med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1981/82, m.m. (kompletteringsproposition)
1981-04-23 · 1 004 sidor, varav 635 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 635 av 1 004 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1980/81:150, med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1981/82, m.m. (kompletteringsproposition)
Dokumentets text
Prop.
1980/81:150
Regeringens proposition
1980/81:150
med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för
budgetåret 1981/82, m. m. (kompletteringsproposition);
beslutad den 23 april 1981.
Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagits i
bifogade utdrag av regeringsprotokoll för de åtgärder eller de ändamål som
framgår av föredragandenas hemställan.
På regeringens vägnar
THORBJ Ö RN F Ä LLDIN
ROLF WIRT É N
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen behandlas den ekonomiska politiken mot
bakgrund av den samhällsekonomiska utvecklingen.
Det förslag till statsbudget för budgetåret 1981/82 som
lades fram i årets budgetproposition kompletteras med hänsyn till senare
inträffade förändringar rörande såväl inkomst- som utgiftssidan av budgeten. I
samband därmed redovisas en förnyad beräkning av budgetutfallet för innevarande
budgetår. Denna ger vid handen att budgetunderskottet för budgeiårel 1980181
skulle öka med drygt 2 miljarder kr. i förhållande till beräkningarna i årets
budgetproposition. Sålunda förutses nu ett underskott om inemot 58 miljarder
kr.
För budgetåret 1981/82 beräknades i budgetpropositionen
ett underskott om inemot 68 miljarder kr. De nya beräkningarna visar ett
underskott av ca 75 miljarder kr.
I särskilda bilagor redovisas den reviderade finansplanen
1981, det reviderade budgetförslaget 1981/82 och vissa arbetsmarknadspolitiska
insatser.
Vidare redovisas bl.a. en reviderad nationalbudget för år
1981, en sammanfattning av 1980 års långtidsutredning och remissyttrandena
häröver samt en långtidsbudget för budgetåren 1981/82-1985/86. 1 Rikstlagen I980I8I. I sam!. Nr
150
Prop. 1980/81:150 2
Utdrag
PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1981-04-23
Närvarande: statsministern Fälidin, ordförande, och
statsråden Ullsten, Bohman, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling,
Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo.
Winberg, Adelsohn, Danell, Petri
Föredragande; statsråden Bohman, Wirtén och Andersson
Proposition med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten
för budgetåret 1981/82, m.m. (kompletteringsproposition)
Statsrådet Wirtén anför: Regeringen häri årets
budgetproposition (prop. 1980/81:100) förelagt riksdagen ett förslag till
statsbudget för budgetåret 1981/82. På de punkter där förslaget upptog endast
beräknade belopp har regeringens förslag sedermera redovisats i särskilda
propositioner.
Enligl bestämmelserna i 3 kap. 2 S riksdagsordningen skall
regeringen -förutom förslaget till statsbudget i budgetpropositionen - avge ett
särskilt förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för det kommande
budgetåret i den s.k. kompletteringspropositionen. Detta förslag bör nu lämnas
till riksdagen. I samband därmed bör regeringen redovisa sin bedömning av den
ekonomiska politiken i en reviderad finansplan. Likasä bör en reviderad
nationalbudget tillställas riksdagen.
Statsråden föredrar de delar av förslaget till
kompletteringsproposition som faller inom vederbörandes ansvarsområde.
Anförandena redovisas i underprotokollen för resp. departement.
Statsrådet Wirtén hemställer att regeringen i en gemensam
proposition förelägger riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder
som de har hemställt om.
Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden
och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har
anfört för de åtgärder eller de ändamål som föredragandena har hemställt om.
Regeringen förordnar att de anföranden och förslag som har
upptagits i underprotokollen skall bifogas propositionen som bilagorna 1—3.
Norstedts Ttyckeri, Stockholm 1981
opaginerad Kontrollera mot PDF
Reviderad finansplan
Bilaga
1
Regeringens
prop. 1980/81:150 Bilaga 1
Utdrag
EKONOMIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1981-04-23
Föredragande:
statsrådet Bohman
Anmälan
till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt avser
reviderad finansplan m. m.
1
Sveriges ekonomiska situation i ett längre perspektiv
Balansbristerna
i den svenska ekonomin är stora och djupgående. Påtagliga tecken på detta är
de stora underskotten i budgeten och bytesbalansen samt den låga
investeringsnivån. Underskotten är inflationsdrivande samtidigt som de beskär
den stabiliseringspolitiska handlingsfriheten. De försvårar den ekonomiska
politikens strävan att upprätthålla full sysselsättning vid stabila priser.
Den låga investeringsnivån medför av naturiiga skäl, att möjligheterna till
framtida ekonomisk tillväxt begränsas.
Balansbristerna
utgör således ett hot mot strävan att återvinna stabiliteten i ekonomin och
gör det allt svårare att uppnå de centrala målen för den ekonomiska politiken,
dvs. full sysselsättning, stabila priser, god tillväxt, rättvis
inkomstfördelning samt regional balans.
Dessa
mål är beroende av varandra. Det kan inte nog kraftigt understrykas att
fördelningsmålet endast kan nås om de övriga målen är uppfyllda. Studier som
gjorts på detta område visar att de viktigaste förutsättningarna när det gäller
att förbättra villkoren för de sämst ställda i samhället är full
sysselsättning, stabila priser och god tillväxt.
Den
mest angelägna uppgiften för den ekonomiska politiken under de närmaste åren är
därför att komma tillrätta med balansbristerna i den svenska ekonomin. Detta
präglar 1980 års långtidsutredning (LU 80). Utredningen analyserar ingående
balansbristernas orsaker. Genom att studera olika tänkbara ekonomiska
utvecklingsförlopp för den närmaste femårsperioden undersöker utredningen
också möjligheterna att nå balans i ekonomin.
I
många avseenden är de svenska problemen en del av en större internationell
problembild. Jämfört med 1950- och 1960-talen har 1970-talets ekonomiska
utveckling inneburit en betydande försvagning. Inflationstakten har i
jämförelse med 1960-talet mer än fördubblats under 1970-talet. Den ligger i
genomsnitt för OECD-länderna nu väl över 10 %. Samtidigt har den genomsnittliga
tillväxttakten i stort sett halverats. Arbetslösheten har stigit dramatiskt och
förväntas 1981 för OECD ligga på ca 7 %. Detta innebär att 1 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr
150. Bilaga I
Prop. 1980/81:150 Bilaga
1 Reviderad Hnansplan 2
antalet
arbetslösa i OECD-området kan komma att uppgå till över 25 miljoner personer.
Dessutom
har instabiliteten i den ekonomiska utvecklingen förstärkts. Variationerna i
tillväxt och inflation har blivit kraftiga och svåra att förutsäga. Konjunkturutvecklingen
har inte längre det relativt regelbundna och stabila förlopp som i stor
utsträckning kännetecknade 1950- och 1960-talen.
Instabiliteten
har också varit mycket påtaglig på det finansiella och monetära området med
kraftiga svängningar i växelkurser och räntenivåer. Detta hänger samman med de
djupgående förändringar i världsekonomin som inträffade mot slutet av
1960-taiet och början av 1970-talet. En viktig förändring är de kraftigt
stigande priserna på olja och övriga råvaror. Men det finns också andra
orsaker. Den amerikanska ekonomin har under 1970-talet inte längre genom ett
fast dollarvärde verkat som en stabiliserande faktor i världsekonomin.
Industriländernas ekonomier har inte haft den flexibilitet som krävts för en
anpassning till nya konkurrensförhållanden och ändrade relativa priser under
1970-talet.
Den
internationella utvecklingen har haft stor betydelse för det ekonomiska
skeendet i Sverige. När tillväxten i världshandeln halveras beskärs
expansionsmöjligheterna för den svenska exportindustrin kraftigt. De stora
oljeprishöjningarna har också inneburit en försämring i våra bytesförhållanden
med omvärlden som motsvarar ca 3 % av BNP. I många avseenden har emellertid den
svenska utvecklingen under 1970-talet varit sämre än den internationella.
Framför allt har produktionstillväxten i den svenska ekonomin varit låg.
Särskilt svag har, i en internationell jämförelse, industriproduktionens
utveckling varit. Viktiga orsaker härtill har varit kostnadskrisen 1975—1976
och branschkriserna. Långtidstutredningen påvisar emellertid dessutom allmänna
svagheter och bristande expansionskraft i stora delar av den svenska ekonomin.
Det bekräftas av utvecklingen under 1979 och 1980, då den relativt goda
marknadstillväxten inte resulterat i en motsvarande ökning av den svenska
exporten, trots att utgångsläget borde varit tämligen gott efter
relativprissänkningarna 1977 och 1978. Utvecklingen tyder på betydande
inhemska restriktioner på utbudssidan i det svenska näringslivet.
Långtidsutredningen
pekar på vissa områden där tillväxtrestriktionerna varit särskilt märkbara
under 1970-talet.
— Låg
rörlighet på arbetsmarknaden och ett kraftigt efterfrågesug på arbetskraft från
offentlig sektor har försvårat rekryteringen till industrin.
— En
svag finansiell position i industrin. Låga vinster och låg soliditet har drivit
tillbaka investeringsviljan.
— Ett
otillräckligt virkesutbud har begränsat expansionen inom skogsindustrin.
Den
svaga produktionsutvecklingen har inte motsvarats av återhållsam-
Prop.
1980/81:150 Bilagal Reviderad flnansplan 3
het
på konsumtionssidan. Särskilt den offentliga men även den privata konsumfionen
har ökat snabbare än våra inkomster (bruttonationalinkomsten). Därmed har
underskotten i utrikeshandeln vuxit. Samtidigt har investeringarna legat pä en
låg nivå. Denna utveckling åskådliggörs i diagram 1 som hämtats ur
långtidsutredningen.
Diagram
1 BNI, privat och offentlig konsumtion, bruttoinvesteringar (1975 års priser)
och bytesbalansens saldo 1970-1980
Index
1970=100
opaginerad Kontrollera mot PDF
140
Offentlig konsumtion
opaginerad Kontrollera mot PDF
120
.♦*
Privat konsumfion
opaginerad Kontrollera mot PDF
100
Bruttoinvesteringar
\y
opaginerad Kontrollera mot PDF
1970 1975
Miljarder kr i l ö pande
priser
10
1980
Prop. 1980/81:150
Bilagal Reviderad flnansplan 4
Balansbristerna
i den svenska ekonomin är sålunda frukten av en utveckling under lång tid. För
att vi åter skall nå balans i den svenska ekonomin är det nödvändigt att
trenderna bryts. Konsumtionen måste hållas tillbaka och produktionen måste öka
snabbare än tidigare. LU 80 belyser i sitt alternativ 1 för den ekonomiska
utvecklingen de krav som ställs för att successivt under innevarande decennium
återskapa balans i den svenska ekonomin. Även vid en så relativt blygsam
målsättning är de trendbrott som krävs mycket kraftiga. Utredningen
sammanfattar kraven på följande sätt.
- Efter
den långa perioden av stagnation krävs en ökning av industripro
duktionen med i genomsnitt ca 5 % per år. Därtill fordras en ökning av
industriinvesteringarna med 6 % om året. Detta förutsätter att industrin
vinner marknadsandelar hemma och utomlands och att sysselsättningen
i industrin under den närmaste femårsperioden ökar med ca 60000
personer.
- Oljeberoendet
måste minskas. Utredningen kalkylerar med en nedgång
i oljeimporten med 4,3 % per år vid given BNP.
- Privat
konsumtion får öka med endast 0,5 % per år under hela första
hälften av 1980-talet.
- Utgiftsökningen
i offentlig sektor måste bringas ned från 6 ä 7 % om
året mätt i fasta priser till I ä 2 % per år.
- Tillväxten
i statlig och kommunal konsumtion måste dämpas kraftigt.
Kommunernas konsumtionstillväxt begränsas till ca I % om året.
Jag
återkommer senare med ett mera detaljerat ställningstagande till de olika leden
i den angivna målsättningen. Det bör observeras att utredningen inte avser att
göra en prognos för den kommande femårsperioden. Syftet är i stället att ange
en tänkbar väg tillbaka till ekonomisk balans och att diskutera de krav som
ställs för att de härför nödvändiga trendbrotten skall kunna åstadkommas. Det
står emellertid enligt min mening klart att en återgång till balans i allt
väsentligt måste ske efter den linje som anges i långtidsutredningens
alternativ 1. Sett från dagens utgångspunkt ter sig de förutsättningar
utredningen arbetat med optimistiska. Detta gäller framför allt i fråga om den
internationella utvecklingen och våra produktionsmöjligheter. För att nå de
balansmål utredningen sätter upp måste därför vår inhemska konsumtion beskäras
mer än vad som framkommer i utredningens alternativ I.
Obalansen
i den svenska ekonomin har uppstått bl.a. därigenom att konsumtionen ökat
snabbare än bruttonationalinkomsten. Ett nödvändigt villkor i varje strategi
för en återgång till balans är att produktionen ökar snabbare än konsumtionen.
Att åstadkomma detta är av flera skäl svårt. Bl.a. krävs ett delvis nytt tänkande
inom stabiliseringspolitiken. Den gängse tumregeln har under 1950- och
1960-talen varit att en låg aktivitetsnivå i ekonomin skall hjälpas upp genom
att den inhemska efterfrågan stimuleras. Med en viss förenkling kan man säga
att det centrala stabilise-
Prop. 1980/81:150
Bilagal Reviderad flnansplan 5
ringspolitiska
problemet under denna period varit att åstadkomma en riktig föriäggning i tiden
av stimulanser respektive åtstramning av efterfrågesidan i ekonomin.
Under 1970-talet haren efterfrågestimulerande
politik kommit att fungera allt sämre som medel att öka produktionen i
ekonomin. Detta är erfarenheter man gjort såväl internationellt som i Sverige.
Det har visat sig att detta slags politik tenderat att öka inflationen
samtidigt som effekterna på produktionssidan visat sig bli högst begränsade och
ibland t.o.m. negativa. Detta hänger bl.a. samman med den bristande
flexibiliteten och den låga investeringsbenägenheten i industriländernas
ekonomier. Inflationsdrivande flaskhalsproblem uppträder härigenom redan på
ett tidigt stadium av en produktionsuppgång. Tendenserna har därtill förstärkts
av utifrån kommande prisstegringar på olja och övriga råvaror.
Den traditionella
efterfrågestimulerande konjunkturpolitikens negativa följder har gjort sig
gällande också i den svenska ekonomin. Stimulansen av den inhemska efterfrågan
under 1970-talet har tenderat att öka våra strukturella problem. Detta beror på
att industrisektorn försvagats genom de pris- och kostnadsökningar som
stimulanspolitiken föranlett.
Det ökade utlandsberoendet
och den svenska industrins inriktning på produktion av insats- och
investeringsvaror har, som långtidsutredningen påpekar, dessutom medfört att
den internationella efterfrågan och den internationella konkurrenskraften
betyder mera för industrikonjunkturen än utvecklingen av den inhemska
efterfrågan.
De ekonomiska problem som
Sverige f. n. brottas med är alltså till en inte ringa del frukten av en
felslagen expansiv ekonomisk politik. Försök att lösa Sveriges ekonomiska
problem genom en fortsatt satsning på inhemsk konsumtionsefterfrågan kommer
med stor säkerhet endast att fördjupa den ekonomiska kris Sverige befinner sig
i. Hur utvecklingen i så fall skulle förlöpa belyses av långtidsutredningen i
dess alternativ 2. I detta alternativ antas endast en mindre dämpning av den
inhemska efterfrågetillväxten komma till stånd samtidigt som stelheterna på
ekonomins produktionssida kvarstår. Under dessa omständigheter fortsätter
såväl bytesbalansunderskotten som budgetunderskotten att växa. Utvecklingen på
det senare området är snarlik den som kan utläsas ur årets långtidsbudget.
Det kommer knappast vara
möjligt att under sådana förutsättningar bedriva en fortsatt utländsk
upplåning, varför en utveckling i enlighet med alternativ 2 med mycket stor
sannolikhet kommer att få avbytas av en kraftig åtstramningspolitik, som
dikteras av nödvändigheten att få bukt med underskotten. Det säger sig självt
att en sådan politik kan komma att få dramatiska effekter på sysselsättningen.
Enligt min mening kan därför en fortsatt utveckling efter de linjer som anges i
alternativ 2 leda till betydligt större arbetslöshet än de 4,5 % som framkommer
i utredningens kalkyler över detta alternativ.
Sverige
står alltså inför nödvändigheten att öka produktionen genom
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1 Reviderad flnansplan 6
andra
medel än offentlig stimulans av den inhemska konsumtionsefterfrågan. Den väg
långtidsutredningen anvisar innebär att de restriktioner för ekonomisk tillväxt
som gjort sig alltmera märkbara under 1970-talet måste väsentligen lösas upp
genom en aktiv politik riktad mot ekonomins utbudssida.
För
att minska bytesbalansunderskottet är det därtill nödvändigt att det
förbättrade produktionsresultatet används till att öka marknadsandelar på såväl
våra utländska marknader som hemmamarknaden. Långtidsutredningen konstaterar
— för
att vi skall vinna marknadsandelar krävs att priser och löner i den
svenska industrin minskar i förhållande till omvärlden. Behovet av
relativprisnedgång i exportindustrin kan uppskattas till 6 % mellan 1980
och 1985. För lönerna krävs en ännu större förskjutning eftersom vins
terna måste öka
- den
industriella sysselsättningsexpansionen kräver att löneläget i indu
strin höjs i förhållande till andra sektorer i den svenska ekonomin. Det
är svårt att kvantifiera detta krav men det står helt klart att det fordras
en påtaglig förändring
Långtidsutredningen
har pekat på de problem lönebildningen givit upphov till under 1970-talet. Det
är enligt utredningens mening inte möjligt att nå balans i den svenska ekonomin
om det ej sker en förändring på detta område. Statsmakternas insats måste vara
att genom en återhållsam utgiftspolitik skapa rimliga förutsättningar för
parterna. I sin roll som arbetsgivare kan staten också spela en viktig roll
för att förhindra att den offentliga sektorn blir löneledande.
För
att förbättra konkurrensläget måste industrins lönsamhet i förhållande till
andra sektorer i den svenska ekonomin förbättras. En stabil investeringstillväxt
i industrin kräver förutom en lönsamhetshöjning att avkastningen på olika
former av icke-produktiva placeringar minskar. Det kräver bl.a. att man lyckas
minska de ränteuppdrivande underskotten i budgeten och bytesbalansen. Dessutom
måste räntekänsligheten i hushållssektorn öka.
Sedan
långtidsutredningen publicerats har avtal slutits på arbetsmarknaden som ger
oss en möjlighet att nå i varje fall en del av den förbättring i industrins
relativa konkurrensläge som utredningen kräver. Regeringen har också framlagt
ett ekonomiskt handlingsprogram som innehåller dels åtgärder för ytterligare
besparingar i den offentliga sektorn, dels insatser som bidrar till att lösa
upp de fillväxtrestriktioner som utredningen pekar på.
Utan
åtgärder på ekonomins utbudssida finns en betydande risk för att åtstramningen
i offentlig sektor och privat konsumtion inte åtföljs av en motsvarande uppgång
i den konkurrensutsatta sektorn. Långtidsutredningen belyser detta i sitt
alternativ 3. Där förutsätts samma åtstramning i privat och offentlig
konsumtion som i alternativ 1 men med kvarvarande
Prop. 1980/81:150 Bilaga
1 Reviderad flnansplan 7
restriktioner
på ekonomins utbudssida. I detta fall uppnås inte den tillväxt i den
konkurrensutsatta sektorn som är nödvändig för att förbättra vår bytesbalans.
Tillväxten blir därmed svag i hela ekonomin, vilket leder till att vi i detta
alternativ får en betydande arbetslöshet. En politik för ökad flexibilitet är
därför en lika nödvändig del i en strategi för balans som en fortgående besparingsverksamhet
i den offentliga sektorn.
Jag återkommer senare till
mitt ställningstagande mera i detalj till 1980 års långtidsutredning.
2
Den ekonomiska politiken
2.1
De externa förutsättningarna: den internationella utvecklingen
Under
fjolåret framkom efterhand allt fler tecken på att världsekonomin gick in i en
lågkonjunktur. Aktiviteten var visserligen starkare än väntat under slutet av
1980 i den amerikanska ekonomin med i gengäld blev produktionsutvecklingen
sämre i Västeuropa, speciellt i Förbundsrepubliken Tyskland. Tillväxttakten
avtog 1980 i OECD-området som helhet från 3,3 % till drygt 1 %. Under 1979 och
in på 1980 försämrades industriländernas bytesförhållanden till följd av
stigande olje- och råvarupriser. OECD-ländernas samlade bytesbalansunderskott
ökade till ca 75 miljarder dollar 1980. Samtidigt skedde en avsevärd försämring
också för gruppen icke-oljeproducerande utvecklingsländer. Spegelbilden till de
växande underskotten finns hos de oljeexporterande länderna. OPEC:s samlade
överskott blev ca 115 miljarder dollar 1980, efter ett i stort sett externt
jämviktsläge 1978.
I
den reviderade nationalbudgeten ges en utförlig beskrivning av det
internationella ekonomiska läget och av utvecklingen i de viktigaste länderna.
För
1981 måste man räkna med en svag internationell utveckling. Vid OECD:s
ministermöte i juni 1980 fastslogs att de länder som hade uppnått en
tillfredsställande prisutveckling, gradvis skulle övergå till en mer expansiv
ekonomisk polifik. Ytterst få länder är i dag i denna situafion. Prioritet ges
i alla länder åt att dämpa inflafionen i syfte att skapa en grundval för
balanserad tillväxt.
Den
svaga tillväxten kommer sannolikt att medföra en något långsammare
prisutveckling på varor i internationell handel. Detta bör kunna bidra till att
dämpa takten i konsumentprisökningarna. Förutsatt att inte någon ny
prisexplosion inträffar för oljan bör de disponibla realinkomsterna därmed
utvecklas positivt under loppet av 1981. Konjunkturförioppet kommer att
väsentligt påverkas av om den förbättrade realinkomslen leder fill höjd
konsumtion eller till ökat sparande. Man kan inte utesluta möjligheten att
riskerna för större arbetslöshet leder till en uppgång i sparkvoten.
Prop. 1980/81:150
Bilagal Reviderad flnansplan 8
Samtidigt
har den privata konsumtionen hittills hållits väl uppe. Enkäter över
konsumenternas förväntningar om framtiden ger emellertid anledning att
ifrågasätta om beteendet förblir likartat under resten av året.
Efter
oljekrisen 1974/75 föll industrins fasta investeringar markant. För en liknande
utveckling nu talar de höga räntenivåerna. I motsatt riktning verkar företagens
vinst- och likviditetssituation, som generellt är markant bättre, bl. a. som en
följd av den mer dämpade löneutvecklingen i flertalet OECD-länder. En
ytterligare faktor som kan ge impulser till investeringar är att
kapacitetsulnyttjandet nu är högre än 1974/75.
I
Förenta staterna är den finanspolitiska utvecklingen avhängig av kongressens
behandling av de förslag till åtgärder som framlagts av administrationen.
Kongressen kan komma att något senarelägga förslagen om skattelättnader för
hushållen och för företagen. Det är också svårt att förutse vilka av förslagen
till federala utgiftsnedskärningar som kommer att godtas. Ett väsentligt
bidrag till efterfrågan kommer i alla händelser från de höjda försvarsanslagen.
En återhämtning i Förenta staterna ter sig sannolik mot slutet av innevarande
år. En dämpad inflationstakt och en lägre ränta skulle då kunna stödja de svagt
positiva tendenser som nu finns inom bostadssektorn och på energiområdet.
Den
höga amerikanska räntenivån har hittills hindrat myndigheterna i
Förbundsrepubliken Tyskland att sänka räntan. En sänkning vore annars motiverad
för att stimulera de vikande investeringarna. Vid nuvarande amerikanska
räntenivå och starka dollar skulle en räntesänkning emellertid pressa ned
D-markens värde och späda på inflationen.
Sammanfattningsvis
finns det anledning räkna med att produktionen i Västeuropa sjunker med 1 %
1981 och att arbetslösheten ökar. Den automatiska kompensation, som finns
inbyggd i de offentliga budgeterna, leder till större underskott. Verkningarna
av en sådan utveckling begränsas dock av redan beslutade utgiftsnedskärningar.
I Japan ligger fortfarande tillväxttakten, uppburen bland annat av en fortsatt
positiv exportutveckling, högt över OECD-genomsnittet.
Sammantaget
antas den totala tillväxten i OECD-området bli långsammare än i fjol eller
motsvara ca 1/2 %.
För
OPEC-länderna som grupp förutses en fortsatt stark importefterfrågan under
1981. Även om ökningstakten i importen är hög, är dock nivån på importen från
industriländerna fortfarande låg. Dessutom svarar Iran och Irak för en
betydande andel av OPEC-ländernas samlade import; en fortgående konflikt mellan
dessa två länder kan leda till ett importbortfall och sämre
avsättningsmöjligheter för OECD-länderna. Stimulansen till OECD-ländernas
efterfrågan 1981 från exporten till OPEC-området torde därför bli relativt
begränsad.
Industriländernas
samlade bytesbalansunderskott torde nästan halveras 1981. Förbättringen ser ut
att äga rum i de stora länderna; minskade underskott i Förbundsrepubliken
Tyskland och i Japan, ett åtminstone
Prop. 1980/81:150
Bilagal Reviderad flnansplan 9
fördubblat
överskott i Förenta staterna. OPEC:s överskott bör minska i nästan motsvarande
grad. De icke oljeproducerande utvecklingsländerna antas få en ytteriigare
förvärrad extern situation.
Sker
inga nya väsentliga realprisökningar på olja och avviker inte spar-beteendet
alltför markant från vad som nu antas, bör en viss återhämtning komma till
stånd i flera länder mot slutet av 1981. Denna kan bäras upp av en ökande
privat konsumtion och av investeringar, bl. a. i energibesparande syfte. I
Förbundsrepubliken Tyskland, där konkurrenskraften stärkts väsentligt under
senare tid, torde exporten komma att svara för en viss stimulans. De höjda
försvarsanslagen i Förenta staterna utgör också ett expansivt inslag. Mot
bakgrund av riskerna för att inflationen ånyo skjuter fart, och att räntorna
därmed förblir höga, bör man dock räkna med att återhämtningen kommer att bli
relativt försiktig.
Jag vill starkt varna för
att ta det förhållandet att den internationella konjunkturuppgången synes komma
att dröja till intäkt för att skjuta på nödvändiga ekonomisk-politiska
åtgärder. Det tar tid innan sådana får effekt — inte minst torde så vara fallet
när det är fråga om att bryta trender och företeelser som har sina rötter långt
tillbaka i tiden. Det är därför av största vikt att vi vidtar de åtgärder som
krävs och avpassar vår ekonomiska politik så att åtgärderna hunnit få effekt
när den internationella konjunkturuppgången kommer.
Jag
vill också understryka att vi inte kan lösa de problem som skapas av
underskottet i våra utrikes affärer genom att ta till protektionistiska åtgärder.
Sverige är en liten nation med begränsad hemmamarknad. Vårt välstånd bygger
därför i avgörande grad på att vi kan dra nytta av de effektivitetsvinster och
den specialisering som ett fritt internationellt handelsutbyte möjliggör. Om vi
försökte att isolera oss från omvärlden skulle detta leda till att själva basen
för välfärdssamhället -j liksom möjligheterna att upprätthålla full
sysselsättning - rycktes undap.
2.2
Den ekonomiska politikens mål och uppläggning
Oljechockerna
och andra förändringar i världsekonomin har skapat stora svårigheter för hela
västvärlden. Vid en internationell jämförelse finner man att Sverige i ett
viktigt avseende - sysselsättningen - lyckats bättre än nästan alla andra
länder. Det står emellertid också klart att vi i andra viktiga hänseende
lyckats sämre och att den fulla sysselsättningen kunnat upprätthållas endast
till priset av mycket stora balansbrister framför allt ifråga om statsbudget
och utrikeshandel.
Vi
måste nu dra nytta av de lärdomar som 1970-talets utveckling har att ge. De
erfarenheter vi gjort har varit entydiga. När vi fört en jämfört med utlandet
restriktiv ekonomisk politik, såsom i början av 1970-talet eller efter 1977 års
devalvering, har vår konkurrenskraft förbättrats och förutsättningar skapats
för en mer balanserad ekonomisk utveckling. Under
Prop. 1980/81:150 Bilaga
1 Reviderad flnansplan 10
tider
när den ekonomiska politiken givits en mer expansiv inriktning har
konkurrenskraften försämrats och marknadsandelar gått förlorade.
Det
reaktionsmönster som den svenska ekonomin således uppvisar utgör en
restriktion för våra möjligheter att generellt stimulera den inhemska
efterfrågan.
En
ytterligare restriktion för den ekonomisk-polifiska handlingsfriheten utgörs av
de stora underskotten i bytesbalans och statsbudget som vi har i utgångsläget.
Ytterligare ökning av dessa riskerar att få negativa verkningar för ränteläge,
inflationstryck och valutaflöde. Underskotten hindrar oss att genom generell
stimulans av den inhemska efterfrågan parera en nedgång i den internationella
konjunkturen.
Skall
vi kunna nå målen för den ekonomiska politiken i framtiden måste vi, som
framhållits i det föregående, åstadkomma påtagliga trendbrott i den svenska
ekonomiska utvecklingen. Enligt min mening kan detta ske endast genom en
offensiv ekonomisk politik som har det dubbla syftet att å ena sidan
säkerställa ökad produktion och å andra sidan tillse att produktionsökningen
används för att förbättra vår bytesbalans.
Detta
innebär att den inhemska konsumtionen, offentlig såväl som privat, måste
hållas tillbaka. Den tillväxt som vi kan åstadkomma måste i allt väsentligt
reserveras för ökad export och för ökade investeringar. Vi måste således både
arbeta och spara oss ur krisen. Underskotten i bytesbalans och statsbudget
medför däremot att vi inte kan spendera oss ur krisen.
Det
förhållandet att manöverutrymmet för efterfrågestimulerande åtgärder nu är
starkt begränsat innebär inte att vi skall avstå från en aktiv ekonomisk
politik. Denna måste dock ges en i jämförelse med 1970-talet annorlunda
inriktning.
För
det första måste den svenska ekonomins produktivitet och produktionsförmåga
förbättras. Därvidlag ligger tyngdpunkten på skattepolitiken, på åtgärder för
att trygga företagens kapitalförsörjning samt på åtgärder för att få en bättre
fungerande arbetsmarknad. Dessa åtgärder behöver kompletteras med vissa
efterfrågestimulerande insatser som förstärker vår produktionskapacitet.
Insatserna avser i första hand stimulans av näringslivets investeringar genom
förmånliga avdragsregler, frisläpp av investeringsfonder m. m., men också
stimulans av byggnadsverksamheten, industribeställningar etc. I detta
sammanhang har också en kraftfull energipolitik som minskar vårt oljeberoende
och utgör en drivkraft för svensk industri en viktig roll att spela. Jag
återkommer till de olika åtgärderna mer i detalj i det följande.
Politiken
måste inriktas på att skapa förutsättningar för tillväxt i den
utlandskonkurrerande sektorn. Det är endast därigenom som vi på en gång kan
förbättra bytesbalansen och vidmakthålla den fulla sysselsättningen. Det skall
inte fördöljas att detta är en svår uppgift i ett internationellt klimat som
allmänt sett präglas av en relativt svag utveckling. Så länge OPEC-länderna har
ett stort exportöverskott kan självfallet övriga länder
Prop.
1980/81:150 Bilagal Reviderad flnansplan 11
totalt
sett inte ha balans i sina utrikes affärer. Vid givna oljepriser och en
begränsad importkapacitet hos OPEC-länderna kan enskilda oljeimporterande
länder förbättra sin position endast på andra länders bekostnad.
Problemet
för svensk del är emellertid att vi tagit på oss en oproportionerligt stor del
av det bytesbalansunderskott i industrivärlden som följt i oljeprishöjningarnas
spår. Medan OECD-länderna totalt hade ett underskott i bytesbalansen om ca I %
av BNP 1980 uppgick det svenska underskottet till över 4 %.
För
1981 förutses en påtaglig förbättring i handelsbalansen. Underskottet beräknas
sjunka från ca 10,5 miljarder kr. i fjol till mindre än 5 miljarder kr. i år.
En viktig förklaring till förbättringen är att de ansträngningar som görs för
att minska vårt oljeberoende börjar bära frukt. Oljekonsumtionen sjönk med 8 å
9% under 1980 och beräknas minska med ytterligare 7 ä 8%
1981 vilket är avsevärt
mer än vad som förklaras av klimatologiska fakto
rer eller den relativt låga aktivitetsnivån.
En
annan viktig förklaring ligger i att de åtgärder som vidtagits för att hålla
tillbaka den inhemska efterfrågan leder till en långsam importutveckling. På
sikt måste vi emellertid givetvis sträva efter att förbättra bytesbalansen
genom att i första hand öka vår export. LO/SAF-avtalet lägger en grund härför
genom att det torde medföra en viss förbättring av konkurrenskraften under
avtalsperioden.
För
det andra är det nödvändigt att den inhemska konsumtionen hålls tillbaka. Sedan
mitten av föregående decennium har den privata konsumfionen sfigit endast
obetydligt medan däremot den offentliga ökat mycket snabbt. Den förra har
dessutom till stor del hållits uppe genom ökade transfereringar som
finansierats över de offentliga budgetarna.
Det
avtal som nu slutits på större delen av arbetsmarknaden för 1981 och
1982 innebär
att reallönen sänks påtagligt under dessa år. Mot denna
bakgrund är det naturiigt att ansträngningarna att bromsa den inhemska
konsumtionen i första hand måste avse de offentliga utgifterna. Nyckeln
till en mer balanserad ekonomisk utveckling ligger i viktiga avseenden i att
vi kan hålla tillbaka utgiftstillväxten hos såväl kommunerna som hos staten
och socialförsäkringssystemet. En sådan återhållsamhet är en nödvändig
beståndsdel i en offensiv ekonomisk politik. Det är endast genom en
långsammare offentlig utgiftsökning som vi kan skapa förutsättningar för
en rimlig reallöneutveckling efter skatt och därmed underiätta avtalsrörel
serna. En långsammare utgiftsökning är också en nödvändig förutsättning
för att vi skall kunna begränsa budgetunderskottet och därmed för ett lägre
ränteläge.
Att
vi i nuvarande ekonomiska situation måste hålla tillbaka den offentliga
utgiftsökningen innebär givetvis inte ett underkännande eller en nedvärdering
av den offentliga sektorns betydelse. Den offentliga sektorn och
socialförsäkringssystemet utgör omistliga delar av en modern välfärdsstat. Det
är emellertid nödvändigt att de offentliga utgifterna inte tillåts växa
Prop.
1980/81:150 Bilagal Reviderad flnansplan 12
snabbare än vad som är förenligt med samhällsekonomisk
balans. Skulle så ske kommer de negativa följderna i form av stagnation,
inflation och arbetslöshet att hårdast drabba just dem som det sociala
trygghetssystemet är uppbyggt för att skydda.
Som jag närmare utvecklar i det följande bör den totala
ökningen i den konsoliderade offentliga sektorns utgifter begränsas till ca 1 %
per år i reala termer.
I
regeringens handlingsprogram den 3 februari 1981 fastlades målet att bringa ned
den kommunala konsumtionens ökningstakt till 1 % per år fr.o.m. 1982.
Arbetet
med den statliga budgeten har under senare år i hög grad präglats av behovet
att spara. Jag vill i detta sammanhang peka dels på det besparingspaket om 6,3
miljarder kr. (helårseffekt) som ingick i den besparingsproposition (prop.
1980/81:20) som förelades riksdagen i oktober 1980, dels på den ytterst
restriktiva utgiftsprövningen i budgetarbetet, dels på de ytterligare
besparingsförslag om 2,7 miljarder kr. (helårseffekt) som regeringen beslutade
om i februari 1981 (prop. 1980/81: 118).
Genom
dessa åtgärder har en uppbromsning åstadkommits vad gäller statsutgifternas
tillväxt. Statsutgifterna exklusive räntor som växte med knappt 5% per år i
reala termer under perioden 1970-1980 uppvisar för 1981 en fillväxt av 2,8%.
Detta är en högre tillväxt än jag räknade med i
finansplanen vilket bl.a. beror på diskontohöjningen i januari. Denna drar med
sig högre räntekostnader för statsskulden och driver upp priserna. Till detta
kommer att avtalen på arbetsmarknaden innebär en större lönekostnadsökning än
jag räknade med i finansplanen. Totalt innebär detta en ökad belastning av
vissa pris- och lönekänsliga anslag. Slutligen förutses utgifterna för arbetsmarknads-
och induslripolitiska åtgärder bli större än tidigare beräknat.
Även om
sålunda takten i utgiftsökningarna dämpats är det uppenbart att den alltjämt är
för snabb. Det framgår bl. a. av att inkl. statsskuldräntor ökar
statsutgifterna innevarande år med 5,7%. Det är avsevärt mer än årets
BNP-tillväxt och ligger även väsentligt högre än den trendmässiga
produktionstillväxt pä ca 2,5% som långtidsutredningen räknat med bör vara
möjlig under gynnsamma omständigheter.
Långtidsbudgeten visar också att budgetunderskottet skulle
öka dramatiskt om inte ytterligare ätgärder vidtas. Chefen för
budgetdepartementet kommer mot denna bakgrund senare idag att föreslå att ett
nytt sparmål uppställs. Målet innebär att ytterligare besparingar om minst 12
miljarder kr., jämfört med de utgifter som skulle följt av en oförändrad
ambitionsnivå, kommer att föreslås i budgeten för 1982/83. Den exakta
storleken för besparingarna måste bli beroende av en rad faktorer som är svåra
att förutse såsom konjunkturutvecklingen utomlands och i Sverige, utvecklingen
på kreditmarknaden m. m. En avstämning måste också göras gentemot åtgärder som
kan bli aktuella på budgetens inkomstsida.
Prop.
1980/81:150 Bilagal Reviderad flnansplan 13
Innan jag går in mer i detalj på de ekonomisk-politiska
åtgärder som behövs vill jag understryka det självklara förhållandet att i en
marknadsekonomi av svensk typ kan statsmakterna inte ensamma säkerställa en
positiv ekonomisk utveckling. Arbetsmarknadens parter har sålunda ett avgörande
inflytande på lönebildningen inkl. löneglidningen och därmed, eftersom lönerna
utgör ca 75% av förädlingsvärdet inom industrin, på vår internationella
konkurrenskraft. Företagens prispolitik spelar också en viktig roll när det
gäller att öka marknadsandelarna.
Ett annat
viktigt område där statsmakterna endast indirekt kan påverka utvecklingen
utgörs av den kommunala verksamheten.
Om vi
skall kunna uppnå ekonomisk balans krävs således insatser från alla parter i
det svenska samhället. Regeringen kommer att göra vad som på den ankommer för
att underiätta breda samförståndslösningar.
2.2.1 Åtgärder för att förbättra den svenska ekonomins
produktionsförmåga Skattepolitiken
En nödvändig förutsättning för att vi skall återvinna
balansen i den svenska ekonomin är att skattesystemet utformas så att det
uppmuntrar till arbetsinsatser, sparande och produktiva investeringar. Härvid
spelar marginalskatternas höjd en avgörande roll. Sverige har högre marginalskatter
än något annat land. Som en illustration kan nämnas att i Sverige har hälften
av skattebetalarna marginalskatter på 50% eller mer. Bland de helfidsarbetande
är andelen väsenfiigt högre eller ca 85%. I Finland, Danmark och Norge har
endast resp. 1/10, 1/4 och en knapp 1/3 av inkomsttagarna marginalskatter över
50%. Det kan också nämnas att den högsta marginalskattesatsen i Sverige uppgår
till 85% medan den inte i något av våra nordiska grannländer överstiger 71%.
Det bör dessutom beaktas att sedda i ett internationellt perspektiv ligger även
de andra nordiska länderna mycket högt.
I
regeringens ekonomiska handlingsprogram av den 3 februari 1981 konstaterades
att en varaktig förbättring av den svenska ekonomins produktionsförmåga inte
kan åstadkommas med mindre än att marginalskatterna sänks. Vidare underströks
följande:
"Inriktningen
bör vara att sänka marginalskatten till 50 procent för den helt dominerande
andelen heltidsarbetande inkomsttagare. Detta förutsätter motsvarande
justering av gällande marginalskattetak. En reform med den inriktningen bör
genomföras i tre steg med början 1982 och fullföljas 1983 och 1984.
En
marginalskattereform av sådan omfattning kommer att ställa krav på en
anpassning av bruttolönerna under de kommande åren. Reformen kan beräknas kosta
5-7 miljarder kr. 1 nuvarande statsfinansiella läge är en totalfinansiering
nödvändig.
Mot den bakgrunden kommer regeringen att inbjuda
arbetsmarknadens
Prop.
1980/81:150 Bilagal Reviderad flnansplan 14
parter
och den socialdemokratiska oppositionen till överläggningar i frågan.
Regeringen avser därefter att senare i vår återkomma med förslag till
riksdagen."
Överläggningarna
mellan regeringspartierna och socialdemokraterna är ännu inte avslutade.
En
marginalskattereform är av största vikt inte endast för atl minska
kostnadsinflationen, stimulera till ökade arbetsinsatser, ökat sparande, och
för att minska incitamenten till skatteflykt och skattefusk utan även därför
att de nuvarande höga marginalskatterna har negativa verkningar också i en rad
andra avseenden.
Jag
vill särskilt peka på att de i kombination med avdragsregler och stark
inflation medför att hushållen blir relativt okänsliga även för mycket höga
räntor. Detta bidrar verksamt till att driva upp räntenivån vilket inverkar
negativt på investeringarna, medför svårigheter för näringslivet och driver på
inflationen. En marginalskattereform av den typ som ovan skisserats innebär att
räntekostnaderna efter skatt ökar väsentligt vilket kommer att minska
hushållens kreditefterfrågan. Genom att hushållen blir mindre benägna att
betala höga räntor uppfylls en nödvändig förutsättning för att kunna avreglera
kreditmarknaden. Detta är i sin tur en betingelse för en mer rationell och
produktiv användning av tillgängliga kapitalresurser.
De
höga marginalskatterna är också en av orsakerna till att vi på senare år haft
svårt att få fram ett tillräckligt utbud av virke. Ungefär 1/4 av den svenska
industrins export kommer från skogsindustrin. Produktionen av dessa exportvaror
baserar sig nästan uteslutande på inhemska produktionsfaktorer och är således
förknippade med en ytterst liten importandel. Härigenom spelar skogsindustrin
en avgörande roll i våra strävanden att återställa balansen i utrikeshandeln.
Det
är således av största vikt att skogsindustrins kapacitet inte onödigtvis
begränsas av ett ofillräckligt virkesutbud. Detta skedde under den senaste
högkonjunkturen och Sverige förlorade därigenom betydande exportinkomster.
En
statlig kommitté, virkesförsörjningsulredningen, beräknas senare i år framlägga
förslag om åtgärder för att stimulera avverkningen. I avvaktan på
virkesförsörjningsutredningens betänkande har regeringen föreslagit (prop.
1980/81:118) en provisorisk beskattningsreform. Denna innebär att skogsägare
beviljas ett extra avdrag om 5 resp. 3% av försäljningsintäkter för rotposter
och skogsprodukter. Reformen finansieras genom en höjning av
skogsvårdsavgifterna och innebär således en omfördelning inom
skogs-ägarkollektivet.
Näringslivets
investeringar
En
förutsättning för att näringslivets investeringar skall öka är att lönsamheten
förbättras. Den ökade under 1979 och 1980 efter den kraftiga nedgång som följde
pä överbryggningspolitiken. Lönsamheten nådde lik-
Prop. 1980/81:150
Bilagal Reviderad flnansplan 15
väl
icke upp till mer än vad som utgjort bottennivåer i tidigare konjunkturcyklar.
En högre lönsamhet är en nödvändig betingelse för ökade investeringar och kan
också bidra till att förbättra företagens soliditet. Jag har i fidigare
finansplaner utförligt behandlat de problem som företagens trendmässigt
sjunkande soliditet ger upphov till. Företag med svag finansiell ställning har
små möjligheter att investera och satsa på framtiden.
Mot
bakgrund av näringslivets behov av riskkapital har statsmakterna vidtagit en
rad åtgärder för att mildra den diskriminering av aktiesparande som legat i
skattereglerna. Dessa åtgärder har givits en inriktning som i första hand
kommer småsparare tillgodo.
Skattefondsparandets
villkor har således förbättrats genom att skatteavdraget höjts från 20 till
30% och den högsta gränsen för avdragsberättigat sparande från 400 kr. till 600
kr. per månad. De anställda i börsnoterade företag har även fått möjlighet att
spara i det egna företagets aktier enligt samma regler som gäller för skaltefondsparandet.
Vidare har dubbelbeskattningen av utdelade vinstmedel från börsnoterade
företag mildrats för utdelningsinkomster upp till 7500 kr. för ensamslående och
del dubbla beloppet för makar.
Den senaste tidens
utveckling visar att även relativt begränsade förändringar i skattereglerna
som ökar avkastningen på aklier i förhållande lill alternafiva placeringar,
leder till en betydande ökning av utbudet av riskvilligt kapital. Utvecklingen
tyder nu på att de allmänna aktiesparfonderna kan komma att tillföra
aktiemarknaden inemot 1 miljard kr. per år. Det företagsanknutna
aktiefondssparandet kan förväntas ge ca 400-500 milj. kr. år 1981, om
utvecklingen fortsätter som hittills.
Det
finns inga säkra uppskattningar av hur stor del av det hushållssparande som nu
söker sig till aktiemarknaden som utgörs av nysparande och av hur stor del som
är omplaceringar. Av de skäl som jag anfört är även omplaceringar i sig
positiva för samhällsekonomin. Därutöver är del emellertid också angeläget att
hushållens totala sparande ökar. Jag återkommer till detta i det följande.
Som en följd av att
efterfrågan på aktier ökat har börskurserna stigit ehuru kurserna realt sell
alltjämt är väsentligt lägre än i mitten och början av 1970-talet. När börsens
värdering av företagen ökar minskar avkastningskravet (kapitalkostnaden) för
nyemitterade aklier. Nyemissionsaktiviteten under 1981 har också ökat kraftigt
jämfört med föregående år. Hittills i år har nyemissioner för ca en miljard kr.
aviserats.
De
nämnda åtgärderna har i första hand varit till nytta för börsnoterade, dvs.
oftast större företag. Det är emellertid mycket angeläget att även de små och
medelstora företagen får sin kapitalförsörjning tryggad. Dessa företag svarar
för omkring hälften av produktionen och sysselsättningen inom det svenska
näringslivet. Nya affärsidéer och tekniska nyheter har ofta utvecklats inom
småföretagen. De har även visat stor förmåga till anpassning och har på många
sätt avgörande betydelse för den regionala
Prop. 1980/81:150 Bilaga
1 Reviderad flnansplan 16
utvecklingen.
En förutsältning för att förbättra bytesbalansen är att dessa företag får
möjlighet alt utvecklas och expandera. Inte minst torde möjligheterna att möta
importkonkurrensen vara avhängiga av att de mindre och medelstora företagen
förmår att hävda sin ställning.
Svårigheterna
att skaffa ökat kapital är i många fall elt hinder för småföretagens
expansion. Mot denna bakgrund har på senare år ett flertal åtgärder vidtagits
för att underlätta utvecklingen i småföretagen. Således har regler införts som
minskar ägarens behov att ta ut medel ur företagen för att betala arvs- och
förmögenhetsskatter. Vidare har fjärde AP-fonden fått ökad placeringsförmåga.
Denna kommer i viss utsträckning att utnyttjas för aktieförvärv i icke
börsnoterade företag.
Frågan
om ytterligare åtgärder för att underlätta småföretagens riskkapitalförsörjning
bereds f. n. inom regeringskansliet. Utredningen om de små och medelstora
företagens finansiella situation (E 1980:56) undersöker bl.a. vilka åtgärder
som kan vidtas för att förbättra icke börsnoterade företags möjligheter att dra
till sig nytt riskkapital. Frågan om kapitalbeskattningens utformning och
storlek utreds inom 1980 års företagsskattekommitté (B 1979:106).
Kapitalvinstkommittén
(B 1979:05) har till uppgift att föreslå tekniska lösningar för att eliminera
dubbelbeskattningen av aktieutdelningar. Utredningen har även till uppgift att
undersöka om ett borttagande av dubbelbeskattningen kan utsträckas till icke
börsnoterade företag.
För
att hålla uppe näringslivets investeringar även under den relativt svaga
konjunkturfas som vi nu genomgår.har riksdagen på regeringens förslag beslutat
om extra avdrag för byggnads- och maskininvesteringar på respektive 10 och 20%.
Stimulanseffekten har därvid gjorts slörre än tidigare genom att avdraget
gäller även vid den kommunala taxeringen. De allmänna investeringsfonderna, de
särskilda investeringsreserverna för nriindre företag och 1980 års vinstfonder
är alla frisläppta för investeringar i industri under 1980, beträffande
byggnadsinvesteringar t.o.m. utgången av mars 1982.
En
negativ faktor för näringslivets investeringar utgörs av det höga ränteläge som
framtvingats av kombinationen höga internationella räntor, stort underskott i
bytesbalansen och det statsfinansiella läget. Detta understryker vikten av att
åtgärder vidtas för atl begränsa de nämnda underskotten så att förutsättningar
skapas för att sänka räntan.
Sysselsättnings-
och industripolitiken
Som
jag tidigare framhållit har Sverige bättre än de flesta andra industriländer
lyckats alt upprätthålla full sysselsättning efter den första och andra
oljechocken. Detta har emellertid skett till priset av stora och växande
underskott i bytesbalansen. Möjligheterna att gå vidare på denna väg och
ersätta en för låg efterfrågan i den utlandskonkurrerande sektorn med
sysselsättning som i olika former finansieras över de offentliga budgeterna är
mycket begränsade.
Prop. 1980/81:150
Bilagal Reviderad flnansplan 17
Jag
vill stryka under att möjligheterna att bevara den fulla sysselsättningen i
framtiden i hög grad är avhängig av att arbetsmarknaden kännetecknas av
dynamik, röriighet och anpassningsförmåga. Ju färre flaskhalsproblem som
föreligger på arbetsmarknaden desto högre efterfrågetryck, och därmed desto
större sysselsättning, kan vi hålla i den svenska ekonomin.
Det är tre parter som har
att svara för anpassningen på arbetsmarknaden: arbetsgivarna, de arbetssökande
och staten. Om 1970-talets utveckling mot ständigt ökande arbetsmarknadspolitiska
utgifter skall brytas, måste arbetsgivarnas och de arbetssökandes del av
ansvaret för arbetsmarknadens funktion öka.
Anpassningen bör så långt
som möjligt ske inom ramen för utbud och efterfrågan på den regionala
arbetsmarknaden. En balanserad utveckling under 1980-talet förutsätter både
regionalpolitiska insatser och rörlighet. Regeringens nyligen framlagda
proposition med riktlinjer för den framfida arbetsmarknadspolitiken utgår från
detta synsätt.
Propositionen omfattar ett
flertal åtgärder i syfte alt främja den fulla sysselsättningen:
- tillfällig rekryteringssstimulans till
industriföretag som ökar sin personalstyrka under 1981,
- rekryteringsstöd till företag som anställer
långtidsarbetslösa ungdomar,
- förhöjda lönebidrag vid övergång från skyddat
arbete till arbete på den öppna marknaden,
- stöd för att underlätta omställningen vid lokala
sysselsättningskriser,
- vidgade möjligheter till vilande förtidspension,
- vidgade möjligheter till arbetsmarknadsutbildning
för 18- och 19-åringar,
- skattebefrielse för flyttningsbidrag som utgår
enligt arbetsmarknadskungörelsen.
För att den
samhällsekonomiska balanser! skall kunna återställas är det angeläget att
ytterligare åtgärder vidtas för a|tt minska trögheten på arbetsmarknaden utan
att den enskildes behov av trygghet eftersatts. Vissa tecken tyder på att
nuvarande regler om an$tällningsskydd kan ha haft en hämmande inverkan på
nyanställningar inle minst i de mindre och medelstora företagen. Mol den
bakgrunden har chefen för arbetsmarknadsdepartementet tagit initiativ till
översyn av lagen öm anställningsskydd.
I en promemoria från
arbetsmarknadsdepartementet (Ds A 1981:6) som f.n. remissbehandlas, behandlas
bl.a. frågor rörande provanställning och tillfällig anställning vid
arbetstoppar. Chefen för arbetsmarknadsdepartementet avser efter det att
remissbehandlingen avslutats all återkomma med förslag rörande rätlen till
provanställning av ungdomar och möjligheterna till viss tids anställning vid
arbetstoppar. Dessa ändringar bör kunna träda i kraft fr. o. m. den 1 januari
1982.
Frånvaron
på arbetsplatserna har ökat kraftigt under 1970-lalet och är 2 Riksdagen
1980/81. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1
Prop. 1980/81:150
Bilagal Reviderad flnansplan 18
hög
i internationell jämförelse. Frånvaron har på många håll nått en omfattning
som inte är förenlig med vår ekonomis konkurrenskraft.
Ledighetslagarna
ses f.n. över inom ramen för tre olika delprojekt. Således görs en lagteknisk
översyn inom arbetsmarknadsdepartementet. Vidare undersöker Studieförbundet
Näringsliv och Samhälle hur arbets-fidsreformerna påverkar närvaromönster och
arbetets organisation vid ett antal myndigheter och företag. Slutligen genomför
riksrevisionsverket en beräkning av de samlade kostnaderna för frånvaron från
arbetet. Resultaten av dessa projekt beräknas föreligga i oktober 1981.
När
det gäller sjukfrånvaron har sjukpenningkommittén (S 1978:04) på regeringens
uppdrag redovisat olika modeller för hur självrisken i sjukförsäkringssystemet
kan ökas.
Regeringen
avser att återkomma till riksdagen med förslag i dessa frågor.
Arbetsmarknadspolitikens
tyngdpunkt bör i fortsättningen liksom under innevarande budgetår ligga på den
egentliga platsförmedlingen. För den närmaste tiden får man räkna med alt
arbetsmarknaden kommer att präglas av den svaga konjunkturutvecklingen.
Samtidigt finns en avsevärd regional obalans i fråga om utbud och efterfrågan
på arbetskraft. Utsikterna skiljer sig också relativt mycket från bransch till
bransch. Inom exempelvis delar av verkstadsindustrin och den kemiska industrin
är utsikterna väsentligt mer gynnsamma än för industrin som helhet.
Trots
lågkonjunkturen råder en betydande efterfrågan på yrkesutbildade arbetare. Även
om det absoluta antalet obesatta platser i verkstadsyrken inte är så stort jämfört
med det totala antalet arbetslösa, kan bristen på utbildad arbetskraft ändå
utgöra ett allvarligt hinder för produktionen i vissa företag. Det är en
angelägen uppgift för arbetsmarknadspolitiken att se till atl dessa platser kan
tillsättas.
För
tjänstesektorn förutses en svag sysselsättningsökning under budgetåret
1981/82. Den uppbromsning som har skett av den offentliga tjänstesektorns
expansion gör det nödvändigt för stora grupper av nytillträdande arbetssökande
att söka sig till andra yrkesområden än dem som var mest expansiva under 1960-
och 1970-talen. Framför allt kan anlalel arbeten i traditionella kvinnoyrken
inte väntas öka i samma takt som tidigare, vilket gör det angelägel att
nytillträdande kvinnor långt mer än tidigare söker sig till traditionellt
mansdominerande yrken, t. ex. i industrin. Delta är angeläget även med hänsyn
till jämställdheten mellan män och kvinnor på arbetsplatserna.
Cheferna
för arbetsmarknads- resp. bostadsdepartementet kommer senare idag att behandla
behovet av ytterligare sysselsättningspolitiska ålgärder för atl hävda
sysselsättningen under vinterhalvåret 1981/82. Åtgärder för sammanlagt 1,5
miljarder kr. kommer att föreslås.
I
syfte att stödja byggsysselsältningen kommer chefen för bostadsdepartementet
också att föreslå vissa ändringar av mark- och konkurrensvillkoren inom den
statliga bostadslångivningen.
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1 Reviderad flnansplan 19
Som jag tidigare nämnt har ett flertal åtgärder också
vidtagits för att hålla uppe investeringarna i näringslivet.
Industripolitiken har också en viktig roll att spela när
det gäller att trygga den fulla sysselsättningen. Regeringen har i den
industripoliliska propositionen (prop. 1980/81: 130) angivit förutsättningarna
för den framtida indu-stripolifiken.
De övergripande industripolitiska målen är:
-
att stimulera
och underlätta överförandet av produktionsresurser till de lönsamma och
konkurrenskraftiga delarna av industrin,
-
att öka
produktionen av industrivaror och tjänster för att genom ökad export och
minskad import bidra till den externa balansen,
-
att öka
effektiviteten i industrin för atl därigenom lämna största möjliga
resursutrymme åt andra samhällssektorer,
-
att utveckla
industrin så att den kan bidra till en regional balans,
-
att medverka
till att strukturomvandlingen sker i socialt acceptabla former.
I den industripolitiska propositionen anges att
industripolitiken nu bör ges en offensiv och långsiktig inriktning. Därmed
avses främst åtgärder för att främja utvecklingen av små och medelstora företag
saml ålgärder för att förse industriföretagen med ertorderiigt riskkapital och
för att stödja forskning och utveckling. Vidare föreslås en ökad satsning på
statssubvenlionerade exportkrediter.
Under den föregående konjunkturnedgången fick de industripolitiska
stödåtgärderna en betydande omfattning. Staten grep in för att göra det möjligt
för nedläggningshotade företag med central ställning i sin ort/region alt i
socialt acceptabla former anpassa sig till ändrade konkurrensförhållanden på
världsmarknaden. I andra fall syftade insatserna lill att bevara industriell
kapacitet som kunde väntas ha långsiktig konkurrenskraft.
Som jag framhöll i finansplanen har de statsfinansiella
resurserna för räddningsinsatser minskat kraftigt. I allt högre grad måste därför
finansiella rekonstruktioner bli elt medel för alt säkerställa produktion och
sysselsättning i enheter med långsikliga utvecklingsmöjligheter. Finansiell
rekonstruktion i form av sanering av företagens balansräkning måsle vara det
första steget för sanering av ett företag i kris. Del innebär bl.a. att ägare
och banker får la på sig en ökad risk. Banklagen har också ändrats i en
riktning som möjliggör en sådan utveckling.
Energipolitiken
En viktig uppgift för energipolitiken är all bidra till en
kraftig minskning av vårt oljeberoende.
Jag vill i detta sammanhang speciellt fästa
uppmärksamheten på två centrala punkter i regeringens energipolitiska
proposition (prop. 1980/ 81:90).
Den första ulgörs av det samlade program för
energihushållningen i
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1 Reviderad flnansplan 20
samhällets olika delar som ingår i propositionen.
Tyngdpunkten i hushållningsprogrammet ligger på åtgärder som spar olja och som
verkar på kort och medellång sikt. I förslaget betonas vikten av att nya byggnader
och ny ulrustning m. m. utförs med beaktande av de krav på energihushållning
som slälls mot bakgrund av förutsedda energipriser. Möjligheterna till
hushållning i befintliga byggnader och anläggningar, särskilt genom enkla
åtgärder av drifts- och underhållskaraktär, framhålls likaså. En viktig del av
energihushållningsprogrammet berör industrin och syftar till att föra ut
kunskap om energibesparande åtgärder. Vidare läggs ett program för oljeersättning
fram. vilket främst bygger på förslagen från oljeersättningsdelegationen (Ds I
1980: 23) och elanvändningskommittén (Ds I 1980:22).
Den andra punkten avser de nödvändiga styrmedlen. I
propositionen framhålls viklen av att de direkt prispäverkande medel som staten
förfogar över såsom taxor, skatter och subventioner, används på sådant sätt att
energihushållningen främjas. Höjningar av beredskapsavgifterna och energiskatterna
på olika oljeprodukter har nyligen genomförts. Regeringen har också framlagt
förslag om ökade avgifter och skall på olja frän 1 juli 1981.
I propositionen understryks vidare behovet av att utveckla
och använda inhemska, förnybara energikällor för all minska oljeberoendet och
förbättra bytesbalansen. Genom användning av framför allt skogsavfall och torv
bedöms inte obetydliga mängder olja kunna ersättas. Ett treårigt forskningsprogram
för en sammanlagd kostnad av I 400 milj. kr. läggs fram. där huvuddelen av
resurserna satsas på utveckling av ny teknik för produktion av skogsbränslen,
torv och energiskog saml miljövänliga och effektiva förbränningsanläggningar.
Jag vill också erinra om atl en särskild fond inrättats
(prop. 1980/81:49) för stöd åt åtgärder för atl ersätta olja. Genom att lägga
en avgift på olja om 24 kr. per m' skapas en fond som under en treårsperiod
beräknas tillföras 1 700 milj. kr. Den skall användas för att stimulera
användningen av andra energislag än olja. Även dessa medel kommer i allt
väsenlligt att verka som en stimulansfaktor på svensk industri.
En betydande del av energiförbrukningen sker inom
bostadssektorn. En myckel viktig uppgift för energipolitiken är därför att
minska energianvändningen och oljeberoendet inom denna sektor. 1 regeringens
proposition om energipolitiken på detta område (prop. 1980/81: 133)
konstateras att den samhällsekonomiska lönsamheten av olika besparingsåtgärder
höjts genom de stigande energipriserna. Målet för energisparande i byggnader
höjs därför till 48 twh. varav en mindre del dock kan komma att falla efter
1988. Energisparandet kompletteras med en satsning pä övergång från olja till
andra energisiag. Slulligen ställs vissa villkor för installation av s. k.
direktverkande el.
2.2.2 Ålgärder för att hålla tillbaka den inhemska
konsumtionen Den ökade tillväxt som vi kan åstadkomma i den svenska ekonomin
Prop.
1980/81:150 Bilagal Reviderad flnansplan 21
under
de närmaste åren måste i allt väsentligt reserveras för ökad expori och ökade
investeringar. Detta innebär att såväl den privata som den offentliga
konsumtionen måste stå tillbaka. Som jag tidigare utvecklat, kan man räkna med
att löneavtalet för 1981 och 1982 innebär all reallönen sänks dessa är, vilket
verkar starkt återhållande på den privata konsumtionen. Ansträngningarna måsle
därför nu inriklas på alt hålla tillbaka de offentliga utgifterna.
Kommunerna
Under
1970-talet har den kommunala sysselsättningen ökat med mer än 400000 personer
vilket är mer än hela nettotillskottel lill arbetskraften. Mätt i volym har den
kommunala konsumtionens ökningstakt uppgått till 4-5 % per år. För 1981
uppskattas expansionslaklen nu till ca 3 %. En sådan hög ökningstakt är högre
än vad som på sikt är förenligt med samhällsekonomisk balans. I regeringens
ekonomiska handlingsprogram från den 3 februari och i den kommunalekonomiska
propositionen (prop. 1980/81:116) fastlades därför målsättningen att den
kommunala tillväxten fr. o. m. 1982 måste bringas ned till omkring 1 % per år.
För vatje ytterligare
procentenhet som den kommunala konsumtionen ökar måste den privata konsumtionen
minskas med ytterligare 1/2 procentenhet, om inte konsumtionen totalt sett
skall inkräkta på utrymmet för industrins invesleringar och exporten.
En stark kommunal
expansion kommer också att försvåra den förbättring av industriarbetarnas
relativa löneläge som behövs för att industrin skall kunna öka sin sysselsättning.
Om uppbromsningen av den kommunala expansionen inte sker tillräckligt snabbt
riskerar vi att industrin vid nästa konjunkturuppgång inte kan täcka sitt
rekryteringsbehov. Därmed skulle vi riskera att än en gång förlora möjligheten
alt haka på en internationell konjunkturuppgång.
Nettotillskottel av
arbetskraft kommer under de närmaste åren att till stor del bestå av gifta
kvinnor som inträder i förvärvslivet. Ofta önskar de arbeta deltid och inom
tjänstesektorn. I första hand är det kommunerna som kan tillgodose dessa krav.
DeUa förhållande las ibland lill intäkt för att kommuner och industri inte
konkurrerar om arbetskraften, vilket enligt min mening är en felsyn.
Tillskottet till
arbetskraften är resultatet av stora bruttoströmmar. Studier från 1970-talet
visar att mer än 200000 personer årligen inträder i arbetskraften med vissa
variationer beroende på konjunkturläget. (Jag bortser då från personer som står
till arbetsmarknadens förfogande endasi under kortare perioder.) De
tillträdande består i första hand av ungdomar som slutat sin utbildning, av
gifta kvinnor som inträder i förvärvslivet och av invandrare. Samtidigt lämnar
ca 150000 personer arbetskraften, i första hand p.g.a. pensionering eller
utvandring. Ett mångdubbelt större anlal personer på arbetsmarknaden byter
emellertid arbete under ett år. Totalt
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1 Reviderad flnansplan 22
sett är säledes antalet arbetssökande avsevärt mycket
större än nettotillskottel.
För att antalet anställda i industrin skall kunna öka är
det nödvändigl att industrins relativa löneläge är sådanl atl den kan attrahera
tillräckligt stor andel av den totala strömmen arbetssökande. Man kan således
inte lolka del förhållandel att nettotillskottet till arbetskraften består av
en viss kategori som att just denna kategori måste svara för den nödvändiga
sysselsättningsuppgången inom industrin.
En snabbare kommunal expansion skulle dra med sig ökad
kommunal utdebitering. En sådan kommer genom de kompensationsmekanismer som
präglar lönebildningen att verka uppdrivande på lönekoslnadsnivån och därmed
försämra konkurrensförmågan i del svenska näringslivet. I den allvarliga
situation som värt lands ekonomi befinner sig i kan, som jag framhöll i
finansplanen, en sådan utveckling inte accepteras.
I syfte att begränsa den kommunala konsumlionsökningen har
regeringen i prop. 1980/81: 116 föreslagit åtgärder för att för 1982 begränsa
det finansiella utrymmet i kommunsektorn med netlo 1.8 miljarder kr. Åtgärderna
utgör samtidigt elt led i strävan att förbättra det statsfinansiella läget. Det
är självklart angeläget att kommunerna inle kompenserar inkomstbortfallet
genom all höja kommunalskatten.
Regeringen avser, som tidigare anmälts för riksdagen, alt
återkomma med ytterligare förslag om det skulle visa sig att hittills aviserade
åtgärder är otillräckliga för att nå det uppsatta volymmålet på ca 1 %.
För att den eftersträvade begränsningen skall komma till
stånd krävs kraftfulla åtgärder från såväl stat som kommun. Den statliga
detaljregleringen måste minskas och flera planerade reformer och utbyggnadsprogram
måste anstå eller genomföras i väsentligt långsammare takt än planerat. Chefen
för budgetdepartementet kommer senare denna dag att närmare behandla de
riktlinjer som bör gälla.
Jag vill framhålla att även efter del att hänsyn tagits
till de nämnda besparingarna kommer den kommunala konsumtionen fortsätta att
expandera. Vad gäller den statliga eller den privala konsumtionen förutses för
de närmaste åren minskningar.
I samband med att jag behandlar kredilpolitiska frågor
kommer jag alt föreslå en teknisk omläggning av statens utbetalningar fill
kommunerna i syfte att motverka den fortgående likviditetsökningen i den
svenska ekonomin.
Finanspolitiken
Om den inhemska konsumtionen skall kunna hållas tillbaka i
tillräcklig utsträckning räcker det självfallet inle att begränsa kommunernas
utgifts-takt. Det är också nödvändigt att finanspolitiken inriktas på att öka
sparandet i den totala offentliga sektorn. Detta kan åstadkommas genom ökade
inkomsler eller minskade utgifter.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1 Reviderad flnansplan 23
När
det gäller inkomsterna måste ökningen framför allt ske genom att tillväxten i
ekonomin främjas. Därigenom växer basen för skalteuttagel och skatteinkomsterna
ökar. Det är däremot inte en framkomlig väg att öka inkomsterna genom en
generell höjning av skattetrycket. Under 1970-talet har det totala
skatteuttagets andel av BNP ökat från 41.0 % 1970 till 51,1 % 1981 främst som
en följd av höjda skattesatser. De skärpta skattesatserna har emellertid
utgjort en viktig orsak lill den svaga produktions-och
investeringsutvecklingen.
De negativa effekterna på
tillväxten av etl ökat skattetryck samt höga marginalskatter uppkommer på flera
olika sätt. För det första blir skillnaden stor mellan insatser som är
produktiva för samhället resp. lönsamma för individen. Della leder till att
arbetsutbud och sparande går ned eller söker sig utanför de organiserade
marknaderna, vilket minskar ekonomins effektivitet och begränsar tillväxten. För
det andra pressar etl ökande skattetryck upp priser och kostnader varigenom
konkurrenskraften försvagas. Den dämpning av tillväxten som detla ger upphov
till kan förstärkas om den försvagade konkurrenskraften medför att den
ekonomiska politiken måste stramas åt för att inte bytesbalansen skall
försämras. För det tredje får den höga prisslegringstakt, som ökningar av
skattetrycket medverkar till, negativa konsekvenser genom att landets resurser
tenderar att användas på ett felaktigt sätt.
Förutom dessa långsiktiga
negativa effekter på den ekonomiska tillväxten medför elt höjt skattetryck på
kort sikt att den totala aktiviteten i ekonomin minskas och skatteinkomsterna
inte blir så stora som skattehöjningen avsågs ge. Höjningen av en skatt
tenderar också att minska inkomsterna från andra skatter dels därför alt den
tolala inkomstlillväxten i ekonomin sänks, dels därför att höjningen av en
skatt reducerar basen för andra skatter.
För att minska
sparandebristen i ekonomin är det mot denna bakgrund nödvändigt att anpassa de
offentliga utgifterna till en ökningstakt som är förenlig med samhällsekonomisk
balans. En säkning av de offentliga utgifternas tillväxttakt är liksom en
skattehöjning ägnad atl dämpa aktiviteten i ekonomin. En viklig skillnad ligger
emellertid däri att en begränsning av de offentliga utgifternas tillväxttakt
inle hämmar tillväxten på sikt då man undviker skaltehöjningarnas
kostnadsdrivande effekter samt deras skadeverkningar på arbetsutbud och
sparande. Det är emellertid då speciellt angeläget att de nödvändiga
besparingarna inte drabbar de svagaste grupperna i samhället.
Offentlig konsumtion och
investeringar innebär att stat, kommun och socialförsäkringssektor tar i direkt
anspråk reala resurser medan transfereringar innebär indirekta resursanspråk
genom att köpkraft överförs till hushåll och företag. Under perioden 1970-1980
växte de totala offentliga utgifterna realt med i genomsnitt 5,6 % per år
(tabell I). Den offentliga utgiftstillväxten var så stark att
den tog i anspråk väsentligt mer än hela
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1 Reviderad flnansplan 24
Tabell 1 Den konsoliderade offentliga sektorns utgifter i
reala termer 1970—1981
Utvecklingen i fasla priser har erhållits genom
deflatering med BNP-deflatorn
Milj. kr., Årlig
procentuell förändring,
löpande 1980
års priser
1970-1980
1980-1981
8,3
8,6
2,3
0,4
5,6
5.7
4,9
2.8
3,6
1,8
4,4
3,9
4,2
3,6
11,8
7,9
10,1
5,5
11,7
7,8
5,6
5,0
2
0,2
priser
1980
1 Slalen Transfereringar 91220 Konsumtion och investeringar 50280 Totala utgifter 124440 Totala utgifter exkl. räntor 141 500
2 Kommunerna Transfereringar 21350 Konsumtion och investeringar 123080 Totala utgifter 144430
3 Socialförsäkringssektorn
Transfereringar 41640
Konsumtion och investeringar 2 350
Totala utgifter 43990
4 Tolala offentliga utgifter 329920
5 BNP-lillvä.xl
BNP-tillväxten, som i genomsnitt uppgick till ca 2 % per
år. Resultatet blev att de offentliga utgifternas andel av BNP ökade från 45
till 64 %.
De statliga utgifterna (inkl. transfereringar) har under
samma period ökat med 5,6 % per år. Kommunernas utgiftsvolym har vuxit med 4,2
% per år medan socialförsäkringssektorns utgifter, främst för ATP och sjukförsäkring,
ökat allra snabbast eller med 11,7 % per år.
Mellan 1980 och 1981 beräknas den offentliga sektorns
utgifter växa med ca 5,0 % vilket innebär en viss neddragning i förhållande
till den tidigare utgiftstrenden. De statliga utgifterna beräknas öka med ca
5,7 %. Ökningen exkl. statsskuldsräntor är dock väsentligt lägre eller ca 2,8
%.
Vid den obetydliga ökning av BNP som nu kan förutses för
1981 kommer de offentliga utgifternas andel av BNP att stiga kraftigt. En sådan
fortsatt ökning av ulgiftsandelen är inte långsiktigt hållbar. När de
offentliga utgifterna ökar mer än hela BNP är det inte möjligt att uppnå en
rimlig reallöne-ulveckling efter skatt. Därmed är risken slor för kompenserande
lönekrav som omöjliggör en återgång till samhällsekonomisk balans.
Att en alltför snabb ökning av de totala offentliga
utgifterna inte är förenlig med samhällsekonomisk balans framgår även av en
kalkyl av de skattehöjningar som teoretiskt skulle behövas bara för att hindra
en ytterligare försämring av den offentliga sektorns sparandeunderskotl. År
1980 beräknas skattekvoten bli ca 50 % av BNP medan utgiftsandelen skulle uppgå
till ca 64 %. Räknat i 1980 års priser skulle den beräknade offentliga
utgiftsökningen på ca 5 % mellan 1980 och 1981 molsvara ca 17 miljarder kr.
Skatteinkomsterna måste öka med samma belopp om det finansiella sparandet i
offentlig sektor inle skall försämras. Eftersom BNP väntas öka
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1 Reviderad flnansplan 25
endast obetydligt, innebär detta att så gott som hela
nämnda belopp skulle behöva tas in genom en höjning av den lotala skattekvoten
med drygt 3 procentenheter. Skattehöjningar av den storleksordningen skulle
givetvis allvarligt hämma BNP-tillväxten, vilket i sin tur skulle komma att
sänka de framtida skatteintäkterna och öka finansieringsproblemen.
Den
hittillsvarande tillväxten i de offentliga utgifterna är sålunda inte förenlig
med en långsiktigt stabil ekonomisk utveckling. Den offentliga sektorns
sparandeunderskott och därmed även budgetunderskottet måste i allt väsentligt
angripas genom en myckel återhållsam utgiftspolitik. Enligt de beräkningar som
gjordes i långtidsutredningen (LU 80) bedöms det inle vara möjligt att under
perioden 1980-1985 öka de offentliga utgifternas volym med mer än 2 % per år om
den svenska ekonomin skall kunna återföras till balans. De offentliga
utgifternas andel av BNP skulle därmed sjunka från 64 fill ca 61 % 1985,
förutsatt atl en genomsnittlig årlig BNP-fillväxt om ca 2,5 % kan uppnås för
perioden.
En återgång till balans inom rimlig tid kräver därför en
större återhållsamhet med den offentliga konsumtionen och transfereringarna än
vad som förutsatts i långtidsutredningen. Mot denna bakgrund måste finanspolitiken
inriktas på alt tillse att den offentliga sektorns reala utgiftsexpansion
under de närmaste åren begränsas till ca I % per år. Som jag tidigare nämnt
kommer chefen för budgetdepartemenlet senare denna dag att föreslå att minst
12 miljarder kr. sparas i förhållande lill långtidsbudgeten under budgetåret
1982/83. Ytterligare besparingsåtgärder kommer att bli nödvändiga längre fram.
Om den internationella konjunkturen vänder uppåt under 1982 och 1983 ökar
möjligheterna atl genomföra omfattande besparingsåtgärder utan negativa
effekter på sysselsättning och produktion.
Det stora
bytesbalansunderskottet avspeglar en alltför låg sparkvot -eller om man så vill
en alltför hög konsumtion - i det svenska samhället. För att skapa
förutsättningar för ett lägre bytesbalansunderskotl är del nödvändigt att
sparandet ökar. Det är mot denna bakgrund som behovet av att hålla igen på den
offentliga utgiftsökningen skall ses. Jag har också påtalat hur nödvändigt det
är all stärka företagens finansiella position. Även hushållens sparande måste
öka och ges en produktiv inriktning.
Hushållen
kan spara antingen i real form, t.ex. genom köp av nyproducerade egna hem och
fritidshus, eller i finansiell form genom banksparande, köp av aktier,
obligationer m. m. Det reala sparandet har varit relativt stabilt under
1970-talel och uppgått till ca 4,5 % av den disponibla inkomsten. Den
finansiella sparkvoten har däremot fluktuerat kraftigt och har i genomsnitt
varit negativ. Detta innebär att hushållens skulder ökal mer än deras
finansiella tillgångar.
I internalionell jämförelse ligger det svenska
hushållssparandet relativt lågt. Atl hushållens finansiella sparande är lägre i
Sverige än i flertalet andra länder torde främst vara en följd av att de
ekonomiska incitamenten
Prop. 1980/81:150 Bilagal Reviderad flnansplan 26
till sådant sparande varit små. Stigande marginalskatter
har, i kombination med en ökande inflationstakt, lett till att sparandets reala
avkastning efter skatt varit starkt negativ sedan länge och dessutom kraftigt
försämrats under 1970-talet (diagram 2).
För att öka hushållens finansiella sparande är det
nödvändigt att skattereglerna utformas så att den hittillsvarande utvecklingen
bryts. Spararnas avkastning efter skatt måste höjas. Sedan 1976 har en rad
åtgärder vidtagits för att dels öka avkastningen på sparande i allmänhet dels
förbättra avkastningen på riskvilligt sparande (aktiesparande) i förhållande
till andra placeringar.
Den
sammanlagda behållningen på det s. k. skatlesparandet i bank,
skaltefondsparandet och vinstsparandet växte under 1980 med ca 3,5 miljarder
kr. och uppgick vid slutet av nämnda är till ca 13 miljarder kr.
Även de planerade marginalskattesänkningarna kan förutses
få en positiv inverkan på hushållens sparbenägenhet. Sänkta marginalskatter
gör det dyrare för hushållen att låna samtidigt som det blir mer lönsamt att
spara.
Diagram 2 Banksparandets reala avkastning efter skatt
1965—1979
opaginerad Kontrollera mot PDF
2,0|-
0
-2,0
-4,0
-6,0
-8,0
-10,0
-12,0
------- H ö gre tj ä nstem ä n
- '
\
;
V\
h
b
opaginerad Kontrollera mot PDF
llll
1965 70 75 80
Anm. Kurvan visar den ärliga värdeförlusten på bankmedel
sedan räntan minskats med skatte- och inflationsprocenten. Skatten har
beräknats efter marginalskattesatserna för resp. år i inkomstläge motsvarande
dels högre tjänstemäns dels yrkesutbildade arbetares.
2.3 Kreditpolitiken
2.3.1 Utvecklingen under 1980 och början av 1981
Genom de växande underskotten i statsbudgeten och
bytesbalansen har vårt beroende av de internationella kreditmarknaderna ökat
mycket kraf-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1980/81:150
Bilagal Reviderad flnansplan
27
opaginerad Kontrollera mot PDF
tigt
under senare år. Detta har fått till följd att kreditpolitiken i växande
utsträckning måste utformas med hänsyn fill den yttre balansen.
Sedan
kreditpolitiken började stramas åt vid halvårsskiftet 1979 har det svenska
ränteläget gradvis höjts. Under hösten 1979 och början av 1980 anpassades det
svenska ränteläget successivt till den internationella ränteutvecklingen
(diagram 3). Genom att det internalionella ränteläget stabiliserades och
visade tendenser att sjunka något var det möjligt att under 1980 bibehålla det
svenska diskontot på 10 % trots den betydande ökning av valutautflödet som
skedde till följd av försämringen av bytesbalansen. De tendenser till valutaoro
som förekom under sommaren 1980 upphörde under hösten bl.a. till följd av de
ålgärder i form av skallehöjningar som vidtogs i september i syfte alt minska
hushållens köpkraft. Den i oktober framlagda besparingspropositionen spelade
också en roll. Spekulationerna mot kronan ökade emellertid ånyo under början av
1981. Under januari uppgick valulutflödet exkl. statens och riksbankens
lånetransaktioner till närmare 6 miljarder kr., vilket var väsenlligl mer än
vad som motiverades av bytesbalansunderskottet.
Diagram
3 Diskonto i Sverige resp. genomsnitt för OECD-länderna 1978—1981
1978 Källa: Riksbanken.
1979
1980
1981
opaginerad Kontrollera mot PDF
För
att motverka valutaoron vidtogs under andra hälften av januari en rad kreditpolitiska
ålgärder. Diskontot höjdes med 2 procentenheter till 12 %> och räntan på
länga prioriterade obligationer med en procentenhet till 13,5 %. Räntan på
kortfristiga placeringar av större belopp höjdes med inemot 4 procentenheter.
Della åstadkoms genom en kassakvotshöjning som tvingade bankerna till upplåning
i riksbanken i kombination med en
Prop.
1980/81:150 Bilagal Reviderad flnansplan 28
höjning av straffräntan vid riksbanksupplåning från 13 %
till 17 %. Slulligen beslöt regeringen efter framställning från riksbanken alt
förordna om utlåningsreglering för banker. Avsikten är all begränsa utlåningens
ökningstakt till 5 % från halvårsskiftet 1980 till halvårsskiftet 1981.
Till följd av de vidtagna kreditpolitiska åtgärderna i
kombination med regeringens ekonomisk-politiska handlingsprogram och
uppgörelserna på arbetsmarknaden förbytles valutautflödet i etl visst inflöde.
Efter denna rekyl på det tidigare utflödet finns det anledning alt räkna med en
återgång lill ett utflöde som i huvudsak svarar mot underskottet i
bytesbalansen.
Det betydande valutautflödet begränsade
likviditetstillväxten i ekonomin såväl under 1980 som i början av 1981. Till
detta bidrog även den fortsatt strama kreditpolitiken. Trots den
likvidiletspåspädning som statens budgetunderskott ger upphov till kom
likvidilelslillväxten i ekonomin under 1980 därigenom att stanna vid drygt 12
%.
Bankernas kreditgivning till hushåll och kommuner ökade i
relativt långsamt takt. Den utestående övrigutlåningen lill dessa sektorer steg
under 1980 med 6 % resp. 5 %. Kredilgivningen till företagssektorn ökade
väsenlligt snabbare eller med 16 %. Den snabba ökningen kan i huvudsak hänföras
till den del av bankernas kreditgivning som refinansieras genom upplåning i
utlandet. Denna utlåning som nästan helt går till företagen ökade under 1980
med 38 %. Den inhemskt finansierade delen av bankernas kreditgivning till
företagen kan däremol beräknas ha ökat med endasi ca 8 %. Bankernas krediter
till de mindre företagen ökade något långsammare och deras krediter till
medelstora förelag något snabbare än kreditgivningen till storföretagen.
2.3.2 Utsikterna för 1981
Som jag framhöll i finansplanen kommer kreditpolitiken att
ställas inför mycket slora problem under 1981. För all den privata sektorns kapital-transaktoner
med utlandet skall vara i balans och helst leda fill ett visst
neltokapitalinflöde kan det svenska ränteläget inte tillåtas sjunka i förhållande
till ränteläget i omvärlden. Elt högt ränteläge är också nödvändigl p.g.a.
statens omfattande upplåningsbehov. Självfallet är det samtidigt angeläget att
ränteläget inte drivs upp till en nivå som allvariigt hämmar företagens
investeringar. På framställning av fullmäktige i riksbanken har regeringen
tidigare förordnat om fortsatt räntereglering av banker och jordbrukskassor
t.o. m. april 1982.
Om den privata sektorns kapitaltransaktioner med utlandet
skall kunna hållas i balans är det också viktigt att likviditetstillväxlen i
ekonomin hålls tillbaka och atl den inhemska kreditgivningen är begränsad.
Allmänt gäller alt kreditpolitikens stramhet i hög grad bestäms av hur stor
andel av den totala utlandsupplåningen som staten är beredd att ta på sig.
Statens utlandsupplåning är f. n. hårt ansträngd. Det är därför angeläget atl
de icke statliga sektorerna i viss utsträckning bidrar till att finansiera
bytesbalans-
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1 Reviderad flnansplan 29
underskottet genom ett kapitalinfiöde. Delta skärper
kravel på en stram kreditpolitik.
Skulle bytesbalansunderskotten bli mindre än vad som
antagits eller det privata kapitalinflödet större så kommer den statliga
utlandsupplåningen att minskas. Detta ställer dock samtidigt större krav på
staten att finansiera budgetunderskotten på den svenska kapitalmarknaden för
att förhindra en kraftig ökning av likviditeten i ekonomin.
Statens budgetunderskott under 1981 kan nu beräknas komma
att uppgå till ca 70 miljarder kr. En grov uppskattning av hur detta underskott
kan komma atl finansieras redovisas i tabell 2.
Tabell 2 Finansiering av budgetunderskottet 1979-1981
Nettobelopp, miljarder kr.
1979
1980
1981
Banksektorn'
Kapitalmarknadsinstiuiten
Allmänheten'
14 9 12
17 10
5
28-34 12 6-8
Summa
Sverige
35
32
48-52
Utlandet
9
22
18-22
Totalt
(statens utgiftsöverskott)
44
54
70
' Någon fördelning på riksbanken och banksystemet i övrigt
görs inte i denna uppställning. Hur en sådan fördelning utfaller beror på hur
kassakraven används. - Häri ingår avsättningar till likviditetsutjämningskonto
och till vinslkonto.
Statsskuldspolitiken kommer liksom tidigare att inriktas
på att öka statens upplåning på den inhemska marknaden utanför bankerna.
Syftel är alt överföra en del av den likvida inlåningen i bankerna till mer
långfristiga placeringar eller direkt kontoinlåning lill staten. Detla kräver
emellertid att ränteskillnaden mellan statspapper och inlåningsräntorna i
bankerna inle är för små. Genom att försäkringsbolagens placeringsplikt
föriängls bör det vara möjligt att öka upplåningen från
kapitalmarknadsinstituten någol. Vidare kommer ökade ansträngningar atl göras i
syfte att öka statens upplåning frän förelag och institutioner. Företag som har
medel innestående på s.k. likviditetsutjämningskonto har erbjudits möjlighel
all fill skattkammarväxelränta låta medlen kvarstå på konto i riksbanken även
efter den 31 mars i år, då likviditetsutjämningskontona upphörde.
Fortsatta ansträngningar kommer även att göras för att öka
upplåningen från hushållen. Detta får åstadkommas främst genom emission av
sparobligationer. Totalt sett kan upplåningen från allmänheten väntas bli
något större än under 1980. Statens utlandsupplåning har i den kalkyl som
redovisas i tabell 2 antagits ungefär komma att motsvara bytesbalansunderskottet.
Trots att politiken inriktas på all överföra en del av den likvida bankinlåningen
till långfristiga placeringar i statspapper kommer en betydande del av
budgetunderskottet under 1981 att få finansieras genom
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1 Reviderad flnansplan 30
upplåning i banksystemet. På grund härav blir fortsatta
höjningar av bankernas likviditetskrav nödvändiga. Med denna
statsskuldspolilik och med en mycket återhållsam kreditgivning från bankerna
räknar jag med att penningmängden under loppet av 1981 skall öka med 13 ä 15%.
Ökningen av den genomsnittliga likviditeten under året kan komma att bli något
mindre. Orsakerna till detta är dels att företagen under 1981 kommer att ha
medel stående på vinstkonto i riksbanken, dels effekterna av de ålgärder som
jag senare kommer att föreslå rörande betalningarna mellan staten och kommunerna.
Den strama kreditpolitiken bör i första hand drabba
kommunerna och hushållen. Även företagen kan dock komma att beröras av den
mycket hårda åtstramning som nu är nödvändig. Möjligheterna lill utlandsupplåning
kommer på samma sätt som tidigare att stå öppen för företagen. Därigenom kan
många företag få sitt kreditbehov tillgodosett samtidigt som de bidrar till att
bringa den privata sektorns kapitaltransaktioner med utlandet i balans.
Även finansbolagens kreditgivning kommer att begränsas
under 1981. Deras beviljade krediter tillåts öka med högsl 16%.
Utlåningsregleringen omfattar dock inte finansbolagens investeringskrediler i
form av leasing. Kontokortskrediterna förefaller att ha minskat under första
kvartalet 1981. Detta torde till en del vara en följd av den allmänt svaga
privala konsumtionsutvecklingen. Utvecklingen får dock i huvudsak ses som en
åsyftad effekt av den frivilliga överenskommelse om vissa kreditbegränsningar
som träffats med kontokortsföretagen.
Vid den svaga investeringsutvecklingen som till följd av
konjunkturiäget kan förutses för 1981 bör företagens angelägna
finansieringsbehov kunna tillgodoses även inom ramen för den strama
kreditpolitik som jag här skisserat. Bostadssektorns finansieringsbehov kommer
att tillgodoses på sedvanligt sätt.
Det mycket begränsade utrymme som slår till buds på
kreditmarknaden för andra låntagare än staten och bostadssektorn måste
utnyttjas så effektivt som möjligt. Det innebär att krediterna i första hand
måsle gå till livskraftiga företag med goda investeringsprojekt. Med hänsyn
till detta är det enligt min mening viktigt att staten visar stor
återhållsamhet i sin kreditgaranfigivning. En alltför omfattande statlig
kreditgarantigivning kan nämligen medföra stora samhällsekonomiska förluster genom
att mer angelägna kreditbehov ej kan tillgodoses.
Jag vill också peka på de stora risker som är förknippade
med en alltför stor lånefinansiering inom industrisektorn. Man kan inte genom
statliga kreditgarantier och s. k. mjuka lån lösa den osäkerhet för företag,
företagsledning och anställda som en alltför hög skuldsätlningsgrad ger upphov
lill genom de variationer som uppkommer i nettoresultatet.
Vad som krävs är i första hand en förbättring av
företagens lönsamhel och soliditet. Jag har tidigare pekat på de åtgärder som
vidtagits för all öka
Prop.
1980/81:150 Bilagal Reviderad flnansplan 31
företagens tillgång på riskvilligt kapital. Vid en rimlig
lönsamhets- och soliditetsnivå ökar också företagens möjligheter att erhålla
krediler ulan statliga garantier.
Även de akuta statsfinansiella problemen talar enligt min
mening för att stor återhållsamhet med statlig kreditgarantigivning måste
iakttas under de närmaste åren. Genom garanligivningen kan staten åsamkas stora
utgifter antingen genom att garantierna måste infrias eller genom att staten
får alltmer överta ansvaret för att finansiera förlustbringande verksamhet.
Chefen för budgetdepartementet kommer senare denna dag att från budgetmässiga
utgångspunkter närmare diskutera frågan om kreditgarantier.
Möjligheterna att uppnå en effektiv fördelning av det
tillgängliga kreditutrymmet kommer på sikt också att förbättras genom de
marginalskattesänkningar som nu planeras. Därigenom ökar hushållens räntekänslighet,
vilket förbättrar kreditmarknadens funktionsförmåga.
2.3.3 Åtgärder rörande den kommunala likviditeten
Som jag framhållit i tidigare finansplaner är likviditeten
i den kommunala sektorn mycket hög. Detta försvårar kreditpolitiken.
Svårigheterna accen-tureras av att den kommunala likviditeten fluktuerar mycket
kraftigt. Dessa fluktuationer härrör från kommunernas transaktioner med
staten.
Mot denna bakgrund har fullmäktige i riksbanken i
skrivelse lill regeringen hemställt om att regeringen skall ändra systemet för
de statliga betalningarna till kommunerna samt utreda möjligheterna atl i den
kreditpolitiska lagstiftningen införa placeringsregler för kommunerna.
Skrivelsen har nyligen remissbehandlats. (Bilaga 1.3.)
Utbetalningen
av kommunalskattemedlen är den i särklass största av alla statliga
utbetalningar. De betalas ut till kommunerna med lika stora belopp varannan
månad. Varje utbetalning uppgår till ca 18 miljarder kr. Riksbankens förslag
innebär att utbetalningarna i stället skall ske månadsvis. Därigenom skulle de
kraftiga svängningarna i den kommunala likviditeten utjämnas och en
betydelsefull destabiliserande faktor på kreditmarknaden avskaffas. Åtgärden
skulle begränsa likviditeten i ekonomin med 9 miljarder kr. varannan månad,
dvs. i genomsnitt under året med 4,5 miljarder kr.
Kommunalskattemedlen utbetalas den åttonde i de udda
månaderna. Detta var ursprungligen (1953) tänkt atl likviditetsmässigt
neutralisera skatteuppbörden som då ägde rum andra veckan i de udda månaderna.
Denna har sedan dess senarelagls och sker numera senast den 18 i dessa månader.
Dessutom har sedan början av 1950-talet nya statsinkomster tillkommit, bl. a.
arbetsgivaravgifterna som inbetalas senast den 18 i jämna månader.
Riksbankens förslag innebär också att den mycket betydande
likviditetsökning som sker under andra och tredje veckan i månaden p. g. a.
utbetalningar av kommunalskattemedel hävs genom att dessa utbetalningar
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1 Reviderad flnansplan 32
senareläggs så atl de sammanfaller med tidpunkten för
uppbörden av skatter och arbetsgivaravgifter. Även denna åtgärd skulle ge en
betydelsefull begränsning av likviditeten i ekonomin, i genomsnitt över ett år
med omkring 4 miljarder kr.
Sammantagna skulle ändrade utbetalningstidpunkter enligt
riksbankens förslag medföra en väsentlig stabilisering av likviditeten i
ekonomin och en begränsning av likviditetsnivån. Denna skulle sänkas med i
genomsnitt 8-9 miljarder kr. motsvarande 3% av penningmängden.
De
föreslagna åtgärderna innebär inte att statens betalningar till kommunsektorn
minskar men de skulle medföra räntevinsler för staten och minskade
ränteinkomster för kommunerna. Med dagens räntenivå skulle statens
ränteutgifter minska med ca 1 miljard kr. per år och kommunernas ränteinkomster
minska med samma belopp.
Remissutfallet
är i huvudsak positivt till riksbankens förslag i denna del. Flera
remissinstanser anför dock betänkligheter inför de ränteförluster kommunerna
skulle åsamkas. De båda kommunförbunden och pastorats-förbundet tillstyrker
förslagel endast under förutsätlning atl de inte går miste om ränteinkomster.
För egen
del anser jag att de föreslagna betalningsomläggningarna har betydande positiva
effekter vad gäller riksbankens möjligheter all bedriva en väl avvägd
kreditpolitik. Genom att variationerna i likviditeten i ekonomin blir mindre
ökar också stabiliteten på valutamarknaden. Jag förordar därför att
tidpunkterna för utbetalning av kommunalskallemedel ändras enligt de riktlinjer
fullmäktige i riksbanken föreslagit. De ändrade lidpunkterna för utbetalning
bör avse även försainlingsskatten, som enligt vad som nu gäller utbetalas
samtidigt som kommunalskattemedlen.
Riksbanken
har föreslagit att utbetalningarna förläggs i anslutning till tidpunkten för
inbetalning av källskatter och arbetsgivaravgifter. För atl nå så stor effekt
som möjligt på likviditeten i banksystemet föreslår jag atl utbetalningarna
förläggs omedelbart efter den dag i månaden då skaller och arbetsgivaravgifter
från samtliga arbetsgivare inflyter till statsverkets konto i riksbanken. Denna
dag varierar mellan olika månader beroende på hur veckosluten infaller, normalt
inflyter medlen mellan den 21 och 23 i månaden. Utbetalningsdagen föreslås
därför förläggas lill den 24 i månaden.
Samtidigt bör dock datum för kommunernas inbetalning av
källskatter, kvarskatter och arbetsgivaravgifter senareläggas till den 24 i
månaden. Därigenom uppnås en maximal utjämning av såväl den kommunala likviditeten
som likviditeten i banksystemet.
De ändrade
utbetalningsrulinerna bör genomföras från budgetårsskiftet den 1 juli 1981.
Eftersom större delen av budgetunderskottet uppkommer på hösthalvåret är det av
synnerlig vikl all omläggningen kan ske vid kommande halvårsskifte så att
effekterna på likviditeten inträder under hösten. Juli är dessutom den månad
som uppvisar det utan jämförelse
Prop.
1980/81:150 Bilagal Reviderad flnansplan 33
största budgetunderskottet. Enligt vad jag inhämtat från
riksskatteverket är ett snabbt genomförande praktiskt möjligt. Med hänsyn till
det relativt ringa antalet arbetsgivare som berörs kan de förändrade
uppbördsrutinerna övergångsvis administreras manuellt. Ändringarna i
utbetalnings-och inbetalningsrutinerna kräver författningsändringar i enlighet
med förslagen i bilaga 1.3. Utöver de ändringar som föranleds av de ändrade
rutinerna innehåller förslagen vissa redaktionella jämkningar. I den mån
författningsändringarna berör församlingar vill jag erinra om att med församlingar
skall likställas pastorat och annan kyrklig samfällighet.
Vad gäller frågan om kommunernas minskade ränteinkomster
vill jag framhålla att den höjning av det allmänna ränteläget som ägt rum de
senaste åren gett dem betydligt större inkomstökningar än de nu går miste om.
Enbart räntehöjningen i januari 1981 beräknas ha medfört en förbättring av deras
räntenetto med ca 500 milj. kr. Frågan om kompensation lill kommunerna för
uteblivna ränteinkomster bör las upp i överläggningar med kommunförbunden.
Det andra
förslagel i riksbankens hemställan gäller den kommunala likviditetens
placering. Likviditeten har de senaste åren ökat krafligl och överstiger nu
klart behovel av kassa för de löpande transaktionerna. Della har medfört en
betydande ökning av kommunsektorns utlåning i olika former, bl.a. har de kommit
att ge betydande bidrag lill expansionen av den icke organiserade
kreditmarknaden.
Riksbanken
framhåller i sin skrivelse vikten av att ökningen av kommunernas finansiella
tillgångar inte yllerligare bidrar till atl försvåra kreditpolitiken. Den bör
i stället kanaliseras i sådana former att den bidrar till att begränsa de
störningar på kreditmarknaden som statens budgetunderskott ger upphov till.
Riksbanken föreslår därför utredning av frågan om huruvida den del av
kommunernas kassa som överstiger en på visst säll definierad normallikviditet
skulle kunna bidra till finansieringen av statens budgetunderskott. Dessa medel
skulle insättas på konto i riksbanken och ges förräntning motsvarande
skattkammarväxelränta, f. n. 15,7%.
Detta
förslag har mött betydande tveksamhet i remissopinionen. Jag är därför inte
beredd alt ställa mig bakom riksbankens förslag. Självfallet delar jag
fullmäktiges uppfattning att det vore värdefullt om kommunerna kunna bidra till
finansieringen av budgetunderskottet och minska sin utlåning vid sidan av den
organiserade kreditmarknaden. Denna fråga bör dock lösas på frivillig väg.
3 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1 Reviderad flnansplan 34
3
Den ekonomiska utvecklingen 1980—1982
3.1
Utvecklingen under 1980
Fjolårets
ekonomisk-politiska händelseutveckling dominerades av prisoch
kostnadsutvecklingen och av de åtgärder för att stävja denna som blev
nödvändiga. Inflationen ökade från 7,2 % 1979 till 13,7 % 1980 räknat som
helårsgenomsnitt. Inom OECD-området steg inflationen från knappt 10 % 1979 till
ca 11,5 % 1980 främst som en följd av höjda oljepriser.
Den
internationella utvecklingen påverkade den svenska inflationen på flera olika
sätt. För det första genom att oljeprishöjningarna fick ett direkt genomslag på
konsumentpriserna. För det andra genom att höjningen av priserna på importerade
bearbetade varor höjde kostnaderna för de svenska företagens insatsvaror. För
det tredje genom att den ökade internationella inflationstakten förde med sig
en stramare penningpolitik och högre räntenivåer. I syfte att försvara
valutaställningen blev det nödvändigt att även höja den svenska räntan.
Diskontot höjdes således successivt från
6.5 %
vid ingången av 1979 till 10 % i början av 1980 och till 12 % i böljan
av 1981.
De
internationella prisstegringarna bidrog till att höja den svenska inflationstakten
med närmare 4 procentenheter.
Den
högre inflationen beror emellertid inte enbart på den infernationella
utvecklingen. Erfarenheterna från 1970-talet visar att en högre inhemsk
efterfrågenivå i Sverige än i utlandet leder till en försämring av det relativa
pris- och kostnadsläget. Mellan första och andra halvåret 1980 steg delvis som
en återhämtning efter konflikten, den inhemska efterfrågan med närmare 1,5 %
medan den sjönk i genomsnitt i OECD-länderna.
Det
är främst mot denna bakgrund man skall se de ekonomisk-politiska åtgärder som
vidtogs under 1980. Under loppet av sommaren stod det alltmer klart att den
inhemska konsumtionsefterfrågan inte bara var för hög i förhållande till
produktionen utan även riskerade att växa allt för snabbt. Därför höjdes
mervärdeskatten och vissa punktskatter under hösten. Skattehöjningarna
motsvarade en.köpkraflsindragning om 0,5 % av efterfrågan under 1980.
BNP-tillväxten
under 1980 stannade vid 1,4 % vilkel är lägre än vad den preliminära beräkning
som redovisades i finansplanen i januari i år tydde på (tabell 3). Avvikelserna
härrör främst från en lägre privat konsumtion och en lägre lageruppbyggnad än
som tidigare beräknats.
Ett
ytteriigare skäl till att BNP-tillväxten 1980 enligt nu tillgängliga
beräkningar blev lägre än vad som angavs i finansplanen är att den faktiska
exporten blev lägre, en volymminskning enligt nationalräkenskaperna på
2.6 %
mot en tidigare beräknad minskning på 0,5-1 %.
Enligt
de beräkningar som konjunkturinstitutet redovisar i den reviderade
nationalbudgeten skulle föriusten av marknadsandelar för bearbetade
Prop. 1980/81:150
Bilagal Reviderad flnansplan
35
opaginerad Kontrollera mot PDF
industrivaror
ha motsvarat 3,5 % av exporten. Detta gäller även om marknaderna utanför
OECD-området beaktas. Ungefär hälften av denna andelsföriusl kan tillskrivas
arbetsmarknadskonflikten.
Tabell
3 Försörjningsbalans 1980-1981
Miljarder kr.
Procentuell volym-
1980, löpande priser
föränd
Iring
1980
1981
Tdlgång
BNP
518,8
1.4
0,2
Import
av varor och tjänster
165,2
0.7
-5,4
därav: varor
141,1
0,7
-5,9
Summa
tillgång
684,0
1,2
-1,1
Efterfrågan
Bruttoinvestering
101,3
1.7
-1.7
Näringsliv
46,4
4.3
-2,7
därav: industri
17,8
17,0
-4,4
Statliga myndigheter
och affärsverk
11.9
6,8
2,8
Kommunala bruttoinvesteringar
19,1
3,5
0.9
Bostäder
23,9
-8,4
-4,8
Lagerinvesteringar
7,7
1,4'
-1,3'
Privat
konsumtion
267,0
-0,1
-1,5
Offentlig
konsumtion
154,5
2,9
2,1
Statlig
47,7
1.7
0,0
Kommunal
106,9
3,4
3,0
Export
av varor och tjänster
153,4
-2.5
1,5
därav: varor
130.7
-2,6
1,5
Summa
efterfrågan
684,0
1,2
-1,1
Inhemsk
efterfrågan
530.5
2,5
-1,9
KPl
(årsgenomsnitt)
13,7
11,9
Real
disponibel inkomst
2.5
-2,0
Bytesbalans
(milj. kr., löpande priser)
-21642
-19600
Lageromslag
i procent av föregäende års BNP.
Ökningen
av importen av bearbetade varor tycks också ha varit snabbare än vad tidigare
samband mellan inhemsk efterfrågan och import skulle givit anledning förvänta.
Detta torde ha all göra med både verkningarna av konflikten och en försämrad
konkurrenskraft.
Totalt
försämrades handelsbalansen med ca 6 miljarder kr. Oljenotan försämrade netto
den svenska handelsbalansen med närmare 5 miljarder kr. under 1980 trots att importen
av petroleumprodukter minskade volymmässigt. Lageruppbyggnaden av
oljeprodukter var betydligt lägre än under
1979. Förbrukningen
av petroleumprodukter minskade med 8-9% under
1980, som
följd av kraftiga pris- och skattehöjningar och övriga besparings-
ansträngningar.
Av
tablån framgår vidare att vad gäller bearbetade varor var volymförlusterna
större än de inläkter som prishöjningarna gav.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1980/81:150 Bilagal Reviderad flnansplan 36
Förändring av handelsbalansen (varor)
Miljarder
kr., avrundade siffror
Pris- Volym- Summa
förändring förändring
8.5
3,5
-5
2,5
-3
-0.5
2
-2.5
-0,5
Råolja och oljeprod. Bearbetade varor Övriga varor
Summa varor —4 —2
Utrikesbalansen för både varor och tjänster försämrades
med ca 6,5 miljarder kr. molsvarande närmare 1,5% av BNP. Härtill kom en försämring
av den s. k. transfereringsbalansen med drygt 3,5 miljarder kr. Den största
ökningen kan hänföras till räntebetalningarna. Nello uppgick den totala
utlandsskulden till knappl 24 miljarder kr. vid 1980 års början och steg lill
48 miljarder kr. vid årets slut. Räntebetalningarna kostade netto drygt 6
miljarder kr. en ökning med drygt 2,5 miljarder kr. Biståndet ökade med drygt
100 milj. kr. och uppgick i Qol till 3,7 miljarder kr. Därmed uppgick det totala
bytesbalansunderskottet till 21,6 miljarder kr. motsvarande 4,1 % av BNP
(tabell 4).
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 4 Bytesbalans 1980-1981
Milj. kr.,
löpande priser
1980 198!
prel. prognos
Expori av varor 130777 143000
Import av
varor 141332 147700
Handelsbalans -10 555 - 4700
Korrigering av handels
statistiken - 615 - 700
3490
3 700
5314
- 5 700
4994
- 5 500
6019
6600
11969
- 6300
9 673
-13 300
Sjöfartsnetto
Resevaluta
Övriga
tjänster, netto
Korrigering av tjänster
Bytesbalans för varor och tjänster
Transfereringar, netto
Bytesbalans för varor, tjänster
och transfereringar — 21642 —19600
Trots den förhållandevis svaga produktionsutvecklingen i
den svenska ekonomin ökade sysselsättningen med över 50000 personer under
fjolåret. Större delen av ökningen föll på den offentliga sektorn.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1 Reviderad flnansplan
37
opaginerad Kontrollera mot PDF
Produktions-förändring.
%
Sysselsättnings-torändring,
antal personer
opaginerad Kontrollera mot PDF
Näringslivel
offentlig sektor
Totalt
3,6 3,6
3,9
0.9 2.6
1,4
O 52500
52 500
9 700 42 800
52500
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tablån visar också att produktionstillväxten i
näringslivel dämpades 1980. Det produktionsbortfall som
arbetsmarknadskonflikten medförde och som statistiska centralbyrån uppskattat
till drygt 0,5% av BNP eller 3-3,5 miljarder kr. kunde inte återvinnas under
det andra halvåret. Industriproduktionen föll med ca 20% under konflikten.
Efter denna gick produktionen åter upp till den tidigare nivån men något
nämnvärt återtagande blev inte möjligt. Under hösten inverkade också den internalionella
avmattningen vilket tydligt återspeglas både i konjunkturbarometern och i den
månatliga statistiken över orderingången.
Diagram
4 Orderingången från exportmarknaderna till tillverkningsindustrin 1970-1980
enligt konjunkturbarometern
opaginerad Kontrollera mot PDF
1970
1972
1974
1976
1978
1980
opaginerad Kontrollera mot PDF
3.2 Utvecklingen under 1981
Jag har tidigare konstaterat att de stora balansbristerna
i den svenska ekonomin inte tillåter en stimulanspolitik som medför att den
inhemska konsumtionen ökar snabbare än i våra konkurrentländer. Av avgörande
betydelse för tillväxtmöjligheterna blir därmed vad som händer i omvärlden.
Enligt den bedömning som jag tidigare redovisat kan en förbättring av den
internationationella konjunkturen väntas komma fill stånd först mot slutet av
1981. Detta innebär också att OECD-ländernas efterfrågan på
Prop.
1980/81:150 Bilagal Reviderad finansplan 38
våra
exportvaror kommer alt öka mycket långsamt. Enligt konjunkturinstitutets
bedömning skulle vår marknad för bearbetade industrivaror växa med endast ca
1,5 %. LO-SAF-avtalet på den privata arbetsmarknaden kan beräknas innebära att
vårt relativa kostnadsläge förbättras något i jämförelse med flertalet
konkurrentländer under förutsättning att en viss produktivitetsökning kommer
till stånd.
Den
valutakursutveckling som ägt rum de senaste månaderna har emellertid medfört
att de s. k. EMS-valutorna deprecierats vilket försämrat vår konkurrenskraft
gentemot dessa länder. Däremot har valutautvcklingen förbättrat
konkurrenskraften gentemot Förenta staterna. Japan och Storbritannien.
Konjunkturinstitutet har i sina beräkningar utgått från att kurserna på de
utländska valutorna kommer att överensstämma med genomsnittet för månaderna
december, januari och februari. Antagandet innebär att den svenska kronan vägd
med vår utrikeshandel som vikter i genomsnitt för hela året revalveras med ca
0,5 % jämfört med 1980 års nivå. Institutet har mot bakgrund av den relativa
kostnadsutvecklingen och valutakursförändringarna räknat med atl de svenska
företagens priser i stort sett skall följa konkurrenternas. Därmed skulle det
också vara möjligt att uppnå en exporttillväxt som motsvarar OECD-marknadens.
Den
mest dynamiska marknaden ulgörs av OPEC-länderna. Knappt 5 % av vår lotala
expori går emellertid dil. Vid en i stort sett oförändrad andel av dessa
länders import skulle vi få ett tillskott till vår export på någon
procentenhet. Inberäknat övriga marknader utanför OECD-området skulle exporten
av bearbetade industrivaror kunna öka med 2,5 %. Exporten av råvaror beräknas dock
falla volymmässigt. Det gäller i första hand trävaror, som är beroende av
bostadsbyggandet i Västeuropa, samt järnmalm.
Ökningen
av den totala exporten begränsas därför till ca 1,5 %. Exporten skulle likväl
komma atl utgöra ett av de viktigaste bidragen till produktionstillväxten i
år.
Den inhemska efterfrågan
kommer däremot att sjunka. Detta sammanhänger bl. a. med atl del finns skäl
atl räkna med en svag utveckling av den privata konsumtionen. Hushållens
disponibla inkomster beräknas minska med 2 % under 1981. Det har då antagits
att ökningen av konsumentpriserna kommer att stanna vid drygl 9,5 % under
loppet av innevarande år. Detla innebär att prisklausulen i löneavtalen ej
behöver utlösas. Den lägre prisökningen är delvis en följd av den svaga
internalionella utvecklingen som medför en nedgång i den internationella
inflationen. Till följd bl. a. av dollarkursens uppgång under de senaste
månaderna räknar jag med att priset på råolja och oljeprodukter under 1981
kommer att ligga ca 25 % över genomsnittsnivån för 1980. Jag har då utgått från
att råoljepriserna stiger med högst någon dollar från första kvartalet 1981. De
inflationsdrivande effekterna av ökade oljepriser för den svenska ekonomin har
minskat genom att energiposterna i konsumentprisindex ej inräknas i löneavta-
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1 Reviderad finansplan 39
lens
prisklausul och genom de nya regler som gäller för uppräkning av bl. a.
pensioner.
Enligt
konjunkturinstitutets bedömning skulle den privata konsumtionen minska med 3/4
%. Enligt min mening finns det anledning att räkna med en något större
minskning eller ca 1 1/2 %. Jag har då tagit hänsyn lill den relativt kraftiga
nedgång i detaljhandelsförsäljningen som kunnat registreras under årets första
månader och till atl en försämring av läget på arbetsmarknaden brukar leda till
ett högt sparande. Mot den bakgrunden förefaller det mindre sannolikt att en
minskning av de disponibla inkomsterna med 2 % skulle leda till ett så
begränsat fall i den privata konsumfionen som konjunkturinstitutet förutsatt.
En
viss dämpning av den offentliga konsumtionens ökningslakt ägde rum under
Qolåret. Denna fortsätter under 1981 och ligger främst på den statliga
konsumtionen.
I
finansplanen beräknades den kommunala konsumtionen i år öka med 3 %. Vid denna
bedömning logs hänsyn lill alt den kommunala konsum-. tionen sannolikt skulle
påverkas redan under 1981 av den reduktion av statens bidrag till kommunerna
som konkretiserades i den kommunalekonomiska propositionen (prop. 1980/81:
116).
Utgiftstakten
ligger som jag tidigare anfört, klart högre än vad som är långsiktigt möjligt.
Den är dock mindre än ökningslalen för 1980 och 1979 som var respektive 4,2 och
4,8 % (exkl. beredskapsarbeten i kommunal regi).
Den
totala konsumtionen torde minska svagt, eller med 1/4 %, 1981.
Investeringsutvecklingen
torde bli påtagligt svag. Detta gäller även näringslivets investeringar.
Enligt konjunkturinstitutets tolkning av den investeringsenkät som
industriföretagen besvarade i mitten av februari skulle
industriinvesteringarna falla med ca 4 %. Företagens återhållsamhet torde
betingas av att de bedömer sig ha tillräcklig kapacitet i förhållande till den
internationella efterfrågan som nu kan förutses. Investeringsenkäten besvarades
emellertid vid en tidpunkt då företagen möjligen inte lill fullo haft möjlighet
att ta hänsyn till effekterna av vare sig Ivåårsavtalel eller regeringens
ekonomiska handlingsprogram som strax innan presenterats. Jag har emellertid ej
ansett mig böra göra någon avvikande bedömning av investeringsutvecklingen i
förhållande till konjunkturinstilulet.
Den
påtagliga försiktighet som företagen iakttar när del gäller all gardera sig mot
riskerna för en alltför stor lageruppbyggnad innebär att det också är
realistiskt att räkna med en viss lagerminskning. Omslaget från en relativ
betydande lageruppbyggnad under fjolåret innebär en försvagning av efterfrågan
som motsvarar ca 1 1/4 % av BNP. Totalt sell väntas därmed den inhemska
efterfrågan falla med 2 %.
Antalet
påbörjade lägenheter torde bli något lägre än under 1980. De åtgärder som
tidigare vidtagits, bl.a. högre räntesubventioner i nyproduktion och s. k.
produktionskostnadsbelåning för flerbostadshus beräknas
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 40
medföra att antalet nya lägenheter i flerbostadshus hålls
på oförändrad nivån medan en viss minskning av nyproduktionen av småhus sker.
Den nyligen framlagda energipropositionen innebär ett fortsatt stöd till ombyggnadsverksamhelen.
Med hänsyn tagen lill de åtgärder som chefen för bostadsdepartementet senare
denna dag kommer att föreslå finns det anledning räkna med något högre
bostadsinvesteringar än konjunklurinslilutet gjort.
Den låga
inhemska eflerfrågenivån medför självfallet att även importen dämpas. Den
volymmässiga nedgången av importen kan beräknas till 5 a 6 %. Härav svarar
minskningen av oljeimporten för ungefär hälften.
Det är en
markant minskning av oljeimporten som beräknas äga rum i år. Den totala
förbrukningen av petroleumprodukter bedöms sjunka med ca 7—8 %. Detta beror
självfallet dels på den allmänt låga aktiviteten men också på de prishöjningar
på oljeprodukter som skelt som en följd av dels den internationella
prisuppgången, dels de energipolitiskt motiverade prishöjningarna. För den
slutliga konsumenten har oljeprodukternas relativa pris sedan början av 1979
stigit med 49 %. Det lägre behovet av lageruppbyggnad bidrar därutöver fill
att minska efterfrågan och importbehovet.
Effekterna på bytesbalansen av den minskade oljeimporten
är betydande. Skulle vi ha behållit fjolårels importnivå hade detta 1981 ökat
import-oljenotan med närmare 5 miljarder kr.
Trots den
förhållandevis låga exportökningen kommer den reala utrikesbalansen därmed atl
förbättras motsvarande 2,1 % av BNP. Till följd av oljeprishöjningarna och den
högre dollarkursen försämras bytesförhållandet även i år. Likväl förbättras
handelsbalansen med ca 5,8 miljarder kr. Transfereringsnettot försämras å andra
sidan kraftigt främst beroende på att räntekostnaderna netto ökar med över 3 miljarder
kr. Den totala bytesbalansen förbättras därför endast obetydligt, från ett
underskott på 21,5 miljarder kr. till ca 19,5 miljarder kr. 1981.
Det är
först sedan den internationella efterfrågan tagit fart på nytt som
förutsättningar finns att mera påtagligt förbättra det svenska sysselsättningsläget.
För 1981 gäller all den tolala produktionen torde ligga kvar på en oförändrad
nivä. Under loppet av året sker emellertid en viss produktionsökning. Det
ligger i sakens natur atl del är utomordenligl svårt all beräkna effekterna
härav på arbetsmarknaden. Enligt de överslagskalkyler som gjorts skulle
efterfrågan efter arbetskraft sjunka med ungefär 30000-40000 personer. Därtill
kommer elt nytillskott på arbetsmarknaden om ca 25000 personer. För att möta del
försämrade arbetsmarknadsläget har chefen för arbetsmarknadsdepartementet dels
föreslagit en serie ålgärder i propositionen om arbetsmarknadspolitikens
framtida inriktning (prop. 1980/81:126), dels föreslår cheferna för
arbetsmarknads- resp. bostadsdepartementen ytterligare ålgärder senare denna
dag.
Prop. 1980/81:150
Bilagal Reviderad flnansplan 41
3.3
Utblick mot 1982
Under
senare år har den reviderade nationalbudgeten innehållit en utblick bortom det
innevarande året. I år har emellertid bedömningen gjorts mera översiktlig och
begränsats till att omfatta ett år. Skälen til! detta är dels den stora
osäkerhet som präglar bedömningen av det internationella skeendet, bl.a. vad
avser ränteutvecklingen med ty åtföljande konsekvenser, dels att den utveckling
som långtidsbudgeten visar kan komma att kräva ytterligare successiva
besparingsinsatser. Ett löneavtal föreligger emellertid för 1982 vilket ger
vissa hållpunkter för bedömningen av della år. Den gjorda bedömningen skall
dock inte ses som en prognos utan som en överslagskalkyl över en utveckling som
kan realiseras under vissa förutsättningar.
Jag
har redan understrukit den betydande osäkerhet som råder vad gäller den
internationella konjunkturen. Den bedömning som ligger till grund för den bild av
1982 som här återges utgår från att en förstärkning av reallönerna inom
OECD-området sker när inflationen successivt mattas lill följd av att
effekterna av de gångna årens oljeprisstegringar klingar av saml av den strama
penningpolitiken. Att konjunkturavmatlningen nu inle tycks bli så kraftig som
1975 samt att företagens finansiella ställning är starkare medför att
investeringarna så småningom kan väntas bidra lill tillväxten. En förstärkning
av den slutliga efterfrågan leder också till ett ökal behov av lageruppbyggnad
i industriländerna. Dé här angivna faktorerna skulle kunna leda till att
BNP-tillväxten på nytt tar fart under loppet av 1982 så atl tillväxten i
OECD-länderna skulle kunna uppgå till drygt 2,5%.
Ett
sådanl uppsving för också med sig en ökning av handeln mellan länderna. En
världshandelstillväxt på 3 ä 4% synes sannolik vid en produktionsökning av den
angivna storleken.
En viktig fråga är vad som
kommer att hända med oljepriserna och oljetillgången. Med hänsyn tagen till en
försiktig konjunkturålerhämtning samt den goda lagersituationen i
industrivärlden bör några dramatiska oljeprishöjningar ej vara att vänta. Här
har förutsatts en ökning av de reala oljepriserna på 4% på årsbasis från början
av 1982. Några drastiska nedskärningar av utbudet av olja har ej förutsatts
ske.
Även
övriga råvaror väntas stiga i pris under 1982, ca 3% realt. De bearbetade
industrivarorna har bedömts komma att stiga med ca 6% i nominella termer.
Den internationella
utvecklingen kan dock myckel väl bli svagare. Ett sådant mer ogynnsamt förlopp
kan länkas innehålla en fortsatt hög inflationstakt i Förenta staterna som
möts med en restriktiv penningpolitik. Detta driver upp räntorna, vilkel i sin
tur tvingar de västeuropeiska länderna att svara med en hög räntenivå och en
restriktiv politik som dämpar tillväxten. Detta skulle kunna medföra en
väsentligt lägre tillväxt i första hand i Västeuropa med negativa
återverkningar på de svenska exportmöjligheterna. 4 Riksdagen 1980/81. I
saml. Nr 150. BUaga I
Prop. 1980/81:150
Bilagal Reviderad flnansplan 42
Till
grund för den redovisade kalkylen har lagts en bedömning som skulle kunna medge
en världshandelstillväxt på 3 å 4%, vilket ger förutsättningar för en ökning
av den svenska exporten. Huruvida detta blir möjligt eller ej bestäms av den
svenska kostnadsutvecklingen. Genom tvåårsavtalet för 1981 och 1982 kan vår
relativa konkurrensposition uppskattas. För 1982 beräknas avtalet ge en
timkoslnadsökning på ca 6% under förutsältning att löneglidningen ligger på
samma nivå som de senaste åren. Vid en viss ökning av produktiviteten skulle
arbetskraftskostnaden per producerad enhet öka långsammare. Detta bör medföra
en förbättring av vårt relativa kostnadsläge. Företagen skulle kunna förstärka
sitt vinst-läge i viss utsträckning och ändå höja priserna på industrivaror 3%
långsammare än konkurrenterna. En sådan prispolitik skulle medföra marknadsandelsvinster
redan 1982, så atl exporten skulle kunna öka ca 6%.
Även
gentemot importvarorna stärks de svenska varornas konkurrenskraft under de
angivna förutsättningarna. Vid en ökning av den inhemska efterfrågan med ca
1,5% skulle importen öka med drygt 4%. Utrikeshandelssektorns bidrag till
BNP-fillväxten skulle därmed uppgå till 1 procentenhet.
En
löneutveckling enligt avtalet och den anlagna internationella prisstegringen
ger möjlighel alt hålla inflationstakten vid den i avtalet förutsatta gränsen
om 6,5 % under loppet av året.
De
besparingar på minst 12 miljarder kr. under budgetåret 1982/83 som jag förut
nämnt kommer till en del att direkl påverka hushållens inkomster. Detta innebär
att de realt disponibla inkomsterna faller någol. Den privata konsumtionen har
bedömts följa inkomsterna och minska med 0,5%. Besparingarna leder till all
även statens egen konsumtion faller i volym.
Den
kommunala konsumtionen har antagits öka med 1 %. Som chefen för
budgetdepartementet senare denna dag anför kommer regeringen atl återkomma med
förslag till ytteriigare åtgärder om det inför höstens budgetarbete i kommuner
och landstingskommuner finns tecken på att volymökningen blir större.
För
de offentliga invesleringarna gäller att de statliga investeringarna beräknas
falla någol, medan de kommunala torde förbli i stort sett oförändrade.
Trots
de besparingar som görs på statsutgifterna blir budgetunderskottel fortfarande
belydande 1982. Åtgärder som innebär att de likviditetsskapande effekterna av
det höga budgetsaldot motverkas blir sannolikt nödvändiga. Betydande krav
kommer att ställas på kreditpolitiken.
Bostadsinvesteringarnas
volym styrs i stor utsträckning av igångsättningen under tidigare år. De torde
bli ungefär oförändrade 1982. Såväl antalet ingängsatta lägenheter som
ombyggnadsverksamheten beräknas dock öka något.
För
näringslivets del är det rimligt att förvänta sig att investeringarna ökar som
en följd av att den internationella efterfrågan och det relativa
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1 Reviderad flnansplan 43
kostnadsläget
förbättras. I takt med atl kapacitetsutnytljandet ökar bör företagens
investeringsbenägenhet bli större. En bidragande orsak blir del förbättrade
vinstläget.
Ökningen
av exporten saml en viss ökning av den inhemska efterfrågan leder till en
BNP-fillväxt på knappl 2.5% (tabell 5).
Produktionsökningen
kommer inte omedelbart att leda till en förbättring av arbetsmarknadsläget
eftersom den till en början kan ske genom etl ökat utnyttjande av den personal
som redan finns i företagen. Erfarenheterna från tidigare konjunkturuppgångar
visar att ökningarna av produktionen per arbetad timme kan bli belydande. Genom
den här förutsatta låga kostnadsökningen och påbörjade utbyggnaden av
produklionskapacileten skulle förutsättningar dock föreligga för en långsiktigt
högre sysselsättning.
Betydande
krav kommer att ställas på den ekonomiska politiken alt motverka de tendenser
till alltför kraftig likviditetsökning i ekonomin som budgetunderskottet ger.
Det är av stor vikt atl förhindra en likviditetsökning som äventyrar den pris-
och kostnadsutveckling som tvåårsavtalet ger förutsättningar att uppnå.
Med den reala utveckling
som här angivits samt med den förutsatta prisoch löneutvecklingen skulle en
viss förbättring av handelsbalansen komma till stånd i reala termer. Genom all
de svenska företagen anlas öka priserna i lägre grad än konkurrentländerna sker
dock ingen förbättring i löpande priser. Eftersom vidare räntekostnader för vär
utlandsupplåning stiger torde bytesbalansunderskottet knappast förbättras utan
ligga kring 20 miljarder kr. Den förbättring av det ekonomiska läget som här
bedömts inträffa under 1982 ger således ingen omedelbar förstärkning av den
yttre balansen. Bl.a. leder de investeringsökningar som antagits ske och som
ökar vår långsiktiga exportkapacitet temporärt till stigande import.
Kalkylerna
visar att arbetet med att förbättra balansen i ekonomin kräver betydande
insatser och uppoffringar under en följd av år.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1 Reviderad flnansplan 44
Tabell 5 Försörjningsbalans 1982
Procentuell volymförändring
Tillgång
BNP 2,4
Import av
varor och tjänster 4
Summa tillgång 3
Efterfrågan
Bruttoinvesteringar 2,5
Lagerinvesleringar' 1,3
Privat konsumtion -0.5
offentlig
konsumtion 0.5
Statlig -1
Kommunal I
Export av varor och tjänster 6
Summa efterfrågan 3
Inhemsk efterfrågan 1,5
' Förändring i procent av föregäende års BNP.
4 Närmare ställningstagande till 1980 års
långtidsutredning'
4.1 Långtidsutredningen
1980 års långtidsutredning (LU 80) publicerades i december
1980 och har därefter varit föremål för remissbehandling. Ulredningen behandlar
i första hand den ekonomiska utvecklingen i ett perspektiv fram till 1985 och
jag skall i det följande kortfattat redogöra för dess analyser.
LU 80
har sett det som en huvuduppgift alt ange en väg till balans i den svenska
ekonomin. I detta syfte har utredningen utarbetat ett scenario för den
ekonomiska utvecklingen, där våra balansbrister successivt minskar och det blir
möjligt att uppnå de cenirala målen för den ekonomiska politiken. Detta
scenario är utredningens hiivudaliernaiiv I.
Svårigheterna att uppnå en sådan utveckling är emellertid
mycket stora. Som jag lidigare framhållit har utvecklingen under 1970-lalet
präglats av flera djupt liggande problem. Utredningen har mot denna bakgrund
funnit det angeläget atl också analysera en utveckling där de nuvarande tendenserna
i den svenska ekonomin i stort sett består. Delta görs i huvudalternativ 2 som
byggts upp kring del grundläggande antagandet atl det endasi i marginell
utsträckning går att ändra den nuvarande utvecklingen.
De två huvudalternativen är uppbyggda kring gemensamma förutsättningar
beträffande den internationella utvecklingen och utvecklingen av
arbetskraftsutbudet i Sverige.
' En utföriig redogörelse för långtidsutredningens
analyser och remissinstansernas synpunkter ges i bilaga 1.2
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1 Reviderad flnansplan 45
LU:s två huvudalternativ
LU:s alternativ 1 präglas av kravet på förbättring i vår
externa balans. Genom höjd konkurrenskraft och lönsamhet i industrin förutses
det bli möjligt att stärka dess ställning på exportmarknaderna och att i viss
utsträckning återta de marknadsdelar som förlorats under 1970-talet. En annan
viktig grundförutsättning är atl de restriktioner på ekonomins ul-budssida som
gjort sig påminda under slutet av 1970-talet hävs.
Enligt den
grundläggande målsättningen för utvecklingen i alternativet minskas
bylesbalansunderskottet successivt fram till 1985 för att detta år utgöra ca 2%
av BNP. Härigenom möjliggörs en fullständig avveckling av underskottet fram
emot slutet av 1980-talet. För att uppnå detta krävs inte enbart att de ovan
nämnda marknadsvinsterna realiseras utan ocksä att oljeberoendet kraftigt
minskas.
Den
produktionsökning som detta förutsätter kräver en ökning av såväl investeringar
som produktivitelstillväxl. Under de angivna betingelserna bedöms en ekonomisk
tillväxt i storleksordningen 2,5%perår 1979-1985 vara möjlig. Kraven på
investeringsuppgång och bylesbalansförbättring intecknar emellertid nära nog
hela produktionsulrymmet och måste resultera i en kraftig neddragning av
ökningen av såväl privat som offentlig konsumtion. Den offentliga konsumtionen
skulle under perioden 1979-1985 öka med bara 0,9% om året och den privata med
0.6% om året.
Den
statliga konsumtionen som 1974-1979 ökade med 2,1% per år beräknas nu minska
med 0,5% per år. För den kommunala konsumtionen blir trendbrottet ännu mera
drastiskt. Del utrymme som står till förfogande under perioden 1979-1985
motsvarar en åriig ökning på 1,5% per år, vilket skall jämföras med ökningen
4,7% per år under perioden 1974-1979. Om hänsyn tas till den utveckling som
redan ägt rum under 1980 sjunker den möjliga ökningstakten för kommunal
konsumlionslillväxl till 1,0% per år 1980-1985.
Alternativ
2 beskriver en utvecklingsväg för svensk ekonomi där de centrala trögheterna på
ekonomins utbudssida förutsätts kvarstå och där den inhemska konsumtionen
fortsätter att expandera enligl ungefär samma mönster som förut. Konsekvenserna
härav blir en utveckling som i långa stycken påminner om den som ägde rum under
1970-lalets senare hälft. Utgångslägels kraftiga obalans förvärras och på grund
av ett stagnerande näringsliv kan den fulla sysselsättningen inte
upprätthållas.
För
statens del har i alternativ 2 förutsatts en oförändrad konsumfions-volym. Den
kommunala konsumtionen fortsätter däremot att växa snabbt. En viss uppbromsning
av tillväxten förefaller emellertid f. n. ske och med anledning härav har
ökningslakten salts till 3,8% per år under perioden 1979-1985.
Erfarenheterna
under 1970-talel har visat all den återhållsamhet på lönesidan som ligger i
alternativ 1 knappast kan realiseras i ett klimat med en expansiv offentlig
efterfrågepolitik. Därför har i alternativ 2 förutsatts
Prop.
1980/81:150 Bilagal Reviderad flnansplan 46
all löntagarna inte kommer alt acceptera en försämring i
reallönen.
Löneökningarna kommer alt pressa ned vinsterna. En del av
kostnadshöjningen kan förväntas slå igenom i höjda produktpriser med stigande
relativpriser som följd. Den ogynsamma prisutvecklingen beräknas leda lill atl
den konkurrensutsatta delen av näringslivet ånyo tappar marknadsandelar både
på exportmarknaderna och här hemma. Trots en förutsatt tillväxt i
världshandelns volym på i genomsnitt ca 5% per år beräknas den svenska exporten
växa med endast 2,2% per år under perioden 1979-1985.
Den relativt höga konsumtionstillväxten och oförmånliga
prisutvecklingen driver upp imporlefterfrågan. Den totala importen av varor
och tjänster antas växa med i genomsnitt 3,8% per år 1979-1985, vilket är en
mycket kraftig ökning i förhållande lill BNP-tillväxten.
Den angivna utvecklingen medför att bytesbalansen kraftigt
försämras. Bytesbalansunderskottet växer från 11,2 miljarder kr. 1979 till ca
59 miljarder kr. 1985. Mätt som procentuell andel av BNP i löpande priser
betyder detta att underskottet stiger från 2,5 % av BNP 1979 till 6,5 % 1985.
Skuldstocken, som 1979 uppgick till ca 6% av BNP, beräknas öka till 28% av BNP
1985. Utredningen framhåller att det torde kunna starkt ifrågasättas om en
sådan utveckling av den utrikes skuldsättningen kan äga rum utan begränsningar
i den ekonomisk-politiska handlingsfriheten och kraftigt försämrade
lånevillkor.
Den försvagade konkurrenssituationen och vinstutvecklingen
väntas begränsa incitamenten till nyinvesteringar. De totala invesleringarna
anges öka med endast ca 1 % årligen. BNP-ökningen har beräknats lill 1,3% per
år under 1979-1985.
Vid en sådan utveckling skulle det enligt LU:s kalkyler
inte längre bli möjligt att upprätthålla den fulla sysselsättningen. Antalet
arbetslösa 1985 har i detta fall beräknats uppgå till drygt 100000 utöver den
normala friktionsarbetslösheten. Detta är liktydigt med en arbetslöshet på
4,3%.
LU:s sidoalternativ
LU redovisar också tre sidoallernaliv för den ekonomiska
utvecklingen fram till 1985. De två första - allernaliv 3 och 4 - är
känslighetsanalyser i vilka en återgång mot balans i svensk ekonomi enligt
alternativ 1 försvåras på grund av inre respektive yttre störningar. I
alternativ 3 utgörs dessa störningar av trögheter på ekonomins utbudssida. I
alternativ 4 består de av en ny oljeprischock i kombinalion med en försämrad
internationell tillväxt. Alternativ 5, slutligen, påvisar svårigheterna att
vända utvecklingen mot ekonomisk balans vid en snabb offentlig tillväxt.
Analysen i alternativ 3 påvisar vikten av att de centrala
ulbudsbegräns-ningarna i svensk ekonomi undanröjs. Om inte detta sker går -
trots i övrigt gynnsamma förutsättningar - både bylesbalansförbättringen och
den fulla sysselsättningen förlorade. Alternativ 4 visar hur en väg tillbaka
Prop. 1980/81:150 Bilagal Reviderad flnansplan 47
mot balans kan spolieras av en ny drastisk oljeprischock.
Alternativet klargör därmed också att den relativt kraftiga nedskärningen i
inhemsk konsumfionstillväxt, som i alternativ 1 angivits som en nödvändig förutsättning
för återgång till extern balans, ingalunda är tilltagen i överkant. Tvärtom
framstår den som olillräcklig om de yttre förutsättningarna för den ekonomiska
utvecklingen blir mindre gynnsamma än i allernaliv I. Analysen av alternativ 5 visar att utvecklingen
under de där angivna omständigheterna i allt väsentligt drivs in i en bana som
liknar alternativ 2.
4.2 Remissinstanserna och föredragandens ställningstagande
Jag övergår till all sammanfatta remissinstansernas
huvudsakliga ståndpunkter. I anslutning härtill skall jag också redovisa mina
egna ställningstaganden.
Låt mig
först konstatera att så gott som alla remissinstanser i allt väsentligt
ansluter sig till LU:s beskrivning av den ekonomiska problembildens bakgrund
och karaktär. Även om Landsorganisationen (LO) har en avvikande uppfattning om
orsakerna till 1970-talels svaga internationella tillväxt konstaterar den att
det är tveklöst att Sveriges ekonomi befinner sig i en utveckling med snabbt
växande balansbrister, stigande inflation, sjunkande investeringar och stagnerande
tillväxt. Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) fastslår för sin del att den nu
framlagda långtidsutredningen på ett i många avseenden förtjänstfullt sätt
belyser den svenska ekonomins utvecklingsmöjligheter. Sveriges industriförbund
(SI) säger sig också dela LU:s grundläggande synsätt på vår ekonomi.
Fullmäktige
i riksbanken konstaterar att det inte torde råda någon tvekan om att den
allmänna problembeskrivning som ges inför den kommande femårsperioden är
korrekt. Centralorganisationen SACO/SR understryker att de invändningar som
eventuellt kan riktas mot enskildheter i de presenterade kalkylerna inte på
något avgörande sätt förändrar utredningens problembeskrivning. Sveriges
aktiesparares Riksförbund (SARF) anser att utredningens främsta värde ligger i
att den i ett sammanhang formulerar den i breda kretsar redan accepterade
bilden av det ekonomiska läget.
Även de
båda kommunförbunden tycks i stort dela den allmänna uppfattning, som jag ovan
redovisat. Landstingsförbundet (LF) understryker att Sveriges ekonomi i dag
präglas av obalans saml att en balanserad utveckling med stadig
produktionstillväxt och låg inflationstakt är en förutsättning för att
landstingen på sikt skall kunna tillgodose behoven inom sitt verksamhetsfält.
Styrelsen för svenska kommunförbundet anser också att lägesbeskrivningen av den
svenska ekonomin i sina huvuddrag är riktig och menar därför också att en av
huvuduppgifterna för den ekonomiska politiken måste vara att reducera vårt
bytesbalansunderskott. Styrelsen ifrågasätter emellertid delvis LU:s analys av
de bakomliggande orsakerna och menar att den snabba offentliga
konsumtionstillväxten tilldelats en allt
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1 Reviderad flnansplan 48
för framträdande roll i förklaringen av balansbristernas uppkomst.
Däremot menar slyrelsen all en begränsning av den totala inhemska konsumtionsutvecklingen
är elt nödvändigt - om än ingalunda tillräckligt - villkor för atl åter få en
balanserad ekonomisk utveckling i Sverige.
Från den
ovan redovisade och tämligen samstämmiga uppfattningen som även andra
remissinstanser mer eller mindre uttalat anslutit sig lill. avviker
Tjänstemännens centralorganisation (TCO). TCO:s syn på LU:s analyser kan
sammanfattas med följande citat. "TCO delar ... varken LU:s syn på orsakerna
eller de slutsatser LU drar av erfarenheterna av 1970-talets ekonomiska
utveckling. TCO delar heller inte LU:s syn på hur den ekonomiska balansen skall
återskapas".
För egen
del kan jag i stort instämma i den bakgrunds- och lägesbeskrivning som ges av
långtidsutredningen. Dess analys understryker del självklara förhållandet att
nuvarande trender måste brytas om vi skall kunna nå balans i ekonomin. LU visar
också alt dessa trender inte kan ses som ell resultat av olyckliga
tillfälligheter. För att utvecklingen skall kunna vändas krävs en omfattande
förändring av den ekonomiska politikens inriktning. Steg i denna riktning har
redan tagits genom den ekonomisk-politiska strategi regeringen redovisade i
årets budgetproposition och det i februari presenterade ekonomiska
handlingsprogrammet.
Del är
emellertid inte långtidsutredningens uppgift atl anvisa konkreta
ekonomisk-politiska åtgärder. Utredningen har därför begränsat sig till att
göra en kort summering av de områden där del är av största vikt att förändringar
kommer till stånd. Startpunkten för denna utgörs av de krav påförändringar som
framkommer ur utredningens alternativ 1 för utvecklingen fram till 1985. Dessa
är i korthet:
— Efter en lång period av stagnation
måste industriproduktionen och industriinvesteringarna nu öka igen. För att
detta skall vara möjligt måste industrin vinna marknadsandelar både hemma och
ulomlands. Sysselsättningen i industrin måste under den närmaste
femårs-perioden öka med ca 60000 personer.
— Oljeberoendet måste minskas.
— Den privala konsumtionen får öka
med endast ca 0,5% per år under första hälften av 1980-talet.
— Utgiftsökningen i den offentliga
sektorn måste bringas ned från 6 å 7% om året mätt i fasta priser till I ä 2%
om året.
— Tillväxten i statlig och kommunal
konsumtion måsle dämpas kraftigt. Kommunernas konsumtionstillväxt måste
begränsas till I % om året.
Den av LU återgivna kravbilden utgör ett direkl resultat
av LU:s kalkyler och måste bedömas utifrån realismen i de förutsättningar som
ulredningen arbeiat med. Denna kan givelvis på olika punkter diskuteras men
enligt min mening är det obestridligt alt LU:s kalkyler i stort ger en riklig
bild av de krav som måsle ställas. Snarast synes utredningen vara väl
optimistisk angående förutsättningarna för ökad inhemsk produktionstill-
Prop.
1980/81:150 Bilagal Reviderad flnansplan 49
växt och kan därigenom ha underskattat behovet av en
anpassning på ekonomins efterfrågesida. Det kan sålunda ifrågasättas om den av
LU förutsatta internationella tillväxten fullt ul kommer att realiseras. Om så
inte sker blir möjligheterna för den svenska exportindustrins tillväxt sämre än
vad utredningen räknat med. Det kan vidare diskuteras huruvida hela den av LU
förutsatta produktivitetsökningen kan åstadkommas. LU anger för sin del att
detta kräver snabba och kraftfulla åtgärder på ekonomins utbudssida.
Realiserandet härav beror således bl.a. på effektiviteten i genomförandet av de
åtgärder som regeringen redan aviserat. Jag vill i detta sammanhang också
tillägga att den utveckling för 1981 som nu kan förutses bestyrker mina
farhågor att anpassningskraven för en återgång mot balans ytterligare skärpts.
Denna
uppfattning delas i stor utsträckning också av remissinstanserna. Samlliga
remissorgan tycks sålunda vara överens om att industriproduk-fionen måste öka.
Däremot ställer sig flera instanser tveksamma till huruvida de av LU angivna
ökningstakterna verkligen skall kunna uppnås. Dil hör bl.a.
Centralorganisationen SACO/SR, Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges
industriförbund. Bakgrunden till tveksamheten står bl.a. att finna i
uppfattningen att LU kan ha överskattat den framtida världsmarknadstillväxten
och därmed den möjliga svenska exporttillväxten. Likaså ställer sig flera
remissorgan tveksamma till möjligheterna för den svenska industrin att vinna
marknadsandelar i den utsträckning som LU förutsatt. Slutsatsen blir i dessa
fall atl en ännu hårdare anpassningsbörda måste läggas på
konsumtionsutvecklingen. Både Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges
industriförbund menar att den ökade anpassningsbördan måste läggas på den
offentliga konsumtionstillväxten.
Även
Landsorganisationen, Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet delar
utredningens slutsats att den totala konsumtionens tillväxt måste begränsas för
alt uppnå ekonomisk balans. Landsorganisationen konstaterar således att
underskollen i bytesbalansen måsle elimineras för att de övergripande målen
för den ekonomiska politiken på lång sikl skall kunna uppfyllas. Mot denna
bakgrund är det enligl LO:s uppfattning tvingande att den offentliga sektorns
expansion anpassas till tillväxten i ekonomin. LO framhåller emellertid
samtidigt den offentliga sektorns viktiga roll för upprätthållandet av inhemsk
efterfrågan och full sysselsättning. Den anser det inte heller bevisat att den
offentliga sektorns expansion varit ett hinder för industrins utveckling.
Svenska kommunförbundet hävdar att en utveckling mot
balans i den svenska ekonomin kan åstadkommas med en annan avvägning mellan
privat och offentlig konsumtion än vad som förordas i LU:s allernaliv 1. Av
samma uppfattning är LandslingsjÖrbundet, som anser atl LU förordat en alltför
kraftig neddragning av den kommunala konsumtionstillväxten.
SACO/SR framhåller atl utrymmet för
tillväxt inom den offentliga verksamhet bör bedömas med utgångspunkt från en
renodlad prioritering mel-
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1 Reviderad finansplan 50
lan olika typer av efterfrågan och därmed sammanhängande
finansieringsproblem. Det betonas att anledningen till atl SACO/SR accepterar
behovet av återhållsamhet i den offentliga sektorns tillväxt i huvudsak kan
hänföras till svårigheterna att höja skatteuttaget i den omfattning som eljest
skulle krävas.
Bland övriga remissinstanser kan nämnas Sveriges
Hantverks- och industriorganisation (SHIO), som instämmer i LU:s beskrivning
av de aktuella problemen och även LU:s allmänna synpunkter på hur de skall
lösas. Fullmäktige i Sveriges Riksbank understryker alt LU:s alternativ I inte
skall uppfattas som en lång och knagglig väg mot balans i ekonomin. I stället
är det ett alternativ där kraftfulla åtgärder, som leder till en markerad
riktningsförändring, genast måste sättas in.
Fullmäktige i riksgäldskontoret framhåller att en ensidig
satsning på fortsatt hög konsumtionstillväxt och/eller omfattande
subventionering av industrigrenar utan framtidsutsikter snarast leder till att
balansbristerna förvärras. Fullmäktige har en längre tid varil djupt oroade av
de allt större underskotten i bytesbalans och statsbudget. De understryker att
finansieringen av dessa hotar atl leda till allt allvarligare problem och
skadeverkningar för den svenska ekonomin. Enligt fullmäktige ligger LU:s
målsättning om balans i utrikeshandeln först mot slutet av 1980-talet på en
riskabelt låg ambitionsnivå. De förordar i stället att målet för uppnåendet av
jämvikt bör flyttas till senasl 1985. Vid en given ekonomisk tillväxt skulle
därvid kraven på återhållsamhet i den inhemska konsumtionen skärpas.
Fullmäktige anser det också vara av allra största vikt all minskningen av det
statliga budgetunderskottet sker i snabbare takt än vad som förutsatts i
långtidsutredningen.
Jag har förståelse för den oro som riksgäldskonloret
uppvisar i sitt remissvar. Jag tvingas emellertid samtidigt konstatera att den
högre ambitionsnivån beträffande lidpunkten för extern balans skulle ställa
utomordentligt hårda krav på inhemsk åtstramning. Detta förhållande
accentueras av svårigheterna atl uppnå den ekonomiska tillväxt som LU räknat
med och som flera remissinstanser ansett vara för optimistisk. Jag har pekat på
förhållanden som bestyrker sådana farhågor.
Mot denna bakgrund finner jag LU:s ambitionsnivå
belräffande lidsramarna för en återgång till balans i svensk ekonomi var
rimlig. Med hänsyn till de uppenbara riskerna att LU:s förutsättningar om den
ekonomiska tillväxten inte till fullo infrias tvingas jag samtidigt konstatera
att de av utredningen angivna tillväxttalen för den inhemska konsumtionen kan
vara tilltagna i överkant, om dessa målsättningar skall uppnås.
Jag finner den av LU gjorda fördelningen mellan privat och
offentlig konsumlionstillväxt vara väl avvägd. Det är inte rimligt att
löntagarna ensamma skall bära hela bördan av den nödvändiga anpassningen. LU:s
beräkningar innebär sålunda att reallönen per sysselsatt måste sänkas med i
genomsnitt ca 0,5% per år under första hälften av 1980-talet. En kommu-
Prop.
1980/81:150 Bilagal Reviderad flnansplan 51
nal
tillväxt utöver den nivå som LU angivit skulle ställa krav på ännu större
reallönesänkningar om balansmålen skall vidmakthållas. Jag vill i detta
sammanhang understryka alt de svårigheter som hittills visat sig vara
förknippade med en frivillig sänkning av den kommunala expansionstakten
ytterligare skärpt kraven på återhållsamhet.
Vid sidan av de nu berörda
anpassningskraven framhåller LU också att en återgång mot balans kräver en
minskning av vårt oljeberoende. Samtliga remissinstanser som tagit upp frågan
instämmer. Tjänstemännens centralorganisation (TCO) vill emellertid räkna med
en lägre framtida ökningstakt för oljepriserna än vad LU gjort. Härigenom
skulle både bytesbalansproblematiken och kraven på konsumtionsanpassning
mildras. Den av TCO använda prisökningstakten innebär att det genomsnittliga
realpriset på vår oljeimport skulle sjunka med ca 2% per är räknat från första
kvartalet 1981 fram till 1985. För samma lidsperiod innebär LU:s prisantaganden
en genomsnittlig höjning med ca 2% per år. Självfallet måste varje försök att
förutse oljeprisutvecklingen omges med stor osäkerhet. Det skulle emellertid
enligl min mening vara föga välbetänkt alt basera en analys av de framtida
anpassningskraven på en förhoppning att det framtida oljepriset skall sjunka.
Mot denna bakgrund vill jag också kraftigt underslryka vikten av de
energipolitiska målsättningar, som LU:s kalkyler grundas på. Dessa
överensstämmer i allt väsentligt med de som angavs i den av regeringen nyligen
framlagda energipolitiska propositionen.
Som jag tidigare
framhållit är det emellertid enligt LU inte tillräckligt alt komma till rätta
med de nu berörda anpassningsproblemen på ekonomins efterfrågesida. För att
anpassningskraven inte skall bli större än nödvändigl krävs också att
ekonomins tillväxtpotential utnyttjas. Detta kräver i sin lur att en rad
restriktioner för den industriella tillväxten undanröjs. De viktigaste av dessa
är:
- Låg rörlighet på arbetsmarknaden som försvårar en
rekrytering till industrin.
- En svag finansiell position i industrin. Låga
vinster och låg soliditet verkar tillbakahållande på investeringsviljan.
- Ett otillräckligt virkesulbud begränsar expansionen
i skogsindustrin. Jag har redan tidigare diskuterat de stimulanser av ekonomins
utbudssida som erfordras för all eliminera dessa problem. Låt mig emellertid
konstatera att flertalet remissinstanser i dessa hänseenden stödjer utredningens
slutsatser. SHIO - Familjeföretagen hänvisar i detta sammanhang till det
betänkande som 1979 avgavs av den särskilda näringspolitiska delegationen
(Vägar till ökad välfärd. Ds Ju 1979: 1). SHIO menar att flera av det där
angivna ålgärdsförslagen skulle verka i den av LU angivna riktningen. Sveriges
kemiska industrikontor understryker riktigheten i utredningens bedömning att
det finns betydande inhemska restriktioner för tillväxten i den svenska
ekonomin. Kemikontoret gör mot denna bakgrund bl. a. en systematisk genomgång
av de regelsystem inom miljöområdet som hämmar den egna branschens
expansionskraft.
Prop.
1980/81:150 Bilagal Reviderad flnansplan 52
Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) delar utredningens syn på de
krav som ställs på arbetsmarknadens funktion. Enligl styrelsens mening är
arbetskraftens förmåga att anpassa sig till den ekonomiska utvecklingens krav
avhängig inle bara av att rörligheten ökar för dem som redan befinner sig på
arbetsmarknaden, utan i minst lika hög grad av all de nytillträdandes
fördelning på branscher och yrken förändras. Styrelsen vill i della sammanhang
understryka viklen av atl industrin breddar sin rekrytering lill all i högre
grad omfalla grupper som i dagslägel är underrepresenterade i de flesta
induslriyrken.
När del gäller frågan om skogsindustrins virkesförsörjning
betonar Skogsstyrelsen i sitt remissvar att en ökad intensitet i skogsbruket
står i överensstämmelse med alla de övergripande samhällsmålen. Man bedömer
också det uppsatta avverkningsmålet som realistiskt. Domänverkel delar LU:s
uppfattning att de ökade avverkningarna måsle åstadkommas främsl i det enskilda
skogsbruket. I detta sammanhang ifrågasätter emellertid Lantbrukarnas
riksförbund (LRF) möjligheterna att öka virkesavverkningen i den ulslräckning
som LU räknar med, men konstaterar att alla vägar bör prövas för atl nå de
uppsatta målen. Å andra sidan finner TJänsiemän-nens centralorganisation (TCO)
slöd för åsikten alt det är möjligt alt under en tioårsperiod avverka mer än de
75 miljoner m' sk, per år som LU räknat med.
Även jag delar LU:s uppfattning om viklen av alt
skogsindustrins råvaruförsörjning tryggas. Jag vill i detta sammanhang erinra
om de åtgärder för alt stimulera virkesutbudel som redovisades i regeringens
handlingsprogram i februari samt betona att ytteriigare åtgärder kan
aktualiseras i samband med att den s. k. virkesförsörjningsulredningen under
året avger sitt betänkande.
Låt mig avslutningsvis beröra en fråga som rests av några
remissinstanser, bl. a. TCO och SAF. Den allmänna problembilden i svensk
ekonomi är f, n. av den karaktären att en strategi för återgång mol balans
måsle la sin utgångspunkt i medelfristiga analyser. Av bl.a. denna anledning
har LU:s analyser och slutsaler kommit all stå i centrum för den ekonomisk-politiska
debatten. Därvid har från vissa håll det faktum alt experter inom regeringens
kansli svarat för utredningsarbetet lagits som utgångspunkl för att ifrågasätta
utredningens integritet. De akluella remissinstanserna har gjort gällande atl
denna typ av frågeställningar skulle kunna undvikas och att utredningen kunde
ges en politiskt sett mer allsidig inriktning, om utredningsarbetet förlades
till ell egel organ utanför kanslihuset.
Jag har viss förståelse för dessa synpunkter. Jag nödgas
emellertid samtidigt konstatera att även integriteten hos fristående
ulredningar kan ifrågasättas av dem som har motsatt uppfattning, särskilt när
det är fråga om utredningar av stor allmän belydelse. Jag måste också
understryka det faktum att den kompetens och kapacitet, som byggts upp kring
dessa frågor i regeringskansliel under alla förhållanden behövs där. En
ullokali-
Prop. 1980/81:150
Bilagal Reviderad flnansplan 53
sering
av LU skulle därför vara förknippad med en dubblering av dessa funktioner.
Detta betyder också alt den avancerade ekonomiska analysapparat, som i dag
används för delta slag av utredningsverksamhet och som under många år
utvecklats vid ekonomidepartementet, även måste byggas upp inom det nya
utredningsorganet. Jag ifrågasätter dessulom huruvida etl fristående
utredningsorgan skulle ha möjligheler atl fortlöpande följa del aktuella
inhemska och inte minst utländska ekonomiska skeendet på del ingående sätt som
är nödvändigt och som utgör en naturlig del av verksamheten vid ekonomideparlemenlet.
Jag kan också förutse problem i den analysmässiga samordning med andra
departement och fackmyndigheter, som är en del av LU-arbetet och som i dag
sköts inom ramen för del löpande arbetet i regeringskansliet.
Mot denna bakgrund finner jag
inte skäl föreligga för en förändring av LU-arbetets institulionella former,
speciellt som erfarenheten visar atl detta inte i sig undanröjer de akluella
problemen. Jag vill samtidigt understryka att den ingående remissgranskning
som LU utsätts för i sig torde säkerställa allsidigheten i den samlade
bedömningen av de medelfristiga ekonomiska problemen.
5
Avslutning
Av
vad jag anfört i det föregående framgår, att den helt övervägande delen av alla
remissinstanser anslutit sig till 1980 års långtidsutrednings beskrivning av
bakgrunden till och arten av Sveriges ekonomiska problem. Även om i vissa fall
avvikande uppfattning framförts om orsakerna lill 1970-talets svaga
internationella utveckling, föreligger enighet om de balansbrister som
kännetecknar Sveriges ekonomi och om hur nödvändigt det är att komma till rätta
med dem. Det är värdefullt att insikten om våra svårigheter är så allmänt
omfattad. Detta utgör en av de viktigaste förutsättningarna för en bred
samling kring de åtgärder som måste vidtagas för att återföra samhällsekonomin
till balans.
Den
vidgade förståelsen ökar självfallet kraven på att den ekonomiska politiken
förs med sådan konsekvens och ges ett sådant innehåll, atl den motsvarar
medborgarnas förväntningar. Det räcker inte att påvisa problemen. Vårt folk
har rätt att kräva, alt de åtgärder deras förtroendemän anvisar står i
överensstämmelse med problemens vidd och art.
Polifiken
måste ges en sådan inriktning, att den inhemska efterfrågan anpassas till de
resurser som står till förfogande. Utrymmet för realin-komstförstärkningar och
offentlig utgiftsexpansion är under de närmaste åren utomordentligt begränsat.
Överbudspolitik kommer att leda till ökade risker för förstärkt ekonomisk
obalans och är ägnad att undergräva förtroendet för politikerna. Den strama
efterfrågepolitiken - som syftar lill alt vidga utrymmet för investeringar och
export - måste åtföljas av stimulans
Prop. 1980/81:150 Bilaga
1 Reviderad flnansplan 54
av
den ekonomiska fillväxlen. Möjligheterna härtill måste förbättras genom
offensiva insatser på ekonomins utbudssida.
De
av långtidsutredningen angivna tillväxthämmande faktorerna i ekonomin måste
angripas. Om de inte kan undanröjas, försämras utvecklingsmöjligheterna för
vårt näringsliv. Produktivitet och konkurrenskraft måste återställas.
Marknadssystemets funktionsförmåga måste förstärkas. Människor och företag
måste stimuleras till produktiva och nyskapande insatser. Det måste löna sig
för den enskilde att genom egna insatser förbättra sin ställning. Det måste
löna sig att satsa på utveckling och nytänkande inom näringslivet. Därmed läggs
grunden för förnyad tillväxt. En öppnare arbetsmarknad, ökad
investeringsaktivitet och förbättrade finansiella möjligheter för vår industri
utgör naturliga beståndsdelar i en sådan tillväxtfrämjande process.
För
regeringen blir det en central uppgift att tillse atl den oundvikliga
anpassningen sker solidariskt och på sådant sätt, att de mest utsatta grupperna
i vårt samhälle inte drabbas.
De
åtgärder jag här redovisat innebär ett fullföljande av den strukturella
anpassning av vår samhällsekonomi som påböijats. En målmedveten tillämpning av
denna ekonomisk-polifiska strategi syftar lill att steg för steg återställa
balansen i vår ekonomi och att säkra välfärd och sysselsättning för kommande
generationer.
Till
regeringsprotokollet i detta ärende bör fogas såsom bilagor:
Reviderad
nationalbudget 1981 (bilaga Ll)
Sammanfattning
av 1980 års långtidsutredning och remissyttrandena (bilaga 1.2)
Förslag
till ändrad utbetalning av kommunal skatt, m. m. samt framställning från
fullmäktige i riksbanken jämte remissyttranden i denna fråga (bilaga 1.3).
6
Hemställan
Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen förslår
riksdagen dels att
1. godkänna
de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken
som jag har förordat i det föregående,
dels
att antaga inom ekonomidepartementet upprättade förslag till
2. lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda
bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m. m.,
3. lag om ändring i lagen (1961:436) om
församlingsstyrelse,
4. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1 Reviderad flnansplan 55
5.
lag om ändring i lagen (1950:552) om uppbörd av vissa avgifler enligt lagen om
allmän försäkring, m. m. De under 2 och 4 angivna förslagen har upprättats i
samråd med chefen för budgetdepartementet, det under 3 angivna förslagel i
samråd med cheferna för budget- och kommundepartemenlen och det under 5 angivna
förslaget i samråd med chefen för socialdepartementet. De föreslagna
lagändringarna är av så enkel beskaffenhet all det inte är påkallat att höra
lagrådet.
Prop.
1980/81:150 Bilagal Reviderad flnansplan 56
Innehållsförteckning
1 Sveriges ekonomiska situation i ett
längre perspektiv .... 1
2
Den ekonomiska
politiken ............................................ 7
2.1
De externa
förutsättningarna: den internalionella utvecklingen 7
2.2
Den ekonomiska
politikens mål och uppläggning ... .... 9
2.2.1
Åtgärder för
all förbättra den svenska ekonomins produktionsförmåga 13
2.2.2
Åtgärder för
att hålla tillbaka den inhemska konsumtionen 20
2.3 Kreditpolitiken ........................................................ 26
2.3.1
Utvecklingen
under 1980 och början av 1981 ....... 26
2.3.2
Utsikterna för
1981 ........................................ 28
2.3.3
Åtgärder
rörande den kommunala likviditeten 31
3 Den
ekonomiska utvecklingen 1980-1982 ................... 34
3.1
Utvecklingen
under 1980 ....................................... .. 34
3.2
Utvecklingen
under 1981 ...................................... .. 37
3.3
Utblick mot
1982 .................................................... 41
4 Närmare
ställningslagande till 1980 års långtidsutredning 44
4.1
Långtidsutredningen
.............................................. 44
4.2
Remissinslanserna
och fördragandens slällningstagande 47
5
Avslutning .................................................................... .. 53
6
Hemställan ................................................................... 54
Tabellförteckning
1
Den
konsoliderade offentliga sektorns utgifter i reala termer 1970-1981 24
2
Finansiering av
budgetunderskottet 1979-1981 ........ .. 29
3
Försörjningsbalans
1980-1981 .................................... 35
4
Bytesbalans
1980-1981 .............................................. .. 36
5
Försöijningsbalans
1982 ............................................... .. 44
Diagramförteckning
1
BNI, privat och
offentlig konsumtion, bruttoinvesteringar och bytesbalansens saldo 1970-1980
3
2
Banksparandets
reala avkastning efter skall 1965-1979 26
3
Diskonto i
Sverige resp. genomsnitt för OECD-länderna 1978- 1981 27
4
Orderingången
från exportmarknaderna till tillverkningsindustrin 1970-1980 enligt
konjunkturbarometern ....................................................................................... 37
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981
opaginerad Kontrollera mot PDF
Reviderat budgetförslag
Bilaga 2
opaginerad Kontrollera mot PDF
Regeringens
prop. 1980/81:150 Bilaga 2
Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1981-04-23
Föredragande:
statsrådet Wirtén
Anmälan
till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1981/82 såvitt avser
utgifter och beräkning av statens inkomster, m. m.
REVIDERAT BUDGETFÖRSLAG
1 Det reviderade
budgetförslaget
1.1 Inledning
Underskottet
i statsbudgeten har ökat snabbt under senare år. En sådan utveckling är inte
förenlig med en balanserad utveckling av samhällsekonomin. I 1980 års
kompletteringsproposition (1979/80: 150) angavs mot den bakgrunden bl. a. att
budgetunderskottet som andel av bruttonationalprodukten under perioden fram
t.o. m. budgetåret 1984/85 borde minskas med minst en procentenhet per år.
Detta skulle väsentligen åstadkommas genom nedskärningar på utgiftssidan.
Riksdagen (FiU 1979/80:40, rskr 1979/80:421) fillstyrkte de angivna målen för
budgetpolitiken.
Som ett led i arbetet med
att begränsa statsutgifternas tillväxt har regeringen under hösten 1980 för
riksdagen i en särskild besparingsproposilion (1980/81:20) redovisat olika
förslag till besparingar inom statliga och statsunderstödda verksamheter.
Förslagen innebar en förstärkning av statsfinanserna med drygt 6 miljarder kr.
Dessa åtgärder, som riksdagen sedermera i allt väsentligt godtagit, kommer i
allmänhet all få full effekt under budgetåret 1981/82.
Finansutskottet underströk
i sill av riksdagen godkända betänkande över besparingspropositionen (FiU
1980/81:10, rskr 1980/81:23) att det sparprogram som förelagts riksdagen bara
är ett första steg. Enligl utskottets uppfattning måste ett systematiskt
besparingsarbele pågå under lång tid framöver. Utskottet framhöll vidare att
besparingsarbetet i fortsättningen väsentligen var en del av budgetarbetet
även om man måste räkna med att det även framöver kan bli fråga om beslut under
löpande budgetår.
I
den budgetproposition som förelades riksdagen i januari 1981 (1980/ I Riksdagen 1980/81. I saml. Nr
150. Bilaga 2
Prop.
1980/81:150 Reviderat budgetförslag 2
81:100)
redovisade jag min bedömning av budgelulvecklingen under innevarande och nästa
budgetår. Jag framhöll därvid att ökningen av budgetunderskottet var starkt
oroande och att det mot den bakgrunden var motiverat att överväga ytterligare
åtgärder.
Förslag härom framlades i
mars 1981 för riksdagen (prop. 1980/81: 116 och 118). Förslagen ingick
tillsammans med andra åtgärder i det ekonomiska handlingsprogram som
regeringen offentliggjorde en dryg månad tidigare inför riksdagens
allmänpolitiska debatt. De i propositionerna redovisade åtgärderna beräknas för
helår ge en förstärkning av budgeten på ca 5 miljarder kr. För budgetåret
1981/82 blir effekten mer begränsad.
I
1981 års budgetproposition redovisade jag vidare vissa överväganden avseende
såväl budgetpolitiken för budgetåret 1981/82 som på något längre sikt. Jag
pekade i detta sammanhang på den stora betydelse som automatiken spelar för
utvecklingen av statens utgiftssida. Min slutsats var att det mot denna
bakgrund är motiverat att se över gällande regelsystem med sikte på att
begränsa automatiken. Jag återkommer senare till denna fråga.
Vad
gäller budgetpolitiken på längre sikt anförde jag att ett sparmål för
budgetåret 1982/83 skulle komma att redovisas i 1981 års komplelteringsproposifion.
Detta borde vara möjligt att kvantifiera när resultaten från 1981 års
långtidsbudget fanns tillgängliga. Mot bakgrund av de preliminära kalkyler som
förelåg kring årsskiftet fastslogs att sparmålet skulle komma att behöva sättas
högre än för budgetåret 1981/82.
Finansutskottet
redovisade i sitt av riksdagen godkända betänkande (FiU 1980/81:40, rskr
1980/81: 100) inga avvikande bedömningar i dessa frågor. Enligt utskottets
mening får det betraktas som utomordentligt angeläget att analyser av
budgetautomatiken görs för att klarlägga dynamiken och samspelet mellan olika
poster i statens finanser.
Arbetet
med 1981 års långtidsbudget har nu avslutats. I denna ingår bl. a. analyser av
automatiken på statsbudgetens utgiftssida. En god grund föreligger sålunda för
att presentera vissa rikllinjer för budgetpolitiken på såväl kortare som något
längre sikt.
1.2
Budgetutvecklingen under senare år
Min
företrädare tog i fjolårets budget- och kompletteringspropositioner upp vissa
frågor i anledning av det snabbt ökande underskottet i statsbudgeten. I årets
budgetproposition har även jag behandlat vissa av de faktorer som lett fram
till nuvarande budgetläge. Som bakgrund till de riktlinjer för budgetpolitiken
som jag kommer att föreslå vill jag nu ta upp vissa ytterligare aspekter på
budgelulvecklingen under de närmast föregående åren.
Statsinkomsternas
ökning har bromsats upp under senare år. Detta beror dels på en vikande
tillväxttakt i ekonomin, dels på svårigheterna att ytterligare höja ett redan
mycket högt skattetryck utan att del får starkt
Prop.
1980/81:150 Reviderat budgetförslag 3
negativa effekter på ekonomin. Höjda skattesatser tenderar
att ge mindre inkomstförstärkningar än vad man tidigare kunnat räkna med.
Samtidigt påverkar ökat skatteuttag från en skattebas skatteintäkterna från
andra på ett komplicerat sätt. Jag tolkar dessa tendenser så, att det är
vanskligt att i realiteten höja skattetrycket myckel utöver dagens nivå.
Utgifternas slegringslakl har inte bromsats upp lika snabbt som
inkomslutvecklingen. Denna bristande överensstämmelse har resulterat i ett
växande budgetunderskott. Del är därför av intresse att närmare analysera
tendenserna i utgiftsutvecklingen under senare år.
Under
perioden 1976/77-1979/80 ökade BNP i löpande priser med i genomsnitt drygl 11 %
per år, medan statsutgifternas tillväxt var klart snabbare — inemot 17% i
årligt genomsnitt. Statsutgifternas andel av BNP har därigenom ökat från drygt
32% budgetåret 1976/77 lill drygl 37% budgetåret 1979/80. Skälet till den
kraftiga ökningen är främst att söka i ökningen av transfereringarna (inkl.
finansiella transaktioner). Exkl. statsskuldräntorna uppgick även
transfereringarnas tillväxt till i genomsnitt 17% per år. Särskilt tungt i
transfereringarnas ökning väger folkpensioner, statsbidrag till barnomsorgen,
de allmänna kommunbidragen samt räntebidrag och lån till bostadsbyggande.
Kostnaderna för statens egen resursförbrukning exkl. försvarsutgifterna ökade i
långsammare takt, eller med i genomsnitt ca 11 % per år, vilket i stort
sammanföll med tillväxten av BNP.
Tabell L Statsutgifternas utveckling budgetåren
1970/71-1981/82
Genomsnittlig årlig förändring i löpande priser, %
1970/71- 1976/77- 1979/80- 1980/81-
1976/77 1979/80 1980/81' 1981/82
(nuv. ber.) (nuv. ber.)
Inkomster -1-14,8
-F 8,3 -1-15,4 -i- 1,8
Utgifter -H5,6
-1-16,7 -1-15,4 -)- 9,4
Utgifter exkl.
statsskuldräntor -H5.4 -1-15,4 -1-12,5
-I- 6.6
BNP -H2,2 -(-11,4
-l-ll.O + 9,3
' Korrigering har skett
för den nivåhöjning av såväl inkomster som utgifter om ca 3
miljarder kr. som är en effekt av den budgetreform som genomfördes budgetåret
1980/81.
Tendenserna i statsulgifternas expansion under de tre
senare åren av 1970-talet följde samma utvecklingsmönster som fidigare under
1970-talet.
Under
budgetåren 1980/81 och 1981/82 sker såvitt nu kan bedömas en markant
uppbromsning i utgiflstillväxten vilkel är en följd av de medvetna åtgärder som
vidtagits i detta syfte. Med nu föreliggande prognoser skulle ökningen exkl.
statsskuldräntor totalt sett kunna begränsas till i stort sett samma tillväxt
som BNP.
Prop. 1980/81:150
Reviderat budgetförslag 4
För
innevarande budgetår har denna uppbromsning kunnal ske genom att i princip inga
nya reformer eller utgiftsåtaganden genomförts. Vissa ökade insatser av mer
begränsad omfattning har möjliggjorts genom omprioriteringar. Även
besparingspaketet från i höstas berörde i viss utsträckning innevarande
budgetår. För budgetåret 1981/82 har. utöver en stor restriktivitet med alla
former av nya utgiftspåslag, direkta besparingar genomförts om inemot 6
miljarder kr. I sammanhanget måste dock understrykas att en förutsättning för
atl brottet i utgiftstrenden skall bli bestående är en mycket stor
återhållsamhet på alla områden.
Räntorna
på statsskulden är den snabbast växande utgiftsposten på statsbudgeten. Dessa
utgifter har fördubblats sedan budgetåret 1979/80 till vad som nu beräknas för
budgetåret 1981/82. Varje år som underskott uppkommer ökar den totala statsskulden
och därmed ränteutgifterna. Enda sättet att begränsa denna ökning är atl vidta
åtgärder som leder till ett minskat budgetunderskott. Som chefen för
ekonomidepartemenlel redan har anfört tenderar dessulom elt stort
budgetunderskott att driva upp räntenivån.
Jag
övergår nu till en närmare redogörelse för de förändringar i budgetläget för
innevarande och nästkommande budgetår som inträffat efter det att
budgetpropositionen presenterats. Senare avser jag atl återkomma till de mer
preciserade riktlinjer för budgetpolitiken som krävs för all ytteriigare
begränsa utgiftsutvecklingen framöver.
1.3
Det aktuella budgetläget
Statsinkomsterna
Av
avgörande betydelse för statsinkomsternas utveckling är inkomslutvecklingen i
samhället. De nyligen träffade löneavtalen för åren 1981 och 1982 medför atl en
relativt god bild nu föreligger av lönesummans tillväxt framöver. Från chefen
för ekonomidepartementet harjag, ulöver uppgifter om lönesummans tillväxt, även
inhämtat uppgifter om den förutsedda utvecklingen av vissa andra för
inkomstberäkningen väsentliga faktorer. Min kalkyl utgår således från samma
förutsättningar som den reviderade finansplanen. Lönesummans tillväxt
överstiger för år 1981 den ökning som låg till grund för min beräkning i
budgetpropositionen med ca I procentenhet. För år 1982 har däremot skett en
viss nedjustering av lönesummans ökning jämfört med de tidigare mer
schablonmässiga förutsättningarna. Härutöver har revidering skelt av den
allmänna ekonomiska utvecklingsbilden med konsekvenser för bl.a. den beräknade
utvecklingen av privat konsumtion. Jag har vidare beaktat regeringens förslag i
propositionen om ekonomisk-politiska ätgärder — i första hand oljeskalten -
liksom förslagen i den kommunal-ekonomiska propositionen. Av nu tillgängligt
underlag atl döma kan statsinkomsterna för budgetåret 1981/82 uppskattas fill
158,7 miljarder kr., vilket innebär en mindre uppräkning jämfört med vad
Prop. 1980/81:150 Reviderat budgetförslag 5
som beräknades i budgetpropositionen. En förklaring till statsinkomsternas
låga tillväxt är att utfallet av inkomstskatterna år 1980 blev lägre än vad jag
räknade med i budgetpropositionen, vilket sänker nivån för inkomsterna även
för budgetåret 1981/82. Vidare har revideringen av konjunkturbilden medfört
att inkomsterna av mervärdeskatten räknats ned. I sammanhanget bör dock
understrykas att effekten av de åtgärder som har föreslagits i de nämnda
propositionerna till betydande del fär effekt först efter budgetåret 1981/82.
Jag vill i detta sammanhang nämna att de förslag till
förändringar i skatteskalor m. m. som regeringen avser att senare lägga fram
inle beaktats i den beräkning av statsinkomsterna som jag nyss redogjort för.
Avsikten är att förslagen skall tolalfinansieras via andra åtgärder på budgetens
inkomstsida. Statsinkomsterna totalt sett påverkas således inte under budgetåret
1981/82. Dock kan omfördelning komma att ske mellan enskilda inkomsttitlar.
Statsutgifterna
I budgetförslaget beräknades de tolala statsutgifterna för
budgetåret 1981/82 till inemot 226 miljarder kr. Nu föreliggande beräkningar
slutar på 233 ä 234 miljarder kr. Ökningen förklaras bl. a. av ökade
stalsskuldräntor och en ökad belastning på vissa priskänsliga anslag, främst
till försvaret och folkpensionerna. De totala effekterna på utgifterna av
räntehöjningen och den snabbare prisutvecklingen beräknar jag till ca 4
miljarder kr. Härtill kommer att budgetbelastningen under budgetåret 1981/82
för de under våren framlagda förslagen avseende varvsnäringen beräknas bli
något högre än vad som beräknades i budgetpropositionen. Dessutom räknar jag nu
med ytterligare kostnader för arbetsmarknads- och industripolitiken.
Jag avser att senare vid min anmälan av särskilda frågor
återkomma med en mer detaljerad redogörelse för vad som ligger bakom den
uppräkning av statsutgifterna för budgetåret 1981/82 som skett jämfört med
budgetförslaget.
Jag övergår nu till atl redovisa de statsfinansiellt mer
belydande särpropositioner som lagts fram under våren 1981.
Det har visat sig nödvändigl att via statsbudgeten anvisa
ytterligare medel till de svenska varven. I en nyligen avlämnad proposition
föreslås alt sammanlagt 1 532 milj. kr. anvisas för budgetåret 1981/82.
Därutöver föreslås 100 milj. kr. bli anvisat redan för innevarande budgetår
för att sysselsättningsfrämjande åtgärder snabbt skall kunna sättas in vid
Karlskronavarvet. Av de medel som föreslås bli anvisade för nästkommande
budgetår avser 672 milj. kr. ett finansiellt stöd till Svenska Varv AB för att
täcka kostnaderna för att avveckla Öresundsvarvet AB under perioden 1980-1983.
För att täcka statens beräknade kostnader för att infria lidigare utställda
garantier till Svenska Varv AB avseende föriuslläckning föreslås att ett anslag
på 800 milj. kr. anvisas.
Prop.
1980/81:150 Reviderat budgetförslag 6
Statsföretag AB får kapitaltillskoll för att täcka
föriuster och genomföra investeringar i vissa av dotterbolagen.
Inom ett par områden har regeringen lagt fram förslag om
mer långsiktiga riktlinjer. Del gäller industri-, energi- och sysselsättningspolitiken.
Bl. a. har föreslagits elt treårigt program för slöd till leknisk forskning och
utveckling samt kapitaltillskott till fonden för industriellt utvecklingsarbete.
Ett omfaltande energiforskningsprogram föreslås för perioden 1981/ 82-1983/84,
främst avseende inhemska energikällor som kan ersätta olja. Finansieringen av
energiforskningsprogrammet sker genom en höjning av den särskilda
beredskapsavgiften på oljeprodukter. I den ekonomisk-politiska propositionen
har regeringen föreslagit en ytterligare höjning av oljeskatten, vilket innebär
att den sammanlagda skatte- och avgiftshöjningen uppgår lill 100 kr.
Tyngdpunkten i propositionen om arbetsmarknadspolifikens inriktning ligger på
förslag som är ägnade all förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och
underiätta den ömsesidiga anpassningen mellan utbud och efterfrågan på
arbetskraft.
Regeringen har föreslagit att statsbidrag anvisas i syfte
att stimulera fill avverkning av skog och tillvaratagande av klenvirke.
Samtidigt har föreslagits en höjning av skogsvårdsavgiften.
Uppgörelse har träffats med Landstingsförbundet om
ersättningen till sjukvårdshuvudmännen från sjukförsäkringen samt om
statsbidragen till kliniker för psykiskt sjuka. Vidare har överenskommelser
träffats om kompensation till staten för övertagande av driftkostnader för
skyddade verkstäder, arbelsvårdsinslitut m. m.
Saldoutvecklingen
De förändringar av statsbudgeten för vilka jag nyss har
redogjort sammanfattas i tabell 2.
Budgetunderskottet beräknas för innevarande budgelår till
inemot 58 miljarder kr. Förändringen jämfört med beräkningen i
budgetpropositionen - drygl 2 miljarder kr. - härrör från dels en viss
nedrevidering av inkomsterna, dels en viss uppjustering av utgifterna.
För budgetåret 1981/82 beräknas budgetunderskottet nu
komma att uppgå till ca 75 miljarder kr. att jämföra med tidigare beräknade
inemot 68 miljarder kr.
Tabell 2. Statsbudgeten budgetåren 1980/81 och 1981/82
(Miljarder kr.)
1980/81
1981/82
Budgetprop. 1980
Ny
beräkni
ng
Budgetprop. 1981
Ny
beräkning
Inkomster Utgifter
Saldo
157.0 212,5
-55,5
155,9 213,6
-57,7
158.1
225.7
-67,6
158,7 233,6
-74,9
Prop.
1980/81:150 Reviderat budgetförslag 7
1.4
1981 års långtidsbudget
Jag
övergår nu till att redogöra för resultaten i 1981 års långtidsbudget (bilaga
2.1).
Långtidsbudgetarbetels
syfte är att kartlägga konsekvenserna för budgetutvecklingen på längre sikt av
redan fattade beslut och gjorda åtaganden. I långtidsbudgeten görs alltså inte
några försök alt förutse vilka beslut som statsmakterna kommer att fatta under
perioden.
En
sådan kartläggning kan sedan utgöra underiag för en analys av de
statsfinansiella förutsättningarna under de närmaste åren. Långtidsbudgeten
omfattar förutom beräkningar av statsbudgetens inkomster och utgifter,
beräkningar rörande socialförsäkringssektorn saml vissa andra statliga
verksamheter. Vidare behandlas den kommunala utvecklingen. Som förutskickades i
1981 års budgetproposition ägnas ett särskilt avsnitt i långtidsbudgeten åt
automatiken i statsbudgeten. Avsikten är all långtidsbudgeten genom denna
breda uppläggning skall kunna ulgöra elt viktigt underlag för bedömningar av
den samlade offentliga sektorns utveckling på något längre sikt.
Vad gäller
statsinkomsterna grundas beräkningarna på oförändrade skatteregler och
avgiftssatser i den mån inte förändringar beslutals eller förutskickats.
Beräkningarna utgår beträffande åren 1981- 1982 från samma antaganden rörande
priser, löner och tillväxt i samhället som presenteras i den reviderade
finansplanen. För perioden därefter ansluter sig förutsättningarna för
beräkningarna - med vissa modifikationer med hänsyn till den aktuella
konjunkturbilden - i stora drag till de antaganden som utnyttjas i anslutning
till 1980 års långtidsutredning. Jag vill redan här understryka att den
utveckling som långtidsbudgeten uppvisar givetvis inte är acceptabel. Jag
återkommer senare till de ekonomisk-politiska åtgärder som
långtidsbudgetperspektivet påkallar.
Statsinkomsternas
årliga procentuella tillväxt under den framförliggande perioden skulle enligt
långtidsbudgetkalkylen komma att uppgå till 10,3 % i löpande priser. Den
förhållandevis höga utvecklingstakten beror i viss utsträckning pä att nivån
för budgetåret 1981/82 till följd av vissa kassamässiga effekter är lägre än
den underliggande trenden.
I
löpande priser beräknas den årliga genomsnittliga ökningen av statsutgifterna,
exkl. statsskuldräntorna, under långtidsbudgetperioden uppgå fill 7,1%. Denna
relativt låga utvecklingstakt får ses mot bakgrund av långtidsbudgetmetodiken.
Statsskuldräntorna växer
mycket snabbt under perioden och motsvarar slutåret inemot två tredjedelar av
det beräknade underskottet. Sammanlaget beräknas de totala statsutgifterna i
löpande priser komma att öka med i genomsnitt 9,4% per år under
långtidsbudgetperioden.
Statsutgifterna exkl.
statsskuldräntorna ökade i fasta priser med 5.3% per år under perioden
1975/76-1979/80. Långtidsbudgelkalkylen resulterar i en ökning med 0,4%
årligen.
Prop.
1980/81:150 Reviderat budgetförslag 8
För
att belysa hur de statliga utgifterna direkt och indirekt ställer anspråk på
samhällets reala resurser är det av intresse atl studera utvecklingen såväl av
de statliga konsumtions- och investeringsutgifterna som av transfereringarna
och de finansiella transaktionerna. Slalens utgifter för konsumtion och
investeringar, dvs. statens direkla efterfrågan på varor och tjänster, uppgår
för budgetåret 1981/82 lill ca 62 miljarder kr. och utgör därmed ca 27% av
statsbudgetens utgifter. Enligt långtidsbudgeten skulle dessa utgifter i fasta
priser minska med 0,6% per år. Under jämförelseperioden ökade statens utgifter
på dessa områden med 1,8% per år. När det gäller den statliga konsumtionen
baseras beräkningen på förutsättningen om oförändrad ambitionsnivå. För
myndighetsanslag och liknande anslag har det s.k. huvudalternativet tillämpats,
vilket innebär en real resursminskning om 2% per år med hänsyn till förutsatt
produktivitetsökning. Denna reducering är dock ej inlagd i beräkningen i
oförändrad pris- och lönenivå utan har beaktats i samband med omräkningen till
löpande priser. De statliga investeringsutgifterna beräknas minska med 2,1 %
under perioden vilket hänger samman med att pågående projekt successivt
avslutas. Några nya projekt läggs däremot inle in i beräkningarna.
Tabell
3. Statsutgifternas utveckling under perioden 1975/76—1985/86. Konsumtion,
investeringar ocli transfereringar
(Milj.
kr., oförändrad pris- och lönenivå)
Procentuell
Genomsnittlig
1981/82
Genomsnittlig
andel av bud-
•
procentuell
abs.
nivå
procentuell
getens
utgif-
förändring
(milj.
kr.)
förändring
ter 1981/82
1975/76-
1981/82-
1979/80
1985/86
Statlig
konsumtion
22,0
3,7
51400
- 0,3
Statliga
investe-
ringsutgifter
4,6
- 5,7
10700
- 2,1
Transfereringar
till
hushåll
28,0
-t- 3,6
65 400
+ 1,6
till
kommuner
19,4
+ 5,8
45 200
- 0,9
statsskuldräntor'
12,4
-1-24,4
29000
-1-12,3
till
företag
5,7
+
21.1
13400
- 1,2
internationella
2,5
+
\2.3
5 900
-1- 1.7
Finansiella
transaktioner
5,4
-1-12,2
12600
-1- 5,0
Deflaterade
med BNP-deflatorn.
Transfereringar
och finansiella transaktioner beräknas för budgetåret 1981/82 uppgå till drygl
171 miljarder kr. och ulgör därmed inemot tre fjärdedelar av budgetens
utgifter. Liksom i tidigare långtidsbudgetkalkyler ökar transfereringarna
(inkl. statsskuldräntor) även räknat i fasta priser. De beräknas således öka
med 3% i fasta priser jämfört med 7,7% under jämförelseperioden. Det bör nämnas
att långtidsbudgettekniken hittills inneburit en undervärdering av den
sedermera fakfiskt realiserade utveck-
Prop. 1980/81:150
Reviderat budgetförslag 9
lingstakten.
Pris- och löneomräkningar har således gjorts endast på de anslag som genom
indexbindningar eller regelsystem blir föremål för automatiskajusteringar,
exempelvis folkpensionerna och räntebidragen på bostadsområdet. Beträffande
t.ex. barnbidragen finns inga sådana kopplingar och någon uppräkning av
barnbidragets storlek med hänsyn till prisutvecklingen har därför inte skett.
Den snabbast växande utgiftsposten
under långtidsbudgetperioden är statsskuldräntorna. Enligt beräkningarna i
årets långtidsbudget skulle den genomsnittliga årliga ökningen i löpande priser
uppgå lill över 22%. För budgetåret 1981/82 beräknas kostnaden för statsskulden
uppgå till 29 miljarder kr. och beräknas därefter öka under hela
långtidsbudgetperioden för att under periodens sista år uppgå till 65 miljarder
kr.
Underskottet i
statsbudgeten beräknas uppgå till 57,7 miljarder kr. budgetåret 1980/81. För
budgetåret 1981/82 beräknas underskottet öka med ca 17 miljarder kr. till 74,9
miljarder kr. Enligt långtidsbudgeten växer detta underskott successivt och
beräknas vid långtidsbudgetperiodens sista år uppgå till 99 miljarder kr. Jag
vill dock ånyo betona att beräkningarna av de framtida budgetunderskottens
storlek är förknippade med osäkerhet och grundade pä vissa antaganden om den
samhällsekonomiska utvecklingen. Tendensen och styrkan i budgetunderskottens
utveckling framstår dock klart och entydigt.
Långtidsbudgeten
innehåller också ett avsnitt om utvecklingen för statsbudgeten och
socialförsäkringssektorn sammantagna. Syfiet är att ge en mer fullständig bild
av den verksamhet som styrs genom statliga beslut. Underskottet för staten och
socialförsäkringssektorn beräknas uppgå till ca 80 miljarder kr. budgetåret
1985/86, vilket innebär en försämring med drygt 22 miljarder kr. under
långtidsbudgetperioden.
De
värden för statsutgifter, statsinkomster och budgetsaido som redovisats i
långtidsbudgeten styrs givetvis i hög grad av de antaganden och förutsättningar
för beräkningarna som ställts upp. Som redovisas i långtidsbudgeten får
förändringar i dessa anlaganden stor inverkan på resultaten. En viktig faktor
bakom beräkningarna utgörs av förutsättningarna beträffande sysselsättningen.
Sålunda hart.ex. arbetsmarknadspolitiken i beräkningarna behandlats enligt
gängse långlidsbudgetmelodik, vilket i detta fall leder till en hög grad av
schablonmässighet.
Även utgifterna för
industripolitik kan sägas vara schablonmässigt beräknade. Under perioden
1975/76-1980/81 utgick industripolitiskt stöd motsvarande nära 6 miljarder kr.
i genomsnitt per år. I långtidsbudgeten har lagts in utgifter endast för redan
beslutade åtgärder. Det innebär i praktiken all praktiskt taget inga resurser
avsatts för periodens sista år. Om en försvagning av konjunkturen
och!allvariiga strukturförändringar skulle föranleda åtgärder för att
understödja krisdrabbade företag, stiger således kostnaderna ulöver vad som
ingår i långtidsbudgetens beräkningar.
Prop. 1980/81:150
Reviderat budgetförslag 10
Utvecklingen av budgetunderskottet är i mycket hög grad
beroende av de antaganden som görs beträffande räntenivån. I första hand är det
utgifterna för statsskuldräntorna och utgifterna för räntesubventionerna till
boendet som påverkas. Om räntenivån under hela perioden är en procentenhet
högre än vad som antagits kan budgetunderskottet för slutåret beräknas stiga
med 5 å 6 miljarder kr.
I långtidsbudgeten redovisas den långtgående automatik som
styr statsbudgetens utgifter. Jag återkommer strax närmare till delta.
Förändringar i befolkningens ålderssammansättning, ökningar av löner och priser
etc. medför att utgifterna stiger inom ramen för gällande regelsystem utan att
beslul om reformer eller nya åtaganden fattas. Så länge gällande regelsystem
inte omprövas är det sålunda faktorer utanför statens direkla konlroll som styr
utgifternas utveckling.
Statsbudgetens inkomstsida päverkas vid givna skattesatser
huvudsakligen av den allmänna inkomstutvecklingen i samhället. Den statliga inkomstskatten
bestäms av utvecklingen av främsl löner, pensioner, avdrag samt via
inflalionsskyddel även av prisutvecklingen. Bestämmande för mervärdeskattens
utveckling vid given skallesals är i första hand konsumtionsutgifternas ökning
och fördelning. Övriga indirekta skaller utgår i allmänhet med ett i kronor
fastställt belopp per enhet. Konsumtionsvolymen blir sålunda avgörande för
intäkterna.
Av vad jag nu anfört framgår att det föreligger stora
skillnader mellan automatiken bakom statsutgifter och statsinkomster.
Statsinkomsterna är starkt beroende av tillväxten i ekonomin. Statsutgifterna
styrs i hög grad av faktorer som är oberoende av den allmänna tillväxten.
Inbyggda s. k. automatiska stabilisatorer medför att utgifterna ökar snabbare
vid en dämpning i tillväxten. Bl.a. stiger kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken.
Vid kortvariga cykliska fluktuationer i tillväxten är detta givetvis en fördel
så till vida att budgeten får en kontracyklisk inverkan på den övriga ekonomin.
Problem uppslår emellertid då del är fråga om en mer långsiktig nedgång i
ekonomins tillväxttakt. Problemen förstärks av den mycket stora ökning som
statsskuldräntorna uppvisar till följd av de omfattande budgetunderskotten.
De resultat som 1981 års långtidsbudget visar understryker
enligt min mening den strukturella balansbrist som finns i statsbudgeten. Detta
var också den slutsats man kunde dra av förra årets långtidsbudget. Analysen av
automatiken i främst utgiftsutvecklingen styrker också tidigare gjorda uttalanden
av regeringen och riksdagen alt de framlida besparingsan-slrängningarna måsle
omfatta ingrepp i regelsystem o.d. Besparingar under anslag som bestäms vid
årliga beslut och som inle är bundna till någon form av automatik kan aldrig
bli av sådan omfattning att trenden i saidoutvecklingen kan brytas. Del
framtida budgetarbetet måsle därför i högre grad än tidigare bli
förutsättningslöst och omprövande.
Prop.
1980/81:150 Reviderat budgetförslag 11
1.5
Automatiken i statsutgifternas utveckling
1.5.1
Inledning
Utvecklingen
av statsbudgetens utgifter präglas i betydande utsträckning av automatik. Med
detla menas att utgifterna för etl visst verksamhetsområde förändras utan att
statsmakterna varje gång tar ställning härtill. De faktorer som inom ramen för
gällande regelsystem styr utgiftsutvecklingen kan grovt indelas i pris- och
volymfaktorer. Som exempel på prisfaktorer, dvs. faktorer som på olika sätt är
förknippade med den allmänna prisutvecklingen, kan nämnas konsumentpriser,
timlöner och räntesatser. Bland de volymfaktorer som påverkar utgifterna spelar
demografiska förändringar en stor roll. Antalet pensionärer och antalet barn i
skolåldern är exempel härpå.
Inte
mindre än ca fyra femtedelar av statsutgifterna är automalikslyrda. Åtgärder som
syftar till att dämpa eller bryta automatiken är därför av speciellt stort
intresse vid överväganden om begränsningar av den statliga utgiftstillväxten.
Om de anslag som kännetecknas av automatik lämnas ål sidan i besparingsarbetet
blir kraven på besparingar inom andra områden orimligt stora. Vidare kan
påpekas all åtgärder som begränsar automatiken kan ha särskilt värde från
besparingssynpunkt, eftersom de ofta innebär att storieken på en besparing
växer med tiden.
Jag
vill även peka på det värde som en mildring av aulomatikeffekler kan ha för
möjligheterna för statsmakterna atl göra rationella avvägningar i
budgetarbetet. När det tillgängliga resursutrymmet är begränsat, slälls
särskill höga krav på att olika utgiftsområden noga vägs mot varandra. Starka
låsningar när del gäller utgifternas utveckling försvårar emellertid avvägning
och omprioritering mellan olika områden. Begränsning i automatiken kan därför
bidra till att öka flexibiliteten i budgetprocessen och medverka lill en
effektivare avvägning mellan skilda ändamål. Dessulom kan indexering och andra
former av prisanknuten automatik i vissa fall verka inflationsdrivande.
Åtgärder mot sådana former av automatik kan alltså också ses som ett led i en
politik föi" ökad prisstabilitet.
Man
kan självfallet inte bortse ifrån att förekomsten av indexbindningar och annan
automatik kan innebära vissa administrativa fördelar. Vidare kan de ge stadga
åt planerings- och budgetarbetet. I nuvarande budgetläge väger dock nackdelarna
med långtgående indexering enligt min mening så tungt att en kritisk prövning
härav är motiverad.
Åtgärder
som tar sikte på utgiflsautomatiken måste givetvis bedömas mot bakgrund av de
särskilda omständigheter som gäller inom varje ändamålsområde. För att
besparingar i tillräcklig omfattning skall komma till stånd är det oundvikligt
alt också ändamål som upplevs som angelägna och betydelsefulla berörs. Sådana
besparingar måste därför i likhet med andra ingrepp utredas och prövas. Ett
första steg i en sådan prövning har varit all kartlägga omfattningen och
innebörden i automatiken. Jag kan nu redovisa
Prop.
1980/81:150 Reviderat budgetförslag 12
huvudresultaten av denna undersökning. För en mer utförlig
redovisning får jag hänvisa till årets långtidsbudget (bilaga 2.1).
1.5.2 Indelning i huvudgrupper
I syfte att få en överblick över automatiken har
statsbudgetens anslag delats in i olika kategorier med avseende på de faktorer
som styr utgifterna. En sådan indelning kan naturligtvis göras på flera olika
sätt. Indelningen har här gjorts så att man får en överblick över de för
statsmakterna kontrollerbara faktorerna. Detta innebär att förändringar i
befolkningens ålderssammansättning och liknande volymfaktorer ej i någon större
utsträckning har beaktats i undersökningen.
Begreppet automatik ar inte helt entydigt. Graden av
automatik varierar i själva verket mellan olika anslag. De anslag som är
indexerade och följer förändringar i priser, löner, etc. präglas av en
långtgående automatik. I andra änden på skalan kan man finna anslag som successivt
bestäms av separata beslut. Automatik får dock ej uppfattas så att
statsmakterna skulle sakna möjlighet att påverka utgifternas utveckling på
berörda områden. Riksdagen har alltid möjlighet att besluta om ändringar av de
regler som styr en verksamhet.
Huvudresultatet av den utförda undersökningen har
sammanfattats i diagram 1, där en indelning skett utifrån de utgiflsslyrande
faktorerna. Undersökningen har företagits med utgångspunkt i budgetförslaget
för budgetåret 1981/82. Där framgår alt de anslag som präglas av vad som kan
betecknas som regelstyrd automatik dominerar statsbudgetens utgifter. Av de
totala utgifterna kan ca 122 miljarder kr., motsvarande 54%, hänföras lill
denna grupp. Dessa utgifter ökar således i takt med priser, löner, etc. så
länge inga ingrepp görs i gällande regelsystem. Statsskuldräntorna utgör en
grupp för sig. De uppgår lill ca 12% av utgifterna. Automatiken kan här sägas
vara ännu mer långtgående, eftersom räntorna oundgängligen måste betalas och
utgifterna ökar så länge budgeten visar underskott. Här finns alltså inte den
frihet att ändra automatiken som gäller för andra anslag.
De anslag som normalt pris- och löneomräknas i det
reguljära budgetarbetet har sammanställts i en särskild grupp. Häri ingår
främst de s.k. förvaltningsanslagen och huvuddelen av de bidragsanslag som ej
är föremål för regelstyrd automatik. Dessa utgifter uppgår till 35 miljarder
kr., eller drygt 15%, av de tolala utgifterna. Normalt gäller för dessa anslag
att viss kompensation ges för inflation enligt fastlagd praxis.
Endasi en begränsad del av slalsbudgetens utgifter bestäms
genom separata beslut. Dessa uppgår till 35 miljarder kr., vilkel molsvarar ca
15% av statsutgifterna. Även denna grupp rymmer emellertid många anslag som
påverkas av faktorer av automatikkaraktär. Som exempel på detta kan nämnas
utgifterna för åtgärder mot arbetslösheten, som ju är starkt beroende av
förändringar i konjunkturutvecklingen. Ett annat exempel är investeringarna.
Flertalet investeringsbeslut är visserligen separata till sin na-
Prop.
1980/81:150 Reviderat budgetförslag 13
tur, men när besluten väl är fattade stiger utgifterna i
takt med den allmänna inflationsutvecklingen.
Vissa
utgifter har ej kunnat hänföras lill någon av de nu nämnda grupperna. Dessa
anslag, som svarar för ca 4% av de totala utgifterna, har sammanförts i en
restpost. Denna beslår av olika beräkningsanslag såsom anslagsförbrukningar och
tillkommande utgiftsbehov samt anslag för riksdagen och dess verk.
1.5.3 Utgiftsstyrande faktorer
Inom de huvudgrupper som jag nu har nämnt kan anslagen
indelas i undergrupper. Bland de anslag som påverkas av regelstyrd automatik
spelar basbeloppsanknutna anslag en stor roll. De uppgår till hela 38 miljarder
kr., eller 17% av utgifterna. Härtill kommer att basbeloppet styr utgifter i
samma storleksordning inom socialförsäkringssystemet.
När det
gäller utgifterna över statsbudgeten dominerar anslagen för folkpensioner,
bidragsförskott och studiemedel. Motivet bakom anknytningen till basbeloppet
är att försäkra mottagaren av de olika bidragen en given real standard. Ökning
i den allmänna prisnivån kompenseras sålunda, så att det reala värdet
bibehålls. Vissa förändringar har nyligen genomförts i det sätt på vilket
basbeloppsindex är konstruerat. Sålunda sker ej längre någon kompensation för
ändring av indirekta skatter eller av subventioner. Ej heller ges någon
kompensation för stigande energipriser. De förändringar som här har vidtagits
är ett exempel på hur utgiftsautomatiken kan dämpas.
Nettoprisindex
styr ramarna för det militära försvaret och för civilförsvaret. Dessa utgifter
svarar för närmare 8% av de totala utgifterna. Syftet med den indexkonstruktion
som här tillämpas är att ge förutsättningar för en långsiktig planering av
försvarets verksamhet. De resurser som tilldelas försvaret i och med
försvarsbesluten skall hållas realt oförändrade under den period besluten
avser. Priskompensalionssystemet inom försvaret ses f. n. över av en utredning.
Bruttonationalinkomsten
bestämmer utvecklingen av biståndsramen. Denna uppgår i budgetförslaget till
5,5 miljarder kr., eller ca 2,5%, av de totala utgifterna. Tidigare styrdes
biståndsanslagen av bruttonationalprodukten. Skillnaden mellan dessa båda
principer är främst att avdrag görs för räntebetalningarna till utlandet vid
beräkning av bruttonationalinkomsten. Denna metod innebär sålunda ett mer
rättvisande sätt att mäta den svenska ekonomins reala bärkraft. I dagsläget
uppgår biståndsramen till drygt 1 % av bruttonationalinkomsten. Enligt
enprocentsprincipen ökar biståndsutgifterna i takt med nationalinkomsten i
löpande priser.
De olika
typerna av skolbidrag styrs generellt av timlöneutvecklingen i samhället och
för lärarkategorierna. Sammantaget bestäms ca 8 % av utgifterna av
timlöneutvecklingen. Härav svarar bidragen till driften av grundskolan och
gymnasieskolan för den helt övervägande delen. Härutöver
Prop. 1980/81:150
Reviderat budgetförslag
Diagram 1. Utgiftsstyrande falitorer i statsbudgeten
14
opaginerad Kontrollera mot PDF
Miljarder
kr.
122
Automafik enligt regler
opaginerad Kontrollera mot PDF
■34;
Pris- och l ö neomr ä kning Separata beslut \ \ 12y \ R ä ntor p å
statsskulden Ih Resterande
opaginerad Kontrollera mot PDF
ingår
i gruppen en rad från beloppssynpunkt mindre anslag inom utbildningsdepartementets
område. Utvecklingen av utgifterna inom skolans område påverkas också starkt av
volymfaktorer. Den faktiska omfattningen av verksamheten bestäms sålunda dels
av befolkningsutvecklingen, dels av den ambitionsnivå som de enskilda
kommunerna upprätthåller.
Uppräkningen
i takt med timlöneutvecklingen sker för att ersätta kommunerna för den
faktiska kostnadsstegringen inom skolverksamheten.
Prop. 1980/81:150
Reviderat budgetförslag 15
Lönesumman
i samhället påverkar anslag som uppgår till närmare 16 miljarder kr., eller
drygt 7%, av utgifterna. 1 denna grupp ingår bidragen till sjuk- och
föräldraförsäkringen, de allmänna bidragen lill kommunsektorn samt anslaget
till vuxensludiestödet. Det bör här understrykas att endast 15% av utgifterna
för sjuk- och föräldraförsäkringen finansieras från statsbudgeten, medan
återstoden faller på socialförsäkringssektorn. Möjligheterna att begränsa vissa
av utgifterna inom detta område är f.n. under utredning. Det har sketl vad
gäller sjukförsäkringen i sjukpenningkommittén. Föräldraförsäkringen ingår i
en samlad kartläggning av effekterna av ledighetslagstiftningen.
Räntenivån
har direkt betydelse för ett fåtal anslag i statsbudgeten. Förutom
statsskuldräntorna, som ingår i en grupp för sig, är det främst utgifterna för
subventioner av räntor inom boendet som är av betydelse. Utgifterna för detta
ändamål präglas av en långtgående automatik och har under senare år ökat
kraftigt. De bestäms dels genom skillnaden mellan marknadsräntan och en s. k.
garanterad ränta, dels av tillväxten i bostadsbeståndet. Subventionerna av
räntekostnaderna inom boendel kommer, som jag aviserat i annat sammanhang, att
bli föremål för ulredning inom ramen för en större översyn av stödet till
bostadssektorn.
Drygt
19 miljader kr. av de totala statsutgifterna, motsvarande ca 8,5 %, styrs av
vad som kan betecknas som aktivitetsbestämd automatik. I denna grupp ingår i
första hand de specialdestinerade bidragen till kommunsektorn. Kännetecknande
för anslagen i denna grupp är all det är den faktiska utvecklingen av en viss
verksamhet som styr statens kostnader och att staten inte har någon direkt
kontroll av verksamhetens omfattning. De principer efter vilka statens bidrag
utgår lill de olika verksamheterna kan variera. Grovt sett kan de indelas i två
huvudprinciper. Enligl den ena ersätter staten en viss andel av resp. kommuns
totala kostnader för verksamheten i fråga. Detta är det vanligaste
tillvägagångssättet — närmare 90% av anslagen inom gruppen styrs enligl denna
princip. Som exempel på anslag i denna grupp kan nämnas de specialdestinerade
bidragen till färdtjänst och till social hemhjälp. Återstoden kännetecknas av
att statens ersättning utgår med ell givet belopp för vatje enhet som omfattas
av verksamheten. Verksamhetens volym blir i detla fall ensaml bestämmande för
anslagets utveckling. Syftet med de specialdestinerade bidragen är i huvudsak
att medverka till en jämn fördelning av kommunal service inom vissa områden och
att stimulera kommunerna att bedriva viss angelägen verksamhet.
Förvaltningsanslagen
svarar enligt den utförda undersökningen för närmare 21 miljarder kr., vilket
motsvarar drygt 9% av utgifterna. För denna har automatiken begränsats genom
tillämpningen av det s. k. huvudalternativet. De anslag som på annat sätt är
föremål för pris- och löneomräkning i det årliga budgetarbetet uppgår till ca
14 miljarder kr., eller 6%, av utgifterna. Även för de senare kan generella
ingrepp i vissa fall övervägas.
Prop. 1980/81:150 Reviderat budgetförslag 16
Rent praktiskt kan delta ske t. ex. genom att kompensation
för inflationen ej ges fullt ut.
Den huvudgrupp
som kännetecknas av separata beslul har också delals upp i undergrupper. Den
storleksmässiga jämförelsen framgår även här av diagram 1. De transfereringar
till hushåll som är oförändrade i nominella tal, såvida ej särskilda beslut om
förändringar fattas, uppgår sammantaget till ca 10,5 miljarder kr. Till denna
kategori hör bl. a. barn- och bostadsbidrag. Även investeringarna ingår i
huvudgruppen. De uppgår till drygt 8 miljarder kr. Vidare har särskilts de
anslag som i mer betydande grad är beroende av förändringar i
konjunkturutvecklingen. Hit hör stora delar av arbetsmarknadspolitiken och
vissa anslag under industridepartementets område. De uppgår totalt till drygt 7
miljarder kr.
Sammanfattningsvis
kan konstateras att statsbudgetens utgifter i mycket stor utsträckning ökar
automatiskt. 1 ett läge med begränsat statsfinansiellt utrymme och stort behov
av omprioritering och avvägning mellan olika ändamålsområden kan detta leda
till betydande problem. Liksom andra möjligheter till besparingar bör givetvis
ingrepp mot automatiken ses mot bakgrund av de speciella omständigheter som
föreligger inom resp. ändamålsområde. Enligt min mening är det samtidigt
betydelsefullt alt i besparingsarbetet särskilt uppmärksamma de möjligheter
som finns att dämpa och bryta den automatiska utvecklingen av utgifterna inom
olika områden.
1.6 Budgetpolitiska riktlinjer på längre sikt
1.6.1 Utgångspunkter
I 1980 års långtidsutredning - LU 80 - presenteras en
ekonomisk-politisk utvecklingsväg som återför den svenska ekonomin mol balans.
Ett från budgetpolitiska utgångspunkter centralt inslag i en sädan utveckling
är en dämpning av statlig och kommunal konsumtion och en minskning av
budgetunderskottet. För den slalliga konsumtionen anges en minskning med 0,8 %
i genomsnitt per år. Att detta krav innebär en avsevärd återhållsamhet framgår
av att den statliga konsumtionen ökade med 2,1 % per år i genomsnitt för
perioden 1974—1979. En uppbromsning har nu dock skett och år 1980 ökade den
statliga konsumtionen med mindre än 1,7%. LU:s kalkyl förutsätter besparingar
av sådan omfattning totalt sett att budgetunderskottet nominellt ligger kvar
på ungefär nuvarande nivå. Chefen för ekonomidepartementet har i sin
redovisning tidigare denna dag av sina ställningstaganden till LU konstaterat
alt en betydande del av anpassningsbördan för atl avhjälpa balansbrislerna i
vår ekonomi måste läggas på den offentliga konsumtionen.
Den i långtidsbudgeten beräknade utvecklingen präglas i
hög grad av den obalans mellan statsinkomster och statsutgifter som föreligger
i utgångsläget. Den innebär att budgetunderskottet fortsätter att vidgas även
om inkomster och utgifter stiger i samma takt. För att underskottet skall
Prop.
1980/81:150 Reviderat budgetförslag 17
minska
krävs givetvis att inkomsterna stiger väsentligt snabbare än utgifterna.
De
beräkningsmässiga resultaten av långtidsbudgeten är som jag tidigare framhållit
i hög grad beroende av de grundläggande antaganden som uppställts. Jag har
därvid också diskuterat vissa omständigheter som skulle kunna leda till att
utfallet kan bli sämre än vad som redovisas i långtidsbudgeten.
Det
utvecklingsalternativ i LU där balansbristerna successivt byggs bort medger å
andra sidan mera gynnsamma förutsätlningar för den statliga budgeten. En
förutsättning för att detta alternativ skall kunna förverkligas är emellertid
att betydande besparingar på statsbudgetens utgiftssida genomförs.
De
budgetpolitiska slutsatser som kan dras av långtidsutredningens och
långtidsbudgetens resultat är således relativt entydiga. Om inle omfattande
åtgärder vidtas för att förbättra statens finanser kommer statsbudgeten att
utvecklas på ett sätt som ej är förenligt med kraven på en förbättrad
samhällsekonomisk balans.
Jag
övergår nu till att redovisa vilka mål och riktlinjer för budgetpolitiken som
enligt min mening bör gälla.
1.6.2
Mål för budgetutvecklingen
Regeringen
har tidigare uttalat att del statliga budgetunderskottet som andel av BNP under
de närmaste åren måste minska med i genomsnitt en procentenhet per år. För att
klara det måste omfaltande saldoförstärkande åtgärder sättas in under en följd
av år.
I ett kortsikfigt
perspektiv kommer budgetunderskottet alt påverkas inte bara av den
underliggande strukturella utvecklingen utan också av konjunktursvängningarna.
Deras betydelse för budgelulvecklingen illustreras väl av den nu aktuella
situationen. Omfattande besparingar som får effekt under budgetåret 1981/82 har
beslutats under senare tid. Samtidigt har emellertid den svenska ekonomin gått
in i etl skede av långsam ekonomisk fillväxt. Detta medför att den positiva
effekten av besparingarna ej omedelbart kan avläsas i ett minskat budgetsaido.
Vissa förhållanden leder nämligen till att underskottet tenderar att öka i en
situation med svag konjunkturutveckling. När den ekonomiska utvecklingen
saktar av, dämpas inkomsttillväxten i samhället och därmed också statens
skatteintäkter. Samtidigt stiger utgifterna över vissa konjunkturberoende
anslag.
För
att få en rättvisande bild av den underliggande budgetutvecklingen måste man
därför också se hur de icke konjunkturberoende utgifterna utvecklas. Med hänsyn
till att dessa över tiden rimligen bör uppvisa en högre grad av stabilitet än
själva saldot finns starka skäl all komplettera det långsiktiga målet för
budgetunderskottets utveckling med ell delmål för de icke konjunkturberoende
utgifternas utveckling. Med hänsyn till stats-
2 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 150. Bilaga 2
Prop. 1980/81:150
Reviderat budgetförslag 18
skuldräntornas
nära koppling till saldoutvecklingen bör utgiftsmålet anges exkl. dessa.
Det
finns givetvis starka skäl att förlägga de utgiftsneddragningar som kan bli
aktuella till högkonjunkturperioder. Det är både lättare och lämpligare att
genomföra stora besparingar under en högkonjunktur. Besparingarna får då en
kontracyklisk inverkan på konjunkturutvecklingen. Men även om mycket talar för
att besparingsambitionerna bör sättas högre i högkonjunktur än i lågkonjunktur,
vill jag framhålla att detta resonemang inte får föras alltför långt. Av flera
skäl måste besparingsarbetet till stor del bedrivas oberoende av
konjunkturutvecklingen.
För
det första är det statliga budgetunderskottet ett strukturellt fenomen. Det
innebär att underskottet kommer att öka ytterligare framöver om inte
målmedvetna motåtgärder vidtas under en följd av år.
För
det andra vill jag i detta sammanhang också peka på den långa tidseftersläpning
som ofta gäller innan beslut om besparingsåtgärder får genomslag på
budgetutvecklingen. Det gör det nödvändigt att planera merparten av utgifterna
utan närmare kännedom om konjunkturutvecklingen.
För
det tredje, till sist, villjag betona att besparingar som genomförs nu är värda
mer än besparingar i framtiden. Varje år som en nödvändig anpassning skjuts på
framtiden förstärks också de grundläggande balansbrislerna i ekonomin. Vissa
besparingar kan visserligen upplevas som en standardsänkning för stora grupper
i samhället. Uteblivna besparingar kan emellertid få än mer negativa effekter
på välfärden genom de försämrade utsikterna för den allmänna ekonomiska
utvecklingen. Vidare måste man beakta utvecklingen av statsskuldräntorna.
Eftersom varje utebliven besparing innebär en ökning av budgetunderskottet så
genererar den ökade räntekostnader som sedan växer år från år.
Det
av regeringen i fjolårets kompletteringsproposition angivna målet att reducera
budgetunderskottet uttryckt som andel av BNP ligger fast. Förstärkning av
budgeten måste i allt väsentligt ske genom besparingar på utgiftssidan.
Med
hänsyn till budgetsaldots starka beroende av konjunkturutvecklingen är det
lämpligt att också ange ett mål för utvecklingen av vissa delar av
statsutgifterna. För enskilda budgetår kan visserligen även statsutgifterna
påverkas av konjunktursvängningar och andra tillfälliga faktorer. Utgiftsutvecklingen
har emellertid betydligt större stabilitet än budgetsaldots utveckling och ett
utgiftsmål bör därför vara ett värdefullt komplement i det kontinuerliga
budgetarbetet.
Målet
för utgiftsutvecklingen måste självfallet anges så att det är konsistent med
den långsiktiga ambitionen att minska budgetsaldot. Vissa svårigheter att
formulera målet föreligger givetvis på grund av osäkerheten om den framtida
prisutvecklingen och om den reala tillväxten i ekonomin. Vad gäller
prisutvecklingen gäller dock att denna påverkar både utvecklingen
Prop. 1980/81:150 Reviderat budgetförslag 19
av BNP och av utgifterna i löpande priser, varför en
målsättning formulerad i reala termer bör ge en tillräcklig stabilitet.
Mot bakgrund av den nu aktuella bilden av budgetutvecklingen
under perioden fram t.o.m. budgetåret 1985/86 såsom den framkommit i årets
långtidsbudget (bilaga 2.1) bedömer jag att en neddragning av statsutgifterna
exkl. stalsskuldräntor och vissa konjunkturberoende utgifter med 3% per år i
fasta priser blir nödvändig. Jag har därvid beaktat att den ekonomiska
utvecklingen bör bli mer positiv än vad som förutsatts i
långtidsbudgetkalkylerna bl.a. till följd av de besparingsåtgärder som jag
beräknar kommer atl vidtas under de närmaste åren.
1.6.3 Riktlinjer för besparingsarbetet
De allmänna mål för budgetutvecklingen som jag nu har
redovisat måsle enligt min mening kompletteras med mer preciserade rikllinjer
för utgiftsprövningen och det fortsatta besparingsarbetet. Sådana riktlinjer
behövs för atl de konkreta besluten på kort sikt skall kunna fattas mol
bakgrund av statsmakternas ambitioner och mål på längre sikl. Inom slora delar
av den statliga och statsunderstödda sektorn är, som jag tidigare framhållit,
verksamheten dessulom av sådant slag att en omställnings- och nedskärningsprocess
tar lång tid att förbereda och genomföra om den skall kunna ske på ell
planmässigt sätt. Skolväsendet och den högre utbildningen är exempel på sådana
verksamhetsområden. Det är också angeläget att myndigheter, kommuner, olika
statsunderstödda verksamheter och enskilda som är beroende av statsmakternas
beslut kan planera utifrån en någorlunda säker uppfattning om utformningen av
den långsiktiga slalliga utgiftspolitiken.
Jag vill, som jag i tidigare sammanhang anfört, erinra om
att besparingsbehoven är av sådan omfattning att inget område ensamt kan svara
för den nödvändiga åtstramningen. Besparingsansträngningarna måsle ges slor
bredd och täcka alla utgiflsslag och departement. Ett stort antal mindre
besparingar kan tillsammans ge belydande belopp. Samtidigt mäste särskild
uppmärksamhet ägnas åt de tungt vägande utgiftsområdena, dvs. i praktiken åt
transfereringarna till hushåll, kommuner, företag och organisationer.
Besparingsåtgärderna måste med nödvändighet påverka levnadsvillkoren för stora
grupper i samhället. Samtidigt fåi besparingsåtgärderna inte drabba de grupper
som i olika avseenden har det sämst. Dessa bedömningar, som riksdagen ställde
sig bakom, har enligt min mening fortfarande i hög grad giltighet. Jag övergår
nu till att ange vissa riktlinjer som enligl min mening bör gälla för det
fortsatta besparingsarbelet.
1. Automatiken i statsbudgeten måste begränsas. Jag har
tidigare utför
ligt behandlat denna fråga.
2. Generella subventioner måste begränsas. Budgelen
innefattar vissa
generellt utformade subventionssystem, som syflar till att för ett pris som
ligger under produktionskostnaden ställa vissa varor och nyttigheter lill
förfogande för alla som nyttjar dem. Det är nödvändigt att den faktiska
Prop. 1980/81:150 Reviderat budgetförslag 20
kostnadsutvecklingen i ökad ulslräckning får slå igenom i
prisbildningen. Vissa ålgärder med denna inriktning har för övrigt redan
beslutats.
3. Vissa sociala bidragssystem bör ses
över i syfte att göra dem mer selektivt inriktade. Vissa förmåner utgår lill
alla som befinner sig i en viss situation utan prövning av behov med hänsyn
till t.ex. inkomst- och förmögenhetsförhållanden. I ett ansträngt budgetläge
måste det övervägas om inte dessa bidragssystem kan göras mer riktade. Exempel
på lämpliga riktade bidrag är det statliga bostadsbidraget och den av
regeringen föreslagna utbyggnaden av stödet till flerbarnsfamiljer.
4.
Möjligheterna
bör prövas att införa ökade inslag av .självrisk i socialförsäkringssystemet.
Vårt sociala försäkringssystem är numera väl utbyggt och innebär garantier mot
inkomstbortfall vid sjukdom, arbetslöshet etc. Dessa försäkringar är
grundläggande element i vårt sociala trygghetssystem som inte bör sättas i
fråga. Utan atl så sker bör emellertid vissa besparingsmöjligheter prövas inom
detta område.
5.
Statsbidragen
till kommunerna begränsas. Bidragen till kommunerna tar för budgetåret 1981/82
i anspråk ca 20% av statsutgifterna. Av kommunernas inkomster svarar
statsbidragen för närmare 30%. Som ett led i en strävan att ge kommunerna ökad
frihet och ökat ansvar för den kommunala verksamheten bör statsbidragens andel
av kommunernas inkomster successivt minskas.
6.
Produktionen av
offentliga tjänster måste effektiviseras. Besparingsansträngningarna måsle
också gälla utgifter för verksamheter som slalen själv bedriver eller som
kommunerna handhar under statlig r.eglering och med statsbidrag. Strävan bör
vara att genom ett effektivare utnyttjande av tillgängliga resurser åstadkomma
besparingar. Jag återkommer senare med vissa preciseringar när del gäller
verksamhel som bedrivs i kommunal regi.
7.
Statliga
myndigheters normgivning, bl. a. sådan som grundar sig på allmänl hållen
ramlagstiftning bör bli föremål för en fortlöpande och systematisk översyn i
syfte atl åstadkomma samhäUsekonomiska besparingar. En viktig förutsättning
för all kommunerna skall kunna begränsa sitt resursutnyttjande på del sätl som
jag nu har angett är atl de fåren ökad frihet att disponera sina resurser på
elt effektivt sätl. Delta kräver atl statlig regelstyrning, normgivning och
tillsynsverksamhet ses över och begränsas. Ett arbete med denna inriktning
pågår också inom kommundepartementet i en särskild arbetsgrupp med företrädare
för regeringskansliet och de båda kommunförbunden. Lika angeläget är atl
statlig normgivning som leder till kostnadsökning inom ekonomin i övrigt
begränsas.
8.
Åtgärder måste
vidtas jör att ytterUgare effektivisera och begränsa statsförvaltningen. När
det gäller statens egen resursförbrukning kan jag konstatera att den statliga
konsumtionens tillväxt har bromsats upp påtagligt under senare år. Ell av
instrumenten för att uppnå detta har varit tillämpningen av del s. k.
huvudalternativet för bl. a. statliga myndigheters förvaltningskostnader. Detla
innebär all anslagen efter pris- och löneom-
Prop.
1980/81:150 Reviderat budgetförslag 21
räkning
reduceras med 2%. Det är enligl min mening nödvändigt att gä vidare på denna
väg. Detta betyder atl huvudalternativet bör tillämpas även under de närmast
följande åren. Regeringen har också på milt förslag gett direktiv till
myndigheterna att de i sin långtidsplanering skall utgå härifrån. Denna metod
bidrar enligt min mening till ökat koslnadsmedvetande inom myndigheterna.
Strävan bör givetvis vara all klara huvudalternativet genom ökad effektivitet.
I de fall där detta inte bedöms kunna ske fullt ut får omprövning av
ambitionsnivån göras.
På
vissa förvaltningsområden kan det också visa sig möjligt alt uppnå besparingar
som går längre än huvudalternativet. Om väsentliga begränsningar skall kunna
genomföras måste därvid ändring och förenkling ske i de lagar och regler som
styr verksamheten. Jag vill tillägga att förenkling av myndigheternas arbete,
decentralisering och åtgärder mol krångel och onödig byråkrati måste ägnas
fortsatt stor uppmärksamhet i det arbete jag nu har behandlat.
9. Möjligheterna bör
övervägas att senarelägga och i tiden sträcka ul stathga investeringar och
investeringsprogram. I del budgetläge vi nu befinner oss måste även de statliga
investeringsutgifterna prövas restriktivt. Detta gäller i första hand sådana
investeringar som inte har stor betydelse för verksamheten eller för samhället
i övrigt. Jag avser här t. ex. vissa statliga förvaltningsbyggnader och vissa
byggnadsinvesteringar inom affärsverken. På detta område är det också angeläget
att söka uppnå en effektiv konjunkturanpassning av utgifterna.
1.7
Budgetpolitiska riktlinjer för budgetåret 1982/83
För
att på ett medvetet sätt kunna genomföra olika besparingar krävs en god
framförhållning. Tiden från det en besparing beslutas tills dess den faktiskt
genomförs är ofta lång. Detta beror inte enbart på atl mer genomgripande
besparingsförslag kräver etl omsorgsfullt utredningsarbete. Även själva
budgetprocessen tar en avsevärd tid i anspråk. Det är sålunda nödvändigt att på
ett tidigt stadium diskutera de besparingar som kan bli aktuella under
budgetåret 1982/83.
Vad
gäller nivån för de nödvändiga besparingarna vill jag inledningsvis erinra om
vad jag anförde i 1981 års budgetproposition. Mot bakgrund av de preliminära
kalkyler som då förelåg slog jag fast att sparmålet skulle komma att behöva
sättas högre än för budgetåret 1981/82.
En
utgångspunkt när ett mer konkret sparmål skall fastslällas måste givetvis vara
den i långtidsbudgeten beräknade utvecklingen. Därav framgår att
budgetunderskottet under de kommande åren kommer att öka ungefär i takt med
statsskuldräntorna, dvs. omkring 6-7 miljarder kr. per år. Det måste dock tas i
beaktande att långtidsbudgeten erfarenhetsmässigt underskattar utgiftsutvecklingen.
De besparingar som krävs måste således vara större än de ökade
statsskuldräntorna. Vidare måste beaktas att
Prop. 1980/81:150
Reviderat budgetförslag 22
budgetunderskottet
för nästa budgetår förutses öka som andel av BNP. Det ökar anpassningsbördan
under de kommande åren. Som jag tidigare framhållit innebär det belydande
problem att i det långsiktiga besparingsarbetet väga in konjunklurpoliliska
hänsyn. Såvitt nu kan bedömas bör emellertid konjunkturutvecklingen under
budgetåret 1982/83 bli relativt gynnsam, vilket motiverar atl sparmålet sätts
högre än genomsnittet för den framförliggande femårsperioden. Vid en sammanvägd
bedömning av här redovisade faktorer finner jag att sparmålet för budgetåret
1982/83 bör uppgå till minst 12 miljarder kr. Jag vill dock framhålla att detta
sparmål t. v. måste anses vara preliminärt. Den slutliga prövningen av målel
bör ske inom ramen för den gängse budgetprocessen och med beaktande av de
bedömningar som då föreligger. Härvid måste också en avstämning göras gentemot
åtgärder som kan bli aktuella på budgetens inkomstsida.
. \vsikten är att de aktuella besparingarna i sin helhet skall
redovisas i 1982 års budgetproposition. Om utvecklingen så kräver kan dock
vissa åtgärder komma atl föreslås redan tidigare. För att föra arbetet vidare
på elt planmässigt säll och i ett långsiktigt perspektiv måste besparingsansträngningarna
föras in som ett viktigt inslag i budgetprocessen. Det är nämligen genom
budgetprocessen som statsmakterna har möjlighet att få en samlad bild av
anspråken på medel för olika ändamål. Dä bör också behovet av besparingar
slutligt avgöras. Det är inte möjligt all nu precisera vilka områden som kan
komma att beröras av olika sparåtgärder. Jag vill likväl något kommentera vissa
av de frågeställningar som kommer att aktualiseras.
Allmänt bör givetvis gälla
att de riktlinjer jag i det föregäende angivit för utgiftsutvecklingen på
längre sikl präglar arbetet med besparingar också under budgetåret 1982/83.
Inom ramen för dessa principer räknar jag med att besparingsarbetet kommer att
beröra etl flertal anslag inom varje departements verksamhetsområde.
Som
jag lidigare framhållit kräver elt målmedvetet och rationellt inriktat
besparingsarbete framförhållning. På ett flertal områden som kan bli aktuella
för större besparingsinsatser krävs ytterligare utredningsarbete. Detla kan
vara av olika slag. 1 bl.a. delta syfte har elt antal besparingsinriktade
översynsprojekt inletts eller kommer att inledas inom kort. Avsikten är att
bedriva arbetet med dessa så alt underiaget i flera fall kan utnyttjas i
budgetarbetet inför budgetåret 1982/83. Jag återkommer senare i min redovisning
av särskilda frågor mera i detalj till detta översynsarbete. I avsikt att
ytterligare underlätta besparingsarbetet avser regeringskansliet atl i ökad
utsträckning utnyttja de kvalificerade utredningsresurser som finns i
riksrevisionsverket och stalskonloret för att ta fram underlag för beslut om
omprövning av olika verksamheter.
Inom
vissa områden får beslut om besparingar och omprövning effekter först med lång
eftersläpning i tiden. Utöver besparingar som direkt berör budgeten för 1982/83
kan i anslutning därtill beslut behöva tas som får
Prop. 1980/81:150
Reviderat budgetförslag 23
effekt
först under budgetåret 1983/84 och senare. Detla understryker vikten av att
det besparingsarbete som nu förestår kopplas till ett mer långsiktigt
angreppssätt. Min avsikt är bl. a. att i vissa fall ge myndigheter sparmål som
täcker längre fidsperspektiv med möjligheler alt i viss omfattning styra takten
i besparingarnas genomförande.
Budgetprövningen
inför 1982 års budgetproposition måste präglas av yttersta restriktivitet.
Tonvikten i budgetarbetet inom regeringskansliet bör läggas på arbetet med
omprövning och besparingar.
1 de årliga anvisningar
för myndigheternas anslagsframställningar avseende budgetåret 1982/83 som
utfärdats slås fast alt det s. k. huvudförslaget skall tillämpas även för detta
budgetår. Som ett led i arbetet med atl begränsa statsutgifternas tillväxt
kommer förutsättningarna att ytteriigare vidga tillämpningsområdet att prövas.
I december 1980 utfärdades reviderade anvisningar avseende myndigheternas
långtidsbedömningar. Enligt dessa bör myndigheterna i sina bedömningar utgä
från all huvudalternativet tillämpas under hela långtidsbudgetperioden. Som
jag tidigare redovisat ingår antagandet om fortsatt tillämpning av
huvudförslaget också i beräkningarna i 1981 års långtidsbudget. För min egen
del räknar jag med att huvudförslaget kommer att tillämpas även efter
budgetåret 1982/83.
Under senare år har ökade
krav ställts på myndigheterna att hushålla med befintliga resurser. Ökade
sådana krav liksom en real neddragning av resurserna är i många fall att
förutse. I avsikt att underlätta myndigheternas prioriteringsarbete har
önskemål framförts om ökad flexibilitet i resursanvändningen under
myndighetsanslagen. Enligt min mening bör en ökad utbytbarhet mellan olika
utgiftsanslag underlätta myndigheternas besparingsarbete. Myndigheterna ges
ökad frihet i medelsanvisningen i de regleringsbrev för budgetåret 1981/82 som
kommer att beslutas inom kort.
Jag vill i detta
sammanhang erinra om det angelägna i atl statlig och statligt finansierad
verksamhet under löpande budgetår bedrivs inom de ekonomiska ramar som
statsmakterna angett i sin budgetprövning. Med hänsyn till de stora
besparingsansträngningar som görs är det nödvändigt atl tillse att anvisade
belopp inte överskrids. För myndighetsanslag och liknande anslag kommer i
princip inga överskridanden att medges under löpande budgetår. Jag har med
tillfredsställelse noterat att antalet överskridanden av denna typ minskat
under innevarande år men vill likväl betona att en ännu mer restriktiv
inställning är att förutse för åren framöver.
I en förordning som
hittills i regel utfärdats för varje budgetår har myndigheterna under vissa
förutsättningar fått överskrida av regeringen maximerade anslag eller
anslagsposter med anledning av merkostnader till följd av vissa löneavtal.
Enligt min mening föreligger skäl att i ökad utsträckning följa upp
myndigheternas tillämpning av sådan förordning. Jag avser inom kort att anpassa
förordningens redovisningsmässiga krav i dessa avseenden. Jag vill dock betona
att avsikten inte är att f. n. ändra de grundläggande förutsättningar som
stipuleras i förordningen.
Prop. 1980/81:150
Reviderat budgetförslag 24
Statliga
myndigheter har genom den s. k. begränsningskungörelsen ålagts atl uppfylla
bestämda krav innan de utfärdar nya eller ändrade normer. För att få möjlighet
alt mer samlat se över den statliga normgivningen och för all kunna slopa
kostnadskrävande normgivning har stat-kommungruppen (Kn 1980:03) tillsalls inom
kommundepartementet. Vidare har i de årliga anvisningarna uppdragits åt de
statliga myndigheterna att se över slatsbidragsbestämmelser i syfte atl
åstadkomma förenkling och besparingar. I en särskild förordning kommer inom
kort att föreskrivas att de statliga myndigheterna skall se över sin
normgivning i syfte att minska delaljkonlrollen av kommunerna och
landstingskommunerna. Denna översyn skall ske i samråd med stat-kommungruppen
och vara avslutad vid halvårsskiftet 1983. Den allmänna verkstadgan kommer att
ändras i samma syfte.
Jag
vill med den angivna redovisningen starkt understryka vikten av att de statliga
myndigheterna i detta arbete tar till vara de rationaliseringsmöjligheter och
möjligheler till besparingar som en ändrad inriktning av normgivningen eller
ett slopande av normer kan ge upphov till. Resultaten av detta
rationaliserings- och omprövningsarbete kan på etl naturiigt sätt fogas in och
redovisas i samband med myndigheternas anslagsframställningar.
Några
nya reformåtgärder kan inle bli aktuella i 1982 års budgetproposition. Nya
åtaganden - hur befogade de i många fall än kan le sig - innebär i nuvarande
läge att kravet på besparingar på andra områden stiger i molsvarande mån.
Regeringen har i olika sammanhang redan anmält vissa propositioner som avses
bli framlagda under nästa budgetår. Eventuella kostnadskonsekvenser på budgelen
tili följd av sådana propositioner måsle finansieras genom omprioritering.
Full
sysselsältning är ell centralt mål för regeringens ekonomiska politik.
Regeringen avser därför att även under kommande år fullfölja en ambitiös
sysselsättningspolitik. Även på della område gäller dock kraven på ökad
rationalitet och begränsning av kostnaderna. Inom arbetsmarknadspolitikens och
bostadspolitikens områden föreslås senare vissa åtgärder i avsikt att stödja
sysselsättningen nästa höst och vinter. Sammantaget uppgår åtgärdsförslagen
till 1,5 miljard kr. Dessa frågor anmäls senare i särskild bilaga.
Jag
övergår nu till alt redovisa vissa speciella frågor av belydelse för
utgiftsprövningen under närmast framföriiggande period.
Ett
antal åtgärder har under senare år vidtagits vad gäller del statliga
kommittéväsendet. Åtgärderna har dels syftat till att begränsa kommitléverksamheten
dels effektivisera verksamhelen i sådana ulredningar som tillsatts. Ytterligare
åtgärder i detta syfte bör nu vidtas. Sålunda bör större restriktivitet iakttas
när det gäller atl tillsätta nya kommilléer. Vidare bör ökade krav ställas när
det gäller kommittéernas arbetsformer. Det är angeläget att tidsgränsen
fastställs för avslutande av arbetet i alla kommit-
Prop. 1980/81:150 Reviderat budgetförslag 25
teer. Vidare övervägs inom regeringskansliet hur ett
effektivare utnyttjande av befintliga kommittélokaler skall kunna uppnås.
Kommittéhandboken och kommittéförordningen bör ses över och ändras så att de
bättre speglar regeringens ambifioner att effektivisera och begränsa
kostnaderna för kommittéverksamheten.
Från statsbudgeten utbetalas årligen bidrag m. m. av
belydande omfattning till olika icke statliga verksamhetsområden. De regler
och den praxis som gäller för utbetalning av dessa statsbidrag m.m. skiftar. I
vissa fall sker utbetalning i förskott av hela det anvisade bidraget för ett
visst budgetår. I andra fall görs förskottsvisa utbetalningar vid flera
tillfällen under budgetåret. Det förekommer också att utbetalning sker först i
efterhand. Från statsfinansiell synpunkt är det av intresse hur dessa utbetalningar
fördelas över budgetåret, eftersom delta påverkar statens räntekostnader. Som
ett led i besparingsansträngningarna avser jag att låta göra en översyn av de
bestämmelser som f. n. gäller för utbetalning av slatsbidrag m.m. i syfte att
göra ändringar som leder lill alt statens räntekostnader inom ifrågavarande
område minskar.
Avslutningsvis villjag ta upp frågan om den statliga
garanligivningen.
Staten ger i olika sammanhang garantier för lån som upptas
av privata och statliga företag samt av organisationer och enskilda personer.
De utställda kreditgarantierna uppgick vid utgången av budgetåret 1979/80 till
ca 56300 milj. kr. Av detta belopp svarade exportkreditgarantierna för ca 16700
milj. kr., garantier avseende kreditinstitutioner för drygt 14700 milj. kr.
samt lån till varv och rederiföretag för knappt 12 500 milj. kr. Återstående
ca 12400 milj. kr. var främsl hänförliga lill energisektorn, industrin och
jordbruket.
I den
senare gruppen ingår exempelvis garantier för lån lill jordbrukets
rationalisering m. m., garantier för s. k. industrigarantilån, garantier för
lån till förelag i glesbygd samt de regionala utvecklingsfondernas garantigivning.
Denna grupp av garantier motiveras främst av alt statsmakterna vill möjliggöra
för företag och enskilda att erhålla lån på kreditmarknaden även om de inte har
bankmässig säkerhet.
Även om den statliga garantin i sig inle innebär någon
rätt all erhålla lån leder den till att låntagaren får en gynnad ställning på
kredilmarknaden. Sålunda blir räntesatsen på lånet normalt lägre än vad som
annars skulle blivit fallet. Vidare kan det röra sig om lån som inte skulle ha
beviljats om statlig garanti ej funnits. På kreditmarknaden las då ett utrymme
i anspråk som annars skulle ha kunnat användas till annan långivning där
låntagaren själv får och kan bära sina kostnader resp. prestera den
erforderiiga banksäkerheten. I den mån lån undanträngs som är
samhällsekonomiskt mer motiverade innebär förskjutningen en resursförlusl för
samhället. En annan närliggande effekt av garanligivningen är
fragmentiseringen av kreditmarknaden med åtföljande risker för ökande stelhet
på marknaden. Den kan då inte i samma ulslräckning fungera som en effektiv
mekanism för fördelning av finansiella resurser.
Prop.
1980/81:150 Reviderat budgetförslag 26
Av denna genomgång framgår att statlig garantigivning kan
ha vissa negativa effekter på andra delar av ekonomin. Samtidigt finns i vissa
fall goda skäl för staten att ge kreditgarantier. Detta gäller i första hand
när en angelägen verksamhet annars ej kan komma till stånd. I nuvarande samhällsekonomiska
situation står dock klart att en mycket stor återhållsamhet måste iakttas när
det gäller nya eller utvidgade statliga garantier. De statliga
kreditgaranfiramarna har i dag nått en sådan omfattning att de kan få betydande
negativa effekter på kreditmarknaden och dess effektivitet.
Jag vill
också något beröra hur garanligivningen ställer sig i förhållande till statliga
utgifter. Garantierna påverkar inte direkt statsbudgetens utgifter och därmed
inte heller budgetsaldot. Därav kan dock inte slutsatsen dras att de till sina
ekonomiska effekter är helt artskilda från utgiflsanslagen på statsbudgeten.
Av staten givna garantier leder till kostnader för staten i den mån de infrias,
dvs. i de fall låntagaren ej kan uppfylla sina förpliktelser. Som exempel kan
nämnas att föriusterna på garantier för industrigarantilån under senare år
varit i storleksordningen 100 milj. kr. per år. Även garanligivningen till
varvsnäringen kan nämnas i della sammanhang. Det normala har dock varit att
garanligivningen inte leder till förluster för staten. Även i de fall då sådana
förluster inte uppstår har garantierna emellertid likheter med statsutgifter
vad gäller effekterna på samhällsekonomin. Som tidigare påpekats är avsikten
med statliga garantier ibland att möjliggöra en upplåning som annars kanske ej
kommit till stånd. Man får då förändringar i kredilmönstret och efterfrägeinriktningen
liksom när staten själv lånar på kreditmarknaden för att finansiera statsutgifterna.
Slutsatsen
av detta resonemang är att statliga kreditgarantier i vissa viktiga avseenden
kan ha betydande likheter med statliga utgifter. Det är därför viktigt att
pröva såväl existerande garantisystem som förslag till nya sådana med samma
omsorg som statliga utgifter.
Garantierna registreras inle i stalsbudgelen när de
lämnas. För att nå ökad uppmärksamhet på kreditgarantiernas utveckling kommer
jag fortsättningsvis att i budgetpropositionen och komplelteringspropositionen
samlat redovisa regeringens förslag till förändringar i de statliga garantiramarna.
Jag återkommer i min redovisning av särskilda frågor till hur den statliga
garanligivningen kan sammanfattas i dagsläget.
1.8 Riktlinjer för den kommunala ekonomin
Jag övergår nu till att redovisa mina överväganden om den
kommunala sektorns ekonomi.
Den kommunala sektorns växande ekonomiska betydelse har
ställt allt större krav på att den ekonomiska politiken innefattar åtgärder som
direkt är avsedda att påverka utvecklingen för denna sektor. Under 1970-talet
träffades vid skilda tillfällen överenskommelser med företrädare för kom-
Prop. 1980/81:150
Reviderat budgetförslag 27
munsektorn
om i första hand begränsning i höjning av kommunalskatterna. I en
överenskommelse från år 1978 togs för första gången ställning till en
preciserad riktpunkt för volymutvecklingen i den kommunala konsumtionen,
nämligen 3% per år åren 1979 och 1980. Allmänt kan sägas att efterlevnaden av
överenskommelserna inle har varil tillräcklig. Såväl kommunalskatterna som den
kommunala konsumtionen har ökat kraftigt.
Mot
bakgrund av dessa erfarenheler beslöt riksdagen våren 1980 på regeringens
förslag att i stället söka påverka den kommunala expansionen genom att för år
1981 begränsa det finansiella utrymmet i kommunsektorn. I
kompletteringspropositionen senare under våren 1980 lämnades sedan relativt
detaljerade riktlinjer för de olika kommunala verksamheternas utveckling för år
1981 och åren närmast därefter. Därutöver vidtogs under hösten 1980 vissa andra
ekonomisk-politiska åtgärder som påverkade också kommunsektorns ekonomi. Det
gäller såväl höjningen av mervärdeskatten som de av statsfinansiella skäl
påkallade besparingarna. För år 1981 kan noteras alt en viss dämpning i den
kommunala expansionstakten synes ha kommit till stånd. Jämfört med en ökning
åren närmast dessförinnan på 4 ä 5% per år kan ökningstakten i den kommunala
konsumtionen för år 1981 beräknas stanna vid ca 3%. De vidtagna åtgärderna
synes alltså ha varil effektivare än enbart överenskommelser.
I
propositionen om kommunalekonomiska frågor inför år 1982 (prop. 1980/81: 116)
harjag bedömt atl det av samhällsekonomiska skäl är nödvändigl att begränsa
den kommunala konsumlionsökningen år 1982 till ca 1 %. I detta syfte harjag
föreslagit åtgärder för att begränsa det finansiella utrymmet i kommunsektorn
år 1982 med ca 1,8 miljard kr. netto. Åtgärderna utgör samtidigt elt led i
strävan att förbättra det slatsfinansiella lägel.
Det
samhällsekonomiska utrymmet för privat och offentlig konsumtion under den
första hälften av 1980-talet har tidigare denna dag utförligt diskuterats av
chefen för ekonomidepartemenlel. Hans överväganden belräffande den kommunala
sektorn sammanfaller med den jag nyss redovisat. Även för åren efter år 1982
krävs alt den kommunala expansionen begränsas till högsl 1 % per år. Del skall
betonas att ell sådanl utrymme för den kommunala sektorn förutsätter en statlig
konsumtionsminskning på närmare 1 % per år. Trots den förutsatta uppbromsningen
i den kommunala expansionen kan konstateras alt den kommunala konsumtionen
inom ramen för det tillgängliga samhällsekonomiska utrymmet de närmaste åren
ändå prioriteras framför både privat och statlig konsumtion.
När
det gäller de åtgärder som kommer alt behöva vidtas för att anpassa
utvecklingen av den kommunala konsumtionen lill det angivna samhällsekonomiska
utrymmet är del viktigt att också på cenlral nivå ha en grund för överväganden
i dessa frågor. Den särskilda arbetsgruppen om kommunernas ekonomi (KEA), med
representanter för regeringskansliet och kommunförbundens kanslier, har i en
rapport om kommunernas och landstingskommunernas volymutveckling tagit fram
uppgifter som belyser des-
Prop.
1980/81:150 Reviderat budgetförslag 28
sa frågor. En sammanfattning av KEA:s rapport redovisas i
långtidsbudgeten (bil. 2.1 kap. 10). Rapporten har lagils fram som underlag
för överläggningar mellan regeringen och kommunförbunden om den kommunala volymutvecklingen
under de närmaste åren. Regeringen har i olika omgångar haft sådana
överläggningar varvid även olika seklorsområden behandlats mer i detalj. I
början av april månad hölls en avslutande överläggning som behandlade hela den
kommunala sektorn.
Enligt de kalkyler som redovisas i rapporten medför
befolkningsutvecklingen samt fullföljandet av vissa beslulade eller planerade
reformer och utbyggnadsprogram atl den kommunala konsumtionen ökar med 2,7% år
1982, 2,1% år 1983 och 1.5% år 1984. Enbart befolkningskomponenten skulle kräva
en årlig ökning på ca 0,5% för alt bibehålla den nuvarande
konsumlionsstandarden. Av olika planerade utbyggnader svarar barnomsorg,
långtidssjukvård och öppen sjukvård för de största bidragen till angivna
volymökningar. Utöver denna volymökning tillkommer enligt KEA en volymökning
som hänför sig till olika slag av svårmätbara faktorer. I föregående års
komplelleringsproposition gjordes den bedömningen att effekten av dessa senare
faktorer skulle kunna reduceras till ca en halv procent genom olika
effektiviseringsåtgärder. Det finns inle grund all göra någon annan bedömning
nu.
KEA:s kalkyler ger vid handen all ökningen i
konsumlionsnivå är ungefär lika stor för kommunerna som för
landstingskommunerna.
Om den kommunala expansionen skall kunna begränsas lill ca
1 % per år måste kraftfulla åtgärder vidtas av såväl stal som kommuner och
landstingskommuner.
Jag vill mot den bakgrunden redovisa mina överväganden vad
gäller statens direkta påverkan på de kommunala verksamheterna saml de kommunala
självstyrelseorganens egna möjligheter att få till stånd en mer dämpad kommunal
volymutveckling. 1 årets budgetförslag anförde jag med anledning av vad
riksdagen uttalat vid sin behandling av besparingspropositionen att det är
ofrånkomligt all statsmakterna nu inriktar arbelel på alt ompröva sådana
beslut, reformer och utbyggnadsprogram som leder till en alltför hög kommunal
volymexpansion. Riksdagen framhöll all del inle kan uteslutas all åtskilliga av
de uppgifter som statsmakterna ännu så sent som år 1980 lagt på kommunerna
mäste omprövas. 1 första hand måste de krav som befolkningsförändringarna
ställer på volymutvecklingen tillgodoses. 1 övrigt måste del enligt riksdagen
ankomma på regering och riksdag alt genom ändrade normer etc. göra det möjligt
för kommunerna att minska sina insatser. Enligt min mening är det dessutom
angeläget att statsmakterna i fortsättningen avstår från atl lägga på
kommunerna och landstingskommunerna nya uppgifter som höjer kostnaderna.
Såsom riksdagen har anfört måsle statsmaklerna i slällel
göra klart vilka planerade reformer och utbyggnadsprogram som bör anslå eller
där takten i genomförandet bör omprövas. För att ge förutsättningar att ställa
om
Prop. 1980/81:150
Reviderat budgetförslag 29
planeringen
i kommuner och landstingskommuner redan under denna vår konstaterade jag i den
förut nämnda propositionen om kommunalekonomiska frågor inför år 1982 att del
torde bli ofrånkomligt att ompröva takten i utbyggnaden även på de prioriterade
områdena för att en samhällsekonomiskt godtagbar utveckling skall kunna
realiseras. Jag skall i del följande mer utförligt återkomma till dessa frågor.
Innan jag går in på de åtgärder som måste genomföras på olika sektorsområden
vill jag som en allmän utgångspunkt för dessa åtgärder slå fast alt del lolalt
sett inte är fråga om att realt minska den kommunala sektorn. Vad del är fråga
om är all dra ned ökningstakten i den kommunala verksamhelsvolymen.
Jag övergår nu till att
efter samråd med berörda statsråd redovisa mina överväganden om vilka
omprövningsåtgärder som måste sällas in för att dämpa volymökningen i
kommunernas och landstingskommunernas verksamhet. Jag börjar med alt behandla
kommunernas verksamhel och tar därefter upp landsfingskommunernas.
På
skolans område, som är en mycket lung post i kommunernas budgetar, behöver
vissa åtgärder vidtas i syfte atl hålla tillbaka volymutvecklingen. Bl.a. bör
hemkunskapen enligl den nya läroplanen införas på låg-och mellanstadiet endast
om det kan ske inom ramen för befinlliga resurser. Det skall här också noteras
atl riksdagens beslut om atl inte genomföra viss ökning av
förslärkningsresursen och ett återställande av klassmedeltalet på grundskolans
mellanstadium verkar återhållande på volymökningen. Ett genomförande av den
samlade skoldagen kan accepteras endast under förutsättning att det totalt
sett inte innebär någon ökad resursanvändning. Stalsrådel Mogård kommer senare
i annal sammanhang att återkomma till regeringen med förslag i dessa frågor.
Den reformering av
gymnasieskolan som riksdagen beslutade om våren 1980 i anledning av den s. k.
ungdomspropositionen bör fullföljas eftersom verksamheten i annat fall i stor
utsträckning skulle behöva ersättas med särskilda kommunala beredskapsarbeten
för ungdomar. Dessa är betydligt mer resurskrävande. Gymnasieskolan kan dock
beräknas expandera i en något långsammare takt än vad som framgår av KEA:s
beräkningar på denna punkt. Det bör samtidigt framhållas att
besparingspropositionens aviserade förslag om besparingar på gymnasieskolans område
leder lill minskade anspråk på resurser. Detta motverkas bara lill viss del av
förslaget i budgetpropositionen år 1981 att minska den två- och treåriga
studie-förberedande utbildningen i gymnasieskolan lill förmån för
yrkesinriktade utbildningsvägar. Ökad yrkesinriktad utbildning måste nämligen
bl.a. åstadkommas genom att befintliga investeringar utnyttjas bättre genom
ändrad schemaläggning m. m.
Den
kommunala vuxenutbildningen (komvux) enligt läroplanerna för grundskolans
högstadium och för gymnasieskolan bör dras ned i motsvarande mån som
grundutbildningen för vuxna (grundvux) tillåls expandera fr. o. m. läsåret
1982/83. På denna punkt kommer chefen för utbildningsde-
Prop.
1980/81:150 Reviderat budgetförslag 30
partementet att senare i annat sammanhang återkomma till
regeringen med förslag.
Om kommunernas barnomsorgsplaner så som de redovisades
till socialstyrelsen våren 1980 skulle realiseras innebär della att hela det
samhällsekonomiska utrymme som står till buds för ökning av komtnunernas konsumtionsvolym
inlecknas och mer därtill. De uppgifter som nu föreligger rörande
barnomsorgsutbyggnaden åren 1980 och 1981 tyder på alt en viss uppbromsning har
skett i förhållande lill angivna planer. Om kommunerna skall kunna begränsa
volymökningen lill ca 1 % kommer daghemsulbygg-naden inle att kunna
förverkligas i den takt som förutsatts i kommunernas planer. Nya platser i
barnomsorgen måste i slor utsträckning tillskapas genom ett eftektivare
utnyttjande av redan befinlliga resurser. Möjligheter till omprioriterings- och
rationaliseringsåtgärder måste således utnyttjas i en helt annan ulslräckning
än lidigare. Det underlättas av ett slopande av den statliga detaljregleringen
av barnomsorgen. Chefen för socialdepartementet kommer senare i annat sammanhang
atl återkomina till regeringen med förslag i denna fråga.
När del gäller riksdagens beslul om införande av den nya
socialtjänstlagen och regeringens förslag om frivillig tillsyn enligl
miljöskyddslagen vill jag erinra om att avsikten inle är att kommunernas
resursanvändning på grund härav skall öka under de närmaste åren.
För landstingskommunerna ulgör utbyggnaden av
långtidssjukvården en viktig förklaring till volymökningen de närmaste åren.
Här planeras en utbyggnad med närmare 1 800 platser per år. Samtidigt
förutsätts satsningar på hemsjukvården och övrig öppen vård. Utbyggnaden av
långtidssjukvården är prioriterad. För att det skall bli möjligt för
landstingskommunerna att dämpa ökningstakten i verksamhetsvolymen de närmaste
åren krävs emellertid att utbyggnaden begränsas till vad som mofiveras av
befolkningsförändringarna, dvs. ca 1 000 platser per år. En eventuell
utbyggnad därutöver bör enbart ske i den ulslräckning resurser kan frigöras
genom omprioritering. Det skall här betonas att prioriteringen av
långtidssjukvården inte snävt bör begränsas fill enbart den slutna
sjukhusvården för äldre. I många fall kan ett alternativ vara alt i stället
bygga ut sjukvård i hemmet och övrig primärvård samt den sociala hemtjänsten.
När del gäller landstingskommunernas planer för omsorger
om psykiskt utvecklingsstörda kommer att föreslås att den underställning av
dessa hos socialstyrelsen som f.n. sker upphör. Statsrådet Holm kommer senare i
annat sammanhang att lägga fram förslag i denna fråga.
Jag har i det föregående i huvudsak uppehållit mig vid
utvecklingen av den kommunala konsumtionen. Del finns emellerfid anledning atl
betona att även transfererings- och investeringsutgiflerna måste bli föremål
för samma noggranna prövning som konsumtionsutgifterna.
Inom sjukvården planeras för de närmaste åren mycket
omfattande investeringar. Med hänsyn lill de krav på uppbromsning av den
landstings-
Prop. 1980/81:150
Reviderat budgetförslag 31
kommunala
expansionen som nu gör sig gällande finns anledning alt närmare pröva vilka
investeringsprojekt som bör komma lill utförande. 1 princip bör endast sådana
investeringar som krävs för all klara en oförändrad standard eller som är rena
ersättningsinvesteringar genomföras.
I
föregående års reviderade budgetförslag framhöll min företrädare att nuvarande
samhällsekonomiska läge och den omstrukturering som pågår inom sjukvården
kräver att redan planerade stora sjukhusbyggen omprövas. Detta gäller i än
högre grad nu. Så länge som landstingskommunernas planer utvisar att det
fortfarande är aktuellt att bygga stora sjukhus i den omfattning som nu är
fallet kan jag inle se annat än att den särskilda prövning av byggnadstillstånd
som regeringen gör för byggnader inom sjukvårdssektorn måsle kvarstå.
Förändringar
av huvudmannaskapet för den regionala och lokala kollektiva persontrafiken bör
genomföras ulan krav på ökade bidrag från huvudmännens sida. Verksamhetens
anpassning härtill underlättas bl.a. genom borttagande av underställning av
kollektivtrafiklaxor. Chefen för kommunikationsdepartementet kommer att
återkomma till regeringen med förslag i dessa frågor.
Även
när det gäller kommunernas och landstingskommunernas verksamhet i övrigt är
det uppenbart att eventuella utbyggnadsplaner kan behöva omprövas. Det gäller
bl.a. planer för sådana verksamheter som äldreservice, öppen och sluten vård,
folktandvård och yrkesmedicinsk verksamhet. Även befintlig verksamhet måste
prövas noga och möjligheterna att genom omprövning och rationalisering dra ned
anspråken på reala resurser tas till vara. Det bör också kunna innebära att man
sänker standarden inom vissa områden som inte prioriteras så högt. Jag vill
särskilt framhålla att det inte kan vara rimligt att låta den kommun eller
landstingskommun som har den högsta standarden ulgöra riktpunkt för övriga kommuner
och landsting. Tvärtom bör det vara i just dessa som möjligheterna är störst
att genom omprövning och rationalisering uppnå besparingar i verksamheten. Jag
förutsätter att de "besparingskataloger" som de båda förbunden
nyligen har sammanställt kommer att utgöra en god grund för det aktiva
besparingsarbete som måste bedrivas inom de närmaste åren.
De
bedömningar som hittills redovisats avser i regel kommunsektorn som helhet
liksom även det angivna volymmålet. Variationerna är emellertid stora mellan
de enskilda kommunerna och landslingen. Självfallet måste anpassningen ske med
hänsyn till dessa variationer. Kommuner och landstingskommuner med en mycket
hög servicenivå inom olika verksamhetsområden kan som nämnls behöva inrikta
sina åtgärder på att åstadkomma besparingar genom standardsänkningar.
För
att möjliggöra de mycket långtgående omprövnings- och effektiviseringsåtgärder
som jag har föreslagit i del föregående och för att medverka till att hålla
nere den volympåverkan som kommer från olika svårkvan-tifierbara faktorer är
det enligt min mening av avgörande betydelse alt den
Prop.
1980/81:150 Reviderat budgetförslag 32
ibland myckel långtgående statliga detaljregleringen kan
minskas. Stat-kommungruppen (Kn 1980:03) har under våren intensifierat sill
arbele med att åstadkomma förslag i denna riktning. Ell brett upplagt arbete
har nu startats utifrån de av kommunförbunden sammanställda förslagen från
enskilda kommuner och landstingskommuner om slopande av statlig kostnadsdrivande
detaljreglering. Vissa förslag har redan lagts fram från gruppen. Bl.a.
föreslås all underställningen av omsorgsplaner slopas och att
stickprovskontroll av olika slag av mätare slopas. Enligl vad jag har erfarit
avser chefen för kommundepartementet att inom kort avisera flera förslag om
slopande av statliga koslnadshöjande normer på olika sektorsområden. Jag
bedömer den verksamhet som stat-kommungruppen bedriver som mycket viktig för
att en uppbromsning av den kommunala expansionen skall kunna ske. Regeringen
har också under våren haft överiäggningar med berörda verkschefer i här aktuell
fråga. Därvid kunde konstateras atl det över lag finns en positiv inställning
för sådana åtgärder.
De mycket långtgående ålgärder från stat och kommun som
jag har redovisat i det föregående bör enligl min mening ge erforderliga
förutsätlningar för att dämpa den kommunala volymökningen lill ca 1 % per år
under de närmaste åren. För år 1982 får åtgärderna också ses i ljuset av den
tidigare i annat sammanhang föreslagna begränsningen av det finansiella
utrymmet för kommunsektorn.
Sammanfattningsvis kan sägas att den volymutveckling
prioriteras som hänför sig till befolkningsförändringarna, dvs. huvudsakligen
ökningen av antalet äldre. I stort se;tt får i övrigl utrymme för eventuella
nya åtaganden skapas genom omprioritering, rationalisering och besparingar. Det
gäller också den volymökning som kan föranledas av svårkvantifierbara faktorer.
Befintliga utbyggnadsplaner måsle i många fall omprövas. Jag vill understryka
vikten av att de av mig här angivna riktlinjerna för utveckling av de kommunala
verksamheterna och de åtgärder som föranleds härav läggs till grund för arbetet
med nästa års budgetar. Även fierårsplanerna bör snarast revideras. Jag avser att
återkomma med förslag till ytterligare åtgärder om det i höstens budgetarbete i
kommuner och landstingskommuner finns indikationer på all här föreslagna
ålgärder inte räcker lill för att begränsa volymökningen lill ca 1 % år 1982.
Prop.
1980/81:150 Reviderat budgetförslag 33
2 Särskilda frågor
2.1 Översynsprogram
I budgetpropositionen 1981 (prop. 1980/81: 100 bil. 2 s.
28) lämnade jag en kort redogörelse för det aktuella läget beträffande
översynsprojekten. Jag kommer nu att ge en motsvarande översikt rörande
arbetsläget i dessa samt redovisa de projekt som tillkommit under våren 1981.
Jag har därvid samrått med berörda statsråd. Resultatet av arbetet i de olika
projekten kommer så långt möjligt att beaktas i höstens budgetarbete.
Inom
justitiedepartementets område sker en översyn av rättshjälpen. Denna väntas ge
underlag för besparingar om nära 15 milj. kr. budgetåret 1982/83. Ytterligare
besparingar inom rättshjälpen kan nås efter fortsalt utredningsarbete.
Inom utrikesdepartementet har en intern besparingsutredning
tillsatts. Denna skall redovisa alternativa vägar för att vid utrikesförvaltningen
under perioden 1982/83-1986/87 spara 50 milj. kr. i fast penningvärde samt
belysa konsekvenserna härav. En del av besparingarna skall kunna beaktas redan
i budgeten för budgetåret 1982/83.
Inom försvarsdepartementets område kartläggs de besparingsmöjligheter
som finns inom området samverkan mellan.försvaret och övriga samhällssektorer.
En första idéinventering visar på ett antal områden där besparingar genom
samverkan bedöms vara möjliga. Översynen, som skall utgöra underlag för beslut
om direkta åtgärder eller för fortsatt utredningsarbete, genomförs med
inriktning mot 1982 års försvarsbeslut. Kostnaderna för försvarets
materlelunderhåU uppgår f. n. till ca 1,3 miljard kr. En pågående översyn skall
leda fram till förslag om underhållsverksamhetens organisation och
dimensionering. I en första etapp skall förslag till möjliga besparingar avges
under hösten 1981. I en andra etapp, som skall vara slutförd sommaren 1982,
lämnas förslag till organisafion av materielunderhållel mot bakgrund av
regeringens ställningstaganden till förslagen i den första etappen.
Inom
socialdepartementets område har nyligen påbörjats en översyn av statens
bakteriologiska laboratorium (SBL). Arbetet, som skall slutföras hösten 1981,
bedrivs i samverkan med den översyn av verksamheten vid statens
veterinärmedicinska anstalt (SVA) som sker inom jordbruksdepartementets
område. Jag återkommer strax till sistnämnda fråga. Vidare kommer inom kort att
påbörjas en översyn rörande receplförskriv-ningen m.m. i syfte att minska den
allmänna försäkringens kostnader för läkemedel.
Inom kommunikationsdepartementets område fortsätter statens
vägverk sitt översynsarbete rörande vägverkets centrala, regionala och lokala
organisation samt åtgärder för att minska slitaget på vägarna till följd av
användningen av dubbade däck. Sjöfartsverkets översyn av isbry-
3 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 150. Bilaga 2
Prop.
1980/81:150 Reviderat budgetförslag 34
tarverksamheten avslutas hösten 1981. Samtidigt avslutas
en översyn inom postverkets område rörande tjänstebrevsrätten och reglerna för
frankeringsfrihet. Denna väntas resultera i besparingar om ytterligare ca 30
milj. kr.
Inom ekonomidepartementets område pågår en översyn av den
statliga statistikproduktionen. Resultatet av stalislikulredningens arbete
kommer att ge en grund för reella besparingar.
Inom
utbildningsdepartementets område fortsätter översynen om statsbidraget till
driften av gymnasieskolor. Kommittén för uppföljning av högskolereformen har
nyligen genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att finna organisatoriska och
administrativa förenklingar som bringar ned kostnaderna för
förvaltningsapparaten inom högskolan. Vidare har förberedelser vidtagits för
en översyn av reglerna m.m. för arkivering av tryckta handlingar inom
statsförvaltningen och därmed jämförbart material.
Inom
jordbruksdepartementets omräde tillkallas inom kort en utredare för att se över
möjligheterna till samordning av vissa resurser vid lantbruksnämnderna,
skogsvårdsstyrelserna och den lokala fiskeriadministrationen. En särskild
utredare har nyligen tillkallats för översyn av SVA och statens
lantbrukskemiska laboratorium. Arbetet skall inriktas mot besparingar genom
avgränsning av verksamheter samt samverkan och samordning med SBL och andra
myndigheter och inslilulioner. Mer begränsade översyner avses komma alt
genomföras bl.a. beträffande de objektiva skördeuppskaltningarna, statens
lanlbruksinformation samt, inom miljöområdet, bl.a. förvaltningen av
naturreservat.
Inom handelsdepartementets område avslutas översynen av
konsumentverket till sommaren 1981 för atl kunna beaktas i höstens budgetarbete.
Inom bostad sdepartementets område pågår en översyn av
vissa verksamheter inom statens lantmäteriverk. Vidare förbereds en översyn av
verksamheten vid statens planverk.
Inom kommundeparlemenlels område pågår en översyn rörande
planeringsaktiviteterna vid länsstyrelserna.
Jag förordar att riksdagen bereds tillfälle att ta del av
vad jag nu anfört om översynsprojekt.
2.2 Myndigheternas långsiktiga besparingsarbete
Jag har lidigare i skilda sammanhang framhållit att
besparingsarbetet måste bedrivas på elt planmässigt sätl och i ett långsiktigt
perspektiv samt att arbetet måsle ingå som etl viktigt inslag i
budgetprocessen. Jag har vidare strukit under betydelsen av att myndigheterna i
högre grad än hittills inriktar sitt planerings- och budgeleringsarbete utifrån
förutsättningen om oförändrad eller minskad resurstilldelning samt att de
identifi-
Prop. 1980/81:150
Reviderat budgetförslag 35
erar
och lämnar förslag lill omprövningar och besparingar. I linje härmed uppdrog
regeringen den 18 december 1980 ål samlliga myndigheler inom den civila sektorn
av statsförvaltningen att revidera sina tidigare lämnade långtidsbedömningar
för budgetåren 1982/83-1985/86 och därvid utgå från de uttalanden om
besparingar som hade gjorts i 1980 års kompletteringsproposition och i
propositionen om besparingar i statsverksamheten, m. m. (prop. 1980/81:20).
Enligt anvisningarna för
de reviderade långtidsbedömningarna skulle myndigheterna redovisa effekterna av
en minskad resurstilldelning belräffande myndighetsanslag och motsvarande
anslag. Myndigheterna skulle sålunda utgå från att huvudalternativet (en real
minskning av anslagen med 2 % per år) tillämpas under hela
långtidsbudgetperioden. Enligt anvisningarna skulle en sådan minskad
resurstilldelning så småningom kunna ge anledning till en omprövning av vissa
pågående aktiviteter. Myndigheterna skulle därför redovisa om det inom
myndighetens verksamhet fanns några områden där, enligt myndighetens bedömning,
en ambitionssänkning måste komma i fråga.
För övriga anslag som
myndigheterna disponerar, huvudsakligen anslag för transfereringar till kommuner,
företag och hushåll, skulle myndigheterna utgå från att prövningen av statens
utgifter blir ytterst restriktiv och att översyn och omprövning blir
återkommande inslag i det långsiktiga arbetet med att förbättra statens
finanser. Myndigheterna skulle därför mot bakgrund av en utvärdering av
effekterna av de åtgärder de vidtar och de regelsystem de har att administrera
lämna underlag för att bedöma behovet av olika aktiviteter inom sina resp.
ansvarsområden. Myndigheterna skulle redovisa vilka verksamheter och stödformer
m. m. som bedöms vara mest undgängliga och som bör kunna slopas eller bedrivas
med sänkt ambitionsnivå. Om myndigheterna anser att en närmare översyn först
bör ske av verksamheten i fråga eller av de bestämmelser som reglerar verksamheten
skulle de kortfattat redovisa förslag lill översynsarbelets inriktning och
uppläggning samt förväniad besparingseffekt.
Genom beslut den 29
januari 1981 utfärdade regeringen anvisningar för myndigheternas
anslagsframställningar för budgetåret 1982/83. Enligl dessa anvisningar skall
myndigheterna på motsvarande sätt i sina långtidsbedömningar för budgetåren
1983/84-1986/87 utgå frän minskande resurser och redovisa vilka områden som
enligl myndigheternas bedömningar bör kunna bli föremål för omprövningar och
nedskärningar.
Myndigheternas reviderade
långtidsbedömningar för perioden 1982/83-1985/86 inkom till regeringskansliet i
mitten av mars 1981. De bereds nu inom resp. departement. Myndigheterna har
haft relalivi kort lid lill förfogande för arbetet med de reviderade
långtidsbedömningarna. Vissa konkreta förslag till besparingar har dock förts
fram och bör kunna tas upp till behandling redan i kommande budgetarbete. I
övrigt utgår jag från att myndigheterna fortsätter samt fördjupar sitt
långsiktiga planerings- och
Prop.
1980/81:150 Reviderat budgetförslag 36
budgeleringsarbete med utgångspunkt i den reslriklivitel
som bl.a. de lämnade anvisningarna för det kommande budgetarbetet förutsäller.
De nyligen inkomna reviderade långtidsbedömningarna ger
mig anledning att betona vikten av all myndigheterna koncentrerar sina
redovisningar på sådana förändringar av verksamheter och stödformer som enligl
myndigheternas bedömningar är möjliga och rimliga att genomföra i nuvarande
ansträngda ekonomiska situation. Myndigheterna bör sålunda inte åberopa de
ambitionsnivåer, som nu gällande medelsanvisningar är uttryck för, och
bakomliggande politiska beslul. Myndigheterna bör i stället ange de
regelförändringar m. m. som krävs för att de förändringar som myndigheterna
kan finna lämpliga i ell besparingsarbete skall kunna förverkligas.
Myndigheterna bör ocksä pröva och redovisa möjligheterna till avgiftsfinansiering
av tjänster.
För uppdragsmyndigheter, affärsverk och myndigheter med
inläklsfinansierad verksamhet, där rationaliserings- och omprövningsarbetel
inle direkt kommer lill uttryck som en besparing på statsbudgeten, bör prövningen
visa om en sänkt servicegrad kan ge sänkta avgifter för verkens eller
myndigheternas tjänster eller om krav på en höjd avgiftsnivå kan motverkas
genom en sänkt ambitionsnivå.
Jag vill slutligen understryka atl myndigheterna i sina
långtidsbedömningar bör åläggas att behandla tänkbara verksamhetsförändringar
under periodens första två år relativt utförligt. För de sisla åren i perioden
kan en mer summarisk redovisning lämnas.
Myndigheterna bör också pröva möjligheten alt bättre
utnyttja de råd och annat stöd i metodfrågor som har utarbetats av de statliga
rationalise-ringsmyndighelerna. Jag vill erinra om alt ell fortlöpande
utvecklingsarbete bedrivs i dessa hänseenden och atl såväl statskontoret som
riksrevisionsverket har samlat in och delvis publicerat material om olika
angreppssätt, meloder och arbelsformer för att uppfylla statsmakternas krav på
omprövningar och besparingar.
Vad jag nu har anfört bör på lämpligl säll ges
myndigheterna till känna. Jag förordar vidare att riksdagen får tillfälle all
ta del av vad jag nu har sagt om myndigheternas långsiktiga besparingsarbete.
2.3 Statliga kreditgarantier
Som jag nyss påpekat kan statliga garantier för lån ha
betydande effekter på samhällsekonomin. Sådana effekter kan vara t.ex. att
låntagaren får en i olika avseenden gynnad ställning på kreditmarknaden, att
marknadsutrymme tas i anspråk som annars skulle ha kunnat användas för annan
långivning saml all kredilmarknaden fragmentiseras med risk för ökade
marknadsstelheter som följd. Slalliga garantier leder också lill kostnader för
staten i de fall låntagaren ej kan uppfylla sina förpliktelser. Samtidigt kan
del i vissa fall finnas goda skäl för staten atl lämna garantier. Detta
Prop. 1980/81:150 Reviderat budgetförslag .37
gäller i första hand när en angelägen verksamhet annars ej
kan komma lill stånd.
I tabell 4 redovisas i aggregerad form utestående statliga
kreditgarantier den 30 juni 1980.
Tabell 4. Utestående statliga kreditgarantier 1980-06-30
(Milj. kr.)
Utestäende garanti-
belopp 1980-06-30
Garanterat
av riksgäldskonloret
Export
kreditgarantier
16700
Garantier
till banker och andra krediiinstitutioner
14732
varav
till Konungariket Sveriges Sladshypo-
tekskassa
8500
Sveriges Investeringsbank AB
5000
Sveriges Allmänna Hypoteksbank
900
Garantier
till varv och rederier
12459
varav
avseende varv
12384
Garantier
till företag och stiftelser
3611
varav
till Svensk Kärnbränsleför-
söijning AB
453
Svenska Petroleum AB
416
Svenskt Stål AB
304
Garanterat av andra myndigheler
Garanterat av statens vattenfallsverk 4 038
Garanterat av lantbruksstyrelsen 2694
Garanterat av statens industriverk 1 781
Garanterat av andra myndigheter 289
Summa utestående kreditgarantier 56 304
Vissa av dessa garantier är förenade med betydande
förlustrisker för staten. Detta gäller t. ex. garantierna för s. k.
industrigarantilån som under de senaste budgetåren lett till en belastning på
statsbudgeten om ca 100 milj. kr. per budgetår. Även för
exportkreditgarantierna finns förlustrisker. Hittills har förlusterna täckts
från exportkreditnämndens reservfonder som dock vid ingången av innevarande
budgetår var mycket små. Inom en nära framtid kan förlusterna på
exportkreditgarantisystemet därmed komma att belasta statsbudgeten. Även
garantierna till varv och rederier kan i framtiden komma att leda till
betydande kostnader för staten.
Som framgått uppgick de av staten utställda
kreditgarantierna vid utgången av förra budgetåret till 56304 milj. kr. I
detta belopp ingår även vissa borgensåtaganden. De av riksdagen beviljade
garantiramarna är dock betydligt större. Mycket stora icke utnyttjade belopp
finns främst inom ramarna avseende exportkreditgarantier och garantier till
varvsföretag. Inom exportkreditgarantisystemet uppgick det icke utnyttjade
ramutrymmet till ca 44000 milj. kr. Exportkreditnämnden har emellertid lämnat
garantiutfästelser uppgående till mycket stora belopp. I de fall de aktuella
exportaffärerna realiseras leder utfästelserna lill all slalen får utfärda
garantier. Inom varvsgarantiramen fanns vid senaste budgetårsskiftet ett 4
Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 150. Bilaga 2
Prop.
1980/81:150 Reviderat budgetförslag 38
icke utnyttjat utrymme om ca 11 000 milj. kr. Delta
sammanhänger med att garantiramen skall ulnylljas för lån avseende produktionen
vid svenska varv t. o. m. utgången av år 1983.
Jag
övergår nu till att samlal redovisa de förslag regeringen under innevarande
budgetår har lagt fram angående ramar för statliga åtaganden i form av
kreditgarantier. Däri inkluderar jag vissa borgensåtaganden. I de fall
riksdagen före utgången av mars månad innevarande budgetår har tagil beslut i
anledning av regeringens förslag redovisas även dessa beslut. Jag har i
erforderlig utsträckning samrått med berörda departementschefer och övriga
statsråd.
Statliga kreditgarantier för lån ges f. n. inte inom
justitie-. bo stad s-och kommundepartementens verksamhetsområden.
Inom
kommunikationsdepartementels verksamhetsområde föreslog regeringen i
propositionen om överlåtelse av statens aklier i Datasaab AB till
Telefonakliebolagel LM Eriksson m.m. (prop. 1980/ 81:93) att regeringen efter
prövning i varje särskilt fall skall få medge televerket att teckna erforderiig
borgen för Teleinvest-koncernen i den utsträckning som detta berör koncernens
innehav av aktier i det överiålna företaget. Något belopp har ej specificerats.
Förslagen i propositionen innebär vidare att garantin avseende lån till
Telefabrikalion AB kan upphöra. Denna garantiram uppgick till 20 milj. kr.
Riksdagen har sedermera beslutat i enlighet med regeringens förslag (NU
1980/81:38, rskr 1980/ 81:208).
Inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde föreslår
regeringen i budgetpropositionen 1981 (prop. 1980/81: 100 bil. 12) - i likhet
med vad som gäller för innevarande budgetår - för nästa budgetår årliga
garantiramar om 2 milj. kr. resp, 1,5 milj. kr. för lån till nyetablering av
förlag m. m. resp. till bokhandel.
Inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde föreslogs i
budgetpropositionen 1981 (prop. 1980/81: 100 bil. 13) att den årliga ramen för
slallig kreditgaranti för lån till jordbrukets rationalisering m.m., trädgårdsnäringens
rationalisering m.m., rennäringens rationalisering m.m. samt inköp av
avelshästar och ridhästar skall uppgå lill 751 milj. kr. för budgetåret
1981/82. Ramen får därmed samma omfattning som innevarande budgetår.
Fördelningen mellan de olika ändamålen skiljer sig dock så till vida att
delramen avseende garantier för lån till trädgårdsnäringens rationalisering
m.m. föreslås bli höjd med 5 milj. kr. lill 40 milj. kr., medan delramen
avseende jordbrukets rationalisering föreslås bli sänkt med det förra beloppet
till 708 milj. kr. De årliga garantiramarna för lån lill fiskeföretag,
fiskeberedningsföretag resp. åtgärder som främjar fritidsfisket föreslogs i
samma proposition lill 20 milj. kr., 10 milj. kr. resp. 2 milj. kr. för
budgetåret 1981/82. Detta innebär oförändrade belopp jämfört med vad som gäller
för innevarande budgetår. För dessa garantiramar har riksdagen fattat beslut i
enlighet med regeringens förslag (JoU 1980/81:18, rskr 1980/
Prop. 1980/81:150
Reviderat budgetförslag 39
81:207).
I propositionen föreslås också all den årliga garantiramen för lån till
byggande av skogsvägar höjs frän 6 milj. kr. till 11 milj. kr. 1 propositionen
med förslag om tilläggsbudget III lill statsbudgeten för budgetåret 1980/81
(prop. 1980/81: 125) föreslår regeringen alt staten skall ge garanti för lån
till Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB) med högst 110 milj. kr. jämte ränta.
Inom
handelsdepartementets verksamhetsområde föreslås i budgetpropositionen 1981
(prop. 1980/81:100 bil. 14) all ramen för ex-portkreditgaranlier höjs med 6000
milj. kr. till 67000 milj. kr. för budgetåret 1981/82.
Inom
industridepartementets verksamhetsområde föreslår regeringen i
budgetpropositionen 1981 (prop. 1980/81: 100 bil. 17) all ramen för de
särskilda strukturgarantierna för textil- och konfektionsindustrin höjs med 20
milj. kr. lill 259,5 milj. kr. för budgetåret 1981/82. Detta belopp avser de
över åren samlade garantiåtagandena. Samma sak gäller för garantier som de
regionala utvecklingsfonderna kan ge. Deras garanligiv-ningskapacitel föreslås
bli ökad till 25 % av det egna kapitalet eller med ca 125 milj. kr. till ca 425
milj. kr. Beloppet kan inte i förväg fastställas exakt, eftersom det egna
kapitalels storlek varierar med olika faktorer. I propositionen föreslås
dessutom att den åriiga ramen avseende kreditgarantier för lån lill företag i
glesbygder och för lån till anskaffning av varulager skall ökas med 7 milj. kr.
till 48 milj. kr. För nästa budgelår föreslås vidare att den årliga ramen för
garantier enligl förordningen (1978:507) om industrigarantilån m.m. och för
lån till turisthotell skall uppgå till 300 milj. kr. Detta är samma belopp som
riksdagen hittills har godtagit för innevarande budgetår. Regeringen har
sedermera funnil skäl att i propositionen med förstag om tilläggsbudget II lill
statsbudgeten för budgetåret 1980/81 (prop. 1980/81:101) föreslå att ramen för
innevarande budgetår skall höjas till 450 milj. kr.
I propositionen om vissa
frågor rörande glasindustrin (prop. 1980/81:89) föreslår regeringen att
särskilda strukturgaranlier för manuell glasindustri skall få lämnas inom en
ram om 25 milj. kr.
I
propositionen om riktlinjer för energipoliliken (prop. 1980/81:90) föreslås
att ramen avseende garantier för lån lill utvinning m.m. av olja, naturgas
eller kol höjs med 2000 milj. kr. lill 4000 milj. kr. I samma proposition
föreslås att statens vattenfallsverk bemyndigas att teckna borgen för lån
intill 7 833 milj. kr. Delta innebär en höjning med 720 milj. kr.
Inom
övriga departements verksamhetsområden har förslag angående kreditgarantier
eller borgensåtaganden inle lagts fram under innevarande budgetår.
Den
information jag nu har lämnat sammanfattas i tabell 5.
Prop.
1980/81:150 Reviderat budgetförslag
40
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 5.
Förslag angående ramar för statliga kreditgarantier m. m.
(milj.
kr.)
Garantiram
1980/81
1981/82
Förändring
mellan
budgetåren
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ramar för samlal slalligl garantiåtagande
Rätt för televerket att teckna borgen för
Teleinvest-koncernen Garantier för lån till Telefabrikalion AB Garantier för
lån till Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB) Exportkreditgarantier Särskilda
strukturgaranlier för lexlil-och konfektionsindustrin Garantier utställda av de
regionala utvecklingsfonderna (ungefärliga belopp) Särskilda strukturgarantier
för manuell glasindustri
Garantier
för län lill utvinning m. m. av olja, naturgas eller kol Rätt för statens
vattenfallsverk att teckna borgen
Summa förändring av ramar för samlat statligt
garantiåtagande
20,0
20,0
110,0' 61000,0
110,0' 67000,0
-1-6000.0
239.5
259,5
+ 20,0
300,0
425,0
-1- 125.0
-
25,0
-1- 25.0
2000.0
4000,0
4-2000.0
7 113,0
7 833,0
+ 720,0
ca -1-8870,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
1980/81
1981/82
Beviljad
Föreslagen
garantiram
garantiram
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ramar för årligt statligt garantiåtagande
Garantier för lån till nyetablering av förlag m. m. samt
till bokhandel Garantier för län till jordbrukets rationalisering m. m., etc.
Garantier för lån till fiskeföretag, etc Garantier för lån till byggande av
skogsvägar
Garantier
för län till företag i glesbygder m. m. Garantier för industrigarantilån m. m.
Summa ramar för årligt garantiåtagande
3,5
751,0 32,0
6,0
41,0 450,0=
3,5
751.0 32.0
11.0
48,0 300,0
1145,5
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Föreslaget pä tilläggsbudget 111
Varav 150 milj. kr. föreslaget på tilläggsbudget 11
Sammanfattningsvis kan under budgetåret 1981/82 statliga
kreditgarantier för lån m. m. ges med ytteriigare. dels ca 8870 milj. kr.
hänföriiga till ramar avseende totala engagemang, dels I 145,5 milj. kr.
hänförliga till ramar för årligt engagemang. Den sammanlagda ökningen blir
därmed ca 10 miljarder kr. Till detta belopp kommer det ramulrymme som i vissa
fall frigörs till följd av att lån med statlig garanti blir amorterade. I andra
fall är det så att de utställda garantierna från tidigare år successivt minskar
efter hand som lånen amorteras.
Prop.
1980/81:150 Reviderat budgetförslag 41
Den
stora merparten av ökningen i garanfiramarna hänför sig till exportkreditgarantierna,
som snarast har karaktären av ett försäkringssystem som syftar till att
underlätta svenska företags exportaffärer. Premiesättningen för
exportkreditgarantier skall i princip vara sådan att några förluster ej
belastar statsbudgeten.
Jag
vill åter betona att de belopp som jag just har nämnt avser ramar för
åtaganden. Summan av faktiskt gjorda åtaganden kan utvecklas på annat sätt.
Jag
föreslår att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag nu
har redovisat.
2.4
Möjlighet till tillfälliga medelsöverföringar mellan fonder finansierade med
särskild beredskapsavgift på olja
I
lagen (1980:1083) om ändring i lagen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift
för oljeprodukter föreskrivs att för motorbrännolja, eldningsolja och
bunkerolja skall fr.o.m. den 1 januari 1981 utgå särskild beredskapsavgift med
66 kr. för kubikmeter. Av dessa avser 38 kr. finansiering av oljelagring, 4 kr.
finansiering av oljeprospektering och 24 kr. finansiering av oljeersättande
åtgärder. Inkomna medel fonderas i fonder för resp. ändamål hos
riksgäldskontoret. Regeringen har i prop. 1980/81:90 om riktlinjer för
energipolitiken föreslagit att den särskilda beredskapsavgiften för
oljeprodukter skall höjas med 23 kr. för kubikmeter fr. o. m. den 1 juli 1981,
4 kr. avser finansiering av oljeprospektering medan 19 kr. avser finansiering
av det nya energiforskningsprogram om vilket förslag läggs fram i den
proposition jag nyss hänvisade lill. De inkomster som är avsedda för
finansiering av nämnda program skall tillföras en särskild fond för
energiforskning hos riksgäldskonloret.
Storleken
på de inkomster som följer av den särskilda beredskapsavgiften varierar över
året som en följd av variationer i efterfrågan på oljeprodukter. Vidare gäller
att avgifter som följer av försäljning av oljeprodukter under en viss månad kan
tillföras fonderna hos riksgäldskontoret först en viss tid senare. De
tidsmässiga variationerna i inkomsternas storlek, liksom den förskjutning som
sker i tillförseln av inkomsterna lill fonderna hos riksgäldskontoret, kan i
vissa fall föranleda problem när del gäller all planera och genomföra den
verksamhet som skall finansieras från resp. fond. Detta kan i första hand komma
att gälla för verksamhelen inom energiforskningsprogrammet men även för den
verksamhet som finansieras över oljeersättningsfonden.
För
att undvika olägenheter som kan uppstå till följd av de nu berörda
förhållandena vad gäller det sätt på vilket inkomsterna tillförs fonderna hos
riksgäldskontoret, bör regeringen ha möjlighet att besluta om tillfälliga
överföringar av medel mellan de olika fonderna.
Detta
bör ske genom utnyttjande av de tillfälliga likviditetsöverskott
Prop.
1980/81:150 Reviderat budgetförslag 42
som kan uppstå hos vissa av fonderna. Regeringen bör
bemyndigas att besluta om sådana tillfälliga överföringar av medel mellan de
olika fonderna hos riksgäldskontoret som finansieras genom den särskilda
beredskapsavgiften på oljeprodukter. Jag har i denna fråga samrått såväl med
cheferna för handels- och industridepartementen som med statsrådet Petri.
2.5 Utnyttjande av nnansfullmakten, m. m.
Fr. o. m. budgetåret 1979/80 gäller nya former för
redovisning av utnyttjandet av finansfullmakten. Avsikten är atl riksdagen
genom en samlad redovisning av utnyltjandel av finansfullmakten och övriga
konjunktur-och arbetsmarknadspolitiska bemyndiganden skall få en bättre
överblick över hur olika bemyndiganden har utnyttjats. En sådan redovisning bör
vara så fullständig som möjligt och lämnas först i komplelteringspropositionen.
Hemställan om utnyttjande av finansfullmakl för det nästföljande budgetåret
görs vid samma tillfälle. Om arbetsmarknadslägel skulle kräva insatser, utöver
vad som kan tillgodoses genom ianspråktagande av den givna finansfullmaklen,
ankommer det på regeringen atl på tilläggsbudget begära en utvidgad
finansfullmakt.
Jag skall i det följande redovisa hur regeringen har
utnyttjat finansfullmakten från föregående redovisningstillfälle till den 23
april 1981. Min redogörelse, som således avser de sista månaderna av budgetåret
1979/80 och större delen av budgetåret 1980/81, bör bringas till riksdagens
kännedom.
Regeringen har av riksdagen bemyndigats alt för budgetåret
1979/80, om arbetsmarknadsläget kräver det, beslula om utgifter intill ett
sammanlagt belopp av 2500 milj. kr. (prop. 1978/79:100 bil. 2, FiU 1978/79:40,
rskr 1978/79:452).
I prop. 1979/80: 150 (bil. 2) redovisades de ålgärder som
under budgetåret 1979/801, o. m. den 23 april 1980 hade beslutats med stöd av
finansfullmakten. Under återstoden av budgetåret utnyttjade regeringen inle
finansfullmaklen. Under budgetåret disponerades sammanlagt 566,5 milj. kr. av
finansfullmakten.
När det gäller utnyttjandet av finansfullmakten för
budgetåret 1980/81 vill jag erinra om atl riksdagen har bemyndigat regeringen
att för detta budgelår, om arbetsmarknadsläget kräver det, besluta om utgifter
intill elt sammanlagt belopp av 2500 milj. kr. (prop. 1979/80:150, FiU
1979/80:40, rskr 1979/80:421). Fullmakten får användas för finansiering av
tidigareläggning, utvidgning eller påskyndande av statliga investeringar som
normalt finansieras med anslag på statsbudgeten samt för beredskapsarbeten och
för bidrag till kommunala projekt för investering och sysselsättning.
Bidragsprocenten för kommunala projekt får fastställas av regeringen med hänsyn
till ändamålet, dock högsl till 75%. Vidare får finansfullmakten användas för
bidrag till näringslivel och bostadssektorn. Härvid får gällande bidragssatser
tillfälligt förhöjas med högst 75 %.
Prop.
1980/81:150 Reviderat budgetförslag 43
Regeringen
har disponerat fullmakten genom beslul den 9 oktober, den 13 november och den
18 december 1980. Genom beslutel den 9 oktober utnyttjades fullmakten med
totalt 11,0 milj. kr. för att utföra byggnadsarbeten åt Kiruna geofysiska
institut och generaltullstyrelsen. Genom beslutet den 13 november utnyttjades
finansfullmaklen för sysselsättningsfrämjande åtgärder i Värmlands län.
Beslutet avsåg bl.a. tidigareläggning av statliga vägar. Genom beslutel
disponerades 40 milj. kr. av finansfullmakten. Beslutet den 18 december 1980
innebar alt ytterligare 394,9 milj. kr. av finansfullmakten disponerades. Av
beloppet avsåg 350 milj. kr. medel för beredskapsarbeten, 19,9 milj. kr. om-
och tillbyggnad av verkstadslokaler m.m. i Mala för Sveriges geologiska
undersökning och 25 milj. kr. medel för beställning av två miljöskyddsfarlyg
för generallullstyrelsens räkning. Genom dessa tre beslut har sammanlagt 445,9
milj. kr. av finansfullmakten disponerats.
Beträffande
affärsverkens och vissa andra verksamheters investeringar har t.o.m. budgetåret
1979/80 den ordningen tillämpats att riksdagen bemyndigat regeringen att inom
en marginal av 10% ulöver given investeringsram kunna beslula om en av
konjunklurmässiga eller andra skäl påkallad ökning ay medelsramen. Min
företrädare konstaterade i prop. 1979/80: 100 (bil. 2) alt den del av
investeringsmarginalerna som kunde anses konjunkturpolitiskt motiverad
fortsättningsvis borde ingå i det allmänna bemyndigandet att utnyttja
finansfullmakten. Han konstaterade samtidigt att investeringsramarna kunde
höjas av regeringen av andra skäl än konjunkturpolitiska, exempelvis för att
medge en fördelaktig upphandling. Mot den bakgrunden föreslog han i prop.
1979/80: 100 (bil. 2) atl en marginal om 5% utöver investeringsramen borde
beräknas på dessa anslag för att medge en ökning av medelsanvändningen av
sådana skäl. Denna ordning har riksdagen också ställt sig bakom. I
budgetpropositionen 1981 har affärsverkens anslag i enlighet med della
beräknats med en marginal om 5% utöver föreslagen investeringsram.
Vid
sidan av tlnansfullmaklen har riksdagen lämnat regeringen etl antal konjunktur-
eller arbetsmarknadspolitiskt motiverade bemyndiganden. De olika bemyndigandena
som har lämnats för budgetåret 1980/81 redovisas i följande icke-tabellariska
sammanställning.
Inom
försvarsdepartementets verksamhetsområde: Regeringen har bemyndigats att medge
överskridande av utgiftsramarna för del militära försvaret och civilförsvaret
om det behövs av konjunktur- eller beredskapsskäl.
Inom
bostadsdepartementets verksamhetsområde: Under förslagsanslaget Viss
bostadsförbättringsverksamhet m. m. har regeringen bemyndigats alt ändra ramen
för räntefria förbällringslån om del behövs av sysselsättningsskäl. Under
reservalionsanslagen Anordningsbidrag m.m. till allmänna samlingslokaler,
Uppruslningsbidrag m.m. fill allmänna samlingslokaler samt Lån för allmänna
samlingslokaler får ramarna
Prop.
1980/81:150 Reviderat budgetförslag 44
för bidrag resp. lån överskridas om del behövs av
sysselsättningsskäl. Även under anslaget Tilläggslån lill kulturhistoriskt
värdefull bebyggelse kan beslutsramen vidgas om del behövs av
sysselsättningsskäl.
De bemyndiganden jag nu har redovisat har hittills
utnyttjats endasi i ett fall. Den 19 juni 1980 medgav nämligen regeringen all
10 milj. kr. fick tas i anspråk för energibesparande åtgärder i statliga
byggnader.
Jag vill slutligen, för fullständighetens skull, nämna att
jag senare denna dag avser föreslå regeringen att medge att finansfullmakten
får utnyttjas för vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder. Enligt vad jag
erfarit kommer vederbörande statsråd att senare denna dag återkomma med en
närmare redovisning härav. Detaljerna i detta ärende torde jag få återkomma
till vid mitt framläggande av nästa års reviderade budgetförslag.
Regeringen disponerar för innevarande budgetår, som jag
lidigare nämnt, en finansfullmakt om 2500 milj. kr. Jag förordar alt fullmakten
för budgetåret 1981/82 tas upp med samma belopp. Denna bör fä disponeras på
samma villkor som gäller för innevarande budgetår.
2.6 Statsbudgeten budgetåren 1980/81 och 1981/82
2.6.1. Statsbudgetens inkomster budgetåren 1980/81 och
1981/82
Riksrevisionsverket har med skrivelse den 3 april 1981
lämnat beräk-ningarav statsbudgetens inkomsler under budgetåren 1980/81 och
1981/82. För en närmare redogörelse härav hänvisar jag till verkets skrivelse
(bil. 2.3).
Vid en beräkning av statsinkomsternas utveckling har de
antaganden som görs om inkomslutvecklingen i samhället en avgörande betydelse.
Riksrevisionsverket har i sina beräkningar utgått från att lönesumman ökade med
11,8% mellan åren 1979 och 1980. Verket pekar dock på vissa indikationer, bl.
a. storleken på de inbetalade preliminärskalterna år 1980. som talar för en
långsammare utveckling av lönesumman under är 1980 än vad verket antagit. För
sin bedömning av utvecklingen av lönesumman år 1981 och år 1982 utgår riksrevisionsverket
bl.a. från det avtal som slutits mellan LO och SAF. För år 1981 antar man en
ökning av lönesumman med 5,3%, vilkel innebären nedrevidering i förhållande
till de anlaganden som bildade underlag för inkomstberäkningarna i årets
budgetproposition. Också antagandet om lönesummans ökning under år 1982 har
reviderats ned. Man utgår nu från en ökning detta år med 6,5 %>.
Vid sin anmälan av den reviderade finansplanen tidigare
denna dag redogjorde chefen för ekonomidepartemenlel för sina bedömningar av
bl.a. lönesummans utveckling. Riksrevisionsverkets antaganden ligger väl i
linje med dessa bedömningar. För år 1982 räknar verket dock med elt högre
antagande för lönesummans utveckling än vad som anges i finansplanen. Eftersom
jag i dessa avseenden delar de bedömningar som chefen för
Prop.
1980/81:150 Reviderat budgetförslag 45
ekonomidepartemenlel gett uttryck för känner jag mig
föranlåten all på ett par punkter avvika från riksrevisionsverkels beräkningar.
För
budgetåret 1981/82 innebär verkets beräkning att inkomsttiteln/>'5/j-ka
personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse tas upp med 25728
milj. kr. Eftersom jag utgår från en något annan utveckling av lönesumman än
verket beträffande år 1982 bör dessa inkomster räknas ned med 400 milj. kr.
Inkomsttiteln bör därför föras upp med 25 328 milj. kr. I jämförelse med min
beräkning i budgetpropositionen innebär della att inkomsterna under
inkomsttiteln reviderats ned med 839 milj. kr. För innevarande budgetår harjag
ingen erinran mot verkets beräkning.
Beräkningarna av inkomsterna på huvudgruppen skall på
inkomst, realisationsvinst och rörelse baseras på förutsättningarna av ett
oförändrat procenttal, dvs. 100, för uttagande av preliminärskall för
budgetåret 1981/ 82. Enligt 12 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall
varje år bestämmas med vilka procenttal av grundbeloppen den statliga inkomstskatten
skall ingå i preliminärskatten för kommande budgelår. Procenttalet för den
första hälften av budgetåret 1981/82 skall vara detsamma som under innevarande
budgetårs senare hälft. I lagen 1980:454 om storleken av statlig inkomstskatt
som ingår i preliminär skatt för budgetåret 1980/81 har detta procenttal satts
till 100. För tiden den 1 juli-den 30 december 1981 blir uttagsprocenten
densamma. Jag föreslår att uttagsprocenlen även för fiden den 1 januari-den 30
juni 1982 fastställs till 100. Förslag till lag härom har utarbetats inom
budgetdepartementet (bil. 2.7).
Under huvudgruppen lagstadgade socialavgifter beräknar
riksrevisionsverket inkomsterna till 28679 milj. kr. för budgetåret 1981/82.
Med de utgångspunkter som jag har för utvecklingen av lönesumman och andra
centrala faktorer räknar jag upp verkets beräkning med totalt 30 milj. kr. och
för sålunda upp huvudgruppen med 28709 milj. kr. Inkomsterna under huvudgruppen
fördelar sig på flera titlar. Jag går inte nu närmare in på var och en av dessa
justeringar, utan hänvisar lill den sammanställning jag har låtit utarbeta av
mina samtliga justeringar av verkets inkomstberäkning. Denna redovisas i tabell
6.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsttiteln mervärdeskatt
till 42400 milj. kr. för budgetåret 1981/82. Med hänvisning till vad jag
fidigare anfört beträffande de faktorer som styr utvecklingen av inkomsterna av
mervärdeskatten föreslår jag att inkomsttiteln räknas upp med 300 milj. kr.
till 42700 milj. kr.
Verket har i sin beräkning av affärsverkens inlevererade
överskott ulgåll ifrån att inleveranserna från förenade fabriksverken kommer
atl bli 32,9 milj. kr. för budgetåret 1980/81. För egen del finner jag att
inleveransen från förenade fabriksverken skall uppgå till 47,2 milj. kr.
Följaktligen räknar jag upp inkomsterna på inkomsttiteln förenade
fabriksverkens inlevererade överskott med 14,3 milj. kr. jämfört med verkets
beräkning. Jag finner däremot ingen anledning till erinran mot verkets
beräkningar för 5 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 150. Bilaga 2
Prop. 1980/81:150
Reviderat budgetförslag 46
budgetåret
1981/82. Jag har i dessa frågor samrått med chefen för industridepartementet.
Regeringen
kommer enligt vad jag har erfarit att i en särskild proposition lägga fram
förslag till överenskommelse angående Sölvbackaslrömmarna. I denna föreslås bl.
a. att riksdagen medger att staten från statens vattenfallsverk överlåter viss
ersättningskraft och vissa fallrättigheter till Sydkraft AB. Samtidigt
föreslås att det förräntningspliktiga statskapitalet hos verket sätts ned med
280 milj. kr. för att verket skall erhålla full kompensation för de tillgångar
verkel avstår ifrån. Därigenom kommer också den beräknade inleveransen från
verket att minska. För budgetåret 1981/82 kan minskningen beräknas till 30,1
milj. kr. Jag finner därför att inkomsttiteln statens vattenfallsverks
inlevererade överskott bör beräknas lill 1649900000 kr. för detta budgetår.
Vidare
följer av förslaget att de tillgångar som förs över från statens
vattenfallsverk till Sydkraft AB skall skrivas bort. Ehuru motsvarande
avskrivning i snäv mening icke kan betraktas som kalkylmässig bör den för
enkelhetens skull, i inkomstberäkningarna noteras under inkomsttypen
kalkylmässiga inkomster. Efter alt också ha beaktat effekten av denna minskning
av avskrivningsunderlaget bör enligt min mening inkomsttiteln statens
vattenfallsverks avskriv/ungar för budgetåret 1981/82 ökas med 13638000 kr.
jämfört med verkets beräkning och sålunda föras upp med 1 813638000 kr. Jag har
i denna fråga samrått såväl med chefen för jordbruksdepartementet som
statsrådet Petri,
Riksrevisionsverket
har i sina beräkningar ej kunnat beakta resultatet av de förhandlingar som
förts med Landstingsförbundet bl.a. om ersättning till staten för övertagandet
av huvudmannaskapet för de skyddade verkstäderna i samband med bildandet av
stiftelsen samhällsföretag. Det nu föreliggande avtalet innebär bl.a. att
staten erhåller 775 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1980/81 och
1981/82. Denna ersättning ökar inkomsterna under inkomsttiteln övriga inkomster
av statens verksamhet. Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Holm samt
chefen för arbetsmarknadsdepartementet. Vidare får den nyligen framlagda
propositionen om vissa varvsfrågor, m. m. (1980/81:131) konsekvenser för
budgeten som inte har beaktats av riksrevisionsverket. I denna proposition
föreslås vissa åtgärder som berör anslaget fill räntestöd till varvsindustrin
och anslaget till avskrivningslån till varvsindustrin, m.m. Dessa förslag
innebär att 385 milj. kr. tillförs inkomsttiteln övriga inkomster av statens
verksamhet under budgetåret 1981/82. I denna fråga harjag samrått med chefen
för industridepartementet.
Sammantaget
finner jag således anledning att räkna upp inkomsttiteln övriga inkomster av
statens verksamhet med 775 milj. kr, för budgetåret 1980/81 och med 1 160 milj.
kr. för budgetåret 1981/82
Riksrevisionsverkets
beräkningar i övrigt föranleder inte någon erinran från min sida. Totalt sett
innebär de ovan redovisade justeringarna att
Prop. 1980/81:150
Reviderat budgetförslag
47
opaginerad Kontrollera mot PDF
riksrevisionsverkets
beräkningar bör räknas upp med ca 789 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och med
ca 1 074 milj. kr. för budgetåret 1981/82 (labell 6). I jämförelse med mina
beräkningar i budgetpropositionen innebär min reviderade kalkyl atl inkomsterna
justeras ned med 1058 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och justeras upp med 525
milj. kr. för budgetåret 1981/ 82. Jag beräknar således statsbudgetens
inkomsler för budgetåret 1980/81 till 155934 milj. kr. och för budgetåret
1981/82 till 158650 milj. kr.
Tabell 6. Justering av riksrevisionsverkets beräkning av
statsbudgetens inkomster
(1 000-tal kr.)
1980/81
1981/82
Riksrevi-
Förändring
Riksrevi-
Förändring
sionsverket
enligt före-
sionsverket
enligt före-
(rev.
be-
draganden
(rev. be-
draganden
räkning)
räkning)
llll
Fysiska personers skatt pä in
komst, realisationsvinst och
rörelse
25 728000
- 400000
1211
Folkpensionsavgift
22656000
- 84000
1221
Sjukförsäkringsavgift,
netto
-372000
-(- 145 000
1231
Barnomsorgsavgift
5908000
- 22000
1241
Vuxenulbildningsavgift
648000
- 4000
1251
Övriga socialavgifter.
netto
-280000
5 000
1411
Mervärdeskatt
42400000
-1- 300000
2115
Förenade fabriksverkens
inlevererade överskott
32900
■i- 14 300
2116
Statens vattenfalls verks
inlevererade överskott
1680000
- 30100
2811
Övriga inkomster av sta-
tens verksamhet
296237
-1-775000
232583
-H 160000
5116
Statens vattenfallsverks
avskrivningar
1 800000
-\- 13638
Summa
förändring enligt
föredraganden
-t-789 300
-1-1073 538
Summa
inkomster
155144608
155 933908
157576778
158650316
2.6.2
Statsbudgetens utgifter budgetåren 1980/81 och 1981/82 Utgiftsanslag, m.m.
I
årets budgetproposition beräknade jag statsbudgetens utgiftsanslag, dvs.
bortsett från förändringar i anslagsbehållningar och i disposition av rörliga
krediter, fill 211 490 milj. kr. för budgetåret 1980/81. För riksdagens
information villjag peka på atl detta belopp är avrundat till jämna milj. kr.
Även fortsättningsvis i min redovisning kommer jag att avrunda belopp på detta
sätl. I nyss nämnda belopp ingick de i prop. 1980/81:101 upptagna anslagen på
tilläggsbudget II samt regeringens beslut om utnyttjande av
finansfullmakten om 446 milj. kr. Riksdagen har sedermera beslutat i enlighet
med förslagen i prop. 1980/81:101. I det följande redovisar jag de ytterligare
propositioner med anslagskonsekvenser för innevarande budgetår som lagts fram.
Prop.
1980/81:150 Reviderat budgetförslag 48
I prop. 1980/81:67 har regeringen begärt atl 124 milj. kr.
anvisas för lån och bidrag till SSAB Svenskt Stål AB samt medelstillskott till
vissa utvecklingsbolag. En höjning av högsta ersättningen för dag från
arbetslös-helsförsäkringen har föreslagils i prop. 1980/81:85. Med anledning
härav har riksdagen beslutat anvisa 39 milj. kr.
I prop. 1980/81:93 har, med anledning av all staten
överlåter aktier i Datasaab AB, regeringen föreslagit alt totall 50 milj. kr.
anvisas som utvecklingsbidrag till Datasaab AB och 5 milj. kr. för all läcka
eventuella förluster som har uppkommit under år 1980. Riksdagen har beslutat i
enlighet med förslaget (NU 1980/81: 38. rskr 1980/81:208). Regeringen har i
prop. 1980/81:98 begärt att 300 milj. kr. anvisas för aktieteckning i Norrlands
Skogsägares Cellulosa AB samt alt 100 milj. kr. anvisas för lån till företaget.
I prop. 1980/81: 125 har regeringen begärt anslag på
tilläggsbudget 111 om 449 milj. kr. I prop. 1980/81: 128 har regeringen begärt
atl Statsföretag AB för innevarande budgelår får etl kapitaltillskott om I 115
milj. kr. för alt täcka förluster och genomföra investeringar i vissa av
dotterbolagen. Ett anslag om 100 milj. kr. föreslås i prop. 1980/81: 131 bli
anvisat för att sysselsätlningsfrämjande åtgärder snabbt skall kunna sättas in
vid Karlskronavarvet. Slutligen har i prop. 1980/81: 161 begärts elt
medelstillskott om 100 milj. kr. för finansiering av Stirlingprojektet.
Dessulom kommer enligt vad jag har erfaril chefen för jordbruksdepartementet
senare denna dag atl föreslå att drygt 31 milj. kr. anvisas för ersällning lill
Trångfors AB på tilläggsbudget för innevarande budgelår. Inkl. detta förslag
har sålunda sammanlagt beslutats eller föreslagits utgiflsanslag för budgetåret
1980/81 om 213 902 milj. kr. I detta belopp ingår anslaget till oförutsedda
utgifter med 9000 milj. kr. Exkl. detta anslag uppgår således utgiflsanslagen
lill 204902 milj. kr.
Riksrevisionsverket har med skrivelse den 2 april 1981
överlämnat en beräkning över utfallet av slalens budget för innevarande budgetår
(bil. 2.2). Eftersom verkel inte fullständigt bar beaktat nyss nämnda propositioner
överensstämmer verkets beräkningar vad gäller ulgiftsanslagen inte helt med min
egen.
I budgetpropositionen upptogs de totala statsutgifterna
för budgetåret 1981/82, exkl. förändringar av anslagsbehållningar och i
dispositionen av rörliga krediter samt beräknat tillkommande utgiftsbehov, till
217 196 milj. kr.
I olika
propositioner, som har förelagts riksdagen före den I april 1981, och genom
beslut som riksdagen har faltal fram lill nämnda dag har anslag tagits upp som
innebär en ökning i förhållande till budgetpropositionen 1981 med 4466 milj.
kr. Jag återkommer strax med en hänvisning till den bilaga där nu nämnda
propositioner m. m. redovisas. I min beräkning vill jag emellertid även beakta
vissa propositioner som är hänförliga till tiden efter utgången av mars månad.
Sålunda har regeringen i prop. 1980/81:190
Prop. 1980/81:150 Reviderat budgetförslag 49
om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m. föreslagit
alt anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område sänks med 440
milj. kr. jämfört med det belopp som togs upp i budgetproposifionen. I samma
proposition föreslås att pä anslaget till prisstöd till jordbruket i norra
Sverige anvisas ytterligare 29 milj. kr. Vidare kommer senare denna dag, enligt
vad jag har erfarit, chefen för industridepartementet att föreslå att 37,5
milj. kr. anvisas fill stöd till svenskt-norskt industriellt samarbete.
Slutligen kommer chefen för arbetsmarknadsdepartementet senare denna dag att
föreslå ytterligare anslag om tillsammans 1 080 milj. kr.
Anslaget till räntor på statsskulden, m. m. upptogs i
budgetproposifionen för budgetåret 1981/82 till 26300 milj. kr. Belastningen
på della anslag är förutom av räntenivån i huvudsak beroende av del
ackumulerade budgetsaldot tidigare budgetår, men även i någon mån beroende av
budgetsaldot under det budgetår för vilket anslaget anvisas. Höjningen av
räntenivån tillsammans med vissa andra förhållanden medför atl statsskuldräntorna
för budgetåret 1981/82 torde komma att bli högre än vad som beräknades i
budgetpropositionen. Jag har under hand inhämtat att riksgäldskontoret numera
beräknar att statsskuldräntorna kommer att uppgå till 29000 milj. kr. Anslaget
till räntor på statsskulden, m. m. bör följaktligen tas upp med detta belopp.
De ändringar i staten för riksgäldsfonden som föranleds härav torde få företas
av finansutskottet.
Jag har
låtit upprätta en specifikation över föreslagna och beslutade
anslagsförändringar på statsbudgeten i förhållande till budgetpropositionen.
Specifikationen (bil. 2.5) täcker perioden fram till utgången av mars månad
samt den justering av anslaget till ränlor på statsskulden, m. m. som jag nyss
nämnde. På grundval av de uppgifter som jag har lämnat i denna specifikation
och de övriga förslag som jag nyss redovisat särskilt, beräknar jag
utgiftsanslagen för budgetåret 1981/82 till 225068 milj. kr. I den
buvudtitelsvisa sammanställningen av förändringar i förslaget till statsbudget
för budgetåret 1981/82 sedan budgetpropositionen, som jag låtit upprätta och
som jag ämnar föreslå, skall fogas till protokollet (bil. 2.6), harjag beaktat
dels den nyss nämnda specifikationen avseende perioden t.o.m. mars månad (bil.
2.5), dels de ylterligare förslag som jag har behandlal. Eventuella förslag och
beslut i övrigt efter utgången av mars 1981 torde få beaktas av riksdagens
vederbörande utskott.
Beräkning av anslagsbehållningarnas utveckling
1 årets budgetproposition beräknades medelsbehållningarna
på reservations- och investeringsanslag minska med 1 416 milj. kr. under
budgetåret 1980/81. I sin beräkning av budgetutfallet för innevarande budgetår
har riksrevisionsverket — mot bakgrund av nya uppgifter rörande myndigheternas
bedömning av anslagsbehållningarnas utveckling - bedömt alt anslagsbehållningarna
kommer att minska med I 310 milj. kr. För en närmare
Prop.
1980/81:150 Reviderat budgetförslag 50
redovisning hänvisar jag till riksrevisionsverkets
beräkningar (bil. 2.2). Jag har inga erinringar mol verkels prognos.
Tabell 7. Beräknad förändring i anslagsbehållningarna
under budgetåret 1980/81
(Milj. kr., ökning -l-, minskning -)
Anslags- Beräknad
förändring 1980-07-01 -1981-06-30
behållning
1980-07-01 Riksrevi- Budget- Riksrevi- Föredra-
sionsverket prop. sionsverket
ganden
(dec. 1980) 1981 (nyberäk-
ning)
Anslags- 20350 -1416 -1416 -1310 -1310
behållningar
I budgetpropositionen underströk jag dock den osäkerhet
som vidlåder beräkningar av anslagsbehållningarnas utveckling. Delta gäller
självfallet i än högre grad bedömningarna för nästkommande budgetår. Dessa
beaktar del förhållandet att de medel som kommer att krävas för tillkommande
utgiftsbehov avser kassamässig belastning. När anslagsbelopp föreligger kan
dessa mycket väl avvika från tidigare kassamässigt beräknade belopp. Om inte
förutsättningarna i övrigt har förändrats innebär della att en justering bör
göras i anslagsbehållningarnas utveckling.
En sammanfattning av anslagsbehållningarnas utveckling under
de senaste budgetåren ges i tabell 8. De revideringar av
anslagsbehållningarnas storlek vid utgången av innevarande budgelår som gjorts
sedan budgetpropositionen är relativt små. Utgångspunkten för min beräkning av
anslagsbehållningarnas utveckling under budgetåret 1981/82 överensstämmer således
ganska väl med förutsättningarna i budgetpropositionen.
Tabell 8. Anslagsbehållningarna vid utgången av budgetåren
1974/75-1980/81
(Miljarder kr., ökning +. minskning -)
Huvudtitel
1974/75
1975/76
1976/77
1977/78
1978/79
1979/80
1980/81
Ulfall
Ulfall
Utfall
Utfall
Utfall
Utfall
Ber.utfall
Arbetsmarknadsdepartementet
'
0,46
1.08
1,44
1,49
3,10
1,86
1.21
(förändring
under budgetåret)
(-0,26)
(-h0,62)
(-1-0,36)
(-1-0,05)
(-1-1.61)
(-1,24)
(-0,65)
Industridepartementet'
0,53
0,70
2,11
7,31
8,21
7,01
7,30
(förändring
under budgetåret)
(-0,02)
(-0,17)
(+1,41)
(-5,20)
(-1-0.90)
(-1,20)
(+0,29)
Övriga
huvudtitlar
6,04
6,78
6,43
7,76
10.23
11,48
10,53
(förändring
under budgetåret)
(-0,39)
(-1-0.74)
(-0,35)
(-Hl,33)
(-1-2,47)
( +
1,25)
(-0,95)
Summa
7,03
8,56
9,98
16,56
21,54
20,35
19,04
(förändring
under budgetåret)
(-i-0,11)
(-(-1.52)
(-t-1,42)
(-1-6,58)
(-1-4,98)
(-1,19)
(-1,31)
' Anslagen till lokaliseiingslän och statens hantverks-
och industrilånefond har samtliga år hänförts till industridepartementet.
Sammantaget föranleder inte heller de under våren
framlagda särpropositionerna någon ändrad bedömning av förbrukningen av
anslagsbehållningar för nästa budgetår.
Efter samråd med chefen för bostadsdepartementet räknar
jag med en fortsatt förbrukning av anslagsbehållningar under nästkommande
budgelår
Prop. 1980/81:150 Reviderat budgetförslag 51
avseende lån till bostadsbyggande och anslaget till vissa
energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m.m. Detta överensstämmer med
den bedömning vi gjorde i budgetpropositionen.
Vid
utgången av innevarande budgetår beräknas anslagsbehållningarna inom
industridepartementets verksamhetsområde uppgå till drygt 7 miljarder kr.
Härav återfinns drygt 2,5 miljarder kr. på anslag till varvsnäringen och drygt
1,6 miljard kr. till lokaliseringslån. I övrigt fördelar sig behållningarna på
ett stort antal anslag.
Tabell 9. Beräknad förändring i anslagsbehållningarna
under budgetåret 1981/82
(Miljarder kr., ökning +, minskning -)
Huvudtitel Beräknad Beräknad förändring
anslags- 1981-06-30-1982-06-30
behållning
1981-06-30 Budgetprop. Föredraganden
Bostadsdepartementet 3,07 -11/2 -11/2
Industridepartementet 7,30 -11/2 -11/2
Övriga huvudtitlar 8,67 ±0 ±0
Sunima 19,04 - 3,0 - 3,0
Efter att ha samrått med chefen för industridepartementet
och, i förekommande fall, med statsrådet Petri, beräknar jag att
anslagsbehållningarna under industridepartementets verksamhetsområde kommer
alt minska med ett belopp av storleksordningen 1.5 miljard kr. avseende främst
varvsnäringen samt inom energiområdet. Del bör dock betonas att den
beräkningsmetod som har tillämpats för medel som avsätts för att täcka beräknat
tillkommande utgiftsbehov påverkar denna bedömning.
Mina bedömningar leder således till att
anslagsbehållningarna kommer att minska med 3 miljarder kr. under budgetåret
1981/82. Jag vill dock ånyo framhålla att dessa beräkningar måste omges med
belydande osäkerhetsmarginaler.
Beräkning av dispositionen av rörliga krediter budgetåren
1980181 och 1981/82
Budgelutfallet och därmed statens upplåningsbehov påverkas
av förändringar i dispositionen av röriiga krediter hos riksgäldskontoret,
vilka krediter enligt riksdagens beslul ställs lill förfogande för vissa myndigheter
och bolag. I årets budgetproposition antogs det disponerade beloppet komma att
öka med 1077 milj. kr. under innevarande budgelår. Riksrevisionsverket
beräknar nu ökningen till I 373 milj. kr. Förändringen jämfört med den tidigare
beräkningen beror huvudsakligen på en föreslagen höjning av den rörliga
krediten till statens järnvägar. Jag ansluter mig till verkets beräkningar.
För ett följande budgetår brukar en schablonmässigt beräknad ökning av den
rörliga krediten tas upp i förslaget till statsbudget. Så skedde också i
budgetförslaget för budgetåret 1981/82 nämligen med 500 milj. kr. Jag finner
inte anledning att nu ändra beloppet.
Prop.
1980/81:150 Reviderat budgetförslag 52
Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto
Redan statsbudgeten bör så långt möjligt visa den totala
budgetbelastning som kan väntas under budgetåret. Jag har tidigare redogjort
för den budgetbelastning som kan beräknas uppkomma för budgetåret 1981/82 till
följd av föreslagna utgiftsanslag, förändringar i anslagsbehållningar och
ändrad disposition av rörliga krediler. Jag avser nu alt behandla de ytterligare
utgiftsbehov som kan tillkomma under nästa budgetår.
I budgetpropositionen upptogs för beräknat tillkommande
utgiftsbehov, netto ett belopp av 5 000 milj. kr. för tilläggsbudgetar, för ett
antal särskilda propositioner avseende bl.a. energipoliliken. Statsförelag AB
och varvspolitiken samt för att hålla en viss beredskap inom arbetsmarknadspolitikens
område. Eftersom merparten av förutsedda propositioner nu lagts fram skulle det
i sig vara motiverat att räkna ned anslaget.
Emellertid föranleder vissa omständigheter som inte kunde
förutses i budgetpropositionen t. ex. en snabbare prisutveckling bl. a. till
följd av den höjda räntenivån, att kostnaderna för vissa anslag - främsl
avseende försvaret och folkpensionerna - nu beräknas komma att överstiga de
anslag som då togs upp. Eftersom denna merbelaslning på anslagen inte beaktas
på annat håll i stalsbudgelen bör hänsyn tas härtill vid beräkningen av
utgiftsposten beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto.
Jag räknar därtill med att arbetsmarknads- och
industripolitiken kommer att förorsaka kostnader utöver de medelsanvisningar
som föreslagits i de hittills under våren framlagda propositionerna. Jag vill i
detla sammanhang förutskicka att jag senare denna dag kommer atl föreslå
regeringen att med utnyttjande av finansfullmakten tidigarelägga vissa statliga
byggprojekt. Chefen för arbetsmarknadsdepartementet återkommer senare till
denna fråga.
Härtill kommer i sedvanlig ordning vissa andra utgifter på
tilläggsbudget sotn inte kunnat beaktas i statsbudgeten.
Med hänsyn till vad jag anfört föreslår jag atl posten
beräknal tillkommande utgiftsbehov, netto, förs upp med ett oförändrat belopp
om 5000 milj. kr. för nästa budgetår.
Summering av statsbudgetens utgifter
I det föregående harjag, utgående från statsbudgeten för
budgetåret 1 980/8 I , redovisat såväl riksrevisionsverkets som min egen
bedömning av statsutgifterna under detla budgetår. Sammantaget innebär min
beräkning att stalsutgiflerna kommer all uppgå till 213648 milj. kr., vilket
är 1 177 milj. kr. mer än vad jag beräknade i budgetpropositionen 1981.
Prop.
1980/81:150 Reviderat budgetförslag
53
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 10. Statsutgifterna budgetåren 1980/81 och 1981/82
(Milj. kr.)
1980/81
1981/82
Budget-
Riksrevi-
Föredra-
Budget-
Ny beräk-
prop.
sionsverket (ny beräkning)
ganden
prop.
ning
Utgiflsanslag
211490
213718
213902
217196
225068
Beräknad
merbelasl-
ning på
förslagsanslag
-1512
-2937
-2937
-
-
Förändringar
i anslags-
behållningar
-1-1416
-1-1310
-H310
-1-3000
-1-3000
Andrad
disposition av
röriiga
krediter
-H077
-H373
-1-1373
-t- 500
-1- 500
Beräknat
tillkommande
utgiftsbehov,
netto
5000
5000
Summa
statsutgifter
212471
213464
213648
225696
233568
För budgetåret 1981/82 beräknade jag i budgetpropositionen
de totala statsutgifterna till 225696 milj. kr. De justeringar jag nyss
presenterat innebär att utgifterna nu beräknas till 233 568 milj. kr., vilket
innebär en uppräkning med 7872 milj. kr. sedan budgetpropositionen.
Uppjusteringen härrör från min beräkning av utgiftsanslagen, varav 2700 milj.
kr. är hänförbart till ökade statsskuldräntor. Beräkningarna av anslagsbehållningarna,
den beräknade dispositionen av rörliga krediter samt tillkommande
utgiftsbehov, netto, överensstämmer beloppsmässigt med de belopp som fördes
upp i budgetpropositionen.
2.6.3 Statsbudgetens saldo budgetåren 1980/81 och 1981/82
I årets budgetproposition beräknades statsutgifterna för
budgetåret 1980/81 till 212,5 miljarder kr. Den nu aktuella beräkningen innebär
att utgifterna beräknas bli ca 1,1 miljard kr. högre eller ca 213,6 miljarder
kr. Samtidigt har inkomsterna reviderats ned med 1,1 miljard kr. Budgetsaldot
för budgetåret 1980/81 beräknas därmed komma atl uppgå till inemot 58 miljarder
kr.
Tabell 11. Utvecklingen av statsbudgetens saldo
1979/80-1981/82
1979/80
Utfall
(Miljarder kr.)
1980/81
1981/82
Procentuell förändring
Budget-
Nybe-
Budget-
Nybe-
Från ul-
Från ny be-
prop.
räkning
prop.
räkning
fall 1979/80 till ny beräkning 1980/81
räkning 1980/81 lill ny beräkning 1981/82
Inkomster Utgifter
Saldo
132,5 182,5
-50,0
157,0 212,5
-55,5
155,9 213,6
-57,7
158,1
225,7
-67,6
158,7 233,6
-74,9
-1-15,4 -1-15,4
-1-1,8 -1-9,4
Anm. I förändringslalen till budgetåret 1980/81 har
effekterna av budgelreformen räknats bort.
Prop.
1980/81:150 Reviderat budgetförslag 54
Utgifterna för budgetåret 1981/82 beräknades i
budgetpropositionen till 225,7 miljarder kr. Nu beräknar jag utgifterna till 233,6
miljarder kr. Ökningen förklaras bl. a. av ökade statsskuldräntor och en ökad
belastning på främst vissa priskänsliga anslag till följd av de prisstegringar
som inträffat under första kvartalet 1981. Härtill kommer att kostnaderna för
den under våren framlagda propositionen om vissa varvsfrågor, m.m. blev något
högre än vad som beräknades i budgetpropositionen. Dessutom räknar jag nu med
ytterligare kostnader för arbetsmarknads- och industripolitiken.
Statsinkomsterna nästa budgetår uppskattas nu till 158,7 miljarder kr. vilket
innebär en smärre uppräkning jämfört med budgetpropositionen.
Sammanfattningsvis innebär beräkningarna att
budgetunderskottet för budgetåret 1981/82 ökar med drygt 7 miljarder kr. till
ca 75 miljarder kr. jämfört med beräkningarna i budgetpropositionen.
Avslutningsvis villjag ta upp ännu en fråga. På förslag i
kompletteringspropositionen våren 1979 (prop. 1978/79: 150) beslöt riksdagen
om rätt för företag att sätta in medel på särskilt konto i riksbanken (konto
för likviditetsutjämning) (FiU 1978/79:40, rskr 1978/79:452, SFS 1979:468). På
insatta medel har, enligt vissa regler, utöver grundränta, utgått en skattefri
bonusränta på 2%. Kostnaderna för bonusräntan skulle belasta statsbudgeten.
Perioden under vilken bonusränta skulle utgå upphörde den 31 mars 1981.
Riksbanken har genom särskild skrivelse denna dag meddelat att utbetalda belopp
uppgår fill 98313506 kr. Räntan har redan förskotterats av riksbanken.
Med hänvisning lill vad jag nu har anfört bör 98314000 kr.
anvisas på tilläggsbudget för innevarande budgetår.
Till regeringsprotokollet i detta ärende bör fogas som
bilagor:
Långtidsbudget för perioden 1981/82- 1985/86 (Bilaga 2.1)
Riksrevisionsverkets beräkning av budgetutfallet för
budgetåret 1980/81 (Bilaga 2.2)
Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning för
budgetåret 1981/ 82 (Bilaga 2.3)
Specifikation av statsbudgetens inkomster under budgetåret
1981/82 (Bilaga 2.4)
Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till
budgetpropositionen för budgetåret 1981/82 (Bilaga 2.5)
Förändringar i förslaget till statsbudget för budgetåret
1981/82 sedan budgetpropositionen (Bilaga 2.6)
Lagförslag (Bilaga 2.7)
Prop. 1980/81:150
Reviderat budgetförslag 55
3
Hemställan
Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen dels
föreslår riksdagen att
1. godkänna de allmänna riktlinjer för
budgetregleringen som jag har förordat,
2. godkänna vad jag har anfört om riktlinjer för den
kommunala ekonomin,
3. antaga inom budgetdepartementet upprättat förslag
till lag om storleken av statlig inkomstskatt som ingår i preliminär skatt för
budgetåret 1981/82,
4. godkänna min beräkning av statsbudgetens inkomster
för budgetåret 1981/82 enligt den vid detta protokoll fogade specifikationen,
5. godkänna min beräkning av förändringarna i
anslagsbehållningarna för budgetåret 1981/82,
6. godkänna min beräkning av förändringarna i
dispositionen av rörliga krediter för budgetåret 1981/82,
7. godkänna min beräkning av beräknat tillkommande
utgiftsbehov, netto,
8. med ändring av förslag i prop. 1980/81:100 bil. 20
lill Räntor på statsskulden, m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag
av 29000000000 kr.,
9. bemyndiga regeringen att för budgetåret 1981/82, om
arbetsmarknadsläget kräver det, besluta om utgifter i enlighet med vad jag har
förordat intill ett sammanlagt belopp av 2500000000 kr.,
10. bemyndiga regeringen att i enlighet med vad jag har
anfört besluta om tillfälliga överföringar av medel mellan de fonder hos
riksgäldskontoret som finansieras genom den särskilda beredskapsavgiften på
oljeprodukter,
11. till Bonusränta på konto för likviditetsutjämning
på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett anslag av 98314000 kr.
dels
bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört beträffande
12. översynsprogram,
13. myndigheternas långsiktiga besparingsarbete,
14. statliga kreditgarantier,
15. utnyttjande av finansfullmakten.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1980/81:150 Reviderat budgetförslag 56
Innehållsförteckning
1 Det
reviderade budgetförslaget .................................... 1
1.1 Inledning
I
1.2
Budgetutvecklingen
under senare år ..................... .... 2
1.3
Det aktuella
budgetlägel ........................................ 4
1.4
1981 års
långtidsbudget ......................................... .... 7
1.5
Automatiken i
statsutgifternas utveckling ............... .. 11
1.5.1
Inledning ......................................................... .. 11
1.5.2
Indelning i
huvudgrupper ................................ 12
1.5.3. Utgiftsstyrande faktorer ............................... .. 13
1.6 Budgetpolitiska
riktlinjer på längre sikt 16
1.6.1
Utgångspunkter
.............................................. 16
1.6.2
Mål för
budgetutvecklingen .............................. .. 17
1.6.3
Riktlinjer för
besparingsarbetet ..................... .. 19
1.7
Budgetpolifiska
riktlinjer för budgetåret 1982/83 ... 21
1.8
Riktlinjer för
den kommunala ekonomin .................. 26
2 Särskilda
frågor.............................................................. .. 33
2.1
Översynsprogram
................................................. .. 33
2.2
Myndigheternas
långsiktiga besparingsarbete ..... 34
2.3
Statliga
kreditgarantier .......................................... .. 36
2.4
Möjlighet till
tillfälliga medelsöverföringar mellan fonder finansierade med särskild
beredskapsavgift på olja 41
2.5
Utnyttjande av
finansfullmakten, m.m....................... 42
2.6
Statsbudgeten
budgetåren 1980/81 och 1981/82 .. 44
2.6.1 Statsbudgetens inkomster budgetåren 1980/81
och
1981/82 ........................................................ 44
2.6.2 Statsbudgetens utgifter budgetåren 1980/81
och
1981/82 ........................................................ 47
2.6.3 Statsbudgetens saldo budgetåren 1980/81 och
1981/82 .. 53
3 Hemställan
................................................................... 55
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1980/81:150
Reviderat budgetförslag Tabellförteckning
57
Tabell
1.
Tabell 2.
Tabell 3.
Tabell 4.
Tabell 5.
Tabell 6.
Tabell 7.
Tabell 8.
Tabell 9.
Tabell 10.
Tabell 11.
Statsutgifternas utveckling
budgetåren 1970/71 -
1981/82
.......................................... 3
Statsbudgeten budgetåren
1980/81 och 1981/82 6
Statsutgifternas
utveckling 1975/76-1985/86. Konsum
tion, investeringar och transfereringar .... 8
Utestående
statliga kreditgarantier 1980-06-30 37
Förslag angående ramar för
statliga kreditgarantier m.m. 40
Justering av riksrevisionsverkels beräkning av slalsbud
getens inkomster ................................ 47
Beräknad förändring i
anslagsbehållningarna under bud
getåret 1980/81 ................................ 50
Anslagsbehållningarna vid
utgången av budgetåren 1974/
75-1980/81 ....................................... 50
Beräknad förändring i
anslagsbehållningarna under bud
getåret 1981/82 '................................. 51
Statsutgifterna
budgetåren 1980/81 och 1981/82 53
Utvecklingen
av statsbudgetens saldo 1979/80-1981/82 53
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram
1. Utgiftsstyrande faktorer i statsbudgeten 14
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 3
Vissa arbetsmarknads politiska insatser
opaginerad Kontrollera mot PDF
Regeringens prop. 1980/81:150 Bilaga 3
Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1981-04-23
Föredragande: statsrådet Andersson
Anmälan till slutlig reglering av statsbudgeten för
budgetåret
1981/82 såvitt avser arbetsmarknadsdepartementets
verksamhetsområde
Vissa arbelsmarknadspolitiska insatser
Arbetsmarknaden präglas f. n. av effekterna av en
internalionell lågkonjunktur, slora strukturella obalanser i näringslivet och
en stor återhållsamhet med nya utgiftsåtaganden i den ofTentliga
tjänstesektorn. Någon väsentlig ökning av efterfrågan på arbetskraft som följd
av en internalionell konjunkturförbättring förutses f. n. inte komma att
inträffa under budgetåret 1981/82. För en närmare redovisning av utsikterna på
arbetsmarknaden får jag hänvisa lill vad chefen för ekonomidepartementet
anförl vid sin anmälan av den reviderade finansplanen.
Arbetsmarknadsstyrelsen har med skrivelse den 10 april
1981- med hänvisning till länsarbetsnämndernas aktuella redogörelser -
framhållit all man i samlliga län räknar med en kraftigt ökad arbetslöshet
efter en viss säsongmässig förbättring under sommaren 1981. Främst räknar
nämnderna med en kraftig försämring av sysselsättningen inom byggnadsverksamheten
till följd av del låga bostadsbyggandet och en begränsning av de kommunala
investeringarna. Bl.a. mot bakgrund härav lämnar styrelsen en rad förslag till
åtgärder under budgetåret 1981/82.
Jag delar AMS' bedömning att arbetsmarknadsulsiklerna
inger oro. Både kortsiktiga, konjunklurella faktorer och mer långsikliga
tendenser innebär en risk för ökande obalans mellan utbud och efterfrågan på
arbetskraft. Full sysselsättning är ett centralt mål för regeringens politik.
För alt detta mål skall kunna upprätthållas varaktigt är det nödvändigt all
näringslivet förmår ta vara på de utvecklingsmöjligheter som finns. Det
förutsätter att produktiva investeringar kan komma till stånd i tillräcklig
utsträckning. Bl.a. i syfte att bereda utrymme för ökade industriinvesteringar
iakttas stor återhållsamhet med nya ofTentliga ulgiftsåtaganden. Detla innebär
dels att antalet offentligt sysselsatta under nästa budgetår liksom f. n. måste
förutsättas öka väsentligt långsammare än under 1970-talet, dels I Riksdagen
1980/81. I saml. 150. Bilaga 3
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1980/81:150 2
också
atl det ekonomiska utrymmet för mer kortsiktiga arbelsmarknadspolitiska
insatser är väsentligt mindre än det var under den föregående lågkonjunkturen.
Arbetsmarknadspolitikens tyngdpunkt skall liksom under innevarande budgetår
ligga på den egenlliga platsförmedlingen. Såväl arbetsgivarna som de
arbetssökande bör vara beredda att ge avkall på sina önskemål i olika avseenden
för att de lediga platserna som finns skall kunna passas ihop med de
arbetssökande.
Som
chefen för budgetdepartementet har nämnt tidigare denna dag har regeringen
funnit det nödvändigt att vidta åtgärder för sammanlagl 1 500 milj. kr. utöver
vad som tidigare beräknats för att motverka arbetslöshet Under vinterhalvåret
1981/82. Av beloppet avser ca 400 milj. kr. tidigareläggning av statliga
investeringar. Vidare avsätts ytterligare 20 milj. kr. för bidrag till allmänna
samlingslokaler. Jag vill vidare förorda att regeringen för budgetåret 1981/82
begär ytterligare sammanlagt 1080 milj. kr. för sysselsättningsskapande
ålgärder och arbetsmarknadsutbildning.
Beträffande
arbetsmarknadsutbildningen förordar jag i enlighet med AMS' förslag att medel
anvisas för utbildning av sammanlagt ca 130000 elever under budgetåret. Detta
innebär en ökning med ca 30000 elever i förhållande till budgetpropositionen
1981. Med del nya system för finansieringen som föreslogs i prop. 1980/81: 145
medför della ytterligare medelsbéhov på 250 milj. kr. under anslaget
Arbetsmarknadsutbildning och 190 milj. kr. under anslaget Bidrag till
utbildningsbidrag och arbetslöshetsersättning. Samtidigt beräknar jag att
utgifterna från det konto hos riksgäldskontoret på vilket arbetsgivaravgiften
till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag redovisas kommer att öka med
230 milj. kr. Sistnämnda ökning föranleder inte någon exlra medelsanvisning på
statsbudgeten.
AMS
har anfört atl medelsbehovet för beredskapsarbeten nu kan beräknas komma att
uppgå till 3850 milj. kr. under budgetåret 1981/82. Detla belopp överstiger vad
som beräknades i årels budgetproposition med 2050 milj. kr. Av beloppet kan
viss del hänföras lill en beräknad ökning av andelen investeringsarbeten samt
ett av AMS framlagt förslag till höjning av statsbidraget till sådana arbeten.
Med hänsyn till det ytterst ansträngda budgetläget är jag inle beredd all
föreslå alt AMS' yrkande om medel för beredskapsarbeten tillmötesgås fullt ut.
Jag förordar för min del att ytterligare 540 milj. kr. beräknas för ändamålet.
Jag är vidare inte beredd att biträda AMS' förslag till höjning av
tilläggsbidragel för kommunala beredskapsarbeten. Jag har vid bedömningen av
erforderligt resurstillskott tagil hänsyn till de förslag i syfte att stimulera
till ökad aktivitet inom byggsektorn som chefen för bostadsdepartementet avser
föreslå regeringen att förelägga riksdagen. Under anslaget B 3.
Sysselsättningsskapande åtgärder bör vidare beräknas ytterligare 100 milj. kr.
för delprogrammet Industribeställningar. Medelsbehovet kan nämligen beräknas
uppstå under budgetåret för såväl tidigareläggning av ordinarie statliga
beslällningar som
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1980/81:150 3
för s. k. rådrumsbeställningar i ökad omfattning.
Sistnämnda beslällningar får läggas ut av AMS i företag som har varslat om
uppsägning av personal.
Jag vill erinra om att regeringen med stöd av sin begärda
finansfullmakt vid behov kan kunna anvisa medel utöver vad som här har
förordats för arbetsmarknadspolitiska åtgärder under nästa budgetår.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen att
1.
till
Arbetsmarknadsutbildning för budgetåret 1981/82 under tolfte huvudtiteln utöver
tidigare anvisat anslag anvisa ytterligare 250000000 kr.,
2.
till Bidrag tUl
utbildningsbidrag och arbetslöshetsersättning för budgetåret 1981/82 under
tolfte huvudtiteln utöver tidigare anvisat reservationsanslag anvisa
ytterligare 190000000 kr.,
3.
till
Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret 1981/82 under tolfte
huvudtiteln utöver tidigare anvisat reservationsanslag anvisa ytteriigare
640000000 kr.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
1.1
Reviderad nationalbudget 1981
Prop. 1980/81:150
Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 1981
REVIDERAD NATIONALBUDGET 1981
Inledning
Den
reviderade nationalbudgeten för 1981 som härmed läggs fram är utarbetad inom
ekonomideparlemenlet och konjunkturinstitutet. Nationalbudgeten bygger på
materia som erhållits från fackdepartement och olika verk och institutioner.
Vidare har utredningsrådet hörts. Utredningsrådet har ej haft möjlighet att ta
del av kapitlen 1, 8 och 9 samt vissa delar av kapitlen 4 och 5. Dess ledamöter
bär ej något ansvar för nationalbudgetens utformning och bedömningar.
Nationalbudgeten
består av två delar. I den första delen, kapitel 1, sammanfattar
ekonomidepartementet det ekonomiska läget och konjunk-turutsiklerna. Den andra
delen, kapitel 2-10, behandlar utvecklingen t. o. m. 1981 inom olika områden mera
i detalj.
Kapitlen
3 Utrikeshandel, 6 De enskilda konsumenternas ekonomi, 7 Investeringarna, 8
Industrins lönsamhet, kostnader och priser och 10 Kredilmarknaden har
sammanställts inom konjunkturinstitutet. Institutet har även sammanställt
avsnitten om gruvor, mineralbrotl och tillverkningsinduslri samt skogsbruk i
kapitel 4. Av ett bihang som följer efter kapitel 10 framgår även i tablåform
vilka kapitel och avsnill som sammanställts inom ekonomidepartementet resp.
konjunkturinstitutet. Vidare redovisas prognostal för olika delsektorer enligt
ekonomidepartemenlets och konjunkturinstitutets bedömningar.
Ansvaret
för bedömningen av Sveriges ekonomi 1981 vilar på ekonomidepartementet, där
arbetet med nationalbudgeten letts av statssekreteraren Sten Westerberg och t.
f. departementsrådet Sune Davidsson.
1
Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 150. Bilaga l.l
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 2
1
Sammanfattande översikt'
1.1
Den internationella utvecklingen
Sedan
bedömningarna i den preliminära nationalbudgeten gjordes har utsikterna för den
internalionella konjunkturen blivit svagare. För det första har den ekonomiska
politiken lagts om i mera restriktiv riktning. Främsl gäller detta
penningpolitiken. De höga amerikanska räntorna har tvingat de tongivande
europeiska centralbankerna att föra en mycket stram räntepolitik för att
motverka en fortsalt depreciering av sina valutor. Denna depreciering driver
upp inflationen och försämrar bytesbalanserna. För det första torde den höga räntenivån
påverka investeringsutvecklingen, men den har också en negativ effekt på den
privata konsumtionen. Finanspolifiken stramas också åt i exempelvis Förenta
staterna och Storbritannien, vilket förstärker politikens restriktiva verkan.
För
det andra torde den förväntade konsumtionsledda uppgången komma att både
försenas och försvagas. Bidragande orsaker härtill är all de inträffade
växelkursförändringarna lett till en accelererande inflationstakt. Detta medför
all realinkomsterna bromsas. De fortsatta oljeprishöjningarna verkar i samma
riktning.
För
det iredje gäller för Västeuropas del atl den försämring av konjunkturen som
inträffade under vintern redan lett till en försämring av hushållens
förväntningar. Detta kan leda till ökad försiktighet vad gäller den privata
konsumtionen.
Investeringarna
har hittills hållits uppe väl och en så negativ utveckling för
industriinvesteringarna som blev fallet efter den första oljechocken torde inte
bli aktuell. De viktigaste skälen härför är atl företagens finansiella
position inte urholkats i samma utsträckning som då saml att bl.a. kraven på
anpassning lill de högre energipriserna har ökal räntabiliteten på
invesleringar i energisnålare teknik och investeringar som innebär anpassningar
till förändrade relativpriser. Dessa faktorer kan inle helt uppväga de
depressiva effekterna på investeringarna av det låga kapaciletsutnyttjandet och
den försämrade vinstutvecklingen, varför en viss nedgång i
näringslivsinvesteringarna är sannolik. Men minskningen torde bli begränsad
jämfört med vad som är normall i denna fas av konjunkturcykeln.
Investeringsutvecklingen blir dock i hög grad beroende av den fortsatta
ränteutvecklingen. Hittills synes de höga realräntorna i Västeuropa inte ha
strypt investeringsverksamheten. Men skulle den nuvarande räntenivån bli
bestående under en längre tid föreligger risk för att investeringarna dämpas
mera påtagligt.
'
1 detta kapitel presenteras ekonomidepartementets bedömning av det ekonomiska
läget och av konjunkturutsikterna. 1 de följande kapitlen 2-10 redovisas mera
ingående utvecklingen inom olika områden.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 3
Det statsfinansiella läget har försämrats i många länder
bl.a. som en följd av den låga tillväxten. Utrymmet för expansiva
eflerfrågeslödjande offentliga utgifter måsle därför bedömas som minimall.
Finanspolitiken har skärpls på många håll och de senasle budgelförslagen i
Förenta staterna och Storbritannien innebär all de offentliga utgifterna skärs
ner ytterligare.
Världshandeln väntas öka med ca 2%. Handeln mellan
OECD-länderna torde bli svag men OPEC:s ökade oljeinkomster ger underlag för en
kraftig ökning av exporten dil även om denna bara utgör 7% av OECD-länderna
totala export. De förändrade valutakurserna har dock bidragit till all förskjuta
konkurrensrelationerna mellan länderna till fördel för bl.a. Förbundsrepubliken
Tyskland och övriga länder i det valutapolitiska samarbetet och till nackdel
för Förenta staterna, Storbritannien och Japan.
1 kapitel 2 diskuteras närmare vilken profil
konjunkturutvecklingen kan tänkas få under året. Sammanfattningsvis pekar det
mesta på en något svagare utveckling under loppet av året än vad som tidigare
bedömdes sannolikt. I synnerhet gäller della Västeuropa där BNP riskerar alt
sjunka med ca 1 % 1981. Tillväxten i Förenta staterna blir sannolikt svag med
en slagnalionsperiod under sommarhalvåret. För helåret förutses en tillväxt på
1 %. I genomsnitt för hela OECD-området förutses en tillväxt på drygl 0,5 %.
Självfallet finns slora osäkerheter i denna bedömning. En
viklig sådan utgör oljeprisulvecklingen. Denna har hitfills varit lugn under
1981. Under 1980 sjönk OECD-ländernas oljekonsumtion med nära 8%. Delta berodde
på den avtagande ekonomiska aktiviteten, den lidigare lageruppbyggnaden och på
att oljeprisökningarna i större utsträckning än 1973-1974 uppfattas som
bestående och därmed stimulerar till etl ökal användande av andra energikällor.
Oljeproduktionen i OPEC-länderna sjönk med ca 10 % i fjol
främst på grund av bortfallet från Iran och Irak på över 6 milj. fat per dag.
Bortfallet var störst under del fjärde kvartalet. Saudi-Arabien kompenserade en
del av bortfallet genom att öka sin produktion till 10,3 milj. fal per dag
vilkel är 1 milj. fal per dag mera än den lidigare produktionsnivån. Den låga
efterfrågan i i-länderna, de höga lagren samt den saudiarabiska produktionen
förhindrade all kriget mellan Iran och Irak ledde lill en prisvåg av samma slag
som inträffade våren 1979. Mot slutet av 1980 började spotpriserna sjunka.
Sedan dess har spotmarknadspriserna fortsatt atl falla och flera av
högprisländerna inom OPEC har sänkt sina priser ned till den officiella
OPEC-nivån på 36 dollar per fal.
Utsikterna för 1981 tyder på en fortsatt lugn
oljeprisutveckling. Den låga ekonomiska aktiviteten lalar härför. De höga
oljepriserna verkar också dämpande på efterfrågan. Avvecklingen av den
amerikanska priskonlrollen spelar härvid en viktig roll. Iran och Irak har,
trots pågående krig, återupptagit sin oljeproduktion med drygl 2 miljon fat om
dagen. Samtidigt
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 4
har Saudi-Arabien förklarat att man tills vidare kommer
att ligga kvar på den förhöjda produktionsnivån trots den återupptagna iranska
och irakiska exporten. Ell av syftena bakom denna saudiarabiska
produklionspolilik är att skapa förutsätlningar för all alla OPEC-stater i sin
prissättning skall följa den prisformel som utarbetats inom OPEC. Denna formel,
vars syfte är att åstadkomma en lugn och mera förutsebar oljeprisutveckling,
bygger på den reala tillväxten i i-länderna, prisutvecklingen för i-ländernas
export till OPEC-länderna. samt växelkursutvecklingen. Osäkerheten belräffande
prisutvecklingen gäller främst slutet av 1981 då efterfrågan sannolikt måste täckas
av lagerneddragningar.
En ylterligare osäkerhetsfaktor är om den hittills lugna
löneutvecklingen inom flertalet OECD-länder kommer all beslå. Om den höga
inflationstakten skulle driva upp lönerna finns risk att
invesleringsulvecklingen blir svagare. Det finns dock knappast några tecken
till atl en sådan uppdragning av löneökningstakien skulle vara på väg.
1.2 Utvecklingen under 1980 och 1981
Inledning
Den svenska ekonomins produktionsökning, BNP-tillväxten,
blev i fjol avsevärt lägre än vad som för elt år sedan bedömdes vara möjligt. 1
den reviderade nationalbudgeten 1980 antogs att BNP-ökningen skulle uppgå till
3,7%. Utfallet enligt nationalräkenskapernas preliminära beräkning stannade vid
1,4%. Under perioden inträffade en rad händelser som bidrog till del lägre
utfallet, arbetsmarknadskonflikten, 1980 års avlal samt moms-och
punktskattehöjningen. Såväl den externa som den inlerna efterfrågan utvecklades
annorlunda än förutsett.
Bidrag
till BNP-tillväxten 1980
RNB 1980
RNB 1981
Inhemsk efterfrågan Nettoefterfrägan frän utlandet
BNP
3.4 0.3
3,7
2.4 -1.0
1,4
Utvecklingen under fjolåret visade atl det inle var
möjligt att då uppnå en tillväxt på ca 3,5 %. Förklaringen till detla ligger
dels i de faktorer som ovan nämnts, dels i mera långsiktiga faktorer. Detta
innebär alt den polenfiella produktionskapaciteten utan ytterligare
kapacitetsutvidgningar eller betydande strukturella förändringar är betydligt
mindre än vad lidigare trender skulle ge anledning tro. Även om den inhemska
efterfrågeökningen blev lägre än beräknal tog den ändå i anspråk en slörre
andel av produktionsökningen än beräknal. Detta log sig också uttryck i atl
den reala balansen försköts i oförmånlig riktning. Vidare medförde
arbetsmarknads-
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget
Tabell
1:1 Försörjningsbalans 1980-1981
Miljarder kr. 1980,
Procentuell
volym-
löpande priser
förändring
1980
1981
TiUgång
BNP
518794
1,4
0,2
Import
av varor och tjänster
165219
0,7
-5,4
därav:
varor
141 100
0,7
-5,9
Summa
tillgång
684013
«,2
-1,1
Efterfrågan
Bruttoinvestering
101335
1,7
-1,7
Näringsliv
46378
4,3
-2,7
därav: industri
17 838
17,0
-4,4
Statliga myndigheter och affärsverk
11934
6,8
2.8
Kommunala bruttoinvesteringar
19 143
3,5
0,9
Bostäder
23 880
-8,4
-4,8
Lagerinveslering
7725
1,4'
-1,3'
Privat
konsumtion
266980
-0,1
-1,5
Offentlig
konsumtion
154 536
2,9
2,1
Statlig
47670
1,7
0,0
Kommunal
106866
3,4
3,0
Export
av varor och tjänster
153 537
-2,5
1,5
därav: varor
130716
-2,6
1,5
Summa efterfrågan
684013
1,2
-1,1
Inhemsk
efterfrågan
530476
2,5
-1,9
'
Förändring i procent av föregående års BNP.
konflikten
enligt statistiska centralbyråns beräkningar ett produktionsbortfall på 3-3,5
miljarder kr. motsvarande drygt 0,5 % av BNP.
Produktionen
ökade med 6,5 miljarder kr. räknat i 1979 års prisnivå. Den inhemska
efterfrågan steg emellertid med 11 miljarder kr. varför skillnaden, 4,5
miljarder kr. täcktes genom att den reala utrikesbalansen försämrades i
motsvarande mån. Totalt sett försämrades bytesbalansen ytterligare genom en
oförmånlig prisutveckling för exporten i jämförelse med importen samt en
fortgående försämring av transfereringsbalansen.
Förändring
av bytesbalansen 1979—1980 miljarder kr.
Varor
och tjänster - 6,5
Transfereringar - 3,5
Total
förändring -10
Totall
bytesbalansunderskotl —21,5
Den
totala konsumtionen ökade med 0,9 %, där den offentliga, särskilt den
kommunala, svarade för ökningen. Investeringarna ökade 1979 i betydligt
snabbare takt än totalproduktionen så att investeringsandelen steg till 19,5 %.
1980 ökade investeringsandelen något främst genom en kraftig ökning av
näringslivets investeringar. Ett betydligt större bidrag fill efterfrågan gav
emellertid lagerinvesteringarna. Bidraget motsvarade 1,4 % av BNP.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 6
Ett
avsevärt valutautflöde under sommaren samt risker för att efterfrågan i
Sverige under andra halvåret skulle öka alltför snabbt i internafionell
jämförelse ledde till beslut om åtstramningsåtgärder i början av hösten. Dessa
bestod främst i en höjning av mervärdeskatten från 17,1 till 19% samt vissa
punktskattehöjningar, motsvarande ungefär 0,5% av efterfrågan. Utan dem hade
efterfrågan ökat med 3%. Enligt tillgänglig statistik var efterfrågetillväxten
särskilt koncentrerad till andra halvåret trots att åtstramningen verkade från
september och oktober. Detta förklaras i första hand av utveckhngen av privat
konsumtion och investeringar. Konflikten spelade en viss roll vad gäller
fördelningen av efterfrågan mellan halvåren. Den efterfrågetillväxt som
lageruppbyggnaden svarade för låg på det första halvåret. Eftersom
lagerinvesteringarna har ett högt importinnehåll bidrog lagerutvecklingen i
hög grad till att försämringen i den reala utrikesbalansen i större
utsträckning låg på det första halvåret.
I
samband med konflikten på arbetsmarknaden inklusive den relativt utdragna
hamnkonflikten blev också exportbortfallet betydande. Statistik över
industriproduktionen tyder på att produktionen efter konflikten åter kom upp
till den tidigare nivån men det tycks i stort sett inte ha varit möjligt för
företagen att återta den försäljning som förlorades i samband med konflikten.
Detta sammanhängde med att den internationella konjunkturen snabbt försämrades
under andra halvåret. Utvecklingen av exporten diskuteras närmare i det
följande.
Återverkningarna
av oljepriserna och den internationella ränteutvecklingen i kombination med
ett högt inhemsk efterfrågetryck ledde till en hög inflationstakt, 13,7 %. De
stabiliseringspolitiskt motiverade åtstramningsåtgärderna medförde att
inflationstakten drogs upp vid genomförandet av dessa åtgärder.
Utrikeshandeln
I
tidigare nationalbudgeter har redovisats hur marknadsandelarna för svensk
export utvecklats under senare år. Efter devalveringarna 1977 böljade de
tidigare förlorade marknadsandelarna att återvinnas men denna utveckling bröts
under 1979 och 1980. Konjunkturinstitutet redovisar i kapitel 3 hur
utvecklingen i detta avseende ter sig efter de omräkningar med nya prisindex
som statisfiska centralbyrån gjort. En övergång har skett från enbart bruk av
priser i form av enhetsvärden, dvs. pris per ton eller per styck, till att
utnyttja de prisindex som används i nationalräkenskapernas beräkning av
utrikeshandelns pris och volym. Därmed uppnås i princip samstämmighet mellan
institutets varugruppsvisa exportberäkningar och nationalräkenskapernas
redovisning av den totala utrikeshandeln. Den nya beräkningsmetodiken innebär
sannolikt vidare att bättre samstämmighet uppnås mellan den svenska
utrikeshandelsstatistiken och den internationella statistiken vad gäller pris-
och volymutveckling.
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 7
Tabell 1:2 Relativpriser och marknadsandelar för Sveriges
export av bearbetade varor till OECD-länderna 1976-1980
Procentuell förändring för.
1976- 1977- 1978- 1979-
1977 1978 1979 1980
Enligl den lidigare redovisningen'
Relativpris -3 -4,5 3,5 3,5
Marknadsandel -1,5 4 -I -6
Export 1,5 -8 9,5 -3
Enligl den nya redovisningen
Relativpris -6 -5,5 3,5 I
Marknadsandel 1,5 4,5 -1,5 -3,5
Export
5 9,5 9 -0,5
' Exkl. en antagen trendfaktor på ca 1 % per är som sänkte
relativpriset resp. höjde marknadsandelen i motsvarande mån.
Dessa beräkningar ger en delvis ny bild av utvecklingen av
relativpriser och marknadsandelar som framgår av tabell 1:2. De
relativprissänkningar som följde devalveringarna var något större än vad de
tidigare beräkningarna visade. Det innebär vidare att exporten av bearbetade
varor under dessa år vuxit 5 procentenheter snabbare. Omfattningen av
relativprisförändringar och marknadsandelsvinster förefaller därmed stå bättre
i samklang med storleken av devalveringarna. Det är dock fortfarande påfallande
att andelsvinsterna är relativt begränsade.'
Även de nya beräkningarna visar att andelsvinsterna
upphörde 1979 och 1980. Som tidigare framhållits torde förklaringen - förutom i
arbetsmarknadskonflikten - bl.a. vara att söka i en låg flexibilitet pä
arbetsmarknaden och en kraftig efterfrågan efter arbetskraft från den
offentliga sektorn, särskilt från kommunerna. Detta medförde svårigheter för
den konkurrensutsatta sektorn att få sina rekryteringsbehov tillgodosedda.
Därmed hölls produktionsuppgången tillbaka och företagen sökte i stället
förbättra sina vinstmarginaler genom prishöjningar.
I nationalbudgeten för 1981 pekades på de problem som
förelåg att på elt rättvisande sätt särskilja pris- och volymkomponenterna i
exportstatistiken för 1980. Förskjutningar i utrikeshandelsstatistiken i
samband med konflikten spelar här en viss roll.
De nya beräkningarna tyder på att relativprishöjningarna
och andelsförlusterna under 1980 inte varit fullt så stora som tidigare
angetts. Exportutvecklingen var dock påfallande svag med beaktande av att
OECD-marknaden ökade med 3%. Konflikten förklarar uppskattningsvis 2
procentenheter av andelsförlusten på 3,5%. Även utanför OECD-området gjordes
' Detta beror också av atl utvecklingen under 1977 och
1978 fortfarande påverkades av relativprishöjningarna 1975 och 1976.
Utvecklingen 1974-1975 finns ej omräknad med de nu tillämpade prisindexerna.
Siffrorna för 1976 anger dock någol lägre relativprishöjning och andelsförlust
än de tidigare beräkningarna. Nägon påfallande förändring av bilden av stora
andelsförluster 1975 och 1976 torde dock ej komma ifräga.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 8
andelsförluster 1980. Detta var särskilt märkbart för
OPEC-länderna. Exporten till denna marknad har dock fluktuerat kraftigt mellan
åren beroende på att enstaka större leveranser ger kraftiga utslag i exporten
dit.
Den totala världsmarknaden för bearbetade varor ökade
uppskattningsvis med 4 % 1980. Våra andelsförluster torde totalt sett motsvara
3,5 % varför exportvolymen för bearbetade varor endast ökade med 0,5 %.
Rå-varuexporten föll med ca 3,5 % vilkel dels berodde på en försvagning av
marknaderna för malm och skogsprodukter, dels på svag konkurrenskraft och
problem med råvarutillgången inom skogsindustrin.
Importvolymen ökade med 0,7 %. Den huvudsakliga delen
härav ulgörs av bearbetade industrivaror. Med hänsyn tagen till
sammansättningen av den inhemska efterfrågan tycks importen av dessa varor ha
ökat snabbare än vad fidigare samband skulle ange. DeUa torde delvis bero på
konflikten men också på en oförmånlig utveckling av konkurrenskraften under
1980.
Även om importvolymen i genomsnitt för 1980 låg något
högre än 1979 minskade den under loppet av året. En viktig förklaringsfaktor
utgör lagerutvecklingen. Räknat för hela 1980 var lageruppbyggnaden betydande.
Den motsvarar en efterfrägeökning av samma omfattning som hela BNP-tillväxten.
Inkl. lageruppbyggnaden ökade den inhemska efterfrågetillväxten med 2,5 %.
Lageruppbyggnaden var kraftigast underförstå halvåret vilket är den viktigaste
förklaringen lill att tyngdpunkten i importen låg på det första halvåret. Den
oljeupplagring som ägde rum tycks i huvudsak ha skett under andra halvåret.
Förutom den reala försämringen av handelsbalansen tillkom
den försämring som beror av prisutvecklingen. Hur pris- resp.
volymutvecklingen påverkade handelsbalansen framgår av följande tablå.
Förändring av handelsbalansen
Miljarder kr., avrundade siffror
Pris- Volym Summa
förändring förändring
8.5
3.5
-5
2.5
-3
-0.5
2
■-2.5
-0,5
Råolja och oljeprod. Bearbetade varor Övriga varor
Totall -4 -2 -6
Den ökning av relativpriset för bearbetade varor som
lidigare redovisats innebär, uttryckt som lerms-of-lrade-förändring, en ökning
på 1,7 %. Oljeprishöjningarna medförde en kraftig terms-of-lrade-föriust
vilkel lill en del motverkades av förstärkningar vad gäller övriga råvaror.
Tjänstebalansen försämrades med en knapp miljard kr.
Försämringen var mera betydande när det gäller transfereringarna där i första
hand räntorna på den utländska upplåningen spelar en viktig roll. Försämringen
på denna post uppgick fill drygt 2,5 miljarder kr.
Hur nettot av ränteinkomster- och utgifter försämrats
under senare år framgår av följande tablå.
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 9
Milj. kr.
1977 1978 1979 1980
Inflöde 1212 2761 3296 4461
Utflöde 3404 6215 6975 10662
Räntenetto -2192 -3454 -3679 -
6201
Totalt försämrades bytesbalansen i fjol med 10 miljarder
kr. och saldot uppgick därmed till 21,5 miljarder kr. eller 4,1 % av BNP. 1979
var motsvarande siffror 11,5 miljarder kr. resp. 2,5% av BNP.
När det gäller utrikeshandeln under 1981 kommer
valutakursutvecklingen att spela en viktig roll. Sedan mitten av förra året
har dollarn, yenen och pundet förstärkts gentemot den svenska kronan, medan
framför allt de s.k. EMS-valutoma' försvagats. Konjunkturinstitutet har gjort
det tekniska antagandet att kursema i genomsnitt för hela 1981 kommer att
ligga på samma nivå som genomsnittet för månaderna december, januari och
februari. Kalkylen förutsätter således att valutakurserna under återstoden av
året kommer att vara annorlunda än dagens kurser. Som exempel kan nämnas att
beräkningen innebär att dollarkursen ligger på 4,50 kr. Detta tekniska
antagande innebär följande förskjutningar i genomsnitt för 1981 av de
viktigaste valutorna gentemot den svenska kronan.
Dollar
-1- 6 %
Pund
-1- 7 %
D-mark
- 5,5 %
Yen
-I-I7 %
Nkr
- 0,5 %
Dkr
- 5 %
F-mark
- 0,5 %
För kronans del innebär det en effektiv appreciering på ca
0,5 % mellan årsgenomsnitten om kurserna vägs samman med vår utrikeshandel som
vikter. Används de olika ländernas andelar av världshandeln som vikter innebär
det i stället en viss depreciering för kronan beroende på den tyngd som dollar och
yen har i väridshandeln. Den angivna utvecklingen skulle således innebära en av
valutaskäl försämrad konkurrenskraft gentemot flertalet västeuropeiska länder
med undantag för Storbritannien.
Dollarkursens
utveckling spelar en stor roll för våra kostnader för oljeimporten. I
jämförelse med antagandena i nationalbudgeten bedöms nu vår totala oljeimport i
år kosta knappt 32 miljarder kr. netto mot drygt 28 miljarder kr. enligt
bedömningen i januari. Härav beror 2 miljarder kr. på ändrade förutsättningar i
fråga om valutakurserna. Å andra sidan bedöms nu importen volymmässigt falla
med 12 % mot 8,5 % i preliminär nationalbudget. Detta motsvarar en besparing
på 1,5 miljarder kr.
' D-mark, Fr. francs, Ital. lira, Belg. francs, Höll.
floriner, DKR.
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget
10
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell
1:3 Bytesbalans 1980-1981
Milj,
kr., löpande priser
1980 prel.
1981 prognos
Export av varor Import av varor
130777 141332
143000 147700
Handelsbalans
-10555
-4700
Konigering
av handelsstatistiken
-615
-700
Sjöfartsnetto
Resevaluta
Övriga
tjänster, netto
Korrigering
av tjänster
3 490 -5314 -4994
6019
3 700 -5 700 -5 500
6600
Bytesbalans
för varor och tjänster
-11969
-6300
Transfereringar,
netto
-9673
-13300
Bytesbalans för varor, tjänster och transfereringar
-21 642
-19600
Av
kapitel 3, tabell 3:6, framgår hur oljeimporten utvecklats sedan den första
oljekrisen. Volymmässigt beräknas den i år totall ligga drygt 20 % lägre än
1975. Den låga aktiviteten i ekonomin spelar självfallet en inte oväsentlig
roll men detta är inte hela förklaringen. Medan BNP sedan 1975 ökat med drygt 1
% per år har oljeimporten fallit med närmare 3% per år. Även om detta delvis
beror på strukturförändringar är det uppenbart att ansträngningarna atl spara
olja börjat få effekt. Oljeprishöjningarna har givit långsiktiga incitament att
minska oljeförbrukningen.
Tvåårsavtalet
ger en ungefärlig timkoslnadsökning på 8 % inom industrin i år. Vid en ökning
av produktiviteten med 2 % innebär det att arbetskostnaden ökar med ca 6 % per
timme. Arbetskostnaden per producerad enhet skulle därmed öka med ca 6 %.
Detta innebär en viss kostnadsförbättring jämfört med vissa länder. A andra
sidan väntas exempelvis arbetskraftskostnaden per producerad enhet i
Förbundsrepubliken Tyskland endast öka med 5 %. Härtill kommer att den
västtyska konkurrenskraften förstärks genom den valutakursutveckling som de
gjorda antagandena innebär, se sid. 9.
Konjunkturinstitutet
redovisar vidare i kapitel 8 att industrins övriga kostnader stiger snabbi,
främst till följd av prisstegringarna på skogsråvara och olja, så att den
totala rörliga kostnaden per producerad enhet skulle stiga med 9 %.
Under
de angivna förutsättningarna skulle företagen kunna hålla i stort sett samma
prisnivå som konkurrenterna varför exporten till OECD-området skulle kunna öka
i samma takt som marknadstillväxten eller 1,5 %.
Medräknas
även marknaderna utanför OECD-området beräknas exporten öka något snabbare,
närmare 2,5 %. Den försvagade konjunkturen i Västeuropa får en påtaglig effekt
på rävaruexporten som väntas falla även
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 11
1981.
Efterfrågan på malm påverkas av den låga stålproduktionen inom EG-området
samtidigt som marknaden för skogsprodukter blir svag.
Den
totala exporten skulle därmed öka med ca 1,5 %. Den svaga utvecklingen av den
inhemska efterfrågan leder till att importvolymen faller med 5-6 %. Den reala
balansen förbättras med 2,1 % av BNP. Främst fill följd av oljeprisutvecklingen
blir det fråga om en betydande term-of-trade-förlust 1981, ca 3 %, motsvarande
närmare 5 miljarder kr.
Tjänstebalansen
försvagas även 1981.1 än högre grad gäller detta transfereringsbalansen där
den höjda internationella räntenivån orsakar sfigande kostnader för uUandsupplåningen.
Räntenettot försämras därmed med över 3 miljarder kr. och uppgår till 9,5
miljarder kr. vilket är lika mycket som hela exporten av järn- och
stålprodukter.
Inkomster,
konsumtion och sparande
Omläggningen
av nationalräkenskaperna hösten 1980 medförde alt bilden av hushållens
utveckling i fråga om inkomsler, konsumtion och sparande under 1970-talet
förändrades kraffigt. Hushållens realt disponibla inkomster beräknas dock även
nu ha stigit med ca 2 % per år i genomsnitt 1970—1979. Men både konsumtionens
utveckling och nivå skulle enligt dessa nya beräkningar ha varit annorlunda än
man tidigare trott. Det är bl.a. den s.k. hushållsbudgetundersökningen för 1978
som givit underlag för att revidera tidigare beräkningar.
Den
privata konsumtionens nivå 1978 har räknats upp med 10 miljarder kr. Den
siörsta upprevideringen ligger på bostadskonsumtionen.
Detta
innebär att den privata konsumtionen skulle ha ökat med 2 % per år 1970-1979
mot 1,6% enligt de äldre beräkningarna. Sparandel har också reviderats kraftigt.
De nya beräkningarna visar att sparkvoten vid slutet av 1970-talet låg på i
stort sett samma nivå som vid decenniets början. De äldre beräkningarna visade
en kraftig uppgång i sparkvoten. I nationalräkenskaperna har även införts en ny
metod atl beräkna hushållens inkomster och sparande. Tidigare beräknades
hushållens disponibla inkomster med utgångspunkt från taxerings- och annan
inkomststatislik. Ett visst hänsynslagande till att denna statistik ej kan
antas ge en fullständig bild av hushållens inkomster gjordes på så sätt att en
restpost infördes i beräkningarna. Denna restpost antogs emellertid ligga på
ett nominellt oförändrat belopp om 7,7 miljarder kr.
Hushållens
konsumtion skattades utifrån statistik över detaljhandelns försäljning, livsmedelskonsumtionen
etc. Hushållssparandet kom därigenom att få utgöra saldot mellan hushållens
beräknade inkomster och deras beräknade konsumtion. Detta innebär att sparandet
enligt denna redovisning inte bara kom att omfatta hushållens faktiska
sparande utan även påverkades av fel och ofullkomligheter i slatisfiken.
Den
metod som nu tillämpas i nationalräkenskaperna skiljer sig inle från den
tidigare vad gäller beräkningen av konsumtionen. Däremot skiljer den
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget
12
opaginerad Kontrollera mot PDF
sig
vad gäller sparandet. Detta mäts nu direkt genom att utgå från finansräkenskapernas
stafislik över förändringar i hushållens finansiella tillgångar och skulder.
Till detta läggs hushållens reala sparande i form av fasta investeringar främst
i småhus och fritidshus. Hushållens konsumtion och sparande ställs sedan mot
deras inkomster så som inkomstslatistiken anger dem. Skillnaden däremellan
beror dels av fel i statistiken men dels också av oredovisade inkomster av
olika slag.
Denna
restpost uppvisar följande utveckling under 1970-talets senare del.
1974
10 miljarder kr
1975
9 miljarder kr
1976
12,5 miljarder kr
1977
9,5 miljarder kr
1978
15 miljarder kr
1979
16,5 miljarder kr
1980
18 miljarder kr
Den
långsiktiga ökningen kan vara etl uttryck för en stigande nivå vad gäller olika
slag av oredovisade inkomster. Å andra sidan tyder de kraftiga variafionerna i
nivån som förekom 1975-1977 på alt posten även är ett uttryck för statistiska
fel och ofullständigheter.
Diagram
1:1 Sparkvoten i hushållssektorn enligt gamla och nya nationalräkenskaperna
1970-1980
Procent
10
Gamla NR /W
9 8
7
L_
\
A
/\
l\
i
t
V
/
1
1
A /
Nya NR /
5 4 3
2
/
\
/
>.
I
/
\/
-->,
1
\
1
1
/
/ /
'
\ \
/
/
'
\
1
f /
\j
t
•
\f
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
L
J___ L
1970 1971
1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 13
Skillnaderna
ifråga om utveckling av sparandels andel av inkomsterna, sparkvoten, framgår av
diagram 1:1. Man kan konstatera atl skillnaderna är betydande. Den tidigare
trendmässiga ökningen i sparkvoten bortfaller helt. Däremot kan man säga att
variationerna i stort sett går i samma riktning som i den tidigare statistiken.
I
de tidigare beräkningarna av hushållssparandet ingick även det privata
kollektiva försäkringssparandet i SPP, ITP m. m. Detta har i de nya
nationalräkenskaperna förts till företagssektorn. Sådant sparande är inte
omedelbart tillgängligt för hushållens konsumtion. Det kollektiva sparandet
hade motsvarat följande andelar av de disponibla inkomsterna i procent.
1970 1971
1,1
1,1
1972
1,1
1973
1,5
1974
1,9
1975
2,0
1976
2,2
1977
2,6
1978
3,2
1979
3,3
Den
ökade omfattning som det kollekliva försäkringssparandet fått har således
medverkat till att höja sparkvoten under 1970-talet med etl par procentenheter
enligt den äldre beräkningen.
Olika
förklaringar till sparandets utveckling har prövats. En sådan förklaring
bygger på antagandet att när de disponibla inkomsterna stiger snabbare än
hushållen väntat sig då stiger också sparkvoten. Innebörden är att hushållen
strävar efter att hålla en ungefär oförändrad konsumtionsnivå och att oväntade
förändringar av inkomsten leder till ett ändrat sparande.
En
annan förklaring tar fasta på sparandels roll som etl skydd mol andra snabba
förändringar i hushållsekonomin. En försämrad arbetsmarknad eller en hög
inflationstakt skulle då leda till ökat sparande.
Vidare
bör förändringar i den kredilpolilik som förs gentemot hushållen påverka deras
sparbeteende. I tider med en stram kredilpolilik skulle hushållen ha ett större
behov av atl hålla uppe sitt sparande än i lider med en lätt kredilpolilik.
Vidare innebär minskade lånemöjligheter mer eller mindre mekaniskt att
sparkvoten stiger.
En
annan faktor som kan spela en inte oväsentlig roll är större förändringar i
befolkningens och hushållens sammansättning. En ökad andel äldre människor med
ett annat sparbeteende än den övriga befolkningen kan påverka den tolala
sparkvoten. Flera av dessa förklaringar har prövats på den svenska
utvecklingen. Det ställer sig dock svårt att på säker
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 14
empirisk grund diskriminera mellan dessa olika
förklaringar. För ett enskilt år kan också mycket speciella förhållanden spela
in.
Medan hushållsinkomsterna realt steg med 2,5 % i Qol var
den privata konsumfionen praktiskt taget oförändrad, -0,1 %. Det innebär att
sparkvoten steg från 3,9 % 1979 till 6,3 % av disponibelinkomstema.
När det gäller utvecklingen av hushållens ekonomi under
1980 kan det finnas anledning att först stanna vid inkomstutvecklingen.
Bidragen till den nämnda realinkomstökningen på 2,5 % fördelar sig på följande
sätt enligt den uppdelning som tillämpas i kapitel 6, se vidare tabell 6:5'.
Förändring av realt disponibla inkomster efter skatt
1979—1980, miljarder kr.
1979 års priser
Löner
3,6
Enskilda
företagares driflsöverskolt
0,8
Räntor
0,3
Pensioner
3,0
Beskattade
sociala förmåner
-0,4
Övriga
inkomstöverföringar
-0,7
Restpost
-0,4
Totalt 6,2
De helt dominerande bidragen till realinkomslen bestod av
löner och pensioner. Pensionerna har under de senaste åren kontinuerligt svarat
för en väsentlig del av ökningen av disponibelinkomsterna. Som framgår av
följande tablå har pensionernas bidrag varit relafivt stabilt medan lönerna
realt sett fluktuerat kraftigt.
Bidrag till real disponibel inkomst, procentenheter
1975 1976 1977 1978 1979
1980
Löner 3,2 0,6 0,6 -2,6' 1,1 1,5
Pensioner 0,6 1,0 1,5 0,4 0,9 1,3
Total real disponibel
inkomst 2,9 2,2 -0,1 -0,1 2,5 2,5
Varav införandet av den femte semesterveckan svarar för ca
2 procentenheter.
Pensionerna svarade 1980 för en större andel av
disponibelinkomsterna än tidigare vilket skulle kunna tänkas medverka till alt
sänka sparkvoten. Tidigare studier av samband med inkomster, tidigare
konsumtion och uppgång i inflationstakten ger inle heller en fullständig
förklaring till sparkvotens ökning. Det torde dock vara så att flertalet
faktorer som anses ha betydelse för sparandets utveckling har verkat i höjande
riktning. Därtill kommer att osäkerheten i samband med arbetsmarknadskonflikten
kan ha höjt sparkvoten. Vidare steg de ränteinkomster som tillfaller hushållen
kraftigt. Dessa krediteras i allmänhet hushållen först vid utgången av året
varför de sannolikt konsumeras först påföljande år. Under 1980 steg ränteinkomsterna
kraftigt. Under den rimliga förutsättningen att dessa rän-
' 1 kapitel 6 ges ocksä en jämförelse med
reallöneberäkningar baserade pä arbetsmarknadsparternas material.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 15
teinkomster
konsumeras först 1981 tenderar denna faktor att höja sparkvoten 1980 med ca 1
procentenhet.
Konsumtionsökningen
under Qolåret blev svagare än man kunde vänta mot bakgrund av
disponibelinkomsterna. Konsumtionen föll under det första halvåret men ökade
med mer än 1,5 %, dvs. över 3 % i årstakt, under det andra halvåret. Denna
speciella profil sammanhänger självfallet med disponibelinkomsternas
utveckling.
Konsumtionstakten
dämpades i slutet av året. Statistik över detaljhandelns utveckling lyder på
en avlagande försäljningstakt under årets sista månader. Det fintis inget helt
genomgående drag när det gäller förändringar i konsumtionens sammansättning.
Ell påfallande inslag är bilkonsumtionens avmattning. Under 1980 såldes 193000
nya bilar mot 218000 året innan. I övrigt tycks emellertid inte försäljningen
av kapitalvaror ha påverkals i någon högre grad, konsumtionen har ökat med ca
1 %. 1 stället har konsumtionen av livsmedel sjunkit med 1,7%. Även lidigare
när konsumtionen stagnerat eller sjunkit har livsmedelskonsumtionen sjunkit.
Delta kan konstateras exempelvis både 1971 och 1977. Livsmedel svarar för en
avsevärd del av konsumtionsutgifterna, närmare 25%. En dämpning av denna
konsumtion ger därmed t. ex. utrymme för annan konsumtion som inte kan påverkas
på kort sikt, såsom bostadsutgiflerna.
Det
kan vidare noteras att konsumtionen av tjänster, där bosladsulnytl-jandet utgör
en stor andel ökal i stort sett i sedvanlig takt om drygl 2%.
Bostadskonsumtionen förändras ungefär i takt med förändringar i bostadskapitalstockens
storlek. Eftersom denna förändras i en relativt jämn takt sker heller inga
drastiska förändringar i bostadskonsumlionen.
Under
1981 sjunker inkomsterna och konsumtionsmöjlighelerna. Den utbetalade
lönesumman beräknas stiga med 5,3%. Realt innebär del en inkomstminskning efter
skatt på ca 4%. Realinkomstökningar väntas enbart för pensionsinkomsler och
beskattade sociala förmåner. Hushållens totala reala disponibla inkomster
skulle därmed falla med ca 2%. Minskningen faller främsl på första halvåret,
under loppet av året sker en viss förslärkning.
Realinkomstsänkningen
kommer också all la sig uttryck i en lägre privat konsumtion. Vissa faktorer
talar för en sänkt sparkvot vilkel skulle innebära att konsumtionen sjunker
långsammare än inkomsterna.
Sådana
faktorer är den sjunkande inkomsten samt möjligen även exempelvis den
avtagande inflationslakten. Å andra sidan lalar exempelvis de försämrade
arbetsmarknadsutsikterna och den fortsatt strama kreditpolitiken för en hög
sparkvot.
1
förhållande till den bedömning konjunkturinstilulet gjort i kapitel 6 har här
slörre vikt lagts vid de faktorer som talar för atl sparkvoten hålls uppe. Del
kan vidare nämnas atl statistik över detaljhandeln hittills i år, t. o. m.
februari, visar pä etl betydande fall i detaljhandelns omsättning. Omräknat
skulle detta motsvara en minskning av den totala privala konsumtionen om
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 16
1,5-2 % under den angivna perioden. Här har antagits för
året i dess helhet alt konsumtionsvolymen ska falla med 1,5%. Nedgången är
koncentrerad till första halvåret.
Den offenthga sektorn och denjlnanslella utveckUngen
Den totala offentliga sektorns reala utgiftstakt är av
belydelse för bl. a. finanspolitikens uppläggning. Statens egen konsumtion
ökade med 1,7% 1980. Den förhållandevis kraftiga ökningen berodde bl.a. på
osedvanligt stora försvarsbeställningar. Totalt ökade den offentliga
konsumtionen med 2,9%. Huvuddelen svarade kommunerna för, konsumtionen i denna
sektor ökade med 3,4% 1980. Av slörre intresse är emellertid konsumtionstillväxten
korrigerad för förändringar i omfattningen av de kommunala beredskapsarbetena.
Denna korrigerade volymförändring återspeglar bättre den underliggande
ökningstakten. Denna uppgick till 4,8% 1979 och 4,2% 1980. En viss dämpning har
således kommit till stånd inom kommunerna.
Som framgår av kapitel 9 ökade inkomstöverföringarna från
siat-, kommun- och socialförsäkringssektor så all den totala nominella
offentliga utgiftstakten uppgick till 15,4%. Om denna utgiftsökning omräknas i
reala termer med ulnyltjande av prisindex för slallig resp. kommunal konsumtion
och investering samt med konsumentpriser för transfereringsutgifterna skulle
den reala utgiftstaklen ha varit 1,9%. Prisutvecklingen inom offentlig sektor
brukar, på grund av bl.a. en högre löneandel, vara något högre än för ekonomin
i genomsnitt mätt med BNP-deflatorn. En långsiktigt högre prisstegringslakt i
offentlig sektor innebär att elt skallehöj-ningskrav uppkommer även om de
offenlliga ulgiftema realt, deflaterade med sin egen prisutveckling, skulle
följa BNP-ökningen. Det är därtör brukligt att deflatera de offentliga
utgifterna med BNP-deflatorn för att kunna åskådliggöra i vad män den reala
offenlliga utgiflstillväxten ligger i linje med tillväxten i ekonomin och därmed
inle ökar sina resursanspråk. Beräknat på detta säll ökade de reala offenlliga
utgifterna med 3,2%- 1980. Della är lägre än genomsnittet för 1970-talel som
uppgick lill 5.8%.
Nu bör del emellertid observeras atl till följd av all
förelagen ökade sina relativa exportpriser var ökningen av BNP-deflatorn
ovanligt hög 1980. Det är som ovan antytts normall alt BNP-deflatorn ökar
långsammare än deflalorerna för inhemsk efterfrågan. Ett år som 1980 när
företagen ökar sina exportpriser ovanligt mycket förskjuls denna relation.
Man kan hävda atl om BNP-deflatorn ökar lill föjd av att
exportpriserna stiger mer än som är långsiktigt möjligt atl upprätlhålla anger
en omräkning med BNP-deflatorn en alltför låg ökning av utgiftstaklen. Dessa
utgifter ställer i praktiken över några år större krav på resurser än vad den
så framräknade reala förändringen anger.
Det bör vidare observeras alt I-2% av BNP-deflatorns
ökning i fjol sammanhänger med höjningen av indirekta skaller. En korrigering
för detta tyder även det på atl utgiftslaklen omräknad med en mera långsiktigt
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 17
"normal" inflationstakt var något högre än vad
som här angivits. Utvecklingen av de offentliga utgifterna som andel av BNP
framgår av kapitel 9, sid 160.
Fördelningen av utgiftstakten mellan olika delar av den
offentliga sektorn framgår av följande tablå:
Real proc. Bidrag
förändring 1980
2,0
0,9
2,2
-0,9
3,8
0,5
4,2
1,8
Statliga utgifter'
exkl. stalsskuldsräntor Socialförsäkringsutgifter
Kommunala utgifter'
Totall 3,2 3,2
' Inkl. folkpensioner. Exkl. folkpensioner. ' Avser
utgifter för kommunal konsumtion, investering och transferering.
Tablån illustrerar att med den nuvarande höga nivån på
budgetunderskottet och det höga ränteläget bidrar statsskuldsräntorna kraftigt
till att hålla uppe de offentliga utgifterna. I Qol bidrog de sålunda med drygt
1,5 enheter av den totala utgiftsökningen på drygt 3%.
Eftersom de totala offentliga inkomsterna endast ökade
ungefar i takt med BNP försämrades den offentliga sektoms sparande räknat både
i fasta och löpande priser.
I viss mån har den reala utgiftstaklen justerats nedåt i
jämförelse med motsvarande beräkning i preliminär nationalbudget. Detta beror,
förutom på vissa omklassificeringar, bl.a. på att utgifterna för
sjukförsäkringen blivit lägre än beräknat under hösten 1980.
För 1981 beräknas den reala utgiftslaklen till ca 5%, se
kapitel 9. Hur denna ökning fördelar sig framgår av följande tablå:
Real proc. Bidrag
förändring 1981
5,7
2,4
2,8
1,0
7,8
1,0
3,6
1,6
Statliga utgifter
exkl. stalsskuldsräntor Socialförsäkringsutgifter
Kommunala utgifter
Totalt 5,0 5,0
Eftersom BNP endast torde öka obetydligt 1981 innebär det
alt den offentliga sektorn tar i anspråk en större del av tillgängliga resurser
än under 1980.
Att beräkningarna nu visar en högre utgiftstakt än de 3,9%
som angavs i nafionalbudgeten i januari beror bl. a. på att utgifterna blir
högre till följd av en högre pris- och löneökningstakt, något högre utgifter
för arbetsmarknads- och industripolitik och på att statens räntekostnader ökar
till följd av räntehöjningen i januari. 2 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 150.
Bilaga l.l
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget
\i
opaginerad Kontrollera mot PDF
I kapitel 9 redovisas den sedvanliga finanspolitiska
effektberäkningen. Att de finanspolifiska effekterna i denna kalkyl inte blir
särskill höga varken 1980 eller 1981 beror bl.a. på att enbart förändringen
jämfört med föregående år uppmäts. Detta innebär att även om finanspolitiken
redan i utgångsläget är expansiv mäts endast förändringarna jämfört med föregående
år. Vidare antas olika slag av offentliga utgifter ha olika multiplikatoreffekt
på ekonomin. Utgiftsökningarna 1980 och 1981 ligger främst vad gäller staten
inte på utgifter med stor multiplikatoreffekt såsom konsumtion och
investeringar ulan på exempelvis statsskuldräntor med låg beräknad
multiplikatoreffekt.
Tabell 1:4 Finansiellt sparande 1979-1981
Milj. kr., löpande priser
1979
1980
1981
Bytesbalans
-11400
-21600
-19600
Hushåll
6000
15 100
15 700
Näringsliv
6700
-5 800
5 500
därav: icke-finansiella företag
-12000
-26000
-16400
Bostäder
-12000
-11300
-11300
Offentlig
sektor (inkl. social-
försäkringssektorn)
-12100
-19600
-29500
Summa
-11400
-21600
-19600
Utvecklingen under 1981 kan också belysas genom att
studera del finansiella sparandet inom olika områden i ekonomin, se labell
1:4. Det bör observeras att skillnaden mellan statens budgetsaido och statens
finansiella sparande bl. a. består av utlåning och andra finansiella
transaktioner som sker via budgeten.
Följande tablå visar förändringarna i olika sektorers
finansiella spåranden mellan 1980 och 1981.
Förändring
Miljarder kr.
Stat
Socialförsäkring
Kommuner
Tolal
offentlig sektor
Hushåll
Finansiella företag
Icke-finansiella företag
Bostäder
Summa
Bytesbalans
-13,1 2,4 0,7 -9,9 0,6 1,7 9,6 0,0
2,0
2,0
Bytesbalansen förändras något i positiv riktning. Vad
gäller den inhemska utvecklingen är den största förändringen försvagningen av
det negafiva offentliga sparandet. Eftersom förändringen av bytesbalansen
stannar vid 2,0 miljarder kr. motsvaras försämringen av det offentliga
sparandet i
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 19
huvudsak
av en ökning av sparandel inom hushåll och förelag. Skulle det offentliga
sparandet försämras i mindre grad skulle del återspeglas i en lägre ökning av
sparandet inom företagssektorn eller inom hushållen.
Här har tidigare
redovisats en bedömning som innebär en minskning av hushållens konsumtion.
Skulle hushållen hålla en högre konsumtionsnivå skulle detta i hög grad visa
sig i en försämring av bytesbalansen.
För företagens del
redovisas en förbättring av det finansiella sparandet. Till en del får detta
hänföras till den svaga aktiviteten i ekonomin. Uppskattningsvis torde
bruttosparandet i de icke-finansiella företagen förbällras med 5 miljarder kr.
1981. Investeringarna kräver därav ca 4 miljarder kr. Även om
investeringsvolymen utvecklas svagt stiger investeringsbeloppen i löpande
priser.
Omsvängningen i lagerutvecklingen
medför att anspråken från lagersidan lättar avsevärt. Därmed kan det
finansiella sparandet öka med det belopp som ovan angivits. Förändringen i
bruttosparandel ger en antydan om i vilken riktning förändringen i
bruttodriftsöverskotten går. Detta måste emellertid också ses mot bakgrund av
den volymmässiga produktionsökningen och prisutvecklingen. Enligl de
beräkningar som redovisas i kapital 8 kommer därför driftsöverskottets andel av
produktionen inom industrin att sjunka 1981.
Den utvecklingen som här
redovisats har betydande återverkningar på kreditmarknaden. Statsbudgetens
likviditetsskapande effekt ledde under 1980 trots en stram kreditpolitik till
en fortsatt snabb likviditetsökning i ekonomin. Den inhemskt genererade
likviditetsökningen motsvarade i sig en penningmängdsökning på ca 20%. Detta
motverkades emellertid av elt mycket stort valutautflöde, varför den faktiska
penningmängdslillväxten under loppet av 1980 stannade på drygt 12%. Den
genomsnittliga penningmängden under året ökade någol mindre än BNP i löpande
priser. Tar man hänsyn till den fallande trenden i den reala likviditeten var
det emellertid inte fråga om minskning av överlikviditeten i ekonomin.
Det inträffade
valutautflödet svarade under 1980 i huvudsak mot underskottet i bytesbalansen.
Under sommaren uppkom visserligen vissa tendenser till valutaoro men de
upphörde under hösten. Valutaoron återkom emellertid under början av 1981. För
att motverka denna vidtogs en rad kreditpolitiska åtgärder. Diskontot höjdes
med två procentenheter till 12% och straffräntan till 17%. I samband med dessa
höjningar tilläts räntesatsen för prioriterade obligationer att stiga med en
procentenhet till 13,5%. Vidare höjdes kassakraven för affärsbankerna.
Bankernas utlåningsökning begränsas till 5% under perioden 30 juni 1980-30 juni
1981. Utlåningsreglering har även införts för finansbolagen. De vidtagna
åtgärderna i kombination med regeringens ekonomiska handlingsprogram och
uppgörelserna på arbetsmarknaden ledde under andra hälften av februari och
under mars till ett valutainflöde. Det blev därmed möjligt atl sänka
straffräntan vid upplåning i riksbanken med en procentenhet till 16%.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 20
Den fortsatta utvecklingen på kreditmarknaden kommer under
1981 atl präglas av de kraftiga likviditetstillskotten från statsbudgeten. Med
den statbilisering av bytesbalanssitutationen som nu kan förutses kommer den
faktiska likviditetstillväxten att bli något snabbare än under 1980. Eftersom
inflafionslakten samlidigl väntas avta innebär del en relativt snabb ökning av
den reala likviditeten i ekonomin. Till en del motverkas den genomsnittliga
likviditelsökningen under året av förelagens inbetalningar till
vinsluljämningskonlo i riksbanken och av de åtgärder som genomförs i syfte atl
utjämna den kommunala likviditeten. Trots detta torde ett relativt högt
ränteläge komma att erfordras om den privata sektorns kapitaltransaktioner med
utlandet skall kunna hållas i balans.
Genom en relativt kraftig upplåningsökning kunde företagen
under 1980 bibehålla sin likviditet trots att deras finansiella sparande
minskade. Även hushållens likviditetssituation förblev relalivi god trots all
deras upplåning ökade långsamt. Delta förklaras av den betydande uppgång som
skedde i hushållens finansiella sparande. Kommunernas likviditet ligger på en
mycket hög nivå efter den kraftiga uppgång som skedde från halvårsskiftet 1977
till utgången av 1979. Under 1980 fortsatte kommunerna all öka sin likviditet.
Genom all det finansiella sparandet försvagades blev dock likvi-dilelsökningen
relalivi begänsad och kunde endasi uppnås genom en ökad upplåning.
Den svaga utvecklingen av förelagens fasta investeringar
och del kraftiga lageromslag som nu kan förutses talar för etl minskat
upplåningsbehov från företagens sida under 1981. I samma riktning verkar
vinstutsikterna. Trots den strama kredilpolitiken som förs bör
upplåningsmöjligheterna inte komma atl innebära någon allvarlig restriktion för
förelagen under 1981, särskilt som möjlighelerna lill utlandsupplåning är goda.
Del höga ränteläget och osäkerheten om efterfrågans utveckling kan dock komma
att verka dämpande på förelagens investeringsvilja. Hushållens upplåningsmöjligheter
kommer att vara begränsade även under 1981. Genom ett fortsatt högt finansiellt
sparande kan deras finansiella tillgångsökning ändå beräknas bli av ungefär
samma storieksordning som 1980. Av tillgångsökningen kan en ökad del komma atl
placeras i aktier och sparobligationer.
Kommunernas finansiella sparande kommer sannolikt att
förbättras under 1981. En fortsatt likviditetsuppbyggnad kan därför väntas ske
under loppet av året. Genom de åtgärder som kommer att föreslås för att minska
den kommunala likviditeten kan den genomsnittliga likviditeten under året
emellertid dämpas.
Produktion och sysselsättning 1981
Den utveckling som här skisserats innebär en dämpning av
den inhemska aktiviteten. Detta sker dels genom att den privata konsumtionen
faller, dels genom att försiktigheten med investeringsbeslut i etl läge med
svag efterfrågan, även från Utlandet, medför en låg investeringsnivå i
näringsli-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 21
Tabell 1:5 Förändring i BNP-komponenterna i procent av BNP
föregående är 1977— 1981
1977
1978
1979
1980
1981
Privat konsumtion Statlig konsumtion Kommunal konsumtion
Bruttoinvestering Lagerinvestering
-0,5 0,1
0,6
-0,9
-3,3
-0,4
0,0
0,7
-1,7
-1,3
1,4 0,3 0,9 1,0 1,8
0,0 0,1 0,6 0,3 1,4
-0,8
0,0
0,5
-0,3
-1,3
Summa
inhemsk efterfrågan
-4,0
-3,0
5,4
2,4
-1,9
Nettoefterfrågan
från utlandet
Import
Export
1,6
-1,0
0.6
4,1 -1,6
2,5
-1,5
3,7 2,2
-1.0
0,2
-0,8
2,1
-1,6
0,5
Summa
BNP-förändring
-2,4
1,4
3,9
1,4
0,2
Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och
beräkningar utförda inom ekonomidepartementet.
vet. Som framgår av diagram 1:2 finns en betydande grad av
samvariation mellan investeringar och kapacitetsutnyttjande. Lagerutvecklingen
bidrar inte heller till att öka efterfrågan. Den låga inhemska akfivitelen i
kombination med i stort sett oförändrad konkurrenskraft leder som tidigare
redovisats, till att den reala utrikesbalansen förbättras. Som framgårav
labell 1:5 är utrikeshandelssektorn den del av ekonomin som främst ger ett
bidrag till produktionsökningen. Trots denna förbättring i reala termer
förbättras
Diagram 1:2 Investeringar, lönsamhet och
kapacitetsutnyttjande inom industrin 1970-1981
Andel (orefoq med fullr kapac'
Inveilcinq ö f inom
Induitrm (prlvOhD foretogl enligt NR I 000 milj ll I 1975 å ri priser
Irullomorglnal inkl. bidrag (FrnanivtatiitiUeo fo'
fo'eiOg] IllvertninqsInduJin
opaginerad Kontrollera mot PDF
.1.
.1.
_L
_L
J___ L
1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977
1978 1979 1980 1981
Anm. 1 OBS. Tre olika skalor.
Anm. 2
Investeringarna avser privata företag, medan lönsamhet och kapacitetsutnyttjande
räknats för hela industrin.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 22
bytesbalansen i löpande priser endasi relativt obetydligt
på grund av en oförmånlig utveckling av bytesförhållandet saml en fortgående
försämring av transfereringsbalansen.
Den totala produktionen beräknas förbli i stort sett
oförändrad 1981. Industriproduktionen sjunker räknat mellan årsgenomsnitten men
torde öka under loppet av året främst för investeringar och export.
Sysselsättningsläget torde försämras under 1981. I
förhållande till de bedömningar som gjordes i den preliminära nationalbudgeten
får man räkna med lägre produktivitetsökningar under året. Den produktionsutveckling
som här angivits leder till att genomsnittligt sett 30000-40000 färre personer
torde efterfrågas under 1981 jämfört med 1980. Arbetskraftsutbudet beräknas
vidare öka med uppskattningsvis 25000 personer. För att möta försämringen av
arbetsmarknadsläget under 1981 har dels åtgärder föreslagits i den arbelsmarknadspolitiska
propositionen, dels föreslås nu åtgärder i kompletteringproposilionen.
1.3 Utblick mot 1982
Många av de problem som är centrala för
stabiliseringspolitiken har elt tidsperspektiv som är längre än ett år. Under
senare år har därför den reviderade nationalbudgeten innehållit en utblick
bortom det innevarande året. I år har emellertid bedömningen av flera skäl
gjorts mera översiktlig och begränsats till att omfatta ett år. Osäkerheten om
den internationella utvecklingen är särskilt påtaglig i år. Det gäller bl. a.
utvecklingen i Förenta Staterna ocb i samband därmed de högst skiftande
bedömningar som föreligger om den internationella ränteutvecklingen och
följdverkningarna härav.
Vidare gäller att den utveckling som långtidsbudgeten
visar kan komma att kräva ytterligare successiva besparingsinsatser. Tidigare
har kalkylerna använts för att illustrera konsekvenserna av olika alternativ
vad gäller kostnadsutvecklingen. För närvarande föreligger dock ett avtal som
täcker 1982. Kalkylerna har därför begränsats till att omfatta endast år 1982.
Bedömningen skall i första hand inte ses som en prognos utan som en
överslagskalkyl över en utveckling som kan realiseras under vissa förutsättningar.
Vad gäller den internationella utvecklingen förutsätts att
inflationen mattas av som en konsekvens av att effekterna av
oljeprishöjningarna under 1979 och 1980 efterhand avtar. En viktig faktor är
vidare den strama penningpolitiken i de tongivande länderna.
När inflationen avtar förstärks reallönerna vid given
löneutveckling vilket så småningom leder lill en ökande privat konsumtion.
Vidare tycks investeringarna hållas uppe förhållandevis väl som en följd av en
relativt sett god finansiell ställning i företagssektorn. Så småningom ökar
också efterfrågan för lageruppbyggnadsändamål.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 23
Tabell 1:6 Försörjningsbalans 1982
Procentuell volymförändring
Tillgång
BNP 2,4
Import av
varor och tjänster 4
Summa tillgäng 3
Efterfrågan
Bruttoinvesteringar 2,5
Lagerinvesteringar' 1,3
Fvat konsumtion -0,5
Offentlig konsumtion 0,5
Statlig -1
Kommunal I
Export av varor och tjänster 6
Summa efterfrågan 3
Inhemsk efterfrågan 1,5
' Förändring i procent av föregående års BNP.
Utgående från den utveckling under 1981 som här tidigare
redovisats skulle detta kunna innebära en BNP-tillväxt i OECD-området på
uppskattningsvis drygt 2,5 %.
Ett sådant uppsving för också med sig en ökning av handeln
mellan länderna. En världshandelstillväxt på 3 å 4 % synes sannolik vid en produktionsökning
av den angivna storleken.
Här har förutsatts att inflationstakten mattas av under
1981. Med en som följd härav dämpad löneökning under 1982 skulle prisökningen
på bearbetade varor i internationell handel kunna uppgå till 6 % 1982. I
förhållande härtill väntas en viss realprisstegring på olja. Den fortfarande
goda lagersituationen och den förhållandevis dämpade efterfrågan bör leda till
att dramatiska reala prisökningar kan undvikas. Här har därför antagits en
realprisökning på 4 % i årstakt från början av 1982.'Nägra drastiska nedskärningar
av utbudet av olja har ej förutsatts ske. Även övriga råvaror väntas stiga i
pris under 1982, ca 3 % realt.
Skulle inflationstakten ligga kvar på en hög nivå i
Förenta Staterna skulle detta sannolikt leda till en skärpning av
penningpolitiken och en fortsatt hög eller stigande räntenivå. Detta skulle ha
betydande konsekvenser för de västeuropeiska länderna. De skulle se sig
tvingade att också föra en stram penningpolitik med en hög räntenivå. Detta
skulle i väsentlig grad hålla nere tillväxttakten.
Som tidigare nämnts har här förutsatts en BNP-tillväxt på
drygl 2,5 % inom OECD-området. Under dessa förutsättningar är det rimligt att
räkna med en världshandelstillväxt på 3-4 %. Vårt relativa kostnadsläge torde
förbättras något 1982. Tvåårsavtalet torde ge en limkostnadsökning på ca 6 %.
Eftersom produktiviteten stiger något blir ökningen av arbetskostnaden per
producerad enhet lägre än 6 %. Det bör innebära en viss förbättring av vårt
internationella konkurrensläge. Vinstlägel synes också förbätt-
Prop. 1980/81:150 Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 24
ras
och med hänsyn till att vinstandelen då har kommit upp på en betydligt högre
nivå än 1978-1979 är det rimligt att förutsätta att delta leder till att företagen
sänker sina relativa priser för att vinna volymer. Här har förutsatts att
företagen sänker sina relafiva priser med 3 % 1982. Därmed kan den
intemationella konjunkturuppgången utnyttjas på ett bättre sätt än 1978 och
1979. Företagen kan göra andelsvinster och exportökningen kan bli 6 %.
En
löneutveckling enligt avtalet och den antagna intemationella prisstegringen
ger möjlighet att hålla inflationstakten vid den i avtalet förutsatta gränsen
om 6,5 % under loppet av året.
Den
offentliga konsumtionen blir i det angivna scenariot praktiskt taget
oförändrad. Kommunerna förutsätts hålla volymökningen på de I % från 1982 som
angivits som ett riktmärke för de närmaste åren. Statens konsumtion påverkas
av de nämnda besparingarna varför den beräknas falla med I %.
För
de offentliga investeringarna gäller att de statliga investeringarna beräknas
falla något, medan de kommunala torde förbli i stort sett oförändrade.
Bostadsinvesteringarna
torde öka något delvis som en följd av de åtgärder på det bostadspolitiska
området som föreslås i kompletteringspropositionen och som höjer
igångsättningen redan i år. Antalet igångsatta lägenheter torde vidare öka
något 1982 samtidigt som ombyggnadsverksamheten också ökar något som följd av
den utveckling som anges i den bostadspolitiska energipropositionen.
Den
förbättrade internationella konjunkturen och det förbättrade vinstläget leder
till en investeringsökning i näringslivet. I del läge som här förutsätts råda
kan en investeringsökning på 4-5 % mycket väl realiseras.
Konjunkturförbättringen
torde leda till en viss lageruppbyggnad 1982. Eftersom lagerinvesteringarna
beräknats sjunka i år innebär denna omsvängning i lagemtvecklingen ett
efterfrågetillskott på ungefär 1 1/4 % av BNP.
Den
här angivna utveckUngen ger en ökning av den inhemska efterfrågan på ca 1,5 %.
Med hänsyn tagen till att kostnadsläget synes medge en långsammare
prisutveckling på svenska produkter i relation till importerade skulle svenska
varor vinna marknadsandelar här hemma på importens bekostnad. Därför har
importen beräknats öka volymmässigt med 4 %.
Eftersom
exporten ökar med 6 % förbättras den reala utrikesbalansen med motsvarande 1 %
av BNP. Sänkningen av våra relafiva priser håller dock tillbaka intäkterna i
löpande priser. Den reala förbättringen ger därmed inte ett omedelbart utslag
på handelsbalansen. Härtill kommer att transfereringsbalansen, där räntenettot
ingår, kommer alt fortsätta att försämras. Därmed skulle
bytesbalansunderskottet ligga kvar ungefär på den nuvarande nivån, eller drygt
20 miljarder kr.
Som
framgår av tabell 1:6 skulle BNP-tillväxten uppgå till knappt 2,5 %.
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 25
Eftersom
produktiviteten fömtsätts öka samtidigt leder denna produktionsökning inte
till någon omedelbar sysselsättningsförbättring.
Den finansiella
utvecklingen kommer även 1982 att bestämmas av storleken och utvecklingen av
underskotten i bytesbalansen och statsbudgeten. Här har dock fömtsätts att de
Hkviditetsökningar som budgetunderskottet medför kan bemästras så att den här
fömtsatta pris- och kostnadsutveck-hngen ej äventyras.
opaginerad Kontrollera mot PDF
UTVECKLINGEN
INOM OLIKA OMRÅDEN
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget
29
2 Det internationella läget
2.1 Sammanfattande översikt
Utvecklingen 1980
I allt väsentligt bekräftar den ekonomiska slatisfiken den
bild av kon-junktumtvecklingen under 1980 som tecknades i PNB. Tillväxttakten i
OECD-området sjönk från 3,3% 1979 fill drygt 1% och under loppet av året gick
världsekonomin allt tydligare in i en lågkonjunkturfas. Den amerikanska
ekonomin utvecklades starkare än väntal under senare delen av fjolåret, men BNP
för helåret minskade ända marginellt. 1 Västeuropa blev produktionsutvecklingen
i gengäld något sämre, huvudsakligen till följd av en svagare tillväxt i
Förbundsrepubliken Tyskland. Industriproduktionens utveckling (se diagram 2:1)
speglar än tydligare konjunkturutvecklingen: i december 1980 hade den sjunkit
ca I % i förhållande lill fjolårsnivån i Förenta staterna men hela 5% i de fyra
största europeiska ekonomierna.
Inflationstakten
tenderade alt bromsas in under loppet av höstmånaderna men steg på nytt i
december. Detta var främst en kombinerad effekt av fortsatt stigande oljepriser
och en allt starkare dollar, vilket spädde på
Tabell 2:1
Bruttonationalproduktens utveckling i vissa OECD-länder 1978-
Arlig
procentuell förändring
1981
Andel av
1978
1979
1980
1981-
OECD-områ-
dets
totala
BNP. %'
De
sju slora länderna
Förenta
staterna
34,7
4,4
2.3
-0,3
1
Japan
14,8
6,0
5,9
4,2
3 1/2
Förbundsrepubliken
Tyskland
11,2
3,5
4,5
1,7
-1 1/2
Frankrike
8,4
3,3
3,3
1,5
1/2
Storbritannien
5,9
3,5
1,5
-2,7
-2
Italien
4,7
2.6
5.0
3,8
-1 1/2
Canada
3.3
3.4
2,8
-0,5
2 1/2
Norden
Danmark
1.0
1,3
3,5
-0.5
-1/2
Finland
0,6
1.4
7,2
5.5
2 1/2
Norge
0,7
3,3
■
4,8
3,0
1
Sverige
1,6
2,4
3,8
1,4
0,2
Vissa
andra OECD-länder
Belgien
1,6
2,5
2,4
1,2
-2
Nederiänderna
2,2
2.4
2,3
0,2
-1
Schweiz
1,4
0.2
2,2
2,5
0
Österrike
1,0
1,5
5,1
2.5
-1
OECD-Europa
45,1
3,0
3,3
1.0
-1
OECD-totalt
100,0
3.9
3,3
1,2
1/2
' 1979 års priser och växelkurser.
' Ekonomidepartementets bedömningar.
Källa: OECD.
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget
30
Diagram 2:1 Industriproduktionens utveckling i de större
OECE-länderna 1975— 1980
Index 1975 = 100
opaginerad Kontrollera mot PDF
130 120
110 100 -
horenta staterna,,,.-'
.
—
opaginerad Kontrollera mot PDF
130 120 110 100 90
130 120 110 100 90
, « • *"
J
Frankrike
.mf"
-
Italien
- ■
r — *
'"
/
\y
,
r'v__
n
— ■--------------------- -"
--------
Canaria
--r » '-n
L
1975 Källa: OECD.
1976
1977
1978
1979
1980
importprisema
snabbare än väntat i Västeuropa. I Förenta staterna bidrog höga nominella
löneökningar tillsammans med en låg produktiviielsut-veckling till att driva
upp konsumentpriserna.
Arbetsmarknadslägel
stabiliserades någol i Förenta staterna tack vare produktionsökningen under
hösten, men i Västeuropa ökade arbetslösheten snabbi under andra halvåret och
nådde vid årsskiftet en nivå av ca 7% av arbetskraften.
OECD-ländernas
handel under 1980 speglade väl den pågående lågkonjunkturen: volymmässigt
ökade exporten - huvudsakligen till OPEC - med totalt 5%, medan importen sjönk
med 1,5%. Trots denna förbättring av den reala utrikesbalansen för i-länderna
försämrades denna kraftigt i värdetermer, då bytesförhållandet förvärrades med
7-8%. Den viktigaste anledningen härtill var givelvis de fortsatta
oljeprishöjningarna, se diagram 2:2. I-ländernas imporlpriser steg således med
drygt 2,1% medan ex-
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 31
Tabell
2:2 Bytesbalansutvecklingen i vissa länder 1977-1980
Miljarder
dollar
1977
1978
1979
1980'
Förenta
staterna
-14,1
-13,5
- 0,8
1
Japan
10,9
16,5
- 8,8
- 10,8
Förbundsrep.
Tyskland
4,2
8,8
- 5.5
- 15,5
Nederländerna
0,2
- 1,3
- 2,3
- 2
Schweiz
3,4
4,4
2,4
- 0,5
Frankrike
- 3,3
3,7
1,2
- 7,0
Storbritannien
0,5
1,8
- 3,9
5,5
Italien
2,5
6,4
5.1
- 8,0
Canada
- 4,0
- 4,6
- 4.4
- 2,6
Belgien-Luxemburg
- 0,7
- 1,5
- 3,8
- 5
Övriga
OECD
-25,1
-12,2
-14,6
- 30
OECD-totalt
-25,5
8,5
-35,4
- 76
OPEC-länderna
29,0
5,0
68
115
Icke
oljeproducerande
utvecklingsländer
-23,0
-35,3
-35
- 69
'
Ekonomidepartemenlets bedömningar. Källa: OECD.
portpriserna
ökade med 12,5%. Som ett resultat av oljeprishöjningarna ökade de
oljeproducerande staternas bytesbalansöverskoll till 115 miljarder dollar,
medan OECD-ländernas motsvarande underskott ökade från ca 35 miljarder dollar
1979 till ca 75 miljarder dollar 1980, se tabell 2:2.
I
motsats till vad som skedde efter oljekrisen 1974/75 föll i fjol en väsentlig
del av industriländernas ökade bytesbalansunderskotl på de starka länderna,
Förbundsrepubliken Tyskland och Japan. Samtidigt fick emellertid flera av de
små OECD-länderna, trots att de förde en restriktiv ekonomisk politik, notera
slörre bytesbalansunderskotl. I Förenta staterna och Storbritannien skedde
omslag till överskott.
Utsikter
för 1981
Den
bedömning av den internationella konjunkturen som gjordes i PNB utgick från all
lågkonjunkturen skulle dominera under 1981, med en svag tillväxt eller t.o.m.
stagnation under första halvåret, följt av en långsam återhämtning under andra
halvåret. I huvudsak förväntades uppgången drivas fram av en försiktig ökning
av den privata konsumtionen, men även utrikeshandeln (främst exporten till
OPEC) skulle ge ett positivt bidrag till tillväxten. Lagercykeln närmar sig
sannolikt sin botten, men torde inle bidra med någon tillväxlimpuls förrän
under andra halvåret och torde då inle heller bli särskilt stark. I sin helhel
väntades enljgl denna prognos, som innebar en något lägre aktivitet än den OECD
förutsade i Economic Outlook nr 28, utgiven i december 1980, en tillväxt för
1981 på mellan en halv och en procent. Det geografiska mönstret innebaren
långsam tillväxt i Förenta staterna och en slagnation i Västeuropa under första
halvåret följt av ett något starkare andra halvår i hela OECD-regionen.
Sedan
PNB utarbetades har konjunkturen utvecklats på etl sådant säll
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget
32
att utsikterna för 1981 har blivit ännu något svagare. För
det första har den ekonomiska politiken styrts över i ännu mera restriktiv
riktning. Främst gäller detta penningpolitiken. Det höga amerikanska ränteläget
har tvingat de europeiska centralbankerna att föra en mycket stram räntepolitik
för att motverka en fortsatt, inflationsdrivande och bylesbalansförsämrande depreciering,
diagram 2:3 Den internationella ränteutvecklingen. I första hand torde den höga
räntenivån påverka investeringsutvecklingen, men har via sin inverkan på den
allmänna aktivitetsnivån och de allmänna förväntningarna, även en negativ
effekt på den privata konsumtionen. Emellertid stramas även finanspolitiken ål
i exempelvis Förenta staterna och Storbritannien, vilket förstärker politikens
restriktiva verkan.
För det andra torde den förväntade konsumtionsledda
uppgången komma att både försenas och försvagas. Bidragande orsaker härtill är
att de inträffade växelkursförändringarna - dollarns, pundets och yenens appreciering
och EMS-valutornas depreciering' - nello lell lill en accelererande
inflationstakt i OECD-området i dess helhet. Detta i sin tur medför
Diagram 2:2 Oljeprisutvecklingen 1979-1981
100-tal
kr. per m.
14
13
12
11
10
9
8
7
6
5
4
3
M
Rorterdam EO 1 (gosoil)
iV
"V
•
y--~r
Arabian
Light fob
r
jT
opaginerad Kontrollera mot PDF
I ' ' ' '.......................... I I I I I I I ■
I I
1980
1979
' ' '
1981
JJ
opaginerad Kontrollera mot PDF
Anm. De två kurvorna exemplifierar prisutvecklingen pä tvä
olika oljemarknader. Arabian Light är det pris på råolja som utgör ett
internationellt riktmärke för prissättningen på övriga råoljekvantiteter och
eldningsolja 1 i Rotterdam speglar utvecklingen pä marknaden.
' Mellan sista veckan i juni 1980 och medio februari 1981
apprecierades den effektiva dollarkursen med drygt 10 %. D-markens
depreciering uppgick till drygt 5 %. Den tyska valutans fall gentemot dollarn
under samma period uppgick till 18,5%.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget
33
Tabell 2:3 Konsumentprisernas utveckling 1977 — 1981
Å rlig
procentuell f ö r ä ndring
1977
1978
1979
1980
Febr. 1980 Febr. 1981
Förenta
staterna
6,5
1,1
11.4
13,5
11.3
Japan
8,1
3,8
3.6
8,0
6.5
Förbundsrep.
Tyskland
3,7
2,7
4,1
5,5
5,5
Nederiänderna
6,4
4,1
4,2
6,5
6,5
Schweiz
1,3
1.1
3,6
4,0
6,0
Frankrike
9,4
9.1
10,8
13,6
12,6
Storbritannien
15,9
8.3
13,4
17,9
12,5
Italien
17.0
12.1
14,8
21,2
19,9
Canada
8,0
9.0
9,1
10,1
12,2
Belgien
7,1
4,5
4,5
6,6
7,1
Österrike
5,5
3,6
3,7
6.4
6,7
Sverige
11,4
10,1
7.2
13.7
12.9
Norge
9,1
8,1
4.8
10.9
14,2
Finland
12,2
7,8
7.5
11,6
12,8
Danmark
11,1
10,0
9,6
12,3
10,7
OECD-totalt
8,7
1,1
9,9
11.4
11,2
OECD-Europa
10,9
9,1
10,8
13,6
12,5
Källa: OECD.
Diagram 2:3 Den internationella r ä nteutvecklingen 1978 — 1981
(Centralbankens diskonton)
17
16
15
14
13
12 -
11
10
9
8
7
6
5
4
3
I Storbritannien
Sverige
p'-_r-
.J
d
F ö rbunds-■"-'
republiken Tyskland
1.
L
1980
1981
1979
1978
Källa: Riksbanken. 3 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 150.
Bilaga l.l
Prop. 1980/81:150 Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 34
att
realinkomsterna vid givna nominella löner bromsas. De fortsatta reala
oljeprishöjningarna verkar i samma riktning.
För
Västeuropas del gäller vidare att den försämring av konjunkturklimatet som
inträffade under vintern och som tagit sig uttryck i bl.a. en snabb ökning av
arbetslösheten, redan lett till en försämring av hushållens förväntningar.
Della i sin lur gör del sannolikt atl sparkvoten, i stället för att vara
oförändrad, kommer atl stiga.
Investeringarna och
investeringsplanerna har hittills visat en betydande motståndskraft mot
lågkonjunkturen och något sammanbrott för industriinvesteringarna av samma
omfattning som skedde under lågkonjunkturen 1974-1975 bedöms allmänt som
osannolik. De viktigaste skälen härför är att förelagens finansiella position
nu inte urholkats i samma utsträckning som då saml all de ökade kraven på
strukturanpassning i allmänhet och anpassning lill de högre energipriserna i
synnerhet har ökal räntabiliteten på rationaliseringsinvesteringar och
investeringar i ny, energisnålare teknik. Givetvis kan inte dessa faktorer
helt uppväga de depressiva effekterna på investeringarna av det låga
kapaciletsutnyttjandet och den försämrade vinstutvecklingen, varför en viss
nedgång i näringslivsinvesteringarna är sannolik. Men denna minskning torde
bli begränsad jämfört med vad som är normalt i denna fas av konjunkturcykeln.
Hur motståndskraftiga investeringarna kommer att bli är dock i hög grad beroende
av den fortsatta ränteutvecklingen, främsl i Europa. Hittills synes de höga
realräntorna där inte ha strypt investeringsverksamheten. Men skulle den
nuvarande räntenivån bli bestående under en längre .tid. föreligger risk för
att investeringarna dämpas mera pålagligl, vilkel i sin tur skulle förlänga
lågkonjunkturen.
Den
slatsfinansiella situationen i flertalet länder har försämrats påtagligt som en
följd av bl. a. den låga tillväxten under senare delen av 1970-talet. Med
hänsyn till de numera närmast strukturella underskotten i budgetarna har den
offentliga utgiftspolitiken givils en utpräglat restriktiv inriktning och de
senaste budgetförslagen i Förenta staterna och Storbritannien innebär en
ytterligare nedskärning av de offenlliga utgifterna. Utrymmet för expansiva
eflerfrågeslödjande offenlliga utgifter måste därför bedömas som minimalt.
En
positiv faktor i den tolala konjunkturbilden utgörs av världshandeln. Handeln
mellan OECD-länderna blir visserligen mycket svag som en följd av den låga
tillväxten. Men OPEC:s ökade oljeinkomster ger underiag för en kraftig ökning
av exporten till denna ländergrupp även om denna ulgör enbart 7% av OECD-ländernas
totala export. Trots den svaga efterfrågan i i-länderna väntas världshandeln
öka med ca 2%. Av särskild betydelse torde exporten komma att bli i Västeuropa.
De valutor som ingår i det europeiska valutasystemet (EMS) har på grund av
D-markens depreciering gentemot dollarn, noterat elt klart fall i den effektiva
växelkursen. Delta leder i sig till en förbättrad konkurrenskraft. Lägger man
därtill den ned-
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 35
gång i inhemsk efterfrågan som skett i början av året,
uppslår en silualion med starka incitament för en kraftig expansion av
exporten. Att dessa faktorer redan börjat verka synes bekräftas av den positiva
utvecklingen för exporlorder lill den västtyska industrin.
Del
konjunkturmönster som skisseras i länderavsnilten innebär en något annoriunda
profil jämfört med vad som angivits i PNB. I Förenta staterna har utvecklingen
under hösten och vintern varit starkare än väntat. Under våren torde emellertid
aktiviteten plana ut, eventuellt t. o. m. falla under en kortare period, och en
fortsatt återhämtning vidta först under andra halvåret. I Europa synes första
halvåret bli utpräglat svagt och en uppgång är inle sannolik förrän under
senare delen av året. Detta innebär all den internationella konjunkturen skulle
uppvisa en högre grad av samtidighet, än vad som tidigare föreföll sannolikt.
Sammanfattningsvis
pekar tillgänglig information på en något svagare utveckling i världsekonomin
under loppet av året. I synnerhet gäller detta Västeuropa där BNP riskerar att
sjunka med ca 1% 1981. Tillväxten i Förenta staterna däremot blir sannolikt
svag med en slagnalionsperiod under sommarhalvåret. För helåret förutses en
tillväxt på 1 %.
I Japan
synes den vikande exportefterfrågan vägas upp av inhemska efterfrågefaklorer så
att någon ändring av den tidigare prognosen inte framstår som motiverad. Totalt
i hela OECD skulle tillväxten, trots ett svagare förlopp under året, bli av
samma storleksordning som i PNB, eller mellan en halv och en procent.
Den nuvarande prognosen är omgärdad av en rad osäkerheter.
När det
gäller oljeprisutvecklingen har denna hittills under 1981 varit lugn. Under
1980 sjönk OECD-ländernas oljekonsumtion med nära 8%. Denna oväntat starka
nedgång i oljeefterfrågan förklaras av fiera faktorer. Den svagare ekonomiska
tillväxten i Qol är en omständighet som bidragit fill att minska
oljeefterfrågan. En annan är atl de successiva oljeprishöjningarna med omkring
150% under 1979 och 1980 uppenbariigen har fått en starkare ackumulerad
efterfrågedämpande effekt än väntat. Prishöjningarna har bl.a. drivit fram ett
ökat användande av alternativa energikällor, främst kol. Vidare har
energipolitiken i ett antal länder aktiverats. Viktigast för
oljeprisutvecklingen i väriden är därvidlag att den nya amerikanska
administrationen avskaffat prisregleringen för de amerikanska oljepriserna, så
att dessa anpassats till världsmarknadsnivån. Slutligen har såväl hushåll som
företag i de oljeimporterande länderna på etl annat sätt än 1973-1974 uppfattat
de senaste oljeprishöjningarna som bestående i reala termer och förväntningarna
har snarast inriktats på fortsatta realprishöjningar.
' I bägge fallen påverkas emellertid
genomsnittstillväxttalen av det positiva (i Förenta staterna) resp. negaliva
(Västeuropa) statistiska "överhänget" från 1980: "ingångsnivån"
1981 i Förenta staterna blev högre än väntat, medan produktionsnivån i
Västeuropa blev lägre än väntat.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 36
Oljeproduktionen i OPEC-länderna sjönk med ca 10% i fjol
främsl på grund av bortfallet av oljeexporl från Iran och Irak. Saudi-Arabien
kompenserade en del av bortfallet genom att öka sin produktion ulöver den
tidigare nivån. Den låga efterfrågan i i-länderna, de höga lagren samt den
saudiarabiska extraproduklionen förhindrade alt kriget mellan Iran och Irak
ledde till en ny spekulativ prisvåg av samma slag som inträffade på våren 1979.
Mot slutet av 1980 började spotpriserna åter sjunka och den höjning av det
officiella oljepriset som beslulades vid OPEC-mötet på Bali i december stannade
vid 9%. Sedan dess har spotmarknadspriserna fortsatt atl sjunka och flera av
högprisländerna inom OPEC har tvingats att sänka priset ned till den officiella
OPEC-nivån på 36 dollar per fat.
Utsikterna för 1981 tyder på en fortsatt lugn
prisutveckling. På efterfrågesidan kommer den svaga ekonomiska aktiviteten och
de höjda amerikanska oljepriserna att dämpa efterfrågan på importerad olja. På
produktionssidan har Iran och Irak, trots pågående krig, återupptagit sin
oljeexport med drygt 1 miljon fat om dagen. Samtidigt har Saudi-Arabien förklarat
att man kommer alt ligga kvar på den förhöjda produktionsnivån under 1981 trots
den återupptagna iranska och irakiska exporten. Ett av syftena bakom denna
saduiarabiska produktionspolitik är att skapa de nödvändiga förutsättningarna
för att alla OPEC-stater i sin prissättning skall följa den prissättningsformel
som utarbetats inom OPEC. Denna formel, vars syfte är att åstadkomma en lugn
och mera förutsebar oljeprisutveckling, bygger på den reala tillväxten i
i-länderna, prisutvecklingen för i-ländernas expori till OPEC-länderna, samt
växelkursutvecklingen. Trots dessa gynnsamma omständigheter kvarstår
osäkerheten beträffande prisutvecklingen mot slutet av 1981 då efterfrågan
måste täckas av lagerneddragningar.
En annan osäkerhetsfaktor är löneutvecklingen. Denna har
varit relativt måttlig i flerlalel OECD-länder och har inle som fallel var
1974-1975 inneburit någon kompensation för oljeprishöjningarna. Emellertid är
det ovisst om lönlagarna kommer alt fortsätta all absorbera de försämringar i
bylesförhållandet med åtföljande inflationsimpulser som nu uppstår. Skulle så
inte bli fallel, skulle företagssektorns finansiella situation urholkas och
invesleringsulvecklingen ylterligare dämpas.
En annan risk som blir alltmer påtaglig är all den
samtidighet i del internationella konjunkturförloppet, som nämnts ovan, kan
komma atl förstärka lågkonjunkturen så all de större ländernas
efterfrågestagnalion via utrikeshandeln verkar ömsesidigt försvagande.
Erfarenhelerna efter oljekrisen 1973/74 tyder på atl denna internalionella
"multiplikatoreffekt" tenderar att underskattas. Mot denna
eventualitet kan å andra sidan anföras att de efterfrågekomponenler i resp.
ekonomi som i första hand skulle kunna generera ett yllerligare fall - de fasta
investeringarna och lagerinvesleringarna — nu synes ha nått en botlen i
konjunklurkurvan.
Den prognos för tolala produktionen som här gjorts innebär
en dyster utveckling av sysselsättningen i OECD-området. I Förenta staterna har
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 37
visserligen
arbetslösheten stabiliserats, men ligger fortfarande på en hög nivå (ca 7,5%).
I Europa har arbetslösheten sligil snabbare än väntal och uppgår f. n. lill
drygt 7% och en fortsatt försämring synes sannolik.
Industriländernas
samlade bytesbalansunderskotl torde, med ovan skisserade utveckling, nästan
halveras 1981 till ca 40 miljarder dollar. Förbättringen ser emellertid ut att
äga rum i de stora länderna: minskade underskoll förutses i Förbundsrepubliken
Tyskland och i Japan, ell åtminstone fördubblat överskott väntas i Förenta
staterna. OPEC:s överskott bör minska till under 100 miljarder dollar,
förutsatt alt oljepriserna inte ånyo rusar i höjden. De icke oljeproducerande
utvecklingsländerna anlas få en ytterligare förvärrad extern situation.
Bylesförhållandet för denna grupp försämras sannolikt både gentemot
industriländerna och gentemot OPEC, då prisutsiklerna är relativt stabila för
deras exportprodukter. Dessutom erbjuds sämre avsättningsmöjligheter i
industriländerna.
Finansieringsbehoven
är fortsatt slora för underskottsländerna. Merparten av denna finansiering
kommer att ske via de internationella kapitalmarknaderna. En gradvis ökad roll
får Internationella valutafonden, IMF. Fondens likviditet är f. n. god.
Förstärkningar behövs emellertid om IMF skall kunna spela en ännu slörre roll
som finansiär av temporära underskott och som tillskyndare av
anpassningsåtgärder.
2.2
Länderöversikter
Förenta
staterna
Den
amerikanska ekonomin kännetecknades under 1980 av starka konjunkturfluktuationer
mot en allmän bakgrund av fortsatt hög inflation. En mycket kraftig, men
osedvanligt kort recession under första halvåret följdes av en återhämtning
från sommaren, och andra halvåret återvanns drygl 2/3 av den mark som tappals
under det andra kvartalets 10-procentiga (årstakt) fall i totalproduktionen
(BNP). Vid utgången av 1980 låg den ekonomiska aktiviteten på ungefär samma
nivå som etl år lidigare. Också för året som helhet var BNP i storl sett
oförändrad jämfört med 1979.
Trots
den svaga ekonomin steg priser och löner snabbi. Aren 1979 och 1980 är den
hittills värsta infiationsperioden i Förenta staterna under 1900-talet.
Prisökningarna i konsumentledel var 11,4% 1979 och 13,5% i Qol. Försämringen av
pristrenden kan hänföras till dels den andra rundan av kraftiga
oljeprishöjningar, dels en ogynnsam utveckling av mer grundläggande, inhemska
bestämningsfaktorer för priserna. Priset på importerad olja mer än fördubblades
under 1979 och 1980. Samtidigt ökade lönekostnaden per producerad enhet med
tvåsiffriga tal. Produktiviteten sjönk åler i fjol, och löneökningstakten
fortsatte all stiga, dock inle tillräckligt för att kompensera för inflationen.
Reallönerna föll därför ytterligare.
Den
kraftiga svackan i aktiviteten för ett år sedan var resultatet av en spontan
dämpning i konjunkturen i kombination med ett åtstramningspro-
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 38
gram.
Detta sattes in mot bakgrund av en myckel snabb inflation under årets första
två månader, då det ännu inte stod klart alt en nedgång redan inletts i
ekonomin. Bidragande till all raset i ekonomin blev så krafligl var också
karaktären av åtgärderna. Tyngdpunkten låg på kredilpolitiken med bl.a. en
reglering av bankernas utlåning, främst konsumentkrediterna. Den stora
osäkerhet som uppstod, inte minst hos allmänheten, om konsekvenserna av all
fortsätta att använda kreditkort förstärkte effekten av ålgärderna. Räntorna steg
på kort tid till rekordnivåer, samtidigt som hypoteksinstilulen fick
svårigheter att få fram kapital.
Den
finanspolitiska delen av åtstramningsprogrammel gav resullal försl under andra
halvåret, då de federala konsumtions- och investeringsutgiflerna föll i reala
termer. För 1980 som helhel verkade dock den offentliga efterfrågan i expansiv
riktning. Detta intryck förstärks ytterligare när hänsyn las också till skatte-
och transfereringssidan av den federala budgelen. För budgetåret 1980 slutade
budgeten i ell underskott på ca 60 miljarder dollar, ca 2,5% av BNP, en
fördubbling jämfört med budgetåret dessförinnan.
Även
om nedgången i akliviielen våren 1980 var väl spridd lill alla
eflerfrågeområden, blev den mest uttalad för bostadsbyggandet och för varaktiga
konsumtionsvaror, särskilt bilar. Den senare utvecklingen sammanföll med stora
strukturella problem för den inhemska bilindustrin. Denna och
bostadsbyggnadssektorn, vilka tillsammans svarar för 7% av BNP, fick ta hälften
av minskningen i BNP under andra kvartalet. För året som helhet motsvarade
tillbakagången inom de båda sektorerna 2% av BNP.
Återhämtningen
i ekonomin under andra halvåret 1980 var i väsentlig utsträckning spegelbilden
av händelseförloppet under våren och sålunda mest uttalad för varaktiga
konsumtionsvaror och bostadsbyggandet. Exportefterfrågan verkade
tillbakahållande på utvecklingen i tilllagande grad över året, en negaliv trend
som har hållit i sig under inledningen av 1981. Näringslivets investeringar
visade en mycket svag, positiv trend från förra vårens låga nivå. Tidigare
optimistiska investeringsplaner för 1981 har successivt reviderats ned.
Kapacilelsulnyttjandet understeg i februari i år 80%. Enligt den senaste
enkäten väntas näringslivets investeringar öka med I % i reala termer i år,
vilket är en nedjustering från tidigare.
Även
om expansionen i ekonomin sedan förra sommaren både varit starkare och varat
längre än flertalet bedömare antog för bara några månader sedan, pekar nu allt
fler tecken på att en förnyad avsaklning inletts. Bilden är dock långtifrån
entydig. Allmänt gäller att indikatorer för den reala sidan av ekonomin,
industriproduktion och sysselsältning, under vintern visat större styrka än
indikatorerna för de finansiella marknaderna och prisområdet. Den gängse
bedömningen, ehuru omgärdad med stora osäkerhetsmarginaler, är alt aktiviteten
i ekonomin stagnerar eller rent av går tillbaka under något kvartal under
sommarhalvåret 1981 för att därefter
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 39
åter
vända uppåt. Vad gäller utvecklingen i ekonomin på ett års sikt är osäkerheten
ännu större. 1 detta perspektiv måste hänsyn tas också till effekterna av det
ekonomisk-politiska program administrationen har föreslagit för det budgetår
som inleds den I oktober 1981 och för åren därefter.
Det ekonomisk-politiska
programmel innehåller fyra huvudpunkter. Skattesänkningar: För hushållens del
med 10% i tre omgångar med början vid halvårsskriftet 1981; för företagen
förenklade avskrivningsregler med förkortade avskrivningstider för
investeringar retroaktivt från den 1 januari 1981. Stora nedskärningar i
budgetens utgiftssida utom för försvaret. Begränsningar i de federala
regleringarna. Stöd för en stabil och restriktiv kreditpolitk från
centralbankens. Federal Reserve, sida.
Administrationen väntar
att programmel skall bidra till en mycket gynnsam utveckling i ekonomin under
den kommande femårsperioden: BNP-tillväxten fömtses bli 4 ä 5 % per år i reala
termer. Konsumentpriserna antas minska från 11% till 4%. Underskottet i den
federala budgeten förbyts från 1984 i ett överskott.
Kongressen har att fatta
beslut om flertalet av förslagen till konkreta åtgärder. Detta kommer att ta
ytterligare flera månader. Del är sålunda inte möjligt att nu veta vilka budgetnedskärningar
och skattesänkningar Kongressen accepterar och vilka tidsperioder som kommer
all bli akluella.
Den expansiva effekten på
efterfrågan av de föreliggande förslagen till inkomstskatlesänkningar och ökade
försvarsutgifler väger troligen tyngre än nedskärningarna på andra områden i
budgeten, bl. a. därför att minskade bidrag till delstater och kommuner
ersätts med ökade utgifter på lokal nivå. Med en expansiv finanspolitik läggs
en alltför stor börda på kreditpolitiken. Detta torde resultera i förnyade
räntestegringar som får negativa effekter på den reala ekonomin i ett senare
skede. Det finns också en uppenbar risk för att inflationsförväntningarna ökar.
Man kan fråga sig om de
föreslagna ålgärderna fär de av administrationen aviserade kraftfulla
effekterna på utbudssidan och i fråga om pris- och kostnadsutvecklingen, i
varje fall så snabbt som administrationen har antagit. Osäkerheten knyter sig
t.ex. till skattesänkningarnas effekter på arbetsutbud och sparande.
För innevarande år anmäler
sig en utplåning, eller eventuellt ett smärre fall, i den ekonomiska
aktiviteten under de närmaste månaderna innan läget förbättras under hösten.
Denna uppgång blir i väsenllig utsträckning beroende på när skattesänkningen
sätts in. Konsumlionsefterfrågan samt expansionen inom försvarsindustrin väntas
leda uppgången. Bostadsbyggandet liksom exportefterfrågan förutses däremot
verka återhållande på totalefterfrågan. Näringslivets investeringar, inkl.
lagerinvesteringarna, torde ge endast marginella bidrag till expansionen för
året som helhet. Totalprodukfionen skulle därmed kunna öka med någon proceni
under loppet av året. Också i genomsnitt för 1981 är en BNP-tillväxt i storleksordningen
I % att förutse. Detta torde betyda att arbetslösheten ånyo ökar, efter att
under den gångna vintern successivt ha fallit till under 7,5%.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 40
Osäkerheten
för det framförliggande året gäller i första hand inflations-trenden samt
styrkan i den uppgång i ekonomin som väntas under senare delen av 1981.
Kommande beslul i kongressen blir av central betydelse. Riskerna för en mindre
gynnsam utveckling än den administrationen skisserat är dock betydande.
Försörjningsbalansen
Förenta staterna
Procentuell
volymförändring
1979
1980
1981
Privat
konsumtion
2,6
0
1,2
Offentlig
konsumtion
0.4
2
-1
Fasta
bruttoinvesteringar
2,6
-7,5
-2,5
Lager'
(-0,3)
(-3/4)
(1/4)
Utrikesbalans'
(0,5)
(3/4)
(1/4)
BNP
2,3
-0,3
1
' Förändring som procent av BNP för föregäende är.
Japan
Den
japanska tillväxten var under 1980 fortsatt hög i förhållande till omväriden.
Anpassningen fill den andra oljeprischocken 1979/80 har gått bättre än i övriga
industriländer. Mycket tack vare ett omfattande energibesparingsprogram
minskade energikonsumtionen med 3% 1980 samtidigt som totalproduktionen ökade
med ca 4 1/4%. Vinstnivåerna i företagen har bibehållits på en relativt hög
nivå, inflationen har varil måttlig och bytesbalansproblemen inle alltför
stora.
Den
inhemska efterfrågan började försvagas 1979. Denna utveckling fortsatte under
1980, särskilt sedan impulserna från den statliga sektorn avtog. I stället kom
exporten att vara den drivande kraften bakom tillväxten. En kombination av god
produktivitetsutveckling, återhållsamma löneökningar och den tidigare
deprecieringen av yenen gav exportindustrin goda konkurrensfördelar på
världsmarknaden. Mätt i volym steg exporten med ca 17% samlidigl som importen
sjönk med ca 6%. Utrikeshandeln kom därmed all svara för en betydande del av
den lotala produktionsökningen.
Den
privata konsumtionen steg 1979 med 5,9%. En viss dämpning inträdde mot slutet
av året och fortsatte 1980. Den reala disponibla inkomsten utvecklades svagt
beroende på bl.a. måttfulla löneökningar i kombination med en jämfört med
föregående år accelererande inflationstakt. Trots en neddragen sparkvot steg
den privala konsumtionen 1980 därför med endasi ca 2 %.
Under
1980 fortsatte de privata invesleringarna, exkl, byggnadssektorn, att uppvisa
en hög tillväxt om än i något långsammare takt än tidigare. Faktorer bakom
denna gynnsamma utveckling var främst ett fortsatt ökat kapacitetsutnyttjande,
ökad efterfrågan på såväl energibesparings- som på
rationaliseringsinvesteringar samt en hög vinstnivå. Inom byggnadssek-
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 41
torn
sjönk däremot investeringarna beroende på stigande priser på mark och
byggnadsmaterial och högre ränlor på huslån. Dessutom hade byggnadsinvesteringarna
ökat kraftigt under lidigare år. Sammantaget blev utvecklingen därmed svag för
de tolala privata invesleringarna.
De offentliga utgifterna
sjönk för året med ca 3,5%, trots all konsumtionen ökade något. Den negativa
utvecklingen får ses mol bakgrund av myndigheternas önskan att uppnå en
balanserad budget på medellång sikt. Regeringens taktik har tidigare varit att
med finanspolitiska ålgärder stimulera tillväxten då efterfrågan varit låg.
Detla har lell till att budgetunderskottet ökat från 0,5% av BNP 1973/74 till
6,4% 1979/80. I stället har penningpolitiken använts för att dämpa
prisstegringarna. Under 1980 ändrades emellertid strategin. Oro för alt
finansieringen av budgetunderskottet skulle tränga ut privata investeringar
från kapitalmarknaden låg bakom denna vändning. Finanspolitiken blev sålunda
stramare samtidigt som penningpolitiken blev allt mindre restriktiv. Diskontot
sänktes vid ett par tillfällen under året till 71/4% i november 1980. I mars
1981 sänktes diskontot med ytterligare en procentenhet. I 1981/82 ärs budget
föreslås flera större skattehöjningar för att dämpa budgetunderskottet.
Regeringen har emellertid samtidigt presenterat åtgärder i avsikt alt slödja
den inhemska efterfrågan. Stimulanspaketet, som presenterades i millen av
mars, är inriktat på den mindre och medelstora industrin samt på byggverksamheten.
För kalenderåret 1981 väntas emellertid den offentliga efterfrågan öka främst
beroende på belydande statliga investeringar, som är projekterade till första
halvåret 1981.
Utrikeshandelns
stora bidrag till BNP-utvecklingen 1980 väntas bli be
tydligt mindre 1981 men förbli positivt. Minskningen antas främst bero på
eftersläpande effekter av yenens appreciering, som påbörjades i maj 1980
och fortsatte under hösten. Men även den svaga utvecklingen på de väst
europeiska marknaderna saml frivilliga exportbegränsningar verkar i sam
ma riktning. För atl bibehålla en hög tillväxt under 1981 krävs därmed etl
ökat bidrag frän den privata sektorn. ~-~
Den
privata konsumtionen kan förväntas att öka mer än 1980. För en sådan utveckling
lalar, under antagande om en bibehållen sparkvot, en förutsedd dämpning av
inflationstakten, vilken skulle ge ökad köpkraft trots den väntade måttliga
nominella löneökningen.
Motiven för att företagen
skall bibehålla en hög investeringsnivå synes fortsatt goda. Ett överlag gott
vinstläge kombinerat med fortsatta lättnader i penningpolitiken bidrar härtill.
Med den förutsedda ökningen av den reala disponibla inkomsten och lägre
räntekostnader kan investeringar i bostadsbyggandet komma att öka under 1981,
om än relativt långsamt. Totall kan de fasta investeringarna, inkl. de
offentliga öka med ca 4%.
Totalt
förutses en tillväxt på mellan 3-4% 1981. Den ekonomiska aktiviteten bärs i
början av året upp av investeringsverksamheten med en gradvis förskjutning mot
den privata konsumtionen.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 42
Försörjningsbalansen
Japan
Procentuell
volymförändring
1979
1980
1981
Privat
konsumtion
5,9
2
2 1/2
Offentlig
konsumtion
4,6
1
1
Fasta
bruttoinvesteringar
8,6
1/4
4
Lager'
0,5
0
-1/4
Utrikesbalans'
-1
3 1/2
1
BNP
5,9
4 1/4
3 1/2
'
Förändring som procent av BNP för föregående år.
Förbundsrepubliken
Tyskland
Den
ekonomiska utvecklingen under 1980 såsom den avtecknar sig i den ekonomiska
statistiken sammanfaller i stort med den bild som tecknades i preliminär
nationalbudget. Brullonationalproduklen steg med 1,7% för helåret 1980. Under
loppet av året noterades en klar nedgång i aktiviteten och mellan första och
andra halvåret sjönk BNP med drygt två proceni; industriproduktionen låg vid
årets slut nära 7% under första kvartalels nivå. Denna inbromsning, som var
någol mera markerad än väntad, förklaras av att såväl den privala konsumtionen
som byggandet sjönk kraftigt under andra kvartalet. Under andra halvåret
stagnerade dessa två komponenter, men däremot noterades en markant nedgång i
exporten, något som bidrog till den ovan nämnda nedgången i BNP. Den
konjunklurprofil som här har skisserats och som innebär ell kraftigt negativt
s.k. överhäng bidrar till alt dra ned den möjliga genomsnittliga tillväxten för
1981 med ca 1 procentenhet. Prisutvecklingen under andra halvåret blev även den
någol sämre än väntat, vilkel förklaras av att importpriserna ökade starkare
till följd av D-markens depreciering, i första hand gentemot dollarn.
Under
slutet av 1980 ökade de inhemska priserna i en takt av ca 6% på årsbasis - en
för västtyska förhållanden hög inflationstakt. Till den allmänna bilden av
recession får fogas bytesbalanssaldot som trots en förbättring av
utrikesbalansen i reala termer på grund av den starka försämringen i
bytesförhållandet uppvisade ett underskoll på 28 miljarder'DM, ell utfall klart
sämre än väntat. I takt med produktionens minskning har arbetslösheten ökat och
vid ingången till 1981 hade den stigit lill 5,6% av arbetskraften.
Inför
denna kombination av med västtyska mått mätt ogynnsamma stabiliseringspoliliska
omständigheter har förbundsregeringen och Bundesbank inle sett nägon annan
möjlighet än alt fortsätta på den restriktiva ekonomisk-politiska kurs som man
slog in på efter den senaste oljeprishöjningen. Trots en sänkning av den
direkta skallen och de s. k. automatiska stabilisatorernas - ökade
arbetslöshetsunderstöd m. m. - verkan vid en nedgång i aktiviteten beräknas
finanspolitiken 1981 förbli neutral. Penningpolitiken, vars viktigaste
målvariabel är en tillväxttakt i den monetära basen på mellan 4 och 7% under
perioden 4 kv. 1980-4 kv. 1981, är
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 43
klart
restriktiv och har successivt stramats åt ytterligare under första kvartalet
1981. Av motiven bakom denna strama politik - atl bekämpa den inhemska
inflationen och alt försvara D-markens yttre värde - har det externa målel
krävt allt mer uppmärksamhet i takt med att trycket på D-marken från en
stigande dollar och elt starkt pund har intensifierats. Någon omorientering av
den västtyska ekonomiska politiken bort från det primära
stabiliseringspolitiska målet - en lägre inflationstakt - synes inte sannolik
under 1981.
De konjunklurdala som registrerats
sedan PNB pekar på en förlängning av den nuvarande ekonomiska stagnationen
under 1981. Orderstockarna bedöms som otillräckliga, orderingången från
hemmamarknaden är fortsalt svag, detaljhandelsvolymen är låg och näringslivets
och hushållens framtidsbedömningar tenderar alt bli dystrare. Två
omständigheter som utgör ljuspunkter bör dock noteras. För det första har den
västtyska konkurrenskraften stärkts högst betydligt under 1980 och fortsätter
med all sannolikhet att stärkas under 1981. Arbetskostnaderna per producerad
enhet torde öka ca 3—4% mindre i den västtyska induslrin än genomsnittet för de
större OECD-länderna. Därtill kommer att D-marken har deprecierats med mer än
5% från juni 1980 till februari 1981. Under samma period har D-marken sjunkit
med ca 20% i förhållande till dollarn och med knappt 30% gentemot yenen. Denna
drastiska försvagning gentemot de viktigaste konkurrentländernas valutor har
inle bara lett lill en ökning av kostnaderna för importen utan även till en
konkurrenskraftsförbällring som redan under början av 1981 tycks påverka den
västtyska exportorderingången positivt. Under loppet av året kan därför
exporten ulvecklas till en påtaglig slyrke-faktor för efterfrågeutvecklingen.
Den andra faktorn som kan
innebära ett stöd för konjunkturen är näringslivets investeringseflerfrågan.
Visserligen är räntenivån hög av externa skäl och dessutom stagnerade
näringslivsinvesteringarna under 1980 och en viss nedgång är med all
sannolikhet att vänta i år, men denna synes kunna bli mindre än vad som skulle
motiveras av utvecklingen av vinster och kapacitetsutnyttjande. Till de
faktorer som verkar positivt på industrins investeringar nämns
rationaliseringsbehov, införandel av ny datateknik, energisparande, bl.a. via
lån lill subventionerad ränta. Denna förhållandevis optimistiska syn på
invesleringsulvecklingen blir givetvis beroende av det fortsatta ränteläget och
del kommande löneavtalets nivå.
F. n. pågår de centrala
löneförhandlingarna. Det svaga arbetsmarknadsläget och den restriktiva
ekonomiska politiken liksom det för västtyska allmänheten ovana externa
underskottet torde medföra ell löneavtal på mellan 4 och 5%. Med en
inflationstakt i samma storieksordning stagnerar de reala disponibla
inkomsterna eller ökar endast marginellt. Den långsamma acceleration av den
privata konsumtionen under loppet av 1981, som i PNB bedömdes bli den expansiva
faktorn i efterfrågeutvecklingen, torde därför komma att bli än långsammare och
mera utdragen till följd av
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 44
något långsammare löneutveckling, någol snabbare inflation
och en sannolik höjning av hushållens sparkvol som svar på en snabbt försämrad
arbetsmarknad.
Sammantaget skulle dessa faktorer medföra att
totalproduktionen blir i stort sett oförändrad under loppet av året. Mot slutet
av året bör den privata konsumtionen och en expansion av exporten bidra till en
försiktig expansion av tillväxten. På grund av del ovan nämnda negaliva
överhänget torde BNP för 1981 komma att sjunka med ca 1 1/2% i förhållande till
fjolårsnivån.
Den ökande exporten och en markerad minskning av importen
väntas förbättra utrikesbalansen i reala termer. Denna förbättring uppvägs dock
av en fortsatt om än avtagande försämring av bytesförhållandet. Netto torde
bytesbalansens underskott ligga kvar på ungefär samma nivä som i Qol, eller
kring 25 miljarder D-mark.
Försörjningsbalansen Förbundsrepubliken Tyskland
Procentuell volymförändring
1979 1980 1981
Privat
konsumtion
3,2
1
1
Offentlig
konsumtion
2,9
3
1,2
Fasta
bruttoinvesteringar
8,7
3
-3
Lager'
1,6
-3/4
. -1
Utrikesbalans'
-1,3
1/2
3/4
BNP
4,5
1,7
-1 1/2
Förändring som procent av BNP för föregäende är.
Frankrike
Efter fyra år av stadig tillväxt med i genomsnitt 3,5%
årligen började den ekonomiska aktiviteten att dämpas under 1980. Produktionen
planade ut i början av året och blev negativ under andra kvartalet.
Den privata konsumtionen steg med ca 2,5% 1980, vilket kan
jämföras med 3,4% 1979. Försämringen kan hänföras till den svagare utvecklingen
av de reala disponibla inkomsterna, vilket bl.a. berodde på höjd inkomstskatt
samt en kombination av dämpade löneökningar och en snabb inflationstakt. Trots
en neddragen sparkvot kunde inte konsumtionsutvecklingen från året innan
upprätthållas.
De totala fasta investeringarna utvecklades väl fram till
första kvartalet 1980. Därefter registrerades en negativ tillväxt. För året som
helhel noterades ändå en uppgång med drygt 2.5 %. Den statliga industrisektorn
stod för en betydande del av den totala ökningen. De privata bostadsinvesleringarna
föll med knappt 1 % beroende på vikande efterfrågan hos hushållen och det
relativt kärva läget på kreditmarknaden.
Efter att ha starkt bidragit lill tillväxten 1979 svängde
lagerinvesteringarna under året allt eftersom de ekonomiska utsikterna
försämrades. Det
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 45
höga ränteläget spelade också en viss roll. Bidraget till
BNP-ökningen blev därmed svagt negaiivt 1980.
Också
utrikeshandeln fick en neddragande effekt på totalproduktionen. Tillväxten i
både export- och imporlvolym avlog markanl under året. Det negaliva bidragel
förklaras dock främst av Frankrikes relativt höga inhemska efterfrågeläge
jämfört med det som rådde hos de viktigaste handelsparterna. Dessutom bidrog
del någol högre pris- och kostnadsläget i förhållande till omvärlden.
Totalt
beräknas BNP ha stigit med drygt 1,5% under 1980. På arbetsmarknaden har det
svaga konjunkturläget lett lill en ylleriigare försämring av
arbetsmarknadsläget. Vid årels utgång var mer än 1.5 miljoner arbetslösa eller
nästan 7%.
Sedan i
slutet av sextiotalet har Frankrike haft en högre inflationstakt än
genomsnittet för övriga industriländer inom OECD-området. 1980 utgjorde
härvidlag inte någol undanlag. Konsumentpriserna accelererade i början av året
mot en topp i maj 1980 men dämpades därefter. Den genomsnittliga ökningen för
året blev 13,5%. En viktig målsättning för den ekonomiska politiken är att söka
dämpa inflafionen, främst genom en stram penningpolitik. Detta tillsammans med
ett någorlunda gynnsamt bytesbalansläge har bl.a. lell till en appreciering av
francen inom det Europeiska Valutasystemet, EMS. Under hösten 1980 sattes
finanspolitiska ålgärder in för att slödja den privata konsumtionen och för all
fä igång industriinvesteringarna. Sålunda infördes en temporär höjning av
bidragen till barnfamiljer och pensionärer samt investeringsavdrag för bl.a.
exportföretagen. Även den inhemska byggmarknaden stimulerades. Sammanlagd ledde
dessa åtgärder lill alt de offentliga utgifterna steg snabbare än beräknat men
budgetunderskottet stannade ändå på ca 1 % av BNP.
Avmattningen i den franska ekonomin förutses fortsätla in
på 1981, men en vändning mol högre aktivitet kan ske i slutet av året. För en
sådan konsumtionsledd uppgång talar sänkta socialförsäkringsavgifler och en
dämpning av inflafionslakten, som i sin lur beror på en svag inhemsk
efterfrågan och lägre importprisökningar. Med antagande om oförändrad sparkvot
kan den privata konsumtionen komma all öka med ca 1.5%.
De invesleringsbefrämjande ålgärderna motverkas lill en
del av den svaga efterfrågan både utomlands och i Frankrike. Mol slutet av 1981
kan investeringsverksamheten emellertid komma all uppvisa en positiv trend. För
en dämpad utveckling under merparten av 1981 talar också att den offenlliga
invesleringsökningen beräknas bli halverad jämfört med föregående år.
Sammantaget för hela 1981 torde de tolala fasta investeringarna stagnera.
Från lagersidan förutses en fortsatt neddragning. Den
nuvarande lagerhållningen bedöms överlag vara för stor i förhållande till
eftertVågan. Mot denna bakgrund förväntas en negaliv effekt pä
totalproduktionen.
En stagnation av importvolymen förväntas lill följd av
svag inhemsk
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 46
efteiTrågan; utrikeshandeln bedöms ge ett svagt positivt
bidrag till BNP-utvecklingen. Dessutom kan en del av efterfrågebortfallet från
industriländerna komma atl kompenseras av slörre expori lill OPEC-länderna.
Totalproduktionen bedöms mot denna bakgrund stiga bara med
ca en halv procent. Arbetslösheten torde fortsätta öka till uppemot 7,5% under
1981 från en nivå ungefär en procentenhel lägre under 1980.
Försörjningsbalansen Frankrike
Procentuell volymförändring
1979
1980
1981
Privat
konsumtion
3.4
2
1.5
Offentlig
konsumtion
2,6
2.5
2
Fasta
bruttoinvesteringar
2.5
2.5
0
Lager'
1
-1/4
-1/2
Utrikesbalans'
-0.7
-1/4
1/4
BNP
3,3
1.5
1/2
Förändring som procent av BNP för föregäende är.
Storbritannien
Främsl ire faklorer kan sägas vara orsaken lill den mycket
djupa lågkonjunktur som Storbritannien just nu genomgår; effekterna av den
internalionella recessionen, den mycket strama ekonomiska politiken samt de
negativa konsekvenserna av nordsjöoljans roll i ekonomin.
Den brittiska regeringens strategi är all föra en myckel
slram ekonomisk politik i avsikt att försl få bukt med prisstegringarna och att
därefter få igång en balanserad tillväxt med låg inflationstakt och ökad
sysselsättning. Del viktigaste instrumentet är penningpolitiken. Men de
uppsatta målen för penningmängdens tillväxttakt innevarande budgetår tycks
komma all vida överskridas. Delta mål utgår emellertid från ett vidare penningmängdsbegrepp
(M3). Används däremot snävare definitioner (t.ex. Ml), tillsammans med de höga räntorna
under 1980, kan man konstatera alt penningpolitiken varil mycket stram. Målet
är att få ned inflationsförväntningarna på främsl arbetsmarknaden. Regeringen
menar nämligen att kompensationskraven från löntagarsidan är de avgörande
orsakerna till de snabba prisstegringarna. Men den strama politiken har
hittills i huvudsak lett till volymanpassningar med starkt fallande produktion
och snabbt stigande arbetslöshet. Del finns dock tecken som lyder på en någol
avsaklande löne- och inflationstakt.
Paradoxalt nog innebär nordsjöoljans växande roll problem
för ekonomin. Bidraget till BNP från denna sektor är ännu så länge blygsamt
och förmår inte hindra fallet i totalproduktionen. Däremot är effekten på
byles-balansen kraftig, eftersom den dyra oljeimporten slås ul. Överskollei i
bytesbalansen tillsammans med den höga räntan är de främsta orsakerna till den
stigande pundkursen. Della är en orsak till atl den icke-oljeprodu-
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 47
cerande
industrin beräknas ha försämrat sin relativa konkurrenskraft med uppemot 45 %
gentemot utlandet under de senaste åren.
Denna negativa utveckling
visar sig i en avtagande industriproduktion och en växande arbetslöshet, som nu
uppgår till nära 10 % av den arbetsföra befolkningen eller nästan 2,5 miljoner
människor. Den icke-oljeproducerande sektoms samlade produktion har minskat så
att den nu inte är större än vad den var 1967. En minskning av denna sektor kan
leda till att det inte finns en tillräckligt stor industribas atl bygga en
balanserad tillväxt på när inflationstakten så småningom dämpas. Denna aspekt
är väsentlig också utifrån det faktum att oljekällorna i Nordsjön inte är
outtömliga. När oljan sinar kommer Storbritannien att behöva en traditionell
industrisektor.
Under 1980 föll BNP med ca
2,5 % efter en ökning på 1,5 % året dessförinnan. Det största fallet
registrerades i tillverkningsindustrin, där produktionen minskade med ca 10 %,
mest dramatiskt under andra halvåret. Det var i huvudsak lageravvecklingen och
minskningen av de offentliga såväl som de privata investeringarna som krafligl
bidrog till den negativa utvecklingen. Däremot ökade såväl den privata som den
offentliga konsumtionen. Utrikeshandeln gav ett posilivt bidrag till den
totala produktionen. Detta berodde emellertid uteslutande på att importvolymen
sjönk, med ca 3 %. Detta orsakades i sin tur främst av det svaga efterfrågeläget.
I den totala exportökningen på ca 1 % ryms dels en ökad råoljeexport på ca 15
%, dels minskningar för tillverkningsindustrin.
Inflationen
accelererade i början av året och nådde årsloppen i maj 1980, då
konsumentpriserna steg med nära 22 % mätt från motsvarande månad 1979. Därefter
avtog inflationslakten till ca 15 % i december, vilket i huvudsak förklaras av
den svaga efterfrågeutvecklingen och apprecieringen av pundet.
Trots
pundets starka ställning svängde bytesbalansen om från elt underskott 1979 på
1,7 miljarder pund, ca 1 % av BNP, lill elt överskott 1980 på 2,3 miljarder
pund. Den främsta orsaken till denna utveckling var att importen sjönk samt elt
ökat bidrag från oljésektorn.
De
ekonomisk-politiska ätgärder, som introduceras i budgeten för 1981/ 82 gör att
vissa nedrevideringar av tidigare prognoser torde bli nödvändiga.
Finanspolitiken blir myckel stram med bl.a. omfattande skaltehöjningar. Dessa
väntas i hög grad påverka hushållens finanser och efterfrågan. Detta torde, i
kombination med de indirekta skatternas prishöjande effekt, innebära en svag
utveckling för den privala konsumtionen 1981. Tidigare fanns fog att anta en
inflationstakt på nära 10 % mätt på årsbasis under andra halvåret 1981. Denna
takt torde emellertid bli en eller ett par procentenheter högre.
De
fasta invesleringarna kan väntas avla också 1981. Del är föga troligt att
effekterna av räntesänkningen i mars 1981 pä 2 procentenheter till 12 %
härvidlag kan uppväga effekterna av del generellt sett försämrade vinsllä-
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 48
get,
det låga kapacitetsulnyttjandet eller i någon större omfattning förbättra
konkurrenskraften. Mot denna bakgrund är det sannolikt att de privata
investeringarna minskar ännu mer än 1980. Den strama finanspolitiken bedöms
också komma att påverka de offentliga investeringarna i negativ riktning.
Lagerinvesteringarna kan däremot komma att ge ett litet posifivt bidrag till
BNP-utvecklingen under 1981.
Effekterna
av den höga pundkursen slår troligen igenom 1981. Det försämrade
konkurrensläget i en situation med svag internationell efterfrågan torde leda
till en minskad exportvolym, med mellan en och två procent samtidigt som
importen ser ut att förbli svag och avta med ca 2 % 1981. Utrikeshandeln som
helhet antas ge ett negaiivt bidrag till BNP-utvecklingen. Totalt sett väntas
en minskning av BNP 1981 på ca 2 %. Därför kan en ytterligare ökning av
arbetslösheten väntas.
Försörjningsbalansen
Storbritannien
Procentuell
volymförändring
1979
1980
1981
Privat
konsumtion
4
0.5
0
Offentlig
konsumtion
2
1,4
-1
Fasta
bruttoinvesteringar
-1.4
-2,5
-9
Lager'
0.7
-3
1/4
Utrikesbalans'
-2,3
1 1/4
-1/4
BNP
1.5
-2,7
-2
'
Förändring som procent av BNP för föregående år.
Danmark
De
under 1979 och 1980 insatta stabiliseringspolitiska åtgärderna, tillsammans
med oljeprishöjningarna, gav utslag i en minskad inhemsk efterfrågan på totalt
ca 4 % 1980. De realt disponibla inkomsterna sjönk med ca 3 %, likaså den
privala konsumtionen. Konsumentpriserna steg med drygl 12 % mellan 1979 och
1980; importprisökningarna och höjda indirekta skatter spädde på
inflationstrycket. Ökningstakten avtog under loppet av året för såväl ulländska
som inhemska faktorer.
Konsumtionen
i den offenlliga sektorn var fortsatt expansiv, ökningstakten 1980 var ungefär
som året dessförinnan eller ca 5,5 %. Däremot minskade invesleringarna markant,
vilkel följde de intentioner som fastlades i budgelen. Sammanlaget utgjorde
den offentliga sektorn 1980 ell något mindre expansivt inslag än under 1979.
Del
höga ränteläget inverkade negativt på såväl bostadsbyggandet som förelagens
investeringar, inkl. jordbrukssektorn. Bostadsproduktionen, mätt i antalet
påbörjade lägenheter låg 1980 35 % lägre än 1979. Enfamiljshusen drabbades
relativt hårdast. Förutom del kärva kredillägei bidrog den svaga efterfrågan
till alt bostadsinvesleringarna fortsatte all avta. Företagen var 1980 än
mindre benägna att investera än 1979. Till den nämnda orsaken kan adderas ell
skallepåslag, beslutat i december 1979,
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 49
och
generelll sett mycket outnyttjad kapacitet. De fasta investeringarna sjönk
totalt med ca 13,5 % 1980, jämfört med knappt 2 % året dessförinnan.
BNP
avtog marginellt, elt omslag från 1979, då en ökning på ca 2,5 % noterades.
Läget
på arbetsmarknaden förvärrades därmed ytteriigare. Drygt 180000 eller nästan 7
% av arbetskraften var utan arbete, en ökning från ca 6 % 1979. En viss
lindring av läget kom ändå genom att fler fick förtidspensionering och kom
under arbetsmarknadspolitiska ålgärder.
Den
vikande inhemska efterfrågan speglas i en importminskning, som liksom 1979
uppgick till ca 5 %. Det intemationella konjunkturförioppet gynnade samtidigt
den danska exportindustrin liksom även kursjusteringarna. Exporten ökade
visserligen inte lika snabbt som 1979 men ändå med bortåt 6 %. Handelsbalansens
saldo förstärktes med nästan 5 miljarder DKr. trots atl bytesförhållandet
försämrades med ca 7 %. Bytesbalansen belastades med ökande ränteutbetalningar
men saldot blev ändå mindre negativt än 1979, ca 14 miljarder DKr. mol ca 15,5
ell år tidigare.
Den
ekonomiska politiken prioriterar en förbättring av den externa balansen. Under
perioden 1981-1984 skall den inhemska efterfrågan, främsl den privata
konsumtionen, hållas tillbaka för att ge utrymme för en utbyggd industriell
bas. Trots att avsikten är att dämpa tillväxttakten i de offenlliga utgifterna,
har budgetunderskottet ökal. Budgetsaldot blev, mätt som andel av BNP, en
procentenhet mer negativt 1980 och motsvarade 4,5 % av BNP.
Det
tvååriga löneavtalet för 1981-1982 ger åriiga ökningar, inkl. automatiska justeringar,
om 7,5 å 8 %. Konkurrenskraften kan komma att förbällras något, men sannolikt
inte med 2 å 3 %/år, vilkel i den medellånga ekonomisk-politiska strategin
angavs som en målsättning för all återföra Danmark till extern balans. Den
internalionella prisökningstakten väntas avta under 1981. De inhemska
prisimpulserna har dämpats. Konsumentpriserna förutses i genomsnitt öka med 8
ä 9 % 1981.
Vid
ingången till 1981 låg den lotala produktionen på en klart lägre nivå än vid
föregående årsskifte. Den överlag nedåtgående trenden blir sannolikt
dominerande åtminstone under årets första hälft. Den svaga ekonomiska
aktiviteten på viktiga danska exportmarknader — Förbundsrepubliken Tyskland,
Storbritannien och Sverige - ger inledningsvis föga draghjälp. Samtidigt väntas
den inhemska aktiviteten förbli låg.
De realt disponibla
inkomsterna minskar ytterligare 1981. Hushållen torde inte vara benägna alt ta
av sparade medel till konsumtion med tanke på de dystra utsikterna på
arbetsmarknaden och de aviserade inskränkningarna för flera av de sociala
förmånerna, bl.a. arbetslöshetsunderstödet. För en sänkt sparkvot talar dock
att del torde finnas etl uppdämt köpbehov från i Qol. Mot delta talar å andra
sidan atl den inkomslandel som konsumerats har varit stor. Den privata
konsumtionen skulle därmed 4 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 150. Bilaga l.l
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 50
avta också 1981 om än i en lägre takt än i fjol.
Nedgångstrenden-väntas plana ul efter halvårsskiftet och därefter vända svagt
uppål.
Regeringens avsikt all hålla tillbaka utgiflsexpansionen
bör resultera i en lägre ökningstakt än 1980. Neddragningar på ca 5 % planeras
för den offentliga sektorns investeringar 1981. Målsättningen om nolltillväxt
realt i de offenlliga utgifterna 1981-1984, enligt del medelsiktiga programmel,
torde vara orealistisk bl.a. med tanke på de insalser som trots större
restriktivitet ändå krävs totall sett t.ex. för de arbetslösa. En ylterligare
ökning av budgetunderskottet ter sig trolig 1981. Den offentliga sektorns
finansieringsbehov förblir därmed betydande.
Index för
industrins orderingång sjönk under senhösten 1980.
Konsum-tionsvaruproducenterna fick vidkännas den relativt sett största
minskningen. De svaga avsältningsutsikterna både ulomlands och i Danmark torde
inle stimulera företagens investeringsbenägenhel. Samlidigl har
krediltill-gången förbättrats något, efterfrågan från konsumenter och
tillverkare har avtagit med den fallande aktiviteten, men räntenivån ligger
ännu relativt högt. De i maj 1980 beslutade investeringsslimulanserna har
hittills inle räckt lill som motvikt. Under loppet av året förutses en uppgång,
så atl de två senasle årens negativa resultat bryts. En lageruppbyggnad behövs
förmodligen också, främst under årels senare hälft. Bostadssektorn går troligen
mol etl tredje svagt år. Efterfrågan frän hushållen ger knappast några impulser
till ökad byggnation i år. Nedgångslakten för bostadsinvesleringarna avtar
emellertid med den relativa förbättringen förlagd till årets slut. Minskningen
för de fasla invesleringarna totalt skulle därmed kunna bli mindre brant än
1980, eller drygt 5 %.
Den inhemska eftertrågan torde sålunda förbli svag och
minska under större delen av året. Spegelbilden finns i en vikande imporlefterfrågan.
där köpen av såväl konsumtions- som insalsvaror väntas bli färre. Efterfrågan
på bl.a. olja följer aktivitetsnivån nedåt, dessulom är lagren alltjämt välfyllda.
1 fjol minskade oljeimporten med ca 6 % i volym. Exporten väntas efter hand få
sämre avsättningsmöjligheter. Löneavtalet implicerar visserligen alt Danmark
gentemot bl.a. Storbritannien och Sverige kan vinna någol i konkurrenskraft.
Men samtidigt försämras kostnadsläget gentemot Förbundsrepubliken Tyskland. För
exporten totalt sett förutses därför en klart lägre tillväxt 1981 än under de
två föregående åren, eller ca 2 %.
Den reala utrikesbalansen kan sannolikt stärkas
ylterligare 1981. Bytesförhållandet försämras äter. De stigande
ränteutbetalningarna till irols kan bytesbalansens saldo bli något mindre
negativt, etl underskott kring 13 miljarder danska kronor molsvarande ca 3,5 %
av BNP.
Med den tecknade bilden av en svag inhemsk utveckling och
ett mindre bidrag från ulrikessektorn än i tjol kan den totala
produktionstillväxten inte bli positiv. En stagnation för året som helhet kan
emellertid innefatta en gradvis påbörjad uppgångsfas i årets slutskede.
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 51
Försörjningsbalansen Danmark
Procentuell volymförändring
1979
1980
1981
Privat
konsumtion
3
- 3
-1
Offentlig
konsumtin
5,4
5,5
3
Fasta
bruttoinvesteringar
-2
-13,5
-5
Lager'
0,3
- 3/4
0
Utrikesbalans'
1,1
3
1/2
BNP
2,5
- 0,5
-0,5
' Förändring som procent av BNP för föregående år.
Finland
Både 1979 och 1980 kännetecknas av en hög lillväxttakl,
som efterhand stöddes av allt fler efterfrågekomponenler. Exporteflerfrågan var
fortsatt god 1980, expansionen blev totalt sell lika snabb som 1979.1
ökningstakten på 9% ryms ändå en mattare trend mol slutet av fjolåret.
Produktionen stöddes också av den inhemska efterfrågan.
Ett av den ekonomiska politikens främsta mål har varil att få fart på
industrins investeringar, som mellan åren 1975- 1978 minskade med 40% i volym.
Den allt stramare kredilmarknaden har främst varit avsedd atl stävja konsumtionen.
Industrin satsade relalivi sett mest på maskiner och annan utrustning,
ökningstakten mer än fördubblades lill 14% 1980. Industriproduktionen visade
överlag en jämn ökningstakt, men metall- och den s.k. övriga industrin var mer expansiva
än genomsnittet. Totalproduktionens lillväxttakl låg för andra året i rad väl
över den för industriländerna i allmänhet och uppgick till 5,5% 1980.
Sysselsättningen förbättrades successivt under året. Andelen arbetslösa blev
en dryg procentenhet lägre än 1979, inte fullt 5%.
Den fortsatt starka inhemska aktiviteten drev upp
priserna, som naturligtvis även påverkades av det internationella pristryckel.
Prisökningarna i konsumentledet blev i genomsnitt 11,6% 1980. Takten under
loppet av året var emellertid snabbare; en ökning på 14% uppmättes från
december 1979 till december 1980. Förtjänstnivån för löntagarna steg något
snabbare. Stimulans gavs vidare av ändrade bestämmelser för de skallegrundande
beloppen. Den privala konsumfionen, som ökade med 3% 1980 gynnades också av del
ljusare arbetsmarknadsläget. Trenden bör dock ha varit fallande över året, i
takt med att konsumentpriserna accelererade.
Såväl konsumtion som investeringar läg bakom den fortsaU
kraftiga importuppgången på ca 11,5%. Energiimporten blev ändå något lägre än
väntal. Mot årets slut märktes också en viss importtröghel hos företagen, som
fick något svårare att finansiera sina köp både på den inhemska och på de
utländska penningmarknaderna. Bylesförhållandet försämrades, men lägre än
genomsnittet för industriländerna, lill följd av råvarudominansen i den finska
exporten. Handelsbalansens underskoll ökade med ca 4,5 miljarder lill nästan 6
miljarder finska mark 1980. Bytesbalansen försvagades
Prop. 1980/81:150 Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 52
likaså,
från ett underskoll på inle fullt en miljard 1979 till ell på ca 5 miljarder
1980, molsvarande 2,7% av BNP. Underskottet finansierades i slor utsträckning
genom räntefria handelskrediter. Effekterna på bytesbalansen av den höga
inlernalioneHa räntenivån kunde därmed mildras.
Den
ekonomiska aktiviteten ser ut atl förbli god under merparten av 1981. Den svaga
utlandsefterfrågan motvägs av en livlig inhemsk. Invesleringsförloppel torde
bli snarlikt fjolårets om än långsammare. Den privala industrin väntas bli
tongivande, med en ökningslakt pä ca 6%. Industriproduktionen förutses få en
klart lägre ökningstakt, med mest aktivitet under årets första hälft.
Skogsindustrin väntas dra ned totalresultatet, efter de framgångsrika åren 1979
och 1980. Verkstadsindustrin, särskilt metallbranschen, torde däremot bli
expansiv också 1981.
Inom
den offentliga verksamheten planeras ökningar motsvarande drygl 2% 1981. Det
statliga finansieringsbehovet anges till 5 miljarder finska mark, vilket är
nägot lägre än för 1980. I fjol hade den statliga sektorn en restriktiv
inverkan på efterfrågan. Samtidigt var dock den kommunala efterfrågan expansiv.
För 1981 aviseras åler en snabbare lillväxltakl för kommunernas konsumtion än
för statens. Men till skillnad från 1980 slagnerar investeringarna inom den
offentliga sektorn.
Skalleskalorna
har sedan 1975 justerals för inflation; delta ger en ökad real nettoinkomst med
2 å 3%. De utifrån kommande prisimpulserna är på väg att avta. Däremot synes
del relativt starka inhemska efterfrågetrycket alltjämt driva på priserna.
Konsumentprisökningarna torde avta under loppet av året men i genomsnitt för
1981 ändå överstiga 10%. Löneavtalet för tvåårsperioden 1 mars 1981-28 februari
1983 beräknas ge elt genomsnittligt årligt nominellt påslag på runt 12%. Den
relalivi höga arbetslösheten kan komma all dämpa löneglidningen. Den privala
konsumfionen lorde öka i ungefär i samma takt som 1980, med ca 2,5%. Elt ökat
sparande i hushållsseklorn kan inte uleslulas. Läget på arbetsmarknaden, med
risk för atl arbetslösheten ånyo stiger, kan utlösa detla. En annan faktor, som
kan verka i samma riktning är att hushållen under både 1979 och 1980 hade
tillfälle atl lillgodose sina köpbehov.
Den
inhemska efterfrågan ser inle ut att bli fulll så stark som i fjol.
Konsumtionen väntas visseriigen stiga i ungefär samma takt men investeringarnas
expansion torde halveras. Imporlefterfrågan har dessutom hittills i mycket hög
grad direkt överförts till köp från utlandet; i volym steg importen med ca 27,5
% under 1979-1980. Lagren är överlag välfyllda och kan komma att utgöra buffert
under större delen av 1981. Kanske inträder en viss mättnad när nu samtidigt
avsättningsmöjligheterna för industrin, först utomlands och senare på
hemmamarknaden, gradvis faller av. I relation till de två närmast föregående
åren torde importen därför bli blygsam 1981.
Utlandsefterfrågan
började avta redan under 1980. Varken totalproduktionen för OECD-området eller
marknadstillväxten på de viktigaste finska
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 53
exportmarknaderna inger förhoppningar om draghjälp. Viss
kompensation kan också 1981 påräknas från de redan avtalade leveranserna lill
Sovjetunionen. Exporten till statshandelsländerna, som 1980 svarade för ca 20%
av varuexportens värde, anlas fortsätta atl öka kraftigt. Med de utsikler som
ovan skisserats för pris- och kostnadsutvecklingen 1981, kommer den finska
induslrin att fä svårare än hittills atl konkurrera på industrilandsmarknaderna
i väst. För exporten totall förutses tillväxten bli kraftigt reducerad, till 1
å 2% 1981.
Bytesförhållandet antas bli yllerligare något försvagat
1981. Bytesbalansens saldo kan komma att försämras med en ä två miljarder
finska mark lill motsvarande ca 3 % av BNP.
Den totala produktionen, BNP, väntas öka klart mer än
genomsnittet för OECD-länderna. I tillväxttakten på 2 å 3% för helåret 1981
torde rymmas en avtagande takt, så att BNP-volymen under sista kvartalet 1981
kan ha minskat till den nivå den hade ett år tidigare.
Försörjningsbalansen Finland
Procentuell volymförändring
1979
1980
1981
Privat
konsumtion
5
3
2,5
Offentlig
konsumtion
3.3
3
■>
Fasta
bruttoinvesteringar
4,5
12,5
5
Lager'
4,3
1/2
-3/4
Utrikesbalans'
-1,5
-1/2
1/4
BNP
7,2
5,5
2,5
' Förändring som procent av BNP för föregäende år.
Norge
De konkurrensfördelar som den norska induslrin fick genom
de 15 månader långa pris- och inkomslstoppet lill och med 1979 försvann under
1980. Under loppet av Qolåret accelererade ökningstakterna för såväl priser som
löner. De internalionella priserna slog igenom. Samtidigt var finanspolitiken
expansiv. Till della skall läggas lönelrycket från oljesektorn, vilket pressar
upp priser och kostnader i övriga sektorer. Konsumentpriserna steg med ca 11 %
mellan 1979 och 1980. Ökningslakten kring årsskiftet 1980/81 låg emellertid
klart högre, runl 14%. Den strama arbetsmarknaden, i genomsnitt var ca 1,5%
arbetslösa 1980, ledde till betydande löneglidningar ulöver ramavtalets 8%.
Hushållssektorn fick som helhet i stort sett en bibehållen köpkraft. Den
privata konsumtionen steg med 1,4%, efterfrågan på tjänster vägde tyngst häri.
På investeringssidan skedde ett positivt omslag under
1980. Särskilt expansiva var olje- och sjöfartssektorerna.
Redan under våren 1980 kunde den traditionella induslrin
notera vikande utlandsmarknader, särskill inom de konjunkturkänsliga
branscherna malm, järn och stål. För året som helhet stagnerade exporten
jämfört med
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget .S4
1979. Produktionen av olja och nalurgas fortsatte atl öka
1980 och värdet utgjorde ca 30% av Norges samlade exportvärde.
Den inhemska efterfrågan blev alltmer dominerande som
lillväxtfaklor efterhand söm året förflöt. Detta illustreras av ell omslag i
importen, som från en marginell minskning 1979 ökade med nästan 4%' 1980. En
någol lägre ökningstakt noterades emellertid för importen mot slutet av året.
då aktiviteten mattades i de importberoende BNP-komponenterna traditionell
industri och privat konsumtion.
Handelsbalansens överskott förstärktes markanl från 1979
till ca 16,5 miljarder norska kronor. Underskottet på den traditionella
varubalansen vidgades dock, från ca 11 miljarder 1979 till ca 35,5 miljarder
1980. Samlidigl steg oljenettot och bytesförhållandet utvecklades gynnsamt.
Trots att övriga komponenter i bytesbalansen blev än mer negativa, kunde Norge
för första gången sedan 1969 notera etl överskott i bytesbalansen 1980 om ca 5
miljarder, ett omslag på över 10 miljarder från årel dessförinnan.
Råoljepriset låg 1980 70 ä 80% högre än 1979. Produktionen
fortsatte alt expandera vid olje- och gasfälten. Della fick positiva effekter
på bytesbalansen, skatteintäkterna och landets disponibla inkomsler.
BNP-ökningen var snabbare än genomsnittet för industriländerna, full
sysselsättning kunde upprätthållas och bytesbalansen slog om till elt
överskott. Men de negativa effekterna i form av pris- och kostnadspress har
varit betydande. Oljeintäkterna har bl. a. fått subventionera produktion och
sysselsättning i en relativt slor skyddad sektor. Produktiviteten har därmed
dragits ned för ekonomin som helhet.
Prisökningstaklen var snabb i början av innevarande år.
Lättnader bör komma bl. a. i takt med att det internationella kostnadstrycket
blir lägre. Å andra sidan tycks konsumlionsefterfrågan snarast accelerera.
Staten övertar vissa uppgifter från kommunerna och expansionen väntas därför
bli något större än 1980. Inflationslakten kan därmed komma all ligga kvar
kring fjolårels genomsnitt, dvs. kring 11%. Från 1980 finns etl relalivi
belydande överhäng, som kommer all påverka årels löneutveckling. Trots alt
arbetsmarknaden har visat tecken på minskad stramhet, torde löneglidningen
ändå bli ganska omfattande. Satsningarna på en solidarisk lönepolitik med
låglöneprofil har tidigare justerats genom löneglidning. Under antagande om
konsumenlprisökningar kring 11 %, torde de nominella löneökningarna inte hamna
lägre än 11 ä 12%. Löneavtalen blir avgörande för industrins konkurrensförmåga.
Några inkomstpolitiska ingrepp verkar inte sannolika. Med tanke på del fortsatt
goda sysselsättningsläget kan hushällen komma alt minska sitt sparande.
Konsumtionen bör också stödjas av de lättnader i inkomstbeskattningen, vilka
beslöts om i höstas. En ökning i intervallet 2 ä 3% kan därför komma att
noteras för den privata konsumtionen.
Penningpolitiken har hittills varil restriktiv och tjänat
som motvikt lill de finanspolitiska effekterna. Investeringarna prioriteras på
kredilmarkna-
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 55
den.
Företagen får dessutom lättare att göra skatteavdrag för investeringar. De
goda priser exportsektorn erhöll 1979 resulterade bl.a. i investeringssatsningar
1980, en ökning på över 20%. Nyligen offentliggjorda enkäter tyder emellertid
på att detta var en kortvarig uppgång. Ett omslag till en nedgång om 5% 1981
väntas enligt enkäterna. En sådan utveckling skulle innebära att
industriinvesteringarna, vid ingången till 1982, skulle vara endast marginellt
högre än 1962. För några branscher, främst aluminiumindustrin och sjöfarten,
aviseras ökade invesleringar. Dessulom behövs fortsatta leveranser till
oljeverksamheten, trots all produktionen av råolja och naturgas väntas ligga
kvar på dagens nivå. Lagren verkar överlag väl fyllda; en neddragning och ett
negativt bidrag till totalproduktionen är att vänta. Den offentliga sektorn
drar ocksä ned sina investeringar.
Den
konkurrensutsatta sektorn skulle, med ovan skisserade pris- och
kostnadsutveckling, få ett försämrat läge gentemot viktiga OECD-länder. Den
svaga aktiviteten utomlands därtill, gör alt exporten totalt sell förutses
avta med några procent. Exportpriserna antas stiga betydligt långsammare än
1980. Intäkterna från råolje- och gasexporten kommer därför inte att öka så
markant som i fjol men ändå ulgöra etl starkt positivt inslag. Exporttrenden
kan möjligen vända uppåt mot slutet av 1981 och tillväxttakten från Qärde
kvartalet 1980 till Qärde kvartalet 1981 i så fall bli positiv.
Tillväxtimpulserna
till den konkurrensutsatta sektorn väntas sålunda bli lägre i år än 1980.
Industriproduktionens tillväxt blir sannolikl bara marginell, liksom förra
året. Den totala produktionens ökningstakt skulle därmed dämpas väsentligt,
till ca 1 %.
Den
inhemska efterfrågan förutses komma alt uppvisa en stabil utveckling, men i en
ungefär halverad takt jämfört med 1980. Importförioppet antas bli snarlikt det
för den inhemska efterfrågan, dvs. med tonvikten förlagd till årets
inledningsskede och en för året något lägre ökningslakt än i Qol. Handelsbalansen
torde bli fortsatt positiv, stödd av en viss förbättring i bytesförhållandet.
Prognoserna för oljesektorns exportvärde har dessulom en väl tilltagen
säkerhetsmarginal. Bytesbalanssaldot kommer sannolikt att försvagas under
innevarande år men ändå hamna på den positiva sidan.
Försörjningsbalansen
Norge
Procentuell
volymförändring
1979
1980
1981
Privat
konsumtion
2,3
1,4
2,5
Offentlig
konsumtion
3,9
3,8
4,5
Fasta
bruttoinvesteringar
-5,5
2,5
3
Lager'
2,8
2,8
-1/4
Utrikesbalans'
1,4
-1,2
-2
BNP
4,5
3,6
1
'
Förändring som proceni av BNP för föregäende år.
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 56
3
Utrikeshandeln
I
och med denna reviderade nationalbudget används en ny metod för beräkning av
exportens och importens prisutveckling. Prisutvecklingen för enskilda
varugrupper i utrikeshandeln har tidigare angetts enligt enhetsvärdeindex typ
Laspeyres. Den nya metoden innebär atl prisutvecklingen i utrikeshandeln mäts
med en s.k. hybridindex av Paascbetyp. Om inle annat anges är de pris- och
volymuppgifter för utrikeshandeln som redovisas beräknade med utgång från
denna prismätningsmetod, som även till-lämpas inom nationalräkenskaperna (NR).
De tidigare olikheterna mellan pris- och volymberäkningar enligt NR och ulrikeshandelskalkylerna
bortfaller sålunda i huvudsak. Slumpvisa skillnader kan emellertid fortfarande
finnas till följd av en olikhet i vägningsförfarandet. I nationalräkenskaperna
sker fastprisberäkning i 1975 års priser. De volymuppgifter som redovisas i detta
kapitel utgår från närmast föregående års prisnivå.
Hybridindex
är sammansatt av enhetsvärdeindex och export- resp. im-portprisindex. Den är
konstruerad på så sätt att enhetsvärden (dvs. pris per mätenhet, som regel
viktenhet per statistiskt nummer) tillämpas i normalfall men utgår för sådana
varuposilioner där de i enlighet med en fastställd norm klassificerats som
orimliga och ersätts av molsvarande uppgifter enligt export- resp.
importprisindex. Delta förfarande har vidtagits bl.a. i syfte att motverka en
tendens som eljest kan framträda i uppgifter över prisutvecklingen i enlighet
med en okorrigerad enhetsvärdeindex, nämligen att förändringar i kvalitet hos
produkterna framstår som prisförändringar. Della förhållande torde också till
en del förklara varför hybridindex generellt sett uppvisar mindre årliga
prisökningar än enhetsvärdeindex.
För
den totala exporten visar hybridindex av typ Paasche i genomsnitt inte fullt 1
1/2 procentenhel lägre åriig prisökningslakt än enhetsvärdeindex av typ Laspeyres
under den period som bybridindex för närvarande finns tillgänglig - 1975-1980.
Vad gäller exporten av bearbetade varor är den årliga differensen något slörre,
knappl 2 procentenheter i genomsnitt 1975-1980. Skillnaden är särskilt stor för
årslänken 1976-1977 - drygt 3 procentenheter. Från 1978 till 1979 visar
emellertid båda index anmärkningsvärt nog i det närmaste samma
prisutvecklingstal. Till följd av alt hybridindex av typ Paasche också används
som deflator blir den tolala export volymens förändringstakt ca 1 1/2
procentenhet högre per år i förhållande till tidigare redovisade uppgifter.
Förändringstakten för exporten av bearbetade varor ökar med ca 2 procentenheter
årligen jämfört med förutvarande "okorrigerade" kalkyler. I
jämförelse med de "korrigerade" beräkningar som tidigare presenterats
summariskt ger den nya beräkningsmetoden ett tillskott till exportvolymens
åriiga förändring om ca 1 procentenhet för bearbetade varor.
För
importens del visar hybridindex av typ Paasche i genomsnitt 1 1/4 procentenhet
lägre prisökningstakt per år under perioden 1975-1980 än enhetsvärdeindex av
lyp Laspeyres och detta gäller såväl för den totala importen som för importen
av bearbetade varor. Importvolymens förändringstakt blir därmed 1 1/2
procentenhet högre per år.
Historiska
jämförelser mellan de två indextyperna Paasche och Laspeyres ger vid handen
att enhetsvärdeindex av lyp Paasche stiger i en långsammare takt än molsvarande
index av lyp Laspeyres. För den tolala exporten uppgår skillnaden under 1970-lalet
lill i genomsnitt ca I 1/2
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 57
procentenhet
per år. För importens del är skillnaden något mindre eller ca I procentenhet.
Större delen eller ungefär 2/3 av skillnaderna i prisutvecklingstakl mellan
ovan jämförda index - hybridindex Paasche och enhetsvärdeindex Laspeyres -
torde därmed kunna klassificeras som effekter av de olika vägningsförfarandena
i Laspeyres' respektive Paasches indexformler. Återstående skillnad torde
hänföra sig till sådana olikheter i prismätningen som uppkommer till följd av
att uppgiftskällorna för vissa varuposilioner inte är identiska.
Övergången
från att använda Laspeyres' indexformel till användning av index av typ Paasche
bör innebära att jämförbarheten mellan de svenska ulrikeshandelsuppgifterna och
motsvarande uppgifter för de viktigaste avnämar- och konkurrentländerna
förbättras. De flesta av dessa länder använder nämligen index av typ Paasche
vid beräkningen av prisutvecklingen för utrikeshandeln.
Det
bör slutligen påpekas alt de prisuppgifter som ersatt de borttagna
enhetsvärdena vid konstruktionen av hybridindex inte alllid med avseende på
graden av tidsaktualitet är hell jämbördiga med de enhetsvärden med vilka de
ställs samman. Uppgifterna till export- och importprisindex hämtas genom
enkäter från ett sample av företag och skall i princip avse genomsnittspriser
för under resp. månad levererade varor. Icke obetydliga inslag av
noteringspriser förekommer emellertid. Enhetsvärdena däremot beräknas utifrån
tulluppgifter och indikerar därmed varans pris i samband med att den passerar
den svenska gränsen. Enhetsvärdeindex vid en viss tidpunkt avspeglar därmed
sannolikt ofta marknadslägel vid en annan och som regel någol tidigare tidpunkt
än vad export- och importprisindex gör.
3.1
Exporten
En
återblick på utvecklingen av varuexporten 1980
Den
svenska exporten ökade från 1979 till 1980 med drygt 10 1/2% i löpande priser.
Ökningen blev därmed inte fulll en halv procentenhel lägre än vad som angavs i
den preliminära nationalbudgeten. Prisökningen mätt med enhetsvärdeindex av typ
Laspeyres - dvs. den metod som tidigare använts vid deflatering av exportvärdet
- uppgick 1980 lill närmare 14 1/2%. Deflaterat med denna index sjönk därmed
exportvärdet med drygt 3% från 1979 fill 1980. Om i stället hybridindex av lyp
Paasche används som deflator stannade volymminskningen vid 1,7%. Särskill stor
blev volymminskningen för exporten av råvaror och farlyg. Råvaruexpor-tens
tillbakagång var delvis en följd av brisl på skogsråvara. Exporten av
bearbetade varor till OECD-området minskade med drygt en halv procent från 1979
till 1980. Från andra halvåret 1979 till första halvåret 1980 sjönk emellertid
exportvolymen uppskattningsvis med omkring 2%. Härtill bidrog i hög grad konflikterna
på den svenska arbetsmarknaden under andra kvartalet 1980. Efter avräkning av
effekterna härav beräknas utfallet första halvåret 1980 innebära en
ungefärligen oförändrad expori volym räknat från andra halvåret 1979. Räknat
från första halvåret 1979 skulle exporten ha ökat med uppskattningsvis inemot
5%. En mindre del av det på grund av konflikten uppkomna exportbortfallet synes
ha ålerkommil som ell
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 58
tillskott lill den export till OECD-området som eljest
varil att räkna med under andra halvåret 1980.
För exporten av bearbetade varor har det tolala bortfallet
1980 på grund av konflikterna beräknats uppgå lill omkring 2%. 1 rävaruexporten
synes bortfallet ha varil något större. Det beräknade konfliktullösla
exporlbort-fallel skulle därmed motsvara 2 å 3 miljarder kronor. Denna
beräkning bygger pä förutsättningen att de svenska marknadsandelarna för
bearbetade varor skulle ha sjunkit med inemot 2% 1979-1980 om konflikterna
inte hade inträffat.
Till dessa korrigerade marknadsandelsförluster lorde
framför allt relativprisökningarna 1979 och 1980 ha bidragit. Brisl på
produklionskapacilel inom vissa näringsgrenar kan också ha inverkat
återhållande på exportutvecklingen 1980. Å andra sidan gynnades sannolikt den
svenska exporten av bearbetade varor något mer än andra länders expori av den
förhållandevis starka investeringskonjunkluren i några av Sveriges viktigaste
avnä-mariänder under 1980.
Totalt sell försvagades emellertid exportmarknadsefterfrågan
inom OECD-området kraftigt under loppet av 1980. Från första lill andra halvåret
minskade sålunda marknadsutrymmet för den svenska exporten av bearbetade varor
med 2 1/2 ä 3%. Räknat på helårsbasis från 1979 lill 1980 uppgick
marknadstillväxten trots detta lill drygt 3%.
Efterfrågetillväxten på övriga marknader, vilka emottar
ungefär 1/4 av den svenska exporten, blev drygl dubbel så slor. Delta hade
framför allt sin grund i att imporlefterfrågan i den oljeproducerande länderna
steg kraftigt. Efter atl ha sjunkit med 10 å 11 % 1979 beräknas importen i
dessa länder ha stigit med 17 å 18% 1980. Den svenska exporten till dessa
länder ökade emellertid endast obetydligt 1979- 1980.
Utsikter för varuexporten 1981
Den ekonomiska utvecklingen inom OECD-området bedöms från
ett svagt utgångsläge komma alt visa en successivt något starkare tendens under
loppet av 1981. Eflerfrågelillväxlen från 1980 lill 1981 förutses likafullt bli
något svagare än tillväxten 1979-1980 för OECD-området som helhel. Marknadsutrymmel
för bearbetade varor i OECD-länderna beräknas öka med inte fullt 2 %
1980-1981. Pä den för svensk export belydelsefulla nordiska marknaden motses
en tillväxt uppgående lill inemot 3%. Importen till Förbundsrepubliken Tyskland
förutses komma att stagnera eller t.o.m. sjunka något och även i övriga
västeuropeiska länder kan marknadsutvecklingen väntas bli svag.
Importtillväxlen i OPEC-länderna har beräknats bli i
storleksordningen 17 ä 18% även 1981. I statshandelsländerna samt i de
icke-oljeproducerande u-länderna beräknas importtillväxlen något översliga
OECD-områdets tillväxttakt. Del totala marknadsutrymmel för den svenska
exporten av bearbetade varor har beräknats öka med 3% 1980-1981.
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 59
Mätt i nationella valutor har världsexporlprisel för
bearbetade varor beräknats stiga med ca 8% från 1980 till 1981.
Prisökningslakten 1981 skulle därmed bli lägre än 1980 då molsvarande
prisökning preliminärt uppgick till närmare 11 %. Beroende på dels den under de
gångna vintermånaderna starka apprecieringen av USA-dollarn, dels höjda
dollarpriser på oljeprodukter har prisprognosen för väridsexporten av
bearbetade varor 1980-1981 justerats upp något i jämförelse med motsvarande prognos
i den preliminära nationalbudgeten.
För att de beräknade prisutvecklingstakterna 1980-1981
skall kunna anges i enhetlig valuta har etl antagande gjorts om de
genomsnittliga valutakurserna under 1981. Sålunda har räknats som om de
genomsnittliga
Tabell 3:1 Sveriges export av bearbetade varor (exkl.
fartyg)' till OECD-området 1975-1981
Procentuella förändringar
1975-
1976-
1977-
1978-
1979-
1980-1981
1976
1977
1978
1979
1980
prognos
Löpande
priser. Skr.
Marknad
19,5
17
20,5
18
13,0
9
Marknadsandel
-6,5
-4,5
-1,5
2,5
-2,5
-0,5
Export
11,5
11,5
19
21
10
8,5
Volym'
Marknad
13 .
3,5
5
10,5
3,0
1,5 ■■
Marknadsandel
-7,5
1,5
4.5
-1,5
-3,5
-0,5
Export
4,5
5
9.5
9.0
-0,5
1
Pris"
Skr.
Marknad
6
13
15
7
9,5
7,5
Relativpris
1
-6
-5.5
3,5
1
0
Export
7
6,5
8,5
11
10,5
7,5
' SITC 5-8 exkl 68, 793
Utom Australien, Nya Zeeland, Grekland, Irland, Island,
Portugal, Spanien och
Turkiet.
' Exportvärdet i löpande priser deflaterat med hybridindex
typ Paasche. Med
enhetsvärdeindex typ Laspeyres som deflator, dvs. med den
metod som tidigare
användes, är motsvarande procentuella förändringar
följande:
1975- 1976- 1977- 1978- 1979-
1976 1977 1978 1979 1980
Marknadsandel -9,5 -1,5 3 -1 -6
Export 2 1.5 8 9.5 -3
■* Enligt hybridindex typ Paasche. Enligt
enhetsvärdeindex typ Laspeyres är motsvarande procentuella förändringar
följande:
1975- 1976- 1977- 1978- 1979-
1976 1977 1978 1979 1980
Relativpris 3 -3 -4,5 3,5 3,5
Export 9 10 10 10,5 13
Anm. Begreppel "marknad" avser
importförändringen för de olika länderna sammanvägda med deras andelar i
Sveriges export. Härigenom elimineras eventuella förmånliga eller oförmånliga
effekter av exportens strukturella ländersammansättning. Marknadens pris avser
del implicit beräknade mellan marknad i köpande priser och i volym.
Procenttalen är avrundade till närmaste hel- och halvtal.
Källor: FN, ulrikeshandelsslatistik från OECD. nationella
statistikproducenter, statistiska centralbyrån samt beräkningar och bedömningar
inom konjunkturinstitutet.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget
60
opaginerad Kontrollera mot PDF
valutakurserna under perioden december 1980-februari 1981
skulle vara tillämpliga för helåret 1981. Detta innebär förhållandevis höga
effektiva kursnivåer bl. a. för yenen, USA-dollarn saml för det brittiska
pundet och relativt sett svaga positioner för de till de europeiska
valutasamarbetet (EMS) anslutna valutorna, framför allt D-marken. Om dessa
valutakurser blir rådande under hela innevarande år kan ifrågasättas om inle
japanska och nordamerikanska exportörer tvingas all i egen valuta dämpa sina
priser mer än som antagils. Samtidigt skulle det finnas ett visst utrymme för
exportprishöjningar i egen valuta för de lill EMS anslutna länderna. Skulle
delta utrymme i sådanl fall inte utnyttjas av EG-ländernas exportörer torde
det innebära en skärpning av konkurrensläget för de delar av den svenska
exportindustrin för vilka dessa länder ulgör vikliga konkurrenter. Detta gäller
i första hand stora delar av verkstadsindustrin men även viss övrig
tillverkningsindustri.
Enligl tabell 3:3 skulle ökningen av världsexportpriserna
för bearbetade varor uttryckt i svenska kronor bli ca 1 procentenhet snabbare
än motsvarande ökning i nationella valutor; dvs den svenska kronan skulle
undergå en smärre depreciering. Detta har sin grund i atl valutakursernas
antagna förändringstal vägts samman med respektive ländernas andelar i världs-
Tabell 3:2 Sveriges export av bearbetade varor (exkl.
fartyg)' till olika länderområden 1975—1981
Procentuella volymfi
ärändringar
Andel av
totalsumman
1975-
1976-
1977-
1978-
1979-
1980-
1976
1977
1978
1979
1980
1981 prognos
1980,%
OECD-länderna
4.6
5,0
9,6
9,2
-0,6
1,2
75
Övriga länder
- 5,8
-1,2
10,6
6,3
1,2
5,8
25
därav:
Osteuropa och Kina
-16,2
-9,9
5,9
-2,8
-9,1
4,5
4
OPEC-länderna'
24,0
-6,6
25,3
2,7
1,4
17,0
6
Andra länder
-10,0
4.5
6,9
14,0
4,4
1,3
15
Summa
1,6
3,3
9,8
8,5
0,6
2,3
100
' SITC 5-8, exkl. 68, 793.
Utom Australien, Nya Zeeland, Grekland, Irland, Island,
Portugal, Spanien och Turkiet.
•' Qatar, Förenade Arabemiraten. Saudiarabien, Kuwait,
Irak, Iran, Indonesien, Venezuela, Libyen, Algeriet
och Nigeria.
Källor: Statistiska centralbyrån saml beräkningar och bedömningar
inom konjunkturinstitutet.
Tabell 3:3 Världsmarknadspriserna (enhetsvärdeindex) för
bearbetade varor 1973—1981
1970== 100
1973
1974
1975
1976
1977
1978
1979
1980
1981 prognos
U S
dollar
133
162
182
183
199
230
263
293
300
Genomsnittliga
nationella
valutor
110
136
149
158
167
174
191
212
229
Svenska
kronor
113
140
147
155
173
202
219
240
262
Källor: FN saml beräkningar och bedömningar inom
konjunkturinstitutet.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 61
handeln. Om samma förändringstal vägs samman med vikter
som avspeglar respektive länders betydelse som konkurrenter på de svenska
exportmarknaderna blir prisutvecklingen i svenska kronor inemot 1/2 procentenhet
långsammare än utvecklingen i nationella valutor.
De svenska
exportföretagens relativa kostnadsläge kan nu beräknas förbli ungefärligen
oförändrat från 1980 till 1981. Förutsatt all de svenska exportföretagen
bedriver en försiktig prispolilik förefaller del troligt atl den svenska
exporten av bearbetade varor endast skulle få vidkännas en smärre
marknadsandelsförlust i OECD-området från 1980 lill 1981. Ungefär samma
marknadsandelsulveckling kan förutses för exporten lill länderna utanför
OECD-området. Det är härvid alt märka atl den tillbakagång av de svenska
marknadsandelarna som skedde 1980 till stor del hade sin grund i det
produktionsbortfall som följde av detta års arbetsmarknadskonflikter.
"Konfliklrensal" har en marknadsandelsförlust för exporten av
bearbetade varor uppgående till drygt 1% 1980-1981 antagits som trolig och
detta framför allt på grund av de svenska relativa exportprisökningarna 1979
och 1980. Dessutom lorde den förhållandevis starka inriktningen på
investeringsvaror i den svenska exporten komma all utöva etl negativt
inflytande på andelsutvecklingen för hela produktgruppen bearbetade varor
1980-1981. Detta beräknas emellertid till en del komma alt motverkas av att
kapacitetsulnyttjandet i den svenska ekonomin förutses sjunka förhållandevis
mera än i andra länder.
Det relativa kostnadsläget för den svenska exporten har
förutsättningar atl under 1982 komma alt förbättras något. Därmed skulle också
finnas möjligheler för de svenska exportörerna alt i någon utsträckning öka
sina marknadsandelar 1982.
Från 1980
till 1981 har den svenska exporten av bearbetade varor till OECD-länderna
beräknats öka med drygt I %. Den tolala exporten av bearbetade varor bedöms öka
med ungefär 1 procentenhel mer och delta framför allt på grund av alt
marknadstillväxten i de oljeproducerande länderna förväntas bli kraftig. Den
svenska exporten lill dessa länder har beräknats stiga i ungefär samma takt som
marknadstillväxten 1980—1981 — omkring 17%.
Exporten av råvaror bedöms minska med 2 å 3% från 1980
lill 1981. För trävaruexportvolymen förutses en från 1980 forisatt minskning.
Exporten av pappersmassa kan däremol förväntas öka. För denna varugrupp förutses
en avsevärd exporlprisökning 1980- 1981 uttryckt i svenska kronor. Utvecklingen
av priserna för pappersmassa är, liksom prisutvecklingen för papper, i hög grad
avhängig av utvecklingen av USA-dollarkursen. En närmare genomgång av
utvecklingen inom olika delbranscher återfinns i kapitel 4.
Den lotala varuexporten beräknas öka med 11/2% från 1980
lill 1981. 1 "konfliktrensade" termer motsvaras detta av en ungefärligen
oförändrad exportvolym 1980-1981.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget
62
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 3:4 Exportutvecklingen för olika varugrupper
1979—1981
Exportvärde, milj.
kr.
Ariig
procentuell förändring
1979
1980
1981
Volym'
Pris'
1979
1980
1981
1979
1980
1981
Jordbruksprodukter
och fisk
1 385
1 475
1 642
23,7
- 8.0
5.0
1,8
15,8
6.0
Skogsprodukter
156
174
186
- 1,2
- 0.3
- 3.0
-4,7
11.6
10.0
Mineraliska
produkter
2 665
2 717
2 793
29.2
-13.3
- 2.3
10,2
17.6
5.2
därav:
järnmalm
1 633
1 604
1 631
21.9
-21.6
- 4.5
3,2
25.2
6.5
Industriprodukter
exkl. fartyg
110 695
124
258
135
650
7,3
- 0.3
1.4
13,0
12.6
7.7
därav:
livsmedelsprodukter
2 014
2 217
2 467
13.6
0.0
4,5
4.1
10.2
6.5
trävaror
5 131
5 447
5 144
1.8
-14,6
- 6,5
14.6
24,3
1.0
massa
5 772
6 074
7 214
- 9.8
-13.6
4.0
22,6
21.7
14.2
papper och papp
8 390
9 299
10 928
10.8
- 4,9
4,0
11.7
16.5
13,0
petroleumprodukter
3 033
5 207
4 891
18.0
43.8
-23,0
66.6
19.3
22.0
järn och stål
9 265
9 640
9717
7.6
- 8,9
- 4,0
12.6
14.1
5.0
ickejärnmetaller
2 768
3 242
3 439
3,1
- 5,1
3,5
27,2
23.4
2.5
verkstadsprodukter
exkl. fartyg
53 145
59 606
65 321
7.9
2.9
2,9
10,7
9.0
6.5
övriga industriprod.
inkl. elektrisk
ström
21 177
23 526
26 529
9.4
- 0.8
4,7
11.1
12.0
1.1
Export
exkl. fartyg
114 901
128
622
740 27/
7.9
2.9
1.4
12,8
12.5
7.6
Fartyg
3 246
2 155
2 706
-28.1
-49.9
12.1
18.5
14.9
12.0
Bearbetade
varor
exkl. fartyg'
91 590
101 701
111 581
8.5
0.6
2.3
11.1
10.5
7.3
Råvaror"
23 311
26 921
28 690
2.0
- 3.7
- 2.5
24,3
19.9
9,3
Tolal
export
118 147
130 777
142
977
6,6
- L9
1,5
12,9
12.6
7,7
Total
export enligt NR"
6,6
-2.6
1.5
12.8
13,5
7,7
' Papper och papp, jäin och stål, verkstadsprodukter exkl.
fartyg samt övriga industriprodukter utom
elektrisk ström.
Export exkl. fartyg minus de i not I nämnda
varugrupperna.
■' Som beskrivits inledningsvis anges exportpriserna
enligl en s. k. hybridindex av typ Paasche. Denna index
används även som deflator för exporten. Volymutvecklingen
blir därmed återgiven i enlighet med volymindex
typ Laspeyres.
" Se inledning till kapitel 3.
Anm. 1980 ärs exportvärden enligt
utrikeshandelsstatistiken. Uppgifterna för 1981 avser prognoser.
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
3.2 Importen
Utvecklingen av varuimporten 1980
Sveriges lotala varuimport ökade med drygl 15 % i löpande
priser 1979-1980. Med en imporlprisökning på drygt 15% - räknat enligl
hybridindex' - blev importvolymen oförändrad. Enligt nalionalräkenskaperna blev
volymökningen ungefär 3/4 %~, eller knappt I procentenhet lägre än vad som
angavs i den preliminära nationalbudgeten (PNB).
' 1 och med den reviderade nationalbudgeten 1981 används
en s. k. hybridindex av Paaschetyp för mätning av prisutvecklingen i
utrikeshandeln. För en beskrivning av denna metod se inledningen till Kapitel
3.
■ 1 nationalräkenskaperna görs fastprisberäkning i
1975 ärs priser. 1 övrigt sker deflateringen efter de principer som gäller för
hybridindex, som emellertid är en kedjeindex med närmast föregäende års priser
som bas.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 63
Som framgår av tabell 3:5 ökade importen av bearbetade
varor' 1979-1980 med drygt 12 1/2% i löpande priser och med närmare 4% i volym.
Tillväxten i importen av bearbetade varor kan förefalla hög med tanke på att
BNP endast ökade med 1 1/2% och all den privata konsumtionen stagnerade mellan
1979 och 1980. Importökningen synes dock i huvudsak kunna återföras på det
kraftiga svinget i lagercykeln saml på den likaså kraftiga tillväxten i
investeringarna på maskinsidan. Importökningen för bearbetade varor var
koncentrerad lill verkstadsprodukter för vilka importvolymen steg med drygt
8%. Den heterogena importvarugmppen övriga industriprodukter däremot, som
direkt eller indirekt huvudsakligen går till privat konsumtion, förblev i det
närmaste oförändrad i volym.
Till någon liten del synes importökningen för bearbetade
varor även kunna återföras på en oförmånlig relativprisutveckling för
hemmaproducenterna av bearbetade varor. Prisutvecklingen för å ena sidan
importerade varor' och å andra sidan hemmaproducerade varor\ lyder på en
relativprissänkning för importvarorna med 1-2% 1979-1980. Informationen om
relalivprisutvecklingen under de sista åren är dock svårtolkad med hänsyn till
atl energiinnehållet med dess exceptionellt kraftig koslnadsstegring kan ha
haft olika stor betydelse för importerade respektive hemmaproducerade varor
inom de olika delvamgrupperna i prisstatistiken.
Om man ser till kvartalsutveckllngen, visar del sig alt
importvolymen för bearbetade varor minskade kraftigt andra kvartalet. Nedgången
lorde främst kunna förklaras av de omfattande arbetsmarknadskonflikter som
pågick under kvartalet. Under tredje kvartalet ökade imporlvolymen och nådde
första kvartalets nivå. Det torde samlidigl ha inneburit att det importbortfall
som skedde som följd av arbetsmarknadskonflikterna delvis kunde återhämtas. För
fjärde kvartalet registrerades en belydande volymminskning.
Importen av råvaror'* 1979—1980 ökade med 23 1/2% i värde
men sjönk med närmare 4% i volym. Den starka värdeökningen kan främst återföras
på de starka prisökningarna för råolja och - ehuru i mindre grad
-petroleumprodukter. Volymminskningen för råvaruimporlen kan praktiskt taget
hell återföras på en myckel kraftig volymnedgång för importen av
petroleumprodukter. Till en del förklaras denna volymminskning av ökad
produktion vid de svenska raffinaderierna vilket kom till uttryck i ökad
importvolym för råolja. Som framgår av tabell 3:6 föll dock den sammanlagda
imporlvolymen (netto) för råolja och petroleumprodukter med ca 12
' Importen av bearbetade varor består av
livsmedelsprodukter, papper och papp,
järn och
stål, verkstadsprodukter exkl. fartyg samt övriga industriprodukter inkl.
träfiberplattor.
Enligt Laspeyres enhetsvärdeindex.
' Enligt producentprisindex.
"* Med rävaruimport avses i detta sammanhang import
minus fartyg och bearbetade
varor. Petroleumprodukter hänförs sälunda till
råvaruimporlen. Posten redovisas på
rad 9 i tabell 3: 6 som "import exkl. bearbetade
varor och fartyg".
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget
64
opaginerad Kontrollera mot PDF
c o
l\' 00
>o r- 00 o_
v — (N r*
1 1
(N
n v >rC ■<!■ TT r-
I/T
00
rs r- '
'
IO — ' — r-l
OO
r O o
"
"...
CJ
1
un*
Ö O \D — ' T "" 1
vT
— (N
opaginerad Kontrollera mot PDF
Oo — 't -.
fi r- r-- —
CTv r-- vn
r
opaginerad Kontrollera mot PDF
>
2
f rsj
Cj
o \D O 0_
r--
« n
o r j » n
« N
r-l ri
oC
IT-, r*", > £ )
r*~,
*A
oo" wn — '
oo
M
opaginerad Kontrollera mot PDF
• ::
—
« /n O) r I
TT oC oo'
Tf
------ ri
(1 r —
00 -N o' u-) »X ON ir'
opaginerad Kontrollera mot PDF
■O
o
iJ
o
C
—
OO
» O
r* O ri
_
Ov r-_
VO
Ov
ve
rj-
00
cs
B
Cl
.-.T
rs'
ly-.
v
oc' vo' Tt rl
ir.
oo o
• /"I
i/T
r-.'
rrv
• ri"
yn
QJ
f.
1 — r-l
r-l
—
—
ri
2
> C3
lU
.TJ
<=>
OV
VO
O r-; rr O
_
R- — .
r_
r--.
TT
vC
~>
c:
00
I-vi
vo' 1
vO 1
1
O r-.' oo o 1 1 1
1
r<v Ov 1 1
ly-.
1
rr, vD
1
rr,
1
Ov' 1
■ri'
1
:rt
c
00
rj vC 00 O
oo
o
r~_
r-
N,
>
■ » '
hC
O
CJ
« ri
o rJ o
oo'
O oo'
o
o
rr
rr;
O
0)
O
O. 00
.i &
r-i
n
VI
oc'
00 — sC Tf 1/1
opaginerad Kontrollera mot PDF
5
VO — (N
—
VO
" —
5
•-~ vD
VO ov
VO
1
IN] —
—
•
(S, o
it — O \C 00
oo r- o
- —
r- r*i
o rsl o
v, Tj- sO
—
— <J r-
r*-i — OO r4
oo — — —
>i sD Tf
ri O r*-i 00 11
r/-, — 00 — 00
\D 00
rn sD
un V-, rn Qv
» /",
[- o u-, ifj a r~- Tf r « r-- r r- o r
o O r*-) ON
— \D OC
sO m r- vi
— o
—
o > ri XI
r I O O r4 r
r-- Tt Tf
Tt oc
r--------------- fS
r
r-i rA
o
■■=
opaginerad Kontrollera mot PDF
«
o "
II
HJ
S
S-2-
CJ P t/l L.' o § r-O
- « ? .:;;
ra ,a
U
(U CJ
D. Q.:fS,.
(U
" o*
D t:
■O
ra
G '-
a i- o
'g •£
00"*- p
o .c t
- o =
n
1" o ra -i
.' ■- iö
(/; l> .„ -n]
2.2 u
>
I- o .— •-
o ■
T3 — cr
—
rl
C .-
■" E
■a ra
o '
U
.9-6
g
iistr pro ttor
OIj
kl.
farty riga indi smedels fiberpla str ö m
t: c2
2
O
X
> > -ra .:
0
Q.
E
'C
00
j2
o
CL
t:
"ra
_E
ra
o
UJ
ti.
f-
-*%
c
c
0
(O
aj
>
T
j
f 1
'■
c/1
ö p
P
iJ-:::
. li
. r
CC " «
00
>,
c u ra Q.
j: tu
CL
.- ov
_ X .D
> 13 a> _
:_)
OJ "O i_ j tr, —
-O O
oi; 00 c « <"
2 O.? i:- ä ' å i
Ov
o
CL E
O i!
■e"Se-0"Sraou cqEc-oOs-S
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 65
1/2% 1979-1980. Såväl ökad produktion vid kärnkraftverken
som ökal energisparande bidrog till denna volymminskning. Den ökade elproduktionen
vid kärnkraftsverken 1979-1980 kan vidare beräknas ba bidragit med 4
procentenheter till den lotala minskning av nettoimporten av råolja och
petroleumprodukter med ovannämnda 12 1/2%.'
Utsikter för 1981
För 1981 väntas Sveriges totala varuimport minska med ca 5
1/2%- i volym. I löpande priser motsvarar detta en ökning på ca 5 %.
Importen av bearbetade varor väntas minska med ca 3 1/2% i
volym 1980-1981. Minskningen betingas främst av en vikande inhemsk efterfrågan,
särskilt en förväntad minskning av den privala varukonsumtionen och etl omslag
till en minskning av lagren. Den dämpade efterfrågan för importvaror kan
försvagas ytterligare av en beräknad svag investeringsaktivitet inom landet
under årel. Exportutsiklerna indikerar inte heller något stigande anspråk pä
den samlade imporlefterfrågan.
Importen väntas minska starkt första halvåret 1981 - med
ca 8% säsongrensal sett ~ för att sedan öka under årets andra hälft. Ökningen
andra halvåret kan återföras dels till att den privala konsumtionen åler
beräknas växa svagt efter nedgången första halvåret, dels till en trolig
dämpning av lageravvecklingen andra halvåret. Även en förväniad vändning i
invesleringarna beräknas bidra till en imporllillväxl mellan halvåren.
För råvaruimporlen förutses en volymminskning 1980-1981
med ca 9%. Minskningen är nästan hell hänförlig till en beräknad nedgång i
importen av råolja och petroleumprodukter. Råoljeimporten beräknas minska med
1% då den inhemska raffinaderiproduklionen förutses falla tillbaka samtidigt
som en viss uppbromsning av den senasle lidens lageruppbyggnad förutses.
Importen av petroleumproduter väntas minska med ca 18%. huvudsakligen på grund
av en beräknad minskning av förbrukningen - med ca 8% - och en neddragning av
lagernivån. Sammantaget förutses en minskning av nettoimporten av råolja och
peiroleumproduker med ca 9 1/2%'.
Importprisnivän för den totcda importen väntas stiga med drygt
11 % 1980—1981 (se diagram 3: 1). För bearbetade varor förutses en prisökning
på ca 7%. Råvarupriset däremol väntas öka med ca 19%, främsl lill följd av de
vid årsskiftet genomförda prishöjningarna på råoljan och den kraf-
' Fallet bäde 1979-1980 och 1980-1981 av nettoimporten av
råolja och petroleumprodukter kan delvis hänföras till en neddragning av den
oljebaserade elkraftsproduktionen, som ersätts av stigande
kärnkraftsproduklion. För 1980 beräknas tillskottet av kärnkraftsproduktion ha
reducerat åtgången av den tjocka eldningsolja som används i kondenskraftverken
med 1,2 milj. m\ eller ca 4% av Sveriges nettoimport av råolja och
petroleumprodukter. En motsvarande grov kalkyl för 1981 visar på en reducering
av behovet av tjock eldningsolja med 1.6 milj. m' 1980-1981 eller? 1/2% av 1980
års nettoimport.
' Omräknad till nationalräkenskapernas bas blir
minskningen ungefär densamma eller drygt 5 1/4%.
5 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 150. Bilaga l.l
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget
66
Diagram 3:1 Importpris- och volymutvecklingen 1976—1981,
totalt och för vissa varugrupper
Helårsdata
I
350 330 310 290 270 250 230 210 190 170 150 130 110 90
— Tcjiol
imporl
~ Bearbelade varor inkl I
ivsmedelsprocjukfe
........ Pgfroleumprodulvler
R å olja
I
I
J-lJ
1976 1977
1978 1979 1980 1981
Importvolym
Mili kr. 1975 å r!
priser
' •• ■.
. ••• '>r''r-
-- =------------------------- U,.--
-L.
I ■ I . I . I
1976 1977 1978 1979 1980 1981
Anm. Importvärden i löpande priser enligt
handelsstatistiken. Importpriser enligt hybridindex. Uppgifterna för 1981 avser
prognoser. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
Tabell 3:6 Nettoimport av råolja och petroleumprodukter
1973—1981'
1973
1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980
1981
opaginerad Kontrollera mot PDF
Löpande
priser, milj. kr.
1. Nettoimport av räolja-
2.
Import av
petroleumprodukter
3.
Export av
petroleumprodukter
4.
Nettoimport av
petroleumprodukter (2./.3)
5.
Nettoimport av
råolja och petroleumprodukter (1 -1-4)
6.
Nettoimport av
råolja och petroleumprodukter i procent av BNP'
/975 års priser"
1. Nettoimport av råolja och
petroleumprodukter
8. Volymindex (1975= 100)
1279 3734 4524 5 846 6536 7211 10039 17938 21238
3849 9019 7821 8426 8687 7346 15919 15 111 15371
283 692 905 901 1195 1543 3033 5207 4891
3 566 8 327 6916 7 525 7492 5 803 12886 9904 10480
4845 12061 11440 13371 14028 13014 22925 27842 31718
2,2
4,7
3,9
3,1
5,0
5,4
3,2
5,6
11759 11852 11440 11682 11190 10088
11327 9899 8970 102,79 103,60 100,00 102,12 97,81
88,18 99,01 86,53 78,41
' Uppgifterna för 1973-1980 är hämtade från
utrikeshandelsstatistiken. Uppgifterna för 1981 avser prognoser.
- Export av råolja förekom endast 1979 (86 milj. kr.).
1980 (58 milj. kr.) och beräknas 1981 uppgå till ca 73 milj. kr.
' BNP till marknadspris.
■* Deflatering 1973-1974 enligt enhetsvärdeindex typ
Laspeyres; 1975-1981 enligt hybridindex. Källor: Konjunkturinstitutet och
statistiska centralbyrån.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget
67
tiga apprecieringen av dollarn gentemot kronan.
Prisutvecklingen för råolja och petroleumprodukter under återstoden av 1981
förutses bli lugn. Under sådana förhållanden kan Sveriges genomsnittliga
tonpris (eif) för importerade råolja väntas stiga frän ca 1 085 kr. under
fjärde kvartalet 1980 till ca. I 260 kr. fjärde kvartalet 1981.
3.3 Betalningsbalansen
Bytesbalansen
för varor, tjänster och transfereringar visar för 1980 ett mycket stort
negativt saldo på drygt 21 1/2 miljarder kr. vilkel innebär en fortsatt kraftig
försvagning, ca 10 miljarder kr. gentemot 1979 (se labell 3:7). Utfallet av
bytesbalansen 1980 - liksom för tidigare år - är dock fortfarande osäkert.
Osäkerheten gäller skattningen av den s. k. korrigeringsposten, som är avsedd
att kompensera underskattningen av tjänste-
Tabell 3:7
Betalningsbalans 1977-Milj. kr., löpande priser
1981
1977
1978
1979
1980
1981
prognos
Export av varor, fob Import av varor, eif Korrigering av
handelsstatistiken'
85 677 90221 - 351
98206 92751 - 308
118147
122828
- 298
130777
141332
- 615
142977
148715
- 743
Handelsbalans
-4895
5147
-
4979
-11170
-
6481
Sjöfartsnetto Resevaluta, nello Övriga Ijänsler, netto
Korrigering av tjänster'
2751 -3 579 -3647
3 300
3 140 -4017 -3 489
3 594
3680
- 4 858
- 4469
5 342
3490
- 5314
- 4
994
6019
3 659
- 5
700
- 5455
6650
Bytesbalans
för varor och tjänster
-6070
4375
-
5284
-11969
- 7
322
Avkastning på kapital, netto därav: räntenetto Övriga
transfereringar, netto Korrigering av transfereringar
-2080
-2 192
-4269
2 900
-3 143
-3454
-4771 (-5 879)" 3 506
- 3
383
- 3
679
- 5391
2658
- 6270
- 6201
- 6284
2881
- 9280
- 9500
- 7
195
3 150
Bytesbalans för varor, tjänster och transfereringar
-9519
- 33
(-1 141)"
-11400
-21642
-20652
Kapitalbalans
Tilldelade
SDR
Restpost
Valutareservens
transaktionsförändring
Förändring
på grund av kursrörelser
Valutareservens
totala förändring
12823
1779
5083
932
6015
5451 (6559)"
-2 356
3062 -1356
1706
8421 258 143
- 2 578
- 591
- 3 169
25 265
256
- 3
924
- 45
34
11
' Nettot av återutförsel och återinförsel, korrigering av
SAS' flygplansimport, i ullandel direkllandad fisk, samt rabatter och
koncernbidrag i samband med oljeimport.
Korrigeringsposlen totalt uppgår till 6200, 7 100, 8000,
8900 och 9800 milj. kr. för åren 1977-1981. Överensstämmer med riksbankens
bytesbalansbegrepp.
" I slutet av juni 1978 beslöt statsmakterna all
efterskänka en rad tidigare givna krediter till u-länder lill ett värde av en
dryg miljard kr. Denna transaktion får konsekvenser för säväl
Iransfereringsneltot som kapitalbalansen såtillvida alt den senare förstärks
med samma belopp. Formellt belastar hela detta belopp 1978 års bytesbalans,
ehuru det redan vid utbetalningen av ifrågavarande krediter torde ha stått
klart atl dessa till största delen skulle komma all efterskänkas. 1 realiteten
har Iransfereringsneltot därmed felperiodiserats. 1 huvudkolumnen ovan
redovisas Iransfereringsnello, bytesbalanssaldo och kapitalbalans exklusive den
genomförda avskrivningen av u-landskrediter. Källor: Konjunkturinstitutet,
riksbanken och statistiska centralbyrån.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 68
och
iransfereringsneltot enligt riksbankens valutaanmälningssiatistik.
Korrigeringsposlen har, liksom tidigare, salts lill 8,9 miljarder kr. 1980
(uppdelat på dels korrigering av tjänster och dels korrigering av transfereringar
i labell 3:7).
Försämringen
av bytesbalansen 1979-1980 kan liksom närmast föregående år främst återföras
på handelsbalansen. 1 växande grad står dock de ökande räntebetalningarna på
utlandslånen för den totall sett negativa utvecklingen.
För
1981 väntas underskottet i bytesbalansen bli 1 miljard kr. lägre; saldot har
beräknats till -20,7 miljarder kr. Handelsbalansens underskott förutses
nämligen bli mindre - omslaget i positiv riktning har kalkylerats lill omkring
4,7 miljarder kr. 1 motsatt riktning verkar däremot fortfarande framför allt
räntorna på utlandsskulden. Försämringen av räntenettot mot utlandet har
beräknats till 3,3 miljarder kr.
Kapitaltransaktionerna
med utlandet ledde 1980 till en osedvanligt stor nettokapitalimport (se tabell
3:8). Merparten av denna import hänför sig till den ökande statliga upplåningen
ulomlands. Intresset för utlandsupplåning hos företag och kommuner har däremot
fortsatt att vara lågt.
Handelsbalansen
Handelsbalansen
visade 1980 etl underskott på drygl II miljarder kronor.
Underskottet blev därmed mer än fördubblat från 1979. Försämringen hänförde sig
främst lill ökningen av underskottet i handeln med råolja och
petroleumprodukter. Importen av dessa varugrupper steg med drygt 27 % i löpande
priser 1979-1980.
Tabell 3:8 Kapitaltransaktioner, netto 1979-1980
Milj. kr.
1980
Förändring 1979-1980
Bankerna
7/9/
- 495
Kortfristig upplåning för finansiering
av export och import
2 406
-2412
Övrigt
4 785
1917
Staten
21002
12029
Långfristig upplåning
21 188
12500
Övrigt
- 186
- 471
Riksbanken
134
- 188
Långfristig upplåning
- 759
- 759
Övrigt
893
571
Kommuner
- 167
- 272
Övriga
sektorer
-2895
5 770
Direkta investeringar
-1 194
947
Långfristig upplåning
-1 405
1 195
Handelskrediter för fartyg/flygplan
684
621
Övriga långfristiga kapitaltransaktioner
- 919
- 263
Kortfristig upplåning för finansiering
av export och import
102
3 387
Öivriga kortfristiga kapitaltransaktioner
- 163
- 117
Kapitalbalans
25265
16844
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 69
1981 barden lotala exporlvolymen beräknats öka med I 1/2%
från 1980. För importvolymen förutses en minskning med inemot 5 1/2% 1980—1981.
Denna volymmässiga förbättring motverkas emellertid av att bylesförhållandet
förutses fortsätta att försämras från 1980. Försämringen har framför allt sin
grund i alt importpriserna på oljeprodukter beräknas fortsätta att stiga
kraftigt. Underskottet i handeln med råolja och petroleumprodukter har beräknats
uppgå till inemot 32 miljarder kronor 1981. Detta skulle innebära en ökning av
underskottet i handeln med råolja och petroleumprodukter med nästan 4
miljarder från 1980 till 1981.
Handelsbalansen för de bearbetade varorna förutses å andra
sidan komma att förbättras med drygt 7 miljarder från 1980 lill 1981.
Imporlvolymen av sådana varor beräknas minska med drygl 3 1/2% 1980-1981 medan
exportvolymen förutses öka med 2 ä 2 1/2%. Bytesförhållandet för de bearbetade
varorna kan förväntas bli ungefär oförändrat från 1980 lill 1981.
Sammanfattningsvis har handelsbalansen beräknats ge ett
underskott på ca 6 1/2 miljarder 1981. Underskottet i handelsbalansen skulle
därmed minska med drygt 4 1/2 miljarder från 1980 lill 1981.
Tjänste- och transfereringsbalansen
Den svenska handelsflottan fortsatte alt krympa någol
ylterligare under 1980. Samtidigt vände utvecklingen på tankmarknaden nedåt i
början av 1980. Fraktsatserna sjönk successivt t.o.m. sommaren och låg också
under hösten på en låg nivå. Ändå har de svenska rederiernas
bruttofrakt-intäkter från utrikessjöfart ökat under denna period. Della lorde
få tillskrivas den fortsatt uppåtriktade internalionella
fraktmarknadsulvecklingen på torrlastsidan. Då samtidigt kostnadsutvecklingen
beräknas ha varil kraftigare blev emellertid resultatet all sjöfartsnettot
enligt preliminär statistik minskade med närmare 200 milj. kr. i löpande
priser (se tabell 3:9).
Enligt den bedömning av den internationella utvecklingen
som framgår av kapitel 2 väntas ytterligare någon tillväxt i världshandeln
1980-1981. Sjöfartsneltot i löpande priser kan under sädana förutsättningar
väntas öka något under 1981.
Bruttoutflödet av resevaluta ökade under 1980 med ca 700
milj. kr. i löpande priser, vilket kan jämföras med en ökning på 1 300 milj.
kr. under
1979. Det innebär att utvecklingen med i
volym ökade resevalutauigifter brutits. I volym räknat blev det sålunda en
minskning med ca 4% 1979-
1980. Delvis torde denna nedgång kunna
förklaras av att konflikten på arbetsmarknaden fick en återhållande effekt pä
resandet. Till bilden hör emellertid ocksä att även inflödet av resevaluta
minskade i volym. Sammantaget visar statistiken etl nettoutflöde av resevaluta
1980 på 5300 milj. kr. vilket betyder en ökning med 450 milj. kr. i löpande
priser jämfört med 1979.
Prognosen för 1981 grundas vad gäller posten resevaluta pä
ett antagande att minskningen av hushållens reala disponibla inkomster medför
en
Prop. 1980/81:150 Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 70
fortsatt
volymnedgång i utflödet av resevaluta. Även inflödet förutsätts minska i volym
med några procenlenheler. Delta leder lill elt beräknal negaiivt
resevalutanetto pä 5 700 milj. kr. i löpande priser, en försämring av
saidoposten med 400 milj. kr.
Poslen övriga tjänster, i
tabell 3:7 ger en ofullständig redovisning av tjänsteutbytet med utlandet. En
stor del av den korrigering av bytesbalansen som återfinns i samma tabell
berör i sak denna post.
Nettot av avkastningen på
kapital har beräknats lill -6,3 miljarder kr. 1980 och förutses 1981 uppgå till
-9,3 miljarder kr. För båda åren betyder detla en förändring i negaliv riktning
med omkring 3 miljarder kr. Försämringen förklaras av de successivt stigande
räntebetalningarna till utlandet. Till ökningen av räntebetalningarna 1979-1980
bidrog dels ökad upplåning utomlands, dels en höjning av räntenivån.
Posten övriga
transfereringar netto, som innefattar U-hjälpen, visar också en fortsatt
tillväxt av det negativa saldot.
Även beträffande
räntebetalningarna och andra transfereringar räknar man med bristande täckning
i statistiken på inflödessidan. En del av den totala korrigeringsposten har
därför hänförts lill transfereringarna.
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 71
4
Produktionen
4.1
Sammanfattning av industriproduktionens utveckling
Industrin
präglades av fortsatt hög aktivitet ännu fram till arbetsmarknadskonflikten
våren 1980, Den inhemska efterfrågan liksom exportefterfrågan var livlig och
produktionsutvecklingen var snarast uppålriklad. Arbetsmarknadskonflikternas påverkan
på produktionen blev mycket påtaglig liksom också dess inverkan på orderflöden
och konsumtion. Den stora konflikten i maj omfattade stora delar av industrin
där omkring 600000 personer var direkt berörda. Den efterföljande
hamnkonflikten i maj-juni fick också en hämmande inverkan på produktion och
leveranser för framför allt skogsindustrierna i norra delen av landet. En grov
skattning av konfiikternas inverkan antyder ett direkt bortfall i
industriproduktionen på 1 1/2 ä 2 % räknat på helårsbasis. I någon utsträckning
torde produktionsbortfallet ha kunnat återtas under hösten.
Under
våren och försommaren blev det emellertid allt tydligare att exportefterfrågan
började svikta, först för delar av basindustrierna och något senare också för
verkstadsindustrin. Den inhemska efterfrågan kom däremot att åter öka under
några månader efter konflikterna. Eflerfrågekli-matet försämrades snabbt under
hösten och i septemberbarometern visade sig en markant förskjutning i negativ
riktning av basindustriernas bedömning av sina orderstockar och ett kvartal
senare i verkstadsindustrins bedömningar. Reaktionen inför de försämrade
utsikterna var snabb och kraftig, industriproduktionen drogs ned påtagligt frän
tredje lill Qärde kvartalet. Produktionsinskränkningarna var starkast inom
basindustrierna, som tidigast och starkast mötte efterfrågeförsvagningen. Även
inom verkstadsindustrin förekom driftsinskränkningar.
Totalt
sett stannade industriproduktionens tillväxt vid blott 0,3 % mätt mellan
helåren 1979 och 1980. Störst blev ökningen för verkstadsindustrin, medan det
blev betydande minskningar för delar av basindustrierna och varven.
Med hänsyn till
prognoserna om en minskning av den inhemska efterfrågan för konsumtion och
investering, ett negativt omslag i lagercykeln och förhållandevis dämpad
utveckling för exporten beräknas industriproduktionen minska ca 1 1/2 % mellan
helårsgenomsnitten 1980 och 1981. Härvid beräknas produktionen fortsätta avta
under våren för att under andra halvåret åter öka. Det är basindustrierna som i
första hand beräknas stä för tillväxten mätt mellan helårsgenomsnitten.
Verkstadsindustrins produktion torde samtidigt komma att minska, medan övriga
sektorns produktion beräknas bli oförändrad.
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 72
Tabell 4:1 Industriproduktionens utveckling 1978-1981
procentuell volymförändring från föregående är
SNl
1978
1979
1980
1981
def.
prel.
prel.
prognos
2
Gruvor
och mineralbrotl
-15,4
13,8
0,9
- 8.9
2301
Järnmalmsgruvor
-23,7
23,8
2,2
-12,5
2302
Ickejärnmalmsgruvor
11,5
- 1,5
0,3
0,0
210,
220.290
Övriga
gruvor och mineralbrott
0,3
- 9,6
-6,1
0,0
3
Tillverkningsindustrin
- 1,4
6,3
0,3
- /,/
33111
Sågverk'
- 0.6
3,8
0,7
- 7,0
34111
Massaindustri
10,6
3,5
-8,6
1,5
34112
Pappers-
och pappindustri
8,3
9,9
-1,7
2,5
353, 354
Pelroleumraffinaderier
m. m.-
- 1,6
10,4
2,3
- 5,5
371
Järn och
stålverk
3,3
7,2
-5,8
- 5,0
372
Ickejärnmetallverk
6,4
- 5,2
-4,8
0,0
38./.3841
Verkstadsindustri
exkl. varv
- 3,1
9,6
2,9
- 1,4
3841
Varv"
-17,8
-14,3
-5,3
-12,5
3
resterande
Övrig
industrisektor"
- 0,6
4,3
-0.5
0,0
2,3
Hela
industrin
- 1,7
6,4
0,3
- 1,3
' Inkl. hyvlerier och träimpregneringsverk.
Inkl. smörimedels-, asfalt- och kolproduktindustri.
' Inkl. ferrolegeringsverk.
" Inkl. båtbyggerier.
' Omfattar nu även livsmedelsindustri och
träfiberplaltindustri, se nol sid 83.
Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitulel.
4.2 Utvecklingen inom olika delbranscher
Den gynnsamma efterfrågeutvecklingen för svensk Järnmalm
som be-gynte under 1978 bröts under sommarmånaderna 1980 till följd av den
vikande stålkonjunkturen i Västeuropa och USA. I Västeuropa, som är
huvudmottagaren av svensk järnmalm, sjönk stålproduktionen under andra
halvåret 1980 och ligger fortfarande första kvartalet i år på en mycket låg
nivå.
Den europeiska stålproduktionen nådde sitt högsla läge
sedan 1974 under första kvartalet 1980. Sedan dess har stålproduktionen minskat
till följd av en kraftigt vikande efterfrågan såväl inom Europa som pä utomeuropeiska
marknader. Inför hotet om en upprepning av 1974-1975 års utveckling med
överproduktion i kombination med drastiska prissänkningar i syfte att skydda
marknadsandelarna lyckades EG-kommissionen på senhösten driva igenom
tvångskvoteringar som omfattat drygl 80 % av all stålproduktion. Under Qärde
kvartalet drogs produktionen sålunda ned med närmare 15 % jämfört med samma
period föregående år. Sammantaget minskade stålproduktionen inom EG med ca 8
1/2 % 1979-1980. I USA försämrades efterfrågan på stålprodukter redan under
sommarmånaderna 1979 och var sedan mycket svag under första hälften av 1980.
Från produktionssidan mötte man den vikande efterfrågan genom att dra ned
produktionen mot slutet av 1979, men under andra kvartalet 1980 kom ett
verkligt ras, utan motstycke under 1970-talet. Botten passerades under
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 73
tredje
kvartalet och mot slutet av året ökade släleflerfrågan markant med motsvarande
höjning av produktionsnivån. De minskade avsättningsmöjligheterna för
stålprodukter i USA fick återverkningar i Europa där bl.a. Belgiens
stålproduktion måsle reduceras betydligt. Landet är starkt beroende av
USA-marknaden och tillika en betydande marknad för svensk fosformalm.
I samband med dessa
åslramningar av stålproduktionen kom de svenska exportleveranserna av järnmalm
att minska kraftigt under loppet av 1980 och framförallt under andra halvåret.
Mellan första och andra halvåret sjönk leveranserna med ca 30% säsongrensat
sett. Flertalet vikliga avnämarländer i Västeuropa tog inte hem kontrakterade
malmleveranser frän Sverige och dessutom minskade exporten lill Polen,
huvudsakligen lill följd av landets betalningssvårigheter. Totalt uppgick
bortfallet till ca 20 % av årets budgeterade leveranser och detta innebar att
exporlvolymen sjönk ca 21 1/2% 1979-1980. Exportprisnivån för de olika
malmkvalileterna steg i genomsnitt med drygl 25% 1979-1980.
Sommarens plötsliga
efterfrågeförsämring kunde inte omedelbart mötas med en molsvarande minskning i
brytning av svensk järnmalm. En neddragning korn dock att ske i förhållande
till planerad produktion andra halvåret 1980, men för helåret 1980 steg ändå
produktionen med drygt 2 % jämfört med 1979. Malmlagren, som stadigt har
minskat sedan början pä 1978, böljade åter stiga med en betydande uppbyggnad
framförallt under andra halvåret 1980.
Slålförbrukningen
i Europa ligger fortfarande pä en mycket läg nivå och någon ökad åtgång väntas
inle, åtminstone inte under vårmånaderna. Investeringskonjunkturen är
fortfarande svag och personbilsproduktionen ligger pä en låg nivå i hela
Västeuropa. De i höstas införda produktionskvoterna, som hitintills anses ha
fungerat tillfredsställande, löper fram till halvårsskiftet i år.
Kvollilldelningen har dock skärpls någol och under första och andra kvartalet
planeras stålproduktionen inom EG falla ytterligare något jämfört med fjärde
kvartalet 1980. Vad som händer med kvotsystemet under andra halvåret är ännu
ej beslulal. I USA, där släleflerfrågan ökade mot slutet av 1980, har återhämtningen
i storl sett avstannat och ökningstakten i stålproduktionen harävenså avtagit.
Det fortfarande höga ränteläget anses motverka en ylterligare uppgång i
investeringskonjunkturen inom näringslivel. Även bostadsbyggandet päverkas
negativt av ränteläget. Med andra ord torde sälunda stålproduktionen utvecklas
svagt åtminstone under de närmaste månaderna.
Den
svenska järnmalmsexporten får under sädana förhållanden räkna med en fortsatt
svag efterfrågan. En temporär återhämtning har inträffat under årets första
månader, men dels är den relativt blygsam och dels är det fråga om en selekliv
påfyllning av de europeiska stålverkens malmlager. En ytterligare återhämtning
torde kunna påräknas försl mol slutet av året. Sammantaget skulle exportvolymen
därmed sjunka med ca 4 1/2 % mellan helåren 1980 och 1981.
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 74
Förhandlingarna om 1981 års kontraktspriser pä järnmalm
var ännu i böljan av april ej avslutade. Här förulsätts att den svaga
efterfrågan på järnmalm kommer att medföra att kontraktspriserna i dollar blir
i stort sett oförändrade. Med den högre dollarkursen antas medelexportpriset
1981 stiga med ca 6 1/2 % 1980-1981 och det förutsätts härvid atl de svenska
exportlagren av malm fortsätter att byggas upp huvudsakligen under första
halvåret.
Den svenska trävaruexporten utvecklades svagt under 1979
oaktat en god internationell efterfrågetillväxt för trävaror. Exportökningen
blev sålunda inte större än knappt 2% i volym 1978-1979, vilket väsentligt
understeg marknadstillväxten på de svenska exportmarknaderna för trävaror.
Till Västeuropa, dit över 80 % av svensk trävaruexport avsätts, beräknas
importen ha ökat med omkring 13 % i volym 1978-1979.
Förlusten av marknadsandelar under 1979 får framförallt
tillskrivas den brist på sågtimmer som utgjort ett akut problem för
sågverksindustrin sedan 1978. Råvarubristens återverkningar på
sågverksproduktionen kunde dock till en början kompenseras med hjälp av en
massiv avveckling av de överlager som byggdes upp under 1974 och 1975. Denna
möjlighet försvann dock helt under 1979 då trä varulagren i realiteten kom att
tömmas.
Sågverkens exportförsäljningar inför 1980 års
irävarumarknad startade tidigt. Redan i december 1979 hade ca 2,8 milj. m'
kontrakterats för leverans under 1980, en ökning med ca 60 % jämfört med 1978.
Flera faktorer kom här alt samverka till en så pass expansiv utveckling. Sågverksutbudet
begränsades i flera vikliga sågverksländer förutom i Sverige, dels på gmnd av
råvaruförsörjningsproblem och dels på grund av olillräcklig
tillverkningskapacitet. Nedgången i det amerikanska bostadsbyggandet dröjde
lill fjärde kvartalet 1979, varför Västeuropa inte utsattes för någon mer
nämnvärd ökning av den kanadensiska konkurrensen förrän under vårmånaderna
1980. Trävaruförbrukningen synes samtidigt ha legat kvar på en hög nivå, vilket
i belydande ulslräckning kan tillskrivas en höjning av reparations- och
ombyggnadsverksamheten i Västeuropa på senare år.
Dessa faktorer torde ha utlöst en viss osäkerhet hos
importörer och förbrukare på kontinenten över möjligheterna att kunna
tillgodose sitt trävarubehov. Exportpriserna på trävaror drevs sälunda snabbi
upp samtidigt som inköpen till viss del blev avsedda för lageruppbyggnad under
första halvåret 1980.
Tidpunkten för arbetsmarknadskonflikterna i Finland och
Sverige under andra kvartalet i Qol tycks ha sammanfallit med en mer definitiv
inbrytning från kanadensiska exportörers sida i Västeuropa. Inbrytningen gav
utslag inte minst på prissidan där exportpriserna under sommaren och hösten
1980 snabbt bromsades upp.
Även lageruppbyggnaden synes ha avbrutits och vänts i en
mindre avveckling under fjärde kvartalet 1980.
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 75
Arbetsmarknadskonflikterna i maj och juni påverkade
produktionen och i synnerhet exporten negativt. Exportnedgången blev sålunda så
pass kraftig som knappt 19 % i volym första halvåret 1980 järrifört med andra
halvåret 1979, säsongrensat sett.
Vid sidan av dessa störningar dämpades även sågverkens
försäljningsaktivitet under maj och juni. Till stor del torde detta ha
betingats av råvarubristen som i alla händelser skulle ha tvingat sågverken
att sänka försäljningstakten.
Totalt sett föll trävaruexporten med knappt 15 % i volym
1979-1980. Preliminära siffror visat att importen till de större länderna
endast föll med ca 6 %, vilket sålunda innebär att sågverken ånyo minskade sina
marknadsandelar under 1980. Sammanlagt under de två senaste åren kan sågverkens
marknadsandelsförluster uppskattas till drygt 17 %.
Trävaruexportpriserna höjdes med i genomsnitt ca 24 %
1979-1980.
Ett fortsatt svagt bostadsbyggande i Sverige under 1980
medförde att trävaruförbrukningen i byggnads- och trävaruindustrin fortsatte
att minska. Avsättningen på den inhemska marknaden bedöms ha fallit med omkring
5 % 1979-1980.
Fallet i sågverksproduktionen under första halvåret 1980
kunde begränsas till 4 % jämfört med andra halvåret 1979, säsongrensat sett.
Efter en temporär återgång under tredje kvartalet till första kvartalets höga
produklionsiakt föll produktionen ånyo åter tillbaka under fjärde kvartalet.
Sågverkens produktion kom därmed att höjas med 0,7 % 1979-1980, enligt SCB's
produktionsstatistik. En viss lagerökning inträffade mol slutet av 1980.
Öppningen på 1981 års trävarumarknad blev svag. En utbredd
ovilja att öka inköpen utöver vad den omedelbara konsumtionen krävde präglade
från början förbrukare och importörer. Exportpriserna kom därför att från
början utsättas för stark press. Det kan förmodas att de svenska sågverken
tvingas till fortsatta priseftergifter under första halvåret 1981, då efterfrågan
väntas förbli på en läg nivå, samtidigt som konkurrensen från nordamerikanska
leverantörer intensifieras. Någon ökning av exporten har inte bedömts möjlig
förrän under andra halvåret 1981, då konkurrensen från nordamerikanska säljare
kan väntas avla. Exporten har i volym bedömts falla med 6 1/2 % 1980—1981.
Trävarupriserna har bedömts stiga med 1 % 1980-1981.
På den inhemska marknaden bedöms avsättningen fortsätta
att minska 1981. Trävarulagren väntas samtidigt öka något under första halvåret
1981.
Totalt sett medför den här antagna leverans- och
lagerutvecklingen att sågverkens produktion kan väntas minska med 6 1/2 %
1980-1981.
Den intemationella förbrukningen av papper och papp
tilltog snabbt under 1979 efter en rad år av svag tillväxt. I såväl Nordamerika
som i Västeuropa koncentrerades ökningen framförallt till tryck- och finpapperssektorn,
vilket särskilt gynnade den kontinentala pappersindustrin med sin
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 76
huvudsakliga
inriktning på delta område. Detta avspeglade sig i ell högt
kapacitetsutnyttjande i de västeuropeiska bruken, samtidigt som
importef-terfriigan blev särskilt stark. Den svenska pappersexporten ökade i
ungefär samma takt, eller med 10 1/2 % i volym, samtidigt som
efterfrågetillväxten lämnade utrymme för en höjning av exportpriserna med drygt
12 %. Denna efterfrågetillväxt motiverade en jämn höjning av produktionen under
1979. I genomsnitt ökade produktionen med knappt 10 % 1978-1979.
Under
våren 1980 dämpades pappersefterfrägan i Västeuropa samtidigt som de
kontinentala pappersbruken successivt anpassade produktionen till det
försämrade orderläget. Prisbilden var dock förhållandevis stabil fram till
hösten 1980 då i vissa fall betydande prissänkningar företogs på
finpap-persområdel.
Totalt
sett minskade den svenska pappersexporten med drygt 5% i volym 1979-1980, en
försvagning som i allt väsentligl kan återföras på arbetsmarknadskonfliktens
verkningar under andra kvartalet i fjol. Exporten återhämtades dock snabbt
redan under Iredje kvartalet, vilket till viss del förklaras av att
leveranserna på grund av transportproblemen under konflikten försköts nägra
månader. Köparna kunde med andra ord acceptera en viss förlängning av
leveranstiderna när efterfrågan på kontinenten försvagades under våren och
sommaren. Med en konfliktfri utveckling under 1980 skulle exporten, grovt
uppskattat, ha blivit oförändrad eller minskat med någon procent 1979-1980.
Pappersproduktionen
återhämtades snabbi från driftssloppen under andra kvartalet och
produktionslakten kom under tredje kvartalet t.o.m. att överskrida första
kvartalets höga nivå. Försvagningen av efteriVågan under andra halvåret motiverade
dock en sänkning av produklionslakten redan under Qärde kvartalet. Produktionen
av papper och papp minskade därmed med i genomsnitt 1,7% 1979-1980, samtidigt
som en viss lagerökning skedde mot slutet av årel.
Mot
bakgrund av den dämpning i den allmänna ekonomiska aktiviteten som skett i
Västeuropa under andra halvåret 1980, och som väntas dröja kvar en bil in på
1981, torde även konsumtionen av papper och papp utvecklas svagt under främst
första halvåret i är. Detla gäller framförallt delar av den tidigare så
expansiva tryckpapperssektorn där orderbeläggningen rapporteras vara särskilt
låg såväl i Skandinavien som på kontinenten. För förpackningskvaliteterna
rapporteras däremot marknaden vara fastare. Pappersexporten har här bedömts
utvecklas svagt första halvåret i år, för att sedan tillta främst under andra
halvåret. I volym har exporten av papper och papp bedömts öka med 4% 1980-1981.
Prisstegringen
på papper och papp bromsades upp under Qärde kvartalet i Qol och prisrörelserna
kan bedömas ha varil fortsatt små även under första kvartalet i år. Efter
vintermånadernas i vissa fall kraftiga prisfall på en del papperskvaliteter i
Västeuropa föreligger nu uppgifter om alt prishöjningar åter annonserats inför
andra kvartalet 1981. Delta bör rimligen
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 77
medföra
att även de svenska exportpriserna återhämtas. Exportpriserna på papper och
papp har här bedömts öka med ca 13 % 1980-1981.
Under
1981 är det rimligt att räkna med atl pappersindustrin i högre grad än vid
tidigare liknande konjunkturfaser strävar all anpassa produktionstaklen till
leveransutvecklingen. Det som främst styrker en sådan hypotes är dels del
strama svenska kreditlägel, men även erfarenheterna frän förra konjuktursvackan
1975-1976 med dess kraftiga lagerökning. Bruken har också aviserat temporära
produktionsslopp under första halvåret i år då utleveranstakten väntas bli låg.
Med den leveransutveckling som här har bedömts möjligt under 1981, har
pappersproduktionen beräknats stiga med 2,5% 1980-1981. Papperslagren bedöms
med den utvecklingen hällas oförändrade.
Förbrukningen
av avsalumassa ökade markant under 1979 p.g.a. en stark internationell
produktionstillväxt inom pappersindustrin. Med därtill en hastig avtappning av de
rekordstora massalagren i Skandinavien och Nordamerika skapades
förutsättningarna för en återhämtning av världsmarknadspriserna på
pappersmassa. De svenska exportpriserna höjdes med i genomsnitt ca 23 %
1978-1979, efter att ha minskat med sammanlagl 20% 1975-1978 enligt
handelsstatistikens exportprisindex.
Våren
1980 kunde vissa tecken åter skönjas pä alt massakonjunkturen var vikande.
Förbrukningen i Västeuropa kulminerade kring årsskiftet 1979/1980, men först
under andra kvartalet märktes någon egentlig efler-frågeförsvagning.
Avmattningen sammanföll med arbetsmarknadskonflikterna i Finland och Sverige,
etl förhällande som kan ha bidragit till att stabilisera lagersituationen i
såväl producent- som förbrukarledet. Inbrytningen av nordamerikas leverantörer
ökade visserligen i Västeuropa under våren 1980, men dessa tillskott synes inte
ha förstärkt obalansen på marknaden.
Massaefterfrågan
i USA återhämtades därefter under hösten 1980 samtidigt som de nordamerikanska
bruken mötte en stigande efterfrågan frän länder i Fjärran Östern. Trots
fortsatta produktionsminskningar i de kontinentala papperbruken under andra
halvåret 1980 blev påfrestningen på den västeuropeiska marknaden mild.
Den
volymmässiga utvecklingen av Qolårets svenska massaexport blev på grund av
arbetsmarknadskonflikternas verkningar väsentligt nedsatt. Att exakt
kvantifiera konflikternas betydelse är emellertid inte möjligt för närvarande,
pä grund av att den statistiska informationen fortfarande är ofullständig.
Därför kan endast en mer överslagsmässig kalkyl över det direkta
leveransbortfallet under konflikten göras. En sådan beräkning ger vid handen
att exportbortfallet vid en konfliktfri utveckling kunde ha begränsats till
omkring 14% första halvåret 1980jämfört med motsvarande period föregående år.
Jämfört med första halvåret 1979 hade en minskning av massaexporten varit
ofrånkomlig oaktat konflikterna p. g. a. de belydande leveranser som då skedde
från lager. Exportminskningen blev nu så
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 78
pass
kraftig som 18% i volym första halvåret 1980 jämfört med första halvåret 1979.
Mellan halvåren 1980 ökade därefter exporten med 8 1/2% i volym säsongrensat
sett. I genomsnitt för perioden 1979-1980 föll exporten tillbaka med 13 1/2% i
volym.
Exportpriserna
på pappersmassa steg med knappt 22% 1979-1980.
Produktionsvolymen
minskade med ca 12% första halvåret 1980jämfört med motsvarande period
föregående år. Efter produktionsstoppen under konflikterna och vissa
driftsinskränkningar under semeslerperioden höll massaproduktionen en god takt
fram till november i Qol då den försvagade leveransutvecklingen åter motiverade
en sänkt produktion. Neddragningen var dock inte tillräcklig för atl förhindra
en ökning av massalagren under Qärde kvartalet. I genomsnitt för 1979-1980 föll
massaproduktionen med 8 1/2%.
Trots
minskade försäljningar under Qärde kvartalet i Qol och en fortsatt svag
utveckling under januari och februari i år är den svenska massaindustrins
bedömningar för 1981 övervägande optimistiska. Till stor del synes detta
förhållande kunna återföras pä det faktum att trots att efterfrågan mattades
under vinterhalvåret 1980/81 så har lageruppbyggnaden säväl hos producenter som
förbrukare hittills varit måttlig. Försämringen av finpapperskonjunkturen i
Västeuropa under andra halvåret 1980 medförde att förbrukarna denna gång
ovanligt tidigt skar ned massainköpen i takt med en minskad förbrukning.
Preliminära siffror indikerar för närvarande att orderingången till de
kontinentala massaförbrukarna återhämtats efter några svaga vintermånader. Det
finns därför anledning att hysa förhoppningar om en snar ökning av
pappersproduktionen i Västeuropa. Lägges därtill det faktum att massalagren är
mycket begränsade i köparleden talar della för att lagercykelns
efterfrågehämmande inverkan blir kortvarig och ej sä betydande. Mot bakgrund av
den svaga allmänna ekonomiska aktivitet som väntas på de svenska
exportmarknaderna under första halvåret 1981, finns det likafullt skäl att anta
att återhämtningen denna gång sker långsamt. Dessutom torde en viss ökning av
konkurrensen från nordamerikas leverantörer vara att räkna med under våren och
sommaren 1981. Exporten av pappersmassa har av dessa skäl antagils få en
fortsatt svag utveckling under första halvåret i år. I volym har exporten
bedömts öka med i genomsnitt 4% 1980-1981, vilket skulle innebära en nedgång
med drygt 10% i volym jämfört med 1979.
Exportpriserna
på pappersmassa höjdes fr.o.m. andra kvartalet 1980 för att sedan gälla året
ut. Mot bakgrund av den något dämpade aktivitet som kan väntas under den
närmaste tiden är det rimligt att räkna med alt dollarprisnivån inte förändras
under de närmaste månaderna. Räknat i svensk valuta har emellertid
exportpriserna på pappersmassa höjts med drygt 9% sedan november 1980 på grund
av förstärkningen av dollarkursen. Stabiliteten på massamarknaden har hittills
sälunda medgivit att de mot kursstegringen svarande prisökningarna kunnat
övervältras på köpar-
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget
79
opaginerad Kontrollera mot PDF
na.
Vid oförändrad valutakurs för återstoden av 1981 samt ett antagande om att
massapriserna i dollar höjs med ca 10% fr.o.m. Qärde kvartalet 1981 har här
bedömts att prishöjningen 1980-1981 blir drygt 14%.
Det
står nu klart att flera svenska bruk planerar temporär driftsinskränkningar
under första halvåret 1981 dels för att förhindra en alltför snabb påfyllning
av massalagren och dels för att förstärka virkeslagren. Här har bedömts
produktionen i genomsnitt stiger med 1 1/2% 1980-1981, vilket inbegriper en
produktionsökning med ca 8-9% mellan halvåren 1981 säsongrensal sett. En mindre
påfyllning av massalagren bedöms samtidigt ske.
Enligt
preliminära siffror beräknas den ovan redovisade produktionsutvecklingen inom
skogsindustrin ha medfört atl den totala rundvirkesförbrukningen minskade med
knappl 2% 1979-1980 (se labell 4:2). Massa-vedsförbrukningen beräknas ha
sjunkit med ca 4,5%, samtidigt som såg-timmerförbrukningen ökat med 1/2%
1979-1980.
Importtillväxten
bromsades upp betydligt under 1980 jämfört med 1979, då importökningen blev
över 80% i volym. Helårsökningen 1979-1980 beräknas inte ha överskridit 25 % i
volym. Importen svarade 1980 för drygl 6% av den totala förbrukningen. Exporten
beräknas ha stigit med 1,5% 1979-1980.
Den
sedan 1974 låga avverkningsaktiviteten i landets skogar har medfört att
rundvirkeslagren avtappats kraftigt under en följd av år. Under 1980 minskade
rundvirkeslagren med ytterligare 1,6 milj. kbm., varvid massalagren drogs ned
med 2,2 milj. kbm. och sågtimmeriagren ökade med 0,6 milj. kbm. Inte förrän mot
slutet av andra halvåret kunde lageruttömningen på massavedssidan bromsas upp
och vändas i en mindre påfyllning.
Tabell
4:2 Försörjningsbalans för rundvirke 1979-1981
Fast
mått utan bark (barr- och lövträd)
1 000 kbm
Förändi
ing från
föregående år.
1979
% resp.
1 000
kbi
n
1980
1981
prel.
prognos
Produktion
45495
6,0
3,0
sågtimmer
22775
5,0
- 6,5
massa- och boardved
20405
6,5
13,0
övrigt rundvirke
2 315
9,0
7,5
Import
2485
25,5
-10,0
Summa tillgång
47980
7,0
2,0
Expori
845
1,5
- 3,5
Lagerförändring
- 5 850
4 245
2 730
Förbrukning
52985
- 3,0
- 3,0
sågtimmer
23 535
0,5
- 7,0
massa- och boardved
27 200
- 4,5
- 0,5
övrigt rundvirke
2250
9,0
7,5
Summa
användning
47980
7,0
2,0
Källa:
Konjunkturinstitutet.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 80
Totalt
beräknas massavedslagren därmed vid årsskiftet motsvara endasi ca 2 månaders
massaproduktion, vilket är en rekordläg nivå ur ett historiskt perspektiv. Lagersituationen
är något gynnsammare pä såglimmersidan.
Den
totala avverkade kvantiteten 1979-1980 beräknas ha ökat med knappt 6%, med en
ökning av massavedsavverkningarna med ca 6,5 % och sågtimmeravverkningarna med
ca 5%.
Pä
grund av den svaga produktionsutveckling som kan väntas såväl inom massa- och
pappersindustrin som inom sågverksindustrin under 1981 har
rundvirkesförbrukningen bedömts minska med ca 3-4% 1980-1981. Ett något minskat
importbehov kan samlidigl väntas, framförallt för sågtimmer, parallellt med
att rundvirkesexporten bedöms falla. Sammantaget innebär detta en minskad
nettoinförsel av rund virke under 1981.
Avverkningsaktiviteten
i landets skogar höjdes under loppet av 1980. Den ökande
avverkningsbenägenheten kan ha flera orsaker som t.ex. höjda virkespriser,
ändrade skatteregler och utförsäljning av skogsbestånd inför
fastighetstaxeringen. Sannolikt torde denna aktiviteishöjning dröja kvar en bit
in på 1981. Här har de lotala avverkningsvolymen bedömts öka med en 3%
1980-1981, vilket skulle medföra en påfyllnad av rundvirkeslagren.
Konjunkturläget
för Järn- och stålverken som förbättrades under 1979 försvagades markant under
1980. Vändningen nedåt inträffade under andra kvartalet dvs. samtidigt med
konflikterna på arbetsmarknaden. Orderingången minskade starkt detla kvartal
både för handelsslål och specialstål och orderstockarna sjönk. Nedgången
fortsatte under tredje kvartalet och i slutet av september låg orderstockarna i
lon räknat närmare 20% lägre än vid årsskiftet 1979/80. De låg därmed på endast
knappl 40% av nivån vid stålboomen 1973/1974. Sett över hela denna period har
nedgången varit betydligt kraftigare för handelsstälet än för specialstålet.
Under Qärde kvartalet ändrades bilden såtillvida atl orderingången steg
säsongrensat sell, varigenom orderstockarna i ton totalt ökade något.
Orderstocksök-ningen hänförde sig helt till handelsstålet. För specialstålet
noteras en fort:satt försvagning.
Exportleveranserna
av handelsfärdigt järn och slål, som fortsatte att öka 1979, föll i lon räknat
med ca 7% 1980. Samtidigt fortsatte ämnesexporten att falla kraftigt och den
lotala järn- och stålexporten minskade starkt i volym. Det är framför allt
exporten lill länderna utanför Västeuropa som minskat, vilket innebär en
kraftig omkastning gentemot den utveckling som observerats de närmaste
föregående åren. Dä ökade dessa länders, därbland u-ländernas, betydelse som
marknader för vår export. Till vår traditionella huvudmarknad EG har däremot
leveransutvecklingen sedan 1977 hela tiden varit svag. 1 viss mån kan denna
utveckling förklaras av de stabiliseringsåtgärder som EG vidtagit under senare
år för att stärka den inhemska stålproduktionen. I grunden är det emellertid
elt trendbrott i stålkonsumlionen inom EG som ligger bakom den svaga exportutvecklin-
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 81
gen dit. Visserligen beräknas EG:s stålförbrukning ha ökat
under 1979, men såväl under 1977 som under 1978 minskade den och under 1980
minskade den åter. Härigenom blev förbrukningsnivän 1980 avsevärt lägre än
under topparet 1973.
Den europeiska stålmarknaden har således varit vikande
under 1980. Normalt innebär en vikande efterfrågan en press nedåt på priserna.
Det synes emellertid som om den europeiska stålindustrin, efter ell kort och
tillfälligt prisras på europamarknaden under sommarmånaderna, under andra
halvåret 1980 lyckades bromsa prisfallet genom de kvolerade produktionsbegränsningar
som genomdrevs av EG-kommissionen. Genomsnittsnivån för de svenska
exportpriserna steg ca 14% mellan 1979 och 1980 och merparten av denna uppgång
ligger på första halvåret.
På den svenska marknaden noteras för Qärde kvartalet 1980
en kraftig minskning av levererade kvantiteter handelsfärdigt järn och stål.
Mellan helåren 1979 och 1980 var emellertid leveransnedgången i Sverige mycket
liten, 0,4% och helt koncentrerad till importen, vilken minskade med ca 4%. De
svenska stålverkens leveranser till hemmamarknaden ökade däremot enligt
statistiken med närmare 4%, varigenom vissa marknadsandelar tycks ha
återtagits på hemmamarknaden. Stålverken synes ha anpassat produktionen på ett
tidigt stadium till den lägre efterfrågan och lagren av insatsvaror och varor i
arbete beräknas ha minskat i volym medan färdigvarulagren blev ungefär
oförändrade. Produktionsminskningen blev drygt 6% 1979-1980.
Exportleveranserna för 1981 har bedömts dels med hjälp av
en enkät till stålföretagen, dels med stöd av konjunkturinstitutets kalkyler
över utvecklingen av marknadstillväxt och -andelar. Företagens exportförväntningar
är klart dämpade för 1981. De räknar med en värdemässig nedgång i exporten
1980-1981 på 2% och är inställda på en fortsatt försvagning främst i
Västeuropa. Enligt senasle konjunkturbarometern sjönk också orderingången från
exportmarknaderna under första kvartalet i år och någon förbättring av
efterfrågeläget förutses inte heller för andra kvartalet. Mot denna bakgrund
har den svenska exportvolymen för 1981 antagits fortsätta att minska.
Genomsnittsnivån för exportpriserna kalkyleras samtidigt bli högre än för 1980
och den värdemässiga nedgången väntas stanna vid ca 1 %.
Även på hemmamarknaden väntas en fortsatt försvagning av
leveransulvecklingen. Inom de stålkonsumerande branscherna förutses sålunda en
minskad stålförbrukning, vilken också anlas slå mot importen. Sammanlaget ger
prognoserna en ylterligare neddragning av produktionsvolymen, som mellan
helåren 1980 och 1981 skulle uppgå till 5%, förutsatt oförändrade lager hos
järn- och stålverken.
Efterfrågan på verkstadsprodukter som vuxit markant sedan
början av 1979 vände nedåt våren 1980. Särskilt markerat blev fallet i
hemmaorderingången som kom att påtagligast päverkas av
arbetsmarknadskonflikterna. 6 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 150. Bilaga l.l
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget
82
opaginerad Kontrollera mot PDF
Exportorderingången
föll mindre dramatiskt, men den kom å andra sidan inte att återigen öka tredje
kvartalet, vilket blev fallet för hemmamarknadsorderna. Under Qärde kvartalet
föll orderingången, särskilt frän exportmarknaderna.
De
samlade orderstockarna började att minska under våren, men inte förrän under
Qärde kvartalet försköts företagens bedömningar av deras storiek i deciderat
negativ riktning.
Exportvolymen
av verkstadsprodukter föll till följd av arbetsmarknadskonflikterna från andra
halvåret 1979 till första halvåret 1980. En snabb återhämtning kom dock att ske
efter konflikterna, vilket resulterade i en ökning på ca 3% mellan 1979 och
1980. Utfallet för verkstadsprodukterna blev sålunda klart bättre än för hela
gruppen bearbetade varor vars volymökning kom att stanna vid ca 0.6%. Detta
torde främst berott på det stora inslaget av beställningsvaror bland
verkstadsprodukterna men också på att investeringskonjunkturen i flera av
Sveriges viktigaste avnämariänder ännu hölls uppe under större delen av 1980.
Den
inhemska efterfrågan, exkl. lagerefterfrågan, pä verkstadsprodukter ökade
knappt 4% mellan helåret 1979 och 1980. Det var i första hand
maskininvesteringarna som svarade för ökningen, men en kraftig ökning av
leveranserna till försvaret kom också att verksamt bidraga. Däremot minskade
den privata konsumtionen av verkstadsvaror - särskilt bilar - inte obetydligt.
Samtidigt skar industrin ner sin löpande förbruk-
Tabell
4:3 Försörjningsbalans för verkstadsprodukter exkl. fartyg 1979—1981
1975
ärs producentpriser
Milj. kr.
Förändring från föregäende
1979
år, %
resp.
milj.
kr.
1980
1981
prognos
Produktion
47 783
2,6
-1,4
Import
26459
8,1
-3,4
Summa
tillgång
74242
4,5
-2,1
offentlig
konsumtion
3 704
8,1
0.1
Privat
konsumtion
7115
-1,8
-1,2
Investeringar
17644
7,9
-0,2
Export
34 174
2,9
2.9
Lagerförändring
i induslrin
(milj.
kr.)
162
848
-1946
Lagerförändring
i handeln
(milj.
kr.)
383
13
- 473
Vanjinsats
11060
-0,5
-1,3
industri
3 785
-3,1
-2,2
byggnadsverksamhet
5 387
0,7
-1,6
övrigl
1891
1.5
1,3
Summa
användning
74242
4,5
-2,1
Källa:
Konjunkturinstilulet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 83
ning av insatsvaror av verkstadstyp och denna nedgång kom
inle helt att kompenseras av den svaga ökning som skedde bl.a. inom
byggnadsverksamheten. Ett betydande bidrag till den inhemska efterfrågan -
motsvarande ca 2% - kom därtill från omslaget i lagercykeln. Det var främst
inom verkstadsindustrin detta skedde och där nära nog helt hänförbart lill
färdigvarorna. Dessa kom efter den kraftiga minskningen 1979 att öka något
under i synnerhet första hälften av 1980. Redan under andra halvåret lyckades
verkstadsföretagen anpassa produktionen så att en nedskärning kunde ske inte bara
av lagren av färdigvaror utan också av varor i arbete. Denna ovanligt snabba
anpassning kom alt medföra alt produktionstillväxten kom att stanna vid knappt
3 % 1979-1980. Importen däremol ökade ca 8% i volym, vilket innebar en viss
ökning av dess marknadsandelar, även om efterfrågan i stor utsträckning
inriktades mot importtunga varor.
Exportmarknadsutrymmet för svenska verkstadsprodukter
torde öka obetydligt 1980-1981 även om tillväxten beräknas stiga under loppet
av 1981. Inom OECD-länderna förutses emellertid snarast en minskning av
efterfrågan för investeringsvaror, medan vad gäller verkstadsprodukter som
insatsvaror och för privat konsumtion en viss ökning skulle kunna påräknas.
Därtill beräknas en kraftig ökning av efterfrågan från OPEC-länderna ske. Den
svenska verkstadsexporten beräknas mot denna bakgrund kunna öka ca 3 %
1980-1981.
På hemmamarknaden däremot väntas en viss minskning av
efterfrågan (exkl. lager) Både offentlig konsumtion av verkstadsprodukter och
maskininvesteringar förutses stagnera, samtidigt som ytteriigare
nedtrapp-ningar sker av privat konsumtion. Behovet av verksladsvaror för
löpande förbrukning inom industrin och byggnadsverksamheten beräknas också
minska 1980—1981. Vad gäller lagerpolitiken förutses en neddragning ske av såväl
insatsvaror, varor i arbete som färdigvaror under främst första halvåret. Inkl.
lager skulle därmed den inhemska efterfrågan minska ca 6% 1980-1981.
Denna marknadsbild beräknas leda till en minskning av
importvolymen på ca 3% varvid den svenska verkstadsindustrins produktion skulle
minska 1 ä2%, 1980-1981.
Industribranscherna inom den heterogena övrigsektorn'
producerar huvudsakligen färdigvaror vilka till övervägande del finner
avsättning på den inhemska marknaden och till en mindre del avsälts pä exportmarknaderna.
Till största delen går de inhemska leveranserna till privat konsumtion.
' Sektorn omfatlar livsmedelsindustri inkl. dryckesvaru-
och tobaksindustri (SNl 31), textil-, beklädnads-, läder- och lädervaruinduslri
(SNl 32), trähus- och byggnadssnickeriindustri, möbelindustri samt övrig
trävaruindustri utom sågverk (SNl 33 exkl. 33111), träfiberplaltindustri (SNl
34113), pappers- och pappförpackningsindustri (SNl 3412), övrig pappers- och
pappvaruindustri (SNl 3419), grafisk industri (SNl 342), kemisk industri,
gummivaru-, plast-och plastvaruindustri (SNl 351, 352, 355, 356), jord- och
stenvaruindustri (SNl 36) samt annan tillverkningsindustri (SNl 39).
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget
84
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 4:4 Försörjningsbalans för övrig industrisektor
1979—1981
1975 års producentpriser
Milj. kr.
Förändring
frän
föregäende
1979
år. %
resp. milj.
kr.
1980
1981
prel.
prognos
Produktion'
55 170
l.l
-0,2
Import
26940
0.1
-3,0
Summa
tillgång
82110
0,8
-1,1
Ofl'entlig
konsumtion
6540
2.5
2,3
Privat
konsumtion
33 540
-0,6
-1,6
Investeringar
880
7,9
-0,2
Export
15 860
-0,7
3,0
Lagerförändring
i industrin
(milj.
kr.)
-180
720
-295
Lagerförändring
i handeln
(milj.
kr.)
670
-280
-545
Varuinsats
24800
1,1
-0,4
industri
6150
0,4
-1,5
byggnadsverksamhet
8420
0,7
-1,6
övriga sektorer
10230
1,9
0,7
Summa
användning
82190
0,8
-1,1
' Produktionen framkommer som saldot i balansen och
avviker frän statistiska centralbyråns årsberäkningar över produktionsutvecklingen.
Försöriningsbalansens produklionsförändring för prognosperioden korrigeras
därför i enlighet med mönstret för tidigare avvikelser.
Källa: Konjunkturinstitutet.
Den förbättring av avsättningsläget för övrigvaror på
exportmarknaderna som log sin början 1978 ocb fortsatte under 1979 upphörde i
huvudsak under första halvåret 1980. Under andra halvåret förefaller en
ytterligare försvagning av marknaden ha ägt rum. Samtidigt beräknas de svenska
tillverkarna av övrigvaror ha höjt sina exportpriser relafivt till konkurrenterna
1979 och 1980 och deras marknadsandelar beräknas till följd härav ha sjunkit
något under 1980. Den svenska exporten av övrigvaror sjönk kraftigt under
andra kvartalet 1980, dock till största delen beroende på arbetsmarknadskonflikten.
Bortfallet inträffade efter en fortsatt god tillväxt i början på året. Under
tredje kvartalet torde ett partiellt återtagande av de exportleveranser som
försenades till följd av konflikten ha kommit till stånd, men en svag
marknadsutveckling och fortsatta andelsförluster under andra halvåret beräknas
ha medfört att exportvolymen för övrigvaror sjönk med drygt 1/2% helåret 1980
jämfört med 1979. Exportpriserna steg under samma period drygt 12%.
Även den inhemska efterfrågan på övrigvaror utvecklades
svagt och den slutliga förbrukningen blev i stort sett oförändrad. Främsta
orsaken härtill är den stagnerande privata konsumfionen. Däremot beräknas den
offentliga konsumtionen ha fortsatt att stiga, medan förbrukningen av
övrigvaror inom tillverkningsindustrin och byggnadsverksamheten ökade i endast
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 85
måttlig
omfattning. En uppbyggnad av övrigsektorns färdigvarulager gav ett betydande
positivt lageromslag medan handelslagren, efter en kraftig uppbyggnad 1979,
steg i betydligt mindre omfattning under 1980. Ökningen i andelen importvaror
dämpades något och importvolymen blev härmed oförändrad mellan helåret 1979 och
1980. Importpriserna steg under samma period drygt 10%. Produktionen inom
övrigsektorn sjönk under sådana förhållanden med 1/2% 1979-1980.
Efterfrågeläget på
exportmarknaderna kan väntas förbättras något för övrigsektorn under 1981.
Konsumlionsefterfrågan i Västeuropa ger för närvarande inga nämnvärda
växtimpulser och marknaden torde bli fortsatt svag under första halvåret i är,
medan förutsättningar däremol finns för en mer påtaglig tillväxt under andra
halvåret. Övrigvarornas marknadsandelar beräknas bli i stort sett oförändrade.
Exporten beräknas sålunda falla tillbaka något under våren för alt sedan stiga
mot slutet av årel. Sammantaget väntas exportvolymen öka ca 3% 1980-1981.
Vidare beräknas
hemmamarknaden genomgå en viss försämring under 1981, huvud.sakligen till följd
av att den privata konsumtionen av övrigvaror väntas sjunka. Dessutom torde
förbrukningen av övrigvaror inom såväl fillverkningsindustrin som
byggnadsverksamheten minska 1980-1981. En fortsatt måttlig uppbyggnad av
övrigsektorns färdigvarulager kommer troligen till stånd medan handeln beräknas
dra ned sina lager av övrigvaror något vilket skulle ge upphov till ett
betydande negativt lageromslag. Denna prognoserade efterfrågeutveckling samt
etl antagande om att andelen importvaror i försörjningen minskar något,
beräknas leda till att importvolymen minskar 3% 1980-1981. Utrymme skulle
sålunda ges för en i stort sett oförändrad produktion 1980-1981.
4.3
Övriga näringsgrenar och den totala produktionen
Som
redovisats i kapitel 1 uppskattats bruttonationalproduktens volymtillväxt mätt
från användningssidan till 1,4% mellan 1979 och 1980. Bruttonationalproduktens
förändring beräknad från produktionssidan ger en tillväxt på 1,3%.
Produktionstillväxten förklaras av att främst investeringsefterfrågan ökade
kraftigt. Varuexportens volymminskning 1979-1980 uppskattats till 2,6%, medan
importen beräknas ha ökat med 0,7%. Utrikeshandelssektoms bidrag till
BNP-ökningen blev därmed 0,3 procentenheter.
Preliminära beräkningar av
produktionsutvecklingen inom olika näringsgrenar 1980 och prognoser för 1981
redovisas i nedanstående tablå. Bedömningarna grundar sig på
ekonomidepartementets prognoser för den internationella och inhemska
utvecklingen. På vissa punkter innebär dessa avvikelser från
konjunkturinstitutets prognoser. Motiven för dessa avvikelser har närmare
redovisats i kapitel I.
Produktionen
inom jordbruket beräknas enligt statens jordbruksnämnd
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 86
ha ökal med 1,1% i volym mellan 1979 och 1980. Della
ökningslal gällde både animalieproduktionen, dvs. produktion av kött, mjölk,
ägg m. m. och vegetabilieproduktionen (potatis och sockerbetor, spannmål, olje-
och köksväxter). Under 1981 väntas produktionen totalt i jordbruket öka med
drygt 1 %. Vegetabilieproduktionen förutses öka med nära 3% och animalieproduktionen
med drygt 1/2%.
Skogsbrukets bidrag till bruttonationalprodukten ökade
under 1980 med drygt 4% enligl grova kalkyler. För 1981 förutses en fortsaU
ökning med 1 1/2%. Trots den ökade avverkningen under 1980 störde råvarusituationen
produktionen i flera företag. Under avverkningssäsongen 1980-1981 bidrar de
högre priserna och de extremt låga råvarulagren lill alt hålla avverkningen
uppe trots sänkt produktion i sågverk och massafabriker.
Preliminära beräkningar visar atl den totala
industriproduktionen ökade med bara 1/2% 1979-1980. Produktionsbortfallet i maj
på grund av storkonflikten har av statistiska centralbyrån uppskattals lill
1,5-2% av årsproduktionen. Skogs- och verkstadsindustrin berördes kraftigast.
Trots detta visar verkstadsindustrin bortsett från varv och personbilsindustrin
den största produktionsökningen under året. För flera basindustribranscher
vände produktionen nedåt, t.ex. järnmalmsgruvor, stålverk och skogsindustrin.
För 1981 kalkyleras en nedgång i produktionen för hela industrin med över 1 %.
Minskningar förutses för praktiskt lägel samlliga delbranscher utom för massa-
och pappersindustrin.
Prognosen
för elsektorn bygger på bedömningar som gjorts av statens industriverk.
Elproduktionen väntas öka kraftigt under 1981. Kärnkraftverk nummer 7-9
beräknas successivt tas i drift under året. Etl elöver-skotl på 3 TWh
molsvarande 3 % av produktionen beräknas däiför uppslå och säljas på export.
Hela denna kapacitet kan nämligen inte användas för att minska
oljekonsumtionen. Ändå väntas oljeförbrukningen för värmekraft bara bli drygt
en tredjedel så stor som under 1980 genom ell ökat ulnytQande av kärnkraften.
Industrins elförbrukning minskar på grund av den lägre aktiviteten, särskill i
de mest elslukande delbranscherna. Övriga branscher och hushållens elanvändning
beräknas öka trendmässigt. Totall minskar förbrukningen någol.
Sammantaget väntas produktionen inom byggverksamheten
minska med knappt 1% 1981. Investeringarna i byggnader och anläggningar
förutses totalt minska med knappt 4%. Delposten investering i permanenta bostäder
beräknas minska med nära 5%. 1979-1980 var minskningen för bostäderna 8% och
för byggnadsinvesteringar lotalt - 1 %. För 1981 förutses en igångsättning av
ca knappt 48000 lägenheter varav 30000 i småhus. Industrins
byggnadsinvesteringar som minskat sedan 1975 ökade kraftigt 1980, men väntas
minska med hela 15% mellan 1980 och 1981.
Produktionen av privata tjänster ökade med knappt 1 %
1980. Visserligen stagnerade den privata konsumtionen men samtidigt drev den
ökade investeringsaktiviteten på Qänsteproduktionen under årel. För 1981 väntas
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 87
den
privata konsumfionen vara i stort sett oförändrad mot 1980, vilket ger en
långsammare ökning av produktionen av privata Qänster.
Ökningen
av den offentliga tjänsteproduktionen 1979-1980 uppskattas till 2 1/2%.
Landstings- och primärkommunerna ökade med knappt 3 1/2% medan statens
produktion steg med 1/2% i volym.
I
kapitel 9 ges en detaljerad beskrivning av den väntade utvecklingen inom den
ofTentliga sektorn. Sammantaget innebär dessa kalkyler atl produktionen inom
den ofTentliga sektorn kommer att öka med 2% 1981. Kommunerna väntas öka med 2
1/2% medan staten väntas ha oförändrad produktionsvolym.
Mot
bakgrund av ovan redovisade prognoser för olika näringsgrenar skulle
bruttonationalprodukten öka med 0,2% 1981.
Bransch Andel av Procentuell förändring i
total
pro- produktionsvolymen
1980
1980
1981
Jordbruk
och fiske
2,5
4,4
2,0
Skogsbruk
2,1
4,1
1,5
Gruvor
och tillverknings-
industri
28,2
0,4
-1,3
El-,
gas-, vallen- och
värmeverk
2,6
2,5
7,0
Byggnadsverksamhet
7,6
06
-0,7
Summa
varu- och
kraflsproduktion
43,1
0,9
-0,4
Privala
tjänster
35,2
0,9
0,0
offentliga
ijänsler
21,7
2,6
1,9
Summa
tjänsteproduktion
56,9
1,6
0,7
Tolal
produktion
100
1,3
0,2
Prop. 1980/81:150 Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 88
5
Arbetsmarknad
5.1
Läget på arbetsmarknaden under 1980 och början av 1981
Sammanfattning
Sysselsättningen
nådde sommaren 1980 en topp då 4370000 personer var sysselsatta, mer än 80000
fler än sommaren före. Redan i november hade dock sysselsättningen sjunkit till
1979 års nivå och var 'OOOO personer högre i mars 1981 än mars 1980.
Kommunernas sysselsättningsökning fortsätter om än i lägre takt än tidigare.
Fjärde kvartalet 1980 beräknas 30000 fler vara kommunanslällda samtidigt som
sysselsättningen totalt i stort sett var oförändrad. Industrisysselsättningen
bröt den nedåtgående trenden under 1979 och 1980, men minskar nu åter.
Utbudet
av arbetskraft har också kulminerat. Nettoinvandringen sjönk till noll
(säsongrensat) under Qärde kvartalet. Andelen ungdomar i tonåren som fortsätter
studera har också ökat genom särskilda utbildningspolitiska insatser.
Den
genomsnittliga arbetstiden har minskat till följd av ökad långtidsfrånvaro på
grund av sjukdom, studier m.m. och en allt högre andel personer med
deltidsarbete. Förändringen i arbetsfid orsakas av atl arbetskraften har fått
en ändrad sammansättning. Antalet män har varit i stort sett oförändrat över
åren samtidigt som antalet kvinnor ökal med 2-3% om året.
Arbetsmarknadskonflikterna under andra kvartalet 1980 sänkte den genomsnittliga
arbetstiden under 1980.
Den avtagande aktiviteten
i många branscher under hösten 1980 har resulterat i en minskad efterfrågan på
arbetskraft. Bara en dryg Qärdedel av industriföretagen anger brist på
yrkesarbetare i mars 1981 mot över hälften ett halvår tidigare. Även den under
1980 besvärande bristen på byggnadsarbetare är i mars 1981 hävd.
Den
öppna arbetslösheten har stigit från 76000 personer i mars 1980 till 90000 mars
1981. Även den partiella arbetslösheten (deltidare som vill arbeta mer) har
ökat. Arbetslösheten ökar mest bland nytillträdande grupper på
arbetsmarknaden: ungdomar och kvinnor. Industriföretagen har under hösten 1980
böljat varsla om korttidsvecka och korttidspermiltering, åtgärder som i stort
sett inte förekommit på tvä år. Även uppsägningar på grund av nedläggning har
ökat.
Antalet
personer berörda av arbetsmarknadspolitiska åtgärder av olika slag har minskat
under loppet av 1980. Minskningen gäller främst beredskapsarbeten och
arbetsmarknadsutbildningen som i mars 1981 berörde 70000 personer. Övriga
stödåtgärder (genom AB Samhällsföretag, arbetsmarknadsinstituten, halvskyddat
arbete och arkivarbete) har ökal någol. I mars 1981 sysselsattes 58000 personer
härmed. Totalt saknade sälunda 218000 personer arbete på den öppna
arbetsmarknaden.
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 89
Arbetskraftsutbud
Utbudet av arbetskraft bestäms av den inhemska
befolkningsutvecklingen, in- och utvandringen samt utvecklingen av
förvärvsfrekvens hos olika befolkningsgrupper. Med förvärvsfrekvens avses
andelen av en befolkningskategori som tillhör arbetskraften, antingen som sysselsatt
eller som arbetslös. Förändringar i förvärvsfrekvensen är den mest
betydelsefulla faktorn för arbetskraftsutbudets utveckling. Under senare år har
nämligen folkökningen närmast stagnerat. Under 1979 ökade folkmängden med ca
20000 personer, varav huvuddelen berodde på en nettoinvandring om 14000
personer. Under 1980 har nettoinvandringen legal på en lägre nivä, ca 9600
personer. Nettoinvandringen avstannade helt under hösten 1980. Folkmängden
beräknas ha ökat med 15000 personer.
Utvecklingen av förvärvsfrekvenserna i olika åldersgrupper
redovisas i tabell 5:1. Totalt ökade förvärvsfrekvensen med 0,4 procentenheter
mellan 1979 och 1980, en ökning av samma storleksordning som under perioden
1977-1979. Hela ökningen utgörs av ett ökat kvinnligt dellagande i arbetslivet.
Ökningen av antalet personer i arbetskraften illustreras i
diagram 5: 1.
Under de tre första
kvartalen 1980 var antalet personer i arbetskraften 50000—75000 fler än under
motsvarande kvartal 1979. Under dét Qärde kvartalet förändrades situationen och
antalet personer i arbetskiaften läg bara ca 15000 över 1979 års nivå. Av
ökningen mellan åren berodde närmare 2/3 på den ökade förvärvsfrekvensen.
Totall ökade antalet personer i arbetskraften, eller utbudet av arbetskraft,
med 1,1% under 1980.
Arbetskraftsutbudet i timmar beräknas under 1980 ha ökat
med 0,2 % vilket är en avsevärt lägre ökningstakt än under 1979. Denna nedgång
i arbetskraftsutbudets ökningstakt förklaras nästan helt av storkonflikten på
arbetsmarknaden våren 1980. vilken beräknas ha minskat timutbudet med 0,5 %
under 1980. Andra faktorer som förklarar att utbudet av arbetskraft uttryckt i
antal timmar ökar långsammare än utbudet i antal personer är
Tabell 5:1 Relativa arbetskraftstal 1970, 1975-1980
Årsmedeltal (16-74 år)
1970
1975
1976
1977
1978
1979
1980'
Män
80,6
80,0
79,5
78,6
78,3
78.5
78,4
därav:
16-
-24 år
67,3
72,4
72,9
71,9
80,8
71,8
71,1
25-
-54 år
95,1
95,2
97,7
95,5
95,3
95,3
95,5
55-
-74 år
62,8
55,4
52,8
50,8
50,4
50,4
50.2
Kvinnor
52,8
59,2
60,0
61,1
62,2
63,5
64,5
därav:
16-
-24 är
58,9
66,1
67,7
68,0
68,1
69,7
69,8
25-
-54 år
64,5
74.2
75,6
77,5
79,3
81,1
82,8
55-
-74 år
29,0
29,7
29,9
30,1
30.6
30,9
31,0
Samtliga
66,7
69,6
69,8
69,9
70,2
71,0
71,4
' För 1980 har uppskattade värden för april utnyttjats.
Källa: Statistiska centralbyrån.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget
90
ökad långtidsfrånvaro på grund av sjukdom, värnplikt,
studier m.m. och den ökade andelen kvinnor i arbetskraften. Eftersom kvinnorna
har kortare medelarbetstid än männen innebär den ökade andelen kvinnor i
arbetskraften att medelarbetstiden sjunker med 0,1 %. Den ökade långtidsfrånvaron
beräknas ha minskat timutbudet med 0,3 % 1980.
Arbetskraftsefterfrågan
Som mått på arbetskraftsefterfrågans utveckling kan man
använda dels statistiken över nyanmälda och kvarstående lediga platser hos
arbetsförmedlingarna, dels andelen företag som uppgivit brist pä olika
kategorier arbetskraft i konjunkturinstitulets kvartalsvisa
baromelerundersökningar. Självfallet utgör också sysselsättningsutvecklingen en
indikator pä arbetskraftsefterfrågan.
Analysen av statistiken över antalet nyanmälda lediga
platser försvåras av den anmälningsplikt som under perioden oktober
1976-oktober 1980 successivt införts och nu gäller i hela landet. Tillämpningen
av reglerna kan också variera regionalt och mellan olika yrkesgrupper. Enligt
beräkningar gjorda av AMS har denna anmälningsplikt medfört alt antalet lill
arbetsförmedlingarna anmälda lediga platser ökat med ca 30 %.
Diagram 5:1 Arbetskraft och sysselsättning 1975—1981
Milj.
personer. Säsongrensade mänadsdata. 3 månaders glidande genomsnitt
1975
1976
1977
1978
1979
1980
1981
opaginerad Kontrollera mot PDF
Anm. För april 1980 saknas uppgifter p.g.a. konflikten.
Källor. Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget
Diagram 5:2 Vid arbetsförmedlingarna kvarstående lediga
platser 1975—1981
Tusental. Säsongrensade månadsdata. Log. skala
1975
1976
1977
1978
1979
1980
1981
opaginerad Kontrollera mot PDF
Anm. Delbranscherna summerar sig inte till totalen dä
vissa branscher uteslutits. Korrigering för den utvidgade anmälningsplikten har
ej gjorts. Källor: Arbelsmarknadsstyrelsen och konjunkturinstitutet.
Under 1979 ökade antalet nyanmälda lediga platser kraftigt,
och ökningen fortsatte in på 1980. Uppgången bröts dock under sommaren efter
atl i maj ha nått en topp på över 90000 platser. Under första kvartalet i år
nyanmäldes i genomsnitt ca 60000 platser per månad, vilket innebar en kraftig
minskning jämfört med samma period 1980. Efter korrigering för den utvidgade
anmälningsplikten kan minskningen beräknas motsvara ca 25%.
I diagram 5:2 redovisas utvecklingen av antalet
kvarstående lediga platser på totalnivå och för fyra delsektorer. Antalet
kvarstående lediga platser ger en indikation på den icke tillgodosedda
efterfrågan på arbetskraft. Även här försväras analysen av den ovan nämnda
successiva utvidgningen av anmälningsplikten.
Antalet kvarstående lediga platser har utvecklats på samma
sätt som de nyanmälda lediga platserna, en kraftig ökning från mitten av 1978
som bröts sommaren 1980. I mars 1981 var antalet kvarstående lediga platser
54600, vilket var drygt 26000 färre än i mars 1980. Efter korrigering för den
utvidgade anmälningsplikten innebär detta en minskning med ca 35 %.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget
92
Tabell 5:2 Andelen företag som uppgivit brist på
arbetskraft 1979—1981
Procentuell andel ja-svar
1979
1980
1981
1 kv.
2 kV.
3kv.
4kv.
1 kv.
2kv.
3kv.
4kv.
1 kv.
Brisl
på yrkesarbetare
Totala
industrin
28
39
41
41
43
48
51
40
29
Trävaruindustri
31
44
42
38
47
43
39
27
17
Massa-,
pappers- och
grafisk
industri
12
23
21
18
23
30
31
25
12
Jäm-,
stål- och
metallverk
29
45
44
37
38
47
51
39
23
Verkstadsindustri
31
42
46
51
50
56
63
53
39
Varvsindustri
30
42
54
56
53
78
79
79
76
Brisl
på byggnads- och
anläggningsarbetare
Betongarbetare
12
47
49
59
45
58
60
28
6
Träarbelare
32
69
75
76
68
75
66
43
8
Murare
5
33
49
43
34
61
48
11
4
Källa: Konjunklurinslilutet.
I tabell 5:2 redovisas bristen på yrkesarbetare inom olika
branscher enligt konjunkturinstitutets kvartalsvisa barometerundersökningar.
Enligt dessa undersökningar har andelen industriföretag som anger brist på
yrkesarbetare ökat under tolv kvartal i rad fram till september 1980, för alt
sedan falla relativt markant. Brist på yrkesarbetare har förekommit i de flesta
branscher, mest påtagligt i verkstadsindustrin. Byggföretagen har under de tre
första kvartalen 1980 angivit fortsatt brist för olika kategorier av
byggnadsarbetare men redan i december 1980 var bristen till stor del hävd för
de flesta yrkesgrupper. Byggnadsarbelarbristen har varierat kraftigt mellan
olika delar av landet.
Sysselsättningen
Den totala sysselsättningen ökade kraftigt fram lill
sommaren 1980 då den historiskt högsta nivån uppnåddes. Sedan förändrades
bilden snabbt. Under Qärde kvartalet 1980 uppgick den totala sysselsättningen
till drygt
4.2
miljoner
personer, vilket innebar en ökning med bara 4000 från motsvarande kvartal
1979. Ökningen gäller både heltids- och deltidssysselsatta, såväl män som
kvinnor. Huvuddelen av sysselsättningsökningen föll på kvinnoma. Under Qärde
kvartalet 1980 var antalet sysselsatta kvinnor
1.2
% högre än motsvarande
period 1979. För männen minskade antalet sysselsatta med 0,9 %. Av de
deltidsarbetande är 84 % kvinnor, men de deltidsarbetande männen ökar i antal.
47 % av de sysselsatta kvinnorna arbetade deltid under Qärde kvartalet 1980,
motsvarande andel bland männen var 7 %.
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 93
Tabell 5:3 Sysselsättningsutvecklingen enligt AKU,
1975-1980
Medeltal sysselsatta, 1 000-tal
1975
1976
1977
1978
1979
1980'
Sysselsatta
4062
4088
4099
4115
4180
4230
män
2 342
2 337
2314
2 297
2315
2 327
kvinnor
1720
1751
1785
1818
1865
1903
Heltidssysselsalta
(mer än
35 tim./v.)
3313
3 239
3 191
3 152
3 169
3 186
Deltidssysselsatta
(20-34
tim./v.)
521
603
659
710
766
786
Deltidssysselsatta
(1-19
tim./v.)
228
246
249
253
245
258
' Årsmedellalen för 1980 är beräknade med uppskattade
värden för april 1980. Källa: Statistiska centralbyrån.
Tabell 5:4 SysselsäUningen inom olika näringsgrenar
1978—1980
1980
Procentuell förändring
Antal syssel-
1978-
1979
1979-
1980
satta, 1 000-tal
Antal
Antal
Antal
Antal
syssel-
arbets-
syssel-
arbets-
satta
timmar
satta
timmar
Jordbruk
och fiske
180
-2,0
-1.8
-1,2
-3,5
Skogsbruk
56
-3,3
-3,4
-0.4
-2,8
Gruvor
och tillverk-
ningsindustri
981
0
-1,3
0,2
-2,0
El-,
gas-, vatten-
och
värmeverk
34
4,2
2,7
5,3
4,4
Byggnadsverksamhet
302
-1,0
-2,0
l.l
0,4
Privata
tjänster'
1393
0,5
0.3
0,4
-0,7
Staten
320
2,6
1,9
1,3
0,4
Kommuner
972
5,1
4,1
4,1
2,9
Summa
4238
1,3
0,4
1,2
-0,3
Korrigeringspost-
-4
Totalt
4234
1.5
0,7
1,1
0,2
' Handel, restaurang- och hotellrörelse, samfärdsel, bank-
och försäkringsinstitut, fastighetsförvaltning m. m.
Den totala sysselsättningsutvecklingen fås frän
arbetskraftsundersökningarna korrigerade för kalendariska effekter m. m. för
att överensstämma med nationalräkenskapemas definitioner. En viss diskrepans
uppstår mellan sysselsättningen summerad över de olika näringsgrenarna och
arbetskraftsundersökningarna. Källa: Statistiska centralbyrån.
Industrisysselsättningen har trendmässigt sjunkit under
hela 1970-talet. Våren 1979 inleddes dock en uppgång fram t. o. m. sommaren
1980. Antalet sysselsatta i tillverkningsindustrin var under Qärde kvartalet
1980 ca 7000 färre än under samma kvartal 1979, vilket dock innebar en ökning
med drygt 1000 personer från Qärde kvartalet 1978. Ökningen har främst ägt rum
inom verkstadsindustrin.
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 94
Sysselsättningen inom den privata Qänstesektorn ökade i
snabb takt under 1980. Mellan sisla kvartalen 1979 och 1980 ökade antalet
sysselsatta i denna sektor med 30000 personer, de snabbast växande delarna av
sektorn var partihandeln och banksektorn.
Den kommunala sysselsättningen fortsatte all öka krafligl
under 1980. Mellan 1979 och 1980 ökade sysselsättningen i kommunerna med 38000
personer. Ökningen var störst i början på året. Under Qärde kvartalet ökade den
kommunala sysselsättningen med endasi 30000 mot samma period föregående är,
bl.a. på grund av minskningen av de kommunala beredskapsarbetena. Ökningen
under andra kvartalet begränsades av konflikten på arbetsmarknaden.
Sysselsällningen inom den ställiga sektorn ökade under
1980 betydligt långsammare än tidigare. Under 1980 var sysselsättningen 5000
personer större än under 1979, men ökningen bromsades upp under perioden. Under
Qärde kvartalet 1980 sysselsattes dock 8000 personer fler än ett år tidigare.
Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitik
Den minskning av arbetslösheten som pågätt under 1978 och
1979 fortsatte i början av 1980. Under första kvartalet 1980 var antalet
arbetslösa 15000 färre än under samma period 1979 (tabell 5:5). Arbetslösheten
har
Tabell 5:5 Arbetslösheten 1978-1981
Års- och kvartalsmedeltal. 1 000-tal (16-74 år)
1978
1979
1980
1980
1981
1 kv.
2kv.
3kv.
4kv.
1 kv.
Arbetslösa,
totalt
94
88
84
84
76
87
91
101
16 -24 år
38
35
35
30
34
40
37
36
25-54 är
44
40
39
42
32
38
43
52
55-74 år
12
13
10
12
10
9
11
13
Storstadslän
27
26
24
26
22
25
25
27
Skogslän
28
26
26
26
23
24
30
33
Övriga
län
39
36
34
32
31
38
36
41
Medelantal
vec
kor i
arbetslöshet
16
17
16
16
16
15
15
16
Relativa
arbetslöshets-
tal
(arbetslösa
/
procent
av
arbetskraften)
Totalt
2,2
2,1
2,0
2,0
1,8
2,0
2,1
2,4
16-24 är
5,5
4,9
5.0
4,4
4,7
5,3
5,5
5,4
25-54 är
1,6
1,4
1,3
1,5
1,1
1,3
1,5
1,8
55-74 år
1,7
1,8
1,4
1,6
1,3
1,2
1,6
1,8
Män
2,1
1.8
1,7
1,8
1.5
1,5
1,8
2.3
Kvinnor
2,4
2.3
2,3
2,1
2,0
2,5
2.5
2,4
Anm. Årsmedeltal för 1980 och kvartalsmedeltal för 2 kv.
1980 har beräknats med uppskattade värden för april 1980. Källa: Statistiska
centralbyrån.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget
95
därefter legat kvar på ungefär samma nivå fram till
september 1980 då den började öka. Under Qärde kvartalet 1980 var antalet
arbetslösa enligl arbetskraftsundersökningarna 91000, vilket innebar en ökning
med 15000 personer jämfört med samma kvartal 1979. Antalet personer i
arbetskraften ökade med 19000 och anlalel sysselsatta med 4000 mellan Qärde
kvartalen 1979 och 1980. Första kvartalet 1981 steg anlalel arbetslösa fill
101000 personer (2,4%). Den kraftigaste ökningen noteras för de allra yngsta
(16-19 år). Arbetslösheten bland kvinnor har under 1980 både i antal och i
procent överstigit männens.
Den regionala fördelningen av arbetslösheten har inte
förändrats under
1980. I skogslänen var 1980 i genomsnitt 3% av
arbetskraften utan arbete,
mot 1,5% i storstadslänen. Den försämrade balansen på arbetsmarknaden
kring årsskiftet 1980/1981 har dock i högre grad drabbat skogslänen.
Även statistiken över antalet arbetslösa kassamedlemmar
visar en likartad bild. Andelen arbetslösa kassamedlemmar var 1,8% första
kvarlalel
1981. Ökningen var särskilt stor inom byggnadskassorna.
Diagram 5:3 Arbetslösa enligt AKU, arbetslösa
kassamedlemmar och kvarstående lediga platser 1975-1981
Tusental.
Säsongrensade mänadsdata
1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981
Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen, konjunkturinstitutet och
statistiska centralbyrån.
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 96
Under hösten 1980 började företagen i allt större
ulslräckning varsla om driftsinskränkningar. Antalet uppsagda personer på grund
av nedläggningar ökade också. Antalet permitterade och antalet personer med
korttidsvecka steg från nära noll till över 10000 per kvartal (se tabell 5:6
och 5:7).
Genom det förbättrade läget på arbetsmarknaden har antalet
personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder kunnat nedbringas (tabell 5:8).
Under 1980 var minskningen i genomsnitt drygl 20000 personer i beredskapsarbete,
under det att antalet personer i skyddat och halvskyddal arbete, AB
Samhällsföretag och arbetsmarknadsinstituten fortsatt atl öka. Arbetsmarknadsutbildningen
minskade i omfattning under loppet av året och berörde i mars 1981 ca 20000
personer färre än i mars 1980.
Tabell 5:6 Antal personer berörda av varsel om
uppsägningar och permitteringar 1976-1981
1976 1977 1978 1979 1980
1980 1981
1 kv. 1 kv.
5 239
14 184
1 176
4167
2 328
4 103
7 567
18287
Industri 22996 49583 39316 14373 31815
därav: verkstadsind. 7708 26967 18391 6851 7926
Branscher utanför
induslrin 11027 18638 18735 11966 11945
Totalt 34023
68221 58051 26339 43760
Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.
Tabell
5:7 Antal personer berörda av varsel om i
driftsinskränkning
1979-1981
1979
1980
1980
1981
Kv. 1
Kv.2
Kv.
3 Kv.4
Kv. 1
Uppsägningar
24447 Permitteringar 1892 Förkortad arbetsvecka 1
105
31.347
12413 27070
6977 590
123
6696 605
23
7494 10 180
644 10574
11560 15 362
12 798
5489 9558
opaginerad Kontrollera mot PDF
Anm. Varsel om driftsinskränkning skall rapporteras till
arbetsmarknadsstyrelsen viss tid före verkställighet. Statistiken avser när
varslet lagts, inte när driftsinskränkningen verkställts. Källa:
Arbetsmarknadsstyrelsen.
Tabell 5:8 Antal personer i arbetsmarknadspolitiska
åtgärder 1976—1980
Mänadsmedeltal, 1 000-tal
1976 1977 1978 1979 1980
45
49
53
44
29
45
48
24
43
44
49
54
17
138
150
122
Arbelsmarknadsutbildning 42
Beredskapsarbete 27
Skyddat och halvskyddat
arbete m.
m. 44
Totalt 113
Källa: Arbelsmarknadsstyrelsen.
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 97
5.2 Arbetsmarknaden under 1981
Arbetskraftsutbud
Till grund för prognosen för arbetskraftsutbudet ligger
ett anlagande att befolkningen i åldern 16-74 år kommer att öka med 0,4% mellan
1980 och 1981. Detta antagande inkluderar en väntad nettoinvandring på 6000 personer
1981, vilket innebär en minskning med 4000 personer jämfört med 1980. Det
relativa arbetskraftstalet förutses lolall öka med 0,2 procentenheter så att i
medeltal 71,5% av befolkningen i de aktiva åldrarna befinner sig i
arbetskraften under 1981. För de gifta kvinnorna väntas en ökning av det relativa
arbetskraftstalet med 1,7 procentenheter. För männens del förutses en minskning
med 0,6 procentenheter.
Dessa antaganden om befolkningstillväxt och relativa
arbetskraftstal innebär att arbetskraftsutbudet ökar med knappt 25000 personer
eller med 0,6% mellan 1980 och 1981. Utbudet mätt i fimmar förutses öka med
0,6% 1980-1981. Jämfört med föregående år innebär detta en mindre ökning i
antal personer och en snabbare ökning i limmar, en följd av konflikterna som
drog ner timutbudet 1980 med en halv procent.
Produktion, produktivitet och sysselsättning 1981
I detta avsnitt redovisas prognoserna för produktions- och
produkfivi-tetsutvecklingen inom olika näringsgrenar. Utifrån dessa bedömningar
erhålls efterfrågan på arbetskraft uttryckt i limmar. Genom alt ställa utbudsprognosen
mot efterfrågekalkylen kan man få en uppfattning om sysselsättning och
arbetslöshet under 1981.
Produktiviteten (mätt som produktion per arbetad timme)
ökade snabbt under 1960-talet. Inom industrin låg ökningen då på ca 7% per år.
Under 1970-talet har en förändring skett mot en klart lägre ökningstakt. Den
mycket svaga produktivitetsutvecklingen inom industrin 1975-1977 (tabell 5:9)
sammanhänger bl.a. också med den inriktning som arbetsmarknadspolitiken och i
viss mån industripolitiken haft.
Tabell 5:9 Produktivitetsutvecklingen inom olika
näringsgrenar 1974—1980
Årlig procentuell förändring
1974
1975
1976
1977
1978
1979
1980
Jordbruk
och fiske
18,9
-1,2
4,9
0,7
7,9
5,2
8,3
Skogsbmk
-3,5
-2,7
-4,9
-7,1
5.8
4,4
7,2
Gruvor
och tillverknings-
industri
3,3
-0,8
1,1
-1,4
3,8
7,2
2,6
El-,
gas-, vatten-
och
värmeverk
-4,5
8,5
6,4
1,0
11,0
-3,1
-1.8
Byggnadsverksamhet
5,3
3,8
-4,5
7,3
8,2
3,4
0.2
Privala
tjänster
5,0
0,6
2,5
0,8
3,5
2,8
1,6
offentliga
tjänster
-0,8
0,5
0,3
0,3
0,4
0,0
0,2
Totalt
3,4
0,3
1,0
0,2
3,4
3,2
1,5
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
7 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 150. Bilaga l.l
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 98
Eitt inslag i denna har varit att förmå företagen att i
viss utsträckning hålla kvar de anställda företagen även när efterfrågan
minskar. Den lägre produktivitetstillväxten totalt i samhällsekonomin beror
dock pä flera faktorer. Bl.a. riktar sig nu en relativt större del av den
samlade efterfrågan mot de tjänsteproducerande näringsgrenarna som
definilionsmässigt redovisar en lägre produktivitetsökning än de
varuproducerande sektorerna.
Produktions- och produktivitetsprognoserna för 1981
framgår av tabell 5:10. Den totala produktionen väntas öka med 0,2% mellan 1980
och 1981.
Tabell 5:10 Produktion, produktivitet och sysselsättning
1981
Ärlig procentuell förändring avrundad lill halva och hela
procentenheter
Produktion
Prodi
iktivitet
Sysselsättning (timmar)
Jordbruk
och fiske
2,0
5,0
-3.0
Skogsbruk
1,5
4,0
-2.5
Gruvor
och tillverknings-
industri
-1,5
2,0
-3,5
E1-.
gas-, vatten- och värme-
verk
7.0
5,5
1.5
Byggnadsverksamhet
-1.0
1,5
-2,5
Privata
tjänster'
0,0
1,0
-1,0
Offentliga
tjänster
2,0
0,0
2,0
Totalt
0,2
1,2
-1,0
' Handel, restaurant- och hotellverksamhet, samfärdsel,
banker och försäkringsinslitut, fastighetsförvaltning m. m.
Industriproduktionen beräknas minska med ca 1,5% under
1981. Produktiviteten förutses öka med ca 2%, vilket innebär en dämpning av
ökningstakten jämfört med närmast föregäende år.
Inom byggnadsverksamheten förutses en minskad produktion
med 1,0%. Tidigareläggning av statliga byggen, ökad volym beredskapsarbeten m,
m. får större effekt vintern 1981/1982. Produktiviteten beräknas dock öka något
mer under 1981 än under 1980, med 1,5 %.
Produktionen inom den privala Qänstesektorn beräknas vara
oförändrad under 1981, vilket innebär en dämpning i förhållande till närmast
föregående år. Detta sammanhänger i första hand med den svaga utvecklingen av
den privata konsumtionen som förutses under 1981, som i sin tur får
konsekvenser på produktionen inom varuhandeln.
En schablonmässig översättning av
sysselsätiningsulvecklingen i timmar till antal sysselsatta personer visar atl
sysselsällningen inom jord- och skogsbruket kommer att minska med ca 5000
personer under 1981. För industrins del innebär beräkningarna en
sysselsätlningsminskning med ca 25000-30000 personer. Byggnadssektorn beräknas
sysselsätta drygl 5000 personer färre 1981. Även inom den privala
Qänstesektorn, som är den sysselsättningsmässigt största näringsgrenen,
förutses en minskad sysselsättning med ca 15000 personer.
Den offenlliga sektorn väntas fortsätla att öka sin
sysselsättning kraftigt
Prop. 1980/81:150 Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 99
under
1981, om än i lugnare takt än tidigare. För kommunerna beräknas en
sysselsättningsökning om ca 30000 personer, och för staten förutses en ökning
med något tusental personer.
Utbuds-
och efterfrågeprognoserna pekar sammantagna på en försämring av
sysselsättningsläget 1981. Till minskningen av efterfrågan med 30000—40000
personer kommer en ökning av arbetskraftsutbudel på ca 25000 personer. För att
möta försämringen av arbetsmarknadslägel vidtas arbetsmarknadspolitiska
åtgärder som framgår av kapitel I.
Sysselsättningen och
graden av öppen arbetslöshet torde i viss utsträckning påverkas av i vilken
form företagen drar ned på verksamhelen. Under första halvåret 1981 och kring
sommarsemestern kommer troligen korttidspermitteringar och förkortad
arbetsvecka atl påverka den genomsnittliga arbetstiden och därmed
sysselsättningen och ge en temporär eller partiell arbetslöshet. Redan i den
anlagna låga produktivitetsuppgången ligger en undersysselsättning inom
företagen. Omfattningen av arbetsmarknadspolitiska åtgärder och de minskade
chanserna att få jobb kommer också att dra undan arbetskraft lill ulbildning,
vilkel i så fall minskar utbudet av arbetskraft.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 100
6 De enskilda konsumenternas ekonomi
6.1 Sammanfattning
Inkomster, konsumtion och sparande
Hushållens disponibla realinkomster ökade 1979-1980 med
2,5%, vilket är ungefär samma ökningstakt som man räknade med i den preliminära
nafionalbudgeten (PNB). Realinkomsttillväxten enligt nationalräkenskaperna
(NR) blev därmed obetydligt lägre än 1979. Inkomsterna i löpande priser har dä
faslprisberäknats med den prisuppgång som kan härledas ur NRs
konsumlionskalkyler för del löpande året'. Konsumtionsvolymen förblev 1980
ungefär lika slor som under 1979. Sparandel ökade sålunda myckel kraftigt (jfr
diagram 6:1); främsl det finansiella sparandet i bank och i obligationer m. m.
Låneskulderna steg mindre än lidigare, något som ocksä bidrog till ökningen av
det finansiella sparandet. Det reala sparandet i bostäder och fritidshus steg
relativt obetydligt och hushållssektorns övriga investeringar syns ha sjunkit.
I löpande priser räknat steg den utbetalda lönesumman 1980
med 11 3/4% före skatt. Samtidigt syns inbetalningarna av preliminär A-skatt på
inkomst av Qänst ha ökat avsevärt långsammare, ca 8 '/2% , och totala skatte-
och avgiftsinbetalningarna enligt NR endasi drygt 8% (se tabell 6:1). Den
disponibla lönesumman - här definierad som det belopp hushållen erhåller efter
det att preliminär A-skatt, fyllnadsskatt samt kvarskalt dragits bort från
lönesumman och överskjutande skatt lagts till - beräknas ha ökat 14 1/2%
1979-1980. Omräknat lill ökning i fast prisnivå enligt implicitprisindex ger
detta en tillväxt av reallönesumman efter skall på 2 1/2%. Inkomsterna i form
av driflsöverskolt och pensioner steg förhållandevis mycket realt sett efter
skatt. Utbetalningarna av övriga beskattade sociala förmåner sjönk däremot i
fasta priser räknat, säväl innan skatten dragits som efter skatteavdrag,
I prognoserna för hushållsinkomslerna 1981 har belräffande
avtalsutfallet det preliminära avlalel mellan LO och SAF förutsatts bli
tillämpligt på hela arbetsmarknaden. De avtalsmässiga lönehöjningarna skulle
därmed höja nivålönen, som är beräkningsbasen för nya avtalslöner (se anm. lill
' Dvs. med den s. k. implicita prisindexen (IPI). som bör
utnyttjas vid beräkningar med utgångspunkl från nationalräkenskaperna. Denna
index visar ungefär samma prisstegring mellan helåren 1978 och 1979 som
konsumentprisindex (KPl). För 1980 ger den emellertid ca 2 procentenheter lägre
prisökning än KPl. Detta beror främst på atl de skilda metoderna för beräkning
av prisstegringen pä egnahemsnylljandet ger mycket olika resultat för 1980. Vidare
påverkas genomsnittsnivån för IPI i högre grad än KPI-genomsnittet av
förskjutningar i konsumtionens sammansättning under det löpande året. En direkt
användning av KPl vid deflatering skulle emellertid kräva en viss omdefiniering
och omräkning av hushällens disponibla inkomsler enligt NR.
För en diskussion av principiella problem i kalkylerna
och brister i statistikunderlaget till beräkningarna av realinkomsl efter
skatt se avsnitt 6:3.
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 101
tablå 1), med drygt 6%, varav effekterna av årets avlal
uppskattats till 2 1/2%. Resterande avtalsmässiga ökning är en följd av s.k.
överhäng' från 1980 års avtal. Löneglidningen 1980-1981 har satts till 2%.
medan sysselsättningsutvecklingen beräknas dra ner tolala lönesummans tillväxt
med en procentenhet. Sammanlaget erhålles en ökning med 7%, räknat från 1980
års nivålönesumma på 241 miljarder kr. (se tablå I), lill 1981 års kostnadslönesumma, 258 miljarder kr.
Avtalet 1980 innehöll icke nivåhöjande engångsbelopp på 0,7%, varför
kostnadslönesumman detla år, som framgår av tablån, översteg nivälönesumman med
ca 1,5 miljarder kr. 1 början av är 1980 utbetalades retroaktiva lönebelopp på
lolalt närmare 2 1/2 miljarder vilka avsåg lönehöjningar i slutet av 1979.
Della höjer den utbetalda lönesumman 1980 men påverkar inte delta års
kostnadslönesumma. Den utbetalda lönesumman uppgick lill 245 miljarder kr.
1980 och beräknas öka till 258 miljarder 1981 vilket är en ökning med 5,3%.
Driftsöverskolten från personliga företag förutses stiga
betydligt mer 1980-1981 än löneinkomsterna. Tillväxten i totala
faktorinkomsterna skulle därmed bli 6%, vilket är i det närmaste en halvering
av ökningstakten i löpande priser räknat jämfört med utvecklingen 1979-1980.
Inkomslöverföringarna från den offentliga sektorn lill hushållen väntas öka
ungefär lika snabbt som 1980 eller med 14 1/2%. Inbetalningarna från hushållen
av skatter, avgifter m. m. beräknas däremot ulvecklas i samma takt som
faktorinkomsterna, dvs. öka med 6%. Nettoinbetalningarna till det offentliga
fortsätter därmed att sjunka.
Prognoserna
för 1981 ger en ökning totalt för disponibelinkomsten på 9% i löpande priser.
Prisökningen för den privata konsumtionen (enligl IPI) väntas bli närmare 11%.
Hushållen skulle sälunda 1981 få erfara en nedgång i realinkomslen på närmare 2
%, vilket är den kraftigaste minskning som registrerats under efterkrigstiden.
De överlagsmässiga kalkylerna över realinkomstutvecklingen efter skatt för de
olika inkomstslagen, tyder på att reallönesumman skulle sjunka ca 4%, varav en
procentenhel kan hänföras till sysselsätlningsminskningen. Pensionsinkomsterna
beräknas ge ett positivt bidrag lill disponibelinkomstutvecklingen även är
1981. Tilläggsposten till disponibelinkomslen har framskrivits så atl den inte
skall påverka disponibelinkomstens reala förändring 1980-1981.
Realinkomslen
beräknas sjunka kraftigt från andra halvåret 1980 till första halvåret 1981,
säsongrensal sett. Därefter förutses en viss återhämtning under andra halvåret
i år. Hushällen väntas dra ner konsumtionsvolymen, fast i långsammare takt än
inkomstminskningen, under första halvåret för att därefter öka inköpsvolymen
något (säsongrensat) mellan första och andra halvåren i är. Mellan helåren
1980 och 1981 väntas
' Med överhäng avses den förskjutning uppåt av
genomsnittliga lönenivån från en period till en annan som uppkommer lill följd
av att nya och högre lönevillkor, som böriat tillämpas under period 1 (här
1980) men endast gällt under en del av perioden, äger tillämpning under hela
period 2 (här 1981).
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget
102
konsumtionsvolymen minska med 3/4%. Sparkvoten skulle
därmed sjunka med ungefär en procentenhel från den höga nivån 1980.
Tabell 6:1 Hushållssektorns' inkomster och utgifter
1979-1981
Milj. kr
Årlig procentuell förändring
1979
1980
1979
1980
1981 prognos
Löpande
priser
1. Faktorinkomster
251821
281406
9,5
11,7
6,1
Löner
219078
244912
9,3
11,8
5,3
Enskilda företagares inkomster
16344
18075
9.4
10,6
11,4
Tillräknat driftsöverskott frän egna
hem
16 399
18419
12,6
12,3
11,3
2.
Inkomstöverföringar till hushåll från
offentliga sektorn
85 613
98 362
12,8
14,9
14,6
3.
Direkta skatter, avgifter m. m.
105604
114258
10,5
8,2
6.1
4.
Nettoinbetalningar till det offentliga
(3 ./. 2)
19991
15 896
1,7
-20,5
-46.2
5. Ränlor och utdelningar, netto'
-4247
-4 384
-37,4
-3,2
-31,9
6.
Övriga transfereringar, netlo
5 185
5 889
30,8
13,6
9.1
7.
Summa 1 ./. 4+5 + 6
232 768
2670/5
103
14,7
8,8
8.
Tilläggsposl lill disponibel inkomst
16500
18000
10,0
9,1
10,9
9.
Disponibel inkomst (7-1-8)
249268
285015
10,2
14,3
8,9
10.
Privat konsumtion
239551
266980
10,3
11,5
10.1
11.
Sparande''
9717
18035
8,5
85,6
-8,6
12.
Sparkvot (11:9)-'
3,9
6,3
-0,1
2,4
-1,0
7975
års priser
13.
Summa 1 .l.4-¥5+6
158637
163 152
2.7
2,8
-1,9
14.
Tillaggsposl till disponibel inkomst
11245
10999
2,4
-2,2
0
15.
Disponibel inkomst
169882
174 151
2,7
2,5
-1,8
16.
Privat konsumtion
163 265
163 127
2,7
-0,1
-0,7
17.
Implicitprisindex för privat konsumtion
(1975= 100)
146,73
163,66
7,4
11,5
10,9
' Hushällssektom inkluderar, förutom hushållen, de s. k.
ideella organisationerna som betjänar hushållen och som inte hell eller
huvudsakligen finansieras och kontrolleras av offentliga sektorn. Hit räknas
arbetstagarorganisationer, folkbildningsverksamhet, nykterhetsrörelsen,
idroltsorganisationer. Röda korset m.m. samt ej statsbidragsberättigade
sjukhem, barnhem, barnkolonier, semesterhem. Utöver löntagarhushäll ingår
hushåll som äger personliga förelag, dvs. som erhåller sin huvudsakliga inkomst
från rörelse. ' Arbetsgivaravgifter är ej medtagna som löneförmån i denna post.
' Inkl. uttag från handelsbolag saml räntor pä hushällens
livförsäkringssparande. " Inkl. försäkringssparande. Detta uppgick 1980
till 2900 milj. kr. och beräknas 1981 till 3400 milj. kr. ' Förändring mätt i
procenlenheler. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
Lönekostnader och priser
I tablå 1 redovisas total lönesumma omräknad till
oförändrad (1978 års) sysselsättningsnivå. Lönekostnaderna, dvs. lönehöjningen
enligt avtal plus löneglidning, beräknas som framgår av tablån ha stigit med 9%
från 1979 fill 1980. Lönekostnadsökningen 1980-1981 uppskattas fill 7 1/2%.
Därtill kommer höjda sociala kostnader, nämligen ca en procentenhet 1980 och en
halv procentenhet 1981.
Prisstegringen enligt konsumentprisindex (långtidsindex)
från december
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget
103
1979 till december 1980 uppgick till 13,7%. Uppgången
mellan genomsnittslägena för kalenderåren 1979 och 1980 var likaledes 13,7%.
Implicitprisindex för total privat konsumtion steg 11,5% enligl NR, alltså
drygt 2 procentenheter mindre än KPl. Prisstegringen för de tre första
kvartalen har i NR reviderats ned ca 1/2 procent sedan den preliminära
nationalbudgeten.
Ökningen i konsumentprisindex december 1980-december 1981
skattas till 9,8%. Den särskilda indexen som ligger till grund för
beräkningarna av basbeloppet (nettoprisindex exkl. direkta effekter av
energiprisförändringar) beräknas öka 8,3% under samma period. Prisprognoserna
innebär att garantiregeln i det preliminära LO-SAF-avtalet inte skulle utlösas
under 1981. Marginalen fill en utlösning är dock ytleriigl liten.
För 1981 kalkyleras med en något mindre skillnad i
utvecklingstakt mellan konsumentprisindex och implicitprisindex än den faktiska
skillnaden 1980. Genomsnittsnivån för prisstegringen 1981 enligl KPl beräknas
ligga 11,9% över genomsnittet 1981. För implicitprisindex antas genomsnittsnivån
öka med 10,9%.
Tablå 1
Milj. kr.
Löpande
priser.
Procentuell
förändring
1978
1979
1980
1981 prognos
1979
1980
1981 prognos
Total
lönesumma
Utbetald lönesumma' Kostnadslönesumma Nivålönesumma
200298 200298 200298
218944 221307 220043
244758 242 395 240779
257658 257658 257658
9,3 10,5 9,9
11,8 9,5 9,4
5,3 6,3 7,0
Tolal lönesumma omräknad till 1978 års totala
sysselsättning
Utbetald
lön
Lönekostnad (jfr tabell 6:2) Nivålön
200298 200298 200298
217422 219769 218513
241621 239274 237 679
256910 256910 256910
8,5 9.7 9,1
11.1
8,9 8,8
6.3 7,4 8,1
' Avser löner utbetalda av inhemska producenter, till
inhemska och utländska hushåll. 1 tabell 6; I redovisas löner till inhemska
hushåll, dvs. utbetald lönesumma enligt ovan med avdrag av löner till utländska
hushåll och tillägg för löneutbetalningar från utländska producenter till
inhemska hushåll.
Erhållen genom division av total lönesumma med
lönesummevägda sysselsällningsförändringen (= sysselsättningskomponenten) från
1978.
Anm. Utbetald lönesumma för viss period omfattar de
lönebelopp som utbetalas under perioden (före skall) oavsett om de utgör
ersättning för arbetsinsatser under perioden eller för arbetsinsatser under
annan period. Kostnadslönesumman för en viss period innefattar de lönebelopp
som utgör ersättning för arbetsinsatser under perioden oavsett om utbetalning
sker under perioden eller ej. Med nivålönesumman avses kostnadslönesumman
reducerad med sådana löneelement om vilka det råder överenskommelse att de inle
ska beaktas som ingående i beräkningsbas för nya avlalslöner.
6.2 Löner
Den utbetalade lönesumman till samtliga anställda ökade
enligt nationalräkenskaperna med 11,8% 1979-1980.1 början av 1980 utbetalades
förhållandevis stora lönebelopp retroaktivt avseende avtalslönehöjningar i
slutet
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 104
av
1979. Omplaceras sådana lönebelopp lill kostnadsmässigt rätt period erhålls den
s.k. kostnadslönesumman. I avtalsrörelsen 1980 utnyttjades i ökad utsträckning
begreppet icke nivåhöjande löneökningar. Reduceras kostnadslönesumman med dessa
löneelement fås den s.k. nivälönesumman.
Koslnadslönesumman
för samtliga anställda 1980 ökade 10,2% i förhållande till 1979 års
nivålönesumma. Härav beräknas avtalskomponentens bidrag utgöra 7,8
procentenheter, varav 5,0 procentenheter är all hänföra till 1980 års avtal och
2,8 procentenheter till tidigare avtal, medan löneglidningen skattas till 1,7
procentenheter. Sysselsättningen beräknas ha gett ett positivt bidrag på 0,6%
till lönesummeutvecklingen. Företagens kostnadslönesumma steg 9,5% 1979-1980.
Den lägre ökningstakten jämfört med förändringen
nivålönesumma-kostnadslönesumma förklaras av att prisutvecklingsgarantin
1979-11-01 innefattade ett icke nivåhöjande engångsbelopp om 0,6%.
Utbetalningarna enligt pris- och förtjänstutveck-lingsgarantierna avseende
november och december 1979 har fallit på 1980. Dessutom har vissa smärre
retroaktiva utbetalningar avseende 1979 skett till följd av 1980 års avtal.
Sammantaget har detta som ovan nämnts medfört att den totalt utbetalade
lönesumman steg 11,8% 1979-1980 (se tablå I).
För
den offentliga sektorn var tillväxten i utbetald lönesumma betydligt starkare.
För kommunala myndigheler uppgår ökningen 1979-1980 till 15,8%, vilkel skulle
inneburit 12,6% vid konstant sysselsällningsnivå. För statliga myndigheter,
vilkas sysselsättningsnivå var oförändrad, blev ökningen 12,2%. Inom
näringslivel steg den utbetalade lönesumman 9,7%. Denna lägre utvecklingstakt
förklaras delvis av nedgången i antalet arbetade timmar. Om
sysselsältningsnivåns förändring exkluderas ur beräkningarna fäs en tillväxt i
den av näringslivel utbetalade lönesumman på 10,4% mellan 1979 och 1980.
Ökningen
av industriarbetarnas timförtjänster 1979-1980 uppgår enligt statistiska
centralbyråns förljänststatistik till 9,2%. Inklusive engångsbelopp enligl
1980 års avtal erhålls en förljänslökning, räknat från nivä- tili kostnadslön,
om 9,8%. Härav utgörs 6,5 procentenheter av avtalsmässig löneökning, varav 4,4
procentenheter är atl hänföra till 1980 års avlal och 2,1 procentenheter till
tidigare avtal. Löneglidningen uppgår således enligt dessa kalkyler till 3,3%.
Om engångsbeloppet enligt prisutvecklingsgarantin 1979-11-01, 0,5%, tas med i
beräkningen erhålls en tillväxt i kostnads-lönen på 9,3 % 1979-1980 (se tabell
6:2).
Till
följd av ökade sociala avgifler steg limkostnaderna för industriarbetare med
0,9 procentenheter utöver kostnadslönehöjningen. 1980 höjdes avgifterna till
ATP, delpensionsförsäkring, arbetsskadeförsäkring och barnomsorg. Den lotala
limkostnaden för industriarbetare steg således med 10,2%.
För
1981 anlas en ökning av nivälönen/ö/- samtliga anställda med 6,1 %
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget
105
opaginerad Kontrollera mot PDF
till följd av avtalsmässiga höjningar. Härav beräknas 3,6
procentenheter utgöra s.k. överhäng medan 1981 års avtal antas uppgå till 2,5%.
Det preliminära avtalet mellan LO och SAF har här applicerats på hela arbetsmarknaden.
Löneglidningen 1980-1981 har satts lill 2,0%. Sysselsällningen väntas sjunka 1
% under perioden. Totalt medför della en ökning med 7,0% räknat från 1980 års
nivålönesumma lill 1981 års kostnadslönesumma. Avtalet som slöts 1980
innehölll ett engångsbelopp på 0,7% varför kostnadslönesumman endast stiger med
6,3%. För den lotalt utbetalade lönesumman blir tillväxten 5,3%.
Lönekostnaderna för samlliga anställda beräknas 1980-1981
på grund av ökade sociala kostnader stiga med 0,5 procentenheter utöver limlönehöjningen
om 7,4%. Under perioden höjs avgifterna till ATP, barnomsorg samt individuell
och särskild tilläggspension.
Tabell 6:2 Lönekostnadsutveckiing 1969—1981 samt
arbetskraftskostnader för industriarbetare
Årlig procentuell förändring
Samlliga löntagare'
Industriarbetare'
Avtal
Löneglid-
Summa
Avlal
Löneglid-
Timför-
Sociala
Timkost-
ning
ning
tjänst
kostnader
nad"
1
2
2. = (\+2)
4
5
6 = (4-h5)
7
8
1969
4,5
2,3
6,8
4,7 4,5
9,2
1,4
10,7
1970
5,5
3,6
9,1
4,5 7,1
11,6
0,7
12,4
1971
7,1
2,8
9,9
5,1 5,4'
10.5
1,2
11,8
1972
8,9
1,9
10,8
8,6 3,0
11,6
0,5
12,2
1973
5,5
2,0
7,5
4,1 4.0
8,1
3,1
11,5
1974
7,4
3,0
10,4
5,0 6,8
11,8
5,1
17,5
1975
12,9
2,1
15,0
10,5 7,5
18,0
3,7
22,4
1976
10,4
2,4
12,8
7,9 5,4
13,3
3,1
16,8
1977
7,5
3,6
11,1
3,7 3,5
7,2
3,4
10,8
1978
8,0"
2,7
10,7
4,8 3,2
8,0
-0.7
10,7"
1979
7,0
2,7
9,7
4,5' 3.8
8,3
0,4
8.7
1980
7,2
1,7
8,9
6,0' 3,3
9,3
0,8
10.2
Prognos
1981
5,4
2,0
7,4
' Kol. 1-3 baserar sig pä lönesummestatistik. Uppgiftema
för industriarbetare (kol. 4-8) grundar sig på
förtjänststatistik utom för åren 1971 och 1972.
- Timförtjänsten och de sociala kostnaderna i indexform
multiplicerade med varandra.
' Enligt lönesummeberäkningarna. Förtjänststatistiken
visar 4,9 % för 1971 och 4,3 % för 1972.
" Inkl. effekten av införandet av femte
semesterveckan.
' Inkl. engångsbelopp som ej ingår i SCB:s
förtjänstslatistik.
Anm. Tabellen har ändrats sedan den preliminära
nationalbudgeten 1981 sä att procenttalen skall tillämpas på
föregående års kostnadslön i stället för på nivålönen.
Källa: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbryän.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget
106
Diagram 6:1 Sparkvoten 1970-1981
Sparandel i procent av disponibel inkomst. Helårsdala
1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977
1978 1979 1980 1981 Källt>r: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
6.3 Hushållens disponibla inkomster
Hushållens disponibla inkomsler ökade 1979-1980 nominellt
med 14,3 %. Prisstegringen för den privata konsumtionen under årel (enligl IPI)
uppgick enligl nationalräkenskaperna lill 11,5 %. Realt sleg således dis-ponibelinkomslerna
med 2,5 %. Om faslprisberäkingarna ulförs med lotala konsumentprisindex som
mätt på prisstegringen, blir realinkomstökningen lägre och uppgår då till 1/2 ä
1 procent.
De totala faktorinkoinslerna (se labell 6.1) beräknas 1980
ha ökal med 11,7% i löpande priser räknat. Som redovisats i avsnitt 6.2 sleg
den utbetalda lönesumman, som utgör övervägande delen av faklorinkomsterna,
med 11,8 % före skall. Främst pä grund av det högre avtalsulfallet blev därmed
lönesummeökningen 2,5 procentenheter större än 1978-1979. Driftsöverskotten
från personliga förelag, hyresfastigheter och egna hem ökade 1980 sammantaget
ungefär lika mycket som året innan, dvs. kring 10 %. Inom inkomstgruppen skedde
emellertid markanta förskjutningar. Efter att ha varil oförändrade eller
sjunkande alltsedan 1976 sleg inkomsterna från skogsbruket 1980 mycket
kraftigt - närmare 25 % - lill följd av stigande priser och även något ökad
avverkning. Jordbrukarnas inkomster, som stagnerade 1979, ökade med 7 % 1980.
Driftsöverskolten från övrig rörelse steg 171/2% 1979 och 10% 1980.
Egnahemsägarnas tillräknade inkomster steg med 12 1/2 % 1980, vilket var
ungefär samma ökningstakt som 1979.
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 107
Prognoserna
för 1981 resulterar i en uppgång i de lotala faklorinkomsterna på 6 %, en
avsevärd avsaklning jämfört med utvecklingen 1979-1980. Den utbetalda
lönesumman väntas endast öka 5,3 % (se avsnitt 6.2). De enskilda företagarnas
inkomsler beräknas däremol öka något mer 1981 än 1980 eller med 11 1/2 %.
Jordbruksinkomslerna förutses stiga med nära 14 % 1981 bl.a. till följd av den
i efterhand erhållna kompensationen för kostnadsutvecklingen för jordbrukets
produktionsmedel under perioden oktober 1980-april 1981. Inkomsterna från
skogsbruket förväntas öka mycket kraftigt på grund av stigande råvarupriser
samt ökad avverkning. Prognosen för övriga rörelseinkomster utgår från att
inkomsten per företagare utvecklas i ungefär samma takt som
förtjänslulvecklingen för löntagare. Driftsöverskottet från egna hem ökar
något mindre 1980-1981 än 1979-1980 bl. a. beroende på att fastighetsskatten
stiger lill följd av högre taxeringsvärden.
1
tabell 6:3 lämnas en detaljredovisning av inkomstöverföringarna till hushållen
från det offentliga. Totalt ökade inkomstöverföringarna med knappt 15 % mellan
1979 och 1980. De utbetalningar som i nationalräkenskaperna registreras som
transfereringar frän socialförsäkringssektorn, dvs. ATP, sjukförsäkring och
arbetslöshetskassor, ökade med närmare 16 %. Till följd av ett stigande antal
pensionärer med full pension och höjda basbelopp beroende på en betydande
prisslegringstakt ökade ATP-utbetalningarna kraftigt 1980 eller med 26 %.
Ökningen i ATP svarade därmed för närmare 2/3 av socialförsäkringssektorns
totala utgiftsökning mellan 1979 och 1980. På grund av nya regler för
föräldraledighet har även den utbetalda föräldrapenningen ökat markant 1980.
Antalet sjukdagar sjönk påtagligt under andra halvåret 1980. För året som
helhet registreras därför en endast obetydlig ökning av
sjukpenningulbetalningarna. Folkpension, delpension, arbelsskadeförsäkring och
KAS (kontant arbetsmarknadsstöd) m. m. förs som inkomstöverföringar från
slalliga myndigheter. Fortsatta kraftiga ökningstal registreras för delpension
och arbetsskadeförsäkring. Folkpensionsutbetalningarna ökade 1980 med 163/4 %
mot 11 % 1979. Det är främsl pensionstillskotten och de kommunala
bostadstilläggen som förstärker tillväxttakten för folkpensionerna. Beträffande
övriga inkomstöverföringar från staten kan nämnas att den minskade omfattningen
av arbetsmarknadsutbildningen under 1980 har medfört att de totala
ersättningarna i samband med sådan utbildning sjönk med närmare 7 % jämfört med
1979. Utbetalningarna av barnbidrag och studiebidrag steg något mer 1980 än
föregående år på grund av högre bidragsbelopp. De löpande transfereringarna
till hushällen från kommunala myndigheter ökade endasi obetydligt mellan 1979
och 1980.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 108
Tabell 6:3 Inkomstöverföringar till hushåll 1977-1981
Milj. kr., löpande priser
1977 1978 1979 1980 1981
prognos
Barnbidrag 3461 3964 4422 4977 5210
Bostadsbidrag 2 102 2 193 2394 2512 2323
Studiebidrag, studiecirkelverksamhet 1257 1910 1973 2 120 2763
Arbetsmarknadsutbildning 1349 1832 2042 1903 2000
Pensioner frän stat och kommun 2 583 2 819 3 027 3439 3 799
Folkpensioner' 22448 25 653 28477 33 236 37 573
ATP 9687 12 337 15 072 19030 23 506
Delpension 412 687 890 1239 1630
Sjukförsäkring 12 718 14
180 15 342 16407 17 362
Arbetslöshetsförsäkring- 1193 1799 1966 2073 3870
Arbetsskadeförsäkring 581 719 904 1113 1250
Lönegarantifond 214 300 302 300 340
Övrigt 7 194 7474 8802 10013 11069
Summa inkomstöverföringar 65199 75867 85613 98362 112695
' Kommunala bostadsbidrag till pensionärer redovisas under
posten folkpensioner. - Inkl. kontant arbetsmarknadsstöd (KAS).
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
Inkomstöverföringarna till hushållen 1981 har skattats med
ledning av nu gällande prognoser över löneutveckling och prisstegring m. m.
samt beslutade och i propositioner föreslagna ändringar i bidragsregler.
Socialförsäkringsutbetalningarna från staten och socialförsäkringssektorn ökar
enligt föreliggande skattningar med 16 1/2 %. Till följd av det försämrade
sysselsättningsläget väntas arbetslösheten stiga betydligt vilket medför en
markant uppgång i utbetalningarna frän arbetslöshetskassor och i kontant
arbetsmarknadsstöd. Ersättningarna från lönegaranlifonden förutses öka mer 1981
än 1980. För samtliga pensionsutbetalningar väntas en lägre fillväxt än under
1980. Detta är bl.a. en följd av den avsaktande prisstegringstakten med
ytterligare återverkan till följd av den nya metoden för basbeloppsberäkning.
Även för flertalet övriga transfereringar från stat och kommun skattas en lägre
ökning 1981 än 1980. Sammantaget beräknas inkomslöverföringarna till hushållen
från den offenlliga sektorn öka med 141/2% 1980-1981.
Hushållens inbetalningar till stat och kommun av skatter,
avgifter m.m. (se tabell 6:4) ökade enligt nationalräkenskaperna (NR) med drygt
8 % mellan 1979 och 1980. Inbetalningarna av preliminär A-skatt beräknas ha
stigit med 9 %, samtidigt som tillväxten i det tolala skatteunderlaget var ca
13 %. Den genomsnittliga skaltekvoten för preliminär A-skall skulle därmed ha
sjunkit fill 1977 års nivä och marginalskaltekvoten 1980 (makro) t.o. m. ha
varit något lägre än detta är. Statistiken över skatteinbetalningarna är
fortfarande delvis preliminär och beträffande fördelning på inkomstslag mycket
osäker. Den låga marginalskattekvoten för löner m. m. kan emellertid också vara
en indikation på att lönesummeökningen 1980 enligt NR är något för hög.
Prognoserna i den preliminära nationalbudge-
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 109
Tabell 6:4 Hushållens direkta skatter och avgifter
1977-1981
Milj. kr.,
löpande priser
1977 1978 1979 1980 1981
prognos
71660
82 705
91782
100 172
106401
6 755
7 194
7 932
8 360
8997
3 729
4 289
4 564
4 449
4 524
2619
2633
2 888
2952
2877
-5 309
-6001
-7020
-8139
-8112
1039
921
432
-738
-711
4439
4 708
5 4.58
6464
6558
1. Prel. A-skatt
2.
Prel. B-skatt
3.
Fyllnadsinbetalningar
4.
Kvarstående
skatt'
5.
Överskjutande
skatt
6.
SlutskaUereglering(3H-4-l-5)
7.
Övriga skaller
och avgifter
8. Summa (l-l-2-l-6-t-7) 83893 95528 105604 114258 121245
' Influtna delen.
Anm.
Kvarstående skatt avser inkomsten tvä är tidigare, medan fyllnadsinbetalningar
och överskjutande
skatt avser inkomsten ett är tidigare.
Källor: Konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och
statistiska centralbyrån.
len byggde på ett antagande om högre marginalskallekvot än
det preliminära utfallet antyder. Prognosen blev därigenom ca 2 miljarder kr.
högre än det preliminära utfallet.
Andra skatter och avgifter än preliminär A-skall ökade
sammantagna helt obetydligt från 1979 lill 1980.
Beträffande skatteuttaget 1981 har riksrevisionsverkei
(RRV) beräknat att inflalionsskyddel och omläggningen av den statliga
skatteskalan skulle sänka inbetalningarna av preliminär A-skatt 1981 med ca 6,4
miljarder kr. Vidare har RRV överslagsmässigt kalkylerat att ändrad
fastighetsbeskattning och nya taxeringsvärden skulle höja
A-skatteinbetalningarna 1981 med ca en miljard. Totala effekten av
skatteomläggningarna och ändrad fastighetsbeskattning skulle alltså uppgå till
ca 5,4 miljarder kr. jämfört med ett beräknat uttag enligt 1980 års regler. Den
kommunala medelutdebiteringen ökar med 46 öre. Det sammanlagda
inkomstunderia-gel i form av löner, pensioner och andra beskattade förmåner
beräknas öka omkring 8 %. Förutsatt någon uppgång i marginalskaltekvoten,
främsl för inkomster i form av pensioner och beskattade förmåner, kan
inbetalningarna av preliminär A-skatt beräknas öka med drygt 6 %. För
B-skallen sker huvuddelen av preliminärdebileringen på basis av inkomst och
slutlig skatt två år tidigare. Slutskalleregleringen, dvs. skillnaden under ell
kalenderår mellan å ena sidan inbetalning av fyllnadsskatt och kvarskalt och å
andra sidan återbäringen till hushållen av överskjutande skall, beräknas 1981
totalt sett innebära en återbetalning till hushällen pä drygt 700 milj. kr. För
övriga skatter och avgifter kalkyleras en obetydlig ökning mellan 1980 och
1981. Att ökningen blir svag sammanhänger bl. a. med att fastighetsskatten på
garantibeloppet, som stiger kraftigt, i NR betraktas som en indirekt skatt.
Denna skatt som faktiskt inbetalas i samband med A- respektive B-skalten, är i
NR en avdragspost i gruppen övriga skatter. Sammantaget visar prognoserna på
att hushållens inbetalningar av skatter och avgifter m. m. skulle öka 6 %
1980-1981.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 110
Del negaliva nettot av hushällens inkomster och utgifter
för räntor, utdelningar (inkl. ultag ur handelsbolag) och arrenden, royalties
m. m. försämrades något från 1979 till 1980. Underskottet blev emellertid inte
sä stort som förutsågs i den prelimiära nationalbudgeten eftersom hushållens
ränteinkomster från bankerna ökade mer än förväntat. För 1981 beräknas
ränteutgifterna öka mer än ränteinkomsterna, vilkel medför en ylleriigare
försämring av nettot. Tilläggsposten lill disponibelinkomslen skrivs fram i
löpande priser i takt med den beräknade implicitprisutvecklingen.
Tilläggs-poslen bidrar därmed inte lill förändringen av realinkomslen.
Ovan redovisade beräkningar för utvecklingen 1980-1981
resulterar sammantagna i en ökning av hushällens disponibla inkomster i löpande
priser med 8,9 %. Prisuppgången enligl implicitprisindex skattas lill 10,9 %.
Realinkomslen skulle därmed sjunka med 1,8 % från 1980 till 1981.
Utvecklingen av de olika posterna i den reali disponibla
inkomslen efter del alt skatteinbetalningarna dragits Jrån respektive
inkomstslag redovisas i tabell 6.5. Det bör understrykas att de statistiska
bristfälligheterna och de principiella svårigheterna i kalkylerna gör atl
redovisningen i tabell 6:5 endast ger en grov indikation på den reala
utvecklingen för olika inkomstslag efter skatt och på inkomstposternas relativa
belydelse för den lotala ökningen av realinkomslen. För närmare kommentarer
till beräkningarna, se exkurs efler avsnitt 6.3.
Mellan 1979 och 1980 ökade reallönesumman före skatt
endast ett par tiondels proceni. Eftersom det reala skatteuttaget minskade,
uppgick emelleilid reallönesummans ökning efter det atl skatten dragils av till
21/2 %. Tillväxten i driftsöverskotten enligt tabell 6:5 beror på att
B-skatteullaget (inkl. slutskalleregleringen) realt sett sjunker mer än realvärdet
av enskilda företagares inkomster och det tillräknade driftsöverskotlet från
egna hem. Det negativa nettot av räntor och utdelningar försämrades något 1980
mätt i löpande priser. På grund av den kraftiga prisstegringen registreras dock
en krympning av underskottet 1980 i fasla priser räknat. Pensionsinkomsterna
beräknas öka realt sedan skatten dragits med ca 6 1/2 %. De beskattade sociala
förmånerna exkl. pensioner sjönk realt 1980 med drygt 4 % före skatt. Eftersom
även den reala skattebelastningen minskade blev nedgången efter skatt inte så
stor.
Prognoserna för 1981 visar på en kraftig nedgång i
reallönesumman, såväl före som efter skatt. Ungefär en procentenhet av
minskningen av lönesumman beror på att sysselsättningen beräknas sjunka. För
driftsöverskotten skattas en svag ökning i fasta priser: uppgången förstärks i
och med skatteavdragen. Pensionsinkomsterna fortsätter att öka realt efter
skatt men i lägre takt än 1979 och 1980. Beträffande de sociala förmånerna ökar
arbetslöshetsbidragen lill följd av det svaga läget på arbetsmarknaden.
Av labell 6: 5 framgår också att av den lotala
realinkomstökningen 1979 på 2 1/2 % bidrog lönesumman och pensionsinkomslerna
med vardera ca
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget
111
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 6:5 Realinkomstutveckling efter skatt 1978-1981
1975 års priser
Förändri
ng i
realinkomslen. %
Bidrag
till
disponi
ibelinkomstutveck-
lingen.
procenten
heler
1978
1979
1980
1981
1978
1979
1980
1981
prognos
prognos
1.
Löner
- 4 1/2
2
2 1/2
- 4
-21/2
1
1 1/2
-2 1/2
2.
Driftsöverskotl'
41/2
3 1/2
3 1/2
2
1/2
1/2
1/2
0
3.
Räntor
och utdel-
ningar,
netto
-56
-28
7 1/2
-19
-1/2
-1/2
0
-1/2
4.
Pensioner
21/2
5 1/2
61/2
3 1/2
1/2
1
1
1/2
5.
Beskattade
sociala
förmåner'
41/2
1 1/2
-2 1/2
4
0
0
0
1/2
6.
Övriga
inkomstöver-
föringar,
netto
1/2
10
-5 1/2
- 3
0
1/2
-1/2
0
7.
Summa
l+2"h3-y'4--5-6
- 2
21/2
3
- 2
-2
21/2
21/2
-2
8.
Tdläggspost
lill
disponibel
inkomst
42
21/2
->
0
2
0
0
0
9.
Disponibel
inkomst
(7-f8)
0
21/2
1\/1
- 2
0
im
21/2
-2
' Inkl. tillräknat driftsöverskott från egna hem.
Räntor och utdelningar har i tabellen inle korrigerats
för den faktiska skattebelastningen. ' Sjukpenning och föräldrapenning,
utbetalningar frän arbetslöshets- och arbetsskadeförsäkring och lönegarantifond
samt vissa bidrag i samband med arbetsmarknadsutbildning. Källor:
Konjunkturinstitutet, riksrevisionsverkei och statistiska centralbyrån.
en procentenhet. Även för 1980 erhålls positiva bidrag
från lönesumman och pensionerna. För 1981 ger däremot reallönesumman efter
skatt ett negativt bidrag, medan pensionsinkomsternas bidrag fortfarande är
positivt. En del av nedgången i reallönesumman kompenseras av de ökade
inkomslöverföringarna.
Exkurs ang. beräkningarna av realinkomsl efter skatt
Utvecklingen av de olika posterna i den realt disponibla
inkomsten efler det atl skatteinbetalningarna dragits från respekfive
inkomstslag framgår av tabell 6:5. Beräkningarna utgår från del
disponibelinkomstbegrepp som används i nationalräkenskaperna. Tabellen visar
således summan av alla registrerade löneinkomster, pensionsinkomster etc. Vid
studium av beräkningsresultaten bör beträffande inkomsterna beaktas:
1.
En person eller
etl hushåll kan ha flera slags inkomster, t. ex. lön och transfereringar, lön
och pensioner, rörelseinkomst och lön, pension och driftöverskott från eget
hem.
2.
Löner avser den
totala lönesumma som utbetalats under året. Lönesummans utveckling bestäms av
sysselsättningsutveckling, avtal och löneglidning.
3.
För hushåll som
äger personliga företag, hyresfastigheter och egna hem uppkommer
driftsöverskott. Beträffande egna hem kalkyleras driftsöverskottet med
utgångspunkt från ett beräknat hyresvärde för hyresbostad med motsvarande
standard.
4.
I nettot av
räntor och utdelningar ingår uttag från handelsbolag och
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 112
inkomster
från arrenden, patent, royalties, aktier, obligationer samt nettot av
ränteutgifter och ränteinkomster för hushållens övriga in-och utlåning (inkl.
privat försäkringssparande).
5. Pensioner och beskattade sociala förmåner (definierade
enligt taxeringslagen 37 § 3 mom.) avser summan av dessa inkomsler enligt
detaljberäkningarna i nationalräkenskaperna. De totala utbetalningarna bestäms
dels av förmånernas storlek, dels av anlal förmånslagare och antal sjukdagar,
arbetslöshetsdagar etc.
6. I övriga inkomstöverföringar till hushåll ingår de
icke beskattade inkomstöverföringarna från stat och kommun säsom barn- och
studiebidrag, bostadsbidrag (till andra än pensionärer; det kommunala bostadstillägget
tiil pensionärer inräknas i pensionen) och socialbidrag. Inkomstöverföringar
från privata sektorn är skadeförsäkringsutfall samt läckning för hyresförlust i
hyreshus. Vidare ingår alla slags transfereringar frän utlandet.
Beträffande
skatter och avgifter bör beaktas:
7. De direkta skatter som ingär i
disponibelinkomstberäkningarna är dels preliminär A- och B-skatt avseende det
aktuella årets inkomsler, dels fyllnadsbetalningar avseende inkomsterna årel
före det akluella inkomståret och inbetalningar av kvarstående skatt för
inkomsterna tvä år tidigare. Älerbelalningarna av överskjutande skatt på
närmast föregående ärs inkomster ingår som en pluspost i hushällens direkta
skatter. Förutom preliminär skall och den s. k. slutskalleregleringen (dvs.
fyllnadsskatt plus kvarskalt minus överskjutande skatt) räknas till de direkta
skatterna dessutom sjömansskatt, restitutioner, motorfordonsskatt m.m.
8. Avgifter som hushållen inbetalar till offentliga
sektorn är bl. a. egenavgifter till socialförsäkringen, nominella avgifter
till kommunerna för barn-, pensionärs- och handikappomsorg, anslutnings- och
andra investeringsavgifter till kommunerna samt arvs- och gåvoskatt, böter m.
m. till staten.
9. Brister i tillgänglig statistik och principiella
svårigheier i kalkylerna (t. ex. avseende skatlefördelningen när en person
betalar skall för flera inkomstslag) gör att redovisningen i tabell 6:5 av
inkomst efter skatt endast kan beaktas som en mycket grov indikation på
utvecklingen. Tillgänglig statistik medger endast en uppdelning av preliminär
A-skatt pä löner, pensioner och beskattade förmåner. Den preliminära B-skatten
har i sin helhel avdragils driftsöverskolten. Däri inkluderas samtliga
driftsöverskott från egna hem. trots att en stor del av egnahemsägarna är
A-skattebetalare. Det har inte varit möjligt all beräkna den faktiska
skatteinbetalningen pä räntor och utdelningar. Statistiken medger inte heller
nägon uppdelning av slutskalleregleringen på inkomstslag utan endasi pä A- och
B-skall. Regleringen av slutlig A-skatt har förts till inkomstslaget löner och
av slutlig B-skatl till driflsöverskolt. Det innebär bl.a. att även sädan
slulreglering av A-skatl som avser kapitalinkomst i kalkylen har förls till
inkomstslaget löner. Andra direkta skatter än A- och B- skatt (inkl.
slutskatlereglering) har liksom övriga avgifter m.m. förts till posten övriga
inkomstöverföringar netto.
10.
I tabellen har som skatt på pensioner använts de belopp som pensionsinstituten
redovisat såsom innehållen skatt. I de fall arbetsgivare direkt betalat ut
pensioner, visar statistiken inte de skattebelopp som dragits för pensionerna
separat från arbetsgivarnas innehållna skatt pä
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 113
lön,
arvoden etc. Dessa pensionsutbetalningar, för vilka uppgift om skatt således
saknas, uppgår enligt kontrolluppgiftsstatistiken till ca 1 miljard kr. Skatten
pä andra förmåner än pensioner redovisas fr. o. m. 1978 i
kontrolluppgiftsstatistiken. (För tidigare år har gjorts kalkyler baserade på
uppgifterna om inkomstunderlag för kompensation till kommunerna i anledning av
1974 års skattereform m. m).
I
övrigt gäller belräffande beräkningsresultaten som redovisas i tabell 6:5
följande:
11. Omräkningen till realinkomsl har som brukligt i
nationalräkenskaperna gjorts med implicitprisindex för privat konsumtion.
12. Kalkylerna i tabell 6:5 kan inle jämföras med den
typ av beräkningar som brukar presenteras av bl.a. arbetsmarknadens parter och
som i allmänhet avser att visa förändringen för en representativ person t. ex.
en löntagare med viss årsinkomst. Det är i dylika beräkningar svårt atl
överföra totala sysselsättningseffekten till en genomsnittsperson, möjligen
med undantag från effekter av arbetsmarknadskonflikter, arbetstidslagstiftning
och dylikt. Realvärdeberäkningarna brukar i sådana kalkyler göras med
konsumentprisindex och inte med implicitprisindex. Skatterna beräknas oftast
efter skattetabell för inkomstårets slutliga skatt och inte som preliminärskatl
plus slutskatlereglering för fidigare år.
13. Trots
olikheterna mellan kalkylerna enligt punkt 12 och kalkylerna
• bakom tabell 6:5 förekommer det att resultaten av dessa till sin art
skilda
beräkningar jämförs. För att något underlätta en sådan jämförelse kan här
nämnas, att reallönesumman efter skatt, som enligl tabellen stiger ca 2 1/2%
1979-1980, i stället ökar ca 2% om man tar bort effekten av ökad
sysselsättning. Implicitprisindex steg 1980 ca 2 procentenheter mindre än
konsumentprisindex. Med tillämpning av konsumentprisindex erhålls alltså inte
nägon ökning av reallönesumman, frånsett sysselsättningseffekten. Om man i
slällel för preliminärskall plus slutskatlereglering drar bort från lönesumman
riksrevisionsverkets kalkyl för slutlig skatt samt reducerar för
sysselsättningsökningen och fastprisberäkningar med konsumentprisindex framkommer
en minskning av reallönen med ca 1/2% 1979-1980 till skillnad mot den ökning
med 2 1/2% som kalkylerna enligl nationalräkenskapernas disponibelinkomslmodell
ger.
14. Volymutvecklingen
beträffande summan av pensioner och andra soci
ala förmåner är svårare att bestämma än för lönesumman, där den kan
sammanfattas i en lönesummevägd sysselsättningskomponenl. Pen
sionsinkomsterna ökar huvudsakligen dels på grund av all antalet
personer i pensionsåldrarna stiger, dels på grund av att det successivt
blir allt fler personer med fullt antal intjänade år i ATP-systemet. ATP-
beloppens storlek beror också på hur många ATP-poäng som intjänats
under de 15 bästa åren. Deltidsarbetande erhåller t.ex. färre ATP-
poäng än heltidsarbetande och därmed lägre pension, även om de har
fullt antal intjänade är. Även beträffande andra sociala förmåner är
volymen utvecklingen beroende av ett flertal olika faktorer.
6.4
Konsumentpriserna
Frän
december 1979 till december 1980 steg konsumentpriserna med 13,7% enligt
långfidsindex. Detta är den högsta prisuppgång som uppmätts 8 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr
150. Bilaga l.l
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget
114
opaginerad Kontrollera mot PDF
sedan den s.k. Korea-inflationen 1950-1951. Nettoprisindex
som visar konsumentprisutvecklingen med avdrag för indirekta skatter och
tillägg för subventioner steg under 1980 med 10,9%. Det kan noteras alt under
perioden 29 mars-16 maj då tre fjärdelar av den privata konsumtionen omfattades
av prisstopp, så höjdes konsumentpriserna med ungefär 0,5%.
I labell 6:6 redovisas prisutvecklingen för delgrupper i
konsumentprisindex. Där framgår atl prisökningen på varor varit ungefär 2 1/2
procentenheter högre än på tjänster. Skillnaden kan till stor del förklaras av
att endast en mindre del av tjänsterna är momsbelagda och således inte påverkas
av momshöjningen i samma utsträckning som varorna. De stora prisökningarna på
bränsle och drivmedel har påverkat totalindex med 2,3 procentenheter. Ungefär
hälften av detta bidrag kan hänföras till de punklskattehöjningar pä bensin och
eldningsolja som ägde rum under året (här ingår även de pris- och
skattehöjningar som inträffade i slutet av december 1979). Av bostadsposlens
bidrag pä 2,3 procentenheter kan 0,4 hänföras till diskontohöjningen i januari
1980. Genom viktökningen för egnahemsposlen i långtidsindex till följd av
nationalräkenskapsrevideringen blev bostadspostens bidrag dessutom 0,4
procentenheter högre än som framgick av korllidsindex som beräknades enligl det
gamla viktsyslemet.
Nästan hela prisökningen på alkohol och tobak beror på
skattehöjningen i augusti och momshöjningen i september.
Tabell 6:6 Konsumentprisindex december 1979—december 1980
Väg-
Procentuell'
Inverkan
Procentuell
nings-
förändring
på
total-
andel av
tal
dec.
1979-
index
totala
ök-
dec.
1980
ningen
Totalt
1000,0
13,7
13,7
100,0
Samtliga
varor
622,0
14,6
9,1
66.2
Livsmedel
194,0
14.8
2,9
21,0
Alkohol och tobak
69,0
14.9
1.0
7,5
Bränsle och drivmedel-
64,5
35.3
2.3
16,6
Kläder och skor
83,0
9,5
0,8
5,8
Övriga icke varaktiga varor
64,5
10.9
0.7
5.1
Varaktiga varor
147.0
9.5
1.4
10,2
Samlliga
tjänster
378.0
12,2
4.6
33,8
Bostad
206.0
11,4
2.3
17.2
Övriga privata tjänster
98.5
14,0
1.4
10.1
offentliga tjänster
73,5
12,1
0.9
6.5
' Avser förändringen mellan längtidsindexlalen. 1
långtidsindex december 1980 har till skillnad frän korttidsindex 1980 tagits
hänsyn till den förändring av konsumtionssammansättningen som framkom vid
revideringen av nationalräkenskaperna. ' Exkl. kokgas och elström vilka ingär i
offentliga tjänster. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget
115
Livsmedelspriserna
steg med nästan 15% under 1980. Priserna på de livsmedel som påverkas av
jordbruksregleringen steg med närmare 16% och övriga livsmedel med drygt 13%.
Den kraftiga prisstegringen på livsmedel kan delvis förklaras av att de
statliga jorbrukssubventionerna inle ökade i samma omfattning som tidigare. I
tabell 6:7 redovisas prisökningarna 1980 liksom den prognoserade höjningen för
1981 med uppdelning på olika komponenters betydelse för förändringarna i
konsumentprisindex. Av den totala ökningen på 13,7% under loppet av 1980
beräknas reslfaklorn, dvs, i huvudsak lönekostnadernas genomslag på priserna
inom de från internationell konkurrens skyddade näringsgrenarna ha bidragit med
2,0 procentenheter. Den internafionellt bestämda prisfaktorn - vilken i
kalkylerna företrädesvis representeras av priserna vid import till Sverige
-beräknas ha bidragit till konsumentprisökningen med 3,3 procentenheter. 1
detta bidrag inkluderas även den anmärkningsvärt starka prisuppgången på
guldvaror, drygt 60%, som drog upp konsumentprisindex med 0,2 procentenheter.
Indirekta skattehöjningar har bidragit med hela 3,4 procentenheter vilket är
betydligt mer än under tidigare år under 1970-talel. Av detla bidrag kan 1,5
procentenheter hänföras till momshöjningen i september.
Årsgenomsnittet
för konsumentprisindex 1980 låg 13,7% över genomsnittet 1979. Vid beräkningarna
av implicitprisindex för den lotala privata konsumfionen enligt
nationalräkenskaperna framkommer en betydligt lägre ökningstakt, 11,5%. Till
stor del beror den extremt stora skillnanden mellan konsumentprisindex och
implicitprisindex på att olika beräkningsprinciper för egnahemskostnaderna har
använts.
Tabell
6:7 Konsumentprisförändringen 1970—1981 uppdelad på komponenter
Långtidsindex
dec-dec.
1970-
1975
1976
1977
1978
1979
1980
1981
piognus
Totalt
Per år
Konsumentprisniväns
procentu-
ella
uppgång, lolall
48,7
8,3
9,4
12,8
7,5
9,7
13,7
9,8
därav
hänförs lill:
ändring i indirekta skatter
6,0
1,2
-
2,6
0,5
0,7
3,4
0,3
automatiska effekter av indi-
rekta värdeskaller
3,7
0,7
0,9
1,2
0,8
0,8
1,4
1,2
ändring av internalionelll
bestämda priser
14,2
2,7
2,4
3,8
1,8
3,9
3,3
2,7
ändring av jordbrukspriser
2,2
0,4
0,4
0,6
0,5
0,4
0,6
0,9
ändring av bostadsprissällning
5,9
1,1
2,3
1,6
1,1
2,3
2,3
2,7
ändring i diverse taxor
2,2
0,4
0,1
0,7
0,6
0,2
0,6
0,7
trendavvikelse i priserna på
färskvaror
0,8
0,2
-0,3
-0,1
0,3
-0,2
0,1
—
restfaktor
13,7
2,6
3,6
2,4
1,9
1.6
2,0
1,3
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 116
Prisutsikter för 1981
Från december 1980 lill mars 1981 har konsumentprisindex
stigit 4,9%. Motsvarande period 1980 var uppgången 5,6%. Bostadsposten exkl.
bränsle och lyse har bidragit med drygl 1,7 procenlenheler, varav 0,9 berodde
på den ökning av egnahemskostnaderna som följde av diskontohöjningen den 21
januari. Utlösningen av jordbruksavtalet jämte första steget i nedtrappningen
av livsmedelssubventionerna beräknas ha dragit upp totalindex med 0,5
procentenheter.
Bedömningen av prisutvecklingen för 1981 har utgått från
nu aktuella prognoser och antaganden om arbetskraftskostnader, importpriser m.
m. och innefattar sålunda beräkningar av hur dessa faktorer kan väntas påverka
de olika priskomponenlerna. Prognoserna förutsätter oförändrat diskonto och
oförändrade växelkurser. Ulöver de förslag som lagts fram i de två
besparingspropositionerna innefattar beräkningarna inte några förändringar av
den ekonomiska politiken.
Med utgångspunkt från den lönekalkyl som gjorts har
arbetsgivarnas kostnader per fimme i genomsnitt för samtliga anställda antagits
stiga med 7,9%. Lönekostnadernas genomslag i priserna inom de för
internalionell konkurrens skyddade områdena (exkl. jordbruk och bostäder) har
för 1981 antagils få ett med hänsyn till kostnadsstegringarna trendmässigt
värde. De priskomponenter som innefattas i restfaktorn väntas under dessa förutsättningar
påverka konsumentprisindex med 1,3 procentenheter.
Bedömningen av prisutvecklingen för de inhemska
jordbruksprodukterna har utgått från att de statliga livsmedelssubventionerna
kommer atl minska med totalt 550 miljoner under året, enligl de förslag som
lagts i besparingspropositionerna. Med beaktande av jordbrukets kostnadsutveckling
under fjärde kvartalet 1980 och första kvartalet 1981 har jordbruksprisernas
inverkan på konsumentprisindex beräknats till 0,9 procentenheter.
I prognosen av de inlernationellt bestämda priserna har
förutsatts en neddragning av 1980 års höga prisslegringstakt för råolja och
petroleumprodukter. Råoljepriset beräknas under loppet av år 1981 öka med
drygt 16% och priset på petroleumprodukterna med knappt 12%. De bearbelade
varorna som ingår i vår import väntas få en nägot högre prisökning än under
1980. De internafionellt bestämda priserna skulle under dessa förutsättningar
bidra till en ökning av KPl med 2,7 procentenheter.
Vid bedömningen av bostadsprissättningen antages atl
kallhyrorna i flerbostadshus ökar med 10%. De minskade räntesubventioner som
regeringen har föreslagit för hus byggda 1958-1972 väntas påverka hyrorna
endast i begränsad omfallning i år. Egnahemskostnaderna väntas på grund av
diskontohöjningen i januari öka betydligt mer eller med 16%. Detta innebär ett
KPI-tillskolt från bostadsposten med 2,7 procentenheter.
De enda indirekta skattehöjningar som ingår i
beräkningarna är den höjning av beredskapsavgiften på eldningsolja
som genomfördes 1
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 117
januari
och den aviserade höjningen av energiskallen och beredskapsavgifter på
eldningsolja den 1 juli.
Totalt
sell innebär dessa beräkningar en ökning av konsumentprisindex frän december
1980 till december 1981 med 9,8%. Årsgenomsnittet för konsumentprisindex
beräknas ligga 11,9% över genomsnittet 1980. Implicitprisindex för total privat
konsumtion har antagils få en procent lägre ökning dvs. 10,9%.
Prisutvecklingen
mellan december 1980 och december 1981 mätt enligt konsumentprisindex, exkl.
varorna fjärrvärme, eldningsolja, kokgas och bensin har enligl ovanstående
kalkyler beräknats lill knappl 9,4%. Denna prisutveckling ligger till grund för
om garantiregeln i LO-SAF - avtalet skall utlösas. Prognosen innebär att
garantiregeln inte kommer att utlösas. Marginalen till utlösning är dock knapp.
I
samband med KPI-prognosen har även gjorts en prognos på den nya indexserie
(basbeloppsindex) som användes för beräkning av basbeloppet fr.o.m. januari
1981. Den nya basbeloppsindexen baseras på nettoprisindex med bortseende från
direkt inverkan av ändringar i energipriserna'. I ovanstående prognos har
antagits att energipriserna ger ett bidrag på 1,5 procentenheter lill KPl under
1981. Med hänsyn även lagen till genomförda och aviserade ändringar av
indirekta skatter och subventioner så skulle basbeloppsindex öka med 8,3% under
året.
6.5
Den privata konsumtionen
Den
privata konsumtionen beräknas ha minskat med 0,1% i volym 1980'. Konsumtionen
skulle därmed ha blivit 0,4 procentenheter lägre än vad som angavs i PNB-81.
Fjärde kvartalets konsumtion visade visserligen säsongsrensat fortsatt
återhämtning, men i lägre grad än som antogs i beräkningarna till PNB-81.
Eftersom disponibelinkomslen ökade med 2,5% i reala termer 1979-1980 ökade
sparandel väsentligl och sparkvoten steg till 6,3%. (Se diagram 6: I).
Från
andra halvåret 1979 till första halvåret 1980 föll hushållens reala disponibla
inkomster med närmare 2%, säsongrensat. Prisökningslakten var hög bl.a. till
följd av betydande prisstegringar på importerade varor, medan avtalsrörelsen
inte gav någon utdelning förrän mot slutet av andra kvartalet. Den privata
konsumtionen föll inle lika kraftigt som disponibelinkomsten, utan minskningen
stannade vid 1 1/4% säsongrensat mellan andra halvåret 1979 och första halvåret
1980. Mellan halvåren 1980 steg hushållens reala disponibla inkomster relativt
kraftigt eller med drygt 51/2% säsongrensat. Den privata konsumtionen beräknas
samtidigt ha ökat endast drygt 1 1/2%.
'
Energi omfattar bensin, eldningsolja, fjärrvärme, kokgas och elström i 1981 års
konsumentprisindex. Vikten för dessa energislag är 10%.
'
Det kan vara värt atl observera att den obetydliga minskning av konsumtionen
som redovisas för 1980 inte hade framträtt såvida inte ändrade
beräkningsprinciper böriat lillämpas för konsumenternas utgifter för tips,
lotterier m. m. i fasta priser.
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget
118
Tabell 6:8 Hushållens konsumtionsutveckling 1971-1980
Milj. kr.
Andel av
Procentuell föränd
ring
1980.
total
1975 års priser
löpande priser
tion
1971- 1977
1978
1979
1980
1976'
1.
Varor
171499
64.2
3.9 - 2,1
- 1,5
2,9
- 1,1
1.1
Varaktiga varor
24 499
9.2
7,7 - 8.4
- 7,5
4,6
- 2,2
1.1.1 Bilar
6228
2.3
7.6 -23.3
-16,3
6,6
-11,0
1.1.2 övriga
18271
6.8
7.8 - 0.5
- 4,0
3,9
0,9
1.2
Delvis varaktiga varor
42 733
16.0
6,3 2,0
0,3
3,7
1,1
1.3 Icke
varaktiga varor
104267
39,1
2.0 - 1,9
- 0,6
2.1
- 1.8
1.3.1 Livsmedel
62604
23,4
1.9 - 2,9
- 0.4
2.8
- 1.7
1.3.2 övriga
41663
15,6
2,2 0,0
- 0,9
1,0
- 2,0
2.
Tjänster
89717
33,6
3.0 2,0
1.5
2,2
2,0
2.1
Bostäder
51683
19,4
2,9 2,2
2,3
-) 7
2,0
2.2
övriga
38034
14.2
3.0 1.6
0,5
2,2
2,0
3.
Summa
inhemsk konsumtion
261216
97,8
3,6 - 0,8
- 0,6
2,7
- 0,1
4.
Turistutgifler
netto
5 764
2,2
-0.7 - 2,8
-12,7
4,4
1,3
5.
Hushållens
totala konsumtion
266980
100,0
3,5 - 0,9
- 0,8
2,7
- 0,1
6.
Hushållens
disponibla inkomster285 015
3.2 - 0.1
- 0,1
2.7
2,5
' Å rstakt.
Källa: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
Diagram 6:2 Hushållens disponibla inkomster och
konsumtionsutgifter 1970—1981
Miljarder kr., 1975 ärs priser. Säsongrensade halvärsdata.
Log.skala
94
88
■
.
. ./VI
• ''
82
Disponibel
inkomst
n
r
==
----
76
/
.
/
H
u
Pri
/at kor
sumti(
30
y
y
±
I
I__ L
1970
1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980
1981 Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 119
Mellan
1979-1980 minskade de sammanlagda varuinköpen med drygt 1 %. Konsumtionen av
nya bilar sjönk med 11 %, vilket innebär att inköpen av nya bilar har sjunkit
till 1963 års nivå. Livsmedelskonsumtionen minskade med 1,7%, en
förhållandevis kraftig nedgång. Vidare kan man inom varukonsumtionen spåra en
förskjutning av inköpen från dels dyrbara varaktiga varor som bilar, dels vissa
icke varaktiga varor såsom bränsle, alkohol och tobak med en hög relativ
prisutveckling till mindre dyrbara delvis varaktiga varor som t.ex. kläder,
skor och textilier. När det gäller konsumtionen av privata tjänster utövar
bosladsposten ett stabiliserande inflytande. Bostadskonsumtionen ökar
trendmässigt, under senare år med omkring 2%, vilket motsvarar ett bidrag på
knappt 0,4 procentenheter till den totala konsumtionsökningen.
Hushållens
disponibla realinkomster beräknas minska med knappt 2% 1981. En kraftig
köpkraftsreducering - ca 5% - beräknas komma till stånd mellan andra halvåret
1980 och första halvåret 1981 säsongrensat sett, varefter en svag återhämtning
beräknas ske mellan halvåren i år. Den säsongrensade privata konsumtionen
förutses falla med ett par procent första halvåret och stiga med ca I % mellan
halvåren så att konsumtionsvolymen mellan helåren 1980-1981 faller med 3/4%.
Den mycket höga sparkvoten 1980 förutses alltså falla närmare 1 procentenhet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 120
7
Investeringar
7.1
Sammanfattning av investeringsutvecklingen samt prognoser för 1981
Investeringarnas
andel av brutlonationalproduktion läg under åren 1970-1973 på en stabil nivå på
ca 22 %. Under åren 1974-1977 sjönk investeringskvoten till ca 21 % och under
åren 1978-1980 har investeringskvoten legat på omkring 19 %. Fram till år 1977
var nedgången i huvudsak hänförlig till de sjunkande bostadsinvesteringarna.
Övriga investeringars andel av BNP låg med små variationer kring 17 % under
åren 1970-1977, för alt sedan sjunka till 14,6 % 1978. Detla år minskade investeringarna
exkl. bostäder starkt samlidigl som BNP äter började växa. Under 1979 och 1980
har utvecklingen av investeringarna exkl. bostäder varit snabbare än
BNP-utvecklingen och deras andel av BNP uppgick 1980 till 15,4 %. Dessa
investeringar ökade nämligen 1980 med 4 1/2 % i volym. Samfidigt sjönk
emellertid bostadsinvesteringarna med drygt 8 % medan övriga invesleringar
ökade med 4 1/2 % varför den lotala invesleringsökningen begränsades till 1
1/2 %. Investeringarna inom näringslivet steg totalt med 6 %. Utvecklingen var
dock mycket olikartad mellan olika sektorer. Så ökade exempelvis
industriinvesteringarna med 17 % medan investeringarna inom handeln minskade
med 8 %. Till ökningen i näringslivets investeringar bidrog också den starka
uppgången i de statliga affärsverkens investeringar. De kommunala
myndigheternas investeringar steg med 3 % 1980 framför allt beroende på
utbyggnaden av sjukvården inom landstingen. De statliga myndigheternas
investeringar minskade däremot med 8 %.
Maskininköpen
ökade sammanlagt för alla sektorer med 5 1/2 % 1980. Den starka nedgången i
bostadsbyggandet medförde att byggnadsinvesteringarna totall sett minskade med
1 % 1980. Den brist på byggnadsarbetare som rådde under 1979 lättade under
loppet av 1980. Vid början av 1981 var det enligt konjunkturbaromelern för mars
1981 i längt högre grad begränsad efterfrågan än brist på arbetskraft som höll
tillbaka byggnadsproduktionen.
För
1981 förutses fortsatt sjunkande bostadsinvesteringar om än i något lägre takt
än under 1980. Påbörjandet av nya lägenheter väntas falla från strax under
50000 1980 till 46000 1981. Nedgången bedöms endast beröra småhusen, och
igångsättningen av fierbostadshus väntas sålunda bli av samma omfattning 1981
som 1980.
Investeringarna
inom näringslivel exkl. bostäder beräknas minska med 1 1/2 % 1981. De
försämrade avsätlningsmöjligheterna såväl hemma som utomlands medför att
investeringarna bedöms minska med 4 % inom industrin och med 7 % inom handeln.
De kommunala myndigheternas investeringar förutses öka med 1 % 1981, medan
däremot de statliga myndigheterna bedöms fortsätta minska sina investeringar —
med 6 %.
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget
121
Tabell 7:
Fasta
bruttoinvesteringar 1977—1981 efler kapitaltyp och näringsgren
Milj.
kr. 1980, löpande priser
Åriig procentuell förändring, 1975 års priser
1977
1978
1979
1980
1981 prognos
opaginerad Kontrollera mot PDF
Byggnader
och anläggningar
Permanenta bostäder
Nybyggnad Näringsliv exkl. bostäder
Privat jordbruk, skogsbruk och fiske
Industri
Handel m. m.
Offentliga
affärsverk Övrigt näringsliv Offentliga myndigheter inkl. militära'
Summa
Summa exkl. vägar
Maskiner m.m. Näringsliv
Privat jordbruk, skogsbruk och fiske
Industri
Handel m. m.
Offentliga affärsverk
Övrigl näringsliv
Näringsliv exkl. hatldelsflottan Offenlliga myndigheler
Summa
Summa exkl. handelsflottan
Totalt
Permanenta bostäder
Näringsliv exkl. bosläder
Privat jordbruk, skogsbruk och fiske
Industri
Handel m. m.
Offentliga affärsverk
Övrigt näringsliv
Näringsliv exkl. bostäder och
handelsflottan Offentliga myndigheter'
Summa
Summa exkl. handelsflottan
Enhgl nationalräkenskapernas
beräkningsmetoder
Totalt
23880
- 2,1
15.4
3,1
- 8,4
- 5.9
18432
- 4,1
8,1
1,0
-10,3
- 7,0
23 229
- 7,0
- 8,8
-1,2
6,7
- 4,1
1793
11,1
3,0
-5,0
- 1,0
1,9
4 508
-16,8
-27,7
-7,1
21,7
-14,8
2 839
- 8,7
-11,1
2,4
- 4,9
- 7.3
6921
- 6,1
- 4,3
-7,7
6,8
- 0,8
7168
- 1,4
0,3
10,5
5,6
- 1,1
13 964
7,3
3.1
0,7
- 1,6
- 0,9
61073
- 2,2
1,9
0,8
- 1,0
- 4,0
57671
- 1.6
1,3
1,2
- 0,2
- 3,6
35 763
- 3.6
-17,7
13,6
5,6
- 0,2
2476
- 9.5
-18,3
5,2
- 6,9
4,6
13 323
-17.2
-19,4
7,0
15,5
- 1,0
4949
5,0
-15,1
16,3
-10,1
- 6,8
3 958
0,4
- 0,6
-2,6
24,8
9,6
11057
14,2
-21,7
28,2
1,5
- 0,7
34 258
- 8,1
-13,7
6,4
8.3
- 0,2
3 227
8,8
1,2
-0,4
4,1
- 0,2
38990
- 2,6
-16,1
12,2
5,5
- 0,2
37485
- 6,9
-12,4
5,8
7,9
- 0,2
23 880
- 2,1
15.4
3,1
- 8,4
- 5,9
59341
- 4,8
-14.1
7,7
5,9
- 1,7
4 270
- 3,3
- 9.4
1,2
- 5,3
3,4
17831
-17,1
-21,7
3,4
17,0
- 4,4
7 788
- 0.1
-13,7
11,4
- 8.4
- 7,0
10879
- 4,2
- 3,2
-6,1
12,7
3,0
18573
8,7
-14,2
21,4
2,8
- 0,9
57 836
- 7,6
-11,6
3,4
7.6
- 1,7
17191
7,6
2,7
0,5
- 0.4
- 0,7
100412
- 2,4
- 5,8
5,3
1,7
- 2,4
98907
- 4.2
- 4,1
2.8
2.5
- 2,4
4,1
- 8,4
5.3
1.7
- 2,3
101335
' Inkl. offentliga väginvesteringar.
- 1 privat jordbruk osv. innefalias här avelsdjur och i
övrigt näringsliv, travhästar m. m. Summan av
byggnads- och maskininvesteringar överensstämmer därför ej
med tolala investeringar.
-' Inkl. s.k. investeringsstatistisk diskrepans.
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
Byggnadsinvesteringarna har för alla sektorer sammanlagt
beräknats minska med 4% 1981. Kalkylerna för maskininvesleringarna pekar på
oförändrade maskininköp totalt sett 1980-1981. Sammantaget innebär
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 122
della alt totala investeringarna skulle minska med 2 1/2 %
1981 och investeringarna exkl. bostäder med 1 1/2 %. Investeringskvoten skulle
därmed åter avta 1981 räknat såväl inklusive som exklusive bostäder.
Diagram 7:1 Byggnads- och maskininvesteringar, totalt och
uppdelat på näringsgrenar 1972-1981
1975 ärs
priser. Säsongrensade halvårsdala. Index 1972 = 100
opaginerad Kontrollera mot PDF
100
Mask
ner
m. m.
Totalt exkl. handelsflottan
140
A
L
120
100
/
/
\
/-N /
■>J
C
r
\
O
• "
K'
120
100
-■
80
100
100 -;
N ä ringsliv
, exkl.
bost ä der
120
100 80
..xv~-1
Sw
\
's.
'
N.
— ■
X
Vi
v
D ä rav: Industri /
'
\
\
J
/
K
-c
"f
'
'-N
.--,
\k
p-'
n
_
\
J
v.
N ä ringsliv
exkl.
handelsflottar
!
140
h
k
120
100
./
•
\
f\
[
• J
H
t'
>
f"
'J
D ä rav
:
Industri
1
140
120 100
A'"
A
,-
1
./
\ L
\ Å
/]
f
\/
• f \
V
~y
,-''
A
v'
>*
\
j
/
*
80
\
r
V
160
Offentliga
myndighete
r
140
/]
\
f\
f\
/
\
/
120
(
\ 1
\
>
1
/
/
V
\
/
V
100
\ t
c>
r
>>
\
I
I I
I
I I___ \__ \__ L
1972 73
74 75 76 77 78 79 80 81
......................... I...................................
1972 73
74 75 76 77 78 79 80 81
Anm. I varie deldiagram är resp. total inlagd som en
streckad kurva. Källor: Konjunkturinstilulet och statistiska centralbyrån.
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1.1
Reviderad nationalbudget
123
Tabell
7:2 Fasta bruttoinvesteringar 1977-1981
inom
privat och offentlig.'
jektor
Milj. kr
Åriig
procentuell förändring, 1975
års
priser
1980,
löpande
1977
1978
1979
1980
1981
priser
prognos
Privata
inkl. bostäder
58 170
-3,5
-10,6
8,2
-1,8
-3,2
exkl. bostäder
39355
-4,0
-18,6
10,8
1,4
-0.7
därav: exkl.
handelsflottan
38 355
-7,9
-15,3
4.6
3,5
-0,7
Offentliga
inkl. bostäder
42242
-0,6
1,7
1,3
6,8
-1,2
exkl. bosläder
36672
-0,3
0,0
0,7
8,1
-2,3
därav: statliga
17 522
-9,4
4,2
1,1
13,3
-5.0
kommunala
19150
8,6
- 3,4
0,3
3,5
0,2
Summa
inkl.
bostäder
100412
-2,4
- 5,8
5,3
1,7
-2,4
exkl.
bostäder
76532
-2,5
-10,6
5,9
4,5
-1,5
Enligl
national-
räkenskapernas
beräkningsmetoder'
Privata
exkl. bostäder
77455
-7,3
-22,9
10,7
1,5
-0,7
Summa
inkl. bostäder
101335
-4,1
- 8,4
5,3
1,7
-2,3
' Inkl. s. k. investeringsstatistisk diskrepans.
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
7.2 Investeringsutvecklingen inom olika områden
Bostäder
Bostadsinvesteringarna minskade med drygt 8 % 1980.
Nybyggnadsinvesteringarna sjönk med 10 %, varvid investeringarna i
flerbostadshus minskade med drygl 6 % och småhusinvesteringarna med 12 %. Även
ombyggnadsinvesteringarna minskade totalt sett — med ca 2 1/2 %. Därvid föll
småhusinvesteringarna med 9 %, medan ombyggnadsinvesteringarna för
flerbostadshus steg med 3 %.
Påbörjandet av nya lägenheter föll från 56000 lägenheter
1979 till strax under 50000 lägenheter 1980. Nedgången var i huvudsak hänföriig
till småhusen - igångsättningen sjönk från drygt 38000 1979 till 32500 1980.
Påbörjandet av lägenheter i flerbostadshus minskade starkt under första
halvåret 1980, men ökade sedan mot slutet av året. Antalet färdigställda
lägenheter minskade med 4000 till 51 500 lägenheter 1980.
Bostadsbyggandet hölls under 1979 och början av 1980
tillbaka av brist på arbetskraft. Denna lättade dock mot slutet av året. De
viktigaste faktorerna bakom nedgången i bostadsbyggandet var troligen de under
senare år snabbt ökande produktions- och boendekostnaderna. Byggnadsprisindex
för flerfamiljshus steg 1978 med 18 %, 1979 med 17 % och 1980 enligt
preliminära beräkningar med 17 %. Motsvarande tal för småhusen var
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 124
Tabell 7:3 Lägenheter i påbörjade och inflyttningsfärdiga
bostadshus 1977—1981
1977
1978
1979
1980 prel.
1981 prognos
Påbörjade'
Flerbostadshus
13 700
16650
17 600
17 000
17000
Småhus
40250
40650
38 250
32500
29000
Totalt
53950
57300
55850
49500
46000
Inflyttningsfärdiga'
Flerbostadshus
14 150
13 550
15 600
15900
16500
Småhus
40750
40 150
39900
35 600
31500
Totalt
54900
53700
55500
51500
48000
' Ett bostadshus anses bli påböijat den månad då
grundbottenbesiktning äger rum
och/eller de egentliga byggnadsarbetena päbögas.
Dä minst tre fjärdedelar av lägenheterna i ett bostadshus
befinner sig i elt sådant
skick att de kan tas i bruk anses huset vara
inflyttningsfärdigt.
Anm. Samlliga siffror är för 1977-1979 avrundade till
närmast hela femtital.
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
15 %', 16 % och 13 %. Trots det på många håll mycket
ansträngda lägel på bostadsmarknaden råder ändå stor osäkerhet om
avsättningsmöjligheterna vid nuvarande hyror resp. försäljningspriser i
nyproduktionen. Situationen på bostadsmarknaden är för närvarande mycket
olikartad inom olika regioner av landet. Antalet outhyrda lägenheter i
flerbostadshus ökade totalt sett med 800 lägenheter mellan 1 mars och 1
september 1980. Inom storstadsområdena minskade lägenhetsreserven dock
ylterligare - inom Stor-Stockholm fanns t.ex. endast 200 lediga lägenheter 1
september 1980. Ökningen skedde istället främst i skogslänen och i viss mån
även i övriga riket. Bostadsstyrelsen genomförde i början av året en enkät till
kommunema angående lägel pä bostadsmarknaden. Kommunerna får bl.a. ange
väntetid för att erhålla bostad i kommunen och får därvid välja bland
svarsalternativen: praktiskt taget genast, efter 3—4 månaders väntelid, efter
lång väntetid. Antalet kommuner som anger att det är "lång väntetid"
uppgår bland storstadskommunerna till 70 % och bland övriga kommuner till 28
%. För 1981 förutser 30 % av storstadskommunerna att det kommer att bli svårare
alt erhålla bostad, medan 17 % anser att läget kommer att lätta. Inom övriga
delar av landet har 60 % av kommunerna svarat att det inte blir någon
förändring, ca 30 % anger all det blir lättare att erhålla bostad och 10 %
förutser ett svårare läge pä bostadsmarknaden 1981. Många av de kommuner som
anger en lättare bostadsmarknad motiverar detta med att de stigande bostadskostnaderna
dämpat efterfrågan och skapat avsättningssvårigheter i nyproducerade
bostadsområden.
För närvarande föreligger inga indikationer på någon
avgörande förändring under 1981 i utvecklingen av bygg- och boendekostnader.
Regeringens beslut om besparingar i statsverksamheten innefattade bl. a.
ändrade regler för räntebidrag, vilket innebär en snabbare nedtrappning för
småhusen.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget
125
men större subventioner på nybyggnadssladiet för flerbostadshusen.
De ändrade reglerna medför en stimulans av byggandet av lägenheter i flerbostadshus.
Till delta bidrar även de under 1980 ändrade reglerna för produktionskostnadsbelåning
i flerbostadshus. Igångsättningen av flerbostadshus har därför bedömts kunna
hållas uppe på 1980 års nivå även under 1981 dvs. 17000 lägenheter. Någon
markant ökning av flerbostadshusproduk-tionen och därmed följande betydande
utgifter för vägar, daghem, skolor etc. är emellertid inle trolig med tanke pä
signalerna från statsmakterna om begränsningar i den kommunala aktivitetsnivån.
Efterfrågan pä småhus kan förväntas sjunka 1981, dels med tanke på de för
småhusägarna försämrade reglerna för räntebidragen, dels med tanke på att
hushällens disponibla inkomster torde utvecklas mycket svagt under 1981.
Igångsättningen av småhus har antagits sjunka till 29000 lägenheter. Totalt
blir då igångsättningen 1981 3500 lägenheter mindre än 1980, dvs. 46000
lägenheter. Antalet färdigställda lägenheter beräknas till 48000.
Tabell
7:4 Ombyggnadsinvesteringar för bostäder 1979—1981
Med statliga stöd'
I form
av: energisparstöd
övrigt' Ulan statligt stöd
Totalt
därav: flerbostadshus småhus
Milj.
kr.
Åriig procentuell förändring,
1980,
1975 års
priser
löpande
priser
1979
1980
1981 prognos
4926
12,8
-3,0
-3,1
1251
-2,3
-4,7
-3,5
3 675
19,1
-2,3
-3.0
522
-9,2
0,3
-0,7
5448
10,3
-2,6
-2,9
3 052
22,0
3,2
1,3
2 396
-0,4
-9,2
-8,1
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Med statligt stöd avses här statliga lån och bidrag.
Häri innefattas ombyggnadslän, förbättringslån och
boendemiljöstöd.
Källa: Konjunkturinstitutet.
Efter den mycket starka expansionen av
ombyggnadsinvesteringarna under 1970-talet, föll ombyggnadsinvesteringarna 1980
och beräknas fortsätta minska under 1981 (se tabell 7:4). Nedgången under 1980
var betingad av att ombyggnaderna inom småhussektorn minskade i omfattning
-främst sådana med energisparslöd. När det gäller flerbostadshusen har dock
ombyggnadsinvesteringarna fortsatt att öka.
Regeringen har i prop. 1980/81: 133 föreslagit atl del bidrag
om högst 3000 kr. per lägenhet som nu utgår för vissa energisparande åtgärder
avskaffas fr.o.m. den 1 juli 1981. Samfidigt föreslås en höjning av den lägsta
kostnad som berättigar till slöd från 1 500 kr. lill 5000 kr., i vissa fall
3000 kr. Detta gör sannolikt att ombyggnadsinvesteringarna med energisparstöd
fortsätter att falla under 1981. Ombyggnadsinvesteringarna i energisparande
syfte påverkas dock positivt av de kraftigt höjda energipriserna, vilka
medfört att lönsamheten för många energisparåtgärder ökat
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 126
markant.
Av regeringens ovan nämnda proposition framgår vidare att stödet alltmer kommer
att inriktas på energibesparande åtgärder av underhållskaraktär. Stöd i form
av statliga lån föreslås således fr. o. m. den I juli utgå även i samband med
t. ex. övergång från oljepannor till kombinalionspannor, vid installation av
elpatroner, elkassétter och varmvattenberedare m.m.
Ramen
för bostadslån fill ombyggnad och räntebärande förbättringslån 1981 jämfört med
utfallet för beslut om motsvarande lån under 1980 föreslås i regeringens
budgetproposition 1981 öka i en takt, som klart understiger den kostnadsökning
som institutet räknar med för 1981. Det är därmed troligt att även de övriga
ombyggnadsinvesteringarna fortsätter att minska i volym under 1981.
Bostadsinvesteringarna
beräknas därmed totalt sett sjunka med ytteriigare 6% 1981.
Nybyggnadsinvesteringarna väntas därvid minska med
7
%, varvid förutsätts en nedgång i
byggtiderna för såväl småhus som flerbostadshus under detta år. Investeringarna
i flerbostadshus förutses öka med 12 %, medan däremot invesleringarna i småhus
bedöms minska med 13 %. När det gäller ombyggnadsinvesteringarna förutses en
minskning med 3 % totalt sett, varvid småhusinvesteringarna beräknas falla med
8
%. Ombyggnadsinvesteringarna i
flerbosiadshus bedöms dock öka med drygt 1 %.
Industri
Under
åren 1970—1974 producerade induslrin varor för sammanlagt 385 miljarder kr.
(förädlingsvärde, 1975 års priser). Under samma period investerade företagen 60
miljarder kr. (1975 års priser) i byggnader och maskiner. Investeringkvoten
mätt på detta säll låg således i genomsnitt för perioden på 15,5% (se diagram
7:2). Under åren 1975-1979 producerades för 396 miljarder kr. och investerades
för 59 miljarder kr., dvs. den genomsnittliga investeringskvoten sjönk till
knappt 15%. Investeringskvoten låg 1976 på sitt högsla värde under 70-talet —
drygt 17%. Investeringskvoten föll sedan varje år fram till 1979 då den
uppvisade sitt lägsta värde på 12%. Trots uppgången i produktion och
kapacitetsutnyttjande under 1979 valde företagen nämligen i stor utsträckning
att avvakta med investeringsökningarna in på 1980. Det höjda resursutnyttjandet
under 1979 och början av 1980 ledde också till snabb ökning av företagens
vinster. Därmed förelåg förutsättningar för den starka investeringsuppgången
1980, på 17% i volym. Byggnadsinvesteringarna ökade med 22% och
maskininvesteringarna med 15%. Industrins investeringskvol kan därmed beräknas
ha stigit till ca 14%.
Bedömningen
av industrins investeringar 1981 grundar sig på statistiska centralbyråns
investeringsenkät frän februari 1981. Företagens planer och utfall för tidigare
år redovisas i tabell 7:5. De nu aktuella investeringsplanerna pekar i
okorrigerat skick på en nedgång av investeringsvolymen på
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget
127
Diagram 7:2 Industrins investeringskvot 1970-1981
(Investeringar/förädlingsvärde, 1975 års priser
Procent
17 16
A
K
15
p-
\
14 13
12 11
_\
\
{
Z>J
V
7
1
_L
_L
I
I
J.
I
_L
1970
1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977
1978 1979 1980 1981 Källa: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
Tabell 7:5 Planerade och faktiska förändringar av
industrins totala investeringar 1971—1981
Åriig procentuell förändring, 1975 års priser
1971
1972
1973
1974
1975
1976
1977
1978
1979
1980
1981
Planerat
i februari
samma år'
3
-4
2
3
4
-4
-14
-15
5
14
-6
Faktiskt
inträffad
förändring
1
4
10
11
2
0
-17
-22
3
17
(-4)
Differens
-2
8
8
8
-2
4
- 3
- 7
-2
3
(2)
' Planerna är beräknade som kvoten mellan prognosårets
enkätvärde och enkätärets utfall. För planförändringen 1980-1981 har använts
del preliminära utfallet för 1980. Anm. Uppgiftema inom parentes är
prognoserade. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
6% - vilket får ses mot bakgrund av att den vikande
efterfrågan från såväl hemma- som exportmarknad föranleder företagen att
samfidigt räkna med produktionsminskning under 1981. Investeringsplanerna för
1981 var obetydligt högre än vid föregående investeringsenkät i oktober. Vid
detta enkättillfälle hade företagen sannolikt inte hunnit beakta regeringens beslut
om att från 1 november 1980 åter införa skattemässiga avdrag för såväl
byggnads- som maskininvesteringar. Avdraget uppgår för maskininvesteringar
till 20% av leveransvärdet och för byggnadsinvesteringar till 10% av utgifterna.
Avdraget får göras vid såväl den statliga som den kommunala
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget
128
inkomsttaxeringen - de investeringsavdrag som tidigare i
olika omgångar gällt under 1970-talet fick enbart göras vid taxeringen lill
slallig inkomstskatt. Med hänsyn till detta hade man kunnat vänta sig en
kraftigare uppjustering av förelagens investeringsplaner för 1981. Effekterna
på investeringsplanerna av de beslutade skattelättnaderna motverkades
sannolikt av diskontohöjningen från 10% till 12% i januari 1981. En ylterligare
påfyllnad av nya investeringsprojekt under 1981 har bedömts som sannolik och
nedgången i industriinvesteringarna skulle då kunna begränsas till 4%.
Byggnadsinvesteringarna bedöms därvid minska med 15% och maskininvesteringarna
med 1 %. Industrins investeringskvot skulle därmed falla något 1981.
Diagram 7:3 Investeringar inom industrin, totalt och
uppdelat på branscher 1974-1981
1975 års
priser. Index 1975 - 100
opaginerad Kontrollera mot PDF
110 100
90 80 70 60
Totalt
110
.
100 90
80 70 60
■-
-
[\
\
A
K,
/-
■-.
V,
y
/erks
tads
indu
stri
y
y
\
k
A
/
V
130
.
Massa- och papperslndustr
120
A
110 100
sn
J.
\
\
80 70
A
k
A
y
60 50
\
opaginerad Kontrollera mot PDF
110
100
90
80
70
N,
Ö vriga branscher
[V
[\
\
Vi
r>.
1
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
74
75 76 77 78 79 80 81
74
75 76 77 78 79 80 81
opaginerad Kontrollera mot PDF
Anm. De branschvisa prognoserna är något osäkrare än
prognosen för totala industrin. Invesleringarna i bilar är inkluderade.
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska cetitralbyrån.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 129
I diagram 7:3 redovisas investeringsutvecklingen för några
investerings-tunga branscher. Branschuppgifterna för 1981 har schablonmässigt
uppkorrigerats på samma sätt som för induslrin som helhel, vilket medför att
de branschvisa prognoserna är väsentligt osäkrare än prognosen för lotala
industrin. Den starkaste investeringsökningen under 1979 och 1980 skedde inom
järn- och stålverken. Inom verkstadsindustrin accelererade tillväxten 1980 och
även inom massa- och pappersindustrin samt inom övriga branscher steg
investeringarna. Under 1981 beräknas investeringarna försätta öka inom verkstadsindustrin
och massa- och pappersindustrin. Investeringarna inom jäm- och stålverk samt
övriga branscher beräknas däremot minska.
Handel m.m.
De totala investeringarna inom gruppen handel m.m.'
beräknas ha minskat med drygl 8% under 1980. Byggnadsinvesteringarna minskade
med 5% och maskininvesteringarna minskade med 10%.
Beräkningarna för 1980 och 1981 baseras på dels den av
statistiska centralbyrån i februari 1981 genomförda enkätundersökningen inom
handels-, bank- och försäkringsföretag, dels på uppgifter om totala kostnader
och byggnadstider för påbörjade byggnadsprojekt inom gruppen privat handel. Vid
utarbetandet av prognoser för byggnadsinvesteringarna har ocksä utnyttjats de
av SCB i november 1980 och februari 1981 utförda byggnadsinvenleringarna samt
arbetsmarknadsstyrelsens rapportering av beviljade igångsätlningstillslånd.
Påbörjandet
av nya byggnadsprojekt inom gruppen privat handel m. m. minskade med nära en
tredjedel under 1980. Härvid torde ha bidragit att vissa länsarbetsnämnder
under delar av året varil restriktiva med igångsättningstillstånd för
oprioriterat byggande. Med hänsyn lill bl.a. den väntade nedgången i
bostadsbyggandet och den svaga utvecklingen av privat konsumtion bedöms
påböijandet under 1981 bli ungefär oförändrat jämfört med 1980.
Som en följd av den låga igångsättningen under 1980 och
1981 väntas de totala byggnadsinvesteringarna inom gruppen handel m. m. minska
med 7% 1981.
Enkäten visar att företagen planerar en relativt betydande
minskning av maskininvesteringarna under 1981. Tidigare års enkätsvar visar
emellertid genomgående en benägenhet alt underskatta utfallet, varför en viss
uppkorrigering har ansetts motiverad. Sålunda beräknas maskininvesteringarna
minska med 7% under 1981. Sammantaget skulle därmed även de totala
investeringarna inom gruppen handel m.m. reduceras med 7% under 1981.
' Med investeringar inom gruppen handel m.m. avses
investeringar i varuhandel, bank- och försäkringsverksamhet, teater, hotell,
restauranger, lagerbyggnader samt fastighetsförvaltning.
9 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 150. Bilaga l.l
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget
130
Statliga
investeringar
De
statliga investeringarna steg med drygt 13% mellan 1979 och 1980 enligt ännu
preliminära beräkningar. Som framgår av tabell 7:6 ökade
investeringsverksamheten inom statliga affärsverk och företag samtidigt som den
minskade inom statliga myndigheter. Det är framför allt investeringarna i
maskiner, transportmedel och inventarier som ökat. De beräknas ha stigit med
26% mot 3% för byggnadsinvesteringarna.
Tabell
7:6 Statliga investeringar 1978-1981
Milj. kr
Åriig procentuell förändring.
1980,
1975 års
priser
löpande
priser
1978
1979
1980
1981 prognos
Statliga
affärsverk
exkl. industri
7 247
-1,4
-3,5
19,4
5,9
Statliga
myndigheler
inkl. mililära
4689
15,2
-0,9
-8,4
- 5,7
Statliga
förelag
(industri m. m.)
5 588
0.9
11,5
30,4
-18,8
Slalliga
investeringar
totalt
17522
4,2
1,1
13,3
- 5,0
därav:
byggnader
8 709
6,7
-1,2
2,7
- 5,4
maskiner
8813
1,4
3,9
25,6
- 4,6
Källor:
Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
Eleräkningarna
grundar sig pä enkäter som statistiska centralbyrån samlade in februari 1981
frän statliga myndigheter, affärsverk och företag.
Inom
affärsverken steg investeringarna med drygt 19% 1980 till följd av alt
byggandet ökade med 13% och maskininköpen med 26%. Det är huvudsakligen statens
järnvägar, televerket och statens vattenfallsverk som ökat sina investeringar.
De statliga företagens lotala invesleringar steg 1980 med över 30%, varav ökade
maskininvesteringar svarade för merparten.
Myndigheternas
invesleringar minskade med drygl 8% 1979-1980. De dominerande
byggnadsinvesteringarna sjönk med 13%, vilket främst beror på ett minskat
vägbyggande, men också på neddragningar av det byggande som byggnadsslyrelsen
administrerar.
Utifrån
de planer som föreligger för 1981 beräknas de statliga investeringarna minska
med 5% jämfört med 1980. Sålunda väntas en nedgång inte blott av myndigheternas
ulan även av de statliga företagens invesleringar. Affärsverkens
investeringsexpansion väntas däremot fortsätta. Såväl byggnads- som
maskininvesteringarna väntas för de statliga investeringarna sammantaget
minska med 5%. Pä byggsidan märks främst en fortsall neddragning av
vägbyggandet samt en ökning inom postverket. De tolala maskininköpen päverkas
av ett engångstillskott i form av en färja som enligt planerna skall levereras
till statens järnvägar under 1981 samt av att den statliga industrin minskar
något från den höga nivån 1980.
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 131
Kommunala investeringar
Den kommunala sektorns investeringar ökade enligt
preliminära kalkyler totalt sett med 'il/2% i volym 1979-1980.
Byggnadsinvesteringarna beräknas därvid ha sfigit med 5%, medan inköpen av
maskiner och inventarier sjönk med 21/2%. (Se labell 7:7.)
Tabell 7:7 Kommunala investeringar 1979-1981
Milj. kr. 1980, löpande priser
Åriig procentuell 1975 års priser
förändring.
1979
1980
1981 prognos
Kommuner därav: affärsverk
myndigheler Landstingskommuner Övriga'
Summa
därav: byggnader maskiner
11953 3581 8 372 3 655 3 534
19142
16310
2832
- 1,9 -10,0
2,3 0,4 8,7
0,3
0,4 0,1
1,5 1,0 1,7 7,6 6,6
3,5
4,8 -2,5
-0,9
-3,4 0,2 3,7 0,1
0,2
-1.2
7,3
' Häri innefattas kommunägda förelag, församlingar m. m.
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
Till grund för kalkylerna över invesleringsulvecklingen
1980 och 1981 ligger en av statisfiska centralbyrån i februari insamlad enkät
bland kommuner och landstingskommuner, samt en enkät avseende vissa av de
kommunägda företagen. Landstingskommunernas investeringsuppgifter i
februarienkäten för det innevarande året brukar i allmänhet stämma väl överens
med det utfall som senare redovisas. Kommunernas investeringar 1980 har dock på
basis av tidigare erfarenhet nedjusterats, främst på maskinsidan.
Kommunemas och landstingskommunernas sammanlagda
byggnadsinvesteringar beräknas ha ökat med 2 1/2% i volym 1979-1980.
Landstingskommunernas byggnadsinvesteringar steg med 8%, medan investeringsökningen
inom kommunerna begränsades lill 1 1/2%. På maskinsidan synes kommunernas och
landstingskommunernas investeringar ha ökal med 4%. Detta innebär att
kommunernas och landsfingskommunernas investeringar totalt sett steg med 3%.
De kommunala företagens lotala investeringar synes ha ökat med 81/2% i volym
1979-1980.
Den kommunala investeringsaktiviteten är beroende av bl.
a. utvecklingen av byggnadskostnader och prisutvecklingen i övrigt för
investeringsvaror liksom av tillgången på produktionsresurser inom
byggsektorn. Eftersom de årsvisa budgetramarna i allmänhet lorde vara tämligen
snävt fastlagda och angivna i nominella belopp kan prisutvecklingen normalt
förmodas ha en rätt stark inverkan på investeringsvolymen i kommunerna.
' 1 detta avsnitt redovisas de kommunala investeringarna
exkl. bosläder och industri.
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 132
Tabell 7:8 Planerade och faktiska förändringar i
kommunernas och landstingskommunernas totala investeringar 1972-1981
Årlig procentuell förändring. 1975 års priser
1972
1973
1974
1975
1976
1977
1978
1979
1980
1981
Planerat
i februari
året innan
-3
- 8
-4
0
1
14
4
12
11
5
Faktiskt
inträffad
förändring
1
-10
-7
-2
-2
9
-4
- 1
3
(0)
Differens
4
- 2
-3
-2
-3
-5
-8
-13
-8
(-5)
Anm. De av kommunerna angivna investeringsplanerna har
omräknats till fasta priser på basis av prisutvecklingen för
investeringsvaror. Vid fastprisberäkningarna av kommunernas planer för 1981 har
använts konjunkturinstitutels prognos för prisutvecklingen 1980-1981. Planerna
redovisas i denna tabell som kvoten mellan prognosärets enkätvärde och
föregäende års utfall i fasta priser. För planförändringen 1980-1981 har
använts del preliminära utfallet för 1980. Uppgifterna inom parentes är
prognoserade. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
I tabell 7:8 redovisas kommunernas och
landstingskommunernas sammanlagda investeringsplaner för 1981 omräknade till
procentuell volymförändring tillsammans med planer och faktiska förändringar
för några tidigare år. De av kommunerna och landstingskommunerna angivna
investeringsplanerna omräknas alltså till investeringsbelopp i fasta priser.
För 1981 har använts den inom konjunkturinstitutet kalkylerade prisutvecklingen
1980-1981 av byggnadspriser resp. priser på maskiner och inventarier. De så
omräknade investeringsplanerna bör sedan korrigeras med hänsyn till mönstret
för tidigare avvikelser mellan planer och utfall.
Investeringsutvecklingen har överskattats kraftigt under
1978-1980. Detta torde sammanhänga med de betydande finansiella överskotten
inom den kommunala sektorn under 1978 och 1979. Mot bakgrund av sin goda
ekonomi har kommunerna och landstingskommunerna slälll upp omfaltande
investeringsprogram, som sedan endast i begränsad utsträckning kunnat
genomföras. Investeringsanslagen har sålunda utnyttjats i avsevärt lägre grad
än som förutsetts. Den stora negativa differensen mellan planer och utfall 1978
förklaras i hög grad av förseningar av pågående byggnadsarbeten och
igångsättningen av nya projekt detta år. Förseningarna var en följd av det
försämrade planeringsläget inom kommunerna bl. a. efter den kraftiga
barnstugeulbyggnaden 1977. Även 1979 och 1980 förekom förseningar, vilka
medförde stora negativa avvikelser mellan planer och utfall. Dessa har
emellertid till skillnad mot 1978 främst orsakats av den betydande brisl på
byggnadsarbetare som förelåg under 1979 och 1980. Den negativa differensen
1980 har dock reducerats avsevärt jämfört med 1979. Detta torde vara en följd
av en nedgång i aktiviteten på byggmarknaden i många regioner mot slutet av
1980, vilket inneburit att bristen på byggarbetskraft blivit mindre kännbar.
Kommunernas och landstingskommunernas sammanlagda
investeringsplaner för 1981 anger en fortsatt ökning av investeringarna. Dä
tillgången på byggnadsarbetare under 1981 sannolikt blir bättre än under 1980,
till följd av en fortsatt minskning av aktiviteten inom byggsektorn totalt
sett.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 133
har
de jämförelsevis låga investeringsplanerna för 1981 nedjusterats med en
korrigeringsfaktor som är lägre än de differenser som förekommit under
fidsperioden 1978-1980.
Kommunernas
och landstingskommunernas sammanlagda investeringsvolym 1981 beräknas efter
ovan nämnda nedjustering ligga kvar på i stort sett samma nivå som 1980.
Inköpen av maskiner och inventarier förutses stiga med 21/2%, medan
byggnadsinvesteringarna väntas bli i storl sett oförändrade. De totala
investeringarna inom landstingskommunerna beräknas stiga med 3 1/2 %, medan de
förutses sjunka med 1 % inom kommunerna. Inkluderas församlingarna och de
kommunägda förelagen pekar kalkylerna för den kommunala sektorn totalt sett pä
en oförändrad investeringsnivå under 1981 jämfört med 1980.
7.3
Lagerinvesteringarna
Den
lageruppbyggnad som för ekonomin som helhel inleddes under hösten 1979 kom all
fortgå under hela 1980. Trots att tillväxten av lagerstockarna sjönk
väsentligt under fjärde kvartalet kom lagerökningen att för hela 1980 uppgå
till 3,6 miljarder kr. i 1975 års priser. Det är omkring 1 miljard kr. lägre än
vad som förutsågs i den preliminära nationalbudgeten för 1981. Huvuddelen av
skillnaden ligger emellertid i revideringar av utfallen för de tre första
kvartalen. Utfallet för Qärde kvartalet kom likafullt för lagren sammantaget
att bli omkring 400 milj. kr. lägre än förutsett. För industrin blev
överskattningen av utfallet fjärde kvartalet än större men å andra sidan kom
den faktiska lageravvecklingen i handeln att överskattas. Omslaget i
lagerinvesleringarna 1979-1980 kom ändock att molsvara ett positivt bidrag
till den inhemska efterfrågan motsvarande 1,4% av bruttonationalprodukten.
Merparten
av lageruppbyggnaden 1980 skedde inom induslrin. Dess lager sjönk ännu under
Qärde kvartalet 1979. Fallet i i lagerstockarna var koncentrerat till
färdigvarulagren medan lagren av varor i arbete börjat stiga. Som framgår av
vidstående diagram ökade lagerstockarna kraftigt under första halvåret 1980.
Färdigvarulagren drogs upp, samfidigt som tillväxten av lagren av varor i
arbete filltog. Insatsvarulagren däremot steg endasi obetydligt, till en del
beroende på fortsatta oönskade minskningar av skogsindustriernas
rundvirkeslager. En betydande del av iagerökningen första halvåret föll på
andra kvartalet och torde till en del sammanhänga med
arbetsmarknadskonflikterna. Lagerutvecklingen tredje kvartalet kom därigenom
snarast alt bli fallande för insatsvaror och varor i arbete, medan den ökning som
skedde för färdigvarulagren blev myckel liten. Fjärde kvartalets lagerökningar
blev återigen mycket betydande, särskilt av färdigvaror, medan lagren av varor
i arbete fortsatte att dras ner. Ökningen av färdigvarulagren andra halvåret
1980 skedde i basindustrierna. Lagerstockarna vid utgången av 1980 blev ändå
förhållandevis normala, efter-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 134
som
de i många fall var myckel små vid ingången av året. Inom verkstadsindustrin
kom snarast en än mer återhållsam lagerpolilik att prägla andra halvåret;
färdigvarulagren steg endasi obetydligt Qärde kvartalet efter en relativt
kraftig minskning tredje kvartalet. Industrins lager av varor i arbete sjönk
andra halvåret, medan en fortsall blygsam ökning av insatsvarulagren skedde.
Sammantaget kom därmed induslrilagren, exkl. varvens, all öka med blott
omkring 0,7 miljarder kr. andra halvåret 1980 efter en tillväxt på 1,7
miljarder kr. första halvåret. Lagerkvolen - dvs. lagerslocken i förhållande
lill produktionsnivån - kom därmed atl under 1980 för färdigvarorna stiga
relativt långsamt och detta inte bara jämfört med 1975 utan också t.ex. med
1970. För insalsvaror och varor i arbete ökade lagerkvoterna knappast alls
under 1980.
Prognoserna
för 1981 innefattar en fortsatt restriktiv lagerpolitik med en minskning av
lagren av insalsvaror och varor i arbete under första halvåret. Någon ökning
torde ske av färdigvarulagren inom åtminstone delar av basindustrierna.
Lagerförändringarna under andra halvåret förutses bli obetydliga. Totalt sett
skulle därmed industrins lager minska med 0,4 miljarder kr. 1981 efter att ha
vuxit med 2,5 miljarder kr. 1980.
Varvens
lager (dominerade av varor i arbete) minskade nägot 1980 och väntas så göra
också 1981.
Handelns
lager steg betydligt under 1980 även om del inom partihandeln skedde en
minskning Qärde kvartalet. Detaljhandeln väntas skära ner sina lager under
1981. För partihandeln förutses ingen lagerförändring bortsett från en planerad
ökning av råoljelagren.
IJord-
och skogsbruket fortsatte lagren av rundvirke att sjunka fram lill hösten 1980
då de steg nägot. Ökningen förutses fortsätta under 1981.
Totalt
för alla näringsgrenar beräknas lagren minska med 0,6 miljarder kr. 1981.
Omslaget i lagercykeln från ökning 1980 fill en nedgång 1981 beräknas därmed ge
ett negativt bidrag till den inhemska efterfrågan 1981 motsvarande 1,3%.
Tabell
7:9 Lagervolymförändringar totalt och efter näringsgrenar 1977-1981
Milj.
kr., 1975 års priser
1977
1978
1979
1980 prel.
1981 prognos
Jord-
och skogsbruk
- 507
- 386
- 446
-117
95
Industri
-2452
-4967
-1759
2288
-565
El-,
gas- och vallenverk
130
- 81
105
30
-100
Partihandel
5
15
191
1044
260
Detaljhandel
(inkl. trans-
portmedelshandel)
460
- 898
132
312
-300
Summa
-2364
-6317
- 777
3557
-610
Källtir:
Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget
135
Diagram 7:4 Totala industrins lagervolymförändring
1968—1981'
Milj. kr.
1975 års priser. Säsongrensade halvårsdata
1000
O
-1000
J\
Insatsvar
or ex
U. varv
/
\-
pN
N
1
V
s'
F ä rdigvaror exkl
varv
f\
L
2000
1000
0
1000
f\
1
V\
A
'"A
M
\ /
r\
K
-2000
\
M
5000
•
Totalt exkl. varv
A
4000
\
3000
/a k
/
\
/v /
\
2000
/
A
h
1000
/
\
\
0
.A
\.
r\
/
\
t
\
K
y
\
y
\
/
-1000
-2000
V /
\ /'
> •
'
/
\/
-3000
V
n
J___ L
L
J___ L
1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974
1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981
' Exkl. varvens lagervolymförändringar.
Anm. Fr.o.m. första kvartalet 1972 redovisas
lagerinvesleringarna enligt en ny metod, vilket stör jämförelser med tidigare
perioder i icke känd omfattning. Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska
centralbyrån.
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 136
8
Industrins lönsamhet, kostnader och priser
8.1
Sammanfattande bedömning
Den
svenska industrins vinstmarginaler nådde, såvitt man nu kan bedöma, något
högre nivå 1980 än 1979. Denna bedömning grundar sig dels på inom
konjunklurinslitulel gjorda beräkningar, baserade på nationalräkenskaperna,
och dels pä en sammanställning av ett antal större industriföretags
helårsresultat. Det kan nämnas att vinstökningen enligt institutets beräkningar
är något större än vad sammanställningen av företagens bokslut indikerar.
Diskrepansen är dock så liten att den inte nämnvärt inverkar på bilden av
vinstutvecklingen som svagt uppåtgående. Uppgifterna i texten nedan grundar
sig, vad gäller 1980 och 1981, genomgående på de inom inslilulel utförda beräkningarna.
Vinstmarginalhöjningen ledde tillsammans med en ökning av
bruttonalionalproduklionsvärdet med 13,5 % till alt industrins vinster i
löpande priser ökade från 10,6 miljarder kr. 1979 lill 13,4 miljarder kr. 1980.
Produktionsökningen beslår i sin lur av en prisökningskomponent på 13,1 % och
en volymökning på 0,4 %.
Tre
av de redovisade delbranscherna visar mättliga vinstökningar medan den Qärde,
petroleumraffinaderier har drabbats av elt mycket kraftigt vinstfall. De myckel
kraftiga prisökningarna på råolja och, i någon mindre män, på
petroleumprodukter har dock medfört all beräkningarna är behäftade med viss
osäkerhet. Huvudanledningen fill petroleumraffinaderiernas oförmånliga
vinstutveckling 1980 är emellertid den kraftiga ökningen i de till slor del
kontraktsbundna råoljepriserna kombinerad med etl genom slora utbud på
spotmarknaden pressat pris pä raffinerade produkter.
Vinsterna inom massa-,
pappers- och pappersvaruindustrin har i hög grad påverkats av den ojämna
prisutvecklingen för branschens produkter. Mellan åren 1975 ocb 1978 var
priserna oförändrade medan löne- och råvarukostnaderna sleg med ca 18 %.
Resultatet blev en kraftig försämring av vinstmarginalerna och bottenäret 1978
nådde driftsöverskotlet enligl nationalräkenskaperna minus 1,6 miljarder kr. En
förbättring av marknaderna för massa och papper kom till stånd 1979 och 1980,
vilket banade vägen för rejäla prishöjningar; 14,5 % 1979 respektive 18% 1980.
Produktionskostnaderna steg relafivt måttligt 1979, framförallt på grund av stark
produktivitetsutveckling och sänkta priser pä skogsråvara, och en återhämtning
av vinstmarginalen kunde inledas. 1980 sjönk branschens produktivitet samtidigt
som råvarukostnaderna sleg med drygt 14 %, det senare framförallt betingat av
starka prisökningar pä olja och skogsråvara. Marginalerna kunde trots detta
höjas något men 1980 ärs vinstnivå, mätt som andel av förädlingsvärdet, blev
ändå inte högre än vad som registrerades under den förra lågkonjunkturens
sämsla år; 1972. Detta får anses som otill-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 137
fredsställande, speciellt som flera skogsförelags
finansiella resurser i stort sett förbrukats under föriuståren. Etl anlal goda
vinstår har därför sagts vara nödvändiga för branschens fortsatta utveckling.
Vad gäller den ofta omtalade bristen på skogsråvara är det med denna ansats
svårt alt bedöma effekterna härav på företagens vinster. Nedgången i produktionsvolymen
1979—1980 är emellertid helt hänföriig till massaindustrin och en förklaring
till delta är brist pä massaved, en annan inverkan av
arbetsmarknadskonflikterna.
Verkstadsindustrins vinster är i mycket högre grad än vad
gäller petroleumraffinaderierna samt massa-, pappers- och pappersvaruindustrin
beroende av limlönekostnadernas och arbetsproduktivitetens utveckling. Den
relativt måttliga timlöneökningen 1979 tillsammans med en kraftigt stegrad
produktivitet (8,8 %) gjorde del möjligt för branschen att höja vinstmarginalen
något, trots att exempelvis den för industrin vikliga förbrukningsvaran Qock
eldningsolja samtidigt ökade ca 75 % i pris. Lönekostnaden per producerad enhet
- dvs. nettot av timlöne- och produktivitetsförändring — som var oförändrad
under 1979 beräknas för 1980 ha stigit med ca 6 %. Insatsvarukostnaderna fortsatte
alt öka i snabb takt men genom att höja försäljningspriserna relativt kraftigt
lyckades verkstadsindustrin även 1980 förbättra sin vinstmarginal med ca en
procentenhet.
Vinstmarginalernas utveckling inom verkstadsindustrin och
även inom större delen av restbranschen annan tillverkningsinduslri exkl. varv
har ägt rum i anslutning lill att de svenska industriprodukternas priser höjts
i förhållande till de genomsnittliga priserna inom inlernationell handel, såväl
1978-1979 som 1979-1980. Detla har i sin lur lett till marknadsandelsföriuster.
På kort sikt torde dylika höjningar av relativpriset ha övervägande positiva
effekter pä rörelseresultatet, men den mera långsikliga inverkan kan visa sig
mindre förmånlig. Den springande punkten är att effekten av en
relalivprisförskjulning enligl konjunkturinstitutets beräkningar vad gäller
bearbetade varor ger effekter på marknadsandelen så långl som ivå år efter det
alt förskjutningen ägt rum medan förslaårseffeklen är förhällande-vis måttlig.
(Se även kapitel 3 om utrikeshandeln.) Detla medför atl det på etl års sikt som
regel lönar sig alt höja produktprisel för del enskilda förelagel medan
effeklen på längre sikt inte kan väntas bli lika gynnsam.
Även för annan tillverkningsindustri exkl. varv är
lönekostnaden per producerad enhet en central faktor. 1979 sleg denna mycket
mältligl för att året därpå öka med ca 7 %. Detta tillsammans med all man, i
ännu högre grad än inom verkstadsindustrin, under de nämnda åren höjde sina
försäljningspriser medförde att måttliga marginalförbättringar kom till sländ.
Sammanfattningsvis kan kanske frägan om 1980 skall bedömas
vara etl "gott" eller "dåligt" vinstår för
tillverkningsindustrin någol belysas med hjälp av diagram 8: 1.
Brultovinstmarginalerna nådde 1979, både om de uppskattas med data enligl
nationalräkenskaperna och enligl företagsstatistiken, upp i nivå endast med
vad som registrerades under lönsamhels-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget
138
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram 8:1 Bruttomarginaler i tillverkningsindustrin (SNl
3) enligt företagsstatistiken och nationalräkenskaperna 1970—1979
Procent
12
.A.
10
/
n
.
jr
v X
Brutto ö verskott i % ov
r
produktionsv ä rdet
'****]
..
Å
r
'notional
r ä kenskaperna) .
8
N.
y
K.
/
"
->->
f
{/
6
R ö reljeresultut f ö re avskr ! % av oms ä ttningen
Ivnin
q
\
/
(f ä retaq
stcilistiken
4
2
L
I
I
_L
1970
1971 1972 1973 1974 1975 1976 Källor: Konjunkturinstitutet och
statistiska centralbyrån.
1977 1978
1979.
svackan 1971-1972. För 1980 kan sedan
brultovinstmarginalen beräknas ha ökat ytterligare något. Vid jämförelser
mellan 1979—1980 och svackan 1971 -1972 finns det anledning all ha i minnet all
prisökningslaklen pä de flesta varor var obetydlig 1971 och 1972 och all de
realiserade prisslegringsvinsterna följaktligen var mycket små. Under 1979 och
1980 var däremot prisslegringsvinsterna slora, vilkel påverkade
förelagsstalistikens brutlomarginal 1979 och i realiteten troligen även
beräkningarna enligt nationalräkenskaperna. Den renl operativa brullomarginalen
- med varuförbrukningen fullt konsekvent värderad till åleranskaffningspriser
- var därför troligen fortfarande lägre 1979 och 1980 än 1971 och 1972.
Beträffande 1981 har konjunkturinstitutet förutsatt en
viss återhållsamhet i företagens prissättning vilken bland annat skulle
medföra all Sveriges relativa exportpris för bearbelade varor förblir på samma
nivå som 1980. Samlidigl bedöms efterfrågan pä svenska industriprodukter
ulvecklas så ogynnsamt att produktionsvolymen minskar inom alla branscher ulom
massa-, pappers- och pappersvaruinduslri. Della väntas självfallet påverka
produktiviten negativt - en endasi myckel måttlig ökning (2 %) är prognoserad
- och i förlängningen även vinstmarginalerna. I förening med en icke alltför
svag prisutveckling pä insatsvaruförbrukningen leder ovanslående antaganden
enligt föreliggande kalkyl lill sänkningar av såväl vinstmarginaler som driftsöverskotten
om 0.2 miljarder kr. beräknas därtill
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget
139
komma från reduceringen av olika former av slöd lill
industrin. Pä deltids-branschnivå väntas vinsterna sjunka tämligen krafligl
inom övrig tillverkningsindustri exkl. varv och i något mindre grad inom
verkstadsindustrin. Skillnaden mellan de bägge branscherna beror huvudsakligen
pä atl terms of trade beräknas utvecklas gynnsammare för verkstadsindustrin.
Endast massa-, papper- och pappersvaruindustrin synes kunna höja sin vinstmarginal.
Anledningen är en väntad gynnsam utveckling av försäljningspriserna.
Tabell
8:1 Driftsöverskott i tillverkningsindustrin exkl. varv 1976—1981
Förädlingsvärde 1980. miljarder kr.
1976
1977
1978
1979
1980
1981
opaginerad Kontrollera mot PDF
Miljarder
kr.
Massa-, pappers- och pappersvaruinduslri
Petroleumraffinaderier m. m.
Verkstadsindustri exkl. varv
Annan tillverkningsindustri exkl. varv
Tillverkningsindustri
exkl. varv
Proceni av förädlingsvärdet Massa-, pappers- och pappersvaruinduslri
Petroleumraffinaderier m. m. Verkstadsindustri exkl. varv Annan
tillverkningsindustri
exkl. varv
Tillverkningsindustri exkl. varv
9.3 0.4
48,1
54,6 112,3
0,1
- 1.7
- 1,6
-0.3
0,6
1,5
0,6
l.l
1.1
1.6
- 0.2
- 0,2
3,8
1.3
1,3
2.6
4,2
3.4
2,0
2,6
3,6
6.8
8,8
6.3
6,5
3,2
4,4
10.7
13.4
II.O
2,3
-33,9
-27,9
-4.4
6.6
14.2
58.1
70.4
67,3
73.8
-51,0
-43.7
10.1
3.5
3,5
6,1
8,7
6,9
5,1
6,2
8,1
13,7
16.2
11,4
7.8
3,8
4.9
10,4
12,0
9,5
opaginerad Kontrollera mot PDF
Anm. Driftsöverskottet beräknat netto (med avdrag för
kapitalförslitning) och med tillägg av subventioner. Källor:
Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån.
Av labell 8: 1 och diagram 8: 2 framgår effekterna av de
gjorda pris- och kostnadskalkylerna pä industrins driflsöverskolt (nello) under
1980 och 1981. I beräkningarna ingår avdrag för kapitalförslitning och tillägg
av subventioner. Driftsoverskottets andel av förädlingsvärdet beräknas sålunda
öka 1979-1980 för alt sedan sjunka 1980-1981.
8.2 Industriprodukternas prisutveckling
Fram till mitten av 1970-lalet var det regel alt de
svenska industriprodukternas priser år för är steg i någoriunda samma takt som
världsmarknadspriserna. De avvikelser som förekom var i allmänhet inte större
än att de kunde förklaras av skillnader i varusammansättning mellan den svenska
och den utländska industrins produktion. Ocksä produktionskostnadernas
utveckling brukade ganska väl följa världsmarknadspriset. Denna stabilitet i
pris- och kostnadsrelationer medförde att variationerna i industrins lön-
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget
140
Diagram 8:2 Driftöverskottets och kapitalförslitningens
andelar av förädlingsvärdet i tillverkningsindustrin exkl. varv 1970—1981
Procent
35 30
25 20 15
A
A
Drlftsdve
\
rskott,
jrutto
\
r\
M
/
A
\
(i
A
"
" »
t
1 1 1
ts ö versk o
\
\
\
N -
rA
/
\
/
'
net
\
\..
•
.....
-.<r.V
10
,...
— , « - —
5
....
Kapital
.....
f ö rsl ilnl
10
A
\
t
\-
*. —
_L
L
J____ L
J____ L
1970
1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 Källor: Konjunkturinstitutet och
statistiska centralbyrån.
samhel inle blev speciellt kraftiga. Pä senare år har
ulvecklingsmönstrel varit betydligt mer ryckigt, vilkel diagram 8: 2 ger
lydliga besked om. Vinstmarginalerna har svängt kraftigt mellan åren och likaså
har variationerna i relativpriset i förhållande till utlandel varil avsevärda.
Under 1979 höjde den svenska industrin sina
försäljningspriser mer än världsmarknadspriserna trots alt de svenska produktionskostnaderna
ökade klart långsammare än genomsnilttet för omväriden. Förklaringen lill
detta torde i främsta rummet vara all induslrin hade elt starkt behov av
förbättrade vinstmarginaler efter de mycket svaga åren 1977 och 1978. 1980
höjdes relativpriset gentemot utlandel återigen samlidigl som arbetskraftskostnaderna
per producerad enhet ökade lika snabbt i Sverige som för genomsnittet av de
största konkurrentländerna. Nettoresultatet av detta blev att vinstmarginalen i
de svenska företagen visade en svag ökning. I följande tablå illustreras pris-
och kostnadsutvecklingen under senare år för den svenska verkstadsindustrin. De
internationella priserna har härvid approximerats med importprisema:
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 141
Index 1976 = 100
1976 1977 1978 1979 1980
96,5
92.5
95,6
98,2
99,6
95.2
97,6
99.1
96,9
97.1
98,0
99.1
Svenskt produktpris [qq
Importpris Svensk produktionskostnad |qq
Importpris
Svenskl produktpris jqq
Svensk produktionskostnad
Anm. Priser och kostnader enligt nationalräkenskapernas
definitioner.
Verksladsindustrin var den bransch i dessa beräkningar där
försäljningspriserna ökade svagast 1978-1979, vilket förklarar att marginalerna
- trots den relativt förmänliga utvecklingen av de rörliga produktionskostnaderna
- steg endast måttligt (se tabell 8:2). Marginalförbätlringen beräknas ha
blivit något större 1979-1980, då ökande produk-fionskoslnader möttes med
tämligen kraftiga prishöjningar. Massa- och pappersindustrin registrerade
däremot en väsentlig prisuppgäng 1978-1979, vilket utgjorde grunden för den
starka marginalförbättringen. Prisomslaget avsåg uteslutande massan, vilken -
på grund av det
Tabell 8:2 Produktpriser och rörliga produktionskostnader
i tillverkningsindustrin exkl. varv 1977-1981
Procentuella förändringar
1977
1978
1979
1980
1981
Massa-, pappers- och pappersvaruinduslri
Produktpris
Rörlig
produktionskostnad
Marginal
0,5
9,4
-8,1
1,1
-0,7 1,8
14.5 8,6
5,5
17,9
14,1
3.3
13,3 10.9
2.2
Petroleumraffinaderier
m. m.
Produktpris
Rörlig produktionskostnad
Marginal
12,4 7,0 5,1
6,9
8,2
-1,8
31.5 31.7 -0.2
31.9
50.6
-12,4
24,6
24,4
0,2
Verkstadsindustri
exkl. varv
Produktpris
Röriig produktionskostnad
Marginal
8.3 11.6 -3.0
9.9 9,7 0,1
8.6 7.6 0.9
10.0 8.8 l.l
6.5
7.2
-0.7
Annan
lillverkningsinduslri exkl.
varv
Produktpris
Röriig produktionskostnad
Marginal
9,9 9,2 0,7
8.2 7.3 0.9
11.3 9.3 1.8
12.2 11.4 0.7
7.0
8.7
-1.6
Tillverkningsindustri
exkl. varv ,
Produktpris
Röriig produktionskostnad
Marginal
8,6 10,0 -1,3
7.9
7.2 .0,6
11,4 9,5 1,8
13,1 12,8 0.3
8,2
9,2
-0,9
Anm. Produktpris avser implicitprisindex för
bruttoproduktionen. Rörlig produktionskostnad avser förbrukning och löner.
inkl. kollektiva avgifter och icke varuan-knutna indirekta skatter per
bruttoproduktionsenhet. Källor: Konjunkturinstilulet och statistiska
centralbyrån.
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 142
speciella
efterfrågemönslret för råvaror - är utsatt för stora prissvängningar, och dä
vanligen starka prisökningar i konjunkturcykelns uppgångsfas. Först 1979—1980
kunde en kraftig prishöjning, ca 17%, på papper genomföras, samtidigt som
massan ökade ca 21 % i pris. De svenska petroleumraffinaderierna höjde sina
producentpriser med ungefär 35% 1978-1979 vilket dock var litet jämfört med
vad som noterades på den s.k. spotmarknaden; de svenska importpriserna för
oljeprodukter ökade t.ex. med i runt tal 80% 1978-1979. Under 1980 har
oljemarknaden varit mer dämpad. De svenska producentpriserna ökade ändå totalt
med ca 32% 1979-1980. Det genomsnittliga försäljningspriset för resterande
industribranscher exkl. varv steg med 11,3% 1978-1979. Speciellt kraftiga var
prisökningarna för ickejärnmetaller, kemiska produkter och sågat trä medan den
tunga gruppen livsmedel endast steg ca 4 % i pris. 1979-1980 fortsatte de
starka prisstegringarna; trävaror steg med ca 22 % och ickejärnmetaller med ca
24 % i pris. Sammantaget synes försäljningspriset för annan industri exkl. varv
ha ökat med drygt 12 %.
Prognosen
över prisutvecklingen 1980—1981 för industriprodukterna har, som nämnls,
utarbetats under en förutsättning om oförändrade priser i relation till
världsmarknadspriserna. Trots de i absolut bemärkelse påtagliga prisökningarna
beräknas företagens marginaler minska med ca 1 procentenhet 1980-1981.
1
genomsnitt väntas industrins produktpriser öka med 8,2 %. Massa-och
pappersindustrin sammantaget beräknas, till en del pä grund av den stigande
dollarkursen, kunna öka produktpriserna med ca 13,5 % vilkel med hänsyn till
den väntade koslnadsulvecklingen leder lill en fortsatt marginalförbättring.
Petroleumraffinaderiemas försäljningspriser väntas stiga förhållandevis
måttligt 1980-1981. eller med 12,6 %. Marginalerna blir oförändrade och ligger
därmed enligt dessa beräkningar även 1981 på en förlustbringande nivå.
Prisutvecklingen för verkstadsindustrin exkl. varv synes bli något lägre än för
industrin totalt. Orsaken är de dåliga marknadsulsikterna för verksiadsprodukier,
framför allt beträffande den viktiga gruppen investeringsvaror. Detta väntas ge
utslag i att marginalerna minskar, men nedgången blir mindre än för totala
tillverkningsindustrin borträknat varv samt massa-och pappersindustri. Denna
bild överensstämmer också med hypotesen att verkstadsindustrin päverkas senare
och i mindre utsträckning än industrigenomsnittet av konjunktursvängningarna.
Inom annan tillverkningsindustri exkl. varv är det livsmedelsindustrin och
övrigsektorn (för definition, se kapitel 4, Produktionen) som beräknas höja
sina priser mest. Prisprognosen 1980-1981 innebär genomsnittligt för "annan
tillverkningsindustri" en ökning på 7 %. Den i förhållande till
insatsvarukostnaderna återhållsamma prisutvecklingen väntas medföra en relativt
kraftig sänkning av företagens marginaler eller med ca 1 1/ 2%.
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 143
8.3 Industrins kostnadsutveckling
De rörliga produktionskostnaderna består, om man ser lill
tillverkningsindustrin i dess helhet, till ungefär en tredjedel av löner och
löneberoende avgifter m.m. och till resterande två tredjedelar av insatsvaror
och inköpta Qänster.' Den fasta kostnadsposten kapitalförslitning som mäter
kostnaden för att utnylQa realkapilal är jämfört med de rörliga kostnaderna för
liten; den motsvarar enligl nationalräkenskaperna 5 % av de rörliga
kostnaderna. I en kapitalintensiv bransch som massa- och pappersindustrin är
kapitalförslitningen givetvis mer betydande, ca 10 % jämfört med de röriiga
kostnaderna. Räntor, patenlkoslnader, inkomstskatter m. m. betraktas i
nationalräkenskaperna inte som kostnader utan som inkomstomfördelningar. Från
dessa poster bortses även här.
Lönekostnaderna
I diagram 8:3 jämförs utvecklingen av industrins
lönekostnader per producerad enhet med kostnaderna för insatsvaror och köpta
Qänster. Ökningstakten i industrins lönekostnader har avtagit mycket påtagligt
efter rekordhöjningen 1974-1975. Enligt nationalräkenskaperna ökade lönekostnaderna
per producerad enhet med endast 1,5 % 1978-1979. Produktiviteten ökade härvid
med 7 % och timlönekoslnaderna med ca 8,5 % (se tabell 8: 3). Särskilt gynnsam
var produktivitets- och lönekostnadsutvecklingen i verkstadsindustrin där
lönekostnaden per producerad enhet förblev i stort sett oförändrad.
Produktivitetstillväxten 1979-1980 stannade vid låga 2,2
%, vilkel tillsammans med en timlönekoslnadsökning pä ca 10% resulterade i all
lönekostnaden per producerad enhet ökade med ca 7 1/2 % inom induslrin exkl.
varv. Dä det uppenbarligen existerar vissa Irögheter i anpassningen av anta/et
arbetade timmar till förändringar i de behov som produktionen skapar bestäms
produktiviteten, åtminstone på kort sikl, huvudsakligen av
produktionsutvecklingen. Anpassningsprocessen synes dessulom vara särskilt trög
vid produktionsminskningar. För alt illustrera ovanstående resonemang kan
utvecklingen 1979-1980 studeras. I de fyra här redovisade branscherna
varierade förändringarna i syssselsätlning. mall som antal arbetade timmar,
mellan -3.0 % och -0,6 % medan produktiviteten varierade mellan -3,2 % och
-1-4,6 %. Verkstadsindustrin hade den siörsta produktionsökningen, 2,9 %, och
den näst produktivitetsutvecklingen, 3,7 %, medan en produktionsminskning på
3,8 % inom massa-, pappers-och pappersvaruindustrin synes ha varit den
avgörande faktorn bakom atl produktiviteten sjönk med 3,2 %.
' Med att en kostnad är rörlig menas här all den pä kort
sikt kan varieras i takt med produktionsvolymen. Eftersom företagen har
begränsade möjligheteratt påkört sikl variera arbetsstyrkans storlek, borde
lönekostnaderna rätteligen kanske kallas "begränsat rörliga".
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget
144
Diagram 8:3 R ö rliga produktionskostnader i tillverkningsindustrin exkl. varv 1971 — 1981
Å rlig
procentuell f ö r ä ndring
25
Pris p ö f ö rbruknino A av
insatsvaror i \
20
iV\
L ö nekostnader w.m.
per
producerad enhet
15 10
1 /
1 / \
'' / »
' / *
7
''"
V/"\
5
\y
0
-5
■
I
J___ L
1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978
1979 1980 1981 K ä llor: Konjunklurinslilutet och
statistiska centralbyr å n.
Tabell 8:3 L ö nekostnader och produktivitet i tillverkningsindustrin exkl. varv
1977-19811
Procentuella
f ö r ä ndringar
opaginerad Kontrollera mot PDF
1977-1978
1978-1979
1979-1980
1980-1981
opaginerad Kontrollera mot PDF
Massa-, pappers- t>ch pappersvani-indiistri
Lönekostnad per timme
Produktivitet
Lönekostnad per producerad enhet
8.7
14.0
-4.6
8.6
7.3 1.2
9.8
-3.2
13.5
8.1 3.8 4.2
Pelroleiimrafjinaderier.
m. m.
Lönekostnad per timme
Produktivitet
Lönekostnad per producerad enhet
9.2 -3.4 13.3
5.0
5.5
-0.4
9.8 4.6 5.0
8.1
-2.7 11.1
Verkstadsindustri
exkl. var\'
Lönekostnad per timme
Produktivitet
Lönekostnad per producerad enhet
8.5 2.0 6.4
9.1 8.8 0.3
9,8 3.7 5.9
8.1 1.7 6.4
Annan
tillverkningsinduslri exkl. varv
Lönekostnad per timme
Produktivitet
Lönekostnad per producerad enhet
10.7 6.0
4.4
8.0
5.2
2.7
9.8 2.6 7.0
8.1 2.0 6.0
Tillverkningsinduslri
exkl. vtirv
Lönekostnad per timme
Produktivitet
Lönekostnad per producerad enhet
9.6 5.4 4.0
8.6 7.0 1.5
9.8 -t ■>
74
8.1 2.0 6.0
Anm. L ö nekostnad
per timme avser l ö ner. inkl. kollektiva avgifter oeh
icke varu-anknutna indirekta skatter, per arbetad timme. Produktivitet avser
bruttoproduktion i fasla priser per arbetad timme. K ä llor: Konjunkturinstitutet och statistiska
centralbyr å n.
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 145
För 1981 antas de ovan nämnda trögheterna fortsätta atl
verka. Massa-, pappers- och pappersvaruindustrin bedöms, som enda bransch,
kunna öka sin produktion vilket skulle leda till en bättre
produktivitetsutveckling än hos övriga branscher. Verkstadsindustrins svaga
produktivitetsökning bottnar på motsvarande sätt i ett väntat produklionsfall
pä 1,4 %. Lönekostnaden per timme har förutsatts öka lika mycket i alla
tillverkningsindustrins branscher varför skillnaderna i den beräknade
utvecklingen av lönekostnaden per producerad enhet helt beror på de olika
produktivitetsantagandena. Totalt i tillverkningsindustrin exkl. varv bedöms
limlönekostnad och produktivitet öka med respektive 8,1 % och 2 % vilkel ger
en 6-procentig lönekostnadsökning per producerad enhet.
Kostnaderna för insatsvaror
Medan industrins lönekostnader per producerad enhet som
nämnls i stort sett upphörde atl stiga 1978-1979, ökade kostnaderna för
insalsvaror i en accelerande takt, säsom framgår av diagram 8:3. Denna tendens
fortsatte sedan och en ännu kraftigare kostnadsstegring kom lill stånd
1979-1980. Merparten av insatsvarorna utgörs av industriprodukter och kurvan i
diagrammet speglar därför i stor utsträckning industrins egna
försäljningspriser. Exkluderar man den svenska industrins interna leveranser
blir intrycket av en förstärkt ökningstakt i industrins insatskostnader än mer
markant.
Procentuella
förändringar från föregående är
1976
1977 1978 1979
1980
1981
9,3
10,8 6,9 11.8
16,9
11.7
Bakom den starka ökningen i insatsvarupriserna 1976—1977
låg till slor del devalveringen av kronan 1977 som verkade uppdragande på
prisutvecklingen för importen. Devalveringen bidrog också lill att driva upp
insalsvarukostnademas uppgång kalenderårsvis 1977-1978, vilken emellertid
detla till trots blev relativt blygsam. Ökningen 1978-1979 berodde framför allt
på att importen av råolja och petroleumprodukter steg mycket kraftigt i pris,
råoljan med ca 35% och pelroleumproduklerna med närmare 80 %.
Vad beträffar utvecklingen 1979-1980 steg, som framgår av
tabell 8:4, råoljans pris med 61 %, således mer än 1978-1979. Även priset pä
tjock eldningsolja (den oljeprodukt som industrin företrädesvis använder),
ökade starkt i pris 1979-1980, dock inte så mycket som 1978-1979. Betydelsefull
är vidare den starka uppgång i priserna på skogsråvara (sågtimmer och
pappersved) som ägt rum 1979-1980. Prisökningarna på jordbruksprodukter har
varit kraftigare än under hela 1970-talet, vilket naturligtvis påverkar
livsmedelsindustrin. För 1980-1981 10 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 150. Bilaga I.I
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 146
väntas, enligt vad som kan utläsas ur diagram 8:3,
förbrukningens prisökningstakl reduceras, men den beräknas ändå överstiga 10 %.
En viss väntad återhållsamhet i prissättningen hos verkstadsindustrin och övrig
industri exkl. varv motverkas av förutsedda starka ökningar av oljepriserna
samt priser på skogsråvara, massa och papper.
Tabell 8:4 Priser på olika insatsprodukter 1977-1981
Procentuella förändringar
1977- 1978- 1979- 1980-
1978 1979 1980 1981
-2,7
-1,8
13,9
13,1
-6,3
-5.5
13,6
18.6
5,2
4,5
11,6
7,9
3.4
20,8
16,8
8,4
0,6
35,1
61,4
27.2
12,8
24,5
20,8
14.0
6,8
7,6
16.9
13.0
6,4
9,7
14,0
13,0
-0,3
73,7
21,8
27,2
11,6
7,4
9,0
6,2
8,6
11,1
12,0
7,2
11,5
9.4
12.3
9,5
Sågtimmer
Massaved
Jordbruksprodukter
Mineraliska produkter exkl. råolja
Råolja
Pappersmassa
Papper och papp
Pappersvaror
Tjock
eldningsolja
Verkstadsprodukter
Andra industriprodukter
Övrigt (tjänster, m. m.)
Källor: Konjunkturinstilulet. skogsstyrelsen och
statistiska centralbyrån.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Genom att väga samman prisutvecklingstalen i labell 8:4
kan man skatta ökningen i industrins tolala insatskoslnader. Resultaten återges
i tabell 8:5. För den totala industrin visar beräkningen en avmattning i
insalsvarukostnademas ökningstakt 1980-1981. Massa- och pappersindustrins insatskostnader
bedöms härvid öka någol mer än genomsnittet beroende på kraftiga ökningar i
massavedspriserna, medan den starka ökningen för petroleumraffinaderierna helt
bestämts av prognosen för råoljeprisel.
Utvecklingen
av de totala röriiga kostnaderna, lönekostnaderna och insatsvarukostnaderna
sammantagna har redovisats i labell 8:2.
Tabell 8: 5 Sammanvägda priser på insatsprodukter för
tillverkningsindustrin exkl. varv 1977-1981
Procentuella förändringar
1977- 1978- 1979- 1980-
1978 1979 1980 1981
0,5
11.2
14,3
13,0
7,8
32,7
51,9
24,7
2,2
12,7
10,8
7,7
8,4
12,8
13,1
9,8
8,6
13,7
15,2
10,6
Massa-, pappers- och pappersvaruinduslri
Petroleumraffmaderier m. m. Verkstadsindustri exkl. varv Annan lillverkningsinduslri
exkl. varv Tillverkningsindustri exkl. varv
Källor: Konjunkturinstitutet och statistiska centralbyrån
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 147
9
Den offentliga verksamheten
9.1 Allmänt
Den
offentliga sektorns verksamhet har på olika sätl betydelse för utvecklingen
inom samhällsekonomin i övrigl. Dels påverkar de offentliga utgifter som avser
konsumtion och invesleringar direkt den totala efterfrågan i ekonomin, dels
påverkar skatter och transfereringar inkomsterna för hushåll och företag.
Därmed har den offentliga verksamheten en indirekt inverkan på
efterfrågeutvecklingen också inom den privala delen av ekonomin. Härtill
kommer den offentliga sektorns inflytande på ekonomin via kreditmarknaden,
t.ex. budgetunderskottets finansiering och AP-fondens betydelse för utbudet på
kapitalmarknaden. Effekterna via kreditmarknaden berörs inte i detta kapitel
utan tas upp i kapitel 10.
De
definitioner och avgränsningar som här lillämpas överensstämmer med
nationalräkenskaperna. Detta innebär en omläggning av beräkningarna, då
nationalräkenskaperna nu ändrat avgränsningen mellan slaten och
socialförsäkringssektorn för att uppnä en bättre överensstämmelse med
internationella normer. Till socialförsäkringssektorn räknas nu endast allmän
sjukförsäkring, allmän tilläggspensionering saml erkända arbetslöshetskassor.
Till staten har förts kontant arbetsmarknadsstöd (KAS), arbetsskadeförsäkring,
folkpensionering, delpensionsförsäkring, frivillig pensionsförsäkring,
lönegaranlifond och sjöfolkspensionering, vilka samlliga tidigare inrymts i
socialförsäkringssektorn.
Den
offentliga verksamheten diskuteras i det följande med utgångspunkt från
inkomst- och utgiftsöversikter för delsektorerna staten, kommunerna och
socialförsäkringssektorn samt för den offentliga sektorn som helhel.
Översikterna ger en viss belysning av den offenlliga sektorns inverkan på
samhällsekonomin.
Avslutningsvis
presenteras i avsnitt 9.6 vissa beräkningar av finanspolitikens effekter på
samhällsekonomin under perioden 1975-1981.
9.2 Staten
Beräkningarna
över statens inkomster och utgifter bygger på budgetulfallet för budgetåret
1979/80 samt på riksrevisionsverkets budgetprognoser för 1980/81. För andra
halvåret 1981 har kalkylerna gjorts med utgångspunkt från budgetförslaget för
budgetåret 1981/82.
För
att nå överensstämmelse med nationalräkenskapernas beräkningar har några
definitionsändringar gjorts i förhållande till tidigare publicerade
nafionalbudgeter. På inkomstsidan förs nu i likhet med nationalräkenskaperna
debiterade preliminära A-skatter, dvs. inklusive januariuppbörden året efter.
En annan skillnad är att kapitaltransfereringar till statliga affärsverk
tidigare fördes som transfereringar till företag. I enlighet med interna-
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 148
tionella
rekommendationer förs dessa nu under poslen utlåning och andra finansiella
transaktioner. Denna post har däför ökats upp med ca 2000 milj. kr. 1979 medan
tranfereringar till företag minskar med molsvarande belopp. På detta sätt
erhålls ett finansiellt sparande som motsvarar nationalräkenskapernas
definition av denna post.
I
samband med att en del av socialförsäkringssektorn har flyttats över till
staten har inomster och utgifter ökat kraftigt. Budgetsaldot förblir dock
relativt opåverkat eftersom förändringen av inkomster och utgifter i stort sett
balanserar varandra. Socialförsäkringssektorns finansiella sparande utgörs nu
liksom tidigare praktiskt taget enbart av AP-fonden. Vid jämförelser med inkomsler
och utgifter i bakåt i tiden har därför staten korrigerats för omläggningen.
Som
framgår av nedanstående tablå har statsbudgetens underskott ökat kraftigt under
senare år. Efter alt ha legal på mellan 6 och 11 miljarder kr. under 1972-1976,
försämrades budgetunderskottet drastiskt och beräknas uppgå till ca 54
miljarder kr. 1980. 1981 väntas underskottet nå upp till 70 miljarder kr. En
del av försämringen är all hänföra lill inflationens inverkan, men räknat som
andel av BNP har budgetunderskottet ökat frän 2 ä 4% i början av 1970-talel
till 12,5% 1981.
Budgetsaido
1972-1981
Miljarder
kr., löpande priser
1972 1973
1974
1975
1976
1977
1978
1979
1980
1981
Budgetsaido -6 -6 Andel av BNP
3 2,5
-10 4
-11
4
-7 2
-18 5
-33 8
-45 10
-54 10,5
-70 12,5
Konjunkturuppgången
1979 medförde att statsinkomsterna ökade någol mer än 1978. Utgifterna ökade
dock ännu snabbare. Del berodde dels på vissa utbetalningar av
industripolitiskt stöd, dels på att arbetsmarknadspolitiken fortfarande krävde
omfattande resurser. Detla medförde att budgetunderskottet växte även under
1979. Budgetunderskottet beräknas ha fortsatt att öka även under 1980 om än i
något långsammare takt. Utgifterna fortsatte atl öka i ungefär oförändrad takt.
Ökningen låg huvudsakligen på räntor på statsskulden och transfereringar till
kommuner och hushåll. Inkomstsidan växte visserligen något snabbare 1980, bl.a.
beroende pä höjningarna av de indirekta skatterna hösten 1980, men kommer inle
upp i nivä med utgiftssidans ökning.
Budgetunderskottet
väntas fortsätta att öka med ytterligare drygl 16 miljarder kr. 1981. Det beror
på att utgiftsökningen nu blir 15% medan inkomsterna bara ökar med ca 9,5%, se
tabell 9:1. Dessutom sker denna ökning från en väsentligt lägre nivå, eftersom
inkomsterna 1980 endast motsvarar 80% av utgiftsnivån.
Den
långsamma utvecklingen av statens inkomster sammanhänger bl. a. med de
väsentliga omläggningar av skattesystemet som genomförts under
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget
149
senare
år. De direkta skatterna beräknas 1980 ha ökat med ca 6% för att år 1981 minska
med drygt 7%. Detta beror dels på att utbetalningarna av kommunalskattemedel
som är en avdragspost bland de direkta skatteinkomsterna i tabell 9:1 beräknas
öka starkt 1981, dels förväntas den totala lönesumman på vilka de direkta
skatterna utgår öka med endast 5,3%.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 9:1
Statens inkomster och utgifter 1979-
Exkl.
slalens affärsverk och aktiebolag
1981
opaginerad Kontrollera mot PDF
Milj. kr.
Förändring
,%
1979
1980
1981
1979-1980
1980-1981
Löpande
priser
1
Inkomster
131721
147260
161610
12,0
9,5
1.1
Direkta skaller
35 858
38040
35 180
6,0
- 7,5
1.2
Indirekta skatter
59704
68680
81480
15,0
18.5
1.3
Socialförsäkringsavgifler
20437
25 180
27900
23.0
11,0
1.4
Övriga inkomsler
15 722
15 360
17 050
- 2.5
11,0
2
Utgifter
162178
182920
210330
13,0
15,0
2.1
Transfereringar
116818
132630
155 550
13,5
17,5
2.1.1
Till hushåll
44011
51000
57 590
16,0
13,0
2.1.2
Till socialförsäkringssektorn
3 821
2780
3440
-27,0
23,7
2.1.3
Till kommuner
34260
38630
44640
13,0
16,0
2.1.4
Till företag
20351
18990
21630
- 6,5
14,0
därav: livsmedels- och ränte-
subventioner
7 178
8270
10760
15,0
30,5
induslripolitiska
åtgärder
6224
4180
2920
-33,0
-30,0
2.1.5
Till internationell verksamhet
4060
4170
4 890
2,5
17,5
2.1.6
Ränteutgifter
10315
17060
23 360
65,5
37,0
2.2
Konsumtion
39735
45 360
49580
14,0
9,5
2.3
Realinvestering
4603
4 680
4950
1,5
6,0
2.4
Lagerinvestering
896
100
120
2.5
Köp och försäljning av fas-
tigheter
126
150
130
19.0
-13,5
3
Finansiellt sparande
-30457
-35660
-48 720
4
Utlåning och andra finansiella
transaktioner
13081
14920
17840
14,0
19,5
därav: industripolitiska
åtgärder
4414
1520
1380
-65.5
- 9,0
5
Korrigeringspost
1950
2910
3440
6
Totalsaido
-45488
-53490
-70000
1975
års priser
Konsumtion
25 333
25 690
25 630
1,5
0,0
Realinvestering
3 233
2959
2 895
- 8,5
- 2,0
Anm. Nivån på inkomster och utgifter skiljer sig något
från budgetdeparlementets beräkningar av redovisningsiekniska skäl.
Källor: Ekonomidepartementet, konjunkturinstitutet,
riksrevisionsverket och statistiska centralbyrån.
Under 1980 medförde de föreslagna
marginalskatlesänkningarna statsfinansiella kostnader på 2,8 miljarder kr.
Inkl. effekterna av indexregleringen skulle därmed statens skatteinkomster bli
7,2 miljarder kr. lägre än om 1979 års skatteskalor hade tillämpats. För 1981
innebär den föreslagna
Prop. 1980/81:150 Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 150
indexregleringen
en minskning av statsinkomsterna med 6,6 miljarder kr. Inkl. effekterna av
marginalskattesänkningen kommer statens skatteinkomster att bli 6,8 miljarder
kr. lägre än de skulle ha varil om 1980 års skatteskalor hade tillämpats och
under förutsättning all dessa skalleskalor ger motsvarande inkomsler.
Däremot
har de indirekta skatteinkomsterna utvecklats kraftigt de senaste åren på
grund av omläggningarna i skattesystemet som inneburit en övergång från direkt
till indirekt beskattning.
Inbetalningarna
av mervärdeskatt, som svarat för ungefär hälften av de statliga indirekta
skatterna, beräknas öka med 13,5% 1980 och med ca 20% 1981. Inbetalningarna av
mervärdeskatt sammanhänger med den privata konsumtionens utveckling. Av
betydelse för de indirekta skatteinkomsternas utveckling 1980 är vidare de
punklskattehöjningar som riksdagen beslutade genomföra under slutet av 1979
och i början av 1980. Sälunda höjdes sprit- och tobaksskatten i slutet av
oktober 1979. Vidare höjdes energiskatt m. m. den 18 december 1979 med 1 öre
för elenergi och 45 kr. per m för olja. För bensin var höjningen 30 öre per
liter. För dieseldrivna fordon höjdes kilomelerskatten i motsvarande mån.
Dessutom höjdes fordonsskatten för vissa fordon. Höjningarna av fordonsskatten
och kilomelerskatten kunde dock av praktiska skäl träda i kraft försl den I
februari 1980. Sammantaget innebar dessa punklskattehöjningar ökade statsinkomster
på ca 4,5 miljarder kr. per år. Ylterligare höjningar av de indirekta skatterna
företogs på hösten 1980, då momsen höjdes frän 17,1 % till 19% den 8 september.
Skatterna pä vin, sprit och tobak höjdes samlidigl, medan skatterna pä bensin
och eldningsolja höjdes den I oktober med 20 öre per liter respektive 50 kr.
per m\ Dessa höjningar påverkade dock statens inkomster bara i begränsad
utsträckning 1980. Under 1981 beräknas effekterna av dessa skattehöjningar bli
ca 6 miljarder kr.
Mot
bakgrund av bl.a. dessa punktskattehöjningar väntas statens inkomster från
indirekt skall öka i betydligt snabbare takt under 1980 och 1981 jämfört med
tidigare år. Totalt sett beräknas ökningen uppgå lill 15% 1980och med 18,5%
1981.
Statens
inkomster av socialförsäkringsavgifler beräknas öka kraftigt 1980. Detta
sammanhänger med en del höjningar av arbetsgivaravgifterna den I januari 1980,
t. ex. barnomsorgsavgiften 0,3 procentenheter, delpensionsavgiften 0,25
procentenheter och avgiften till arbetsskadeförsäkringen med 0,35
procentenheter. Tillsammans med den ovan angivna omläggningen av bokföringen
av de statliga myndigheternas arbetsgivaravgifter förklaras ökningen på 23%
1980. För 1981 väntas ökningen av dessa inkomster bli 11 %.
Statens
övriga inkomster minskade 1980. Detta sammanhängde med en omläggning av
bokföringen av de statliga myndigheternas arbetsgivaravgifter (exkl. avgiften
för ATP). Dessa avgifter har tidigare överförts till socialförsäkringssektorn
först i juni året efler avgiflsåret. Fr.o.m. den I
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 151
juli
1980 sker dessa överföringar ske löpande, vilket innebär att 1980 belastats
dels med avgifterna för 1979 och dels med avgifterna för andra halvåret 1980.
På samma sätt kommer 1981 även att belastas med avgifterna för första halvåret
1980. Budgettekniskl redovisas delta som en minskad inkomst för slaten. För
1981 kommer dessa övriga inkomster all öka med 11 %, huvudsakligen beroende på
ökade ränteinkomster.
Sammantaget
väntas statsinkomsterna öka med 12% 1980. 1981 sjunker ökningslakten till 9,5%
Statens
utgifter väntas fortsätta alt växa i snabbare takt än inkomsterna och ligger
dessutom pä en nivå som är 25% högre än inkomsterna. 1980 beräknas ökningen bli
13% för atl nå upp till 15% 1981. Ökningen i transfereringarna tdl hushållen
beror främst på ökningar i utbetalningar av folkpensionerna samt på de
höjningar av det allmänna barnbidraget som genomförts både 1979 och 1980. Fr.
o. m. den I januari 1980 höjdes barnbidraget med 300 kr. till 2 800 kr. per
barn och är och i oktober samma år med ylterligare 200 kr. Totalt sett beräknas
de statliga transfereringarna lill hushållen öka med 16% 1979-1980 och med
endast 13% 1981. Orsaken till den låga ökningstakten 1981 är dels att
regeringens besparingsåtgärder börjar verka 1981 och dels att inga reformer har
planeras ulan endasi automatiska utgiftsökningar.
Bland
dessa transfereringar ligger numera också folkpensionerna. Folkpensionens
storlek är för ensamstående 95% av basbeloppet och för pensionärspar 155%. De
pensionärer som saknar ATP eller har låg ATP är garanterade en årlig
standardökning på 4% genom ärliga ökningar av pensionstillskotten fram t.o. m.
halvårsskiftet 1981. Pensionstillskottet är f.n. 41% och höjs den Ijuli 1981
lill 45%.
Sedan 1976 har det varit
möjligt för anställda mellan 60 och 65 år att ta ut delpension. Vid en
reducering av arbetstiden läckte delpensionsförsäkringen tidigare 65% av
inkomstbortfallet. Den 1 januari 1981 minskades detta till 50%. Denna möjlighet
har kommit all utnyttjas av ett slorl och snabbt ökande anlal personer. Den I
mars hade 68 700 personer delpension. De allra flesta delpensionärer arbetar
halvtid. Utbetalningarna beräknas 1981 uppgå till drygt 1500 milj. kr.
Delpensionssyslemet omfattar fr.o.m. 1980 även egenförelagare. Därigenom fär
bl.a. småföretagare, jordbrukare och fiskare möjlighet lill delpension.
Transfereringarna till
företag inkluderar i enlighet med nationalräkenskapernas principer
livsmedelssubvenlioner och räntebidrag till bostäder. Ränte- och
livsmedelssubventionerna beräknas under 1980 ha uppgått till drygt 8 miljarder
kr., en ökning med 15%. 1981 kommer dessa lill följd av bl.a. diskontohöjningen
i januari 1981 alt öka med drygt 30%, vilket enbart ligger på räntebidragen.
Som transferering till förelag räknas vidare bl.a. lagerstöd, pressstöd,
transportstöd, bidrag till SJ för icke lönsamma järnvägar och stöd till
energibesparande invesleringar. Del som framför allt förklarar den starka
ökningen av iransfereringarna till företagssektorn
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 152
under senare är är emellertid de särskilda
industripoliliska satsningarna inom varvsindustrin, stålindustrin,
skogsindustrin m.fl. branscher. Dessa beräknas ha minskat med 33% 1980. 1981
väntas dessa industripolitiska transfereringar öka med 20% huvudsakligen
beroende på atl lidigare utgivna förlusllån till varv m.fl. nu förfaller lill
betalning. Till stor del har också de industripoliliska insatserna utgått i
form av lån och aktieinteckning. Denna del redovisas i labell 9:1 under poslen
utlåning och andra finansiella transaktioner. 1981 kommer denna post att minska
med 9%.
Som framgår av tabell 9:2 uppgår genomförda eller
beslulade induslripolitiska åtgärder fr. o. m. 1976 lill drygt 30 miljarder
kr., varav närmare 60% i form av transfereringar och resten som lån och
aktieteckning. Omkring 13 miljarder kr avser satsningar på varvsindustrin
undi;r perioden 1976-1981. Merparten av industripolitiska åtgärder som riktas
till skogsindustrin och stålindustrin har utgått i form av län och
aktieteckning. Utbetalningarna har ökat kraftigt. Fram t. o. m. 1981 beräknas
värdet av insatser ha uppgått till 7 miljarder kr. Under 1980 och 1981 minskar
de industripolitiska insatserna påtagligt jämfört med 1979.
Tabell 9:2 Industripolitiska åtgärder 1976-1981
Milj. kr.
1976
\911
1978
1979
1980
1981
Statliga
företag
1887
1342
625
1615
1010
1600
Varvsindustri
556
1465
1638
5077
2260
2600
Stålindustri
-
-
1770
1652
1680
800
Skogsindustri
-
-
360
325
200
400
Övriga
branscher
-
-
413
1969
550
300
Totalt
2443
2807
4806
10638
5700
5700
därav:
transferering
420
1593
2594
6224
4 180
2920
lån och aktieteckning
2023
1214
2212
4414
1520
2780
Anm. Statliga företag omfattar i huvudsak företag inom
Statsföretag, t.ex. NJA,
LKAB, ASSI m.fl.
Källor: Budgetdepartementet, industrideparlementet och
riksrevisionsverket.
Transfereringarna till internationell verksamhet ulgörs
huvudsakligen av gåvodelen i u-landsbiståndet. För 1980 beräknades
gåvobiståndet uppgå till ca 4 miljarder kr. Inkl. krediler lill
utvecklingsländer beräknas u-landsbiståndel 1981 uppgå lill närmare 5 miljarder
kr. Ränteutgifterna pä statsskulden ökar f. n. myckel snabbt till följd av de
snabbt ökande underskotten i statsbudgeten och uppgick 1980 till över 17
miljarder kr. för att 1981 öka till drygl 23 miljarder kr. eller 11 % av
stalsutgiflerna.
Den statliga konsumtionen beräknas öka med 14% och 9,5% i
löpande priser 1980 respektive 1981. Under 1980 blev den statliga
sysselsättningsökningen ca 5000 personer. För 1981 väntas en ökning av
sysselsällningen inom den statliga sektorn med ca 1000 personer.
Investeringsverksamheten inom de statliga myndigheterna
beskrivs när-
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 153
mare i kapitel 7. De statliga myndigheternas invesleringar
beräknas öka med 6% 1981, främst till följd av ökat byggande. Hänsyn har härvid
tagits till de av regeringen föreslagna arbetsmarknadspolitiska ålgärder som resulterar
i ökade byggnadsinvesteringar.
Från 1979-1980 skulle därmed statens budgetunderskott ha
ökat med över 8 miljarder kr. och uppgå lill ca 54 miljarder kr. 1980. Under
1981 beräknas budgetunderskottet öka ytterligare. Sälunda väntas det statliga
budgetunderskottet uppgå till 70 miljarder kr.
Statens
egen utlåning — bl.a. i industripolitiskt syfte - och övriga finansiella
transaktioner ökade under 1979 och 1980. Genom anpassningen till
nafionalräkenskaperna har en nivåhöjning gjorts med ca 2000 milj. kr. Genom
bl.a. industripolitiska lån blir ökningen av de finansiella transaktionerna
kraftig även under 1981. Orsaken är fortsatta ökningar på bl. a.
bostadslånefonden samt en stark ökning av rörliga krediter för finansiering av
statliga oljeinköp. Täckning av förluster inom varvs- och stålindustrin görs
ofta i form av föriust eller garantilån. Dessa är egentligen en subvention,
men förs inle förrän lånen förfaller till betalning som transferering lill
företag. En stor del av de lån som utgivits de senaste åren är därför redan
inlecknade som företagssubventioner under kommande år. Försämringen av statens
finansiella sparande skulle därmed från 1980 till 1981 bli drygt 13 miljarder
kr.
9.3 Kommunerna
Liksom under tidigare år har statistiska centralbyrån
under februari 1981 genomfört en enkät till kommunerna avseende de kommunala
inkomsterna och utgifterna 1980 och 1981. Enkäten har legat till grund för den
bedömning av den kommunala sektorns utveckling som redovisas i tabell 9: 3.
Vad gäller
skatter och statsbidrag bygger redovisningen på uppgifter från
riksrevisionsverkei och budgetdepartementet. Uppgifterna för 1979 och 1980
överensstämmer med nationalräkenskaperna.
Kommunernas
skatteinkomster ökar under 1981 med ca 12,5%, vilket är en snabbare ökning än
under 1980. Den snabbare ökningstakten är hänförlig till att den kommunala
utdebiteringen höjdes med 0,46 kr. den 1 januari 1981.
Statsbidragen ökar betydligt 1981. Säskilt snabbi ökar de
allmänna statsbidragen, vilka genom skatteutjämningssystemels utbyggnad fäll en
allt större betydelse. De allmänna statsbidragen utgör nu ca 25% av de lotala
statsbidragen. De specialdestinerade statsbidragen ökar även de i snabb takt,
under 1981 förutses dessa öka med ca 14%. Dessa bidrag utgår till bestämda
verksamhetsområden såsom grundskola, barnomsorg, vuxenutbildning m. m.
Statsbidragen svarar nu för mer än en fjärdedel av den kommunala sektorns
inkomster.
Kommunernas övriga inkomster ökade exceptionellt kraftigt
1980, del-
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget
154
opaginerad Kontrollera mot PDF
vis beroende på starkt ökade ränteinkomster. Ökningen
fortsätter om än i lugnare takt under 1981. Sammantaget har de övriga
inkomsterna ökat med ca 35% på två år och har därmed varil den mest expansiva
av den kommunala sektorns inkomster. Hänsyn har härvid tagils till effekterna
på kommunemas ränteinkomster, som beror på de av regeringen föreslagna
ändringarna i utbetalningsrulinerna för kommunalskattemedel till kommunerna.
Totall beräknas kommunernas inkomsteröka med ca 12,5%
1981, vilket är ungefär samma ökning som under 1980.
De samlade utgifterna beräknas öka med ca 12%, vilket
innebär en långsammare ökning än de närmast föregående åren. Transfereringarna,
vars siörsta delar utgörs av bidrag till hushållen och ränteutgifter, beräknas
uppvisa en lägre ökningstakt under 1981 än under föregående är. Delvis beror
denna dämpning på en annan kostnadsfördelning mellan staten och
primärkommunerna avseende bostadstilläggen för pensionärer, varigenom
kommunernas ersättning lill staten minskar. Även ränteutgifterna förutses öka
långsammare 1981.
Den
kommunala konsumtionens ökningslakt var 1980 betydligt lägre än
Tabell 9:3
Kommunernas inkomster och utgifter 1979-
Exkl. kommunala aktiebolag och stiftelser
1981
Milj. kr.
Förändring
.%
1979
1980
1981
1979-1980
1980-1981
Löpande
priser
1
Inkomster
128493
145740
164040
13,5
12,5
1.1
Skaller
70650
77720
87 260
10.0
12,5
1.2
Statsbidrag
34 260
38620
44640
12.5
15.5
1.2.1
Allmänna statsbidrag
7350
9620
11540
31,0
20,0
1.2.2
Speciella statsbidrag
26910
29000
33 100
18,0
14,0
1.3
Övriga inkomster
23 583
29400
32 140
24,5
9,5
2
Utgifter
126270
146910
164580
16,5
12,0
2.1
Transfereringar
21295
23 830
25 790
12,0
8,0
2.1.1
Till hushåll
8980
9580
10290
6,5
7,5
2.1.2
Till slaten
2 268
2480
2 200
9,3
-11,0
2.1.3
Till företag
2 793
3 140
3 630
12.5
15,5
2.1.4
Ofördelat
7254
86.30
9670
19,0
12,0
2.2
Konsumtion
90813
106 870
120380
17,5
12,5
2.3
Realinvestering
14 397
16610
18660
15,5
12,5
2.4
Netlo av mark- och fastighetsköp
- 235
-400
-250
3
Finansiellt sparande enligl
nationalräkenskaperna (1-2)
2223
-1170
-540
1975
års priser
Konsumtion
56906
58860
60620
3,5
3,0
Realinvestering
9764
10010
10130
2,5
1,0
Anm. Allmänna slalsbidrag omfattar skatlebortfallsbidrag.
skatteutjämningsbidrag, särskilt bidrag till kommunerna samt generellt bidrag
till kommuner och landsting 1979. Speciella statsbidrag utgår till bestämda
verksamhetsområden. Källor: Ekonomidepartementet, konjunklurinslitulel,
riksrevisionsverkei och statistiska centralbyrån.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 155
1979. Enligl preliminära uppskattningar ökade konsumtionen med ca 3,5% i
volym 1980. 1979 ökade konsumtionsvolymen med ca 5%. Huvuddelen av
neddragningen i ökningstakten var dock hänförlig till att antalet sysselsatta
i kommunala beredskapsarbeten minskade kraftigt mellan 1979 och
1980. Någon mer påtaglig dämpning av den den underliggande, mer permanenta
utbyggnaden av den kommunala verksamheten synes inte ha ägt rum 1979-1980.
Under 1981 väntas däremol en belydande dämpning av denna underliggande
expansionstakt. Den kommunala konsumtionen förutses öka med 3% 1981.
Det
inkomstbortfall som kommunerna kommer all fä vidkännas 1982 som följd av de
ekonomisk-politiska åtgärder som föreslagils under våren 1981 har antagils
komma all medföra en betydande återhållsamhet med utgifter redan under 1981. Om
en sådan återhållsamhet i förhällande till tidigare planer ej äger rum kommer
konsumtionens ökningslakt 1981 att bli snabbare.
De
kommunala myndigheternas och affärsverkens investeringar beräknas öka med ca
1% 1981. En närmare redogörelse för kommunernas investeringar lämnas i kapitel
7.
De
redovisade beräkningarna över kommunernas inkomster och utgifter pekar på en
viss förbättring av det finansiella sparandel 1980-1981. För 1981 förutses etl
mindre inkomslunderskott.
Det
bör understrykas att beräkningarna gäller hela den kommunala sektorn. Enskilda
primärkommuner och landsting kan uppvisa en annan finansiell bild än vid summan
av de kommunala verksamheterna gör. Utvecklingen kan också skilja sig åt mellan
den primärkommunala och den landstingskommunala sektorn.
9.4
Socialförsäkringssektorn
Statistiska
centralbyrån tillämpar fr. o. m. augusti 1980 en ny definition av
socialförsäkringssektorn. Tidigare fördes samtliga socialförsäkringstransaktioner
till denna sektor. Enligt den nya definitionen görs en snävare avgränsning
gentemot staten, så till vida att endast försäkringssystem som åtminstone har
egen administration eller kan fatta vissa självständiga finansiella beslul
skall tillhöra socialförsäkringssektorn. Sålunda omfatlar
socialförsäkringssektorn numera allmän sjukförsäkring, allmän tilläggspension
och de erkända arbetslöshetskassorna. Övriga försäkringar förs till staten.
Även om socialförsäkringssektorn numera enklare kan särskiljas från
statsbudgeten är sektorn alltjämt en statistisk konstruktion. Effekten av
revideringen på det finansiella sparandet är begränsad, eftersom den helt
dominerande delen av sparandet inom socialförsäkringssektorn har sketl inom den
allmänna tilläggspensioneringen, som fortfarande tillhör sektorn.
Transfereringarna
till hushållen, dvs. utbetalningarna av ATP, sjuk- och föräldrapenning samt
arbetslöshetsersättning, beräknas ha stigit kraftigare
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget
156
Tabell 9:4 Socialförsäkringssektorns inkomster och
utgifter 1979—1981
Löpande priser
Milj. kr.
Förändring, %
1979
1980
1981
1979-1980
1980-1981
1
Inkomster
57 791
66
320
76470
15,0
15,5
1.1
Avgifler
42088
49400
56330
17,5
14,0
1.2
Bidrag frän slaten
3 821
2780
3430
-27,0
23,5
1.3
Ränteinkomster
11744
13 980
16 540
19,0
18,5
1.4
Övriga inkomster
138
160
170
16,0
6.5
2
Utgifter
42046
49530
57 240
18,0
15,5
2.1
Transfereringar till hushällen
32 104
37 190
44 300
16,0
19.0
2.2
Övriga transfereringar
7943
9990
10250
26,0
2,5
2.3
Konsumtion m. m.
1999
2 350
2 690
17,5
14,5
3
Finansiellt sparande
15745
16790
19230
6,5
14,5
Källor: Ekonomidepartemenlel, konjunklurinslitulel,
riksförsäkringsverket och statistiska centralbyrån.
1980 än 1979 till följd av den snabbare pris- och
löneutvecklingen under 1980. Som framgår av tabell 9:4 väntas transfereringarna
lill hushållen öka med 19% 1981 vilket är ännu snabbare än ökningen 1980 som
var 16%. Den fortsatt höga tillväxttakten beror huvudsakligen på ökade
utbetalningar av ATP.
Utgifterna för ersättning till sjukvården från
sjukförsäkringen sleg fr. o. m. januari 1980 på grund av nya regler för
läkarvärdsersättning m. m. vilket avspeglas i ökningen av socialförsäkringssektorns
övriga transfereringar 1980.
Socialförsäkringssektorns inkomster ökade i snabbare takt
1980 än 1979. Delta sammanhänger främsl med all uppbörden av de statliga
myndigheternas arbetsgivaravgifter lades om den 1 juli 1980 och medförde ett engångstillskott
till avgiftsinkomsterna andra halvåret 1980 och första halvåret 1981 (jfr
avsnittet om statens övriga inkomster). Den 1 januari 1981 stiger ATP-avgiften
med 0,25 procentenheter enligt en tidigare fastställd plan. Vidare ökar posten
ränteinkomster kraftigt på grund av del höjda ränteläget. De totala inkomsterna
beräknas öka med 15,5%
Kollektiva avgifter i % av lön
Arbetare
Tjänstemän
Indirekta
skatter
i % av
lön
Lag-
Avtals-
Summa
Lag-
Avtals-
Summa
Indirekta
skatter
stadgade
enliga
stadgade
enliga
exkl byggforskningsavgift
Byggforsk-ningsavgifl
1970
10,9
0,6
11,5
10,6
9,1
19,7
1,00
0,50
1971
11,3
0,6
11,9
11,0
8,8
19,8
2,00
0,50
1972
11,4
1,0
12,4
11.1
8,5
19,6
2,10
0,50
1973
11,5
2,5
14,0
11,0
9.0
20,0
4,10
0,50
1974
15,8
4,2
20,0
15,1
10,5
25,6
4,10
0,50
1975
20,2
4,4
24,6
18,9
10.7
29,6
4,10
0,60
1976
2.3,6
4,4
28,0
23,3
10,7
34,0
4,68
0,70
1977
26,4
5,0
31,4
26,2
10,9
37,1
5,68
0,70
1978
29,0
5,1
34,1
28,8
11,0
39,9
3,05
0,70
1979
28,9
5,4
34,3
29,1
11,3
40,4
2,38
0,70
1980
29,7
5,5
35,2
29,9
11,4
41,3
2,65
0,70
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 157
Det
samlade uttaget av arbetsgivareavgifter uppgick under 1980 lill 35,2% av
avgiftsunderiaget. Det bör härvid observeras alt avgiftsunderiaget är mindre
än lönesumman och att underlaget varierar mellan olika arbetsgivarkalegorier.
Den 1 januari 1981 höjdes ATP-avgiften med 0,25 procentenheter fill 12,25% av
avgiftsunderiaget.
Ovanstående
tablå visar hur arbetsgivaravgifterna som procent på lönesumman fördelar sig
på dels indirekta skatter (inkl byggforskningsavgift) samt kollektiva avgifter.
De senare fördelas på dels kategorierna arbetare och tjänstemän och dels på
avtalsenliga och lagstadgade avgifter.
Pensiönsutbetalningarna
för ATP ulgör drygt 50% av de transfereringar till hushåll som redovisas i
tabell 9:4. De beräknas öka med drygl 4 miljarder kr 1981. Bakom denna ökning
ligger kompensation för prisstegringar och en ökning av antalet pensionärer
med ATP.
Sektorns
totala utgifter beräknas ha ökal med 18% 1980 och 15,5% 1981. Det finansiella
sparandet uppgick 1980 till drygt 16 miljarder kr och beräknas 1981 öka till
drygt 19 miljarder kr.
9.5
Den totala offentliga sektorn
Den
offenlliga sektorns konsumtion och investeringar svarar för drygl 1/3 av
bruttonationalprodukten. Den offentliga konsumtionen beräknas ha ökal med 3%
1979-1980, främst till följd av den relalivi kraftiga kommunala expansionen.
Under 1981 förutses den offenfiiga konsumtionens volymtillväxt bromsas upp
något, ökningen beräknas uppgå till ca 2% 1980-1981. Antalet anställda beräknas
fortsätta att öka relafivt krafligl i kommunerna, medan del inom slalen ökar
endasi obelydligl. 1980 uppgick antalet anställda i stafiiga och kommunala
myndigheter fill 1251000 personer exkl. värnpliktiga.
Tabell
9:5 Den offentliga sektorns konsumtion och investeringar 1979—1981
Milj.kr., löpande
priser
Volymförändring,
%
1980
1981
1979-1980
1980-1981
Statlig
konsumtion
Socialförsäkringssektorns konsumtion Kommunal konsumtion
45 359
2311
106866
49580
2650
■120
380
1,5 7.0
3,5
0,0 5.0 3,0
Offentlig
konsumtion
154536
172610
3,0
2,0
Slallig
investering'
Socialförsäkringssektorns invesleringar Kommunala
investeringar'
17482
40
19150
18440
50
21460
13,5 4,0 3.5
-4,0
12,0
1,0
Offenlliga investeringar' därav: myndigheter
36672
17191
39950
18300
8,0
-0,5
-1,5
1,0
Summa
offentlig sektor
191208
212560
4,0
1,5
'
Inkl. affärsverk saml statliga och kommunala bolag, exkl. bostadsinvesteringar.
Källor: Ekonomidepartemenlel, konjunkturinstitutet, riksrevisionsverket och statistiska
centralbyrån.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget
158
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 9:6
Den totala offentliga sektorns inkomster och utgifter 1979-
Löpande
priser
1981
opaginerad Kontrollera mot PDF
Milj. kr.
Förändring
i
i%
1979
1980
1981
1979-
1980-
1980
1981
1
Inkomsler
273502
309900
346070
13,5
11,5
1.1
Skatter
166212
184440
203920
11,0
10,5
1.2
Socialförsäkringsavgifter
62525
74580
84 230
19,5
13,0
1.3
Övriga
inkomster
44765
50880
57920
13,5
14,0
2
Utgifter
285991
329920
376100
15,5
14,0
2.1
Transfereringar
133 657
154210
179840
15,5
17,0
2.1.1
1 Till
hushåll
85095
97770
112 180
15,0
14,5
2.1.2
Till företag inkl. livsmedels-
och bostadssubventioner
26933
26580
29740
-1,5
12,0
2.1.:;
! Till
internationell verksamhet
4060
4 170
4 890
2,5
17,5
2.1..
t Övriga
transfereringar
17569
25 690
33030
46,0
28,5
2.2
Konsumfion
132511
154540
172610
16,5
11,5
2.3
Realinvestering
19036
21320
23650
12,0
11,0
2.4
Korrigeringspost'
787
-150
0
3
Finansiellt sparande
-12489
-20020
-30030
4
Över statsbudgeten
finansierad utlåning
13081
14920
17840
'Inkl. netto av kommunala mark- och fastighetsköp. Källa:
Ekonomidepartementet.
De offentliga investeringarna ökade under 1980 med 8,0% i
volym, huvudsakligen beroende på de statliga investeringsökningarna i
affärsverk och bolag. De statliga myndigheternas investeringar minskade med
0,5%. Inför 1981 lyder de enkäter som insamlats på en minskning av investeringsvolymen
i de offentliga investeringarna. Minskningen är hell hänföriig lill de statliga
invesleringarna, medan däremol de kommunala investeringarna väntas öka något
1981. I tabell 9:5 ingår även investeringar i kommunala och statliga affärsverk
och bolag. Inkl dessa investeringar beräknas de tolala offentliga investeringarna
minska med 1,5% 1981.
Heta den offentliga sektorns efterfrågan i form av
konsumtion och investeringar skulle därmed ha ökat med 4,0% 1980. För 1981
förutses en kraftig dämpning så att ökningen stannar vid 1,5%.
I tabell 9:6 redovisas den offentliga sektorns inkomsler
och utgifter 1979-1981. Transaktionerna mellan de tre delsektorerna har
eliminerats vari'ör tabellen endast visar transaktionerna mellan den offenlliga
sektorn och samhällsekonomin i övrigt.
Fr.o.m. 1978 har hela den offentliga sektorn uppvisat
sparande underskott.
Under 1979 beräknas underskottet ha varit drygl 12
miljarder kr. Den fortgående försämringen av statens finansiella sparande i
kombination med stagnerande sparöverskott i den allmänna pensionsfonden ligger
bakom denna utveckling. Däremot var kommunernas finansiella ställning god
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 159
både
1978 och 1979. Under 1980 förelåg ett visst underskott i den kommunala
sektorns finansiella sparande samtidigt som försämringen av den statliga
sektorns sparandeunderskott blev förhållandevis måttlig jämfört med de närmast
föregående åren.
Totalt
sett skulle den offentliga sektorns finansiella sparandeunderskott ha
försämrats med över 8 miljarder kr och uppgå till 20 miljarder kr 1980. För
1981 förutses ett mindre underskott i den kommunala sektorns finansiella
sparande, medan staten får ett kraftigt försämrat sparande. Totalt sett
försämras den offentliga sektoms finansiella sparande med ca 10 miljarder kr.
Den
reala utvecklingen av offenlliga inkomsler och utgifter, deflaterade med
BNP-deflatorn, framgår av nedanstående uppställning (äriig procentuell
volymförändring). Inkomster och utgifter i löpande priser för den offentliga
sektorn har hämtats frän nationalräkenskaperna för perioden 1970-1980.
Transfereringar inom den offentliga sektorn har netlals bort. Detta är en
omläggning gentemot tidigare nationalbudgeter. Det innebär att
socialförsäkringssektorn endast omfattar ATP, sjukförsäkring och de erkända
arbetslöshetskassorna, medan folkpensioner m.m. ingår i staten. Den reala
utvecklingen av de totala offentliga utgifterna har hittills under 70-talet
ökat med 5,8% per år, dvs. betydligt snabbare än BNP. Under 1980 ökade de
offentliga utgifterna med endast 3,2% vilket är betydligt långsammare än under
70-talel. Under 1980 uppvisade framför allt staten en markant nedgång i
utgiftstakten. Nedgången blir ännu mer markanl om man jämför utgiftslaklen
exklusive statsskuldsräntor. Realt hade dä slalen en minskning av utgifterna med
2,2%.
1981
ökar de totala utgifterna med 5% vilket är långsammare än under 70-talet, men
snabbare än 1980. Ökningen beror framför allt på att statsutgifterna beräknas
stiga med 5,7% vilket till stor del beror på de kraftiga ökningarna av
statsskuldsräntorna. Exklusive statsskuldsräntor ökar statsutgifterna med
2,8%.
1970-
-1979
1979-
1980
1980-1981
Inkomster
4.3
1,3
2,9
därav;
skatter
2.9
-0,7
1.9
avgifter
6,7
4,6
4.4
Utgifter
5,8
3,2
5,0
därav:
staten
6,0
2,0
5,7
slaten exkl. stalssk
uldsräntor
5,7
-2.2
2,8
socialförsäkringsse
klorn
12,6
3.8
7,8
kommunerna
4,2
4.2
3,6
Som
framgick av ovanstående har den reala utgiftsökningen i den offenlliga sektorn
varit större än BNP-tillväxten under 1970-lalel, Som en följd härav har de
konsoliderade utgifternas andel av BNP ökat trendmässigt under 1970-talel, från
45% 1970 till 64% 1980. Detta framgår av nedanstående tablå.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 160
Den
totala konsoliderade offentliga sektorns andel av
BNP
1970
1971
1972
1973
1974
1975
1976
1977
1978
1979
1980
Utgifter 44.8
Inkomster 48.9 Skatier-l-avgifter 41.0
46,5 51.6
43,4
47,4 51,8 43,2
45.9 50.0 41.5
49.1 51,0
42,5
49,9
52,7 44,0
52.6
57.2 48.5
58.7 60.4 51,4
60,6 60,2 50,8
62.5 59,8 50,0
63.6 59.7 49.9
Inkomsterna
har också ökat som andel av BNP men inte lika snabbt. Från 1977 har de legat i
stort sett oförändrade på ca 60% av BNP medan utgifterna ökat från 59 lill 64%
av BNP. Detla kan också avläsas i den konsoliderade offenlliga sektorns
finansiella sparande. 1977 är inkomstandelen fortfarande något större än
ulgiftsandelen och del är också del sista år som det totala finansiella
sparandel är positivt. Utvecklingen från 1977 framgår av nedanstående tablå.
Offentliga
sektorns totala nnansiella sparande
1977
6297
milj. kr
1978
- 1954
milj. kr.
1979
-12489
milj. kr.
1980
-20020
milj. kr.
1981
-30030
milj. kr.
9.6
Beräkning av finanspolitiska effekter
Under
många är har en enkel modell använts i nalionalbudgetarbelet för att belysa de
samlade finanspolitiska effekterna inle bara av statsbudgetens förändringar,
utan även av förändringar i kommunernas och socialförsäkringssektorns
inkomsler och utgifter. Beräkningarna syftar till all belysa hur reala
förändringar i de offentliga inkomsterna och utgifterna påverkar
samhällsekonomin. Dessulom har särskilda beräkningar utförts för effekterna av
vissa ekonomisk-politiska åtgärder, t. ex. investeringsstimulerande åtgärder,
lagerstöd och industripolitiskt stöd i form av lån. Till den offentliga sektorn
i detta sammanhang räknas också investeringar i statliga och kommunala
affärsverk och bolag. Som mått på den finanspolitiska effeklen utnyttjas de
reala förändringarna i proceni av BNP i fasta priser. För närmare beskrivning
av metodiken när det gäller de finanspolitiska effektberäkningarna kan hänvisas
till lidigare nationalbudgeter.
F''örändringar
i olika delposter i de offentliga inkomsterna och utgifterna ger olika effekter
på samhällsekonomin. Om det sker sammansättnings-förskjutningar som har slörre
påverkan pä samhällsekonomin i övrigt, blir den finanspolitiska effekten slörre
än vad den annars skulle ha blivit. Genom att göra anlaganden om bl.a. de
marginella konsumtions- och importbenägenheterna tas i modellen hänsyn till
dessa förhållanden. Till grund för effektberäkningarna ligger således
bedömningar av dels importbenägenheterna för privat konsumtion samt för
offentlig konsumtion och
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 161
investering, dels hushållens konsumfionsbenägenhet för
olika slags inkomster.
Det aktuella konjunkturiäget liksom även
efterfrågeökningarnas sammansättning påverkar de marginella
importbenägenheternas sloriek. För 1980 och 1981 har den marginella
importbenägenheten för privat konsumtion fömtsätts uppgå till 0,35 respektive
0,30. Importbenägenheterna för offentlig konsumtion och investering har
uppskattats till lägre tal än för privat konsumtion. Hushållens marginella
konsumtionsbenägenhet för 1980 och 1981 har i likhet med tidigare beräkningar
förutsatts vara 0,7.
Med de anlaganden om import- och konsumlionsbenägenheter
som redovisats ovan erhålls ur modellen värden pä ett antal multiplikatorer.
Med tillämpning av dessa multiplikatorer kan den totala effekten av förändringar
i den offentliga sektorns verksamhet på bmttonalionalprodukten räknas fram. För
några av de viktigaste variablerna redovisas multiplikatorerna för 1980 och
1981.
1980
1981
Byggnadsinvesteringar
1,5
1,6
Maskininvesteringar
1,2
1,3
Offenlliga
löner
1.7
1,8
Övrig
offentlig konsumtion
1,4
1,4
Permanenta
transfereringar till hushåll
0,9
0,9
Direkta
skaller
-0,8
-0,8
Indirekta
skatter
-0,9
-0,9
I tabell 9:7 redovisas beräkningar över finanspolitiska
effekter för åren 1975-1981. Frågan om hur den offenfiiga sektorns effekt på
ekonomin i övrigt skall beräknas, är svårt atl besvara både utifrån teoretiska
och praktiska utgångspunkter. Den beräkningsmetodik som här används innebär
att om de offentliga utgifterna och inkomsterna inle förändras realt sell från
den uppnådda nivån uppstår ingen finanspolitisk effekt. Även om den
Tabell 9:7 Finanspolitiska effekter 1975-1981
Procent av bruttonationalprodukten i fasta priser
1975
1976
1977
1978
1979
1980
1981
Staten: direkt effekt indirekt effekt
0,3 0,1
0,2 0,9
-0,2
2,4
0,3 3,1
0,3
2,2
0,2 -1.5
0,0 0,8
Summa
0,4
1,1
2,2
3,4
2,5
-1,3
0,8
Kommunema: direkt effekt indirekt effekt
0,5 0,6
0,5 -0,1
0,9 -0,7
0,8 -1,8
0,8 0,2
1,9 0,4
0,8 -0,1
Summa
1,1
0,4
0,2
-1,0
1,0
2,3
0,7
Socialförsäkringssektorn'
0,4
-0,2
0,4
0,5
0,3
0,2
0,0
Totall
1,9
1,3
2,8
2,9
3,8
1,2
1,5
' Inkl. allmänna pensionsfonderna.
Källa: Ekonomidepartemenlel.
11 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 150. Bilaga l.l
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 162
offenlliga seklorns finansiella sparande är oförändral kan
emellertid en finanspolilisk effekt uppslå genom all del sker förskjulningar
mellan olika typer av inkomster och utgifter. För olika sektorer i
samhällsekonomin kan däremot dessa finanspolitiska effekter vara expansiva
eller kontraktiva på grund av ändrad sammansättning av inkomster och utgifter.
Den oftentliga verksamheten hade 1980 en expansiv effekt
på samhällsekonomin, molsvarande 1,2%' av BNP-utvecklingen. Delta var en neddragning
från 1979 och berodde framför alli på de slalliga utgifternas utveckling.
Effekten av den kommunala sektorns inkomster och utgifter pä 2,3 % 1980
motverkades till en del av denna negaliva effekt frän slaten. För 1981 är den
offentliga sektorns effekt på ekonomin något mer expansiv än 1980.
Av tabell 9:8 framgår något utföriigare hur olika
delposter i den offentliga sektorns inkomster och utgifter bidrar till den
totala finanspolitiska effekten för är 1979, 1980 och 1981.
Tabell 9: 8 Finanspolitiska effekter 1979-1981
Proceni av bruttonationalprodukten i fasla priser
1979 1980 1981
Slaten
0,2
-0,1
0,0
0,3
0,3
0,9
0.1
-0,4
-0,9
2,7
-1,2
0,8
2,1
-1,6
0,8
0,4
0,2
0.0
0,2
0.2
0,0
2,5
-1,3
0,8
1,0
-0,2
-0,6
■0,3
0,2
-0,3
2,0
2,5
1,3
0,2
0,0
-0,1
1,7
2,3
1.3
0,1
0,2
0.1
1,0
2,3
0,7
3,8
1,2
1,5
Inkomsler därav: direkt skatt indirekt skatt
Utgifter
därav:
transfereringar m. m.
Konsumtion
Invesleringar
Summa staten
Kommunerna Inkomster därav: skatter
Utgifter
därav: transfereringar
konsumtion
investeringar
Summa kommunerna Summa offentlig sektor
Källa: Ekonomideparlemenlet.
För staten gäller att den statliga konsumfionsökningen
1980 inte gav någon större effekt, samtidigt som utbetalningarna för
industripolitiska åtgärder minskade kraftigt. Den finanspolitiska effekten av
dessa beräknas till minus 1,5%. När det gäller investeringar beräknas en
uppgång på 0,2%. Totalt sett innebär sammansättningsförskjutningarna i de
statliga utgifterna mellan 1979 och 1980 att kalkylerna ger en finanspolitisk
effekt via utgiftssidan för 1980 som är negativ, minus 1,2 procent, trots realt
sett
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 163
ökade statsutgifter. Utgifter med hög multiplikatoreffekt
- som t.ex. konsumtion, investeringar, industripolitiska åtgärder, utvecklas
svagt, medan utgifter med låg multiplikatoreffekt - t.ex. räntor på
statsskulden -ökar starkt.
1981 beräknas de statliga utgifterna öka krafligl i
nominella termer men de får trots detta inte särskill mycket större expansiv
effekt på ekonomin. Det beror på att i likhet med 1980, den slora reala
ökningen ligger på statsskuldräntor med låg multiplikatoreffekt.
På
inkomstsidan har skatteinkomsterna varit oförändrade i reala termer 1980 och
1981. Sammantaget skulle den statliga sektorn ha häften kontraktiv effekt pä
ekonomin under 1980 som kan uppskattas till -1,3%. Trots den fortgående
försämringen i statens budgetsaido dämpades enligl dessa beräkningar den
finanspolitiska effeklen kraftigt med den använda beräkningstekniken från 1979
till 1980.
1981
beräknas de statliga utgifterna öka kraftigt i nominella termer men de får
enbart en begränsad expansiv effekt på ekonomin. De kraftiga höjningarna av
indirekta skatter 1981 motverkas helt av de minskade inkomsterna från direkla
skaller, vilkel berodde på indexregleringen av skatteskalorna, saml den svaga
utvecklingen av de totala löneutbetalningarna. Totalt har den statliga sektorn
en expansiv effekt molsvarande 0.8% av BNP.
För kommunerna minskar utbetalningarna av
kommunalskallemedel långsamt under 1980 och ökar svagt 1981. På utgiftssidan
betyder framför allt ökningen av konsumtionens expansiva finanspolitiska
effekter. Sammantaget beräknas den kommunala sektorns expansiva effekt pä
ekonomin uppgå fill 2,3%' 1980 och 0,7% 1981 av BNP, vilket leder till att den
offenlliga sektorn lämnar ell positivt bidrag till BNP, med 1.2% 1980 och 1,5%
1981.
Socialförsäkringssektorn beräknas under 1980 få en svagt
expansiv effekt på ekonomin. Förklaringen härtill är all iransfereringarna
lill hushållen beräknas växa väsentligt snabbare än den huvudsakliga
inkomstposten, arbetsgivaravgifterna. Under 1981 blir effeklen noll, vilket
beror på all effekterna av ökade inkomster och transfereringar lar ut varandra.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 164
10
Kreditmarknaden
Den
svenska kredilpolitiken har under senare år i hög grad präglats av
statsbudgetens utveckling liksom av de störningar som inträffat i den yttre
balansen. Politiken har främsl inriktats på att begränsa budgetunderskottets
likvidiserande inverkan och på att motverka tendenser till valutautflöde, som
framträtt i anslutning till bytesbalansens svaghet. Vidare har den politiska
inriktningen innefattat en strävan att underiätta en ickestatlig upplåning
utomlands. I enlighet med dessa syften har bankernas ul-låningsexpansion
fortsatt att begränsas, likviditetskvoterna har successivt höjts och
kapilalmarknadsinstitutionerna har ålagts allt strängare placeringskrav.
Sveriges
ansträngda betalningsbalansläge har medfört ökad känslighet för internationella
ränteförändringar. Upplrappningen av den internationella räntenivån, sedan
andra halvåret 1979, har följaktligen ålerverkal på den inhemska ränlenivån.
Del svenska diskontot har sålunda sedan juli 1979 höjts ett flertal gånger och
låg i slutet av 1980 på 10% (diagram 10:1). För att förstärka
diskontohöjningarnas effekt på penningmarknadsräntorna höjdes dessutom vid
några tillfällen kassakraven för affärsbankerna. Även villkoren för bankernas
upplåning i riksbanken skärptes.
Under
våren och sommaren 1980 skedde en temporär nedgång i del internationella
räntelägel. Mol bakgrund av den svenska bytesbalansen och budgetläget vidtogs
ej någon parallell sänkning av det svenska ränteläget. Kreditpolitiken
inriktades i stället på att motverka de räntesänkningstendenser, som uppkommit
pä den korla marknaden. Sälunda höjdes skattkammarväxeldiskontot i juni 1980.
Diagram 10:1 Diskontot för Sverige och OECO samt
emissionsvillkor för långa statslån 1978-1981
Proceni
/' — -'
L å ng sfotsobligpationsranfa j I
/
/...r
J '----
"1... ,.
-..Wt.:.:...
14 13 12 11 10
v
9
OECD y I Sverlqes diskonto
• "■' ....1
8
7
6
5
I_________ I_________ \_________ \_____
1978 1979 1980 1981
Källa: Riksbanken.
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 165
Diagram 10:2 Valutaflöde 1978-1981
Miljarder kr., 12-månadersförändringar
1978 1979 1980 1981
Anm. Valutaflödet definieras som valutareservens
transaktionsvärde exkl. statlig Utlandsupplåning, riksbankens övriga
utlandslransaktioner samt tilldelning av särskilda dragningsrätter. Källor:
Konjunkturinstitutet och riksbanken.
Under de första veckorna 1981 inträffade ett betydande
kapitalulflöde till utlandet. Det med den växande bytesbalansen förknippade
valutautflödet förstärktes härigenom (diagram 10:2). Mot denna bakgrund
skärptes kreditpolitiken i januari 1981. Syftet med skärpningen var atl
begränsa utlåningen i svenska kronor samt att, via elt högl inhemskt kort
ränteläge, stimulera företagen att ta hem sina utlandslikvider. Avsikten var
således att höja räntan pä bankcertifikal och specialinlåning lill en attraktiv
nivå. I linje härmed höjdes fr. o.m. den 21 januari 1981 diskontot från 10 lill
12% saml straffräntan för banklän i riksbanken från 13 lill 17%. Även räntan på
skattkammarväxlar höjdes till strax under 17%. I samband med dessa höjningar
tilläts räntesatsen för prioriterade obligationer att stiga med 1 % fill 13,5%.
Vidare höjdes fr.o.m. den 26 januari kassakraven för affärsbanker från 2 fill
4%. Samtidigt ålades sparbankerna och föreningsbankerna för första gången ett
kassakrav, vilket fastställdes till 1 %. I älgärdspaketet i januari 1981
ingick även att riksbanken hos regeringen utverkade befogenhet att sätta
lagstiftningen om utlåningsreglering för bankerna i kraft. Avsikten är, att
bankernas utlåningstakt (exkl. bostadsbyggnadskrediter och
utlandsrefinansierade krediter) skall begränsas frän 6 till 5% Under perioden
30 juni 1980-30 juni 1981. Riksbanken begärde och erhöll
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget
166
opaginerad Kontrollera mot PDF
befogenhet atl få införa utlåningsreglering för
finansbolagen. Detta resulterade i att finansbolagens beviljade krediler under
1981 tilläts öka med högst 16%. Utlåningsregleringen omfattar inte finansbolagens
investeringskrediter i form av leasing. I enlighet med en vid halvårsskiftet
1981 planerad övergång från utlåningstak till en styrning av utlåningen via
likviditetskrav höjdes fr.o.m. mars 1981 likviditetskraven för samtliga
bankinsfitul med 1%.
Säsom en anpassning fill det faktiska likvidiletsläget
sänktes temporärt kassakraven för bankerna för tiden mellan den 20 februari och
9 mars 1981. För affärsbankerna sänktes kravet från 4% till 1 % och för
sparbanker och föreningsbanker från 1 % till 0. Fr. o. m. den 10 mars 1981
höjdes kassakraven igen till 2% för samtliga banker. Fr.o.m. den 27 mars 1981
sänktes straffräntan för banklån i riksbanken fill diskontot plus 4
procentenheter dvs. till 16%. Sänkningen kunde genomföras sedan det slora valulautflö-del
i januari förbytts i ett visst återflöde. Samfidigt sänktes diskontot för
skattkammarväxlar med 1 procentenhet. Härigenom minskade spänningen mellan de
korta och långa räntorna.
Diagram 10:3 Penningmängden 1977—1981
Procentuella 12-mänadersförändringar
opaginerad Kontrollera mot PDF
17
y\
16
/\ /
\
15
r — v
[-\
14 13
12
-\a
\AVA
11
10
9
v
8
7 6 5
4 3
■v..
/
yV
1979
1980
1981
1977 1978
Källa: Riksbanken.
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 167
10.1 Likviditetsutvecklingen
Penningmängden
Penningmängden i den svenska ekonomin ökade 1978 med drygt
17% (diagram 10:3). Därefter avlog ökningstakten successivt och kom under 1979
att uppgå till drygt 11 %. Under 1980 var penningmängdens stegringslakt i
stort sett oförändrad, runt 12%.
Den beloppsmässiga ökningen av penningmängden uppgick 1980
lill 34,4 miljarder kr., vilket var 7,2 miljarder kr. mer än 1979. Bakom den
högre tillväxten 1980 läg framför allt statens finansiella transakfioner.
Statens utgiftsöverskott var 10,5 miljarder kr. större under 1980 än 1979 (se
labell 10:1 i slutet av kapitlet). Samtidigt var statens inhemska upplåning
utanför bankerna 2,7 miljarder kr. lägre än under 1979. Detla innebar, atl den
penningmängdsökande effekten av statens finansiella transaktioner blev drygt 13
miljarder kr. större under 1980 än under 1979. Starka likviditetsindragande
effekter härrörde dock frän bytesbalansens markerade underskott. I samma
riktning verkade även den återhållsamma bankkreditgivningen.
Diagram 10:4 Real likviditet 1967-1980
Index 1967= 100
1967 1968 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976
1977 1978 1979 1980
Anm. Den reala likviditeten är definierad som kvoten
mellan ett index för penningmängden och ett index för bruttonationalprodukten
till löpande priser. Källor: Konjunkturinstitulel, riksbanken och slatistiska
centralbyrån.
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 168
Under 1980 ökade brullonationalproduklen i löpande priser
med ca 13%. Tar man hänsyn till den fallande trenden i den reala likviditeten,
uttryckt som kvoten mellan ett genomsnitt av penningmängden över året och
bmttonationalproduklen, tycks det närmast ha varit frågan om en fortsatt
positiv trendavvikelse för penningmängdens del (diagram 10:4).
Likviditetsutvecklingen inom vissa sektorer
Fr. o. m. 1980 får bankerna ge ul s. k. bankcertifikal med
upp till ett års löptid. Detta har begränsat tillväxten av den sedvanliga
bankinlåningen. Som framgår av tabell 10:2 var de lotala placeringarna på
inlåningskonlo i bank 2,3 miljarder kr. lägre 1980 än 1979 och uppgick till
24,5 miljarder kr. Samtidigt placerades 7 miljarder kr. i bankcertifikal. De
totala banktillgodohavandena ökade således med 31,5 miljarder kr. 1980, vilkel
var 4,7 miljarder kr. mer än 1979.
Diagram 10:5 Olika sektorers reala likviditet 1976-1980
Index 1976= 100
150
140
130
120
110
100
90
80 -
1976 1977 1978 1979 1980
Anm. Den reala likviditeten är för kommuner,
industriföretag och hushåll definierad som kvoten mellan ett index för vissa
likvida lillgångar och ett realekonomiskt aklivitetsindex. Omvandlingen från
monetär till real likviditet har åstadkommits genom en division för kommunernas
del med utgifterna för konsumtion och investeringar, för industriföretagens
del med industriproduktionen och för hushållens del med den privala
konsumtionen, allt i löpande priser. Källa: Konjunklurinstitutet.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 169
Diagram
10:5 ger en samlad bild av de olika samhällssektorernas reala
likviditet dvs. likvida medel i relation lill ett visst aklivitetsindex. Av
diagrammet framgår, att den snabba stegringen i kommunernas likviditet
under tidigare år bröts på en hög nivå 1980. Även industrins reala likviditet
vände 1980. En bidragande orsak till denna utveckling var den produk
tionsökning som skedde. Industrins monetära likviditet var i det närmaste
oförändrad. 1 nominella termer fortsatte den privata konsumtionen all
växa 1980. Hushållens monetära likviditet växte dock snabbare främsl till
följd av kraftigt ökade ränlekrediteringar. Härigenom kom deras reala
likviditet att stiga 1980.
10.2
Kreditinstitutens utlåning
Utlåningen
på den inhemska organiserade kredilmarknaden exkl. statens direkta
kreditgivning var 4,5 miljarder kr. lägre 1980 än 1979 och uppgick till 73,6
miljarder kr. (tabell 10:3). Det var framför allt kreditgivningen till
hushållen som sjönk, medan krediterna till förelagen ökade. Statens inhemska
upplåning blev lägre 1980 än 1979. Den svenska upplåningen i utlandet växte
samtidigt med 17 miljarder kr. till 28,7 miljarder kr. Staten svarade för 13
miljarder kr. av ökningen.
Affärsbankernas nettoköp
av statsobligationer var knappt en halv miljard kr. större 1980 än 1979.
Samtidigt skedde ett kraftigt omslag i deras skattkammarväxelinnehav frän en
nedgång på 5,2 miljarder kr. 1979 till en uppbyggnad på 9,9 miljarder kr. 1980.
Härigenom blev deras totala kreditgivning till staten väsentligt högre 1980 än
1979.
Avlyften av
affärsbankernas bostadskrediter uppgick till 13,5 miljarder kr. 1980. Deras
utbetalningar av bostadsbyggnadskrediter var samtidigt omfattande.
Affärsbankernas totala stock av utestående bostadsbyggnadskrediter växte
härigenom med 3,8 miljarder kr. Under 1979 växte denna stock med 2,3 miljarder
kr. Affärsbankernas nettoköp av bostadsobligationer var ca 100 milj. kr. lägre
1980 än 1979 och stannade på 3.2 miljarder kr. Deras totala kreditgivning till
bostadssektorn kom härigenom att öka med närmare 900 milj. kr. till 6,7
miljarder kr.
Efter
en nedgång i ökningstakten för affärsbankernas utestående krediter till andra
ändamål än bostadsbyggande, s. k. övrig utlåning inkluderande både utlåning i
svenska kronor och i utländsk valuta, i slutet av 1979, har denna ökningstakt
legat i stort sett oförändrad under 1980 (diagram 10:6). Ökningen i
affärsbankernas övrigutlåning i svenska kronor uppgick under 1980 till 6,7%.
Kreditpolifiken inriktas f.n. på en ufiåningsökning för banksystemet om 5% i
årstakt. Enligt tabell 10:4 var affärsbankernas övrigutlåning drygt 1 miljard
kr. lägre 1980 än 1979 och uppgick till 13,4 miljarder kr. Nedgången berörde
hushållen samt finansierings- och investmentföretagen, medan affärsbankernas
utlåning i form av direkta lån till näringslivet växte med drygt 1 miljard kr.
12 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 150. Bilaga l.l
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget
170
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram 10:6 Bankernas utestående krediter till andra
ändamål än bostadsbyggande 1977-1981
Procentuella 12-mänadersförändringar
opaginerad Kontrollera mot PDF
20
15
■
10
Kl
Aff ä rsbanker
pF ö renlngs-
hanlfor
1 • )
f
Sparbanker
-■VV
"
"Vi
L
1977
1978
1979
J_
1980
1981
J
Anm. Uppgifterna innefattar både utlåning i svenska kronor
och i utländsk valuta. Källa: Riksbanken.
Spar- och föreningsbankernas totala kreditgivning sjönk
med 1,7 miljarder kr. under 1980 till 9,2 miljarder kr. Nedgången kan hänföras
till långivning till hushållssektorn. Den sjönk med närmare 3 miljarder kr.
till dr)'gt 2 miljarder kr. Samtidigt växte dessa bankers krediter till
företagen med drygt 1 miljard kr. Avlyften av spar- och föreningsbankernas
bostadsbyggnadskrediter växte med 900 milj. kr. 1980, medan utbetalningarna
växte hälften så snabbt. Härigenom byggdes stocken av uteslående bostadsbyggnadskrediter
upp i lägre takt 1980 än 1979. Detta innebar, att bankernas totala
kreditgivning fill bostadssektorn sjönk något 1980.
Under 1980 sjönk spar- och föreningsbankernas
övrigutlåningstakt, sett över 12 månader, successivt och kom i slutet av året
atl ligga på drygt 6% (diagram 10:6). Enligt tabell 10:4 var spar- och
föreningsbankernas övrigutlåning 1,5 miljarder kr. lägre 1980 än 1979.
Nedgången berörde hushållen.
De enskilda försäkringsinrättningarnas totala
nettoplaceringar på kreditmarknaden växte obetydligt 1980. Deras reverslån
till företagen filltog däremot kraftigt eller med 2 miljarder kr. Samtidigt var
deras nettoköp av obligationer i motsvarande utsträckning lägre.
Försäkringsbolagens nettoköp av statspapper uppgick 1980 lill 3,5 miljarder kr.
samt deras netloköp av bostadsobligationer till 2,8 miljarder kr.
Under 1980 översteg allmänna pensionsfondens
pensionsutbetalningar dess ränteinkomster med drygt 6 miljarder kr., vilket var
1,8 miljarder kr.
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 171
mer
än 1979. En motsvarande större del av premieintäkterna måste säledes användas
för atl läcka pensionsutbetalningarna. Fondökningen blev ändå 1,2 miljarder kr.
större än 1979. Bakom denna uppgång låg en kraftig tillväxt i de influtna
avgifterna till följd av en höjning av avgiftsuttaget 1980 till 12% mot
tidigare 11,75%. Samtidigt utnyttjade företagen sin återiånerätt i högre grad
1980 än 1979.
Fondens placeringar på
kapitalmarknaden i form av värdepapper och reverslån växte med drygt 600 milj.
kr. 1980 till närmare 15 miljarder kr. Fonden ökade sina placeringar i stats-
och bostadsobligationer med 1,6 miljarder kr. samtidigt som dess nettoinnehav
av oprioriterade obligationer minskade med 1,2 miljarder kr. Bakom denna
utveckling låg bl.a. härdare placeringskrav för fonden. Fr.o.m. 1980 innebar
kraven, att de prioriterade lånens andel av kreditgivningskapacilel skulle
stiga till omkring tre fjärdedelar mot tidigare omkring tvä tredjedelar.
Dessutom var efterfrågan på långfristiga krediter från näringslivet begränsad.
10.3
Den sektorvisa upplåningen
Som
framgår av diagram 10:7 ökade statens budgetunderskott, sett över löpande
12-mänadersperioder, i snabb takt 1980. Under 1980 uppgick budgetunderskottet
till 54,4 miljarder kr., vilket var 10,4 miljarder kr. mer än 1979 (tabell
10:5). Mot bakgrund av det betydande bylesbalansunderskottet och de svaga
incitamenten för privat utlandsupplåning kom knappl hälften av statens
budgetunderskott eller ca 22 miljarder kr. alt täckas utomlands. Statens
inhemska upplåning utanför bankerna blev samtidigt 2,7 miljarder kr. lägre än
1979. Statens upplåning i banksystemet var av ungefär samma storleksordning
1980 som 1979.
Statens
totala obligationsemissioner växte med 4 miljarder kr. till ca 31 miljarder kr.
1980. Obligationsupplåningen var väsentligl kortfristigare än under 1979.
Upplåningen mot korta obligationer blev i det närmaste dubbelt så stor som
1979, medan den långfristiga upplåningen minskade.
Enligt
såväl kreditmarknadsstatistiska uppgifter för kommuner som nalionalräkenskaperna
ägde en minskning i kommunernas finansiella sparande rum 1980. Styrkan i
försvagningen skiftade dock kraftigt. Som framgår av tabell 10:6 uppvisade
enligt kreditmarknadsstatistiska uppgifter kommunsektorn som helhel ett
fortsatt inkomstöverskoll 1980 på 1,4 miljarder kr. För inkomstöverskoltet
svarade landstingen som uppvisade etl överskott på 2,7 miljarder kr.
Kommunerna fick däremol vidkännas ett utgiftsöverskott på 1,3 miljarder kr.
Det lägre inkomstöverskoltet för hela kommunsektorn 1980 innebar en fortsatt
likviditetsuppbyggnad för kommunsektorn i dess helhet. Detta tillsammans med
en växande totalupplåning möjliggjorde en kraftigt ökad utlåning frän
kommunsektorn. Utlåningen skedde främst till privata aktiebolag samt till
finansinstitut.
Färdigställandet
av lägenheter var lägre 1980 än 1979 eller ca 51500
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget
172
Diagram 10:7 Statens budgetunderskoU 1977-1981
Miljarder kr.. 12-månadersförändringar
58 54
50 46 42 38 34 30 26 22 18 14 10 6 2
-
Statens
budgetunderskott -/Vy'
"
/
/
r
'
/
fJ
s
fJ
u
t ä tens uppl å ni
tanf ö r bankerr
9
~
/
A
-'..'J
t
V"
■*s3L'-'
ut
atens
uppl å nin omlands
3
-/
opaginerad Kontrollera mot PDF
_L
1977 1978
Källa: Riksgäldskonloret.
1979
1980
1981
opaginerad Kontrollera mot PDF
lägenheler. Igångsättningen av bosläder minskade med drygl
6000 lägenheter till 49500. Volymmässigt blev bostadsinvesteringarna lägre
1980 än
1979. Investeringarnas värdemässiga ökning uppgick till
ca 5% 1980, var
vid behovel av bosladsbyggnadskrediter ökade.
Bankernas utbetalningar av bosladsbyggnadskrediter blev
brutto drygt 3 miljarder kr. slörre 1980 än 1979. Under 1980 tecknades
obligationslån för 14,4 miljarder kr., vilket var närmare 700 milj. kr. mindre
än 1979. Avlyften av uteslående bosladsbyggnadskrediter ökade med 2,3
miljarder kr.
1980. Bankernas stock av utestående
bostadsbyggnadskrediter ökade såle
des i snabbare takt 1980 än 1979. Bostadssektorns netloupplåning på
kreditmarknaden exkl. staten kom härigenom att bli av ungefär samma
omfattning 1980 som 1979 (tabell 10:7). Nettoutbetalningarna av statliga
bostadslån växte samtidigt med drygl 1 miljard kr.
Företagens inhemska upplåning på kreditmarknaden exkl.
upplåningen från staten växte med 2,5 miljarder kr. 1980 till 17,3 miljarder
kr. (labell 10:8). Företagens upplåning hos staten var i stort sett oförändrad
1980 och uppgick till 4,8 miljarder kr. Såväl företagens direkta banklån som
deras reverslån hos framför allt de enskilda försäkringsinrättningarna ökade.
Även företagens finansiering pä aktiemarknaden tilltog. Företagens nello-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 173
finansiering
på obligationsmarknaden var dock 2,6 miljarder kr. lägre 1980 än 1979 och
uppgick till 2,1 miljarder kr. Förelagens lotala upplåning utomlands växte med
4,2 miljarder kr. 1980 lill 6,7 miljarder. Företagens totala upplåning, dvs. på
den inhemska kreditmarknaden, hos slaten saml i utlandet ökade således med närmare
7 miljarder kr. 1980 lill närmare 30 miljarder kr.
Företagens
fasta investeringar ökade med 8,6 miljarder kr. 1980. Lagren fortsatte att
byggas upp kraftigt eller med 6,8 miljarder kr. Utvecklingen av de fasta
investeringarna och lagren innebar därmed ett ökat finansieringsbehov från
företagens sida 1980. Samtidigt var bruttosparandel i stort sett oförändrat.
Företagens finansiella sparande kom härmed att .sjunka med närmare 15 miljarder
kr. 1980. Under 1979 satte förelagen in ca 3 miljarder kr. på likviditetsutjämningskonto
i riksbanken. Under 1980 ägde ej några insättningar rum. Utvecklingen av
företagens finansiella sparande, upplåning samt transaktioner med riksbanken
innebaren väsentligl lägre likviditetsuppbyggnad 1980 än 1979. Det förefaller
som företagen i hög grad har dragit ned på sina kortfristiga län och
placeringar, vilket också bekräftats av statistik för industriföretagen. Som
framgår av labell 10:2 var förelagens banktillgodohavanden ungefär oförändrade
1980.
Som
framgår av tabell 10:3 sjönk hushållssektorns upplåning på kredilmarknaden
inkl. kreditgivning från slalen med 3,7 miljarder kr. 1980 till 7,4 miljarder
kr. Samlliga banker drog ner sin kreditgivning till hushållssektorn. Samtidigt
byggde hushållen upp sina banktillgodohavanden i en högre takt 1980 än 1979.
Utvecklingen av hushållens upplåning och likviditet talar för en förbättring av
hushållens finansiella sparande 1980.
10.4
Utblick mot 1981
Utifrån
de inkomst- och utgiftsprognoser för de olika sektorerna, som presenteras i de
övriga kapitlen, framläggs i det följande vissa skattningar för dessa sektorers
finansiella variabler 1981.
För
1981 beräknas statens budgetunderskott bli ca 70 miljarder kr. Statsbudgeten
får således en fortsatt likvidiserande inverkan på banksystemet och på
samhällsekonomin i övrigl.
Kommunernas
finansiella sparande förväntas stärkas 1981. Detta skulle kunna innebära en
något större likviditetsuppbyggnad 1981 än 1980.
Under
1981 uppskattas färdigställandet av bostäder bli ca 3400 lägenheter färre än
1980 eller ca 48000 lägenheter. Även igångsättningen beräknas bli lägre.
Bostadsinvesteringarnas volymmässiga nedgång uppskattas till ca 5,9 %, men i
värde beräknas likafullt en uppgång med 5.5 %. Behovet av
bostadsbyggnadskrediter kan således bli något större 1981 än 1980.
Företagssektorns
fasta investeringar beräknas 1981 i löpande priser öka med drygl 4 miljarder
kr. till i runt tal 51 miljarder kr. Lagren beräknas samtidigt minska med 1,5
miljarder kr. jämfört med en uppbyggnad pä 7
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget
174
Tabell
10:
Milj.
kr.
Penningmängden 1978-1980
1978
1979
1980
Penningmängd,
ökning:
Banktillgodohavanden'
och bankcertifikal.
(netto)
32053
23 869
31769
Sedlar
och mynt
3 148
3 359
2 644
Summa
35201
27 228
34413
Tillskoll
genom:
Valutareservens
förändring
1706
- 3 169
11
Statens
upplåning i utlandet (ökning = -)
- 2014
- 9042
-22057
Statens
utgiftsöverskotl
33 167
43971
54429
Statens
upplåning utanför bankerna
(ökning
= -)
-11 171
-17651
-14978
Medel pä
investeringskonton i riksbanken
(ökning
= -)
477
15
66
Likviditetskonlon
i riksbanken (ökning = -)
-
- 3 198
-
214
Övriga
riksbankstransaklioner
- 283
- 2313
- 3982
Bankernas
utlåning till allmänheten exkl.
refinansiering
i utlandet
16 107
16 887
15 043
Bankernas
netloförvärv av hypoteksobligationer
6057
6189
5 748
Bankernas
fordringar på övriga kreditinstitut
- 990
- 157
1 153
Bankerna,
diverse
- 7 855
- 4 304
-
784
Summa
35201
27 228
34413
' Inkl. föregående års kredilerade räntor för 1978 och
1979 samt inkl. årets kredilerade ränlor för 1980. Källa: Riksbanken.
Tabell 10:2 Allmänhetens banktillgodohavanden sektorvis
1979-1980
Milj. kr.,
förändring
Staten Kommuner
därav bankcertifikal Icke-finansiella företag
därav bankcertifikal Hushåll Övrigt
Sumina banktillgodohavanden därav inlåning
bankcertifikal
183
616
4 404
1654
-
700
5 376
5 500
-
6300
15 864
20 555
988
3 173
26815
31498
26815
24498
-
7000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Källa: Statistiska centralbyrån.
miljarder kr. 1980. Detta pekar på ett väsentligl lägre
finansieringsbehov från investeringssidan 1981 och sä vill resultatutvecklingen
nu kan bedömas torde det även innebära en förbättring av företagens
finansiella sparande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget
175
Tabell 10:3 Kreditmarknaden 1979 och 1980
Milj. kr., nettobelopp
Långivare
Låntagare
Slaten
Kommuner
Bostäder
Företag
Hushåll
Summa
1979
A. 1
Sverige
Riksbanken
14549
-
-
-7
179
14 721
Affärsbanker
1694
657
5 844
3 347
4 165
15 707
Spar-
och föreningsbanker
1036
-249
3 353
1718
5019
10877
Enskilda
försäkringsinrättningar
3 985
74
4 603
3 577
-
12239
Offenlliga
försäkringsinrältningar
5 080
1014
3 525
4668
-
14287
Allmänheten
8585
-100
342
1486
-
10313
Staten
-
-
4 766
4 754
1691
11211
Summa
34929
1396
22433
19543
11054
89355
B. 1
ullandel'
Genom
valulabanker
-
- 35
-
7434
-
7 399
Genom
mellanhandsinstitut
-
- 33
-
- Ill
-
-144
Övrigl
9042
144
-
-4852
-
4 334
Summa
9042
76
-
2471
-
11589
C.
Totalt A-l-B
43971
1472
22433
22014
11054
100944
1980
A. I Sverige
Riksbanken
Affärsbanker
Spar- och
föreningsbanker Enskilda försäkringsinrättningar Offentliga
försäkringsinrättningar Allmänheten Slalen
Summa
B. I ullandel'
Genom valulabanker Genom mellanhandsinslilul
Övrigt
Summa
C. Totalt
A-l-B
-593
-
-
-7
27
-.573
16951
299
6713
3 165
3 041
30169
1025
204
3 004
2754
2 120
9107
3459
275
3 799
4 834
-
12 367
6764
276
4026
3984
-
15 050
4766
- 36
227
2 536
-
7493
-
-
5 886
4 801
2193
12880
32.372
1018
23655
22067
7 381
86493
39
_
6525
6564
-
33
-
720
-
753
22057
-153
-
- 536
-
21368
22057
- 81
—
6709
_
28685
54429
937
23655
28776
7 381
115178
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Avser långfristig nettoupplåning inkl. företagens
kortfristiga netloupplåning i utländska banker för finansiering av export och
import samt valulabankernas utlåning i utländsk valuta till valulainlänning.
Källa: Riksbanken.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget
176
Tabell 10:4 Bankernas utestående krediter till andra
ändamål än bostadsbyggande 1979-1980
Förändring'
, milj.
kr.
Ställning 1980 31 dec.
Procentuell förändring 31 dec. 1979-31 dec. 1980
1979
1980
Affärsbanker
Kommuner Icke-finansiella företag
därav: industri Hushåll Övriga
270 8242 3212 4162 1730
261 9405 2732 3406
302
7005 70715 26083 42610
7092
3,9 15,3 11.7
8.7 4,4
Summa
14404
13374
127 422
11,7
Spar-
och föreningsbanker
Kommuner Icke-finansiella företag
därav: industri Hushåll Övriga
-122
314
- 56
5313
243
212
1515
145
2468 34
3 524 8725 1 157 55 586 1481
6,4 21,0 14,3
4,6
2,3
Summa
5748
4229
69316
6,5
' Förändringen 1979 exkl. årets debiterade räntor.
Förändringen 1980 inkl. årets
debiterade räntor.
Källor:
Konjunkturinstilulet, riksbanken och statistiska centralbyrån.
Tabell
10:5 Statens budgetutfall samt upplåningsformer 1978-
Milj. kr., nettobelopp
1980
opaginerad Kontrollera mot PDF
1978
1979
1980
Budgelutfallet
(nelWulg. -)
-33167
-43
971
-54429
Statsskuldens
förändring inom landel (ökn. -t-)
31 153
34929
32372
Skattkammarväxlar
och korttidslån
6950
8644
7 230
Korta
obligationer
25
7 100
13 300
Långa
obligationer
21563
9763
7 101
Premieobligationer
2050
3 650
3 625
Sparobligationer
1 117
2 288
4 253
Övrigt
-552
3 484
-3 137
Statsskuldens
förändring atom landel (ökn. -i-)
2014
9042
22057
Anm. För att ernå överensstämmelse mellan uppgifterna för
statens upplåning och budgetulfallet har riksgäldskontorets och statsverkets
kassaförändringar dragits av frän skattkammarväxlar och korttidslån. Källor:
Riksbanken och riksgäldskontoret.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 177
Tabell 10:6 Kommunernas finansiella sparande 1978—1980
Milj. kr., förändring
1978 1979 1980
6242
4401
1856
999
857
2177
2 263
876
9504
6 134
2272
2494
2636
576
76
-81
1 161
1396
1018
535
1022
1699
1629
902
3901
3 396
5603
2 738
1397
Likvida tillgångar
Utl å ning
Övriga finansiella tillgångar
Summa finansiella tillgångar (I)
Upplåning totalt
därav: utomlands
på svenska kreditmarknaden
övrig inhemsk upplåning
Övriga skulder'
Summa skulder (2)
Finansiellt sparande (l)-(2)____________
' Inkl. diskrepans.
Källa: Riksbanken och statistiska centralbyrån.
Tabell 10:7 Bostadssektorns upplåning på kreditmarknaden
1978-1980
Milj. kr., nettobelopp
1978
1979
1980
Obligationer
12 577
12 333
12 109
Direkla
län från bankerna
1263
3658
4309
därav:
affärsbankerna
739
2574
3552
spar- och föreningsbankerna
524
1084
757
Lån från
enskilda och offentliga
försäkringsinrältningar
797
1676
1351
Slaten
3 894
4 766
5 886
Summa
18531
22433
23655
opaginerad Kontrollera mot PDF
Källa: Riksbanken.
Tabell 10:8 Företagens upplåning på kreditmarknaden
1978—1980
Milj. kr., nettobelopp
1978 1979 1980
/ Sverige
3988
4 768
2 122
1023
1937
3 173
4438
3 243
4851
2926
2451
2955
5 069
4841
7 120
29.52
4754
4 801
Obligationer och förlagslån
Aktier
Direkta banklän
därav:
aflarsbanker
Upplåning hos övriga institut
Staten
Summa 17470 19543 22067
/ utlandet
2418
7434
6525
877
-4963
184
3295
2471
6709
20765
22014
28776
Genom valutabanker
Ö vrigt
Summa Totalt
Källa: Riksbanken.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 178
BIHANG
Delprognoser
och arbetsfördelning rörande den reviderade nationalbudgeten 1981
Av
inledningen framgår vilka kapitel och avsnitt som sammanställs inom
ekonomidepartemenlel (E) resp. konjunkturinstitutet (Kl). Nedan redovisas
detta i lablåform. Härutöver framgår E:s och KLs bedömningar av utvecklingen
inom olika delseklorer.
Sektor
Avsnittet iilformnt
Prognos,
%
Li l lUI II 111 l
inom
E
Kl
Privat
konsumtion
Kl
-1,5
-0,7
Offentlig
konsumfion
E
2,1
1,9
Brulloinvesleringar
Kl
-1,7
-2,3
Lagerinvesteringar'
Kl
-1,3
-1,3
Export
av varor och tjänster
Kl
1,5
1,5
Import
av varor och tjänster
Kl
-5,4
-4,8
Bruttonalionalprodukl
E
0,2
0,3
Inteinationell
bedömning
E
Produktion
inom gruvor, mineralbrott,
tillverkningsindustri
och skogsbruk
Kl
Övrig
produktion
E
Arbetsmarknad
E
De
enskilda konsumenternas ekonomi
Kl
Industrins
lönsamhet, kostnader
och
priser
Kl
Kredilmarknad
Kl
Satnmanfattning
E
Lagerförändring i % av föregäende års BNP.
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad
nationalbudget 179
Innehåll
1 Sammanfattande översikt ..................................... 2
1.1 Den internationella konjunkturutvecklingen ......... 2
1.2
Utvecklingen
under 1980 och 1981 ....................... .... 4
1.3
Utblick mot
1982 .................................................... 22
2 Oet internationella läget ....................................... .. 29
2.1
Sammanfattande
översikt ..................................... .. 29
2.2
Länderöversikter
.................................................... .. 37
3 Utrikeshandeln ...................................................... 56
3.1
Exporten................................................................... 57
3.2
Importen ................................................................ .. 62
3.3
Betalningsbalansen
............................................... .. 67
4 Produktionen .......................................................... 71
4.1
Sammanfattning
av industriproduktionens utveckling 71
4.2
Utvecklingen
inom olika delbranscher ................... .. 72
4.3
Övriga
näringsgrenar och den tolala produktionen ...... 85
5 Arbetsmarknaden ................................................. 88
5.1
Läget på
arbetsmarknaden under 1980 och böljan av 1981 ... 88
5.2
Arbetsmarknaden
under 1981 ............................... 97
6 De enskilda konsumenternas ekonomi ................. 100
6.1
Sammanfattning
.................................................... 100
6.2
Löner........................................................................ 103
6.3
Hushållens
disponibla inkomster ........................... 106
6.4
Konsumentpriserna
.............................................. 113
6.5
Den
privata konsumtionen ..................................... }}7
1 Investeringarna ...................................................... 120
7.1 Sammanfattning
av investeringsutvecklingen samt prognoser
för 1981.................................................................... 120
7.2
Investeringsutvecklingen
inom olika områden ........ 123
7.3
Lagerinvesleringarna
...:......................................... 133
8 Industrins lönsamhet, kostnader och priser .......... 136
8.1
Sammanfattande
bedömning ................................. 136
8.2
Industriprodukternas
prisutveckling ...................... 139
8.3
Industrins
kostnadsutveckling .............................. 143
9 Den offentliga verksamheten ................................ 147
9.1
Allmänt...................................................................... 147
9.2
Staten....................................................................... 147
9.3
Kommunerna .......................................................... 153
9.4
Socialförsäkringssektorn
........................................ 155
9.5
Den totala
offentliga sektorn ................................. 157
9.6
Beräkning av
finanspolitiska effekter .................... 160
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 180
10
Kreditmarknaden .......... ..................... 164
10.1 Likviditetsutvecklingen ................................ 167
10.2 Kreditinstitutens utlåning ............................ . 169
10.3 Den sektorvisa upplåningen ......................... . 171
10.4 Utblick mol 1981 ........................................ . 173
Bihang
Delprognoser och
arbetsfördelning rörande den reviderade national
budgeten 1981 ................................................ 178
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 181
Tabellförteckning
1:1 Försörjningsbalans 1980-1981 .......................... .... 5
2
Relativpriser
och marknadsandelar för Sveriges expori av bearbetade varor till OECD-länderna
1976- 1980 7
3
Bytesbalans
1980-1981 ........................................ 10
4
FinansieUt
sparande 1979-1981 .......................... 18
5
Förändring i
BNP-komponenterna i proceni av BNP föregående år 1977-1981 21
6
Försörjningsbalans
1982 ....................................... 23
2:1 Bruttonationalproduktens utveckling i vissa
OECD-länder
1978-1981 ........................................................... .. 29
2
Bytesbalansutvecklingen
i vissa länder 1977-1980 31
3
Konsumentprisernas
utveckling 1977-1981 ........... 33
3:1 Sveriges export av bearbetade varor till
OECD-omrädet 1975-
1981......................................................................... .. 59
2
Sveriges export
av bearbetade varor lill olika länderområden 1975-1981 60
3
Världsmarknadspriserna
för bearbetade varor 1973—1981 ... 60
4
Exportutvecklingen
för olika varugmpper 1979-1981 62
5
Importutvecklingen
för olika varugrupper 1979-1981 64
6
Nettoimport av
råolja och petroleumprodukter 1973-1981 66
7
Betalningsbalans
1977-1981 ................................. 67
8
Kapitaltransaktioner,
netto 1979-1980 ................. 68
4:1 Industriproduktionens utveckling 1978-1981 ..... 72
2
Försörjningsbalans
för rundvirke 1979—1981 ....... ... 79
3
Försörjningsbalans
för verkstadsprodukter 1979-1981 82
4
Försörjningsbalans
för övrig industrisektor 1979-1981 84
5:1 Relafiva arbetskraftstal 1970, 1975-1980 ........... 89
2
Andelen företag
som uppgivit brist på arbetskraft 1979-1981 . 92
3
Sysselsärtningsutvecklingen
enligl AKU, 1975-1980 93
4
Sysselsättningen
inom olika näringsgrenar 1978-1980 93
5
Arbetslösheten
1978- 1981.................................... . 94
6
Anlal personer
berörda av varsel om uppsägningar och permitteringar 1976-1981 96
7
Antal personer
berörda av varsel om driftsinskränkning 1979-1981 96
8
Antal personer
i arbetsmarknadspoliliska åtgärder 1976-1980 . 96
9
Produktivitetsutvecklingen
inom olika näringsgrenar 1974-1980 97
10 Produktion, produktivitet och sysselsättning 1981 98
6:1 Hushållssektorns inkomsler och utgifter
1979-1981 102
2
Lönekostnadsutveckling
1969-1981 samt arbetskraftskostnader för industriarbetare 105
3
Inkomstöverföringar
till hushåll 1977-1981 ........... . 108
4
Hushållens
direkta skaller och avgifter 1977-1981 109
5
Realinkomstutveckling
efter skaft 1978-1981 ........ 111
6
Konsumentprisindex
december 1979-december 1980 114
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 182
7
Konsumenlprisförändringen
1970-1981 uppdelad på komponenter 115
8
Hushållens
konsumtionsutveckling 1971-1980 ...... 118
7:1 Fasta bruttoinvesteringar 1977-1981 efter
kapilaltyp och nä
ringsgren ............................................................... 121
2
Fasta
bruttoinvesteringar 1977-1981 inom privat och offentlig sektor 123
3
Lägenheter i
påbörjade och inflyttningsfärdiga bostadshus 1977-1981 124
4
Ombyggnadsinvesleringar
för bostäder 1979—1981 125
5
Planerade och
faktiska förändringar av industrins lotala investeringar 1971-1981 127
6
Statliga
investeringar 1978-1981 ......................... .. 130
7
Kommunala
investeringar 1979-1981 .................... .. 131
8
Planerade och
faktiska förändringar i kommunernas och landstingskommunernas totala investeringar
1972-1981 ...................................................................... 132
9
Lagervolymförändringar
totalt och efter näringsgrenar 1977-1981 134
8:1 Driflsöverskolt i tillverkningsindustrin exkl. varv
1976-1981 . . 139
2
Produktpriser
och rörliga produktionskostnader i tillverkningsindustrin exkl. varv
1977-1981 141
3
Lönekostnader
och produktivitet i tillverkningsindustrin exkl. varv 1977-1981 144
4
Priser på olika
insatsprodukter 1977-1981 ............ . 146
5
Sammanvägda
priser på insatsprodukler för tillverkningsindustrin exkl. varv 1977-1981 146
9:1 Statens inkomster och utgifter 1979-1981 ......... 149
2
Industripoliliska
åtgärder 1976-1981 ................... 152
3
Kommunernas
inkomsler och utgifter 1979— 1981 154
4
Socialförsäkringssektorns
inkomsler och utgifter 1979-1981 . 156
5
Den offentliga
sektorns konsumtion och investeringar 1979-1981 157
6
Den tolala
offenlliga sektorns inkomsler och utgifter 1979-1981 158
7
Finanspolitiska
effekter 1975-1981 ........................ 161
8
Finanspolifiska
effekter 1979-1981 ........................ 162
10:1 Penningmängden 1978-1980 .............................. 174
2
Allmänhetens
banktillgodohavanden sektorvis 1979-1980 ... 174
3
Kreditmarknaden
1979 och 1980 .......................... 175
4
Bankernas
uteslående krediter till andra ändamål än bostadsbyggande 1979-1980 176
5
Statens
budgetutfall samt upplåningsformer 1978-1980 176
6
Kommunernas
finansiella sparande 1978- 1980 ..... 177
7
Bostadssektorns
upplåning på kredilmarknaden 1978-1980 .. 177
8
Företagens
upplåning på kreditmarknaden 1978-1980 177
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.1 Reviderad nationalbudget 183
Diagramförteckning
1:1 Sparkvoten i hushållssektorn enligt gamla och nya
nationalrä
kenskaperna 1970-1980 ......................................... 12
2 Investeringar, lönsamhet och kapacitetsutnyttjande
inom indu
strin 1970-1981 ..................................................... 21
2:1 Industriproduktionens utveckling i de större
OECD-länderna
1975-1980 ............................................................ 30
2
Oljeprisutvecklingen
1979-1981 ........................... 32
3
Den
internationella ränteutvecklingen 1978—1981 33
3:1 Importpris- och volymutvecklingen 1975-1980, totalt
och för
vissa varugrupper .................................................. 66
5:1 Arbetskraft och sysselsättning 1975-1981 .......... 90
2
Vid
arbetsförmedlingarna kvarstående lediga platser 1975-1981 91
3
Arbetslösa
enligl AKU, arbetslösa kassamedlemmar och kvarstående lediga platser
1975-1981 95
6:1 Sparkvoten 1970-1981 ........................................ 106
2 Hushållens disponibla inkomsler och konsumtionsutgifter
1970-1981 ............................................................ 118
7:1 Byggnads- och maskininvesteringar, totalt och
uppdelat på nä
ringsgrenar 1972-1981 ......................................... 122
2
Industrins
investeringskvol 1970-1981 ................. 127
3
Investeringar
inom industrin, totalt och uppdelat på branscher 1974-1981 128
4 Totala industrins lagervolymförändring 1968-1981 135
8:1 Brutlomarginaler i tillverkningsindustrin enligt
företagsstatisti
ken och nationalräkenskaperna 1970-1979 .......... 138
2
Driftsoverskottets
och kapitalförslitningens andelar av förädlingsvärdet i tillverkningsindustrin
exkl. varv 1970-1981 .... 140
3
Rörliga
produktionskostnader i tillverkningsindustrin exkl. varv 1971-1981 144
10:1 Diskontot för Sverige och OECD samt
emissionsvillkor för
långa statslån 1978-1981 ..................................... .. 164
2
Valutaflöde
1978-1981 ........................................ .. 165
3
Penningmängden
1977-1981 ................................. 166
4
Real likviditet
1967-1980 ...................................... .. 167
5
Olika sektorers
reala likviditet 1976-1980 ............. .. 168
6
Bankernas
utestående krediter till andra ändamål än bostadsbyggande 1977-1981 170
7
Statens
budgetunderskott 1977-1981 ................. .. 172
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
1.2
1980 års långtidsutredning och remissyttrandena
Prop. 1980/81:150
Bil. 1.2 1980 års långtidsutredning
Bilaga
1.2
1980 års långtidsutredning och remissyttrandena
1980 ärs långtidsutrednings huvudrapport (SOU 1980:52).
som avlämnades i december 1980 har remissbehandlats. En förteckning över de
myndigheler och organisationer m. m. som inkommil med yttrandena återfinns i
elt appendix till denna bilaga. I del följande presenteras elt sammandrag av
huvudrapporten tillsammans med en sammanlatlning av remissyttrandena. Med
hänsyn till all utredningen läcker etl så vidsträckt område och alt
remissinstanserna lämnat en mångfald synpimkler har del inte varil möjligt all
ge en fullständig översikt över remissinstansernas åsikler. Av-siklen har i
slällel varit atl lämna en redogörelse för de cenirala tankarna i remissvaren.
1 del följande har remisinslansernas synpunkler delals upp
på de olika avsnillen i långtidsutredningen. För vaije avsnill återges också
huvuddragen i belänkandel. Remissvaren kommenleras inle i detla sammanhang.
1 Allmänt om uppläggning och metod
Långtidsutredningen
LU 80 behandlar i förslå hand den ekonomiska ulvecklingen
i ell perspektiv fram till 1985. 1 analysarbetet har 1979 ulnyltjats som
basår. Anledningen är atl 1979 f.n. är det senaste år för vilkel fullständiga
statistiska uppgifter avseende ekonomins olika delar föreligger. Långtidsutredningens
medelsiktiga analysperiod ulgörs därmed av åren 1979— 1985.
1 utredningens sammanfattning har emellertid en avräkning
gjorts för ulvecklingen 1979-1980, dvs. man visar vilka tillväxtlakler som
återstår för 1980-1985. Denna avräkning baseras på den bild av utvecklingen
under 1980, som kunde prognostiseras i november 1980.
Arbetsmetod
Den viktigaste arbetsuppgiften för långtidsutredningen är
all konfrontera de centrala ekonomisk-politiska målen med de faklorer som i
övrigl är av betydelse för vår ekonomiska utveckling i elt medellångt
perspektiv. Exempel på viktiga sådana faklorer är den internationella
ekonomiska utvecklingen och de strukturella samband som gäller för ekonomin.
Inför 1980 års långtidsutredning har särskilda
ansträngningar nedlagts vad gäller den internalionella analysen. De enskilda
länderprognoserna har I Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 150. Bil. 1.2
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års långtidsutredning 2
sammanförts och konsislensprövats med hjälp av
OECD-sekretarialels världshandelsmodell, som därigenom för första gången
ulnytljals i ett enskilt lands prognosarbele. Ulifrän den internalionella
prognosen har ulvecklingen på våra exportmarknader specialsluderals.
Belräffande de inhemska förutsällningarna för den framlida
ulvecklingen har en rad specialsludier gjorts. Befolkningens och
arbelskraftsulbudels framlida utveckling har ingående analyserats av
prognosinstitul vid SCB. Produktivitets- och investeringsulveckling m.m. inom
industrin har bedömts av statens industriverk. 1 anknytning härtill har
specialsludier utförts av bl. a. bakgrunden till den industriella
problembilden. Vidare har en särskild studie av industriföretagens vinster,
soliditet och ränlabilitel utarbetats vid konjunkturinstitulel.
Utvecklingen inom de privala näringslivsseklorerna
jordbruk, iriid-gårdsnäring, fiske, skogsbruk, handel, tjänste- och
byggnadsverksamhet har blivit föremål för specialsludier av branschexperler.
Delta gäller även energisektorn. De nämnda specialsludierna liksom annat
grundmaterial finns förtecknade i LU:s appendix 2.
När såväl prognosperiodens ekonomisk-politiska
målsättningar som de enskilda förutsällningarna för ulvecklingen preciserats
sker en systematisk avstämning av dessa olika faklorer mol varandra i
länglidsulredningens modellsyslem. Della innehåller en real del. en prismodell
och en finansiell modell. Kärnan i modellsystemet är EMMA-modellen och den
dalabas som byggts upp kring denna modell.
Inför 1980 års långtidsutredning har EMMA-modellen
utvecklats på etl flertal centrala punkter. Detta gäller exempelvis utrikeshandelns
behandling. För såväl exporten som importen av varor och ijänsler har nya
samband införls vilka explicit lar hänsyn lill bl.a. sambandel mellan utrikeshandel
och prisutveckling. Vidare har den privala konsumtionens behandling i
EMMA-modellen förbätlrats. så all dess utveckling nu beräknas uppdelad såväl på
producerande seklorer som på relevanta varugrupperingar. 1 della sammanhang
har också den privala konsumlionseflerfrågans prisberoende byggts in i
modellsambanden.
1 LU 80, liksom i arbelel med föregående
långtidsutredning, har den reala EMMA-modellen kompletterats med en aggregerad
modell AMMA, vars speciella användningsområde är makroekonomiska avvägningsproblem
på medellång sikt. Med hjälp av den mera lätthanterliga aggregerade modellen har
de sidoallernaliv för den ekonomiska utvecklingen t.o.m. 1985 lagils fram vilka
presenteras i ulredningen. Ulredningens tvä huvudscenarier för den
medelsiktiga utvecklingen har däremot ingående analyserats med hjälp av
EMMA-modellen.
1 huvudallernafiven ingår som en inlegrerad del en pris-
och kostnadsbild saml etl finansiellt perspektiv. Dessa har tagits fram med
hjälp av den prismodell och finansiella modell, som integrerals i
modellsyslemel.
Ulvecklingen i det längre lidsperspektivet fram till 1990
har studerats
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års långtidsutredning 3
med hjälp av den s.k. LEMMA-modellen. Modellen bygger på
samma seklorindelning som EMMA och har kompletterats med samband som gör det
möjligt atl inom modellen beräkna invesleringsulvecklingen inom enskilda
seklorer.
LU:s beskrivning av balansbrislerna i den svenska ekonomin
LU ägnar relativt storl utrymme ål en beskrivning av
bakgrunden och karaktären av balansbrislerna i svensk ekonomi. Man konslalerar
sälunda all utvecklingen under 1970-lalet i många avseenden innebar markania
trendbrott i förhållande lill lidigare år. 1 slor ulslräckning sammanhängde
detta med den ökade instabiliteten i den inlernalioneHa ulvecklingen.
I Sverige
blev lendensen till en beslående nedgång i induslriseklorn alltmer tydlig. Den
expansiva politiken bidrog visserligen lill all hälla uppe industriproduktionen
under den djupa internationella konjunkturnedgången 1974—1975. Den höga
inflationen och de kraftiga löneökningarna 1975-1976 försämrade emellertid
industrins konkurrenskraft i den grad all när industriproduktionen log fart i
andra länder 1976, fortsatte den svenska nedgången i allt snabbare takt. Även
om den följande växelkursanpassningen möjliggjorde en viss återhämtning,
visade del sig inle möjligt all återvinna marknadsandelar i önskvärt
ulslräckning. De allvarliga branschkriserna är ett annal ullryck pä industrins
akluella svårigheier.
Den induslriella tillväxten hämmades därutöver av en rad
irögheter på ekonomins utbudssida. Bland dessa kan nämnas den låga rörligheten
på arbetsmarknaden, industrins svaga finansiella position saml skogsindustrins
svårigheier all erhålla virkesråvara.
Produktionstillväxten blev således svag under andra
hälften av 1970-talel. Resursulrymmet minskade ytterligare genom den försämring
i värt bytesförhållande som oljeprishöjningarna medförde. Den svaga
resurstill-växlen motsvarades inle av en nedgång i vår inhemska konsumtion. Särskilt
markant var den kommunala konsumlionslillväxten som uppgick till drygt 4% per
år under hela 1970-lalel.
Denna överkonsumtion ulgör etl grundläggande balansproblem
i den svenska ekonomin. Del vidgade gapet mellan konsumtion och produktion har
motsvarats av en nedgång i investeringarna saml av en allvarlig försämring av
bytesbalansen.
Den ekonomiska politiken har dock lyckats upprätlhålla den
fulla sysselsättningen under 1970-lalel. Sverige skiljer sig i della avseende
från de flesta övriga industriländer. Men della har krävi slora och växande ansträngningar.
En betydande del av den offentlig utgiflsexpansionen och de växande
underskotten avspeglar de höga ambitionerna på sysselsätlningsområdel. Vikande
inlernationell efterfrågan och minskad efteriVågan från invesleringssidan har
fäll ersällas med efterfrågeslimulans från den offenlliga seklorn, vilkel ökal
såväl de offentliga utgifterna som underskotlen i den offentliga sektorn och i
bytesbalansen.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års långtidsutredning 4
Den offentliga utgiftsexpansionen har inle längre kunnal
skaltefinansieras enligl mönstret från 1950- och 1960-talen. Därmed har del
finansiella underskottel i den offenlliga seklorn ökat. Del växande
budgetunderskottel hänger nära ihop med övriga balansbrisler i den svenska
ekonomin. Ulgiftsöverskottet i offentlig sektor har letl lill elt sänkt
brultosparande i hela ekonomin, vilket drivit fram etl strukturellt underskott
i bytesbalansen.
Långtidsutredningens kalkyler
Det är nödvändigt all de ovan diskuterade balansproblemen
löses. LU 80 har sett det som en huvuduppgift alt ange en väg till balans i den
svenska ekonomin. I della syfte har utredningen ularbelal etl scenario för den
ekonomiska utvecklingen, där våra balansbrister successivt minskar och del är
möjligt atl uppnå de cenirala målen för den ekonomiska politiken. Detta
scenario är utredningens alternativ I.
Svårigheterna alt uppnå en sädan utveckling är emellertid
myckel stora. Som framgått har utvecklingen under 1970-talet präglats av många
djupt liggande problem. Utredningen har därför funnit del angelägel all också
analysera en utveckling där de nuvarande ulvecklingslendenserna i den svenska
ekonomin beslår. Della görs i alternativ 2 som byggts upp kring det
grundläggande antagandet att det endasi i marginell utsträckning går all ändra
den nuvarande ulvecklingen.
De tvä allernaliven är uppbyggda kring gemensamma
förulsällningar belräffande den inlernalioneHa ulvecklingen och ulvecklingen av
arbetskraftsutbudel i Sverige.
Enligt LU:s bedömning kommer inflationsbekämpningen all
prioriteras av OECD-länderna under de närmaste åren samtidigt som man försöker
stimulera investerings- och produklivilelslillväxlen. Den totala BNP-tillväxten
inom OECD-området har bedömts uppgå lill 2,9% per år 1979-1985. Den anlagna
produktionsutvecklingen innebär alt arbetslösheten i OECD-området fortfarande
kommer alt ligga kvar på en hög nivä fram till mitten av 1980-lalel. Också
infiationstaklen väntas ligga kvar på en relativt hög nivå.
Världshandelstillväxlen har mot bakgrund av dessa bedömningar beräknats uppgå
till 5% per år i volym under perioden 1979-1985.
Som nämnts bygger LU:s båda alternativ också på gemensamma
förutsättningar om arbetskraftsutbudel i Sverige. Antalet personer i
arbetskraften har beräknats öka under åren 1979-1985 i ungefär samma takt som
under 1970-lalel, dvs med närmare 1 % årligen.
Ulvecklingen fram till 1985 enligt LU:s alternativ I
LU:s allernaliv I präglas i mänga avseenden av kravel pä
förbällring i vår externa balans. Genom en förbällring av konkurrenskraften och
lönsamheten i induslrin skulle det bli möjligt att stärka dess ställning på
exportmarknaderna, vilkel möjliggör ett visst återtagande av de marknadsandelar
som föriorats under 1970-talet.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års långtidsutredning 5
En annan viktig grundförutsättning i allernaliv I är all
de reslriklioner på ekonomins uibudssida, som gjort sig påminda under slulel av
1970-talel, hävs. För all induslrin skall kunna utnyttja etl förbättrat
konkurrensläge är del sälunda nödvändigt all den fär en sådan finansiell slyrka
all företaget kan ta de risker som är förknippade med en ökad expansion. Vidare
förutsälls i alternativ I all arbetsmarknaden blir så flexibel att nyrekrytering
i de expansiva delarna av induslrin kan ske ulan att löneuppdrivande
flaskhalsar uppslår. Della kräver bl.a. alt övriga seklorer häller fillbaka sin
efterfrågan på arbetskraft.
En speciell resiriklion för den industriella tillväxten
har under de senasle åren utbudet av skågsråvara utgjort. 1 allernaliv 1 har
förutsälls att sådana åtgärder vidtas all skogsindustrin i varje fall i
konjunklurlopparna kan tillgodogöra sig ell virkesulbud som svarar mot den
långsikliga fillväxlen i skogen.
Enligl förulsäliningarna för allernalivet skall
bylesbalansunderskollel reduceras sä all del 1985 uppgår till 2% av BNP.
Härigenom méijiiggörs uppnåendet av extern balans vid 1980-lalcls slut. Trots
all vi minskar underskollel i vår bytesbalans kvarstår dock behovel av
titlandsupplåning, vilkel innebär all vår utlandsskuld även i allernaliv I
kommer atl växa under hela perioden fram till 1985. Därmed kommer också
ränlebelalning-arna alt öka.
För atl uppnå denna utveckling av bytesbalansen krävs alt
oljeberoendet minskas. 1 alternativ I har antagits att oljeanvändningen vid
konstant BNP kommer alt reduceras med 4.3 % per år.
Den produktionsökning som under ovan angivna
omständigheter méijiiggörs kräver för sill realiserande en ökning av såväl
invesleringar som produkliviletstillväxl.
Sysselsällningen i limmar anlas bli oförändrad under
kalkylperioden. Hela den ekonomiska tillväxten måste därför komma till stånd
genom en ökning av arbelsproduktivitelen. Man räknar sålunda med all
produktivi-lelsökningen i induslrin skall uppgå lill 4.2% per år 1979-1985. I
övriga näringslivet räknar utredningen med en uppgång i produkiiviielen på 3%
per är.
Alternalivels utveckling av produktion och produktivitet
kan emellertid inle åstadkommas ulan en avsevärd förbättring i
invesleringsaktivitelen. 1 etl sexårsperspektiv ar det mest anglägei atl öka
industriinvesteringarna och de invesleringar som bidrar lill all minska vårt
oljeberoende. Sammanlagd beräknas de tolala investeringarna i ekonomin öka med
3.5% per år i allernaliv I.
Under de angivna betingelserna bedöms en ekonomisk
tillväxt i storleksordningen 2,.5% per år 1979-1985 vara möjlig. Kraven på
invesleringsuppgång och bylesbalansförbättring intecknar emellertid nära nog
hela della produktionsulrymme. Del knappa konsumiionsulrymme som därmed
framkommer måste resultera i en kraftig neddragning av tillväxten i såväl
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års
långtidsutredning 6
prival som offenllig konsumfion. I allernaliv I har
förutsatts all den offentliga konsumtionen 1979-1985 ökar med 0,9%. om årel.
Del är i så fall möjligt alt uppnå en ökning av den privala konsumtionen med 0.6%
om årel, vilkel kan jämföras med en ökning pä 1.6% per år under perioden
1974-1979. Ökningen av offenllig konsumtion. 0,9% per 1979-1985, kan jämföras
med en ökning på 3,9%' per år under perioden 1974-1979. Liksom för den privala
konsumfionen är del alltså här fiåga om en myckel kraftig uppbromsning.
Den ställiga konsumtionen beräknas i allernaliv 1 minska
med 0.5% per är, medan den 1974-1979 ökade med 2,1% per år. För den kommunala
konsumtionen är trendbrottet ännu mera drastiskt. Del utrymme som står lill
förfogande under perioden 1979-1985 motsvarar en åriig ökning pä 1.5% per år,
vilket skall slällas tnot en ökning på 4,7% per år imder perioden 1974-1979. Då
hänsyn las lill utvecklingen 1979-1980 molsvarar den angivna ökningslaklen en
kommunal konsumlionslillväxl oin 0,5 % per är 1980-1985.
Ulvecklingen fram lill 1985 enligt LU:s allernaliv 2
Allernaliv 2 beskriver en utvecklingsväg för svensk
ekonomi där de cenirala trögheterna på ekonomins uibudssida förutsätts kvarstå
och där den inhemska konsumtionen forlsäller atl expandera enligl ungefär samma
mönsler som förut. Konsekvenserna härav blir en utveckling som i länga siycken
påminner om den under 1970-lalels senare hälft. Ulgångslägels kraftiga
obalanser förvärras och på grund av etl stagnerande näringsliv kan den fulla
sysselsällningen inle uppiällhållas.
För slalens del har i allernaliv 2 förutsatts en
oförändrad konsumtionsvolym. Även denna utveckling förutsätter dock en härd
reslriklivitel med nya ulgiflsäiaganden. Den kommunala konsumtionen forlsäller
däremot i alternativ 2 att växa snabbi. En viss uppbromsning av tillväxten
förefaller emellertid f. n. ske. Med anledning härav har ökningstakten satis
till 3,8% per år under perioden 1979-1985. Detta innebär en belydande nedgång i
förhållande till perioden 1974-1979, då ökningstakten i kommunal konsumtion
uppgick till 4,7% per år. Utvecklingen i allernaliv 2 innebär således alt vi
når en uppbromsning i tillväxten liknande den vi hade 1970-1974, då
konsumtionsökningen i kommunerna uppgick till 3,4% per är.
Erfarenhelerna under 1970-lalet har visal all den
äterhållsamhel pä lönesidan som ligger i alternativ 1 knappast kan realiseras i
ell klimat med en expansiv offenllig efterfrågepolitik. Därior har i alternativ
2 förutsatts att löntagarna inte kommer alt acceptera en försämring i
reallönen. Reallönen efter skatt per sysselsatt ökar sålunda svagt under
perioden 1979-1985.
Härigenom skulle den privata konsumtionen komma atl öka
med 1,5% per år 1979-1985, dvs. i ungefär samma takt som 1974-1979. Konsumtionsökningen
under perioden 1965-1974 uppgick till 2,5-3% per år.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års långtidsutredning 7
Den expansiva ekonomiska politiken förutses liksom under
perioden 1974- 1979 skapa elt inhemskl ekonomiskt klimat som inte står i
överensstämmelse med utvecklingen i omvärlden. Den snabbi växande offenlliga
seklorn kan fömlses bli löneledande, vilket återigen bäddar för en löne-och
kostnadsutveckling som är avsevärt snabbare än omvärldens. Därmed försämras
konkurrenskraften yllerligare för det svenska näringlivel. De reala
löneökningarna kommer alt pressa ned vinsterna. En del av kostnadshöjningen
kan ocksä förväntas slå igenom i höjda produktpriser med stigande relativpriser
som följd. Den ogynnsamma prisutvecklingen förväntas leda till atl den
konkurrensulsalla delen av näringslivel ånyo lappar marknadsandelar både på
exportmarknaderna och här hemma. Trols en förutsatt tillväxt i världshandelns
volym på i genomsnitt ca 5% per år under prognosperioden beräknas den svenska
exporten växa med endasi 2,2% per år under perioden 1979- 1985.
Den
relalivi höga konsumlionslillväxlen och oförmånliga prisutvecklingen driver
upp imporleftertVågan. Den tolala importen av varor och tjänster beräknas i
allernaliv 2 växa med i genomsnill 3,8% per år 1979-1985, vilkel är en mycket
kraftig ökning i förhållande till BNP-tillväxten.
Den angivna utvecklingen medför atl bytesbalansen kraftigt
försämras. Bylesbalansunderskottet beräknas växa från 11.2 miljarder kr. 1979
lill ca 59 miljarder kr. 1985. Mall som procenluell andel av BNP i löpande
priser betyder detla atl underskottel växer från 2,5% av BNP 1979 lill 6,5%
1985. Skuldstocken, som 1979 uppgick lill ca 6% av BNP, beräknas i allernaliv 2
växa lill 28% av BNP 1985. Delta medför naturiigtvis en relativt snabb ökning
av räntebetalningarna. Mätta som andel av BNP beräknas dessa öka från 0,7% 1979
till ca 3% 1985.
Det torde slarkl kunna ifrågasättas om en sädan utveckling
av den utrikes skuldsätlningen kan genomföras ulan begränsningar i den ekonomisk-politiska
handlingsfriheten och kraftigt försämrade länevillkor.
Den försämrade konkurrenssituationen och vinstutvecklingen
väntas försvaga incitamenten till nyinvesteringar. De tolala invesleringarna
anges i della allernaliv öka med endasi ca 1 % årligen. BNP-ökningen har i
allernaliv 2 beräknats till 1,3% per år under 1979-1985.
Vid en sådan utveckling skulle det enligl LU:s kalkyler
inte längre vata möjligt all upprälthälla den fulla sysselsällningen. Antalet
arbetslösa har i delta fall beräknats uppgå lill drygl lOOOOO ulöver den
normala friktionsar-belslöshelen. Delta är liktydigt med en arbetslöshet på
4,3%' 1985.
Andra utvecklingsvägar
LU redovisar ocksä tre sidoallernaliv för den ekonomiska
ulvecklingen fram lill 1985. De tvä första - alternativ 3 och 4 - är
känslighelsanalyser i vilka en återgång mot balans i svensk ekonomi enligt
allernaliv I försvåras pä grund av inre respekfive yllre störningar av
irögheter på ekonomins utbudssida. I alternativ 3 ulgörs dessa störningar av
irögheter på ekono-
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års långtidsutredning 8
mins utbudssida. I alternativ 4 består de av en ny
oljeprischock i kombinalion med en försämrad inlernationell tillväxt.
Alternativ 5, slutligen, påvisar svårigheterna all vända ulvecklingen mot
ekonomisk balans vid en snabb offentlig tillväxt.
Analysen i alternativ 3 påvisar vikten av alt de centrala
utbudsbegränsningarna i svensk ekonomi undanröjs. Om inle detta sker så går
både bytesbalansförbältringen och den fulla sysselsättningen förlorade. Alternativ
4 visar hur en väg tillbaka mot balans kan spolieras av en ny draslisk
oljeprischock - trols i övrigt gynnsamma förutsätlningar. Alternativet visar
därmed också all den relativt kraftiga nedskärningen i inhemsk
konsumtionstillväxt, som i alternativ 1 angivits som en nödvändig förulsällning
för återgång mot extern balans, ingalunda är tilltagen i överkant. Tvärtom
framstår den som olillräcklig om de yllre lorulsältningarna för den ekonomiska
utvecklingen blir mindre gynnsamma än i alternativ I. Analysen av alternativ 5 visar atl ulvecklingen
under dessa omständigheter i alli väsenlligt drivs in i en bana som liknar
alternativ 2.
Remissinstanserna
Flertalet remissinstanser delar LU;s uppfattning avseende
bakgrunden till och den allmänna beskrivningen av den ekonomiska problembilden.
Sålunda konstaterar Fullmäktige i Sveriges Riksbank att uppgiften är att ge en
diagnos över de centrala avvägningsproblemen i svensk ekonomi och all diskulera
vilka krav som kommer alt slällas på den ekonomiska politiken. Osäkerheten när
det gäller enskilda utvecklingslal under prognosperioden kan vara stor, varför
utredningens kalkyler endasi skall ses som en metod all ge en grov bild av de
valmöjligheter för den ekonomiska utvecklingen som föreligger. Riksbanken
fastslär att del därvid inte råder någon tvekan om atl den allmänna
problembeskrivning som ges för den kommande femårsperioden är korrekt. Man
framhåller också all det inle torde råda några delade meningar om att följa den
riktningsangivelse för den ekonomiska utvecklingen som allernaliv I ulgör.
Svenska arheisgivarföreningen (SAF) konstaterar i sitt
remissvar all LU pä etl förtjänslfulll sätt belyser de utvecklingsmöjligheter,
som föreligger under de närmaste fem åren. Samtidigt menar SAF dock alt
eftersom lösningarna på balansproblemen i svensk ekonomi inrymmer en del politiska
och värderingsmässiga frågor, finns risk för atl LU begränsas lill atl belysa
del "politiskt realistiska". SAF menar atl del hade varil önskvärt
med ylterligare alternativ, som kvantitalivt angivit hur stark begränsning av
den offentliga utgiftsexpansionen som krävs för alt redan 1985 nä balans i våra
utrikesbetalningar utan minskning av reallönerna och vid bevarad full
sysselsättning. Man menar vidare alt del hade varil värdefullt om LU - mer än
vad som skett - satt in ulvecklingen av företagens lönsamhet och soliditet i
etl samhällsekonomiskl sammanhang. Genom all kraven på
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års långtidsutredning 9
export- och produklionsökningar härigenom relaterats till
cenirala finansiella variabler hade LU:s framslällning fält ökad operaliv
belydelse.
Även
Sveriges Industriförbund (SI) säger sig dela LU:s synsätt pä Sveriges ekonomi
och de krav som det nuvarande lägel släller. Frågan är dock, menar SI, hur den
ekonomiska politiken skall utformas. SI konslalerar alt på denna punkl nöjer
sig LU med atl ge vissa allmänna rikllinjer. Visseriigen förväntar sig inle SI
all LU skall överta politikernas uppgifter, men däremot hade man gärna sett en
mer genomarbetad förloppsmässig analys av allernaliven och i anslutning härtill
en diskussion av de medel med vilka ulvecklingen enligt alternativ I skall
kunna åstadkommas.
Industriförbundets
ståndpunkt avseende de politiska rekommendationerna delas emellertid inte av
alla remissinstanser. Sålunda anser Tjänstemännens ceniraltn-ganisation (TCO)
all alllsedan längtidsulredningarna överfördes lill kanslihuset så har dessa i
allt högre grad kommit all ensidigt återge regeringens syn pä de ekonomiska
frågeställningarna. I LU 80 skulle enligt TCO denna utveckling ha drivits
längre än lidigare. TCO vill mol denna bakgrund förorda all
långtidsutredningarnas ställning blir föremål för översyn. Enligl TCO bör de i
framliden utarbetas av någon i förhållande till kanslihuset oberoende instans.
Även SAF ifrågasätter om den nuvarande formen för arbetet med
långtidsutredningarna är den mest ändamålsenliga. Med en friare ställning
skulle betydelsen av olika slags politiska reslriklioner i deballen framstå
klarare genom all även allernaliv utanför dessa gränser kunde belysas.
Landsorganisationen (LO) framhåller i sill remissvar atl
man delar LU:s beskrivning av del ekonomiska lägel. Man understryker sålunda
atl det är tveklöst att Sveriges ekonomi befinner sig i en utveckling med
snabbi växande balansbrisler, stigande inflation, sjunkande investeringar och
stagnerande tillväxt. LO framhåller också atl del är viktigt att fylla ut
underskottet i bytesbalansen, bl.a. för att på lång sikl kunna uppfylla de
övergripande målen för den ekonomiska politiken, 1 dessa grundläggande frågor
delar således LO ulredningens synsätt. Samtidigt hävdar emellertid LO atl LU 80
i många avseenden ulgör en viljeyttring från ekonomideparlemenlet och alt de
slutsatser och rekommendationer som utredningen kommer fram lill är längt ifrån
fria från politiska värderingar eller inlresse-mässiga bindningar.
Kooperativa förbundel (KF) understryker i sill remissvar
all man anser de Ivå huvudallernafiven väl valda för alt belysa Sveriges
ekonomiska problem. 1 likhel med flera andra remissinstanser anser man
emellertid all mer uppmärksamhel borde ha ägnals ål sambandet mellan
konjunktur- och slrukturulveckling, dvs. att analysen borde ges en mer dynamisk
karaktär.
Sveriges Aktiesparares Rik.sförbund (SARF) fastslås i sitt
remissyttrande all ingen tvekan råder om att utredningens rapport ulgör en
inträngande och klarsynt genomgäng av vårt lands ekonomiska situation. Enligt
SARF ligger utredningens främsta värde i att den i elt sammanhang formulerar
den i breda kretsar redan accepterade bilden av den ekonomiska krisen.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års långtidsutredning 10
Konjunkturinstilulet (Kl) menar också atl LU lämnar en
klargörande beskrivning av huvuddragen i den ekonotniska ulvecklingen. Kl menar
emellertid all del hade varil informalivl atl ha tillgång lill en kalkyl över
ett extremalternativ där en utpräglad lål-gå politik leder lill en sådan
begränsning av handlingsfriheten alt den ekonomiska politiken förvandlas till
en beroende variabel. Samtidigt konslalerar Kl alt valet av huvudalternativ
blir mycket betydelsefullt genom de långtgående effekter del får pä utrednings-
och planeringsarbete säväl inom den offenlliga seklorn som i del privata
näringslivel och i organisationerna.
Statistiska centralbyrån (SCB) fastslår i sill
remissyttrande etl välkänt melodologiskt problem, nämligen all LU:s uppläggning
med delaljerade modellberäkningar leder lill en överdriven exakthet i
prognosresultaien. Även Svenska kommunförbundel anser all LU:s delaljerade
kalkyler ger ett överdrivet sken av exakthet. Man förordar därför en analys i
grövre termer av de avgörande problemen i ekonomin.
Slyrelsen
för teknisk utveckling (STU) anför en rad synpunkler som berör olika delavsnilt
i LU men som alla karaktäriseras av en allmän metoddiskussion. Elt genomgående
drag är all STU saknar en utförlig analys av den tekniska utvecklingens
betydelse för den framlida ekonomiska utvecklingen. I anslutning härtill
föreslår STU atl en väsentligt större tyngd läggs på analysen av utvecklingen
på längre sikt (10-20 år). STU erbjuder sig avslutningsvis atl medverka i de
föreslagna analyserna.
Fullmäktige
i Riksgäldskonloret efterlyser i sill remissyllrande en mera utförlig analys av
de kredilpolitiska konsekvenserna av olika utvecklings-förtopp. Trots att den
finansiella analysen byggts ut kraftigt i de senaste långtidsutredningarna
finner fullmäktige den vara ofullständig.
Sy
slemanalysgruppen inom Svenska Operaiionsanaly.sföreningen (SOAF-SG) har - utan
atl formellt vara remissinstans inlämnat ett yttrande över utredningens
metodik. SOAF-SG finner atl utredningens rapport ger en god överblick över del
akluella lägel i svensk ekonomi. Man anser atl alternativbehandlingen kan
förbättras och all del finns anledning all pröva nya modelllekniska hjälpmedel
i framtiden. SOAF-SG finner även att institutionella förändringar bör
övervägas. Bl. a. föreslås en utvidgning av långtidsutredningarnas verksamhet.
2 Utredningens slutsatser
Långtidsutredningen
Långtidsutredningens alternativ 1 understryker det
självklara förhållandet att 1970-talets trender måste brytas för atl vi skall
nä balans i ekonomin. LU har visat att 1970-lalets trender ej kan ses som
resultatet av olyckliga tillfälligheter. För all trenderna skall brytas krävs
en omfaltande förändring av den ekonomiska politiken.
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års
långtidsutredning 11
Del är inle långtidsutredningens uppgift alt anvisa
ålgärder. Utredningen begränsar sig därför till alt göra en kort uppsummering
av de områden där det är av största vikl all förändringar kommer lill stånd. En
startpunkt för en sådan uppsummering ulgörs av de krav på förändringar som
framkommer ur långtidsutredningens alternativ I.
-
Efler en lång
period av stagnation måste industriproduktionen och industriinvesteringarna nu
öka igen. Industrin mäsle vinna marknadsandelar hemma och ulomlands.
Sysselsättningen i induslrin måste under den närmaste femårsperioden öka med ca
60000 personer.
-
Oljeberoendel
mäsle minskas.
-
Prival
konsumtion får endasi öka med 0,5% per år under hela förslå hälften av
1980-talet.
-
Utgiftsökningen
i offentlig sektor måsle ned från 6 ä 7% om årel malt i fasla priser lill I ä
2% per är.
- Tillväxten i slallig och kommunal
konsumtion mäsle ner krafligl. Kommunernas konsumtionstillväxt måste begränsas
till ca I % om året.
För all de
här angivna trendbrotten skall ske krävs förändringar i politiken. LU delar
upp kraven i ulbudsinriktade åtgärder och eflertVägeinrik-tade åtgärder.
Pä efterfrågesidan är ulvecklingen i den offentliga
sektorn cenlral.
När del
gäller slalen måste målet all nedbringa det slalliga budgelunderskollel med I
% av BNP per år bibehållas.
När det
galler kommunerna konstateras atl den statliga styrningen av kommunerna under
1970-talet verkat i expansiv riktning. Della har skett dels genom direkta
bidrag till prioriterade verksamheter, men ocksä genom olika krav, normer och
åligganden. Styrningen mäsle nu i stället verka i restriktiv riktning.
När det
gäller utbudssidan konslalerar utredningen på flera ställen atl det finns en
rad reslriklioner för en ökad industriell tillväxt. De viktigaste av dessa är;
- Låg rörlighet på arbetsmarknaden
som försvårar en rekrytering lill induslrin.
- En svag finansiell position i
industrin. Låga vinster och låg soliditet verkar lillbakahållande på
invesleringsviljan.
-
Krafligl
efterfrågesug på arbetskraft frän offenllig sektor försvårar rekryteringen lill
induslrin.
-
Elt
otillräckligt virkesutbud har begränsat expansionen i skogsindustrin.
På dessa områden mäste den ekonomiska politiken aktivt
verka för förändringar om del skall vara möjligt all åstadkomma en utveckling
som liknar den i alternativ I.
Den
industriella utveckling som krävs för atl nå balans kan inte heller komma lill
stånd med mindre än atl olika relativpriser i ekonomin ändras:
- För att vi skall vinna marknadsandelar krävs alt priser
och löner i den
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års långtidsutredning 12
svenska industrin minskar i förhållande till omvärlden.
Långtidsutredningen har uppskattat behovet av en relativprisnedgång i
exportindustrin till 6% mellan 1980 och 1985. För lönerna krävs en ännu större
förskjutning eftersom vinsterna måste öka.
- Den industriella sysselsättningsexpansionen kräver atl
löneläget i induslrin höjs i förhällande till andra sektorer i den svenska
ekonomin. Enligt långtidsutredningen är det svårt att kvantifiera detta krav
men det står helt klart atl det krävs en märkbar förändring.
Långtidsutredningen pekar på de problem lönebildningen
givit under 70-talet. Utredningen har svårt att se hur vi skall kunna nå en
utveckling i enlighet med alternativ 1 om det ej sker en förändring på detta
område. Det förefaller nu som vi nått en punkt där parterna på arbetsmarknaden
måsle ta ansvar för sysselsättningen i den konkurrensulsalta sektorn. LU påpekar
alt detta knappast är förenligt med att den offentliga sektorn blir
löneledande.
Statsmakternas insats pä delta område måste enligl LU bli
atl genom en återhållsam utgiftspolitik skapa rimliga förutsättningar för
parterna. I sin roll som arbetsgivare kan staten också spela en viktig roll för
att förhindra att den offenlliga sektorn blir löneledande.
När det gäller relativpriser är det också centralt alt
industrins lönsamhel i förhållande till andra sektorer i den svenska ekonomin
förbättras. För att en stabil investeringstillväxl i industrin skall komma till
ständ krävs förutom en lönsamhetshöjning att avkastningen pä olika former av
ickeproduktiva placeringar minskar. Ett sätl atl åstadkomma detta är all minska
de ränteuppdrivande underskotten i budgeten och bytesbalansen. Del är
emellertid också nödvändigl all öka ränlekänsligheten i hushållsseklorn.
För att få lill stånd en förbättring på detla område ler
del sig nödvändigt med förändringar i skattereglerna, säger LU.
Remissinstanserna
Så gott som alla remissinstanser ansluter sig i allt
väsentligl till LU:s beskrivning av den nuvarande ekonomiska problembildens
bakgrund och karaktär. Landsorganisationen (LO) konstaterar således att del är
tveklöst att Sveriges ekonomi befinner sig i en utveckling med snabbt växande
balansbrister, stigande inflation, sjunkande investeringar och stagnerande
tillväxt. Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) fastslär för sin del atl den nu
framlagda långtidsutredningen på ett i många avseenden förtjänstfullt sätt
belyser den svenska ekonomins utvecklingsmöjligheter. Sveriges industriförbund
(SI) säger sig också dela LU:s grundläggande synsätt på vår ekonomi. Riksbanken
konstaterar i sitt remissvar att det inle torde råda någon tvekan om att den
allmänna problembeskrivning som ges inför den kommande femårsperioden är
korrekt. Sveriges aktiesparares Riksförbund (SARF) anser för sin del att
utredningens främsta värde ligger i all
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års långtidsutredning 13
den i ett sammanhanghang formulerar den i breda kretsar
redan accepterade bilden av del ekonomiska lägel.
Även de
båda kommunförbunden tycks i stort dela den allmänna uppfattning, som ovan
redovisats. LandslingsjÖrbundet understryker all Sveriges ekonomi i dag
präglas av obalans saml all en balanserad utveckling med stadig
produklionslillväxl och låg inflalionslakl är en förulsällning för att
landslingen på sikt skall kunna lillgodose behoven inom sill verksam-helsfäll.
Svenska koinmunförbundel anser ocksä all lägesbeskrivningen av den svenska
ekonomin är riklig och menar därför också all en av huvuduppgifterna för den
ekonomiska politiken mäsle vara alt reducera vårt bylesbalansunderskolt.
Kommunförbundel ifrågasäller emellertid delvis LU:s analys av de bakomliggande
orsakerna och menar all den snabba offenlliga konsumlionslillväxten lilldelals
en allt för framlrädande roll i förklaringen av balansbrislernas uppkomsl.
Däremol menar kommunförbundel atl en begränsning av den tolala inhemska
konsumlionsutvecklingen är ett nödvändigt - om än ingalunda tillräckligt -
villkor för atl äter fä en balanserad ekonomisk utveckling i Sverige.
Frän den ovan redovisade och tämligen samstämmiga
uppfallningen avviker Tjänstemännens cenlralorganisalion (TCO). TCO:s syn kan
sammanfallas med följande cital. "TCO delar .... varken LU:s syn pä orsakerna
eller de slulsalser LU drar av erfarenhelerna av 1970-lalels ekonomiska
uiveckling. TCO delar heller inle LU:s syn på hur den ekonomiska balansen skall
återskapas".
Såsom ovan
påpekats är del inle långtidsutredningens uppgift all anvisa konkrela
ekonomisk-politiska ålgärder. Ulredningen har därför begränsat sig lill all
göra en kort uppsummering av de områden där del är av siörsla vikl all
förändringar kommer lill sländ. Även dessa har älergivits ovan och innebär i
korthel all indusiriproduktionen behöver öka kraftigt och den inhemska
konsumlionslillväxten hällas tillbaka för au det skall vara möjligt all uppnå
balans i den svenska ekonomin.
Ulredningens
uppfaUning härvidlag delas i stor ulslräckning ocksä av remissinstanserna.
Samlliga remissorgan tycks sålunda vara överens om all industriproduktionen
måste öka. Däremot släller sig fiera instanser tveksamma lill huruvida de av LU
angivna ökningstakterna verkligen skall kunna uppnäs. Dil hör bl.a.
Ccntralorganisalionen SACO/SR. Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges
industriförbund. Bakgrunden lill tveksamheten står bl. a. atl finna i
uppfattningen atl LU kan ha överskattat den framtida världsmarknadstillväxlen
och därmed den möjliga exportlillväxten. Likaså ställer sig flera remissorgan
tveksamma till möjligheterna för den svenska industrin all vinna
marknadsandelar i den utsträckning som LU förutsatt. Slutsatsen blir i dessa
fall att en ännu hårdare anpassningsbörda måste läggas på konsumlionsutvecklingen.
Både Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges industriförbund menar därvid
att denna ökade anpassningsbörda måste läggas på den offenlliga konsumlionslillväxlen.
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års
långtidsutredning 14
Även Landsorganisationen, Svenska kommunförbundel och
Landsting.sförbundet delar ulredningens slulsais alt den lolala konsumlionens
fillväxt måsle begränsas för all uppnå ekonomisk balans. Landsorganisationen
konstaterar således att underskotten i bytesbalansen måsle elimineras för alt
på lång sikl kunna uppfylla de övergripande målen för den ekonomiska politiken.
1 och för sig anser man inle all "krisen" kan lösas genom all
kraftigt krympa den offentliga verksamhelen. Enligl LU:s uppfaUning är det dock
i rådande läge tvingande att den offenlliga sektorns expansion anpassas till
tillväxten i ekonomin.
Svenska kommunförbundet anser alt en utveckling mol balans
i den svenska ekonomin kan åstadkommas med en annan avvägning mellan prival och
offentlig konsumtion än vad som förordas i LU:s allernaliv 1. Av samma
uppfattning är Landstingsförbundet, som anser att LU förordat en alltför
kraftig neddragning av den kommunala konsumlionslillväxlen. Dessa
remissinsianser förordar sålunda en härdare åtstramning av den privala
konsumtionens tillväxt.
Bland övriga remissinstanser kan nämnas alt Sveriges
Hantverks- och industriorganisation (SHIO) delar LU:s beskrivning av de
akluella problemen och även LU:s allmänna synpunkler pä hur de skall lösas.
Fullmäktige i Sveriges Riksbank understryker all LU:s allernaliv I inte skall
uppfattas som en lång och knagglig regel mot balans i ekonomin. 1 slällel är
det elt alternativ där kraftfulla ålgärder, som leder lill en markerad riktningsförändring,
genast måste sällas in.
Fullmäktige
i riksgäldskonloret framhåller all en ensidig salsning på forlsall hög
konsumlionslillväxl och/eller omfattande subventionering av industrigrenar utan
framtidsutsikter snarast leder lill alt balansbrislerna förvärras. Fullmäktige
har en längre lid varil djupt oroade av de allt slörre underskotten i
bytesbalans och statsbudget. Man understryker all finansieringen av dessa
holar all leda lill alli allvarligare problem och skadeverkningar för den
svenska ekonomin. Enligl fullmäktige ligger LU:s målsättning om balans i
ulrikeshandeln försl mol slulel av 1980-lalet på en riska-bell läg
ambifionsnivå. Man förordar i slällel all målel för uppnåendet av jämvikt bör
flytlas till senast 1985. Vid en given ekonomisk tillväxt skulle därvid kraven
på återhållsamhet i den inhemska konsumtionen skärpas. Fullmäktige anser det
också vara av allra siörsta vikt atl minskningen av del slalliga
budgelunderskollel sker i snabbare lakl än vad som förutsälls i
långfidsutredningen.
Vid sidan av de nu berörda anpassningskraven framhåller LU
också atl en återgång mot balans kräver en minskning av vårt oljeberoende.
Samlliga remissinstanser som tagit upp frågan instämmer. Enligl långtidsutredningen
är del emellertid inle tillräckligt att komma till rätta med de nu berörda anpassningsproblemen
på ekonomins efleifrågesida. För att anpassningskraven skall bli acceptabla
krävs ocksä att ekonomins lillväxtpo-tenlial utnyttjas. Detta kräver i sin tur
alt en rad restriktioner för den
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års långtidsutredning 15
induslriella tillväxten undanröjes. De viktigaste av dessa
har återgivits ovan.
Flertalet
remissinstanser stödjer utredningens slulsalser i dessa hänseenden. SHIO -
Familjeföretagen hänvisar i detta sammanhang till del betänkande som 1979
avgavs av den särskilda näringspolitiska delegationen (Vägar till ökad
välfärd, DS Ju 1979:1). Man menar all flera av det där angivna åtgärdsförslagen
skulle verksa i den av LU angivna riktningen. Sveriges kemiska industrikontor
understryker riktigheten i utredningens bedömning att del finns betydande
inhemska restriktioner för tillväxten i den svenska ekonomin. Kemikoniorel gör
mot denna bakgrund bl.a. en systematisk genomgång av de områden där av
myndigheternas pålagda regelsystem hämmar företagens expansionskraft.
Arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS) delar ulredningens syn på de krav som slälls på arbetsmarknadens
funktion. Enligl styrelsens mening är arbetskraftens förmåga att anpassa sig
lill den ekonomiska utvecklingens krav avhängig inte bara av att rörligheten
ökar för dem som redan befinner sig pä arbetsmarknaden, utan i minst lika hög
grad av alt de nytillträdandes fördelning på branscher och yrken förändras.
Slyrelsen vill i detta sammanhang understryka vikten av atl industrin breddar
sin rekrytering lill atl i högre grad omfatta grupper som i dagslägel är
underrepresenterade i de flesta industriyrken.
När det
gäller frågan om skogsindustrins virkesförsörjning betonar Skogsstyrelsen i
sitt remissvar att en ökad intensitet i skogsbruket står i överensslämmelse med
de övergripande samhällsmålen. Lantbrukarnas riksförbund (LRF) ifrågasäller
möjligheterna atl öka virkesavverkningen i den utsträckning som LU räknar med,
men konstaterar alt alla vägar bör prövas för alt nå målen.
3 Den internationella utvecklingen
Långtidsutredningen
Under 1970-lalet försämrades ulvecklingen i världsekonomin
kraftigt. En viktig orsak lill detta var de drastiska oljeprisökningarna
1973-1974 och 1979—1980. De omfattande och allvarliga ekonomisk-politiska problem
som härvid uppkom löstes inte under decenniet. Flertalet av dem kvarstår ännu
vid början av 1980-talet - delvis med ökad styrka.
Möjligheterna att under de närmaste åren lösa dessa
problem kommer att bli avgörande för den internationella ekonomiska
utvecklingen under 1980-talet. Sveriges stora utrikeshandelsberoende medför att
utvecklingen i de dominerande industriländerna kommer att bli av stor belydelse
för våra möjligheler att lösa problemen i den svenska ekonomin.
Vilka effekter på den fortsatta utvecklingen i OECD-länderna
som oljeprishöjningarna får, beror av hur hushållen och företagen reagerar på
dessa
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1.2 1980 års långtidsutredning 16
samt
av vilka ekonomisk-polifiska åtgärder som vidtas. Det senare beror i sin tur av
vilka restriktioner pä politiken som kommer atl tillmätas särskild vikt i
industriländerna under de närmaste åren samt av vilka avvägningar mellan dessa
restriktioner som kommer att göras.
En
sådan restriktion är inflationsproblemen. De nuvarande inflationsproblemen i
industriländerna beror, förutom av effekter av efterfrågeökningen i
väridshandeln och internt inom länderna under 1970-lalets sisla är, också på en
under en lång följd av år ökad inflationsbenägenhet. Sedan slutet av 1960-talet
har en successiv förskjutning ägt rum, på sä sätl alt en given ökning av
kapacitetsutnytljandet idag tenderar alt ge upphov till större prisstegringar
än tidigare.
Inflationsproblemen
kan av dessa skäl väntas utgöra en mycket viktig restriktion på den ekonomiska
politiken i industriländerna under de närmaste åren.
En
annan restriktion - intimt förknippad med inflationsproblematiken — som
påtagligt begränsar förutsällningarna för att bedriva en expansiv ekonomisk
politik är industriländernas starka oljeberoende.
Möjligheterna att före
utgången av 1980-talel i någon mer betydande omfattning minska
industriländernas oljeberoende bedöms i LU som begränsade. Det är därför en
uppenbar risk för alt energitillgången kan bli en påtaglig restriktion på
produktionstillväxten under större delen av 1980-talet och därmed för
möjligheterna atl bedriva en expansiv efterfrågepolitik. Mot bakgrund av de
bedömningar som idag kan göras beträffande dels oljeproduktionens utveckling,
dels möjlighelen all under de närmasle åren ersätta olja med andra energikällor
saml satsa på energisparande ålgärder m. m. är en lillväxttakl högre än 3 å 4%
per år fram lill millen av 1980-lalel inle möjlig. För alt nå full
sysselsättning i OECD-omrädet 1985 krävs en klart snabbare tillväxt. Enligt
denna bedömning skulle säledes reslriklioner som betingas av lillgången pä
energi göra del omöjligt alt föra en efterfrågepolitik som återför
industriländerna till full sysselsättning vid 1980-lalets mitt.
Förutom de ovan nämnda
föreligger ocksä andra restriktioner för en expansiv efterfrågepolitik. F|era
av industriländerna har slora budgetunderskott, vilket begränsar utrymmet för
en expansiv politik. De senaste årens låga investeringar och
produkliviletstillväxl och allmänt ökade stelheter i ekonomierna har bl. a. inneburit
alt risker för flaskhalsproblem och därmed åtföljande prisstegringsimpulser
uppfattas som en restriktion för en expansivare politik i flertalet
OECD-länder.
Den
bedömning som LU gör är alt inflationsbekämpning och skapande av betingelser
för återgång till högre lillväxl och sysselsältning på medellång sikt kommer
att ges prioritet i den ekonomiska politiken i OECD-länderna under de närmaste
åren. Rädslan för att oljeprishöjningarna skall leda lill sekundära
prisstegringar och därmed påspädning av andra existerande tendenser till
accelererande inflation lalar för all den efterfrågedäm-
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års
långtidsutredning 17
pande effekten av de senasle oljeprishöjningarna tillåts
slå igenom fulll ul. Erfarenheler av den ekonomiska polifik som fördes i många
länder efler oljeprishöjningarna 1973-1974 lalar för all en alltför tidigt
insatt efterfrågestimulerande politik lätt leder lill återigen accelererande
inflation och en ytterligare period av stram efleriVågepolilik. LU konstaterar
mol denna bakgrund att övervägande skäl talar för all OECD-omrädet som helhet
kommer all präglas av en restriktiv finans- och kredilpolilik i syfte all
begränsa konsumlionslillväxten lill dess infialionen återigen är under konlroll
och den realinkomslsänkande effekten av oljeprishöjningarna slagit igenom.
Vidare har i många - främst dä mindre - länder den senaste tidens prishöjningar
pä olja medförl en så belydande ökning av bylesba-lansunderskollen all en
omläggning av polifiken i reslrikfiv riktning av detta skäl redan genomförts
eller måste bedömas som trolig.
LU konstaterar vidare alt för all reducera
inflationslaklen och därmed skapa förutsättningar för en återgång till en
balanserad utveckling på medellång sikt kommer sannolikt belydande insalser i
produktivitetsbefrämjande syfte alt göras i industriländerna. Detta
förutsätter i sin lur ålgärder för all få till stånd en gynnsam
investeringsulveckling i syfte all dels öka produktionskapaciteten och
eliminera flaskhalsar, dels rationalisera produktionen och därmed dämpa
tendenser lill koslnadshöjningar inom olika seklorer. Ålgärder som underlättar
den slruklurella anpassningen lill förändrade förulsällningar, 1. ex. sådana
som förbättrar arbelsmarknadens funklionssäll, kommer sannolikl också atl ges
hög priorilel. En annan förutsättning för snabbare tillväxt och minskad
arbetslöshet är alt industriländerna vidtar kraftfulla ålgärder för alt minska
del slarka oljeberoendel. Det bakomliggande motivet härför är all minska
risken för atl lillväxl resullerar i nya prishöjningar på olja och
accelererande inflation, vilket i sin lur nödvändiggör en ålergäng lill
reslrikfiv polifik i dessa länder.
Enligl LU kan den avvägning mellan prisslabiliseringsmål
och syssel-sätlningsmäl som främsl de större OECD-länderna bedöms komma all
göra under perioden fram lill 1980-lalets mitt - åtminstone i elt inledande
skede - väntas medföra en ytterligare ökning av arbetslösheten i OECD-området.
I särskilt hög grad kan della väntas gälla arbeislösheten bland ungdomar.
I nedansiående tabell redovisas de förulsällningar
belräffande produktionsutvecklingen för olika ländergrupper i världen som görs
i LU. 1 OECD-området bedöms BNP-tillväxten till 2,9% per år 1979-1985. Både
OPEC-länderna och utvecklingsländerna bedöms däremot få en betydligt snabbare
tillväxt - 4,7 respektive 4,5% per år 1979-1985. För statshandelsländerna
förutses en tillväxt pä 3.5% per är under prognosperioden. För världen som
helhet skulle därmed produktionen öka med 3,3% per år mellan 1979 och 1985.
Världshandelns volymtillväxt bedöms i LU:s kalkyler uppgå
till 5% per år 1979-1985. Ökningslaklen förutsätts säledes bli endasi
obelydligl högre 2
Riksdagen 1980/81. I .saml. Nr 150. Bd. 1.2
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års långtidsutredning 18
än under perioden 1973-1979, dä världshandeln ökade med i
genomsnill 4,8% per år. Den fortsatt svaga världshandelstillväxlen innebär
slora svårigheier för länder med bytesbalansunderskotl all genom ökad export
lösa sina balansproblem. Risken för att enskilda länder i en sädan situation
tillgriper proleklionisliska ålgärder i syfte all begränsa importen saml all
rädda arbelsliilfällen måsle bedömas som myckel slor.
Belräffande råoljeprisels utveckling anlas i LU en långsam
realprisökning 1980-1985 på 2%' per år. För olika slag av petroleumprodukter
har prisutvecklingen antagils bli betydligt snabbare.
LU:s förutsäitningar angående den internalionella
ulvecklingen är gemensamma för Ulredningens två huvudalternativ.
Tabell 1. Världsproduktionens (BNP) faktiska utveckling
1960—1979 samt prognos för 1979-1985
Ländergrupp
Andel av väridspro-duktionen 1980 (%)
Åriig procentuell
volymförändring
1960- 1970-1970 1973
1973-1979
1979-1985
Industriländer" Statshandelsländer OPEC
Utvecklingsländer (exkl OPEC-länder)
Världen
som helhel
60.7
22.3
4.1
12.9 100.0
5.0 5,1 6,0 6.0
5.2 11.3
5.5 6.3
5.2 5.5
2.7 5.3 5.2
5.0
3,7
2.9
3.5 4.7
4.5 3.3
" Samtliga OECD-länder exkl. Grekland. Island.
Portugal. Spanien och Turkiet. Källor: World Economic Outlook, International
Monetary Fund, Washington D.C.. May 1980 samt Worid Development Report 1980.
The World Bank. Washington D.C., August 1980. Prognoser enligt
ekonomidepartementet.
Remissinstanserna
De flesta remissinstanser som kommenterat LU:s bedömning
av den internationella utvecklingen anser all LU varit alltför optimistisk.
Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) konstaterar alt som grund för LU:s
kalkyler ligger elt antagande om en världshandelslillväxl som efter avräkning
för utvecklingen 1979-1980 uppgår till 5,4% per är fram till 1985. Med hänsyn
till vad vi idag vet om konjunkturutvecklingen under 1981 och 1982 framslår
detla enligt SAF som en orealistiskt hög siffra.
Även LO anser atl LU:s internationella bedömning är
optimistisk i överkant. Mest troligt är enligt LO att den långsammare tillväxt
som karaktäriserat senare delen av 70-talet kommer att bestå även under
80-talet på grund av bristande efterfrågan och ihållande anpassningssvårigheter.
En BNP-fillväxt för OECD på 3,2% per år 1980-1985 tror LO blir svårt att uppnå
eftersom de första åren av perioden blir svaga. LO menar därför att
konkurrensen pä de internationella marknaderna kommer att bli mycket hård och
metoderna ofta ojusta, eftersom de flesta länderna kommer att försöka lösa
sina balansproblem genom exporlexpansion. Det
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års långtidsutredning 19
kommer
att krävas alldeles speciella insatser menar LO, av ett litet land som Sverige
utan politiska eller ekonomiska maktresurser för all kunna göra sig gällande på
en sådan marknad. Handelsliberaliseringen har numera haft sin största effekt.
Protektionism, särskilt den som döljs i olika former av industripolitik, kommer
att växa i betydelse, men blir sannolikt ändå inte ett dominerande drag, menar
LO.
Även
Kooperativa Förbundet (KF) menar att risken är uppenbar att den internationella
tillväxten blir lägre än vad LU angivit. I såfall, konslalerar KF, kommer den
svenska ekonomins problem - via en lägre marknadstillväxt för exporten - att
ytterligare accentueras och kraven på politiken att skärpas.
Sveriges
Aktiesparares Riksförbund konstaterar att Sverige har en extremt
exportberoende industri samt att den ekonomiska utvecklingen i Sverige
härigenom är starkt sammanknutet med utvecklingen i övriga industriländer. LU:s
bedömning av tillväxten i OECD-omrädet och av världshandelns tillväxt sätter
därför klara gränser för vad som är möjligt inom den svenska ekonomin.
Aktiespararna menar att trols all LU:s bedömning ligger klart lägre än under
tidigare perioder måsle LU:s bild ändå sägas vara för optimistisk. Som exempel
nämner aktiespararna att LU:s antagande om en måttlig realprisökning på råolja
är osäker. Aktiespararna påpekar vidare att tecknen på ökad protektionism helt
utelämnats i utredningen. Både inom EG och USA diskuteras importbegränsningar.
Sädana begränsningar kan komma att drabba även svensk export, menar
aktiespararna och detta visar hur sårbara vi är för störningar i världshandeln.
Man måste, avslutar aktiespararna, således lägga pä minnet att LU:s världsbild
egentligen är ett "bästa-tänkbara"-alternaliv.
4
Produktionskapacitetens utveckling
Långtidsutredningen
1
LU:s avsnitt om produktionskapacitetens framtida utveckling (kap. 11:3)
behandlas både den medelsiktiga prognosperioden 1979-1985 och det längre
perspektivet 1985-1990. 1 övriga avseenden koncentreras analysen av den
långsiktiga utvecklingen till kap II: 12.
Produktionskapacitetens
storlek bestäms av de arbetskraftsresurser som står till buds och vilken
arbetsproduktivitet som kan uppnås i produktionen. Den tillgängliga
arbetskraftsvolymen är i sin lur en funktion av en rad faklorer, som t.ex.
befolkningens storlek och sammansättning samt människornas benägenhet att
ställa sin arbetskraft till förfogande. Huruvida den på arbetsmarknaden
utbjudna mängden arbetstimmar också las till vara i produktionen beror på
kapacitetsutnyttjandet i ekonomin. Även vid fullt kapacitetsutnyttjande måste
man räkna med en viss friktionsarbetslöshet. Den totala arbetsvolymen
begränsas vidare av atl en del av de sysselsatta är frånvarande och att en del
arbetar deltid.
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års
långtidsutredning 20
Beräkningarna i LU av arbetskraftsvolymen har utgått från
en studie av de trendmässiga förändringarna i relativa AK-lal, arbetstider etc.
under 1970-talel. Prognoser har gjorts för 19 olika grupper i befolkningen
efter kön, ålder och förekomst av små barn. Den beräknade ökningen av antalet
förvärvsarbetande kvinnor med barn under 7 år konstateras vara klart mindre än
det antal platser som enligt baskalkylen tillkommer fram lill 1985 i den
offentliga barnomsorgen (se kap 11:6), varför detta potentiella förvärvshinder
inle bedöms bli någon restriktion för arbetskraftsutbudel. Antagandena i
arbelskraftskalkylen är desamma i de båda alternativen, med undantag för att
alternativ 2 kännetecknas av en högre arbetslöshet 1985. Beräkningsresultaten
sammanfattas i tabell 2.
Tabell 2. Arbetskraftsresursernas utveckling 1970-1979 med
fördelning pä förklarande komponenter
Genomsnittlig förändring i procent per är
1970-1979
Alternativ
1
Alternativ
2
1979-
1985
1985-1990
1979-
1985
1985-1990
Totall
antal
arbetstimmar
-0.7
0,1
-0.4
-0.3
0,1
därav
på grund av
Befolkning
0,1
0.4
0.3
0.4
0,3
Relativa
AK-tal
0,6
0.5
0.1
0.5
0,1
Arbetslöshet
-0,1
0.0
-0.4
0.0
0.4
Frånvaro
(exkl
semester)
-0,3
-0,3
-0.3
-0.3
-0.3
Medelarbelstid
per
vecka
-0,8
-0,5
-0.5
-0.5
-0.5
Semesterfrånvaro
-0,2
-
-
-
-
Restpost
-0,1
-0.0
-0.0
-0,0
-0.0
I alternativ 1 beräknas den lotala arbetsvolymen öka svagt
under perioden 1979-1985 efter att ha minskat sedan miUen av 1960-talel med
0,1 % per år. I huvudsak förklaras della trendbrott av att om några nya
reformer om arbetstid och semester inle förutses för andra hälften av
1980-lalel beräknas det totala antalet arbetstimmar ånyo minska, framförallt
till följd av att effekterna av kvinnornas inträde på arbetsmarknaden då
beräknas bli uttömda. I alternativ 2 förutses en minskning av arbetsvolymen i
timmar redan under första hälften av 1980-lalel till följd av en betydande
arbetslöshet 1985. Utvecklingen för andra hälften av 1980-lalet är beräknad
under förutsättningen att full sysselsättning skall kunna uppnås igen år 1990;
timvolymen kommer då aU öka svagt från 1985 till 1990.
Trots den sjunkande sysselsättningen under 1970-talet
kunde produktionskapaciteten öka med 2,0% per år. Den registrerade
produktivitetstillväxten var likväl lägre än på 1960-talet, då den gynnades av
en hög kapitalbildning och en snabb strukturomvandling. LU:s analys av produktivitetsutvecklingen
innehåller en uppdelning på hur slora delar som kan förklaras av förändringar i
kapitalintensitet (kapital per arbetstimme), ka-
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års
långtidsutredning 21
pacitelsutnyttjande och den s.k. teknikfaklorn. För
1980-talet förutses i allernaliv 1 en viss återhämtning i industrins
produkliviletstillväxl. Trols all industriinvesteringarna beräknas öka snabbt
blir effekten därav på produktivitetstillväxten begränsad till följd av den
låga investeringsnivån i utgångsläget. 1 alternativ 2. där investeringarna
minskar, beräknas kapitalbildningen knappast alls ge upphov till nägon
tillväxt i produktiviteten fram till 1985, och dessutom är då i detta
alternativ en stor del av kapaciteten outnyttjad. Under andra hälften kan
endasi en del av den uteblivna produktivitetstillväxten i alternativ 2
återvinnas. Resterande delar av produklivilelslillväxlen hänförs lill
teknikfaklorn, som sedan mitten av 1950-talel har givit ett relativt konstant
bidrag lill produktivitetsökningen i industrin, 3,0% per år. Detla antas gälla
även under 1980-lalet. en prognos som innebär krav på en fortsatt snabb
teknologisk utveckling och strukturomvandling.
1 övriga näringslivet beräknas produktiviteten under
första hälften av 1980-talel öka i ungefär samma takt som under 1970-talel lill
följd av all ny leknik beräknas bli introducerad i tjänsteproduktionen.
Effekterna därav beräknas sedan successivt ebba ut fram till 1990.
I labell 3 redovisas resultatet avseende
produktionstillväxten i hela ekonomin, dvs. BNP.
Tabell 3. BNP-tillväxt 1970-1990
Årlig procentuell förändring
Alternativ 1
Alternativ 2
1970-1979
1979-1985
1985-1990
1979-1985
1985-1990
2,0
2,5
2,0
1,3
2,5
En utveckling enligl alternativ 2, som utgår frän att
anpassningen mol balans i ekonomin skjuts upp lill andra hälften av 1980-lalel,
innebär en lägre total tillväxt för decenniet som helhet än alternativ 1, där
anpassningen förutses bli inledd omedelbart.
Remissinstanserna
Endast ett mindre antal av remissinstanserna kommenterar
LU:s beräkningar av produktionskapacitetens utveckling. Den melodik som
långtidsutredningen använt för alt bedöma arbetskraftsresursernas ulvecking berörs
av blott två remissinstanser. Enligt Styrelsens för leknisk utveckling (STU)
bedömning hade det varit önskvärt om LU i sina analyser hade gjort en
uppdelning av arbetskraften i kalegorier efter graden av lekniska och
yrkesmässiga kvalifikationer. Della skulle göra del lättare all bedöma
möjligheterna att uppnå den expansion som bör kunna äga rum i de
kunskapsintensiva branscher som anges ha särskilda konkurrensfördelar.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års långtidsutredning 22
Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) påminner om all tidigare
erfarenheler visar på elt klart samband mellan benägenheten att träda ut på
arbetsmarknaden och efterfrågan på arbetskraft.
AMS
understryker viklen av all olika typer av förvärvshinder undanröjs, och
betonar atl möjlighelerna all öka arbetskraftsutbudel påverkas av den regionala
fördelningen av nya sysselsättningstillfällen och förändringarna i
invandringens sammansättning. Även Svenska kommunförbundel uppehåller sig vid
förvärvshindren och nämner vikten av en fortsall utbyggnad av barnomsorgen för
att den kvinnliga förvärvsfrekvensen skall kunna ulvecklas i enlighet med
ulredningens anlaganden. Förbundel har inga invändningar mol den allmänna
uppbyggnaden av arbelskraftsprogno-sen, men anser alt resultaten ställer
betydligt högre krav på ulbyggnad av den offenlliga barnomsorgen än vad
utredningens avstämning i della avseende anger. Dels grundas denna avstämning
på baskalkylen för kommunal konsumtion medan utrymmet i allernaliv I blir
lägre, dels ökar trycket på samhällels barnomsorg lill följd av all del blir
svårare all lösa barnomsorgen på prival väg och alt en stor del av
sysselsättningsutvecklingen kommer alt äga rum i områden där den kvinnliga
förvärvsfrekvensen redan är hög. Också Sktdöverslyrelsen (SÖ) betvivlar atl
utredningens beräkning av antalet förvärvsarbetande mödrar med barn under 7 år
är realistisk mol bakgrunden av den uppbromsade utbyggnaden av den offenlliga
barnomsorgen.
Tjänstemännens cenlrahrganisaiion (TCO) anser del
oacceptabelt att den arbelslöshelsnivå som ulredningen räknar som oundviklig
vid full sysselsättning inle är lägre än i utgångslägel. TCO erinrar om
utredningens påpekande alt denna arbetslöshet inle endasi är av
friklionskaraklär ulan också innehåller en del slruklurella inslag, bl.a. i
form av sligande arbels-löshelslider. Även SO finner del ofillfredsslällande
all den kvinnliga ar-betslöshelen salls högre än den manliga vid full
sysselsällning. men anser bedömningen vara realistisk.
Konjunklurinslilutet (Kl) och Svenska kominiinförbundel
konslalerar alt endasi smärre förändringar av antagandena i
arbelskraftskalkylen kan ge upphov lill slora förändringar i lolalvolymen. Kl
efterlyser särskill de moliv som ligger bakom ulredningens anlagande om
oförändrade allmänna betingelser för arbetskraflulbudets uiveckling under
prognosperioden jämfört med dem som rätt under det senasle året. Som exempel
på anlaganden som kan ifrågasältas anför Kl all ulredningen inte räknat med all
fler föräldrar skall utnyttja möjlighelerna lill ledighet i form av förkortad
arbetstid ulan ersällning. vilket kan ge effekter i olika riktningar på
utbudet, samt all LU inte räknat med alt ökad arbeislöshei påverkar utbudet,
eller alt semeslerfrånvaron skulle kunna förändras. I en socialdemokratisk reservation
lill riksbank.sfullinäkliges remissyllrande anförs ylterligare exempel på
antaganden som kan diskuteras, bl. a. effekterna på arbetskraflsutbudel av den
svaga reallöneutvecklingen och av de förändrade villkoren för deltidspensionering.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års långtidsutredning 23
De tre senast nämnda remissinstanserna har uppehållit sig
särskill vid utredningens antaganden om utvecklingen av frånvaron och
medelarbetstiden under prognosperioden. Kommunförbundel anser atl ökningen av
deltidsarbete kan komma att fortsätta, men ifrågasätter om ökningstakten kan
ligga på samma nivå som under 1970-talet, bl.a. med hänvisning till den
försämrade reallöneulvecklingen. Kommunförbundet ifrågasätter vidare om
frånvaron kommer att fortsätta atl öka så som LU förutser. Vad gäller t.ex.
männens sjukfrånvaro synes enligt förbundet ett trendbrott redan ha ägt rum.
Även Riksrevisionsverket (RRV) anser sig kunna konstatera att sjukfrånvaron
upphört att öka. De socialdemokratiska reservanterna i riksbanksfullmäktige
anser likaså att frånvaroökningen och förkortningen av medelarbetstiden
överskattas i långtidsutredningen.
Med
hänvisning till atl antagandena bakom arbelskraftskalkylen är osäkra menar
kommunförbundel och reservanlerna i riksbanksfullmäklige sålunda att det finns
risk för att utredningen underskattat tillväxten av arbetskraflsutbudel och
därmed även underskallar risken för en ökad arbeislöshei. Även
Landsorganisationen (LO) ansluter sig till denna bedömning, men LO:s
räkneexempel avseende alternativa utvecklingar ligger närmare utredningens
beräkningar än vad t.ex. kommunförbundets räkneexempel gör.
Sveriges
industriförbund (SI) har kritiska synpunkler pä den modell som
långtidsutredningen har använt för att beräkna utvecklingen av produktiviteten
inom industrin. De stora variationerna i kapacitetsutnytljandet under
1970-lalet försvagade sambandet mellan kapitalintensitet och produktivitet.
Vidare är begreppel kapitalstock svårt att definiera och mäta. Än viktigare är
emellertid att den marginella effektiviteten i investeringarna kan ha
förändrats avsevärt lill följd av bl. a. ökad användning av elektronik, t. ex.
i form av robotar. Denna snabba tekniska utveckling leder å ena sidan lill all
produktionen per investerad krona ökar med tiden, men å andra sidan till all
det gamla kapitalel blir olönsamt snabbare än eljest. Della diskuleras inle i
LU. SI kriliserar vidare ulredningen för alt betydelsen av ulbildning,
forskning, marknadsföring och andra immateriella investeringar inle beaktats i
bedömningen av den tolala produktivitetsutvecklingen. Även STU efterlyser
analyser av de reella förulsältningarna för en produklivilelsutveckling enligl
LU:s prognos. STU anser all kommande långtidsutredningar bör grundas pä
fortsatta och fördjupade sludier av den industriella produktiviietstillväxlen
och dess bestämningsfaklorer. Behovel av närmare analys i delta avseende
underslryks också av Universiteis-och Högskoleämbetet (UHÄ), som särskilt
erinrar om att forskningens och utbildningens effekter på leknikfaktorns
utveckling behöver studeras mer ingäende.
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års
långtidsutredning 24
5 Bytesbalans och utrikeshandel
Långtidsutredningen
Den slruklurella obalans i Sveriges transakfioner med
omvärlden som uppkom i samband med oljekrisen 1973-1974 har under de senasle
åren förvärrals kraftigl. Bylesbalansunderskollel uppgick 1980 lill 21500 miljoner
kronor, vilket molsvarar ca 4,2% av BNP enligt beräkningarna i
besparingsproposilionen från oktober 1980. En central förutsätlning i LU:s
alternativ I är att bylesbalansunderskottet kan nedbringas till ca 2% av BNP
eller drygt 16 miljarder kronor i löpande priser 1985. För alt en sådan
utveckling skall vara möjlig vid bibehållen full sysselsällning krävs bl.a. alt
relativpriset för Sveriges export sänks. Detla är ett nödvändigl villkor för en
snabb exporttillväxt samtidigt som importen hålls tillbaka.
I LU;s altemativ 2 belyses konsekvenserna av en ekonomisk
utveckling ungefär i enlighet med de tendenser som varil gällande under
1970-lalels senare del. Sveriges relativpriser (exkl. olja) genlemol omväriden
förutsätts öka med i genomsniu \,5% per år 1979-1985 samtidigt som privat och
offenllig konsumtion fortsätter alt växa relativt snabbt. Under dessa
förutsättningar kan exporten väntas öka endast långsamt samtidigt som importen
ökar snabbi. Della medför att bytesbalansunderskotlen ökar kraftigt under
prognosperioden. Enligt kalkylerna för delta alternativ kan underskottet,
uttryckt i löpande priser, väntas uppgå till ca 59 miljarder kronor 1985,
vilket skulle motsvara ca 6,5% av BNP deUa år.
Underskottel på transfereringsbalansen kan i båda
alternafiven vänlas öka betydligt, främst som följd av ökande räntekostnader på
grund av en snabbt sligande utlandsskuld. Alternativ 2 skulle medföra en
särskill kraftig tillväxt i ränteutgifterna. För aU motväga den fortsalla
försämringen av iransfereringsnetlot och åstadkomma en minskning av
bylesbalansunderskollel i enlighet med de förulsällningar som gäller i
alternativ I krävs att varu- och tjänsleulbylei med ullandel ger ell överskott
på ca 8 300 miljoner kronor 1985. 1 absoluta tal förutsätter säledes denna
kalkyl all nettot av varu- och tjänstehandeln förbättras med närmare 15
miljarder kronor under prognosperioden. En utveckling i enlighet med
allernaliv 2 skulle innebära att underskottet i varu- och ijänslehandeln ökade
frän 1,4% av BNP 1979 till ca 2,8% av BNP är 1985.
I alternativ 1 beräknas varuexporten öka med 6,0% per år
under perioden 1979-1985 samtidigt som importen vänlas öka förhållandevis långsamt
eller med 3,9% per är. Handelsbalansens underskoll skulle därmed begränsas till
ca 2600 miljoner kronor i löpande priser 1985.
Alternativ 2 skulle innebära en förhållandevis långsam
ökning av varuexporten i genomsnitt 2,3% per år 1979-1985. Importen däremot
kan mol bakgrund av de förulsällningar om relativprisernas och den privata konsumlionens
utveckling som görs i della allernaliv vänlas öka klart snabbare, eller med
3,7% per år. Underskolten på handelsbalansen kan enligl kalkylerna för delta
alternativ väntas öka lill ca 22200 miljoner kronor 1985.
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års
långtidsutredning 25
1 altemativ 1 väntas relalivprisutvecklingen gentemot
utlandet även möjliggöra en gynnsam utveckling för tjänstesektorernas export
samlidigl som importen volymmässigt hålls tillbaka. Uttryckt i löpande priser
kan vid en utveckling enligl detta alternativ en påtaglig förbättring av
ijänsleba-lansens saldo väntas. I alternativ 2 anger beräkningarna en kraftig
ökning av underskolten i Ijänslebalansen.
En cenlral post i bylesbalansberäkningarna utgörs av
förutsättningarna angående oljeimportens prisutveckling. Den totala svenska
oljeimporten kan grovt sett fördelas på två huvudgrupper. Dels importen av
råolja för vidare förädling vid de inhemska raffinaderierna. Dels importen av
färdig-raffinerade produkter, som 1979 svarade för ca 65% av den lolala oljeimporten.
Prisutvecklingen för de två huvudtyperna av oljeimport skiljer sig åt. Således
har imporlpriset för raffinerade oljeprodukter ökat betydligt snabbare än
råoljepriserna under 1970-lalels oljeprischocker.
Mot denna bakgrund och efter samräd med industriverkets
energibyrå har i LU 80 dessa utvecklingstendenser förutsatts bestå. Långtidsutredningen
har ocksä antagit att det cykliska mönstret som oljepriserna uppvisat under
1970-talet skall beslå under LU:s prognosperiod. Relationen mellan råolja och
produktpriser har bestämls med utgångspunkt i 1979 års prisrelalioner. Under
perioden 1979-1985 förutsälls således del nominella importpriset på raffinerade
oljeprodukter växa drygt 1 % snabbare per år än råoljepriset. Det nominella
råoljepriset förutsätts således öka med 15,9% per år 1979-1985. De nom.inella
produktpriserna förutsätts under samma period öka med 17,2% per år. Detta
framgår bl.a. av tabell 4.3 i belänkandet. Av samma tabell framgår all dessa
nominella prisökningstakter skall deflateras med en prisökningstakt om 6,9%
per år för importen av bearbetade varor. Sammanvägt för hela oljeimporten ger
dessa siffror en genomsnitilig realprisökning om 8,7% per år, som angivils
ovan. Räknar man härifrån av den prisutveckling som skett från 1979 fram lill
första kvartalet 1981 återstår en realprisslegring på den sammanvägda oljeimpor-ten
om ca 2% per är fram lill 1985.
Tabell 4. Bytesbalansens utveckling 1970-1985
Miljoner kronor, löpande priser
1970
1974
1979
1985
Alt 1
Alt 2
Handelsbalans
-1441
-4 728
- 5 768
- 2600
-22 200
Tjänstenetto
522
2 785
- 616
10900
- 3 800
Summa
varor och
tjänster,
netto
- 919
-1 943
- 6 384
8 300
-26000
Transfereringar,
netto
- 448
- 497
- 4811
-24 500
-33 000
Bytesbalans
-1367
-2440
-11 195
-16200
-59000
Anm. Handels- och tjänstebalans redovisas i tabellen
enligt den fördelning pä varu-och tjänstetransaklioner av
nationalräkenskapernas uppgifter som används i LU:s beräkningar. Detta innebär
atl fördelningen på varu- och tjänstebalans av nettot av det totala varu- och
tjänsteutbytet skiljer sig frän de uppgifter som redovisas av riksbanken.
Källa: Statistiska centralbyrån. Prognoser enligt
ekonomidepartementet.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års långtidsutredning 26
Remissinstanserna
Statistiska centralbyrån (SCB) säger i sill remissvar alt
man erhåller en säkrare grund för beräkningarna av bytesbalansutveckiingen om
den stora korrigeringsposten kan delas upp pä de olika posterna i
bytesbalansen. SCB har gjort alternativa beräkningar för 1985 med en detaljerad
beräkning av ränte- och utdelningsnettol. Man konstaterade emellertid alt
resuhalet av dessa beräkningar lyder pä att förekomsten av den ofördelade
korrigeringsposten i LU ej menligt inverkat på beräkningsresultatet.
Skogsstyrelsen framhåller alt en ökning av exporten endasi
kan möjliggöras om skogsindustrins råvarukostnader relativt saluvärdet inte
ökar ytterligare, framför allt inte i jämförelse med förhållandena i våra
vikligas-te konkurrenlländer.
Fullmäktige
i riksbanken påpekar all osäkerhelen är slor belräffande ulvecklingslalen för
bylesbalanssaldol. Små avvikelser från den anlagna import- och
exporlulvecklingen kan slå krafligl på bylesbalanssaldol. Osäkerheten är
specielll stor vad gäller de beräkningar som görs över varu-och tjänstehandelns
priselaslicileter. Dessa används för att beräkna hur export och import kommer
att ulvecklas under en period med en successiv minskning i de relativa priserna
pä svenska varor och ijänsler. Man bör därior inte fästa alltför stor vikt vid
den exakta storieken på det bytesbalanssaldo för 1985 som LU presenterar.
Riksbanken
påpekar vidare att del bör observeras all, irols den svaga ulvecklingen av
konsumtionen som alternativ I innebär, blir utdelningen räknat i reduktion av
bytesbalanssaldot myckel begränsad. Orsaken slär till slor del all finna i del
ökade ränlenellol gentemot ullandel. Della visar faran i att skjuta en
anpassning av bytesbalansen framåt i liden. Ju större bylesbalansunderskottet
tillåts bli desto större förbättring behövs i varu-och Ijänslebalansen för att
uppväga de ökade räntebetalningarna.
Man noterar
också att de skattade priselasticiteterna för export och import är relativt
låga. Utdelningen i form av reduktion av bylesbalansunderskottet vid en
sänkning i de relativa priserna på svenska varor och tjänster kan därför synas
relativt läg. Ju högre priselasticiteten är för expori och import deslo slörre
blir bytesbalansförbältringen vid en sänkning i relativpriset. Detta innebär
ocksä alt det skulle vara fördelaktigt all öka utbudet av de exportvaror som
har störst priselasticitet. Sett i delta perspektiv ter det sig enligt
fullmäktiges mening angeläget att öka virkesul-tagel i de svenska skogarna, så
att man uppnår optimal långsiktig avverkningsnivå. En annan metod att reducera
underskottet i bytesbalansen är atl genomföra energibesparingar samt utveckla
inhemska energikällor för alt minska importen av energi.
Fullmäktige i riksgäldskontoret understryker
nödvändigheten av att bylesbalansunderskollel elimineras snarast möjligt och
föreslår atl målet sätts till 1985 snarare än 1990. Ju längre fram i liden
detta mäl sätts, desto
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års långtidsutredning 27
slörre blir riskerna alt underskottet inle kan finansieras
och att en drastisk och oplanerad omläggning av den ekonomiska politiken
tvingas fram. Betydelsen av att föra en ekonomisk politik som skapar förtroende
hos omvärlden kan inte nog betonas i en situation som den nu rådande. Om den
ekonomiska politiken skulle synas föra Sverige i den riktning som beskrivs i
utredningens alternativ 2 kommer med all säkerhet Sveriges kredilvärdighel att
skadas. Vår förmåga att finansiera bylesbalansunderskottet undergrävs därmed.
Även utredningens alternativ 1 kan komma atl uppfällas som alltför litet
ambitiöst och därmed visa sig svårt atl finansiera. Redan det upplåningsbehov
som föreligger 1981 ligger över vad fullmäktige anser möjligt att, med
bibehållen kreditvärdighet, säkerställa en rimlig finansiering av.
Svenska
kommunförbundet anser liksom LU all del är nödvändigt med ökad export.
Förbättringen i bytesbalansen enligl altemativ I leder emellertid lill etl
ökat utrikeshandelsberoende och härigenom skulle Sverige bli ännu känsligare
för internationella störningar. Svenska kommunförbundet ser en stor fara i alt
ulvecklingen mol extern balans skall leda till ökal internationellt beroende.
En alternativ utveckling genom minskad import och därmed mindre krav pä
exportökningen kräver i sin tur en kraftig omställning av vår industri. Trols
della måste dock pä sikl denna inriktning komma till stånd för att nå ett
större ekonomiskl oberoende. Kommunförbundet påpekar vidare alt osäkerhelen
vad gäller Sveriges möjligheler all öka sin export förstärks av att flera
länder försöker lösa sina balansproblem på liknande sätl som del LU förordar.
Kommunförbundet menar alt del finns stora risker att exportefterfrågan kan
komma att ulvecklas svagare än vad man räknat med i LU:s huvudalternativ.
Även
Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) tror på en lägre världshandelstillväxt än
vad LU räknat med och menar därför atl de svenska relalivpriserna måste sänkas
mer än vad LU föruisäller för all exporten skall kunna öka på ett sädant sätl
all en minskning av underskollel i bytesbalansen kan påbörjas under
femårsperioden fram lill 1985. Den av LU beräknade terms-of-trade förlusten är
därför för läg enligl SAF. SAF konslalerar vidare att ser man lill vad som nu
kan överblickas av femårsperioden framträder inga utsikler till en förbättring
av den svenska exportens internationella konkurrenskraft. En av de viktigaste
förutsällningarna för alternativ I ler sig därmed allt mindre realistisk enligl
SAF.
Svenska
bankföreningen säger i sitt remissvar all en första utgångspunkt för den
ekonomiska politiken måsle vara att de grundläggande balansbristerna skall
undanröjas. Bankföreningen hävdar att del strukturella bytesbalansunderskottel
är större än del registrerade. Bytesbalansens underskott skapar behov av en
omfattande upplåning i utlandet. Även om man när jämvikt i bytesbalansen mot
80-talels andra hälft och lånevolymen upphör att växa fram kvarstår elt
betydande bruttouppläningsbehov för all ersätta tidigare krediter. Det finns
flera risker i denna utveckling, som
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års långtidsutredning 28
tenderar att försämra villkoren eller minska tillgången på
ulländska krediter.
Sveriges Kemiska Industrikonlor påpekar hur viktigt del är
all den svenska handelspolitiken utformas på elt sådant sätt atl den fria
handelns principer inte åsidosätts. Sverige bör t. ex. inle ensidigt såsom
sketl för en del livsmedelsprodukter avveckla tullarna, mot EG. Specielll
viklig är denna princip i handeln med statshandelsländerna, där kemikoniorel
anser all en stor potential föreligger för utökat handelsutbyte.
Sveriges Industriförbund (SI) har inget alt erinra mot
önskvärdheten av en utveckling av den svenska utrikeshandeln enligl LU:s
alternativ 1. Enligl Sl:s mening behöver snarare sänkningarna av våra relafiva
koslnader vara kraftigare än de som LU anger. SI ultrycker dock Iveksamhel
lill möjlighelerna att realisera LU:s export- och imporlprognoser men konstaterar
att en exportökning är ett ofrånkomligt villkor om vi ulan härda åtstramningar
av den inhemska konsumtionen skall minska bytesbalansunderskottet. En blick på
ulrikeshandelsdata säger emellertid all både riskerna och möjligheterna ligger
på imporlsidan. Här växer oljenotan mot en tredjedel av vår export. LU:s analys
hade vunnit på om energifrågornas betydelse för Sveriges balansproblem fått en
mera framskjuten plats. SI betonar vidare vikten av alt imporlsidan uppmärksammas.
Det är ju dock oljeprjsstegringarna som gjort våra balansproblem akuta. Valet
av energipolitik blir avgörande för våra möjligheler alt komma lillrälta med
balansproblemen i utrikeshandeln. Även övriga delar av den svenska importutvecklingen
är oroväckande enligt SI. Pä grund av en försvagad konkurrenskraft har
importandelen i vär industriproduktion ökal påtagligt. Det förefaller idag
uppenbart, menar SL atl den solidariska lönepolitiken letl lill en utslagning
av delar av hemmamarknadsinduslrin som gått långl utöver vad som varil fallet i
med oss jämställda industriländer.
Landsorganisationen (LO) instämmer i LU:s krav alt
underskollel i bytesbalansen måste minskas. Men det krävs inle atl jämvikten
skall vara återställd vid någon viss tidpunkt. Det vikliga är all Sverige rör
sig i rimlig takt i riktning mol en jämvikt. Vad som är rimlig takt blir bl. a.
beroende av hur snabbt del totala underskottet mot OPEC-länderna avvecklas.
Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) vill i delta sammanhang
framhålla sambandel mellan energipriser och livsmedelspriser. En fortsatt
prisstegring på olja kan förväntas påverka prisutvecklingen på jordbruksprodukter.
LRF vill ocksä slå fast, alt export av marginella kvantiteter svenska
jordbruksprodukter inte skall ses som ett ekonomiskt problem. Tvärtom, ger den
jordbruksproduktion det här är fråga om, ett bidrag lill ökad sysselsättning
och faktiska exportinkomster. Jordbruket bidrar därmed till att förbättra en
utomordentlig dålig handelsbalans.
Svenska Grossistförbundet och Svenska Köpmannaförbundel
ifrågasäller i sitt gemensamma yttrande om exportindustrin i Sverige kan klara
sin kostnads- och produktivitetsutveckling bättre än de utländska producen-
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års långtidsutredning 29
terna, så att de svenska exportpriserna ökar I %
långsammare per är än priserna för motsvarande varugrupper i inlernationell
handel.
Svenska Försäkringsbolags Rik.sförbund vill ifrägasälta om
exporten, som angivits i allernaliv 1. kan komma all öka med sä myckel som 7.3
% om årel.
LU:s
antaganden om oljeprisernas utveckling kommenteras av två remissorgan,
nämligen Konjunklurinslitulel (Kl) och Tjänstemännens cenlralorganisalion
(TCO).
Kl finner
att efter avräkning av ulvecklingen 1979-1980 (enligt den preliminära nationalbudgeten
1981) innebär LU:s kalkyler i alternativ I en realprisstegring på oljeprodukter
lolalt med ca 6 % per år 1980-1985. Realpriset på råolja skulle stiga med 2 ä
2.5 % ärligen 1980-1985 medan realpriset på petroleumprodukter skulle öka med drygl
9 % per år under samma period. Kl anser att den ytteriigare realprisslegring
för pelroleum-produkler som förutsattes med drygt 6,5 % åriigen ulöver vad som
skulle gälla för råoljan framslår som pålagligl svårmoliverad. Kl anser all ell
väl sä rimligt räkneexempel i stället kunnal utgå från et( antagande om dels en
oförändrad importvolym 1980-1985 av såväl råolja som pelroleumpro-dukter - LU
kalkylerar med en årlig minskning med närmare 2 % 1979-1985 - dels en
realprisökning pä 2 % per är 1980- 1985 för både råolja och pelroleumprodukter.
Detta skulle enligl Kl innebära all imporlvärdel 1985 blir i slorieksordningen
15 miljarder kr lägre än vad LU;s allernaliv I implicerar. Kl konslalerar dock
atl med hänsyn lill vad som nu är känt om realprisutvecklingen 1980- 1981
framstår en äriig realprisökning för råolja med drygl 2 % årligen 1980-1985 som
ell ganska oplimisliskt antagande sell från svensk utgångspunkl. Del skulle
nämligen innebära en sänkning av realprisel från 1981 lill 1985. KLs slulsais
blir dock all luider rimliga förulsällningar - exempelvis en realprisökning
1980-1985 om 4,5 % per år för råolja och knappl 6 % per år för
pelroleumprodukter - skulle oljebalansen 1985 få ell något gynnsammare utfall -
4 ä 5 miljarder kr - än vad som framgår av LU:s kalkyler.
TCO hävdar
i sill remissvar all LU:s anlaganden och resullal inle är konsislenla när det
gäller beräkningarna av oljeimportens koslnader 1980-1985 och därmed inle
heller när del gäller bytesbalanssituationen och den svenska nettoslällningen
gentemot utlandet.
TCO hävdar att inkonsistensen är av den storleksordningen
och påverkar LU:s resultat så kraftigt atl det är sannolikt atl den ocksä
påverkar uppläggningen av den svenska ekonomiska politiken. Enligl rCO:s beräkningar
leder LU:s metod lill krafligl överskattade bytesbalansunderskotl under
1980-lalet och till starkt överskattad utlandsskuld. TCO:s kalkyler pekar mot
att LU räknat med 6-7 % ärliga realprisökningar på oljeimpor-len 1980-1985. TCO
har emellertid uppfallal LU:s realprisökning på råolja om ca 2 % per är
1980-1985 som gällande hela oljeimporten. Man menar dessutom atl en sädan lägre
realprisökning verkar rimlig och all en
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års långtidsutredning 30
Ivä-procenlig real prishöjning på importerad olja
1980-1985 skulle ge en tota! oljeimport 1985 som understiger LU:s beräkningar
med slorieksordningen 8- 10 miljarder kr. Oljeimporten minskar yllerligare
enligl TCO om hänsyn las lill att oljelagren ökade 1979. Oljenolan skulle
dessulom minska för övriga år under prognosperioden. Det underskoll i
bytesbalansen som LU anger lill 16 miljarder kr 1985 skulle helt försvinna.
Vidare skulle, hävdar TCO, utlandsskulderna liksom ränteutgifterna reduceras så
kraftigt atl den svenska nettoskuldens andel av BNP 1985 skulle bli 12-13 %>
i stället för LU:s 18%.
6 Utvecklingen av privat konsumtion och andra
välfärdsaspekter
Långtidsutredningen
I detta avsnitt behandlar LU dels den privala
konsumtionens utveckling dels en del andra välfärdsaspekter som inte låter sig
mätas i gängse konsumtionstermer. Det konstateras inledningsvis att den
privata konsumtionen endast utgör en del - närmare bestämt 64 % 1979 - av den
lolala konsumtionen. Den andra delen ulgörs av offenllig konsumtion och beslår
näslan enbart av Ijänsler. Merparten av dessa tjänster är emellertid till sin
nalur privala nyttigheler. Eftersom dock produktionen av dessa tjänster
huvudsakligen finansieras med skattemedel och sker i offentlig regi
regi-streias den som offentlig konsumtion i stället för som privat konsumtion.
Både under 1960-lalel och 1970-lalel var tillväxten i offentlig konsumtion 1-2
procentenheter högre än i privat konsumtion.
För LU:s prognosperiod förutses den privala konsumtionen
öka med 0,6 % per år i alternativ 1 och med 1,5 % per år i alternativ 2. Den
allmänt sett svaga konsumlionsulvecklingen i allernaliv 2 fördelar sig dock
olika pä olika konsumtionsvarugrupper.
Genom det
modellsystem för den privala konsumtionen som i föreliggande längtidsulredning
använls för förslå gången har del varit möjligi atl fördela den privala
konsumtionen av varor och tjänster pä 10 huvudgrupper och 58 delgrupper.
Konsumlionsutvecklingen för olika varor och tjänster förklaras i modellen med
hjälp av inkomst- och prisförändringar. Konsumtionsutvecklingen i de tio
huvudvarugrupperna såväl historiskt som för prognosperioden framgår av labell
5.
Den allmänl svaga reallöneulvecklingen i alternativ 1
innebär all varugrupper med höga inkomslelasticileler och sligande
relativpriser får en svag eller negaliv utveckling. Den s.k. övrigvarugruppen,
vilken domineras av tjänsteproduktion av olika slag, beräknas säledes minska i
volym med 2 % per år 1979-1985 i alternativ 1. Detta beror främsl på atl nellol
av lurisUjänstslrömmarna mellan Sverige och utlandel minskar kraftigt, vilket i
sin tur är ett resultat av atl kostnadsrelationen mellan Sverige och utlandet
ulvecklas gynnsamt sell ur svensk synvinkel. Svenska lurislul-
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1.2 1980 års långtidsutredning
31
opaginerad Kontrollera mot PDF
gifter
i utlandet minskar därmed samtidigt som utländska turistutgifter i Sverige
ökar. Detta får i sin tur positiva effekter på konsumlionsutvecklingen i
hotell- och restaurangbranschen. Andra tjänster såsom t.ex. finansiella
tjänster och hushållstjänster minskar däremot. Konsumlionsutvecklingen i
varugruppen transporter, vilken domineras av hushållens inköp av nya bilar,
beräknas minska med 1,4 % per år 1979-1985 i detta alternativ. De varugrupper
som beräknas öka mest i alternativ 1 är kulturella varor och tjänster - lotterier,
spel, underhållning, sport och liknande - där ökningen beräknats till 2,9 % per
är 1979-1985 samt fritidsartiklar med en ökningstakt på 2,7 % per är under
prognosperioden.
I
det mer konsumtionsexpansiva alternativ 2, där konsumtionsökningen beräknats uppgå
till 1,5 % per år 1979-1985, får samtliga huvudvarugrupper en positiv
konsumtionsutveckling. Varugruppen transporter får dock en mycket svag eller
närmast stagnerande utveckling med en ökningstakt på 0,3 % per år. Liksom i
alternativ 1 är de mest expansiva varugrupperna kulturella varor och tjänster
saml fritidsartiklar, där ökningstakten beräknats uppgå till 3,8 respektive
3,0 % per år 1979-1985.
Tabell
5. Privata konsumtionens utveckling i de tio huvudvarugrupperna 1965—1985
1975
ärs priser
Milj. kr
Andel
Årlig
procentuell förändring
1979
Procent
1965- 1970- 1974-
1979-
1985
1970 1974 1979
Alt. 1
Alt. 2
Livsmedel
30638
19
1,4 0,5 1,6
0.5
1.1
Drycker
och tobak
11792
7
4.1 1,7 -0,2
0.1
0.9
Beklädnadsartiklar
14316
9
1,8 4.2 3.9
1.2
1.9
Kulturella
varor och tjänster
8 298
5
4.1 6,7 3.6
2.9
3.0
Hygien
och sjukvärd
4 648
3
-3,9 -0.9 0.0
-0,4
0.5
Bostadstjänster
37 935
23
3.5 2.6 2.7
1.8
1.8
Transporter
19 138
12
2.7 3.0 1.2
-1.4
0.3
Fritidsartiklar
9257
6
12,1 11,9 2,3
2.7
3.8
Möbler
och heminredningsartiklar
11831
7
5,6 4,4 0,2
-0.6
1.5
Övriga
varor och tjänster
15208
9
4,1 -1,3 -0,4
-2,0
1.2
Totalt privat konsumtion
163061
100
3,0 2,5 1,6
0,6
1,5
Beträffande
den privata konsumtionens fördelning på olika grupper i samhällel förutser LU
att den historiskt noterade utjämningen av boende-standarden, vilken utgör den
dominerande delen av hushållens konsumtionsutgifter, fortsätter under
prognosperioden. Snabbast förväntas detta ske i alternativ 1, där nyproduktionen
av bosläder är högre än i alternativ 2.
Inkomstutjämningen
förutses forisätta under prognosperioden på grund av en fortsatt utjämning av
förvärvsfrekvenserna. Några avgörande förändringar i transfereringssystemet,
som skulle kunna motverka en sådan utveckling, förväntas inte heller. Däremol
är det uppenbart alt en utveckling enligt alternativ 2, med stor öppen
arbetslöshet vid slutet av prognos-
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1.2 1980 års långtidsutredning 32
perioden,
även torde få ogynnsamma effekter på inkomst- och välfärdsfördelningen.
Välfärden
har alltmer kommit att bli beroende av tillgång till god miljö i takt med att
de grundläggande materiella behoven tillgodoselts. Enligt naturvårdsverket
beräknas de samlade ärliga investeringarna i tekniska miljöskyddsåtgärder under
perioden 1980-1985 uppgå till ca I 000 milj. kr i 1975 års priser. Insatserna i
miljövård beräknas därmed av naturvårdsverket bli ungefär lika stora per år
under första hälften av 1980-lalet som under 1970-talet. Däremot kommer
inriktningen av miljövårdsinsatserna på 1980-talet successivt atl ändras och i
större utsträckning avse långsiktiga och irreversibla miljöproblem.
Beträffande
arbetsmiljöfrågorna konstaterar LU all utrymmet för satsningar på en
förbättrad arbetsmiljö ökar i etl klimat med allmänl hög investeringsaktivitet
och god fillväxt i näringslivet. Mol denna bakgrund torde förutsättningarna för
en forlsall förbättring av arbetsmiljöerna vara större i alternativ 1 än i
alternativ 2.
En
annan aspekt på den framtida utvecklingen av välfärden är befolkningens
hälsotillstånd. LU konstaterar att i den mån denna fråga är beroende av
vårdapparatens kvalitet, kapacitet och tillgänglighet, några avgörande
förändringar härvidlag inte förutses under prognosliden. 1 allernaliv I är
visserligen utrymmet för en forlsall ulbyggnad begränsat, men bland de
prioriterade områdena älertlnns bl, a. äldrevård och barndagvård. 1 alternativ
2 förutsätts en utbyggnad ske i ungefär samma takt som lidigare.
Remissinstanserna
Flertalet
remissorgan inslämmer i LU:s slutsals att utrymmet för ökad real privat
konsumtion måste bli mycket begränsat under prognosperioden.
Svenska
arbetsgivarföreningen menar atl utrymmet för real prival konsumtion och därmed
även reallöneutvecklingen, netto efler skatt, mäsle bli väsentligt lägre än i
LU:s alternativ 1. Sveriges Industriförbund (SI) påpekar all
fördelningspolitiken slälls pä myckel svåra prov, när balansproblemen kräver
dels återhållsamhet i konsumtionen dels ökning av produktionen och
invesleringar, vilka inte kan åstadkommas utan att de ekonomiska incitamenten
blir bättre än för närvarande. Hur detta problem skall lösas ger inte LU klart
besked om, menar SI. Enligl SI måste man acceptera att produklionshöjande
ålgärder åtminstone i ett inledningsskede medför ökad inkomstspridning.
Svenska
kommunförbundet konstaterar alt LU:s kalkyl över den privata konsumtionen
räknar med atl hälften av den tolala ökningen på 0.6% per år består av ökad
konsumtion av fritidsartiklar och kulturella varor och tjänster. Della menar
kommunförbundel ler sig någol förvånande med tanke pä all del enligl LU:s
kalkyl är pensionärerna som står för konsum-
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års
långtidsutredning 33
tionsökningen. Kommunförbundel visar-med ell räkneexempel
alt om konsumtionen av fritidsartiklar och kulturella varor och tjänster under
hela perioden ligger kvar på samma nivå som 1979 begränsas den privala
konsumlionsökningen lill 0.3 % per år. Därmed skulle, hävdar kommunförbundet,
utrymmet för den kommunala konsumtionsökningen öka frän 1,5% per är till 2,0%
per år 1979-1985, vilket enligt kommunförbundel skulle vara uttryck för en
bällre prioritering än vad som impliceras i LU:s kalkyl.
Naturvårdsverket
instämmer med vad som förs fram i avsnittet om yllre miljö, nämligen all
"välfärden alltmer har kommit all bli beroende av fillgång till god miljö
i takt med att de grundläggande materiella behoven tillgodoselts". Verket
säger sig självfallel vara medvelel om alt en försämring i samhällsekonomin
kan komma all negativt påverka möjligheterna för miljövården atl hävda sina
krav. De miljöproblem som återslär att lösa är .emellertid enligt verkets
bedömning slora både sakligi och opinionsmäs-sigl. Det kommer därtör enligl
naturvårdsverket atl bli nödvändigl all även efler 1985 vidla åtgärder för atl
skydda den yttre miljön i en omfallning som är ålminstone lika slor som den som
angivits för liden fram tiil 1985.
7 Den offentliga sektorns resursförbrukning och
produktion
Långtidsutredningen
Med offenllig seklor avses i långlidsulredningarna
statliga och kommunala myndigheter. De affärsdrivande verken och de offentligt
ägda bolagen hänförs däremol lill det privata näringslivel. Sektorns produkfion
mäts via kosinadema eftersom marknadsprisbildning i slorl sell saknas för
offenlliga Ijänsler. Della innebär atl någon hänsyn lill de
produkliviielsslegring-ar som säkerligen förekommer inte kan las i
nationalräkenskaperna. Därigenom underskatlas sannolikl den volymmässiga
utvecklingen i den offenlliga tjänsteproduktionen.
Den övervägande delen av de offentligt producerade
tjänsterna används lill offenllig konsumtion. Totalt uppgick den offentliga
konsumtionen 1979 till 83000 milj. kr. i 1975 års priser. Härav svarade slallig
konsumfion för 26400 milj. kr. och kommunal konsumtion för 56600 milj. kr.
För den offenlliga konsumtionen innebar framförallt
perioden 1965-1970 ell mycket intensivt utbyggnadsskede. För huvudparten av
denna expansion svarade den kommunala konsumtionen. Under denna lid ökade också
BNP relalivi kraftigl. Under 1970-lalel blev den kommunala konsumlionslillväxlen
visserligen avsevärl lägre än under 1960-lalel men den fortsalle i en takt som
väsenlligen översteg lillväxltakten för landets lolala produktion. Den statliga
konsumlionens ökning var betydligt långsammare, men 1974-1979 översleg även
den genomsnittligl sell BNP:s ökningslakt. 3 Riksdagen 1980/81. I .saml. Nr
150. Bil. 1.2
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års långtidsutredning 34
När det gäller all bedöma det utrymme som enligl LU:s
kalkyler står lill buds för offentlig konsumtion 1979-1985. är del av intresse
atl se vilken konsumlionsökning som redan är inlecknad som följd av
befolkningsförändringar och tidigare beslulade reformer. 1 detla syfte har LU
utarbetat s. k. baskalkyler för såväl statlig som kommunal konsumtion. I dessa
baskalkyler kvantifieras sådana förändringar som följer dels av redan fattade
politiska beslul och åtaganden, dels av förskjutningar i befolkningens
åldersstruktur i kombination med kravel på oförändrad standard på de offenlliga
tjänsterna. Baskalkylen skail således uttrycka den utveckling av den offenlliga
konsumtionen som inle kan underskridas ulan all vissa polifiska ålaganden
omprövas och/eller den nuvarande slandarden i ijän-sleulbudel sänks.
I LU 75 innehöll baskalkylen ocksä ell schablonmässigi
beräknal tillägg för viss slandardföljsamhel för de offenlliga tjänsterna.
Kravet på slan-dardföljsamhel är emellertid definilionsmässigt betingat av
ulvecklingen i prival sektor och kan därt'ör inte ligga som grund för en fast
jämförelse-norm. Olika utvecklingstakter för privat konsumtion borde ifall
detta element ingår förskjuta baskalkylen. Dessa principiella invändningar gör
alt del i LU 80, liksom i LU 78, valts att arbeta med en "ren"
baskalkyl ulan sådana tillägg.
För statens del bygger baskalkylen på den beräknade
utgiftsutvecklingen i den statliga långtidsbudgeten för perioden 1980/81-
1984/85. Baskalkylen ger en genomsnittlig minskning av den statliga
konsumfionen med 0,5% per år 1979—1985. För del tyngst vägande
konsumtionsområdet försvar ger baskalkylen dock en ökning med 0,2% åriigen.
Della sammanhänger med de årliga variationerna i försvarets malerielinköp.
Dessa var nämligen lägre utgångsåret 1979 än normalt.
Några sammanställningar liknande den statliga
långtidsbudgeten finns inte för den kommunala sektorn. Beräkningarna av
konsumlionsutvecklingen i enlighet med baskalkylens definition har därför
utförts inom LU. Härvid har beräkningsmetoden grundligt reviderats och förbättrats
jämfört med lidigare baskalkyler.
Den kommunala konsumtionens ökning 1979-1985 har i
baskalkylen beräknats till 2,2% per år. Ungefär hälften av denna ökning (ca I
procentenhet årligen) kan hänföras till befolkningsförändringar, huvudsakligen
till följd av atl den ökande andelen äldre personer påverkar starkt behoven
inom äldreservicen och långtidssjukvården. Den andra hälften är en följd av
olika politiska beslul och ålaganden. Härvid har utbyggnadstakten på de av
staten prioriterade områdena (barnomsorg och långtidssjukvård) saml avseende
vissa ålägganden (folktandvård och omsorger om psykiskt utvecklingsstörda) i
baskalkylberäkningarna tagits frän kommunernas långlidsplaner.
Enligt denna baskalkyl beräknas den kommunala utbildningen
öka med 1,5% per år 1979-1985. För hälso- och sjukvården anges den årliga kon-
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års långtidsutredning 35
sumtionsökningen till 2.1 %. För den starkaste
volymökningen, 5,0% per år, slär socialvården. Della beror pä alt i baskalkylen
har förutsälls alt utbyggnaden av barnomsorgen fortsätter i enlighet med
kommunernas planer.
I LU:s beräkningar löses den offentliga konsumtionen ul
som det utrymme som kvarstår när alla andra reala resursanspråk lillgodosells
i enlighet med de underliggande antagandena och de för samhällsekonomin
uppslällda målen.
I LU:s alternativ 1 har utrymmet för den offenlliga
konsumtionens ökning 1979-1985 beräknats lill 0,9% per är. Denna ökning är
någol lägre än enligt baskalkylen, vilken sammanvägt för stat och kommun gav en
konsumtionsökning på 1,4 % per år.
Den
statliga konsumtionen har i alternativ I förutsatts minska med 0,5% per år,
dvs. i samma takt som enligt baskalkylen. LU påpekar alt en viss neddragning av
den slalliga konsumtionen redan har inletts och all en utveckling enligt
alternativ 1 således ligger helt i linje med den aktuella inriktningen för
slalens politik.
För den
kommunala konsumtionen medger det beräknade utrymmet en genomsnittlig ökning
1979-1985 pä 1,5% per år, vilkel motsvarar 1,0% perär fr. o. m 1980. Som nämnls
angav baskalkylen en ökning på 2,2% per år. Del påpekas dock i LU att på stora
delområden (barnomsorgen och vissa grenar av hälso- och sjukvärden) har man i
brisl på beslul eller överenskommelser i baskalkylen utgått från de ökningstal
som anges i kommunernas egen planering. Detla får ses som en markering av alt
utbyggnaden på området ifråga prioriterats av statsmakterna. Della betyder
dock inte att man redan beslutat höja konsumtionen i den omfallning som anges i
baskalkylen. För atl kunna genomföra allernaliv I krävs antingen alt dessa
planer omprövas eller alt motsvarande inskränkningar görs i andra verksamheters
tillväxt.
Medan en av de vikfigasle förulsältningarna i alternativ 1
således är all nödvändiga åtgärder vidlas för all begränsa den kommunala
expansionen, förutsätts i allernaliv 2 att denna neddragning inte kommer lill
stånd. För slalens del förulsälls i detta alternativ att konsumtionsuigiflerna
hälls oförändrade 1979-1985. LU påpekar dock att även denna utveckling
förutsätter en hård restriktivitet med nya utgiftsåtaganden.
Den kommunala konsumtionen kommer däremol i allernaliv 2
atl fortsätta växa i stort sett enligt 1970-talets trender. En mindre
avsaklning har dock förutsatts äga rum och ökningstakten har mol denna bakgrund
satts till 3,8% 1979- 1985. Detta kan jämföras med 4.1 % per år under perioden
1970-1979. En utveckling i linje med alternativ 2 är dock enligt LU inle
förenlig med de samhällsekonomiska balansmålen.
För statliga investeringar har LU bedömt atl dessa kommer
att minska med i genomsnitt 2% per år 1979-1985 i de båda allernaliven. För de
kommunala investeringarna tyder bedömningarna däremot på all investe-
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års långtidsutredning 36
ringsnivån måste höjas något för all möjliggöra den
förutsatta konsumtionsutvecklingen. 1 alternativ I har därför räknats med atl
de kommunala invesleringarna kommer all öka 1979-1985 med i genomsnill I % per
år och i allernaliv 2 med 3% per år.
Belräffande utvecklingen av den offentliga
sysselsättningen hänvisas till avsnittet om utvecklingen pä arbetsmarknaden.
Remissinstanserna
Som framgått av den ovanslående sammanfattningen innebär
de samhällsekonomiska balanskraven i LU:s alternativ 1 all den offenlliga sektorns
tillväxttakt måste dämpas avsevärt i förhållande till tidigare års utveckling.
Även om de remissinsianser som yttrat sig över balansproblemen inslämmer i
nödvändigheten atl dessa löses i en snar framlid, går uppfattningarna i vissa
fall isär om vägvalet. Sålunda motsätter sig nägra remissinstanser atl
nedskärningar görs i offenllig verksamhet. Sådana allmänna avvägningsfrågor
behandlas i avsnittet om utredningens slulsalser. Flera remissinstanser
ifrågasätter dessutom om en så kraftig uppbromsning av den kommunala
konsumtionen som anges i allernaliv I är möjlig alt realisera mot bakgrund av
utvecklingen 1980 och 1981. Också sådana synpunkter behandlas i det ovan nämnda
avsnittet.
LU:s s.k.
baskalkyler kommenteras av de båda kommunförbunden. Svenska kommunförbundet
anför att baskalkylen för kommunal konsumtion endast omfattar sådana effekter
som med någon rimlig grad av säkerhet har kunnat kvantifieras. Man bör dock
vara medveten om alt den kommunala ulvecklingen också påverkas av ell anlal
faklorer som är svårare atl kvantifiera. Exempel på sådana faktorer är
arbetsmiljölagstiflningen, handikappanpassad kollektivtrafik samt krav på
bällre boendemiljö. Dessutom finns del delar i de kvanlifierade statliga
reformbesluten som inte kostnadsmässigt kunnal uppskattas. De
kommunalekonomiska konsekvenserna av den geografiska rörligheten är i
baskalkylen beaklade enbart vad gäller grundskolan. Men även i övrigl innebär
den geografiska rörligheten kostnadsökningar. Dessa konsekvenser fär enligl
Svenska kommunförbundets mening än slörre tyngd om LU:s krav på ökad röriighet
på arbetsmarknaden beaktas. De automatiska anspråken skulle därmed överstiga
den nivå som anges i LU:s baskalkyl.
Enligl Landstingsförbundet underskattar baskalkylen den
nödvändiga volymökningen för landslingen. Beträffande långtidssjukvärden
framförs alt utbyggnaden av de lokala sjukhemmen måste forlsalla, dels som en
följd av befolkningsförändringarna, dels för att minska köerna.
Men enligt Landslingsförbundet räcker det inte med alt
bygga lokala sjukhem. För alt de skall fungera mäsle de kopplas till en
utbyggnad av värdcentralerna. Det finns ocksä en nära koppling lill
dagssjukvården. För att säkerställa en utbyggd äldreomsorg bör man enligl
Landslingsförbun-
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års långtidsutredning 37
dels mening i baskalkylen även medräkna utbyggnaden av
vårdcentralerna. I LU:s baskalkyl har hänsyn lagits endasi lill
långtidssjukvårdens ulbyggnad.
Landslingsförbundel anför vidare all volymutvecklingen
dessutom len-derar all drivas upp av en rad faklorer som landstingen själva har
små möjligheter all påverka och som inle kunnat kvaniifieras i baskalkylen. Den
ökande andelen äldre i befolkningen medför inle bara atl anlalel vårddagar
ökar, vilkel har beaklals i baskalkylen, ulan kan även leda lill atl den
erforderliga arbetsinsatsen per vårddag ökar. Denna senare effekt har inte
kunnal kvantifieras i baskalkylen. Vidare påpekas den ökande andelen
deltidsarbetande som innebär dels ökade kostnader för administration, dels
krav på slörre byggnadsylor. Yllerligare en faktor anges vara de
regionalpoliliska hänsyn landslingen ofta tvingas ta i samband med
omstrukturering av verksamhelen inom främst psykiatrisk vård och omsorger om
psykiskl ulvecklingsstörda.
SammanfaUningsvis konslalerar Landslingsförbundel all LU:s
alternativ I innebär en alltför kraftig åtstramning för landslingens del. En
halvering av den volymökning som framgår av baskalkylen skulle enligl Landstingsförbundets
bedömning inom någol är leda lill allvarliga standardförsämringar inom
landstingens prioriterade områden. Riktpunkten för landslingens volymökning de
närmaste åren bör därför uppgå till ätminslone 2 % per år.
Ell
frågekomplex som har tagits upp av flera remissinstanser är de styrmedel som
slår lill buds för alt dämpa den offenlliga sektorns ökningslakt och/eller
höja effekfivilelen hos statliga och kommunala myndigheler. Stalskonloret anser
alt del med hänsyn lill den vänlade samhällsekonomiska och slalsfinansiella
ulvecklingen är moliveral all ompröva delar av den exislerande
ramlagstiftningen. Vidare underslryks viklen av all alla möjligheler till
regelförenklingar tas tillvara. Vad beträffar de återkommande slalliga
besparingsprogrammen bör effeklen av olika besparingar bedömas dels i ell
längre tidsperspekfiv, dels ufifrån en bredare bedömningsgrund. Slatskonlorel
anser vidare all man bör övergå lill en mera differentierad slyrning av
myndigheternas besparingsarbele. bl.a. genom vägledande prioriteringar.
Myndigheterna bör också fä slöd vid omplacering av personal. Belräffande den
kommunala seklorn är del enligl stalskonlorels mening nödvändigl all inle
enbarl del finansiella ulrymmet ulan också inriklningen av olika kommunala
verksamhelsomräden forfiöpande prövas av företrädare för både stal och kommun.
Spelrummet för kommunala omprövningar bör ökas genom minskad reglering.
Riksrevisionsverkei
(RRV) påpekar angående statens slyrning av kommunerna all slaten inle bara
haft svårt atl bedöma kostnadskonsekvenserna för olika åtgärder utan också har
en olillräcklig kunskap om sambanden mellan olika myndighelers verksamhel. I
sin granskning har RRV funnit nio olika regelkomplex som påverkar byggande och
drift av försko-
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års
långtidsutredning 38
lor och fritidshem och att sju myndigheter har uppgifter
inom delta område med dålig samordning dem emellan. En förbättring härvidlag är
enligt RRV av siörsta vikt.
Också de båda kommunförbunden lar upp den statliga
styrningen. Svenska kommunförbundel pekar på den kostnadsökning som drivs fram
genom normer och regleringar frän olika statliga myndigheler. När slalsmaktema
av samhällsekonomiska skäl släller kategoriska krav mol kommunerna om en stark
begränsning av verksamhetens utveckling framstår det enligt kommunförbundets
mening som alltmer nödvändigl att kraftigl begränsa statliga myndighelers
kontroll, tillsyn och rådgivning.
Landstingsförbundet anser alt statliga normer ofta ställer
hinder i vägen för eller försvårar ett effektivt utnyttjande av resurserna.
Landslingsförbundet lägger stor vikl vid del arbete som bedrivs inom den s. k.
stat-kommungruppen. Denna skall se över den slalliga normgivningen och
undanröja eller ändra sädana regler som i onödan driver upp huvudmännens
koslnader.
Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) anser att en del av den
kommunala konsumtionen kan överioras till privat konsumtion eller åtminstone ävgiftsfinansieras,
vilkel säkerligen skulle medföra bäde minskat utnyttjande och
rationaliseringar. Om man beaktar de hårda rationaliserings- och pro-duklivitelsökningskrav
som ställs på andra näringar, synes del enligt LRF:s mening orimligt att
motsvarande krav ej skall slällas på de kommunala myndigheterna. Enligt LRF
torde stora möjligheter finnas fill rafionaliseringar, bl.a. inom
administrationen. Även Sveriges Grossisljörbiind och Sveriges Köpmannaförbund
vill i sill gemensamma yllrande rikla uppmärksamhelen på att incitament lill
produkliviteisförbällringar uppenbarligen saknas inom den offentliga sektorn.
1 och med alt det inte finns nägon måttstock på värdet av de offentliga
tjänsterna, är det inte möjligt atl bestämma produktiviteten inom olika
delseklorer. Inle deslo mindre bör man med de meloder som finns mera
systematiskt belysa effeklivitelsför-hållanden och besparingsmöjligheler inom
den offenlliga seklorn. 1 anslul-ning härfill bör del enligl de Ivå förbunden
klarläggas i vad män en "pri-vatisering" av vissa verksamhelsformer,
där användaren direkl betalar för ijänslen i fråga, är möjlig all genomföra.
Atl nägra
produklivilelshöjningar enligl nationalräkenskaperna inle registreras inom
offentlig tjänsteproduktion anges av Landsorganisationen i . Sverige (LO) lägga
grunden för de oriktiga påståendena om den offenlliga seklorns ineffektivitet.
Därmed skulle tillväxtens kvalilativa dimensioner försummas. LO pekar också på
del slarka beroendet mellan prival och offenllig seklor.
Postverket anser alt om produklivilelsulvecklingen
lidigare har varil svag inom den offenlliga seklorn så behöver della inte
innebära all den blir lika svag även i framtiden. Det kan tvärtom uppfattas så
att några allvarligare ekonomiska krav hittills inte ställts inom den
offenlliga verksamhelen
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års långtidsutredning 39
och att del därför finns en betydande outnyttjad potential
för produkiivi-lelsförbättringar.
Endast ett fätal remissinstanser har yllral sig över
utvecklingen inom olika offentliga delområden. Överbefälhavaren (ÖB) påpekar
all irols kraffiga personalminskningar befinner sig försvarels löneandel i dag
pä ungefär samma nivå som vid 1970-lalels början. ÖB behandlar också försvarels
priskompensationssystem.
Skolöverstyrelsen
(SÖ) framför alt kostnaderna för gundskolan inte kan vänlas minska i samma takt
som elevantalet 1979-1985 på grund av ojämn regional fördelning och behov av
särskilda insalser för invandrarungdomar. Osäkert är dessulom hur den nya
läroplanen beaktats i kalkylerna och hur snabbt den samlade skoldagen kan
genomföras. Inte heller i gymnasieskolan minskar kostnaderna enligt SÖ i samma
takt som elevantalet. Hänsyn bör också tas till ökade satsningar på
yrkesutbildning och fler specialkurser.
Universitets-
och högskoleämbetet (UHÄ) tolkar den i baskalkylen angivna ökningen för
statlig utbildning och forskning som att LU i alternativ 1 inte räknat med
besparingar inom högskoleområdet under perioden 1979-1985. Enligt UHÄ ges ingen
vägledning i LU om vilka krav pä utbildning och forskning som är förknippade
med ambitionerna rörande utvecklingen av näringslivet och den offenlliga
seklorn. UHÄ bedömer för sin del atl en ökad satsning på industriproduktion, en
snabbare leknisk utveckling och en ökad rörlighet pä arbetsmarknaden medför
ökade krav på såväl högskoleutbildning som forskning. Minskade anslag till
högskolan gör det inle troligt alt industriproduktionen kan öka så snabbi som
förulsätts i alternativ 1.
Statens
vägverk anser att den avgörande minskningen av den offenlliga sektorns
ökningstakt måste ske inom den "Iransfererande och ijänsleinrik-lade"
delen såsom utbildning, hälso- och sjukvård samt socialvård och inte alls i
samma ulslräckning i den "producerande" delen som bl.a. omfatlar
väghållningen. Verkel vill också peka på den slora belydelse för
induslri-seklorns efterfrågesituation som ulgörs av offenllig upphandling inom
väghållningens område.
8 Industrin
Långtidsutredningen
LU:s bedömningar av utvecklingen i enskilda
industribranscher har skett i samarbetet med Statens industriverk (SIND).
För svensk industri var 1970-talel ett krisdecennium.
Industriproduktionens tillväxt var däremol hög och stabil under både 1950- och
1960-talen. 1 synnerhet 1960-talet framstår som ett exeptionellt
tillväxtdecen-ium, medan tillväxten under 1970-talet varit låg och ojämn.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års långtidsutredning 40
LU konstaterar atl förhällandel atl 1950- och 1960-lalens
expansiva induslriulveckling övergick i stagnation under 1970-lalel har flera
orsaker. Kostnadskrisen 1975-1976 förklarar en slor del av den svaga allmänna
industriutvecklingen i Sverige omkring 1970-lalets mitt. Andra mer internationellt
betingade strukturproblem ledde lill en mer krisartad utveckling inom vissa
branscher.
Einligl LU kan 1970-talets utveckling också förklaras med
utgångspunkt i utvecklingsförioppet under 1950- och 1960-talen. Genom att
utnyttja den rationaliseringspotential som fanns inom svensk industri efter
kriget kunde förelagen uppnä en god lönsamhel. I dag är denna potential uttömd
och krisen träffar svensk industri med full kraft.
För att
bedöma den industriella ulvecklingen i de båda alternativen måste man ha en
uppfattning om den långsiktigt önskvärda omvandlingen av industristrukturen.
Den svenska industrins — liksom andra industriländers - konkurrensfördelar
borde bestä i att utnyttja immateriellt kunskapskapital i kombinalion med
realkapilal. Motivet härför är givetvis atl länder pä vår utvecklingsnivå har
förhållandevis god tillgång på välutbildad arbetskraft och teknisk kunskap. Den
kemiska induslrin liksom maskinindustrin är specielll teknikerintensiv och
yrkesarbelarinlensiv. Även elektroindustrin är förhållandevis
leknikerinlensiv. Enligt såväl LU:s som Industriverkets bedömning bör det
således främst vara inom dessa delar som den svenska induslrin har
konkurrensfördelar och där den framlida expansionen bör äga rum.
Mot denna bakgrund kan skillnaderna mellan LU:s båda
alternativ vad avser industrin beskrivas i termer av i vad mån som ulvecklingen
fram till 1985 tillåter förändringar i riktning mot en långsiktigt mer önskvärd
industristruktur. Man kan därvid konstatera all en utveckling enligl
alternativ 2 innebär en myckel långsam förändring av industrins slruklur. Della
allernaliv framslår som slarkl struklurbevarande.
I allernaliv 1 ges däremol förutsäitningar för en snabbare
omvandling av industristrukturen. Den i alternativ 1 uppkommande
omstruklureringen sker i en riklning som, sell från långsikfig
konkurrenssynpunkl, är gynnsam för svensk industri. Den åstadkoms främst genom
efterfrågesidans uiveckling. Denna åsladkoms i sin lur främsl genom den
koslnadsanpass-ning som den ekonomiska politiken och löneutvecklingen
förulsälls ge saml genom den omfördelning av den inhemska resursanvändningen
från konsumtion lill investering som samlidigl sker i detla allernaliv.
Del är i invesleringsulvecklingen som. sett från
slrukluranpassningssyn-punkl, den mest uppenbara skillnaden mellan de båda
alternativen ligger. Den strukturkonserverande karaktären hos alternativ 2 syns
bäsl däri all gruv- och skogsindustrins andelar av de tolala
industriinvesteringarna förblir i stort sett oförändrade under prognosperioden
samtidigt som de konsumlionsvaruproducerande seklorerna ökar sina andelar medan
kemisk industri och verkstadsindustri fär vidkännas minskningar i investe-
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års långtidsutredning 41
ringsandelen. En sådan uiveckling ligger inle i linje med
de långsiktiga konkurrensfördelarna för svensk industri.
Med de förutsättningar som genererar alternativ I kommer
däremol en påtaglig förnyelse av produktionskapitalet alt ske. Av den ökning av
invesleringarna som där beräknas ske kommer en slor del all användas lill
förnyelse av sådana delar av induslrin som har goda långsikliga utvecklingsmöjligheter.
Av de tolala invesleringarna 1985 kommer drygl 35% alt ske
i verksladsindustrin (exkl. varv) jämfört med knappt 30% år 1979. Gruv- och
stålindustri fär däremot liksom de konsumlionsvaruproducerande sektorerna
mindre andelar av indistriinvesleringarna 1985.
Den dominerande marknaden för svensk industris expori
utgörs av de högindustrialiserade OECD-länderna. Denna marknad, dvs. dessa
länders import vägd med respektive lands andel av den svenska exporten, beräknas
växa med ca 5% per år fram till 1985.
Det avgörande för den svenska exportens utveckling är
emellerfid i vilken mån man lyckas försvara eller l.o. m. förbällra sina
marknadspositioner. Detta beror i sin tur bl. a. på den svenska
relativprisutvecklingen. I alternativ 1 minskar de svenska relativpriserna med
ca I % per år i genomsnitt medan de i alternativ 2 ökar med ca 1,5% per år.
Denna skillnad i relalivprisutvecklingen fär en kraftig effekt på ulvecklingen
av industrins export. Exportvolymen växer med 6,1% per är i allernaliv I och
med 2,3% per är i alternativ 2.
Den inhemska efterfrågeutvecklingen skiljer sig också
kraftig mellan alternativen. Skillnaderna ligger främst i efterfrågeslrukturen.
Utvecklingen i alternativ 2 innebär en fortsatt relativt kraftig tillväxt i
privat och offentlig konsumtion, medan investeringarna växer långsamt. I
alternativ I är förhållnadet omvänt.
Vid en
jämförelse mellan produklionsförändringarna i de olika branscherna i
alternativ 1 - se tabell 6 - finner man all exportutvecklingen i stor
utsträckning slår igenom. Produktionen i verksladsinduslrin och den kemiska
industrin växer snabbast. Även järn- och stålindustrin växer kraftigl. Della är
en följd av den ökade konkurrenskraften pä exportmarknaden och den slora
efterfrågan från verkstadsindustrin pä insalsvaror från järn- och
stålindustrin. Trots den snabba tillväxten för hela industrin i alternativ 1
minskar dock textil- och beklädnadsindustrin liksom även dryckesvaru- och
tobaksindustrin pä grund av en stagnerande inhemsk konsumlionsutveckling.
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års
långtidsutredning 42
Tabell 6. Förädlingsvärde (till faktorspris) inom olika
industribranscher 1965-1985
1975 års priser
Milj. kr
Årlig procentue
:ll
förändi
•ing
1979
1965-
1970-
1974-
1979-
1985
1970
1974
1979
Alt. 1
Alt. 2
Exttaktiv
industri
1845
4.7
4.9
-7.7
1.7
- 1.6
Skyddad
livsmedelsindustri
4652
1.0
-0.9
0.8
1.2
1.3
Konkurrensutsalt
livsmedels-
industri
2024
6.0
1.8
-0.6
1.8
1.7
Dryckesvaru-
och tobaks-
industri
949
6.8
-0,8
-0.5
-0.2
0,1
Textil-
och beklädnads-
industri
2 795
0.7
-0.8
-5.4
-1.8
- 3.7
Trä-,
massa- och pappers-
industri
13 652
5.2
3.9
-1.5
5.0
2.0
Grafisk
industri
4 436
2.1
-0.6
1.7
0.0
- 0.8
Gummivaruindustri
820
6.7
2.0
-3.3
0.2
- 2.1
Kemisk
industri
5410
9.1
8.0
1.0
7.1
2.7
Petroleum-
och kolindustri
334
7.0
-3,4
0.5
0.4
- 0.3
Jord-
och stenindustri
2 313
3,9
-0,7
-3.2
2.7
- 0.8
Järn-,
släl- och metallverk
3 824
5.4
4,0
-3.6
4.8
0.9
Verkstadsindustri
exkl. varv
29 190
6.6
5.1
0.2
6.5
2.1
Varvsindustri
1400
5.8
6.2
-7,9
-7.6
-11,0
Övrig
tillverkningsinduslri
517
8.0
2.8
2,7
0.6
- 2.7
Hela
industrin
74162
5,1
3,5
-1,0
4,5
1,2
I alternativ 2 blir tillväxttakten lägre för alla
branscher utom för livsmedelsbranscherna. De branscher som påverkas mest av de
ändrade förutsättningarna är de exportorienterade branscher som också är
beroende av den inhemska industrins efterfrågan på insatsvaror. Den kemiska
industrin, verkstadsindustri, samt järn- och stålindustrin får alla
tillväxtakter som blir betydligt lägre i detta alternativ än i alternativ I. Skillnaden blir något mindre för
skogsindustrin, vilket huvusakligen beror på att rävarurestriktionen — trots
ell högl virkesullag — verkar begränsande.
Prognosperiodens induslriella investeringstillväxl kommer
i alternativ 1 all vara betydligt snabbare än under 1970-talel, medan den i
alternativ 2 kommer att minska i ungefär samma lakl som under 1970-talel.
Investeringarnas andel av förädlingsvärdet ökar därmed i alternativ I - dock
utan att nå upp till de nivåer som gällde för 1960-talel eller början av
1970-talel. 1 alternativ 2 fortsätter däremot investeringskvoten att minska.
Den viktigaste förklaringen till att den relativt stora
produktionsökningen i alternativ 1 är förenligt med den historiskt sett
blygsamma nivån pä investeringskvoten är emellertid den förändrade
produktionsstrukturen. De branscher som är expansiva i detta
utvecklingsalternativ har en relativt låg kapitalintensitet, medan
kapitalintensiva basindustrier nu slagnerar.
De skilda förulsällningar som gäller för de båda
ulvecklingsallernativen ger, som framgått ovan, mycket olika
tillväxtmöjligheter för industriproduktionen. Produktiviteten påverkas
krafligl av såväl denna skillnad i
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års långtidsutredning 43
produktionsutveckling som av skillnaden i
investeringsnivå. För prognosperioden avspeglas dessa förhållanden i en
skillnad i total årlig produktivitetstillväxt på 1,2 procentenheter mellan
alternativen - 4,2% per år i alternativ 1 och 3,0% per år i alternativ 2.
Induslrisysselsätlningen, räknat i anlal sysselsatta
personer, har sedan mitten av 1960-talel följt en relalivi jämn långsiktig
trend. Ulvecklingen i alternativ 1 innebären klart irendbroll, medan
ulvecklingen i allernaliv 2 i slorl sell ansluter till denna långsiktiga trend.
I
alternativ I ökar den totala induslrisysselsätlningen med 1 % per år mellan
1979 och 1985, vilket innebär ett nettotillskott av drygt 60000
arbetstillfällen. De flesta av dessa arbetstillfällen tillkommer inom verkstadsindustrin
och den kemiska industrin. Inom andra branscher - främst inom varvsindustrin
och textil- och beklädnadsindustrin - försvinner i stället ett stort antal
arbetstillfällen. För induslrin som helhet innbär denna utveckling inte endast
att elt stort antal nya arbetstillfällen skapas, utan också alt en omfattande
anpassning till vad som kan bedömas som den långsiktigt önskvärda
industristrukturen kommer till stånd.
I
alternativ 2 beräknas närmare 53000 arbetstillfällen försvinna inom induslrin
fram till 1985. Delta beror främsl på att den takt med vilken de expansiva
branscherna - verkstadsindustri och kemisk industri - förmår skapa nya
arbetstillfällen är betydligt lägre än i allernaliv I. Totalt sett skapas
endast omkring 10000 nya arbetstillfällen i detta alternativ, medan närmare
63000 arbetstillfällen försvinner. De största nedskärningarna inträffar inom
varvsindustrin och textil- och beklädnadsindustrin, men även inom
skogsindustrin, den grafiska industrin och jord- och stenindustrin blir
sysselsättningsnedgång betydande.
Remissinstanserna
Samtliga remissinstanser tycks instämma i LU:s
argumentering för nödvändigheten av en industriell expansion för att komma
lillrälta med bylesbalansproblemen. Flera remissinstanser understryker vikten
av all industrins expansionsförmåga stärks. På denna punkl synes enigheten med
LU vara mycket stor. Däremot framförs avvikande meningar i fräga om med vilka
medel della skall åstadkommas liksom även i fråga om realismen i de bedömningar
av möjligheterna till en snabb industriell tillväxt som LU skisserar i
alternativ 1.
Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) menar att LU:s kalkyl
i alternativ 1 när det gäller behovet av investeringar i näringslivel och
framför allt inom industrin måste bedömas som förhållandevis optimistisk. SAF
ställer sig nämligen tveksam till möjlighelen att med en ökningstakt av industriinvesteringarna
om 6,5% per år 1980-1985 åstadkomma en produktionsökning om drygt .5 % per år.
Delar av den lediga kapacitet som eventuellt kan föreligga under periodens
inledning blir menar SAF snabbt föråldrad bl. a.
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års
långtidsutredning 44
genom den internationella utvecklingen. SAF underkänner
dessulom LU:s argument för att produktion och invesleringar under
femårsperioden kommer att öka förhållandevis starkt inom branscher med
relativt lågt kapitalbehov. Enligt SAF krävs en längre tid än fem år innan mer
påtagliga effekter av en ändrad inriktning mot kunskapsintensiva tillverkningar
börjar framträda. En ökad expori de närmaste fem åren måste, hävdar SAF, i
stort sett bygga pä den industri som finns i dag. För atl uppnå den
produktionsökning som LU angivit fordras enligt SAF investeringsökningar av
storleksordningen 10% per år. Mol bakgrund av den svenska exportens forlsall
svaga internationella konkurrenskraft och den förutsedda lönsamhetsförsämringen
inom induslrin bedömer SAF LU:s produktions-och investeringsökning som mindre
sannolik.
Sveriges industriförbund (SI) menar atl den kriliska
punkten i LU:s anlaganden om utbudsulvecklingen gäller produktivitetsökningarna
inom industrin. Jämfört med perioden 1974-1979 förutsätter LU ell klart trendbrott
i produktivitetsutvecklingen. SI påpekar att möjligheterna till överflyttningsvinster
säsom på 1960-talet blir betydligt mindre under 1980-talel. Draghjälpen i denna
process från efterfrågesidan blir dessutom betydligt lägre än under 1960-lalel.
Mot denna bakgrund liksom även mot bakgrund av den metod som LU använder sig av
vid bestämning av produktivitetsutvecklingen (se avsnill 4
produktionskapacitetens utveckling) är, menar SI, investeringsbehovet en mycket
osäker faktor i LU:s prognoser. SI finner det svårt att bedöma huruvida den
årliga ökningslakt med 6 % a v industrins investeringar som LU anger är
förenlig med den antagna tillväxten i produktionen. SI finner dessutom att LU
inte tillräckligt analyserat betydelsen av ulbildning, forskning,
marknadsföring och andra immateriella investeringar. Mycket talar för, hävdar
SI, atl dessa kan vara av starkt stigande belydelse för den lolala
produklivitelsulvecklingen.
Sveriges Kemiska Industrikontor ansluter sig lill vad LU
anför om behovet av all stärka industrisektorns expansionsförmåga och
stabilitet. Kemikoniorel understryker vidare riktigheten i utredningens
bedömning atl det finns betydande inhemska restrikfioner för tillväxten i den
svenska ekonomin. Olika inskränkningar i den industriella verksamheten som föranleds
av andra samhällsmål måste, menar Kemikontoret, präglas av långsiktighet,
konsekvens och noggrann prövning. Belräffande LU:s analys av den kemiska
industrin anser Kemikontoret att LU:s bedömning om en årlig produktionsökning
med drygt 7% inte är realistisk utan bör betraktas som etl räkneexempel.
Däremot anser Kemikontoret alt LU underskattat tillväxtpolentialen inom
gummivaruinduslrin.
Även Sveriges hantverks- och industriorganisation —
Familjeföretagen (SHIO) säger sig till fullo dela LU:s syn på de aktuella
problemen i svensk ekonomi. När det gäller medlen för alt rätta till dessa
problem hänvisar SHIO till de förslag som den särskilda näringspolitiska
delegationen avgav 1979 ("Vägar till ökad välfärd". Ds Ju 1979: I). Det är nu hög lid aU dessa förslag
genomförs, menar SHIO.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års långtidsutredning 45
Styrelsen för teknisk uiveckling (STU) efteriyser
fördjupade sludier av den industriella produklivilelslillväxlen och dess
beslämningsfaklorer. STU saknar dessulom en analys av den svenska industrins
innovalionsför-ulsättningar på olika sikl och de faklorer som påverkar dessa.
All vinna -och behålla - marknadsandelar fömlsäller nämligen, menar STU, en
fortgående produktförbättring och produktförnyelse. Ett ytterligare skäl till
en sådan analys är enligl STU atl varje LU som regel brukar hävda alt
FoU-verksamhelen inte nämnvärt kan påverka industrins konkurrensläge på
medellång sikl, vilkel kan leda till all FoU alllid betraktas och behandlas
som något som inte påverkar utvecklingen.
Konjunkturinstitulel
(Kl) saknar lills vidare en presentation av del bakgrundsmaterial som ställts
till LU:s förfogande liksom av de mer ingäende överväganden som ligger bakom
LU:s kalkyler rörande bl.a. industrins investeringsbehov. Delta förhällande gör
del svärl, menar Kl, all bedöma nödvändighelen av just de ökningslal som LU
kommer fram lill.
Även andra
remissorgan framhåller osäkerhelen belräffande möjligheten atl uppnå de
ökningstakter för industriinvesteringarna som LU angivit. Till dessa hör bl. a.
Kooperativa Förbundet (KF), Grossist- och köpmannaför-hunden och Svenska
Försäkringsbolags Riksförbund. Både KF och Grossist- och köpmannaförbunden
anser all LU inte gjort tillräckligt klart med vilka medel
industriinvesteringarna skall fås alt öka i den omfallning som angivits.
Tjänstemännens
centralorganisation (TCO) kommenterar LU:s beskrivning av den historiska
ulvecklingen inom induslrin under 1970-lalel och menar därvid atl LU i hög grad
underskattat de påfrestningar som drabbat den svenska ekonomin som följd av
internalionella kriser i nägra av våra vikfigasle basnärignar. Dessa
branschkriser spelar enligt TCO:s uppfattning en väsentligt slörre roll för
problemen inom induslrin än vad LU hävdar. En omstrukturering av
industrisektorn mol mer konkurrenskraftig tillverkning är, menar TCO, en
nödvändig förutsättning för industriell expansion. Belräffande
industripolitikens mäl och medel menar TCO att industrins invesleringar bör
stimuleras genom ätgärder som gör invesleringarna lönsamma ulan all samtidigt
leda till stora omfördelningar av inkomster och förmögenheler från lönlagare
lill förelagens ägare. Industripolitiken mäste, menar TCO, spela en väsenllig
roll när del gäller all åstadkomma en expansiv utveckling inom induslrin.
Industripoliliska åtgärder måste i högre grad än hittills inriktas på all
identifiera och slödja nya industriprojeki och mindre på all subvenlionera
befinllig produktion.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års långtidsutredning 46
9 Utvecklingen i övriga privata näringslivssektorer
9.1 Jordbruk Långtidsutredningen
Beträffande jordbrukssektorn har LU förutsatt att
nuvarande jordbrukspolitiska mål och medel blir i storl sett oförändrade.
Prognoserna för del egentliga jordbrukets produktion har ulgålt från
åkerarealens och mjölkproduktionens sloriek samt antaganden om en förbättrad
avkastning inom såväl vegetabilie- och animalieproduktionen. År 1985 beräknas
t.ex. åkerarealen omfalta 2,95 milj ha mot 2,97 milj ha 1979.
Efterfrågan på livsmedel bestäms främst av den inhemska
konsumtionsutvecklingen. Hushällens allmänt svaga konsumtionsutveckling
återspeglas i att livsmedelskonsumlionen och därmed jordbruksproduktionen utvecklas
relativt långsamt 1979-1985. med 0,9% per år i alternativ I och med 0,5 % per
är i alternativ 2.
Produktivitetsökningen i egentligt jordbruk har beräknats
lill 4.5% per år 1979—1985. Ökningen har förutsatts ske bl.a. genom en fortsalt
slor-leksrationalisering. Vidare har antagits atl investeringarna ökar något
fram lill 1985. Antalet sysselsatta personer i hela seklor 1, inkl fiske,
beräknas minska med 3,7% per är i allernaliv 1 och 4,2% per år i alternativ 2.
Remissinstanserna
Lantbruksstyrelsen kan i huvudsak ansluta sig till de
förulsällningar om åkerareal m.m. som LU:s kalkyler vilar pä. Slyrelsen vill
emellertid underslryka den osäkerhet om sysselsättnings- och
produktivitetsutvecklingen som finns i jordbrukssektorn. Under 1980 minskade
byggnadsinvesteringarna mycket slarkl. Med tanke på näringens effektivitet är
del önskvärt all investeringarna ökar igen.
Tjänstemännens centralorganisation (TCO) förordar en
begränsning av överskottsarealen i jordbruket och pekar på de slora kostnaderna
för exportsubventionerna.
Eftersom livsmedelssubventionerna börjat avvecklas
snabbare än vad LU förutsatte blir det ännu angelägnare att minska
jordbruksproduktionen. TCO delar LU:s bedömning om alt produktivitetsökningen
blir i storleksordningen 4,5 % per år.
Enligt Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) bör inga åtgärder
vidlas som pä sikt begränsar den svenska jordbruksproduktionen. LRF vill också
slå fast att export av marginella kvantiteter jordbruksprodukter inle skall ses
som ell ekonomiskt problem. Den marginella jordbruksproduktionen ger istället
elt bidrag lill ökad sysselsältning och faktiska exportinkomster.
Den invesleringsutveckling som LU anger bedömer LRF som
mycket optimistisk. Om inte jordbrukets finansieringsfrågor kan lösas och
lönsamheten avsevärt förbättras kommer invesleringarna all bli så låga att
kapitalförstöring och på sikt fördyrad livsmedelsproduktion blir följden.
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1.2 1980 års långtidsutredning 47
9.2
Skogsbruk Långtidsutredningen
I
LU ges skogsindustrin en viklig roll i ansträngningarna all förbättra
bytesbalansen. Stora exportinkomster bortföll 1979 och 1980 genom all
skogsbrukets avverkningar var för låga för att skogsindustrin tillfullo skulle
ha kunnat utnyttja sin kapacitet och marknadsläget. Vid fullt kapacitetsutnyttjande
kräver skogsindustrin att ca 75 milj. skogskubikmeter (msk) avverkas årligen.
Endast under några högkonjunkturår i början av 1970-talet har avverkningarna
varit så stora.
De otillräckliga
avverkningarna i slutet av 1970-talel kan främst tillskrivas det enskilt ägda
skogsbruket. Inom statens och bolagens skogar lorde avverkningarna inle kunna
öka under 1980-talel med hänsyn till skogsvårdslagstiftningen. LU pekar därför
på att ökade avverkningar inom det enskilt ägda skogsbruket utgör den
huvudsakliga möjlighelen alt öka virkestillgången i den omfattning som krävs.
Lu
pekar också pä att lönsamhetsproblem finns inom vissa delar av skogsbruket.
Vissa gallringar har på kort sikt varit olönsamma. Inom skogsvården har
kostnaderna snabbt ökat. Röjningar av plant- och ungskogar har därigenom
blivit starkt eftersatta.
Ökade energipriser kommer
att medföra att större mängder vedrävara används som bränsle. En ökad
konkurrens om råvaran kan således uppstå. Sett i ett längre perspektiv bör
veden dock enligt LU förbrukas av den som har bästa betalningsförmågan,
förutsatt atl inte skaller ger upphov lill en felaktig fördelning av råvaran.
1 LU:s beräkningar nås i
alternativ 1 en avverkningsnivå om ca 75 milj. m' sk, dvs. motsvarande de
gällande riktlinjerna i skogspolitiken. 1 alternativ 2 kvarstår de
ulbudshämmande faktorerna varvid avverkningarna ligger kvar på ungefär 60 milj.
m' sk fram lill 1985. Resultatet blir en ungefär oförändrad sysselsättning i
skogsbruket i alternativ 1 och en minskad sysselsältning i alternativ 2.
Sysselsättningen minskar främsl i norra och mellersta Sverige. Betydande
exportinkomster för skogsindustrin bortfaller i alternativ 2.
Remissinstanserna
Skogsstyrelsen
har i sitt yllrande inle direkt tagit ställning till frägan om för vilka
ägarkategorier en ökad avverkning bör ske. Styrelsen anser dock atl
avverkningsmålel i alternativ 1 är realistiskt, men att det kommer att kräva en
högre ambitionsnivå i skogsvården än idag. Det är dessulom önskvärt att
utvecklingen styrs i denna riktning. För skogsnäringens del innebär del ett
behov av ökad intensitet i skogsbruket och ökade investeringar i
skogsproduktionen. Till detta kommer kostnader för all la igen den
eftersläpning i främsl röjning som kan uppskattas till ca 2 milj. ha. Skogs-
Prop. 1980/81:150 Bilaga
1.2 1980 års långtidsutredning 48
bmket
måsle därvid få använda så rationella metoder som möjligt, även om del skenbart
kan komma i konflikt med olika intressen. Hittills har, enligt skogsstyrelsens
uppfattning, de näraliggande och kortsiktiga intressena i alltför hög grad
fått överväga.
Om
en hög intensitet i skogsvården skall kunna upprätthållas måste problemel med
säsongsvariationerna lösas.
Domänverket
delar LU:s uppfattning om att de ökade avverkningarna måste åstadkommas främst
i det enskilda skogsbmket. Det är naturligt att nu prioritera ett högl
utnyttjande av skogsindustrins kapacitet. Verket måste för sin del minska
avverkningarna under perioden 1980-1984.
Verket delar LU:s
bedömning av produktivitets- och investeringsutvecklingen i skogsbruket. Man
är dock mer opfimisfisk än LU när det gäller möjligheterna att mekanisera
skogsodlingen.
Lantbrukarnas Riksförbund
(LRF) finner det inte belagt att del inom del enskilda skogsbruket föreligger
någon belydande underavverkning. Det finns därför, enligt LRF, anledning all
varna för att dra alltför långtgående slutsatser av det som skett under ett
eller ett par år. En överdimensionerad skogsindustri får inle styra
utvecklingen av vårt skogsbruk.
LRF hänvisar till en ulredning
som förbundet gjort gemensamt med SSR (Sveriges Skogsägares Riksförbund). I den
visas alt om hänsyn tas lill nödvändiga biologiska, lekniska och ekonomiska
restrikfioner för avverkning så blir den tillgängliga volymen för avverkning
avsevärl lägre än 75 milj. m per år. Den enda möjligheten att på längre sikt
öka avverkningarna i slörre omfattning är genom en bättre skogsvård.
Tjänstemännens
centralorganisation (TCO) delar LU:s syn på möjligheterna atl öka
avverkningarna i skogsbruket. Enligl TCO:s uppfattning är ökade
skogsavverkningar och ökad expori av skogsprodukler en av de åtgärder som ger
störst tillskott lill bytesbalansen under den aktuella perioden. TCO vill också
framhålla att det, enligl undersökningen av den pågående virkesförsörjningsulredningen,
är möjligt att under en 10-årsperiod avverka något mer än 75 milj. m' per år
utan atl den långsiktiga skogsproduklionen äventyras.
9,3
Byggnadsverksamhet Långtidsutredningen
Byggproduklionens
volym har lotalt sell varil i stort sett oförändrad under 1970-talet Det
minskade byggandet av nya bostäder har kompenserats av ökat industribyggande
och av ökade reparationer, ombyggnader och underhåll. Sysselsällningen har dock
minskal med ca 70000 personer under 1970-lalet.
Den
totala byggproduktionen har i LU:s alternativ I beräknats öka med 1,8% per år.
En slor del av ökningen förklaras av att ombyggder och
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års långtidsutredning 49
reparationer
förutsatts öka relativt snabbi. 1 alternativ 2 beräknas byggproduktionen öka
med 0,6% per år. Det innebär all sysselsättningen i timmar fortsätter atl
sjunka, med 0,9% per är i alternativ 1 och med 1,6% per år i alternativ 2. Det
är dock en klart långsammare sysselsätlningsminskning än under 1970-talet.
Remissinstanserna
Belräffande
byggnadsverksamhetens utveckling har inga synpunkler framförts av
remissinstanserna.
9.4
Varuhandel
Långtidsutredningen
Avgörande
för detaljhandelns utveckling under prognosperioden är den långsamma ökningen
av den privata konsumtionen. 1 alternativ I kommer försäljningen under enstaka
år sannolikt atl sjunka. Det väntas leda till en viss utslagning av företag och
en omstrukturering i riktning mol ökad andel lågservice- och lågprisbutiker.
Under dessa förhållanden bedöms detaljhandelns produktivitet kunna öka med 3%
per år. I alternativ 2 förutses detaljhandelns försäljning öka i samma takt som
under andra hälften av 1970-talel, vilket bedöms ge underiag för en någol
snabbare tillväxt av produktiviteten, 4% per år. Sysselsättningen beräknas falla
i båda alternativen.
För
partihandeln är det alternativ 1 med dess snabbare expansion av näringslivets
produktion som ger de gynnsammaste förulsältningarna under prognosperioden.
Efter en slagnalionsperiod under andra hälften av 1970-talet bedöms säväl
försäljning som produktivitet åter kunna stiga och resultera i en fortsatt ökad
sysselsällning. I alternativ 2, däremol, blir utvecklingen avsevärt svagare.
En
väsentlig förutsättning för varuhandelns effektivitet är användningen av
datatekniken för atl rationalisera verksamheten. För prognosperioden förutses
fortsalt stora investeringar på della omräde. De fulla effekterna härav på
produktiviteten bedöms dock komma först i ell någol längre perspektiv än under
perioden fram till 1980- talets mitt.
Remissinstanserna
Handelsanställdas
förbund ifrågasäller de resultat LU erhållit för detaljhandelsomsättningen.
Förbundet menar atl detaljhandelsomsättningen utvecklas för positivt i LU:s
kalkyler med hänsyn till den svaga privata konsumtionsökningen som LU räknat
med. Risken är snarare att betydligt fler butiker och arbetstillfällen slås ut
än vad LU räknat med. Utslagningen 4 Riksdagen 1980/81. I .saml. Nr 150. Bil. 1.2
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års långtidsutredning 50
av butiker skulle kunna minska med en effektiv
elableringskontroll i detaljhandeln.
Ktwperativa förbundet (KF) vill betona viklen av att
statsmakterna försöker åstadkomma en sä jämn konsumtionsutveckling som möjligt.
Slora svängningar mellan enskilda år försvårar planeringen och förvärrar
situationen för detaljhandeln.
KF ifrågasätter bedömningen om att möjlighelen till
stordriftsfördelar nu är uttömda. Vidare anser KF det mindre troligt att
andelen lågservice- och lågprisbutiker kommer att öka påtagligt. KF delar
däremot LU:s uppfattning om att datateknikens möjligheter måste las i anspråk
inom varuhandeln, liksom att effekterna på produktiviteten av detta dock blir
relativt små under prognosperioden. KF delar LU:s bedömning av investeringsutvecklingen
i varuhandeln. Mycket talar för en snabb ökning av invesleringar i maskiner
och invenlarier. KF anser emellertid att de ökningslal som LU anger för
produktivitetens lillväxttakl är för höga.
Konjunktursinstitutet (Kl) skulle för sin del vilja sälta
frågetecken för den snabba ökningen av varuhandelns investeringar som LU räknat
med. Investeringsuppgången förefaller hög med tanke bl. a. pä den svaga privata
konsumtionsutvecklingen som LU räknat med under perioden.
Sveriges
Grossistförbund och Sveriges Köpmannaförbund pekar i ett gemensamt yllrande pä
all den svaga ökningen av detaljhandelsomsättningen kan väntas minska
möjlighelerna att genom rationaliseringar i distributionen minska genomslaget
av prishöjningar. Vidare kan den väntas leda till begränsning av kundservicen,
och genom en accelererad företagsdöd inom detaljhandeln försvåra en rimlig
varuförsörjning till icke bilburna och socialt svaga befolkningsgrupper.
Effekterna kan mildras om inga dramatiska svängningar i efterfrågan förekommer.
Förbunden accepterar således inte alt slatsmaklerna använder den privata
konsumtionen som en buffert för utjämning av konjunklurvariationerna. De
framhåller vidare att de flesta exportföretag behöver en solid hemmamarknad som
bas för att utveckla sin försäljning ulomlands och atl hemmamarknadsproduktionen
lill hjälp behöver en rationell distributionsapparat. Förbunden framhåller
ocksä atl varudistributionen erbjuder en starkt decentraliserad arbetsmarknad
rned många deltidstjänster. En stor utslagning av företag inom handeln äventyrar
därmed den stabiliserande roll på sysselsättningen som näringen har.
9.5 Samfärdsel
Långtidsutredningen
Alternativ 1 kännetecknas av atl personlransportarbetet
väntas öka väsentligt lånsammare än under 1960- och 1970-talen. Främst beror
det på att en svagare konsumtionsutveckling beräknas medföra att personbilarnas
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års långtidsutredning 51
transportarbete
ökar endasi svagt, med högsl 1 % per år. Personbilarna svarar för ca 80% av del
lolala personlrafikarbetet. Belräffande godstransporter så väntas såväl
lastbilarnas som järnvägarnas transportarbete öka.
Inom
samfärdseln förutsätts relativt slora investeringar i vägar och trafikmedel
ske. För hela samfärdsseklorn bedöms att investeringarna behöver ökas med i genomsnitt
3,4% per år i allernaliv 1 för alt den beräknade produktionsökningen i sektorn
(-1-1,2% per år) skall kunna realiseras.
I
alternativ 2 där produktionen i sektorn sjunker, beräknas investeringarna bli
ungefär oförändrade. SJ bör, enligl ett riksdagsbeslut, koncentrera sina
investeringar till de mest lönsamma projekten. De väntas öka med 5% per år i
fasta priser. Beträffande den svenska handelsflottan har LU räknat med en
fortsall minskning av tonnaget fram lill 1985.
I alternativ I sjunker
sysselsättningen med ca 15000 personer och i alternativ 2 med ca 60000 personer
fram till 1985.
Remissinstan.ser
Statens
vägverk framhåller att vägbyggandet under 1970-talet delvis fungerat som ett
arbetsmarknads- och konjunkturpolitiskt instrument. Om väginvesteringarna
sjunker leder det till att vägverkels möjligheter att stabilisera
sysselsättningen försämras. Det torde vidare vara svårt att hitta andra
anläggningsarbeten än vägbyggande som är samhällsekonomiskt lika lönsamma. De
bedömningar som vägverket gjort av framtida person- och godstransporter ligger
inom de intervall som LU angivit.
Svenska
kommunförbundet menar att en svag utveckling av bilismen framöver innebär att
väg- och gatubyggandet i högre grad bör inriktas på bussgator och andra
anordningar för kollektivtrafik. Styrelsen anser det också vara angeläget all
taxorna i persontrafiken sätts så all en rimlig samhällsekonomisk avvägning
uppnås mellan kollekfiv och individuell trafik. Kollektivtrafikens koslnader
fär dock inte övervältras från stat på kommun.
9.6
Bostäder Långtidsutredningen
LU
pekar inledningsvis på att bostadsbeståndet fortsatt all öka relativt snabbt
under 1970-talet trots det minskade byggandet av nya bostäder. Under 1970-talet
var nämligen avgången av bostäder väsentligt lägre än under 1960-talet. Genom
alt småhusbyggandet och ombyggnadsinvesteringarna ökat kraftigt var de totala
investeringarna i bostadssektorn ungefär lika stora i början som i slutet av
1970-talet.
Som
underlag för LU:s bedömningar av bostadsbyggnadsbehov m.m.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års långtidsutredning 52
har bostadsstyrelsen beräknat bl.a. behovet uttryckt i
antal lägenheter. Bostadsstyrelsen antar att de s. k. hushållskvoterna i olika
åldersgrupper skall fortsätla att öka relativt snabbt. Framför allt beräknas
antalet en- och tvåpersonershushåll öka snabbi. Med de anlaganden som gjorts om
hushållsbildning, avgång m.m. blir bosladsbyggnadsbehovel 53000-55000 per år
under 1980-talet. Med hänsyn bl.a. lill den lägenhetsbrist som uppstått är det
rimligt att i genomsnitt 60000 lägenheter byggs 1981 -1985, enligt
bostadsstyrelsen.
Enligt LU
är det angeläget att vid beräkningar av bostadsefterfrågan också ta hänsyn till
att ekonomiska faktorer påverkar hushållsbildningen. De kalkyler för
bostadsefterfrågan som LU därvid gjort pekar på etl årligt bostadsbyggnadsbehov
som ligger 10000-15000 lägre än bostadsstyrelsens bedömning, dvs. 45000-50000
nya längenheter per år. Kalkylerna innebär en nedgång i investeringarna i nya
bostäder 1979-1985. Efter hänsyn lill ombyggnadsinvesleringar - som LU räknat
med skall öka relativt snabbt - ökar dock investeringarna i permanenta bostäder
med 1,5% i alternativ 1 medan de är ungefär oförändrade i alternativ 2.
Remissinstanserna
Bostadsstyrelsen anser inte alt man på grundval av LU:s
kalkyl kan dra slutsatsen att tillväxten i efterfrågan på lägenheter kommer att
avvika frän det av slyrelsen beräknade hushållstillskottet i så hög grad som LU
har fömtsatt. LU:s egen bedömning alt den regionala rörligheten bör ökas är en
faktor som talar i motsatt riktning.
Minskningen
av bostadsbyggandet under de senaste åren kan inte främst ses som ellt uttryck
för minskade bostadsbyggnadsbehov. De viktigaste orsakerna är ökande
produktionskostnader och brist på byggnadsinitiativ i områden som har stort
behov av ökat byggande. En så låg produktionsnivå som LU räknar med kan medföra
att bostadsbristen ökar starkt. Ett ökat bostadsbyggande behövs bl.a. för att
förbättra bostadssituitionen i orter med bostadsbrist och motsvaras av en
faktisk efterfrågan på bosläder. I nuvarande läge skulle dessutom en ökning av
bostadskonsumtionen på bekostnad av annan, mer importkrävande konsumtion, vara
samhällsekonomiskt motiverad enligt bostadsstyrelsen. Det finns således flera
skäl att stödja bostadskonsumtion och bostadsbyggande.
Även
Tjänstemännens centralorganisation (TCO) anser att det bostadsbyggande LU
räknat med är för lågt. Nyproduktionens sammansättning måste ändras så att fler
och mindre lägenheter i flerbostadshus byggs. Med den förmånligare inkomstutvecklingen
som TCO räknar med blir efterfrågan på lägenheter större än i LU:s
beräkningar. Ett större bostadsbyggande skulle också leda till bättre
kapacitetsutnyttjande i byggbranschen. Slutligen understryker TCO att en god
tillgäng på lägenheter är en förutsättning för arbetskraftens röriighet. Även
Kooperativa förbundet (KF) förordar ett högre bostadsbyggande än vad LU
angivit.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års långtidsutredning 53
Svensk kommunförbundet har för sin del inget all erinra
mol LU:s beräkningar av nybyggnadsbehovel. Det slora hindret för såväl ny- som
ombyggnader av bosläder är de höga kostnaderna. Del är därför enligl
kommunförbundet nödvändigt all kostnads- och finansieringssituationen
förbättras, särskilt för mindre objekl vid sanering och förtätning av befintlig
begyggelse. Konjunkturinstitutet vill ifrågasätta den kraftiga expansionen av
ombyggnadsinvesleringarna som LU räknat med.
9.7 Energiförsörjningen Långtidsutredningen
Fram till början av 1970-lalel ökade energianvändningen
krafligl. Samtidigt skedde en övergäng från fasla till flytande bränslen. 1973
var oljans andel av den totala energilillförseln 73%, vilket kan jämföras med
ca 45% vid mitten av 1950-talel.
SIND har för LU:s räkning utfört studien över
energiförsörjningen 1979-1985, vilken baserats på den allmänekonomiska bild som
ges i LU 80. Den framtida energianvändningen inom induslrin päverkas av atl de
kraftiga oljeprishöjningarna 1979-1980 kommer all slå igenom successivt.
Härtill kommer att LU förutsatt atl realprisel pä olja även fortsällningsvis
bedömts stiga. En övergång lill el och fasta bränslen förväntas bli en
konsekvens av detta. Den högre invesleringsaklivilelen i allernaliv I medger
elt snabbare införande av ny energisnål teknik i produktionen.
Energieffektiviteten förväntas därför kunna förbättras snabbare i alternativ 1
än i alternativ 2. Produktionsutveckling m.m. i de båda alternativen resulterar
- med de förutsäitningar som valls - i au energianvändningen ökar med 3,4% per
år i allernaliv 1 och med I % per år i allernaliv 2.
Inom transportsektorn svarar persontransporter - i
huvudsak bilismen — för 70% av energiförbrukningen. Bl. a. lalar en svagare
inkomslulveck-ling för hushällen, höjda realpriser på bensin och lägre specifik
bränsleförbrukning för fordonen för all Iransporlseklorns energiförbrukning
utvecklas svagare än hiuills.
Inom den s. k. övrigseklorn svarar bostäderna för 2/3 av
energiförbrukningen. Fram lill 1985 har antagits att en fortsall ökning av
andelen el- och fjärrvärmeanslutna bostäder sker. SIND räknar med atl den
genomsnitfliga specifika energiförbrukningen i bostadsbeståndet kommer atl
minska med ca 3% per år i allernaliv 1. Härvid förutses att statsmaklerna för
en sådan politik att incitament ges till energisparande.
Den totala energiförbrukningen redovisas i tabell 7 nedan.
Beträffande
tUlJörseln av energi har förutsatts all 10 kärnkraflsblock är i drift 1985.
Användningen av inhemska bränslen (lorv. ved) beräknas öka såväl i hushållen
som i induslrin. Induslrin beräknas också öka kolanvändningen. Vidare anlas
atl kol kommer atl användas för värmeproduklion. 5 Riksdagen 1980/81. 1
saml. Nr 150. BU. 1.2
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års långtidsutredning 54
Tabell 7. Slutlig energianvändning 1965-1985
Årlig
procentuell förändring
opaginerad Kontrollera mot PDF
Industri
därav olja
Transporter
därav olja
Övrigl
därav olja
Totalt
därav olja
1965-
1973-
1979-1985
1973
1979
Alt. 1
Alt. 2
3,4
-0.6
3.4
1.0
3,9
-3.3
1,5
-1,0
3,5
2,5
0,6
0,3
3,7
2,6
0,6
0,3
3,7
1,3
-2,1
-1,3
3,7
-0,2
-5,1
-3.9
3,5
0,7
0,6
-0.1
3,8
-0,3
-1,8
-2,0
opaginerad Kontrollera mot PDF
Som en konsekvens därav kommer leveranserna av
oljeprodukler all minska. Oljeandelen i den totala energiförsörjningen skulle
därmed sjunka frän 68%. är 1979 till 61% år 1985.
Remissinstanserna
Statens vattenfallsverk räknar med en betydligt snabbare
tillväxt av eluppvärmningen än vad LU har angivit. Kraftinduslrin avser atl
presenlera en egen bedömning av den framtida elkonsumtionen vid mitten av
1981. Enligt verket torde det vara bättre alt ersälla eldningsolja med el än
att exportera ett elöverskotl.
Svenska kommunförbundet pekar på möjlighelen av att
kapaciteten för elproduktion i kraftvärmeverken och i industrins
mottrycksanläggningar inte kommer atl kunna ulnylljas tillfullo under 1980-lalet.
Del skulle innebära ekonomiska problem för berörda kommuner om gjorda
investeringar inte blir fulll utnyttjade. Om investeringar i kraflvärmeverk
inle sker försämras också möjlighelerna alt använda inhemska energitillgängar
lill elproduktion för bosladsuppvärmning.
Finansiering av invesleringar för oljeersällning bör
säkerställas genom slallig medverkan. De bör ges samma eller högre priorilel än
investeringar i exportindustrin. Självfinansiering av nya kommunala
invesleringsulgifter är f. n. otänkbar, enligt förbundet.
En ökad användning av skogsenergi kan enligl
skogsstyrelsen leda till atl värdefullt industrivirke används som bränsle. Del
är därför angelägel att en prövning sker av större eldningsanläggningar med
hänsyn till skogsindustrins virkesförsörjning.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års långtidsutredning 55
10 Arbetsmarknaden
Långtidsutredningen
LU framhåller atl arbetsmarknadens funktionssätt
försämrades successivt i flera avseenden under 1970-lalet. Fler personer än
tidigare fick svårigheier alt ordna permanent sysselsällning och en ökande del
av de arbetssökande kom att omfattas av arbelsmarknadspolitiska åtgärder samtidigt
som det blev svårare än tidigare all besätta tillgängliga lediga platser. För
dem som hade anställning betonades anställningstryggheten i såväl den
arbetsrättsliga lagstiftningen som arbetsmarknadspolitikens inriktning, vilket
bidrog lill en avtagande rörlighet mellan företag, särskilt när det gäller
frivillig rörlighet. Även den geografiska rörligheten minskade under
1970-talet. Ulvecklingen gick sälunda mot en långsiktigare bindning av
arbetskraften lill arbetsgivarna. För förelagen kom arbetskraften att bli mer
av en fast kostnad, vilkel ökade deras krav på arbetskraften vid
nyanställningar.
En effekt av den minskade röriigheten är atl
anpassningarna till förändringar på arbetsmarknaden påläggs en mindre del av
arbetskraften och just den del som har sämst fömtsättningar att klara
anpassningarna, konstaterar LU. En låg rörlighet ger således dels sämre
möjligheler lill anpassning vid strukturförändringar, dels blir den uppnådda
rörligheten samhällsekonomiskt kostsammare.
Särskill har den minskade rörligheten påverkal industrins
rekryleringssi-tuation. Den lid det lar att besälla lediga platser har stigit
mer för industrin än för övriga näringsgrenar. Negaliva attityder lill
industriarbete synes ha blivit vanligare. De personer som ulgör
rekryteringsbasen för induslrin är i större utsträckning än tidigare ny- och
återinträdande på arbetsmarknaden och således personer ulan speciella
yrkeserfarenheter. Den ökade kapilal-intensitelen har lett lill att enklare
inträdesjobb inom industrin försvunnit och ökat företagens inlresse av alt
under lång lid tillgodogöra sig arbetsinsatser från dem som anställs.
LU:s modellberäkningar genererar en fördelning av den
lolala limsysselsättningen i ekonomin på olika seklorer. Timantalet omräknas
till antal sysselsatta pä basis av antaganden om medelarbetslider och
könsandelar i dessa sektorer. Möjlighelen atl förverkliga en sädan
sysselsällningsul-veckling värderas med hänsyn lill de beskrivna tendenserna
lill avlagande rörlighet på arbetsmarknaden.
Beräkningsresultaten sammanfattas i tabell 8. De
observerade utvecklingstendenserna frän 1970-talet avseende könsfördelningen
och medelarbetstiden i olika seklorer ger mycket god överensstämmelse mellan
syssel-sättningsstrukluren i allernaliv 1 och den beräknade fördelningen av arbetskraften
på män och kvinnor med olika arbelslidsönskemål. En betydande del av
sysselsättningsökningen har sill ursprung i all den genom-
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års
långtidsutredning 56
snittliga årsarbetstiden per sysselsatt beräknas fortsätla
att minska i takt med att antalet deltidsarbetande och frånvaron stiger.
Däremol ställs i detta alternativ krav på en annan sektorsfördelning av
sysselsättningen än vad som skett tidigare. Särskilt markanl är att
sysselsättningen i de varuproducerande sektorerna, främst industrin, måsle fås
att öka. Den offenlliga seklorns sysselsättning ökar även i detla alternativ -
inte minst därför att den genomsnittliga årsarbetstiden där är kortare än i
övriga seklorer -men ökningstakten måste begränsas i förhållande till lidigare
för all näringslivets sysselsättning skall kunna tillgodoses inom ramen för de
totall tillgängliga arbetskraftsresurserna. En sysselsättningsutveckling enligt
detta alternativ kräver en ökad röriighet pä arbetsmarknaden och bl.a. all
industrin bereder sädana anställningsvillkor att arbetskraften finner
an-slällning där attraktiv.
1 alternativ 2 implicerar sysselsätlningsfördelningen
stora obalanser på arbetsmarknaden, främst på grund av industrins och
näringslivets svaga utveckling. De omfördelningar av sysselsättningen som krävs
för jämvikt innebär klara trendbrott mot tidigare utvecklingsmönster på
arbetsmarknaden.
Även i ett regionalt perspektiv ställs krav på
arbetsmarknadens anpassningsförmåga. Utvecklingen av antalet sysselsatta har
beräknats för älta olika riksområden. I alternativ 1 beräknas Slockholm och
Östra Mellansverige öka sina andelar av den lotala sysselsällningen i landet,
medan andelama beräknas minska i Norra Mellansverige och i Norrland. Även i
alternativ 2, där den tolala sysselsättningen ökar endast hälften sä mycket som
i alternativ 1, uppvisar Stockholm och Östra Mellansverige en expansiv
utveckling. Den totala sysselsäitningstillväxten i delta alternativ överensstämmer
tämligen väl med beräkningarna i Länsplanering 80, som dock vhar en något annan
regional fördelning på grund av skilda anlaganden om näringsgrensutvecklingen.
Mol dessa beräknade sysselsällningstal har ställts
fristående kalkyler av arbetskraftens utveckling i de älta riksområdena för att
ge en uppfattning om balansen på de regionala arbetsmarknaderna under perioden.
1 alternativ 1 uppstår mera belydande efterfrågeöverskott i Stockholm och
Östra Mellansverige, medan större utbudsöverskott vänlas i Västsverige och övre
Norrland. Om anpassningarna förutsätts ske pä utbudssidan, krävs
nettonytlningar av ungefärligen samma storlek som förekom under perioden
1968-1974, vilket, jämfört med perioden 1973-1979, innebär en ökad geografisk
röriighet. I altemativ 2 förväntas en stor arbetslöshet i alla regioner utom
Stockholm, och de högsta arbetslöshetstalen förväntas uppstå i Sydostsverige,
Västsverige och övre Norrland. På vilkel sätt som anpassningsprocessen i detla
allernaliv består i minskade förvärvsfrekvenser eller flyttningar mellan
regionala arbetsmarknaden är särskilt svårt all bedöma.
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års långtidsutredning 57
Tabell 8. Antal sysselsatta i olika näringsgrenar
1970—1985
1 000-tal personer
1970
1979
1985
Alt 1
Alt 2
Jordbruk
och fiske
245,4 ■
182.6
145.9
141.2
Skogsbruk
82,2
55.9
62.4
55.9
Industri
1 054,9
968.1
1 028.5
915.4
EI-.
gas-, värme- och
vattenverk
27,9
31.9
31.2
29.6
Byggnadsverksamhet
369,6
298.7
296.4
287.2
Summa
varu- och kraft-
produktion
1 780.0
1 537.2
1 564.4
1429.3
Varuhandel
506.1
525,7
543.5
516.2
Samfärdsel
262.1
290,8
274.3
230.8
Privata
tjänster
(inkl bostadsförvaltning)
559.4
569,9
605.1
579.5
Stal
195.9
274,0
274.1
284.9
Kommuner
560.3
934.3
1 114,1
1 230.3
Summa
tjänsteproduktion
2083.8
2 594.7
2811,1
2841.7
Totall
3863,8
4131,9
4375,5
4271,0
Remissinstanserna
Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) delar ulredningens syn på
anpassningsproblematikens avgörande vikt för arbetsmarknaden och för ekonomin
i stort. Säväl arbetsgivare som arbetssökande måste delta i anpassningsprocessen.
Enligt AMS var det stora problemet på arbetsmarknaden under större delen av
1970-talet industrisektorns svaga tillväxt, som försvårade etl tillvaratagande
av tillgängliga arbetskraftsresurser. Konkurrensen om arbetskraften har varil
elt mindre problem. För att industrins rekrytering skall underlättas framhåller
AMS det som väsenlligl att rekryteringen hålls på en rimlig nivå även under
konjunkturnedgångar. 1 detta syfte bör investeringsverksamheten stimuleras
under lågkonjunkturer, inte minst vad avser byggnadsinvesteringarna. Industrin
måste också bredda sin rekrytering till att i högre grad omfalla grupper,
främsl kvinnor, som i dagslägel är underrepresenterade i de fiesta
industriyrkena. AMS ansluter sig härvidlag till långtidsutredningens påpekande
atl det är nödvändigt atl industrin bättre anpassar sina anställningsvillkor,
t. ex. vad gäller arbetstidens längd och uppläggning, lill vad som erbjuds
inom andra sektorer på arbetsmarknaden.
För att förbättra anpassningsfrågan hos de arbetssökande
förordar AMS atl flyttningar av redan sysselsatta personer bör underiättas. En
ökad yrkesmässig rörlighet kan bidra till atl stimulera de inomregionala flyttningarna.
AMS betonar dock atl också de nyinlrädandes fördelning på branscher och yrken
är viktig för arbetskraftens förmåga till anpassning. AMS tror att den
förväntat svaga utvecklingen av sysselsättningen inom
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års
långtidsutredning 58
flera traditionella kvinnoyrken kan få till konsekvens att
mänga kvinnor breddar siu arbetssökande lill nya områden.
Liksom AMS anser också de socialdemokratiska reservanterna
i riks-bank.sfullmäktige all den offentliga sektorns arbeiskraftseflerfrågan
inle försvårat industrins rekrytering. En helt motsatt uppfattning i denna
fråga har Sveriges Hantverks och Induslriorganisation (SHIO) — Familjeföretagen
som menar all rekryteringen lill industrin faktiskt har försvårats av detta och
av en otillräcklig rörlighet på arbetsmarknaden. 1 fråga om anpassningsprocessen
på arbetsmarknaden anför Landsorganisationen (LO) att arbetsgivarna i högre
grad än nu måste inse att produktionen måsle genomföras med den arbetskraft som
står lill buds. Del är ett väsentligt mål att åter få in så stor del som
möjligt av de sväranpassade eller utslagna i den reguljära produktionen.
1 Skolöverstyrelsens (SÖ) remissyttrande betonas vikten av
att attityderna hos yngre flickor till tekniska och industriella utbildningar
mäste förändras för atl den erforderiiga sysselsättningsökningen i industrin
skall komma till stånd. SÖ uppehåller sig i sitt remissvar särskill vid
ungdomarnas arbetsmarknadssituation och understryker utbildningsnivåns betydelse
härvidlag; i en undersökning från 1978 har SÖ konstaterat att arbetslösheten
bland ungdomar med enbart grundskoleutbildning då var dubbelt så hög som
genomsnittet för åldersgruppen. SÖ har inte funnit något statistiskt belägg
för att antalet okvalificerade jobb minskal. Sysselsättningen bland ungdomar
med enbart grundskoleutbildning synes dock vara mer koncentrerad till vissa
näringsgrenar och yrken. SÖ finner det otillfredställande all LU inte
konkretiserar vilka åtgärder som kan krävas för atl minska
ungdomsarbetslösheten, och betonar för egen del alt totalantalet arbeten mäste
öka om samhället helt skall kunna eliminera arbetslösheten bland ungdomar.
AMS förutser ett ökat behov av arbetsmarknadspoliliska
insatser för alt främja anpassningen mellan lediga platser och arbetssökande.
AMS efterlyser i detta avseende klarare avgränsningar än under 1970-talel
mellan olika myndigheters ansvarsområden, dvs. mellan arbetsmarknadspolitiken å
ena sidan samt regional- och industripolitiken ä andra sidan. Tyngdpunkten i
arbetsmarknadspolitiken bör läggas på platsförmedlande verksamhet som kompletteras
med andra anpassningsåtgärder såsom flyttningsstöd och
arbetsmarknadsutbildning. AMS ser del som särskill angeläget att åtgärder
vidtas för att göra den yrkesinriktade ulbildningen mer attraktiv och bättre
anpassad till arbetsmarknadens krav. Utbildningen bör i högre grad kunna
förläggas till industrin och anpassas till lokala och regionala
arbetsmarknader.
1 Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) remissyttrande
anförs liknande synpunkter på behovet av effektivare arbetsmarknadsutbildning
och utbyggd platsförmedling. Även SHIO — Familjeföretagen betonar viklen av
förbättrad yrkesutbildning, liksom också utökade möjligheter till prov-och
korttidsanställningar.
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års
långtidsutredning 59
AMS understryker att anpassningsproblematiken inte kan
lösas enbart genom arbetsmarknadspolitiska ätgärder som befrämjar
arbetskraftens geografiska och yrkesmässiga rörlighet. Det är i själva verket
osannolikt att en kraftig ökning av framför allt den geografiska rörligheten kan
komma till stånd under den närmaste femårsperioden. Möjligheten begränsas av
brist pä bostäder och serviceresurser på inflyttningsorterna. Möjligheterna
till ökad pendling bör tillvaratas.
Också
Landsting.sförbundet menar att det kommer att bli svärl alt öka röriigheten vid
en tillväxt i den offentliga sektorn. Såväl Sveriges Industriförbund som
SHIO-Familjeföretagen är likväl positiva till åtgärder som syflar till att
förbättra röriigheten på arbetsmarknaden. 1 TCO:s remissyttrande anges den
avtagande rörligheten inte vara nägot större problem, utan i huvudsak en följd
av den lägre allmänna efterfrågan pä arbetskraft. Endasi en mindre del av
nedgången i rörlighet beror på hushållens dubbla förvärvsarbetande och på
anställningsskyddslagsliftningen, menar TCO. SÖ har svårt att se att en ökad
rörlighet helt skulle kunna lösa sysselsättningsproblemen för ungdomarna.
Varken arbetslöshet eller anpassningen utbildning - arbete förefaller vara
särskilt betydande flyttningsorsaker.
Nägra remissinstanser anser att det mål om balanserad
regional utveckling som LU anger inte blir uppfyllt i LU:s kalkylresultat. Dit
hör de socialdemokratiska reservanterna i riksbanksfullmäktige. Svenska kommunförbundet,
Landstingsförbundet och TCO. Kommunförbundet accepterar en viss grad av
rörlighet, men anser att ulredningen inle i lillräcklig utsträckning har tagil
upp en tydlig mäl-medeldiskussion, som bl. a. visar de regionalpolitiska
konsekvenserna av alternativen. En sädan diskussion skulle enligt
kommunförbundet underlättas om länsplaneringen utnyttjas som underlag även för
LU.
Landstingsförbundet finner ingen ledning i LU för att
bedöma konsekvenserna för sysselsältning och regionala obalanser vid en
åtslramningspolitik. AMS efterlyser en effektivare regionalpolitik, som kan
tillvarata de möjligheler som finns all styra sysselsättningsökningar till
regioner med överskott pä arbetskraft. TCO anför synpunkler av samma innebörd
och vill i övrigt beskriva LU:s regionala sysselsättningsprognoser som mekaniska.
Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) pekar på vikten av all stimulera skogsvård och
torvproduktion, som har stor betydelse i regioner som botas av ulglesning.
Enligt LRF:s uppfattning har LU vidare inte tillräckligt beaktat arbetskraftens
inomregionala rörlighet som är avsevärt större än röriigheten över
regiongränserna. SÖ, som beskriver LU:s regionala resonemang som statiskt,
framhåller det som ett väsenlligt mål för den ekonomiska politiken att fördela
sysselsättningen jämt över landet.
Beträffande sysselsättningens fördelning på olika sektorer
diskuterar några av remissinstanserna ulredningens resultat avseende
sysselsättningen i industrin och den kommunala sektorn. LO bedömer en viss
ökning av industrisysselsättningen i alternativ 1 som trolig, men blott i
hälften så
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1.2 1980 års långtidsutredning 60
snabb
takt som vad LU räknar med. Landsting.sförbundet ifrågasäller om
industrisysselsättningen kan öka såsom LU beräknar om produktionsbetingelserna
skall stimuleras endasi med ett förbättrat relativt kostnadsläge.
Sysselsättningen i den kommunala sektorn bedöms annorlunda av flera
remissinstanser, som efterlyser en noggrannare redovisning av de underliggande
beräkningarna i LU.
Kommunförbundet menar att
de nu aktuella planerna på förändrad fördelning av kommunernas verksamhet
kommer att leda lill en lägre kommunal sysselsättningsökning. I samma riktning
verkar den omständigheten att kommunförbundet bedömer att arbetstiden kommer
atl minska mindre i den kommunala seklorn än i övriga delar av ekonomin. Kl,
TCO, LO, Landstingsförbundet och de socialdemokratiska reservanterna i riksbanksfullmäktige
anser samtliga att LU överskattat möjlighelerna att öka sysselsättningen i den
kommunala sektorn vid den svaga ökning som förutses för kommunal konsumtion i
alternativ I. Några av dessa remissinstanser drar slutsatsen att den
sammanlagda arbetslösheten därför blir högre i alternativ 1 än vad LU räknat
med, och att skillnaden mellan LU:s båda alternativ i della avseende
följaktligen är mindre.
11
Pris-, löne- och vinstutvecklingen
Långtidsutredningen
För
att långtidsutredningens reala utvecklingsalternativ skall kunna förverkligas
ställs bestämda krav på pris-, löne- och vinstutvecklingen. LU konstaterar att
utgångsläget kännetecknas av en rad balansbrisler på prisoch lönebildningens
område. Näringslivels konkurrenskraft har inle blivil återställd efter
kostnadskrisens år 1974-1976. Svenska företag har endasi i begränsad
utsträckning återvunnit tidigare förlorade marknadsandelar på export- och hemmamarknaderna.
Vinstandelen i näringslivel understiger genomsnittet för åren 1970-1974.
Företagens soliditet har trendmässigl försämrats och är på en historiskt sett
mycket låg nivå.
De
genomförda priskalkylerna har tagit sin utgångspunkt i världsmarknadsprisernas
prognostiserade tillväxt om 8,4 % per år uttryckt i inhemsk valuta. För att en
exportutveckling enligt alternativet I skall kunna realiseras krävs en
sänkning av de svenska relativpriserna så att föriorade marknadsandelar kan
återvinnas. Beräkningarna visar att den åriiga tillväxttakten för de svenska
exportpriserna måsle vara 1,5 % lägre än för världsmarknadspriserna, dvs. 6,9 %
per år. För hela prognosperioden innebär detta en sammanlagd sänkning av
relativpriset med 9 %. I alternativ 2, med snabbt växande offentliga utgifter,
förutses löne- och kostnadsutvecklingen bli avsevärt snabbare än i omvärlden.
Därmed försämras konkurrenskraften och bytesbalansen.
Belräffande
företagssektorns finansiella utveckling förutsätter långtids-
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1.2 1980 års långtidsutredning 61
utredningen
atl vinster och soliditet förbättras i allernaliv I och älergår till den
genomsnittliga nivä som var rådande under perioden 1970-1974. Delta bedöms
nödvändigt för all prognosperiodens invesleringar och pro-duktivilelslillväxl
skall kunna realiseras. I alternativ 2 förulsälls vinster och soliditel falla
fill den genomsnittliga nivä som gällde under perioden 1975-1979,
Investeringsaktiviteten beräknas som följd härav bli läg. Med dessa utgångspunkter
har konsumentpriserna för perioden 1979-1985 beräknats stiga med 8,4 % per är
i alternativ 1 samt med 10.5 % per år i allernaliv 2. Lönekostnader per timme
(inkl. kollektiva avgifler) förutsälls växa med 9,2 % per är i allernaliv 1
saml 12,3 % per år i allernaliv 2. Den konlanta limlönen, dvs summan av
avialsenlig lönehöjning och löneglidning, beräknas öka med 8,5 % per är i
allernaliv I och med 11,8 % per år i alternativ 2.
Löneökningsutrymmet
begränsas i alternativ I av alt företagsvinsterna måste normaliseras för all
tillräckliga investeringsincilamenl skall skapas samt av att
kostnadsutvecklingen måste vara lägre än omväridens sä atl bytesbalansmålet
uppfylls. Reallönen efter skatt beräknas för löntagarkollektivet kunna öka med
0,4 % per är under perioden 1979-1985. Anlalel sysselsatta beräknas öka med 1 %
per år, varför reallönen per sysselsatt sjunker med 0,6 % per år.
I
alternativ 2 beräknas reallönen efter skatt kunna stiga med 1,1 % per år under
perioden 1979-1985. Della är i linje med den historiska utvecklingen. Under
perioden 1974-1980 ökade reallönen efter skall med i genomsnill 0,9 % per år.
Del reala löneökningsutrymmel skapas emellertid i della fall till priset av
sänkta investeringar, växande bytesbalansunderskotl och ökad utlandsupplåning.
I
anslutning till kalkylerna pekar LU på de slora krav som kommer alt ställas på
arbetsmarknadens parter saml på slabiliseringspoliliken i en situation när
reallönerna måsle falla och vinstandelen höjas under prognosperioden såsom i
alternativ 1. Med etl negativt utrymme för reallöneökningar kommer riskerna
att vara slora för kompensatoriska lönekrav som höjer inflationstakten och gör
del omöjligt all nå de balansmål som förutsatts. Stabiliseringspolitiken måste
mol denna bakgrund utformas restriktivt och inriklas på all förhindra all
koslnadsstegringar uppstår som överstiger det utrymme som samhällsekonomiskl
finns tillgängligt. Utredningen konslalerar atl erfarenheterna frän den s. k.
överbryggningspolitiken åren 1974-1975 påvisar all konkurrenskraften myckel
snabbi kan försämras om den inhemska slabiliseringspoliliken förblir expansiv
samtidigt som den ekonomiska politiken är restriktiv i vår omvärid.
LU
konstaterar även all erfarenhelerna frän 1970-talet klart visar atl en
skaltefinansierad lillväxl av den offenlliga seklorn verkat inflationsdrivande
från kostnadssidan genom att skattehöjningar i olika utsträckning övervältrats
pä priser och löner vilket i sin lur ger upphov lill olika typer av
kompensationskrav. 6
Riksdagen 1980/81. 1 .saml. Nr 150. Bd. 1.2
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års långtidsutredning 62
F''ör atl förverkliga den reala utveckling som beskrivs i
LU:s alternativ I krävs att reallönen per sysselsatt mäste falla med totalt ca
5 % under perioden 1980-1985. Utredningen ställer frågan om inte samma reallönesänkning
skulle kunna åstadkommas vid en lägre nominell löne- och prisslegringstakt.
Detla förutsäller emellertid atl den svenska kronan kontinuerligt revalveras
sä att utifrån kommande inflation hindras att sprida sig i ekonomin.
LU konstaterar att det är förenat med flera svårigheter
att genomföra en framgångsrik revalveringspolitik med de balansbrister som i
utgångsläget råder i svensk ekonomi. Svenska företags relativa
kostnadssilualion, vinstnivå och soliditel är svag. Det är därför mycket
riskfyllt atl pröva en revalveringspolitik som riskerar att ge upphov till en
ytterligare försämring av konkurrenskraften.
Det torde föreligga betydande svårigheter att vid rådande
balansbrister göra en revalvering trovärdig pä valutamarknaderna. Om en
revalveringspolitik inle möts med förtroende på marknaden kan destabiliserande
valutarörelser uppstå som starkt försvårar eller omöjliggör revalveringarna.
LU pekar avslulningsvis pä all när väl del relativa kostnadslägel och
exlernbalansen förbättrats kan det bli möjligt atl föra en aktiv växelkurspolitik
som avskärmar oss frän den internationella inflationen.
Remissinstanserna
Vissa remissinstanser har yttrat sig över LU:s bedömning
av pris-, löne-och vinstutvecklingen samt den ekonomiska politik som krävs om
den förutsatta ulvecklingen skall kunna förverkligas.
Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) anför att del är
värdefullt all LU sätter in utvecklingen av förelagens lönsamhel och soliditel
i ell samhällsekonomiskt sammanhang. Kraven pä expori- och produktionsökningar
kan härigenom relateras till centrala finansiella variabler, vilket ger framställningen
ökad operativ betydelse enligt SAF.
Konjunkturinstitutet (Kl) kan inle finna att det i LU
förekommer nägon diskussion av de problem som möjligen kan föranledas av en
inneboende motsättning mellan ulredningens resultat vad beträffar
relativprisutveckling och kapacitetsutnyttjande.
I LU:s huvudalternativ (alt. I) förutsätts en fortlöpande sänkning av den svenska exportens
relativpris. Samlidigl beräknas fullt kapacitelsutnyll-jande råda i Sverige
1985 medan arbetslösheten i OECD-omrädet fortfarande kommer alt ligga kvar pä
en hög nivä fram lill mitten av 1980-lalel. Enligt Kl innebär delta att det
förutsätts föreligga ett tämligen högt relativt kapacitetsulnytljande för
Sveriges del 1985.
Fullmäktige i Sveriges riksbank påpekar att sänkningen av
reallönen i alternativ 1 ger en anvisning om de stora krav som kommer att
ställas på den ekonomiska politiken och menar att förutsättningar mäste skapas
för
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års långtidsutredning 63
någon form av samförståndslösningar för atl löneökningarna
skall hålla sig inom angivna ramar.
Sveriges Grossistförbund och Sveriges Köpmannaförbund understryker
i sitt gemensamma yttrande att statens roll i lönebildningen bör, som LU
framhåller, vara att tillse att inte skattepolitiken fär en utformning som
skärper lönekraven. Delta bör dock inte gälla endast den direkla beskattningen
utan i lika hög grad mervärdeskallen och andra indirekta skatter.
Remissinstanserna anser det vara en brist i utredningen atl man inte närmare
diskuterar möjlighelerna alt dämpa prisstegringstakten. De understryker
betydelsen av att prisbildningen sker på basis av fri konkurrens och att
prisregleringar som inte sammanhänger med varuknapphet avskaffas. Flertalet av
inflationsdrivande indexregleringar bör tas bort.
Sveriges Aktiesparares Riksförbund anser att den
viktigaste av alla anpassningar är en återgång till rimliga relativa
produktionskostnader mellan Sverige och våra konkurrentländer. Delta innebär
att hela den försiktiga revitaliseringsstrategi som LU 80 för fram, med
exportindustrins utveckling som nyckelfaktor i huvudsak bygger pä en enda
förutsältning, nämligen ett stopp för reala löneökningar.
Tjänstemännens centralorganisation (TCO) kan inte
acceptera LU:s krav på relativa lönekostnadssänkningar. TCO anser att den
svenska lönekostnadsnivån per producerad enhet i jämförelse med våra
konkurrentländer i stort sett återförts lill samma nivå som i början av
1970-talet.
TCO menar, lill skillnad från LU, all del inte blir
nödvändigl all sänka priserna på svensk export i förhällande lill
väridsmarknadspriserna utan att det finns goda möjligheter att öka den svenska
exporten i takt med väridshandelns tillväxt efter de relativa kostnadssäkningar
som nu genomförts. Dessa kostnadssänkningar har även skapat förutsättningar
för all öka svenska tillverkares andelar av hemmamarknadsleveranserna inle
minst vad gäller underleveranser till industrin.
12 Den finansiella utvecklingen
Långtidsutredningen
I långtidsutredningen presenteras en detaljerad analys av
den finansiella utvecklingen inom olika sektorer av den svenska ekonomin. De
finansiella kalkylerna för perioden 1979-1985 har tagit sin utgångspunkl i den
reala utvecklingen saml i beräkningarna av pris-, löne- och vinstutvecklingen.
Den privata sektorns finansiella sparandeöverskott (dvs.
hushållens och företagens) beräknas i LU:s båda utvecklingsalternativ sjunka
nägot som andel av BNP frän den höga nivån 1979. Som framgår av labell 9 är
nedgången huvudsakligen hänförbar till ett växande finansiellt sparunder-skott
i de icke finansiella företagen (dvs. företagssektorn exkl. banker,
försäkrings- och finansbolag). Detla innebär för alternativ 1 att ökningen i
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1.2 1980 års långtidsutredning 64
investeringsutgifterna
är väsentligt större än den ökning i brullosparande som den ökade lönsamheten
medför. I alternativ 2 är de icke-finansiella företagens brultosparande nästan
oförändrat i förhällande till 1979. Eftersom investeringarna beräknas bli i
ungefär motsvarande mån lägre jämfört med alternativ 1, blir det finansiella
sparandet emellertid ungefär lika storl i de båda alternativen.
De
finansiella företagen har, i motsats lill de icke-finansiella, en starkt
positiv sparandeutveckling enligt de båda kalkylalternativen. Delta sammanhänger
dels med att ränteintäkterna (netto) stiger kraftigt, dels med att de enskilda
försäkringsinrättningarnas sparande bedöms öka kraftigt genom tillväxten av
det i kollektivavtal reglerade pensionssparandel.
Den
offentliga sektorns finansiella sparande blir, i motsats lill den privala
seklorns, starkt olikartat i de båda alternativa kalkylerna för 1985. I alternativ
2, med fortsatt växande statligt budgetunderskott, ulgör det finansiella
sparunderskottet för den lotala offentliga seklorn en avsevärl större andel av
BNP än under 1979. I alternativ 1, där en minskning i del statliga
utgiftsöverskottet inberäknas, blir den offentliga seklorns finansiella
underskott något förminskat, uttryckt som andel av BNP, men fortfarande av
betydande storlek. För bytesbalansen innebär kalkylerna därmed, i alternativ
1, att underskottet mätt i proceni av BNP, endasi obetydligt kan minskas i
förhållande till 1979. I allernaliv 2 sker i stället mer än en fördubbling av
bytesbalansunderskotlets andel av BNP.
1
de finansiella kalkylerna spelar industrins utveckling en central roll.
Soliditeten i industrin har fallit kraftigl under 1970-talel främst beroende på
en trendmässigt sjunkande lönsamhet. För att åstadkomma den invesleringsuppgång
som förutsätts i alternativ 1 bedöms det vara nödvändigl all återföra
vinstandelen och soliditeten lill den genomsnittliga nivå som rådde under perioden
1970—1974. I alternativ 2 förulsätts däremot alt den fallande lönsamheten
medför ett fortsatt solidilelsfall i linje med den utveckling vi haft under
1970-talels andra hälft.
Nyemissionskraven
under den första hälften av 1980-lalet kommer att vida överstiga
nyemissionsvolymerna under 1970-talet. Nyemissioner pä i genomsnitt ca 3
miljarder kr. per år i fasta priser behövs i alternativ 1 för att soliditeten
skall stiga. I jämförelse med 1970-talet så innebär det 2-3 gånger så stora
nyemissionsvolymer mätt som andel av egel kapital. En högre vinstnivå skulle
minska nyemissionskraven samtidigt som kapitalplaceringar i företagen blir mer
attraktiva.
Det
behövs dock vinster på i genomsnitt 1974 års mycket höga nivä för att enbart
den vägen få fram tillräckligt med riskkapital. En vinstgenere-ring av denna
omfattning skulle enligt utredningens bedömningar inte vara förenligt med en
stabilisering av löne- och prisutvecklingen.
Hushållens
finansiella sparande förbättras i löpande priser men beräknas i reala termer
bli ungefär oförändrat under perioden 1979-1985, vilkel framgår av tabell 9.
Bruttosparkvolen, dvs. sparandets andel av den dispo-
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års långtidsutredning 65
nibla inkomslen som 1979 uppgick lill 5,7% anlas bli
oförändrad. Den reslriktiva kredilpolitiken i allernaliv I anlas moiverkan
lendensen till fallande sparkvol som följer av all disponibel inkomst minskar i
detta alternativ. Även i alternativ 2 förulsälls sparkvoten vara oförändrad,
vilket mofiveras av att tillväxten i real disponibel inkomst blir i slorl sell
oförändrad.
För atl skapa en utveckling av hushållens inkomster som
vid gällande sparkvol är förenligt med den reala konsumtionstillväxt som
förutsätts 1979-1985 kan hushållens direkta skatter, som andel av BNP. sänkas
frän 21,8% till 20,5% i alternativ I samt till 21,2% i alternativ 2. Det blir
därmed möjligt främst i allernaliv I, all genom sänkning av den slalliga
direkla skatten underlätta avtalsrörelserna så att löneökningarna håller sig inom
de ramar som förutsätts i kalkylerna.
I allernaliv I med dess låga privala konsumfionstillväxt
kommer fördelningsproblemen mellan pensionärer och yrkesverksamma att bli
accentuerade. Trots atl pensionärernas disponibla inkomster och konsumtion
bara växer realt med 1,5 % per år, till följd av ändrade regler för
priskompensation av pensionerna, kommer de yrkesverksammas konsumtion all
kunna öka med endasi 0,3% per år 1979-1985. Eftersom antalet yrkesverksamma
ökar med ca 1 % per är blir utvecklingen av per capita konsumtionen negaliv
för denna grupp. Utav den privata konsumtionstillväxten på 0,6% per år under
perioden 1979-1985 kommer sålunda pensionärskollektivet att inteckna 1,3% per
år. I alternativ 2. med dess snabbare konsum-tionstillväxl, blir inte
fördelningsproblemen lika svåra, trots alt pensionerna växer dubbelt sä snabbt
som i alternativ I, då en fullständig priskompensation anlas ske.
Som framgår av tabell 9 försämras statens finansiella
sparandeunder-skollet marginellt i alternativ 1 medan del försämras kraftigl i
allernaliv 2. Vid oförändrad statlig utlåning indikerar kalkylerna att slalens
budgetunderskott 1985 kan beräknas bli 55 miljarder kr. i alternativ I samt
108 miljarder i alternativ 2. 1 absoluta tal innebär delta atl underskottet i
alternativ I förbättras något jämfört med 1980. Om budgetunderskottet beräknas
som andel av BNP innebär kalkylerna att andelen i allernaliv 1 faller från
10,6% 1980 lill 6,7% 1985. Därmed uppnäs i stort sett den målsättning som
formulerades i samband med regeringens besparingsproposilion hösten 1980
(prop. 1980/81:20), nämligen alt ft.o.m. 1980 nedbringa budgelunderskollel som
andel av BNP med cirka 1% per är. I alternativ 2 beräknas budgetunderskottets
andel växa frän 10,6% 1980 till 11,8% 1985. Statsskuldsräntornas andel av
budgetunderskottet växer kraftigt i bägge alternativen. 1 alternativ I uppgår
budgetunderskottet exkl. räntor endasi till 1,8% av BNP 1985.
Kommunernas finansiella sparande förutsätts i båda
alternativen minska från ca 3.1 miljarder kr. till noll 1985 (se labell 9).
Detla leder i alternativ I till en oförändrad kommunal medelutdebilering under
perioden. År 1979
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års långtidsutredning 66
var denna 29:09 kr. 1 alternativ 2 krävs en kommunal
skallehöjning med lotalt ca 2 kr. till 31:30 kr. 1985 för att kommunernas
inkomsler och utgifter detla år skall balansera.
Socialförsäkringssektorns finansiella sparande beräknas i
bägge allernaliven öka i löpande priser mellan 1979 och 1985. I reala termer
sjunker sektorns finansiella sparande såväl i allernaliv I som allernaliv 2
främst beroende pä atl AP-fondernas bidrag lill del finansiella sparandel
faller. Under 1970-lalel har del finansiella sparandet i
socialförsäkringssektorn varil realt oförändrat. Förutsätlningar för denna
utveckling är dels att ATP-avgiflerna höjs från 11,75% lill 13,0%, vilket redan
är beslutat, dels atl sjukförsäkringsavgiftens inkomster och utgifter skall
balansera. Vidare förutsätts atl sparplanens förslag om justering av indexregleringen
för ATP-pensioner genomförs i allernaliv 1 men inte i alternativ 2.
Bostadssektorns finansiella sparandeunderskotl minskar som
andel av BNP dä bostadsbyggandet slagnerar. Skillnaden i ulvecklingen mellan de
båda alternativen avspeglar olikheter i bostadsinvesteringarnas storiek.
Den totala skattekvoten dvs. summan av direkta-,
indirekta- samt löneskatters andel av BNP, beräknas öka under perioden
1979-1985 från 50,1 % lill 50,9% i allernaliv 1 saml lill 53,4% i alternativ 2.
I eU historiskt perspektiv är detta en kraftig minskning av tillväxten i del
lolala skattetrycket. Under perioden 1965-1979 har den totala skallekvoten
växt med drygt l%perår. Skalleulvecklingen under perioden 1979-1985 innebären
omfördelning från direkt skatt till indirekt skatt och löneskatt.
För statens del täcks skattebehovet av den automatiska
intäktsökning som följer vid oförändrade skatteregler. Del blir i båda
alternativen möjligt atl sänka statsskatten. För kommunernas del krävs en
höjning av skatteuttaget i alternativ 2 medan kommunalskaltesatsen kan
behållas oförändrad i allernaliv 1. I båda allernaliven höjs löneskallen som
följd av höjningen av ATP- och sjukförsäkringsavgifterna. Snabbast ökar de
indirekta skatternas andel av BNP bl.a. som följd av all kalkylerna tagit
hänsyn lill den momshöjning saml de punklskattehöjningar som genomförs 1980.
Vidare förutsätter kalkylerna att de nominella punktskatterna hålls realt
oförändrade.
En stark likviditelsökning försvårar möjligheterna all
hålla inflationen och bytesbalansunderskottet inom de ramar som förutsätts i
alternativen. Som en norm har tillväxten i penningmängden, dvs. allmänhetens
innehav av sedlar, mynt och banktillgodohavanden satts något långsammare än
bmttonationalproduklens nominella tillväxt. Det överensstämmer med den
minskning av likviditetsbehovet i ekonomin som kan konstateras för 1960- och
1970-talen. 1 alternativ 1 anger normen en årlig ökning av penningmängden med
9% och i alternativ 2 med 11 %.
Finansieringen av statens budgetunderskott, som uppgår
till 55 resp. 108 miljarder kr. i alternativ 1 resp. 2 har avgörande betydelse
för likviditetsutvecklingen. Vid de givna tillväxttalen för penningmängden
måsle den del
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års
långtidsutredning 67
av statens budgetunderskott som finansieras "via
sedelpressarna", dvs. i riksbanken och i utlandet, begränsas.lill 22
miljarder kr. i alternativ 1. I alternativ 2 förändras situationen sä att
staten tvingas finansiera 65 miljarder med "sedelpressarna" varav
inte mindre än 55 miljarder skulle behöva upptas i utlandet för all uppväga den
kraftiga likviditets- och valutaavtappningen, som sker ur den privata sektorn
på grund av bytesbalansunderskottet.
Tabell 9. Finansiellt sparande
Miljoner kr. och andel av BNP
1979
1985
Alt. 1
All. 2
milj. kr.
%
milj.
kr.
'7,
milj.
kr.
•c
Stat
-30934
-6.8
-33 839
-4.1
-86844
-9.5
Kommun
3 135
0.7
81
-
- 91
-
Socialförsäkringssektor
15 776
3.5
23 838
2.9
21213
2.3
Bostäder
-13 136
-2.9
-19396
-2.4
-17 307
-1.9
Hushåll
7 344
1.6
10625
1.3
16 192
1.8
Icke-finansiella
företag
-11744
-2.6
-44 570
-5.1
-42051
-4.6
Finansiella
företag
18 364
4.0
44 169
5.4
49879
5.5
Summa (=
bytesbalanssi
ildo)-ll
195
-2.5
-16 253
-2.0
-59000
-6.4
Remissinstanserna
Remissinslanserna uppehåller sig i sina synpunkter på den
finansiella utvecklingen främsl vid sparandets storlek och utveckling.
Villkoren för sparandet i olika former och sambandel med inflationen och
skattesystemet tillhör de problem som måste lösas för alt obalanserna i den
svenska ekonomin skall kunna bli mindre enligt många remissorgan. Flera
instanser diskuterar utredningens kalkyler över förelagsseklorns behov av
ökning i akliekapilalei under perioden. En annan viklig fråga i della
sammanhang som uppmärksammas särskill är slalens budgelunderskoll och vilka
krav della innebär för slalens upplåning i Sverige och utlandet.
Flera remissorgan framhåller att hithörande problem ägnals
en alltför kortfattad analys med hänsyn lill deras stora betydelse för den
svenska ekonomin.
Fullmäktige i Sveriges riksbank anser att en viktig faktor
som under 1970-lalet har verkat sänkande på sparkvoten är den kraftiga
relativprisstegring på realtillgångar som skett under perioden. Denna
utveckling har lett till betydande förmögenhetsstegringar, vilka verkat höjande
pä den privata konsumfionen. 1 synnerhet stigande fastighetspriser har givit underlag
för en ökning i den lånefinansierade konsumlionsefterfrågan. Det är därför
viktigt att ökningslakten i priserna på realtillgångar dämpas.
Fullmäktige framhåller i sin diskussion av alternativ I
att del inte bara krävs åtgärder för att göra aktieplaceringar mer attraktiva
ulan ocksä åtgärder som gör företagens kostnader för exlernfinansiering genom
nyemission mer jämställda med lånefinansiering.
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års
långtidsutredning 68
För att industriell expansion skall komma tillstånd krävs
emellertid ocksä all reala invesleringar blir mer lönsamma i förhållande till
finansiella placeringar. Detta i sin tur kräver all hushållens ränlekänslighet
ökar. För alt åstadkomma en sådan förändring fordras att skattesystemet
förändras. Utomordentligt viktigt är emellertid ocksä alt inflationslaklen
reduceras.
Angående slalens utlandsupplåning påpekar fullmäktige all
svenska slalen framstår som en av de största låntagarna på den internalionella
lånemarknaden. Under 1980 uppgick statens utlandsupplåning till 5 miljarder
dollar. Den var därmed av samma storieksordning som Väridsbankens -den största
låntagarens - upplåning.
Svårigheterna att få långa lån växer ju mer omfattande
utlandsupplåningen är. Denna effekt som har börjat uppträda redan under 1981
måste uppfattas som en allvarlig varningssignal.
Fullmäktige understryker vikten av atl kraftfulla åtgärder
vidtas för att snarast bryta trenden i utvecklingen.
Angående ränteanlagandena invänder riksbankfullmäktige att
om budgetunderskottet skall finansieras på ett sådanl sätt att man i någon mån
neutraliserar likvidiseringseffekten på kredilmarknaden och begränsar
va-lutautflödet, måsle della medföra alt altemativ 2 innebär en starkare press
uppåt på räntan. Utredningens förutsättning om samma nominella räntenivå i de
båda allernaliven ler sig därför knappasi realislisk.
Speciellt kan enligt riksbankfullmäkliges åsikt diskuteras
om inte kraven vad gäller kreditpolitiken kan få sådana återverkningar att den
reala utvecklingen och prisutvecklingen som nu tas för given i analysen kommer
att påverkas.
Fullmäktige i Riksgäldskontoret diskuterar utförligt
statens budgetunderskott och påpekar atl nu föreliggande prognoser för
budgetsaldots utveckling under 1981 lyder på all den ekonomisk-polifiska
anpassningen måsle bli än slörre än vad ulredningen antagit, för atl uppnå
utredningens mål för 1985.
Fullmäktige erinrar ocksä om all som orsak till den
oreglerade kreditmarknadens snabba tillväxt anger ulredningen de höga
budgetunderskotten och den därmed sammanhängande likviditelsökningen i
ekonomin. Enligl fullmäktiges mening är det snarare kombinationen av höga
budgetunderskott och en ränteregleringspolitik som lett till framväxten av den
"grå" kreditmarknaden.
Denna politik har också enligl fullmäktige medfört att
budgetunderskotten kunnat finansieras till räntor som underskattat den
verkliga samhällsekonomiska koslnaden. Längivare i den reglerade
kreditmarknaden har med andra ord tvingats subventionera de lägre
räntekostnaderna för slaten. Fullmäktige ifrågasätter om budgetunderskotten
tillåtits växa lika okontrollerat om deras effekt på räntorna fått slå igenom
och på sä sätt demonstrera den verkliga kostnaden.
Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) kommenterar LU:s
beräkning av
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års
långtidsutredning 69
industrins nyemissionsbehov. SAF konslalerar därvid atl
denna är utomordentligt känslig för variationer i förutsättningarna. Delta
gäller säväl antagandena om lönsamhel och kapitalslockslillväxl som målel för
solidi-tetsutvecklingen. Vad den sistnämnda faktorn beträffar bör framhållas
atl soliditeten är beräknad på bokförda värden och atl nämnaren innefattar även
finansiellt kapital. Studeras i slällel hur stor del av del materiella
kapitalel (till bokförda värden) som täcktes med eget kapital blir resultatet
samma täckningsgrad år 1979 som år 1970. Användes åleranskaffningsvärden i
slällel för bokförda värden lorde täckningsgraden under 1970-talel ha legat
kring 80%. Etl krav på soliditetsförbältringar fram till 1985 skulle alltså
innebära en väsentligl slarkare läckning av del maleriella kapitalet med egel
kapital än någon gång under 1970-talet. Della framstår knappast som motiverat
vare sig företagsekonomiskt eller samhällsekonomiskt. Därmed framstår del som
omotiverat atl räkna med ett högre nyemissionsbehov än drygt 2 miljarder kr. i
genomsnitt för femårsperioden.
Del väsentliga är emellertid all möjlighelen all i
marknadsmässiga former placera nyemissioner i tillräcklig omfallning inle
framstår som något hinder för realiserandet av allernaliv I.
Sveriges
Aktiesparares Riksförbund anser all ulredningens analys präglas framför allt
av én passiv syn pä sparandet som en restpost när alla andra variabler är
fastställda. Delta är elt märkligt synsätt, framför allt med tanke pä att just
sparandel och dess förändring är en av nyckelfaktorerna i den svenska krisen.
Riksförbundet pekar på all i Förbundsrepubliken Tyskland,
där kraftiga sparslimulanser länge varit ett cenlrall inslag i den ekonomiska
polifiken, har man en sparkvot på ungefär 15 procent. Motsvarande siffra för
Sverige är 3,5 procent.
En
fyrdubbling av del svenska hushållssparandet skulle betyda inte mindre än 32
miljarder kr. i ökal sparande per år. Della kan ställas mot exempelvis
näringslivets behov av riskvilligt kapital, som enligl Långlids-utredningens
beräkningar uppgår lill mellan 2 och 4 miljarder per år. Förbundet framhåller att
delta är endast ett räkneexempel, för atl visa på vilken sparpotential som här
finns.
En
intressant effekt av en av de västtyska sparstimulansreformerna är att man har
lyckats sprida sparandet till 92 procent av alla kollektivanställda löntagare.
Aktiespararnas
riksförbund påpekar angående utredningens räntabilitetskalkyler all om man
slällerkravet, all aktiekapital bör ha en ränlabililel motsvarande bankernas
nuvarande inläningsränla (februari 1981) plus ell par procents riskpremie,
skulle del snarare behövas 14- 15 proceni än de 12 procent som ulredningen
räknar med. För alt klara en jämförelse med avkastningen på fasl egendom skulle
aktieavkastningen behöva ligga pä en ännu högre nivå. Detta under de
förutsättningar som nu gäller i början av 1981. Naturligtvis kan dessa
förutsätlningar ändra sig, sä att en lägre
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års långtidsutredning 70
räntabilitet kan bli tillräcklig. Men för de närmasle två
åren är del förmodligen orealistiskt att tänka sig Långtidsutredningens 12
proceni som en tillräcklig nivå.
Svenska Försäkringsbolags Rik.sförbund anser atl den
angelägnaste åtgärden för besparing och inflationsbekämpning otvetydigt är en
minskning av de offentliga utgifterna. Uppmärksamheten bör uppenbariigen
särskilt riktas mot iransfereringarna, som i budgetförslaget för 1981/1982
uppgått till 166,5 miljarder kr. av de lolala slatsulgiftema, 225,7 miljarder
kr. Statsskuldräntorna för 1981/1982 beräknas lill 26.3 miljarder kr., vilket
kan jämföras med alt den statliga inkomstskatten beräknas ge 28,9 miljarder kr.
Riksförbundet framhåller att den samhällsekonomiska
balansen och sparandet är ömsesidigt beroende av varandra. Den bästa
stimulansen för sparandet är ett någorlunda fast penningvärde. Mer eller mindre
punktvisa stimulansåtgärder, som premierar vissa sparformer på andras
bekostnad, ger inte fillräcklig effekt på sparandet i samhället.
Riksförbundet är kritiskt till vissa verkningar av
kreditpolitiken och anför att de åtgärder som riksbanken ansett sig böra vidtaga
har diskriminerat sparandel däribland försäkringssparandet. Som företrädare
för försäkringsspararna finner riksförbundet denna diskriminering hell
oacceptabel så myckel mer som man genom de proporfioner budgelunderskollel
tagit inte längre kan känna förtroende för riksbankens möjligheter att fylla
sin penningvårdande uppgift.
Svenska Bankföreningen pekar pä ett dilemma vid
finansieringen av budgetunderskottet. Stalsskuldspolitiken mäste inriklas pä
atl dämpa de likvidilelshöjande effekterna sä att inle ell starkt
efterfrågetryck skapas via en läll kredilmarknad med åtföljande inflation och
bytesbalansunderskotl. En sädan politik för att begränsa likviditetstillväxlen
riskerar ä andra sidan — som svenska erfarenheter kan bekräfta - all
kredilmarknaden stramas åt lill den grad atl andra låntagare trängs ut.
Bankföreningen är kritisk lill verkningarna på bankerna av
slalens upplåning och kredilpolitiken. Under senare år har bankerna slätt för
ca 30 procent av statsskuldsfinansieringen inom landet. Det som ej kunnal placeras
hos kapilalmarknadsinstitut och allmänhet har genom ökade likviditetskrav
tvängsplacerals i bankerna. Bankföreningen framhåller härmed att det ej ingår i
bankernas traditionella uppgifter atl förvalta statspapper.
För bankernas del har regleringarna, framför allt
ränteregleringen, under senare är alltmer minskat incitamenten för bankerna atl
acceptera högre kreditrisker. Samtidigt har det vuxit fram etl otal statliga
kreditformer, där kreditprövningen ej följer sedvanliga förelagsekonomiska
principer.
1 syfte all minska nödvändighelen av de kvantitativa
regleringarna på kreditmarknaden bör staten i mindre grad tvångsplacera sin
upplåning till prioriterade villkor i bankerna och i stället finansiera en
större del av sitt underskott direkt hos hushåll och förelag till mer
marknadsmässiga villkor.
Lantbrukarnas rik.sförbund (LRF) anser angående
sparbrislen i ekono-
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års
långtidsutredning 71
min att det är nödvändigt alt placeringar i aktier, obligationer
och banksparande får förbättrade förutsättningar. Förutom en nödvändig översyn
av skattesystemet i syfte att utjämna skillnaderna mellan olika placeringsalternativ
bör förändringar av sparsystemen övervägas. Den s. k. skatte-sparreduklionen
omfattar ej obligationer varför delta placeringsallernaliv missgynnas i
förhållande till t.ex. aktier. En ändring som medför en stimulans av
placeringar i obligationer bör vara en väsentlig åtgärd för att stärka
kapitalmarknaden.
Problemen med den nuvarande penningpolitiken med bl.a. elt
högl ränteläge illustreras också väl av de svårigheter, som många mindre företag
och häribiand lantbrukare befinner sig i. Räntekostnaderna har under senare år
stigit lill en nivå som gör att många lantbruks existens är i akut fara.
Generellt gäller dessutom, atl hela lantbruket lider brisl på långfristig
upplåning till rimliga villkor. Inte mindre än en dryg tredjedel av lantbrukets
samlade lånestock på ca 30 miljarder kr. är all hänföra till krediter från
privatpersoner och leverantörer, medan hypoleksföreningarna endasi kan bidra
med ca en fjärdedel - eller ca 8.0 miljarder kr. från kapitalmarknaden.
En belydande diskriminering av ekonomiska föreningar
föreligger belräffande möjligheler all anskaffa riskvilligt kapital. De
kooperafiva förelagens kapitalförsörjning är nu mer angelägen än någonsin all
underlätta, då den höga inflationstakten kraftigl urholkar del egna kapitalel
samlidigl som betydande investeringar fortlöpande måsle göras.
13 Utvecklingen på längre sikt
Långtidsutredningen
1 de två senaste långtidsutredningarna har perspektivet
förlängts fram till år 1990. En analys av utvecklingstendenser i ett perspektiv
som sträcker sig bortom länglidsutredningarnas traditionella femärsperspektiv
lilldrar sig ell allt större intresse bl.a. mot bakgrund av energiplaneringens
och
Tabell 10. Försörjningsbalansens utveckling i alternativ 1
och 2
1979-
•1990
1979-
-1985
1985-
-1990
Alt 1
Alt 2
Alt 1
Alt 2
Alt 1
Alt 2
BNP
2,3
2.3 ■
1.8
1 s
1.3
2.0
Privat
konsumtion
0.8
-0.4
0,6
1.5
1.2
-2.5
Offentlig
konsumtion
0,9
0.9
0,9
2,7
1.0
-1.2
Tolal
konsumtion
0.9
0.1
0,7
1.9
1,1
-2.0
Näringslivsinvesteringar
4,2
4.2
5.5
1.8
2.6
7.2
Bostadsinvesteringar
1.0
1.0
1.5
-0.3
0.9
2.6
Offentliga
invesleringar
0.5
0.5
0.1
1,5
1.0
-0.8
Tolala
invesleringar
2,9
2.9
3,6
1.2
2.0
4.9
Export
5,4
4.7
6.0
2.2
4.7
7,8
Import
3,3
2.1
3.3
3.8
3.3
0.1
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1.2 1980 års långtidsutredning 72
den
regionala planeringens långsiktiga karaktär. 1 det läge som svensk ekonomi för
närvarande befinner sig krävs dessutom en analys av de mera långsikliga
utvecklingstendenserna mot bakgrund av all bytesbalansproblemen är så stora
atl del krävs en längre tidsperiod för all återskapa balansen.
Alternativ
1 för utvecklingen fram till år 1990 innebär en väg som bl.a. via en
återhållsam kostnadsutveckling och en begränsad konsumlionstillväxt återför
Sveriges ekonomi lill balans mot 1980-talels slut. Produktivitetstillväxten
förutsätts vara oförändrad mellan 1980-lalets båda delar. Genom variationer i
tillgången på arbetskraft minskar dock den genomsnittliga BNP-tillväxten i
alternativ 1 från 2,5% per år under perioden 1979-1985 till 2% per år mellan
1985 och 1990. Trots alt bruttonationalproduktens tillväxt bromsas upp under
1980-talels senare hälft kan konsumtionen i alternativ I tillåtas öka snabbare
under perioden 1985-1990 än under den första delen av 1980-talet.
Invesleringslillväxten planar ut och följer produktionstillväxten. Samtidigt
planar exportens tillväxt ut mot marknadslillväxten under 1980-talets senare
hälft. Nägon yllerligare svensk kostnadsanpassning förutsätts inte behövas
efler år 1985 i detta alternativ.
Förutsättningen
för den kalkyl som långtidsutredningen utfört för ulvecklingen fram till år
1990 i alternativ 2 är all de kraftigl förvärrade obalanserna fram till 1985
med nödvändighet tvingar fram en kraftig kursomläggning i den ekonomiska
politiken. Därvid antas att samma balansmål skall uppnås fram lill 1990 som vid
ett fullföljande av ulvecklingen enligl allernaliv I. Dessulom
antas den produktivitelsreserv som ackumuleras fram lill 1985 kunna aktiveras
fram till år 1990. Härigenom belyses vidden av de anpassningskrav som kommer
alt slällas på den svenska ekonomin under andra hälften av 1980-lalet om den
nödvändiga kursomläggningen skjuts upp under dess första hälft.
Detta
illustreras i försörjningsbalansens termer i labell 10. Där framgår att en
sådan försenad anpassningsprocess bl. a. skulle ställa i det närmasle
oefterrättliga krav på konsumlionsutvecklingen 1985-1990.
Denna
kraftiga åtstramning på konsumtionssidan kommer emellertid inte att vara
lillräcklig för en återgång mot extern balans. Dessutom krävs en exportökning
på näslan 8% per är 1985-1990, vilket är ca 3 procentenheter snabbare än den
förutsatta internationella marknadstillväxten. För att uppnå denna
exporttillväxt krävs således en kraftig anpassning av den svenska
exportindustrins kostnader och priser i förhållande till de internationella
konkurrenternas. Det kan komma att kräva kraftiga växelkursju-sieringar.
Därigenom skulle emellertid inflationstendenserna i ekonomin förslärkas.
Härtill bidrar också den likviditetsuppladdning som i alternativ 2 sker under
första hälften av 1980-talet genom den kraftiga försämringen av statens
budgetsaido.
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1.2 1980 års långtidsutredning 73
Remissinstanserna
Flera
remissinsianser ultrycker sin tillfredsställelse över atl man i långtidsutredningen
gör en utblick mot ell längre lidsperspektiv. Styrelsen.för teknisk utveckling
(STU) pekar på önskvärdheten av all den lekniska ulvecklingen beaklas såväl med
avseende på dess effekler på svensk induslris framlida inlernalioneHa
konkurrenskraft som de krav som härav ställs på investeringar i teknisk FoU.
Sådana bedömningar måste göras mot bakgrund av ett längre perspektiv. LU 80 har
enligt STU:s mening givit låg priorilel åt de mera långsiktiga bedömningarna.
STU finner del angelägel att i framtida långtidsutredningar större vikl läggs
vid analyser som kan ge underlag för närliggande beslut med markanl långsiktig
verkan. Som exempel pä sådana beslul nämner STU invesleringar i leknisk FoU.
Svenska kommunförbundet
framför all LU:s långsikliga bedömningar i storl sett bygger på traditionella
trendframskrivningar. Förbundel saknar ocksä en analys av de regionalpolitiska
konsekvenserna av den skisserade ulvecklingen.
Svenska
operationsanalysföreningen som ulan alt vara egentlig remissinstans yttrat sig
över LU 80. menar alt det kan vara svårt alt behandla både ett medelsikligt och
ell längre perspektiv inom samma utredning. Som etl alternativ för man fram
tanken på två ulredningar: En kortsiktig som underlag för regeringens finans-
och skattepolitik, som omarbetas varje år, och en långsiktig, som omarbetas med
samma intervall som för närvarande sker.
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.2 1980 års
långtidsutredning 74
Appendix
Förteckning över avgivna remissyttranden över 1980 års
långtidsutredning SOU 1980:52.
Efter remiss har följande instanser avgetl yttranden över
långtidsutredningen:
Arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS), bostadsslyrelsen, domänverkel, konjunkturinstitutet (Kl),
lantbruksstyrelsen, postverket, riksrevisionsverkei (RRV), skogsstyrelsen,
skolöverstyrelsen (SÖ), statens jordbruksnämnd, statens naturvårdsverk, statens
valtenfallsverk. statens vägverk, stafisliska centralbyrån (SCB),
stalskontorel, slyrelsen för leknisk utveckling (STU), universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ) - som bifogat yttranden från Stockholm, Uppsala,
Lund/Malmö och Göteborgs högskoleregion -överbefälhavaren (ÖB), fullmäktige i
riksbanken, fullmäktige i riksgäldskonloret. Centralorganisationen SACO/SR,
Kooperativa förbundet. Landsorganisationen i Sverige (LO) - som bifogat
yllrande från Handelsanställdas förbund - Lantbrukarnas riksförbund (LRF).
Svenska arbetsgivareföreningen (SAF). Svenska bankföreningen. Svenska
försäkringsbolags riksförbund. Svenska kommunförbundel. Landstingsförbundet,
Sveriges aktiesparares riksförbund, Sveriges grossistförbund - tillsammans med
Sveriges köpmannaförbund - Sveriges hantverks- och industriorganisation.
Sveriges industriförbund, Sveriges kemiska industrikontor, Tjänstemännens
cenlralorganisalion (TCO). Ulan all vara egentlig remissinstans har Svenska
operationsanalysföreningen (SOAF) inkommit med yttrande. Dessutom har
socialslyrelsen inkommil med yttrande, vilkel dock anlänt så sent all del inle
kunnal beaktas.
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1.2 1980 års långtidsutredning 75
Innehåll
1 Allmänt om uppläggning och metod .................. ... 1
2 Utredningens slutsatser .................................. .. 10
3 Den internationella utvecklingen ....................... .. 15
4 Produktionskapacitetens utveckling ..,..'............. 19
5 Bytesbalans och utrikeshandel ......................... .. 24
6 Utvecklingen av privat konsumtion- och andra
välfärdsaspekler 30
7 Den offentliga sektorns resursförbrukning och
produktion 33
8 Industrin........................................................ .. 39
9 Ulvecklingen i övriga privata näringslivsseklorer ..... .. 46
10 Arbetsmarknaden............................................. .. 55
11 Pris-, löne- och vinstutvecklingen .................... .. 60
12 Den finansiella ulvecklingen .............. 63
13 Utvecklingen på längre sikl ............................... 71
Appendix: Förteckning över
avgivna remissyttranden 74
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
1.3
Förslag till ändrad utbetalning av kommunalskatt, m. m.
I
Prop.
1980/81:150
Bilaga
1.3 Förslag till ändrad utbetalning av kommunalskatt, m.m.
Bilaga
1.3
1.1
Förslag till
Lag
om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan
menighets utdebitering av skatt, m. m.
Härigenom
föreskrivs att 4 § lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och
annan menighets utdebitering av skatt, m.m,' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
4 f
Kommun
är berättigad att under visst är av staten uppbära kommunalskatt med belopp
som motsvarar vad som skulle utgå på grundval av antalet skattekronor och
skatteören i kommunen vid det föregäende årets (taxeringsåret) taxering,
beräknat efter den skattesats som har bestämts för året före taxeringsåret.
Har
enligt 4 kap. 4 § kommunallagen (1977:179) annan skattesats slutligt
fastställts än den som har bestämts tidigare, skall lill grund för utbetalningen
läggas den utdebitering som har bestämts i samband med att budgeten
fastställdes.
Kommun är berättigad att
under visst år av staten såsom förskott uppbära ett belopp som motsvarar
produkten av den skattesats som har beslutats för året och det antal
skattekronor och skatteören, som enligt taxeringsnämnds beslut rörande det
föregående årets taxering till kommunal inkomstskatt har påförts de
skattskyldiga. Det nu nämnda beloppet ingår i kommunens fordran hos staten vid
ingången av året näst efter det är, då beslutet fattades. Förskottet avräknas
mot den kommunalskatt, som kommunen har rätt att uppbära av staten på grundval
av laxeringen under årel efter det år, då förskottet utanordnas enligt
bestämmelserna i femte stycket.
Är
antalet hos länsstyrelsen registrerade kyrkobokförda invånare i kommunen vid
mitten av augusti månad taxeringsåret större än det var vid mitten av augusti
månad två är tidigare, skall förskott, beräknat enligt tredje stycket, ökas i
förhållande till ökningen i kommunens invånarantal mellan de angivna
tidpunkterna. Sådant ökat förskott ingår i kommunens fordran hos staten och
avräknas enligt tredje stycket. Länsstyrelsen skall senast den 10 september
lämna kommunen uppgift om det invånarantal och det däremot svarande beräknade
antalet skattekronor och skatteören, som skall ligga fill grund för ökningen av
förskottet.
Belopp,
som vid ingången av ett Belopp, som vid ingången av ett
år
utgör kommunens fordran hos år utgör kommunens fordran hos staten enligt
denna paragraf, skall slaten enligt denna paragraf, skall
'
Lagen omtryckt 1973:437.
Senaste
lydelse av lagens rubrik 1977: 191.
-
Senasle lydelse 1979: 1161.
I
Riksdagen 1980181. 1 saml. Nr 150. Bilaga 13
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1980/81:150
länsslyrelsen
under samma är ulanordna till kommunen med en tolftedel den 24 i varje
kalendermånad. Är kommunens fordran icke uträknad vid
ulbetalningstillfällena i månaderna Januari och februari, skall vid dessa
tillfällen utbetalas samma belopp som har utbetalats i december månad del
föregäende året. När särskilda skäl föranleder det får länsstyrelsen dock
förordna att utbetalning skall ske med annat belopp. Om något av de belopp
som utbetalades i månaderna Januari och februari inte molsvarar en tolftedel
av kommunens fordran, skall den jämkning som föranledes härav ske i fråga om
del belopp, som utbetalas i mars månad.
länsslyrelsen under samma år ulan-ordna till kommunen med
en sjättedel på åttonde dagen i var och en av månaderna januari, mars, maj.
Juli, september och november. Är kommunens fordran icke uträknad vid
utbetalningstilljället i Januari månad, skall vid detta tUlfälle utbetalas
samma belopp som har utbetalats i november månad del föregående året. När
särskilda skäl föranleder det får länsslyrelsen dock förordna att utbetalning
skall ske med annal belopp. Om det belopp som utbetalades i Januari månad icke
motsvarar en sjättedel av kommunens fordran, skal! den jämkning som föranledes
härav ske i fråga om det belopp, som utbetalas i mars månad.
Vad som har sagts om kommunalskatt tillämpas på
motsvarande sätl i fråga om landstingsskatt. I fråga om församlingsskatt gäller
däremol bestämmelserna i 84 § lagen (1961:436) om församlingsstyrelse.
Denna lag träder i kraft den I juli 1981.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.3 3
1.2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1961:436) om församlingsstyrelse
Härigenom föreskrivs att 84 § lagen (1961:436) om
församlingsstyrelse' skall ha nedan angivna lydelse
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
84 S-
Församling är berättigad alt under visst är av staten
uppbära församlingsskatt med belopp som molsvarar vad som skulle utgå på
grundval av antalet skattekronor och skatteören i församlingen vid del
föregående årels (taxeringsåret) taxering, beräknal efter den skattesats som
har bestämts för året före taxeringsåret. Har skattskyldig enligt lagen
(1951:69 Dom viss lindring i skattskyldigheten för den som inte tillhör svenska
kyrkan älnjutit lindring i skattskyldigheten till församlingen, skall belopp,
som församlingen annars skulle ha varil berättigad atl uppbära av slalen,
nedsältas i motsvarande män.
Församling är berättigad alt under visst år av slalen
såsom förskoll uppbära ett belopp som motsvarar produkten av den skallesals som
har beslutals för året och det antal skattekronor och skalteören, som enligl
taxeringsnämnds beslul rörande det föregående årels taxering till kommu nal
inkomstskatt har påförts de skattskyldiga. Del nu nämnda beloppet ingår i
församlingens fordran hos staten vid ingången av årel efter del år, . då
beslutel fattades. Förskottet avräknas mol den församlingsskatt, som
församlingen har rätt att uppbära av staten pä grundval av taxeringen under
året efter det, då förskollel enligt bestämmelserna i nästföljande stycke
utanordnas.
Belopp, som vid ingången av ett Belopp, som vid ingången av ell
är utgör församlingens fordran hos är
utgör församlingens fordran hos
slaten enligl första och andra slyc- staten
enligl första och andra styc
kena, skall länsstyrelsen under kena. skall
länsstyrelsen under
samma år utanordna till kommun, i samma
är ulanordna lill kommun, i
vilken församlingen är belägen, vilken
församlingen är belägen,
med en sjättedel på åttonde dagen i med
en loljledel den 24 i varje ka
var och en av månaderna Januari, lendermånad.
Är församlingens
mars, maj. Juli, september och no- fordran
inle uträknad vid utbeial-
vember. Är församlingens fordran ningslillfäUena
i månaderna janua-
inte uträknad vid uibetalningslill- ri
och februari skal! vid dessa till
fället i Januari månad, skall vid det- fallen
utbetalas samma belopp som
ta tillfälle utbetalas samma belopp utbetalades
i december månad före-
som utbetalades i november månad gående år.
När särskilda skäl föran-
föregående år. När särskilda skäl leder
del får länsslyrelsen dock för-
föranleder det fär länsstyrelsen ordna all
utbetalning skall ske med
dock förordna att utbetalning skall annal
belopp. Om något av de be-
ske med annat belopp. Om del be- lopp som
utbetalades i månaderna
lopp som utbetalades i Januari må- Januari
och februari inte motsvarar
nad inte molsvarar en sjättedel av en
tolftedel av församlingens ford
församlingens fordran, skall den ran,
skall den jämkning som för-
' Lagen omtryckt 1976:500. Senasle lydelse 1979:1162.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1980/81:150 4
jämkning
som föranleds härav ske anleds härav ske i fråga om det
i fråga om det belopp som utbeta- belopp som utbetalas i mars må
las i mars månad. Kommunen nad. Kommunen skall därefter av-
skall därefter avlämna medlen lill lämna medlen till kyrkorådet,
kyrkorådet.
Länsstyrelsen
skall senasl den 8 mars lill församlingen överlämna för nästföregående år
upprättad redovisning över församlingen tillkommande och till församlingen
ulanordnad församlingsskatt.
Närmare
föreskrifter angående dylik redovisning meddelas av regeringen eller den
myndighet regeringen förordnar.
Denna
lag träder i krafl den 1 juli 1981.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.3
1.3 Förslag till
Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)
Härigenom
föreskrivs att 24§ 2 mom., 28 §, 54 § 1 mom. samt 55 § 2 mom. uppbördslagen
(1953: 272)' skall ha nedan angivna lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 mom.'
Preliminär A-skatt, som har innehållits genom skatteavdrag som avses i 39 eller
40 §, skall betalas senast den 18 i den uppbördsmånad, som infaller närmast
efter utgången av den månad, då skatteavdraget gjordes.
2 mom.
Preliminär A-skatt, som har innehållits genom skatteavdrag som avses i 39 eller
40 §, skall betalas senasl den 18 i den uppbördsmånad, som infaller närmast
efter utgången av den månad, då skatteavdraget gjordes. Skatt som har
innehållits av församling, kommun eller landstingskommun skall dock betalas
senast den 24 i denna upphördsmånad.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2sr
Kvarstående skatt under 25 kronor uttages ej.
Kvarstående skatt, som uppgår till högst 200 kronor, skall
betalas senast den 18 i uppbördsmånaden mars året efter taxeringsåret. Annan
kvarstående skatt skall betalas med lika belopp senast den 18 i var och en av
uppbördsmånaderna mars och maj året efter taxeringsåret. Om öretal uppkommer skall
dock det belopp som skall betalas under uppbördsmånaden mars bestämmas till
närmast lägre och det andra beloppet till närmast högre hela antal kronor.
Ifråga om kvarstående skatt som församling, kommun eller
landstingskommun har gjort skatteavdrag för är i stället för den 18 den 24
senaste betalningsdag.
54 §
opaginerad Kontrollera mot PDF
/ mom.''
Arbetsgivare, som har gjort skatteavdrag, skall utan anmaning lämna uppgift
(uppbördsdeklaration) om detta till länsstyrelse som avses i 52 § första
stycket. Sådan deklaration skall lämnas senasl den 18 i den uppbördsmänad som
infaller närmast efler utgången
/ mom.
Arbetsgivare, som har gjort skatteavdrag, skall utan anmaning lämna uppgift
(uppbördsdeklaration) om della till länsstyrelse som avses i 52 § första
stycket. Sädan deklaration skall lämnas senast den 18 i den uppbördsmånad som
infaller närmasl efler utgången
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Lagen omtryckt 1972:75.
Senasle lydelse av lagens rubrik 1974: 771.
Senaste lydelse 1979:489.
Senasle lydelse 1979:489:
■• Senasle lydelse 1979:489.
opaginerad Kontrollera mot PDF
av den
månad under vilken skatteavdraget gjordes.
av den månad under vilken skatteavdraget gjordes.
Församhng, kommun och landstingskommun skall dock lämna deklaration senast
den 24 i denna uppbördsmånad. Efter anmaning av länsstyrelsen eller lokal
skattemyndighet är också den, som inte är deklarationsskyldig enligt första
stycket, skyldig alt avge uppbördsdeklaration.
Uppbördsdeklaration
skall avges på heder och samvete samt avfattas på blankett enligt fastställt
formulär. Uppbördsdeklaration skall upptaga
1)
arbetsgivarens
personnummer, organisationsnummer eller särskilda redovisningsnummer;
2)
uppgift om den
tid för vilken redovisning lämnas;
3)
summan av de
belopp som har dragits av för skatt samt fördelning av denna summa på preliminär
A-skatt och kvarstående skatt;
4)
summan av de
lönebelopp på vilka skatteavdrag för preliminär A-skatt har beräknats.
55 §
2 mom.
Arbetsgivare skall för varje arbetstagare med inbetalningskort som anges i
33 § eller på blankett enligt fastställt formulär redovisa hur myckel som har
dragils av för kvarstående skatt. Därvid gäller bestämmelserna om uppbördsdeklaralion
i tillämpliga delar.
2 mom. Arbetsgivare skall för varje arbetstagare med
inbetalningskort som anges i 33 § eller på blankett enligt faslslällt formulär
redovisa hur myckel som har dragils av för kvarstående skatt. Därvid gäller
bestämmelserna om uppbördsdeklaralion i tillämpliga delar. Sådan redovisning
skall dock också församling, kommun och landstingskommun lämna senasl den 18 i
uppbördsmånaden. Vid redovisning enligl första stycket får i stället för
inbetalningskort
användas
förteckning enligt formulär, som länsslyrelsen har godkänl efler
förslag av
arbelsgivaren.
Riksskatteverket får på ansökan av arbetsgivare medge alt
skalleavdrag
för
kvarstående skall redovisas i annan ordning än som anges i förslå eller
andra
stycket.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1981.
■' Senaste lydelse 1979:489.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.3 7
1.4 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa
avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.
Härigenom
föreskrivs alt 19, 24, 24 a och 29 §§ lagen (1959:552) om uppbörd av vissa
avgifter enligl lagen om allmän försäkring, m. m.' skall ha nedan angivna
lydelse.
opaginerad Kontrollera mot PDF
.Nuvarande
lydelse
Föreslagen
lydelse
opaginerad Kontrollera mot PDF
19 §-
Den preliminära avgiften skall eriäggas under ulgiftsåret
enligt debitering. Beräknas arbetsgivaravgiften uppgå till högst ettusen
kronor skall preliminär avgift debiteras endast om riksförsäkringsverket finner
skäl fill det eller om arbetsgivaren begär det.
Avgiften debileras i en gemensam post, vilken avrundas
till närmast lägre hela krontal, som ulan atl örelal uppkommer är jämnt delbart
med antalet inbetalningstillfällen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Den
preliminära avgiften skall inbetalas med lika belopp senast den 18 i envar
av månaderna februari, april, juni, augusti, oktober och december eller, vid
debitering under utgiftsåret, i de av dessa månader som infaller under
återstoden av året.
Den preliminära avgiften skall inbetalas med lika belopp
senast den 18 i envar av månaderna februari, april, juni, augusti, oktober och
december eller, vid debitering under ulgiflsäret, i de av dessa månader som
infaller under återstoden av året. I fråga om avgifter som skall erläggas av
församlingar, kommuner eller landstingskommuner är dock senaste betalningsdag
den 24 i nämnda månader.
Även utan debitering får preliminär avgifl, för atl nå
bällre överensstämmelse med den beräknade slutliga avgiften, erläggas under
ulgiftsåret eller efter utgången därav.
24 § 5
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kvarstående
avgijt skall erläggas med lika belopp senasl den 18 i vardera av månaderna
februari och april under andra året efler ulgiftsåret, dock atl belopp, som
skall erläggas i februari, avrundas till närmast lägre hela antal kronor,
varvid återstoden erlägges i april, samt alt kvarstående avgift om högst femhundra
kronor skall erläggas i feb-
Den
kvarstående avgiften skall erläggas med lika belopp senasl den 18 i vardera av
månaderna februari och april under andra årel efler ulgiftsåret, dock atl
belopp om högst femhundra kronor skall erläggas i februari. Den kvarstående
avgiften tas inte ul om den understiger tjugofem kronor. Vid uppdelning av den
kvarstående avgiften skall det
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Lagen omtryckt 1974:938.
Senasle
lydelse av lagens rubrik 1974:938.
- Senaste
lydelse 1980:314.
Senaste
lydelse 1980:859.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1980/81:150 8
ruari. Kvarstående avgift under tju- belopp som skall
erläggas i februari
gofem kronor uttages icke. avrundas till närmasl lägre hela
an-
tal kronor och återstoden erläggas i april. Ifråga om
avgifter som skall erläggas av församlingar, kommuner eller landstingskommuner
är dock senaste betalningsdag den 24 i nämnda månader.
På den kvarstående avgiften skall arbelsgivaren eriägga
särskild avgift med tio proceni om den kvarstående avgiften uppgår till högst
femtusen kronor, tolv procent om den kvarstående avgiften överstiger femtusen
kronor men ej trettiotusen kronor och femlon proceni om den kvarstående
avgiften överstiger Iretliotusen kronor. Den särskilda avgiften påförs dock ej
om den understiger etthundra kronor.
Vid bestämmande om och med vilket belopp särskild avgifl
skall ulgå, skall i den preliminära avgiften icke inräknas preliminär avgift
som avses i 19 § sista stycket och som erlagts efler den 30 april årel näst
efler ulgiftsåret.
Del belopp, vara särskild avgift skall beräknas, avrundas
lill närmast lägre hundratal kronor.
24 a S
Överstiger erlagd preliminär avgifl den slutliga avgiften
för utgiftsåret, skall riksförsäkringsverket ombesörja att den överskjutande
avgiften jämte ränta återbetalas till arbelsgivaren, om summan därav, i
förekommande fall efter avdrag för kvarstående avgift, uppgår lill minst
ljugofem kronor. Vid beräkningen av räntan äger 24 § tredje och fjärde styckena
motsvarande tillämpning. Ränta skall ej utgå om räntebeloppel understiger
femtio kronor.
Ränta
utgår för är enligt den högre av de procentsatser, som i december månad under
ulgiftsåret fastställts enligl 69 § 1 mom. andra stycket uppbördslagen (1953:
272).
opaginerad Kontrollera mot PDF
Räntan
beräknas för en tid av fjorton månader. På ej debilerad preliminär avgifl, som
erlagls efler den 18 december under ulgiflsäret men senast den 30 april påföljande
år, utgår dock räntan för en beräknad tid av åtta månader.
Räntan
beräknas för en lid av Qorton månader. På ej debilerad preliminär avgifl, som
eriagts efler den 18 december under ulgiftsårel men senast den 30 april
påföljande år, utgår dock räntan för en beräknad lid av åtta månader. I fråga
om arbetsgivare som är församlingar, kommuner eller landstingskommuner skall
sistnämnda ränteberäkning tillämpas på belopp som erlagls efler den 27
december under ulgiftsårel men senast den 30 aprU påföljande år.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Efler den
18 i envar av de i 19 S tredje stycket angivna månaderna åligger det
riksförsäkringsverket atl upprätta och till vederbörande
Efler
senaste betalningsdag i envar av de i 19 § Iredje stycket angivna månaderna
skall riksförsäkringsverket upprätta och lill veder-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.3
opaginerad Kontrollera mot PDF
länsstyrelse
för indrivning överlämna uppgift i tre exemplar över avgiftsbelopp, som skolat
inbetalas till verket men icke erlagts inom föreskriven tid eller, om anstånd
beviljats, före anståndstidens utgång.
börande
länsstyrelse för indrivning överlämna uppgift i tre exemplar över de
avgiftsbelopp som inte har erlagls lill verket inom föreskriven lid eller, om
anstånd beviljats, före anslåndslidens utgång.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1981.
Prop. 1980/81:150 10
2
Fullmäktiges i Sveriges riksbank skrivelse
TiU
Regeringen
Den
fortsatta kraftiga ökningen i statsbudgetens underskott som nu kan fömtses
skapar allt svårare problem för kredilpolitiken med stigande räntor och hårda
kreditreslriktioner sorn följd. Den ständiga likvidiseringen av den svenska
ekonomin, som budgetunderskotten skapar, ökar också instabiliteten pä
valutamarknaden. Med tanke pä den tid det tar att få ner budgetunderskotten
även vid en mycket återhållsam utgiftspolitik, är del viktigt att alla
möjligheter utnyttjas för att underlätta hanteringen av statens upplåning på
kreditmarknaden. Fullmäktige vill därför fästa regeringens uppmärksamhet på
nägra ålgärder som kunde förbättra förutsättningarna för att bedriva en väl
avvägd kreditpolitik. Den första åtgärden gäller formerna för statens
utbetalningar till kommunerna. Den andra gäller kommunernas placering av sin
överlikviditet.
Den
svenska kreditmarknaden är utsatt för kraftiga, kortfristiga likviditetsförändringar.
De är väsentligen betingade av tidsförläggningen av utbetalningarna från
staten och inbetalningarna till staten. De har under lång tid varit stora, men
de har tilltagit allt eftersom de statliga betalningsströmmarna ökat. Dessa
betalningsströmmar har under senare år vuxit i en längt snabbare takt än
ekonomin i övrigt expanderat. Likviditetsutslagen har därför blivit extremt
stora och alltmer störande för likviditetsplaneringen hos banker, företag och
kommuner och för riksbankens likviditetsstyrning.
Jämsides
med expansionen av kommunernas tillgångar och skulder har volymen för
belalningstransaktionerna mellan statsverket och kommunerna blivit mycket
omfattande. I är beräknas sålunda stålverkets utbetalningar till kommunerna
uppgå lill i runt tal 100 miljarder kronor. Kommunernas inbetalningar till
statsverket är också mycket slora.
Dagens
betalningssystem innebär ett utpräglat varannanmånadsmönster med kraftiga
fluktuationer i kommunernas likviditet. Kommunskattemedlen utbetalas till
kommunerna sex gånger om året, den 8 i de udda månaderna. Kommunernas
inbetalningar av källskatl sker den 18 i udda månader och inbetalningar av
arbetsgivaravgifter den 18 i jämna månader. Därtill kommer stora utbetalningar
av statsbidrag fyra gånger om året samt ytterligare utbetalningar från och fill
statsverket.
Till
följd av denna bristfälliga anpassning av in- och utgående betalningar uppstår
kortfristiga likviditetstoppar hos kommunerna, vid sidan om kommunernas övriga
likviditet.
Det
statliga betalningssystemet åstadkommer således fluktuationer i kommunernas
likviditet. Det återverkar även på andra delar av ekonomin och förstärker
kraftigt likviditetsfluktuationerna på penningmarknaden. Härigenom försvåras
riksbankens möjligheter att med någon precision påverka bankerna i
stabiliserings- och valulapolitiskt syfte. Fullmäktige
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.3 11
vill i detta sammanhang specielll framhålla viklen av all
riksbankens möjligheter att genom säväl räntepolitiska som
likvidilelspåverkande ålgärder pä penningmarknaden motverka
valulapäfreslningar inle minskas genom brister i del ställiga
belalningssyslemel.
En betydande likviditelsutjämnande effekt skulle erhållas
om tidpunkterna för utbetalning av kommunalskattemedel ändrades till att
sammanfalla med tidpunkterna för inbetalning av källskatl. Utjämningen skulle
bli ännu stöne vid övergäng till utbetalning av kommunalskallemedel månadsvis
och denna utbetalning under de jämna månaderna gjordes i anslutning till
inbetalningen av arbetsgivaravgifter.
Av skäl som ovan anförts hemställer fullmäktige atl
regeringen ändrar systemet för de slalliga betalningarna tiil kommunerna efter
de linjer som här angivits.
Även kommunernas likviditetsutveckling i övrigt förtjänar
uppmärksammas.
Från mitten av 1977 till mitten av 1980 ökade kommunernas
finansiella tillgångar med sammanlagt inte mindre än 14,3 miljarder kronor. De
utgörs huvudsakligen av likvida medel. Dessa har klart ökal mer än behovet av
kassa för de löpande transaktionerna inom den kommunala sektorn. Därtill kommer
atl en betydande ökning skett av kommunernas ufiåning i olika former.
Kommunerna har bl. a. kommit att ge betydande bidrag till expansionen även av
den icke organiserade kreditmarknaden.
Ur kreditpolitisk synvinkel är det av slor vikl att
ökningen av kommunernas finansiella tillgångar inte ytterligare bidrar till
all försvåra kreditpolitiken utan i stället kanaliseras i sådana former all
den bidrar lill att lösa uppgiften att begränsa de störningar på
kreditmarknaden som finansieringen av statens budgetunderskott kan ge upphov
till.
Det är av dessa skäl angeläget att den del av kommunernas
fordringar som inte har ett nära samband med deras reguljära verksamhet
överförs till all täcka statens upplåningsbehov. Detta kunde, som närmare visas
i bifogade utredningsrapport, ske genom atl kommuner med en på visst sätt
definierad överlikviditet ålades placera den på konto i riksbanken. Pä samma
sätl som i dag gäller för försäkringsbolag skulle placeringspliklen i
statsobligationer eller annan form av utlåning till slalen även utsträckas till
kommunerna. Härigenom skulle ökningen av inlåningen i bankerna bli mindre.
Underlaget för en kreditexpansion i bankerna skulle minska och riksbanken
skulle inte i samma utsträckning behöva höja likviditetskvoterna för att
tvinga bankerna till köp av statspapper.
Överföringen av medel till riksbanken eller direkt till
slaten bör främst ses som ett led i konsolideringen av den offenlliga sektorns
kassahållning och totala upplåning. Syftet med placeringsregleringen är att
ändra kommunernas finansiella förvaltning sä att den bidrar till alt
effekfivisera kreditpolifiken. Placeringsreglering innebär inte att kommunema
avhändes medel utan endast att medlen placeras på ett ur del allmännas synpunkt
Prop. 1980/81:150 12
bättre säll. Kommunerna förutsätts erhålla ränta pä i
riksbanken placerade medel motsvarande den som gäller för placering i
skattkammarväxlar (räntan är där för närvarande 16,8 %) och i statsobligationer
för längre bindningstider. Placeringarna hos riksbanken är dessutom endast
temporära för den enskilda kommunen. När en kommuns totala finansiella tillgängar
sjunkit ner till den förutbestämda nivån, upphör kravet på alt medel skall
hållas placerade i riksbanken.
Riksbanksfullmäktige hemställer atl regeringen låter
närmare ulreda möjligheterna att i den kredilpolitiska lagstiftningen införa
placeringsregler för kommunerna.'
Stockholm som ovan
Å
Fullmäktiges vägnar:
Torsten Bengtsson
T. af Jochnick
' Två ledamöter, Wärnberg och Sträng, reserverade sig mol
fullmäktiges beslut atl hos regeringen hemställa om ulredning om
placeringsplikt för kommuner och landsting och anförde, aU de ej ansäg
anledning föreligga vare sig att utreda eller införa placeringsplikt i här
nämnda fall.
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.3 13
3 Sammanställning av remissyttrandena
Yttranden har avgivits a\ fullmäktige i riksgäldskontoret,
riksskatteverket, riksrevisionsverket, länsstyrelsen i Stockholms län,
Stockholms kommun, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, länsstyrelsen i
Jämtlands län. Svenska kommunförbundet, landstingsförbundet, Svenska kyrkans
församlings- och pastoratsförbund. Svenska bankföreningen. Svenska
sparbanksföreningen, Sveriges föreningsbankers förbund. Post- och Kreditbanken,
PK-banken samt postverket.
3.1 Förslaget om ändrade betalningsrutiner mellan staten
och kommunerna
Samtliga remissinstanser ställer sig positiva till
förslaget. Riksgäldskontoret, landstingsförbundet, pastoratsförbundet,
kommunförbundet och länsstyrelsen i Stockholms län — Stockholms kommun har dock
invändningar mot att den föreslagna åtgärden medför ett räntebortfall för
kommunerna.
Riksgäldskontoret,
Stockholms kommun och länsstyrelsen i Jämtlands län diskuterar ett
nettoredovisningssystem beträffande alla transakfioner mellan staten och
kommunerna. Länsstyrelsen i Stockholms län förordar att de ekonomiska
effekterna av ändringen först utreds. PK-banken avstyrker utbetalningar varje
månad. Riksskatteverket, länsstyrelserna i Jämtlands, Göteborgs och Bohus samt
Stockholms län, bankföreningen, föreningsbankernas förbund, PK-banken och
postverket har framlagt vissa synpunkter om senast möjliga tid och lämpligaste
sätt för betalningarna.
3.1.1 Fullmäktige i riksgäldskontoret
Fullmäktige tillstyrker detta förslag till ändring i systemet
för de statliga betalningarna till kommunerna. Kommunernas likviditet torde
kunna delas upp i tre delar: Transaktionskassor o. d., en mer permanent
överlikviditet och en temporär överlikviditet direkt orsakad av
betalningsperiodiciteten. Förslaget om ändrade former för betalningsmfinerna,
vilket alltså fullmäktige tillstyrker, eliminerar den temporära
överlikviditeten. Ändrade former för betalningarna torde också till en del
kunna minska den mer permanenta överlikviditeten då kommunerna i ett reformerat
system inte skulle behöva ha så stora likviditetsbuffertar som i dag. Ett
genomförande av förslaget om ändrade betalningsmtiner skulle alltså väsentligt
minska problemen för kredit- och statsskuldpolitiken. En ändring av systemet
bör dock göras på sådant sätt att kommunerna inte åsamkas några ökade kostander
jämfört med nuvarande betalningssystem.
I detta sammanhang vill fullmäktige föreslå att regeringen
utreder möjligheterna att ytterligare reformera betalningstrafiken mellan
staten och kommunerna i syfte att minimera de kortfristiga
likviditetssvängningarna.
Prop. 1980/81:150 14
De tidigare diskuterade betalningarna skulle också kunna
samordnas med andra stora betalningar såsom mervärdeskatt och alla statsbidrag.
Ur de kommunala budgetarna torde man kunna få fram nellobetalningsslröm-marna
från staten till kommunerna. Man borde då kunna ha ett system med en
nettobetalning per månad från staten till varje kommun. Avstämning och
eventuell räntekompensation skulle kunna ske med längre mellanmm, t.ex. årsvis.
Mot beslutet reserverade sig ordföranden E. Adamsson samt
ledamöterna V. Kristenson och P. Jansson, som anförde att det föreslagna nya
systemet för utbetalning av kommunernas medel starkt kunde ifrågasättas,
eftersom det skulle medföra ränteförluster för kommunerna.
3.1.2 Riksskatteverket (RSV)
RSV har begränsat sitt yttrande till tekniska frågor om
utbetalning av skattemedel till kommuner.
Enligt gällande regler utbetalas skattemedel fill kommuner
den 8 varje udda månad med början i januari. Kommunens fordran vid årsskiftet
kan inte fastställas till utbetalningstillfället den 8 januari och därför
utbetalas samma belopp som utbetalats den 8 november föregående är. Justering
sker sedan vid utbetalningstillfällel den 8 mars.
RSV har
inte något att erinra mol att utbetalningen sker den 18 varje månad. Vid
uträkning av kommunens fordran vid årsskiftet skall länsstyrelsen beakta en
mängd beslul, bl. a. alla beslut rörande ändrad taxering till kommunalskatt av
länsrätt, kammarrätt och regeringsrätten, som beslutats före årsskiftet.
Kommunens fordran kan därför inte vara uträknad den 18 januari och knappast
heller den 18 februari. Utbetalning vid dessa tillfällen bör därför ske med
samma belopp som utbetalats den 18 december. Vid de nya reglemas ikraftträdande
bör vid vartdera utbetalningstillfällel den 18 januari och 18 febmari utbetalas
hälften av det belopp som utbetalats den 8 november. Justering får ske den 18
mars.
Omläggning till de nya utbetalningsmtinerna kräver vissa
förberedelser. Om de nya reglerna skall gälla from år 1982 bör beslut fattas av
1980/81 års riksmöte.
3.1.3 Riksrevisionsverket (RRV)
De föreslagna förändringarna i gällande regler för
betalningen mellan stat och kommun borde leda lill en utjämning av de icke
önskvärda likviditetsfluktuationerna. Av denna anledning tillstyrker RRV en
ändring av gällande relger i det statliga betalningssystemet efter de linjer
som angivits i skrivelsen.
RRV fömtsätter att statens transaktioner med andra
sektorer än den kommunala på samma gång blir föremål för en översyn.
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.3 15
3.1.4 Länsstyrelsen i Stockholms län
De stora fluktuationer som uppstår i kommunernas
likviditet p. g. a. den bristande samordningen av betalningarna mellan staten
och kommunerna är otvivelaktigt ett starkt störande inslag pä kreditmarknaden.
Även för kommunerna kan det, som framgår av yttrandet från Slockholms kommun,
innebära fördelar från handläggningssynpunkt om betalningstidpunklerna
samordnas. Länsstyrelsen tillstyrker därför i princip en sådan samordning. Det
bör dock observeras att utbetalning inte kan ske senare än den 10 varje månad
om de utbetalda medlen skall vara tillgängliga för kommunernas inbetalningar av
källskatter och arbetsgivaravgifter.
Det måste vidare understrykas att en förändring av statens
utbetalningar av kommunalskattemedel som innebär en senareläggning i
förhällande till nu gällande tidpunkter medför minskade ränteintäkter för
kommunerna. Enligt den ena av de två varianter som skisseras i skrivelsen från
riksbanksfullmäktige (utbetalning den 18 i varje månad) skulle bortfallet av
ränteintäkter för Stockholms kommun komma att uppgå till ca 40 milj. kr. på
årsbasis. För Stockholms läns landsting har motsvarande räntebortfall beräknats
till 112 milj. kr. För att helt kompensera elt sådanl bortfall skulle
landstingsskatten behöva höjas med ca 20 öre.
En förändring av tidpunkterna för utbetalning av
kommunalskattemedel till kommunerna bör därför inte göras innan de
korrimunalekonomiska konsekvensema av den föreslagna ändringen har utretts. I
yttrandet från Stockholms kommun redovisas några alternativa former för
samordning av betalningarna mellan stat och kommun, vilka inte medför ell
räntebortfall för kommunerna. Enligt länsstyrelsens mening bör även sådana
former för samordning av betalningarna prövas. Av administrativa skäl bör
utbetalningsdagen vara densamma i udda och jämna månader.
Länsstyrelsen förordar således att frågan om en samordning
av betalningarna mellan stat och kommun utreds vidare, speciellt med hänsyn
till de kommunalekonomiska konsekvenserna. Utredingen bör syfta till att finna
ett system för utjämning av de kortsiktiga fluktuationerna i kommunemas
likviditet som är administrativt enkelt och som inte medför en oacceptabel
belastning på kommunernas ekonomi.
3.1.5 Stockholms kommun
Det framlagda förslaget om samordning av
betalningsströmmarna skulle i den redovisade utformningen innebära en
ränteförlust för Stockholms kommun om cirka 40 Mkr. per år, för samtliga
kommuner cirka 500 Mkr. per år. Förslaget är därför oacceptabelt. Däremot är
kommunen i princip inte motståndare till att bättre utnyttja möjligheter till
samordning med de förbehåll som närmare redovisats i kammarkonlorets
tjänsleutlätande. En sädan samordning skulle då även omfatta mervärdeskatt,
energiskatt och samtliga statsbidrag och innebära ränteneulralilel mellan stal
och kom-
Prop. 1980/81:150 16
I det åberopade tjänsteutlåtandet från kommunens
kammarkontor anförs bl.a. följande.
Det måste vara ett villkor att en övergång till det
skisserade systemet med samordnade betalningar görs på ett sådant sätt att
ränteförluster för kommunen inte uppkommer. Om systemet exempelvis införs så
atl kommunen i en udda månad i stället för att erhålla sedvanligt skattebelopp
den 10:e erhåller hälften av detta belopp minus källskalteavgifter den 18:e för
att nästkommande månad den 18:e erhålla resterande skallebelopp minus
arbetsgivaravgifter, innebär detta en ränteförlust för kommunen på ca 40 Mkr på
årsbasis eller för samtliga kommuner ca 500 Mkr. Denna förlust undviks om
systemet införs en jämn månad genom att kommunen med avdrag för
arbetsgivaravgifter den 24:e erhåller hälften av det skattebelopp som eljest
skulle utbetalls den 8:e nästkommande månad. Ett införande per den 24:e en jämn
månad skulle också ha den fördelen att samordning nås med utbetalning av
kommunens löner med ytterligare likviditetsutjämningseffekt som följd.
Det må i sammanhanget noteras att statens utbetalning av
kommunalskatt den 8:e varje udda månad görs över postgirot med den följd att
medlen i princip är tillgängliga försl tvä dagar senare, vilkel innebär en
ränteförlust för kommunen på ca 3 Mkr. per år.
Kammarkontoret vill ifrågasätta om inte målet bör sättas
högre än vad som nu skett och i stället syfta till en mer heltäckande
ränteneutral samordning av betalningar staten-kommunerna. En sådan samordning
kan då inkludera även mervärdeskatt, energiskatt och samtliga statsbidrag. Den
totala nettobetalningsslrömmen till kommunen kan relativt enkelt fås ur
kommunens budget och om detta nettobelopp utbetalas den 24:e varje månad, med
avstämning inklusive beräkning av ev. räntekompensation en gång per år,
uppkommer ell minimum av likviditetssvängningar hos kommunsektorn.
Ränteneutraliteten bör då innebära, vad gäller statsbidragen, att dessa utbetalas
successivt i takt med att kostnaderna uppkommer för den verksamhet som bidragen
är avsedda att stödja. Vad som här anförs om kravet på ränteneutralitet
framstår som ett självklart minimikrav med hänsyn till den iväärseftersläpning
som redan i dag finns inbyggd i systemet för utbetalning av
kommunalskallemedlen med ränteförluster för Stockholms del av storleksordningen
en miljard kronor per år.
Från kommunstyrelsens yttrande var sex ledamöter
skiljaktiga och tillstyrkte en samordning av betalningsflödena mellan staten
och kommunerna under förutsättning atl detta inte leder till ränteförluster
för kommunerna.
3.1.6 Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län
Länsstyrelsen har inte något alt erinra mot att
utbetalningarna sker den 18 i varje månad. Det må dock framhållas, alt de
utbetalningar länsstyrelsen kan göra i januari och februari knappast kan vara
annat än preliminära
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.3 17
utbetalningar.
Länsstyrelsen skall nämligen vid uträknandet av kommunernas fordran vid årsskiftet
beakta alla beslut om ändrad taxering lill kommunalskatt som fattats av
länsrätt, kammarrätt och regeringsrätt före årsskiftet. Justering av de
preliminära utbetalningarna kan lämpligen ske vid marsutbetalningen.
Länsstyrelsen
fömtsätter, att det föreslagna utbelalningssystemet inte påverkar det nuvarande
uppbördssystemet för källskatter.
3.1.7
Länsstyrelsen i Jämtlands län
Förslaget
om att ändra utbetalningstidpunkterna av kommunalskallemedel m.m. till den 18
i utbetalningsmånaderna synes för länsstyrelsens del inte innebära några
nackdelar utan tillstyrks.
Eftersom
det dessutom dels fär anses rimligt med en jämnare förskotts-givning till
kommunerna och dels synes vara till fördel för staten ur likviditetssynpunkt,
kan även förslaget om utbetalning av kommunalskattemedel månadsvis
tillstyrkas. Därvid fömtsätts att preliminära belopp utbetalas i januari och
febmari och att - liksom hittills - justering sker vid utbetalningsfillfället i
mars efter det att underlag för redovisningsräkningarna föreligger och dessa
kunnat upprättas. En tidigareläggning av redovisningsräkningarna till febmari
månad synes med nuvarande rutiner för beräkning av skatteunderlag,
skatteutjämningsbidrag etc. inle möjlig. I detta sammanhang måste också beaktas
den eventuellt förestående förlängningen av taxeringsperioden med en månad (t.
o. m. november månad). Ytterligare en fråga som kan övervägas i detta
sammanhang är om fördelar skulle vinnas med och om någon form av
"kvittning" skulle vara lämplig och praktiskt genomförbar mellan
kommunernas inbetalning av källskattemedel m. m. och länsstyrelsernas
utbetalning till kommunerna av kommunalskattemedel. Länsstyrelsen anser det
tveksamt om fördelar skulle stå att vinna med en dylik kombination av i och för
sig skilda handläggningsrutiner. En sådan "nettoredovisning"
fömtsätter ändå "bmttoredovisning" i länsstyrelsens bokföring och
uppbördsbokföringen. Vidare skulle det formellt krävas att kommunerna skulle
lämna sina uppbördsdeklarationer vid ett tidigare datum än det för andra
arbetsgivare gällande, den 18:e i uppbördsmånaden. I annat fall skulle ett
korrekt käll-skattebelopp inte hinna beaktas. Rent principiellt synes ett
kvittningsförfa-rande inte lämpligt.
I
anslutning till ovanstående vill länsstyrelsen till sist ifrågasätta om
utbetalningar av kommunalskattemedel m.m. även i fortsättningen skall ske via
postgirokonto. Kunde en rutin införas med automatiska överföringar till ett
kommunens konto i riksbanken, skulle vissa arbetsmoment kunna försvinna från
länsstyrelsen. Eventuellt kunde hela utbetalningsförfarandet överflyttas från
länsstyrelsen till riksbanken, innebärande att länsstyrelsen svarar enbart för
upprättandet av underlag (redovisningsräkningar).
2
Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 150. Bilaga 1.3
Prop. 1980/81:150 18
3.1.8 Svenska
kommunförbundel
Riksbankens
förslag om ändrade utbetalningstider för kommunalskattemedlen motiveras med
att de nuvarande utbetalningsrutinerna åstadkommer kraftiga
likviditetsfluktuationer på penningmarknaden. Riksbankens möjligheter att med
någon precision påverka bankerna i stabiliserings- och valulapolitiskt syfte
försvåras härigenom. Styrelsen ser det som angeläget att kommunerna bidrar till
alt finna lösningar pä ovan angivna problem. Ett oeftergivligt krav är dock att
kommunerna inte drabbas av ytteriigare eftersläpning vid utbetalning av
kommunalskallemedlen med därtill hörande ränteförluster.
Om de ändrade
utbetalningsreglerna skulle tillämpas på så sätl att de nuvarande
utbetalningarna den 8 i varannan månad skulle flyttas fill den 18 i samma månad
medför det ränteförluster för kommunerna om ca 250 Mkr. per år. Delas dessutom
utbetalningarna upp på två tillfällen, varvid den ena utbetalningen sker med en
månads fördröjning, ökar ränteförlusterna ytterligare och skulle uppgå till ca
600 Mkr. per är. Inräknas även landstingens skattemedel stiger
ränteförlusterna til! ca 1 miljard kronor per är. Styrelsen fömtsätter att
andra utbetalningstillfällen väljes så att kommunerna inte åsamkas
ränteförluster. Styrelsen förutsäller också att eventuellt ändrade
utbelalningstidpunkter fastställs så att utbetalda medel kan användas för
inbetalning samma månad av källskatter respektive arbetsgivaravgifter.
3.1.9 Landstingsförbundet
Förslagen
från Riksbanksfullmäktige kommer en kort tid efler del alt överläggningar
genomförts mellan regeringen, landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundel
om förulsältningarna för kommunernas ekonomi 1982. Landstingsförbundet har
tidigare deklarerat att landstingen är beredda att medverka i ett samlat åtgärdspaket
för all få Sveriges ekonomi i balans igen. Som ett inslag i ett sådant program
skulle i och för sig även åtgärder av den lyp som riksbanken föreslår kunnat
diskuteras. Nu har emellertid regeringen i proposition 1980/81:116 om
kommunalekonomiska frågor inför år 1982 föreslagit en höjning av det kommunala
gmndavdraget och en minskning av det kommunala skatteunderlaget från juridiska
personer, trots kommunförbundens avstyrkande.
Landstingsförbundet
reagerar mot den brist på planering som tycks känneteckna statsmakternas
handlande. Landstingen måste nu få arbetsro. De måste få planera sin verksamhet
utan ständiga ändringar i de ekonomiska fömtsättningarna. Resultatet blir
annars dyrbara provisorier, investeringar som inte kan utnyttjas osv.
Kommunskattemedlen
utbetalas redan i dag med en betydande eftersläpning, eftersom de förskott som
lämnas normalt utgår från ett lägre skatteunderlag än det som används vid
uträkning av den slutliga skatten. Den föreslagna förändringen skulle kunna ge
en ytterligare eftersläpning
Prop. 1980/81:150 Bilaga 1.3 19
med åtföljande ränteförluster för landsting och
primärkommuner. En övergång till utbetalning av kommunskattemedel månadsvis
den 18 i månaden kan för landstingen medföra ränteförluster i storleksordningen
450 miljoner kronor, vilket molsvarar cirka 18 öre per skattekrona.
Om staten för all minska likviditetsfluktuationerna på
penningmarknaden anser det angeläget att genomföra den ändring av
betalningsrutinerna som föreslås måste landstingen erhålla full kompensation
för ränteförlusterna.
3.1.10 Svenska kyrkans församlings- och
pastoratsförbund
Förbundsstyrelsen konstaterar alt förslaget om ändrade rufiner för be-
talningama mellan staten och kommunerna kommer att
innebära ränteförluster för hela den kommunala sektorn, således även för de
kyrkliga kommunerna. Dessa drabbas hårt av de av riksdagen redan beslutade och
de av regeringen föreslagna besparingsåtgärderna. Ränteförlusterna blir ca
20-25 milj kr, vilket motsvarar ca 1 öres utdebitering per skattekrona. De
kyrkliga kommunerna kan efter denna ränteförlust, vilken i tiden sammanfaller
med regeringens besparingsåtgärder, knappast undvika atl behöva kompensera sig
exempelvis genom utdebiteringshöjningar. Förslag som innebär ytterligare
nedskärningar pä inläklssidan måste därför avstyrkas. Endast under
förutsätlning av att uppkomna ränteförluster tillfullo kompenseras kan
styrelsen för sin del acceptera förslaget.
Förbundsstyrelsen vill också hänvisa till de negativa
konsekvenser förslagets genomförande skulle få för de lokala bankkontoren.
Relationerna mellan de kyrkliga kommunema och bankerna skulle kunna påverkas
till det sämre, vilket bl. a. skulle försvåra möjligheterna att ta upp lån.
3.1.11 Svenska bankföreningen
Bankföreningen vill inte motsätta sig att betalningarna
mellan staten och kommunema anpassas bättre tidsmässigt, sä att
likviditelssvängarna minskar. Eftersom en sådan ändring skulle medföra ett
minskat penninginflöde i bankerna, fömtsätter bankföreningen att riksbanken
sänker kassakraven i motsvarande grad. I annat fall tvingas bankerna skaffa
ersättning för kommunmedlen genom medel från annat håll, exempelvis genom upplåning
i riksbanken till straffränta.
Härigenom skulle bankernas redan nu hårt pressade
lönsamhet ytterligare försämras. Bankföreningen anser således att en ändring
av betalningsrutinerna måste beaktas av riksbanken vid dess utformning av de
kreditpolitiska åtgärderna gentemot bankerna.
När det gäller den offentliga sektorns kassatransaklioner
föreslår bankföreningen att ytterligare en förändring av rufinerna genomförs.
För närvarande sker sådana betalningar enbart via postgirot. Bankföreningen
anser att den offentliga sektorns effektivitet skulle förbättras om för sådana
betalningar även bankgirot kunde användas. Även allmänna konkurrens-
Prop.
1980/81:150 20
skäl talar härför. Bankföreningen hemställer därför atl
regeringen snarast vidtar åtgärder som möjliggör en sådan ändring.
3.1.12 Svenska sparbanksföreningen
De nuvarande kraftiga likviditetsfluktuationerna på
kreditmarknaden orsakade av gällande betalningsmtiner mellan staten och
kommunerna utgör ett störande inslag för likviditetsplaneringen hos banker,
företag och kommuner samt givetvis också för riksbankens likviditelsstyrning.
Sparbanksföreningen har ingen erinran mol riksbanksfullmäktiges förslag att
ändra systemet efter de riktlinjer som anges i skrivelsen. Föreningen
fömtsätter emellertid att en omläggning inte medför påtagligt negativa
konsekvenser för kommunernas ekonomi. Om en ekonomisk åtstramning anses
nödvändig bör den i stället ske via finanspolitiska åtgärder av det slag som
regeringen nyligen redovisat i sin proposition 80/81:116.
3.1.13 Sveriges föreningsbankers förbund
Riksbanken har pekat på de problem som uppkommer på grund
av den bristande koordinationen av betalningsströmmarna mellan staten och kommunema,
särskilt de kraftiga likviditetssvängningarna inom banksystemet. De föreslagna
åtgärderna som syftar till att ge en bättre likviditelsutjäm-ning tillstyrks av
förbundet. Detta gäller även månadsvis statlig utbetalning av
kommunalskattemedel. I detta sammanhang vill förbundet erinra om vad
bankorganisationerna vid många tillfällen tagil upp, nämligen att posten inte
skall ha monopol på utbetalningar av slalliga medel utan alt sådana även skall
kunna ske över bankgirot.
3.1.14 Post- och kreditbanken, PK-banken
Det nuvarande betalningssystemet med olika tidpunkter för
in- och utbetalningar mellan staten och kommuner innebär kraftiga fluktuationer
i kommunernas likviditet. Såsom framhålls i riksbankens skrivelse har dessa
betalningsströmmar ökat kraftigt under senare år i takt med den kommunala
expansionen. Denna bristfälliga anpassning av in- och utgående betalningar
återverkar även på andra delar av ekonomin och förstärker kraftigt likviditetsfluktuationerna
på penningmarknaden. PKbanken vill därför inte motsätta sig att tidpunkterna
för utbetalningarna av kommunskattemedel ändras. Det bör dock vara
tillräckligt att de ändras till att sammanfalla med tidpunkterna för
inbetalning av källskatl, eftersom den totala källskatteuppbörden
beloppsmässigt överstiger kommunskallemed-len. Därmed skulle den väsentliga
effekten på penningmarknaden vara neutraliserad. Kommunskattemedlen utgör
kommunernas andel av källskatteuppbörden och det är därför också rimligt att
de erhåller denna andel samtidigt som medlen inflyter lill staten.
PKbanken fömtsätter alt en ändring av betalningsmtinerna
beaktas av riksbanken vid dess utformning av de kreditpolifiska åtgärderna
gentemot
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.3 21
bankerna
och att hänsyn tas till att ändringen har olika effekter för olika banker.
3.1.15
Postverket
Postverket
anser att de kreditmässiga fördelarna av en samordning av utbetalningarna av
kommunalskatten med uppbörd av preliminär skatt och arbetsgivaravgifter är
väsentliga för statsverket.
Riksbanksfullmäktiges
förslag om samordning tolkas av postverket så att utbetalningen av
kommunalskattemedlen skall läggas så att de sammanfaller med inbetalningen
till statsverket av preliminär skatt och arbetsgivaravgift från kommunema och
övriga arbetsgivare dvs. den 18 i varje månad.
De
medel som berörs passerar i nuläget postgirot i mycket stor utsträckning.
Denna omständighet samt att postgirot också har ett ansvar för del statliga
betalningssystemet gör att postverket anser sig ha mycket goda fömtsättningar
att utveckla ett system som väl tillgodoser Riksbanksfullmäktiges intentioner
beträffande samordning av betalningsströmmarna. Samtidigt kan de olika
intressenternas - kommuner, länsstyrelser, statliga myndigheter etc. - krav på
effektiva redovisningsmtiner tillgodoses inom ramen för redan befintliga system
sä att minsta möjliga störningar uppstår.
3.2
Förslaget om placeringsplikt för kommuner
Samtliga
remissinstanser avstyrker förslaget. Riksgäldskontoret förordar överläggningar
mellan regeringen, riksbanken, riksgäldskontoret och kommunerna för att
undersöka möjligheterna till ökade frivilliga kommunala placeringar i
statspapper, innan en lagsfiftning övervägs. Enligt två reservanter kan dock en
lagreglering överhuvudtaget inte accepteras. Även pastoratsförbundet,
länsstyrelsen i Stockholms län, bankföreningen, föreningsbankernas förbund och
PK-banken uttalar sig för aU frivilliga kommunala placeringar i statspapper bör
gynnas.
3.2.1
Fullmäktige i riksgäldskonloret
Anledningen
till att behov uppkommit av att reglera statens upplåning är att den långa
statsobligationsräntan under årens lopp inte varit marknadsmässig utan till
och med under långa tider givit negativ realränta före skatt. Ett sådant förhållande
skulle helt naturligt ha lett till att kapitalel sökt sig till placeringar med
bättre avkastning än statsobligationer om inte regleringarna funnits. Mot
denna bakgmnd måste man förstå att den slalliga upplåningen inte heller har
kunnat attrahera andra potentiella placerare pä obligationsmarknaden i den
utsträckning som eftersträvats enligt de senaste årens finansplaner.
Denna
marknadssituation har resulterat i en strävan från placerarnas sida att binda
sitt kapital pä kortare löptider. Deras strävan har ytterligare 3 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr
150. Bilaga IJ
Prop. 1980/81:150 22
förstärkts
av att den korta penningmarknadsräntan fill följd av dess beroende av det
internationella ränteläget normalt ligger på en marknadsmässig nivå. Detta i och
för sig naturliga beteende från placeramas sida har också lett till att
statsskulden under senare år blivit alltmer kortfristig till sin karaktär.
En
annan och mer naturlig anledning fill en förkortning av den genomsnittliga
löptiden på statsskulden är att de senaste årens stora budgetunderskott i
första hand medfört en likvidisering av den korta penningmarknaden. Detta har
främst visat sig i en kraftig ökning av bankernas storinlåning dvs.
specialinlåning och inlåning mol bankcertifikal. Som en följd härav har
riksbanken tvingats ställa upp allt högre likviditetskvotskrav gentemot
bankerna för att tillgodose främst statsupplåningen. Då bankernas storinlåning
i realiteten inte kan anses vara fidsmässigl bunden finns det en naturlig
motvilja hos bankerna mot att placera denna storinlåning i medel- eller
långfrisfiga statsobligationer. Denna motvilja accentueras givetvis än mer av
att den marknadsmässiga inlåningsräntan måste ställas mot en under långa tider
icke marknadsmässig placeringsränta.
Mot
denna bakgrund torde även bankerna särskilt i dagens läge vara mycket
intresserade av att statsupplåningen i större utsträckning än hittills sker
direkt på marknaden. Det skulle lämpligen kunna ske genom att bankema avstår
från en del av sin kostnadskrävande storinlåning och därigenom lämnar utrymme
för staten att främst via skattkammarväxel-instmmentet låna upp motsvarande
belopp direkt pä marknaden. En förutsättning för en dylik marknadsfinansiering
är dock att likviditetskvotskraven sänks för bankerna.
Kommunernas
likviditet är just sådana pengar som i myckel stor utsträckning blir
specialinläning och bankcertifikal. Även om en reformering av
betalningsströmmarna mellan staten och kommunerna starkt kan minska
kommunernas överlikviditet har fullmäktige den uppfattningen att det av
samhällsekonomiska skäl vore starkt mofiverat att kommunerna och andra stora
kapitalplacerare i större utsträckning placerade sina likvida medel i
statspapper eller andra prioriterade tillgångar. Fullmäktige anser dock att det
vore önskvärt om en sådan utveckling kunde komma till stånd på annat sätt än
genom lagstiftad reglering. Då det, enligt fullmäktiges mening, är angeläget
att söka lösa de finans-, kredit- och statsskuldpolitiska problemen genom
marknadsanpassade lösningar snarare än genom ytteriigare regleringar, borde del
finnas förutsättningar att genom en kombination av åtgärder från
riksgäldskontorets sida och rekommendationer från regeringens och riksbankens
sida uppnå en väsenfiigt större statsupplåning direkt från kommunerna. En
sådan omplacering av kommunernas likviditet lill statspapper skulle tillgodose
statens önskan om en direkt finansiering på marknaden liksom bankernas önskan
alt minska sin dyra specialinlåning. En sådan lösning borde också medföra så
litet byråkrati och merarbete som möjligt för de penningvärdande myndigheterna
och särskilt för de ca 300 berörda kommunerna.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.3 23
Fullmäktige
förordar därför att någon form av frivillig överenskommelse prövas innan man
överväger införande av regleringar. Fullmäktige anser att det numera finns
starkt förbättrade förutsättningar för etl stort kommunalt placeringsintresse
i statspapper. Den effektiva räntan på skattkammarväxlar har t.ex. nyligen
höjts till 16,8 procent. Detta har redan lett till en starkt ökad försäljning
fill placerare utanför bankerna. Kommunema har då rimligen ingenting emot att
placera sin likviditet i statspapper så länge man får en marknadsmässig
avkastning.
Riksgäldskontoret
har ambitionen att fortlöpande anpassa statens låneformer till lägets krav.
Kontoret kan därför snabbt utforma obligationer, statsskuldsförbindelser,
skattkammarväxlar eller andra instrument för att tillfredsställa kommunernas
krav pä såväl rimlig likviditet som marknadsmässig avkastning. Fullmäktige
föreslår därför att överläggningar äger mm mellan regeringen, riksbanken och
riksgäldskonloret och företrädare för kommunerna för att klarlägga
möjligheterna och formerna för en marknadslösning. Det är angeläget att dessa
förhandlingar kommer till stånd omedelbart för att utröna om frivilliglinjen är
framkomlig samt bedrivas med största skyndsamhet.
Först
om det visar sig att en marknadsmässig lösning inte är möjlig att införa eller
inte visar sig fungera i praktiken bör en lagstiftning övervägas. Därvid bör
man i första hand pröva ett förbud för kommunerna all placera likvida medel på
den s. k. grå kreditmarknaden. Fullmäktige förutsätter att man då även prövar
om placering av kommunernas överlikviditet skall ske genom ett system med
insättningar på särskilda konton och huruvida dessa konton skall inrättas i
riksbanken som etl led i bankens kreditmarknads-reglerande verksamhet eller i
riksgäldskontoret som ett led i statens upplåning.
Mot
beslutet reserverade sig ordföranden i fullmäktige E Adamsson samt ledamöterna
V Kristenson ocb P Jansson. Reservanterna anförde all de med hänsyn till den
kommunala självstyrelsen inte kunde acceptera några lagreglerade inskränkningar
i kommunernas rätt alt förvalla sina medel.
3.2.2
Länsstyrelsen i Stockholms län
Frågan
om placeringsplikt för kommunerna har flera aspekter. Frän kreditpolitisk
synpunkt är det uppenbarligen, vid rådande underskott i statsbudgeten,
angeläget alt den del av kommunernas likvida medel som inte behövs för den
löpande verksamheten kan bidra till finansieringen av budgetunderskottet. Att,
som nu sker, dessa pengar istället placeras i banksystemet (och till en mindre
del pä den oorganiserade kreditmarknaden) försämrar riksbankens möjligheter
alt bedriva en effektiv kreditpolitik. Även för bankerna torde den nuvarande
situationen med hög inlåning till rörlig ränta och en, genom de härav
framtvingade kreditrestriktionerna, stor utlåning fill bunden ränta
(statspapper) innebära problem.
Prop. 1980/81:150 24
Av
ovan redovisade skäl ser länsstyrelsen positivt på en utveckling där
kommunernas överlikviditet i större utsträckning än vad som f. n. är fallet
placeras i statspapper eller på konto i riksbanken. Länsstyrelsen vill dock
samtidigt peka på en rad svagheter i det system som skisseras i riksbankens
preliminära utredning i frågan.
F'örst
skall noteras att. enligt samstämmiga bedömningar från kommunalt håll, den
nuvarande höga likviditeten hos primär- och landstingskommunerna sannolikt
kommer alt minska påtagligt under de närmaste åren. Det kan därför finnas
anledning att, innan elt omfattande administrativt system skapas för
kommunernas placeringar, överväga humvida den nuvarande överlikviditeten är
ett relativt fillfälligt fenomen. Några konkreta uppskattningar redovisas inte
på denna punkt i den utredning som bifogats skrivelsen från
riksbanksfullmäktige.
Nackdelarna
med det föreslagna systemet är bla följande:
a) Många
kommuner har f. n. sina likvida medel placerade i banksyste
met under villkor som innebär att kommunerna garanteras en kreditmöj
lighet mot att pengarna är placerade på banken ifråga. Dessutom finns ofta
ett lokalt eller regionalt inslag i kommunernas placeringspolitik. Kom
munen är sålunda ofta en viktig kund i den lokala banken.
Om
kommunerna plötsligt skulle tvingas placera en stor del av sina likvida medel i
riksbanken skulle detta i många fall riva upp den ekonomiska planeringen i
kommunen och i flera fall även drabba den lokala banken på ell ogynnsamt sätt.
b) Det föreslagna systemet kommer att innebära ett icke
oväsentligt administrativt merarbete för kommunerna, som skulle åläggas atl på
etl enhetligt säll varannan månad till riksbanken redovisa sin
likvidiletssilua-tion. Eftersom kommunerna f. n. inte är ålagda elt enhetligt
redovisnings-syslem kan det för vissa kommuner innebära ett belydande arbele
att räkna fram och redovisa de önskade uppgifterna. Även pä central nivå torde
administrationen av systemet kräva en del resurser - inle minst om
dispenshanteringen blir av väsenllig omfattning, vilket inte kan uleslulas.
c) Det förefaller inte osannolikt all villkoren vid
placering på konto i riksbanken enligt den skisserade modellen i många fall kan
bli mindre förmånliga än vid alternativa placeringar pä kreditmarknaden. F. n.
ler sig visserligen räntenivån på skattkammarväxlar klart attraktiv i
förhållande lill exempelvis bankernas specialinlåningsränla. Sett över en
längre tidsperiod är det inte självklart att denna relation mellan
skaltkammarväxelrän-tan och räntan vid alternativa placeringar alltid blir
bestående. Dessutom kan vissa frågetecken finnas om hur likvid en placering
enligt riksbankens förslag kommer att vara.
Av
ovannämnda skäl bedömer länsstyrelsen atl det finns anledning alt pröva om inte
ett system baserat pä frivillighet och marknadsmässiga villkor beträffande
ränta och likviditet för kommunala placeringar i riksbanken vore att föredra.
Med nuvarande, gynnsamma ränterelationer skul-
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1.3 25
le
kanske enbart en aktiv marknadsföring av ett sådant alternativ kunna intressera
många kommuner att placera en del av sin likviditet på konto i riksbanken till
skattkammarväxelränta. Länsstyrelsen avstyrker därför en utredning om
placeringsplikt för kommunerna och förordar istället att en utredning företas i
samverkan med kommunema och i syfte alt finna för dessa attrakfiva former för
placering av likvida medel i riksbanken.
3.2.3
Stockholms kommun
Vad
avser detta förslag finns flera starka invändningar som sammantaget leder till
att förslaget bör avstyrkas.
Den
första invändningen är att förslaget skulle innebära ökad byråkrati och krångel
för kommunema. Det skulle också, såsom påpekas av kammarkontoret, innebära att
kommunerna tvingas sätta in "en betydande resursinsats" i form av
personal för att göra sammanställningar m. m. fill riksbanken. På samma sätt
krävs resurser från riksbanken för att förklara systemet för kommunerna, tolka
och sammanställa kommunernas rapporter.
De
fördelar som förslaget eventuellt skulle innebära bedöms av kammarkontoret
icke stå i proportion till de nackdelar i form av ökad byräkrafi som systemet
skulle innebära.
Den
andra och viktigaste invändningen mot förslaget om placeringsplikt är att
förslaget synes vara onödigt och utmanande gentemot kommunerna.
Under
de senaste åren har regeringens ekonomiska politik i hög grad inriktats mot att
begränsa den offentliga sektorns ekonomiska utrymme i allmänhet och kommunernas
i synnerhet. Regeringen har i finansplan 1981 och budgetförslaget för 1981/1982
häftigt angripit kommunernas konsumtion och utbyggnadsplaner. Regeringen har i
olika sammanhang sökt beskära kommunernas finansiella utrymme i
samhällsekonomin.
I
den s.k. besparingspropositionen (1980/81:20), vilken antogs av riksdagen i
december 1980, lade regeringen förslag som innebar minskade statsbidrag m.m.
för kommunerna. I andra förslag har regeringen lagt på kommunema ökade
kostnader samtidigt som transfereringarna minskat. De sammanlagda
konsekvenserna av dessa åtgärder innebar för Slockholms kommun ökade kostnader
om drygt 100 Mkr motsvarande 40 öre i utdebitering.
Under
febmari 1981 har regeringen aviserat nya förslag till åtgärder som innebär
inkomstbortfall för kommunerna. För Stockholms kommun beräknas effekten av de
föreslagna åtgärderna innebära etl inkomstbortfall för 1982 om cirka 180 Mkr motsvarande
60 öre i utdebitering.
På
grund av de under åren kraftigt försämrade samhällsekonomiska förhållandena och
den i det närmaste krisartade negativa utvecklingen för statsfinanserna har
kommunernas ekonomiska villkor utsatts för en mycket hård press. Regeringens
politik och åtgärder riktade mot kommunema
Prop.
1980/81:150 26
har
allvarligt försämrat de ekonomiska villkoren för de kommunala verksamheterna.
Inte
minst regeringens oförmåga att nedbringa inflationen och sanera statsfinanserna
har fått som följd allt hårdare påfrestningar för de kommunala verksamheterna
och dess finansiering.
Som
en följd av regeringens oförmåga att åstadkomma sunda statsfinanser, har
statens upplåningsbehov på den svenska och de ulländska kreditmarknaderna
kraftigt ökat. Statsskulden är på väg att spränga 250-miljardersnivän och det
statliga budgetunderskottet beräknas 1981/1982 uppgå till över 70 miljarder
kronor.
Statens
allt växande upplåningsbehov, för aU täcka de ständigt ökande
budgetunderskotten, har bl.a. lett till att riksbanken framlagt allt mer
skärpta kreditrestriktioner. Situationen i dag är sådan att cirka 80 % av
låneutrymmet på den svenska kreditmarknaden reserverats för statens upplåning
och bostadskrediter. Resterande andel skall räcka lill näringslivet, hushållen
och kommunerna. 1 praktiken gäller lånestopp för kommunerna, bortsett från län
för bostadsförsörjning.
Kommunerna
har säledes dels utsatts för kostnadsövervällringar från staten, dels minskade
inkomster genom statliga ätgärder, dels ock tvingats till omprövning av
investeringsplaner på grund av riksbankens kreditrestriktioner. Ytterligare
åtgärder från regeringen i syfte att begränsa kommunernas finansiella resurser
har aviserats.
Det uppenbara förhällandel
atl del i dagens ekonomiska situation främst är bland företag som
överiikviditet finns har på intet säll påverkat riksbanksfullmäktiges förslag.
Kommunernas likviditet är i allt väsentligt placerad enligt bestämda regler
medan förekomsten av en växande "grå" kreditmarknad förklaras av all
företag många gånger vall att låna ut sina pengar på detta för dem mycket
lönsamma sätl i stället för att använda dem fill produktiva investeringar. Det
är märkligt atl denna förelagens överlikviditet och dess placering inte alls
kommer i fråga för statsmakternas åtgärder.
Att
mot denna bakgmnd lägga förslag om tvångsplacering av kommunernas eventuella
framtida överlikviditet ter sig utmanande. Kommunerna som har haft
överlikviditet förväntas knappast "besväras" av det problemet
framdeles.
Kommunernas
ekonomiska förutsättningar kan beräknas bli ytterst ansträngda framdeles,
bl.a. som en följd av regeringens politik gentemot kommunerna.
Dessutom
har den nya taxeringsorganisalionen fr. o. m. 1979 fortfarande allvarliga
brister. Stockholms kommun har vid flera tillfällen påpekat detta. Den rådande
ordningen innebär att kommunerna icke har något säkert underlag för bedömning
av skatteintäkterna för kommande år vid tidpunkten för beslut om den kommunala
budgeten. Detta ställer bl.a. som krav att kommunerna måste sträva efter atl ha
en likviditetsnivå som är tillräck-
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.3 27
ligt
hög för att kunna möta eventuella besked om ändrade skatteintäkter i
förhållande till de besked som vid olika tillfällen tidigare erhållits från riksskatteverket
och länsstyrelsen.
Såsom
kammarkontoret ocksä framhåller i sitt tjänsteutlålande, är de föreslagna
villkoren för förräntning av tvångsplacerad överlikviditet så
konkuiTcnskraftiga i förhållande fill andra placeringsformer, att andra åtgärder
än tvång och regleringar skulle kunna ge bättre effekt.
Från
kommunstyrelsens yttrande var sex ledamöter skiljaktiga och avstyrkte
förslaget om placeringsplikt för kommunerna.
3.2.4
Svenska kommunförbundet
Regeringen
har helt nyligen haft överläggningar med Svenska kommunförbundet och
Landstingsförbundet om den kommunala ekonomin inför år 1982. Regeringens
förslag vid dessa överläggningar innebär att 2,8 miljarder kronor skall dras
in från kommuner och landsfing under 1982. Denna mycket kraftiga åtstramningsätgärd
kommer att få slora konsekvenser för kommunemas både befintliga och planerade
verksamhet. Styrelsen finner det därför mycket anmärkningsvärt atl nya förslag
som berör kommunernas ekonomi aktualiseras så snart efter dessa
överläggningar.
Statsmakterna
har elt övergripande ansvar för den kredilpolitiska styrningen beträffande
alla sektorer i samhället.
Riksbanksfullmäktiges
hemställan om utredning angående placeringsplikt för kommunerna avstyrks
emellertid bestämt av styrelsen. Något skäl kan inte anföras för att
placeringsregler införs för kommunerna, varför en utredning framstår som helt
onödig. Vidare kan principiella grunder anföras mot en ytterligare reglering
av kommunernas verksamhet. Styrelsen kan inte finna det rimligt att kommunema,
som är demokratiskt styrda, skall utsättas för hårdare reglering än vad som
gäller för andra sektorer i samhället utanför kreditmarknaden. Förslaget ligger
heller inte i linje med de allmänna strävandena mot en minskad statlig
detaljreglering av kommunernas verksamhet.
När
det gäller det materiella innehållet i det mbricerade förslaget anförs att
kommunema har större finansiella fillgångar än vad som behövs för den reguljära
verksamheten. Kommunerna skulle därför åläggas att placera sin på visst sätt
definierade överlikviditet pä ett konto i Riksbanken. Styrelsen kan inte
acceptera detta teoretiska synsätt. De medel kommunerna förfogar över är till
övervägande del uppbundna av redan fattade beslut. Med hänsyn härtill samt lill
de ökade krav på likviditet som den kreditpolitiska åtstramningen gentemot
kommunerna medför, måste enligt styrelsen den relafiva storleken av dagens
likviditet anses i hög grad motiverad. Med slor sannolikhet kommer dessutom
förslaget om ändrade utbetalningstidpunkter att, vid elt genomförande, göra
det möjligt för kommunerna att begränsa den s. k. överlikviditeten. Den nivå
riksbanken föreslår bör, med hänsyn till kommunens totala engagemang anses som
helt otillräcklig.
Prop. 1980/81:150 28
Jämfört med 1977 års låga nivå har det under 1978 och 1979
skett en återhämtning av likvida medel. Detta förklaras främsl av kommunernas
bokslutsöverskott nämnda år. Däremot förväntas kommunernas finansiella
fillgångar minska kraffigt under 1981. Enligl den särskilda arbetsgruppen om
kommunernas ekonomi (KEA) beräknas det finansiella sparandet i kommunerna
under 1981 minska med 1,2-2,7 miljarder kronor.
Förbundskansliet har utfört vissa beräkningar i syfte att
utröna effekterna av det i utredningsrapporten redovisade systemet för
beräkning av överlikviditet. Med utgångspunkt från den kommunala
finansstatistiken för 1979 blir resultatet att ca 200 kommuner skulle ha haft
en överlikviditet om sammanlagt ca 4 miljarder kronor under 1980. För 1981 kan
beloppet beräknas minska till ca 2 miljarder kronor enbarl på grund av att
kommunernas utgiftsnivå stigit med ca 15 % mellan 1979 och 1980. Eftersom
utgiftsnivån under 1981 blir väsentligt högre än under 1980 kommer beloppet
att reduceras ytterligare inför 1982. Enligt styrelsens bedömning kommer
därför den s. k. överlikviditeten för mänga kommuner att elimineras inom en
mycket snar framtid. Det stora problemel i många kommuner kan i stället komma
att bli brist pä likvida medel.
Elt
införande av placeringsplikt skulle också medföra en inte oväsentlig ökning av
det administrativa arbetet i kommunerna. Mot bakgrund av att det endast är ett
mycket begränsat antal kommuner som framöver kan bedömas ha en s.k.
överlikviditet kommer detta merarbete att uppfattas som onödigt och
byråkratiskt i det stora flertalet kommuner.
I de fall där en kommun har byggt upp en mer varaktigt hög
likviditet kommer detta i allmänhet den eller de lokala bankerna tillgodo.
Kommunernas inlåning används pä della säll främst för atl lillgodose det
akluella kreditbehovet på orten. Elt tvångsvis överförande av dessa medel till
Riksbanken skulle äventyra möjligheterna att slödja och ulveckla näringslivet
inom regionen. Förslaget skulle därför enligt styrelsens mening i vissa fall
kunna motverka de regionalpolitiska målsättningarna.
3.2.5 Landstingsförbundet
Den föreslagna placeringsplikten i Riksbanken skulle
innebära ytterligare en inskränkning i den allt mer omgärdade kommunala
självbestämmanderätten. Landsting och primärkommuner skulle inle längre
förfoga fritt över sina finansiella tillgångar. Därmed öppnas portarna för
ytterligare finansiella restriktioner.
Den
särskilda arbetsgruppen om kommunernas ekonomi (KEA), som består av företrädare
för budget-, ekonomi- och kommundepartementen samt Svenska Kommunförbundel och
landstingsförbundet har studerat utvecklingen av landstingens och
primärkommunernas likviditet. Studien visar att likviditeten kommer att
försämras väsentligl under de närmasle åren. En placeringsplikt skulle därför
endast övergångsvis få de effekler
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1.3 29
Riksbanken beskriver. Detta talar enligt
landstingsförbundets uppfattning för att ett genomförande av placeringsplikt
inte är meningsfullt.
Riksbankens beskrivning av landstings och primärkommuners
likviditetsplanering kan ge en missvisande bild av de principer som ligger
till grund för den kommunala sektorns hantering av sin ekonomi. Placeringar i
specialinlåning är på intet sålt någon dominerande del av landstingens
utlåning. Tvärtom kännetecknas många landstings penningplacering av fasta
överenskommelser med regionalt anknutna banker. Dessa överenskommelser
betraktas av de berörda landstingen som principiellt viktiga, inte minst därför
att landstingen har fått ett allt större ansvar för regionalt näringsliv och
sysselsättning.
Landstingen har således framför maximal ränta prioriterat
målet att de medel som inte för ögonblicket behövs för den egna verksamheten
skall verka i den egna regionens näringsliv. Samtidigt har landstingen i flera
fall försäkrat sig om lånemöjligheter. Överenskommelserna med bankerna löper
ofta på flera år. Om regeringen trots landstingsförbundets invändningar
beslutar genomföra en placeringsplikt är det därför nödvändigt att
övergångsbestämmelser med högre kvottal och möjigheter till dispens införs.
Detta föreslås också i Riksbankens utredning.
De praktiska konsekvenserna för landstingen av en
placeringsplikt blir således dels försämrade möjligheter att stödja regionens
näringsliv, dels försämrade bankförbindelser, vilket kan komma att innebära
svårigheter i finansieringen av verksamheten och därmed risker för
skattehöjningar. Dessutom ökar osäkerheten i budgeteringen av ränteintäkter,
eftersom skattkammarväxeldiskontot uppvisar större variationer i tiden än
Riksbankens diskonto som i dag oftast avgör förändringar i förräntningen av
landstingens penningplaceringar. Det kan också nämnas att placeringsplikten
för bankväsendets del ganska ensidigt torde drabba regionalt anknutna banker
som har relativt liten omfattning av sin verksamhet och i dag har landsting och
primärkommuner som stora kunder.
3.2.6 Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund
Förbundsstyrelsen vill hänvisa lill de negativa konsekvenser förslagets
genomförande skulle få för de lokala bankkontoren.
Relafionerna mellan de kyrkliga kommunema och bankerna skulle kunna päverkas
fill det sämre, vilket bl. a. skulle försvåra möjligheterna att ta upp lån.
En riktigare väg synes styrelsen vara att riksbanken mera
aktivt informerar om möjligheterna för kommunema att placera medel i t.ex.
skattkammarväxlar och därigenom på frivillig grund åstadkommer motsvarande
indragning av medel under perioder av fillfällig överlikviditet.
3.2.7 Svenska bankföreningen
Bankföreningen är — liksom riksbanken — allvarligt oroad
av de senaste årens stora budgetunderskott, som medfört en kraftig ökning av
bankernas
Prop. 1980/81:150 30
inlåning
och växande krav från myndigheterna att bankerna skall använda en allt större
del av inlåningen för köp av statspapper. Detta medför att en ökande del av
bankernas resurser binds i placeringar med huvudsakligen bunden ränta, trots
att bankemas kostnader för inlåningen varierar i takt med diskontot. Detta gör
att bankernas resultat blir ytterst känsliga för ränteförändringar.
Bankföreningen
delar därför riksbankens uppfattning att det är angeläget att öka möjligheterna
att finansiera budgetunderskottet på andra sätt än i bankema. Enligt
bankföreningens mening bör olika vägar prövas för att bredda marknaden för
försäljning av statspapper utanför bankerna. Det bästa sättet att åstadkomma
detta är att statspapperen ges marknadsmässiga villkor som gör dem till
attraktiva placeringar för olika kategorier av placerare. Det är
bankföreningens bestämda uppfattning att det är en sådan marknadsmässig lösning
som bör väljas för statens finansiering i stället för tvångsmässig dirigering
av resurserna hos kreditinstitut, kommuner eller andra placerare.
En
placeringsplikt för kommunerna skulle innebära ytterligare ett steg på den
regleringsväg som alltmer kommit att känneteckna penningpolitiken i Sverige.
Detta utgör ett varnande exempel på erfarenheten att en reglering ofta leder
till en annan. Sedan mänga år styr riksbanken genom olika regler
likviditetsplaceringarna för banker, försäkringsbolag och AP-fonden. Nu
framförs tanken på liknande tvångsregler för kommunerna. Detta kan inte undgå
att väcka frågan vilket nästa steg skulle bli.
I
stället för att införa ytterligare regleringar pä kreditmarknaden bör
myndigheterna sträva efter att kreditpolitiken snarast möjligt avregleras och
att marknadsmässiga förhållanden ålempprättas. Ekonomiministern har i
direktiven (1980: 35) beträffande en översyn av kreditpolifiken framhållit att
"mot bakgmnd av de fördelar en fri kreditmarknad har bör en allmän strävan
vara att i möjligaste mån avreglera kreditmarknaden".
Att
nu neutralisera den kommunala överlikviditeten med placeringsplikt är enligt
bankföreningens uppfattning att angripa symptomen i stället för orsakerna.
Bankföreningen anser att vad som i detta sammanhang i första hand bör övervägas
är hur man kan komma till rätta med ölägenheterna av den
"överlikviditet", som kan finnas hos vissa kommuner, genom åtgärder
som berör kommunernas uttag av skatt. Den diskuterade lösningen med
placeringsplikt är i själva verket ett tvångssparande för medborgarna, via höga
kommunala skatter, för att underlätta finansieringen av statens
budgetunderskott.
Det
framgår inte om den tilltänkta placeringsplikten i praktiken skulle komma att
omfatta alla kommuner eller ens huvuddelen. Däremot innebär förslaget att alla
skulle omfattas av den rapportering och myndighetsprövning som systemet med
lag om placeringsplikt fömtsätter. Skulle det förhålla sig så att endast ett
mindre antal av kommunerna faktiskt berörs, borde i första hand övervägas
möjligheten att med mindre formella åtgärder än en ny lagfäst reglering nå
avsett resultat.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 1.3 31
I
riksbankens utredning (ej här bifogad) påpekas att det av placeringsplikten
föranledda inlåningsbortfallet "kan ha verkan framför allt för mindre banker".
Bankföreningen vill framhålla alt placeringsplikten skulle påverka bankernas
likviditet på ett mycket svårbedömbart sätt. Många kommuner har för närvarande
sina likvida medel placerade i flera banker och dessa skulle kunna påverkas på
sinsemellan hell olika sätt. För riksbanken skulle det bli utomordentligt svårt
att avgöra hur individuella bankers likviditet påverkas av kommunernas
placeringsplikt. Detta skulle i hög grad försvåra för riksbanken att föra en
konkurrensneutral likviditetskravspolitik gentemot bankerna.
Det skulle enligt
bankföreningens mening bli svårt att finna ett lämpligt mått att relatera
kommunernas likvida medel till. I riksbankens utredning föreslås som
"aktivitetsmått" föregående års totala externa utgifter. Detta
förefaller bankföreningen mycket tveksamt, eftersom en kommuns utgifter,
speciellt för invesleringsändamål. kan variera avsevärt mellan olika år. Vidare
förefaller det bankföreningen tveksamt att riksbanken skulle kunna bestämma
beräkningsgmnder och procenttal som är "rättvisa" mellan olika
kommuner med skiftande karaktär.
Bankföreningen
anser på grund av det anförda att det inte finns skäl att utreda frågan om en
ytterligare reglering av kreditmarknaden i form av placeringsplikt för
kommunerna.
Bankföreningen vill slutligen
erinra om att den av riksbanken nu aktualiserade frågan om budgetunderskotten
och kreditpolitiken enligl de ovannämnda direktiven skall behandlas av den
kreditpolitiska kommittén som fått som en av sina uppgifter att "lägga
fram förslag om lämpliga finansieringsformer" med hänsyn lill "att
dagens statsfinansiering ställer särskilda krav på kreditpolifikens instrument
och verkningsformer". Vidare skall kommittén "undersöka vilka
möjligheter det finns att bredda obligationsmarknaden".
3.2.8
Svenska sparbanksföreningen
Bakgrunden
till gällande regleringar av kreditmarknaden är den obalans i samhällsekonomin
som tar sig uttryck i ett stort och växande statligt budgetunderskott och i
kraftigt negativ bytesbalans. Sparbanksföreningen har vid ett flertal
tillfällen, till regeringen och i andra sammanhang, varnat för de negativa
effekterna av den allt starkare och mer detaljerade regleringen av
kreditmarknaden. Samtidigt har dock föreningen uttryckt förståelse för att
riksbanken i detta läge tvingas driva en hård penningpolitik.
En
ekonomisk polifik som emellertid alltför starkt grundar sig på
pen-ningpolifiska åtgärder för att lösa betydande balansproblem leder ofelbart
till höga räntor, starka regleringar och en växande grå marknad. Om inte
kraftfulla finsnspolitiska åtgärder från regeringens sida vidtas framstår nya
kreditpolitiska regleringar alltför lätt som nödvändiga. Sparbanksförening-
Prop.
1980/81:150 32
en
anser inte att det nu framlagda förslaget i sak kan lämna erforderliga bidrag
till önskvärd ekonomisk balans i den svenska ekonomin, i synnerhet som
förslaget med stor säkerhet kommer att medföra allvarliga störningar på den
känsliga kreditmarknaden.
Banksystemets
väsentligaste uppgift på kreditmarknaden är att förmedla finansieUt sparande från
sektorer med överskoU till sektorer med underskott. Denna uppgift fullgör
bankerna inom de ramar och med den inriktning samhället beslutar. Kommunema
utgör en naturlig och omisfiig sektor i bankemas verksamhet och svarar för en
omfattande del av det totala kapitalflödet på kreditmarkanden. Den föreslagna
kreditpolitiska styrningen av kommunernas likviditet kommer att allvarligt
störa den reguljära bankverksamheten. För att åstadkomma en effekfiv
kreditpolitik borde styrningen av likviditeten snarare ske filll banksystemet.
Ett
införande av placeringsplikt för kommunerna enligt riksbanksfull-mäkfiges
förslag medför att en "överlikviditet" i kommunerna om uppskattningsvis
5-6 miljarder kronor överförs från i huvudsak bankerna till riksbanken. Som
jämförelse kan nämnas att kommunemas inlåning i banksystemet är ca 15
miljarder. En sådan överföring kan inte ske utan belydande störningar på den
reguljära kreditmarknaden. Överlikviditeten i primärkommuner och landsting
fördelar sig nämligen mycket ojämnt i landet. Vissa kommuner har
"överlikviditet", andra har det inte. Effekterna på de regionala
kreditmarknaderna blir därmed ojämnt fördelade beroende på kommunemas
situation.
I
många fall har kommunerna som enda eller huvudsaklig bankförbindelse en regionalt
verkande sparbank. Betydande uttag av medel från en sådan sparbank kan få
fundamentala störningar i bankverksamheten till följd. Av sparbankernas totala
inlåning från allmänheten, som omfattar alla kategorier utom finansinstitut,
utgör kommuninlåningen ca 10 procent. Spridningen mellan sparbankerna av denna
andel är mycket stor, från nära 40 procent till ett par procent.
Samarbetet
mellan enskilda kommuner och sparbanker manifesteras ofta i övergripande
överenskommelser omfattande dels inlåning av såväl transaktionsmedel som mer
långtidsbunden överlikviditet, dels utlåning för utbyggnad av samhällsservice,
produktiva investeringar, bostadsbyggande m.m. Ofta ingår även
löneutbetalningsverksamhet till kommunens anställda. 1 överenskommelser av
detta slag avtalas villkor för volymer, räntor och avgifter med hänsyn till det
totala engagemanget. Omplaceringar av kommunemas likviditet enligt förslaget
medför att fömtsättningarna för träffade överenskommelser förändras. En kraftig
minskning av sparbankernas kapitalanskaffning leder fill svårigheter för en
redan hårt reglerad kreditgivning. Även för vissa prioriterade objekt kan
svårigheter uppstå,
Kommunema
har en del av sin överlikviditet placerad på den grå marknaden. Dessa
placeringar minskar effektiviteten av den tillämpade kredit-
Prop. 1980/81:150
Bilaga 1.3 33
politiken.
En åsyftad avveckling av sådana engagemang kan dock befaras komma först i andra
hand då dessa placeringar oftast ger högre avkastning än medel placerade såväl
i bank som i statspapper eller i riksbanken enligt förslag. Syftet att
effektivisera kreditpolitiken uppnås då inte fullt ut. En i detta avseende
effektiv kreditpolitik måste ha en inriktning som inte i första hand negativt
påverkar den reguljära kreditmarknaden.
Sparbanksföreningen
avstyrker således förslaget om placeringsplikt för kommuner av ovan nämnda
skäl. Därmed anser föreningen det också onödigt med fortsatt utredning av
möjligheterna att i den kreditpolitiska lagstiftningen införa placeringsregler
för kommunerna. Föreningen anser att befintliga kreditpolitiska medel är fullt
tillräckliga.
3.2.9
Sveriges föreningsbankers förbund
Förbundet
avstyrker förslaget om placeringsplikt för kommuner av följande skäl:
En
ytterligare detaljreglering av den svenska kreditmarknaden är icke önskvärd.
Kreditpolitikens börda är redan i dag tillräckligt tung. Statsmakterna bör i
stället koncentrera sina ansträngningar på en genomgripande omläggning av
finanspolitiken. Dessutom bör en på sikt mera generell kreditpolitik
eftersträvas.
Det
är riktigt, att vissa kommuner och landsting f.n. har likviditetsöverskott. 1
riksbankens skrivelse fill regeringen finns emellertid inga uppgifter om hur
många kommuner och landsting som i dag har överskottsmedel enligt riksbankens
definition. Mot bakgrund av de restriktioner och ytterligare arbetsuppgifter
som statsmakterna ålägger kommunerna är del högst sannolikt att kommunernas
likviditetsöverskott kommer att kraftigt minska under de närmaste åren. Någon
lagändring för att komma fill rätta med detta temporära fenomen torde därför
inte vara nödvändig.
Man
får därvid inte bortse från den ökade byråkratisering som uppkommer genom en
omfattande uppgiftsskyldighet, dispensansökningar m. m.
För
föreningsbankerna i sin helhel betyder placeringsförslaget ett inlåningsbortfall
i storleksordningen 250-300 miljoner kronor. Många lokala banker ser mycket
allvarligt på effekterna ur inlåningsssynpunkt av en placeringsplikt för
kommunerna.
Definitionen
av placeringskvolens nämnare - externa utgifter — kan ge prakfiska problem.
Sammansättningen av en kommuns utgifter kan variera kraftigt från år till år.
Dessutom kan kommuner med god likviditet motverka regeringens restriktiva
linje genom att öka sina utgifter i en ur samhällsekonomisk synpunkt orimlig
takt för att på så sätt sänka placeringskvoten.
Även
definitionen av en lämplig täljare - dvs. " sådana tillgångar
som
i hög grad är bestämda av en kommuns organisation och verksamhets
inriktning -- " — kan ge gränsdragningsproblem.
Prop.
1980/81:150 34
3.2.10 Post
och Kreditbanken, PK-banken
I
riksbankens skrivelse till regeringen framhålls att det ur kreditpolitisk
synvinkel är av stor vikt att ökningen av kommunernas finansiella tillgångar
inte ytterligare bidrar fill att försvåra kreditpolitiken utan istället kanaliseras
i sådana former att den bidrar till att begränsa de störningar på
kreditmarknaden som finansieringen av statens budgetunderskott kan ge upphov
till. Enligt riksbankens uppfattning kunde detta ske genom att kommuner ålades
placera en på visst sätt definierad överlikviditet på konto i riksbanken.
Härigenom
skulle ökningen av inlåningen i bankerna bli mindre, underlaget för en
kreditexpansion i bankerna minska och riksbanken inte behöva höja
likviditetskvoterna för att tvinga bankerna fill köp av statspapper.
PKbanken
delar riksbanksfullmäktiges oro över de senaste årens stora budgetunderskott
och deras effekter på kreditmarknaden, som framtvingar en kreditpolitik med
bl.a. stora krav på bankerna att köpa statspapper. Banken anser därför att det
är angeläget atl budgetunderskottet i större utsträckning än hittills
finansieras vid sidan av bankerna. Detta bör dock inte ske genom att
kreditregleringar tillgrips mot nya sektorer av samhällsekonomin. Istället bör
villkoren för statens upplåning göras marknadsmässiga så att statspapperen
blir attraktiva som placeringar för företag, kommuner, hushåll etc. Ett steg i
denna riktning är den nuvarande ränlesätt-ningen för skattkammarväxlar för
vilka därigenom finns ett starkt växande intresse från placerare utanför
kredifinstituten.
Pkbanken
anser att ett införande av placeringsregler för kommunerna skulle innebära en
principiellt betydande upptrappning av den kreditpolitiska lagstiftningen,
eftersom den skulle komma att gälla utanför kretsen av kreditinstitut. Banken
anser inte att dylika placeringsregler kan begränsa störningarna på
kreditmarknaden av statens upplåning i sådan utsträckning att ett så
långtgående ingrepp är motiverat och avstyrker därför riksbanksfullmäktiges
hemställan att regeringen skall utreda möjligheterna att i den kredilpoHliska
lagstiftningen införa placeringsregler för kommunerna.
Om
en utredning ändå skulle komma till stånd och resultera i placeringsregler
fömtsätter PKbanken att den olika inverkan detta skulle kunna få på inlåningen
i de skilda bankerna beaktas vid fastställande av likviditets- och kassakrav så
att konkurrensneutralitet i möjligaste mån uppräUshålls,
3.2.11 Postverket
Förslaget
om placeringsplikt på konto i riksbanken medför bl. a. behov av effektiva
rutiner för insättning och uttag på dessa konton. Även för dessa kan postgirot
erbjuda ett effektivt system för att överföra kommunemas medel till och från
Riksbanken så att medlen enkelt kan användas för kommunernas betalningar
respektive att överskott förs över till Riksbanken.
Norstedts TryckBri, Stockholm 1981
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
2.1
Långtidsbudget för perioden 1981/82-1985/86
Prop. 1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget Långtidsbudget för perioden
1981/82-1985/86
j Innehållsförteckning
Sid.
1 Inledning .................................................................... .... 3
- uppläggning, innehåll och läsanvisning
2 Den samhällsekonomiska bakgmnden ...................... 5
2.1
Inledning .................................. ......................... 5
2.2
Balansbrister i
den svenska ekonomin .................. ..... 6
2.3
Långtidsutredningens
kalkyler ............................. 7
2.4
Den aktuella
konjunkturbilden .............................. 11
2.5
Sambandet
mellan långtidsutredningen och långtidsbudgeten 12
3 Beräkningsmetodiken .................................................. .. 14
3.1
Antaganden .......................................................... .. 14
3.2
Beräkningsteknik
................................................... .. 15
4................................................................................... Statsutgifternas
fördelning på ändamål - redovisning av stats
utgifterna i oförändrad pris- och lönenivå ................... ... 17
Ändamålsuppdelning:
Folkpensioner, sjukförsäkringar m. m........................... 17
Utbildning och forskning ............................................ .. 19
Totalförsvar ............................................................... .. 23
Bostadspolitik ............................................................ .. 25
Arbetsmarknads- och regionalpolitik ........................... .. 27
Stöd till barnfamiljer .................................................... .. 31
Allmänna bidrag lill den kommunala seklorn ................ 35
Kommunikationer ....................................................... .. 37
Hälso-, sjuk- och socialvård ....................................... 39
Rätts- och polisväsende ............................................ 40
Näringspolitik ............................................................. 41
Internalionellt utvecklingssamarbete .......................... 44
Energiförsörjning ...................................................... 44
Övrigt ......................................................................... 45
5 Statsutgifterna .......................................................... .. 48
5.1 Sammanfattning av statsutgifterna i oförändrad pris-
och löne
nivå samt i löpande priser .................................... ... 48
2 Statsulgifternas uppdelning på realekonomiska
kalegorier 50
5.3
Slatsskuldräntorna
och budgetunderskottets finansiering ... 56
5.4
Statliga
kreditgarantier ........................................ 60
6 Statsinkomsternas utveckling ..................................... 63
6.1
Utvecklingen
frän 1960-lalet till dagsläget ............. ... 63
6.2
Faktorer av
betydelse för statsbudgetens inkomster 64
6.3
Resultatet av
långtidsbudgetberäkningen ........... 76
7 Statens budgetsaido m.m............................................ ... 78
- sammanfattning av utgifts- och inkomstberäkningen;
effekter av
andra antaganden
8 Automatiken i statsbudgeten ...................................... 82
8.1
Automatiken i
slatsulgiftema ............................... ... 82
8.2
Automatiken i
inkomstutvecklingen ....................... ... 88
8.3
Budgetsaldot
och automatiken i statsbudgeten . ... 95
1 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 150. Bd. 2.1
Prop. 1980/81:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget
Sid.
9
Staten och socialförsäkringssektorn .................. 97
9.1 Förmåner och avgifter ............................... 97
9.2 Förslag till förändringar i systemet ................ .. 98
9.3 Fonderingen ............................................. 99
9.4 Socialförsäkringssystemets syften och konsekvenser 100
9.5 Beräkningsresultat m.m................................. 101
10 Den
kommunala sektorn 105
10.1 Statsbidragen ......................................... 105
10.2 Den kommunala sektorns volymutveckling 1982-1984
.... 106
10.3 Summering av kalkylerna samt avslutande
kommentarer .. 111
11 Sammanfattning
och slutsatser 112
Prop. 1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 3
Bilaga 2.1
Bilaga 2.1 Långtidsbudget
LÅNGTIDSBUDGET FÖR PERIODEN
1981/82-1985/86
I Inledning
Under senare år har långtidsbudgeten successivt fått en
ändrad karaktär. Ursprungligen syftade långtidsbudgeten enbart lill all
kartlägga de slalsfinansiella konsekvenserna pä längre sikl av redan fattade
beslul och gjorda ålaganden.
De samhällsekonomiska förutsättningarna med begränsat
utrymme för fortsalt utbyggnad av offenllig seklor har emellertid medfört atl
kraven på långtidsbudgeten att ge en mer allsidig bild av hela den offentliga
verksamheten har ökat. Den fortgående ökningen av budgetunderskottel har också
lell lill all del blivil alli mer vikligl atl analysera de faklorer som styr
inkomst- och utgiftsutvecklingen. Den mekaniska framräkningen av budgetutvecklingen
i volymtermer intar därför inte samma cenirala plats som lidigare. Syftet med
förändringarna i långtidsbudgetens uppläggning är att ge ell bättre underlag
för överväganden om budgetpolitikens inriktning framöver. Det
samhällsekonomiska perspektiv som tecknas i årets långtidsbudget är av något
mindre schablonmässig karaktär än tidigare år eftersom de nu kan bygga på den
nyligen framlagda långtidsutredningen. 1 tidigare långtidsbudgetar har
schablonmässigt gjorts tämligen optimistiska anlaganden om bl.a. ekonomisk
tillväxt och,prisutveckling. Della är en bidragande orsak lill all årels
långtidsbudget ger en, vid jämförelse med tidigare långtidsbudgetar, mer
negaliv bild av den framtida budgelulvecklingen.
Liksom tidigare år omfattar den egenlliga
långlidsbudgelberäkningen statsbudgetens inkomster och utgifter. Som underiag
för en bedömning av ulvecklingen av de verksamheter som direkt styrs genom
statliga beslut ger statsbudgeten emellertid en ofullständig bild. Stora delar
av socialförsäkringssystemet regleras genom statliga beslut men redovisas
endasi i begränsad omfattning på statsbudgeten. 1 etl särskilt avsnitt
redovisas därför även en beräkning av inkomsterna och utgifterna för
statsbudgeten och socialförsäkringssystemet sammantagna. Slarka samband finns
också mellan statsbudgeten och den kommunala sektorn. Därtör behandlas också
denna sektor i långtidsbudgeten. En kalkyl presenteras över del kommunala
konsumiionsulrymme som är inlecknal av befolkningsförändringar och redan
fållade beslul.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 4
Arets långtidsbudget avspeglar en höjd ambitionsnivå när
det gäller beskrivning och analys av automatiken i stalsbudgelen. Bl.a. görs en
genomgång av de olika former av indexbindningar och andra former av anknytning
lill pris- och löneutvecklingen när det gäller stalsutgiflerna. En fördjupad
behandling ges också faktorer som inverkar på statsinkomsterna.
En analys görs av effekterna av statliga kreditgarantier.
Även om dessa i mycket liten utsträckning hittills kommit att direkl belasta
statsbudgeten har garanligivningen i vissa avseenden likheter med statsutgifter
vad gäller effektema på samhällsekonomin.
Långtidsbudgetens utgiftssida är en kalkyl över
omfattningen av de resurser som krävs för att av statsmakterna gjorda ålaganden
skall kunna infrias. Statsinkomsterna beräknas i huvudsak med utgångspunkt i
oförändrade skatte- och avgiftssatser eller, i tillämpliga fall, redan
föreslagna eller beslutade förändringar. Samma meloder har ulnytljals vid
beräkningen avseende socialförsäkringsseklorn.
1 princip görs inga försök all förulse vilka nya beslul
som kan komma alt fattas under perioden eller effekterna av dessa. Del måste
understrykas alt långtidsbudgeten således varken är en plan för den framlida
ulvecklingen eller en prognos för den mest sannolika utvecklingen. Avsikten med
långtidsbudgetkalkylen är endast alt redovisa vilken budgetulveckling som blir
följden om inga nya utgiftsåtaganden görs och inga nya beslul fallas om ändrade
skatte- och avgiftsregler.
Som framgått utgör långtidsbudgeten väsentligen en
konsekvensberäkning. De slutsatser som dras av dessa konsekvensbeskrivningar
är partiella och utvecklas inle till en samhällsekonomisk analys. Sädana
analyser återfinns i den reviderade finansplanen och den reviderade nationalbudgeten.
1981 års långtidsbudget har utarbetats inom
budgetdepartemenlets budgetavdelning på grundval av material från myndigheler
och departement. Underlaget till kap. 2 om den samhällsekonomiska bakgrunden
har lagits fram inom ekonomideparlemenlet.
Långtidsbudgeten är alt betrakta som en sammanhållen
helhel. Omfäng-el pä materialet gör dock att nägra ord bör sägas om
långtidsbudgetens struktur:
I kap. 2 behandlas den samhällsekonomiska bakgrunden till
beräkningarna i långtidsbudgeten. Sambandet mellan långtidsbudgeten ä ena
sidan och långtidsutredningens olika alternativ saml del nu akluella konjunkturlägel
ä den andra diskuleras. Delta leder fram lill de antaganden om centrala
ekonomiska variabler som ligger lill grund för beräkningarna. Dessa antaganden
behandlas i kap. 3. Här görs också en mer ingäende redovisning av olika
tekniska aspekter på beräkningarna av statsbudgetens utgifter och inkomsler.
Kap. 4 innehåller en detaljerad genomgång av
slalsulgifterna uppdelade
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 5
efter ändamål. Denna redovisning sker i princip i samma
pris- och lönenivå som tillämpas i budgetpropositionen för budgetåret 1981/82.
Detta innebär att en bild ges av de olika volymfaktorer som påverkar
ulvecklingen inom olika områden. Redovisningen av statsutgifterna förs sedan
vidare i kap. 5. Här görs en omräkning till löpande priser med utnyttjande av
de antaganden och förutsättningar som anges i kap. 2 och kap. 3. Vidare ges en
översikt av utgiftsutvecklingen sädan den framkommer vid en uppdelning på
realekonomiska kategorier. Kapitlet innehåller också diskussioner av mer
principiell art om dels statsskuldräntorna, dels statliga kreditgarantier.
Statsinkomsternas utveckling behandlas i kap. 6 mot
bakgrund bäde av vissa strukturella tendenser och av faklorer av mer tillfällig
karaktär. 1 kap. 7 förs utgifterna och inkomsterna samman i en redogörelse för
utvecklingen av statsbudgetens saldo under långtidsbudgetperioden. Vidare diskuteras
effekler på saldoutvecklingen av förändringar i antaganden vad gäller vissa
centrala variabler.
En mer ingående beskrivning av styrande faklorer bakom
inkomsternas och utgifternas utveckling ges i kap. 8. Detta bildar bakgrunden
till ett resonemang kring den strukturella utvecklingen av statens finanser.
För att ge en mer heltäckande bild av den offentliga
sektorn behandlas även socialförsäkringssektorn och den kommunala sektorn.
Utgifter, inkomster och finansiellt sparande i socialförsäkringssektorn
redovisas i kap. 9.1 kap. 10 redogörs för utvecklingen inom kommunsektorn.
En sammanfattning av långtidsbudgetens resultat ges i kap.
11. Detta innehåller även vissa slutsatser om och synpunkler på
budgelulvecklingen under den behandlade perioden.
2 Den samhällsekonomiska bakgrunden
2.1 Inledning
1 föreliggande kapitel beskrivs den samhällsekonomiska
bakgrund mol vilken en diskussion av den statliga finanspolifiken mäste föras.
1 långtidsbudgeten behandlas i första hand statsinkomsternas, stalsulgifternas
och budgetsaldots beräknade utveckling. Även om inlresset således koncentreras
till statsbudgeten är det viktigt att detla sker under beaktande av de olika
ömsesidiga samband som finns mellan statsbudgeten och samhällsekonomin i
övrigt. Dessa samband har stärkts i och med den offentliga sektorns tillväxt. 1
en ekonomi som den svenska där offentliga sektorns utgifter motsvarar närmare
tvä tredjedelar av bruttonationalprodukten (BNP) är statsfinansernas inverkan
på inkomstfördelning, produktionsförhållanden, bytesbalans, arbetslöshet,
regional balans osv. mycket belydande. Statsbudgeten är säledes elt
betydelsefullt instrument som i samklang med andra ekonomisk-politiska
åtgärder skall medverka till atl reali-
Prop. 1980/81:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget 6
sera
målen för den ekonomiska politiken - full sysselsältning, stabil prisutveckling,
god ekonomisk tillväxt samt en rättvis inkomstfördelning, allt under beaktande
av kravel på inre och yllre balans i ekonomiii.
Å
andra sidan är statsbudgetens utveckling i hög grad avhängig av förhållandena
inom samhällsekonomin. Mot denna bakgrund sammanfattas i det följande
huvuddragen i den samhällsekonomiska utvecklingen enligt nu aktuella
bedömningar.
2.2
Balansbrister i den svenska ekonomin
Utvecklingen
under 1970-talel innebar i många avseenden markanta trendbrott i förhällande
till tidigare år. 1 stor ulslräckning sammanhängde detla med den ökade
instabiliteten i den internationella utvecklingen med betydande
konjunktursvängningar och stegrad inflation.
1
Sverige blev tendensen lill en bestående nedgång i industrisektorn alltmer
tydlig. Den ekonomiska politiken, som bl. a. underlättade för industrin att
producera på lager, bidrog visserligen till all hålla uppe produktionen under
den djupa internalionella konjunkturnedgången åren 1974-1975. Den snabba
inflationen och de kraftiga löneökningarna åren 1975-1976 försämrade emellertid
industrins konkurrenskraft. När industriproduktionen tog fart i andra länder
år 1976, fortsatte därför den svenska nedgången. Även om den följande
växelkursanpassningen möjliggjorde en viss återhämtning, återvanns dock inte
marknadsandelar i önskvärd utsträckning. De allvarliga branschkriserna är ett
annat ullryck för industrins svårigheier.
Den
industriella tillväxten synes därutöver ha hämmats av den minskande rörligheten
på arbetsmarknaden, av stor efterfrågan på arbelskrafl från den offenlliga
seklorn och av en svag finansiell posilion inom induslriseklorn totalt sett.
Produktionstillväxten
blev således svag under andra hälften av 1970-talet. Utrymmet för inhemsk resursförbrukning
minskade yllerligare genom den försämring i värt bytesförhållande gentemot
utlandel som oljeprishöjningarna medförde. Mellan åren 1973 och 1979 sleg det
svenska importpriset på olja realt med ca 200 %. Della fillsammans med övriga
prisrörelser försämrade vårt bytesförhållande med drygt 10 % under denna
period.
Den
svaga resurstillväxten motsvarades inle av en nedgång i vår inhemska
förbrukning. Resultatet har blivit en allvariig försämring av bytesbalansen.
Särskill markanl värden kommunala konsumlionslillväxten som uppgick till drygt
4 % per år under hela 1970-talel.
Den
ekonomiska politiken har lyckats upprätlhålla den fulla sysselsättningen under
1970-talet. Sverige skiljer sig i detla avseende frän de flesta övriga
industriländer. Men della har krävt slora och växande ansträngningar. En del
av den offentliga utgiflsexpansionen och de växande under-
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 7
skotten
i statsbudgeten avspeglar de höga ambitionerna på sysselsättningsområdet.
Vikande internationell efterfrågan och minskad efterfrågan till följd av
minskande investeringar har fått ersättas med efterfrågeslimulans från den
offentliga sektorn, vilket ökat säväl de offentliga utgifterna som underskolten
i den offenlliga seklorn och i bytesbalansen.
Den offentliga
utgiflsexpansionen har inte längre i sin helhet kunnat skaltefinansieras enligt
mönstret frän 1950- och 1960-talen. Därmed har det finansiella underskottet i
den offentliga sektorn ökat. Det växande budgetunderskottet hänger nära samman
med övriga balansbrister i den svenska ekonomin. Utgiflsöverskottet i offenllig
sektor har lell lill ell sänkt brullosparande i hela ekonomin, vilket
återspeglas i ett strukturellt underskott i bytesbalansen.
2.3
Långtidsutredningens kalkyler
De
nu behandlade frågorna diskuteras i den i december 1980 publicerade
långtidsutredningen, LU 80 (SOU 1980:52). Utredningens resultat och
remissinstansernas synpunkter har kunnal användas som underlag för denna
långtidsbudget. 1 del följande presenteras vissa av de resultat utredningen
kommit fram till.
LU 80 har sett som en
huvuduppgift alt ange en väg fill balans i den svenska ekonomin. I delta syfte
har utredningen utarbetat ett scenario för den ekonomiska ulvecklingen, där
balansbrislerna i ekonomin successivi minskar och där det är möjligt att uppnå
de centrala målen för den ekonomiska politiken. Detta scenario är utredningens
alternativ 1.
Svårigheterna att uppnå en
sådan utveckling bedöms emellertid vara mycket stora. Som framgått har utvecklingen
under 1970-talel präglals av mänga djupt liggande problem. Utredningen har
därför också analyserat en utveckling där de nuvarande utvecklingstendenserna i
den svenska ekonomin beslår. Delta görs i alternativ 2 som byggs upp kring del
grundläggande antagandet alt del endast i marginell utsträckning går all ändra
den nuvarande ulvecklingen.
De två alternativen är
uppbyggda kring gemensamma antaganden om den internationella utvecklingen och
utvecklingen av arbetskraflsutbudel i Sverige.
Enligt LU:s bedömning
kommer bekämpandet av inflationen all prioriteras av OECD-länderna under de
närmasle åren samtidigt som man försöker stimulera tillväxten av investeringar
och produktivitet. Tillväxten av BNP inom OECD-området har bedömts uppgå till
2,9% per år under perioden 1979-1985. Detla innebär att arbetslösheten i
OECD-området fortfarande kommer att ligga kvar på en hög nivå fram lill mitlen
av 1980-talel. Också inflalionstaklen vänlas ligga kvar på en hög nivå.
Tillväxten i världshandeln har bedömts uppgå till 5 % per är i volym under
perioden.
Som
nämnts bygger LU:s båda alternativ ocksä på gemensamma förut-
Prop. 1980/81:150 Bilaga
2.1 Långtidsbudget 8
sättningar
om utbudet av arbetskraft i Sverige. Antalet personer i arbetskraften har
beräknats öka i ungefär samma takt som under 1970-talet, dvs. med närmare 1 %
årligen.
Utvecklingen
i LU:s alternativ 1
LU:s
alternativ I präglas i många avseenden av kravet på förbättring i vår externa
balans. Genom en förbättring av konkurrenskraften och lönsamheten i industrin
skulle del enligl LU bli möjligt att stärka dess ställning pä
exportmarknaderna, vilket möjliggör ett visst återtagande av marknadsandelar
som förlorats under 1970-talet.
En
annan viklig grundförutsättning i alternativ I är atl de restriktioner på
ekonomins utbudssida, som gjort sig påminda under slutet av 1970-talel, hävs.
För att industrin skall kunna utnyttja etl förbättrat konkurrensläge är del
sålunda enligt LU nödvändigt att den får en sädan finansiell slyrka all
företagen kan la de risker som är förknippade med en ökad industriell
expansion. Vidare förutsätts i alternativ 1 att arbetsmarknaden blir så
flexibel att nyrekrytering i de expansiva delarna av industrin kan ske utan att
löneuppdrivande flaskhalsar uppstår. Detla kräver bl.a. alt övriga sektorer
håller fillbaka sin efterfrågan på arbetskraft.
Utbudet
av skogsråvara har under de senaste åren utgjort en speciell restriktion för
den industriella tillväxten. I alternativ I har förutsatts alt sådana åtgärder
vidtas att skogsindustrin i varje fall i konjunkturtopparna kan tillgodogöra
sig ett virkesutbud som svarar mot den långsiktiga tillväxten i skogen.
Enligt
förutsättningarna för alternativet skulle bytesbalansunderskottel år 1985
minskas till 2% av BNP all jämföra med ca 4% är 1980. Trols all underskollel i
bytesbalansen sälunda minskar kvarstår dock behovet av utlandsupplåning, vilkel
innebär all den svenska utlandsskulden även i alternativ I kommer all växa
under hela perioden fram till år 1985. Därmed kommer också räntebetalningarna
alt öka.
För
all uppnå denna utveckling av bytesbalansen krävs all oljeberoendet minskas. I
allernaliv I har antagits all oljeanvändningen vid konstant BNP kommer atl
reduceras med 4,3% per år.
Den
ökning av produktionen som under ovan angivna omständigheter skulle kunna komma
till stånd kräver en ökning av såväl investeringar som produktivitet.
Sysselsättningen
i limmar antas bli oförändrad under kalkylperioden. Hela den ekonomiska
tillväxten mäste därför komma till stånd genom en ökning av arbetsproduktiviteten.
Man räknar sålunda med att produktivitetsökningen i inudstrin ska uppgå till
4,2% per år under perioden 1979-1985. I övriga näringslivel räknar LU med en
uppgång i produkiiviielen pä 3% per år.
Alternativels
utveckling av produktion och produktivitet bedöms inle
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 9
kunna
åstadkommas utan en avsevärd förbättring i investeringsaktiviteten. I ett
sexårsperspektiv är det mest angeläget alt öka industriinvesteringarna och de
invesleringar som bidrar till att minska vårt oljeberoende. Sammantaget
beräknas de totala investeringarna i ekonomin öka med 3,5 % per år i alternativ
1.
Under
de angivna betingelserna bedöms en ekonomisk tillväxt i slorieksordningen 2,5%
per år under perioden 1979-1985 vara möjlig. Kraven pä investeringsuppgång och
förbättring av bytesbalansen intecknar emellertid nära nog hela detta
produktionsutrymme. Det knappa utrymme för konsumtion som då kvarstår innebär
en kraftig neddragning av ökningen i såväl privat som offentlig konsumtion. I
alternativ 1 har förutsatts att den offentliga konsumtionen under perioden
1979-1985 ökar med 0,9% om året. Det är i så fall möjligt att uppnå en ökning
av den privata konsumtionen med 0,6% om året, vilket kan jämföras med en
ökning på 1,6% per år under perioden 1974-1979. Ökningen av offenllig
konsumtion, 0,9% per år under perioden 1979—1985, kan jämföras med en ökning på
3,9% per år under perioden 1974—1979. Liksom för den privata konsumtionen är
det alltså här fråga om en mycket kraffig uppbromsning.
Den
statliga konsumtionen beräknas i allernaliv 1 minska med 0,5% per år, medan den
under perioden 1974 -1979 ökade med 2,1 % per år. För den kommunala
konsumtionen är trendbrottet ännu mer drastiskt. Det utrymme som står till
förfogande under perioden 1979-1985 motsvarar en ärlig ökning pä 1,5% per år,
vilket skall ställas mot en ökning pä 4,7% per är under perioden 1974-1979.
Utvecklingen
enligt LU:s alternativ 2
Alternativ
2 beskriver en utvecklingsväg för svensk ekonomi där den inhemska konsumtionen
fortsätter att expandera enligt ungefär samma mönster som förut. Konsekvenserna
härav blir en utveckling som i långa stycken påminner om den under 1970-talets
senare hälft. Utgångslägets kraftiga obalanser förvärras och på grund av ett
stagnerande näringsliv kan den fulla sysselsättningen inte upprätthållas.
Enligt
LU kännetecknas den svenska ekonomin f.n. av vissa tillväxt-hämmande
restriktioner på ekonomins utbudssida. Dessa är tröghelsten-denserna på
arbetsmarknaden, företagens svaga soliditet och brister i skogsindustrins
råvaruförsörjning. I alternativ 2 har dessa restriktioner fömtsätts kvarstå.
För
att en utveckling i linje med alternativ I skall kunna realiseras måste enligt
LU tillväxten i den inhemska konsumtionen brytas. I alternativ 2 åstadkoms inte
denna återhållsamhet i konsumtionsutvecklingen. I stället fortsätter
utvecklingen i ungefär samma banor som under senare hälften av 1970-talet.
För
statens del har i alternativ 2 förutsatts en oförändrad konsumtions-
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 10
volym. Även denna utveckling förutsätter dock en hård
restriklivilel med nya utgiftsåtaganden. Den kommunala konsumtionen fortsätter
däremol i alternativ 2 att växa snabbt. En viss uppbromsning av tillväxten
förefaller emellertid f. n. ske. Med anledning härav har ökningstakten satts
till 3,8% per år under perioden 1979-1985. Detta innebär en belydande nedgång i
förhällande till perioden 1974-1979 då ökningslaklen uppgick lill 4,7% per år.
Utvecklingen i alternativ 2 innebär således att vi når en uppbromsning i
tillväxten till den vi hade under perioden 1970-1974, dä konsumlionsökningen i
kommunerna uppgick till 3,4% per är.
Erfarenheterna under 1970-talet har enligt LU visal alt
den återhållsamhet på lönesidan som ligger i alternativ 1 knappasi kan
realiseras i etl klimat med en expansiv offentlig efterfrågepolitik. Därför har
i alternativ 2 förutsatts att lönlagarna inte kommer all acceptera en
försämring i reallönen. Reallönen efler skatt per sysselsatt ökar sälunda svagt
under perioden 1979-1985.
Härigenom skulle den privata konsumtionen komma att öka
med 1,5% per är under perioden 1979-1985, dvs. i ungefär samma takt som åren
1974—1979. Konsumtionsökningen under perioden 1965-1974 uppgick till 2,5-3% per
år.
Den expansiva ekonomiska politiken förutsätts liksom under
perioden 1974-1979 skapa ett inhemskt ekonomiskt klimat som inte står.i överensstämmelse
med ulvecklingen i omvärlden. Den snabbt växande offentliga sektorn kan
förutses bli löneledande vilket bidrar till en löne- och kostnadsutveckling som
är avsevärt snabbare än omväridens. Därmed försämras konkurrenskraften
ytterligare för det svenska näringslivet. De reala löneökningarna kommer att
pressa ned vinsterna. En del av kostnadshöjningen kan också väntas slå igenom
i höjda produktpriser med stigande relativpriser som följd. Den ogynnsamma
prisutvecklingen vänlas leda till att den konkurrensulsalta delen av
näringslivel lappar marknadsandelar både på exportmarknaderna och här hemma.
Trots en förutsatt tillväxt i världshandelns volym på i genomsnitt ca 5% per år
under prognosperioden beäknas den svenska exporten växa med endasi 2,2% per år
under perioden 1979-1985.
Den totala importen av varor och tjänster beräknas i
alternativ 2 växa med i genomsnitt 3,8% per år under perioden 1979-1985, vilkel
är en mycket kraftig ökning i förhällande till BNP-tillväxten.
Den angivna utvecklingen medför atl bytesbalansen krafligl
försämras. Bylesbalansunderskottet beräknas växa från 11,2 miljarder kr. år
1979 till ca 59 miljarder kr. år 1985. Detta betyder att underskottet växer
från 2,5 % av BNP år 1979 till 6,5% år 1985. Utlandsskulden, som är 1979
uppgick till ca 6% av BNP, beräknas i alternativ 2 växa till 28 % av BNP år
1985. Detta medför naturligtvis en snabb ökning av räntebetalningarna. Som
andel av BNP beräknas dessa öka från 0,7% år 1979 till ca 3% är 1985.
Det torde enligl LU starkt kunna ifrågasättas om en sådan
utveckling av
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 11
den
utrikes skuldsättningen kan genomföras utan begränsningar i den
ekonomisk-politiska handlingsfriheten och kraftigl försämrade lånevillkor.
Den
försämrade konkurrenssituationen och vinstutvecklingen väntas försvaga
incitamenten tiJI nyinvesteringar. De lotala investeringarna anges i detla allernaliv
öka med endasi ca 1% årligen. BNP-ökningar har i alternativ 2 beräknats till
1,3% per år under åren 1979- 1985.
Vid
en sådan utveckling skulle det enligt LU:s kalkyler inte längre vara möjligt
att upprätthålla den fulla sysselsättningen. Antalet arbetslösa har i detta
fall beräknats uppgå lill drygl 100000 utöver den normala friktionsarbetslösheten.
Detla är liktydigt med en arbetslöshet på 4.3% är 1985.
2.4
Den aktuella konjunkturbilden
LU:s
kalkyler utgår frän år 1979 som basår. När del gäller att bedöma utvecklingen
under långtidsbudgetperioden är del viktigt atl också den nu aktuella
konjunkturutvecklingen tas med i bilden.
I
labell 1 anges försöijningsbalansens utveckling under åren 1980 och 1981
tillsammans med LU:s kalkyler för perioden 1979-1985. Förär 1980 föreligger
utfallsberäkningar, medan uppgifterna för är 1981 avser ekonomidepartemenlets
bedömningar i den reviderade nationalbudgeten för år 1981. Det bör dock betonas
att en sådan jämförelse är förknippad med stora problem eftersom LU:s kalkyler
avser den trendmässiga utvecklingen på medellång sikt utan hänsyn lill
konjunklurmässiga variationer. Däremot är uppgifterna för åren 1980 och 1981 i
hög grad beroende av konjunkturläget.
Tabell
L Försörjningsbalansens utveckling under perioden 1979—1985 enligt LU 80 samt
åren 1979—1981 enligt reviderad nationalbudget för år 1981
Årlig procentuell volymförändring
1979-
1985
1979-
1980-
enl. LU 80
1980
1981
alt. 1
all. 2
utfall
enl. RNB
Privat
konsumtion
0,6
1,5
-0,1
-1,5
Offenllig
konsumtion
0,9
2,7
2,9
2,1
Statlig
-0,5
0,0
1,7
0,0
Kommunal
1,5
3,8
3,4
3,0
Invesleringar
3,6
1,2
1,7
-2,0
Industri
8,0
-1,8
17,0
-1,3
Lagerinvesleringar'
-0.1
-0,6
1,4
-1,3
Export
av varor och Ijänsler
6,0
2,2
-2,5
1,5
BNP
2,5
1.3
1,4
0,2
Import
av varor och tjänster
3,3
3,8
0,7
-5,2
' I
proceni av basårels BNP.
Även
om alltför bestämda slutsatser således inte får dras av denna jämförelse är
dock likheten i utvecklingen under perioden 1979-1981 med
Prop. 1980/81:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget 12
LU:s
alternativ 2 i många avseenden påtaglig. Delta gäller såväl BNP:s som den
offentliga konsumtionens genomsnillliga uiveckling. För de lolala
investeringarna och för exporten har utvecklingen blivit ännu svagare än vad
som förutsatts i LU:s alternativ 2. Den slarka uppgången i industriinvesteringarna
år 1980 har därvid motvägls av sjunkande bostadsinvesle-ringar. Den privata
konsumtionen och importen har i storl sett legat kvar på 1979 års nivå.
Också internalionelll
kännetecknas är 1981 av en konjunktursvacka. En viss återhämtning väntas dock
enligt den reviderade nationalbudgeten från slutet av detta år och enligt de
flerårskalkyler som där presenteras beräknas denna fortsätta under hela är
1982. BNP-tillväxten i OECD-länderna väntas därmed öka frän ca 3/4% åren
1980-1981 till ca 2 1/2% åren 1981-82. Bedömningarna tyder också på en
avlagande internalionell prisulveck-ling på bearbetade varor och successiv
höjning av världshandelns tillväxttakt på bearbelade varor från 2-3% åren 1980-1981
till ca 3-4% under perioden 1981-1982.
För Sveriges del beräknas
det förhållandevis återhållsamma löneavtalet innebära i stort, sett oförändrade
relativpriser år 1981, men en viss sänkning beräknas för år 1982. Också
konsumentprisernas ökningslakt beräknas bli lägre år 1982 än år 1981. Utrymmet
för privat konsumtion kommer dock även år 1982 atl vara myckel begränsat.
Också för exporten fömlses
alt den svaga nedgången år 1981 kommer alt förbytas i en inte oväsentlig ökning
år 1982. Detta bidrar lill en höjning av BNP:s tillväxttakt.
Som
framgått av denna summariska överblick torde år 1982 enligl den reviderade
nationalbudgetens (RNB:s) bedömningar komma all präglas av ett förbättrat
konjunkturläge vilkel ocksä lorde fortsätta under år 1983. Bedömningarna här är
givetvis myckel osäkra.
Svagheterna i den svenska
ekonomin är av djupgående nalur och kan således inte avhjälpas av ett någol
bättre konjunkturläge. De senaste årens utveckling visar närmasl att kraven pä
den ekonomiska politiken ytterligare har förstärkts.
2.5
Sambandet mellan långtidsutredningen och långtidsbudgeten
1
långtidsbudgeten kartläggs som nämnts de statsfinansiella konsekvenserna av
redan fattade beslut och gjorda åtaganden. Kalkylerna återspeglar således
budgetutvecklingen om inga nya åtgärder vidtas. Några försök att förutse
kommande ätgärder görs inte.
Som
framgått föreligger i detta hänseende en påtaglig likhet med konstruktionen av
LU;s alternativ 2. Utgångspunkten för delta alternativ är visserligen inte all
inga nya ätgärder vidtas, men beräkningarna grundas pä antagandet att några mer
genomgripande ändringar i ulvecklingen inte kommer att uppnäs med den förda
ekonomiska politiken. Alternativ 1
»'rop. 1980/81:150 Bilaaa 2 i i»
»"aga 2.1 Långtidsbudget
nmgarna för dessa beräkningar. ''''"'' ''rs för fömtsätt-
Prop. 1980/81:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget 14
3
Beräkningsmetodiken
3.1
Antaganden
Långtidsbudgeten
är varken en plan eller prognos för hur budgetens inkomst- och utgiftssida
utvecklas. Syftel med långtidsbudgeten är i stället att ge en bild av
konsekvenserna på statsbudgeten av redan fattade beslut och existerande
regelsystem. Den skall endast beskriva hur inkomst- ocb utgiftssidan i
statsbudgeten utvecklas om inga ytteriigare åtgärder vidlas. För atl genomföra
beräkningar av utgifts- och inkomstsidan krävs anlaganden om den framtida
utvecklingen av olika cenirala variabler. För atl kunna beräkna de framtida
effekterna av tidigare reformbeslut krävs antaganden om
befolkningsutvecklingen, antal elever i skolan, antal platser i barnomsorgen
elc. Förutom dessa antagen om volymutvecklingen behövs även antaganden för
pris-, löne- och ränteutvecklingen fram lill år 1986. Med hänsyn till
långtidsbudgetens syfte att beskriva ulvecklingen vid oförändrad ambitionsnivå,
dvs. att inga genomgripande ätgärder vidtas, har det varit lämpligt att basera
beräkningarna på de antaganden som har använts i alternativ 2 i LU 80. DeUa
alternativ har beskrivits i kap. 2. En anpassning av långtidsutredningens
utvecklingsbild har dock gjorts till den konjunkturbild som kan förväntas under
den närmaste fiden. Bl.a. har konsekvenserna av del tvååriga löneavtalet vägts
in i totalbilden.
Beräkningarna
i långtidsbudgeten och avsnittet om staten och socialförsäkringssektorn bygger
på ett stort antal antaganden om olika centrala faktorers utveckling under
perioden 1980-1986. Alla sådana för beräkningsarbetet nödvändiga
förutsättningar beskrivs inle här ulan redovisas i möjligaste mån under de
avsnitt där de varit slyrande för beräkningarna. De centrala förutsättningarna
för beräkningen av statens utgifter och inkomster utgörs av anlaganden om den
ekonomiska tillväxten samt om pris- och löneutvecklingen. Volymtillväxten i BNP
har antagils till ca 0,1 % under år 1981 för att i slutet av perioden uppgå
till drygt I %. Årsgenomsnittet av prisökningen beräknas uppgå till ca 11,9%
under år 1981 och ligger ca 1 1/2 procentenhet lägre i slutet av
långtidsbudgetperioden. Ökningen av fimlönen under år 1981 har beräknats till
ca 7,5% och ligger för slutet av perioden pä knappt 12%.
Denna
bild av samhällsekonomin innebär atl priser och löner ökar snabbt under
perioden. Den snabbare ökningstakten för lönerna innebär dock att reallönerna
stiger under perioden vilkel medför en tillväxt i den privata konsumtionen. Den
lotala produktionen i samhället förväntas emellertid med givna anlaganden växa
mycket långsamt, bl. a. på grund av den låga investeringsaktiviteten under
perioden.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 15
3.2 Beräkningsteknik
Principer för ulgiftsberäkningarna
Grundmaterialet för ulgiftsberäkningarna i
långtidsbudgeten är de olika myndigheternas långtidsbudgetar. Den slutliga
bedömningen av anslagsutvecklingen under perioden har sedan gjorts inom
budgetdeparlementets budgetavdelning efter samråd med vederbörande departement.
Beräkningarna av den framtida utgiftsutvecklingen utgår från anslagsbeloppet
för budgetåret 1981/82 enligt 1981 ärs reviderade budgetförslag. Utgifterna för
de därpå följande åren avser endast redan fattade beslul och gjorda ålaganden
och syftet är att visa konsekvenserna av den nu gällande ambitionsnivån. Dessa
beräkningar presenteras detaljerat i kap. 4. Utgifterna är beräknade i samma
pris- och lönenivå som i 1981 ärs budgetproposition och beloppen anger sälunda
endasi förändringar i ulgiftsvolymen.
Förändringen
av volymen av olika verksamheter är resultatet av olika beslut och är i
varierande utsträckning av automatisk karaktär beroende pä långsiktigheten och
graden av bindningar i de fattade besluten. För ell flertal anslag, t.ex. de
s.k. förvallningsanslagen, har statsmakterna inte mer preciserat angivit pä
vilken ambitionsnivå som verksamheten skall bedrivas på längre sikt. För dessa
anslag har antagits en oförändrad anslagsnivå i fasla priser.
För andra
anslag styrs utvecklingen under perioden av faktorer som på kort sikt är svåra
all påverka för beslutsfattarna. Anslagsutvecklingen för sådana anslag har
beräknats med varierande meloder. En central faktor all ta hänsyn till vid
beräkning av volymutvecklingen av många anslag är förändringar av befolkningens
storlek och sammansättning. Denna påverkar nivån på anslagen för exempelvis
folkpensioner, skolväsende, m. m. 1 beräkningarna av utgifterna för dessa
anslag ingår en grov uppskattning av effekler av befolkningsförändringar. Vissa
anslag styrs av all statsmakterna lagt fast långsiktiga ramar för
verksamheten. Möjligheterna atl påverka volymutvecklingen varierar då med
hänsyn lill bl.a. ramperiodens längd. Exempel härpå är ramarna för det militära
försvaret och civilförsvaret. Olika typer av avtal, t.ex. mellan slalen och
landstingskommunerna, styr volymutvecklingen för vissa anslag. Slyrande för
anslagsberäkningen under långtidsbudgetperioden är bl. a. avtalsperiodens längd
och de faklorer som reglerar volymen på den verksamhel som avlalel gäller. Del
förekommer även tidsbegränsade program, för exempelvis forskning inom olika
områden, som anger med vilken volym verksamheterna skall bedrivas, ofta under
en två- till treårsperiod. Förekomsten av ramar, avlal och program innebär att
verksamheternas volym utvecklas i enlighet med dessa under en viss tid. Om
klara uttalanden om tidsbegränsning av ramar, program, avlal m. m. föreligger
har i långtidsbudgelberäkningarna anlagils all ulgiftema bortfaller när
programmel etc. upphör. 1 övriga fall har i regel schablonmässigt antagits att
utgifterna för de olika ändamålen kvarstår under hela långtidsbudgetperioden.
Prop. 1980/81:150 Bilaga
2.1 Långtidsbudget 16
Vissa
anslag styrs av bidragsregler som medför en mer eller mindre automatisk
utgiftsutveckling. Bidragsreglerna anger vilka individer eller
verksamhetsområden som är bidragsberättigade. Bidragen kan utgå i form av ett
visst belopp per bidragsberättigad individ, som en andel av koslnaden för en
viss tjänst eller kan i vissa fall utgå i förhällande till bidragsmottagarens
inkomst. Del styrande inslaget vad avser volymen i ett sädant givet system är
sälunda de faktorer som ger anlalel bidragsberättigade.
Utgifterna för
arbetsmarknads- ocb näringspolitiken har beräknats med utgångspunkt i att inga
nya utgiftsåtaganden görs under långtidsbudgetperioden. Kostnaderna för
arbetsmarknadspolitiken har utgångsårel beräknats konjunkturneutralt. Detta
innebär att anslagen är beräknade all räcka till åtgärder vid ett normall
konjunkturläge och med nuvarande ambitionsnivå och uppsättning av medel.
Därutöver har en anpassning skett till lagstadgade kostnader i samband med
arbetslöshetsersättningen.
Förutom beräkningarna av
volymutvecklingen presenteras också kalkyler i löpande priser. Dessa
beräkningar görs med utgångspunkt i de antaganden om den framtida ulvecklingen
av priser, löner, m. m. som har presenterats inledningsvis i detta kapitel.
I
det sedvanliga budgetarbetet tillämpas ell s.k. huvudalternativ som innebär att
förvaltningsanslag efter pris- och löneomräkning minskas med 2% med hänsyn till
förväntad produktivitetsökning inom den statliga sektorn. På samma sätt har
under långtidsbudgetperioden anslagseffeklen av det s. k. huvudalternativet
endast lagts in i den anslagsberäkning som görs i löpande priser.
Principer
för inkomstberäkningarna, m.m.
Beräkningarna
i långtidsbudgeten av inkomsterna grundar sig på anlaganden om bl. a.
lönesummans och prisernas utveckling. Inkomstskatter, sociala avgifter och
mervärdeskall styrs bl. a. av utvecklingen av dessa variabler. Vidare har
beaktats beslutade och föreslagna förändringar som berör statsinkomsterna.
Prop. 1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 17
4 Statsutgifternas fördelning på ändamål
1 detta kapitel redovisas statsutgifternas utveckling i
oförändrad prisoch lönenivå under perioden t.o.m. budgetärel 1985/86.
Redovisningen omfattar de totala utgifterna inom statsbudgeten grupperade i
fjorton ändamålsgrupper. Beräkningarna utgår från de anslagsbelopp för
budgetåret 1981/82 som redovisas i budgetpropositionen eller - i förekommande
fall - i det reviderade budgetförslaget. Vidare tas i ändamålsavsnitten i viss
utsträckning upp även sådanl statligt stöd som påverkar statsbudgetens inkomstsida
och som utgär i form av avdrag eller skattereduktioner. Viss statligt reglerad
verksamhet som finansieras med arbetsgivaravgifter eller andra avgifler utan
att redovisas på statsbudgeten behandlas ocksä.
Beräkningarna i långtidsbudgeten päverkas i hög grad av de
beslut som fattats av statsmakterna under de senaste åren. De lotala
slatsulgiftema i oförändrad pris- och lönenivå beräknas i stort sett bli
oförändrade under långtidsbudgetperioden. Pä några områden minskar kostnaderna
under långtidsbudgetperioden.
1 beskrivningen av utgiftsutvecklingen för de skilda
ändamålen läggs särskild tonvikt vid de faktorer som, t. ex. i form av
volymförändringar och regelsystem, styr utgiftsutvecklingen.
Folkpensioner, sjukförsäkringar m. m.
Ändamålsgruppen domineras av utgifterna för
folkpensioneringen, statens bidrag lill sjukförsäkringen samt statens bidrag
till kommunala bosladstillägg till folkpension (KBT). Med undantag för vissa
administrationskostnader utgörs hela ändmålsgruppen av transfereringar lill
hushållen.
Tabell 2. Folkpensioner, sjukförsäkringar m. m.
(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)
Genom-
Anslag
Anslags
förändring
till
Procentu-
Genom-
snittlig
1981/82
ell för-
snittlig
procen-
1982/83
1983/84
1984/85
1985/86
ändring
procen-
tuell för-
1981/82-
tuell
för-
ändring
1982/83
ändring
1975/76-
1981/82-
1979/80
1985/86
Tolala
utgifter
-1-4,3
41 187'
- 32
-215
-153
-1- 27
-0,1
-0,2
därav
folkpensioner
+ 5,4
35 380'
- 112
-302
-240
- 61
-0,3
-0,5
sjukförsäkringar
-1,9
3 850
+ 80
-H30
-1-140
-1-145
+ 2,1
+ 3,1
Övrigt (inkl. KBT) -Hl,3
1956
+ 1
- 44
- 53
- 58
+0,1
-2,0
' För folkpensionsanslaget ingår i beloppet en med hänsyn
lill prisutvecklingen under budgetåret 1981/82 beräknad belastning på anslaget.
Anm. Härtill kommer särskilda skattelättnader för
folkpensionärer, vilka beräknas uppgå till ca 6 miljarder kr. år 1982.
2 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 150. Bil. 2.1
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 18
Anslagsutvecklingen
styrs dels av befolkningens ålderssammansättning, dels av pensionssystemets
utformning och dels av den allmänna prisutvecklingen i samhällsekonomin.
Anslagsförändringar till följd av löne- och prisutvecklingen ingår inte i
tabellen ovan.
Ökningen
av utgifterna för folkpensionerna under perioden 1975/76-1979/80 beror delvis
på att antalet pensionärer stigit, bl.a. fill följd av sänkningen av den
allmänna pensionsåldern år 1976. Vidare har en rad standardförbättringar
genomförts. Den viktigaste faktorn som påverkar anslagsutvecklingen är
emellertid folkpensionsförmänernas anknytning till basbeloppet, vilket i sin
tur styrs av ulvecklingen av konsumentprisindex. De nya regler för
fastställande av basbeloppet som införts fr.o. m. år 1981 innebär att
folkpensionerna i löpande priser, enligt de förutsättningar som ligger lill
gmnd för långtidsbudgeten, långsiktigt beräknas öka någol långsammare än
konsumentprisindex.
Det
lotala antalet pensionärer beräknas under långtidsbudgetperioden, bl.a. till
följd av förändringar i befolkningens ålderssammansättning, årligen öka med i
genomsniu 16000, varav 14000 ålderspensionärer. Antalet folkpensionärer
beräknas år 1981 uppgå till drygt 1,9 miljoner, varav nära 1,4 miljoner
ålderspensionärer. Närmare 800000 pensionärer erhåller då ålderspension från
ATP.
Tabell
3. Folkpensioner, utgiftspåverkande faktorer
(Milj.
kr., oförändrad pris- och lönenivå)
Utgiflsslyrande
faklorer
Utgiflsförändring lill
1982/83
1983/84
1984/85
1985/86
Ökat antal pensionärer Pensionstillskott
Summa
+ 210 -323
-113
+ 167
-357
-190
+ 156 -396
-240
+ 381 -441
- 60
Den
successiva slandardförbällringen genom utbyggnad av pensionstillskotten för
folkpensionärer som inle fär ATP eller har låg ATP har inneburit atl
pensionerna för dessa grupper ökat betydligt snabbare än den allmänna
prisutvecklingen. Den sista etappen i del av riksdagen beslutade
utbyggnadsprogrammet för pensionstillskotten genomförs budgetåret 1981/82. De
minskade utgifterna för pensionstillskotten fr. o.m. budgetåret 1982/83
sammanhänger med detla och med att antalet pensionärer som uppbär detta
fillskott minskar lill följd av aU allt fler nytillkommande pensionärer får
ATP.
Folkpensionärer,
vars huvudsakliga inkomst utgörs av allmän folkpension, medges vid
inkomsttaxeringen elt särskilt avdrag för nedsatt skatteförmåga. Den som
endasi har grundpension och en viss högsla sidoinkomst får avdrag med så stort
belopp att nägon skatt inte kommer att påföras honom. Vid sligande inkomst
minskas det extra avdraget. Även förmögenhetsinnehav inverkar på avdragets
storiek. Skattebortfallet till följd härav beräknas uppgå till ca 6 miljarder
kr. år 1982.
Prop. 1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 19
Utgifterna för statsbidrag lill kommunalt bosladstillägg
till jölkpension styrs av antalet personer som med hänsyn lill inkomst och
bostadskostnad är bidragsberättigade. Statsbidrag utgår fr.o.m. den I juli 1981
med 38% av kommunernas kostnader för bostadstillägg upp till vissa bostadskostnadsgränser.
Riksdagen har beslulal om ändrade regler för inkomstprövningen fr. o. m. den
Ijuli 1981, vilkel beräknas motsvara en begränsning av utgifterna med totalt
180 milj. kr. per år.
Av sjukförsäkringens koslnader finansieras 85% med
arbetsgivaravgifter och resterande 15% med slatsbidrag. Anslagsutvecklingen
styrs bl.a. av antalet sjukdagar per försäkrad saml nivån på ersättningen för
inkomstbortfall, vilken i sin tur beror pä löneutvecklingen i samhället.
Försäkringen ersätter 90% av inkomstbortfallet vid sjukdom
upp till en övre gräns motsvarande 7,5 gånger basbeloppet. Detta innebär atl
hela löneutvecklingen inte får fullt genomslag på ersättningsnivån. Genom basbeloppets
knytning till prisförändringarna i samhällel höjs dock den övre gränsen efter
hand.
Frän sjukförsäkringen utgår också ersättning lill de
offenlliga sjukvårdshuvudmännen för den vård som bedrivs i
sjukvårdshuvudmännens regi. Dessa ersättningar fastställs efter förhandlingar
mellan staten och sjukvårdshuvudmännen, varvid kostnadsutvecklingen inom
vårdsektorn beaktas. Konsumtionen av sjukvård ökar med sligande ålder.
Efterfrågan lorde säledes öka med hänsyn lill de förväntade förändringarna i
befolkningens ålderssammansättning.
Utgifterna för sjukförsäkringen styrs vidare av sjukvårds-
och tandvårdstaxorna i den privata vården. Dessa taxor fastställs efter
överläggningar med företrädare för inom vården yrkesverksamma grupper. Taxorna
bestäms bl.a. med hänsyn till lönekostnadsutvecklingen för dessa grupper saml
av kostnadsutvecklingen för t.ex. lokaler och materiel som utnyttjas i vården.
Även försäkringens utgifter för läkemedel, sjukresor m. m.
päverkas av löne- och prisutvecklingen i samhället. Ökade koslnader på dessa
områden faller i huvudsak på försäkringen eftersom patientavgifterna är
maximerade till vissa belopp per inköpstillfälle, läkarbesök, resp. sjukresa.
Utbildning och forskning
Denna ändamälsgrupp omfattar de statliga utgifterna för
utbildningsväsendet och för den civila forskning som bedrivs av staten eller
med slalligl stöd. Ändamålsgruppen omfattar bl.a. del obligatoriska
skolväsendel, gymnasiala skolor, vuxenutbildning, högre utbildning, studiestöd
och studiehjälp samt forskning. Till högre utbildning och forskning förs bl.a.
anslagen till högskolan inkl. lantbruksuniversitetet, undervisningssjukhusen,
de statliga forskningsråden och slyrelsen för teknisk utveckling. I gruppen
ingår även de statliga utgifterna för forskning och utveckling på
energiområdet.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget
20
opaginerad Kontrollera mot PDF
Generellt för ändamålsgruppen gäller att
kostnadsförändringar på anslagen i stor ulslräckning följer löneutvecklingen
och förändringen av basbeloppet. Den del av ändamälsgruppens tolala koslnader
som årligen i varje enskilt fall prövas av riksdagen i budgetbehandlingen är myckel
liten.
Tabell 4. Utbildning och forskning
(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)
Genom-
Anslag
Anslagsfc
irändring
till
Procenlu-
Genom-
snittlig
procen-
1981/82
ell förändring
snittlig procen-
1982/83
1983/84
1984/85
1985/86
luell
för-
1981/82-
tuell
för-
ändring
1982/83
ändring
1975/76-
1981/82-
1979/80
1985/86
Tolala
utgifter
+ 6.5
31261
-774
- 81
-381
-139
-2.5
-0.9
därav
det obl. skolväsendet
+ 13.4
12 795
-927
-167
-.340
- 64
-7.2
-2.5
gymnasieskolan m. m.
+ 4.6
4 599
- 31
+ 34
- 6
- 39
-0.7
-0.2
högre utbildning och
forskning
+ 3,8
7771
+ 145
- 48
-100
- 55
+ 1.9
-0.2
studiesociala ändamål
+ 26,1
4 457
+ 122
+ 97
+ 67
+ 21
+ 2.7
+ 1.7
Utgifterna för det obligatoriska.skolväsendet minskar i
oförändrad prisoch lönenivå under hela långtidsbudgetperioden därtör atl
anlalel elever i grundskolan minskar för varje år. Den kraftiga
anslagsminskningen lill budgeiårel 1982/83 sammanhänger delvis med den lekniska
konslruklionen av statsbidraget till driften av grundskolor. Anslagsminskningen
beslår därutöver av redan beslutade besparingar som får effekt på statsbudgeten
försl budgetåret 1982/83.
Inom grundskolan är reformen med samlad skoldag under
genomförande. Beslut om införande av samlad skoldag fallas av resp. kommun.
Riksdagen har beslulal om ny läroplan som skall gälla fr. o. m. budgeiårel
1982/83. De slalliga kosinadema för de delar av läroplansreformen som enligt
gällande beslut skall genomföras belastar statsbudgeten fulll ul först under
budgetåret 1985/86 och beräknas dä uppgå till ca 315 milj. kr. i 1980/ 81 ärs
löneläge. Anslagsutvecklingen för det slalliga grundskolebidragel slyrs i
förslå hand av löneulvecklingen för lärare, anlalel s. k. basresurser - närmasl
jämförbarl med klasser - saml basresursmedellalen. dvs. det genomsnillliga
anlalel elever i varje klass. En förändring av klasslorieken med en elev -
genomsnilfiigt för alla tre stadierna i grundskolan - medför en
kostnadsförändring för slaten pä ca 300 milj. kr. i 1980/81 års löneläge. En
förändring av klasslorlekarna påverkar även de kommunala kostnaderna.
Ulvecklingen av anslagen inom gruppen för det
obligatoriska skolväsendel styrs huvudsakligen av löneutvecklingen för lärare.
Bidragel till driften av gymnasieskolan är på liknande säll bundet till etl
bidragssyslem där anslagsförändringarna följer löneulvecklingen för lärare.
Antalet intag-
Prop. 1980/81:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget 21
ningsplatser
fastställs för varje budgetår av riksdagen och är för hela
långtidsbudgetperioden beräknat fill den dimensionering som föreslagits för
budgetåret 1981/82. Gymnasieskolans linjer och minst ettåriga grundskoleanknutna
specialkurser beräknas till 108% av antalet 16-åringar. Härtill kommer ca
39000 platser i andra specialkurser, yrkesintroduklion m.m. Antalet 16-åringar
är som störst åren 1980-1982 och nästan lika stort år 1983. Någon
kostnadsminskning pä grund av färre antal elever uppstår inte förrän budgetåret
1984/85. I långtidsbudgetberäkningarna har fr.o.m. budgetåret 1982/83 tagits
med en besparing på gymnasieskolan som kommer att presenteras för riksdagen i
regeringsförslag i oktober 1981.
Gymnasieskolans
dimensionering och fördelning av eleverna på utbildningslinjer och kurser
påverkar även statens bidrag lill undervisningsmateriel inom gymnasieskolan.
På gmnd av en slyrning av utbildningsplatserna i gymnasieskolan mot de
yrkesinriktade linjerna beräknas utgifterna, med oförändrade bidragsregler, öka
kraftigl under långtidsbudgetperioden.
Slaten svarar för ca
hälften av den offentliga sektorns samlade utgifter för det obligatoriska
skolväsendel och gymnasieskolan. Resten faller på kommunerna.
Kostnaderna
för vuxenutbildningen, vars stora utgiftsposter utgörs av bidragsanslagen lill
studiecirklar, invandrarundervisning i svenska, driften av folkhögskolor och
kommunal vuxenutbildning, beräknas öka endast marginellt under
långtidsbudgetperioden.
Storleken
på anslagen till studiecirklar och invandrarundervisning beslutas av riksdagen
i den årliga budgetprövningen. Dessa anslag beräknas bli oförändrade under
långtidsbudgetperioden.
Anslagen lill driften av
folkhögskolor och kommunal vuxenutbildning följer löneulvecklingen för lärare.
Volymen förväntas öka endast marginellt under perioden. Det sammanhänger bl.a.
med riksdagens beslul om maximering av anlalel undervisningslimmar för den
kommunala vuxenutbildningens grundskol- och gymnasieskolkurser. Maximeringen
av dessa utbildningars omfattning förutsätts i enlighet med
längtidsbudgettekniken gälla för hela perioden. Den beräknade volymökningen är
hänförlig endasi till den grundläggande ulbildningen för all lära vuxna läsa
och skriva (GRUND-VUX). Också för folkhögskolornas del har förutsatts en oförändrad
volym under perioden.
Utgifterna i oförändrad pris-
och lönenivå för den grundläggande högskoleutbildningen väntas i stort sett
bli oförändrade. Vissa beslutade utökningar av utbildningar i t.ex.
sjukgymnastik, psykoterapi och logopedi samt förändrad dimensionering av
lärarutbildningen kommer att finansieras med molsvarande besparingar under
perioden.
De
dominerande utgiflsslyrande faktorerna för den grundläggande högskoleutbildningen
exkl. kommunal högskoleutbildning ulgörs av de planeringsramar i form av
antagningstal som ärligen fastställs av riksdagen.
Prop. 1980/81:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget 22
utbildningens
längd, kostnaderna per plats samt dimensioneringen av kringkostnader som t.ex.
administrationen vid högskoleenheterna m.m. Dessa faktorer utgör grunden för de
årliga anslagsberäkningarna. Sammanlagt består 80-90% av de tolala kostnaderna
av lönekoslnader.
Staten
ger bidrag till kommuner och landstingskommuner för driften av den kommunala
högskoleutbildningen. Riksdagen fastställer årligen högsta antagningstal.
Utöver dimensioneringen av utbildningsvolymen styrs kostnaderna av
gruppstorlek och antal lärartimmar per grupp saml utvecklingen av lärariöner.
För sjuksköterskeutbildningen ges etl schablonbidrag per grupp, vilket varje år
räknas upp med hänsyn lill löneutvecklingen.
Utgifterna för
studiesociala ändamål slyrs dels av antalet studerande på gymnasie- och
högskolenivå, dels av bidragsreglerna. Studiehjälp utgår till gymnasieelever
och består av studiebidrag, tillägg för resor och inackordering, inkomstprövat
och behovsprövat tillägg samt återbetalningspliktiga studiemedel. De
studiemedel som utgär lill högskolestuderande och gymnasieelever över 20 år
består av en återbetalningspliktig del och en bidragsdel. Den största
utgiftsposten inom studiehjälpen ulgörs av studiebidraget till
gymnasieskolelever: Studiebidraget utgår med samma belopp per månad under
terminstid som barnbidraget. Storleken av de återbetalningsplikliga
studiemedlen är knuten till basbeloppet. Under långtidsbudgetperioden väntas
antalet högskolestuderande förbli i storl sett oförändrat. Beräknade kostnader
bygger på förutsättningen atl nuvarande dimensionering kommer att gälla hela
perioden. På grund av ändrade antagningsregler för högskolan kommer dock
antalet yngre studerande att stiga, vilket förväntas leda till ett högre
utnyttjande av studiemedel. Till följd av detta beräknas kostnaderna öka under
hela perioden. Antalet gymnasiestuderande förväntas öka fram till budgetåret
1983/84. Fr.o.m. budgetåret 1984/85 minskar utgifterna för studiemedel till denna
grupp.
Del
statliga stödet till forskningen utgår dels genom styrelsen för leknisk
utveckling (STU) och de statliga forskningsråden m.fl., dels genom anslag till
universitet och högskolor, till utbyggnad av undervisningssjukhusen samt för
energi- och byggnadsforskning.
Betydande
satsningar för utveckling av induslrin har gjorts under senare år. Delvis har
detta slöd inriktats på att främja industrins forskning och utveckling.
Regeringen
har i den industripolitiska propositionen våren 1981 föreslagit ett
treårsprogram för industrins forskning och utveckling. Programmel innebär för
perioden 1981/82-1983/84 dels aU STU erhåller 1 775 milj. kr. för teknisk
forskning och utveckling, dels att fonden för industriellt utvecklingsarbete
(industrifonden) erhåller 450 milj. kr. för delta ändamål. Av STU:s resurser
används närmare 60% lill industriellt och samhällsinriktat tekniskt
utvecklingsarbete, medan drygt 30% går till kunskapsutveckling. Industrifonden
stöder utveckling av nya produkter, processer och system för industriell
produktion. Projekten initieras och bedrivs av
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 23
olika
företag som får stöd från fonden med högst 50% av projektkostnaden.
Industrins
forskning och utveckling stöds även genom det särskilda forskningsavdraget vid
statsbeskattningen. Avdraget utgår i förhällande lill dels företagens
forsknings- och utvecklingsinsatser, dels ökningen av dessa. I och med att
stödet utgår som avdrag vid beskattningen erhålls det endast av företag som redovisar
taxerad inkomst. Inkomstbortfallet på grund av dessa avdrag beräknas år 1981
uppgå till ca 175 milj. kr.
I
enlighet med principerna för långtidsbudgeten har för perioden efter budgetåret
1983/84 beräknats oförändrade insatser för industriellt forsknings- och
utvecklingsarbete.
Till gruppen forskning och
utveckling förs också utgifterna för energiforskning. Regeringen har i prop.
1980/81:90 lagt fram förslag om etl nytt treårsprogram för energiforskningen.
En medelsram om 1 400 milj. kr. föreslås för treårsperioden 1981/82-1983/84.
För budgetåret 1981/82 har beräknats en medelsram om 400 milj. kr. Programmel
föreslås bli finansierat genom en avgift pä oljeprodukter om 19 kr./m'. I
statsbudgeten tas upp ett formellt anslag om 1 000 kr. för energiforskning.
Några utgifter för energiforskningsprogrammet ingår således inte i den
redovisade tabellen för ändamålet utbildning och forskning. Däremot har för
periodens första del beräknats vissa kostnader för verksamheten vid Studsvik
Energiteknik AB.
Forskningen
inom utbildningsväsendets område svarar för ca en tredjedel av det statligt
finansierade forsknings- och utvecklingsarbetet. För budgetåret 1981/82 har en
reformram om ca 70 milj. kr. avsatts. Även för det därpå följande året beräknas
förstärkning av motsvarande omfallning.
Totalförsvar
I
ändamälsgmppen totalförsvar ingår del militära försvaret, civilförsvaret, del
ekonomiska försvaret saml övriga delar av totalförsvaret.
Riksdagen
har våren 1977 mot bakgrund av en säkerhetspolitisk bedömning tagit ställning
till inriklningen av totalförsvaret för perioden 1977/78-1981/82 (1977 års
försvarsbeslut). Långtidsbudgelberäkningarna utgår från dessa
ställningstaganden i avvaktan på elt nytt försvarsbeslut våren 1982.
Enligt
gällande beslut ges det militära försvaret och civilförsvaret priskompensation
enligt ulvecklingen av nettoprisindex (NPl). Den reala ulvecklingen av
verksamheten inom försvaret är beroende av förändringar i relationen mellan NPl
och de kostnader som uppstår i försvarsverksamheten. Denna relation kan visa
upp betydande svängningar.
F.
n. arbetar en kommitté med uppdrag att överväga och lämna förslag om
säkerhetspolitikens inriktning och totalförsvarets utveckling fr.o.m.
budgetåret 1982/83 inför elt totalförsvarsbeslui i riksdagen under våren 1982.
Inom ramen för kommittéarbetet bedrivs särskilda studier av dels
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget
24
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 5. Totalförsvaret
(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)
Genom-
Anslag
Anslagsförändring
lill
Procenlu-
■
Genom-
snittlig procen-
1981/82
ell förändring
snittlig procen-
1982/83
1983/84
1984/85
1985/86
luell för-
1981/82-
tuell
för-
ändring
1982/83
ändring
1975/76-
1981/82-
1979/80
1985/86
Tolala
utgifter
+ 1,8
19496'
+ 116
+ 166
+ 156
+ 4
+ 0,6
+ 0,6
därav
militärt försvar
+1,5
18 136'
- 69
- 3
- 1
0
- 0.4
- 0.1
civilförsvar
+4,4
580'
+ 26
+ 26
+ 14
+ 4
+ 4.5
■+
2,9
ekonomiskt försvar
+4,5
780
+ 159
+ 143
+ 143
0
+ 20.4
+ 12,0
' 1 beloppen ingår en med hänsyn lill prisutvecklingen
under budgetåret 1981/82 beräknad belastning, vilken någol avviker från de
anslag som lagits upp under försvarshuvudtileln.
försvarets fredsorganisalion i syfte all skapa ett så
stort utrymme som möjligt för sådan materielanskaffning och utbildning som ger
effekt i krigsorganisationen inom det militära försvaret, dels
priskompensalionssyste-mets framtida utformning. Vidare övervägs särskilt
frägan om ell nytt flygplanssystem.
Antalet anställda inom försvaret har under perioden 1972-
1980 minskal med ca 5400 (ca 11 %). Ytterligare personalminskningar torde bli
aktuella bl.a. i samband med den ovan nämnda översynen av försvarets fredsorganisation
inför försvarsbeslutet 1982.
För budgetärel 1981/82 har för del militära försvaret
anvisats 17 316 milj. kr.
För atl belysa utvecklingen av de militära
försvarsutgifterna med hänsyn till priskompensationen med NPl har i
nedanstående tabell beräkningar gjorts i löpande priser pä grundval av de
prisanlaganden som tillämpas vid beräkningen i långtidsbudgeten i övrigl.
Försvarsbeslutet våren 1982 kan dock komma att påverka såväl utgiftsnivån i
fasl penningvärde som pris-kompensationssystemet fr. o. m. budgetärel 1982/83.
Tabell 6. Militära försvaret
(Milj.
kr., löpande priser)
opaginerad Kontrollera mot PDF
1981/82
1982/83
1983/84
1984/85
1985/86
Utgifter
för del mililära försvaret varav priskompensalion Förändring från föreg.
budgetår
18136 19647 21489
(2 720) (4298) (6
140)
+ 1511 +1 842
23 637 26093
(8
288) (10744)
+ 2 148 +2456
opaginerad Kontrollera mot PDF
Planeringsramen medger atl belydande belopp åriigen kan
användas för forskning och materielanskaffning. Till de större planerade
anskaffningsprogrammen hör artilleri, bandvagnar och luflvärnsrobolar för
armén.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 25
patrullbåtar,
ubåtar och kustartilleribalterier för marinen samt anskaffning av jaktversionen
av flygplanet Viggen och jaktrobotar för flygvapnet.
Beträffande civilförsvaret
gäller att planeringen liksom hittills inriklas på åtgärder som gör det möjligt
alt i händelse av krig skydda och hjälpa befolkningen mot verkningarna av
stridshandlingar av olika slag. Dessa ätgärder kan avse kollektivt ordnat skydd
i form av främst skyddsrum och utrymning eller individuellt skydd, såsom
skyddsmasker och anvisningar om vad som är möjligt att själv göra för sitt
skydd i olika situationer samt uppbyggnad av en undsättningsorganisation.
I
1981 års budgetproposition föreslås att 323 milj. kr. anvisas för budgetåret
1981/82 för civilförsvar utom skyddsrum. För skyddsrum föreslås utgifter om 228
milj. kr. Utgiftsförändringarna under perioden beror främst på utvecklingen av
behovet av betalningsmedel i förhällande lill den av statsmakterna fastställda
bemyndiganderamen för skyddsrum.
Det ekonomiska försvaret
omfattar beredskapsätgärder inom bl.a. rä-vamförsörjning, industriell
förädling, handel, försörjning med energi och arbetskraft, transportverksamhel,
väghållning, post- och bankväsende, försäkringsverksamhet m. m.
Slyrande för
anslagsutvecklingen är främst de investeringar som riksdagen beslutar om och
de driftkostnader som della föranleder. Driftkostnaderna utgörs till största
delen av räntekostnader för invesleringar. Genom den statliga redovisningens
uppbyggnad medför dessa räntekostnader intäkter på statsbudgetens inkomstsida.
Regeringen har under våren
1981 i proposition förelagt riksdagen ell reviderat oljelagringsprogram. Del
reviderade programmel innebär i stort en anpassning till förändrade
energiprognoser och leder bl. a. lill att ytterligare 4,5 milj. m' råolja skall
inlagras före utgången av år 1984. Medelsbehovet för att finansiera programmet
uppgår för statens del till drygt 5 miljarder kr. Kostnaderna för huvuddelen av
programmel finansieras genom den särskilda beredskapsavgiften för
oljeprodukter. Intäkterna från beredskapsavgiften för delta ändamål tillförs
oljelagringsfonden. Den stora ökningen av kostnaderna på statsbudgeten
budgetåren 1982/83-1984/85 består huvudsakligen av följdkostnader (räntor) av
en i enlighet med oljelagringsprogrammet ökad beredskapslagring av olja m. m.
Räntekostnaderna motsvaras dock av inkomster av samma storlek på budgetens inkomstsida.
Bostadspolitik
Denna
ändamålsgrupp domineras av räntebidrag och långivning till bostadsbyggande.
För budgetåret 1981/82 beräknas dessa belaslningsmässigt uppgå till sammanlagt
14,8 miljarder kr. Bland andra ändamål inom gruppen märks bidrag och lån till
vissa bostadsförbättringar, bidrag lill förbällring av boendemiljön samt
bostadsbidrag för låginkomsttagare.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget
26
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 7. Bostadspolitik
(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)
Genom-
Anslag
Anslagsförändring
till
Procentu-
• Genom-
snittlig procen-
1981/82
ell förändring
snittlig procen-
1982/83
1983/84
1984/85
1985/86
tuell förändring
1981/82-1982/83
tuell förändring
1975/76-
1981/82-
1979/80
1985/86
Tolala
utgifter
+ 7,8
14 769'
-1705
+ 2000
+2650
+ 1050
-11.5
+ 6.2
därav
räntebidrag
+ 8,0
7 100
-1700
+ 900
+2700
+ 1 100
-23.9
+ 9,2
lån lill bostads-
byggande
+ 11,2
7 100'
0
+ 1 100
0
0
0
+ 3,7
' Beloppen avser beräknad belastning.
Anm: Härtill kommer effekterna av villabeskattningen, som
för år 1980 beräknas
uppgå lill 9 miljarder kr. netto.
Anslagsutvecklingen för lån tiU bostadsbyggande betingas i
huvudsak av utvecklingen i fråga om beviljade beslut om bostadslån. Normalt
fastställer riksdagen ramar i form av våningsyta inom vilka beslut om nybyggnad
kan tas. 1 syfte att skapa förutsättningar för ett ökat bostadsbyggande har
riksdagen beslutat att sådana ramar.inte skall fastställas för åren 1979 och
1980. Riksdagen har beslutat att samma ordning skall gälla för är 1981.
De angivna anslagsförändringarna har beräknats med
utgångspunkt i de bedömningar av bostadsbyggandets omfaUning som har redovisats
i 1981 års budgetproposition, dvs. totalt ca 55000 påbörjade lägenheter per år.
Antalet lägenheter för vilka bostadslån betalas ut har antagils lill 51000
budgetåren 1981/82 och 1982/83 och till 52000 fr. o. m. budgetåret 1983/84. Om
produktionen av småhus minskas med 5000 per år fr.o.m. år 1981 minskar statens
utlåning med viss förskjutning med 600 milj. kr. per år och totalt med 2400
milj. kr. under långtidsbudgetperioden. Räntebidragen under budgetåret 1985/86
skulle samtidigt bli ca 500 milj. kr. lägre än enligt det i tabell 7 redovisade
beloppet. Även prisutvecklingen och standarden på lägenheterna påverkar
anslagsbelastningen. En årlig kostnadsökning med ytterligare t. ex. 5 % per
lägenhet innebär atl statens utgifter under det sista året i
långtidsbudgetperioden ökar med ca 1600 milj. kr.
I beräkningarna av bostadslåneanslaget har vidare hänsyn
tagits till att hyresförlustlån skall upphöra fr.o.m. år 1981. Även de
tillfälliga underhällslånen upphör vid utgången av är 1981.
Räntebidrag täcker mellanskillnaden mellan faktisk
räntekostnad för säväl statslån som bottenlän och den s.k. garanterade räntan.
Bidraget beräknas på urspmnglig låneskuld på dessa lån. Den garanterade räntan
har sänkts från 3,4% till 3,0% för hyres- och bostadsrättslägenheter (i
huvudsak flerbostadshus) under det första året. Därefter ökar räntan med 0,25
procentenheter per år för flerbostadshus. Regeringen har dessutom i prop.
1980/81:118 om ekonomisk-politiska åtgärder föreslagit att vissa
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 27
extra
ökningar skall göras av den garanterade räntan år 1982. Regeringen tar i nämnda
proposition också upp frågan om atl finna någon ytterligare metod för en mer
fullständig utjämning av kostnaderna mellan hus av olika ålder. Detta gäller i
synnerhet det hyreshusbestånd som kan tillgodogöra sig hyreshöjningar på grund
av den föreslagna ränteökningen, men som inle ingär i räntebidragssystemet och
därför inte drabbas av någon egentlig kostnadsökning. Den garanterade räntan
för lägenheter upplåtna med äganderätt (småhus) uppgår under det första året
till 5,5 % och ökar därefter med 0,5 procentenheter per är. Riksdagen har
nyligen fastställt nya regler för ökning av den garanterade räntan för egnahem
och bostadsrältshus. Reglerna innebär i stora drag att räntebidragen till
egnahem byggda före år 1975 helt avvecklas under en treårsperiod. För
bostadsrättshus görs under år 1981 engängslyfi av den garanterade räntan med
1,2% för hus färdigställda åren 1958-1963 och med 1,0-0,2% för hus som
färdigställts år 1964 eller senare. Genom dessa ändringar beräknas statens
utgifter för räntebidrag minska med ca 600 milj. kr. budgetåret 1981/82.
Utgifterna för räntebidrag
bestäms dels av gällande räntenivåer, dels av de regler som riksdagen beslutar
skall gälla för lägsta garanterade ränta och upptrappning av denna. Dessutom
finns ett starkt samband mellan utbetalningarna av bostadslän och
ränlebidragsulgifterna. Såväl antalet nya lägenheter per år som kostnaderna
per lägenhet påverkar ränlebidragsulgifterna. Till detta kommer variationer
till följd av räntejusleringar av äldre lån. Vid dessa justeringar, som för
boltenlän vanligtvis sker vart femte eller vart tionde år och för statslånen
varje år, bestäms nämligen räntan efler det nya ränteläget. En förändring av
slatslåneräntan med 1 % den 1 januari 1982 skulle påverka räntebidragen med 400
milj. kr. redan budgetåret 1982/83. En sänkning av räntan med I % under hela
långtidsbudgetperioden skulle budgetåret 1985/86 leda till en sammanlagd
minskning av utgifterna med ca 1 500 milj. kr.
Mycket
kraftiga ökningar registreras för räntebidragen för bosläder. Dessa ökningar
beror sålunda främst på den historiskt sell högre räntenivå som har fömtsätts
för långtidsbudgetperioden saml i viss män på kostnadsstegringen tidigare år.
Den
enskildes boendekostnader påverkas givelvis också av de regler som gäller för
villabeskattningen. De regler som avses är dels ränteavdrag och extra avdrag
vid inkomstbeskattningen, dels garanliskatt på fastighet. Effekterna av dessa
avdrag och skatter uppgår, enligt preliminära beräkningar, år 1980 till ca 9
miljarder kr. netlo. En schablonmässig framskrivning baserad på de
löneantaganden som gäller för längtidsbudgelbe-räkningarna och på fastighetsbeskattningen
enligt de nya taxeringsvärdena tyder på atl detla belopp kommer att, vid
oförändrade regler, öka lill ca 17 miljarder kr. är 1985, dvs. med 1,7
miljarder kr. per är. Denna förändring avser huvudsakligen egnahemsinnehavare.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1980/81:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget
28
opaginerad Kontrollera mot PDF
Arbetsmarknads-
och regionalpolitik
Denna
ändamålsgrupp omfattar slalens utgifter för skilda arbetsmarknadspoliliska
åtgärder säsom arbetsförmedling, sysselsättningsskapande åtgärder,
arbelsmarknadsutbildning, kontantstöd vid arbetslöshet saml arbetsmiljöfrämjande
ätgärder. Vidare hör utgifterna till regionalpolitiken lill denna
ändamälsgrupp.
Tabell
8. Arbetsmarknads- och regionalpolitik
(Milj.
kr., oförändrad pris- och lönenivå)
Genom-
Anslag
Anslagsförändring lif
1
Procenlu-
Genom-
snittlig procen-
1981/82
ell förändring
snittlig procen-
1982/83
1983/84
1984/85
1985/86
tuell förändring
1981/82-1982/83
tuell förändring
1975/76-
1981/82-
1979/80
1985/86
Totala
utgifter
. +13,3
14 750
- 986
+451
+415
-83
- 6,7
- 0.4
därav
arbetsmarknads-
politik
+ 15,8
13 254
-1459
- 24
- 60
-98
-11,0
- 3,3
regionalpolitik
- 8,0
1490
+ 474
+474
+474
+ 15
+ 31,8
+ 18,4
Utgifterna
för arbetsmarknadspolitiken beräknas uppgå till närmare 15 miljarder kr. för
budgetåret 1981/82. Vissa anslag är emellertid konjunktur-neutralt beräknade.
Utgifterna i fasta priser beräknas därför i stort sett ligga oförändrade sett
över hela perioden. 1 komplelteringspropositionen för budgetåret 1981/82 har
föreslagils insatser om ca I miljard kr. under budgetåret 1981/82. Delta
förklarar de kraftiga anslagsförändringarna i periodens början.
Arbetsförmedlingen
har en central roll inom arbetsmarknadspolitiken. Under 1970-talet har
förmedlingen tillförts över 2 000 nya Ijänsler. Modern datateknik har
successivt tagits i anspråk i förmediingsarbetet. Under långtidsbudgetperioden
har medel beräknats molsvarande en oförändrad omfattning av verksamheten.
Styrande för kostnadsutvecklingen är anlalel anställda, behovet av lokaler,
ulbildning m. m.
Arbetsmarknadsutbildning
kan anordnas i skolöverstyrelsens regi i form av s. k. AMU-kurser, i kurser
inom ramen för det reguljära utbildningsväsendet saml i företagsulbildning.
Dellagare i AMU-kurser och kurser inom del reguljära utbildningsväsendet uppbär
utbildningsbidrag. Vid utbildning i företag utgår bidrag till förelagen.
Utgifterna för arbetsmarknadsutbildning finansieras via anslag över
statsbudgeten och frän arbetsgivaravgifter.
Regeringen
har nyligen föreslagit riksdagen (prop. 1980/81: 145) att den tidigare
arbetsmarknadsutbildningsfonden och arbetslöshelsfonden skall lösas upp den 1
juli 1981 och ersättas av ett nytt syslem. De båda arbelsgivaravgifterna om
vardera 0,4% slås samman till en gemensam avgift på 0,8% som föreslås bli
använd för att täcka 55% av kostnaderna för i huvudsak följande bidrag:
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 29
— kontant arbetsmarknadsstöd,
— grundbidrag och progressivbidrag lill erkända
arbetslöshetskassor,
— förvaltningsbidrag till arbetslöshetskassorna samt
den del av arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader som avser programmel
Kontant stöd vid arbetslöshet,
— utbildningsbidrag till elever i
arbetsmarknadsutbildning,
— utbildningsbidrag lill deltagare i yrkesinriktad
rehabilitering.
Den
andel som inte täcks av arbetsgivaravgifter finansieras via medel på ett
reservationsanslag. För alt klara tillfälliga svängningar i berörda utgifter
och inkomster finns en rörlig kredit. Övriga utgifter för arbelsmarknadsutbildning
och yrkesinriktad rehabilitering föreslås finansieras direkt från anslag över
statsbudgeten. Det gäller bl. a. utgifter för alt ordna AMU-kurser och
yrkesinriktad rehabilitering saml bidrag till arbetsgivare som anordnar utbildning
för anställda.
Utgiftsutvecklingen
för arbetsmarknadsutbildningen slyrs i första hand av antalet elever och av
elevbidragens storlek. Även fördelningen av kursdeltagarna regionalt och
utbildningens inriktning är av belydelse för kostnadsutvecklingen. Bidragen är
kopplade lill ersättningen vid arbetslöshet, dvs. höjda
arbetslöshetsersättningar ger höjda utbildningsbidrag. Antalet elever i
verksamheten är beroende på arbetsmarknadsläget och på i vilken utsträckning de
sökande uppfyller arbetsmarknadskungörelsens villkor för tillträde till
utbildningen. Antalet kursdeltagare och fördelningen av dem bestämmer antalet
kursveckor, vilket är avgörande för kostnaderna för de utbildningsresurser i
form av lärare, lokaler elc. som krävs. I årets budgetproposition har beräknats
atl ca 98000 personer kommer all delta i arbetsmarknadsutbildning under
budgetåret 1981/82.
Sysselsättningsskapande
åtgärder avser främst statliga och kommunala beredskapsarbeten. Verksamheten
har beräknats fä en i huvudsak oförändrad omfattning under
långtidsbudgetperioden jämfört med beräkningen för budgetåret 1980/81
(konjunkturneutral beräkning).
Behovel
av beredskapsarbelen är i hög grad avhängigt av konjunkturutvecklingen och
sysselsällningslägel. Del innebär att medelsålgången kan variera kraftigt
mellan budgetåren. Avgörande för kostnaderna för verksamheten är dels antalet
sysselsältningsdagar, dels den genomsnillliga koslnaden per sysselsättningsdag.
Till kommunalt beredskapsarbete lämnas statsbidrag normalt med 75 % för lönekoslnader
för de anvisade arbetslösa. Därutöver utgår vid investeringsarbeten etl
tilläggsbidrag om 20% för övriga kostnader. Avdrag görs i dessa fall för den
ekonomiska fördel som den enskilde, för beredskapsarbetet ansvarige anordnaren,
har av etl sådant arbete.
Utgifterna
för beredskapsarbelen har för budgetåret 1981/82 beräknats lill 2 200 milj. kr.
molsvarande 4,5 miljoner sysselsättningsdagar med en genomsnittlig
dagsverkskostnad pä 400 kr. 1 februari 1981 uppgick antalet sysselsatta
personer i beredskapsarbete lill 26 100. En förändring av anta-
Prop. 1980/81:150 Bilaga
2.1 Långtidsbudget 30
let
sysselsättningsdagar med 1 miljon under budgetåret, molsvarande drygt 5000
personer i arbete i genomsnitt 6 månader, påverkar anslaget med ca 400 milj.
kr.
En
förändring av dagsverkskostnaden med 50 kr. skulle - med i övrigt oförändrade
antaganden - innebära en påverkan av anslaget med 225 milj. kr.
Stöd
vid arbetslöshet utgår dels i form av ersättning från erkända arbetslöshetskassor,
dels i form av kontant arbetsmarknadsstöd lill personer som står utanför
arbetslöshetsförsäkringen. Arbetslöshetsersättningen och det kontanta
arbetsmarknadsstödet finansieras dels över statsbudgeten, dels genom en
arbetsgivaravgift samt till en mindre del genom medlemsavgifter från de
försäkrade.
Under
perioden beräknas en årlig ökning av antalet kassamedlemmar med 65000.
Utgifterna frän anslaget styrs av arbetslöshetens omfattning -antalet
arbetslösa och antalet ersätlningsdagar - och ersättningsnivån. Den högsta ersättningsnivån
fastställs av statsmakterna.
Arbetslösheten uppgick i
februari 1981 till 2,5%. En förändring av arbetslösheten med 0,1 procentenhet
under en lid av tvä månader innebär atl kostnaderna för arbetslöshetsunderstöd
förändras med ca 90 milj. kr. En höjning av högsta dagpenningklassen med 10 kr.
skulle kosta totalt 45 milj. kr.
Som
tidigare har nämnts har regeringen föreslagit att arbetsgivaravgifterna till
arbetslöshetsersättning resp. arbetsmarknadsutbildning den 1 juli 1981 skall
slås samman till en avgift på 0,8%, vilken skall användas lill att finansiera
55% av utgifterna för arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag.
Sedan
budgetåret 1973/74 har antalet anställda vid arbetarskyddsstyrelsen och
yrkesinspektionen mer än fördubblats. För långtidsbudgetperioden fömtsätts
oförändrad omfattning av verksamhelen.
Riksdagen
har beslutat om en ny organisation för skyddat arbete m. m. Den nya
organisationen trädde i kraft den 1 januari 1980. Denna verksamhet samordnas
av stiftelsen Samhällsföretag med landstingskommunerna och staten som grundare.
Staten tar numera hela kostnadsansvaret för den skyddade verksamheten.
Stiftelsen föresläs fä ell
anslag om 2054 milj. kr. för budgetåret 1981/82 inkl. utgifter för vissa
invesleringar. Utgifterna beräknas bli i stort sett oförändrade under
långtidsbudgetperioden. Styrande för utgiftsutvecklingen är i första hand
beslut om nya platser i den skyddade verksamheten. Sådant beslut las av
riksdagen. Därutöver påverkas anslagsbehovet av löneutvecklingen för de anställda,
kostnadsutvecklingen för investeringar och inköp av maskiner och råvaror samt
försäljningsintäkterna.
Riksdagen har vidare
fatlat beslut om en ny organisation för den yrkesinriktade rehabiliteringen
genom inrättande av arbetsmarknadsinstitut inom arbetsmarknadsverket. Den nya
organisationen för arbelsmarknadsinsliiul
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 31
trädde
i kraft den 1 januari 1980. Halvskyddad sysselsättning och arkivarbete utgör
numera en anställningsform som kallas anställning med lönebidrag. Anslagen för
verksamheterna fömtsätts förbli i slorl sett oförändrade under
långtidsbudgetperioden. Antalet platser med lönebidrag är begränsat i fråga om
statliga myndigheter. Utvecklingen belräffande platser inom övriga sektorer
styrs bl.a. av arbetsförmedlingens möjligheteratt placera arbetshandikappade.
Riksdagen
tog våren 1979 ställning till regionalpolitiken för perioden 1979/80 - 1983/84.
En ram om 8203 milj. kr. disponeras för beslut om regionalpolitiskt stöd till
näringslivet under denna period. Stöd kan lämnas i form av avskrivningslån,
lokaliseringslän, utbildningsstöd, sysselsällningsstöd och offertstöd. För
budgetåren 1984/85 och 1985/86 har i enlighet med långtidsbudgetmetodiken
förutsatts att anslagen hålls oförändrade.
För långtidsbudgetperioden
har antagils att utnyttjandet successivt kommer att öka så att ramen i sin
helhet förbrukas. Detta innebär alt belastningen på stalsbudgelen kommer atl
öka kraftigt. Kassamässigt beräknas ökningen pågå t. o. m. budgetåret 1984/85.
De
kortsiktiga variationerna i utnyttjandet av de medel som disponeras inom ramen
beror huvudsakligen på förändringar i förelagens investerings-benägenhet,
vilken i sin tur bl. a. är avhängig av den allmänna konjunkturutvecklingen.
Utnyttjandet beror även pä den subventionsnivä som tillämpas.
För att minska företagens
transportkostnader utgär ell regionalpolitiskt betingat transportstöd lill
landets norra delar. Transportstödet utgär med vissa författningsmässigt givna
bidragsprocent som är differentierade för de sex transportstödområdena. Den
tolala omfattningen av utgifterna är beroende av transporternas omfallning och
inriklning saml transportkostnader.
Transportstödet fill
Gotland omfattar både person- och godsbefordran i färjelrafiken på Golland.
Stödel lill godstrafiken utgår i princip med ell visst fastställt belopp per
längdmeler godsfordon. För persontrafiken utgår bidrag så att priset för en
enkel resa med färja är anpassat lill priset på läg för motsvarande sträcka.
Kostnaderna för stödet lill gods- och persontrafiken är sålunda beroende av
trafikens omfattning och transportkostnaderna.
I
regionalpolitiken ingår glesbygdsstöd som syftar till att samordna insatser
för sysselsättning och service i glesbygder. Beslut om slödel är decen-traliserat
lill länsslyrelserna. som kan priorilera mellan olika ändamål. För budgeiårel
1981/82 föresläs anslaget för ätgärder i glesbygder uppgå till 100 milj. kr.
För
att konkretisera och göra länsplaneringen åtgärdsinriktad disponerar
länsstyrelserna särskilda medel. För budgetåret 1981/82 föreslås anslaget till
ätgärder i anslutning till länsplaneringen uppgå till 35 milj. kr.
1
enlighet med långtidsbudgettekniken beräknas dessa anslag bli oförändrade
under perioden.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget
32
opaginerad Kontrollera mot PDF
Stöd till barnfamiljer
Ulgiftema under denna ändamålsgrupp avser lill slor del
inkomslöverföringar lill hushållen i form av allmänna barnbidrag,
föräldrapenning och bostadsbidrag för barnfamiljer. Den kraftigast växande
delen av ändamåls-gruppen utgörs dock av statsbidrag till kommunernas
barnomsorg. Vidare ingår bidragsförskott och den del av statens bidrag till
social hemhjälp som avser hjälp till barnfamiljer.
Tabell 9. Stöd tili barnfamiljer
(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)
Genom-
Anslag
Anslagsförändring
till
Procen- '
Genom-
snittlig procen-
1981/82
tuell förändring
snittlig procen-
1982/83
1983/84
1984/85
1985/86
tuell för-
1981/82-
luell
för-
ändring
1982/83
ändring
1975/76-
1981/82-
1979/80
1985/86
Tolala
utgifter
+ 4,8
13 255
+498
+ 344
+ 323
+ 266
+ 3,8
+ 2,6
därav
allmänna barn-
bidrag
+ 1,3
5 215
- 5
- 65
- 35
- 20
-0.1
-0.6
bostadsbidrag
- 4,2
968
+ 44
0
0
0
+4.5
+ 1,1
bidrag till barn-
omsorg m. m.
+ 18,9
6159
+476
+420
+ 368
+ 294
+7.7
+ 5,8
Anm. Härtill kommer det stöd till barnfamiljerna som utgår
i form av skattelättnader. Omfattningen av detta stöd har för är 1978 beräknats
till ca 2 800 milj. kr.
Barnbidraget utgår fr. o. m. den 1 oktober 1980 med 3000
kr. per är och barn under 16 år. Barnbidraget utgår f. n. till ca I miljon
familjer med 1,7 miljoner barn.
Utgiflsslyrande faklorer är antalet bidragsberättigade
barn och bidragels storiek. Regeringen har nyligen i en proposition lill
riksdagen föreslagil införande av ett s. k. flerbarnstillägg till familjer med
tre eller flera barn. Kostnaderna för detta har beaklals i långtidsbudgeten.
Under perioden beräknas anlalel bidragsberättigade barn
minska eftersom antalet barn som passerar 16-årsgränsen beräknas översliga
antalet födda. Trenden motverkas något av en viss netloinvandring.
Föräldraförsäkringen inom sjukförsäkringen infördes är
1974 och har sedan dess successivi byggts ul. Föräldraförsäkringen omfattar fr.
o. m. år 1980 havandeskapspenning, föräldrapenning i samband med barns födelse,
särskild föräldrapenning saml föräldrapenning för lillfällig vård av barn.
Försäkringen ger alla föräldrar ell ekonomiskl skydd när de är hemma i samband
med barns födelse eller sjukdom. Den ger även föräldrarna ekonomiska
möjligheter alt vara hemma hos sina barn under viss lid fram t.o.m. barnels
förslå skolår. 85% av föräldraförsäkringens koslnader täcks av
socialförsäkringsavgifter till sjukförsäkringen medan 15% täcks över
statsbudgeten.
Utvecklingen av kostnaderna för föräldraförsäkringen i sin
helhet är
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 33
svårbedömbar
bl.a. med hänsyn till den begränsade erfarenheten av de förändringar som har
genomförts under de senasle åren.
Kostnaderna
för den havandeskapspenning som infördes den 1 januari 1980 päverkas av antalet
graviditeler, de berörda kvinnornas förvärvsfrekvens, i vilka yrken de arbetar
saml möjligheterna lill omplacering inom arbetsplatsen. Kvinnornas benägenhet
atl utnyttja rätten är vidare av avgörande belydelse för kostnaderna.
Kostnaderna för havandeskapspenning uppgick under det första året till ca 40
milj. kr.
Kostnaderna
för föräldrapenning i samband med barns födelse beror främst på antalet födda
barn samt föräldrarnas förvärvsfrekvens och inkomst. Kostnaderna, som uppgick
till I 967 milj. kr. under år 1980, kan i viss mån påverkas av om del är fadern
eller modern som tar ut föräldrapenning.
Den
särskilda föräldrapenningen, som f.n. utgår under 180 dagar, kan las ut under
en åttaårsperiod. Under 90 dagar utgår ersällning med belopp som molsvarar
sjukpenning. För resterande dagar utgär ersättning enligt garantinivån - 37 kr.
per dag. Kostnaderna för ett visst år blir därför beroende av i vilken
utsträckning ersättningsdagar tas ut i direkt anslutning till föräldrapenning i
samband med barnels födelse samt hur föräldrarna väljer att fördela resterande
dagar över den återstående delen av ällaårs-perioden. Under år 1980 uppgick
kostnaderna till 988 milj. kr.
Kostnaderna
för föräldrapenning för tillfällig värd av barn var 545 milj. kr. år 1980 och
påverkas, utöver vissa tidigare nämnda faktorer, också av barnets
sjukdomsfrekvens. En ökad kunskap om och benägenhet all utnyttja rätten till
ledighet/ersättning förefaller vara förklaringen till de senaste årens ökning
av antalet ersättningsdagar. Det kan heller inte uteslutas alt antalet
sjukdagar som belastar sjukförsäkringen har minskal på grund av den utbyggda
föräldraförsäkringen.
De
statliga och slalskommunala bostadsbidragen till barnfamiljer utgår till knappl
400000 familjer med omkring 780000 barn. Bidragen är relaterade till
inkomsterna. De statskommunala bostadsbidragen (SKBB) är vidare beroende av
bostadskostnaderna.
Regeringen
har bl. a. föreslagit att hyresgränserna saml beloppen för de statliga
bostadsbidragen höjs. Ändringarna innebär att bidragen omfördelas lill förmån
för hushåll med stor försörjningsbörda. Effekterna härav har beaktats i
medelsberäkningarna. Stödet till låginkomsttagare ulan barn har i långtidsbudgeten
inräknats i ändamålsgruppen bostadspolitik.
Statsbidrag
till kommunala bostadstillägg till folkpensionärer är upptagna under
ändamålsgruppen folkpensioner m. m.
Kostnaderna
för bostadsbidragen är bl.a. beroende av antalet barn, hushällsstruktur,
bostadskostnader, inkomstutveckling samt förvärvsfrekvens.
De
barn under 18 ärs älder vars föräldrar lever åtskilda är genom hi-
3 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 150. Bd. 2.1
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 34
dragsförskotten garanterade elt särskill ekonomiskt
grundskydd. Bidragsbeloppet är relaterat lill del nya basbeloppet.
Kostnaderna för bidragsförskotten beror främst på
barnantal, andelen barn som lever skilda från någon eller båda föräldrarna saml
i vilken omfattning dessa barns ekonomiska grundtrygghet tillgodoses genom underhällsbidrag
från föräldrarna. Andelen barn för vilka bidragsförskott utgår - f. n. drygt 11
% - har ökal nägot medan del lotala antalet barn i bidragsberättigade åldrar
minskar. Andelen bidragsförskott som återbetalas av de underhållsskyldiga
föräldrarna har ökat nägot sedan försäkringskassorna övertog administrationen.
Riksdagen fastställde våren 1976 ett nytt
statsbidragssystem för kommunernas barnomsorg, vilket innebar en väsenllig
ökning av statsbidragen. Driftbidrag till daghem och frifidshem utgär med etl
årligt belopp per plats. För familjedaghem utgår bidrag med 35% av kommunernas
bruttokostnader för verksamheten. Därutöver utgår ett särskill grundbelopp per
barn. Bidragsbeloppen justeras åriigen med hänsyn lill den genomsnittliga
löneulvecklingen för anställda i offentlig tjänst.
Den faktiska platsutvecklingen i barnomsorgen avgörs av
kommunerna.
Kommunerna analyserar behovet av barnomsorg med
utgångspunkt i beräkningar av antalet barn, förvärvsintensilet, föräldrars
efterfrågan m. m. Den faktiska utbyggnaden och därmed kostnadsutvecklingen
avgörs emellertid i hög grad också av ekonomiska faktorer, tillgång på mark,
lokaler, personal m. m.
Statens bidrag till driften av förskolor och fritidshem
styrs av platsul-vecklingen i kommunerna och av löneutvecklingen för anställda
i offentlig tjänst. Vad gäller fritidshemmen påverkas platsutbyggnaden, utöver
vad som lidigare nämnts, även av samordningen med skolan och genomförandet av
SIA-reformen.
Slalens bidrag till driften av familjedaghem slyrs av
kommunernas koslnader för verksamhelen samt löneutvecklingen för offentligt
anställda.
Sammanfattningsvis kan, avseende statens bidrag lill
barnomsorgen, sägas att kostnadsutvecklingen i huvudsak kommer alt styras av
kommunernas möjligheter och ambitionsnivå vad avser utbyggnaden av barnomsorgen
under den aktuella femårsperioden. Beräkningarna av utgifterna i
långtidsbudgeten bygger på kommunernas planer beträffande barnomsorgens
utbyggnad fram t.o.m. år 1984. För tiden därefter grundas beräkningen på en
schablonmässig framskrivning. Utbyggnadslakten bedöms bli lägre i periodens
avslutning än i dess inledning.
Svenska kommunförbundet har i böijan av år 1981 i en enkät
lill landets kommuner tagit in och sammanställt akluella planer för utbyggnad
av daghem, fritidshem och familjedaghem under åren 1980 och 1981. Resultatet
visar att många kommuner med hänsyn till den rådande ekonomiska situationen
inte kan fullfölja tidigare planer. Socialstyrelsens sammanställning av
kommunernas barnomsorgsplaner för liden 1980-1984 förefaller
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 35
därför
inte längre aktuell. Om beräkningen skulle grundas pä de av Svenska
kommunförbundet redovisade ulbyggnadsplanerna skulle statens kostnader för
bidrag till kommunal barnomsorg minska med mellan 400 milj. kr. och 600 milj.
kr. per år under länglidsbudgelperioden jämfört med de i labellen angivna
beloppen.
Mol
bakgrund av bl. a. långtidsutredningen 1980 fastslås i propositionen om
kommunalekonomiska frågor inför år 1982 (prop. 1980/81:116) alt den kommunala
tillväxten år 1982 måste bringas ned lill ca 1 %. Vidare konstateras att det
lorde bli ofrånkomligt att ompröva taklen i utbyggnaden även på de prioriterade
områdena (barnomsorg och långtidssjukvård) för atl en samhällsekonomiskt
godtagbar utveckling skall kunna realiseras.
En
ökning eller minskning av utbyggnadslakten med I 000 daghemsplal-ser och 1 000
fritidshemsplatser per år ger ökade resp. minskade koslnader för slalen med
sammanlagt 300 resp. 150 milj. kr. under långtidsbudgetperioden. Motsvarande
siffra för såväl hel- som deltidsplatser i familjedaghem uppgår till ca 150
milj. kr.
Utöver ovan redovisade
utgifter under denna ändamålsgrupp utgår stöd till barnfamiljer inom ramen för
skattesystemet vilket påverkar slalens inkomsler. Stöd i form av skallelättnad
kan utgöras av avdrag eller skallereduktion.
Förvärvsavdrag
om högst 2000 kr. kan medges gifta och ogifta skallskyldiga som uppbär
A-inkomst och som har hemmavarande barn under 16 år. Inkomstbortfallet för stat
och kommun kan för år 1978 beräknas till ca 1,7 miljarder kr.
Avdrag för underhåll av
icke hemmavarande barn medges med högsl 3000 kr. per bam och år till dess
barnet fyller 18 år. Om barnet går i grundskola, gymnasieskola eller
motsvarande är åldersgränsen 21 år. Inkomstbortfallet för stat och kommun kan
för år 1978 beräknas lill ca 300 milj. kr.
Skattereduktion
medges dels gift vars make hell saknar eller har mycket låg inkomst, s.k.
hemmamakereduktion, dels ensamstående med hemmavarande barn under 18 år.
Avdraget uppgår lill 1 800 kr. Hemmamakere-duklionen reduceras med 30% av
inkomsten för den make som har lägst inkomst. Om denna inkomst överstiger 6000
kr. medges säledes inte avdrag. Statens inkomstbortfall kan för år 1978
beräknas till ca 775 milj. kr.
Stöd
lill barnfamiljer i form av avdrag och skatleredukfion kan således beräknas
uppgå till totalt ca 2800 milj. kr. motsvarande drygt 20% av de samlade
stalsutgiflerna under äiidamälsgruppen.
Allmänna
bidrag till den kommunala sektorn
I
denna ändamålsgrupp ingår skatteutjämningsbidrag, skatlebortfallsbidrag i
anledning av 1970 års skaltereform samt kompensation för minskal skatteunderlag
i anledning av 1974 års skattereform.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget
36
opaginerad Kontrollera mot PDF
Skatteutjämningsbidraget, som fr.o.m. år 1982 utgör hela
ändamåls-gruppen, syftar till att minska skallekrafts- och kostnadsskillnader
för landstingskommuner, kommuner och kyrkliga kommuner i olika delar av landet.
Skatteutjämningsreformen är genomförd i sin helhet år 1982.
Tabell 10. Allmänna bidrag tili den kommunala sektorn
(Milj.
kr., oförändrad pris- och lönenivå)'
Genom- Anslag Anslagsförändring lill
snittlig
procentuell förändring 1975/76-1979/80
1981/82
1982/83
1983/84 1984/85 1985/86
Procentu-
Genom-
ell för-
snittlig
ändring
procen-
1981/82-
tuell
för-
1982/83
ändring
1981/82-
1984/85
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tolala utgifter
därav skalleuljämningsbidrag
+6.3
+6.1
10612
9086
-1266
260
-142
-142
-27
-27
+ 67
+ 68
-11.9
+ 2,9
-3.4
+ 0.4
opaginerad Kontrollera mot PDF
' Statsutgifterna för de allmänna bidragen till den
kommunala seklorn har försl beräknats i löpande priser. Därefter har utgifterna
deflaterats med beräknad KPl-utveckling.
Skatteutjämningsbidragen har slörst betydelse för Gotland,
för norrlandskommuner och för glesbygdskommuner i andra delar av landet. De
största bidragsökningarna genom reformeringen får de södra och mellersta
delarna av landet.
Regeringen har lidigare i vär i en proposition om
kommunalekonomiska frägor inför är 1982 lagt fram förslag som bl.a. berör
skalleuljämningsbidragel. Beräkningarna i långtidsbudgeten beaktar dessa
förslag.
Utvecklingen av skatteutjämningsbidragen är beroende av
dels del kommunala skatteunderlaget, dels nivån på de kommunala skattesatserna
såvitt gäller kommuner och landstingskommuner. Genom skatleutjämningssystemet
garanteras kommuner och landstingskommuner en skattekraft (skatteunderlag per
invånare) i relation lill den medelskatlekraft (skallekronor per invånare i
genomsnitt för riket) som fastsiällts av SCB på grundval av taxeringsulfallel.
Slalen fillskjuler således skalleunderlag upp till den garanterade
skattekraften. Den ärliga ökningen av medelskallekraflen (10,5% frän år 1980
lill år 1981) höjer nivån för skatteutjämningsbidragen. Samma procentuella
utveckling av medelskaltekraften och skattekraften i en bidragsberättigad
kommun leder nämligen till etl ökat tillskott av skalleunderiag, eftersom basen
för uppräkning av delta tillskoU ökar. För den enskilda kommunen resp.
landstingskommunen besläms skatleuijäm-ningsbidragels förändring av hur del
egna skalleunderlaget ulvecklas i förhållande lill genomsnittet för landet.
Den grundgaranli som åsalls varje kommun och
landsfingskommun i skalleutjämningssyslemel ligger l.v. fasl. Den lolala
garanlin besläms emellertid också av de tillägg lill eller avdrag från
grundgarantin som görs med hänsyn fill befolkningens åldersstruktur i resp.
kommun och lands- ■
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1980/81:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget 37
tingskommun.
Kommunerna får också tillägg för snabb befolkningsminskning. Den totala
garantin räknas om årligen, varvid omfattningen av den enskilda kommunens resp.
landstingskommunens skatteutjämningsbidrag justeras. Däremot påverkas i
princip inte omfattningen av de samlade bidragen härav.
Skatteutjämningsbidragens
storiek bestäms ocksä av resp. kommuns och landstingskommuns skattesats. Det
tillskott av skatteunderlag som erhålls vid brist på skattekraft multipliceras
nämligen med skattesatsen för kommunen resp. landstingskommunen. Förändringar
av skattesatserna i de bidragsmottagande kommunerna och landstingskommunerna
får säledes effekt pä omfattningen av de lotala skatteutjämningsbidragen.
För de kyrkliga kommunerna
räknas närmast föregående års bidrag upp med 5% per år. För är 1982 har
riksdagen hösten 1980 beslutat att bidrag till kyrkliga kommuner skail utgå med
60% av de bidrag som utgick år 1981. En särskild utredare (Kn 1980:05) ser f.
n. över frågan om kyrkofondens användning för ekonomisk utjämning mellan
kyrkliga kommuner m.m.
Skatteutjämningsbidragen,
som under budgetåret 1981/82 kan beräknas uppgå till 9086 milj. kr., beräknas i
fasta priser öka till 9245 milj. kr. budgetåret 1985/86.
Skattebortfallsbidraget är
avsett att kompensera kommunerna och landstingskommunerna för del
inkomstbortfall som uppstod lill följd av 1970 års skaltereform som innebar att
ortsavdragen ersattes av grundavdragen. Detta bortfall beräknades till 1 250
milj. kr. för år 1971. Bidragsgivningen minskar härefter i takt med atl den
skattekraft som kommunerna, landstingskommunerna och de kyrkliga kommunerna
förlorade i anledning av 1970 ärs skattereform successivt återvinns genom att
den beskattningsbara inkomsten per inkomsttagare ökar.
Genom den skattereform som
trädde i krafl den I januari 1975 har kommuner, landstingskommuner och kyrkliga
kommuner fält etl minskat skatteunderlag pä grund av ändrade avdragsregler
beträffande kommunal inkomstbeskattning m. m. Riksdagen beslulade att
kompensation skall utgå för detta. Kompensation betalas ut sedan år 1977.
Riksdagen beslutade hösten
1979 att utbetalningen av de statliga skatlebortfallsbidragen skall upphöra
fr.o.m. är 1982 (1981 ärs taxering). Kommuner och landstingskommuner
kompenseras för bortfallet av dessa bidrag genom att vissa skattepliktiga
förmåner i fortsättningen räknas in i det kommunala skatteunderlaget.
Beslutet all slopa
skatlebortfallsbidraget och kompensationsbidraget medför att de allmänna
bidragen lill den kommunala sektorn fr.o.m. budgetåret 1981/82 blir avsevärt
lägre än om nuvarande regler skulle ha behållits. Detta minskar visserligen
belastningen pä budgetens utgiftssida, men lill följd av de beslulade
kompenserande justeringarna av det kommunala skatteunderlaget minskar statens
nettoinkomster på inkomslskatteti-teln med ett lika stort eller på sikt något
större belopp.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget
38
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kommunikationer
Denna ändamålsgrupp omfattar huvudsakligen utgifterna för
vägväsendet inkl. trafiksäkerheten, kommunikalionsverken - dvs. postverket,
televerket, statens järnvägar, luftfartsverket och sjöfarlsverkel — samt vissa
investeringsutgifter för Sveriges Radio AB.
Tabell 11. Kommunikationer
(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)
Genom-
Anslag
Anslagsförändring
till
Procentu-
Genom-
sniUlig
1981/82
ell för-
snittlig
procen-
1982/83
1983/84
1984/85
1985/86
ändring
procen
tuell
för-
1981/82-
tuell
för-
ändring
1982/83
ändring
1975/76-
1981/82-
1979/80
1982/83
Tolala
utgifter
+ 2,0
9948
+ 409
-190
+ 107
+4
+ 4,1
+ 0,8
därav
vägväsendet m. m
. +2,4
4908
+ 107
0
0
0
+ 2,2
+0.6
kommunikations-
verken
+ 1,2
4741
+ 294
-194
+ 106
+ 3
+6,2
+ 1,1
Inom ändamålsgruppen vägväsendet m.m. faller bl.a.
kostnaderna för väganslagen, trafiksäkerheten samt slödel till lokal och
regional kollekfivtrafik.
Statligt stöd till icke lönsam landsbygdstrafik skall
enligt riksdagens beslut upphöra i den takt som de nya länshuvudmännen tar över
det lokala och regionala trafikansvaret i resp. län. 1 stället utgär etl nytt
bidrag tiil lokal och regional kollektivtrafik. Nivån på bidraget i resp. län
beror pä trafikens omfattning och inriktning. Bidrag utgår efter en av
regeringen särskill fastslälld milersällning.
Vid bedömningen av den framlida ulvecklingen av
invesleringsverksam-heten hos kommunikationsverken har hänsyn i första hand
tagils lill den väntade efterfrågeutvecklingen. För atl få en praktiskt
användbar beräkningsmetod har invesleringarna. efler minskning med väntad
produktivitetsstegring, ändrats i takt med den beräknade efterfrågeökningen.
Vidare har pågående arbeten, beslutade program och vissa engångsprojekt beaktats.
Variationerna mellan budgetåren beror således huvudsakligen på den
beräkningsteknik som tillämpats, inle i första hand pä förändringar i verksamhetens
omfattning.
Statens järnvägars investeringar har beräknats med
utgångspunkt i slrukturplanen för SJ. 1 denna anges som planeringsram för SJ:s
investeringar en i reala termer genomsnitilig årlig ökning av den lotala
investeringsvolymen med 5 % under den närmaste femårsperioden. Investeringarna
i sjöfarlsmaleriel dimensioneras främst utifrån behovet av en tillfredsställande
nivå vad gäller sjösäkerheten. Sådana invesleringar avser bl.a. fartyg och
båtar, fyr- och telemateriel, sjökarlläggning och vissa farledsinvesteringar.
Medelsförbmkningen för postens invesleringar domineras av
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1980/81:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget
39
opaginerad Kontrollera mot PDF
byggandet
av en postterminal i Tomteboda. Luftfartsverkets investeringar avser redan
beslutade investeringsobjekt samt vissa nödvändiga invesleringar främst lill
följd av väntad trafikutveckling samt ställda flygsäker-helskrav. Televerkets
investeringar styrs i huvudsak av reinvesleringsbe-hov och trafiktillväxl. Vid
en viss servicenivå är således invesleringarna i stort sett givna.
Hälso-,
sjuk- och socialvård
Denna
ändamälsgrupp omfattar utgifter för statliga och statsunderstödda vårdområden.
Huvudparten av här redovisade utgifter avser slalsbidrag till vårdområden under
kommunalt huvudmannaskap, varav statsbidrag till den psykiatriska sjukvården
utgör den siörsta posten. Statsbidrag utgår ocksä till viss annan hälso- och
sjukvärd, social hemhjälp och samhällets åtgärder för handikappade. 1 direkt
statlig regi drivs bl.a. vissa sjukhus saml ungdomsvårdsskolor och vissa
vårdanstalter för alkoholmissbrukare.
Tabell
12. Hälso-, sjuk- och socialvård
(Milj.
kr., oförändrad pris- och lönenivå)
Genom-
Anslag
Anslagsförändring
till
Procen-
Genom-
snittlig procen-
1981/82
tuell förändring
snittlig procen-
1982/83
1983/84
1984/85
1985/86
luell för-
1981/82-
tuell
för-
ändring
1982/83
ändring
1975/76-
1981/82-
1979/80
1985/86
Tolala
utgifter
+0,6
7 755
-601
+ 24
+ 35
+43
- 7,7
- 1,7
därav
psykiatrisk sjuk-
vård m.m.
-3,5
3 724
-112
- 1
0
0
- 3,0
- 0,7
kroppssjukvård
och allmän
hälsovård
+ 7,0
852
-463
+ 7
- 4
0
-54,3
-17,6
åldringsvård
+8,3
941
+ 28
+ 18
+ 28
+ 32
+ 3,0
+ 2.7
hjälp åt handi-
kappade m. m.
-0,4
1 102
+ 15
+ 6
+ 16
+ 17
+ 1.4
+ 1,2
Genom
avtal har staten och landstingskommunerna träffat överenskommelse om
driftbidragen för den psykiatriska sjukvården m.m. för tiden t. o. m. är 1983.
Avsikten är atl för liden därefter övergå lill elt mer allmänl bidrag lill
landstingens hälso- och sjukvård. Anslagsutvecklingen styrs bl.a. av den
allmänna kostnadsutvecklingen i samhället.
De
statliga utgifterna för kroppssjukvård och allmän hälsovård avser vissa myndigheter
på della område, statliga sjukhus, statsbidrag lill olika former av hälso- och
sjukvård samt bidrag till kostnaderna för de kommunala undervisningssjukhusen.
Beräkningarna av statens utgifter för sjukhus har i huvudsak skett med
utgångspunkl i nuvarande grunder för finansieringsfördelning. Statens utgifter
på detta område styrs bl. a. av läkarutbildningens omfattning, av
investeringarna i sjukhusanläggningar och av
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 40
den allmänna kostnadsutvecklingen. I beräkningen har
hänsyn tagits till att karolinska sjukhuset får landslingskommunalt
huvudmannaskap den I januari 1982. För långtidsbudgetperioden beräknas ingen
volymförändring vad gäller forskning och utbildning. Investeringarna beräknas
komma all ligga på en oförändrad nivå.
Inom
åldringsvården inriklas samhällets insatser i ökad omfattning pä öppna
värdformer. Staten täcker 35% av kommunernas brutlokostnader för den sociala
hemhjälpen, varvid statsbidrag lämnas inte bara för hem-värdare och hemsamariler
ulan även för att täcka kostnader för vissa andra serviceåtgärder. Ca 350000
åldringar och handikappade beräknades fä social hemhjälp år 1980. Statens
kostnader för bidragel bestäms helt av kommunernas kostnader. Verksamhetens
omfattning och löneutveckling för aktuella personalkategorier är hell
dominerande för koslnadsulvecklingen. Med hänsyn till det ökade anlalel äldre,
främst i de högsta åldersgrupperna, kommer en viss ökning att ske av
efterfrågan pä vård. Förändringar av hemhjälpens arbetsformer och innehåll
pågår och ökar i viss utsträckning kostnaderna.
Ungdomsvårdsskolorna och vissa vårdanstalter för
alkohoimissbrukare drivs f.n. i statlig regi. Överenskommelse har nyligen
träffals om ändrat huvudmannaskap för dessa institutioner fr.o.m. den 1 januari
1983. 1 beräkningarna har inte hänsyn tagits till denna överenskommelse.
Samhällets åtgärder för handikappade spänner över en rad
områden. Den större delen av utgifterna - t.ex. förtidspensioner och
handikappersättningar inom folkpensioneringen - ingår i andra ändamålsgrupper.
Under ändamålsgruppen hälso-, sjuk- och socialvård ingår utgifterna för bidrag
lill särskolor, bidrag lill färdtjänst och social hemhjälp för handikappade,
bidrag lill organisafioner m. m. I långlidsbudgeten har gjorts vissa antaganden
om volymutvecklingen. Hänsyn har också lagils lill den beslutade utbyggnaden
av texttelefon till döva m.fl. Ansvarel för handikapphjälpmedlen i övrigl
överlogs av landstingskommunerna år 1976. Ersättning för dessa lämnas över
sjukförsäkringen och redovisas under denna ändamälsgrupp.
Statsbidrag till färdtjänst utgår med 35% av
brultokostnaderna, varför statens kostnader är hell beroende av kommunernas
koslnader för verksamheten. Kostnadsnivån bestäms av den allmänna
kostnadsutvecklingen, antalet förflyttningshandikappade samt de enskilda
kommunernas regler för och organisation av verksamhelen. Statsbidraget lill
färdtjänst har ökat mycket kraftigl i vissa kommuner under de senaste åren.
Bidragsreglerna har mot denna bakgrund fr.o.m. bidragsåret 1981 ändrats i syfte
atl begränsa kostnadsutvecklingen och samtidigt utjämna skillnaderna mellan
kommunerna.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget
41
Rätts- och polisväsende
Till ändamålsgruppen hör polisväsendet, domstolsväsendet
samt kriminalvården.
Polisväsendet har förstärkts kraftigt under 1970-talet.
Under budgetåren 1973/74-1980/81 ökade antalet tjänster med ca 3650, varav ca
2280 poliser. Polisväsendet tillförs inte nägra ijänsterför budgetåret
1981/82. Resurserna inom polisväsendet omfördelas i stället sä atl vissa högl
prioriterade verksamheter kan tillföras sammanlagt ett 40-tal tjänster.
För de närmasle åren har i enlighet med
längtidsbudgettekniken medel inte beräknats för nägra ytterligare
personalförstärkningar. Detta gäller även för domstolsväsendet.
Tabell 13. Rätts- och polisväsende
(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)
Genom-
Anslag
Anslagsförändring till
Procen-
Genom-
snittlig
1981/82
tuell för-
snittlig
procen-
1982/83
1983/84
1984/85
1985/86
ändring
procen-
luell för-
1981/82-
tuell
för-
ändring
1982/83
ändring
1975/76-
1981/82-
1979/80
1985/86
Tolala
utgifter
+ 3,8
7 272
+ 16
- 9
0
-2
+0,2
0
därav
polisväsende
+ 3,1
3 747
-15
-11
-1
-4
-0,4
-0,2
domstolar m. m.
+ 5,5
1340
+ 3
+ 1
+ 1
+ 1
+0,2
0
kriminalvård
+4,3
1281
+ 24
- 1
-2
0
+ 1,9
+0,4
Rättshjälpskostnaderna redovisas under rubriken domstolar
m.m. Rättshjälpskostnaderna beräknas uppgå till 210 milj. kr. under budgetåret
1981/82. Utvecklingen av rättshjälpskostnaderna beror i huvudsak dels pä
ulvecklingen av anlalel ärenden av skilda slag, dels pä
biträdesersäll-ningarnas storlek.
Kriminalvårdens inriklning slyrs av det principbeslut om
kriminalvärdens framtida utformning som fattades av 1973 års riksdag. 1 prop.
1980/ 81:20 om besparingar i statsverksamheten, m.m. anfördes all de redovisade
behoven av nya lokaler för kriminalvården borde omprövas mot bakgmnd av det
rådande ekonomiska läget. För långtidsbudgetperioden har därför endast räknats
med att äldre anstalter kan förnyas om det bedöms oundgängligen nödvändigt för
verksamhelen.
Näringspolitik
Utgifterna inom näringspolitiken omfattar en rad anslag
för insalser inom jordbruk, skogsbmk, fiske, hantverk saml handel och industri.
Budgetåret 1981/82 uppgår anslagen för dessa ändamål lill 3,3 miljarder kr.
Utgifterna avser främst insatser för handel och industri. Utgifterna inom
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget
42
opaginerad Kontrollera mot PDF
ändamålsgruppen har till stor del karaktär av omfattande
och koncentrerade satsningar av engångskaraktär. Belastningen varierar
därigenom kraftigl.
Tabell 14. Näringspolitik
(Milj.
kr., oförändrad pris- och lönenivå)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Genomsnittlig procentuell förändring 1975/76-1979/80
Anslag 1981/82
Anslagsförändring
till
1982/83 1983/84 1984/85 1985/86
Procentuell förändring 1981/82-1982/83
Genomsnittlig procentuell förändring 1981/82-1985/86
opaginerad Kontrollera mot PDF
Totala
utgifter
-21,3
6349
-1
758 +224
-96
-768
-27,7
11,2
opaginerad Kontrollera mot PDF
Anm. Beloppen avser beräknad belastning
Den slora procenluella ökningen av insatserna inom
näringspolitiken, som har skett under perioden 1975/76-1979/80, avspeglar de
omfaltande slalliga insatserna i näringslivel i syfte att underlätta
strukturomvandlingen och att mildra verkningarna av den långvariga
konjunktursvackan. Exempel på stora och tidsbegränsade insatser för att
möjliggöra en lämplig strukturomvandling är bildandel av Svenskl Stål AB
(SSAB), insalser för skogsindustriföretagen och statens engagemang i varvsindustrin.
1 enlighet med principerna för långlidsbudgeten redovisas inget särskilt behov
av nya sådana temporära insalser under kommande budgetår.
Ökningen under de senare åren av långtidsbudgetperioden
hänför sig lill de statsstödda exportkrediterna. 1 den industripolitiska
propositionen våren 1981 föreslog regeringen all detla stödsystem förlängs i
något ändrade former. Kostnaderna för systemet beräknas öka från ca 180 milj.
kr. budgetåret 1981/82 fill ca 650 milj. kr. budgetåret 1985/86. EU flertal faktorer
påverkar utgiftens storlek. Viktigast är dock räntesubventionens sloriek. Denna
ulgörs av skillnaden mellan marknadsräntorna vilka bestämmer statens
upplåningskoslnad och utlåningsräntorna som i sin lur följer den
internalionellt överenskomna räntenivån för statsstödda exportkrediter (den
s.k. consensusräntan). Staten slöder även krediter vid försäljning i Sverige
när svenskt förelag möter subventionerad ulländsk kreditkonkurrens. Även dessa
utgifter beräknas stiga myckel snabbi, men från en avsevärt lägre nivä.
Näringslivet stöds även genom olika avdrag m. m. inom
ramen för inkomstbeskattningen. Bl.a. kan nämnas det särskilda
investeringsavdragel, möjligheter att utnyttja investeringsfonder och
exportkreditavdraget. Beslut om rätt för företagen att utnyttja
invesleringsavdrag fattas av riksdagen. Företagen har haft möjlighet att göra
sädana avdrag under perioden 1975-1980. Fr. o. m. den 1 november 1980 får
företagen göra investerings-avdrag vid investeringar i inventarier och
byggnader. Den årliga minskningen av statsinkomsterna lill följd av detla
beslut kan uppskattas lill i grova drag 1 000 milj. kr.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget
43
opaginerad Kontrollera mot PDF
Om förelag avsätter medel lill investeringsfonder kan de
göra en omedelbar avskrivning av hela det avsatta beloppet. Eftersom en
investering annars skrivs av under en längre tidsperiod innebär della syslem
alt en skatlekredit ges. Dessa avsättningar har under senare är uppgått lill
drygt 2000 milj. kr. årligen, men varierar med den ekonomiska konjunkturen,
förelagens lönsamhet m. m.
Exportkredilavdraget utnyttjas endast i begränsad
ulslräckning.
Förelagen är vidare skyldiga atl sälla in 25% av 1980 ärs
vinst pä ränlelöst spärrat konto i riksbanken. Motsvarande belopp kan ulnylljas
för avdrag vid inkomstbeskattningen genom bokföringsmässig avsältning lill s.
k. vinstfond. Fondavsättningen får tas i anspråk för invesleringsändamål.
Dessa regler gäller endast för är 1980. Avsättningarna beräknas komma aU uppgå
till ca 2700 milj. kr.
Under budgetåren 1975/76-1979/80 uppgick kostnaderna på
statsbudgeten för insatser lill krisdrabbade företag och branscher till
närmare 30 miljarder kr. i långtidsbudgetens prisläge. Detla motsvarar ett
genomsnitt av ca 5,8 miljarder kr. per år. Av insatserna gick ca 7 miljarder
kr. till helägda statliga företag, ca 13 miljarder kr. till varvsindustrin och
ca 9 miljarder kr. lill andra branscher. I den sistnämnda poslen ingär av
slalen delägda företag som t.ex. SSAB. För innevarande budgetår beräknas denna
typ av insalser komma att uppgå till ca 5,8 miljarder kr. i samma prisläge.
Budgetåren därefter kommer statsbudgeten att belastas med utbetalningar för
redan fattade beslul. Dessa utgifter har lagts in i långtidsbudgelkalkylen.
Denna framtida kassamässiga belastning hänför sig främst till riksdagens beslut
våren 1980 om stöd till varvsnäringen. 1 diagrammet nedan redovisas kostnaderna
för insatser i krisdrabbade företag och branscher. Beräkningen innehåller
vissa osäkerheter, bl.a. är avgränsningen mellan sådana insalser och övrig
industripolitik inte entydig. Detsamma gäller omräkningen lill ell fasl
prisläge. Beloppen bör därför snarast ses som indikationer på insatsernas
storlek.
Diagram 1. Statliga insatser i krisdrabbade företag och
branscher
(Miljarder kr., oförändrad pris- och lönenivå)
75/76
77/78
79/80
81/82
83/84
85/86
Budget å r
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget
44
opaginerad Kontrollera mot PDF
I långtidsbudgeten har endast etl relativt sett mindre
belopp lagts in för tillkommande utgiftsbehov inom industripolitiken. Om
konjunktur- eller stmkturproblem skulle åtföljas av beslut om nya insatser för
stöd till problembranscher och krisdrabbade företag i samma omfattning som under
de senaste åren, så skulle kostnaderna för industripolitiska insalser bli
väsentligt större än delta belopp. Effekterna på budgetsaldot av en sådan
utveckling behandlas i kapitel 7.
Internationellt utvecklingssamarbete m. m.
Anslagen för inlernationellt utvecklingssamarbete för
budgetåret 1981/ 82 har beräknats så att de något överstiger 1 % av
bruttonationalinkomsten (BNI). Utgångspunkten för de i långtidsbudgeten angivna
anslagsförändringarna är att biståndsanslagen även fortsällningsvis skall
molsvara denna andel av BNI. I prop. 1980/81:20 angående besparingar i
statsverksamheten, m.m. föreslogs BNI som beräkningsgrund för biståndet i
stället för bruttonationalpiodukten. BNP-beräkningarna anses ha den avgörande
svagheten att de inte lar hänsyn till nelllot av löner, ränlor och andra
kapitaltransaktioner med utlandel. Med Sveriges i dag höga utlandsupplåning
och därav följande höga räntekostnader anses BNP inte längre vara ett
rättvisande mått på den svenska ekonomins bärkraft.
Tabell 15. Internationellt utvecklingssamarbete
(Milj.
kr., oförändrad pris- och lönenivå)
Genomsnittlig procentuell förändring 1975/76-1979/80
Anslag 1981/82
Anslagsförändring
till
1982/83 1983/84 1984/85 1985/86
Procentuell förändring 1981/82-1982/83
Genomsnittlig procentuell förändring 1981/82-1985/86
Tolala
utgifter
+ 3,8
5 668
h85
+ 160
+ 77
+ 78
+ 1.5
+ 1,7
opaginerad Kontrollera mot PDF
Energiförsörjning
Utgifterna för energiförsörjning omfattar främst anslaget
lill slalens vattenfallsverk och anslaget till energibesparande åtgärder inom
bostadsbeståndet. Regeringen lade i prop. 1980/81:90 och prop. 1980/81:133
fram förslag om riktlinjer för energipolitiken.
Vid beräkningen av anslagsutvecklingen för statens
vattenfaUsverk har investeringsnivån bedömts bli i slorl oförändrad.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget
45
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 16. Energiförsörjning
(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Genomsnittlig procentuell förändring 1975/76-1979/80
Anslag 1981/82
Anslagsförändring
till
1982/83 1983/84 1984/85 1985/86
Procentuell förändring 1981/82-1982/83
Genomsnittlig procentuell förändring 1981/82-1985/86
opaginerad Kontrollera mot PDF
Totala
utgifter
+0,3
3 560
+
1073 +85
+ 50
+ 150
+ 30,1
+ 8,4
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ersättning skall utgå till reaktorinnehavaren för försenad
idrifttagning av kärnreaktorer. Koslnader härför ingär i den ovanslående beräkningen
av utgifterna inom energiförsörjningens område.
Den 1 januari 1981 infördes elt nytt stödsystem för
åtgärder för alt snabbt ersätta olja, m. m. Stödel finansieras genom en
avgiftshöjning med 24 kr./m' av den särskilda beredskapsavgifien pä oljeprodukter.
Dessa inkomster tillförs en särskild fond benämnd oljeersättningsfonden. För
den första treårsperioden beräknas stödbehovet uppgå lill 1700 milj. kr. Det
första årel kommer 500 milj. kr. atl disponeras för verksamheten. Dessa belopp
redovisas inle över statsbudgeten och ingär därför inte i tabellen ovan.
I utgifterna för budgetåret 1981/82 ingår ett
engångsbelopp om 225 milj. kr. för aktieteckning i Svenska Petroleum AB.
1 beräkningen av anslagsutvecklingen för energibesparande
åtgärder i bostadsbeståndet har beaktats de förslag regeringen lagt fram i
prop. 1980/ 81: 133. Dessa innebär i korthet följande. Energisparverksamheten
föreslås bli uppdelad i två program — ell energihushållningsprogram (beräknal
till sammanlagl 1630 milj. kr.) som omfallar säväl enklare som mer omfal-lande
energibesparande ålgärder och ell konverteringsprogram (beräknat lill
sammanlagl 735 milj. kr.) som omfallar åtgärder för övergång från i förslå hand
olja lill andra energislag. Del slalliga slödel ulgär enbart i form av lån,
dvs. de lidigare bidragen slopas helt. Ett antal nya åtgärder blir
stödberältigade, främst inom konverteringsprogrammet.
Anslaget är beräknat utifrån en fr.o.m. budgetåret 1981/82
oförändrad beslutsram om 2514 milj. kr. En slörre ökning av anslagsbehovet
noteras för budgetåret 1982/83. Denna sammanhänger med en förändring av anslagstekniken.
Tidigare anvisades medel med samma belopp som de förordade beslutsramarna,
vilkel ledde till omfaUande reservationer under anslaget på grund av atl
slödel utbetalas försl när åigärden är utförd. Fr.o. m. budgetåret 1980/81
beräknas anslaget på en bedömning av faktiska utbetalningar. För budgetåren
1980/81 och 1981/82 leder della lill en lillfällig minskning av anslaget, som
dock budgetåret 1982/83 beräknas återgå till den högre nivån.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget
46
opaginerad Kontrollera mot PDF
Övrigt
Till gruppen Övrigt har förts utgifter som inte har
behandlats i någon av de tidigare redovisade ändamålsgrupperna. Här återfinns
bl.a. anslag för livsmedelssubventioner, riksdag och regering,
skatteadministration, miljövård, kyrkliga och kulturella ändamål, idrotts- och
friiidsverksamhel saml cenlral och regional förvaltning.
Tabell 17. Övrigt
(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)
Genom-
Anslag
Anslagsfö
irändring
ti
II
Procen-
Genom-
snittlig
1981/82
tuell för-
snittlig
procen-
1982/83
1983/84
1984/85
1985/86
ändring
procen-
tuell
för-
1981/82-
tuell
för-
ändring
1982/83
ändring
1975/76-
1981/82-
1979/80
1985/86
Tolala
ulgi.fler
+ 11,4
18686
+ 2 605
+619
-1073
-84
+ 13,9
+ 2,7
därav
livsmedelssub-
ventioner
- 5,7
3410
- 289
0
0
0
- 8,5
-2.2
kyrkliga och kultu
rella ändamål
+ 0.7
1866
- 20
- II
2
+ 4
- 1.1
-0.4
Priserna på jordbruksprodukter fastställs av statsmakterna
efter överläggningar mellan statens jordbruksnämnd, jordbruksnämndens konsumentdelegation
och Lantbrukarnas förhandlingsdelegation. År 1973 infördes
livsmedelssubventioner som ett stöd lill främsl barnfamiljer och låginkomsttagare.
Livsmedelssubventionerna har,därefter höjts i den män som överenskomna
prisökningar på produkter inom jordbruksprisregleringens ram inte tillåtits slå
igenom på konsumentpriserna.
Livsmedelssubvenlionerna har reducerats fr.o.m. den 1
januari 1981 med 250 milj. kr. Regeringen har aviserat atl subventionerna
därutöver bör minskas med 300 milj. kr. fr. o. m. den I oktober 1981 och med
ytterligare 500 milj. kr. fr.o.m. den I januari 1982. Kosinadema för
livsmedelssubventionerna kan beräknas lill ca 3 200 milj. kr. för budgetåret
1981/82 inkl. låginkomstsatsning m. m. till ca 3600 milj. kr.
Kostnaderna för riksdag, regeringskansli och
kommittéväsendet återfinns under denna ändamålsgrupp. Även anslagen till de
kungl. hov- och slottsstaterna redovisas här. För budgetåret 1981/82 har de
samlade kostnaderna för dessa ändamål beräknats lill ca I 400 milj. kr.
Även skatteadministrationen m. m. ingår i denna
ändamålsgrupp. Kostnaderna för riksskatteverket, länsstyrelsernas
skatteavdelningar, de lokala skattemyndigheterna, kronofogdemyndigheterna samt
för arvoden lill taxeringsnämndsordföranden m. m. beräknas budgetåret 1981/82
uppgå till sammanlagt ca 2 100 milj. kr. 1 och med att den s.k. RS-reformen i
huvudsak är genomförd förutses inga större förändringar under långtidsbudgetperioden.
Prop, 1980/81:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget 47
Anslagen
till kulturändamål kan i stort indelas i förvaltningsanslag och bidragsanslag.
Storleken på flertalet bidragsanslag fastställs av riksdagen i den ärliga
budgetprövningen. Vissa bidragsanslag slyrs dock av automatik, t. ex. bidrag
till lönekostnader för vissa verksamheter.
Till
kulturanslagen räknas även stöden till dagspressen där bidrag utgår till
tidningar efter vissa automatiskt verkande regler. Regeringen har i en särskild
proposition under våren 1981 lagt fram förslag om förbättringar av presstödet.
Totall uppgår anslagen till presstöd inkl. förslagen i denna proposifion till
ca 425 milj. kr. för budgetärel 1981/82.
Statens
utgifter för kyrkliga ändamål uppgår lill drygt 64 milj. kr. under budgetåret
1981/82. I långtidsbudgeten fömlses ingen förändring av utgifterna för detta
ändamål.
För beräknat tillkommande
utgiftsbehov har för den framföriiggande perioden beräknats utgifter
motsvarande de koslnader som erfarenhetsmässigt uppkommer i samband med
sedvanliga tilläggsbudgetar samt viss reserv därutöver bl. a. avseende
merkostnader för arbetslöshetsförsäkringen utöver de konjunkturneutralt
beräknade anslagen.
I fråga om förändringar i
anslagsbehållningar har vissa belopp lagts in under andra ändamålsgrupper.
Återstående förändringar i anslagsbehållningar har beaktats under denna
ändamålsgrupp.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 48
5 Statsutgifterna
5.1 Sammanfatttning av statsutgifterna i oförändrad pris-
och lönenivå samt i löpande priser
Den utveckling av slalsbudgetens utgifter som behandlats i
kap. 4 sammanfattas i tabell 18. Enligt de redovisade beräkningarna skulle
statsutgifterna i oförändrad pris- och lönenivå (exkl. stalsskuldräntor) öka
med i genomsnitt 0,4% per år under perioden. Denna utveckling är således en
konsekvens av förutsättningen att endast gjorda åtaganden realiseras. Den
faktiska utvecklingen av utgifterna under perioden 1975/76-1979/80 innebar en
genomsnittlig ökning med 5,3 % per år i fasla priser. När man ser till
beräkningarna för den framförliggande perioden, bör man hälla i minnet att
kostnaderna för beräknat tillkommande utgiftsbehov avser etl beräknal utfall
för budgetåret 1981/82. Förde följande budgetåren däremol är denna post mer
schablonmässigt beräknad enligt gängse meloder för långlidsbud-gelkalkyler.
Som framgåll av kap. 4 är många anslag beroende av pris-
och löneulvecklingen. I tabell 19 redovisas utgiftsutvecklingen i löpande priser.
Till grund för dessa beräkningar ligger de antaganden som behandlats i kap. 3.
Vid beräkningen av lönekostnader har förutsatts att timlöneökningarna inom
offentlig seklor ligger i linje med de som antas för ekonomin i stort. Vidare
har förutsatts atl utgifterna för den egentliga förvaltningen räknas upp med
pris- och löneutvecklingen reducerad med tvä procentenheter. Detta innebär
sälunda ett krav pä fortlöpande rationaliseringar och produktivitetsförbättringar
för att upprätthålla en oförändrad omfattning av och kvalitet i verksamheten.
Efler omräkning blir den genomsnittliga årliga ökningen av
statsutgifterna i löpande priser (exkl. statsskuldräntorna) 7,1 % under
länglidsbudgelperioden.
För att beräkna utvecklingen av de totala utgifterna mäsle
man även beakta slatsskuldräntorna. Av labell 20 framgår atl de lolala
slalsulgifterna i löpande priser ökar med 9,4% per är i genomsnill under
perioden.
Utgifternas ökningstakt framöver är i mycket hög grad
beroende av den antagna pris- och löneulvecklingen. Denna kan i hög grad avvika
från den pris- och löneutveckling som var aktuell under den bakomliggande perioden.
En viss jämförbarhet med den bakomliggande perioden erhålls dock om utgifternas
ökningstakt deflateras med BNP-deflatorn. En sädan kalkyl resulterar i en
genomsnittlig årlig ökning om 0,3% under långtidsbudgetperioden alt jämföra
med 6,2% per år för den tidigare perioden. Det bör dock understrykas att de på
detta sätt enligt gängse längtidsbudgetmetodik beräknade utgifterna inte är all
betrakta som en prognos för den sannolika framtida utvecklingen.
Prop. 1980/81:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget
49
Tabell 18. Utgiftsutvecklingen i oförändrad pris- och
lönenivå (exkl. statsskuldräntor)
(Milj. kr.)
Genom-
Anslag,
Förändring
till
Procen-
Genom-
snitilig procen-
m. m.
1981/82
tuell
förändring
snittlig procen-
1982/83
1983/84
1984/85
1985/86
tuell
för-
1981/82-
tuell
för-
ändring
1982/83
ändring
1975/76-
1981/82-
1979/80
1985/86 ■
Folkpensioner
m. m.
+ 4,3
41 187
- 32
_
215
- 153
+
27
- 0.1
- 0,2
Utbildning
och forskning
+ 6,5
31261
- 774
-
81
- 381
-
139
- 2.5
- 0,9
Totalförsvar
+ 1,8
19496
+ 116
+
166
+ 156
+
4
+ 0.6
+ 0,6
Bostadspolitik
+ 7,8
14 769
-1705
+2000
+ 2650
+1 050
-11,5
+ 6,2
Arbetsmarknads-
och regio-
nalpolitik
+ 13,3
14 750
- 986
+
451
+ 415
-
83
- 6.7
- 0,4
Slöd
till barnfamiljer
+ 4.8
13 255
+ 498
+
344
+ 323
+
266
+ 3,8
+ 2,6
Allmänna
bidrag lill kom-
muner
+ 6,3
10612
-1266
-
142
- 27
+
67
-11,9
- 3,4
Kommunikationer
+ 2,0
9948
+ 409
-
190
+ 107
+
4
+ 4,1
+ 0,8
Hälso-,
sjuk- och socialvård
1 + 0,6
7 755
- 601
+
24
+ 35
+
43
- 7,7
- 1.7
Rätts-
och polisväsende
+ 3,8
7 272
+ 16
-
9
-
-
2
+ 0,2
0
Näringspolitik
+ 21,3
6349
-1758
+
224
- 96
-
768
-27,7
-11,2
Internationellt
utveck-
lingssamarbete
+ 3,8
5 668
+ 85
+
160
+ 77
+
78
+ 1,5
+ 1.7
Energiförsörining
+ 0,3
3 560
+ 1073
+
85
+ 50
+
150
+ 30,1
+ 8.4
Övrigt
+ 11,4
18686
+ 2605
+
619
-1073
-
84
+ 13,9
+ 2,7
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utgifter
i oförändrad prisoch lönenivå (exkl. stats-skuldräntor)
+ 5,3
204568 -2320 +3436 +2083 + 613 - 1,1
+ 0,4
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 19. Utgiftsutvecklingen i löpande priser (exkl.
statsskuldräntor)
(Milj. kr.)
Anslag,
Förändring
till
Procen-
Genom-
m. m. 1981/82
luell
förändring
snittlig procen-
1982/83
1983/84
1984/85
1985/86
1981/82-
luell
för-
1982/83
ändring
1981/82-
1985/86
Folkpensioner
m. m.
41 187
+ 2.'538
+
3191
4-
4 022
+
4 643
+ 6.2
+ 7.8
Utbildning
och forskning
31261
+ 1331
+
2 206
+
2 008
+
2257
+ 4.3
+ 5.7
Totalförsvar
19496
+ 1802
+
2177
+
2489
+
2669
+ 9,2
+ 10,1
Bostadspolitik
14 769
-1432
+
2805
+
3 306
+
1878
- 9.7
+ 9,6
Arbetsmarknads-
och
regionalpolilik
14750
- 623
+
946
+
947
+
549
- 4,2
+ 2,9
Slöd
lill barnfamiljer
13 255
+ 939
+
1 158
+
1510
+
1609
+ 7,1
+ 8,7
Allmänna
bidrag lill kom-
muner
10612
- 536
+
774
+
899
+
1205
- 5,1
+ 5,1
Kommunikationer
9948
+ 1064
+
556
+
870
+
813
+ 10,7
+ 7,4
Hälso-,
sjuk- och social-
vård
7 755
- 153
+
691
+
885
+
1009
- 2,0
+ 7,1
Rätts-
och polisväsende
7272
+ 530
+
709
+
776
+
929
+ 7,3
+ 8,9
Näringspolitik
6 349
-1685
+
323
+
10
-
643
-26.5
- 9,0
Internalionelll
utveck-
lingssamarbete
5668
+ 459
+
640
+
806
+
902
+ 8.1
+ 10,6
Energiförsörining
3 560
+ 1303
+
328
+
293
+
393
+ 36.6
+ 13,4
Övrigl
18686
+ 3 196
+
1483
-
136
+
1045
+ 17.1
+ 6,8
Utgifter
i löpande priser
204568
+8733
+ 17
987
+
18685
+
19258
+ 4,3
+ 7,1
Absolulnivå
213 301
231288
249973
269 231
4 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 150. Bd. 2.1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget
50
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 20. Tolala statsutgifter
(Milj. kr., löpande priser, avrundat)
Genomsnittlig procentuell förändring 1975/76-1979/80
Anslag
m. m. 1981/82
Förändring till
Procentuell
förändring 1981/82-1982/83
Genomsnittlig procentuell förändring 1981/82-1985/86
1982/83
1983/84
1984/85
1985/86
Summa statsutgifter (exkl. stalsskuldräntor)
Statsskuldräntor
Totala statsutgifter i löpande priser
+ 15,8 + 36,9
+ 16,9
204 568 29000
233568
213 300 231300 35 500 43 700
248800
275000
250000
53 500
303500
269 200
65 200
334400
+ 4,3 + 22,4
+ 6,5
+ 7,1 + 22,4
+ 9,4
5.2 Statsutgifternas uppdelning på realekonomiska
kategorier
I kap. 4 redovisades statsutgifterna uppdelade på
ändamålsomräden. För att underlätta en analys av utgiftsutvecklingen i ett
samhällsekonomiskt perspektiv krävs en uppdelning av slatsulgiftema i
realekonomiska termer, dvs. en fördelning på konsumtion, invesleringar,
transfereringar och finansiella transaktioner.
Vid en analys i reala termer är det i första hand av
intresse att skilja mellan å ena sidan sädana utgifter som innebär all staten
direkt efterfrågar produktionsresurser och å andra sidan sådana utgifter som är
överföringar till andra sektorer i ekonomin. De senare påverkar den reala
samhällsekonomiska utvecklingen indirekt, bl.a. genom sina effekler på de
disponibla inkomsterna och likviditeten i andra delar av ekonomin. Den
genomgång i realekonomiska termer som sker i del följande bygger i huvudsak på
det inom nafionalräkenskaperna tillämpade internationella SNA-systemel (System
of National Accounts).
De slalliga konsumtions- och investeringsulgifterna visar
statens direkta efterfrågan på reala resurser. Som konsumtionsutgifter
betraktas koslnader för slalliga myndighelers produkfion av ijänsler inom
t.ex. försvaret, undervisningssektorn och rättsväsendet. Konsumtionsutgifterna
består lill närmare 60% av lönekoslnader inkl. sociala avgifter. Återstoden är
omkostnader i den löpande verksamheten, exempelvis hyror, försvarets malerielinköp
samt reparationer och underhåll. Del invesleringsbegrepp som används skiljer
sig i princip inte från det som gäller för den privala seklorn. Som statliga
investeringar betraktas utgifter för byggnader och anläggningar samt
malerielinköp för civila ändamål. Till skillnad från vad som gäller vid en
strikt tillämpning av SN A-systemet räknas dock även affärsverkens
investeringar som direkta statliga investeringar.
Det bör understrykas all gränsen mellan konsumtion och
investering i vissa fall kan vara fiylande. Det kan sälunda hävdas all delar av
utgifterna
Prop. 1980/81:150 Bilaga
2.1 Långtidsbudget 51
för
t.ex. utbildning och forskning, vilka klassificeras som konsumtion, utgör
produktiva investeringar i lika hög grad som exempelvis inköp av maskiner. Det
kan vidare nämnas att utgifterna för försvarsmateriel och militära befästningar
i nationalräkenskapssystemet, och även i denna redovisning, betraktas som
konsumtion och inte som investeringar.
Den
del av statens utgifter som indirekt påverkar samhällsekonomin indelas i
transfereringar (inkomstöverföringar, bidrag) och finansiella transaktioner
(lån).
Transfereringarna indelas
i undergrupper med utgångspunkt i olika mottagare av inkomstöverföringen. Den
dominerande gruppen är transfereringar lill hushållen. I denna grupp ingär
utgifterna för folkpensioner, sjukförsäkringar, barnbidrag m. m. Den näst
största undergruppen är transfereringar till kommunsektorn. Som transfereringar
räknas också ränteutgifter för statsskulden, statens bidrag till företag och
organisationer samt utgifter för utvecklingsbistånd.
Till
gruppen finansiella transaktioner hänförs utgifter för utlåning, aktieteckning,
markinköp m. m. Denna utgiftskalegori kan i viss mening uppfattas som en del
av kreditmarknaden. I vissa fall kan det dock vara svårt atl helt entydigt
avgöra om ett visst anslag skall klassificeras som finansiell transaktion eller
transferering. Vidare innebär åtminstone huvuddelen av anslagen till
finansiella transaktioner all anspråk slälls på de samhällsekonomiska
resursema. Vid ett studium av hur slor del av dessa resurser som staten tar i
anspråk eller fördelar kan det därför ofta vara mindre intressant att särskilja
transfereringar och finansiella transaktioner.
Konsumtions-
och investeringsutgifter
Som
framgår av tabell 21 ulgörs över hälften av statens konsumtionsutgifter av
koslnader för försvar, ulbildning och forskning, polisväsende och kriminalvård
samt vägunderhåll. Också den återstående delen av utgifterna innehåller slora
utgiftsposter som inte avser myndighetsutövning i traditionell mening, t. ex.
utgifter för de statliga sjukhusen.
För
statens konsumtionsutgifter gäller all del stora fiertalet anslag beräknas bli
oförändrade under den framförliggande perioden i oförändrad pris- och lönenivå.
Del bör dock uppmärksammas att den årliga 2-procen-tiga neddragningen av
kostnaderna för statlig förvaltning därvid inle beaklals. Den enda större
ökningen i volym återfinns under forskningsanslagen som beräknas stiga till
följd av redan fattade beslul. Sammanlaget minskar de statliga
konsumtionsutgifterna i fasla priser med i genomsnitt 0,3% per är.
De
stafiiga investeringarna visar en genomsnittlig äriig nedgång om 2,1 % i fasta
priser. Detta sammanhänger främst med alt bedömningen av
investeringsutvecklingen i hög grad päverkas av långtidsbudgetens karaktär.
Redan beslutade investeringar kommer under långtidsbudgetperioden
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget
52
Tabell 21. Konsumtions- och investeringsutgifternas
utveckling
(Milj. kr., oförändrad pris- och lönenivå)
Genom-
1981/82
Genom-
snittlig procentuell för-
snittlig procentuell för-
Avrundat nominellt
Andel av
tolala
ändring
1975/76-1979/80
belopp
statsutgifterna
ändring
1981/82-
1985/86
Slalliga
konsumlionsulgifler
+i,7
51400
22.0
-OJ
därav
försvar
18000
1.1
utbildning och forskning polisväsende och kriminalvård
5 100 5000
2.2 2,1
vägunderhåll förvaltning m. m.
2400 20900
1.0 8,9
Statliga
investeringsulgijier
-5.7
10 700
4.6
-2,1
Sunima statliga konsumtions-och
investeringsutgifter
+ 1,8
62100
26,6
-0,6
Anm. Utgifternas klassificering anpassas löpande. Detta
gör all de reala fördelningarna i olika långtidsbudgetar inte är helt
jämförbara.
alt avslutas, medan nya investeringsobjekt av naturliga
skäl har bedömts mer restriktivt i beräkningarna. Investeringarna omfallar
framför allt kraftstationer, teleanläggningar, järnvägar, vägar och byggnader.
SammanfaUningsvis kan man konstalera att statens utgifter
för konsumtion och invesleringar minskar något under perioden räknat i fast
prisläge. I löpande priser beräknas konsumtions- och investeringsulgifterna öka
med ca 8% per år. Den i jämförelse med den antagna allmänna prisutvecklingen
låga ulgiflslillväxten hänger delvis samman med all kompensation för
infialionen reducerats med ivå procenlenheler vad gäller den slalliga
förvallningen. Tillväxlen i konsumtions- och invesleringsulgifter är således
inte den avgörande förklaringen lill de totala statsulgifternas ökning. 1
själva verket sjunker deras andel av de lotala utgifterna under perioden.
Transfereringar
Transfereringarna beräknas budgetåret 1981/82 svara för
68% av de totala statsutgifterna. Utvecklingen av transfereringarna framgår av
tabell 22. Om man ser till den faktiska ulvecklingen under bakomliggande perioder,
finner man all transfereringarnas andel av de lotala slalsulgifterna sladigl
ökar. Del faktum all Iransfereringarna ulvecklas snabbare än ulgiftema för
konsumtion och invesleringar är ej enbart alt betrakta som en konsekvens av
långtidsbudgetens melodik. Främsl lorde della hänga samman med all utgifterna
för Iransfereringarna slyrs strikt av gällande regelsystem medan utgifterna
för konsumtion och invesleringar påverkas bl.a. av forfiöpande
produklivitelsförbältringar och rationaliseringar. Under den framförliggande
perioden stiger iransfereringarna med 3,0% per är uttryckta i fasla priser.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget
53
Tabell 22. Transfereringarnas utveckling
(Milj.
kr., oförändrad pris- och lönenivå)
Genomsnitilig procentuell förändring 1975/76-1979/80
1981/82
Avrundat nominellt belopp
Andel av totala stalsutgiflerna
Genomsnittlig procentuell förändring 1981/82-1985/86
Transfereringar
lill hushåll' +3,6
Transfereringar
till kommunsektorn + 5,8
Stalsskuldräntor +24,4
Transfereringar
till förelag m. m. +27.7
Internationella transfereringar +12.3
Summa transfereringar + 7,7
65400 45 200 29000 13400 5 900
158900
28,0 19,4
12,4
5,7 2,5
68,0
+ 1,6
-
0,9 + 12,3
-
1,2 + 1,7
+ 3,0
' Häri ingår räntebidrag för bostäder oeh
livsmedelssubvenlioner som i SNA-systemel klassificeras som transfereringar
lill företag. Deflaterade med BNP-deflatorn.
Anm. Utgifternas klassificering anpassas löpande. Detta
gör att de reala fördelningarna i olika långtidsbudgetar inte är helt
jämförbara.
Transfereringarna tiU hushåll beräknas öka med i
genomsnitt 1,6% per år i oförändrad pris- och lönenivå. Folkpensionerna
dominerar i denna grupp och svarar för över hälften av gmppens utgifter. Som
framgår av tablån nedan minskar folkpensionerna något uttryckt i fasta priser,
vilket beror på att antalet pensionärer som står utanför ATP-systemet minskar
under långtidsbudgetperioden. Beräkningarna baseras därvid pä gällande
lagstiftning för utbyggnad av pensionstillskotten. När det gäller utvecklingen
i löpande priser är denna något lägre än den anlagna allmänna infiationstaklen
till följd av att basbeloppet har rensats frän effekterna av förändrade
energipriser samt indirekta skatter och subventioner. Mycket kraftiga ökningar
registreras för räntebidragen till bostäder. Delta är en följd av dels en
inträffad snabb kostnadsutveckling inom bostadsbyggandet, dels den i ett
historiskt perspektiv höga räntenivå som antas gälla under perioden.
1981/82
Genomsnittlig ärlig förändring
(Milj. kr..
1981/82-
1985/86,%
avrundat)
Oförändrad
Löpande
pris- och
priser
lönenivå
Folkpensioner
35 400
-0,5
+ 8,2
Räntebidrag
till bostäder
7 100
+9,2
+9,2
Barnbidrag
5 200
-0,6
-0,6
Sjukförsäkring
och föräldra-
försäkring
4500
+2,7
+ 7.6
Livsmedelssubventioner
3400
-2,2
-2,2
Övriga
transfereringar till
hushåll
9800
+6.0
+ 6,4
Summa
transfereringar till
hushåll
65400
+ 1,6
+6,9
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget
54
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utgifterna för barnbidragen minskar räknat i oförändrad
prisnivå. Detta beror på att antalet barn beräknas minska. I enlighet med
långtidsbudgetens metodik har dessa utgifter ej räknats upp i lakl med
prisutvecklingen. För livsmedelssubventionerna har endasi beaktats de av
regeringen fattade besluten om successiva nedlrappningar under perioden.
Ylterligare förändringar av livsmedelssubventionerna kräver särskilda
politiska beslul.
De statliga transfereringarna tiU kommunsektorn för
konsumtion och investeringar innefattar dels bidrag avsedda för särskilda
ändamål som exempelvis lärarlöner för grundskolan samt barnomsorgen, dels
allmänna bidrag till kommunerna. Transfereringarna till kommunsektorn beräknas
minska med inemot 1 % per år i oförändrad pris- och lönenivå under den
framförliggande perioden. Minskningen beror dock som framgår nedan pä vissa
förändringar i tekniken för överföring av medel lill kommunsektorn. Ett drygt
tiotal specialdestinerade bidrag svarar för närmare 80 % av de statsbidrag till
den kommunala seklorn som utgår för särskilda ändamål. De större anslagen
framgår nedan:
1981/82 Genomsnitilig
åriig förändring
1981/82-1985/86
Oförändrad Löpande
pris- och priser
lönenivå
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bidrag
till skolväsendel m. m. Skatteutjämningsbidrag Bidrag till sjukvård, social
hemhjälp m. m. Bidrag till förskolor, daghem m. m.
Övriga
transfereringar till kommunsektorn
Summa transfereringar till kommunsektorn
17 100
-2.3
+ 2.5
9 100
+ 0,4
+ 9.1
6000
0
+. 9.0
5 400
+ 6,3
+ 15.8
7 600
-6,2
+ 1.2
-0,9
+ 6,5
45 200
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bidrag till skolväsendet m. m. beslår lill över 90 % av
löner fill grundskole- och gymnasieskollärarna. Nedgången i oförändrad pris-
och lönenivå sammanhänger med minskat anlal elever. Uppräkningen lill löpande
priser har gorls med utgångspunkt i antagandena om löneutvecklingen.
Grundskolebidragssyslemels utformning gör dock att olika förskjutnings-effekter
uppslår i beräkningen.
Statens bidrag lill förskolor, daghem m. m. ökar i
oförändrad pris- och lönenivå främsl lill följd av kommunernas utbyggnad av
denna verksamhet. Löneutvecklingen i samhället påverkar stalsbidragsnivån. I
beräkningen i löpande priser har detta förhållande beaklas. Beräkningen är
dock schablonmässig.
Bidragen till sjukvård, social hemhjälp m. m. omfallar
väsenlligen anslagen avseende kliniker för psykiskt sjuka. Omfattningen av
dessa senare anslag bestäms av utfallet i förhandlingar mellan staten och
landstingskommunerna.
Prop. 1980/81:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget 55
I
posten övriga transfereringar till kommunsektorn ingär bl. a. bidrag lill
kommunall bostadstillägg till folkpensionärer. Totalt sell minskar denna grupp
av transfereringar i fasta priser.
Slatsskuldräntorna i fasta
priser beräknas öka med 12,3 % under långtidsbudgetperioden. Beräkningen i
oförändrad pris- och lönenivå har erhållits genom deflatering med en beräknad
BNP-deflator. Statsskuldräntorna är de utan jämförelse snabbast växande
utgifterna under perioden. De behandlas mer ingående i ell avsnitt längre fram
i detta kapitel.
Transfereringar tid
företag m.m. inkluderar överföringar till säväl privata som statliga företag.
Även transfereringar lill organisationer och ideella föreningar ingär i denna
grupp. I fasla priser registreras en genomsnittlig minskning med 1,2% per år
under perioden. Som framgår av redovisningen under ändamålsgruppen
näringspolitik har de statliga insatserna till krisdrabbade förelag och
branscher varil mycket slor under den historiska perioden. För
långtidsbudgetperioden har antagits att nägra nya sädana insatser ej blir
aktuella. Dock har vissa medel schablonmässigt reserverats för detta ändamål
under utgiftsposten beräknat tillkommande utgiftsbehov. Om krisinsatserna
skulle komma att fortsätta pä samma nivå som under budgetåren 1975/76-1979/80,
skulle transfereringar lill företag kommande budgetår bli väsentligt mycket
slörre än vad som här angivits.
De internationella
transfereringarna består nästan helt av anslag till utvecklingsbistånd.
Biståndet beräknas öka med 1,7 % per år i oförändrad pris- och lönenivå och med
10,2 % per år i löpande priser. Denna tillväxt uppstår till följd av antagandet
alt utvecklingsbiståndet utgör en konstant andel av bruttonationalinkomsten.
Totalt ökar
transfereringarna med 3,0 % i fasta priser. I löpande priser innebär detta en
årlig genomsnittlig ökning på 9,7 %.
Finansiella
transaktioner
I
posten finansiella transaktioner ingår dels statlig utlåning till olika ändamål
såsom bostadsbyggande, studielån och lån till företag, dels aktieköp, köp och
försäljning av mark samt förändringar i dispositionen av rörliga krediter. Som
framgår av nedansiående tablå beräknas de finansiella transaktionerna öka med
5,0 % per år i oförändrad pris- och lönenivå. Det dominerande anslaget avser
lån till bostadsbyggande. Utvecklingen här förklaras både av omfattningen av
bostadsbyggandet och av kostnadsutvecklingen.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget
56
opaginerad Kontrollera mot PDF
1981/82
(Milj. kr. avrundat)
Genomsnittlig ärlig förändring 1981/82-1985/86,%
Löpande
priser
Oförändrad pris- och lönenivå
opaginerad Kontrollera mot PDF
Län lill
bostadsbyggande
Studielån
Övriga
finansiella Iransaktioner
Summa finansiella transaktioner
7 100 3000 2500
12600
+ 3,5 - 0,7 + 12,2
+ 5,0
+ 10,8 + 11,9 + 12,2
+ 11,4
opaginerad Kontrollera mot PDF
5.3 Statsskuldräntorna och budgetunderskottets
finansiering
I det föregående har konstaterats all statsskuldräntorna
visar en mycket kraftig ökning under långtidsbudgetperioden. Delta motiverar en
mer ingäende behandling av ränteutgifterna och problem i anslutning fill
dessa.
Vid en budgetulveckling med ett stort och stigande
underskott visar slatsskuldräntorna en mycket kraftig ökning. Varje år som
underskott uppkommer ökar den tolala statsskulden och därmed ränteutgifterna.
Den starka dynamiken i en sädan utveckling visas klart av beräkningarna av
statsskuldräntorna under långfidsbudgetperioden. Redan i dagsläget utgör de en
mycket stor utgiftspost i statsbudgeten. F. n. beräknas den statliga
nyupplåningen ske till en genomsnitilig räntesals av ca 14,4 %. Som framgår av
tabell 23 beräknas statsskuldräntorna öka med 36 miljarder kr. under
långtidsbudgetperioden, vilket innebär att de ökar snabbare än någon annan
ändamälsgrupp. En procentenhel högre räntenivå för hela långtidsbudgetperioden
skulle för slutårel medföra ca 4 miljarder kr. högre utgifter för
slatsskuldräntorna.
Tabell 23. Statsskuldräntorna
(Milj. kr.
löpande priser)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Absolut nivå Förändring till
1981/82
1982/83 1983/84 1984/85 1985/86
Procentuell
Genom-
förändring
snittlig
1981/82-
procen-
1982/83
tuell för-
ändring
1981/82-
1985/86
opaginerad Kontrollera mot PDF
29000
+6500
+8 200 +9800 +11700 +22,4
+ 22,4
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vid utgången av år 1980 uppgick den tolala statsskulden
lill ca 230 miljarder kr. Med den budgetutveckling som beräknas för
långtidsbudgetperioden skulle statsskulden komma att växa till 675 miljarder
kr. vid slutet av perioden. Inför siftror av denna storleksordning är det
givetvis berättigat att slälla frågan om konsekvenserna av en sädan
skuldsättning och de därmed följande ränteutgifterna. Frågan om statsskuldens
börda är ett
Prop. 1980/81:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget 57
klassiskt
problem inom nationalekonmin. Det är också ett problemområde där
uppfattningarna kan gå starkt isär.
Enligt ett synsätt är del
främst den i utlandet placerade delen av statsskulden som är av intresse.
Denna skuld utgör en real börda, eftersom den innebär en inteckning i vår
framtida produktion. Framtida resursutrymmen måste tas i anspråk för atl betala
räntor och amorteringar. Om utlandsupplåningen är fördelaktig eller inle för
landet som helhet beror på hur upplåningen påverkar den ekonomiska
utvecklingen inom landet. Om upplåningen bidrar lill att investeringar kommer
lill stånd, vilka har en högre avkastning än räntekostnaderna för
utlandsskulden, kan man hävda alt den internationella upplåningen är lönsam. Om
upplåningen däremol främst bidrar till en högre konsumtion, leder delta till
att landets befolkning senare måste avstä från en del av den levnadsstandard
som annars skulle varit möjlig.
Sambandet mellan
budgetunderskott och utlandsskuld är i hög grad en fråga om hur det förra
påverkar bytesbalansen. Denna påverkan sker främsl genom att budgetunderskottet
ökar den allmänna likviditeten i ekonomin. Sambandet mellan budgetunderskottet
och utlandsskulden är nu långt ifrån entydigt. Den statliga utlandsupplåningen
sker ej i första hand för att täcka budgetunderskottet. Finansieringen i
ullandel sker i stället primärt därför att Sverige befinner sig i extern
obalans. Varje period som bytesbalansen visar underskott ökar
definilionsmässigt den internationella skulden. I nuläget svarar staten för
den övervägande delen av bytesbalansfinansieringen.
Beträffande den inhemskt
placerade delen av statsskulden är del svårare att uttala några säkra
uppfattningar. Enligt ell vanligt synsätt har själva statsskulden inle särskilt
stor realekonomisk betydelse. I stället är det uppkomsten av statsskulden, dvs.
budgetunderskottet, som är av inlresse. Förekomsten av ett budgetunderskott och
det sätl på vilket della finansieras påverkar nämligen användningen av de
lolala resurserna i landel. Del är här fråga både om graden av utnyttjande av
produktionsresurserna och fördelningen av produktionsresultatet mellan
konsumtion och investeringar. Om budgetunderskottet stimulerar till större
investeringar, växer kapitalslocken och därmed de framtida
produktionsmöjligheterna. I motsatt fall kan man hävda atl framtida generationer
missgynnas till förmän för dagens konsumenter.
Statsskulden och de därmed
följande ränteutgifterna har också fördelningspolitiska konsekvenser.
Utbetalningen av räntor och amorteringar pä statsskulden kan ses som en
transferering från skattebetalarna som grupp till innehavarna av statspapper.
Huruvida man betraktar della som ell problem utifrån rättvisesynpunkt är
givetvis en bedömningsfråga. Innehavarna av statspapper har ju en gång i tiden
avslält från egen resursför-bmkning för atl låna till staten. Det är således en
fräga om omfördelning i tiden mellan denna grupp å ena sidan och staten eller
skattebetalarna å den
Prop. 1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 58
andra. I detta sammanhang bör man också lägga märke till
all den övervägande delen av den svenska statsskulden är placerad hos
institutionella investerare såsom försäkringsbolagen, AP-fonden och bankerna.
Tabell 24. Statsskuldens fördelning per den 31 december
1980
(Milj. kr.)
Lån inom landel
Räntelöpande obligationslån 112865
Premieobligationslän 21225
Slalsskuldförbindelser 1913
Sparobligationslån 13 282
Skattkammarväxlar 33 986
Övrigt 4020
Summainhemskskuld 187 291
Lån utom landel
Upplåning för statens valtenfallsverk 281
Krediler hos internationella banker 13 693
Län pä den internationella kapitalmarknaden 28 324
Summautländskskuld .42 297
Total statsskuld 229 589
Det kan också hävdas atl en stor inhemsk placerad
statsskuld får reala effekter så till vida atl stora ingrepp mäsle göras för
att komma lill rätta med situationen.
Ett av de största problemen med en myckel slor statsskuld
och åtföljande ränteutgifter är de rent budgelpoliliska konsekvenserna. Den
snabba ökningen av slatsskuldräntorna innebär att utrymmet i budgelen för andra
ändamål i motsvarande utsträckning minskar. För atl räntekostnaderna skall
minska räcker del inte med atl enbart minska budgetunderskottet. Först när
statsbudgeten uppvisar överskott så atl statsskulden kan amorteras, minskar
ränteutgifterna.
Såsom lidigare påpekats är det inte enbart budgelunderskollels
sloriek som är av belydelse, ulan även del sätt på vilket etl givet underskott
finansieras. Förekomsten av ell budgelunderskoll innebär att slalen tillför
samhällsekonomin mer köpkraft än vad som dras in via skaller m. m. Effekten av
denna likvidisering beror bl. a. på konjunkturläget. Om kapacitetsutnyttjandet
i ekonomin redan är högt, kan en alltför kraftig påspädning av likviditet leda
till valutautflöde och uppålriklad press på prisnivån.
Den likviditetseffekt som uppstår till följd av ett budgetunderskott
är beroende av stalsskuldspoliliken. I den mån som budgelunderskollel finansieras
utanför banksystemet sker nämligen en indragning av likviditet. Om hela
budgetunderskottet finansieras pä delta sätt neutraliseras sålunda de
likviditetsskapande effekterna. Med långivare utanför banksystemet avses här
främst försäkringsbolagen, AP-fonden och hushållen. För de tvä förstnämnda
kategorierna används i första hand ränleobligationer som låneinstrument.
Förutom de möjligheter som slalen har att lagstiftningsvä-
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 59
gen
påverka dessa institutioners innehav av statspapper, spelar sålunda räntenivån
en stor roll. Hushållens långivning till staten består i huvudsak av köp av
premieobligationer och sparobligationer. Staten kan påverka hushållens intresse
för dessa sparformer dels via den avkastning som erhålls, dels via den
beskattning som lillämpas för avkastningen.
Tabell
25. Den statliga upplåningen under åren 1978—1980
(Milj.
kr.)
1978
1979
1980
Länebehov
33 194
43970
54443
Lån
inom landel
Statsobligationer
Långfristiga
Kortfristiga
Sparobligationer
23613
25
1 117
13414 7 100
2 288
10727 13 300
4253
Skattkammarväxlar
Korltidslän
Övrigt
6978 -573
8643 3488
7244 -3 105
Ulom
landel
Lån för
statens vattenfallsverk
Krediter
hos internationella banker
Lån på
den internationella kapitalmarknaden
20
1
2013
-3 2561 6481
- 32
6797
15 260
Summa
33194
43970
54443
Varav placerat i Affärsbankerna Riksbanken Övriga
14 141 5 026 11993
1919 14 550 18462
Källa:
Riksgäldskontoret
Finansiering
inom banksyslemel har likvidiletsskapande effekler. Med sådan finansiering
avses här upplåning i bankerna, i riksbanken eller i utlandet. De två
sistnämnda låneformerna har den största likvidiletsskapande effeklen. När det
gäller bankema blir effekten beroende bl. a. av vad man antar om deras
utlåningskapacitet vid tillfället, vilken i sin lur är avhängig av riksbankens
kassa- och likviditetskrav.
Elt
särskilt problem vid finansiering av budgetunderskottet både i och utanför
bankerna är att staten tränger undan andra låntagare. Härvid riskerar man att
näringslivels kreditförsörjning hämmas.
När
det gäller avvägningen mellan upplåning i och utanför banksystemet måste hela
inriktningen av den ekonomiska politiken las med i bedömningen. Vill man
undvika en alltför kraftig likvidisering av ekonomin bör strävan vara att
åstadkomma en sä stor upplåning som möjligt utanför banksystemet. Detta kan
emellertid innebära att räntenivån pressas upp, vilket i sin tur får en
dämpande inverkan på invesleringarna. Starkt förenklat kan man därför säga att
stalsskuldspolitiken blir en balansgång mellan ränteuppdrivande och
likviditetsskapande effekler. Med en sådan budgetulveckling som avspeglas i
långtidsbudgelberäkningarna lorde dessa av-
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 60
vägningsproblem
komma all bli allt svårare. De budgetunderskott som uppkommer skulle således ej
kunna finansieras utan allvariiga negaliva effekter på bytesbalans,
inflationstakt eller investeringsverksamheten.
5.4
Statliga kreditgarantier
I
tidigare avsnitt har beräkningar gjorts av statsulgiflernas utveckling under
långtidsbudgetperioden. Staten kan emellertid också komma att belastas med
betydande kostnader för statliga kreditgarantier. En statlig kreditgaranti
innebär atl slalen ställer ut garantier för lån som tas upp av företag och
enskilda. 1 den män en låntagare med statlig garanti inle kan uppfylla sina
förpliktelser träder staten in och ersätter långivaren. Denna ersättning uppgår
högst fill det av staten utställda garantibeloppel. Ofta kan dock säkerheter
finnas som gör att statens kostnad då en låntagare inte klarar sina åtaganden
blir betydligt lägre än detta belopp. 1 de allra flesta fall leder
garanligivningen dock inle till några kostnader alls för staten.
Under
senare år har de av staten utställda garantierna ökal mycket kraftigt i
omfattning. Under de fem åren fr.o.m. halvårsskiftet 1975 lill halvårsskiftet
1980 ökade de med i genomsnitt ca 22 % per år i löpande priser, eller frän
knappt 21 miljarder kr. till drygt 56 miljarder kr. Av tabell 26 framgår hur
garanligivningen utvecklats under den senaste femårsperioden.
Tabell 26. Utestående statliga kreditgarantier
(Milj. kr., avrundat)
Av staten
utställda
kreditgarantier
75-06-30
76-06-30
77-06-30
78-06-30
79-06-30
80-06-30
Exportkreditgaranlier
7 300
8400
10800
12 700
15 200
16700
Garantier
avseende ban-
ker och
andra kredit-
institutioner
5 600
8 800
10900
12 200
13 200
14 700
Garantier
avseende län
till varv
och rederier
5 500
7 900
9500
12 100
12600
12 500
Garantier
utställda av
olika
myndigheter
1700
3400
4000
5 300
7 100
8800
Garantier
avseende län
till
företag och stiftel-
ser
800
1 100
2000
2600
3 200
3600
Summa
utestående garan-
tier
20900
29600
37200
44900
51300
56 300
Exportkreditgaranlier
lämnas av exportkreditnämnden för lån som las upp i samband med export frän
Sverige. Huvuddelen garantier ges på kommersiella villkor, medan en mindre del
ges på särskill gynnsamma villkor. De i labellen redovisade utestäende
garantierna utgör bara en del av exportkreditnämndens ålaganden. Nämnden lämnar
nämligen också garantiutfästelser. Dessa utfästelser omvandlas lill garantier i
de fall den
Prop. 1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 61
aktuella exportaffären blir av. Garantiutfäslelserna
uppgick till närmare 54000 milj. kr. vid halvårsskiftet 1980. I flertalet fall
leder utfästelserna dock inte lill att staten utfärdar en garanti. De premier
som las ul för garantierna skall i princip täcka de förlustrisker staten tar.
Under senare år har emellertid reservfonderna minskal inle bara i procent av
givna garantier utan även i absoluta tal. De var vid ingången av innevarande
budgetår mycket små. Under budgetåret 1980/81 kan därmed förluster komma att
belasta statsbudgeten. Sädana koslnader på statsbudgeten kan uppstå även under
kommande budgetår.
Garantierna avseende banker och andra kreditinstitutioner
hänför sig främst till de institutioner som svarar för län för bostadsbyggande
(bl.a. stadshypotekskassan) samt till Sveriges Invesleringsbank. Garantierna
kan i dessa fall närmasl betraktas som etl icke inbetalt ägarkapital som
möjliggör för instituten all låna upp på kreditmarknaden. Riskerna för
förluster på dessa garantier fär bedömas som små.
Garantier avseende lån till varv och rederier innebär
belydande förlustrisker för slaten. Hittills har dock statsbudgeten belastats
endasi i myckel begränsad grad. Delta beror antagligen dels pä alt vissa
fartygsbyggen som skulle letl till belydande förluster i garantisyslemel blev
värdegaranlerade av slalen, dels pä all staten subventionerat näringen med
betydande belopp. Betydande koslnader för slalen kan uppslå till följd av
gjorda garantiåtaganden.
Av de garantier som slälls ul av olika myndigheler svarade
statens valtenfallsverk för ca 4000 milj. kr. den 30 juni 1980. De avser främsl
lån upptagna av Forsmarksbolaget. Förlustriskerna får bedömas som små. Samma
sak gäller de garantier som lantbruksslyrelsen lämnar för lån främst lill jordbrukels
rafionalisering. Lanlbruksslyrelsens lolala garantiengagemang uppgick till ca
2700 milj. kr. vid samma tidpunkt. Statens industriverk hade samtidigt ca 1800
milj. kr. utestäende i garantier. Däri ingär de garantier som ges för s.k.
industrigarantilån. Dessa har under senare år regelmässigt lell lill betydande
förluster, eller ca 100 milj. kr. per budgetär.
Garantierna till /or<?/«g och stiftelser avser fiera
olika låntagare, bl.a. Svenska Petroleum AB, Svensk Kärnbränsleförsörjning AB
och SSAB. Förlustriskerna är svåra all uppskatta men bör inle vara belydande.
Kostnaderna pä statsbudgeten för infriande av statliga
garantier framgår av nedanstående tablå.
(Milj.kr.)
1975/76
1976/77
1977/78
1978/79
1979/80
1980/81
utfall
utfall
utfall
utfall
utfall
prognos
Industrigaranti-
lån
8
8
79
116
91
100
Exportkredit-
garanlier
-
-
-
-
-
150
Andra
garantier
1
4
8
7
3
10
Summa
kostnader
på
statsbudgeten
9
12
87
123
94
260
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 62
Sammantaget kan konstateras all det är sannolikt atl
belastningen på statsbudgeten under den kommande långtidsbudgetperioden kommer
all bli större än den genomsnittliga kostnaden under den historiska perioden.
Om utvecklingen för delar av näringslivet eller för vissa länder som Sverige
exporterar till blir mycket negativ kari betydande ytteriigare belastning
uppstå.
De
slalliga kreditgarantiernas samhällsekonomiska effekter är inle begränsade
lill påverkan på statsbudgeten. Andra samhällsekonomiska effekter är
exempelvis att en statlig garanti leder lill att låntagaren får en gynnad
ställning på kreditmarknaden. Denna effekt uppstår trots att garantin inte
innebär någon rätt att erhålla lån. Sålunda blir räntesatsen på del eventuella
lånet normall lägre än vad som annars skulle blivil fallel. Vidare kan del röra
sig om län som inle skulle hav beviljals om statlig garanti ej funnits. Pä
kreditmarknaden tas då ell utrymme i anspråk som annars skulle ha kunnal
användas till annan långivning där låntagaren själv fär och kan bära sina
kostnader resp. prestera den erforderliga banksäkerheten. 1 den mån lån
undanträngs som är samhällsekonomiskt mer motiverade innebär förskjutningen en
resursförlust för samhället. En annan närliggande effekt av garanligivningen är
fragmentiseringen av kreditmarknaden med åtföljande risker för ökande stelhet
på marknaden. Den kan då inte i samma utsträckning fungera som en effektiv
mekanism för fördelning av finansiella resurser. Garantisystem kan ocksä leda
lill alt samhällsekonomiska förluster uppstår lill följd av att en på längre
sikt ofrånkomlig strukturrationalisering påtagligt försenas och fördyras.
Av denna genomgång framgår all statlig garantigivning kan
ha vissa negativa effekler på andra delar av ekonomin. Det finns dock ell anlal
fall dä skäl kan anföras för behovel av statlig garantigivning. Della kan vara
fallet vid t.ex. mycket stora projekt med stora osäkerheter om
föriustris-kerna. Del kan då vara svårt för ett enskilt kredifinsfilut all
finansiera projektet utan slallig garanfi. Statlig garanti är sälunda i sädana
fall en förutsättning för att projektet skall bli av. Eu annal exempel är
exportkreditgarantierna som är avsedda att fungera som ett försäkringssystem
där exportföretagen genom premiebetalning fritar sig från förlustrisker samlidigl
som exportkreditnämndens totala riskexponering i princip motsvaras av inbetalda
premier. Garantier kan också motiveras i de fall en från samhällelig synpunkl
angelägen verksamhet annars ej skulle komma lill stånd. Även andra skäl för
statliga kreditgarantier kan finnas.
Sammanfattningsvis kan sägas all det i vissa fall är
samhällsekonomiskl motiverat med ställiga garanlisyslem, men atl de
samhällsekonomiska kostnaderna kan vara betydande. Det är ocksä antagligen så
atl kosinadema för garanfigivningen är svårare alt konkret belägga än de
samhällsekonomiska vinster som den ger.
Prop. 1980/81:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget 63
6
Statsinkomsternas utveckling
I
detta avsnitt ges en beskrivande översikt av olika inkomstslag i statsbudgeten
samt utvecklingen av dessa. Avsnittet avser även att tillgodose vissa av de
önskemål som framförts frän riksdagen. Inledningsvis behandlas utvecklingen
under 1960- och 1970-talen. Därefter beskrivs ett antal faktorer som är av
betydelse för de större inkomslslagen i statsbudgeten nämligen inkomstskatt,
socialavgifter, mervärdeskatt saml övriga indirekta skatter. Tyngdpunkten i
beskrivningen läggs vid inkomstskatten. Inkomstskatten svarar visserligen
endast för en femtedel av slalsinkom-stema. Trots detta är den pä kort sikl av
avgörande betydelse för inkomsternas utveckling bl. a. till följd av systemet
för utbetalning av kommunalskattemedlen. En redogörelse ges för hur
inkomstskatten beräknas med hänsyn till avdrag, skattereduktioner m. m.
Avslutningsvis presenteras resultatet av de beräkningar av statsinkomsternas
utveckling som gjorts för den nu aktuella långtidsbudgetperioden. I kap. 8.2
kompletteras beskrivningen av statsinkomsterna med vissa ytterligare aspekter
på de förutsättningar som ligger till grund för långtidsbudgetberäkningen.
6.1
Utvecklingen från 1960-talet till dagsläget
Statsinkomsternas
sammansättning och utveckling från 1960-lalet till dagsläget framgår av labell
27.
Statsinkomsternas andel av
bruttonationalprodukten har ökat från drygt 23 % budgetåret 1960/61 till inemot
31 % budgetåret 1975/76 för all därefter minska till drygt 28% budgetåret
1980/81. Den högre andelen för budgetåret 1975/76 är en kassamässig effekt av
de stora löneökningarna under åren 1975 och 1976. Inkomstskatt och
arbetsgivaravgifter svarar - utom för budgetåret 1975/76 — för drygl 40% av de
totala statsinkomsterna. En betydande förskjutning skedde från direkt
inkomstskatt till socialavgifter under 1970-talet. Mervärdeskallens andel av
inkomsterna ökade också kraftigt under denna period. En ännu starkare ökning av
mervärdeskallens andel inträffade dock under 1960-talet. Direkt inkomstskatt,
socialavgifter och mervärdeskatt svarar under budgetåret 1980/81 för drygt två
tredjedelar av statsinkomsterna. Molsvarande andel för budgetåret 1960/61 var
drygt hälften.
Under
1960-talet och första hälften av 1970-lalel ökade de lotala statsinkomsterna
uttryckta i fasta priser med drygl 5% i genomsnitt per är. Under senare hälften
av 1970-lalet har tillväxten skett i en markant långsammare takt.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 64
Tabell 27. Statsinkomsternas fördelning under budgetåren
1960/61, 1965/66, 1970/71, 1975/76, 1980/81
Olika in
komsters
andel av
totala
stats-
Huvudsakliga
faklorer
inkomsler
(utöver
förändringar i
regelsystem
m. m.) som
1960/61
1965/66
1970/71
1975/76
1980/81
påverkar inkomstutvecklingen
Inkomstskatt
m.m.
43,8 1
40,8'
43,3
50,3
20,6
Lönesumma,
prisutveckling
Socialavgifter
m. m.
21,7
Lönesumma
Mervärdeskatt
8,6
17,2
20,0
19,4
25,9
Konsumtionens
utveck-
Skatt pä
sprit,
ling
vin och
tobak
12,4
10,1
8,6
6,3
5,5
Konsumtionsvolymen
Skatt pä
energi
och
bensin
8,0
8,0
7,5
5,3
7,1
Konsumtionsvolymen
Övrigt
27,2
24,0
20,6
18,7
19,2
Summa%
100
100
100
100
100
Summa
miljarder
kr.
(löpande priser)
17,5
29,2
45,4
93,9
155,9
Andel av
BNP %
23,2
24,6
25,7
30,8
28,5
Genomsnittlig
åriig utveck-
ling
mellan angivna
budgelår
ut-
tryckt i
fasla priser"
, %
+6,0 +4,4 +5,9 +0,0'
' Endast en mindre andel av beloppet avser
arbetsgivaravgifter.
- Den nivåhöjning av inkomsterna som är en följd av
övergång till ökad bruttoredovisning i samband med budgetreformen 1980/81 ökar
inkomsternas andel av BNP med ca 0,5 procentenheter. Denna ökning är dock inte
reell utan renl bokföringsteknisk.
' För alt kunna jämföra med tidigare budgetår har vid
beräkningen av förändringstalen mellan 1975/76-1980/ 81, justerals för den
nivåhöjning som orsakas av budgetreformen.
" 1 delta avsnill redovisas i vissa fall
statsinkomsternas utveckling uttryckt i fasta priser. Faslprisberäkningen har
gjorts pä sä sätt att inkomsterna i löpande priser har deflaterats med
implicitprisindex för brullonationalproduklen (den s. k. BNP-deflatorn).
1 långtidsbudgeten tillämpas för statens kostnader, som
t.ex. kostnader för statliga löner och inköp, beräkningar i fasla priser.
Syftet med sådana beräkningar är att visa hur statens förbrukning av reala
resurser utvecklas. Fastprisberäkningar kan ocksä användas för att visa hur
produktionen av en vara eller tjänst ulvecklas i volymtermer. Dessa
förhållanden gäller inte för huvuddelen av statsinkomsterna som inte är avsedda
för ett specifikt ändamål. Statsinkomsterna kan betraktas frän säväl statens
som skattebetalarnas synpunkt. Staten utnyttjar inkomsterna för att finansiera
sina utgifter. Dessa utgifter är av många olika slag. Därmed finns inget
självskrivet index för deflatering av de samlade statsinkomsterna. Även betraktat
från skallebetalarnas synpunkl gäller detta, eftersom de utgörs av juridiska
och fysiska personer med skilda alternativa användningsområden för de
inbetalade skatterna. (Resonemangen i detta stycke äger giltighet även för de
statsinkomster som inte är skatter.) Deflatering av statsinkomsterna med
implicitprisindex för bruttonationalprodukten får därför endast ses som en
metod att möjliggöra direkt jämförelse mellan utvecklingen för statens
inkomster och den ekonomiska tillväxten i ekonomin som helhet.
6.2 Faktorer av betydelse för statsbudgetens inkomster
Inkomstskatten
Avgörande för statens inkomsler av inkomstskatten är dels
beslulade skattesatser m. m. dels ulvecklingen av den beskattningsbara
inkomsten.
Löne- och pensionsinkomsterna inkl. beskattade sociala
förmåner beräknas år 1980 till 330 miljarder kr. Övriga s. k. förvärvskällor -
inkomst av kapital, annan fastighet, jordbruksfastighet, rörelse och lillfällig
förvärvsverksamhet - beräknas därtill ge skalleplikliga inkomster om ca 26
miljarder kr. Den debiterade inkomstskaften för fysiska personer beräknas uppgå
till inemot 30% av den på detta sätt beräknade tolala inkomstsumman. Därav är
statens andel ca 8% och den kommunala 22%.
Prop. 1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 65
Tabell 28. Skattens andel av totala inkomstsumman år 1980,
löpande priser
a) Tolal inkomstsumma för fysiska personer:
Total lönesumma inkl. beskattade förmåner 266 miljarder kr.
Totalt utbetalade pensioner 64
(därav för ickedeklarerande pensionärer) (5)
Övriga förvärvskällor 26
Summa 356 "
b) Debiterad skatt för fysiska personer:
Statlig 27.3 miljarder kr.
Kommunal 78.1
Summa 105,4
c) Skattens andel av beskallningsunderiaget:
Statlig 7,7 %
Kommunal 21,9 %
Summa 29,6 %
Den beskattningsbara inkomsten beror på förändringar av
dels inkomster, dels avdrag. Hur den beskattningsbara inkomsten beräknas
framgår av diagram 2.
Inkomst av tjänst är det dominerande inkomstslaget och
svarar för ca 92% av de fysiska personernas sammanräknade inkomst. 1 inkomst av
tjänst ingär framför allt alla löneinkomster. Dessulom räknas pensionerna dit.
Inkomst av rörelse svarar för 3%, inkomst av kapilal för 3% och inkomst av
jordbruksfastighet för I % av fysiska personers sammanräknade inkomst.
Återstoden fördelas ungefär lika pä inkomst av annan fastighet och lillfällig
förvärvsverksamhet. Den siörsta gruppen inkomsttagare dvs. anställda löntagare,
har sina huvudsakliga inkomsler av ijänsl medan egenföretagarnas inkomster
huvudsakligen härrör från jordbruksfastigheter och rörelse.
Statlig beskattningsbar inkomst framkommer om frän
sammanräknad inkomst dras underskottsavdrag och övriga allmänna avdrag. För år
1980 kan den sammanräknade inkomsten (efter reduktion med 13 miljarder kr. för
avdrag för intäkternas förvärvande under inkomst av ijänsl) uppskattas till ca
340 miljarder kr. Underskottsavdragen och övriga allmänna avdrag kan beräknas
lill sammanlagl ca 27 miljarder kr. För atl lindra beskallning-en av
pensionärernas inkomsler avgår för dessa även etl exlra avdrag. För all erhålla
beskaltningsbar inkomst vid den kommunala beskaltningen avgår dessulom ell
grundavdrag. Del extra avdraget och grundavdraget kan inle påverkas av den
enskilde inkomsllagaren och är närmast alt betrakta som direkt ingående i
skatteskalan. Skalleskalan lillämpas pä den beskaltningsbara inkomslen. Den
skaU som därvid räknas fram reduceras med evenluella skattereduktioner. Under
år 1981 finns dels skattereduktion för gift vars make saknar inkomst eller har
mycket låg inkomst och för ensamstående med barn. dels en särskild
skatleredukfion som tillfaller alla inkomsttagare, dels viss skattereduktion
för sparande och aktieutdelningar. Kostnaderna för skattereduktionerna bärs
helt av stålen. 5
Riksdagen 1980/81. 1 .saml. Nr 150. Bil. 2.1
Prop. 1980/81:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget
66
opaginerad Kontrollera mot PDF
Diagram 2. Debiterad statlig skatt är 1980 i miljarder kr.
(Framskrivning baserad pä RRV:s taxeringsstatistiska
undersökningar)
Inkomster
Tjänst'{efter
avdrag om ca 13.0 miljarder kr. för intäktemas förvarvande) 312.4
kapital II.O
Annan
fastighet
2.0
Rörelse )l.8
Jordbruk
3.8
Tiiirällig förvärvsverksamhet
1.7
Sammanräknad
inkomst
339.7
Underskott i för\'ärvskälia 22.0
Övriga
allmänna
avdrag
5.2
-
Förlustavdrag 0.1
-
Ta.xerad inkomst 312.4
Grundavdrag (fr. o.m. år 1980 endast vidden kommunala
beskaltningen t O
Extra avdrag (avser rrämsr pensionärer) 10.9
Beskattningsbar
inkomst
301.4
Skattereduktion:
Uträknad
statlig skatt före skatie- I reduktion
I 31.3
Särskild skattereduktion mkt. tillfällig lör-höjning
:.9
Skattereduktion (1 800-kronan) 0.7
Sparskattereduktion 0,4
Summa statlig skatt efter skattereduktion 27.3
' Avvikelserna mot föregående tabell beror bl. a. på att i
figuren endasi ingår inkomster för personer som avlämnat självdeklaration.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1980/81:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget
67
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kostnader
för intäkternas förvärvande under inkomst av tjänst
Kostnaderna
för intäkternas förvärvande under inkomst av tjänst redovisas huvudsakligen av
löntagare. Företagare har i princip samma typ av avdrag men dessa framgår inte
direkt av diagrammet eftersom avdragen i dessa förvärvskällor inte
särredovisas. Bland dem som redovisar inkomst av tjänst kan också återfinnas
individer som på grund av arbetets art kan ha mycket stora avdrag avseende
kostnader för intäkternas förvärvande.
I
sammanställningen nedan framgår hur kostnaderna för intäkternas förvärvande
fördelade sig på olika avdragstyper samt inkomstklasser år 1979. De
avdragsgilla kostnaderna uppgick detta är till ca 12 miljarder kr., varav drygt
hälften avseende resor till och från arbetet. Därav utgjorde avdraget för resor
med egen bil 4,8 miljarder kr., medan avdrag för kollektiva färdmedel uppgick
till 1,7 miljarder kr. Det genomsnittliga bilavdraget för den som gör avdrag var
år 1979 ca 3 200 kr.
Tabell
29. Avdrag under inkomst av tjänst år 1979
(prel.
bearbetning av RRV:s taxeringsslatistiska undersökning)
Samman-
Antal
Avdrag
för
räknad
perso-
inkomst.
ner som
Bilresor
Kollektivresor
Övriga kostn.
Avdrag
Totall
1000 kr.
avlämn.
dekl.
antal
genom-
antal
genom-
antal
genom-
antal
genom-
1
000-tal
pers.'.
snitt-
pers.'.
snitt-
pers..
snut-
pers..
snUt-
1000-tal
ligt
avdrag,
kr.
1000-tal
ligt
avdrag,
kr.
1 000-tal
iigt
avdrag,
kr.
1 000-tal
ligt
avdrag,
kr.
0- 50
3 595
440
2489
958
664
1827
360
3 233
771
50-100
2432
916
3 502
1053
916
1262
2494
2378
3 122
100-
311
142
3551
113
1 154
236
5 693
303
6576
Totalt
6338
1498
3 209
2125
815
3325
1549
5914
2014
Summa i
miljarder
kr.
4,8
1,7
5,2
11,9
168000
personer har avdrag för både bil och kollektivresor.
En
av de största kostnadsposterna utgörs alltså av avdrag för bilresor.
Riksskatteverket ger årligen ut anvisningar om hur dessa skall beräknas.
Principen är att avdragen skall täcka de genomsnittliga kostnaderna för mindre
bil med hänsyn lill dels milbundna kostnader, dels fasta kostnader.
Konstruktionen medför alt bensinprishöjningar - orsakade såväl lill följd av en
höjning av bensinskatten som andra höjningarna - leder till ökade avdrag.
Uppskattningsvis 15% av bensinkonsumtionen i landet är atl hänföra till
avdragsgilla bilresor mellan hem och arbetsplats. Höjningar av bensinskatten
kommer därmed netto - inkl. de indirekta effekter som uppstår vid inkomstbeskattningen
- att inbringa etl mindre belopp än vad intäkterna av bensinskatten visar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1980/81:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget
68
opaginerad Kontrollera mot PDF
Regeringen
har nyligen föreslagit en begränsning av reseavdragen. Enligt förslaget medges
endast avdrag för kostnader som överstiger 1 000 kr. Samtidigt skärps kraven
för rätt till avdrag för resa med bil. Som en följd härav bedöms avdragen komma
att minska med ca 4 miljarder kr. fr. o. m. år 1982. I långtidsbudgeten
förulsätts att hela intäktsökningen av denna åtgärd tillgodoförs staten.
Underskottsavdrag
Från
bruttointäkterna av kapital, annan fastighet, rörelse, jordbruksfastighet och
tillfällig förvärvsverksamhet kan olika slag av avdrag göras. Om
bruttointäkterna är större än avdragen redovisas nettot som inkomst. 1 första
hand är det fråga om olika slag av omkostnader, men även vissa stimulansavdrag
m. m. förekommer. Överstiger däremot avdragen bruttointäkterna i
förvärvskällan uppkommer elt underskott som - med vissa undantag - får kvittas
mot överskott i andra förvärvskällor. Underskottsavdragen beräknas år 1980
uppgå till 22 miljarder kr.
Av
en preliminär bearbetning av RRV:s laxeringsstatistiska undersökning för
inkomståret 1979 framgår hur avdragen fördelar sig på olika inkomstklasser.
Detta år uppgick underskottsavdragen lolall till inemot 16 miljarder kr., varav
11,5 avseende annan fastighet. Underskottet av annan fastighet uppkommer
huvudsakligen på grund av ränteutgifter för inteckningslån.
Underskottsavdragens utveckling är därmed känslig för förändringar i
räntenivån. I sammanhanget bör nämnas atl förändringar i räntenivån även
påverkar de ränteinkomster som deklaranterna redovisar.
Tabell
30. Underskottsavdrag år 1979
(prel.
bearbetning av RRV:s taxeringsstatistiska undersökning)
Sammanräknad
inkomst 1 000 kr.
Antal personer som avlämn. dekl.
Annan fastighet
Kapital
Övnga underskottsavdrag'
Unders totalt
kottsavdrag
antal 1 000-lal
genomsnitt-
antal 1 000-tal
genomsnitt-
anlal 1 000-ta
genom-1
snitt-
antal 1 000-ta
genom-1 snitt-
1 000-tal 1 000-tal
ligl
avdrag.
kr.
ligt
avdrag.
kr.
ligt
avdrag.
kr.
ligt
avdrag.
kr.
- 25
1800
70
3 430
104
1013
32
5 897
190
2819
25- 50
1796
155
5 116
326
981
37
4 220
479
2 645
50- 75
1843
498
8637
624
1470
56
6486
1008
5 541
75-100
589
270
10602
209
2 935
21
6578
393
9 196
100-150
238
150
14 632
96
5641
9
6691
189
14 756
150-
72
49
22 193
35
17 157
6
49 343
62
31776
Totalt
6338
1 192
9628
1394
2 226
161
7411
2 321
6 795
Summa i
miljarder
kr.
11.5
3.1
1.2
15.8
Bl.
a. jordbruksfastighet och lillfällig förvärvsverksamhet.
Såväl
underskottsavdragens genomsnittliga sloriek som andelen inkomsttagare med
avdrag ökar med inkomsten.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget
69
Underskott av kapital redovisades år 1979 av ca 1,4
miljoner inkomsttagare till ett sammanlagt belopp om 3,1 miljarder kr. dvs. i
genomsnitt per inkomsttagare med avdrag ca 2200 kr.
Övriga allmänna avdrag
Övriga allmänna avdrag består till stor del av
förvärvsavdrag, avdrag för periodiskt understöd samt försäkringspremier.
Förvärvsarbetande barnföräldrar erhåller förvärvsavdrag som normalt uppgår
till 2CKX) kr. I fråga om makar tillförs avdraget den av makarna som har lägst
inkomst. Under år 1979 fick ca 920000 hushåll förvärvsavdrag och den
sammanlagda avdragssumman uppgick till ca 1,8 miljarder kr. Avdrag för
periodiskt understöd består bl. a. av underhåll till icke hemmavarande barn.
Avdraget är fr. o. m. inkomståret 1978 maximerat till 3000 kr. per barn.
För vissa andra periodiska understöd är det avdragsgilla
beloppet inte ma.ximerat. Det gäller t. ex. understöd till tidigare anställd
och dä understöd har betalats ut på grund av föreskrift i testamente. Avdrag
för utbetalt periodiskt understöd till andra mottagare medges med högst 5 000
kr. för varje mottagare. Avdrag för periodiskt understöd uppgick år 1979 totall
till drygl 1 miljard kr. Försäkringsavdraget för vissa andra försäkringar är
maximerat tiil 250 kr. per person (500 kr. för ensamstående med barn och för
makar gemensamt). Under år 1979 gjorde 3,7 miljoner inkomsttagare avdrag för
sådana försäkringspremier till ett sammanlagt belopp om ca 0,8 miljard kr.
Diagram 3.
Allmänna avdrag inkomståret 1979, %
opaginerad Kontrollera mot PDF
Förvärvsavdrag 35
Annat allm ä nt avdrag 6
Socialf ö r-- s ä kringsavgifter 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
™ *
-K
Avgifter f ö r
/
N. pensionsf ö rs ä kringar
\ Periodiskt \ underst ö d
/
'
\ 20
\ 22
/
Premier
\ / f ö r vissa \ /
andra f ö rs ä k- >v / ringar \r 16
>/
Totalt
5,0
miljarder
kr.
Prop. 1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 70
Debiterad resp. kassamässig statlig inkomstskall
Under långtidsbudgetperioden uppvisar inkomstskatten såsom
den redovisas kassamässigt på statsbudgeten en över åren varierande tillväxttakt.
Detta sammanhänger bl.a. med den antagna löne- och prisutvecklingsprofilen.
Som en följd härav kan tillväxten av den kassamässiga statliga inkomstskatten
komma atl avvika från tillväxten av den debiterade statliga inkomstskatten,
dvs. den skatt som är att hänföra till de inkomster som intjänats under resp.
år. Orsaken härtill är främst systemet för utbetalning av kommunalskatt.
Den statliga inkomstskatten säsom den registreras
kassamässigt i statsbudgeten, utgör förenklat uttryckt nettot av under
perioden totalt inflytande inkomstskatt och vissa utgifter, främst
utbetalningar av kommunalskattemedel. Staten administrerar även uppbörden av
kommunalskattemedlen. Utbetalningen av medlen till kommunsektorn sker genom ett
syslem av förskott och slulregleringar. Slutreglering sker med två års
eftersläpning när taxeringsutfallet är klart. Följande exempel illustrerar hur
en mellan åren växlande löneökningstakt leder till att den kassamässiga slalliga
inkomstskatten kommer atl avvika från utvecklingen av den debiterade. På lång
sikt är utvecklingen dock densamma.
Exemplet utgår från vissa förenklade förutsättningar.
Sälunda förulsätts att debiterad skall och totalt influten skall ökar i samma
takt som löneutvecklingen. Att tillväxten i beskattade pensioner, avdrag samt
förändringar i lotala marginalskattekvoter kan ge etl annorlunda resultat
bortses ifrån. Vidare.anlas atl debiterad skatt för visst år sammanfaller med
den skatt som inflyter samma år. Totalt inflytande skall under visst år består
egentligen av summan av inflytande preliminär skall, fyllnadsinbetalningar saml
kvarskalt minskat med överskjutande skatt. För enskilda år kan i praktiken vid
en jämförelse med debiterad skatt uppslå antingen ett över-eller underuttag.
Sett över en längre period är det normalt med en viss eftersläpning i
inbetalningarna.
Ar O har totala inkomstskatten salts lill 100 med
fördelningen 30 % på staten och 70 % på kommunerna vilkel är den ungefärliga
fördelning som gäller i dagsläget. Debiteringsmässigt antas såväl statlig som
kommunal inkomstskatt öka med 7 % per år utom år O då löneökningarna antas bli
betydligt högre och resultera i en ökning av den debiterade skallen med 15 %.
Som framgår av uppställningen nedan (se även tabell 31) liksom den
diagrammatiska framställningen leder detta till en kraftig procentuell tillväxt
av den kassamässiga statliga skatten såväl år O som år -f 4 medan en kraftig
minskning uppstår år -(-2.
Procentuell
utveckling
av:
är-
-5
år
är
är
år
år
är
lill
0
-I-l
-1-2
-t-3
-1-4
+ 5
■är-
-1
a) debiterad skatt
7 15 7 7 7 7 7
b) kassamässig statlig skatt 33 7 -18 7 22 7
c) utbetalda kommunalskattemedel 7 7 21 7 17
Prop. 1980/81:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget
71
opaginerad Kontrollera mot PDF
Index: debiterad skatt
(statlig resp.
kommunal) å r O = 100
opaginerad Kontrollera mot PDF
150 140 130 120-110-100
•
Kassam ä ssig statlig inkomstskatt y.
Debiterad inkomstskatt ' Utbetalda kommunalskattemedel
» ► Å r
opaginerad Kontrollera mot PDF
Orsaken
till den kraftiga ökningen år O är att kommunalskatteutbetalningarna som
baseras på inkomstutvecklingen tidigare år klart understiger den aktuella
tillväxten i inkomstskatten. Ar -1-2 får den onormalt höga skattetillväxten år
O effekt på såväl förskotts- som slutregleringsutbetalningar av
kommunalskattemedel vilket resulterar i att den nominella ökningen av
kommunalskalteutbetalningarna överstiger den aktuella totala
skatteinkomstökningen. Följaktligen kommer den kassamässiga statliga
inkomstskatten att minska detta år. Den långsamma ökningen av
kommunalskatteutbetalningarna år -f 4 och den därmed sammanhörande snabba
tillväxten i den kassamässiga statliga inkomstskatten sammanhänger med att
slutregleringsposten för kommunalskattemedlen nu återgår till normal nivå.
Exemplet
visar att en kraftig tillfällig förändring i inkomstskattens tillväxttakt får
stora konsekvenser för den statliga inkomstskatt som registreras på
statsbudgeten. Hänsyn bör således tas härtill vid bedömning av den kortsiktiga
saldoutvecklingen. Exemplet visar också att en kraftig förändring i
inkomsttillväxten får konsekvenser för tillväxten i statsbudgetens inkomster
under 5 års tid. Att effekterna för enskilda år blir så stora beror på att den
kommunala inkomstskatten är ca 2,5 gånger så stor som den statliga
inkomstskatten.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 72
Tabell
31.
Utveckling
tillväxttakt
av
den
kassamässiga
statliga
inkomstskatten vid
en
tillfällig
ökning
av
inkomsternas
Kalenderår
-5
-4
-3
-2 -1 0
-I-l
-1-2 -H3
-1-4
4-5
Debiteringsmässigt
(miljarder kr.):
a) statlig inkomstskatt 30 32,1 34,4
36,7 39.3 42,1
b) kommunal inkomstskatt 46,4
49,7 53,2 56,9 60,9 70 74,9 80,1 85,8
91,8 98,2
c) Summa 87.0 100 107,0 114,5
122,5 131,1 1403
d) Utveckling i procent
frän föregäende år 7% 7% 7% 7% 15% 7% 7% 7% 7%
7%
Kassamässig beräkning av statlig inkomstskatt
(miljarder kr.):
e) -t- Totalt influten skatt
år t (= rad c) 87,0 100 107,0 114,5
122,5 131,1 140,3
Avgår kommunalskatteulb.:
f) - förskott för år t
(debiterad kommunal-
skattårt-2) -53,2 -56,9 -60,9 -70,0 -74,9
-80,1 -85.8
g) -slutreglering för år
t-2' - 6,7 - 7,2 - 7,7 -13.1 -14,0
-10,1 -10.8
h) Summa slallig skall
kassamässigt 27.1 35,9 38,4 31,4
33.6 40,9 43.7
Utveckling i % från föregående år: kassamässig
statlig inkomstskatt 33% 7% -18% 7%
22% 7%
(kommunalskatteulb.) (7%) (7%) (21%) (7%) (1%)
(7%)
' Dvs. debiterad kommunalskatt för år -2 minskat med det
förskott som utbetalades för år -2. Förskottet för etl visst år (år t)
molsvarar skatteunderlaget för år -2 multiplicerat med den kommunala
utdebiteringen för år 0. I exemplet har för enkelhets skull förutsatts att den
kommunala utdebiteringen inte förändras. Delta innebär atl slutregleringen för
år -2 (som utbetalas år 0) = debiterad kommunalskatt år -2 minskat med
debiterad kommunalskatt för år -4 (= förskott för är -2).
Lagstadgade socialavgifter
De socialavgifter som redovisas på statsbudgeten svarar
för en dryg femtedel av de beräknade totala inkomsterna. Under 1970-talet har
en successiv höjning av den samlade avgiftsnivån ägt rum i samband med att
lättnader genomförts i den statliga inkomstskatten. Socialavgifterna har
härigenom kommit att få en växande betydelse i statsbudgeten.
Vid givna avgiftssatser följer utvecklingen av inkomsterna
från socialavgifterna i huvudsak lönesummans tillväxt. Sett för enskilda år
förekommer dock avvikelser mellan den kassamässiga tillväxten av inkomsterna
från socialavgifterna och lönesummans tillväxt. Detta beror på uppbördssystemet.
Preliminär uppbörd av arbetsgivaravgifter sker på basis av senast redovisade
lönesumma, dvs. lönesumman två år tidigare. Denna uppräknas med en av regeringen
fastställd uppräkningsfaktor som avses motsvara två års löneutveckling. Till
följd av detta system får en lönestegringstakt som ligger över denna
uppräkningsfaktor inte omedelbara effekter på statens inkomster, utan får
effekter i form av ökade fyllnadsinbetalningar ett år senare och kvarstående
avgifter året därpå.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1980/81:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget
73
opaginerad Kontrollera mot PDF
I
tablån nedan redovisas uppräkningsfaktorer för den senaste femårsperioden
tillsammans med den faktiska lönesummeutvecklingen under motsvarande period.
Siffrorna inom parentes är prognostiserade värden.
År
Upprä
knings-
Lönesumme-
Differens
faktor
pro-
utveckling
procent-
centenheter
procent-
enheter
enheter
1975-1977
19
24
-1-5
1976-1978
18
19
-I-l
1977-1979
14
19
-1-5
1978-1980
16
(22)
(-1-6)
1979-1981
19
(18)
(-1)
På
statsbudgeten redovisas socialavgifterna efter delvis olika principer.
Inkomsterna från folkpensionsavgiften, barnomsorgsavgiften och vuxenutbildningsavgiften
bruttoredovisas. Hur dessa utvecklats debiterings-resp. kassamässigt under den
senaste femårsperioden framgår av nedanstående tabell.
Tabell 32. Jämförelse av debiterade och kassamässigt
influtna avgifter för folkpension, barnomsorg och vuxenutbildning
År
Avgifts-
Avgiftsuttag
Avgifts-
Avgiftsbelopp'
Kassamässigt
Procen-
Differens
underiag
i % av av-
underlagets
influtna be-
tuell
mellan influ-
totalt.
giftsunder-
utveckling
miljarder
årlig
för-
lopp, mil-
åriig
tet belopp
miljarder
laget
från
före-
kr.
ändring.
jarder
kr.
föränd-
och avgifts-
kr.
gående
år,
%
%
rmg
belopp, miljarder kr.
1976
164,6
6,35
9,1
10,5
9.5
1977
179,6
9,45
9,1
17,0
62,3
15,6
64,1
-1,4
1978
196,2
9,85
9,2
19,3
13,9
18,8
21,1
-0,5
1979
214,0
10,15
9,3
21,7
12,4
20,8
10,8
-0,9
1980*
239,3
10,45
11,8
25,0
15,3
25,5
18,2
-1-0,5
1981*
252,0
10,85
5,3
27,3
9,2
30,1
18,0
+2,S
Avgiftsuttaget multiplicerat med avgiftsunderiaget för
resp. år. " Prognos
Differensen
mellan det kassamässiga influtna beloppet och avgiftsbeloppet är av den
storleksordningen att de kan sägas vara intressant ur kon-junkturpolitisk
synpunkt. I ett konjunkturpolitiskt läge där önskemål finns att stimulera
efterfrågan kan en låg uppräkningsfaktor i förhållande lill en förväntad
lönesummeutveckling bidra till att öka likviditeten i företagen, jämfört med
att ingen differens föreligger mellan lönesummeutvecklingen och
uppräkningsfaktorn.
Av
tabellen framgår att det kassamässigt influtna beloppet för år 1981 är inemot 3
miljarder kr. högre än det debiterade avgiftsbeloppet. Den låga lönesummeutvecklingen
mellan åren 1979-1981 i förhållande lill uppräkningsfaktorn medför mycket
stora inbetalningar av preliminära socialavgifter år 1981.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 74
Det
relativt höga kassamässiga avgiftsbeloppet år 1980, trots den höga
lönesummeutvecklingen i förhållande till uppräkningsfaktorn, kan bl.a.
förklaras av riksförsäkringsverkets ökade kontroll av debiterade socialavgifter
i förhållande till lönesumman som fr.o.m. år 1980 redovisas i samband med källskatteredovisningen.
Sjukförsäkringsavgiften
liksom övriga socialavgifter nettoredovisas på statsbudgetens inkomstsida, dvs.
såväl avgiftsinkomsterna som de utgifter som sammanhänger med den verksamhet
som avgiften är avsedd att finansiera redovisas under resp. inkomsttitel.
Principen för de på statsbudgeten nettoredovisade avgifterna är att inkomster
och utgifter skall balansera. Som framgår av kapitlet om staten och
socialförsäkringssektorn (kap. 9) finns det dessutom vissa avgifter som
redovisas helt vid sidan av statsbudgeten - främst avgifterna till allmän
tilläggspension. Av avsnittet framgår också att inkomsterna från samtliga
socialavgifter för budgetåret 1981/82 uppgår till 88 miljarder kr. Det på
statsbudgeten redovisade beloppet utgör således endast omkring en tredjedel av
inkomsterna från socialavgifterna. En höjning av lönesumman med 1 % resulterar
i en ökning av de på statsbudgeten bruttoredovisade sociala avgifterna med
drygt 200 milj. kr.
Indirekta
skatter
Mervärdeskatten
svarar tillsammans med punktskatterna för drygt 45 % av statsbudgetens
inkomster. Medan tillväxten av mervärdeskatten överstigit BNP-tillväxten har
punktskatteintäkterna som andel av BNP kommit att minska.
Tabell 33. Utvecklingen av inkomsterna av indirekta
skatter i förhållande till BNP budgetåren 1960/61-1981/82
1960/61-1965/66
1965/66-1970/71
1970/71-1975/76
1975/76-1980/81 (nuv. ber.)
1980/81- , 1981/82 (nuv. ber.)
Genomsnitilig årlig förändring uttryckt i fasla priser:
Mervärdeskatt
Skatt på
sprit, vin, tobak,
energi
m. m.
-1-21,8%' + 3.5%
-\-l,l% -H2.0%
-1-5,0% -1,1%
-1-6.4% -h2,0%
-1,8% -1-3,0%.
Inkomsternas andel av BNP sista årel i resp.
period:
Mervärdeskall
Skatt på
sprit, vin, tobak,
energi,
m. m.
4,2% 4,5 %
5,1% 4,1%
5,7% 3,4%
7.4% 3,6%
7,2% 3,7%
' Del mycket höga förändringslalel beror på att
omsättningsskatten infördes år 1960.
Mervärdeskatten
Mervärdeskatten
är statsbudgetens största enskilda inkomstslag. Skatten utgör f. n. 23,46% av
varans pris före mervärdeskatt. För vissa varor och tjänster utgår ingen
mervärdeskatt eller reducerad mervärdeskatt.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 75
Bestämmande
för mervärdeskattens utveckling vid given skattesats är utvecklingen av
konsumtionen av mervärdeskatlebelagda varor och tjänster inom den privata och
offentliga sektorn. Denna sammanhänger i sin tur bl.a. med lönesummans
utveckling. En ökning av konsumtionen med en procentenhel i löpande priser ökar
intäkterna av mervärdeskatten med drygt 400 milj. kr. vid oförändrad fördelning
mellan mervärdeskattepliktig och icke-mervärdeskattepliktig konsumtion. De
senaste årens utveckling har inneburit att en ökande andel av hushållens
konsumtionsutgifter fallit på områden där mervärdeskatt inte utgår: energi och
boende.
Av
betydelse för den framtida ulvecklingen av mervärdeskatten i förhållande till
BNP är de avvägningar som görs av den framtida resursanvändningen. Om ett ökat
resursutrymme avsätts för t.ex. exporten kommer intäkterna av mervärdeskatt
kortsiktigt att bli mindre än om samma resurser används för konsumtion.
Övriga
indirekta skatter
Eftersom
övriga indirekta skatter - t.ex. skatt på tobak, bensin och energi - i
allmänhet utgår med etl i kronor fastställt belopp per enhet blir
konsumlionsvolymen avgörande för intäkterna. Till följd av att punktskatterna
är fastställda i krontal leder en allmän prisstegring till att prisrelationerna
mellan punktskattebelagda och övriga varor förskjuts. För att återställa
prisrelationerna krävs att skattesatserna också höjs i takt med den allmänna
prisstegringen. Så har också skett på tobak och dryckesvaror under 1970-talet.
Tabell 34. Utveckling av priser för vissa
punktskattebelagda varor
År
Genomsnitilig ärlig prisutveckling
KPl
Alkoholhal-
Bränsle
Bensin
tiga drycker
och lyse
och tobak
1960-
-1965
3,6
3.2
-0.1
0,8
1965-
-1970
4,4
5.3
1,5
1.7
1970-
-1975
8,0
7,9
15,6
10,5
1975-
-1980
10.5
10,2
18,4
15,7
För
vin, sprit och tobak utgör skatten en så hög andel av varans totala pris att
förändringar i skattesatserna blir avgörande för prisutvecklingen.
Prisutvecklingen
på energi och bensin är betydligt mera känslig för prisökningar som förklaras
av andra faktorer än skattehöjningar. Under 1970-talet har prisökningarna på
dessa produkter klart överstigit den allmänna prisutvecklingen.
Prop. 1980/81:150 Bilaga
2.1 Långtidsbudget 76
Tabell
35. Skattens andel av varans totalpris exkl. mervärdeskatt för vissa punktskattebelagda
varor
Skatte-
och avgiftsandel Totala skatteintäkter
i % av varans pris 1981/82 (nuv. beräkning),
exkl.
mervärdeskatt miljarder kr.
Vin
ca 60
Sprit
ca 88
Tobak
ca 60
Bensin
ca 50
Eldningsolja
ca 17
1,1
4,8
3,3 5,3' 7,3
Avser
statsbudgetens inkomsttitel "bensinskatt". Avser statsbudgetens
inkomsttitel "energiskatt".
6.3
Resultatet av långtidsbudgetberäkningen
Vid
beräkningen av statsinkomsternas utveckling beaktas för långtidsbudgetperioden
beslutade och av regeringen föreslagna förändringar som berör statsinkomsterna.
I sammanhanget bör nämnas alt de nu diskuterade förslagen till marginalskattesänkningar
inte beaktats i beräkningen. Avsikten är att förslagen skall tolalfinansieras
via andra åtgärder på budgetens inkomstsida. Därmed kommer således
statsinkomsterna totalt sett inte att påverkas. Dock kan omfördelningar mellan
olika inkomstslag komma att ske. I beräkningen av inkomsterna har vidare
förutsatts att slaten neutraliserar den positiva effekt på den kommunala
ekonomin som uppstår till följd av den föreslagna begränsningen av
reseavdragen.
De
beräknade förändringarna i statsinkomsterna under långtidsbudgetperioden med
tidigare angivna förutsättningar framgår av tabell 36. I fasta priser ökar
inkomsterna med ca en procentenhet per år under långtidsbudgetperioden.
Inkomstskatten
är det inkomstslag som uppvisar den snabbaste tillväxttakten. Därvid har som
tidigare nämnts förutsatts alt staten återtar de ökade kommunala
skatteinkomster som följer av begränsningen av reseavdragen. Beräkningen utgår
vidare från att löneökningar sker som rent procentpåslag.
Inkomsterna
från de lagstadgade socialavgifterna beräknas i löpande priser öka med ca 12%
per år. I beräkningarna har därvid förutsatts att det överskott som enligt
nuvarande regler och vid ett oförändrat sjuktal beräknas uppstå på
sjukförsäkringen överförs lill sjukförsäkringsfonden.
Mervärdeskattens
ökningstakt beräknas i löpande priser komma att uppgå till ca 12% i genomsnitt
per år.
Övriga
indirekta skatter förutses öka med i genomsnitt drygt 1 % per år. Kalkylen
baseras på oförändrade nominella skattesatser vilket i allmänhet även torde
innebära sjunkande relativpriser för dessa varor. Den volymmässiga
konsumtionen torde med denna förutsättning i praktiken komma att öka snabbare
än vad långtidsbudgetberäkningen visar. Det är emellertid
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget
77
Tabell 36. Totala statsinkomster
(Milj. kr., löpande priser, avrundat)
Genom-
1981/82
Förändring
till
Procen-
Genom-
snittlig
enl.
nuv.
tuell
för-
snittlig
procen-
beräk-
1982/83
1983/84
1984/85
1985/86
ändring
procen-
tuell
ning
1981/82-
tuell
för-
föränd-
1982/83
ändring
ring
1981/82-
1975/76-
1985/86
1979/80
Inkomstskatt
} + 0,3
29534
4-3000
-1-10000
-f 8800
-1-
7 100
-H0,2
4-18,6'
Socialavgifter
28709
+ 1 100
+ 7400
-1- 3
200
-1-
4 900
+ 3,8
-1-12.1
Mervärdeskatt
-1-14,9
42 700
-4 200
+ 5 300
-1- 7000
+
7700
-1- 9,8
-1-11,9
Övriga
indirekta skatter
-1-14.7
30265
-H 400
+ 400
-1-
400
-1-
400
-F 1,3
-1- 1.3
Statens
rörelseöverskolt,
ränteinkomster,
avskriv-
ningar
o.d.
-1-13,0
27 442
-1-1 050
-1-
1700
-1-
1300
-1-
1300
-F 3,8
+ 4,5
Totala
statsinkomster
-1- 9,0
158650
-1-9750
-1-24800
-1-20700
+21
400
-\- 6,1
-1-10,3
Absolutnivå
168400
193 200
213 900
2'
55 300
Andel av
BNP
26,7'
26.2
Utveckling
uttryckt i
+ 1.2-
fasta
priser
- 0,9
' Inkomsternas andel av BNP är bl.a. till följd av de
kassamässiga effekterna av systemet för kommu-nalskalteutbetalningar mycket låg
budgetåret 1981/82. Motsvarande andel för budgetåret 1980/81 kan beräknas till
28.5%.
Motsvarande för perioden 1980/81-1985/86 är - 0,2%perår.
' Motsvarande för perioden 1980/81-1985/86 är -1-12.7% per år.
svårt att bedöma hur stor en sådan ökning skulle bli. I
beräkningarna anlas ökningen i princip följa den volymmässiga ulvecklingen av
total privat konsumtion. En kalkyl skulle också kunna ha baserats på antagandet
om t.ex. punktskattehöjningar i takt med prisutvecklingen. Därvid bör dock
hållas i minnet att en sådan förutsättning inte kan läggas in i kalkylen utan
atl detta får konsekvenser för andra inkomster på budgeten. T.ex. fås
återverkningarna på privat konsumtion och därmed på intäkterna av mervärdeskatten
liksom indirekta skatter i övrigl.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 7 Statens budgetsaido m. m.
78
Statens budgetsaido och finansiella sparande
De tidigare presenterade beräkningarna av inkomst- och
utgiftsutvecklingen under långtidsbudgetperioden har sammanställts i tabell
37, som visar budgetutfallet för budgetåren 1975/76-1979/80 samt vilket budgetsaido
som beräknas för vart och ett av budgetåren 1980/81-1985/86. Underskotten för
budgetåren 1980/81 och 1981/82 beräknas enligt nuvarande beräkning uppgå till
57,7 resp. 74,9 miljarder kr.
Tabell 37. Budgetsaldots utveckling budgetåren
1975/76-1979/80
(Milj. kr., löpande priser, avrundat för budgetåren
1980/81-1985/86)
1975/76
1976/77 Utfall Ulfall
1977/78
1978/79 Utfall Utfall
1979/80
Ulfall
1980/81
Ber. utfall
opaginerad Kontrollera mot PDF
Inkomster 93 934
Utgifter 97 658
Saldo -3724
104360 114 845
-10484
112113
137 292
119664
158 342
-25179 -38678
132491 182475
-49984
155900 213600
-57 700
opaginerad Kontrollera mot PDF
1981/82
1982/83
1983/84
1984/85
1985/86
Enl.
rev.
LB-
LB-
LB-
LB-
budget-
kalkyl
kalkyl
kalkyl
kalkyl
förslaget
opaginerad Kontrollera mot PDF
158 700
233 600
Inkomster Utgifter
Saldo -74900
168400 248 800
-80400
193 200 275000
-81800
213900 303 500
-89600
235 300 334 400
-99 100
opaginerad Kontrollera mot PDF
Under långtidsbudgetperioden ökar budgetunderskottet med
ca 24 miljarder kr. Årets långtidsbudget uppvisar därmed en likartad
utveckling som fjolårets.
Som framgår av kap. 5 utgörs en del av statsutgifterna av
finansiella transaktioner. Budgetsaldot efter avdrag för dessa finansiella
transaktioner (netto) ulgör statens finansiella sparande. Vid en analys av sparandeutvecklingen
i samhället är detla elt mer relevant begrepp än det traditionella
budgetsaldot. Beräkningarna av statens finansiella sparande under
långtidsbudgetperioden redovisas i tabell 38.
Tabell
38. Statens nnansiella sparande budgetåren 1975/76-1985/86 (Milj. kr., löpande
priser, avrundat)
Budgetsaido
Finansiella
transaktioner
Statens
nnansiella
sparande
1977/78
Utfall
1978/79
Utfall
1975/76
1976/77 Utfall Utfall
1979/80 1980/81 Utfall Ber. utfall
-3 700 -lO.iOO -25 200 -38700 -50000 -57 700 4 900
5 600 8000 8 200 12 500 12 700
-t-l 200 - 4900 -17 200 -30500 -37 500 -45000
Prop. 1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 79
1981/82
1982/83
1983/84
1984/85
1985/86
Enl. rev.
LB-
LB-
LB-
LB-
budget-
kalkyl
kalkyl
kalkyl
kalkyl
förslaget
Budgetsaido -74900 -80400 -81800
-89600 -99 100
Finansiella
transaktioner 10300 11700 15 300 15400 16500
Statens
finansiella
sparande -64600 -68700 -66500 -74200 -82600
Effekter på budgetutvecklingen av andra förutsättningar
I kap. 2 har redogjorts för den samhällsekonomiska bild
som utgör bakgrunden till långtidsbudgetens beräkningar. I kap. 3 har sedan
behandlats de antaganden och förutsättningar i övrigt som gäller för de
presenterade resultaten. När man söker bedöma den framtida budgetutvecklingen
är det viktigt att detta sker i relation till de aktuella förutsättningarna.
Förändringar i dessa förutsättningar kan nämligen i betydande utsträckning
påverka de beräkningar av statsutgifter, statsinkomster och budgetsaido som
redovisas. Det bör i detta sammanhang åter understrykas att årets
långtidsbudget baseras på en mera genomarbetad bild av den samhällsekonomiska
utvecklingen som ansluter sig till de bedömningar för framtiden som nu kan
göras. Detta innebär en högre grad av realism jämfört med tidigare år då
beräkningarna grundats på relativt schablonmässiga antaganden om ekonomins
utveckling.
I kap. 8 behandlas de faktorer som medverkar till en automatisk
utveckling av statens inkomster och utgifter. Kapitlet syftar till en
kartläggning av drivkrafterna bakom budgeten och till att ge en bild av vissa
strukturella drag i statsbudgetens utveckling.
De olika förutsättningar som gäller för långtidsbudgetens
beräkningar skiljer sig åt beträffande stabiliteten. Flertalet av de antaganden
som rör centrala volymfaktorer bakom utgiftstillväxten såsom exempelvis befolkningsutvecklingen,
kan sägas besitta en hög grad av säkerhet. Vad däremol gäller prognoserna för
sådana ekonomiska faktorer som pris- och löneutvecklingen samt antaganden om
den ekonomiska tillväxlen, kan dessa givetvis ändras med hänsyn till
oförutsedda omständigheter. Det kan därför vara av intresse att något närmare
diskutera hur budgetutvecklingen påverkas av förändringar i centrala ekonomiska
variabler.
Beräkningarna är starkt beroende av de antaganden som görs
om räntenivån under perioden. Här kan sägas att detta beroende givetvis går i
båda riktningarna. Ett stort budgetunderskott innebär säledes att ränteläget
måste hållas högre än vad som annars skulle varit fallet. Andra förhållanden
än budgetutvecklingen påverkar dock räntenivån. Av särskilt stor vikt är den
internationella räntesituationen. Faktorer som bestäms utifrån kan därmed få en
stor inverkan också på budgetutvecklingen. Räntenivåns
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 80
påverkan på budgeten sker främst via utgifterna för
statsskuldräntorna och subventionerna till bostadsräntorna. Härtill kommer att
högre räntebetalningar i samhället, genom de ökade möjligheterna till
ränteavdrag, påverkar statens skatteinkomster i negativ riktning. Denna effekt
motverkas till viss del genom att också de skattepliktiga inkomsträntorna ökar.
Om man till dessa faktorer lägger vissa övriga mindre effekter på
statsbudgetens inkomster och utgifter, finner man att en höjning av del
allmänna ränteläget med en procentenhet under hela långtidsbudgetperioden
leder lill en försvagning av budgetsaldot med 5 ä 6 miljarder kr. sista året i
långtidsbudgetperioden.
De antaganden som görs om den ekonomiska tillväxten
påverkar de beräknade kostnaderna för bl. a. arbetsmarknadspolitiken. I de
föreliggande beräkningarna har dessa kostnader behandlats enligt sedvanlig
långtidsbudgetmetodik. Eftersom långtidsbudgeten grundar sig på ett scenario
där balansbristerna i den svenska ekonomin består och i vissa avseenden
fördjupas, stiger arbetslösheten successivt under perioden. Detta medför ökade
kostnader för arbetslöshetsförsäkringen, vilket belastar dels statsbudgeten,
dels den nybildade gemensamma arbetsmarknadsfonden. De utgifter härför som kan
beräknas belasta statsbudgeten har i de föreliggande beräkningarna upptagits
under ändamålet arbetsmarknadspolitik och i tillkommande utgiftsbehov under
ändamålsavsnittel övrigt. Utgifterna skulle givetvis öka kraftigt om ett
försämrat sysselsättningsläge i stället möts helt och hållet med ökade insatser
för beredskapsarbelen och arbetsmarknadsutbildning. Om detla blir fallet kan
man uppskatta merkostnaderna brutto i dagens penningvärde till 5 ä 6 miljarder
kr. i förhållande till nuvarande beräkningar för slutet av
långtidsbudgetperioden.
Liknande reservationer som gäller för beräkningarna av de
arbelsmarknadspolitiska insatserna måste göras när det gäller
industripolitiken. Utgifterna för industripolitiken under
långtidbudgetperioden är beräknade så atl endast nu beslutade insatser för
krisdrabbade branscher och företag ingår. Beräkningarna förutsätter sålunda en
väsentligt lägre utgiftsnivå än under de senaste åren (se diagram 1 under
ändamålsavsnittet Näringspolitik i kap. 4). Om konjunktur- eller
strukturproblem skulle åtföljas av beslul om nya insatser för problembranscher
och krisdrabbade företag skulle kostnaderna sannolikt bli väsentligt större än
vad som lagts in i långtidsbudgetkalkylen. Om man i en mekanisk
trendframskrivning antar att de industripolitiska åtgärderna fortsätter i
samma omfattning som under de närmast föregående åren blir budgetsaldot i
löpande priser ca 10 miljarder kr. större än vad som nu beräknats för periodens
slutar. I denna siffra ingår de ökade kostnader för statsskuldräntor som
uppstår om insatserna inte kompenseras av inkomstförstärkningar eller
neddragning av andra utgifter.
Känslighelsanalyser där man ser hur förändringar av en
variabel i taget påverkar budgetsaldot har betydande begränsningar. Det är
nämligen mycket svårt att tänka sig alt en viss faktor ska ändra sig utan att
detta får
Prop. 1980/81:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget 81
konsekvenser
även för andra faktorer. Sålunda är det t.ex. inle särskilt rimligt att anta en
snabbare utveckling av timlönerna, utan att samtidigt anta en snabbare
prisutveckling eller alternativt en högre real tillväxt. Ett alternativ till en
partiell känslighetsanalys är att diskutera konsekvenserna av en alternativ
helhetsbild för den ekonomiska utvecklingen.
Del scenario för den
ekonomiska utvecklingen som långtidsbudgeten utgår ifrån kan karaktäriseras som
stagflalion. Detta innebär att infialionen ligger kvar på en hög nivå
samtidigt som den ekonomiska tillväxten försvagas. Utifrån kommande påverkan
exempelvis i form av kraftiga oljeprishöjningar eller en försämrad
internationell konjunktur, skulle innebära att dessa tendenser blev än mer
utpräglade. Konsekvenserna av detta skulle bli ett ytterligare försämrat
budgetsaido; utgifterna i löpande priser skulle öka till följd av den snabbare
prisutvecklingen samtidigt som inkomsterna skulle försvagas som en konsekvens
av den långsammare ekonomiska tillväxten.
På motsatt sätt skulle en
gynnsammare ekonomisk utveckling med högre tillväxt och långsammare inflation
också leda till ett bättre budgetsaido. Det kan här påpekas att tillväxtens
fördelning har en stor betydelse. Olika sektorer i ekonomin är i varierande
utsträckning föremål för beskattning, vilket inverkar pä statens inkomster.
Sålunda beskattas i hög grad den privata konsumtionen fortlöpande, medan
motsatsen gäller för investeringarna och i ännu större utsträckning för
exporten. Som en illustration kan man beräkna konsekvenserna på
statsinkomsterna av en ökning i tillväxttakten med en procentenhet för ett
enskilt år under förutsättningen att den totala produktionens fördelning på
olika användningsområden är oförändrad. Detta innebär att den externa balansen
är oförändrad, vilket i sin tur förutsätter att den totala efterfrågan inom
landet ökar lika mycket som produktionen. Ökningen i produktionen kan tänkas
härröra exempelvis från en ökad produktivitet eller en uppgång i antalet
arbetade timmar. Under dessa förutsättningar kan man bedöma att en ökning av
BNP med en procentenhet leder till en ökning av statsinkomsterna med i
storleksordningen 2 miljarder kr.
6
Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 150. Bd. 2.1
Prop. 1980/81:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget 82
8
Automatiken i statsbudgeten
8.1
Automatiken i statsutgifterna
Den
övervägande delen av statsbudgetens utgifter styrs av en långtgående
automatik. Förändringar i befolkningens ålderssammansättning, ökningar av
löner och priser etc, medför atl utgifterna stiger inom ramen för gällande
regelsystem, utan att några beslul om reformer eller nya åtaganden fattas. Så
länge gällande regelsystem ej omprövas är det sålunda faktorer utanför statens
direkta kontroll som styr utgifternas utveckling.
Det
faktum att många och stora anslag på budgeten präglas av automatik skall
givetvis inte uppfattas så att de står utanför statsmakternas kontroll.
Riksdagen är suverän och kan pröva alla utgifter; regelsystem kan ändras och
indexeringar brytas upp. Begreppel "automatik" måste således uppfattas
i relation till nu gällande regelsystem, avlal och former för budgetbehandlingen.
Graden
av automatik varierar i betydande utsträckning mellan olika typer av anslag. De
anslag som är indexerade och följer förändringar i priser, löner m. m. präglas
av en långtgående automatik. Men även härutöver finner man alt statsbudgetens
utgifter i hög grad är beroende av den allmänna inflationsutvecklingen. I det
reguljära budgetarbetet räknas förvaltningsanslagen generellt upp med hänsyn
till förändringar i pris- och lönenivån. En slor grupp anslag är varken
indexerade eller föremål för sedvanlig pris- och löneomräkning. Emellertid kan
man konstatera att också dessa i olika avseenden präglas av automatik. Som
exempel kan nämnas utgifterna inom arbetsmarknadspolitiken som påverkas av
förändringar i konjunktur- och sysselsättningslägel.
Vid
en diskussion av automatiken i statsbudgeten kan man självfallet hitta argument
både för och emot indexeringar och andra liknande kopplingar. Själva förekomsten
av indexeringar kan ju tolkas som ett uttryck för de fördelar som kan anses
vara förknippade med etl sådant system. Från statsmakternas synpunkt kan dessa
fördelar i stor utsträckning sägas vara av praktisk karaktär. Om utgifter är
indexerade behöver den politiska beslutsprocessen kring det återkommande
fastställandet av anslagen inte bli lika ingående sedan beslut om ramarna för
verksamheten ursprungligen fattats. Vidare kan förekomsten av indexeringar ge
säkerhel och stabilitet i ett system och därmed skapa goda förutsättningar för
en långsiktig planering av verksamheten. När det gäller transfereringar till
enskilda innebär förekomsten av indexbindningar uppenbara fördelar för
mottagaren. Den garanterar att det reala värdet av bidraget ej urholkas av
inflationen, vilket kan ha slor betydelse ur inkomstfördelningssynpunkl.
Särskilt gäller detla kanske för flertalet pensionärer som ju i väsenlligt
högre grad än andra grupper i samhället är beroende av transfereringarna från
offentlig seklor för sin levnadsstandard.
Prop. 1980/81:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget 83
Mot
dessa fördelar av indexeringar och andra former av automatik kan ställas de
nackdelar som de är förknippade med. Statsbudgetens inkomster är på ett
avgörande sätt beroende av den reala tillväxten i samhällsekonomin. Utgifterna
däremot är i betydande utsträckning kopplade till den allmänna
inflationsutvecklingen. I en situation med svag ekonomisk tillväxt och hög
inflationstakt, kan kombinationen av dessa faktorer leda till stora påfrestningar
på statens finanser. Vidare kan man konstatera att i en situation med ett
knappt resursutrymme, stora krav måste ställas på en omsorgsfull avvägning av
olika utgiftsområden mot varandra. Starka låsningar när det gäller utgifternas
utveckling försvårar emellertid avvägningar och omprioriteringar mellan
utgifter för olika ändamål. I ett vidare samhällsekonomiskt perspektiv kan
indexeringar av olika former anses verka inflationsdrivande. Förekomsten av
garanterad kompensation för inflationen gör skilda grupper mindre benägna att
motverka ett inflationis-tiskt beteende.
I syfte att illustrera
omfattningen och karaktären av automatik i statsbudgeten har samtliga anslag
indelats i olika grupper allt efter de faktorer som bedömts vara styrande. En
klassificering av detta slag kan förvisso göras på många olika sätt. Besvärliga
avvägningsproblem uppstår och det kan ofta vara svårt att bestämma om ett
anslag skall hänföras till den ena eller den andra kategorin. Vissa former av
automatik på volymsidan har ej beaktats i den föreliggande undersökningen.
Sålunda redovisas ej explicit den viktiga automatik som ligger i effekter av
befolkningens ålderssammansättning.
Undersökningen har
företagits med utgångspunkt i budgetförslaget för budgetåret 1981/82. De belopp
som förekommer i det följande är således att hänföra härtill. Anslagen har
indelats i tre huvudgrupper beroende på graden av automatik i utgifternas
utveckling. Ränteutgifterna för statsskulden har brutits ut i en kategori för
sig. Vidare har vissa utgifter lämnats utanför undersökningen beroende på deras
speciella karaktär. Dessa är: oförutsedda utgifter, minskningar av
anslagsbehållningar, ökad disposition av rörliga krediter, beräknat
tillkommande utgiftsbehov samt riksdagen och dess verk.
Den första huvudgruppen
består av anslag som präglas av vad som kan betecknas som fullständig
automatik. Häri ingår framför allt alla anslag där utgifterna direkt påverkas
av skilda index. Vidare har här medtagits de verksamhetsområden där staten i
någon form bundit sig för att ersätta vissa prestationer utförda av kommuner
eller andra enligt fastlagd automatik. Den andra huvudgruppen består av anslag
som är föremål för pris- och löneomräkning i den årliga budgetprocessen. I
första hand består denna grupp av olika förvaltningsanslag. I den tredje
huvudgruppen har sammanförts de anslag som i större utsträckning kan sägas
bestämmas utifrån separata beslut. Detta hindrar i och för sig inte att vissa
former av automatik som tidigare påpekats kan göra sig gällande även här.
Fördelningen av
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget
84
opaginerad Kontrollera mot PDF
anslagen på de olika huvudgrupperna och undergrupperna
framgår av nedanstående tabell.
Tabell 39. Utgiftsstyrande faktorer i statsbudgeten
Automatik
enligt gällande
Milj. kr. i
regelsystem
budgetförslaget 1981/82
%
Nya
basbeloppet
38 236
17,0
Nettoprisindex
17 863
7,9
Bruttonational-
index-
inkomsten
>
styrda
5513
2,4
Timlön
anslag
17 594
7,8
Lönesumma
15 923
7.1
Ränta
7281
3,2
Aktivitetsstyrda
- volym
1755
0,8
Aktivitetsstyrda
- kostnad
17 653
121818
7,8
54.0
Pris-
och löneomräkning
Pris-
och löneomräkning
av
förvaltningsanslag
20918
9,3
Annan
pris- och löne-
omräkning
13971
34889
6,1
15.4
Separata
beslut
Transfereringar
till hushåll
10668
4,7
Investeringar
8118
3.6
Konjunkturkänsliga
anslag.
strukturpolitik
7 278
3.2
Övriga
separata beslut
7 689
33 753
3.4
14,9
Ränlor
på statsskulden
26300
26300
11.7
11.7
Övrigl'
8936
8936
4.0
4.0
Summa
225696
100,0
' Oförutsedda utgifter, minskning av anslagsbehållningar,
ökad disposition av rörliga krediter, tillkommande utgiftsbehov, riksdagen och
dess verk.
Mer än hälften av statsbudgetens utgifter präglas av vad
som här har betecknats som fullständig automatik. Inom ramen för nu gällande
regler är statens styrning av dessa anslag mycket begränsad. Till övervägande
delen ökar de automatiskt i takt med utvecklingen av löner, priser och andra
styrande faktorer. Till den ovan nämnda gruppen kan man addera räntorna på
statsskulden, vilka utgör nära 12% av de totala utgifterna.
Många olika former av indexeringar förekommer på
statsbudgetens utgiftssida. Den beloppsmässigt viktigaste är anknytningen till
basbeloppet. Den grupp av anslag som styrs av basbeloppet svarar för hela 17%
av de totala utgifterna och domineras av anslagen till folkpensioner,
bidragsförskott och studiemedel. Dessa transfereringar till olika grupper är
alla uttryckta som vissa procentandelar av basbeloppet. Detta i sin tur förändras
kontinuerligt enligt givna regler beroende på förändringar i det s.k.
basbeloppsindex. Tidigare styrdes basbeloppet av utvecklingen av konsumentprisindex.
Skillnaden mellan dessa båda index är att basbeloppsindex ej inkluderar
effekter på priserna av indirekta skatter och subventioner och ej heller
påverkas direkt av förändringar i energipriserna.
Prop. 1980/81:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget 85
När
det gäller folkpensionerna och bidragsförskotten sker uppräkningen
kontinuerligt. Detta innebär att bidragsmottagarna kan anses stå i en
särställning i förhållande till andra grupper i samhället för vilka möjligheterna
till inflationskompensation inskränker sig till betydligt färre tillfällen per
år.
Ramarna för det militära
försvaret och för civilförsvaret styrs av förändringar i nettoprisindex.
Tillsammans ulgör de nära 8% av statsbudgetens utgifter. Den reala utvecklingen
av försvarsanslagen är starkt beroende av förändringar i relationen mellan
nettoprisindex och de kostnader som uppstår i försvarets verksamhet. Denna
relation har under senare år visat betydande svängningar. När de kostnader som
är specifika för försvaret stiger snabbare än nettoprisindex, begränsas de
reala resurser som står till försvarets förfogande. I det omvända fallet
förstärks försvarets likviditet och utrymmet för real resursförbrukning.
Storleken på biståndsramen
är direkt kopplad till Sveriges bruttonationalinkomst. Drygt 1 % av
bruttonationalinkomsten går i nulägel till internationella bislåndsändamål. Så
länge enprocentsmålet upprätthålls är biståndsändamälen sålunda garanterade en
fast andel av de totala resurserna i det svenska samhället. I ett läge där
besparingar företas på statsbudgetens utgiftssida innebär detla i praktiken
att biståndets andel av budgetutgifterna ökar.
En stor del av
statsutgifterna styrs av timlöneutvecklingen. I huvudsak är det anslag inom
utbildningsområdet som styrs på detta sätt. Två stora anslag - bidragen till
driften av grundskolan resp. gymnasieskolan svarar tillsammans för 7% av
budgetens totala utgifter. Genom dessa anslag ersätter staten kommunerna för
lärarkostnaderna. Givelvis är den faktiska omfattningen av verksamheten inom
skolområdet i lika hög grad styrande för utgifternas storlek som lärarlönernas
stegring. På samma sätt som gäller beträffande exempelvis folkpensionerna är
förändringar i befolkningsutvecklingen av avgörande betydelse. Vidare spelar
den faktiska klasslorieken en stor roll. Denna i sin tur är avhängig av
gällande statliga regler.
Även lönesumman i
samhället är på olika sätt bestämmande för vissa utgifter. Häri ingår bl.a. de
generella bidragen till kommunerna. Dessa utgår i förhållande till den
genomsnittliga kommunala skattekraften i riket och påverkas sålunda även av den
kommunala skattesatsen i de olika kommunerna. Vidare ingår i denna grupp
bidragen till sjuk- och föräldraförsäkringen, där staten svarar för 15% av
kostnaderna medan återstoden täcks via arbetsgivaravgifter. Dessa kostnader är
beroende av lönesumman så till vida som ersättningarna utgår i förhållande
till den utbetalda lönen. I och med de begränsningsregler som gäller, påverkas
kostnaderna även av basbeloppet. Vidare spelar självfallet reala faktorer in så
som sjukfrånvaron och det faktiska utnyttjandet av möjligheterna till ledighet
för vård av barn. Även vuxenstudiestödet räknas in bland de anslag som
Prop. 1980/81:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget 86
styrs
av lönesumman. Vuxenutbildningen finansieras nämligen via en arbetsgivaravgift,
vilken i sin tur beräknas på grundval av utbetald lönesumma. Specialdeslinering
av inkomster till budgetens utgiftssida på detta sätl är tämligen ovanligt.
Innebörden av ett sådant förfarande blir att medelstilldelningen avgörs av
faktorer som inte behöver ha något direkt samband med verksamheten inom
området.
Förutom
utgifterna för statsskulden är även ett fåtal andra anslag beroende av den
allmänna räntenivån. Främst gäller detta räntesubventionerna till
bostadssektorn. Subventionernas storlek bestäms av skillnaden mellan en given
s.k. garanterad ränta och den faktiska marknadsräntan. Vid stigande
marknadsränta innebär denna konstruktion att staten bär hela bördan av de ökade
räntekostnaderna. Detta kan även uttryckas så att subventionsandelen ökar med
stigande räntor. Utgifternas utveckling över detta anslag beror också på
nyproduktionen inom bostadsbyggandet. För senare år visar utgifterna en mycket
expansiv utveckling.
De
ovan uppräknade anslagsgrupperna kännetecknas alla av olika former av
indexeringar. En annan form av automatik uppträder i de fall där staten ersätter
en viss andel av kostnaderna för en verksamhet utan att ha direkt kontroll över
verksamhetens omfattning. Detta gäller framför allt beträffande de
specialdestinerade bidragen till kommunerna. Men även åtskilliga andra
bidragsanslag styrs enligt denna princip. Gruppen av aktivitetsstyrda utgifter
kan i sin tur delas upp på två undergrupper beroende på hur reglerna för
statens ersättning är utformade. I vissa fall utgår ersättningen med ett visst
belopp per enhet av ifrågavarande prestation. Exempel på delta är när staten
ersätter huvudmännen för vissa vårdanstalter och inackorderingshem med en fast
summa per vårdplats. Enligt den andra principen svarar staten för en given
procentandel av de totala kostnaderna för en verksamhet. Exempel på detta är
bidragen till kommunala bostadstilllägg. social hemhjälp, färdtjänst m. m. Den
senare principen är den vanligast förekommande. Anslagen som styrs enligl
denna metod svarar för ca 8% av utgifterna, medan den förstnämnda kategorin
endast svarar för knappt I % av statsbudgetens totala utgifter.
De
anslag som ingår i gruppen av aktivitetsstyrda utgifter företer en inbördes
tämligen heterogen bild. Det faktum att staten inle direkl är ansvarig för den
verksamhet för vilken bidrag utgår, innebär inte att möjligheterna lill
konlroll och slyrning från statens sida skulle vara obefintliga. 1 själva
verket styr staten i betydande utsträckning de aktuella verksamheterna genom de
regler som utfärdas. 1 övrigt har en mängd skilda faklorer betydelse i
sammanhanget. Sålunda har kommunernas ambitioner för verksamheten i fråga,
liksom deras finansiella möjligheter atl realisera dessa, stor betydelse.
Förutom
de indexerade anslagen är många andra utgifter beroende av
inflationsutvecklingen i och med att de är föremål för pris- och löneuppräkning
i det reguljära budgetarbetet. Dessa utgifter utgör ca 15,5% av
Prop. 1980/81:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget 87
statsbudgetens
totala utgifter. Häri ingår i stor utsträckning olika former av
förvaltningsanslag. Generellt budgetbehandlas dessa så att den historiska
medelstilldelningen tas som utgångspunkt för en uppräkning för atl kompensera
pris- och lönestegringar. Denna kompensation sker dock vanligen inte fullt ut.
Utgående från principen att en ökad produktivitet bör leda till ett minskat
realt anslagsbehov reduceras pris- och löneuppräkningen med två procentenheter.
Detta tillvägagångssätt låter sig dock ej genomföras generellt. I enstaka fall
kan sädana ökade krav ha kommit atl slällas på en myndighets verksamhet att man
ej bedömer det möjligt att genomföra reduktionen. De anslag som reguljärt pris-
och löneomräknas svarar för drygt 9% av statsutgifterna.
Drygt
6% av utgifterna prisomräknas enligt särskilda metoder. Dessa anslag kan
således ej sägas budgetbehandlas från botten i normalfallet. I stället utgår
man vanligen även i dessa fall från den faktiska nominella nivån. Skilda former
för prisuppräkning förekommer sedan. I vissa fall kan anslagsbeloppet
bibehållas på oförändrad nominell nivå. En annan form av prisuppräkning är den
s. k. forskningsrådsschablonen som styr en rad anslag för skilda forsknings-
och utvecklingsverksamheter.
Gruppen
av utgifter som bestäms genom separata beslut i varje enskilt fall svarar för
ca 15% av de totala utgifterna. Detta innebär att de i högre grad än vad som är
fallet för de tidigare uppräknade anslagsgrupperna budgeteras "från
botten". Detta skall dock inte tolkas som att inte även i detta fall vissa
former av automatik kan göra sig gällande. De anslag som ingår i denna kategori
har indelats i vissa undergrupper. En sådan utgör de transfereringar till
enskilda som ej räknas upp om ej politiska beslut härom fattas. I denna grupp
ingår bl.a. barnbidragen, livsmedelssubventionerna och bostadsbidragen. En
jämförelse med dessa transfereringars nominella utveckling och förändringar i
prisnivån visar en varierande bild. Tillsammans svarar bidragen i denna grupp
för något under 5% av statsbudgetens utgifter.
Investeringar i byggnader,
anläggningar och i viss mån även utrustning uppgår till ca 3,5% av
statsutgifterna. Varje investering kan givetvis uppfattas som resultatet av
ett särskilt beslut. Man måste dock hålla i minnet att en investering ofta
genomförs under en längre tidsperiod och under denna period utvecklas
kostnaderna tämligen automatiskt.
Drygt
3% av utgifterna utgörs av olika konjunkturkänsliga anslag. De olika
sysselsättningspolitiska åtgärderna ingår här liksom flera anslag inom
industripolitikens område. Dessutom kan man konstatera att en betydande del av
de utgifter som ej medtagits i sammanställningen, nämligen delar av beräknat
tillkommande utgiftsbehov och minskningar av anslagsbehållningar, i viss mån
påverkas av konjunkturutvecklingen. Övriga utgifter som kan anses bestämmas
genom separata beslut uppgår till ca 3,5 % av de totala utgifterna.
Den
ovan företagna genomgången av statsbudgetens utgifter visar i
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 88
vilken hög grad dessa styrs av automatiskt verkande
regelsystem. Visserligen kan man hävda att den ovan beskrivna automatiken
främst är av nominell karaktär och att den lämnar de reala utgifterna
oförändrade. Till dessa effekter skall emellertid konsekvenserna av åtskilliga
reala faktorer läggas. Sammantaget leder detta till att statsbudgetens utgifter
även realt sett stiger med viss automatik. Detta innebär stora problem i en
situation där statsinkomsterna till följd av en återhållen ekonomisk tillväxt
utvecklas svagt.
8.2 Automatiken i inkomstutvecklingen
Under 1960-talet och första hälften av 1970-talet ökade
statsinkomsterna uttryckta i fasta priser, med drygt 5 % i genomsnitt per år,
vilket innebär en betydligt snabbare takt än BNP-tillväxten. Bakom ökningen
ligger framför allt direkta höjningar av avgiftsuttaget för t.ex.
socialavgifterna och av mervärdeskattesatsen men även den höga tillväxttakten i
ekonomin har varit en bidragande orsak. Under samma period har dessutom det
kommunala skatteuttaget i fasta priser ökat kraftigt. Sålunda motsvarade det
kommunala skatteuttaget år 1960 ca 6% av BNP. Femton år senare hade andelen
ökat till ca 12%.
Tabell 40. Statsinkomsternas utveckling i förhållande till
BNP budgetåren 1960/61-1981/82. Fasta priser.'
1960/61-
1965/66-
1970/71-
1975/76-
1975/76-
1965/66
1970/71
1975/76
1980/81 (nuv. ber.)
1981/82 (nuv. ber.)
Genomsnittlig
ärlig förändring i
statsinkomsterna
uttryckt i
fasta
priser, %
-6,0
-1-4,4
-H5.9-
4-0,4-
-0,6
Genomsnittlig
årlig BNP-för-
ändring
i fasta priser, %
-1-4,8
4-3,5
4-2.8
4-1,0
4-1.0
Inkomstemas
andel av BNP
sista
året i resp. period
24,6
25.7
29,4
28.5
26,7
' Se not 4 s. 64.
2 1 tabellen anges utvecklingen i såväl förhållande till
1980/81 som 1981/82. Skälet härtill är att 1980/81 pä grund av kassamässiga
effekter överstiger den underliggande utvecklingstrenden medan motsatt förhällande
gäller för 1981/82. Utvecklingstalen påverkas dessutom av att inkomsternas nivå
budgetåret 1975/76 drogs upp till följd av kassamässiga effekter av
utbetalningssystemet för kommunalskattemedel. Jämförs utvecklingen i stället
med inkomsterna budgetåret 1974/75 fäs följande utvecklingstal:
1970/71-1974/75: 4-3,6%; 1974/75-1980/81: -H2,6%; 1974/75-1981/82: 4-1,4%.
Samlat för hela offentliga sektorn, dvs. stat, kommun och
socialförsäkringssektor har skatternas och socialavgifternas andel av bruttonationalprodukten
ökat från närmare 36% i mitten av 1960-talet till ca 50% år 1981, dvs. en
betydligt snabbare ökning än för statsbudgetens inkomster. Denna kraftiga
ökning förklaras framför allt av den kommunala sektorns snabbt växande andel.
I detta sammanhang kan även uppmärksammas det samband som
finns mellan olika skatter, avgifter m. m. Ju högre andel som det samlade
skatte-
Prop. 1980/81:150 Bilaga 2.1 Liingtidsbudget 89
och avgiftsuttaget utgör av BNP desto mer beroende av
varandra blir baserna för de olika inkomstslagen. En förändring i uttaget av en
skatletyp återverkar via effekterna på t.ex. privat konsumtion på underlaget
för annat skatteuttag.
Tabell 41. Totala skatter och socialförsäkringsavgifter
inom offentlig sektor
1965 1970 1975 1981
Andel av BNP, % 35,6 39,0 42,4 50,1
Genomsnittlig årlig utveckling
i fasta priser, % 4-5,6 4-4,4 4-3.7
Mot bakgrund av nuvarande samhällsekonomiska och
budgetpolitiska perspektiv är det av intresse att närmare belysa de viktigaste
faktorerna som påverkar statsbudgetens större inkomstposter. En närmare beskrivning
av de huvudsakliga faktorer som styr utvecklingen av mervärdeskatten,
socialavgifterna och punktskatterna har redan givits i kap. 6. Speciell
uppmärksamhet kommer därför i detla kapitel endast att ägnas åt inkomstskatten
beroende på dess i vissa avseenden mera komplicerade struktur än andra
inkomstslag.
Statliga inkomstskatten
Den statliga inkomstskattens avkastning bestäms förutom av
skattereglernas utformning av utvecklingen av främst löner, pensioner och avdrag.
Andra faktorer som kan inverka på inkomstskattens avkastning är -till följd av
progressiviteten i skatteskalan - löneavtalens profil liksom fördelningen på
hel- resp. deltidsarbete. Kortsiktigt kan utbetalningssystemet för kommunalskattemedlen
liksom en över åren ojämn prisutveckling förorsaka kraftiga svängningar i
utvecklingen av den kassamässiga inkomstskatten.
Tabell 42. Debiterad inkomstskatt för fysiska personer
1960
1965
1970
1975
1980 (prognos)
Abs.
nivå, miljarder kr.
Statlig
4,5
8,7
13,9
23,2'
27.3-'
Kommunal
4,6
9,3
17,8
37,5-
78,1
Totalt
9,1
18,0
31,7
60,7
105,4
Andel
av BNP, %
Statlig
6,3
7,6
8,2
7,8
5,3
Kommunal
6,3
8,2
10,5
12,5
15,0
Totall
12,6
15,8
18,7
20.3
20.3
' Exkl. kommunal skatt på beskattade förmåner - Inkl.
kommunal skatt på beskattade förmåner ' Efter skattereduktion
Prop. 1980/81:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget 90
Den
debiterade statliga inkomstskatten har under 1960-talet ökat snabbare än
BNP-tillväxten. Under 1970-lalet har beslutade skatteomläggningar medföri att
den statliga inkomstskattens betydelse som inkomstkälla minskat relativt sett
medan andra inkomstslag fått ökad betydelse. Genom att del kommunala
inkomslskatteuttaget samtidigt har ökat har dock inkomstskatten lotalt sett
inte minskat som andel av BNP.
För
att undvika den kraftiga reala skatteskärpning som skulle komma att uppstå som
en följd av skatteskalans progressivitet i kombination med pris- och
löneutvecklingen krävs successiva förändringar i de nominella beskattningsreglerna.
Delta kan ske automatiskt genom någon form av inflationsskydd eller genom
årliga beslut. Sedan år 1978 finns i basen för inkomstbeskattningen ett
inflationsskydd som innebär att prisutvecklingen automatiskt får betydelse för
inkomstbeskattningen. Under samtliga år som detta inflationsskydd har funnits
har därutöver fattats beslul om förändringar av skattesatser m.m. inom
inkomslbeskattningssyslemets ram.
Inflationsskyddet,
som således kan sägas vara basen i nuvarande regelsystem regleras genom den
s.k. basenheten. Basenheten för ett visst år bestäms av utvecklingen av
basbeloppsindexen drygl ell år lidigare. Vid stora förändringar i
prisutvecklingen mellan olika år kan indexanknytningen komma alt ge en
överkompensation för den enskilda inkomsttagare för den indexutveckling som
äger rum under det aktuella beskattningsåret och underkompensation andra år.
För att undvika en skärpt realbeskattning krävs i dagsläget att statsskatten
sänks med ca 0,6 miljard kr. för varje procentenhets ökning av pris- och
löneutvecklingen jämfört med nominellt oförändrade skatteregler.
Inkomstskatteuttagets
nuvarande struktur (år 1981) beskrivs kort i tabell 43. Skattesatserna i den
statliga skatteskalan når upp till 58% men det genomsnittliga uttaget kan för
år 1981 beräknas motsvara en skattesats om drygt 10%. Tar man dessutom hänsyn
till de olika skattereduktioner som medges motsvarar nettot som staten drar in
ca 9% av de beskattningsbara inkomsterna. Bakom denna låga genomsnittssiffra
ligger det förhållandet att den statliga skatten på de första inkomstdelarna är
obetydlig medan marginalskattesatsen snabbt stiger när inkomsten kommer upp i
de skikt som är aktuella för löntagare med helårsarbete.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget
91
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 43. Antal inkomsttagare, marginalskatt samt
förändring av skatteintäkterna vid ändringar i skatteskalan. Beräknad
fördelning år 1981
Taxerad
inkomst
=
Antal inkomsttagare
Nuvarande marginal-
Andel av den be-
beskattn
ingsbar
1 000-lal
skatt i skiktet
skattningsbara
inkomst
inkomstsumman inom resp. skikt
basen-
1 000-tal
mom
med inkomst
statlig
inkl.
kom-
heter
kr.
skiktet
över skiktets nedre gräns
munal
ut-deb. om 30 kr./skr.
- 5
- 32
1399
5 640(100%)
1- 4
31-34
50%
5-10
32- 64
1984
4 241 ( 75%)
5-20
35-50
32%
10-15
64- 96
1731
2257( 40%)
22-38
52-68
12%
15-20
96-128
363
526 ( 9%)
44-48
74-78
3%
20-30
128-192
128
163 ( 3%)
53
83'
2%
30-
192-
35
35 ( 1 %)
58
88'
2%
Summa
5640
' På grund av marginalskattespärren begränsas dock uttaget
till högst 80 resp. 85 % i dessa skikt.
En illustration av inkomstfördelningens struktur och de
statsfinansiella konsekvenserna av förändringar i skatteskalorna ges också av
att inemot hälften av den beskattningsbara inkomstsumman finns i inkomstskikt
under 30000 kr., ca 95 % under 100000 kr. och endast 5 % över 100000 kr.
Av betydelse för inkomstskattens utveckling är
utvecklingen av beskattningsunderlaget. Den sammanräknade nettoinkomsten kan
sägas utgöra ett mått på detta. Beroende på hur avdragen förändras kan detta
komma att tillväxa i en annan takt än bruttoinkomstens tillväxt.
Tabell 44. Utveckling av olika inkomstslag samt
underskottsavdrag för fysiska personer
Procent frän föregående år
opaginerad Kontrollera mot PDF
1972-1975 genomsnitt/år
1975-1976
1976-1977
1977-1978
1978-1979
1979-1980
Sloriek i abs.nivå i miljarder kr. år 1980 (prognos).
Debilerad skall.
BNP i
lö-
Löne-
Pen-
Kapital
Samman-
Under-
Samman-
pande
summa
sioner
räknad
skotts-
räknad
pnser
bruttoinkomst
avdrag
nettoinkomst
4-14,0
-H2.5
4-26,0
4-15,2
4-17,6
4-36.1
4-17.1
4-13,5
4-13.9
4-20,3
4- 9,2
4-14,3
4-22,3
4-14,0
4- 8,3
4- 9,7
4-28,2
4-38,9
4-13,0
4-32,3
4-12,1
4-11.4
4- 8.5
4-21,6
- 2,4
4-10,8
4- 6,1
4-11,1
4-11.5
4- 9,4
4-15,5
4-13,1
4-10.2
4-20,7
-h 9,7
4-13,7
4-11,8
-H9,3
4-71,7
-H3,5
4-43,5
-Hl,9
opaginerad Kontrollera mot PDF
518,8
236,2
57,8
11,0
339,7
22,0
317,7
opaginerad Kontrollera mot PDF
Indexregleringen
Indexregleringen av inkomstskatten är numera knuten till
den nya prisindex som ligger till grund för beriikningen av basbeloppet.
Syftet med denna anknytning är bl. a. att effekterna av ekonomisk-politiska
styrmedel som förändringar i uttaget av indirekta skatter och i utbetalda
subventioner
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 92
inte skall motverkas via inkomstskatteuttaget. Vidare
bortses i detta index från förändringar i energipriser. En jämförelse av hur
denna nya index skulle ha utvecklats relativt KPl om den tillämpats perioden
1972 till 1980 visar att KPI-utvecklingen sammantaget för hela perioden skulle
ha varit drygt 6 procentenheter snabbare. För vissa enskilda år skulle dock
utvecklingen av den nya indexen ha varit snabbare än KPI-utvecklingen.
Utvecklingen av basbeloppsindexen relativt KPl framöver är
beroende av kommande förändringar av energipriser, punktskatter och subventioner.
Med de förutsättningar som ligger till grund för långtidsbudgetberäkningen
skulle den äldre konstruktionen med anknytning till KPI-utvecklingen
resulterat i att basenheten för sista året i långtidsbudgeten prognoserats ca
300 kr. högre och intäkterna av inkomstskatten drygt 2,5 miljarder kr. lägre.
Via effekterna på andra skattebaser innebär detta dock inte att
statsinkomsterna netto skulle ha förstärkts med lika stort belopp.
Principen
för inflationsskyddets utformning är att en lika stor procentuell ökning av
taxerad inkomst som av basenhet skall resultera i en lika stor procentuell
ökning av den statligt debiterade inkomstskatten (tabell 45 ex. I). Om utvecklingen av den taxerade
inkomsten överstiger basenhetsutvecklingen resulterar inflationsskyddet i att
ökningen av statens inkomster av den statliga inkomstskatten överstiger
ökningen av den taxerade inkomsten (ex. 2). Vid kraftig inflation i
kombination med en stagnerande samhällsekonomi som kan resultera i en relativt
sett snabbare basenhetsutveckling än utveckling av taxerad inkomst kommer den
statliga inkomstskatten att tillväxa långsammare än den taxerade inkomsten (ex.
3). Differenser mellan ökningstakten för basenheten och den taxerade inkomsten
för ett enskilt år kan också uppstå som en följd av kraftiga prissvängningar.
Hur pass stora skillnaderna blir mellan tillväxten av taxerad inkomst och den
statliga inkomstskattens avkastning vid olika takt i basenhetens utveckling är
en funktion av skatteskalans progressivitet. Ju starkare progressivitet desto
större blir avvikelserna i tillväxttakt.
Tabell 45. Principer för inflationsskyddets utformning
Förändring från föregäende år, %
Ex. 1 Ex. 2 Ex. 3
Tillväxt i taxerad inkomst
(procentpåslag) y y y
Sysselsättning 0 0 0
Basenhetsutveckling y mindre än y större än y
Resulterande ökning av
statlig debiterad skatt' y större än y mindre än y
' Före särskild skattereduktion.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 93
Deltidsanställning och löneavtal med llåglöneprofil
Avkastningen av den statliga inkomstskatten påverkas även
av utvecklingen av fördelningen mellan hel- och deltidsarbete samt om
löneavtalen sker med i alla inkomstlägen lika stora procentuella påslag eller
om avtalen har en annan profil t. ex. låglöneprofil. Detta sammanhänger med
progressiviteten i skatteskalan.
Under femårsperioden 1975-1980 har antalet
heltidsarbetande minskat med inemot 130000 personer. En övergång har skett till
deltidsarbete. Antalet deltidssysselsatta har ökat med inemot 300000 personer
under samma period. Totalt har således antalet sysselsatta ökat med ca 170000
personer. Under år 1975 t.o.m. år 1979 skedde en minskning av antalet
heltidssysselsalta. Under år 1980 har tendensen vänt och antalet
heltids-sysselsatta har åter börjat öka. Om den under femårsperioden ökade
sysselsättningsvolymen helt fallit på heltidsarbetande skulle inkomstskatten
sammantaget för stat och kommun i dagsläget ha inbringat uppskattningsvis 1,5
ä 2 miljarder kr. mera än vad som nu är fallet.
Som en
kommentar till del förda resonemanget bör nämnas atl för många kanske inte
valet står mellan hel- eller deltidsarbete utan mellan deltidsarbete eller
inget arbete alls. En förutsättning för en totalt sett ökad sysselsältning mätt
i antal timmar kan därmed vara alt möjligheter finns till deltidsarbete.
Sysselsättningsutvecklingens fördelning på hel- och deltidsarbete kan under en
sådan förutsältning antas vara relativt okänslig för skatteuttagets nivå i
olika inkomstlägen.
Folkpensionärernas beskattning
En annan faktor av betydelse för statsskattens utveckling
är de speciella skatteregler som gäller för folkpensionärer. Reglerna innebär
att pensionär utan annan inkomst än grundförmåner (ålderspension och
pensionstillskott) vid beskattningen får elt exlra avdrag av sådan storlek att
ingen skatt utgår. År 1980 uppgick lotalt utbetalda pensioner till ca 64
miljarder kr., varav ca 5 miljarder kr. avsåg pensionärer med så låg pension
att de inte behövde inlämna deklaration. Antalsmässigt uppgick dessa pensionärer
till ca 250000.
Det extra
avdraget, som för år 1980 för ensamstående pensionär uppgår till maximalt 13600
kr. och för gift till 11 000 kr. avtrappas med 40 % av den inkomst som
överstiger grundförmånen. De särskilda reglerna för folkpensionärer leder till
att dessa lar lägre skatt än skattskyldiga i aktiv ålder i motsvarande
inkomstskikt. För att uppnå skattebefrielse för pensionsförmåner som endast
ligger på miniminivå har det extra avdraget fått höjas realt i takt med den
reala ökningen av pensionstillskotten. 1 kombination med avlrappningsreglerna
för de extra avdragen har detta medfört att förmånen av lindrad beskattning
realt förskjutits allt högre upp i inkomstlä-
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 94
gena
och i kombination med skatteskalan medfört allt högre marginalskatteeffekter.
År 1980 hade de extra avdragen avlrappats helt försl vid en taxerad inkomst på
53600 kr. för ensamstående och 44500 kr. för gift pensionär. Sista etappen av
utbyggnadsprogrammet genomförs den 1 juli 1981. Vid oförändrade principer
kommer förmånen av en lindrad beskattning därefter inte att fortsätta att
förskjutas realt upp i inkomstlägena.
Uppräkningen
av de extra avdragen styrs inte genom lagstiftad automatik. Genom separata
beslut har dock i praktiken en sådan uppräkning skett.
För
att få en uppfattning om effekterna på inkomstskalteuttagel av höjningen av de
extra avdragen kan nämnas att höjningen år 1980 medförde att inkomstskatten
reducerades med uppskattningsvis ca 800 milj. kr., varav ca 700 milj. kr.
avseende kommunalskatt. En uppräkning av extra avdragen som endast skulle ha
kompenserat för prisutvecklingen och inte den reala ökningen skulle
jämförelsevis ha reducerat inkomstskatten med ca 600 milj. kr.
Sammanfattning
Inkomstskattens
avkastning framöver blir beroende på utvecklingen av flera av de faktorer som
berörts. Om reallönetillväxten blir annorlunda än vad som förutsatts i kalkylen
kommer skatteinkomsterna att påverkas via progressiviteten i skatteskalan. Av
belydelse är även den framtida utvecklingen av underskottsavdrag, löneavtalens
profiler, fördelningen hel- och deltidsarbete m. m.
Vissa
inslag i försvagningen av inkomstskattens avkastning under senare tid kan
sättas i samband med åtgärder i syfte atl minska likviditeten i samhället. De
sparstimulerande ålgärderna samt möjlighelerna till avsättningar inom
företagssektorn får ses i detta perspektiv.
Sambandet
mellan utvecklingen av flera av de variabler som studerats ovan och
inkomstskatten är inte enkelriktat. Inkomstbeskattningens utformning kan ge
varierande incitamentsstruktur och därmed i sin tur återverka på flera av
faktorerna. 1 sammanhanget kan en distinktion göras mellan sådana förändringar
som uppstår helt automatiskt - på grund av t. ex. ändringar i räntenivån - och
förändringar med viss tidseftersläpning. Sådana förändringar skulle närmast
kunna sägas bero på att successivt ökad kunskap om effekterna av vissa
skattemässiga fördelar ökar utnyttjandet av dessa på elt sätt som inle kunnat
förutses. En ökad observans från de skattskyldigas sida på möjligheterna till
olika avdrag liksom t.ex. byte av tjänster kan sägas vara sådana dynamiska
inslag. Naturligtvis påverkas styrkan i denna dynamik av förändringar i andra
variabler såsom t. ex. inflation och marginalskallesalser. Etl annal dynamiskt
inslag i skattesystemets uppbyggnad är undantagsbestämmelser eller
skattenedsätl-ning för vissa yrkeskategorier eller varor och tjänster. Sådana
särbestämmelser föder lätt krav på en utvidgning av förmånen till nya
kategorier.
Prop. 1980/81:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget 95
Det
kan sammanfattningsvis konstateras att budgetens inkomstsida vid givna
skattesatser i mycket hög grad påverkas av den allmänna inkomstutvecklingen i
samhället. I fråga om punktskatterna fordras i allmänhet återkommande höjningar
för att undvika en real urholkning och i fråga om inkomstskatten finns flera
förhållanden som gör att avkastningen ulvecklas svagt. Om den ekonomiska
tillväxlen blir svag påverkas inkomsterna i negativ riktning.
I
sammanhanget måsle man också komma ihåg det beroende som finns mellan slalens
lotala inkomster och förändringar av skatteuttaget för enskilda inkomstslag.
Baserna för olika skaltelyper är beroende av varandra och på kort sikt även av
t.ex. besparingsåtgärder beträffande transfereringar lill hushållen. En
begränsning av avdragsreglerna i inkomstbeskattningen eller en höjning av
kommunalskallen får t.ex. effekter på prival disponibel inkomst vilkel kan leda
lill mindre intäkter från t.ex. indirekta skatter. Skattehöjningar riktade mot
hushållen kan också påverka hushållens sparbenägenhet och därmed begränsa
möjligheterna atl finansiera statsskulden hos allmänheten.
8.3
Budgetsaldot och automatiken i statsbudgeten
I
del föregående har slyrande faktorer för budgetens utgifts- och inkomstsida
ingående behandlals. Sammanfattningsvis kan konstaleras att stora skillnader
föreligger mellan automatiken bakom statsutgifter och statsinkomster.
Statsinkomsterna
är starkt beroende av tillväxlen i ekonomin. Genom förändringar i främst
lönesumman och den privata konsumtionen påverkas underlaget för
skatteinkomsterna. Stal sutgifterna å andra sidan styrs i hög grad av faktorer
som är oberoende av den allmänna ekonomiska tillväxlen. Någon mekanism som
automatiskt anpassar utgifterna till det tillgängliga ulrymmet vid en
försvagning av tillväxten existerar sålunda inte. Tvärtom innebär de inbyggda
s. k. automatiska stabilisatorerna i budgeten att utgifterna ökar snabbare vid
en dämpning i tillväxten; kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken stiger och
kraven på induslripolitiska insalser ökar. Vid kortvariga cykliska
fluktuationer i tillväxttakten kan detla givetvis vara en fördel så lill vida
som budgeten får en kontracyklisk inverkan på den övriga ekonomin. Problem
uppstår emelletid då det är fråga om en mer långsiktig nedgång i ekonomins
tillväxttakt. Utvecklingen av statsinkomster och statsutgifter hotar då att
trendmässigl divergera. Delta är vad som inträffat i Sverige under 1970-talet.
Vid
sidan av den ekonomiska tillväxten har den allmänna inflationstakten en
avgörande belydelse för ulvecklingen av statsinkomster och statsutgifter. I
och för sig skulle man kunna anta alt inflationen påverkar utgifter och
inkomsler i samma grad, så all saldot ej påverkas. Det kan i delta sammanhang
dock påpekas atl utgifterna lorde vara mer känsliga för
Prop. 1980/81:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget 96
prisutvecklingen
och inkomsterna mer känsliga för löneulvecklingen. I ett läge med s. k.
stagflationstendenser i ekonomin och snabbare uppgång i priser jämfört med löner,
kan man därför inte utesluta att saldot påverkas negaiivt. Vidare bör
framhållas att även om utgifter och inkomster förändras i samma takt vid
förändringar i den allmänna pris- och lönenivån, är detta ej tillräckligt för
all budgetsaldot skall förbli opåverkat. För detla krävs nämligen att budgeten
är balanserad i utgångslägel. Om däremol budgeten visar underskott, vidgas
detla även om utgifter och inkomsler växer med samma procenluella tal.
Ytterligare en
omständighet som verkar i riktning mot växande underskott i den svenska
statsbudgeten är förekomsten av olika expansiva volymfaktorer på utgiftssidan.
Befolkningsförändringar, expansionen av statsunderstödda kommunala verksamheter
över vilka staten ej har direkt kontroll m.m. gör att utgifterna även realt
växer med automatik. Några motsvarande faklorer — bortsett från ekonomisk
tillväxt — som automatiskt leder till en real förstärkning av statsinkomsterna
är svårare atl påvisa.
Slulligen skall nämnas den
starka automatik som ligger i utvecklingen av statsskuldräntorna. När budgeten
under en följd av år uppvisat stora underskoll så att en betydande statsskuld
ackumulerats, blir utvecklingen av slatsskuldräntorna dramatisk.
Ränteutgifterna innebär därmed ett allt större budgetpolitiskl problem. 1 den situation
som den svenska statsbudgeten nu befinner sig i framstår delta tydligt.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 97
9
Staten och socialförsäkringssektorn
Statsbudgeten
ger en ofullständig bild av den verksamhet som slyrs genom beslul av
statsmakterna. Även socialförsäkringssystemet regleras genom statliga beslul
men inkomster och utgifter redovisas endast i begränsad utsträckning på
statsbudgeten. Inkomsterna av socialförsäkringsavgiflerna beräknas budgetåret
1981/82 uppgå till ca 88 miljarder kr., vilket kan jämföras med de
socialförsäkringsavgifler som redovisas på statsbudgeten, knappt 29 miljarder
kr. Det är givet att denna omslutning har stor betydelse för samhällsekonomin i
storl, dels så lill vida all de förmåner som utgår från
socialförsäkringssystemet utgör en betydande inkomstkälla för hushällen, dels
genom att sociallörsäkringsavgifterna är en stor kostnadspost i produktionen
av varor och tjänster.
9.1
Förmåner och avgifter
Socialförsäkringsavgifterna
beräknas på etl avgiftsunderlag som beslår av kontanllöner och naturaförmåner
som utgivits av arbetsgivaren.
I
detta avsnitt redovisas några av de mera väsentliga sociala förmånerna inom
syslemel saml hur de finansieras och redovisas i statsbudgetsammanhang.
Folkpensioneringen,
omfattande folkpensioner, pensionstillskott samt statsbidraget till kommunalt
bostadstillägg lill folkpensionärer (KBT), beräknas kosta inemot 37 miljarder
kr. budgetåret 1981/82. Socialförsäkrings-avgiften till folkpensioneringen
ulgör 8,4% av avgiftsunderiaget, och beräknas för innevarande budgetär
inbringa 22 ä 23 miljarder kr. Inbetalda avgifter redovisas som en inkomst på
statsbudgeten. Således finns ingen direkl koppling mellan avgifter och utgående
förmåner. Utvecklingen under de senaste åren har inneburit att den andel av
utgifterna som finansieras genom avgifler har minskal.
Utbetalningarna
till den allmänna tilläggspensioneringen (ATP) beräknas uppgå lill drygt 25
miljarder kr. budgetåret 1981/82. ATP-avgiften, 12,25% av avgiftsunderlaget som
i detta fall endast ulgörs av den del av utgiven lön m. m. som ligger mellan
ett basbelopp och 7,5 gånger basbeloppet, beräknas ge ca 25 miljarder kr. i
inkomster. Varken inkomsler eller utgifter redovisas över statsbudgeten.
Avgiftsmedlen omförs löpande till AP-fonderna.
Utgifterna
för sjukförsäkringen inkl. föräldraförsäkringen omfattar utbetalningar för
sjukpenning, ersättningar till sjukvårdshuvudmännen för vård i offentlig regi,
arvoden till privata vårdgivare, förvaltningskostnader samt försäkringens del
av läkemedelskostnaderna. Budgetåret 1981/82 beräknas dessa utgifter till ca 32
miljarder kr., varav drygl 4 miljarder kr. avseende föräldraförsäkringen.
Sjukförsäkringsavgiften utgör 10,5% av avgiftsunderlaget och beräknas inbringa
ca 28 miljarder kr. budgetåret 1981/82. 7 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 150. Bd. 2.1
Prop. 1980/81:150 Bilaga
2.1 Långtidsbudget 98
Detta
statsbidrag redovisas på statsbudgetens utgiftssida och skall täcka 15% av
sjukförsäkringens kostnader. De löpande utgifterna belastar inkomsttiteln. I
den mån influtna avgifter överstiger inkomsttitelns andel av utgifterna
uppkommer ett överskott, som med viss eftersläpning genom ett
avräkningsförfarande överförs till den s. k. sjukförsäkringsfonden.
Avgifterna lill arbetsskadeförsäkringen,
sjöjölkspensionering och arbetarskyddet redovisas som inkomst på
statsbudgetens inkomstsida men omförs med samma belopp till fristående fonder
utanför budgeten. Nettoeffekten på slalsbudgetens inkomstsida blir noll. Samma
sak gäller lönegarantiavgiften, men eftersom kostnaderna inte alltid har
täckts av avgifterna har kammarkollegiet, som är fondförvaltande myndighet,
beviljals en röriig kredit. Utnyttjandet av denna påverkar budgetsaldot.
Avgifterna till delpensioneringen omförs omgående till delpensionsfonden. De
influtna utgifterna har emellertid inte räckt lill för att finansiera
utgifterna, varvid statsbudgeten har belastats med årets fondunderskott.
Inkomsterna av avgifterna
till den föreslagna gemensamma arbetsmarknadsfonden skall redovisas på
statsbudgetens inkomstsida men successivt överföras därifrån till en frislående
fond. För alt läcka kostnaderna finns dessutom ett anslag på statsbudgetens
utgiftssida samt möjlighet all tillfälligt belasta en rörlig kredit.
Avgiften
lill vuxenutbildningen uppbärs och redovisas på statsbudgetens inkomstsida.
Vissa
av arbetsgivaravgifterna har en motsvarighet i egenavgifter som betalas av
egenförelagare.
9.2
Förslag till förändringar i systemet
Regeringen
har nyligen lagt fram en proposition med förslag till enhetliga
socialförsäkringsavgifter.
Gemensamt för
socialförsäkringsavgiflerna är att dessa beräknas på kontanllöner och
naturaförmåner i form av kost, bostad och bil. Arbetsgivaravgiften till
försäkringen till tilläggspension (ATP) skiljer sig dock på ett mera väsentligt
sätl från övriga avgifler, eftersom den inle las ut på hela lönesumman i
företagen. Härvid fastställs avgiftsunderiaget som den del av utgiven lön m. m.
för arbetstagare och år som ligger mellan det vid årels ingång gällande
basbeloppet och 7,5 gånger della belopp. Arbetsgivaravgiften las f.n. ul med
12,25 % på det nu nämnda avgiftsunderiaget. I huvudsak motsvarande regler
gäller för egenavgiften till ATP.
Förslaget
till enhetliga avgifter innebär bl. a. att ATP-avgiften i fortsättningen skall
beräknas på samma sätl som övriga belydande avgifter, dvs. utan basbelopps- och
maximeringsavdrag. Uttagsprocenten föreslås därvid sänkt för att kompensera
det ökade avgiftsunderlaget.
Elt avskaffande av
basbelopps- och maximeringsavdraget för ATP-avgiften saml den komplicerade
lidsredovisning som dessa avdrag förutsätter
Prop. 1980/81:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget 99
medför
enligl propositionen väsentliga administrativa lättnader. Även i övrigt
föreslås förenklingar. Den mångfald av regler som f. n. finns på området kan
ersättas med färre och mer entydiga regler vilket leder lill förenkling för
såväl arbetsgivarna som i myndigheternas debilerings-rutiner. Genom atl
kontrollen kan underlättas ökar möjligheterna alt få till stånd ett korrekt
avgiftsuttag.
I
propositionen föreslås också att den särskilda byggnadsforskningsavgiften
slopas och medel för byggnadsforskningen anvisas över statsbudgeten.
Debileringen och uppbörden av denna avgift är besväriig med hänsyn till alt den
las ut endast av förelag inom byggbranschen och ofta endast på delar av sådan
företagsverksamhet. Byggnadsforskningen skulle fortsättningsvis finansieras
genom en generell höjning av folkpensionsavgiften.
Förenklingen
av reglerna för socialförsäkringsavgiflerna är en viktig förutsättning för den
av DEMA-utredningen (riksförsäkringsverkets ulredning angående
decentralisering av manuella funktioner inom avgiftssystemet; Rapport mars
1978) föreslagna decentraliseringen från riksförsäkringsverket till de lokala
skattemyndigheterna och länsslyrelserna av debitering resp. uppbörd av
arbetsgivaravgifter.
Den
preliminära arbetsgivaravgiften debiteras f. n. på de inkomstuppgifter som
ligger till grund för beräkning av den slutliga avgiften under nästföregående
år uppräknade med hänsyn till den beräknade allmänna löneökningen t.o.m. del
aktuella inkomståret. Trols denna uppräkning innebär det nuvarande systemet att
betydande belopp i arbetsgivaravgifter betalas in med upp till två års
eftersläpning. I den reviderade finansplanen 1980 framhålls att den preliminära
uppbörden av arbetsgivaravgifter på längre sikt bör kunna knytas till den
lönesumma som redovisas i samband med källskatteredovisningen (prop.
1979/80:150 bil. 1 s. 21). Därigenom skulle i princip nästan all eftersläpning
kunna upphöra. Ell genomförande av förslaget underlättar en sådan omläggning av
debiterings- och uppbördssyslemet.
9.3
Fonderingen
Syftet
med fonder inom vissa av socialförsäkringarna är all systemet skall kunna möta
oväntade påfrestningar. Inom bl. a. sjukförsäkringen och
arbetsmarknadsutbildningen sker därför en fondbildning. Vid t.ex. en
influensaepedemi eller vid lågkonjunktur ökar utgifterna i form av sjukpenning
och ersättning vid arbetslöshet. Sparandel inom fonderna minskar därvid
samtidigt som konsumtionsefterfrågan kan hållas uppe. Om konjunkturerna vänder
eller antalet sjukfall minskar, ökar inbetalningarna och utbetalningarna
minskar. De försäkrades konsumlionsefterfrågan kan härigenom hållas relativt
stabil.och fonderingen i socialförsäkringen kan i ell sådant fall fungera som
stabilisator.
Fondbildning
vad gäller ATP motiveras ur försäkringssynpunkl främst av förväntade
demografiska förändringar.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 100
Teoretiskt skulle i och för sig fondbildningen ur
stabiliseringssynpunkt kunna ersättas med ulgiflstäckning över statsbudgeten.
Detta förutsätter dock alt ökade koslnader för förmånerna t. ex. vid en
lågkonjunktur finansieras via underbalansering och inte genom höjda skaller,
för all inle minska konsumlionsefterfrågan. Genom fondsystemen undviks dock all
tillfälliga variationer i belastningen påverkar statsbudgetens saldo och döljer
den underiiggande trenden i saldoutvecklingen.
9.4 Socialförsäkringssystemets syften och konsekvenser
Försäkringsprincipen ulgör grundtanken bakom del svenska
socialförsäkringssystemet. Della innebär all det fordras viss särskild
kvalificering för att komma i åtnjutande av förmånerna. För all kunna få ATP
fordras således intjänade ATP-poäng och förmånen utgår i förhållande lill
antalet poäng. Antalet poäng beror i sin tur på antal arbetade år och
inkomstens storlek. Sjukpenning utgår i förhållande till inkomstbortfallet vid
sjukdom och även här kan principen om individuell försäkring sägas vara den
förhärskande. Denna princip ligger däremol inte till grund för vissa andra
förmåner, t.ex. folkpensioneringen, som i princip utgår med samma belopp för
alla pensionärer oavsett antal arbetade år och tidigare inkomst.
Det förhållandet atl försäkringen är obligatorisk för
anställda, "premierna" betalas av arbetsgivarna med avgifler,
utgående förmåner till del är skattefinansierade samt att det saknas möjlighet
atl individuellt välja förmånsnivå innebär atl det gjorts väsentliga avsteg
från principen.om individuell försäkring. I stället har fördelningspolitiska
och konjunklurella syften kommit alt ulgöra betydande inslag i systemet.
Fördelningspolitiska inslag i systemet har tillkommit i
syfte att särskilt skydda svagare grupper i samhället. Det är främst av delta
skäl som förmånerna i belydande utsträckning skaltefinansieras. Effekterna av
den fördelningspolitiskl motiverade skattefinansieringen är emellertid inte
en-lydiga eller oföränderliga över liden.
Betalningsperioden för ATP utgörs i princip av hela den
tid en anställd uppbär arbetsinkomst. Full ATP-pension erhålls först efter 30
arbetande år.
Eftersom socialförsäkringssystemets förmåner till viss del
finansieras löpande, dvs. intäkter i systemet används för alt löpande
finansiera utgifter utan mellanliggande fondering, innebär detta alt de i dag
yrkesverksamma direkt finansierar de förmåner som utgår t.ex. till dagens
pensionärer. Detta ligger implicit i de avsteg som gjorts från principen om
individuell försäkring. Försäkringsförmånerna är lill övervägande delen
indexreglerade genom anknytning lill basbeloppet, det gäller bl. a.
folkpensioner och ATP. Reglerna för fastställande av basbeloppet har ändrats
bl.a. så atl indirekta skatter ligger utanför det index som ligger lill grund
för basbeloppsberäkningen. Om ökade kostnader för socialförsäkringsförmånerna
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 101
hell skulle las ut genom ökade arbetsgivaravgifter innebär
detta att den aktiva delen av befolkningen får bära större delen av bördan av
höjningen genom bl. a. effekterna på reallöneutvecklingen. Detta torde vid
tendenser till sjunkande reallöner förstärka skillnaderna i inkomslutveckling
mellan yrkesverksamma och pensionärer. Om finansiering i stället sker genom
höjning av indirekta skaller får även pensionärerna vara med atl bära del av
finansieringsbördan.
9.5 Beräkningsresultat m. m.
Vid en analys av den slalliga verksamhetens reala och
finansiella utveckling bör beaktas såväl statsbudgeten som samtliga de fonder
m. m. som är knutna till socialavgifterna. 1 syfte att belysa detta har en
beräkning utförts som visar de sammanlagda inkomsterna och utgifterna för
statsbudgeten och socialförsäkringssystemet samt vissa andra statliga verksamheter.
Redovisningen av inkomster och utgifter för olika verksamhetsområden sker
genomgående enligt en brutloprincip i beräkningen. Utöver de delar av
socialförsäkringssystemet - som redan redovisas enligl brutloprincip på
statsbudgeten - omfattar kalkylen ATP, delpensionsförsäkringen,
arbelsskadeförsäkringen, sjukförsäkringen, lönegaranlifonden, arbelarskyddsfonden,
byggforskningsfonden och den föreslagna gemensamma arbetsmarknadsfonden.
Beräkningarna baseras i första hand på material som framtagits av
riksrevisionsverket, riksförsäkringsverket, arbelsmarknadsstyrelsen och
konjunkturinstitutet.
I den beräkning av utgifter och inkomster över
statsbudgeten och i socialförsäkringssektorn som görs i långtidsbudgeten
används definitioner som på vissa punkter avviker frän de definitioner som
används i den till finansplanen fogade nationalbudgeten. Beräkningen i
långtidsbudgeten och i den reviderade nationalbudgeten är således inte direkt
jämförbara.
Beräkningen
över den samlade statliga verksamhelen resulterar för budgetåret 1981/82 i
lotala inkomsler på ca 236 miljarder kr. och totala utgifter på ca 293
miljarder kr.
8 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 150. Bil. 2.1
Prop. 1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 102
Tabell 46. Statens och socialförsäkringssektorns
inkomster, utgifter och sparande budgetåren 1981/82-1985/86
(Miljarder kr.)
1981/82
1982/83
1983/84
1984/85
1985/86
Inkomster:
Inkomstskatt
29,5
32.5
42,5
51,3
58,4
Lagstadgade
socialavgifter
88,1
94.4
106,4
117.0
130,4
Indirekta
skatter
73.0
77,6
83.3
90.7
98.8
Ränteinkomster
m. m.
26.5
29,8
32.8
35.8
38.6
Övrigt
19.2
19,1
20.0
20,6
21.2
Summa
inkomster
236.3
253,4
285,0
315,4
347.4
Utgifter:
Konsumtion
54.2
57,6
62,7
68.8
75,7
Investeringar
10,7
10,9
11,5
12.4
13.3
Transfereringar
till hushåll
122.4
130.4
141,6
158.0
173.8
Övriga
transfereringar
64.5
66,5
70,8
75,0
19,1
Statsskuldräntor
29,0
35,5
43.7
53,5
65,2
Finansiella
transaktioner
(brutto)
12,6
14,1
17.8
18,0
19,3
Summa
utgifter
293.4
315,0
348.1
385.7
427.0
Saldo
-57,1
-61,6
-63,1
-70,3
-79,6
Finansiella
transaktioner
(netto)
10,3
11,7-
15.3
15.4
16.5
Finansiellt
sparande
-46,8
-49,9
-47,8
-54,9
-63,1
Inkomsterna i den konsoliderade beräkningen överstiger
därmed den redovisning sorn sker på statsbudgeten med ca 78 miljarder kr. Av
ökningen är drygt 59 miljarder kr. att hänföra till lagstadgade
socialavgifter. Den mycket kraftiga ökningen beror inte enbart på atl fler
arbetsgivaravgifter ingår. Dessutom görs — i motsats till vad som är fallet vid
beräkningen av statsbudgeten — en bruttoredovisning av bl.a. inkomsterna av
sjukförsäkringsavgiften. Inemot 18 miljarder kr. av nivålyftel jämfört med
statsbudgeten är hänförbart till ränteinkomster. Den helt övervägande delen
härav är ränteinkomsterna på AP-fonden.
Den samlade beräkningen för den statliga verksamheten
innebär att omslutningen på utgiftssidan ökar med ca 60 miljarder kr. Ökningen
beror främst på utbetalningarna av ATP-pensioner samt bruttoredovisningen av
utgifterna från sjukförsäkringen.
Som framgår av tabell 46 avser en mycket stor andel - ca
42% - av utgifterna i den samlade statliga verksamheten transfereringar till
hushåll. De slörre av dessa framgår av labellen nedan:
Prop. 1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 103
Tabell 47. Transfereringar till hushållen från staten och
socialförsäkringssektorn budgetåret 1981/82
(Miljarder kr.)
Belopp
Andel i %
A.
Transfereringar som bruttoredovisas
på statsbudgeten:
Folkpensioner, inkl. KBT'
37,0
30.2
Räntebidrag
7.1
5,8
Bambidrag
5,2
4,2
Livsmedelssubventioner
■ 3,4
3,0
Bidragsförskott
0,9
0,7
Studiehjälp och studiemedel (bidragsdel)
1.0
0,8
Vuxensludieslöd
0,5
0,4
Övrigt
2,9
2,4
(delsumma A)
58,0
47,4
B.
Transfereringar som redovisas helt
vid sidan av statsbudgeten:
ATP
25,5
20,8
Delpensioner
1,5
1,2
Övrigt
2,1
1,7
(delsumma B)
29,1
23,8
C.
Transfereringar som endast i begränsad
omfallning registreras på statsbudgeten:
Sjukförsäkring inkl. föräldraförsäkring
29,7
24,3
Arbetslöshetsförsäkring m. m.
5,6
4,6
(delsumma C)
35,3
28,8
Summa transfereringar
122,4
100
' Avser beräknad belastning för statens kostnader inkl.
belastningen pä statens checkräkningskredit som ligger utanför statsbudgeten.
Underskottet i del finansiella sparandel för budgetåret
1981/82 för den samlade statliga verksamheten blir därmed 47 miljarder kr. För
statsbudgeten är som tidigare nämnls motsvarande underskott ca 65 miljarder
kr. Underskottet i finansiellt sparande för den samlade statliga verksamhelen
beräknas för budgetåret 1985/86 uppgå till 63 miljarder kr., vilket innebär en
försämring med 16 miljarder kr. under långtidsbudgetperioden. För statsbudgeten
är försämringen i det finansiella sparandet under långtidsbudgetperioden
större - ca 18 miljarder kr. Differensen i utvecklingen av det finansiella
sparandet mellan statsbudgeten och den konsoliderade beräkningen är främst
hänförlig till sjukförsäkringen och förklaras bl. a. av att i beräkningen över
statsbudgetens inkomster har förutsatts att sjukförsäkringens, enligt
nuvarande regler och vid etl oförändrat sjuktal, beräknade överskott överförs
till sjukförsäkringsfonden. Överföringen innebär att underskottet i finansiellt
sparande på statsbudgeten blir större än om någon avsällning inle gjorts.
Sjukförsäkringsfondens enda uppgift är alt reglera över- och underskoll. Detta
är således närmast en bokföringslek-nisk fråga. Eftersom fonden består av ett
konto på riksgäldskontoret, som sköter den slalliga upplåningen, påverkas
statens upplåningsbehov inte av om avsältning sker eller inte.
AP-fondens överskott på 17 miljarder kr. budgetåret
1981/82 beräknas
Prop. 1980/81:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget
104
opaginerad Kontrollera mot PDF
minska
med ca 1 miljard kr. i löpande priser under långtidsbudgetperioden.
Inkomsttillväxlen förmår således knappast kompensera utgiftslillväxten. Trots alt
avgifterna enligt fattade beslut höjs successivt från 12% år 1980 till 13% år
1984 kommer således del årliga fondöverskoltet att stanna vid ca 16 miljarder
kr. vilkel knappast torde täcka inflationens urholkning av AP-fondens
realförmögenhet. Det bör också observeras att AP-fondens relativa slyrka, dvs.
fondens storlek i förhållande till årets utbetalningar, kommer atl avla under
långtidsbudgetperioden. Detla beror såväl på alt det årliga fondöverskottet
minskar som att utbetalningarna ökar, bl.a. till följd av att antalet
pensionärer som uppbär ATP ökar.
Tabell
48. AP-fondens utveckling budgetåren 1981/82-1985/86
(löpande
priser, miljarder kr.)
1981/82
1982/83
1983/84
1984/85
1985/86
Inkomster
Räntor m. m.
17.5
19.5
21,5
23,6
25.5
Arbetsgivaravgifter (inkl.
egenavgifter)
25,0
27,0
30,2
33,6
37,5
Summa
42,5
46,5
51,7
57,2
63.0
Utgifter
Utbetalda pensioner
25,5
29,6
34,4
40,1
46.9
Administration
0.3
0.3
0.3
0,4
0,4
Summa
25,8 ■
29,9
34,7
40,5
473
Finansiellt
sparande
16,7
16,6
17,0
16,7
15,7
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 105
10
Den kommunala sektorn
Av
stor betydelse i flera olika avseenden för de bedömningar som görs i anslutning
lill långlidsbudgelarbelel är utvecklingen av de verksamheter som har kommuner
och landstingskommuner som huvudmän. Den kommunala seklorn har under senare år
fått en sådan samlad ekonomisk tyngd all den kommunala utgiftsutvecklingen
numera har en avgörande betydelse för den samhällsekonomiska balansen. Av
denna anledning måste den kommunala seklorns ekonomi i allt större utsträckning
bli föremål för statsmakternas uppmärksamhel vid de ekonomisk-politiska
bedömningarna av det tolala skattetrycket i samhället och den offentliga
seklorns reala resursutnyttjande. Vidare päverkas olika poster på
statsbudgetens ulgifls-och inkomstsida av kommunernas och landstingskommunernas
ekonomiska förhållanden.
10.1
Statsbidragen
Statsbidragen
till kommuner och landstingskommuner utgör en allt tyngre post bland utgifterna
på statsbudgeten. Budgetåret 1981/82 beräknas dessa statsbidrag uppgå till
över 45 miljarder kr.
De allmänna bidragen lill
kommunerna kommer att minska krafligl budgetåret 1982/83 som tidigare
redovisats. Della beror på slopandet av de båda kompensationsbidragen fr. o. m.
år 1982 i samband med genomförandel av den s. k. förenklade beräkningen av del
kommunala skatteunderlaget. Som berörts tidigare ökar skatteutjämningsbidraget
budgetåret 1982/ 83 till följd av reformeringen av skalteuljämningssystemet.
De specialdestinerade
bidragen uppgår år 1981 lill närmare tre fjärdedelar av de samlade statliga
iransfereringarna lill den kommunala seklorn. Innan reformeringen av
skatteutjämningssystemet inleddes år 1980 var denna andel yllerligare två lill
tre procenlenheler högre. Till skillnad från de allmänna bidragen slår
omfattningen av de största specialdestinerade bidragen i direkl förhållande
lill ulvecklingen av de kommunala verksamheter som får de statliga stöden. I
det föregående har de bidrag som har den största ekonomiska betydelsen för den
kommunala sektorn kommenterats liksom faklorer som är avgörande för bidragens
utveckling. Sammanfattningsvis gäller att ju högre den kommunala
expansionstakten blir, desto snabbare ökar också statsbidragens omfallning. För
de flesta bidragen gäller också atl ju högre pris- och löneökningstakt, desto
snabbare ökar statsbidragen. Detta förhållande behandlas utförligt på annan
plats i långtidsbudgeten. I del följande utvecklas förutsättningarna för den
kommunala verksamhetens reala utveckling de närmaste åren.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 106
10.2 Den kommunala sektorns volymutveckling 1982—1984
Den särskilda arbetsgruppen om kommunernas ekonomi (KEA),
som består av företrädare för regeringskansliel och de båda kommunförbunden,
har i en rapport redovisat ett underlag inför överläggningar mellan regeringen
och kommunförbunden om den kommunala verksamhetens volymutveckling åren
1982-1984. 1 rapporten presenteras bl.a. kalkyler över vilkel
konsumiionsulrymme som är intecknat av befolkningsförändringar och redan
fattade beslut samt vissa andra bindningar.
De kalkyler som avser förändringar i befolkningens storlek
och åldersstruktur samt av statsmakterna fattade reformbeslut och andra
bindningar knyter nära an till den baskalkyl som utarbetats av den senasle
statliga långtidsutredningen. Beräkningarna är av samma typ som de som presenterades
av KEA lill 1980 års överläggningar om den kommunala volymutvecklingen.
Det bör enligt KEA understrykas att det inte har varit
möjligt att i siffermässiga kalkyler fånga in alla de faktorer som inverkar på
den kommunala konsumtionens utveckling. Del är viktigt att inle bortse från
att det regelmässigt tillkommer en inle oväsentlig volymökning som är hänförlig
till olika svårkvantifierbara faktorer, när man bedömer den framlida kommunala
konsumlionsnivån.
Kalkylerna
för kommuner resp. landstingskommuner är av praktiska skäl uppbyggda på olika
sätt. För kommunerna har kalkylerna i huvudsak utförts fristående från
tillgängliga långtidsplaner, medan KEA för landstingskommunerna till största
del har utgått från de aktuella ekonomiska fierårsplanerna.
I del
följande summeras huvudresullalen av beräkningarna. KEA har redovisat detaljerade
beräkningar samt svårkvantifierbara faktorer och exempel från enskilda kommuner
och landstingskommuner. Dessa beräkningar och exempel redovisas inte här.
Kalkyler för kommunerna
I kommunerna har befolkningens förändringar sin största
betydelse i fråga om verksamheter som utbildning och äldreservice. Enligt
utförda kalkyler beräknas befolkningsutvecklingen innebära att den kommunala
konsumtionen skulle behöva öka med genomsnittligt 0,2% per år 1982-1984 för atl
bibehålla den nuvarande konsumlionsstandarden per invånare.
Inom flera av de tunga verksamhetsområdena, bl. a. delar
av utbildningen och barnomsorgen, påverkas utvecklingen emellertid direkl av
slalliga beslul eller av träffade överenskommelser mellan slalen och
kommunerna. Konsekvenserna av dessa tillsammans med de befolkningsmässiga effekterna
sammanfattas i tabell 49.
Kalkylerna för ulbildning inkluderar införandel av ny
läroplan för grundskolan och samlad skoldag samt en intagning till
gymnasieskolan molsvarande 108% av antalet 16-åringar.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 107
Den
under år 1976 träffade överenskommelsen mellan regeringen och Svenska
kommunförbundet om barnomsorgens ulbyggnad avsåg perioden fram lill år 1981.
För åren därefter har ingen ny överenskommelse träffals. I KEA:s beräkningar
(labell 49) har dock förutsatts all barnomsorgens ulbyggnad kommer atl
fortsätta i den takt som anges i kommunernas senast tillgängliga planer. Dessa
innebär att i medeltal närmare 14000 nya daghemsplalser skall byggas under de kommande
åren (att jämföras med 20000 platser per år enligt den lidigare
överenskommelsen).
Som
framgår av tabell 49 beräknas den kommunala konsumlionens ökningstakt avla mot
kalkylperiodens slut. Detla sammanhänger i första hand med den s. k.
ungdomspuckelns inverkan på skolväsendel och alt planerna för barnomsorgens
ulbyggnad visar de största ökningarna i periodens början. Den beräknade
konsumtionsökningen blir för kommunerna 2,8% år 1982, 2,1% år 1983 och 1,3% år
1984.
Tabell
49. Kommunernas konsumtion åren 1981-1984 (1980 års löne- och prisnivå) Milj.
kr. samt bidrag till total volymförändring i procent
1981
1981-
1982
1982-
1983
1983-
1984
Totalt
1981-1984
Ge-
.nom-
snitt
1981-
1984
Mkr
Mkr
%
Mkr
%
Mkr
%
Mkr
%
1 Ulbildning
24 507
371
0,54
155
0,23
./.174
./.0.26
352
0.17
2
Befolkningsförändringar-grundskola
./.180
./.0.26
./.160
./.0.23
./.I2I
./.0.18
./.461
.1.0,22
Befolkningsförändringar-gymnasieskola
185
0,27
14
0,02
./.123
./.0,18
76
0,04
3 Ny
läroplan för grundskolan
106
0,15
114
0,17
./. 4
./.0,01
216
0,10
4
Genomförande av SIA (samlad skoldag)
15
0,02
15
0,02
15
0.02
45
0,02
5
Gymnasieskola, 108% av 16-äringar
227
0.33
154
0.22
41
0,06
422
0,20
6
Vuxenutbildning, GRUND-VUX
18
0.03
18
0.03
18
0,03
54
0.03
7 Summa
3-6
366
0.53
301
0.44
70
0,10
737
0,35
8
Social omsorg
21831
1219
1.77
1084
1.57
938
1.37
3241
1,57
9
Äldreservice, befolkningsförändringar
214
0.31
210
0,30
205
0,30
629
0.31
10
Barnomsorg, utbyggnad enl. planer
955
1,39
859
1,25
688
1,00
2 502
1,21
11
Genomförande av socialtjänstreformen
48
0,07
15
0,02
45
0,07
108
0.05
12
Riksfärdtjänsten
2
-
-
-
-
2
-
13 Summa
10, 11, 12
1005
1,46
874
1,27
733
1,07
2612
1,26
14
Hälso- och sjukvärd
4657
115
0,16
69
0.10
49
0.07
233
0,10
15
Befolkningsförändringar
48
0.07
44
0,06
39
0,06
131
0.06
16
Långtidssjukvård m. m. enligt planer
57
0.08
5
0,01
10
0.01
72
0.03
17
Tillsyn enligt miljöskyddslagen
10
0,01
20
0.03
-
-
30
0.01
18 Summa
16, 17
67
0,09
25
0.04
10
0.01
102
0,04
19
Övriga ijänsler
17 840
796
0,29
108
0,16
86
0,12
390
0,19
20
Befolkningsförändringar
27
0.04
28
0,04
30
0,04
85
0,04
21
Brandväsen, arbetstidsförkortning
67
0.10
-
-
-
-
67
0,03
22
Allmän förvaltning
102
0,15
80
0,12
56
0.08
238
0.12
23 Summa
21, 22
169
0,25
80
0,12
56
0,08
305
0,15
24
To/a//(summa 1,8, 14, 19)
68 835
1901
2.76
1416
2,06
899
1,30
4216
2,03
25
Totalt exkl. befolkningsförändringar
(summa 7. 13. 18,23)
1607
2,33
1280
1,86
869
1,26
3 756
1,80
26
Befolkningsförändringar totalt
(summa2. 9, 15,20)
294
0,43
136
0,20
30
0,04
460
0,23
Prop. 1980/81:150 Bilaga
2.1 Långtidsbudget 108
Kalkyler
för landstingskommunerna
Också
för landstingskommunerna har som ett första steg i analysarbetet beräknats
vilka volymökningar som skulle följa av enbart befolkningsutvecklingen i
kombinalion med kravet på en oförändrad konsumtionsstandard per invånare i
olika åldersgrupper. Den landstingskommunala konsumlionsvolymen skulle i detta
fall behöva öka med genomsnittligl 0,9% årligen 1982-1984. Därav faller ca 0,4
procentenheter på långtidssjukvård, ca 0,3 procenlenheler på övrig sluten vård
och 0,1 procentenheter på öppen vård (tabell 50).
Förändringarna
i befolkningsstrukturen påverkar i särskild hög grad långtidssjukvården. Enligl
kalkylen skulle antalet vårddagar i denna vårdgren behöva öka med i genomsnitt
2,2% per år 1981-1984. Detta skulle erfordra en utbyggnad med ca 1 000
långlidssjukvårdsplalser årligen.
I
tabell 51 har förutom befolkningseffekterna även vissa utbyggnadsprogram
inkluderats. Detta gäller långtidssjukvården, den öppna vården,
folk-landvården, hemsjukvården och omsorgen om psykiskt utvecklingsstörda.
I
den senasle överenskommelsen mellan socialdepartementet och Landslingsförbundet
om vissa ersättningar från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen åren
1980-1981 åtog sig Landslingsförbundet alt verka för att sjukvårdshuvudmännen
genomför en ulbyggnad av långtidssjukvården i enlighet med planerna dvs. med
minst 2000 vårdplatser per år t.o.m. 1981. För åren därefter har ingen
överenskommelse träffats. I beräkningarna i labell 51 har dock förutsatts en
fortsatt utbyggnad i enlighet med landstingens planer enligt LKELP 81 (närmare
1 800 platser per år 1981 — 1984). Långtidssjukvärdens utbyggnad förutsätter
också satsningar på hemsjukvården och övrig öppen vård.
Som
framgår av labell 51 beräknas den planerade utbyggnaden i långtidssjukvården,
den öppna vården, folktandvården, hemsjukvården och omsorger om psykiskt
utvecklingsstörda, tillsammans med de av befolkningsförändringar betingade effekterna
i övriga områden, leda till en ökning av den totala landstingskommunala
konsumtionen med 2,5% år 1982, 2,2% år 1983 och 1,7% år 1984.
Drygt
1 % av landstingens volymökning är hänförbar till pågående eller planerade
investeringsprojekt. Redan pågående investeringsprojekt beräknas medföra en
volymökning år 1982 på 0,94%.
Prop. 1980/81:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget
109
ocd
- I »
2 — c u
.Q fl
:ra CL
or--- o - » t —
■ r4
— . o o o
o" o
o o o' o'
opaginerad Kontrollera mot PDF
. o Os o Q
OO (N rJ >r,
rn —
opaginerad Kontrollera mot PDF
i» Si£
O
OSTf------ •— X
o' o' o" o' o' o' o' O
O 00
d o'
opaginerad Kontrollera mot PDF
•
r*-i
m sD
r< (N >-£) fl
SD
i/~t
Os —
i
rn
1
_
5 00
— c
Q'z:
M >
T3
idra
tal
ran
rn
O OO O O
' —
m
OC
- rj —
ooo
O
03 Si2
O
o' o' o'
o' o o'
O
(
— —
opaginerad Kontrollera mot PDF
g _ c ■a fl -2
S 2i2
o o o o o o o
o o o' — '
opaginerad Kontrollera mot PDF
O
o o o O o o ON
o — (N v-i r t rj
o — ov r - ty.
opaginerad Kontrollera mot PDF
11
S 013
I- »
OS
1
dssjukv
sluten v vård ndvård ukvärd ■gsverks
Oc
.c
Oc
f-
5
-}
12
ängti
vrig: ppen sikta emsj msor
5
it
■■0
< 0
a:
JOOiilO
s
u.
H
opaginerad Kontrollera mot PDF
9 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 150. Bil. 2.1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1980/81:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget
110
opaginerad Kontrollera mot PDF
• o
c
BC
BI
£
2;
:t
o o o o o o o
opaginerad Kontrollera mot PDF
» /-I
oocoomoo Tj- — o — sD r Å as CC u Os tT) — 00 ■oomr- — — - —
\o
B
n
_ t
00
opaginerad Kontrollera mot PDF
D3 Sig
—
o o o o o o
o r-
o'
opaginerad Kontrollera mot PDF
■8 i9
— c 00
— c
00 > T3 £ _ C
• O
2 2 ffl ° i2
—
o o o o o o
opaginerad Kontrollera mot PDF
T
00
r~- sD rJ o oo ON ri —
o — ■ " — r-- oo f* —
r
opaginerad Kontrollera mot PDF
—
c: OJJ .-t: c ■ O 't- bO > -O 2 — c
■o iS =2 5 2i £
o o o o o o
opaginerad Kontrollera mot PDF
c o
rs r
ON o
„
m
<N
o —
r* — 00
O
■
SO
m —
r*
O
opaginerad Kontrollera mot PDF
E
OCO
S
>
o
c
.: £
u
ei
:n
■o
O oooooo o O o
-o ON rsl — rJ >/"i r-- r-- oo »
w~\ <No — c?\r--Tt ON o ■«
:5; J
rn — ■
-"2
i
5
ofl
CCS fl
dssjukv
sluten v v ä rd ndv å rd ukv ä rd
■gsverks
g
Oc
.c
Oc
H
£
.J
ä ngti vrig : ppen olkta emsj msor
5
:5
<
H O
JOOULlC
5
li
H
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget III
10.3 Summering av Italkyler samt avslutande kommentarer
En sammanvägning av kalkylerna för kommuner (labell 49)
och landstingskommuner (labell 51) ger följande resultat (volymökningar i %).
1981-1982 1982-1983 1983-1984
2,7 2,1 1,5
Såsom framgår beräknas den kommunala konsumtionen lill
följd av befolkningsutvecklingen, vissa reformer och utbyggnadsprogram öka med
2,7% 1981-1982, 2,1% 1982-1983 och 1,5% 1983-1984. Enbart befolkningskomponenten
skulle kräva en årlig ökning på ca 0.5 % för atl bibehålla den nu gällande
konsumtionsstandarden. Av olika utbyggnader svarar barnomsorgen,
långtidssjukvården och dén öppna vården för de siörsta bidragen till ovan
angivna volymökningar (barnomsorg 0,9, 0,8 resp. 0,6 procentenheter,
långtidssjukvård inkl. hemsjukvård 0,3, 0,3 resp. 0,2 procentenheter samt
öppen vård 0,3, 0,2 resp. 0,2 procentenheter).
Under
förutsältning atl den kommunala sysselsättningen ökar i samma procenluella takt
som den kommunala konsumtionen skulle de ovan angivna volymökningarna leda
till en ökning av antalet kommunall anställda med ca 26000 personer år 1982, ca
20000 personer år 1983 och ca 15000 personerår 1984.
KEA har
framhållit de begränsningar som ligger i den tillämpade kalkyl-metodiken.
Kalkylresullalen måste därför förses med ett antal reservationer. För det
första avser kalkylerna endasi den kommunala konsumtionen, vilket innebär alt
bl.a. transfereringarna faller utanför. KEA har behandlal subventionerna inom
kolleklivlrafikområdel, vilken är en av de tunga iransfereringsposterna. För
åren 1981-1983 beräknas länshuvud-mannareformen på kolleklivlrafikområdel
innebära koslnadsökningar som motsvarar 0,11 -0,18% av den samlade kommunala
konsumtionen per år.
Vidare har
inte alla de faktorer som påverkar den kommunala konsumtionsutvecklingen
kunnat beaklas i kalkylerna, bl.a. beroende på att många faklorer är myckel
svåra atl kvantifiera.
Storleken
av den effekt på volymutvecklingen som dessa svårkvantifie-rade och i viss
utsträckning svårpåverkade faklorer har, är enligl KEA inte möjlig att med
säkerhet fastställa.
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 112
11 Sammanfattning och slutsatser
Inledning
Långtidsbudgetens huvudsakliga syfte är att kartlägga de
statsfinansiella konsekvenserna på fem års sikt av redan fattade beslut och
gjorda åtaganden. Långtidsbudgeten omfatlar numera också en redogörelse för
socialförsäkringssektorn och kommunerna i syfte att ge underlag för bedömningar
av hela den offentliga sektorns utveckling. Vidare har i år gjorts en genomgång
av de faktorer som mer eller mindre automatiskt styr utvecklingen av statens
inkomsler och utgifter. Finansutskottet har tidigare förordat en sådan förhöjd
ambitionsnivå i långtidsbudgeten mot bakgrund av de ansträngningar som måste
göras för att nedbringa budgetunderskottet.
På utgiftssidan omfattar långtidsbudgeten en kalkyl av de
resurser som krävs för att verksamheten skall kunna bedrivas i enlighet med de
beslut som statsmakterna redan har fatlat och de åtaganden som gjorts för
framliden. Vad gäller slatsinkomsterna grundas beräkningarna på i princip oförändrade
skatteregler och avgiftssatser i den mån inte förändringar beslutals eller
aviserats. I långlidsbudgeten görs inga försök att förutse vilka beslut
avseende budgetens inkomster och utgifter som statsmakterna kan komma att fatta
under perioden. Långtidsbudgeten är således varken en plan för den framtida
utvecklingen eller en prognos för den mest sannolika utvecklingen. Avsikten med
långtidsbudgeten är huvudsakligen alt redovisa vilken budgetutveckling som
blir följden om inga nya ulgiftsåtaganden görs och om skatte- och
avgiftsreglerna inte ändras. Delta material kan sedan tjäna som underlag för de
överväganden om riktlinjer för budgetpolitikens utformning på någol längre
sikl.
Långtidsbudgeten behandlar i första hand statsbudgetens
inkomster och utgifter. Även statligt stöd som utgår i form av kreditgarantier
redovisas. I redovisningen av statsulgiflernas fördelning på olika ändamål har
vidare tagits med en beskrivning av gällande regler för vissa avdrag och
skattereduktioner vid inkomstbeskattningen, vilka påverkar de skattskyldigas
ekonomi på likartal sätt som olika inkomslöverföringar på budgetens utgiftssida.
Vidare redovisas vissa verksamheter som slalen reglerar men som varken
redovisas på statsbudgetens inkomst- eller utgiftssida ulan återfinns som
specialbudgetar, finansierade med arbetsgivaravgifter eller andra avgifler. I
syfte atl ge en mer allsidig bild av den samlade offentliga sektorns
finansiella situation kompletteras långtidsbudgeten med ett avsnitt
innehållande en samlad beräkning av utvecklingen för staten och
socialförsäkringssektorn. Vidare behandlas i ett särskilt avsnitt utvecklingen
inom den kommunala seklorn.
Långtidsbudgetens grundmaterial utgörs av underlag som
tagils fram av myndigheterna och inom regeringskansliel. De slutliga
bedömningarna och utarbetandet av själva långtidsbudgeten har skett inom
budgetdeparlemen-
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 113
tets
budgetavdelning. Underlaget till avsnittet om den samhällsekonomiska
utvecklingen har utarbetats inom ekonomidepartemenlel.
Långtidsbudgeten omfattar
budgetåren 1981/82-1985/86. För budgetåret 1981/82 baseras kalkylen på de
utgifts- och inkomstberäkningar som redovisas i 1981 års reviderade
budgetförslag. Vad gäller perioden därefter ansluter sig förutsättningarna för
beräkningarna - med vissa modifikationer med hänsyn till den aktuella
konjunkturbilden - i stora drag till de anlaganden som utnyttjas i anslutning
till 1980 års långtidsutredning.
Den
samhällsekonomiska utvecklingen till mitten av 1980-talet
Offentliga
seklorns utgifter motsvarar närmare två tredjedelar av bruttonationalprodukten.
Den har därmed en betydande inverkan på inkomstfördelningen i samhället,
produktionsförhållandena, bytesbalansen, arbetslösheten osv. Utvecklingen av
främst statsbudgetens inkomster men även dess utgifter är omvänt i hög grad
avhängig av förhållandena i samhällsekonomin.
Den samhällsekonomiska
bakgrund som tecknats för den framförliggande perioden har huvudsakligen
baserats på det malerial som redovisats av LU 80.
LU 80 utgår från de
balansbrister som råder i den svenska ekonomin och konslalerar att ulvecklingen
under 1970-talel i många avseenden innebar markanta trendbrott i förhållande
lill lidigare år. Efler en djup internalionell konjunkturnedgång under den
senare delen av decenniets första hälft försämrades industrins konkurrenskraft
på grund av bl. a. kraftiga löneökningar åren 1975 och 1976. Trots vidtagen
devalvering kunde industrin inte återvinna marknadsandelar i önskvärd
utsträckning. Produktionstillväxten blev således svag under andra hälften av
1970-talet. Resursutrymmet minskade ytterligare genom den försämring i vårt
bytesbalansförhållande genlemol ullandel som oljeprishöjningarna medförde. Den
svaga resurstillväxten motsvarades inte av en nedgång i vår inhemska
förbrukning av resurser. Konsumtionen fortsatte alt öka i relativt snabb takt,
särskilt inom den kommunala seklorn. Investeringarna utvecklades däremot svagt.
Det kan sålunda hävdas att överkonsumtion utgör elt balansproblem i den svenska
ekonomin. Det vidgade gapet mellan konsumtion och inhemsk produktion har tagit
sig uttryck i en allvarlig försämring av bytesbalansen.
En vikande internationell
efterfrågan och en minskad efterfrågan från investeringssidan har ersatts med
stimulans från den offentliga seklorn. Den fulla sysselsättningen har därmed
kunnat upprätthållas. Den offentliga utgiflsexpansionen har dock inte i sin
helhet skaltefinansierats, vilkel återspeglas i ett stort och växande
underskott i statens budget.
LU 80 utarbetade ell
scenario för den ekonomiska utvecklingen där balansbristerna successivt minskar
och det är möjligt att uppnä de centrala
Prop. 1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 114
målen för den ekonomiska politiken, bl.a. genom åtgärder
som påverkar ekonomins utbudssida. Detta scenario är utredningens alternativ I.
Svårigheterna alt uppnå en sådan utveckling bedöms
emellertid som mycket stora. Utredningen har därför ocksä analyserat en
utveckling där de nuvarande utvecklingstendenserna i den svenska ekonomin
består och där inga särskilda åtgärder vidtas för att förbättra densamma. Detla
görs i alternativ 2.
Långlidsbudgeten skall ge en bild av konsekvenserna av
redan fattade beslut. Den skall sålunda beskriva hur inkomst- och utgiftssidan
i statsbudgeten ulvecklas om inga ytterligare åtgärder vidlas. LU:s alternativ
2, som är mer anpassad till den gängse långtidsbudgettekniken, har därför lagts
till huvudsaklig grund för de antaganden som använts i arbetet med långtidsbudgeten.
En anpassning har dock skett till den konjunkturbild som kan förväntas under de
närmasle åren. Bl.a. har konsekvenserna av del nyligen träffade löneavtalet
vägts in i totalbilden.
Statsutgifternas utveckling
Statsutgifterna exkl. statsskuldräntorna ökade i
oförändrad pris- och lönenivå med 5,3 % per är under perioden 1975/76- 1979/80.
Långtidsbudgetkalkylen resulterar i en ökning med 0,4 % årligen.
De mest expansiva utgiftsområdena under den förflutna perioden
ulgörs av näringspolitik samt arbetsmarknads- och regionalpolitik. Långtidsbudgetens
beräkningar för perioden fram t.o.m. budgetåret 1985/86 visar atl framför allt
bostadspolitiken ställer belydande krav pä framlida statliga utgiftsökningar,
medan övriga områden förutses öka svagt eller, i nägra fall, minska.
I löpande priser beräknas den årliga genomsnittliga
ökningen av statsutgifterna, exkl. stalsskuldräntorna, under
länglidsbudgelperioden uppgå lill drygl 7 %.
Slatsskuldräntorna växer mycket snabbi under perioden och
uppgår för slutåret till ett belopp som molsvarar ungefär tvä tredjedelar av
budgetunderskottet. Sammanlaget beräknas de lolala statsutgifterna, inkl.
slatsskuldräntorna, i löpande priser komma att öka med 9,4 % under långtidsbudgetperioden.
För all belysa på vilkel sätt statens utgifter direkt
eller indirekt kommer alt slälla anspråk på reala resurser är det av intresse
att analysera utgifterna i realekonomiska termer, dvs. fördelade på
konsumtion, investeringar, transfereringar och finansiella transaktioner.
Statens utgifter för konsumtion och invesleringar, dvs.
statens direkta efterfrågan på varor och tjänster, uppgår för budgetåret
1981/82 till 62,1 miljarder kr. och utgör därmed ca 27 % av slalsbudgetens
utgifter. Enligl långtidsbudgeten skulle dessa utgifter i fasta priser minska
med 0,6 % per år. Under jämförelseperioden ökade statens utgifter på dessa
områden
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 115
med
1,8 %. Den låga ökningslakten i långlidsbudgelberäkningen jämfört med utfall är
i stor utsträckning en följd av långtidsbudgetens beräkningsteknik.
Tillämpningen av denna beräkningsteknik har lett till att tidigare års
långtidsbudgetar underskattat den faktiska utvecklingen av de statliga
investeringsutgiflerna. När det gäller den statliga konsumtionen utgår beräkningen
i princip från förutsättningen om oförändrad ambitionsnivå. För
myndighetsanslag och liknande anslag har det s. k. huvudalternativet tillämpats,
vilkel innebär alt anslagen efler pris- och löneomräkning minskas med 2 % per
år med hänsyn till förväniad produktivitetsökning. De sålunda beräknade
utgifterna för konsumtion och investeringar överensstämmer relativt väl med
utvecklingen enligl LU:s alternativ 1.
Transfereringar
och finansiella transaktioner, dvs. överföringar lill andra seklorer av
ekonomin, innebär inte etl omedelbart ianspråktagande av resurser. Indirekt ger
de dock upphov till en efterfrågan av reala resurser genom effekterna pä bl.a.
mottagarnas disponibla inkomsler. Transfereringar och finansiella
transaktioner beräknas för budgetåret 1981/82 uppgå till inemot 172 miljarder
kr. och utgör därmed ca 73 % av budgetens utgifter. Liksom i tidigare
långlidsbudgelkalkyler uppvisar transfereringarna en betydligt snabbare
ökningstakt än konsumtions- och investeringsutgiflerna. Transfereringarna
beräknas säledes öka med 3,0 % i fasta priser jämfört med 7,7 % under
jämförelseperioden.
Även
beträffande Iransfereringarna har långtidsbudgettekniken hittills inneburit en
undervärdering av den sedermera faktiskt realiserade utvecklingstakten. Pris-
och löneomräkningar görs således endasi på de anslag som genom indexbindningar
eller regelsystem blir föremål för automatiska justeringar, exempelvis
folkpensionerna och räntebidragen på bostadsområdet. Beträffande t.ex.
barnbidragen finns inga sådana kopplingar och nägon uppräkning av barnbidragets
sloriek med hänsyn lill prisutvecklingen har därför inte skett. Trots att
beräkningarna också för transfereringarna är snävt gjorda, framstår del klart
alt del är transfereringarna som svarar för merparten av utgiflstillväxten i
långtidsbudgeten.
Den
snabbast växande utgiftsposten under långtidsbudgetperioden är
slatsskuldräntorna. Enligt beräkningarna i årels långtidsbudget skulle den
genomsnittliga årliga ökningen i löpande priser uppgå till över 22 %. För
budgetåret 1981/82 beräknas kostnaden för statsskulden uppgå lill 29 miljarder
kr. och beräknas därefter öka för atl under periodens sisla år uppgå till ca 65
miljarder kr.
En
del av de statliga utgifterna, 12,6 miljarder kr., utgörs av finansiella
transaktioner, dvs. lån lill företag eller enskilda personer, exempelvis lån
till bostadsbyggande, studielän och regionalpoliliska län. De beräknas under
långtidsbudgetperioden öka med 5,0 % per år i fasta priser. Denna del av
statsbudgeten kan ses som en del av kreditmarknaden, eftersom staten i denna
verksamhet närmast svarar för en kredilförmedlande funktion. Med detla
betraktelsesätt kan de finansiella transaktionerna, vad
Prop. 1980/81:150 Bilaga
2.1 Långtidsbudget 116
avser
återbetalningspliktig del av lånen, avräknas vid beräkningen av budgetsaldot,
dvs. underskottet reduceras med beloppet för finansiella transaktioner (netto).
Det sålunda framräknade beloppet definieras som statens finansiella sparande.
Vid en analys av sparandeulvecklingen i samhället är det ofta delta begrepp som
används.
Huvuddelen
av anslagen lill finansiella transaktioner medför atl anspråk ställs pä
samhällsekonomiska resurser. Vid elt studium av hur stor del av dessa resurser
som staten lar i anspråk eller fördelar är det därför ofta mindre intressant
att skilja mellan transfereringar och finansiella transaktioner. Del bör också
framhållas alt det kan vara svårt att avgöra om en utgift bör betraktas som
transferering eller finansiell transaktion varför dessa redovisas samlal i
nedansiående labell.
Tabell
52. Transfereringar och nnansiella transaktioner budgetåret 1981/82 (Miljarder
kr., avrundade belopp)
1981/82
Till
hushåll
65,4
därav:
folkpensioner
35,4
räntebidrag till bostäder
7,1
barnbidrag
5,2
sjukförsäkring och föräldraförsäkring
4,5
livsmedelssubventioner
3,4
övrigt
9,8
Till
kommuner
45,2
därav:
bidrag till skolväsendet m. m.
17,1
skatteutjämningsbidrag
9,1
sjukvärd och social hemhjälp m. m.
6,0
barnomsorg
5,4
övrigt
7,6
Till
företag m.fl.
13,4
Övriga
transfereringar och län
47,5
därav:
statsskuldräntor
29,0
bostads- och studielån
10,1
utvecklingsbistånd, m. m.
5,9
övrigt
2,5
I
den genomgång som nu gjorts har de utgifter tagils med som krävs för att av
statsmakterna gjorda åtaganden skall infrias. Även andra utgifter kan tillkomma
utan att nya beslut fattas. Detta gäller bl. a. kostnader för att infria av
staten utställda kreditgarantier. De nu gjorda garantiåtagandena uppgår till drygl
56 miljarder kr. Under ogynnsamma omständigheter skulle utgifterna för att
infria dessa ålaganden kunna bli mycket stora.
Statsinkomsternas
utveckling
De
skatter som är beroende av lönesummans utveckling svarar för ca två tredjedelar
av de tolala statsinkomsterna. Inkomsterna från såväl den statliga
inkomstskatten som socialavgifterna är vid givna skallesalser i alli
Prop. 1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 117
väsenlligt beroende av utvecklingen av de samlade
löneinkomsterna i samhället, lönesumman. Detta gäller i betydande grad även för
inkomsterna från mervärdeskatten via påverkan på den privala konsumtionen.
Statsinkomsterna beräknas i fasta priser öka med i
genomsnitt ca 1 % per är under långtidsbudgetperioden. Den snabbaste tillväxten
svarar inkomstskatten för, vilket bl.a. beror på all nivån del inledande året
av långtidsbudgetperioden är låg till följd av vissa kassamässiga effekler.
Inkomsterna från de lagstadgade socialavgifterna beräknas öka med 12 % per år.
Den årliga tillväxttakten för mervärdeskatten beräknas uppgå till 12 % per år.
Automatiken i statsbudgeten
Den övervägande delen av statsbudgetens utgifter slyrs av
en långtgående automatik. Förändringar i befolkningens ålderssammansättning,
ökningar av löner och priser etc. medför att utgifterna stiger inom ramen för
gällande regelsystem utan att beslut om reformer eller nya åtaganden fattas. Så
länge gällande regelsystem inle omprövas är det sålunda faktorer utanför
statens direkta konlroll som styr utgifternas utveckling.
Riksdagen kan självfallet ändra de regelsystem och
indexeringar som styr statsutgifterna. Begreppet "automatik" är
därför mera en fråga om hur pass genomgripande prövningen av dessa utgifter
blir vid de årliga budgetbehandlingarna.
I
långtidsbudgeten diskuteras för- och nackdelar av indexeringar och andra former
av automatik i statsbudgeten. En indelning av samtliga anslag i olika grupper,
allt efler de faktorer som bedömts vara styrande, redovisas. En sådan
indelning kan självfallel göras på många olika sätt. Syftel med den är all i
slorl illustrera omfattningen och karaktären av automatiken.
Av
redovisningen i kap. 8. 1 framgår atl en slor huvudgrupp av anslag, som
tillsammans molsvarar över hälften av statsutgifterna, präglas av vad som kan
belecknas somfullständig automatik. Häri ingår alla direkt indexanknutna
anslag. Den beloppsmässigt största delen är utgifter som styrs av basbeloppet.
Hit hör bl.a. anslaget till folkpensioner, bidragsförskott och studiemedel.
Utgifterna för det militära försvaret och civilförsvaret utgör en annan lung
post på statsbudgeten. Dessa slyrs av nettoprisindex. Biståndsramen är direkl
kopplad till bruttonationalinkomsten. En slor del av statsutgifterna, bl.a.
anslag inom utbildningsområdet, slyrs av limlöne-ulvecklingen.
En annan
stor huvudgrupp i redovisningen består av anslag som är föremål för pris- och
löneomräkning i del ärliga budgetarbetet. Hit hör bl. a. myndighetsanslag och
liknande anslag. Den tredje huvudgruppen kan sägas bestämmas genom separata
beslut. Vissa former av automatik kan emellertid göra sig gällande även i denna
grupp. Hit har nämligen förts
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 118
bl.a. utgifter inom arbetsmarknadspolitiken som påverkas
av förändringen i konjunktur- och sysselsättningslägel. I redovisningen har
slatsskuldräntorna brutits ut i en kategori för sig. Den mycket kraftiga
ökningen av dessa är huvudsakligen en direkt konsekvens av de slora
budgetunderskotten.
Statsbudgetens inkomstsida päverkas vid givna skattesatser
huvudsakligen av den allmänna inkomslutvecklingen i samhället.
Den statliga inkomstskatten bestäms av utvecklingen av
främsl löner, pensioner, avdrag saml beskattningsreglernas utformning. Andra
faklorer som kan inverka på inkomstskattens avkastning är löneavtalens profil
liksom fördelningen på hel- resp. deltidsarbete.
Bestämmande för mervärdeskattens utveckling vid given
skattesats är i första hand konsumtionsutgifternas ökning. Ca två tredjedelar
av den privata konsumtionen är belagd med mervärdeskatt. De senasle årens
utveckling har inneburit att en ökande andel av hushållens konsumtionsutgifter
har fallit på energi och boende, som inle mervärdebeskattas.
Övriga indirekta skatter - t.ex. skatt på tobak, bensin
och energi -utgår i allmänhet med etl i kronor fastställt belopp per enhet.
Konsumtionsvolymen blir då avgörande för intäkterna.
Intäkterna på statsbudgeten av socialavgifter följer vid
givna avgiftssatser huvudsakligen lönesummans tillväxt. En successiv höjning
av den samlade avgiftsnivån har ägt rum bl. a. i samband med att lättnader
genomförts i den statliga inkomstskatten. Socialavgifterna har härigenom
kommit att få en växande betydelse i statsbudgeten.
Budgetens inkomstsida påverkas sälunda vid givna
skattesatser i hög grad av den allmänna inkomstutvecklingen i samhället. Det är
av intresse i sammanhanget atl också peka pä det samband som finns mellan
slalens lotala inkomster och förändringar av skatteuttaget för enskilda inkomstslag.
Baserna för olika skaltelyper är beroende av varandra och på kort sikt även av
t.ex. besparingsåtgärder beträffande transfereringar till hushållen. En
begränsning av avdragsreglerna i inkomstbeskattningen påverkar t.ex. den
privata disponibla inkomsten vilket kan leda till mindre intäkter från
indirekta skatter.
Sammanfattningsvis kan konstateras alt det föreligger
stora skillnader mellan automatiken bakom statsutgifter och statsinkomster.
Slatsinkomsterna är starkt beroende av tillväxten i ekonomin. Statsutgifterna
slyrs i hög grad av faktorer som är beroende av den allmänna tillväxten.
Inbyggda automatiska stabilisatorer medför t.o. m. att utgifterna kan öka
snabbare vid en dämpning i tillväxten. Bl. a. stiger kostnaderna för
arbetsmarknadspolitiken. Vid kortvariga cykliska fluktuationer i tillväxten är
detla givetvis en fördel såtillvida atl budgeten får en kontracyklisk inverkan
på den övriga ekonomin. Problem uppslår emellertid då det är fråga om en mer
långsiktig nedgång i ekonomins tillväxttakt. Problemen accentueras av den
mycket slarka ökning som slatsskuldräntorna uppvisar lill följd av de stora
budgetunderskotten.
Prop. 1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 119
Budgetsaldot och den offentliga sektorns finansiella
sparande
Underskottet i stalsbudgelen beräknas uppgå till 57,7
miljarder kr. budgetåret 1980/81. För budgetåret 1981/82 beräknas underskollel
öka med 17,2 miljarder kr. till 74,9 miljarder kr.
Det budgetunderskott som beräknas för budgetåret 1981/82
blir inte bara bestående under länglidsbudgelperioden, utan växer successivt så
att det lill långlidsbudgetperiodens sisla år har ökal med ca 24 miljarder kr.
lill ca 99 miljarder kr. Även i fjolårets långtidsbudget fanns tydliga tecken
till strukturell försämring av budgetsaldot under perioden. Årets långtidsbudget
uppvisar en liknande utvecklingsbild.
Långtidsbudgeten innehåller ocksä etl utvidgat avsnitt om
saldoutvecklingen för statsbudgeten och socialförsäkringssektorn sammantagna.
Syftel är att ge en mer fullständig bild av den verksamhet som styrs genom
statliga beslut. Beräkningen visar de sammanlagda inkomsterna och utgifterna
för statsbudgeten och socialförsäkringssystemet samt vissa andra statliga
verksamheter. Redovisningen av inkomsler och utgifter för olika
verksamhetsområden sker genomgående enligt en brutloprincip.
Saldot budgetåret 1981/82 för den samlade statliga
verksamhelen, dvs. staten och socialförsäkringssektorn, blir enligt
långlidsbudgelberäkningen 57 miljarder kr.
Tabell 53. Statens och socialförsäkringssektorns
inkomster, utgifter och finansiella sparande budgetåren 1981/82-1985/86
(Miljarder kr., löpande priser)
1981/82
1982/83
1983/84
1984/85
1985/86
Inkomster
236,3
253,4
285,0
315,4
347,4
Utgifter
293,4
315,0
348,1
385,7
427,0
Saldo
-57,1
-61,6
-63,1
-70,3
-79,6
Finansiella
transaktioner
(netto)
10.3
11,7
15.3
15.4
16,5
Finansiellt
sparande
-46,8
-49,9
-47,8
-54,9
-63.1
Saldot för den samlade statliga verksamheten beräknas
budgetåret 1985/ 86 uppgå till ca 80 miljarder kr., vilkel innebär en
försämring med drygl 22 miljarder kr. under länglidsbudgelperioden.
Också ulvecklingen inom den kommunala seklorn måsle
beaktas vid bedömningar av den offenlliga sektorns utveckling. Beräkningarna i
långtidsbudgeten visar atl redan de kvantifierbara effekterna av befolkningsförändringar
och vissa beslulade eller planerade reformer och ulbyggnadsprogram kan vänlas
leda lill volymökningar i den kommunala verksamheten om 2,7 % år 1982, 2,1 %
år 1983 och 1,5 % år 1984. Enbart befolknings-komponenten skulle kräva en årlig
ökning på ca 0,5 % för atl bibehålla den nuvarande konsumlionsstandarden. Av
olika planerade utbyggnader svarar barnomsorg, långtidssjukvård och öppen
sjukvård för de största bidra-
Prop. 1980/81:150
Bilaga 2.1 Långtidsbudget 120
gen
lill angivna volymökningar. Därutöver tillkommer en ökning som hänför sig till
olika slag av inle kvantifierbara faklorer. Den tillväxttakt som härvid
framkommer är högre än vad de tidigare redovisade samhällsekonomiska
kalkylerna medger. Utrymmet enligl dessa kalkyler är endast ca 1 % per är.
Slutsatser
De
värden för statsutgifter, statsinkomster och budgetsaido som redovisats i
tidigare kapitel måsle ses mol bakgrund av de antaganden och förutsättningar
för beräkningarna som ställts upp. Förändringar i dessa får nämligen stor
inverkan på de beskrivna resultaten. I kap. 8 ges vissa exempel på hur
förändringar i gjorda antaganden påverkar budgetsaldot.
En
viklig faktor bakom beräkningarna utgörs av förutsättningarna beträffande
sysselsättningen och de åtgärder som sätts in för atl bekämpa arbetslöshet.
Arbetsmarknadspolitiken har i beräkningarna behandlats enligt gängse
längtidsbudgetmetodik, vilket i detta fall leder till en hög grad av
schablonmässighel. I enlighet med den bild av den samhällsekonomiska
ulvecklingen som antagits stiger den öppna arbetslösheten under långtidsbudgetperioden
om inle belydande arbetsmarknadspoliliska åtgärder sätts in. De kostnader som
en ökad arbetslöshet för med sig i form av stigande utgifter för
arbetslöshetsförsäkringen och det kontanta arbetslöshetsstödet har lagts in i beräkningarna.
Emellertid har härvid antagits atl dagersättningar och liknande är nominellt
oförändrade under perioden, vilkel leder till en kraftig real urholkning.
Vidare ökar kostnaderna givetvis ytteriigare om ett försämrat
sysselsättningsläge måste mötas med ökade insatser av beredskapsarbete och
arbetsmarknadsutbildning. En sänkning av arbetslösheten med en procentenhet
genom åtgärder av denna art skulle innebära en ökning av utgifterna brutto med
2,5 ä 3 miljarder kr. i dagens penningvärde. Härvid har antagils alt
fördelningen mellan beredskapsarbete och arbetsmarknadsutbildning är i stort
sett oförändral jämfört med dagsläget.
Även
utgifterna för industripolitik kan sägas vara schablonmässigt beräknade. I
takt med all redan gjorda åtaganden slutförs, minskar volymen av
industripoliliska insatser. Om en försvagning av konjunkturen och allvarliga
strukturförändringar åtföljs av nya åtgärder för att understödja
problembranscher och krisdrabbade förelag, stiger således kostnaderna ulöver
vad som ingår i långtidsbudgetens beräkningar. Detla framgår av redovisningen
av näringspolitiken i kap. 4.
Utvecklingen
av budgetunderskottet är i mycket hög grad beroende av de antaganden som görs
beträffande räntenivån. I första hand är det utgifterna för slatsskuldräntan
och utgifterna för räntesubventionerna lill boendel som påverkas. Om räntenivån
under hela perioden är en procentenhet högre än vad som här antagils, beräknas
budgetunderskottet för slutåret öka med 5 ä 6 miljarder kr. Räntenivån i sig är
naturligtvis inte
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 121
okänslig
för budgelulvecklingen. En svag slatsfinansiell silualion innebär på flera sätt
etl uppåtriklal tryck på räntorna. Den svenska räntenivån är emellertid även
starkt påverkad av den internationella ränteutvecklingen. Man kan därför tänka
sig flera olika ränteantaganden vid en given utveckling av budgetunderskottet.
En känslighetsanalys, där
man ser hur beräkningarna påverkas av förändringar i en given variabel, lider
av vissa svagheter. Del är nämligen svärl alt tänka sig att man kan bryta ul en
variabel ur en konsistent uppsättning av antaganden utan alt även övriga
variabler päverkas. Om man exempelvis låter löneulvecklingen förändras, kan
detta knappasi ske utan atl också antagandena för prisutvecklingen förändras.
Ett alternativ lill en sådan partiell känslighetsanalys är att ställa två olika
scenarion för den samhällsekonomiska utvecklingen mot varandra och jämföra
resulta- len. Här kan man konstatera atl en högre tillväxttakt leder till etl
gynnsammare budgetsaido. Vad gäller inflationen kan man hävda all en högre
allmän pris- och lönestegringstakt påverkar budgeten negativt. Den mest
ogynnsamma kombinationen av faklorer ger sälunda en samhällsekonomisk bild
präglad av s. k. stagflationstendenser, dvs. en läg tillväxt med samtidig snabb
inflation.
Man
kan givetvis också göra en jämförelse med en mer gynnsam samhällsekonomisk
utveckling. En metodologisk svårighet uppstår dock här så till vida som en
sådan utveckling rimligen förutsätter budgelpoliliska åtgärder. I sig faller
sådana antaganden utom ramen för långtidsbudgetens leknik. Del kan likväl vara
av intresse att belysa ett sådant scenario. En uppfattning om hur en sådan
utveckling skulle gestalta sig kan man få genom att betrakta
långtidsutredningens alternativ 1. Enligt långtidsutredningens scenario
återförs statsfinanserna successivt i riklning mot jämvikt, parallelll med alt
övriga balansbrister i ekonomin byggs bort. Della innebär för år 1985 -
långtidsutredningens slutar - att budgetunderskottet reducerats till ca 55
miljarder kr. i löpande priser. En sådan utveckling kan rimligen inle
realiseras utan att omfattande besparingsåtgärder genomförs under en följd av
är. Budgeten förstärks enligt detta scenario med omkring 10 miljarder kr. i
genomsnitt per år. Detta sker dels genorn besparingar, dels via de positiva
effekter på inkomstsidan som en högre ekonomisk tillväxttakt ger. Det faktum
all ett belydande nominellt underskott kvarstår vid periodens slut
sammanhänger med ökningen av slatsskuldräntorna. De uppgår år 1985 till över
40 miljarder kr. enligl långtidsutredningens beräkningar. Om man bortser från
statsskuldräntorna skulle därför budgetunderskottet är 1985 begränsas till
endast 1,8 % av BNP. Detta kan jämföras med 7,5 % för är 1980.
Sammantaget
kan man således konstatera alt beräkningarna på ett avgörande säll påverkas av
förändringar i olika cenirala variabler. Långtidsbudgeten är som nämnts varken
en prognos eller en plan för den framlida ulvecklingen. Däremot visar den på
vissa grundläggande tendenser i bud-
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.1 Långtidsbudget 122
gelutvecklingen.
Alltför stor uppmärksamhet bör därför inte fästas vid budgetsaldots absoluta
nivä för olika år under långtidsbudgetperioden. Vad som däremol bör
understrykas är att de beräkningar som gjorts pekar på en fortgående
strukturell försvagning av statsfinanserna. Statens inkomsler är starkt
beroende av den reala tillväxten i ekonomin - här förutses en relativt svag
utveckling under de närmasle åren. Budgetens utgifter däremot slyrs i hög grad
av faklorer av en annan art, nämligen den allmänna prisutvecklingen,
befolkningsförändringar och andra volymfak-lorer. Dessulom innebär de
budgetunderskott som uppstått under tidigare år att utgifterna för
stalsskuldräntor befinner sig pä en hög och snabbt stigande nivå. Dessa
förhållanden leder till att gapet mellan inkomster och utgifter successivt
vidgas om inte yllerligare budgetförstärkande ålgärder snabbi sätts in. Detta
kan anses vara elt huvudresullat av årets långtidsbudget.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
2.2
Riksrevisionsverkets beräkning av budgetutfallet för
budgetåret 1980/81
Prop. 1980/81:150 1
Bilaga 2.2 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1980/81
BUaga 2.2
TILL REGERINGEN
Beräkning över utfallet av statsbudgeten för budgetåret
1980/81
Riksrevisionsverket (RRV) lämnar härmed beräkning över
utfallet av statsbudgeten för budgetåret 1980/81.
I beräkningarna ingår de av regeringen begärda anslagen på
tilläggsbudget (FiU 1980/81:16, prop 1980/81:64, 67, 93, 98, 101, 125, 128,
161). Vidare ingår regeringens beslut om utnyttjande av finansfullmakten (budgetdepartementel
1980-10-09, 1980-11-13. 1980-12-18). Sammanlagt uppgår de medtagna anslagen på
tilläggsbudget till 4 395 milj. kr. Besluten atl utnyttja finansfullmakten
gäller 445,9 milj. kr.
Slalens inkomster beräknas uppgå lill 155 145 milj. kr.
för budgeiårel 1980/81 vilkel är 314 milj. kr. mindre än beräkningen i
slatsbudgelen. Utgifterna beräknas uppgå till 213464 milj. kr. I beräkningarna
har hänsyn inle tagils till medlarnas slutbud för den offentliga sektorn. Svar
skall lämnas till medlarna den 3 april 1981. Budet innebär bl.a. att de
offentligt anställda får elt engångsbelopp på 900 kr. eller 1000 kr. i stället
för retroaktiv lön under första halvåret 1981. Under budgetåret 1980/81 beräknas
budet medföra att slalens utgifter ökar med omkring 200 milj. kr.
I
statsbudgeten anvisades 9000 milj. kr. för oförutsedda utgifter bl.a.
tilläggsbudgetar, höjda löner, folkpensioner och livsmedelssubventioner. 1
denna beräkning har hänsyn lagils till tilläggsbudget I, 11 och 111. För atl
undvika dubbelräkning, sedan anvisade medel på tilläggsbudget tagits med, har
det i statsbudgeten anvisade beloppet för oförutsedda utgifter justerats ned
med 6000 milj. kr. till 3000 milj. kr.
Del beräknade utfallet för statens utgifter blir då 5 346
milj. kr. större än vad som anvisats i statsbudgeten (inkl. justering av
oförutsedda utgifter, tilläggsbudget I —III och finansfullmakt). Statsbudgetens
underskott för budgetåret 1980/81 beräknas uppgå till 58 319 milj. kr. vilket
är 5660 milj. kr. mer än beräkningen i statsbudgeten. I bilaga I redovisas
statsbudgetens inkomsler och utgifter fördelade på inkomsttyp och huvudtitlar.
1 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2..
Prop.
1980/81:150
Tabell 1. Statsbudgeten för budgetåret 1980/81 (milj. kr.)
Statsbudget
Beräknal
Differens
(inkl.
utfall
beräknat
tilläggs-
utfall och
budgetar)
statsbudget
Inkomster
Skatter
137 026
136 381
- 645
Inkomster
av statens verksamhet
12687
13 354
+ 667
Inkomster
av försåld egendom
63
73
+ 10
Återbetalning
av lån
2055
2214
-1- 159
Kalkylmässiga
inkomster
3628
3 123
- 505
Summa
155 459
155
145
- 314
Utgifter
Förslags-
och obetecknade anslag
exkl
oförutsedda utgifter
161410
167 473
-1-6063
Oförutsedda
utgifter
3 000'
-
-3 000
Reservationsanslag
43 308
44618
-H3I0
Röriiga
krediter (4- = ökad
disposition,
- = minskad
disposition)
-1- 400
-1- 1373
-1- 973
Summa
208118
213464
-1-5346
STATSBUDGETENS
SALDO
(inkomster-utgifter)
-52 659
-58319
-5 660
' I statsbudgeten ingick 9000 milj. kr. för oförutsedda
utgifter. Detta belopp har justerats ned till 3 000 milj. kr. sedan hänsyn
tagits till tilläggsbudget I. 11 och 111.
Inkomster
Del beräknade utfallet för inkomsterna i förhållande lill
beräkningen i statsbudgeten framgår av bilaga 2. Inkomsterna beräknas bli 314
milj. kr. mindre än beräkningen i statsbudgeten. De största förändringarna
hänför sig till följande inkomsthuvudgrupper.
Tabell 2. DifTerens beräknat utfall och statsbudget (milj.
kr.)
Skatt pä inkomst, realisationsvinst och rörelse -5 246
Lagstadgade socialavgifter -I-1 608
Skatt på varor och tjänster -1-3 404
Statliga pensionsavgifter, netto - 838
Övriga -I- 758
Summa - 314
Anlaganden om utvecklingen av den totala lönesumman i
statsbudgeten och denna beräkning framgår nedan.
Tabell
3. Lönesummans utveckling
åren
1979-
-1981
Procentuell förändring från föregående är
1979
1980
1981
Statsbudget
Beräkning
över utfallet 1980/81
9,2 9,4
12,1 11.8
8,0
5,3
Bil.
2.2 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1980/81 3
Inkomsterna inom inkomslhuvudgruppen skatt på inkomst,
realisationsvinst och rörelse beräknas bli 5 246 milj. kr. eller 14.0 procent
lägre än beräkningen i slatsbudgelen. Det beror bl. a. på att lönesumman nu
beräknas öka långsammare, den överskjutande skatten blev högre och den
kvarstående skatten lägre än vad som beräknades i statsbudgeten.
De
lagstadgade socialavgifterna beräknas bli 1608 milj. kr. större än i
statsbudgeten. Inkomsterna på titeln sjukförsäkringsavgifter, netlo, beräknas
uppgå till 4444 milj. kr. vilkel är I 944 milj. kr. mer än i stalsbudgelen.
Ökningen beror bl.a. på lägre koslnader för sjukförsäkringen under år 1980.1
beräkningarna har vidare hänsyn tagits till alt uppräkningsfaklorn förär 1981
fastställts lill 19 procent (SFS 1980:801) och regeringens förslag till
besparingar inom socialförsäkringen (prop. 1980/81:20).
Skatt på
varor och tjänster beräknas uppgå till 3 404 milj. kr. mer än beräkningen i
statsbudgeten. Av delta belopp hänför sig 2600 milj. kr. till mervärdeskatten
som höjdes den 8 september 1980 (SFS 1980:676). I beräkningarna har hänsyn
tagits till höjningarna under hösten 1980 av skatten på tobak, sprit, vin, öl,
choklad, charterresor samt höjningarna av bensinskallen, energiskatten och
kilometerskatten. Inkomsterna på titlarna energiskall och bensinskatt beräknas
bli 528 milj. kr. respektive 195 milj. kr. slörre än beräkningen i
statsbudgeten. Inkomsterna på titeln skall pä spritdrycker beräknas trots
skaltehöjningen bli 465 milj. kr. eller 9,3 procent lägre än beloppet i
statsbudgeten.
Underskottet
på inkomsttiteln statliga pensionsavgifter, netto, beräknas nu bli 1 095 milj.
kr. vilket är en ökning av underskottet med 838 milj. kr. i förhållande till
slatsbudgelen.
Förslags- och obetecknade anslag
Utgifterna på förslags- och obetecknade anslag beräknas
uppgå till 167473 milj. kr. (bilaga 3). Utgifterna på dessa anslag blir dä 3063
milj. kr. större än beräkningen i statsbudgeten (inkl tilläggsbudget I-IIl och
beslut att utnyttja finansfullmakten). De största differenserna mellan beräknal
ulfall och statsbudget anges nedan.
Tabell 4. Differens beräknat utfall oeh statsbudget (milj.
kr.)
Folkpensioner -H1 880
Försvarsdepartementet -¥ 982
Lokala
polisorganisationen: Förvaltningskostnader -l-
278
Täckning
av merkostnader för löner och pensioner m. m. -1 700
Bidrag till driften av gymnasieskolor -I- 319
Studiemedel -I- 244
Bidrag till driften av förskolor och fritidshem - 430
Räntebidrag m. m. - 301
Prisreglerande åtgärder på jordbrukets omräde + 659
Räntor pä statsskulden m.m. -1-2 100
Oförutsedda
utgifter -3000
Övriga -1-2032
Summa -1-3063
Prop.
1980/81:150 4
Utgifterna för folkpensioner beräknas till 31 860 milj.
kr. vilket är I 880 milj. kr. mer än beräkningen i statsbudgeten. Det beror på
att basbeloppet ökat snabbare än vad som antogs i statsbudgeten. Vid
beräkningen har hänsyn lagits till den nya indexserie som skall ligga till
grund för beräkningen av basbeloppet fr. o. m. den I januari 1981 (prop
1980/81:20). Utgifterna under försvarshuvudtiteln beräknas bli 982 milj. kr.
slörre än i statsbudgeten vilkel beror på att kompensationen för prisstegringar
blir större än vad som angavs i statsbudgeten.
Till grund för beräkningen av löner i statsbudgeten ligger
de lönebelopp som gällde fr. o. m. 1 januari 1979. Anslag i vilka löner ingår
har räknats om med hänsyn lill 1980 års löneavtal. Till följd därav har bl.a.
förvaltningskostnaderna för den lokala polisorganisationen räknats upp till 3
385 milj. kr. vilket är 278 milj. kr. mer än beloppet i statsbudgeten. I
stalsbudgelen anvisades 2000 milj. kr. för läckning av merkoslnader för löner
och pensioner. Sedan hänsyn lagits till 1980 års löner har utgifterna på detta
anslag beräknats till 300 milj. kr. Delta belopp är avsett atl täcka
merkostnader för löner på reservationsanslagen, bl.a. inom universitets- och
högskoleområdet. Del beräknade utfallet för bidrag till driften av
gymnasieskolor beräknas bli 319 milj. kr. högre än i stalsbudgelen och för
studiemedel 244 milj. kr. Utgifterna för bidrag till driften av förskolor och
fritidshem och räntebidrag till bostadslån beräknas bli 430 milj. kr.
respektive 301 milj. kr. lägre än i statsbudgeten.
Utgifterna
på anslaget prisreglerande åtgärder på jordbrukels område har räknats upp med
659 milj. kr. i förhållande till statsbudgeten. I beräkningen har då hänsyn
tagils lill höjningen av livsmedelssubventionerna fr.o.m. den 1 juli 1980 och
de besparingar på anslaget som föreslagits fr.o.m. den 1 januari 1981 (prop
1980/81:20). Det beräknade utfallet för räntor på statsskulden m. m. beräknas
bli 21 700 milj. kr. vilkel är 2 100 milj. kr. mer än i statsbudgeten. Det
beror på högre statsskuld och högre räntenivå än vad som förutsattes vid
beräkningen i statsbudgeten.
Del
anvisade beloppet för oförutsedda utgifter har justerals ned från 9000 milj.
kr. till 3000 milj. kr. sedan hänsyn tagits till medel anvisade på
tilläggsbudget I, II och III. I
denna beräkning har inle något belopp lagits upp för oförutsedda utgifter.
Reservationsanslag och äldre investeringsanslag
Anslagsbehållningarna beräknas uppgå lill 19040 milj. kr.
vid budgetårets slut (bilaga 4). Det är en minskning med 1 310 milj. kr.
jämfört med behållningarna vid början av budgetåret.
Bil. 2.2 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1980/81 Tabell 5. Förändringar av
anslagsbehållningar (milj. kr.)
Anslag
Ökning ( + )
Minskning (-)
Reservationsanslag
Bidrag
till internationella biståndsprogram
+ 259
Sysselsättningsskapande
åtgärder
- 935
Lån till
Norrbottens läns landsting för vissa
investeringar m. m.
-1- 375
Lån till
bostadsbyggande
4- 208
Lån till
kommunala markförvärv
- 200
Vissa
energibesparande ätgärder inom bostads-
beståndet m. m.
- 407
Regionalpolitiskt
stöd: Lokaliseringslån
-t- 500
Län till
Saab-Scania AB
4- 290
Avskrivningslån
till beställare av fartyg (1979/80)
- 590
Bidrag
till Svenska Varv AB för vissa
utvecklingskostnader
-1- 700
Avskrivningslån
till varvsindustrin m. m.
+ 915
Räntestöd
till varvsindustrin
+ 300
Statens
vattenfallsverk; Kraftstationer m. m.
- 354
Övriga
-1 082
Summa
- 21
Äldre
investeringsanslag
Län till
SSAB Svenskt Stål AB för strukturändamäl
(1979/80)
- 550
Övriga
- 739
Summa
-1289
SUMMA
-1310
Anslagsbehållningarna för reservationsanslag beräknas
minska med 21 milj. kr. till 17239 milj. kr. För äldre investeringsanslag
beräknas behållningarna minska med 1 289 milj. kr. till 1 801 milj. kr. vid
budgetårets slut.
De största förändringarna av anslagsbehållningarna för
reservationsanslagen hänför sig till bostads- och industridepartementen.
Anslagsbehållningarna för bostadsdepartementet beräknas minska med 414 milj.
kr. till 3074 milj. kr. Den största minskningen, 407 milj. kr. avser anslaget
vissa energibesparande ätgärder inom bostadsbeståndet m. m.
Industridepartementets behållningar på
reservationsanslagen beräknas öka med 1 355 milj. kr. till 6077 milj. kr.
Behållningen på anslaget regionalpolitiskt stöd; Lokaliseringslån beräknas öka
med 500 milj. kr. till 1647 milj. kr. I statsbudgeten anvisades 350 milj. kr.
som lån till Saab-Scania AB. Behållningen på delta anslag beräknas bli 290
milj. kr. vid budgetårets slut. Behållningen på anslaget avskrivningslån till
beställare av farlyg beräknas minska från 984 milj. kr. till 394 milj. kr.
Behållningarna på anslagen bidrag till Svenska Varv AB för vissa
utvecklingskostnader, avskrivningslån till varvsindustrin m.m. och räntestöd
till varvsindustrin beräknas öka med sammanlagt 1 915 milj. kr.
Den största förändringen bland de äldre
investeringsanslagen gäller anslaget lån till SSAB Svenskt Slål AB för
slrukturändamål. Anslagsbehållningen på detta anslag beräknas minska med 550
milj. kr. till 200 milj. kr.
Prop.
1980/81:150 6
Rörliga krediter
Beräknad disposition av rörliga krediter redovisas i
bilaga 5. I statsbudgeten beräknades dispositionen av rörliga krediter öka med
400 milj. kr. Det utestående beloppet på rörliga krediler beräknas nu uppgå
till 4 337 milj. kr. vid budgetårels slut. Det är en ökning med 1 373 milj. kr.
Riksdagen har medgivit all televerket fär disponera en
röriig kredit på högst 800 milj. kr. för finansiering av elektroniska
abonnenlväxlar, telex-, telefax- och teletexapparater (prop 1980/81:66, TU
1980/81:9, rskr 1980/ 81: 132). Regeringen föreslår all televerkets tidigare
medgivna rörliga kredil höjs från 1 500 milj. kr. till 2 200 milj. kr. (prop
1980/81: 125). Televerket beräknar utnyttja sammanlagt 1920 milj. kr. av sina
rörliga krediter vid budgetårels slut. Del är en ökning med sammanlagt 665
milj. kr. Regeringen föreslär vidare atl statens järnvägars rörliga kredil
höjs frän 250 milj. kr. lill 500 milj. kr. (prop 1980/81: 125). SJ beräknar
utnyttja hela krediten vid budgetårets slut vilket innebär en ökning med 380
milj. kr. Överstyrelsen för ekonomiskl försvar beräknar ulnyllja 1 102 milj.
kr. av den rörliga krediten för försvarsberedskap vid budgetårels slut vilket
är en ökning med 196 milj. kr.
Beslut
Beslut i delta ärende har fattats av generaldirektören
Berggren i närvaro av avdelningschefen Sanell, byrådirektören Hansson,
föredragande, och förste revisorn Stenberg.
G Rune Berggren
Jörgen Hansson
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil.
2.2 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1980/81
Bilaga I
Statsbudgeten
för budgetåret 1980/81 (milj. kr.)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Inkomster
1000 Skatter
2000
Inkomster av statens verksamhet
3000
Inkomster av försåld egendom
4000
Återbetalning av lån
5000
Kalkylmässiga inkomster
Summa inkomster
Underskott
SUMMA
Statsbudget
Beräknat
Differens be-
utfall
räknat utfall och statsbudget
137026
136381
- 645
12 687
13 354
-t 667
63
73
-F 10
2055
2214
-1- 159
3628
3 123
- 505
155459
155 145
- 314
52659
58319
-1-5660
208118
213464
-1-5 346
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utgifter
Anvisat
Beräknat utfall
Differens beräknat utfall och anvisat
A
Utgiflsslag
1
Kungl.
hov- och slottsstaterna
21
22
-1- 1
11
Justitiedepartementet
6 329
6973
-1- 644
III
Utrikesdepartementet
5 751
5496
- 255
IV
Försvarsdepartementet
16446
17428
-1- 982
V
Socialdepartementet
53 452
55630
4-2 178
VI
Kommunikationsdepartementet
10381
11071
-1- 690
VII
Ekonomidepartementet
400
423
+ 23
vill
Budgetdepartementet
13914
12647
-1267
IX
Utbildningsdepartementet
28444
28979
-1- 535
X
Jordbruksdepartementet
6421
7 187
-1- 766
XI
Handelsdepartementet
1 533
1803
-1- 270
XII
Arbetsmarknadsdepartementet
11667
12 347
-H 680
XIII
Bostadsdepartementet
15 343
15 287
- 56
XIV
Industridepartementet
12 265
12 109
- 156
XV
Kommundepartementet
2 474
2 664
-1- 190
XVI
Riksdagen
och dess verk m. m.
276
325
-t- 49
XVII
Räntor
pä statsskulden m. m.
19 600
21700
-1-2 100
XVIII
Oförutsedda
utgifter
3 000'
-
-3 000
Summa
207 717
212091
-H4374
opaginerad Kontrollera mot PDF
Beräknad
övrig medelsförbrukning
I
Minskning av
anslagsbehållningar
II
Andrad
disposition av rörliga krediter Summa
SUMMA
400 400
208118
I 373 1373
213464
-F 973 -I- 973
-f-5346
opaginerad Kontrollera mot PDF
' I statsbudgeten ingick 9000 milj. kr. för oförutsedda
utgifter. Detla belopp har justerats ned lill 3000 milj. kr. sedan hänsyn
tagits till tilläggsbudget 1-111.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1980/81:150
Bilaga 2
Beräkning
av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1980/81 (milj. kr.)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsbudget
Beräknat
utfall
Differens
beräknat utfall och statsbudget
llll Fysiska personers skatt på inkomst.
realisationsvinst och rörelse 1121 Juridiska personers
skatt på
inkomst, realisationsvinst
och rörelse 1144 Lolterivinstskatl 1211
Folkpensionsavgift 1221 Sjukförsäkringsavgift, nello 1241
Vuxenutbildningsavgift 1251 Övriga socialavgifter, netlo 1321 Fysiska
personers förmögenhetsskatt 1341 Stämpelskatt 1411 Mervärdeskatt
1421 Bensinskatt
1422 Särskilda varuskatter
1423 Försäljningsskatt på motorfordon
1424 Tobaksskatt
1425 Skatt på spritdrycker
1426 Skatt på vin
1427 Skatt på malt- och läskedrycker
1428 Energiskatt
1461 Fordonsskatt
1462 Kilometerskatt 1471 Tullmedel
2116 Statens valtenfallsverks
inlevererade överskott
2117 Domänverkets inlevererade överskott
2131
Riksbankens inlevererade
överskott 2141 Myntverkets inlevererade
överskott 2200 Överskott av statens
fastighetsförvaltning 2311 Räntor pä lokaliseringslån
2613 Inkomster vid karolinska
sjukhuset 2811 Övriga inkomsler av
slalens
verksamhet 4111 Återbetalning av lokaliseringslån 5113 Statens järnvägars
avskrivningar 5116 Statens vattenfallsverks
avskrivningar 5220 Statliga pensionsavgifter.
netto
Övriga
Summa
34471
29478
-4 993
1868
1529
- 339
535
610
4- 75
23 324
23 281
- 43
2 500
4 444
+ 1944
620
670
-1- 50
90
-239
- 329
713
588
- 125
1545
1234
- 311
37800
40400
-H2 600
4650
4 845
+ 195
551
658
-1- 107
608
523
- 85
2970
3 070
+ 100
5 000
4 535
- 465
950
1020
+ 70
963
1030
+ 67
5 599
6127
+ 528
2287
2 320
+ 33
1353
1490
-1- 137
1 150
1260
-1- 110
1451
1409
- 42
35
95
-H 60
750
850
-1- 100
92
141
-1- 49
989
1046
+ 57
215
250
■f 35
511
655
-1- 144
220
296
-1- 76
175
215
-1- 40
477
572
-1- 95
1698
-1095 20 140
155 145
-I- 198
-
838 -I- 386
-
314
1500
-257 19754
155459
Bil.
2.2 Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1980/81
Bilaga
3
Förslags-
och obetecknade anslag under bUdgetfirtt 1980/81 (milj. kr.)
opaginerad Kontrollera mot PDF
Anvisat
Beräknat utfall
Differens beräknat utfall och anvisat
opaginerad Kontrollera mot PDF
II
B
4 Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader
D
2
Allmänna domstolarna
E
2
Kriminalvårdsanstaltei'
F
1 Rättshjälpskostnader
IV
Försvarsdepartementet
v
B
4 Bidrag till fösäkringskas sornas
förvaltningskostriader
B
5 Folkpensioner
B
6 Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension
B
8 Bidrag till sjukförsäkringen
D
1 Bidrag till social hemhjälp
D
3 Bidrag till driften äv förskolor och fritidshem
G
2 Karolinska sjukhuset: . Driftskostnader
G
9 Bidrag till kommunala undervisningssjukhus
H
2 Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt
sjuka m. m.
H
3 Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka m.
m.
1
4 Ersättningar till kommunerna för hjälp till utländska
medborgare, flyktingar m. m.
K
4 Bidrag till driften av särskolor m. m.
VI
G
2 Ersättning till postverket för befordran av
tjänsteförsändelser
VIII
D
2 Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m.
D
3 Skattebortfallsbidrag till kommuner m. fl.
G
9 Bidrag till vissa investeringar
G
12 Täckning av merkostnader för löner och pensioner m.
m.
IX
C
11 Bidrag till driften av grundskolor m. m.
C
18 Bidrag till driften av gymnasieskolor
D
11 Bidrag till kommunal högskoleutbildning m. m.
E
4 Bidrag till kommunal vuxenutbildning m. m.
E
6 Bidrag
till studiecirkelverksamhet
E
8 Bidrag till driften av folkhögskolor m. m.
F
4
Studiemedel m. m.
X
C
3 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område
XI
C
4
Exportkreditnämnden täckande av vissa föriuster
G
1 Tullverket: Förvaltningskostnader
XII
B
1 Arbetsmarknadsservice
B
5 Kontant stöd vid arbetslöshet
D
2 Åtgärder för flyktingar
3 107
663
863
180
16281
3 385
733
980
217
17 263
-1- 278 -1- 72 -1- 117 -1- 37 -1- 982
265 29980
352 31860
-(- 87 -1-1880
650 3630 1060
680 3485 1200
+ 30 - 145 -1- 140
3430
3000
- 430
691
762
-1- 71
530
600
-(- 70
220
280
+ 60
2827
2995
-1- 168
160
200
-1- 40
330
377
-t- 47
459
603
-H 144
7474
7560
-H 86
184 230
244 170
-f 60 - 60
2000
300
-1700
11737
11577
- 160
3070
3 389
-1- 319
109
162
-1- 53
558 809
629
755
-1- 71 - 54
322 2305
394 2549
-)- 72 + 244
3966
4625
+ 659
531
956
1334
90
150
594
1 131
1082
170
-1- 150 -1- 63
-f 175 - 252 -1- 80
Anvisat
Beräknat utfall
Differens beräknal utfall och anvisat
XIII
B
4
Räntebidrag
m.m.
5 260
4959
_
301
B
5
Eftergift
av hyresföriustlän
90
60
-
30
B
7
Bostadsbidrag
m. m.
1620
1502
—
118
B
8
Viss
bostadsförbättrings-
verksamhet
m. m.
130
90
-
40
XIV
C
1
Regionalpolitiskt
stöd:
Bidragsverksamhet
356
301
-
55
G
4
Täckande av förluster på grund av garantier till
den
statliga varvskoncernen
0
140
-t-
140
XV
B
1
Länsstyrelserna
1428
1531
-(-
103
B
2
Lokala
skattemyndigheterna
484
534
-1-
50
B
3
Kronofogdemyndigheterna
385
417
-t-
32
XVII
Räntor
pä statsskulden m. m.
19600
21700
-1-2 100
XVIII
Oförutsedda
utgifter
3000'
-
-3000
Övriga
31056
31784
-1-
728
Summa
164410
167473
-1-3063
' Beloppet för oförutsedda utgifter har räknats ned med
6000 milj. kr. sedan hänsyn tagits till tilläggsbudget 1, II och III.
Bil. 2.2
Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1980/81
II
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 4
Beräknade förändringar av anslagsbehållningar på
reservationsanslag och äldre investeringsanslag under budgetåret 1980/81 (miU-
kr.)
Reservation
Reservation
Ökning (+-)
1980-07-01
1981-06-30
Minskning (-)
III
c
1
Bidrag
till internationella
biståndsprogram
1638
1897
-1-
259
VI
B
2
Drift av
statliga vägar
928
976
-■
48
B
3
Byggande
av statliga vägar
859
671
-
188
B
10
1977/78
Byggande
av mellanriksvägen
Kiruna-Narvik
122
78
-
44
D
9
1979/80
Investeringsbidrag
till utbygg-
nad av
Visby hamn
102
12
-
90
VIII
B
E
2 2
Anskaffning av ADB-utrustning Byggnadsarbeten för
statlig
100
7
—
93
förvaltning
173
20
-
153
IX
F
5
Vuxenstudiestöd
m. m.
-
84
-1-
84
X
G
5
Byggnadsarbeten
vid Sveriges
Lantbruksuniversitet
m. m.
42
9
-
33
H
20
Lån till
Svensk Avfalls-
konvertering
-
82
-1-
82
XI
F
4
Industriella
åtgärder
74
39
-
35
XII
B B
3 12
Sysselsättningsskapande åtgärder Län till Norrbottens
läns lands-
1568
633
—
935
ting för
vissa investeringar m. m.
-
375
-1-
375
C
3
Särskilda
ätgärder för arbets-
anpassning
och sysselsättning
148
105
-
43
XIII
B
3
Lån till
bostadsbyggande
1461
1669
-1-
208
B
13
Lån till
kommunala markförvärv
238
38
-
200
B
17
Vissa
energibesparande ätgärder
inom
bostadsbeståndet m. m.
1589
1 182
-
407
XIV
B
25
1979/80
Avskrivningslän
till beställare
av
fartyg
984
394
-
590
C
2
Regionalpolitiskt
stöd: Lokaliseringslån 1 147
1647
4-
500
C
5
1978/79
Bidrag till
sysselsättningsåtgär-
der inom
varvsregionerna
70
25
-
45
E
1
Kraftstationer
m. m.
543
189
-
354
E
6
Energibesparande
åtgärder
inom
näringslivet m. m.
577
452
-
125
F
20
Län till
Volvo Flygmotor AB
96
171
+
75
F
21
Län till
Saab-Scania AB
-
290
-f
290
G
2
1979/80
Medelstillskott
till Statsföretag
AB för
fmansiering av
Regioninvest
i Norr AB
40
-
-
40
G
6
Lån till etl nytt handelsstålbolag för rekonstruk-
tionsändamål
150
-
—
150
G
7
Medelstillskott
till Svenska
Varv AB
169
73
-
96
G
8
Bidrag
till Svenska Varv AB
för
vissa utvecklingskostnader
-
700
-F
700
G
10
Medelslillskotl
för Karis-
krona
varvet AB
—
75
-(-
75
G
12
Avskrivningslän
till
varvsindustrin
m. m.
—
915
-1-
915
G
13
Räntestöd
till varvsindustrin
-
300
+
300
XVI
Riksdagen
och dess verk
76
42
-
34
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1980/81:150 12
Reservation
Reservation
Ökning (-H
1980-07-01
1981-06-30
Minskning (-)
Äldre
invesleringsanslag
I c
2
1979/80
Anskaffning
av ny tågfäoa
217
77
- 140
c
3
1979/80
Särskilda
investeringar i järnvägs-
anläggningar
i Norrbottens län
252
170
- 82
G
2
1978/79
Föriagslån
till domänverket
259
195
- 64
V
20
1977/78
Län för
att underlätta strukturomvand-
lingen
inom specialstälindustrin m. m.
85
44
- 41
20
1978/79
Lån till
AB Statens Skogs-
industrier
78
-
- 78
23
1978/79
Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån inom
varvsregionerna
272
202
- 70
17
1979/80
Lån till
ett nytt handelsstålbolag
för
invesleringsändamål
100
-
- 100
18
1979/80
Lån till
SSAB Svenskt Stål AB
för
strukturändamål
750
200
- 550
19
1979/80
Lån till
SSAB Svenskt Stål AB
för
rekonstruktionsändamål
255
197
- 58
Övriga
5 188
4 805
- 383
Summa
20350
19040
-1310
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bil. 2.2
Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1980/81
13
opaginerad Kontrollera mot PDF
BUaga5
Beräknad disposition av rörliga krediter
Utestående
Beräknat
Beräknad
belopp
utestående
förändring
1980-06-30
belopp 1981-06-30
1980/81
opaginerad Kontrollera mot PDF
2964
Televerket
Statens
järnvägar
Luftfartsverket
Statens
jordbruksnämnd
Kammarkollegiet
Samhällsföretag
Försvarsberedskap
Övriga
Summa
255
1920
-1- 665
120
500
- 380
-
40
-(-
40
153
253
+ lOQ
93
-
- 93
136
221
- 85
906
1 102
-1- 196
301
301
—
4337
+ 1373
opaginerad Kontrollera mot PDF
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
2.3
Riksrevisioiisverkets reviderade inkomstberäkning för
budgetåret 1981/82
Prop. 1980/81:150
Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade
inkomstberäkning
Bilaga 2.3
TILL REGERINGEN
Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning för
budgetåret
1981/82
Enligt riksrevisionsverkels (RRV) instruktion skall RRV
varje år till regeringen lämna en reviderad beräkning av statens inkomsler för
det kommande budgetåret, avsedd som underlag för inkomstberäkningen i
kompletteringspropositionen.
RRV
redovisar i denna skrivelse nya beräkningar av inkomsterna för budgetåret
1981/82 på de större inkomsttitlarna samt vissa speciellt konjunkturkänsliga
inkomsttitlar. I anslutning till beräkningarna har bedömningar även gjorts av
utfallet för budgetåret 1980/81. Underiag för beräkningarna har inhämtats från
berörda myndigheler. För beräkningarna av inkomstskatterna har dessutom
uppgifter utnyttjats dels från RRVs taxeringsslatistiska undersökning avseende
inkomståret 1979, dels från RRVs aktiebolagsenkät.
I beräkningarna har hänsyn tagils till de propositioner
elc som förelåg den 15 mars 1981.
För de titlar avseende budgetåret 1981/82 där RRV nu
förordar förändringar på mer än 10 milj. kr. lämnas i det följande kommentarer
till förändringarna.
I en tabellbilaga redovisas resultaten av RRVs reviderade
beräkningar titel för titel för budgetåren 1980/81 och 1981/82. För att
underiälla jämförelse med prognoserna i den reviderade nationalbudgeten
presenteras i tabellbilagan också beräkningsresultaten kalenderårsvis för åren
1981-1982.
Den av RRV utgivna Inkomslliggaren för budgetåret 1980/81
kan tillsammans med RRVs inkomstberäkning i december 1980 (se bilaga 2.1 i
budgetpropositionen 1981) användas som ett komplement till den nu presenterade
reviderade inkomstberäkningen. Inkomslliggaren innehåller utförliga beskrivningar
av vad de olika inkomsttitlarna avser och vilka bestämmelser som gäller för
dessa.
1 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 150. Bilaga 23
Prop. 1980/81:150 2
Beslut
i detta ärende har fattats av generaldirektören Berggren i närvaro av
avdelningschefen .Sanell. avdelningsdirektören Dalino. föredragande,
byrådirektörerna Aronsson, Kar;lsson. Svahlstedt och Rahmn samt förste revisorn
Stenberg.
Slockholm
den 3 april 1981
G
Rune Berggren
Stig
Dalmo
Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 3
Innehåll
I. Sammanfattning SID
Förutsäitningar .............................................................. 5
Utveckling
av inkomsterna budgetåren 1980/81 och 1981/82 7
Jämförelse
mellan beräkningen i budgetpropositionen och RRVs
marsberäkning ............................................................. 9
II. Allmänna förutsättningar
Utveckling av skatteunderlaget inkomståren 1975-1980 . 14
RRVs
laxeringsstatistiska undersökning avseende inkomståret 1979. 16
Utveckling av skatteunderlaget för fysiska personer inkomståren
1980-1982 .................................................................. 16
Utveckling
av skatteunderlaget för svenska aktiebolag m. fl 19
III. Beräkning av de olika inkomsttitlarna
1000 Skatter ................................................................... 22
llll Fysiska personers skatt på inkomst,
realisationsvinst och
rörelse .................................................................... 22
1121 Juridiska personers skatt på inkomst,
realisationsvinst och
rörelse .................................................................... 27
1131 Ofördelbara skaller på inkomst, realisationsvinst och
rörelse 28
1200 Lagstadgade socialavgifter ................................... 28
1211 Folkpensionsavgifl ................................................ 29
1221 Sjukförsäkringsavgift, netlo .................................. 29
1231 Barnomsorgsavgifl ................................................ 31
1241 Vuxenulbildningsavgift .......................................... 31
1251 Övriga socialavgifter, netlo ..................................... 32
1411 Mervärdeskatt ..................................................... 33
1424
Tobaksskatt ............................................................ 35
1425
Skatt pä
spritdrycker .............................................. 35
1428 Energiskatt ........................................................... 36
1431 Särskild beredskapsavgifl för oljeprodukler ............ 36
1442 Systembolaget ABs inlevererade överskott .......... 36
1451 Reseskall .............................................................. 36
1471 Tullmedel .............................................................. 37
2000 Inkomster av statens verksamhet ....................... 37
2100 Rörelseöverskott ..................................................... 37
2111
Postverkets
inlevererade överskott ........................ 37
2112
Televerkels
inlevererade överskoll .......................... 38
2113
Statens
järnvägars inlevererade överskott ............ 38
2114
Luftfartsverkets
inlevererade överskoll .................. .. 39
2115
Förenade
fabriksverkens inlevererade överskoll .... 40
2116
Statens
valtenfallsverks inlevererade överskott ..... 41
2117
Domänverkets
inlevererade överskott .................... .. 44
2131 Riksbankens inlevererade överskoll ...................... .. 44
Prop. 1980/81:150 4
2141
Myntverkets inlevererade överskott .............. 44
2151 Tipsmedel ................................................ . 44
2212 Överskott av
karolinska sjukhusets fastighetsförvaltning 44
2332 Ränteinkomster på lån
för bostadsbyggande ... 45
2351 Räntor på
energispariån .............................. 45
2511 Expeditionsavgifter ...................................... 45
2613 Inkomster vid
karolinska sjukhuset ................ 45
2712 Bötesmedel ................................................ 46
2811 Övriga inkomster av
statens verksamhet ........ 46
4000
Återbetalning av lån .................................. . 46
4212 Återbetalning av lån
för bostadsbyggande ...... 46
4411 Återbetalning av
energisparlån ..................... . 47
5000
Kalkylmässiga inkomster ......................... . 47
5100 Avskrivningar .............................................. 47
5141 Statens vägverks
avskrivningar .................... . 48
5211 Statliga
pensionsavgifter, netlo .................... 49
Tabellförtéckning
.............................................. 51
Bilaga
1 .......................................................... 52
Bilaga 2 .......................................................... 61
Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade
inkomstberäkning 5 I. Sammanfattning
Förutsättningar
RRVs förslag lill reviderad beräkning av statsbudgetens
inkomster under budgetåret 1981/82 och den nu gjorda uppskattningen av
inkomsterna under budgetåret 1980/81 har ulförts under antagande om oförändrad
ekonomisk politik. Förändringar av ekonomisk-politisk karaktär har beaktats i
de fall dä del föreligger beslut av statsmaklerna eller förslag därom har lagts
fram av regeringen i propositioner offentliggjorda före den 15 mars 1981.
Förutom
dessa institutionella förutsättningar är bedömningen av konjunkturutvecklingen
betydelsefull för beräkningen av statsbudgetens inkomsler. Den bedömning som
regeringen presenterade i den preliminära nalionalbudgelen har utgjort det
huvudsakliga underlaget för antagandena om den samhällsekonomiska utvecklingen.
Vidare har RRV hållit kontakt med konjunklurinstitutet och ekonomidepartementet
i anslutning till det där pågående arbetet med den reviderade nationalbudgeten.
Med anledning av vad som har framkommit vid dessa kontakter har vissa
revideringar gjorts av antagandena i den preliminära nationalbudgeten.
Antaganden om löneulvecklingen har stor betydelse för RRVs
beräkningar. Sedan beräkningarna gjordes till budgetpropositionen har ett centralt
tvåärsavtal tecknats mellan SAF och LO. Med beaktande av detta och under
förutsättning att avtal träffas även för andra sektorer på arbetsmarknaden med
ett motsvarande avtalsresultal beräknas nu den utbetalda lönesumman öka med
5,3% mellan åren 1980 och 1981. Det är en uppjustering med drygt 1 procentenhet
jämfört med RRVs lägre alternativberäkning som låg till grund för
budgetförslaget.
Ar 1982 väntas den utbetalda lönesumman öka med 6,5% under
vissa givna förutsätlningar. Del är en nedjustering med 1,5 procentenheter jämfört
med det schablonantagande på 8% på vilket RRV baserade sina beräkningar till
budgetpropositionen.
De svenska aktiebolagens kommunalt och statligt taxerade
inkomster har reviderats ned med ca 5 % mellan åren 1979 och 1980 sedan
beräkningen till budgetpropositionen. Den statligt taxerade inkomsten beräknas
därior minska med 17% mellan dessa år. Underlaget för denna beräkning har
hämtats från den enkät till svenska aktiebolag som RRV utfört under
februari-mars 1981. Mellan åren 1980 och 1981 antas att aktiebolagens statligt
taxerade inkomster är oförändrade.
En specifikation av RRVs beräkningar av statsbudgetens
inkomster under budgetåren 1980/81 och 1981/82 samt under kalenderåren 1981 och
1982 framgår av en särskild tabellbilaga. En sammanfattning av beräkningsresultaten
framgår av tabell I. I tabell 5 redovisas de inkomsttitlar för vilka RRV nu
föreslår ändringar av beräkningen till budgetpropositionen.
Prop.
1980/81:150
Tabell I. Statsbudgetens inkomster fördelade på huvudgrupper
budgetåren 1980/81 och 1981/82, milj. kr.
1980/81
1981/82
Förändring
Förändring
RRVs mars-
RRVs
mars-
frän
1980/81
i
procent
beräkning
beräkning
till
1981/82
1000
Skatter
136381
133937
-2444
- 1,8
1100
Skatt pä inkomst.
realisationsvinst
och rörelse
32 180
29934
-2 246
- 7.0
1200
Lagstadgade social-
avgifter
33 701
28679
-5 022
-14.9
1300
Skatt på egendom
2 367
2659
+ 292
-t-12.3
1400
Skatt pä varor och
tjänster
68 133
72665
-1-4 532
-1- 6.7
2000
Inkomster av statens
verksamhet
13354
15332
-1-1978
-1-14,8
2100
Rörelseöverskott
3944
4 466
4- 522
-1-13.2
2200
Överskott av statens
fastighetsförvaltning
1046
207
- 8.39
-80.2
2300
Ränteinkomster
5 935
8 596
-1-2661
-1-44.8
2400
Aktieutdelning
90
84
6
- 6.7
2500
OiTentligrättsliga
avgifter
894
909
-H
15
-1-
1.7
2600
Försäljningsinkomster
927
597
- 3.30
-35.6
2700
Böter m.m.
222
241
-1-
19
-t- 8.6
2800
Övriga inkomster av
statens verksamhet
296
233
- 63
-21.3
3000 Inkomster av försåld
egendom
73
77
4-
4
•f 5,5
3100
Inkomster av försålda
byggnader och maski-
tier m. m.
43
59
-1-
16
4-37.2
3200
Övriga inkomster av
markförsäljning
13
-
-
13
-
3300
Övriga inkomster av
försåld egendom
16
18
-f
2
-H2.5
4000
Återbetalning av lån
2214
2 283
-1-
69
-t- 3,1
4100
Återbetalning av
näringslän
253
265
4-
12
-1- 4.7
4200
Återbetalning av
bostadslån m. m.
983
1012
-1-
29
-1- 3,0
4300 Återbetalning
av
studielän
533
584
-1-
51
4- 9.6
4400
Återbetalning av
energisparlån
75
85
4-
10
4-13.3
4500
Återbetalning av
övriga lån
370
338
-
32
- 8.6
5000
Kalkylmässiga inkomster
3123
5947
-1-2824
-1-90,4
5100
Avskrivningar
4218
4641
+
424
4-10.0
5200
Statliga pensionsav-
gifter, netto
-1 095
1306
-1-2
401
-
Totala inkomster
155145
157577
-1-24-32
-1- 1,6
Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 7
Utvecklingen
av inkomsterna budgetåren 1980/81 och 1981/82
Enligt
de reviderade beräkningarna uppgår statsbudgetens inkomster budgetåret 1980/81
till 155 145 milj. kr. För hudgetåret 1981/82 beräknas de totala
statsinkomsterna uppgå lill 157577 milj. kr. Del är 1,6% eller 2432 milj. kr.
mer än vad som beräknas för innevarande budgetår. Det är en betydligt lägre
ökningstakt än för de närmast föregående budgetåren.
Av
tabell 1 framgår all av inkomstökningarna på 2432 milj. kr. mellan budgetåren
1980/81 och 1981/82 beräknas skatt på yaror och ijänsler svara för 4532 milj.
kr., ränteinkomster för 2661 milj. kr. och statliga pensionsavgifter för 2401
milj. kr. Flera inkomstposter beräknas minska mellan budgetåren 1980/81 och
1981/82. Det gäller inkomstskatterna som minskar med 2 246 milj. kr. Fysiska
personers skall minskar medan juridiska personers inkomstskatter beräknas öka
(se labell 2). Alt inkomstskatterna för fysiska personer minskar mellan
budgetåren 1980/81 och 1981/82 - trots att förslag har lagts fram om minskade
utbetalningar av förskott till kommunerna år 1982 och begränsning av avdrag
för resorna till och från arbetet (prop. 1980/81: 116, 118) - beror bl. a. på
följande faklorer:
- det prisindex som styr skatteskalorna åren 1981 och
1982 anlas öka procentuellt mer än lönesumman.
- utbetalningarna till kommunerna ökar kraftigt
beroende på dels den s. k. förenklade skatleunderiagsberäkningen. dels på atl
skatteunderlagstillväxten är 1980 (pä vilka kommunerna får förskott år 1982)
ökade kraftigt.
De
lagstadgade socialavgifterna minskar med 5022 milj. kr. (se labell 3). En stor
del av denna neddragning är av leknisk nalur och beror på att inkomsterna
1980/81 beräknas bli högre än normalt p.g.a. uppbördsomläggningen för statliga
myndighelers socialavgifter. Uppskattningsvis ca 2000 milj. kr. flyttas från
titeln statliga pensionsavgifter, netto till titlarna under lagstadgade
socialavgifter. Under 1981/82 beräknas också en större
Tabell 2. Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse
budgetåren 1980/81 och 1981/ 82, milj. kr.
1980/81
1981/82
Förändring
Förändring
RRVs
mars-
RRVs
mars-
från
1980/81
i
proceni
beräkning
beräkning
till
1981/82
1100
Skatt på inkomst, reali-
sationsvinst och rörelse
32180
29934
-2246
- 7,0
1110
Fysiska personers skatt
pä inkomst, realisations-
vinst och rörelse
29478
25 728
-3 750
- 12.7
1120
Juridiska personers skatt
på inkomst, realisations-
vinst och rörelse
1529
2 370
4- 841
4- 55.0
1130
Ofördelbara skatter på
inkomst, realisations-
vinst och rörelse
500
1000
4- 500
4-100.0
1140
Övriga inkomstskatter
673
8.36
4- 163
4- 24.2
Prop.
1980/81:150 8
avsättning till den allmänna sjukförsäkringsfonden, vilken
reglerar sjukförsäkringens inkomster och utgifter. Avsättningen budgetåret
1981/82 avser regleringen av sjukförsäkringen för år 1980.
Tabell 3.
Lagstadgade socialavgifter budgetåren 1980/81 och 1981/82, milj. kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
1980/81
RRVs mars beräkning
1981/82
RRVs marsberäkning
Förändring
Förändring från 1980/81 i procent till 1981/82
opaginerad Kontrollera mot PDF
1200
Lagstadgade socialav-
gifter
33701
28679
-5022
-14,9
1211
Folkpensionsavgift
23281
22656
- 625
■
- 2,7
1221
Sjukförsäkringsavgift,
netto
4444
- 372
-4816
-
1231
Barnomsorgsavgift
5 429
5 908
479
8,8
1241
Vuxenutbildningsavgift
670
648
- 22
- 3,3
1251
Övriga socialavgifter.
netto
- 239
- 280
- 41
-17,2
1261
Bidrag lill förvaltnings-
kostnader för arbets-
skadeförsäkringen
48
51
4- 3
4- 6,3
1271
Inkomster av arbetsgi-
varavgifter till arbe-
tarskyddsstyrelsens
och vrkesinspek-
tionens verksamhet
68
69
4- 1
+ 1,?
Tabell
4. Skatt på varor och tjänster budgetåren 1980/81 och 1981/82, milj. kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
1980/81
RRVs mars-beräkning
1981/82
RRVs marsberäkning
Förändring
Förändring från'1980/81 i procent till 1981/82
1400 Skatt på varor och tjänster
1411
Mervärdeskatt
1421 Bensinskatt
1422 Särskilda varuskatter
1423 Försäljningsskatt på motorfordon
1424 Tobaksskatt
1425 Skatt pä spritdrycker
1426 Skatt på vin
1427 Skatt pä malt-och läskedrycker
1428 Energiskatt
1429 Särskild avgift på svavelhaltigt
bränsle
1441 AB Vin-& Spritcentralens
inlevererade överskott
1442 Systembolaget ABs inlevererade
överskott
1451 Reseskatt
1452 Skatt på annonser och reklam
1453 Totalisalormedel
14.54 Skatt på spel
1461 Fordonsskatt
1462 Kilometerskatt 1471 Tullmedel
1481 Övriga skatter pä varor och tjänster
68133
72665
4-4532
4- 6.7
40400
42 400
4-2 000
4- 5,0
4 845
5 253
4- 408
4- 8.4
658
715
+ 57
4- 8,7
523
548
4- 25
4- 4.8
3070
3 250
4- 180
4- 5,9
4 535
4810
4- 275
4- 6.1
1020
1 100
4- 80
4- 7,8
1030
1076
4- 46
4- 4,4
6 127
7319
4-1 192
4-19,5
100
10
9.1
110
86
70
-
16
-18.6
129
129
0
0
219
249
4-
30
4-13.7
235
260
4-
25
4-10.6
74
79
4-
5
4- 6.8
2 320
2 360
4-
40
-F 1.7
1490
1640
4-
150
4-10,1
1260
1305
4-
45
+ 3.6
Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade
inkomstberäkning 9
Liksom under innevarande budgetår utgör skatten på varor
och tjänster den inkomsthuvudgrupp som förutses ge det största bidragel till
den tolala ökningen i absoluta tal. Mervärdeskatten svarar för 2000 milj. kr.
av den totala ökningen (se tabell 4). Det innebär emellertid en mycket måttlig
ökningstakt på 5% på titeln mervärdeskatt. Av övriga skatter på varor och
Ijänsler är del enbart energiskatten, skall på annonser och reklam, totalisalormedel
och kilometerskatten som ökar mer än den antagna prisutvecklingen för år
1981/82. Den höga ökningstakten för skatt på energi hänger samman med den
föreslagna skaltehöjningen på olja med 77 kr per m' från den Ijuli 1981 (prop.
1980/81:118).
Jämförelse mellan beräkningen i budgetpropositionen och
RRVs marsberäkning
Statsbudgetens totala inkomster budgetåret 1980/81
beräknas nu bli I 847 milj. kr. lägre än enligt beräkningen i
budgetpropositionen. 1 tabell 5 redovisas de inkomsttitlar där RRV nu föreslår
en ändrad beräkning jämfört med i budgetpropositionen. Det bör påpekas att
budgetpropositionens beräkning grundades på etl lägre inkomslantagande för
inkomståret 1981, motsvarande RRVs lägre alternativ i decemberberäkningen 1980,
än RRVs nu presenterade beräkningar.
Inkomstskatterna för fysiska personer beräknas nu bli 2182
milj. kr. lägre än som antogs i budgetpropositionen. Det högre inkomstantagande
för inkomståret 1981 som RRV tillämpar i denna beräkning borde ha letl till en
uppjustering men det låga utfallet av preliminärskatleinbetalningarna under
inkomståret 1980 föranleder nedjusleringen av lileln. Även förändrade
förutsätlningar på bl.a. underskottsavdragen bidrar till nedjusleringen.
De juridiska personernas inkomstskatter beräknas öka med
379 milj. kr. mer än vad som antogs i budgetpropositionen. Del beror främst på
en upprevidering av aktiebolagens beräknade fyllnadsinbetalningar våren 1981.
De lagstadgade socialavgifterna beräknas öka med 1 102
milj. kr. jämfört med budgelproposilionen. Det är främst de minskade utgifterna
för sjukförsäkringen under år 1980 som gör alt titeln sjukförsäkringsavgift,
nello beräknas öka kraftigt jämförl med beräkningen lill budgelförslagel.
Länsslyrelsernas nettouppbörd av mervärdeskatt har
justerats ned med 1 000 milj. kr. Det är till största delen återbetalningarna
av mervärdeskatt som har höjts. Inkomsterna av tobaksskatt och skatt pä
spritdrycker beräknas minska med sammanlagt 190 milj. kr. Det beror på
konsumtionsminskningar under budgetåret 1980/81, vilka emellertid bedöms som
tillfälliga.
Inkomsler vid karolinska sjukhuset beräknas öka med 87
milj. kr. till följd av ell nytt avtal med Stockholms läns landsting.
Riksbanken har
Prop.
1980/81:150 10
beslutat inleverera ytterligare 100 milj. kr. av sin vinst
till slaten budgetåret 1980/81. Slalens järnvägar har reviderat upp sina
avskrivningar med 140,6 milj. kr.
Den reviderade beräkningen av statsbudgetens inkomster för
budgetåret 1981/82 ligger 549 milj. kr. lägre än beräkningen i
budgetpropositionen, som grundade sig pä RRVs lägre lönesummealternativ för
1981. Den beräkning som RRV nu presenterar bygger bl. a. på ett
lönesummeantagande som är ca 1 procentenhel högre för år 1981 men ca 1,5
procentenheter lägre för år 1982 jämfört med kalkylerna lill
budgetpropositionen. Beräkningen av inkomstskatterna innehåller bl.a. höjningar
lill följd av prop. 1980/ 81:116 om kommunalekonomiska frågor och prop.
1980/81: 118 om ekonomisk-politiska åtgärder. Att inkomsterna ändå inte
förväntas bli högre förklaras av att den lägre nivån för inkomstskatterna är
1980 sänker nivån även för åren 1981 och 1982. Skatt på inkomst, realisationsvinst
och rörelse (titlarna 1110-1130) beräknas sålunda öka med endast 1027 milj. kr.
jämfört med förslaget i budgelproposilionen.
De
lagstadgade socialavgifterna har reviderats ned med ca 300 milj. kr. jämfört
med beräkningen lill budgetpropositionen. Orsaken är den ökade avsättningen
lill sjukförsäkringsfonden budgetåret 1981/82 vilken bl.a. baseras på de
minskade sjukförsäkringskostnaderna inkomståret 1980. Sjukförsäkringsavgiften,
netlo beräknas av denna anledning minska med 897 milj. kr.
Även mervärdeskatten har nedjusterats. Nedjusleringen är i
storleksordningen 2500 milj. kr. Orsaken är främsl all nivåjusleringen för
budgeiårel 1980/81 påverkar lileln även budgetåret 1981/82.
Inkomsterna av energiskalt beräknas öka med 920 milj. kr.
jämfört med beräkningarna till budgetpropositionen. Uppjusteringen beror på
prop. 1980/81: 118 om ekonomisk-politiska ålgärder i vilken föreslås en höjning
av energiskatten på olja med 77 kr. per m' fr. o. m. den 1 juli 1981.
Bland övriga inkomsttitlar kan nämnas all inkomsterna av
räntor på län för bostadsbyggande har justerats ned med 200 milj. kr.
Riksbanken har även för budgetåret 1981/82 förutsett en ökning av sin
inlevererade vinst med 100 milj. kr.
Statens valtenfallsverk beräknar öka sina inleveranser av
överskott med 211 milj. kr. jämförl med beräkningen i budgetpropositionen.
Inkomsterna på titeln tipsmedel beräknas öka med 73 milj. kr. jämfört med
beräkningen i budgetpropositionen.
Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 11
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tabell 5. Jämförelse mellan inkomster enligt
budgetpropositionen och 1980/81 och 1981/82, tusental kr.
RRVs
marsberäkning för budgetåren
opaginerad Kontrollera mot PDF
Inkomsttitel
1980/81
1981/82
opaginerad Kontrollera mot PDF
Enligt Enligt Ökning
budget- RRVs (4-)
proposi- marsbe- Minsk-
tionen räkning ning(-)
Enligt Enligt Ökning
budget- RRVs (4-)
proposi- marsbe- Minsk-
tionen räkning ningl-)
67.500
67 700
4-
200
69 000
68 600
400
2367000
2367000
-
2659 200
2 659200
-
69304721
68133051
-:
1171670
74293151
72
665151
-1628000
41400000
40400000
_
1000000
44900000
42400000
-2,500000
662670
658000
-
4 670
729000
715000
- 14000
523 000
523 000
_
548000
548000
_
■3
170000
3 070000
-
100000
3 250000
3 250000
-
4625 000
4535000
-
90000
4810000
4810000
-
1027 000
1030000
4-
3000
1076000
1076000
_
6127000
6 127000
-
6 399000
7319000
+ 920000
75000
86000
4-
11000
70000
70000
_
146000
129000
-
17000
168000
129000
- 39000
218000
219000
4-
1000
249000
249000
_
33991000
32180000 -1811000 28907000 29934000 4-1027 000
31660000
29478000 -2 182000 26 167000 25 728000
100
1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse
därav
1111 Fysiska personers skatt på inkomst,
realisationsvinst och rörelse
1121 Juridiska personers skatt pä inkomst,
realisationsvinst och rörelse
1131 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst
och rörelse
1141 Kupongskatt
1144 Lotterivinstskatt
1200 Lagstadgade socialavgifter
därav 1211 Folkpensionsavgift 1221
Sjukförsäkringsavgift,
netlo 1231 Barnomsorgsavgift 1241 Vuxenutbildningsavgift
1251 Övriga socialavgifter.
netto 1261 Bidrag till förvaltningskostnader för
arbetsskadeförsäkringen 1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter till
arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhel
1300 Skatt på egendom
1400 Skatt på varor och tjänster
därav 1411 Mervärdeskatt
1422 Särskilda varuskatter
1423 Försäljningsskatt pä motorfordon
1424 Tobaksskatt
1425 Skatt pä spritdrycker
1427 Skatt pä malt- och läskedrycker
1428 Energiskatt
1442 Systembolaget ABs inlevererade överskott
1451 Reseskatt
1452 Skatt p å annonser och reklam
1 150000
1529000 4- 379000
500000 500000 48000 45000 - 3 000 615 000 610000
- 5 000
32 598 600 33 700
900 4-1102 300
23 102000 23 281000 4- 179000
3 503 000 4 444000 4- 941000
5 371000 5 429000 4- 58000
670000 670000
76000
163000
■239000
48 100
48 200
439000
1404000
2 370000 4- 966000
500000 1000000 4- 500000 48000 48 000 770000
770000
28 978800 28679100 - 299 700
22 335000 22656000 4- 321000
525 000 -372 000 - 897 000
5 811000 5 908000 4- 97000
635000 648000 4- 13 000
280000
167 000
-447 000
300
50500
50800
opaginerad Kontrollera mot PDF
Inkomsttitel
1980/81
1981/82
opaginerad Kontrollera mot PDF
Enligt Enligt Ökning
budget- RRVs (4-)
proposi- marsbe- Minsk-
tionen räkning ning(-)
Enligt Enligt Ökning
budget- RRVs (4-)
proposi- marsbe- Minsk-
tionen räkning ning(-)
opaginerad Kontrollera mot PDF
1453
Tolalisatormedel 1471 Tullmedel
240000 235
000 - 5 000 260000 260000
1230000
1260000 4- 30000 1300000 1305000 4- 5000
opaginerad Kontrollera mot PDF
2100
Rörelseöverskott
3864349
3944187
4-
79838
4056401
4465603
4-
409202
därav
2111
Postverkets inleve-
rerade överskott
58 848
61848
4-
3 000
67 000
76000
4-
9000
2112
Televerkets inleve-
rerade överskott
171400
176400
4-
5000
178500
200500
4-
22000
2114
Luftfartsverkets in-
levererade överskott
48055
48055
-
78900
83 700
4-
4 800
2115
Förenade fabriks-
verkens inlevererade
överskott
69000
32 900
-
36100
52.500
50000
-
2 500
2116
Statens vattenfalls-
verks inlevererade
överskott
1 428 900
1 408 888
-
20012
1469000
1680000
4-
211000
2121
Statens vägverks in-
levererade överskott
15.500
15 926
4-
426
32 000
32 750
4-
750
2131
Riksbankens inleve-
rerade överskott
750000
850000
4-
lOOOOO
750000
850000
4-
100000
2141
Myntverkets inleve-
rerade överskott
121000
141000
4-
20000
88 100
75000
_
13 100
2151
Tipsmedel
624000
627 700
4-
3 700
754000
827000
4-
73000
2152
Lotterimedel
388017
391841
4-
3 824
411 100
415 352
4-
4 252
opaginerad Kontrollera mot PDF
2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning
därav 2212
Överskott av karolinska sjukhusets fastighetsförvaltning
2300 Ränteinkomster
därav
2322 Räntor pä övriga näringslän. Kammarkollegiet
2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande
2334 Räntor pä övriga bostadslän. Bostadsstyrelsen
2351 Räntor pä energispariån
2361 Ränteinkomster pä medel avsatta till
folkpensionering
2400 Aktieutdelning
därav 2411 Inkomster av statens aktier
2500 OfTentligrättsliga avgifter
därav 2511 Expeditionsavgifter
230937
206774
- 24163
1046352 1046352
46598 46598 - 48 163 24000 - 24 163
6353163 5934603 - 418 560 8 755 582 8 596082 - 159 500
12331 14472 4- 2 141 13719 13719
270
269 200000 190000
10000
93
300 82 600 - 10 700 86654 89526 -t- 2872
5 200000 4 800000 - 400000 6 500000 6
300000 - 200000
270
270
-
265 000
300000
4-
35000
93 700
99200
4-
5 500
83533
83 533
_
86654
83 533
83 533
89 526 4- 2 872
916525
893988
242 726 215 826
22 537 947467 909 029 - 38438
26900 278426 235 926 - 42 500
Bilaga 2.3
Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 13
opaginerad Kontrollera mot PDF
Inkomsttitel
1980/81
1981/82
opaginerad Kontrollera mot PDF
Enligt Enligt Ökning
budget- RRVs (4-)
proposi- marsbe- Minsk-
tionen räkning ning(-)
Enligt Enligl Ökning
budget- RRVs (4-)
proposi- marsbe- Minsks
tionen räkning ning(:)
opaginerad Kontrollera mot PDF
200530
296237
2515 Avgifter vid trafiksäkerhetsverket
2529 Avgifter vid patent-och registreringsväsendet
2600 Försäljningsinkomster
därav
2613 Inkomster vid karolinska sjukhuset
2618 Inkomster vid Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut
2700 Böter m,m.
därav 2712 Bötesmedel
2800 Övriga inkomster av statens verksamhet
därav 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet
3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m. m.
därav 3115
Förenade fabriksverkens inkomster av försålda fastigheter och maskiner
3122 Statens vägverks inkomster av
försålda byggnader och maskiner
3123 Sjöfartsverkets inkomster av
försålda byggnader och maskiner
3125 Byggnadsstyrelsens inkomster av försålda byggnader
och maskiner
3200 Övriga inkomster av markförsäljning
3300 Övriga inkomster av försåld egendom
4100 Återbetalning av näringslån
därav 4136 Återbetalning av övriga näringslån.
Kammarkollegiet
52720
54 703 4- 1983
86435 88815 4- 2 380 95 500 99562 4- 4062
840836 926750 4- 85914 574679 597251 4- 22572
23 550
567 700 654
900 4- 87200 284650 308 200
56286 55000 - 1286 57 348 56370 - 978
218795 222434 4- 3639 228085 241085 4- 13000
102785 106424 4- 3639 106075 119075 4- 13000
200530 2962.37 4- 95707 232583 232583
95 707 232583 232583
36005
52864
58814
4- 595Q
43421 4- 7416
500
500
1000 4- 500
1 800 4- I 300
1000
1000 1216 4- 216 1000
50
50
200
4- 150
200 4- 150
1250
1700
7 000
5 300
7 000 4- 5 750
13165 13165 _ _ _
16000 16000 - 18000 18000
249774 252779 4- 3005 265419 265419
3397 6402 4- 3005 3510 3510
opaginerad Kontrollera mot PDF
Inkomsttitel
1980/81
1981/82
opaginerad Kontrollera mot PDF
Enligt Enligt Ökning Enligt Enligt Ökning
budget- RRVs (4-) budget- RRVs (4)
proposi- marsbe- Minsk- proposi- marsbe- Minsk-
tionen räkning ning(-) tionen räkning ning(-)
opaginerad Kontrollera mot PDF
942748 982819 4- 40071
1042003 1012003 - 30000
75 000
370329 370329 - 337661 .337 661
3930017 4217817 + 287800
4618440 4641440 4- 23000
300
1367 000 1363 000 - 4000 431000 571600 4- 140600 813 600 761000 -
52 600
1570000
1698000 4- 128000 1730000 1800000 4- 70000
192
553 192 553
119600
4- 19600 116 100 122800 + 6700
-963000
-1095000 - 132 000 1165 000 1306 000 4- 141000
963000
-1095 000 - 132000 1165 000 1306000 4- 141000
156991813
155144608 -1847205 158125355 157576778 - 548577
4200 Återbetalning av bostadslån m. m.
därav 4212
Återbetalning av lån
för
bostadsbyggande 4214 Återbetalning av
övriga bostadslän.
Bostadsstyrelsen
4300 Återbetalning av studielån
4400 Återbetalning av energisparlån
därav
4411 Återbetalning av energispariån
4500 Återbetalning av övriga lån
5100 Avskrivningar
därav
5111 Postverkets avskrivningar
5112 Televerkets avskrivningar
5113 Statens järnvägars avskrivningar
5114 Luftfartsverkets avskrivningar
5115 Förenade fabriksverkens
avskrivningar
5116 Statens vattenfallsverks
avskrivningar
5121 Avskrivningar på civila fastigheter
5141 Statens vägverks avskrivningar
5200 Statliga pensionsavgifter, netto
därav
5211 Statliga pensionsavgifter, netto
Statsbudgetens lotala inkomster
940000 980000
8 79
533250 5.33250
75000 75000
75 000
70 500
45400
70500 45
500
lOOOOO
37000 37000 1267 000 1266 700
30
40000
1040000 1010000
71
583550 583550 95000 84500 - 10 500
84 500
10.500
38000
42000
4- 4 000
95000
100
72 500 68 800 - 3 700 47000 52 600 4- 5 600
202 543 199 543 - 3 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
II. Allmänna
förutsättningar
Utvecklingen av skatteunderlaget inkomståren 1975—1980
För alt kunna bedöma utvecklingen av statens inkomsler är
det av stor betydelse att analysera förändringarna av fysiska och juridiska
personers
Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 15
inkomsler. Här görs därför först en återblick på
utvecklingen av dessa inkomster, sådana de kommer till uttryck i statistiska
centralbyråns laxe-ringsstatistik. Utvecklingen av inkomster och avdrag från
olika förvärvskällor vid laxeringen till statlig inkomstskatt redovisas i
tabell 6. .Av tabellen framgår utfallet vid de senaste sex taxeringarna.
Tabell 6
visar att inkomst av tjänst utgör det dominerande inkomstslaget för fysiska
personer. För inkomståret 1979 utgjordes 93 % av den sammanräknade inkomsten
av inkomst av tjänst. Därnäst i betydelse kommer inkomst av rörelse med 2,9%
och inkomst av kapital med 2.1 %.
Inkomst av annan faslighet ökade med knappt 53% mellan
åren 1977 och 1978. Större delen av inkomsterna härrör från schablöntaxerade
fastigheter. Den slora ökningen mellan åren kan till största delen förklaras
av att schablonintäkten 1978 höjdes från 2%; till 3% i intervallet upp till
200000 kr. i taxeringsvärde. Som mest ökade således schablonintäkten med 2000
kr. per fastighet.
Inkomst av
kapital visar stora variationer under den redovisade perioden. Del är framför
allt förändringar av räntenivån som orsakat detta. Mellan åren 1974 och 1975
stannade ökningen vid 3.1 %. Del var en följd bl.a. av höjningen av exlra
avdraget för inkomster av kapilal från 400 kr. lill 800 kr. för ensamstående
och från 800 kr. lill I 600 kr. för samtaxerade. Mellan åren 1975 och 1976 sleg
inkomsterna med 9,2%. Den genomsnittliga ränlenivån sleg med 1,7
procentenheter under år 1977 jämförl med år 1976. Ränteförändringen förklarar
därför till stor del den höga ökningen på näslan 40% av inkomst av kapital
mellan åren 1976 och 1977. Mellan åren 1978 och 1979 ökade inkomst av kapilal
med 13.1%. Den genomsnillliga räntenivån ökade mellan åren med 0,75
procentenheter.
Inkomst av lillfällig förvärvsverksamhet uppgick för år
1979 till 1470 milj. kr., vilket aren minskning med drygt 8%'jämförl med år
1978. Under sexårsperioden redovisas en årlig inkomstökning med drygt 16%.
Dessa inkomster redovisas i taxeringsslalistiken och ingår i underlaget för
beräkning av statlig och kommunal inkomstskatt. För den del av inkomsterna som
härrör från försäljning av fastigheter kan uppskov med inkomstskatten
erhållas. T.o.m. inkomståret 1978 låg besluten om uppskov hos länsrätterna.
Delta innebar all inkomsterna ingick i taxeringsutfallen. Fr. o. m. inkomståret
1979 beslutar emellertid taxeringsnämnderna i de flesta fall om uppskov. Detta
medför att de inkomsler som den skatlskyldige erhåller uppskov med
beskattningen av, inte ingår i taxeringsutfallel. Delta kan förklara en del av
den minskning som skedde mellan åren 1978 och 1979.
Avdragen för underskott i förvärvskälla har visat en
fortgående ökning under hela den i labellen redovisade perioden. Ökningen
uppgår lill i genomsnitt drygl 21 % per år. Den största posten bland dessa är
underskott av annan faslighet, dvs. de underskoll som uppkommer för bl. a.
villor och fritidshus pä grund av ränteavdragen. Avdragen för underskott i
förvärvskälla beror därför till stor del på räntenivåns utveckling saml
reglerna för beskattning av fasligheter.
Prop. 1980/81:150 16
Riksrevisionsverkets
taxeringsstatistiska undersökning avseende inkomståret 1979
För
beräkning av skatt på inkomst och förmögenhet åren 1980- 1983 har resullal från
RRVs laxeringsstatistiska undersökning avseende inkomståret 1979 använts.
Resultaten från denna undersökning är f. n. preliminära och någon redovisning
av uppskattningen av inkomster och avdrag görs därför inle här ulan kommer att
publiceras senare. (Den undersökning som avser inkomståret 1978 kommer p. g. a.
registreringsfel alt publiceras efter undersökningen för år 1979).
Utveckling
av skatteunderlaget för fysiska personer inkomståren 1980—1982
I
RRVs beräkningar i december 1980 antogs lönesumman ha ökat med 9,3% mellan åren
1978 och 1979. Löneglidningen uppgick till 2,4 procentenheter och den avtalsmässiga
höjningen uppgick lill knappt 6 procentenheter. Sysselsällningskomponenten
antogs ge elt positivt bidrag till lönesummeutvecklingen på knappl I
procentenhet.
RRV
har i sin reviderade beräkning utgått från att lönesumman ökade med 9,4% mellan
åren 1978 och 1979. Pensionerna beräknas ha ökat med 15,5% mellan samma år.
För
lönesummeulvecklingen mellan åren 1979 och 1980 antogs i decemberberäkningen
alt den avtalsmässiga ökningen skulle uppgå till 8,8 procenlenheler.
Löneglidningen antogs uppgå till 2,2 procentenheter och sysselsättningskomponenten
väntades ge ett positivt bidrag på knappl 0,5 procentenheter år 1980. Totalt
beräknades den utbetalda lönesumman öka med 12,0 proceni. Avlalskomponenten
beräknas även nu uppgå lill 8,8 procentenheter, löneglidningen till 1,7
procenlenheler och sysselsättningsutvecklingen beräknas ge ett bidrag på 0,6
procentenheter. Sammantaget beräknas den utbetalda lönesumman ha ökat med 11.8%
mellan åren 1979 och 1980. Del finns emellertid två indikationer på alt denna
lönesummeökning skulle kunna vara för stor. För det första har de lotalt
inbetalda preliminärskalterna för år 1980 inte ökat i den omfattningen alt man
med utgångspunkt i tidigare kända relationer mellan lönesumma och preliminärskattebelopp
kan dra slutsatsen all lönesumman skulle ökat så mycket. För det andra ger
resultat från statistiska centralbyråns bearbetningar av
skatteadministrationens kontrolluppgifter inle underlag för en så hög ökningstakt.
RRV har emellertid i samråd med berörda myndigheter ändå valt att basera sina
beräkningar på en utvecklingstakt på 11,8% eftersom denna ökning kommer atl
utnyttjas i övriga beräkningssammanhang i samband med nalionalbudgetarbelet.
Pensionerna beräknas nu ha ökat med 19,3% år 1980, vilkel är samma utvecklingstakt
som beräknades i december.
Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 17
opaginerad Kontrollera mot PDF
O » /"i r*. « /"i
ri —
*r
r-r--.
r-;0 r-;
o_
rT Ö Ö O
oo r
O
ö o
r. O
f*~i
4- 4-
14-4-4-
4- 4-
14-4-4-
t-._ ON
—
, —
*,
n vo
—
"i
r. OC *
r.1
—
1 4-
4-
r-' — '
: 4-
rl
+
rl rJ
+ 4-
4-
4-
opaginerad Kontrollera mot PDF
00 r~ r —
o' ri
r-.' — 1/-, —
Tf Tt
O rl
vC — '
v-i rJ
ov » o rl'
ri
4-4-4-4-
4- 1
+
4- 4-
4-4-4-
+
\.C r 00
r-.
rj ov
o
rn —
Tf Tt
r-_
i » i
Tf r-.'
00 r[
00 oo
— (
m
rvTrf
m —
o' ri
r-.'
n
4- 4- 4-
+
4- 4-
+
4- 4-
1 4-
4-
+
sD u-|
r* » O
oo r.)
r
rO
rt3\ o
1/1
r> » O r » /-'
vO ov'
■4
rj T)-' r —
ri
</-, oo' m —
I-'
14-14-
4- 4-
+
+ +
1 4-
4-
+
r-. sO
r* 00
00_ —
ri
\q o
I/-1 r
r.-.
ve
r r-' Tj
r-'
Ov' r'
t
ri —
ri r-'
Ov — rl
u
4-4-4-4-
4- 4-
+
4- 4-
4-4-4-
+
V0_ U-;
Ov_
rn Tt
r-'
— rn —
00 — vO —
r- r.1
n —
"C: 2:
1 4-
4-
4- 1
+
4- +
OV r-;
rn
O Tt
ve
I-~ Ov
— ' t--' oo'
Tt-------------
OV oo'
rvi n
r-
Tt oo
Tt —
1 4-
1
1 4-
T
4- 1
. , o Tt — ' ri
r- r-~
TtO
r ri
rr, r| rvi rt
+ I
+ + I
00------------
r-v Tf
iTi
ON r-
(S
oo ri
• Vi
00 CJ
in
r Vi
+
+ +
+ 1
+
+ +
— |v
4-
opaginerad Kontrollera mot PDF
— sO r*i r-
rf — \0' O
— O r*-i
oo
r- as
r~~ o
rr-, — 00
o ' oT
TT m -■
- sO ©
Os yr,
sO r* - 00
00 o Tf sO
Os r Ö r>f
\0 00 00 o
o r-~ o r--
w-, oo
sD <s
Tf oo ON
r-v "
f*-)
Tt ON
QO
— tr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
I
o r- sO v
— O O oc 0\ r-J ri rsl r- t-- ON
r--
S3
I
fi — r--. o
— v-i
..rt
oo r- r-t 00
r- oo
r*-, tfi
V oo Vt f*)
\D "
ON V)
r-J Tf r-- so
v-) <
Tf X
*r\ r ™«
r-J ri
ON — sC ■ ON
r-J v
v\ m Vi
n r-J » o
Tt Tt
OD
■o
c
s
B
(A
:C Ö
M
C
t/5
00
es
c
c
b. n
DC
C
u
>
s
tn
A
* «
>
%
• a
c
3ii
— 00 —
ly-, O r- —
— r- "q- ui £ ) r-l ir-, r~- r- — r r--
ON 00
rj r-
r-l r-
o
00 Tt
O as
r4 ON r-
ON ON
00
r — r-- V"i
r-J r-J
"
Vi
r-i ri
—
r*-i
r-l
Tf r-~ r « -,
r-J r*-i
rJ
i
O sO r|
ON
r-J
Tt
m
R.*,
rl — -<t
r
ON u-i
vx; o u o r--- rj
1
i
00
r*',
m n
— V") —
O r- Tt
1
cn-vOO
r-J
Tt
ve r4
ON r-
o
u- r-l —
fNi
r
— "i *"i — ,
r*-i
Tt
VC
oo
O nO -
<N
ri o On rX O w-i 00 Tf
- ON On Tf
i
oo
O 00
!5
t-
vi' on'
O on' 00* r « -i ON O
QO
f*-i
C r t~~-
r-l
2
r- r-J
00
■a
» O
w-i r- O
00
„
vO
r-
Os OO
o oo o
QO
s6 Tf
K ON Tf Tf — £ )
r-J r- — rsj
s ö r-
sD
sD
E
- —
ON OO
§ 8 8
r-i
so Vi
i
r
ND r-
m
«
V) \r; v,
r- oo (N
Tt r
i
E
>
00
o
ccj
2
OJ
ott i
toinki
!A
• o
(A
<
■SPE
13
• C
00 :0 C
>
CO
E o
S
QJ
zz a
J £ w
" • ;=
?=
j
Oc
JZ
;c9
i
1/5
OJ
c
u
c
0 -c
■ ä i
IV
ksfastig
astighet
é é
ir under
skälla äknad n
avdrag,
h avjäm nkomst
o ö
ca
u
CQ
.a
ca 3 c
v
t*i :rt
_c
Avdrag
fii
förvärv
Sammanr
ca o —
"O
Inkomst
jordbr annan
c/1 C
:?3
1 -
ca
E E
Allmänn
drag 0
Taxerad
Grundav
'S 'a
aa
to
rj nc nO
—
o o
—
r, On
— tn
rl — o n m o
Tt Ov rn
"<t
O On
a\ no r-J ' — rJ rsl
r.-, v, t~
yr-, OD oo
—
r- Ov
V)
oo oe
m — —
r- —
no "O r
rJ ON
_
r- Tt
v. Vi
r-
ON r
r
v, -O)
rsj rJ
ni
—
"
ON r- Tf
— f
irt
r
p r- -
O
v,
r4 — r--
r*
—
O .i ._.
.1 c/! 00
o
2 o 1 .: « : — c;: E
15 « i - :ca
3 :ca c :> J S> feg gl
oii:ca ca C 2 2 > E « -a
"O ;0 E = S > tfc tr — ca
< V5 <
■g s
2 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 150. Bilaga 23
>/-.
.3- m,
» r-J Tt
iri
rn » rl
Vi m v, rt f rl 4-4-4-
> £ OV
1 4-
ve' +
oo' 0\' r — 4-
4-
ov oo_
r;
o —
" »
00 vC
v-, ri
rn
u-'ov'
O
r-' o'
I
I I
I I I
f<i'
V, V,
r V)
r| nC
•r
O OO
»/"i
ON r
r-i o rt
O
Oc'r*l
o"
o ON
vi ON r!
4- 4-
4- 4-
I
4- 4-
4-4-4-4-
n Tt Ov
Tt — ri
— n
VO —'
Ov r| o,
Tt'm' o
m -N
4- I 4-
rg ov r- —
o vC —' —
Tt------------
4-4-4-4-
4-4-4-4-
opaginerad Kontrollera mot PDF
R-
,'~~.
sC
rj
r-
» /~l
r--
00
C>
Ov Tt
r-_
— Tt
Ov
"/-i
—
— Tt
r~_
—
v-, o
''"i r Vi
a v]
r\ r\
ON
(j
V|
!J[
— ' oo' Tt
r
o'r~'
. — m
— '
rt
— '
ö — '
r-.'
ri
1
1 +
i +
+
+
+
+
4-
4- 4- 1
+
4- 4-
+
4-'
4-
4- 4-
4-
+
00 oo o
Vi f,
ON
—
ri
"i
00 Ov rl
• o
rl o
tn
Ov
r-l
Ov 0_
-
'.
— v, r </1 — r-l
sO Tt
(
-.o
ON
r-l
1-
Tt o ö r.-'
vX
Tt o
» r'
rl
rn
— yr, rl . —
=c
VC
1 +
1
1 4-
1
+
1
+
T
1 4- 1
+
4- 4-
+
4-
4-
1 4-
4-
+
— rj r~-
r- r-,
» /-,
00
—
1-
ov u-j vO
CC
Tt ir.
tn
oc
rt
r.-, . —
rr-.
r
"X
rn oc'
sO
o
Vi
S
ri o c-t — m r*-i
r-'
oc' Tt
m
oe
rl
oo'
rr{ ov Ov'
— r(
1-
opaginerad Kontrollera mot PDF
r- r*i fJ
r- 00
3
\0 v, o
r-' 00 oo'
Tt ON v,
Os n
rsl — r*i t--
oo' Tf ri
O
O — 00 oc
00 Tf ON
ON
r* r-i sO
sO
—
r~- r-J
t O
Vi oc
SS
00 n » /-, n
— ON
r-l
— r-T fn
Tf O d © "
rj 00 oo ©
ON r-,
o f
r- V) 0\
oo r-, —
ri
r
opaginerad Kontrollera mot PDF
v, r,
00 ri
■"t r-J v, Vi
Tf Tt 'é
oo'
O OO r-J ri
ON------ [
r~. r-J 1/1 O r-J
00 v.
n ON nC r-, OO
r j
— vC
no r-l
O V)
O r--
—
o
— ri
ON r-, » /-,
r- r~- ti -
O nc ON r
» A-, w-i r r
r- ON Tf Tt
v\ rr-i n
n
ts
— o
oc Tt
n Tf
— sD
rvj >,D
D
o Tf
ff\
o Vi
_
TT
r-J >Ai
oo
— ON V\
s
r-, n
rv)
in
rsl Tt ö
Tt
V,
1-.
o sO
ON
n i>,
00
— r
■/
m r-l
Os
•
r
r-
sO\DCC—l vi - r\ v'i ON oo Tt r- 00 Tt <i r-
ON r-- ri On
(N Tf O
—
rj sO r--
On 00 n — r-l
1/-, —
v, ON
(J nO
r<i — Tf o
— Tt
t — v, so
v, Tf GC
n —
oo r r~-
■Zi T-~ n
ri ON oo
2
rv) o
r rj r-,
n n r »
Ov
Ov
sO oo
ri sO r-,
r
r-'oo'
— r- m ri
O oo' r-J*
O ( — rsj o Tt
ve'
os sD
r- ON
—
O r-l
r r
—
\o
nO r- r-l
O Tt
''i-
- Vi
r-.' \D
o'
nO Tf r
rj
r--' no
Tf
00
2 g;
oc Tt \C
' on'
fj r —
in - ON —
» o n r- ri — » r n Tt O ri
sD Tt
ON 1*1
ON sC
O (J
Tf
r
s
n
o
1/1 r-- oo
— li ON
rj OC O
10
Tt-ri
— T
QO
r
ON — ON
00 rj
O 00 oo oo
r-, —
Os
v-i
Tf
r r- O
t>
r- ON r-l
On
li- U-1
Tt nC
« /-) ON o r-l
Tf — '
ON 00
r o
1
i/"i
o
ON
ri v't sD
ri O O ON r- "/
i
r-l
— r-'
— Tt
Tf
!S
nD
oc <J
r-l v-i ri
o
5
■3
.»E j2.
E-a c
c |.°i2.E
~1 J=
■'O
a
E
u
o
■j;
00
V]
O
c: '5
= c
c
oi ig
"IJ
L. 1
c/l
u
OJ
C
= rt
2 S
■3
V]
--:'
.2?
to
i
C 3
>-s
.s
'
t-
« :rt
" g
Jl
-1
ä
a
i2
OD
& fe
:rt :a
i
■0
a u
£
.Oc
t/2 XI
E
ca
£ : E
— ra
5
■
E-a
E
3
73 >
£ i
41
_c
i °
C/5
<
c/3
<
H
<
opE
ll
E :0
.SJE
J — c ■ rt *"■
■ « i
,L
E
E
£
0 .i
J C/J
00
å
E i
u n .0
M
0
C 3
J5
Il
II
ch avj ä mnin komst ortsavdrag 1
a
00
rt
• 0
in
>
:rt
>
avdrag 0
xerad in nyttjade
C
it
>
ca —
ca —
ii
<
tn <
f-:=i
«
Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning
19
I den preliminära nalionalbudgelen redovisades två
alternativa utvecklingstakter för lönesumman mellan åren 1980 och 1981,
nämligen 4,1% resp. 7,8%. RRV valde då atl beräkna statsinkomsterna baserade på
det högre alternativet med en beräknad löneglidning på 2,5 procentenheter och
en väntad sysselsättningsminskning på O,.5 procentenheter. Avlalskomponenten
förutsattes uppgå lill 7,5 procentenheter vari ett s. k. överhäng p. g. a.
tidigare avtal ingick med ca 3,7 procentenheter. Sedan dess har etl centralt
avtal mellan LO och SAF träffats, vilket beräknas innebära att totala
lönesumman väntas öka med 5.3% mellan åren 1980 och 1981 förutsatt att avtalen
på den övriga arbetsmarknaden ger ett ulfall i samma storleksordning.
I det nya lönesummeantagandet beräknas avtalskomponenten lill
ca 5 procentenheter. Löneglidningen antas bli av storleksordningen 2 procentenheter
medan sysselsättningskomponenten väntas dra ner utvecklingstakten för
lönesumman med ca 1 procentenhet.
RRV skrev
i december schablonmässigt fram lönesumman med 8% för år 1982. Det tidigare näinnda
avtalet är tvåårigt och med ledning av avtalets storlek och beräkningar av
prisutvecklingen under år 1981 föreligger nu en bedömning att lönesummans
ökning blir av storleksordningen 6,5%. Pensionerna beräknas under år 1982 öka
med 11,6%.
Av
inkomsterna från andra förvärvskällor har utvecklingen av inkomst av kapital
mellan åren 1979 och 1980 ytterligare uppjusterats och beräknas nu öka med
drygt 70%. Prognosen för år 1981 tyder på en fortsatt hög utvecklingstakt,
främst beroende på diskontohöjningen i januari år 1981. RRV räknar således med
en ökning av kapitalinkomsterna med ca 35% mellan åren 1980 och 1981. För år
1982 beräknas en ökning med ca 15%. Förändringarna baseras på nu gällande
antaganden om räntenivån, in- och utlåning samt sparande.
Underskotten
i förvärvskälla har sedan slutet av 1960-talet ökat kraftigt varje år med några
få undantag. Den mest betydelsefulla avdragsposten är underskott av annan
fastighet som svarar för merparten av underskotten. De totala underskotlen
beräknas ha ökat med drygt 40% mellan åren 1979 och 1980. Trots effekterna av
fastighetstaxeringen beräknas utvecklingstakten för underskotten bli så hög
som 23%-mellan åren 1980 och 1981. De kraftiga räntehöjningarna bidrar nämligen
till att underskotten av kapital ökar i förhållande till vad som antogs i
december. För år 1982 räknar nu RRV med atl underskotten ökar med ca 15%.
Utveckling av skatteunderlaget för svenska aktiebolag m.
fl.
Under februari-mars 1981 upprepade RRV sin enkät från
hösten 1980 lill ett urval om drygt 2000 svenska företag, sparbanker och
försäkrings-institut.
I enkäten ingår frågor om den till statlig och kommunal
skatt laxerade
Prop.
1980/81:150 20
inkomsten
samt beräknade fyllnadsinbelalningar under våren 1981. Vidare ingår frågor
angående storleken av det särskilda forskningsavdraget (SFS 1980:955) och det
särskilda investeringsavdraget (SFS 1980:953, 954). Slutligen har företagen
tillfrågats om beräknad avsättning till resultatutjämningsfond (SFS 1979:612)
och beräknad insättning på tillfälligt vinstkonto (SFS 1980:456).
I
det följande redogörs för vissa huvudresullat av undersökningen. Det bör
observeras atl uppgifterna vad gäller slorleksgrupperna O-19 anställda är
mycket osäkra. Urvalet för denna grupp är jämfört med totala antalet
förekommande företag mycket litet. Dessutom är bortfallet störst inom denna
grupp av förelag. En utförlig beskrivning kommer alt publiceras i statistiska
centralbyråns statistiska meddelanden, serie F.
Resultatet
av enkäten har fördelats på företagsstorlek och redovisas i tabell 7.
Enligt
enkäten beräknas den statligt taxerade inkomsten minska med 17% från år 1979
till 1980. Enligt höstens enkät var minskningen 13%. Den kommunalt taxerade
inkomsten beräknas i värenkäten minska med 21% mellan åren 1979 och 1980. I
höstenkäten beräknades den kommunalt taxerade inkomsten minska med 17%.
Fyllnadsinbetalningarna under våren 1981 beräknas ulgöra ca 29% av den totala
bolagsskatten för verksamhetsåret 1980. Det särskilda forsknings- och
utvecklingsavdraget beräknas uppgå till 451 milj. kr. Företag med fler än 500
anställda svarar för 90% av detta avdrag.
Det
särskilda investeringsavdraget har återinförts. Avdraget för maskininvesteringar
är 20% och gäller under tiden I november 1980-31 december 1981. Det
motsvarande avdraget på byggnadsinvesteringar är på 10%' och gäller under
perioden I november 1980-31 mars 1982. Det särskilda investeringsavdraget för
maskininvesteringar beräknas uppgå lill 519 milj. kr. för verksamhetsåret 1980.
Avdraget för byggnadsinvesteringar beräknas till 92 milj. kr. Företag med (ler
än 500 anställda svarar för 25 % av de totala avdragen.
För
verksamhetsåret 1980 beräknas företagens avsättning till resultatutjämningsfond
uppgå till 2,1 miljarder kr. Företag med fler än 500 anställda svarar för 35%
av delta belopp. Den tillfälliga insättningen på vinstkonto beräknas totalt
uppgå till 2,6 miljarder kr. De största företagen, de med fler än 2000
anställda, svarar för 44% av den totala insättningen.
Avsättning
till resultatutjämningsfond och insättning på tillfälligt vinstkonto har ökat
företagens möjligheter att göra avdrag för verksamhetsåret
1980. Detta
förklarar nedgången iden taxerade inkomsten mellan verksam
hetsåren 1979 och 1980.
Vid
bedömning av 1981 års statligt taxerade inkomster har RRV utgått frän en
trendmässig ökning på 10%. För verksamhetsåret 1981 har som tidigare nämnts det
särskilda investeringsavdraget återinförts. Den tillfälliga insättningen på
vinstkonto sker undantagsvis för verksamhetsåret
1981. Av
denna anledning räknar RRV med att den statligt taxerade in
komsten förblir oförändrad mellan verksamhetsåren 1980 och 1981.
Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstber ä kning 21
opaginerad Kontrollera mot PDF
oo ,
E ri
c c
cn — ■ c 1-
w 00
r~- Tf On ON
n OO Tf r- r-J Tt — rj Tf » n —
nO nO
r-l —
opaginerad Kontrollera mot PDF
E r.
"■1
(Q .. (A O
« > » £ » v
L. "
S ~ ca
-X 001 3>-o| ° So
>.E s-S.E g 53t;S
<cS: = cci:>.c
—
Ä > ■" ca
i_ T5 , :0 ca 1)
(/, CVJ .T- l_ — — (
c OJ oo
- t- T3 XI .
00 00 r ON o
r<; v-i
\0 (0> ■ — i/"i Tt n Tf m
O — On on
r-v — o r-
O O <t
opaginerad Kontrollera mot PDF
00""
>-ta
CQ V] fl OD
:i|
c .E >- r .E ;0 Ä 1- Ov
00
£ 'x: o oo-o
.1 y: —
l_ T- 1)
- - _ _ . o 01 01 ;_
C O > — caci: >.c:aco
r"i v, vi 1/-1 "
r-l r-, r-~ —
rJ
—
r-.
opaginerad Kontrollera mot PDF
r-l ON Tf
in oo
oo r-, « /-i 00 — "
sC - » o nD
On —
rsl — — — r*-,
u a.
c -o
.o o . £ c
i £
*-' M
CA IS
o ia
•o a
t u v
c w • = CO c
(/. 00 I I o
.Q c j<: 00 3'c i; «£
Li-, X) t«
;/! ora
<rt .,00
1 c:
c c ON
X)
3'Oc/5_,r:u—"
.= - E 2 E S 5 . ä I •£ 6oE" ° = -S"S
i/i " £ rr
E ca c
fc OJ i
ca u.
Ov
yi oet: —
E
l — ti w
o> o o -= X .:<: t- ta c jO
■ oo
' _ — c
c ov
"O
'Ti _. )z tu —
.= .-.5!'2
E g S „ !5 I '2 oo~ " o = - 1/1 Ov :occox.: « :oihttEr
r-J Tf r-
0 Tf
\D r-
ON r- oo
— r » -,
Os r-,
</-, — — rJ
O n Tt ui
r-
Tt
o
r- ON ON
r-i o
ON O
o
r-J n Tt
r- 1/-,
—
VI
+ I
r n 00 r-,
O Ti- rsj o
n o —
rsj v-,
00 O rJ
oo
— oo VI —
— Or-.
iTj r- o Ov ON
o ri Tf On —
r, r r-i
lllll
opaginerad Kontrollera mot PDF
E £
--o ; -t
-.2P 2 E « S
o rt
—
11 o > " _ ov
~ C
01 (
On
CO i5.SiS
—
ir-, VI VI rsl
—
\ £ > ON Tt VI
VI
ON r-- r- —
—
O r- ra n rsj
1
fj Cm
Bl
00 ON On On On
rt - Ov Ö\ On
-g I I i I I
• -- o
t; ooo
i? OOOO
< o <N
— » 1-1 rvi
"C ö O
.:*: ■;;
:i?3 f
vj ,rt
E c-
■o
u
00
iS -cS
■ ... I
Prop.
1980/81:150 22
III. Beräkning av de olika inkomsttitlarna
1000 Skatter
llll Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst
och rörelse. RRV
har i sin beräkning av inkomstskatterna för 1981/82 även
bedömt utfallet för innevarande budgetår. Beräkningarna sammanfattas i tabell
10 i vilken också framgår skillnaden gentemot RRVs beräkningar i december år
1980. Utgångspunkten för beräkningarna är bl.a. de inkomstfördelningar som
antas gälla för åren 1980, 1981 och 1982. RRVs taxeringsslatistiska undersökning
har använts för att beräkna dessa. Beräkningen bygger på fram-skrivningen av
den inkomstfördelning som gällde för basåret 1979. Förändringar i skattesystemet
år 1981-1982 har beskrivits i RRVs decemberberäkning. Där redovisas även
effekterna av de olika ändringarna i skattereglerna. Förändringarna i
skattereglerna för år 1981 var:
-
basenheten steg
till 6400 kr.
-
basenheten
rensas från inverkan av ändringar i indirekta skatter och energipriser
-
marginalskattelättnader
mellan 76000 kr. och 96000 kr.
-
den tillfälliga
höjningen av den särskilda skattereduktionen förlängdes även år 1981
-
nya regler för
extra avdraget för pensionärer
-
begränsad avdragsrätl
av frivilliga periodiska understöd tili 5000 kr. per givare
- 1981 års fastighetstaxering
- ändrad villabeskattning
- förinögenhelsskatleskalor ändrades
- rätten till avdrag för realisationsförluster på
premieobligationer begrän
sades
- ändrade regler för beskattning av realisalionsvinsler
vid fastighetsför
säljning
- höjda belopp för aktiesparandet
- höjning av den kommunala medeluldebiteringen med 46
öre.
Efter det att budgetpropositionen lagts fram har
ytterligare propositioner pä skatteområdet presenterats för riksdagen. Det är
främst två propositioner som får effekter på statsbudgetens inkomster under
1981/82, nämligen prop. 1980/81: 116 om kommunalekonomiska frågor och prop.
1980/ 81:118 om ekonomisk-politiska åtgärder. 1 dessa föreslås bl.a. följande:
-
det kommunala
grundavdraget höjs frän 6000 kr. till 7000 kr. fr.o. m. år 1982
-
förskotten av
kommunalskattemedel är 1982 beräknas på ett underlag justerat dels med hänsyn
till höjning av grundavdraget, dels genom att 20% av skatteunderlaget från
juridiska personer avräknas
- den statliga skattereduktionen minskas
Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 23
-
minskning av
det kommunala skatteunderlaget från juridiska personer med 20%
-
begränsning av
reseavdragen genom att avdrag medges endast för kostnader större än 1 000 kr
-
krav på
tidsvinst på två timmar för att ge rätt till avdrag för resa med egen bil till
och från arbetet
-
extra avdrag
för stimulans av skogsavverkningen I januan 1981-30 juni 1983. Finansiering
genom höjning av skogsvårdsavgifter
-
rätt lill
skattefri inkomst upp till 5000 kr. för icke yrkesmässig bär- och
svampplockning
-
kvarskatteavgiften
höjs till 8% för kvarstående skall under 5 100 kr. och till 10%cöver5 100kr.
RRV har beräknat effekter av några av dessa förslag.
Höjningen av det kommunala grundavdraget beräknas genom minskade förskott lill
kommunerna förstärka statens inkomster med ca I 700 milj. kr. kalenderåret
1982 varav ca 850 milj. kr. faller på budgetåret 1981/82. Begränsningen av de
juridiska personernas skatteunderlag kan beräknas lill 820 milj. kr. för hela
år 1982 vilket innebär en positiv effekt pä statsbudgeten 1981/82 på 410 milj.
kr. (se inkomsttiteln 1120 Juridiska personers skatt).
RRV har även förnyat beräkningarna av effekterna av
ändrade skatteregler år 1981 och kommit till i stort sett samma resultat som
vid beräkningarna i december.
RRV har även försökt bedöma effekten av den begränsning av
reseavdraget som föreslås i prop. 1980/81: 118. 1 propositionen föreslås att
de första 1 000 kronorna i reseavdrag skall räknas som personliga levnadsomkostnader
och således inte skall berättiga till avdrag vid taxeringen. Vidare föreslås
att tidsvinsten för avdrag för resor med egen bil till och från arbetet skall höjas
från nuvarande 1,5 timmar till 2 timmar. Vid 1980 års taxering redovisade
enligt RRVs taxeringsstatistik knappt 3,5 miljoner inkomsttagare reseavdrag.
Det totala avdragsbeloppet för resor till och från arbetet uppgick till ca 6,5
miljarder kr. Tablån nedan redovisar inkomsttagarnas reseavdrag vid 1980 års
taxering.
Övriga avdrag under tjänst
Antal inkomsttagare med reseavdrag, tusental
Reseavdrag
i
milj.
kr.
större än 1 000 kr.
mindre än 1 000 kr.
större än 1 000 kr.
mindre än 1 000 kr.
Inkomsttagare med avdrag Inkomsttagare utan avdrag
Totalt
733
772 1505
608
1341 1949
2 932
2 520 5452
337
747 1084
Prop. 1980/81:150 24
Vid
1980 års taxering skulle 1 000-kronorsbegränsningen reducera reseavdraget med
knappt 2,4 miljarder kr. Av de 3,5 miljoner inkomsttagare som gjorde reseavdrag
gjorde knappt 1,5 miljoner personer avdrag för resor med bil. Det totala
avdragsbeloppet uppgick till 4,8 miljarder kr. (observera att detta belopp
ingår i det ovan nämnda reseavdraget). Knappt 460000 av dessa är bosatta i de
tre storstadslänen. 1 prognoserna har RRV som räkneexempel antagit att ca 50%
av bidraget försvinner i dessa tre län. medan endast 20% av avdraget försvinner
i övriga landet. Totalt skulle detta tillsammans med begränsningen 1000-kronorsbegränsningen
applicerat på 1982 års inkomster reducera reseavdraget med ca 4.1 miljarder
kr.
Fr.o.m.
inkomståret 1981 gäller nya taxeringsvärden för fasligheler. RRV har utifrån
den taxeringsstatistiska undersökningen beräknat effekterna av de höjda
taxeringsvärdena för schablontaxerade fastigheter. Taxeringsvärdena har räknats
upp med 110% för villafastigheter och med 150% för fritidsfastigheter. De
gränser för beräkning av nya schablonintäkter är de som angetts i prop.
1980/81:42. Fastighetstaxeringen med de nya intäktsschablonerna medför en
ökning av den statliga inkomstskatten med 425 milj. kr. Den kommunala
inkomstskatten ökar med 915 milj. kr. Av beloppet svarar fastighetstaxeringen
tillsammans med den ändrade garantibeskattningen för 616 milj. kr. Den ökade
kommunala inkomstskatten påverkar förskotten av kommunalskattemedel först år
1983.
Inkomståret
1978 höjdes schablonintäkten från 2% till 3% för den delen av fastigheternas
taxeringsvärde som inte översteg 200000 kr. Höjningen av intäktsschablonen motiverades
med att intäktsberäkningen bättre skulle anpassas till prisutvecklingen på
fastigheter, samtidigt som den nya fastighetstaxeringen inte skulle bli klar
förrän år 1980. Om man gör effektberäkningen utifrån de gamla
intäktsschablonerna ökar den statliga inkomstskatten med 527 milj. kr. och den
kommunala med 1 673 milj. kr.
Tabellen
visar skatteeffekterna för fastighetsägarna fördelade efter sammanräknad
inkomst.
Inflödet
av preliminär A-skatt är i huvudsak känt t.o.m. januariterminen 1981. Utfallet
under november och januari avseende skatter på inkomster under
september-december år 1980 blev betydligt lägre än vad som antogs i
beräkningarna i december. Orsakerna till de jämförelsevis låga inbetalningarna
av preliminärskatt är förmodligen flera (se sid. 55). En förklaring kan t. ex.
vara att det förekom ett flertal retroaktiva löneutbetalningar år 1980 vilka
kan ha blivit förhållandevis lågt preliminärbeskattade.
Även
beräkningarna av den slutliga skatten för år 1980 visar en kraftig minskning
jämfört med de kalkyler som låg till grund för RRVs decemberberäkning.
Orsakerna är här förändringar i antaganden om underskottsavdrag, löner och
övriga inkomstslag.
Nedjusleringen
av preliminärskalteinflödet, dvs. både A- och B-skalt. motsvaras i kalkylerna
av en nägot större minskning av den slutliga skatten. Detta medför att de
fysiska personernas fyllnadsbetalningar våren
Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 25
1981
och deras kvarstående skatter våren 1982 kan anlas bli något lägre än vad som
tidigare beräknats. Den överskjutande skatten som betalas ut under hösten är
1981 vänlas därför,minska någol jämfört med decemberberäkningen.
Tabell 8. Effekt på statlig och kommunal inkomstskatt av
fastighetstaxeringen 1981 och förändrade skatteregler, schablontaxerade
fastigheter
Sammanräknad
inkomst.
Anta) personer
Ökad inkomstskatt
tkr.
tusental
medelvärde
totalt
varav stat-
totalt
kr.
milj.
kr.
ligt medelvärde kr.
milj. kr.
_
10
88
232
20
8
1
10-
20
54
231
12
II
1
20-
30
140
246
34
8
1
30-
40
147
280
41
19
3
40-
50
124
356
44
40
5
50-
60
149
356
53
62
9
60-
70
221
470
104
93
20
70-
80
254
561
143
132
34
80-
90
244
654
160
178
44
90-
100
167
796
133
256
43
100-
125
202
1019
206
388
78
125-
150
99
1477
146
649
64
150-
200
72
1877
135
901
65
200-
300
31
2 296
72
1200
38
300-
400
6
3 305
20
1871
12
400-
500
2
4 339
7
2483
4
500-
1000
1
3 576
5
2177
3
1000-
1
6326
5
2952
2
Totalt
2001
670
1340
213
425
Tabell 9. Effekten av fastighetstaxeringen och de nya
skattereglerna för personer med villafastighet och eventuell annan fastighet
fördelat efler nya taxeringsvärdet på villafastigheten
Taxeringsvärde tkr.
Antal lusental
Medelvärde tkr.
Totalt milj. kr.
-450 450-600 600-750 750-
Totalt
1465 66
8
2
1541
654
2 307
3 666
4 128
746
958
153
32
8
1151
För
åren 1981 och 1982 har stora förändringar gjorts i antagandena om lönesumman m.m.
(se tidigare avsnitt). Dessa antaganden påverkar inbetalningarna av
preliminärskatt i hög grad. De ändrade antagandena tillsammans med den låga
nivån på preliminärskatleinbetalningarna är 1980 innebär kraftiga nedjusteringar
av de beräknade beloppen för preliminär A- och B-skatt för budgetåren 1980/81
och 1981/82 jämfört med RRVs decemberberäkning.
RRV
har för inkomståret 1982 antagit att den prisökning som styr skatteskalorna år
1982 uppgår till ca 9%. Den s. k. basenheten vänlas således uppgå till 6900
kr., vilket är en nedjustering med 100 kr, i basenheten
opaginerad Kontrollera mot PDF
jämfört
med beräkningen i december. Detta innebären ökning av skatteinkomsterna med ca
1 050 milj. kr. inkomståret 1982 jämfört med decemberberäkningen. Av
inkomstårets sex uppbördsterminer faller dock endast två på budgetåret 1981/82.
Den beräknade effekten av begränsningen av reseavdragen antar RRV inte
påverkar preliminärskatteultagel år 1982. Den skattehöjning som blir följden av
begränsningen, drygt 2 miljarder kr. enligl RRVs uppskattning, antas betalas in
till staten i form av fyllnadsskatt och kvarstående skatt åren 1983 och 1984.
Den överskjutande skatten som betalas ut hösten år 1983 kommer förmodligen
också all reduceras för åtskilliga personer.
RRV
har för inkomståret 1982 kalkylerat med en oförändrad kommunal medelutdebilering.
Nedjustering av skalteunderiaget år 1980 tillsammans med den föreslagna
minskningen av förskollen av kommunalskallemedel gör all utbetalningarna av kommunalskatlemedlen
beräknas minska med ca 1 700 milj. kr. jämfört med beräkningen i december.
RRVs
kalkyler över de fysiska personernas inkomstskatter innebär en nedjustering med
3608 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och med 5015 milj. kr. för budgetåret
1981/82 jämförl med beräkningen i december.
RRV
beräknar inkomsterna på titeln fysiska personers skall på inkomst,
realisationsvinst och rörelse till 29478000000 kr. för budgetåret 1980/81 och
25728000000 kr. för budgetåret 1981/82.
Tabell 10. Fysiska personers skatt på inkomst,
realisationsvinst och rörelse, milj. kr.
1980/81
1980/81
1981/82
1981/82
Enl. RRVs
Förändring
Enl. RRVs
Förändring
marsbe-
jämfört
marsbe-
jämfört
räkning
med RRVs december-beräkning
räkning
med RRVs december-beräkning
Inkomsler
Prel.
A-skatt
102913
-2 725
108 788
-5 690
Prel. B-skatt
7436
- 455
8 178
- 432
Fyllnadsinbetalningar
av prel.
skatt
4417
- 382
4 876
- 142
Kvarstående
skatt
2 870
+ 3
2851
- 241
Slutlig
kompensation
till
kommuner enl.
1974 års
skattereform
2679
- 13
1446
- 9
Summa
inkomster
120315
-3572
126 139
-6514
Utgifter
Kommunalskattemedel
79599
-1- 25
88666
-1714
Överskjutande
skatt
7925
-1- 11
7958
-1- 215
Utbetalningar
till all-
männa
pensionfonden
836
0
855
0
Omföringar
till andra
inkomsttitlar
2477
0
2932
0
Summa
utgifter
90837
-1- 36
100411
-1499
Netto
på titeln
29478
-3608
25728
-5015
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade
inkomstberäkning 27
Debilerad
statlig skatt (inkl. slallig skallereduktion), milj. kr.
Fysiska
personers statliga inkomstskatt (-skattered)
27311
26 726
31 257
1121 Juridiska personers skatt på inkomst,
realisationsvinst och rörelse. På
inkomsttiteln redovisas bl.a. de juridiska personernas
preliminära skaller liksom avräkningen av de utbetalningar av kommunalskallemedel
som kan beräknas från de juridiska personernas kommunala skatteunderlag. Till
grund för beräkningen ligger den lidigare redovisade enkäten till svenska
aktiebolag m. m. Enkäten pekar på en mindre nedjustering av de juridiska personernas
statligt och kommunalt taxerade inkomster mellan inkomståren 1979 och 1980.
Med ledning av enkäten har emellertid RRV justerat upp fyllnadsbetalningarna
våren 1981. Företagens benägenhet att göra fyllnadsbetalningar väntas bli
bestående även våren 1982. De totala fyllnadsbetalningarna har uppjuslerals
med 446 milj. kr. budgetåret 1980/81 och med 464 milj. kr. budgetåret 1981/82.
Den preliminära B-skaiten som betalas in budgetåret 1980/81 har också justerals
upp. Det sammanhänger främst med debiteringssystemet för B-skatlare.
Inbetalningarna av B-skall år 1981 baseras på den slutliga skatt som
debiterades för år 1979.
Tabell 11. Juridiska personers skatt på inkomst,
realisationsvinst och rörelse, milj. kr.
1980/81
1981/82
Enl. RRVs
Förändring
Enl. RRVs
Förändring
marsbe-
jämfört
marsbe-
jämfört
räkning
med RRVs
decemberberäkning
räkning
med RRVs
decemberberäkning
Inkomster
Prel. B-skatt
5 826
-1- 52
6 133
-1-214
Fyllnadsbetalningar
av prel.
skatt
1300
-1-446
1 148
-1-464
Kvarstående
skatt
458
- 7
412
-1- 9
Summa
inkomster
7 584
-1-491
7693
-1-687
Utgifter
Kommunalskalteniedel
5 177
+ 6
4 369
-561
Överskjutande
skatt
864
-1-106
939
-H282
Omföringar
till andra
inkomsttitlar
14
0
15
0
Summa
utgifter
6055
-1-112
5323
-279
Netto
på titeln
1529
-1-379
2370
-1-966
Debilerad
statlig skatt.
milj.
kr.
År
1980
1981
1982
Juridiska
personers stat-
liga
inkomstskatt
1994
1994
2 293
Prop.
1980/81:150 28
Till
följd av nedjusleringen av den slutliga skatten för bolagen år 1980 jämföft fhed
beräkningen i december väntas den överskjutande skatten öka budgetåret 1981/82.
Begränsningen
av det kommunala skatteunderlaget för juridiska personer vilket ligger till
grund för ulbelalningai' av förskott av kommunalskallemedel gör bl. a. alt
utgiftsposten kommunalskallemedel beräknas minska med 561 milj. kr. budgetåret
1981/82.
RRV
beräknar inkomsterna på lileln juridiska personers skall på inkomst,
realisationsvinst och rörelse till I 529000000 kr. budgetåret 1980/81 och
2370000000 kr. för budgetåret 1981/82.
1131
Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse. Till denna
titel förs de skalleinkomster som ej är möjliga alt särredovisa på antingen
fysiska eller juridiska personer. Nettot har både i RRVs december- och
marsberäkning förts upp med 500 milj. kr. för budgetåret 1980/81. Budgetåret
1981/82 har RRV jusleral upp titeln med schablonmässigt 500 milj. kr. Orsaken lill
uppjusteringen är det utfall på de poster som redovisas på titeln tidigare
budgetär.
RRV
beräknar inkomsterna på titeln ofördelbara skatter på inkomst,
realisationsvinst och rörelse till 500000000 kr. för budgetåret 1980/81 och lOOOOOOOOO
kr. för budgetärel 1981/82.
Tabell 12. Ofördelbara skatter på inkomst,
realisationsvinst och rörelse, milj. kr.
1980/81
1981/82
Enl. RRVs
Förändring
Enl. RRVs
Förändring
marsbe-
jämtort
marsbe-
jämfört
räkning
med RRVs decemberberäkning
räkning
med RRVs december-beräkning
Inkomsler
Restantier
m. m.
1000
0
1500
4-500
Summa
inkomster
1000
0
1500
-1-500
Utgifter
Restitutioner
500
0
500
0
Summa
utgifter
500
0
500
0
Netto
på titeln
500
0
1000
-1-500
1200
Lagstadgade socialavgifter
De
lagstadgade socialavgifterna betalas under årel in i form av preliminära avgifler,
fyllnadsinbetalningar av preliminära avgifter och kvarstående avgifler. För en
närmare redovisning av uppbördsförfarandet för arbetsgivaravgifter hänvisas
till RRVs decemberberäkning.
För
budgetåret 1980/81 ökar avgifterna från statliga myndigheter kraftigl
Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 29
till
följd av omläggning av uppbördsförfarandet. Under budgetåret 1980/81 debiteras
nämligen avgifter för tre kalenderhalvår p. g. a. omläggningen lill löpande
redovisning av lagstadgade socialavgifter för statliga myndigheler. För en
närmare redovisning hänvisas till beräkningen av titeln statliga pensionsmedel,
netto i RRVs decemberberäkning.
Den
relativt höga uppräkningsfaklorn i förhållande till den anlagna lönesummeutvecklingen
för 1981, medför lägre fyllnadsinbetalningar våren 1982 än vad som beräknades i
RRVs decemberberäkning.
I
beräkningarna över lagstadgade socialavgifter görs jämförelse med RRVs
inkomstberäkning från hösten 1980. Den beräkningen gjordes pä elt högre
lönealternativ än vad som redovisas i budgetpropositionen.
1211
Folkpensionsavgifter. Inkomsterna från folkpensionsavgiflen framgår av tabell
13.
RRV
beräknar inkomsterna på titeln folkpensionsavgift till 23281 OOOOOO kr. för
budgetåret 1980/81 och 22656000000 kr. för budgetåret 1981/82.
Tabell
13. Folkpensionsavgift, milj. kr.
1980/81
1981/82
Enl. RRVs
Förändring
Enl, RRVs
Förändring
marsbe-
jämfört
marsbe-
jämfört
räkning
med RRVs decemberberäkning
räkning
med RRVs decemberberäkning
Inkomsler
Direktdebiterade
avgifter
19026
-1-176
19061
-568
Egenavgifter
och
skatledebiterade
avgifter
904
-
921
-
Avgifter
från statliga
myndigheter
och affärs-
verk
3351
-1- 2
2 674
-126
Summa
inkomster
23281
-1-178
22656
-694
1221
Sjukförsäkringsavgift, netto. Som framgår av tabell 14 beräknas sjukförsäkringsavgiftens
andel av sjukförsäkringens koslnader uppgå lill 24939 milj. kr. för budgetåret
1980/81 och 27459 milj. kr. för budgetåret 1981/82. Jämförl med RRVs
decemberberäkning innebär delta en nedjustering på 761 milj. kr. för budgetåret;
1980/81 och en uppjustering för budgetåret 1981/82 med 116 milj. kr.
Sjukpenningen
har dragits ned p.g.a. lägre sjuktal för 1980jämförl med höstens beräkning. Det
är framför allt utbetalning av sjukpenning för andra kalenderhalvåret 1980 -
där preliminärt utfall föreligger - som är lägre än vad som väntades vid
höstens beräkning.
Tabell 14. Beräkning av sjukförsäkringsavgiftens andel av
sjukförsäkringens kostnader, milj. kr.
1980/81
1981/82
Enl. RRVs
Förändring
Enl. RRVs
Förändring
marsbe-
jämfört
marsbe-
jämfört
räkning
med RRVs december-beräkning
räkning
med RRVs decemberberäkning
Sjukpenning
13261
-793
14 567
-510
Sjukvårdsförmåner
inkl.
läkemedelsersättning
10 104
+ 74
11 117
-t-731
Föräldrapenning
3 780
-199
4 249
-162
Frivillig
försäkring
7
- 1
7
- 1
Förvaltningskostnader
2 192
-h 24
2 365
-)- 78
Summa
utgifter
29344
-895
32305
-1-136
Statsbidrag
4 402
-134
4 846
+ 20
Frivillig
försäkring
3
-
-
-
Inkomsttitelns
andel av
sjukförsäkringens
kost-
nader
24939
-761
27459
-1-116
Netto
på titeln framgår av tabell 15.
Tabell 15. Inkomster och utgifter under inkomsttiteln
sjukförsäkringsavgift, netto, milj. kr.
Inkomster
1980/81
1981/82
Utgifter
Enl. RRVs
Förändring
Enl. RRVs
Förändring
marsbe-
jämfört
marsbe-
jämfört
räkning
med RRVs
december-beräkning
räkning
med RRVs december-beräkning
Inkomsler
Direktdebiterade
av-
gifter
24076
-H 257
23 831
- 710
Egenavgifter
och övriga
skatledebiterade
av-
gifter
927
-1- 1
954
0
Avgifter
från statliga
myndigheter
och affärs-
verk
4259
- 11
3 367
- 152
Återföring
av medel från
allmänna
sjukförsäkrings-
fonden
-
0
-
0
Övriga
inkomster
121
-1- 6
130
- 7
Summa
inkomster
29383
-1- 253
28282
- 855
Utgifter
Inkomsttitelns
andel
av
sjukförsäkringens
kostnader
24939
- 761
27459
+ 116
Avsättning
av medel
till
allmänna sjukför-
säkringsfonden
-
-
1 195
-H 695
Summa
utgifter
24939
-
761
28654
-¥■ 811
Netto
på titeln
4444
-1-1014
-372
-1666
Bilaga 2.3
Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 31
De
minskande utgifterna för sjukförsäkringen under kalenderåret 1980 medför en
högre avsättning lill sjukförsäkringsfonden under budgetåret 1981/82 än vad som
beräknades av RRV i decemberberäkningen. Avsättningen till
sjukförsäkringsfonden beräknas nu öka med 695 milj. kr. jämfört med RRVs
decemberberäkning.
Överskottet
på den allmänna sjukförsäkringsfonden för kalenderåret 1980 beräknas lill 2910
milj. kr. Efter avräkning genlemol det tidigare ackumulerade underskottet pä
fonden och den i RRVs decemberberäkning redovisade räntedebiteringen återstår 1
195 milj. kr. att avsälla lill sjukförsäkringsfonden.
RRV
beräknar inkomsterna på titeln sjukförsäkringsavgift, netto till 4444000000 kr.
för budgetåret 1980/81. För budgetåret 1981/82 beräknar RRV atl inkomsttiteln
får etl underskoll pä 372000000 kr.
1231
Barnomsorgsavgift. Inkomsterna från barnomsorgsavgiften framgår av labell 16.
Fr.o.m.
1980 skall även egna företagare betala barnomsorgsavgift. Egenavgifterna
utbetalas från inkomsttiteln llll Fysiska personers skatt på inkomst,
realisationsvinst och rörelse till titeln barnomsorgsavgift första gången
under budgetåret 1981/82.
Tabell
16. Barnomsorgsavgift, milj. kr.
1980/81
1981/82
Enl. RRVs
Förändring
Enl. RRVs
Förändring
mars be-
jämfört
marsbe-
jämfört
räkning
med RRVs december-beräkning
räkning
med RRVs decemberberäkning
Inkomsler
Direktdebiterade
av-
gifter
4 634
-1-62
4976
-159
Avgifter
frän statliga
myndigheter
och affärs-
verk
795
- 4
712
- 27
Egenavgifter
-
-
220
-
Titeln
barnomsorgs-
avgift
5429
-1-58
5908
-186
RRV
beräknar inkomsterna på titeln barnomsorgsavgifl lill 5429000000 kr. för
budgetåret 1980/81 och 5908000000 kr. för budgetåret 1981/82.
1241
Vuxenutbildningsavgift. Fr.o.m. budgetåret 1980/81 skall vuxenutbildningsavgiflen
redovisas brutto över statsbudgeten. Inkomsterna från vuxenutbildningsavgiflen
framgår av tabell 17.
Prop.
1980/81:150 32
Tabell
17, Vuxenutbildningsavgift, milj. kr.
1980/81
1981/82
Enl.
RRVs
Förändring
Enl.
RRVs
Förändring
marsbe-
jämfört
mar;
ibe-
jämfört
räkn
ing
med RRVs
räkning
med RRVs
december-
december-
beräkning
beräkning
Inkomsler
Direktdebiterade
av-
gifter
570
-H
567
-21
Avgifter
från statliga
myndigheter
och affärs-
verk
100
-1
81
- 4
Titeln
vuxenutbildnings-
avgift
670
0
648
-25
RRV
beräknar inkomsterna på lileln vuxenulbildningsavgift till 670000000 kr. för
budgetåret 1980/81 och 648000000 kr. för budgetärel 1981/82.
1251
Övriga socialavgifter, netto. Under titeln övriga socialavgifter redovisas delpensionsavgiflen,
arbelslöshetsförsäkringsavgiften m.fl. övriga socialavgifter (tabell 19).
Vad
gäller arbetslöshelsförsäkringsavgiften utbetalar de allmänna försäkringskassorna
förskoll och slutavräkningsbelopp avseende koslnader för kontant
arbetsmarknadsstöd (KAS). Vidare utbetalas två tredjedelar av kostnaderna för
grundbidrag och viss del av kostnaderna för progressivbidrag.
I prop.
1980/81: 145 angående finansiering av vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder
föreslås all de båda arbetsgivaravgifterna som idag utgår för att finansiera
arbetslöshetsersättningar och arbetsmarknadsutbildning skall ersättas med en
gemensam avgift. Den nya arbetsgivaravgiften föreslås finansiera 55% av bl.a.
kostnaderna för kontant arbetsmarknadsstöd, grundbidrag till de erkända
arbetslöshetskassorna, utbildningsbidrag till elever i arbetsmarknadsutbildning
och dellagare i yrkesinriktad rehabilitering.
Den
gemensamma arbetsgivaravgiften föreslås få disponeras av riksförsäkringsverket,
som ocksä föresläs få disponera elt reservationsanslag för att finansiera den
andel av utgifterna som inte skall läckas av arbetsgivaravgiften.
För
statsbudgetens inkomstsida innebär förslagel all ifrågavarande inkomster och
utgifter inte kommer alt redovisas på budgetens inkomstsida fr.o. m. budgetåret
1981/82. Regleringen av arbetslöshetsfonden sker först två år i efterskott då
alla inkomsler och utgifter för elt visst år är kända. Regleringen av
inkomsterna och utgifterna för kalenderåret 1979 sker således försl 1981/82.
Trots de föreslagna förändringarna i prop. 1980/
Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 33
81:145
kommer därför slalsbudgetens inkomstsida alt påverkas t.o.m. budgetåret 1983/84
av slulregleringarna genlemol arbetslöshelsfonden för kalenderåren 1979, 1980
och halva 1981.
Tabell 18. Avgift för arbetslöshetsförsäkringen och
utbetalningar till de allmänna försäkringskassorna och de erkända
arbetslöshetskassorna.
Inkomster
1980/81
1981/82
Utgifter
Enl. RRVs
Förändring
Enl. RRVs
Förändring
marsbe-
jämfört
marsbe-
iämfört
räkning
med RRVs decemberberäkning
räkning
med RRVs decemberberäkning
Inkomsler
Direktdebiterade
av-
gifter
913
- 9
-
- 935
Avgifter
från statliga
myndigheter
och affärs-
verk
162
+ 1
-
- 135
Återföring
av medel från
arbetslöshetsfonden
-
0
-
0
Summa
inkomster
1075
-1-10
-
-1070
Utgifter
Kontant
arbetsmarknads-
stöd
302
-1-63
-
- 264
Utbetalningar
till er-
kända
arbetslöshets-
kassor
681
-80
-
- 884
Avsättning
av medel till
arbetslöshetsfonden
193
-1- 5
93
0
Summa
utgifter
1176
-12
93
-1148
Netto
på titeln
-101
-1-22
-93
-1- 78
Sammanfattningsvis
redovisas inkomsterna och utgifterna under titeln 1251 övriga socialavgifter,
netto i labell 19.
RRV
beräknar underskollel på titeln övriga socialavgifter, netlo för budgetåret
1980/81 lill 239000000 kr. För budgetåret 1981/82 beräknar RRV underskottet på
titeln lill 280000000 kr.
1411
Mervärdeskatt. Inkomsterna på denna titel uppbärs av länsslyrelserna och
tullverket.
Utfallssiffror
för inbetald skatt lill länsstyrelserna är kända l.o. m. februari månad 1981
och för återbetald skatt l.o. m. januari månad. Till grund för beräkningen av länsslyrelsernas
uppbörd av mervärdeskatt ligger en bedömning av den privala konsumlionens
utveckling. Mellan åren 1980 och 1981 beräknas den privala konsumtionen öka med
ca 11 %. Della är knappt 1,5 procentenheter lägre än enligt
decemberberäkningen. För år 1982 har ökningen beräknats till ca 8% vilket är 2
procentenheter lägre än enligt decemberberäkningen. Länsstyrelsernas
nettouppbörd av mervärdeskatt under budgetåret 1980/81 beräknas uppgå lill
10700 milj. kr., vilkel 3 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 150. Bilaga 2.3
är I 300 milj. kr. lägre än i decemberberäkningen.
Uppbörden under budgetåret 1981/82 beräknas uppgå lill 9 300 milj. kr. Det är
en minskning med 4200 milj. kr. jämfört med decemberberäkningen.
Tabell 19. Övriga socialavgifter, netto milj. kr.
Inkomster
1980/81
1981/82
Utgifter
Enl. RRVs
F ö r ä ndring
Enl, RRVs
F ö r ä ndring
marsbe-
j ä mlort
marsbe-
j ä mf ö rt
r ä kning
med RRVs decemberber ä kning
r ä kning
med RRVs decemberber ä kning
Inkomsler
1 Arbelsskadef ö rs ä kring
1362
-
1469
- 7
2
Byggnadsforsknings-
avgift
110
-
116
-1- 1
3 L ö negarantiavgift
531
-
535
7
4
Arbetarskyddsavgift
331
-
413
- 3
5 Avgift
f ö r sj ö folks
pensionering
II
-
II
1
6 .Arbelsmarknadsut-
bildningsavgift'
1073
-1- 8
-
- 1 070
7 Delpensionsavgifl
1320
-t- 2
1 352
- 53
8
Gemensam arbetsmark-
nadsavgift'
-
-
2 143
-1-2 143
Summa
inkomster
4 738
-1-10
6039
-1-1008
Utgifter
Summa
1-8 enl. ovan
4 738
-HO
6039
-1-1008
9
Merkostnader f ö r
delpensionsf ö rs ä k-
ringen
138
-1-89
187
-1- 1
10 Saldo
arbetsl ö shets-
f ö rs ä kringsavgiften
(se tabell 18)
101
— 22
93
- 78
Sumnia
utgifter
4977
H-77
6319
-1- 931
Netto
p å titeln
-239
-67
-280
-H 77
' Fr.o.m. 1981-07-01 föreslås att en gemensam arbetsmarknadsavgift
på 0.8% införs. Samtidigt föresläs att arbetsmarknadsulbildningsavgiften på 0.4
% och ar-
betslöshetsförsäkringsavgifien på 0.4 % slopas.
Tabell 20. Mervärdeskatt budgetåret 1980/81, milj. kr.
Uppbördsmånad
Tullverket
Länsstyreb
ierna
Summa
Inbetald
Återbetald
skatt
skatt
Juli-aug.
4011'
5318'
2975'
6 354'
Sept.-okt.
4406'
4985'
4660'
4731'
Nov.-dec.
5 529'
5814'
4 293'
7050'
Jan.-febr.
4958
6570'
4665
6863
Mars-april
5361
6946
4856
7451
Maj-juni
5435
6667
4151
7951
Summa
29700
36300
25600
40400
Utfall
Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 35
Generaltullstyrelsen har reviderat sin prognos för
mervärdeskatt på importerade varor. Slyrelsen har räknal med elt importvärde på
150200 milj. kr. för år 1981. Del är en ökning med 5,2% jämfört med är 1980.
För år 1982 har imporlvärdel beräknats till 167800 milj. kr. vilkel motsvarar
en ökning med 11.7%. Generaltullslyrelsen har beräknat uppbörden av mervärdeskatt
till 29700 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och till 33 300 milj. kr. för
budgetåret 1981/82. Efter underhandskontakt med ekonomideparlemenlet räknar
RRV med en ökning i importvärdet med 6,2% för är 1981 och 8% för år 1982. Till
följd av den lägre importprognosen beräknar RRV tullens uppbörd lill 33 100
milj. kr. för budgetåret 1981/82. Det är en sänkning med 200 milj. kr. jämfört
med generaltullstyrelsens beräkning. Jämfört med decemberberäkningen har
prognosen för budgetåret 1981/82 höjts med 300 milj. kr.
RRV beräknar inkomsterna på titeln mervärdeskatt till
40400000000 kr. för budgetåret 1980/81 och 42400000000 kr. för budgetåret
1981/82.
1424 Tobaksskatt. 1 skrivelse till RRV den 5 mars 1981
beräknar riksskat
teverket inkomsterna på titeln till 3070 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och
3 250 milj. kr. för budgetåret 1981/82. 1 förhållande till budgetförslaget
innebär detta en minskning av inkomsterna med 100 milj. kr. för budget
året 1980/81. Beräkningen för budgetåret 1981/82 är oförändrad. Riksskat
teverket anger atl konsumtionen har minskat till följd av prishöjningar men
bedömer att minskningen är tillfällig.
RRV
ansluter sig till riksskatteverkets beräkning. Inkomsterna på titeln
tobaksskatt beräknas till 3070000000 kr. för budgetåret 1980/81 och 3 250000000
kr. för budgetåret 1981/82.
1425 Skatt på spritdrycker. Inkomsterna av skatt på
spritdrycker beräkna
des i budgetförslaget till 4625 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och 4810
milj. kr. för budgetåret 1981/82. I skrivelse till RRV den 5 mars 1981 anför
riksskatteverket följande:
Under perioden juli 1980-januari 1981 har 2617,8 milj. kr.
influtit. Under februari-april 1981 kommer enligt vad som erfarits från AB Vin-
& Spritcentralen 1 190 milj. kr. att inflyta avseende leveranser november 1980-januari
1981. Sammantaget kan inkomslen för budgetårets tio första månader anges till
3808 milj. kr. Jämförl med den prognos som lämnades i oktober 1980 väntas för
budgetåret en minskning med ca 90 milj. kr. Minskningen motsvarar en
försäljning av ca I miljon liter. Enligl RSVs bedömning är nedgången av
temporär karaktär. Inkomsten för budgetåret 1980/81 räknas ned med 90 milj. kr.
lill 4535 milj. kr. För budgetåret 1981/ 82 beräknas oförändrat 4810 milj. kr.
flyta in.
RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning.
Inkomsterna på titeln skatt pä spritdrycker beräknas till 4535000000 kr. för
budgetåret 1980/81 och 4810000000 kr. för budgetåret 1981/82.
Prop. 1980/81:150 36
1428 Energiskatt. I budgetförslaget beräknas inkomsterna
på denna titel lill 6 127 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och 6399 milj. kr.
för budgetåret 1981/82. Riksskatteverket har ej reviderat beräkningen från
december.
1 prop. 1980/81: 118 om ekonomisk-politiska åtgärder
föreslår regeringen alt energiskallen på olja höjs med 77 kr. per m' till 207
kr. per m'. Höjningen föreslås träda i kraft den I juli 1981. Skattehöjningen
beräknas öka inkomsterna med I 200 milj. kr. räknal per helår. För budgetärel
1981/ 82 beräknas inkomsterna öka med 960 milj. kr. Vidare föreslår regeringen
all energiskalten på hushållens elförbrukning sänks från 4 öre per kWh till 3
öre per kWh. Sänkningen omfallar landets nordligaste delar där uppvärmningskostnaderna
regelmässigt är högre än i landet i övrigt. Nedsättningen av energiskatten pä
el beräknas minska inkomsterna med 50 milj. kr. räknat per helår. För
budgetåret 1981/82 beräknas minskningen till 40 milj. kr.
RRV beräknar inkomsterna på titeln energiskatt till 6 127
000000 kr. för budgetåret 1980/81 och 7 319000000 kr. för budgetåret 1981/82.
1431 Särskild beredskapsavgift för oljeprodukter. 1 prop.
1980/81:90 om rikllinjer för energipoliliken föreslår regeringen en höjning av
den särskilda beredskapsavgiften på olja med 23 kr. per m till 89 kr. per mHöjningen föreslås träda i kraft den 1 juli 1981. Medlen skall dels disponeras
för att medge förstärkt stöd lill prospektering efter olja. nalurgas och kol.
dels finansiera energiforskningsprogrammet. Höjningen av beredskapsavgifien
beräknas öka inkomsterna med ca 480 milj. kr. räknal per helår. För budgetåret
1981/82 beräknas inkomsterna öka med ca 360 milj. kr.
Eftersom avgifterna skall fonderas beräknar RRV
inkomsterna på titeln särskild beredskapsavgift för oljeprodukler till formellt
1 000 kr. för budgetåret 1980/81 och formellt 1 000 kr. för budgetåret
1981/82.
1442 Systembolaget ABs inlevererade överskott. I skrivelse
till RRV den 5 mars 1981 beräknar riksskatteverket inkomsterna på titeln till
86 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och 70 milj. kr. för budgetåret 1981/82.
Det innebär all inkomsterna har räknats upp med 11 milj. kr. för 1980/81
jämfört med budgelproposilionen.
RRV ansluter sig lill riksskatteverkets beräkning.
Inkomsterna på titeln Systembolaget ABs inlevererade överskott beräknas till
86000000 kr. för budgetåret 1980/81 och 70000000 kr. för budgetåret 1981/82.
1451 Reseskatt. 1 budgetförslaget uppfördes lileln med 146
milj. kr. för budgetåret 1980/81 och 168 milj. kr. för budgetåret 1981/82. 1
skrivelse till RRV den 5 mars 1981 anför riksskatteverket följande:
Under budgetåret 1979/80 inflöt reseskalt med 111,7 milj.
kr. Den I oktober 1980 höjdes skatten på resor från 100 kr. till 150 kr. Detta
har emellertid inte ökat inkomsterna på det sätt som förutsattes vid föregå-
Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 37
ende prognos i oktober 1980. Under juli-december 1980
inflöt reseskatt med 58,3 milj. kr. vilkel är ca 11 % mindre än beräknal.
Enligt luftfartsverket har charterresandel minskat med ca 15% den senasle
tiden.
Inkomsten av reseskatt för budgetåret 1980/81 beräknas
till 129 milj. kr. Någon ökning de två närmaste följande budgetåren förutses
inte.
RRV ansluter sig till riksskatteverkets beräkning.
Inkomsterna på titeln reseskall beräknas till 129000000 kr. för budgetåret
1980/81 och 129000000 kr. för budgetåret 1981/82.
1471 Tullmedel. 1 budgetförslaget uppfördes lileln med I
230 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och 1 300 milj. kr. för budgetåret
1981/82.
I skrivelse lill RRV den 26 februari 1981 beräknar generallullstyrelsen
inkomsterna till I 260 milj. kr. för budgetåret 1980/81. För budgetåret 1981/
82 beräknas inkomsterna lill I 305 milj. kr.
RRV ansluter sig lill generaltullstyrelsens beräkning.
Inkomsterna på lileln tullmedel beräknas till 1260000000 kr. för budgetåret
1980/81 och I 305000000 kr. för budgetåret 1981/82.
2000 Inkomster av statens verksamhet
Under inkomsttypen inkomster av statens verksamhel
redovisas bl.a. rörelseöverskolt. ränteinkomster, offentligrättsliga avgifter
samt försäljningsinkomster.
2100 Rörelseöverskott
Överskott från de statliga affärsverken skall bl. a.
tillföras denna huvudgrupp. De slalliga affärsverken redovisar i skrivelser
uppgifter till RRV. 1 en av RRV upprättad promemoria som skickals lill samlliga
affärsverk har RRV anmodat dessa att följa en enhetlig linje i sina prognoser.
1 promemorian anges bl.a. atl den bedömning av den ekonomiska utvecklingen som
redovisas i den preliminära nationalbudgeten bör tjäna som vägledning för
beräkningarna.
2111 Postverkets inlevererade överskott. I skrivelse till
RRV beräknar postverket att inleverera 61,8 milj. kr. budgetåret 1980/81 och
76.0 milj. kr. budgetåret 1981/82. I förhållande till budgetpropositionen
innebär det en ökning av inkomsterna med 3,0 milj. kr. för budgetåret 1980/81
och med 9,0 milj. kr. för budgetåret 1981/82. I skrivelsen anförs följande:
För budgetåren 1980/81 och 1981/82 räknar Postverket nu
med att kunna leverera etl överskoU pä 64 Mkr resp 80 Mkr. Detta motsvarar
normal förräntning av del disponerade statskapitalet. Postverkets inleveranser
av överskottsmedel framgårav bilagan.
Prop.
1980/81:150 38
Postverket räknar nu med oförändrad postvolym under såväl
1980/81 som 1981/82. Vid beräkningen har hänsyn lagits till den beslulade portohöjningen
fr. o. m. den 1 juni 1981.
Personalvolymen
beräknas öka med 2% under 1980/81 och med 0,5% under budgetåret 1981/82, bl.a.
beroende på fortlöpande ulbyggnad av servicenätet genom tillkomsten av nya
hushåll. Den genomsnillliga prisökningen på personalkostnaderna beräknas till
11,5% 1980/81 och till 5.5% 1981/82. Av ökningen 1980/81 avser merparten effekt
av redan träffade avlal.
Sakkoslnaderna beräknas öka med 18% under vartdera
budgetåret. Det är främst lokalkostnader och transportkostnader som ökar krafligl.
Diskontot förulsälls ligga kvar på nuvarande nivå på 12%
fram lill juli 1981, då del anlas gå ner lill 11%. Därefter räknas med ylterligare
sänkningar i oktober 1981 och i januari 1982 lill 10% resp. 9%.
Beräkningen bygger också på att konsolideringsfonden får
utnyttjas. Vi vill här framhålla att behållningen i konsolideringsfonden inte
är större än att fonden förbrukas helt om t.ex. försändelseintäkterna skulle
bli 5% lägre än beräknat under innevarande och nästa budgetår.
RRV ansluter sig till postverkets beräkning. Inkomsterna
pä lileln postverkels inlevererade överskott beräknas till 61848000 kr. för
budgetåret 1980/81 och 76000000 kr. för budgetåret 1981/82.
2112 Televerkets inlevererade överskott. I
budgetpropositionen beräknades inkomsterna på titeln lill 171,4 milj. kr. för
budgetåret 1980/81 och till 178,5 milj. kr. för budgetåret 1981/82. Televerket
beräknar nu inleveransen lill 176.4 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och 200,5
milj. kr. för budgetåret 1981/82. I skrivelse till RRV anför televerket
följande:
Fr. o. m. budgetåret 1980/81 sker bruttoredovisning av
intäkter och kostnader för utländsk tele- och radiotrafik. Detla innebär all
intäkterna ökat budgetåren 1980/81 och 1981/82 med 345 resp. 384 miljoner
kronor och kostnaderna på molsvarande sätl med 403 resp. 448 miljoner kronor.
Tidigare redovisades nettot på intäktssidan.
Fr.o.m. budgetärel 1980/81 är del nya investeringsbegreppel
infört som lidigare utförligt presenterats i televerkets anslagsframställning
för 1980/81 (avsnitt 3.2.2).
Beräkningarna för 1980/81 och 1981/82 bygger på del nya
finansieringssystemet som infördes fr.o.m. I januari 1981. och som innebär alt
vissa investeringar i terminalanläggningar finansieras med en speciell rörlig kredil
i riksgäldskonloret.
RRV ansluter sig lill televerkets beräkning. Inkomsterna
på titeln televerkels inlevererade överskott beräknas lill 176400000 kr. för
budgetåret 1980/81 och 200500000 kr. för budgetåret 1981/82.
2113 Statens järnvägars inlevererade överskott. I
budgetpropositionen fördes inkomsterna på titeln upp med etl formellt belopp på
I 000 kr. för budgetåret 1980/81 resp. 1981/82. 1 skrivelse lill RRV meddelar
statens
Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade
inkomstberäkning 39
järnvägar atl någon inleverans inle kommeratt ske under
1980/81 och 1981/ 82. 1 skrivelsen anförs bl.a. följande:
1 novemberprognosen räknade SJ med intäktsförstärkning
genom successiv anpassning av taxorna till förutsatt inlTalion. De första
stegen i denna anpassning har redan beslutats av regeringen (taxehöjning för
bussgods den I mars 1981. för järnvägsgods den I april, samt i persontrafik,
järnväg och buss den I maj). Den nu reviderade prognosen förutsätter att SJ
även i forlsältningen fär möjlighet att inllationsanpassa intäkterna.
Ersättningen för drift av olönsamma järnvägslinjer m.m.
upptogs i november - i enlighet med SJs anslagsframställning - till 943 milj.
kr. för I981/S2. Beloppet har nu sänkts till 865 milj. kr. enligl årets
budgetproposition. Nya trafikprognoser på grundval av senasle data för
trafikutveckling, konjunkturutsikler m.m. har också föranlett vissa
intäktsjusteringar för såväl 1980/81 som 1981/82.
Beräkningen av personalkostnaderna grundar sig på en ny
bedömning av personalbehovet. Som huvudalternativ har kostnaderna räknats fram
under de antaganden om löne- och prisutvecklingen som angivits av RRV.
Prognosrevideringen leder fram till underskott om ca 280
milj. kr. för 1980/81 och ca 215 milj. kr. för 1981/82.
Sedan årsskiftet 1979/80 pågår en samlad översyn av
företagets verksamhet och organisation inför 1980-talet - projekt V()-80.
Översynen skall ge underlag för beslul om dels vilken inriktning som SJs
verksamhet skall ges under 1980-lalet för atl uppfylla kravet på lönsamhet,
dels hur organisationen skall anpassas för att bli sä effektiv som möjligt.
Direktiven för översynen anger som mål en organisation, som bl.a. är mera
resultat- och marknadsinriklad och som medger delegering av beskitsfatlandet.
De förslag som översynen leder till kommer alt underställas regeringens
prövning före sommaren 1981. Resuhalet av dessa struklurbetonade
rationaliseringar har ej kunnat beaklas i prognoserna.
RRV beräknar inkomsterna på titeln statens järnvägars
inlevererade överskott till formellt I 000 kr. för budgetåret 1980/81 och till
formellt I 000 kr. för budgetåret 1981/82.
2114 Luftfartsverkets inlevererade överskott. 1
budgetpropositionen uppfördes denna titel med 48.1 milj. kr. för budgetåret
1980/81 och 78.9 milj. kr. för budgetåret 1981/82. Luftfartsverket har
reviderat beräkningen för 1981/82 och beräknar nu inleveransen lill 83.7 milj.
kr. 1 skrivelse till RRV anför luftfartsverket följande:
Intäkterna för 1980/81 väntas enligt en nyligen gjord
beräkning komma atl uppgå till lolall 641,4 Mkr., vilket är 8,1 Mkr. lägre än
verkets driftbudget. Orsaken är främsl en sämre utveckling av chartertrafiken
än beräknat.
Kostnaderna
för 1980/81 beräknas nu komma atl uppgå till 586 Mkr. vilket är 9.6 Mkr. lägre
än driftbudgeten. Ränteersätlningen till kommunerna har därvid reducerats i
två steg: - dels från del tolala förräntningskravet på 48.3 Mkr. lill en
beräknad
möjlig förräntning på 18,3 Mkr.
Prop.
1980/81:150 40
— dels med ylterligare 5.8 Mkr. på grund av omprövningar
av kommunala inbetalningar avseende budgetåret 1979/80. Luftfartsverket
betalade detla budgetår in 5,8 Mkr. för mycket till kommunerna pga alt ""likabe-handlingsprincipen""
beträffande resultatbortfall pga arbetsmarknadskonflikten ej tillämpades. Av
detta följer atl slaten på motsvarande sätt erhåller 5.8 Mkr. mer detla
budgetår, vilka egentligen är att hänföra till 1979/80.
Som grund
för intäklsberäkningen 1981/82 har trafikvolymen uttryckt i antalet landningar
beräknats öka med 4% och i antalet passagerare minska med 3%jämföri med
budgeterad volym 1980/81. Intäkterna totalt väntas med dessa förutsättningar
komma all uppgå till 733,8 Mkr. inkl. en planerad taxehöjning 1981-11-01 med i
genomsnitt ca 10%.
Som grund
för kostnadsberäkningen 1981/82 ligger de ekonomiska ramar vilka framtagils i
verksamhetsplaneringen för 1981/82. Rörelsekoslnaderna totall väntas därvid öka
med ca 9% jämfört med budgetåret 1980/81. Personalkostnaderna ökar vid samma
jämförelse med 7% varav 5% beror på löneniväförändringar och 2% på effekter av löneklassuppflyttningar.
De sociala kostnaderna har beräknats lill 33% av huvudkostnadsslaget Avlöning.
Med
beaktande av dessa förutsättningar beräknas överskottet för 1981/ 82 komma alt
uppgå till 93,2 Mkr. Förräntningskravet pä statskapitalet, beräknat efler en
räntefot på 10.75% uppgår till 146.2 Mkr. Det beräknade överskottet uppgår
därvid lill ca 64% av full förräntning. Ränteutbetalningen till kommunen har
reducerats i proportion till förräntningen av statskapitalet eller från 55,7 Mkr.
till 35,5 Mkr.
RRV ansluter sig till luftfartsverkets beräkning.
Inkomsterna på titeln luftfartsverkets inlevererade överskott beräknas till 48055
000 kr. för budgetåret 1980/81 och 83 700000 kr för budgetåret 1981/82.
2115 Förenade fabriksverkens inlevererade överskott. 1
skrivelse lill RRV beräknar förenade fabriksverken inkomsterna på titeln lill
32.9 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och 50.0 milj. kr. för budgetåret
1981/82. I förhållande lill budgelproposilionen innebär del en minskning av
inkomsterna med 36,1 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och med 2,5 milj. kr. för
budgetåret 1981/82. Nedräkningen för 1980/81 beror på alt förenade fabriksverken
hemställt om att inleverans av överskottsmedel för budgetåret 1980/81 skall
begränsas till 32.9 milj. kr. I skrivelsen lill RRV anför förenade
fabriksverken följande:
Utfallet för 1979/80 har beräknats med utgångspunkt från
vårt preliminära bokslut för del förlängda budgetåret.
Beräkningen för 1982 har gjorts i 1982 års beräknade
penningvärde och med utgångspunkl från vår operativa långsiktsplan.
Resultat före bokslutsdispositioner för 1981 beräknas bli
sämre än enligl fastställd driftstat sedan hänsyn lagils till räntehöjningen saml
elt beräknat högre utnyttjade av den rörliga krediten.
I resullalen för 1981 och 1982 har utvecklingskostnaderna
för Stirling inte medtagits.
Avskrivningar
har beräknats kalkylmässigt i enlighet med FFV instruktion.
Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 41
Antalet heltidsanställda beräknas för 1981 till ca 5 800.
Investeringarna för 1981 beräknas uppgå till 89.0 Mkr.
Vid beräkningen av inleveranskraven för 1981 och 1982 har det
genomsnittliga statskapitalet minskats med 49.7 Mkr. avseende fordran på
United Stiriing AB.
Förräntningskravet pä statskapitalet har beräknats efter
9,5% ränta l.o. m. den 30juni 1981, därefter med 10.75%.
RRV ansluter sig till förenade fabriksverkens beräkning.
Inkomsterna på titeln förenade fabriksverkens inlevererade överskott beräknas
till 32900000 kr. för budgetåret 1980/81 och 50000000 kr. för budgetåret 1981/
82.
2116 Statens vattenfallsverks inlevererade överskott. I
budgetpropositionen uppfördes denna titel med 1428.9 milj. kr. för budgetåret
1980/81 och 1469.0 milj. kr. för budgetåret 1981/82. 1 skrivelse till RRV
beräknar statens vattenfallsverk inleveransen under 1980/81 lill I 408.9 milj.
kr. och I 680,0 milj. kr. för budgetåret 1981/82. 1 skrivelsen anförs följande:
Kraftverksrörelsen
Budgetåret 1980/81
I Vattenfalls förslag till driftstal för 1980/81
förutsattes normalårstillrinning till de vattenkraftproducerande älvarna och
bedömd tillgänglighet för idrifttagna kärnkraftblock. Tillrinningen har dock
hittills under budgetåret varil extremt låg. Della tillsammans med etl lägre
magasinsläge än beräknat vid ingången av budgetåret har medförl alt
produktionsvolymen för vattenkraften i den nya beräkningen har sänkts med 2,8 TWh.
Sänkningen uppvägs av en minskad fast krafiförsäljning samt av ökade kraftinköp
från Forsmark. Den ökade kärnkraftsproduktionen i Forsmark beror på en gynnsam idrifttagning
och hög driftsäkerhet. Den tillfälliga kraflförsäljningen har ökat medan inköpen
av tillfällig kraft i storl sell är oförändrade.
Totall beräknas rörelseinläklerna öka med 82 milj. kr.
jämfört med fastställd driftslat. Intäkterna från fast engrosförsäljning
minskar med 111 milj. kr. och detaljförsäljningsintäklerna med 4 milj. kr.
beroende på lägre försäljningsvolym. Höjningen av lågspänningslarifferna fr.o.m.
1980-10-01 har beaktats i beräkningarna.
Försäljning av lillfällig kraft beräknas öka med 167 milj.
kr. De tillfälliga kraflleveranserna är beroende av den akluella kraftbalanssilualionen
och varierar starkt både till pris och volym. Intäkterna av tillfällig krafiförsäljning
bör ses mol bakgrund av kostnaderna för inköp av lillfällig krafl som beräknas
öka med 31 milj. kr. p. g. a. högre pris.
Transiteringsinläklerna beräknas öka med 30 milj. kr. i
huvudsak beroende på högre indextillägg.
Som lidigare nämndes har den lägre vattenkraftproduklionen
kompenserats genom bl.a. större kraftinköp från Forsmark. Kostnaderna för den
inköpta kraften (fast och tillfällig) beräknas därmed öka med 52 milj. kr.
Bränslekostnaderna beräknas däremol minska med 42 milj. kr. beroende på lägre fossileldad
värmekraflproduklion.
Prop.
1980/81:150 42
Avsättningar för förnyelse av anläggningar har uppräknats
med 45 milj. kr.
Sammantaget innebär detta ett rörelsekapital på I 118
milj. kr., en förbättring med 27 milj. kr. jämförl med den fastställda driftslaten.
Finansiella intäkter beräknas bli 119 milj. kr. högre än
vad som förutsattes i driftslaten. beroende pä större ränteintäkter på lån lill
Forsmarks Kraflgrupp AB p.g.a. hcijt diskonto saml på högre ränteintäkter från
Riksgäldskontoret där verket placerar tillfälliga likviditelsöverskolt.
De finansiella kostnaderna beräknas minska med 25 milj.
kr. p.g.a. lägre utnyttjning av landels rörliga kredil hos Riksgäldskontoret
samt lägre ränteutbetalningar till Svensk Kärnbränsleförsörjning AB (SKBF).
I d' 'flstalen presenterades en preliminär beräkning av de
merkostnader som drabbat verket på grund av den försenade idrifttagningen av
Ringhals 3 och 4. Merkostnaderna, som avsåg budgelären 1979/80 och 1980/81.
beräknades uppgå till 871 milj. kr. Efter avdrag för i driftslaten för 1979/80
redan beviljad preliminär ersättning med 200 milj. kr. återstod 671 milj. kr.
Merkostnaderna beslår dels av ökade röriiga koslnader vid produktion i
alternativa anläggningar eller vid köp av el från andra förelag istället för
produktion i de aktuella kärnkraftanläggningarna, dels av fördyrade anläggningskostnader.
Verket förutsatte i driftslaten all ersättningen skulle
utgå i form av driftbidrag. Vidare förutsattes all driftbidragel i den mån del inle
skulle komma atl erfordras för alt uppfylla förräntningskravet skulle användas
för extra avskrivning av anläggningar för utjämning av anläggningskostnadsfördyring
och för avsättning till lagerreserv såsom resultatutjämnings-reserv.
Förutsatt driftbidrag pä 671 milj. kr. ingick inte i driftslatens
beräkningar eftersom beslul i ersättningsfrågan inte förelåg vid tidpunkten för
driftstatens inlämnande lill regeringen. I regleringsbrev 1980-12-18 har
regeringen nu beslutat om ersättningen tilll Vattenfall för den försenade idrifttagningen
av kärnreaktorer.
Aktuella beräkningar ger samma ersättningsbelopp som
angavs i driftslaten. I den reviderade inkomstberäkningen har ersättningen
upptagits som en extraordinär intäkt på 671 milj. kr. Della innebär ett
resultat före bokslutsdispositioner som överstiger driftslatens beräkningar med
842 milj. kr.
Efter skaller på 300 milj. kr., en ökning med 100 milj.
kr. jämfört med driftslaten, kvarstår en resultatförbättring med 742 milj. kr.
I den fastställda driftslaten för innevarande är
redovisades en ränta på disponerat statskapital om I 217 milj. kr., vilkel molsvarar
en förräntning om 9,5% på i medeltal disponerat statskapital bundet i idrifttagna
anläggningar. De nya beräkningar som nu gjorts för innevarande budgetår pekar
mot ell högre disponerat kapital, vilket medför krav på högre räntebetalningar
lill staten (ränta på disponerat slalskapilal) än vad som förutsälles i driftslaten.
Räntan på disponerat statskapital har beräknats lill I 300 milj. kr., en ökning
med 83 milj. kr.
Härigenom skulle elt överskott om 659 milj. kr. kvarstå
utöver förräntningskravet. Delta överskott molsvarar i stort sell den
beräknade ersättningen från staten för de merkostnader som orsakals av den
försenade idrifttagningen av Ringhals block 3 och 4.
Av ersättningsbeloppet hänför sig 83 milj. kr. till
fördyrade anläggningskostnader. Ersättningen för dessa koslnader kommer alt
användas för exlra avskrivning av anläggningar för utjämning av de uppkomna fördyr-
Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade
inkomstberäkning 43
ingarna. Den extra avskrivningen medför att något högre
statskapital inte behöver redovisas på grund av fördyringarna av
anläggningarna, vaiför någon ränta inle kommer all belasta kunderna härtor.
Återstående
del av överskottet om 576 milj. kr. har i den nya beräkningen avsatts till
lagerreserven. Avsättningen förutsattes utnyttjas för resul-latutjämning under
kommande år för atl motverka höjningar av ellarif-ferna.
1980/81
Driflstat Ny
beräk-
ning
F.\lraordinära intäkter - 671.0
Boksluisdisposilioner
Avsältning
lill lorrårsreserv - -
Förändring
av lagerreserv - -576.5
Avsättning för förnyelse av anlägg
ningar utöver bedömt behov - - 83.0
Skillnad mellan pensionskostnader och
pensionsulgifler -1-15.6 -(-15.6
Budgetåret 1981/82
Beräkningarna, som bygger på en inom verket framtagen
aktuell ekonomiprognos, utgår ifrån normalårstillrinning lill de vattenkraftproducerande
älvarna saml 3,7% årlig ökning av fasl krafiförsäljning. Kärnkraftproduktion
från block 2 i Forsmark ingår i prognosen. Någon produktion från block 4 i
Ringhals har däremot inle medräknats.
Ersättning från slalen för merkoslnader för försenad idrifttagning
av kärnkraflreaktorer ingår i beräkningarna med 60 milj. kr.
Intäktsberäkningarna
för den del av verkets krafiförsäljning som följer 1981 års högspänningslariffer
har skelt i prisnivån K = 604 (bedömt genomsnitt för budgetåret 1980/81).
Energipristilläggen för denna kraftförsäljning baseras på ett oljepris om 22.7
kr/GJ och ett uranpris om 3.6 öre/ kWh, likaledes ett genomsnitt för föregående
budgetår. Övriga beräkningar har skett i prisnivån K = 662 och baserats på elt
oljepris om 25.2 kr./GJ och etl uranpris om 3,9 öre/kWh.
Förräntningskravet för budgetåret 1981/82 förutsattes vara
10.75%. Denna ränta beräknad på i kraftverksrörelsen i medeltal disponerat
statskapital som är bundet i idrifttagna anläggningar uppgår till I 500 milj.
kr.
Kanalrörelsen
Budgetåret 1980/81
Kanalrörelsen beräknades i driftslaten för innevarande
budgetår ge en ränta på disponerat statskapital om 0,2 milj. kr. 1 de nya
beräkningarna redovisas ökade rörelseinläkter med 1.2 milj. kr. samtidigt som
driftkostnaderna beräknas öka med 1,2 milj. kr. Detla medför en ränta på
disponerat statskapital motsvarande den i driflstaten.
Prop.
1980/81:150 44
RRV ansluter sig till statens vattenfallsverks beräkning.
Inkomsterna på titeln statens valtenfallsverks inlevererade överskott beräknas
till 1 408888000 kr. för budgetåret 1980/81 och I 680000000 kr. för budgetåret
1981/82.
2117 Domänverkets inlevererade överskott. I
budgetpropositionen beräknades inkomsterna på titeln till 95,0 milj. kr. för
budgetåret 1980/81 och 72,0 milj. kr. för budgetåret 1981/82. I skrivelse till
RRV meddelar domänverkel alt beräkningarna kvarstår oförändrade.
RRV ansluter sig till domänverkets beräkning. Inkomsterna
på titeln domänverkels inlevererade överskott beräknas till 95 000000 kr för
budgetåret 1980/81 och 72000(X)0 kr för budgetåret 1981/82.
2131 Riksbankens inlevererade överskott. Riksbanken har i
skrivelse till RRV beräknat inkomsterna på titeln till 850 milj. kr. för vart
och ett av budgetåren 1980/81 och 1981/82. Det åren uppräkning med 100 milj.
kr. för resp. budgelår.
RRV ansluter sig till riksbankens beräkning. Inkomsterna
på titeln riksbankens inlevererade överskott beräknas uppgå till 850000000 kr
för budgetåret 1980/81 och 850000000 kr för budgetåret 1981/82.
2141 Myntverkets inlevererade överskott. 1
budgetpropositionen beräknades inkomsterna på titeln lill 121.0 milj. kr. för
budgetåret 1980/81 och 88.1 milj. kr. för budgetåret 1981/82. Myntverket
beräknar nu inkomsterna lill 141 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och 75.0
milj. kr. för budgetåret 1981/ 82. Nedräkningen för budgetåret 1981/82 beror pä
att myntverket försiktigtvis bedömer all 70000 st 200-kronorsmynt kommer att äterinlösas
till ett nominellt värde av 14 milj. kr. med etl silverskrolvärde av totalt ca
4 milj. kr.
RRV ansluter sig till myntverkets beräkning. Inkomsterna
på titeln myntverkets inlevererade överskott beräknat till 141 OOOOOO kr för
budgetåret 1980/81 och 75000000 kr för budgetåret 1981/82.
2151 Tipsmedel. Aktiebolaget Tipstjänst beräknar
inkomsterna på titeln tipsmedel till 627,7 milj, kr. för budgetåret 1980/81 och
827.0 milj. kr. för budgetåret 1981/82. Det är en ökning av inkomsterna med 3.7
milj. kr. för budgetåret 1980/81 och 73 milj. kr. för budgetåret 1981/82
jämfört med budgetpropositionen.
RRV ansluter sig lill Aktiebolaget Tipstjänsls beräkning.
Inkomsterna på lileln tipsmedel beräknas till 627700000 kr. för budgetåret
1980/81 och 827000000 kr för budgetåret 1981/82.
2212 Överskott av karolinska sjukhusets fastighetsförvaltning.
I budgetpropositionen beräknades inkomsterna på titeln till 46,6 milj. kr. för
budget-
Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade
inkomstberäkning 45
årel 1980/81 och 48,2 milj. kr. för budgetåret 1981/82.
Med anledning av förslagel om ändrat huvudmannaskap för karolinska sjukhuset
fr. o. m. den I januari 1982 har inkomsterna räknats ned lill 24000000 kr för
budgetåret 1981/82.
RRV
beräknar inkomsterna på lileln överskott av karolinska sjukhusels
fastighetsförvaltning lill 46598000 kr för budgetåret 1980/81 och 24000000 kr
för budgetåret 1981/82.
2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande.
Ränteinkomsterna för budgetåret 1980/81 har beräknats efterden för kalenderåret
1980 fastställda räntan på statliga bostadslån om 11 % (SFS 1979:1022).
För
budgetåret 1981/82 grundas beräkningarna på den för 1981 fastställda räntan om
12,75% (SFS 1980:915).
Bostadsslyrelsen
beräknar inkomsterna pä lileln till 6300 milj. kr. för budgetärel 1981/82. vilkel
är 200 milj. kr. lägre än den i budgetpropositionen presenterade kalkylen.
RRV
ansluter sig lill bostadsslyrelsens beräkning. Inkomsterna på titeln
ränteinkomster på lån för bostadsbyggande beräknas till 4 800000000 kr för
budgetåret 1980/81 och 6300000000 kr. för budgetåret 1981/82.
2351 Räntor på energisparlån. Bostadsslyrelsen beräknar
inkomsterna pä titeln till 190,0 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och 300,0
milj. kr. för budgetåret 1981/82. Jämfört med RRVs decemberberäkning innebar
detta en uppjustering av beräkningen för budgetåret 1981/82 med 35 milj. kr.
RRV ansluter sig lill bostadsstyrelsens beräkning.
Inkomsterna på titeln räntor på energispariån beräknas till 190000000 kr. för
budgetåret 1980/81 och 300000000 kr för budgetåret 1981/82.
2511 Expeditionsavgifter. I budgetpropositionen uppfördes
denna titel till 242,7 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och till 278.4 milj.
kr. för budgetåret 1981/82.
Domstolsverket
har med hänsyn till utfallet t. o. m. december 1980 reviderat ner sina
beräkningar för budgetåren 1980/81 och 1981/82 med 20.4 resp. 21,8 milj. kr.
I riksskatteverkets
höstberäkningar fanns inle effekter av vissa avgiftshöjningar från den I
januari 1981 (SFS 1980:948) medtagna.
Riksskatteverket slår fasl vid dessa beräkningar dels på
grund av utfallet, dels för atl avgiftshöjningarna inte beräknas få någon
påtaglig effekt på inkomsterna.
RRV beräknar inkomsterna på titeln expeditionsavgifter
till 215826000 kr. för budgetåret 1980/81 och 235926000 kr. för budgetåret
1981/82.
2613 Inkomster vid karolinska sjukhuset, 1
budgetpropositionen beräknades inkomsterna på denna titel till 567.7 milj. kr.
för budgetåret 1980/81 och
Prop.
1980/81:150 46
lill 284,7 milj. kr. för budgetåret 1981/82. Direktionen
för karolinska sjukhuset beräknar nu inkomsterna lill 654.9 milj. kr. för
budgetåret 1980/81 och till 308,2 milj. kr. för budgetåret 1981/82. Ökningen av
de beräknade inkomsterna beror på alt drift- och investeringsbidraget från
Stockholms läns landsting har ökal enligt avtal (1980-11-27). Enligt prop.
1980/81:95 föreslås att Stockholms läns landsting lar över huvudmannaskapet för
karolinska sjukhuset från staten den I januari 1982. Här angivna inkomster för budgetärel
1981/82 avser därför endast perioden I juli-31 december 1981.
RRV ansluter sig lill karolinska sjukhusets beräkning.
Inkomsterna på titeln inkomsler vid karolinska sjukhuset beräknas lill 654900000
kr för budgetåret 1980/81 och 308 200000 kr för budgetåret 1981/82.
2712 Bötesmedel. I budgetpropositionen uppfördes denna
titel lill 102.8 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och lill 106,1 milj. kr. för
budgetåret 1981/ 82. Mol bakgrund av utfallet t.o. m. december 1980 beräknar
rikspolisstyrelsen nu att inkomsterna för budgetåret 1980/81 kommer alt öka
med 3,6 milj. kr. För budgeiårel 1981/82 beräknas inkomslerna öka med 13 milj.
kr. till följd av bl. a. att minimi- och maximistraffen för penningböter höjs
från 10 till 50 kr. resp. 500 till 1 000 kr. fr. o. m. den 1 januari 1982
enligt SFS 1980:1133.
RRV beräknar inkomslerna på titeln bötesmedel lill
106424000 kr. för budgetåret 1980/81 och 119075000 kr. för budgetåret 1981/82.
2811 Övriga inkomster av statens verksamhet. 1 budgelproposilionen
beräknades inkomsterna på titeln lill 200,5 milj. kr. för budgetåret 1980/81
och 232,6 milj. kr. för budgetåret 1981/82. Inkomsterna för budgetåret 1980/81
har nu räknats upp med 95,7 milj. kr. på grund av atl en ersättning från Japan
för oljeutsläpp i Östersjön våren 1979 har inlevererats i januari 1981 på denna
titel.
RRV beräknar inkomsterna på titeln övriga diverse inkomsler
av statens verksamhet till 296237000 kr. för budgetåret 1980/81 och 232583000
kr. för budgetåret 1981/82.
4000 Återbetalning av lån
4212 Återbetalning av lån för bostadsbyggande.
Bostadsstyrelsen har beräknal återbetalningarna av lån för bostadsbyggande lill
980.0 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och 1010,0 milj. kr. för budgetåret
1981/82. Jämfört med höstens beräkning innebär delta atl inkomsterna för budgetärel
1980/ 81 har dragils upp med 40,0 milj. kr. För budgetåret 1981/82 har däremot inkomslerna
minskat med 30,0 milj. kr. jämförl med höstens beräkning.
Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 47
RRV ansluter sig till bostadsslyrelsens beräkning.
Inkomsterna på titeln återbetalning av lån för bostadsbyggande beräknas lill
980000000 kr. för budgetåret 1980/81 och I 010000000 kr. för budgetåret
1981/82.
4411 Återbetalning av energisparlån. 1 budgetpropositionen
beräknas inkomsterna på titeln lill 75.0 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och
95,0 milj. kr. för budgetåret 1981/82. 1 skrivelse lill RRV beräknar bostadsslyrelsen
inkomsterna på titeln återbetalning av energisparlån till 75,0 milj. kr, för
budgetåret 1980/81 och 84.5 milj. kr. för budgetåret 1981/82.
RRV
ansluter sig till bostadsstyrelsens beräkning. Inkomsterna på titeln
återbetalning av energisparlån beräknas till 75 000000 kr. för budgetåret
1980/81 och 84500000 kr. för budgetåret 1981/82.
5000 Kalkylmässiga inkomster
De kalkylmässiga inkomslerna beslår av avskrivningar och
statliga pensionsavgifter, netto.
5100 Av.skrivningar
Med avskrivning menas den beräknade värdeminskningen för
ett kapilalobjekt under en viss period. Värdeminskningen kan bero på fysisk
förslitning, teknisk utveckling mm. För affärsverken sker avskrivningar som
regel på tillgångens aleranskaffningsvärde. Medel molsvarande avskrivningar
inlevereras lill statsverket och påverkar därmed affärsverkens likviditet.
I
skrivelse lill RRV har förenade fabriksverken, luftfartsverket, postverket, slalens
järnvägar, statens valtenfallsverk och televerket lämnat uppgifter om
affärsverkens avskrivningar. De beräknade inkomslerna på titlarna för
budgetåren 1980/81 och 1981/82 framgår av tabell 21.
Den föreslagna avskrivningsprincipen innebär följande. T.
o. m, budgetåret 1979/80 täcktes slalens järnvägars underskott genom minskade
avskrivningar mol stalsbudgelen. Underskottet blev således noll. Enligt det
föreslagna beräkningssättet skall underskotlsiäckning inte ske på detta sätt
fr. o. m. budgetåret 1980/81. Det innebär att avskrivningarna mot statsbudgeten
kommer atl öka i molsvarande grad. Ökningen blir endasi bokföringsmässig dvs.
medlen levereras inle in på statsverkets checkräkning. Inlevererade
avskrivningsmedel kommer där att uppgå lill 571,6 milj. kr. under budgetåret
1980/81. Del återstående beloppet på 281 milj. kr. sätts in på statsverkets
checkräkning när anslag för förlustläckning anvisas under budgetåret 1981/82.
Motsvarande princip föreslås tillämpas för budgetåret 1981/82. Någol beslut om
ändrade avskrivningsprinciper för statens järnvägar har ännu inle fattats. 1
den här beräkningen har därför statens
Prop. 1980/81:150 48
Tabell 21. Affärsverkens avskrivningar budgetåren 1980/81
och 1981/82, tusental kr.
1980/81
1981/82
Enligl
Ökning l-f)
Enligl
Ökning (-1-)
RRVs
minskning (-
-)RRVs
minskning (-)
marsbe-
jämfört
med
marsbe-
jämfört
med
räkning
budgetprop.
räkning
budgetprop.
5111
Postverkets av-
skrivningar
37000
-
42 000
-1- 4000
5112
Televerkets av-
skrivningar
1266700
300
1 363 000
- 4 000
5113
Statens järnvägars
avskrivningar
571 600
-(-140600
761000
-52600
5114
Luftfartsverkets
avskrivningar
70500
-
68800
- 3 700
5115
Förenade fabriksverk-
kens avskrivningar
45400
100
52600
-1- 5 600
5116
Statens vattenfalls-
verks avskrivningar
1698000
-1-128000
1800000
-1-70000
Summa
3689200
-1-268200
4087400
-H9300
opaginerad Kontrollera mot PDF
För statens järnvägar övervägs en ny avskrivningsprincip.
Den skulle innebära slörre avskrivningar vid underskoll. Statens järnvägar
kommer även med det nya beräkningssättet all medges koslnadsavlaslning i form
av minskade avskrivningar som kompensation för lågprissatsningen. Del sker i
enlighet med 1979 års trafikpolitiska beslut. För budgetåret 1980/81 uppgår koslnadsavlaslningen
till 160 milj. kr. och för budgetåret 1981/82 till 180 milj. kr.
1979/80 1980/81 1981/82
648.0 150,0
1012.6 160.0
1 158,0 180.0
498.0 211.4
852.6
978.0
273.8
852.6 -281.0
978.0 -217.0
Avskrivningar, brutto
Kostnadsavlastning
Avskrivningar efter
kostnadsavlastning
Underskottstäckning
Avskrivningar mot
statsbudgeten
Underskott
Inlevererat överskott - - -
järnvägars avskrivningar beräknats enligt nu gällande
princip med underskottsläckning.
RRV ansluter sig lill myndigheternas beräkningar.
Inkomsterna av affärsverkens avskrivningar beräknas till 3689200000 kr. för
budgetåret 1980/81 och 4087400000 kr. för budgetåret 1981/82.
5141 Statens vägverks avskrivningar. I budgetpropositionen
beräknades inkomsterna på denna titel till 100,0 milj. kr. för budgetåret
1980/81 och 116,1 milj. kr. för budgetåret 1981/82. 1 skrivelse till RRV
beräknar nu slalens vägverk avskrivningarna till 119,6 milj. kr. för budgetåret
1980/81 och 122.8 milj. kr. för budgetåret 1981/82.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 49
RRV
ansluter sig lill slalens vägverks beräkning. Inkomslerna på titeln slalens
vägverks avskrivningar beräknas lill 119600000 kr. för budgetåret 1980/81 och
122800000 kr. för budgetåret 1981/82.
5211
Statliga pensionsavgifter, netto. I budgelproposilionen beräknades elt underskott
på titeln statliga pensionsavgifter, netto för budgetåret 1980/81. Underskottet
beräknades lill 963 milj. kr. RRV beräknar nu underskottels storiek lill 1095
milj. kr. I och med övergången lill löpande uppbörd fr.o. m. den I juli 1980
kommer avgifter avseende tre halvår att belasta titeln för budgetåret 1980/81.
Omläggningen
budgetåret 1980/81 innebär atl lileln statliga pensionsavgifter, netto
uppvisar etl negativt saldo för första budgetåret. För budgetåret 1981/82
beräknas etl överskott på I 306 milj. kr. Jämförl med RRVs decemberberäkning
har en uppjustering skett med 141 milj. kr.
RRV
beräknar ett underskott på titeln slalliga pensionsavgifter, netlo för
budgetåret 1980/81. RRV beräknar detta underskott till 1095000000 kr. För budgetåret
1981/82 beräknar RRV inkomsterna på titeln slalliga pensionsavgifter netto lill
I 306000000 kr.
Tabell
22. Statliga pensionsavgifter, netto, milj. kr.
1980/81
1981/82
Enl. RRVs
Förändring
Enl. RRVs
Förändring
marsbe-
jämfört
med
marsbe-
jämfört
med
räkning
RRVs
decemberberäkning
räkning
RRVs
decemberberäkning
Program
1
Inkomsler
1 Lönekostnadspålägg
7 894
- 96
8559
- 59
2
Personalsjukpenningar
m. m.
1060
-f 26
1 127
-1- 12
därav vissa lärar-
kategorier
361
-139
391
-149
Summa
inkomster
8954
- 70
9686
- 47
Utgifter
1 Socialförsäkringsav-
gift lill försäkringen
för tilläggspension
1944
■¥
30
1964
-104
2
Socialförsäkringsav-
gift till den allmän-
na sjukförsäkringen
3 052
-1- 17
2 107
-110
3 Socialförsäkringsav-
gifi till folkpensio-
neringen
2408
-(- 14
1685
- 88
4 Arbetslöshetsförsäk-
ringsavgifl
115
- 1
-
- 85
5 Lönegarantiavgifi
57
0
42
0
6
Delpensionsavgift
144
- 1
101
- 6
7 Arbetsmarknadsutbild-
ningsavgift
115
- 1
-
- 85
8 Vissa
yrkesskadeer-
sättningar m. m.
28
0
29
-
1
9
Ersättning från grupp-
livförsäkring
81
+ 6
86
-t- 2
4
Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 150. Bilaga 2.3
Enl. RRVs Förändring Enl. RRVs Förändring
marsbe- jämfört med marsbe- jämfört med
räkning RRVs decem- räkning RRVs decem
berberäkning berberäkning
10
Vuxenutbildningsavgift
72
0
51
- 2
11
Arbetarskyddsavgift
35
-1- 1
33
0
12
Barnomsorgsavgift
579
0
446
- 22
13
Gemensam arbetsmark-
nadsavgift
-
-
170
+ 170
14
Avsättningar till
framtida komplelte-
ringspensioner
324
-135
2972
-1-284
Summa
utgifter
8954
- 70
9686
- 47
Program 2
Inktnnsler'
1876
1876
-t-
4 -I- 4
Lönekostnadspålägg m.m. 1766 + 30
Summa inkomster 1766 4-
30
Utgifter
22
1854
1876
-I-
2 -t- 4
1 Ersättning från grupplivförsäkring 22 -1-4
2 Avsättningar lill framtida kompletteringspensioner 1 744 -f 26
Sumina utgifter 1766 -1-30
Program 3
Inkomster'
4 826
-1-286
1 Avsättningar till framlida
kompletteringspensioner 2068 -109
2 Bidrag till kostnader för polis-, domstols-
och uppbördsväsendet
62
0
58
0
3 Vissa
pensionsavgifter
13
+ 2
13
-I- 2
Summa
inkomster
2143
-107
4897
4-288
Utgifter'
1 Personalpensions-
förmåner
3 238
+ 25
3 591
-1-147
2
Överskott +
Underskott-
-1095
-132
-f 1306
-1-141
Summa
utgifter
2143
-107
4897
-t-288
' Utöver angivna belopp redovisas över denna lilel vissa
personalpensionsförmåner med samma belopp på både inkomst- och utgiftstitlar.
Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 51
Tabellförteckning
Sid.
1.................................................................................. Statsbudgetens
inkomsler fördelade på huvudgrupper budgetåren
1980/81 och 1981/82 ............................................... 6
2. Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse
budgetåren
1980/81 och 1981/82 ............................................... 7
3.
Lagstadgade
socialavgifter budgetåren 1980/81 och 1981/82 .... 8
4.
Skall på varor
och tjänster budgetåren 1980/81 och 1981/82 .... 8
5.
Jämförelse
mellan inkomster enligt budgetpropositionen och RRVs marsberäkning för
budgetåren 1980/81 och 1981/82 ..................................................................... 11
6.
Utfallet av
taxeringarna lill statlig inkomstskall för verksamhels-åren 1974-1979
(taxeringsåren 1975-1980) 17
7.
Slalligl och
kommunall laxerad inkomst, fyllnadsinbelalningar, forsknings- och ulvecklingsavdrag,
investeringsavdrag, avsättning till resullatutjämningsfond saml insättning på
tillfälligt vinslkonto fördelat pä förelagsstorlek verkamhetsären 1979 och
1980 ....... 21
8.
Effekt på slallig
och kommunal inkomstskatt av fastighetstaxeringen 1981 och förändrade
skatteregler, schablontaxerade fasligheler ..................................... 25
9.
Effeklen av
fastighetstaxeringen och de nya skattereglerna för personer med villafastighet
och eventuell annan fastighet fördelat efter nya taxeringsvärdet på villafastighelen
25
10.
Fysiska
personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse 26
11.
Juridiska
personers skatt på inkomst, realisalionsvinsl och rörelse 27.
12.
Ofördelbara
skatter på inkomst, realisationsvinst och rörelse ... 28
13.
Folkpensionsavgift
................................................... 29
14.
Beräkning av
sjukförsäkringsavgiftens andel av sjukförsäkringens koslnader 30
15.
Inkomsterna och
utgifterna under inkomsttiteln sjukförsäkringsavgift, netlo 30
16.
Barnomsorgsavgifl
...................................................... 31
17.
Vuxenutbildningsavgift
.............................................. 32
18.
Avgifl för
arbetslöshetsförsäkringen och utbetalningar till de allmänna
försäkringskassorna och de erkända arbetslöshetskassorna ............................................. 33
19.
Övriga
socialavgifter, netto.......................................... 34
20.
Mervärdeskatt
budgetåret 1980/81............................ 34
21.
Affärsverkens
avskrivningar budgetåren 1980/81 och 1981/82 ... 48
22.
Slalliga
pensionsavgifter, nello .................................. 49
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 1
Inkomster
på statsbudgeten budgetåren 1980/81 och 1981/82 resp kalenderåren 198) och 1982
samt juli-dec 1980. Tusental kronor
opaginerad Kontrollera mot PDF
STATENS TOTALA INKOMSTER
1000 Skaller
1100 Skatt pä inkomst, realisationsvinst och rörelse
1110 Fysiska personers skatt på
inkomst, realisalionsvinsl
och rörelse
1111 Fysiska personers skatt på
inkomst, realisationsvinst
och rörelse
/120 Juridiska personers skall på inkomst, realisalionsvinsl
och rörelse
1121 Juridiska personers skatt på inkomst,
realisationsvinst och rörelse
1130 Ofördelbara skaller på inkomst,
realisationsvinst och rörelse
1131 Ofördelbara skatter pä inkomst, realisationsvinst
och rörelse
1140 Övriga inkomstskatter
1141 Kupongskatt
1142 Utskiftningskatt och ersättningsskall
1143 Bevillingsskatt
1144 Lotterivinstskatt
1200 Lagstadgade socialavgifter
1211 Folkpensionsavgift
1221 Sjukförsäkringsavgift, nello
1231 Barnomsorgsavgift
1241 Vuxenutbildningsavgift
1251 Övriga socialavgifter, netto
1261 Bidrag till förvaltningskostnader
för arbelsskadeförsäkringen 1271 Inkomster av
arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhel
Budgetär
Kalenderår
1980/81 Prognos
1981/82 Prognos
1980 juli-dec Ulfall
1981 Prognos
1982 Prognos
155144608
157576 778
60 766863
162
150 109
159940376
136380951
133937451
53 236164
138976213
135369451
32180000
29934000
10528468
30096900
29596000
29478000
25 728000
9618000
27077000
26105000
29478000
25 728000
9618000
27 077 000
26105000
1529000
2370000
350000
1500000
1600000
1529000
2370000
350000
1500000
1600 000
500000
1000000
250000
750000
1000000
500000
673000
45000
1000000
836000
48000
250000 310468
37 378
750000
769 900
45 700
1000000
891000
49000
15000
3 000
610000
15 000
3 000
770000
1314 271776
15000
3 000
706200
15 000
3000
824000
33700900
23 281
000
4444000
5 429000
670000
-239000
28679100
22 656000
-372000
5 908000
648000
-280000
10822000
8 953 193 -181313 2046457 270074 -313 175
35467100
24 341 000
4 562 000
5998000
697 000
-279000
27964600
22
870000
-1362
000
5968000
656000
-290000
50500
19768
50000
52 100
48 200
68 600
26996
98 100
70 500
67 700
1300
Skatt på egendom
2367000
2 659200
805608
2480912
2 729
200
1310
Skall på fasl egendom
16500
55200
-2
16502
55200
1311 Skogsvårdsavgifler
16500
55 200
-2
16 502
55 200
1320
Förmögenhelsskall
602000
659000
-
602000
659000
1321
Fysiska personers förmögen-
hetss-
katt
588000
644000
-
588000
644000
1322
Juridiska personers förmögen-
hetsskatt
14 000
15000
-
14000
15 000
1330
Arvsskatt och gåvoskatt
514500
545000
240919
525 000
565
000
1331
Arvsskatt
455000
475 000
216058
465 000
495 000
1332
Gåvoskall
59500
70000
24 861
60000
70000
1340
Övrig skall på egendom
1234000
1400000
564690
1337410
1450000
1341
Stämpelskatt
1234000
1400000
564 690
1337410
1450000
1400
Skatt på varor och tjänster
68133051
72665151
31080088
70931301
75079651
1410
Allmänna försäljningsskatter
40400000
42400000
18133 900
41900000
44400000
1411
Mervärdeskall
40400000
42400000
18 133 900
41900000
44400000
Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 53
opaginerad Kontrollera mot PDF
1420,
1430 Skall på specifika varor
1421
Bensinskatt
1422
Särskilda
varuskatter
1423
Försäljningsskall
pä motorfordon
1424
Tobaksskatt
1425
Skatt pä
spritdrycker
1426
Skatt på vin
1427
Skatt på
malt- och läskedrycker
1428
Energiskatt
1429
Särskild
avgift på svavelhaltigt bränsle
1431 Särskild beredskapsavgift för ol
jeprodukter
1440
Överskoll
vid försäljning av '.art)r med statsmonopol
1441
AB Vin- &
Sprilcentralens inlevererade överskott
1442
Systembolaget
ABs inlevererade överskott
1450
Skail
på ijänsler
1451
Reseskati
1452
Skatt på
annonser och reklam
1453
Totalisalormedel
1454
Skatt på spel
1460
Skati
på vägtrafik
1461
Fordonsskatt
1462
Kilomelerskatt
1470
Skail
på import
1471
Tullmedel
1480
Övriga
skaller på varor och tjänster
1481
Övriga skatter
pä varor och tjänster
2000 Inkomster av statens verksamhet
2100 RöreLseöverskott
2110
Affärsverkens
inlevererade över-.skoii
2111
Postverkels
inlevererade överskott
2112
Televerkets
inlevererade överskott
2113
Statens
järnvägars inlevererade överskott
2114
Luftfartsverkets
inlevererade överskott
2115
Förenade
fabriksverkens inlevererade överskott
2116
Slalens valtenfallsverks
inlevererade överskott
2117
Domänverkels
inlevererade överskott
2120
Övriga
myndighelers inlevererade överskoll
2121
Statens
vägverks inlevererade överskott
2122
Sjöfartsverkets
inlevererade överskoll
5 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 150. Bilaga 23
1980/81
1981/82
1980 iuli-dec
1981
1982
Prognos
Prognos
Utfall
Prognos
Prognos
21810001
24073001
10363 794
23016601
24363501
4 845 000
5 253 000
2448 553
5 256400
5 196000
658000
715000
307 459
694 600
718000
523 000
548 000
240689
547100
558000
3 070000
3 250000
1547044
3 109000
3 250000
4 535 000
4810000
2 229735
4 645
300
4810000
1020000
1 100000
461811
1 075
200
1 113000
1030000
1076000
526 553
1 071
000
1 077
000
6127 000
7 319000
2 602 000
6616000
7640000
2 000
391
2000
1500
20t)0
-441
196 000
170000
-
196000
170000
110000
100000
-
110000
lOOOOO
86000
70000
_
86000
70000
657000
717000
308071
694600
741
000
129000
129000
58 300
138700
129000
219000
249000
99590
230 100
264000
235 000
260000
115121
247 900
266000
74000
79000
35 060
77900
82000
3810000
4000000
1603423
3 905000
4030000
2 320000
2 360000
974 374
2 340000
2 380000
1490000
1640000
629049
1 565 000
1650000
1260000
1305000
670900
1219000
1375000
1260000
1.305000
670900
1219000
1 375
000
50
150
1
100
150
50
150
1
100
150
13354077
15331940
4504764
14470451
15959909
3944187
4465603
1145998
4174463
4792
731
1823092
2162201
621 719
1973901
2358901
61848
76000
13 848
64 000
95 000
176400
1
200500
1
40966
180700
207 100
1
48055
1
83 700
8055
1
53 800
1
83 700
32900
50000
-
70400
51 100
1408888
1680000
528 888
1 540000
1850000
95 000
72000
29962
65000
72000
110554
136050
16035
162 164
138500
15 926
32 750
-
48676
28550
66000
70500
16035
84 860
77 150
opaginerad Kontrollera mot PDF
2220 2221
2300
2310.
2320 2311 2312
2313
2314 2315
2316
2317 2318
2319
2321
2322
2323
2330 2331 2332
Överskon
av försvarels faslig-hetsjörvallning
Överskott
av förrådsanläggningar för ekonomiskt försvar
Ränteinkomster
Ränlor på näringslån Räntor pä lokaliseringslån
Ränteinkomster på jordbrukels lagerhuslån
Ränteinkomster
på statens avdikningslån
Ränteinkomster
pä fiskerilån Ränteinkomster på fiskberedningslån
Ränteinkomster
på vallenkrafts-lån
Ränteinkomster
pä luftfartslån Ränteinkomster på statens lån för den mindre skeppsfarten
Ränteinkomster på kraftledningslån
Ränteinkomster
på skogsväglän Räntor pä övriga näringslän. Kammarkollegiet Räntor
på övriga näringslån. Lantbruksstyrelsen Ränlor på bostadslån
Ränteinkomster på egnahemslån Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande
Budgetår
Kalenderår
1980/81
1981/82
I980juli-dec
1981
1982
Prognos
Prognos
Ulfall
Prognos
Prognos
2123
Inlevererat
överskoll av uthyr-
ning av ADB-utrustning
28628
32 800
-
28628
32 800
2130
Rikshankens
inlevererade över-
skoll
850000
850000
-
850000
850000
2131
Riksbankens
inlevererade över-
skott
850000
850000
-
850000
850000
2140
Myntverkets
inlevererade över-
skott
141000
75000
97764
78200
85000
2141
Myntverkets
inlevererade över-
skott
141000
75 000
IIM
78 200
85 000
2150
Överskott
från spelverksamliel
1019541
1242352
410479
1
110198
1360330
2151
Tipsmedel
627 700
827 000
246 867
708 000
934 000
2152
Lolterimedel
391841
415 352
163 612
402198
426 330
2200
Överskott
av statens fastighets-
förvaltning
1046 352
206 774
—
1046 352
206
774
2210
Överskoll
av civil jåstighetsför-
vallning
1046.52
206 774
-
1046
352
206
774
2211
Överskott
av kriminalvårdssty-
relens
fastighetsförvaltning
1252
1.500
-
1252
1.500
2212
Överskott
av karolinska sjukhu-
sels
fastighetsförvaltning
46 598
24000
-
46598
24 000
2213
Överskott
av akademiska sjuk-
husets
fastighetsförvaltning
12 256
12 256
-
12 2.56
12 256
2214
Överskott
av byggnadsstyrel-
sens
fastighetsförvaltning
986075
168 552
-
986075
168 552
2215
Överskott
av generaltullstyrel-
sens
fastighetsförvaltning
171
466
-
171
466
5934603
8 596082
2545 733
6 730 239
9 202
884
283024 250000
300 745 270000
20690
286500 255 000
475 891 280000
3
1
2
3
1
800 1600
700 1600
583
800 1600
650 1600
303
330
188
305
342
242 2 246
235 2 156
93 89
237 2 241
229 2151
10669
9309
5 253
9984
8651
5 90
4 70
3
7
5 80
4 60
14472
2 594
4800690
40
4800000
13719
2621
6300635
15
6300000
13 637
2 608
55178.15
200
179520
2683
6
700610
10
5
517000 6 700000
Iti 412 2333411 2 333071
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 2.3
Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 55
opaginerad Kontrollera mot PDF
1980/81
Prognos
1981/82
Prognos
1980juli-dec
1981 1982
Utfall Prognos Prognos
opaginerad Kontrollera mot PDF
204219
2333 Ränteinkomster pä län för bostadsförsörjning
för mindre bemedlade barnrika familjer
2334 Räntor på övriga bostadslån. Bostadsslyrelsen
2340
Ränlor
på sliidiclån
2341
Ränteinkomster
på slalens lån för universitetsstudier
2342
Ränteinkomster
på allmänna studielån
2343
Räntor på
övriga studielån. Kammarkollegiet
2350 Ränlor på energisparlån
2351 Ränlor pä energisparlån
2360 Ränlor på medel avsatta Ull pensioner
2361 Ränteinkomster på medel avsalta
till folkpensionering
2362 Ränteinkomster pä medel avsalta
till civila tjänstepensioner
2363 Ränteinkomster på medel avsatta
till militära pensioner
2364 Ränteinkomster på medel avsatta lill
allmänna familjepensioner
2365 Ränteinkomster på medel avsatta
vid statens pensionsanstalt
2366 Ränteinkomster på medel avsalta
till pensioner för vissa av riksdagens verk
2370
Ränlor
på heredskapslagring
2371
Räntor
pä beredskapslagring 2380.
2390 Övriga
ränteinkomster
2381 Ränteinkomster pä lån till personal
inom utrikesförvaltningen m. m.
2382 Ränteinkomster på lån till personal
inom biståndsförvaltningen m.m.
2383 Ränteinkomster pä statens bosättningslån
2384 Ränteinkomster pä län för kommunala
markförvärv
2385 Ränteinkomster pä lån för studenlkäriokaler
2386 Ränteinkomster på lån för allmänna
samlingslokaler
2387 Ränteinkomster pä krediler till
utlandet
2388 Ränteinkomster på mark för naturskydd
2389 Ränteinkomster pä län för inventarier
i vissa specialbostäder
2391 Ränteinkomster på markförvärv för
jordbrukels rationalisering
2392 Räntor på intressemedel
2393 Övriga ränteinkomster. Kammarkollegiet
2394 Övriga ränteinkomster. Riksbanken
381
365
196
3.30
350
269
270
144
270
270
39875
39525
5590
39570
39225
45
45
1
45
45
.39830
.39480
5 583
.39525
39 180
190000
300000
87116
243000
340000
190000
300000
87 116
243 000
340000
118
135
135494
37885
129055
130214
82600
99 200
.36491
93 500
93 900
3 167
3 221
197
3 167
3 221
366
369
44
366
369
9817
9994
532
9817
9994
22 120
22640
621
22 140
22660
65
70
_
65
70
298660
394 796
-
298660
394
796
298660
394 796
-
298660
394 796
1124887
61040
2/56/9 1122148
520
600
311
560
610
3 830
4 980
-
4 500
5 040
20000
2t)000
-
20000
20000
92000
96000
44406
96000
93 000
160
160
13
160
160
6 857
8 300
3 259
7 600
9 100
580
380
313
480
280
6125
-
-
6 125
-
1200
1 150
282
1 200
1 150
7 000
7000
_
7 000
7000
16000
16000
7 437
22 563
16000
AA91
39.392
4979
44 431
38 883
4 500
4 500
-
4 500
4 500
opaginerad Kontrollera mot PDF
1980/81
Prognos
1981/82
Prognos
1980juli-dec
1981 1982
Utfall Prognos Prognos
2395 Övriga ränteinkomster. Riksgäldskonloret
2396 Ränteinkomster på det av byggnadsstyrelsen
förvaltade kapitalet
2400 Aktieutdelning
2410
Inkomsler
av slalens aklier
2411
Inkomster av slalens
aklier
2500 Offentligrättsliga avgifter
2511 Expeditionsavgifter
2512 Vattendomstolsavgifter
2513 .Avgift för statlig kontroll av läkemedel
2514 Elevavgifter vid styrelsen för
vårdtjänst
2515 Avgifter vid trafiksäkerhetsverket
2516 Körkorlsavgifter
2517 Avgifter för registrering av motorfordon
2518 Fyravgifter, fariedsvaruavgifter
2519 Skeppsmätningsavgifter
2521 Fartygsinspektionsavgifter
2522 Avgifter för granskning av biograffilm
2523 .Avgifter för särskild prövning och
fyllnadsprövning inom skolväsendet
2524 .Avgifter vid statens jordbruksnämnd
2525 Avgifter för växtskyddsinspeklion
2526 Avgifter vid köttbesiklning
2527 Avgifter för statskontroll av krigsmaterieltillverkningen
2528 Avgifter vid bergsstalen
2529 Avgifter vid patent- och registreringsväsendet
2531 Avgifter för registrering i förenings
m. n. register
2532 Exekutionsavgifter
2533 Avgifter vid statens planverk
2600 Försäljningsinkomster
2611
Inkomster vid
kriminalvården
2612
Inkomster vid
statens rättskemiska laboratorium
2613
Inkomster vid
karolinska sjukhuset
2614
Inkomster vid
stålens vårdanstalter för alkolholmissbrukare
2615
Inkomster vid
arbetarskyddsstyrelsen
2616
Försäljning av
sjökort
2617
Lotsavgifter
2618
Inkomsler vid
Sveriges meteorologiska och hydrologiska insiitut
2619
Inkomsler vid
riksantikvarieämbetet
425
40
500
425
500
926000
926000
89
526
83 533
209
89317
83
533
S9526
83533
209
89317
83533
89 526
83 533
209
89317
83 533
893988
909029
383014
908908
898252
215 826
235 926
83 127
217 328
221300
1000
1000
24
1 000
1000
38928
40 148
34 089
41262
42 240
32
32
-
32
32
54 703
_
24053
30650
_
24 500
25 600
II 681
25 600
25 600
111600
117 200
43 972
116 300
117 200
257 600
257 000
110486
257 300
258.500
2400
2400
499
2 400
3000
6 160
5810
■> ?9'>
5 950
5 804
491
1526
1026
1526
1526
728
725
404
709
741
2680
2419
1228
2442
2 519
6 250
6900
2806
6 575
7 300
24000
27000
9 128
27 000
27 500
427
470
1
449
495
4900
5 200
1778
4 900
5 200
88815
99 562
39492
95010
97 162
7 240
16 500
3 108
10 500
15 500
44 633
63 191
13 825
61735
65 213
540
420
530
240
420
926
750
597 251
258625
1072 910
289
796
105 000
112000
51090
110000
112000
3 800
7 200
691
6000
6 500
654 900
308 200
162 204
800 895
-
700
750
127
725
725
4 750
5 800
978
5 300
6200
5 600
7900
3 216
6980
8 140
35 000
37 000
14 535
36 060
37 530
55000
56 370
-
55 000
56 370
14 000
13 000
8492
13 000
13 000
Bilaga 2.3
Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 57
opaginerad Kontrollera mot PDF
1980/81
Prognos
1981/82
Prognos
I980juli-dec
1981 1982
Ulfall Prognos Prognos
opaginerad Kontrollera mot PDF
7 100
1400
10 100
29400
222434 116010 106424
296
237
296 237 72 586
43421
32803
1
1000
20000
I 000
2621 Inkomster vid lantbruksnämnderna
2622 Inkomster vid statens livsmedelsverk
2623 Inkomsler vid statens veterinärmedicinska
anstalt
2624 Inkomsler av uppbörd av felpar-keringsavgifter
2625 Utförsäljning av beredskapslager
2700 Böter m. m.
2711 Reslavgifter
2712 Bötesmedel
2800 Övriga inkomster av statens verksamhet
2811 Övriga inkomster av slalens verksamhet
3000 Inkomster av försåld egendom
3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m. m.
3110 Affärsverkens inkomster av försålda
fasligheler och maskiner
3111 Postverkets inkomster av försålda
fasligheter och maskiner
3112 Televerkels inkomsler av försålda
fastigheter och maskiner
3113 Statens järnvägars inkomsler av
försålda fastigheter och maskiner
3114 Luftfartsverkels inkomsler av
försålda fasligheler och maskiner
3115 Förenade fabriksverkens inkomster
av försålda fasligheter och maskiner
3116 Statens vattenfallsverks inkomster
av försålda fastigheter och maskiner
3117 Domänverkels inkomsler av försålda
fastigheter och maskiner
3120 Civila myndighelers inktnnsler av
försålda byggnader och maskiner
3121 Kriminalvårdsstyrelsens inkomster
av försålda byggnader och maskiner
3122 Statens vägverks inkomster av
försålda byggnader och maskiner
3123 Sjöfartsverkets inkomster av
försålda byggnader och maskiner
3124 Stalskonlorels inkomster av försålda
datorer m. m.
3125 Byggnadsstyrelsens inkomsler av
försålda byggnader och maskiner
7 100
1400
11 130
29 400
I
241 085
122010 119075
232 583
232 583
76814
58814
32003
I
I 000
20000
1800
10000
1
10000
1
8618
11551
1
3 1.50
I 000
2(K »
200
7 000
1216
200 200
7 000
1692
7 100
7 100
490
1400
1400
4311
10450
11 430
10 798
20 000
29400
82230
225 705
1 246 439
30923
115 205
119747
51307
110 500
126 692
88 956
222 557
239500
88956
222 557
239500
12 097
57316
73
665
12 097
34436
55665
6 548
14255
32
003
1 000
1000
3000
20000
1000
10000 I
8402
I 800
6 548
8 452 I
5 549
11551
3 150
1\1
1000
200 200
7 000
I 000
139
200 200
4693
7 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
1980/81
Prognos
1981/82
Prognos
1980 juli-dec
1981 1982
Ulfall Prognos
Prognos
3126 Generaltullstyrelsens inkomster av f ö rs å lda
byggnader och maskiner
3130
F ö rsvarels myndighelers inkomster av
f ö rs å lda byggnader och maskiner
3131
F ö rsvarets myndigheters inkomster av f ö rs å lda
byggnader och maskiner
3200 Ö vriga inkomster av markf ö rs ä ljning
3211 Övriga inkomster av markförsäljning
3.300 Ö vriga inkomster av f ö rs å ld egendom
3311 Inkomsler av statens gruvegendom
4000 Å terbetalning av l å n
4100 Å terbetalning av n ä ringsl å n
4110
.Aterhelalning
av indnslril å n
4111
Å terbetalning av lokaliserings-l å n
4120
Aierbelalning
av jordhruksl å n
4121
Å terbetalning av jordbrukets lagerhusl å n
4122
Å terbetalning av statens avdikningsl å n
4123
Å terbetalning av fiskeril å n
4124
. Å terbetalning av fiskberedningsl å n
4130
Å terbetalning av ö vriga n ä rings-Itjn
4131
Å terbetalning av vallenkraflsl ä n
4132
Å terbetalning av luflfarlsl å n
4133
Å terbetalning av statens l å n lill den mindre skeppsfarten
4134
Å terbetalning av kraftlednings- l ä n
4135
Å terbetalning av skogsv ä gl å n
4136
Å terbetalning av ö vriga n ä ringsl ä n. Kammarkollegiet
4137
Å terbetalning av ö vriga n ä ringsl å n. Lantbruksslyrelsen
4200 Å terbetalning av bostadsl å n m.m.
4211
Å terbetalning av l å n till egnahem
4212
Å terbetalning av l å n f ö r bostadsbyggande
4213
Å terbetalning av l ä n f ö r bostadsf ö rs ö rjning f ö r mindre bemedlade barnrika familjer
4214
Å terbetalning av ö vriga bostadsl å n.
Bostadsslyrelsen
4300 Å terbetalning av studiel å n
4311 Å terbetalning av statens l å n f ö r
universitetsstudier
2000
15260
86.W
15 260
'. 000
15 260
8 6.30
15 260
,
13165
-
-
6880
-
13 165
-
-
6 8X0
-
16 000
18000
-
16000
18000
16000
18 000
-
16000
18 000
2214177
2 283133
992 257
2 230962
2336
501
252 779
265419
127 633
254522
275
579
215 000
2.i0000
112390
220000
240000
215 000
230000
112 390
220 000
240000
12653
12612
2239
12617
12
653
65
22
-
72
20
1850
1 750
680
1 800
1675
10000
10000
1273
10000
10 000
738
840
286
745
958
25 126
22807
13 004
21 905
22
926
185
193
78
190
199
2 000
1974
105
2000
1974
14722
15212
6 293
14 448
15.300
17
18
_
18
18
100
100
9
100
100
6402
3 510
6402
3 399
3 510
1700
1800
117
1 750
1825
982819
1012003
478481
995 773
I
031961
1000
200
-
600
125
980000
1010000
477 974
933000
1030000
428
1740
1795
1765
I 830
79
8
79
8
6
250
583550
206863
565 050
629
500
48
650
650
650
650
Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 59
Budget ä r
Kalender å r
1980/81
1981/82
1980 juli-dec
1981
1982
Prognos
Prognos
Utfall
Prognos
Prognos
4312
Å terbetalning av allm ä nna stu-
diel å n
40 500
39 500
2 864
39 800
.39 250
4313
Å terbetalning av studiemedel
492 100
543 400
203 951
524 600
589 600
4314
Å terbetalning av ö vriga studie-
l å n. Kammarkollegiet
-
-
-
-
-
4400
Å terbetalning av energisparl å n
75 000
84500
36432
79 600
89500
4411
Å terbetalning av energisparl å n
75 000
84 500
36432
79600
89 500
4500
Å terbetalning av ö vriga l å n
370329
337 661
142 848
336 017
309
961
4511
Å terbetalning av l å n till personal
inom
utrikesf ö rvaltningen m. m.
4 000
4 600
2041
4 300
4 600
4512
Å terbetalning av l å n till personal
inom
bist å ndsf ö rvaltningen m. m.
763
963
-
2 000
935
4513
Å terbetalning av l å n f ö r kommu-
nala markf ö rv ä rv
120000
126000
56 587
124 000
128 000
4514
. Å terbetalning av l ä n f ö r studenl-
k å rlokaler
90
90
5
90
90
4515
Å terbetalning av l å n f ö r
all-
m ä nna samlingslokaler
4 200
4 750
1928
4 500
5 000
4516
Å terbetalning av utgivna slarll å n
och
bidrag
10 000
10000
4929
10 000
10 000
4517
Å terbetalning av U-landsl ä n
7 000
7000
2 227
7 000
7 000
4518
Å terbetalning av krediler lill ut-
landet
6 760
6955
3 353
6860
7 050
4519
Å terbetalning av statens bos ä tl-
ningsl å n
60000
60000
-
60000
60000
4521
Å terbetalning av l å n f ö r invenla-
rier i
vissa specialbost ä der
2030
2 035
567
2 030
2 035
4522
Å terbetalning av ö vriga l å n.
Kammarkollegiet
22 856
22 563
45
22 592
22 548
4523
Å terbetalning av ö vriga l å n.
Riksbanken
5
s
-
20
3
4524
Å terbetalning av ö vriga l å n.
Riksg ä ldskontoret
132 625
67 700
71 166
92 625
37 700
4525
Å terbetalning av l å n f ö r svenska
FN-styrkor
-
25000
-
-
25000
5000
Kalkylm ä ssiga inkomster
3122817
5947 440
2 021581
6415 167
6 200
850
5100
Avskrivningar
4217817
4641440
1337 446
5 131 167
4764850
5110
Aff ä rsverkens avskrivningar
3 689200
4087400
1291467
4549000
4201400
5111
Postverkets
avskrivningar
37 000
42tl00
-
37 000
42 000
5112
Televerkets
avskrivningar
1266 700
1 363 000
-
1 948 200
1 372
500
5113
Statens
j ä rnv ä gars avskrivningar
571600
761000
505 467
633 800
815 500
5114
Luftfartsverkets
avskrivningar
70 500
68800
-
70 500
68 800
5115
F ö renade fabriksverkens av-
skrivningar
45 400
52600
-
45 400
52 600
5116
Statens valtenfallsverks
avskriv-
ningar
1698000
1800000
786000
1814 100
1850000
5120
A vskrivningar
p å civila fastighe-
ter
192553
199543
-
192553
199543
5121
Avskrivningar
p å civila fastighe-
ter
192 553
199 543
-
192 553
199.543
5130
Uppdragsmyndighelers
m. fl.
komplenwnlskoslnader
54402
51 135
5 172
49202
51
135
5131
Uppdragsmyndighelers
m. fi.
komplementskostnader
54 402
51 135
5 172
49 202
51 135
5140
Ö vriga avskrivningtir
281 662
303362
40807
340412
312
772
5141
Statens
v ä gverks avskrivningar
119600
122 800
26 800
155 600
127 150
5142
Sj ö fartsverkets avskrivningar
62000
73 500
14 007
84 750
78 560
opaginerad Kontrollera mot PDF
1980/81
Prognos
1981/82
Prognos
1980
juli-Ulfall
dec.1981 Prognos
1982
Prognos
5143 Avskrivningar pä ADB-utrustning 99000 106000
5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar
för ekonomiskt försvar I 062 1 062
5200 Statliga pensionsavgifter, netto -1 095 000 I 306 000
(Pensionsmedel
inkl. Bidrag lill
kostnader för polis-, domstols-
och uppbördsväsendel m. m.)
5211 Statliga pensionsavgifter, netto -1095000 1306000
(Pensionsmedel inkl. Bidrag för kostnader för polis-, domstols-och
uppbördsväsendet m. m.)
99000 106000
I 062 I 062
684135 1284000 1436000
684 135 1284000
1436000
Bilaga 2.3
Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 61
Bilaga
2
Beräkning rörande utfallet av statsbudgetens inkomstsida
för budgetåret 1980/81
Tusental
kronor
opaginerad Kontrollera mot PDF
1000
Skatter
1100
IlIO
llll
Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse
Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst
och rörelse
1121
1130
Fysiska
personers skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse 1120 Juridiska
personers skall pä inkomst, realisationsvinst och rörelse
Juridiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst
och rörelse
Ofördelbara skaller på inkomst, realisationsvinst och
rörelse
1131
Ofördelbara skaller på inkomst, realisationsvinst och
rörelse
1140 Övriga inkomstskatter
1141 Kupongskatt
1142 U tskiftningsskatt och
ersättningsskatt
1143 Bevillningsskatt
1144 Lotterivinstskatt
1200 Lagstadgade socialavgifter
1211 Folkpensionsavgift
1221 Sjukförsäkringsavgift, netto
1231 Barnomsorgsavgift
1241 Vuxenutbildningsavgift
1251 Övriga socialavgifter, netto
1261 Bidrag till förvaltningskostnader för arbelsskadeförsäkringen
1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter till arbetarskyddsstyrelsens
och yrkesinspektionens verksamhel
1300 Skatt på egendom
1310 Skall på,fast egemlont
1311 Skogsvårdsavgifter
1320 Förmögenhelsskall
1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt
1322 Juridiska personers
förmögenhetsskatt
1330 Arvsskatt och gåvoskall
1331 Arvsskatt
1332 Gåvoskall
1340 Övrig skall på egendom
1341 Stämpelskatt
1400 Skatt p å varor och tj ä nster
1410 Allmänna försäljningsskaller
1411 Mervärdeskatt 1420,
1430 Skall på specitika varor
1421 Bensinskatt
1422 Särskilda varuskatter
1423 Försäljningsskatt på motorfordon
1424 Tobaksskatt
1425
Skatt p å spritdrycker
1426 Skall pä vin
1 statsbudgeten beräknat belopp
Beräknat utfall
137025902
136380951
37426500
32180000
34471000
29478000
34471000
29676000
1868000
1529000
1868000
1 529000
500000
500000
500000
587500
40000
10000
2500
535000
500000
673000
45000
15000
3000
610000
32092800
23 324000
2.500000
5450000
620000
90000
33700900
23
281000
4 444000
5 429000
670000
-239000
46 300
48 200
62 500
67 700
2778100
2367000
18100
16500
18 100
16 500
725000
602
000
713000
588 000
12000
14 000
490000
514500
440000
455 000
50000
59 500
1545000
1234000
1545 000
12.34
000
64
728502
68133051
37800000
40400000
37
800000
40400000
21292501
21
810001
4650000
4845000
551000
658000
608000
523 000
2970000
3070000
5000000
4535000
950000
1020000
opaginerad Kontrollera mot PDF
1427 Skatt på malt- och läskedrycker
1428 Energiskatt
1429 Särskild avgift på svavelhaltigt brätisle
1431 Särskild beredskapsavgift för
oljeprodukter
1440 Överskott vid försäljning av varor
med stats-monopol
1441 AB Vin- & Sprilcentralens
inlevererade överskott
1442 Systembolaget AB:s inlevererade
överskott
1450 Skatt på ijänsler
1451 Reseskatt
1452 Skatt på annonser och reklam
1453 Totalisalormedel
1454 Skatt på spel
1460 Skall på väglnfik
1461 Fordonsskatt
1462 Kilomelerskatt
1470 Skall på import
1471
Tullmedel
1480 Övriga skaller på varor och
tjänster
1481 Övriga skatter på varor och
tjänster
2000 Inkomster av statens verksamhet
2100 Rörelseöverskott
2110
Affärsverkens
inlevererade överskon
2111
Postverkets
inlevererade överskott
2112
Televerkets
inlevererade överskott
2113
Statens
järnvägars inleverer.ide överskott
2114
Luftfartsverkels
inlevererade överskott
2115
Förenade fabriksverkens
inlevererade överskoll
2116
Statens
vattenfallsverks inlevererade överskott
2117
Domänverkels
inlevererade överskon
2120 Övriga myndighelers inlevererade överskott
2121
Statens
vägverks inlevererade överskott
2122
.Sjöfartsverkets
inlevererade överskott
2123
Inlevererat
överskott av uthyrning av ADB-utrustning
2130
Rikshankens
inlevererade överskoll
2131
Riksbankens
inlevererade överskott
2140
Myntverkets
inlevererade översktni
2141
Myntverkets
inlevererade överskott
2150
Överskon
från spelvcrksamhel
2151
Tipsmedel
2152
Lotterimedel
2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning
2210 Överskon av civil fasiighet.sförvaltning
2211 Överskott av kriminalvårdsslyrelsens
fastighetsförvaltning
2212 Överskott av karolinska
sjukhusets fastighetsförvaltning
2213 Överskott av akademiska sjukhusets
fastighetsförvaltning
2214 Överskott av
byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning
2215 Överskott av
generaltullstyrelsens fastighetsförvaltning
2220
Överskott
av försvarels faslighelsförvallning
2221
Överskott av
förrådsanläggningar för ekonomiskt försvar
1 stats-
Ber ä knat
budgeten
ulfall
ber ä knal
belopp
963000
1030000
5 599000
6127 000
1500
1
2000
1
160000
196000
100000
110000
60000
86000
686000
657000
123 000
129000
223000
219000
266000
235000
74000
74000
3640000
3810000
2 287000
2 320000
1 353 000
1490000
1150000
1260000
1 150000
1 260000
/
50
1
50
12686814
13354077
3755190
3944187
/ 792 701
1823092
61000
61848
166900
1
176400 1
43 800
1 48055
35 000
32 900
1451000
1 408
888
35 000
95 000
135 739
110554
35 600
15926
70139
66000
30000
28 628
750000
850000
750000
850000
92000
141000
92 000
141000
984 750
1019541
624 000
627 700
360 750
391841
989 183
1046352
988472
1046352
1252
1252
46 598
46598
12051
12 256
928400
986075
171
171
711
_
711
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets
reviderade inkomstberäkning 63
opaginerad Kontrollera mot PDF
2300
2310,
2320
2311
2312
2313
2314
2315
2316
2317
2318
2319 2321 2322 2323
2330 2331
2332 2333
2334 2340 2341
2342 2343 2350 2351 2360 2361
2362
2363
2364
2365
2366
2370
2371
2380.
2390
2381
2382
2383 2384
2385 2386
2387 2388
Ränteinkomster
Ränlor på näringslån
Räntor på lokaliseringslån
Ränteinkomster på jordbrukets lagerhuslån
Ränteinkomster på statens avdikningslån
Ränteinkomster på fiskerilån
Ränteinkomster på fiskberedningslån
Ränteinkomster på vallenkraftslån
Ränteinkomster på luftfartslån
Ränteinkomster på statens lån för den mindre
skeppsfarten
Ränteinkomster pä kraftledningslän
Ränteinkomster pä skogsväglän
Räntor på övriga näringslån. Kammarkollegiet
Räntor på övriga näringslån. Lantbruksstyrelsen
Ränlor på bostadslån Ränteinkomster pä egnahemslån
Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande Ränteinkomster på lån för bostadsförsörining
för mindre bemedlade barnrika familjer Ränlor på övriga bostadslån.
Bostadsstyrelsen Ränlor på studielån
Ranteinkomsler pä statens lån för universitetsstudier
Ränteinkomster på allmänna studielån Räntor på övriga
studielån, Kammarkollegiet Runlor på energisparlån Räntor på energisparlån Ränlor
på medel avsatta lill pensitmer Ränteinkomster på medel avsatta till folkpensionering
Ränteinkomster på medel avsatta lill civila
tjänstepensioner
Ränteinkomster på medel avsatta till mililära pensioner
Ränteinkomster på medel avsalta till allmänna
familjepensioner
Ränteinkomster pä medel avsatta vid statens
pensionsanstalt
Ränleinkom.ster på medel avsatta till pensioner för vissa
av riksdagens verk Ränlor på beredskapslagring Räntor pä beredskapslagring
Övriga rättlei/ikomsler:
Ränteinkomster
på lån till personal inom utrikesförvaltningen m. m.
Ränteinkomster
på lån till personal inom biståndsförvaltningen m. m. Ränteinkomster
pä statens bosättningslån Ränteinkomster på lån för kommunala markförvärv
Ränteinkomster
på lån för sludenlkåriokaler Ränteinkomster på län för allmänna samlingslokaler
Ränteinkomster på krediler till utlandet Ränteinkomster pä
mark för naturskydd
1 statsbudgeten ber ä knal
belopp
Ber ä knat utfall
5837 776
5934603
238663
215 000
3
800
1600
304
201
2246
283024
250000
3
800
1600
303
242
2 246
2566 5
10669
5
90
13 248
90
14472
2 600
4 780849
190
4 780000
2 594
4800690
40
4 800000
390 269
41648
381
269
39875
50 41579
19 185800 185800 123 985
45 398.30
190000 190000 118135
90000
82600
3083
3 167
362
366
9440
9817
21035
22 120
65 282505
282 505
65 298660
298660
184326
204219
460
520
171 18 000
3 830 20000
82 750 160
92 000 160
6200
576
6 125
6 857
580
6 125
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 stats-
Ber ä knal
budgeten
Ulfall
ber ä knat
belopp
opaginerad Kontrollera mot PDF
2389 Ränteinkomster på lån för
inventarier i vissa
specialbostäder
2391 Ränteinkomster på markförvärv för
jordbrukets rationalisering
2392 Ränlor på intressemedel
2393 Övriga ränteinkomster.
Kammarkollegiet
2394 Övriga ränteinkomster, Riksbanken
2395 Övriga ränteinkomster.
Riksgäldskontoret
2400 Aktieutdelning
2410 Inkomsler av slalens aktier
2411 Inkomster av slalens aklier
2500 OfTentligrättsliga
avgifter
2511 Expeditionsavgifter
2512 Vattendomstolsavgifter
2513 Avgift för slallig kontroll av
läkemedel
2514 Elevavgifter vid styrelsen för vårdartjänst
2515 Avgifter vid trafiksäkerhetsverkel
2516 Körkortsavgifter
2517 Avgifter vid registrering av
motorfordon
2518 Fyravgifler, fariedsvaruavgifter
2519 Skeppsmälningsavgifter
2521
Fartygsinpektionsavgifter
2522
Avgifter för
granskning av biograffilm
2523 Avgifter för särskild prövning
och fyllnadsprövning inom skolväsendel
2524
Avgifter vid
statens jordbruksnämnd
2525
Avgifter för växtskyddsinspeklion
2526
Avgifler vid
köttbesiktning
2527 Avgifler för statskontroll av krigsmateriellillverkning
2528
Avgifter vid
bergsstaten
2529
Avgifter vid
patent- och registreringsväsendet
2531
Avgifler för
registrering i förenings m. fi. register
2532
Exekulionsavgifler
2533
Avgifter vid slalens
planverk
2600 Försäljningsinkomster
2611
Inkomster vid
kriminalvården
2612
Inkomsler vid slalens
rältskemiska laboralorium
2613 Inkomster vid karolinska sjukhuset
2614
Inkomster vid
statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare
2615
Inkomster vid arbelarskyddsstyrelsen
2616
Försäljning av
sjökort
2617
Lotsavgifter
2618
Inkomster
vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
2619
Inkomsler vid
riksantikvarieämbetet
2621 Inkomster vid lantbruksnämnderna
2622 Inkomster vid statens
livsmedelsverk
2623 Inkomster vid statens
veterinärmedicinska anstalt
2624 Inkomster av uppbörd av felparkeringsavgifter
2700 Böter m.m.
2711
Reslavgifter
2712
Bötesmedel
800
1200
5 600
7000
30000
16000
28021
44947
4
4 500
5459
500
89526
89526
89526
89526
89 526
89 526
797710
893988
191 570
215 826
1000
1000
32 137
38 928
45
32
49000
54 703
24000
24 500
103 300
111 600
245 600
257600
2 200
2 400
5 370
6 160
770
1026
681
728
2015
2 680
5 800
6 250
21200
24000
430
427
3 700
4 900
78 380
88815
6 287
7 240
23 805
44633
420
540
764858
926
750
105000
105 000
5 800
3 800
511254
654 900
100
700
3 720
4 750
4 300
5 600
31000
35 000
53000
55 000
11784
14 000
7 100
7 100
1500
1400
10.300
10 100
20000
29400
232722
222434
125 352
116010
107 370
106424
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 65
opaginerad Kontrollera mot PDF
2800 Övriga inkomster av statens verksamhet
2811
Övriga inkomster av statens verksamhet
3000 Inkomster av försåld egendom
3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m.m.
3110 Affärsverkens inkomster av försålda
fastigheter och maskiner
3111 Postverkets inkomsler av försålda
fastigheter och maskiner
3112 Televerkets inkomster av försålda
fastigheter och maskiner
3113 Statens järnvägars inkomster av
försålda fasligheter och maskiner
3114 Luftfartsverkets inkomster av
försålda fastigheter och maskiner
3115 Förenade fabriksverkens inkomster
av försålda fastigheter och maskiner
3116 Statens valtenfallsverks inkomster
av försålda fastigheter och maskiner
3117 Domänverkets inkomsler av försålda
fastigheter och maskiner
3120 Civila myndigheters inkomsler av
försålda byggnader och maskiner
3121 Kriminalvårdsstyrelsens inkomster
av försålda byggnader och maskiner
3122 Statens vägverks inkomster av
försålda byggnader och maskiner
3123 Sjöfartsverkets inkomster av
försålda byggnader och maskiner
3124 Statskontorets inkomster av
försålda datorer m. m.
3125 Byggnadsstyrelsens inkomster av
försålda byggnader och maskiner
3126 Generallullslyrelsens inkomster
av försålda byggnader och maskiner
3130 Försvarets myndigheters inkomsler av förstVda
byggnader och maskiner
3131 Försvarets myndigheters inkomster av
försålda
byggnader och maskiner
3200 Övriga inkomsler av markförsäljning
3211
Övriga inkomsler av markförsäljning
3300 Övriga inkomster av försåld egendom
3311 Inkomsler
av statens gruvegendom
4000 Å terbetalning av l å n
4100 Återbetalning av näringslån
4110 Återbetalning av induslrilån
4111 Återbetalning av lokaliseringslån
4120 Återbetalning av jordhrukslån
4121 Återbetalning av jordbrukels
lagerhuslån
4122 Återbetalning av slalens avdikningslån
4123 Återbetalning av fiskerilån
4124 Återbetalning av fiskberedningslån
4130 Återbetalning av tivriga näringslån
4131 Återbetalning av vallenkraftslån
4132 Återbetalning av luflfarlslån
4133 Återbetalning av statens lån för
den mindre skeppsfarten
1 statsbudgeten ber ä knat belopp
Ber ä knat utfall
219849
219849
296
237
296237
63563
72586
41503
43421
23503
32803
1000
1000
12000
20000
500
1800
JO 000
10000
5000
8618
3 150
1
1 500
1216
50
200
300
200
_
7 000
2000
13000
2 000
13000
9060
13165
9060
13 165
13000
16000
13000
16000
2055284
2214177
204320
252779
175000
215
000
175000
215000
4541
12653
72
65
1 850
18.50
1900
10000
719
738
24 779
25
126
192
185
2000
2000
14430
14 722
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 statsbudgeten
ber ä knal belopp
Ber ä knal utfall
opaginerad Kontrollera mot PDF
4134
Å terbetalning av kraftledningsl å n
4135
Å terbetalning av skogsv ä gl ä n
4136
Å terbetalning av ö vriga n ä ringsl å n. Kammarkollegiet
4137
Å terbetalning av ö vriga n ä ringsl å n. Lantbruks-styrelsen
4200 Å terbetalning av bostadsl å n m. m.
4211
Å terbetalning av l ä n till egnahem
4212
Å terbetalning av l å n f ö r
bostadsbyggande
4213
Å terbetalning av l å n f ö r bostadsf ö rs ö rjning f ö r mindre bemedlade barnrika familjer
4214
Å terbetalning av ö vriga bostadsl ä n,
Bostadsslyrelsen
4300 Å terbetalning av studiel å n
4311
Å terbetalning av statens l å n f ö r
universitetsstudier
4312
Å terbetalning av allm ä nna studiel å n
4313
Å terbetalning av studiemedel
4314
Å terbetalning av ö vriga studiel å n.
Kammarkollegiet
4400 Å terbetalning av energisparl å n
4411 Å terbetalning av energisparl å n
4500 Å terbetalning av ö vriga
l å n
4511
Å terbetalning av l å n till personal inom utrikesf ö rvaltningen m. m.
4512
Å terbetalning av l å n till personal inom bist å ndsf ö rvaltningen m.
m.
4513
Å terbetalning av l å n f ö r kommunala
markf ö rv ä rv
4514
Å terbetalning av l å n f ö r studentk å rlokaler
4515
Å terbetalning av l å n f ö r allm ä nna samlingslokaler
4516
Å terbetalning av utgivna slarll å n och bidrag
4517
Å terbetalning av u-landsl å n
4518
Å terbetalning av krediter lill
ullandel
4519
Å terbetalning av slalens bos ä tlningsl å n
4521
Å terbetalning av l å n f ö r invenlarier
i vissa specialbost ä der
4522
Å terbetalning av ö vriga l å n.
Kammarkollegiet
4523
Å terbetalning av ö vriga l ä n.
Riksbanken
4524
Å terbetalning av ö vriga l å n.
Riksg ä ldskontoret
5000 Kalkylm ä ssiga inkomster
5100 Avskrivningar
5110
Aff ä rsverkens avskrivningar
5111
Postverkets avskrivningar
5112
Televerkets
avskrivningar
5113
Statens j ä rnv ä gars
avskrivningar
5114
Luftfartsverkets
avskrivningar
5115
F ö renade fabriksverkens avskrivningar
5116
Statens
vattenfallsverks avskrivningar
5120
Avskrivningar
p å civila fasligheler
5121
Avskrivningar p ä civila fasligheter
5130
Uppdragsmyndighelers
komplemenlkostnader
5131
Uppdragsmyndigheters
m. fl. komplementkostnader
5140
Övriga avskrivningar
17 50
7 490
600
17 100
6 402
1700
953 843
982819
3 200
1000
950000
980 000
635
I 740
8
79
522030
533
250
1 1.50
650
41080
40 500
479 750
492 100
50
-
83000
75000
83000
75 000
292091
370329
3 600
4 000
2000
763
125 000
120 000
100
90
4 200
4 200
10000
10 000
5000
7 000
6 757
6 760
60000
60000
1 500
2 030
21329
22 856
18
5
52 587
132 625
3627573
3122817
3884623
4217817
3390200
3
689200
32000
37000
1266700
1266 700
477000
571600
71600
70 500
42900
45 400
1500000
1698000
190590
192553
190590
192 553
57883
54402
57883
54402
245
950
281662
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning 67
1 stals-
Beräknal
budgelen
Ulfall
beräknat
belopp
opaginerad Kontrollera mot PDF
5141 Statens vägverks avskrivningar
5142 Sjöfartsverkets avskrivningar
5143 Avskrivningar på ADB-utrustning
5144 Avskrivningar på
förrådsanläggningar för ekonomiskt försvar
5200
Statliga pensionsavgifter, netto
5211
(Pensionsmedel inkl. Bidrag till kostnader för polis-,
domstols- och uppbördsväsendet m. m.) Statliga pensionsavgifter, netto
(Pensionsmedel inkl. Bidrag till kostnader för polis-, domstols- och
uppbördsväsendet m. m.)
STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER
94100 60788 90000
119600 62000 99000
1062
1062
-257050
-1095
000
-257050
-1095
000
155459136
155144608
opaginerad Kontrollera mot PDF
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
2.4
Specifikation av statsbudgetens inkomster under budgetåret
1981/82
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1980/81:150
Bilaga 2.4 Specifikation av statsbudgetens inkomster
Bilaga 2.4
Specifikation av statsbudgetens inkomster under budgetåret
1981/82
1000 Skatter:
1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och rörelse:
1110 Fysiska personers skatt på inkomst, realisationsvinst
och rörelse: llll Fysiska personers skall på inkomst, realisalionsvinsl och rörelse
25
328 000 000 25 328 000 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
1120 Juridiska personers skatt på inkomst,
realisationsvinst och rörelse: 1121 Juridiska personers skall pä inkomst, realisationsvinst
och rörelse
1130 Ofördelbara skatter på inkomst, realisationsvinst och
rörelse: 1131 Ofördelbara skatter på inkomst, realisalionsvinsl och rörelse
/140 Övriga inkomstskatter:
1141 Kupongskatt
1142 Utskiftningsskatt och
ersättningsskall
1143 Bevillningsskatt
1144 Lollerivinstskalt
1200 Lagstadgade socialavgifter:
1211 Folkpensionsavgift
1221 Sjukförsäkringsavgift, netlo
1231 Barnomsorgsavgifl
1241 Vuxenutbildningsavgift
1251 Övriga socialavgifter, netto
1261 Bidrag lill förvaltningskostnader
för arbetsskadeförsäkringen 1271 Inkomsler av
arbetsgivaravgifter lill arbelarskyddsslyrelsens och yrkesinspektionens verksamhel
2 370000000 2370000000
lOOOOOOOOO lOOOOOOOOO
48000000
15000000
3000000
770000000
836000000 29534000000
22572000000
-227000000
5 886000000
644000000
-285000000
50500000
68600000 28709100000 28709100000
opaginerad Kontrollera mot PDF
1300 Skatt på egendom:
1310 Skatt på fast egendom:
1311 Skogsvårdsavgifter 55 200000
1320 Förmögenhetsskatt:
1321 Fysiska personers förmögen
hetsskatt 644000000
I Riksdagen 1980/81, I saml. Nr 150. Bilaga 2.4
55200000
opaginerad Kontrollera mot PDF
1322 Juridiska personers förmögenhetsskatt
1330 Arvsskatt och gåvoskatt:
1331 Arvsskatt
1332 Gåvoskatt
1340 Övrig skatt på egendom: 1341 Stämpelskall
1400 Skatt på varor och tjänster:
1410 Allmänna försäljningsskatter: 1411 Mervärdeskatt
1420. 1430 Skatt på specifika varor:
1421 Bensinskall
1422 Särskilda varuskatter
1423 Försäljningsskall på motorfordon
1424 Tobaksskatt
1425 Skatt pä spritdrycker
1426 Skalt på vin
1427 Skatt på malt- och läskedrycker
1428 Energiskatt
1429 Särskild avgift på svavelhaltigt
bränsle
1431 Särskild beredskapsavgift för oljeprodukler
1440 Överskott vid försäljning av varor med statsmonopol:
1441 AB Vin- & Sprilcentralens
inlevererade överskott
1442 Systembolaget AB.s inlevererade
överskoll
1450 Skatt på tjänster:
1451 Reseskalt
1452 Skalt på annonser och reklam
1453 Totalisalormedel
1454 Skall på spel
1460 Skatt på vägtrafik:
1461 Fordonsskall
1462 Kilomelerskatl
1470 Skatt på import: 1471 Tullmedel
1480 Övriga skatter på varor och tjänster: 1481 Övriga
skaller på varor och tjänster
15000000 659000000
475000000 70000000 545000000
1 400 000 000 / 400 000 000 2 659 200 000
42 700000000 42 700000000
5 253000000 715000000
548000000 3 250000000 4810000000 1 100000000 1076000000
7319000000
2000000
1000 24073001000
100000000 70000000
170000000
129000000
249000000
260000000
79000000
717000000
2360000000
1640000000 4000000000
1305000000 1305000000
150000
150000 72965151000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Summa Skaller 133867451000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
2.4 Specinkation av statsbudgetens inkomster 3
2000 Inkomster av statens verksamhet: 2100
Rörelseöverskott:
2110 Affärsverkens inlevererade överskott:
2111 Postverkets inlevererade
överskoll 76000000
2112 Televerkets inlevererade överskott 200500000
2113 Statens järnvägars inlevererade
överskott 1000
2114 Luftfartsverkets inlevererade
överskott 83700000
2115 Förenade fabriksverkens inlevererade
överskott 50000000
2116 Statens valtenfallsverks inlevererade
överskott 1 649 900 000
2117 Domänverkels inlevererade
överskott 72000000 2132101000
2120 Övriga myndigheters inlevererade överskott:
2121 Statens vägverks inlevererade
överskott 32750000
2122 Sjöfartsverkets inlevererade
överskoll 70500000
2123 Inlevererat
överskott av uthyr
ning av ADB-utrustning 32800000 136050000
2130 Riksbankens inlevererade överskott:
2131 Riksbankens inlevererade över
skott 850000000 850000000
2140
Myntverkets inlevererade överskott:
2141 Myntverkets inlevererade över
skott 75000000 75000000
opaginerad Kontrollera mot PDF
2150
Överskott Jrån spelverksamhet:
2151 Tipsmedel 827000000
2152 Lolterimedel 415352000
1242352000 4435 503000
opaginerad Kontrollera mot PDF
2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning:
2210 Överskott av civil fastighetsförvaltning:
2211 Överskoll av kriminalvårdsstyrelsens
fastighetsförvaltning 1500000
2212 Överskott av karolinska sjukhusets
fastighetsförvaltning 24000000
2213 Överskott av akademiska sjukhusets
faslighelsförvallning 12256000
2214 Överskott av byggnadsstyrelsens
fastighetsförvaltning 168552000
2215 Överskott av generaltullstyrelsens
fastighetsförvaltning 466000
206774000
It Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 150. Bilaga 2.4
opaginerad Kontrollera mot PDF
2220 Överskott av försvarets fastighetsförvaltning:
2221 Överskoll av förrådsanläggningar för ekonomiskt
försvar
206774000
opaginerad Kontrollera mot PDF
2300 Ränteinkomster:
2310, 2320 Räntor på näringslån:
2311 Räntor pä lokaliseringslån
2312 Ränteinkomster på jordbrukets
lagerhuslån
2313 Ränteinkomster på slalens avdikningslån
2314 Ränteinkomster på fiskerilån
2315 Ränteinkomster på fiskberedningslån
2316 Ränteinkomster på vattenkrafts-lån
2317 Ränteinkomster pä luflfarlslån
2318 Ränteinkomster på statens län för
den mindre skeppsfarten
2319 Ränteinkomster på kraflled-ningslån
2321 Ränteinkomster pä skogsväglån
2322 Räntor på övriga näringslän.
Kammarkollegiet
2323 Ränlor på övriga näringslån, Lantbruksslyrelsen
2330 Räntor på bostadslån:
2331 Ränteinkomster på egnahemslån
2332 Ränteinkomster på lån för bostadsbyggande
2333 Ränteinkomster på lån för bo-stadsförsöijning
för mindre bemedlade barniika familjer
2334 Räntor på övriga bostadslån.
Bostadsstyrelsen
2340 Räntor på studielån:
2341 Ränteinkomster på statens lån för
universitetsstudier
2342 Ränteinkomster pä allmänna
studielån
2343 Ränlor på övriga studielån,
Kammarkollegiet
2350 Räntor på energisparlån: 2351 Ränlor pä energisparlån
270000000
1000
700000 1600000
330000
235000 2156000
9309000
4000 70000
13719000
2621000
300745000
15000
6300000000
350000
270000
6300635000
45000
39480000
_
39525000
300000000
300000000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 2.4 Speciflkation av statsbudgetens inkomster
opaginerad Kontrollera mot PDF
83533000
2360 Räntor på medel avsatta till pensioner:
2361 Ränteinkomster på medel avsatta
till folkpensionering 99200000
2362 Ränteinkomster pä medel avsatta
till civila tjänstepensioner 3221000
2363 Ränteinkomster på medel avsatta
till mililära pensioner 369000
2364 Ränteinkomster på medel avsatta lill
allmänna familjepensioner 9994000
2365 Ränteinkomster pä medel avsatta
vid statens pensionsanstalt 22640000
2366 Ränteinkomster pä medel avsatta
till pensioner för vissa av
riksdagens verk 70000 135494000
2370 Räntor på beredskapslagring:
2311 Ränlor på beredskapslagring 394796000 394 796 000
2380, 2390 Övriga ränteinkomster:
2381 Ränteinkomster pä lån till per
sonal inom utrikesförvaltningen
m.m. 600000
2382 Ränteinkomster på län lill personal
inom biståndsförvallningen m.m. 4980000
2383 Ränteinkomster på statens bosättningslån 20000000
2384 Ränteinkomster på län för kommunala
markförvärv 96000000
2385 Ränteinkomster på lån för sludenlkåriokaler 160000
2386 Ränteinkomster på lån för allmänna
samlingslokaler 8300000
2387 Ränteinkomster på krediter till
utlandet 380000
2388 Ränteinkomster på mark för naturskydd -
2389 Ränteinkomster pä lån för inventarier
i vissa specialbostäder 1 150000
2391 Ränteinkomster pä markförvärv
för jordbrukets rationalisering 7(K)0000
926 000
000 1124 887 000 8 596 082 000
2392 Ränlor på intressemedel 16000000
2393 Övriga ränteinkomster. Kammarkollegiet 39392000
2394 Övriga ränteinkomster. Riksbanken 4500000
2395 Övriga ränteinkomster. Riksgäldskontoret 425000
2396 Ränteinkomster pä det av
byggnadsstyrelsen förvaltade kapitalel
2400 Aktieutdelning:
2410 Inkomster av statens aktier:
2411 Inkomsler av statens aktier 83533000 83533000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1980/81:150
2500
OffenUigrättsliga avgifter:
2511 Expeditionsavgifter 235926000
2512 Vallendomstolsavgifter 1000000
2513 Avgifl för statlig kontroll av läkemedel 40148000
2514 Elevavgifter
vid styrelsen för
vårdartjänst 32000
2515 Avgifter
vid Irafiksäkerhetsver-
ket
2516 Körkorlsavgifter 25600000
2517 Avgifter vid registrering av motorfordon 117200000
2518 Fyravgifler, fariedsvaruavgifter 257000000
2519 Skeppsmälningsavgifter 2400000
2521 Fariygsinspektionsavgifler 5810000
2522 Avgifler fiir granskning av biograffilm 1526000
2523 Avgifter för särskild prövning och fyllnadsprövning inom skol-
väsendet
725000
2524 Avgifter vid statens jordbruks-
nämnd
2419000
2525 Avgifter för växtskyddsinspek-
lion
6900000
2526 Avgifter vid köttbesiklning
27000000
2527 Avgifter för statskontroll av
krigsmateriellillverkning
470000
2528 Avgifter vid bergsstaten
5 200000
2529 Avgifter vid patent- och regi-
streringsväsendel
99562000
2531 Avgifter för registrering i före-
nings m.fl. register
16500000
2532 Exekutionsavgifter
63 191000
2533 Avgifler vid statens planverk
420000 909029000 909029000
2600
Försäljningsinkomster:
2611 Inkomsler vid kriminalvården
112 000000
2612 Inkomsler vid slalens rältske-
miska laboratorium
7200000
2613 Inkomster vid karolinska sjuk-
huset
308200000
2614 Inkomster vid statens vårdan-
stalter för alkoholmissbrukare
750000
2615 Inkomsler vid arbetarskydds-
styrelsen
5800000
2616 Försäljning av sjökort
7900000
2617 Lotsavgifter
37000000
2618 Inkomsler vid Sveriges
meteorologiska och
hydrologiska insiitut
56370000
2619 Inkomsler vid riksantikvarie-
ämbetet
13000000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
2.4 Speciflkation av statsbudgetens inkomster
2621 Inkomster vid lantbruksnämn-
derna
7100000
2622
Inkomster vid statens livsme-
delsverk
1400000
2623 Inkomsler
vid slalens veterinär-
medicinska anstalt
11130000
2624
Inkomster av uppbörd av fel-
parkeringsavgifter
29400000
2625
Utförsäljning av bered-
skapslager
1000
597251000
597
251000
Böter
m. m.:
2711 Restavgifler
122010000
2712 Bötesmedel
119075000
241085000
241085000
Övriga
inkomster av statens verk-
samhet:
2811
Övriga inkomsler av slalens
verksamhet
1392583000
1392583000
1392583000
Summa Inkomsler av statens verksamhet 16461840000
3000 Inkomster av försåld egendom:
3100 Inkomster av försålda byggnader och maskiner m.m.:
3110 Affärsverkens inkomster av försålda fastigheter och
maskiner:
3111 Postverkets inkomsler av försålda
fastigheter och maskiner 1 000
3112 Televerkels inkomsler av försålda
fastigheter och maskiner I OOOOOO
3113 Slalens järnvägars inkomsler av
försålda fastigheter och maskiner 20000000
3114 Luftfartsverkets inkomster av
försålda fastigheter och maskiner 1
000
3115 Förenade fabriksverkens inkomsler
av försålda fasligheter
och maskiner 1000000
3116 Statens valtenfallsverks in
komster av försålda fastigheter
och maskiner lOOOOOOO
3117 Domänverkets inkomsler
av
försålda fasligheter och maski
ner LOOO 32003000
3120 Civila myndigheters inkomster av
försålda byggnader och maskiner:
3121 Kriminalvårdsstyrelsens in
komster av försålda byggnader
och maskiner 3 150000
opaginerad Kontrollera mot PDF
15
260000
18000000
Prop.
1980/81:150
3122 Statens vägverks inkomster av
försålda byggnader och maskiner
3123 Sjöfartsverkels inkomsler av
försålda byggnader och maskiner
3124 Statskontorets inkomsler av
försålda datorer m. m.
3125 Byggnadsstyrelsens inkomster av
försålda byggnader och maskiner
3126 Generaltullstyrelsens inkomster av
försålda byggnader och maskiner
3130 Försvarets myndigheters inkomster av försålda
byggnader och maskiner: 3131 Försvarels myndighelers inkomsler av försålda
byggnader och maskiner
3200 Övriga inkomster av markförsäljning:
3211 Övriga inkomster av markförsäljning
3300 Övriga inkomster av försåld egendom:
3311 Inkomster av statens gruvegendom
1000000
200000 200000
7000000
1000 11551000
15260000
18000000
58814000
18000000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Summa Inkomster av försåld egendom 76814000
opaginerad Kontrollera mot PDF
4000 Återbetalning av lån:
4100 Återbetalning av näringslån:
4110 Återbetalning av industrilån:
4111 Återbetalning av lokaliseringslån
230000000
230000000
4120
Återbetalning av Jordbrukslån:
4121 Återbetalning av jordbrukets la-
gerhuslän
22000
4122 Återbetalning av slalens avdik-
ningslån
1 750000
4123 Återbetalning av fiskerilån
lOOOOOOO
4124 Återbetalning av fiskbered-
ningslån
840000
12612000
4130 Återbetalning av övriga näringslån:
4131 Återbetalning av vallenkraftslån 193000
4132 Återbetalning av luflfartslån I 974000
4133 Återbetalning av statens lån för
den mindre skeppsfarten 15 212 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 2.4 Speciflkation av statsbudgetens inkomster
opaginerad Kontrollera mot PDF
4134 Återbetalning av kraftledningslän 18000
4135 Återbetalning av skogsväglän 100000
4136 Återbetalning av övriga näringslän.
Kammarkollegiet 3 510000
4137 Återbetalning av övriga näringslån.
Lantbruksstyrelsen 1 800 (K)0
22807000
265419000
opaginerad Kontrollera mot PDF
4200 .återbetalning
av bostadslån m. m.:
4211 Återbetalning av lån till egnahem 200000
4212 Återbetalning av län för bostadsbyggande 1010000000
4213 Återbetalning av lån för bo-stadsförsöijning
för mindre bemedlade barnrika familjer 1795000
4214 Återbetalning av övriga bostadslån,
Bostadsslyrelsen 8000
4300 Återbetalning av studielån:
650000
39500000 .543400000
4311 Återbetalning av slalens lån för
universitetsstudier
4312 Återbetalning av allmänna studielån
4313 Återbetalning av studiemedel
4314 Återbetalning av övriga studielån,
Kammarkollegiet -
4400 Återbetalning av energisparlån:
4411 Återbetalning av energisparlån 84500000
4500 Återbetalning av övriga lån:
4511 Återbetalning av län till perso
nal inom utrikesförvaltningen
m.m. 4600000
4512 Återbetalning av lån till perso
nal inom biståndsförvallningen
m.m. 963000
4513 Återbetalning av lån för kommunala
markförvärv 126000000
4514 Återbetalning av lån för slu-dentkädokaler 90000
4515 Återbetalning av lån för allmänna
samlingslokaler 4750000
4516 Återbetalning av utgivna
startlån och bidrag lOOOOOOO
4517 Återbetalning av u-landslån 7000000
4518 Återbetalning av krediter till
utlandet 6955000
4519 Återbetalning
av statens bosätt
ningslån 60000000
4521 Återbetalning av lån för inven
tarier i vissa specialbostäder 2035000
1012003000 1012003000
583550000
583550000
84500000
84500000
opaginerad Kontrollera mot PDF
4522 Återbetalning av övriga lån.
Kammarkollegiet
4523 Återbetalning av övriga lån.
Riksbanken
4524 Återbetalning av övriga lån, Riksgäldskonloret
4525 Återbetalning av län för svenska FN-styrkor
22563000
5000
67700000
25000000
337661000
337661000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Summa
Återbetalning av lån 2283133000
opaginerad Kontrollera mot PDF
5000 Kalkylmässiga inkomster: 5100 Avskrivningar:
5110 Affärsverkens avskrivningar:
5111 Postverkets avskrivningar
5112 Televerkets avskrivningar
5113 Statens järnvägars avskrivningar
5114 Luftfartsverkets avskrivningar
5115 Förenade fabriksverkens avskrivningar
5116 Statens vattenfallsverks avskrivningar
5120 Avskrivningar på civila fastigheter: 5121 Avskrivningar
på civila fasligheler
5130 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader:
5131 Uppdragsmyndighetersm.fi .
komplemenlkostnader
5140 Övriga avskrivningar:
5141 Slalens vägverks avskrivningar
5142 Sjöfartverkels avskrivningar
5143 Avskrivningar på ADB-utrustning
5144 Avskrivningar på förrådsanläggningar
för ekonomiskt försvar
5200 Statliga pensionsavgifter, netto
(Pensionsmedel inkl. Bidrag lill kostnader för polis-,
domstols- och uppbördsväsendel m. m.) 5211 Statliga pensionsavgifter, nello
(Pensionsmedel inkl. Bidrag lill kostnader för polis-, domslols-och
uppbördsväsendet m. m.)
42000000
1363000000
761 OOOOOO
68800000
52600000
1813638000 4101038000
199543000
199543000
51
135000
51135000
122 800000 73 500000
106000000
1062000
303362000 4655078000
1 306 000 000 / 306 000 000 1306 000 000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Summa Kalkylmässiga inkomster 5961078000 STATSBUDGETENS
TOTALA INKOMSTER 158650316000
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981
Bilaga
2.5
Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till
budgetpropositionen för budgetåret 1981/82
Prop.
1980/81:150 1
Bilaga
2.5 Anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen
Bilaga 2.5
Specifikation
av anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen för budgetåret
1981/82
1 000-tal kr.
Huvudtitel,
anslag
Beräknat
belopp i budgetpropositioner
Slutligt
förslag eller beslut
Förändring
Proposilio-1 nens eller skrivelsens numrher
Anslagsbelopp
Ökning (-I-) Minskning (-)
IV.
Försvarsdepartementet
Flygvapenförband:
Materielanskaffning./(V5/agia«5/ag
Anskaffning av anläggningar för försvarets
forskningsdnsVdlt,
förslagsanslag Civilförsvar: Skyddsrum,
förslagsanslag
Summa
2455 200
8000
200000 2663 200
124 124 124
2455 850
11700
200000 2667 550
-F 650
-\- 3 700
-t- 4 350
opaginerad Kontrollera mot PDF
V. Socialdeparlemenlel
Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet,
reservationsanslag
Allmänna
bambidrag, förslagsanslag
Karolinska sjukhuset: Avlöningar till läkare,
förslagsanslag Driftkoatnader, förslagsanslag Utrustning, reservationsanslag
Byggnadsinvesteringar, reservationsanslag
Bidrag till kommunala undervisningssjukhus,/öri/r/jwni/ng
Giftinformationscentralen,/öri/agia«i/ag
Lån till Stockholms läns landstingskommun för vissa
investeringar, reservationsanslag
Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m.,
förslagsanslag
Koslnader för viss utbildning av handikappade, /ör5/agjarti/ag
Summa
VI. Kommunikationsdepartementet
Flygplatser m. m., reservationsanslag
Summa
VIII. Budgeldeparlementet Skatteutjämningsbidrag till kommunema
m. m., förslagsanslag
Summa
23000
SoU 18
22965
-
35
5 145000
118
5 215 000
-1-
70000
134175
95
74000
_
60 175
691 177
95
374000
-
317 177
22000
95
15 000
-
7 000
13000
95
22 500
+
9500
530000
95
835 000
-(-
305 000
-
95
1000
-1-
1000
-
95
20000
-1-
20000
2827000
187
3578000
-f
751000
16616
SoU 17
16651
+
35
9401968
10174 116
+
772 148
79900
134
101400
-H
21500
79900
101400
-1-
21500
9334000
116
9086000
_
248000
9334000
9086000
-
248000
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 Riksdagen 1980181. 1 saml. Nr 150, Bilaga 2.5
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1980/81:150
1000-tal
kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Huvudtitel,
anslag
Slutligt förslag eller beslut Förändring
Beräknat belopp i
Ökning
Minskning
budget- Propositio- Anslags-
propositionen
nens eller belopp
skrivelsens
nummer
(+) (-)
opaginerad Kontrollera mot PDF
IX. Ulbildningsdeparlemenlel
Stöd till tliiigspressen, förslagsanslag
Lån till dagspressen, reservationsanslag
Riksantikvarieämbetet:
För\allr\\ngskoitr\ader, förslagsanslag Vård och underhäll
av fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla byggnader, reservationsanslag S,kolö\erstyrel%en,
förslagsanslag Undervisning för invandrare i svenska
språket
m. m.. förslagsanslag Utbildning för vårdyrken, reservationsanslag Medicinska
fakulteterna, reservationsanslag Bidrag till folkbildrting, förslagsanslag
Summa
X. Jordbruksdepartementet
Skogsstyrelsen, förslagsanslag
Skogsvårdsstyrehema, förslagsanslag
Bidrag till skogsvårdsstyrelserna,
förslagsanslag Kursverksamhet för skogsbrukets,
raUonalisenr\g. förslagsanslag Skogsvårdsstyrelsema:
Myndighelsuppgifter, förslagsanslag
Frö- och plantverksamhet,/örj/agiani/ög
Investeringar, reservationsanslag
Avlyftning av lån, förslagsanslag Bidrag till skogsvård m.
m., förslagsanslag Främjande av skogsvård, m. m..
reservationsanslag
Fiskeristyrelsen, förslagsanslag Bidrag till fiskevård m. m.,
reservationsanslag Sveriges lantbmksuniversitet:
Förvahningskostnader. förslagsanslag Jordbruksforskning,
reservationsanslag Skoglig forskning, reservationsanslag Skogs- och jordbrukets
forskningsråd,
reservationsanslag Beredskap mot kämkraftsolyckor,
reservationsanslag
Summa
XI. Handelsdepartementet
Nordiska ministerrådets allmänna budget,
förslagsanslag Exportfrämjande verksamhet,
reservationsanslag Drift av beredskapslager, förslagsanslag
Summa
XII. Arbelsmarknadsdeparlementel
Bidrag till arbetsmarknadsutbildning
Sysselsättningsskapande åtgärder,
reservationsanslag Kontant stöd vid arbetslöshet,
förslagsanslag
137 137
122
298300 15 000
33 782
337600 25000
38827
-I- 39300 -I- 10000
-■ 5045
5457 119273
122 107
18 207 119473
-1--1-
12 750 200
110241
337558 307 272 738628
138 95 95
127
104324 344408 311597 781915
-1--1--1-
5917
6850
4 325 43
287
965 511
2081351
+
115 840
23061
136 136
23 211
1
-t--1-
150 1
86681
-
-
86681
3 620
-
-
3 620
120000
136 136 136 136 136
100151
1
41000
33 000
190000
-1--1--1- -(- -t-
100151 1
41000 33 000 70000
1000 20901
129 153
153
6000
21 101
4 800
-1- -(- -1-
5 000
200
4800
291813 17082 9150
rskr 207
129
129
291963
-1-
150 17082 9150
-
129
35806
-H
35806
_
90
1
-1-
1
573 308
747035
-(- 173 727
39000
182
44530
-H 5 530
138350
141
168 3.50
-1- 30000
138680
90
383092
-(- 244 412
316030
595 972
-1- 279942
2 195
182
145
-
-2195 182
2 193900
126
2268900
+ 75000
1522527
145
-
-1522 527
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1980/81:150
1
000-tal kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Huvudtitel, anslag
Slutligt förslag eller beslut Förändring
Beräknal
belopp i
budget- Propositio- Anslags- Ökning (-H)
propositionen
nens eller belopp Minsk-
skrivelsens ning (-)
nummer
opaginerad Kontrollera mot PDF
126
587400
145
145 145 145
Särskilda
åtgärder för arbetsanpassning
och sysselsättning, reservationsanslag I 504030
Bidrag
till yrkesinriktad
rehabilitering Bidrag till arbetslöshetsersättning
och utbildningsbidrag, reservationsanslag —
Arbetsmarknadsutbildning -
Yrkesinriktad
rehabilitering -
Summa 8003039
I 529030
2233 300
1651400
420400
8103030
-(- 25 000
- 587400
-1-2233 300 -Hl 651 400 + 420400
-I- 99991
opaginerad Kontrollera mot PDF
2000
862976
2752
XIII. Bostadsdepartementet
Lån till experimentbyggande inom energiområdet m. m.,
reservationsanslag
Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m.,
reservationsanslag
Statens
planverk, förslagsanslag
Bidrag till översiktlig planering m. m.,
reservationsanslag
Summa
XIV. Industridepartementet
Främjande av hemslöjden, reservationsanslag Län till invesleringar
inom manuell glasindustri, reservationsanslag Kostnader för räntebefrielse vid
särskilda
strukturgarantier för manuell glasindustri,
reservationsanslag Statens vattenfallsverk:
Kraftstationer
m. m., reservationsanslag Statens elektriska inspektion, förslagsanslag Statens
kärnkraftsinspektion:
Förvallningskostnader, förslagsanslag
Kärnsäkerhetsforskning,
reservationsanslag Kostnader för vissa nämnder, förslagsanslag Vissa
utbildningsåtgärder m. m. i energibesparande syfte, reservationsanslag
Utbildning och rådgivning m. m. för att
spara
energi, reservationsanslag Främjande av landsbygdens elektrifiering,
reservationsanslag
Åtgärder för hantering av radioaktivt avfall
m. m., reservationsanslag Medelstillskott till Svenska
Petroleum
Exploration
AB, reservationsanslag .Solmätning vid Sveriges meteorologiska och
hydrologiska
insiitut, reservationsanslag Lån till förprojektering av naturgasledningar
m. m., reservationsanslag Ersättning för försenad idrifttagning
av
kärnreaktorer, förslagsanslag Visst internationellt energisamarbele,
förslagsanslag Lån till aktieteckning m. m. i Svenska
Petroleum AB, reservationsanslag
133
31000
800000 133 29976 CU 27
CU27
87 89
89
750000 6317
90 90
1
1
165
90 90 90
1
90
-
90
4500
90
1
90
7000
90
1786
90
-
90
-
90
-
90
_
90
65000
4-
34000
800000
_
29976
-
-
-
2000
894976
-f-
32000
4057
-1-
1305
2 000
-t-
2000
2000
+
2000
498000
-t-
748000
6818
-f
501
1 165
-
4 500
7000
-
1050
-
736
22000
-1-
22000
100000
-H
lOOOOO
6 100
-t-
6100
112500
-t-
112 500
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1980/81:150
1 OOO-tal
kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Huvudtitel,
anslag
Slutligt förslag eller beslut Förändring
Beräknat
belopp
i
Anslagsbelopp
Ökning
Minskning
budget- Propositio-
propositionen nens eller skrivelsens nummer
(+)
(-)
opaginerad Kontrollera mot PDF
-I- 63 450
-H 79999
-I- 10000
-I- 150000
-I- 375000
540000
1
13 200
1
80000
10000
150000
375 000
29945
9950
29000000
-1-2700000 29000000 -1-2 700000 68947771 +7165566
Styreisen för teknisk utveckling:
Teknisk forskning och utveckling,
reservationsanslag 476 550 130
Drift av forskningsstationer,/öri/agja/u/ag 1 130
Vtrisslning, reservationsanslag 13200 130
Energiforskning,
reservationsanslag 1 90
Bidrag
till verksamheten vid Studsvik
Energiteknik AB,/■É'ié'n'«/;o/iian.s/ag I 90
Avveckling
av forskningsreaktorn R 1,
reservationsanslag - 90
Stöd till
industriellt utvecklingsarbete,
reservationsanslag - 130
Medelstillskolt
till Statsföretag AB för
Luossavaara-Kiirunavaara AB,
reservationsanslag - 128
Tillskott
av medel till Svenska Varv AB för
nedläggning av Öresundsvarvet AB,
-
131
672000
+ 672000
-
131
59000
-1- 59000
1
131
800000
-■ 799999
-
131
1000
-1- 1000
262278
5466 396
+ 3 204 118
12 249
119
14049
-(- 1800
7 746
119
14 396
+ 6650
-
119
1.500
-1- 1500
reservationsanslag Kostnader för skuldebrev till Svenska
Varv AB,
förslagsanslag Täckande av föriuster pä grund av garantier
till
den statliga varvskoncernen./drj/agi(;/i.v/og Räntestöd
till varvsindustrin, jÖrslagsanslag
Summa
XV. Kommundepartementel Statens brandnämnd. förslagsanslag Beredskap för oljebekämpning
till havs
m. m...förslagsanslag Strandbekämpningsbåtar,
reservationsanslag
Summa 19995
XVII. Ränlor på statsskulden, m,m.
Räntor pä statsskulden, m. m.,/ör.t/agia«i/ag
26300000 150
Summa 26 300000
Summa förändringar på statsbudgeten 61782205
opaginerad Kontrollera mot PDF
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga
2.6
Förändringar i förslaget till statsbudget för budgetåret
1981/82 sedan budgetpropositionen
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1980/81:150
Bilaga
2.6 Förändringar i förslaget till statsbudget
Bilaga 2.6
FÖRÄNDRINGAR I FÖRSLAGET TILL STATSBUDGET FÖR BUDGETÅRET
1981/82 SEDAN BUDGETPROPOSITIONEN
1 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 150. Bilaga 2.6
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1980/81:150
Statsbudgeten för budgetåret 1981/82
Inkomster
opaginerad Kontrollera mot PDF
Inkomster
Skatter
Inkomster av statens verksamhet Inkomster av försåld
egendom Återbetalning av lån Kalkylmässiga inkomster
Underskott
Summa
Summa
Budget-
Senare
Summa
propositionen
ändringar
1 OOO-tal
1 OOO-tal kr.
1 OOO-tal kr.
kr.
134838 151
- 970700
133 867451
15109267
-1-1352573
16461840
70864
-1- 5950
76814
2323633
- 40500
2283 133
5783440
-1- 177638
5961078
158125 355
+ 524961
158650316
67 570543
-1-7347 105
74917648
225695898
4-7872066
233567964
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1980/81:150 3
Bilaga
2.6 Förändringar i förslaget tili statsbudget budgetåret 1981/82
utgifter
opaginerad Kontrollera mot PDF
Budgetpropositionen
10OO-tal kr.
Senare
ändringar 10OO-tal kr.
Summa 1 OOO-tal kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utgiftsanslag
Kungl. hov- och slottsstaterna
Justitiedepartementet
Utrikesdepartementet
Försvarsdepartementet
Socialdepartementet
Kommunikationsdepartementet
Ekonomidepartementet
Budgetdepartementel
Utbildningsdepartementet
Jordbmksdepartementet
Handelsdepartementet
Arbetsmarknadsdepartementet
Bostadsdepartementet
Industridepartementet
Kommundepartementet
Riksdagen och dess verk m. m.
Räntor på statsskulden m. m.
Oförutsedda utgifter
Beräknad övrig medelsförbrukning
Minskning av anslagsbehållningar Ökad disposition av
rörliga krediter
Beräknal ullkommande utgiftsbehov, netto
23173
-
23173
6872933
-
6872933
6489019
-
6489019
17976705
-1-
4350
17981055
60698 332
-1-
772 148
61470480
10850857
-1-
21500
10872357
409194
-
409194
14406854
-
248000
14158854
30343154
-1-
115840
30458994
6531405
-
237273
6294132
1387889
-1-
279942
1667831
11680836
+ 1 179991
12860827
15361406
+
32000
15
393406
4721579
-1-3241618
7963197
2707694
-(-
9950
2717644
433868
-
433 868
26300000
-1-2700000
29000000
1000
-
1000
Summa
217195898
4-7872066
225067964
3000000
_
3000000
500000
-
500000
Summa
3 500000
-
3500000
5000000
-
5000000
Summa
225695898
-1-7872066
233567964
opaginerad Kontrollera mot PDF
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1980/81:150 Bilaga 2.7 Lagförslag
Bilaga 2.7
Förslag
till
Lag
om storleken av statlig inkomstskatt som ingår i preliminär skatt för
budgetåret 1981/82'
Härigenom
föreskrivs att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som avses i 10 § 1 mom.
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, skall för budgetåret 1981/82 ingå i
preliminär skatt med 100 procent av grundbeloppet.
Senaste
lag i ämnet 1980:454
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981 1 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 150. Bilaga 2.7
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1980/81:150 Bilagorna 1 och 2 1
Innehållsförteckning
Bilaga 1. Reviderad finansplan
1
Sveriges ekonomiska situation i ett
längre perspektiv 1
2 Den ekonomiska politiken .................................. ... 7
2.1 De externa förutsättningarna: den internalionella
utvecklingen. 7
2.2 Den ekonomiska politikens mål och uppläggning 9
2.2.1 Åtgärder för alt förbättra den svenska ekonomins
produktionsförmåga 13
2.2.2 Åtgärder för alt hålla tillbaka den inhemska konsumtionen
20
2.3 Kreditpolitiken
26
2.3.1 Ulvecklingen under 1980 och början av 1981 26
2.3.2 Utsikterna för 1981 .............................. . 28
2.3.3 Åtgärder rörande den kommunala likviditeten 31
3 Den ekonomiska
utvecklingen 1980-1982 ............ . 34
3.1 Utvecklingen under 1980 ............................. 34
3.2 Utvecklingen under 1981 ............................ 37
3.3 Utblick mot 1982........................................... 41
4 Närmare
ställningstagande lill 1980 års långtidsutredning 44
4.1 Långtidsutredningen ................................... 44
4.2 Remissinstanserna och föredragandens slällning.slagande
.... 47
5 Avslutning ..................................................... . 53
6 Hemställan .................................................... . 54
Bilaga
2. Reviderat budgetförslag
1 Det
reviderade budgetförslaget ........................ ... 1
1.1................................................................. Inledning
1
1.2 Budgetutvecklingen under senare år .............. ... 2
1.3 Del aktuella budgetlägel .............................. ... 4
1.4 1981 års långtidsbudget ............................... ... 7
1.5 Automatiken i statsutgifternas utveckling ......... .. 11
1.6 Budgetpolitiska riktlinjer på längre sikl ............. .. 16
1.7 Budgetpolitiska riktlinjer för budgetåret 1982/83
21
1.8 Riktlinjer för den kommunala ekonomin ............ 26
2 Särskilda frågor .............................................. 33
2.1 Översynsprogram ...................................... 33
2.2 Myndigheternas långsiktiga besparingsarbete ... 34
2.3 Statliga kreditgarantier ............................... 36
2.4 Möjlighet till tillfälliga medelsöverföringar
mellan fonder finansierade med särskild beredskapsavgifl på olja ................................................................. 41
2.5 Utnyttjande av finansfullmakten, m.m............... .. 42
2.6 Statsbudgeten budgetåren 1980/81 och 1981/82 44
3 Hemställan .................................................... 55
Bilaga
3. Vissa arbetsmarknadspolitiska insatser
I Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 150. Bilagorna I och 2.
Inneliåll
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1980/81:150 Bilagorna 1 och 2
Underbilagor
Bilaga
1.1 Reviderad nationalbudget 1981
Bilaga 1.2 |980 års
långtidsutredning och remissyttrandena
Bilaga 1.3 Förslag till
ändrad utbetalning av kommunalskatt, m. m.
Bilaga 2.1 Långtidsbudget
för perioden 1981/82-1985/86
Bilaga
2.2 Riksrevisionsverkets beräkning av budgetulfallet för budgetåret 1980/81
Bilaga
2.3 Riksrevisionsverkets reviderade inkomstberäkning för budgetåret 1981/82
Bilaga
2.4 Specifikation av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1981/82
Bilaga
2.5 Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till budgetpropositionen
för budgetåret 1981/82
Bilaga
2.6 Förändringar i förslaget till statsbudget för budgetåret 1981/82 sedan
budgetpropositionen
Bilaga
2.7 Lagförslag