Prop. 1980/81:131

Prop. 1980/81:131 Regeringens proposition

1980/81:131

om
vissa varvsfrågor, m. m.

beslutad
den 26 febmari 1981.

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprolokoll
för de åtgärder och del ändamål som framgår av föredragandens hemställan.

På
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FÄLLDIN

NILS
G. ÅSLING

ProposiUonens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att Svenska Varv AB utöver tidigare anvisade medel får elt
finansiellt stöd om 672 milj. kr. för att läcka kostnaderna för atl avveckla
Öresundsvarvet AB under perioden 1980-1983. I samband härmed redovisas de
åtgärder som regeringen har vidtagit för att underlätta bildandet av etl
särskilt bolag i Landskronaregionen. Etl anslag om 100 milj. kr. föreslås bli
anvisat för alt sysselsättningsfrämjade ålgärder snabbt skall kunna sättas in
vid Karlskronavarvet. Vidare föreslås att 59 milj. kr. anvisas för att täcka
statens beräknade räntekostnader för elt skuldebrev till Svenska Varv AB.
Nämnden för fartygskreditgarantier föreslås till utgången av år 1983 få
möjlighet att besluta om fortsatt räntestöd till beställare av fartyg. Ett
anslag om 1 milj. kr. föresläs bli anvisat för delta ändamål avseende
budgetåret 1981/82. Vissa frågor om användningen av lidigare beviljade anslag
och garanUer lill varvsindustrin tas också upp. För atl täcka statens beräknade
kostnader för att infria garantier lill Svenska Varv AB avseende föriuslläckning
föreslås atl etl anslag på 800 milj. kr. anvisas. Vidare lämnas i proposiUonen
en redogörelse för Projekt 80 AB.

ti Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 131

Prop.
1980/81:131 2

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1981-02-26

Närvarande:
statsministern Fälidin, ordförande, och statsråden Bohman. Wikström, Dahlgren, Åsling.
Söder, Krönmark, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell,
Petri

Föredragande:
statsrådet Åsling

Proposition
om vissa varvsfrågor, m. m.

1
Inledning

Våren
1980 beslöt riksdagen om omfattande åtgärder i syfte all skapa förutsättningar
för en konkurrenskraftig svensk varvsindustri (prop. 1979/ 80: 165, NU
1979/80:69. rskr 1979/80:405). Varvsindustrins kapacitet förutsattes bli
anpassad lill marknadsförutsättningarna. Till grund för beslutel låg bl. a.
Svenska Varvs strukturplan, som grundade sig på en analys av de långsiktiga
marknads- och konkurrensförutsättningarna för varvskoncernen. Planen innehöll
förslag lill en långsiktigt lämplig struktur för Svenska Varv-koncernen och till
affärsmässig inriktning av de olika dotterbolagen. För Öresundsvarvet AB
innebar strukturplanen all verksamheten vid varvet skulle vara avslutad senast
vid utgången av år 1983. Riksdagens beslut rörande Öresundsvarvet baserades
dock på en inom varvet utarbetad långsiktsplan och innebar atl verksamheten vid
varvet med viss personal-och kapacitetsminskning skulle drivas vidare enligt
denna plan.

Riksdagen
har genom sill beslul klargjort alt den delar regeringens uppfattning att
Svenska Varvs strukturplan för perioden 1980-1985 - med vissa korrigeringar och
kompletteringar — är väl ägnad att i sina huvuddrag ligga till grund för beslut
om konkreta ätgärder inom koncernen. Riksdagen uttalade alt det var särskilt vikligl
alt ägaren - staten - klart markerade den tidpunkt dä lönsamhetskravet mäste
vara uppfyllt. Målsättningen var alt Svenska Varv-koncernen skulle vara lönsam
senast år 1985 och att Svenska Varv AB hade att uppnå detla mål.

I
fråga om Öresundsvarvet avvek alltså riksdagens beslut från regerings-förslaget
att varvet skulle läggas ned. Riksdagen beslöt sålunda i denna fråga i enlighet
med förslagen i motionerna 1979/80:2019 och 1979/80:2020 om fortsatt verksamhel
i enlighet med den inom Öresundsvarvet utarbetade planen.

Prop. 1980/81:131 3

Denna plan innebar att personalen skulle minskas frän ca
2800 är 1980 till ca 1800 personer år 1985. Uttryckt i produktionslimmar
motsvarade detta en minskning från ca 2,2 milj. timmar lill ca 1,3 milj.
timmar. Nybyggnadsproduktionen av farlyg skulle enligt planen minska frän ca
1,9 milj. Ummar år 1980 till ca 0,7 milj. limmar år 1985. Fartygsproduklionen
skulle inriktas mot specialfartyg, t.ex. supplyfartyg och mindre färjor. Vidare
skulle enligt planen ökade satsningar ske i fråga om reparationsverksamhet och
industriverksamhet. 1 planen beräknades förlusten för Öresundsvarvet under åren
1980-1984 uppgå till sammanlagl 142 milj. kr.

I sina beslut anvisade riksdagen 2725 milj. kr. i stöd
till Svenska Varv. varav 432 milj. kr. avser Öresundsvarvet. Härav är 275 milj.
kr. avsedda att täcka förluster för den löpande produktionen, 57 milj. kr. atl
täcka de förluster som uppstår lill följd av extraordinära nedskrivningar och
100 milj. kr. alt användas för utveckling av nya produkter.

Beträffande Kockums AB innebar riksdagens beslut etl
godkännande av vad som anfördes i propositionen. Riksdagen uttalade att Svenska
Varvs ledning, om det visade sig vara ekonomiskl och rationellt, borde samordna
arbetet med strukturförändringar vid Kockums och Öresundsvarvel. Tillgängliga
resurser borde då kunna las lill vara med minsta möjliga förlust och
produktionen hållas meningsfull. Verkstadsproduklionen vid Kockums — liksom
vid Öresundsvarvet — borde utvecklas så längt det var möjligt för att snabbt ge
ekonomiskl självbärande sysselsältning ät de anställda vid varven i samband med
strukturförändringarna.

Beträffande Karlskronavarvet AB hade riksdagen inte nägra
erinringar mol Svenska Varvs strukturplan för varvet. Planen innebär all
varvets resurser koncentreras lill marin nybyggnad med speciell inriktning på
export och i viss mån alternativ produktion.

Riksdagen uttalade att den valda inriktningen gav varvet
begränsade möjligheter atl genom egna insatser påverka sin försäljningsvolym.
Hänsyn måsle tas härtill när lönsamhetskrav ställs på varvet. Regeringen har därtbr
ett särskilt ansvar för sysselsättningen vid detta varv.

I fråga om Gölaverken Sölvesborg AB framhölls i
propositionen all del år 1978 hade påbörjats elt arbete med atl ändra
strukturen vid företaget. Ändringen syftade till alt företaget skulle upphöra
att vara nybyggnadsvarv och i stället inrikta sig pä annan produktion. Del
framhölls atl det inte var motiverat med nägra ätgärder frän statsmakternas
sida i syfte all försöka åstadkomma annan utveckling. 1 Svenska Varvs strukturplan
framhölls bl.a. att om slmkturändringen vid Götaverken Sölvesborg inte senast
år 1981 gör verksamheten företagsekonomiskt motiverad skulle företagets verksamhel
avvecklas. Riksdagens beslut rörande Götaverken Sölvesborg innebar att kravet
på lönsamhet kunde avvaklas ylterligare nägon lid, dock inle sä länge som till
är 1983.

1 fråga
om AB Finnboda Var/uttalade riksdagen alt det var angeläget all de dä pågående
förhandlingarna mellan Svenska Varv AB och ulomslåen-t2 Riksdagen 1980/81. I
saml. Nr 131

Prop.
1980/81:131 4

de intressenter - bl.a. Stockholms läns landsting och
Stockholms och Nacka kommuner — ledde lill ett sådant resultat atl en fortsatt verksamhel
vid varvet kunde säkerställas. En sädan lösning fick dock inte innebära atl
Svenska Varv eller slalen belastades med evenluella driftsunderskott i
framtiden.

1 propositionen föreslogs alt 62 milj. kr. skulle användas
för att läcka kostnaderna för atl avveckla varvsverksamheten vid Finnboda Varf.
1 sitt beslul anvisade riksdagen totalt 212 milj. kr. som medelslillskotl till
Svenska Varv varav sälunda 62 milj. kr. avsäg Finnboda Varf. Riksdagens beslul
innebar att sistnämnda belopp var avsett för nedskrivningar av anläggningar.

Riksdagen bemyndigade fullmäktige i riksgäldskontoret alt
utfärda skuldebrev lill Svenska Varv .AB pä högst 713 milj. kr. för
nedskrivning av anläggningar vid de kvarvarande storvarven under åren
1980-1981. Detta belopp var 107 milj. kr. högre än det av regeringen
föreslagna. Ökningen av beloppet avsägs atl användas för att skriva ned
anläggningar vid Öresundsvarvet med 57 milj. kr. och extra nedskrivning vid Cityvarvel
med 50 milj. kr.

Svenska Varv AB:s styrelse bedömde vid sammanträde den 30
oktober 1980 atl den plan för omstrukturering av Öresundsvarvel som riksdagen
hade fattat beslul om inte var genomförbar inom givna ekonomiska ramar och inte
heller kunde leda lill lönsamhel senast år 1985. Styrelsen fann därför inle anledning
att ändra sill lidigare beslut om att lägga ned Öresundsvarvel och beslulade
att nedläggningen skulle ske senast vid utgången av år 1983. Svenska Varv AB
har i skrivelse den 7 november 1980 hemställt hos ägaren om finansiellt slöd
för att täcka kostnaderna för avvecklingen av Öresundsvarvet AB imder perioden
1981 -1983. Svenska Varv har i samband härmed den 25 februari 1981 kommit in
med en reviderad plan för koncernens verksamhet och en närmare redovisning av
nedläggningskostnaderna. I skrivelsen hemställer bolaget även att särskilda
medel slälls till förfogande för ätgärder för äldre och begränsat arbetsföra
vid Kockums. Öresundsvarvet och Karlskronavarvet.

Riksdagen beslöt hösten 1978 (prop. 1978/79:49, NU
1978/79:17, rskr 1978/79:115) att en s. k. anställningsgaranti skulle införas
för de fyra storvarven inom Svenska Varv AB under åren 1979 och 1980. I och
med att staten övertog Kockums AB i juni 1979 omfattades även detta varv av
anställningsgarantin. I riksdagens senaste beslut rörande varvsfrågor (prop.
1979/80:165, NU 1979/80:69, rskr 1979/80:405) gavs till känna atl riksdagen
borde få en redogörelse av erfarenheterna av denna anställningsgaranti inom
ramen för Projekt 80 AB (P80).

I skrivelse den 6 november 1980 från Projekt 80 AB har
erfarenheterna frän verksamheten redovisats.

Skrivelser i varvsfrågorna har kommit in frän bl.a.
berörda länsstyrelser, kommuner och företag, fackliga och andra organisationer
samt enskilda personer.

Prop. 1980/81:131 5

2 Föredragandens överväganden

2.1 Genomförandet av Svenska Varv-koncernens strukturplan

Innan jag redovisar hur Svenska Varv nu bedömer sin
utveckling under åren 1980-1984 villjag beröra omfattningen av statens stöd
till Svenska Varv.

Åren 1977-1979 erhöll Svenska Varv genom tillskott frän
staten ca 11 500 milj. kr. För perioden 1980-1984 beräknas Svenska Varv,
inberäknat det tillskott jag nu avser att föreslå att bolaget erhåller för att
täcka avvecklingskostnaderna vid Öresundsvarvel, få ca 3400 milj. kr. i Ullskott
från staten. Vidare har koncernen från den 1 juli 1978 vid export av fartyg
kunnat utnyttja statsstödda exportkrediter. Totalt har för koncernens produkter
krediter för över 2000 milj. kr. beviljats. Statsstödels storlek beror pä de internationella
räntenivåerna men kan f. n. uppskattas till ca 15% av kontraktspriset.
Subventionerade exportkrediter utgår till kapitalvaruföre-tag. Syftet med
stödet är att underlätta export inom sådana branscher där Sverige bedöms ha
långsiktiga komparativa fördelar.

Antalet anställda inom koncernen uppgår till ca 25000.

Stödet lill Svenska Varv utgör en stor andel av de senaste
årens tolala StaUiga stöd till olika branscher och uppgick som just har nämnts
Ull ca 11 500 milj. kr. under åren 1977-1979. Del statliga stöd om ca 3400
milj. kr. som Svenska Varv erhåller under strukturplanperioden 1980-1984
innebär dock en markant minskning jämfört med de föregående tre åren. Det är
dock frågan om en mycket betydande belastning på statsbudgeten. Mot bakgmnd av
bl. a. rådande statsfinansiella läge kommer det inte att bli aktuellt med
ytterligare särskilt statligt stöd till varvsindustrin.

Dotterbolagen inom Svenska Varv-koncernen har under hösten
1980 arbeiat fram långsiktsplaner med förslag om hur den i början av år 1980 av
Svenska Varvs styrelse fastställda slruklurplanen för deras del skall förverkligas.
Bolagens planer har bearbetats och därefter godkänts av Svenska Varvs koncernslyrelse.
För Kockums och Karlskronavarvet finns ännu inte några godkända planer ulan
arbetet med dessa pågår. I följande bedömningar av resultatutvecklingen ingår
de båda nämnda företagen med senast tillgängliga planer.

Kostnaderna för P80 och för atl avveckla verksamheten vid
Öresundsvarvet har Svenska Varv förutsatt atl slaten skall täcka. Dessa
kostnader ingär därför inte i följande bedömning av resultatutvecklingen för
Svenska Varv.

Den nu bedömda resultatutvecklingen för Svenska
Varv-koncernen under åren 1980-1984 väntas medföra att det egna kapitalet vid
utgången av år 1984 uppgår till drygt I 400 milj. kr., vilket är ca I 200 milj.
kr. mindre än vad jag redovisade i prop. 1979/80:165.

Prop. 1980/81:131 6

Skillnaderna
förklaras av mänga faktorer men är främst hänförliga till ca 550 milj. kr. i
lägre vinster från hanteringen av fartygsengagemanget inkl. Kockums LNG-fartyg
och ca 600 milj. kr. i högre räntekostnader. Resterande 50 milj. kr. är ett saldo
av flera positiva och negativa faktorer. Orsakerna till det försämrade
räntenettot är främst högre räntenivåer och det lägre egna kapitalet.

Rederiverksamheten
tillsammans med upplösning av reserver för kundfordringar på fartyg väntas
fortfarande ge koncernen elt visst resultattill-skoll under perioden 1980-1984.
Tillskottet är 550 milj. kr. mindre än vad som beräknades i prop. 1979/80: 165
efter att hänsyn tagits till viss återvinning av reserveringar för föriuster
som har sketl redan i 1979 ärs bokslut. Orsaken till försämringen är främst att
fraktmarknaden för tankfartyg bedöms bli ogynnsammare än vad som antogs i
Svenska Varvs strukturplan och avyttringstidpunkten har därmed senarelagls.
Svenska Varv bedömer dock alt de f. n. myckel låga farlygsvärdena pä
tankfartyg kommer att öka markant före utgången av är 1984. Fartygsengagemanget
väntas enligt nuvarande bedömningar vara helt avvecklat först under är 1984.
Jag vill för egen del underslryka viklen av all fartygsengagemangel avvecklas
med beaktande av marknadsbetingelserna. Hållbarheten i de ekonomiska kalkyler
som ligger Ull gmnd för Svenska Varvs strukturplan är i stor utsträckning avhängig
av ett skickligt hanterande från Svenska Varvs sida av sitt fartygsengagemang. AvvecklingsUdpunkten
för olika fartyg beror på många olika faktorer, bl.a. prisutvecklingen för andrahandsfartyg,
fraktmarknadsutvecklingen och fartygens ålder. De under senare tid starkt ökande
räntekostnaderna för fartygsengagemanget kan för vissa fartyg motivera en
omprövning av försäljningstidpunkten.

För
de tre kvarvarande storvarven beräknas resultaten trots ökade finansiella
kostnader förbättras något jämfört med tidigare planer. Jämfört med dessa
planer är förlusten större för år 1980, medan en snabbare förbättring väntas
ske under resten av perioden. Dessa bedömningar är dock förknippade med slor
osäkerhet bl. a. med hänsyn till atl genomarbetade och godkända planer för
Kockums saknas.

För
de övriga varven inom Svenska Varv-gruppen, nämligen Gölaverken Cityvarvel, Karlskronavarvel
och Finnboda Varf väntas resultatet bli detsamma som i tidigare planer. En
bedömning av gruppens sammanlagda resultat är osäker beroende på all
Karlskronavarvet saknar en av Svenska Varv godkänd långsiktsplan.

Svenska
Varvs industriföretag Calor-Celsius AB, Götaverken Motor AB, Götaverken Ångleknik
AB och Götaverken Aluminium AB väntas fä en gynnsam utveckling, särskill mot
slutet av perioden. För att nä planerade resultat för sektorn erfordras dock
avsevärd framgång inom delvis nya verksamhetsområden och på nya marknader.

Utvecklingsverksamheten
inom Svenska Varv sker i stor ulslräckning inom dotterbolaget Swedyards Development
Corporation med huvudsak-

Prop.
1980/81:131 7

lig
inriktning mot utveckling, projektering och marknadsföring av prefabricerade
fabriksanläggningar.

Svenska
Varv har planerat att använda ca 800 milj. kr. för utvecklingsinsatser.
Utvecklingsinsatserna koncentreras till områdena prefabricerade fabriksanläggningar,
offshoreteknik, undervattensteknologi, energi (bl, a. kol och vindkraft) saml
miljövård.

Det
egna kapitalet beräknas är 1984 i nu föreliggande plan för koncernen uppgå till
ca I 400 milj. kr., vilkel alltså är 1 200 milj. kr. lägre än i tidigare plan.
I jämförelse med vad som redovisades i prop. 1979/80: 165 har refi-nansierade
kundfordringar minskat kraftigt genom alt köparna av koncernens produkter
antas finansiera köpen med egna lån. Delta medför att koncernens
balansomslutning väntas minska avsevärt mot slutet av perioden. Koncernens
soliditet beräknas vid periodens utgång uppgå till ca 12% mot beräknade ca 16%
i prop. 1979/80; 165.

Koncernens
kapitalbehov finansieras förutom med eget kapital till största delen genom
upplåning mot slalsgarantier för vilka säkerheter i kundfordringar och eget farlygsengagemang
lämnats.

Föriusten
för Svenska Varv år 1980 uppgår lill ca I 400 milj. kr. För år 1981 beräknas föriusten
komma att uppgå till drygt 900 milj. kr.

I
prop, 1979/80:165 angav jag atl de då föreslagna tillskotten till Svenska Varv
skulle ge bolaget möjlighet alt läcka ofömtsedda förluster om ca 2 250 milj.
kr. innan akUekapitalet behövde tas i anspråk. Enligt de bedömningar som jag
nyss har redovisat skulle ca 1200 milj. kr. härav behöva tas i anspråk under
perioden. Jag har också redovisat den.stora osäkerheten i bedömningarna av särskill
Kockums och Karlskronavarvels reslulalul-veckling. Även den mer pessimisfiska
bedömningen av vinsterna från hanteringen av fartygsengagemanget inger oro.
Försämringar av resultatet kan därför äventyra ett framgångsrikt genomförande
av stmkturplanen, varför åtgärder snabbt och kraftfullt måste sättas in om risk
finns för ytterligare resultatförsämringar. Ylterligare ägartillskott till
Svenska Varv kan inle påräknas, inte minst med hänsyn Ull rådande
statsfinansiella situation. Svenska Varvs bedömning av resultatutvecklingen
innehåller naturiigt nog stpr osäkerhet. Resultatet påverkas i betydande grad
av om utvecklingen blir en annan än den anlagna för räntenivåer, hantering av kundfordringar,
marknadspriser för fartyg och borriggar. En ytteriigare faktor som bidrar till
osäkerheten i resultatbedömningen är som jag nyss har nämnt all godkända planer
för Kockums och Karlskronavarvet saknas. Sammantaget får riskerna för negativa
resultatavvikelser bedömas vara större än möjligheterna all uppnå bättre
resultat.

Jag
övergår nu till att redovisa utvecklingen för några av de viktigaste dotterbolagen
inom Svenska Varv-koncernen.

I koncernens strukturplan
ges Kockums ansvar för affärsområdena gas/ kemikaliefartyg och färjor saml
tillsammans med Götaverken Arendal delat ansvar för affärsområdet
prefabricerade fabriksanläggningar. Koc-t3 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 131

Prop. 1980/81:131 8

kums
produktionsvolym beräknas i denna till ca 2,4 milj. limmar vid utgången av är
1982. Produktionskapaciteten uppgår f.n. lill ca 3,5 milj. timmar.

Orderstocken
består f. n. av två roll on/roll off-fartyg, fyra biltransportfartyg och en bostadsplallform.
Den senare ordern är tagen i samarbete med Götaverken Arendal. Orderstocken ger
full sysselsättning under år 1981 och för en del av år 1982.

Under
är 1980 var Kockums produktionskapacitet oförändrad jämfört med år 1979. Skälet
lill detta var att den i slrukturplanen förutsedda kapacitelsminskningen
bedömdes störa både möjlighelerna all snabbi öka effektiviteten inom bolaget
och att intensifiera marknadsbearbetningen.

Utvecklingen
vid varvet under år 1980 blev avsevärt sämre än beräknat. Kostnadskalkylerna
överskreds väsentligt. Marknadsbearbetningen gav inte tillfredslällande
resultat. Budgelen kunde därför inte hållas utan förlusten ökade från
beräknade 275 milj. kr. till sammanlagt ca 650 milj. kr. före boksluisdisposilioner
och skatt. Det är alltså nödvändigt med snabba åtgärder för att förbättra
resultatet vid Kockums. En fortsatt verksamhet vid nuvarande kapacitet innebär slora
ekonomiska risker. För att minska dessa har Kockums styrelse beslutat att
förbereda en snabb minskning av verksamhetsvolymen efter orderslocken till den
i strukturplanen angivna nivån 2,4 milj. timmar. Anpassningen lill den lägre
produktionsvolymen innebär att personalen behöver minska med ca 1 500 av
nuvarande ca 4600 anställda. Den lägre verksamhetsvolymen kan komma alt
innebära atl Kockums måsle prioritera nägot av nuvarande affärsområden. Jag
vill i detla sammanhang understryka att resultatutvecklingen vid Kockums inger
oro. Kraftfulla åtgärder torde bli nödvändiga för att undvika fortsatta stora
negativa resultatavvikelser.

Götaverken
Arendals affärsområden är offshore-anläggningar och tillsammans med Kockums
prefabricerade fabriksanläggningar. Produktionskapaciteten beräknas ligga
mellan 1,5-2,5 milj. limmar beroende av möjlighelen all erhålla lönsamma
order.

Under
år 1981 levereras de två återstående fartygen i orderstocken. 1 övrigt består
orderstocken enbart av offshore-anläggningar. Beställningarna ger full
sysselsättning för en del av är 1982.

Varvet
har under år 1980 gynnats av stor efterfrågan på offshore-anläggningar.
Prisnivån pä företagets produkter har myckel markant förbättrats. Resultatet
väntas följa tidigare planer.

Uddevallavarvet
ges i slruklurplanen ansvaret för affärsområdena bulk-, tank- och enhetslaslfarlyg.
Verksamhelskapaciteten beräknades motsvara ca 2,2 milj. timmar. Orderslocken
består f. n. av 11 tank- och bulkfartyg. Sysselsättningen är därmed tryggad för
år 1982.

Under
åren 1981-1984 beräknas resultatet förbättras slarkl. De order som har tecknats
på senare tid har haft en med hänsyn lill marknadsförutsättningarna god
kostnadsläckning.

Prop. 1980/81:131 9

Götaverken Cityvarvet inriktas enligl slrukturplanen mol atl
tillgodose reparationsbehoven på den regionala marknaden.
Produktionskapaciteten beräknades minska frän ca 1,9 milj. limmar till ca 1,4
milj. timmar. Senast är 1982 skall varvet uppnä lönsamhel.

Under år
1980 har resultatet förbättrats jämfört med föregäende är bl. a. beroende på en
högre prisnivå och en förbättrad effektivitet. En ytteriigare förbättring
väntas under år 1981. Produktionskapaciteten beräknas komma att uppgå till ca
1,6 milj. timmar motsvarande ca 1 800 anställda.

Enligt
Svenska Varvs strukturplan skall Karlskronavarvels framtida inriktning vara
produktion för den svenska marinen, expori av marina fartyg samt utveckling av
vindkraft- och plastskrovsteknologi. Enligl nämnda strukturplan bedömdes
kapaciteten vid Karlskronavarvel behöva minska frän 1,2 milj, limmar till ca 1
milj. timmar. Personalmässigl molsvarar detta en minskning från 1 550 lill 1
250 anställda.

Planerna
har inte helt kunnal fullföljas för Karlskronavarvets del. De marina
exportorder som tidigare bedömdes möjliga atl få under år 1980 har förskjutits
sä att beslut om dem kommer att fattas i bästa fall under är 1981. Vidare har
tillverkningen av plastskrov för stora farlyg visat sig mera kostnadskrävande
än vad som förutsatts, varför eventuella kommersiella tillämpningar inom detta
område inle kommer att uppnäs inom den närmaste Uden.

Karlskronavarvet
har fullt kapacitetsutnyttjande t. o. m. mars 1981, men därefter avtar
beläggningen drastiskt. Mot bakgrund av den negativa utvecklingen beslöt
styrelsen för Karlskronavarvet den 16 januari 1981 alt anpassa personalstyrkan
Ull den framtida bedömda tillverkningsvolymen. Beslutet innebär att ca 90
tjänstemän och arbetsledare och ca 310 arbetare måste varslas om uppsägning lill
slutet av år 1981. Därtill kommer viss naturlig avgång.

Mot bakgmnd
av Karlskronavarvets bekymmersamma beläggningssituation anser jag det befogat
att vidta åtgärder som förbättrar möjligheterna för varvet atl uppnå den av slyrelsen
angivna tillverkningsvolymen. Olika åtgärder övervägs f. n. inom regeringen.
Jag bedömer alt 100 milj. kr. bör finnas tillgängliga för atl finansiera sådana
åtgärder. För att de snabbt skall kunna påbörjas bör etl särskilt anslag för
ändamålet benämnt Tillskott av medel för sysselsätlningsfrämjande åtgärder vid
Karlskronavarvet tas upp på tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1980/81.

Mot bakgmnd
av riksdagens beslut avseende Finnboda Varf har förhandlingar förts med
regionala intressenter, vilka har visat ett starkt intresse av att en tung
verkstadsindustri som Finnboda Varf bibehålls i Stockholmsregionen. De
regionala intressenternas representanler har förklarat sig beredda atl medverka
till atl sysselsällningsuljämnande objekl förläggs lill Finnboda Varf.

Underlag
har utarbetats som visar de ekonomiska konsekvenserna för dels olika omstmktureringsalternativ,
dels en nedläggning av verksamhelen.

Prop. 1980/81:131 10

Den ekonomiska analysen visar atl en omedelbar avveckling
av varvet blir ca 10 milj. kr. dyrare än en avveckling som en följd av
misslyckad omstrukturering. Detta beror bl. a. pä alt en omedelbar avveckling
bedöms medföra omfattande störningar vid färdigställandet av pågående nybyggnadsarbete.

En omstrukturering av verksamheten vid Finnboda Varf
skulle därför, även om den misslyckas, vara ett billigare alternativ än direkl
avveckling.

Av anslaget G 7. Medelstillskotl till Svenska Varv AB om
212 milj. kr. skall enligl riksdagens beslut 62 milj. kr. avse nedskrivning av
anläggningar vid Finnboda Varf. Med hänsyn lill alt anläggningarna endast är
bokförda till ca 20 milj. kr. har Svenska Varv AB i skrivelse den 26 januari
1981 hemställt om att fä använda återstående medel till förlusttäckning under omstmktureringstiden
för Finnboda Varf. Jag förordar att detla får göras. Regeringen bör inhämta
riksdagens medgivande härtill. Om omstruktureringen av ohka skäl inte kan
genomföras och en avveckling därför blir nödvändig får eventuella ytterligare
kostnader läckas inom ramen för anvisade medel lill Svenska Varv AB.

2.2 Öresundsvarvet AB

Svenska Varvs dotterbolag Öresundsvarvet AB i Landskrona
kan tillverka fartyg på upp till 130000 dwl'. Varvels anläggningar möjliggör
även reparationer och ombyggnader av farlyg saml industriell verksamhet. Produktionen
har under senare år varit inriktad på specialfartyg och färjor.

Såväl den
ekonomiska som produktionsmässiga situationen vid Öresundsvarvel har under
senare år kraftigt försämrats. Den av Svenska Varv tidigare beslulade och under
är 1979 pågående omorienteringen av nybyggnadsverksamheten innebar stora
påfrestningar på organisation och anställda, vilket medförde mycket stora
produktionskostnadsökningar. Vidare påverkades verksamheten negativt av de
diskussioner som föregick rekommendationen av Svenska Varvs strukturutredning
alt avveckla verksamheten vid varvet. Den fakturerade försäljningen under är
1979 var 716 milj. kr. Förlusten före boksluisdisposilioner och skaller uppgick
till 83 milj. kr. Leveranserna under år 1979 omfattade sex farlyg om totalt
93750 dwl.

Till grund
för det riksdagsbeslut om Öresundsvarvet som jag nyss har redovisat låg en plan
som utarbetats inom företagel. Planen var dock inte godkänd av varvels
styrelse.

Enligt planen skulle Öresundsvarvets förluster under åren
1980-1982

uppgå till 203 milj. kr. Fr. o. m. är 1983 bedömdes
verksamheten visa vinst.

Såsom Svenska Varv hade förutsett i sin strukturplan
visade sig dessa

' Deadweight ton = Vikten av den last. bunkers och lös
utrustning som fartyget förmår bära.

Prop. 1980/81:131 11

ekonomiska beräkningar inte vara realistiska. Föriusten
enbart under år 1980 uppgick till 344 milj. kr. Svenska Varvs analys av
förlusterna under åren 1980-1984 vid fullföljande av den av riksdagen godtagna
planen visade på ylterligare mycket slora föriuster. Orsakerna till de ökade
förlusterna var främst atl produktionskostnaderna vid varvet hell hade felbe-dömts
i dess egna plan samfidigl som prisutvecklingen på kommande fartygsorder hade
överskattats.

Styrelsen för Svenska Varv har mot denna bakgrund
konstaterat atl Öresundsvarvets långsiktsplan på vilken riksdagen våren 1980 beslulade
som varvets omstmkturering inte är genomförbar inom givna ekonomiska ramar och atl
varvet inte bedöms bli lönsaml senasl är 1985.

Styrelsen
har därför inte funnit nägon anledning alt ompröva sill beslut om varvet
uttryckt i den strukturplan som fastställdes av styrelsen den 10 januari 1980
och har pä nytt beslutat att varvet skall avvecklas snarast eller senast vid
utgången av år 1983.

Mot bakgrund av nämnda styrelsebeslut har Svenska Varv AB
till industridepartementet den 25 februari 1981 inkommit med en skrivelse som
innehåller bl. a. en fastställd avvecklingsplan för Öresundsvarvet och kostnader
för denna, det ekonomiska beslutsunderlaget för styrelsens beslut samt en
hemställan om finansiellt stöd för atl täcka kostnader för avvecklingen av
varvet. Svenska Varv hemställer även om att 200 milj. kr. ställs till bolagets
förfogande för att täcka kostnader för förtidspensionering, utbildnings- och anpassningsätgärder
för äldre och begränsat arbetsföra vid Kockums och Öresundsvarvet. Sädana
kostnader kan bli akluella även i samband med neddragningen av kapaciteten vid
Karlskronavarvet, men Svenska Varv kan f. n. inte precisera storleken av
kostnaderna.

Jag tar nu upp nedläggningskostnaderna för Öresundsvarvet.

Av
underlaget framgår atl företagsledningen vid Öresundsvarvet har analyserat
flera olika avvecklingsplaner. Skillnaden mellan planerna består i atl olika slor
del av orderstocken förutsätts bli färdigställd vid Öresundsvarvet. I några
alternativ färdigställs delar av orderstocken vid andra enheter inom koncernen.

Orderstocken ulgörs av ett supplyfartyg, en färja till Gotlandsbolagel,
en färja Ull statens järnvägar och tre bulkfartyg på vardera 40000 dwl till det
holländska rederiet van Ommeren.

Del för
Svenska Varv ekonomiskt minst ofördelakUga alternativet är en snabb avveckling
av Öresundsvarvet samtidigt som delar av orderstocken färdigställs vid Kockums.
Fördelen från kostnadssynpunkt för Svenska Varv beräknas uppgå till 100-150
milj. kr. jämfört med en långsammare avveckling.

För atl
möjliggöra en avveckling med en långsammare personalavgång anser Svenska Varv
dock att hela orderstocken bör färdigställas vid Öresundsvarvet. Delta
alternativ medför atl nedläggningstidpunkten förskjuts till första halvåret
1983.

Prop. 1980/81:131 12

Jag vill för egen del ansluta mig till bedömningen atl
flera fördelar finns med en längre avvecklingstid för Öresundsvarvet. Ell
färdigställande av delar av Öresundsvarvels orderstock vid Kockums skulle kunna
leda till betydande omställningssvårigheter för Kockums. Vidare hinner samhällets
stöd till utbyggnaden av näringslivel i Landskrona ge positiva effekter, vilket
ökar de varvsanslälldas möjlighet att få sysselsättning i hemorten. Jag
återkommer i det följande lill frågan om utbyggnaden av näringslivet i
Landskrona.

Svenska
Varv har beräknat kostnaden för det längre nedläggningsalter-naUvet lill 1004
milj. kr. Kostnaderna är fördelade med 344 milj. kr. år 1980, 162 milj. kr. år
1981, 254 milj. kr. år 1982 och 244 milj. kr. är 1983. Kostnadsberäkningarna är
förknippade med stor osäkerhet på grund av svårigheten att bedöma
produktivitetsutvecklingen under nedläggningsperioden.

Förlusterna orsakas huvudsakligen av dels ogynnsamma
kontrakt på fartygsnybyggen, dels svåra effektivitetsproblem. En viss
ytterligare försämring av effektiviteten vid varvet anser Svenska Varv
oundviklig under nedläggningsliden. För flera av fartygsleveranserna har
erhållna priser inle läckt rörliga kostnader.

Den
beräknade nedläggningskostnaden om sammanlagt 1004 milj. kr. kan delas upp i
följande viktigare delposter. Ett negativt täckningsbidrag från erhållna priser
på fartygen om ca 85 milj. kr., sedan avdrag har sketl för löner och material
direkt hänförligt till byggnationen. Omkostnader i form av bl.a. löner till Ijänslemän
och viss kollektivpersonal om ca 697 milj. kr. Kapitalkostnader i form av
räntor och fullständig nedskrivning av anläggningstillgångar med sammanlagt 270
milj. kr. Garanlikostnader för fartyg, annulleringskostnader för material m.m.
ca 85 milj. kr. I tidigare bokslut har 133 milj. kr. reserverats för att täcka
de angivna förlusterna.

Som jag
nyss har nämnt anser Svenska Varv del svårt att beräkna kostnaderna över en
treårsperiod med hänsyn till den stora osäkerhet som bl.a. beror på hur
effektivt verksamhelen kan bedrivas. Svenska Varv påpekar även de risker för
koncernens övriga verksamhet som en fördyrad avveckling kan medföra. Kraftfulla
åtgärder, vilka kräver medverkan från samtliga anställda, måsle vidtas för att
i största möjliga utsträckning hälla kontrakterade åtaganden vad gäller
leveranser. För att hålla kostnadsutvecklingen under kontroll måste
nedläggningskalkylen kontinuerligt följas upp mot de faktiska kostnaderna. 1
den män risk bedöms föreligga att förkalkylerade kostnader överskrids eller
förseningar uppstår är del angeläget att motåtgärder vidtas. Sådana kan
innebära omprövning av beslutet alt fullfölja orderstocken eller en forcerad
personalavveckling i kombinalion med ökal entreprenörsutnyttjande.

Jag har
för egen del inget att erinra mot den kostnadsberäkning Svenska Varv har
redovisat. Jag delar alltså bedömningen atl 1 004 milj. kr. behövs för att
läcka Svenska Varvs kostnader för nedläggningen av Öresundsvar-

Prop.
1980/81:131 13

vet.
Under år 1980 har regeringen ställt sammanlagt 292 milj. kr. till Svenska Varvs
förfogande för att täcka nedläggningskostnader. Anslagen G 12. Avskrivningslån
till varvsindustrin, m.m. och G 7. Medelstillskott Ull Svenska Varv AB har
därvid belastats med 125 milj. kr. resp. 150 milj. kr. Vidare har fullmäktige i
riksgäldskonloret - efter hemställan av regeringen - utfärdat etl skuldebrev
till Svenska Varv AB för nedskrivning av anläggningstillgångar, varav 17 milj.
kr. avser Öresundsvarvet. Av de beräknade nedläggningskostnaderna återstår
alltså 712 milj. kr. att täcka. Fullmäktige i riksgäldskontoret har inom ramen
för givna bemyndiganden möjlighet att utfärda skuldebrev om ytterligare 40
milj. kr. för atl läcka de förluster som uppstår vid nedskrivning av
Öresundsvarvets anläggningstillgångar. Återstående nedläggningskostnader om
sammanlagt 672 milj. kr. bör slällas lill Svenska Varvs förfogande säsom
ägartillskott. Jag förordar att medel anvisas för ändamålet. Elt särskilt
anslag härför, benämnt Tillskott av medel till Svenska Varv AB för nedläggning
av Öresundsvarvel AB, bör las upp på statsbudgeten för budgetåret 1981/82. Med
hänsyn till de utomordentligt slora insatser som det här är fråga om från samhällels
sida för atl möjliggöra en mjuk avveckling - samtidigt som andra sektorer av
det svenska samhället drabbas av kännbara besparingar

- villjag
understryka vikten av att kostnaderna för nedläggningen inte fär

överskridas. Det åvilar ledningen för Svenska Varv att omedelbart vidta

motåtgärder om risk finns att kostnadskalkylen överskrids.

2.3
Insatser för att främja sysselsättningen i vissa varvsregioner

2.3.1
Tidigare insatser

Den
omstrukturering av svensk varvsnäring som har skett under de senaste åren har
lett till påfrestningar pä de arbetsmarknader som har berörts. Riksdagen beslöt
därför redan år 1978 (prop. 1978/79:49, NU 1978/79:17, rskr 1978/79:115) om
särskilda åtgärder för att avhjälpa sysselsättningsproblem i vissa
varvsregioner.

Åtgärderna
bestod av

- Medelstillskott
till de regionala utvecklingsfonderna inom Malmöhus,

Hallands, Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län på sammanlagl 105

milj. kr., varav 75 milj. kr. avsåg medel som kunde användas för att

bilda investmentbolag för varvsregionerna i Malmöhus och Göteborgs

och Bohus län.

För
alt ge stimulans Ull ökad sysselsättning inom näringslivet i varvsregionerna i
Malmöhus län har Malmöhus Invest AB bildats av den regionala utvecklingsfonden
i Malmöhus län för insatser i varvsregionerna med medel som riksdagen anvisade
år 1978.

-
Stöd till alternativ produktion
vid varven med 200 milj. kr.

-
Bidrag lill sysselsältningsåtgärder
i varvsregionerna med 265 milj. kr. Medlen skulle bl. a. användas för atl
ytterligare förstärka de insalser

Prop. 1980/81:131 14

som
nyss har nämnts saml för stöd till projekt som är särskilt omfattande.

-
Bidrag till fartygsexport till
utvecklingsländer med 125 milj. kr.

-
Anställningsgaranti för de
anställda vid storvarven.

-
Särskilt regionalpolitiskt stöd
med 290 milj. kr. i lokaliseringslån och 10 milj. kr. i lokaliseringsbidrag.

En
närmare redovisning för dessa insalser lämnade jag i prop. 1979/ 80:165. Jag
begränsar därför mina kommentarer Ull del särskilda regionalpolitiska stödet.

Regionalpolitiskt
stöd har lämnats som lokaliseringslån i Malmö-, Landskrona-, Göteborgs- och
Uddevallaregionerna och som lokaliseringsbidrag i Uddevallaregionen, allt
enligt förordningen (1979:59) om särskilt regionalpolitiskt stöd inom vissa
varvsregioner. Stödel förutsattes utgå Ullfälligl och avbrytas när arbetsmarknaden
åler fungerade normalt. På förslag av arbetsmarknadsstyrelsen beslutade
regeringen därför alt ansökningar om stöd skulle ha inlämnats senasl den 30
april 1980. Några av dessa ansökningar återstår för regeringen att behandla.
Arbetsmarknadsstyrelsen avser atl redovisa resultat och erfarenheler av del
särskilda regionalpolitiska stödet under mars 1981. Utan att föregripa denna
redovisning villjag nägot kommentera utfallet hittills.

Beslut
om stöd t.o.m. den 31 december 1980 framgår av följande sammanställning. Av
den lotala ramen på 300 milj. kr. för lokaliseringslån och lokaliseringsbidrag
som riksdagen anvisat hade då ca 145 milj. kr. lagits i anspråk. Stödet har
bidragit till invesleringar som beräknas leda till en sysselsättningsökning på
ca 950 personer. Ca 90% av investeringarna har gjorts i Uddevalla-, Lysekils-
och Göteborgsregionerna. Även den beräknade sysselsättningen är i motsvarande
grad koncentrerad lill dessa regioner.

Bevisat
särskilt regionalpolitiskt stöd inom vissa varvsregioner t.o.m. 1980-12-31

(1
000-tal kr.)

Region

Antal företag

Investering

Bidrag

Lån

Beräknad sysselsättn.ökning

Uddevalla-Lysekil Göteborg' Landskrona"' Malmö

Summa

14 50

3 7

74

89277

129687

12576

12728

244268

3034 3034

54097

70993

7625

8481

141196

335

518

38

55

946

'
Göteborgs, Mölndals, Kungälvs, Öckerö, Partille och Härryda kommuner i Göteborgs
och Bohus län, Kungsbacka kommun i Hallands län samt Ale kommun i Älvsborgs län

■
Landskrona och Kävlinge kommuner Malmö, Vellinge och Staffanstorps kommuner

Prop.
1980/81:131 15

2.3.2
Fortsatta insatser

Jag
har i annal sammanhang (prop. 1978/79:49, NU 1978/79: 17, rskr 1978/79:115 och prop,
1979/80:165, NU 1979/80:69, rskr 1979/80:405) lämnat utförliga redogörelser för
arbetsmarknaden i de kommuner som berörs av stmkturförändringarna inom
storvarven. Därvid framhöll jag bl.a. att samtliga slorvarv ligger inom lättbefolkade
områden med välutvecklade kommunikationer och goda pendlingsmöjligheter.
Arbetsmarknadens fömtsättningar för att bära de förändringar som nu förestår
inom Svenska Varv beror på situationen i det område som kan näs genom daglig pendling
från resp. varvskommun.

Några sysselsältningsförändringar
vid varvsanläggningarna i Uddevalla och Göteborg är inte aktuella nu. Med
hänsyn till att sysselsättningen vid Göteborgsvarven enligt tidigare
bedömningar förutsattes minska betydligt Ull år 1984 bör den nuvarande
situationen, om Svenska Varvs bedömningar är riktiga, innebära en förbättring
för arbetsmarknaden i Göteborgsregionen. Arbetsmarknaden i denna region har
trots de senaste årens påfrestningar utvecklats bättre än genomsnittet för
riket. Även i Uddevallare gionen är situationen förhållandevis gynnsam. Det
finns därför inte anledning att nu vidta några speciella ålgärder i Göteborgs-
och Uddevallaregionerna.

Avvecklingen av
Öresundsvarvet berör ca 2600 anställda. För Kockums innebär den omstrukturering
av varvet som riksdagen beslutade är 1980 och som nu fullföljs av Svenska Varv
en minskning med I 500 sysselsatta. Länsstyrelsen i Malmöhus län har i
skrivelse till regeringen den 2 februari 1981 anfört att dessa förändringar
drabbar arbetsmarknader som redan har svårigheter och föreslagit en rad ätgärder
för att stärka sysselsättningen i länet. Båda varven är emellertid belägna i
arbetsmarknader med en för svenska förhållanden betydande storiek. I västra
Skåne, inom pendlingsavstånd från Malmö och Landskrona, finns elt ärligt
nyrekryteringsbehov av arbetskraft till följd av pensionering på ca 7000
personer vartill kommer tillväxt inom vissa näringsgrenar och inom den
offentliga sektorn. Det är min bedömning atl om man ser till arbetsmarknaden i
sin helhet i detta område de problem som kan uppstå lill följd av sysselsältningsföräridring-arna
inom varven borde kunna klaras av genom normala arbelsmarknadspolitiska
insatser. Förändringen kommer emellertid atl slå jämförelsevis hårt mot
Landskrona kommun. Jag bedömer det därför nödvändigt atl särskilda ålgärder
vidtas för att lösa de problem som kan uppstå där. Jag återkommer i del
följande med förslag härom.

Svenska
Varv avser också att avveckla varvet i Sölvesborg med ca 200 anställda. Inom
räckhåll från Sölvesborgs kommun ligger arbetsmarknaderna i Kristianslads,
Bromölla, Olofströms och Karishamns kommuner. Risk finns för negativa
förändringar inom flera av dessa kommuner. Jag finner det därför motiverat att
genom statliga insatser bidra till sysselsättningsfrämjande åtgärder i
Sölvesborgs kommun. Delta bör enligt min

Prop.
1980/81:131 16

mening lämpligen ske genom att det i statsbudgeten för
budgetåret 1978/79 uppförda reservationsanslaget C 5. Bidrag till
sysselsättningsåtgärder inom varvsregionema även vid behov får användas i
Sölvesborgs kommun. Eftersom anslaget är avsett för sysselsättning inom andra varvsregioner
bör riksdagens godkännande inhämtas.

I
Karlskrona planeras en sysselsättningsminskning vid varvet med 500 personer.
Karlskrona kommun är visserligen större än Sölvesborgs kommun, med den
arbetsmarknad som kan nås genom daglig pendling är mindre. Den föreslagna
minskningen vid Karlskronavarvet med 500 personer under år 1981 innebär,
tillsammans med svårigheter för annan industri i Karlskrona, en sådan
påfrestning på arbetsmarknaden att näringslivet i kommunen enligt min mening
måste stödjas särskilt. Enligt förordningen (1979:632) om regionalpolitiskt
stöd kan regeringen besluta om stöd till företag i en region där avsevärda sysselsättningssvärigheter
kan förutses eller har uppkommit till följd av induslrinedläggning i samband
med omfattande branschralionalisering eller liknande orsak. Dessa förutsätlningar
anser jag vara för handen f. n. i Kariskrona. Jag är därför beredd alt föreslå
regeringen atl t. v. bevilja regionalpolitiskt slöd lill företag i Karlskrona
kommun enligt vad som normalt lämnas vid stöd utanför stödområdet. Stöd i
sådana fall lämnas enligl de regler som gäller för stödområde 1.

Som jag redan har framhållit innebär nedläggningen av
Öresundsvarvet en sådan påfrestning pä arbetsmarknaden i Landskrona med omgivning
att särskilda insalser är nödvändiga.

Svenska Varv har vid beräkningen av behovet av medel till
Öresundsvarvet utgått frän att orderstocken skall fullföljas och all
avvecklingen därför skall ske i relativt långsam takt. I det avvecklingsalternaliv
som förordas räknar företaget med att den naturliga avgången skall uppgå till
400-500 personer under år 1981 men därefter minska betydligt. Företagel bedömer
vidare att varsel om avskedande måste utfärdas för ca 100 personer under är
1981, för drygt 700 personer under år 1982 och för ca 650 personer under år
1983. Verksamheten skulle därmed upphöra i början av år 1983.

Genom den successiva avvecklingen av Öresundsvarvet skapas
rådrum för att lösa de problem som kan uppstå för dem som berörs av nedläggningen
av varvet. Del bör kunna väntas att företag, fackliga organisationer saml
kommunala och regionala statliga myndigheter samarbetar för alt lösa de problem
som kommer atl uppstä. Arbetsmarknadsmyndigheterna är självfallet beredda atl
sätta in de arbelsmarknadspolitiska åtgärder som krävs för att underiätta de varvsanslälldas
övergång lill annan sysselsättning. Genom de möjligheter som sålunda finns att
från samhällels sida medverka till annan sysselsättning och även medge förtida
pensionering finner jag inte skäl föreligga att tillmötesgå Svenska Varvs
begäran om särskilda medel för atl betala förtidspensioneringar och särskilda anpassningsätgärder
vare sig vid Öresundsvarvet, vid Kockums eller vid Karlskronavarvet.

Prop.
1980/81:131 17

Vidare
har Svenska Varv slutit avtal med Landskrona kommun, Svalövs kommun. Malmöhus Invest
AB och några privata företag om alt bilda ell särskilt bolag Landskrona Finans
AB. Avsikten är att Öresunds varvets mark och byggnader skall disponeras av
Landskrona Finans. Svenska Varv har hemställt om att 100 milj. kr. av de medel
som tidigare har anvisats för produktutveckling vid Öresundsvarvet får användas
i Landskrona Finans verksamhet. Bolaget skall enligl planerna ulgöra ett
komplement till andra insatser som kan vidtas för alt bygga ut näringslivel i Landskronaregionen.
Jag bedömer alt den föreslagna användningen av högst 100 milj. kr. av det för
budgetåret 1980/81 anvisade reservationsanslaget G 8. Bidrag Ull Svenska Varv
AB för vissa utvecklingskostnader inte strider mot syftet med anslaget. Del
ifrågavarande beloppet torde därför via Svenska Varv kunna Ullföras Landskrona
Finans i Landskrona pä villkor som regeringen föreskriver. Landskrona Finans
kan även i samarbete med Svenska Varv pröva i vilken utsträckning verksamhet
inom Öresundsvarvet som kan drivas vidare när fartygsproduktionen vid företaget
avvecklas. Efter tillkomsten av detta bolag bör de resurser som har anvisats
för Malmöhus Invest AB i ökad utsträckning kunna sättas in i Malmöregionen.
Vidare kan nämnas atl en del av de förslag med anknytning till näringslivet
som har förts fram bör kunna genomföras genom medverkan av Landskrona Finans
som föreslås.

Landskrona kommun och
länsstyrelsen i Malmöhus län har lagt fram förslag till ytterligare åtgärder
som bör vidtas i området för alt lösa uppkommande sysselsättningsproblem.
Länsstyrelsens förslag omfattar som tidigare har sagts även andra delar av
Malmöhus län än Landskronaregionen. Därjämte har Svalövs och Eslövs kommuner i
skrivelser framhållit att arbetsmarknaden i de båda kommunerna påverkas
negativt av nedläggningen av Öresundsvarvet samt att de därför bör omfattas av
eventuella åtgärder som vidtas. Som jag nyss har redovisat kommer Öresundsvarvels
avveckling atl ske successivt. De medel som enligt vad jag här har angivit bör
stå till förfogande för alt lösa sysselsättningsproblemen i Landskrona är
betydande. Det är därför motiverat att avvakta utvecklingen på arbetsmarknaden
i regionen och resultatet av dessa insatser innan ställning tas till om
ytterligare åtgärder behövs. Jag vill emellertid kommentera några av de
framförda förslagen.

För all ytterligare
stimulera näringslivels utveckling har Landskrona kommun föreslagit alt kommunen
skall ingå i stödområde 3. Jag vill erinra om det tidigare nämnda särskilda
bolag som skall bildas med samma syfte. Med Ullgångar i mark med byggnader och
därutöver 100 milj. kr. kommer detta bolag atl representera den största
särskilda regionalpolitiska insats som har vidtagits under senare tid i ett
begränsat geografiskt område. Jag är medveten om atl regionalpolitiskt stöd dämlöver
i vissa fall kan bli nödvändigt, men vill erinra om riksdagens uttalande i
denna fråga så sent som våren 1980 (NU 1979/80:69, rskr 1979/80:405)
att för Lands-

Prop. 1980/81:131 18

kronaregionens
del samma principer bör tillämpas som i allmänhet gäller för stöd utanför
stödområdena. Förhandlingar om lokaliseringsstöd till några företag som vill
etablera sig i Landskrona kommun pågår.

Bland
övriga förslag som har förts fram kan nämnas uppbyggnad av en centralhamn för
kol i Landskrona. Regeringen har nyligen prövat frägan omen sådan etablering
enligt 136 § a byggnadslagen och lämnat tillstånd till att hamnen i Landskrona
byggs ut för lagring av kol m.m. Frågan om kolhamnar har behandlats i prop.
1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken. Där föresläs en försiktig ökning
av användningen av kol i Sverige. Distributionen av kol kan då ske genom en
måttlig utbyggnad av befintliga hamnar. Något statligt engagemang i en central
hamn för kolimport är mol den bakgmnden inte motiverat.

När
det gäller den verkstadsskola som f. n. drivs vid Öresundsvarvet har Svenska
Varv i sin beräkning av medelsbehovet för avvecklingen av Öresundsvarvet
utgått från att företagel svarar för verksamheten vid skolan till dess den har
avvecklats, dvs. till mitten av år 1983. Detla innebär alt alla som har
påbörjat utbildning vid verkstadsskolan kan fullfölja den. Jag finner efter
samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet det angelägel all den
kompelens som finns inom verkstadsskolan även i fortsättningen tas till vara.
Det rådrum som nu har skapats bör utnyttjas för att finna en lösning som syftar
till att ge Landskronaregionen fortsatt hög standard i fräga om
yrkesutbildning.

Landskrona
kommun har hemställt om bidrag för att täcka kommunens kostnader för outhyrda
lägenheter i det allmännyttiga bostadsföretaget AB Landskronahem, som vid
årsskiftet 1980-1981 hade ca 600 outhyrda lägenheter. Kommunen befarar att
antalet kan komma att fördubblas som en följd av nedläggningen av
Öresundsvarvet. Jag vill redan nu erinra om att regeringen har beviljat
kommunen ett extra skatteutjämningsbidrag för år 1981 med 1050000 kr. med
anledning av dess kostnader för oulhyrda lägenheter i det allmännyttiga
bostadsföretaget.

Anlalel
oulhyrda lägenheter i AB Landskronahems bostadsbestånd har ökat sedan början av
1970-talet. Vid senaste årsskiftet uppgick andelen till ca 13% av bolagets
bostadsbestånd. Bolaget har dock i syfte atl minska antalet tomma lägenheter
byggt om 18 lägenheter till barnstugor år 1977 och 33 lägenheter lill ell
servicehus år 1979. Vidare avser kommunen alt bygga om ett bostadshus med 18
lägenheter till föreningshus. Ombyggnaden är tänkt atl finansieras med
boendemiljöbidrag och bostadslån. Bostadsföretaget har hemställt om att få
behålla del ursprungliga bostadslånet på oförändrade villkor, dvs. med bibehållet
räntebidrag, även efter ombyggnaden. Om riksdagen bifaller regeringens förslag
i prop. 1980/81:100 (bil. 16 s. 54) om ändring av reglerna för räntebidrag till
lokaler som tillkommer med stöd av boendemiljöbidrag kommer bolagets ansökan
att kunna bifallas.

För
åren t.o.m. år 1980 har bolaget kunnal läcka sina hyresföriusler

Prop.
1980/81:131 19

med
statliga hyresförlustlån. Sammanlagt har bolaget beviljats 13481000 kr. i lån
för åren 1973-1979. Preliminärt har därtill beviljats 3 120000 kr. för första
halvåret 1980. De totala hyresförlustlånen till bolaget har därigenom hitUlls
uppgått till ca 17 milj. kr.

Kommunen
och bolaget har i en gemensam framställning till regeringen hem.slällt om
eftergift av hyresförlustlånen för åren 1973-1978.

Enligl
nuvarande regler i förordningen (1976:260) om hyresförlusfiån finns det två altemativ
för Landskrona kommun och dess allmännyttiga bostadsföretag alt få
hyresförlustlänen eftergivna. Det första alternativet är alt för vaije län
begära ränte- och amorteringsfrihel under fem år och därefter eftergift med
50%. Kommunen måste då lösa in den del som inte efterges. Det andra
alternativet är att redan nu begära eftergift med 60% för de lån som avser
hyresförluster åren 1973-1979. Kommunen kan då få ett särskilt hyresförlustlån
för den del som skall lösas in.

Jag
har efter samråd med chefen för bostadsdepartementet inte funnil skäl att
föreslå nägon ändring av gmnderna för eftergift av hyresföriustlän för
Landskrona kommun.

2.4
Projekt 80 AB

Riksdagen
beslöt hösten 1978 (prop. 1978/79:49. NU 1978/79: 17, rskr 1978/79: 115) att en
s. k. anslällningsgaranli skulle införas för de fyra storvarven inom Svenska
Varv AB under åren 1979 och 1980. I och med atl staten övertog Kockums AB i
juni 1979 omfattades även detta varv av anställningsgaranlin.

I
enlighet med riksdagens beslut uppdrog regeringen den 25 januari 1979 åt
Svenska Varv AB att i nära kontakt med arbetsmarknadsmyndigheterna träffa avlal
med berörda fackliga organisationer om en anslällningsgaranli för den då
anställda personlen vid storvarven. I maj 1979 träffades ett sådanl avtal som
innebar bl.a. att ett aktiebolag. Projekt 80 AB (P80), bildades. Till detla
bolag överfördes den övertaliga personalen vid varven i Göteborg och från vissa
andra företag inom Svenska Varv-koncernen i Göleborg. Arbelsmarknadslagsliftningen
och träffade överenskommelser nödvändiggjorde nämligen atl anställningsgarantin
omfattade samlliga bolag i Göteborg inom Svenska Varv-koncernen. Bolagets
uppgift har varit alt förbereda den överförda personalen för anställning
utanför varvsförela-gen eller andra lösningar säsom pensionering. Pä
länsarbetsnämndens initiativ bildades en anställningsgrupp vid förelagel. I
denna grupp ingick representanter för företagsledning, de fackliga organisaUonerna
vid Svenska Varv AB, arbetsmarknadsverket, trygghetsrådet och Göteborgs näringslivssekretariat.
Dessutom upprättades en särskild arbetsförmedlings-enhet vid P80.

Riksdagen
har lämnat regeringen bemyndigande atl låta projektet fortsätta viss del in pä
år 1981 om så erfordrades med hänsyn till personalsituationen vid årsskiftet
1980-1981 (prop. 1979/80:165, NU 1979/80:69, rskr 1979/80:405),

Prop. 1980/81:131 20

I oktober 1980 hade sammanlagl 1698 övertaliga personer
anmälts till P80 varav ) 263 kollektivanslällda saml 435 tjänstemän och
arbetsledare. Av dessa hade i januari 1981 1 615 personer fält nytt arbele
eller förtidspensionerats. Av de som fått nytt arbete hade 371 personer
skaffat nytt arbete, innan anställning vid P80 påbörjades.

De flesta personer som lämnat P80 har erhållit anställning
i mindre förelag inom Göteborgsregionen. Av dessa företag (exkl.
Götaverken-bolagen) har endast ett fåtal anställt fem eller flera personer.

Många som erhållit nytt arbele har övergått lill annat
yrke än de hade vid varvet. Detta har möjliggjorts genom den utbildning som
personerna har erhållit under tiden som de har varil anställda i P80.

Förtidspensionering kommer atl erbjudas all personal i P80
som är 60 år och äldre saml i begränsad omfattning och efter individuell
prövning personer som är 58—59 är.

I januari 1981 var totalt 83 personer fortfarande
registrerade i P80. Av dessa kommer 18 att förtidspensioneras, 8 personer har
avtal om ny anställning och 13 genomgår f.n. utbildning. Enligt vad jag har
inhämtat kommer de övriga att i viss utsträckning äteranställas vid de dottetbolag
varifrån de kommer, dock i andra arbetsuppgifter.

En stor del av de arbeten som nu återstår i P80 sker i
nära konlakl med berörda myndigheter.

I likhet med förelaget anser jag det vara mycket svårt alt
utsätta etl bestämt datum för när de arbeten som återstår inom P80 skall vara
avslutade. Jag anser dock att ambitionen bör vara att försöka lösa de
återstående personalproblemen sä snart som möjligt för att under första
halvåret 1981 definitivt avsluta P80;s verksamhel.

Jag övergår nu till atl redovisa hur kostnaderna för P80
fördelar sig på verksamhetsåren 1979—1980. I följande sammanställning tar jag
upp det reviderade bokslutet för är 1979, beräknat ulfall för år 1980 samt en
bedömning av kostnaderna för år 1981.

Kostnader för P80 fördelade på verksamhetsområden (milj.
kr.)

1979 1980' 1981 Summa

46

20

84

83

30

113

8

6

14

-

43

43

138

99

255

3

-

3

141

99

258

Normal verksamhet 18

Förtidspensionering -

Stimulansbidrag -

Nya verksamheter -

Reservering för kvarvarande

kostnader -

Summa 18

Räntekostnader -

Summa 18

Med normal verksamhet avses den verksamhet ocb de ätgärder
som vidtas i P80:s regi för att ta hand om de övertaliga samt för att skaffa
sysselsättning åt dem såväl inom som utom Svenska Varv-koncernen.

Med stimulansbidrag avses bidrag till företag för att
dessa skall anställa övertaliga.

Med nya verksamheter avses verksamheter som startas i P80:s
regi och som övertas av andra bolag.

Prop.
1980/81:131 21

Under
år 1981 kvarstår som jag nyss har nämnt ett antal anställda i P80 vilka inte
har kunnat beredas annan sysselsättning eller som pensionerats. Kostnaderna för
denna personal uppkommer dels i form av stimulansbidrag, dels i form av
speciella åtgärder för alt anpassa arbetsförhållandena till deras
förutsättningar. Kostnaderna för delta har Svenska Varv beräknal till 43 milj.
kr., vilket molsvarar ca 500000 kr. per anställd för den återstående
personalen. Om de lotala kostnaderna fördelas på den personal som varit
anställd vid P80 uppgår kostnaden till ca 200000 kr. per anställd.

Beträffande
anslällningsgaranU vill jag som min uppfattning framhålla att principiella skäl
talar mot att statsmakterna för enstaka företag eller branscher gör sådana
åtaganden. Det kan från rättvisesynpunkt upplevas som slötande att staten ger
vissa medborgare ell mer omfattande socialt stöd än vad som lämnas till andra i
motsvarande situation. Särskill gäller delta i nuvarande slatsfinansiella läge
när vissa åtaganden från samhällets sida måste omprövas. Vidare kan garantier
av detla slag i viss utsträckning motverka att arbetskraften går över lill
förelag med goda utvecklingsmöjligheter. Någon ekonomisk utvärdering av P80 är
inte gjord och vore utan tvekan förknippad med slora svårigheter. Den
genomsnittliga kostnaden per anställd, 200000 kr, bör dock noteras. I vissa
fall kan det dock vara befogal all skapa ett ökal rådrum för
arbetsmarknadsmyndigheterna. Rådrummet bör kombineras med aktiva arbetsmarknadspoliliska
insalser. Inom arbetsmarknadspolitikens ram finns olika typer av ålgärder som
har utvecklats under åren. Vidare finns det etablerade medel inom näringspolitikens
och regionalpolitikens områden.

Arbetsmarknadsmyndigheterna
är självfallet beredda alt sälla in de arbelsmarknadspolitiska åtgärder som
krävs för alt underlätta de varvsanslälldas övergång till annan
sysselsättning. Jag vill i della sammanhang erinra om atl chefen för
arbetsmarknadsdepartementet senare kommer alt föreslå en ny bidragsform,
omställningsbidrag, som kan utgå vid sädana driftsinskränkningar som på ett
avgörande sätt påverkar den lokala arbetsmarknaden och där
sysselsättningsproblemen inte kan lösas med normala arbelsmarknadspolitiska
åtgärder och tillgängliga lokala arbetsförmedlingsresurser.

Med
hänsyn till den snabba och nödvändiga kapacitelsminskningen vid storvarven i
Göteborg fanns det särskilda skäl alt bilda P80. Jag vill emellertid underslryka
vad jag har sagt i andra sammanhang, nämligen atl det är mindre lämpligl att
anställda i statliga förelag fär särskilda förmåner jämfört med privatanslällda,
Samma jämförelse måste också göras mellan olika problembranscher. Jag vill
också notera att ell lovvärt arbele har uträttats i P80 för all finna nya
arbetsuppgifter för de anställda.

Prop.
1980/81:131 22

2.5
Vissa anslag, m. m.

2.5.1 Skuldebrev
till Svenska Varv AB

I prop.
1979/80: 165 angavs att Svenska Varv AB behövde skriva ned sina anläggningar
vid de kvarvarande storvarven under åren 1980-1984 med 606 milj. kr. Svenska
Varv föreslogs fä täckning härav genom atl staten utfärdade skuldebrev Ul)
företagel för samma belopp. Villkor för detla var bl.a. atl kapaciteten
minskade på det sätt som förutsatts i stmkturplanen. Riksdagen beslöt att höja
beloppet för skuldebreven till högst 713 milj. kr. för alt göra del möjligt att
skriva ned anläggningar vid Öresundsvarvet med 57 milj. kr. och vid Cityvarvet
med 50 milj. kr. Med hänsyn till den av mig tidigare redovisade kapaciteten vid
Götaverken Cityvarvel bedömer jag att skuldebrev om 50 milj. kr. avseende extra
nedskrivning av anläggningar vid Cityvarvet inte kommer att behöva utfärdas.

Med
hänsyn till vad jag tidigare anfört beträffande övriga varv inom Svenska
Varv-koncernen bör skuldebrev därmed i stället utfärdas för nedskrivning av
anläggningar vid samUiga varv inom Svenska Varv AB uppgående till sammanlagt högsl
663 milj. kr. Jag förordar att riksdagens medgivande inhämtas härtill.

På
skuldbeloppet bör ränta utgå med belopp som regeringen bestämmer med hänsyn lill
del allmänna ränteläget. Vid nuvarande ränteläge kan räntekostnaden beräknas
uppgå till ca 59 milj. kr. under budgetåret 1981/ 82. Ett förslagsanslag av 59
milj. kr. bör därför anvisas för detta ändamål för budgetåret 1981/82.

2.5.2 Garantier
tiU Svenska Varv AB avseende förlusttäckning

Fullmäktige i riksgäldskonloret har bemyndigats att ikläda staten garan

tier till Svenska Varv AB avseende förlustläckning för kundfordringar och

fartygsproduktion om sammanlagt 3 350 milj. kr. före utgången av år 1984

(prop. 1976/77:139, NU 1976/77:53, rskr 1976/77:343, prop. 1977/78: 174,

NU 1977/78:76, rskr 1977/78:377, prop. 1978/79:124, NU 1978/79:47, rskr

1978/79:356 och prop. 1979/80:165, NU 1979/80:69, rskr 1979/80:405).

Den 31 december 1980 hade ca 685 milj. kr. av de tecknade garantierna

infriats och motsvarande belopp utbetalats Ull Svenska Varv.

Nämnda
garantier infördes år 1977 för alt täcka viss del av de förluster som uppstod
på varvens fartygsproduktion. Garantin utvidgades senare till alt omfatta även
förluster pä kundfordringar. Infriandet av garantierna sker när slutlig föriust
pä fartygsproduktionen och kundfordringarna har kunnat konstateras.

För
infriande av garantierna har riksdagen årligen anvisat elt förslagsanslag om 1
000 kr. Förslag om alt anvisa samma belopp för budgetåret 1981/ 82 under förslagsanslagsanslagel
G 4. Täckande av förluster på grund av garantier till den statliga
varvskoncernen har lagts fram i budgetproposition 1981 (prop. 1980/81; 100,
bil. 17 s. 157).

Prop. 1980/81:131 23

För att en mer realistisk beräkning av de totala
statsutgifterna skall erhållas förordar jag att detta anslag istället för av
regeringen tidigare föreslaget belopp nu tas upp med 800 milj. kr. för
budgetåret 1981/82. Detla belopp svarar mot beräknade kostnader för infriande
av garantier.

2.5.3 Kreditgaranti för finansiering av alternativ
produktion

Enligt beslul av riksdagen (prop. 1978/79:49, NU 1978/79:
17, rskr 1978/ 79:115) får garantier utställas för alternativ produktion vid
varven. 1 vissa fall bildar varvsföretagen särskilda bolag för att genomföra en
viss alternativ produktion. Enligt nyssnämnda beslut är del inle möjligt att
lämna statlig garanti för finansiering av sådan produktion om den sker inom etl
företag som inte är ett varvsföretag. Jag anser atl möjlighet bör öppnas för en
garantigivning även till av varvsföretag bildade och ägda särskilda bolag när syfiet
är att skapa en alternativ produktion inom varvsorl. Jag förordar att
regeringen inhämtar riksdagens medgivande härtill. Vid prövning av dessa frågor
kommer hänsyn att tas lill konkurrensen med andra företag.

2.5.4 Avskrivningslån till varvsindustrin

I del senaste riksdagsbeslutet rörande varvsfrägor (prop.
1979/80: 165, NU 1979/80:69, rskr 1979/80:405) anvisades 1055 milj. kr. för
avskrivningslån till varvsindustrin, m.m. Av detta belopp har regeringen genom
olika beslut fördelat 725 milj. kr. i avskrivningslån till Svenska Varvkoncernen
och 230 milj. kr. i avskrivningslän till privata mindre och medelstora varv.
Regeringen har lämnat förslag till riksdagen i prop. 1980/ 81:101 (bil. 1) om bl.a.
användning av de 15 milj. kr. som avsågs för Karlskronavarvet AB för ombyggnad
av vissa fartyg. Återstående 85 milj. kr. av anslaget skall inte utnyttjas.
Dessa medel kommer att levereras in på statsbudgetens inkomstsida.

2.5.5 Räntestöd till beställare av farlyg

Riksdagen anvisade våren 1980 (prop. 1979/80: 165, NU
1979/80:69, rskr 1979/80: 405) 300 milj. kr. att användas för räntestöd lill
svenska beställare av fartyg. Syftet med stödet är atl förbättra de svenska
varvens konkurrensvillkor genom alt varven ges möjlighet alt erbjuda samma
räntor vid fartygsfinansieringen som utländska varv kan erbjuda. Ränteslödet
avser beställningar för vilka kontrakt tecknas senast den 31 december 1983. Dä övrigl
statligt stöd till varvsindustrin upphör bör även frågan om fortsalt
subventionerad kreditgivning prövas.

I sitt beslul uttalade riksdagen bl.a. att det var svårt
att motivera en ordning som innebär att svensk beställare av farlyg vid svenskl
varv i räntehänseende inte är likställd med utländsk beställare vid svenskt
varv. Systemet med ränlestöd till varvsindustrin borde enligt riksdagen
utformas pä sädant sätt att kravet på likställighet mellan svenska och
utländska beställare tillgodoses. Slutligen förutsatte riksdagen atl regeringen
åter-

Prop. 1980/81:131 24

kommer till riksdagen om det visar sig att ytterligare
medel behövs för ändamålet.

Ränteslödet innebär atl svenska rederier kan finansiera
köp av farlyg byggda vid svenska varv till en av slaten garanterad ränta.
Räntan uppgår f. n. till 8,75% för lån i US dollar med 12 års löplid. För molsvarande
län i svenska kronor ökas räntan med 0,5%. Dessa villkor innebär samma subventioneringsgrad
som för utländska beställare. De angivna räntenivåerna är f. n. avsevärt lägre
än motsvarande marknadsräntor. Kostnaderna för att täcka skillnaden bärs av slaten.

Nämnden för fartygskredilgarantier (FKN), som beslutar i
ärenden rörande räntestöd, har i skrivelse lill industridepartementet den 12
december 1980 påpekat att anvisade 300 milj. kr. enligt nämndens beräkning inte
kommer att täcka behovet. Under angiven stödperiod kommer enligt nämnden
behovet att kraftigt överstiga anvisade medel. Mot denna bakgrund bör enligt
nämnden ytterligare medel anvisas Ull räntestöd för beställare av fartyg.
Nämnden anför vidare i skrivelsen alt det är omöjligt att med någon högre grad
av precision fastslå hur stort medelsbehovet kan komma atl bli. Medelsbehovet
är beroende av ränteutvecklingen i Sverige och inlernationellt under hela
löptiden för de lån som uppbär ränlestöd.

Mot bakgrund av de svårigheter som FKN påpekat finns för
att beräkna kostnaderna för ränlestödet för de beslul om sädant stöd som FKN
kommer att fatta avseende beställningar gjorda lill utgången av år 1983, förordar
jag att för räntestöd till beställare av fartyg elt förslagsanslag om I milj.
kr. anvisas för budgetåret 1981/82. Kostnaderna för räntestödet blir väsentligt
mycket större senare budgetär. De av riksdagen beslutade reglerna för
räntestödet innebär, sett över hela perioden, en viss merbelaslning på
statsbudgeten jämfört med regeringens förslag i prop. 1979/80: 165'. Del av
riksdagen anvisade reservationsanslaget G 13. Räntestöd till varvsindustrin
för innevarande budgelår om 300 milj. kr. kommer således inte att ulnylljas
utan kommer att levereras in på statsbudgetens inkomstsida. För alt FKN skall
ha möjlighet att besluta om fortsatt räntestöd lill beställare av fartyg i
enlighet med riksdagens lidigare beslut ankommer del i fortsättningen pä
regeringen atl hos riksdagen ärligen hemställa om anvisning av medel för att
täcka de löpande kostnaderna för beviljat ränlestöd, alltså en ordning som
liknar den som f.n. gäller för det s.k. SEK-systemet där kostnaderna belastar ell
särskill förslagsanslag. Jag vill i detta sammanhang påpeka atl i de fall
villkoren för svenska beställare vid svenska varv i fråga om låneandel och
lånetid är förmånligare än vad som gäller vid export eller att i övrigt
fördelar föreligger för beställare atl beställa vid svenska varv är del rimligt
alt sädana fördelar balanseras t.ex. genom en höjning av räntesatsen. De av
riksdagen beslutade principerna för räntestödet leder till ökade utgifter för
staten. Med hänsyn härtill anser jag att övrigt stöd lill varvsindustrin räknas
ned. Jag vill därför erinra om atl jag

Prop. 1980/81:131 25

nyss har bedömt atl en neddragning av stödel till
varvsindustrin kan ske med 135 milj. kr. varav 85 milj. kr. avser minskning av
avskrivningslän och 50 milj. kr. minskning av skuldebrev.

3 Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anförl hemställer jag
att regeringen dels föreslär riksdagen atl

1.
godkänna de
ändrade riktlinjer för alt lämna garantier till svensk varvsindustri för
finansiering av alternativ produktion som jag har förordat,

2.
godkänna att
regeringen får utfärda skuldebrev till Svenska Varv AB för sammanlagt 663000000
kr. enligt de riktlinjer som jag har förordat,

3.
godkänna vad
jag har anfört om användningen av det i statsbudgeten för budgetåret 1980/81
uppförda reservationsanslaget Medelstillskott till Svenska Varv AB,

4.
godkänna vad
jag har anfört om användningen av det i statsbudgeten för budgetåret 1978/79
uppförda reservationsanslaget Bidrag till sysselsältningsåtgärder inom
varvsregionerna,

5.
till Tillskott
av medel tiU Karlskronavarvet AB för sysselsättningsfrämjande åtgärder pä
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 under fjortonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 100000000 kr.,

6.
till TiUskott
av medel till Svenska Varv AB för nedläggning av Öresundsvarvet AB för
budgetåret 1981/82 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 672000000 kr.,

7.
till Kostnader
för skuldebrev till Svenska Varv AB för budgetåret 1981/82 under fjortonde
huvudtiteln anvisa etl förslagsanslag av 59000000 kr.,

8.
till Täckande
av förluster på grund av garantier tdl den statliga varvskoncernen för
budgetåret 1981/82 under fjortonde huvudtiteln - istället för i prop.
1980/81:100 (bil. 17 s. 358) föreslaget belopp - anvisa elt förslagsanslag av
800OCX)000 kr.,

9.
till Räntestöd tdl
varvsindustrin för budgetåret 1981/82 under Qortonde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av I 000000 kr.,

dels
bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anförl om Projekt 80 AB.
Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

Prop. 1980/81:131 26

4
Beslut

Regeringen
ansluter sig Ull föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition
förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de ätgärder och det
ändamål som framgår av föredragandens hemställan.

Prop.
1980/81:131 27

Innehåll

Proposition
..................................................... .... I

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... I

1
Inledning ..................................................... ... 2

2
Föredragandens överväganden ........................ 5

2.1
Genomförandet av Svenska
Varv-koncernens strukturplan ... 5

2.2
Öresundsvarvet AB ................................... 10

2.3
Insatser för att främja
sysselsättningen i vissa varvsregioner 13

2.3.1
Tidigare insatser .................................. .. 13

2.3.2
Fortsatta insatser................................... 15

2.4
Projekt 80 AB ........................................... 19

2.5
Vissa anslag, m.m......................................... 22

2.5.1
Skuldebrev till Svenska Varv AB................. 22

2.5.2
Garantier till Svenska Varv AB
avseende förlustläckning 22

2.5.3
Kreditgaranti för fmansiering
av alternativ produktion 23

2.5.4
Avskrivningslån till
varvsindustrin ............ 23

2.5.5
Räntestöd till beställare av
fartyg ............. .. 23

3
Hemställan .................................................... 25

4
Beslut .......................................................... 26

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981