Prop. 1980/81:167

Prop.
1980/81:167

Regeringens proposition

1980/81:167

om villkoren för
lönsparande på vinstsparkonto;

beslutad
den 19 mars 1981.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

GÖSTA
BOHMAN

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås en förändrad utformning av vinstsparandet. Den nuvarande
sparpremieförmånen slopas och ersätts med ytterligare en vinslutlotlning per
år.

Reglema
avses träda i kraft den 1 januari 1982 med en övergångstid till utgången av år
1985.

1 Riksdagen I980I8I. I saml. Nr 167

Prop.
1980/81:167 2

Utdrag

EKONÖMIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-03-19

Närvarande: statsministern Fälidin, ordförande, och
statsråden Ullsten, Bohman, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Krönmark,
Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell,
Petri, Eliasson

Föredragande: statsrådet Bohman

Proposition onn villkoren for iönsparande på
vinstsparkonto

Riksdagen beslutade i april 1972 att ersätta de dåvarande
lönsparformerna — ungdomens lönsparande och allmänna lönsparandet - med en ny
enhetlig form av lönsparande, det s. k. nya lönsparandet (prop. 1972:22, FiU
1972:15, SkU 1972:16, rskr 1972:109, 110). Samtidigt infördes lagen (1972: 128)
om skattefrihet vid premiering av sparande. Det nya lönsparandet startade den
I september 1972.

År 1976
beslutade riksdagen om vissa förbättringar av villkoren för det nya
lönsparandet, bl.a. höjning av vinstsumman för lönsparande under åren 1977 och
1978 (prop. 1976/77:47, FiU 1976/77:6, rskr 1976/77:98).

Är 1978
beslutade riksdagen att dessa villkor för lönsparandet (numera kallat
vinstsparandet) skulle gälla under ytteriigare två år (prop. 1978/79:45, FiU
1978/79:9, rskr 1978/79:68).

År 1980 beslutade riksdagen om en förlängning av dessa
villkor under ytteriigare ett år (prop. 1980/81: 59, FiU 1980/81: 14, rskr
1980/81: 59).

Svenska
bankföreningen har i en skrivelse den 20 februari 1980 till lön-sparkommittén
föreslagit en förändrad utformning av vinstsparsystemet. Förslaget har
övervägts inom ekonomidepartementet, varvid samråd skett med företrädare för
riksgäldskontoret, bankföreningen. Svenska sparbanksföreningen, Sveriges
föreningsbankers förbund. Post- och Kredit-banken, PK-banken samt HSB:s och KF:s
sparkassor.

Målet för vinstsparandet angavs i prop. 1972:22 vara att
stimulera fill ett långsiktigt och regelbundet sparande och att åstadkomma ett nysparande,
dvs. ett sparande som annars inte skulle ha kommit till stånd. Sparformen tar i
första hand sikte på löntagare och därmed jämställda grupper fysiska

Prop.
1980/81:167 3

personer.
Sparandel skall vara regelbundet och företrädesvis ske vid källan, dvs. i
samband med utbetalning av lön eller annan periodisk ersällning.

Den
vanligaste formen är atl löntagaren genom en särskild anmälan lämnar fullmakt till
arbetsgivaren eller den bank som sköter löneutbetalningen att dra av visst
belopp från lönen varje månad och att sätta in beloppet på ett vinstsparkonto
för hans räkning. För att stimulera till en bred anslutning och elt
långsiktigt sparande utlottas skattefria vinster och spararna tillförsäkras
därutöver en skattefri premie på sparmedel som har stått inne under fyra år
utöver det kalanderår sparandet påbörjades (spararet). Skaltefriheten medges
enligt lagen (1972: 128) om skattefrihet vid premiering av sparande.

De
huvudsakliga reglema för vinstsparandet är f. n. följande.

Insättning
på vinstsparkonlo i bank eller hos sparkassa skall ske med minst 75 kr. och
högst 500 kr. per månad. Undantagsvis kan insättning också ske per kvartal, om
det är fråga om regelbundet sparande av avräk-ningslikvid eller annan
motsvarande ersättning som utbetalas kvartalsvis. Regelbundet sparande har
ansetts innebära minst åtta månadsinsättningar under ett år. På sparat belopp
utgår bankränta motsvarande högsta inlåningsränta enligt villkoren för
kapitalräkning med tolv månaders uppsägning. Räntan tillgodoförs kontot som
insättning per den 31 december oberoende av maximiregeln för månadsinsättning.
De medel som står inne på sparkontot är inte spärrade utan kan disponeras när
som helst av spararen. Vid uttag från vinstsparkonto gäller dock de regler som bankema
tillämpar for kapitalräkning med tolv månaders uppsägning. Uttag av ränta och sparpremie
kan ske provisionsfritt utan uppsägning inom tolv månader, dvs. under loppet av
det påföljande året.

Den
som uppfyller villkoren för vinstsparandel deltar i en årlig vinslutlotlning
med skattefria vinster som slaten bekostar. Utlottningen sker i september
närmast efter spararet. Som villkor för deltagande i lotteriet gäller att
spararen under spararet har ökat sin kontobehållning med minsl 100 kr. inkl.
ränta och iakttagit reglema om regelbundet sparande och maximi-och minimiinsättningar.
Saldot vid slutet av spararet får inte heller ha underskridits vid något
tillfälle under tiden fram t. o. m. den 30 juni året efter spararet. Den som
har gått med i vinstsparsystemet under senare delen av spararet har rätt att delta
i septembemtlottningen följande år trots alt åtta månadsinsättningar inte
gjorts under spararet. Exempelvis har den som började att spara på
vinstsparkonto i december månad rätt att delta i septembemtlottningen följande
år om kontobehållningen per den sista december uppgick till minsl 100 kr.
inkl. ränta och om detta saldo inte underskridits under liden fram t. o. m.
den 30 juni året efter spararet. Varje delbelopp av 100 kr. berättigar till en
lotleriandel i vinstutlotlningen. Det högsta antal 100-kronorsandelar med vilka
man kan delta i utlottningen år 100, dvs. motsvarande 10000 kr. 11 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr
167

Prop.
1980/81:167 4

Den
sammanlagda vinslsumman var lidigare 2% men är f. n. 4% av den på visst sätt
beräknade saidoökningen inkl. ränta under spararet, dock minst 2 milj. kr. Alla
vinster är fria från lotterivinstskatt. Vid vinstutlotlningen i september 1980
fördelades ca 88 milj. kr. Vinstplanen omfattade 10 vinster på 250000 kr., 75
st. på 100000 kr. och ett stort antal vinster på belopp från 25 000 till 1000
kr. Vidare utlottades s.k. födelsedagsvinster på 250 kr. till i genomsnitt var
sjunde lönsparare.

På
belopp som har stått inne på vinstsparkontot fyra år utöver spararet utgår en
skattefri sparpremie om 5%, dock högst 300 kr. Premien bekostas till hälften av
staten och till hälften av den bank eller sparkassa hos KF eller HSB där
sparandet har skett. Premie som är mindre än 25 kr. utgår inle. Sparpremien
läggs till kapitalet per den 31 december och medräknas vid fastställande av
antalet 100-kronorsandelar i lotteriet. Denna premie beräknas för år 1980
uppgå till ca 30 mkr. varav staten betalar ca 15 mkr.

För
vinst sparande under åren 1977 och 1978 beslutade riksdagen år 1976 all höja
vinstsumman vid utlottningen åren 1978 och 1979 från 2% fill 4% av
saidoökningen inkl. ränta under spararet på vinstsparkontona. Vidare beslutades
att sparmedel från åren 1972 och 1973 jämte sparpremier för dessa år, som helt
eller delvis stod kvar på sparkontot, skulle ge rätt till deltagande i vinslutlotlning
som nytt sparande under år 1977 resp. år 1978.

År
1978 beslutade riksdagen att de för åren 1977 och 1978 fastställda villkoren
för vinstsparandet skulle gälla även under åren 1979 och 1980.

År
1980 beslutade riksdagen om en förlängning av dessa villkor ytterligare ett
år. Denna förlängning för år 1981 innebär bl. a. att sparande under år 1976 som
har gett rätl till sparpremie vid slutet av år 1980 och som behålls pä kontot,
ger rätt till deltagande i vinstutlotlningen år 1982 som sparande under
spararet 1981 och till sparpremie vid utgången av år 1985.

Utvecklingen
av vinstsparandet fram till den 31 december 1980 framgår av följande tabell:

Tidpunkt

Antal konton

Kontobe-

Årlig till-

Medeltal be-

hållning

växt

hållning per

(milj. kr.)

(milj. kr.)

konto

31/12
1972

347700

127

360

31/12
1973

482100

994

867

2060

31/12
1974

568900

1559

565

2610

31/12
1975

663 500

2240

681

3 380

31/12
1976

799600

3011

771

3 770

31/12
1977

1045800

4270

1259

4080

31/12
1978

1135400

5635

1365

4960

31/12
1979

1 194200

6980

1345

5 840

31/12
1980

1254600

8440

1460

6730

Bankföreningen
har i sin skrivelse den 20 febmari 1980 föreslagit en förändrad utformning av
vinstsparsystemet. Förslaget bygger på att de nuvarande vinstsparkontona
bibehålls men att villkoren förändras på så vis att sparpremieförmånen slopas
och ersätts med ytterligare en vinslutlotlning

per år. Därmed skulle två vinslutlotlningar skapas. Den
nuvarande septembemtlottningen som gäller saidoökningen skulle enligt förslagel
vara kvar och dessutom skulle ett vinstutlottningslillfälle införas i mars. Vid
sistnämnda ullollning skulle kontohavaren få delta med det lägre av saldo-na
vid de två senaste årsskiftena. Genom marsutlottningen skulle spararen
motiveras att hålla kvar tidigare sparande på kontot. Den som går med i
vinstsparsystemet skulle alltså få della dels i en ullollning i september månad
året närmast efter det då insättningar gjorts, dels i varje ullollning i mars
månad fr. o. m. andra året efter insättningsåret och så länge sparmedlen står
kvar på kontot. Bankföreningen anser också att några mycket höga vinster bör
införas. Enligt förslaget skall övergång ske till det nya systemet omedelbart
från ett framtida årsskifte. Sparande från de senasle fyra åren skall i stället
för rätl till sparpremie ge rätt till automatiskt deltagande i marsutlottningarna.

För egen del villjag anföra följande.

Vinstsparandet har sedan tillkomsten haft stadigt ökande
siffror i fråga om både antalet deltagande och den sammanlagda innestående
behållningen. Att vinstsparandel - trots introduktionen av skattesparandet år
1978 (prop. 1977/78: 165, FiU 1977/78: 37, rskr 1977/78: 346) - har kunnal bibehålla
en god anslutning från spararna torde i stor utsträckning bero på de
förbättrade villkor som gällt för denna sparform sedan år 1977. Motivet för
1977 års förbättrade villkor var att det bedömdes angeläget alt förmå spararna
till fortsatt bindning av sparmedlen.

Att
sparandet inte avbryts är minst lika angeläget under nu rådande för

hållanden. Ett stort och ökande finansiellt sparande i hushällssektom är

nämligen mycket angeläget med hänsyn till det nuvarande totala sparande

underskottet i den svenska ekonomin. Om sparama inte motiveras till fort

satt bindning av sina sparmedel efter premiering finns det risk för uttag i

storleksordningen en miljard kr. per år under de kommande åren. Elt s?n

att förhindra en sådan utveckling är atl ytterligare en gång förlänga de tor

åren 1977-1981 beslutade villkoren. Emellertid skulle en sådan åtgärd

medföra avsevärda komplikationer. Del skulle innebära atl sparande från

år 1972 för tredje gången skulle komma in som nysparande. Följande tablå

belyser bl. a. detla förhållande.

Ar 1972 1973 1974 1975 1976

t

1 — r-

insättningar

1977

1978

rätt att
delta i sept.-utlottningen

1979

1980

1981

räll till
premie

1982

72 års
sparande räknas som nysparande under 1977

ny rätl atl
delta i sept.-utlottningen

ny räll
till premie

Prop. 1980/81:167 6

Om
sparmedel från år 1972 kom in som nysparande år 1982 skulle systemet bli
mycket svårhanterligt för den personal som handhar det redan i dag komplicerade
vinslsparsyslemet och troligen också medföra datatekniska problem. De för åren
1977- 1981 beslutade villkoren har varit tillfälliga lösningar. Ett mera
permanent system bör därför införas för att hålla kvar sparmedlen.

Det
finns också anledning att närmare se över konstmktionen av vinslsparandet med
hänsyn till att ett nytt lönsparande har tillkommit, nämligen skatlesparandet.
Utmärkande för skattesparandet är atl del år inriktat på kategorier av sparare
som framför allt vill ha ett skydd mot inflationen, medan vinstsparandet vänder
sig till grupper som främst är intresserade av de vinstchanser sparformen
erbjuder. Enligt min mening är del en fördel om skillnaden mellan de två
sparsystemen kan markeras ylterligare. Ell sätt att göra detta är att ersätta sparpremien
med ytterligare en åriig vinst-ullottning.

Vid
en omläggning av vinstsparandet bör syftet vara - förutom alt hålla kvar
tidigare sparande och renodla regelsystemet - alt även i fortsättningen
stimulera till ett långsiktigt och regelbundet sparande. Ett villkor för en omläggning
av systemet är atl de som sparar enligt det nuvarande systemet inte berövas de
förmåner som de har utlovats. Ett annat krav är att statens kostnader för sparandet
hålls på en rimlig nivå och i varje fall inte blir högre än om de för åren
1977-1981 beslutade villkoren skulle föriängas ytteriigare en gång.

Bankföreningens
förslag till utformning av ett nytt vinslsparsyslem uppfyller i stort sett de
nu angivna kraven. Som jag tidigare har nämnt innebär förslagel dock att
övergången till de nya reglema skulle ske omedelbart från ett framtida
årsskifte. Det nuvarande systemet skulle samlidigl upphöra och äldre sparande
från de senaste fyra åren i stället för sparpremie ges rätt fill automatiskt
deltagande i de nya utlottningama i mars. En sådan avveckling av det nuvarande
systemet skulle innebära atl de ingångna avtalen mellan sparama och bankema
rubbades. Det är avgörande för tilltron till de av staten stödda sparformema
att de som avstår från konsumtion och engagerar sig i dessa sparformer kan lita
på att de villkor under vilka de genomfört sitt sparande inte sedermera
åsidosätts. Även om sparpremien ersattes med en extra vinslutlotlning där vinstsumman
i proceni av sparandet blir av samma storleksordning som sparpremien kan del
inte uteslutas att en del sparare skulle motsätta sig en sådan förändring. En vinslutlotlning
i vilken vinster inte tillfaller alla sparare har en annan karaktär ån sparpremien
som tillfaller alla som uppfyller de i förväg uppställda villkoren. En
alternativ möjlighel som har övervägts skulle vara atl ersätta sparama med en
"diskonterad" summa av intjänad sparpremie. Detta skulle innebära en avtrappning
av den 5-procentiga sparpremien. På belopp som stått inne på vinstsparkonlot
tre år ulöver spararet skulle t. ex. en sparpremie på 4% utgå, två år skulle
ge en sparpremie på 3% och ett år en spar-

Prop. 1980/81:167 7

premie på 2%. Evenluellt skulle också maximibeloppet 300
kr. kunna avtrappas. Åven en övergång med avtrappning innebär att givna regler
ändrades under spartidens gång. Ocksä en sådan ändring skulle kunna betraktas
som en försämring av sparamas villkor. Statens kostnad för sparpremien skulle
dessutom öka kraftigt vid övergången.

Mol bakgrund av vad jag har anfört anser jag att
bankföreningens förslag visseriigen kan tjäna som utgångspunkt för ett nytt
system för vinstsparandet men att sparpremiema bör avvecklas successivt.

Under ärendets beredning i ekonomidepartementet har, som
jag inledningsvis har nämnt, samråd sketl med företrädare för
riksgäldskontoret, affärsbankerna, sparbankerna och föreningsbankema. Därvid
har enighet nåtts om riktlinjerna för ett ändrat vinstsparsystem. De ändringar
i vinst-sparsystemet som jag förordar i det följande stämmer i allt väsentligl
överens med dessa rikllinjer.

Den
skattefria bonusen, som sannolikt inte utgör något starkt motiv för att spara
på vinstsparkonto, ersätts med ytterligare en ullollning per år. Vid denna utlottning,
som bör äga mm i mars månad, deltar kontoinnehavaren med det lägsta av saldona
på vinstsparkontot vid de två senaste årsskiftena. För deltagande i marsutlottningen
krävs alltså inte - till skillnad från deltagande i den nuvarande septembemtlottningen
— att något nysparande skett utan också den kontoinnehavare som endast låter
tidigare sparade medel helt eller delvis stå kvar på kontot kan delta i vinstutlotlningen.
Härigenom motiveras spararen att behålla tidigare sparande på kontot. Som
villkor för deltagande i lotteriet bör gälla - för att inte mindre restsal-don
skall tynga systemet - att saldot inkl. ränta per något av de två senaste
årsskiftena uppgår till minst I 000 kr.

Vinstsumman i marsutlottningen bör beräknas till I % av
det belopp som ligger lill gmnd för utlottningen. Varje helt hundrakronorsbelopp
på kontot skall berättiga till en lotteriandel. Vinstema skall vara fria från lotterivinstskatt.

Septembemtlottningen bör behållas i sin nuvarande
utformning för att stimulera spararen till ett nysparande. Vinstsumman på 4% av
saidoökningen inkl. ränta under spararet på vinstsparkontona bör bestå. Dock
bör varken vid denna utlottning eller vid marsutlottningen någon begränsning
förekomma i fråga om det antal vinstandelar med vilka man kan delta i lotteriet.
Jag förordar alltså att den nuvarande begränsningsregeln slopas och att
vinstsumman vid septembemtlottningen beräknas på 4 % av saidoökningen inkl.
ränta enligl den metodik som använts vid tidigare vinslutlotlningar.

Även "födelsedagslotteriet" bör behållas i den
nuvarande utformningen. För deltagande i detta lotteri krävs att nysparande
har skett under spararet. Vinstema betalas med en del av den vinstsumma som
avser septem-berutlottningen, dvs. viss del av 4% av saidoökningen inkl. ränta
under spararet på samtliga sparkonton.

Prop.
1980/81:167 8

För
all göra del enklare för allmänheten och för att underlätta hanteringen för
den personal som handhar lönsparsystemen bör likartade krav på regelbundet
sparande gälla för skattesparandet och vinstsparandet. Jag förordar därför att
bestämmelsen om regelbundet sparande inom vinstspar-systemel ändras så att sex
månadsinsättningar per år mot f. n. åtta berättigar till dellagande i septembemtlottningen.
För att åtnjuta skattelättnader enligt skattesparandet är det nämligen
tillräckligt att insättning har skett under minst sex av kvalifikationsårets
månader. En sparare bör inte fä göra insättningar på mer än ett konto under
samma år.

I
fråga om minimi- och maximiinsättningar och vinstsparsystemet i övrigt bör
nuvarande riktlinjer fortfarande gälla.

Frågan
om utformningen av vinstplanen vid mars- resp. septembemtlottningen får
övervägas av riksgäldsfullmäktige. Enligt min mening finns det goda skål för
bankföreningens förslag att införa några vinster på myckel höga belopp.

De
av mig förordade ändringama i vinstsparsystemet bör träda i kraft den I januari
1982. För de deltagare i det nuvarande vinstsparandet som vill gå in i det nya
systemet skall följande gälla fill utgången av år 1985.

Sparbelopp på
vinstsparkontot inkl. sparpremie förs allteftersom beloppen har premierats
över till det nya systemet. Den första överföringen sker den I januari 1982 och
avser sparande som skett under år 1977 och som alltjämt står kvar på kontot.
Den sista överföringen sker vid ingången av år 1986 och gäller det sparande som
har skett under år 1981 och som alltjämt står kvar på kontot. Överföringen sker
automatiskt. Något nytt konto läggs inte upp utan det gamla vinstsparkontot
behålls. De premierade belopp som successivt förs över betraktas inte som nysparande.
Detta innebär att beloppet inte berättigar till deltagande i septemberutlottningen.
Däremot får spararen rätt att delta i marsutlottningen under fömtsättning att
han låter beloppet stå kvar på kontot till utgången av året före det då utlottningen
sker. Vid den första marsutlottningen, som kommer att äga mm år 1983, är alltså
varje kontoinnehavare, som har fått premierat belopp överfört till det nya
systemet den 1 januari 1982 och som har låtit det överförda beloppet stå kvar
helt eller delvis (dock minst I 000 kr.) på kontot t. o. m. den 31 december
1981, berättigad att deltaga med det lägre av saldona, dvs. högst det
överförda beloppet, vid utgången av år 1981 och år 1982. Om kontoinnehavaren
fortsätter att nyspara efter den 31 december 1981 ökas antalet vinstandelar vid
marsutlottningarna, samtidigt som han får möjlighet att delta i septembemtlottningama.
Under en övergångsperiod på fyra år kommer det alltså att finnas två
vinstsparsystem, ett tidigare under avveckling och ett nytt med enbart vinstutlottningar.
Enligt vad jag har inhämtat från företrädarna för bankema kommer förekomsten av
två parallella system inte att medföra några större datatekniska problem.

För
att inte lagstiftning skall behöva tillgripas i framtiden för att förändra eller
avveckla vinstsparandet bör i avtalen mellan bankerna och sparama

Prop.
1980/81:167 9

tas
in en klausul som ger bankema och staten rätt atl genomföra en förändring
eller avveckling, eventuellt efter en viss uppsägningstid.

Som
jag tidigare har nämnt fiir statens kostnader vid omläggningen av vinstsparandet
inte bli högre än om de för åren 1977- 1981 beslulade villkoren skulle
förlängas yllerligare en gång. Genom all sparpremien borttages frigörs medel
motsvarande ungefär 60% av marsutlottningens vinstsumma. Dessutom blir septembemtlottningens
vinsisumma lägre, eftersom denna utlottning i framtiden endast kommer all
omfatta egentligt nysparande och inte äldre premierat sparande. Skillnaden
motsvarar ungefär 40% av vinstsumman i marsutlottningen. Sammanlaget innebär
detta all de totala kosinadema för del nya sparsystemet kommer atl bli i stort
sett oförändrade. Staten bör svara för 70% och bankema för 30% av marsutlottningens
vinstsumma för att samma kostnadsfördelning som hittills skall råda.

Det
nya sparsystemet bör som hittills administreras och övervakas av riksgäldskontoret.
Planläggning och genomförande av propagandakampanjer för det nya sparsystemet
bör under riksgäldsfullmäktige lönspar-kommittén handha. Jag fömtsätter därvid
att sparinstituten själva bekostar den större delen av sparinformationen.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att

uppdraga
åt fullmäktige i riksgäldskontoret att utforma reglema för vinstsparandet i
huvudsak enligt vad jag har förordat i det föregående.

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981