Prop. 1980/81:121

Prop.
1980/81:121

Regeringens proposition 1980/81:121

om
ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt, m. m.;

beslutad
den 29 januari 1981.

Regeringen
föreslår riksdagen atl antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprolokoll.

På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

ROLF
WIRTÉN

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås atl förordningen (1964:352) om gasolskatl slopas och
all gasol i slällel läggs lill de varor som är skattepliktiga enligl lagen
(1961:372) om bensinskatt. Defta innebär bl.a. atl skallskyldigheten för gasol flytlas
över från de enskilda ägarna av gasoldrivna motorfordon till tillverkare,
importörer och vissa förbrukare av gasol. Ändringarna föreslås träda i kraft
den I juli 1981.

1
Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 121

Kartong:
S. 2, rad 21, höger spalt Tillkommer;, 29.08

Prop.
1980/81:121 2

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt

Härigenom föreskrivs alt I och 2 i?!» samt 7 § I mom.
lagen (1961:372) om bensinskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Till staten skall enligt bestämmelserna i denna lag
erläggas särskild skatt (bensinskatt) för

a) bensin, annan än kemiskt ren
bensin, ävensom andra motorbränslen, som innehålla minst 70 viktprocent
bensin (ur tulltaxenummer 27.10); .vflwf

b) metylalkohol (metanol), eiyl-alkohol
(elanol), propylalktdiol. Isopropylalkohol och andra än under a) avsedda
blandningar, som innehålla sådana alkoholer (ur lull-taxenummer 22.08. 29.04
och 38.19), allt under förutsättning att varorna äro avsedda för användning lill
motordrift (motoralkohol).

Föres lagen lydelsi

1 <}

Till staten skall enligt bestämmelserna i denna lag erläggas
särskild skatt (bensinskatt) för

a)
bensin, uitnu
kemiskt ren bensin, och andra motorbränslen, som innehåller minst 70
viktprocent bensin (ur tulltaxenummer 27.10);

b)
melylalkohol
(melanol), etyl-alkohol (etanol) och högre alkoholer, elrar av metanol och elanol
saml andra än under a) avsedda blandningar, som innehåller sädan alkohol eller
eter (ur tulltaxenummer 22.08, 29:04, 29.08 och 38.19), allt under
förutsättning att varorna är avsedda för användning till motordrift (motoralkohol);
samt

c)
gasol,
varmed avses varor som hell eller lill huvudsaklig del består av petroleumgaser
eller andra ga.formiga kolväten och som har kondenserats lill vätska (ur tidltaxenummer
27.11 <Kh 38.19).

Skatt
skall dock icke utgå för mineraloljeprodukl, som införes till riket för atl
vid oljerajjinaderi användas uteslutande såsom råvara vid tillverkning av
bensin. Skall skall ej heller ulgå för bensin, som är avsedd för annat
ändamål än mo-tördrift, eller motoralkohol, när varan tillhandahålles i
särskild förpackning om högst en liter.

Skatt
skall dock inte ulgå för mineraloljepmdukter, som införs lill landel för atl
vid oljeraffinaderier användas uteslutande som råvara vid tillverkning av
bensin. Skatt skall inte heller ulgå för bensin, som är avsedd för annal ändamål
än motordrift, eller/ör motoralkohol, när varorna tillhandahålls i särskilda
förpackningar om högst en liter. Vidare skall skatt inle utgå för gasol som med
hänsyn till försäljningsform, kvantitet eller förpackning har karaktär av
butiks-vara. Lagen omtryckt 1975: 274. Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:
274.

Prop. 1980/81:121

Nuvarande lydelse

Vad i denna lag stadgas om bensin skall hava avseende å
samtliga (" första stycket angivna skattepliktiga varuslag.

Föreslagen lydelse

Bestämmelserna i denna lag om bensin gäller, om annal inte
sägs, samfiiga de varuslag som är skattepliktiga enligt första stycket.

Skatten
utgår med en krona tretton öre per liter. För melanol, etanol, propylalkohol
och isopropylalkohol utgår dock skatten med trettionio öre per liter. Ingår
alkohol som nu har sagts i blandning som avses i 1 § första stycket a) eller b)
utgår skatten för den inblandade alkoholen med trettionio öre per liter och
med en krona tretton öre per liter för blandningen i övrigl.

Skatten beräknas efter varans fakturerade volym. 1 denna
skall dock icke inräknas smötjolja som tillsalts bensin för motordrift. Kan
skallen icke beräknas på sådant sätt eller sker faktureringen annorledes än
enligt vedertagna grunder, äger beskattningsmyndigheten fastställa grunder för
beräkning av volymen.

Skatten
utgår med / krona 13 öre per liter, om annat inte sägs i andra eller tredje
stycket.

För
metanol, etanol och högre alkoholer samt för elrar av metanol och etanol utgär
skatten med 39 öre per liter. Ingår sådan alkohol eller eter i en sådan
blandning som avses i 1 § första stycket a) eller b) utgår skatten för den
inblandade alkoholen eder etern med 39 öre per liter och med / krona 13 öre
per liter för blandningen i övrigt.

För gasol
utgår skatten med 29 öre per liter.

Skallen
beräknas efter varans fakturerade volym. I denna skall dock inte inräknas
smörjolja som har tillsatts bensin för motordrift. Kan skatten inte beräknas på
sädant säll eller sker faktureringen inte enligl vedertagna grunder, får beskattningsmyndigheten
fastställa grunder för beräkning av volymen.

7 §

1 mom. 1 deklaration wå avdrag 1 mom. I
deklaration/år avdrag

göras för bensin, som göras för bensin, som har

a)
förvärvats för ålertorsäljning
eller förbrukning i egen rörelse och för vilken skattskyldighet tidigare
inträn,

b)
återtagits i
samband med återgång av köp,

c)
förbrukats
eller försålts för förbrukning för framdrivande av tåg eller fordon å järnväg,

d) förbrukats eller försålts för förbrukning för
framdrivande av luftfar

tyg, härunder inbegripet start av icke motordrivet flygplan, eller för varm-

körning eller provkörning av luftfartygs motor,

e) förbrukats eller försålts för förbrukning, i samband
med fabriksmäs-

sig tillverkning av motorer, för avprovning av motorer å provbädd eller å

annan dylik anordning utan att transportmedel därvid framföres,

f) förbrukats eller försålts för f) förbrukats eller
försålts för för

förbrukning för annat tekniskt än- brukning för annal tekniskt ända-

Senaste lydelse 1980:1084.

Prop. 1980/81:121 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

damål än motordrifl dock ej Jör mål än molordrifl, om
annat inte framställning av vara som är läm- framgår av andra stycket, pad
eller avsedd för motordrift eller förpackats eder försålts för atl förpackas i
sådan särskild förpackning om högst en Uter som avses i I § andra stycket,

g) av den skatlskyldige eller för hans räkning utförts ur
riket eller förts till svensk frihamn för annat ändamål än att förbrukas där,

h) försålts med förlust för den skatlskyldige, i den mån
förlusten hänför sig till bristande betalning från köpare,

i) förbrukats eller försålts för förbrukning vid
produktion av skattepliktig elektrisk kraft.

Avdrag enligt första stycket j) får inte göras för

1. bensin som har använts för
framställning av vara som är lämpad eller avsedd pir motordrift,

2.
bensin
som avses i I § första stycket a) och som är avsedd för annat ändamål än
motordrift, eller motoralkohol, när varan har förpackals eller försålts för
att förpackas i särskild förpackning om högst en liter,

3.
gasol .som
med hänsyn tlllför-säljningsjbrm, kvantitet eller förpackning har karaktär av
butiks-vara.

Har skattskyldighet inträtt jör en vara som avses i andra
stycket 2 eller 3 fär avdrag ändå göras enligt Jörs t a stycket f).

Denna lag träder i krafl den I juli 1981, då förordningen
(1964:352) om gasolskatl upphör att gälla.

Den som vid utgången av juni 1981 är skallskyldig enligl
den upphävda förordningen skall lämna deklaration enligt denna för den
beskattningsperiod som går till ända den 30 juni 1981.

Den upphävda förordningen fillämpas fortfarande i fråga om
förhållanden som hänför sig lill tiden före den 1 juli 1981.

Prop.
1980/81:121 5

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt

Härigenom
föreskrivs att 4 och 5 §§ lagen (1957:262) om allmän energiskatt' skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

I denna
lag avses med bensin samtliga i I § förordningen om bensinskatt angivna
skattepliktiga varuslag och med gasol vara, för vilken skatt skall erläggas
enligt förordningen om gasolskatt. Bestämmelserna i nämnda förordningar
skola, där ej annal följer av 5 §, äga motsvarande tdlämpning Jämväl å allmän
energiskalt å bensin och gasol.

I denna
lag avses med bensin de varor som är skattepliktiga enligt I § första stycket
a) och b) lagen (1961:372) om bensinskatt och med gasol vara som anges i I §
första stycket c) nämnda lag. Bestämmelserna i den lagen skall, om inte annat
följer av 5 S, tillämpas även på allmän energiskall på bensin och gasol.

Energiskatt
utgår på bensin, utom i fall som avses i andra stycket, med 34 öre per liter
och på gasol med 53 öre per liter.

Energiskatt utgår på bensin, utom i fall som avses i andra
stycket, med 34 öre per liter och på gasol med 53 öre per liter. I fråga om
buss, vars tjänstevikt överstiger tretusen kilogram, skall skatten på gasol
dock utgå med 48 öre per liter.

För bensin, som används för framställning av sladsgas,
skall skallen ulgå med 1,6 öre per liter. 1 fråga om energiskalt på sådan
bensin skall i övrigl gälla vad i denna lag stadgas om andra bränslen än bensin
och gasol.

Denna lag träder i krafl den 1 juli 1981.

Den som
vid utgången av juni 1981 är skatlskyldig enligt förordningen (1964:352) om gasolskatt
skall lämna deklaration för allmän energiskatt för den beskaltningsperiod som
går till ända den 30 juni 1981 enligl de äldre bestämmelserna.

De äldre
bestämmelserna lillämpas fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig
till liden före den 1 juli 1981.

' Lagen omtryckt 1975:272. Senaste lydelse av lagens
rubrik 1975:272. Senaste lydelse 1980:677.

Prop. 1980/81:121

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1981-01-29

Närvarande:
statsministern Fälidin, ordförande, och statsråden Ullslen, Bohman, Wikström, Friggebo,
Mogård, Åsling, Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm,
Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson

Föredragande:
statsrådet Wirtén

Proposition
om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt, m. m.

1
Inledning

Skatt
på gasol som används för drift av vissa motorfordon tas f.n. ut enligt
förordningen (1964:352) om gasolskatl (gasolskatleförordningen) och lagen
(1957:262) om allmän energiskalt (energiskattelagen). Skattskyldig till gasolskatt
är den enskilde fordonsägaren. 1 prop. 1978/79:115 bilaga 4, som bl. a. innehöll
förslag om höjning av skatterna på bensin och gasol, uttalade min företrädare
bl. a. att det kunde finnas anledning att lägga fram förslag lill ändrade
bestämmelser pä denna punkt, om antalet gasoldrivna fordon i landet skulle öka
kraftigt.

Under hösten 1980
upprättades inom budgetdepartementet en promemoria, Ds B 1980:12 Omlägging av gasolbeskattningen,
som behandlar möjligheterna att ta ut skatten på gasol i en annan ordning än
den som nu gäller. I promemorian föreslås att skattskyldigheten i stället skall
läggas på tillverkare, importörer och vissa registrerade förbrukare efter
förebild av lagen (1961:372) om bensinskatt (bensinskattelagen).
Författningsförslag, som innebär bl. a. alt den nuvarande gasolskatleförordningen
upphävs och en ny lag om gasolskatt införs, har upprättats.

Promemorian, som också
innehåller en redogörelse för gällande bestämmelser om gasol- och bensinbeskatlningen
bör fogas till prolokollet i detta ärende som bilaga 1.

Promemorian har remissbehandlats.
Yttranden över promemorian har avgetis av riksskatteverket (RSV),
generaltullstyrelsen (GTS), kammarrätten i Slockholm, punklskatteutredningen (PU),
vägtrafikskatteutredningen

Prop. 1980/81:121 7

(VU),
Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Motorbranschens riksförbund. Svenska petroleum
institutet (SPI), Svenska taxiförbundet, Svenska åkeri-förbundet, Sveriges
bilindustri- och bilgrossistförening saml Sveriges industriförbund. LRF har
såsom sitt yttrande hänvisat till ett utlåtande av Lantbrukamas skaiiedelegaiion.

En sammanställning över
remissyttrandena bör fogas till protokollet som bilaga 2.

2
Föredragandens överväganden

Den
gällande ordningen för uttag av gasolskatl, enligl vilken de enskilda fordonsägarna
är skattskyldiga, är anpassad till ett litet gasolfordonsbe-slånd i landet.
Hittills har också detta varit förhållandet. I den ovan nämnda
departementspromemorian sägs emellertid all en del uppgifter tyder på att
antalet skattskyldiga och antalet gasoldrivna fordon i landet inom en nära
framtid kan komma alt öka avsevärt. Redan nu torde enligt promemorian
åtskilliga gasoldrivna fordon framföras ulan att gasolskatt erläggs. Det har
därför funnits anledning att undersöka vilka andra möjligheter lill uttag av gasolskatt
som står till buds. Jag får härvid hänvisa till det nyss nämnda uttalandet i prop.
1978/79: 115 bilaga 4.

I departementspromemorian
diskuteras möjligheterna atl beskatta gasolen genom att ta ut en förhöjd
fordonsskatt för de fordon som kan drivas med gasol eller genom att göra sådana
fordon kilometerskattepliktiga. Av olika skäl avvisas dessa alternativ i
promemorian. 1 stället föreslås all tillverkare, importörer och vissa
förbrukare skall vara skattskyldiga för gasolskatt på samma sätt som gäller i
fråga om bensinskatten.

Med något undantag har
remissinstanserna ansett att en reform enligt de föreslagna principerna nu bör
genomföras. Även jag ansluter mig lill denna mening.

Departementspromemorian
innehåller ett förslag till en ny lag om gasolskatt som är avsedd att ersätta
den nu gällande gasolskatleförordningen. Därutöver föreslås en mindre ändring i
energiskattelagen i fråga om den energiskalt som f. n. utgår på gasol som
omfattas av gasolskatleförordningen. RSV har ifrågasatt om det finns skäl atl
la ut både gasolskatt och energiskatt pågasol, eftersom gasolskatten inle
längre är specialdestinerad lill vägväsendet. RSV har dessutom framhållit atl
del ur administrativ synpunkt skulle vara till fördel om skatterna för gasol,
liksom även för bensin, sammanfördes till en skatt.

PU har tagit fasta på den
nära överensstämmelsen mellan den föreslagna lagen om gasolskatt och den
gällande bensinskattelagen. Enligl PU:s mening bör man i stället för att
införa en ny lag om gasolskatl sträva efter att inordna den skattepliktiga
gasolen i bensinskatlelagen. Detta skulle enligt PU bl. a. medföra en
administrativ lättnad för såväl de skattskyldiga som beskattningsmyndigheten.

Prop. 1980/81:121 8

För
egen del får jag anföra följande.

Jag
instämmer med RSV om att skatterna på bensin och gasol borde kunna arbetas in i
energiskalten sedan specialdestineringen av skatterna slopats. Frågan
kompliceras dock av att kompensation i olika former i vissa fall utgår för den
bensinskatt som betalas för bensin som förbrukas på annat sätt än i fordon som
framförs på allmänna vägar. Inom regeringskansliet övervägs f. n. vilka
effekter den slopade specialdestineringen och den alltmer ökade vikten av att
hushålla med energi skall få på dessa kompensationer. Innan dessa överväganden
har slutförts är jag inte beredd all föreslå att den allmänna energiskatten
läggs samman med de särskilda skatterna på bensin resp. gasol.

Däremot
anser jag att PU:s förslag atl inordna gasolen i bensinskatlelagen har många
fördelar. Det är en enkel och naturiig åtgärd att ta upp även gasol i del
varusortiment som nu omfattas av bensinskattelagen. Tillverkare och importörer
av gasol torde också vara tillverkare och importörer av bensin och därför redan
skattskyldiga till bensinskatt. Neutralitetsskäl talar för all gasol får en
liknande behandling i beskattningshänseende som övriga bränsleslag i
bensinskattelagen.

Jag
förordar därför att reformen genomförs på det sättet atl bensinskal-telagen
ändras lill att avse även gasol. I 1 § första stycket bensinskattelagen bör gasol
las upp som en skattepliktig vara. Detta innebär att bensinskatt i princip
kommer atl utgå på all gasol oavsett användningsområde. Genom
avdragsbestämmelserna i 7 § görs emellertid samtidigt gasol som används för
andra ändamål än drift av motorfordon skattefri.

Grundtanken
med den nuvarande gasolskatten är att endast gasol som används för drift av
vissa motordrivna fordon skall beskattas. Denna princip bör inte ändras. Jag är
därför inle beredd att nu föreslå någon väsentlig utvidgning av beskattningsområdel.

En
viss utvidgning av beskattningsområdel blir dock följden. F. n. utgår nämligen
inte gasolskatt för gasol som används för drift av traktorer klass II (s.
k. jordbrukstraktorer), oregistrerade motorredskap, avställda fordon, fordon
som får brukas med stöd av vissa närmare angivna licenser och tillstånd samt
fordon som på vissa grunder är befriade från vägtrafikskalt, t. ex. vissa
handikappfordon. Användningen av gasol i fordon av dessa slag torde vara
obetydlig, varför en utvidgning av beskattningsområdet fill att omfalta även sädan
gasol knappast har nägon praktisk betydelse. Atl såsom någon remissinstans har
föreslagit införa särskilda bestämmelser om kompensation för erlagd skatt på gasol
för t.ex. lantbrukets traktorer anser jag inte befogal.

I
departementspromemorian har, för att i största möjliga utsträckning undvika atl
de som tillverkar gasol för andra ändamål än motorfordonsdrift klassificeras
som skattskyldiga tillverkare, föreslagils att det skattepliktiga varuområdet
begränsas till varor som helt eller till huvudsaklig del består av
petroleumgaser och som har kondenserats till vätska. Hänvisningen i nu

Prop. 1980/81:121 9

gällande gasolskatteförordning till tulltaxan har
föreslagits slopad. GTS har emellertid påpekat att det föreslagna varuområdet i
onödan skulle omfatta vissa av industrins råvaror enligt tulltaxenummer 29.01.
GTS har därför föreslagit att det skattepliktiga varuområdet ytterligare
begränsas lill varor enligt tulltaxenummer 27.11 och 38.19. GTS förslag bör
enligt min mening följas.

I departementspromemorian har vidare föreslagits att sådan
gasol som är skatlepliklig enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt
(mervärdeskattelagen) skall undantas från särskild gasolskatt. Av 8 § 4 och
fjärde stycket av anvisningarna lill 8 § mervärdeskattelagen framgår alt gasol
är skattepliktig om den med hänsyn fill försäljningsform, kvantitet eller
förpackning har karaktär av buliksvara. Riksskattenämnden har i en bindande förklaring
uttalat alt gasol i flaskor t. o. m. 45 kg utgör buliksvara och därmed är
skattepliktig.

Jag anser alt det i promemorian föreslagna undantaget för
sådan gasol som är mervärdeskattepliklig är praktiskt. Det förefaller
osannolikt alt sådan gasol används till molorfordonsdrift med hänsyn till att
den betingar ett avsevärt högre pris än annan gasol, även om mervärdeskatten
räknas bort. I I § andra stycket bensinskatlelagen bör därför anges alt gasol
som med hänsyn till försäljningsform, kvantitet eller förpackning har karaktär
av butiksvara skall vara undantagen från skatteplikt. Bestämmelsen bör
självfallet tillämpas på samma sätt som den motsvarande bestämmelsen i mervärdeskaltelagen.

Riksdagen har beslutat att skatteuttaget på gasol tills
vidare skall stå i viss relafion till skatteuttaget pä bensin (prop.
1978/79:115 bilaga 4, SkU 1978/79:44, rskr 1978/79:430). 1 förhållande fill vad
som nu gäller bör därför endasi den ändringen göras att den lägre skattesatsen
för gasol som används till tyngre bussar slopas. Skatten bör säledes enhetligt
bestämmas till 29 öre per liter. Som grund för skatteberäkningen bör, som har
anförts i promemorian, läggas varans fakturerade volym.

För att så långt del är möjligt göra beskatlningsformerna
enhetliga för bensin och gasol bör så få särbestämmelser om gasol som möjligt
införas i lagen. Endast när det gäller fillåtna avdrag enligt 7 § 1 mom.
bensinskattelagen behöver enligt min mening vissa ändringar göras.

Enligl den gällande lydelsen av 7 § 1 mom. f) får avdrag i
deklarationen göras för bensin, som har förbrukats eller försålts för
förbrukning för annal tekniskt ändamål än molordrifl, dock inte för
framställning av vara som är lämpad eller avsedd för motordrift eller som har
förpackals eller försålts för alt förpackas i sådan särskild förpackning om
högst en liter som avses i 1 § andra stycket. Genom bestämmelsen i I § tredje
stycket gäller detta även motoralkohol. Skälet fill inskränkningen i avdragsrällen
för bränsle i sådana förpackningar är alt någon skatt inte utgår för en sådan
vara.

Genom att bensinskatlelagen ändras till atl avse även gasol
blir avdragsreglerna i 7 § 1 mom. i princip fillämpliga också på gasol. Sådan gasol
som

Prop. 1980/81:121 10

enligt
det föreslagna tillägget till I § andra stycket skall vara skattefri bör självfallet,
liksom sådan bensin som enligt samma stycke är fri från skatt, undantas från avdragsrällen
enligl 7 § 1 mom. f), även om den kan anses ha förbrukats eller försålts för
förbrukning för annal tekniskt ändamål än motordrift.

För
överskådlighetens skull bör samtliga undanlag lill avdragsrällen enligt 7 § 1
mom. O sammanföras lill ett nytt andra stycke lill 7 § I mom.

När
det gäller gasol har dock RSV påpekat att avdragsbestämmelserna måsle
kompletteras så atl det blir möjligt för registrerade företag alt fylla gasol
på flaskor så alt gasolen blir skattefri enligt del nyss föreslagna fillägget fill
1 § andra stycket, ulan att skall utgår för det ianspråktagande som
påfyllningen utgår. Detta resullal kan uppnås på det sättet atl. om skatt
skulle utgå på grund av ianspråktagandet, avdrag samtidigt medges enligt etl
nytt tredje stycke till 7 § I mom. Bestämmelserna om bensin som är avsedd för
andra ändamål än motordrift och motoralkoholer i förpackningar om högst en
liter bör, för att undvika missförstånd, utformas på motsvarande sätt.

Jag
föreslår därför att 7 § 1 mom. bensinskattelagen ändras på det sätt jag nu har angett.

Innan
jag lämnar bensinskaUelagen vill jag la upp ytteriigare en fräga som avser
motoralkoholer.

Enligt
1 § första stycket b) utgår bensinskatt för melylalkohol (metanol), eiylalkohol
(etanol), propylalkohol, isopropylalkohol och andra än under a) avsedda
blandningar, som innehåller sådana alkoholer (ur tulltaxenummer 22.08, 29.04
och 38.19), allt under förutsätlning att varorna är avsedda för användning till
motordrifl. Dessa varor kallas med etl gemensamt namn motoralkohol. För alkoholen
utgår skallen enligt 2 S med 39 öre per liter. Ingår en sådan alkohol i en sädan
blandning som avses i 1 § första stycket a) eller b) utgår skatten för den
inblandade alkoholen med 39 öre per liter och med 1 krona 13 öre per liter för
blandningen i övrigl.

Vid
sidan av de nu nämnda alkoholerna används i liten utsträckning även andra
alkoholer, vilka liksom propylalkohol och isopropylalkohol är högre alkoholer
än metanol och elanol. Även derivat av metanol och etanol av lyp elrar kan
komma till användning. Dessa alkoholer och elrar fillsäUs bl.a. för all
förbättra blandbarheten med bensinkolväten och öka toleransen mot
vattenstörningar.

Även
dessa alkoholer och elrar bör beskattas som motoralkohol. Detta kan enklast
uppnås genom en ändring av 1 § första stycket b) saml i del nuvarande första
stycket av 2 § bensinskatlelagen. Uttrycket motoralkohol bör även i
fortsättningen användas som beteckning på de varor som anges i I § första
stycket b) bensinskaUelagen.

Ulöver
de ändringar i bensinskattelagen som jag nu har berört krävs vissa ändringar i energiskatlelagen.

I
4 § energiskattelagen bör anges alt med bensin avses de varuslag som

Prop. 1980/81:121 11

är
skattepliktiga enligt I § första stycket a) och b) bensinskatlelagen och alt
med gasol avses vara som anges i 1 S första stycket c) bensinskattelagen.

Den i 5 § energiskatlelagen
angivna särskilda skattesatsen för tyngre bussar bör, i likhel med vad jag har
förordat i fråga om bensinskatten på gasol, slopas.

Enligt
nuvarande gasolskatteförordning är varje kalenderkvartal beskaltningsperiod.
Det är lämpligl alt de nya reglerna träder i kraft vid utgången av ett sådant
kvartal. Jag anser att de nya reglerna bör träda i kraft den Ijuli 1981.

Med hänsyn till de nu
genomgångna lagstiftningsfrågornas beskaffenhet är det enligl min mening inle
motiverat all inhämta lagrådels yttrande över lagförslagen.

3
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslär
riksdagen atl antaga inom budgetdepartementet upprättade förslag lill

1.
lag om ändring i lagen
(1961:372) om bensinskatt,

2.
lag om ändring i lagen
(1957:262) om allmän energiskatt.

4 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagl
fram.

Prop. 1980/81:121 13

Bilaga I

BUDGETDEPARTEMENTET

OMLÄGGNINQ AV GASOLBESKATTNINGEN

Ds B 1980:12

Prop. 1980/81:121 14

1 INLEDNING

Under senare tid har gasol' f å tt en ö kad
anv ä ndning som motorbr ä nsle. Antalet motorfordon, som kan drivas med gasol
ö kar. Enligt g ä llande beskattningsbest ä iranelser ä r
det den enskilde fordons ä garen som ä r skattskyldig till gasolskatt under det att
tillverkaren/f ö rsaljaren ä r skattskyldig n ä r
det g ä ller bensin och motorbr ä nnolja. I prop. 1978/79:115 bilaga 4, som bl.a.
inneh ö ll f ö rslag om h ö jning av skatterna p å bensin och gasol, uttalade f ö redragande statsr å det bl.a. f ö ljande.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att det enligt g ä llande best ä mmelser
ä r fordons ä garen sora ä r
skattskyldig till gasolskatt. Detta f ö rh ä llande utg ö r
f.ii. inge't'problem, d å endast ett f å tal fordon ä r
inr ä ttade f ö r gasoldrift. Skulle antalet s å dana .fordon> ö ka
kraftigt, uppst å r givetvis praktiska ö l ä genheter itied
ett stort antal skattskyldiga. Det kan d å
finnas anledning att å terkomma med f ö rslag till ä ndrade
best ä mmelser p å denna punkt.

I det f ö ljande
diskuteras f ö ruts ä ttningarna f ö r att g å ö ver till ett
annat beskattningssystem och hur detta b ö r
vara utformat.

2 G Ä LLANDE BEST Ä MMELSER M.M.

Den s ä rskilda beskattningen av gasol
regleras i f ö rordningen 0 964:352) om gasolskatt
( ä ndrad senast 1974:863), gasolskat-tef ö rordningen, och kung ö relsen (1964:353) med till ä mpningsf ö reskrifter till f ö rordningen
om gasolskatt ( ä ndrad senast 1969:304), gasolskattekung ö relsen. Vidare ä r
lagen (1959:92) om f ö rfarandet vid viss
konsumtionsbeskattning ( ä ndrad senast 1979:177), f ö rfarandelagen, till ä mplig p å gasolskatten. Till ä mpningsf ö reskrifter
har meddelats i kontrollstyrelsens cirkul ä r
den 29 juni 1964 ang å ende gasolskatt. F ö reskrifterna g ä ller
fortfarande.

Prop.
1980/81:121 15

I det f ö ljande beskrivs
huvuddragen av regelsystemet. D ä r inte annat
anges avser paragrafh ä nvisningarna gasolskatte-f ö rordningen.

Under beteckningen gasol har sammanf ö rts vissa gasformiga drivmedel f ö r motorfordon. Gasol ä r skattepliktig om den anv ä nds
f ö r drift av motor i motorfordon,
traktor klass I eller registrerat motorredskap. Som f ö ruts ä ttning f ö r skatteplikter, anges dessutom att fordonet skall
vara upptaget i bilregistret och inte vara avst ä llt eller att fordonet f å r
brukas enligt vissa n ä rmare angivna licenser eller
tillst å nd. Gasol som anv ä nds till tordon som p å vissa grunder ä r undantagna fr å n v ä gtrafikskatteplikt
ä r inte skattepliktig (1 § ).

Skattskyldig ä r
det gasoldrivna fordonets ä gare, varmed f ö rst å s den som ä r eller b ö r
vara antecknad i bilregistret scm ä gare
eller den scm ä r ä gare av fordon som f ä r brukas med
st ö d av de ovan n ä mnda licenserna eller tillst å nden. Skattskyldigheten intr ä der d å gasol fylls
p å br ä r.sletank i motorfordon eller d å
gasolfylld br ä nsletank tillf ö rs .-nctcr-fordonet (3 § ) .

Riksskatteverket (RSV), tidigare kontrcllstyrelsen, ä r beskattningsmyndighet vad g ä ller gasolskatten (2 § ). Den skattskyldige skall vara registrerad hos RSV (4 § ) och deklarera (6 § ) och erl ä gga skatten till verket (26 § f ö r-farandelagsn).
Beskattningsperioden ä r kalenderkvartal, om inte verket f ö reskriver annat. Deklarationen skall i normalfallet
ges in inom en m å nad efter kvartalets utig å ng (6 § ).
Skatten skall samtidigt betalas (26 §
f ö rfarandelagen) .

Skatten ber ä knas efter
volymen av den till v ä tska kondenserade gasen (5 § ). I praktiken torde detta inneb ä ra den ink ö pta
volymen. M ö jlighet finns till avdrag f ö r gasol

Prop.
1980/81:121 16

som i n å gon
omfattning anv ä nds f ö r drift av tippnings-eller lastningsanordningar eller i ö vrigt f ö r
andra ä ndam å l ä n framf ö rande av fordonen (7 § ) .

Vissa kontroll- och ansvarsf ö reskrifter har meddelats (8 - 12 §§
samt 1 och 2 §§ gasolskattekung ö relsen). Till-l ä mpningsf ö reskrifter f å r
meddelas av regeringen (14 § ) eller RSV
(3 § gasolskattekung ö relsen).

Gasolskatten utg å r
f.n. med 22 ö re per liter i fr å ga om bussar vars tj ä nstevikt ö verstiger 3 ton och med 29 ö re per liter i fr å ga
om ö vriga fordon (5 § ). Dessutom utg å r
f ö r gasol allm ä n energiskatt enligt samma grunder som den s ä rskilda gasolskatten. Den allm ä nna energiskatten f ö r gasol utg ö r i fr å ga om bussar vars tj ä nstevikt ö verstiger 3 ton 34 ö re per liter och i fr å ga om ö vriga fordon 39 ö re per liter (1, 4 och 5 §§ lagen (1957:262) om allm ä n energiskatt) . Skattebelastningen f ö r gasol utg ö r
s å ledes nu sammanlagt 56 resp. 68 ö re per liter beroende p å till vilken typ av fordon det anv ä nds.

Merv ä rdeskatt utg å r i princip inte p å gasol. Denna skattefrihet g ä ller
dock inte om gasoien med h ä nsyn tili f ö rs ä ljningsform,
kva.Ttitet eiler f ö rpackning har karakt ä r av bu-ti.ksvara (8 § 4 samt fj ä rde stycket av anvisningarna till 8
§ lagen (1963:430) om merv ä rdeskatt). Riksskatten ä mnden har uttalat att gasol i flaskor t.o.m. 45 kg utg ö r butiksvara och d ä rmed skattepliktig vara (RSN 1969:88.2).

I proposition till riksdagen (prop. 1973/79:115 bilaga 4) har
f ö redragande statsr å det uttalat att relationen mellan g ä llande skatte- och avgiftsuttag p å be.nsin och gasol i huvudsak b ö r bibeh å llas
tills vidare. Riksdagen har godk ä nt
uttalandet i propositionen i denna fr å ga
(SkU 1978/79: 44, rskr 430). I december 1979 h ö jdes d ä rf ö r skatten p å gasol med 13 ö re per liter under det att skatten p å bensin h ö jdes
med 25 ö re per liter (prop. 1979/80:30, SkU
1979/80:15, rskr 1979/80:71, SFS 1979:1047 och 1048).

Prop.
1980/81:121 17

Den tidigare specialdestineringen av gasolskatten har upph ö rt fr.o.m. budget å ret
1980/81 (prop. 1976/77:130, FiU 1977/78:1, rskr 19).

3 GASOLF Ö RS Ä LJNINGEN M.M.

Fr å n Svenska Petroleum Institutet har
f ö ljande uppgifter inh ä mtats.

Under å r 1979
producerades inora landet 141 000 ton, i.mpor-terades 87 000 ton och
exporterades 13 000 ton gasol. Nettotillf ö rseln
av gasol var allts å 215 000 ton. Av denna gasol f ö rbrukades 196 000 ton och 19 000 ton anv ä ndes f ö r
en lageruppbyggnad. N ä stan all gasol f ö rbrukades inom industrin. Endast n å gra procent f ö rbrukades
vid drift av motorfordon.

Det finns ett tiotal tillverkare och import ö rer av gasol i Sverige. Hit h ö r n å gra av de
stora bensinbolagen. Endast sex gasta.nkstationer finns f.n. inom landet. Av
dessa ä r tre bel ä gna i Stockholm, en i Nyk ö ping, an i Malm ö
och en i G ö teborg.

Priset f ö r gasol vid tankning
ä r f.n. (juni 1980) 95 ö re per liter. Ett av bolagen har dock nyligen h ö jt priset till 1,10 kr. per liter. D ä rtill kommer skatt, i normalfallet 68 ö re per liter. Den sammanlagda liter.kostr.aden f ö r fordons ä garen
utg ö r s å ledes 1,63 kr per liter. F ö rbrukningen
av gasol ligger i allm ä nhet ca 20 % h ö gre ä n bensinf ö rbrukningen n ä r
fordonen ä r likv ä rdiga.

Hos RSV fanns i b ö rjan
av å r 1980 endast fem registrerade
skattskyldiga f ö r gasolskatt. Enligt uppgift fr å n verket fanns vid sarama tidpunkt omkring 150 gasoldrivna
fordon i trafik. Omkring 30 av dessa ä r
traktorer eller motor-

2 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 121

Prop.
1980/81:121 18

redskap som drivs uteslutande p ä gasol, medan ö vriga
ä r fordon som kan drivas s å v ä l med bensin
som med gasol.

En del uppgifter tyder p å att b ä de antalet skattskyldiga och
antalet gasoldrivna fordon i landet inom en n ä ra framtid kan komma att ö ka
avsev ä rt. Redan nu torde å tskilliga gasoldrivna fordon framf ö ras utan att gasolskatt erl ä ggs.

4 T Ä NKBARA
ALTERNATIV TILL NUVARANDE BESKATTNING

Den nuvarande gasolbeskattningen har byggts upp efter saimna
principer som g ä llde f ö r den tidigare utg å ende s ä rskilda br ä nnoljeskatten f ö r
f ö rbrukare. Av f ö rarbetena till gasol-skattef ö rordningen framg å r
att man f ö re genomf ö randet haft ä ven
andra skatteformer under ö verv ä gande, fr ä mst antingen en f ö rh ö jd
fordonsskatt eller ett uttag i form av kilometerskatt f ö r gasoldrivna fordon.

Det finns nu anledning att å nyo aktualisera dessa skatteformer. Dessutom diskuteras m ö jligheten att efter m ö nster av bensinskatten l ä gga
skattskyldigheten p å tillverkaren/ f ö rs ä ljaren.

4.1 F ö rh ö jd fordonsskatt

Om man tar ut en h ö gre
å rlig fordonsskatt f ö r de gasoldrivna fordonen ä n f ö r andra
fordon kan man avst å fr å n att beskatta gasolen s ä rs.kilt.

I den departementspromemoria som l å g till grund f ö r
inf ö randet av gasolskatten (Fi stencil
1962:12) p å pekades att beskattningen av de gasoldrivna
fordonen var utformad p ä
detta s ä tt i Danmark. Det framh ö lls att principen gynnade ä gare av fordon med l å nga å rliga k ö rstr ä ckor men
missgynnade dem, som mera sporadiskt utnyttjade sina fordon. Enligt
promemorian medf ö rde detta sv å righeter vid avv ä g-

Prop.
1980/81:121 19

ningen av skattesatsen, eftersom utg å ngspunkten m å ste
bli medeltalet av k ö rstr ä ckorna f ö r de fordon vilka utnyttjades intensivt,
dvs. taxibilar och lastbilar med l å nga
k ö rstr ä ckor. A andra sidan betonades att denna modell fr å n kontrollsynpunkt avgjort var att f ö redra.

I prop. 1964:97 avvisade departementschefen fordonsskattealternativet,
eftersom det med h ä nsyn till fordonens varierande k ö rstr ä ckor
knappast kunde f ö renas med principen om f ö rdelning av skattebelastningen efter den kostnad
olika fordon orsakade v ä gv ä sendet, den s.k. kostnadsansvarig-hetsprincipen.

4.2 Kilometerskatt

Redan å r 1962 till ä mpades i Norge ett system som innebar att en s ä rskild kilometeravgift utgick f ö r motorfordon som drevs med skattefritt br ä nsle, d ä ribland
gasol. Enligt prop. 1964:97 ans å gs
emellertid denna beskattningsform ol ä mplig
i Sverige f ö r gasoldrivna fordon, bl.a. d ä rf ö r att den
kunde v å lla ol ä genheter vid anv ä nding
v ä xelvis av gasol och andra motorbr ä nslen.

D ä kilometerskatten skulle inf ö ras i Sverige i b ö rjan
av 1970-talet f ö r bl.a. br ä nnoljedrivna fordon ö verv ä gdes om ocks å gasoldrivna fordon skulle inordnas under denna beskattningsform.
I bilskatteutredningens slutbet ä nkande V ä gtrafikbeskattningen (SOU 1972:42 sid. 102) anf ö rdes bl.a. f ö ljande.

Gasoldrivna fordon har under de senare å ren knappast funnits i landet. Enligt uppgift fr å n riksskatteverket fanns det vid ing å ngen av å r
1972 s ä lunda inte n å got s å dant fordon
registrerat. Fr å gan om l ä mplig beskattningsform f ö r gasoldrivna fordon har d ä rf ö r f ö r.n ä rvarande
ingen praktisk betydelse. Utredningen vill dock framh å lla n å gra aspekter
p å beskattningen av s å dana fordon.

Skulle fordonstypen bli mera allm ä n finns det lika goda sk ä l att kilometerbeskatta de gasoldrivna fordonen som de
br ä nnoljedrivna. D ä rvid kan vissa komplikationer upp-

Prop.
1980/81:121 20

st å . Det finns n ä mligen konstruktioner, som medger omv ä xlande bensin- och gasoldrift med en och samma motor
i ett fordon. Om dessa problem skall undg å s,
f å r man utrusta denna typ av fordon
med en s ä rskild apparatur, som registrerar
drivmedelsanv ä ndningen, och s ä rskilda skatteregler f å r inf ö ras f ö r dem. Apparatur av n ä mnt slag finns
inte tillg ä nglig.

Beskattningen av br ä nnoljedrivna
resp. gasoldrivna fordon ä r vidare i avseende p å skattesatserna uppbyggd p ä olika s ä tt.
Automobilskatten ä r lika f ö r bensin- och gasoldrivna fordon. Gasolskatten per
tonkilometer r ä knat motsvarar ocks å - utom betr. tyngre bussar - bensinskatten. I fr å ga om energiskatten ä r att m ä rka, att den skiljer sig i
konstruktion betr. å ena sidan br ä nnolja och å
andra sidan gasol i det att den utg å r
p å all br ä nnolja men endast p å s å dan gasol sora anv ä nds som drivmedel f ö r motorfordon eller trafiktraktor. Ä ven den s ä rskilda motorbr ä nsleskatten ä r
olika f ö r br ä nnolja resp. gasol. Dessa f ö rh å llanden skulle vid kilometerbeskattning av de gasoldrivna
fordonen medf ö ra behov av olika skatteskalor f ö r br ä nnoljedrivna
resp. gasoldrivna fordon, vilket utg ö r
en komplikation som b ö r undvikas.

.Med h ä nsyn till
det anf ö rda b ö r i vart fall i nul ä get nuvarande
skatteformer (fordonsskatt, gasolskatt, energiskatt och s ä rskild motorbr ä nsleskatt)
bibeh å llas f ö r gasoldrivna fordon.

4.3 Skattskyldighet f ö r tillverkare/f ö rs ä ljare

I prop. 1964:97 uttalades att man vid gasolbeskattningen
borde knyta an till det skattesystem som redan till ä mpades i fr å ga
om drivmedelsbeskattningen. H ä rvid hade
man att v ä lja mellan tv å olika metoder.

Den ena metoden var den som anv ä ndes f ö r
all bensin och f ö r br ä nnolja i allm ä nhet. Beskattningen av bensin, som
regleras i lagen (1961:372) om bensinskatt ( ä ndrad
senast 1979:1048), bensinskattelagen, ä r
i huvuddrag utformad p å f ö ljande s ä tt.

Bensinskatt erl ä ggs
till riksskatteverket av den som tillverkar eller i st ö rre omfattning å terf ö rs ä ljer
bensin. Skattskyldigheten intr ä der n ä r bensinen, levereras till bensinstationerna, d ä r konsumenterna sedan f ä r k ö pa
drivmedlet i

beskattat skick. Fordons ä garna beh ö ver s å ledes inte sj ä lva redovisa n å gon skatt. Skatten betalas inom 75 dagar efter utg å ngen av den m å nad,
under vilken leverans har skett. De som ä r
skyldiga att betala skatt ä r registrerade hos riksskatteverket
som skattskyldiga. Om n å gon som inte ä r registrerad importerar bensin betalas skatten i
st ä llet till tullverket vid importen.

Ä ven
den som i st ö rre omfattning f ö rbrukar bensin, t.ex. ett industrif ö retag, kan f å
bli registrerad som skattskyldig och f ä r
d å ink ö pa bensin i skattefritt skick och i f ö rekommande fall erl ä gga skatt
till riksskatteverket. En f ö rbrukare som
i mera avsev ä rd omfattning nyttjar bensin f ö r annat tekniskt ä ndam å l ä n motordrift
kan p å visst s ä tt f å
skattefrihet f ö r bensin. Tekniskt sett ä r detta anordnat s ä att de, om de ä r registrerade hos riksskatteverket,
f å r g ö ra avdrag i sin deklaration och i annat fall kan f å k ö pa bensin
skattefritt fr å n registrerat oljef ö retag mot f ö rs ä kran om anv ä ndningen.
De skattefria ä ndam å len ä r angivna i lagen. Dit h ö r exempelvis drift av flygplan och sp å rbundna fordon och anv ä ndning f ö r kemiskt tekniska ä ndam å l, t.ex. tv ä tt och fettextraktion. Den som p å detta s ä tt
f ä r g ö ra avdrag f ö r hela den m ä ngd bensin f ö r
vilken skattskyldighet intr ä tt under ett
kalender å r f å r efter s ä rskilt medgivande av riksskatteverket
l ä mna deklaration f ö r hela kalender å ret.

P å grund av bl.a. bensinskattens
hittillsvarande special-destinering till v ä gv ä sendet utg å r
kompensation f ö r bensin som anv ä .nds inom vissa n ä ringsgrenar
f ö r andra ä ndam å l ä n f ö r drift av
motorfordon. Viss kompensation utg ä r
ocks å till handikappade fordons ä gare.

Hos riksskatteverket finns f.n. ca 800 registrerade skattskyldiga.
Av dessa ä r ett 60-tal skattskyldiga tillverkare
och å terf ö rs ä ljare , varav 5 eller 6 ä r bensinbolag med egna raffinaderier och ca 15 andra
bensinbolag. ö vriga

Prop.
1980/81:121 22

registrerade ä r
f ö rbrukare. D ä rtill kommer vissa sora mot f ö rs ä kran medgetts
tillst å nd att ink ö pa bensin utan p å f ö r ing av skatt.

Den andra metoden f ö r
beskattning scm ö verv ä gdes n ä r gasolskatten inf ö rdes var den som till ä mpades f ö r vissa f ö rbrukare av s å v ä l skattepliktig som skattefri br ä nnolja. Enligt f ö rordningen
(1961:653) om br ä nnoljeskatt, som d å g ä llde, kunde
fordons ä garen deklarera och erl ä gga skatten till beskattningsmyndigheten i
efterskott f ö r viss period.

Eftersom utg å ngspunkten
var att gasolen skulle beskattas endast i den m ä n den kom till anv ä ndning f ö r motorfordonsbr ä nsle
och denna anv ä ndning angavs vara obetydlig befarade
man att kontrollen av att skatten verkligen togs ut p å denna obetydliga del av f ö rs ä ljningen
skulle v å lla oproportionerliga sv å righeter, om beskattningen av gasol utformades
enligt den f ö rstn ä mnda metoden.

Som n ä mnts tidigare besl ö ts i st ä llet
att de som nyttjade gasolen f ö r
framdrivande av motorfordon skulle deklarera och erl ä gga skatten till beskattningsmyndigheten. Den som f ö rfogade ö ver
ett gasoldrivet motorfordon skulle vara skyldig att l å ta registrera sig hos beskattningsmyndigheten.

5 Ö VERV Ä GANDEN OCH F Ö RSLAG

De redan p å talade ol ä genheterna med f ö rh ö jd fordonsskatt f ö r
gasoldrivna fordon ä ger alltj ä mt giltighet. Nackdelarna f å r anses st ö rre
ä n de f ö rdelar som st å r
att vinna fr ä n uppb ö rds- och kontrollsynpunkt. En ö verg å ng till ett s å dant system b ö r
d ä rf ö r inte ske.

Prop.
1980/81:121 23

En ö verg å ng till kilometerbeskattning av gasoldrivna fordon inneb ä r att problem uppst å r i fr å ga om fordon som ä r konstruerade s å
att de kan k ö ras omv ä xlande med bensin och gasol. D ä rtill kommer att v ä gtrafikskatteutredningen har f å tt
i uppdrag att g ö ra en utv ä rdering av kilometerskattesystemet och bed ö ma alternativa beskattningsformer. Innan resultatet
av detta arbete f ö religger b ö r kilometerskattesystemet inte utvidgas till att
omfatta nya fordonskategorier.

Av de tillg ä ngliga
alternativen till f ö r ä ndring å terst å r allt s ä endast det som inneb ä r att skattskyldigheten l ä ggs ö ver p ä tillverkare/f ö rs ä ljare och import ö r
efter f ö rebild av bensinskatten. I det f ö ljande behandlas en s å dan ordning.

5.1 Det skattepliktiga varuomr å det

Huvudinriktningen b ö r
vara att gasol som anv ä nds f ö r motordrift skall beskattas.

Enligt den nuvarande gasolskattef ö rcrdningen beskrivs den skattepliktiga varan som "gasol
och annan till tulltaxenummer 27.11, 29.01 eller 38.19 h ä nf ö rlig vara,
som helt eller till huvudsaklig del best å r
av gasformiga kolv ä ten". Detta inneb ä r att alla gasformiga kolv ä ten ä r skattepliktiga.

Motorgas best å r
till 90-95 % av prop å n. Det har ansetts ö nskv ä rt att
gasolen f ö r fordonsdrift har en enhetlig
sammans ä ttning f ö r att inte ä ventyra
avgasreningen. En svensk standard h å l
er f.n. p å att utarbetas.

Prop. 1980/81:121 24

Om som hittills alla gasformiga kolv ä gen g ö rs
skattepliktiga skulle detta inneb ä ra
att gasen metan, som framst ä lls bl.a. i
saraband med att reningsverken rotar slam, skulle omfattas av skatteplikten. Ä ven den metangas som bildas i en g ö dselstack och som tas tillvara skulle kunna bli
skattepliktig. Metangasen anv ä nds mest f ö r uppv ä rmning
av lokaler men kan ä ven raed hj ä lp av viss utrustning utnyttjas f ö r elproduktion.

En ö verf ö ring i of ö r ä ndrad form av det skattepliktiga varuomr å det skulle med andra ord inneb ä ra att vissa personer skulle beh ö va klassificeras sora tillverkare av skattepliktig vara,
trots att den gas de framst ä ller inte ä r avsedd f ö r
motordrift. Det skattepliktiga varuomr å det
b ö r avgr ä nsas s ä
att dessa i st ö rsta m ö jliga utstr ä ckning
utesluts. Detta kan ske genom att man tar fasta p ä att den gas som nu anv ä nds
f ö r motordrift ä r i flytande form och f ö rvaras under visst ö vertryck.

Vidare b ö r de
skattepliktiga varorna kunna definieras utan h ä nvisningar till tulltaxenummer. En l ä mplig avgr ä nsning uppn ä s om skatteplikten omfattar de varor som nu anges i tullta.xenummer
27.11, petroleumgaser och andra gasformiga kolv ä ten.

Som tidigare n ä mnts
ä r gasol en merv ä rdeskattepliktig vara n ä r den s ä ljs
i flaskor t.o.m. 45 kg. S å dan gasol torde normalt inte anv ä ndas tili motordrift.

Enligt Svenska Petroleum Institutet varierar priset f ö r gasol i flaska exkl. merv ä rdeskatt mellan 2,40 kr. och 2,70 kr. per liter.
Som tidigare n ä mnts ä r kostnaden p ä motorgas i annan form i normala
fall 1,63 kr. per liter, skatten medr ä knad.
N å gon ekonomisk f ö rdel med att anv ä nda
gasol i flaska till motorfordon finns d ä rf ö r inte.

Prop. 1980/81:121 25

Vissa praktiska sk ä l
talar f ö r att gasol i flaska ä ven i forts ä ttningen
b ö r vara merv ä rdeskattepliktig och d ä rf ö r undantas fr å n den s ä rskilda
gasolbeskattningen.

5.2 Skattskyldighet och tidpunkten f ö r skattskyldighetens intr ä de, registreri.ng m.m.

I likhet med vad som g ä ller
i fr ä ga om t.ex. bensinskatten b ö r den som inom landet tillverkar gasol alltid vara
skattskyldig f ö r denna verksamhet. Ett
registreringsf ö rfarande efter sedvanligt punktskattera ö nster b ö r
inf ö ras. Det b ö r finnas en m ö jlighet
f ö r dem sora i st ö rre omfattning å terf ö rs ä ljer eller f ö rbrukar gasol eller h å ller gasol i lager att efter ans ö kan
registreras som skattskyldiga.

Enligt bensinskattekung ö relsen
f å r registrering inte v ä gras den som antingen h å ller i lager minst 15 000 ra bensin eller har en ä rlig oms ä ttning
av minst 50 000 m bensin. Registreri.ng f å r
inte heller v ä gras f ö rbrukare som anv ä nder
bensin f ö r vissa skattefria ä ndam å l, om f ö rbrukningen uppg å r
till l ä gst 500 liter per kvartal.

Dessa kvantitetsgr ä nser
kan inte utan vidare ö verf ö ras p å gasol. Med utg å ngspunkt i att f ö rbrukningen
av gasol volymm ä ssigt ö verstiger bensinf ö rbrukningen
med 20 % i motorer som ä r j ä mf ö rbara torde man f ö r gasolens del kunna ö ka de m ä ngder scm anges i bensinskattekung ö relsen med 20 %. Dessa blir d å 18 000 m"', 60 000 m" resp. 600 liter gasol.
Den sistn ä mnda kvantiteten, som skulle avse l ä gsta f ö rbrukning
per kvartal, b ö r dock anges omr ä knad till å rsf ö rbrukning. Talet blir d å i st ä llet 2 400
liter.

Skattskyldigheten b ö r,
efter f ö rebild av bensinskatten, intr ä da vid leveransen, antingen denna sker till en oregistrerad
k ö pare eller till ett eget f ö rs ä ljningsst ä lle f ö r detaljf ö rs ä ljning som
inte utg ö rs av dep å . Skattskyldighet b ö r ocks å intr ä da vid egna uttag av skattepliktig

Prop. 1980/81:121 26

vara och vid avregistrering, om skattepliktig vara d å finns i lager.

Enligt bensinskattelagen finns en m ö jlighet f ö r
regeringen eller myndighet som regeringen best ä mmer att medge att bensin f ä r
ink ö pas av oregistrerad k ö pare utan skatt mot f ö rs ä kran till den skattskyldige ang å ende bensinens anv ä ndning. Best ä mmelsen ä r avsedd att till ä mpas
endast i undantagsfall. Erfarenheten visar att intygsgivningen ang å ende anv ä ndningen
av skattepliktig vara medf ö r kr å ngel och kontrollsv å righeter. Med
h ä nsyn h ä rtill och till de m ö jligheter till registrering som f ö reslagits
b ö r n å gon, motsvarande undantagsbest ä mmelse
inte g ä lla i fr ä ga om gasolskatten.

5.3 Beskattningsmyndighet och formerna f ö r redovisning

RSV b ö r vara beskattningsmyndighet utom d å gasolen inf ö rs
till landet av annan ä n den som ä r registrerad. I s å dana fall b ö r tullverket vara
beskattningsmyndighet.

Skatten b ö r redovisas
i deklarationer efter m ö nster fr å n ö vriga punktskatter.
Bensinskattelagens reglering torde kunna tj ä na
som f ö rebild. Gasolskatten b ö r dock som en huvudregel redovisas per kalenderm å nad med m ö jlighet
till å rsredovisning cm s ä rskilda sk ä l
f ö religger. Detta b ö r i regel kunna anses vara fallet f ö r skattskyldiga som anv ä nder gasolen uteslutande f ö r skattefria ä ndam å l.

Deklarationen b ö r
l ä mnas senast en m å nad efter beskattningsperiodens utg å ng. N å got behov av
en m ö jlighet till f ö rl ä ngning av
denna frist torde inte finnas.

5.4 Avdragsm ö jligheter

N ä r det g ä ller m ö jligheterna
till avdrag i deklarationen b ö r bensinskattelagens
regler om avdrag f ö r tidigare beskattad vara

Prop.
1980/81:121 27

å tertagen
vara, vara som har exporterats samt vara som har s å lts .ned f ö rlust
i den m å n f ö rlusten h ä nf ö r sig till bristande betalning fr å n
k ö paren, inf ö ras ä ven f ö r gasolskatt.

Eftersom huvudregeln b ö r
vara att gasol som anv ä nds f ö r motordrift skall beskattas b ö r
vissa andra avdragsregler inf ö ras som
medger skattefri anv ä ndning av gasolen. Dessa
avdragsregler b ö r utformas i anslutning till vad
som g ä ller i fr å ga om bensinskatt. Vissa modifieringar beh ö vs dock.

Eftersom gasolskatten - i likhet med bensinskatten - inte l ä ngre ä r specialdestinerad
till v ä gv ä sendet saknas anledning att medge avdrag f ö r br ä nsle som anv ä nds till t å g
och andra fordon p å j ä rnv ä g eller till flygplan eller som f ö rbrukas i samband med motortillverkning eller
motorprovning p å provb ä dd. De tv ä
f ö rstn ä mnda anv ä ndningsomr å dena torde f. ö .
i gasolskattesaramahang sakna betydelse. F ö r
gasolskatten b ö r inte n ä gon av dessa tre avdragsgrunder tas med.

Enligt 7 § 1 mom. f)
bensinskattelagen f å r avdrag g ö ras f ö r vara som
anv ä nds f ö r annat tekniskt ä ndam å l ä n motordrift. Denna avdragsgrund m å ste g ä lla ä ven f ö r gasolskatt
om huvudprincipen skall f ö ljas att endast gasol som anv ä nds f ö r motordrift
skall beskattas. Ordet "te.kniskt" b ö r d ä rvid kunna uteslutas.

Den industriella anv ä ndningen
av gasol blir h ä rigenom skattefri. Ä ven gasol som anv ä nds
t.ex. f ö r framst ä llning av stadsgas blir h ä rigenom skattefri.

Avdrag b ö r medges ä ven f ö r gasol som
f ö rbrukats eller f ö rs å lts f ö r f ö rbrukning
vid produktion av skattepliktig elektrisk kraft.

Prop. 1980/81:121 28

Som n ä mnts b ö r en m ö jlighet
finnas att l ä mna deklarationer f ö r helt å r,
t.ex. n ä r gasol f ö rbrukas endast f ö r
skattefria ä ndam å l. Det kan ö verv ä gas att inte l å ta dessa f ö rbrukare vara skattskyldiga och att till å ta f ö rs ä ljning av gasol till dem utan skatt .mot f ö rs ä kran om
gasolens anv ä ndning. En s å dan ordning skulle emellertid skapa vissa problem.
Den skattskyldige f ö rs ä ljaren av varan skulle tvingas ta st ä llning till om den uppgivna anv ä ndningen
verkligen ä r s å dan ä tt d é n .medf ö r skattefrihet f ö r varan. En felaktig bed ö mning skulle kunna medf ö ra att s ä ljaren
avkr ä vdes skatt. Det kan f ö rutses att kontrollen i fr å ga om reglernas efterlevnad skulle bli besv ä rlig.

5.5 Underlag f ö r
skatteber ä kning, skattesats

Enligt nu g ä llande gasolskattef ö rordni.ng skall skatten ber ä knas efter volymen av den till v ä tska kondenserade gasen vid skattskyldighetens intr ä de. Kan skatten inte ber ä knas p å
detta s ä tt fastst ä ller RSV grunderna f ö r ber ä kning av volymen.

Enligt den f ö reslagna
ordningen skall endast gasol i flytande form vara skattepliktig. I likhet med
vad som g ä ller i fr å ga om bensinskatt b ö r d ä rf ö r den fakturerade volymen l ä ggas
till grund f ö r skatteber ä kningen. Kan skatten inte ber ä knas p å s å dant s ä tt
eller sker faktureringen inte enligt vedertagna grunder f ä r beskatt.ningsmyndigheten fastst ä lla grunder f ö r
ber ä kning av volymen.

Den nuvarande skattesatsen ä r 22 ö re per liter om gasolen anv ä nds till bussar vars tj ä nstevikt ö verstiger
3 ton och 29 ö re per liter om gasolen anv ä nds till andra fordon. Motsvarande differentiering
g ö rs i fr å ga om den allm ä nna
energiskatten p å gasol, d ä r skatten utg ö r
34 resp. 39 ö re per liter.

Prop. 1980/81:121 29

N å gon anledning att beh ä lla den s ä rskilda
skattesatsen f ö r tyngre bussar torde inte finnas.
Gasolskatten kan d ä rf ö r best ä mmas till 29 ö re per liter och den allm ä nna energiskatten till 39 ö re per liter.

5.6 F ö rfattningsregleringar

Den f ö reslagna beskattningsordningen f ö r gasol b ö r
regleras i en ny lag om gasolskatt. Till ä mpningsf ö reskrifterna b ö r
tas in i en s ä rskild regeringsf ö rfattning, dvs. en ny gasolskattef ö rordning ,

I de fall RSV ä r
beskattningsmyndighet b ö r f ö rfarandelagen till ä mpas. H ä rmed anknyts gasolskatten till den ö vergripande regleringen av annan punktbeskattning.

N ä r gasolen inf ö rs till landet av den som ä r oregistrerad och skatten s å lunda erl ä ggs
till tullmyndighet b ö r tullagen (1963:670) och 46 § f ö rfarandelagen
g ä lla.

De uppr ä knade f ö rfattningarna i 1 § f ö rsta stycket 2 skattebrottslagen
(1971:69) och i 1 § f ö rsta stycket 3 lagen (1971:1072) om f ö rm å nsber ä ttigade skattefordringar m.m. b ö r
ä ndras till att omfatta ä ven den f ö reslagna
gasolskat-telagen.

Vidare b ö r vissa f ö ljd ä ndringar g ö ras i 4 och 5 §§
energiskattelagen. Dessutom b ö r 25 § andra stycket energiskattelagen ä ndras s å
att avdrag f å r g ö ras f ö r gasolskatt yid produktion av
elkraft.

I 8 § kung ö relsen (1964:351) med till ä mpningsf ö reskrifter till f ö rordningen
om allm ä n energiskatt, energiskattekung ö relsen, h ä nvisas
till dels bensinskattekung ö relsen (1961: 373), dels gasolskattekung ö relsen. Denna paragraf m å ste s ä ledes ä ndras. I samband d ä rmed b ö r b å de bensinskattekung ö relsen och
energiskattekung ö relsen, vilka i vissa h ä nseenden blivit f ö r å ldrade, omarbetas. Det
huvudsakliga inneh å llet b ö r dock kvarst å .

Prop. 1980/81:121 30

De nya f ö rfattningarna
b ö r ben ä mnas f ö rordning om bensinskatt resp. f ö rordning om allm ä n
energiskatt. Best ä mmelser som å l ä gger eller
medger RSV att meddela anvisningar i olika h ä nseenden
b ö r ■ slopas, eftersom denna
uppgift f ö r RSV framg å r av 3 §
1 f ö rordningen (1970:752) med
instruktion f ö r riksskat teverket. N ä r s ä dana
anvisningar skall meddelas f ö rst efter
samr å d med en annan myndighet b ö r dock detta anges i en f ö rfattning.

Vidare b ö r 6 § energiskattekung ö relsen
slopas. Best ä mmelsen har tillkommit med tanke p ä vissa avdrag som tidigare endast fick g ö ras efter s ä rskild
myndighetspr ö vning men som nu ä r f ö ljer direkt
av 24 och 25 §§ energiskattelagen. Den uppgiftsskyldighet
som anges i paragrafen t ä cks av den skyldighet att s ö rja f ö r ett
godtagbart deklarationsunderlag som anges i 4 § f ö rfarandelagen.

Slutligen b ö r best ä mmelsen i 1 §
f ö rsta stycket andra punkten
bensinskattekung ö relsen ä ndras s ä
att registrering inte f ä r v ä gras vissa bensinf ö rbrukare om
f ö rbrukningen uppg å r till l ä gst
2 000 liter bensin per å r i st ä llet f ö r
500 liter per kvartal. Dessa f ö rbrukare
torde regelm ä ssigt f ä l ä mna deklaration
f ö r kalender å r enligt 6 §
tredje stycket bensinskattelagen.

5.7 Ikrafttr ä dande

Den f ö reslagna nya ordningen b ö r kunna tr ä da
i kraft i b ö rjan av å r 1981.

Prop. 1980/81:121 31

FORFATTNINGSFORSLAG

1 F ö rslag till

Lag ora gasolskatt

H ä rigenom f ö reskrivs f ö ljande.

1 § Skatt (gasolskatt) erl ä ggs till staten enligt denna

lag f ö r skattepliktig gasol.

Med skattepliktig gasol avses varor som helt eller till huvudsaklig
del best å r av petroleumgaser eller
gasformiga kolv ä ten och som har kondenserats till v ä tska.

Pr å n skatteplikt undantas s ä dan gasol som ä r
skattepliktig enligt lagen (1968:430) om merv ä rdeskatt.

2 § Riksskatteverket ä r beskattningsmyndighet f ö r gasol

skatt, ora inte annat f ö ljer av andra stycket. Lagen (1959:

92) om f ö rfarandet vid viss
konsumtionsbeskattning skall

d ä rvid till ä mpas.

Inf ö rs skattepliktig gasol till landet
av annan ä n den som har registrerats enligt 3
§ skall skatten erl ä ggas till tullmyndighet. D ä rvid g ä ller
tullagen (1973:570) och 46 § lagen
(1959:92) om f ö rfarandet vid viss
konsumtionsbeskattning.

3 § Den som inom landet tillverkar
skattepliktig gasol

skall anm ä la sig f ö r registrering hos riksskatteverket.

Den som i st ö rre
omfattning å terf ö rs ä ljer eller f ö rbrukar skattepliktig gasol eller h å ller s å dan
gasol i lager f å r efter ans ö kan registreras hos riksskatteverket. N ä r s ä rskilda sk ä l f ö religger f å r ä ven den, sora
annars f ö rbrukar skattepliktig gasol, efter
ans ö kan registreras.

Prop. 1980/81:121 32

4
§ Skattskyldig ä r den som ä r
eller b ö r vara registrerad enligt 3 § .

5
§ Skattskyldighet intr ä der

1. n ä r skattepliktig gasol inom landet levereras av

den som ä r eller b ö r vara registrerad enligt 3 § till k ö

pare som inte ä r registrerad eller till eget; f ö rs ä ljnings

st ä lle f ö r detaljf ö rs ä ljning sora inte utg ö rs av dep å ,

2.
n ä r skattepliktig gasol inom landet tas i anspr å k f ö r annat ä ndam å l ä n f ö rs ä ljning av den som ä r eller b ö r vara registrerad,

3.
n ä r avregistrering sker av den som ä r registrerad och gasol ing å r i dennes lager.

6 § Skatten utg ä r med 29 ö re
per liter.

Skatten ber ä knas efter
varans fakturerade volym. Kan skatten inte ber ä knas p å s å dant s ä tt eller sker faktureringen inte
enligt vedertagna grunder fastst ä ller beskatt.ningsrayn-digheten
grunderna f ö r ber ä kningen av volymen.

7 § Den skattskyldige skall l ä mna deklaration till riks

skatteverket f ö r varje kalenderm å nad (beskattningsperiod).

Riksskatteverket f ä r, n ä r s ä rskilda sk ä l f ö religger,
medge

att deklaration l ä mnas f ö r helt kalender å r.

Deklarationen skall ha kommit in till riksskatteverket
inom en m å nad fr ä n utg å ngen av
beskattningsperioden.

8
§ I deklarationen skall uppgift l ä mnas om de.n m ä ngd
gasol f ö r vilken skattskyldighet har intr ä tt under beskattningsperioden.

9
§ I deklarationen f å r avdrag g ö ras
f ö r skattepliktig gasol, som har

1. f ö rv ä rvats f ö r ä terf ö rs ä ljning eller f ö rbrukning i egen r ö relse och f ö r
vilken skattskyldighet tidigare har intr ä tt.

Prop. 1980/81:121 33

2.
å tertagits i samband med å terg å ng av k ö p,

3.
av den
skattskyldige eller f ö r hans r ä kning

f ö rts ut ur landet eller f ö rts till svensk frihamn f ö r annat ä ndam å l ä n att f ö rbrukas d ä r,

4.
f ö rs å lts med f ö rlust f ö r
den skattskyldige i den m ä n f ö rlusten h ä nf ö r sig till bristande betalning fr å n
k ö pare,

5.
f ö rbrukats eller f ö rs å lts f ö r f ö rbrukning f ö r
annat ä ndam å l ä n motordrift, dock inte f ö r framst ä llning
av vara sora ä r l ä mpad eller avsedd f ö r
motordrift,

6.
f ö rbrukats eller f ö rs å lts f ö r f ö rbrukning vid produktion av skattepliktig elektrisk
kraft,

Denna lag tr ä der
i kraft den , d ä f ö rordningen

(1964:352) om gasolskatt upph ö r att g ä lla,

Den som vid utg å ngen
av ä r skattskyldig skall l ä mna deklaration enligt den upph ä vda f ö rordningen f ö r den beskattningsperiod sora g å r till ä nda
n ä rmast f ö re den

Den upph ä vda f ö rordningen till ä mpas
fortfarande i fr å ga om f ö rh å llanden sora
h ä nf ö r sig till tiden f ö re ikrafttr ä dandet.

3 Riksdagen 1980181. I saml. Nr 121

2 F ö rslag till

Lag ora ä ndring i
lagen (1957:262) om allm ä n energiskatt

H ä rigenom f ö reskrivs
att 4, 5 och 25 §§ lagen (1957:262) om allm ä n energiskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

I denna lag avses med bensin samtliga i 1 § lagen om bensinskatt angivna skattepliktiga
varuslag och med gasol vara, f ö r vilken skatt
skall erl ä ggas enliqt f ö rordningen om gasolskatt. Best ä mmelserna i n ä mnda
f ö rordningar skola, d ä r ej annat f ö ljer
av 5 § , ä ga motsvarande till ä mpning j ä mv ä l å allm ä n
energiskatt a bensin och gasol.

4 §

F ö reslagen lydelse

I denna lag avses med bensin och gasol samtliga de varuslag
som ä r skattepliktiga enligt 1 § lagen (1961:372) om bensinskatt respektive 1 § lagen (19 : ) om gasolskatt. Best ä mmelserna i dessa lagar skall, om inte annat f ö ljer av 5 § ,
till ä mpas p å allm ä n
energiskatt o å bensin och gasol.

Energiskatt
utg å r p å bensin, utom i fall scm avses i andra stycket, med 3 4 ö re per liter och p å gasol med 39 ö re ner liter.

5 § '

Energiskatt utg å r
p å bensin, utom i fall som avses i
andra stycket, med 34 ö re per liter och p å gasol med 39 ö re
per liter. I fr ä ga om om buss, vars tj ä nstevikt ö verstiger
tretusen kilogram, skall skatten p å
gasol dock utg å med 34 ö re per liter.

Lagen omtryckt 1975:272.

jSenaste lydelse av lagens rubrik 1975:272. Senaste
lydelse 1979:1047.

Prop. 1980/81:121

Nuvarande
lydelse

F ö reslagen lydelse

35

F ö r bensin, som anv ä nds f ö r framst ä llning av stadsgas, skall skatten utg å med 1,6 ö re
per liter. I fr ä ga om energiskatt p å s å dan bensin
skall i ö vrigt g ä lla vad i denna lag stadgas om andra br ä nslen ä n
bensin och gasol.

25 §

I deklaration som avses i 23 § 2 mom. f å r
avdrag g ö ras f ö r elektrisk kraft, som

a)
levererats till
kommunikationsf ö retag f ö r bandrift eller d ä rmed likartat ä ndam å l eller ö verf ö rts till annat land,

b)
f ö rbrukats eller f ö rs å lts f ö r f ö rbrukning f ö r
annat ä ndam å l ä n energialstring eller f ö r anv ä ndning i
omedelbart samband med s å dan f ö rbrukning eller vid framst ä llning
av bensin eller i f ö rteckningen angivet skattepliktigt
br ä nsle,

c)
f ö rs å lts med f ö rlust f ö r
den redovisningsskyldige, i den m å n
f ö rlusten h ä nf ö r sig till
bristande betalning fr ä n f ö rbrukare eller icke registrerad distribut ö r av elektrisk kraft,

d) producerats
i mottrycksanl ä ggning och f ö rbrukats i

egen industriell verksamhet.

Avdrag f ä r ä ven g ö ras f ö r skatt f ö r bensin eller annat br ä nsle, som f ö rbrukats
vid produktion av annan skattepliktig elektrisk kraft ä n s å dan som
avses i f ö rsta stycket d), i den m ä n avdrag icke gjorts enligt 24 § g) eller en-

Avdrag f å r ä ven g ö ras f ö r skatt f ö r br ä nsle, som
har f ö rbrukats vid produktion av annan
skattepliktig elektrisk kraft ä n s å dan sora avses i f ö rsta stycket d), i den m å n
avrag inte har gjorts enligt 24 § g), enligt
7 § 1 mom. i) lagen (1961:372) om bensinskatt

Senaste lydelse 1979:532.

Prop.
1980/81:121

Nuvarande lydelse

ligt 7 § 1 mom. i)
lagen (1961:372) om bensinskatt.

36

F ö reslagen lydelse

eller enligt 9 §
6 lagen (19 : ) om gasolskatt.

Denna lag tr ä der
i kraft den

Den som vid utg å ngen
av ä r skattskyldig for gasol skall l ä mna deklaration enligt de ä ldre best ä mmelserna
f ö r den beskattningsperiod som g ä r till ä nda
n ä rmast f ö re den

De ä ldre best ä mmelserna till ä mpas
fortfarande i fr å ga om f ö rh å llanden som
h ä nf ö r sig till tiden f ö re ikrafttr ä dandet.

3 F ö rslag till

Lag om ä ndring i
skattebrottslagen (1971:69)

H ä rigenom f ö reskrivs
att 1 § skattebrottslagen (1971:69) skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

F ö reslagen Ivdelse

1 § '

Denna lag g ä ller i fr å ga om skatt eller avgift enligt

1. lagen
(1908:128) om bevillningsavgifter f ö r
s ä rskilda f ö rm å ner och r ä ttigheter, f ö rordningen
(1927:321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags tillg å ngar, kommunalskattelagen (1928:370), f ö rordningen (1933:395) om ers ä ttningsskatt, lagen (1941:416) om arvsskatt och g å voskatt, lagen (1946:324) cm skogsv å rdsavgift, lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,
lagen (1947:577) om statlig f ö rm ö genhetsskatt, lagen (1958:295) om sj ö mansskatt, f ö rordningen
(1970:99) om investeringsavgift f ö r
vissa byggnadsarbeten, lagen (1977: 322) om investeringsavgift f ö r vissa byggnadsarbeten,

2. lagen
(1941:251) om s ä rskild varuskatt, f ö rordningen (1943:477) om skatt å vissa p ä lsvaror,
f ö rordningen (1948:85) om f ö rs ä ljningsskatt,
f ö rordningen (1953:396) om accis å fettemulsion m.m., lagen (1953:397) om avgift f ö r fettvaror som anv ä ndas f ö r framst ä llning av fettemulsion m.m., lagen (1956: 545) om
oms ä ttningsskatt

2. lagen (i941:251) om s ä rskild varuskatt, f ö rordningen
(1943:477) om skatt å vissa p ä lsvaror, f ö rordningen
(19 4 8:85) om f ö rs ä ljningsskatt, f ö rordningen (1953:396) om accis å fettemulsion m.m., lagen (1953:397) om avgift f ö r fettvaror som anv ä ndas f ö r framst ä llning av fettemulsion m.m., lagen (1956: 545) om
Oms ä ttningsskatt

Senaste lydelse 1978:145.

4 Riksdagen 1980181. 1 saml. Nr 121

Nuvarande lydelse

p å motorfordon, lagen (1957: 262) om
allm ä n energiskatt, lagen (1960:253) ora
tillverkning och beskattning av malt- och l ä skedrycker,
lagen (1960:253) om utj ä mningsskatt p å vissa varor, lagen (1961:372) om bensinskatt,
lagen (1961:394) om tobaksskatt, f ö rordningen
(1961:653) om br ä nnoljeskatt, st ä mpelskattelagen (1964:308), f ö rordningen (1964:352) om gasolskatt, f ö rordningen (1966:21) om s ä rskild skatt p ä
motorbr ä nslen, lagen (1968:430) om merv ä rdeskatt, f ö rordningen
(1971:170) om annonsskatt, lagen (1972:266) cm skatt p å annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt p ä spel, lagen (1973: 37) cm avgift p å vissa dryckesf ö rpackningar,
v ä gtrafikskattelagen (1973:601), lagen
(1973:602) om s ä rskild v ä gtrafikskatt, lagen (1973: 1216) om s ä rskild beredskaps-avgift f ö r oljeprodukter, bilskrotningslagen (1975:343), lagen
(1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om f ö rs ä ljningsskatt p å motorfordon, lagen (1978:144) om

F ö reslagen lydelse

p å motorfordon, lagen (1957: 262) ora
allm ä n energiskatt, lagen (1960:253) om
tillverkning och beskattning av malt- och l ä skedrycker,
lagen (1960:258) om utj ä mningsskatt p å vissa varor, lagen (1961:372) om bensinskatt,
lagen (1961:394) ora tobaksskatt, f ö rordningen
(1961:653) om br ä nnolje-skatt, st ä mpelskattelagen (1964:308), f ö rordningen (1964:352) om gasolskatt, f ö rordningen (1966:21) om s ä rskild skatt p å
motorbr ä nslen, lagen (1968:430) om merv ä rdeskatt, f ö rordningen
(1971:170) om annonsskatt, lagen (1972:266) om skatt p å annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt p å spel, lagen (1973: 37) om avgift p ä vissa dryckesf ö rpackningar,
v ä gtrafikskattelagen (1973:601),
lagen (1973:602) om s ä rskild v ä gtrafikskatt, lagen (1973: 1216) om s ä rskild beredskapsavgift f ö r oljeprodukter, bilskrotningslagen (1975:343), lagen
(1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69) om f ö rs ä ljningsskatt p å motorfordon, lagen (1978:144) om

Prop.
1980/81:121 39

Nuvarande lydelse F ö reslagen lydelse

om skatt p å vissa
resor, om skatt p å vissa resor,

lagen (19 :_____ ) om gasol

skatt,

3. lagen (1954:243) om yrkesskadef ö rs ä kring i vad
avser obligatorisk f ö rs ä kring, lagen (1955:469) ang å ende
omreglering av vissa ers ä ttningar enligt lagen den 17 juni
1916 (nr 235) om f ö rs ä kring f ö r olycksfall i arbete m.m., lagen (1960:77)
om byggnadsforskningsavgift, lagen (1961:300) om redareavgift f ö r sj ö folks
pensionering, lagen (1962:381) ora allm ä n
f ö rs ä kring, lagen 1962:398) om finansiering av folkpensioneringen, lagen
(1968:419) om allm ä n arbetsgivaravgift, lagen
(1970:742) om l ö negarantiavgift, lagen (1971: 282)
om arbetarskyddsavgift, lagen (1975:358) om vuxenutbildningsavgift, lagen
(1975:335) om arbetsgivaravgift till arbetsmarknadsutbildningen.

Lagen g ä ller ä ven prelimin ä r
skatt, kvarst å ende skatt och tillkommande skatt
som avses i uppb ö rdslagen (1953:272).

Lagen till ä mpas ej om
skatten eller avgiften fastst ä lles eller uppb ä res i den ordning som g ä ller f ö r
tull och ej heller betr ä ffande restavgift, skattetill ä gg eller liknande avgift.

Denna lag tr ä der
i kraft den

4 F ö rslag till

Laq om ä ndring i
lagen (1971:1072) om f ö rra å nsber ä tti-gade skattefordringar m.m.

H ä rigenom f ö reskrivs
att 1 § lagen (1971:1072) om f ö rm å ns-ber ä ttigade skattefordringar m.m. skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande
lydelse

F ö reslagen lydelse

1 §

F ö rm å nsr ä tt enligt 11 § f ö rm å nsr ä ttslagen
(1970:979) f ö ljer med fordran p å

1.
skatt och
avgift, som anges i 1 § f ö rsta stycket uppb ö rdslagen (1953:272), samt skatt
enligt lagen (1908:128) om bevillningsavgifter f ö r s ä rskilda f ö rm å ner och r ä ttigheter, lagen (1958:295) om sj ö mansskatt och kupongskattelagen (1970:624),

2. skatt enligt f ö rordningen (1959:507) om allm ä n, varuskatt och lagen (1968:430) om merv ä rdeskatt.

3. skatt
eller avgift enligt f ö rordningen (1908:129) ang å ende en s ä rskild
st ä mpelavgift vid k ö p och byte av fondpapper, lagen (1928:376) ora s ä rskild skatt å
vissa iotterivinster, lagen (1941: 251) om s ä rskild
varuskatt, f ö rordningen (1943:477) om skatt å vissa p ä lsvaror,
f ö rordningen (1948:85) om f ö rs ä ljningsskatt,
f ö rordningen (1953:396) om accis

3. skatt eller avgift enligt f ö rordningen (1908:129) ang å -e.nde en s ä rskild
st ä mpelavgift vid k ö p och byte av fondpapper, lagen (1928:376) om s ä rskild skatt å
vissa lotterivinster, lagen (1941: 251) om s ä rskild
varuskatt, f ö rordningen (1943:477) om skatt å vissa p ä lsvaror,
f ö rordningen (1948:85) om f ö rs ä ljningsskatt,
f ö rordningen (1953:396) ora accis

Nuvarande
lydelse

ä
fettemulsion m.m., lagen (1953:397) om avgift f ö r fettvaror som anv ä ndas f ö r frarast ä llning
av fettemulsion ra.m., lagen (1956:545) om oms ä ttningsskatt p å motorfordon, lagen (1957:262) ora
allm ä n energiskatt, lagen (1960:253) om
tillverkning och beskattning av malt-och l ä skedrycker,
lagen (1960:258) om utj ä mningsskatt p å vissa varor, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen
(1961:394) om tobaksskatt, f ö rordningen
(1961: 653) om br ä nnoljeskatt, st ä mpelskattelagen (1964: 308), f ö rordningen (1964: 352) om gasolskatt, f ö rordningen (1966:21) om s ä rskild skatt p å
motorbr ä nslen, f ö rordningen (1971: 170) om annonsskatt, lagen (1972:266)
om skatt p å annonser och reklam, lagen (1972:820)
om skatt p å spel, lage.n (1973:37) om avgift p å vissa dryckesf ö rpackningar,
lagen (1973: 1216) om s ä rskild beredskapsavgift f ö r oljeprodukter, bilskrotningslagen (1975:343),
lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69)

F ö reslagen lydelse

å
fettemulsion m.m., lagen (1953:397) om avgift f ö r fettvaror som anv ä ndas f ö r framst ä llning
av fettemulsion m.m., lagen (1956:545) ora oms ä ttningsskatt p å motorfordon, lagen (1957:262) om
allm ä n energiskatt, lagen (1960:253) om
tillverkning och beskattning av malt-och l ä skedrycker,
lagen (1960:258) om utj ä mningsskatt p å vissa varor, lager (1961:372) om bensinskatt, lagen
(1961:394) om tobaksskatt, f ö rordningen
(1961: 553) om br ä nnoljeskatt, st ä mpelskattelagen (1964: 308), f ö rordningen (1964: 352) om gasolskatt, f ö rordningen (1966:21) om s ä rskild skatt p å
motorbr ä nslen, f ö rordningen (1971: 170) om annonsskatt, lagen (1972:266)
om skatt p å annonser och reklam, lagen (1972:820)
om skatt p å spel, lagen (1973:37) om avgift p å vissa dryckesf ö rpackningar,
lagen (1973: 1216) om s ä rskild beredskapsavgift f ö r oljeprodukter, bilskrotningslagen (1975:343),
lagen (1977:306) om dryckesskatt, lagen (1978:69)

Prop. 1980/81:121 42

Nuvarande lydelse F ö reslagen
lydelse

ora f ö rs ä ljningsskatt p å mo- om f ö rs ä ljningsskatt
p å mo

torfordon amt lagen (1978: torfordon, lagen (1978:144)

144) om skatt p å vissa re- om skatt p ä vissa resor samt

sor, lagen (19 ; ) ora gasol-

skatt,

4.
skatt enligt f ö rordningen (1922:260) ora autoraobilskatt, kung ö relsen (1951:750) ora saluvagnsskatt, f ö rordningen (1963; 116) om trafikoral ä ggningsskatt, traktorskattef ö rordningen (1969:297), v ä gtrafikskattelagen (1973:601), lagen (1973:602) om s ä rskild v ä gtrafikskatt,
kung ö relsen (1973:781) om saluvagnsskatt
samt lagen (1976:339) om saluvagnsskatt,

5.
tull och s ä rskild avgift enligt 39 § tullagen (1973:670) samt avgift enligt kung ö relsen (1960:235) om avgift f ö r v ä xt* skyddskontroll
vid inf ö rsel av v ä xter och f ö rordningen
(1968:361) om avgift vid inf ö rsel av
vissa bakverk,

6.
avgift enligt
lagen (1967:340) om prisreglering p ä
jordbrukets omr å de och lagen (1974:226) om
prisreglering p ä fiskets omr å de,

7.
avgift, som uppb ä res med till ä mpning
av lagen (1959:552) om uppb ö rd av vissa
avgifter enligt lagen om allm ä n f ö rs ä kring, m.m.,
i den m å n avgiften icke omfattas av 1.

F ö rm å nsr ä tten omfattar ej restavgift och
liknande avgift som utg å r vid f ö rsummelse att redovisa eller betala fordringen och
ej heller skatte- eller avgiftstill ä gg
och f ö rseningsavgift.

Denna lag tr ä der
i kraft den

Prop. 1980/81:121 43

5 F ö rslag till

F ö rordning om gasolskatt

H ä rigenom f ö reskrivs f ö ljande.

1 § Den som normalt h å ller minst 18 000 kubikmeter gasol

i lager
eller har en å rlig oms ä ttning av minst 60 000 kubikmeter gasol skall,
efter ans ö kan, registreras hos riksskatteverket.
Motsvarande g ä ller den som f ö rbrukar gasol f ö r
s ä dana ä ndam å l som anges i 9 § f ö rsta stycket
5 lagen (19 : ) ora gasolskatt, om f ö rbrukningen
uppg å r till l ä gst

2 400 liter per å r.

2
§ Ora ett f ö rh å llande som
har uppgetts i anm ä lan till eller ans ö kan om registrering ä ndras skall riksskatteverket underr ä ttas
h ä rom inom en m å nad efter det att ä ndringen intr ä ffade.

3
§ Riksskatteverket utf ä rdar bevis om verkst ä lld registrering.

4
§ Om den som efter ans ö kan har blivit registrerad grovt å sidos ä tter de
skyldigheter som f ö ljer av registreringen f å r han avregistreras. Den som har avregistrerats p å denna grund far v ä gras ny registrering ä ven om f ö ruts ä ttningar h ä rf ö r f ö religger enligt 1 § .

5
§ Riksskatteverket skall snarast m ö jligt underr ä ttia
generaltullstyrelsen om verkst ä llda
registreringar och av-registreringar.

5 § Den som har registrerats som
skattskyldig skall, om riksskatteverket inte best ä mmer annat, vid inf ö rsel till
landet av gasol l ä mna skriftlig uppgift till
tullmyndigheten ang å ende inf ö rseln. S å dan
uppgift skall l ä mnas p å blankett enligt formul ä r, som fastst ä lls av riksskattever-

Prop. 1980/81:121 44

ket efter samr å d
med generaltullstyrelsen. Uppgiften skall av tullverket snarast ra ö jligt ö vers ä ndas till riksskatteverket.

7
§ Riksskatteverket f ä r utf ä rda f ö reskrifter r ö rande
redovisning och kontroll av gasolskatt.

8
§ Generaltullstyrelsen f ä r, efter samr å d
med riksskatteverket, meddela anvisningar ora inf ö rsel till landet av gasol.

Denna f ö rordning tr ä der i kraft den d å gasol-

skattekung ö relsen
(1964:353) upph ö r att g ä lla.

Den upph ä vda kung ö relsen till ä mpas
fortfarande i fr å ga om f ö rh å llanden som
h ä nf ö r sig till tiden f ö re ikrafttr ä dandet.

Prop.
1980/81:121 45

6 F ö rslag till

F ö rordning om bensinskatt

H ä rigenom f ö reskrivs f ö ljande.

1
§ Den som normalt h å ller minst 15 000 kubikmeter bensin i lager eller
har en ä rlig oms ä ttning av minst 50 000 kubikmeter bensin skall,
efter ans ö kan, registreras hos riksskatteverket.
Motsvarande g ä ller den som f ö rbrukar bensin f ö r
s å dana ä ndam å l som anges i 7 § 1 mora. c) - f) lagen (1961:372) ora bensinskatt,
om f ö rbrukningen uppg å r till l ä gst
2 000 liter per å r.

2
§ Om den som efter ans ö kan har blivit registrerad grovt å sidos ä tter de
skyldigheter sora f ö ljer av registreringen f å r han avregistreras. Den som har avregistrerats p å denna grund f ä r
v ä gras ny registreri.ng ä ven om f ö ruts ä ttningar h ä rf ö r f ö religger
enligt 1 § .

3
§ Riksskatteverket skall snarast m ö jligt underr ä tta
generaltullstyrelsen om verkst ä llda
registreringar och av-registreringar.

4
§ Den som har registrerats som
skattskyldig skall, om riksskatteverket inte best ä mmer annat, vid inf ö rsel till landet
av bensin l ä mna skriftlig uppgift till tullmyndigheten
om inf ö rseln. S å dan uppgift skall l ä ranas p å blankett enligt formul ä r, som fastst ä lls
av riksskatteverket efter samr å d med
generaltullstyrelsen. Uppgiften skall av tullverket snarast m ö jligt ö vers ä ndas till riksskatteverket.

5
§ Den som inte ä r registrerad f å r
k ö pa bensin utan p ä -f ö ring av
skatt eller med nedsatt skattep å f ö ring endast om han avger en f ö rs ä kran om att
bensinen skall anv ä ndas

Prop. 1980/81:121 46

f ö r de ä ndam å l som avses i 7 § 1 mom. c) - f) och i) lagen (1961:372) om
bensinskatt.

6 § Generaltullstyrelsen f å r, efter samr å d
med riksskatteverket, meddela anvisningar om inf ö rsel till landet av bensin.

Denna f ö rordning tr ä der i kraft den d ä bensin-

skattekung ö relsen
(1961:373) upph ö r att g ä lla.

Den upph ä vda kung ö relsen till ä mpas
fortfarande i fr å ga ora f ö rh å llanden som
h ä nf ö r sig till tiden f ö re ikrafttr ä dandet.

Prop.
1980/81:121 47

7 F ö rslag till

F ö rordning om allm ä n energiskatt

H ä rigenom f ö reskrivs f ö ljande.

1 § Den som normalt h å ller minst 750 ton skattepliktigt fast br ä nsle eller minst 500 kubikmeter flytande s å dant br ä nsle
i lager eller har en å rlig oms ä ttning av 7 500 ton skattepliktigt fast br ä nsle eller 50 000 ton flytande s å dant br ä nsle
skall, efter ans ö kan, registreras hos riksskatteverket.

2
§ Om den som ans ö ker om registrering oms ä tter eller h ä ller
i lager b å de fasta och flytande br ä nslen skall varje kubikmeter flytande br ä nsle r ä knas
om till 1,5 ton fast br ä nsle. Om efter denna omr ä kning å rsoms ä ttningen av fasta och flytande br ä nslen sammanlagt normalt uppg å r till minst 7 500 ton eller lagret av s å dana br ä nslen
sammanlagt normalt uppg å r till minst 750 ton skall 1 § till ä mpas.

3
§ Den som har avregistrerats med st ö d av 21 § lagen (1957:262)
om allm ä n energiskatt f å r v ä gras ny registrering ä ven
om f ö ruts ä ttningar h ä rf ö r f ö religger enligt 1 eller 2 § .

4
§ Riksskatteverket skall i fr å ga om skattepliktiga br ä nslen snarast m ö jligt
underr ä tta generaltullstyrelsen om verkst ä llda registreringar och avregistreringar.

5
§ Den som har registrerats som
skattskyldig f ö r andra br ä nslen ä n
bensin och gasol skall, om riksskatteverket inte best ä mmer annat, vid inf ö rsel till landet av s ä dana andra
br ä nslen l ä mna skriftlig uppgift till tullmyndighe-

Prop.
1980/81:121 48

ten ang å ende inf ö rseln. S å dan
uppgift skall l ä mnas p å blankett enligt formul ä r, som fastst ä lls av riksskatteverket efter samr å d med generaltullstyrelsen. Uppgiften skall av
tullverket snarast m ö jligt ö vers ä ndas till riksskatteverket.

6 § Om riksskatteverket inte best ä mmer annat skall distri

bution av elektrisk kraft i f ö ljande fall
anses som yrkes

m ä ssig, n ä mligen

1. d ä r distributionen sker ö ver distributionsn ä t med anslut

ning av flera ä n tio f ö rbrukare, eller

2. d ä r den
distribuerade kraften utg ö r mer ä n 20 000 kilo

wattimmar per å r.

7 § Riksskatteverket f å r p ä ans ö kan medge befrielse fr å n

eller å terbetalning av energiskatt f ö r ö verskottskraft,
som

f ö rbrukas f ö r drift av elektriska pannor f ö r vatten eller

å nga.

F ö r tid d å allm ä n brist p å vattenkraft f ö religger
f å r befrielse fr ä n eller å terbetalning
av skatt medges om, p å grund av speciella f ö rh å llanden,
kraften har kunnat anv ä ndas endast f ö r drift av elektriska pannor f ö r vatten eller å nga.

Riksskatteverket meddelar producenter och distribut ö rer av ö verskottskraft
om och f ö r vilken tid allm ä n brist p ä
vattenkraft skall anses f ö religga.

8 § Den som inte ä r registrerad f ä r
k ö pa br ä nsle eller elektrisk kraft utan p ä f ö ring av skatt eller med nedsatt skattep å f ö ring endast
om han avger en f ö rs ä kran om att br ä nslet eller kraften skall anv ä ndas f ö r
de ä ndam å l som avses i 24 eller 25 §
lagen (1957:262) ora allra ä n energiskatt.

Prop. 1980/81:121 49

9 § I fr å ga om allra ä n energiskatt p å bensin och gasol skall

bensinskattef ö rordningen (19 : ) respektive gasolskatte

f ö rcrdningen (19 : ) till ä mpas, om inte annat f ö ljer av

lagen (1957:262) om allm ä n energiskatt.

10 § Generaltullstyrelsen f å r, efter samr å d
med riksskatte

verket, meddela anvisningar om inf ö rsel
till landet av andra

skattepliktiga br ä nslen ä n bensin och gasol.

Denna f ö rordning tr ä der i kraft den , d å

kung ö relsen (1964:351) raed till ä mpningsf ö reskrifter
till f ö rordningen ora allm ä n energiskatt upph ö r att g ä lla,

Kung ö relsens best ä mmelser till ä mpas
fortfarande i fr å ga om f ö rh å llanden som
h ä nf ö r sig till tiden f ö re ikrafttr ä dandet.

Prop. 1980/81:121 50

Bilaga
2

Sammanställning av remissyttranden över den inom budgetdepartementet
upprättade promemorian (Ds B 1980:12) Omläggning av gasolbeskattningen

I
ston sett genomgående är remissinslanserna eniga om att det nu är lämpligt att
lägga om beskatlningssystemet för gasolskatt så att den nuvarande
skattskyldigheten för fordonsägarna slopas och i stället påläggs tillverkare,
importörer och vissa förbrukare efter förebild av bensinskatten.

En
annan uppfattning framförs dock av kammarrätten i Stockholm, som anser atl en
gemensam beskattningsform för diesel- och gasoldrivna fordon ter sig naturlig.
Kammarrätten föreslår därför i första hand att en ändring av beskaltningssystemet
för gasoldrivna fordon får anstå intill dess ställning lagits till väglrafikskatteulredningens
kommande utvärdering av kilometerskatlesyslemel. Om del skulle anses atl denna
tidpunkt inte kan avbidas sätter kammarrätten i fråga om inle kilometerskattemetoden
i princip kan införas även för gasoldrivna fordon eller nuvarande beskatl-ningsmetod
behållas och vid behov kompletteras med vissa bestämmelser som kan göra den mer
effektiv.

Även
LRF ifrågasätter om del f. n. finns anledning att införa en ny metod för gasolbeskaltning.

Under
förutsältning att en reform efter de riktlinjer som dragits upp i promemorian
genomförs har de framlagda författningsförslagen i stort sett tillstyrkts eller
lämnats utan erinran. Några remissinsianser har dock framfört en del
anmärkningar, bl. a. följande.

Att
specialdestineringen för gasolskatt numera har slopats medför enligt VU atl det
ur principiell synpunkt inte finns något att erinra mot att beskattningsområdet
för gasol utvidgas till atl omfalta även gasol som används för drift alt
traktorer klass 11 och oregistrerade molorredskap. VU Understryker dessutom att
det av samma anledning saknas grund alt medge kompensation till ägare av sådana
traktorer liknande den som utgår till ägare av bensindrivna klass 11-traklorer.
En motsatt uppfattning framförs av LRF, som anser att det för lantbrukets
traktorer bör medges restitution av erlagd gasolskatt.

RSV menar atl det skulle
vara en fördel om skatterna på gasol sammanfördes till en skall. Den slopade specialdestineringen
av gasolskatten gör alt det inte längre finns anledning att dela upp
beskattningen av gasol i en gasolskatt och en allmän energiskatt.

Beträffande den föreslagna
skaltefriheten för mervärdeskattepliktig gasol anför RSV att de föreslagna
avdragsbestämmelserna måste komplet teras med en bestämmelse som gör del
möjligt för registrerade förelag alt fylla gasol på fiaskor ulan att beskattas
för ett sådanl ianspråktagande. Enligt RSV bör också det föreslagna undanlaget
i 1 § tredje stycket direkt anknytas till gasol i särskild förpackning om högst
45 kg i stället för till mervärdeskaltelagen. I konsekvens härmed bör en
ändring göras i fjärde stycket av anvisningarna till 8 § mervärdeskaltelagen av
innebörd att undanlaget för gas inle gäller bl.a. vara som är undantagen från gasolskatt
enligt lagen om gasolskatl.

RSV
instämmer vidare i bedömningen att någol system med försäljning av gasol utan
skatt mot försäkran om gasolens användning inte bör införas.

Prop. 1980/81:121 51

Vid
detta förhållande, påpekar RSV, måsle de föreslagna punkterna 5 och 6 i 9 § ges
en annan utformning. Vidare bör, enligt RSV, förbrukare kunna registreras även
om den förbrukade kvantiteten är mindre än den som föreslagils.

GTS påpekar alt det
föreslagna varuområdet innebär atl skatteplikten skulle omfatta vissa av
industrins råvaror enligl tulltaxenummer 29.01. DeUa är enligt GTS onödigt. GTS
föreslår därför att del skattepliktiga varuområdet begränsas till varor enligt
tulltaxenummer 27.11 och 38.19.

PU har tagil fasta på atl
den föreslagna lagen om gasolskatt har byggts upp med bensinskatlelagen som
förebild. Enligl PU:s mening bör man i stället för att införa en särskild gasolskatlelag
sträva efter all inordna den skalleplikliga gasolen i bensinskatlelagen. PU
menar alt samma avdragsregler av neulralilelsskäl bör gälla för de båda
bränsleslagen. PU biträder dock ståndpunkten att något system med försäljning
av gasol utan skatt mol försäkran om användningen inle bör införas, varför ett
undanlag för gasolen bör göras i detta avseende.

Sveriges industriförbund
betonar alt den föreslagna tidpunkten för fullgörande av
deklarationsskyldigheten inte sammanfaller med den som gäller för bensinskatt.
Med hänsyn till atl i stort sell samma företag kommer att bli skattskyldiga för
gasolskatt som redan är skattskyldiga för bensinskall anser förbundel alt de
båda skatterna bör kunna redovisas vid samma tidpunkt. Vidare anser förbundet
alt av konkurrensneulralitelsskäl en motsvarighet till del enligl 7 § 1 mom. e)
bensinskatlelagen tillåtna avdraget bör införas även för gasolskatl.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981