Prop. 1980/81:128

Prop. 1980/81:128

Regeringens proposition

1980/81:128

om vissa företag inom
Statsföretagsgruppen

beslutad
den 19 februari 1981.

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.

På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

NILS
G. ÅSLING

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att Statsföretag AB får kapitaltillskoll för alt täcka
förluster och genomföra investeringar i vissa av dotterbolagen.

För
att läcka förluster hos Luossavaara-Kiirunavaara AB för åren 1980 och 1981
föreslås att Statsförelag får ett kapitaltillskott pä I 090 milj. kr.

I proposiUonen föreslås
vidare atl Statsföretag får elt kapitaltillskott på totalt 350 milj. kr. för
alt täcka föriuster under åren 1980-1983 hos Udd-comb Sweden AB och genomföra
en avveckling av kärnkraftsprogrammet saml investera i viss ny verksamhet.

För att genomföra en
investering i brytning av kopparmalm i Viscaria-gmvan föreslås Statsföretag få
ett kapitaltillskott på 50 milj. kr.

1
Riksdagen 1980/81. I .saml. Nr 128

Prop.
1980/81:128 2

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-02-19

Närvarande: statsministern Fälidin, ordförande, och
statsråden Ullsten, Bohman, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling,
Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg,
Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson

Föredragande: statsrådet Åsling

Proposition om vissa företag inom Statsföretagsgruppen

1 Inledning

I prop. 1979/80:79 om kapitaltillskott till
Statsföretagsgruppen, m.m. redovisade jag min syn på villkoren för slalliga
kapitaltillskott lill Statsföretag AB. Jag framhöll därvid att tillskotten i
princip bör begränsas till nyemissioner. Samtidigt påpekade jag att undantag
bör göras för Uddcomb Sweden AB (Uddcomb) och Luossavaara-Kiirunavaara AB
(LKAB) eftersom samhället har ett särskill ansvar för dessa företag.

I enlighet med detta synsätt beslöt riksdagen våren 1980 (prop.
1979/ 80:79, NU 1979/80:72, rskr 1979/80:380) om medelstillskott Ull Statsföretag
för LKAB om 640 milj. kr., varav 440 milj. kr. var avsett att täcka 1979 års
förlust och 200 milj. kr. var avsett alt förslärka LKAB:s egna kapital. Detta
beslut våren följd av riksdagsbeslutet våren 1979(prop. 1978/79:87, NU
1978/79:30, rskr 1978/79:240) om att staten skulle lämna Statsföretag ett
tillskott av 700 milj. kr. för atl genomföra en finansiell rekonstruktion av
LKAB. Vid samma tillfälle uttalade riksdagen också att LKAB skulle få möjlighel
att under åren 1979-1981 erhålla ett statligt lån för rekonstruk-Uonsändamål på
högst 1 100 milj. kr. i syfte att täcka förluster som kan uppstå under vart och
elt av verksamhetsåren 1979, 1980 och 1981.

Dessulom beviljade riksdagen åren 1978 och 1979 särskilda
anslag på resp. 200 milj. kr. och 135 milj. kr. för alt upprätthålla sysselsättningen
vid LKAB (prop. 1977/78:96, NU 1977/78:50, rskr 1977/78:225 och prop.
1978/79:87, NU 1978/79:42, rskr 1978/79:326).

Riksdagen beslöt våren 1979 (prop. 1978/79:104, NU
1978/79:32, rskr 1978/79:241) och våren 1980 (prop. 1979/80:79, NU 1979/80: 37,
rskr 1979/ 80:288) om finansiellt stöd till Uddcomb genom atl statliga
tillskott om sammanlagt 150,3 milj. kr. ställdes till Statsföretags förfogande förföriust-täckning
m. m. i Uddcomb för åren 1978 och 1979.

Prop. 1980/81:128 3

Statsföretag
har i skrivelse den 4 februari 1981 till regeringen hemställt om statliga medelstillskotl
för alt täcka drifts- och kapitalkostnader om lolalt 1100 milj. kr. under åren
1980 och 1981 i LKAB och kostnaderna för nedläggning av viss verksamhel och
utveckling av ny verksamhet under åren 1980-1983 i Uddcomb om sammanlagl 350
milj. kr. Statsföretag har vidare hemställt om etl tillskott på 50 milj. kr.
för finansiering av en investering i brytning av kopparmalm i Viscariagruvan.

2
Statsföretagsgruppens ekonomiska utveckling under åren 1980 och 1981

Statsföretagsgruppens
resultatåterhämtning från bottenåren 1977 och 1978 fortsatte under år 1980 men
beräknas stagnera under år 1981. Resultatet efter finansiella intäkter och koslnader
samt statliga tillskott bedöms för år 1980 fill ca 260 milj. kr. och för år
1981 Ull ungefär samma belopp. Prognoserna gäller under förutsättning atl
staten täcker förlusterna i LKAB och Uddcomb.

Enligt
Statsföretags prognos för verksamhelen under åren 1981 och 1982 kommer
resultatet atl starkt påverkas av den pågående konjunkturförsvagningen. Denna
får betydande genomslagskraft i framför allt de råvaruproducerande företagen,
t. ex. LKAB, Berol Kemi AB och AB Statens Skogsindustrier (ASSI). Trots detta
räknar Statsföretag med en viss försäljningsökning räknat i volym beroende bl.
a. på att nya anläggningar inom Beroxo AB och ASSI tas i drift.
Försäljningsintäkterna för gruppen beräknas öka från 14 160 milj. kr. är 1980
Ull 16055 milj. kr. år 1981, varav ca 50 % avser försäljning på utländska
marknader.

Jag
vill betona att Statsföretags prognos beträffande resultatutvecklingen bygger
på vissa förutsättningar som snabbt kan ändras. Vissa av dotterbolagen är så
stora att evenluella negativa avvikelser i prognoserna slår hårt när det gäller
del sammantagna resultatet för Slatsföretagsgmppen. Dessa företag är framför
allt basindustriföretagen LKAB, ASSI, Berol Kemi och Beroxo. Speciellt för ASSI,
där förlust är prognostiserad för år 1981, är riskerna för snabba omkastningar
stora. Även i Beroxo förutses en kraftig föriust för år 1981. De båda
sistnämnda företagen beräknas tillsammans svara för en förlust under år 1981
på ca 200 milj. kr.

Stalsföretagsgruppens
sammanlagda investeringar i anläggningar under åren 1981 och 1982 beräknas
uppgå till ca 3,5 miljarder kr., varav den dominerande delen avser redan
beslutade investeringar i ASSI och LKAB.

För alt finansiera
gruppens investeringar i anläggningar och lager krävs en omfattande långsiktig
upplåning eftersom gruppens resultat inte medger inlem finansiering i
tillfredsställande utsträckning. Självfinansieringsgraden beräknas till ca 30%
år 1980. Statsföretagsgruppens soliditet inkl. beräknade slalliga tillskott
bedöms fill ca 30% vid utgången av är 1980.

Prop.
1980/81:128 4

Den
nu aktuella prognosen pekar på en påtaglig försvagning i gmppens och
moderbolagets likviditetssituation. I stället för att som tidigare ha en likviditelsbuffert
av sådan sloriek att moderbolaget har kunnat uppträda som långivare inom
gruppen måste nu dotterbolagen skaffa sig egen lånekapacitet. Utlåningen till
de förlustbringande företagen Beroxo och LKAB frän Statsföretag är mycket
kraftig och uppgick den 31 december 1980 till ca 1 100 milj. kr.

Likvidilelssitualionen
och del begränsade utrymme Statsföretag har atl ytterligare öka sin externa
upplåning medför stora krav på Statsföretag att på olika sätt skaffa erforderligt
kapital. Slalsförelagsgmppens planerade investeringar och väntade ekonomiska
utveckling under de närmaste åren bygger på atl statliga tillskott för alt
främst läcka förluster i LKAB erhålls. Det är i rådande statsfinansiella läge
nödvändigt alt sådana tillskott begränsas. Förlusterna i LKAB ser emellertid
ut all bli så slora att det är hell omöjligt för Statsförelag att täcka dem.

Jag
kommer i det följande alt ta upp vissa frågor om kapilallillskoll lill Statsföretag.
Jag bedömer att del skall vara möjligt för Statsföretag att med kraftfulla
insatser kunna svara för erforderligt behov av rörelsekapital i övrigl för gmppen
under de närmaste åren. Exempel pä åtgärder som kan komma att bli nödvändiga
för atl frigöra kapital är utnyttjande av möjligheten till ökade koncernbidrag
och avyttring av företag eller andra lillgångar.

3
Medelstillskott till LKAB

De
statliga insatserna i LKAB har varit betydande under de senare åren av 1970-lalet.
Lågkonjunkturen inom Västeuropas stålindustri i mitten av 1970-talet drabbade
LKAB myckel hårt. Försäljningen av malm minskade kraftigt. Förlusterna blev
mycket stora. LKAB:s konkurrenskraft har ocksä försämrats på grund av ett
högre kostnadsläge jämfört med andra järnmalmsleverantörer. Slora dagbroltsgmvor
med lägre brytningskostnader har öppnats i Brasilien och Australien.
Världshandeln har ökat på grund av lägre kostnader för sjöfrakter. Leveranserna
från Brasilien och Australien svarar nu för en allt större andel av
världshandeln med järnmalm. LKAB:s malmer är vidare lill stor del fosforrika.
Marknaden för högfosformalmer minskar successivt till följd av övergång lill
andra framställningsprocesser.

Den
nuvarande lågkonjunkturen inom Europas stålindustri har lett till ytteriigare
förluster för LKAB. Statsföretag har därför begärt ell statligt tillskott för
att läcka drifts- och kapitalkostnader i LKAB för år 1980 med 350 milj. kr. och
för år 1981 med 750 milj. kr. LKAB har Ull induslrideparlementet överlämnat en
redogörelse över förelagets finansiella utveckling. Av handlingarna framgår i
huvudsak följande.

Det
svåra marknadsläget under åren 1977 och 1978 följdes av en succés-

Prop.
1980/81:128 5

siv
uppgång i leveranserna. Under första halvåret 1980 låg leveranserna på en fillfredsställande
hög nivå. Malmpriserna i US-dollar hade höjts med 25-30 % över 1979 års nivå.
Under sommaren 1980 försämrades den europeiska stålkonjunkturen drastiskt. För
LKAB har detta inneburit en kraftig minskning av malmleveranserna. Dessa
uppgick under år 1980 lill ca 21 milj. lon, vilket är ca 5 milj. ton lägre än
företagets tidigare prognoser och ca 6 milj. ton lägre än 1979 års leveranser
som var 26,7 milj. ton. Malmlagren uppgick vid 1980 års utgång lill knappt 7
milj. lon. Utvecklingen har lett till atl resultatet försämrats jämfört med
tidigare bedömningar och föriusten för år 1980 beräknas enligt det preliminära
bokslutet uppgå fill 340 milj. kr. efter finansnetto och fastighetsskatt.

De
dåliga marknadsfömtsättningarna bedöms bli bestående under år 1981. Detla har
medfört att LKAB baserat sin planering för år 1981 på en antagen leveranskvantitel
av 20,5 milj. ton. Om priserna antas bli oförändrade medan
produktionskostnaderna samtidigt ökar på gmnd av en fortgående inflation
kommer resultatet under år 1981 ylterligare alt försämras. Enligt förelagets
budgetförslag skulle förlusten efter finansnello och fastighetsskatt komma att
uppgå till 750 milj. kr. En betydande del av försämringen beror på alt ränteunderskoltet
ökar snabbt till följd av ökad upplåning för finansiering av pågående
investeringsprogram och för finansiering av rörelseunderskotlen. Enligt LKAB
kan en ytteriigare resultatförsämring inte uteslutas om marknadsförhållandena
skulle ytterligare försämras.

Resultatutvecklingen
framgår av följande sammanställning.

Resultatutveckling
för LKAB-koncernen (inilj. kr.)

prel.
bokslut

budget

1980

1981

2310

2 255

-2155

-2 365

- 255

- 295

- 220

- 325

- 20

- 20

Rörelsens
intäkter

Rörelsens kostnader

Planenliga avskrivningar

Finansnetto

Fastighetsskatter

Resultat efter
avskrivningar,

finansnetto och
fastighetsskatter - 340 — 750

Inom
företaget görs stora ansträngningar för all effektivisera verksamheten och
minska kostnaderna. Som ett resultat av detta arbete kan nämnas att anlalel
personer inom järnmalmsverksamhelen har minskal med 1400 sedan år 1976. Detla
har dock inle varit tillräckligt för all kompensera löneökningarna. Inom
exempelvis energi- och materialförbrukningen har stora besparingar gjorts. Effektiviseringsprogrammen
fortsätter inom alla delar av företaget.

Antalet anställda inom
järnmalmsrörelsen uppgår till ca 6800 personer, varav inom Kirunarörelsen 4450,
Malmbergsrörelsen 2 100 och regionkontoret ca 250 personer.

Prop.
1980/81:128 6

En
stor del av LKAB:s kostnader utgörs av avgifter för atl transportera malmen
till Narvik och Luleå. Transport- och hanteringskostnaderna är ett av områdena
där LKAB ser möjligheter till betydande kostnadssänkningar. Kostnaderna för
malmtransporterna regleras i fraktavtal med Norska Statsbaner och statens
järnvägar (SJ). De tolala avgifterna för järnvägstransporter uppgick för år
1979 till 692 milj. kr. och för år 1980 till 697 milj. kr. Det nuvarande
fraktavtalet mellan LKAB och SJ gäller för åren 1979-1985. Vid sidan av
fraktavtalet har LKAB och SJ träffat en separat överenskommelse om upprättande
av etl åtgärdsprogram för rationalisering och effektivisering av
malmtransporten och hanteringen i anslutning till denna. Avtalet innebär att
LKAB vatje år ställer medel till SJ:s förfogande för ralionaliseringsåtgärder
vilka skall leda till lägre fraktkostnader.

Etl
gmndläggande mål vid planeringsarbetet inför år 1981 har varil att minimera
kassautflödet. Samtidigt har LKAB:s ledning den bestämda ambitionen alt inte
låta den nuvarande situationen långsiktigt skada företaget. Detta har bl.a.
medfört att utvecklingsinsatser, t.ex. prospeklerings-verksamhel avseende andra
mineral än järnmalm, har bibehållits i oförändrad omfattning. Vidare har den
nödvändiga produktionsminskningen förutsatts ske genom tillfälliga driftsstopp
och inte genom uppsägningar. Företagel har bedömt det nödvändigt att behålla
en intakt produktionsorganisation inför väntad efterfrägeökning efter år 1981.

En
minimering av kassaulflödel kräver också stor återhållsamhet med att sätta
igång nya investeringsprojekt och att LKAB måste undvika alt ytterligare bygga
upp malmlagren. Trots en restriktiv investeringspolitik beräknas
investeringsutbetalningarna under år 1981 komma atl uppgå lill ca 450 milj.
kr., varav den dominerande delen avser redan beslutade investeringar. I denna
summa ingår inte kostnader för Viscariaprojektet.

Med
hänsyn till den ogynnsamma resultatutvecklingen har LKAB påböijat ett utredningsarbele
med syfte att undersöka företagels utvecklingsmöjligheter på sikt. Ulredningen
är en uppföljning och omarbetning av den utredning som genomfördes år 1978 Stmklurutredning
LKAB 1978. Den pågående utredningen skall besvara bl. a. frågan under vilka förutsätlningar
LKAB har möjlighet att bedriva en företagsekonomiskt lönsam järnmalmsbrytning.
Utredningen skall också studera olika åtgärder som behövs för atl förbättra
företagets konkurrenskraft och den finansiella situationen. Utredningsarbetet
beräknas vara avslutat under våren 1981.

LKAB:s
förlusttäckningsbehov uppgår enligt det preliminära bokslutet till 340 milj.
kr. för år 1980 och enligl företagets budget lill 750 milj. kr. för år 1981.
Statsförelag hemställer om att staten skall ge LKAB kapitaltillskott för att
täcka drifts- och kapitalkostnader för åren 1980 och 1981. LKAB påpekar att
ytterligare förlusttäckning kan bli nödvändig om marknadsförutsättningarna
skulle komma att utvecklas väsentligl ogynnsammare under år 1981 än vad
företaget antagit. På grund av förlusltäckning-ens storlek är det önskvärt med
hänsyn till både ränleeffekterna hos

Prop.
1980/81:128 7

LKAB
och de påfrestningar på Statsföretags likviditet som förskotteringen av föriusltäckningen
medför att beloppen utbetalas så tidigt som möjligt. Statsföretag hemställer
därför att föriusltäckningen för år 1981 utbetalas redan under detla år.

För
egen del villjag framhålla följande.

LKAB:s gmvrörelse utgör
ett viktigt inslag i Norrbottens näringsliv och . verksamhelen har varit av
grundläggande betydelse för utvecklingen av länet. LKAB med sina 6200 anställda
i Norrbottens län svarar för ca 6 % av den totala sysselsättningen i länet och
ca 27 % av induslrisysselsätlningen. Därtill kommer den indirekta
sysselsättning som gruvverksamheten skapar inom olika service- och
transportföretag.

Kimna
och Gällivare har vuxit upp kring malmverksamheten. I Kiruna och Gällivare
kommuner svarar LKAB för 36 % resp. 20 % av den totala sysselsättningen. Den
indirekta sysselsättningseffekten är dock mycket högre. Det innebär atl dessa
kommuners fortbestånd som levande samhällen vilar på utvecklingen av LKAB:s
verksamhet.

Jag
har tidigare redogjort för den ekonomiska utvecklingen inom Slatsföretagsgruppen.
Av redogörelsen framgår alt Statsföretag inte har nägon möjlighet att täcka föriusterna
hos LKAB. Jag bedömer därför av de skäl jag nyss anfört att staten bör täcka
1980 och 1981 års föriuster i LKAB. Enligt det preliminära bokslutet uppgår föriusten
till 340 milj. kr. för år 1980 och enligt resultatprognosen för år 1981
beräknas förlusten för detta år lill 750 milj. kr. Jag förordar all
Statsföretag får ett ägartillskott på sammanlagt 1090 milj. kr. för föriuslläckning
för åren 1980 och 1981 i LKAB. Med hänsyn till LKAB:s ansträngda finansiella
situation bör medlen som är avsedda för föriuslläckning för år 1981
huvudsakligen utbetalas löpande under år 1981 i takt med att föriusterna
uppstår. Jag beräknar all medelsbehovel lill halvårsskiftet 1981 uppgår till
715 milj. kr. Dessa medel bör anvisas på tilläggsbudget III till statsbudgeten
för budgetåret 1980/81. Återstående 375 milj. kr. bör anvisas på statsbudgeten
för budgetåret 1981/ 82.

Vad
gäller kostnaderna för malmlransporterna vill jag framhålla följande.

Med
anledning av budgetpropositionen 1980 (prop. 1979/80: 100 bil. 9) framlades i
riksdagen motioner med innebörden att fraktavtalet mellan LKAB och SJ skulle
omprövas. Motiveringen var atl SJ:s intäkter i trafiken på malmbanan skulle
vara orättmätigt stora. Trafikutskottet anförde i sitt belänkande (TU 1979/80:
10) bl. a. att varken regeringen eller riksdagen bör ingripa i SJ:s
prisöverenskommelser. Vidare uttalade utskottet all när del gäller
malmbaneavtalet synes dock slarkl skiljaktiga meningar föreligga belräffande
grunderna för avtalet, såsom bedömningen av kapital- och förtänlningskostnaderna
för banan m. m. Utskottet anförde att det från samhällsekonomisk synpunkt är av
vitalt intresse att transportförhållandena utformas så alt de särskilda
betingelser som råder i malmfälten tas lill

Prop.
1980/81:128 8

vara.
Enligl utskottets mening borde därför en samhällsekonomisk övergripande
bedömning av den nuvarande siluaUonen komma till stånd. Riksdagen beslöt i
enlighet med utskottets förslag.

Chefen
för kommunikationsdepartementet kommer i anslutning härtill att under hösten
1981 framlägga förslag hur fraktkostnaderna kan reduceras för LKAB:s
malmtransporter. Avsikten är att denna reduktion skall påbörjas fr. o. m. år
1982. Vad gäller transportkostnaderna för år 1981 har dessa beaktats vid min
beräkning av del förlusltäckningsbidrag som jag nyss redovisat.

En
av de viktigaste faktorerna när del gäller atl bedöma LKAB:s marknadsförutsättningar
pä längre sikt är utvecklingen inom EG-ländernas stålindustri som är LKAB-malmens
dominerande avnämare. Framtidsperspektiven för EG:s stålindustri är f.n.
myckel dystra. De flesta slörre europeiska stålverk med undantag för vissa
tyska stålverk har sedan år 1975 redovisat stora förluster. Nuvarande prognoser
indikerar en råslåls-produktion som ligger avsevärt lägre än de prognoser som EG-länderna
har redovisat tidigare. Det föreligger alltså en risk för atl EG-ländernas stålindustri
kommer alt ligga på en produktionsnivå som är lägre än vad som tidigare har
antagils. Därför befarar jag elt fortsatt övemlbud av järnmalm på
Europamarknaden.

Jag
förordar nu vissa kapitaltillskott för all lösa LKAB:s omedelbara ekonomiska
problem. Som jag nyss har nämnt pågår inom LKAB en utredning om företagets
framlida konkurrenskraft. Utredningsarbetet beräknas vara avslutat under våren
1981. Försl när utredningsrapporten med förslag till ålgärder har presenterats
av LKAB och Statsföretag finns det etl underlag för atl bedöma vilka insatser
som kan behöva göras under 1980-talel för LKAB:s utveckling och näringslivet i
övrigt i malmfälten. Jag avser atl återkomma i denna fråga.

Jag
vill dock understryka alt även om regeringen säledes fär anledning att pröva konsekvensema
av evenluella förslag frän LKAB och Statsförelag ser jag det som nödvändigt atl
LKAB bedriver etl fortgående rationaliserings- och effektiviseringsarbete för
att minska sina kostnader. Det är viktigt all alla ansträngningar görs för atl
begränsa förlusterna, även genom produklionsneddragningar och
personalminskningar.

4
Medelstillskott för Uddcomb

Våren
1979 erhöll Statsföretag ett statligt kapitaltillskott av 114,3 milj. kr.
avsett att hos Uddcomb täcka balanserade förluster, 1978 års rörelseförlust
och nedskrivningar av vissa anläggningstillgångar (prop. 1978/ 79:104, NU
1978/79:32, rskr 1978/79:241). Vidare anvisade riksdagen våren 1980 ett nytt
stadigt kapitahillskott till Statsföretag av 36 milj. kr. för atl läcka rörelseföriusten
för år 1979 i Uddcomb (prop. 1979/80:79, NU 1979/80:37, rskr 1979/80:288).
Sistnämnda kapilallillskoll beviljades i av-

Prop.
1980/81:128 9

vaktan
på att en under hösten 1979 påbörjad utredning om Uddcombs framtid skulle hinna
slutföras.

Utredningsarbetet
har utförts av en partsammansall gmpp som har beställ av representanter för Uddcombs
företagsledning, de fackliga organisationerna och Statsföretag. Gmppen har för
sitt arbete utnyttjat utländska konsultföretag.

Gmppens
förslag behandlades av Uddcombs styrelse den 17 september 1980. Styrelsen
beslöt därvid att MBL-förhandlingar med de anställdas organisationer skulle
inledas i syfte att i enlighet med gruppens förslag ändra Uddcombs verksamhel
på följande sätl:

-
Tillverkning av nukleära
komponenter skall ha upphört från år 1983

-
Försäljning av processkärl
upphör

— Legoverksamhet
av seriekaraktär inom områdena svetsning och plåtbearbetning samt tyngre
maskinbearbetning påbörjas

— Verksamhet
omfattande konsulttjänster lill nukleär- och annan kvalificerad industri byggs
upp.

Enligt
Statsföretags skrivelse beräknas de nya verksamheterna år 1983 sammanlagt
sysselsätta ca 160 personer. Antalet anställda uppgick till ca 500 vid årsskiftet
1980-1981. Statsföretag anför vidare i sin skrivelse att det krävs 350 milj.
kr. för att kunna ändra Uddcombs verksamhet enligt de riktlinjer som Uddcombs
styrelse har beslutat om. Härav kan 295 milj. kr. beräknas ulgöra kostnader för
atl avveckla Uddcombs verksamhet inom tillverkning av nukleära komponenter och
processkomponenter medan 25 milj. kr. beräknas komma att användas för att
etablera ny verksamhet inom lego- och konsultområdel. Avveckling av verksamhelen
inom del nukleära området och processområdet saml uppbyggnad av de nya verksamheterna
är förenad med stor osäkerhet och avvikelser från de angivna beloppen kan
uppstå. Med hänsyn härtill anser Statsförelag att en reserv för ofömlselt av 30
milj. kr. är nödvändig. Kapitalbehovet fördelar sig under åren 1980-1983
ungefär med följande belopp, 136 milj. kr., 55 milj. kr., 121 milj. kr. och 38
milj. kr. Av beloppet 350 milj. kr. torde 315 milj. kr. komma atl användas för
avveckling av verksamhel inom nukleär- och processomrädet, medan 35 milj. kr.
torde komma att användas för att etablera ny verksamhet inom lego- och konsultområdel.

Statsförelag
framhåller i sin skrivelse ocksä alt dess finansiella situation f. n. är sädan
att det saknar möjlighet alt självt svara för kapitaltillskottet och hemställer
därför om ett statligt kapitaltillskott av 350 milj. kr. för atl rekonstmera Uddcomb
enligt angivna riktlinjer.

För
egen del vill jag anföra följande.

Den
första delen av Uddcombs omstmkturering genomfördes då bolaget finansiellt nollställdes
med hjälp av det statliga kapitaltillskoltel våren 1979. Statsförelags begäran
om elt statligt kapitaltillskott av 350 milj. kr. avser den andra och
avslutande fasen av Uddcombs rekonstruktion.

Statsmaklerna
har i sina tidigare beslut om kapitaltillskott till Uddcomb

Prop.
1980/81:128 10

kraftigt understrukit vikten av att bolagets verksamhet
inriktas på nya områden och atl de förlustbringande rörelsegrenarna avvecklas.
De av Uddcomb nu beslutade åtgärderna svarar mot de intentioner som statsmakterna
har uppställt och utgör samtidigt etl led i bolagets anpassning lill den
förändrade marknaden för bolagets produkter. Jag godtar den beräkning av del
nödvändiga kapitalbehovet som Statsföretag redovisat för att kunna slutföra Uddcombs
rekonstruktion. Några ytterligare statliga tillskott lill Uddcomb bör således
inte bli akluella. Jag förordar därför att staten lämnar Statsföretag ett
kapitaltillskott av 350 milj. kr. för den avslutande fasen i Uddcombs
rekonstruktion. Medlen för ändamålet bör anvisas under två reservationsanslag
på tilläggsbudget III lill slalsbudge-ten för budgetåret 1980/81.

5 Medelstillskott för Viscariaprojektet

Kopparmalmsfyndigheten Viscaria, som ligger strax utanför
Kiruna, upptäcktes av LKAB i böijan av 1970-talet. Undersökningar och analyser
av fyndigheten har gjorts av LKAB. Provborrningar har pågått sedan år 1973. Den
hittills påvisade malmreserven har beräknats till 14,5 milj. ton med en
medelhalt på 1,9 % koppar. Den möjliga malmreserven är dock mycket större och
kan enligt geologisk bedömning beräknas till mer än 50 milj. ton.

Projektet har inriktats på en åriig brytning av 1 milj.
ton malm som ger produktion under 15 år på basis av påvisad malmmängd och yllerligare
minst 10 år om även den sannolika och möjliga malmen visar sig vara brytvärd.
Mängden I milj. ton per år bedöms vara optimal med hänsyn till malmkroppens
utseende och dimensionering av anrikningsverk. Den kop-parslig som produceras i
Viscaria kommer atl transporteras till smältverk hos olika kunder för
vidareförädling.

I avsikt att kontrollera beräkningar och planer har LKAB
låtit konsulter granska projektet ur teknisk och ekonomisk synvinkel. Ett
omfattande marknadsanalysarbele har genomförts under projekttiden, varvid
internationella konsulter, specialister på kopparmarknaden, har utnyttjats.
Ett flertal möjliga köpare av den aktuella kopparsligen har också kontaktats av
LKAB och möjliga kontraktsvillkor har diskuterats.

Investeringen inkl. räntor under anläggningstiden är
kostnadsberäknad till 325 milj. kr. Till detta belopp,kommer ett behov av
rörelsekapital på 35 milj. kr.

Personalbehovet för gruvbrytning och anrikning beräknas
till 110 personer. Till detla kommer ett personalbehov för anläggningsarbeten
under åren 1981-1983 som för hela perioden uppgår lill 190 årsverken sammanlagt
med en topp under år 1982 på ca 100 personer.

Investeringens lönsamhet beror på kopparprisets utveckling
men även

Prop.
1980/81:128 11

av
smält- och raffineringskostnaderna, eftersom dessa kostnader är beroende av
uppgörelser med tilltänkta kunder. Trots dessa osäkerhetsmoment bör
investeringen enligt LKAB:s beräkningar ge god lönsamhet och tillfredsställande
förräntning.

För
verksamheten i Viscaria har ett aktiebolag, Viscaria AB, inregistrerats, som
är dotterbolag till LKAB.

Varken
Statsföretag eller LKAB har möjlighet att på egen hand finansiera Viscariaprojektet.
Statsföretag har därför begärt etl statligt tillskott på 50 milj. kr. för att
LKAB skall kunna teckna aklier i Viscaria AB. Resten av kapitalbehovet skulle
enligt Statsföretag kunna finansieras bl. a. genom lokaliseringsstöd och
banklän.

Jag
finner att den planerade investeringen i kopparbrytning i Viscaria bör
genomföras. Projektet har enligl LKAB:s bedömning en god lönsamhetsprognos och
ger ett viktigt bidrag till sysselsättningen i Norrbotten.

Som
jag har redogjort för tidigare är Statsföretags och LKAB;s finansiella
situation mycket ansträngd. Jag förordar därför att staten i form av teckning
av aktier i Statsföretag lämnar ett kapitaltillskott på 50 milj. kr. att användas
för aktieteckning i enlighet med Statsföretags förslag. Ett reservationsanslag
för ändamålet bör tas upp på tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1980/81.

Om
staten medverkar i finansieringen på föreslaget sätt och genom
lokaliseringsstöd i form av avskrivningslån och lokaliseringslån av en storleksordning
som normalt kan ulgå för liknande projekt bör Viscaria AB kunna finansiera
resterande kapitalbehov på egen hand.

6
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslär
riksdagen atl

1. till
Medelstillskott tid Statsföretag AB för Luossavaara-Kiiruna

vaara AB på tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret

1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsan

slag av 715000000 kr.,

2.
lill Medelstillskott till
Statsföretag AB för Luossavaara-Kiirunavaara AB pä statsbudgeten för
budgetåret 1981/82 under Qor-tonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
375000000 kr.,

3.
till Medelstillskott tid
Statsföretag AB för avveckling av viss verksamhet i Uddcomb Sweden AB på
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 under Qortonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 315000000 kr.,

4.
lill Medelstillskott tid
Statsföretag AB för etablering av viss verksamhet i Uddcomb Sweden AB pä
tilläggsbudget III till

Prop. 1980/81:128 12

statsbudgeten
för budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 35000000 kr., 5. till Teckning av aktier i Statsföretag
AB på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 under Qortonde
huvudtiteln anvisa elt reservaUonsanslag av 50000000 kr.

7
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom
proposition föreslå riksdagen alt anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Prop.
1980/81:128 13

Innehåll

Proposition
..................................................... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... I

1
Inledning ..................................................... 2

2
Stalsföretagsgruppens
ekonomiska utveckling under åren 1980 och 1981 3

3
Medelstillskotl lill LKAB ..................................... 4

4
Medelstillskott för Uddcomb .............................. 8

5
Medelstillskotl för Viscariaprojektet 10

6
Hemställan .................................................... .. 11

7
Beslut ............................................................................ 12

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981