Sök i Ratio Lex

med förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) m.m.

41 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 33 av 41 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1980/81:18, med förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) m.m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:18 Regeringens proposition

1980/81:18

med
förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) m. m.;

beslutad
den 11 september 1980.

Regeringen
föreslår riksdagen alt anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.

På
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FÄLLDIN

CARL
AXEL PETRI

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås ändringar 1 den nya sekretesslag som träder i kraft den
1 januari 1981. Huvudsakligen rör det sig om en anpassning av sekretesslagen till
nytillkommen lagsfiftning. Vissa följdändringar i andra lagar föreslås också.
Lagändringarna avses träda i kraft samtidigt med den nya sekretesslagen.

1*
Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 18

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:18 2

1 Förslag tili

Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs 1 fråga om sekretesslagen (1980:100)

dels att 6 kap. 1 §, 7 kap. 9 §, 8 kap. 2, 9 och 12 §§, 9
kap. 1,9 och 20 §§, 16

kap. 1 §
samt punkterna 1 och 3 övergångsbestämmelserna skall ha nedan

angivna lydelse, dels att 1 lagen skall införas en ny
paragraf, 9 kap. 21 §, av nedan angivna

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap. 1§ Sekretess gäller i myndighels affärsverksamhet
för uppgift om myndighetens affärs- eller driftförhållanden, om del kan antas
att någon som driver likartad rörelse gynnas på myndighetens bekostnad om
uppgiften röjs. Under motsvarande förutsättning gäller sekretess hos myndighet
för uppgift om affärs- eller driftförhållanden hos bolag, förening, samfällighet
eller stiftelse som driver affärsverksamhet och vari det allmänna genom myndigheten
utövar ett bestämmande Inflytande.

Har uppgift, för vilken sekretess gäller enligt första styckei,
lämnats till annan myndighet, gäller sekretessen också där. Sekretessen gäller
dock inle, om uppgiften ingår 1 beslut av den mottagande myndigheten. I fråga
om uppgift i allmän handling gäller sekretessen 1 högst tjugo år.

För den vars anställning hos myndigheten har upphört
gäller förbudet enligt första stycket att röja eller utnyttja uppgift endast i
den utsträckning som följer av 3 § andra stycket lagen (1931:152) med vissa
bestämmelser om illojal konkurrens.

1 kap. 9§

Sekretess gäller inom det obligatoriska skolväsendet och 1
gymnasieskolan för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller
behandling och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos psykolog
eller kurator, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan alt den som
uppgiften rör eller någon honom närstående lider men.

Sekretess gäller på samma område dels i skolans elewårdande
verksamhet 1 övrigt för uppgift om enskilds personliga förhållanden, dels för
uppgift som hänför sig lill ärende om tillrältaförande av elev eller om
skiljande av elev från vidare studier. Sekretessen gäller dock endast, om det
kan antas alt den

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:18 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

som uppgiften rör eller någon honom närslående lider men
om uppgiften röjs. Sekretessen gäller Inte beslut 1 elevvårdsärende eller i
annat ärende som nu har nämnts.

Sekretess gäller inom utbildningsväsendet i övrigt för
uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för
uppgift om enskilds personliga förhållanden hos psykolog, kurator eller studie
vägledare, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som
uppgiften rör eller någon honom närstående lider men.

Sekretess gäller i sådan verksamhet för studie- och
yrkesorientering som skolstyrelse bedriver för att stödja ungdomar under arton
år, som efter att ha slutat grundskolan inte genomgår utbildning eller har
arbete. Sekretessen gäller för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om
det kan antas all den som uppgiften rör eller någon honom närstående Uder men
om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inle beslul i ärende. I fråga om
uppgift i allmän handling gäller sekretessen 1 högst sjuttio

8 kap. 2§

Sekretess gäller 1 ärende om Sekretess
gäller i ärende om

arbetsskadeförsäkring för uppgift arbetsskadeförsäkring eller delpen-

om
enskilds affärs- eller driftförhål- sionsförsäkring
för uppgift om en-

landen, om det kan antas att den skilds affärs-eller
driftförhållanden,

enskilde
lider skada om uppgiften om det kan antas att den enskilde

röjs.
Under samma förutsättning lider
skada om uppgiften röjs.

gäller
sekretess för sådan uppgift i Under
samma förutsättning gäller

ärende
enligt lagstiftning om arbets- sekretess
för sådan uppgift i ärende

miljön, om
reglering av arbetstid enhgt lagstiftning om arbetsmiljön,

eller om
arbetstillstånd för utlän- om reglering av arbetsfid eller om

ning. Såvitt avser ärende enligt lag- arbetsfillstånd för ufiänning. Såvitt

stiftnlng
om arbetsmiljön kan rege- avser ärende enligt lagstiftning om

ringen för särskilt fall förordna om arbetsmiljön kan regeringen för sär-

undantag från sekretessen 1 fråga om skilt fall förordna om undantag
från

uppgift som nu har nämnts, om den sekretessen i fråga om uppgift som

finner det vara av vikt att uppgiften nu har nämnts, om den finner det

lämnas. vara av vikt att uppgiften lämnas.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen 1
högst tjugo år.

1* Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 18

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:18 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9§

Sekretess gäller hos myndighet för uppgift som avser
provning, bestämning av egenskaper eller myckenhet, värdering, vetenskaplig,
teknisk, ekonomisk eller statistisk undersökning eller annat sådant uppdrag som
myndigheten utför för enskilds räkning, om det måsle antas att uppdraget har
lämnats under förutsättning alt uppgiften inte röjs. Regeringen kan för
särskilt fall förordna om undantag från sekretessen, om den finner det vara av
vikt att uppgiften lämnas.

I fråga om uppgift i allmän hand- I fråga om uppgift i allmän hand-

ling gäller sekretessen i högsl tjugo ling gäller
sekretessen i högst tjugo

år. Hos högskoleenhet gäller sekre- år. Hos högskoleenhet gäller sekre

tessen dock i högst tio år och hos tessen dock 1 högst tio år. Hos

statens skeppsprovningsanstalt i slatens skeppsprovningsanstalt och

högst femtio år. patent- och registreringsverket
gäller

sekretessen i högsl femtio år.

12 § Sekretess gäller i myndighels verksamhei avseende hälso-
eller sjukvård för sådan uppgift om viss varas tillverkning eller innehåll, som
har lämnats till myndigheten för att användas som upplysning om eller underlag
för behandling eller annan liknande åtgärd, om det kan antas att tillverkaren
eller försäljaren lider skada om uppgiften röjs.

Sekretess gäller i myndighets verksamhet, som består i
etisk bedömning av biomedicinska forskningsprojekt innefattande försök på
människa, för uppgift om enskUds affärs- eller driftförhållanden, om det kan
antas att den enskilde lider skada orri uppgiften röjs. I fråga om uppgift i
allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

9 kap. 1§ Sekretess gäller i myndighets verksamhet, som
avser bestämmande av skatt eller som avser taxering eller i övrigt
fastställande av underlag för bestämmande av skatt, för uppgift om enskilds
personliga eller ekonomiska förhållanden. Uppgift hos tullverket får dock
lämnas.ut, om del står klart att uppgiften kan röjas utan alt den enskilde
lider skada eller men. För uppgift i mål hos domstol gäller sekretessen endast
om det kan antas att den enskilde

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:18 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lider
skada eller men om uppgiften röjs. Har uppgiften erhållits från annan myndighet
och är den sekretessbelagd där, gäller dock denna sekretess hos domstolen, om
uppgiften saknar betydelse i målet.

Med skatt
avses i detla kapitel skatt på inkomst eller förmögenhet saml omsättningsskatt,
tull och annan indirekt skatt. Med skatt jämställs arbetsgivaravgift,
prisregleringsavgift och liknande avgift samt skatte- och avgiftstillägg och
förseningsavgift. Med verksamhei som avser bestämmande av skatt jämställs
verksamhet som avser bestämmande av pensionsgrundande inkomst.

Sekretessen
gäller inte beslut, varigenom skatt eller pensionsgrundande inkomst bestäms
eller underlag för bestämmande av skatt fastställs, såvida inte beslutet
meddelas i ärende om

1.
förhandsbesked
1 taxerings- eller skattefråga,

2.
befrielse från
tillämpning av bestämmelserna om beräkning av skattepliktig realisafionsvinst
vid avyttring av aktier och liknande egendom i samband med struklurralionallsering,

3.
rätt alt
erhålla avdrag vid taxeringen för avsättning till särskild nyanskaffningsfond,

4. rält att erhålla avdrag vid taxeringen för kostnad för
exportkredit.

Utan hinder av sekretessen får Utan
hinder av sekretessen får

uppgift
lämnas till enskild enligt vad uppgift lämnas till enskild enligl vad

som föreskrivs i lag om förfarandet som föreskrivs 1 lag om förfarandet

vid beskattning. vid beskattning eller om
skatteregis-

ter. I fråga om uppgift 1 allmän handling gäller
sekretessen i högsl tjugo år,

9§ Sekretess gäller hos allmän advokatbyrå i ärende om
rättsligt biträde

1. för uppgift som det kan antas alt den rättssökande
har förutsatt skall bli

behandlad förtroligt,

2, för uppgift i övrigt om någons personliga eller
ekonomiska förhållan

den, om det kan antas att han lider skada eller men om uppgiften röjs.

Motsvarande sekretess gäller hos Motsvarande sekretess gäller hos

notarius
publicus i verksamhei som notarius publicus i verksamhet som

enligt lag eller annan författning enligl lag eller annan författning

ankommer på honom. ankommer på honom. Sekretessen

gäller inte uppgift om protest av växel eller check.

20 §

Sekretess gäller hos domstol 1 mål Sekretess
gäller hos domstol i mål

om tillämpningen av lagen om
tillämpningen av/agen (7974.72)

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:18 6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

(1976:580) om medbestämmande i om
anställningsskydd, lagen

arbetslivet och i mål om kollektivav- (1976:580) om medbestämmande 1

tal för uppgift om enskilds personH- arbetslivet, 7, 8,11 och 13 kap. lagen

ga eller ekonomiska förhållanden, (1976:600) om offentlig anställning

om det kan antas att den enskilde och 2-5 och 8 §§ lagen (1979:118) om

eller någon honom närstående lider jämställdhel mellan kvinnor och män

avsevärd skada eller belydande men / arbetslivet samt i mål om kollektiv-

om uppgiften röjs. avtal för uppgift om enskilds
person

liga eller ekonomiska förhållanden,

om det kan antas att den enskilde

eller någon honom närstående lider

avsevärd skada eller betydande men

om uppgiften röjs.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

21 §

Sekretess gäller i ärende hos jämställdhetsombudsmannen
eller jämställdhetsnämnden enligt lagstiftningen om jämställdhet mellan
kvinnor och män i arbetslivet för uppgift om enskilds personliga eller
ekonomiska förhållanden, om det kan antas an den enskilde Uder skada eller men
om uppgiften röjs.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i
högst tjugo

16 kap. 1§ Att friheten enligt 1 kap. 1 §
tryckfrihetsförordningen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa fall
är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2 samt 5 § 1 och 2
samma förordning. De fall av uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka
nämnda frihet enligl 7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 3
tryckfrihetsförordningen i övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten
följer av

3. denna lag enligt 3. denna lag enligt

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:18 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap. 9, 72, 13 eller 15 § 8 kap. 9 §, 72 § första stycket, 13
§

eller 15 §

1. Denna lag' träder i kraft den 1 1. Denna lag' träder i kraft den 1

januari
1981, januari 1981, Inom den kommunala

socialtjänsten tUlämpas dock bestämmelserna i 15 kap. 1
och 2 §§ först efler ingången av år 1982. 3. Innehåller den nya lagen hänvisning
till viss lagstiftning och har denna lagsliflning trätt i stället för äldre
lagstiftning, skall hänvisningen avse även den äldre lagstiftningen.

Under år 1981 skall hänvisningen i 7 kap. 4 § iredje
stycket till lagstiftningen om socialtjänst och om vård av unga utan samtycke
avse barnavårdslagen (1960:97), lagen (1954:579) om nyklerhetsvård, lagen
(1956:2) om socialhjälp, lagen (1976:381) om barnomsorg och lagen (1936:56) om
socialregister. Föreskrifterna i bestämmelsen angående socialnämnd skall under
samma tid avse barnavårdsnämnd, iiykler-hetsnämnd och socialnämnd eller social
centralnämnd och social distriktsnämnd.

Ulan hinder av sekretessen enligt 7 kap. 4 § får uppgift
under år 1981 lämnas tdl enskild enligt vad som föreskrivs i lagen om socialregisler.

Denna lag träder i krafl den 1 januari 1981,

SFS 1980:100.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:18

2 Förslag till

Lag om
ändring i lagen (1931:152) med vissa bestämmelser mot illojal

konkurrens

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1931:152) med vissa
bestämmelser mot illojal konkurrens dels alt 12 § skall upphöra att gälla, dels
att 3 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§' I näringsverksamhet anställd person, som under den
tid, tjänstavtalet är gällande, i avsikt att bereda sig eller annan fördel
eller att göra skada, obehörigen använder sig av eller yppar fabrikationssält,
anordning, affärsförhållande eller annat, varom han under samma tid erhållit
kännedom och som han vel utgöra en arbetsgivarens yrkeshemlighet, straffes med
dagsböter eller med fängelse i högst ett år; ersatte ock uppkommen skada.

Lag samma vare, om någon i annat fall, i avsikt varom i
första stycket förmäles, obehörigen använder sig av eller giver annan del av
ritning, mönster, modell, schablon eller dylik teknisk förebild, som han för
utförande av arbete eller eljest för affärsändamål fått sig anförtrodd.

Ifråga om den som är anställd hos del allmänna tillämpas
bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100) i stället för första stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981,

' Senasle lydelse 1942:246.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:18 '

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1936:56) om socialregister

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1936:56) om
socialregister skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7§'

I 5 § omförmälda myndigheter, styrelser, nämnder, bolag
och kassor ävensom kommunall organ, som i annan kommun för socialregister, äro
berättigade att efter framställning erhålla för sin verksamhet erforderliga
uppgifter från registret beträffande viss angiven person. Sådan rätt tillkommer
ock riksbanken och dess ortsombud vid behandlingen av frågor rörande statliga
bosättningslån.

För vetenskaplig eller därmed jäm förlig undersökning må
uppgifter från socialregister utlämnas till enskild, såvida trygghet kan anses
vara för handen att det ej kommer att missbrukas tiU men för enskild.
Fråga om utlämnande prövas av socialstyrelsen. Vid utlämnande böra erforderUga
förbehåll göras.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981,

Senaste lydelse 1977:1033,

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:18 10

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1954:579) om nykterhetsvård

Härigenom föreskrivs att 64 § lagen (1954:579) om
nykterhetsvård skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

64 §' Då undersökning eller annan åtgärd enligt denna lag
vidtages, bör noga fillses att den som åtgärden avser icke utsattes för allmän
uppmärksamhet eller onödigtvis stores 1 lovlig verksamhei.

Den som
är eller varit verksam Den som är eller har varil verksam

inom samhällets nyklerhetsvård må vid en sådan vårdanstalt som avses i

ej obehörigen yppa vad han därvid 40 S och som drivs av någon annan

erfarit rörande enskilds personliga än staten, landstingskommun eller

förhållanden. kommun får inte obehörigen röja

vad han därvid har erfarit om enskildas personliga
förhållanden. Bestämmelser om tystnadsplikt i det allmännas verksamhet finns i
sekretesslagen (1980:100). Alla handlingar i förekommande ärenden skola så
förvaras, alt de icke äro tillgängliga för obehöriga.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

Senaste lydelse 1975:703,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:18 11

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1956:2) om socialhjälp

Härigenom föreskrivs att 64 § lagen (1956:2) om
socialhjälp skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

64 §'

Den som är eller varit verksam vid behandlingen av frågor erdigt
denna lag må ej obehörigen yppa vad han därvid erfarit rörande enskilds personliga
förhållanden.

Alla handlingar i förekommande ärenden skola så förvaras,
att de icke äro tillgängliga för obehöriga.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

1 Senaste Ivdelse 1975:704.

6 Förslag till

Lag om ändring i barnavårdslagen (1960:97)

Härigenom föreskrivs alt 91 § barnavårdslagen (1960:97)
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

91 §'

Den som är eller varit verksam inom samhällets barnavård
må ej obehörigen yppa vad han därvid erfarit rörande enskilds personliga förhåUanden.

Alla handlingar i förekommande mål och ärenden skola så
förvaras, att de icke äro tillgängliga för obehöriga.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

1 Senaste lydelse 1975:713.

2 Riksdagen 1980/81. 1 .saml Nr 18

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:18 12

7
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1965:94) om polisregister m. m.

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1965:94) om polisregister m. m.' dels att i
8 § ordet "Konungen" skall bytas ul mot "regeringen", dels
alt 10 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

10 r-

Den
som / sin tjänst eller med slöd Den som med slöd av denna lag

av
denna lag fått del av uppgift ur /larfått del av uppgift ur polisregister

polisregister om annans personliga om annans personliga förhållanden

förhållanden får icke obehörigen får inte obehörigen röja vad han

yppa vad han sålunda erfarit. sålunda har erfarit.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekretesslagen
(1980:100).

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1981.

'
Senaste lydelse av 8 § 1970:642, 2 Senaste lydelse 1975:721,

opaginerad Kontrollera mot PDF

8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:633) om kungörande av lagar
och andra

författningar

Härigenom
föreskrivs alt 2 § lagen (1976:633) om kungörande av lagar oeh andra
författningar skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 § '

Nuvarande
lydelse

I fråga om
annan författning ån lag gäller att 4-9 §§ ej äger tUlätnpning på författning

1.
som på grund av
lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten alt utbekomma aUmänna handlingar
ej får lämnas ut till envar eller

2.
som endast
reglerar statlig myndighets inre förhållanden eller förhållandet mellan
statliga myndigheter inbördes, förutsatt att författningen ej innehåller
något som kan vara av väsentligt intresse för utomstående eller för berörda
arbetstagares eller uppdragstagares rättsställning.

Regeringen
får föreskriva att lokal trafikföreskrift ej behöver kungöras på sätt som sägs
i 9 §.

Föreslagen
lydelse

I fråga om andra författningar än lagar gäller att 4-9 §§
inte tiUämpas på en författning

1. som på
grund av sekretesslagen (1980:100) inle får lämnas ut till envar eller

2. som endast reglerar en statlig myndighets inre
förhållanden eller förhållandet mellan statliga myndigheter inbördes,
förutsatt alt författningen inte innehåller något som kan vara av väsentligt
intresse för utomstående eller för berörda arbetstagares eller
uppdragstagares rättsställning.

Regeringen
får föreskriva att lokala trafikföreskrifter inte behöver kungöras på det sätt
som anges i 9§.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981,

1 Senaste lydelse 1978:238.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:18 14

9 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979:1118) om Jämställdhet mellan
kvinnor

och män i arbetslivet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1979:1118) om
jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet' dels att 22 § skall upphöra
all gälla, dels att 11 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 §

Mål om tillämpning av 2-5 och 8 §§ handläggs enligt lagen
(1974:371) om rättegången i arbetstvister. Därvid anses som arbetstagare även
arbetssökande och som arbetsgivare även den hos vilken någon har sökt arbete.
Detsamma gäller vid tillämpning i en tvist om 2-5 och 8 §§ av reglerna om tvisteförhandling
i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.

I en sådan tvist får jämstålldhetsombudsmannen föra talan
för en enskild arbetstagare eller en arbetssökande, om den enskilde medger det
och om ombudsmannen finner alt en dom i tvisten är betydelsefull för
rättstillämpningen. Sådan talan förs vid arbetsdomstolen. När en
arbetstagarorganisation har rätt att föra talan för den enskilde enligt 4 kap.
5 § lagen om rättegången i arbetstvister, får dock jämställdhetsombudsmannen
föra talan endast om organisationen inte gör det. Vad som i den lagen
föreskrivs om den enskildes ställning i rättegången, tillämpas även när
ombudsmannen för talan.

7 mål om tiUämpning av 2-5 och 8 §§ kan domstolen utöver
vad som i övrigt gäUer förordna all förhandhng skall hållas inom stängda
dörrar, i den mån det kan antas att offentlighet skuUe medföra risk för
väsentlig skada för part eller annan genom yppande av affärs-, drift- eller
därmed jämförligt förhållande hos företag eller organisation eller av enskilds
ekonomiska eller personliga förhållanden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

Lagen omtryckt 1980:412,

opaginerad Kontrollera mot PDF

10 Förslag till

Lag om ändring i utlänningslagen (1980:376)

Härigenom
föreskrivs att 45 § utlänningslagen (1980:376) skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

45 §

I
ärenden hos länsrätten om utvisning enligt 43 § skall hållas muntlig
förhandling som avses 1 9§ förvallningsprocesslagen (1971:291), om
utlänningen begär det. Länsrätten skall 1 god tid innan den beslutar om
utvisning underrätta utlänningen om hans rätt att begära muntlig förhandling.

Vid
muntlig förhandling hos en förvaltningsdomstol 1 utvisnings-ärenden tillämpas
bestämmelserna om allmänt ombud och förfarandet i 58 och 59 §§ samt 60 § första
stycket. I fråga om ersällning till allmänt ombud och tolk tillämpas bestämmelserna
i 61 § Iredje stycket och 62 §. Domstolen får besluta att förhandlingen skaU
hållas inom stängda dörrar, även om detta inte följer av 16 § förvallningsprocesslagen
(1971:291).

Vid
muntlig förhandling hos en förvaltningsdomstol i utvisningsärenden tillämpas
bestämmelserna om allmänt ombud och förfarandet i 58 och 59 §§ samt 60 § första
stycket. I fråga om ersättning till allmänt ombud och tolk tillämpas bestämmelserna
i 61 § tredje stycket och 62 §.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:18 16

Utdrag

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-09-11

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande, oeh
statsråden Ullsten, Bohman, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling,
Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg,
Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson

Föredragande: statsrådet Petri

Proposition med förslag till lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100) m. m.

1 Inledning

Riksdagen har under våren 1980 antagit en ny sekretesslag (prop.
1979/80:2, KU 1979/80:37, rskr 1979/80:179, SFS 1980:100). Den nya lagen träder
i kraft den 1 januari 1981. Den ersätter då dels nuvarande bestämmelser om
hemliga handlingar i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma
allmänna handlingar (1937 års sekretesslag), dels i princip alla nu gällande
tystnadspliktsföreskrifter för offentliga funktionärer. Den nya lagstiftningen
innebär alltså en enhetlig reglering av handlingssekretess oeh tystnadsplikt i
det allmännas verksamhei.

Den nya sekretesslagen medför en omfattande följdlagstiftning.
Samfidigt med den nya lagen har riksdagen beslutat följdändringar i fyra lagar,
bl. a. rättegångsbalken (RB) och förvallningsprocesslagen (1971:291). Ändringarna
(SFS 1980:101-104) innebär en ny reglering av möjligheterna att hålla
domstolsförhandlingar inom stängda dörrar (s. k. förhandlingssekretess).

Följdändringar i ett hundratal lagar har beslutals av
riksdagen senare under våren 1980 (prop. 1979/80:80, KU 1979/80:45, rskr
1979/80:269, SFS 1980:158-257). Huvuddelen av dessa följdändringar innebär att
hittillsvarande bestämmelser om tystnadsplikt för offentliga funktionärer
upphör att gälla den 1 januari 1981. Föreskrifter om tystnadsplikt som riktar
sig både till offentliga funktionärer oeh till enskilda har ändrats så att de
efter nämnda dag kommer att avse endast enskilda. Andra lagändringar innebär
alt vissa bestämmelser om förhandlingssekretess i andra lagar än RB oeh förvallningsprocesslagen
upphävs, eftersom de ersätts av den nya regleringen.

I prop. 1979/80:80 (s. 48) aviserade jag att det är
nödvändigt med

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:18 17

ytterligare följdlagstiftning till den nya sekretesslagen.
Det gäller dels ändringar i själva sekretesslagen, dels ändringar i andra
lagar. Vissa av de frågor som jag berörde i prop. 1979/80:80 bör las upp i
förevarande sammanhang. Samtidigt bör behandlas oekså några frågor som inte
nämndes i propositionen. Huvudsakligen rör det sig om en anpassning av
bestämmelser i den nya sekretesslagen till nytillkommen lagstiftning. De nya
bestämmelserna bör träda i kraft samtidigt med sekretesslagen.

Av de frågor
som berördes i prop. 1979/80:80 och som inte tas upp här behandlas vissa på
annat håll. En anpassning av tystnadspliktsföreskrifterna i kredilupplysningslagen
(1973:1173) och inkassolagen (1974:182) till den nya sekretesslagen föreslås i prop.
1980/81:10. Följdlagstiftning som berör bl. a. Iagen(1980:ll)om tillsyn över hälso-och
sjukvårdspersonalen m. fl. föreslås i en lagrådsremiss som har beslutats den 28
augusti 1980. Vidare övervägs enligt vad jag har inhämtat inom
budgetdepartementet följdändringar i skattelagstiftningen med anledning avden
nya sekretesslagen. Här kan också erinras om att brottsförebyggande rådet har
tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att inom ramen för översynen av
lagstiftningen mot den organiserade och den ekonomiska brottsligheten se över
bestämmelserna om informafionsulbyle och anmälningsskyldighet mellan
myndigheter.

Vissa frågor bör f. n. inle föranleda lagsfiftning. Jag
återkommer strax till dem.

Den nya
sekretesslagen påkallar även ändringar på förordningsnivå. Regeringen har den
19 juni 1980 beslutat om en sekretessförordning (SFS 1980:657). Vidare kommer
under hösten de tystnadspliktsbestämmelser som nu förekommer i föreskrifler som
har meddelats av regeringen oeh som innebär förbud att röja eller utnyttja vad
någon har erfarit i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt alt
upphävas eller ändras så att tystnadsplikt inle längre föreskrivs. Regeringen
har också bemyndigat förvaltningsmyndigheterna och kommunerna alt upphäva
eller ändra föreskrifter om tystnadsplikt som har beslutats av dessa (SFS
1980:659).

De
lagförslag som las upp i detta ärende är sådana att de enligl första meningen i
8 kap. 18 § andra stycket regeringsformen (omtryckt 1979:933) bör granskas av
lagrådet. De här förordade ändringarna i den nya sekretesslagen har dock i allt
väsentligt karaktären av en anpassning av bestämmelserna i lagen till annan
lagstiftning, huvudsakligen nytillkommen sådan inom olika förvaltningsområden.
De berör inle heller de delar av sekretesslagen över vilka lagrådet
företrädesvis hördes (1 och 12-15 kap., se prop. 1979/80:2 del A s. 406).
Övriga lagförslag utgör följdändringar av närmast lagteknisk karaktär av samma
slag som de som lades fram i prop. 1979/80:80 och över vilka lagrådets yttrande
inle inhämtades. Lagrådels yttrande över de här framlagda förslagen kan därför
anses sakna betydelse på grund av lagstiftningsfrågornas beskaffenhet och kan
alltså, med stöd av andra meningen i nämnda lagrum i regeringsformen,
underlåtas.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:18 18

2 Vissa särskilda frågor

2.1 Registrerads insyn i vissa register

Enligt 7 kap. 17 § sekretesslagen gäller sekretess i sådan
verksamhet som avser förande av eller uttag ur allmänt kriminalregister eller
polisregister för uppgifter som har tillförts registret. Om utlämnande av
sådana uppgifter gäller vad som är föreskrivet i lag om de register som nu har
nämnts och i förordning som har slöd i sådan lag. Föreskrifterna i 14 kap.
sekretesslagen-bland dem den paragraf vari anges att sekretess till skydd för
en enskild inte gäller i förhållande till honom själv (4 §) - gäller inte i
fråga om sekretessen enligt 7 kap. 17 §. De lagar som denna paragraf hänvisar
till är lagen (1963:197) om allmänt kriminalregister och lagen (1965:94) om
polisregister m. m. De bestämmelser i dessa båda lagar som rör utlämnande av
uppgifter till enskilda innebär att en person som är registrerad i något av de
register som avses i lagarna bara i särskilda undantagsfall har möjlighet att
få del av uppgifler om sig själv.

Frågan om en utvidgad rätt för den registrerade att få ta
del av registeruppgifter om sig själv har diskuterats under förarbetena till
sekretesslagen. Föredragande statsrådet uttalade (prop. 1979/80:2 del A s.
214) att det under följdlagstiftningsarbetet fick övervägas om det borde
införas en föreskrift i registerlagarna som skulle innebära alt den
registrerade hade rätt att ta del av registeruppgifter om sig själv på ett
sådant sätt att han inte skulle komina att förfoga över något bevis om
registrets innehåll. För min del erinrade jag om detta uttalande i prop.
1979/80:80 (s. 48) och förklarade att den fråga det här gällde krävde närmare
utredning om vilken lösning som skulle väljas och vilka praktiska och
ekonomiska konsekvenser lösningen skulle få för polisväsendet. Jag var därför
inte beredd all då lägga fram något förslag om ändring i de två lagarna.

Frågan om den registrerades insynsrätt har därefter
diskuterats i en promemoria, som upprättats inom justifiedepartementet (dnr
301-80). I promemorian föreslogs ändringar i kriminal- och
polisregisterlagarna. Förslagen gick ut på att den enskilde skulle ha rätt alt
ta del av sådana uppgifter om sig själv som hemlighölls av hänsyn till den
enskildes egna intressen. Uppgifter som var hemliga av andra skäl skulle
däremot inte få göras fillgängliga för honom. Rätten lill insyn innebar dock
inte någon rätt för den enskilde alt få något bevis om registreringsinnehållet.
Bakom denna ståndpunkt låg farhågor för att en möjlighet alt få registerutdrag
skulle komma att utnyttjas av arbetsgivare till att kräva anställningssökande
på strafflöshetsinlyg. Eftersom den enskilde inte skulle få tillgång till något
registerutdrag, måste han enligt promemorieförslaget infinna sig på en
polisstation för alt på stället ta del av uppgifterna på en bildskärm eller
genom läsning av en utskrift.

Efter remiss har yttranden över promemorian avgells av
rikspolisstyrelsen, datainspektionen och samarbetsorganet (Ju 1968:59) för
rättsväsendets

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:18 19

informationssystem (SARI). Av remissutfallet framgår att
en lösning enligt promemorians förslag är förenad med åtskilliga praktiska och
tekniska problem. Bl. a. måste dataterminaler finnas placerade på sådant sätt
att allmänheten på lämplig plats i polisens lokaler kan läsa bildskärmstext
eller datorutskrift. Eftersom dessa lokaler f. n. inte är lämpade fördel
ändamålet, måsle de i stor utsträckning byggas om, bl. a. för att den enskilde
skall kunna ta del av uppgifter om sig själv utan risk för insyn från andra
personer. Därtill kommer alt det är svårt att med någon grad av säkerhet
beräkna vilken personal och andra resurser som kan komma alt krävas, om reformen
genomförs.

Enligl min
mening talar åtskilliga skäl för att den registrerade ges rätt att ta del av
registeruppgifter om sig själv när allmänna intressen inte är berörda.
Grundsatserna bakom bestämmelserna i 14 kap. 4 § sekretesslagen om den
enskildes rätt att förfoga över sekretess som gäller i hans intresse oeh i 10 §
datalagen (1973:289) om den registrerades rätt att få underrättelse om
innehållet i personuppgift som ingår i ett personregister gör sig otvivelaktigt
gällande också i fråga om kriminal- och polisregistren. Som emellertid framgår
av remissutfallet är frågan förenad med åtskilliga praktiska och tekniska
problem. Vidare är det svårt att överblicka de ekonomiska konsekvenserna av den
lösning som förordats i promemorian. Frågan kräver därför enligt min mening
ytterligare utredning. Jag är därför inte beredd att nu lägga fram något
förslag på denna punkt men avser alt återkomma i frågan. Polisregislerlagen bör
emellertid anpassas till den nya sekretesslagen, se avsnitt 4.7.

2.2 Utvidgning av besvärsrätten

Om en myndighet avslår en enskilds begäran om att få ta
del av en allmän handling eller lämnar ut en allmän handling med ett förbehåll,
som inskränker sökandens rätt all yppa dess innehåll eller annars förfoga över
den, får sökanden enligt 2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen föra talan mot
beslutet. Från denna huvudregel finns vissa undantag, bl. a. i fråga om
riksdagens och regeringens beslul i saken. 1 15 kap, 7 § sekretesslagen finns
närmare bestämmelser om vilken myndighet som är besvärsinstans, 1 regel är
kammarrätten första och regeringsrätten andra besvärsinstans. Enligt 15 kap, 8
§ samma lag får talan också i allmänhet föras mot ett beslut varigenom en
myndighet har avslagit en annan myndighets begäran att få ta del av en
handling. I paragrafen anges vidare hos vilken myndighet sådana besvär skall
anföras. Däremot föreligger f. n. inte någon besvärsrätt för den som anser sig
bli lidande av ett beslut om att en allmän handling skall lämnas ul, vare sig
denne är en enskild eller en myndighet.

Televerket
har i en skrivelse den 7 februari 1980 ifrågasatt om inte besvärsrätten bör
utvidgas. Verket har pekat på del fallet att en myndighet avslår en enskilds
begäran att få la del av en allmän handling och att

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:18 20

kammarrätten sedan ändrar beslutet och bestämmer att
handlingen skall lämnas ut. Verket menar alt myndigheten i ett sådant fall bör
ha rätt alt föra talan i regeringsrätten mot kammarrättens beslut.

En utvidgning av fullföljdsrätten på sätt televerket har
förordat förutsätter ändringar i tryckfrihetsförordningens regler om allmänna
handlingars offentlighet. När de nuvarande bestämmelserna i grundlagen tillkom
diskuterades också klagorättens omfattning (prop. 1975/76:160 s. 202 ff).
Därvid intogs den ståndpunkten att den som ansåg sig bli lidande på alt en
allmän handling lämnas ut inte borde ges rätt att överklaga ullämnandebe-slutet.
Bl. a. åberopades del skälet att en sådan utvidgning av klagorälten skulle
kunna äventyra vad som ofta har avgörande betydelse när offentlighetsprincipen
skall lillämpas, nämligen att prövningen sker snabbi. Med hänsyn till den
ståndpunkt som sålunda intogs i grundlagstiftningsärendet anser jag alt det
inte nu bör komma i fråga att göra en sådan utvidgning av klagorälten som den
som televerket har diskuterat i sin skrivelse,

2.3 Utvidgning av statistiksekretessen

19 kap. 4 § sekretesslagen finns bestämmelser om sekretess
i sådan särskild verksamhet hos myndigheterna som avser framställning av
statistik. Sekretessen skyddar uppgifter som avser en enskilds personliga
eller ekonomiska förhållanden och som kan hänföras till den enskilde. Enligt
huvudregeln är sekretessen absolut. Fyra undantag finns doek från regeln om
absolut sekretess. Undantagen avser uppgifter i företagsregister, uppgifter som
rör avlidna, uppgifter som behövs för forskningsändamål och uppgifter som inte
genom namn m. m. är direkt hänförliga till den enskilde. För dessa fall gäller
ett omvänt skaderekvisit, dvs. uppgifterna får lämnas ut, om det står klart alt
de kan röjas utan att den som uppgifterna rör eller någon honom närstående
lider skada eller men.

Enligt 1 kap. 3 § sekretesslagen gäller sekretess också i
förhållandet myndigheter emellan. Konflikten mellan sekretessbestämmelserna och
föreskrifter, som ålägger en myndighet eller dess offentliga funktionärer
skyldighet att tillhandahålla en annan myndighet uppgifter, har vid tillkomsten
av sekretesslagen lösts så att uppgiftsskyldigheten har getts försteg framför
sekretessen (14 kap, 1 § sekretesslagen).

Till nu avsedda föreskrifter om uppgiftsskyldighet hör
reglerna i 36-40 kap. RB om rätt för domstolar att få tillgång till bevisning i
rättegångar (prop. 1979/80:2 del A s. 399). Innebörden i denna reglering blir
alltså att sekretessen viker för t. ex. vittnesplikten. Vittnesplikten gäller
emellertid inte obegränsad. 1 36 kap. 5 § RB anges sålunda fall där det är
förbjudet att höra vittnen angående uppgifter av visst slag. Bl. a. är en
domstols möjligheter att få tillgång till uppgifter som omfattas av utrikes-
och försvarssekretessen begränsade (se SFS 1980:101). Någon liknande begränsning
finns inte i fråga om uppgifter som omfattas av den s. k. statistiksekre-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:18 21

tessen enligt 9 kap. 4 § sekretesslagen. Härgäller alltså
vittnesplikten fullt ut. En domstols rätt att förordna att allmänna handlingar,
som kan antas ha betydelse som bevis, skall tillhandahållas domstolen eller
förundersökningsmyndigheten regleras på motsvarande sätt i 38 kap. 8 § RB (jfr
23 kap, 14 § RB), Allmänna handlingar, som innehåller uppgifter som omfattas av
statistiksekretessen, undantas alltså inte från denna s. k. editionsplikt.

Med anledning
av all sistnämnda förhållande hade kritiserats i en motion uttalade riksdagen i
samband med att den antog sekretesslagen att möjligheterna att ytterligare
inskränka domstolarnas rätt alt förordna om utlämnande av allmänna handlingar inle
kunde göras utan närmare överväganden (KU 1979/80:37 s. 35), Frågan om en sådan
utvidgning har därefter övervägts inom justitiedepartementet.

För egen
del vill jag först erinra om att frågan om förhållandet mellan slatisliksekrelessen,
å ena sidan, oeh bl. a. vittnes- och editionsplikten enligt RB, å andra sidan,
behandlades under förarbetena till den nya sekretesslagen. I den
departementspromemoria (Ds Ju 1977:11) som låg till grund för prop. 1979/80:2
föreslogs att det i 36 kap. 5 § RB föreskrivna förbudei mot vittnesförhör i
vissa fall skulle utvidgas lill att avse oekså uppgifter som omfattades av slatisliksekrelessen.
I mål angående särskilt allvarliga brott eller när det förelåg ett samtycke lill
förhöret av den som skyddades av sekretessen skulle dock sådana uppgifler få
lämnas, 1 promemorian föreslogs vidare att skyldigheten för myndigheterna att
tillhandahålla en domstol allmänna handlingar som kunde antas ha betydelse som
bevis skulle regleras på motsvarande sätt. Det innebar att editionspliklen
skulle vara begränsad i fråga om handlingar som innehöll uppgifter som
omfattades av slatisliksekrelessen.

Under
remissbehandlingen av promemorian log statistiska centralbyrån i sitt yttrande
upp frågan om förhällandet mellan statistiksekretessen och den föreslagna
utvidgningen av förbudet mot vittnesförhör (prop. 1979/80:2 del B. s. 558 f). I
yttrandet hävdades att förbudet borde gälla oekså i de mål angående särskilt
allvarliga brott där enligl promemorian vittnesförhör skulle vara tillåtet.

I prop.
1979/80:2 uttalade föredragande statsrådet (del A s. 399) att den avvägning
mellan intresset av sekretess oeh det motstående intresset av att domstolarna
fick tillgång till bevisning som hade gjorts i RB i huvudsak var
tillfredsställande till sin sakliga innebörd. Del saknades därför skäl alt i
del då aktuella sammanhanget göra annat än de jämkningar som var nödvändiga med
anledning av de nya reglerna om sekretess i offentlig verksamhet. Ett liknande
uttalande gjordes i fråga om editionsplikten (s. 400). 1 konsekvens med denna
uppfattning föreslogs i propositionen inte något förbud mot att höra vittnen
angående uppgifter som omfattades av stalistiksekretessen och inte heller någon
motsvarande begränsning av editionspliklen enligt 38 kap. 8 § RB. Det kan
tilläggas att ställningstagandet i propositionen också bör ses

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:18 22

mot bakgrund av att sekretessen mellan myndigheter över
huvud taget var mindre långtgående i propositionen än i
departementspromemorian.

Jag delar naturligtvis den uppfattning som ligger bakom
riksdagens nyssnämnda uttalande om stalistiksekretessen, nämligen att uppgifter
som har lämnats till en myndighet som underlag för statistikproduktion bör ha
ett fullgott sekretesskydd. Den nya sekretesslagen innebär också avsevärda
förstärkningar av stalistiksekretessen jämfört med 1937 års lag och gällande tystnadsplikisreglering.

Tanken att slatisliksekrelessen skulle vara absolut i den
meningen att uppgifter aldrig skulle kunna lämnas vidare till någon enskild
eller till en annan myndighet är å andra sidan knappast rimlig. T. ex.
forskningen har ibland ett legitimt intresse av att få uppgifler ur ett statistiskt
primärmaterial. Även i andra undanlagsfall kan del tänkas att slatisliksekrelessen
bör stå tillbaka för intresset av att uppgifter lämnas ut. Ett uttryck för
delta är att varken den s, k. generalklausulen, som tillåter uppgiftslämnande
myndigheter emellan efter en intresseavvägning (14 kap. 3§ sekretesslagen),
eller regeringens dispensbefogenhet (14 kap. 8 § sekretesslagen) har försetts
med något undantag som begränsar möjligheterna att lämna ul också stalisfik-uppgifter.

En annan situation där det i undanlagsfall kan finnas ett
berättigat intresse av att uppgifter lämnas ul, trots att de i och för sig
omfattas av slatisliksekrelessen, är den att en domstol eller en förundersökningsmyndig-hel
behöver uppgifterna som bevisning i en rättegång. Även om det naturligtvis inte
kan vara någon vanlig företeelse att statistikuppgifter lämnas till en domstol
eller en förundersökningsmyndighet för att användas som bevis, vill jag inte
utesluta att intresset av att dessa myndigheter får tillgång till uppgifterna i
något enstaka fall kan vara så starkt att också statistiksekretessen bör fä
stå tillbaka. Jag vill här erinra om att uppgifterna skyddas av sekretess både
hos domstolen (12 kap. 1 § sekretesslagen) och hos förundersökningsmyndigheten
(9 kap. 17 § sekretesslagen). Enligt min mening föreligger det inte någon risk
för att domstolarna skulle utnyttja sin möjlighet alt förordna att en statistikmyhdighet
skall lämna ul hemliga uppgifter annat än i de med all säkerhet mycket
sällsynta fall där det verkligen måste anses befogat att så sker. Jag kan
hänvisa till att det såvitt känt bara i ett enda fall varil aktuellt för en
domstol att meddela ett editionsförordnande beträffande statistikuppgifter och
att i det fallet något sådant förordnande inle meddelades (se Svensk
Juristtidning 1975 referat s. 71). Jag är därför inte beredd att nu föreslå
någon ändring av gällande ordning såvitt gäller förhållandet mellan stalistiksekretessen
och domstolarnas möjligheter att få tillgång lill bevisning. Skulle det
emellertid visa sig att 38 kap. 8 § RB utnyttjas på ett sätt som avviker från
det jag här har förutsatt, är jag givetvis beredd att på nytt ta upp frågan
till behandling.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:18 23

3 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom
justitiedepartementet upprättats förslag lill

1.
lag om ändring
i sekretesslagen (1980:100),

2.
lag om ändring
i lagen (1931:152) med vissa bestämmelser mot illojal konkurrens,

3.
lag om ändring
i lagen (1936:56) om socialregister,

4.
lag om ändring
i lagen (1954:579) om nyklerhetsvård,

5.
lag om ändring
i lagen (1956:2) om socialhjälp,

6.
lag om ändring
i barnavårdslagen (1960:97),

7.
lag om ändring
i lagen (1965:94) om polisregister m. m.,

8.
lag om ändring
i lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra författningar,

9.
lagom ändring i
lagen (1979:1118) om jämställdhel mellan kvinnor och män i arbetslivet,

10. lag om ändring i utlänningslagen (1980:376).

De under 3-6 angivna förslagen har upprättats i samråd med
chefen för socialdepartemenlel och de under 9 och 10 angivna förslagen i samråd
med statsrådet Andersson.

4 Specialmotivering

4.1 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100)

6 kap. 1 §

I prop. 1979/80:80 tog jag upp förhållandet mellan lagen
(1931:152) med vissa bestämmelser mot illojal konkurrens (IKL) oeh
sekretesslagen. Jag anförde därvid följande (s. 49).

I 3 § IKL finns tystnadspliktsbestämmelser som gäller
såväl offentliga funktionärer som enskilda. En motsvarande sekretessregel för
offentliga funktionärer finns i 6 kap. 1 § sekretesslagen. Föremålet för
tystnadsplikten enligt 3 § första stycket IKL är yrkeshemligheter.
Tystnadsplikten gäller här endast för personer som är anställda i
näringsverksamhet och är begränsad lill den tid, under vilken tjänsteavtalet är
gällande. Föremålet för tystnadsplikten är enligl paragrafens andra stycke
tekniska förebilder. Här gäller tystnadsplikten för alla, som har anförtrolls
förebilden för utförande av arbete eller annars för affärsändamål, oavsett om
vederbörande är anställd eller inte. Tystnadsplikten är inle tidsbegränsad.
Sekretessen enligt 6 kap. 1 § sekretesslagen gäller i myndighets affärsverksamhet
för uppgift om myndighetens affärs- och driflförhållanden. Sekretesstidens
längd är 20 år. Som jag tidigare har sagt bygger sekretesslagstiftningen på att
sekretessen för offentliga funktionärer skall regleras i princip uteslutande i
sekretesslagen. Tystnadspliktsbestämmelsen i 3 § IKL bör därför göras
tillämplig endast på enskilda. En sådan ändring av 3 § skulle emellertid leda
till en väsentlig skillnad i fråga om liden för tystnadsplikten mellan
offentliga funktionärer

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:18 24

och andra anställda. En sådan skillnad är inte sakligt
motiverad. För att i huvudsak samma regler skall gälla för offentliga
funktionärer oeh enskilda måste, förutom 3 § IKL, även 6 kap. 1 §
sekretesslagen ändras. Vidare finns i 12 § IKL bestämmelser om förhandlingssekreless
som inåste anpassas till sekretesslagen. De här nämnda frågorna kräver
emellertid ytterligare överväganden innan något förslag kan läggas fram.

När det gäller frågan om en anpassning av 3 § IKL lill
sekretesslagen och en ändring i förevarande paragraf vill jag vidare erinra om
att skyddet för företagshemligheter f, n, övervägs inom utredningen (Ju
1979:09) om skydd för företagshemligheter. Utredningen skall se över bl, a.
bestämmelserna i 3 § IKL. Enligt direktiven bör utredningens överväganden avse
inte bara arbetstagare i privat tjänst utan oekså offentligt anställda.

Enligt min
mening bör resultatet av konimitténs utredningsarbete inte föregripas. Jag
förordar därför att man nu gör en provisorisk reglering. Denna måste i så stor
utsträckning som möjligt tillgodose två delvis motstridiga intressen. Det ena
är att anställda i privat tjänst och offentligt anställda bör vara likställda i
fråga om tystnadsplikt angående arbetsgivarens företagshemligheler. Del andra
intresset är att regleringen inle bör medföra alltför långtgående ingrepp i de
två aktuella paragraferna. En rimlig avvägning mellan dessa intressen torde
uppnås, om föreskrifterna utformas så att den som är anställd hos en myndighet
så länge anställningsförhållandet varar är skyldig att iaktta den tystnadsplikt
som följer av 6 kap. 1 § sekretesslagen, medan hans tystnadsplikt efter
anställningens upphörande inskränks till att avse sådant som omfattas av
tystnadsplikt enligt 3 § andra stycket IKL, dvs. tekniska förebilder.

I enlighet med det anförda har i ett nytt sista stycke i
förevarande paragraf föreskrivits alt för den vars anställning hos myndigheten
har upphört gäller förbudet enligt första stycket att röja eller utnyttja uppgifler
endast i den utsträckning som följer av 3 § andra stycket IKL. I fråga om IKL
hänvisas till avsnitt 4.2.

7 kap. 9 §

Enligt riksdagsbeslut (prop. 1975/76:39, UbU 1975/76:30, rskr
1975/76:367 oeh prop. 1978/79:180, UbU 1978/79:45, rskr 1978/79:422) skall
kommunernas skolstyrelser ha ett övergripande uppföljningsansvar för alla
ungdomar under 18 år som efter avslutad grundskola inte genomgår utbildning
eller har arbete. Föreskrifter om denna verksamhei har tagits in i 2 kap, 4 §
skolförordningen (1971:235, omtryckt 1979:717), Verksamheten, som avser studie-
och yrkesorientering, bedrivs i syfte att ge de berörda ungdomarna en möjlighet
till arbete, praktik eller ulbildning. Vederbörande skolstyrelse skall därför
fortlöpande hålla sig underrättad om dessa ungdomars situation, utröna deras
intressen oeh inöjligheter för fortsatt utbildning eller arbete och lämna dem
vägledning i sådana frågor. Studie- och yrkesorienteringen skall

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:18 25

bedrivas i nära samverkan med berörda lokala statliga och
kommunala organ, främst den offentliga arbetsförmedlingen oeh sociala
centralnämnden.

Det är
uppenbart att det inom denna verksamhei kan finnas uppgifter som är lika
skyddsvärda som motsvarande uppgifter inom den elevvårdande verksamhet som
avses i 7 kap, 9 § andra stycket. Därför har i paragrafen införts ett nytt fjärde
stycke med bestämmelser om sekretess i den studie- oeh yrkesorientering som
avses här. Med den föreslagna avfattningen av stycket blir delta tillämpligt
endast i den verksamhet som skolstyrelserna bedriver. Har en skolstyrelse vänt
sig till en arbetsförmedling eller en social nämnd blir frågan om sekretess hos
dessa myndigheter att bedöma efter de bestämmelser som gäller för deras
verksamhet.

Det bör anmärkas att sekretessen enligt det nya fjärde
stycket kommer att bryta meddelarfriheten (se 16 kap, 1 §).

8 kap. 2 §

Riksdagen har under våren 1979 antagit en ny lag om
delpensionsförsäkring som har trätt i kraft den 1 januari 1980 (prop.
1978/79:69, SfU 1978/79:14, rskr 1978/79:133, SFS 1979:84). Jämfört med äldre
lagstiftning innebär den nya lagen att den för arbetstagarna lagstadgade
försäkringen för delpension mellan 60 och 65 års ålder gäller även för egna
företagare som minskar sitt förvärvsarbete med hälften. Det innebär att bl. a.
småföretagare, jordbrukare och fiskare omfattas av hela systemet med rörlig
pensionsålder, som infördes den 1 juli 1976.

I fråga om
uppgifter som lämnas i ett delpensionsärende gäller i dag enligl 18 kap. 28 §
lagen (1962:381) om allmän försäkring lystnadsplikt för befattningshavare m.
fl. hos de allmänna försäkringskassorna. Tystnadsplikten avser endast
enskildas personliga förhållanden. Handlingar i ett delpensionsärende är sekretessbelagda
enligt 14 § 1937 års sekretesslag. Handlingar i sådana ärenden är dock hemliga
endast såvitt de angår enskildas personliga förhållanden.

Enligt 7
kap. 7 § sekretesslagen kommer sekretess alt gälla hos allmän försäkringskassa
i delpensionsärenden för uppgifler om någons hälsotillstånd eller andra
personliga förhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon
honom närstående lider men om uppgiften röjs. Däremot ger sekretesslagen inget
skydd för uppgifter om enskildas affärs- eller driftförhållanden i
delpensionsärenden. Sedan delpensionsförsäkringen nu har utvidgats till egenföretagare
behövs ett sekretesskydd även för sådana uppgifter. Förevarande paragraf har
därför ändrats så att den omfattar även ärenden om delpensionsförsäkring (jfr prop.
1978/79:69 s. 78),

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:18 26

8 kap, 9 §

I denna paragraf finns sekretessbestämmelser som rör
uppdragsverksamhet för enskildas räkning. Finns uppgifter som avses i
paragrafen i en allmän handling, gäller sekretessen för uppgifterna i normalt
högst 20 år. Från denna regel finns två undantag, nämligen såvitt gäller
hemliga uppgifter hos en högskoleenhet och hos statens skeppsprovningsanstalt,
I fråga om sådana uppgifter gäller sekretessen i högst 10 resp, 50 år.

Patent- och registreringsverket har i en skrivelse den 26
augusti 1980 hemställt att sekretesstiden för uppgifter i verkets
uppdragsverksamhet i likhet med vad som för motsvarande fall gäller hos statens
skeppsprovningsanstalt bestäms till 50 år.

Verket uppger att såväl statens skeppsprovningsanstalt som
palentverket mottar uppdrag från industriföretag, forskningsinstitutioner och
andra uppdragsgivare som bedriver tekniskt utvecklingsarbete inom ytterst känsliga
områden och som räknar med alt lämnade uppgifter får ett totalt skydd mot
utlämnande till ovidkommande. Under hela den lid uppdragsverksamheten har
bedrivits har det stått klart att den nu gällande sekretesstiden på 20 år av
uppdragsgivarna uppfattats som ytterst otillfredsställande. Ofta gäller
underlaget för undersökningarna tekniskt utvecklingsarbete som kan komma att
resultera i en patentansökning. Ett inte ovanligt fall är att en uppdragsgivare
avstår från att fullfölja uppdraget med en sådan ansökan trots att
förutsättningar för patent föreligger. Han kommer då i ett sämre läge än om han
gjort en palentansökan men återkallat denna. I det sistnämnda fallet förblir
handlingarna hemliga utan begränsning. Den gällande regle-'ringen kan få
uppdragstagare att avstå från att anlita verkets tjänster.

Jag kan för egen del instämma i alt patent- och
registreringsverkets uppdragsverksamhet är av så speciell karaktär alt del är
motiverat med en längre sekretesstid än den normala 20 årstiden. Förevarande
paragraf har därför ändrats så att sekretesstiden för uppgifler i allmänna
handlingar om denna verksamhet har bestämts till högst 50 år.

8 kap. 12 §

Biomedicinska forskningsprojekt i Sverige som innefattar
försök på människor och som inte är avsedda att direkt gagna den enskilde
individen, granskas numera av en forskningsetisk kommitté. 1 biomedicinska
forskningsprojekt inbegrips prövningar av icke registrerade läkemedel och
registrerade läkemedel som prövas med nya indikationer. Forskningsetiska
kommittéer finns i dag vid samtliga medicinska fakulteter i landet.
Kommittéerna skall svara för den eliska granskningen av de forskningsprojekt
som planeras eller pågår i resp. region.

Som underlag för granskningen skall projektledaren ge in
en beskrivning av forskningsprojektet dll den forskningsetiska kommittén. I
beskrivningen

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:18 27

skall anges bl. a. projektets mål, metodik och antal
försökspersoner. Vidare skall uppgifler lämnas som belyser projektet från etisk
synpunkt, t. ex. vilka risker för de enskilda som är förenade med projektet.

Den eliska
granskningen har i detta sammanhang sin främsta betydelse då det är fråga om
prövning av icke registrerade läkemedel eller av registrerade läkemedel med nya
indikationer. Det är uppenbart att en projektbeskrivning som rör prövningen av
ett läkemedel kan innehålla sådana uppgifter om en enskilds affärs- eller driflförhållanden
som bör vara sekretesskyddade. Vid riksdagsbehandlingen av prop. 1979/80:2
förutsattes att frågan om sekretess hos de etiska kommittéerna skulle övervägas
i anslutning till den förordning som enligl bemyndigandet i 8 kap. 6 §
sekretesslagen skulle utfärdas av regeringen. Jag har emellertid kommit fram
till att den etiska granskningen knappast kan anses som sådan tillsyn med
avseende på näringslivet som avses i sistnämnda bestämmelse. Eftersom inte
heller någon annan sekretessbestämmelse i lagen kan anses tillämplig på granskningsverksamhelen,
har det här aktuella sekretessbehovel tillgodosetts genom ett nytt andra stycke
i förevarande paragraf.

Sekretessen enligt 8 kap. 12 § sekretesslagen i dess
nuvarande lydelse bryter meddelarfriheten. Enligt min mening bör sekretessen
enligt det nya andra stycket inle inskränka meddelarfriheten. Bestämmelsen i 16
kap. 1 § har ändrats i överensstämmelse härmed.

9 kap. 1 §

Riksdagen har under våren 1980 antagit en ny
skatteregisterlag som har trätt i kraft den 1 juli 1980 (prop. 1979/80:146, SkU
1979/80:.56, rskr 1979/80:353, SFS 1980:343). I lagen finns bestämmelser om
skatteregister som förs med hjälp av automatisk dalabehandling. Bland lagens
föreskrifter finns en bestämmelse (12 §) som reglerar utlämnande till enskilda
av uppgifter som är sekretessbelagda enligt förevarande paragraf i den nya
sekretesslagen. Det har därför i fjärde stycket införts en hänvisning till skatteregislerlagen
(jfr 2 kap. 2§ andra stycket Iryckfrihelsförordningen, omtryckt 1979:936 och
SFS 1980:344).

9 kap. 9 §

I paragrafens andra stycke regleras sekretessen hos notarius
publicus. Regleringen innebär alt sekretess gäller för uppgifter som det kan
antas att den rältssökande har förutsatt skall bli behandlade förtroligt.
Vidare gäller sekretess för uppgifter i övrigt om någons personliga eller
ekonomiska förhållanden, om det kan antas alt han lider skada eller men om
uppgifterna röjs.

Med den avfattning
som paragrafen har fått kan sekretess komma alt gälla för uppgifter om
protester av växlar och checkar. Handlingar med sådana

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:18 28

uppgifter är inte sekretessbelagda enligt 1937 års
sekretesslag (26 §). Dessa uppgifter omfattas inte heller av notarius publicus
tystnadsplikt (7 § stadgan /1964:679/ om notarius publicus).

Någon ändring i den nu gällande ordningen bör inle komina
i fråga. 1 paragrafens andra stycke har därför gjorts ett tillägg som uttryckligen
undantar uppgifler om protester från sekretessen.

9 kap. 20 §

Enligt paragrafens första stycke gäller sekretess hos en
domstol i mål om tillämpningen av lagen (1976:580) om medbestämmande i
arbetslivet oeh i mål om kollektivavtal. Föremålet för sekretessen är uppgifter
om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. En förutsättning för
sekretess är att det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående
lider avsevärd skada eller belydande men om uppgiften röjs. 1 sak ger paragrafen
tillsammans med 8 kap. 17 § sekretesslagen samma skydd som 36 § 1937 års
sekretesslag i förening med 70 § lagen om medbestämniande i arbetslivet (jfr prop.
1979/80:2 del A s. 291).

De mål som avses i förevarande paragraf handläggs enligl
lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. Också andra typer av mål
handläggs enligt den lagen. En sådan målkaiegori utgörs av mål om tillämpningen
av lagen (1974:12) om anställningsskydd, I sådana mål kan det förekomma
uppgifter om enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden som behöver sekretesskyddas.
Tillämpningsområdet för paragrafen har därför utvidgats till att omfatta också
mål som avses i lagen om anställningsskydd.

I delta sammanhang bör nämnas att det finns mål om
tillämpningen av lagen (1976:600) om offentlig anställning vilka rör
anställningsskyddet för arbetstagare med statligt reglerad anställning. Jag
syftar på mål om tillämpningen av 7, 8. 11 och 13 kap. sistnämnda lag. Målen
gäller bl, a. uppsägning och avskedande, I sådana mål finns det naturligtvis
ett lika starkt sekretessbehov som i motsvarande mål enligt lagen om
anställningsskydd. Sekretess kan visserligen gälla hos domstolen med stöd av 7
kap. 11 § i förening med 12 kap. 1 § sekretesslagen. Sekretessbehovel blir
emellertid enligt min mening inte tillräckligt tillgodosett härigenom.
Förevarande paragraf har därför ändrats så att den skall omfatta också mål som
rör tillämpningen av 7, 8, 11 och 13 kap. lagen om offentlig anställning.

I fråga om mål om tillämpningen av 10 kap. lagen om
offentlig anställning, dvs. mål om disciplinansvar, anser jag emellertid inte
att det finns skäl att föreskriva någon sekretess (jfr 7 kap. 11 § fjärde styckei
sekretesslagen och prop. 1979/80:2 del A s. 203).

En annan typ av mål som handläggs enligt lagen om
rättegången i arbetstvister är mål om tvister rörande könsdiskriminering. Fr.
o. m, den 1 juli 1980 kan uppgifter i sådana mål hållas hemliga med slöd av 36
§ 1937 års sekretesslag i förening med 11 § iredje stycket lagen (1979:1118)
om

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:18 29

jämställdhel mellan kvinnor oeh män i arbetslivet
(omtryckt 1980:412), Sekretessen enligt förevarande paragraf har därför
utvidgats till att gälla också i mål om tillämpningen av 2-5 oeh 8 §§
sistnämnda lag. Tillägget gör att bestämmelsen i 11 § Iredje styckei jäinställdhetslagen
kan upphävas (jfr prop, 1979/80:80 s, 47 och 73 och prop, 1979/80:129 s. 24),

För de återstående typerna av mål som handläggs enligt
lagen om rättegången i arbetstvister ger 8 kap. 17 § sekretesslagen skydd
såvitt gäller uppgifter om en myndighels eller en enskilds affärs- eller
driftförhållanden, under förutsättning att det kan antas att den som
uppgifterna rör lider avsevärd skada om uppgifterna röjs,

9 kap, 21 §

Enligt 22 § andra styckei 1937 års sekretesslag i
paragrafens lydelse enligl SFS 1980:414 gäller handhngssekreless i ärenden hos
jämställdhetsombudsmannen eller jämställdhetsnämnden enligt lagen om jämställdhel
mellan kvinnor och män i arbetslivet. Handlingar i sådana ärenden är hemliga i
20 år. En handling i ett sådant ärende får doek lämnas ut, om trygghet kan
anses vara för handen att handlingens innehåll inte skall missbrukas till skada
för någon enskild som skyddas av sekretessen. En tystnadsplikt i ärenden av det
angivna slaget finns föreskriven i 22 § lagen om jämställdhet mellan kvinnor
och män i arbetslivet. Såväl bestämmelsen om handlingssekretess som lystnadspliklsföreskriften
är av provisorisk karaktär (jfr prop. 1979/80:129 s. 19).

De båda nu berörda sekretessbestämmelserna skall upphöra
att gälla när den nya sekretesslagen träder i kraft. De har fått motsvarigheter
i den nya 9 kap. 21 § i lagen. I sak ansluter den nya sekretessbestämmelsen
nära till de gällande reglerna.

Den lystnadsplikt som följer av den nya 9 kap. 21 S bör
inte ha företräde framför principen om meddelarfrihel. Paragrafen har därför
inte tagits med i uppräkningen i 16 kap. 1 §.

16 kap. 1 §

Som jag har anfört i motiven till 8 kap. 12 § bör meddelarfrihel
råda i fråga om uppgifler som avses i det nya andra stycket i paragrafen.

Punkt 1 Övergångsbestämmelserna

Sekretesslagen träder i kraft den 1 januari 1981. Lagen
har delvis utformats från den utgångspunkten att den socialtjänstlag som har
föreslagits i prop. 1979/80:1 skulle träda i kraft samtidigt (prop. 1979/80:2
del A s. 184 och 504). Riksdagen har emellertid beslutat att den nya
socialtjänstlagen skall träda i kraft först den 1 januari 1982 (SoU 1979/80:44,
rskr 1979/80:385, SFS 1980:620),

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:18 30

Med anledning av detla beslut av riksdagen har Svenska
kommunförbundet i en skrivelse den 27 juni 1980 till regeringen tagit upp
frågan om ikraftträdandet av sekretesslagens bestämmelser om registrering av
allmänna handlingar (15 kap, 1 oeh 2 §§) såvitt gäller den kommunala
socialvården. Förbundet påpekar att också socialtjänstlagen innehåller
föreskrifter som gäller registrering, bl, a. föreskrifler om register m. m, (59-66
§§). Som en förberedelse inför den nya lagstiftningen bedriver Kommunförbundet
i samarbete med andra ett projekt för att få fram rutiner för registrering,
dokumentation och arkivläggning m. m. De nya rutinerna skall vara färdiga alt
tas i bruk när socialtjänstlagen träder i kraft. En omläggning av socialvårdens
registrerings- och dokumentationssystem beräknas enligt förbundet kosta
kommunerna ca 25 milj. kr. Förbundet anser att det skulle vara både
kostnadskrävande och olyckligt att behöva utarbeta administrativa system som
skulle gälla bara under en övergångstid av ett år. Därför föreslås att ikraftträdandel
av sekretesslagens regler om registrering av allmänna handlingar, såvitt gäller
den kommunala socialvården, fiyttas fram till den 1 januari 1982.

För egen del vill jag först nämna att det f. n. inle finns
några generella bestämmelser om skyldighet att registrera allmänna handlingar
inom den kommunala socialvården. Man får därför utgå från alt - även om
kommunerna har system för registrering av handlingar - systemen varierar från
kommun lill kommun. Jag anser i likhet med Kommunförbundet att det skulle vara
klart olämpligt från fiera synpunkter att nu tvinga fram registreringsruliner
som är anpassade till den nya sekretesslagens krav men inte till
socialtjänstlagens. Inle minst kostnadshänsynen talar mol en sädan ordning. Det
torde inte gå att till den 1 januari 1981 få fram nya registreringsruliner inom
den kommunala socialvården, vilka svarar mot socialtjänstlagens föreskrifter.
Jag delar därför uppfattningen att sekretesslagens regler om registrering av
allmänna handlingar bör bli tillämpliga inom den kommunala socialvården först
vid den tidpunkt då socialtjänstlagen träder i kraft. Med hänsyn härtill har
det gjorts ett tillägg till p. 1 övergångsbestämmelserna till sekretesslagen av
innebörd att 15 kap. 1 och 2 §§ i lagen skall börja lillämpas inom den
kommunala socialljänsten först den 1 januari 1982.

Beträffande de övergångsbestämmelser i övrigt som behövs
med anledning av riksdagens beslut om socialtjänstlagen hänvisas lill p. 3,

Punkt 3 Övergångsbestämmelserna

I 7 kap, 46 §§ i den nya sekretesslagen regleras
sekretessen inom socialtjänsten. Vad som menas med socialtjänst anges i 7 kap.
4 § tredje stycket. Med socialtjänst förstås sålunda verksamhet enligt
lagstiftningen om socialtjänst och den särskilda lagstiftningen om vård av unga
utan samtycke

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:18 31

samt verksamhet som i annat fall handhas av socialnämnder.
Till socialtjänst räknas också sådan verksamhet hos andra myndigheter som
innefattar omprövning av en socialnämnds beslut eller särskild tillsyn över
nämndens verksamhet saml verksamhet hos kommunala invandrarbyråer.

Den utformning
som denna definition av begreppet socialtjänst har fått i sekretesslagen bygger
på att den lagstiftning som föreslogs i prop. 1979/80:1 om socialtjänsten
skulle träda i kraft den 1 januari 1981. Riksdagen har emellertid beslutat att
lagstiftningen - med vissa ändringar- skall träda i kraft ett år senare. Detla
betyder att den lagstiftning som ersätts av den nya socialtjänstlagstiftningen
- barnavårdslagen (1960:97), lagen (1954:579) om nyklerhetsvård, lagen (1956:2)
om socialhjälp, lagen (1970:296) om social centralnämnd m. m., lagen (1976:381)
om barnomsorg samt lagen (1936:56) om socialregisler - fortfarande kommer att
vara i krafl under år 1981. De tystnadspliktsföreskrifter som finns i de nyss
nämnda lagarna skall emellertid upphöra att gälla den 1 januari 1981, då de
ersätts av 7 kap. 4-6 §§ i den nya sekretesslagen.

För att begreppet socialtjänst i den nya sekretesslagen
skall omfatta den verksamhet på del sociala området som bedrivs enligl den
nuvarande lagstiftningen under år 1981 behövs en särskild övergångsbestämmelse.
En sådan har tagils in i förevarande punkt.

Övergångsbestämmelsen
får betydelse för tillämpningen av inle bara 7 kap. 4 § utan också 7 kap. 5 och
6 §§. I 5 § kommer hänvisningen lill den särskilda lagstiftningen om vård av
unga ulan samtycke under år 1981 att avse barnavårdslagen. På motsvarande sätt
får begreppet socialtjänst i 6 S övergångsvis den innebörd som följer av
förevarande punkt i övergångsbestämmelserna jämförd med 7 kap. 4 § iredje
stycket.

I 7 § första
stycket lagen om socialregisler finns bestämmelser om utlämnande lill enskilda
av allmänna handlingar som omfattas av sekretess enligt 7 kap. 4 §. För att det
skall vara tillåtet att del på detla sätt i en annan lag än sekretesslagen
finns bestämmelser om handlingssekretessen på socialljänstområdet krävs att
sekretesslagen innehåller en hänvisning till den andra lagen (se 2 kap. 2 §
andra stycket tryckfrihetsförordningen). En sådan hänvisning har tagits in i
förevarande punkt i övergångsbestämmelserna. I fräga om 7 § andra stycket i
lagen om socialregister hänvisas till avsnitt 4.3.

4.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1931:152) med
vissa bestämmelser om illojal konkurrens

I ett nytt sista stycke i 3 § har gjorts ett tillägg som
innebär alt den i paragrafens första stycke föreskrivna tystnadsplikten inte
skall gälla för dem som är anställda hos del allmänna. Beträffande skälen lill
ändringen hänvisas till vad som har sagts 1 anslutning till 6 kap. 1 §
sekretesslagen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:18 32

1 12 § finns en bestämmelse om förhandlingssekretess. Den
nya sekretesslagstiftningen innebär att möjligheterna att hålla domstolsförhandlingar
inom stängda dörrar i princip skall framgå av RB och förvallningsprocesslagen
(jfr prop. 1979/80:80 s. 47). Föreskriften i 12 § skall därför upphävas.

En förutsättning för alt en domstol skall kunna besluta om
förhandlingssekretess är enligt 5 kap. 1 § RB i dess lydelse fr. o, m. den 1 januari
1981 (SFS 1980:101) att del kan antas att det vid förhandlingen kommer att
förebringas uppgifter för vilka gäller sekretess som avses i sekretesslagen. Enligl
8 kap. 17 § sekretesslagen galler sekretess hos en domstol i mål eller ärenden
i domstolens rättskipande eller rättsvärdande verksamhet för uppgifler om en
myndighels eller en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om del kan antas
att den som uppgifterna rör lider avsevärd skada om uppgifterna röjs. Kan det
antas att sådana uppgifler kommer att förebringas vid en förhandling i ett
sådant mål som avses i den upphävda bestämmelsen, kan alltså domstolen med stöd
av 5 kap, 1 § RB förordna att förhandlingen skall hållas inom stängda dörrar,

4.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1936:56)
om socialregister

I 7 ij andra stycket föreskrivs att uppgifter från
socialregister får lämnas ut till enskilda för vetenskapliga oeh därmed
jämförliga undersökningar, såvida trygghet kan anses vara för handen att det
inte kommer alt missbrukas till men för någon enskild.

Sekretessen för uppgifler i socialregister enligt den nya
sekretesslagen kommer att vara densamma som för uppgifter inom socialtjänsten i
allmänhet. Det innebär att sekretessen kommer att gälla under förutsättning av
att ett s. k. omvänt skaderekvisit är uppfyllt. Del betyder i sin tur att den
nyss nämnda föreskriften i lagen om socialregisler i sak överensstämmer med den
nya sekretessregleringen och att den därför blir obehövlig. Andra stycket i 7 §
föreslås därför bli upphävt. Härigenom inträder emellertid den skillnaden att
socialstyrelsen inte längre skall pröva frågor om utlämnande av uppgifter.
Sådana frågor skall i fortsättningen prövas enligt vanliga regler (se 2 kap. 14
§ tryckfrihetsförordningen).

Det kan anmärkas att lagen om socialregister i återstående
delar upphör att gälla vid 1981 års utgång (se motiveringen till ändringen i p,
3 övergångsbestämmelserna till sekretesslagen),

4.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1954:579)
om nykterhetsvård

Som framgår av motiveringen till ändringen i
övergångsbestämmelserna till sekretesslagen kommer lagen (1954:579) om nyklerhetsvård
att gälla också under år 1981. I 64 § lagen om nykterhetsvård föreskrivs
tystnadsplikt för den som är eller har varil verksam inom samhällets nvkterhelsvård
för

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:18 33

uppgifter om enskildas personliga förhållanden.
Tystnadsplikten är begränsad genom ett obehörighetsrekvisit.

Tystnadsplikten
gäller i första hand för offentliga funktionärer. För deras del behövs tyslnadspliktsbestämmelsen
inte längre. Tystnadsplikt gäller för dem i stället till följd av 7 kap, 4 oeh
6 §§ sekretesslagen i förening med p, 3 övergångsbestämmelserna.

Även
enskilda kan emellertid omfattas av tystnadspliklsbestäinmelsen i lagen om
nykterhetsvård. Samhällets nykterhetsvård bedrivs nämligen även vid anstalter
som har anordnats av enskilda och som har erkänts av regeringen såsom allmänna
vårdanstalter för alkoholmissbrukare. De som är verksamma vid dessa anstalter
omfattas inte av sekretesslagens bestämmelser. Tyslnadspliktsbestämmelsen i
lagen om nyklerhetsvård kan därför inte upphävas på samma sätt som motsvarande
bestämmelser i lagen om socialhjälp och barnavårdslagen (jfr avsnitt 4,5 och
4,6). Bestäinmelsen har i stället ändrats så att den avser endast sådana
personer som är eller har varit verksamma vid anstalter som har anordnats av
enskilda och som har erkänts av regeringen såsom allmanna vårdanstalter för alkoholmissbrukare
(jfr 40 § lagen om nykterhetsvård). Vidare har tagits in en erinran om att
bestämmelser om tystnadsplikt i del allmännas verksamhet finns i sekretesslagen.

När lagen
om nyklerhetsvård upphör vid utgången av år 1981 kan lystnadspliklsföreskriften
i förevarande paragraf behöva ersättas med nya bestämmelser.

4.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1956:2) om
socialhjälp

Som framgår av motiveringen lill ändringen i
övergångsbestämmelserna till den nya sekretesslagen kommer lagen (1956:2) om
socialhjälp att galla också under år 1981. Sekretessen för uppgifter i
socialhjälpsverksamheten skall dock efter utgången av 1980 regleras i 7 kap. 4 oeh
6 §§ i den nya sekretesslagen. Den tystnadspliktsföreskrift som f. n. finns i
64 § lagen om socialhjälp skall därför upphöra att gälla redan den I januari
1981 (jfr prop. 1979/80:80 s. 44).

4.6 Förslaget till lag om ändring i barnavårdslagen
(1960:97)

Som framgår av motiveringen till ändringen i
övergångsbestämmelserna till den nya sekretesslagen kommer barnavårdslagen
(1960:97) att gälla oekså under år 1981. Sekretessen för uppgifter inom
samhällets barnavård skall dock efter utgången av år 1980 regleras i 7 kap. 4-6
§§ i den nya sekretesslagen. Den tystnadspliklsföreskrift som f. n. finns i 91 §
barnavårdslagen skall därför upphöra att gälla redan den 1 januari 1981 (jfr prop.
1979/80:80 s. 44).

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:18 34

4.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1965:94)
om polisregister m. m.

1 10 S i lagen (1965:94) om polisregister m. m. finns en
föreskrift om tystnadsplikt som föreslås anpassad till den nya sekretesslagen
(jfr prop. 1979/80:80 s. 44). Den motsvaras i första hand av 7 kap. 17 S
sekretesslagen.

4.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:633)
om kungörande av lagar

och andra författningar

I 2 § lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra
författningar (2 § ändrad 1978:238) finns f. n. en hänvisning till 1937 års
sekretesslag. Hänvisningen har ändrats till att avse den nya sekretesslagen.
Vidare har vissa redaktionella justeringar gjorts.

4.9 Förslaget till lag om ändring i lagen
(1979:1118) om jämställdhet mellan

kvinnor och män i arbetslivet

Som framgår av motiveringen till ändringen i 9 kap. 20 §
sekretesslagen kan 11 § tredje stycket i lagen om jämställdhet mellan kvinnor
och män i arbetslivet upphöra att gälla när den nya sekretesslagen träder i
kraft. Också lystnadspliklsföreskriften i lagens 22 § kan upphävas, se
motiveringen till den nya 9 kap. 21 § sekretesslagen.

Det bör påpekas att 5 kap. 1 § RB i förening med 9 kap. 20
§ sekretesslagen kan synas innebära en skärpning av förutsättningarna för att
en förhandling i ett mål om könsdiskriminering skall få hållas inom stängda
dörrar. Eftersom den sistnämnda bestämmelsen förutsätter avsevärd skada eller
betydande men för att sekretess skall gälla, torde det emellertid nästan alltid
finnas möjlighet alt hålla en förhandling inom stängda dörrar när skaderekvisitet
i sekretesslagen är uppfyllt. Rekvisitet "synnerlig vikt" i 5 kap. 1
§ RB får nämligen som regel anses uppfyllt samtidigt.

4.10 Förslaget till lag om ändring I utlänningslagen
(1980:376)

I 45 § andra styckei utlänningslagen finns en föreskrift
om förhandlingssekretess hos förvaltningsdomstolarna i utlänningsärenden.
Föreskriften innebär alt domstolen får besluta att förhandlingen skall hållas
inom stängda dörrar, även om detla inte följer av 16 § förvallningsprocesslagen.

Möjligheterna för en domstol att hålla en förhandling inom
stängda dörrar skall i fortsättningen i princip framgå av rättegångsbalken och förvallningsprocesslagen
(jfr prop. 1979/80:80 s. 47). Föreskriften i utlänningslagen skall därför
upphävas.

En förutsättning för att en domstol skall kunna besluta om
förhandlingssekretess är enligt 16 § förvallningsprocesslagen i dess lydelse
fr. o. m. den 1

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:18 35

januari
1981 (SFS 1980:104) alt del kan antas aft det vid förhandlingen kommer att
förebringas uppgifter för vilka gäller sekretess som avses i sekretesslagen. I
7 kap. 14 § sekretesslagen finns bestämmelser lill skydd för utlänningar. Kan
det antas att uppgifter som avses i denna paragraf kommer att förebringas vid
en förhandling, kan alltså domstolen med slöd av 16 § förvallningsprocesslagen
förordna att förhandlingen skall hållas inom stängda dörrar.

5 Hemställan

Jag
hemställer alt regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till

1.
lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100),

2.
lagom ändring i lagen
(1931:152) med vissa bestämmelser mol illojal konkurrens,

3.
lag om ändring i lagen
(1936:56) om socialregister,

4.
lag om ändring i lagen
(1954:579) om nyklerhetsvård,

5.
lag om ändring i lagen (1956:2)
om socialhjälp,

6.
lag om ändring 1
barnavårdslagen (1960:97),

7.
lag om ändring i lagen
(1965:94) om polisregister m. m.,

8.
lag om ändring 1 lagen
(1976:633) om kungörande av lagar och andra författningar,

9.
lag om ändring i lagen
(1979:1118) om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet,

10.
lag om ändring i utlänningslagen (1980:376).

6 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

opaginerad Kontrollera mot PDF

GOTAB
67199 Stockholm 1980

Doktrin (2)

  1. Jesper Ekroth, En metod för att fastställa sekretessens styrka, FT 2008 nr 4 s. 445, på s. 454 · Hos förlaget (inloggning eller köp)
  2. Göran Regner, Sekretesslagen ännu en gång, FT 1981 nr 2 s. 91, på s. 92 · Hos förlaget (inloggning eller köp)

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

21 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (16)

16 kopplingar i 13 dokument.

  1. SOU 2019:19 Belastningsregisterkontroll i arbetslivet - behovet av utökat författningsstöd s. 114 i texten
  2. SOU 2014:48 Registerutdrag i arbetslivet s. 24 i texten
  3. Ds 2012:45 Genomförande av EU:s direktiv om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi i texten
  4. SOU 2003:99 Ny sekretesslag - del 1 s. 755 om s. 26 · s. 797 i texten
  5. Prop. 2002/03:50 Etikprövning av forskning s. 183 i texten

Visa alla 13

Doktrin (5)

5 kopplingar i 3 dokument.

  1. Carlson, Searching for equality, 2007 s. 131 · s. 406 i texten
  2. FT 1981 s. 91 Göran Regner, Sekretesslagen ännu en gång s. 91 · s. 92 i texten
  3. FT 2008 s. 445 Jesper Ekroth, En metod för att fastställa sekretessens styrka s. 454 i texten