Prop. 1980/81:161

Prop.
1980/81:161

Regeringens proposition

1980/81:161

om finansiering av stirlingprojektet,
m. m.

beslutad
den 12 mars 1981.

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har upptagils i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

NILS
G. ÅSLING

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås bl.a. att förenade fabriksverken skall kunna få efterge
lån till KB United Stirling (Sweden) AB & Co. För att företagel skall få
finansiella resurser all återbetala lån lill Sveriges Investeringsbank AB och
för fortsalt utveckling av en mindre slirlingmotor föreslås 100 milj. kr. bli
anvisade.

Vidare
föreslås atl förenade fabriksverken skall kunna få medgivande alt lämna
ägartillskott till FFV Företagen AB med högst 30 milj. kr. Därutöver föreslås
att förenade fabriksverkens rörliga kredit i riksgäldskontoret höjs till 300
milj. kr.

1 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 161

Prop. 1980/81:161 2

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1980-03-12

Närvarande:
statsministern Fälidin, ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman, Wikström, Friggebo,
Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark, Burenslam Linder, Johansson, Wirtén,
Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson.

Föredragande:
statsrådet Äsling

Proposition
om finansiering av stirlingprojektet, m. m.

1
Inledning

Frågan
om finansiering av det utvecklingsprojekt rörande en slirlingmotor som bedrivs
vid KB United Stirling (Sweden) AB & Co (United Stirling) har behandlats av
riksdagen varje år sedan år 1972. Därvid har lämnats redogörelser för
projektels läge. Hälften av andelarna i kommanditbolaget förvallas direkl och
via United Stirling (Sweden) AB av förenade fabriksverken (FFV), medan övriga
andelar ägs direkt och indirekt av det sedan år 1979 statsägda Kockums Air AB.
Redogörelser har också lämnats till riksdagen år 1979 och år 1980 för FFV:s
medverkan i utveckhngen av en mindre slirlingmotor inom FFV Industriprodukter
AB.

FFV
har för budgetåret 1971/72-1978/79 av staten erhållit sammanlagt 47 milj. kr.
genom särskilda anslag för finansiering av stirlingprojektet och dessförinnan
för ändamålet använt 2,7 milj. kr. som ingått i ordinarie invesleringsanslag. FFV
har för nämnda ändamål även getts rätl att solidariskt med Kockums AB och
senare med Kockums Air AB teckna borgen för lån i Sveriges Inveteringsbank AB
till United Stirling intill ett belopp av 110,5 milj. kr. jämte ränta (prop.
1978/79: 101 bil. 11, NU 1978/79:21, rskr 1978/79; 167). Genom beslul av
riksdagen våren 1980 lämnades elt villkorligt lån till United Stiriing på 46,8
milj. kr. (prop. 1979/80:125 bil. 11, NU 1979/80:58, rskr 1979/80; 346).

United
Stirling är lokaliserat till Malmö och har f.n. 135 anställda. Dessutom har
förelaget etl dotterbolag i Förenta staterna med fyra anställda.

FFV
Industriprodukter AB driver etl utvecklingsarbete rörande en mindre slirlingmotor.
Redogörelse för projektet har lämnats i prop. 1978/ 79; 125 (bil. 11) och prop.
1979/80; 125 (bil. 11). Finansieringen av deUa

Prop.
1980/81:161 3

projekt
har skett genom att FFV har bemyndigats atl lämna ägartillskott lill FFV
Förelagen AB som i sin lur har lämnat ägartillskott lill FFV Industriprodukter.

FFV
Industriprodukters stirlingverksamhet är lokaliserad till Linköping och
sysselsätter f.n. ca 70 personer i denna verksamhel. Dessutom finns 19
anställda i Förenta staterna i bolaget Stiriing Power Syslems Corp.

2
Verksamheten vid KB United Stirling (Sweden) AB & Co

Utvecklingen
av större stirlingmotorer sker i förtaget United Stirling. Detta påbörjade år
1968 sin verksamhel med målel all utveckla och kon-stmera sliriingmotorer med
sådana egenskaper och tillämpningsområden som kunde leda till seriemässig
tillverkning. Ulvecklingsarbelel har delals upp i delmål som skall uppnås vid
vissa tidpunkter då beslut belräffande den fortsatta verksamheten skall fattas.
Den senast reviderade långsiklsplanen för United Stirling fastställdes hösten
1979. I denna plan har slor vikt lagts vid stationära tillämpningar, i första
hand för decentraliserad el-och värmeproduktion. Med stigande energiknapphel
har dessa tillämpningar fått allt större intresse.

Av
planerna framgår bl. a. följande.

I stationära tillämpningar
ligger slirlingmotorns slyrka gentemot konkurrerande energiomvandlare främst i
alt med bibehållet goda miljöegenskaper effektivt kunna ulnyllja alla lyper av
bränslen - gasformiga, flytande eller fasta och dessutom solenergi.
Decentraliserad elproduktion medger under vissa förutsättningar lägre
investeringar säväl i kraftverk som i elnät. Inom vissa länder kommer lokall
tillgängliga fasta bränslen i framliden att bli mycket intressanta för att
producera el och värme. United Stirling deltar även i ett utvecklingsprogram
inom solenergiområdel i syfte att utveckla ett system för elenergiförsörjning
genom all ulnyllja solvärme i slirlingmolorn och driva generatorer med den.
Delta utvecklingsprogram finansieras delvis genom medel från myndigheter i
Förenta staterna.

En ytterligare stationär
tillämpning av slirlingmolorn utgörs av värmepumps- och luftkonditioneringsanläggningar
med en naturgasdriven slirlingmotor som drivkälla. Denna tillämpning medför en
hög tolal verkningsgrad i jämförelse med konventionella anläggningar.

Vid
sidan av stationära tillämpningar är elt andra huvudområde vid United Stirling
ett framdrivningssystem för fordon. United Stirling deltar i ett sexårigt
utvecklingsprogram bekostat av Förenta staternas energidepartement. Under år
1981 har en motor presenterats som uppfyllt de krav i fråga om bl.a. funktion
och kostnad som specificerats av beställaren. Motorn beräknas kunna provköras i
Förenta staterna senare under år 1981.

Detta
utvecklingsprogram kan dock bli föremål för revidering i samband med
fastställande av budgeten för nästa budgetår i Förenta staterna.

Prop.
1980/81:161 4

Bolaget är genom sina utvecklingsuppdrag en betydande
exportör av svensk avancerad teknologi. Samarbele med utländska beställare ger
emellertid inte enbart ekonomiskl utbyle. Värdefull information och kunskap har
kommit bolaget till del genom bl.a. erfarenhetsutbyte inom nya teknikområden.

Verksamheten i United Stirling har t. o. m. utgången av år
1979 finansierats dels från ägarna genom att FFV lämnat län på 49,7 milj. kr.
och bidrag med 4,8 milj. kr., och atl Kockums AB har lämnat bidrag med 75,4
milj. kr., dels genom betalda utvecklingsuppdrag på 49,8 milj. kr., dels genom
att 96,9 milj. kr. har lånals upp i Sveriges Investeringsbank mol solidarisk
borgen av ägarna. Av FFV;s lån har 47 milj. kr. motsvarats av särskilda
investeringsanslag och 2,7 milj. kr. disponerats av ordinarie
investeringsanslag till FFV. För finansiering av verksamhelen efler år 1979 har
Llnited Stirling efler beslut av riksdagen erhållit etl lån av 46,8 milj. kr.
med villkorad äterbetalningsskyldighet (prop. 1979/80:125 bil. 11, NU
1979/80:58, rskr 1979/80:346). Bolagels utvecklingskostnader brutto för år 1980
uppgår lill 54,1 milj. kr., varifrån avgår intäkter från betalda utvecklingsuppdrag
och sålda motorer med 31,1 milj. kr. Dessulom har betalats ränta och amortering
pä lån i Invesleringsbanken med 23,8 milj. kr. Gjorda amorteringar under är
1980 har medfört atl skulden lill Invesleringsbanken inkl. ännu inle förfallna
räntor f. n. upgår till ca 90 milj. kr.

FFV har i skrivelse den 29 januari 1980 framhållit att del
inle är rimligt all finansiera elt långsiktigt utvecklingsprojekt av denna
storlek med lån med marknadsmässiga krav på räntor och amorteringar. FFV begär
att utan egen kostnad få efterge lämnade lån till United Stirling och att
United Stirlings hittillsvarande lån i Investeringsbanken avvecklas.

3 Utredning om stirlingmotorns konkurrenssituation m. m.

På uppdrag av mig har Fonden för industriellt
utvecklingsarbete (Industrifonden) gjort en ulredning om dels stirlingmotorns
konkurrenssituation gentemot andra framlida motorer, dels vissa tekniska
problem i relation till kompetens och resurser. Av Industrifondens ulredning
framgår i huvudsak följande.

Av de olika marknadssektorerna för slirlingmolorn är personbilslitlämp-ningen
den marknadsmässigt svåraste och den mest riskfyllda men även den som skulle
kunna ge störst utdelning om den lyckades. United Stirling använder genom det
av Förenta staternas energidepartement finansierade s. k. ASE-programmet en
väsentlig del av sina resurser åt att ta fram en personbilsmotor. Det fortsatta
arbetet med della projekt bedöms lill slor del bero på bil- och molorinduslrins
inlresse av atl anamma slirlingtekno-login och på tillgången på medel hos de anslagsbeviljande
myndigheterna i Förenta staterna.

Prop. 1980/81:161 5

Betydande
sannolikhet finns för atl biltillverkarna under åtskillig lid framöver i första
hand kommer alt satsa på vidareutveckling av bensin-och dieselmotorer.

För
en naturgasdriven värmepump finns ett behov i synnerhet i Förenta staterna där
gasbolagen driver på ulvecklingen. En omfattande marknad anses fullt möjlig
under fömtsättning att tekniska krav kan uppfyllas och alt ett marknadsmässigt
pris kan åsättas produkten.

Tillämpningar där stirlingmotorn
kombineras med en solkollektor och en generator är intressanta för elframställning.
Vissa problem kvarstår dock att lösa. Marknadspotentialen på sikl är stor. På längre
sikt blir troligen s. k. solceller och liknande system allvarliga konkurrenter.

Att utnyttja stirlingmotorns
flerbränsleegenskaper för tillämpning med biomassa som bränsle anses vara en
marknad först på längre sikl. Slora tekniska problem återstår dock.

Undervattensaggregat blir
sannolikt aldrig någon stor marknad, kanske nägot hundratal enheler per år.
Marknaden bedöms emellertid som prisokänslig och lämplig för en introduktion
av stirlingmotorn. Därigenom skulle erhållas en tidig demonstration av stirlingmotorn
i en kommersiell tillämpning.

Stirlingmotorn innehåller
såväl konventionell som okonventionell teknik. De senaste fem åren har trols
stora lekniska problem avsevärda framsteg gjorts inom United Stirling.

Det tidsmässigt svåraste
tekniska problemel bedöms i utredningen vara alt ersätta de nuvarande
materialen i motorns varma delar med andra mol värme motståndskraftigare och
samtidigt billigare malerial. United Stirling bedöms ha goda möjligheler att
klara detta inom ca fem år under fömtsättning att avsevärda resurser sätts in.
Inom denna tidsrymd bedöms även problem inom övriga områden vara avklarade utom
när det gäller all finna en bra metod för användning av fasta bränslen. Motorn
kräver dock omfattande yllerligare utvecklingsarbete och provning innan den är
färdig för produkfion.

En
reservation bör göras för osäkerhelen om välgasens långsikliga inverkan på
materialen vid de aktuella temperaturerna och trycken.

Sammanfattningsvis
konstaterar Industrifonden att den svenska stirling-motorverksamhelen omfattar
projekt med möjligheter lill lönsamhel, men atl dessa projekt samtidigt är
förknippade med avsevärda risker. Riskerna är i någon mån tekniska men utgörs framför
allt av marknadsrisker. Enligt Industrifonden finns det fortfarande elt starkt
spekulativt inslag i den svenska stirlingmotomtvecklingen. Risken för
misslyckande är påtaglig men det finns även möjlighet att lyckas med intressant
utveckling i form av ekonomiska vinster och teknologiskt kunnande alt bygga
vidare pä. Industrifonden gör också bedömningen alt en återvinning av de koslnader
som hittills lagts ned i projektet är osannolik. Avsevärd lid och omfattande

Prop. 1980/81:161 6

ytterligare
resurser kommer att krävas innan det finns möjlighel att visa vinst i
projektet.

Industrifonden
rekommenderar, om projektet drivs vidare, alt hög prioritet ges arbetet med framtagning
och utprovning av motorer. Omfattande erfarenhel av provkörning såväl i
laboratorium som i fält är viktig. Marknadsintroduktion bör ske med en
tillämpning, lämpligen undervattenstill-lämpning, där samarbetspartner finns.
Nästa kommersiella tillämpning bör, enligt fonden, bli en gasdriven värmepump
om lämplig industriell partner kan erhållas samtidigt som förhandlingar om en
solvärmedriven motor fortsätts.

Industrifonden
anser vidare alt etl villkor för fortsatt utvecklingsarbete bör vara att samarbele
med störte industriföretag etableras och all framtida delägande bör bli en
följd av sådant samarbete. Den svenska slirlingmo-torverksamhelen bör
sammanföras under gemensam ledning av United Stirling och etappindelas för
fortsalla utvärderingar.

4
Verksamheten vid FFV Industriprodukter AB

FFV
Industriprodukter AB bildades år 1979 och övertog den verksamhet som tidigare
bedrevs inom seklor Industriprodukter vid FFV. Bolaget utvecklar, monterar och
marknadsför vissa civila produkter, vilka huvudsakligen avses att tillverkas
vid någon av sektor Försvarsmaleriels fabriker inom FFV. Huvudprojektet inom
bolaget är att utveckla en mindre slirlingmotor, den s. k. V160-motorn. Syftel
med projektet är att utnyttja en liten slirlingmotor för att alstra ström och värme
med ell minimum av störningar i form av skadliga avgaser, buller och
vibrationer. V160-motorn har utvecklats inom FFV på licens från United
Stirling. Enligt hittills gällande planer skall motom inbyggd i ett kraflaggregat,
del s. k. Stiriing Power Pack, introduceras i begränsad omfattning i Förenta
staterna under perioden 1981 -1983.1 första hand har avsikten varit all
utnyttja motorn för el-och värmeframställning för fritidsfordon (motor homes)
och fritidsbåtar. Enligl planerna skulle försäljningen expandera mot allt slörre
volymer under perioden 1984—1986. Tillverkning av vissa komponenter och montering
av motom har planerats ske i Sverige.

Projektet
har beskrivits i prop. 1979/80:125 (bil. 11). 1 proposhionen nämndes att oron
på oljemarknaden har drabbat försäljningen av motor homes i Förenta staterna.
En analys av denna marknad och andra tillämpningar för Stirling Power Pack
påbörjades därför under år 1980 för att få förbättrat underlag för projektet.
Verksamheten med utvecklingen av V160-molorn finansierades direkl av FFV så
länge verksamheten skedde inom verket och med ägartillskott lill bolaget när verksamhelen
överförts till FFV Industriprodukter.

Prop. 1980/81:161 7

FFV
har i skrivelsen till regeringen den 29 januari 1980 framhållit all projektet
är av en sådan storleksordning all FFV saknar möjlighel att i fortsättningen
själva finansiera del. FFV föreslog att staten skulle träda in som finansiär på
samma sätt som gäller för utvecklingen inom United Sfiriing. FFV har i
skrivelse den 29 december 1980 ännu en gång understmkit att FFV inte har
möjlighet att i fortsättningen finansiera projektet.-

5
Utredningar rörande Stirling Power Pack

En
förnyad marknadsundersökning för Stirling Power Pack har genomförts under
hösten 1980 av en internalionell konsullbyrå. Den genomförda undersökningen
visar atl projektet har en viss potential på de ursprungligen planerade
marknaderna för fritidsfordon och fritidsbåtar, men all dessa marknader numera
har minskat drastiskt. Undersökningen visar all dessa marknadsinriktningar mäste
kompletteras med eller ersällas av andra tillämpningar med slörre potential
för all inom rimlig tid möjliggöra seriestorlekar som medför konkurrenskraftiga
produktionskostnader. Denna slutsats innebär att den hittillsvarande planen för
introduktion av projektet på fritidsfordonsmarknaden måste revideras.
Undersökningen pekar på vissa möjligheter atl exploatera andra störte
tillämpningar i samarbete med företag som kan tillföra marknadsmässiga och
tekniska resurser för det aktuella tillämpningsområdet.

6
Samordning mellan de båda svenska stirlingmotorprojekten

FFV
föreslog i sin skrivelse till regeringen den 29 januari 1980 alt stirlingmotomtvecklingen
inom FFV Industriprodukter skulle organisatoriskt samordnas med verksamheten
inom United Stirling. FFV föreslog vidare atl United Stirling i sin helhel
skulle ägas av FFV Förelagen. För att kunna genomföra detta framhöll FFV att
det var nödvändigt att United Stirlings balansräkning först rekonstruerades. I prop.
1979/80: 125 (bil. 11) framhöll jag att pågående utredningar bl.a. från
Industrifonden måsle slutföras innan ställning togs till en organislorisk
samordning av projekten och till deras långsiktiga finansiering.

7
Ägartillskott till FFV Företagen AB

Efter
beslut av riksdagen våren 1979 (prop. 1978/79: 125 bil. 11, NU 1978/79:54, rskr
1978/79:447) bildades ell förvallningsbolag, FFV Förelagen, vars aktier
förvallas av FFV. Förvallningsbolaget innehar aktier och andelar i de bolag som
FFV tidigare har förvaltat aktierna i med undantag

Prop.
1980/81:161 8

av aktierna i United Stirling (Sweden) AB och andelarna i
KB United Stiriing (Sweden) AB & Co.

FFV Företagen innehar f.n. aktier och andelar i följande
bolag. Telub AB (100 %), FFV Industriprodukter AB (100 %), FFV Allmateriel AB
(100 %), FFV Norma AB (100 %), Stiriing Power Systems Corp. (100 %), Innovation
AB Projeclion (14,3 %) och Innovations AB Projeclion KB (14,3 %).

Enligl gällande regler kan inle medel i form av ägartillskoU
föras från verket till bolagsgmppen utan riksdagens medgivande. I samband med
riksdagens tillstånd att bilda FFV Företagen bemyndigades regeringen att medge FFV
att för verksamhetsåret 1979/80 lämna ägartillskott till bolaget med högsl 30
milj. kr. Genom beslul av regeringen den 17 april 1980 har verksamhetsåret
1979/80 för FFV förlängts alt omfatta liden t. o. m. den 31 december 1980 och
föreskrivits alt verksamhetsår för FFV därefter skall sammanfalla med
kalenderår. FFV har med hänsyn lill detta inte kunnat bestämma storleken av erforderiigt
ägartillskott förrän boksluten i verk och bolag föreligger.

FFV har i skrivelse den 29 december 1980 hemställt all
verket medges tillstånd att som ägartillskott för verksamhelen i FFV Företagen
och dess dotterbolag under år 1981 få betala ul högst 15 milj. kr. Beloppet
förutsätter all staten fr.o.m. år 1981 finansierar utvecklingen av V160-motorn.
FFV har framhållit atl del inom bolagsgruppen görs betydande satsningar på
civila produkter. Intäkterna härav har ännu inle fått sådan volym all de täcker
utvecklingskostnaderna. Medelslillskoltet behövs därför för alt täcka
mellanskillnaden. För några av bolagen som är dotterbolag till FFV Förelagen
krävs också tillskoU för föriuslläckning. Detta gäller främsl FFV Allmateriel
och Telub. För alt kunna underlätta kapitalförsörjningen fill dessa förelag har
FFV vidare hemställt alt FFV:s bemyndigande alt lämna borgen för lån till FFV
Förelagen ökas från 25 milj. kr. till 30 milj. kr.

8 Ökning av rörlig kredit

FFV får sitt behov av rörelsekapital tillgodosett främsl
genom röriig kredit i riksgäldskontoret. Kreditramen har ökats genom
riksdagsbeslut vid flera tillfällen sedan verket bildades, senasl genom beslut
vid 1978/79 års riksmöte (prop. 1978/79: 125 bil. 11, NU 1978/79: 54, rskr
1978/79:447), från 170 milj. kr. till 210 milj. kr.

FFV har i skrivelse den 28 januari 1981 hemställt att
verkels rörliga kredit i riksgäldskonloret höjs från 210 milj. kr. till 350
milj. kr. Till framställningen har verket fogat en likvidiletsprognos för
verksamhetsåren 1981 och 1982. 1 skrivelsen anförs i huvudsak följande.

Prop. 1980/81:161 9

För
ett förelag av FFV:s storlek och verksamhetsinriktning varierar den likvida ställningen
betydligt under verksamhetsåret. De främsta orsakerna är säsongvariationer i
verksamheten och den rutin som ännu några år gäller för betalning av vissa
sociala avgifler. Den ordertillverkning som FFV bedriver främsl inom seklor
Försvarsmateriel med varierande orderstockar medför ojämna inbetalningar. FFV
har lidigare, liksom övrig för-svarsmaterielindustri, kunnat påräkna stora
förskott från kunder. Kunderna har emellertid inte längre möjlighet alt lämna
förskott i samma utsträckning. Delta förhållande ställer ökade krav på
finansiering med rörlig kredit. FFV:s omsättning stiger varje år. Även detta
medför ökade krav på rörelsekapital. Eftersom FFV inte har möjlighet all la upp
lån är det nödvändigt att den rörliga krediten i riksgäldskontoret höjs. FFV beräknar
behovet av rörlig kredit för år 1981 lill 300 milj. kr. och fill 350 milj. kr.
förär 1982.

9
Föredragandens överväganden

I
prop. 1979/80; 125 (bil. 11) anmälde jag all jag avsåg all återkomma lill frågan
om finansieringen av stirlingprojektet när vissa utredningar hade slutförts.
Utvecklingsarbete har också drivits i fråga om en mindre stiriing-motor, först
inom FFV och senare inom del år 1979 bildade FFV Industriprodukter. Sistnämnda
projekt har hittills finansierats hell genom FFV.

De
båda projekten har fortlöpande presenterats för riksdagen, senasl i prop.
1979/80; 125 (bil. 11). FFV har i skrivelser lill regeringen hemställt dels att
finansieringen för de båda sliriingprojekten säkerställs genom anslag över statsbudgeten
för de närmaste åren, dels att sliriingprojekten förs samman i United Stirling
och atl de finansiellt rekonstmeras. Det sistnämnda föreslås ske genom atl FFV
ulan kostnad för verkel får efterge de lån som har lämnats United Stirling och all
United Stirling tillförs medel som gör det möjligt alt återbetala de lån som mol
slallig borgen erhållits av Sveriges Investeringsbank.

9.1
Finansieringen av utvecklingsarbetet inom United Stirling

Det
svenska utvecklingsarbetet i fråga om stirlingmotorn har väckt internationell
uppmärksamhet. Genom de internationella kontakter som tagits upp på grund av stirlingutvecklingen
har skapats en kanal för att utbyta avancerad teknologi med andra länder,
framför allt Förenta sta-tema. Projektet har kommit att bli elt
utvecklingsprojekt av en storleksordning som del finns få motsvarigheter till
inom landet. Totalt har i projektet inom ramen för United Sfiriing nedlagts bmtto
299 milj. kr., varav 39 milj. kr. avser räntor till Investeringsbanken. Härifrän
har avgått 81 milj. kr. avseende inkomster av försäljningar och betalda
utvecklings-

Prop.
1980/81:161 10

uppdrag, varför nettokostnaden, exkl. kapitalkostnader,
uppgår till 179 milj. kr. Till detta kommer utvecklingen av den mindre motorn
som hittills helt har finansierats av FFV.

Projekt av denna storleksordning fordrar självfallet
noggranna överväganden för atl kunna motivera statliga insatser. Fristående
konsulter har därför granskat förutsättningarna för fortsalt utvecklingsarbete
för såväl den större som för den mindre motorn. Vad gäller ulvecklingen av den
större stirlingmotorn har Industrifonden lämnat synpunkter på projektet och
gett rekommendalioner lill fortsatt inriktning, om statsmakterna beslutar att
projektet skall drivas vidare.

Industrifonden har i sin rapport konstaterat atl den
svenska stirlingmo-torverksamheten omfattar projekt med möjligheter till lönsamhel
men som samlidigl är förknippade med avsevärda risker och då framför aUt marknadsrisker.
De tekniska problem som återstår bedöms kunna lösas. Detta kommer dock atl
kräva lång lid och omfattande yllerligare resurser.

För egen del bedömer jag det som mycket angelägel att del
i värt land bedrivs utveckling av projekt med hög teknologi även om de är
förenade med betydande ekonomiska risker. Del är rimligt all staten i vissa
fall vid projekt av denna storleksordning, delar sådana risker med induslrin.
Detta innebär dock inte att alla riskprojekt förtjänar stöd. De bakomliggande
affärsidéerna måste innehålla väl genomtänkta planer för hur projekten skall
fylla krav på långsiktig lönsamhet, ökad sysselsältning och möjligheter atl
höja den teknologiska nivån. Det är ännu för tidigt alt entydigt kunna bedöma
om slrirlingprojektel skall lyckas eller inte. Det är enligt min mening sä
intressant att det bör drivas vidare ytterligare etl steg. För att skapa så
goda fömtsättningar som möjligt för projektet och bedömningen av del
fortsättningsvis är det enligl min mening nödvändigt alt verksamheten i
fortsättningen drivs i enlighet med de rekommendalioner som har lämnats av
Industrifonden. Del ankommer på ägarna och ledningen i United Stirling atl
svara för att så sker. Rekommendationerna innebär bl. a. atl en koncentration
sker lill ett begränsat anlal tillämpningar och alt projektet delas upp i väl
definierade etapper. En utvärdering måsle ske efter vatje etapp. Under nästa
etapp som omfattar en tid av ca elt år skall samarbetspartners knytas till
projektet.

Utvärdering av verksamheten bör enligt min mening ske ulöver
vad som sker internt och genom ägarnas försorg genom alt medel lill
finansiering av Utvecklingen av olika tillämpningar av stirlingmotorn under år
1981 får sökas via Industrifonden och andra inhemska eller utländska
institutioner.

Ell krav som då kommer alt slällas är all företagel skall
ha en rimlig finansiell styrka. United Stirling uppfyller f.n. inte detta krav.
Enligt fonden torde hittills nedlagda kostnader i projektet inte kunna
återvinnas. Jag bedömer därför att en finansiell rekonstruktion bör genomföras
vid United Stirling i enlighet med FFV;s hemställan. Jag förordar atl regeringen
inhämtar riksdagens bemyndigande att medge att FFV får efterge de lån

Prop.
1980/81:161 11

som
har lämnats till United Stirling. Eftergiften av lånen bör på grund av skattetekniska
skäl ges formen av ett aktieägarlillskott. Länen har lähinats av FFV med anslag
som anvisats över slatsbudgelen. De lämnade anslagen på sammanlagt 49,7 milj.
kr. har ökal statskapitalet inom fabriksverkens fond. I samband med eftergift
av lånen bör statskapitalet inom fabriksverkens fond sättas ned med
motsvarande belopp. Jag förordar därför atl regeringen inhämtar riksdagens
bemyndigande till en sådan nedsättning.

Fömtom skulden till FFV
finns per den 31 december 1980 i United Stirlings balansräkning även en skuld lill
Invesleringsbanken på ca 85 milj. kr., för vilken ägarna av United Stiriing
lämnat solidarisk borgen. En fömtsättning för atl bolaget skall kunna få
projektstöd från Industrifonden och andra institutioner är atl låneskulden
lyfts av från företagel. Eftersom företaget saknar egna medel för atl
återbetala lånen, finner jag all staten bör medverka finansiellt genom atl
lämna etl ägartillskott lill förelaget. Etl sådant ägartillskott innebär att
skulden till Investeringsbanken kan elimineras varvid del av slaten tidigare
lämnade borgensåtagandet upphör. Lånet med villkorlig äterbetalningsskyldighet lill
United Stiriing som lämnades våren 1980 berörs inte. United Stiriing kommer
genom denna åtgärd inte atl belastas av några slörre kapitalkostnader under år
1981. Enligt vad jag har erfarit har United Stirling bl.a. genom aktiva insalser
erhållit tidigare inte förutsedda uppdragsinläkter och bidrag saml genom vissa
förskjutningar i lidsprogrammel fått möjlighel att med hjälp av tidigare lämnade
lån finansiera den del av företagets utvecklingskostnader under är 1981 som
inte läcks av uppdragsintäkter.

9.2
Ägare till United StirUng

Genom
atl staten år 1979 förvärvade Kockums AB:s andel av United Stirling kom
företagel att bli direkl och indirekt hell statligt ägt. Industrifondens
uppfattning är att etl ägande fördelat mellan svenska slalen och elt eller
flera svenska eller utländska privatägda företag är alt föredra framför ett
helt statligt ägande. Industrifonden anser all företag med tillverkningskapacitet
och internalionellt inriktad marknadsorganisation är önskvärda som samarbetsparter
i projektet om statsmakterna väljer alt satsa ytterligare resurser i det.

Jag delar Industrifondens
inställning till elt ökal egagemang i United Stirling av privatägda
industriföretag. För riksdagens information får jag därför nämna alt jag avser atl
snarast ta initiativ lill alt förhandlingar kommer till stånd med syfte atl
sälja andelar i United Stirling till intressenter som har större fömtsättningar
genom sina erfarenheler och sin inriklning alt förankra stirlingprodukter
internationellt och bidra till kommande utvecklingskostnader än de nuvarande
ägarna. Detla underlättas av den finansiella rekonstruktion som jag har
förordat.

Prop. 1980/81:161 12

I
detta sammanhang vill jag ta upp en annan fråga som rör ägandet av United
Stirling. United Stirling (Sweden) AB ägs lill lika delar av Kockums Air AB och
slalen. Statens aklier förvaltas av FFV. Aktiekapitalet uppgår f.n. till 5000
kr. Med hänsyn till gällande regler för aktiekapitalets storlek i aktiebolag fr.o.m.
år 1982 måste aktiekapitalet höjas med 45000 kr till 50000 kr. Detla kan ske
genom en nyemission av aktier i företaget. Förenade fabriksverken bör för slalens
räkning teckna hälften av de nyemitterade aktierna och betala dem med 22500
kr. Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande härtill.

9.3
FFV Industriprodukter AB

FFV
har hemställt att slalen övertar ansvarel för finasieringen av den utveckling
av stirlingmotorer som f. n. bedrivs inom FFV Industriprodukter och Stirling
Power Syslems Corp. i Förenta staterna saml all verksamheten samordnas med den
som bedrivs inom United Stirling.

Även
delta projekt har utvärderats av en frislående konsult för atl underlaget för
beslut skall förbättras. Av konsultens rapport framgår bl. a. att
förändringarna på de tilltänkta marknaderna varil så slora att förutsättningarna
att driva projektet som hittills har rubbats. Konsulten föreslår atl projektet
drivs vidare men med betoning på delvis andra marknader och tillsammans med en
partner som har en god position på någon av de aktuella marknaderna.

Jag
delar den uppfattning om projektet som har framförts i rapporten. Jag anser att
projektet bör drivas vidare med den ändrade inriklning som konsulten har
föreslagit och som bl.a. kan innebära atl montering av Stirling Power Pack i
Linköping f. n. inte är aktuell. Jag delar vidare den inställning som har
redovisats från såväl FFV som Industrifonden all del är nödvändigt all de slirlingprojekt
som hittills har bedrivits i separata organisationer i Sverige nu integreras. Slirlingulveckling
inom FFV Industriprodukter bör därför överföras till United Stiriing. Detsamma
bör ske med företaget Stirling Power Systems Corp., som f. n. ägs av FFV Förelagen.
Jag anser alt integration av förelagen dels ger ledningen för United Stirling
ökade möjligheler alt skaffa delägare till denna och andra tillämpningar av stirlingmotomtvecklingen,
dels ger bättre möjligheler att prioritera mellan olika projekt. Jag vill
emellertid framhålla att det ankommer på ledningarna i de berörda förelagen att
besluta i dessa frågor.

Jag
delar den uppfattning som redovisats av FFV atl det inle är möjligt för verket
att i längden finansiera elt projekt av della slag, eftersom mer närliggande
projekt behöver prioriteras inom verket. United Stiriing har inte heller
finansiella resurser för att svara även för detta projekt, som efter en viss
omstrukturering är kostnadsberäknat till ca 30 milj. kr. förär 1981.

För
att säkra projektet intill dess atl svenska eller utländska medfinan-siärer har
inträtt i projektet bör enligt min mening staten genom anslag

Prop.
1980/81:161 13

över statsbudgeten bidra lill finansieringen av projektet
under år 1981. FFV bör enligt min mening svara för ca halva koslnaden för år
1981. Övriga 15 milj. kr. som behövs för detla projekt under år 1981 bör
tillföras United Stirling som ägartillskott sedan projektet har överförts dit.
Projektet skall därefter betraktas på samma sätt som övriga projekt som drivs
inom United Stirling. Som jag redan nämnt bör staten lämna etl tillskott av 85
milj. kr. för att göra det möjligt för United Stirling atl betala sina lån. Med
tillägg av nu nämnda 15 milj. kr. ökar beloppet för tillskott till 100 milj.
kr. Jag förordar alltså att ett reservationsanslag av 100 milj. kr. för
ändamålet tas upp pä tilläggsbudget III till statsbudgeten för år 1980/81 atl
utgöra ägartillskott till KB United Stirling (Sweden) AB & Co.

9.4 Ägartillskott m. m. till FFV Företagen AB

Med slöd av riksdagens beslut våren 1979 har regeringen
bemyndigat FFV au för verksamhetsåret 1979/80 lämna ett ägartillskott till FFV
Företagen med högst 30 milj. kr. (prop. 1978/79:125 bil. 11, NU 1978/79:54, rskr
1978/79:447). Med stöd av etl riksdagsbeslut våren 1980 har regeringen vidare
bemyndigat FFV atl för verksamheten under tiden den 1 juliden 31 december 1980
lämna ägartillskott med högst 19 milj. kr. (prop. 1979/80:125 bil. 11, NU
1979/80:58, rskr 1979/80; 346). Med hänsyn lill alt regeringen har förlängt FFV:s
räkenskapsår 1979/80 till att omfatta liden den 1 juli 1979-den 31 december
1980 bör förstnämnda belopp enligt min uppfattning omfalla verksamheten för
denna period. Motiven för besluten om ägartillskotten till FFV Företagen har
främst varil all finansiera projektet med utveckling av en mindre slirlingmotor,
sedan detla har flyttats över till FFV Industriprodukter. Under verksamhetsåret
1979/80 har enligt preliminära bokslut betydande förluster uppställ i vissa av
dotterbolagen lill FFV Företagen, främsl Telub och FFV Allmateriel. Det är
därför enligt min mening nödvändigl atl de medel som efter beslul av riksdagen
får överföras från verket lill FFV Företagen för verksamheten under del
förlängda verksamhetsåret 1979/80 får användas också för att lämna aktieägartillskott
till FFV Förelagen för atl läcka förluster i förelagel och dess dotterbolag.
Jag förordar att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att medlen får
utnyttjas även för detta ändamål.

FFV har vidare begärt alt få överföra medel från verket lill
FFV Företagen för verksamhelen under år 1981.

Med hänsyn till behovet av alt täcka kostnader för vissa
satsningar på andra produkter och täcka förluster i vissa dotterbolag till FFV
Företagen finner jag det motiverat att FFV får överföra medel från verkel lill
bolagsgruppen även för verksamhelen under år 1981. De medel som las i anspråk
är huvudsakligen de vinstmedel hos verket som överstiger det av regeringen
fastställda kravet på förräntning på statskapitalet.

Prop.
1980/81:161 14

FFV
har beräknat storleken av överföringen till 15 milj. kr. fömtsatt att staten
övertar finansieringen av stirlingutvecklingen. Med hänsyn till vad jag nyss
anfört om alt FFV bör medverka i denna finansiering även för år 1981 bör det av
FFV beräknade beloppet höjas med 15 milj. kr. Jag förordar därför att
regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande atl medge FFV att för verksamheten
under år 1981 lämna ägartillskott lill FFV Företagen med högst 30 milj. kr.

Genom
beslut av riksdagen har FFV medgivits rätt att teckna borgen för lån lill FFV
Förelagen intill 25 milj. kr. jämte ränta (prop. 1978/79:125 bil. 11, NU
1978/79:54, rskr 1978/79:447). FFV har hemstäUt aft borgensramen höjs med 5
milj. kr. Jag är inle nu beredd att förorda en sådan höjning.

'9.5
Ökning av rörlig kredit

FFV;s
rörliga kredil i riksgäldskonloret ökades genom beslul av riksdagen våren 1979
från 170 milj. kr. till 210 milj. kr. FFV har hemställt att den rörliga
krediten ökas från 210 milj. kr. till 300 milj. kr. Beräkningen av behovet grundas
på en prognos för verksamhetsåren 1981 och 1982. Del prognosticerade behovel av
rörlig kredil uppgår för år 1981 lill ca 300 milj. kr. och för år 1982 till 350
milj. kr. Med hänsyn till omsättningsökningen för FFV och till svårigheier alt
bedöma förskott och övriga betalningar från främst utländska kunder bör FFV:s
rörliga kredit höjas. Jag förordar att FFV:s rörliga kredit höjs med 90 milj.
kr. lill 300 milj. kr.

10
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag sålunda har anförl hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen att

1.
bemyndiga regeringen atl medge
förenade fabriksverken att efterge de lån som lämnats lill KB United Stirling (Sweden)
AB & Co i enlighet med vad jag har förordat,

2.
bemyndiga regeringen alt sälta
ned statskapitalet i fabriksverkens fond med 49 700 000 kr.,

3.
bemyndiga regeringen att medge
förenade fabriksverken all teckna och förvärva aklier i United Stirling (Sweden)
AB för 22500 kr.,

4.
medge alt lämnade bemyndiganden
för regeringen om förenade fabriksverkens ägartillskott till FFV Förelagen AB
får användas i enlighet med vad jag har förordat,

5.
bemyndiga regeringen att medge
förenade fabriksverken att för verksamhelen under verksamhetsåret 1981 lämna
ägartillskott till FFV Företagen AB med högsl 30000000 kr. i enlighet med vad
jag har förordat.

Prop. 1980/81:161 15

6.
medge att förenade
fabriksverken får disponera en från 210000000 kr. till 300000000 kr. ökad röriig
kredit i riksgäldskontoret,

7.
till Finansiering av stirlingprojektet
på tilläggsbudget III lill stalsbudgelen för budgetåret 1980/81 under fjortonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 100000000 kr.

11
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen alt antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Prop. 1980/81:161 16

Innehåll

Proposition
..................................................... 1

Proposhionens huvudsakliga
innehåll ..................... 1

1
Inledning .................................................... 2

2
Verksamheten vid KB United
Stirling (Sweden) AB&Co 3

3
Ulredning om stirlingmotorns
konkurrenssituation m.m 4

4
Verksamheten vid FFV
Industriprodukter AB ........ .... 6

5
Utredningar rörande Stirling
Power Pack ............ .... 7

6
Samordning mellan de båda
svenska stirlingmotorprojekten .... 7

7
ÄgartillskoU till FFV Företagen
AB ..................... .... 7

8
Ökning av rörlig kredil .................................... 8

9
Föredragandens överväganden ..... ............... .... 9

9.1
Finansieringen av
utvecklingsarbetet inom United Stirling .. 9

9.2
Ägare fill United Sfiriing................................. .. 11

9.3
FFV Industriprodukter AB ............................ .. 12

9.4
Ägartillskott m. m. till FFV
Förelagen AB ........ .. 13

9.5
Ökning av rörlig kredit ................................ .. 14

10
Hemställan .................................................... 14

11
Beslut ......................................................... 15

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981