Sök i Ratio Lex

med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1980/81

78 sidor, varav 65 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 65 av 78 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1980/81:125, med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1980/81

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:125

Regeringens proposition

1980/81:125

med
förslag om tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret 1980/81;

beslutad
den 19 mars 1981.

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upplagils i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll för den åtgärd och det ändamål som framgår av föredragandenas
hemställan.

På
regeringens vägnar

THORBJ Ö RN F Ä LLDIN

ROLF WIRT É N

Propositionens
huvudsakliga innehåll

1
propositionen föresläs utgifter m. m. pä tilläggsbudget 111 till statsbudgeten
för innevarande budgetär.

De
anslag som begärs uppgår till ca 449 milj. kr. De största anslagen föreslås gå lill
särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning, län till Svensk Avfallskonvertering
AB (SAKAB), Operativ ledning m. m.: Anläggningar samt till FN-styrkors
verksamhet utomlands.

1
Riksdagen 1980181. I saml. Nr 125

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:125 2

Utdrag

PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde

1981-03-19

Närvarande: statsministern Fälidin, ordförande, och
statsråden Ullsten, Bohman, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Krönmark,
Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell,
Petri, Eliasson

Föredragande: statsråden Bohman, Wikström, Mogård, Dahlgren,
Krönmark, Johansson, Wirtén, Holm, Adelsohn, Petri, Eliasson

Proposition med förslag om tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1980/81

Statsråden föredrar förslag lill riksdagen i frågor
angående anslag m. m. på filläggsbudgel III till statsbudgeten för budgetåret
1980/81. Anförandena redovisas i underprotokollen för resp. departement.

Statsrådet
Wirtén anför: Regeringen har i prop. 1980/81:67 föreslagit riksdagen att
sammanlagt 103,6 milj. kr. anvisas fill lån och bidrag till SSAB, Svenskt Stål
AB, samt atl 20 milj. kr. anvisas lill medelsfillskott fill vissa
utvecklingsbolag. Vidare föreslås i prop. 1980/81:85 alt ylleriigare 39 milj.
kr. anvisas till kontant stöd vid arbetslöshet. Regeringen har i prop.
1980/81:93 föreslagil atl sammanlagt 55 milj. kr. anvisas i ulveckiings- och
förlusttäckningsbidrag till Datasaab AB. I prop. 1980/81:98 föreslås all
riksdagen anvisar dels 300 milj. kr. lill teckning av aktier i Norriands
Skogsägares Cellulosa AB, dels 100 milj. kr. i lån lill samma förelag. Vidare
föreslås i prop. 1980/81: 128 atl det anvisas dels I 065 milj. kr. som medelsfillskott
lill Statsföretag AB, dels 50 milj. kr. till teckning av aklier i samma
företag. I prop. 1980/81: 161 föreslås alt 100 milj. kr. anvisas för
finansiering av stirlingprojektet, m. m.

De ylterligare
medelsbehov som nu kan överblickas bör sammanfallas i en gemensam proposition
angående utgifter på tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret
1980/81.

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att besluta om anslag m. m. pä tilläggsbudget 111 lill

statsbudgeten för budgetåret 1980/81 i enlighet med de
förslag som föredragandena har lagt fram.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:125 3

Regeringen
ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom
proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anförl för den åtgärd
eller det ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen beslutar atl de
anföranden som redovisas i underprolokollen och en sammanställning över de
anslag som regeringen begär skall bifogas propositionen som bilagor 1 11.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:125

Bilaga I

Utdrag

FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-03-19

Föredragande: statsrådet Krönmark

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1980/81 såvitt avser försvarsdepartementets verksamhetsområde

FJÄRDE HUVUDTITELN

E. Operativ ledning m. m.

[1] E 3. Operativ ledning m. m.: Anskaffning av
anläggningar. Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1980/81
anvisats etl förslagsanslag av 58570000 kr.

Överbefälhavaren har hemställt all få lidigarelägga vissa truppbefäslningar.
Delta medför elt ökal medelsbehov för innevarande budgetår av 43,6 milj. kr.

Föredraganden

Truppbefäslningarna bör fä komma till utförande. För atl
bekosta dem förordar jag alt 43,6 milj. kr. utöver lidigare anvisat belopp
anvisas på tilläggsbudget 111 för innevarande budgetår. För all delta inle
skall medföra all utgiftsramen för del mililära försvaret överskrids kommer
motsvarande belopp alt innehållas vid den slutliga fördelningen av
prisregleringsmedel för budgetåret 1980/81. Jag hemställer alt regeringen
föreslär riksdagen

all lill Operativ ledning m.m.: Anskaffning av
anläggningar på filläggsbudgel 111 lill statsbudgeten.för budgetärel 1980/81
anvisa ett förslagsanslag av 43 600000 kr.

H. Övrig verksamhet

[2] H 9. FN-styrkors verksamhet utomlands. Medel för en
svensk militär styrka i FN-tjänst anvisades första gången på lilläggssiat till riksslaten
för budgetåret 1956/57 (prop. 1956: 198, SU 1956: 179. rskr 1956:539). Därefter

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:125 6

har årligen ylleriigare medel anvisats för svenska FN-styrkors
verksamhet.

Medel för
de ärliga utgifterna inom Sverige för atl rekrytera, utbilda och organisera den
svenska beredskapsslyrkan m. m. anvisas sedan budgetåret 1965/66 under
förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänst. Medel för FN-styrkornas
verksamhet ulom Sverige och för viss personal vid Sveriges ständiga
representation i FN samt - fr.o.m. den 1 juli 1967 - för observatörer i FN-tjänst
anvisades budgetåren 1965/66-1971/72 under reservationsanslaget Kostnader för
svenska FN-styrkor m. m. Fr. o. m. budgetåret 1972/73 har medel för F'N-styrkornas
verksamhel utom Sverige anvisats under anslaget FN-slyrkors verksamhel ulomlands.

Sammanlagt har för svenska FN-slyrkors verksamhel hittills
anvisats 1 295965000 kr. på lilläggsstal och tilläggsbudget. Därav har 54,5
milj. kr. anvisats för atl läcka utgifterna för FN-styrkan på Cypern. FN-slyrkan
i Mellersta Östern och FN-observatörer under liden juli-december 1980 saml för
vissa oförutsedda utgifter (prop. 1980/81:25 bil. 2, FöU 1980/ 81: 14, rskr
1980/81:77).

Del av
ifrågavarande koslnader avses bli ersatt av FN. Intill den 16 januari 1981 har
frän FN influtit 557240496 kr. Sveriges fordran hos FN enligl hiuills framlagda
krav uppgår f.n. till 147 110806 kr. Ersättningar som flyter in från FN tillgodoförs
statsbudgetens inkomsttitel Övriga diverse inkomster.

Genom beslut i april 1980 förordnade regeringen atl ett
sjukhuskompani omfattande högst 150 man jämte viss slabspersonal skulle ställas
till FN:s förfogande för tjänstgöring i Mellersta Östern under högst ett år.
Utgifterna beräknas till 1.6 milj. kr. för månad eller för tiden januari-juni
1981 sammanlagt 9.8 milj. kr.

Genom beslut i december 1980 förlängdes liden för den
svenska FN-insalsen pä Cypern t.o. m. den 15 juni 1981. Utgifterna beräknas
till ca 5,1 milj. kr. för månad eller för liden januari-juni 1981 sammanlagt
31,1 milj. kr.

Genom beslul
i juni 1980 medgav regeringen att observatörer i FN-tjänst får avlösas under
budgetåret 1980/81. Antalet observatörer uppgick den 1 januari 1981 lill 42.
Medelsbehovet för dessa kan beräknas lill ca 700000 kr. för månad eller för
liden januarijuni 1981 sammanlagt 4,2 milj. kr.

En allmän medelsreserv av 3 milj. kr. bör beräknas med
hänsyn till eftersläpande sjukvårdskostnader för lidigare kontingenter saml
vissa utgifter som kan bli nödvändiga vid en avveckling av kontingenterna.

Vid utgången av december 1980 fanns ell överskott på
9630100 kr. under anslaget FN-slyrkors verksamhet ulomlands.

Behovel av ylterligare medel för FN-styrkor i Mellersta
Östern och på Cypern och för observatörer uppgår alltså till (9800000 -(-31
1000004-4200000+3000000-9630100) avrundat 38,5 milj. kr. Medlen bör liksom lidigare
anvisas utanför utgiftsramen för del mililära försvaret.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:125 7

Med
hänsyn lill alt mänga osäkra faktorer ligger i anslagsberäkningen kan det bli nödvändigl
att även i fortsättningen förskottsvis täcka utgifter för ifrågavarande ändamål
frän anslaget till oförutsedda utgifter. Dessa utgifter bör slutligt belasta
anslaget FN-styrkors verksamhet utomlands. Frågan om deras täckning bör få tas
upp senare. Jag hemställer alt regeringen föreslär riksdagen

alt
lill FN-styrkors verksamhet ulomlands pä tilläggsbudget III lill statsbudgeten
för budgetåret 1980/81 anvisa ellt reservationsanslag av 38500000 kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:125

Bilaga .

Utdrag

SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-03-19

Föredragande: statsrådet Holm

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1980/81 såvitt avser soeialdepartemenlets verksamhetsområde

FEMTE HUVUDTITELN

A. Socialdepartementet m. m.

[1] A 2. Kommittéer m.m. Under denna rubrik har i
statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisats etl reservationsanslag av 25
milj. kr. Den utredningsverksamhet som bekostas från anslaget har under
budgetåret blivit mera omfattande och kostnadskrävande än vad som kunde
förutses vid anslagsberäkningen hösten 1979. Jag räknar nu med elt yllerligare
medelsbehov av 2,5 milj. kr. Jag har därvid bl.a. beräknal medel för den
undersökning om orsakerna bakom del låga barnafödandel. som statistiska
centralbyrån har fått i uppdrag att genomföra. Jag hemställer alt regeringen föreslär
riksdagen

att till Kommilléer rn. m. på tilläggsbudget 111 till
statsbudgeten för budgetärel 1980/81 anvisa ell reservationsanslag
av 2 500000 kr.

E. Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m.

[2J E 7. Statens bakteriologiska laboratorium:
Driftbidrag. För SBL:s verksamhet gäller atl full koslnadsläckning i princip
skall uppnås för verksamheten i sin helhet även om enskilda sektorer kan
uppvisa över-eller underskott. Den största delen av verksamheten finansieras
genom taxesalla Ijänsler och produkter. Under förevarande reservationsanslag
har i statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisats ett formellt belopp av I
000 kr.

Statens bakteriologiska laboratorium

SBL föreslår atl 4,4 milj. kr. anvisas för alt täcka huvuddelen
av det underskott som uppkommit under verksamhetsåret 1979/80 saml 7,5 milj.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:125 10

kr. för atl höja statskapitalet till 20,7 milj. kr.
Behovet av rörlig kredit i riksgäldskontoret skulle därmed kunna minskas från
18 milj. kr. lill 12 milj. kr.

SBL tillämpar programbudgetering. Drygl 80% av
verksamheten finansieras av uppdragsinläkter. Resterande medelsbehov täcks
genom särskilda anslag på statsbudgeten. SBL redovisar för verksamhetsåret
1979/80 ett rörelseresultat som innebär etl underskott med 4,6 milj. kr.
Intäkterna under budgetåret 1979/80 uppgår till 117,2 milj. kr. Sa.mlidigl
uppgår kostnaderna, inklusive avskrivningar och ränlor, lill 121,8 milj. kr.
Efter boksluisdisposilioner uppgår underskottet till 5,6 milj. kr. Av delta
belopp avser 1,1 milj. kr. koslnader hänförbara lill föregående budgetär.

Underskottet i verksamheten beror pä all intäkterna under
budgetåret 1979/80 inle nådde upp lill den beräknade nivån. Huvuddelen av
intäkts-bortfallet kan hänföras lill programmel Preparalförsörjning. Däremot understeg
kostnaderna för verksamhetsåret 1979/80 de budgeterade kostnaderna.
Anledningen lill atl intäkterna blev mindre än de budgeterade är en minskad
efterfrågan på polio- och influensavaccin samt en övergäng från trippelvaccin
till duplexvaccin. Vidare har budgeterade intäkter för beredskapslagring av
preparat för vissa lotalförsvarsändmaäl inle helt infriats.

Föredraganden

Jag förordar alt 4,4 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget
för innevarande budgetär för atl täcka huvuddelen av SBL:s underskott för
budgetåret 1979/80. Riksrevisionsverket har den 26 november 1980 lill
regeringen överiämnal en rapport beträffande SBL:s kapitalbehov m.m. Frågan om SBL:s
kapitalbehov kommer alt behandlas i anslutning lill den översyn av den
fortsatta verksamheten vid SBL som f.n. pågår inom regeringskansliet. Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att lill Statens bakteriologiska laboralorium: Driftbidrag
på tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa etl
reservationsanslag av 4400000 kr.

G. Undervisningssjukhus m. m.

[3J G 6. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Driftkostnader.
Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisats ell
förslagsanslag av 36946000 kr.

I prop. 1979/80: 100 (bil. 8, SoU 1979/80:32, rskr
1979/80:237) anförde jag vid min anmälan av della anslag bl.a. atl utgifterna
för löner till personal vid akademiska sjukhuset i Uppsala - bortsett från
läkarna -under budgetåret 1980/81 inte borde behöva översliga elt belopp som

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:125 11

motsvarade
en ram av 365 milj. kr. i 1979 års löneläge, lönekostnadspålägg inräknat. Jag
ansåg vidare att utgifterna för omkostnader borde inrymmas inom 134,8 milj. kr.
för budgetåret 1980/81. Härifrän borde dras från vissa driftintäkter, som för
budgetåret 1980/81 hade beräknats till 32,5 milj. kr. För omkostnader kunde
således beräknas en nettoulgift av 102,3 milj. kr. alt ingå i en totalram. Mot
denna bakgrund föreslog jag att en tolalram för utgifterna för ifrågavarande lönekoslnader
och omkostnaderna för sjukhusels verksamhel fastställdes lill 467,3 milj. kr.
Ramen skulle endasi få räknas upp med hänsyn lill förändrade lönekostnader för
sjukhusets personal till följd av avtal som träffades efter utgången av
november 1979 och eljest endast efter medgivande av riksdagen. Jag framhöll all
ramen också gav utrymme för viss försöksverksamhet med i huvudsak ulomlänsvärd
vid en vårdavdelning vid kirurgiska kliniken.

Riksdagen
lämnade det anförda utan erinran.

Med
anledning av att ytterligare löneavtal har träffats har regeringen den 19
februari 1981 beräknal lönekostnaderna för annan personal än läkare till 420,7
milj. kr. i löneläget vid utgången av år 1980 och fastställt en total kostnadsram
av 523 milj. kr. för dessa lönekoslnader och omkostnaderna för akademiska
sjukhusels verksamhel under budgetåret 1980/81.

Direktionen
för akademiska sjukhuset i Uppsala

Enligl
gällande samarbetsavtal mellan slalen och Uppsala läns landstingskommun om
akademiska sjukhuset i Uppsala har landstingskommunen tillförsäkrats rätt alt
disponera överenskommet anlal vårdplatser vid sjukhuset. Sjukhuset meddelar
såsom centrallasarett öppen och sluten värd lill patienter inom
landstingskommunens sjukvårdsområde. Landstingskommunen utser hälften av
direktionens ledamöter och har full insyn i sjukhusets drift. Sjukhusets
huvudmän, dvs. staten och landstingskommunen, har genom gällande regionsjukvårdsavial
förbundit sig atl inrälta, utrusta och driva sjukhuset som ell regionsjukhus
för Uppsala, Kopparbergs, Gävleborgs och Jämtlands läns landstingskommuners
sjukvårdsområden och huvudsakliga delar av Västmanlands och Väslernorrlands
läns landsfingskommuners sjukvårdsområden. En regionsjukvårdsnämnd har inrättats
som samarbetsorgan för frågor rörande regionsjukvården. Vidare förutsätts
sjukhuset ge värd enligt det s. k. "'utomlänsavtalet", t. ex. äl del stora
antalet studerande i Uppsala och ål patienter med specialistvård-remiss.

Ca
65,5% av sjukhusels bmtlovårddagar utnyttjas av patienter frän Uppsala läns
landstingskommun. Regionlandstingskommunernas patienter belägger ungefär 30%
och övriga landstingskommuners patienter ca 4%.

Sjukhuset
har dimensionerats för den vård som krävs av sjukhuset. Uppsala läns
landstingskommun har i sin tur dimensionerat sina sjukvårdsresurser med
utgångspunkt i den vård, som kunnat påräknas från akademiska sjukhuset.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:125 12

Sjukhuset skall enligl gällande reglemente för akademiska
sjukhuset ocksä tjäna undervisningen och forskningen vid universitetets i
Uppsala medicinska fakultet och ställa resurser lill förfogande för
vidareutbildning av läkare, sjuksköterskeulbildning och annan vårdyrkesuibildning.

Enligl reglementet fastställer konsistoriet vid
universitetet i Uppsala inkomst- och ulgiflsslal för akademiska sjukhuset efter
all ha berett Uppsala läns landstings förvaltningsutskott och
sjukvårdsstyrelse tillfälle att avge yllrande i ärendet. På direktionens
förslag har konsistoriet fastställt en budget för budgetåret 1980/81, som
innebär en netloram för omkostnaderna av 114,1 milj. kr. atl jämföras med den
i budgetpropositionen 1980 beräknade utgiften för omkostnader om 102,3 milj.
kr.

Direktionen har under en följd av år i samråd med
representanter för Uppsala läns landstingskommun vidtagit alla åtgärder, som
slätt direktionen till buds, för all förbilliga och effekfivisera
sjukhusdriften och för atl genomföra möjliga besparingar med oförändrad omfallning
av sjukhusdrif-len. Trots sina bemödanden har direktionen inte kunnal hälla kostnaderna
för verksamheten inom de av regering och riksdag beslutade ekonomiska ramarna
för budgetåret 1980/81. Sälunda beräknas nu utgifterna för lönekostnaderna för
annan personal än läkare till 426 milj. kr. i löneläget vid utgången av år
1980. Omkostnaderna beräknas komma atl uppgå lill 114,5 milj. kr., sedan vissa driftsintäkler
fränräknats. Direktionen pekar på de betydande prisökningar, som drabbat särskill
sjukvårdsmaterial och läkemedel.

Endast genom atl väsentliga delar ay sjukhuset stängs kan
utgifterna nedbringas så alt de kan rymmas inom ramarna.

Direktionen har beräknal hur en besparing för år av 15,4
milj. kr. skulle kunna genomföras. Räkneexemplet kan sammanfallas sålunda
(milj. kr.).

1. Stängning av

a)
23 kirurgiska
vårdplatser 2,6

b)
21 medicinska
vårdplatser 1,9

c)
15 psykiatriska
vårdplatser 1,2

d) 8 barn- och ungdomspsykialriska vårdplatser 0,5

e) 2 barnmedicinska värdplatser 0,4

2. Övergång lill veckovärd vid öronkliniken och

plastkirurgiska kliniken 0,3

3. Minskad medicinsk service

a)
p.g.a.
stängningarna 5.2

b)
andra ätgärder 1,2

4. Minskad administrativ service

a)
p.g.a.
stängningarna 0,4

b)
andra åtgärder 1,7

15A Direktionen anser med hänsyn till vad direktionen anförl
oin sjukhusels dimensionering atl en sådan neddragning av sjukvårdsverksamheten
inte bör genomföras.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:125 13

Direktionen föreslår därför, all en ny total kostnadsram
om 540.5 milj. kr. fastställs för ifrågavarande utgifter under budgeiårel
1980/81. vari löne-koslnaderna bör ingå med 426 milj. kr. i lönelägel december
1980.

Direktionen hemställer i andra hand - om regeringen finner
sig inle kunna höja ramarna enligl förslagel - atl regeringen bemyndigar
direktionen alt i erforderlig utsträckning vidta de redovisade
besparingsåtgärderna under förutsätlning av landstingskommunens medgivande.

Föredraganden

När jag vid min anmälan för budgetåret 1980/81 av detta
anslag föreslog alt en tolalram skulle fastställas för utgifterna för löner lill
personal -bortsett från läkarna - och för omkostnader vid akademiska sjukhuset
i Uppsala förutsatte jag atl en i stort sett oförändrad verksamhet skulle kunna
rymmas inom denna ekonomiska ram. Direktionen för sjukhuset har anmält att
ramen bör höjas till 540,5 milj. kr. om oförändrad omfallning av sjukhusdriften
skall kunna bibehållas. Jag är beredd alt med hänsyn till omständigheterna i storl
sett godta den av direktionen föreslagna totalramen. I ramen ingår en beräknad
utgift för löner till annan personal än läkare vid sjukhuset med 426 milj. kr.
i löneläget vid utgången av år 1980. Lönekostnaderna överstiger därvid med 5.3
milj. kr. det belopp, som regeringen beräknat för lönekostnaderna i samma löneläge
genom beslut den 19 februari 1981. Jag vill betona atl jag endast godtar elt
överskridande såsom en engångsföreteelse, föranledd av särskilda förhållanden
under hösten 1980.

När det gäller omkostnader utgår direktionens beräkning
från den nivå för bmlloulgifterna för budgeiårel 1979/80, som låg bakom
direktionens förslag som redovisas i prop. 1979/80:101 (bil. 2, SoU 1979/80:26,
rskr 1979/80: 162). Jag vill erinra om alt jag i nämnda proposition ansåg alt
omkostnaderna inte borde få överstiga ett belopp, som låg 5,2 milj. kr. under
del av direktionen beräknade beloppet. Direktionens nu framlagda förslag
innebär vidare en uppräkning från berörda nivä med 15% mot bakgrunden av vissa
prisökningar. Jag är inle beredd atl acceptera höjningen av omkostnadsramen annal
än som en engångsföreteelse för budgetåret 1980/81. Jag har således inte
godkänt den nivä, som direktionen utgått ifrån vid beräkningarna.

Jag finner emellertid alt vissa av de besparingsåtgärder,
som direktionen redovisat, bör kunna genomföras under innevarande budgetär. Jag
undantar därvid stängning av kirurgiska och medicinska vårdplatser. Det bör
ankomma på direktionen all med slöd av regeringens bemyndigande beslula om vidlagande
av ålgärder, som totalt medför en besparing av 1,1 milj. kr. under kvarvarande
del av budgetåret. Med hänsyn till vad jag har anfört är jag beredd all föreslå
en ny totalram för ifrågavarande utgifter av 539,4 milj. kr.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:125 14

Den
av mig nu förordade lolalramen om 539,4 milj. kr. får endasi räknas upp med
hänsyn lill förändrade lönekoslnader för sjukhusets personal till följd av
avtal som träffas efter utgången av år 1980 och eljest endasi efter medgivande
av riksdagen. Ramen ger utrymme för försöksverksamheten vid den kirurgiska
kliniken.

Regeringen bör underställa
riksdagen detta förslag till ny kostnadsram för budgetåret 1980/81.

Jag vill i detta
sammanhang framhålla att uppgiften alt slutligt fastställa inkomst- och ulgiftsstat
för akademiska sjukhuset i fortsättningen inle bör ankomma på konsistoriet vid
universitetet i Uppsala. Jag ämnar föreslå regeringen atl utfärda föreskrifter
härom.

Jag
hemställer alt regeringen föreslär riksdagen

att
besluta om ändrad medelsram för akademiska sjukhuset i Uppsala för budgetåret
1980/81 i enlighet med vad jag har förordat i det föregående.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:125 15

Bilaga
3

Utdrag
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1981-03-19

Föredragande:
statsrådet Adelsohn

Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 såvitt avser
kommunikationsdepartementets verksamhetsområde

SJÄTTE
HUVUDTITELN

D.
Järnvägar

D
1. Statens järnvägar

[I] Höjning av rörlig kredit
till statens järnvägar. 1 en skrivelse till regeringen den 13 februari 1981
har SJ hemställt om ökade rörelsemedel genom höjning av maximibeloppet för
verkets rörliga kredit i riksgäldskontoret från 250 milj. kr. lill 500 milj.
kr.

För beredande av ylterligare
rörelsemedel ål SJ utökade riksdagen den 1 juli 1971 verkels ram för röriig
kredit från 150 lill 250 milj. kr. Jag har inga erinringar mot verkets förslag till
ytterligare utökning av krediten eftersom beloppet varit oförändrat under lång tid
och inte räknats upp med hänsyn lill penningvärdels förändringar. Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl
medge atl slalens järnvägar för sitt behov av rörelsemedel får disponera en
från 250000000 kr. till högst 500000000 kr. höjd rörlig kredit i
riksgäldskontoret.

H.
Telekommunikationer

1.
Teleanläggningar m. m.

[2]
Höjning av rörlig kredit till televerket. 1 en skrivelse lill regeringen den 7
november 1980 har televerket hemställt om höjning av maximibeloppet för verkets
rörliga kredit i riksgäldskonloret. Televerket anför alt verkels behov av
rörelsemedel är av betydande

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:125 16

omfattning, vilket främsl beror på atl avgifterna för
televerkets produkter och tjänster debileras kunderna i efterskott. De
sammanlagda abonnent-krediterna uppgick den 30juni 1980 till ca 1 730 milj. kr.
Slora belopp binds även i varulager, förskott till leverantörer m.m. En annan
faktor av belydelse för televerkels likviditet är de utbetalningar som verket
har gjort och övergångsvis kommer all göra för rundradioverksämhelen utöver vad
som täcks av tillgängliga medel i radiofonden.

Televerket disponerar dels ett fasl amorleringsfritt
rörelsekapital på 83,4 milj. kr., dels en rörlig kredit i riksgäldskonloret pä
maximalt I 500 milj. kr.

Televerkets
verksamhet expanderar fortlöpande, vilkel leder lill elt ökal behov av
rörelsekapital. Kundfordringarna har under budgetåret 1979/80 ökat med ca 285
milj. kr. Enligt televerkels beräkningar kommer de under innevarande budgetår
alt öka med ytterligare ca 350 milj. kr. Enligl vad jag har erfaril har verket beslulal
vidta ålgärder i syfte att minska de utestående fordringarna. Bl.a. kommer
faktureringen av teleräkningar all lidigareläggas med en månad, vilket
förbättrar verkets likviditet med ca 325 milj. kr. Genomförandel sker
successivt och fär full effekt om ca elt år. Televerket räknar med atl inom de
närmaste åren genomföra ytterligare förändringar av faktureringssystemet i syfte
alt minska behovel av rörelsekapital. Rationaliseringar av verkets materieldislribulion
bidrar också till alt minska kapitalbindningen. Åtgärderna fär effekt först på sikl
och medför därför inte någon nämnvärd inverkan på rörelsemedelsbehovel under
innevarande budgetår.

Televerket
hemställer mot denna bakgrund och med hänsyn lill behovel av rörelseniedel för
Sveriges Radio AB:s verksamhet om en höjning av maximibeloppet för den rörliga
krediten från 1 500 milj. kr. lill 2 200 milj. kr. Vad avser höjningen med
hänsyn till behovet av rörelsemedel för Sveriges Radio AB kommer detta att
minska mol bakgrund av höjningen av den allmänna moitagaravgiflen från den I
april 1981 med 96 kr. per år (prop. 1980/81: 101, KrU 1980/81:21, rskr 1980/81:
169). Jag har inga erinringar mot televerkets hemställan och förordar den
föreslagna höjningen. Jag vill samtidigt framhålla atl del enligl min mening är
angeläget att televerket framdeles vidtar ylterligare åtgärder - bl.a.
förändringar av faktureringssystemet - för att begränsa ianspråktagandet av den
rörliga krediten. Den del av räntekostnaderna för den röriiga krediten som
avser rundradioverksämhelen bör belasta radiofonden. Räntekostnaderna kommer
inte all för Sveriges Radio AB:s del medföra en nämnvärd likvidilets-mässig
ansträngning eller menligt påverka företagets investeringsprogram. Jag har i
dessa frågor samrått med chefen för utbildningsdepartementet.

Jag vill i sammanhanget ocksä beröra en fråga av annan
art. Enligt riksdagens beslul (prop. 1980/81:66, TU 1980/81:9, rskr 1980/81:
132) skall Teleinvesl AB inrättas med huvudsaklig uppgift alt förvalta
aktieinnehavet i televerkets dotter- och intressebolag exkl. ELLEMTEL
Utvecklings AB. Statens aktier i SOS Alarmering AB (SOSAB) kommer sålunda all i

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:125 17

fortsättningen förvallas av Teleinvesl AB. SOSAB. som är
samägt av televerket. Svenska kommunförbundet och Landslingsförbundet bildades
år 1973 sedan riksdagen bemyndigat Kungl. Maj:t atl godkänna det konsortialavtal
som träffals mellan parterna (prop. 1972: 129, TU 1972:20, rskr 1972:329).
Överföringen av slalens aklier i SOSAB lill Teleinvesl AB föranleder vissa formella
ändringar av konsortialavlalet. Riksdagens bemyndigande atl godkänna sådana
ändringar bör därför inhämtas. Jag hemställer all regeringen föreslär riksdagen
alt

1. medge all leleverkel för sitt behov av
rörelsemedel får disponera

en frän 1500000000 kr. fill högst 2200000000 kr. höjd röriig

kredit i riksgäldskonloret,

2. bemyndiga regeringen att godkänna de ändringar av
konsortial

avlalet mellan televerket, Svenska kommunförbundet och

Landstingsförbundet angående SOS Alarmering AB som erford

ras pä grund av inrättandet av Teleinvesl AB.

2 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 125

opaginerad Kontrollera mot PDF

EKONOMIDEPARTEMENTET

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1981-03-19

opaginerad Kontrollera mot PDF

Föredragande:
statsrådet Bohman

Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 såvitt avser
ekonomidepartementets verksamhetsområde

SJUNDE
HUVUDTITELN

A.
Ekonomidepartementet m. m.

[1]
A 3. Kommittéer m.m. Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret
1980/81 anvisats etl reservationsanslag av 5,5 milj. kr. Den
utredningsverksamhet som bekostas från anslaget beräknas under budgetåret bli
mer omfattande och kostnadskrävande än vad som kunde förutses vid
anslagsberäkningen hösten 1979. Jag räknar nu med etl ytteriigare medelsbehov
av 1,5 milj. kr. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

atl
till Kommittéer m.m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1980/81 anvisa etl reservationsanslag av 1500000 kr.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:125 21

Bilaga 5

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-03-19

Föredragande: statsrådet Wirtén

Anmälan fill tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1980/81 såvitt avser budgetdepartementets verksamhetsområde

ÅTTONDE HUVUDTITELN

E. Statlig lokalförsörjning

[I] E 3. Inredning av byggnader för statlig förvaltning. Från detta anslag
bestrids utgifter för inredning och viss utrustning av byggnader för statlig förvaltning
eller annan statlig verksamhet. För planering m.m. av inredning svarar
huvudsakligen byggnadsstyrelsen. 1 statsbudgeten för innevarande budgetär är
under anslagsrubriken uppfört elt reservationsanslag av 20 milj. kr. Vid
budgetårets ingång fanns en behållning av 1.3 milj. kr. under anslaget.

Regeringen
har med slöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1979/ 80: 150 bil. 2, FiU
1979/80:40. rskr 1979/80:421) uppdragit ål byggnadsstyrelsen alt utföra om-
och nybyggnader för verkstadslokaler mm. i Mala för Sveriges geologiska
undersökning. Byggnadsstyrelsen har redovisat förslag lill kostnadsram för
anskaffning av inredning till de nya lokalerna. Enligt styrelsens redovisning
uppgår den inredda arean till 3 295 nr. varav kontorslokaler 790 nr. laboratorie-
och arbetslokaler I 305 m". förrådslokaler 1000 m~ saml restaurang,
uppehållsrum m.m. 200 m". Slyrelsen föreslår atl befintlig inredning lill ell
nyanskaffningsvärde av 125000 kr. återanvänds i de nya lokalerna. Kostnaderna
för erforderlig ny inredning beräknar slyrelsen till 2,2 milj. kr. Med utgångspunkl
i byggnadsstyrelsens förslag förordar jag all följande nya kostnadsram förs upp
i gällande inredningsplan under detla anslag. Vid beräkningen av kostnadsramen
har jag förutsatt att befintlig inredning kan återanvändas i större omfattning
än vad styrelsen föreslagit saml beaktat tidpunkten vid vilken anskaffningen av
ny inredning kommer atl ske.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:125

Inredningsplan (1000-lal kr.)

22

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inredningsobjekl

Förordad Kostnadsram,

ram definitiv

opaginerad Kontrollera mot PDF

Mala

Inredning
av verkstadslokaler

m. m. för SGU

-1-1800

1800

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jag förordar vidare all utgifterna för del nu redovisade inredningsprojek-lel
får bestridas av tillgängliga medel under detta reservationsanslag. Jag hemställer
atl regeringen föreslär riksdagen alt

1.
bemyndiga
regeringen att beslula om anskaffning av inredning för byggnader för slallig
förvaltning inom den koslnadsram jag har förordat i del föregående.

2.
godkänna vad
jag har förordat i del föregäende angående bestridande av utgifterna för
inredning av byggnader för statlig förvaltning.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:125 23

Bilaga 6

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-03-19

Föredragande: statsrådet Wikström såvitt avser punkterna
1, 2, 3 och 5; statsrådet Mogård såvitt avser punkten 4

Anmälan till tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1980/81 såvitt avser utbildningsdepartementets verksamhetsområde

NIONDE HUVUDTITELN

A. Utbildningsdepartementet m. m.

[I] A 2. Kommittéer m.m. Under denna rubrik har i statsbudgeten för
budgetåret 1980/81 anvisats elt reservationsanslag av 21,9 milj. kr. Den
utredningsverksamhet som bekostas från anslaget har under budgetåret blivit
mera kostnadskrävande än vad som kunde förutses vid anslagsberäkningen hösten
1979. Jag räknar nu med etl yllerligare medelsbehov av 11,6 milj. kr. Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt till Kommittéer m. m. pä tilläggsbudget 111 lill
statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 11 600000
kr.

B. Kulturändamål

[2] B 77. Bidrag till ett museum på Helgeandsholmen. Någol
anslag för detla ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret
1980/81.

På uppdrag äv riksdagens byggnadskommitté och Stockholms
kommunstyrelse har en arbetsgrupp utrett förutsättningarna för all anordna ett
museum i anslutning lill bevarade historiska lämningar under Riksplan på
Helgeandsholmen i Stockholm. Företrädare för slaten och Stockholms kommun har
därefter träffat principuppgörelse angående bl. a. ett museum på
Helgeandsholmen. Överenskommelsen är preliminär i avvaktan på beslut av
behöriga organ på den statliga och kommunala sidan.

Överenskommelsen har följande lydelse i vad den avser etl
museum pä Helgeandsholmen:

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:125 24

"Staten slår för samtliga kostnader för byggandet av
en museidel under Riksplan intill ett belopp av 10 milj. kr. Stockholms kommun
står för all inredning, framlida drift och utställningsverksamhel samt
eventuella följdkostnader vad avser Strömparterren. Huruvida riksdagen är
beredd att avstå frän atl debitera vissa driftkoslnader får avgöras i senare
förhandlingar mellan kommunen och riksdagen. Anm. Ovanstående åtaganden bygger
pä alt fynden från utgrävningarna på Helgeandsholmen i enlighet med nuvarande
praxis kommer atl överiåtas till Stockholms stadsmuseum. Beslul härom fattas av
riksanlikvarieämbelel eller regeringen i enlighet med 13 § lagen om
fornminnen."

Föredraganden

Med hänvisning till vad jag har anfört i del föregående
hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

all lill Bidrag till ett museum på Helgeandsholmen pä
tilläggsbudget 111 lill statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa etl reservationsanslag
av lOOOOOOO kr.

[3] Radio och television

Föredraganden

Riksdagen begärde vid förra riksmötet atl regeringen
skulle överväga och för riksdagen redovisa sin syn på behovet av AM-ljudradiosändningar
pä mellan- och långvågsbanden och hur della behov i framliden skall fillgodoses
(KrU 1979/80:27, rskr 1979/80:247).

Frägan har därefter beretts inom regeringskansliet, bl.a.
av en särskild arbetsgrupp med representanter frän berörda departement. Televerket
och Sveriges Riksradio AB har biträtt gruppen med material och synpunkler.

Televerket och Sveriges Radio har i sina
anslagsframställningar inför budgetärel 1981/82 anfört alt det är särskilt
angelägel att en ny mellanvågssändare i Skåne byggs upp. Av mindre angelägenhelsgrad
anses en utbyggnad av långvågssändare pä Golland och i nordligaste Sverige
vara.

Iprop. 1980/81: 100 (bil. 12 s. 92) anförde jag bl. a.
följande.

"Jag delar televerkets och Sveriges Radios
uppfattning. Mellanvågssändaren i Hörby har i dag en dubbel uppgift. På daglid
distribueras riksprogrammet i P 1 över sändaren. Härigenom kan riksprogrammel
nås av olika lyssnarkategorier som befinner sig ulom FM-sändarnas räckvidd.
Delta gäller bl.a. svenskar ombord på båtar i yrkeslrafik eller på
fritidsbåtar, svenskar som är bosatta i eller reser i närbelägna delar av
Europa saml nordiska lyssnare. På kvällslid distribueras utlandsprogrammels
sändningar över Hörbysändaren. Härigenom kan dessa program nå lyssnare i närliggande
delar av Europa, i vilka områden de mera långlnående kortvågssändarna inte kan
las in.

Min bedömning är alt de nu anförda behoven kommer all
finnas kvar även i en framlid. Jag har för avsikt all föreslå regeringen alt
under

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:125 25

innevarande riksmöte återkomma med förslag hur dessa behov
skall tillgodoses. Jag beräknar inte nu medel för uppförande av en ny mellanvågssändare
på Skånes ostkust".

Jag anhåller all nu fä ta upp denna fråga.

Hörbysändaren
kan förväntas fungera t. o. m. år 1985. Därefter är risken stor att sändaren
släcks på grund av rörbrist. Jag förordar att sändaren ersätts med en ny mellanvågssändare
på Skånes ostkust. Arbetet med atl uppföra en sädan sändare bör påbörjas
innevarande är (projekteringsmedel). Genom den nya sändarens placering och
sändningseffekt kommer den dels atl bällre kunna fylla de funktioner som
Hörby-sändaren har, dels att la över vissa uppgifter som andra AM-sändare nu har.

Den nya
sändaren på Skånes ostkust - Skåne MV-sändaren - bör uppföras med medel ur
radiofonden. Denna lösning kommer inte atl innebära all fonden utsätts för likvidilelsmässiga
svårigheter eller atl Sveriges Radios investeringsprogram påverkas menligt.
Kapitalkostnader och framtida driftkostnader bör med hänsyn till
utlandsprogrammets sändningar till viss del även belasta del under tredje
huvudtiteln uppförda reservationsanslaget Sveriges Radios programverksamhet
för utlandet. Jag har härvidlag samrått med chefen för utrikesdepartementet. I
den följande tablån visas hur investeringskostnaderna om 17,3 milj. kr. i
1981/82 ärs priser fördelar sig under uppförandeperioden 1980/81-1984/85. Av
tablån framgåräven utlandsprogrammels andel av kapitalkostnaderna.

1980/81 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85

Investerings

medel 100000 2 200000 6 300000 6 500 000 2 200000

Utlandsprogram

mets andel av

kapitalkostnader 50 000 250 000 600000 850 000

Belastning på

radiofonden 100000 2 150000 6050000 5 900000 1350000

Utlandsprogrammels andel av kapitalkostnaderna för
budgetåret 1981/ 82 kan las inom ramen för befinlliga resurser. Fr. o. m.
budgetåret 1985/86, då sändaren beräknas las i drift, skall driftkostnaderna
och kapitalkostnaderna fördelas mellan utrikes- och utbildningsdepartementen
med utgångspunkt i riksradions resp. utlandsprogrammels dä förväntade
utnyttjande av sändaren. Det är nu inte möjligt att fastställa denna
fördelning.

Under hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag
all regeringen föreslår riksdagen alt

1. godkänna de riktlinjer för uppförandet av en ny mellanvågssändare
som jag har förordat i det föregående, 2. televerket för budgetåret 1980/81
av radiofondsmedel tilldelas ytteriigare 100000 kr.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:125 26

C. Skolväsendet

[4] C 20. Bidrag till driften av riksinternatskolor. I
statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ell
förslagsanslag av 11092000 kr.

Från anslaget bestrids kostnader för bidrag lill driften
av Grännaskolan och Sigtunastiftelsens Humanistiska läroverk och lill inlernatverksamhet
knuten lill Siglunaskolan.

Föredraganden

Mellan staten, Sigtunasliftelsen (stiftelsen) och
Sigtunaskolans AB (bolaget) träffades den 13 september 1979 ett avlal angående
riksinternalskola m.m. i Sigtuna (avtalet återgivet i prop. 1979/80:25 bil. 6).
1 avtalet förutsattes att stiftelsen och bolaget gemensamt skulle bilda en ny
stiftelse (skolstiftelsen) med ändamål atl fr. o. m. den 1 juli 1980 driva den skol-
och inlernatverksamhet som ankommil på stiftelsen och bolaget. Enligt avtalet
skulle slaten - om vissa förulsällningar var uppfyllda beträffande skolstiftelsen
- pä vissa villkor träffa ell särskill avtal med skolstiftelsen om riksinternalskola
m. m. i Sigtuna för tiden den 1 juli 1980-den 30 juni 1985. Dåvarande avtal
mellan staten och stiftelsen resp. bolaget skulle därvid upphöra atl gälla vid
utgången av juni 1980.

Med stöd av riksdagens bemyndigande (UbU 1979/80:14, rskr
1979/ 80:120) har regeringen den 20 december 1979 med visst förbehåll godkänt
avtalet av den 13 september 1979.

1 avvaktan på en lösning av frägan om riksinlernalskoleverksamhelen
i Sigtuna har regeringen genom beslul den 26 juni 1980 förordnat aft sfiftelsen
och bolaget fär driva riksinternalskola resp. inlernatverksamhet även efterden
30 juni 1980.

Parterna i avtalet den 13 september 1979 har den 19
januari i är eUats om elt tilläggsavtal. Detla avtal bör fogas lill delta
protokoll som bilaga 6.1.

1 avtalet den 13 september 1979 angavs som en förutsältning
för att slaten skulle erbjuda skolstiftelsen att träffa avlal med staten, alt
stiftelsen och bolaget för skolsliftelsens bildande skulle tillskjuta lillgångar
i form av mark, byggnader och inventarier m. m. till etl värde av ca 79 milj.
kr. För bolagels del angavs i bilaga 2 till avlalel alt bolaget skulle
tillskjuta tillgångar lill ell värde av 36640000 kr., varav ej specificerade
fasligheter lill etl värde av 34890000 kr. Tilläggsavtalet innebär viss ändring
i della avseende. Bakgrunden är följande.

Det har visal
sig atl bolaget för skolsliftelsens bildande inle kunnat tillskjuta all den
fasta egendom som avsågs med värdet 34890000 kr. Om detla har upprättats en
promemoria som fogats lill tilläggsavtalet den 19 januari 1981.

Under vissa förutsättningar kommer bolaget alt totalt
tillskjuta tillgångar lill eft värde av 30777000 kr., varav fasligheler lill
ett värde av 29027000 kr.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:125 27

Stiftelsen
och bolaget har därvid för skolsliftelsens bildande kommit atl tillskjuta
tillgångar i form av mark, byggnader och invenlarier m. m. lill elt värde av
sammanlagt ca 73 milj. kr.

Med
hänsyn till omständigheterna bör differensen mellan vad bolaget ursprungligen
hade för avsikt atl tillskjuta och vad bolaget faktiskt tillskjuter vid en
samlad bedömning kunna anses ha underordnad belydelse för skolsliftelsens
möjligheter atl bedriva den tilltänkta verksamheten.

Sedan Sigtuna Skolsliftelse
bildats har slalen och skolsliflelsen den 19 januari i år träffat avtal om alt skolstiftelsen
för tiden den 1 februari 1981-den 30 juni 1985 skall driva sin internatskola
Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket säsom riksinternalskola. Delta avtal bör
fogas lill della protokoll som bilaga 6.2.

1
stort innebär avtalet mellan staten och Sigtuna Skolsliftelse följande.

Skolsliflelsen
skall driva skol- och inlernatverksamhet som riksinternalskola med ulbildning
som motsvarar läroplanen för gymnasieskolan. Riksinternatskolan får även omfalta
ulbildning som motsvarar grundskolans årskurser 7-9 enligl läroplanen för
grundskolan. Omfattningen av grundskoleundervisningen fastställs årligen av
regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer (punkt 1 avlalel).

För
inlernatelever skall finnas sammanlagt minst 200 internatplalser i riksinlernalskolan.
Del förutsätts även atl elever intas som exlernalelever (dagelever) (punkt 2
avtalet).

1
en gemensam protokollsanteckning till avtalet har staten och skolstiftelsen
förklarat sig vara överens om att en internationell gymnasieskollinje skall
inrättas vid riksinlernalskolan. Parterna har enats om atl fortsätta diskussionen
om lidpunkten för införandel och den närmare utformningen av denna linje.

Staten
skall lämna skolstiftelsen ett lån på 5 milj. kr. (punkt 6 avlalel). Delta lån
skall vara ränte- och amorleringsfritt under tiden fram till den 1 juli 1985.
Lånet skall dock amorteras eller återbetalas dessförinnan under vissa förutsätlningar.
För lånet skall ställas säkerhet i form av pantbrev i vissa av skolsliftelsens
fasligheter.

Skolstiftelsen
skall svara för att riksinlernalskolan har erforderliga lokaler och
anläggningar. Till byggnadskostnader för elevhem skall ulgå statsbidrag enligt
förordningen (1979:452) om statsbidrag lill vissa elevhem (punkl 8 avlalel).

För
driften av skol- och inlernalverksamheten skall utgä slalsbidrag i den
omfattning som följer av gällande slatsbidragsbestämmelser för riksinternalskolorna
(punkl 9 avtalet).

De
kostnader för riksinternalskolans verksamhet som inte täcks av statsbidrag
eller ersättning från kommuner skall täckas av skolsliflelsen genom
elevavgifter eller på annat säll (punkl 10 avtalet).

Riksinlernalskolan
skall ledas av skolsliftelsens styrelse (punkl 4 avtalet). I denna har Sigtuna
kommun räll alt utse en ledamot. Regeringen skall

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:125 28

utse tre eller, om kommunen inte utnyttjar sin rätt, fyra
ledamöter. Staten skall vidare utse en av stiftelsens revisorer.

Regeringen
har genom beslul den 29 januari 1981 med slöd av riksdagens lidigare
bemyndigande godkänl de två avtalen av den 19 januari 1981.

Jag hemställer alt regeringen bereder riksdagen tillfälle

att la del av vad jag anfört om riksinternalskola m. m. i
Sigtuna.

E. Vuxenutbildning

[5] E 7. Undervisning för invandrare i svenska språket m.m.
Pä statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik
anvisats etl förslagsanslag av 110241000 kr. Från anslaget bestrids bl.a. koslnader
för grundläggande undervisning i svenska språket med samhällsorientering för
vuxna invandrare, vilka är stadigvarande bosatta i landet. Undervisningen som
bedrivs som försöksverksamhet, fär omfalla högst 850000 studielimmar under
budgetåret 1980/81. A v dessa får 400 000 studietimmar användas fill
undervisning som ges enligl lagen (1972:650, ändrad 1976:590) om rätl lill
ledighet och lön vid dellagande i svenskundervisning för invandrare och 450000
studietimmar får användas för övrig invandrarundervisning. Undervisningen som
skall vara kostnadsfri för dellagarna, bedrivs av skolöverstyrelsen (SÖ) i
samråd med arbetsmarknadsstyrelsen och statens invandrarverk och anordnas av
studieförbunden. Slalsbidrag utgår lill studieförbunden för verksamheten med
sammanlagt 107 kr. 60 öre per studietimme. Bidraget är fördelat enligl
följande: 61 kr. 10 öre för cirkelle-dararvode, 8 kr. för materiel, 35 kr. för
lokaler, uppsökande verksamhet och lokal administration saml 3 kr. 50 öre för lönebikostnader.

SÖ har i skrivelse den 25 augusti 1980 redovisat all
studieförbunden har överskridit den tilldelade kvoten för övrig undervisning på
450000 studietimmar under budgetåret 1979/80 med 30802 limmar. SÖ hemställer mol
den bakgrunden dels alt överskridandet av studietimmarna under budgetåret
1979/80 fär belasta budgetåret 1980/81 mol alt antalet studietimmar minskas med
motsvarande antal, dels all regeringen för budgeiårel 1980/81 medger en
omfördelning inom den totala kvoten för undervisning av invandrare i svenska
språket m.m. från 400000 studietimmar inom lagbunden undervisning och 450000
studietimmar inom övrig undervisning till 300000 studietimmar för lagbunden
undervisning och 550000 studietimmar för övrig undervisning.

Folkbildningsförbundet har i en särskild skrivelse
framhållit all det är angelägel att del fr. o. m. innevarande budgetår sker en
omfördelning mellan lagbunden och övrig undervisning i enlighet med SÖ:s
hemställan.

Folkbildningsförbundets förhandlingsgrupp har i en
särskild skrivelse anmält att en grundförutsättning för atl studieförbunden i
framtiden skall

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:125 29

kunna bedriva verksamhet med svenska för invandrare och få
lill stånd en uppgörelse med Svenska facklärarförbundet om nya löne- och
anställningsvillkor är atl studieförbunden får full kostnadstäckning för adminislrafion,
lokaler, löner och lönebikostnader för verksamheten.

Slalens
invandrarverks styrelse har i en särskild skrivelse den 18 december 1980
vädjat tili regeringen atl lösa frägan om resurser för svenskundervisningen
för invandrare, så att invandrarna ges en reell möjlighet atl få arbete och
medverka i produktionen. Elt antal skrivelser i övrigl har inkommit i frågan.

Föredraganden

De förhandlingar, som pågått mellan Folkbildningsförbundet
och Svenska facklärarförbundet om nya löne- och anställningsvillkor för
cirkelledare i svenska språket med samhällsorientering för invandrare har nu
avslutats. Avtalet innebär bl.a. förbättrade löne- och pensionsvillkor för
cirkelledarna. Med hänsyn härtill förordar jag alt den del av statsbidraget
som avser att täcka cirkelledararvodel höjs med 3 kr. 50 öre från den 1 juli
1980 saml med ytterligare 2 kr. fr.o.m. den 1 januari 1981. Den del av statsbidraget
som avser alt läcka kostnaderna för lokaler, lokal administration och
uppsökande verksamhet har sedan år 1973 utgått med etl belopp av 35 kr. per
studietimme. Stalsbidragel bör fr. o. m. den I januari 1981 ulgå med etl väsenlligt
högre belopp. Enligl vad jag har inhämtat kräver den lagbundna undervisningen
mera resurser för ifrågavarande ändamål än vad den övriga undervisningen gör.
Jag föreslär därför en ökning med 24 kr. för den lagbundna undervisningen per
studietimme. För den övriga undervisningen bör ökningen bli 10 kr. 50 öre per
studietimme. För lönebikostnader utgår f. n. etl bidrag med 3 kr. 50 öre per
studietimme. Jag räknar även här med vissa ökningar per studietimme. För den
lagbundna undervisningen räknar jag med en höjning med I kr. och för den övriga
undervisningen med 50 öre. Bidragshöjningarna för lönebikostnader bör likaså
utgå fr. o. m. den 1 januari 1981.

Slalsbidrag
per studietimme till studieförbunden för medverkan i svenskundervisning för
invandrare bör således utgå med 111 kr. 10 öre för både lagbunden och övrig
undervisning fr.o.m. den 1 juli 1980 samt med 138 kr. 10 öre för lagbunden
undervisning och 124 kr. 10 öre för övrig undervisning fr. o. m. den 1 januari
1981.

I prop.
1978/79:222 om bidrag lill allmänna studiecirklar föreslogs att pä
tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret 1978/79 skulle anvisas 5,5
milj. kr. för ytterligare bidrag lill studieförbunden för deras allmänna
studiecirkelverksamhet. Del föreslagna beloppet avsåg atl läcka vissa
pensionskostnader. Anslaget, som varav engångskaraktär, borde disponeras av Folkbildningsförbundet,
som hade all fördela medlen till studieförbunden för deras allmänna sludiecirkelverksamhet.
Riksdagen hade ingen erinran häremot (UbU 1978/79:46, rskr 1978/79:439).
Bidraget har ännu ej

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:125 30

förbrukats. Folkbildningsförbundet har i en särskild
skrivelse bl. a. anhållit att ifrågavarande medel skall få utnyttjas för att
täcka vissa pensionskostnader för såväl ledare i allmänna cirklar som ledare i
cirklar med svenska med samhällsorientering för invandrare. Jag vill föreslå
alt de medel som står lill Folkbildningsförbundets förfogande för all läcka
vissa pensionskostnader för ledare i allmänna cirklar jämväl får utnyttjas för
att täcka pensionskostnader för cirkelledare i svenska med samhällsorientering
för invandrare fr. o. m. den 1 januari 1981.

1 prop. 1979/80: 100 bil. 12 s. 618 beräknade jag atl
400000 studielimmar skulle användas lill undervisning som ges enligt 1972 års
lag och atl 450000 studietimmar skulle användas för övrig undervisning. Jag
anförde atl det av mig föreslagna sammanlagda antalet studietimmar skulle
utgöra etl tak som inte fick överskridas. Den angivna ramen för undervisning
enligt 1972 års lag borde emellertid vid behov kunna ändras av regeringen.
Riksdagen hade ingen erinran häremot (UbU 1979/80: 23, rskr 1979/80: 258).

Efterfrågan på den lagbundna undervisningen visar sig
emellertid kraftigt undersliga vad som har beräknats för innevarande budgetår.
Samtidigt har efterfrågan på övrig undervisning visal sig väsentligt slörre än beräknal.
Jag finner det därför vara nödvändigl att en omfördelning av timmar mellan
lagbunden och övrig undervisning får ske. Antalet studietimmar i den lagbundna
undervisningen bör minska från 400000 studietimmar till 150000 studielimmar
medan antalet studielimmar i den övriga undervisningen får öka från 450000 lill
525000 studielimmar. Vid min bedömning av behovel av studietimmar i den övriga
undervisningen har jag därvid tagil hänsyn lill all regeringens beslul den 23
december 1980 att bemyndiga arbetsmarknadsstyrelsen alt öka
arbetsmarknadsutbildningens (AMU) omfallning även kan medföra en viss ökning av
den svenskundervisning för invandrare som bedrivs som AMU. Den omfördelning av
studietimmar mellan lagbunden och övrig undervisning, som jag nu har föreslagil
kommer all medföra ökade koslnader för staten i jämförelse med vad som annars
hade blivit fallet. Det ök.ade antalet studietimmar i övrig undervisning
innebär således en reform.

Som jag tidigare har redogjort för har bildningsförbunden
överskridit den kvot som fastställts för övrig undervisning för budgetåret
1979/80 med 30802 studietimmar. Från studieförbundens sida har anförts atl det
huvudsakliga skälet till delta har varit de svårigheter man har haft alt
beräkna hur slor del av undervisningen som skett som AMU. Principen är den alt
om fyra eller fier av deltagarna i en cirkel har utbildningsbidrag så betraktas
cirkeln som en AMU-grupp och belastar därmed inte studieförbundens kvot för
övrig undervisning. Under ifrågavarande budgetår har del varil särskilt svårt
all i förväg kunna avgöra om en grupp skulle komma alt hänföras lill AMU eller
belasta kvoten för övrig undervisning. Jag delar SÖ:s uppfattning att
överskridandel av limmar varit betingade av för studieförbunden ytterst
svårbemästrade faktorer. Regeringen har därför

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:125 31

genom
beslul den 26 februari 1981 låtit vid del gjorda överskridandel bero.

De totala kostnaderna
under anslaget för budgetåret 1980/81 ufifrån det antal studietimmar som beräknats
i prop. 1979/80: 100 bil. 12 och med nu gällande statsbidrag per studietimme
(107 kr. 60 öre) utgör totalt 112486060 kr.

Utifrån
det antal studielimmar och de nya statsbidragsbelopp, som nu föreslås beräknas
kostnaderna lolalt uppgå lill 99324160 kr.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl

1.
godkänna vad jag har förordat i
fråga om höjning av statsbidragsbeloppet per studietimme till undervisning för
invandrare i svenska språket med samhällsorientering m. m.,

2.
godkänna vad jag har förordat i
fråga om anlalel studietimmar i lagbunden resp. övrig undervisning i svenska
för invandrare,

3.
godkänna vad jag har förordat i
fråga om all använda medel som ställts lill Folkbildningsförbundels förfogande
för vissa pensionskostnader för ledare i allmänna cirklar jämväl för
pensionskostnader för cirkelledare i svenska med samhällsorientering för invandrare.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:125 32

Bilaga
6.1

Tilläggsavtal

1981-01-19

till avtal 1979-09-13 angående riksinternatskola m. m. i
Sigtuna

Mellan slaten, å ena sidan, samt Sigtunasliftelsen
(stiftelsen) och Sigtunaskolans aktiebolag (bolaget), å andra sidan, träffades
den 13 september 1979 elt avlal angående riksinternalskola m.m. i Sigtuna. 1
avtalet förutsattes att stiftelsen och bolaget gemensamt skulle bilda en ny
stiftelse (skolstiftelsen), som fr.o.m. den I juli 1980 skulle överta den skol-
och inlernatverksamhet som stiftelsen och bolaget bedrev. Enligl avtalet skulle
staten, om den tilltänkta skolstiftelsen bildades och under vissa förulsällningar
i övrigt, erbjuda skolsliflelsen alt med staten förtiden den Ijuli 1980 - den
30 juni 1985 ingå avtal om riksinternalskola på vissa angivna villkor. Dåvarande
avtal mellan slaten och stiftelsen resp. bolaget skulle därvid upphöra att
gälla vid utgången av juni 1980.

Med slöd av riksdagens bemyndigande tprop. 1979/80:25 bil.
6, UbU 1979/80:14, rskr 1979/80:120) har regeringen den 20 december 1979 med visst
förbehåll godkänt avlalel den 13 september 1979.

Sedan det visal
sig all övergång i en skolsliftelses regi inle kunde ske redan den 1 juli 1980
har regeringen genom beslul den 26 juni 1980 i avvaktan pä en lösning av frågan
om riksinternatskoleverksamhet i Sigtuna förordnat att stiftelsen och bolaget
även efter den 30 juni 1980 får fortsätla att driva riksinternalskola resp. inlernatverksamhet
för elever som anvisas av intagningsnämnden för riksinternalskolorna.

1 avtalet den 13 september 1979 angavs som en
förutsättning för atl staten skulle erbjuda skolstiftelsen atl träffa avtal med
stålen, att stiftelsen och bolaget för skolsliftelsens bildande skulle
tillskjuta tillgångar förtecknade i bilagor till avtalet. För bolagets del
angavs i bilaga 2 lill avtalet alt bolaget skulle lillskjula tillgängar till
ett värde av 36640000 kr., varav ej specificerade fasligheter till ell värde av
34890000 kr.

Det har visat sig all bolaget inle för skolsliftelsens
bildande kunnal tillskjuta all den fasla egendom som avsågs med värdet 34
890000 kr. Om della har upprättats en promemoria som fogas till detla
tilläggsavtal som bilaga A.

Stiftelsen och bolaget har den 21 maj 1980 kommit överens
om atl bilda Sigtuna Skolsliftelse. Sliftelseurkunden med därtill hörande
bilagor - av vilka framgår stiftelsens och bolagets tillskott - fogas till detla
tilläggsavtal som bilaga B.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:125 33

Mol
angivna bakgrund, har slaten saml stiftelsen och bolaget enats om följande
ändringar i avtalet den 13 september 1979.

1.
Staten skall erbjuda skolstiftelsen
alt med staten ingå avlal enligt vad som framgår av det som bilaga C lill detla
filläggsavlal fogade utkastet.

2.
Det belopp om 1 milj. kr. som
nämns i punkt 2 i avtalet den 13 september 1979 skall erläggas lill stiftelsen
genom aft denna, så snart ell vederböriigen godkänt avlal mellan slalen och skolsliftelsen
föreligger, av de medel som slaten genom skolöverstyrelsen den 28 december 1979
har insatt på konto nr 041 162504 hos Sparbanken Stockholm får lyfta I milj. kr.
jämte ränta som hänför sig lill della kapitalbelopp.

1
och med all stiftelsen erhåller dessa medel har stiftelsen och bolaget -utöver
statsbidrag som kan ulgå enligt gällande förordningar - inle någol anspråk
gentemot slalen med anledning av den riksinternatskoleverksamhet resp. inlernatverksamhet
som har bedrivits före övergången i skolsliftelsens regi.

Detla
tilläggsavtal är från statens sida träffat under förutsättning av regeringens
godkännande.

Avlalel
har upprättats i tre likalydande exemplar av vilka parterna har tagil var sitt.

Slockholm
den 19 januari 1981

För
staten Anders Arfwedson

För
Sigtunasliftelsen För Siglunaskolåns aktiebolag

Ulf
Söderiind, Curt Nicolin Peter Wallenberg, Sven Gunnard

Mol
ovanstående tilläggsavtal har vi intet alt erinra

För
Knut och Alice Wallenbergs stiftelse Peter Wallenberg

'
Bilagan här utesluten. Överensstämmer med bilaga A i avtalet mellan staten och

skolstiftelsen (se bilaga
6.2).

' Bilagan här utesluten.
Överensstämmer med bilaga 6.2.

3
Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 125

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:125 34

Bilaga A till filläggsavlal 1981-01-19

PM 1981-01-19

Om tillskott från Sigtunaskolans AB för Sigtuna Skolsliftelse

Enligt avtal den 13 september 1979 mellan slalen.
Sigtunastiftelsen och Sigtunaskolans AB (bolaget) skulle bolaget vid grundandet
av Sigtuna Skolsfiftelse tillskjuta tillgångar till eft värde av 36640000 kr.,
varav ej specificerade fastigheter lill eU värde av 34890000 kr.

Bolaget har senare beslutat undanta fastigheter till ett
värde av 7743000 kr. från tillskottet enligt avlalel den 13 september 1979 för atl
täcka uppkomna underskott i internatverksamheten saml för att fullgöra pensionsåtaganden
mot lidigare anställda i bolaget.

Bolaget har beslutat alt undanta följande fasligheter från
Specifikation av lillgångar som Siglunaskolåns AB skall lillskjula vid
grundandel av skolsliftelsen (bilaga 2 lill avlal mellan slalen, Siglunastiftelsen
och Siglunaskolåns AB den 13 september 1979).

Fastighets- Beskrivning Värde,'TL

beteckning 1 000-tal kr.

Del av
sig 115

gymnastik-

i
Sigtuna

lärarbostad

Del av
rektorn 1

rektorsbostad

i
Sigtuna

Dansen 1
i

lärarbostad

Sigtuna

Snurrin
17 i

f. d. elevhem

Sigtuna

Sandvreten
4 i

personalbostad

Sigtuna

Stg 95 i
Sigtuna

obebyggd

Del av stg
244

sim- och

i
Sigtuna

lennishall

Summa

503

800

472

831

380

707 40.50

7743 ' Bruksvärde enligt värdering år 1977.

Sigtuna kommun har förvärvat fastigheterna Sandvreten 4,
Sig 95, del av sig 244 saml del av Harbacken 13 (personalbosläder). Denna del
av Har-backen 13, som värderats till I 660000 kr., ingick inle bland de fasfigheter
som bolaget hade för avsikt att tillskjuta enligt avtalet den 13 september
1979. Dessa fastigheter som motsvarar ett bruksvärde av ca 6.8 milj. kr. har Sigtuna
kommun förvärvat för 3,8 milj. kr.

Köpeavtalet mellan bolaget och kommunen innebär dels all
kommunen övertar bolagets pensionsåtaganden mol tidigare anställda i bolaget,
dels atl kommunen erlägger ett kontantbelopp.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:125 35

Bolaget
har även sålt fasligheten Snurrin 17 för 850000 kr.

Beträffande
fastigheten Dansen 1 pågår f.n. försäljning.

Fastigheten
rektorn I (del av) kommer enligt bolaget alt tillföras skolsliflelsen.

Del
av sig 115 kommer troligen också atl tillföras skolsliftelsen.

Under
förutsättning alt bolaget inte försäljer fastigheterna rektorn 1 (del av) och stg
115 (del av) kommer bolaget atl totalt tillskjuta tillgångar lill etl värde av
30777000 kr., varav fasligheter till eft värde av 29027000 kr.

För
de fastigheter som bolaget säll till kommunen föreligger en slor skillnad
mellan bruksvärde och marknadsvärde. Delta gäller i synnerhet sim- och
tennishallen (del av stg 244). Skillnaden mellan bruksvärde och marknadsvärde
för denna fastighet har beräknats lill ca 3 milj. kr.

Sim-
och tennishallen är dessutom myckel dyrbart i drift och skulle förmodligen
komma all innebära en belastning pä skolsliftelsens budget.

I
bolagets uppgörelse med kommunen ingär också elt femårigt avlal om hyra av
undervisningslokaler. Kommunen skall enligl delta avtal för 900000 kr. per år
exklusive indexuppräkning hyra lokaler av skolstiftelsen för sill skolväsende.

I uppgörelsen ingår också
att skolstiftelsen kostnadsfritt får disponera vissa timmar i sim- och
tennishallen under perioden fram t.o.m. den 30 juni 1985.

Med
hänsyn lill omständigheterna bör differensen mellan vad bolaget ursprungligen
hade för avsikt att tillskjuta och vad bolaget faktiskt tillskjuter vid en
samlad bedömning kunna anses ha underordnad betydelse för skolsliftelsens möjligheler
atl bedriva den tilltänkta verksamheten.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:125 36

Bdaga 6.2

Avtal

1981-01-19

Angående
riksinternatskola med Sigtuna Skolsliftelse såsom huvudman

Mellan
staten, å ena sidan, samt Sigtunastiftelsen och Siglunaskolåns aktiebolag, å
andra sidan, slöts den 13 september 1979 etl avlal angående riksinternalskola m.m.
i Sigtuna. I avtalet fömtsattes alt Sigtunasliftelsen och bolaget skulle bilda
en särskild skolsliftelse, som fr.o.m. den 1 juli 1980 skulle överta den skol-
och inlernatverksamhet som Siglunastiftelsen och bolaget bedrev. Enligt avtalet
skulle staten, om den tilltänkta skolsliftelsen bildades och under vissa
förutsättningar i övrigl, erbjuda skolstiftelsen atl med slaten ingå avtal om riksinternalskola
på vissa angivna villkor.

Avtalet
den 13 september 1979 har med visst förbehåll godkänts av regeringen genom
beslut den 20 december 1979.

Sedan
del visat sig alt övergång i en skolsliftelses regi inle kunde ske redan den 1
juli 1980 har regeringen genom beslut den 26 juni 1980 i avvaktan på en lösning
av frågan om riksinternatskoleverksamhet i Sigtuna förordnat att Sigtunasliftelsen
och bolaget även efter den 30 juni 1980 får fortsätta atl driva riksinternalskola.resp.
inlernatverksamhet för elever som anvisas av intagningsnämnden för riksinternalskolorna.

Parterna
i avtalet den 13 september 1979 har den 19 januari 1981 enats om etl
tilläggsavtal, som från statens sida h slutits med förbehåll för regeringens
godkännande.

Sigtunasliftelsen
och Siglunaskolåns aktiebolag har den 21 maj 1980 kommit överens om atl bilda
Sigtuna Skolsliftelse. Sfiflelseurkunden med därtill hörande bilagor fogas lill
detta avtal som bdaga A.

Staten
och skolstiftelsen har enats om följande.

1. Skolsliftelsen
skall driva sin internatskola Siglunaskolan Humanis

tiska Läroverket som riksinternalskola med ulbildning som motsvarar

utbildning enligt läroplanen för gymnasieskolan. Riksinlernalskolan får

även omfatta ulbildning som motsvarar gmndskolans årskurser 7-9 enligl

läroplanen för grundskolan.

Del
förutses atl vissa elever skall kunna gå i Sigtuna kommuns grundskola eller
gymnasieskola och aft även dessa elever anvisas av intagningsnämnden för riksinternalskolorna.

2. 1
riksinlernalskolan intas både inlernatelever och exlernalelever

(dagelever).

För inlernalelever
vid riksinlernalskolan skall finnas sammanlagt minst 200 internatplalser.

3. Riksinternalskolans
gymnasieskoleutbildning omfatlar de studievä-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:125 37

gar som skolöverstyrelsen bestämmer för varje läsår.
Förslag skall lämnas av skolsliftelsens styrelse efter samråd med Sigtuna
kommun.

För läsåret
1980/81 skall dock riksinternatskolans gymnasieutbildning omfatta de
studievägar som anges i regeringens beslul den 26 juni 1980.

Regeringen
eller myndighel som regeringen bestämmer fastställer för varje läsår del antal
klasser som får anordnas för utbildning motsvarande årskurserna 7-9 i
grundskolan. Förslag skall lämnas av skolsliftelsens styrelse efter samråd med
Sigtuna kommun.

För läsåret 1980/81 gäller i fråga om klasser för
grundskoleutbildning vad som anges i regeringens beslut den 26 juni 1980.

4.
Riksinternatskolan
skall ledas av skolsliftelsens styrelse. Del förutsätts därvid dels atl skolsliflelsen
under avtalstiden inle bedriver annan verksamhet av nämnvärd omfattning, dels
all 5 § första-lredje slyckena och 6 § i skolsliftelsens stadgar (se bilaga A)
kvarstår med oförändrat innehåll under avtalstiden.

5.
Den mark och de
anläggningar som har lillskjutits i samband med skolsliftelsens bildande får
under avtalstiden inte avyttras, yllerligare belånas eller annal än lillfälligl
upplåtas utan regeringens medgivande.

6.
Staten skall
lämna skolsliflelsen etl lån på 5 milj. kr. Delta län skall vara ränte- och amorleringsfritt
under tiden fram till den I juli 1985, om inte annat följer av femte stycket
under denna punkl.

För lånet
skall skolstiftelsen slälla säkerhel i form av pantbrev i skolsliftelsens
fastigheter lill belopp som vid varje tidpunkt skall motsvara lånets
restbelopp. Dä länel utlämnas skall pantbreven ha bästa förmänsrätt i skolsliftelsens
fasligheler stadsägorna 41 och 42 L.

Länet
betalas ul genom att skolsliflelsen, mol utlämnande av pantbrev enligl andra
stycket, av de medel som slaten genom skolöverstyrelsen den 28 december 1979
har insatt på konto nr 041 162504 hos Sparbanken Slockholm får lyfta 5 milj.
kr. jämte ränta som hänför sig till detta kapitalbelopp.

Som
underlag för evenluella förhandlingar om föriängning av länet för tid efter
utgången av juni 1985 skall skolstiftelsen lill regeringen inge en plan över
hur skolsliflelsen tänker sig alt mark och andra lillgångar fortsättningsvis
skall disponeras.

Om skolstiftelsen
skulle försälja någon fastighet eller någon del därav, skall skolsliflelsen
erlägga 25 procent av köpeskillingen till slaten såsom amortering på lånet.
Delta skall dock inte gälla om annat följer av regeringens beslul vid
medgivande enligl punkt 5. Om skolsliftelsens verksamhel läggs ned eller om
dess ändamål i väsentlig mån ändras skall då kvarstående del av lånet
återbetalas. Detsamma skall gälla om skolsliflelsen upplöses.

7. Slyrelsen skall väl vårda den egendom som slår lill
förfogande för den

avtalade verksamhelen och svara för driften av verksamheten. Därvid

skall styrelsen anställa personal för verksamheten, om inte annat följer av

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:125 38

privatskolförordningen
(1967: 270), fastställa elevavgifter saml årligen upprätta budget och till
skolöverstyrelsen lämna redovisning för verksamheten.

Räkenskaperna
för den avtalade verksamhelen skall föras åtskilda från skolsliftelsens övriga
räkenskaper.

Det
förutsätts atl slaten såvitt gäller tid som omfattas av avtalet har den rätt
alt utse en revisor och en suppleant för denne som föreskrivs i 9 § andra
stycket i skolsliftelsens sladgar (se bilaga A).

Närmare
bestämmelser om redovisning och revision av styrelsens verksamhet enligt denna
punkt meddelas av skolöverstyrelsen i reglemente för riksinternatskolan.

8. Skolstiftelsen
svarar för atl den avtalade verksamhelen har erforder

liga lokaler och anläggningar.

Det
förutsätts alt skolsliflelsen ulan ekonomiskl stöd från slalen bestrider
kostnader för underhåll och reparationer.

Till
byggnadskoslnader för elevhem utgår slalsbidrag enligl förordningen (1979:452)
om slalsbidrag lill vissa elevhem eller de bestämmelser som kan komma all
ersätta berörda bestämmelser i denna förordning. Vad sålunda har utgått i
statsbidrag skall återbetalas, om skolstiftelsen upplöses.

I
fråga om ny-, om- eller tillbyggnad eller köp av andra lokaler och anläggningar
än elevhem skall staten och skolsliftelsen överlägga om de ekonomiska
konsekvenserna utifrån de regler som gäller för statlig medverkan vid
finansiering av skolbyggnader inom del allmänna skolväsendet. Därvid erinras om
att riksdagen våren 1980 har fattat beslut om att systemet med statsbidrag till
skolbyggnader skall avvecklas fr. o. m. den 1 juli 1981. Överläggningar mellan
staten och skolstiftelsen skall företrädesvis äga rum med ledning av plan över
hur skolsliftelsen tänker sig alt mark och andra anläggningar fortsättningsvis
skall disponeras.

9. För
driften av den avtalade verksamheten utgår statsbidrag av den

omfattning som följer av 20-23 §§ förordningen (1970:333) om riksinler

natskolor.

10.
De kostnader för den avtalade verksamhelen
som inte täcks av statsbidrag eller ersättning från kommuner skall läckas av skolstiftelsen
genom elevavgifter eller på annal säll.

11.
Avtalet skall gälla för tiden
den 1 februari 1981-den 30 juni 1985. Om avtalet inle sägs upp senasl tio
månader före avtalstidens utgång, skall det förlängas varje gång med ett år.

12.
Om endera parten inle iakttar
villkoren i avtalet, får den andra parten säga upp avtalet till upphörande
nästkommande I juli. Dock skall uppsägningstiden vara lägst fyra månader.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:125 39

Till
detta avtal har fogats vissa prolokollsanteckningar som bilaga B.

Avtalet
är från statens sida träffat under fömtsättning av regeringens godkännande.

Avtalet
har upprättats i två likalydande exemplar av vilka parterna har tagit var sill.

Slockholm
den 19 januari 1981

För
slaten För Sigtuna Skolsliftelse

Anders
Arfwedson Torgny Segersledl, Nils Svensson

Vi
fömlser inle atl den möjlighel lill upplösning som behandlas i § 11 i stadgarna
för Sigtuna Skolsliftelse skall komma till tillämpning under ovanstående avtals
giltighetslid.

Slockholm
den 19 januari 1981

För
Knut och Alice Wallenbergs För Siglunastiftelsen

Stiftelse

Peter
Wallenberg Ulf Söderlind, Curt Nicolin

BdagaA
lill avtal mellan slalen och Sigtuna Skolsliftelse

Stifteiseurkund

Undertecknade,
Siglunasliflelsens och Siglunaskolåns Aktiebolag, överenskommer härmed alt
bilda en stiftelse, som under namn av Sigtuna Skolsliftelse skall förvallas säsom
en självständig förmögenhet enligt de stadgar som fogas härvid som bilaga I.

Siglunastiftelsen
tillskjuter och överlämnar härmed fill Sigtuna Skolsliftelse de tillgångar som
förtecknats på härvid fogad bilaga 2.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:125 40

Sigtunaskolans
Aktiebolag fillskjuler och överlämnar härmed lill Sigtuna Skolsliftelse de
tillgångar som förtecknats på härvid fogad bilaga 3.

Sigtuna
den 21 maj 1980

För
Sigtunasliftelsen För Siglunaskolåns Aktiebolag

Curt
Nicolin, Ulf Söderiind Peter Wallenberg, Jan Olov Olsson

Bevittnas:

Bilaga
I till stifteiseurkund för Sigtuna Skolsliftelse

Stadgar för Sigtuna Skolstiftelse

§ 1

Stiftelsens
benämning är Sigtuna Skolsliftelse.

§
2

Stiftelsen
har till ändamål alt driva internatskola med den etiska grundsyn, som sedan
grundandel utmärkt Sigtunatiftelsens Humanistiska Läroverk och Sigtunaskolan
och i övrigt enligt de lagar och författningar som vid envar tidpunkt gäller
för svenskt skolväsende.

§
3 Stiftelsen skall ha sitt säte i Sigtuna kommun, AB län.

§ 4 . . . .

Stiftelsens
räkenskapsår skall omfalta tiden 1 juli-30juni påföljande år.

§
5 .

Stiftelsens
styrelse skall beslå av lägst fyra och högst åtta ledamöter, av vilka Knut och
Alice Wallenbergs Stiftelse fillsätter två och Siglunastiftelsen två. Så länge
det avlal angående riksinternalskola m. m. i Sigtuna som träffades 1979-09-13
mellan slalen, Sigtunasliftelsen och Siglunaskolåns AB gäller skall Sigtuna
kommun ha rätl att tillsätta en styrelseledamot och regeringen tre
styrelseledamöter eller, orn kommunen inte utnyttjar sin rätt, fyra
styrelseledamöter. För varje ordinarie ledamot utses en personlig suppleant.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:125 41

Den som utser styrelseledamot och suppleant bestämmer
dennes man-daltid, som ej fär översliga tre räkenskapsår för varje period.
Omval får ske.

Styrelsen utser inom sig ordförande och vice ordförande.
Till ordförande skall utses en av de av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse
eller Sigtuna-stiftelsen tillsatta ordinarie ledamöterna.

De i Stiftelsens verksamhel anställda äger genom sina
organisationer utse tre företrädare med lika många ersättare, som skall ha
närvarorätt och yttranderätt vid styrelsens sammanträden.

§ 6

Styrelsen är beslutför om mer än hälften av hela antalet
styrelseledamöter eller suppleanter för dem är närvarande. Beslut i ärende får
dock icke fattas, om ej såvill möjligi samfiiga slyrelseledamöler dels fåll
tillfälle alt della i ärendets behandling, dels erhållit tillfredsställande
underlag för atl avgöra ärendet. Har styrelseledamot förfall, skall den
personlige suppleanten beredas tillfälle att inträda i hans ställe.

Som styrelsens beslul gäller den mening som biträds av mer
än hälften av närvarande slyrelseledamöler eller Ijänslgörande suppleanter
eller vid lika röstetal den mening som biträdes av ordföranden.

§ 7

Slyrelsen äger rätt all inom sig utse ell arbelsulskoll
för all under styrelsens överinseende och enligl dess direktiv handlägga
ärenden av brådskande eller rutinmässig karaktär.

§ 8

Slyrelsen företräder Stiftelsen och tecknar dess firma.

Styrelsen äger rätt alt bemyndiga styrelseledamot eller
annan att, två i förening, företräda Stiftelsen gentemot tredje man och teckna
dess firma.

§ 9

För
granskning av Stiftelsens räkenskaper och styrelsens förvaltning äger Knut och
Alice Wallenbergs Stiftelse och Sigtunasliftelsen för en lid av tre
räkenskapsår i taget vardera utse en revisor och en suppleant för denne. Säväl
revisorer som revisorssuppleanter skall vara auktoriserade revisorer.

Så länge det avlal angående riksinternalskola m. m. i
Sigtuna som träffades 1979-09-13 mellan slalen, Sigtunasliftelsen och Siglunaskolåns
AB gäller skall jämväl regeringen, med den mandattid regeringen bestämmer, äga
utse en revisor och en suppleant för denne.

§ 10

Denna stiftelse skall icke stå under tillsyn enligt lagen
(1929:116) om tillsyn över stiftelser.

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:125 42

§ II

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Siglunastiftelsen
skall var för sig äga rätt all påkalla nedläggning av Stiftelsens verksamhet
och upplösning av Stiftelsen. Sådanl påkallande må dock endast ske under
förutsättning atl den skolform som omfattas av Stiftelsens verksamhet icke
längre fyller något angelägel behov eller kan utövas utan betydande ekonomiskl
avbräck för Stiftelsen.

§ 12

Ändring av dessa sladgar kan företas genom enhälligt
beslut av en fulltalig styrelse. För ändring av stadgarnas § 2, § 11, § 12 och
§ 13 fordras därjämte tillstånd av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses och Siglunasliflelsens
styrelser.

§ 13

Vid Stiftelsens upplösning skall dess behållna förmögenhet
tillfalla Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Siglunastiftelsen i proporfion
lill Sigtunaskolans Aktiebolags respektive Sigtunastiftelsens i samband med
Stiftelsens bildande gjorda fillskott under förutsättning all de då äger
bestånd med i väsentliga delar samma ändamål som den 1 januari 1979 och i annat
fall insfitution, inrättning eller samfund, vars huvudsakliga ändamål är alt
främja svensk ungdoms ulbildning.

Bdaga2 till stifteiseurkund för Sigtuna Skolsliftelse

Specifikation av tillgångar som Sigtunastiftelsen skall
tillskjuta vid grundandet av Sigtuna Skolstiftelse

Tillgångar Värde, 1 000-tal kronor

Inventarier 1500

Byggnader

Skollokaler och elevhem 21 600

Fyra villor I 000

Bosläder (lidigare S:l Göran, del) 1 700

Gymnastikhus med slöjdsalar, m. m. 1 600

Tennisbana med Barracudahall, ishockey-

rink samt div. byggnader ä Aludden 900 26800

Mark

Skollokaler och elevhem, Stg 41, 41 A,

42, 42N, 421, 42J och 42L i Sigtuna 9000

Fyra villor, Stg 42D, 42E, 42F och 42G

i Sigtuna 644

Del av Aludden i Sigtuna, områden I och 2

på bifogade karta till denna bilaga (Bil. A)' 3400

Skogsområde norr skolområdet, Stg 42K

i Sigtuna 2 145 15 189

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tillgångar

Värde, 1
000-tal kronor

opaginerad Kontrollera mot PDF

Omsättningstillgångar
och kortfristiga skulder till samma värden

Summa tillgångar

Avgår

Ränte- och
amorleringsfritt lån enligt

K brev
1963-06-05

Saldo tillskott

43489

1 150 42339

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kartan här utesluten.

Bilaga
3 lill stifteiseurkund för Sigtuna Skolsliftelse

Specifikation av tillgångar som Sigtunaskolans AB skall
tillskjuta vid grundandet av Sigtuna Skolstiftelse

Tillgängar

Värde,

1
000-tal kronor

2
andelar i brf Sigtunahus 1

540

2
andelar i brf Koppardosan 4

180

Inventarier

1030

Fasligheler

Mark

Byggnad

Stg 93 i Sigtuna l Stg 93 A i Sigtuna

584

Stg 96 i Sigtuna

175

130

Stg 99 i Sigtuna

209

Stg 100 i Sigtuna > Stg 101 i Sigtuna

458

450

Stg 102 i Sigtuna

2426

3920

Stg 110 i Sigtuna

11

Stg 115 i Sigtuna utom den del

som begränsas av den med rött färgade

gränslinjen på bif. karta

till denna bilaga (bil. B)'

489

950

Stg 217 I i Sigtuna

47

Stg 244 i Sigtuna ulom den del

som begränsas av den med rött färgade

gränslinjen på bif karta

till denna bilaga (bil. C)'

3 797

9080

Rektom 1 i Sigtuna utom den del

som begränsas av den med rött färgade

gränslinjen på bif karta

till denna bilaga (bil. D)'

503

2500

Läraren 1 i Sigtuna

110

Boken 1 i Sigtuna

324

900

Boken 2 i Sigtuna

83

Boken 3 i Sigtuna

70

opaginerad Kontrollera mot PDF

Omsättningstillgångar
och kortfristiga skulder till samma värden

Summa tillgångar

29032

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bifogas ej till denna proposition.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:125 44

Bilaga
B till avtal mellan staten och Sigtuna Skolstiftelse

Protokollsanteckningar

till
avtal 1981-01-19 angående riksinternatskola med Sigtuna Skolstiftelse såsom
huvudman

Gemensamma
protokollsanteckningar

1. Parterna
är överens om all en internalionell gymnasieskollinje skall

inrättas vid riksinlernalskolan. Parterna har enals om alt fortsätta diskus

sionen om fidpunkten för införandel och den närmare utformningen av

denna linje.

2. Slalen avser all se
över konstmktionen av driflbidragssyslemel för

riksinternalskolorna.

Protokollsanteckning
av staten

Framställning
enligl punkl 5 i avtalet om avyttring, ytterligare belåning eller annan än
tillfällig upplåtelse av mark eller anläggningar som tillhör skolstiftelsen
kommer normalt all medges om delta kan bedömas vara till förmån för skolsliftelsens
verksamhet enligl avlalel.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:125 45

Bilaga
7

Utdrag

JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1981-03-19

Föredragande:
statsrådet Dahlgren

Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 såvitt avser
jordbruksdepartementets verksamhetsområde

TIONDE
HUVUDTITELN

B.
Jordbrukets rationalisering m. m.

[1]
B 7. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti. På statsbudgeten
för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ell
förslagsanslag av 1,5 milj. kr. Riksdagen har vidare för budgetåret medgivit atl
statlig kreditgaranti får lämnas för lån lill yttre rationalisering, lån fill
inre rationalisering, jordförvärvslän, driftslån och maskinlån med sammanlagt
713milj.kr., för lån till trädgårdsnäringens rationalisering m.m. med 35milj.
kr., för lån till rennäringens rationalisering m.m. med 2,5milj.kr. saml för
lån till inköp av avelshästar och ridhästar med 500000 kr.

Lantbruksstyrelsen

Garantiramen
för lån lill trädgårdsnäringens rationalisering uppgår för budgetåret 1980/81
till 35 milj. kr. Detla är samma belopp som ursprungligen fastställdes som ram
för budgetärel 1979/80. Genom beslut om tilläggsbudget 111 för budgetåret
1979/80 ökades ramen till 40milj.kr. genom överföring frän garantiramen för
jordbrukets rationalisering.

För trädgårdsföretag med
odling i växthus har del blivit en tvingande nödvändighet atl möta
energikostnadsökningen med åtgärder för all spara energi dels direkt, dels
indirekt genom alt öka avkastningen per m uppvärmd växlhusyta. Dessa åtgärder
innebär till övervägande del kostnadskrävande invesleringar som i allmänhet
måste finansieras med lån. Efterfrågan på kreditgarantier har ökat markant de
senaste åren och visar heller ingen minskning under innevarande budgetår.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:125 46

Styrelsen
bedömer att det totala behovel av lånegarantier för hela budgetåret kommer att
uppgå till 45 milj. kr.

Del
är angelägel all dessa invesleringar för minskad energiåtgång eller övergång lill
annal bränsle än olja eller för övriga rationaliseringsåtgärder inte hindras
genom bristande möjligheter atl lämna kredilgaranfier. Detla har också kommit lill
uttryck i prop. 1978/79:136 om trädgårdsnäringen.

Styrelsen
hemställer att garantiramen för lån fill trädgårdsnäringens rafionalisering m.m.
ökas med lOmilj.kr. och atl garantiramen avseende lån fill jordbmkets
rationalisering minskas med motsvarande belopp.

Föredraganden

Som
lantbmksstyrelsen anfört är det angelägel alt investeringarna inom trädgårdsnäringen
inle hämmas av bristande fillgång på kreditgarantier. Jag tillstyrker därför
styrelsens förslag och förordar att ramen för kredilgaranfier till
trädgårdsnäringens rafionalisering m. m. för innevarande budgetår ökas med lOmilj.kr.
till 45milj.kr. och att motsvarande ram för jordbmket minskas med 10milj. kr. fill
703 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl
medge att för budgetåret 1980/81 stafiig kreditgaranti lämnas för lån lill
yttre rationalisering, lån fill inre rafionalisering, jordförvärvslån, driflslån
och maskinlån med sammanlagt högst 703000000kr,, för lån lill
trädgårdsnäringens rationalisering m. m. med högst 45000000kr., för lån till
rennäringens rationalisering m.m. med högst 2500000kr. samt för lån lill inköp
av avelshästar och ridhästar med sammanlagt högsl 500000 kr.

[2]
B 17. Särskilt stöd till jordbruk och skogsbruk, m. m. i Norrbottens län.

Under
denna anslagsrubrik anvisades medel senast på tilläggsbudget III till statsbudgeten
för budgetåret 1979/80 (prop. 1979/80: 101, JoU 1979/80:28, rskr 1979/80:166).
Bidrag beviljas av skogsvårdsstyrelsen i länet såvitt avser skogsbmk och av
lantbruksnämnden såvitt avser andra ändamål.

Stöd kan bl. a. lämnas med
högst 75% av kostnaden för dels islåndsältning av åkermark, dels investeringar
i viss specialproduktion i jordbruket och dels invesleringar i övriga
glesbygdsnäringar. För andra invesleringar i jordbmksföretag än islåndsältning
av åkermark kan bidrag lämnas med högsl 50% av kostnaden. Bidragen kan ulgå som
komplement till annat slöd.

Norrbottendelegationen

Norrboltendelegationen
(11976:04) har den 21 oktober 1980 överlämnat en slutrapport (Dsl 1980:14) över
sin verksamhel. 1 rapporten anför delegationen bl. a. att under den tid som
delegationen verkat har regionalpoliti-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:125 47

kens
instrument för glesbygden förfinats betydligt. Delegationens tillkomst år 1977
med dess möjligheler alt stödja invesleringar även lill mindre företag med
kombinationer av olika näringsverksamheter representerade något nytt i
regionalpolitiken, även om insatserna sades vara av försökskaraktär.
Riktlinjerna för denna har numera också reviderats varigenom glesbygdsstödet
blivit etl ordinarie inslag bland de regionalpolitiska slödin-slrumenlen.

Glesbygdsstödet
i dess nuvarande utformning bygger på synsättet atl varje fillskoft till
varaktig sysselsättning är värt samhällets stöd enligt etl system som inle har
olika stimulansregler för olika näringsgrenar. Enligl Norrbottendelegationens
erfarenheter är detta helt grundläggande för all kunna behålla nuvarande befolkningstal
i länets mest utsatta regioner.

Utifrån
förhållandena i länet bedömer delegationen att den projektverksamhet som
inletts inom jordbruk, skogsbruk och övriga glesbygdsnäringar och för vilken
medel bl. a. utgått från förevarande anslag, bör fortsätta ytterligare ell
antal år. Delegafionen föreslår därför alt ytteriigare medel anvisas.
Delegationen bedömer att en lämplig omfattning av verksamheten erfordrar en
medelstilldelning om sammanlagt 15 milj. kr./år.

Delegafionen
föreslår att nu gällande föreskrifter för verksamheten även fortsättningsvis
skall lillämpas.

Föredraganden

Norrbottendelegationen,
som tillkallades år 1976, har bl.a. haft i uppdrag att lämna förslag lill
åtgärder som främjar utvecklingen inom andra näringsgrenar än industrin, främst
jordbruk och skogsbruk. Sedan år 1977 har sammanlagt 81 milj. kr. ställts lill
delegationens förfogande för dess verksamhel inom detta område. Medlen har främsl
använts för att främja uppbyggnaden av bärkraftiga mindre företag av olika
slag, främst jordbmksföretag, i de inre delarna av Norrbotten.

Av
delegationens rapport framgår aft verksamhelen hittills gett ett var-akfigl sysselsältningstillskott
av inemot 400 årsarbeten. Detla visar enligl min mening vilken stor roll jord-
och skogsbruket kan spela för sysselsättningen i glesbygderna, förutsatt att
lämpliga stödinsatser görs. Insatserna är också förhållandevis begränsade,
räknat per arbetstillfälle. Delegationen anför att det är angeläget atl de
insatser som inletts inte avbryts. Jag delar denna uppfattning. Jag förordar
därför alt ytteriigare 5 milj. kr. slälls lill förfogande för den verksamhet
med jordbruk och skogsbruk, m. m. som Norrboftendelegalionen hitfills bedrivit.
Härigenom bör tillsammans med fillgängliga medel verksamhelen kunna bedrivas
också under nästa budgetår. I avvaktan på en översyn inom regeringskansliet av
glesbygdsstödet m. m. bör nu gällande bestämmelser tillämpas vid stödgivningen.

Jag
hemställer all regeringen föreslår riksdagen

all
lill Särskilt stöd till Jordbruk och skogsbruk, m. m. i Norrbottens län på
tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa eft
reservationsanslag av 5000000 kr.

s. 48 Kontrollera mot PDF

prop. 1980/81:125 48

D.
Skogsbruk

[3]
D 7. Lån för insamling av skogsfrö. Vid 1949 års riksdag beslutades all en slallig
lånefond, benämnd lånefonden för insamling av skogsfrö, skulle inrättas (prop.
1949:2, JoU 1949:2, rskr 1949:21). Som kapital lill fonden har sedan dess
sammanlagt anvisats 9milj. kr. Lån får beviljas skogsvårdsstyrelse.

För
ufiåning under resten av innevarande budgetår beräknas finnas tillgängligt
870000 kr.

Skogsstyrelsen

Denna
säsong finns fömtsättningar att skörda lallfrö med hög grobarhet även i sådana
klimatiskt utsatta lägen, främsl i Norrland, där fröanskaffning är möjlig endasi
vart 10-20 år. Slyrelsen bedömer del därför som synnerligen angelägel alt la lill
vara så mycket frö som möjligt från dessa områden. För delta ändamål behöver
3,9milj. kr. ställas lill berörda skogs-vårdsslyrelsers förfogande omedelbart.

Det
är vidare stort behov av vitryskt granfrö. Under etl decennium har del rått
brist på frö av denna härkomst som kan öka fillväxlen inom nyanlagd skog i
södra Sverige. I år har del blivit möjligt att anskaffa lämpligt frö i sådan
mängd alt behovet tryggas fram till nästa importtillfälle om 5-10 år. Härför
behövs 1,9milj. kr.

Slyrelsen
hemställer atl sammanlagt 5 milj. kr. anvisas för nämnda ändamål.

Föredraganden

Skogsvärdsstyrelsernas
frö- och plantverksamhet skapar inle sådana ekonomiska reserver att tillfälliga
omfattande behov av medel för fröanskaffning fillgodoses. Därför har staten
sedan år 1949 ställt lån till skogsvårdsstyrelsernas förfogande. Jag har fidigare
anmält mina förslag till regeringen om förändringar av skogsvärdsstyrelsernas
organisation. Dessa förändringar kan emellertid inte göras innan de tillfällen fill
fröanskaffning mäste utnyttjas som skogsstyrelsen har anmält. Jag föreslår mol
bakgrund härav och med hänsyn till behovet att höja skogsvårdens kvalitet atl ytterligare
5 milj. kr. slälls till skogsvårdsstyrelsernas förfogande för lån fill ifrågavarande
ändamål. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl
till Lån för insamling av skogsfrö på filläggsbudgel III till statsbudgeten
för budgetåret 1980/81 anvisa elt reservationsanslag av 5000000 kr.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:125 49

E.
Fiske

[4]
E 8. Bidrag till fiskets rationalisering m. m. På statsbudgeten för innevarande
budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 6 milj.
kr. Från anslaget utgår bl.a. bidrag lill fiskels rationalisering, inom en ram
av 5 milj. kr., enligl förordningen (1978:516) om statligt stöd fill fiskets rafionalisering,
m.m. (ändrad 1980:365). Bidrag får lämnas fill förvärv av nytt fiskefartyg
eller, om särskilda skäl föreligger, förvärv av begagnat fartyg. Bidrag får
också lämnas till åtgärd som behövs för alt fiskeförelag skall kunna övergå
till annan lämplig fångstinriktning.

Den
alltmer ökande fängstkapacilelen i världens fiskefiollor liksom den därav
följande överfiskningen av värdefulla fiskbestånd har under de senaste decennierna
föranlett många kuststater, bl. a. Sverige, att utvidga sill sjöterritorium
eller inrätla särskild fiskezon utanför sjöterritoriet. Avtal om kvoter och
andra regleringar har av fiskevårdsskäl träffats mellan olika länder i fråga om
havsfisket. Ulan dessa överenskommelser hade den ekonomiska och biologiska överfiskningen
av fiskbestånden fortsatt och pä sikt lett lill en avsevärd minskning av
yrkesfisket.

De
ingångna avtalen om fiskekvoter innebär att fångstutrymmel begränsas jämfört
med lidigare. För Sveriges del har defta fått till följd en oroväckande hög
fångstkapacitet inom sillfiskeflotlan. Samtidigt härmed finns en risk för
framtida avsättningssvårigheter pä den utländska marknaden för svenskfångad
sill/strömming.

I
riksdagens beslul om en ny fiskeripolitik våren 1978 (prop. 1977/ 78:112, JoU
1977/78:23, rskr 1977/78:272) framhölls atl det är angeläget alt fiskeflottans
totala fångstkapacitet är väl anpassad till fångst- och avsättningsmöjligheterna
för alt fiskerinäringen skall kunna arbeta effektivt och utnyttja hela sin
kapacitet. Det framhölls också atl en successiv förnyelse bör ske av
fiskeflottan.

Vid
årsskiftet 1978/79 fanns totalt 3800 fiskefartyg i det yrkesmässiga saltsjöfisket.
Av dessa var ca 3 350 mindre än 26 bruttolön. Ca 450 var på 26 bmtlolon eller
större. Dessa är fiskeskepp i sjölagens mening och bildar utsjöflotlan. Inemot
90% av infiskningen inom yrkesfisket i havet hänför sig fill fiskeskeppen.
Närmare 120 fiskeskepp är minst 40 år gamla och ulgör således mer än 25% av
antalet skepp inom utsjöflotlan. Yllerligare drygt 100 fiskeskepp är byggda
under åren 1940-1949.

Fiskeflottan
har tillförts nybyggda skepp i mycket begränsad omfattning. En av orsakerna
till detla är de höga nybyggnadskoslnaderna för störte fartyg. En annan orsak
är all en utökning av antalet yrkesfiskelicenser f. n. inte sker på grund av
del bristande fångstutrymmel. Om elt nytt fartyg tillförs fiskeflottan måsle säledes
i princip motsvarande kapacitet i form av äldre tonnage avföras, dvs. i
praktiken minst en gammal enhet av motsvarande fartygskapacilet. Det finns
emellertid prakfiskt taget ingen marknad för äldre medelstora och större
fiskefartyg vid sidan av yrkesfis- 4 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 125

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:125 50

kel.
Eftersom dessa fartyg är svåra all avyttra sker byten till nyare fartyg i liten
utsträckning och en förnyel:>e av denna del av fiskefiotlan stoppas därför
också av detta skäl.

Behov
föreligger således både av en anpassning av fiskeflottans lotala fångstkapacilet
och av en förnyelse av fiskeflottan. 1 utlandet har fillämpats s. k. kondemneringssystem
för atl underlätta anpassningen av fiskeflottorna. Dessa syslem innebär alt visst
bidrag,utgår lill fartygsägare som eliminerar farlyg ur fiskeflottan genom t.
ex. skrotning, upphuggning eller försäljning fill utlandel.

Fiskeristyrelsen
har i olika sammanhang föreslagil all bidrag bör utgå lill kondemnering av
äldre orafionella fartygsenheler i den svenska fiskefiotlan. Förutom
anpassningen av fiskeflottan till fångst- och avsältningsut-rymmel samt behovel
av förnyelse av flottan av effektivitetsskäl pekar fiskeristyrelsen också på angelägenhelen
av en förbättrad arbetsmiljö för yrkesfiskarna. Därutöver anför styrelsen rena
sjösäkerhetsskäl som motiv för bidraget.

För
egen del vill jag betona att del är angeläget alt kapaciteten i den svenska fiskefiottan
anpassas till utrymmet för fångst och avsällning för att erforderlig lönsamhel
skall uppnås inom yrkesfiskel. Det är av samma skäl angeläget att en förnyelse
sker av fartygsbeständet. Förnyelsen har ocksä betydelse för arbetsmiljön och
sjösäkerheten och därigenom också för möjlighelen fill nyrekrytering och
föryngring av fiskarkären.

Eftersom
anpassning och förnyelse av fiskeflottan fördröjs genom svårigheter att
avyttra äldre fartyg och det är önskvärt att de äldsta och sämsta fiskefartygen
utgår ur fiskeflottan anser jag atl elt syslem med särskilt kondemneringsbidrag
nu bör kunna prövas. På grund av fiskefiotlans stmktur bör bidrag för kondemnering
begränsas till att enbart avse skepp, dvs. sådana fiskefartyg vars skrov har en
största längd av minst tolv meter och en största bredd av minst fyra meter.
Systemet bör vara utformat så att del inte innebär uppenbar kapitalförstöring.
Det bör således endasi avse de äldsta och sämsla fiskefartygen. Det bör också
ges en sådan utformning som säkerställer alt ell fiskefartyg för vilket bidrag ulgåll
inle återförs till fiskeflottan. Huvudregeln bör därför vara atl fartyget
skrotas. Bidragets storlek måste vara avpassad så att kondemnering kan ses som etl
reellt alternativ till försäljning pä öppna marknaden. Kondemneringsbidrag bör
i enlighet härmed kunna utgå för fiskefartyg som är minst 40 är men även för
fartyg som är yngre i de fall dessa är i så dåligl skick atl de från ekonomiska
eller andra synpunkler inle bedöms lämpliga för upprustning. Kondemneringsbidrag
bör vidare endast utgå för i bruk varande fartyg som används i fiske av
fiskelag eller fiskare som har beviljats licens för yrkesfiske. Bidrag bör
kunna lämnas när sädani fartyg skrotas. Om del finns särskilda skäl bör
emellertid bidrag även kunna lämnas vid försäljning, t.ex. lill någon som är
bosatt utomlands och man kan förutsätta atl fartyget inle kommer atl återföras lill
den svenska fiskeflottan. Fiskeristyrelsen har föreslagit atl

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:125 51

kondemneringsbidrag
normalt skall utgå med schablonbelopp pä 2500 kr. per bruttoton för farlyg
äldre än 40 är och på 3 500 kr. per bruttolön för fartyg som är yngre än 40 år.
Enligt min mening bör emellertid dessa belopp endast utgöra en utgångspunkt för
bestämning av bidragets storiek. Hänsyn bör nämligen las till omständigheterna
i varje enskilt fall exempelvis till hur slora värden som ägaren vid
försäljning eller skrotning kan tillgodogöra sig.

Del
ankommer på regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer all
meddela de särskilda föreskrifter som behövs för bidraget.

Jag föreslår att kondemneringsbidrag
får beviljas inom en ram av 1 milj. kr. Det tolala rambeloppel för bidrag till
fiskels rationalisering bör därför ökas med 1 milj. kr. lill 6milj. kr. för
budgetåret 1980/81. Eventuellt kvarstående belopp av förstnämnda ram vid
utgången av budgetärel 1980/ 81 bör få disponeras under budgetåret 1981/82.

Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att

1.
godkänna vad jag har förordat
om bidrag för kondemnering av äldre fiskeskepp,

2.
medge atl under budgetåret
1980/81 statsbidrag beviljas till fiskels rafionalisering med sammanlagl högsl
6000000 kr.

H.
Miljövård

[5]
H 19. Teckning av aktier i Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB).

Under
denna mbrik finns inte något anslag uppfört i statsbudgeten för budgetåret
1980/81.

Riksdagen beslutade under
år 1975 atl samhället skulle ha del organisatoriska ansvaret för del slutliga
omhändertagandet av miljöfarligt avfall (prop. 1975: 32, JoU 1975:10, rskr
1975:161). EU särskilt behandlingsförelag skulle enligl riksdagens beslul ges
principiell ensamrätt all behandla och långtidsförvara sådant avfall.
Behandlingsresurserna skulle byggas upp successivt och anpassas till de behov
av omhändertagande som kunde skapas genom kommunalt renhållningsmonopol i fråga
om miljöfarligt avfall. En femårsperiod angavs som mål för att genomföra
kommunalt insamlingsmonopol för hela landet. F. n. har ell 60-lal kommuner - bl.a.
Stockholms, Göteborgs och Malmö kommuner - tagil på sig ett sädani insamlingsansvar.

Riksdagen
godkände senare (prop. 1975/76:25, JoU 1975/76:24, rskr 1975/76:128) etl avlal
mellan staten. Svenska kommunförbundet och Sveriges Industriförbund om samverkan
för att inrätta och driva behandlingsförelaget Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB).
Enligt avtalet äger staten 85,7% av aktierna och de bägge förbunden vardera 7,1
%. Industriförbundet har sedermera överlåtit sina aktier till en för ändamålet
särskill bildad stiftelse Näringslivels stiftelse för avfallsbehandling. Av
bolagets

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:125 52

styrelse
tillsätter slalen fyra ledamöter och de två andra aktieägarna en ledamot var.
Ordförande i styrelsen utses av slaten.

SAKAB:
s hantering av del miljöfarliga avfallet sker f. n. vid fem mottagningsstationer
och tre mindre behandlingsanläggningar. Behandlingsanläggningarna är belägna i
Stockholm, Kumla och Göteborg. Anläggningen i Slockholm får enligl beslul av
koncessionsnämnden för miljöskydd drivas längst lill den 1 januari 1982. Beslutel
har överklagats hos regeringen av bl.a. SAKAB. Avfall som inle kan behandlas i
Sverige exporteras lill behandlingsanläggningar i ullandel.

SAKAB
har sedan flera år tillbaka planerat för en ny central behandlingsanläggning
för miljöfarligt avfall på fasligheten Norrtorp inom Kvarn-torpsomrädet i Kumla
kommun. Enligt ell år 1978 tecknat kontrakt har Gölaverken Ångleknik AB åtagit
sig lolalentreprenadansvar för uppförande av anläggningen. Den viktigaste
delen av anläggningen är en ugn för förbränning av fasl och fiylande
miljöfarligt avfall. Anläggningen kommer alt ge arbele äl ca 50 personer. Det
beräknas la ungefär 2,5 år att bygga anläggningen. SAKAB räknar med atl i
ganska stor ulslräckning behöva lagra miljöfarligt avfall under en övergångstid
till dess erforderliga behandlingsresurser hunnit byggas upp.

Tillstånd
enligl miljöskyddslagen att uppföra och driva behandlingsanläggningen i
Norrtorp lämnades av koncessionsnämnden i december 1978. Sedan beslutet
överklagats hos regeringen av bl. a. statens naturvärdsverk har elt flertal
olika alternafiva lokaliseringsorter för anläggningen prövats. Något bättre
alternativ än Norrtorp har därvid inle kommit fram. Regeringen har i beslul
den 15 januari 1981 fastställt det av koncessionsnämnden lämnade tillståndet.
Genom beslutel har villkoren för verksamhelen i flera avseenden skärpls. Bl. a.
tillåts inte ulsläpp av processavloppsvalten från förbränningsenheten. De krav
som framställts av naturvårdsverket i överklagandet har i väsentlig mån
tillgodosetts.

Statsbidrag
kan lämnas till investeringskostnader för anläggningar för avfallsbehandling.
Vidare kan bidrag ges bl.a. för att läcka förluster vid långtidslagring av
miljöfarligt avfall. Bidragen utgår från del under fionde huvudtiteln upptagna
anslaget Slöd till avfallsbehandling m.m. För innevarande budgetär har
anslagits 59 milj. kr. I årets budgetproposition har regeringen lagt fram
förslag lill nya riktlinjer för statligt stöd lill miljövårdsinvesteringar. Bidragsgivningen
skall enligt förslaget i fortsättningen inriklas främst pä anläggningar vari
nya lekniska meloder inom miljöskyddet provas ut. Vissa bidrag fömtsätts dock
också i fortsättningen kunna utgå för avfallsanläggningar av gemensamt inlresse
för landel såsom anläggningar för omhändertagande av visst miljöfarligt
avfall. Också för förluster vid lagring skall bidrag kunna lämnas i likhel med
vad som hittills har gällt. Regeringen har för budgetärel 1981/82 föreslagil
alt till angivna ändamål anvisas elt reservationsanslag av 69 milj. kr. benämnt
Slöd lill miljöskyddsteknik, m.m. (prop. 1980/81: 100 bil. 13 s. 144-147).

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:125 53

1 framställningar den 17 december 1980 och den 12 februari
1981 har SAKAB begärt statligt slöd till uppförandet av den centrala
behandlingsanläggningen och till temporär lagring av miljöfarligt avfall.
Kostnaderna för projeklering och byggande av anläggningen beräknar SAKAB lill
228milj. kr. i löpande priser, vartill kommer en fill ISmilj.kr. uppskattad
räntekostnad under byggnadstiden, eller sammanlagl 243 milj. kr. Enligt SAKAB
behövs vidare en viss reserv för oförutsedda kostnader om 8 milj. kr. Av
investeringskostnaderna faller 188 milj. kr. på kontraktet med Götaverken Ångleknik
AB. Betalningen sker i olika delposter under byggnadstiden. För atl under
anläggningens byggnadslid kunna la emot det miljöfarliga avfall som samlas in
av kommunerna behöver SAKAB ytteriigare resurser för lagring av avfall. För
sådan lillfällig lagring har SAKAB redovisat ell investeringsbehov av 5,6milj.
kr.

Till stöd
för framslällningarna åberopas tidigare uttalanden av statsmakterna av
innebörd atl SAKAB bör erhålla slalligl slöd lill investeringar i
behandlingsresurser. Bolaget anser atl stödet lämpligen bör ges i form av
tillskott av aktiekapital, bidrag samt kreditgarantier för lån. Del nuvarande
aktiekapitalet av 7milj. kr. bör enligt SAKAB ökas med 21 milj. kr. med hänsyn lill
investeringens storlek. Aktieteckningen bör ske till viss överkurs, varigenom
reservfonden som en trygghetsåtgärd kan filiföras 6milj. kr. När del gäller att
bedöma behovet av bidrag bör enligl SAKAB beaktas de positiva konsekvenser som
bidrag får för bolagets behandlings-avgifter. Om avgifterna blir för höga,
finns enligt bolaget en uppenbar risk för atl avfallet omhändertas på elt icke miljörikligt
säll. Bolaget menar också atl hänsyn bör tas till den fördyring som orsakats av
senareläggning-en av byggstarten. Enligt SAKAB: s bedömning bör ett slatsbidrag
i storleksordningen 130milj.kr. lämnas bolaget.

Föredraganden

De resurser för omhändertagande av miljöfarligt avfall som
finns i vårt land är f.n. otillräckliga. En del av de nu tillgängliga
resurserna kan dessulom användas bara under en begränsad ytterligare lid.
Behovet av resurser för atl omhänderta miljöfarligt avfall ökar ocksä i takt
med att allt fler kommuner utvidgar sitt renhällningsansvar till detta avfall. Enligl
min bedömning är del däiför myckel angeläget att den centrala behandlingsanläggningen
för miljöfariigt avfall kan byggas och tas i drift så snart som möjligi. Jag
räknar med alt SAKAB bl.a. med hänsyn lill del slöd till anskaffande av
lagringsresurser som jag ämnar föreslå i del följande kommer atl kunna klara
av all ta emol allt avfall som lämnas från kommunerna under tiden fram till
dess anläggningen är färdig. Om del mot förmodan skulle uppslå svårigheter för SAKAB
att klara situationen, är jag givetvis beredd alt efter hänvändelse från
bolagets styrelse överväga ytterligare ålgärder. 5 Riksdagen 1980/81. I saml.
Nr 125

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:125 54

När
SAKAB år 1975 gavs uppgiften alt svara för del slutliga omhändertagandel av
miljöfarligt avfall uttalades atl slaten borde lämna stöd till företagets invesleringar
(se prop. 1975: 32 s. 52). Från anslaget Stöd till avfallsbehandling m.m. har
också bidrag med 50% av kostnaderna lämnats lill SAKAB för vissa investeringar
som gjorts i behandlingsanläggningar och mottagningsslationer. Vidare har ett
förskott av 7 milj. kr. för betalning till Götaverken Ångleknik AB av nu aktuella
investeringskostnader beviljats SAKAB som bidrag. Därvid beslöt regeringen alt
det senare skulle bestämmas hur dessa kostnader slufiigt skulle bestridas. SAKAB
bör nu erhålla statligt slöd för alt finansiera kostnaderna för den centrala behandlingsanläggningen
och för tillfälliga lagringsresurser.

Jag
beräknar det totala investeringsbehovet nägot högre än vad SAKAB gjort eller
till 260milj. kr. i löpande priser. Jag ansluter mig lill SAKAB: s förslag om ökning
av aktiekapitalet med 21 milj. kr. Efter genomförd nyemission kommer
aktiekapitalet således att uppgå fill 28 milj. kr. Samtidigt bör reservfonden
tillföras 4 milj. kr. genom all aktieteckningen sker lill viss överkurs. Då
övriga aktieägare inle önskat teckna nya aklier, kommer nyemissionen all riktas
enbart till slalen. Behövliga medel av 25 milj. kr. bör anvisas på
tilläggsbudget 111 för innevarande budgetär.

När det gäller all la
ställning till det statliga stödets utformning i övrigl villjag först erinra om
del uttalande rörande avgiftssällningen som gjordes i prop. 1975:32. Där
framhölls (s. 52) att SAKAB: s avgifter borde beräknas så atl de skall täcka
utöver rörliga koslnader även kalkylmässiga avskrivningar och ränta på allt arbetande
kapital. Uttalandet avspeglar den internalionellt vedertagna principen alt den
som förorenar också skall betala kostnaderna för behövliga miljöskyddsåtgärder.
1 den nämnda propositionen påpekades samtidigt all det sannolikt inle går alt
anlägga strikt företagsekonomiska principer på SAKAB: s verksamhel. För egen
del instämmer jag i denna uppfattning. Det är främsl tillgängligheten och
beläggningen i anläggningen under de första verksamhetsåren som är svår att
förutse. Jag delar SAKAB: s bedömning alt behandlingsavgiflernas sloriek har
betydelse för hur myckel avfall som lämnas in till anläggningen. Höga avgifter
kan därför få negativa effekter från miljöskyddssynpunkt.

Vid bidragsgivning kan SAKAB
omedelbart skriva av sä stor del av anläggningskostnaderna som svarar mot
bidraget. Kraven pä rörelseresultatet blir därigenom lägre och detta ger i sin
lur utrymme för en mjukare avgiflspolitik. Å andra sidan villjag understryka
att jag anser atl principen om förorenarens kostnadsansvar är viklig och alt
den bör tillämpas också i fråga om kostnaderna för omhändertagande av miljöfariigt
avfall. Vid behandlingsanläggningen bör därför principen om kostnadstäckning
upprätthållas i ell längre tidsperspekfiv. Mot bakgrund av vad jag nu har sagt
bör finansieringen vara så utformad alt den i princip ställer krav på en avgiftssältning
som leder till kostnadstäckning men samtidigt medger stor handlingsfrihet med
hänsyn till osäkerheten om utvecklingen. Jag har

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:125 55

därför
kommit fram fill atl SAKAB ulöver lån på den ordinarie kredilmarknaden bör
beviljas såväl etl statligt bidrag som ell statligt lån med villkorlig skyldighet
atl betala ränta och amorteringar.

Det
direkta bidraget, som jag beräknar lill 43milj. kr. vari ingår för-skollsbeloppet
på 7 milj. kr., bör kunna utgå av de medel som innevarande budgetår finns på
anslaget Stöd lill avfallsbehandling m. m. och som för nästa budgetår
föreslagits på anslaget Stöd fill miljöskyddsteknik, m. m.

Behovel av villkorslån
beräknar jag till 82 milj. kr. Medlen bör anvisas på filläggsbudgel III för
innevarande budgetår. På lånet bör ulgå ränta enligt statens normalränla och
amorteringstiden bör vara 20 år. Enligt min mening bör ränte- och
amorteringsskyldighet i princip inte inträda förrän fem år efter del atl
anläggningen har tagits i drift. Det bör ankomma på regeringen all beslula om
utbetalningen av lånet. Regeringen bör vidare bemyndigas alt efter nämnda
femårsperiod besluta om eventuell fortsatt ränte- eller amorteringsfrihel eller
avskrivning.

Del
slöd jag hittills förordat till SAKAB i form av nyteckning av aklier, bidrag
och villkorslån uppgår till sammanlagl (25+43-1-82=) 150milj.kr. Av det tolala
investeringsbehovet om 260milj. kr. återstår för SAKAB atl genom lån på
kreditmarknaden finansiera 110 milj. kr. För lån upp lill della belopp jämte
ränta bör staten ikläda sig garanti.

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår
riksdagen att

1. till
Teckning av aktier i Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB)

på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1980/81

anvisa elt reservationsanslag av 25000000kr.,

2. bemyndiga
fullmäkfige i riksgäldskonloret att ikläda staten ga

ranti för lån lill Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB) med

högst 110 000 000 kr. jämte ränta.

[6]
H 20. Lån till Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB). Under denna rubrik finns
inte något anslag uppfört i statsbudgeten för budgetåret 1980/ 81.

Med
hänvisning lill vad jag nyss har anfört under anslaget Teckning av aktier i
Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB) hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att

1.
lill Lån tdl Svensk Avfallskonvertering
AB (SAKAB) på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetärel 1980/81
anvisa ett reservafionsanslag av 82000000 kr.,

2.
bemyndiga regeringen att i
fråga om nämnda lån beslula i frågor som gäller utbetalning, ränta och
återbetalning i enlighet med vad jag har förordat.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:125 57

Bilaga
8

Utdrag

HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1981-03-19

Föredragande:
statsrådet Burenslam Linder

Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 såvitt avser
handelsdepartementets verksamhetsområde

ELFTE
HUVUDTITELN

G.
Tullverket

[1]
G 2. Tullverket: Anskaffning av viss materiel. Under denna rubrik har på
statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av
3032000 kr. Vid budgetårels ingång fanns en behållning av 13 241 072 kr. under
anslaget. Frän anslaget bestrids utgifter för anskaffning av forlskaffnings-
och telemateriel. Utgifterna hänför sig i huvudsak lill verksamhetsgrenen
bevakning.

Efter framställning av generallullstyrelsen
har regeringen föreslagit riksdagen att på tilläggsbudget 11 till
statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa etl reservafionsanslag av 5 milj.
kr. lill Tullverket: Anskaffning av viss materiel för atl läcka konlraklsenliga
kostnadshöjningar och koslnader för lilläggsbeställningar för de redan
levererade bevakningsfartygen. Tv 171 och Tv 282.

För att täcka konlraklsenliga
kostnadshöjningar och kostnader för till-läggsbeslällningar för det andra ulsjöbevakningsfartygel
Tv 172, som avses levereras i maj 1981, beräknar jag ytterligare 7709000 kr.

Jag
hemställer att regeringen föreslär riksdagen

att
lill Tullverket: Anskaffning av viss materiel på tilläggsbudget III lill
statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa elt reservationsanslag av 7709000
kr.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:125 59

Bilaga
9

Utdrag
ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1981-03-19

Föredragande:
statsrådet Eliasson

Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 såvitt avser
arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde

TOLFTE
HUVUDTITELN

A.
Arbetsmarknadsdepartementet m.m.

[1]
A 2. Kommittéer m.m. Under denna mbrik har på statsbudgeten för budgetåret
1980/81 anvisats elt reservationsanslag av 12072000kr., varav 9milj.kr. till
anslagsposten Öviig utredningsverksamhet. Under liden juli december 1980 har
utbetalats drygl 6milj. kr. från anslagsposten. Återstoden beräknas inte räcka
till för all täcka kostnaderna för utredningsverksamheten under resten av
budgetåret. Jag räknar med etl ytterligare medelsbehov av 6,3milj. kr. till
anslagsposten Övrig utredningsverksamhet under innevarande budgetår.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
lill Kommittéer m. m. på filläggsbudgel III fill statsbudgeten för budgetåret
1980/81 anvisa ell reservationsanslag av 6300000kr.

C.
Arbetsmiljö

[2]
C 3. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning. Under denna mbrik
har pä statsbudgeten för innevarande budgetår förts upp etl anslag av 1316,5
milj. kr. Härav har under delprogrammet Arkivarbete/ Anställning med lönebidrag
anvisats 1 313,6milj. kr.

Föredraganden

Anställning
med lönebidrag är en stödform som syftar lill atl sfimulera arbetsgivare atl
bereda anställning äl arbetshandikappad för vilken andra åtgärder inte
lämpligen kan vidtas för alt underlätta en arbelsplacering.

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:125 60

Stödformen
ersätter fr.o.m. den 1 juli 1980 arkivarbele/musikerhjälp och halvskyddad
sysselsättning. Lönebidrag lämnas lill arbetsgivare med vissa procentuella
andelar av lönekostnaden, inkl. lönebikoslnaden för den som är anställd med
lönebidrag.

1 skrivelse den 20 januari
1981 har arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) hemställt om ytterligare 150 milj. kr.
för att täcka kostnader under anslags-poslen Arkivarbete/Anslällning med
lönebidrag. Anslagsberäkningen för budgetåret 1980/81 grundade sig på 1979 ärs
lönenivå. Vidare beräknades alt bidrag skulle utges för ca 28000 personer. Enligl
AMS nu gjorda beräkningar kommer för budgetåret 1980/81 anvisade medel inte att
räcka till. AMS beräknar att en merkostnad om ca 135 milj. kr. för arkivarbete/
anställning med lönebidrag kommer att uppstå till följd av avtalsenliga
lönehöjningar. En merkostnad av ylterligare 100milj. kr. hänför sig till all antalet
personer som sysselsätts genom stödformen ökal med ca 2000 personer jämfört med
de urspmngliga beräkningarna. Della är en följd av intensifierade förmedlingsinsalser
i samband med verkels handlingsprogram för arbetshandikappade som genomfördes
under hösten 1979 och våren 1980. AMS hänvisar också till ökade lönebikostnader
som är en följd av all arbetstagare, när lönebidragsreformen infördes, övergick
från arkivarbete lill anställning med lönebidrag. För främst anställda vid
organisationer och ideella föreningar har överföringen medfört atl lönebikostnaderna
ökal frän 39% för arkivarbetet lill 45% för anställning inom del nya avtalsområdet.
Merkostnaderna härför beräknar AMS till ca 30milj. kr.

Eftersom lönebidrag som regel
rekvireras halvårsvis i efterskott kommer emellertid utfallet vad gäller
kostnaderna på anslagsposten enligl AMS bedömning alt överstiga anvisade medel
med etl lägre belopp än summan av de redovisade merkostnaderna. AMS beräknar
därför att ell medelstillskott om 150milj. kr. är tillräckligt.

För egen del bedömer jag
att etl medelstillskotl om 145 milj. kr. är tillfyllest för all klara
utgifterna under budgetåret 1980/81 för anslagsposten Arkivarbete/Anslällning
med lönebidrag.

Med hänvisning lill vad
jag nu har anfört hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen

att
till Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning på
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa etl
reservationsanslag av 145000000kr.

[3]
C 5. Bidrag till Stiftelsen Samhällsföretag. Under denna rubrik har på statsbudgeten
för budgetåret 1980/81 anvisats eft förslagsanslag av I 685 milj. kr. Av detta
belopp avser 1600milj. kr. driftbidrag. I skilda skrivelser lill regeringen den
2 december 1980 och den 30 januari 1981 har Sfiftelsen Samhällsföretag
hemställt om ytteriigare 344milj. kr. i driftbi-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:125 61

drag.
Behovel av ylterligare medel föranleds av alt anvisade medel för budgetåret
1980/81 beräknades utifrån 1979 ärs priser och löner.

Stiftelsens
framställning bereds f. n. inom regeringskansliet och kan komma alt medföra ell
överskridande av anslaget. Jag hemställer alt regeringen bereder riksdagen
tillfälle

att
ta del av vad jag har anfört om yllerligare medel lill Stiftelsen Samhällsföretag.

6
Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 125

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:125 63

Bilaga
10

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1981-03-19

Föredragande:
statsrådet Johansson såvill avser punkterna 1-5; statsrådet Petri såvitt avser
punkt 6

Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 såvitt avser
industridepartementets verksamhetsområde

FJORTONDE
HUVUDTITELN

A.
Industridepartementet m. m.

[1]
A 3. Kommittéer m.m. Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret
1980/81 anvisats ett reservationsanslag av 43 milj. kr. Vid budgetårets ingång
fanns en reservation på anslaget av 2271984 kr. Vid utgången av februari 1980
hade av anslaget förbrukats 32963648 kr. Därutöver ullkommer beslutade men
ännu inle verkställda utbetalningar med ca 10 milj. kr. Detla innebär att det
under anslaget finns disponibelt för återstoden av delta budgetår 2,3 milj. kr.

En
genomgång har visat att delta belopp inle räcker för atl täcka utgifterna för
utredningsverksamheten under resten av detta budgetår. En av anledningarna till
att utredningsarbetet har kommit atl bli mer kostnadskrävande än tidigare
beräknat är all etl anlal ulredningar tillkommit sedan våren 1980 och vilkas
medelsbehov sålunda inte varit kända vid beräkningen av anslaget. Bland dem
kan nämnas elanvändningskommittén (I 1980:05) och ångexplosionskommiftén (I
1980:06).

Efter
samråd med statsrådet Petri beräknar jag del ytterligare medelsbehovel till 17
milj. kr.

Med
hänvisning fill det anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

alt
till Kommittéer m.m. på filläggsbudgel III lill statsbudgeten för budgetåret
1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 17000000 kr.

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:125 64

C.
Regional utveckling

[2]
C 5. Åtgärder m. m. i anslutning till länsplanering. I statsbudgeten för budgetåret
1980/81 har under denna mbrik anvisats elt reservationsanslag av 35 milj. kr.

Från
anslaget bestrids kostnader för att vidareutveckla förslag tili ålgärder som
redovisas i länsplaneringen. Det gäller bl.a, projektarbete av den typ som lidigare
bedrevs av särskilda delegafioner och arbetsgmpper med uppgift alt samordna
regional- och sysselsältningspolitiska åtgärder i vissa län. Regeringen
fördelar medlen på länsstyrelserna, som själva får avgöra vilka projekt de vill
prioritera.

Av
de för innevarande budgetär anvisade medlen har regeringen fördelat sammanlagt
34,5 milj. kr. lill länsstyrelserna. Erfarenheterna av verksamhelen är
genomgående goda. Tillsammans med kommuner, landstingskommuner och övriga
länsorgan kan länsstyrelserna använda medlen till atl möta problem med konkreta
åtgärder för atl skapa sysselsättning. Genom alt länsstyrelserna disponerar
dessa medel relativt fritt kan de också göra omprioriteringar om fömtsättningarna
förändras. Goda möjligheter finns all föra över information och erfarenhet
mellan olika projekt, vilkel i sig är resursbesparande. All länsstyrelsen har
ansvar och befogenhet alt göra prioriteringar för atl lösa regionalt betingade
problem anser jag i längden bli betydligt effektivare och billigare än alternalivel
med cenirala bedömningar av de enskilda projekten.

Flera
länsstyrelser har anmält ett ökal behov av sådana medel inte minst i samband
med genomförda och aviserade driftsinskränkningar och förelagsnedläggelser
till följd av strukturförändringar inom vissa industribranscher.

Att
stärka sysselsättningen i olika regioner är etl långsiktigt arbete som kräver
resurser. Det är därför angelägel alt man i de regioner som drabbas av
betydande omställningar inom näringslivet har resurser för att kunna medverka fill
att verksamhet som ger ny sysselsättning kan byggas upp. Betydande sådana
resurser har under senare år tillförts den regionala nivån. Av avgörande belydelse
är dock även tillgång på goda projekt och vilja till engagemang hos berörda
människor och förelag på orter som drabbas av sysselsättningskriser.

Inom
ramen för de villkor som gäller för anslaget förordar jag därför atl reservationsanslaget
Åtgärder m.m. i anslutning lill länsplanering räknas upp med 5 milj. kr. Detta exlra
medelslillskoll bör möjliggöra konstmkfiva insatser såväl under innevarande som
nästa budgetår. Det ankommer på regeringen all fördela resurserna mellan länsslyrelserna.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår
riksdagen

att
till Åtgärder m. m. i anslutning till länsplanering på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 5000000
kr.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:125 65

D.
Mineralförsörjning m. m.

Verksamhelen
vid Sveriges geologiska undersökning (SGU) bedrivs inom fyra program, nämligen Karlering,
Information och dokumentation, Prospektering samt Speciella undersökningar.
Medel för verksamheten anvisas över anslagen D 1. Sveriges geologiska
undersökning: Geologisk kartering saml information och dokumentation, D 3.
Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m. m. och D 4. Sveriges
geologiska undersökning: Utrustning. Anslagen är reservationsanslag. Under
förslagsanslaget D 2. Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet
redovisas uppdragsverksamheten vid SGU.

Sveriges
geologiska undersökning

SGU
har i skrivelse den 2 februari 1981 redovisat kostnadsökningar under budgetåret
1980/81 till följd av pris- och löneökningar.

Kostnaderna
för höjda löner och traktamenten m. m. lill den delen av SGU:s personal som
sysslar med anslagsfinansierad verksamhet beräknas av SGU uppgå lill sammanlagl
4788000 kr. SGU hemställer atl defta belopp anvisas lill SGU. Härav bör 293000
kr. utgå över anslaget D 1. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk karlering
saml information och dokumentation och 662000 kr. över anslaget D 3. Sveriges
geologiska undersökning: Prospektering m.m. Resterande belopp 3833000 kr. bör
utgå som täckningsanslag.

Övriga
kostnadsökningar, höjda priser m. m. beräknas av SGU uppgå till 1368000 kr.

Under
åttonde huvudtiteln finns uppfört förslagsanslaget Täckning av merkostnader för
löner och pensioner m. m. Vissa av de av SGU angivna kostnadsökningarna är av
sådant slag all de bör läckas från sistnämnda anslag.

SGU har i skrivelse den 26
januari 1981 hemställt om bidrag för att täcka förluster på
uppdragsverksamheten under budgetåren 1978/79 och 1979/80. Den balanserade
förlusten uppgår lolalt lill 6,8 milj. kr. Bidraget bör ulgå över anslaget D 3.
Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m. m.

[3]
Dl. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering samt information och
dokumentation. För detla ändamål har för budgetåret 1980/81 anvisats elt
reservationsanslag av 32302000 kr. Under anslaget redovisas koslnader och
intäkter för programmen Kartering och Information och dokumenlafion.

Föredraganden

Under
delta anslag beräknar jag 226000 kr. för ökade koslnader på grund av höjda
löner och traktamenten m. m. för den del av SGU:s perso-

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:125 66

nal som sysslar med anslagsfinansierad verksamhet och för
vilken läckning inle kan erhållas från förslagsanslaget Täckning av
merkostnader för löner och pensioner m. m. under åttonde huvudtiteln. Jag
hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk
kartering samt information och dokumentation på tilläggsbudget 111 till
statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 226000
kr.

[4] D 3. Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m.
m. För detta ändamål har för budgetåret 1980/81 anvisats etl reservafionsanslag
av 16506000 kr.

Anslaget avser läcka sådana kostnader för programmen Prospektering
och Speciella undersökningar som inle kan finansieras genom uppdragsintäkter.

Föredraganden

Jag beräknar under detla anslag 601 000 kr. för ökade koslnader
pä grund av höjda löner och traktamenten m. m. för SGU:s personal och för
vilken täckning inle kan erhållas från förslagsanslaget Täckning av merkostnader
för löner och pensioner m. m. under åttonde huvudtiteln.

Vidare beräknar jag under detla anslag 6,8 milj. kr. för atl
täcka SGU:s balanserade förlust på uppdragsverksamheten. Jag räknar med all uppdragsverksamheten
i fortsättningen bedrivs på sådant säll alt ytterligare medel för atl läcka
förluster inte blir aktuella. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

alt lill Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m.m.
pä filläggsbudgel III lill statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa etl
reservationsanslag av 7401 000 kr.

E. Energi

[5] E 1. Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m.m. 1
statsbudgeten för budgetåret 1980/81 har under denna anslagsmbrik anvisats ett
reservationsanslag av 1801,2 milj. kr., varav 51,2 milj. kr. på tilläggsbudget
1 (prop. 1979/80:100 bil. 17 s. 175, NU 1979/80:70, rskr 1979/80:410 och prop.
1980/81:25 s. 48, NU 1980/81:23, rskr 1980/81: 112).

Statens valtenfallsverks investeringsram för innevarande
budgetår uppgår lill 2 155,3 milj. kr. inkl. 150 rnilj. kr. som verkel har medgetts
all föra över från investeringsramen för budgetåret 1979/80, 7,2 milj. kr. som ulgör
outnyttjad andel av ur konjunkturreserven anvisade medel saml tidigare nämnda
tilläggsanslag om 51,2 milj. kr. på tilläggsbudget 1.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:125 67

I
skrivelse den 15 december 1980 har vattenfallsverkel hemställt om medgivande
att förvärva Jonsereds kraftstation saml atl under innevarande budgetår
belasta anslaget med ytterligare 7250000 kr. för detla förvärv.

1
skrivelse den 14 januari 1981 har vattenfallsverkel hemställt om medgivande
att förvärva Håveruds och Uppemds kraftstationer och att bygga ut stationerna
samt alt under budgetåret 1980/81 belasta anslaget med yllerligare 23,6 milj.
kr. för nämnda förvärv och för pä budgetåret fallande investeringskostnader.

I
skrivelse den 6 mars 1981 har valtenfallsverket hemställt om medgivande atl få
avyttra akfier i Svensk Kärnbränsleförsörjning AB. Hemställan avser 140 aktier
om lolalt 14000 kr. som avses bli förvärvade av Forsmarks Kraftgrupp AB. Valtenfallsverket
har även hemställt om atl regeringen i vad avser verkets medverkan godkänner
del till regeringen ingivna konsortialavlalet för Svensk Kärnbränsleförsörjning
AB.

Statens
vattenfaUsverk

Vattenfallsverket
anför i de två förstnämnda skrivelserna bl. a. följande. Jonsereds AB, etl
förelag inom Eleclroluxkoncernen, har under lång lid ägt en kraftstation vid Jonsered
i Säveån inom Parlille kommun jämte vissa dislributionsanläggningar inom
kommunen. Kraftstationen omfattar fyra aggregat om sammanlagt 2 385 kW med en
produktionsförmåga om 8,5 GWh Vår.

I
samband med rationalisering av sin verksamhet önskade Eleclroluxkoncernen
sälja samfiiga berörda anläggningar. Anläggningar har förvärvats av Paztille
kommun som samtidigt har träffat en preliminär överenskommelse med slalens valtenfallsverk
om alt överlåta kraftstationen i Säveån med tillhörande rättigheter förknippade
med gällande vattenbyggnadstillstånd till verkel. Kommunen upplåter även
servitutsrätt till vissa nu outnyttjade fallrättigheler i fallslräckan. I
överlåtelsen ingår också transformeringsanläggningar mellan kraftstationen och
distributionsnätet. Övriga distribufionsanläggningar avser kommunen behålla.

Den
mellan företaget och kommunen överenskomna köpeskillingen för kraftstationen
uppgår fill 7 milj. kr. Överenskommelsen mellan kommunen och vattenfallsverket
innebär att verket till kommunen erlägger samma köpeskilling som kommunen har eriagt
till Jonsereds AB, dvs. 7 milj. kr. Valtenfallsverket erlägger härutöver elt
belopp om 250000 kr. för servi-tuisavtal mellan verket och kommunen utgörande
ersättning för visst intrång på mark som kommunen lidigare förvärvat frän
företagel. Den tolala köpeskillingen uppgår således till 7250000 kr.

Etl
förvärv på angivna villkor har beräknats ge god förräntning.

Överlåtelsen
till statens vattenfallsverk sker genom atl avtalet mellan kommunen och Jonsereds
AB transporteras på statens valtenfallsverk.

'
GWh (gigawatfimme) = 1 milj. kWh (kilowattimmar).

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:125 68

Del
kommunala beslutet om förvärv av anläggningarna och om transport av förvärvsavtalet
har vunnit laga krafl.

Avtalet
om förvärvet av kraftstationen har träffats under förutsättning av regeringens
godkännande. '

Beträffande
förvärvet av Håveruds och Uppemds kraftstationer anför verket följande. AB
Klippans Finpappersbruk, som är etl dofterföretag lill Södra Skogsägarna AB,
äger bl.a. tvä kraftstationer, Håverud och Uppemd i Uppemdsälven i Dalsland.
Med anledning av att angiven koncern avser atl avveckla sina vatlenkrafttillgångar
har de två kraftstationerna ulbjudits till vattenfallsverkel. Verkel har sedan
år 1920 varil råk-raftleveranlör till koncernens (tidigare Håfreströms AB)
industrianläggningar i anslutning till kraftstationerna.

De
båda kraftstationerna är utbyggda för en fallhöjd av 10,4 m resp. 4,2 m och en valtenföring
av 46 mVs resp. 15 mVs. Befinlliga aggregat, fyra stycken i vardera stationen,
avger totalt ca 3,6 MW och ca 23 GWh/ normalår.

En
preliminär överenskommelse, med förbehåll för regeringens medgivande, har träffats
med AB Klippans Finpappersbmk om ell övertagande av de båda kraftstationerna
jämte del ca 3,4 km långa ledningssystemet för 20 kV till en köpeskilling av 22
milj. kr. I överenskommelsen ingär vidare atl etl kraflkonlrakt avseende en
utökad kraftleverans, med fem års giltighetstid, utväxlas mellan parterna.

Dammanläggningen
i Håverud är enligt vattendom utdömd och skall ersättas under år 1981.
Kostnaden härför har beräknats lill 2,6 milj. kr. Övriga anläggningar i Håvemd
bedöms trots sin höga ålder," anlagda åren 1906-1907 med en tillbyggnad år
1915, vara i relalivi gott skick. Upprustning av vattenvägar och
maskinutrustning bedöms dock erforderiig fill en kostnad av 2,3 milj. kr. För Qärrkontroll
av anläggningen erfordras dessutom en investering av ca 800000 kr.

Vid
Upperud är dammanläggningen i gott skick. Den nyanlades år 1960 och är sambyggd
med en vägverket tillhörig landsvägsbro. Övriga anläggningar är i så dåligt
tillstånd alt upprustning är olänkbar. I stället fömtsätts en helt ny
kraftstation med en effekt av 1,5 MW och en produktion av 9,4 GWh/normalår
byggas till en kostnad av 10 milj. kr.

Utöver
dessa kostnader bedöms del ledningssystem, som förbinder de båda kraflstationerha,
behöva upprustas för lOOOOOkr.

Totalt
uppgår kostnaden för en ny kraftstation vid Uppemd, en ny damm vid Håverud,
upprustning av övriga befintliga anläggningar och införande av fjärrkontroll till
ca 15,8 milj. kr. Produktionsförmågan för de båda kraftstationerna har då
utökats lill 4,3 MW och en normalårsproduktion av 28,4 GWh.

MW
(megawatt) = I 000 kW (kilowatt).

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:125 69

Med hänsyn till atl en ny regleringsdamm i Håverud enligt
åläggande av vattendomstolen skall vara färdigställd före utgången av år 1981
ingår i den preliminära överenskommelsen med bolaget atl del skall svara för projeklering
och utförande av regleringsdammen. Under fömtsättning av alt Håvemds
kraftstation kommer alt överlåtas på valtenfallsverket skall verket ersätta
bolaget för samtliga bolagels kostnader för dammens utförande fr. o. m.
lidpunkten för avtalets undertecknande.

Den personalstyrka som svarar för driften av kraftslalionerna
uppgår lill fem personer. Dessa kommer alt förbli anställda hos bolaget men
kommer i avvaktan på alt fjärrmanövrering införs all lånas ut lill verkel mol
bolagets självkoslnad.

Den överenskomna köpeskillingen om 22 milj. kr. skall
erläggas den 1 juli 1981. Av uppruslningskoslnaderna, 15,8 milj. kr., beräknas
1,6 milj. kr. falla på budgetåret 1980/81, 7,2 milj. kr. på budgetåret 1981/82,
5 milj. kr. på budgetåret 1982/83 samt resterande 2 milj. kr. pä senare
budgetår.

Gjorda ränlabilitetskalkyler visar att nuvärdet av
framtida intäkter från anläggningarna läcker den överenskomna köpeskillingen
och kostnader för angivna nyinvesteringar saml framlida drift- och
underhållskostnader.

Svensk Kärnbränsleförsörjning AB

I skrivelse den 18 februari 1981 har Svensk
Kärnbränsleförsörjning AB hemställt om godkännande av nytt konsortialavtal för
bolaget. Del tidigare konsortialavlalet för Svensk Kärnbränsleförsörjning AB
sorti träffades den 10 mars 1972 (prop. 1972: 57, NU 1972: 39, rskr 1972:200)
upphör aft gälla när det nya avtalet träder i krafl den 1 juli 1981.

Föredraganden

I skrivelser lill regeringen i december 1980 och i januari
1981 har valtenfallsverket anmält behov av medel pä tilläggsbudget III lill stalsbudgelen
för innevarande budgelår. Del ökade medelsbehovet uppgår till 30850000 kr. och
är hänförligt lill koslnader för förvärv av Jonsereds, Håveruds och Upperuds
kraftstationer samt till vissa utbyggnadsarbeten vid de två sistnämnda
stationerna.

För egen del harjag inget att erinra mol att valtenfallsverket
förvärvar de nämnda kraftstationerna saml utför de ulbyggnadsarbeten vid Håveruds
och Upperuds kraftstationer som jag just har redogjort för. Jag förordar
därför alt vattenfallsverkels investeringsram för budgetåret 1980/81 räknas upp
med 30850000 kr. till 2 186 150000 kr. och atl eft tilläggsanslag om 30850000
kr. anvisas under reservationsanslaget E 1. Statens valtenfallsverk:
Kraftstationer m. m. på tilläggsbudget 111 för budgetåret 1980/81.

I prop. 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken (bil.
1 s. 323) har regeringen lagt fram förslag lill lag om finansiering av framlida
utgifter för använt kärnbränsle m.m. 1 detta sammanhang logs också upp frägan
om hur hanteringen av det använda bränslet kan organiseras. Det anfördes

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:125 70

därvid atl det skulle vara lämpligt atl kärnkraflinnehavarna
samordnade sin verksamhet vad gäller hantering och förvaring av använt
kärnbränsle och radioaktivt avfall från detta. De ändringar i ägareförhållandena
och konsortialavlalet för Svensk Kärnbränsleförsörjning AB som kärnkraffin-nehavarna
nu har beslulal genomföra syftar lill alt möjliggöra en sädan samordning av
verksamheten som jag tidigare har nämnt. Del konsortialavtal som nu har
tillställts regerijngen för godkännande avses gälla perioden den 1 juli 1981-den
31 december 2010. Avlalel, som har träffals mellan statens valtenfallsverk.
Sydsvenska Värmekraflaktiebolagel, Oskarshamnsverkets Kraflgrupp AB och
Forsmarks Kraftgrupp AB, avser samarbete i bolagsform för att planera, samordna
och vidta åtgärder syftande lill alt främja landets försörjning med nukleärt
material och tjänster inom kärnbränslecykeln. Konsortialavlalet bör fogas till
prolokollet i detla ärende som bdaga 10.1. Detla konsortialavtal ersätter det lidigare
konsortialavlalet om Svensk Kärnbränsleförsörjning AB från år 1972. Detta lidigare
avtal har underställts riksdagen för godkännande (prop. 1972:57, NU 1972: 39, rskr
1972: 200).

Jag föreslår alt regeringen inhämtar riksdagens
bemyndigande alt godkänna det nya konsortialavlalet i den mån del kommer all
innebära ekonomiska förpliktelser för slaten. 1 övrigl ankommer del pä
regeringen att godkänna avtalet.

Som en följd av avtalet skall vattenfallsverkel avyttra
140 av sina aklier i Svensk Kärnbränsleförsörjning AB lill Forsmarks Kraftgrupp
AB. Aktiernas värde är 14000 kr. Jag föreslår alt regeringen inhämtar
riksdagens medgivande till försäljningen. Del bör ankomma på regeringen atl beslula
om användningen av köpeskillingen.

Med hänvisning lill vad jag har anfört hemställer jag all
regeringen föreslår riksdagen att

1.
till Statens
vattenfallsverk: Kraftstationer m.m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten
för budgetåret 1980/81 anvisa ell reservationsanslag av 30850000 kr.,

2.
bemyndiga
regeringen att medge statens valtenfallsverk all avyttra 140 aklier i Svensk
Kärnbränsleförsörjning AB,

3.
bemyndiga
regeringen alt godkänna konsortialavtal mellan slalens vattenfalls verk.
Oskarshamnsverkets Kraftgrupp Aktiebolag, Sydsvenska Värmekraftaktiebolaget
och Forsmarks Kraftgmpp Aktiebolag om samarbete i bolagsform för alt främja
landets försörjning med nukleärl malerial och tjänster inom kärnbränslecykeln
i den män det innebär ekonomiska förpliktelser för slalen.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:125 71

Bilaga 10.1

Konsortialavtal

Mellan
Slalens Valtenfallsverk (Vattenfall), Sydsvenska Värmekraft Aktiebolaget (Sydvärme),
Oskarshamnsverkels Kraftgmpp Aktiebolag (OKG) och Forsmarks Kraftgmpp
Aktiebolag (FKA) (här nedan gemensamt benämnda "kontrahenterna") har
träffats följande avtal om samarbete i bolagsform för all - i enlighet med
tillämplig lagstiftning och eljest i överensslämmelse med de allmänna
riktlinjer som anges av slalsmaktema - planera, samordna och vidtaga åtgärder
syftande lill all främja landels försöijning med nukleärt malerial och tjänster
inom kärnbränslecykeln.

§
1

Genomförande
av avtalets syfte skall äga mm inom ramen för elt av kontrahenterna gemensamt
ägt aktiebolag. Svensk Kärnbränsleförsörjning Akfiebolag (här nedan benämnt
"bolaget").

För
bolaget skall gälla bilagda bolagsordning.'

Aktiekapitalet,
som utgör 100000 kronor, skall fördelas enligl följande:

Vattenfall: 36000 kronor

Sydvärme: 12000 kronor

OKG: 22000 kronor

FKA: 30000
kronor

Fördelningen
av akfiekapitalel gmndar sig på de koncessionerade nello eleffekterna hos
kontrahenternas resp. kärnkraftverk. Skulle i framliden väsentliga förändringar
häri ske skall kontrahenterna förhandla i syfte all omfördela akfiekapitalel
med beaktande av sådana förändringar.

Vid
eventuell framlida ökning av aktiekapitalet skall förhållandet mellan kontrahenternas
aktieinnehav vara orubbat.

§2
Bolaget skall ha lill uppgift all

a) utreda behoven på kort och lång sikl av nukleärl malerial
och tjänster inom kärnbränslecykeln för landets kärnkraftstationer,

b) utreda frågor om råvamlillgångar och produkfionsresurser
inom och utom landel avseende nukleärt material och tjänster inom kärnbränslecykeln
saml utföra marknadsstudier,

c) främja en samordnad upphandling av nukleärt malerial
och tjänster inom kärnbränslecykeln samt föra förhandlingar och träffa avtal
rörande leveranser av ifrågavarande malerial och tjänster,

d) verkställa
upphandlingsuppdrag,

e) verka
för en gemensam planering inom bränslecykeln,

f) utreda
behov av, utvärdera samt där så befinnes erforderligt låta

utföra eller medverka i forsknings- och utvecklingsarbete inom kärnbräns

leområdet som bedöms vara fill nytta för landels kraftförsörjning, avseen

de fill exempel utvinning av uran, prospektering efter nya uranfyndigheter,

anrikning av uran, upparbetning av använt bränsle och transporter,

g) taga
initiativ lill projekt inom bränslecykeln, syftande lill erforderlig

utökning av lillgången på material och produktionsresurser, och därvid

företräda kontrahenterna gentemot in- och utländska producenlinlressen,

'
Bilagan har uteslutits här.

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:125 72

h) förse den för beredskapslagring av kärnbränsle
ansvariga myndigheten med underlag för en bedömning av erforderliga åtgärder
på lagringsom-rädel saml på myndighetens uppdrag svara för verkställigheten av
sådana åtgärder,

i) följa och utreda frågor rörande internalionella avtal
och bestämmelser rörande försörjning med kärnbränsle, säkerhetskontroll och
transporter av nukleärt material, samt lämna erforderligt underlag för
förhandlingar mellan svenska slaten och ufiändska stater eller internationella
organisationer,

j) samordna, planera och vidtaga ålgärder för
åstadkommande av en säker hantering och förvaring av använt kärnbränsle och
radioaktivt avfall från kärnkraftproduktion och i samband därmed fullgöra
skyldigheter som författningsenligt åläggs kontrahenterna och bolaget,

k) engagera sig i sådan annan verksamhet som står i
överensstämmelse med bolagets syfte och som beslutas av styrelsen.

§3 Förutom sådan rapportering som göres
författningsenligt, skall bolaget till regeringen årligen före den I juli avge
redogörelse omfattande dels översikt över försörjningslägel beträffande
kärnbränsle, dels redovisning av bolagels verksamhet under del sislförflulna
verksamhetsåret, dels allmänt program för planerad verksamhet.

§4

Kostnaderna för bolagets allmänna administration skall
täckas av kontrahenterna i proportion fill deras andelar i aktiekapitalet lill
den del dessa koslnader inte läcks på annat sätt.

Kostnader för upphandlingsuppdrag skall ersättas av
uppdragsgivaren enligt principer som slyrelsen fastställer eller som särskilt överenskommes
mellan kontrahenterna frän fall till fall. Upphandling för kontrahenternas
gemensamma behov förutsätter enighet mellan kontrahenterna.

Kostnaden för särskilda engagemang som av kontrahenterna
eller vissa av dem anförtros bolaget skall fördelas efter vad därvid från fall lill
fall överenskommes.

Koslnader för övriga engagemang, som avses belasta förelagens
driftkostnader, skall fördelas mellan kontrahenterna i proporfion till de koncessionerade
kärnkraftverkens netto eleffekt. Beslul rörande sådana engagemang fömtsätter
enighet mellan kontrahenterna. Detsamma gäller beträffande beslut om borgen
eller annan ekonomisk säkerhel för såväl upphandling som andra engagemang.

§5 Bolagets verksamhet skall bedrivas så atl rörelsen
ulvisar varken vinst eller föriust.

§6 Kontrahenterna är ense om atl inle var för sig ulan
samråd i slyrelsen bedriva eller deltaga i verksamhet som ligger inom bolagets
arbetsområde.

§7 Utöver de förpliktelser, som bestämmelserna i
bolagsordningen om hembud m.m. ålägger kontrahenterna såsom aktieägare i
bolaget, åtager sig kontrahenterna genlemol varandra att, om kontrahent önskar
sälja sin

s. 73 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:125 73

aktiepost, icke utbjuda denna lill försäljning eller
antaga anbud frän utomstående eller medkontrahent avseende förvärv av
aktieposten, förrän samtliga medkontrahenler haft tillfälle alt efter
förhandlingar taga ställning lill om de önskar förvärva aktierna i fråga.
Aktierna skall i så fall fördelas mellan kontrahenterna i proportion lill
dessas aktieinnehav.

Kontrahent må icke överlåta aktie i annat fall än som ovan
sägs.

§9

Bolagets styrelse skall beslå av fem ledamöter med lika
antal suppleanter, varav Vattenfall äger nominera tvä ledamöter och tvä
suppleanter, och övriga kontrahenter vardera äger nominera en ledamot och en
suppleant.

Vid bolagsstämma skall varje röstberättigad äga utöva
rösträtt för fulla antalet av honom ägda och representerade aktier. Styrelsens
ordförande skall vara ordförande vid bolagsstämma.

Utöver
bolagsordningens bestämmelser om röslfierlal överenskommer kontrahenterna all slyrelsen
enhälligt skall fatta beslut i fräga av för bolagets verksamhet väsentlig
natur, dock ej i vad som förfaltningsenligl föreskrivits eller beslutats av myndighel.
Beträffande vissa ekonomiska frågor har särskilda bestämmelser lämnats i § 4.

§ 10 Bolaget skall ha två revisorer och två
revisorssuppleanter av vilka en revisor och en revisorssuppleant utses på
förslag av Vallenfall och FKA och en revisor och en revisorssuppleant på
förslag av övriga kontrahenter gemensamt.

§ 11 Avtalet gäller för tiden den 1 juli 1981 - den 31
december 2010. Sker ej uppsägning senast två år före avtalstidens utgång förlänges
avlalel automatiskt med tio år och sä vidare i lioärs-perioder med två ärs
uppsägningslid.

§ 12 Tvister om tolkning och tillämpning av della avlal
skall avgöras genom skiljedom enligt vid ifrågakommande tid gällande svensk lag
om skiljemän.

§ 13 För detla avtals giltighet fordras all regeringen
godkänt avtalet. Avtalet träder i kraft den Ijuli 1981.

§ 14

1 och med della avtals ikraftträdande upphör ell mellan
Vattenfall, OKG och Sydkraft Aktiebolag träffat konsortialavtal av den 10 mars
1972 att gälla, utom såvitt avser rättigheter och skyldigheter som belöper på
liden intill avtalets upphörande eller som uppkommit dessförinnan.

Det nuvarande aktieinnehavet i bolaget skall med verkan
från detla avtals ikraftträdande bringas i överensstämmelse med den i § I
stadgade fördelningen. Överlåtelse i anledning härav skall ske lill akties
nominella värde. Styrelsen i bolaget bemyndigas atl i övrigt vidtaga eller
föranstalta om de ätgärder som betingas härav.

De
särskilda avtal som träffals mellan kontrahenterna eller vissa av dem och i
förekommande fall Sydkraft Aktiebolag med avseende pä viss upphandling eller
vissa gemensamma projekt beröres icke av förevarande avlal med mindre annat
särskilt överenskommes inom ramen för förstnämnda avlal.

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:125 74

§
15

För Sydvärmes
förpliktelser enligt, delta avtal går härmed Sydkraft Akfiebolag i borgen
såsom för egen skuld till dess fullgörelse skett.

Della avtal har upprättats
i sex exemplar, varav kontrahenterna. Sydkraft Aktiebolag och bolaget tagit
var sill.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:125

75 Bdaga
II

opaginerad Kontrollera mot PDF

Förteckning

över av
regeringen hos riksdagen i prop. 1980/81:125 begärda anslag

på
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1980/81

Statsutgifter

IV. Försvarsdepartementet

E 3 Operativ ledning m. m.:

Anskaffning av ar\läggf\mgar, förslagsanslag 43600000

H 9 FN-styrkors
verksamhet

utomlands, reservationsanslag 38500000

V. Socialdepartementet

A 2
Kommittéer m.m. reservationsanslag 2500000

E 6 Statens bakteriologiska laboratorium:

Driftbidrag, reservationsanslag 4400000

VII. Ekonomidepartementet

A 3 Kommittéer m.m. reservationsanslag 1500000

IX. Utbildningsdepartementet

A 2
Kommittéer m. m., reservationsanslag 11 600000

B 77
Bidrag lill elt museum pä Helgeandsholmen,

reservationsanslag lOOOOOOO

X. Jordbruksdepartementet

B 17 Särskilt stöd lill jordbmk och skogsbmk,

m.m. i Norrhotter\s lär\, reservationsanslag 5000000

D 7 Lån för insamling av

skogsfrö, reservationsanslag 5000000

H 19 Teckning av aktier i Svensk Avfalls

konvertering AB (SAKAB), reservationsanslag 25000000

H 20 Lån till Svensk Avfallskonvertering AB

(SAKAB), reservationsanslag 82000000

XI. Handelsdepartementet

G 2
Tullverket: Anskaffning av viss maleriel,

reservationsanslag 7709000

XII. Arbetsmarknadsdepartementet

A 2 Kommittéer m.m., reservationsanslag 6300000

C 3 Särskilda ålgärder för arbetsanpassning och

sysselsättning, reservationsanslag 145000000

XIV. Industridepartementet

A 3 Kommittéer m.m., reservationsanslag 17000000

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:125 76

C
5 Åtgärder m. m. i anslutning lill

länsplanering,
reservationsanslag 5000000

D 1 Sveriges
geologiska undersökning:

Geologisk
kartering samt information och

dokumentation,
reservationsanslag 226000

D 3 Sveriges
geologiska undersökning:

Prospektering
m.m., reservationsanslag 7401000

E
1 Statens valtenfallsverk: Kraft

stationer m. m., reservationsanslag 30850000

Summa
statsutgifter 448586000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

59 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (59)

59 kopplingar i 40 dokument.

  1. Prop. 1983/84:25 med förslag om tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1983/84 s. 37 i texten
  2. Prop. 1982/83:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1983/84 i texten
  3. Skr. 1982/83:75 med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen s. 44 i texten
  4. Bet. 1981/82:AU23 Om regionalpolitik i texten
  5. Bet. 1981/82:JoU24 om avfallshantering och återvinning s. 5 i texten

Visa alla 40