Prop. 1980/81:141

Prop.
1980/81:141

Regeringens proposition 1980/81:141

om
ökade exportfrämjande åtgärder;

beslutad
den 5 mars 1981.

Regeringen
föreslår rik.sdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FÄLLDIN

STAFFAN
BURENSTAM LINDER

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen redovisas ålgärder för att främja ökad expori av varor och
tjänster liksom ökad turism inom landet. De föreslagna ätgärderna är särskilt
inriktade pä stöd åt de mindre och medelstora företagen. Ytterligare 30 milj. kr.
föreslås för birtlgetåret 1981/82 för dessa åtgärder.

1 Riksdagen I980I8I. I samt. Nr 141

Prop.
1980/81:141 2

Utdrag

HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-03-05.

Närvarande: Statsminister Fälidin, ordförande, och
statsråden Ullsten, Bohman, Wikström, Mogård, Dahlgren, Åsling, Krönmark,
Burenstam Linder, Wirtén, Holm, Boo, Danell, Petri, Eliasson.

Föredragande: Statsrådet Burenstam Linder

Proposition om ökade exportfrämjande åtgärder.

1.
Inledning

Den svenska exporten är av avgörande betydelse för
utvecklingen av samhällsekonomin. Del är därför angelägel att olika åtgiirder
vidtas för atl främja svenska företags konkurrenskraft på den internationella
marknaden. Helt natirrligt ligger ansvarel för exporlansträngningarna främst på
företagen själva. Sveriges ekononiiska läge gör del emellertid angeläget att
stödja näringslivets ansträngningar. I syfte att uppnå sådana positiva effekter
som bidrar till en successiv minskning av det rådande underskottet i bytesbalansen
föreslås i det följande en ökning av det samlade statliga stödet till olika exporlfrämjande
åtgärder trots att utrymmet för ytterligare belastningar på statsbudgeten är
begränsat. De föreslagna åtgärderna är särskilt inriktade på stöd åt mindre och
medelstora företae.

2. Bakgrund

Regeringen har under senare lid föreslagit en rad olika
åtgärder för atl komma till rätta med den rådande obalansen i den svenska
ekonomin. Sådana förslag har lämnats i bl. a. propositionen om besparingar i
statsverksamheten (prop. 1980/81:20) och i 1981 års budgetproposition.
Ytterligare förslag kommer atl föreläggas riksdagen under våren 1981. Hittills
föreslagna åtgärder liksom kommande förslag syftar såväl till att åstadkomma iitgiftmiiiskningar
i den offentliga verksamheten som att stimulera tillväxten i den svenska
samhällsekonomin.

Regeringen har nyligen (prop. 19(S(V81:1(30 bil. 14) för-eslagit
riksdagen alt till Exportfränijande verksamhet för birdgetåret 19S1/S2 anvisa
ett reserva-

Prop.
1980/81:141 3

tionsanslag av 138 350000 kr. Medlen avses huvudsakligen
användas för den exportfrämjande verksamhet som Sveriges exporlråd. handelssekrelerare
och beskickningar bedriver. Medlen kommer i viss utsträckning atl stå till
regeringens disposition för särskilda insatser av olika slag vars ornfaltning
inte kunnat beräknas i detalj, eller som av andra skäl bör föranleda
regeringens särskilda ställningstagande.

Utöver de
förslag till ökade exportfrämjande ålgärder sorn lämnas i del följande kommer
jag inom kort att lämria förslag till proposition om export av tjänster från
statliga myndigheter och bolag. I propositionen kommer atl redovisas en rad
åtgärder för att främja sådan export. De områden som därvid tas upp är
inriktningen av den statliga tjänsteexporten, verksamhetens organisation och
arbetsformer samt former för samverkan vid statlig tjänsteexport. Vidare kommer
att föreslås att vissa medel ställs till förfogande för utveckling av
tjänsteexport vid slalliga myndigheter. Kostnaderna för de förslag som kommer
att lämnas har för budgetåret 1981/82 beräknats under elfte huvudtitelns anslag
till Exportfrämjande verksamhet.

Inom ramen
för det samlade stöd till svensk export som slaten lämnar har under fjortonde
huvudtitelns anslag till Branschfrämjande åtgärder beräknats medel för
exportfrämjande åtgärder för tekoindustrin, den träbearbetande industrin och
den manuella glasindustrin. Jag vill erinra om att chefen för
industridepartementet nyligen i proposition (1980/81:89) om vissa frågor
rörande glasindustrrn har lämnat förslag till ökade exportfrämjande åtgärder
för den manuella glasindustrin.

Chefen för
industridepartementet har nyligen lämnat förslag till proposition om
riktlinjer för industripolitiken. Förslagen innebär bl. a. att nuvarande exportkredilsyslem
förlängs på två år samtidigt som ändringar görs i syfte atl öka de svenska
företagens konkurrensförmåga. Dessa ändringar av exportkredilsystemet kommer
alt främja såväl stora som små företags exportansträngningar, de senare främst
som underleverantörer. De åtgärder som nu föreslås avses komma huvudsakligen de
mindre och medelstora företagen tillgodo.

1 den nyss
lämnade industripoliliska propositionen har dessulom tagits upp den av mig
tidigare (prop. 1980/81:100 bil. 14 s. 27) berörda frågan om stöd för införsäljningsaktiviteter.
Chefen för industridepartementet anför att det statliga kreditslödet genom
regional utvecklingsfond kan utnyttjas även för stöd för att finansiera
riskfyllda exportprojekt eller andra marknadsföringsåtgärder.

Jag vill i anledning av de nu nämnda åtgärderna för att
öka möjligheterna till export av svenska varor och tjänster erinra om del den 1
januari 1981 införda systemet för förmånlig kreditgivning vid export tili u-länder
(prop, 1980/81:41 och prop. 1980/81:100 bil. 6).

Turismens
betydelse för Sveriges ekonomi och sysselsättning har ökat under senare år.
Utgifterna för turism utomlands svarar samtidigt för en

Prop.
1980/81:141 4

betydande del av underskottet i betalningsbalansen. Nelloutflödet
av turistvalula uppgick till ca 5,2 miljarder kr. år 1980. Ökade åtgärder har
bl. a. av dessa skäl vidtagits för att främja resandet i och till Sverige. Inforrnation
och bearbelning av utlandsmarknaden är viktiga ätgärder för alt marknadsföra
Sverige som turistland. Detta gör att situationen för företagen inom
turistbranschen har många likheter med de varuexporlerande företagens. Den
internationella konkurrenskraften är betydelsefull. Dessa förhållanden gör att
del finns ett samband mellan statens turismfrämjande och exportfrämjande
åtgärder. De förslag till ökade exportfrämjande åtgärder som lämnas i det
följande tar i viss utsträckning fasla på detta förhållande.

3. Ökade exportfrämjande åtgärder

Alltsedan riksdagens beslut år 1977 (prop. 1977/78:40, NU 1977/78:.34.
rskr 1977/78:110) om åtgärder för att främja de mindre och medelstora
företagens utveckling har vissa exportfrämjande åtgärder riktals särskill till
dessa företag. Det stimulanspaket som därigenom kom till stånd för dessa
företag har av Sveriges exportråd i samarbete med regionala ulvecklingsfonder,
handelskamrar, expo-organisationer och banker successivt byggts ut och
fördjupats.

Det finns enligt min mening möjligheter att ytterligare
öka de mindre och medelstora företagens export. Del är därför angeläget
att.befästa, fördjupa och vidareutveckla det nuvarande programmet samtidigt som
åtgärderna bör komma fler företag till del. Ytterligare medel bör anslås för
denna verksamhet.

Under senare år har del framstått som alltmer nödvändigl
att ökade insatser ägnas åt initiativtagande och uppsökande verksamhet på
utlandsmarknaderna i syfte att finna och förmedla för svenska företag
intressanta exporlprojekt. Som exempel härpå kan nämnas multilateralt
finansierade projekt, t. ex. vid FN:s olika organ, världsbanken och de
regionala utvecklingsbankerna. Det är viktigt att svenska företag tidigt får
kunskap om sådana projekt och att tänkbara köpare i större utsträckning än f.n.
uppmärksammas på svenska företags leveransmöjligheter. Ytterligare resurser
bör sättas in för sådana ändamål. De kommer såväl slora som små företag fillgodo,
de senare främst som underleverantörer.

Det är också angeläget att den uppsökande verksamhet som
Sveriges exportråd, handelssekreterare och beskickningar bedriver i Sverige
utvecklas ytterligare. En förbättrad samordning av den nuvarande verksamheten
samt ett aktivare uppträdande gentemot företagen torde förbättra dessas
möjligheter att få kunskap om olika exportmöjligheter. Samordningen av den
marknadsbevakning som sker utomlands med aktiva företagskontakter i Sverige är
härvid särskilt betydelsefull. En inventering och utvärdering av olika åtgärder
som andra länder gör för att främja sin export utgör ennaturlig del av den
initiativtagande och uppsökande verksamhet som jag nu har

Prop.
1980/81:141 5

berört. I detta sammanhang bör nämnas behovet av atl vidla
åtgärder för att öka möjligheterna att svenska förelags varor och tjänster
utnyttjas i olika biståndsprogram (prop. 1980/81:100 bil. 6 s. 64). Detta bör enligl
min mening kunna ske utan att biståndels kvalitet och mottagarlandets intressen
påverkas negaiivt.

Enligt min mening borde även företagen själva kunna hjälpa
varandra fill exportmöjligheter på ett aktivare sätt än f. n. Det kan t. ex.
vara fråga om förmedling av förfrågningar, order m. m; som ett företag fått del
av men inte själv utnyttjar. Exportrådet och den exporlfrämjande ullandsorganisationen,
handelssekreterare och beskickningar, skulle härvid kunna utföra
förmedlingsfunktioner. Det är nämligen troligt att vissa ytterligare ätgärder
erfordras för att stimulera företagen till en sådan delgivning av information.
Detta bör undersökas närmare.

Jag har tidigare (prop. 1977/78:40 bil. 4) tagit upp idén
att förelag som redan har etablerade dotterbolag pä utlandsmarknader skulle
låta dessa ta sig an försäljningen av varor som tillverkats i småföretag inom
samma bransch. Vidare skulle dotterbolag med viss outnyttjad kapacitet i
personal- eller lokalhänseende kunna slälla denna till förfogande för mindre
företag som står i begrepp att etablera sig på marknaden i fråga. Jag har under
senare tid uppmärksammat ett ökat intresse från svenska förelag utomlands att
stödja mindre företag i deras exportansträngningar. Enligt min mening bör visst
statligt stöd kunna lämnas för.att stimulera en sådan utveckling.

Samverkan mellan företag inom en eller flera branscher är
ofta en förutsätlning för att företagen skall kunna konkurrera på
utlandsmarknaden. Sveriges exportråd leder ett antal samverkansgrupper inom
exempelvis livsmedels-, fiskeri-, vattenkraft-, hamn- och gruvområdena. Jag ser
det som angeläget att sådan samverkan mellan olika förelag ulvecklas ytterligare.
Exempel på områden som skulle kunna vara lämpliga för samverkan är oljebekämpningsområdet,
järnvägsutrustningssektorn, den mindre elektronikindustrin och sportinduslrin.
Det kan vidare finnas behov av att få en ökad samverkan till stånd mellan branscher
som redan har branschbundet stöd eller mellan sådana branscher och andra
branscher. En förutsättning för en statlig stimulans av en samverkan av nu
nämnt slag är naturligtvis en vilja hos företagen själva att samordna sina
exportansträngningar.

Exporten av tjänster har fått en ökande betydelse under
senare år, både som ren tjänsteförsäljning och som en ingående del vid
systemleveranser. Tjänsteexporten kan ofta underlätta marknadsföringen för varuexporlerande
svenska företag. Statligt stöd lämnas redan nu till konsultexport avseende
förinvesterings- och förprojekteringsstudier till u-länder. Det är angeläget
alt ytterligare åtgärder vidtas för att sfimulera en ökad tjänsteexport även
till andra marknader än u-länder. Jag erinrar om vad jag tidigare har sagt om
export av statliga tjänster. Sådana tjänster kan mycket väl ingå som en del i
en systemleverans eller i ett samarbete till nytta för den totala exporten,

Ett ökat nordiskt samarbete mellan förelagen och de exportfrämjatide

Prop.
1980/81:141 6

organisationerna är angeläget för att stärka den nordiska
och därmed även den svenska konkurrenskraften. Sådant samarbete pågår i viss
utsträckning redan nu. Bl. a. har förslag till åtgärder för atl främja gemensam
nordisk projeklexport nyligen förelagts Nordiska rådet. Enligl min mening finns
det dessutom förutsäitningar för ett ökat bilateralt nordiskt samarbete. Det
kan gälla såväl ett ökat marknadssamarbete som elt närmare organisatoriskt
samarbete de exportfrämjande organisationerna emellan.

Det finns behov av en ökad forskning och utveckling inom
områden som syflar till att främja svensk expori. Fr.o.m. budgetåret 1976/77
anslås medel för vidareutbildning i internalionell marknadsföring (prop.
1975/76:100 bil. 12, NU 1975/76:36, rskr 1975/76:99). Medlen utgör bidrag för
utveckling, regionalisering och modernisering m. m. av kurser inom detta
område. En särskild delegation för vidareutbildning i internationell
marknadsföring har tillsatts av Sveriges exportråd med uppgift att bl. a.
planera och samordna verksamheten liksom besluta om bidrag. Det är angeläget
att forsknings- och utvecklingsverksamhet rörande bl. a. internationell
marknadsföring stimuleras.

Det finns också ett behov av att knyta samman teknisk
forskning och utveckling med marknadsundersökningar. Efterfrågan på varor och
tjänster från exportmarknaderna är ofta en naturlig utgångspunkt för att
inrikta vår egen forskning och utveckling. Jag vill i detta sammanhang peka på
vikten av samverkan mellan styrelsen för teknisk utveckling och de tekniskvetenskapliga
attachéerna samt exportrådet och den exportfrämjande ullandsorganisationen.

Frågan om handel med teknik är föremål för särskild
utredning (H 1979:03) som beräknas vara slutförd under år 1981. Medel för
förslag som utredningen kan komma att lägga i syfte atl främja sådan handel kan
ställas lill förfogande från del nu föreslagna anslagsbeloppet.

En intensifierad kommersiell information om svensk expori
och turism, exempelvis om Sverige som internationell marknad, är enligt min
mening en angelägen åtgärd. Utredningen orn kommersiell information till
utlandet har i sitt betänkande (Ds H 1980:4) Handelsfrämjande information
lämnat vissa förslag inom delta område. Utredningen har remissbehandlats och
bereds f.n. inom regeringskansliet. Som jag har nämnt tidigare (prop.
1980/81:100 bil. 14 s. 28) ankommer det på regeringen att fatta de närmare
beslut som utredningen kan föranleda.

Sveriges exportråd disponerar f. n. medel för slöd till
olika exportaktioner. Det kan gälla dellagande r olika mässor, delegalionsresor
m, m. De nu föreslagna medlen bör till viss del kunna utnyttjas även för sådana
utökade exportaktioner.

Turismen har fått en alltmer ökande betydelse för Sveriges
ekonomi och sysselsättning inte minst i de regionalpolitiska stödområdena. I 1981
års budgetproposition föreslås att 38 milj. kr. anvisas till Sveriges turistråd
för turismfrämjande åtgärder för budgetåret 1981/82. Som jag har nämnt

Prop.
1980/81:141 7

lidigare finns det ett nära samband mellan turismfrämjande
och exportfrämjande åtgärder. En samordning av marknadsinsatserna kan ofta
vara betydelsfull. Ylterligare medel bör ställas till förfogande för att främja
turismen till och i Sverige, bl. a. för atl kunna göra selektiva marknadsin-salser.

Kostnaderna
för de olika förslagen som jag här har redovisat går inte att

precisera nu. Den närmare omfattningen och inriktningen av de föreslagna

åtgärderna får utgöra grund för regeringens senare ställningstaganden när

underlag härför har tagits fram. Det är därvid angeläget att förutsättningar

finns för ett flexibelt utnyttjande av den nu föreslagna medelsförslarkning-

en. • ■■ . ■ '

Jag har
beräknat de samlade kostnaderna för de redovisade åtgärderna till 30 milj. kr.
för budgetåret 1981/82. Dessa medel bör föras upp under elfte huvudtitelns
anslag till Exportfrämjande verksamhet.

4. Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att
regeringen föreslår riksdagen att

till Exportfrämjande verk.samhet för budgetåret 1981/82
anvisa ett reser

vationsanslag av ytterligare 30 000 000 kr. , .

5. Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som
föredraganden har lagt fram.

GOTAB fi6622
Slockholm 1981