Prop. 1980/81:123

Prop.
1980/81:123

Regeringens proposition

1980/81:123

om gymnasial utbildning
för döva och gravt hörselskadade;

beslutad
den 5 mars 1981.

Regeringen
föreslår riksdagen all anta de förslag som har lagils upp i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.

På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

BRITT
MOGÅRD

Propositionens
huvudsakliga innehåll

Sedan
läsåret 1967/68 anordnar Örebro kommun gymnasial utbildning för döva och gravt
hörselskadade elever från hela landel. Örebro kommun föreslås atl även i fortsättningen
vara huvudman för utbildningen. 1 propositionen föreslås vissa mindre
ändringar i fråga om bl.a. statsbidrag lill verksamheten. Ändringarna innebär slörre
frihet för kommunen vid statsbidragels användning.

I Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 123

Prop.
1980/81:123

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-03-05

Närvarande: statsministern Fälidin, ordförande, och
statsråden Ullsten, Bohman, Wikström, Mogård, Dahlgren, Åsling, Krönmark,
Burenstam Linder, Wirtén, Holm, Boo, Danell, Petri, Eliasson

Föredragande: statsrådet Mogård

Proposition om gymnasial utbildning för döva och gravt
hörselskadade

1 Inledning

Läsåret 1967/68 påbörjades i Örebro kommun en försöksverksamhet
med gymnasial ulbildning för döva och gravt hörselskadade. År 1971 beslöt
riksdagen aU verksamheten fr. o. m. läsåret 1971/72 skulle bedrivas i reguljär
form (prop. 1971:1, UbU 1971: 1, rskr 1971:58).

För ulbildningen
gäller ett avtal av den 8 december 1971 mellan slaten och Örebro kommun.
Avtalet godkändes den 28 januari 1972 av Kungl. Maj:t, som samma dag utfärdade
bestämmelser om verksamheten. Bestämmelserna, som senast ändraides den 22 mars
1979, bör fogas lill regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga I.

Sedan 1971
års avtal sagts upp av Örebro kommun i december 1977 har giltighetstiden
successivt föriängls, senast till utgången av juni 1981.

Föriängningen har samband med inlegrafionsutredningens (U
1978:07) uppdrag att utreda frågan om integration av handikappade elever i
skolväsendet.

Inlegrationsulredningen avgav hösten 1979 betänkandet (DsU
1979:14) Gymnasial utbildning för döva och gravt hörselskadade i Örebro. En
sammanfattning av betänkandet bör fogas lill regeringsprolokollel i della
ärende som bilaga 2.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetis av
socialstyrelsen, statens handikappråd, statskontoret, riksrevisionsverkei, arbelsmarknads-styrelen
(AMS), universitets- och högskoleämbetet (UHÅ), skolöverstyrelsen (SÖ), länsskolnämnderna
i Stockholms, Malmöhus och Örebro län, styrelserna för Maniilar, Öslervångs-, Väner-,
Kristina-, Birgitta- och

Prop. 1980/81:123 3

Hällsboskolorna, studieslödsutredningen (U 1975: 16),
gymnasieutredningen (U 1976: 10), omsorgskommittén (S 1977: 12), elevvärdskommittén
(U 1978:06), Landslingsförbundet, Svenska kommunförbundel. Lundsorganisationen
i Sverige (LO), Tjänstemännens cenlralorgunisalion (TCO), Centralorganisationen
SACO/SR, Stockholms, Malmö. Örebro och Härnösands kommuner.
Handikappförbundens centralkommitté (HCK), Sveriges dövas riksförbund.
Riksförbundet för döva och hörselskadade barn. De handikappades riksförbund (DHR),
Hörselvårdskonsulenlernas förening. Hörselpedagogiska föreningen. Hörselfrämjandel.
Svenska sällskapet för hörsel- och dövundervisning saml Västanviks
folkhögskola.

En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till rege
rings protokollet i delta ärende som bilaga 3.

Statens förhandlingsnämnd har på regeringens uppdrag fört
förhandlingar med Örebro kommun om nytt avtal för utbildningen. Genom
skrivelse den 22 januari 1981 har förhandlingsnämnden för regeringens prövning
överlämnat etl avtal som har träffats den 12 januari mellan staten och kommunen
med förbehåll för vederbörligt godkännande på ömse håll. Avtalet är avseU aU
gälla för liden den 1 juli 1981-den 30 juni 1986. Om avtalen inle sägs upp elt
år före avtalstidens utgång, förlängs del med ell år i sänder. Avtalet bör
fogas till regeringsprolokollel i delta ärende som bdaga4. Örebro kommun har
den 13 februari 1981 för sin del godkänt avtalet.

Jag avser nu atl la upp frägan om vad som för liden fr. o.
m. den 1 juli 1981 bör gälla beträffande gymnasial utbildning för döva och
gravt hörselskadade. Jag begränsar mig därvidlag lill frägor som kräver
riksdagens slällningstagande.

2 Föredragandens överväganden

Enligl 2a§ skollagen (1962:319, omtryckt 1970: 1026,
paragrafen ändrad senast 1977: 108) sörjer staten för undervisningen i
specialskola av bl.a. barn som på grund av dövhet eller hörselskada inte kan
följa undervisningen i grundskolan. För specialskolan gäller särskilda
bestämmelser enligt skollagen och specialskolförordningen (1965:478, omtryckt
1970:327).

På gymnasial nivå finns ingen direkt motsvarighet lill
specialskolan. Säsom redovisats anordnar emellertid Örebro kommun sedan läsåret
1967/ 68 gymnasial utbildning för döva och gravt hörselskadade elever från hela
landel. 1 Örebro kommun ligger ocksä en av statens specialskolor för döva och
hörselskadade, nämligen Birgitlaskolan.

Inlegrationsulredningen har behandlat säväl
huvudmannaskapet för specialskolan som huvudmannaskapet för gymnasial
utbildning för döva och gravt hörselskadade. För specialskolan har utredningen föreslagil
fortsatt statligt huvudmannaskap. Frägan tas upp i årets budgetproposition, i vil- tl Riksdagen 1981/81. I saml. Nr
123

Prop. 1980/81:123 4

ken
regeringen föreslår all riksdagen godkänner alt specialskolan förblir stafiig (prop.
1980/81: 100 bil. 12 s. 293 ff.). Vad gäller huvudmannaskapet för gymnasial
utbildning för döva och gravt hörselskadade lar utredningen inle själv ställning
till om huvudmannaskapet bör vara statligt eller kommunalt. Bland
remissinstanserna är meningarna delade. Del kommunala huvudmannaskapet
möjliggör ett gemensamt utnyttjande av gymnasieskolenheternas resurser såsom
skolledning, lärare, övrig personal, lokaler och utrustning. Jag förordar
därför ei t fortsatt kommunalt huvudmannaskap.

Jag
anser vidare i överensslämmelse med inlegrafionsutredningens uppfattning alt
gymnasial ulbildning för döva och gravt hörselskadade från hela landet även
fortsättningsvis skall vara förlagd till Örebro. Det är enligl min mening mest
rationellt med tanke på befintliga resurser.

Integrationsutredningen
har föreslagit att det inte skall föreskrivas någon övre gräns för antalet
elever i ulbildningen. Utredningen menar all om del av praktiska skäl måste
införas en begränsning, bör antalet platser sältas så högt atl alla behöriga
sökande kan beredas plats. Denna uppfattning delas av remissinstanserna. Jag
anser atl staten, i likhel med vad som gäller för gymnasieskolan i allmänhet,
årligen bör pröva för hur många elever utbildningen skall vara dimensionerad.
För budgetåret 1981/82 bör utbildningen liksom för innevarande budgetår
dimensioneras för 250 elever. Härigenom bör förutom elever från specialskolor
för döva och hörselskadade även andra elever kunna tas emol.

1
fråga om inträdesvillkor och förfarandet vid intagning bör i storl sett samma
regler gälla som hittills. En döv eller gravt hörselskadad som är bosatt utom
riket bör få las in som elev efter medgivande av regeringen eller myndighel som
regeringen bestämmer.

Också
när det gäller utbildningens organisation bör i stort sett hittillsvarande
regler gälla i fortsättningen.

I
fråga om statsbidrag för utbildningen bör gälla dels de allmänna reglerna för
gymnasieskolan, dels vissa särskilda bestämmelser. Liksom hittills bör en
särskild norm kunna gälla för statsbidrag till koslnader för stödundervisning
och samordnad specialundervisning. Vad gäller lekniska och organisatoriska
stödåtgärder för elevema vill jag erinra om vad som sägs i årets
budgetproposition (prop. 1980/81:100 bil. 12 s. 316).

Härutöver
behövs ytterligare bidrag med tanke på de särskilda koslnader som är förenade
med verksamheten. Jag anser att detta bidrag bör ges i form av ett allmänt
verksamhetsstöd som kommunen kan använda på sätt den finner lämpligast.
Bidraget kan t.ex. användas för personal som inle har statligt reglerad
anställning cch för sociala anordningar för eleverna.

Enligl
skollagen skall undervisningen i gymnasieskolan vara kostnadsfri för eleven.
Skollagen innehåller också bestämmelser om kostnadsfri skolhälsovård för den
som genomgår en längre utbildning i gymnasieskolan. Det verksamhetsstöd som jag
förordar ger möjlighet att ulöver vad som följer av lagen på olika sätt hjälpa
eleverna.

Prop. 1980/81:123 5

Flertalet elever i den aktuella ulbildningen uppbär nägon
form av bidrag från staten för sitt uppehälle. Enligt 1971 års avtal har kommunen
likväl haft skyldighet atl ge eleverna kost och logi gratis. För della har kommunen
fäll särskilt bidrag av staten. En sådan ordning med dubblering av del slalliga
stödet bör inle gälla i fortsättningen. Verksamhetsstödet bör som jag nyss har anförl
användas på sätt kommunen finner lämpligl. För ijänsler som kommunen inle enligl
lag skall fillhandahålla koslnadsfrill och för vilka kommunen inle heller får
sina koslnader läckta genom statsbidrag bör kommunen inte ha nägon avtalsenlig
skyldighet alt ge elevema utan att dessa skall behöva betala något.

Det avtal
av den 12 januari 1981 som slalens förhandlingsnämnd har underställt regeringen
för prövning svarar enligl min mening väl mol vad som fr. o. m. den Ijuli 1981
bör gälla i fråga om den gymnasiala ulbildningen för döva och gravt
hörselskadade.

Avlalel skiljer sig frän 1971 ärs avlal i huvudsak på tvä
punkter.

Enligl del nya avlalel skall kommunen anvisa logi och möjlighel
lill kost för de elever som så önskar och behöver. Till skillnad från vad som
föreskrevs i 1971 års avtal har kommunen dock inle skyldighet all tillhandahålla
dessa förmåner gratis. Jag får därvid hänvisa lill vad jag nyss har anfört.

Den andra
större förändringen i förhållande till 1971 ärs avlal är alt ell slatsbidrag i
form av verksamhetsstöd ersätter nu utgående bidrag för lönekostnader för
kommunall anställd personal samt vissa elevsociala koslnader. Som jag tidigare
har anförl ingär inle kostnader för kost och logi för eleverna i underlaget för
statsbidrag. Verksamhetsstödet beräknas per elev och läsår. För läsåret 1981/82
är beloppet per elev 30000 kr. Beloppet kommer åriigen all räknas upp med
basbeloppsindex, dvs. neltoprisindex med bortseende från direkl inverkan av
ändringar i energipriser.

Avlalel innebär enligl min mening godtagbara villkor för slaten.
Som jag lidigare har nämnt är avtalet avsett all gälla för liden den 1 juli 1981-den
30 juni 1986.

I årets budgetproposition (prop. 1980/81:100 bil. 12 s.
315) har för budgetåret 1981/82 beräknats medel i särskill statsbidrag för
verksamheten i Örebro utöver bidrag lill lärar- och skolledariöner. Del nya
avtalets verksamhetsstöd innebär alt kostnaden nu kan beräknas lill (250x30000kr.=)
7500000kr.

3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen atl

1. godkänna vad jag har förordat om gymnasial ulbildning
för döva och gravt hörselskadade fr. o. m. den Ijuli 1981,

Prop.
1980/81:123 6

2.
bemyndiga regeringen atl ikläda staten de ekonomiska förpliktelser som följer
av avtalet den 12 januari 1981.

4
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar atl genom
proposition föreslå riksdagen alt anta de förslag som föredraganden har lagl
fram.

Prop.
1980/81:123 7

Bdaga I

Kungl. Maj:ts bestämmelser den 28 januari 1972 rörande den
gymnasiala utbildningen för gravt hörselskadade i Örebro i den lydelse
bestämmelserna har efter ändringar senast den 22 mars 1979

Kungl. Maj:l, som denna dag godkänt etl avtal mellan slalens
förhandlingsnämnd och Örebro kommun belräffande den gymnasiala utbildningen
för gravt hörselskadade, meddelar följande bestämmelser belräffande ifrågavarande
utbildning alt, om inte annat föreskrivs, gälla räknat fr.o.m. den Ijuli 1971 lills
vidare.

1§

Örebro kommun anordnar i sin gymnasieskola ulbildning för
gravt hörselskadade elever till en omfallning som bestäms av Kungl. Maj:t.

2§

Utbildningen skall vara öppen för elever från hela riket.

3§

För gymnasieskolan gällande bestämmelser skall lillämpas i
den mån annat ej framgår av dessa bestämmelser eller särskilda beslut av Kungl.
Maj:t.

4§

Skolöverstyrelsen bör vid behandling av frågor som berör
ifrågavarande utbildning samråda med en för ändamålet fillsatl samarbelsgrupp.

5§

För undervisningen skall gälla läroplanen för
gymnasieskolan med de ändringar och tillägg som skolöverstyrelsen, eller efter
bemyndigande av överstyrelsen, skolstyrelsen i Örebro beslutar.

6§

Behörig all intas som elev är gravt hörselskadad som
genomgått specialskolans högstadium. Gravt hörselskadad får i annat fall intas
om särskilda skäl föreligger.

7§

Innan intagningsnämnden beslutar om intagning av elever
skall den samarbelsgmpp som avses i 4 § beredas tillfälle alt yttra sig.

8§

Utbildningen
av de gravt hörselskadade skall integreras med motsvarande utbildning för
andra elever i gymnasieskolan i den mån della är möjligt och lämpligl.

Prop.
1980/81:123 8

9§

Klass,
linje, specialkurs, gren, variant eller grupp får anordnas om antalet elever är
minst fyra.

Om särskilda
skäl föreligger, får skolöverstyrelsen medge alt ulbild-ningsväg får anordnas
även om anlalel elever är mindre än fyra.

Stödundervisning
får anordnas i enlighet med av skolöverstyrelsen utfärdade föreskrifter.

Förlängd ulbildning
motsvarande högst ell är fär medges efter prövning i varje särskilt fall.
Prövningen görs av i 4§ angiven samarbetsgrupp. Det ankommer på
skolöverstyrelsen alt utfärda erforderliga anvisningar. (Paragrafen ändrad
1973-06-05)

10§

Rektor vid
skolenhet lill vilken gymnasial utbildning för gravt hörselskadade är förlagd
svarar för den omedelbara skolledningen.

För
utbildningen skall finnas tvä särskilda studierektorer. 1 fråga om
lönegradsplacering för dessa Ijänsler skall fr. o. m. den 1 februari 1972 gälla
vad som enligt ijänsleförteckningsavtalet för undervisningsområdet (TFU) den 28
juni 1971 är föreskrivet för ordinarie studierektor vid gymnasieskola. 1 fråga
om behörighet till och tillsättning av dessa tjänster skall gälla vad som
finnes föreskrivet i skolstadgan för ordinarie studierektor i gymnasieskolan.
Undervisningsskyldigheten skall enligt rektors närmare bestämmande utgöra 3-5
veckotimmar.

1 övrigl anställes
lärare enligl bestämmelserna för gymnasieskolan och, i den omfattning Kungl. Maj:t
medger, speciallärare förlalkorrektion. Övrig personal anställes i den
omfattning som skolöverstyrelsen — inom ramen för av Kungl. Maj:l för sådan
personal anvisade medel - efter framställning av skolstyrelsen bestämmer.

11§

Instruktion
för studierektor, speciallärare för lalkorreklion och övrig personal faslställes
av skolöverstyrelsen efter förslag av skolstyrelsen.

12§

Kommunen
skall förse lärosalar och andra lokaler som användes av de hörselskadade
eleverna med hörselteknisk utrustning.

I3§

Kommunen
skall svara för all elev som är i behov därav koslnadsfrill erhåller kost och
logi inklusive tvätt och städning.

Kommunen
svarar för att eleverna får fickpengar, reseförmäner, sjuk-och specialistvård,
landvård saml beklädnadsbidrag i huvudsak enligl de grunder som gäller för elev
i specialskolan. Fickpengarna skall i förekommande fall reduceras med uppburet
studiebidrag eller tillägg enligl sludie-hjälpsreglemenlel.

Skolslyrelen skall svara för all fritidsverksamhet för
ifrågavarande elever anordnas.

14§

Kommunen
har rätt atl få statsbidrag dels till lönekostnader för studierektorer och
lärare enligl förordningen (1966: 115) om statsbidrag lill driftkostnader för viss
kommunal utbildning, dels till kostnader för sådana löneförmåner till övrig
personal vilka utgår enligl vid varje tillfälle gällande kommunalt
kollektivavtal.

Prop.
1980/81:123 9

Kommunen har vidare rätl alt få statsbidrag, såvitt avser
i första stycket angiven personal, till kostnader för följande
arbetsgivaravgifter, nämligen socialförsäkringsavgifi lill sjukförsäkringen,
folkpensioneringen och försäkringen för tilläggspension enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring, avgifl enligl lagen (1970:742) om lönegarantiavgift, avgifl
enligl lagen (1971:282) om arbelarskyddsavgift, avgift enligl lagen (1973:372)
om arbetsgivaravgift lill arbetslöshetsförsäkringen och del kontanta
arbetsmarknadsstödet, avgifl enligt lagen (1975:335) om arbetsgivaravgift till
arbetsmarknadsutbildningen, avgift enligl lagen (1975:358) om vuxenulbildningsavgift,
socialförsäkringsavgifi enligl lagen (1975:380) om delpensionsförsäkring,
avgift enligl lagen (1976:380) om arbelsskadeförsäkring och socialavgift enligl
lagen (1976:381) om barnomsorg.

Förordningen
(1962:696) om bestridande av vissa kostnader på skolväsendets område tillämpas
också på i första stycket angiven personal, såvitt avser ersättning för
sjukvårdskostnad och flyttningskostnad. (Paragrafen ändrad 1979-03-22)

I5§

Kommunen
äger få statsbidrag lill kostnader för i 13 § angivna elevsociala förmåner saml
andra omkostnader för verksamheten, dock högst med belopp som upplages i en av
skolöverstyrelsen, inom ramen för av Kungl. Maj:t för dessa ändamål anvisade
medel, för varje budgetär fastställd stat.

Uppbär kommunen folkpension för elev i form av hel
förtidspension, skall statsbidraget minskas med belopp som motsvarar pensionen.

16§

Statsbidrag
för tekniska eller organisatoriska stödåtgärder m. m. utgår, i den mån inle
annat föreskrivits ovan, i den ordning som enligl särskilda bestämmelser gäller
för handikappade elever i gymnasieskolan.

17§

Till koslnader
för uppförande och inredning av lokaler för elevhem m.m. utgär statsbidrag
enligt bestämmelserna i kungörelsen (1945:594) angående statsbidrag lill
skolhem för lärjungar vid högre skolor och till avlöning av föreståndare vid
dylikt skolhem, dock alt statsbidrag skall utgå med 100 procent av kostnaderna.

18§

Statsbidrag
enligl 14-16S§ utgår ur anslaget Bidrag lill driften av gymnasieskolor ulom i
vad avser medel lill stadigvarande undervisningsmateriel och invenlarier som
utgår ur anslaget Bidrag fill byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m.
Statsbidrag enligl 17 § utgår ur anslaget Bidrag till byggnadsarbeten inom
skolväsendet m. m.

19§

Slatsbidrag
enligl ovannämnda bestämmelser utbetalas av länsstyrelsen efter rekvisition av
kommunen, om ej annal är särskilt föreskrivet.

Prop.
1980/81:123 10

Bilaga
2

Sammanfattning av integrationsutredningens betänkande (Ds U1979:14)
Gymnasial utbildning för döva och gravt hörselskadade i Örebro

1
Utredningens allmänna inställning

Inlegrationsulredningen
menar all ulbildningen i Örebro befinner sig i en akut kris. Orsaken är all
resurserna är för knappa. Mol den bakgmnden har utredningen funnit det nödvändigl
alt lägga fram förslag till vissa kortsikfiga lösningar av de problem som i dag
finns vid gymnasieskolan i Örebro. Förslagen inbegriper dock i vissa delar även
ställningstaganden till hur utbildningen skall organiseras på längre sikt.

2
Utbyggnad inför elevtillströmningen?

De
frågeställningar ulredningen fört fram är:

Skall
den gymnasiala ulbildningen för döva och gravt hörselskadade i Örebro anpassas
till all möta den stora elevtillslrömningen under 1980-talet, eller skall
antalet tillåtna elevplalser maximeras och sökande utöver delta antal platser
avvisas? Vilka konsekvenser kan uppstå om elt stort anlal döva och gravt
hörselskadade avvisas från ulbildningen? Vilka blir konsekvenserna för kommunen
om ett stort anlal döva och gravt hörselskadade elever tillkommer under 1980-lalet?

Till utbildningen i Örebro
söker sig dövskolans elever, vuxna döva som lidigare inte genomgått
gymnasieutbildning och hörselklasselever som på grund av avtagande hörsel inte
kan följa undervisningen i specialklass för hörselskadade eller undervisningen
i reguljär klass. Vilka av dessa gmp-per/elever skall prioriteras om antalet
elever fastställs till maximalt 200 och efter vilka kriterier inom gmpperna
skall elt urval i så fall göras?

För dövskolans elever
gäller alt den gymnasiala utbildningen bl.a. ger den nödvändiga språkliga förslärkning
som elevema från dövskolans årskurs 10 behöver. Undersökningar i Sverige och i
utlandet visar alt en genomsnittselev från årskurserna 9-10 i dövskolan har en
språkförståelse i svenska som en hörande genomsnittselev i grundskolans årskurs
3. Skolans ambition måsle vara alt döva elever skall läsa och skriva svenska
lika bra som hörande och tala svenska så all de kan göra sig förslådda. För dövskolans
elever är den gymnasiala ulbildningen nödvändig. Kunskaperna i framför allt
svenska mäste fördjupas. Att avvisa döva och gravt hörselskadade elever från
denna ulbildning vore liktydigt med att upphöra med all språklig stimulering av
vissa hörande elever ovanför årskurs 3 i grundskolan och att också förvägra dem
yrkesutbildning.

De vuxna döva/gravt
hörselskadade elever som direkl från förvärvslivet eller via folkhögskola eller
arbetsmarknadsutbildning söker till den gymnasiala ulbildningen i Örebro är
även de en känslig handikappgrupp. De har prövat yrkesliv inom olika områden
och funnit alt deras kunskaper i svenska och även i övrigl inte står sig i en
allt hårdare konkurrens.

1
samma silualion befinner sig även de hörselklasselever i grundskolan som söker
till Örebro. De kommer inte heller, lika litet som avvisade

Prop. 1980/81:123 11

dövskoleelever eller vuxna, atl utan vidare gä ul i
förvärvslivet. Oavsett om man satsar på undervisning i gymnasieskola eller inte
för eleverna ovanför 200-strecket, måste samhället på något säll gripa in. Att
möjligheter skapas till gymnasial utbildning för döva och hörselskadade som
önskar sådan är, enligl utredningens mening, både ur den enskildes och
samhällets synpunkt det enda meningsfulla.

Inlegrationsulredningen föreslår, atl alla elever som
söker lill och enligl inlagningsnämnden är kvalificerade för den gymnasiala ulbildningen
för döva och gravt hörselskadade skall antas. Någon begränsning av antalet
elever bör inte finnas i avlal eller bestämmelser rörande denna utbildning. Om
del av praktiska skäl ändå måste införas en begränsning av hur många elever som
skall undervisas i Örebro, bör antalet elever sältas så högt alt alla behöriga
sökande kan beredas plats. Ett maximerat anlal om 300 elever har bedömts vara
tillräckligt för att i mitten av 1980-talet kunna la emot dövskolans alla
elever, ell anlal elever från grundskolans hörselklasser saml ett antal vuxna
elever. Verksamheten bör från början göras flexibel och möjligheter bör finnas
all senare öka antalet elevplatser.

3 Utbyggnad i Örebro eller på flera orter?

Utredningen menar all en fördel med en skolort - Örebro -
är att där redan finns en dövlärarkår för den gymnasiala utbildningen. Kåren är
dock inte tillräcklig. Brislen på gymnasielärare med dövlärarutbildning trots
tolv års verksamhet i Örebro kan tas som elt tecken på all del inte på något
eller några år går alt bygga upp en dövlärarkår på gymnasieskolnivå på ylterligare
en eller flera orter i landel. Endast i Örebro har det funnits och finns del
fortfarande elt högstadium av en storleksordning som gör rekrytering av
adjunkter och talkorreklionslärare till gymnasieskolan möjlig. En sådan
samverkan mellan högstadieskola och gymnasieskola är önskvärd, eftersom del i
perioder av läramnderskolt pä etl stadium kan vara överskoll på ell annat
stadium.

Antalet elever i en gymnasieskola är betydelsefullt för
elevernas valmöjligheter i skolan. Redan med elt elevantal om 200 föreligger
vissa svårigheter all skapa underlag för upprättandet av klass eller grupp
inom de utbildningsvägar som eleverna valt. Även från denna synpunkt är en skolort
alt föredra.

Fördelen med två eller flera skolorler är atl en sådan
fördelning skulle ge kortare resavslånd för många elever. Skåne och Norrland
skulle kunna bli länkbara landsändar för ytterligare en eller två
gymnasieskolor med integrerade klasser för döva/gravt hörselskadade elever.
Tänkbara skolorter skulle i så fall vara Lund/Malmö och Härnösand eftersom att
det på dessa orter finns högsladielärare/gymnasieskollärare med dövläramlbildning.

Dövlärarrekryleringen är cenlral i valet mellan en skolort
eller två eller flera för den gymnasiala utbildningen. Trots tolv års
verksamhet i Örebro har denna rekrytering inle hell tillfredsställande kunnat
lösas. Vid en spridning av utbildningen på två eller flera orter förefaller
problemet nära nog olösligt. Utredningen har därför förordat en skolort -
Örebro - för den gymnasiala utbildningen för döva och gravt hörselskadade.

Inlegrationsulredningen föreslår således att den
gymnasiala utbildningen för döva och gravt hörselskadade även i framliden
koncentreras till Örebro kommuns gymnasieskola och att den successivt byggs ut.
Ulredningen anser alt möjligheter bör finnas för elever inom den gymnasiala
utbildning-

Prop.
1980/81:123 12

en
för döva och gravt hörselskadade alt följa undervisningen i andra
gymnasieskolor, som har sådana utbildningsvägar som av en eller annan orsak
inte kan anordnas vid gymnasieskolan i Örebro.

4
Resursbehov

Ulredningen
menar all den främsta orsaken till problemen med ulbildningen är atl resurser
saknas. Ulredningen har därför föreslagit att nya tjänster skall inrättas vid
den gymnasiala ulbildningen för döva och gravt hörselskadade i Örebro.
Kostnaden för de nya tjänsterna har beräknats fill ca 1450000 kr. Följande
tjänster är akluella.

Slag av
tjänst

Antal

Ökad kostnad ca

Kurator

1

89000 kr.

Vaktmästare

1

75000 kr.

Elevkonsulent
(fritidsledare)

1

77000 kr.

Elevhemsföreståndare

(boendeföreståndare)

1

90000 kr.

Skolsköterska

3/5

47000 kr.

Syo-konsulent

1

95 000 kr.

Assistent

6

435000 kr.

Teckenspråkstolkar

3

250000 kr.

Studierektorer

2

294000 kr.

Utredningen
har inte i detalj utrett resursbehov efter budgetåret 1980/81 men fömtsätter
all det i det blivande avlalel mellan staten och Örebro kommun skrivs in atl
kommande senare resursbehov skall kunna beaktas i del årliga budgetarbetet.

5
Elevernas studiesociala situation

För
de elever som direkl från dövskolans årskurs 10 övergår fill den gymnasiala
utbildningen i Örebro, betalar slaten kostnaderna för mal, logi, hemresor (en
gång per vecka), sjukvård, tandvård, specialistvård, läromedel saml hörselleknisk
utmstning. De elever som inte kommer lill Örebro direkl efter avslutad skolgång
i dövskolan, får själva av de bidrag de får från bl. a. AMS bekosta mal och husmm.

Alla
döva och gravt hörselskadade elever i Örebro har rätl lill AMS-bidrag. För
elever under 20 år utgår en dagpenning om 75 kr. och ell stimulansbidrag om 10
kr. För elever över 20 år utgår en dagpenning om 135 kr., men stimulansbidraget
är oförändrat. Ovannämnda belopp beskattas. Ifrågavarande bidrag utgår enligt
gällande bestämmelser och för högst 22 dagar per månad. Elever som inle är
hemmahörande i Örebro kan i vissa fall få traktamentsersältning.

Som
kompensation för memtgifter i samband med handikappet utgår handikappersättning
om 30, 45 eller 60 procent av basbeloppet inom den allmänna försäkringen.

Enligt
beslul från riksförsäkringsverket har de handikappade eleverna under sill
första år efter avslutad skolgång i dövskolan rätt till pension/ sjukbidrag.
För elever som uppbär pension reduceras dagpenningen med hela beloppet. Endast
stimulansbidraget utgår. De elever som inle har

Prop.
1980/81:123 13

pension/sjukbidrag
eller AMS-bidrag kan söka studiebidrag. Till studiebidraget kommer de andra sludiesociala
förmånerna som studiehjälps- resp. studiemedelssystemen innefattar.

Sammanfattningsvis
kan sägas atl de flesta av de döva och gravt hörselskadade elevema får olika
former av ekonomiska bidrag från staten som gör atl de under sin gymnasietid
har en ekonomisk standard som de i många fall inte kommer alt uppnå senare i
livet.

Inlegrationsulredningen
understryker alt olika bidragssystem som finns i framtiden måsle samordnas så
all de handikappade eleverna får rimliga ekonomiska bidrag.

6
Huvudmannaskapet för den gymnasiala utbildningen för döva och gravt
hörselskadade

Ulredningen
har ställt frägan, om elt förändrat huvudmannaskap för utbildningen skulle
kunna lösa några av de problem som f. n. finns.

I sitt delbetänkande (SOU
1979:50) Huvudmannaskapet för specialskolan log ulredningen ställning för ett
fortsatt statligt huvudmannaskap för specialskolan. Till grund för detta
ställningstagande låg bl. a. en analys av det samarbete som under åren hade
utvecklats mellan de statliga specialskolorna, de kommunala grundskolorna och
de landslingskommunala hör-selvårdskonsulenterna. De skilda huvudmannaskapen
har aldrig utgjort hinder för etl gott samarbete. Andra faktorer låg bakom de samarbelssvä-righeter
som fanns.

Om
förhållandena är desamma vid ulbildningen i Örebro kan utredningen inle uttala
sig, eftersom någon motsvarande analys inle gjorts av denna verksamhel. Ulredningen
anser alt statsmaklerna försl måste lu ställning till de resonemang som
framförts och de förslag som lagts fram i betänkandet om dövskolans framlida
huvudmannaskap.

Prop. 1980/81:123 14

Bilaga
3

Sammanställning av remissyttranden över integrationsutredningens
betänkande (Ds U 1979:14) Gymnasial utbildning för döva och gravt
hörselskadade i Örebro

Antagning
tdl utbildningen

Inlegrationsulredningen
har beträffande antagning till utbildningen föreslagit atl alla elever som
söker till och som enligt inlagningsnämnden är kvalificerade för gymnasial ulbildning
för döva och gravt hörselskadade skall anlas. Någon begränsning av antalet elevplalser
bör inle finnas i avtal och bestämmelser rörande denna utbildning.

Utredningens förslag tillslyrics
av majoriteteten av de remissinsianser som har behandlat denna fråga. TCO anser
atl även om klartecken kan ges lill ett ökal elevantal läsåret 1981/82 är det i
många fall, med hänsyn lill lokal- och personalbehov, för sent alt kunna
åstadkomma tillfredsställande lösningar. Örebro kommun tillstyrker utredningens
förslag, men anser atl möjlighelerna till fastare gymnasieorganisation bör
studeras. Hörselpedagogiska föreningen delar också ulredningens uppfattning,
och påpekar all även vuxenstuderande bör kunna ges tillfälle all få del av
utbildning och ej bli nekade della på gmnd av plalsbrisl.

Utbildningens
lokalisering

Inlegrationsulredningen
föreslår beträffande lokalisering av utbildningen alt den gymnasiala utbildningen
för döva och gravt hörselskadade även i framliden skall koncentreras till Örebro
och att den successivt byggs ul.

Ulredningens förslag
tillstyrks av majoriteten av remissinstanserna. Av de remissinsianser som avslyrker
ulredningens förslag eller som har redovisat avvikande mening anser
socialstyrelsen all man på sikt måste sträva efter atl förlägga gymnasieundervisningen
för döva och gravt hörselskadade elever lill flera orter, så all eleverna
kommer närmare sina hemorter. Länsskolnämnden i Stockholms län är tveksam lill
en koncentration av undervisning av nämnda typ till Örebro. En uppbyggnad av gymnasial
ulbildning på mer än en ort, där ulbildningsulbud och studie val finge vara
avgörande, vore alt föredra. I elt sådant resonemang framslår någon av landets
tre slora lälortsregioner som etl intressant komplement lill Örebro. Länsskolnämnden
i Malmöhus län vill bl.a. fasta uppmärksamheten på de svårigheier som vissa
hörselskadade elever kan ha alt få en gymnasial utbildning. Det skulle därför
vara lämpligt all i de nuvarande specialskoleregionerna ge en gymnasieskola i
varje region en sådan förslärkning, all den skulle kunna erbjuda möjligheler
för denna gmpp alt fortsätla sina studier. Styrelsen för Vänerskolan tror inte
alt en hänvisning av de hörselskadade till den centrala resursen vid gymnasieskolan
i Örebro leder lill alt samtliga som har behov av denna resurs utnyttjar den möjlighelen.
En koncentration och en blandning av döva och hörselskadade i undervisningen
vid gymnasieskolan i Örebro åstadkommer dessulom stora pedagogiska prqblem i och
med att den döva gmppen kräver teckenspråk som kommunikationsform, medan
hörselskadade inle behärskar denna språkliga uttrycksform. Elevvårdskommittén
förmodar att en koncentration av gymnasieutbildning till Örebro kommer att
medföra ytterligare behov av en slörre adminislrafion och därmed också ökade
kostnader. Det är troligt alt en störte spridning på flera gymnasiala enheter i
landet på

Prop. 1980/81:123 15

längre sikl ger ökade möjligheter att få utbildad lärarkraft.
Elevvårdsko-millén anser atl en spridning till flera orter är önskvärd och atl
gruppintegrering så nära hemorten som möjligt bör eftersträvas, Härnösands kommun
förordar en decentralisering lill Härnösand av gymnasieutbildningen för döva
och gravt hörselskadade i Norrland. Hörselpedagogiska föreningen framhåller
att då del gäller fierhandikappade elever är en central lokalisering alt
föredra på grund av all en samlad erfarenhet finns till hands både inom skolan
och inom andra institutioner på orten, Samtidigt bör dock undersökas om en del
av linjerna kan överföras till andra orter bl.a. med tanke på konsekvenserna av
en alltför slor koncentration av handikapp-gmpp till en enda plats.
Länsstyrelsen i Västerbottens län föreslår atl de reella möjligheler som slår
till buds alt förlägga delar av utbildningen till Härnösand beaktas, innan nytt
avtal mellan staten och Örebro kommun kommer till stånd.

Resursbehov

Integrationsutredningen föreslår atl ökade resurser tilldelas
verksamheten.

Av de remissinsianser som behandlat frågan om det framtida
resursbehovet anser statens handikappråd atl bristen på leckenspräkslärare är
besvärande och all del under en begränsad period bör förläggas en dövläramlbildning
för ämneslärare till Örebro. Utbildningen skulle vara en parallell lill den ulbildning
som i dag finns i Stockholm. Statskontoret föreslår att inlegrationsulredningen
genom tilläggsdirektiv får i uppdrag att utreda möjligheterna till ett ökal
samarbete på olika delområden mellan den slalliga dövskolan och den gymnasiala
utbildningen för döva och hörselskadade i Örebro. Utredningsarbetet skulle ske
i anslutning till del fortsatta arbelel med nya former för en friare
resursanvändning. AMS menar all skolan måste fä förstärkta syo-resurser.
Elevernas kontakt med arbetslivet både under skoltiden och i samband med att
skolgången avslutas måste bygga på ett nära samarbete mellan syo-kopsulenlen
och arbetsförmedlingen både i Örebro och på elevens hemort. SÖ instämmer i
utredningens bedömning av att resurserna måste förstärkas och anmäler all
verket avser alt återkomma med mera detaljerade förslag i de åriiga
anslagsframställningarna. UHÄ understryker viklen av atl särskilda speci-allärartjänsler
inrättas vid gymnasieskolan i Örebro. Länsskolnämnden i Stockholms län anser
det angelägel atl den gymnasiala utbildningen för döva och gravt hörselskadade
i Örebro tillförsäkras de provisoriska resurser som kan vara nödvändiga för
alt ge dessa elever en kvalitativ god ulbildning och en meningsfull frilid.

Länsskolnämnden
i Malmöhus län finner det naturligt all resurser skapas cenlrall med hänsyn
till all man måsle göra det möjligt för de döva och gravt hörselskadade alt
kunna välja mellan många utbildningsvägar. Länsskolnämnden i Örebro län anser
all de personella resurser i övrigt som ulredningen föreslagit skall tillföras ulbildningen
på kortare och längre sikl är förhållandevis goda. Om de är tillräckliga beror
pä vilken omfattning verksamheten får. Under "puckel-åren" torde del b|i
nödvändigl alt tillåta en ylterligare expansion av den hörselgymnasiala ulbildningen
och delta måste självfallet få konsekvenser för resurstilldelningen. Styrelsen
för Manillaskolan delar integrationsutredningens uppfattning om planering pä
längre sikt och alt den bör ske genom del åriiga budgetarbetet. Slyrelsen för Öslervångsskolan
anser atl utredningen redan nu borde ha tagit ställning till frågan om
särskild samordnare eller rektor i Örebro. Styrelsen for

Prop. 1980/81:123 16

Kristinaskolan föreslår atl en tjänst som samordnare
(rektor) med övergripande ansvar för gymnasieskolan för döva och gravt
hörselskadade inrättas snarast och alt den resurs i utveckling som finns vid
statens skola för vuxna i Härnösand las i beaktande i den fortsatta
diskussionen om den gymnasiala ulbildningen för döva och gravt hörselskadade.
Styrelsen för Birgittaskolan anser ulredningens förslag fill ökade
personalresurser vara välmotiverade och understryker nödvändigheten av alt
resursförstärkningarna snarast realiseras. Styrelsen fär Hällsboskolan
understryker vikten av all gymnasieskolan lilldelas fasla ijänsler som
speciallärare, resurslärare och assistenter, psykologer, kurator, tolkar,
studierektorer och rektor i den omfattning ulredningen föreslär.
Omsorgskommittén anser att man bör pröva formerna för hur gymnasieskolan i
Örebro kan ges en fri resurs all förfoga över och som gör del möjligt att lillgodose
även starkt individuella behov hos döva och gravt hörselskadade.
Hörselpedagogiska föreningen påpekar att utnyttjandet av de personella
resurserna med all samlad erfarenhet är mycket viklig och atl
samordningsproblem inte får utgöra hinder för ell sädani tillvaralagande. Hörselfrämjandel
har ungefär samma syn på personalresurserna som styrelsen för Hällsboskolan,
men förordar slörre resurser för hörselteknisk apparatur och akustikbehandling
av lokaler samt ytterligare medel till läromedelsproduktion.

Elevernas studiesociala situation

Inlegrationsulredningen har i delbetänkandet redogjort för
de olika ekonomiska slöd som samhällel ger till de döva och gravt
hörselskadade eleverna och därvid påtalat att många elever under sin gymnasielid
kan leva på en ekonomisk nivå, som de senare i livet inle kommer att uppnå.
Utredningen anser alt de olika statliga bidragssystemen skall samordnas i
framliden, så att de handikappade eleverna får rimliga ekonomiska bidrag.

AMS, elevvårdskommdtén och Örebro kommun delar ulredningens
uppfattning alt bidragssystemen bör samordnas. SÖ och styrelsen för Hällsboskolan
anser atl studieslödsutredningen bör behandla frågan om elevernas sludiesociala
situation. Studiestödsutredningen kommer i sitt slutbetänkande alt behandla
frågan om studiestöd till handikappade studerande. Ulredningen har därvid för
avsikt att också behandla frågar om bättre samordning mellan de olika stöden lill
denna grupp av studerande. Länsskolnämnden i Örebro län finner del hell i sin
ordning att döva och hörselskadade elever erhåller skälig kompensation för de
merkostnader handikappet medför. Nämnden påpekar dock atl de ersättningar som
nu utgår är så generöst tilltagna, att de hos andra elevgrupper väcker både
förundran och missnöje. Riksförbundet för döva och hörselskadade barn anser inlegrafionsutredningens
beskrivning av elevernas ekonomiska slandard vara överdriven. Det beskrivna
förhållandet gäller i varje fall inle för de elever som har sina föräldrahem i
Örebro och som på grund därav inte uppbär traktamentsersättning. Svenska
sällskapet för hörsel- och dövundervisning anser att frågan om elevernas
ekonomiska bidrag bör penetreras innan elt nytt avtal tecknas mellan slaten
och Örebro komniun.

Huvudmannaskapet

Integrafionsulredningen har slälll frågan om ell förändrat
huvudmannaskap skulle kunna lösa nägra av de problem som finns vid
Örebroskolan. Utredningen har härvid redovisat vad som låg till grund för
utredningens slällningstagande belräffande huvudmannaskapet för specialskolan.
Emellertid har utredningen inle gjort någon bedömning av del framtida huvud-

Prop. 1980/81:123 17

mannaskapet
för Orebroskolan och har därför inte lämnat någol förslag därom.

Av
de remissinstanser som behandlat frågan om del framfida huvudmannaskapet för
gymnasial ulbildning för döva och gravt hörselskadade i Örebro föreslår länsskolnämnden
i Örebro län och kommunförbundet elt kommunalt huvudmannaskap. Styrelsen för Öslervångsskolan,
Örebro kommun. Riksförbundet för döva och hörselskadade barn. Hörselfrämjandet
och Svenska sällskapet för hörsel- och dövundervisning förordar elt stafiigt
huvudmannaskap.

Prop. 1980/81:123 18

Bilaga 4

Avtal om gymnasial utbildning för döva och gravt hörselskadade
i Örebro 1981-01-12

AVTAL

mellan svenska staten och Örebro kommun om gymnasial
utbildning för döva och gravt hörselskadade i Örebro.

I§

Örebro
kommun svarar för gymnasial ulbildning för döva och gravt hörselskadade elever lill
en omfattning som bestäms av staten.

Protokollsan teckning

För gymnasieskolan gällande bestämmelser skall tillämpas
om inle annat framgår av della avtal eller särskilda föreskrifter eller andra
beslut av regeringen.

2§

Ulbildningen skall vara öppen för elever frän hela riket.

Vid behandling av fråga om intagning till ulbildningen
skall inlagningsnämnden höra företrädare för specialskolan och behövlig
expertis.

Utbildningen
av de döva och gravt hörselskadade skall i den mån delta är möjligt och
lämpligt integreras med motsvarande utbildning för andra elever i
gymnasieskolan.

3§

Rektor vid skolenhet, lill vilken gymnasial utbildning för
döva och gravt hörselskadade är föriagd, svarar för den omedelbara
skolledningen.

Klass, linje, specialkurs, gren, variant eller grupp får
anordnas om antalet elever är minst fyra. Om särskilda skäl föreligger, fär
efter medgivande av regeringen eller myndighel som regeringen bestämmer uibild-ningsväg
anordnas även om antalet elever är mindre än fyra.

Protokollsanteckning

För utbildningen skall finnas särskilda tjänster som
studierektor i den omfattning regeringen bestämmer.

Stödundervisning och samordnad specialundervisning får
anordnas enligl föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighel som
regeringen bestämmer.

4§

Kommunen skall förse lärosalar och andra lokaler, som
används av de döva och hörselskadade elevema, med hörselteknisk utrustning.

5§

Kommunen anvisar elev, som är i behov därav och som så
önskar, logi inkl. tvätt och städning samt möjlighet lill kost.

Kommunen svarar för atl eleverna får den hjälp i övrigl
som deras handikapp kräver.

Prop. 1980/81:123 19

Protokollsanleckning

Avtalsbestämmelserna i 5§ utgör inle hinder för kommunen
att la ul avgifl av elev för tjänster, om dessa inte krävs för utbildningens
genomförande eller på annan grund enligl lag skall lillhandahällas koslnadsfrilt.
Del förutsätts vidare all avgifl inle las ut för tjänster i den mån kostnaderna
för kommunen täcks genom atl ersällning enligl 6§ eller annat statsbidrag
används för sådanl ändamål.

6§

Utöver vad som följer av för gymnasieskolan gällande
bestämmelser eller särskilda beslul av regeringen om slalsbidrag erlägger slalen
lill kommunen för varje läsår ersällning med 30000 kr. per elev i koslnadslägel
i juni månad 1981. Med basbeloppsindex, dvs. neltoprisindex med bortseende
frän direkl inverkan av ändringar i energipriser, för juni månad 1981 som bas
anpassas ersällningsbeloppel för läsärel 1982/83 och senare läsår lill koslnadsulvecklingen
för april månad före del läsår utbetalningen avser. Ersättningsbeloppet erläggs
kvartalsvis i förskott.

Protokollsanleckning

Kommunen erhåller ersällning för elev som påbörjal ulbildningen
senasl den 15 september del läsår ersättningen avser. Ersättningen för tredje
kvartalet varje år utbetalas a conlo med samma belopp som ersättningen för
andra kvarlalel samma år. Slulreglering sker i samband med ulbelal-ningen för
fjärde kvartalet.

7§

Detla avlal gäller från och med den I juli 1981 lill och
med den 30 juni 1986. Om avtalet inle sägs upp ell är före avtalstidens utgång,
förlängs det med ell år i sänder.

8S

Avlalel gäller under förbehåll atl del godkänns av
regeringen saml av Örebro kommunstyrelse genom beslul som vinner laga kraft.

Detla avtal är upprättat i tvä exemplar, av vilka parterna
tagit var sitt.

Slockholm och Örebro den 12 januari 1981

För svenska staten För Örebro kommun-

Statens förhandlingsnämnd styrelse

Svante Englund Axel Gisslen

Ingrid Ericsson-Söderlund Ingemar Ögren

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981