Prop. 1980/81:105

Prop.
1980/81:105 Regeringens proposition

1980/81:105

om ändring i lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank
och om landshypoteksföreningar, m. m.;

beslutad den 29 januari 1981.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som
har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

GÖSTA BOHMAN

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att grundfonden för Sveriges
allmänna hypoteksbank höjs från 900 milj. kr. till 1 400 milj. kr. Dessutom
föreslåsen ändring i reglementet för AP-fonden som begränsar kommunernas och
landstingens möjlighet att erhålla s. k. återlån av inbetalade
pensionsavgifter.

Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 105

Prop. 1980/81:105 2

1 Förslag till

Lag om
ändring i lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank

och om landshypoteksföreningar

Härigenom föreskrivs att 27 § lagen (1970:65) om Sveriges
allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

27 §'

Som grundfond för banken ställer Som
grundfond för banken ställer

staten till förfogande en av riksgälds- staten till
förfogande en av riksgälds

fullmäktige utfärdad garantiförbin- fullmäktige utfärdad garantiförbin

delse på niohundra miljoner kro- delse på etiusenfyrahundra miljoner

nor. kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1981.

Senaste lydelse 1978:214.

Prop. 1980/81:105 3

2 Förslag till

Lag om
ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning

Härigenom föreskrivs att 15 § reglementet (1959:293)
angående allmänna pensionsfondens förvaltning skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 §'

Kreditinrättning, som enligt 14 § Kreditinrättning,
som enligt 14 §

lämnat återlån,
äger i samband där- lämnat återlån, äger i samband där

med till motsvarande belopp erhålla med till motsvarande belopp erhålla

lån från den fondstyrelse, som enligt lån från den fondstyrelse, som enligt

2 § har att förvalta de avgifter eller 2 § har att förvalta de avgifter eller

större delen av de avgifter för vilka större delen av de avgifter för vilka

återlånet beviljats. återlånet beviljats. De lån som kre-

ditinrättningar erhåller under etl kalenderår på grund av återlån
tiU kommuner och landstingskommuner får uppgå till ett belopp på sammanlagt
högst etthundra miljoner kro-

Räntesatsen för lån från fondstyrelse till
kreditinrättning enligt vad som sägs i första stycket skall motsvara
räntesatsen för senast i Sverige utgivna långristiga statsobligationslån, om ej
regeringen fastställt annan räntesats. Räntesatsen för lånet skall omprövas
vart femte år under dess löptid. Fondstyrelsen och kreditinrättningen kan
överenskomma om att den omprövade räntesatsen skall gälla även för övriga lån
vars räntesats skall omprövas under samma kalenderår.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1981. I fråga om
sådana lån från fondstyrelse till kreditinrättning som hänför sig till återlån
beviljade före den 11 april 1981, gäller fortfarande 15 § i sin äldre lydelse.
Vid tillämpning av 15 § första stycket i dess nya lydelse skall beloppet
etthundra miljoner kronor för år 1981 minskas med summan av nyssnämnda lån från
fondstyrelse till kreditinrättning.

Lydelse enligt prop. 1980/81:81.

Prop.
1980/81:105

Utdrag

EKONOMIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-01-29

Närvarande: statsministern Fälidin, ordförande, och
statsråden Ullsten, Bohman, Wikström, Friggebo, Mogård, Åsling, Söder,
Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn,
Danell, Petri, Eliasson

Föredragande: statsrådet Bohman

Proposition om ändring i lagen (1970:65) om Sveriges
allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar, m. m.

Landshypoteksinstitutionen har till uppgift att vara
kreditgivare åt jordbruks- och skogsbruksnäringarna. Medel till långivningen
anskaffas huvudsakligen genom att Sveriges allmänna hypoteksbank upptar lån på
obligationsmarknaden. Dessa medel lånar hypoteksbanken i sin tur ut till landshypoteksföreningarna
som tillsammans äger banken. Föreningarna är lokala organ som har till uppgift
att inom sina resp. verksamhetsområden administrera långivningen. De län som
lämnas av föreningarna är dels långfristiga lån till fast ränta mot säkerhet i
jordegendom, dels lån för jordbruks- och skogsbruksändamål för vilkas betalning
staten påtagit sig ansvar, s. k. garantilån.

Den
yttersta ramen för Sveriges allmänna hypoteksbanks obligationsupplåning
bestäms av storleken på en grundfond som staten ställer till hypoteksbankens
förfogande. Grundfonden består av en garantiförbindelse som utfärdas av
fullmäktige i riksgäldskontoret. Bankens upplåning får inte överstiga ett
belopp motsvarande tio gånger grundfondens storlek. Grundfonden uppgår för
närvarande till 900 milj. kr. Den senaste höjningen av grundfonden skedde år
1978 med 300 milj. kr. (prop. 1977/78:133, NU 52, rskr 237, SFS 1978:214).

Hypoteksbanken
har i skrivelse till regeringen den 16 oktober 1980 hemställt att bankens
grundfond höjs med 500 milj. kr. till 1 400 milj. kr.

Yttranden över skrivelsen har avgetts av bankinspektionen,
fullmäktige i Sveriges riksbank och fullmäktige i riksgäldskontoret.

Prop. 1980/81:105 5

Bestämmelser för landshypoteksinstitutionen finns i lagen
(1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar. I
lagens 18 och 27 §§ ges olika föreskrifter om begränsningar av upplåningsrätten
och om grundfonden. Grundfonden är avsedd att vara en reserv som i sista hand
kan användas för att fullgöra hypoteksbankens förpliktelser gentemot
obligationsinnehavare. Vidare anges i 28 § i lagen att banken får efter anmälan
till riksgäldskontoret ta grundfonden i anspråk när banken tillfälligt saknar tillgängliga
medel för att fullgöra sina förbindelser. Annars får grundfonden användas
endast om banken trätt i likvidation. Tas grundfonden i anspråk i annat fall
än vid likvidation, skall det utnyttjade beloppet jämte ränta återbetalas till
staten. Om banken i ett sådanl fall inte kan uppfylla dessa ersättningsanspråk
från statens sida, får banken ta ut de belopp som behövs från föreningarna. Vid
en likvidation får grundfonden enligt 31 § andra stycket tas i anspråk endast i
den mån det saknas andra tillgångar som svarar för bankens förbindelser. Enligt
29 och 30 §§ i lagen skall banken även avsätta medel till en reservfond med
lägst ett belopp som motsvarar en procent av bankens skulder. Medel från
reservfonden får i vissa fall överföras lill föreningarna, men i övrigt får
denna fond användas endast för att täcka en förlust som har uppkommit på
bankens rörelse i dess helhet.

I sin skrivelse erinrar banken om att grundfondens
nuvarande storlek begränsar obligationsskulden till högst 9 000 milj. kr. Den
31 december 1978 uppgick bankens obligationsskuld till 5 755 milj. kr., vilket
innebar en nettoökning under år 1978 med 791 milj. kr. Vid utgången av år 1979
hade obligalionsskulden ökat till 6 905 milj. kr., motsvarande en nettoökning
under del året med 1 150 milj. kr. I skrivelsen uppges vidare att riksbanken
har givit hypoteksbanken tillstånd att emittera obligationer till ett belopp av
1 400 milj. kr. varför obligationsskulden vid årsskiftet 1980/81 kan beräknas
komma alt uppgå till ca 8 250 milj. kr. Hypoteksbanken anser alt grundfonden
bör höjas med 500 milj. kr. vilket skulle motsvara bankens
obligationsförsäljning under ca tre och etl halvt år med nuvarande limit för
obligationsförsäljningen.

Remissinstanserna har tillstyrkt hypoteksbankens framställning
eller lämnat den utan erinran.

Jag delar uppfattningen att hypoteksbankens nuvarande upplåningsrätl
kommer att vara otillräcklig med hänsyn till den utveckling som kan förutses
när det gäller dess utlåningsverksamhet. En höjning av grundfonden är därför
befogad. De föreslagna beloppen synes väl avvägda för att svara mot de närmaste
årens upplåningsbehov. Jag förordar således att grundfonden höjs från nuvarande
900 milj. kr. till 1 400 milj. kr. Detta förutsätter att 27 §i lagen om
Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar ändras och att
fullmäktige i riksgäldskontoret utfärdar en ny garantiförbindelse. Någon
lagrådsgranskning anser jag inte vara påkallad.

Prop. 1980/81:105 6

Jag vill erinra om att en höjning av grundfonden endast
innebär formella möjligheter till ökad obligationsupplåning. Liksom hittills
får den faktiska upplåningen anpassas till utvecklingen av den allmänna
kreditpolitiken.

Jag vill här också ta upp en annan fråga som har
anknytning till kapitalmarknaden. Frågan gäller kommunernas och landstingens
möjlighet att erhålla s. k. återlån av inbetalda ATP-avgifter. I finansplanen (prop.
1980/81:100 bil. 1 s. 37) har jag angett att jag avsåg att föreslå en
begränsning av denna möjlighet. Jag vill härmed lägga fram förslag om en sådan
begränsning.

Kommuner
och landsting kan - liksom andra arbetsgivare - ansöka om återlån av hälften av
de ATP-avgifter de har betalat in under det närmast föregående året. Krediten
söks hos bank eller annat kreditinstitut som har en ovillkorlig rätt att refinansiera
krediten i AP-fonden. Denna lånemöjlighet har inte utnyttjats i nämnvärd
omfattning inom den kommunala sektorn. Sektorns återiånerätt kan beräknas uppgå
till inemot 3 miljarder kr. Av detta utnyttjades år 1979 ca 100 milj. kr. och
år 1980 ca 80 milj. kr. I ett mer ansträngt likviditetsläge i kommunerna skulle
denna upplåning emellertid kunna bli betydande. Detta skulle kunna medföra att AP-fondens
möjligheter att bidra till industrins och statens finansiering begränsades.
Det bör även erinras om att AP-fonden utger reverslån till kommuner avseende
fjärrvärmeutbyggnad och andra mer omfattande investeringar. Denna utlåning
skulle vid en utökad återlånegivning äventyras.

Kapitalmarknadsutredningen (SOU 1978:11) föreslog att återlånesyste-met
skulle slopas med ett visst undantag för de små och medelstora företagen. Med
hänsyn till företagens finansiella situation bibehölls dock denna lånemöjlighel
(prop. 1978/79:165 s. 119). Jag anser inte att de skäl som talade för en
bibehållen återlånemöjlighet är tillämpliga på den kommunala sektorn. Jag
föreslår därför att utrymmet för kommunerna och landstingen att få återiån
begränsas till vad som motsvarar den faktiskt utnyttjade återlånevolymen för år
1979 inom den kommunala sektorn, dvs. till 100 milj. kr. per år.

Kreditbegränsningen
genomförs lämpligen på så sätt att de kreditinrättningar, som har lämnat återlån,
i fortsättningen medges refinansieringslån för sina återlån till kommuner och
landsting inom en total ram av 100 milj. kr. per kalenderår. AP-fondens första
fondstyrelse, som förvaltar ifrågavarande pensionsmedel, bör ha att svara för
att denna begränsning vid refinansie-ringen av återlånen iakttas. En tänkbar
ordning är atl bankerna får begära ett förhandsbesked hos fondstyrelsen om
tillgängligt utrymme för refinansiering. För att genomföra begränsningen bör
en ändring göras i 15 § forsla stycket reglementet (1959:293) angående allmänna
pensionsfondens förvaltning.

Prop. 1980/81:105 7

Begränsningsregeln bör träda i kraft den 1 april 1981 men
inte omfatta refinansieringslån för återlån som beviljats före ikraftträdandet.
Enligt gällande bestämmelser skall en kreditinrättning, som har lämnat återlån,
inom viss tid ansöka hos fondstyrelsen om refinansiering av dessa lån. Den
ansökningstid som går ut närmast efter ikraftträdandet av begränsningsregeln
avser återlån som beviljats fram t. o. m. den 10 april 1981. För att undvika
onödiga komplikationer bör alla refinansieringslån som hänför sig till återlån,
beviljade före den 11 april 1981, undantas genom en övergångsregel. Däremot
bör hänsyn tas till dessa refinansieringslån, när det gäller att avgöra om
rambeloppet för år 1981 på 100 milj. kr. har uppnåtts. Skulle de refinansieringslån
som på grund av återlån till den kommunala sektorn lämnas under förra delen av
år 1981 uppgå till 100 milj. kr. eller mer, bör alltså inte ytterligare sådana refinansieringslån
få beviljas under detta år.

Jag vill
nämna att regeringen tidigare genom prop. 1980/81:81 förelagt riksdagen förslag
om vissa ändringar i reglementet angående allmänna pensionsfondens förvaltning,
bl. a. i 15 § andra stycket. Ändringarna föreslås i princip träda i kraft den 1
april 1981. Riksdagen har ännu inte tagit ställning till nämnda förslag.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen dels att antaga inom ekonomidepartementet upprättade förslag till

1.
lag om ändring
i lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar,

2.
lag om ändring
i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning,

dels att

3. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda
en garantiförbindelse på 1 400 milj. kr. att utgöra grundfond för Sveriges
allmänna hypoteksbank i stället för den nuvarande förbindelsen på 900 milj. kr.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som
föredraganden har lagt fram.

Göteborgs
Offsettryckeri AB, Stockholm 1981