Prop. 1980/81:163

Prop.
1980/81:163

Regeringens proposition 1980/81:163

om fortsatt
valutareglering;

beslutad
den 12 mars 1981.

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upptagils i bifogade utdrag av regeringsprolokoll
för den ålgärd och del ändamål som framgår av föredragandens hemställan.

På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

GÖSTA
BOHMAN

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås aU valutaregleringen föriängs att gälla ytteriigare elt
år, dvs. för liden den 1 juli 1981-den 30 juni 1982. För riksdagens yttrande
läggs samtidigt fram förslag till förordning om forlsall giltighet av valutaförordningen
under samma tid.

Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 163

Prop. 1980/81:163 2

1
Förslag till

Lag
om tillämpning av valutalagen (1939:350)

Härigenom
föreskrivs atl 2 § första stycket 1, 2 och 4-9 samt 5 § 1 och 3 valulalagen
(1939:350) skall äga tillämpning under tiden den 1 juli 1981-den 30 juni 1982.

2
Förslag till

Förordning
om fortsatt giltighet av valutaförordningen (1959:264)

Härigenom
föreskrivs all valutaförordningen (1959:264), som enligl förordning (1980:363)
gäller till utgången av juni 1981, skall äga fortsatt giltighet till utgången
av juni 1982.

Prop. 1980/81:163

Utdrag

EKONOMIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1981-03-12

Närvarande:
statsministern Fälidin, ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman, Wikström, Friggebo,
Mogård, Dahlgren, Äsling, Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén,
Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson

Föredragande:
statsrådet Bohman

Proposition
om fortsatt valutareglering

Enligt
valutalagen (1939:350, ändrad senast 1980: 164) gäller i fredstid att
fullmäktige i riksbanken skall göra framställning till regeringen om valutareglering,
om det prövas nödvändigt för att nå de centrala mål som har fastställts för den
ekonomiska politiken. Fullmäktige skall därvid begära att regeringen föreslår
riksdagen en lag om tillämpning av valutalagen för högst ett år. Regeringen
skall samtidigt som ett sådanl lagförslag läggs fram förelägga riksdagen de valutareglerande
föreskrifter som regeringen avser att utfärda. Sådana föreskrifter finns i valulaförordningen
(1959:264, ändrad senast 1980; 363). En redogörelse för innehållet i valulalagen
och valulaförordningen finns i prop. 1975:82 (s. 14-21) och prop. 1977/78:169 (s.
6 och 7).

I
valutakommitténs (1977:03) i december 1980 avgivna delbetänkande (SOU 1980:51) Valulareglering
och ekonomisk politik finns vidare en ingående redogörelse för valularegleringens
principer och funktionssätt (s. 28-136). Belänkandet är f. n. under
remissbehandling.

Genom
lagen (1980:362) om tillämpning av valutalagen (1939:350) och förordningen
(1980:363) om fortsatt giltighet av valutaförordningen (1959; 264) har
valutareglering föreskrivits för tiden den 1 juli 1980-den 30 juni 1981 (prop.
1979/80; 160, FiU 34, rskr 330).

I
skrivelse den 22 januari 1981 har fullmäktige i riksbanken anfört alt anledning
alltjämt föreligger att ta i anspråk gällande fullmakter i valutalagen och
samtidigt ge valutaförordningen fortsatt giltighet. Fullmäktige hemställer
därför att regeringen begär riksdagens bemyndigande all 2 § första stycket 1, 2
och 4-9 samt 5 § 1 och 3 valulalagen skall äga tillämpning under liden den 1
juli 1981-den 30 juni 1982 och atl regeringen lägger

Prop. 1980/81:163 4

fram
förslag om all valulaförordningen skall äga forlsall giltighet till utgången
av juni 1982.

Efter
remiss har yttranden avgivits av bankinspektionen, fullmäktige i riksgäldskontoret.
Svenska bankföreningen. Svenska sparbanksföreningen och Sveriges
föreningsbankers förbund. Bankföreningen har därvid upplyst alt Post- och
Kreditbanken, PK-banken förklarat sig dela bankföreningens synpunkler. Remissinslanserna
har ullalat all de inte har något atl erinra mol alt valutaregleringen förlängs
ylterligare ell år. Bankföreningen har anfört all föreningen i avvaktan på valulakommilténs
resullal inle vill invända mot en förlängning men tillagt alt föreningen anser del
vara synnerligen angeläget alt utredningsarbetet bedrivs skyndsamt. Sveriges
föreningsbankers förbund grundar också sin inställning pä att utredning pågår.

För
egen del villjag anföra följande.

Genom
valutaregleringen är det möjligt alt i penningpoliliskt syfte påverka
valutaströmmarna till och från landet. Regleringen omfattar huvudsakligen
sådana transaktioner som saknar direkt samband med ulrikeshandeln. Vittgående
undanlag har nämligen gjorts för löpande betalningar varmed främsl avses likvider
på normala betalningsvillkor vid expori och import av varor och tjänster. Inom
ramen för valutalagen och valutaförordningen ankommer del på riksbanken atl
utforma de närmare bestämmelserna om tillståndsgivningen för
kapitaltransaktionerna.

De
balansbrister som f. n. råder i den svenska ekonomin har till en del orsakats
av den svaga ekonomiska aktiviteten utomlands, vilken följt på de dramatiska
höjningarna av olje- och råvarupriserna. Före oljeprishöjningarna åren 1979
och 1980 och den därpå följande inflalionsvågen var utvecklingen av den
svenska ekonomin i många avseenden positiv. Delvis måste dock orsakerna till
den svaga svenska utvecklingen sökas inom landets gränser. Den inhemska
konsumtionen har under del senasle årtiondet vuxit snabbare än produktionen,
den offentliga seklorns anspråk på resurserna har ökat, skattetrycket har sligil,
investeringsnivån är alltför låg och arbetskraftens rörlighet har minskat. Underskottel
i bytesbalansen beräknas under 1980 ha ökal med ca 9 miljarder till ca 20
miljarder.

Balansbristerna
i den svenska ekonomin är djupa. Del kommer all krävas lång lid och stora
ansträngningar för all häva dem. De ekonomisk-politiska ätgärder, som satts in
inom vårt land för alt dämpa den inhemska efterfrågan beräknas leda till ett
reducerat underskott i handelsbalansen år 1981 under förutsättning alt
oljepriset inle ytterligare förändras. Däremot förutses en betydande försämring
av transfereringsbalansen, där bl.a. räntorna på ufiandsskulden registreras.
Bytesbalansunderskottet måste fortfarande finansieras genom i huvudsak slallig
upplåning utomlands.

Med
hänsyn till vad jag nu har anfört, framför allt rörande den externa obalans
Sveriges ekonomi väntas befinna sig i under en period framöver, finner jag det
nödvändigt att valutaregleringen förlängs så att den även i

Prop. 1980/81:163 5

fortsättningen
och i avvaklan på de åtgärder som kan komma att vidtagas i anledning av
valutakommitténs utredningsarbete kan utnyttjas för att komplettera valuta-
och kreditpolitiken i övrigt. Jag förordar därför att regeringen begär
riksdagens godkännande att förlänga valutaregleringen ytterligare eU år, dvs.
för tiden den 1 juli 1981-den 30 juni 1982. Med hänvisning till vad jag nu har
anfört hemställer jag att regeringen dels föreslär riksdagen att antaga ett
inom ekonomidepartementet upprättat förslag tili

1. lag
om tillämpning av valutalagen (1939; 350),

dels
lämnar riksdagen tillfälle att yttra sig över ett inom ekonomidepartementet
upprättat förslag till

2. förordning
om fortsatt giltighet av valutaförordningen

(1959:264).

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för den åtgärd och
det ändamål som föredraganden har hemställt om.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981