Prop. 1980/81:187

Prop. 1980/81:187 Regeringens proposition

1980/81:187

om
vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen, m. m.;

beslutad
den 26 mars 1981.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har tagits upp i bifogade uldrag
av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FÄLLDIN

KARIN SÖDER

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen redovisas överenskommelser som har träffats med sjukvårdshuvudmännen
om vissa ersättningar från sjukförsäkringen under åren 1982-1983 samt om
statsbidrag till den psykiatriska vården under åren 1980-1983. Vidare redovisas
överenskommelser om frågor i samband med länsläkarorganisationens avveckling
samt om kompensation till staten för övertagande av driftkostnaderna för
skyddade verkstäder, arbetsvårdsinsti-tut m. m.

Överenskommelsen
om ersättningar från sjukförsäkringen innebär bl. a. att det inför
genomförandet av en ny hälso- och sjukvårdslagstiftning införs en särskild
ekonomisk ersättning till de offentliga sjukvårdshuvudmännen för förebyggande
hälsovårdande insalser samt primärvård, inräknat långtidssjukvård. Denna
ersättning med 200 milj. kr. per år fördelas schablonmässigt mellan
sjukvårdshuvudmännen med 24 kr. per år och invånare.

Överenskommelsen
innebär vidare att sjukförsäkringens läkarvårdsersätlning fill
sjukvårdshuvudmännen höjs från 127 till 143 kr. per läkarbesök fr. o. m. den 1
januari 1982. Försäkringens ersättning för sjukvårdande behandling som utförs
av annan personal än läkare höjs samtidigt från 55 till 60 kr. per besök.
Patientavgiften vid läkarbesök fär höjas från högst 25 till högst 30 kr. fr. o.
m. den 1 januari 1982 och till högst 40 kr. fr. o. m. den 1 januari 1983.
Avgiften för sjukvårdande behandling får höjas från högst 15 kr. till högst 20
kr. fr. o .m. den 1 januari 1982.

Ersättningarna
fill sjukvårdshuvudmännen för ambulanstransporter och tillhandahållande av
hjälpmedel åt handikappade höjs också. Av hjälpmedelsersättningen skall viss
del användas för finansiering av handikappinstitutets verksamhet m. m. Vidare
förutsätts att sjukvårdshuvudmännen successivt bygger upp en samordnad
tolktjänst för döva och dövblinda m.fl.

1 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 187

Prop. 1980/81:187 2

Sjukförsäkringens
ersättning för sjukhusvård höjs från 40 Ull 45 kr. per vårddag.
Sjukpenningavdraget för den försäkrade vid sjukhusvård höjs samtidigt från 30 till
35 kr. per dag. Liksom f. n. får dock avdraget uppgå lill högst en tredjedel av
sjukpenningens belopp.

Överenskommelsen
innefattar också nya regler för avgifter vid sjukhusvård för pensionärer i de
fall försäkringsersättning inte utgår. Denna fråga kommer att redovisas för
riksdagen i särskild ordning.

De
ändrade reglerna för ersättning från sjukförsäkringen avses gälla fr. o. m. den
1 januari 1982. De i propositionen redovisade förslagen innebär en
kostnadsökning för sjukförsäkringen med 589 milj. kr. per år.

Överenskommelsen
om statsbidrag tiU den psykiatriska vården innebär bl. a. en omläggning av
statsbidraget fr. o. m. år 1982 till ett allmänt och ett särskilt bidrag. Det
särskilda bidragel skall ersätta nuvarande byggnads- och utrustningsbidrag.

Avsikten
är att omedelbart utreda förutsättningarna all fr. o. m. år 1984 i ökad
omfattning föra samman och schablonisera ersättningarna från sjukförsäkringen
till sjukvårdshuvudmännen. Därvid skall även prövas möjligheterna att i detla
ersättningssystem inrymma - helt eller delvis -nuvarande statsbidrag till den
psykiatriska sjukvården.

Prop.
1980/81:187 3

Förslag til!

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 och 7 §§ samt 3 kap. 4 §
lagen (1962:381) om allmän försäkring' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap. 6 §2

Ersättning för utgifter för annan behandling med anledning
av sjukdom än som sägs i 2-4 §§ (sjukvårdande behandling) utgår om behandlingen
ombesörjes av staten, landstingskommun eller kommun, som ej tillhör
landstingskommun, eller lämnas av sjukgymnast eUer läkare, som är uppförd på en
av allmän försäkringskassa upprättad förteckning. Ersättning utgär enhgt gmnder
som regeringen fastställer. I fråga om behandling som lämnas av sjukgymnast
eller läkare som har uppförts på den nämnda förteckningen fastställas gmnderna
för ersättning för högst två år i sänder efter förslag av riksförsäkringsverket.

För utgifter för konvalescenlvård utgår ersättning enligt
grunder som regeringen fastställer.

I fråga om ersättning för försäkrads utgifter för resor i
samband med sjukvårdande behandling eller konvalescentvård eller för resor i
samband med vård som vid sjukdom har meddelats av distriktssköterska eller
distriktsbarnmorska äger 5 § första stycket motsvarande tillämpning.

För hjälpmedel åt handikappade utgår ersättning enligt vad
regeringen föreskriver.

Bidrag till långtidssjukvård anord- Bidrag skall, enligt de grunder som

nad av landstingskommun eller av regeringen fastställer
utgå tiU sådan

kommun som ej tillhör landstings- förebyggande hälsovård och primär

kommun utgår enligt grunder som vård, inräknat långtidssjukvård, som

fastställs av regeringen. anordnas av landstingskommun eller

kommun
som inte tillhör landstings-

kommun.

7 §3 Har kommun genom att anställa eller eljest träffa
avtal med läkare eller på annat sätt vidtagit åtgärder för att bereda medellösa
eller mindre bemedlade personer läkarvård, må allmän försäkringskassa på framställ-

1 Lagen omtryckt 1977:630.

2 Senaste lydelse 1979:646.

3 Ändringen innebär att första stycket upphävs.

Prop. 1980/81:187 4

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

ning
av kommimen förordna, att kommunen efter grunder som fastslällas av regeringen
skall vara berättigad att av kassan erhålla ersättning för kostnad för
läkarvård, som sålunda beretts försäkrad. Sådan ersättning må i varje särskilt
fall utgivas allenast i den mån ersättning i anledning av vården ej tillkommit
den försäkrade själv samt må ej överstiga vad som skolat utgivas till denne, därest
han fått vidkännas motsvarande kostnad.

Allmän
försäkringskassa äger med arbetsgivare, som anordnar läkarvård eller vidtager
andra sjukvårdande åtgärder så att kassans utgifter för sjukvårdsersättning
kunna antagas minska, överenskomma om skäUg goltgörelse för arbetsgivarens
ifrågavarande kostnader. Sådan överenskommelse skall för att vara gäUande
fastställas av riksförsäkringsverket.

Har
arbetsgivare för sjöman jämUkt sjömanslagen (1973:282) haft att vid sjömans
sjukdom vidkännas kostnad som avses i 2-6 §§, äger han hos allmän försäkringskassa
erhålla goltgörelse för kostnaden enligt bestämmelserna i denna lag.

3
kap. 4§

Hel
sjukpenning utgör för dag nittio procent av den fastställda sjukpenninggrundande
inkomsten, delad med trehundrasextiofem. Sjukpenningen avrundas till närmasle
hela krontal. För försäkrad som avses i 1 § andra stycket utgör hel sjukpenning
åtta kronor för dag.

För
dag då försäkrad åtnjuter För dag då försäkrad åtnjuter

sjukhusvård
skall sjukpenning sjukhusvård skall sjukpenning

minskas med trettio kronor, dock minskas med rretrio/ew kronor, dock

med högst en tredjedel av sjukpen- med högst en tredjedel av sjukpen

ningens belopp. Därvid skall del ningens belopp. Därvid skall det

belopp varmed minskning sker belopp varmed minskning sker

avrundas till närmast lägre hela avmndas till närmast lägre hela

krontal. Sjukpenning vid sjukhus- krontal. Sjukpenning vid sjukhus

vård skall dock alllid utgå med lägst vård skall dock aUtid utgä med lägst

åtta kronor. åtta kronor.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1982.

Prop. 1980/81:187 5

Utdrag

SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1981-03-26

Närvarande:
statsministern Fälidin, ordförande och statsråden Ullsten, Bohman, Wikström, Friggebo,
Dahlgren, Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm,
Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri, EUasson

Föredragande:
statsrådet Söder såvitt avser frågor under punkt 1, statsrådet Holm såvitt
avser frågor under punkterna 2 och 3.

Proposition
om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen, m. m.

1
Sjukförsäkringens ersättningar till sjukvårdshuvudmännen 1.1 Inledning

Utvecklingen
inom den offenlliga hälso- och sjukvården har under senare år varit inriktad på
en ulbyggnad av den decentraliserade öppna hälso- och sjukvården i form av
vårdcentraler, distriklssjukvård och hemsjukvård samt av sjukhem för den
somatiska långtidssjukvården. Denna inriktning gäller också för den fortsatta
utvecklingen av hälso- och sjukvården i syfte att göra den tUl en lätt tillgänglig
närservice.

Den
av sjukvårdshuvudmännen bedrivna öppna sjukvården finansieras till väsentlig
del genom ersättningar till huvudmännen från den allmänna försäkringen. De nu
gällande ersättningsreglerna bygger på en överenskommelse som träffades år 1979
efter överläggningar mellan representanter för socialdepartementet och
Landstingsförbundet. Överenskommelsen, som gäller ersättningarna fill
sjukvårdshuvudmännen från den allmänna försäkringen under åren 1980 och 1981,
har redovisats för riksdagen (prop. 1978/79:177, SfU 22, rskr 338). En
redogörelse för gällande ersättningsregler bör fogas till protokollet i detta
ärende som bilaga 1.

11979
års överenskommelse förutsattes att frågan om ersättningarna för tiden efler
utgången av år 1981 skulle bli föremål för nya överläggningar. Efter
överläggningar mellan representanter för socialdepartementet och sjukvårdshuvudmännen
har överenskommelse nu träffats om nya ersält-ningsbeloppm. m.fr. o. m, denl
januari 1982. Jag kommer i del följande att

Prop. 1980/81:187 6

lämna
en redovisning av innehållet i överenskommelsen, som bör anmälas för riksdagen.

I
den nya överenskommelsen har förutsatts nya regler för sjukvårdshuvudmännens
avgiftsuttag vid sjukhusvård för pensionärer i de fall det inte utgär
försäkringsersättning för sädan vård. De nya reglerna är avsedda att minska de
nuvarande stora skillnaderna i avgifter för äldre vid långtidssjukvård och
vistelse inom primärkommunal åldringsvård. Inför genomförandet av en ny hälso-
och sjukvårdslagstiftning innefattar överenskommelsen vidare en ny generell
ersättning till sjukvårdshuvudmännen för förebyggande hälsovårdande insatser
samt primärvård, inräknat långtidssjukvård. I överenskommelsen har vidare
förutsatts att nuvarande särskilda regler för ersättning från sjukförsäkringen
för kommunal läkarvård vid ålderdomshem m. m. skall upphöra vid utgången av år
1981. Riksdagen bör understäUas innehållet i här angivna punkter i överenskommelsen.
Det ankommer i övrigt på regeringen att närmare bestämma ersättningsreglerna.
Överenskommelsen bör fogas fill detta protokoll som bilaga 2.

Jag
förordar att de i överenskommelsen angivna åtgärderna genomförs på det sätt som
jag kommer att redogöra för i det följande. Jag avser atl återkomma till
regeringen med förslag till erforderliga författningsbestämmelser sedan
riksdagen har behandlat propositionen. För genomförande av de nya
avgiftsreglerna för sjukhusvård för pensionärer krävs ändringar i sjukvårdslagstiftningen.
Dessa bör senare bli föremål för proposition.

1.2
Bidrag till förebyggande hälsovård och primärvård inräknat långtidssjukvård

Hälso-
och sjukvårdsutredningen avlämnade i oktober 1979 sitt betänkande (SOU
1979:78) Mål och medel för hälso- och sjukvården. I direktiven för utredningen
anförde dåvarande departementschefen att en ulgångspunkt för arbetet borde vara
att tillförsäkra alla som bor i landet hälso- och sjukvård på lika villkor.
Utredningens förslag borde präglas av en social helhetssyn på hälso- och
sjukvården och därigenom inom ramen för samhällets lotala insatser på detta
område även innefatta förebyggande insatser.

Utredningen
konstaterar i sitt betänkande alt begreppet hälsa har fått en alltmera vidgad betydelse.
Såväl den fysiska hälsan som psykiska och sociala faktorer har numera betydelse
för dess innebörd. Utredningen understryker kraftigt vikten av att hälso- och
sjukvården i ökad utsträckning inriktas på förebyggande åtgärder. Verksamheten
bör förutom den direkta sjukvården även ha att tillvarata den friska människans
intresse av att bevara sin hälsa. Hälsovårdande åtgärder förutsätts vara dels samhällsinriktade
förebyggande åtgärder, dels sjukdomsförebyggande och uppspårande individinriktade
åtgärder och dels slutligen insatser i skedet efter genomgången sjukdom.

Prop. 1980/81:187 7

Verksamheten
bör naturligtvis omprövas och förändras i enlighet med aktuella behov och
forskningsrön.

Utredningen
konstaterar vidare att de nuvarande sjukförsäkringsreglerna inom den allmänna
försäkringen ger sjukvårdsersättning, sjukpenning och föräldrapenning.
Ersättning utgår däremot i allmänhet inte för åtgärder som bara syftar till att
förebygga sjukdom. En utvidgning av hälso- och sjukvårdens omfattning och
inriktning i enlighet med utredningens förslag skulle underlättas av ett
förändrat ersättningssystem från sjukförsäkringen. Ett sådant borde enUgt
utredningens uppfattning medge landstingen - i förekommande fall i samplanering
med andra vårdgivare - alt prioritera hälso- och sjukvårdsinsatserna enligt vad
som för tillfället bedöms viktigast. Sjukförsäkringens ersättning borde därför
vara helt neutral och utgå till landstingen med generellt beräknade belopp.

Statsrådet
Holm avser att i annal sammanhang lägga fram förslag till ny hälso- och sjukvårdslagstiftnng.
Inför genomförandel av en sådan lagstiftning innehåller överenskommelsen en ny
särskild ersättning med inriktning på atl vara ett generelll stöd till
sjukvårdshuvudmannen för förebyggande hälsovårdande insatser samt primärvård
inräknat långtidssjukvård.

Andelen
äldre i befolkningen har ökat under den gångna tioårsperioden framför allt när
det gäller de äldsta åldersgrupperna. Ökningen kommer att fortsätta och
förstärkas ytterligare under de kommande tio åren. De äldre har ett väsentligt
större behov av sjukvård än personer i yngre åldrar. Framför allt tar de äldre
en proportionellt sett mycket stor del av den slutna vårdens resurser i anspråk.
För att möta och tillgodose det ökade behovet av insatser för sjukvård för de
äldre har en satsning skett på utbyggnad av hemsjukvård. Detta har skett för
att begränsa behovet av omhändertagande på ohka typer av vårdinstitutioner.
Förutsättningarna för goda behandlingsresultat är ofta bättre om patienten kan
vårdas i sin hemmiljö. Sjukförsäkringen lämnar ersättning till
sjukvårdshuvudmännen för hemsjukvården med f. n. 55 kr. per besök eller
behandling. Jag återkommer senare till frågan om höjning av denna ersättning.

De
ökade satsningarna på hemsjukvård m. m. har dock inte kunnat tillgodose hela
det ökade vårdbehovet för de äldre. En kraftig ökning av antalet platser i
långtidssjukvård har därför skett under senare år. För att underlätta utbyggnaden
av långtidssjukvården infördes en särskild ersättning från sjukförsäkringen tUl
sjukvårdshuvudmännen med 170 milj. kr. för vardera åren 1980 och 1981.

För
att underlätta insatser från sjukvårdshuvudmännen vad gäller förebyggande
hälsovård och primärvård, inräknat långtidssjukvård, inför genomförandet av en
ny hälso- och sjukvårdslagstiftning bör i enlighet med överenskommelsen införas
etl särskilt bidrag till sjukvårdshuvudmännen med 200 milj. kr. för vardera år
1982 och 1983. Det nya bidraget avses fördelat mellan sjukvårdshuvudmännen med
24 kr. per år och invånare. Samtidigt upphör det bidrag till långtidssjukvården
som utgått under åren

Prop. 1980/81:187 8

1980
och 1981 med 170 milj. kr. per år.

Jag
betraktar denna schablonersättning som inledningen till en mera allmän övergång
till ett enklare ersättningssystem från sjukförsäkringen till de offenfliga
sjukvårdshuvudmännen. I överenskommelsen förutsätts också att en arbetsgrupp
skall tillsättas för atl inför nästa överläggningsomgång överväga möjligheterna
att i ökad omfattning föra samman och schablonisera ersättningarna.
Arbetsgruppen avses därvid även överväga möjligheterna att i detta
ersättningssystem inrymma - hell eller delvis - nuvarande statsbidrag fill
kliniker för psykiskt sjuka.

1.3
Ersättning för offentlig öppen vård

För
läkarvård som ombesörjs av staten, landstingskommun eller kommun som inte
tillhör landstingskommun utgår ersättning från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen
med ett enhetligt belopp av 127 kr. för varje besök. Patientavgift får
samtidigt tas ut med högst 25 kr. per besök. I enlighet med vad som anges i
överenskommelsen bör sjukförsäkringens läkarvårdsersättning till
sjukvårdshuvudmännen fr. o. m. den 1 januari 1982 höjas Ull 143 kr. per besök.
Patientavgift bör få tas ut med högst 30 kr. under år 1982 och med högst 40 kr.
under år 1983. Vid läkarbesök hos den sjuke bör få tas ut en tUläggsavgift med
20 kr. De nämnda beloppen inkluderar liksom f. n. sådana röntgen- eller
laboratorieundersökningar som patienten kan bli remitterad till vid
läkarbesöket. Vid rådfrågning per telefon bör patientavgiften vara högst 15
kr., vilket belopp motsvarar arvodet.

För
öppen läkarvård vid sjukhus som drivs av annan än sjukvårdshuvudman men som
har vårdavtal med sjukvårdshuvudman utgår ersättning till huvudmannen enligt
samma regler som om vården meddelats av denne. Således kommer även för sådan
vård att gälla tidigare nämnda ersättningsbelopp. Vårdgivaren ersätts sedan av
huvudmannen i enlighet med reglerna i vårdavtalet.

Undersökning
eller behandling hos sjukvårdshuvudman efler remiss från försäkringsansluten
privatpraktiserande läkare eller från läkare vid företagshälsovårdsmottagning
som registrerats hos allmän försäkringskassa är avgiftsfri för patienten om
denne har betalat avgift vid det läkarbesök som föranledde remissen. Ersättning
utgår f. n. från försäkringen tiU sjukvårdshuvudmannen med 147 kr. för varje
sådan undersökning eller behandling. Denna ersättning bör utgå med oförändrat
belopp för åren 1982 och 1983. Remitteras patienten för undersökning eller behandUng
till privat röntgen-mottagning eller laboratorium som har driftavtal med
sjukvårdshuvudman utgår ersättning från sjukförsäkringen tUl sjukvårdshuvudmannen
enligt samma regler. Vårdgivaren ersätts sedan av huvudmannen enligt reglerna i
vårdavtalet.

Ersättning
från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen utgär också för vård eller
behandling som på grund av sjukdom och efter ordination av

Prop.
1980/81:187 9

läkare lämnas av annan vårdpersonal än läkare, t. ex.
sjukgymnast, psykolog eller distriktssköterska. Ersättningen från försäkringen ulgör
55 kr. per behandling eller besök. Patientavgift får tas ut med högst 15 kr.
per behandling eller besök. I flertalet fall torde inte tas ut någon patientavgift.

I enlighet med överenskommelsen bör ersättningen för sjukvärdande
behandling höjas från 55 kr. till 60 kr. per behandling eller besök. Patientavgift
bör få tas ut med högsl 20 kr.

Riksförsäkringsverket och socialstyrelsen föreslog i ett
betänkande (Ds S 1978:18) att de särskilda reglerna i 2 kap. 7 § lagen om
allmän försäkring om ersättning från sjukförsäkringen till primärkommuner för
läkarvård vid ålderdomshem m. m. skulle upphävas efter en tvåårig
övergångsperiod. I 1979 års överenskommelse om vissa ersättningar från
sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen under åren 1980-1981 förklarade sig
Landstingsförbundet berett att verka för att sjukvårdshuvudmännen senasl fr.
o. m. år 1982 skulle åta sig att fillgodose primärkommunernas behov av
läkarvård eller sluta vårdavtal om denna läkarvård. I enlighet med den nya
överenskommelsen förordar jag att de särskilda reglerna om ersättning från sjukförsäkringen
för kommunal läkarvård vid ålderdomshem m. m. upphör au gälla vid utgången av
år 1981. Jag föreslår att 2 kap. 7 § lagen (1962:381) om allmän försäkring
ändras i enlighet med vad jag här anfört.

1.4 Ersättning för preventivmedelsrådgivning m. m.

Enligt gällande bestämmelser utgår ersättning från
sjukförsäkringen för kostnader för rådgivning i födelsekontrollerande syfte och
i samband med rådgivning angående abort eller sterilisering. En förutsättning
för ersättning, som även omfattar kostnader för preventivmedel som i anslulning
till rådgivning lämnas ut till den försäkrade, är enligl lagen (1974:525) om
ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet m. m. att rådgivning och i
anslutning därtill utlämnade preventivmedel tillhandahålls den försäkrade
kostnadsfritt. För rådgivning som lämnas av läkare anställd hos
sjukvårdshuvudman utgår ersättning till huvudmannen med 127 kr. För rådgivning
som lämnas av annan personal anställd hos sjukvårdshuvudman, t. ex. barnmorska
eller kurator, utgår ersättning med 55 kr. per besök. Meddelas rådgivning av
privatpraktiserande läkare utgår ersättning med varierande belopp beroende på
de åtgärder som har utförts.

I enlighet med överenskommelsen bör ersättningarna till
sjukvårdshuvudmännen för rådgivningsverksamheten utgå med 143 kr. per besök om
rådgivning lämnas av läkare och med 60 kr. om den lämnas av annan personal.

Prop.
1980/81:187 10

1.5 Ersättning för vissa läkarutlåtanden

När en person ansöker om förtidspension,
handikappersättning eller vårdbidrag skall ansökan åtföljas av etl
läkarutlåtande. I vissa fall kan försäkringskassan också själv föranstalta om
att den som ansökt om pension eller uppburit sjukpenning under en längre tid
skall genomgå läkarundersökning. Utfärdas ett utlåtande eller ulförs en
undersökning av en läkare som är anställd hos offentlig sjukvårdshuvudman utgår
ersättning från sjukförsäkringen med 127 kr. per undersökning eller utlåtande.
I vissa fall erlägger den försäkrade 20 kr. härutöver som patientavgift. I
enlighet med överenskommelsen bör försäkringens ersättning höjas till 143 kr.
för här akluella undersökningar och utlåtanden. I vissa fall bör därutöver få
tas ut en patientavgift med högst 30 kr. under år 1982 och 40 kr. under är
1983.

1.6 Ersättning för sjukhusvård

När en försäkrad vårdas pä sjukhus utgår f. n. ersättning
från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmannen med 40 kr. per vårddag. För
varje dag som den försäkrade vistas på sjukhus görs samtidigt ett avdrag frän
hans sjukpenning med 30 kr. Avdraget får dock uppgå till högst en tredjedel av
sjukpenningens belopp och den återstående sjukpenningen skall alltid uppgå till
lägst 8 kr. per dag.

I enlighet med överenskommelsen bör försäkringens
ersättning vid sjukhusvård höjas till 45 kr. per vårddag. Sjukpenningavdraget
bör samfidigt höjas till 35 kr. per dag, dock högst en tredjedel av
sjukpenningbeloppet. Den återstående sjukpenningen bör liksom nu alltid uppgå tiU
lägst 8 kr. per dag.

För personer som fyllt sjuttio år eller dessförinnan
börjat uppbära hel folkpension utgår enligt 2 kap. 12 § lagen om allmän
försäkring ersättning för sjukhusvård under sammanlagt högst 365 dagar.
Eftersom dessa personer vanhgen inte har någon sjukpenninggrundande inkomst och
säledes inte uppbär sjukpenning kan något sjukpenningavdrag inte göras vid
sjukhusvård. Till skillnad från personer med förvärvsinkomster åtnjuter
således den som blir pensionär helt avgiftsfri sjukhusvård under 365 dagar.
Sedan denna förmån förbrukats måste patienten själv betala vårdavgiften till
sjukvärds-huvudmannen. Denna avgift faststäUs av sjukvårdshuvudmannen. Utgångspunkten
för avgiftsnivån har därvid varit de avgiftsregler som gäller för sjukpenningförsäkrade
patienter. Jag har av flera skäl ansett det önskvärt att nå fram till nya
avgiftsregler på deUa område för aft minska de nuvarande stora skillnaderna i
avgift för äldre vid långtidssjukvård och vistelse i primärkommunal
åldringsvård och därigenom i praktiken underlätta samordningen mellan social
och medicinsk omvårdnad. Frågan om avgiftsreglerna för denna patientgrupp har
därför utretts av en arbetsgrupp med representanter för socialdepartementet och
Landstingsförbundet.

Prop. 1980/81:187 11

Den
överenskommelse som nu har träffats innebär att den avgiftsfria sjukhusvården i
365 dagar behälls oförändrad. Sedan dessa vårddagar förbrukats skall inte tas
ut någon avgift för sjukhusvärd under de första sex dagarna vid varje vårdtillfälle.
Förtid därefter får sjukvårdshuvudmannen ta ut en differenfierad avgift.
Avgiften differentieras efter pensionärens inkomst efter skatt. Patienten
tillförsäkras på motsvarande sätt som vid vistelse i ålderdomshem elt
garantibelopp. Detta belopp motsvarar minst 30 % av folkpensionen inklusive
pensionstillskott samt 20 % av överskjutande inkomster. Vidare skall skälig
hänsyn tas till om annan person är beroende av patienten för sitt uppehälle.
Hänsyn skall också tas till boendekostnader om det är skäligt att pafienten behåUer
sin bostad. Även i annat fall bör avgiften jämkas om särskilda skäl föreligger.

Som
jag nämnt i inledningsavsnittet bör förslag till de lagändringar som behövs för
genomförande av de nya avgiftsreglerna läggas fram för riksdagen i särskild
ordning.

1.7 Ersättning
för resekostnader

Resekoslnadsersättning
från sjukförsäkringen utgår i samband med ersättningsberättigad läkarvård,
landvård, sjukhusvård, sjukvårdande behandling, rådgivning i födelsekontrollerande
syfte och sjukvård som lämnas av distriktssköterska eller distriktsbarnmorska.
Ersättning utgår som regel i den mån resekostnaderna vid varje besök överstiger
30 kr. För resor i samband med landvård och rådgivning i födelsekontrollerande
syfte är karensbeloppet 38 kr.

Ersättning
för sjukvårdshuvudmännens sjuktransporter med ambulansbil eller liknande utgår
från sjukförsäkringen med 23 kr. per år för varje invånare som vid årets ingång
var bosatt inom sjukvårdsområdet. Ersättning får tas ut av den sjuke med högsl
13 kr. per resa. Sjuktransportersättningen bör enligt vad som överenskommits
höjas till 27 kr. per år och invånare. Samtidigt bör den avgift som får tas ut
av den sjuke bestämmas till högst 30 kr.

Reglerna
om ersättning vid sjukresor är f. n. föremål för översyn inom sjukreseutredningen
(S 1979:09). Utredningen beräknas avlämna sitt slutbetänkande inom kort.
Avsikten är alt de frågor som berörs i utredningens kommande förslag därefter
skall tas upp till behandling i särskUd ordning.

1.8 Ersättning
för hjälpmedel till handikappade

Ersättning
till sjukvårdshuvudmännen för tillhandahållande av hjälpmedel åt handikappade m.m.
utgår med 62 kr. per år för varje invånare som vid årets ingång var bosatt inom
sjukvårdsområdet. Sjukvårdshuvudman skall därvid tillhandahålla avgiftsfria
eller prisnedsalta glasögon till barn och ungdomar.

Prop.
1980/81:187 12

Hjälpmedelsersällningen bör i enlighel med
överenskommelsen höjas lill 75 kr. per invånare och år fr. o. m. år 1982.

En viss del av sjukförsäkringens hjälpmedelsersällning, f.
n. 2:50 kr. per invånare och år, avsätts till en särskild fond för finansiering
av verksamheten vid handikappinstitutel, som drivs av en för staten och sjukvårdshuvudmän-ne
gemensam stiftelse. Enligt en särskild överenskommelse som träffats mellan slaten
och sjukvårdshuvudmännen skall 3 kr. per invånare och år avräknas från
hjälpmedelsersättningen och tillföras den särskilda fonden för åren 1982 och
1983.

En verksamhet med tolktjänst för språkUg kommunikation
mellan döva och hörande inleddes omkring år 1970 i försöksform med anknytning
till landstingens hjälpmedelsverksamhet. Tolktjänsten har därefter byggts ut i
landstingens regi. Det finansiella ansvaret för den övertogs av dem år 1976 pä
samma sätt som hjälpmedelsverksamheten. Det praktiska utveckhngsarbetet inom
detta område är anförtrott åt handikappinstitutet. Tolktjänsten har med tiden
utvidgats och avser numera barndomsdöva, vuxendöva, vissa gravt hörselskadade,
dövblinda och talskadade. Handikappinstitutets utvecklingsarbete ligger lill
grund för överväganden om en förbättrad tolktjänst.

Vid överenskommelsen har förutsatts att
sjukvårdshuvudmännen successivt bygger upp en samordnad tolktjänst åt döva,
dövblinda m. fl. och svarar för kostnaderna härför.

1.9 Kostnader och finansiering

Den ekonomiska innebörden av överenskommelsen med
sjukvårdshuvudmännen framgår av den sammanställning som bör las in som bilaga
2.1 till detta regeringsprotokoll.

Genom de nya ersättnings- och avgiftsreglerna beräknas
sjukvårdshuvudmännens inkomster öka med sammanlagl ca 982 milj. kr. år 1982
och med ytterligare ca 163 milj. kr. år 1983 vid en patientavgift av 40 kr. per
besök. Av den sammanlagda ökningen hänför sig 589 milj. kr. lill höjda
ersättningar från sjukförsäkringen och 556 milj. kr. till höjda
patientavgifter. Vid de ekonomiska beräkningarna har vårdvolymen antagits ligga
på 1980 års nivå.

För sjukförsäkringen innebär således de nya
ersättningsreglerna en sammanlagd kostnadsökning med 589 milj. kr. per år.
Detta medför enligt gällande finansieringsregler en ökning av statens kostnader
för bidrag till sjukförsäkringen med nämare 90 milj. kr. per år. För budgetåret
1981/82 blir statens merkostnader drygt 40 milj. kr. I årets budgetproposition (prop.
1980/81:100, bil. 8, punkt B 8) beräknades förslagsanslaget Bidrag lill
sjukförsäkringen för budgetåret 1981/82 till 3 850 milj. kr. Med beaktande av
de nya ersättningsreglerna samt det nu kända kostnadsutfallet för år 1980
beräknas statens kostnader under anslaget till 3 890 milj. kr. för budgetåret

Prop. 1980/81:187 13

1981/82. Den del av kostnadsökningen som skall finansieras
av avgifter frän arbetsgivare och egenförelagare föranleder ingen ändring av
gällande avgiftsuttag.

1.10 Övriga frågor

I den här aktuella överenskommelsen har förutsatts att
sjukvårdshuvudmännen utan särskild ekonomisk ersättning tillämpar ett
gemensamt skydd för patienterna mot höga sjukvårds- och läkemedelskostnader i
enlighet med riksdagens beslut i anledning av regeringens proposition
1980/81:73. Regeringen har den 26 februari 1981 anvisat medel för vissa
informationsåtgärder i samband med införandel av högkostnadsskyddet.

Under åren 1976-1979 registrerades vårdsökande
tandvårdspatienter, som inte lyckats få landvård, hos försäkringskassorna för
förmedling till olika vårdgivare. Systemet upphörde på grund av alt
riksförsäkringsverket och försäkringskassorna ansåg att det inte fungerat på
avsett sätt och inte fyllt någon egentlig funktion eftersom kassorna inte hade
något inflytande på vårdresurserna. Socialstyrelsen har efter en genomförd
enkät bland folktandvårdens huvudmän redovisat ett fortsatt behov av förmedlingsverksamhet
för nya tandvårdspatienter. Samrädsgruppen för tandvårdsfrågor i Stockholms län
har likaså i skrivelser till regeringen begärt en fortsatt
förmedlingsverksamhet av detta slag.

Överläggningar har därför upptagits mellan representanter
för Landstingsförbundet, Sveriges tandläkarförbund, socialdepartementet och
socialstyrelsen. Överläggningarna har resulterat i en överenskommelse om ett
ramavtal mellan Landstingsförbundet och Tandläkarförbundet angående anordnande
av förmedling av tandvårdspatienler inom områden där behov av sådan förmedling
föreligger.

I den nu träffade överenskommelsen har förutsatts att
sjukvårdshuvudmännen utan särskild ekonomisk ersättning svarar för förmedling
av tandvårdspatienler inom landstingskommuner och kommuner där lokala avtal
träffas om behov och omfattning av sådan förmedling.

Socialstyrelsen har efter samråd med Slalens
bakteriologiska laboralorium hos regeringen begärt bemyndigande atl få utfärda
rekommendation om -för den enskilde kostnadsfri - allmän skyddsympning mot
mässling, påssjuka och röda hund dels vid 1 1/2 och dels vid 12 års ålder. I
överenskommelsen har förutsatts att socialstyrelsen kommer att utfärda
rekommendation om allmän skyddsympning av barn vid 1 1/2 års ålder.

De överenskomna ersättningarna från sjukförsäkringen skall
gälla t. o. m. utgången av år 1983. Frågan om ersättningsreglerna för tiden
därefter förutsätts bli föremål för nya överläggningar.

Som jag nämnt under punkt 1.2 har det förutsatts all en
särskild arbetsgrupp skall tillsättas inför nästa överläggningsomgång för atl -
i den nya hälso- och sjukvårdslagstiftningens anda - överväga möjligheterna att
i

Prop. 1980/81:187 14

ökad
omfattning föra samman och schablonisera ersättningarna från sjukförsäkringen lill
de offenfliga sjukvårdshuvudmännen. Arbetsgruppen skall därvid även överväga
möjligheterna att i detta ersättningssystem - helt eller delvis - inrymma
nuvarande slatsbidrag till kliniker för psykiskt sjuka.

1.11
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag har anfört i det föregäende hemställer jag att regeringen

dels
föreslår riksdagen att antaga inom socialdepartementet upprättat förslag till
lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

dels
bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört om ersättningarna
från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen.

2
Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m.

Iprop.
1966:64 (SU 1966:94, rskr 1966:220) angående huvudmannaskapet för mentalsjukvården
m.m. redovisades preliminära överenskommelser om landstingens överlagande den 1
januari 1967 av den stafliga mentalsjukvården . Kungl. Maj. t bemyndigades
därvid av riksdagen att godkänna avtal med landstingen samt med dåvarande
städerna Stockholm, Göteborg och Malmö om huvudmannaskapet för mentalsjukvården
m. m. enligt i propositionen närmare angivna grunder. Kungl. Maj:t godkände den
28 oktober 1966 avtal med landstingskommunerna om övertagande av statens
mentalsjukvård den

1 januari
1967. Därefter har i prop. 1967:69 (SU 1967:106, rskr 1967:252)

redovisats avtal med de nämnda städerna om deras övertagande av hela den

psykiatriska sjukvården i städerna, vilka avtal godkänts av Kungl. Maj:t den

24 februari 1967.

Tilläggsavtal
till mentalsjukvårdsavlalen om höjda driftbidrag träffades med
sjukvårdshuvudmännen för åren 1972-1979.

Genom
tilläggsavtalen har det urspmngliga driftbidraget ersatts med fasta årliga
belopp som fastställts efter förhandlingar mellan parterna. Bidraget uppgick
till 2 669 274 000 kr. för år 1979.

I
budgetpropositionen 1981 (prop. 1980/81:100, bilaga 8) anmälde jag alt förhandlingar
fortfarande pågick om bidraget till driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m.
för år 1980 och följande år. I avvaktan på resultatet av förhandlingarna
föreslog jag att förslagsanslaget H 3. Bidrag till driften av kliniker för
psykiskt sjuka m. m. skulle föras upp med oförändrat

2 827
000 000 kr. för budgetåret 1981/82.

Statens
förhandlingsnämnd har nu träffat överenskommelse med sjukvårdshuvudmännen om
bidrag till den psykiatriska vården för åren 1980-1983. Överenskommelsen gäUer
under förutsättning att den godkänns av regeringen och av samtliga
landstingskommuner och berörda kommuner.

Prop. 1980/81:187 15

Överenskommelsen
bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga 3.

Parterna
har enats om ett driftbidrag med sammanlagt ca 2 652 milj. kr. för år 1980,
dvs. samma belopp som har betalats ut a conto år 1980. För år 1981 har parterna
enats om ett bidrag med 3 310 milj. kr.

Fr.
o. m. år 1982 skall staten lämna bidrag till sjukvårdshuvudmännen för den
psykiatriska vården i form av ett allmänt och ett särskilt bidrag. Det särskilda
bidraget, som skall utgå t. o. m. år 1991, skall ersätta byggnads- och utrustningsbidragen
enligt de tidigare mentalsjukvårdsavlalen. Detta innebär att staten på tio år
avlöser de nuvarande byggnads- och utrustningsbidragen. Sedan pågående
markförhandlingar mellan förhandlingsnämnden och vissa enskilda
sjukvårdshuvudmän slutförts skall ersättningar för markförvärv inte utgå. För
åren 1982 och 1983 utgör det allmänna bidragel 3 720 resp. 3 900 milj. kr. och
det särskilda bidraget 126 resp. 132 milj. kr. Om löner och priser stiger med
mer än fem procent under ettvart av åren 1982 och 1983 skall förhandlingar tas
upp om konsekvenserna av detta.

I
avtalen finns en bestämmelse om att Ijänstebrevsrätten för landstingskommunala
och kommunala sjukvårdsinrättningar skall upphöra fr. o. m. den 1 januari 1982
utan särskild ersättning härför.

Överenskommelsen
reglerar vidare kostnaderna för vård vid rättspsykiatrisk kUnik av den som
genom lagakraftvunnen dom överlämnats fill sluten psykiatrisk vård.

Bidragen
skall fördelas mellan sjukvårdshuvudmännen enligt de grunder som anges i
bilagorna B och C till förhandlingsprotokollet, om inte huvudmännen träffat
eller kommer att träffa överenskommelser om annan fördelning.

En
förutsättning för att avtalet skall gälla är att parterna godkänner en överenskommelse
som träffats samma dag om kompensation till staten för övertagandet av
driftkostnader för skyddade verkstäder, arbelsvårdsinslitut m. m. Jag
återkommer till denna i det följande.

De
överenskomna höjningarna av bidragen liksom den ändrade konstruktionen av
byggnadsbidragen m. m. kommer enhgl min mening att bidra till att den
psykiatriska vården utvecklas i önskvärd riktning, dvs. mot en utbyggnad av
öppna och halvöppna vårdformer. Den träffade överenskommelsen bör därför
godkännas.

Parterna
är överens om atl gemensamt omedelbart utreda förutsättningarna för atl fr. o.
m. den 1 januari 1984 ersätta bidragen till den psykiatriska vården och
ersättningarna från sjukförsäkringssystemet med ett generellt bidrag. Vidare
skall gällande mentalsjukvårdsavtal ersättas med nya avtal. Det är mot den
bakgrunden som parterna har kommit överens om en avtalsperiod, som ansluter
till uppgörelsen om ersättning till sjukvårdshuvudmännen från den allmänna
försäkringen. Jag finner det glädjande alt det nu råder enighet om att
undersöka förutsättningarna för atl reformera bidragssystemet inom sjukvården.
Ett mera allmänt sjukvårdsbidrag är

Prop.
1980/81:187 16

enligt min mening att föredra framför de särskilda bidrag
som nu utgår lill olika ändamål.

Med utgångspunkt i vad som har överenskommils om bidrag
för åren 1981 och 1982 beräknar jag medelsbehovel för budgetåret 1981/82 lill
(1 655 000 000 -(- 1 860 000 000 -I- 63 000 000) 3 578 000 000 kr.

Med hänvisning till det anförda hemställer jag att
regeringen föreslär riksdagen att

1.
bemyndiga
regeringen atl godkänna överenskommelse mellan statens förhandlingsnämnd och
företrädare för Landstingsförbundet om bidrag lill den psykiatriska vården för
åren 1980-1983, m. m.

2.
till Bidrag tiU
driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m. för budgetåret 1981/82 anvisa elt
förslagsanslag av 3 578 000 000 kr.

3 Övriga frågor

3.1 Kompensation till staten för övertagande av
driftkostnader för skyddade verkstäder, arbetsvårdsinstitut, m. m.

Efter samråd med chefen för budgetdepartementet vill jag i
detta sammanhang anmäla en överenskommelse som träffals om kompensation till
staten för övertagande av driftkostnaderna för skyddade verkstäder, arbetsvårdsinstitut,
m. m.

Enligt riksdagens beslut (prop. 1977/78:30, AU 16, rskr
74) om framtida huvudmannaskap och organisation av skyddat arbete och yrkesinriktad
rehabilitering m. m. skulle verksamheten vid verkstäder för skyddat arbete, kontorsarbetscentraler,
industriella beredskapsarbelen och hemarbete samordnas i en gemensam
organisation. Dessa verksamheter skulle samordnas under regionala stiftelser i
varje län med landstingskommunerna och staten som stiftelsebildare. En central
stiftelse skulle bildas för vissa övergripande frågor.

På grundval av förslag av en särskild
organisationskommitté och överenskommelser som träffats mellan statens förhandlingsnämnd
och de dåvarande huvudmännen beslutade 1978/79 års riksmöte (prop. 1978/79:139,
AU 29, rskr 293) om riktlinjer för den nya stiftelseorganisationen. Beslutet
innebar bl. a. aU ett statligt driftbidrag skulle ulgå för att täcka
underskottet i verksamheten. Den centrala stiftelsen - Stiftelsen Samhällsföretag
-inrättades genom beslut av regeringen den 8 febmari 1979. De regionala
stiftelserna övertog driften av de skyddade verkstäderna m. m. den 1 januari
1980.

I den överenskommelse om ändrat huvudmannaskap för
skyddade verkstäder, arbetsvårdsinstitut m. m. som statens förhandlingsnämnd
träffade den 21 december 1978 med de tidigare huvudmännen för dessa

Prop.
1980/81:187 17

institutioner konstaterade parterna atl del angavs i
propositionen 1977/78:30 att ett stadigt övertagande av det kommunala och landsfingskommunala
kostnadsansvaret på detta område endast kunde accepteras om det i sin helhet
motsvarades av minskade statliga åtaganden inom andra kommunala
verksamhetsområden.

På uppdrag av regeringen den 25 januari 1979 träffade
därefter förhandlingsnämnden och företrädare för Landstingsförbundet, samlliga
landstingskommuner, Gotlands, Malmö och Göteborgs kommuner och för Svenska
kommunförbundet den 11 oktober 1979 en överenskommelse om kompensation för är
1980 med 775 milj. kr. för statens övertagande av driftkostnaderna för de
skyddade verkstäderna m. m. En överenskommelse har nu träffats för åren 1981
och 1982. Landstingskommunerna samt Gofiands, Malmö och Göteborgs kommuner
skall som slutlig reglering erlägga kompensation ull staten med 775 milj. kr.
för vartdera årel 1981 och 1982. Efler denna tid skall sådan kompensation ej
utgå, varför frågan därmed är slutligt reglerad. Överenskommelsen bör fogas
till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga 4.

Överenskommelsen gäller under förbehåll av regeringens
samt landstingskommunernas och de berörda kommunernas godkännande. Överenskommelsen
förutsätter ocksä att parterna godkänner den överenskommelse som träftats samma
dag om bidrag till den psykiatriska vården för åren 1980-1983 m. m.

Det bör ankomma på regeringen att besluta i denna fråga.

3.2 Överenskommelse om frågor i samband med länsläkarorganisationens
avveckling

I årets budgetproposition (prop. 1980/81:100, bilaga 8)
nämnde jag att statens förhandlingsnämnd hade fått i uppdrag att förhandla med
företrädare för sjukvårdshuvudmännen om samverkan inom det miljömedicinska
området. I uppdraget ingick också atl förhandla om överförande av personal inom
länsläkarorganisationen till landstingen.

Jag vill i detta sammanhang anmäla att överenskommelse i
dessa frågor nu har träffats mellan företrädare för statens förhandlingsnämnd
och Landstingsförbundet. Överenskommelsen innebär atl Landstingsförbundet
rekommenderar sjukvårdshuvudmännen att fr. o. m. den 1 juU 1981 genom
miljömedicinska enheter eller pä annat sätt dels tillgodose länsstyrelsernas
behov av medicinsk expertis dels samverka med stathga organ om hälso- och
miljömässiga och andra därmed sammanhängande medicinska frågor. Slaten skall
betala ersättning till sjukvårdshuvudmännen för medicinsk expertis som staten
utnyttjar. Landstingsförbundet rekommenderar sjukvårdshuvudmännen att erbjuda
länsläkare, bUrädande länsläkare och länssjukskölerskor anställning fr. o. m.
den 1 juU 1981 hos sjukvårdshuvudmännen. Överenskommelsen bör fogas till regeringsprolokollel
i detta ärende som bilaga

5. _

2 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 187

Prop. 1980/81:187 18

Överenskommelsen
gäller under förbehåll alt den godkänns av regeringen och av
Landstingsförbundets styrelse.

3.3
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag anfört hemställer jag, alt regeringen bereder riksdagen
tillfälle att ta del av vad jag här har anfört om kompensation till staten och
om länsläkarorganisationens avveckling.

4
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutar att genom
proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anfört för de åtgärder
som föredragandena har hemställt om.

Prop. 1980/81:187 19

Bilaga
1

Gällande
bestämmelser för sjukförsäkringens ersättningar till sjukvårdshuvudmännen

/.
Allmänt

Sjukförsäkringsförmånerna
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (omtryckt 1977:630, ändrad senast
1980:1039), AFL, består av sjukvärdser-sättning, sjukpenning och
föräldrapenning. Sjukvårdsersättning utgår enligl 2 kap. AFL i form av
ersättning för läkarvård, tandvård, sjukhusvård och för vissa sjukvårdande
behandlingar som utförs av annan än läkare. Ersättning utgår även för resor i
samband med vården samt för läkemedel. Vidare utgår viss ersättning för
sjukvårdshuvudmännens kostnader för ambulanstransporter och
handikapphjälpmedel.

2.
Ersättning för läkarvård

Ersättning
för läkarvård utgär om vården ombesörjs av staten, landstingskommun eller
kommun som inte tillhör landstingskommun (offentlig läkarvård) eller lämnas av
läkare som är uppförd på en av allmän försäkringskassa upprättad förteckning
(annan läkarvård). Ersättning utgår enligt grunder som regeringen fastställer.
I fråga om vård som lämnas av läkare som uppförts på den nämnda förteckningen
fastställs grunderna för högst två år i sänder efter förslag av
riksförsäkringsverket. Regeringen kan därvid bestämma det högsta arvode som får
tas ut för vård som lämnas av läkare som är uppförd på förteckningen. Grunder
för läkarvårdsersättning m. m. har faststäUts i läkarvårdstaxan (1974:699, ändrad
senast 1980:935). För offentlig läkarvård betalar försäkringskassan till
sjukvårdshuvudmannen läkarvårdsersättning med 127 kr. för varje läkarbesök. Av
patienten får tas ut en avgift på högst 25 kr. Beloppen inkluderar ersättning
även för det första läkarbesök som sker med anledning av remiss samt för sådana
röntgen- och laboratorieundersökningar m. m. som patienten blir remitterad till
vid läkarbesöket. Meddelas vården vid läkares besök hos den sjuke kan en tilläggsavgift
av 15 kr. tas ut av den försäkrade. Vid rådfrågning per telefon utgår endast
patientavgift med 10 kr.

För
läkarvård vid vissa sjukhus som inte drivs av staten, landstingskommun eller
kommun utanför landstingskommun, men som har vårdavtal med offentlig
sjukvårdshuvudman, utgår ersättning till huvudmannen enligt samma grunder.

I
annan läkarvård får läkare för varje patientbesök tillgodoräkna sig arvode med
högst de belopp som anges i läkarvårdstaxan. Läkaren får i patientavgift ta ut högsl
30 kr., i vissa fall 35 och 40 kr. Patientavgiften inkluderar ersättning för
remissbesök hos läkare inom offentlig vård samt för röntgen- och
laboratorieundersökningar m. m. som patienten remitteras till.

Prop. 1980/81:187 20

Vid
läkares besök hos den sjuke får tas ut en tilläggsavgift med 10 kr. För telefonrådfrågning
utgör patientavgiften högsl 30 kr. Skillnaden mellan läkararvodet och
patientavgiften betalas av försäkringskassan direkt till läkaren i form av
läkarvårdsersättning.

Vid
remiss från privatpraktiserande läkare för lakar-, röntgen- eller laboratorieundersökning
i offentlig vård ersätter sjukförsäkringen vederbörande sjukvårdshuvudman med
147 kr. Vid remiss för rönten- eller laboratorieundersökning hos privat röntgenmotlagning
eller laboratorium som har driflavtal med sjukvårdshuvudman utgår ersättning
från sjukförsäkringen liU huvudmannen med 147 kr. Molsvarande bestämmelser
äger tillämpning när remiss utfärdas inom företagshälsovården.

3.
Ersättning för sjukvårdande behandling m. m.

I
2 kap. 6 § AFL ges regeringen möjlighet föreskriva att ersättning skall utgå
för försäkrads utgifter för annan värd eller behandling i anledning av sjukdom
än läkarvård, tandvård och sjukhusvård liksom för resor i samband med sådan vård
eller behandling. Närmare bestämmelser härom finns i förordningen (1976:1018,
ändrad senast 1980:937) med taxa för sjukvårdande behandling m. m.

Enligt
2 § förordningen avses med sjukvårdande behandling i offentlig vård sådan
sjukvårdande behandUng som ombesörjs av staten, landstingskommun eller kommun
som inte tillhör landstingskommun. Arvodet för sjukvårdande behandling i
offentlig vård ulgör 70 kr. för varje besök. Patienten erlägger högst 15 kr. i
patientavgift och försäkringen betalar en behandlingsersättning av 55 kr.
Motsvarande regler gäller rådgivning i födelsekontrollerande syfte eller
rådgivning angående abort eller sterilisering. För sådan rådfrågning utgår
inte patientavgift och behandUngsersätt-ningen utgör 55 kr. Arvode utgår dock
inte för vård eller behandUng eller rådgivning som ges i anslutning till besök
för vilket utgår arvode enligt läkarvårdstaxan. För vård eller behandling som
lämnas av privatpraktiserande vårdgivare som har avlal med sjukvårdshuvudman
utgår ersättning på samma sätt som om vården hade lämnats av huvudmannen.

Med
annan sjukvårdande behandling avses sådan sjukgymnastisk behandling som lämnas
av privatpraktiserande sjukgymnast eller läkare som är uppförd på en av allmän
försäkringskassa upprättad förteckning. Till försäkringen ansluten vårdgivare
får tillgodoräkna sig arvode med högst det belopp som anges i taxan.
Patientavgift får tas ut med högst 20 kr. När vården ges vid besök hos den
sjuke får en tilläggsavgift tas ut med 10 kr. För telefonrådgivning utgår endasi
patientavgift med högst 10 kr. Försäkringskassan betalar skillnaden mellan
arvode och patientavgift direkt lill vårdgivaren genom behandlingsersättning.

Prop.
1980/81:187 21

4. Ersättning för preventivmedelsrådgivning m. m.

I lagen (1974:525) om ersättning för viss födelsekontrollerande
verksamhet m. m. (ändrad senast 1977:639) ges regler om ersättning från
sjukförsäkringen för preventivmedelsrådgivning. Samma regler gäller vid rådfrågning
angående abort eller sterilisering. Staten, landstingskommun eller kommun får
ersättning för kostnader för rådgivning som lämnas den som är omfattad av
sjukförsäkringen. Motsvarande ersättning utgår till organisation som med
socialstyrelsens tillstånd bedriver sådan rådgivning. Ersättning utgår även
till privatpraktiserande läkare enligt grunder som regeringen fastställer.

Ersättning utgår för varje rådgivningstillfälle med belopp
som regeringen fastställer. Den omfattar även kostnaderna för preventivmedel
som i samband med rådgivningen lämnas ul till den försäkrade. En förutsättning
för ersättning är enligt lagen att rådgivning och i anslutning därtill
utlämnade preventivmedel tillhandahålls den försäkrade kostnadsfritt.
Ersättningsbestämmelser har meddelats i läkarvårdstaxan (1974:699) och
förordningen (1976:1018) med taxa för sjukvårdande behandling m. m. För
rådgivning meddelad av sjukvårdshuvudman utgår arvodel med samma belopp som för
läkarundersökning eller för sjukvårdande behandling, dvs. f. n. 127 resp. 55
kr. För privatpraktiserande läkare utgår varierande arvoden beroende på de
åtgärder som vidtagits.

5. Ersättning för vissa läkarutlåtanden

Har sjukpenning eller ersättning för sjukhusvård utgivits
för 90 dagar i följd, eller finns det i övrigt skälig anledning, skall
försäkringskassa enligt 2 kap. 11 § och 3 kap. 13 § första stycket AFL i den
utsträckning riksförsäkringsverket föreskriver undersöka om skäl föreligger
all vidta åtgärd för atl förkorta sjukdomstiden eller att förebygga eller häva
nedsättning av den försäkrades arbetsförmåga.

När någon begär förtidspension på grund av nedsatt
arbetsförmåga, handikappersättning eller vårdbidrag skall enligl 4 §
kungörelsen (1962:394) med vissa bestämmelser rörande ansökan om pension enligl
lagen om allmän försäkring, m. m. (ändrad senast 1975:480) läkarutlåtande
bifogas ansökan där inte särskilda skäl föranleder annat.

Enligt 16 kap. AFL kan som villkor för rätl till
förtidspension, handikappersättning eller vårdbidrag föreskrivas att den
försäkrade skall undergå läkarundersökning.

Enligt förordningen (1975:1157) om ersättning för vissa
läkarutlåtanden m. m. (ändrad senast 1979:854) utgör arvodet 127 kr. om
läkarundersökning eller läkarutlåtande ombesörjts av staten, landstingskommun
eller kommun som ej tillhör landstingskommun. Vid undersökning eller utlåtande
enligt 16 kap. 1 § AFL får dessutom av den försäkrade tas ut en patientavgift
med 20

3 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 187

Prop.
1980/81:187 22

kr. För läkarutlåtande som ombesörjs av annan än
sjukvårdshuvudman utgår ersättning enligt föreskrifter som
riksförsäkringsverket meddelar.

6. Ersättning för sjukhusvård

Ersällning från sjukförsäkringen lill sjukvårdshuvudman
utgår enligt 2 kap. 4 § AFL för sjukhusvård som försäkrad behöver på grund av
sjukdom eller förlossning. Fr. o. m. år 1980 utgör denna ersättning 40 kr. per
vårddag. I fräga om den som inte omfattas av sjukförsäkringens ersättningsregler
i detta hänseende tar sjukvårdshuvudmännen i regel ut en avgifl av patienten
med motsvarande belopp.

För varje dag som försäkrad vistas på sjukhus görs enligt
3 kap. 4 § AFL avdrag med 30 kr. på den sjukpenning denne är berättigad till.
Avdraget får dock ulgöra högst en tredjedel av sjukpenningens belopp och den åler.slående
sjukpenningen skall alllid uppgå lill lägst 8 kr. per dag.

7. Ersättning för resor

De grundläggande bestämmelserna om ersättning vid resor
finns i 2 kap. 5-6 §§ AFL. Närmare bestämmelser om resekostnadsersättning
finnas i sjukreseförordningen (1975:964, ändrad senasl 1980:1043). Försäkrad
som har fått ersättningsberättigad läkarvård, tandvård, sjukhusvård, sjukvårdande
behandling, rådgivning i födelsekontrollerande syfte eller sjukvård meddelad av
disriktssköterska eller distriktsbarnmorska har rätt till ersättning för
resekostnader i samband med vården eller behandlingen.

Ersättning för resekostnad vid läkarvård, sjukhusvård,
sjukvårdande behandling och sjukvård meddelad av distriktssköterska eller
distriktsbarnmorska lämnas med den kostnad som vid varje vårdtillfälle
överstiger 30 kr. Vid resor i samband med tandvård och rådgivning i födelsekontrollerande
syfte ulgör karensbeloppet 38 kr.

Enligt förordningen (1975:963) om ersättning till
sjukvårdshuvudman för handikapphjälpmedel och sjuktransporter (ändrad senast
1979:853) utgår ersättning till sjukvårdshuvudman för tillhandahållande av
sjuktransporter med ambulans eller annat sjuktransportfordon. Ersättningen utgår
med 23 kr. för varje invånare som var bosatt inom sjukvårdsområdet vid årets
början. Ersättning får tas ul av den sjuke med högsl 13 kr. för varje resa.

8. Ersättning för hjälpmedel till handikappade m. m.

Enligt 2 kap. 6 § AFL utgår ersättning från
sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen för hjälpmedel till handikappade
enligt vad regeringen föreskriver. I förordningen (1975:963) om ersättning till
sjukvårdshuvudman för handikapphjälpmedel och sjuktransporter (ändrad 1979:853)
föreskrivs

Prop. 1980/81:187 23

att
ersättning för tillhandahållande av hjälpmedel åt handikappade utgår med 62 kr.
om året för varje invånare som vid årets början var bosatt inom
sjukvårdsområdet. Sjukvårdshuvudmannen skall därvid tillhandahälla glasögon
avgiftsfritt eller till nedsatt pris för barn och ungdomar under 19 år som är
bosatta inom sjukvårdsområdet. Av hjälpmedelsersällningen avsätts 2:50 kr. per
invånare och år för finansiering av verksamhelen vid det av en för staten och
landstingsförbundet gemensam stiftelse drivna handikappinstitutet.

Prop.
1980/81:187 24

Bilaga 2

SOCIALDEPARTEMENTET LANDSTINGSFÖRBUNDET

Överenskommelse om vissa ersättningar från sjukförsäkringen
till sjukvårdshuvudmännen under åren 1982-1983

Efter överläggningar mellan representanter för
socialdepartementet och sjukvårdshuvudmännen har överenskommelse träffals om
följande åtgärder omfaltande bl. a. ersättningar från sjukförsäkringen till
sjukvårdshuvudmännen fr. o. m. den 1 januari 1982.

1. Ersättningen från sjukförsäkringen till
sjukvårdshuvudman för offent

lig öppen läkarvård höjs från 127 kr. till 143 kr. för varje besök som är

föranlen av sjukdom. Patientavgift får tas ut med högst 30 kr. per läkarbesök

under år 1982 och med högst 40 kr. per besök under år 1983. Vid läkarbesök

hos den sjuke får tas ul en tilläggsavgift med högst 20 kr. Vid rådfrågning hos

läkare per telefon fär patientavgift tas ut med högst 15 kr.

De nämnda beloppen skall liksom f. n. inkludera remisser
för röntgen- och laboratorieundersökningar.

Ersättning till sjukvårdshuvudman utgår med 147 kr. för
läkarvård efler remiss från privatpraktiserande läkare som är ansluten till
försäkringen eller från läkare vid företagshälsovårdsmoUagning som registrerats
hos allmän försäkringskassa. Ingen avgift las ul av remitterad patient om denne
betalat avgifl vid föregäende läkarbesök.

Ersättning till sjukvårdshuvudman enligt första stycket
får ulgå även för öppen läkarvård som ombesörjs av annan än
sjukvårdshuvudmannen om läkarvården utförs enligt avtal med denne och med
tillämpning av molsvarande bestämmelser som gäller för öppen läkarvård hos
sjukvårdshuvudman.

I enlighel med förslag i betänkande (Ds S 1978:18) upphör
vid utgången av år 1981 de särskilda reglerna för ersättning från
sjukförsäkringen för kommunal läkarvård vid ålderdomshem m. m. Det förulsätts atl
sjukvårdshuvudmännen åtar sig att senast fr. o. m. år 1982 - inom ramen för
tillgängliga resurser - tillgodose primärkommunernas behov av läkarvård eUer
sluta vårdavtal om denna läkarvård.

2. Vid remiss på grund av sjukdom från försäkringsansluten
privatprak

tiserande läkare eller frän läkare vid företagshälsovårdsmoUagning som

registrerats hos allmän försäkringskassa till röntgenmottagning och labora

torium som drivs av sjukvårdshuvudman eller har driflavtal med sjukvärds-

huvudman, utgår ersättning till huvudmannen med 147 kr. för varje

remitterad patient. Ersättning utgår inte för laboratorieundersökningar som

avses i 9 § första stycket läkarvårdstaxan (1974:699). Ingen avgift tas ut av

remitterad patient om denne betalat avgift vid föregäende läkarbesök. I

Prop. 1980/81:187 25

annal
fall får patientavgift tas ut med högst 30 kr. under år 1982 och med högst 40
kr. under år 1983.

Ersättning
från försäkringen till sjukvårdshuvudman som ombesörjt läkarundersökning och
läkarutlåtande i samband med ansökan om pension eller handikappersättning
enligt lagen om allmän försäkring utgär med 143 kr. för varje utlåtande.
Patientavgift för utlåtandet jämte erforderlig undersökning får tas ut med
högst 30 kr. under år 1982 och med högst 40 kr. under år 1983. För undersökning
och utlåtande som föreskrivits av allmän försäkringskassa får ingen avgift tas
ut av pafienten.

3. Ersättning
från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudman för sjukvår

dande behandling i öppen vård utförd av annan anställd personal än läkare

höjs från 55 kr. till 60 kr. för varje behandUng som föranletts av sjukdom och

ordinerats av läkare. Patientavgift får tas ut med högst 20 kr. per behandling

(besök).

Behandhng
hos privatpraktiserande värdgivare får räknas som behandling hos
sjukvårdshuvudman om behandlingen utförts enligt avtal mellan vårdgivaren och
huvudmannen och med tillämpning av molsvarande bestämmelser som gäller behandUng
hos sjukvårdshuvudman. Detsamma gäller för behandhng som utförts av
kommunalanställd personal i enlighet med avtal mellan kommunen och sjukvårdshuvudmannen.

Anm.
Om flera sjukvårdande behandlingar ges vid samma tillfälle (besök) utgår endast
ett ersättningsbelopp. Detsamma gäller om flera sjukvårdande behandlingar ges
under samma dag (dygn) i den sjukes bostad. Behandlings-ersättning utgår inte
för behandling som ges i anslulning tiU ersättningsbe-rättigat besök hos
läkare.

4. Ersättning från sjukförsäkringen till
sjukvårdshuvudman för preventivmedelsrådgivning m. m. enligt lagen 1974:525
utgår med 143 kr. för varje besök hos läkare och med 60 kr. för varje besök hos
annan rådgivande personal än läkare. Särskild ersättning utgår inte för
laboratorieundersökning av cytologiskt prov.

5. Ersättningen till sjukvårdshuvudman för
ambulanstransporter (sjuktransportersättning) höjs från 23 kr. till 27 kr. per
invånare och år. Sjukvårdshuvudmannen svarar för att erforderliga
sjuktransportmöjligheter finns att tillgå inom resp. sjukvårdsområde för en
avgift av högsl 30 kr. för varje resa.

Avsikten
är att organisatoriska m. fl. frågor som berör sjukreseområdet skall tas upp
till behandling i särskild ordning när sjukreseutredningen har redovisat sitt
betänkande.

6. Ersättning
till sjukvårdshuvudman för tUlhandahållande av hjälpmedel

för handikappade (hjälpmedelsersättning) höjs från 62 kr. till 75 kr. per

invånare och år. Sjukvårdshuvudmannen skall därvid tillhandahålla kost

nadsfria eller prisnedsatta glasögon lill barn och ungdom under 19 års

ålder.

Prop. 1980/81:187 26

Vidare
har förutsatts att sjukvårdshuvudmännen successivt bygger upp en samordnad
tolktjänst för döva och dövblinda m. fl. och svarar för kostnaderna härför.

Anm.
Särskild överenskommelse träffas mellan staten och landstingsförbundet om
finansieringen av handikappinstitutets verksamhel under åren 1982 och 1983. Av
hjälpmedelsersättningen skall ett belopp motsvarande 3 kr. per invånare och år
tillföras en särskild fond för handikappinstitutets verksamhet m.m.

7. Ersättningen
från sjukförsäkringen för sjukhusvård höjs från 40 kr. till

45 kr. per vårddag. Sjukpenningavdrag görs med 35 kr. per dag, dock med

högst en tredjedel av sjukpenningens belopp.

För
pensionärer för vilka inte utgår försäkringsersättning för sjukhusvård tas inte
ut någon avgift för sjukhusvård under de första sex dagarna vid varje vårdtillfälle.
För tid därefter får sjukvårdshuvudmannen ta ut en differentierad avgift.
Avgifterna differentieras efter pensionärernas inkomster efter skatt. På
motsvarande sätt som för ålderdomshemsavgifierna tillförsäkras patienten etl
garantibelopp, som motsvarar minst 30 proceni av folkpension inklusive
pensionstillskott för ogift samt 20 procent av inkomster överstigande ovan
nämnda folkpension. Är annan person beroende av patienten för sitt uppehälle
skall skälig hänsyn tas härtill då avgiften fastställs. I förekommande fall
skall hänsyn tas till boendekostnad om det är skäligt att bostaden behålls.
Även i annat fall bör avgiften jämkas, om särskilda skäl föreligger.

8. Inför
genomförandet av en ny hälso- och sjukvårdslagstiftning på

gmndval av utredningsbetänkandet SOU 1979:78 utgår en särskild ersättning

till de offentliga sjukvårdshuvudmännen till förebyggande hälsovårdande

insatser samt primärvård, inklusive långtidssjukvård. Ersättningen utgår

med 24 kr. per invånare och år.

9. Den
ekonomiska innebörden av överenskommelsen framgår av bila

ga-

Vid överenskommelsen har förutsatts att sjukvårdshuvudmännen utan

särskild
ekonomisk ersättning tillämpar etl gemensamt skydd för patienterna mot höga
sjukvårds- och läkemedelskostnader i enlighet med riksdagens beslut i anledning
av proposition 1980/81:73.

Det
har också förutsatts att sjukvårdshuvudmännen utan särskild ekonomisk
ersättning administrerar förmedling av tandvårdspatienler inom landstingskommuner/kommuner
där lokala avlal träffas angående behov och omfattning av sädan förmedling.

Vidare
har förutsatts att socialstyrelsen kommer att utfärda rekommendation om allmän
skyddsympning mot mässling, påssjuka och röda hund av barn vid 1 1/2 års ålder.

Slutligen
har förutsatts att länsläkarorganisationen avvecklas samt att i anslutning
härtill vissa nya uppgifter åläggs sjukvårdshuvudmännen fr. o. m. den 1 juU
1981.

Prop. 1980/81:187 27

De
överenskomna ersättningarna frän sjukförsäkringen skall gälla t. o. m. utgången
av år 1983. Frågan om ersättningsreglerna för tiden därefter förutsätts bli
föremål för nya överläggningar.

10. En
arbetsgrupp skall tillsättas för atl inför nästa överläggningsomgång

- i den nya hälso- och sjukvårdslagstiftningens anda - pröva
möjligheterna att i ökad omfattning föra samman och schablonisera
ersättningarna från sjukförsäkringen till de offenthga sjukvårdshuvudmännen.
Arbetsgruppen skall därvid även pröva möjligheterna att i detta
ersättningssystem inrymma

- helt eller delvis - nuvarande statsbidrag till den psykiatriska
vården.

11. Överenskommelsen
gäller under förutsättning att åtgärderna enligl

punkterna 1-10 godkänns av regering och riksdag.

Anm.
Författningsändringar som behövs för genomförande av de nya ersättningsreglerna
kommer att utarbetas av socialdepartementet. Närmare tillämpningsanvisningar
utarbetas av riksförsäkringsverket efter samräd med landstingsförbundet.

Bilaga 2.1

Den
ekonomiska innebörden av överenskommelsen för år 1982

Ändamål

Total- TillskoU Kostnads-

belopp för sjuk- ökning
för

vårdshuvud- sjukförsäk-

männen ringen

Läkarvård m.
m. 2 820

Sjukförsäkringens ersättning till sjukvårdshuvudmännen
höjs från 127 kr. till 143 kr/besök Patientavgift tas ut med högst 30 kr
./besök

Ersättning
för röntgen- och labo- 103

ratorieundersökningar m. m. efler remiss från
privatpraktiserande läkare utgår med 147 kr./ patient

Sjukvårdande behandlingar 720

Sjukförsäkringens ersättning till sjukvårdshuvudmännen
höjs från 55 kr. till 60 kr./besök Patientavgift tas ut med högst 20 kr./besök

Preventivmedelsrådgivning m. m. 37

Ersällning för rådgivning höjs från 127 kr. tiU 143 kr./besök
hos läkare och från 55 kr. till 60 kr./besök hos annan rådgivande personal

Ambulanstransporler 224

Sjuktransportersättning höjs från

23 kr. till 27 kr./invånare

Handikapphjälpmedel 623

Hjälpmedelsersättningen höjs från 62 kr. till 75
kr./invånare. Av detta belopp skall 3 kr./invånare användas för drift av Handikappinstitutet

Sjukhusvård 1685

Sjukförsäkringens ersättning till

sjukvårdshuvudmännen höjs från

40 kr. lill 45 kr./vårddag

Avgiftsreglerna ändras för pen

sionärer som erhållit avgiftsfri

sjukhusvård under 365 dagar

Som bidrag lill förebyggande 200

hälsovård och primärvård inkl. långtidssjukvård införs en
ny ersättning från sjukförsäkringen med 24 kr./invånare

342

70

33

108

395

30

261

55

33 108

98

30

Summa
milj. kr. är 1982 6 412

För år
1983 blir motsvarande belopp

vid en
patientavgift av 40 kr./besök

(punkt 1) 6 575

982

1 145

589

589

Prop.
1980/81:187 29

Bilaga 3 REGERINGEN SOCIALDEPARTEMENTET

Överenskommelse om bidrag till den psykiatriska vården för
åren 1980-1983, m. m.

Statens förhandlingsnämnd (SFN) underställer regeringen
den i bilagda protokoll intagna överenskommelsen om bidrag till den
psykiatriska vården för åren 1980-1983, m. m. Överenskommelsen har träffats med
företrädare för landstingsförbundet. Den gäller under förbehåll, att den godkänns
av regeringen samt av samtliga landstingskommuner och berörda kommuner.

SFN har förhandlat på gmndval av Kungl. Maj:ts uppdrag
till SFN den 28 oktober 1966 och den 24 februari 1967 att föra de ytterligare
förhandlingar som erfordras med anledning av de mellan staten och
landstingskommunerna samt städerna Stockholm, Göteborg och Malmö slutna avtalen
om landstingens och storstädernas övertagande av mentalsjukvården.

Med skrivelse den 10 december 1980 har riksrevisionsverket
(RRV) till SFN överlämnat en rapport över en av RRV genomförd
förvaltningsrevision av den statUga bidragsgivningen till psykiatrisk vård. I
skrivelsen uttalar RRV, att SFN bör ta initiativ till överläggningar om
formerna för statens ekonomiska engagemang i den psykiatriska vården med ulgångspunkt
i bl. a. RRV:s rapport.

De nu förda förhandlingarna har resulterat i en
överenskommelse om statliga bidrag till sjukvårdshuvudmännen under åren
1980-1983 för den från staten övertagna psykiatriska vården. För år 1980
fastställs statens driftbidrag till den psykiatriska vården till 2 651 942 800
kronor, innebärande att parterna låter bero vid de belopp som under året
utbetalats a conto. För år 1981 skall driftbidraget utgå med 3 310 000 000
kronor.

Från och med år 1982 skaU staten utge dels ett allmänt
bidrag, dels ett särskiU bidrag för den psykiatriska vården. Dessa bidrag
ersätter samtliga bidrag enligt gäUande avtal utom ersättningar för de
pensionsåtaganden staten gjort. Del allmänna bidraget skall utgå med 3 720 000
000 kronor för år 1982 och utgör ersättning för driftkostnader, avskrivningsersältningar
-som under år 1980 uppgick till 180 miljoner kronor - samt markersättningar.
För år 1983 har det allmänna bidraget fastställts till 3 900 000 000 kronor.

Enligt en mellan parterna denna dag träffad
överenskommelse skall sjukvårdshuvudmännen kompensera staten för övertagandet
av driftkostnaderna för skyddade verkstäder, arbetsvårdsinstitut m. m. med 775
miljoner kronor under år 1981. Samma belopp skall erläggas tiU slaten under år
1982. Frågan om kompensation för driftkostnaderna för skyddade verkstäder m. m.
är då slufiigt löst och från och med år 1983 skall ytterligare kompensation ej
komma staten till del.

Det särskilda bidraget, som skall utgå till och med år
1991, innebär att staten på tio år avlöser byggnads- och utrustningsbidragen
enligt gällande 4 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 187

Prop. 1980/81:187 30

mentalsjukvårdsavtal. I prisläget fjärde kvartalet 1980
uppgick ej utnyttjade bidrag till runt tal 1,8 miljarder kronor, bidrag till
sådana byggnadsobjekt för vilka bidrag börjat all rekvireras ej medräknade. På
sätt framgår av överenskommelsen (punkt 3) skall från och med år 1981 endast
där angivna byggnadsobjekt vara bidragsberättigande enligl gällande
bestämmelser; vissa dock först efter särskild prövning av SFN. Del belopp som
skall avlösas uppgår därför till ca 1,2 miljarder kronor. Det särskilda bidragel
utgår med 126 000 000 kronor för år 1982 och med 132 000 000 kronor för år
1983. Beloppen för kommande år kan komma att påverkas av utfallet per den 31
december 1982 av den särskilda prövning som parterna skall företa.

Sedan pågående markförhandlingar mellan SFN och enskilda
sjukvårdshuvudmän slutförts, skall ersättningar för markförvärv ej utgå. Detta
påverkar icke det särskilda bidraget.

De överenskomna höjningarna av bidragen liksom den ändrade
konstruktionen av byggnadsbidragen m. m. bör möjUggöra en önskvärd utveckling
av den psykiatriska vården.

Parterna är ense om atl omedelbart påbörja en gemensam
utredning i syfte att klargöra förutsättningarna alt från och med den 1 januari
1984 ersätta bidragen till den psykiatriska vården och ersättningen från
sjukförsäkringssystemet med ett generelll bidrag. Tiden synes nu vara mogen atl
fullfölja den gamla tanken på ett allmänt sjukvårdsbidrag.

Det är också mot denna bakgrund som parterna kommit överens
om en avtalsperiod, som ansluter till en uppgörelse med sjukvårdshuvudmännen om
ersättning från sjukförsäkringen. Mellan staten och sjukvårdshuvudmännen skall
träffas nya avtal som ersätter mentalsjukvårdsavlalen.

Överenskommelsen reglerar vidare kostnaderna för vård vid rättspsykiatrisk
kUnik av den som genom lagakraftvunnen dom överlämnas till sluten psykiatrisk
vård.

Regeringen uppdrog den 20 oktober 1977 åt SFN att uppta
förhandlingar med berörda kommuner om ett slopande av Ijänstebrevsrätten för
sjukvårdsinrättningar som innehar sådan räll. Parterna har nu överenskommit
att Ijänstebrevsrätten för landstingskommunala och kommunala sjukvårdsinrättningar
skall upphöra den 1 januari 1982 utan särskUd ersättning till
sjukvårdshuvudmännen.

Överenskommelsen förutsätter - utöver inledningsvis nämnda
godkännanden - att den i det föregående refererade överenskommelsen mellan
parterna om kompensation till staten för överlagandet av driftkostnaderna för
skyddade verksläder m. m. blir gällande.

Rörande detaljerna i förevarande överenskommelse hänvisar SFN
till densamma.

Hemställan

SFN hemställer att regeringen för sin del godkänner
överenskommelsen. Sedan vederbörande landstingskommuner och kommuner godkänt
överens-

Prop.
1980/81:187 31

kommelsen
och besluten vunnit laga kraft, kommer SFN att anmäla delta till
socialdepartementet.

Beslut i detta ärende har
fattats av ledamöterna Englund, ordförande, Söderqvist, vice ordförande, och Grufberg.
Dessutom har i ärendets slutliga handläggning deltagit byråchefen Tengwall,
föredragande, avdelningsdirektören Sjöström och byrådirektören Berglind.

Svante
Englund

Jan Tengwall

Prop. 1980/81:187 32

Protokoll,
fört vid förhandlingar den 23 mars 1981 mellan statens förhandlingsnämnd och
företrädare för landstingsförbundet om bidrag till den psykiatriska vården för
åren 1980-1983, m. m.

Närvarande:
Statens förhandlingsnåmnd Överdirektören Svante Englund, Expeditionschefen
Bengt Söderqvist, Departementsrådet Lennart Grufberg, Byrådirektören Eva
Berglind, Avdelningsdirektören Folke Sjöström, Byråchefen Jan Tengwall. LandstingsförbundetEandsXingsrådet
Kurt Ward, Riksdagsledamoten Börje Hörnlund, Landstingsrådet Rune Hedlund, Riksdagsledamoten
Karl Leuchovius, Landstingsrådet Nils Hallerby, Landstingsrådet Olov Lekberg,
Förbundsdirektören Rune Carlsson, Avdelningschefen Walter Slunge, l:e
sekreteraren Anders Hedberg.

Vid
förhandlingar denna dag om bidrag enligt mentalsjukvårdsavtalen tUl den
psykiatriska vården för åren 1980-1983, m. m. enas parterna om följande.

1. Staten skall till sjukvårdshuvudmännen utgiva
bidrag för den psykiatriska vårdens driftkostnader med 2 651 942 800 kronor
för år 1980, dvs. med de belopp som under år 1980 utbetalats a conto, och med 3
310 000 000 kronor för år 1981.

2. Från och med år 1982 skall staten utgiva ett
allmänt bidrag och etl särskilt bidrag för den psykiatriska vården. Det allmänna
bidraget utgör 3 720 000 000 kronor och det särskilda bidraget 126 000 000
kronor för år 1982.

För
år 1983 utgår det allmänna bidraget med 3 900 000 000 kronor och del särskilda
bidraget med 132 000 000 kronor.

Om
löner och priser stiger med mer än fem procent under år 1982, skall
förhandlingar upptas om konsekvenserna härav för bidragen för åren 1982 och
1983.

Stiger
löner och priser med mer än fem proceni under år 1983, skall förhandlingar
upptas om konsekvenserna härav för bidragen.

3. Det
allmänna och det särskilda bidraget enligt punkt 2 ersätter samtliga

bidrag enhgt gällande mentalsjukvårdsavtal utom statens pensionsåtagan

den.

Det
särskilda bidraget utgår till och med år 1991 i stället för byggnads- och ulmstningsbidragen
enligt gällande mentalsjukvårdsavtal. Endast följande byggnadsobjekt inom den
psykiatriska vården skall därför från och med år 1981 vara bidragsberättigande enligl
gällande bestämmelser, nämligen

a) de
för vilka sjukvårdshuvudman börjat rekvirera redan beviljat

statsbidrag,

b) de
som uppförts på socialstyrelsens förteckning över "igångsättning av

byggnadsföretag inom sjukvården" 1980 eller fidigare, kategori P och
därvid

av socialstyrelsen betecknats som A eller B,

Prop. 1980/81:187 33

c) de
som anges i avtal träffat före den 23 mars 1981 mellan sjukvårdshu

vudmannen och statens förhandlingsnämnd, samt

d) -
efter särskild prövning av förhandlingsnämnden - de byggnadsobjekt

som anges i den till detla protokoll fogade bilagan A. Parterna är ense om att

per den 31 december 1982 granska utfallet av denna särskilda prövning.

Sedan
pågående förhandlingar om ersättning för markförvärv slutförts, är staten icke
skyldig utgiva sådan ersättning.

4. 1981
års driftbidrag Uksom de allmänna bidragen för åren 1982 och 1983

utbetalas med fördelning enligt den till deUa protokoll fogade bilagan B,

såvida icke mellan några sjukvårdshuvudmän träffats eller kommer att

träffas överenskommelse om annan fördelning.

Det
särskilda bidraget fördelas enligt den till deUa protokoll fogade bilagan C,
såvida ej överenskommelse om annan fördelning träffas mellan några
sjukvårdshuvudmän.

5. Parterna skall omedelbart påbörja en gemensam
utredning i syfte att klargöra förutsättningarna att från och med den 1 januari
1984 ersätta bidragen till den psykiatriska vården och ersättningen från
sjukförsäkringssystemet med elt generellt bidrag. Mellan staten och
sjukvårdshuvudmännen skall träffas nya avtal, som ersätter gällande
mentalsjukvårdsavtal.

6. Intill dess 1984 års bidrag till den psykiatriska
vården bestämts, skall bidragen utgå a conto med 3 900 000 000 kronor
respektive 132 000 000 kronor med fördelning mellan huvudmännen enligt
bilagorna B och C.

7. Enligt 12 § lagen om beredande av sluten
psykiatrisk vård i vissa fall (1966:293) ankommer det på socialstyrelsen atl
föranstalta om att den som genom lagakraftvunnen dom överlämnats till sluten
psykiatrisk vård utan dröjsmål intas på sjukhus för sådan vård.

Parterna
är ense om att det åligger respektive sjukvårdshuvudman att svara för
vårdkostnaderna, sedan domen vunnit laga kraft och socialstyrelsen beslutat om
sjukhusplacering. Ersättning för vårdkostnader då vederbörande kvarligger på rättspsykiatrisk
klinik utgår till och med den 31 december 1983 med 800 kronor per vårddag.

8. Tjänstebrevsrätten för landstingskommunala och
kommunala sjukvårdsinrättningar upphör från och med den 1 januari 1982.
Särskild ersättning till sjukvårdshuvudmännen med anledning härav skall ej
utgå.

9. Punkterna 1-8 ovan gäller under fömtsättning dels
alt denna dag mellan parterna träffad överenskommelse om kompensation till
staten för övertagandet av driftkostnader för skyddade verkstäder, arbetsvårdsinstitut
m.m. blir gällande,

dels
att nämnda punkter godkänns av regeringen saml av samtliga landstingskommuner
och berörda kommuner.

Prop. 1980/81:187 34

Detta
protokoll är upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var siu.

Stockholm
den 23 mars 1981

För
svenska staten För Landstingsförbundet

Statens förhandlingsnämnd

Svante Englund Olov Lekberg

Jan Tengwall Walter Slunge

Bilaga A

till
överenskommelse

den
23 mars 1981

Ärenden om
byggnadsbidrag som skall tas upp till särskild prövning enligt punkt 3 i
förhandlingsprotokollet den 23 mars 1981

Sjukvårdshuvudman E läns
landsting

K
läns landsting

L
läns landsting M läns landsting

P
läns landsting

T
läns landsting U läns landsting

AC
läns landsting I kommun

Byggnadsobjekt
Ersättningsplatser för Västra Ny sjukhus Psykogeriatriska vårdplatser, m. m. Psykiatrisk
enhet i Ronneby

Hemhults vårdhem m. m. Annetorpshemmet
Georgshills vårdhem Öppen psykiatrisk vård i Svalöv och Vellinge, m. m. Behandlingshem
i Vänersborg Västra Marks sjukhus Sofielunds vårdhem Öppen psykiatrisk vård Braltby
vårdhem m. m. S:t Olofs sjukhus

Prop.
1980/81:187

36 Bilaga B

Fördelning
av 1980, 1981, 1982 och 1983 års driftbidrag för psykiatrisk vård

De
i förhandlingsprotokoll den 23 mars 1981 under punkt 1 samt punkt 2 angivna
beloppen fördelas mellan huvudmännen enligt nedan.

Landsting/

ProcentueU an-

Driftbidrag

Driftbidrag

Driftbidrag

Driftbidrag

kommun

del av driftbidrag

1980

1981

1982

1983

1980-1983

(1 OOO-tal
kr)

(1 OOO-tal kr)

(1 OOO-tal kr)

(1 OOO-tal kr)

AB

18,2275

483 382,5

603 330,2

678 063,0

710 872,5

C

2,5165

66 736,8

83 296,1

93 613,8

98 143,5

D

2,7680

73 406,0

91 620,8

102 969,6

107 952,0

E

4,3444

115 211,5

143 799,6

161 611,7

169 431,6

F

3,6300

96 264,9

120 153,0

135 036,0

141 570,0

G

2,7827

73 795,3

92 107,4

103 516,5

108 525,3

H

3,1393

83 252,6

103 910,8

116 782,0

122 432,7

K

2,6130

69 294,7

86 490,3

97 203,6

101 907,0

L

3,0828

81 754,5

102 040,7

114 680,2

120 229,2

M

5,4637

144 893,9

180 848,5

203 249,7

213 084,3

N

2,2011

58 371,5

72 856,4

81 880,9

85 842,9

O

3,2051

84 997,3

106 088,8

119 229,7

124 998,9

P

4,7805

126 775,9

158 234,5

177 834,6

186 439,5

R

2,9839

79 131,0

98 767,1

111001,1

116 372,1

S

3,6540

96 902,1

120 947,4

135 928,8

142 506,0

T

3,2591

86 429,8

107 876,2

121 238,5

127 104,9

U

2,7067

71 779,5

89 591,8

100 689,2

105 561,3

W

4,1711

110 614,6

138 063,4

155 164,9

162 672,9

X

3,4057

90 317,6

112 728,7

126 692,0

132 822,3

Y

3,5245

93 467,9

116 661,0

131 111,4

137 455,5

Z

1,9637

52 077,3

64 998,5

73 049,6

76 584,3

AC

2,8523

75 641,5

94 411,1

106 105,6

111 239,7

BD

3,4222

90 754,4

113 274,8

127 305,8

133 465,8

I

0,8245

21 865,7

27 291,0

30 671,4

32 155,5

MM

3,0301

80 356,7

100 296,3

112 719,7

118 173,9

OG

5,4476

144 467,3

180 315,6

202 650,7

212 456,4

Summa

100,000

2 651 942,8

3 310 000,0

3 720 000,0

3 900 000,0

Prop.
1980/81:187

37 Bilaga C

Fördelning
av 1982 och 1983 års särskilda bidrag för psykiatrisk vård

De
i förhandlingsprotokoll den 23 mars 1981 punkt 2 (särskilt bidrag) angivna
beloppen skall fördelas mellan huvudmännen enligt nedan. Fördelningen grundas
på andelen kvarstående byggnads- och utrustningsmedel per 31 december 1980
efter justering med reserverade medel som fortsättningsvis utgår enligt
gällande bestämmelser.

Landsting/

Procentuell

1982 års

1983 års

kommun

andel av

särskilda bidrag

särskilda bidrag

särskilda bidraget

(1 OOO-tal kr.)

(1 OOO-tal kr.)

AB

16,4

20 664,0

21 648,0

C

2,5

3 150,0

3 300,0

D

0,4

504,0

528,0

E

3,6

4 536,0

4 752,0

F G H

4,8

6 048,0

6 336,0

3,2

4 032,0

4 224,0

K

3,5

4 410,0

4 620,0

L

0,7

882,0

924,0

M

6,5

8 190,0

8 580,0

N

3,3

4 158,0

4 356,0

0

2,0

2 520,0

2 640,0

P

6,0

7 560,0

7 920,0

R

1,2

1 512,0

1 584,0

S

7,7

9 702,0

10 164,0

T

0,3

378,0

396,0

U

0,4

504,0

528,0

W

8,5

10 710,0

11220,0

X

5,4

6 804,0

7 128,0

Y

10,4

13 104,0

13 728,0

Z

2,2

2 772,0

2 904,0

AC

6,6

8 316,0

8 712,0

BD

2,5

3 150,0

3 300,0

I

1,0

1 260,0

1 320,0

MM

0,9

1 134,0

1 188,0

OG

-

-

-

Summa

100,0

126 000,0

132 000,0

Prop.
1980/81:187 38

Bilaga 4 REGERINGEN BUDGETDEPARTEMENTET

Överenskommelse om kompensation för övertagande av
driftkostnader för skyddade verkstäder, arbetsvårdsinstitut m. m.

Statens förhandlingsnämnd (SFN) träffade den 11 oktober
1979 överenskommelse om kompensation till staten för övertagande av driftkoslnader
för skyddade verkstäder, arbetsvårdsinstitut m. m. och underställde regeringen
denna överenskommelse den 24 oktober 1979.

SFN har med anledning av protokoUsanteckning 1 till 2 § förhandlings-protkollel
den 11 oktober 1979 träffat överenskommelse med företrädare för
landstingsförbundet om kompensation för åren 1981 och 1982. Överenskommelsen
har träffats med förbehåll för godkännande av regeringen, landstingskommunerna
och berörda kommuner. Överenskommelsen fömtsätter också att denna dag meUan
parterna träffad överenskommelse om bidrag till den psykiatriska vården för
åren 1980-1983 m. m. blir gällande.

Överenskommelsen innebär att landstingskommunerna samt
Gotlands, Malmö och Göteborgs kommuner skaU erlägga kompensation till staten
för övertagandet av driftkostnader för skyddade verkstäder, arbetsvårdsinstitut
m. m. med 775 000 000 kronor för vartdera året 1981 och 1982. Efter denna tid
skall sådan kompensation ej utgå. Frågan är därmed slutUgt reglerad.

SFN hemställer att regeringen godkänner den överlämnade
överenskommelsen. Sedan landstingskommunerna och berörda kommuner godkänt
överenskommelsen, kommer SFN att anmäla detta till budgetdepartementet.

Beslut i detta ärende har fattats av ledamöterna Englund,
ordförande, Söderqvist, vice ordförande och Grufberg. Dessutom har i ärendets
slutliga handläggning deltagit byrådirektören Pettersson, föredragande.

Svante Englund

Birgitta Pettersson

Prop. 1980/81:187 39

Protokoll,
fört vid förhandlingar den 23 mars 1981 mellan slalens förhandlingsnämnd och
företrädare för landstingsförbundet om kompensation tid staten för övertagandet
av driftkostnader för skyddade verkstäder, arbetsvårdsinstitut m. m.

Närvarande:
Statens förhandlingsnämnd Överdirektören Svante Englund, Expeditionschefen
Bengt Söderqvist, Departementsrådet Lennart Grufberg, Byrådirektören Birgitta
Pettersson. Landstingsförbundet Landstingsrådet Kurt Ward, Riksdagsledamoten
Börje Hörnlund, Landstingsrådet Rune Hedlund, Riksdagsledamoten Karl Leuchovius,
Landstingsrådet Nils Hallerby, Landstingsrådet Olov Lekberg, Förbundsdirektören
Rune Carlsson, Avdelningschefen Walter Slunge, l:e sekreteraren Anders
Hedberg.

Parterna
har vid förhandlingar denna dag enats om följande med anledning av protokoUsanteckning
1 till 2 § förhandlingsprotokollet den 11 oktober 1979 om kompensation för
övertagandet av driftkostnader för skyddade verkstäder, arbetsvårdsinstitut m. m.

1. Landstingskommunerna samt Gotlands, Malmö och
Göteborgs kommuner skall som slutlig reglering erlägga kompensation till
staten för övertagandet av driftkostnader för skyddade verkstäder, arbetsvårdsinstitut
m.m. med 775 000 000 kronor för vartdera året 1981 och 1982. För tid därefter
skall sådan kompensation ej utgå.

2. Kompensation till slaten erlägges enligt den till
detta protokoll fogade bilagan A. Beloppen skall erläggas senasl den 30 juni
1981 respektive den 30 juni 1982.

3. Denna överenskommelse gäller under förutsättning

dels
att denna dag mellan parterna träffad överenskommelse om bidrag till den
psykiatriska vården för åren 1980-1983, m. m. blir gällande,

dels
att den nu träffade överenskommelsen godkännes av regeringen samt av vederbörande
landstingskommun samt Gotlands, Malmö och Göteborgs kommuner.

Detta
protokoll är upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var siu.

Stockholm
den 23 mars 1981

För
svenska staten För Landstingsförbundet

Statens
förhandlingsnämnd

Svante
Englund Kurt Ward

Birgitta
Pettersson Walter Slunge

Bilaga A

till
förhandlingsprotokoll den 23 mars 1981

Fördelning
av kompensation till staten för övertagande av driftkostnader för skyddade
verkstäder, arbetsvårdsinstitut m. m.

De
under punkt 1 i förhandlingsprotokoll den 23 mars 1981 angivna beloppen skall
fördelas mellan huvudmännen efter vederbörande huvudmans andel av det lotala
skatteunderlaget för riket enligt 1980 års respektive 1981 års taxering.
Tillskott av skatteunderlag för skatlebortfallsbidrag och skatteutjämningsbidrag
skall därvid inkluderas.

Fördelning av
kompensationen mellan huvudmännen för år 1982 fastställes snarast efter del
att del definitiva skatteunderlaget enligt 1981 års taxering beräknats.

Landsting/kommun

Kompensation
att erlägga till Slaten år 1981 (1 OOO-tal kr.)

Stockholms

Uppsala

Södermanlands

164 300 20 150 21700

Östergötlands

Jönköpings

Kronobergs

34 100 26 350 15 500

Kalmar

Blekinge

Kristianstads

21 700 13 175 24 800

Malmöhus

Hallands

Göteborgs
och Bohus

42 625 19 375 23 250

Älvsborgs

Skaraborgs

Värmlands

36 425 23 250 26 350

Örebro

Västmanlands

Kopparbergs

24 025 21 700 26 350

Gävleborgs

Västernorrlands

Jämtlands

27 125 26 350 14 725

Västerbouens Norrbottens

24 800 29 450

Gotlands

Malmö

Göteborgs

5 425 21 700 40 300

Prop.
1980/81:187 41

Bilaga
5

Överenskommelse
om frågor i samband med länsläkarorganisationens avveckling

Statens
förhandlingsnämnd (SFN) underställer regeringen för prövning protokoll fört vid
förhandlingar med landstingsförbundet om frågor i samband med länsläkarorganisationens
avveckling.

Överenskommelsen
gäller under förbehåll att den godkänns av regeringen och av
landstingsförbundets styrelse.

Regeringen
uppdrog den 6 november 1980 åt SFN alt föra förhandlingar med berörda
sjukvårdshuvudmän om samverkan inom det miljömedicinska området och om
överförande av personal inom länsläkarorganisationen samt därmed sammanhängande
frågor.

Den
nu träffade överenskommelsen innebär att landstingsförbundet rekommenderar
sjukvårdshuvudmännen att fr. o. m. den 1 juli 1981 genom miljömedicinska
enheter eller på annat sätt dels tillgodose länsstyrelsernas behov av medicinsk
expertis dels samverka med statliga organ om hälso- och miljömässiga och andra
därmed sammanhängande medicinska frågor. Landstingsförbundet rekommenderar
dessutom sjukvårdshuvudmännen alt erbjuda länsläkare, biträdande länsläkare och
länssjuksköterskor anställning fr. o. m. den 1 juU 1981 hos
sjukvårdshuvudmannen.

Staten
skall efter rekvisition ersätta respektive sjukvårdshuvudman för medicinsk
expertis som staten utnyttjat.

Hemställan

SFN
hemställer atl regeringen godkänner den överlämnade överenskommelsen. Sedan
landstingsförbundets styrelse godkänt överenskommelsen kommer SFN att anmäla
delta tUl socialdepartementet.

Beslut
i detla ärende har fattats av ledamöterna Englund, ordförande, Söderqvist, vice
ordförande, och Gmfberg. Dessutom har i ärendets slutliga handläggning deltagit
experten, departementssekreteraren i socialdepartementet Witlorp och
byrådirektören Birgitta Pettersson, föredragande.

Svante
Englund

Birgitta
Pettersson

Prop.
1980/81:187 42

ProtokoU, fört vid förhandlingar den 23 mars 1981 mellan
statens förhandlingsnämnd samt företrädare för landstingsförbundet om frågor i
samband med länsläkarorganisationens avveckling

Närvarande: Statens förhandlingsnämnd Överdirektören
Svante Englund, Expeditionschefen Bengt Söderqvist, Departementsrådet Lennart Gmfberg,
Departementssekreteraren Birgitta Witlorp, Byrådirektören Birgitta Pettersson. Landslingsförbundet
Eandstir\gsrädet Kurt Ward, Riksdagsledamoten Börje Hörnlund, Landstingsrådet
Rune Hedlund, Riksdagsledamoten Karl Leuchovius, Landstingsrådet Nils Hallerby,
Landstingsrådet Olov Lekberg, Förbundsdirektören Rune Carlsson,
Avdelningschefen Walter Slunge, l:e sekreteraren Anders Hedberg.

Riksdagen har i anledning av prop. 1979/80:6 (SoU
1979/80:45, rskr 1979/80:386) bl. a. beslutat att länsläkarorganisationen skall
avvecklas den 1 juli 1981. Parterna konstaterar att sjukvårdshuvudmännen fr. o.
m. den 1 juli 1981 genom författningsändringar åläggs uppgifter inom bl. a.
smittskyddsområdet som tidigare åvilat länsläkarorganisationen.

1§

Landstingsförbundet rekommenderar sjukvårdshuvudmännen att
fr. o. m. den 1 juli 1981 genom miljömedicinska enheter eller på annat sätt
dels tillgodose länsstyrelsernas behov av medicinsk expertis dels samverka med StatUga
organ om hälso- och miljömässiga och andra därmed sammanhängande medicinska
frågor.

Förutsättningarna för och omfattningen av
sjukvårdshuvudmännens åtaganden regleras genom avtal mellan respektive
sjukvårdshuvudman och länsstyrelsen.

2§

Landstingsförbundet rekommenderar sjukvårdshuvudmännen alt
erbjuda länsläkare, biträdande länsläkare och länssjuksköterskor anställning
fr. o. m. den 1 juli 1981 hos sjukvårdshuvudmannen.

Parterna är ense om att senast den 1 januari 1983 reglera
frågan om de ekonomiska konsekvenserna av statens pensionsåtaganden för de
anställda som till följd av denna överenskommelse övergått till anställning hos
s j uk vårdshuvudman.

3§

Staten betalar efter rekvisition ersättning till
respektive sjukvårdshuvudman för medicinsk experfis som staten utnyttjat.
Ersättningen utgår med belopp motsvarande summan av följande angivna kostnader,
nämligen

a) sjukvårdshuvudmannens kostnad för läkares lön eller
arvode inklusive semestertillägg, övertidstillägg, vikariatstillägg, m. m.,

Prop. 1980/81:187 43

b) sjukvårdshuvudmannens lagstadgade och avtalsenliga kostnader för sociala
avgifter m. m. beräknade i enlighet med av landstingsförbundet vid varje
tillfälle rekommenderat procentpåslag på lönekoslnader,

c) sjukvårdshuvudmannens kostnad för administration m.
m. beräknad som åtta procent av lönekostnaden.

4§

Denna
överenskommelse gäller fr. o. m. den 1 juli 1981 tills vidare med uppsägningstid
av två år per den 30 juni.

5§

Överenskommelsen
gäller under förbehåll att den godkänns av regeringen och landstingsförbundets
styrelse.

Denna
överenskommelse är upprättad i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.

Stockholm
den 23 mars 1981

För
svenska staten För Landsfingsförbundet

Statens
förhandlingsnämnd

Svante
Englund Kurt Ward

Birgitta
Pettersson Walter Slunge

Prop.
1980/81:187 44

Innehåll Sid.

Propositionens
huvudsakliga innehåll.............................. 1

Lagförslag........................................................................ ....... 3

Utdrag av
protokoll vid regeringssammanträde 1981-03-26 5

1 Sjukförsäkringens ersättningar till
sjukvårdshuvudmännen ....

1.1 Inledning........................................................... ....... 5

1.2
Bidrag fill
förebyggande hälsovård och primärvård inberäknat långtidssjukvård 6

1.3
Ersättning för
offentlig öppen vård .................. ....... 8

1.4
Ersättning för
preventivmedelsrådgivning m. m .........

1.5
Ersättning för
vissa läkarutlåtanden................. ..... 1"

1.6
Ersättning för
sjukhusvård................................ ..... 1"

1.7
Ersättning för
resekostnader............................ ....... H

1.8
Ersättning för
hjälpmedel lill handikappade...... fl

1.9
Kostnader och
finansiering................................ 12

1.10 Övriga frågor .................................................... 13

1.11 HemstäUan ....................................................... 14

2
Bidrag till
driften av kliniker för psykiskt sjuka m.m.... ..... 14

3
Övriga frågor.............................................................. ..... 1"

3.1
Kompensation
till staten för övertagande av driftkostnader för skyddade verkstäder, arbetsvårdsinstitut
m. m. . 1"

3.2
Överenskommelse
om frägor i samband med länsläkaror-

17

ganisationens avveckling..................................

3.3 HemstäUan ......................................................

4 Beslut......................................................................... 1

Bilagal. Gällande bestämmelser för sjukförsäkringens
ersättningar

till sjukvårdshuvudmännen................................. 1

Bilaga 2. Överenskommelse om vissa ersättningar från
sjukförsäk

ringen till sjukvårdshuvudmännen under åren 1982-1983 . 24

Bilaga 3. Överenskommelse om bidrag till den psykiatriska
vården

för åren 1980-1983, m. m................................... 29

Bilaga 4. Överenskommelse om kompensation för övertagande
av driftkostnader för skyddade verkstäder, arbetsvårdsinstitut

m.m..................................................................... 38

Bilaga 5. Överenskommelse om frågor i samband med länsläkaror

ganisationens avveckling.................................... 41