Prop. 1980/81:188

Prop.
1980/81:188 Regeringens proposition

1980/81:188

om utformningen av ett
ekonomiskt stöd till flerbarnsfamiljer;

beslutad
den 23 april 1981.

Regeringen
föreslår riksdagen alt antaga de förslag som har upptagils i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

Pä
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FÄLLDIN

KARIN
SÖDER

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen anges de närmare reglerna för del flerbarnstillägg som regeringen
har föreslagit i prop. 1980/81:118 om ekonomisk-politiska åtgärder. Förslag
lämnas bl. a. om vilka familjer som skall vara berättigade lill
flerbarnstillägg. Vissa administrativa frågor berörs också i propositionen.

1
Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 188

Prop. 1980/81:188 2

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:529) om
allmänna barnbidrag'

dels all 1 a och 11 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels atl i
lagen skall införas två nya paragrafer, 2 a och 4 a §§, av nedan angivna
lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Frågor om allmänna barnbidrag handhavas av
riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna.

Beslut om allmänt barnbidrag fattas av den allmänna
försäkringskassa, hos vilken den som enligt 4 § äger uppbära bidraget är
inskriven eller skulle ha varit inskriven, om han uppfyllt åldersvillkoret i
1 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.

la§

Frågor om allmänna barnbidrag handhas av
riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna.

Beslut om allmänl barnbidrag fattas av den allmänna
försäkringskassa, hos vilken den som uppbär bidraget är inskriven eller
skulle ha varit inskriven, om han uppfyllt åldersvillkoret i 1 kap. 4 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring.

2a§

Flerbarnstillägg utgår om någon uppbär allmänt barnbidrag
för tre eller flera barn. Vid tillämpning av denna paragraf beaktas inte barn
som avses i 4 § tredje stycket eller 7 §.

Flerbarnstillägget motsvarar ett fjärdedels barnbidrag om
barnens antal uppgår till tre och ökas med ett halvt barnbidrag för varje
ytterligare barn.

Vid beräkningen av flerbarnstill-lägget skall de barn för
vilka någon uppbär allmänt barnbidrag räknas samman med de barn för vilka någon
annan uppbär allmänt barnbidrag om dessa bidragsmotlagare stadigvarande
sammanbor och är eller har varit gifta med varandra eller har eller har haft
barn gemensamt.

Prop.
1980/81:188

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Den som önskar uppbära flerbarnstillägg med Slöd av
tredje stycket skall anmäla detta till den allmänna försäkringskassan.

Om inte annal föreskrivs skall bestämmelserna om allmänt
barnbidrag i denna lag eller i andra lagar eller författningar tillämpas på
flerbarnstillägg.

4a§

Rätten att uppbära flerbarnstillägget tillkommer den som
uppbär allmänt barnbidrag för de barn som flerbarnstillåggel avser. Har barnbidragen
olika bidragsmottagare betalas flerbarnstillägget lill kvinnan eller, om bidragsmoltagarna
gör anmälan härom, till mannen.

11 ¥

Barnbidrag
utbetalas kvartalsvis genom riksförsäkringsverket. Angående sättet och tiden
för utbetalningen meddelar regeringen närmare bestämmelser.

Barnbidrag
utbetalas kvartalsvis genom riksförsäkringsverket. Det kvartalsbelopp som
skall utbetalas i barnbidrag eller flerbarnstillägg avrundas till närmast
högre hela krontal. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om sättet och
tiden för utbetalningen. Har barnbidrag ej utbetalats före utgången av årel
näst efter det, till vilket bidraget hänför sig, föreligger ej längre rätt till
bidraget, såvida ej den bidragsberättigade inom nämnda tid hos allmän
försäkringskassa gjort gällande rätt fill bidraget.

Har barnbidraget ej lyfts före utgången av året näst efter
det, under vilket bidraget förfallit till betalning, skall bidraget vara
förverkat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

2 Senaste lydelse 1975:153.

I* Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 188

Prop.
1980/81:188

2 Förslag till

lagen
(1947:529) om

Lag om ändring i lagen (1981:18) om ändring

allmänna barnbidrag

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1947:529) om allmänna
barnbidrag, i den lydelse paragrafen erhållit genom lagen (1981:18) om ändring
i nämnda lag, skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lydelse

4 §

Rätten
att uppbära allmänt barnbidrag för visst barn tillkommer, där barnet står
under föräldrarnas gemensamma vårdnad, barnets moder eller, om föräldrarna
gjort anmälan härom till allmän försäkringskassa, barnets fader. Är fader
eller moder som uppbär bidrag enligt vad nu har sagts till följd av frånvaro,
sjukdom eller annan orsak för längre tid förhindrad att dellaga i vårdnaden,
skall rätten att uppbära bidragel i stället tillkomma den andre av
föräldrarna. Står barnet ej under försäldrarnas gemensamma vårdnad,
tillkommer rätten att uppbära bidraget den som har vårdnaden om barnet.

I fråga
om rätten att uppbära allmänt barnbidrag likställs med föräldrar de, som med
barnavårdsnämndens tillstånd har tagit emot ett utländskt barn för vård och
fostran i syfte att adoptera det.

Rätlen atl uppbära allmänt barnbidrag för visst barn
tillkommer, där barnet står under föräldrarnas gemensamma vårdnad, barnets
moder eller, om föräldrarna gjort anmälan härom till allmän försäkringskassa,
barnets fader. Är fader eller moder som uppbär bidrag enligt vad nu har. sagts
till följd av frånvaro, sjukdom eller annan orsak för längre tid förhindrad att
deltaga i vårdnaden, skall rätten alt uppbära bidraget i stället tillkomma den
andre av föräldrarna. Har föräldrar gemensamt vårdnaden om ett barn, men bor
barnet varaktigt tillsammans med endast en av dem, tillkommer rätten alt
uppbära allmänt barnbidrag efter anmälan denne förälder. Står barnet ej under
föräldrarnas gemensamma vårdnad, tillkommer rätlen all uppbära bidraget den
som har vårdnaden om barnet.

I fråga om
rätten att uppbära allmänt barnbidrag likställs med föräldrar de, som med
socialnämndens tillstånd har tagit emot ett utländskt barn för vård och
fostran i syfte att adoptera det. Allmän försäkringskassa får på framställning
av socialnämnd förordna alt allmänt barnbidrag för barn, som genom
socialnämndens försorg placerats i enskilt hem, skall uppbäras av den som
fostrar barnet. Har barnet placerats i enskih hem av annan än socialnämnd, får
sådant förordnande meddelas på framställning av den som enligt första stycket
uppbär bidraget.

Prop. 1980/81:188 5

Utdrag

SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1981-04-23

Närvarande:
statsministern Fälidin, ordförande, och stalsråden Ullslen, Bohman, Wikström, Friggebo,
Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark, Burenslam Linder, Johansson, Wirtén,
Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson

Föredragande:
statsrådet Söder

Proposition
om utformningen av ett ekonomiskt stöd till flerbarnsfamiljer

1
Inledning

Regeringen
har i propositionen 1980/81:118 om ekonomisk-politiska åtgärder bl.a.
föreslagit införandet av elt särskiU ekonomiskt stöd till flerbarnsfamiljerna i
samband med att livsmedelssubventionerna minskar. Enligt förslaget införs elt
flerbarnstillägg med ett fjärdedels barnbidrag, f. n. 750 kr. per år för
familjer med tre barn under 16 år och ytterligare ett halvt barnbidrag, dvs. f n.
1 500 kr. per år, för varje därpå följande barn. Det nya flerbarnsstödet, som
har föreslagits träda i krafl den 1 januari 1982, beräknas medföra en årlig
kostnad av 135 milj. kr. I prop. 1980/81:118 har hemställts att riksdagen, ulöver
vad som föreslagits i budgetpropositionen, för budgetåret 1981/82 anvisar 70
milj. kr. under förslagsanslaget till allmänna barnbidrag.

I
denna proposition redovisas de närmare regler som föreslås gälla för flerbarnstillägget.

2 Flerbarnstilläggets utformning 2.1 Regler om familjetillhörighet

Flerbarnstilläget
skall vara en ekonomisk hjälp till ensamstående och familjer med flera barn.
Flerbarnstillägget utgår om det i familjen finns tre barn och utökas för varje
barn därutöver.

Flerbarnstilläget
skall såsom angivits i prop. 1980/81:118 vara knutet tiU

Prop.
1980/81:188 6

det allmänna barnbidraget. De regler som gäller för
barnbidrag skall därför så långl som möjligt gälla även för flerbarnstillägget.

Flerbarnstillägget skall ulgå lill familjer och
ensamstående med tre eller flera barn. Familjebegreppet avser i normalfallet
all mannen och kvinnan är gifta och lever tillsammans. Därmed bör - som i skatlelagstiftningen
och den allmänna försäkringen - jämställas de fall då mannen och kvinnan
sammanbor och har eller har haft barn gemensaml eller tidigare varil gifta med
varandra.

I olika sammanhang har ifrågasatts om inte etl vidare samboendebegrepp
borde användas. Jag är för min del inte beredd all i detla lagstiftningsärende
föreslå någon utvidgning. Jag vill påminna om atl frågan berörs i
socialpolitiska samordningsulredningens huvudbetänkande (SOU 1979:94) En allmän
socialförsäkring. Detta bereds f. n. i regeringskansliet.

De nuvarande bestämmelserna om utbetalning av barnbidrag
innebär att utbetalning vanligen sker till barnets rättsliga vårdnadshavaré.
När föräldrarna har gemensam vårdnad om sina barn betalas barnbidraget till
modern, såvida inle föräldrarna är ense om alt fadern skall få uppbära
barnbidraget. Denna regel gäller såväl då föräldrarna sammanbor som då de bor
åtskilda.

Jag föreslår att ocksä flerbarnstillägget betalas ul till
den förälder som har den rättsliga vårdnaden om barnen. Om de barn som
gemensamt kvalificerar familjen fill flerbarnstillägg harolika mottagare av
barnbidraget bör tillägget betalas till kvinnan. Det bör dock ges en möjlighet
att överföra rätten atl uppbära flerbarnstillägget till mannen.

Enligt de regler som f. n. gäller för utbetalning av
barnbidrag kan föräldrarna om de är ense låla mannen uppbära barnbidraget. När
mannen och kvinnan har gemensam vårdnad om barnen men dessa faktiskt vårdas av
enbart mannen har han som regel inga möjligheler atl uppbära barnbidraget om
inte kvinnan samtycker. För atl barnbidraget skall komma barnet till godo
föreslår jag att nuvarande regler kompletteras med en regel som innebär att den
som har såväl rättslig som faktisk vårdnad får möjlighet att efter anmälan
uppbära barnbidrag och därmed även flerbarnstillägg även om föräldrarna inte är
ense härom. Denna regel avser naturhgtvis inle de fall då föräldrarna lever
tillsammans.

2.2 Barn som vårdas på institution m. m.

EnUgt lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag utgår inte
barnbidrag när kostnaderna för elt barns vård på anstalt - eller för kost och
vård åt barnet på annat sätt - helt betalas av statsmedel. Kommuner och
landstingskommuner har i vissa fall rätt att erhålla barnbidrag för barn som på
allmän bekostnad vårdas på anstaU. Om barnet vistas i föräldrahemmet vid
ingången av ett kvartal, t. ex. i samband med jul- eller sommarlov, kan
barnbidraget utgå till föräldrarna för kvartalet.

Flerbarnstillägget är ett stöd till barnfamiljer och bör
därför inte uppbäras

Prop.
1980/81:188 7

av kommuner och landsting. I de fall ett barn vårdas på inslilution
och barnbidraget flyttals över till kommunen eller landstingei bör barnet inle
berättiga sin familj till flerbarnstillägg. I den mån barnbidraget återförs lill
föräldrarna då barnet vistas i föräldrahemmet skall barnet räknas med vid
bedömning av rätten till flerbarnstillägg.

2.3 Barn som placerats i fosterhem

Sociala centralnämnden kan besluta att placera ett barn i
fosterhem. Det ankommer på nämnden atl ta ställning till om det allmänna
barnbidraget samtidigt skall flyttas över till fosterföräldrarna. Efter
särskild framställning från nämnden lill försäkringskassan kan barnbidraget
betalas ut till fosterföräldrarna.

Fosterföräldrarna erhåller i regel ersättning från
kommunen (foslerlön). Denna är utformad så att den jämte det allmänna
barnbidraget skall täcka familjens kostnader för barnet och därutöver ge en
viss ersättning för vården. Mot denna bakgrund anser jag del rimligt att
flerbarnstillägget inte utgår för fosterbarn. I annat fall skulle kostnaderna
för vissa barn täckas dubbelt.

I de fall barnbidraget flyttas över till fosterföräldrarna
skall barnet inle heller berättiga sin ursprungsfamilj till flerbarnstillägg.

I vissa fall vistas barn stadigvarande hos annan än den
rättsliga vårdnadshavaren utan att ersättning utgår. I och med att socialtjänsfiagen
(1980:620) träder i krafl den 1 januari 1982 krävs även i dessa fall
fosterhemsgodkännande. Det finns skäl som talar för att flerbarnstillägg skulle
kunna utgå i dessa fall. En sådan avgränsning är dock besvärlig och ger svåra
administrativa problem. Jag anser därför inte att flerbarnstillägg skall utgä i
dessa fall. Frågan bör dock följas ytterligare och eventuellt las upp till
prövning när erfarenheler vunnits av den nya reformen.

2.4 Administration m. m.

Administrationen av det allmänna barnbidraget fungerar
väl. Det är därför naturligt atl nära knyta an lill detta när det gäller
administrationen av det nu föreslagna flerbarnstillägget. I huvudsak samma
regler bör således gälla för flerbarnstillägget som för del allmänna
barnbidraget.

På vissa punkter kan en annan utformning av reglerna
tänkas. Det gäller frågan om hur stödet skall utformas i de fall där barnen har
olika föräldrar och vårdnadshavaré men där föräldrarna tillsammans med barnen
skall anses som en familj. En möjlighet är att göra en direkt anknytning till
barnbidragsregistret så att flerbarnstillägg betalas enbart med beaktande av
hur många barnbidrag som betalas på varje barnbidragsanvisning. Det skulle
emellertid ställa de familjer utanför som borde fått stödet men där
barnbidragen betalas till resp. förälder för olika barn. Detta är enligl min
mening inte tiUfredsstäUande.

Prop. 1980/81:188 8

Jag har övervägt den lösningen all det skulle öppnas
möjligheter att i dessa fall föra över utbetalningen av barnbidrag från en
förälder så att alla barnbidrag kan ulbelalas lill en person oavsett om denne
är förälder lill samtliga barn i familjen. En sådan överföring av barnbidragen
skulle sedan bli en förutsättning för atl flerbarnstillägg skall kunna ulgå.
Det skulle innebära att endasi en förälder behövde registreras. Från konlrollsynpunkt
skulle den fördelen nås alt föräldrarna själva i dessa fall kan bestämma vem
som skall uppbära flerbarnstillägget. Vidare skulle de förmodlingen ha inlresse
av atl anmäla att samboendet upphört om detta blir aktuellt.

Ett sådant krav på föräldrarna skulle dock enligt min
mening utgöra ell betydande intrång i familjens integritet. Atl överföra
barnbidraget till en annan person för det eller de barn man är vårdnadshavaré
för skulle sannolikt upplevas negativt av mänga föräldrar. Jag är därför inte
beredd alt föreslå en sådan lösning.

I stället bör en lösning väljas som medger atl
flerbarnstillägg utgår även när barnbidragen betalas till olika föräldrar i
samma familj.

Delta innebär att ökade krav kommer att ställas på
försäkringskassorna när det gäller att fastställa vilka barn som berättigar
till flerbarnstillägg. För att kassorna skall kunna fullgöra sitt arbete på
detta område bör de få tillgång tiU vissa register där uppgifter finns som är
av betydelse för tillämpningen av de nya reglerna om flerbarnstillägg. De nya
reglerna ger upphov till vissa begränsade årliga kostnader hos
riksförsäkringsverket och försäkringskassorna. Dessutom uppstår kostnader vid
genomförandet bl. a. för programe-ring och ulbildning. Kostnaderna bör täckas
genom omprioritering av befinthga resurser. 1 inledningsskedet torde vidare
vissa informationsinsatser till berörda familjer bli nödvändiga.

Något ansökningsförfarande är normalt inle nödvändigt för flerbarnstill-lägget.
1 de nyss beskrivna fallen där barnbidragen utgår till olika föräldrar måste
dock en anmälan ske för att samtliga barn som är kvalificerande skall
medräknas. Föräldrarna skall i dessa fall även anmäla när förhållandena ändras
så alt flerbarnstillägg inte längre skall utgå. Några särskilda
kontrollinsatser torde inte behövas. Jag avser att återkomma till regeringen
med förslag om ändring i kungörelsen (1973:452) om tillämpningen av lagen om
allmänna barnbidrag.

2.5 Fortsatt utredningsarbete

Föreliggande förslag gmndar sig till en del på
familjeekonomiska kommitténs arbete. Dess kartläggningsarbete angående flerbarnsföräldrar
har redovisats i rapporten (Ds S 1981:4) Flerbarnsfamiljerna - karfläggning och
analys.

Som angivits i prop. 1980/81:118 ang. ekonomisk-politiska
åtgärder fortsätter kommittén sitt arbete bl. a. med alt pröva om inte ett flerbarns-

Prop.
1980/81:188 9

tillägg på sikt också bör innefatta de studerande på grundskole-
och gymnasienivå som är mellan 16 och 20 år.

2.6 Ikraftträdande

I prop. 1980/81:118 har angivits aU de nya reglerna bör
träda i kraft den 1 januari 1982. Några särskilda övergångsregler torde inte
behövas.

Som jag här nämnt blir vissa informationsinsatser
nödvändiga för att även de föräldrar som inte automatiskt genom
barnbidragsregistret får del av tillägget skall kunna anmäla atl de vill ha
detta. Jag avser att senare ålerkomma till regeringen angående kostnaderna för
denna information.

3 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har del inom socialdepartementet
upprättats förslag till

1
lag om ändring
i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,

2
lag om ändring
i lagen (1981:18) om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag.

4 Specialmotivering till förslaget till lag om ändring i
lagen (1947:529)

om allmänna barnbidrag och förslaget till lag om ändring i lagen

(1981:18) om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

Ändringarna i lagen om allmänna barnbidrag har delats upp
på två lagförslag. Anledningen är att vissa ändringar vilka skall träda i kraft
den 1 januari 1982 redan har gjorts med anledning av sociaUjänstpropositionen.
Det första lagförslaget innehåller två nya paragrafer 2 a och 4 a §§ samt ändringari
1 aoch 11 §§. Av det andra lagförslaget framgår den nya lydelsen av 4 § fr. o. m.
år 1982.

I en ny paragraf i lagen om allmännna barnbidrag, 2 a §,
har tagits in bestämmelser om flerbarnstillägget. Detta utgår med varierande
belopp beroende på antalet barn i familjen. Flerbarnstillägget utgår med etl fjärdedels
barnbidrag (f. n. 750 kr.) per är för en familj med tre barn under 16 år och
ökas med ett halvt barnbidrag (f. n. 1 500 kr.) per år för varje ytterhgare
barn under 16 år i familjen.

Barnen skall uppfylla de allmänna förutsättningarna som
anges i 1 §. Detta innebär att barn som är svenska medborgare och bosatta i
riket berättigar till den nya ersäftningen. Barn som inte är svenska medborgare
berättigar till ersättning om de är bosatta i riket och antingen fostras av
någon som är bosatt och mantalsskriven i riket eller barnet eller en av dess
föräldrar sedan minsl sex månader vistas i riket.

Allmänt barnbidrag utbetalas enligt huvudregeln till den
som har den rättsliga vårdnaden om barnet. Står barnet under föräldrarnas
gemensamma

Prop.
1980/81:188 10

vårdnad ulbelalas barnbidraget normall till barnets mor.
Om föräldrarna gör anmälan överflyttas rätlen alt uppbära barnbidraget i dessa
fall till fadern. Om en förälder är ensam vårdnadshavaré tillkommer rätten att
uppbära bidragel denne förälder. I vissa fall kan barnbidrag enligt 4 § första
stycket uppbäras av annan än en förälder. Delta förutsätter dock att denna
person har den rättsliga vårdnaden om barnet. Med förälder likställs även de
som med barnavårdsnämndens (socialnämndens fr. o. m. den 1 januari 1982)
tillstånd har tagit emot ett utländskt barn för vård och fostran i syfte att
adoptera del.

Den som uppbär barnbidrag för tre eller flera barn får
enligt paragrafens första stycke automatiskt rätt till flerbarnstillägg. Med
hänsyn lill att barnbidraget enligt huvudregeln i princip utbetalas lill den
rättslige vårdnadshavaren kommer även rätten till flerbarnstillägget att vara
direkt beroende av vem som har den rättsliga vårdnaden om barnen.

I regel sammanfaller den rättsliga och faktiska vårdnaden.
Vissa undantag finns dock. Barnet kan t. ex. ha placerats i fosterhem.
Försäkringskassan har då möjlighet att på framställning av barnavårdsnämnden
(fr. o. m. den 1 januari 1982 av socialnämnden) förordna atl barnbidraget skall
betalas till den som fostrar barnet. Det finns också möjlighet att efter
anmälan av den som är primärl berättigad atl uppbära bidraget i annat fall
överföra bidraget till den som fostrar barnet. I de nu nämnda fallen som
regleras i 4 § tredje stycket utgår inte flerbarnstillägg.

Enligt 5 § får från den 1 januari 1982 om synnerliga skäl
föreligger, barnbidraget betalas ut till den andre av föräldrarna eller fill
annan lämplig person. Vidare kan bidraget betalas ut till nämnden för att
användas till barnets bästa. Till skillnad från de fall som avses 4 § tredje
stycket regleras i 5 § enbart frägan om utbetalning. Såväl den rättsliga som i
de flesta faU även den faktiska vårdnaden tillkommer i dessa fall oförändrat
föräldrarna. Deras möjligheler alt tillgodoräknas flerbarnstillägg påverkas
därför inte av att detta i likhet med barnbidraget i dessa fall skall betalas
ut lill någon annan enligl 5 §.

Flerbarnstillägget är familjeanknutet. I tredje stycket
anges därför vilka barn som skall sammanräknas vid bedömningen av rätten till
detta tillägg.

Huvudregeln är som tidigare nämnts att den som är rättslig
vårdnadshavaré och därför uppbär minst tre barnbidrag skall få rätten till flerbarnstill-lägget.
Om två föräldrar som är gifta med varandra inte har några gemensamma barn men
däremot tillsammans fostrar sina resp. barn skall flerbarnstillägg utgå under
förutsättning att resp. förälder uppbär barnbidrag för sitt eller sina barn.
Detsamma skall gälla även om en person inte är biologisk förälder men väl har
den rättsliga vårdnaden om ett eller flera barn. För att flerbarnstillägg skaU
utgå krävs således atl bidragsmottagarna är gifta och sammanboende och att de
tillsammans uppbär minst tre barnbidrag. Med gifta skall liksom i
skattelagstiftningen och i lagen (1962:381) om allmän

Prop.
1980/81:188 H

försäkring likställas sammanboende som varil gifta med
varandra eller har eller har haft gemensamt barn. Om t. ex. två personer
sammanbor och det i familjen finns dels gemensamma barn dels barn till den ene
av dem, utgår flerbarnstillägg om de tillsammans uppbär tre eller flera
barnbidrag. Den nu beskrivna sammanräkningsregeln anges i paragrafens iredje
stycke.

Med hänsyn lill att riksförsäkringsverket saknar uppgifter
om de fall som anges i tredje stycket har en regel tagits in i fjärde stycket
om alt en anmälan måste göras i dessa fall.

Flerbarnstillägget är en form av utbyggt barnbidrag. De
bestämmelser som gäller för det allmänna barnbidraget skall därför gälla även
flerbarnstillägget. En erinran om detta har tagits in i femte stycket. Vissa
verkningar av denna likställdhet kommenterar jag särskilt i det följande.

Flerbarnstillägget skall enligt 4 a § betalas ut till den
som uppbär barnbidrag för de barn som grundar rätl till tillägg. Detta innebär
alt flerbarnstillägget i de flesta fall följer huvudregeln i 4 § första
stycket. För de specialfall då barnbidragen i en familj betalas ut till olika
betalningsmottagare skall flerbarnstillägget enligt 4 a § betalas till
kvinnan. Om bidragsmoltagarna gör anmälan härom skall tillägget betalas ul
till mannen.

Flerbarnstillägget skall i likhet med barnbidraget
administreras av riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna (1 a
§) och de beslut som fattas av försäkringskassan kan överklagas till
försäkringsrätt och försäkringsöverdomstolen.

Behörig försäkringskassa är enligt nu gällande regler den
allmänna försäkringskassa hos vilken den som enligt 4 § äger uppbära bidraget
är inskriven. Samma regler skall gälla för flerbarnstillägg. I de fall
flerbarnstillägg betalas ut enligt 4 a § skall samma forumregel gälla. Detta
har markerats genom ändringen \ 1 a §.

Flerbarnstillägget skall utgå fr. o. m. kvartalet efter
del rälien lill tillägget har uppkommit. Det upphör att utgå resp. ändras fr.
o. m. kvartalet efter det då något av de barn som är kvalificerande fyller 16
år (2 §). Om andra förändringar inträffar vilka innebär atl rätlen lill
flerbarnstillägg upphör eller ändras, skall tillägget likaledes dras in eller
ändras fr. o. m. kvartalet efler det atl förändringen ägde rum (3 §).

I 4 § har föreslagils en ändring av nu gällande ulbetalningsregler
för del allmänna barnbidraget. Ändringen innebär att barnbidraget efter anmälan
kan betalas ut fill den förälder hos vilken barnet stadigvarande bor även om
föräldrarna inte gemensamt ansökt härom. Detta förutsätter dock att föräldern
även har rättslig vårdnad om barnet.

Enligt de regler som gäller fr. o. m.den 1 januari 1982
får barnbidraget om synnerliga skäl föreligger betalas till den andre föräldern
eller annan lämplig person och i vissa fall till socialnämnden (5 §). Samma
regler skall gälla för flerbarnstillägget.

Bidraget utbetalas enligt 7 § till kommuner och landsting
i vissa fall då barnet vårdas på anstalt. Flerbarnstillägget kan enligt 2 a §
första stycket

Prop.
1980/81:188 12

dock
inle ulgå för sådant barn. I den mån barnbidrag överförs lill föräldrarna då
barnet under en längre tid, exempelvis jul- och sommarferier, vistas i föräldrahemmet
är inte 7 § tillämplig och barnet skall räknas med vid bedömningen av räUen
till flerbarnstillägg.

I
11 § har ett tillägg gjorts belräffande öresutjämning. Delta innebär att det
belopp som skall betalas varje kvartal i form av barnbidrag alltid skall
avrundas till närmasl högre hela krontal. Samma regel skall gälla för flerbarnstillägget.
Varje utgående belopp skall avrundas separat. Flerbarnstillägget skall betalas
ut samtidigt och på samma sätt som barnbidraget

(IH).

Som
framgår av den allmänna motiveringen skall utbetalning av flerbarnstillägg
normalt ske utan att föräldrarna behöver ansöka härom. I de fall då 2 a § Iredje
stycket åberopas måste dock föräldrarna göra sin rätt till tillägget gällande
genom en anmälan. Detta måste då enligt 11 § andra stycket ske före utgången av
året efter det, till vilket tillägget hänför sig. Efter denna tid upphör rätten
till tillägg.

Bestämmelserna
om återbetalning i 12 § skall vara desamma för flerbarnstillägget som för
barnbidraget. Vidare skall rätten till flerbarnstillägget inte få överlåtas och
inte heller fä utmätas (13 §).

Det
bemyndigande för riksförsäkringsverket som finns intaget i 14 § liksom
riksförsäkringsverkets fillsynsfunkfion gäller även flerbarnstillägget.

5 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att antaga inom socialdepartementet upprättade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna
barnbidrag och

2. lag om ändring i lagen (1981:18) om ändring i lagen
(1947:529) om allmänna barnbidrag.

6 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar genom proposition
föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1980/81:188 13

Innehåll Sid

Proposition........................................................ 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll....................... ...... I

Lagförslag......................................................... ..... 2

Utdrag
av protokoll vid regeringssammanträde 1981-04-23 5

1
Inledning..................................................... ..... 5

2
Flerbarnstilläggets utformning.......................... ..... 5

2.1
Regler om familjetillhörighet...................... ..... 5

2.2
Barn som vårdas pä institution m.m........... ..... 6

2.3
Barn som placerats i fosterhem................. ..... 7

2.4
Administration m.m................................. ..... 7

2.5
Fortsatt utredningsarbete........................ 8

2.6
Ikraftträdande....................................... 9

3
Upprättade lagförslag..................................... ..... 9

4
Specialmotivering ......................................... ..... 9

5
Hemställan................................................... ... 12

6
Beslut......................................................... 12