Prop. 1980/81:142

Prop. 1980/81:142 Regeringens proposition

1980/81:142

om
vissa pensioiisfrågor m. m.;

beslutad
den 26 februari 1981.

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll för den åtgärd eller det ändamål som framgår av föredragandens
hemställan.

På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

OLOF
JOHANSSON

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås

en
ändring i förordningen (1959: 288) om förordnandepension,

en
pensionsrätt för personalen vid Akademien för de fria konsterna och vid
Musikaliska akademien samt för lokalvårdare vid Nordiska museet och

årliga
ersättningar åt viss personal vid Karlskronavarvet AB och en rätt fill
ersättning för skador åt en enskild person.

Vidare
anmäls frågan om en ökning av antalet ledamöter i statens löne-och
pensionsverks styrelse.

ti
Riksdagen 1980181. 1 saml. Nr 142

Prop. 1980/81:142 2

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1981-02-26

Närvarande:
statsministern Fälidin, ordförande, och statsråden Bohman, Wikström, Dahlgren, Åsling,
Söder, Krönmark, Johansson, Wirtén, Holm, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri

Föredragande:
statsrådet Johansson

Proposition
om vissa pensionsfrågor, m. m.

1
Rätt till forordnandepension vid övergång till en annan pensionsberättigande
anställning

1
förordningen (1959: 288) om förordnandepension föreskrivs vissa till-lägg till
och undanlag från bestämmelserna i allmänl pensionsavtal för statliga och
vissa andra tjänstemän (allmänna pensionsavtalet), I fråga om egenpension - som
betecknas som förordnandepension - avviker dessa tillägg och undantag
väsentligt från vad som annars gäller enligt pensionsavtalet. Den mest
väsentliga avvikelsen är att förordnandepension utgår i stället för ålders-,
sjuk- och förtidspension.

Förordningen
om förordnandepension tillämpas på sådana ordinarie tjänstemän
(förordnandetjänstemän) som tillsätts med förordnande för bestämd tid med
undantag för militära tjänster och tjänster som avses i tjänsteförteckningsavtal
för undervisningsområdet (TFU) och tjänster som rektor vid statliga
högskoleenheter.

Televerket har överlämnat
ansökningar om förordnandepension från två anställda som innehaft
förordnandetjänster vid verket sedan den 1 juli 1964. De har dessutom under
liden den 1 januari 1968-den 31 december 1979 förenat förordnandetjänslerna med
extra ordinarie tjänster med förordnanden tills vidare. Senast meddelade
förordnanden utlöpte den 31 december 1979 och har utan alt innehavarna av
tjänsterna uttryckt önskan därom inte förlängts. Fr.o. m. den 1 januari 1980
innehar tjänstemännen därför nu endast de extra ordinarie tjänsterna.

Regeringen
har vidare att pröva frågan om rätt till förordnandepension ål två verkschefer,
vilkas förordnanden efter en period av sex år inte har föriängls. Dessa
verkschefer har på egen begäran fått andra statliga anställningar med
pensionsrätt enligt allmänna pensionsavtalet.

Gällande
pensionsbestämmelser för förordnandetjänstemän är utforma-

Prop. 1980/81:142 3

de så atl om förordnandet utlöper och av annan anledning
än tjänstemannens egen begäran inte förnyas är han eller hon, oberoende av
förordnandetidens längd, berättigad till en förordnandepension, som utgår fr.
o. m. dagen efter avgången från tjänsten. Pensionen utgör då lägst 85 procent
av hel pension. Likaså kan en sådan tjänsteman, som på egen begäran entledigas
före förordnandetidens utgång eller avböjer förlängt förordnande vid
förordnandetidens utgång, förklaras berättigad till genast börjande förordnandepension,
om avgången anses önskvärd ur allmän synpunkt, Regeringen bestämmer då också
från vilken fidpunkt pensionen skafl betalas ut.

För en förordnandetjänsteman, som efter 12 år frivilligt
övergår till annan med statlig pensionsrätt förenad anställning, gäller att
han får en pensionsförmån först fr.o.m. den dag han uppnår
pensioneringsperiodens nedre gräns.

Tveksamhet har numera uppkommit om regeringen i fall som
här har beskrivits har möjlighet alt medge genast börjande förordnandepension
trots att tjänstemännen övergått fill andra tjänster som är förenade med stafiig
pensionsrätt.

I ett yttrande över framställningen i etl av
televerksärendena har slalens löne- och pensionsverk anfört att förordnandepensionsrätt
inte synes föreligga i fall då rätt till egenlivränta inle finns vid avgång
från förordnande-tjänst.

Föredragandens överväganden

Varken allmänna pensionsavtalet eller förordningen om
förordnandepension reglerar närmare hur pensionsfrågan skall lösas för de här
avsedda fallen när en förordnandetjänsteman övergår till en annan tjänst som är
förenad med statlig pensionsrält. Del finns inte heller några förarbeten till
dessa bestämmelser som kan belysa frågan. Jag anser därför alt det finns skäl
att överväga vissa kompletteringar av nuvarande bestämmelser.

Enligt min mening bör en förordnandetjänsteman, vars
förordnande inte förlängs trots att han önskar del, i princip ha rätt till
förordnandepension när hans förordnande upphör. En förutsättning härför bör
emellertid vara att tjänstemannen inte går över till en annan tjänst med stafljg
pensionsrält. Den som går över till sådan tjänst i direkt anslutning till
förordnandets upphörande bör i stället omfattas av de pensionsregler som gäller
för den tjänsten.

Avgår tjänstemannen från den senare tjänsten före
pensioneringsperiodens nedre gräns, bör regeringen dock kunna förklara honom
eller henne berättigad till förordnandepension i stället för livränta när det
finns särskilda skäl till det. Pensionen bör därvid beräknas med beaktande av förord-nandepensionstjänsten
och enligt de pensionsbestämmelser som gällde vid tiden för avgång från denna
tjänst.

t2 Riksdagen 1980181. I saml. Nr 142

Prop. 1980/81:142 4

2
Ordnande av pensionering i vissa fall

2.1
Akademien för de fria konsterna

Akademien
för de fria konsterna har enligt sina stadgar, som är fastställda av
regeringen, till uppgift att inom Sverige främja utvecklingen av målar-, bildhuggar-
och byggnadskonsten och övriga lill den bildande konsten hänförliga konstarter.
Den skall också yttra sig i frågor som hör till dess verksamhetsområde.

Akademins
verksamhet finansieras lill övervägande delen med statsbidrag. Detla är för
innevarande budgetår drygt en miljon kr. Övriga inkomster utgörs av
hyresintäkter från en fastighet som akademin äger.

F. n.
finns åtta anställda hos akademin. Deras anställnings- och lönevillkor
regleras i stort sett på samma sätt som för statsanställda tjänstemän. Man
tillämpar grunderna i allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa andra
tjänstemän (AST) och i allmänt tjänsteförteckningsavtal (ATF). Något kollektivavtal
om denna tillämpning har dock inte träffats.

De
anställda har inte något pensionsskydd utöver folkpension och ATP. För fem av
dem gällde dock allmänt pensionsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän
fram till den 1 juli 1977, då akademin skildes från konsthögskolan.

Akademin
har i en skrivelse den 12 mars 1980 anhållit all statens allmänna
tjänstepensionsreglemente (SPR) får tillämpas på dess personal.

Statens
löne- och pensionsverk (SPV) anser att förutsättningarna för SPR-anslutning är
uppfyllda. SPV tillstyrker därför att arbetstagarna vid akademin ansluts till SPR-pensioneringen
med verkan fr.o.m. den 1 juli 1977.

Föredragandens
överväganden

Det
statsanslag som anvisas Akademien för de fria konsterna utgör det övervägande
stödet lill dess verksamhel. Jag anser därför i likhet med SPV att det finns
förutsättningar för elt statligt pensionsskydd åt de anställda hos akademin.

Jag
förordar att pensioneringen ordnas genom att anställningarna ansluts fill SPR.

Anslutningen
av anställningarna bör gälla räknat fr. o. m. den 1 juli 1977 på villkor att
arbetstagarna anmäls till SPV och att löne- och övriga anställningsvillkor
registreras hos verket. Kostnaderna för pensioneringen bör tas ut av
huvudmannen genom ett lönekostnadspålägg enligt kungörelsen (1969: 54) om
beräkning och redovisning av lönekostnadspålägg som förs över till
inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto.

Prop. 1980/81:142 5

2.2 Musikaliska
akademien

Musikaliska
akademien skall enligt sina stadgar, som är fastställda av regeringen, ha till
uppgift att främja tonkonsten och vårda musiklivet. Akademien skall också
följa utvecklingen på musiklivets olika områden inom och ulom landels gränser.

I enlighet med riksdagens
beslut (prop. 1979/80:134, KrU 31, rskr 312) organiseras verksamheten vid
Musikaliska akademiens bibliotek. Musikmuseet och Svenskt musikhistoriskl
arkiv fr. o. m. den I juli 1981 som en statlig myndighet, statens
musiksamlingar, under en gemensam styrelse. För de delar av akademins
verksamhet som kvarstår kommer akademins ställning i princip att motsvara vad
som gäller för Akademien för de fria konsterna. I prop. 1980/81:100 bil. 12
föreslås att akademin anvisas ett anslag av 1 454000 kr. för budgetåret
1981/82. Det förutsätts atl staten även i fortsättningen skall ansvara för
akademins lokalbehov.

De anställda vid
Musikaliska akademien har f. n. pensionsrätt enligt allmänna pensionsavtalet.
Fem av dem kommer att stanna kvar hos akademin efter omorganisationen den 1
juli 1981. De förlorar då sin pensionsrätt. Deras anställnings- och lönevillkor
kommer dock att regleras på samma sätt som hittills. Man kommer atl tillämpa gmnderna
i allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän (AST) och i
allmänt tjänsteförteckningsavtal (ATF).

Akademin har i skrivelse
den 3 november 1980 anhållit att SPR får till-lämpas på akademins personal
efter omorganisationen.

SPV
tillstyrker all de som kommer att vara anställda vid akademin efter omorganisationen
får anslutas till SPR.

Föredragandens
överväganden

Musikaliska
akademiens verksamhet kommer atl även i fortsättningen så gott som uleslutande
finansieras av statsmedel. Jag delar SPV:s uppfattning att en statlig
personalpensionering bör finnas för de anställda vid akademin även i
fortsättningen.

Jag
förordar att pensioneringen ordnas genom att anställningarna ansluts till SPR.
Den bör även omfatta personal som framdeles anställs. Anslutningen bör ske på
villkor att arbetstagarna anmäls till SPV och att löne-och övriga
anställningsvillkor registreras hos verket. Kostnaderna för pensioneringen bör
tas ut av huvudmannen genom ett lönekostnadspålägg enligt kungörelsen (1969:
54) om beräkning och redovisning av lönekostnadspålägg som förs över till
inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netlo.

2.3 Stiftelsen
Nordiska museet

Allmänt
pensionsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän är tillämpligt på alla lönegradsplacerade
arbetstagare vid Nordiska museet. Efter-

Prop. 1980/81:142 6

som
museets lokalvårdare inte är lönegradsplacerade, omfattas de inte av statlig
pensionsrätt.

Nordiska
museet har anhållit att museets lokalvårdare får bli underkastade de statliga
pensionsbestämmelserna. Museet framhåller atl deras löner" i huvudsak
bestäms enligl samma gmnder som gäller för statligt anställda lokalvårdare.

SPV,
som yttrat sig i ärendet, har inte något att erinra mot atl ifrågavarande
arbetstagare får omfattas av statlig tjänstepensionsrätt.

Statens
arbetsgivarverk har förklarat att verket inte kan vidtaga några åtgärder i
saken förrän regeringen prövat museets framställning.

Föredragandens
överväganden

De
anställda vid Nordiska museet har sedan länge behandlats som om de var
arbetstagare hos staten. De flesta av dem har statlig pensionsrält. Det finns
inte något sakligt skäl mot att ta undan lokalvårdama vid museet från rätten
till statlig pension. De bör därför anslutas till SPR.

Jag förordar alltså att SPR
får tillämpas på anställning som lokalvårdare vid Nordiska museet. Anslutningen
bör ske på villkor atl arbetstagarna anmäls lill SPV och att löne- och övriga
villkor for anställningarna registreras hos verket.

Några
särskilda avgifter till SPV bör inle utgå. Sedan etl antal år tillbaka beräknas
för lokalvårdama liksom för övriga anställda vid museet lönekostnadspålägg som
tillgodoförs inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto.

3
Årlig ersättning åt övertalig personal vid Karlskronavarvet AB

Marinverkstädema
i Karlskrona var en stafiig myndighel som den 1 juli 1961 ombildades till ett
bolag. Karlskronavarvet Aktiebolag. I samband därmed fick många av de anställda
övergångsvis ha kvar sin sin pensionsrätt enligt statens allmänna
tjänstepensionsreglemente (SPR). Andra åter vilka inte kunde beredas fortsall
anställning fick årlig ersättning eller av-skedsersältning (engångsbelopp)
enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1960 med föreskrifter om särskilda
förmåner för viss övertalig personal vid forsvaret. Kostnaderna för pensionerna
och de årliga ersättningarna bestrids av medel från inkomsttiteln Stafliga
pensionsavgifter, netto.

Kungl.
Maj:t fick etl bemyndigande av 1973 års riksdag (prop. 1973:99, InU 18, rskr
204) att meddela föreskrifter om årlig ersättning åt viss personal vid varvet
vilken såsom övertalig entledigas under budgetåret 1973/74. Del gällde
arbetstagare som omfattades av SPR och som beräknades bli övertaliga till följd
av en minskning av det marina underhållet vid varvet. Bemyndigandet innefattade
en rätl för Kungl. Maj:l alt avgöra i vilken utsträckning statsmedel skulle
användas för att bekosta ifrågavarande årliga

Prop.
1980/81:142 7

ersättningar
till den del de belöpte på fid före arbetstagarnas pensionsålder, dvs. 60 års
ålder. För tid därefter skulle utgifterna för de årliga ersättningarna betalas
på samma sätt som utgifter för ålderspensioner.

Eftersom
sysselsättningsläget vid varvet förbättrades behövde emellerfid bemyndigandet
inte utnyttjas.

Bolaget redogör i en
skrivelse den 30 december 1980 till regeringen för en rad motgångar som drabbat
varvet under senare delen av 1970-talel. Del gäller dels verksamhelen för den
svenska marinen, dels försöket med produktion av handelsfartyg. En trolig
konsekvens av motgångama är, enligt bolaget, atl orderingången minskar. Detta
medför i sin lur att det uppkommerett betydande personalöverskott. Bolaget
hemställer därför om särskilda förmåner åt den varvspersonal som har pensionsrält
enligt SPR och som kan komma att bli övertalig. Bolaget hemställer också att
staten bidrar till vissa andra pensionskostnader.

Föredragandens
överväganden

Det
bemyndigande som lämnades av 1973 års riksdag avsåg sådana arbetstagare vid
Karlskronavarvet Aktiebolag, som beräknades bli övertaliga och på grund därav
entledigade under budgetåret 1973/74. Som nämnts har bemyndigandet inte behövt
tas i anspråk.

Beläggningen av bolagets
verkstäder bedöms emellertid inom kort komma alt minska kraftigt. Det kan
finnas behov av att i särskilda fall ge årliga ersättningar enligt reglerna i
de statsanställdas trygghetsavtal. Men bara arbetstagare, som omfattas av SPR
och som blir övertaliga till följd av att orderingången minskar, bör komma i
fråga. Regeringen bör få meddela närmare föreskrifter härom. Regeringen bör
vidare få avgöra i vilken utsträckning de årliga ersättningarna skall bekostas
av statsmedel.

4
Ersättning för skador orsakade vid en trafikolycka

En
person som var anställd vid lekniska högskolan i Stockholm ådrog sig vissa
kroppsskador och fick en del personliga tillhörigheter förstörda vid en trafikolycka
i Tunis den 6 december 1977. Han tjänstgjorde då som ledare för ett svenskt-tunisiskt
samarbetsprojekt och var stationerad i Tunisien. Vid trafikolyckan uppstod bl.a.
fraklurer på ett flertal revben. Mjälten spräcktes och måsle opereras bort.

Genom ett beslut den 1
november 1978 lämnade trygghetsnämnden hans skadeanmälan utan ålgärd. Nämnden
förklarade att ersättning enligt statens personskadeförsäkring bara utgår om
en skada sker i ett land inom

Prop. 1980/81:142 8

Norden
eller i annal fall om den skadade är stationerad i Sverige och skadas under
tillfällig förrättning i ett annat land.

Åven
skiljenämnden i vissa trygghetsfrågor fann att ersättning på grund av
olycksfallet inte kunde utgå enligt bestämmelserna i statens personskadeförsäkring.
Nämnden lämnade därför den skadades besvär utan bifall genom skiljedom den 28
maj 1979.

Den
skadade har nu vänt sig till regeringen med en begäran om ersättning för lyte
och men m.m. saml för vissa personliga tillhöiigheter som förstördes vid
olyckan.

Föredragandens
överväganden

Enligl
min mening är det otillfredsställande att statlig ersättning inte har kunnat
betalas ut för skadorna vid den angivna trafikolyckan i Tunis.

Det
rör sig här om en person som varit anställd vid en svensk myndighet och som
skadat sig och fått en del personliga tilthörigheter förstörda i samband med
sin tjänstgöring för myndighetens räkning.

Med
hänsyn till omständigheterna anser jag all det är motiverat alt den skadade får
viss ersättning av allmänna medel. Jag förordar därför att regeringen beviljar
honom ersättning för de skadelidanden som åsamkats honom i samband med
olyckan. Ersättningen bör utgå i huvudsak enligt grunderna för
personskadeförsäkringen.

Om
trygghetsnämndens beräkningsnormer tillämpas, synes ersättningen böra bestämmas
till ca 12000 kr. Jag förordar att ersättning får utgå med delta belopp. Skulle
han faen motsvarande ersättning t.ex. genom dom av domstol eller genom
förlikning, bör dessa medel dock tillfalla svenska staten, till den del staten
ersätter hans förluster.

Det
kan givetvis uppkomma andra, liknande fall, där en statligt anställd skadas i
samband med tjänstgöring utanför Norden. Regeringen bör få pröva frågan om
ersättning även i dessa fall.

Regeringen
bör inhämta riksdagens bemyndigande att besluta om ersättning och att
disponera medel från inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto, för
ersättningen enligl vad jag nu har förordat.

5
Statens löne- och pensionsverks styrelse

Statens
löne- och pensionsverk (SPV) är central förvaltningsmyndighet för ärenden som
rör den slalliga personalpensioneringen (prop. 1963:1 bil. 14 p. XI, SU 14, rskr 14). Fr.o.m. den 1 juh 1980 är SPV också förvaltningsmyndighet
för de centrala personaladministrativa ADB-systemen för den civila
statsförvaltningen (prop. 1977/78:100 bil. 3 p. 4, AU 28, rskr 203, och prop.
1978/79:100 bil. 3 p. 4, AU 18, rskr 143).

Prop.
1980/81:142 9

SPV:s
styrelse bestod ursprungligen av verkschefen, tre representanter för de
statsanställdas huvudorganisationer samt tre representanler för staten såsom
arbetsgivare.

Styrelsens
ursprungliga sammansättning i fråga om huvudorganisationernas representation
har därefter ändrats.

SPV:s
styrelse beslår numera av generaldirektören, överdirektören och fem andra
ledamöter. Det framgår av förordningen (1980:538) med instrukfion för statens löne-
och pensionsverk.

Med
hänsyn främst till utvidgningen av SPV:s verksamhetsområde har regeringen
beslutat att öka antalet styrelseledamöter. Skulle det i fortsättningen
behövas andra ändringar i fråga om styrelsens sammansättning, bör regenngen
även då få bestämma om detta utan riksdagens medverkan.

6
Ikraftträdande

Vad
jag har förordat i det föregående bör träda i kraft den I juli 1981, utom
såvitt avser arbetstagare vid Akademien för de fria konsterna, då deras anslutning
till SPR bör gälla fr. o. m. den 1 juli 1977. Regeringen kan ulan riksdagens
vidare medverkan utfärda de övergångsbestämmelser som kan behövas.

7
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår
riksdagen att

1.
godkänna alt de anställda vid
Akademien för de fria konsterna. Musikaliska akademien och stiftelsen Nordiska
museet omfattas av statens allmänna tjänslepensionsreglemenle (1959: 287),

2.
godkänna de ändrade regler för
rätt till förordnandepension som jag har förordat,

3.
besluta alt medel från
inkomsttiteln Statliga pensionsavgifter, netto, får användas för att utge
årliga ersättningar åt viss personal vid Karlskronavarvet AB och ersättning för
skador som en enskild person ådragit sig under tjänstgöring utomlands för en
svensk myndighets räkning.

Jag
hemställer vidare all regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad
jag har anfört i fråga om ökning av antalet ledamöter i SPV:s styrelse.

Prop. 1980/81:142 10

8
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för den åtgärd
eller det ändamål som föredraganden har hemställt om.

Prop.
1980/81:142 11

Innehåll

Proposifion.......................................................... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll........................ 1

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 februari 1981 . 2

1
Rätt till förordnandepension
vid övergång lill en annan pensionsberättigande anställning 2

2
Ordnande av pensionering i
vissa fall

2.1
Akademien för de fria konsterna....................... 4

2.2
Musikaliska akademien.................................... 5

2.3
Stiftelsen Nordiska museet ............................. 5

3
Årlig ersättning åt viss
övertalig personal vid Karlskronavarvet AB 6

4
Ersättning för skador orsakade
vid en trafikolycka .. ... 7

5
Statens löne- och pensionsverks
styrelse............... 8

6
Ikraftträdande .................................................. 9

7
Hemställan........................................................ 9

8
Beslut ............................................................ . 10

Norstedts Tryclteri, Stockholm 1981