Prop. 1980/81:134

Prop.
1980/81:134

Regeringens proposition 1980/81:134

om
investeringar på Arlanda flygplats m. m.

beslutad
den 26 februari 198L

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga det förslag som upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FÄLLDIN

ULF
ADELSOHN

Propositionens
huvudsakliga innehåll

Riksdagen
beslutade den 17 december 1980 alt jeltrafiken på Bromma flygplats snarast
möjligt skall flyttas lill Arlanda dock senast under andra halvåret 1982.1
propositionen redovisas de ålgärder regeringen vidtagit med anledning av
riksdagens beslut.

I
propositionen föreslås att medel anvisas för investeringar på Arlanda så att en
utflyttning av Linjeflygs verksamhet i enlighet med riksdagens beslul skall
kunna genomföras.

Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 134

Prop. 1980/81:134 :

Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-02-26

Närvarande: statsministern Fälidin, ordförande, och
statsråden Bohman, Wikström, Dahlgren, Äsling, Söder, Krönmark, Johansson, Wirtén,
Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri.

Föredragande: statsrådet Adelsohn

Proposition om investeringar på Arlanda flygplats m. m.

1. Bakgrund

Med anledning av prop. 1980/81:30 om Bromma och Arlanda
flygplatser m. m. järnte motioner beslutade riksdagen den 17 december 1980 att
jettrafiken på Bromma flygplats snarast möjligt skall flyttas lill Arlanda,
dock senast under andra halvåret 1982 (TU 1980/81:8, rskr 1980/81:105). Enligt
beslutet skall Bromma flygplats t. v. bibehållas som flygplats med hänsyn till
allmänflygets behov och kravet på reservflygplats i Stockholmsområdet.
Flygplatsen bör därför rustas upp för ca 20 milj. kr. I årets budgetproposition
har regeringen föreslagit att medel anvisas för detta ändamål.

I fråga om investeringar på Arlanda uttalade riksdagen
följande. I proposition 1980/81:30 härmed hänvisning till en gemensam skrivelse
den 12 augusti 1980 från luftfartsverket. Linjeflyg AB (LIN) och Scandinavian
Airlines System (SAS) anmälts att investeringar för ca 70 milj. kr. i prisläge
den 1 januari 1980 behövs i det nuvarande inrikesområdet på Arlanda för atl LIN:s
trafik skall kunna samlokaliseras där med SAS inrikestrafik hösten 1982. I likhet
med vad som anfördes i propositionen vad gäller de där förordade säkerhelsinvesleringarna
pä Bromma torde kostnaderna för åtgärderna på Arlanda till stor del falla på
kommande budgetår. Det bör därför ankomma på regeringen att så snart det
erfordras återkomma till riksdagen rned begäran om de investeringsmedel som är
oundgängligen nödvändiga för om- och nybyggnader på Arlanda.

Riksdagen uttalade också alt den befintliga terminalen på
Arlanda på längre sikt har begränsade utvecklingsmöjligheter för den samlade
inrikestrafiken och måste betraktas som en provisorisk lösning. Programarbetet
för en permanent anläggning bör därför omedelbart påbörjas. Riksdagen

Prop. 1980/81:134 3

uttalade vidare att en särskild utredning bör tillsättas
om hur inrikesflyget skall utvecklas. Utredningen bör belysa inrikesflygets
roll i trafikpolitiken. Utgångspunkten bör vara atl trafiken på de skilda
inrikesflygplatserna även i fortsättningen tryggas.

En absolut förutsättning för att linjetrafiken skall kunna
flytlas över från Bromma till Arlanda är enligt riksdagsbeslutet atl
kollektivtrafikförbindelserna till Arlanda förbättras. På kort sikt kan detta
ske genom att den nuvarande busstrafiken ges en smidigare utformning,
innebärande att kollektivfält anläggs och Hagaterminalen stängs. Därmed
beräknas tidsskillnaden mellan Arlanda och Bromma minska med 7-8 minuter. På
längre sikt skulle enligt riksdagen en järnvägsförbindelse lill Arlanda med en
beräknad restid på 24 minuter innebära en väsenlligt bättre service för
flygresenärerna och för dem som arbetar på Arlanda. Ett underlag för ett beslut
om en järnvägsförbindelse skall därför snabbt tas fram.

2. Vissa utredningar m. m. med anledning av riksdagens
beslut om Bromma och Arlanda flygplatser

Med anledning av riksdagens beslut har regeringen den 22
januari i år uppdragit åt luftfartsverket att påbörja de åtgärder i det
nuvarande inrikesområdet på Arlanda flygplats som erfordras för att jettrafiken
på Bromma skall kunna flyttas till Arlanda snarast möjligt dock senast under
andra halvåret 1982. Luftfartsverket skall snarast möjligt redovisa dessa ålgärder
för regeringen. I anslutning härtill skall luftfartsverket också redovisa de kostnadsmässiga
konsekvenserna för verket och berörda flygbolag av en utflyttning av
jettrafiken frän Bromma till Arlanda. Luftfartsverket skall vidare skyndsamt
slutföra programarbetet för etl framtida inrikesområde på Arlanda flygplats.

Luftfartsverket skall också, med utgångspunkt i riksdagens
beslut om att jettrafiken på Bromma skall flyttas till Arlanda, utarbeta
förslag om Brommas framtida funktion i det inrikes flygplatssystemet. I
avvaktan på ställningstagande i denna fråga får luftfartsverket genomföra de investeringar
på Bromma flygplats som är oundgängligen nödvändiga för att en
tillfredsställande säkerhetsnivå skall upprätthållas på flygplatsen.

Resultaten av uppdragen skall redovisas successivt dock
senast den 1 juni i är. Vid uppdragens genomförande skall samråd ske med
berörda flygbolag, kommuner och landstingskommuner samt med utredningen om
inrikesflygets utveckling.

En särskild utredare med uppdrag att utreda inrikesflygets
utveckling har tillkallats. Utredaren skall med utgångspunkt från att trafiken
på de skilda inrikesflygplalserna även i fortsättningen bör tryggas belysa
inrikesflygets roll i trafikpolitiken. År 1978 tillkallades en kommitté med
uppdrag att utreda vissa frågor beträffande luftfartens roll i en samordnad
trafikpolitik m. m., den s. k. lufttransportulredningen. Kommittén
avlämnade sitt

Prop. 1980/81:134 4

betänkande (SOU 1981:12) Inrikesflyget under 1980-talet, i
januari i år. Den särskilda ulredaren, vars arbete skall vara avslutat senast
den 1 maj i år, skall i sitt arbete utgå från lufttransportutredningens
förslag.

Regeringen har vidare gett SJ i uppdrag atl ulreda de lekniska
och ekonomiska konsekvenserna av en järnvägsförbindelse mellan Stockholm och
Arlanda flygplats. Arbetet skall följas av en särskild opartisk sakkunnig.
Statens vägverk har samtidigt fått i uppdrag att utreda effekterna på
vägtrafiken av en utflyttning av jettrafiken från Bromma fill Arianda. I
uppdraget ingår att redovisa uppkommande behov av investeringar samt drifts-,
underhålls- och övriga väghållningsåtgärder jämte härmed förenade kostnader. SJ
och vägverket skall redovisa resultaten av uppdragen senasl den 1 maj i år.

Stockholms läns landsting och Stockholms kommun är
ansvariga för kollektivtrafikförbindelserna mellan Stockholms city och Arlanda.
En förbättring av dessa är enligt riksdagen en absolut förutsättning för all
jettrafiken skall kunna fiyllas från Bromma till Arlanda. Jag har därför begärt
besked snarast, dock senast den 1 maj i år, hur landstinget och kommunen ser på
möjligheterna atl tillgodose riksdagens uttalanden. I sammanhanget har jag
också erinrat om att enligt gällande regler skall landstinget svara för 37,5 %
av investeringskostnaderna på Arlanda.

3. Investeringsbehovet

Med hänsyn till den stora tyngd som Stockholmsregionen har
i det inrikes flyglinjenätel är det av största betydelse att flygtransportförsörjningen
i feglönen fungerar på ett tillfredsställande sätt. Som framgår av min tidigare
redovisning pågår nu etl intensivt arbete för att möjliggöra en utflyttning av LlN:s
verksamhet fill Arlanda enligt riksdagens beslut. Jag återkommer senare till
frågan om de investeringsmedel som behöver anvisas för all Utflyttningen skall
kunna genomföras.

LlN:s utflyttning lill Arlanda förändrar i hög grad de
luftfartspolitiska förutsättningarna. I enlighet med vad jag anförde i
proposition 1980/81:30 åVSer jag, med utgångspunkt bl. a. från
lufttransportutredningens förslag och flygbolagens överväganden om effektivitetshöjande
samarbetsåtgärder som = till följd av utflyttningen till Arlanda - nu är
särskilt angelägna, senare i år återkomma till regeringen med förslag lill
långsiktiga luflfartspolitiska fiktlinjer. I del sammanhanget utgör resultaten
av de nu påbörjade utredningarna också etl nödvändigt underlag. Inom ramen för
ett samlat luftfartspolitiskl program, som riksdagen således kan ta ställning
till redan i höst, är avsikten att bl. a. följande för Bromma/Arlandaproblematiken
intressanta frågor skall behandlas: det framtida inrikesflygnätet och därmed
den tolala transporlförsörjningen med flyg i landel, samarbetet mellan berörda
flygbolag, Arlandas utbyggnad på lång sikt, Brommas framtida användning samt
frågan om hur kollektivtrafiken mellan Stockholm och

Prop.
1980/81:134 5

Arlanda skall ordnas m. m. Eftersom utredningsarbetet ännu
inte är avslutat kan jag inte nu ta ställning i dessa frågor.

Luftfartsverket,
LIN och SAS har i skrivelse till regeringen anmält att investeringar för ca 70
milj. kr. behövs i det nuvarande inrikesområdet på Arlanda för att LIN:s trafik
skall kunna samlokaliseras där med SAS trafik hösten 1982. Flygbolagen konstaterar
samtidigt att redan frän LIN:s inflyttning överskrids kapaciteten.
Luftfartsverket anser för sin del att kapacitelstakel nås under perioden
1985-1990. Ytterligare investeringar i det nuvarande inrikesomrädet medger
enligt luftfartsverket med hänsyn till den korta användningstiden inte normal
ekonomisk utnyttjning av det nedlagda kapitalet. Vid ett eventuellt beslul om
utflyttning av LIN:s verksamhet till Arlanda hösten 1982 måste dessutom enligt
luftfartsverket och flygbolagen samtidigt elt principbeslut fallas om
anläggande av en permanent inrikes terminalanläggning.

Luftfartsverket
har i skrivelse till regeringen den 26 januari i år bekräftat sin tidigare
beräkning av kostnaderna för att samlokalisera LIN:s trafik med SAS i det
nuvarande inrikesområdet pä Arlanda. I aktuellt prisläge skulle det innebära
investeringar för drygt 80 milj. kr. för att möjliggöra en utflyttning under
andra halvåret 1982. Härav faller enligl luftfartsverket ca 2 milj. kr. på
innevarande budgetär och drygl 30 milj. kr. på budgetåret 1981/82. De åtgärder
som på kort sikt anses nödvändiga är i första hand åtgärder i terminalen,
åtgärder på bansystemel för att bl. a. medge snabbare avfarter samt ålgärder
för att öka bilparkeringskapaciteten. I beloppet ingår ocksä kostnader för
programarbetet för det framtida inrikesområdet på Arlanda om 2 milj. kr. varav
ca 1,7 miQ. kr. kommer att förbrukas under nästa budgetär. För innevarande
budgetår är således medelsbehovet för luftfartsverkels del högsl elt par milj.
kr. Enligt min mening bör detta medelsbehov kunna inrymmas i den av riksdagen
tidigare anvisade investeringsramen för luftfartsverket. För budgetåret 1981/82
beräknas statens andel av investeringarna till 21,5 milj. kr.

Stockholms
läns landsting, som har förordat en utflyttning till Arlanda av LIN:s
verksamhet, beslutade den 14 maj 1979 att inte godkänna förslag till avtal om
investeringsbidrag till luftfartsverket för åtgärder på Arlanda flygplats
förrän garantier om full ränteersättning erhållits. Som följd av landstingets
beslut att inte bidra till investeringarna på Arlanda råder i princip
investeringsstopp på flygplatsen. Enligt min mening bör landsfinget enligt de
regler som riksdagen tidigare beslutat om (prop. 1970:200, SU 1970:225, rskr
1970:440) och som legat fill grund för Arlandas utbyggnad även fortsättningsvis
svara för 37,5 % av investeringarna på Arlanda. Jag har därför tagit upp
överläggningar med landstinget om finansieringen av de akluella
investeringarna.

I sammanhanget vill jag nämna att lufttransportutredningen,
som var enig, anser att övervägande skäl talar för att berörda kommuner och
landstingskommuner även i fortsättningen skall ha elt medengagemang i de
statliga

Prop.
1980/81:134 6

flygplalsinvesteringarna. För invesleringar som kommunerna
inte kan påverka - i huvudsak flygsäkerhetsinvesteringar - bör dock staten
svara för hela kostnaden. För övriga investeringar (kapacitets- och
standardinvesteringar) skall finansieringen lösas genom förhandling mellan
parterna. Det ekonomiska engagemanget från kommunernas sida skall dock totalt
sett vara lika stort som vid tillämpningen av nuvarande finansieringssystem.

Utöver de invesleringar som måsle genomföras för LIN:s
utflyttning krävs även andra åtgärder för att trafiken på Arlanda skall kunna
bedrivas under operativa betingelser som inte innebär flygsäkerhetsrisker eller
försämrad regularitel. Riksdagen har fidigare anvisat medel för sådana
åtgärder. Till följd av uteblivna landstingskommunala investeringsbidrag har
dock dessa invesleringar inte kunnat genomföras. Luftfartsverket bedömer de
brister som föreligger bl. a. avseende inflygningshjälpmedlen som myckel
allvarliga. Vidare framhåller flygbolagen att risken för driftavbrott pä landningshjälpmedlen
nu nått en nivå som inte längre är acceptabel vid landels huvudflygplats. I
mina överläggningar med landstinget har jag därför tagit upp frågan om
finansieringsbidrag även till dessa investeringar.

Luftfartsverket
och LIN drabbas av vissa extraordinära koslnader som följd av atl LIN:s
verksamhet skall flyttas till Arlanda under år 1982. LIN måste också göra vissa
investeringar i anslutning till den permanenta inrikesterminalen på Arlanda.
Eftersom luftfartsverkets programarbete för det framtida inrikesområdet ännu
inte avslutats saknas f. n. förutsäitningar för LIN att planera för dessa
investeringar. Enligl min mening kan det bli nödvändigt för statsmakterna att
besluta om någon form av lånegaranti till LIN. Innan resultatet av de
utredningar m. m. som jag tidigare redogjort för föreligger är det inte möjligt
att få någon samlad, slutlig överblick över de konkreta åtgärder som måste vidlas
och inle heller över de totala kostnaderna. Jag anser det dock nödvändigl alt
regeringen redan nu begär att riksdagen ställer vissa medel till förfogande för
behövliga investeringar på Arlanda.

Jag avser att återkomma till regeringen med en slutlig
redovisning av åtgärder och kostnader i samtliga de avseenden jag här berört.

4. Hemställan

Med hänvisning fill vad jag, som följd av riksdagens
beslut den 17 december 1980 (TU 1980/81:8, rskr 1980/81:105) har anfört
hemställer jag att regeringen föreslär riksdagen att

1.
medge den av
mig förordade omdisponeringen av tidigare anvisade medel för budgetåret 1980/81
under anslaget Flygplatser m. m.

2.
till
Flygplatser m. m. för budgetåret 1981/82, utöver vad jag

Prop. 1980/81:134

tidigare föreslagit i prop. 1980/81:100, anvisa ett
reservationsanslag om 21,5 milj. kr.

5. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som
föredraganden har lagt fram.