Prop. 1980/81:182

Prop.
1980/81:182

Regeringens proposition

1980/81:182

om Nordiska
ministerrådets allmänna budget för år 1982 m. m.;

beslutad
den 2 april 1981

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprolokoll.

På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

KARIN
SÖDER

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I proposifionen
begärs medel för att betala Sveriges andel av kostnaderna för den verksamhet,
som finansieras över Nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1982. Den
allmänna budgeten omfattar inle det nordiska kultursamarbetet för vilket en
särskild budget finns. 1 propositionen redovisas även ett nytt avtal om det
nordiska biståndssamarbetet, den reviderade s. k. Oslo-konventionen.

1 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 182

Prop.
1980/81:182 2

Uldrag

HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1981-04-02

Närvarande:
statsministern Fälidin, ordförande, och statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo,
Mogård, Dahlgren, Åsling. Söder, Krönmark, Burenstam Linder. Johansson, Wirtén,
Holm, Boo. Winberg, Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson

Föredragande:
stalsrådel Söder

Proposition
om Nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1982 m. m.

I prop.
1980/81: 100 (bil. 14 s. 20) har regeringen föreslagil riksdagen all, i
avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Nordiska ministerrådets allmänna
budget för budgetåret 1981/82 beräkna etl förslagsanslag av 39000000 kr. Jag
avser nu atl la upp denna fråga.

1
Inledning

Nordiska
ministerrådet inrättades år 1971 genom en revision av den år 1962 ingångna samarbetsöverenskommelsen
mellan de nordiska länderna (Helsingfors-avtalet). Den 12 april 1973 ingicks etl
avlal mellan de nordiska länderna om upprättande av Nordiska ministerrådets
sekretariat i Oslo. Upprättandet av ministerrådssekrelariatel godkändes för
Sveriges del av riksdagen den 25 maj 1973 (prop. 1973: 121, UU 13, rskr 245).
Verksamheten vid sekretariatet inleddes den 1 juli 1973.

I
samband med upprättandet av sekretariatet skapades en budget för den del av
ministerrådets verksamhet som administreras av sekretariatet. Denna budget.
Nordiska ministerrådets allmänna budget, omfattar inte det nordiska
kultursamarbetet, för vilket ministerrådet i sammansättningen kultur- och
undervisningsministrarna fastställer en särskild budget. Den omfattar inte
heller de gemensamma nordiska biståndsprojekt i u-länder som finansieras över
de nordiska ländernas biståndsbudgetar och inte heller samarbetet genom
Nordiska investeringsbanken som upptas under den sjunde huvudtiteln.

Fr.
o. m. år 1975 omfattar ministerrådets allmänna budget ell kalenderår. Medel för
verksamheten under år 1981 anvisades av riksdagen den 28 maj 1980 (prop.
1979/80: 171. UU 26, rskr 371).

Prop.
1980/81:182 3

Enligt
reglemente för Nordiska ministerrådets budget (allmänna budget och kulturbudgel),
beslulal av Nordiska ministerrådet den 18 februari 1979 (samarbetsminislrarna)
och den 15 januari 1979 (kultur- och undervisningsministrarna), fastställer
ministerrådet budgeten i mars under förbehåll av de nationella pariamentens
godkännande. Reglementet gäller från den 1 januari 1979.

Den
27 mars 1981 fastställde Nordiska ministerrådet den allmänna budgelen för år
1982. Dessförinnan hade överläggningar om budgetens omfattning och om
prioriteringar hållils mellan ministerrådet i sammansättningen samarbetsministrarna
och Nordiska rådets budgetkommitlé.

Den
budgetprocedur ministerrådet har fastställt innebär för svensk del bl.a. atl
förslag inle kan föreläggas riksdagen inom den lid under vilken propositioner
normalt ska lämnas till riksdagen. Motsvarande gäller för budgeten för det
nordiska kultursamarbetet.

1
del följande redogör jag närmare för ministerrådets förslag till allmän budget
för år 1982 och vissa frågor som ansluter till del.

Chefen
för utbildningsdepartementet kommer att vid en senare tidpunkt anmäla frågan om
del nordiska ministerrådets kulturbudget för år 1982.

En
sammanfattning av det nordiska samarbetet under år 1980 inom ministerrådets
verksamhetsområde torde få fogas lill protokollet i detta ärende som bilaga I. En mera utförlig redogörelse för det nordiska samarbetet har lämnats
i den berättelse rörande det nordiska samarbetet som ministerrådet har
överlämnat till Nordiska rådet. I propositionen redovisas även ett nytt avtal
om del nordiska biståndssamarbetet, den reviderade s. k. Oslo-konventionen.
Avtalet torde få fogas till protokollet i delta ärende som bdaga 2.

2
Ministerrådets budget för år 1982 m. m.

Ministerrådet
har den 27 mars 1981 enats om en budget för år 1982 på 130,3 milj. norska
kronor vilket är en ökning i förhållande till år 1981 med ca. 18,4 milj. norska
kr. Av utgifterna avses en del läckas genom ministerrådets inkomster under år
1982 av ränlor och avgifter som de anställda vid ministerrådssekretariatet har atl
erlägga i stället för norsk inkomstskall. Kostnaderna för nordiska hälsovårdshögskolan
i Göteborg förskotteras av ministerrådet och fördelas året efter på
medlemsländerna i förhållande till andelen utnyttjade elevplatser. Sammanlagt
beräknas ministerrådels intäkter till 9,3 milj. norska kr. Återstoden 121
milj. norska kr. avses bli täckt genom bidrag från de nordiska länderna.

Av
utgifterna gäller 21,1 milj. norska kr. medel för administration och andra
utgifter, 66 milj. norska kronor medel för institutioner och 43,2 milj. norska
kr. medel för projekt.

Prop.
1980/81:182 4

2.1 Administration

De medel som upptagits för administration och andra
utgifter avser främst kostnaderna för ministerrådssekrelariatel i Oslo. Dessa
kostnader beräknas öka från 13,7 milj. norska kr. till 15,9 milj. norska kr.
Ökningen beror främsl på beräknade löneökningar för personalen och andra koslnadshöjningar.
Dessutom avses personalen utökas med en administrativ sekreterare.
Sekretariatets personal uppgår därmed till sammanlagt 43 personer.

1 administrationsbudgeten har också beräknats 7I00(K)
norska kr. för stipendier inom ramen för elt nordiskt tjänslemannautbyle.
Härigenom kan elt begränsat antal tjänstemän ges möjlighet att under högst elt
år tjänstgöra i etl annal nordiskt lands förvaltning.

Ell arbete bedrivs med syfte alt harmonisera de skilda
ekonomiförvaltningsreglementen som gäller vid sekretariaten. Överläggningar i
detta ärende pågår med de nordiska statliga revisionsorganen.

2.2 Institutioner

Medel för
institutioner har tagits upp med sammanlagl 66 milj. norska kr. mot ca 54 milj.
norska kr. år 1981. Innan ministerrådets budget skapades, finansierades de
flesta gemensamma nordiska institutionerna direkt genom nationella bidrag i
olika former. Elt par institutioner infördes på ministerrådets budget under de
första åren. År 1975 uppdrog ministerrådet åt sekretariatet att utreda frågan
om införande av flera institutioner på ministerrådets allmänna budget.
Härigenom skulle större överskådlighet av samarbetet uppnås, liksom ökade
möjligheter till samordning, prioritering och rationalisering. En sådan
ordning har redan genomförts pä kulturområdet. Frågan om införande av ytteriigare
institutioner på budgeten uireds vidare.

Medlen lill inslilulioner fördelar sig på följande säll
uttryckt i lusen norska kr. Koslnader för år 1981 anges också.

1981 1982

1220

1 122

1287

1490

7072

7938

5661

6331

952

1 175

886

1320

21617

23653

4921

5 558

529

592

1295

1428

2162

2 348

4090

4919

1000

1090

1260

7046

Nordiska slatistiska sekretariatet

Nordiska läkemedelsnämnden

Nordiska hälsovårdshögskolan

Nordiska institutet för

odontologisk materialprovning

Nordiska nämnden för alkohol-

och drogforskning

Nordiska nämnden för handikappfrågor

Nordiska industrifonden

Nordlesl

Nordiska kommittén för byggbeslämmelser

NordREFO

Nordiska genbanken för jordbruks-

och trädgårdsväxter

Samarbetsnämnden för nordisk skogsforskning'

Nordiska ekonomiska forskningsrådet

Reserv för institutioner

Summa 53952 66010

' Inkl. Nordiska skogsarbetsstudiemas råd (NSR)

Prop.
1980/81:182 5

Vid Nordiska rådets session i Köpenhamn 1981 lade
ministerrådet fram ett förslag om nordiskt samarbete om projektexport. Ett led
i detta samarbete avser upprättandet av en gemensam nordisk projeklexportfond.
Fonden skall ge stöd till fömtsättnings- och lönsamhetssludier av investeringsprojekt
i u-länder och statshandelsländer som är av nordiskt intresse. Fonden skall
dessutom kunna bidra till kostnaderna för genomförande av seminarier och
konferenser, grundläggande marknadsundersökningar samt till identifiering av
nordiska kompetensområden genom analyser av industrisektorer och
konsulttjänster i Norden. I avvaktan på ett beslul om fonden har medel
motsvarande 6 milj. norska kr. tillförts reserven för institutioner.

Fr. o. m. den 1 januari 1982 omfattar verksamheten vid Samarbetsnämnden
för nordisk skogsforskning (SNS) även Nordiska Skogsarbetsstudier-nas råd (NSR)
som hittills har varit en självständig institution inom den allmänna budgeten.
Nämnden får en viss förstärkning av de administrativa resurserna samt tillförs
ökade projektmedel för bl.a. den biologiskt och ekonomiskt inriktade
projektverksamheten. Antalet institutioner på ministerrådets allmänna budget
uppgår fill tretton.

Genom den successiva utbyggnaden av den nordiska
hälsovårdshögskolan i Göteborg skapas en nordisk institution med en
ambitionsnivå molsvarande den vid exislerande Schools of Public Health i
länder med längre tradition i specialutbildning av social- och
hälsovårdspersonal. Skolan har under de senasle åren fåll kraftig förstärkning
på utbildningssidan. 1 budgelen för 1982 föreslås en resursförstärkning på den
administrativa sidan med en tjänst saml en uppräkning av limlärararvodena i
syfte alt möjliggöra en ökning av undervisningen från 390 till 400
elevmånader.

Nordiska fonden för teknologi och industriell utveckling
(Nordisk industrifond) härtill uppgift att främja tekniskt forsknings- och
utvecklingsarbete med industriell inriklning av gemensamt intresse för två
eller flera nordiska länder. Fonden lägger stor vikl vid alt stimulera
teknologiskt samarbele mellan nordiska industriföretag. Den inriktar sin
verksamhet på att stödja dels tekniska ulvecklingsprojekl som genomförs i
samarbete mellan nordiska industriföretag, dels bransch- eller teknikinriklade
projekt som avser att lösa problem av central betydelse för vissa
industrisektorer. Utöver den industriellt inriktade verksamheten ansvarar
fonden för forsknings- och utvecklingssamarbete inom de seklorer på
energiområdet där nordisk samverkan ej tillvaratas av andra organ. Fonden har
under de senaste åren tillförts ökade medel för sin projektverksamhet. 1 årets
budget föreslås en förstärkning av de personella resurserna med en handläggartjänsl.

Nordiska
nämnden för handikappfrågor tillförs ökade projektmedel för driftskostnaderna
för det nordiska registret för handikapphjälpmedel. Nordiska nämnden för
alkohol- och drogforskning har fått förstärkta resurser för intensifierade
insatser på rusmedelsområdet ifråga om forskning och utbildning. Övriga
institutioner som föreslås få viss förstärkning är Nordis- tl Riksdagen 1980/81. I saml. Nr
182

Prop.
1980/81:182 6

ka
läkemedelsnämnden. Nordiska institutet för odontologisk materialprovning och
Nordiska genbanken.

2.3
Projekt

Beträffande
projektmedel har ämbetsmannakommiltéerna inkommit med ansökningar om sammanlagl
ca 51.9 milj. norska kr. Del belopp ministerrådet har enats om, 43,2 milj.
norska kr., är 1,9 milj.kr, högre än år 1981. Löne- och prisutvecklingen mellan
år 1981 och är 1982 har beräknats till ca 9%.

Medlen
är avsedda för säväl fortsättning av pågående projekl som igångsättning av nya
projekl under år 1982. Samtidigt med budgeten fastställer ministerrådet indikativa
ramar för de olika områdena. Med ledning av dessa skall ämbelsmannakommilléerna
utarbeta ansökningar för de konkreta projekten. För huvuddelen av dessa
beviljar minislerrådel medel strax före budgetårets början.

Enligt
beslul av ministerrådet kan ämbetsmannakommittéerna planera sin verksamhet för
belopp motsvarande 90% av de fastställda ramarna. De återstående 10% av ramarna
skall möjliggöra omprioriteringar mellan sektorerna. Ramen för konkreta ålgärder
på regionalpolitikens område får dock disponeras till 100%.

En
reserv pä 2,9 milj. norska kr. har avsatts för projekt som kan bli akluella
senare under år 1982.

För
år 1981 och år 1982 har ministerrådet fastställt följande indikativa ramar
uttryckta i tusen norska kronor. Jag anger i båda fallen kostnader i 1981 års
prisnivå.

1981

1982

Allmänna
utredningar

756

706

Socialpolitik

2 160

2 288

Arbetsmarknad

3024

1883

Arbetsmiljö

2916

.1021

Miljövård

2484

2354

Jämställdhet
mellan män och kvinnor

810

863

Handelspolitik

669

628

Industri-
och energipolitik

918

941

Säkerhetsforskning
inom energipro-

duklionsområdet

-
allmänt

4 860

4.S90

- miljö

2160

2040

Byggsektorn

1512

1412

Nordiska
träskyddsrådel

346

314

Regionalpolilik
generellt

2 592

2 592

Regionalpolitik
Nordkalotten

1 145

1059

Samefrågor

270

275

Regionalpolitik
- konkreta frågor

3 780

4040

Jordbruksfrågor

1620

2001

Konsumentfrågor

2 808

2 158

Samfärdsel

2 592

1961

Trafiksäkerhet

972

902

Turism

810

745

Prisökning

3 567

Allmän
reserv

2096

2864

Summa

41300

43204

Prop. 1980/81:182 7

De
industri- och energipolitiska frågorna har hög prioritet inom del nordiska
samarbetet. Verksamheten inom det industripolitiska området är under
uppbyggnad. För att sekretariatet med kort varsel skall kunna genomföra
angelägna ulredningar eller liknande på del industripoliliska området har
medel härför avsatts under kapitlet allmänna utredningar. I disponeringsreserven
är 1 milj. norska kronor reserverade för i första hand projekt inom
energisektorn. Säkerhetsforskningen inom energiproduktionsområdet är ett
fortsatt prioriterat område.

Jordbruksfrågor
fördes in i projektbudgeten år 1981. Denna seklor, som är under uppbyggnad,
föreslås få ökade medel för år 1982. De konkrela åtgärderna på
regionalpolitikens område tillförs successivt ökade medel.

Genom
en omläggning i ministerrådssekrelariatets redovisningssystem har påvisats att
vissa områden har oförbrukade medel överförda från föregäende år. Dessa områden
har därför fåll vidkännas en minskad medelstilldelning för år 1982.

3
Föredraganden

De
nordiska ländema har länge haft ett nära samarbete med varandra. De yttre
förutsättningarna som geografisk närhet, samma traditioner och språkUg
gemenskap har skapat en naturlig samhörighet. En likartad idé-och
kulturutveckling har främjat detta samarbete samtidigt som samarbetet i sin
tur medfört en hkartad samhällsutveckling. Sammanhållningen har blivit en
självklarhet i Norden. Det nordiska samarbetet utvecklas och utvidgas
kontinuerligt. Nya områden tillkommer så att det nu omfattar nästan alla samhällslivets
områden. Idag lägger ministerrådet särskild vikt vid att utöka samarbetet på de
industri-, energi-, ekonomisk- och handelspolitiska områdena. Dessa områden
kräver större enskilda satsningar och kanske även eftergifter för att uppnå
konkreta resultat. Inte desto mindre är det min övertygelse att de nordiska ländema
med nödvändighet måste gå vidare och bygga ut en nära samverkan även på dessa
områden. En hårdare intemationell konkurrens och ett bistrare ekonomiskt klimat
kommer att i allt högre grad ställa krav på nordisk sammanhållning. I
diskussionerna om det nordiska samarbetets fortsatta utveckling har från såväl
regerings- som parlamentarikerhåll betonats vikten av att fördjupa insatserna
just på de områden jag angivit i det föregående liksom på framtidsfrågor såsom
forskning och datateknikens effekter.

De
nordiska parlamentarikernas aktiva deltagande i della samarbete är av stor vikl.
Genom förslag och rekommendationer lill regeringarna och ministerrådet utövar
de elt aktivt inflytande på samarbetet och dess inriklning. Genom deras
engagemang i detta arbete har det nordiska samarbetet en fasl förankring i alla
de nationella pariamenlen. Den årliga sessionen, gemensamma regelbundet
återkommande möten mellan utskotten och mi-

Prop.
1980/81:182 8

nisterrådet
och värdefulla informella kontakter erbjuder regeringsrepresentanler och
parlamentariker nyttiga tillfällen lill samråd.

De
nordiska kontakterna genom folkrörelserna och Föreningarna Nordens verksamhet
har väsentligt bidragit till atl stärka medborgarnas känsla av nordisk samhörighel.
Jag anser det viktigt att våra folk hålls underrättade om del nordiska
samarbetets syften och praktiska resultat genom en effektiv information. Det är
en angelägen gemensam uppgift för ministerråd och parlamentariker.

Kontakterna
med arbetsmarknadens parter är av stort värde. Därigenom får de nordiska
regeringarna synpunkter på och uppslag i olika samarbelsfrågor. Diskussionerna
mellan de ansvariga ministrarna och parterna har hittills framför allt gällt
områdena arbetsmarknad, industripolitik, arbetsmiljö och socialpolitik och bör
ulvidgas.

De
ekonomiska problemen i världen och den allt hårdare konkurrensen på
världsmarknaden har ytterligare understrukit behovet av samråd och samverkan de
nordiska länderna emellan. Mindre resurser fordrar slörre effektivitet. Del
blir allt viktigare alt söka priorilera och uppnå ökad flexibilitet alltefter
råd, nödvändighet och behov.

Nordiska
rådet och Nordiska ministerrådet har också uttalat sin avsikt atl söka
koncentrera det nordiska samarbetet med sikte på att rekommendationer och projekl
inriklas på tyngdpunkter i del nordiska samarbetet. Föråldrade projekt och rekommendationer
bör därför avvecklas så snart som möjligt. Ministerrådet har vidare beslulal
koncentrera pågående aktiviteter under rubrikerna "Norden som
hemmamarknad" och "Tekniken och framliden". Syftet har varit att
samla relevanta projekt lill en rubrik och på sä sätt utnyttja resurserna
bättre och skapa etl bättre underlag för prioriteringar. Därigenom blir också
arbetet lättare att överblicka. Del gäller atl öka våra länders konkurrenskraft
och vidga handeln, samt stimulera förelagen till ökal samarbele så att de
nordiska ländernas möjligheler på världsmarknaden kan utnyttjas bättre. En väl
utvecklad hemmamarknad är en utmärkt bas och kanske t.o.m. en förutsättning
för utomnordisk expori. Nordiska rådets rekommendation om studier av datateknikens
effekler på sysselsältning, arbetsmiljö och näringsliv ligger tidsmässigt rikligt.
Dessa frågor är lika akluella i alla våra länder. Lösningarna kommer alt få
stora och långsikliga konsekvenser för både medborgarna enskilt och
samhällsutvecklingen i stort. Mandat för en nordisk arbetsgrupp har fastställts
av ministerrådet. Gruppen skall föreslå akluella styrningsåtgärder som kan
eller bör utvecklas nordiskt och internationellt. Vidare skall områden som ännu
ej täckts i existerande forskning identifieras och kompletteras. Möjligheterna
för koordinering och samarbete skall studeras. Kartläggning och analys av
existerande forskning och utredning skall utgöra en bas för gruppens
diskussioner. En rapport planeras vara klar Ull Nordiska rådets session 1982.
En tilläggsrapport med förslag till åtgärder skall framtas senare under år
1982.

Prop.
1980/81:182 9

Inför Nordiska rådets session i Köpenhamn i mars 1981
framlade ministerrådet förslag på en rad områden. Ett förslag lill nordiskt
samarbete om projeklexport avser att genom en samordning av exportkredit- och
kreditgarantivillkor skapa en gemensam upphandlingsregion i Norden vid leveranser
av stora projekt framför allt till utvecklingsländer men även till statshandelsländer.
De nordiska exporlfrämjande organen föreslås samverka för all öka Nordens
konkurrenskraft på projektexporlomrädel. En nordisk projeklexportfond föreslås
bli inrättad för att bl. a. ge slöd till s. k. förinvesteringsstudier. Fonden
kan bevilja bidrag som läcker högsl 50% av kostnaderna. Huvudregeln är all del
beviljade bidraget återbetalas om ell anbud vars förarbeten stötts av fonden
leder lill affär. Styrelsen kan dock medge undantag för
återbetalningsskyldigheten om särskilda skäl föreligger. Fonden förelås få
medel motsvarande 6 milj. norska kr. för sitt första verksamhetsår. Fonden
föresläs placerad i Helsingfors. Möjligheterna för Nordiska investeringsbanken
all lämna s. k. projektinvesteringslån i syfte all lotalfinansiera projekt
studeras närmare. Lånen är avsedda all komplettera sedvanliga exportkrediter
och läcka koslnader för infrastruktur, utbildning, lån under byggnadstiden
etc. Medlen till projektexporlfon-den ulgör den stora satsningen på budgeten
för år 1982.

Nordisk industrifond år ett annat viktigt led i det
nordiska induslripolitiska samarbetet. Den öppnar möjligheler för ekonomiskl
stöd till lekniski-industrieilt betonade samarbetsprojekt. Del kan gälla
utveckling av material, processer och produkter t.ex inom områden som
energiteknik, materialteknik och transportteknik. Fonden beviljas drygt 23
milj. norska kr. år 1982 vilkel torde ge utrymme för ökade satsningar för atl
stimulera tekniskt och industriellt samarbete i Norden. Fondens sloriek ger
den en dominerande ställning bland de nordiska institutionerna då den upptar näslan
hälften av institutionsbudgeten.

För elt breddal energipoliliskl samarbele anvisas även yllerligare
medel. I samband med Nordiska rådets session i Reykjavik år 1980 gav de nordiska
ländernas statsministrar energiministrarna i uppdrag att studera möjligheterna
till ett utvidgat energipolitiskt samarbete. Energiministrarna har dragit upp rikllinjer
för samarbetet med sikte på alt konkretisera enskilda samarbetsprojekt.

Ökade medel beviljas även del socialpolitiska samarbetet.
Medel ges för atl fylla ramarna i del nya socialpolitiska handlingsprogrammet
alt användas bl.a. till nya aktiviteter för barn- och äldreomsorgen.
Programmet väntas föreläggas nästa session. Även projekt som gäller
datateknikens verkningar och arbetsmedicin får ökade medel. Pä instilutionsbudgelen
ökas anslagel till den nordiska nämnden för alkohol- och drogforskning. Här
föreligger fem rekommendationer från Nordiska rådet.

En ny social trygghetskonvention undertecknades i
Köpenhamn. Den syflar lill alt lösa frågor rörande enskilda personers och
förelags rättigheter och skyldigheter pä del sociala området vid flyttning från
etl nordiskt land till ett annat. Frågan har anmälts lill riksdagen i prop.
1980/81: 152.

Prop.
1980/81:182 10

Elt förslag lill överenskommelse angående godkännande av
vissa yrkesgrupper för verksamhet inom hälso- och sjukvården och veterinärväsendel
lades fram till Köpenhamnssessionen. Tidigare har nationella legitimalionskrav
omöjliggjort en fri nordisk arbetsmarknad för dessa yrkesgrupper. Förslaget,
som godkändes av Nordiska rådet, syftar till all underiälla för berörda
grupper, som omfattas av skilda legitimations- eller auklorisa-tionskrav att ta
arbete i annat nordiskt land. Överenskommelsen kommer atl undertecknas inom
kort.

Ministerrådet har sammanställt elt förslag lill reviderat samarbelspro-gram
pä arbelsmiljöområdet. Programmel syflar till att styra ministerrådels verksamhel
till att inventera åtgärder saml lill att prioritera mellan områden och mellan
projekt. Programmel är inte avsett som etl program för de nordiska ländernas tolala
verksamhel på arbelsmiljöområdet ulan som elt program för samarbetet mellan
nordiska myndigheler.

Ett förslag om en nordisk språkkonvention lades fram av
ministerrådet till Köpenhamnssessionen. Konventionen, som godkändes av Nordiska
rådet, innebär atl konventionsslaterna förpliktas att arbeta för all medborgarna
vid behov skall kunna använda sitt eget språk vid muntlig och skriftlig kontakt
med myndigheter eller annat offentligt organ i etl annal nordiskt land.

Nordiska ekonomiska forskningsrådet inledde sitt arbele
under hösten 1980. Rådet skall främja nordiskt ekonomiskt samarbete. Detta
skall bl. a. ske genom stöd lill analyser och utredningar om del ömsesidiga
ekonomiska beroendet mellan de nordiska länderna och om förutsättningarna för etl
närmare ekonomiskl samarbete.

Ministerrådet har under år 1980 lålil en särskild
arbetsgrupp undersöka på vilka områden hinder föreligger för handel och
industriellt samarbete i Norden. Arbetsgruppen pekar i sin rapport på fem
områden som bör bli föremål för ytterligare ulredningar. Del gäller
valutareglering, koncessions- och etableringslagstiflning, skattelagstiftning,
aktiebolagslagen saml övriga områden som bl.a. omfattar marknads- och finansieringsfrågor,
transportkostnader samt bristande information och kontakt mellan företag.
Ministerrådet har i februari 1980 beslutat att undersökningarna på dessa
områden skall fortgå.

Ministerrådet har fortsatt sina strävanden att harmonisera
den rättsliga miljö i vilken företagen verkar. Bl.a. pågår ett arbete med köprätlen,
kommissionslagstiftningen och konsumenttjänstlagstiftningen.

På handelns område har en diskussion börjat om hur de små
och medelstora företagens möjligheter att bättre utnyttja den nordiska
hemmamarknaden skall tillgodoses. Jag vill i detta sammanhang erinra om vad
chefen för handelsdepartementet nyligen (prop. 1980/81: 141) anfört om ökal nordiskt
samarbete mellan företag och de exportfrämjande organisationerna.

Automatiseringen inom industrin och den snabba
utvecklingen av industrirobotar kommer att få belydande konsekvenser för
näringsliv och sys-

Prop.
1980/81:182 11

selsättning. De teknologiska förändringarna släller stora
krav pä omställning och förnyelse men skapar samtidigt nya
utvecklingsmöjligheter. Ministerrådet har lillsall en arbetsgrupp med uppgift atl
undersöka möjligheterna till samarbele om dessa problem.

Som svar på statsministrarnas initiativ år 1978 att söka
öka det nordiska forskningssamarbetet både vad gäller gmndforskning och fillämpad
forskning framlades en slutrapport med rekommendationer. Den skall remissbehandlas
nordiskt och nationellt med sikte på att läggas fram som ett
ministerrådsförslag Ull nästa års session.

Ministerrådet har beslutat göra en översyn av det
organisatoriska förhållandet mellan de två nordiska ministerrädssekretariaten.
Tanken är att analysera de för- och nackdelar som föreligger med nuvarande
uppdelning i två ministerrädssekrelariat. Del kan i delta sammanhang också
nämnas alt Nordiska rådels presidium för sin del beslutat företa en analys av
presidiesekretariatets organisation och de arbetsformer som utvecklat sig på
parlamentarikersidan.

Jag vill här anmäla ett nytt avlal om del nordiska biståndssamarbetet.

De nordiska länderna har hiltintills med del s. k. Osioavialet
från år 1968 och två tilläggsprotokoll reglerat administrationen av gemensamma
nordiska biståndsprojekt. Enligl avlalel skall bl.a. de gemensamma nordiska
biståndsinsatserna administreras av något av de nationella nordiska biståndsorganen,
under medverkan av en särskild projektstyrelse med lekmannainslag samt den år
1976 inrättade nordiska ämbetsmannakommittén för biståndsfrågor. Del nordiska
ministerrådet framlägger förslag till regeringarna om gemensamma
biståndsinsatser och fastställer vad beträffar redan beslutade projekt ärligen
dessas budget och tar ställning i viktigare principiella och politiska frägor
om genomförande eller utvidgning av projekien.

Osloavtalet utgjorde en kodifiering av del samarbele som
utvecklats mellan de nordiska länderna sedan början av 1960-talet. På senare år
har fem samnordiska biståndsinsatser administrerats i enlighet med avtalet. 1
Tanzania sker samarbele beträffande kooperation, jordbruksutbildning och
administrativ utbildning. Sverige deltar i de två förstnämnda projekten. Även
i Kenya genomförs en insats för kooperativt arbete. Budgetåret 1977/78 inleddes
en nordisk insats för stöd lill jordbmksseklorerna i Mocambique, för vilket
Sverige har det administrativa ansvaret. Totalt uppgick kostnaderna för
projekten under år 1978 till ca 108 milj. kr. Varje lands bidrag beräknas i
enlighet med dess bidrag till FN,.-Sverige bidrog år 1979 med 48 milj. kr.

Då samarbetet på biståndsområdet sedan Osioavialet ingicks
kommit atl bli mer omfattande har man funnit anledning att revidera formerna
för detta. Initiativet till en översyn togs av Nordiska rådet vid dess session
år 1977. Nordiska rådet rekommenderade ministerrådet att fortsätla och utvidga
samordningen av de nordiska biståndsinsatserna inom ramen för

Prop.
1980/81:182 12

Oslo-konventionen. Ulredningen borde enligt
rekommendationen bl.a. ta upp de framtida samarbetsformerna med u-länderna. där
en möjlighet kunde vara att utnyttja de fördelar som en nordisk
landprogrammering och koordinering av nationella insalser kunde innebära.

Den nordiska ämbetsmannakommittén för biståndsfrågor
tillsatte med anledning härav en arbetsgrupp med uppgift att ulreda del
framlida nordiska biståndssamarbetet. Arbetsgruppen presenterade i maj 1979
sin rapport, vilken härefter varit föremål för överläggningar i ämbetsmannakommittén.
Dess rekommendalioner, som 1980 tillställdes Nordiska rådet, föranledde ingen
erinran. Arbetsgruppen rekommenderade bl.a. att del nordiska biståndssamarbetet
skulle förslärkas och fann att en vidare harmonisering av biståndsprocedurer
och förhandlingar borde ske, i synnerhet för atl underlätta för mottagariänderna.
Osioavialet behövde enligt arbetsgruppens uppfattning göras mer tidsenligt. Bl.
a. kunde den nordiska projektstyrelsen avskaffas och beslut om projekten i stor
ulslräckning delegeras lill ämbetsmannakommittén och de nationella biståndsorganen.

Ämbetsmannakommittén för bislåndsfrågor har utarbetat en
ny avtalstext vilken sedan den dryftats vid ell möte med Nordiska rådels
ekonomiska utskott och de nordiska samarbetsminislrarna undertecknades av samarbetsminislrarna
i Köpenhamn den 5 mars 1981. I det nya avlalel har såsom fidigare ministerrådet
ansvaret för budgetära ramar och avgör viktigare principiella frågor rörande
utvidgning, förlängning och revision av insatserna.

Till förändringarna i det nya avlalel hör alt den tidigare
slyrelsen för nordiska biståndsprojekt avskaffas. Den löpande granskningen av
de gemensamma projekten ankommer i fortsättningen i stället på ämbetsmannakommittén.

Slutligen har i del nya avtalet ett nytt organ
tillskapats, nämligen en rådgivande kommitté i vilken lekmannarepresentationen
ska tryggas. Dess instruktion fastställs av ministerrådet. Den rådgivande
kommittén ska bl.a. utgöra forum för en diskussion av principiella frågor som
rör u-landssamarbete och opinionsbildning i u-landsfrågor samt medverka i utformningen
av övervakningen av biståndssamarbetet.

Jag övergår nu till atl behandla budgelen för år 1982.

Omfattningen av ministerrådets allmänna budget har vuxit
frän 6 milj. norska kr. år 1974 lill 112 milj. norska kr. år 1981. Budgeten som
har fastställts för år 1982 uppgår till 130,3 milj. norska kr. vilket innebär
en tolal ökning med ca 16.5% jämförl med budgelen för år 1981. Den reella
ökningen utgör 5,4%. Budgeten skall ses som ett säll att effektivare utnyttja de
samlade resurserna genom arbetsfördelning och gemensamt ekonomiskl ansvar för
uppgifter som ligger i de nordiska ländernas intresse.

Den svenska regeringen ser den nordiska budgeten som ett
betydelsefullt instrument för all i gemenskap ulföra för de nordiska länderna
angelägna uppgifter.

Prop.
1980/81:182 13

Medlen för administration och andra utgifter har i
budgeten upptagits till ca21,l milj. norska kr. mot 16,6milj. förär 1981.
Ökningen beror främst på väntade löne- och kostnadsökningar. 710000 norska kr.
avsätts för del stipendiesystem för nordisk utbytestjänstgöring som inleddes
under år 1979. Verksamheten, som har mötts av stort intresse, bör kunna öka
kunskapen om andra nordiska länder och det nordiska samarbetets betydelse
förutom att ge värdefulla erfarenheter på den anställdes eget arbetsområde.
Regeringen har för år 1981 bland 66 sökande utsett femlon deltagare. Närmare
föreskrifter för det svenska deltagandet i utbytet har meddelats i förordningen
(1980:848) om utbytestjänstgöring i andra nordiska länder, I prop. 1980/81:100
(bil 3 s. 4) har de nya reglerna för nordisk utbytestjänstgöring redovisats.

Institufionsbudgeten ökar från 54 milj. norska kr. till 66
milj. norska kr. Innan ministerrådets budget skapades, finansierades de flesta
gemensamma nordiska institutioner direkt genom nationella bidrag i olika
former. Genom att föra in dessa institutioner pä den allmänna budgelen skapas
en större överskådlighet och bättre redovisning av del nordiska samarbetet. Det
ger också bättre förutsättningar för en prioritering och samordning av de olika
samarbetsområdena samt bidrar till rationalisering. En sådan överföring är i
överensstämmelse med önskemål från Nordiska rådet. Motsvarande åtgärder har
redan genomförts inom kulturområdet.

Antalet institutioner på budgeten för år 1982 minskar till
tretton från nuvarande fjorton. Minskningen beror på att från och med den 1
januari 1982 omfattar verksamheten vid Samarbetsnämnden för nordisk skogsforskning
(SNS) även Nordiska Skogsarbetsstudiemas råd (NSR) som hittills har varil en
självständig institution inom den allmänna budgeten.

För projektverksamheten under budgetåret har ministerrådet
efler överläggningar med Nordiska rådels budgetkommitlé beslutat om en
totalram om 43,2 milj. norska kr. Ministerrådet har för projektverksamheten
angivit en reserv på 2,9 milj. norska kr., vilken är avsedd för nya projekl som
aktualiseras under året.

Under år 1981 inleddes ett fyraärsprogram rörande de säkerhels-
och miljömässiga konsekvenserna av olika energiproduktionsformer. Den del av programmel
som rör de säkerhetsmässiga konsekvenserna motsvarar i huvudsak projekt som
statens kärnkraftsinspeklion i Sverige skulle ha tagil initiativ lill om ett
nordiskt samarbete inte kommit till stånd. Det nordiska kämsäkerhetsprojektet
har beviljats 5 130000 norska kr. under år 1981 över ministerrådets allmänna
budget. Som ett led i strävandena all genom nordiska projekt uppnå
rationaliseringsvinster i jämförelse med om varje nordiskt land för sig skulle
göra motsvarande verksamhet kommer den svenska andelen av kostnaderna för
kärnsäkerhetsprojektet aU slutligen genom ett avräkningsförfarande betalas från
de medel som ställts till förfogande för kärnsäkerhetsforskning hos slalens kärnkraftsinspeklion.
Den svenska andelen beräknas f. n. till ca. 1,8 milj. norska kr. t2 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr
182

Prop.
1980/81:182 14

1
årets budget har medel aviserats för bl.a. upprättandet av en projeklexportfond
med uppgift att t. ex. lämna bidrag för finansiering av förinvesteringsstudier
av nordiskt intresse. Bland institufioner som har prioriterats kan nämnas
Nordiska hälsovårdshögskolan och Nordiska handikappnämnden. De industri- och
energipolitiska frågoma har tillmätts stor betydelse inom det nordiska
samarbetet. I disponeringsreserven finns 1 milj. norska kr. avsatta för i
första hand projekt inom energisektorn. Vidare har resurser avsatts under kapitlet
allmänna utredningar för angelägna utredningar på det industripolitiska
området. De konkreta regionalpolifiska insatsema är av stor betydelse. Detta
samarbete har därför prioriterats i 1982 års budget.

I
budgetbehandlingen har de mest angelägna områdena valts ut för alt fä ett sä effektivi
utnyttjande av resurserna som möjligt.

Totalt
uppgår koslnaden för ministerrådets allmänna budget under år 1982 till 130,3
milj, norska kr. Från detta belopp skall avdrag göras för ministerrådets
beräknade inkomster under samma år vilka uppskattas lill sammanlagl 9,3 milj.
norska kr. Återstoden, som skall läckas med nationella bidrag, omfallar sälunda
121 milj. norska kr.

Därutöver
har Nordiska industrifonden fått bemyndigande av ministerrådet alt utöver
beviljade medel för år 1982 göra fleråriga åtaganden om högst 9,7 milj. svenska
kr. för år 1983 och 5,8 milj. svenska kr. för år 1984.

Ländernas
bidrag till ministerrådets budgetar betalas enligt en fördelningsnyckel
grundad på förhållandel mellan ländernas bruttonaUonalprodukter. I december
1978 fastställde ministerrådet följande fördelning för åren 1980-1982, nämligen
Danmark 23.7%, Finland 16,0%, Island 0,9%, Norge 18,0% och Sverige 41,4%,
Sveriges andel av de nationella bidragen utgör 50070000 norska kr., vilkel för
år 1982 molsvarar ungefär 42 510000 svenska kr.

Härtill
kommer den svenska andelen av kostnaderna för Nordiska hälsovårdshögskolan i Göleborg
under år 1981 som har förskotterats av ministerrådet. Andelen beräknas efler
utnyttjade elevplatser och är ännu inle känd. Jag beräknar därför samma andel
som den svenska andelen av ministertådels budget, dvs 41,4% av koslnaden som är
5 653000 norska kr. Detta motsvarar ungefär 2 000000 svenska kr.

Den
svenska andelen av budgeten för år 1982 föreslås således beräknad till 44510000
svenska kr., dvs. en ökning med 5 510000 svenska kr. i förhällande Ull år 1981.

Medlen
bör anvisas i statsbudgeten för budgetåret 1981/82. Eftersom nordiska
ministerrådets budget avser kalenderåret 1982, kan det svenska bidraget delvis
komma atl behöva betalas ul efter det svenska budgetårels utgång.

Prop. 1980/81:182 15

4 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen
atl

till
Nordiska ministerrådets allmänna budget för budgetärel 1981/82 under elfte
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 44510000 kr. bemyndiga regeringen att
medge alt stöd lämnas av Nordiska fonden för teknologi och industriell
utveckling, vilket inräknat löpande beslut för Sveriges del innebär åtaganden
om högst 4000000 kr. under år 1983 och högsl 2400000 kr. under år 1984. Ärendet
bör behandlas under innevarande riksmöte.

5 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anlaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Prop.
1980/81:182 16

Bilaga I

Sammanfattning av det nordiska samarbetet under år 1980
inom ministerrådets verksamhetsområde.

I det följande lämnas en sammanfattning av den berättelse
rörande det nordiska samarbetet som nordiska ministerrådet i december 1980
överlämnade till Nordiska rådet.

1 Arbetsmarknad

Arbetslösheten i Norden som helhel betraktad var 1979
märkbart lägre än föregäende år. Denna utveckling har fortsall också under
1980. Arbetslöshetens struktur följer emellertid i stort sett samma mönsler
som under tidigare år vilket innebär att arbetsmarknadssituationen för marginalgrupper
ser ut att bli fortsatt svårare. En ljuspunkt är dock atl länderna nu börjar få
ett bättre grepp om ungdomsarbetslösheten även om denna är betydligt högre än
den genomsnittliga arbetslösheten.

Ministerrådet har avslutat ett omfattande s. k. kärnprojekt
om utvecklingstendenserna på arbetsmarknaden. Projektet har resulterat i en
huvudrapport "Arbetsmarknadspolitiska utmaningar under 1980-lalet i
Norden" och fyra delrapporter. Detta uredningsmaterial skall bilda ulgångspunkt
för fortsatt nordiskt samarbete pä arbetsmarknadsområdet. Huvudrapporten pekar
på behovel av omställningar på arbetsmarknaden. En av avsikterna med projektet
har varit alt förutse kommande problem. Ministerrådet fortsätter arbelel genom
att studera vilka konsekvenser utmaningarna får för arbetsmarknadspolitikens konkrela
utformning. En rapport "Arbetsmarknadspolitik för 1980-talel i
Norden" kommer att ligga till grund för etl av Nordiska arbetsmarkndsutskottet
arrangerat seminarium om arbelsmarknadspolitiska handlingslinjer under hösten
1981.

Ministerrådet behandlade i början av året en rapport,
"1954 års överenskommelse om gemensam nordisk arbetsmarknad". En
arbetsgrupp har tillsatts som skall granska avtalet och ge förslag om
kompletteringar, som granskningen kan föranleda. Utgångspunkten för revisionen
bör vara att rätlen lill fri flyttning och rätten atl ta arbele i annat
nordiskt land skall bevaras.

Elt flertal seminarier har ägt rum under året. Bland dessa
kan nämnas elt seminarium för kontaktpersoner inom den nordiska
arbetsförmedlingen, etl symposium om personalutbildningens roll i
arbetsmarknadsorganen och elt seminarium om arbetsmarknadsstatistik.

Inom arbetsmarknadsservicens område pågår ett omfattande samarbele
om arbetsmarknadsmyndigheternas kundorienlerade verksamhel inom arbetsförmedlingen,
yrkesvägledningen, yrkesinriktad rehabilitering, arbets-marknadslräning osv.

Prop.
1980/81:182 17

2 Arbetsmiljö

Handlingsprogrammet för nordiskt samarbele på
arbetsmiljöns omräde har varil föremål fören rätt omfattande revision. Förslagel
till etl reviderat program behandlades på möten mellan Nordiska ministerrådet
(arbetsmiljöministrarna) samt arbetsmarknadens parter och av ministerrådet och
Nordiska rådets social- och miljöutskott i oktober 1980. Med anledning av ell minislerrädsförslag
anlog Nordiska rådet vid sin 29:e session en rekommendation om elt reviderat
samarbetsprogram på arbetsmiljöområdet.

Nya kapitel i programmet behandlar arbetstid och
arbetsanpassning samt den nya teknologins belydelse för arbetsmiljöförhällanden.

Arbelsmedicin/arbelshygien har också under 1980 utgjort
det största delområdet inom arbelsmiljösamarbetet. Verksamheten har mera och
mera gått i riklning mot konc entration på slörre individuella projekl, som i
särskilt hög grad ger fördelar då de bedrivs samnordiskt. Speciellt kan här
nämnas samarbetet kring gränsvärden och samarbetet kring vidareutbildning av
specialister inom arbetsmedicin, yrkeshygien och företagshälsovård.

Etl projekl om betydelsen av arbetsförhållanden för
fosterskador lar sikte på atl ulveckla elt samarbele mellan de nordiska
länderna, som snabbt kommer atl möjliggöra en klariäggning av hur speciella
arbetsförhållanden inverkar på förekomsten av medfödda missbildningar och
andra fosterskador.

En sammanfattande rapport av projektet "Psykosocial
arbetsmiljö, hälsa och välbefinnande" kommer atl föreligga i början av
1981.

3 Bistånd till utvecklingsländerna

Nordiska minislerrådel (samarbetsministrarna) presenterade
en värdering av utredningen "Framtida nordiskt samarbete rörande
utvecklingsbiståndet" till Nordiska rådets session i Reykjavik i mars
1980.

Efler sessionen har ämbetsmannakommittén för bislåndsfrågor
arbetat med uppföljningen av utredningen i ljuset av Nordiska rådets och
ministerrådets synpunkter. 1 första hand har man koncentrerat sig på de administrativa
ramarna för samarbetet, som har dragits upp i den s.k. Oslokonventionen, som
har ingåtts mellan de nordiska länderna. Etl utkast lill en reviderad
konvention har behandlals av utrikesdepartementen och kommer att föreläggas
ministerrådet och Nordiska rådels ekonomiska utskott i början av 1981 med tanke
på att konventionen skall träda i kraft under våren 1981. Eftersom
utrikesministrarna inte bildar ett ministerråd kommer samarbetsminislrarna
fortsättningsvis att ha det formella ansvaret för del nordiska samarbetet på
biståndsområdet. Realbehandlingen kommer i stort sell att äga rum i ämbetsmannakommittén
för bislåndsfrågor

Prop. 1980/81:182 18

med
arbetsutskott och i de nationella bislåndsförvallningarna. En rådgivande
kommitté för ministerrådet kommer att bildas.

De
samnordiska biståndsprojekten kommer fortsällningsvis alt bli finansierade
genom nordiska biständsmedel. För 1979 budgeterades det 111 miljoner NOK för
samnordiska biståndsprojekt.

4
Byggsektorn

Det
nuvarande samarbetsprogrammet inom byggsektorn fastställdes av ministerrådet (bosladsminislrarna)
år 1977. Samtidigt fastställde minislerrådel etl projeklprogram som innehåller
prioriterade uppgifter för de närmasle åren.

Det
övergripande målet i handlingsprogrammet är att man vill försöka nå fram lill
en gemensam nordisk totalsyn pä den bebyggda miljön med hänsyn till hur den bör
bevaras, förändras och nybebyggas.

Huvudvikten
i samarbetet hittills har legat i harmonisering av byggbeslämmelser, -normer
och -standarder. Detta arbete har ofta nära anknytning till motsvarande internalionell
harmoniseringsverksamhet, som t.ex. inom ECE, där Nordens insats har varit av
tämligen stor betydelse. Elt annal viktigt område är rehabiliteringen av
befintlig bebyggelse. Del pågår projekt som syftar till nordiska avtal om
ömsesidigt accepterande av lillverkningskontroll och provningsresultat i etl annt
nordiskt land vilkel är ett viktigt led pä vägen mot integrerad nordisk
byggmarknad.

Inom
energiområdet pågår flera projekt. Nordiska kommittén för byggbeslämmelser, energiulskoltel
bedriver sitt arbete på fem delområden. Prioriterade områden är regler för
godkännande av energiekonomiska installationer och byggnaders täthet. En
rapport benämnd Energibesparing i befintlig bebyggelse blev färdigställd och
presenterad för bostadsministrarna på deras möte i februari 1980.

Inom
del både tekniskt och juridiskt svåra projektet avseende godkännande, konlroll
och provning har ett förslag lill samarbetsavtal färdigställts och utsänts på
remiss.

5
Finans- och valutapoiitiska frågor

Det
nordiska samarbetet inom finans- och valutapolitiken är av rådgivande och
informerande karaktär. Samarbetets ramar utgörs av möten mellan de nordiska
ländernas finans- och ekonomiministrar och mellan tjänstemän i departementen sarnl
av ämbetsmannakommittén för valutafrågor och finansiella frågor. Därtill
kommer möten mellan de nordiska centralbankerna.

Inom
ramen för detla rådgivande och informerande samarbete disku-

Prop.
1980/81:182 19

teras den internalionella ekonomiska situationen och dess
konsekvenser för de nordiska ekonomierna. Man följer också den ekonomiska ulvecklingen
inom vart och ett av de nordiska länderna.

Under 1980 påbörjades verksamheten inom del Nordiska
ekonomiska forskningsrådet. Rådet skall främja nordiskt ekonomiskt samarbete bl.a.
genom att ge stöd tiil analyser och utredningar om det ömsesidiga ekonomiska
beroendet mellan de nordiska länderna och om förutsättningarna för elt närmare
ekonomiskt samarbele, häribiand både vad gäller stabiliseringspolitiken och de
långsiktiga tillväxlfrågorna. För år 1981 har på ministerrådels allmänna
budget reserverats I miljon NOK till rådels verksamhel.

Den
internationella ekonomiska aktiviteten försämrades under 1980 som en följd av
oljeprisförhöjningar och en allmän ekonomisk åtstramning i de tongivande
industriländerna. De öppna, ulrikeshandelsberoende nordiska ekonomierna
drabbades hårt av den låga tillväxten internationellt. De nordiska ländernas
samlade driftsunderskott väntas ligga kring 40-50 miljarder NOK 1980, vilkel ulgör
tio procent av OECD-ländernas samlade underskott fastän de nordiska länderna
bara svarar för 6,5% av den samlade utrikeshandeln inom OECD.

Ämbetsmannakommittén för valuta- och finansfrågor
diskuterar problemställningar som gäller både de nordiska ländernas inbördes
relationer och deras ställningstaganden i internationella sammanhang. Sålunda
har de nordiska länderna inom Valutafonden bland annat understrukit alt de små
industriländerna nu bär en orimligt stor del av industriländernas samlade
oljeunderskott och krävt atl de vikliga industriländerna skall bära en större
del av delta underskott.

6 Handelspolitiska frågor

Nordisk samhandel blev under årets lopp ett centralt
diskussionsämne.

På grund av diskussionen som uppstod i samband med
Nordiska rådets 28:e session beslöt Nordiska minislerrådel vid sill möte i juni
1980 i Harstad, att frågan om "Nordens som hemmmamarknad" skall
utredas och atl förslag för all främja nordisk samhandel skall ularbelas.

Samarbetet mellan de nordiska länderna på del exporlfrämjande
området vidareförts. Delta samarbete sker mellan ländernas exportfrämjande
organisationer och mellan ländernas representanter i utlandet, som nyligen har
fått nya samarbetsdirektiv från sina hemmaorganisationer.

Ministerrådets utredning om nordiskt samarbete på
projektexportens område presenterades våren 1980. Utredningen innehåller försiag
om förbättrat informations- och finansieringssamarabete, upprättandel av en
nordisk projeklexportfond saml nordiska projeklinvesteringslån. Under hösten
har utredningens varit på remissbehandling. Ett ministerrådsförslag

Prop. 1980/81:182 20

som i huvudsak följde ulredningens förslag men som log
hänsyn till remissinstansernas synpunkter, bl.a. i fråga om ev.
snedvridningseffekter av projektinvesteringslånen, framlades inför Nordiska
rådets session i Köpenhamn i mars 1981. Nordiska rådet tillstyrkte
ministerrådets förslag.

På det handelspolitiska området kan konstateras ökat
samarbete mellan EFTA och EG-länderna. Ministerrådet lägger vikt vid atl samarbete
om lösningar av praktiska problem på främst handelns område mellan EFTA-EG
fortsätter.

De nordiska länderna har fortsatt att hålla en nära
kontakt på en rad centrala handelspolitiska områden, vilka under årets lopp har
aktualiserats i olika internationella organisationer.

Genom NORDIPRO (Samarbetsorgan för de nordiska ländernas han-delsprocedurkommitléer)
har verksamhet förekommit i en mängd projekl belräffande förenkling av
procedurer i internationell handel. Della arbele har varit speciellt inriktat
på att utveckla framtida procedurer, som inle fordrar användning av dokument.

7 Industri- och energifrågor

1 deballen om det nordiska samarbetets framtida
tyngdpunkter har intresset i hög grad riktats på energi- och industriområdet.
Förhoppningar knyts till att ett utökat samarbete på dessa områden skall kunna
bidra lill atl underlätta de svårigheter de nordiska länderna slär inför belräffande
den framlida energiförsörjningen och till följd av den förändrade konkurrenssituationen
på världsmarknaden.

I syfte att effektivera det nordiska energipoliliska
samarbetet fastställde Nordiska minislerrådel (energiministrarna) på danskt
initiativ i april 1980 vissa riktlinjer för det fortsatta nordiska
energipolitiska samarbetet. Man var också överens om att mötas regelbundet i
Nordiska ministerrådet.

De föreliggande riktlinjerna, som kan ses som en stomme
till ell arbetsprogram, upptar bl.a. följande samarbetsområden: Energiekonomise-ring,
energisyslemsludier och introduktion av nya och förnybara energikällor, dels
inom de egna länderna och dels inom de länder med vilka de nordiska länderna
bedriver biståndssamarbete. Pä programmet slår också slutförandel av den
utredning rörande möjligheterna till och formerna för samarbete på Nordkalotten
om utnyttjande av eventuella olje- och gasfyndigheter utanför Nord-Norge som
påbörjats under 1980 och som beräknas vara slutförd under 1981, saml den
pågående ulredningen rörande fömtsättningar för samarbete på kolimportområdel,
som kommer att slutföras under 1982. - Ännu ett samarbetsområde är knutet lill
den internationella energisamarbetet. En koordinerad nordisk hållning kan i
vissa fall vara angelägen i detla sammanhang.

I Nordiska ministerrådet (industriministrarna) diskuteras
regelbundet

Prop. 1980/81:182 21

del aktuella induslripolitiska läget i de nordiska
länderna och gentemot utomnordiska länder. På uppdrag av ministerrådet hårde industripoliliska
aspeklerna på Nordsat-projeklet sluderals av en särskild arbetsgrupp under ämbetsmannakommittén
för industri. Gruppens rapport presenterades för industriministrarna i mars
1980. 1 augusti 1980 möttes för första gången Nordiska ministerrådet
(industriministrarna) och Nordens fackliga samorganisalion för ell ömsesidigt
åsiktsutbyte rörande det nordiska industripoliliska samarbetet. Från
ministerrådets sida uttalades härvid en önskan om fortsatta kontakter med såväl
den fackliga sidan som med företrädare för näringslivsorganisalionerna.

1 syfte alt se hur förutsällningarna för förelags- och
industrisamarbete i Norden kan tillrättaläggas har ministerrådet rekommenderats
all företa en översyn av den nationella lagstiftningen i de nordiska länderna.
Nordiska ämbetsmannakommittén för industri- och energipolitik bistår samordningsministrarna
i detta utredningsarbele, som förutom kartläggning av konkreta hinder i nu
gällande nationella lagar och tillämpningsföreskrifter också torde komma att omfalla
frågan om behovet och möjligheterna alt skapa en särskild nordisk bolagsform.
Del bör nämnas alt förslag till ålgärder vilka på sitt sätt skulle komma atl
bli etl incitament lill ökat nordiskt företagssamarbete har framlagts i
utredningen om nordiskt pro-jektexportsamarbete saml i utredningen om
arbetskraftens och kapitalets rörlighet.

8 Jord- och skogsbruk

Nordiskt samarbete pä jordbruksområdet, inklusive
skogsbruk och veterinärmedicin, pågår i en rad organ. När det gäller generella
jordbruksfrågor är Nordiska kontaktorganet för jordbruksfrågor det viktigaste samarbetsorganel.
I kontaktorganet sitter represenlanler för såväl regeringsmyn-dighelerna som
jordbruksorganisationerna. Jordbruksministrarna deltar regelbundet i
kontaktorganets möten.

Nordiska ämbetsmannakommittén för jord- och
skogsbruksfrågor (NÅJS) som upprättades 1979 koordinerar samarbetet mellan de
olika samarbelsorganen. Den lar också initiativ fill nya former av nordiskt
samarbete pä jord- och skogsbrukets område. Smarbetsnämnden för nordisk
skogsforskning (SNS) och Nordiska skogsarbetssludiers råd (NSR) inlemmades i
ministerrådels budget år 1978. Vid årsskiftet 1981/82 ombildas SNS lill en
paraplyorganisation för allt nordiskt samarbete på skogsforskningens område
varvid NSR ingår i SNS som en slark facklig samarbetsgrupp.

Inom NÅJS har man under år 1980 behandlat flera omfattande
förslag om utvidgandet av nordiskt samarbete bl.a. växtförädling, jordbrukskooperativ
forskning samt upprättandet av ett Nordiskt centralregister för mikrobkolleklioner
och samlingar.

Prop.
1980/81:182 22

NÅJS har satt igång en utredning för att undersöka former
för nordiskt forskningssamarbete pä jord- och skogsbrukets område.

9 Jämställdhet

På jämställdhetsområdet genomfördes under 1980 en
utredning om rutiner beträffande syskon och fäder vid födels- och barnbördsavdelningar
i Norden. Ett forskarseminarium ordnades som elt led i projektet.

Samarbetet om massmedia och jämställdhet har återupptagits
i form av en studie av televisionen.

Ett möte mellan ministerrådet (jämställdhetsministrarna)
och Nordiska rådets social- och miljöutskott hölls den 4 november 1980 bland
annat med sikte på den föreslående revisionen av handlingsprogrammet på
området.

Jämlikhetsfrågor griper in i många samhällsområden och projekl
som har betydelse för jämställdheten hargenomförls också inom andra seklorer.

10 Konsumentfrågor

Vid ett möte våren 1980 antog ministerrådet - ministrarna
som ansvarar för konsumentpolitiken - etl samarbetsprogram på konsumentområdet.
Programmet hade lidigare under året förelagts Nordiska rådet, som rekommenderade
att ministrarna skulle anta del.

Vid ministermölel diskuterades bl. a. kostnader för och
nyttoeffekter av konsumentpolitiska åtgärder, konsumentpolitikens förhållande
till den offenlliga seklorn saml syslem för rapportering av olyckor i hemmet
och på fritiden.

Verksamheten inom den ansvariga ämbetsmannakommittén har
under år 1980 omfattat bl.a. gemensam provningsverksamhet beträffande hushållskapitalvaror
och analys av olycksfallstyper, lill exempel brandskador, skador med eldfarliga
textilier och fallolyckor.

På informations- och utbildningsområdet har man bland annal
arbeiat med en nordisk värdering av konsumenlprogram i radio och TV och med
konsumentupplysningen i lärarutbildningen. Ett symposium har hållils om
prisfrågor, där de nordiska ländernas pris-, konkurrens- och konsumentmyndigheter
var samlade.

Ämbetsmannakommittén och utskotten har under året
fortlöpande utbytt synpunkter på arbetet inom internalionella organisationer -
särskilt OECD och EG.

Prop.
1980/81:182 23

11 Kultur

Del nordiska kultursamarbetet har under 1980 präglats av
planeringen av flera större projekl inom kulturavlalels huvudområden.

Mot bakgmnd av språkförståelsens stora betydelse för hela
del nordiska samarbetet har inom kultursekretariatet utarbetats ell
handlingsprogram, som innehåller förslag till ätgärder på kulturavlalels
samtliga tre huvudområden, dock särskill inom utbildningen.

Byggprojekteringen av Nordens Hus på Färöarna fortsatta
våren 1980 med en öppen nordisk anbudsgivning.

1 enlighet ned kulturavlalels stadganden om gemensamt
uppträdande i internalionella sammanhang och samarbete när det gäller
information om de nordiska ländernas kulturliv har kulturavtalets organ under årel
aktivt verkat för ökad kännedom om nordisk kultur i utlandet. Den slora vikin-gaulställningen,
som har visats i bl.a. London och New York har kunnat förverkligas bl.a genom
bidrag från Nordiska kulturfonden och med slöd av viss koordineringsverksamhet
och informationsaktiviteler från andra samnordiska organ på kulturområdet.

Frågan om ett ökat nordiskt forskningssamarbete
aktualiserades av statsministrarna i etl uttalande 1978. Statsministrarna
uppmanade då Nordiska ministerrådet — samarbetsministrarna och undervisnings-
och kulturministrarna - atl ta initiativ lill etl ökal nordiskt forskningssamarbete,
såväl beträffande grundforskning som tillämpad forskning. Ifrågavarande
utredningsarbete, som utförs av ställförelrädarkommitténs och ÅK-kulturs
gemensamma arbetsgrupp för ökat nordiskt forskningssamarbete (ÄK/ FORSK), har
under 1980 framskridit planenligt och befinner sig nu i sin avslutningsfas. 1 överensslämmelse
med Nordiska rådets yttrande vid senaste session överlämnas ulredningens
rapport lill rädssessionen 1981.Fömtom i analyser av forskningsprioriteringar
och FoU-investering-ar i Norden har ÄK/FORSK engageral sig i delulredningar om
nordiskt samarbele kring vetenskaplig ulrustning, områdesstudier, forskarutbildning,
registrering av samnordisk forskning och teknologibevakning.

När det gäller forskarutbildningssamarbelet har ÄK/FORSK
valt, att försöksvis på jord- och skogsbruks- samt veterinärmedicinområdel, i
samarbete med rektorsförsamlingen för nordiska lantbruks- och veterinärmedicinska
universitet och högskolor planera en systematiserad flerårig nordisk
forskarkursverksamhet.

Arbetsgmppen har även fortsatt granskningen av FoU-verksamheten
pä högt prioriterade forskningsområden. En studie av FoU-akliviieler omkring
konsekvenser av den teknologiska utveckling, införandel av ny teknologi och
datorisering har genomförts.

Vid sidan av dessa mer separata frågeställningar har ÄK/FORSK
för att generelll förbättra möjligheterna för etl nordiskt forskningssamarbete
koncentrerat sig på frågor angående organisations- och styrningsproblemati-ken
vid elt ökat forskningssamarbete.

Prop.
1980/81:182 24

Frågan
om nordisk radio och television via satellit belystes under det första halvåret
1980 genom en omfattande remissbehandling. Vid etl möte i november 1980 i Köpenhamn
konslalerade de nordiska statsministrarna att ett beslul om NordSAT uppskjutes till
utgången av 1981 för atl de nordiska länderna skall kunna förhandla inbördes om
ett slutgilitigt ställningstagande. Vidare ansåg ministrarna att det nuvarande
beslutsunderlaget borde kompletteras med en belysning av de industripoliliska
förutsättningarna för och konsekvensema av ett nordiskt radio- och TV-samarbete
via satellit.

12
Lagstiftning

I
slutet av 60-talel och början av 70-talet ifrågasattes på sina håll del nordiska
lagsliftningssamarbetet. Det har föranlett många och långa diskussioner på
nordiskt plan. Det råder emellertid ingen tvekan om all Strömningarna numera
har vänt. I alla de nordiska länderna har man således en ambitiös målsättning
när det gäller harmoniseringen av de olika ländernas regelsystem. Ministerrådet
strävar efler alt i så vid omfattning som möjligt utveckla samarbetet och
utvidga det till nya områden. Som elt led i dessa strävanden har
justitieministrarna under de senaste åren försökt förnya samarbetsformerna.
Sålunda har justitieministrarna nu beslutat atl ärligen hälla ett särskilt möte
för att diskutera olika nordiska samarbetsprojekt och målsättningarna för dem.
Elt exempel pä resultat av detla är det arbete på en reformering av köplagsliflningen
i Norden som påbörjades förra året. Som ett exempel på utvidgade
samarbetsområden kan pekas på arbetet inom straffrätten och förvaltningsrätten.

13
Miljövård

Miljövårdsarbetet
omfattar frägor som gäller skydd och förvaltning av den yttre miljön.

Grundvalen
för verksamheten har fastslagits i Nordiska ministerrådets program för nordiskt
samarbete pä miljöskyddels område, som antogs av ministerrådet
(miljövårdsministrarna) i april 1978.

Under
årets lopp har projektverksamhet ägt rum på delområdena luftförorening,
vallen- och havsförorening, trafikbuller, induslribuller, avfall och återvinning,
produktkontroll, naturskydd och friluftsliv, naturresursberäkning, ekologisk
planering, miljöskyddsforskning och miljödata. År 1981 kommer projektexportverksamheien
fortsätta inom samma delområden.

Ifråga
om luftföroreningar har del stora projektet "Övervakningssystem av
luftföroreningar" fortsatt. I november 1979 undertecknades - bland annat
efter en aktiv nordisk insats - en konvention om reducering av utsläpp som
orsakar gränsöverskridande föroreningar i Europa.

Prop.
1980/81:182 25

Samarbetet kring luftföroreningar i tätområden har
fortsatt, 1980 sattes ett utvidgat nordiskt samarbete om bilavgaser i gång.
Bilavgaserna är det dominerande nedsmutsningsproblemel i många städer i de
nordiska länderna. År 1981 startas en projektverksamhet om mutagena och kräftfram-kallande
ämnen vid energiomvandling samt om en nordisk beräkningsmodell för bilavgaser.

På bullerområdel har projektet "Effekler av bullerreducerande
ätgärder" avslutats 1980. Därtill har projekt genomförts beträffande
flygbuller, vägtrafikbuller, buller från skenbunden trafik och buller från
industriell ulruslning.

Arbetet på etl "Nordiskt program för återvinning av
avfall" har fortsalt och beräknas vara avslutat våren 1981. Grundvalen för
programarbetet bildas av tre delprojekt om återvinning av kvicksilver,
återvinning av smörjolja och socio-ekonomiska hinder för återvinning.

På produktkonlrollområdet har en projektverksamhet
genomförts rörande hälso- och miljöeffekter.

På naturskyddsområdet har arbetet med projektet
"Representativa na-lurtyper och hotade biotyper i Norden" fortsatt
och beräknas vara avslutat 1981. Projektet "Friluftsliv i Norden" är
i huvudsak genomfört och beräknas vara avslutat våren 1981.

På miljöskyddsforskningens område etablerades 1980 en
nordisk kon-taklgmpp, som bland annat skall ansvara för informaiionsulbyiel om
de nordiska ländernas miljöskyddsforskningsplaner med hänsyn lill en så
effektiv arbetsfördelning om möjligt vid projektplanering och - genomförande.

På miljödataområdet är det stora projektet
"Miljökvalitetsövervakning i Norden" i huvudsak avslutat och
rapporten beräknas bli publicerad tidigt 1981.

14 Multinationella företag

Utredningen om multinationella förelags roll i de nordiska
ländernas ekonomi förelåg färdigtryckt till Nordiska rådets session 1980.
Rapporten utarbetades av en nordisk ämbetsmannakommitté. Under loppet av våren
1980 har rapporten varil pä remiss lill departement och berörda institutioner
i de nordiska länderna och därefter diskulerals i ministerrådets organ.

Utredningen analyserar bl. a. med utgångspunkt från de
nordiska ländernas egna erfarenheter de maktproblem som är knutna till
multinationella förelag.

Utredningen ger också en redogörelse för rättsregler av
betydelse för multinationella förelag i Norden såsom elableringsrätt,
valutaregleringar, arbetsrätt och konkurrensrätt.

Utredningen visar atl del finns behov för etl mer
planmässigt och inlen-

Prop. 1980/81:182 26

sifieral nordiskt samarbele när del gäller en rad frågor
rörande multinationella företag. Arbetsgruppen föreslår alt följande uppgifter
bör lösas i ett framlida nordiskt samarbete på detta område:

1.
Koordinering av
uppföljande nordiska utredningar om multinationella företag.

2.
Nordiskt samråd
i samband med arbete i internalionella organ rörande multinationella förelag.

3.
Samråd om
eventuella nordiska problem i anknytning lill multinationella företag.

4. Eventuella övriga uppdrag frän Nordiska ministerrådet.

Ministerrådet kommer att ta ställning till arbetsgruppens förslag i ljuset

av frågans behandling vid 1981 års session i Köpenhamn.

15 Nordiska investeringsbanken

Under de första åtta månaderna 1980 beviljade Nordiska invesleringsbanken
20 lån, vilket innebär en fördubbling av antalet lån i jämförelse med
motsvarande period förra året. Det lotala lånebeloppet ökade med 13%. Från
bankens slart i juni 1976 lill 31.8.1980 har sammanlagl 72 lån beviljats, lolalt
motsvarande ca 2,4 miljarder NOK.

Under 1980 har beviljats 16 investeringslån och en
exportkredit. Del genomsnittliga lånebeloppet har sjunkit till 25 milj. NOK,
från 45 milj. kr. under föregående år. De fyra första lånen har beviljals
enligt den nya regionallåneordningen, nämligen till Norrlandsfonden i Sverige,
Utvecklingsfonden Ab (KERA) i Finland, Islands utvecklingsfond och Nordisk Induslrialiseringsfond
for Island.

Bankens långfristiga upplåning lill fasta räntor under
perioden har i huvudsak begränsats till norska eurokronor. Orsaker lill della
var del mycket höga internationella ränteläget fram lill försommaren och
bankens goda likviditet vid årets ingång. I mars avtalades om etl banklån på
105 miljoner isländska kronor. Detla innebär atl banken upptagit lån i samtliga
nordiska valutor. Den totala långfristiga upplåningen steg med 13% från årets början
till 165 milj. SDR.

Räntenettot för perioden uppgick till 8.8 milj. SDR i
jämförelse med 6,3 milj. SDR under motsvarande period 1979. Netttoöverskottel
var 8,3 milj. SDR, vilket innebär en ökning på 46% från förra period.
Förvaltningskostnaderna uppgick till 9,9 milj. SDR eller 11 % av
nettoöverskottet jämfört med 0,8 milj. SDR och 13% under de första åtta
månaderna 1979.

16 Regionalpolitik

Det regionalpolitiska handlingsprogrammet från 1979
innebär en klar höjning av ambitionsnivån inom det regionalpoliliska
samarbetet. Pro-

Prop.
1980/81:182 27

grammet
har haft slor betydelse för verksamhelen inom ministerrådet (regionalpolilik)
och ämbetsmannakommittén för regionalpolitiskt samarbete (NÄRP).

Huvudmålsättningen
fördel nordiska regionalpoliliska samarbetet är att verka för en i regionalt
sammanhang balanserad utveckling i Norden.

Frän
och med 1980 finns i ministerrådels budget en ram för konkreta
regionalpolitiska ätgärder. Medlen skall användas dels till gemensamma pilotprojekt,
dels till projekl inom gränssamarbetet. Ramen är pä 2.2 milj. NOK 1980, blir
3,5 milj. NOK 1981 och avsikten i handlingsprogrammet är att den gradvis skall
nå en nivå om ca 10 milj. NOK.

I
handlingsprogrammet utpekas vissa regioner där det allmänt bedöms finnas etl
nordiskt intresse för att genomföra gemensamma regionalpoliliska åtgärder. 1
dessa regioner har Nordiska investeringsbanken (NIB) fått möjlighet alt
tillföra kapital genom s. k. regionallån via nationella krediiinstitutioner.
Totalt har 325 milj. NOK ställts till förfogande för en tvåårig försöksperiod.

Ett
av de viktigaste element som tillkommit i det nordiska regionalpolitiska
samarbetet i samband med det nya handlingsprogrammet är frågan om hur nya
nationella åtgärder inverkar på den regionala utvecklingen i elt grannland. Det
kan röra sig om åtgärder av mera allmän karaktär men det kan också gälla regionalpolitiskt
motiverade åtgärder. Under 1980 utsåg samtliga länder de cenirala och regionala
myndigheter som ingår i systemet.

Under
1981 kommer handlingsprogrammet att genomgås och uppdateras. Efter behandling
i NÄRP och ministerrådet kommer det äjourförda handlingsprogrammel atl
behandlas på Nordiska rådets session i februari/ mars 1982. Om regionallåneordningen,
gränsprocedurordningen m.fl. visar sig vara lyckade kan de således vidareföras
efter försöksperiodens avslutning i april 1982.

Det
gränsregionala samarbete som finansieras över Nordiska ministerrådets allmänna
budget har i år utvidgats med ytterligare två samarbetsområden - Västnorden
(Island och Färöarna) samt Bornholm-sydöstra Skåne. På grund av den stadigt
ökande verksamheten på delta område tillsattes i september 1979 en
projektsekreterare i anknytning till Nordiska ministerrådets sekretariat med
ansvar för det gränsregionala samarbetet.

NordREFO
övergick 1980 från projektorganisation med namnet Nordiska arbetsgruppen för regionalpolitisk
forskning till en självständig insfitution under Nordiska ministerrådet med
namnet Nordiskt institut för regionalpolitisk forskning.

17
Socialpolitik

År
1980 kan betraktas som ett vikligl märkesår för nordiskt socialpolitiskt samarbele.
Detta konstaterande baseras på följande förhållanden och iakttagelser.

Prop.
1980/81:182 28

Fr.o.m. den I januari 1980 har detla samarbetsomräde fem
institutioner; Nordiska hälsovårdshögskolan. Nordiska institutet för odontologisk
materialprovning. Nordiska läkemedelsnämnden. Nordiska nämnden för alkohol- och
drogforskning och Nordiska nämnden för handikappfrågor. Någon ytterligare institutionalisering
övervägs f. n. inte.

Konventionen om social trygghet av år 1955 utgör elt av fundamenlen
i del nordiska samarbetet. Den är en viktig förutsättning för den fria arbetsmarknaden
och ger de nordiska medborgare som flyttar mellan länderna i Norden
grundläggande trygghet när del gäller sjukvård och socialförsäkringsförmåner.
Konventionen har kompletterats vid flera tillfällen under de gångna tjugofem
åren. Utvecklingen inom socialförsäkringsområdet och krav på reglering av flera
väsentliga försäkringsfrågor vid flyttning mellan länderna har nu lett till att
Nordiska ministerrådet (socialministrarna) lagl fram etl förslag till ny
konvention. Nordiska rådet har antagit della förslag och rekommenderat de
nordiska ländernas regeringar alt ingå en ny nordisk konvention om social
trygghet i enlighet med förslaget.

Den fria arbetsmarknaden är en annan viktig hörnsten i det
nordiska samarbetet. Detla gäller även för hälso-, sjuk- och socialvården.
Fortfarande finns det dock grupper av personal inom dessa sektorer som på gmnd
av legitimations- och auktorisationsbeslämmelser hindras från att ta arbele i
ett eller flera av de andra nordiska länderna. Efter omfattande ulredning har
ministerrådet lagl fram förslag om en samlad nordisk överenskommelse för
sjutton yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården och veterinär-väsendet.
Nordiska rådet har rekommenderat regeringarna atl ingå en överenskommelse i enlighel
med ministerrådsförslaget.

Forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) har länge varit en
tyngdpunkt i nordiskt socialpolitiskt samarbete. Tillkomsten av en särskild
rådgivande grupp i forsknings- och utvecklingsfrågor under Nordiska
socialpolitiska kommittén markerar etl ytterligare befästande av betydelsen av
sådant samarbele.

Samarbetsprogrammet på social- och hälsovårdsområdel
(fastställt år 1977) har under året gjorts till föremål för revision. En första
överläggning har ägt rum mellan social- och hälsovårdsministrarna och Nordiska
rådels social- och miljöutskott. Under hösten tillsattes en särskild
arbetsgrupp med uppgift att arbeta fram ett utkast till nytt samarbetsprogram.

18 Transport, kommunikation och trafiksäkerhet

Samarbetet inom transport- och kommunikationsområdet
regleras av del nordiska transportavtalet av den 6 november 1972.

Vägforskning är ett område där lönsamma effekler kan
uppnås genom nordiskt samarbete. Relativt ringa rationaliseringar kan betyda
att stora belopp sparas på de nordiska ländernas vägbudgeter. För att fä della
konstaterat skall projekten STINA och MALIN utvärderas under 1981.

Prop. 1980/81:182 29

NORDKOLT-projektet, som igångsattes 1973 redogör för och
bedömer utvecklingsmöjligheterna för persontransporisysiem, särskilt
kollektivtrafik i mindre och medelstora tätorter med sikte på år 2000.
Sammanfattningsrapporten har utkommit under 1980.

Mellan Finland, Norge och Sverige finns ett storl anlal mellanriksvägar,
vilka successivt förbättras inom ramen för de enskilda ländernas vägbyggnadsprogram.
Det kan särskilt nämnas att broarna vid Karesuando och Kolari numera är
färdigbyggda och öppnades för irafik ijuli 1980. Arbetet med alt bygga mellanriksvägen
Kiruna-Narvik är i full gäng. Vägen på den svenska sidan öppnas för irafik
under hösten 1982.

Projektet glesbygdstransporter har som målsättning bl.a.
alt studera olika trafiklösningar, som är ägnade alt medverka lill en
tillfredsställande trafikförsörjning i glest befolkade områden. De konkrela
försöken har i de flesta försöksområdena startat under sommaren och hösten
1980.

Projektet om hur transportmedel kan anpassas för att
underlätta funk-tionshämmades och äldre personers resor saltes i gång i början
av år 1978. En delrapport om hur järnvägsvagnar och bussar i fjärrtraflk i
framliden skall utformas med tanke på dessa passagerarkategorier överiämnades
till Nordiska rådet i början av 1980. Fartygsrapporten översändes lill Nordiska
rådet hösten 1980. Flygplan-delprojektet igångsattes hösten 1980 och väntas bli
avslutat år 1981.

En rapport från den arbetsgrupp som upprällades för atl klariägga
behovet av all harmonisera reglerna för transportstöd i Finland, Norge och
Sverige har överlämnats till Nordiska rådet för orientering.

År 1979 igångsattes en undersökning av hur cykeltrafikens
villkor kan förbättras och vilka konsekvenser en sådan förbällring kommer alt
få för del samlade trafiksystemet. Projektet slutförs 1981.

Nordiska kommittén för transportekonomisk forskning (NKTF)
har till uppgift atl samordna den transportekonomiska forskningen i de nordiska
länderna och stimulera utvecklingen av en gemensam forskningsmiljö på området.
Under verksamhetsåret har kommittén arrangerat ett flertal konferenser.

Samordningen av trafiksäkerhetsfrågor sker genom Nordiska irafiksä-kerhetsrådet
(NTR), som påverkar de nordiska ländernas trafiklagstiftning och medverkar i iraflksäkerhetsforskning
och biliekniska frågor. Speciellt kan arbetet för enhetliga trafikregler
nämnas.

På förslag av NTR har det införts skyldighet all använda
bilbälten och -för motorcyklisler och mopedisler - skyddshjälm.

Barnens trafiksäkerhetssiluation har under 1980 ägnats
stor uppmärksamhel. Likaså uppföljningen av arbetet med insamling och
presentation av irafikolycksdata.

Nordiskt trafiksäkerhetssamarbete bedrivs också på andra seklorer
än vägsektorn. Såväl inom järnvägs- och flygsektorn förekommer regelbundna
möten mellan de nordiska representanterna.

Prop. 1980/81:182 30

19 Turism

Ministerrådets program för nordiskt samarbete på turismens
omräde fastslogs av Nordiska ministerrådet (turistministrarna) i juni 1978.

Vid årsskiftet 1979/1980 avslutades bl.a. projektet
turismens effekt pä ekonomi och sysselsättning, del 1. Projektets del II genomförs 1980.

Projektet om en gemensam nordisk bokningsorganisation
siktade till att undersöka möjligheterna för en gemensam nordisk bokningsorganisation
för att göra informationen om alternativ till semesterresor bättre tillgänglig
för konsumenterna. Projektets del 1 avslutades 1980. Projektets styrgrupp anser
alt rapporten klart påvisar möjligheterna till och berättigandet av ett
gemensamt system, men rekommenderar i första ronden en nationell uppföljning.

Del första kursprogrammet för toppledare inom hotell- och restaurant-branschen
genomfördes 1980. Programmet bestod av fyra veckolånga avsnitt.

I slutet av 1980 arrangerades ett seminarium för nordiska
turistchefer. Deltagarna samlas för atl dryfta bland annal närmarknadens
betydelse samt utbildningsfrågor.

Ett tidsbegränsat universalkort "Nordlurist med
tåg" för atl främja ungdomsturismen i Norden infördes 1979. Resultatet har
visat sig sä gott att man beslutat fortsätta verksamheten.

Ar 1980 igångsattes projektet "Toleransnivå för
reseliv i samhället". Projektet koncentreras på negativa eller problematiska
konsekvenser, som en omfattande utbyggnad av turismen kan medföra för ett
lokalsamhälle. Projektet avslutas 1982.

I september 1981 arrangeras en ny turistkonferens. På
basen av bland annat rapporten om kapacitetsutnyttjandet vid turistanläggningar
i Norden kommer man att ta upp frågor om produktutveckling och bokningsme-loder.
Konferensen kan också betraktas som en upptakt för den nordiska turistsatsning
under temat Res i Norden som Nordens turistråd (NT) genomför i samråd med
turistutskottet. Föreningen Norden, bilorganisa-lionerna, resebyråerna med
flera som engageras av NT. Projektet "Res i Norden" är ett flerårsprojetk
som inleds år 1982.

20 Finansieringen av det nordiska samarbetet

De nationella nettobidragen till nordiskt samarbele under
ministerrådet framgår av nedanstående tabell (alla tal i löpande priser):

Budget Budget Budget

1979 1980 1981

Ministerrådets allmänna budget (NOK) 71600000 84
100000 102500000

Ministerrådels kulturbudgel I (DKK) 70900000 77625000 85000000

Nordiska biståndsprojekt (DKK) III OOOOOO

Prop.
1980/81:182 31

Minislertådet
har beslutat alt fördela kostnaderna mellan de nordiska länderna enligt en
nyckel baserad på bruttonationalprodukten:

Perioden
1980-82

Danmark

23,7

Finland

16,0

Island

0.9

Norge

18,0

Sverige

41,4

'
Exklusive investeringsutgifter för Nordens hus på Färöarna, vilka medel anvisas
särskilt (1979 = 4 milj. DKK 1980 = 3 milj. DDK)

21
Kontakterna med Nordiska rådet

Nordiska
minislerrådel (samarbetsminislrarna och Nordiska rådets presidium höll ett gemensaml
möte i Harstad i juni 1980. Syftel med dessa gemensamma möten är att dra upp de
huvudsakliga riktlinjerna för det nordiska samarbetet fram till nästa session i
Nordiska rådet. Samtidigt prövas erfarenheterna från föregående sessioner. Vid
mötet i Harstad beslöt man att under sessionen 1981 i Köpenhamn tillämpa de nya
arbetsformer, som logs i bruk vid sessionen i Reykjavik 1980. Sälunda skall de
nya arbetsformerna med möjlighet för parlamentarikerna att ställa frågor till regeringarna
med 24 timmars varsel och begränsning av tiden för anföranden under
generaldebatten också att tillämpas i Köpenhamn.

På
mötet diskuterades också en del framtida tyngdpunkter i det nordiska
samarbetet. Dataleknologiens följder, forskning, industri/energi och Nord-kaloltsamarbetet
ansågs vara särskilt betydande områden. På minister-rädssidan har man summerat
upp de viktigaste frågorna frän senasle session till tvä huvudområden:
"Norden som hemmamarknad" och "Tekniken och framliden".

Samarbetsministrarna
och presidiet utbytte också synpunkter på det nordiska samarbetets funktion och
efTektivitet. På båda hållen har en viss självkritik kommit lill uUryck
utgående från önskemålet om aU nordiska beslut i så hög grad som möjligt skall
få en positiv och praktisk betydelse i de nordiska länderna. Både inom
ministerrådet och inom Nordiska rådet kommer man alt arbeta för att få ökad
kännedom om denna problemställning med hänsyn lill evenluellt senare samarbete
kring konkrela ålgärder.

Under
årets lopp har möten mellan ministerrådet och Nordiska rådets utskott förekommit.
Ställförelrädarkommitlén och Nordiska rådets sekre-terarkollegium höll ett möte
under 1980. Flera sammanträden mellan sek-retarialscheferna har ägt rum.

Prop. 1980/81:182 32

22
Kontakter med arbetsmarknadens parter

Kontakten
mellan Nordiska ministerrådets organ och parterna i arbetslivet är en
prioriterad del av det nordiska samarbetet. Kontakterna har först och främste
koncentrerats till områden som arbetsmarknadsfrågor, industripolitik, arbetsmiljö
och socialpolitik. Möten har hållits mellan parterna och fackminisirarna, ämbetsmannakommittéerna
och ministerrådets sekretariat. Därtill sker kontakterna geonm yrkesinriktade
seminarier och genom att parterna deltar i och ullalar sig om vikliga nordiska frägor
och ulredningar. Samarbetsminislrarna känner etl särskill ansvar för kontakten.med
parterna och har hållit ett konlaklmöte i Köpenhamn den 15 februari 1980. Etl
nytt möte hölls i Stockholm den 8 december. Parlerna har därtill haft särskilda
möten med arbetsmarknadsministrarna resp. industriministrarna.

Parterna
har deltagit i diskussionerna om flera enskilda ärenden. Av frågor, som har
varit särskill akluella kan följande nämnas: utkast lill ny social
trygghetskonvention, revision av avtalet om fri nordisk arbetsmarknad, projektexportulredningen
och ulredningen om de multinationella förelagens betydelse i Norden. På
arbetsgivarsidan har man särskill tagit upp exempel på praktiska samarbetshinder,
t.ex. nordiska regler och nordisk praxis vid märkning och klassificering av
kemiska ämnen och produkter. Dessa exempel följs för närvarande upp inom
ministerrådet.

Från
fackföreningsrörelsens sida har man särskilt väckt frägan om en slarkare formalisering
av ministerrådets kontakter med parterna. Man har emellertid varil myckel öppen
när del gällt alt möta parlerna och då del har förelegal konkreta
diskussionsämnen. Samarbetsminislrarna har dessutom erbjudit atl ställa sig till
förfogande för ett årligt konlaklmöte med parlerna. Frägan är om också
industriförbunden borde dras in mera i ministerrådets arbete.
Industriförbunden vore i en del frägor en nalurlig motpart lill fackföreningsrörelsen.
Della är en fråga som bör värderas närmare i samråd med parterna.

23
Nordiskt tjänstemannautbyte

Del
nordiska tjänstemannautbytet utvecklades under verksamhetsåret lill sin fulla
omfattning. Danmark anslöt sig hösten 1980 även officiellt till utbytet. Under
år 1979 omfattade det nordiska tjänslemannautbytel drygt etl dussin personer.

Tjänstemannautbytet
finaniseras med medel som Nordiska ministerrådet ställer till förfogande. Från
alt år 1979 i etl inledande skede ha varil 250000 NOK utgör 1980 ärs anslag för
nordiskt tjänslemannautbyle 600000 NOK. För är 1981 har summan ytteriigare
höjts lill 650000 NOK. Att döma av de ertärenheter som de nordiska ijänslemannaslipendialerna
redovisar, finns det ett forlsall behov alt utvidga utbytet.

Prop.
1980/81:182 33

I sina reseberättelser redovisar stipendialerna överlag
positiva ertärenheter av utbytet. Tack vare ministerrådets slipendiesystem,
som läcker bostads- och andra extra kostnader under stipendiatens vistelse i etl
annat nordiskt land, har stipendiaternas ekonomiska förhållanden under ut-landstjänslgöringen
varil lillfredsslällande, enligt rapporteringen. Under utbytestiden lyfter
stipendiaterna sin lön från hemlandet.

Ulbytesliden får inle överskrida etl är. I
stipendiatrapporterna redovisas synnerligen positiva erfarenheter av en
vistelse i ell annat nordiskt land pä tre lill sex veckor.

Finansministerierna i de nordiska länderna koordinerar
utbytet, men ministerierna förmedlar inte aktivt utbylesljänsler.

Intresset för utbytestjänstgöring har varit slorl i alla
de nordiska länderna. 1 Sverige fördubblades antalet sökande till stipendiatutbylet
på elt år från över trettio lill över sjuttio år 1980. De flesta sökande kom
från den svenska cenlralförvaltningen, närmasl från kommunikationssektorn, från
forskningen eller utbildningsväsendet. Av de svenska sökandena ville en
tredjedel lill Danmark och en tredjedel till Norge medan en femtedel sökte om
stipendium till Finland.

24 Informationsverksamheten

Nordiska ministerrådets sekretariat i Oslo och Köpenhamn
samt Nordiska rådets presidiesekretarial i Slockholm har under året strävat
till att koordinera sin informationsverksamhet. Rikllinjer för denna veksamhet
ingår bland annat i den informationsplan som utarbetas inom Nordiska rådets informalionskommilté
och förbereds i samråd mellan sekretariaten.

Av gemensamma informationssatsningar kan nämnas ett
nordiskt reseseminarium för ledande journalister vid ell antal stora ulländska
tidningar.

Utöver den gemensamma informationsverksamheten med
Nordiska rå-del bedrivs en omfattande information kring ministerrådets egen
verksamhet.

Samarbetet pä informationsområdet bedrivs även med
Föreningarna Nordens Förbund, de nordiska utrikesdepartementens
pressavdelningar och informalionsansvariga vid departement i de nordiska
länderna.

Prop.
1980/81:182 34

Bilaga 2

Avtal om det nordiska biståndssamarbetet

Danmarks, Finlands, Islands, Norges och Sveriges
regeringar har bedrivit ett mångårigt samarbete på utvecklingsbiståndets
område bäde när del gäller harmonisering av bistånd och i form av gemensamma
nordiska biståndsinsatser. Dessa regeringar önskar nu förstärka och ulveckla
sitt samarbele för främjande av ekonomiska och sociala framsteg i u-länderna, säväl
inom ramen för internationella organisationer som i bilaterala relationer med
enskilda länder. 1 syfte att särskilt främja samnordiska biståndsinsatser har
regeringarna enats om följande:

Artikel I

Allmänt

1.
Förvaltningen
av samnordiska biståndsinsatser i u-länder, som regeringarna beslutar
genomföra enligt detta avtal, skall ankomma på Nordiska ministerrådet.
Rådgivande kommittén för biståndsfrågor och Ämbetsmannakommittén för
biståndsfrågor samt beträffande den löpande förvaltningen på biståndsorganen i
de nordiska länderna.

2.
Med samnordiska
biståndsinsatser avses i detta avtal program omfattande flera länder,
landprogram, program- och sektorstöd samt enskilda projekl.

Artikel II

Ministerrådet

1. Ministerrådet behandlar och framlägger förslag till
regeringarna om

samnordiska biståndsinsatser.

2.
Ministerrådet
fastställer budgetära ramar för samnordiska insalser och avgör viktigare
principiella frågor rörande utvidgning, föriängning och revision av insatserna.

3.
Ministerrådet
skall löpande informera Nordiska rådet om budgetar och riktlinjer för de
samnordiska biståndsinsatserna.

4.
Ministerrådet
fattar sina beslul i överensstämmelse med de enskilda ländernas lagar,
administrativa bestämmelser och reglering av statsutgifterna.

Artikel III

Rådgivande kommittén

1. Rådgivande kommittén för bislåndsfrågor bilräder
ministerrådet vid dess behandling av förslag till nya samnordiska
biståndsinsatser och för-

Prop.
1980/81:182 35

langning eller ändring av dylika insatser i enlighet med
artikel 11 punkterna 1 och 2 av detla avlal. 2. Instruktion för kommittén
fastställs av ministerrådet.

Artikel IV

Ämbeismannukommittén

1.
Ämbetsmannakommittén
för bislåndsfrågor är beredningsorgan för de ärenden som ministerrådet
behandlar enligt artikel I av delta avtal.

2.
Ämbetsmannakommittén
behandlar rapporter, ekonomiska redovisningar, revisionsberättelser och
utvärderingsrapporter frän de förvallande biståndsorganen (jfr artikel V punkl
1). På denna grund fattar kommittén erforderliga beslut och utfärdar
instruktioner till de förvaltande biståndsorganen om biståndsinsatsernas
genomförande i enlighet med avtal med mottagarländerna och inom ramen för
fastställda budgetar.

3.
Arbetsordning
för ämbetsmannakommittén fastställs av ministerrådet.

Artikel V

Förvaltningen av biståndsinsatserna

1.
Förvallningen
av de enskilda samnordiska biståndsinsatserna skall som regel ombesöijas av elt
av de nationella biståndsorganen (det förvaltande biståndsorganet) som utses
av ministerrådet.

2.
Det förvaltande
biståndsorganet skall utföra sina uppgifter i enlighet med bestämmelserna i detla
avtal och i de avtal som ingåtts enligt artikel VI samt med iakttagande av de beslut och instruktioner
som meddelas av ämbetsmannakommittén inom ramen fördess befogenheter.

3.
Ämbetsmannakommittén
kan besluta att de förvaltande organen skall tillsätta insalsgrupper för atl bilräda
dem vid behandling av frågor i samband med genomförandet av
biståndsinsatserna.

Artikel VI

Avtal

1.
Skall biståndet
lill etl mollagariand grundas på elt samnordiskt landprogram, intages den
erforderliga adminislraliva regleringen härav i ell ram- eller proceduravtal
mellan de deltagande nordiska regeringarna å den ena sidan och mottagarlandets
regering å den andra. Förhandlingar om ell sådanl avlal förs av del förvallande
biståndsorganet pä grundval av ministerrådets instmktion.

2.
Inriklningen
och omfattningen av samnordiska biståndsprogram regleras genom periodiska
avtal, som det förvallande biståndsorganet ingår med mottagarlandets regering i
enlighet med ämbetsmannakommilténs beslul och inom de budgetära ramar, som
ministerrådet fastställer.

Prop.
1980/81:182 36

3.
På grundval av
ram- eller proceduravtal saml periodiskt avlal kan ingås etl eller flera sekiorstöds-
eller insalsavtal med mottagariandets regering, i den män samnordiskt slöd lill
seklorprogram eller projekt i mollagariandet befinnes påkalla sådan reglering. Sekiorstöds-
eller insatsavtal ingås av det förvaltande biståndsorganet och anmäles för ämbetsmannakommittén.

4. Omfattar det samnordiska biståndet
till elt mollagariand endast stöd lill enstaka sektorprogram eller projekl, kan
den juridiska regleringen härav inskränkas till sekiorstöds- eller insalsavtal
innehållande alla för biståndet till landet behövliga bestämmelser. Sådant
sektorslöds- eller insalsavtal ingås av det förvaltande biståndsorganet i enlighel
med ämbetsmannakommilténs beslut och inom de budgetåra ramar, som
ministerrådet fastställer.

5. Samnordisk biståndsinsats, som
avser stöd lill program omfaltande flera länder regleras genom avtal med dessa
länder. Sådanl avlal ingås av det förvaltande biståndsorganet med motsvarande
tillämpning av punkterna 1 -4 av denna artikel.

6. Avtal, som omtalas i denna artikel,
skall vi behov innehålla förbehåll om åriiga anslagsbeslut i deltagande
nordiska länder. 1 övrigl skall sådana avlal i den utsträckning det är möjligt
och lämpligt ansluta sig lill den avtalsstruktur, som eljest gäller för det
förvaltande biståndsorganet.

Artikel VII

Finunsiellu bestämmelser

1.
Fördelningen
mellan dellagande länder av kostnaderna för samnordiska biståndsinsatser
fastställs på förhand genom beslul av ministerrådet i varje särskill fall.

2.
Kostnader som
kan identifieras, såsom det förvallande biståndsorganels särkostnader för sitt
förvaltningsuppdrag, skall täckas av de deltagande länderna i enlighet med den
fastställda fördelningen av kostnaderna för ifrågavarande biståndsinsats.

3.
De dellagande
länderna skall ställa till förfogande de bidrag, som fastställts av
ministerrådet enligl denna artikel och enligt åriiga beslut om budgetar för
insatserna. Bidragen skall lämnas som gåva och ulan bindningar. Beloppen skall
överföras till det förvallande biståndsorganet i början av det bidragsgivande
landels budgelår.

Artikel VIII

Personal

Rekryteringen av utsänd personal till samnordiska
biståndsinsatser skall ombesörjas av det förvaltande biståndsorganet, som även
anställer personalen. Rekrytering i de nordiska länderna skall bedrivas i
samarbete med

Prop.
1980/81:182 37

biståndsorganen. Lön och andra avlöningsförmåner samt
andra anställningsvillkor skall såvitt möjligt överensstämma med det
förvaltande biståndsorganets egna regler, men största möjliga enhetlighet i
anställningsvillkoren inom nordiskt bistånd skall eftersträvas.

Artikel IX

Redovisning, revision, rapportering och utvärdering

1.
Det förvaltande
biståndsorganet skall åriigen redovisa räkenskaper, som reviderats genom
vederbörande lands slatliga revisionsmyndighets försorg.

2.
De förvaltande
biståndsorganen skall utarbeta årliga rapporter om insatsernas genomförande, att
föreläggas ämbetsmannakommittén vid tidpunkt som kommittén fastställer för att
möjliggöra utarbetande av den samlade årsrapport, som kommittén har all avlämna
till ministerrådet.

Det förvallande biståndsorganet skall därutöver vid behov
rapportera till ämbetsmannakommittén om viktigare principiella och politiska
frågor som berör verkställandet av insatserna.

3. Avtalen med mottagarländerna skall som regel
innehålla bestämmel

ser om utvärdering av insatserna.

Artikel X

Ikraflträdunde, övergångsbestämmelser och uppsägning av
avtalet

1.
Detta avlal Iräder
i kraft provisoriskt vid undertecknandet och blir slutligt gällande när dess
godkännande i enlighet med parternas konstitutionella regler blivit
vederbörligen notifierat genom diplomatiska kanaler. Samlidigl upphävs
överenskommelsen den 18 juli 1968 mellan Danmark, Finland,Norge och Sverige
rörande administration av gemensamma nordiska biståndsprojekt i
utvecklingsländerna jämte tilläggsprotokoll den 3 december 1971 och den 25 maj
1973.

2.
Minislerrådel
beslutar i vilken mån detla avlal skall lillämpas på avlal med mottagariänderna
som ingåtts underhänvisning till överenskommelsen den 18 juli 1968.

3.
Avlalel kan sägas
upp av var och en av parterna skriftligen med sex månaders varsel.

Till bekräftelse härav har undertecknade, befullmäktigade
ombud undertecknat defta avtal.

Som skedde i Köpenhamn den 5 mars 1981 på danska, finska,
isländska, norska och svenska språken, vilka alla äger lika vitsord, i elt
exemplar, som skall deponeras hos Danmarks regering.

Bestyrkta avskrifter skall av Danmarks regering
tillställas övriga fördragsslulande regeringar.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981