksamhet e.d. Arbetsgruppen bör i
delta sammanhang också uppmärksamma de bestämmelser om planlägg-ningsskyldighel
som finns för olika kommunala och landslingskommunala verksamhetsområden.
Arbetsgruppen bör utarbeta förslag lill ändringar i berörda lagar,
myndighelsinslruklioner och andra författningar. Med hänsyn till bl.a.
statskonlrollkommitléns undersökningar torde del bara i särskilda fall finnas
anledning för arbetsgruppen all överväga ändringar i fråga om sådan tillsyn som
sker genom besvärs- och underslällningsförfaranden. Arbetsgruppen bör redovisa
sina förslag successivt.

I syfte att minska kommunernas och landstingskommunernas
kostnader bör arbetsgruppen särskilt överväga om del är nödvändigl atl lill
alla delar behålla de krav på viss standard som ställs upp i de statliga
myndigheternas nuvarande föreskrifter m.m. för olika kommunala och
landsfingskommunala verksamheter. Arbetsgruppen bör också i samråd med RRV
överväga om del finns anledning att ändra begränsningskungörelsen i syfte all
förbättra efterlevnaden och så långl möjligt hindra de stafiiga myndigheterna
all utfärda koslnadshöjande föreskrifter. Arbetsgruppen bör vidare la lill vara
och bearbeta de förslag lill besparingar i den kommunala verksamheten vad avser
den stafiiga normgivningen som blir resultatet av den besparingskatalog som
förordas i komplelteringspropositionen.

Som grund för sina ställningstaganden bör arbetsgruppen
kartlägga hur myndigheterna i praktiken utnyttjar tillsyns- och
konlrollbefogenheler gentemot kommunala och landslingskommunala organ. Dessa
undersökningar bör också omfalta de statliga länsmyndigheterna. Genom
studierna bör arbetsgruppen försöka belysa vilka konsekvenser som
myndigheternas tillsynsverksamhet av skilda slag har för den kommunala
verksamheten frän såväl kostnads- som självstyrelsesynpunkt. Del är angeläget
alt arbetsgruppen därvid utnyttjar de undersökningar som har gjorts av
slalskonlrollkommittén och i andra sammanhang.

Förhållandet mellan slalliga och kommunala organ måste
präglas av samverkan i olika former. Delta är enligt min mening en förutsättning
för all gemensamma samhälleliga mål skall kunna uppnås. Vid bedömningen av
myndigheternas tillsyns- och kontrollverksamhet är det därför angeläget att
arbetsgruppen gör en avvägning mellan olika intressen. Önskemålet om ökat
lokall inflytande måste väga tungt. Samtidigt måste kraven på samordning, lika
tillgång fill samhällsservice och rättssäkerhet beaktas.

En väsenllig utgångspunkt för arbetsgruppens översyn bör
vara all kommunernas och landstingskommunernas kunskap och erfarenhet las lill
vara. Kommunerna och landstingskommunerna bör beredas möjlighet all framföra
synpunkter och önskemål om förenklingar. De behov av ändringar som därvid anges
kan utgöra underlag för en prioritering av utredningsarbetet. I första hand
bör arbetsgruppen överväga ändringar på sådana områden där lättnader i den
statliga delaljkonlrollen framslår som särskilt angelägna.

En aktiv medverkan från de statliga myndigheternas sida är
också en

s. 310 Kontrollera mot PDF

DelIIKn:3
Skr. 1980/81:103 310

avgörande förutsättning för all den föreslagna översynen
skall leda fram till resullal. Jag har inhämtat all chefen för
budgeldeparlementet ämnar föreslå all begränsningskungörelsen ändras så alt
myndigheterna blir skyldiga att samråda med arbetsgruppen innan de utfärdar nya
eller ändrade föreskrifter m.m. som direkt rör kommunal eller
landsfingskommunal verksamhet. Arbetsgruppen bör direkt hos resp. myndighet
föreslå sådana åtgärder som myndigheten har befogenhet alt själv vidta. Om
enighet inle kan uppnås om t.ex. utformningen av en ny föreskrift eller ändring
av en gällande föreskrift, bör arbetsgruppen anmäla frågan för regeringen.

Arbetsgruppen
bör vara knuten direkt lill regeringskansliet. Utredningsarbetet bör bedrivas
i nära samarbete med bl.a. Svenska kommunförbundel och Landstingsförbundet.
Samråd bör ske med kommilléer och särskilda utredare vars uppdrag rör
verksamhetsområden som arbetsgruppen behandlar. Utredningsarbetet bör pågå
till den 30 juni 1983, varefter resultaten av arbetet bör utvärderas.
Arbetsgruppen bör senast den 30 september varje år lämna regeringen en rapport
över sin verksamhet under del föregående budgetåret.

Med
hänvisning fill vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen bemyndigar
chefen för kommundepartementel

atl
fillkalla en arbetsgrupp med högst sju ledamöter för all se över de statliga
myndigheternas tillsyn och konlroll av kommunal och landstingskommunal
verksamhet,

atl utse en av ledamöterna all vara ordförande,

atl
besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annal biträde i arbetsgruppen.

Vidare hemställer jag att regeringen föreskriver

all kostnaderna skall belasta femtonde huvudtitelns
kommilléanslag.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och bifaller hans hemställan.

(Kommundepartementet)

s. 311 Kontrollera mot PDF

311 Kronologiskt register

Kronologiskt
register i departementsvis ordning över kommittédirektiv som inte har
redovisats i kommittéberättelsen tidigare

Direktiv Direktiv och kommittébeteckning Nr Nr

del 1 del II

Justitiedepartementet (Ju)

1979:146 Tilläggsdirektiv till 1977 års sexualbrottskommitté
Ju 19 Ju 1

(Ju 1977:03)

1980:6 Åtgärder mot butikstillgrepp m. m. (Ju 1980:02) Ju 52 Ju
2

1980:9 Vissa grundlagsfrågor (Ju 1980:01) Ju 51 Ju 3

1980:14 Tilläggsdirektiv till
datalagstiftningskommittén Ju 18 Ju 4

(Ju 1976:05)

1980:22 Vissa frågor rörande permissioner från kriminal- Ju 53 Ju 5

vårdsanstalter m. m. (Ju 1980:03)

1980:55 Äganderätt till lägenheter i flerfamiljshus Ju 54 Ju 6

(Ju 1980:04)

1980:64 Godtrosförvärv av stöldgods m. m. (Ju 1980:06) Ju 56 Ju
7

1980:68 Alkoholutandningsprov som bevismedel vid
trafik- Ju 55 Ju 8

nykterhetsbrott (Ju 1980:05)

Utrikesdepartementet (UD)

1980:42 Fredskårens framtid (UD 1980:01) UD 6 UD 1

Försvarsdepartementet (Fö)

Fö 3

Föl

Fö 2

Fö 2

Fö 5

Fö 3

Fö 13

Fö 4

Föll

Fö 5

Fö 14

Fö 6

Fö 15

Fö 7

S40

SI

S41

S2

S14

S3

S39

84

S44

S5

S43

S6

S45

S7

S47

S8

S46

S9

1979:145 Tilläggsdirektiv till värnpliktsinflytandekommittén
(VIK) (Fö 1977:01)

1980:1 Tilläggsdirektiv till utredningen om skyddsrumsfrågor
(SkrU-75) (Fö 1975:03)

1980:27 Tilläggsdirektiv till 1978 års
försvarskommitté (Fö 1978:02)

1980:34 Organisation och arbetsformer för den
andliga vården inom försvarsmakten (Fö 1980:01)

1980:44 Tilläggsdirektiv till 1979 års fiygindustrikommitté
(MFK-79) (Fö 1979:02)

1980:49 Värnpliktsförmåner under beredskap och krig
(Fö 1980:04)

1980:77 Vissa frågor rörande upphandling av
försvarsmateriel (Fö 1980:03)

Socialdepartementet (S)

1980:5 Gallring av medicinska arkiv m. m. (S
1980:03)

1980:7 Gallring av socialtjänstens personregister (S
1980:04)

1980:8 Tilläggsdirektiv till omsorgskommittén
beträffande barn till begåvningshandikappade (S 1977:12)

1980:16 Utvärdering av abortlagstiftningen (S 1980:02)

1980:45 Översyn av reglerna om värd oberoende av samtycke
inom socialtjänst- och sjukvårdslagstiftningen m. m. (S 1980:07)

1980:47 Samordningsorgan för alkoholfrågor (S 1980:06)

1980:53 Översyn av föräldraförsäkringen m. m. (S
1980:08)

1980:57 Försäkringsdomstolarnas verksamhet m. m. (S
1980:10)

1980:60 Utredning om formerna för den psykiska barn-
och ungdomsvårdens (PBU/BUP) samt den kommunala familjerådgivningens framtida
verksamhet (S 1980:09)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Direktiv Direktivrubrik och kommittébeteckning Nr Nr

del I del 11

1980:71 Tilläggsdirektiv till sjukpenningkommittén S 23 S10

(S 1978:04)

1980:75 Legitimations- och behörighetsbestämmelser för S 48 S 11

personal inom hälso- och sjukvården m. m.

(S 1980:11)

1980:76 Tilläggsdirektiv till utredningen om gallring av S 40 S 12

medicinska arkiv m. m. (S 1980:03)

K 20

Kl

K 21

K2

K 22

K3

K 23

K4

K 24

K5

E13

El

E12

E2

E14

E3

E3

E4

B 32

B 1

B 21

B2

B 35

B3

B 33

B4

—

B5

B 36

B6

B 34

B7

B7

B8

B 37

B9

BIO

B 10

B 20

Bil

B 38

B 12

Kommunikationsdepartementet (K) 1979:144 Översyn av
luftfartsförfattningarna (K 1979:09) 1980:2 Översyn av forsknings- och
utvecklingsverksamheten inom transportområdet (K 1980:01) 1980:23 Program
för samordnade statliga insatser på trafikområdet i Stockholmsregionen (K
1980:02) 1980:72 Sjöfartens roll i trafikpolitiken (K 1980:03) 1980:74
Organisationskommitté för utbildning av piloter för den civila flygfarten (K
1980:04)

Ekonomidepartementet (E)

1980:24 Utredning om kontokort (E 1980:04)

1980:35 Översyn av kreditpolitiken och den
kreditpolitiska lagstiftningen (E 1980:03)

1980:56 De små och medelstora företagens finansiella
situation (E 1980:05)

1980:58 Tilläggsdirektiv till banklagsutredningen (Fi
1976:04)

Budgetdepartementet (B)

1979:149 Översyn av statistik och kalkylmetoder för
grundgarantin i skatteutjämningssystemet (B 1980:02) 1980:10 Tilläggsdirektiv
till kapitalvinstkommittén

(B 1979:05) 1980:11 Avdrag för underskott vid
inkomsttaxeringen

(B 1980:05) 1980:15 Delegationen för datafrågor (B
1980:03) 1980:20 Direktiv till samtliga kommittéer och särskilda

utredare angående finansiering av reformer 1980:25
Utredning om forsknings- och utvecklingsinsatser

rörande offentlig ekonomi (B 1980:06) 1980:31 Utredning om
pensionsrätt (B 1980:04) 1980:40 Tilläggsdirektiv till utredningen om
samordning av

statliga åtgärder vid företags obestånd, m. m.

(Fi 1976:03) 1980:43 Översyn av statskontorets
organisation m. m.

(B 1980:07) 1980:51 Tilläggsdirektiv till vägtrafikskatteutredningen

(B 1977:05) 1980:52 Tilläggsdirektiv till bruttoskattekommittén

(B 1979:04) 1980:62 Utredning om förenklade rutiner
för rapportering av

sjuk- och föräldraledighet för statsanställda m. fl,

som omfattas av arbetsgivarinträde (B 1980:08)

1980:73 Tilläggsdirektiv till energiskattekommittén B 22 B 13

(B 1979:06)

opaginerad Kontrollera mot PDF

313 Kronologiskt register

s. 1 Kontrollera mot PDF

Direktiv Direktivrubrik och kommittébeteckning Nr Nr

del 1 del 11

1980:78 Översyn av reglerna om uppskov med beskattning
av — B 14

realisationsvinst'

1980:79 Tilläggsdirektiv till kapitalvinstkommittén B 21 B 15

(B 1979:05)

Utbildningsdepartementet (U)

1979:147 Folkbiblioteken (U 1979:17) U 44 Ul

1980:4 Utredning om ortnamnsverksamheten i riket m. m.
U 47 U 2

(U 1980:02)

1980:33 Tilläggsdirektiv till utredningen om
forskningens U 37 U 3

och forskarutbildningens situation i den nya högskolan (U
1979:10)

U52

U4

U53

U5

U22

U6

Jo 22

Jol

Jo 20

Jo 2

Jo 23

Jo 3

Jo 24

Jo 4

Jo 25

Jo 5

Jo 27

Jo 6

H15

Hl

H16

H2

1980:36 Utvärdering av det statliga stödet till
bokhandeln m. m. (U 1980:07)

1980:59 Distribution av innehållet i dagstidningar till
synskadade (U 1980:08)

1980:66 Tilläggsdirektiv till närradiokommittén (U
1978:11)

Jordbruksdepartementet (Jo)

1979:148 Utredning om boxningens skadeverkningar

(Jo 1979:10) 1980:13 Tilläggsdirektiv till utredningen
om rennäringens

ekonomiska förhållanden (Jo 1979:08) 1980:17
Kapitalförändringarnas inverkan pä lantbrukarnas

inkomstförhällanden (Jo 1980:01) 1980:18
Sockernäringen (Jo 1980:02) 1980:30 Kontrollen av matpotatis (Jo 1980:03)
1980:54 Återvinning av vissa dryckesförpackningar, m. m.

(Jo 1980:05)

Handelsdepartementet (H)

1979:150 Utredning om prövning av det löpande oljelagringsprogrammet
m. m. (H 1980:01)

1979:151 Utredning om bestämmelser avseende ursprungsmärkning
av kläder (H 1980:02)

Arbetsmarknadsdepartementet (A)

1980:3 Vissa organisatoriska frågor med anledning av
lagen A 20 Al

(1979:1118) om jämställdhet mellan kvinnor och

män i arbetslivet (A 1980:01)

1980:19 Administrativa och juridiska konsekvenser av inrät- A 22 A 2

tände av en särskild myndighet för kontroll av

hybrid-DNA-teknikens
användning (A 1980:03)

1980:32 Kartläggning av arbetsmarknaden för korttidsan- A 24 A 3

ställda på
kontorsområdet m. m. (A 1980:05)

1980:48 Översyn av frågor rörande invandringen och invand- A 23 A 4

rårnas
situation i Sverige (A 1980:04)

1980:61 Utredning om arbetsmarknadspolitisk styrning av A 25 A 5

byggnadsverksamheten
(A 1980:06)

1980:63 Tilläggsdirektiv till utlänningslagkommittén A 3 A 6

(A 1975:04)

Ledamöter m. fl. cj utsedda

s. 2 Kontrollera mot PDF

Skr.
1980/81:103 314

Direktiv Direktivrubrik och kommittébeteckning Nr Nr

del 1 del 11

1980:65 Tilläggsdirektiv till utredningen om
arbetsmark- A 21 A 7

nadsutbildning och utbildning i företag (A 1980:02)

Bostadsdepartementet (Bo)

1980:28 Prisutvecklingen inom bostadsbyggandet och
dess Bo 16 Bo 1

orsaker m. m. (Bo 1980:01)

1980:37 Lantmäteritaxan (Bo 1980:03) Bo 18 Bo 2

1980:38 Vissa förutsättningar för den lokala
lantmäteriverk- Bo 17 Bo 3

samheten (Bo 1980:02)

1980:70 Viss översyn av bostadsfinansieringssystemet Bo 19 Bo 4

(Bo 1980:04)

industridepartementet (I)

1980:12 Förberedelser för IAEA:s konferens om
kärnkraft- 133 11

säkerhet i Stockholm 1980 (I 1980:01)

1980:21 Organisationskommitté för omorganisation av sta- 134 12

tens industriverks enhet för företagsutveckling SIFU

(I 1980:02)

1980:41 Vissa frågor rörande rekonstruktion av krisdrab- 136 13

både företag (I 1980:04)

1980:46 Vissa frågor om elanvändning (I 1980:05) 137 14

1980:50 Översyn av systemet för statsstödd
exportkreditgiv- 135 15

ning genom AB Svensk Exportkredit m. m.

(I 1980:03)

1980:67 Utredning om sannolikheten för och effekterna av 138 16

s. k. ångexplosioner i kärnkraftverk (I 1980:06)

1980:69 Principerna för taxe- och pnssättning inom energi- 1 39 17

området (I 1980:07)

Kommundepartementet (Kn)

1980:26 Inomregional skatteutjämning (Kn 1980:01) Kn 25 Kn 1

1980:29 ADB-baserat redovisningssystem för exekutionsvä-
Kn 26 Kn 2

sendet (Kn 1980:02) 1980:39 Statliga myndigheters
tillsyn och kontroll av kom- Kn 27 Kn 3

munal och landstingskommunal verksamhet

(Kn 1980:03)

s. 3 Kontrollera mot PDF

315 Kronologiskt register

Kronologiskt
register över kommittédirektiv som inte har redovisats i kommittéberättelsen
tidigare

Direktiv Direktivrubrik och kommittébeteckning Nr Nr

del I del II

K 20

K 1

Fö 3

Fö 1

Ju 19

Ju 1

U44

U 1

Jo 22

Jo 1

B 32

B 1

H15

Hl

H16

H2

Fö 2

Fö 2

K 21

K2

A 20

Al

1979:144 Översyn av luftfartsförfattningarna (K 1979:09)

1979:145 Tilläggsdirektiv till värnpliktsinflytandekommittén
(Fö 1977:01)

1979:146 Tilläggsdirektiv till 1977 års
sexualbrottskommitté (Ju 1977:03)

1979:147
Folkbiblioteken (U 1979:17)

1979:148 Utredning om boxningens skadeverkningar (Jo
1979:10)

1979:149 Översyn av statistik och kalkylmetoder för grundgarantin
i skatteutjämningssystemet (B 1980:02)

1979:150 Utredning om prövning av det löpande oljelagringsprogrammet
m. m. (H 1980:01)

1979:151 Utredning om bestämmelser avseende ursprungsmärkning
av kläder (H 1980:02)

1980 ärs direklivserie:

1980:1 Tilläggsdirektiv till ulredningen om skyddsrumsfrågor
(Fö 1975:03)

1980:2 Översyn av forsknings- och utvecklingsverksamheten
inom transportområdet (K 1980:01)

1980:3 Vissa organisatoriska frågor med anledning av lagen
(1979:1118) om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet (A 1980:01)

1980:4
Utredning om ortnamnsverksamheten i riket m. m. U 47 U 2

(U 1980:02)

S40

SI

Ju 52

Ju 2

S41

S2

S14

53

Ju 51

Ju 3

B 21

B2

B 35

B3

133

II

Jo 20

Jo 2

Ju 18

Ju 4

B 33

B4

S39

S4

Jo 23

Jo 3

Jo 24

Jo 4

A 22

A2

1980:5
Gallring av medicinska arkiv m. m. (S 1980:03)

1980:6
Åtgärder mot butikstillgrepp m. m. (Ju 1980:02)

1980:7 Gallring av socialtjänstens personregister (S
1980:04)

1980:8 Tilläggsdirektiv till omsorgskommittén beträffande
barn till begåvningshandikappade (S 1977:12)

1980:9
Vissa grundlagsfrågor (Ju 1980:01)

1980:10 Tilläggsdirektiv till kapitalvinstkommittén (B
1979:05)

1980:11 Avdrag för underskon vid inkomsttaxeringen (B
1980:05)

1980:12 Förberedelser för IAEA:s konferens om kärnkraftsäkerhet
i Stockholm 1980 (1 1980:01)

1980:13 Tilläggsdirektiv till utredningen om rennäringens
ekonomiska förhållanden (Jo 1979:08)

1980:14 Tilläggsdirektiv till
datalagstiftningskommittén (Ju 1976:05)

1980:15
Delegationen för datafrågor (B 1980:03)

1980:16
Utvärdering av abortlagstiftningen (S 1980:02)

1980:17 Kapitalförändringarnas inverkan på lantbrukarnas
inkomstförhållanden (Jo 1980:01)

1980:18
Sockernäringen (Jo 1980:02)

1980:19 Administrativa och juridiska konsekvenser av inrättande
av en särskild myndighet för kontroll av hybrid-DNA-teknikens användning (A
1980:03)

1980:20
Direktiv till samtliga kommittéer och särskilda — B 5

utredare angående finansiering av reformer

s. 4 Kontrollera mot PDF

Direktiv Direktivrubrik och kommittébeteckning Nr Nr

del 1 del 11

1980:21 Organisationskommitté för omorganisation av
sta- 134 12

tens industriverks enhet för företagsutveckling SIFU (I
1980:02)

Ju 53

Ju 5

K 22

K3

E13

El

B 36

B6

Kn25

Kn 1

Fö 5

Fö 3

Bo 16

Bol

Kn26

Kn2

Jo 25

JoS

B 34

B7

A 24

A3

1980:22 Vissa frågor rörande permissioner frän kriminalvårdsanstalter
m. m. (Ju 1980:03)

1980:23 Program för samordnande statliga insatser på
trafikområdet i Stockholmsregionen (K 1980:02)

1980:24
Utredning om kontokort (E 1980:04)

1980:25 Utredning om forsknings- och utvecklingsinsatser
rörande offentlig ekonomi (B 1980:06)

1980:26
Inomregional skatteutjämning (Kn 1980:01)

1980:27 Tilläggsdirektiv till 1978 års
försvarskommitté (Fö 1978:02)

1980:28 Prisutvecklingen inom bostadsbyggandet och dess
orsaker m. m. (Bo 1980:01)

1980:29 ADB-baserat redovisningsystem för exekutionsväsendet
(Kn 1980:02)

1980:30
Kontrollen av matpotatis (Jo 1980:03)

1980:31
Utredning om pensionsrätt (B 1980:04)

1980:32 Kartläggning av arbetsmarknaden för korttidsanställda
på kontorsområdet (A 1980:05)

1980:33
Tilläggsdirektiv till utredningen om forskningens U 37 U 3

och forskarutbildningens situation i den nya högskolan (U
1979:10)

Fö 13

Fö 4

E12

E2

U52

U4

Bo 18

Bo 2

Bo 17

Bo 3

1980:34 Organisation och arbetsformer för den andliga
värden inom försvarsmakten (Fö 1980:01)

1980:35 Översyn av kreditpolitiken och den kreditpolitiska
lagstiftningen (E 1980:03)

1980:36 Utvärdering av det statliga stödet till bokhandeln
m. m. (U 1980:07)

1980:37
Lantmäteritaxan (Bo 1980:03)

1980:38 Vissa förutsättningar för den lokala
lantmäteriverksamheten (Bo 1980:02)

1980:39 Statliga myndigheters tillsyn och kontroll av
kom- Kn 27 Kn 3 munal och landstingskommunal verksamhet (Kn
1980:03)

1980:40
Tilläggsdirektiv till utredningen om samordning av 8 7 B 8

statliga åtgärder vid företags obestånd, m. m. (Fi 1976:03)

1980:41
Vissa frågor rörande rekonstruktion av krisdrab- 136 13

både företag m. m. (I 1980:04)

UD 6

UDl

B 37

B9

Föll

Fö 5

S44

S5

137

14

S43

86

A 23

A4

1980:42
Fredskårens framtid (UD 1980:01)

1980:43 Översyn av statskontorets organisation m. m.
(B 1980:07)

1980:44 Tilläggsdirektiv till 1979 års militära fiygindustrikommitté
(Fö 1979:02)

1980:45 Översyn av reglerna om vård oberoende av samtycke
inom socialtjänst och sjukvårdslagstiftningen m. m, (S 1980:07)

1980:46
Vissa frågor om elanvändning (I 1980:05)

1980:47
Samordningsorgan för alkoholfrågor (S 1980:06)

1980:48 Översyn av frågor rörande invandringen och invandrarnas
situation i Sverige (A 1980:04)

1980:49
Värnpliktsförmåner under beredskap och krig Fö
14 Fö 6

(Fö 1980:02)

opaginerad Kontrollera mot PDF

317 Kronologiskt register

s. 1 Kontrollera mot PDF

Direktiv Direktivrubrik och kommittébetecknihg Nr Nr

del 1 del II

1980:50 Översyn av systemet för statsstödd
exportkreditgiv- 135 15

ning genom AB Svensk Exportkredit m.m. (I 1980:03)

BIO

B 10

B 20

B 11

S45

S7

Jo 27

Jo 6

Ju 54

Ju 6

E14

E3

S47

S8

E3

E4

U53

U5

S46

S9

A 25

A5

B 38

B 12

1980:51 Tilläggsdirektiv till vägtrafikskatteutredningen
(B 1977:05)

1980:52 Tilläggsdirektiv till bruUoskattekommittén (B
1979:04)

1980:53 Översyn av föräldraförsäkringen m. m. (S
1980:08)

1980:54 Återvinning av vissa dryckesförpackningar, m. m.
(Jo 1980:05)

1980:55 Äganderätt till lägenheter i flerfamiljshus
(Ju 1980:04)

1980:56 De små och medelstora företagens finansiella situation
(E 1980:05)

1980:57 Försäkringsdomstolarnas verksamhet (S 1980:10)

1980:58 Tilläggsdirektiv till banklagsutredningen (Fi
1976:04)

1980:59 Distribution av innehållet i dagstidningar till
synskadade (U 1980:08)

1980:60 Utredning om formerna för den psykiska barn-
och ungdomsvårdens (PBU/BUP) samt den kommunala familjerådgivningens framtida
verksamhet (S 1980:09)

1980:61 Utredning om arbetsmarknadspolitisk styrning av
byggnadsverksamheten (A 1980:06)

1980:62 Utredning om förenklade rutiner för rapportering
av sjuk- och föräldraledighet för statsanställda m. fl. som omfattas av arbetsgivarinträde
(B 1980:08)

1980:63 Tilläggsdirektiv till utlänningslagkommittén A 3 A 6

(A 1975:04)

Ju 56

Ju 7

A 21

A7

U22

U6

138

16

Ju 55

Ju 8

139

17

Bo 19

Bo 4

S23

SIO

K 23

K4

B 22

B 13

K 24

K5

S48

Sll

1980:64 Godtrosförvärv av stöldgods m. m. (Ju 1980:06)

1980:65 Tilläggsdirektiv till utredningen om
arbetsmarknadsutbildning och utbildning i företag (A 1980:02)

1980:66 Tilläggsdirektiv till närradiokommittén (U
1978:11)

1980:67 Utredningen om sannolikheten för och effekterna av
s. k. ångexplosioner i kärnkraftverk (I 1980:06)

1980:68 Alkoholutandningsprov som bevismedel vid trafiknykterhetsbrott
(Ju 1980:05)

1980:69 Principerna för taxe- och prissättning inom energiområdet
(I 1980:07)

1980:70 Viss översyn av bostadsfinansieringssystemet
(Bo 1980:04)

1980:71 Tilläggsdirektiv till sjukpenningkommittén (S
1978:04)

1980:72
Sjöfartens roll i trafikpolitiken (K 1980:03)

1980:73 Tilläggsdirektiv till energiskattekommittén (B
1979:06)

1980:74 Organisationskommitté för utbildning av piloter
för den civila flygfarten (K 1980:04)

1980:75 Legitimations- och behörighetsbestämmelser
för personal inom hälso- och sjukvården m. m. (S 1980:11)

s. 2 Kontrollera mot PDF

Skr. 1980/81:103 318

Direktiv Direktivrubrik och kommittébeteckning Nr Nr

del I del II

1980:76 Tilläggsdirektiv till utredningen om
gallring av S 40 S 12

medicinska arkiv (S 1980:03) 1980:77 Vissa frågor
rörande upphandling av försvarsmate- Fö 15 Fö 7

riel (Fö 1980:03)

1980:78 Översyn av reglerna om uppskov med beskattning av — B 14

realisationsvinst'

1980:79 Tilläggsdirektiv till kapitalvinstkommittén B 21 B 15

(B 1979:05)

Ledamöter m. fl. ej utsedda.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sakregister
till kommittédirektiv

(Sakregistret
omfattar del II.
Referenserna till
kommittéberättelsens del I innehåller alltid I. Referenserna till denna del
saknar motsvarande beteckning.)

A

A-boklådor U 4; 1 U 52

A-inträde (arbetsgivarinlräde) B 12; I B 38

Abortlagstiftning,
utvärdering S 4; I S 39

ADB,
statsförvaltningen B 4; I B 33

ADB-experlis,
statskontoret B 9; I B 37

ADB-register,
socialvården, gallring S 2: I S 41

ADB-system,
försäkringskassor-töneuträkningssyslem B 12; I B 38

ADB-system,
exekutionsväsendet Kn 2; 1 Kn 26

ADB-teknik,
persontig integritet Ju 4; I Ju 18

Administrationskostnader,
föräldraförsäkringen S 7; I S 45

Administrationskostnader, sjukersällningssystem S 10; I S 23

Administrativ samordning, socialförsäkringsområdet och

försäkringsdomslolarna S 8; I S 47

Administrativa förenklingar, legitimations- och behörig

hetsärenden inom hälso- och sjukvård S 11; I S 48

Administrativa förenklingar, palientdokumenlalion S 1, 12; I S 40

Administrativa konsekvenser, personregislerlagstiflning Ju 4; I Ju 18

Administrativa ändamål, ADB-system B 4; I B 33

Adressystem, landsbygdsområde U 2; I U 47

AFL (tag om altmän försäkring) B 12; I B 38

Akliesparandel, stimulans av, B2,15;1B21

Aktievinslregler B 2, 15; I B 21

Alkoholfrågor, samordningsorgan S 6; I S 43

Alkoholmissbruk, kvinnor S 6; I S 43

Alkohoimissbrukare, vård utan samtycke S 5; I S 44

Atkoholransonering och -registrering S 6; I S 43

Alkoholutandningsprov Ju 8; I Ju 55

Altmän placeringsplikl, kredilpolitiken E 2; I E 12

Allmän registrering, bostadsrätter B 14; I —'

Allmänhetens tillgång till ADB-material Ju 4; I Ju 18

Altmän försäkring (AFL), arbetsgivarinträde B 12; I B 38

Allmänna datanätet B 4; I B 33

Allmänna försäkringen, ADB-system B 4; 1 B 33

AMS (arbetsmarknadsstyrelsen) A 3; 1 A 24

Analysobjekt, irafiknykterhetsbron Ju 8; I Ju 55

Andlig vård, försvarsmakten Fö 4; 1 Fö 13

Anläggningslagen, ägarlägenhetssystem Ju 6; I Ju 54

Annell-reglerna B 2, 15; I B 21

Anstaltbestämmelser, viss tillämpning Ju 5; I Ju 53

Anställningsmyndighel, sjukanmälan B 12; 1 B 38

Ansvarsfördelning, överlåtelse av ägarlägenheter Ju 6; I Ju 54

Ansvarsförhållanden, Slockholmslrafiken K 3; I K 22

Arbetsförmedling, vissa korttidsanställda A 3; I A 24

Arbetsgivarinlräde (A-inträde), statsanställda B 12; I B 38

Arbesmarknadens parter, ADB-frågor B 4; I B 33

Arbelsmarknadsmässiga variationer, aborlfrekvens S 4; I S 39

Arbetsmarknadspolitik, byggnadsverksamhet A
5; 1 A 25

Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) A 3; 1 A 24

Arbetsmarknadsutbildning, förelag A 7; 1 A 21

Arbetstider, förskjutna. Stockholmsregionen K
3; I K 22

Arkiv, försäkringsdomstolar S 8; I S 47

Ledamöter m. fl, ej utsedda.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Skr. 1980/81:103 320

Arkiv, medicinska, gallring S 1, 12; I S 40

Arkiv,
ortnamn, (DOVA) U 2; 1 U 47

Audivisuella
medel, bibUoteksverksamhet U 1; I U 44

Avdrag, underskott
vid inkomsttaxering B 3; I B 35

Avgiftsstruktur,
hamnväsendel K 4; I K 23

Avgiftssystem,
införande av ägarlägenhetssystem Ju 6; I Ju
54

Avräkningssyslem B 2, 15; I B 21

B:

Batansbrist, samhällsekonomi E 2; I E 12

Banker, engagemang i svenska och utländska E 4; I E 3

Bankkorl E 1; I E 13

Bankkredit, särskild säkerhet

Banktagsutredningen E 4; I E 3

Bankrörelseverksamhet, utökad E 4; I E 3

Barn- och ungdomsvård, psykisk, formerna för S 9; I S 46

Barn ätt atkohotmissbrukande kvinnor S 6; I S 43

Barn till begåvningshandikappade S 3; I S 14

Barn till missbrukande kvinnor S 5; 1 S 44

Befolkningsskydd, geografisk differentiering Fö 3; 1 Fö 5

Begränsningskungörelsen Kn 3; I Kn 27

Begåvningshandikappade, barn dll S 3; I S 14

Behöringhetsbestämmelser, hälso- och sjukvårdsperso

nal Sll; IS 48

Bemanningsreglering, närsjöfart K 4; 1 K 23

Beredskap, förbättrad försvarsstruklur Fö 3; I Fö 5

Beredskapsförhållanden, förmånssystem Fö 6; I Fö 14

Beredskapsplanering, försäkringsdomslolarna S 8; 1 S 47

Beredskapsutrymmen Fö 2; I Fö 2

Beräkningsmetoder, skatleutjämningssystemet B 1; I B 32

Beskattning, elfordon B 10; B 10

Beskattning, hushåll B 11; I B 20

Beskattning, realisationsvinst, uppskov B 15; 1—'

Beslutanderätt, abortfrågor S 4; I S 39

Besparingar, sjukförsäkringssystemet S 10; 1 S 23

Besvär, kredilpolitiska frågor E 2; 1 E 12

Besvär, väntetid i sociatförsäkringsärende S 8; I S 47

Besvärsprövning, överflytiningsfrågor S 8; I S 47

Besvärsräll, utlänningars avvisning A 6; 1 A 3

Besök, vissa anstaltsbestämmelser Ju 5; I Ju 53

Betalkort E 1; I E 13

Betalningsmedel, kontokort E 1; 1 E 13

Bevarandeuder, sjukjournaler S 1, 12; I S 40

Bevismedel, trafiknykterhetsbrott Ju 8; I Ju 55

BFl (bokbranschens finansieringsinstitut) U 4; I U 52

BFR (slalens råd för byggnadsforskning) K 2; I K 21

Biblioteksväsendet, folkbibliotek U 1; U 44

Bidrag, koltektivtrafikantäggningar

Bildkonst, biblioteksverksamhet U 1; I U 44

Blodanatysmelod, trafiknykterhetsbrott Ju 8; I Ju 55

Bokbranschens finansieringsinstitut AB (BFl) U 4; I U 52

Bokbranschutredningen U 4; I U 52

Bokhandeln, slalligl stöd U 4; I U 52

Bolagsskattesystemet, lekniska frågor B 2, 15; I B 21

Bolagsvinst, dubbelbeskattning B 2, 15; I B 21

Borgen, företags skulder E 3, I E 14

' Ledamöter m. fl. ej utsedda.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bostadsbyggande,
analyser av vissa faktorer

Bostadsbyggande,
prisutveckling

Bostads
finansieringssystem, översyn

Bostadsrätter,
altmän registrering

Bostadsrätter,
beskattning av realisationsvinst

Bostadsrätter,
uppskov vid försäljning

Bostadsrätlskommillén

Bostäder,
upplåielseprinciper

Boxningens
skadeverkningar

Brevgranskning,
anstaltsintagna

Brottsbalken,
godtrosförvärv av stöldgods

Brottslighet, permissionsfrågor

Bruttoskattekommittén

Budgelfinansiering, kredilpoHliken

BUP (psykisk barn- och ungdomsvård)

Butikstillgrepp

Byggnadsras, skyddsrumsfrågor

Byggnadsverksamhet, arbetsmarknadspolitisk

Byggprisutredningen

Böcker, biblioteksverksamhet

A 5; I A
25 Bo 1; 1 Bo 16 Bo 4; I Bo 19 B 14; 1--1 B 15; I B 21 B 14;I--i

Ju 6;I Ju 54 Jo 1; I Jo 22 Ju 5; I Ju 53 Ju 7; I Ju 56 Ju
5; I Ju 53 B 11; I B 20 E 2; I E 12 S 9; I S 46 Ju 2;I Ju 52 Fö 2; I Fö 2 A 5;
I A 25 Bo 1; I Bo 16 U 1; I U44

s. 6 Kontrollera mot PDF

C:

Charterbussar, Slockholmsregionen K 3; I K 22

Civil luftfart, pilotulbildning K 5; I K 23

Civilförsvaret, fredsorganisation Fö 3; I Fö 5

Civitförsvarsberedskap, skyddsrumsfrågor Fö
2; 1 Fö 2

Civilförsvarsplikliga, förmånssystem Fö 6; I Fö 14

CSTP (Committee for Scientific and Technological Poli

cy) B 4;I B 33

D:

Dagstidningar, distribution titt synskadade U 5; I U 53

DALK (datalagstiftningskommiltén) Ju 4; I Ju 18

Daladelegationen B 4; I B 33

Datatagstiftningskommitlén (DALK) Ju 4; I Ju 18

Dalanät B 4; I B 33

Datoriseringens inverkan på offentlighetsprincipen Ju 4; I Ju 18

Demokratisk, styrning, ADB-system B 4; I B 33

Detaljhandeln,
kontokortsfrågor E 1; I E 13

DFE (delegationen för energiforskning) K 2; 1 K 21

Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskl visarkiv

(DOVA) U 2; I U 47

Direktiv ull samthga kommittéer och särskdda utredare

angående finansiering av reformer B 5; I —

Diskontopolilik E 2; I E 12

Doktorsexamen, löneförmåner U 3; I U 37

Dokumentation, hälso- och sjukvården S
1, 12; I S 40

Dokumentation, socialvården S 2; I S 41

DOVA (dialekt- och ortnamnsarkiven saml svensk visar

kiv) U 2; I U 47

Drivmedetspriser och -tillgång, sjöfarien K
4; I K 23

Dryckesförpackningar Jo 6; I Jo 27

Dubbelbeskattning, aktieutdelningar B 2, 15; I B 21

Dykeriarbete, ersällning under beredskap Fö
6; I Fö 11

t Ledamöter m. fl. ej utsedda.

21 Riksdagen 1980/81. 1 samL Nr 103

s. 7 Kontrollera mot PDF

EFSU (expertgruppen för statens åtgärder i obeståndsären

den) 1 3; I I 36

Egendomshandel, misstänkt stöldgods Ju 7; 1 Ju 56

Egna hem, underskotlsavdrag B 3; I B 35

EKN (Exporlkreditnämnden) 15; 11 35

Ekonomi, offentlig B 6; I B 36

Ekonomiska resurser, totalförsvaret Fö 3; I Fö 5

Elanvändningskommittén (ELAK) I 4; I I 37

Eldrivna fordon, skattekonstruktion B 10; I B 10

Elektrisk kraftproduktion, övervinster B 13; I B 22

Elektronikbranschen B 4; I B 33

Emissionskontroll, kredilpolitiken E 2; I E 12

Energiområdet, taxe- och prissättning I 7; 11 39

Energiproduktion, jordbruket Jo 4; I Jo 24

Energiprognoser, översyn H 1; I H 15

Energiskattekommitién B 13; I B 22

Enskild lägenhet, fastighetsrättsliga principer Ju 6; I Ju 54

Ersättningsregler, vård av barn S 7; I S 45

Ersättningssystem, sjukfrånvaro S 10; I S 23

ERU (expertgruppen för regional utredningsverksam

het) B 1; B 32

Etniska minoriteter A 4; I A 23

Europarådet, ADB-system B 4; I B 33

Exekutionsväsendet, redovisningssystem Kn 2; I Kn 26

Exekutiv försäljning, äganderättslägenheler Ju 6; I Ju 54

Expertgruppen för slalens åtgärder i obeståndsärenden

(EFSU) I 3; I I 36

Exportkreditgivning I 5; I I 35

Exportkreditnämnden (EKN) I 5; 11 35

Fallskärmstjänst, ersättning under beredskap och krig Fö 6; I Fö 14

Familjerådgivning, kommunal S 9; I S 46

Farligt gods, sjötransport K 4; I K 23

Faslighetsregislrel, ägarlägenhetssystem Ju 6; I Ju 54

Fastighelsrällsliga principer, enskild lägenhet Ju 6; I Ju 54

Fastighetsavyttring, uppskov B 14; I--'

FFA (flygtekniska försöksanstalten) K 2; I K 21

Film, biblioteksverksamheten U 1; I U 44

Finansbolag, utanför den kontrollerade kredilmarkna

den E 2; I E 12

Finansiering, små och medelstora företag E 3; I E 14

Finansieringsföretag, kontokort E 1; I E 13

Finansieringsregter, ägarlägenhetssystem Ju 6; I Ju 54

FK-78 (1978 års försvarskommitté) Fö 3; I Fö 5

Flerfamiljshus, äganderätt till lägenheter Ju 6; I Ju 54

Flygbussar, Stockholmsregionen K 3; I K 22

Fiygindustrikommitté, militära, 1979 års (MFK-79) Fö 5; I Fö 11

Flyglagutredningen K 1; I K 20

Flygtärarulbildning K 5; I K 24

Flygplananskaffning Fö 5; I Fö 11

Flygtjänslgöring, ersättning under beredskap och krig Fö 6; I Fö 14

FN-organ, ADB-system B 4; I B 33

Ledamöter m. fl. ej utsedda.

s. 8 Kontrollera mot PDF

FOK (företagsobeståndskommittén) B 8; I B 7

Folkbiblioteken U 1; I U 44

Fonogram, biblioteksverksamhet U 1; I U 44

Fordon, eldrivna, skattekonslruklion B 10; I B 10

Formkrav, överlåtelse av ägarlägenheter Ju 6; I Ju 54

Forskning, nya högskolan U 3; I U 37

Forskning, offentlig ekonomi B 6; I B 36

Forskning, penningteoretisk E 2; 1 E 12

Forskning, sockernäringen Jo 4; I Jo 24

Forskning, transporlrådel K 2; I K 21

Forskning, ulandningslufl som analysobjekt Ju 8; I Ju 55

Fosterskador, gravida kvinnors alkoholmissbruk S 6; I S 43

Fredskårens framtid UD 1; I UD 6

Fredsorganisation, civilförsvaret Fö 3; I Fö 5

Fredslida skyddsrumsbyggande Fö 2; I Fö 2

Fri kreditmarknad E 2; I E 12

FSDB (Föreningen Sveriges dövblinda) U 5; I U 53

Fullmaklslag, LKM E 2; I E 12

Föreningen Sveriges dövblinda (FSDB) U 5; I U 53

Förelag, arbetsmarknadsutbildning A 7; I A 21

Förelag, krisdrabbade I 3; I I 36

Förelag, representationsavdrag S 6; J S 43

Företag, små och medelstora E 3; I E 14

Förelag, utanför den kontrollerade kredilmarknaden E 2; I E 12

Förelagsform, parirederi K 4; I K 23

Förelagsobeständskommillén (FOK) B 8; I B 7

Förlustavdrag B 3; I B 35

Förmedlingsverksamhet, vissa arbetsområden A 3; I A 24

Förmånssystem, värnpliktiga Fö 6; I Fö 14

Förpackningar, återvinning Jo 6; I Jo 27

Förrättningsverksamhet Bo 2; I Bo 18

Förskjutna arbetstider. Stockholmsregionen K 3; I K 22

Förskott, upphandting, försvarsmateriel Fö 7; I Fö 15

Försvarsekonomi Fö 3; I Fö 5

Försvarsinduslriföretag, upphandting. Fö 7; 1 Fö 15

Försvarskommitté, 1978 års (FK-78) Fö 3; I Fö 5

Försvarsmakten, andlig vård Fö 4; I Fö 13

Försvarsmateriel, upphandling Fö 7; I Fö 15

Försäkringsdomstolarnas samarbelsnämnd S 8; I S 47

Försäkringsdomstolskommittén S 8; I S 47

Försäljning, bostadsrätter, uppskov med beskattning B 2, 15; I B 21

Försäljningsskatt, personbitar B 10; I B 10

Försörjningsberedskap Fö 3; Fö 5

Försörjningsberedskap, ADB-teknik B 4; I B 33

Försörjningsplan, energiområdet, översyn H 1; I H 15

Förtroendevalda, pensionsräu B 7; I B 34

Förvaltning av samfälligheter, ägarlägenhetssystem Ju 6; I Ju 54

Förvärv av stöldgods Ju 7; I Ju 56

Föräldraförsäkring, översyn S 7; I S 45

Galtringsbestämmelser, socialtjänsten S 2; I S 41

Gatlringsräd, medicinska arkiv S 1, 12; I S 40

Garantiavgift, små och medelstora förelag E 3; I E 14

GATT-överenskommetse, upphandting, försvarsmateriel Fö 7; I Fö 15

Gemensamma utrymmen, ägarlägenhetssystem Ju 6; I Ju 54

Godstransport, sjöfart K 4; I K 23

Godtrosförvärv av stöldgods Ju 7; I Ju 56

s. 1 Kontrollera mot PDF

Gravida
kvinnor, alkoholmissbruk Grundgarantiulredningen, Kommunala Grundlagsfrågor,
vissa Grundlagskommitlén Grå kreditmarknad

S 6; 1 S
43 B 1;I B 32 Ju 3; I Ju 51 Ju 3; I Ju 51 E2; I E 12

s. 2 Kontrollera mot PDF

H:

H-nämnden (socialstyrelsens nämnd för hälsoupplys

ning), abortfrågor S 4; I S 39

Hamnstruktur, närsjöfart K 4; I K 23

Handel med egendom, stöldgods Ju 7; I Ju 56

Handeln, ADB-system B 4; 1 B 33

Handtäggningstider, försäkringsdomslolarna S
8; I S 47

Hushåll, beskaltningsfrågor B 11; I B 20

Huvudmannaskap, andlig vård inom försvarsmakten Fö 4; I Fö 13

Huvudmannaskap, familjerådgivning S 9; I S 46

Huvdleverantörsskap, upphandling, försvarsmateriel Fö 7; I Fö 15

Hybrid-DNA-teknik A 2; 1 A 22

Hyresrätt, upplåtelseprinciper Ju 6; I Ju 54

Hätsovårdspersonat, legitimations- och behörighetsbe

stämmelser S 11;I S 48

Högskotan, forskningens och forskarutbildningens situa

tion U 3; I U 37

lAEA (International Atomic Energy Agency) I 1; I 1 33

ICC (Inlernationelta handelskammaren) B 4; I B 33

ICCP (Working Party on Information, Computer and

Communication Policy) B 4; I B 33

Identifiering av lägenheter

Indexuppräkning B 14; I—'

Industrin, ADB-system B 4; I B 33

InformaUon, politisk, till värnpliktiga Fö 1; I Fö 3

Information om kreditmissbruk E 1; I E 13

Informationsförsörjning, biblioteksverksamhet U 1; I U 44

Informationssystem, KOSIS S 2; 1 S 41

Inhemsk flygplansutveckling Fö 5; 1 Fö 11

Inkomstförhållanden, tantbrukarna Jo 3; I Jo 23

Inkomsttaxering, avdrag för underskön B 3; I B 35

Inomregional skatteutjämning Kn 1; I Kn 25

Inskrivningsärenden, journaler, värnpliktiga S 1, 12; I S 40

Insätiarskydd, banklag E 4; I E 3

Intagna i kriminalvårdsanstall, permissioner Ju 5; I Ju 53

Inteckning, ägarlägenhetssystem Ju 6; I Ju 54

Integritet, personlig • Ju 4; I Ju 18

Integritetsskydd, information om kreditmissbruk E 1; I E 13

International Atomic Energy Agency (lAEA) I 1; I I 33

Internationell datatrafik Ju 4; I Ju 18

Internationella kontakter, Iransporlforskningsområdel K 2; I K 21

Invandrargrupper, familjerådgivning S 9; 1 S 46

Invandrarpolitiska kommittén A 4; I A 23

Investmenlföretag B 2, 15; I B 21

' Ledamöter m. fl. ej utsedda.

s. 3 Kontrollera mot PDF

JAS-system,
flygplansanskaffning Jordabalken, ägarlägenhetssystem Jordbruket,
energiproduktion Jordbruket, kapitalförändringar Journaler,
inskrivningsärenden, värnpliktiga Journaler, medicinska, förvaringstider
Jämställdhets frågor

Fö 5; I Fö
11 Ju 6;I Ju 54 Jo 4; I Jo 24 Jo 3; I Jo 23 S 1, 12; 1 S40 S 1, 12; I S40 A 1;
A 20

s. 4 Kontrollera mot PDF

K:

KAFU (kommittén om arbetsmarknadsutbildning och

utbildning i förelag) A 7; I A 21

Kalkylmetoder, skatteutjämningssyslemel B 1; I B 32

Kapitalanskaffning, nyemission B 2, 15; I B 21

Kapitaltäckingsregler E 4; I E 3

Kapitalutveckting, jordbruket Jo 3; I Jo 23

Kapilatvinslkommittén B 2, 15; I B 21

Karensdagar, sjukförsäkringssystemet S 10; I S 23

Kartläggning, lantmäteriverksamhet, lokal Bo 3; I Bo 17

Kassakvoter E 2; I E 12

Kassellversion av dagstidningar U 5; 1 U 53

Kedjebeskallning B 2, 15; I B 21

Kedjebeskallning, ränlefrågor B 11; I B 20

Kemiska stridsmedel, skyddsrumsfrågor Fö 2; I Fö 2

Kommunal skyddsrumsplanering Fö 2; I Fö 2

Kommunal verksamhet, statlig tillsyn Kn 3; I Kn 27

Kommunala grundgarantiutredningen B 1; I B 32

Kommunala sociala informationssystemet (KOSIS) S 2; I S 41

Kommunalekonomiska konsekvenser, samordning sluten

och öppen barn- och ungdomspsykiairisk verksamhet

m.m. S 9; I S 46

Kommunalekonomiska problem. Stockholmsområdet,

skatleutjämningsfrågor Kn 1; I Kn 25

Kommunförbunden, ADB-frågor B 4; 1 B 33

Kommunikationssektorn, ADB-system B 4; I B 33

Kontokort E 1; I E 13

Kontokoriskommittén E 1; I E 13

Kontorsområdet, korttidsanställda A 3; 1 A 24

Kontorsteknik, utvecklingsarbete, statskontoret B 9; I B 37

Kontraktsformer, upphandling, försvarsmateriel Fö 7; 1 Fö 15

Konlroll, datalagstiftningens efterlevnad Ju 4; I Ju 18

Kontroll, kontokortskreduer E 1; I E 13

Korttidsanställda, kontorsområdet A 3; 1 A 24

KOSIS (kommunala sociala informationssystemet) S 2; I S 41

Kostnadsuppskattning för ägarlägenhetssystem, införan

del vid fastighetsbildnings- och inskrivningsmyndighe

ter Ju 6;I Ju 54

Kraftproduktion, övervinster B 13; I B 22

Kreditakuebolag, översyn av lagen om E 4; 1 E 3

Kreditkort E 1;I E 13

Kredliköp, ålertaganderätt Ju 7; I Ju 56

Kreditpolitik, översyn E 2; I E 12

Kreditstöd, slalligl, bokhandeln U 4; 1 U 52

Kreditstöd, stadigt, små och medelstora företag E 3; I E 14

Kreditunderlag, ägarlägenhet Ju 6; I Ju 54

Kreditvillkor, näringsliv E 4; I E 3

Krig- och krigsfara, skyddad sjötransport K 4; I K 23

Krigsavlöningssystem, frivillig personal Fö 6; I Fö 14

Krigsförhållanden, förmånssystem Fö 6; I Fö 14

Kriminalvårdsanstalter, permissioner Ju 5; I Ju 53

Krisdrabbade företag I 3; I I 36

Kunskapsutveckling, ADB-system B 4; I B 33

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kvacksalverilagen, legitimations- och behörighetsbestäm

melser S 11;I S 48

Kvalitelskontroll, matpotatis Jo 5; I Jo 25

Kärnkraftsäkerhelskonferens, Slockholm 1980 I
1; I I 33

Kärnkraftverk, ångexplosioner 1 6; I I 38

Lagfarisplikl, ägarlägenhetssystem Ju 6; I Ju 54

Lagringsmål, oljeförsörjning H 1; I H 15

Lagstiftning, godtrosförvärv av lösöre Ju 7; I Ju 56

Lagföringsprocedur, Irafiknyklerhetsbroll Ju 8; I Ju 55

Lagsliflning, internalionell datatrafik Ju 4; I Ju 18

Lagstiftning, kreditpolitisk E 2; I E 12

Lagstiftning, vissa anstahsbestämmelser ino.m kriminal

vården Ju 5; I Ju 53

Landstingskommunal verksamhet, statlig tillsyn Kn 3; I Kn 27

Landstingskommuner, medicinska arkiv S 1, 12; I S 40

Langning, motverkande åtgärder S 6; I S 43

Lantbrukarnas inkomstförhällanden Jo 3; I Jo 23

Lantmäteritaxan Bo 2; I Bo 18

Lantmäteriutredning, 1980 års Bo 3; I Bo 17

Lantmäteriverket, statens (LMV) U 2; I U 47

Legitimationsbestämmelser, hälso- och sjukvårdsperso

nal Sll; IS 48

Likställdhet ägande av småhus och ägande av lägenhet Ju 6; I Ju 54

Likviditetskrav, kredilpolitiken E 2; I E 12

Livsmedelskontroll, matpolatis Jo 5; I Jo 25

Ljungbyhed, civil pilotutbildning K 5; I K 24

LKM (lagen om kreditpolitiska medel) E 2; I E 12

LMV (statens lantmäteriverk) U 2; I U 47

LPV (lag om psykiatrisk vård i vissa fall) S 5; I S 44

Irab (Sveriges Lokalradio aktiebolag) U 6; I U 22

LSPV (lagen om beredande av sluten psykiatrisk vård i

vissa fall) S 5; IS 44

Luftfart, civd,
pilotutbildning K 5; 1 K 24

Luftfarlsförfatlningar K 1; I K 20

Luftförsvarets
utformning Fö 3; 1 Fö 5

Luftprov, trafiknykterhetsbrott Ju 8; I Ju 55

Luflundersökningsieknik, Irafiknykterhetsbron Ju 8; I Ju 55

LVU (lagen med särskdda bestämmelser om vård av

unga) S 5;I S 44

Lånegaranä, statUg, bostäder Bo 4; I Bo 19

Låntagares betalningsskyldighet, små- och medelstora

företag E 3; I E 14

Lägenheter, äganderätt i flerfamdjshus Ju 6; I Ju 54

Löneulräkningssysiem-försäkringskassor, ADB-system B 12; I B 38

Lösenbelopp vid egendomsinlösen Ju 7; I Ju 56

M:

Marknadshushållning E 2; I E 12

Materialhantering, ADB-system B 4; I B 33

Matpolatis Jo 5; I Jo 25

Medicinska arkiv, gallring S 1, 12; I S 40

Mediebeslånd, biblioteksverksamhet U 1; I U 44

Meritvärdering, forskarutbddning U 3; I U 37

Metodfrågor, råd hos statskontoret B 9; I B 37

Mikrofilmarkivering, patientjournaler S 1, 12; I S 40

Militära flygindustrikommitté, 1979 års, (MFK-79) Fö 5; I Fö 11

Mdilärieknisk utveckling, analys Fö 3; I Fö 5

Minoritetspolitik, invandrare A 4; I A 23

Missbruk, kontokort E 1; I E 13

Missbrukare, vård ulan samtycke S 5; 1 S 44

Mobiliseringssäkerhet Fö 3; 1 Fö 5

Medborgarundervisning, värnpliktiga Fö 1; I Fö 3

Myndigheters ADB-material, allmänhetens tillgång Ju 4; I Ju 18

s. 6 Kontrollera mot PDF

Myndigheters, statliga, tillsyn av kommunal och lands

tingskommunal verksamhet Kn 3; 1 Kn 27

Märkning, textilier H 2; I H 16

N:

Namnsällning,
ortnamn U 2; I U 47

Narkotikabrott,
permissionsfrågor Ju 5; I Ju 53

Narkotikamissbrukare,
vuxna, vård ulan samtycke S 5; I S 44

Nordisk
reglering, godtrosförvärv av lösöre Ju 7; I Ju 56

Nordisk
samordning, luftfarlsförfatlningar K 1; I K 20

Nordiska
rådet, ADB-system B 4; I B 33

Normer, koslnadshöjande Kn 3; I Kn 27

Nyemissioner,
Annell-regler B 2, 15; I B 21

När-TV U 6; I U 22

Näringslivet, rekonstruktionsbolag B 8; I B 7

Närradiokommiltén U 6; I U 22

Närsjöfart, strukturfrågor K 4; I K 23

s. 7 Kontrollera mot PDF

O:

Obestånd,
företag

Obligationer,
realisationsvinster

Obligationsmarknad,
kreditpolitiken

OECD-området,
ADB-system

Offentlig
ekonomi

Offentliga
utgifter, försvarsekonomi

Offentlighetsprincipen,
ADB-upptagning

Oljelagringskommitté,
1980 års

Oljelagringsprogrammet

OSK-80
(Organisationskommittén för statskontoret)

Ombildning av hyresfastighet tdl fasäghet med ägda
lägenheter

Omsorgskommitlén

Omstrukturering,
försvarsmaktens organisation

Organisationskommitté
för försäkringsrätterna

Organisationskommittén
för statskontoret (OSK-80)

Ortnamnsarkiven
(DOVA)

Otillbörligt
inlegriletsinlrång

OTU (organisationskommittén för trafikflygarutbiidning)

Panlbrevsulredningen

Panträttskonslruktion
i jordabalken

Panlrätlsreglerna
i fastighetsrätten

Pantsäkerhet,
äganderättssystem

Pansättning
av byggnader på annans mark

Parkeringspolitik,
samordnad. Stockholmsregionen

Partrederi,
företagsform

Patientjournaler,
mikrofilmarkivering

PBU
(psykiska barn- och ungdomsvården)

Penningpolitisk
kontroll, kontokort

Penningpolitisk
verksamhet, riksbanken

Pensionsrält

Permissioner
från kriminalvårdsanstalter

Permissionsutredningen

Personalbistånd, u-landsverksamhet

Personbilar,
försäljningsskatt

Personlig integritet, bedömningsfaktorer

Personregister,
socialtjänsten, gallring

Personregislerlagstiflning, generell

Perspektivplan, framtida hamnväsendet

Perspektivplan,
iransporlforskningsområdel

Pilotutbildning, civd luftfart

Placeringsplikl, kredilpolitiken

Planeringssystem, byggnadsreglering

Politisk
information, värnpliktiga

Politiskt
tillsatta tjänstemän, pensionsrätt

B 8; I B 7 B 2, 15; I B 21 E 2; I E 12 B 4;I B 33 B 6;I B
36 F ö 3; I F ö 5 B 4; I B 33 H 1; IH 15 H 1;IH15 B 9; I B 37

U2; Ju 4

Ju 6;I Ju 54 S 3; I S 14 F ö 3; I F ö 5 S 8; I S 47 B 9;I B 37 IU47 I Ju
18

K 5; I K 24

Ju 6;I Ju 54

K 3; I K 22 K 4; I K 23 S 1, 12;S40 S 9; I S 46 E 1;IE 13 E
2;I E 12 B 7; I B 34 Ju 5; I Ju 53 Ju 5; I Ju 53 UDl; I UD 6 B 10; I B 10 Ju 4;
I Ju 18 S2; IS41 Ju 4; I Ju 18 K 4; I K 23 K 2; I K 21 K 5; I K 24 E2;IE12 A 5;
I A 25 Fö l;IFö3 B 7;I B 34

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prisbildning E 2; I E 12

Prisbildning, övergång från hyresrätt lill bostadsrätt

Prissätlning, energiområdet I 7; I I 39

Prisutveckling, bostadsbyggande Bo 1; I Bo 16

Prisvariationsklausuler, upphandling, försvarsmateriel Fö 7; I Fö 15

Produktionsfaklorbeskaltning B 11; 1 B 20

Psykiatrisk
utvecklingsstörda, barn till S
3; I S 14

s. 2 Kontrollera mot PDF

R:

Radioaktiv
strålning, skyddsrumsfrågor

Ransonering, alkoholinköp

Rapporleringsrutiner, sjuk- och föräldraledighet, statsanställda

Rationalisering,
försvaret

Ratlfyllerimål,
bevismedel

RAA (riksanlikvarieämbetet)

Realbeskattningsutredningen

Realisationsvinst, uppskov med beskattning

Realisationsvinslbeskallning, bostadsrätter och ägarlägenheter

Realisalionsvinslregler,
institutionella placerare

Redovisningssystem
för exekutionsväsendet (REX)

Reformers
finansiering

Regelsystem, föräldraförsäkring, översyn

Regeringsskiften,
pensionsfrågor

Regionala variationer, aborlfrekvens

Registrering,
alkoholinköp

Registrering, bostadsrätter

Registrering,
ägarlägenheter

Registreringsteknik, personregister

Registreringsteknik, ägarlägenhetssystem

Regleringssystem, kreditpoliliskl

Rehabiliteringsinsatser, alkoholmissbrukare

Rekonstrukiionsbolag

Religionen, försvarsmakten

Rennäring, ekonomiska villkor

Representation, stadig, sprilfri

Reseförmåner, ersättning under beredskap och krig

Restriktionssystem, alkoholfrågor

REX (redovisningssystem för exekutionsväsendet)

RFV (riksförsäkringsverket)

Riksanukvarieämbetet (RAÄ)

Riksdagspartierna, ADB-frågor

Riksförsäkringsverket (RFV)

Riksrevisionsverket (RRV)

Riksskatteverket (RSV)

RRV (riksrevisionsverket)

RSV (riksskatteverket)

Råd för metodfrågor, statskontoret

Rådgivning, abortfrågor

Rådrumsstöd, företagskriser

Räntereglering, kreditpolitiken

Rättssäkerhet, barn- och ungdomsvård, regislergallring

Rättssäkerhet, kredilpolitiska frågor

Rättssäkerhet, trafiknykterhelsbroll

Rättssäkerhet, missbrukare, vård utan samtycke

Fö 2; I Fö 2 S 6; I S 43

B 12;1 B 38 Fö 3; 1 Fö 5 Ju 8; I Ju 55 U 2; I U 47

B 14;I--i

B 2, 15; I B 21

B 2, 15; I
B 21

Kn 2; I Kn
26

B 5;
samtliga kommittéer

och
särskilda utredare

S 7; 1 S
45

B 7; I B
34

S 4; I S
39

S 6; I S
43

B 14;I--i

Ju 6; I Ju
54

Ju 1; I Ju
18

Ju 6; I Ju
.54

E2;IE12

S 6; I S
43

B 8;IB7

Fö 4; 1 Fö 13

Jo 2; I Jo
20

S 6; I S
43

Fö 6; I Fö
14

S 6; I S
43

Kn 2; I Kn 26

B 12; I B
38

U 2; I U 47

B 4; I B 33

B 12; I B
38

Kn 3; I Kn
27

B 14;I--i

Kn 3; I Kn 27

B 14; I--1

B 9; 1 B 37

S 4; I S 39

I 3; I I 36

E2; IE12

S2; IS41

E2;IE 12

Ju 8; 1 Ju 55

S 5; I S 44

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ledamöter m. fl. ej utsedda.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rättsväsendet,
ADB-system Röntgenarkiv, förvaringstid

B 4; SI,

I B 33 12; I S 40

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sakrällsskydd Ju 7; I Ju 56

Samarbetsavtal, civd pilotulbildning K 5; 1 K 24

Samfinansiering, Iransporlforskningsområdel K
2; I K 21

Samfällighelsförvaltning, ägarlägenhetssystem Ju 6; 1 Ju 54

Samhällsekonomiska konsekvenser, ägarlägenhetssystem B 3; I B 35

Samhällsfunktioner, ADB-teknik B 4; I B 33

Samhällsplanering, alkoholfrågor S 6; 1 S 43

Samordningsorgan för alkoholfrågor S 6; 1 S 43

Samrådsdelegation, regeringskansliet, krisdrabbade före

tag I 3; I I 36

Samrådsorgan för försäkringsdomstolarna, riksförsäk

ringsverket och försäkringskasseområdel S 8; I S 47

Sanktionsbestämmelser, ursprungsmärkning H
2; I H 16

SAS (Scandinavian Airlines System) K 5; I K 24

SEK (AB Svensk Exportkredit) I 5; 1 I 35

Servicenäringarna, kontokortsfrågor E 1; I E 13

Sexualbrotiskommilté, 1977 års Ju 1; I Ju 19

SIFU (statens industriverks enhet för företagsutveckling) I 2; I I 34

SGI (sjukpenningsgrundande inkomst) B 12; 1 B 38

SGI (statens geotekniska institut) K 2; I K 21

SIND (statens industriverk) B 4; I B 33

Sjukanmälan, anställningsmyndighel B 12; 1 B 38

Sjukfrånvaro, ersättningssystem S 10; I S 23

Sjukjournaler, mikrofilmarkivering S 1, 12; I S 40

Sjuklönesystem S 10; I S 23

Sjukpenningförsäkringen S 10; I S 23

Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) B 12; I B 38

Sjukpenningkommitlén S 10; 1 S 23

Sjukvård, ADB-system B 4; 1 B 33

Sjukvård, missbrukare, vård utan samtycke S
5; I S 44

Sjukvårdspersonal, legitimations- och behörighetsbestäm

melser Sll; IS 48

Självrisk, sjukförsäkringssystemet S 10; I S 23

Självstyrelse, kommunal Kn 3; I Kn 27

Sjöfarten, skatteregler K 4; I K 23

Sjöfartens roll i trafikpolitiken K 4; 1 K 23

Sjötjänslgöring, ersättning under beredskap och krig Fö 6; I Fö 14

Skadeverkningar, boxning Jo 1; I Jo 22

Skatteadministration, ADB-system B 4; I B 33

Skaltekonstruklion, eldrivna fordon B 10; 1 B 10

Skatlemässiga konsekvenser, ägarlägenhetssystem B 3; I B 35

Skatter, produktionsfaktorskatt B 11; I B 20

Skatteregler, ägarlägenhetssystem Ju 6; 1 Ju 54

Skatteregler, sjöfarten K 4; 1 K 23

Skattesystemet, underskotlsavdrag B 3; I B 35

Skatteutjämning, inomregional Kn 1; I Kn 25

Skatteutjämningssystemet B 1; I B 32

Skriftlig dokumentation, luflundersökningsieknik Ju 8; I Ju 55

SkrU-75 (1975 års skyddsrumsulredning) Fö 2; I Fö 2

Skuldebrev, konvertibla E 3; I E 14

Skyddsrumssyslem Fö 2; I Fö 2

SMAK (Svensk malpotatiskonlroll) Jo 5; I Jo 25

Sociala forskningen, behov av primärmalerial S
2; I S 41

Socialberedningen S 5; 1 S 44

s. 2 Kontrollera mot PDF

8kr.
1980/81:103 330

Socialdatautredningen S 2; 1 S 41

Socialförsäkringsärende,
väntetid vid besvär S 8; I S 47

Socialnämnders
arkiv, gallring S 2; I S 41

Socialtjänsten,
missbrukare, vård utan samtycke S 5; I S 44

Socialtjänstens
personregister, gallring S 2; I S 41

Sockernäringen Jo 4; I Jo 24

Splitter,
skyddsrumsfrågor Fö 2; I Fö 2

SPK
(stålens pris- och kartellnämnd) Bo
1; I Bo 16

SPV (statens
löne- och pensionsverk) B 12; I B 38

SR
(Sveriges Radio aktiebolag) U 6; I U 22

SRF
(Synskadades riksförbund) U 5; I U 53

SSPA
(statens skeppsprovningsanslalt) K
2; I K 21

Stat-kommungruppen Kn 3; I Kn 27

Statens industriverk (SIND) B 4; 1 B 33

Statens industriverks enhet för företagsutveckling

(SIFU) I 2; I 1 34

Slalens
lantmäteriverk (LMV) U 2; I U 47

Statens
pris- och kartellnämnd (SPK) Bo
1; I Bo 16

Statens skeppsprovningsanslah
(SSPA) K 2; I K 21

Statistik,
konlokortsutvecklingen E 1; I E 13

Stattstik,
rennäringen Jo 2; I Jo 20

Statistik, skalleutjämningssyslemel B 1; I B 32

Statlig tillsyn av kommunal och landstingskommunal

verksamhet Kn 3; I Kn 27

Statsanställda, rapporteringsrutiner, sjuk- och föräldrale

dighet B 12; I B 38

Statskontorets organisation B 9; I B 37

Statssekreterare, pensionsrätt B 7; I B 34

Statsskuldspolitik E 2; I E 12

Stockholmsområdet, inomregional skalteuljämning Kn 1; I Kn 25

Stockholmsulredningen K 3; I K 22

Strafföreläggande vid rattonykterhet Ju 8; I Ju 55

Siridsledningssystem B 4; I B 33

Stridsmedel, kemiska, skyddsrumsfrågor Fö 2; I Fö 2

Strukturfrågor, närsjöfart K 4; I K 23

Strålning, radioaktiv, skyddsrumsfrågor Fö 2; I Fö 2

STU (styrelsen för leknisk utveckling) K 2; I K 21

Styrelsen för teknisk utveckling (STU) B 4; I B 33

Stöldgods, godtrosförvärv Ju 7; I Ju 56

Stöldutredningen Ju 2; I Ju 52

Svensk Exporlkredit, AB (SEK) I 5; I I 35

Svensk malpotatiskonlroll (SMAK) Jo 5; I Jo 25

Sveriges Lokalradio aktiebolag (LRAB) U 6; I U 22

Sveriges Radio aktiebolag (SR) U 6; I U 22

Svetab (Svenska Industrietablerings AB) E 3; I E 14

Synskadade, dagtidningsdistribution U 5; I U 53

Synskadades riksförbund (SRF) U 5; I U 53

Systemupphandling, försvarsmateriel Fö 7; I Fö 15

Säkerhetspolitik Fö 3; I Fö 5

Särskild placeringsplikl, kreditpolitiken E 2; I E 12

T:

Taxe- och prissättning, energiområdet I 7; I I 39

Taxeringskoniroll B 14; I —'

Taxeslruklur, hamnväsendet K 4; I K 23

Teledata, biblioteksverksamhet U 1; I U 44

Ledamöter m. fl. ej utsedda.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Telefonsamtal,
anstahsbestämmelser

Telekommunikationer

Terminalanläggningar,
ADB-system

Textilier,
ursprungsmärkning

TFD (transportforskningsdelegationen)

TFK (Ingenjörsvetenskapsakademiens transportforskningskommission

Three Mile
Island (TMI)

Tillämpning
av vissa anstahsbestämmelser

Tillsyn,
personregisterlag

Tillverkningsprocesser,
ADB-system

TMI (Three
Mile Island)

Totalförsvar

Totalförsvar, behov av skyddad sjötransport vid krig- och
krigsfara

Trafik,
Slockholmsregionen

Trafiknykterhetsbrott,
bevismedel

Trafikpohiik,
sjöfartens roll

Transportforskningskommiltén

Transportfrågor,
utbildning

Transportkapacitet,
krig- och krigsfara

Tvångsåtgärder,
missbrukare

Tätorter,
skyddsrumsbyggande

Ju 5; I Ju
53 B 4; 1 B 33 B 4; I B 33 H2;IH16 K 2; K 21

K 2;I K 21 I 6; I I 38 Ju 5; I Ju 53 Ju 4; I Ju 18 B 4;I B
33 I 6; I I 38 F ö 3; 1 F ö 5

K 4; K
3; Ju 8;

K 4; K 2; K 2;

I K 23 I K 22 I Ju 55 I K 23 I K 21 I K 21 K 4;I K 23 S
5;I S 44 F ö 2; I F ö 2

s. 4 Kontrollera mot PDF

U;

U-landsverksamhet,
fredskårsarbele

Underskotlsavdrag,
karlläggning

Underskotlsavdragsulredningen

Undersökningsplikt,
viss egendom

UNESCO,
ADB-system

Ungdomsvård,
psykisk

Upphandling, försvarsmateriel

Upplåning utomlands, kreditpolitiken

Upplåtelseform, bostäder

UppSkL (lagen om uppskov med beskattning av realisationsvinst)

Uppskovslagen (UppskL)

Upp värmningssystem

Ursprungsmärkningsutredningen

Ulandningslufl som analysobjekt, trafiknykterhelsbroll

Utbddning,
flyglärare

Utbildning, forskningens roll i nya högskolan

Utbildning, företag

Utbildning, piloter för den civila luftfarten

Utbildning, iransporlfrågor

Utbildning, värnpliktiga för civila lotalförsvarsfunktioner

Utlandsupplåning,
kredilpolitiken

Utlandsverksamhet, banker

Ullåningsreglering,
kredilpolitiken

Utlåningar,
särskih skydd

Utlänningslagkommitlén

Ulredningspersonal,
statskontoret

Utrikespoliuk,
analys av utvecklingen

Utvecklingsinsatser,
offentlig ekonomi

UD 1; I UD 6 B 3;I B 35 B 3; 1 B 35 Ju 7; I Ju 56 B 4;I B
33 S 9; I S 46 Fö 7; I Fö 15 E2; lE 12 Ju 6; I Ju 54

Ju 8; K
5;

U3; A 7; K 5; K 2;

B 14; I--1 B 14; I--1 I 4; I I 37 H 2; I H 16 I Ju 55 I K
24 IU37 I A 21 I K 24 I K 21

Fö 3; I Fö 5 E2;IE 12 E4;l E3 E2;IE 12 A 4; I A 23 A6;I A3
B 9; I B 37 Fö 3; I Fö 5 B 6; I B 36

opaginerad Kontrollera mot PDF

ledamöter m. fl. ej utsedda.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Utvecklingsstörda,
barn till psykiskt Utvecklingsverksamhet, transportområdet Utvärdering av
abortlagstiftning

S 3; I S
14 K 2; 1 K 21 S4; IS39

s. 5 Kontrollera mot PDF

Valutakommiltén

Valutapolilik-valutakonlroll-kredilpolitik, sambandsfrågor

Vapenfria
Ijänsteplikliga, förmånssystem

Varuflöden, närsjöfart

Varuhandeln, koniokorlsfrågor

Verkställighetsföreskrifter, socialtjänstens gallringsbeslämmelser

Videogram, biblioteksverksamhet

Viggensyslem, flygplansanskaffning

VIK (värnpliklsinflylandekommittén)

Villabeskattning

Vinstandelslån

Vinslpålägg,
upphandling, försvarsmateriel

Volontärverksamhet,
u-land

VTI (statens väg- och trafikinstilut)

Vuxna
missbrukare, vård ulan samtycke

Vård, alkoholmissbrukare

Vård av
barn, ersättningsregler

Vård utan samtycke, socialtjänst- och sjukvårdslagstiftning

Vägtrafikskatteutredningen

Väntetider, socialförsäkringsärende

Värnpliktens innehåll, variationer

Värnpliklsförsvar, mobiliseringssäkerhet

VärnpUktsinflytandekommittén (VIK)

k

Åldersgräns, alkohoUnköp Aldersmässiga variauoner,
abortfrekvens Ångexplosioner, kärnkraftverk Ålertaganderätt vid kreditköp
Återvinning, dryckesförpackningar

E2;IE 12 Fö 6; 1 Fö 14 K 4; 1 K 23 E 1; I E 13

S2; I S41 U 1; I U44 Fö 5; 1 Fö 11 Fö 1; I Fö 3 B 3; 1 B
35 E 3; I E 14 Fö 7; 1 Fö 15 UD 1; I UD 6 K 2;I K 21 S 5; I S 44 S 6; I S 43 S
7; I S 45

S 5;I S 44 B 10; IB 10 S 8; I S 47 Fö 3; 1 Fö 5 Fö 3; 1 Fö
5 Fö 1; 1 Fö 3

S 6; I S 43 S 4;1 S 39 I 6; I I 38 Ju 7; I Ju 56 Jo 6; 1
Jo 27

s. 6 Kontrollera mot PDF

A:

Äganderätt
till lägenheter i flerfamiljshus Ju
6; I Ju 54

Ägarlägenhetsutredningen Ju 6; I Ju 54

Ärendebalans,
försäkringsdomstolar S 8; I S 47

Arendeomflytlning,
socialnämnd, gallringssynpunkter S 2;
I S 41

Ö:

ÖEF (överstyrelsen för ekonomiskt försvar) H 1; I H 15

Öppethållande, bibliotek U 1; 1 U 44

Överlåtelse av ägarlägenhet, särskilda bestämmelser Ju 6; I Ju 54

Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) H 1; 1 H 15

Övervinster, kraftproduktion B 13; I B 22

opaginerad Kontrollera mot PDF

8kr. 1980/81:103 Innehåll

Bilaga
2, Kommitléberällelse 1981

Justitiedepartementet
(Ju) ............................. 3

Ulrikesdepartemenlet
(UD)................................. 39

Försvarsdepartementet
(Fö) ............................. .... 43

Socialdepartementet
(S) ................................ .... 59

Kommunikationsdepartementet
(K) ..................... .. 103

Ekonomidepartemenlel
(E) ............................... 117

Budgetdepartementet
(B) ................................ .. 141

Ulbildningsdeparlemenlel
(U)............................... .. 194

Jordbruksdeparlelmenlel
Jo)............................... .. 212

Handelsdepartementet
(H)................................ .. 227

Arbetsmarknadsdepartementet
(A) .................. .. 234

Bostadsdepartementet
(Bo) ............................ .. 261

Industridepartementet
(I) ................................ .. 278

Kommundepartementel
(Kn)............................... .. 300

Kronologiskt
register lill kommittédirektiv i deparlemenlsvis ord

ning som inle har redovisats i kommitléberällelsen lidigare .... 311

Kronologiskt register över kommittédirektiv som inle har redovi

sats i kommitléberältelsen lidigare ...................... .. 315

Sakregister
................................................... .. 319