Prop. 1980/81:190

Prop.
1980/81:190

Regeringens proposition

1980/81:190

om
reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m.;

beslutad
den 9 april 1981.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upplagils i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar OLA ULLSTEN

ANDERS
DAHLGREN

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen läggs fram förslag om prisregleringen på jordbruksprodukter ulom
för sockerbetor och socker för tiden den I juli 1981-den 30 juni 1982 på
grundval av förslag som har lagts fram av statens jordbruksnämnd. Vidare läggs
fram förslag för att bl. a. möjliggöra fortsalt drift vid Karpalunds sockerbmk
under år 1982.

Dessutom
föreslås en uppräkning av prisstödet till jordbruket i norra Sverige. Förslag
läggs också fram om utformningen av rävarukostnadsuijämningen till viss
industri.

Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 190

Prop.
1980/81:190

1 Förslag till

Lag um ändring i lagen (1967:340) om prisreglering på
jordbrukets område

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1967:340) om
prisreglering på jordbrukels område'

dels alt 10, 25, 27, 34 och 34 a §§ skalt ha nedan angivna
lydelse.

dels all i lagen skall införas tvä nya paragrafer, 21 a
och 21 b §§, samt närmast före 21 a § en ny rubrik av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Avgift erlägges av Avgift erläggs av

a)
mjölkproducent
för mjölk, grädde och ost som han levererar till annan än mejeri eller
företagare som handlar med mjölk eller mejeriprodukter,

b)
mejeri för
mjölk, grädde, ost och torrmjölk och kondenserad mjölk, som ej levereras till
annat mejeri,

c)
annan
tillverkare än mejeri för c) annan tillverkare än mejeri för
margarinost, Jörsåld margarinosl,

d) annan företagare som handlar med mjölk eller
mejeriprodukter än

mejeri för mjölk, grädde och ost som mjölkproducent levererat,

e) polatisproducent för potatis som han levererar till
bränneri eller

stärkelsefabrik,

O importör av socker och sockerUllverkare för försålt
socker, g) kläckeri för levererade hönkycklingar av tamhöns, h) fläskproducent
för lamsvin som han levererar till slakt, i) äggproducent för värphöns som han
innehar.

Den som odlar potatis på en sammanlagd åkerareal av minsl
0,5 heklar erlägger avgifl för potatisen i förhällande till den odlade arealen.

Avgifter för alt utjämna industrins råvarukoslnader

2la§

Regeringen får föreskriva atl en avgifl (utjämningsavgift)
skall erläggas Jör varor som t Ul verkas av råvaror upptagna i bilagan liU denna
lag, om tillverkningen sker inom landet för försäljning eller varorna förs ln
till landet och förtidlas.

För andru slug av varor än för vilka utjämningsavgift
skall erläggas, vilka tillverkas av råvaror upptagna i bilagan till denna
lug, får regeringen föreskriva att en avgift (imporlavgift) skall erläggas när
varorna förs in till landet och förtull us.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:865. Senasle
lydelse 1978:466.

Prop. 1980/81:190 3

Nuvarande
lydelse Föreslogen lydelse

Regeringen får överlåtu åt jordbruksnämnden alt meddela före-skrijier
som avses i första och andra styckena.

2lb§

/ fråga om utjämningsavgift för varor som tillverkas inom landel skall
11~13 §§ denna lag tillämpas. I fråga otn avgifter enligt 21 a § för varor som
importeras skall 15 och 17 §§ tillämpas.

25 S-' Regeringen eller, efter
bemyndigande av regeringen, jordbruksnämnden får medge befrielse från avgift
eller återbetalning av avgifl.

Har avgifl som avses i 14
§ återbetalats med anledning av utförsel av vara och förs varan åter in, skall
avgiften erläggas på nytt helt eller delvis, om jordbmksnämnden fordrar det.

Har avgift som avses i 14
eller 21 a § återbetalats med anledning av utförsel av vara och förs varan åter
in, skall avgiften erläggas på nytt helt eller delvis, om jordbruksnämnden
fordrar det.

27 § "

Avgiftsmedel som ej åtgår
lill uppbörd eller konlroll användes till prisreglering på jordbrukets område
och //// åtgärder i samband därmed enligt föreskrifter som regeringen
meddelar. Såvitt gäller avgiftsmedel som uppburits enligt 14 § första eller
iredje stycket eller 18 § första slyckel, meddelas föreskrifterna med stöd av
riksdagens beslut.

Avgiftsmedel som inte
åtgår till uppbörd eller kontroll används till prisreglering på jordbrukets
område, utjämning uv industrins råvarukostnader och ålgärder i samband därmed
enligt föreskrifter som regeringen meddelar. Såvitt gäller avgiftsmedel som
uppburils enligl 14 § första eUer tredje stycket eller 18 § första stycket,
meddelas föreskrifterna med stöd av riksdagens beslut.

Bestämmelserna i 47 och
49 §§ lagen om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning gäller i tilllämpliga
delar i fråga om avgift som avses i 7-10 §§. Bestämmelserna i 49 § nämnda lug
gäller även ifrågu om sådan kontroU som avses i 33 § denna lag.

Bestämmelsen i 47 §
lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning skuU till-lämpas
i fråga om avgift som avses i 7—10§§ och 21 a § första stycket såvitt avser
varor som tillverkas inom landet.

'
Senasle lydelse 1974:865. ■"Senaste lydelse 1974:865. ' Senaste
lydelse 1974:865.

Prop. 1980/81:190

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Den
som till ledning vid fastställande av avgift uppsåtligen eller av grov
oaktsamhet avger handling med oriktig uppgift och därigefiom föranleder fara
för att avgift umlun-druges dömes till böter eller fängelse i högst tvä år, om
ej gärningen är belagd med straff i lagen om straff för vamsmuggling.

Den
som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att avge deklaration eller
annan därmed jämförlig handling till ledning vid fastställande av avgift
eller- så-viu gäller avgift enligl 7-lOSS. bryter mot 4 § lagen om förfarandet
vid viss konsumlionsbeskattning dömes till böter.

I
ringa fall dömes ej till ansvar enligl första eller andra stycket.

Den
som till ledning vid läststäl-lande av avgift uppsåtligen eller av grov
oaktsamhet avger handling med oriktig uppgift och därigenom föranleder fara för
all avgifl undandras döms lill böter eller fängelse i högsl två år, om inle
gärningen är belagd med straff i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling.

Den
som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att avge deklaration eller
annan därmed jämföriig handling till ledning vid fastställande av avgifl
eller, såvitt gäller avgift enligt 7- 10 §S eller enligt 21 u § första stycket
för varor som tillverkas inom landel. bryter mot 4% lagen (1959:92) om förfarandet
vid viss konsumtionsbeskattning döms till böter.

1
ringa fall döms inte till ansvar enligt första eller andra stycket.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1981.

2
Förslag till

Lag
om upphävande av lagen (1960:258) om utjämningsskatt på vissa varor

Härigenom
föreskrivs all lagen (1960:258) om utjämningsskalt pä vissa varor skall upphöra
atl gälla vid utgången av juni 1981.

Den
upphävda lagen gäller fortfarande i fråga om varor för vilka skattskyldighet
har inträtt före den I juli 1981.

'
Senasle lydelse 1971:97.

Prop. 1980/81:190

Uldrag

JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1981-04-09

Närvarande:
statsrådet Ullsten, ordförande, och stalsråden Bohman, Mogård, Dahlgren,
Åsling, Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm. Boo,
Winberg, Adelsohn, Danell, Eliasson

Föredragande:
statsrådet Dahlgren

Proposition
om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m.

1
Inledning

Riksdagen
beslutade våren 1978 om reglering av priserna på jordbruksprodukter, m. m. för
tiden den I juli 1978-den 30 juni 1981 (prop. 1977/ 78:154, JoU 1977/78:34,
rskr 1977/78:348). Enligl beslutet skall justeringar av miitpriser, prisgränser
och införselavgifler för jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker göras
dels halvårsvis på grundval av utvecklingen av kostnaderna inom jordbruket och
viss uppsamling och förädling, dels den I juli varje år för atl nå följsamhet
för jordbrukarnas inkomsler lill inkomstutvecklingen för andra
befolkningsgrupper. Våren 1979 beslöt riksdagen (prop. 1978/79:208, JoU
1978/79:36. rskr 1978/79-417) om prisregleringen för sockerbetor för liden den
1 juli 1979-den 30 juni 1982 och våren 1980 (prop. 1979/80:162, JoU 1979/80:47
och 49, rskr 1979/ 80:413) om prisregleringen för socker för tiden den I juli
1980-den 30juni 1982. Enligt besluten skall åriigen fastställas areal,
arealbidrag och kostnadskompensation.

Regeringen
uppdrog den 25 september 1980 ål slalens jordbruksnämnd att efter
överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens
konsumentdelegation avge förslag om den närmare utformningen av prisregleringen
på jordbruksprodukter, med undantag för sockerbetor och socker, för tiden efter
den 30 juni 1981. Förslaget skulle enligt beslutet utformas med utgångspunkt i
riksdagens beslut med anledning av proposition om nya riktlinjer för
jordbmkspolitiken, m. m. (prop. 1977/78: 19, JoU 1977/78: 10, rskr 1977/78:
103).

I
skrivelse den 16 mars 1981 har jordbruksnämnden efter avslutade överläggningar
lagt fram förslag om prisregleringen på jordbmksprodukter

Prop. 1980/81:190 6

med
undanlag av sockerbetor och socker för tiden efler den 30 juni 1981. Skrivelsen
bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

Regeringen
uppdrog den 19 juni 1980 åt statens jordbruksnämnd att under perioden den I
juli 1980-den 30 juni 1983 följa, bedöma och redovisa effekterna av prisstödet
lill jordbruket i norra Sverige. Enligt i beslutel angivna förutsäitningar
skulle nämnden under perioden inkomma med förslag om justeringar av prisstödet.

I
skrivelse den 31 mars 1981 har jordbruksnämnden lämnat en redovisning med
anledning av uppdraget. Skrivelsen bör fogas lill prolokollet i detla ärende
som bilaga 2.

Länsslyrelserna
och lantbruksnämnderna i Jämtlands, Västernorrlands. Västerbottens och
Norrbottens län har i gemensam skrivelse den I april 1981 hemställt om
förbättringar av prisstödet lill jordbruket i norra Sverige.

Med
stöd av regeringens bemyndigande den 10 november 1978 tillkallade dåvarande
chefen för jordbruksdepartementet en kommitté' med uppdrag att se över de olika
systemen för industrins råvarukostnadsutjämning, m. m. Kommittén har benämnt
sig kommittén för industrins råvarukostnadsuljämning - RÅK (Jo 1978:07).

Kommittén
avlämnade i december 1980 sill betänkande (Ds Jo 1980:14) Industrins
råvarukostnadsutjämning. Kommitténs huvuduppdrag är därmed avslutat. Kommittén
kommer att i ett senare delbetänkande ta upp frågan om prisutjämning för
stärkelse. Kommitténs sammanfattning av betänkandet samt kommitténs
författningsförslag bör fogas lill protokollet i detla ärende som bilagu 3
resp. 4.

Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgetts av riksrevisionsverket (RRV),
riksskatteverket (RSV), statens jordbruksnämnd, statens jordbruksnämnds
konsumentdelegation, kommerskollegium, generaltullslyrelsen,
näringsfrihelsombudsmannen (NO), statens pris- och kartellnämnd (SPK), statens
industriverk (SIND), Landsorganisationen i Sverige (LO), Lantbrukarnas
riksförbund (LRF). Sveriges industriförbund, Sveriges kemiska industrikonlor,
Sveriges grossistförbund. Kooperativa förbundet (KF), Sveriges exportråd,
Sveriges fiskares riksförbund och Trädgårdsnäringens riksförbund (TRF).

Ett
par remissinstanser har överiämnat av dem inhämtade yttranden.

En
sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende
som bilaga 5.

1
prop. 1980/81:100 (bil. 13) har regeringen föreslagit riksdagen aft, i avvaktan
på särskild proposition i ämnet, till Prisreglerande åtgärder på jordbmkets
område för budgetåret 1981/82 beräkna ett förslagsanslag av 4 156000000 kr. Jag
anhåller att nu få ta upp denna fråga.

'
Generaldirektören Ingvar Lindström, ordförande, byrådirektören Gunnela Becker,
direktörerna Erik Brandt och Thomas Cederberg. pol. mag. Olof Karlander,
direktören Bengt Kristensson, depariementsrådet Nils Börje Leuf, byrådirektören
Gunnar Lindqvist, direktören Nils Eric Näslund, tullrådei Karl-Evert Rydberg
saml byråchefen Robert Udd.

Prop. 1980/81:190 7

2
Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område den 1 juli 1980 — den 30 juni
1981, m. m.

2.1
Justering av införselavgifter, m. m. den 1 juli 1980

Jordbruksnämnden
föreslog efter överläggningar och i samförstånd med Lantbrukarnas
förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation att jordbruket fr. o.
m. den I juli 1980 skulle tillerkännas I 170 milj. kr. räknat per helt år. Vid
överläggningarna rådde olika uppfattningar om vissa faktorer, nämligen rationaliseringsvinstens
sloriek, tillkomsten och tillämpningen av löneavtalen för de slora
lönekollektiven, ersättningen lill förädlingsindustrin samt
kostnadsutvecklingen lör lejt arbete inom jordbruket. Utan alt ge avkall på
sina principiella uppfattningar enades parterna dock om att jordbruket per den
1 juli 1980 skulle tillföras ett belopp av I 170 milj. kr.

I
regeringens proposition 1979/80: 181 om insalser för all underlätta nya
löneavtal hade aviserats aU regeringen skulle lillskjula budgetmedel sä alt prishöjningar
på livsmedel föranledda av tillämpningen av jordbruksprisregleringen per den I
juli 1980 i allt väsentligt kunde undvikas. 1 överläggningarna togs hänsyn till
beräknade positiva eftertrågeeffekler härav genom elt avdrag av 50 milj. kr.
som skall återföras vid en evenluell motsvarande minskning av subventionerna.

Av
totalbeloppet på ca I 170 milj. kr. föreslogs atl 40 milj. kr. skulle avsättas
till etl ränlestöd för vissa jordbrukare, som under senare år gjort stora
investeringar och som därmed fåll kraftigt ökade ränteutgifter på grund av
räntehöjningarna. Vidare föreslogs att 20 milj. kr. skulle få användas främst
till utbyggnad av avbylarverksamheten. Resterande belopp av 1 110 milj. kr.
föreslogs bli fördelade på olika varuslag i form av pris- och avgiftshöjningar
enligt följande tablå.

Höjning av pris

Beräknat belopp

eller
avgifl

till jordbruket

öre/kg
(för

och viss livs-

mjölk öre/Il

medelsindustri

r prisreg-

milj. kr.

leringsledet

Vete

15

66,00

Råg

15

16,50

Korn

14

8,82

Havre

13

16,25

Matpolatis

8

53.60

Potatisstärkelse

25

17,.SO

Oljeväxtlrö

20

63.40

Kokärter

10

0.70

Bruna
bönor

35'

-

Ändring
av prisortsystemet för brödsäd Summa vegetabilier

0,70 243,47

Höjning
av pris

Beräknat belopp

eller
avgift

till Jordbruket

öre/kg
(för

och viss livs-

mjölk
öre/1)

medelsindustri

1
prisreg-

milj. kr.

leringsledet

18-

266,22

55

23.65

30

6,30

90

42,30

55

48,95

30

7,20

394,62

50

52.00

75

30.00

K-mjölk vid mejeri

Grädde,
tjock

Grädde,
tunn

Smör

Ost

Mjölkpulver

Summa mjölk och mejeriprodukter

Ägg FJäderfäkötl

Summa ägg och fjädertäköll 82,00

Nöt-, kalv- saml får- och

lammkötl 135 196.96

Fläsk 68 193.80

Summa kött och fläsk 390,76

Summa animalier 867,38

Totalt 1110,85

' Denna höjning finansieras av medel inom
fördelningsplanen.

- Vid fördelningen har det förutsatts atl prishöjningen på
K-mjölk kommer atl

subventioneras och någon prishöjning har därför inte
tagits upp för K-mJölk utanför

mejeri.

Regeringen
beslöt den 19juni 1980 att anslå ytterligare ca 775 milj. kr. av budgetmedel
för ökade livsmedelssubventioner. Beslutet innebar att konsumentprishöjningar
till följd av jordbruksprisregleringen per den I juli 1980 helt uteblev för
mjölk, ost, mjölkpulver, nötkött, kalvkött, får- och lammkött, fläsk saml
fjäderfäkött. I övrigt fastställde regeringen av nämnden föreslagna
avgiftsändringar för olika produkter och därav föranledda ändringar av
mittpriser och prisgränser.

2.2
Justering av införselavgifter, m. m. den 1 januari 1981

Jordbruksnämnden
föreslog efter överiäggningar och i samförstånd med berörda parter att
jordbruket fr. o. m. den I januari 1981 skulle tillerkännas ca 922 milj. kr.
räknat för helt år. Av detta belopp hänförde sig 686 milj. kr. fill
kostnadsutvecklingen inom jordbmket, 175 milj. kr. till kostnadsutvecklingen
inom viss uppsamling och förädling saml 44 milj. kr. till inkomslföljsamhet m.
m. Dessutom föreslogs att etl belopp av ca 17 milj. kr. skulle tillgodoräknas
jordbruket på grund av den av regeringen aviserade minskningen av livsmedelssubventionerna
per den I januari 1981.

Regeringen
godkände den 11 december 1980 jordbruksnämndens förslag om ersättning till
jordbruket vad avser totalbeloppet och dess fördelning på olika varuslag.
Fördelningen framgår av följande tablå.

Prop.
1980/81:190

Höjning av pris eller avgifl öre/kg (för mjölk öre/1)

Beräknat belopp lill Jordbruket och viss livsmedelsindustri

1 prisreg-leringsledei

milj. kr.

Fettvaruavgiflen

30'

.M.87

Summa vegetabilier

34.87

K-mjölk vid mejeri K-mjölk utanför mejeri Grädde, tjock
Grädde, tunn Färskost (typ kvarg) Övrig ost Smör Mjölkpulver

20 20 65 65 40 80 75 60

295.80 9.40 27.95 13.65 1.76 67.68 .5.25 14.40

Summa mjölk och mejeriprodukter

465,89

Nöt-,
kalv- samt får- och

lammkött

Fläsk

95

73

138.60 208.05

Summa kött och fläsk

346,65

Kyckling och höns Kalkon m. m. Ägg

55

100

50

21.12

1,60

52,00

Summa ägg och fjäderfä

74,72

Summa animalier

887,26

Totall

922,13

'Avgiften höjs därutöver med 10 öre/kg på grund av ändrad
omräkningskalkyl.

I enlighet med vad regeringen aviserade i prop. 1980/81:20
om besparingar i statsverksamheten, m. m. minskades livsmedelssubventionerna
med 250 milj. kr. per den 1 januari 1981. Som en följd av de minskade
livsmedelssubvenlionerna skedde en ytteriigare höjning av priser eller avgifter
ulöver vad som tidigare redovisats. Pris- eller avgiftshöjningar med anledning
av subvenlionsminskningen framgår av följande sammanställning.

Höjning
av pris eller avgifl. öre/kg

Färskosl
(typ kvarg)

Övrig ost

Mjölkpulver

Nötkött

Hästkött

Kalvkött

Får- och lammkött

Fläsk

Brödsäd, vete och råg

50 50 25 30 30 30 30 34 10

Riksdagen beslöt våren 1980 att differentierade
pristillägg för fläsk i fortsättningen skulle lillämpas när pristryckande
överskott råder för att åstadkomma styrning av slaktsvinsproduktionen. Med
anledning härav uppdrog regeringen åt jordbmksnämnden att efter överiäggningar
med

nämndens konsumentdelegation och Lantbrukarnas
förhandlingsdelegation fastställa de differentierade pristilläggen på fläsk
och besluta om de regler som skall gälla härför fr. o. m. den I januari 1981.

Jordbruksnämnden har anmält alt den i samförstånd med
Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen beslutat införa
differentierat pristillägg på fläsk fr. o. m. den 1 januari 1981. Tillägget
utgår f. n. med 10 kr. per levererat slaktsvin vid årsleveranser upp lill 2 500
slaktsvin.

2.3 Sammanfattning av mittpriser, subventioner, m. m. fr.
o. m. den 1 januari 1981

Mittpriser, prisgränser och inrörselavglfter (normalavgifter)
fr. o. m. den I Januari 1981 (öre/kg, för mjölk öre/I).

Nedre

Miu-

Övre

Införsel-

pris-

pris'

prisgräns

avgifl i

gräns

normalfallet

Vete

100

Röriig

Råg

94

Röriig

Korn

93

Rörlig

Havre

91

Röriig

Matpolatis

6/7 -
9/11

53

59.50

66

49,50

10/11-30/11

59

65,50

72

52..50=

1/12-14/12

64

70,50

77

52.50

15/12-28/12

68

74,50

81

52.50

29/12-18/1

70

76,50

83

52.50

19/1
-15/2

71,50

78

84.50

52.50

16/2
-15/3

74

80..50

87

55..50'

16/3
-19/4

77

83.50

90

55.50

20/4 -
5/7

78

84.50

91

55..SO

Potatisstärkelse

234

263

292

194

Kokärter

73

Bruna
bönor

185

Konsumtionsmjölk

0,5 % feiihali

186,3-186,8

129.14

Konsumtionsmjölk

3 % fetthall

189,3-189.8

134,14

Grädde,
tjock

1004

Grädde,
tunn

691

Oljeväxtfrö

178

191

204

374-

Smör

1 165

1 197'

1427

722

Hårdosl

1257

1404

1551

1071

Mjölkpulver,
magert

570

664

758

564

Mjölkpulver,
fett

754

864

974

594

Nötkött

1284

1475

1666

I 106

Kalvkötl

1378

1621

1864

1 106

Färkött

1 126

1319

1512

914

Fläsk

887

1027

1 167

647"

Kyckling
och höns

1 053

1 145

1237

707

Kalkon
m.m.

1347

1483

1619

947

Ägg

716

783

850

469

Heläggmassa

833

960

1087

706

Heläggpulver

3 451

3 898

4 345

2 690

Äggulepulver

3 378

3810

4 242

2 466

' För spannmål definitivt inlösenpris. ' Normalavgiften
höjs den 14 november lill 52,50 öre/kg. ' Normalavgiflen höjs den I mars till
55,50 öre/kg. "• Fettvaruavgift. ' Ingångspris.

''Avser hela och halva kroppar med huvud. För hela och
halva kroppar utan huvud 652 öre per kg.

Prop. 1980/81:190

De direkta livsmedelssubveiUionernas storlek fr.o. m. den
I januari 1981 (dvs. den ersättning öre/kg, för mjölk ore/llter, som av
budgetmedel utgår till Jordbruket som kompensation för uteblivna
avgiftshöjningar och företagna prissänkningar fur berörda varor).

Vara

Subvention i prisregle-

ringsledel öre/kg (för

mjölk öre/I) marknads-

förd vara inom landel

Bröd.säd

Vete

12

Råg

11

Konsumlionsmjölk
vid mejeri (utom mjölk som

ingår i
chokladmjölk och fruklvoghuri)

med 3 % och 6,5 % fellhalt

145.36

med 0,05 % feUhalt

156.36

Färskosl
och ostmassa av typ kvarg

2'i'i

Smällosl
och hårdost

267

Mjölkpulver

129

Nötkött

463

Hästkött

328

Kalvkött

478

Får- och
lammkött

105

Fläsk

200.3

Kyckling

75

Här bör anmärkas atl regeringen beslulade all fr. o. m.
den 22 oktober 1980 upphäva prisstoppet på baslivsmedel med undantag av mjölk.
Härigenom upphörde den livsmedelssubvention som utgått som ersättning till
jordbaiket för genom prisstoppet förhindrade prishöjningar för kött, fläsk och
ost, vilkas priser annars skulle ha höjts till följd av stigande
världsmarknadspriser.

Regeringen har i prop. 1980/81:20 om besparingar i
statsverksamheten, m. m. resp. prop. 1980/81:118 om ekonomisk-politiska
åtgärder aviserat en ytteriigare minskning av livsmedelssubventionerna med
sammanlagt 800 milj. kr., därav 300 milj. kr. per den 1 oktober 1981 och 500
milj. kr. per den I januari 1982.

3 Föredragandens överväganden

3.1 Prisregleringen på jordbruksprodukter utom sockerbetor
och socker

Riksdagen beslöt våren 1978 om prisregleringen på
jordbruksprodukter, m.m. för tiden 1 juli 1978-den 30 juni 1981. Beslutet
innebar bl.a. följande.

För perioden skulle tillämpas ditlillsvarande principer
med miitpriser och prisgränser samt inom prisgränserna fasta införselavgifter
för vissa vikliga varor.

Prop. 1980/81:190 12

Överläggningar
om ersättningen lill jordbrukarna för eget arbele och eget kapital skulle ske
en gång om året per den I juli. 1 första hand skulle löneutvecklingen för de
stora kollektiven beaktas. Når etl tilllörlitligt statistiskt underiag härför
förelåg skulle även inkomst- och lönsamhetsförhållandena för andra
småförelagargrupper kunna beaklas. Hänsyn skulle också kunna tas till de olika
förhållanden som påverkar den ekonomiska och sociala standarden inom jordbruket.
Rationaliseringsutvecklingen inom näringen skulle beaktas på i princip samma
sätt som under tidigare prisregleringsperiod.

Vidare
skulle jordbruket varje halvår under regleringsperioden få en indexbaserad
kompensation för sina kostnadsökningar. Som ett mått pä kostnadsökningarna
skulle användas ulvecklingen av jordbrukels koslnader för inköpta
produktionsmedel mätt med det s. k. produkiionsme-delsprisindex (PM-index).

Kompensation
för kostnadsökningar inom uppsamling och förädling under regleringsperioden
skulle ges med hänsyn till den faktiska kostnadsutvecklingen.

Kompensationsbeloppet
i inflalionsskyddel skulle beräknas enbart utifrån försäljningen inom landet.
Likaledes skulle fördelningen av beloppet ske på grundval av inom landet
försålda kvantiteter. Vissa delar av utbyteshandeln skulle dock likställas med
hemmaförsäljningen.

Den
s. k. VM-klausulen m. m. skulle bibehållas, dvs. hänsyn tas till ulvecklingen
av väridsmarknadspriserna m. m.

Jordbruksnämnden
har haft i uppdrag att efter överläggningar med Lantbrukarnas
förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation avge förslag om den
närmare utformningen av prisregleringen förtiden efter den 30 juni 1981.

I
skrivelse till regeringen har jordbruksnämnden redovisat sitt uppdrag.

Jordbruksnämnden
anför att det vid överläggningarna visal sig råda stora motsättningar om hur
prisregleringen för jordbruksprodukter under kommande regleringsperiod skall
vara konstruerad i principiellt hänseende. Motsättningarna gäller särskilt
principerna för kostnadskompensationen och systemet för inkomstföljsamheten.
Nämnden anför vidare att det därför inte har varit möjligt att nu nå en
överenskommelse om eU förslag om en flerårig regleringsperiod, även om en sådan
hade varil alt föredra. När det gäller en ettårig prisregleringsperioti- är
emellertid de principiella åsiktsskillnaderna enligt nämnden mindre. Båda
delegationerna har för regleringsårel 1981/82 accepterat i huvudsak
oförändrade principer belräffande kostnadskompensationen lill såväl jordbruket
som förädlingsindustrin. I fråga om inkomstnivån och inkomstföljsamheten
redovisar nämnden att delegationerna inte har kunnat enas om de belopp som bör
tillföras jordbruket. Enligl nämnden går delegationernas uppfattningar härvid
starkt isär.

Prop. 1980/81:190 13

Lantbrukarnas
förhandlingsdelegation har för regleringsåret 1981/82 för inkomslföljsamhet
utöver rationaliseringsvinsten yrkat ell belopp av 250 milj. kr. Delegationen
anser dessutom aU jordbrukarna under den gångna prisregleringsperioden haft en
sämre inkomslutveckling än andra grupper och har därtÖr yrkat ytteriigare 300
milj. kr. i inkomstförstärkning.

Konsumentdelegationen
anser att jordbrukarnas inkomstförbättring under regleringsåret 1981/82 skall
utgöras av rationaliseringsvinsten. Hämtöver bör jordbrukarna tillföras ett
belopp av 30 milj. kr. att användas till ett särskilt räntestöd.

Skillnaden
i delegationernas ståndpunkter redovisas av jordbruksnämnden till 520 milj.
kr. för reglering.såret 1981/82.

Jordbruksnämnden
föreslår atl en ettårig prisregleringsperiod tillämpas som ett provisorium i
avvaklan på överläggningar om prisregleringen för tiden efter den 30 juni 1982.
Regleringen under regleringsårel 1981/82 föreslås därför enligl
jordbruksnämnden i aUt väsentligt bygga på de regler som har gällt för fiden
efter den 30 juni 1978.

1
särskilda skrivelser har Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och
konsumentdelegationen lämnat synpunkter på det av jordbruksnämnden lämnade
förslaget om reglering av priserna på jordbruksprodukter under regleringsåret
1981/82. Två ledamöter i jordbruksnämnden har avgett var sin reservation mot
förslaget. Såväl delegationernas synpunkter som reservationerna återfinns som
bilagor lill bilaga I.

I
det av jordbruksnämnden framlagda förslagel belräffande inkomstnivå och
inkomslföljsamhet för regleringsårel 1981/82 har hänsyn lagils lill
inkomstfrågan på i princip samma sätt som gäller under nuvarande prisregleringsperiod.

Nämnden
föreslår alt jordbruket, utöver vad som kan erhållas genom rationaliseringar,
den I juli 1981 tillförs elt belopp av 30 milj. kr. och den I januari 1982
ylterligare 40 milj. kr. Vidare föreslås beträffande ändringar av
arbetsgivaravgift eller liknande avgift, i vad gäller den s. k. egenavgiften,
alt sådana liksom f. n. beaklas vid första möjliga jusieringslillfälle. Hänsyn
bör dessulom tas till en eventuell tillämpning av den s. k. prisgarantiregeln i
löneavtalen.

Jordbruksnämnden
föreslår all ändrade förutsättningar för näringen i övrigl under
prisregleringsperioden får tas upp i samband med de överläggningar som
fömtsäUs ske för tiden efter den 30 juni 1982.

Jag
biträder jordbmksnämndens förslag angående inkomstnivå och inkomslföljsamhet.

Jordbruksnämnden
föreslår i samförstånd med delegationerna att ett belopp utöver nu utgående 40
milj. kr. bör tillföras jordbruket för ett särskilt räntestöd för
regleringsårel 1981/82. Medlen föreslås utgå inom ramen för de belopp som
tillerkänns jordbruket.

Prop. 1980/81:190 14

Jag
bilräder förslaget om utökningen av räntestödet till särskilt skuldsatta
jordbrukare. Del bör ankomma på lantbmksstyrelsen och jordbruksnämnden att
efter samråd med berörda parter framlägga förslag för regeringen om stödets
närmare utformning. Såsom nämnden har föreslagit bör som utgångspunkt gälla att
stödet inte bör utgå för nyinvesteringar och nyetableringar som sketl efter
utgången av år 1980.

När
det gäller kostnadskompensationen tili förädlingsindustrin är parterna överens
om alt nuvarande principer bör tillämpas även under regleringsåret 1981/82.
Förändringarna i intäkter från biprodukter vid slakt bör dock i fortsättningen
endasi beaktas till 75 %.

Jag
har inget att invända mot detta förslag.

Jordbruksnämnden
anför när det gäller kostnadskompensationen till jordbruket atl det vid de
överläggningar som föregick nuvarande treåriga regleringsperiod träffades en
överenskommelse med delegationerna om tillämpning av vissa principer, som
sedertnera godtogs av statsmakterna. Innebörden härav var att del bör vara
möjligt all vid de halvårsvisa justeringarna överväga om ulvecklingen av
PM-index ger en rättvisande bild av den faktiska kostnadsutvecklingen. PM-indcx
registrerar inte förändringarna i kostnaderna för den lejda arbetskraften i
jordbruket. Markanta avvikelser från faktisk kostnadsutveckling (inkl. för den
lejda arbetskraften), som leder till inle avsedda effekler, bör liksom tidigare
kunna beaktas.

Enligl
jordbmksnämnden tyder utförda beräkningar på att det under nu löpande
regleringsperiod, på grund av inflationsregelns konstruktion, har uppstått
vissa inte förutsedda eftersläpningseffekter. Vid fortsatt oförändrad
regeltillämpning och vid en motsvarande avtagande inflation torde effekterna på
prisnivån kunna återvinnas. Den lägre kostnadskompensation som har utgått
under perioden pä gmnd av eftersläpningen lorde dock inte kunna återfås i sin
helhet. Nämnden anser atl effekterna av denna eftersläpning delvis bör
kompenseras och alt jordbruket därför nu bör tillföras ett engångsbelopp på 100
milj. kr. att ulgå under regieringsåret 1981/82. Frågan om konstruktion och
tillämpning av inflalionsregeln och dess effekler i detla avseende bör tas upp
i samband med överläggningarna om en ny regleringsperiod efter den 30 juni
1982. I övrigt bör tillämpas de regler som gäller under innevarande period.

Jag
biträder jordbruksnämndens förslag vad beträffar kostnadskompensationen till
jordbruket.

Den
1 januari 1981 återfördes till jordbruket 17,3 milj. kr. av det avdrag av 50
milj. kr. som gjordes då livsmedelssubventionerna höjdes per den 1 juli 1980.
Återföringen skedde som en följd av att livsmedelssubventionerna minskades med
250 milj. kr. Enligl nämnden är parterna överens om att återstående belopp,
dvs. 32,7 milj. kr., bör återföras till jordbruket vid en minskning av
livsmedelssubventionerna till den nivä som gällde före den I juli 1980.

Prop. 1980/81:190 15

Jag
har inget atl erinra häremot.

Vidare
tar jordbruksnämnden upp några frågor som kvarstår från överläggningarna om
ersättning lilljordbruket för inkomslföljsamhet m. m. per den I juli 1980. Vid
detta tillfälle enades parlerna om totalbeloppet medan skilda uppfattningar
rådde om hur de olika delkomponenterna skulle beaktas i inflalionsskyddel.
Nämnden anför att i fråga om kostnadsutvecklingen för lejt arbete hade
parterna enals om att åter ta upp denna fråga inför överläggningarna om
jordbrukspriserna per den I juli 1981. Även de enligt delegationernas
uppfaUning olika engångsbeloppen inom uppsamling och förädling saml
inkomslföljsamhet skulle därvid komma att beaktas.

Jordbruksnämnden
föreslår all de frågor som enligt nämnda överenskommelse kvarstår frän den I
juli 1980, tillsammans med frägan om under regleringsperioden ändrade
räntevillkor i fråga om rörlig kredit föi' dels lagring av köttvaror och smör,
dels inlösen av oljeväxtfrö. regleras genom att 13.8 milj. kr. dras av från del
totalbelopp som tillerkänns jordbruket den I juli 1981. Samtidigt tillförs ett
engångsbelopp av 4,6 milj. kr. som bortfaller den I juli 1982. Förslagel
innebär vidare alt PM-indexulvecklingen under perioden april 1980 lill april
1981 jämförs med kostnadsutvecklingen för lejt arbele under perioden juli 1980
till april 1981 vid de överläggningar som förutsätts äga mm per den 1 juli
1981.

Jag
biträder della förslag.

Jordbruksnämnden
föreslår att frågan om regleringsekonomin för spannmål tas upp i samband med
kommande överläggningar. 1 en särskild skrivelse angående fastställande av
införselavgifler för vete och råg har jordbruksnämnden begärt att i
fortsättningen få beakla annal prismaterial än noteringen eif EG enligt
uttalande i prop. 1967:95. Avgiftssättningen bör därvid göras så att import av
normalvete och råg inle skall kunna ske billigare än köp av svensk vara.

För
egen del har jag inget att erinra häremot. Det ankommer på regeringen atl
besluta i denna fråga.

Jordbruksnämnden
har tillsammans med berörda parter sett över nuvarande prisgräns- och
gränsskyddssystem. Parterna är i huvudsak överens om alt de förändringar som
föreslås i det följande skall genomföras.

Förslaget
innebär en justering av mitlpriserna så atl dessa i huvudsak överensstämmer med
de avsedda priserna. Utgångspunkten för denna justering kommer att vara den
faktiska prisnivån. 1 samband härmed kommer införselavgifierna att justeras så
att de anpassas lill de nya mittpriserna. Förslaget innebär att
införselavgifterna i samband med överläggningar om kostnadskompensation m. m.
till jordbruket per den I juli 1981 och den 1 januari 1982 justeras med hänsyn
till del behov av gränsskydd som då bedöms föreligga. En särskild
korrigeringsregel föreslås införd, vilken innebär att eventuell över- eller
underkompensation i förhållande till mittpriserna delvis kommer atl beaktas i
efterhand. Denna

Prop. 1980/81:190 16

korrigeringsregel
innebär atl nuvarande VM-klausul kan ulgå. För flertalet av de prisgränssatta
produkterna föreslås bl. a. en krympning av spännvidden mellan prisgränserna.
Efter utgången av regleringsåret 1981/82 löresläs en utvärdering ske av
systemet.

Nämnden
avser alt under våren 1981 fortsätta arbetet med atl ulveckla det nya systemet
och kommer i en skrivelse senare alt närmare redovisa dess utformning.

För
egen del vill jag erinra om att översynen av nuvarande prisgräns-och
gränsskyddssystem har skett på regeringens uppdrag. Försöksvis har också pä
fläsk och nötkött prövats ett modifierat prisgränssystem. Det ankommer på
regeringen att ta ställning till frågan, sedan nämnden inkommit med förslag,
vilket avses ske i samband med att nämnden presenterar sina förslag till
ändringar av införselavgifter m. m. per den I juli 1981.

Beträffande
utbyteshandeln med kött och fläsk föreslår nämnden atl de regler som har gällt
under innevarande regleringsperiod skall gälla också för regleringsåret
1981/82. Vidare är man beredd att med delegationerna diskutera tillämpningen av
dessa regler.

För
låginkomstsatsning m. m. inom jordbruket föreslår nämnden all man för
regleringsåret 1981/82 anvisar oförändrat 380 milj. ki-. till följande ändamål,
nämligen för leveranslillägg för mjölk 135 milj. kr., smågrisstöd 20 milj. kr.,
avbytarverksamhel 95 milj. kr., förelagshälsovård 10 milj. kr. och
socialförsäkringsskydd 120 milj. kr. Eventuella besparingar eller
överskridanden av beloppen för leveranslillägg och smågrissiöd bör liksom
lidigare tillföras resp. avgå från beloppet för avbytarverksamhel.

1
fråga om leveranslillägg för mjölk föreslås en ny skala. Belräffande
smågrisstödet har aktualiserats elt förslag om en omläggning av stödet. Nämnden
har beträffande det sistnämnda inte tagit slutlig ställning lill förslaget utan
avser all återkomma med förslag under våren 1981.

Jag
har inget att erinra mol vad nämnden har anfört.

Delegationerna
har vid överläggningarna förklarat sig i princip acceptera de förslag rörande
fettvaruregleringen som nämnden framlagt. Förslagen innebär i korthel följande.

Prisgränssystemet
för oljeväxtfrö och olja slopas. Efter överläggningar fastställs dels
preliminärt odlarpris på frö. dels ett fasl inhemskt oljevärde. Hänsyn bör
härvid tas till prissättningen på övriga vegetabilier, marknadsläget,
konkurrensläget på matfettsmarknaden och regleringsekonomin.

Det
fastställda oljevärdet skyddas genom en rörlig fettvaruavgift.

Förändringar
av regleringsföreningens Sveriges Oljevåxtintressenter ek. för. (SOI) kostnader
för omhändertagande av fröskörden och exlraktion av olja liksom prisändringar
på rapsmjöl, vilka tidigare beaktats i den s. k. omräkningskalkylen från
fröpris till oljevärde, bör i fortsättningen beaklas inom ramen för den
ersättning som utgår Ull jordbruket för koslnader för uppsamling och förädling.

Prop. 1980/81:190 17

Beträffande
utbytesexport gäller f. n. atl jordbruket genom SOI för importerad olja
erhåller intäkterna från höjningar av normalfetlvaruavgif-ten som gjorts sedan
den 1 juli 1974. Denna andel är f n. 210,5 öre/kg. För svensk olja motsvarande
ca 40 % (kvantiteten regleras i särskilda avtal meUan SOI och margarinindustrin
och med jordbmksnämndens godkännande) av råvamförbmkningen inom
margarinindustrin får SOI hela fett-vamavgiflen. Jordbmksnämnden föreslår alt
SOI för regleringsårel 1981/ 82 får hela fettvamavgtften för en kvantitet motsvarande
oljeinnehållet i den inhemska fröskörden, dock högst motsvarande
fettvaruavgiflen på den totala fettkonsumtionen.

Nämnden
kommer senare att utvärdera effekterna av den förordade omläggningen av
fettvamregleringen.

Jag
biträder jordbmksnämndens förslag. Det ankommer på regeringen att besluta i
dessa frågor.

Jordbruksnämnden
bör vid kommande justeringstillfällen under den förestående
prisregleringsperioden efter överläggningar med Lantbmkarnas
förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen till regeringen inkomma med
förslag till fördelning av de totala beloppen på olika produkter samt till de
ändringar av mittpriser, prisgränser och införselavgifter som krävs för att
jordbmket skall tillföras avsedda intäktsökningar. Det ankommer därefter på regeringen
att besluta härom.

Riksdagen
medgav våren 1980 att statens jordbruksnämnd för säsongmässig lagring av
jordbmksprodukter för budgetåret 1980/81 får disponera en rörlig kredit på
högst 195 milj. kr. i riksgäldskontoret. Jordbmksnämnden har föreslagit att på
gmnd av höjda varuvärden och förväntat ökat lagringsbehov under budgetåret
1981/82 krediten höjs till 250 milj. kr. och att den får utnyttjas för
budgetåret 1981/82 främsl för utjämningslagring av smör och köttvaror. Även
enligt min mening bör en höjning ske av den röriiga krediten. Jag föreslår
således alt en rörlig kredit på högsl 250 milj. kr. i riksgäldskontoret ställs
till nämndens förfogande för säsongmässig lagring av jordbmksprodukter för
budgetåret 1981/82.

Riksdagen
medgav också att jordbmksnämnden för inlösen av inhemskt oljeväxtfrö för
budgetåret 1980/81 får disponera en röriig kredit på högsl 50 milj. kr. i
riksgäldskontoret. Jordbmksnämnden har i sin anslagsframställning för
budgetåret 1981/82 begärt att få disponera en motsvarande kredU. Jag biträder
nämndens förslag.

3.2
Införselavgiftsmedel m. m.

1
bilaga 1 redovisas användningen av införselavgiftsmedel m. m. under
regleringsåret 1979/80 liksom också beräkningen av införselavgiftsmedel som
inflyter under regleringsåren 1980/81 och 1981/82. Den huvudsakliga
medelsdisposifionen för regleringsåret 1979/80 framgår av följande tabell, i
vUken även den preliminära disposifionen för regleringsåret 1980/81 redovisas.

2
Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 190

Huvudsaklig medelsdisposition av införselavgiftsmedel m.
m. regleringsåren 1979/80 och 1980/81

1979/80 1980/81

1 OOO-tal kr. I OOO-tal kr. prel.

Inkomsler

3 949'

9 587-

Från föregående regleringsär kvarstående införselavgifter
Under resp, regleringsår influtna införselavgifter

373 902 160 797

339 600 170 000

519187

exkl. fodermedel

Summa
538 648

fodermedel

Ulgifier

a) Av
medel imm fördelningsplanen

Svensk spannmålshandel

Sveriges potatisintressenter

Sveriges oljeväxlintressenler

Svensk köllhandel

Svensk köllhandel, utbyteshandel

Föreningen för mejeriprodukter

Svensk ägghandeP

Marknadsreglerande åtgärder för slaklkyckling

Kostnadskompensation mjölk, norra Sverige

Regionalt bidrag, köttregleringen

Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete

Djurhälsovård, kontrollverksamhet m. m.

Stöd till odling av konservärter och andra

köksväxter

Stöd till odling av bruna bönor

Stöd till odling av vallfrö

Fonden för kollektiva åtgärder inom biodhngen

Reserv till jordbruksnämndens förfogande

b) Av medel uianför fördelningsplanen Utbyleshandel
nötkött, öststaterna Utbyteshandel kött och fläsk Pristillägg får- och lammkött
Svensk matpotaliskontroll Sveriges utsädesförening, potatisförädling Sveriges
potatisodlares riksförbund Bidrag till Stiftelsen för ackordhäst-organisationens
bevarande Bidrag till fraktkostnader för mjölk och grädde Prisåterbäring till
pälsdjursuppfödare Slöd till odling av vallväxtfrö Fonden för kollekliva
ålgärder inom biodlingen Restitution av införselavgifter på styckningsdetaljer
av kött och fläsk samt av införselavgifter på ost Stöd till maltproduktionen

Summa Summa utgifter

Saldo vid utgången av resp. regleringsår

3 000

2 000

34 500

19 500

44 700

0

18 000

0

4 928

32 366

208 700

167 000

48 500

70 100

1000

0

13 500

20 500

5 000

5 000

8 500

8 500

25 000

25 000

2 500

2 500

700

1400

0

2000

500

500

9 077

80 834

428
105

437 200

22 807

25 000

45 072

17 634

13 424

15 500

4 272

4 425

1070

0

2 050

2 353

475

475

274

300

2 500

2 000

4 000

6000

300

300

12 299

6000

2000

2000

110543

81987

538648

519187

' Intäktsräntor saml överskott från föregående år. '
Intäktsräntor från föregående år.

'Svensk ägghandel erhöll 1978/79 10 milj. kr. med
återbetalningsskyldighet till kommande års fördelningsplan.

Prop. 1980/81:190 19

Fördelningsplanen
för reglering.såret 1980/81 utgör enligt riksdagens beslut 267,2 milj. kr.
Härtill kommer inflytande avgifter för fodermedelsimporten, f.n. beräknade
lill 170 milj. kr., varvid fördelningsplanen omfattar 437,2 milj. kr.
Jordbruksnämnden beräknar de disponibla inkomsterna av införselavgifler till
519.2 milj. kr., vilket innebär ett beräknat överskott av 82 milj. kr. sedan
medel avsatts till fördelningsplanen. Definifiv fördelningsplan för
regleringsåret 1980/81 kan fastställas först efter utgången av regleringsåret.

De
ändamål utanför fördelningsplanen som får täckas av införselavgifismedel
beräknas för regleringsäiel 1980/81 helt ta i anspråk det beräknade överskottet
av 82 milj. kr.

Sammanställningen
avseende regleringsårel 1980/81 skiljer sig på några punkter från de
beräkningar som lagts fram i prop. 1979/80:162. Sålunda har utbyteshandel med
kött och fläsk, som angavs till 50 milj. kr., lagits upp med beräknade
fillgängliga medel, 17,6 milj. kr., prisåterbäring till pälsdjursuppfödare
minskals med 2 milj. kr. till 2 milj. kr. samt restitution av införselavgifter
minskats med 3 milj. kr. till 6 milj. kr. Bidraget till Sveriges potatisodlares
riksförbund har ökats med 153 000 kr., då nämnden tillstyrker etl
tilläggsanslag för regleringsårel 1980/81 för lönehöjningar under år 1980 med
delta belopp.

Beräknade tillgängliga
medel 82,0 milj. kr. går helt åt till ändamål utanför fördelningsplanen. I den
mån tillgängliga medel blir slörre än 82,0 milj. kr. bör överskjutande belopp i
första hand användas til! att betala utbyteshandel med kött och fläsk upp fill
elt belopp av 50 milj. kr. Därefter eventuellt kvarstående belopp bör användas
lill ändamål inom fördelningsplanen med hänsyn lill atl 31,1 resp. 4,8 milj.
kr. för utbytes-handel med kött och fläsk i brist på medel utanför
fördelningsplanen togs från fördelningsplanerna regleringsåren 1978/79 och
1979/80.

Jag
har inte någon eiJnran mot vad jordbruksnämnden anfört rörande
införselavgtflsmedlens disposition under regleringsåren 1979/80 och 1980/ 81.

Jordbruksnämnden
beräknar atl det under regleringsåret 1981/82 inflyter 531 milj. kr. i form av
införselavgiftsmedel, inkl. räntor från föregående år. Härav avser 165 milj.
kr. fodermedel.

Jordbmksnämnden
föreslår att fördelningsplanen för regleringsårel 1981/82 bör omfatta 267,2
milj. kr. jämte inflytande fodermedelsavgifter, som beräknas till 165 milj. kr.
eller totalt 432,2 milj. kr. Jag biträder nämndens förslag.

Med
hänsyn till ovissheten rörande regleringsekonomins utveckling lägger nämnden
inte fram någon fullständig fördelningsplan för det preliminärt beräknade
beloppet. Nämnden bör återkomma med fullständigt förslag till preliminär
fördelning i samband med förslaget till justering av införselavgifter m. m. fr.
o. m. den I juli 1981. Nämnden bör liksom tidigare, efter hörande av
Lantbmkarnas förhandlingsdelegation och

Prop. 1980/81:190 20

konsumentdelegationen,
få jämka delbeloppen mellan de ohka regleringsföreningarna och besluta om
fördelning av det belopp som kan komma att stä till nämndens förfogande.

Jag
har inget att erinra mot atl Svensk spannmålshandel liksom hittills tillförs
införselavgifter för viss utbyteshandel med brödsäd. V'dare bör Sveriges
oljeväxtinlressenter tillföras inflytande fettvaruavgifter i enlighet med vad
jag har förordat i föregäende avsnitt.

Medelsbehovet
under regleringsårel 1981/82 för de ändamål utanför fördelningsplanen som jag
anger i det följande bör i första hand täckas av införselavgiftsmedel.

De
införselavgifter som inflyter till följd av uthyteshundel med kött och fläsk
har av nämnden beräknats komma att uppgå till 75 milj. kr. Av della belopp bör
25 milj. kr., som avser utbyteshandel med öststaterna, föras över till Svensk
kötthandel. Återstående 50 milj. kr., som avser utbyteshandel med andra
länder, bör föras över till Svensk kötthandel i enlighet med de gmnder som
redovisades i prop. 1978/79:208.

Kostnaderna
för pristillägg för får- och lammkött av 530 öre per kg bestrids under
regleringsåret 1980/81 med 10 milj. kr. från anslaget Prisreglerande åtgärder
på jordbmkets område och med 15,5 milj. kr. av införselavgiftsmedel utanför
fördelningsplanen. Jordbmksnämnden beräknar kostnaden för pristillägget till
25,5 milj. kr. under regleringsåret 1981/82. Jag föreslår att av pristillägget
på får- och lammkött bekostas även för regleringsåret 1981/82 10 milj. kr. frän
anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område och resterande belopp,
15,5 milj. kr., med införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen. Härutöver
kan nämnas att regeringen har bemyndigat nämnden atl under regleringsåret
1980/ 81, inom ramen för prisstoppet på kött av andra djurslag, utbetala
pristillägg utöver 530 öre per kg intill ett belopp av 11,5 milj. kr.

Till
Svensk matpotaliskontroll (SMAK) har för regleringsåret 1980/81 av medel
utanför fördelningsplanen reserverats högsl I 050 000 kr. för
upplysningsverksamhet på matpotutisområdet. För regleringsåret 1981/ 82
föreslås en höjning av beloppet lill I 115 000 kr.

Ersättningen
till SMAK för den officiella kontrollen av matpotatis föresläs uppgå till högst
3 480 000 kr. 1 delta belopp ingår 100000 kr. för utvecklingsarbete. Nämnden
avser atl återkomma rörande lönehöjningen under år 1981. Jag har inget att
invända mot dessa förslag.

Sveriges
potatisodlares riksförbund (SPOR) har för regleringsåret 1980/ 81 erhålht ett
belopp av 2 200 000 kr. för sin verksamhet med effektivisering av
matpotatisodlingen. Nämnden föreslår ett tilläggsanslag för regleringsårel
1980/81 med 153 000 kr. för lönehöjningar under år 1980 samt ett anslag av
2367000 kr. för regleringsårel 1981/82. Jordbmksnämnden avser att återkomma
rörande löneökningar under år 1981. Nämnden redovisar att den vid bedömningen
av anslagskraven från SMAK och

Prop. 1980/81:190 21

SPOR
har följt de anvisningar som gäller för myndigheternas anslagsframställningar.
Jag har inget att erinra mot detla.

Stiftelsen
Jör ackordhästorganisationens bevarunde bör i enlighet med nämndens förslag
tillföras oförändrat 475 000 kr.

Vidare
föreslås att nämnden under regleringsåret 1981/82 får disponera högst 4 milj.
kr. av avgiftsmedel utanför fördelningsplanen för återbäring till
pälsdjursuppfödare av den del av priset på inhemskl foder för
pälsdjursuppfödning som är hänföriig till införselavgifterna på fodermedel.
Jag biträder även detta förslag.

Bidraget
för att begränsa fruktkostnudernu för mjölk och grädde till vissa områden i de
nordligaste länen bör, som nämnden föreslagit, ulgå med 300000 kr. under
regleringsårel 1981/82.

För
stöd tdl vullfröodUngen föreslår jordbmksnämnden för regleringsåret 1981/82
att 6 milj. kr. anvisas av medel utanför fördelningsplanen. Jag har inget att
erinra mot detta förslag.

TUl
fonden för koUektiva åtgärder inom biodlingen har under regleringsåret 1980/81
förts 800000 kr., varav 500000 kr. inom och 300000 kr. utom fördelningsplanen.
Jordbmksnämnden föreslår atl motsvarande belopp skall utgå under regleringsåret
1981/82. Jag har inget att invända mot detta under fömtsättning att 500000 kr.
anslås inom fördelningsplanen.

Kostnaderna
för restitution uv införselavgifter för styckningsdetaljer av kött och fläsk
samt för ost beräknas av nämnden till 2 milj. kr. för regleringsåret 1981/82.
Jag har inget alt erinra mot denna beräkning.

För
stöd tiU maltproduktionen bör enligt nämndens förslag I milj. kr. ulgå under
regleringsåret 1981/82. Jag bilräder även detta förslag.

Med
hänsyn till ovissheten om den faktiska avgiftsuppbörden föreslår
jordbmksnämnden att den röriiga krediten på 120 milj. kr. får stå kvar även
under regleringsåret 1981/82 och ätt den får användas för ändamål inom och utom
fördelningsplanen samt för sockerregleringen. Jag bilräder förslaget med
tillägget att krediten inte, utan regeringens särskilda medgivande, får
användas för finansiering av utbyleshandel med kött och fläsk. Det bör ankomma
på regeringen att närmare föreskriva hur krediten får utnyttjas och villkoren
för detta.

3.3
Sockerregleringen m. m.

Riksdagen
godkände år 1979 regeringens förslag lill prisreglering för sockerbetor för
tiden den Ijuli 1979-den 30 juni 1982 (prop. 1978/79:208, JoU 1978/79:36, rskr
1978/79:417). Riksdagen godkände år 1980 regeringens förslag till
prisreglering för socker för tiden den 1 juli 1980-den 30 juni 1982 (prop.
1979/80:162, JoU 1979/80:47 och 49, rskr 1979/80:413). Inom ramen för vad som
gäller för resp. prisregleringsperiod skall årligen fastställas kompensation
för ökade produkfionsmedelspriser m. m. för

Prop. 1980/81:190 22

betodlarna
och ökade produktionskostnader för sockerbolaget. Det ankommer på regeringen
att under regleringsperioden besluta i dessa frågor.

Efter
förslag av statens jordbmksnämnd i samförstånd med nämndens
konsumentdelegation, Sveriges betodlares centralförening och Svenska
Sockerfabriks AB har regeringen den 26 februari 1981 fastställt sockerbetsareal,
arealbidrag, gmndpris på sockerbetor, pris pä socker, m. m. för regleringsåret
1981/82.

Med
stöd av regeringens bemyndigande tillkallade jag år 1980 en kommitté för att
utreda sockernäringens framlida omfattning, inriktning, organisation och
struktur. Kommittén kommer bl. a. att lämna förslag om sockerbelsarealens
framtida omfattning. Utredningen beräknas vara klar tidigast våren 1982.

Riksdagen
bemyndigade år 1979 regeringen atl träffa avtal med sockerbolaget och Sveriges
betodlares centralförening angående fortsatt verksamhet vid Karpalunds sockerbmk
(prop. 1978/79:208, JoU 1978/ 79:36, rskr 1978/79:417). Avtalet har avseU
driften under 1980 och 1981 års kampanjer och innebär för statens del att
bidrag lämnas ur sockerregleringsfonden med ca 3,3 milj. kr. resp. 3,7 milj.
kr. Motsvarande bidrag lämnas av sockerbolaget och betodlarna.

I
avvaktan på ett slutligt ställningstagande till sockerutredningens förslag och
för att möjliggöra fortsatt drift vid sockerbmkel i Karpalund under 1982 års
kampanj har överläggningar ägt mm mellan representanter för
jordbruksdepartementet, betodlarna och sockerbolagel om formerna för en
överenskommelse som möjliggör fortsatt drift. Vid överläggningarna har som
utgångspunkl för statens del gällt atl bidrag för fortsatt drift kan lämnas
endast i form av arealökning. Med anledning härav får jag anföra följande.

Statens
bidrag utgår i form av utökad sockerbetsareal för 1981 års kampanj med 500 ha
utöver vad jordbmksnämnden föreslagit efter överläggningar med berörda parter.
Ärealökningen skall i första hand erbjudas odlare som även odlar fabrikspotatis
för stärkelseproduktion. Utgångspunkten härvid är att reduktion sker av
motsvarande areal fabrtkspotatis. Regeringen har fastställt sockerbetsarealen
för 1981 års kampanj till 52 000 ha.

Jag
föreslår nu att riksdagens godkännande inhämtas av att arealen utökas med
ylterligare 1 000 ha under 1982 års odling. Därmed kommer sockerbetsarealen att
uppgå till 53 000 ha för år 1982. En strävan bör vara all också med
denna arealökning åstadkomma ;n minskning av fabrikspotatisodlingen.
Frågan om förtur för potatisodlarna vid kvoteringen av arealökningen för år
1982 får prövas vid kommande prisöverläggningar. Arealökningen är inte avsedd
att uppfattas så att sockerutredningens förslag föregrips.

Sveriges
betodlares centralförening och sockerbolaget har kommit överens om att odlarna
lämnar ett bidrag till bolaget på 3 milj. kr. för 1982

Prop. 1980/81:190 23

års
kampanj genom motsvarande reducering av betpriset. Bidraget utgår endast under
fömtsättning att arealökningarna för 1981 och 1982 ärs kampanjer kommer till
stånd och är motiverat av att sockemtredningen inte beräknas vara klar förtän i
början av år 1982 och av att fortsatt drift vid sockerbruket i Karpalund anses
nödvändig för att klara arealökningen.

De
åtgärder som jag nu har redovisat tryggar således driften vid Karpalunds
sockerbmk också under år 1982 samtidigt som kostnaderna för regleringen av
fabrikspotatis för stärkelseproduklion bör kunna minskas. 1 den senare frågan
kommer kommittén för industrins råvam-kostnadsutjämning senare i vår att lämna
vissa förslag.

3.4
Prisstödet till jordbruket i norra Sverige

Syftet
med prisstödet i norta Sverige är att höja lönsamheten hos jordbmket i detta
område till en nivå som är jämförbar med den som uppnås vid det mellansvenska
jordbmket. Stödet utgår i form av pristillägg på mjölk, kött och fläsk samt
lill smågrisproduktion och getskötsel. Dessutom utgår ett särskill prisstöd
till rennäringen i form av pristillägg på renkött. Prisstödet till jordbruket
utgår inom olika stödområden med varierande belopp.

Prisstödet
till jordbmket i norta Sverige har under 1970-talet setts över vart tredje år.
Den senaste översynen gjordes år 1979 och ledde lill att stödet enligt
riksdagens beslut justerades per den 1 juli 1980 (prop. 1979/ 80:162, JoU
1979/80:47 och 49, rskr 1979/80:413). I propositionen uttalade jag att en
allmän översyn av prisstödet borde ske vart tredje år. Jag betonade att ett av
jordbmkspolitikens huvudsyften är att tillförsäkra dem som är sysselsatta inom
jordbmket i alla delar av landet en ekonomisk och social standard som är
likvärdig med den som jämförbara grupper uppnår. Detta fömtsatte enligt min
mening att prisstödets syfte inte urholkades under treårsperioden. Om
produktionskostnaderna utvecklas på etl ogynnsamt sätt, borde därför
prisstödet kunna justeras. En av utgångspunkterna för bedömningen borde därvid
vara förändringarna i PM-index. Jag uttalade slutligen att vid den allmänna
översyn av prisstödet som borde ske inför utgången av treårsperioden borde det
nu tiUämpade prisstödet utvärderas. Riksdagen beslöt att biträda de förslag
till förbättring av prisstödet som framlades. Samtidigt uttalades att
åtskilligt talade för en mera övergripande och parlamentariskt förankrad
översyn av stödet lill jordbmket i norra Sverige. Dessutom framfördes att en
justering av prisstödet skulle kunna ske under treårsperioden så att dess syfte
upprätthålls.

Regeringen
uppdrog åt statens jordbmksnämnd att under perioden den 1 juli 1980-den 30 juni
1983 följa, bedöma och redovisa effekterna av prisstödet fill jordbmket i norra
Sverige. Om produktionskostnaderna

Prop. 1980/81:190 24

utvecklades
på ett ogynnsamt sätt, skulle nämnden under perioden komma in med förslag till
de justeringar av prisstödet som bedömdes erforderiiga för att stödets syfte
skulle kunna upprätthållas. En av utgångspunkterna för bedömningen skulle vara
förändringarna i PM-index. Vidare skulle samråd ske med lantbruksstyrelsen.

Jag
vill här erinra om alt vid den översyn som skedde inföi den I juli 1980 utgick
jordbmksnämnden i sina beräkningar från jämförande produk-fionskostnadskalkyler
för mjölk och köttproduktion i mellersta och norra Sverige. Av beräkningarna
framgick att skiUnaden i produktionskostnader väl motsvarades av utvecklingen
av PM-index. Vid uppräkningen av prisstödet till jordbmket i norra Sverige per
den 1 juli 1980 utgick nämnden därför i huvudsak från den allmänna
kostnadsstegringen mätt med PM-index.

Jordbruksnämnden
har nu efler samråd med lantbruksslyrelsen inkommit med en redovisning av sitt
uppdrag. Nämnden redovisar alt PM-index under perioden oktober 1979-oklober
1980 har stigit med 14,7%. En uppräkning av stödnivån med PM-index ger en ökad
kostnad med ca 27,6 milj. kr. Med hänsyn till den i beräkningarna förutsatta
produktionsutvecklingen och vid den angivna uppräkningen av stödet ökar
kostnaderna enligt nämnden med yUeriigare 1 milj. kr., totah således 28,6 milj.
kr.

För
egen del vill jag betona att de problem med lönsamheten som föreligger inom
jordbmket i det aktuella området är av allvarlig nalur. Det är därför viktigt
från såväl jordbrukspolitiska som regionalpolitiska synpunkter att prisstödet
till jordbruket i norta Sverige inte urholkas. Mot bakgrund av jordbmksnämndens
redovisning förordar jag att en uppräkning per den 1 juli 1981 görs av
prisstödet. En uppräkning bör samtidigt göras ocksä av prisstödet till
rennäringen.

Jag
föreslår att uppräkningen motsvarar de belopp inom resp. stödområden som
jordbmksnämnden har angett. Beloppen och stödområdena framgår av bilaga 2.

Slutligen
vUl jag här också nämna atl jag den 26 mars 1981 fått regeringens bemyndigande
att tillkalla en kommitté med uppgift att se över det slatliga stödet lill
jordbruket i norra Sverige.

3.5
Industrins råvarukostnadsutjämning

3.5.1
Allmän bakgrund och reformbehov

1
Sverige, liksom i flertalet västeuropeiska länder, tillämpas inom
jordbmksprisregleringen en s. k. producentprislinje. Detta innebär all
producentpriserna på jordbruksprodukter främst genom ett gränsskydd i form av
införselavgifter hålls på en högre nivå än vid helt fri import. Den industri,
främst livsmedelsindustrin, som använder jordbruksråvaror i sin fillverkning
måste därför köpa såväl inhemska som importerade råvaror till

Prop. 1980/81:190 25

ett
pris som i regel överstiger det s. k. världsmarknadspriset. Om inga särskilda
åtgärder vidtas kan följaktligen denna industri både på hemmamarknaden och vid
export komma i ett sämre läge än konkurrenter i andra länder som har tillgång
till jordbmksråvarorna till världsmarknadspris eller annat lägre pris. För att
neutralisera sådana konkurrensnackdelar eller förhindra att de uppkommer kan
man tillämpa olika system för råvarukostnadsutjämning eller
råvaruprisutjämning.

Traditionellt
har den inhemska industrins konkurtensnackdelar gentemot import utjämnats
genom atl de tullar som utgått på industriprodukter som innehåller
jordbmksråvaror fömtom etl manufaktureringsskydd även innehållit kompensation
för de högre råvarupriserna inom landet. Vid export av
livsmedelsindustriprodukter har restitution medgetts av eriagda tullar och
avgifter på ingående jordbruksråvaror eller - i fråga om inhemsk råvara -
exportbidrag lämnats.

Vid
EFTA-konventionens tillkomst år 1960 inkluderades vissa av livsmedelsindustrins
produkter bland de varor för vilka tullarna successivt skulle avskaffas. De i
dessa produkter ingående råvarorna lämnades däremot i regel utanför EFTA:s
tullsänkningsprogram. För att inte försämra konkurrensförmågan hos den industri
som tillverkar sådana produkter gentemot utländska tillverkare av samma
produkter och för att inte försvåra jordbmkets avsättningsmöjligheter av
råvaror till följd av minskad produktion hos denna industri, vidtogs särskilda
åtgärder för att kompensera industrin för råvamfördyringen till följd av
jordbmksprisregleringen. Motsvarande problem skulle ha uppkommit vid
tillkomsten av EFTA-ländernas frihandelsavtal med EG om inte regler för
råvaruprisutjämning införts i även dessa avtal. Därmed kom två olika system
för utjämning av industrins råvamkostnader att tillämpas, nämligen intern
prisutjämning och extern prisutjämning.

Intern
prisutjämning infördes den 1 juli 1960 till följd av Sveriges anslutning till
EFTA-konventionen. Del innebär att tillverkare av vissa
livsmedelsindustriprodukter genom bidrag erhåller sina genom jordbmksprisregleringen
fördyrade råvaror till väridsmarknadspris. Bidrag lämnas för hela produktionen,
dvs. även för den del som exporteras.

Intern
prisutjämning medges f. n. för choklad- och konfeklyrvaror, biscuits och
wafers, fmkostflingor, senap, såser, soppor m. m., fiskkonserver o. d. samt
för starköl.

De
viktigare jordbmksprisreglerade råvaror som f. n. kan komma i fråga för
utjämning inom nyss nämnda färdigvamgmpper är mjölk-, ägg- och
spannmålsprodukter, socker, fettvaror och kött.

Kostnaderna
för den interna prisutjämningen (utom vad avser fettvaror för fiskkonserver)
bestrids från anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbmkets område. För alt
finansiera kostnaderna för prisutjämningen för choklad- och konfeklyrvaror,
biscuits och wafers samt för starköl utgår en utjämningsskatt på dessa varor
såväl för inhemsk produktion för avsätt-

Prop. 1980/81:190 26

ning
inom landet som vid import. Skallen uppgår fr. o. m. den I januari 1979 till
110 öre per kg för choklad- och konfeklyrvaror saml biscuits och wafers samt
till 8 öre per liter för starköl. För övriga varor inom det interna systemet
utgär inte någon utjämningsskau. Kostnaderna för dessa finansieras således med
budgetmedel.

Kostnaderna
för den interna prisutjämningen uppgick för budgetåret 1979/80 till 185 milj.
kr. Härav utgjorde kostnaderna för den med utjämningsskalt finansierade
prisutjämningen 149 milj. kr. och prisutjämningen för övriga varor 36 milj.
kr. Den totalt influtna utjämningsskatten beräknas för budgetåret 1979/80 till
146 milj. kr.

Den
interna prisutjämningen administreras något olika för de olika vamgrupperna.
Riksskatteverket handlägger i samråd med jordbmksnämnden prisutjämningen för
choklad- och konfeklyrvaror, biscuits och wafers samt starköl i samband med
uppbörd av utjämningsskatten. Tillverkare av ifrågavarande produkter har all
till riksskatteverket redovisa skattebelagd produktion. Prisuljämning för
faktiskt använda råvaror avräknas i princip mot utgående utjämningsskatt. För
exporterade produkter erläggs inte någon utjämningsskalt. Prisutjämningen för
övriga produkter i det interna systemet handhas helt av jordbruksnämnden.

Extern
prisutjämning infördes i Sverige fr. o. m. den I april 1973 till följd av
Sveriges frihandelsavtal med EG och därav föranledda ändringar i
EFTA-konvenfionen. Det innebär att man tar ul röriiga avgifter vid import och
utbetalar motsvarande bidrag vid export. Prisutjämningen sker således genom att
man med de röriiga avgifterna åstadkommer en råvamfördyring för de importerade
färdigvarorna till samma nivå som för motsvarande i Sverige tillverkade varor.
Vid export lyfts fördyringen av genom bidrag.

Det
externa systemet omfattar f. n. följande vamslag: fondantmassor, mandelmassor
m. m.; glass, glasspulver, puddingpulver m. m. och beredningar för
framställning av dryck, innehållande kakao; beredningar av mjöl och stärkelse;
makaroner m. m.; gryn och flingor av stärkelse; matbröd, skeppsskorpor och
andra enklare bakverk; bakverk utom biscuits och wafers; icke alkoholhaltiga
beredningar för framställning av drycker, glass, glasspulver, puddingpulver m.
m., andra livsmedelsberedningar; äggalbu-min; enzympreparat innehållande
födoämnen.

De
råvaror som kan komma i fråga för utjämning inom det externa systemet är i
huvudsak desamma som inom det interna systemet.

Kostnaderna
för den externa prisutjämningen utgörs av de exportbidrag som lämnas. Dessa
kostnader bestrids i första hand med införselavgiftsmedel från import av de
färdigprodukter som omfattas av det externa systemet och dämtöver med bl. a.
förmalningsavgiftsmedel. Kostnaderna för exportbidragen utgjorde under
budgetåret 1979/80 47 milj. kr. Härav täcktes I9 milj. kr. med inkomster av
röriiga avgifter från ifrågavarande produkter och resterande belopp med bl. a.
förmalningsavgiftsmedel. Den externa prisutjämningen administreras av statens
jordbmksnämnd.

Prop.
1980/81:190 27

Till
följd av jordbruksprisregleringen har vissa andra prisiiijämningsför-faranden
införts för att helt eller delvis avlyfta kostnadsbelastningen för tillverkare av
vissa produkter. Vissa av dessa förfaranden infördes redan före EFTÄ:s
tillkomst. Således medges bl. a. återbetalning av erlagd fettvamavgift för
produkter, huvudsakligen andra än livsmedel, som tillverkats av vegetabiliska
och animaliska fetter och oljor, bl. a. fiskkonserver, läkemedel, tvål och
tvättmedel. Prisrabattering förekommer för stärkelse som används för
tillverkning av derivat inom derivatindustrin och pappersindustrin. Vidare kan
nämnas att prisutjämning medges för socker vid tillverkning av dextran, som i
huvudsak används som ett blodersätlningsmedel. Genom s. k. tullkompensation
utjämnas den fördyring av vissa fettvaror som beror på tullskyddet pä dessa
råvaror. Slulligen kan också nämnas att återbetalning av avgift förekommer i
samband med export av varor och i vissa fall även vid tillverkning av varor, t.
ex. wellpapp och farmaceutiska specialiteter.

Kommittén
för industrins råvamkostnadsutjämning har sett över de olika systemen för
råvamkostnadsutjämning och lagt fram förslag till vissa förändringar i syfte
att bl. a. åstadkomma ett förenklat system.

Kommittén
framhåller bl. a. att en av fömtsättningarna för att produktionsmålet i 1977
års jordbmkspoUtiska beslul skall kunna förverkligas är en livskraftig och
effektiv svensk livsmedelsindustri, som kan förädla i första hand våra egna
jordbmksprodukter men ocksä importerade livsmedelsråvaror. Även om denna
industri i huvudsak är och kommer atl förbli en hemmamarknadsindustri är det
enligt kommittén angeläget atl möjligheterna till en utvidgad och lönsam
export tas tillvara, inte minst för mer förädlade livsmedelsindustriprodukter.
Kommittén konstaterar att den internationella konkurrensen är hård inom denna
industrisektor och att den ytterligare försvåras genom de handelshinder som olika
länder har infört på jordbruks- och livsmedelsområdet. Det är därtör enligt
kommittén angelägel alt söka finna vägar, som - för den industri vilken på
hemmamarknaden och vid export är föremål för inlernationell konkurrens — sä
längt möjligt neutraliserar jordbruksprisregleringens fördyring av
jordbmksråvarorna. Sådana åtgärder ingår i flertalet industriländers handels-
och livsmedelspolilik under benämningen råvaruprisuljämning.

Kommittén
har i sitt arbete beaktat dels de allmänna jordbrukspolitiska riktlinjerna, i
första hand produktionsmålets och prisregleringens utformning, dels behovet
att för den industri som använder svenska jordbmksråvaror så långt möjligt
åstadkomma konkurrensvillkor likvärdiga med dem som konkurtenter i andra länder
har. Kommittén har eftersträvat att bl. a. finna ett enhetligt och enkelt
system för råvamkoslnadsutjämningen. Vidare anser kommittén att i princip samma
prisnivå för råvarorna bör gälla inom landet i såväl icke prisutjämnade som i
olika utjämnade färdigvaror inom livsmedelssektorn och att denna prisnivå skall
vara densamma som råder för råvarorna som sådana till följd av jordbrukspris-

Prop. 1980/81:190 28

regleringen.
Därmed kommer inle konsumenterna alt vid prissättningen på olika livsmedel
belastas med mer än vad som är en följd av jordbruksprisregleringen. En sådan
belastning bör heller inle ske. Vid export av färdigvaror, som är föremål för
råvamkostnadsutjämning, bör enligt kommittén jordbruket enligt gällande
jordbrukspoliliska rikllinjer bidra med medel som molsvarar allernativkostnaden
för export av ingående jordbmksprisreglerade råvaror. Med hänsyn till rådande
slatsfinansiella läge har kommittén som mål haft att de föreslagna
utjämningssystemen om möjligt bör vara självfinansierande. Kommittén har vid sin
prövning även beaktat internationella regler. Den har vidare försökt ange
ramarna och principerna för den framtida utjämningen och anser att
detaljfrågorna bör kunna överlåtas till den myndighet som kommer att ges
huvudansvaret för tillämpningen av utjämningsanordningarna.

Remissinstanserna
har i huvudsak inte haft något att erinra mot de allmänna principer som legat
lill grund för kommitténs överväganden.

För
egen del vill jag anföra följande. De allmänna utgångspunkter som legat lill
grund för kommitténs överväganden finner jag i likhet med remissinstanserna väl
valda och avvägda. Jag ansluter mig även till den uppfattning som framförts av
såväl kommittén som remissinstanserna i fråga om behovet av en effektiv och
livskraftig livsmedelsindustri. Det är av stor betydelse för jordbmket att det
inom landet finns en rationell livsmedelsindustri, som kan förädla och
marknadsföra jordbrukets produkter. Det ligger även i konsumenternas intresse
att ha en livsmedelsindustri som är konkurrenskraftig och effektiv så alt
konsumenternas berättigade krav på säker tillgång till livsmedel av hög
kvalitel till rimliga priser kan tillgodoses. Genom olika ålgärder från
samhällels sida kan fömtsättningarna för en livskraftig industri förbättras. En
sådan åtgärd utgör bl. a. råvarukostnadsutjämningen för viss industri som
använder jordbmksprisreglerad råvara. Med hjälp av prisutjämningen
neutraliseras för denna industri sådana konkurrensnackdelar som, både på
hemmamarknaden och vid export, annars skulle uppstå i förhållande till
industrier i andra länder som har tUlgång till jordbmksråvarorna till
världsmarknadspris eller annat lägre pris.

De
förslag som jag i det följande lägger fram har utformats med hänsynstagande
fill våra internationella åtaganden enligt EG-, EFTA- och GATT-avtalen. Vid
tillämpningen av råvarukostnadsutjämningen bör en av utgångspunkterna givetvis
vara att internationella regler beaktas.

3.5.2
Råvarukostnadsutjämningens utformning

Som
grund för kommitténs översyn av råvarukostnadsutjämningen har legat behovet av
prisutjämnande åtgärder. Enligt kommitténs uppfattning bör liksom hittills vid
behovsprövning i första hand hänsyn tas till den intemationella
konkurrenssituationen. För att interna utjämningsanord-

Prop. 1980/81:190 29

ningar
och utjämning vid import skall var befogade måste enligt kommitténs mening de
berörda varorna vara utsatta för sådan importkonkurtens atl avsättningen av
och/eller priset på de svenska varorna på hemmamarknaden i avsaknad av
utjämningsanordningar skulle påverkas i nämnvärd grad. Vad gäller
utjämningsförfarandet vid export förordar kommittén mindre långtgående krav på
effekterna av den internationella konkurrensen. Detla kan sägas innebära en
fortsatt tillämpning av nu gällande ordning. Det medför samtidigt en betydande administrativ
förenkling.

Kommittén
har övervägt olika metoder att fastställa behovet av pris-Utjämnande åtgärder.
Kommittén förordar att denna fråga får prövas av ett råd inom den myndighet som
får huvudansvaret för tillämpningen av pris-utjämningsförfarandet. Den formella
beslutsrätten skall givetvis ligga hos myndigheten.

Flertalet
remissinstanser har inte haft något att erinra mot de villkor kommittén ställt
upp för behovsprövningen. Några remissinstanser betonar kraven på att en
verklig konkurtens bör föreligga, vissa anser atl ett tillräckligt villkor för
atl medge prisutjämning är att en produkt innehåller jordbmksprisreglerad
råvara.

Jag
delar kommhléns uppfattning när det gäller behovsprövningen. Jag tillstyrker
även kommitténs förslag alt prövningen sker hos den myndighet som får
huvudansvaret för prisutjämningen. Beträffande det av kommittén föreslagna
rådet återkommer jag i det följande.

Kommittén
anser att de färdigvaror som kan komma i fråga för prisutjämning i princip
skall uppfylla följande villkor, nämligen att

de
skall utgöra mer industriellt förädlade varor, framställda helt eller delvis av
jordbmksprodukter,

de
skall vara framställda av sådana jordbmksprodukter som, om färdigvarorna
tillverkas t Sverige, är fördyrade som en följd av jordbmksprisregleringen och
tullarna på fettvamområdet,

de
skall ulgöra sådana varuslag som tillverkas inom landel eller konkurterar med
varor som tillverkas inom landet,

de
inom landet tillverkade varorna skall vara utsatta för internationell
konkurtens, på hemmamarknaden och/eller exportmarknaden. I konkurrentprodukterna
fömtsätts jordbmksprodukter förekomma lill världsmarknadspris.

Produkter
som ligger nära råvaran - de egentliga jordbmksprodukterna - kommer enligt
dessa kriterier även i fortsättningen atl omfattas av jordbmksprisregleringens
regler.

Kommittén
anser att följande livsmedelsindustriprodukter f. n. bör omfattas av
råvamkoslnadsutjämningen, nämligen

dels
de produkter som f. n. omfattas av intern eller extern prisutjämning,

dels
följande produkter, nämligen vissa fisk- och skaldjursberedningar,
köttberedningar med mindre än 40% innehåll av köttvara, vissa slag av barnmat,
fmkler frysta med socker, kanderade fmkler, sylt, marmelad

Prop. 1980/81:190 30

etc,
vissa sockrade safter, sockrade läskedrycker samt vissa polatispro-dukter av
typ pommes frites, potatissallad och liknande.

För
sockrade läskedrycker bör enligt kommittén prisutjämningsåtgärder vidtas endast
vid export.

Belräffande
andra produkter än livsmedelsindustriprodukter - s. k. tekniska produkter —
anser kommittén vidare atl sådana som f. n. är föremål för någon form av
uljämningsåtgärder bör inordnas under det gemensamma utjämningsförfarandet.

Kommittén
anser att regeringen bör besluta om vilka varuslag som bör kunna omfattas av
råvarukostnadsutjämningen. Den myndighet som ges huvudansvaret för
prisutjämningen bör pröva behovel av prisutjämning i särskilda fall för
enskilda varor inom den ram som regeringen anger i fråga om vamslagen.
Myndigheten bör vidare fortlöpande följa utvecklingen på området och inkomma
med förslag lill regeringen rörande behovet av förändringar.

Av
kommitténs författningsförslag framgår närmare förslaget till
färdig-vamomfattning (se bilaga 4).

Flertalet
remissinstanser tillstyrker kommitténs förslag till vilka varuslag som bör
kunna komma i fråga för råvamkostnadsutjämning. Ett par remissinstanser
avstyrker prisutjämning för vissa av de föreslagna varorna, ett par
remissinstanser föreslår prisutjämningsåtgärder för ytteriigare några vamslag.
LRF avstyrker att köuberedningar innehållande mindre än 40% köttvara förs in
under råvamkoslnadsutjämningen. Kommerskollegium är tveksamt till att vissa av
de föreslagna produkterna som innehåller socker skall kunna komma i fråga för
prisutjämning. Sveriges industriförbund anser atl även s. k. folköl bör
inordnas i prisuljämningssystemet. LRF anser att biodlarna bör kompenseras för
ett högre sockerpris genom bidrag från sockertegleringsfonden. Kommerskollegium
avstyrker prisutjämning för sockrade läskedrycker vid expori, medan
industriförbundet inte kan se något skäl i att som enda produkt undanta dessa
produkter från prisutjämning vid import.

I
likhet med kommittén och remissinstanserna anser jag att det bör ankomma på
regeringen att beslula om vilka vamslag som bör kunna omfattas av
råvarukostnadsutjämning. Den närmare behovsprövningen för enskilda varor inom
den ram som regeringen anger i fråga om varuslagen, bör som jag tidigare
framhållit, göras av ansvarig myndighet. Myndigheten bör vidare fortlöpande
följa utvecklingen på området och inkomma med förslag till regeringen rörande
behovet av förändringar av färdigvamom-fattningen.

Jag
tillstyrker kommitténs förslag till vilka vamslag som f. n. bör kunna komma i
fråga för råvamkostnadsutjämning. Om behov av prisutjämning anses föreligga för
köttberedningar med mindre än 40% innehåll av köttvara bör myndigheten bevaka
atl inle önskvärda effekter uppstår inom jordbmksprisregleringen till följd av
eventuella gränsdragningsproblem

Prop. 1980/81:190 31

gentemot
köttberedningar med minst 40% innehåll av köttvara. Sådana köttberedningar
kommer även i fortsättningen att omfattas av jordbrtiks-prisregleringen. I
fråga om sockrade läskedrycker anser jag atl ett bemyndigande bör lämnas till
myndigheten att lillämpa prisutjämning även vid import. Jag vill dock erinra om
alt Sverige för andra än kolsyrade läskedrycker i GATT bundit tullfriheten,
vilket innebär alt elt externt prisutjämningsförfarande med rörlig avgift vid
import inte kan tillämpas för dessa varor. Detta föruisätter omförhandling av
GATT-bindningen.

Kommittén
har även lagt fram förslag om övergång till värdetullar för vissa fisk- och
skaldjursprodukter enligt tulltaxenr 16.04 och 16.05, Förslaget bereds f. n.
inom regeringskansliet. Det kan nämnas att de nuvarande vikttullarna i stor
utsträckning är bundna i GATT och en övergång till värdetullar kräver därför
omförhandlingar med berörda länder inom GATT. Kommitténs förslag till vilka
fisk- och skaldjursprodukter som bör kunna omfattas av råvamkostnadsutjämning
är anpassat till förslaget till ändring av tulltaxan. Det får ankomma på
vederbörande myndighet att ta ställning till behovet av prisutjämning på dessa
produkter.

Vad
beträffar prisutjämningsåtgärder för biodlingen vill jag erinra om atl
lantbmksstyrelsen f. n. gör en översyn av stödet till biodlingen. Stöd bör
emellertid inte lämnas inom ramen för råvaruprisutjämningen.

Enligt
nuvarande piisutjämningssysiem har man för varje färdigvarugrupp fastställt
vilka jordbmksprisreglerade råvaror som kan komma i fråga för utjämning. Därvid
har man för resp. grupp tagit med de råvaror som är de vanligast förekommande
ingredienserna.

Jag
delar kommitténs uppfattning att en gemensam råvamlista bör lUlämpas för
samtliga råvamkostnadsutjämnade livsmedelsindustriprodukter. För prisutjämnade
varor utanför livsmedelsindustriområdel bör för varje vamgrupp anges vilka
råvaror som får beaktas.

Vilka
råvaror som bör kunna omfattas av prisutjämning bör beslutas av den myndighet
som får ansvaret för prisutjämningen. Även sådana frågor som att en spärregel
bör tillämpas för ingredienser som ingår till ringa del i en färdigvara och att
prisutjämning bör tillämpas för vissa blandningar eller andra beredningar av
råvaror bör prövas av den ansvariga myndigheten.

Kommittén
har sökt åstadkomma ett förenklat och om möjligt enhetligt sy.stem för
prisutjämningen. Eftersom ett externt system innebär reglering av minsta
möjliga vammängder har kommittén ansett det naturligt all i första hand
undersöka möjligheterna att tillämpa ett externt system för hela vamområdet.
Ett annat skäl är enligt kommittén att vår största handelspartner EG tillämpar
ett sådant system. Det har enligt kommittén emellertid visal sig inte vara
genomförbart att välja endast etl externt system, bl. a. med hänsyn till
internationella åtaganden. Kommittén har inte heller ansett det vara lämpligt
att genomgående tillämpa elt internt system, bl. a. med hänsyn till att hela
den inhemska produktionen i sä fall

Prop. 1980/81:190 32

skulle
komma att omfattas av ett sådanl system även om utrikeshandeln är blygsam.

Kommittén
har således kommit fram till atl den mesi ändamålsenliga lösningen är att
lillämpa ett externt system för vissa varor och ett internt system för andra
varor. Enligl kommittén bör i princip sådana varor som f. n. omfattas av
externa åtgärder även i fortsättningen kunna inrymmas i elt externt system. När
det blir fråga om att utjämna nya livsmedelsindustriprodukter bör i första
hand det externa systemet väljas. Ell internt system bör även i fortsättningen
kunna tillämpas för de livsmedelsindustriprodukter som i dag utjämnas genom
interna åtgärder.

Kommittén
föreslår atl del inlerna systemet på livsmedelsområdet finansieras med en
utjämningsavgift. Denna avgifl kommer därmed atl ersätta den nu utgående
utjämningsskatten för vissa varor och de budgetmedel som f. n. utgår för
övriga varor i systemet. Enligl kommittén kan priserna till följd härav
beräknas stiga, främst för de varor som f. n. är budgetfinansierade, dvs. inle
är belagda med utjämningsskalt.

Kommittén
har övervägt om förändringen av det interna systemet för de varor som f. n.
inte är belagda med utjämningsskall bör ske i flera sleg. Regeringen har i
prop. 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m. m. uttalat att
utgångspunkten fr. o. m. budgetåret 1981/82 bör vara att den nu aktuella
råvamkoslnadsutjämningen utformas på ett sådant sätt att den inte medför några
nettoutgifter på budgeten. Vidare framhålls i propositionen att nya
finansieringsvägar således måste sökas för denna prisutjämning. Med hänsyn härtill
avstår kommittén från att framlägga förslag om en sådan förändring i flera
steg.

Flertalet
remissinstanser accepterar kommitténs förslag i fråga om val av system för
prisutjämningen liksom den föreslagna finansieringsformen för det inlema
systemet. Vissa remissinstanser anser del i princip önskvärt med ett externt
system för samtliga livsmedelsindustriprodukter. Flera remissinstanser,
jordbruksnämndens konsumentdelegation, LO, Sveriges industriförbund, Sveriges
kemiska industrikontor och KF, anser dock atl en förändring av det inlema
systemet för fmkostflingor, såser, soppor, m. m. bör ske stegvis under några
år. Dessa framhåller att prishöjningarna till konsument kommer att bli av en
sådan storleksordning alt negaliva effekter uppstår i form av minskad konsumtion
och därmed även minskad produktion och sysselsättning.

För
egen del vill jag anföra följande. Jag biträder i likhet med flertalel
remissinstanser kommitténs förslag i fråga om val av system för prisutjämningen.
Således bör för de livsmedelsindustriprodukter där prisutjämning i dag sker
genom interna åtgärder även i fortsättningen ell internt system kunna
tillämpas. Som kommittén framhåller undviker man därigenom att bryta
GATT-bindningar. Jag är f. n. inte beredd att förorda den omförhandling i GATT
som i så fall skulle krävas. Jag biträder även kommitténs

Prop.
1980/81:190 33

förslag
atl det interna systemet finansieras med en utjämningsavgift. Som jag framhöll
i prop. 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m. m. bör en
utgångspunkt för den nu aktuella råvarukostnadsutjämningen vara att den
utformas på etl sådant sätl atl den inle medför några nettoutgifter på
budgeten. Enligt kommittén beräknas förändringen av det interna systemet för
fmkostflingor, senap, såser och soppor, räknal efler förhållandena åren 1977-
1979, medföra en prishöjning till konsument med 4-5% inkl. mervärdeskatt men
exkl. evenluelll ändrade handelsmarginaler. För fiskkonserver samt choklad- och
konfeklyrvaror beräknas motsvarande siffra till 1 -2 %. Effekterna på konsumentpriset
kan naturligtvis variera mellan olika varor. Jag bedömer att en förändring av
det interna systemet inte medför sådana effekter att det skulle vara motiverat
atl genomföra förändringen stegvis under några år. Enligt min mening bör
förändringen i sin helhet ske per den 1 juli 1981.

Sådana
varor som f. n. omfattas av externa ålgärder bör även i fortsättningen kunna
inrymmas i ett externt system. När det blir fråga om att utjämna nya
livsmedelsindustriprodukler bör i första hand det externa systemet väljas. För
huvuddelen av de nya varor som kommittén föreslår bör omfattas av
prisutjämning, dvs. köttberedningar med mindre än 40% innehåll av köttvara,
vissa slag av barnmat, sockrade fmkter o. d., sylt, marmelad, vissa sockrade
safter och sockrade läskedrycker samt vissa potatisprodukter, bör ett externt
system tillämpas.

Vad
gäller sockrade frukter o.d., sylt, marmelad och vissa sockrade safter
hänföriiga till 20 kap. i tulltaxan har 1974 års trädgårdsnäringsulred-ning
lagt fram förslag om övergång från vikt- till värdetullar. Utredningen har i
sitt förslag huvudsakligen beaktat manufaktureringsskyddet för den inhemska
förädlingsindustrin och den fördyring av ingående trädgärdsrå-varor som är en
följd av tullskyddet för dessa råvaror. 1 de fall då fördyringen föranledd av
jordbmksprisreglerade råvaror är av störte betydelse för färdigvarorna har
utredningen ansett all råvarukostnadsutjämning bör kunna tillämpas för dessa
produkter. Som framgår av vad jag nyss har redovisat föreligger förslag om att extern
prisutjämning bör kunna tillämpas för vissa varor enligl 20 kap. i tulltaxan.

Trädgårdsnäringsutredningens
förslag har remissbehandlats och bereds f. n. inom regeringskansliet. Förslaget
fömtsätter i vissa fall omförhandlingar i GATT. Sådana förhandlingar pågår f.
n. Vid dessa förhandlingar kommer Sverige att förbehålla sig rätten alt ta ut
en rörlig avgift för prisutjämningen. Chefen för handelsdepartementet avser alt
sedan omförhandlingarna slutförts lägga fram förslag till tullar på varor
hänföriiga till 20 kap. i tulltaxan. Intill dess att GATT-förhandlingarna
slutförts och tullarna träder i kraft måste gällande GATT-bindningar iakttas
vid tillämpning av extern prisutjämning vid import.

Kommitténs
förslag till vilka råvampriser inom landet och på väridsmarknaden som bör
ligga till gmnd för prisutjämningen tillstyrks av 3 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr
190

Prop. 1980/81:190 34

flertalet
remissinstanser. Även jag ansluter mig till förslagel, som i huvudsak innebär
en fortsatt tillämpning av gällande ordning, vilken också är i överensstämmelse
med inom EFTA anlagna riktlinjer.

Jag
delar även kommitténs uppfattning att Sverige bör använda sig av de inom EFTA
överenskomna väridsmarknadspriserna utan tillägg av fraktkostnader för att
tillförsäkra den svenska förädlingsindustrin största möjliga
konkurtensneutralitet med andra länders industrier vad råvarukostnaderna
beträffar.

Kommittén
föreslår all maximeringen av uljämningsbeloppen för vissa slag av bröd
avskaffas för atl åstadkomma enhetlighet i prisuljämningssystemet. I denna
fråga ankommer det på regeringen alt beslula.

Jag
har inget att erinra mot kommitténs förslag i övrigl under denna punkl, bl. a.
alt prisutjämning bör medges för fördyringen lill följd av tullskyddel på vissa
fetter samt att hänsyn las till råvarupriserna inom EG och andra länder i de
fall världsmarknadspriserna stiger över Sveriges och EG:s prisnivå.

Vad
kommittén föreslagit i fråga om bestämning av rävaminnehåll föranleder inga
erinringar från min sida. Härvidlag får bl. a. administrativa hänsyn bli
avgörande för om faktisk råvaruförbrukning, standardrecept eller faktiskt
rävaminnehåll bör ligga lill grund för beräkning av bidrag och avgifter.

Jag
biträder också kommitténs förslag att nuvarande ordning beträffande de s. k.
utjämningsperioderna och basperioderna i princip bör bibehållas. Del ankommer
på myndigheten att besluta härom.

3.5.3
Finansiering uv råvurukostnudsutjämningen

Kommittén
föreslår som jag nyss nämnt och även biträtt att både etl internt och ett
externt system för rävarukostnadsuijämningen bör lillämpas. I det inlerna
systemet utbetalas bidrag (utjämningsbidrag) för hela den inhemska
produktionen, dvs. även för den del som exporteras. I det externa systemet
utbetalas bidrag endast vid export, exportbidrag.

När
det gäller finansiering av framtida råvarukostnadsutjämning har kommittén
siktat mot självfinansiering med hjälp av avgifter på färdigvarorna. I vissa
fall kan det enligt kommittén bli nödvändigt alt finna även andra
finansieringsvägar. Finansieringen av del interna systemet för
livsmedelsindustriprodukler föreslås ske genom en avgift (utjämningsavgift) på
färdigvarorna vid svensk tillverkning för hemmamarknaden och vid import. Det
externa systemet bör enligt kommittén finansieras genom avgtfter som tas ut vid
import (importavgifter). Vidare bör enligt kommittén jordbrtiket bidra rned
vissa medel till finansieringen, medan budgetmedel normalt inte bör anlitas
för finansieringen. Kommittén förutsätter dock atl kompensation för fördyringen
till följd av tullskyddet på vissa fetter även fortsäUningsvis lämnas av
budgetmedel.

Prop. 1980/81:190 35

Kommittén
framhåller att de föreslagna systemen innebär att den industri som tillverkar
ifrågavarande produkter, för den del av tillverkningen sotn avsätts inom
landet, i princip får en kostnadsnivå som motsvarar den som råder för övriga
livsmedelsindustriprodukler i vilka ingår jordbruksråvaror med det
jordbmksprisreglerade priset. De svenska konsumenterna får således enligt
kommitténs förslag i princip betala samma pris för jordbruksrävaran i vilka
livsmedel den än ingår.

Kommitténs
förslag innebär atl den nu utgående utjämningsskalten kan slopas.

Kommittén
föreslår att det inrättas en för hela råvarukostnadsutjämningen gemensam
utjämningskassa. Från denna kassa görs samtliga utbetalningar av bidrag. Till
kassan förs enligt förslaget samtliga avgifter som tas ul inom systemet samt
bidrag från jordbruket och budgetmedel.

Kommittén
framhåller att om dess förslag tillämpas pä de förhållanden som gällde för handelsmönslrel
åren 1977-1979 för livsmedelsindustriprodukler, skulle den föreslagna interna
prisuljämningen ge ell överskott till den gemensamma kassan på gmnd av dels
större import än export, dels något högre belastning på konsumenterna än enligt
nuvarande system. Det föreslagna externa systemet skulle med de bidrag som
jordbmket lämnade åren 1977-1979 i stort sett gå jämnt upp. Vidare förutsätter
kommittén som nyss nämnts vissa bidrag av budgetmedel. Enligt kommittén skulle
ell överskott på 25-30 milj. kr. uppstå i den gemensamma kassan, om
förhållandena åren 1977—1979 kvarstår. Detta överskott kan, om det blir
permanent, enligt kommilléns uppfattning användas för prissänkande ändamål inom
livsmedelssektorn eller återgå till statskassan.

Kommittén
föreslår att utjämningskassan får bestrida kostnaderna även för den
prisutjämning som medges annan industri än livsmedelsindustrin. Säledes bör
från kassan kunna utbetalas prisutjämningsbidrag till sådan teknisk industri
som använder fett i sin tillverkning. Till den del prisutjämningen är en följd
av tullskyddet på vissa fetter fömtsätter kommittén som nyss nämnts att
kompensation lämnas av budgetmedel. Prisuljämningen för dextran, som f. n.
finansieras med budgetmedel, bör enligt kommittén kunna bekostas av medel ur
uljämningskassan liksom även prisutjämning för sådana jordbmksråvaror som
används vid tillverkning av farmaceutiska specialiteter.

Flertalet
remissinstanser har ingen erinran mot förslaget till finansiering av
prisutjämningen. Förslaget med en gemensam utjämningskassa accep teras av
samtliga remissinstanser. Vissa synpunkter framförs på bl. a. beräkningen av
jordbmkets bidrag till utjämningskassan och finansieringen av prisutjämningen
för andra produkter än livsmedelsindustriprodukter samt användning av det
överskott som kan uppstå i utjämningskassan. Statens jordbruksnämnd tar även
upp behovet av budgetmedel för de övergångsåtgärder som behövs saml behovet av
en röriig kredil för alt balansera tillfälliga underskott i utjämningskassan.

Prop. 1980/81:190 36

Jag
ansluter mig lill kommilléns förslag vad gäller finansieringen av
råvamkoslnadsutjämningen. Således bör finansieringen ske med hjälp av avgifter
pä färdigvarorna och med bidrag från jordbruket och vissa budgetmedel. Medel
för den råvamkostnadsutjämnande verksamheten bör saideras via en för hela
rävarukostnadsuijämningen gemensam uijämnings-kassa.

Jag
har i det föregäende redovisat milt ställningstagande till finansieringen av
den interna prisutjämningen för livsmedelsindustriprodukler. Den föreslagna
utjämningsavgiften bör anpassas sä att inflytande utjämningsavgifter på den
produktion som avsätts inom landel balanserar kostnaderna för
utjämningsbidragen för samma produktion. Vid import las ul motsvarande
utjämningsavgift medan någon avgift inte utgär vid export, vilket innebär att
råvaran i exporterade kvantiteter, för vilka utjämningsbidrag erhållits, kommer
att ingå till världsmarknadspris. Det hör ankomma på den myndighet som får
huvudansvaret för prisutjämningen atl fastställa erforderiig differentiering av
utjämningsavgiften samt besluta om tid och ordning för avgiftens erläggande.

I
likhet med kommittén och remissinstanserna anser jag att även kostnaderna för
den externa prisutjämningen, dvs. exportbidragen, finansieras av de avgifter
som tas ut vid import av ifrågavarande produkter.

Enligt
förslaget bör jordbruket bidra med vissa medel lill finansieringen. Vid export
av färdigvaror, som är föremål för råvamkostnadsutjämning bör, enligt
kommittén, jordbruket enligt gällande jordbrukspolitiska riktlinjer bidra med
medel som motsvarar aiternalivkoslnaden för export av ingående
jordbmksprisreglerade råvaror. LRF framhåller all överskott kan avsättas inte
enbart genom expori utan också i viss utsträckning på den inhemska marknaden.
Enligt LRF är erfarenheterna från export av potatis och potalisprodukter vidare
exempel på atl bedömningarna i samband med finansieringen av
råvamkoslnadsutjämningen är av utomordentligt stor belydelse för jordbmket.

Som
jordbmksnämnden också framhåller är det enligt min mening viktigt atl
utjämningskassan i enlighel med kommilléns förslag tillförs medel utöver de
direkldestinerade avgifterna. Det belopp som jordbruket bör bidra med bör
fastställas i samband med jordbmksprisöveriäggning-arna.

Jag
anser att budgetmedel bör användas under nästa budgetår för den del av
prisutjämningen till viss livsmedelsindustri och teknisk industri som är en
följd av tullskyddet på vissa fetter. Även prisutjämningen för dextran bör då
bestridas av budgetmedel. För dessa ändamål beräknar jag ett totalt medelsbehov
av 5 milj. kr. för budgetåret 1981/82. Jag har för avsikt att föreslå
regeringen att uppdra åt jordbmksnämnden att överväga finansieringen av
kompensationen för tullskyddet på fett i syfte all bl. a. avlasta
statsbudgeten.

Prop. 1980/81:190 37

Jag
biträder även förslaget alt utjämningskassan bekostar prisutjämningen för
andra produkter än livsmedelsindustriprodukter, s. k. tekniska produkter. För
sådana produkter är det inte praktiskt möjligt att finansiera prisutjämningen
med avgifler på färdigvaran. Mot bakgrund av att denna prisutjämning till viss
del liksom hittills bör bekostas med bl. a. fettvaruavgifter och de
budgetmedel jag nyss förordat torde nettobelastningen på kassan inte bli så
stor.

När
det gäller utjämningskassan uppstår behov i uppbyggnadsskedet av tillgäng till
en kredit för alt likviditetsmässigt täcka tillfälliga underskott i kassan.
Utgångspunkten är givetvis att kostnaderna för prisutjämningen skall läckas av
inflytande avgifter m. m. Jag föreslår att en rörlig kredit i riksgäldskonloret
av 40 milj. kr. ställs till förfogande för råvarukostnadsutjämningen under
budgetåret 1981/82.

Slutligen
vill jag ta upp frågan om budgetmedel för vissa övergångsåtgärder. Ansökningar
om intern prisutjämning avseende viss tillverkning före den I juli 1981 inges
först efter denna tidpunkt. Någon utjämningsavgift utgår inle för dessa varor
och kostnaden för prisuljämningen måste därför finansieras med budgetmedel.
Samtidigt tillförs emellertid statsbudgeten utjämningsskatt för de
utjämningsskattebelagda vamgrupperna, varför utgifterna inte nettobelastar
statsbudgeten. Medel för prisutjämning för dessa engångsulgifter bör ställas
till förfogande under anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område.
Jag beräknar att ett belopp av 30 milj. kr. bör anvisas. Jag återkommer i det
följande till anslagsfrågorna.

3.5.4
Administration

Kommittén
föreslår att statens jordbmksnämnd bör vara huvudansvarig för
råvamkoslnadsutjämningen. Förslaget innebär att även prisutjämningen för de
varor som i dag handläggs av riksskatteverket bör skötas av jordbmksnämnden.

Som
jag tidigare har redovisat föreslår kommittén att till jordbmksnämnden bör
knytas ett råd för råvamkostnadsutjämningsfrågor. Dess uppgift bör enligl
förslaget vara att kontinueriigt följa utvecklingen inom den konkurtensutsatta
industrin och mot bakgmnd av överväganden rörande behovet av uljämningsåtgärder
m.m. rekommendera åtgärder för olika produkter. BeslutsräUen skall dock enligt
förslaget givetvis ligga hos jordbmksnämnden. Rådet, som enligt kommitténs
uppfattning bör inräUas av regeringen, föreslås bestå av företrädare för
berörda myndigheter, näringslivet och konsumenterna.

Möt
bakgmnd av att jordbmksnämnden föreslås överta vissa delar av den interna
prisutjämningen frän RSV och genom atl en ändring föreslås av det interna
systemet anser kommittén att en utökning av personalen med

Prop. 1980/81:190 38

tre
ä fyra tjänster behövs vid jordbmksnämnden. Enligt kommitténs förslag bör även
den enhet, restitutionssektionen, som handlägger prisul-jämningsfrågorna hos
jordbruksnämnden få ställning som byrä.

Förslaget
att jordbruksnämnden bör vara huvudansvarig för prisutjämningen tillstyrks av
alla remissinsianser. RSV anser dock, mot bakgmnd bl.a. av alt RSV administrerar
särskild varuskatt och dryckesskatt för vissa av de prisutjämnade varorna, atl
administration och konlroll bör ligga kvar hos verkel. Kommilléns förslag lill
elt särskill råd för prisuljäm-ningsfrågor tillstyrks av samlliga
remissinsianser.

Jag
anser i likhet med kommittén att statens jordbruksnämnd bör vara huvudansvarig
för prisutjämningen, eftersom utjämningen är en följd av
jordbruksprisregleringen och våra avtal med EFTA och EG. Detta skulle också
tala för att nämnden bör ta över de uppgifter som f. n. sköts av RSV. Med
hänsyn till atl RSV har alt uppbära bl.a. särskild varuskatt för vissa av de
prisutjämnade varorna bör emellertid RSV också i forlsältningen handlägga
kontroll, uppbörd a" avgift och utbetalning av bidrag för sådana varor.
RSV bör härvid samråda med jordbruksnämnden. Det bör ankomma på regeringen alt
närmare bestämma om fördelningen av vamslagen mellan nämnden och RSV.
Omfattningen av prisutjämningen liksom fastställande av prisutjämningsbeloppen
skall som hittills bestämmas av jordbruksnämnden.

Jag
föreslår att statens jordbrtiksnämnd för näsla budgetår tillförs ytterligare
medel för att administrera prisuljämningen. Jag är dock inte beredd att föreslå
några personalförstärkningar vid nämnden. Behovet härav får tillgodoses genom omprioriteringar.
För kostnader av annat slag beräknar jag ett belopp av 200000 kr. Medlen lorde
anvisas genom att det av riksdagen (prop. 1980/81:100 bil. 13, JoU 1980/81:18.
rskr 1980/81:207) till statens jordbmksnämnd för budgetåret 1981/82 anvisade förslagsanslaget
av 22 947 000 kr. får överskridas med detla belopp. 1 fråga om benamningen på
restitutionssektionen ankommer det på regeringen att besluta.

Vad
gäller det föreslagna rådet för frägor rörande råvarukostnadsutjämningen vil!
jag anföra att det bör ankomma på jordbmksnämnden att närmare ta ställning till
formerna för det samarbete mellan myndigheter, näringsliv och konsumenter som
kan behövas i den nu aktuella frågan.

3.5.5
Lagstiftningsfrågor

Som
jag tidigare har utvecklat närmare har den nuvarande ordningen för utjämning av
industrins råvamkostnader vuxit fram som en direkt följd av regleringen av
priserna på jordbruksprodukter och internationella avtal om avveckling eller
reducering av gränsskyddet för industriprodukter. Systemet syftar till att för
viss industri utjämna den ökning av industrins kostnader för jordbmksråvaror
som prisregleringen medför. Avsikten är

Prop. 1980/81:190 39

att
på så sätt åstadkomma konkurrensneutralitet lör svensk industri gentemot
motsvarande industrier i andra länder med lägre prisnivå på jordbmksråvarorna.
Systemet regleras delvis i lag eller annan författning men i stor ulslräckning
sker utjämningen utan direkt förfaltningsstöd.

Som
framgår av den tidigare redogörelsen sker utjämningen av råvarukostnaderna pä
två sätt. nämligen dels genom bidrag (utjämningsbidrag och exportbidrag) och
dels genom införselavgifler. De närmare besläm-melserna om bidrag finns i
regleringsbrev, jordbruksnämndens kungörelser och i nämndens direktiv till de
olika regleringsföreningarna. Införselavgifter däremot tas ul med slöd av
lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område.

Finansteringen
av de bidrag som utgår i utjämnande syfte sker bl. a. med influtna
införselavgifter, med budgetmedel och med en s. k. utjämningsskalt för vissa
närmare angivna färdigvaror enligt lagen (1960:258) om utjämningsskalt på vissa
varor. Sådan skatt erläggs såväl för här i landel tillverkade varor, avsedda
för konsumtion inom landet, som för sådana varor som förs in i landet.

Kommitténs
förslag, som jag i det föregående redogjort för. innebär bl. a. att etl
självfinansierande internt prisutjämningssystem tillskapas. Kostnaderna för
utjämningen skall sälunda läckas genom särskilda avgifter som efter behov tas
ul för såväl varor, tillverkade här i landet som för importerade varor. Den
finansiering som i dag sker med budgetmedel och genom att utjämningsskatt tas
ut för vissa varor skall därmed upphöra. Som en följd härav föreslår kommittén
att lagen (1960:258) om utjämningsskalt på vissa varor upphävs.

Eftersom
principerna för råvarukostnadsuljämning och prisreglering är likartade föreslår
kommittén att bestämmelserna om råvarukostnadsuljämning - vad avser införsel-
och utjämningsavgifter - inarbetas i lagen om prisreglering på jordbrukets
område. Till lagen knyts en förordning som närmare reglerar frågorna om
utjämningen.

Liksom
de flesta remissinstanserna godtar jag principerna i kommitténs förslag till
författningsmässig reglering av prisutjämningen. Jag vill särskilt betona all
det föreslagna utjämningssystemet förutsätter alt avgifterna smidigt kan
anpassas till ändrade förhållanden. Det är därför angeläget att regeringen
eller den myndighel som har huvudansvaret för prisutjämningen har befogenhet
atl bestämma om avgifl skall tas ut och med vilket belopp. Detta gäller även
den utjämningsavgift som enligt kommilléns förslag skall ersätta
utjämningsskatten. Jag delar kommitténs bedömning att avgiften, som tas ut i
näringsreglerande syfte, i princip är av samma typ som de avgifter som tas ut
inom ramen för prisregleringen på jordbrukets område. Jag vill också erinra om
att den avgift som las ut vid import av de varor som f n är föremål för extern
prisutjämning tas ut med stöd av lagen om prisreglering på jordbmkets område.
Enligt min mening bör därtör den föreslagna utjämningsavgiften, i likhet med de
avgifter som f. n. tas ut

Prop. 1980/81:190 40

inom
jordbmksprisregleringen, inle betraktas som en skatt utan som en belastande
avgifl, vilken i form av bidrag återgår till näringsgrenen i fråga. Jag
föreslår i huvudsaklig överensstämmelse med kommittén att i lagen om
prisreglering på jordbrukets område tas in bemyndiganden enligl vilka
regeringen får föreskriva att särskilda avgifter skall erläggas för att
finansiera både den s. k. interna och externa prisutjämningen. Regeringen bör
alltså bemyndigas föreskriva att en avgifl (utjämningsavgift) skall erläggas
för varor som tillverkas av råvaror som är upptagna i bilagan till lagen om
prisreglering på jordbrukets område, under fömtsättning alt tillverkningen sker
inom landet för försäljning eller varorna förs in lill landet. För andra varor
än för vilka utjämningsavgift skall betalas, vilka tillverkas av råvaror,
upptagna i bilagan lill nyss nämnda lag, bör regeringen få föreskriva
all en avgtfi (importavgift) skall erläggas vid införsel lill landet.
Regeringen bör få överlåta åt jordbruksnämnden att meddela föreskrifter som nu
har sagts. Frågan om en vara tillhör den inlerna eller externa prisuljämningen
bör som kommittén föreslagil regleras i en förordning.

Bemyndigandena
bör tas upp i en ny paragraf, 21 a§. Närmast före paragrafen bör införas en ny
rubrik med lydelsen »Avgifter för att utjämna industrins råvarukoslnader» för
atl skilja dessa avgifler från de avgifter som regleras i 7-21 §§. I en ny
paragraf 21 b § bör anges all 11-13 §S resp. 15 och 17 §§ skall tillämpas i
fråga om förfarandet vid uppbörd av avgifterna m. m. Dessulom föreslår jag
vissa ändringar i 25. 27, 34 och 34a§§. Eftersom 49 § lagen om förfarandet vid
viss konsumtionsbeskatt-ling upphävts bör hänvisningen till denna paragraf i 34
§ utgå. Övriga åndringar som föreslås är antingen av språklig art eller en
konsekvens av itt lagen utvidgas atl gälla även råvarukostnadsutjämningen. 1
enlighet [ned det anförda har inom jordbmksdepartementet upprättats förslag
till lag om ändring i lagen om prisreglering på jordbrukets område. Om
riksdagen antar förslaget, skall lagen om utjämningsskatt på vissa varor
jpphävas. Förslaget har utarbetats efter samråd med chefen för budgetdepartemenlet.

Jag
har i det föregående biträtt kommitténs förslag om en gemensam ■åvamlista
för samtliga råvamkostnadsutjämnade livsmedelsindustripro-jukter. Kommittén
anser aU denna lista i den grundläggande lagstiftningen 3ör vara identisk med
bilagan till lagen om prisreglering på jordbrukets jmråde, från vilken
kommittén föreslår att en rad industriellt förädlade jrodukter utesluts, av
vilka f. n. vissa produkter omfattas av det externa Drisutjämningsförfarandet
och andra av jordbruksprisregleringen. Jag an-;er det av praktiska skäl inte
lämpligt aU nu ändra varuomfaltningen i )ilagan. detta sammanhang vill jag
föreslå en ändring också av 10 § lagen om irisreglering på jordbrukets område.
Ändringen görs i förtydligande yfte, så aU det av punkten c framgår att avgift
skal! erläggas av annan illverkare än mejeri för försåld margarinost.

Prop. 1980/81:190 41

Ändringarna
i lagen om prisreglering på jordbrukets område innebär att lagens
tillämpningsområde utvidgas till att omfaUa även avgifter för utjämning av
industrins råvamkostnader till följd av prisregleringen. Dessa ändringar och tillägg
i lagen är okomplicerade och av begränsad omfattning och påverkar inte
principerna i lagens uppbyggnad. Ändringarna bör dessutom som jag tidigare
anfört vara genomförda till den I juli 1981. Med hänsyn härtill finns det inte
anledning att inhämta lagrådets yttrande över förslaget.

4
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen dels atl

1.
antaga förslaget till lag om
ändring i lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område,

2.
antaga förslaget till lag om
upphävande av lagen (1960:258) om utjämningsskatt på vissa varor,

dels
att

3.
godkänna de av mig förordade
gmnderna för reglering av piiser m. m. på vissa jordbmksprodukter för tiden den
Ijuli 1981-den 30 juni 1982,

4.
godkänna vad jag har förordat i
fråga om sockerbetsarealen för 1982 års odling,

5.
godkänna vad jag har förordat
om prisstödet till jordbmket i norta Sverige,

6.
medge att statens
jordbruksnämnd för säsongmässig lagring av jordbmksprodukter under budgetåret
1981/82 får disponera en rörtig kredit på högst 250 000 000 kr. i
riksgäldskontoret,

7.
medge att statens jordbmksnämnd
för inlösen av inhemskt oljeväxtfrö för budgetärel 1981/82 får disponera en
rörtig kredit på högst 50 000000 kr. i riksgäldskontoret,

8.
medge atl den röriiga kredit på
högst 120000000 kr. som år 1973 ställdes till statens jordbmksnämnds förfogande
i riksgäldskontoret för ändamål utanför fördelningsplanen för införselavgiftsmedel
får under regleringsåret 1981/82 användas av regeringen eller, efter
regeringens bestämmande, statens jordbmksnämnd för ändamål inom
jordbmksprisregleringen och regleringen av sockernäringen,

9.
godkänna vad jag har förordat i
fråga om användningen av avgiftsmedel, som inflyter under regleringsåret
1981/82 eller har influtit under tidigare regleringsår,

10.
godkänna de av mig förordade gmnderna för råvamkostnadsutjämning tUl viss
industri.

11. medge atl slalens jordbruksnämnd för
råvarukostnadsutjämning under regleringsårel 1981/82 får disponera en röriig
kredil på högsl 40 000 000 kr. i riksgäldskontoret. Ärendet bör behandlas under
innevarande riksmöte.

5 Anslagsfrågor för budgetåret 1981/82 TIONDE HUVUDTITELN
C. Jordbruksprisreglering

C
3. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område

1979/80
Utgift 1980/81 Anslag 1981/82 Förslag

3 872 051
650 3 966000000 3 716000000

Under
anslaget anvisas medel för olika prisreglerande ålgärder. Från anslaget
bestrids kostnaderna för livsmedelssubventioneringen. Fram till den 22 oktober
1980 då prisstoppet på livsmedel upphävdes (utom för mjölk) bestreds även
kostnaderna för prisstoppsersättningen lilljordbruket från anslaget. Vidare
utgår medel till låginkomstsatsningen, avbylarverksamheten och andra sociala
satsningar inom jordbruket saml medel som ersättning för införselavgiftsmedel
utanför föidelningsplanen. Från anslaget bestrids även kostnaderna för
prisutjämningen.

1980/81

Beräknad
ändring 1981/82

Statens jordbruksnämnd

Föredraganden

Anslag

Prisutjämning Ersättning till följd av
livsmedelssubvenlioner, prisstopp m. m. Låginkomstsatsning m. m. inom
jordbruket Ersättning för införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen
Särskilda undersökningar

Summa (avrundad)

200000000

-lOOOOOOO

- 165
000 000

3
400000000

-1- 640000 000

-205
000000

300 000000

-h 120 000 000

-t 120 000 000

65 000000 670000

-H 52 000

-

3966000000

3-750000000

-250000000

Statens jordbruksnämnd

Med hänsyn lill att industrins råvaruprisutjämning f.n. är
föremål för utredning och att man därvid även kan komma atl förändra sättet att
finansiera utjämningen anser sig nämnden i anslagsframställningen inle

Prop. 1980/81:190 43

kunna
ange medelsbehovet för ett nytt system för budgetåret 1981/82. Om nuvarande
system likväl kommeratt tillämpas även under budgetåret 1981/ 82 beräknar
nämnden medelsbehovel ull 190 milj. kr.

Jordbruksnämnden
kan inte förutse vilka förändringar i utgående subventioner och av prisstoppet
som kan komma att inträffa under budgetåret 1981/82. Jordbruksnämnden tar
därför reservationsvis upp en anslagspost om 4 040 milj. kr. för budgetåret
1981/82.

TiU
låginkomstsatsning m.m. inom jordbruket får högsl 251 milj. kr. användas för
atl bestrida kostnaderna för leveranslillägg till mjölkproducenter, slöd till
smågrisproduktionen samt avbytarverksamhel inom jordbmket. Vidare får 9 milj.
kr. användas för företagshälsovård inom jordbmket och 120 milj. kr. till
socialförsäkringsskydd lör lantbrukarna. Av dessa belopp betalas 60 milj. kr.
från anslagsposten Ersättning till följd av livsmedelssubventioner, prisstopp
m. m.

Jordbruksnämnden
skall under budgetåret 1980/81 från anslagsposten Låginkomstsatsning m. m. inom
jordbruket ställa 40 milj. kr. till lantbruksstyrelsens förfogande för
tillfälligt ränlestöd till jordbruksföretag samt för administration härav.

Jordbruksnämnden
föreslår reservationsvis alt 420 milj. kr., däri inberäknat 60 milj. kr. som
f. n. anslås från anslagsposten Ersättning till följd av hvsmedelssubventioner,
prisstopp m.m., för budgetåret 1981/82 anslås från anslagsposten
Låginkomstsatsning m. m. inom jordbruket.

Anslagsposten
på 65 milj. kr. för Ersättning för införselavgiftsmedel utanför
fördelningsplanen fördelar sig för budgetåret 1980/81 med 55 milj. kr. på
kostnader för sänkning av partipriset på konsumtionsmjölk och med 10 milj. kr.
på kostnader för pristillägg för får- och lammkött. Jordbruksnämnden föreslår
att 65 milj. kr., dvs. samma belopp som för innevarande år, anslås för
budgetåret 1981/82.

Anslagsposten
Särskilda undersökningar har använts för ett antal angelägna projekt inom
jordbruksnämndens verksamhetsområde. För budgetåret 1981/82 begär nämnden ett
belopp av 722 000 kr.

Föredraganden

Under
anslagsposten Prisutjämning beräknar jag med hänvisning til! vad jag har anfört
i det föregående ett belopp av 35 milj. kr.

Härefter
villjag ta upp anslagsposten Ersättning till följd av livsmedelssubventioner,
prisstopp m. m.

I
prop. 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m. m. aviserade regeringen
att prisstoppet på baslivsmedel skulle upphävas (ulom för mjölk) och att en
viss minskning skulle ske av livsmedelssubventionerna.

Prisstoppet
på livsmedel upphävdes den 22 oktober 1980. Med hänsyn till att ersättningen
till jordbmket för genom prisstoppet förhindrade

Prop. 1980/81:190 44

jrishöjningar.
på grund av stigande internationella priser, därmed upphörde alt utgå
beräknades i statsbudgeten en besparing pä ca 120 milj. kr. för budgetåret
1981/82.

Regeringen
beslöt den 11 december 1980 i enlighet med vad som sagts i propositionen att
per den I januari 1981 minska livsmedelssubventionerna med 250 milj. kr. räknat
per helt år. För budgetåret 1981/82 innebär detta en lika stor besparing på
statsbudgeten. 1 propositionen aviserades en ytteriigare minskning av
livsmedelssubventionerna per den I januari 1982 med 300 milj. kr. Effekten
härav för budgetåret 1981/82 uppgår till 150 milj. kr.

1
prop. 1980/81:118 om ekonomisk-politiska åtgärder har regeringen beräknat
ytterligare minskningar av livsmedelssubventionerna med totalt 500 milj. kr.
för helt år räknat. Denna minskning föreslås ske dels per den I oktober 1981
med 300 milj. kr., dels per den 1 januari 1982 med 200 milj. kr. Besparingen
för budgetärel 1981/82 beräknas därmed bli 325 milj. kr. utöver vad som
tidigare beräknats.

Totalt
beräknar jag kostnaderna för livsmedelssubventioneringen för budgetåret 1981/82
till ca 3 200 milj. kr.

För
låginkomstsatsning m. m. inom jordbruket beräknar jag 420 milj. kr. varav 60
milj. kr. lidigare belastat anslagsposten Ersättning till följd av
livsmedelssubvenlioner, prisstopp m. m.

Med
hänvisning til! sammanställningen och lill vad jag lidigare har anfört beräknar
jag anslaget til! 3 716 milj. kr.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl
till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1981/82
anvisa elt förslagsanslag av 3 716000 000 kr.

C
6. Prisstöd till jordbruket i norra Sverige

Riksdagen
har under förevarande rubrik för budgetåret 1981/82 anvisat eu förslagsanslag
av 199000 000 kr. (prop. 1980/81:100 bil. 13 s. 52, JoU 1980/81:18, rskr
1980/81:207).

Mot
bakgrund av vad jag har anfört i det föregående om en uppräkning av prisstödet
till jordbruket i norra Sverige bör ytterligare 29 milj. kr. anvisas för
ändamålet. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl
till Prisstöd tUl jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1981/82 utöver
redan anvisat förslagsanslag anvisa ytteriigare 29000000 kr.

6
Beslut

Regeringen
ansluter sig til! föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anlaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Prop. 1980/81:190 45

STATEUE JORDBRUKSNÄMND Bilaga 1

Dazxm Dnr

1981-03-16
uoa-iao/ei

FÖRSLAG
TILL PRISREGLERANDE ÅTGÄRDER PA JORDBRUKETS OMRÅDE EFTER DE.I 30 JUNI 1981, m

'rop. 1980/81:190 46

NNEHALLSF Ö RTECKNING

1
Inlecnir.g

2
Inkomstnivå
och inkomstföljsamhet

3
Rär.testcri

Kcstnadskompensation till föradlingsir.dustrin

5 KostnadalcomperEStior till jordbrvket

6 Fcr ä ridring
av livamedelssubventicr.erna

7
Slutlig
reglerirg sv vissa kva.'-:t ä€ r;re fr é gcr fr ä n
p å g å ende regleringspericd

8
Regi eri
r.gsekoncmin f ö r spar.-niil

9
Nytt prisgr ä nssystem m m

10
Utbytf
shandelr.

11
Avbytarverksemhet,
socialfCrs ä kringsskydd, fcretagsbSlsrv å rd ooh snr.ar. l é gini:cmstsatsr.i.-.g

11.1 Totalbeloppets f ö rdelning oc.t finansieri.-.g

n.2 Kctmer.tarer

Prop.
1980/81:190 47

12
Fettvaruregleringen

13
Styrning av
slaktsvinsproduktionens utbyggnad

It ö vriga
regleringstekniska fr å gor

15 Inf ö rselavgifter m m

15.1
iTif ö rselavgiftsmedel m m f ö r 1975/80

15.2
Infcrselavgiftsmedel
m m f ö r 1980/81

15.3
InfSrselavgiftsmedei
m m f ö r 1981/82

15.'* Huvudsaklig aedelsdisposition av inf ö rsel-avgiftsmedel m m f ö r reglerings å rer. 1979/80 ooh 1980/81

16
Redovisning
rörande olika uppdr=g

17
Beslutsmening

Bilaga 1 Lantbrukarnas f ö rhandlingsdelegations svar p å statens
jordbruksn ä mnds f ö rslag till prisreglering f ö r 1981/82

Bilaga 2 Konsumentdelegationen med f ö relag till jordbruksprisreglering fr å n den 1 juli 1981

Bilaga 3 Reservation av ledamoten Hillbom

Prop. 1980/81:190 48

Bilaga U Reservation av ledamoten Tiberg

Bilaga 5 Skrivelse 1980-11-26 fr å n Svensk matpotaLis-kontroll

Bilaga 6 Skrivelse 1980-11-17 fr å n Sveriges potatis-odlares riksf ö rbund

Bilaga 7 Skrivelse 1981-01-23 fr å n lantbruksstyrelsen ang å ende ekonomiskt st ö d till biodli.gen

H ä r uteslutna.

Prop. 1980/81:190

STATENS JORDBRUKSNitMND

1981-03-16

49

Dnr 1*02-189/81

Till Regeringen JordbruJcsdepartement?t

Staters Jordbruksn ä mnd
ang å ende prisreglerande å tg ä rder p å jcrd-

brukets- omr å de f ö r tiden den 1 juli 198I - den 30 juni 1982__

1 Inledning

Regeringen uppdrog den 25 september 1980 å t jordbruksn ä mnden
(JN) att, efter ö verl ä ggningar med Lantbrukarnas f ö rhandlingsdelegation
och JNs konsumentdelegation, l ä mna f ö rslag om prisregleringen p å jordbruksprodukter f ö r tiden efter den 30 Juni 1981. F ö rslaget
skulle utformas med utg å r.gspunkt i riksdagens beslut 1977
cm nya riktlinjer f ö r jordbrukspolitiken m m (prop 1977/78:19, JoU 1977/78:10, rskr 1977/78:103).
ö verl ä ggningar om en ry prisregleringspericd p å b ö rjades h ä sten 198O.

Som underlag f ö r
sina bed ö mi:ingar har jordbruksn ä mnden ooh delegationerna haft ett omfattande
ekonomiskt- statistiskt material som belyser l ä ge och utveckling f ö r de tre
jordbrukspolitiska m å ls ä ttningarna - Inkcmstm å let,
produktionsm å let och effel:-tivitetsm å let. Utredningar har bl a lagts fram ang å ende jordbrukarnas levradsstandard ooh inkomstf ö rh å llanden,
jordbrukarras arbetsinsatser, produktionsutvecklingen inom jordbruket samt
utvecklingen av jordbrukets kostnader och priser. Vidare har presenterats
utredningar avseende regleringstekniska fr å gor.

4 Riksdagen 1980181. I saml. Nr 190

Prop. 1980/81:190 50

Det )-ar vid ö verl ä ggnirgarra visat sig att stora mots ä ttningar r å der om hur prisregleringen f ö r jordbruksprodukter under kommande
prisregleringspericd skall vara konstruerad i principiellt h ä nseende. Mots ä ttningarna g ä ller s ä rskilt principerna f ö r kostradskcmpensaticnen till
jordbruket och systemet f ö r
inkomstf ö ljsamhet. Det har d ä rf ö r ej varit m ö jligt att nu n å ö verenskommelse om ett f ö rslag till er fler å rig reglerings-period, ä ven om en s å dan hade varit att f ö redra. N ä r det g ä ller en ett å rig prisregleringsperiod Sr
emellertid de prir.cipialla å siktskillnaderna mindre. B å da delegationema har f ö r regle-rings ä ret
1981/82 accepterat i huvudsak of ö r ä ndrade principer betr ä ffande kostnadskompensationen till
s å v ä l jordbruket som f ö r ä dlingsindustrin.

I fr å ga om
inkomstniv å n och inkomstf ö ljsamheten har delega-tionerr.a
inte Injnrat enas om de belopp scm b ö r tillf ö ras jordbruket. Delegationernas
uppfattningar g å r h ä rvid starkt is ä r.

Lantbrukarnas f ö rhandlingsdelegstion har fcr reglerings å ret 1981/82 f ö r inkomstf ö ljsamhet ut ö ver rationaliseringsvinsten yrkat
ett belopp cm 250 milj kr. DelegE-ticnen anser dessutom att Jordbrukarna under
den g å ngra prisregleringsperioden haft en
s ä mre inkcmstutvecklirg ä n andra grupper cch har d ä rf ö r yrkat ytterligare 300 milj kr i
irJcomstf ö rst ä rknlng. FConsumentdelega-tionen
anser att Jordbrukarnas inkcmstf ö rb ä ttring under 1981/82 skall utg ö ras av rationaliseringsvinsten. H ä rut ö ver b ö r Jord-brukarT.a tillf ö ras ett belopp oo 30 milj kr att
anv ä ndas till ett s ä rskilt r ä ntest ö d. Skillnaden i delegationernas st å ndpunkter uppg å r s å ledes till 520 milj kr f ö r reglerir.gs å ret 1981/82.

Prop. 1980/81:190

JN anser att utvecklingen s å l å ngt den kan ö verblickas ifr ä ga
om inkcmster, produktion oeh avs ä ttning samt
effektivitet i stort sett ansluter sig till 1977 å rs jordbrukspolitiska riktlinjer. N ä mnden
vill emellertid understryka de betydande sv å righeter
so.t uppst å r vid avv é gni.-gen
mellan de jordbrukspolitiska m å len, s ä rskilt i nuvarande allm ä nekonomiska l ä ge.
Utvecklingen ifr å ga 03 irJccmster och avs ä ttningsf ö rh å llsnden beh ö ver
noga f ö ljas. I sitt f ö rslag har n ä mnden
f ö rs ö kt ta h ä nsyn till nu redovisade f ö rh å llanden.

Mot bakgrund av det nu anf ö rda f ö resl å r JN d ä rf ö r en ett å rig prisregleringspericd som f å r betraktas som ett provisorium i avvaktan p å ö verl ä ggningar om prisregleringen f ö r tiden efter den 30 juni 1982. Regleringen under
1981/82 b ö r d ä rf ö r, med ds till ä gg ooh ä ndringar
som framg å r av det f ö ljande, i allt v ä sentligt
bygga p å de regler som har g ä llt f ö r tiden efter
de.-. 30 juni 1978, vilka godk ä nts av
regering ocn riksdag. JN f ö ruts ä tter i enlighet h ä rmed att den f å r i uppdrag att ö verl ä gga med delegationerna i samband med
regelutlcsningama den 1 juli 1981 resp den 1 januari 1982.

JN har f ö r avsikt att
snarast med delegationerna diskutera behovet av utredningar inf ö r uppl ä ggningen
av ö verl ä ggningarna 00 prisregleringen f ö r
tiden efter den 30 juni 1982.

Under ö verl ä ggningarna har ocks ä diskuterats fr ä gor av regleringsteknisk natur d ä r samst ä mmighet
har n å tts i viktiga principfr å gor. JS och delegationema ä r s å lunda bl a ö verens om vissa ä ndringar
i nuvarande mittpris- och gr ä nsskyddssystem.
Vidare har enighet n ä tts om att s ä rskilt st ö d
ocks å i forts ä ttningen b ö r
l ä mnas till skuldsatta jordbrukare
som ekonomiskt har drabbats s ä rskilt h å rt av r ä nteh ö jningarna.

Lantbrukarnas f ä rhandlir.gsdelegations
ooh konsumentdelegationens st ä llningstagande
till JNs f ö rslag framg å r av bilagorna 1 - 2 till denna skrivelse.

Prop.
1980/81:190

2 Inkomstniv å
och inkomstf ö ljsamhet

I fr å ga om jordbrukarnas ekonomiska och
sociala standard i f ö rh ä llande till vad som g ä ller fcr j ä mf ö rbara
gr'jpper har delegationerna mycket olika uppfattningar. JN har i sitt f ö rslag f ö r
avtals å ret 1981/82 tagit h ä nsyn till inkomstfr å gan p å i princi? samma s ä tt som g ä ller
under nuvarande prisregleringsperiod.

Jordbruket b ö r,
ut ö ver vad som kan erh å llas genom rationaliseringar, den 1 Juli 198l tillf ö ras ett belopp om 30 milj kr och den 1 januari 1982
ytterligare UO milj kr.

Ä ndringar
av arbetsgivaravgift eller liknande avgift, i vad g ä ller den s k egenavgiften, b ö r liksom f n beaktas vid f ö rsta m ö jliga
justerir.gstillf ä lle. H ä nsyn ber dessutom tas till en eventuell till ä mpning av den 2 k prisgarantiregeln i l ö neavtalen.

Ä ndrade
f ö ruts ä ttningar f ö r n ä ringen i ö vrigt under prisregleringsperioder
f å r tas upp i samband med de ö verl ä ggningar scm
f ö ruts ä tts ske f ö r tiden efter den 30 juni 1982.

3 R ä rtEst ö d

JN och delegationerna ä r
ö verens om att ett belopp ut ö ver f ö r 1980/81
utg å ende UO milj kr b ö r tillf ö ras
jordbruket f ö r ett s ä rskilt r ä ntest ö d f ö r 1981/82.
Medlen skall utg å inom ramen f ö r de belopp scm tillerk ä nns jordbruket.

Det b ö r n ä rmast ankomma p ä lantbruksstyrelsen och JN att
efter samr å d med ber ö rda parter framl ä gga
f ö rslag fcr regeringen cm st ö dets n ä rmare
utformning. Som en princip b ö r g ä lla att st ö det
skall !'ur.na utg å ä ven till brukare vilka gjcrt nyinvesteringar oeh nyetableringar under
1980. Nyinvesterir.gar cch nyetableringar efter denna tidpunkt b ö r inte komma i fr å ga
f ö r' st ö d.

S" »

Prop. 1980/81:190 53

t Kostradskompensation till f ö r ä dlir.gsindustrln

Parterna ä r ö verens om att nuvarande principer f ö r kostnads-kompensation till f ö r ä dlingsindustrin
(prop 1977/78:15, JoU 1977/78:3lt, rskr 1977/78:3U8) b ö r g ä lla under
1981/82. F ö r ä ndringarna i int ä kter fr ä n biprodukter vid slakt bor dcck i :''crt-s ä ttningen endast beaktas till 75 J.

5 Kostnadskompensation till jordbruket

Vid de ö verl ä ggnlr.gar som f ö regick
nuvarande tre å riga regle-Plrgspericd tr ä ffade JH med delegationerna ö verenskommelse cm till ä mpning av f ö ljande principer, som sedermera
godtogs av statsmaktema.

"Det b ö r enligt JN
vara m ö jligt att vid de halv å rsvisa justeringarna ö verv ä ga om utvecklingen av PM-index ger
en r ä ttvisande bild av den faktiska
kostnadsutvecklingen. PM-index registrerar inte f ö r ä ndringarna i kostnaderna f ö r den lejds arbetskraften i Jordbruket. Markanta
avvikelser fr å n faktisk kostnadsutveckling (inkl
f ö r den lejda arbetskraften), scm
leder till inte avsedda effekter, b ö r
liksom tidigare kunna beaktas" (se prcp 1977/73: 15U s 16).

Utf ö rda ber ä kningar tyder enligt JN p å att det under nu l ö pande regleringspericd, p ä
grund av inflationsregelns konstruktion, har uppst å tt vissa inte f ö rutsedda
eftersl ä pningseffekter. Vid fortsatt of ö r ä ndrad
regeltill ä mpning och vid en motsvarande
avtagande inflation, torde effekterna p å
prisniv å n kunna å tervinnas. Den l ä gre
kostnadskompensation scm har utg å tt under
perioden p å grund av eftersl ä pningen torde dock inte kunna å terf å s i sin
helhet. JN anser d ä rf ö r att effekterna av denna efter-sl ä pnin.g
delvis b ö r kompenseras och att jordbruket d ä rf ö r nu b ö r tillf ö ras
ett eng å ngsbelopp p å 100 milj kr att utg å under 1981/82. Fr å gan om
konstruktion cch till ä mpning av inflations-regeln och
dess effekter i detta avseende b ö r tas upp i
samband med ö verl ä ggningarna om en ny regleringspericd efter den 30 juni 1982.

I ö vrigt b ö r till ä mpas
de regler som g ä ller under innevarande pericd.

Prop. 1980/81:190 54

6 F ö r ä ndring av livsmedelssubventionerna

Vid till ä mpnir.gen av
inflationsregeln den 1 juli 1980 gjordes ett avdrag om 50 milj kr fr ä n komper.saticnsteloppet for de positiva effekter
som ber ä knades uppkomma till f ö ljd av de ekade subventionerr.a. Detta belopp skulle
å terf ö ras vid en eventuell motsvarande minskning av subventionerna.

Fr o m der 1 januari 1981 minskade
livsmedelssubventicnerna med 250 milj kr. Mot bakgrund h ä rav erh ö ll
jordbruket ett till ä gg om 17.3 milj kr f ö r de ber ä knade
negativa efterfr å geeffekterna till f ö ljd av de minskade subventionerna.

Partema ä r ö verens om att å terst å ende 32,7 milj kr b ö r tillf ö ras jordbruket n ä r subventionerna har å terf ö rts till den niv å scm g ä llde f ö re den 1 juli 1980.

7 Slutlig reglering av vissa kvarst å ende fr å gor
fr å n p å g å ende regleringspericd

Vid till ä mpningen av
inflationsregeln den 1 juli I98O enades pprterra om totalbeloppet medan skilda
uppfattningar r å dde om hur de olika
delkomponenterna skulle beaktas i Inflationsskyddet. Av ien ö verenskommelse scm tr ä ffadrs mellan parterna v å ren
1980 (j ä mf ö r JNs skrivelse till regeringen den 6 Juni 1980) framg å r f ö ljande:

"I fr å ga om
kostnadsutvecklingen f ö r lejt arbete har parterna enats om
att å ter ta upp denna fr ä ga infor ö verl ä ggningarna cm Jordbrukspriserna per den 1 juli 198I.
Ä ven de enligt delega-ticnernas
uppfattning olika eng å ngsbeloppen inom uppsamling cch f ö r ä dling samt
inkomstf ö ljsamhet kommer-d ä rvid att beaktas."

Prop. 1980/81:190 55

JN f ö resl å r att <ie fr å gor soa enligt n ä anda ö verenakonmelse kvarst å r fr å n den 1 Juli 198O, tillsammans med
fr å gan om under avtalsperioden ä ndrade r ä ntevillkor i fr ä ga om rcrelsemedel fcr dela lagring
av k ö ttvaror ooh sm ö r och dels f ö r inl ö sen av oljev ä xtfr ö , regleras genom att 13,8 milj kr
dras av fr å n det totalbelopp som tillerk ä nns Jordbruket den 1 Juli 198I samt
genom att ett eng å ngsbelopp om U,6 milj kr tillf ö rs. Detta senare belopp bortfaller
den 1 Juli 1982. F ä rslaget inneb ä r vidare att PM-indexutveoklingen
under perioden april 1980 till april 1981 J ä mf ö rs med ko3tnadsutvecklir.gen f ö r lejt arbete under perioden Juli
1980 till april 1981 vid till ä mpningen av inflaticnsregeln den 1 Juli 1981.

8 Regleringsekoromln f ö r spanrjn å l

Enligt statsmakternas beslut (prop 1977/78:19, JoU
1977/78:10, rskr 1977/78:103) ankommer det p ä JN att efter h ö rande av delegationerna analysera
regleringsekonomin och framf ö ra de f ö rslag scm f ö ranleds av eventuellt underskott.
Den ekonomiska st ä llningen inom spannm å lsregleringen p å kallar f n inga s ä rskilda ä tg ä rder.

JN f ö resl å r att fr å gan om regleringsekonomin f ö r spannm å l tas upp 1 samband med kommande ö verl ä ggningar.

9 Nytt prisgr ä nssystem m a

JN har tillsammans med ber ö rda parter sett ö ver nuvarande prlsgr ä ns- och gr ä nsskyddssystem. Partema ä r i huvudsak ö verens cm att de f ö r ä rdringar som f ö resl ä s i det f ö ljande genomf ö rs.

Prop. 1980/81:190 56

F ö rslaget
inneb ä r en Justering av mittpricerna s å att dessa 1 huvudsak ö verensst ä mmer med de avsedda priserna. Utg ä r.gEpunkten f ö r derna justering kommer att vara
den faktiska prisniv å n. I
samband h ä rmed kommer inf ä rselavgifterna att justeras s å att de anpassas till de nya
mittpriserna. F ö rslaget inneb ä r att irfbr-selavgifterna vid
regelutl ö snir.garna den 1 Juli 1981 och den
1 Januari 1982 justeras med h ä nsyn till det behov av gr ä nsskydd soo d å bed ö ms f ö religga. En s ä rskild kcrrigerirgsregel f ö resl ä s inf ö rd, vilken inneb ä r att eventuell ö ver- eller underkompensation 1 f ö rh å llande till mittpriserna delvis
kommer att beaktas i efterhand. Denna korrigeringsregel inneb ä r att nuvarande VM-klausul kan utg å . F ö r flertalet av de prisgr ä nssatta produkterna f ö resl å s bl a en krympning av sp ä nnvidden mellan prisgr ä nserna. Efter utg å ngen av reglerings å ret 1981/82 skall en utv ä rdering ske av systemet.

JN avser att under v å ren 1981 forts ä tta arbetet med att utveckla det nya systemet ooh kommer i en
skrivelse i juni att n ä rmare
redovisa systemets utformni.ng.

10 Utbyteshandeln

Betr ä ffande
utbyteshandeln med k ö tt
och fl ä sk f ö ruts ä tter JN att de regler som har g ä llt under innevarande
regleri.igspericd skall g ä lla
ocks å f ö r 1981/82'. JN ä r emellertid beredd att med delegationema
diskutera till ä mpningen av dessa regler.

Prop.
1980/81:190 57

11 Avbytarverksamhet, socialf ö rs ä kringsski-dd, f ö retagsh ä lsov å rd och annan l å ginkomstsatsning

11.1 Totalbeloppets f ö rdelning och finansiering

F ö r l å ginkomstsatsning m m inom jordbruket
anvisades f ö r budget å ret 1980/81 380 milj kr med f ö ljande f ö rdelning.

1980/81 milj kr

leveranstill ä gg f ö r mj ö lk 130

so ä grisst ö d 25

avbytarverksamhet 96

f ö retagsh ä lsov å rd 9

sooiaif ö rs ä kringSEk;'dd 120

Summa 380

I fr å ga cm
firarsiering av dessa 38O milj kr har regerir.gen beslutat att 320 milj kr f å r disponeras fr ä n anslagsposten L å ginkomstsatsning m m inom
jordbruket och 60 milj kr fr å n anslagsposten Ers ä ttning till f ö ljd
av Hvsmedelssubventioner, prisstopp m m.

Eventuella besparingar eller ö verskridanden betr ä ffande beloppen f ö r leveranstill ä gt ooh sm å grisst ö d skulle tillf ö ras resp avg å fr ä n beloppet f ö r avbytarverksamhet.

JN skall vidare st ä lla UO milj kr till lantbruksstyrelsens f ö rfogande f ö r tillf ä lligt r ä ntest ö d till Jordbruksf ö retag.

F ö r l å ginkomstsatsning m m inom
jordbruket b ö r f ö r reglerings- å ret 1981/82 anvisas of ö r ä ndrat 380 milj kr enligt f ö ljande.

Prop. 1980/81:190

1981/82

milj kr

leveranstill ä gg f ö r
mj ö lk

135

sm å grisst ö d

20

avbytarverksamhet

95

f ö retagsh ä lsov å rd

10

socialf ö rs ä krir.gsskydd

120

58

Summa 380

Liksom tidigare b ö r
eventuella besparingar eller ö verskridanden
av beloppen f ö r leverarstill ä gg och sm å grissi ö d tillf ö ras
resp avg å fr ä n beloppet f ö r avbytarverksamhet.

11.2 Komment a rer

Leveranstill ä gg
f ö r mj ö lk

Ny skala f ö resl ä s enligt f ö ljande

M å nadsleverans, kg Leverar.still ä gg

0-999

1 000 - 7 000 8 ö re/kg

7 001 - 9 000 530 kr/m å n

9 001 - 10 000 U90 "

10
001 - 11 000 Uto "

11
001 - 12 000 380 "

12
001 - 13 000 310 "

13
001 - IU
000 230 ••

lU 001 - 15 000 lUO "

15
001 - 16 000 UO "

16
001 -

JN ber ä knar
kostnaden till 135 milj kr.

Prop.
1980/81:190

Sm ä grisst ö d

Enligt g ä llande regler (JNs kung ö relse 1980:89) utg å r ett å rligt bidrag med 150 kr f ö r varje innehavd sugga upp till 15
suggor. Maximalt bidrag 2 250 kr/ å r utg å r till den som h.ar 15-20 suggor. F ö r den som har fler ä n 20 suggor minskar bidraget. Den
scm har 35 suggor eller fler f å r inget bidrag.

Fr ä n
Lantbrukarnas f ö rhandlingsdelegation har framlagts
f ö rslag till en oml ä ggning av sm å grisst ö det. Enligt f ö rslaget f ö rordas bidrag utg å med 100 kr per sugga upp till 19
suggor. Till den som har fler ä n 19 suggor f ö resl å s utg å bidrag med 1 900 kr/ å r oavsett antalet suggor.

JN har ej tagit slutlig st ä llning till f ö rslaget utan avser att n ä rmare granska dess konsekvenser och
under v å ren 1981 å te.-kcmma 1 ä rendet.

JH ber ä knar kostnaden till 20 milj kr.

Avbytari/erksamhet

Till avbytar';erk3amhet ber ä knas avs ä ttas 95 milj kr.

FCretagshSlsov ä ni

Fortsatt f ö rs ö ksverksamhet avses med delvis ny
inriktning av verksamheten. Medelsbehovet ber ä kr.as till 10 milj kr.

SoGlalf ö rs ä kringsskydd

Den å rliga
premiekostnaden ä r f n ll8,6 milj kr. 120 milj kr
bor anvisas, varav 1,U milj kr b ö r tillf ö ras fonderade medel att anv ä ndas till t ä ckning vid en sannolik uppr ä kning av premisbe-loppet

59

Prop. 1980/81:190 60

12 Fettvaruregleringen

Vid ö verl ä ggningarna har delegationerna f ö rklarat
att de i princip accepterar de f ö rslag
scm JN framlagt r ö rande fettvaruregleringen.

F ö rslagen inneb ä r i korthet f ö ljande.

Prisgr ä nssystemet f ö r oljev ä xtfr ö cch olja slopas. I ö verl ä ggningarna fastst ä lls dels prelimin ä rt
odlarpris p å fr ö , dels ett fast inhemskt oljev ä rde.
H ä nsyn bor h ä rvid tas till priss ä ttningen p å ö vriga vegetabilier, marknadsl ä get,
konkurrensl ä get p ä matfettsmarknaden ooh regleringsekonomin.

Det fastst ä llda oljev ä rdet skyddas genom en r ö rlig fettvaruavgift .

F ö r ä ndringar av regleringsf ö reningens
Sveriges Oljev ä xtintres-senter ek f ö r (SOI) kostnader f ö r omh ä ndertagande av fr ö sk ö rden och
extraktion av olja liksom pris ä ndringar p å rapsmj ö l,
vilka tidigare beaktats i den sk omr ä kningskalkylen
fr ä n fr ö pris till oljev ä rde b ö r i forts ä ttningen beaktas inom ramen f ö r ers ä ttning till
jordbruket f ö r kostnader f ö r uppsamling och f ö r ä dling.

Betr ä ffande utbytesexport g ä ller f n att Jordbruket (SOI) f ö r importerad olja erh å ller int ä kterr.a fr ä n h ö jningar av
normal-fettvaruavgiften som gjorts sedan den 1 Juli 197U. Denna andel ä r f n 210,5 ö re/kg.
F ö r svensk olja motsvarande ca UO % av r ä varuf ö rbrvkningen inom margarinindustrin f å r SOI hela fett-varuavgiften. JN f ö resl å r att SOI f ö r reglerings å ret
ig8l/82 f å r hela fettvaruavgiften f ö r en kvantitet motsvarande oljeinne-h ä llet i den inhemska fr ö sk ö rden dock h ö gst motsvarande den totala fettkonsumtionen.

JN kommer senare att utv ä rdera effekterna av den f ö rordade
oml ä ggningen av fettregleringen.

1 Kvantiteten regleras i s ä rskilda avtal mellan SOI och margarinindustrin och med JNs godk ä nnande.

Prop.
1980/81:190 61

13 Styrning av slaktsvinsproduktionens utbyggnad

JN har efter regeringens f ö reskrifter i regleringsbrev den 19
Juni 1980, med utg å ngspunkt i de av riksdagen
beslutade riktlinjerna f ö r
styrning av slaktsvinsproduktionens utbyggnad (prop 1979/80:162, JoU 1979/80:UT
och U9, rskr 1979/80:U13) och efter ö verl ä ggningar med delegationerna fastst ä llt differentierade pristill ä gg p å ' fl ä sk ooh meddelat regler h ä rom som g ä ller fr o m den 1 Januari 198I.

lU (Jvrlga regleringstekniska fr å gor

JN har med delegationerna diskuterat ytterligare
regleringstekniska fr å gor
som ej redovisas i detta f ö rslag. Vissa av dessa fr å gor, bl a st ä rkelseregleringen,
avser JN att å terkomma till i
reglerir.gsskrivelsen v å ren
1981.

F ö r s ä songmSssig lagring av
Jordbruksprodukter f å r JN
f ö r budget å ret 1980/81 disponera en r ö rlig kredit om h ö gst 195 milj kr i riksg ä ldskontoret. P ä grund av h ö jda varuv ä rden och f ö rv ä ntat ö kat lagringsbehov under 1981/82 f ö r n ö tk ö tt f ö resl å r JN att l å neramen b ö js till 250 milj kr.

Prop.
1980/81:190 62

15 Inf ö rselavgifter
m m

15.1 Inf ö rselavgiftsmedel
m m f ö r 1979/30

JN har i skrivelse den 6 Juni 1980 ber ä knat de disponibla inkomsterna av inf ö rselavgifter till finansiering av f ö rdelningsplanen och ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen
f ö r reglerings å ret 1979/80 till ca 558 milj kr, varav 170 milj kr f ö r fodermedel.

De definitiva inkomsterna av inf ö rselavgifter (minus å terbetalning m m) utgjorde totalt 678,3 (617,3) milj kr, h ä rav 538,6 (519,U) milj kr till finansiering av f ö rdelningsplanen och ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen.
Inf ö rselavgifter f ö r fodermedel, som ing å r i n ä mnda belopp, utgjorde 160,8 (171,5)
milj kr. Ut ö ver n ä mnda 538,6 milj kr ing å r i
totalsumman inf ö rselavgifter f ö r br ö ds ä d med 13,7 (5,9) milj kr, vilka enligt g ä llande regler har ö verf ö rts till regleringsf ö reningen Svensk spannm å lshandel f ö r s k utbyteshandel. Vidare ing å r
fettvaruavgifter med 116,1 (77,3) niilj kr. Dessa h ä nf ö r sig till
av statsmakterna beslutad

Dvs totala summan, av inf ö rselavgifter (minus å terbetalningar
m m) exkl inf ö rselavgifter f ö r soekerregleringsvaror, br ö ds ä d och vissa
livsmedelsindustriprodukter samt den del av influtna fettvaruavgifter som tillf ö rts SOI men inkl r ä ntor fr å n f ö reg å ende å r.

Inte heller ing ä r
de minskningar i inflytande avgiftsmedel som f ö ranleds av att inf ö rselavgiften
i vissa fall, t ex f ö r ost, har s ä nkts av marknadsm ä ssiga
sk ä l (bl a genom neds ä ttning av avgiften f ö r visst parti). JN:s å terbetalning
av inf ö rselavgifter uppgick 1979/80 till
28,2 milj kr. 1978/79 uppgick motsvarande belopp till 17,5 milj kr. De st ö rsta ö kningarna avser
st ä rkelse och st ä rkelseprodukter med + U,U milj kr, slakt-och
charkuteriprodukter med + 3,U milj kr samt mj ö lk- oeh mejeriprodukter med * 3,2 milj kr. I de angivna beloppen ing å r irte å terbetalning
p å marknadsm ä ssiga sk ä l
av inf ö rselavgifter p å styckningsdetaljer av k ö tt och fl ä sk
samt av inf ö rselavgifter p å ost, vilken i st ä llet
redovisas bland posterna under rubriken ä ndam å l utanf ö r
f ö rdelningsplanen och 1979/80 uppgick
till 12,3 (6,1)2 nij
icj..

2 Siffror inom parentes avser belopp 1978/79

Prop. 1980/81:190 63

avgiftsh ö jning cch har enligt g ä llande regler ö verf ö rts till SOI. I totalsuitoian ing å r Sven inf ö rselavgifter p å vissa livsmedelsindustriprodukter
(biandvaror). Dessa uppgick till 9,9 (1 « ,7) milj kr och har f ö rdelats i f ö rh å llande till utbetalda exportbidrag.
S å ledes har till regleringsf ö reningarna Svensk spannm å lshandel, Svensk Ä gghandel, F ö reningen f ö r mejeriprodukter cch Sveriges
potatisintressenter ö verf ö rts resp O (6,0), 2,U (2,1), U,6
(U,2), och 2,1 (1,7) milj kr. Vidare har av inf ö rselavgifter f ö r blandvaror 0,8 (0,7) milj kr
avseende fettvaror f ö rdelats
1 enlighet med g ä llande regler f ö r disposition av
fettvaruavgiftsmedel, varvid s å ledes den del som h ä nf ö r sig till av statsmakterna
beslutad avgiftsh ö jning ö verf ö rts till SOI.

"v nedEnst å ende sammanst ä llning
framg å r de f ö r f ö rdelning disponibla avgiftsmedlen f ö r de olika varuslagen (efter avdrag
f ö r å terbetalning m m) fCr reglerings å ret 1979/80.

Dl2ponlbla_medel_av inf ö rselav ä lfter_1972/i0_ (1 000 kr)

Ä rter och b ö nor (f ö r a ä nniskof ö rta) 161 ( 1 07)

Potatis 8 387 ( 7 567!

St ä rkelse
och st ä rkelaeprodukter 6 938 ( 5 083)

Malt 2 789 ( 75 736)

S ä llskapsdjursfoder
mm 8 5U7 ( 0)

Fettr å varor cch fettvaror 35 U17 ( 27 027)

Mj ö lk
och mejeriprodukter 90 131 ( 89 172)

Slaktvaror (samt slaktdjur, ej fj ä derf ä ) 218 765 (196 769)

Ä gg oeh ä ggprodukter m m 2 767 ( 1 33U)

Summa inf ö rselavgifter exkl fodermedel 373 902 (3U3 762)

Fodermedel 160 797 (171 5U0)

R ä ntor
fr å n f ö reg å ende ä r 3 166 ( U 125)

ö verskott fr ä n
tidigare ä r 783 (___ 0)_

Summa 538 6U8 (519 U27)

'' Ej s ä rredovisade tidigare budget å r

2 EJ utnyttjade medel f ö r rabattering av fcders ä d samt pris- ä terb ä ring till p ä ladjursuppf ö dare.

Prop. 1980/81:190 64

F ö rdelninRsplanen f ö r 1979/80 utg ö r
enligt riksdagens beslut 267,2 milj kr samt inflytande avgifter fr å n fodermedelsimporten. Dessa uppgick till 160,8
(171,5) milj kr. F ö rdelningsplanen blir d ä rmed 428,1 (U38,7) milj kr. F ö r ä ndam å l utanf ö r
f ö rdelningsplanen kan s å ledes disponeras (538,6-*i28,l=) 110,5 (50,7) milj
kr.

Av
nedanst å ende 3ammanst ä ll.ing framg å r
n ä rmare hur f ö rdelningen till dika ä rdam å l inom jcrdbruksregleringens ram
har skett.

F ö rdelningsplan 1979/80

Svensk spannm å lshandel

Sveriges potatisintressenter

Sveriges oljev å xtintressenter

Svensk k ö tthandel

Svensk k ö tthandel,
utbyteshandel

F ö reningen f ö r mejeriprodukter

Svensk ä gghandel

Marknadsreglerande å tg ä rder f ö r
slaktk>-ckling

Kostr.adskompensation mj ö lk, norra Sverige

Regionalt bidrag k ö ttregleringen

t3pplyEnir.gsverksamhet och utvecklingsarbete

Djurh ä lsov å rd, kontrollverksamhet m m

St ö d till odlir.g av konserv ä rter och andra

k ö ksv ä xter

St ö d till odling av. bruna b ö nor

Fonden f ö r kollektiva
ä tg ä rder inom biodlingen

Reserv till f ö rfogande

Summa

(1 000

kr)

3 000

2U 900)

3U 500

31 500)

U4 700

2U 000)

18 000

22 500)

U 928

31 088)

208 700

(178
252)

U8 500

75 500

1 000

5 000)

13 500

5 000)

5 000

5 000)

3 500

8 500)

25 000

2U 000)

2 500

2 500)

700

700)

500

300)

9 077

0)

U28 105 (U38 7U0)

F ö rdelningen till regleringsf ö reningarna har skett i samf ö rst å nd med
Lantbrukarnas f ö rhandlingsdelegation och
konsumentdelegationen.

1 I beloppet har inr ä knats
107 730 kr som avser tidigare å r ej

utnyttjade medel inom f ö rdelningsplanen f ö r rabattering av

foders ä d.

2 H ä rav 10 milj kr ned å terbetalningsskyldighet till se.nare

ä rs f ö rdelningsplaner.

Prop.
1980/81:190 65

De definitiva kostnatierr.s tör ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen
uppgick till ca 110,5 (80,7) milj kr med f ö rdelning
enligt f ö ljande sammanst ä llning.

Ä ndam ä j. u.tan £ö r
f ö rdelningsparen 2929/80 (1 000
kr)

22

307 (

23

000)

U5

072 (

18

911)

13

U2U (

12

665)

U

272 (

3

397)

1

070 (

1

995)

2

050 (

1

950)

27 U

(

281)

2

500

(

u

000)

4

000

(

u

000)

Utbyteshandel n ö tk ö tt, ö ststaterna

Utbyteshandel k ö tt och fl ä sk

Pristill ä gg f å r- och lammk ö tt

Svensk matpotatiskontroll

Sveriges uts ä desf ö rening, potatisf ö r ä dling

Sveriges potatisodlares riksf ö rbund

Bidrag till Stiftelsen f ö r ackordh ä st

organisationens bevarande U75 ( U75)

Bidrag till fraktkostnader f ö r mj ö lk

och gr ä dde

Pris ä terb ä ring till p ä lsdjursuppf ö dare St ö d
till odling av vallv ä xtfr ö Fonden f ö r kollektiva å tg ä rder inom

bicdlingen 300 ( 300)

12

299

(

0

1U3)

2

000

\.

2

000)

(

1

070)

Restitution av inf ö rselavgifter
p å stycknings-detaljer av k ö tt och fl ä sk
samt av inf ö rselavgifter p å ost St ö d
till maltproduktionen T ä ckning av underskott 1977/78

Sunma 110 5U3 ( 80 687)

Dispositicren av inf ö rselavgiftsmedel
regleri.-.gs ä ret 1979/80 har sammanf ö rts i tabell under avsnitt 15.U.

5 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 190

Prop. 1980/81:190 66

15.2 Inf ö rselavgiftsmedel
m m f ö r 198O/8I

F ö r I98O/8I kan f n inkomsterna av
inf ö rselavgifter som g å r till finansiering av f ö rdelningsplanen cch ä rdam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen
ber ä knas till ca 519,2 milj kr - d ä rav 170,0 milj kr f ö r fodermedel - enligt nedanst å ende
sammanst ä llning.

Prelimin ä rt
disponibla medel_1980/: (1 000 kr)

Ä rter
och b ö nor (f ö r m ä nniskof ö da) 600

Potatis 8 000

St ä rkelse oeh st ä rkelseprodukter U 000

Malt U 000

S ä llskapsdjursfoder 7 000

2

Fettr å varor och fettvaror 50 000

Mj ö lk och mejeriprodukter mm 85 000

Slaktvaror (samt slaktdjur, ej fj ä derf ä ) I80 000

339

600

170

000

9

587

Ä gg
och ä ggprodukter 1 000

Summa inf ö rselavgifter
exkl fodermedel

Fodermedel

R ä ntor fr ä n f ö rg å ende å r

Summa 519 187

Dvs totala summan av inf ö rselavgifter (minus å terbetalning
m m) exkl inf ö rselavgifter f ö r soekerregleringsvaror, br ö ds ä d ooh vissa
livsmedelsindustriprodukter samt den del av influtna fettvaruavgifter scm tillf ö rs SOI men inkl r ä ntor
fr å n f ö reg å ende å r.

2 Exkl del till SOI

Prop.
1980/81:190

FOrdelningsplanen f ö r 1980/31 utg ö r enligt riksdagens beslut 267,2 milj kr samt inflytande avgifter fbr
fodermedelsimporten, enligt ovan ber ä knade till 170,0 milj kr. FOrdelningsplanen blir d ä rmed U37,2 milj kr. Ber ä kningsm ä ssigt f ö religger s ä lunda (519,2-437,2=) 32,0 milj kr
att anv ä nda f ö r ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen.

67

JN f ö resl å r med utg å r.gspunkt fr å n det ber ä knade f ö rdelningsbeloppet 437,2 milj kr f ö ljande prelimin ä ra f ö rdelningsplan. Denna skiljer sig i
vissa avseenden fr å n den plan som redovisades av JN i
skrivelse den 6 Juni 1980.

( 1 000

kr)

2

000

19

300

0

0

32

366

167

000

70

100

20

500

5

OQO

8

500

25

000

;er 2

500

1

400

2

000

500

80

854

F ö rdelningsplan
1980/81

Svensk spannm å lshandel

Sveriges potatisintressenter

Sveriges oljev å xtintressenter

Svensk k ö tthandel

Svensk k ö tthandel, utbyteshandel

F ö reningen
f ö r mejeriprodukter

Svensk ä gghardel

Kostnadskompensation mj ö lk, norra Sverige

Regionalt bidrag, k ö ttregleringen

Upplysningsverksamhet oeh utvecklingsarbete m m

Djurh ä lsov å rd, kontrollverksamhet m m

St ö d
till odHr.g av konserv ä rter
ooh andra k ö ksv ä xter

St ö d
till odling av bruna b ö nor

St ö d
till odling av vallv ä xtfr ö

Fonden f ö r kollektiva å tg ä rder incm biodlingen

Reserv till f ö rfogande

Summa 437 200

Definitiv f ö rdelningsplan f ö r
1980/31 kan fastst ä llas f ö rst efter utg å ngen av reglerings å ret d ä de verkliga inkomsterna av inf ö rselavgifter f ö r fodermedel ä r k ä nda.

Prop. 1980/81:190 68

Medelsbehovec under reglerings ä ret 1980/81 f ö r
s å dana ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen
som f å r t ä ckas av inf ö rselavgiftsmedel ber ä knas till ca 82,0 milj kr i enlighet med f ö ljande sammanst ä llning.

(1 OOC

1 kr)

25

000

17

634

15

500

U

425

2

353

475

300

2

000

6

000

300

Ä ndam å l u.tanf; ö r
f ö rdelningsplanen 1980 £ 8l

Utbyteshandel n ö tk ö tt, ö ststaterna
Utbyteshandel k ö tt och fl ä sk Pristill ä gg
f å r- och lammk ö tt Svensk matpotatiskontroll Sveriges potatisodlares
riksf ö rbund Bidrag till Stiftelsen f ö r ackordh ä storganisationens
bevarande

Bidrag till fraktkostnader f ö r mj ö lk och gr ä dde

Pris ä terb ä ring till p ä lsdjursuppf ö dare

St ö d till odling av vallv ä xtfr ö

Fonden f ö r kollektiva å tg ä rder inom biodlingen

Restitution av inf ö rselavgifter p å stycknings-

detaljer av k ö tt och fl ä sk samt av inf ö rselavgifter

p å ost 6 000

St ö d till maltproduktionen 2 000

Summa 8i 987

Ovanst å ende
sammanst ä llning skiljer sig p ä n å gra punkter
fr ä n de ber ä kningar som lagts fram i prop 1979/80:162. S å lunda har utbyteshandel k ö tt ocfi fl ä sk,
som angavs till 50 milj kr, tagits upp med ber ä knade tillg ä ngliga medel, 17,6 milj kr, pris å terb ä ring till p ä lsdjursuppf ö dare
minskats med 2 milj kr till

2
milj kr samt
restitution av inf ö rselavgifter minskats med

3
milj kr till 6
milj kr. Bidraget till Sveriges potatisodlares riksf ö rbund har ö kats
med 153 000, kr d ä n ä mnden tillstyrker ett till ä ggsanslag
f ö r 1980/81 f ö r l ö neh ö jningar under 1980 med detta belopp (se vidare
avsnitt 15.3i sid 2U).

Prop. 1980/81:190 69

Ber ä knade tillg ä ngliga medel 82,0 milj kr g å r helt ä t
till ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen. I den m å n
tillg ä ngliga medel blir st ö rre ä n 82,0 milj
kr b ö r ö verskjutande belopp i f ö rsta hand
anv ä ndas till att betala utbyteshandel
med k ö tt och fl ä sk upp till ett belopp p ä 50 milj kr. D ä refter
eventuellt kvarst å ende belopp b ö r anv ä ndas till ä ndam å l inom f ö rdelningsplanen ned h ä nsyn till att 31,1 resp 4,8 milj kr f ö r utbyteshandel med k ö tt och fl ä sk i brist p å
medel utanf ö r f ö rdelningsplanen togs fr å n ' f ö rdelningsplanerna reglerings å ren 1978/79 och 1979/80 (jfr prop 1978/79:208 s 20).

Dispositionen av inf ö rselavgiftsmedel
reglerings å ret 1980/81 har sammanf ö rts i tabell under avsnitt 15.4.

15.3 Inf ö rselavgiftsmedel
m m f ö r i981/82

Storleken av de medel som inflyter genom upptagande av inf ö rselavgifter m m f ö r reglerir.g3 å ret ig8l/82 blir beroende av importens
storlek och av de korrigeringar i avgiftssatserna scm f ö rutses ske den 1 Juli 1981 ooh den 1 januari 1982
och eventuellt den 1 oktober 1981. Inflytande medel till finansiering av f ö rdelningsplanen och ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen
inklusive r ä ntor fr å n f ö reg å ende ä r kan nu ber ä knas till ca 531 milj kr, varav 165 milj' kr f ö r fodermedel. Det slutliga utfallet kan emellertid
komma att avvika v ä sentligt fr å n denna ber ä kning.

Med h ä nsyn till ovissheten om utfallet av
avgiftsuppb ö rden f ö resl å r JN att den
r ö rliga kredit om 120 milj kr som
tidigare å rligen st ä llts till JNs f ö rfogande
f ä rkvarst å ä ven under
reglerings å ret 1981/82. Krediten skall, i den
m å n inflytande inf ö rselavgifter inte st å r till f ö rfogande, kunna anv ä ndas f ö r
finansiering av ä ndam å l inom cch utom f ö rdelningsplanen samt f ö r sockerregieringen . Krediten torde ej utan
regeringens s ä rskilda medgivande f å anv ä ndas f ö r finansiering av utbyteshandei oed k ö tt och fl ä sk.

1 1980/81 f ä r krediten ä ven anv ä ndas
f ö r r ä ntediffersns p å l å n f ö r tillf ä llig lagring av sm ö r och k ö ttvaror.

Prop. 1980/81:190 70

FOrdelningsplanen f ö r
1981/82 f ö resl å s uppta samma belcpp som f ö r
1980/31 eller 267,2 milj kr plus beloppet av inflytande avgifter f ö r fodermedelsimporten, enligt ovan ber ä knade till 165 milj kr, allts å totalt 432,2 milj kr. Liksom hittills blir det
definitiva beloppet beroende av de verkliga int ä kterna av inf ö rselavgifter p å fodermedel.

Med h ä nsyn till ovissheten om den
kommande utvecklingen av regleringsekonomin f ö r de olika varuomr å dena har det
inte ansetts m ö jligt att nu l ä gga fram n å gon
fullst ä ndig plan f ö r f ö rdelning av
det prelimin ä rt ber ä knade beloppet. JN avser att å terkomma med ett f ö rslag till prelimin ä r f ö rdelning i juni 1981. Ett s ä dant f ö rslag
kan d å avges efter ö verl ä ggningar med
I.antbrukarnas f ö rhandlingsdelegation och
konsumentdelegationen och i samband med att f ö rslag till avgifts ä ndringar m m
fr o m den 1 Juli I98I avges. Det f ö ruts ä tts h ä rvid att JN
liksom hittills skall kunna jrmka delbeloppen mellan de olika regleringsf ö reningarna och besluta om f ö rdelni.g av det belopp som kan komma att st å till n ä mndens
f ö rfogande. Vidare f ö ruts ä tts att,
liksom hittills. Svensk spannm å lshandel f ä r tillf ö ras
inf ö rselavgifter f ö r viss s k utbyteshandel av br ö ds ä d. Det f ö ruts ä tts ä ven att SOI, s å som
f ö resl å s i avsnitt 12, av inflytande fettvaruavgifter s å v ä l p å importerad som inhemsk olja f ä r tillf ö ras
medel f ö r en kvantitet som motsvarar
fettinneh ä llet i den svenska oljev ä xtsk ö rden. Dock f å r ej mer pengar ö verf ö ras ä n vad som
skulle motsvara fettvaruavgifter p å
den totala fettkonsumtionen inom landet .

1 I tidigare skrivelser har ä ven redovisats principen fbr f ö rdelning
av inf ö rselavgifter p å livsmedelsindustriprodukter. Betr ä ffande dessa har koramitten f ö r industrins r å varukostnads-utj ä mning f ö reslagit
att i dessas st ä lle fr o m den 1 juli 1981 inf ö rs s k importavgifter. Kommitt é n har f ö reslagit
att importavgifterna och 3 k utj ä mningsavgifter
tillf ö rs en utj ä mnings-kassa f ö r
finansiering av prisutj ä mnings- och exportbidrag f ö r livsmedelsindustriprodukter.

Prop. 1980/81:190 71

JN har under nu l ö pande
regleringsperiod ä rligen bemyndigats att anv ä nda inf ö rselavgifter
till ett antal olika ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen . N ä mnden har
ovan redovisat de ber ä kningar som i detta avseende g ä ller f ö r
1980/81. F ö r 1981/82 f ö resl å s medel f ä tas i anspr å k
enligt f ö ljande uppst ä llning.

Ä ndam å l }i''SPL'L £ö rdlningsplane £ 19 § 1/.82 (1 000
kr)

25

000

50

000

15

500

4

595

( +

170)

2

367

(*

167)

Utbyteshandel n ö tk ö tt, ö ststaterna

Utbyteshandel k ö tt och fl ä sk

Pristill ä gg f å r- ooh lammk ö tt

Svensk matpotatiskontroll (SMAK)

Sveriges potatisodlares riksf ö rbund (SPOR)

Bidrag till Stiftelsen f ö r ackordh ä st

organisationens bevarande prel 475

Bidrag till fraktkostnader f ä r mj ö lk

cch gr ä dde 300

Pris å terb ä ring till p ä lsdjursuppf ö dare 4 000

St ö d till odling av vallvaxtfr ö 6 000

Fonden f ö r kollektiva ä tg ä rder incm

biodlingen 300

Restitution av inf ö rselavgifter p å

styckningsdetaljer av
k ö tt och fl ä sk

samt av inf ö rselavgifter
p å ost 2 000 (- 4 000)

St ö d till maltproduktioren 1 000 (- 1 000)

SuBjna 111 537

Utbyteshandei med k ö tt
och flpsk har n ä mnden behandlat i avsnitt 10.

Posten kommer att tas upp vid jordbrukspris ö verl ä ggnir.garna
i maj 1981.

Prop. 1980/81:190 72

Till SMAK har f ö r
1980/31 av medel utanf ö r f ö rdelningsplanen reserverats h ö gst
1 050 000 kr fbr upplysningsverksamhet p å
mat-potatisomr å det. SMAK beg ä r att beloppet f ö r
1981/82 h ö js till 1 116 250 kr (+6,3$) p ä grund av ö kade
kostnader (bilaga 5).

Fr o m .' • eglerir.gs ä ret 1977/78 har ers ä ttning utg å tt till SMAKs arbete med den
officiella kvalitetskontrollen. F ö r
I98O/81 har reserverats h ö gst 3 375 000 kr f ö r detta ä ndam å l. F ö r reglerings ä ret 1981/82 har SMAK beg ä rt 3 483 750 kr (+3,2?).

SMAK bedriver ett fortl ö pande
raticnaliseringsarbete och har under perioden 1978 - 198O minskat
arbetsinsatsen med ca 9 000 timmar, vilket motsvarar 5,7 heltidsanst ä llda.

JN f ö resl å r efter samr ä d med lantbruksstyrelsen att SMAK
av medel utanf ö r f ö rdelningsplanen tillf ö rs
erforderliga belopp f ö r upplysningsarbete och f ö r den officiella kontrollen med h ö gst 1 115 000 kr resp h ö gst 3 U80 000 kr. I det senare beloppet . ing å r 100 000 kr f ö r
utvecklingsarbere. Beloppen ä r ber ä knade utifr å n
pris- och l ö nel ä get i december I98O. N ä mnden avser
att å terkomma r ö rande l ö neh ö jningar under 1981.

SPOR har f ö r 1980/81
erh å llit ett belopp om 2 200 000 kr f ö r sin verksamhet med effektivisering av
matpotatisodlingen . F ö rbundet beg ä r nu ytterligare 212 000 kr f ö r 198O/81 p ä
grund av l ö ne- ooh pris ö kningar som har intr ä ffat under 1980. F ö r reglerings å ret 1981/82 beg ä rs
2 643 000 kr. Av de tillf ö rda medlen ber ä knas 55 procent g å
till r å dgivningsverksamhet och 45 procent
till forsknings- och f ö rs ö ksverksamhet p å matpotatis-omr å det (bilaga 6).

JN tillstyrker ett till ä ggsanslag
f ö r 198O/8I med 153 000 kr f ö r l ö neh ö jningar under 1980 samt ett anslag om 2 367 000 kr
(+ 7,6 J) f ö r 1981/82. I uppr ä kningen ing å r
pris- och l ö neh ö jningar under I98O. JN avser att å terkomma
r ö rande l ö ne ö kningar
under 1981.

Vid bed ö mningen av
anslagskraven fr å n SMAK och SPOR har n ä mnden f ö ljt
de anvisningar scm g ä ller f ö r myndigheternas anslagsframst ä llningar f ö r
budget å ret 1981/32.

Prop. 1980/81:190 73

Bidrag till Stiftelsen f ö r ackordh ä storganisationens bevarande. Nu g ä llande avtal mellan lantbruksstyrelsen och
stiftelsen upph ö r den 30 september I98I. I avvaktan
p å n ä rmare besked om huruvida avtalet prolongeras upptas t v of ö r ä ndrat 475
000 kr.

JN har bemyndigande att ta i anspr å k medel utanf ö r
f ö rdelningsplanen f ö r å terb ä ring till p ä lsdjursuppf ö dare av den del av priset f ö r inhemskt foder till p ä lsdjuren som ä r
h ä nf ö rlig till inf ä rselavgifterna p å fodermedel. JN hemst ä ller att 198I/82 f å disponera h ö gst 4 milj kr av medel utanf ö r f ö rdelningsplanen
f ö r ä ndam å let.

F ö r st ö d till vallfr ö cdlingen utg å r 198O/8I 8 milj kr, varav 6 milj kr utanf ö r ooh 2 milj kr inom f ö rdelningsplanen. JN f ö resl å r att 6 milj kr av medel utanf ö r f ö rdelningsplanen
anvisas ä ven 1981/82 f ö r st ö det å t vallfr ö cdlingen.

Till fonden f ö r
kollektiva å tg ä rder inom biodlingen har 198O/81 f ö rts
800 000 kr, varav 300 000 kr utanf ö r
ooh 500 000 kr inom f ö rdelningsplanen. Lantbruksstyrelsen
har f ö reslagit att fonden 1981/82 skall
tillf ö ras of ö r ä ndrat 80 Ö 000 kr. JN f ö resl å r att 300 OQO kr av medel utanf ö r f ö rdelningsplanen
anvisas 1981/82 till fonden f ö r kollektiva
å tg ä rder inotn biodlingen (bilaga 7).

F ö r st ö d till maltoroduktionen har sedan 1978/79 ä rligen reserverats 2 milj kr. Med h ä nsyn till att reserverade medel finns kvar fr å n tidigare å r
f ö resl å r JN att f ö r 1981/82 anvisas 1 milj kr.

Prop. 1980/81:190 74

15.4 Huvudsaklig medelsdispcsiticn av inf ö rselavgiftsmedel m m'reglerings ä ren

1979/60 och 1980/81___________________________________________________

1979/80 1980/81 1 OOO-tal kr 1 OOO-tal kr prel

IrJcomster

Fr å n f ö reg å ende reglerings å r

kvarst å ende inf ö rselavgifter 3 9491 9 5372

Under resp
reglerings å r

influtna
inf ö rselavgifter

exkl fodermedel 373 902 339 oOO

fodermedel 160 797 170 000

Suinna 538 648 519 187

llnt ä ktsr ä ntor samt ö verskott fr å n
f ö reg ä ende å r 2lnt ä kt3r ä ntor fr å n f ö reg å ende å r

Utgifter

a)Av medel
inca f ö rdelningsplan

Svensk spanrja å lshandel

Sveriges potstisintressenter

Sveriges oljev ä xtintressenter

Svensk k ö tthandel

Svensk k ö tthandel,
utbyteshandel

F ö reningen f ö r mejeriprodukter

Svensk ä gghandel 1

Marlcradsreglerande ä tg ä rder f ö r
slaktkyckling

Kcstnadskompensation mj ö lk,
Jiorra Sverige

Regionalt bidrag, k ö ttregleringen

Upplysnir.gsvorksamhet och utvecklingsarbete

Djurh ä lsov å rd, kontrollverksamhet m m

Stod till odling av konserv ä rter och andra

k ä ksv ä xter

St ö d till odlir.g av bruna b ö nor

St ö d till odlir.g av vallfr ö

Fonden f ö r kollektiva
å tg ä rder inom biodlingen

Reserv till jordbruksn ä mndens
f ö rfogande

3 000

2 000

34 500

19 500

UU 700

0

18 000

0

U 928

32 366

208 700

167 000

48 500

70 100

1 000

0

13 500

20 500

5 000

5 000

8 500

8 500

25 000

25 000

2 500

2 500

700

1 uoo

0

2 000

500

500

9 077

So 334

Summa 428 105 437■200

1 Svensk ä gghandel erh ö ll 1978/79 10 milj kr med å terbetalningsskyldighet till kommarde å rs f ö rdelningsplan.

H ä refter 'kvarst å ende inf ö rselavgiftsmedel
110 543 81 987

1979/80

1
OOO-tal kr

1980/81

1
OOO-tal kr

prel

b)Av medel utanf ö r f ö rdelningsplan Utbyteshandel n ö tk ö tt, ö ststaterna Utbyteshandel k ö tt och fl ä sk Pristill ä gg f å r- och lammk ö tt Svensk matpotatiskontroll
Sveriges uts ä desf ö rening, potatlsf ö r ä dllng Sveriges potatisodlares riksf ö rbund Bidrag till Stiftelsen f ö r ackordh ä storganisationens bevarande

Bidrag till fraktkostnader f ö r nj ö lk och gr ä dde Pris ä terb ä ring till p ä lsdjursuppf ö dare St ö d till odlir.g av vallv ä xtfr ö Forden f ö r kollektiva å tg ä rder inom biodlingen Restitution av
inf ö rselavgifter p å styek-nlrsdetaljer av k ö tt och fl ä sk samt av inf ö rselavgifter p å ost St ö d till maltproduktioren

SUEQ ä

22 307

25 000

45 072

17 Ö 34

13 424

15 500

4 272

4 425

1 070

0

2 050

2 353

475

475

274

300

2 500

2 000

U 000

6 000

300

300

12 299

6 000

2 000

2 000

81 987

110 543

Saldo vid utg å ngen
av resp reglerings å r

Prop. 1980/81:190 76

16 Redovisning r ö rande olika uppdrag

Regeringen har uppdragit å t JN att l ä mna redovisning r ö rande de olika uppdrag scm tidigare
l ä mnats av regeringen och som ber ö r jordbruksprisregleringen.

JH koraner i s ä rskild skrivelse att redog ö ra f ö r dessa uppdrag.

Till denna skrivelse bifogas de utredningar som framlagts
f ö r partema vid de nu avslutade ö verl ä ggningarna. Dessa utredningar framg å r av f ö ljande sammanst ä llning.

1
Interrationell
marknads ö versikt.

2
Konsumtions-
och prisutvecklingen.

3
Livsmedelssubventionemas
effekter f ö r jordbruket cch konsumenterna

4
Avr ä kning till jordbrukarna - en analys
av slakteriemas och mejeriemas avr ä kning 197U - 1979.

5
Prisutvecklingen
p ä jordbrukets omr ä de.

5 Nul ä get sett i relation till det av riksdagen uppsatta produktionsm å let.

7
Jordbrukets
totalkalkyl.

8
Jordbruk
- sektorsbeskrivning och framtidsbed ö mning.

9
Investeringar
och finansieringen inom jordbruket.

10 Resultat fr ä n p å g å ende f ö rs ö ksverksamhet med statistik ö ver Jordbrukets arbetskraft (JAK).

Prop. 1980/81:190 77

11
Ber ä kning av normerad arbets ä tg å ng i jordbruket f ö r vissa f ö retagargrupper.

12
L ö nsamhets-, likviditets- och
kapitalutveckling vid arrenderade ooh brukar ä gda jordbruk.

13
Strukturutveckling
1956 - 1979 samt skillnader i produktionsirjiktning och mekanisering vid
arrenderade och brukar ä gda
jordbruk.

lU Kompensation f ö r kostnadsutvecklingen f ö r viss uppsamlings- och f ö r ä dlingsverksamhet baserad p ä indexm ä t-ning.

15
Jordbrukarnas
inkomstf ö rh å llanden och j ä mf ö relser med andra grupper samt
kostnadskalkyler f ö r vissa jordbruksprodukter .

16
Levnadsstandarden
f ö r Jordbrukare och j ä mf ö rbara grupper.

17
Konstruktion
av ett framtida gr ä nsskyddssystem -l ä gesrapport.

18
F ö rslag till vissa ä ndririgar i fettvaruregleringen.

Prop.
1980/81:190 78

17 Beslutsoeaing

Detta ä rende har
avgjorts av generaldirekt ö ren och ledam ö terna Brangmo, Kristiansson och Lindfors efter f ö redragning av avdelningscheferna Olsson och Wenker saat
byr å cheferna Lebert, Sandqvisx, och
Hansson, envar f ö r sitt sakomr å de. Ledam ö terna
Hillbom och Tiberg har avgett reservationer (se bilaga 3 och 4).

IngM » !- Lindstr ö m.

Hans bebert

Prop. 1980/81:190 79

1981-03-16 Bilaga 1

Lantbrukarnas f ö rhandlingsdelegations
svar p ä statens jordbruksn ä mnds f ö rslag
till prisreglering f ö r 1981/82

Lantbrukarnas f ö rhandlingsdelegation
har i enlighet med det beslut som fattades av extra riksf ö rbundsst ä mma
med LRF den 14 mars 1981 ansett sig ej kunna godta det av jordbruksn ä mnden presenterade f ö rslaget till prisreglering f ö r
1981/82, i dess helhet och nuvarande utformning. Sk ä len h ä rf ö r ä r f ö ljande.

Inkomst- och l ö nsamhetssituationen
inom jordbruket ä r mycket otillfredsst ä llande. Enligt 1977 å rs riksdagsbeslut, som varit LRFs utg å ngspunkt, skall ett huvudsyfte med jordbrukspolitiken vara att tillf ö rs ä kra dem som ä r sysselsatta inom jordbruket i alla delar av landet
en ekonomisk och social standard, som ä r
likv ä rdig med den som j ä mf ö rbara
grupper uppn å r. Offentligt utredningsmaterial,
som framtagits till ö verl ä ggningarna, visar entydigt p å
att detta m å l l å ngtifr å n uppn å tts. En ö kande
inkomsteftersl ä pning f ö religger f ö r
jordbrukarna.

Enligt den jordbruksekonomiska unders ö kningens material har jordbrukarfamiljer i
storleksgrupperna 20-100 ha f å tt drygt 6
proc ö kning av familjeinkomsterna under
1978-80, medan Industriarbetarfamiljen f å tt
drygt 30 proc. Det kan d å noteras att inflationen under
denna period varit ca 35 proc. Den s k deklarationsunders ö kningen visar p å
sjunkande inkomster av jordbruksdriften medan en svag ö kning noteras f ö r
familjei.nkom-sten totalt. Inkomster vid sidan av jordbruket har n ä mligen haft en gynnsammare utveckling. Vidare visar
ber ä kningar ö ver jordbrukarnas totala inkomster fr å n jordbruket att fr ä n 1977/78 har dessa sjunkit raed ca 300 mkr, n ä r de rimligen borde ha ö kat med flera hundra mkr. Det senaste å ret 1980/81 ä r
en prognos som sannolikt kommer att visa ä nnu
l ä gre inkoraster n ä r faktiskt material f ö religger.

Prop. 1980/81:190 80

Tydliga tecken p ä
den utomordentligt svaga inkomst-och l ö nsamhetssituationen
i jordbruket ä r drastiskt minskade investeringar
i fr ä mst byggnader och l ä gre efterfr å gan
p å avbytartj ä nster. Den mycket starka volym ö kningen av antalet avbytardagar har nu n ä stan helt brorasats upp. Samtidigt redovisar den s k
levnadsstandardgruppen att jordbrukare med mj ö lkkor i genomsnitt endast hade totalt 21 hela dagar utan arbete 1977.

En korrekt tolJcning av levnadsstandardgruppens material
visar nu ocks å att ä ven 1978 hade jordbrukarna en s ä mre
social och ekonomisk standard ä n de stora l ö nekollektiven, i synnerhet om man beaktar de prestationer
som ligger bakom standarden 1 form av arbetsinsatser och eget insatt kapital.

Mot bakgrund av detta ä r
jordbruksn ä mndens f ö rslag om ett eng å ngsbelopp
p ä 100 mkr som ers ä ttning -f ö r
eftersl ä pning 1 PM-indexkompensationen
klart otillr ä ckligt f ö r att r ä tta
till den negativa utvecklingen av jordbrukarnas inkomster.

En annan orsak till det ogynnsamma inkomstl ä get ä r att belopp
f ö r inkomstf ö ljsamhet under innevarande avtalsperiod har ber ä knats i procent p å
en l å g inkomst. N ä r nu av b å da
parter best ä llt arbetstidsmaterial f ö religger har f ö rhandlingsdelegationen
h ä vdat att antalet arbetstimmar m å ste beaktas vid ber ä kning av inkomstf ö ljsamheten.
Inneb ö rden av jordbruksn ä mndens f ö rslag
ä r en procentuell f ö ljsamhet till LO-SAF-kollektivet men kommer ytterligare
att ö ka jordbrukarnas inkomsteftersl ä pning, eftersom motsvarande timl ö ne ö kning under
1981/82 endast blir 25 ö re vid 200 milj manstimmar. D ä rut ö ver kommer
effekten av produktivitets ö kningar i jordbruket, som dock
under de n ä rmaste å ren kominer att bli sm å mot bakgrund av en f ö rv ä ntad ogynnsam konsumtionsutveckling. Antalet
arbetstimmar i jordbruket och en timl ö ne ö kning i kronor

Prop.
1980/81:190 i

och ö re b ö r enligt f ö rhandlingsdelegationens uppfattning
vara en rimlig utg å ngspunkt f ö r inkomstf ö ljsamheten.

Lantbrukarnas f ö rhandlingsdelegation
m ä ste s ä lunda tyv ä rr konstatera att jordbruksn ä mndens f ö rslag
leder till en fortsatt ö kad inkomsteftersl ä pning. Detta ä r
oacceptabelt.

Betr ä ffande jordbruksn ä mndens f ö rslag
i ö vrigt anser sig delegationen i
huvudsak kunna godta detsamma.

N ä r det g ä ller utformningen av det nya prisgr ä nssystemet anser emellertid delegationen att de nya
inf ö rsel-avgifterna b ö r s ä ttas p å en s å dan niv å , att on ö dig
import ej sker f ö r varor som svensk produktion kan tillgodose
efterfr å gan p å . Eftersom jordbruket enligt g ä llande
riksdagsbeslut sj ä lvt skall svara f ö r avs ä ttning och
kostnader f ö r uppkommande ö verskott b ö r
den inhemska marknaden i f ö rsta hand
reserveras f ö r svensk vara f ö r ä dlad av
svensk livsmedelsindustri. Detta ä r
s ä rskilt angel ä get mot bakgrund av den negativa
marknads--utveckling som kan f ö rv ä ntas, inte minst till f ö ljd av kraftigt reducerade livsmedelssubventioner.

6 Riksdagen 1980181. I saml. Nr 190

Prop.
1980/81:190

Statens jordbruksnäainds konsuxsntdclcgation

1961-0-16

82

Bilada 2

Konsumentdelegationen med f ö rslag till jordfbruksprisreglsring fr å n den 1 juli 1981

Konsumentdelegationen (K3)
kan p å n å gra viktiga punkter inte bitr ä da
jordbruksn ä mndens f ö rslag till prisreglering pi jordbrukets omr å de fr å n den 1 juli
1981. Detta g ä ller framf ö r allt storleken av de belopp, som r ö rasla.eits skola uts å i inkonstf ö r-b ä ttring m o till jordbruket under 1981/02.

De avrikande meningar, som redovisas i- det f ö ljande, b ö r
inte undanskymma det faktum att parterna i vissa avseenden ä r ense. KS vill s ä rskilt
peka p å den enighet som kunnat uppn å s om ä ndringar i nu-varande
laittpris- och gr ä ncskyrl ä ssyatem. Tidare ä r
parterna ö versns'om att s ä rskilt st ö d
ä ven i forts ä ttnin/jen b ö r
utg å till skuldsatta jordbrukare, vilka
drabbats hirt av r ä nteh ö jningarna.

KBs utg ä npspunkter ooh
f ö rslag framfi å r av å et f ö ljande.

1. KD har ansett uet angel ä get att automatiken i det nuvarande pri sreglcringssyotenet
ers ä ttn av en friare ö V Ä rl ä (jgnin,'73-ordnins pl vissa oiai-iLilon. Det g Ä llcr konpcnsationcn f ö r ö ka ä o kapitilkostnadc-r ooh inkoir.stf ö lJKinii.-tin.

Prop.
1980/81:190 83

ED var beredd att under det f ö rsta å ret i en f ö reslagen tv åå rig
regleringsperiod kompensera kapitalkostnaderna enligt hittills till ä mpat system (enligt PM-index). Det andra å ret skulle kapital-fcapitalkostnaderna brytas ut ur
det automatiska inflationsskyddet. I st ä llet
skulle fria ö verl ä ggningar h å llas en g å ng om å ret
p å grundval av allt tillg ä ngligt material, som apparterna bed ö mdes ha betydelse f ö r desaa poster.

Vid ing å ngen till
nuvarande regleringsperiod angavs att den automatiska kopplingen till LO/SAFavtalen
skulle upph ö ra vid till ä mp ningen av jordbrukets inkomstf ö ljsamhet. Bindningen till dessa och andra l ö neavtal p å
arbetsmarknaden har emellertid blivit n ä ra
nog lika stark aom-tidijare till enbart LO/SAJavtalen.

KD kr ä ver att kompensationen f ö r ä ndrade,
kapitalkostnader och Inkomstf ö ljsanheten i
forts ä ttningen blir f ö rem å l f ö r fria ö verl ä ggningar. H ä rvid
b ö r ooks å ä ndringar i skattercglersa
kur.na beaktas.

2. KD har av det vid ö verl ä ggningarna presenterade materialet
dragit den slutsatsen att jordbrukarna inte har l ä gre levnadsstandard ä n j ä mrdrliga grupper.

Materialet
fr ä n levnadsstandardgruppci g ä r fram tom 1973. Det har h ä vdats att jordbrukarna d ä refte?' inte erh å llit
full kostnadskompensation. En viss eftersl ä puingseffekt
uppst å r vid ö kande inflationstakt, vilket har varit fallet under
1979/00. (Dst motsatta intr ä ffar
givetvis vid avtagande inflationstakt.) Detta drabbar dock inte bara
jordbruket utan ä ven l ö nta(jare, pension ä rer och varje f ö retag, som inte omedelbart kan kompensera sig f ö r inflctionens effekter.

Prop. 1980/81:190 84

3. I ett f ö r sajnh ä llet besv ä rligt ekonomiskt l ä ge b ö r varje grupp visa å terh å llsamhet i sina krav. LO-grupperna
har redan

tagit sitt samh ä llsansvar och slutit ett avtal med sm å l ö neh ö jningar under 1981 ooh 1982.

Jordbruksn ä mndens f ö rslag under rubriken inkomstf ö ljsamhet ger tillsammans med eng å ngsbeloppet f ö r eftersl ä pningscffekter en inkomstf ö rst ä rkning T ö r jordbruket, som enligt XDs bed ö mning late st å r 1 proportion till den f ö rv ä ntade inkomstutvecklingen f ö r l ö ntagarna och andra grupper i samh ä llet.

4. Jordbruksn ä mnden har å beropat best ä pipelsen i nuvarande prisreglering
om beaktande av markanta avvikelser i PM-index fr å n den faktiska kostnadsutvecklingen
f ö r att motivera eng å ngs beloppet om 100 Mkr f ö r eftersl ä pningseffekter. KB noterar att n ä mnden har gjort en vidare tolkning
av denna klausul ä n vad se; f ö rekommit tidigare.

5- KSs f ö rslag till prisreglering under tvi å rsperioden 1981/82 - 1982/83 inneb ä r f ö ljande.

F ö rsta å ret, 1981/82, utg å r

a)
full
kompensation varje halv å r T ö r kostnads ö kningar inom jordbruket och rdr ä dlingsledet enligt nu. g ä llande regler.

b)
en
inkomstf ö rst ä rkning ganom att jordbruket f å r beh å lla rationaliserin.njsvinstcn i f ö retaget.

c)
ett s ä rskilt r ä ntest ö d om 30 Mkr till h ö gt skuldsatta jordbrukare, som nyinvosterat
och h å rt drabbats av r ä nt.-hojningama

K ä r det
andra å ret, 1982/05, har KD ansett det
vara av vikt att kraven p å friare
ö verl ä ggningar genomf ö rs betr ä ffande 'uapitcl-

Prop. 1980/81:190 85

kostnaderna och inkoaotfSljsamheten. KD var dock beredd
att till kapitalkostnader f ö ra endast avskrivningar
och underh å ll (allts å inte r ä ntekostnader).

6. KD vill å terigen
markera sin negativa inst ä llning till differentierade avgifter
eller pristill ä gg avseende storprodukti ED anser
att ett av jordbruksn ä nnden konstaterat pristryckande ö verskott b ö r
f ö religga f ö r att s å dana
avgifter/till ä gg skall vara i kraft.

Prop. 1980/81:190 86

1981-03-16

Reservation av ledamoten Lars HUlbom

Ö verl ä ggningarna om prisregleringen p å jordbruksprodukter fbr tiden efter
den 30 juni 1981 p å b ö rjades h ö sten 1980. Under dessa ö verl ä ggningar har f ö rslag till f ö r ä ndringar av nuvarande princioer f ö r kostnadskompensationen till
jordbruket och systemet f ö r
inkomstf ö lj-saitihet framf ö rts. N å gon enighet mellan jordbruksn ä mndens konsumentdelegation och
Lantbrukarnas f ö rhandlingsdelegation har ej varit m ö jlig att uppn å i dessa viktiga principfr å gor. Ej heller har del-gationerna
kunnat enas om de belopp som b ö r tillf ö ras jordbruket p å inkomstsidan.

Mot bakgrund av den betydande oenighet sotn r ä tt mellan delegationerna f ö resl å r nu jordbruksn ä mnden ett ett å rigt provisorieavtal, som i allt v ä sentligt bygger p å principerna i innevarande avtal. Enligt
min uppfattning hade det varit ö nskv ä rt att man redan nu kunnat enas om
att senast den 1 juli 1982 bryta ut delar av kapitalkostnaderna ur det
automatiska inflationsskyddet och i st ä llet l å ta dessa bli f ö rem å l f ö r mera fria f ö rhandlingar. Likas å hade det varit ö nskv ä rt att, inte minst mot bakgrund av
de v ä sentliga skillnader som f ö religger i skattem ä ssig behandling av l ö ntagare och f ö retagare, mera koppla jordbrukarnas
inkomstutveckling till andra f ö retagares utveckling ä n till l ö ntagarnas.

Vid sidan av de ovan ber ö rda principfr å gorna har jordbrukarnas inkomstutveckling
och inkomstniv å stitt i centrum f ö r ö verl ä ggningarna. S ä var ocks å fallet vid de ö verl ä ggningar som ledde fram till
nuvarande avtal. Parterna enades d ä rvid i
mars 1978 om
att "material b ö r cas fram som belyser levnadsstajidarden
f ö r jordbrukare och f ö r j ä mf ö rbara grupper liksom de
prestationer som standarden grundar sig p ä ". Ett s ä dant material prensenterades i december 1980 av den s.k. levnadsstandard-gruppen.
Oetmaterial p å vilka levnadsstandardgruppen
baserat sin unders ö kning ger, enligt rnin uppfattning,
tillsammans en bild av att jordbrukarna inte har l ä gre standard ä n j ä mf ö relsegrupperna

Prop. 1980/81:190 87

(industriarbetare och sm å f ö retagare). N ä r det g ä ller en s å viktig faktor som disponibel
inkomst, visar tv ä rtom gruppens material p å en h ö gre inkomst f ö r jordbrukarfamiljen ä n f ö r industriarbetarfamiljen, om h ä nsyn ocks å tas till skattereglernas effekter.

Levnadsstandardgruppens material g å r fram t.o.m. 1978. Utvecklingen av
jordbrukarnas inkomster d ä refter
har redovisats i flera material, vilka sinsemellan ger en mycket olikartad bild
av inkomstutvecklingen. Materialen ä r dessutom beh ä ftade
med. betydande os ä kerhetsmargtnaler, och den slutsats
som m ä ste dras ä r, att inget material f ö religger som kan s ä gas ge en s ä ker och r ä ttvisande bild av jordbrukarnas
inkomstutveckling efter 1978.

Fr ä n
jordbrukets sida har h ä vdats-att
en inkomstklyfta till jordbrukarnas nackdel f ö rel å g redan n ä rinne/arande avtal ingicks, och att
denna klyfta vidgats ytterligare d ä refter. Enligt min mening har.levnadsstanoardgruppen eftertryckligt visat
att n ä gon s ä dan inkomstklyfta ej f ö rel å g 1978. Vid de ö verl ä ggningar som ledde fram till
nuvarande avtal framst ä lldes
heller inga konkreta yrkanden fr å n jordbrukets sida om ett s ä rskilt inkomsttillskott f ö r att fylla igen n å gon klyfta. Det innevarande avtalet har ocks å godk ä nts av riksdagen, vilket miste
tolkas s å att ä ven riksdagen ans å g inkomstm å let uppn ä tt vid avtalsperiodens b ö rjan den 1 juli 1978.

Fr ä gan
om jordbrukarnas inkomstutveckling under avtalsperioden 1978-1981

har varit f ö rem å l f ö r omfattande diskussioner under ö vrerl ä ggningarna.

Som anf ö rts ovan har jordbrukets f ö retr ä dare h ä vdat att landets jordbrukare

halkat efter andra grupper inkomstm ä ssigt under avtalsperioden. Av

detta sk ä l har jordbruket kr ä vt, att ett s ä rskilt
inkomsttillskott

av betydande storleksordning, skall tillf ö ras jordbruket. D ä rut ö ver

har jordbruket ansett att n å got avdrag f ö r rationaliseringsvinst ej

b ö r g ö ras under den kommande
avtalsperioden.

I jordbruksn ä mndens f ö rslag till prisreglering f ö r 1981/82 anf ö rs bl.a. att "Utf ö rda ber ä kningar tyder p ä att det under den g å ngna avtalsperioden, p å grund av inflationsregelns
konstruktion, uppst ä tt vissa inte f ö rutsedda eftersl ä pningseffekter". Jordbruksn ä mnden anser att effekterna av denna
eftersl ä pning delvis b ö r kompenseras, och att jordbru-ket
d ä rf ö r nu b ö r tillf ö ras ett extra eng å ngsbelopp, ut ö ver vad en ren f ö rl ä ngning av nuvarande avtal skulle
ge, p å 100 mkr att utg ä under avtals å ret 1981/82. F ö r egen.del har jag icke kunnat acceptera
detta, av bl.a. f ö ljande sk ä l.

Prop. 1980/81:190 88

1.
Det-faktiska
ekonomiska utfallet f ö r
jordbruket under en avtalsperiod sanrnianfaller s ä llan med det kalkylerade utfallet.
Orsaken till detta ä r exempelvis exportkostnademas utvecH ä ng under avtalsperioden, vilka
sammanh ä nger med s ä v ä l den inhemska marknadsutvecklingen
som med utvecklingen p å v ä rldsmarknaden. Vidare kan
marknadssituationen motivera att st ö rre eller mindre belopp kvarh ä lles inom regleringsekonomin i st ä llet f ö r att direkt vidaref ö ras till jordbrukarna. Som exempel
p ä detta kan n ä mnas att jordbrukarna under
perioden 1977-1979 tillf ö rts
ca 260 mkr mindre fr ä n mejeri-
och k ö ttregleringen ä n vad som f ö rv ä ntats.

2.
Effekterna
f ö r jordbruket av livsmedelssubventioneringen
har hitil" varit utomordentligt positiva. Till f ö ljd av subventionemas prisd ä mpande effekt har konsumtionen av
de subventionerade produktt ö kat kraftigt, vilket i sin tur lett till att exportvolymerna

och d ä rmed, exportkostnaderna kunnat begr ä nsas. F ö r jordbruket har detta itineburit
att avr ä kningspriserna kunnat h ä llas p å en h ö gre niv å , ä n vad som annars skulle kunnat vara
fallet. Den ö kade konsumtionen har ocks å dragit med sig en ö kad produktion, vilket bl.a.
resulterat i ett h ö gre kapacitetsutnyttjande inom f ö r ä dlingsindustrin. Enligt de utv ä rderingar av livsmedelssubven-tioneringens
effekter som gjorts inom jordbruksn ä mnden, kan livsmedelssubventionemas pluseffekter f ö r jordburket uppskattas till f ö ljande beloppf 1974 ca 130 mkr,-1975
ca 180 mkr, 1976 ca 190 mkr, 1977 ca 230 mkr. 1978 ca 280 mkr, 1979 ca 280 mkr.
Vid tidig.are ö verl ä ggningar om prisregleringen p å jordbruksprodukt « har konsumenterna flera g å nger yrkat p ä ett h ä nsynstagande till ' de stora
pluseffekter som jordbruket s ä liwida haft av livsmedelssubventionerna. Varje s å dant yrkande har dock, bortsett fr ä n det avdrag p å 50 mkr som gjordes 1 juli 1980,
best ä mt avvisats av jordbruket.

3. Den prisniv å p ä olika produkter som efterstr ä vas vid pris ö verl ä ggningarna utg ö rs av mittprisniv ä n. Runt detta mittpris skall sedan
de faktiska priserna till å tas
sv ä nga inom vissa gr ä nser. Under sena ä r har systemet inte fungerat p å ovan beskrivet s ä tt . De faktiska priserna p ä vissa animalieprodukter. har inte
alls r ö rt sig runt de efterstr ä vade mittpriserna, utan har i st ä llet konstant legat n ä ra den ö vre prisgr ä nsen. Detta har f ö r jordbrukets del inneburit
betydande merint ä kter. Enligt jordbruksn ä mndens ber ä kning har jordbruket p å detta s ä tt tillf ö rts drygt 200 mkr per ä r fr.o.m.

Prop. 1980/81:190 89

1975-/76 ut ö ver vad som f ö rutsatts
vid pris ö verl ä ggningarna. Varje f ö rs ö k fr ä n konsumentsidan att f ä detta beaktat vid pris ö verl ä ggningarna har best ä mt avvisats av jordbrukets f ö retr ä dare.

4 Jordbruksn ä mndens motivering f ö r att tillf ö ra
jordbruket ett extra-belopp om 100 mkr ä r som tidigare nämnts "att det under den g ä ngna avtalstiden, p.g.a.
inflationsregelns konstruktion, uppst å tt vissa inte f ö rutsedda
eftersl ä pningseffekter".

Nuvarande avtS-Tskonstruktion- inneb ä r att jordbruket den 1 juli varje å r kompenseras f ö r kostnadsutveckingen inom prim ä rproduktion under perioden 15
oktober - 15 april. Den 1 januari ges kompensati f ö r kostnadsutvecklingen under
perioden 15 april - 15 oktober. Mot p ä detta s ä tt ber ä knade kompensationsbelopp har
jordbruksn ä mnden st ä llt det belopp som skulle utg å tt om PM-index i st ä llet registrerats f ö r perioden 1 juli - 30 juni.
Avvikelser mellan dessa olika s ä tt att r ä kna uppkomner alltid n ä r inflationstakten f ö r ä ndras. S å lunda visar jordbruksn ä mndens ber ä kningar att jordbrvket under
innevarande avtalsperiod ö verkompenserats
under det f ö rsta avtals ä ret, underkompenserats under det
andra å ret, och att det tredje avtals å ret, s å l å ngt nu kan bed ö mas, givit en ganska riksig
kompensation. Det ligger i inflationsregelns konstruktion att en
underkompensation uppst å r vid
accelererande inflation och att en ö verkompensation uppst å r n ä r inflationstakten avtar. S ä har ocks ä varit fallet f ö re innevarande avtalsperiod och b ä de producenter och konsumenter har
accepterat att dylika effekter kan uppkoona. N ä got f ö rslag fr ä n parterna att under komnande-avtalsperiod
f ö r ä ndra inflationsregelns konstruktion
i denna del f ö religger inte heller. Om jordbruket
under innevarande avtalsperiod totalt sett f å tt en underkompensation, kommer
detta vid fortsatt of ö r ä ndrad regeltill ä mpning och vid en motsvarande avtagande'
inflation att leda till en lika stor- ö verkompensation. Jac finner- det d ä rf ö r orimligt att nu tillf ö ra jordbruket ett extra belopp om
100 mkr. Mot bakgrund av de faktorer som omn ä mnts under punkterna 2 och 3 ovan,
framst å r ett s ä dant extrabelopp som, sakligt sett,
ä n mer omotiverat.

Prop.
1980/81:190 90

5. Som st ö d f ö r sin uppfattning att tillf ö ra jordbruket ett extrabelopp,-

har jordbruksn ä mnden i sitt f ö rslag å beropat
en klausul i nuvapande_

Ö verenskoninelse som bl.a. s ä ger att "det b ö r .... vara m ö jligt att

vid de halv å rsvisa justeringarna ö verv ä ga ora
utvecklingen av

PM-index ger en r ä ttvisande bild av den faktiska
kostnadsutveck

lingen". Syftet med denna klausul har varit, och ä r fortfarande,

att ett annat kompensationsbelopp ä n vad PM-index ger, skall kunna utg ä om den faktiska kostnadsutvecklingen f ö r n å gon enskild
post avviker fr ä n vad som registra-as i index. Om exmepelvis
den faktiska kostnads ö kningen för k ö pfodermedel
under en halvjrsperiod- ä r betydligt h ö gre ä n vad som
registreras i PM-index, skall detta . kunna beaktas vid den f ö ljande inflationsregeltill ä mpningen. Med klausulen hac parterna allts å velat ge en ö ppning
f ö r att kunna-korrigera direkta
felaktigheter i index. D ä remot har syftet med klausulen
aldrig varit att kunna beakta den ö ver-
eller underkompensation som-under vissa å r
kan uppkomma till f ö ljd av inflationsregelns-grundkonstruktion.
Lantbrukarnas f ö rhandlingsdelegation har ej heller
i sitt bud av den 27 januari 1981 å beropat
denna klausul som st ö d f ö r sina krav.

6. I å rets avtalsr ö relse har fr ä n
l ö ntagarsidan visats ett betydande

samh ä llsekonomiskt ansvar. Utfallet av LO-SAF-avtalet
ger f ö r

1981, inklusive fdrtjanstutvecklingarantin den 1 januari 1982,

LO-grupperna en l ö ne ö kning om 4,7 %.
Jordbruksn ä mndens f ö rslag
ger

jordbrukarna en inkomstf ö rb ä ttring under reglerings ä ret 1981/82
p ä

6',8 S. Ti-]1 detta
skall sedan l ä ggas den rationaliseringsvinst

sora varje ä r uppkommer i jordbruket. Hur stor
denna rationaViseT-"

ringsvinst verkligen ä r, g ä r ej att exakt avg ö ra. Under de
fyra

avtals å ren 1974/75 - 1977/78 uppskatiades
den till 4,5 % per ä r.

D ä refter har konsumentdelegationen
och Lantbrukarnas f ö rhandlings

delegation- ej kunnat enas .om rationaliseringsvinstens storlek.- Ä ven om

denna s ä tts till ett betydligt l ä gre tal, exempelvis 2,5 - 3,0 S

inneb ä r jordbruksn ä mndens f ö rslag
att jordbrukarna ges en inkomst-

fdrb ä ttring sora ä r ungef ä r
dubbelt s ä stor som l ö ntagarnas, I

nuvarande samh ä llsekonomtsta l ä ge, d ä r alla
grupper m å ste visa å ter

h å llsamhet i sina krav, finner jag
icke detta rimligt.

Prop. 1980/81:190 91

Jordbruksn ä mndens f ö rslag i fr ä ga om inkorastniv ä och inkonstf ö lj-samhet inneb ä r vidare, att jordbruket redan nu
garanteras en inkomstf ö rst ä rkning om 40 mkr den 1 januari
1982, motsvarande f ö rtj ä nstutveckl-hgsgarantin i LO-SAF-avtalet.
Likas ä f ö resl ä r jordbruksn ä mnden, att man redan nu skall sl å fast, att h ä nsyn b ö r tas till en eventuell till ä mpning av den s.k. prisgarantiregeln
i l ö neavtalen. Oessa f ö rslag inneb ä r att kopplingen till l ö ntagarnas inkomstutveckling bibeh å lles p å samma s ä tt som tidigare. Enligt min mening
b ö r i st ä llet inkomstf ö ljsamheten i forts ä ttningen bli f ö remal f ö r ä rliga, fria ö verl ä ggningar, per den 1 juli, varvid
all tillg ä nglig information, s ä som inkomst-utvecklingen f ö r andra grupper, det allm ä nna ekonomiska l ä get, f ö r ä ndringar av beskattningsregler,
rationaliseringsvinsten inom jordbruket m.m. f ä r beaktas.

Mot bakgrund av ovan anf ö rda synpunkter kan jag inte bitr ä da jordbruksn ä mndens f ö rslag till prisreglering p ä jordbruksprodukter f ö r tiden 1 juli 1981 - 30 juni
1982

Lars Hill bom

Prop. 1980/81:190 92

1981-03-20 Bilaga 4

Reservation av ledamoten Lennart Tiberg

Jordbruksn ä mnden har
regeringens uppdrag att efter ö verl ä ggningar med Lantbrukarnas f ö rhandlingsdelegation och konsumentdelegationen avge
f ö rslag till prisreglering fr å n 1 juli 1981. ö verl ä ggningarna skall ske med utg å ngspunkt fr å n
1977 ä rs riksdagsbeslut om nya riktlinjer
f ö r jordbrukspolitiken. N å gon enighet i ö verl ä ggningarna mellan delegationerna har inte kunnat
uppn å s. Jordbruksn ä mndens styrelse har d ä rf ö r lagt ett f ö rslag till avtal f ö r reglerings å ret 1981/82. Av sk ä l som jag n ä rmare
redovisar i det f ö ljande har jag inte kunnat bitr ä da n ä mndens f ö rslag.

Lantbruksekonomiska samarbetsn ä mnden och jordbruksn ä mnden har som underlag f ö r
f ö rhandlingarna tagit fram mycket omfattande
utredningsmaterial. Samtliga dessa material visar att l ö nsamhetssituationen i jordbruket ä r mycket otillfredsst ä llande och har under de tv å senaste
å ren starkt f ö rs ä mrats.
Materialet fr å n den s k levnadsstandardgruppen
visar att jordbrukarfamiljen 1978 hade en s ä mre
social och ekonomisk standard ä n j ä mf ö rbara
familjer inom l ö ntagargrupperna, framf ö r allt sedan de st ö rre prestationer som ligger bakom jordbrukarnas inkomst i form av
arbete och eget kapital beaktats.

Jordbrukarfamiljens inkomster och inkomstutveckling
redovisas ä ven enligt de traditionella ber ä kningarna, typkalkylerna och deklarationsunders ö kningen (DU). Typkalkylerna bygger p å resultaten fr å n
den jordbruksekonomiska unders ö kningen (JEU)
som syftar till att belysa utvecklingen av lantbrukets inkomst- och l ö nsamhetsf ö rh å llanden enligt f ö retagsekonomiska
principer. JEU baseras p å ett urval av ca 1 000 jordbruksf ö retag. Typkalkylerna visar att l ö nsamheten i jordbruket ä r mycket l å g
och att ers ä ttningen fr å n jordbruket sjunkit, medan inkomsterna vid sidan av
f ö retaget ö kat. Den totala familjeinkomsten var emellertid i
stort sett of ö r ä ndrad mellan 1978 och 1980, samtidigt som industriarbe-tarinkomsten ö kade med drygt 20 proc. Deklarationsunders ö kningen, som bygger p å deklarationer fr å n ca 10 000 jordbruksf ö retag, visar i stort sett samma bild som
typkalkylerna med minskande inkomster fr å n
jordbruket medan inkomsterna fr å n ö vrig verksamhet ö kat.
De sammanlagda familjeinkomsterna f ö r
storleksgrupperna 20-100 ha steg med knappt 3 proc under 1979, som ä r det senaste redovisade å ret.

Enligt totalkalkylber ä kningarna
var den sammantagna ers ä ttningen till eget arbete och eget
kapital i jordbruket 1977/78 ca 2,8 mdr kr. Ber ä kningar, som redovisats vid f ö rhandlingarna,
visar en kraftigt minskad totalinkomst f ö r
jordbruket under 1979/80 och 1980/81. In-

Prop. 1980/81:190 93

komsterna borde i st ä llet
ha ö kat med n å gra hundra miljoner kronor f ö r att inkomstf ö ljsamhet
skulle ha kunnat uppn å s.

Ä ven
om det kan vara f ö renat med sv å righeter att dra best ä mda slutsatser fr å n enskilt material visar dock
samtliga material entydigt att en betydande inkomsteftersl ä pning f ö religger
i jordbruket, vilket enligt min uppfattning m å ste tolkas s å att riksdagens beslut betr ä ffande inkomstm å let
inte ä r uppfyllt.

Konsumentdelegationen har i sina f ö rhandlingsbud inte tagit n å gon h ä nsyn till
resultaten fr ä n det omfattande inkomstmaterial
som framlagts. Inte heller jordbruksn ä mndens
f ö rslag tar enligt min uppfattning
tillr ä cklig h ä nsyn till den otillfredsst ä llande l ö nsamhetssituationen
i jordbruket.

Vid f ö rhandlingarna 1977/78 kritiserades
den procentuella metoden f ö r ber ä kning av jordbrukarnas inkomstf ö ljsamhet med andra grupper. Metoden inneb ä r att ö vriga
gruppers inkomst ö kning i procent appliceras p å jordbrukarnas inkomstvolym. Eftersom jordbrukarnas
inkomst ä r betydligt l ä gre ä n l ö ntagargruppernas inneb ä r metoden en successivt ö kad eftersl ä pning.
Av bl a detta sk ä l beg ä rdes ett f ö rb ä ttrat underlag f ö r bed ö mning av arbetstiden i jordbruket. Parterna var eniga om att resurser
skulle avs ä ttas f ö r detta ä ndam å l. Resultatet av detta arbete har redovisats under f ö rhandlingarna, dels i form av arbetskraftsm ä tningar som utf ö rts
av statistiska centralbyr å n, dels s k normtalsbaserade ber ä kningar som jordbruksn ä mnden ansvarat f ö r.

Med ledning av detta material har LRF kr ä vt att man i det nya a-vl:alet vid inkomstregelns
till ä mpning skall utg ä ifr å n antalet
manstimmar i st ä llet f ö r att ä ven
forts ä ttningsvis applicera procenttal p å en f ö r jordbrukarna
l å g inkomst. LRF har f ö reslagit att man skall utg å fr å n en
arbetsinsats i jordbruket om 200 milj mt. Detta tal ligger betydligt under det
antal arbetstimmar som redovisas i SCBs arbetskraftsunders ö kning.

I det f ö rslag som
lagts av jordbruksn ä mnden f ö r inkomstf ö ljsamhet
under avtals å ret 1981/82 utg ä r 30 mkr den 1 juli 1981 och 40 mkr den 1 januari
1982. I genomsnitt under 1981/82 blir beloppet 50 mkr. Jordbruksn ä mndens f ö rslag
inneb ä r en ö kning av jordbrukarnas ers ä ttning
f ö r arbete och eget kapital f ö r 1981/82 med 25 ö re/tim
r ä knat p å 200 milj mt. Enligt jordbruksn ä mndens f ö rslag
skall ett belopp om 100 mkr utg å under
endast ett å r f ö r eftersl ä pningseffekter p ä kostnadssidan. Betraktas ä ven detta belopp som en inkomstf ö rb ä ttring ö kar timers ä ttningen
fr å n ca 25 ö re till ca 75 ö re.
LO-SAF-avtalet ger f ö r 1981 en timl ö ne ö kning om l ä gst 1,60 kr exkl ö kade
sociala avgifter. Det b ö r h ä r till ä ggas att den redovisade timers ä ttningen f ö r
jordbrukarna ä ven skall t ä cka ö kade sociala
avgifter.

Prop. 1980/81:190 94

Jordbrukarnas inkomster p å verkas ä ven av rationaliseringen i
jordbruket. Enligt min bed ö mning kommer rationaliseringsvinsten
att bli liten de n ä rmaste å ren. Sk ä let
till detta ä r fr ä mst att endast ett begr ä nsat utrymme
p å marknaden f ö r ö kad
produktion kommer att finnas under de n ä rmaste
å ren. Jag anser ocks å att en av orsakerna till den ogynnsamiaa
inkomstutvecklingen i jordbruket under senare å r ä r att rationaliseringsvinsten ö verskattats vid de å rliga f ö rhandlingarna om inkomstregelns
till ä mpning.

Enligt min mening borde jordbruksn ä mnden i sitt f ö rslag
tagit st ö rre h ä nsyn till den ö kade eftersl ä pningen i jordbrukarnas inkomster och f ö reslagit ett betydligt h ö gre belopp och ä ven
beaktat antalet arbetstimmar i jordbruket vid ber ä kning av beloppet f ö r inkomstf ö ljsamhet under avtalsperioden.
Jordbruksn ä mndens f ö rslag kommer enligt min uppfattning att leda till en
fortsatt inkomsteftersl ä pning i jordbruket .

Lennart Tiberg

STATENS JORDBRUKSN Ä MND BUaga
2

1981-03-31

Till Regeringen Jordbruksdepartementet

Statens jordbruksn ä mnd ang å ende prisst ö det
till norra Sverige

Regeringen gav i beslut den 8 februari 1979 statens jordbruksn ä mnd i uppdrag att efter samr ä d med lantbruksstyrelsen inkomna
med f ö rslag med anledning av den i
propositionen 1978/79:100 bilaga 13 n ä mnda tre å rs ö versynen av prisst ö det till jordbruket i norra
Sverige.

Med anledning h ä rav f ö retog jordbruksn ä mnden tillsammans med
lantbruksstyrelsen vissa utredningar som visade att skillnaderna i kostnaderna
inom animalieproduktionen niellan norra Sverige och .iienersta Sverige hade ö kat. Det visade sig att dessa
kostnadsskillnader hade stigit i jngef ä r iamna t&'<t son PM-index. I skrivelse till regeringen den 6 december f ö reslog n ä mnden vissa justaringar av st ö det.

Riksdagen beslutade sedermera i enlighet med prop
1979/80:152 om vissa f ö r ä ndringar av st ö det vilka tr ä dde i kraft fr o m 1 juli 1980.

Regeringen gav i beslut den 19 juni 1980 med h ä nvisning till riksdagsbeslut med
anledning av prop 1979/80:162 n ä mnden i uppdrag att under perioden den 1 juli 1930 - den 30 juni 1983
f ö lja, bed ö ma och redovisa effektema av prisst ö det till jordbruket i norra
Sverige. Cm produktionskostnaderna utvecklaaes p å ett ogynnsamt s ä tt, skulle n ä mnden under perioden inkor;ra med f ö rslag till de justeringar av prisst ö det som bedomues erforderliga f ö r att st ö dets syfte skulle kunna uppritth ä llas. tn av utgAngspiinkterna f ö r bed ö mningen skulle vara f ö r ä ndringarna i produktionsmedelsprisindex
(PM-'index). Jordbruksn ä .iinden
skulle vid uppdragets fullg ö rande iamr ä da mod lantbruksstyrelsen.

Jordbruksn ä mnden f å r efter samr å d med lantDruksstyrelsen anf ö ra f ö lj ä iidt. I de nuvarande st ö dnivaerna har koctna ö sjtvecx-lingen t o rn oktober 197S
beaktats. Jordoruket i norra Sverige f ä r bl a genom inflationsregeln ers ä ttning f ö r ö kniiigen i pro-dut-.tionskost.iade'-
ra m. M å gon motsvdrarde uppr ä kninu av r „ jrr- landsst ö det ;k.er d ä remot inte vid dessa ragelutlosningar.
Under perif-jon oktober 1979 till oktober 19f.O rar PVi-in&e.x stigit nied
14,7 %. En uppr ä kning av st ö dnivis-na med K,7 \ skulle inneb ä ra f ö ljande justeringar ocn 'oscnaGer f ö r t ö dtt.

Prop. 1980/81:190 96

Hjolk

Omr å de Nuvarande stod- Uppr ä knat st ö dbelopp
ore/kg belopp ore/kg

1
39,0 41,8

2
27,6 31,6

3
24,0 27,6

4 16,0 18,4

6 6,8 7,8

Kostnaden for en uppr ä kning
baserad p å mj ö lkinv ä gningen under 1979/80 ber ä knas till 21,8 Mkr.

K ö tt och fl ä sk

Omr å de K ö tt av notkreatur F å r och lamm Fl ä sk

Nuvarande Uppr ä knat
Nuvarande Uppr ä knat Nuvarande Uppr ä knat stod- stod- stod- stod- stod- st ö dbelopp belopp belopp belopp belopp belopp ore/kg
ore/kg ore/kg ore/kg ore/kg ore/kq

1
223 256
223 256 50 57

2
165 189
165 189 33 38

3
90 103
90 103 17 20

4
33 38
33 38

Kostnaden fbr en uppr ä kning
baserad p å slakten under 1979/80 ber ä knas till 4,8 Mkr.

Sm å grisproduktionen

Omr å de Nuvarande stod- Uppr ä knat st ö dbelopp
kr/sugga belopp kr/sugga

1
345 395

2
230 265

3
175 200

4 85 95

Kostnaden for st ö det
ber ä knas med of ö r ä ndrat antal suggor
oka med 0,3 Mkr.

Getskbtseln

Nuvarande stod- Uppr ä knat
st ö dbelopp kr/get belopp kr/get

150 175

Kostnaden for st ö det
till getskotseln ber ä knas med of ö r ä ndrat antal
getter oka med 0,05 Mkr.

Prop. 1980/81:190 97

Renn ä ringen

Nuvarande st ö d- Uppr ä knat st ö dbelopp kr/ren belopp kr/ren

130 150

Kostnaden f ö r st ö det till renn ä ringen ber ä knas vid of ö r ä ndrad slakt ö ka med 0,6 Mkr.

Om de i denna redovisning angivna uppr ä kningarna genomf ö rs ber ä knas detta vid of ö r ä ndrad produktion leda till f ö ljande ö kningar av medelsbehovet f ö r budget å ret 1981/82.

Mkr

Mj ö lk

21,8

K ö tt och fi;

ask

'V ,8

Sm å grisar

0,3

Getter

0,05

Ren

0,6

Summa

27,55

Mj ö lkproduktionen
i norra Sverige har sedan st ö det r ä knades upp den 1 juli 1980 ö kat med ca 4 % j ä mf ö rt med motsvarande period f ö reg å ende å r. I landet som helhet har mj ö lkproduktionen under motsvarande
tid ö kat med ca 1 » . Under f ö ruts ä ttning att denna
produktionsutveckling forts ä tter under 1981/82 kommer vid of ö r ä ndrade
st ö dniv ä er kostnaderna f ö r st ö det att ö ka med 5 Mkr j ä mf ö rt med 1980/81. Vid den angivna
uppr ä kningen av st ö det kommer den f ö rutsatta produktionsutvecklingen
att ö ka kostnaderna f ö r 1981/82 med ytterligare 1 Mkr.

Medelsbehovet f ö r budget å ret 1981/82 kan om de angivna uppr ä kningarna genomf ö rs ber ä knas till 227,2 Mkr enligt f ö ljande.

Mkr

Anvisat anslag f ö r 1980/81 193,6

ö kat medelsbehov med h ä nsyn till

produktionsutvecklingen vid of ö r

ä ndrade st ö dniv ä er + 5,0

Dkat medelbehov f Ö r gjorda upp

r ä kningar + 27,6

ö kat medelsbehov med h ä nsyn till

produktionsutvecklingen vid gjorda

uppr ä kningar + 1,0

Medelsbehov f ö r 1981/81 227,2

7 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 190

Prop. 1980/81:190 98

Detta ä rende har
efter f ö redragning av byr å chefen Hansson avgjorts av generaldirekt ö ren och ledam ö terna
Srangmo, Hillbom, Kristiansson och Tiberg, samt i n ä rvaro av avdelninchefen Olsson.

Ingvar Lindstr ö m

OTle Hansson

Prop. 1980/81:190 99

Bilaga
3

Sammanfattning av betänkandet (Ds Jo 1980:14) avgivet av
kommittén för industrins råvarukostnadsutjämning

1 Direktiven

Kommittén
har haft i uppdrag att göra en översyn av industrins råvarukostnadsutjämning, m.
m.

Som
grund för översynen bör enligt direktiven hgga behovet av prisutjämnande
åtgärder till förmån för den del av den svenska industrin som är utsatt för
konkurrens från andra länders industrier, vilka har tillgång till
jordbruksråvaror till väridsmarknadspris. Åtgärderna bör i göriig mån
neutralisera verkningarna av den fördyring av jordbruksråvarorna som är en
följd av jordbruksprisregleringen. Översynen bör innefatta en kartläggning av
vilka industriprodukter och råvaror som bör omfattas av prisutjämningen.
Finansieringsfrågan bör ägnas särskild uppmärksamhet. Vid översynen bör även
undersökas behovet av en särskild lagstiftning på området liksom hur systemet
lämpligen bör administreras. Internationella åtaganden enligt EG-, EFTA- och GATT-avtalen
bör beaktas.

Kommittén
har vidare haft i uppdrag att pröva vissa tullfrågor. Delvis har denna prövning
skett i samråd med 1974 ärs trädgårdsnäringsutredning.

Kommittén
har antagit namnet Kommittén för industrins råvarukostnadsutjämning (RÅK).

2 Industrins
nuvarande råvarukostnadsutjämning

1
Sverige, liksom i flertalet västeuropeiska länder, tillämpas inom
jordbruksprisregleringen en s. k. producentprislinje. Detta innebär att
producentpriserna på jordbruksprodukter främst genom ett gränsskydd i form av
införselavgifter hålls på en högre nivå än vid helt fri import. Den industri,
främst livsmedelsindustrin, som använder jordbruksråvaror i sin tillverkning
måste därför köpa såväl inhemska som importerade råvaror till ett pris som i regel
överstiger det s. k. världsmarknadspriset. Om inga särskilda åtgärder vidtas
kan följaktligen denna industri både på hemmamarknaden och vid export komma i
ett sämre läge än konkurrenter i andra länder som har tillgång till
jordbruksråvarorna till världsmarknadspris eller annat lägre pris. För att
neutralisera sådana konkurrensnackdelar eller förhindra att de uppkommer kan
man tillämpa olika system för råvarukostnadsutjämning eller
råvaruprisutjämning.

Traditionellt
har den inhemska industrins konkurrensnackdelar gentemot import utjämnats
genom att de tullar som utgått på industriprodukter som innehåller
jordbruksråvaror förutom ett manufaktureringsskydd även innehållit kompensation
för de högre råvarupriserna inom landet. Vid export av livsmedelsindustriprodukter
har restitution medgetts av eriagda tullar och avgifter på ingående
jordbruksråvaror eller - i fråga om inhemsk råvara - exportbidrag lämnats.

Vid
EFTA-konventionens tillkomst år 1960 inkluderades vissa av livsmedelsindustrins
produkter bland de varor för vilka tullarna successivt skulle avskaffas. De i
dessa produkter ingående råvarorna lämnades däremot i regel utanför EFTA:s
tullsänkningsprogram. För att inte

Prop. 1980/81:190 100

försämra
konkurrensförmågan hos den industri som tillverkar sådana produkter gentemot
utländska tillverkare av samma produkter och för att inte försvåra jordbrukets
avsättningsmöjligheter av råvaror till följd av minskad produktion hos denna
industri, vidtogs särskilda åtgärder för att kompensera industrin för råvarufördyringen
till följd av jordbruksprisregleringen. Dessa åtgärder bestod i införandet av s.
k. intern prisu jämning. Systemet innebär att tillverkarna för sin produktion
för såväl hemmamarknaden som export får ett bidrag motsvarande skillnaden -nellan
det inhemska priset och världsmarknadspriset för de viktigaste vid tillverkningen
använda jordbruksråvarorna. För vissa produkter utgår samtidigt en
utjämningsskatt på importen och produktionen för hemmamarknaden för att täcka
bidragen.

Enligt
avtalet med EG skulle industriskyddet avskaffas för vissa
livsmedelsindustriprodukter. EG tillämpade för dessa varor ett s. k. externt
system för råvaruprisutjämning med rörliga importavgifter och bidrag vid
export. EFTA-konventionen anpassades till de regler för råvaruprisutjämning som
fanns i EFTA-ländernas avtal med EG. Till följd härav kunde extern
prisutjämning tillämpas fr. o. m. den 1 april 1973 mot både EG- och
EFTA-länder.

Förutom
ovan redovisade system för råvarukostnadsutjämning förekommer ett antal
specialarrangemang, varigenom kostnadsbelastningen till följd av
jordbruksprisregleringen helt eller delvis lyfts av för tillverkare av vissa
varor.

Produktionsvärdet
i Sverige för prisutjämnade livsmedelsindustriprodukter uppgick år 1978 till
ca 6 miljarder kr. Importen uppgick till ca 800 milj. kr. och exporten till ca
500 milj. kr. Konsumtionsvärdet för dessa produkter uppgick till inemot 25 % av
hela livsmedelskonsumtionen. Antalet sysselsatta i berörd industri var ca 24
000.

3
Industrins råvarukostnadsutjämning — kommitténs försiag 3.1 Allmänna
utgångspunkter

De
nu tillämpade prisutjämningssystemen har i varierande grad legal och ekonomisk
anknytning till jordbruksprisregleringen. Detta har ibland medfört
motsättningar mellan industriintressena och jordbruksprisregleringens regler.
RÅK har i sitt arbete beaktat dels de allmänna jordbrukspolitiska
riktlinjerna, i första hand produktionsmålets och prisregleringens utformning,
dels behovet att för den industri som använder svenska jordbruksråvaror så
långt möjligt åstadkomma konkurrensvillkor likvärdiga med dem som konkurrenter
i andra länder har.

RÅK
har tolkat direktiven så att kommitténs uppdrag ej omfattar de
livsmedelsindustriprodukter som i förädlingsgrad ligger närmast jordbruksråvaran
- de egentliga jordbruksprodukterna. Dessa produkter förutsätts därför även
fortsättningsvis ligga kvar under jordbruksprisregleringen. Prisutjämningen
bör därför enligt RÅK omfatta mer förädlade produkter som baseras på
jordbruksråvaror. För nu nämnda produkter har RÅK prövat lämpliga
regleringssystem och finansieringsformer. Följande utgångspunkter har legat
till grund för denna prövning:

1.
RAK har eftersträvat ett
särskilt system för råvarukostnadsutjämning, så långt möjligt åtskilt från
systemet för den egentliga jordbruksprisregleringen.

2.
Den internationella
konkurrensen är en av huvudorsakerna till att

Prop. 1980/81:190 101

råvarukostnadsutjämning
aktualiseras inom landet. RÅK anser att i princip samma prisnivå för råvarorna
bör gälla inom landet i såväl icke prisutjämnade som i olika utjämnade
färdigvaror och att denna prisnivå skall vara densamma som råder för råvarorna
som sådana till följd av jordbruksprisregleringen. Därmed kommer inte och bör
inte heller konsumenterna vid prissättningen på olika livsmedel att belastas
med mer än vad som är en följd av jordbruksprisregleringen.

3.
Vid export av färdigvaror, som
är föremål för råvarukostnadsutjämning, bör jordbruket enligt gällande
jordbrukspolitiska riktlinjer bidra med medel som motsvarar alternativkostnaden
för export av ingående jordbmksprisreglerade råvaror.

4.
Med hänsyn till rådande
statsfinansiella läge har kommittén som mål haft att de föreslagna
utjämningssystemen om möjligt bör vara självfinansierande.

5.
Vid utformningen av ett
framtida system för råvarukostnadsutjämning måste intemationella regler
beaktas.

6.
RÅK har vidare eftersträvat att
finna ett enhetligt och enkelt system som är möjligt att administrera och
kontrollera.

Kommittén
är medveten om att dessa delmål kan ge upphov till målkonflikter och
motsättningar mellan berörda intressenter - staten, industrin, konsumenterna
och jordbruket.

Kommittén
föreslår ramar och principer för den framtida utjämningen. Detaljfrågorna bör
överlåtas till den myndighet som kommer att ges huvudansvaret för tillämpningen
av utjämningsanordningarna.

3.2 Behovsprövning

I
direktiven anges att som grund för översynen bör ligga behovet av prisutjämnande
åtgärder. Enligt RÅK:s uppfattning bör liksom hittills vid behovsprövning i
första hand hänsyn tas till den intemationella konkurrenssituationen. För att
interna utjämningsanordningar och utjämning vid import skall vara befogade
måste enligt RÅK:s mening de berörda varorna vara utsatta för sådan
importkonkurrens att avsättningen av och/eller priset på de svenska varoma på
hemmamarknaden i avsaknad av utjämningsanordningar skulle påverkas i nämnvärd
grad.

RÅK
förordar ett enhetligt utjämningsförfarande vid export, med mindre långtgående
krav på effekterna av den intemationella konkurrensen än som ställs för att
vidta utjämningsåtgärder vid import eller inhemsk produktion, vilket kan sägas
innebära en fortsatt tillämpning av nu gällande ordning. Det medför samtidigt
en betydande administrativ förenkling.

Kommittén
har övervägt olika metoder att fastställa behovet av prisutjämnande åtgärder,
särskilt när det gäller intern utjämning och vid import. RÅK förordar att
frågan får prövas av ett råd inom det ämbetsverk som får huvudansvaret för
tillämpningen av prisutjämningsförfarandet.

3.3 Färdigvaruomfattning

RÅK
har tolkat direktiven så att de färdigvaror som kan komma i fråga för
prisutjämning i princip skall uppfylla följande villkor:

1.
De skall utgöra mer
industriellt förädlade varor, framställda helt eller delvis av jordbmksprodukter.

2.
De skall vara framställda av
sådana jordbmksprodukter som, om färdigvarorna tillverkas i Sverige, är
fördyrade som en följd av jordbmksprisregleringen och tullarna på fettvamområdet.

Prop. 1980/81:190 102

3.
De skall utgöra sådana vamslag
som tillverkas inom landet eller konkurrerar med varor som tillverkas inom
landet.

4.
De inom landet tillverkade
varorna skall vara utsatta för internationell konkurrens, på hemmamarknaden
och/eller exportmarknaden. I konkurrentprodukterna förutsätts jordbmksprodukter
förekomma till väridsmarknadspris.

Produkter
som ligger nära råvaran - de egentliga jordbmksprodukterna - kommer enligt
dessa kriterier även i fortsättningen att omfattas av jordbruksprisregleringens
regler.

RÅK
anser att följande livsmedelsindustriprodukter bör omfattas av råvamkostnadsutjämningen,
nämligen;

dels
de produkter som f. n. omfattas av intern eller extern prisutjämning,

dels
följande produkter, nämligen vissa fisk- och skaldjursberedningar,
köttberedningar med mindre än 40 % innehåll av köttvara, vissa slag av barnmat,
fmkter frysta med socker, kanderade frukter, sylt, marmelad etc, vissa sockrade
safter, sockrade läskedrycker samt vissa potatisprodukter av typ pommes
frites, potatissallad och liknande.

Beträffande
andra produkter än livsmedelsindustriprodukter anser RÅK vidare att sådana som f.
n. är föremål för någon form av utjämningsåtgärder - s. k. tekniska produkter
- bör inordnas under det gemensamma utjämningsförfarandet.

Regeringen
bör besluta om vilka varuslag som bör kunna omfattas av råvamkostnadsutjämningen.
Det ämbetsverk som ges huvudansvaret för prisutjämningen bör pröva behovet av
prisutjämning i särskilda fall för enskilda varor inom den ram som regeringen
anger i fråga om vamslagen. Ämbetsverket bör vidare fortlöpande följa
utvecklingen på området och inkomma med förslag till regeringen rörande behovet
av förändringar.

Av
RÅK:s författningsförslag framgår närmare förslaget till färdigvam-omfattning.

3.4 Råvaniomfattning

Enligt
nuvarande prisutjämningssystem har man för varje färdigvam-gmpp fastställt
vilka jordbmksprisreglerade råvaror som kan komma i fråga för utjämning. Därvid
har man för respektive gmpp tagit med de råvaror som är de vanligast
förekommande ingredienserna.

RÅK
förordar en gemensam råvamlista för samtliga råvamkostnadsutjämnade
livsmedelsindustriprodukter. För prisutjämnade varor utanför
livsmedelsindustriområdet bör för varje vamgmpp anges vilka råvaror som får
beaktas.

Kommittén
anser vidare att en spärrregel bör tillämpas för ingredienser som endast ingår
till ringa del i en färdigvara och att möjlighet bör föreligga att utjämna även
för vissa blandningar eller andra beredningar av råvaror. Dessa problem bör
enligt kommitténs mening kunna hänskjutas till den myndighet som får huvudansvaret
för det framtida utjämningsförfarandet.

3.5 Råvarupriser

De råvamprisnivåer
som är av intresse när det gäller råvamkostnadsutjämning är dels prisnivån på
berörda råvaror på den svenska marknaden, dels prisnivån på motsvarande råvaror
på den s. k. väridsmarknaden eller, i vissa situationer, på annan marknad. Det
är i princip skillnaden mellan dessa prisnivåer som utjämnas.

Prop.
1980/81:190 103

RÅK
anser att de svenska råvarupriser som skall ligga till grund för beräkning av
utjämningsbeloppen bör utgöras av de priser (fritt fabrik eller fritt säljarens
lager) som är representativa för vad förädlingsindustrin faktiskt betalar vid
köp av råvaror i större poster. Kommittén anser således att gällande praxis bör
bibehållas, särskilt som den står i överensstämmelse med inom EFTA antagna
riktlinjer.

Vad
gäller de världsmarknudspriser som bör användas vid beräkning av prisutjämningsbeloppen
har de inom EFTA antagna riktlinjerna inneburit att man i såväl Sverige som
våra viktigaste konkurrentländer utgår från samma väridsmarknadsprisnivå när
det gäller flera av de i utjämningssammanhang tyngsta råvarorna. RÅK anser att
man även i fortsättningen bör använda de enligt EFTA:s riktlinjer angivna
priserna.

Genom
att beräkna skillnaderna mellan de inhemska priserna och väridsmarknadspriserna
erhåller man den övre gränsen för utjämningsbeloppets storlek för respektive
råvara.

F.
n. får den svenska förädlingsindustrin inte full kompensation för skillnaden i
nivå mellan å ena sidan de svenska priserna och å andra sidan
världsmarknadspriserna när det gäller de viktigare råvaror som omfattas av
EFTA-riktlinjerna. Orsaken härtill är att den fördyring av råvamkostnader som
ligger i fraktkostnader från kontinenten till svenska gränsen inte är en följd
av jordbmksprisregleringen utan av vårt lands geografiska läge. RÅK anser att
även Sverige bör använda sig av de inom EFTA överenskomna
världsmarknadspriserna utan tillägg av fraktkostnader för att tillförsäkra den
svenska förädlingsindustrin största möjliga konkurrensförmåga med
konkurrentländernas industrier vad råvamkostnaderna beträffar.

RAK
anser vidare att även den fördyring av vissa fettvaror som är en följd av
tullskyddet på dessa bör utjämnas liksom fallet är f. n.

Utjämningsåtgärderna
baseras på att de inhemska råvampriserna normalt är högre än
världsmarknadspriserna. Ibland inträffar emellertid att prisrelationema blir de
omvända för någon råvara. I sådana fall kan det bli aktuellt att i stället för
att jämföra den svenska råvamprisnivån med den högre världsmarknadsprisnivån
jämföra vår prisnivå med den eller de prisnivåer som råder inom andra länder
med vilka Sverige konkurrerar.

Frågan
behandlas i EFTA-riktlinjerna utan att slutlig ställning tagits. RÅK finner det
rimligt att hänsyn tas till råvamprisnivåerna inom EG och andra länder i de
fall världsmarknadspriserna stiger över den svenska och EG:s interna prisnivå.

3.6
Vai av system för prisutjämningen

F.
n. finns ett flertal olika system i kraft som har det gemensamt att de har råvamkostnadsutjämnande
effekt men som uppvisar olikheter sinsemellan.

Vid
ett renodlat externt system åstadkoms utjämningen genom att råvamkostnaderna
för importerade färdigvaror med hjälp av importavgifter höjs till samma nivå
som gäller för motsvarande inhemska färdigvaror. Omvänt gäller att råvamkostnaderna
för exporterade färdigvaror med hjälp av exportbidrag sänks till
världsmarknadsprisnivå. I ett sådant system vidtas inga utjämningsåtgärder för
den del av den inhemska tillverkningen som är avsedd för hemmamarknaden.
Åtgärderna begränsas till de vammängder som passerar in och ut över landets
gränser.

Vid
ett renodlat internt system åstadkoms utjämningen genom att

Prop. 1980/81:190 104

råvamkostnaderna
för hela tillverkningen av färdigvaror sänks tili världsmarknadsprisnivå.
Några särskilda utjämningsåtgärder behöver därior inte vidtas för den del av
tillverkningen som exporteras. Inte heller vidtas några åtgärder för
motsvarande importvaror.

Vid
ett internt system finansierat med utjämningsskatt eller annan utjämningsavgift
gäller samma som nyss sagts med det tillägget att sådan avgift utgår för den
del av tillverkningen som avsätts på hemmamarknaden samt på importen.

Valet
mellan externt och internt system för viss färdigvara påverkar knappast den
internationella konkurrensen för varan. Däremot kan valet av ett system för
viss vara ha betydelse när det gäller konkurrensen på hemmamarknaden mellan
denna vara och andra varor som omfattas av något annat system.

RÅK
har sökt åstadkomma ett förenklat och om möjligt enhetligt system för
utjämningen. Eftersom ett externt system innebär reglering av minsta möjliga
varumängder har det varit naturligt att i första hand undersöka möjligheterna
att för hela det utjämnade varuområdet tillämpa ett externt system. Ett annat
skäl är att vår största handelspartner EG tillämpar ett sådant system. Det har
emellertid visat sig ej vara genomförbart att välja endast ett externt system.

RÅK
har inte heller ansett det vara lämpligt att genomgående tillämpa ett internt
system, bl. a. med hänsyn till att hela den inhemska produktionen skulle
omfattas av ett sådant system även om utrikeshandeln är blygsam.

Kommittén
har således kommit fram till att den mest ändamålsenliga lösningen är att
tillämpa ett externt system för vissa varor och ett internt system för andra
varor.

I
princip bör sådana varor som f. n. omfattas av externa åtgärder även i
fortsättningen kunna inrymmas i ett externt system. När det blir fråga om att
utjämna nya livsmedelsindustriprodukter bör i första hand det externa systemet
väljas. För huvuddelen av de nya varor som RÅK föreslår bör omfattas av
prisutjämning, dvs. köttberedningar med mindre än 40% innehåll av köttvara,
vissa slag av barnmat, sockrade frukter o. d., sylt, sockrad saft och sockrade
läskedrycker samt vissa potatisprodukter, bör ett externt system tillämpas.

För
de livsmedelsindustriprodukter som idag utjämnas genom interna åtgärder bör
även i fortsättningen ett internt system kunna tillämpas. Därigenom undviker
man att bryta GATT-bindningar.

Kommittén
anser att det inte längre föreligger skäl att bibehålla en lägre prisnivå för
råvaror, som ingår i livsmedelsindustriprodukter vilka omfattas av ett internt
utjämningsförfarande, än för råvaror i övriga inom landet konsumerade livsmedel.
Kommittén föreslår därför att kommande interna system på livsmedelsområdet
kombineras med en utjämningsavgift som neutraliserar den prissänkningseffekt
som nuvarande interna system medför, främst p. g. a. finansiering av
budgetmedel. Priserna kan till följd härav beräknas stiga, främst för de varor
som f. n. är budgetfinansierade, dvs. inte är belagda med utjämningsskatt.

RÅK
har övervägt om förändringen av det interna systemet för dessa varor bör ske i
flera steg. Regeringen har emellertid i prop. 1980/81:20 om besparingar i
statsverksamheten, m. m. föreslagit att utgångspunkten fr. o. m. budgetåret
1981/82 bör vara att den nu aktuella råvarukostnadsutjämningen utformas på ett
sådant sätt att den inte medför några nettoutgifter på budgeten. Vidare
framhålls i propositionen att nya finansierings-

Prop. 1980/81:190 105

vägar
således måste sökas för denna prisutjämning. Med hänsyn härtill avstår RÅK från
att framlägga förslag om en sådan avveckling i flera steg.

3.7 Bestämning
av råvaruinnehåil

Vid
den interna prisutjämningen läggs den faktiska råvamförbmkningen till gmnd för
utbetalning av utjämningsbidrag.

Vid
den externa prisutjämningen beräknas införselavgiften på gmndval av importörens
deklaration (avgiftsbesked) av råvaminnehållet i varje enskild färdigvara eller
med tillämpning av s. k standardrecept, gemensamma för ett flertal likartade
produkter.

Vid
export av varor som omfattas av det externa systemet beräknas exportbidraget
efter den faktiska råvamanvändningen.

RÅK
anser att den faktiska råvamförbmkningen i första hand bör läggas till gmnd för
utjämning för varor som tillverkas inom landet oavsett om varoma skall avsättas
på hemmamarknaden eller exporteras. För sådana varor med ensartad
sammansättning bör dock standardrecept kunna övervägas. Standardrecept bör i
största möjliga utsträckning tillämpas på importvarorna. För vissa mycket
heterogena vamgmpper torde det knappast vara möjligt att skapa rimliga
standardrecept, varför systemet med deklaration av det faktiska råvaminnehållet
bör bibehållas vid import av varor som ingår i sådana gmpper.

3.8 Utjämningsperioder
och basperioder

F.
n. fastställer jordbmksnämnden utjämningsbeloppen för de olika råvarorna att
gälla i tre månader, nämligen fr. o. m. den 1 februari, den 1 maj, den 1
augusti och den 1 november varje år. Som gmnd för utjämningsbeloppen under tremånadersperioderna
ligger de genomsnittliga prisskillnaderna för råvarorna under två
kalendermånader och tio dagar av den sista kalendermånaden före utjämningsperiodens
början. Denna tid utgör den s. k. basperioden.

Kommittén
anser att nuvarande ordning med gemensamma bas- resp. utjämningsperioder för
samtliga berörda råvaror bör bibehållas.

När
det gäller utjämningsperiodernas längd kan vissa skäl anföras för kortare och
andra skäl för längre perioder än de som tillämpas f. n. Kommittén anser att
nuvarande utjämningsperioder om tre månader utgör en rimlig kompromiss och att
de bör bibehållas, givetvis med möjlighet att ändra beloppen under löpande
period om prisskillnaden för viss råvara skulle ändras drastiskt under
perioden.

3.9 Utjämningskostnader
och finansiering

Kostnaderna
för intern prisutjämning har från det systemet började tillämpas budgetåret
1960/611, o. m. budgetåret 1979/80 ökat från 25 till 185 milj. kr.

Kostnaderna
för den interna prisutjämningen täcks av budgetmedel, främst med hjälp av en
utjämningsskatt. För 1979/80 uppgick skatten till 146 milj. kr. Bidrag
(utjämningsbidrag) utbetalas för hela den inhemska produktionen, inkl. den del
som exporteras.

Kostnaderna
för den externa prisutjämningen uppgick budgetåret 1979/ 80 till 47 milj. kr.
Finansiering sker genom inflytande importavgifter på motsvarande varor och med
bidrag från jordbruket på ingående råvaror.

Prop. 1980/81:190 106

Dessutom
utbetalas betydande belopp för s. k. prisnedsättning, s. k. regleringsbidrag,
kompensation till följd av tullskyddet för vissa fettvaror, prisutjämning för dextran
och s. k. farmaceutiska specialiteter, m. m.

RÅK
föreslår som nämnts att både ett internt och ett externt system bör tillämpas.

1
det interna systemet utbetalas bidrag (utjämningsbidrag) för hela den inhemska
produktionen, dvs. även för den del som exporteras. I det externa systemet
utbetalas bidrag endast vid export, exportbidrag.

När
det gäller finansieringen av framtida råvarukostnadsutjämning har RÅK, med
särskilt beaktande av tilläggsdirektiven angående finansiering av reformer samt
regeringens proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m. m.,
siktat mot självfinansiering med hjälp av avgifter på färdigvarorna. I vissa
fall kan det bli nödvändigt att finna även andra finansieringskällor.
Finansieringen av det interna systemet föreslås ske genom en avgift
(utjämningsavgift) på färdigvarorna vid svensk tillverkning för hemmamarknaden
och vid import. Det externa systemet bör finansieras genom de avgifter som tas
ut vid import (importavgifter). Vidare bör jordbmket bidra med vissa medel till
finansieringen. Bidrag av budgetmedel bör normalt inte anlitas för finansieringen.

Systemen
innebär att den industri som tillverkar ifrågavarande produkter i princip får
en kostnadsnivå, för den del av tillverkningen som avsätts inom landet, som
motsvarar den som råder för övriga livsmedelsindustriprodukter i vilka jordbmksråvaror
ingår med det jordbmksprisreglerade priset. De svenska konsumenterna får
således i princip betala samma pris för jordbmksrå varan i vilka livsmedel den
än ingår.

RÅK:s
förslag innebär att den nu utgående utjämningsskatten kan slopas.

RÅK
föreslår att det inrättas en för hela råvamkostnadsutjämningen gemensam
utjämningskassa. Kassan bör vara uppdelad i en del för Hvsmedelsprodukterna och
en del för övriga produkter. Från denna kassa görs samtliga utbetalningar av
bidrag, såväl vid tillverkning enligt det interna förfarandet som vid export
enligt det externa förfarandet. Till denna kassa förs samtliga avgifter som tas
ut vid tillverkning och import enligt det interna systemet och de avgifter som
tas ut vid import enligt det externa förfarandet samt bidrag från jordbmket och
av budgetmedel.

Om
RÅK:s förslag tillämpas på de förhållanden som gällde för handelsmönstret åren
1977-1979 för livsmedelsindustriprodukter, skulle den föreslagna interna
prisutjämningen ge ett överskott till den gemensamma kassan p. g. a. dels
större import än export, dels något högre belastning på konsumenterna än enligt
nuvarande system. Det föreslagna externa systemet skulle med de bidrag som jordbmket
lämnade åren 1977-79 i stort sett gå jämnt upp. RÅK fömtsätter att kompensation
för fördyringen till följd av tullskyddet på vissa fetter även fortsättningsvis
lämnas av budgetmedel. Sammantaget innebär det nu nämnda atl ett överskott på
25-30 milj. kr. skulle uppstå i den gemensamma kassan, om förhållandena åren
1977-79 kvarstår. Detta överskott kan. om det blir permanent, enligt RÅK:s
uppfattning användas för prissänkande ändamål inom livsmedelssektorn eller
återgå till statskassan.

Om
handelsmönstret ändras mot större export än import - och världsmarknadspriserna
på råvarorna fortfarande är lägre än de svenska priserna - kommer nämnda
överskott att minska och gå mot underskott.

RÅK
föreslår att utjämningskassan får bestrida kostnaderna även för den
prisutjämning som medges annan industri än livsmedelsindustrin.

Prop. 1980/81:190 107

Således
bör från denna kassa kunna utbetalas prisutjämningsbidrag till sådan teknisk
industri som använder fett i sin tillverkning.

Prisutjämningen
för dextran, som f. n. finansieras med budgetmedel, bör kunna bekostas av medel
ur utjämningskassan liksom även prisutjämning för sådana jordbmksråvaror som
används vid tillverkning av farmaceutiska specialiteter.

3.10
Förslagens effekter på utrikeshandeln och handelspolitiska konsekvenser

Kommitténs
förslag torde totalt sett knappasi innebära några mera betydande effekter på
utrikeshandeln. Storieken av dessa eventuella effekter är svåra att på förhand
uppskatta. De nya utjämningsavgifterna på de vamgmpper inom det interna
prisutjämningssystemet för vilka utjämningsbidragen tidigare finansierades med
budgetmedel kan eventuellt innebära en viss påverkan på importen, i varje fal!
i initialskedet. Det bör emellertid observeras att förslaget inte innebär någon
ändring i konkurrensförhållandena mellan import och inhemsk produktion. Några
handelspolitiska komplikationer med anledning härav torde därför inte behöva
uppstå.

Förde
föreslagna nya varorna i det externa systemet kan utrikeshandeln komma att
påverkas dels i fråga om potatisprodukter och sockrade läskedrycker för vilka
de nya exportbidragen kan möjliggöra en viss exportökning, dels i fråga om
sylt, sockrad saft etc. inom kap. 20, för vilka förslaget tillsammans med de
tullar som f. n. är under omförhandling i GATT innebär en förändring av
gränsskyddet som kan komma att påverka importen.

RAK:s
förslag är förenliga med EFTA-konventionen och vårt frihandelsavtal med EG.

3.11 Lagstiftning

Kommittén
föreslår att bestämmelser om råvarukostnadsutjämning inarbetas i lagen om
prisreglering på jordbrukets område. Till lagen knyts en särskild förordning om
råvarukostnadsutjämning.

3.12 Administration

RÅK
föreslår att statens jordbmksnämnd bör vara huvudansvarig för prisutjämningen.
Förslaget innebär att även prisutjämningen för de varor som idag handläggs av riksskatteverket
bör skötas av jordbmksnämnden.

RÅK
föreslår vidare att ett särskilt råd för råvarukostnadsutjämningsfrå-gor knyts
till jordbmksnämnden. Rådet bör bestå av företrädare för berörda myndigheter,
näringslivet och konsumenterna. Rådets uppgift bör vara att följa utvecklingen
inom den konkurrensutsatta industrin och bl. a. rekommendera åtgärder för olika
produkter. Beslutsrätten skall dock givetvis ligga hos jordbruksnämnden.

4
Råvarukostnadsutjämning i andra länder

Här
redogörs för de system för råvamkostnadsutjämning som tillämpas i EG och EFTA.

Prop. 1980/81:190 108

5
Vissa tullfrågor

Enligt
direktiven skall RÅK pröva förslag av generaltullstyrelsen om tullar på vissa
livsmedelsindustriprodukter. RÅK skall vidare samråda med
trädgårdsnäringsutredningen vad gäller frågan om gränsskyddel för beredningar hänföriiga
till 20 kap. i tulltaxan.

Trädgårdsnäringsutredningen
har i november 1979 lagt fram förslag om dels en övergång från vikt- till
värdetullar för beredningar av köksväxter, fmkter eller andra växtdelar
hänförliga till 20 kap. i tulltaxan, dels en justering av gränsskyddets nivå
för vissa varuslag under detta kapitel. Utredningens förslag har remissbehandlats
och bereds f. n. inom regeringskansliet.

RÅK,
som avgett yttrande över trädgårdsnäringsutredningens förslag, har endast tagit
upp frågan om kompensation för de i beredningarna ingående jordbmksprisreglerade
varorna.

För
beredningar av köksväxter har i trädgårdsnäringsutredningens förslag till
tullskydd även inkluderats kompensation för fördyringen av jordbmksprisreglerade
råvaror. RÅK har inte haft något att erinra mot detta. RÅK tillstyrker även att
ärter och bönor som är baserade på jordbmksprisreglerad råvara förs till
jordbruksprisregleringen.

RÅK
föreslår vidare att extern prisutjämning införs för vissa sockrade fmkter, sylt
och marmelad, samt vissa sockrade safter.

RÅK
fömtsätter att tullarna enligt 20 kap. tulltaxan i enlighet med
trädgårdsnäringsutredningens förslag kommer att tas ut i form av värdetullar.
Kommittén förordar vidare en övergång till värdetullar för följande vamslag,
nämligen sockersaltad fisk och fiskrom, beredningar av fisk och fiskrom,
beredningar av kräftdjur och blötdjur, homogeniserade sammansatta
livsmedelsberedningar innehållande fisk, kräftdjur eller blötdjur. Tullar
föreslås utgå med i princip 5 % för sådana produkter som är av störst betydelse
för berörd livsmedelsindustri. Tullfrihet föreslås för sådana produkter som
utgör råvara för industrin eller inte tillverkas inom landet.

Det
förslag som kommittén lägger fram kräver att omförhandlingar i GATT måste
genomföras innan tulländringarna kan sättas i kraft.

Prop. 1980/81:190 109

Bilaga
4

Kommitténs författningsförslag 1 Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1967:340)' om prisreglering på jordbmkets område

dels
att 1, 25, 27, 34 och 34a§§ samt bilagan till lagen skall ha nedan angivna
lydelse,

dels
att i lagen skall införas nya bestämmelser, 21a, 21b och 21 c §§ samt närmast
före 21 a § en ny rubrik av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

If

För att reglera priserna
på jordbmksprodukter äger regeringen eller, efter bemyndigande av regeringen,
statens jordbmksnämnd beträffande vara av visst slag föreskriva att
bestämmelse i 2, 7, 8, 9, 10, 14, 18, 28, 29, 30, 31 eller 32 § skall
tillämpas.

För
att reglera priserna på jordbmksprodukter och för all utjämna industrins
råvarukostnader för varor upptagna i bUagan tiU denna lag får regeringen eller,
efter bemyndigande av regeringen, statens jordbmksnämnd beträffande vara av
visst slag föreskriva att bestämmelse i 2, 7, 8, 9, 10. 14, 18, 21a. 21 b, 28,
29, 30, 31 eller 32 § skall tillämpas.

Avgifter i samband med utjämning av industrins råvarukostnader.

21a§

Avgift erläggs för varor som inom landet tillverkas av råvaror
upptagna i bilagan tdl denna lag och som försäljs inom landet (utjämningsavgift).

Utjämningsavgift
erläggs också för varor som har tillverkuts av råvaror som avses i första
stycket när varorna förs in i landet och förtullas.

21
b §

Avgift
erläggs för varor, som har tillverkats av råvaror upptagna i bilagan till denna
lag när varorna förs in i landet och förtullas (importavgift).

'
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:865. Senaste lydelse 1974:865.

Nuvarande lydelse

Föreslugen lydelse

21c§

I frågu om ovgifter enligt 21 u § förslå stycket skaU 11 — 13 §§ denna
lag lillämpas.

I fråga om avgifter enligt 21 a § andra stycket och 21 b § skull 15
och 17 S§ idlömpus.

25 §

Regeringen eller,
efter bemyndigande av regeringen, jordbruksnämnden, får medge befrielse från
avgift eller återbetalning av avgift.

Har avgift som avses i 14
§ återbetalats med anledning av utförsel av vara och förs varan åter in, skall
avgiften erläggas på nytt helt eller delvis, om jordbmksnämnden fordrar det.

Har avgift som avses i 14,
21 u eller 21 b § återbetalats eller inte tagits ut med anledning av utförsel
av vara och förs varan åter in, skall avgifter eriäggas på nytt helt eller
delvis, om jordbmksnämnden fordrar det.

Avgiftsmedel som ej åtgår
till uppbörd eller kontroll användes till prisreglering på jordbrukets område
och till åtgärder i samband därmed enligt föreskrifter som regeringen
meddelar. Såvitt gäller avgiftsmedel som uppburits enligt 14 § första eller
tredje stycket eller 18 § första stycket, meddelas föreskrifterna med stöd av
riksdagens beslut.

Avgiftsmedel som inte
åtgår till uppbörd eller kontroll används till prisreglering på jordbrukets
område och till åtgärder i samband därmed samt tiU utjämning av industrins
råvarukostnader enligt föreskrifter som regeringen meddelar. Såvitt avser
avgiftsmedel som uppburits enligt 14 § första eller tredje stycket eller 18 §
första stycket, meddelas föreskriftema med stöd av riksdagens beslut.

Bestämmelserna i 47 och
49 §§ lagen om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning gäller i
till-lämpliga delar i fråga om avgift som avses i 7-IO§§. Bestämmelserna i 49 §
nämnda lag gäller även ifråga om sådan kontroU som avses i 33 § denna lag.

Bestämmelsen i 47 §
lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning skall
till-lämpas i fråga om avgift som avses i 7—10 §§ och 21 a § första stycket.

'
Senaste lydelse 1974:865. " Senaste lydelse 1974:865. 'Senaste lydelse
1971:97. Jfr 1974:863.

Prop.
1980/81:190

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

111

Den som
till ledning vid fastställande av avgift uppsåtligen eller av grov oaktsamhet
avger handling med oriktig uppgift och därigenom föranleder fara för att avgift
undandrages dömes till böter eller fängelse i högst två år, om ej gärningen
är belagd med straff i lagen om straff för vamsmuggling.

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter
att avge deklaration eller annan därmed jämförlig handling till ledning vid
fastställande av avgift eller, såvitt gäller avgift enligt 7-10 §§, bryter mot
4 § lagen om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning dömes till böter.

I ringa fall dömes ej till ansvar enligt första eller
andra stycket.

Den som till ledning vid fastställande av avgift uppsåtligen
eller av grov oaktsamhet avger handling med oriktig uppgift och därigenom
föranleder fara för att avgift undandras döms till böter eller fängelse i
högst tvä år, om inte gärningen är belagd med straff i lagen (1960:418) om
straff för varusmuggling.

Den som uppsåtligen
eller av grov oaktsamhet underiäter att avge deklaration eller annan därmed
jämförlig handling till ledning vid fastställande av avgift eller såvitt
gäller avgift enligt 7-10 §§ eller 21 a § förslu stycket, bryter mot 4 § lagen
(1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning döms till böter.

I ringa fall döms inte till ansvar enligt första eller
andra stycket.

Senaste lydelse 1971:97. Jfr 1974:863.

Prop. 1980/81:190 112

Bilaga
Förteckning över varor som avses i 2 § lagen

Tulltaxenr
Vamslag

ur
01.01 Levande hästar

ur0l.02
Levande nötkreatur

ur
01.03 Levande tamsvin

ur
01.04 Levande får

01.05
Levande fjäderfä, dvs. höns, ankor, gäss, kalkoner och pärlhöns

ur
02.01 Kött och andra ätbara delar av häst, nötkreatur, tamsvin och får,
färska, kylda eller frysta:

kött
................................................ K

andra
slag 02.02 Slaktat Qäderfä (dvs. höns, ankor, gäss, kalkoner

och
pärlhöns) och ätbara delar därav (med undantag av lever), färska, kylda eller
frysta

ur
02.03 Fjäderfälever (med undantag av gåslever), färsk, kyld, fryst eller
saltad 02,05 Svinfett, ej innehållande kött, och fjäderfäfett

(ej
utsmälta, utpressade eller extraherade med lösningsmedel), färska, kylda,
frysta, saltade, torkade eller rökta:

ister
................................................. F

andra
slag

ur
02,06 Kött och andra ätbara delar av häst, nötkreatur, tamsvin, får och Qäderfä
(med undantag av fjäderfälever), saltade, torkade eller rökta:

kött
av häst, nötkreatur, tamsvin och får K

andra
slag

04.1
Mjölk och grädde, ej
konserverade, koncentrerade eller sötade K

04.2
Mjölk och grädde, konserverade,
koncentrerade

eller
sötade ........................................ K

04.03 Smör
................................................ K

04.04 Ost
och ostmassa ............................. K

ur
04,05 Fjäderfäägg med skal, fågelägg utan skal samt ägggula, färska,
torkade eller på annat sätt konserverade, även sötade

ur
07,01 Potatis (med undantag av ny skördad potatis under tiden 6 juni-5
juli), färsk eller kyld

ur
07,04 Torkad, dehydratiserad eller evaporerad potatis, hel, i bitar,
skivad, krossad eller pulveriserad, men ej vidare beredd och ej hänförlig till
nr 11.05

07.05 Torkade
spritade baljväxtfrön av sådana slag som

användes till människo- eller djurföda, även skalade

eller kluvna

ur
07,06 Maniok- och arrowrot, färska eller torkade, hela eller i bitar
10,01 Vete samt blandsäd av vete och råg

'
Senaste lydelse 1979:527.

Prop. 1980/81:190 113

Tulltaxenr
Vamslag

10.2
Råg

10.3
Korn

10.4
Havre

10.5
Majs

ur 10.07 Hirs och sorghum

ur
11.01 Finmalet mjöl av vete, råg, korn. havre, majs. hirs och sorghum:

av
vete och råg ................................ K

andra
slag

ur
11.02 Krossgryn samt grovt mjöl (inbegripet fingryn) av vete, råg, korn,
havre, majs, hirs och sorghum; annat bearbetat vete, råg, korn, havre, majs, hirs
och sorghum; groddar av spannmål, hela, valsade, bearbetade till flingor eller
malda: vete och råg som bearbetats till korssgryn eller

grovt
mjöl eller som bearbetats på annat sätt K

andra
slag

ur
11.04 Mjöl och gryn framställda direkt av sago eller av rötter, stam-
eller rotknölar hänförliga till nr 07.06

11.05 Mjöl,
gryn och flingor framställda direkt av potatis

11.07 Malt, även rostat

ur
11.08 Stärkelse:

potatisstärkelse
................................. K

andra
slag

ur
12.01 Oljeväxtfrön och oljehaltiga frukter (med undantag av hamp-, lin-,
oiticica- och ricinusfrön samt bokollon), hela eller sönderdelade

ur
12.02 Mjöl, ej avfettat, av oljeväxtfrön eller oljehaltiga

fmkter
(med undantag av senapspulver och mjöl av hamp-, lin-, oiticica- och ricinusfrön
samt av bokollon)

ur
12.04 Sockerbetor, hela eller skurna, färska, torkade eller pulveriserade

ur
12.10 Lusernmjöl och annat grönmjöl, även i form av pellets

15.1
Ister, annat svinfett och fjäderfäfett,
utsmälta, utpressade eller extraherade med lösningsmedel . ... F

15.2
Fetter av nötkreatur, får eller
getter, ej ut-smäha; ur sådana fetter utsmälta eller med lösningsmedel
extraherade fetter (inbegripet

"premier
jus") ..................................... F

15.03................................................. Solarstearin
och oleostearin (presstalg); ister-

olja, oleomargarin och talgolja, ej emulgerade,

blandade eller på annat sätt beredda ...... F

ur
15.04 Fetter och oljor, även raffinerade, av fisk eller

havsdäggdjur
(med undantag av högvitaminhaltig

trän
och olja) .................................... F

15.06................................................. Andra
animaliska oljor och fetter (inbegripet

klövolja samt fetter från ben och avfall)... F

8 Riksdagen I980I8I. I saml. Nr 190

Prop. 1980/81:190 114

Tulltaxenr
Vamslag

ur
15.07 Vegetabiliska fetter och feta oljor (med undantag

av kroton-, lin-, oiticica-, ricin- och trä-/

tung-/olja), råa, renade eller raffinerade . F

ur
15.08 Animaliska och vegetabiliska oljor (med undantag

av lin-, oiticica-, ricin- och trä-/tung-/olja),

kokta, oxiderade, dehydratiserade, faktiserade,

blåsta, polymeriserade genom värmebehandling i

vakuum eller inert gas eller på annat sätt modi

fierade .............................................. F

ur
15.10 Fettsyror (med undantag av olein, linoljefettsyra

och andra fettsyror med ett jodtal av minsl 170,

ricinoljefettsyra, dehydratiserad ricinoljefetl-

syra, högraffinerad tallfettsyra och ullfettsyra);

sura oljor från raffinering ..................... F

15.12
Animaliska och vegetabiliska
oljor och fetter, som helt eller delvis hydrerats eller som gjorts fastare
eller härdats genom andra processer, även raffinerade men ej vidare
bearbetade F

15.13
Margarin, konstister och annat
berett ätbart fett:

innehållande
smör................................. K

andra
slag ......................................... Fp

ur
16.01 Korv (med undantag av gåsleverkorv) o. d. av kött, andra djurdelar eller
blod, innehållande minsl 40 % köttvara

ur
16.02 Kött och andra djurdelar, beredda eller konserverade på annat sätt (med
undantag av gåsleverpastej), innehållande minst 40 % köttvara

17.01 Socker
från sockerbetor och sockerrör, i fast form

ur 17.02 Annat socker i fast form (med undantag av invest-

socker);
sirap och andra sockerlösningar (med undantag av investsocker), utan tillsats
av aromämnen eller färgämnen; sockerkulör:

dmv-
och stärkelsesocker samt stärkelsesirap K

andra
slag 17.03 Melass ur 20.02 Produkter av lill nr 07.05 hänförliga
ärter och bönor beredda eller konserverade på annat sätl än med ättika eller
ättiksyra

23.2
Kli, fodermjöl och andra återstoder,
erhållna vid siktning, målning eller annan bearbetning av spannmål eller baljväxtfrön

23.3
Betmassa, bagass och annal
avfall från sockerframställning; drav, dränk och annat avfall från bryggerier
eller brännerier; återstoder från stärkelseframställning samt liknande återstoder

ur
23.04 Oljekakor och andra återstoder (med undantag av bottensatser, avslemningsåterstoder
och mandelkli) från utvinning av vegetabiliska oljor:

av
sojabönor .................................... K

andra
slag

Prop. 1980/81:190 115

Tulltaxenr
Vamslag

23.06
Produkter av vegetabiliskt urspmng av sådana slag som användes som djurfoder,
ej annorstädes nämnda eller inbegripna

ur
23.07 Sötade fodermedel och andra beredningar av sådana slag som användes
för utfodring av djur (med undantag av hundbröd samt sådana vitamin- och
mineralfodermedel som ej innehåller torrmjölk):

innehållande
lorrmjök ......................... K

andra
slag

ur
35.02 Åggalbumin

35.05
Dextrin och dextrinklister; löslig stärkelse och

rostad stärkelse;

stärkelseklister ................................. K

ur
38.12 Beredda glatt- och appreturmedel av sådana slag som

användes inom textil-, pappers- eller läderindustrin

eller inom liknande industrier, baserade på stärkelse

eller stärkelseprodukter (med undantag av varor i

detaljhandelsförpackningar, vägande per styck högsl

1 kg netto) ...................................... K

ur
38.19 Kärnbindemedel innehållande stärkelse eller stär-

kelseprodukler..................................... K

ur
39.06 Stärkelse, företräd, förestrad eller på annat sätt

modifierad,
men ej vidare bearbetad ....... K

Denna
lag träder i krafl den 1 juli 1981.

2
Försiag tili

Lag
om upphävande av lagen (1960:258) om utjämningsskatt på vissa varor

Härigenom
föreskrivs att lagen (1960:258) om utjämningsskatt på vissa varor skall upphöra
att gälla med utgången av juni månad 1981. Skall utgår dock för sådana varor
som avses i lagen och som har tillverkats eller förts in i landet före den 1
juli 1981 men för vilka skattskyldighet då inte har inträtt. Sådana varor skall
tas upp i en särskild deklaration, som skall sändas in till riksskatteverket
före den 1 november 1981.

3
Förslag till

Förordning
om utjämning av industrins råvarukostnader

Härigenom
föreskrivs följande.

Inledande
bestämmelser

1
§ Med råvarukostnadsutjämning enligt denna förordning avses utbetalning av
bidrag och erläggande av avgifter för att svensk industri skall bli

Prop. 1980/81:190 116

jämställd
med industrin i andra länder i fråga om kostnader för jordbmksråvaror vid
import och export av industriprodukter som innehåller varor upptagna i bilagan
till lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område.

Råvarukostnadsutjämning
vid tillverkning inom landet

2
§ Statens jordbmksnämnd får föreskriva all bidrag (uljämningsbidrag) skall utgå
för råvaror som anges i bilagan till lagen (1967:340) om prisreglering på
jordbrukets område och som används vid tillverkning av varor som anges i
bilagorna 1 och 2 till denna förordning.

Utjämningsbidrag
för sådana varor som är upptagna i bilaga 1 utgår endast om utjämningsavgift enligl
5 § denna förordning tas ul eller om varorna förs ul ur landet.

Råvarukostnadsutjämning
vid import

3
§ Jordbmksnämnden får föreskriva att importavgift som avses i 21 b § lagen
(1967:340) om prisreglering på jordbrukets område skall tas ut på varor som
anges i bilaga 3 till denna förordning.

Råvarukostnadsutjämning
vid export

4
§ Jordbmksnämnden fär föreskriva alt bidrag (exportbidrag) skall utgå vid
utförsel ur landet av sådana varor som anges i bilaga 3 och som har tillverkats
av råvaror upptagna i bilagan till lagen (1967:340) på prisreglering på jordbmkets
område.

Utjämningsavgift

5§
Jordbmksnämnden får föreskriva att utjämningsavgift enligt 21 a § lagen
(1967:340) om prisreglering på jordbrukets område skall tas ul på varor som
anges i bilaga 1.

Utjämningsavgiften
skall till sitt belopp fastställas så alt de medel som inflyter vid
tillverkning av varorna motsvarar kostnaderna för utjämningsbidrag vid
tillverkning av dessa varor för försäljning inom landet.

6
§ Utjämningsavgiften erläggs inom tid och i den ordning som jordbmksnämnden
bestämmer.

7§
Jordbmksnämnden får medge befrielse från eller återbetalning av
utjämningsavgiften för vara som förs ut ur landet och för tillverkning i mindre
omfaUning.

8§
Jordbmksnämnden får, om särskilda skäl föreligger, föreskriva att bestämmelse i
2-15, 17-24, 29-31 och 40 §§ lagen (1959:92) om förfarandet vid viss
konsumtionsbeskattning inte skall gälla i fråga om utjämningsavgift som avses i
21 a § första stycket lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område.

Prop. 1980/81:190 117

Övriga
bestämmelser

9 §
Bidrag enligt 2 eller 4 § eller avgifl som avses i 3 § får uppgå lill belopp

som molsvarar högst skillnaden mellan priset på den svenska marknaden

på använda råvaror och priset på dessa råvaror på världsmarknaden eller, i

vissa fall på andra marknader.

10 §
Ytterligare föreskrifter för verkställigheten av denna förordning

meddelas av jorbruksnämnden.

Denna
förordning träder i kraft den 1 juli 1981.

BUagu
1

Varor
för vilka utjämningsbidrag får utgå och utjämningsavgift får tas ut ($. k.
intern prisutjämning)

Tulltaxenr
Vamslag

ur
16.04 Fisk, beredd eller konserverad, inbegripet kaviar och kaviar-ersättning:
samtliga tullbelagda varuslag

ur
16.05 Kräftdjur och blötdjur, beredda eller konserverade: samtliga tullbelagda vamslag

ur
17.04 Sockerkonfektyrer, ej innehållande kakao, med undanlag av fondantmassor,
mandelmassor, pastor och andra liknande halvfabrikat i bulk

ur
18.06 Choklad och andra livsmedelsberedningar innehållande kakao, med undanlag
av glass, glasspulver, glasspasta (glassmassa), puddingpulver och puddingar saml
pulver, flingor, pastor och flytande beredningar för framslällning av dryck

ur
19.05 Fmkostflingor erhållna genom svallning eller röstning av spannmål eller
spannmålsprodukter

ur
19.08 Biscuits och wafers

ur
21.03 Beredd senap

21.04
Såser; blandningar utgörande preparat för smaksättning

ur
21.05 Soppor och buljonger i flytande eller fast form eller i pulverform; homogeniserade
sammansatta livsmedelsberedningar innehållande fisk, kräftdjur eller blötdjur
men ej kött eller andra djurdelar

ur
21.07 Konfektyrer, ej hänföriiga till annat nummer, med undantag av massor,
pastor och andra liknande halvfabrikat i bulk

ur
22.03 Maltdrycker med en alkoholhalt överstigande 2,8 viktprocent (starköl)

Bilaga
2

Varor
för vilka utjämningsbidrag får utgå utan att utjämningsavgift tas ut

Vid
fillverkning av farmaceutiska specialiteter utgår utjämningsbidrag för sådana jordbmksråvaror
som förbmkats vid tillverkningen.

Vid
tillverkning av livsmedelsfärger, emulgalorer för livsmedelsindustrin,
läkemedel och kemiska produkter utgår uljämningsbidrag för fettvaror som
förbrukats vid tillverkningen under fömtsättning alt fettvamav-

Prop.
1980/81:190 118

gift
utgår för varan eller råvara till denna. Sådant bidrag utgår också vid annan
teknisk användning av sådana fettvaror.

Vid tillverkning av dextran
utgår utjämningsbidrag för socker som förbrukats vid tillverkningen.

BUaga3

Varor
för vilka importavgift får tas ut och exportbidrag får utgå (s. k. extern
prisutjämning)

Tulltaxenr
Varuslag

Korv
o. d. av kött, andra djurdelar eller blod, innehållande mindre än 40 % köttvara

Kött
och andra djurdelar, beredda eller konserverade på annal sätt, innehållande
mindre än 40 % köttvara Fondantmassor, mandelmassor, pastor och andra liknande
halvfabrikat, ej innehållande kakao, i bulk Glass, glasspulver, glasspasta
(glassmassa), puddingpulver, puddingar samt pulver, flingor, pastor och
flytande beredningar för framställning av dryck, innehållande kakao

19.2
Beredningar av mjöl, stärkelse
eller maltextrakt av sådana slag som användes som barnmat, för dieliskt ändamål
eller för matlagningsändamål, även med tillsats av kakao lill mindre än 50
viktprocent

19.3
Makaroner, spagetti och
liknande produkter

19.4
Gryn och flingor, framställda
av tapioka-, sago-, potatis- eller annan stärkelse

Matbröd,
skeppsskorpor och andra enklare bakverk utan tillsats av socker, honung, ägg,
fett, ost eller fmkt Bakverk, ej hänföriiga lill nr 19.07, även innehållande
kakao (oavsett mängden), med undantag av biscuits och wafers Potatisprodukter
beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra

20.3
Frukter, frysta, med tillsats
av socker

20.4
Fmkter, fmktskal och andra
växtdelar, kanderade, glaserade eller på liknande sätt beredda med socker

20.5
Sylter, fmktgeléer, marmelader,
fruktmos och fmktpastor, beredda genom kokning, med eller utan tillsats av
socker

ur
20.07 Sockrad fmktsaft, annan än saft av passionsfrukt, mango, guava
eller ananas

ur
21.05 Homogeniserade sammansatta livsmedelsberedningar innehållande kött
eller andra djurdelar

ur
21.07 Livsmedelsberedningar, ej annorstädes nämnda eller inbegripna; med
undantag av konfektyrer, ej hänförliga till annat nummer 22.02 Lemonad, aromatiserat
mineralvatten, aromatiserat kolsyrai vatten och andra alkoholfria drycker, med
undanlag av fmktsaft och köksväxtsaft hänförliga till nr 20.07

ur
35.02 Åggalbumin

ur
35.07 Enzympreparat innehållande födoämnen

Prop. 1980/81:190 119

Bilaga
5

Sammanställning av remissyttranden

1
Allmänna utgångspunkter

Remissinstanserna
har i huvudsak inle haft något atl erinra mot de allmänna utgångspunkter som
legat lill gmnd för kommitténs överväganden. Flera remissinstanser
understryker vad kommittén uttalat om angelägenheten av en livskraftig och
effektiv svensk livsmedelsindustri samt atl möjligheterna till en utvidgad och
lönsam export av mer förädlade livsmedelsindustriprodukter tas till vara så
långt detta är möjligt. Några remissinstanser framför kompletterande synpunkter
på de allmänna utgångspunkterna.

Riksrevisionsverket:-- Utredningen
talar i olika sammanhang om

alternativkostnaden
för jordbmket i den händelse molsvarande mängd

jordbmksprodukter exporterats som råvaror, men i betänkandel redovisas

inte denna altemativkostnads beräknade storiek. RRV förordar att denna

tas till utgångspunkt vid fastställandet av jordbmkets bidrag till export-

kostnadema i enlighet med de jordbrukspolitiska riktlinjerna.

Statens
jordbruksnämnd: Jordbmksnämnden finner kommitténs allmänna utgångspunkter väl
valda och avvägda. Nämnden vill särskilt underslryka kommitténs uppfattning att
en livskraftig svensk livsmedelsindustri behövs för att jordbmket skall få
avsättning för sina produkter och därmed uppnå det av statsmakterna fastlagda produkfionsmålet.
För att livsmedelsindustrin skall., vara livskraftig bör den kunna konkurrera
med utländska industrier. Även om det inte ankommer på jordbmksnämnden att göra
direkta näringspolitiska bedömningar när det gäller industrin, vill nämnden som
sin mening framhålla att en slark livsmedelsindustri även har ett allmänt
nationellt intresse. Det är därför angeläget att denna industri inom rimliga
kostnadsramar och med iakttagande av internationella regler bl a genom prisutjämningsåtgärder
så långt möjligt ges konkurrensneutralitet både på hemmamarknaden och närmast
aktuella exportmarknader. Vissa motsättningar mellan olika intressen i dessa
sammanhang finner nämnden hksom kommittén emellertid oundvikliga.

Statens
jordbruksnämnds konsumentdelegation: Konsumentdelegationen

får inledningsvis understryka betydelsen av att svensk livsmedelsindustri

ges sådana allmänna fömtsättningar att den kan konkurrera på lika villkor

med livsmedelsindustrier i andra länder. En viktig förutsättning är härvid

att man neutraliserar verkningarna av den fördyring av jordbmksråvarorna

som är en följd av den svenska jordbmksregleringen. Enligt Konsumentde

legationens uppfattning uppnås detta genom det förslag som RÅK lagl

fram.----

Näringsfrihetsombudsmannen:
Avsikten med den föreslagna offentliga regleringen - att få till stånd
konkurrens på lika villkor mellan svensk och utländsk livsmedelsindustri vad
gäller kostnaderna för jordbmksbaserade råvaror - ligger väl i linje med
konkurrenslagstiftningens syfte att främja konkurrens inom näringslivet.
Förslaget tillstyrkes därför.

Prop. 1980/81:190 120

Landsorganisationen
i Sverige: Kommittén har i betänkandet lämnat förslag till ramar och principer
för den framtida utjämningen. Vad gäller detaljfrågorna delar LO kommitténs
uppfattning, alt dessa bör överiåtas till den myndighet som kommer att ges
huvudansvaret för tillämpningen av utjämningsförfarandel.

Lantbrukarnas
riksförbund: Av väsentlig betydelse för jordbmket är alt jordbrukets bidrag med
medel till finansieringen av systemet överensstämmer med riktlinjerna för jordbmksprisregleringen,
dvs när överskott av berörda jordbmksråvaror föreligger skall jordbruket bidra
med ett belopp motsvarande lägsta kostnad för avsättningen av dessa råvaror på
annat sätt.

Det
är av stor betydelse för jordbmket, atl det inom landet finns en rationell
livsmedelsindustri, som kan förädla och marknadsföra jordbmkets produkter
såväl i Sverige som utomlands. Efler hand som jordbmksråvarorna genomgår en
allt högre förädlingsgrad ställs successivt också högre krav på Uvsmedelsindustrin.
Att vår livsmedelsindustri behåller livskraften är en fömtsättning för att
tillverkningskostnaderna skall kunna hållas nere och avsättningen av svenska jordbmksråvaror
skall kunna tryggas. Det ligger således i allas intresse atl den svenska
livsmedelsindustrin arbetar under fömtsättningar, som ger den möjlighet att
utvecklas.

Vad särskill
gäller den delen av livsmedelsindustrin, som tillverkar produkter med en hög
förädlingsgrad och som i allt väsentligl omfattas av EFTA-konventionen och
Sveriges frihandelsavtal med EG, är en viktig fömtsättning atl den får
möjlighet atl konkurrera på samma villkor som motsvarande industri i andra
länder, som berörs av frihandelssamarbelel. Av den anledningen tillämpar
Sverige och andra berörda länder särskilda system för råvamkostnadsutjämning. Förbundel
delar uppfattningen, att den del av industrin som omfattas av detta samarbete
bör konkurrera på lika prisvillkor för de jordbmksråvaror som ingår i
produkterna ifråga. En risk är annars atl delar av den svenska
livsmedelsindustrin får svårigheier att avsätta sin produktion i första hand
inom landet, men också på utlandsmarknaderna.

Sveriges
industriförbund: Under detta avsnitt redovisar RÅK de allmänna principer som
legat till grund för dess förslag. Industriförbundet ansluter sig till dessa
principer. Vi finner det särskilt värdefullt att kommittén understryker
betydelsen för svenskt jordbmk av alt vi har en livskraftig och effektiv svensk
livsmedelsindustri, liksom angelägenheten av alt vi tar tillvara möjligheterna
till en utvidgad och lönsam export av förädlade livsmedelsindustriprodukter.

Kommittén
anger i sitt betänkande endast ramarna och principerna för den framtida
utjämningen. Man anser att detaljfrågorna bör kunna överlåtas till den
myndighet (jordbruksnämnden) som kommer att ges huvudansvaret för
tillämpningen av utjämningsanordningarna.

Förbundet
har i och för sig inget all erinra häremot. Vi vill emellertid erinra om atl
det nya prisutjämningssystemet avses börja tillämpas den 1 juli 1981. Om detta
skall bli möjligt mäste en rad för industrin mycket väsentliga
tillämpningsregler utarbetas redan under våren. Vi utgår ifrån atl
Industriförbundet bereds tillfälle att i lämplig form medverka vid utformningen
av dessa regler.

Prop. 1980/81:190 121

Sveriges
kemiska industrikontor: Utredningen understryker inledningsvis viklen av att
det finns en svensk livsmedelsindustri som kan ta hand om och förädla vårt
lands jordbruksråvaror. Man framhåller också angelägenhelen av atl möjligheter
lill en utvidgad och lönsam export tas till vara. -Kemikontoret ansluter sig
helhjärtat till dessa uttalanden, liksom till den vikt utredningen lägger vid atl
åtgärder för råvarukostnadsuljämning utformas så att industrin bereds viss
planeringssäkerhet. Kemikontoret är även övertygat om all ulredningens
ambitioner varit att lägga fram förslag som kan underlätta den önskade utvecklingen.

Beträffande
övriga i 3.1 upptagna utgångspunkter för prisutjämning vill Kemikoniorel
framhålla, att organisationen saknar en sådan utgångspunkt som berör icke-livsmedelsprodukter.
De senare varorna, i allmänhel kemiska produkter, konkurrerar ofta med varor
vilka framställts genom kemisk omvandling av en oljefraklion. Etl exempel är
stärkelsederivat i konkurrens med vissa basplaster. Det innebär all valel av
system för råvamkostnadsutjämning för produkter ur jordbruksråvaror bör päverkas
jämväl av konkurrenssituationen genlemol syntetiska produkter. Utjämning för
sådana icke-livsmedel kan därför i allmänhel endast ske som intern utjämning
utan utjämningsavgift (industriell lågprislinje).

Avsikten
är atl del nya prisutjämningsförfarandet skall börja tillämpas redan den I juli
1981. Med hänsyn härtill och till den omständigheten att systemets praktiska
utformning har överlämnats till ett råd knutet till Jordbmksnämnden tillåter
sig Kemikoniorel uttrycka tvivel över möjligheten atl genomföra alla ändringar
till den utsålla tidpunkten. Särskilt gäller detta för varor, där en övergång
från ett system lill elt annat föreslås, såsom chokladvaror och sockerkonfektyrer.
Här kan en längre övergångstid visa sig erforderiig.

Sveriges
exportråd: Sveriges Exportråd inser atl livsmedelsindustrins råvamkostnader har
stor betydelse på en rad områden. I detta sammanhang är det dock naturiigt för
oss alt i första hand bedöma industrins råvamkostnader med hänsyn till den
internationella konkurrenssituationen på export- och hemmamarknad.

Sveriges
allmänekonomiska läge är sådant för närvarande att alla hittills outnyttjade
exportmöjligheter måste tas lill vara. Livsmedelsindustrin är utan tvekan en
outnyttjad potential. Branschen svarar för 13% av den svenska industrins
produktionsvärde, men endast 0,5 % av den lotala svenska exporten är att
betrakta som förädlade livsmedel.

Experter
bedömer svensk livsmedelsindustri såsom ytterst effektiv och rationell i internalionell
jämförelse. Trots della har svensk industri tappat marknadsandelar i både
Sverige och utlandet under de sista åren.

Utländsk
livsmedelsindustri har i sina exportansträngningar ett massivt stöd,
finansiellt och moraliskt, av sina egna myndigheter och organisationer. Något
motsvarande finns ännu inte i Sverige.

Trädgårdsnäringens
riksförbund: Behovet av ett förenklat och enhetligt system för industrins råvarukostnadsuljämning
är uppenbart. Ur den svenska trädgårdsnäringens synpunkt är det dock av
yttersta vikt, att det nya prisutjämningssystemet inte medför försämrade
avsättningsmöjligheter för trädgårdsprodukter lill svensk livsmedelsindustri.
Ett förstärkt gränsskydd är istället nödvändigt.

Prop. 1980/81:190 122

2
Behovsprövning

Flertalel
remissinstanser har inget alt erinra mot kommitténs förslag. Några remissinstanser
lämnar dock synpunkter på graden av inlernationell konkurrens som bör föreligga
för att prisutjämningsåtgärder skall vara befogade.

Riksrevisionsverket:- För
alt åstadkomma den i direktiven åsyftade

förenklingen
av systemet och för atl underiätta den tänkta prövningen

anser emellertid RRV att utredningen borde ha resonerat om fömtsättning

arna för att låta en vara eller vamgmpp omfattas av systemet. Enligt RRVs

uppfattning bör detta ske endast om jordbmksprisregleringen avsevärt

fördyrar den beredda produkten och påtagligt påverkar konkurrensförhål

landena på den svenska marknaden för den berörda induslrin.

Statens
jordbruksnämnd: Kommittén behandlar i della avsnitt de olika

metoder som kan tillämpas för att bedöma behovet av prisutjämnande

åtgärder. Genom den i avsnill 3.3 föreslagna färdigvamomfaltningen samt

författningsförslagen får kommittén anses ha tagit ställning lill behovel i

dagsläget vad gäller de av industrin framställda varorna.

Kommittén
har föreslagit att ett särskilt råd inrättas bla för att

rekommendera
åtgärder för vissa produkter. Nämnden---- vill

framhålla
att ett sådant råd med lämplig sammansättning och ändamålsenliga instmktioner
kan vara till stor nytta vid fortlöpande prövning av vilka varor som bör
omfattas av prisutjämning.

Under
detta avsnitt anför kommittén också att nuvarande ordning med minst tre olika
system för prisutjämning vid export (exportbidrag, prisnedsättning och
restitution) skulle kunna ersättas av etl enda system. Något sådant förslag är
dock ej framlagt. Däremot innebär kommitténs förslag om utökning av färdigvamområdet
att behovet av att tillämpa prisnedsättning kommer att minska samt atl även restitutionsförfarandet
kan begränsas.

KommerskoUegium:
Kollegiet kan i stort ansluta sig till vad RÅK angett om behovsprövning vid
fastställandet av vilka färdigvaror som ska ingå i del nya systemet men vill
understryka alt en avgörande faktor vid denna bedömning bör vara att en verklig
internationell konkurrens på hemma-eller exportmarknaden kan konstateras. Vid
prövning av dylika frågor bör även andra faktorer beaktas, även om det torde
bli nödvändigt att i första hand basera bedömningen på import-, export- och
produktionsutvecklingen. Exempel på en sådan ytteriigare faktor är storieken
av föreliggande kostnadsfördyring. En från konkurrenssynpunkt betydelselös
fördyring bör inte ge anledning till särskilda åtgärder. Uppmärksammas bör även
aU förekomsten av en kostnadsfördyring i sig inte behöver innebära en väsentlig
försämring av konkurrensförmågan då andra faktorer innebärande fördelar för en
inhemsk industri kan inverka.

Särskilt
med hänsyn till gällande subventionsregler är det av väsentlig

betydelse att den behovsprövning och den handelspolitiska bedömning

som enligt kollegiets mening bör föregå beslut om utjämnings-Zexportbi-

drag är minst lika grundlig som den prövning med avseende på importkon

kurrens och handelspolitiska tullmedgivanden som är fömtsedd i betän

kandet. ---

Prop. 1980/81:190 123

Sveriges
industriförbund: Efter atl ha övervägt olika metoder atl fastställa behovet av prisutjämnande
åtgärder har RÄK stannat för atl hänskjula sådana frågor till ett marknadsråd
eller en referensgrupp för råvarukost-nadsutjämningsfrågor, knutet till det
ämbetsverk som får huvudansvaret för tillämpningen av prisutjämningsförfarandet.
Förbundet tillstyrker en sådan lösning.

Vad
gäller de kriterier som skall gälla vid behovsprövningen uppställer RÅK
strängare krav i fråga om utjämning vid import än vid export. För att interna
utjämningsanordningar och utjämning vid import skall vara befogade måste
enligt kommitténs mening de berörda varorna vara utsatta för sådan
importkonkurrens att avsättningen av och/eller priset på de svenska varorna på
hemmamarknaden i avsaknad av utjämningsanordningar skulle påverkas i nämnvärd
grad. Vid export skall däremol, liksom hittills, någon egentlig behovsprövning
inte behöva ske.

Dessa
uttalanden bör jämföras med de villkor som RÅK i avsnitt 3.3 uppställer för att
en vara skall kunna komma i fråga för prisutjämning. Där krävs endast att de
inom landet tillverkade varorna skail vara utsatta för internationell
konkurrens, på hemmamarknaden och/eller exportmarknaden.

Enligt
förbundets mening bör sistnämnda kriterium vara lillräckligl som underlag för marknadsrådels
behovsprövning. Skulle man vid denna prövning finna att importen av en viss
färdigvara inte alls eller i endast obetydlig grad påverkar svenska företags
konkurrensförutsättningar för samma vara finns självfallet ingen anledning att
tillämpa prisutjämning.

Sveriges
kemiska industrikontor: All erfarenhet pekar på alt i varje fall länder i
Västeuropa tillser att vid export av ur jordbmksråvaror tillverkade produkter -
de må vara livsmedel eller kemiska produkter - dessa produkter så långt möjligt
befrias från ev kostnadsfördyring på grund av landets jordbmkspolitik. Sådana
varor skall svensk industri konkurrera med på export resp på den svenska
marknaden. Mot bakgrund av att den svenska jordbmkspolitiken innebär ett
gränsskydd (= en kostnadsfördyring) av storieksordningen 100% i
"normalfallet", kommer varje vara för vars tillverkning det åtgått en
icke obetydlig mängd jordbmksråvaror aft få en väsentlig kostnadsbelastning.
Mot bakgmnd jämväl av alt svensk industri i övrigt har få direkta
konkurrensfördelar gentemot utländsk industri bör a priori en sådan belastning
betraktas som kriterium på ett behov av prisutjämning. Några andra gränser
eller krav vid etl ställningslagande till frågan om behov av prisutjämning
anser Kemikontoret ej bör uppställas.

Genom
den förteckning över färdigvaror - vilken bör omfattas av någon form av råvamkostnadsutjämning
och som anges i avsnitt 3.3 - får utredningen anses ha tagit ställning i
behovsfrågan för nämnda varor.

Sveriges
grossistförbund: Enligt vår mening är det angelägel att

varje
produktgmpp-- blir föremål för en noggrann kartläggning i det

tilltänkta
rådet och att vid varje förändring i förhållande till nuläget en analys av
konkurrenssituationen sker.

3
Färdigvaruomfattning

Kommitténs
förslag till vilka färdigvaror som f. n. bör omfattas av råvamkostnadsutjämning
tillstyrks av flertalet remissinstanser. Elt par

Prop. 1980/81:190 124

remissinstanser
avstyrker att prisutjämning införs för vissa enskilda produkter. Ett par remissinsianser
föreslår prisutjämningsåtgärder för ytteriigare etl par varor. Flera
remissinstanser lämnar synpunkter och kommentarer till den föreslagna färdigvaruomfattningen.

Riksrevisionsverket:
Utredningen föreslär att ytterligare några varugmpper skall omfattas av råvamkostnadsutjämningen.
Effekten av delta blir att de flesta beredda livsmedel kan omfattas av
utjämningen, oavsett råvarukostnadernas betydelse för priset på den beredda
produkten. RRV inser problemet att författningsreglera någon sådan gräns och
kan därför acceptera atl prövningen om och i vilken utsträckning en vara skall
beröras

av
utjämningen sker i det enskilda fallet. Besluten all låla en vara

eller
en varugrupp omfattas av systemet bör förutsättningslöst omprövas med jämna mellanmm.

Statens
jordbruksnämnd: De allmänna villkor kommittén ställer för att en färdigvara
skall komma ifråga för prisutjämning är inte i sig kontroversiella. När del
gäller alt närmare precisera vilka varor som uppfyller villkoren, har kommittén
vall den hittills tillämpade metoden all förteckna varorna med angivande av
tulltaxans positioner och vambeskrivningar. Nämnden finner denna metod mest
ändamålsenlig trots svårigheter att därvid samtidigt tillämpa alla de angivna
villkoren. Som exempel kan anföras varor enligt lulltaxenummer 19.02 (bl a
mjölberedningar) och 21.07 (vissa livsmedelsberedningar). Båda dessa rubriker
är med i nuvarande system och i kommitténs förslag. Under båda klassificeras
dels vad som kan beskrivas som "industriellt mer förädlade varor",
dels mycket enkla blandningar av två eller flera insatsvaror, varav minsl en är
jordbruksråvara, exempelvis skummjölkspulver eller äggpulver. Dessa
blandningar kan ha mycket lågt förädlingsvärde i förhållande till värdet av
satsade råvaror. När det gäller dessa relativt lågt vidareförädlade varor kan
också olika bedömningar av behovet av prisutjämning göras när det gäller import
resp export. Nämnden vill emellertid inte föreslå någon inskränkning i förfallningsförslagels
färdigvamomfattning av denna anledning. Frågan är emellertid av sådan art atl
den bör följas av del i avsnitten 3.2.4 och 3.12.3 föreslagna rådet.

I
kommitténs författningsförslag till färdigvaruomfattning ingår (med undantag
för någon ensiaka fiskprodukl) alla varor som f n omfattas av intern eller
extern prisuljämning. Vidare har kommittén tagit med en del färdigvamgmpper för
vilka andra prisutjämningsformer tillämpas. Vissa råvaror som används för
särskilda industriella ändamål inordnas således direkt i
prisutjämningssystemet. Även med denna utökning kommer dock behov atl finnas av
kompletterande prisutjämningsåtgärder i form av prisnedsättning vid export av
exempelvis beredningar av kött innehållande mer än 40 % köttvara. Jordbmksnämnden
anser att för sådan färdigvara även i fortsättningen bör lämnas exportbidrag
för huvudråvaran enligt jordbmksprisregleringens normer. För övriga i samma
färdigvara ingående jordbmksråvaror bör prisnedsättning medges enligt samma
principer som vid extern prisutjämning. Eftersom färdigvaran ej omfattas av
detta system utan ingår ijordbmksprisregleringen, bör finansiering av prisnedsättningen
även i fortsättningen ske med regleringsmedel och ej belasta den i avsnitt
3.9.3.4 föreslagna utjämningskassan.

När
del gäller potatisprodukter ur lulltaxenummer 20.02 är nämnden i princip
positiv till förslaget. Det bör emellertid redan här påpekas all dessa

Prop. 1980/81:190 125

produkter
vid förväniad ökad export kan ta stor del av utjämningskassans medel i anspråk
och att kvantitetsbegränsning eller begränsning av prisutjämningsbeloppels
storlek kan bli nödvändig av de skäl kommittén anför under avsnitt 3.9.3.5.2. Etl
ylterligare problem med dessa produkter är svårigheten alt fastställa prisutjämningsbeloppet
enligt de normer som anges under 3.5.3.

Extern
prisutjämning föreslås av kommittén även för vissa stickrade beredningar av
frukter enligl 20 kap tulltaxan. Den råvara som därvid främst kan komma ifråga
för prisutjämning är socker. F n finns inget behov av prisuljämning för socker
eftersom världsmarknadspriset en tid legat över hemmamarknadspriset. Nämnden
har dock ingen invändning mot att dessa varor omfattas av extern prisutjämning
eftersom prisrelationema för socker kan ändras snabbi.

Vad gäWer
fisk- och skaldjursprodukter enligt tulltaxenummer 16 04 och 1605 bygger
kommitténs förslag till färdigvaruomfattning på under avsnitt 5.3 intaget
förslag till ändring av tulltaxan. Enligt vad nämnden erfarit är det inte
troligt atl ändringarna i tulltaxan - om vilka förhandling skall ske inom GATT
- kan träda ikraft den Ijuli 1981. Nämnden föreslår därför atl prisuljämning enligl
det interna systemet i avvaktan på tulltaxeändringen skall gälla samtliga nu tullbelagda
varuslag ur tulltaxenummer 16 04 med undantag av störrom, tonfisk och inkokt
lax. Ur tulltaxenummer 16 05 bör prisutjämning gälla alla varor ulom ostron,
krabbor och hummer samt räkor utan skal, kokta och frysta men ej vidare
beredda. Nämndens förslag syftar till all undvika alt dessa varor försl förs in
i prisuljämningssystemet för atl sedan utgå i samband med tulllaxeändringen.

Beträffande
utökningen av det externa syslemel kan förslaget att införa köttberedningar
innehållande mindre än 40 % köttvara (ur lulltaxenummer 1601 och 1602) medföra
vissa problem.

Enligt
nämndens mening föreligger ett behov för induslrin alt varor med mindre än 40 %
köttvaruinnehåll omfattas av prisutjämning.

Gränsskyddel
för dessa produkter kommer att bli lägre än vad som nu gäller inom jordbmksprisregleringen.
Produkter med minst 40% köttvaruinnehåll kommer all ligga kvar under denna
reglering. Om nuvarande regler för fastställande av införselavgifler även
fortsättningsvis tillämpas, får dessa produkter ell högre gränsskydd i
förhållande lill ingående mängd kött.

Nämnden
avser att i pågående överiäggningar inför en ny prisregleringsperiod
aktualisera frågan om gränsskyddet för köttvaror som inte kommer att omfattas
av prisutjämning.

Nämnden
har heller inget atl erinra mot atl sockrade läskedrycker blir föremål för
extern prisutjämning endasi vid export. Något förbehåll om att utjämningen
enbart skall avse export finns inle i bilaga 3 i den föreslagna förordningen. Sådanl
förbehåll bedömer inle nämnden heller erforderiigt. Enligt förslaget till
förordning kan jordbruksnämnden föreskriva alt bidrag skall utgå vid export
utan att importavgift tas ul.

Kommerskollegium:
Kollegiet har funnit alt de av RÅK föreslagna förändringarna i färdigvaruomfattningen
inte strider mol Sveriges ålaganden i frihandelsavtalen med EG och EFTA med
viss reservation för vad som nedan sägs om fisk- och skaldjurskonserver och
senap. De nya varor som föreslås ingå i det externa systemet är sålunda alla
upptagna i bilaga D till EFTA-konvenfionen och räknas - med undantag av
sockrade läskedrycker som ingår i protokoll 2 - som jordbmksvaror i vårt avtal
med EG.

Prop. 1980/81:190 126

Bland
de färdigvaror RÅK föreslår även i fortsättningen ska ges en intern
prisutjämning finns elt antal varor - vissa fiskkonserver, senap och de s k
tekniska produkterna (läkemedel mm)- som omfattas av EFTA-konventionen men som
inte är upptagna i bilaga D. Dessutom föreslås intern prisutjämning för vissa
fisk- och skaldjursberedningar som lidigare ej ingick i syslemel. För dessa
industrivaror finns i vårt avtal med EFT.\ inget direkt slöd för fillämpning av
en råvarukostnadsuljämning. Sverige (och Finland som införde prisuljämning för
bl a fiskkonserver år 1978) har likväl ansett att inlerna prisutjämningsåtgärder
för industrivaror uianför bilaga D är förenliga med konventionen. Sådana
åtgärder tillämpades i Sverige redan före ändringen av artikel 21 och får
därför anses vara de facto godkända av EFTA, Något formellt godkännande har
dock ej skett. Däremot skulle ett externt system ej kunna tillämpas eftersom
uttagandet av avgifter klart skulle strida mol konventionens förbud mol tullar
och avgifler med samma verkan som tullar.

Man
får givelvis vara beredd på att andra EFTA-länder kan ha en annan

uppfattning om legaliteten av dessa prisutjämningsåtgärder. Särskilt kan

komma att ifrågasättas om de utjämningsbidrag som utgår vid exporten är

förenliga med konventionens artikel 13.

De
svenska (och finska) prisutjämningssystemen för industrivaror utanför bilaga D
har ej notifierats till EFTA eftersom notifikationsplikten endast avser varor
upptagna i del I och II av bilaga D. Kollegiet anser del dock oundvikligt
att i samband med presentationen i EFTA av den nya lagstiftningen även beröra prisuljämningen
på fisk- och skaldjurskonserver, senap och de i lagförslagets bilaga 2 nämnda
varorna.

Risken
för kritik från EG torde vara mindre med hänsyn lill del syslem med exportrestitutioner
som EG självt tillämpar. Fiskkonserver och senap ingår som bekant inte i
frihandelsavtalet.

I
betänkandet har RÅK inle presenterat några data som styrker behovel av prisuljämning
för de nya färdigvarorna eller behovet av fortsatt prisutjämning för samtliga
färdigvaror i nu gällande ordning. Kollegiet finner det beklagligt att RÅK inte
funnil det möjligt att komplellera utredningen i dessa hänseenden.

Kollegiet
har ej haft möjlighet att ta slutlig ställning till de föreslagna

åtgärderna för enskilda varuslag men förutsätter att tillfälle härtill ges när

dessa frågor las upp lill behandling i det av RÅK föreslagna rådet för

råvamkostnadsutjämningsfrågor. För vissa färdigvaror som föreslås ingå i

det externa prisuljämningssystemet vill dock kollegiet lämna följande

kommentarer.---

Köttkonserver
innehållande mindre än 40 % köttvaror (ur tulltaxenr 16.01-02)

Dessa
produkter är tullfria i tulltaxan, men som jordbmksprisreglerade varor i
princip belagda med införselavgift. För vissa av produkterna är tullfriheten
dock bunden i GATT. Detla gäller gåsleverkorv (16.01.001) och gåsleverpastej
(16.02.501). Dessutom föreligger för inläggningar av bönor med fläsk i
detaljhandelsemballage en bindning vid 50:-/100 kg.

För
här aktuella produkter föreslås en övergång från jordbmksprisreg-leringssystemel
till det externa prisuljämningssystemet. Det bör därvid observeras att
konserver med mindre än 20 procents köllinnehåll enligt en ändring i CCC-nomenklaturen
from 1981 flyttas från 16.01 och 16.02 fill andra nummer i tulltaxan. Dessa
produkter kan härigenom komma atl hamna utanför systemet för prisutjämning.

Prop. 1980/81:190 127

Importen
av ifrågavarande produkter uppgick 1979 till 7 900 ton och exporten till 800
ton. Importen har huvudsakligen kommit från öststals-handelsländer. Med hänsyn lill
att produkterna nu är föremål för jord-bmksprisreglering vill kollegiet inle
motsätta sig prisutjämning. Från prisutjämning bör dock undantas ovannämnda
gåsleverkorv och gåsleverpastej för vilka tullen är bunden i GATT vid
tullfrihet. Uppmärksammas bör dessulom att prisutjämningen för inläggningar av
bönor med fläsk i detaljhandelsemballage inte överskrider bindningen vid
50:-/100 kg.

Fisk-
och skaldjurskonserver (tulltaxenr 16.04-05)

Kollegiet
har ovan-- kommenterat prisutjämningsfrågan.

Potatisprodukter
(ur tulltaxenr 20.02)

För
potatisprodukter hänföriiga till tulltaxenr 20.02 (potatismospulver, pommes
frites, potatissallad etc) utgår f n ett gränsskydd inom ramen för jordbmksprisregleringen.
För produkterna föreligger inga GATT-bindningar. Importen uppgick 1979 till 2
000 ton och exporten till 1 500 ton. Importen har huvudsakligen kommit från USA
och EG (Danmark).

Med
hänsyn till importkonkurrensen samt att produkterna nu är jordbmksprisreglerade
motsätter kollegiet sig inte RÅK:s förslag atl produk-tema överförs fill
prisutjämningssystemet. Härigenom jämställs hit hänförligt potatismospulver
med sådant pulver som hänförs till tulltaxenr 19.02 där idag prisutjämning
medges.

Frysta
fmkter innehållande socker (tulltaxenr 20,03)

Dessa
varor föreslås av RÅK bli föremål för prisutjämning. Kollegiet har i princip
ingen erinran mot att produkterna utöver elt tullskydd medges utjämning för i
produkterna ingående socker. Vad gäller frysta jordgubbar anser kollegiet dock
att det totala gränsskyddet (tull och prisuljämning) får anpassas efter
gränsskyddet för till 08.10 hänförliga osockrade frysta jordgubbar. För dessa
produkter föreslog trädgårdsnäringsutredningen att möjlighetema för svensk
livsmedelsindustri att använda inom Sverige producerade jordgubbar utreds. Vad
gäller övriga frysta fmkler ställer kollegiet sig tveksam lill prisutjämning
eftersom det här rör sig om produkter varav ej förekommer någon inhemsk
tillverkning eller där tillverkningen är av ringa omfattning. Kollegiet vill
mot den bakgrunden förorda att endast frysta jordgubbar blir föremål för
prisutjämning.

Kanderade
fmkter m m (tulltaxenr 20.04)

RÅK
föreslår att produkterna blir föremål för prisuljämning. Trädgårdsnäringsutredningen
föreslog tullfrihet med möjlighet till kompensation för socker. Eftersom den
inhemska tillverkningen liksom importen är av ringa omfattning ställer
kollegiet sig tveksam till förslaget och vill förorda att produkterna ej blir
föremål för prisutjämning.

Sylter,
fmktgeléer, marmelad m m innehållande socker (tulltaxenr 20.05) Kollegiet har
ingen erinran mot RÅK:s förslag att dessa varor bör bli

Prop. 1980/81:190 128

föremål
för prisutjämning. Däremol anser kollegiet att produkter enbart sötade med
konstgjorda sötningsmedel ej bör bli föremål för utjämning. Konstgjorda
sötningsmedel är för övrigt ej upptagna på råvamlistan.

Fmklsafter
m m (tulltaxenr 20.07)

RÅK
föreslår prisutjämning för sockrad saft, med undantag för saft av passionsfmkt,
mango, guava och ananas. För sistnämnda produkter är tullen bunden i GATT vid
tullfrihet. Kollegiet har i princip ingen erinran mot förslagel att medge
kompensation för i produkten ingående socker, men anser atl endasi sådana
sockrade safter, varav förekommer inhemsk tillverkning, skall omfaUas av
prisutjämning.

Homogeniserade
sammansatta livsmedelsberedningar innehållande kött respektive fisk m m (ur tulltaxenr
21.05)

Livsmedelsberedningar
(ur tulltaxenr 21.07)

Utöver
de bindningar som förekommer för vissa av de nya varorna finns också vissa GATT-bindningar
på 21.07, även denna position är föreslagen i färdigvarulistan för del externa
systemet. I fråga om dessa har USA urspmnglig förhandlingsrätt. Det får fömtsättas
att dessa GATT-bindningar ej överskrids dvs atl prisutjämning ej medges för
dessa produkter vid den praktiska tillämpningen av externa prisutjämningsåtgärder.

Sockrade
läskedrycker (tulltaxenr 22.02)

Läskedrycker
är tullfria men liksom vissa andra drycker belagda med s k dryckesskatt. Tullfriheten
är bunden i GATT. I Sverige tillverkades 1978 totalt ca 240000000 1
läskedrycker. Utrikeshandeln är jämfört med tillverkningen av liten omfattning.
Sålunda uppgick importen 1979 till ca 5 000 000 1 och exporten till ca I 000
000 1.

RÄK
föreslår att produkterna omfattas av prisuljämning men atl utjämning endasi
skall medges vid export. Med hänsyn till den ringa utrikeshandeln samt med
tanke på de handelspolitiska riskerna med en prisutjämning som är alt jämställa
med exportsubvenlion motsätter kollegiet sig förslaget på denna punkt.

Generaltullstyrelsen:
Enligl bilaga 1 i förslagel till förordning om utjämning av industrins
råvarukostnader skall "fmkostflingor" ur tulltaxenr 19.05 omfattas av
s k intern prisuljämning, vilket innebär atl tullverket skall la ut
utjämningsavgift för vamslaget. "Fmkostflingor" är även för
närvarande berättigade lill intern prisutjämning men är inte skattepliktiga
enligt lagen om utjämningsskalt, varför tullverket inte hittills haft att ta
ställning till innebörden av begreppet "fmkostflingor". Enligt
generaltullstyrelsens mening är ordet "fmkostflingor" inle särskill
väl vall. Man kan fråga sig varför endast beredningar i form av flingor skall
omfattas av ett visst system men inte samma slags vegetabilier i annan form men
med samma användning. Om avsikten är att enbart användningen skall vara
avgörande är "flingor" uppenbart missvisande. Tvekan kan också uppstå
om vissa produkter är av sådana slag som äts till fmkost eller ej. För att
undvika gränsdragningssvårigheter bör aUa varor enligt tulltaxenr 19.05
omfattas

Prop. 1980/81:190 129

av
intern prisuljämning. Om så inte skulle anses lämpligt bör ordet "fmkostflingor"
ersättas av något annal ord eller uttryck som bättre beskriver vilka slags
varor som avses.

Statens
pris- och kartellnämnd: Ett av kommilléns förslag, som leder till att priserna
kommer att höjas för konsumenterna, är att ytterligare livsmedelsprodukter
föreslås inordnas i utjämningssystemet och hli föremal för

extern prisutjämning.- Om
utjämningssystemet skulle komma att

utvecklas
i fråga om antalet livsmedelsprodukter som skall ingå i systemet vill nämnden underslryka
viklen av all behovsprövning sker med hänsyn fill konkurtenssituationen för
varje enskild produkt, så att prisutjämnande åtgärder endast vidtas där behov
föreligger, dvs där avsaknad av åtgärder i nämnvärd grad skulle påverka
produktens pris och industrins avsättningsmöjligheter.

Landsorganisationen
i Sverige: RÄK föreslår alt de produkter som för närvarande omfattas av intern
eller extern prisuljämning jämte etl antal nya, av kommittén uppräknade
produkter, bör omfattas av råvarukostnadsutjämningen. LO kan instämma i
kommitténs förslag i denna del. LO vill dock betona, atl del ämbetsverk som ges
huvudansvaret för prisutjämningen också bör pröva behovet av prisutjämning i
särskilda fall för enskilda varor inom de ramar som regeringen anger i fråga om
varuslagen. Ämbetsverk bör vidare fortlöpande följa utvecklingen och inkomma
med förslag till regeringen rörande behovet av förändringar.

Lantbrukarnas
riksförbund: LRF delar den grundläggande utgångspunkten i utredningen att de
färdigvaror, som kan komma ifråga för prisutjämning skall utgöra mera
industriellt förädlade varor med en hög förädlingsgrad, i huvudsak produkter
som omfattas av EFTA-konventionen och Sveriges frihandelsavtal med EG. Alla
produkter som har nära anknytning lill jordbmksråvarorna skall därför enligl
förbundets mening även i fortsättningen lyda under jordbmksprisregleringens
bestämmelser.

Utredningen
föreslår att systemet för industrins råvarukostnadsutjämning skall utvidgas
till att omfatta även några andra produkter än de som berörs av EG- och
EFTA-samarbetet, bland annat vissa kötikonserver och förädlade potalisprodukter.

Det
är här fråga om köttkonserver med mindre än 40% köttinnehåll. Dessa konserver
utgör en stor del av den svenska marknaden för köttkonserver. Flera av dessa
produkter förekommer i olika förvarings-former och förpackningar. Förutom som
konserver kan nämnas, atl produkterna ifråga förpackas i slang och förekommer i
djupfryst form. En utbrytning av konservdelen kan innebära en risk för
snedvridning av konkurrensförhållandet mellan olika förvarings- och
försäljningsformer för en och samma produkt. Som påpekas av ulredningen kan det
i vissa fall vara svårt att fastställa och kontrollera importvarornas
sammansättning. Det kan exempelvis uppstå gränsdragningsproblem mellan
konserver med mer än och mindre än 40 % köttråvara. Till detta kan läggas att
varken EG eller EFTA-länderna, om man bortser från Finland, tillämpar elt
råvarukostnadsutjämningssystem för dessa produkter. LRF föreslår därför atl
dessa produkter inte skall överföras till systemet för råvarukostnadsutjämning,
utan även i fortsättningen behandlas på samma sätt som hittills.

En
fråga, som inle behandlats av utredningen, men som förbundet berör 9 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr
190

Prop. 1980/81:190 130

i
delta sammanhang, är import av modifierad stärkelse, s k derivat, som får ske införselavgiftsfritt.
Genom att blanda in mindre mängder derivat i råstärkelsen taxeras blandningen
som derivat och kan då införas avgiftsfritt. På detta sätt tränger importerade
"derivat" ut svensk stärkelse från högprismarknaden, vilket strider
mot principerna för stärkelseregleringen. SPI förorsakas härmed stora
extrakostnader genom ökad rabattering. LRF föreslår därför atl alla derivat
avgiftsbeläggs, men att återbetalning av avgift medges vid användning lill
tekniskt bruk. Atl LRF tar upp denna fråga i detta sammanhang beror på, att man
från jordbruksnämndens sida ansett att man först bör avvakta RÄK:s betänkande
innan frågan aktualiseras på nytt.

Sveriges
Biodlares Riksförbund har genom skrivelse till jordbruksnämnden begärt få
kompensation för prisskillnaden på socker i Sverige och på den internationella
marknaden. Förutsättningen är alt det svenska sockerpriset är högre än det
internationella. Med hänsyn till att den importerade honungen har en
förmånligare konkurrenssituation jämfört med den svenska, eftersom svenska
biodlare normall köper socker lill elt pris som väsenlligl överstiger
världsmarknadspriset, anser förbundet att biodlarna bör kompenseras för etl
högre sockerpris genom bidrag från sockerregleringsfonden.

Sveriges
industriförbund: Industriförbundet tillstyrker kommitténs förslag, som
överensstämmer med önskemål som industrin under hand framfört till utredningen.
Vi kan dock inte se någon rimlig anledning att som enda produkt undantaga
sockrade läskedrycker från prisutjämning även vid import.

RÅK
har även övervägt om råvarukostnadsutjämning bör införas för maltdrycker med en
alkoholhalt mellan 1,8 och 2,8 viktprocent, s k folköl. Kommittén anser
emellertid atl denna vara f n inle bör inordnas under prisuljämningen.
Utvecklingen vad gäller främsl importen bör dock följas.

Importen
av folköl har under de två senaste åren ökat mycket markant och kan förväntas
stiga ylterligare. Enligt förbundels uppfattning finns därför anledning att
inkludera denna produkt i prisuljämningssystemet redan från början. Den
uppfyller nämligen ostridigl samtliga de villkor som RÅK uppställt för elt en
vara skall kunna komma i fråga för prisuljämning.

Sveriges
kemiska industrikontor: Kemikontoret ansluter sig till RÄK:s förslag och välkomnar
en utökning av färdigvaruomfattningen. Icke minsl bejakar Kemikontoiet
utredningens förslag om prisutjämning vad gäller potalisprodukter (20.02 som pommes
friles, burkpolalis etc) där hittills fillämpade praxis för bidrag vid export
inneburit en diskriminering av vissa produkter.

Sveriges
grossistförbund: När Trädgårdsnäringsutredningen lämna

de sitt betänkande rörande tullarna och varorna inom lullkapitel 20,

påpekade vi svårigheterna atl bedöma vilka effekter Trädgårdsnäringsul-

redningens förslag skulle få på de olika produkterna, då det ännu ej var

känt vad RÅK:s förslag skulle innebära. Vi föreslår därför alt beslut

rörande lullkapitel 20-varorna uppskjuts till dess atl pågående GATT-

förhandlingar avslutats och att man därefter remissbehandlar detta avsniu

på nytt. Försl då anser vi att en rättvis bedömning kan göras inom detta

område.

Prop. 1980/81:190 131

Kooperativa
förbundet: Beträffande de nya varor som föreslås ingå i det externa
prisutjämningssystemet har KF sedan länge av rättviseskäl förespråkat att även
färdigvaror som bl a saft, sylt, marmelad, där sockret är en viklig råvara,
skall omfattas av råvaruprisutjämningen - trots atl en viss fördyring uppstår
för konsumenterna, särskill av importdelen.

När
det gäller RÅK:s förslag till färdigvaror och råvaruomfnitning

tillstyrker sålunda KF de framlagda förslagen och får uttrycka sin

tillfredsställelse över den sammanställning av berörda varuslag som

utarbetats. -

4
Råvaruomfattning

Förslaget
till såväl gemensam råvarulista som spärregel accepteras i huvudsak av
remissinstanserna.

Statens
jordbruksnämnd: Kommittén föreslår att samtliga i den förkortade bilagan till
lagen om prisreglering på jordbrukels område upptagna varor skall anses som
råvaror för vilka prisuljämning skall tillämpas. När del gäller de egenlliga
råvarorna - i urspmnglig form eller förädlade men med egenskapen hos den
ursprungliga råvaran bibehållen (exempelvis mjölk/ mjölkpulver, spannmål/mjöl)
- är del även enligt nämndens uppfattning naturligt att genomgående låta
varorna omfattas av prisutjämning.

Många
i bilagan upptagna varor är emellertid inte råvaror i egentlig mening utan mer
beredda varor, såsom korv och ost. Jordbmksnämnden anser därför alt de råvaror
som primärt skall omfattas av prisutjämning bör vara de som fn omfattas av
systemet, med tillägg av smör och potatis. Till skillnad från nuläget bör dock
för alla färdigvaror inom både det interna och externa systemet prisuljämning
gälla för samtliga berörda råvaror utan begränsning till särskild färdigvamgrupp.
De mer beredda insatsvarorna bör betraktas som biandvaror för vilka vid
tillverkning resp export bidrag kan erhållas för ingående egentliga råvaror
sedan insatsvaran godkänts som biandvara av jordbruksnämnden.

Någon
ändring i förslaget Ull förordning bedöms ej erforderlig eftersom det i
förordningen anges all det ankommer på jordbruksnämnden att utfärda ytterligare
föreskrifter för verkställigheten av förordningen.

Kommerskollegium:-- Kollegiet
är av samma uppfattning som kom

mittén beträffande en gemensam råvamlista, men är någol tveksam till den

föreslagna omfattningen. RÅK:s förslag innebär visseriigen i praktiken all

flera råvaror i bilagan aldrig kommer att bli akluella för prisuljämning

(levande hästar etc) men bilagans existens i dess föreslagna omfallning

torde sannolikt initiera fler ärenden om råvarukoslnadskompensation än

vad som skulle vara fallet med en mindre omfattande lista.

Kollegiet
vill dessutom peka på del förhållandel alt Sverige nolifierar till EFTA i
jämförelse med övriga medlemsländer redan med nuvarande system flest antal
råvaror för vilka prisutjämning ges. Föreliggande förslag till utökning av råvarulistan
strider inte mot Sveriges avtal med EG eller EFTA-konventionen men kan ändå
komma atl uppfattas som etl steg mot ökad protektionism. Kollegiet förutsätter
dock atl den utökade listan inte tas till intäkt för en utvidgning av antalet
råvaror i nu prisutjämnade

Prop. 1980/81:190 132

färdigvaror
och atl restriktivitet iakttas beträffande nya varor. Dessutom bör enligt
kollegiet enbart utnyttjade råvaror notifieras till EFTA.

Ulredningen
anser vidare att en spärregel bör tillämpas för ingredienser som endast ingår
till ringa del i en färdigvara. Kollegiet delar denna uppfattning. Möjlighet
bör, enligt RÅK, även föreligga att utjämna för vissa blandningar eller andra
beredningar av råvaror - produkter för vilka med nuvarande ordning
prisutjämning kan medges. Den av ulredningen föreslagna råvarulistan upptar emellerfid
inle tulltaxenr 21.07. till vilken posilion flertalet av nämnda halvfabrikat
hänförs. Det kan därför ifrågasättas om inte även fill exempelvis tulltaxenr
21.07 hänföriiga nämnda blandningar och beredningar skall ingå i råvarulistan.
Som jämförelse kan nämnas atl åggalbumin (nr 35.02) är upplagen såväl i råvarulistan
som i listan över färdigvaror (s k extern prisutjämning).

Sveriges
industriförbund: RÄK förordar atl en gemensam råvarulista skall gälla för
samtliga råvamkostnadsutjämnade livsmedelsindustriprodukter. Den bör i den gmndläggande
lagstiftningen vara identisk med den förkortade bilagan lill lagen om
prisreglering på jordbmkets område.

Industriförbundet
välkomnar detta förslag, som tillgodoser ett från industrins sida sedan länge
framfört önskemål. Vi har heller ingen erinran mot förslaget att för utjämnade
varor utanför livsmedelsindustriområdet för varje vamgmpp skall anges vilka
råvaror som får beaktas.

RÅK
anser vidare att något slags spärregel bör tillämpas för ingredienser som
endast ingår till ringa del i en färdigvara.

Förbundet
har i princip inget att erinra mot en sådan spärregel. Det torde i vart fall
vad beträffar de standardrecept som skall användas vid import vara befogat att
utesluta sådana råvaror som ingår i färdigvaran med exempelvis mindre än I kg
per 100 kg - färdigvara. Något annoriunda ställer sig problemet när det gäller
den inhemska industrins interna prisutjämning, som grundas på deklaration av
faktiskt rävaminnehåll. Chokofa har i sitt bilagda yttrande pekat på vissa
administrativa problem för företagen om vissa råvaror till följd av en
spärregel skulle uteslutas från råvamkostnadsutjämning. Industriförbundet vill
för sin del framhålla vikten av alt prisutjämningsmyndigheten inte inför nya
tillämpningsföreskrifter som innebär onödigt arbete och/eller ökade koslnader
för den berörda induslrin.

Sveriges
kemiska industrikontor: Industrin har länge efterlyst en mera enhetlig,
gemensam, råvamlista för samtliga råvamkostnadsutjämnande
livsmedelsindustriprodukter. Utredningens förslag på denna punkt tillstyrkes.

Beträffande
frågan om en spärregel för ingredienser som endast ingår till en ringa del i en
färdigvara vill Kemikontoret inte motsätta sig en sådan,

fömtsatt
att gränsen sättes så lågt att ej prisutjämnade råvaror icke

rimligtvis
kan få någon nämnvärd inverkan på varans konkurrenskraft.

Logiken
med en spärregel för enskilda råvaror kan dock ifrågasättas när utredningen
avvisar en total spärregel för kostnadsbelastningen av samtliga ingående
råvaror. Kemikoniorel är övertygat om atl rådet för prisutjämning kommer att
finna en spärregel för enskilda råvaror opraktisk och obefogad.

Kemikoniorel
hyser också den uppfaUningen atl rådet kommer att finna det lämpligt aft lista
på råvaror för prisutjämning i vad gäller livsmedels-produkter även bör kunna fillämpas
på andra varor.

Prop. 1980/81:190 133

Kooperativa
förbundet:- KF kan även acceptera förslaget att en

spårregel
bör lillämpas för ingredienser som ingår lill liten del i en färdigvara och alt
det skall vara möjligt atl göra prisutjämning även för vissa blandningar av
råvaror. Hur spärregeln skall utformas anser KF att den myndighet som får
huvudansvaret för utjämningsförtarandet får utforma i samarbele med del
särskilda råd som skulle utses för att i framtiden följa rävamprisutjämningen.

Sveriges
fiskares riksförbund: I belänkandet berörs näslan uteslutande industrins råvamkostnadsutjämning
belräffande jordbmksprodukler. Vi har full förståelse för de problem och behov
som finns att tillförsäkra det svenska jordbruket räll och möjlighet alt svara
för leveranserna av råvaror till industrin samtidigt som lönsamheten för
näringen inle äventyras. Det skulle från fiskets synpunkt varit lill stor
fördel om samma omtanke gällt vår näring. Fisket upplever en besväriig
konkurrens med utländska starkt subventionerade råvaror samtidigt som dryga EG-tullar
försvårar avsättningen på export både av råvaror och industrins produkter. I
ett kommande normprissystem, som har stora likheter med jordbrukels
prisregleringsverksamhet, borde fisket röna samma behandling. Det är därför
vår förhoppning alt även fisk som råvara behandlas på samma sätl som
jordbruksprodukter.

5
Råvarupriser

Flertalel
remissinsianser har inget atl erinra mot förslagen till vilka svenska
råvarupriser och världsmarknadspriser som bör ligga till grund för prisuljämningen.
Några remissinsianser ifrågasäller dock förslaget om atl utjämningen bör ske
ner lill världsmarknadspris ulan tillägg av fraktkostnader. Andra remissinstanser
anser emellertid alt delta förslag är mer korrekt än nuvarande ordning.

Riksrevisionsverket:
Utredningen föreslår alt utjämningsbeloppen i fortsättningen skall beräknas
med utgångspunkt från skillnaden mellan den svenska prisnivån och väridsmarknadsprisel
ulan atl, som tidigare, fraktkostnaderna läggs till del senare. RRV anser inte
denna förändring vara förenlig med råvarukostnadsutjämningens syfte alt minska
den konkurrensnackdel induslrin åsamkas lill följd av jordbruksprisregleringen.
RRV kan inte finna någon anledning varför staten skulle tillse alt just den
konkurrensutsatta livsmedelsindustrin slapp ta hänsyn till kostnaderna för att
frakta de råvaror den behöver.

Statens
jordbruksnämnd: Nämnden biträder förslaget under 3.5.3.4 att fraktkostnader lill
Sverige inte längre skall beaktas vid tillämpning av EFTA-riktlinjerna, vilkel
ger en mer korrekt prisuljämning. Samtidigt vill nämnden också understryka att
det är av fundamental betydelse för hela prisutjämningssystemet att nämnden ges
resurser att noga följa prisutvecklingen på både hemmamarknaden och på de
olika delar av världsmarknaden som är av betydelse för den svenska industrin.

Ur
prisuljämningssynpunkt är kommitténs förslag att slopa maximigränserna för
utjämningsbeloppen vid import av flatbröd, knäckebröd och annat matbröd
konsekvent. Handelspolitiska hänsyn skulle annars kunna tala för atl
beloppsgränserna behålls.

Prop.
1980/81:190 134

Kommittén
anser att den fördyring tullskyddet för vissa fettvaror innebär skall utjämnas
inom prisutjämningssystemets ram. Det lorde därför få ankomma på jordbmksnämnden
att ulreda om annan beräkningsgrund än nuvarande metod för tullkompensation
kan tillämpas.

Nämnden
delar kommitténs uppfattning all man inom EFTA bör enas om vilka gemensamma
prisnivåer som skall lillämpas när världsmarknadspriserna ligger över intern EG-nivå
och svensk nivå. I anslulning härtill vill nämnden framföra att det knappasi
kan anses korrekt atl från hemmamark-nadsprisel räkna bort försäljningsavgiften
för socker i det fall det svenska priset ligger under såväl väridsmarknadsprisel
som EG:s tröskelpris.

Kommerskollegium:
Den kompensation induslrin erhåller har således främst baserats på
världsmarknadspriser som är lika med noteringar eif EG:s gräns. Den fördyring
som ligger i fraktkostnaden från kontinenten till svenska gränsen har hittills
eliminerals genom etl tillägg lill världsmarknadspriset. Orsaken härtill är
att denna kostnad inle är att hänföra lill jordbmksregleringen. RÅK föreslår
all della frakttillägg fortsällningsvis slopas, för alt därigenom ge
förädlingsindustrin största möjliga jämlikhet med konkurrentländernas industri.
Som framgår i RÅK:s betänkande har frågan om transportkostnaden för råvarorna
behandlats i EFTA varvid preciseringar om tillämpningen gjorts i EFTA:s rikllinjer.
Kommerskollegium har inget all invända mol föreliggande förslag då det enligl
kollegiets uppfattning ligger inom ramen för EFTA:s bestämmelser och inte i övrigl
strider mol internationella förpliktelser.

En
maximering av avgiften för matbröd - 12% av importvarans värde för flatbröd och
20 % för knäckebröd och annat matbröd - har gällt sedan 1973 då prisutjämning
för dessa varor infördes. Skälet var alt man ville undvika en konsumentprishöjning
på gmnd av prisutjämningen. Denna begränsning av avgiftsnivån för matbröd
föreslår RÅK avskaffas. Kollegiet har med genomsnittspriset för importen dels
1979. och dels 1980jan-sept av berörda brödslag som underlag undersökt om
maximeringarna haft någon betydelse i praktiken. För knäckebröd och "annat
matbröd" kan konstateras att avgifterna, på basis av genomsnittspriserna,
legal betydligt under gränsen för de maximala avgifterna. Maximiavgiften för
flatbröd däremot skulle med genomsnittspriserna för 1979 och 1980 ha blivit
tillämplig. Ett avskaffande av maximiavgiften för flalbröd kan därmed få till
effekt atl prisnivån för importerat flatbröd stiger. Importen kommer i huvudsak
från Norge och har de senaste åren legat i storieksordningen 400-500 ton. Med
hänsyn till önskvärdheten av ett enhetligt system och konkurrensneutralitet
mellan olika varor finner kollegiet ingen anledning motsätta sig RÅK:s förslag
även om della i vissa fall medför en avgiftshöjning för flatbröd.

Statens
pris- och kartellnämnd: Nämnden ifrågasätter kommitténs förslag atl skillnaden
i vamprisnivåer skall beräknas ulan tillägg för fraktkostnader, då förslaget
medför ökade koslnader för det interna utjämningssystemet, för exportbidrag
inom det externa systemet samt konsumentpris-höjningar på berörda importvaror
till följd av höjda importavgifter.

Sveriges
industriförbund: Förbundet har ingen erinran mol RÅKs förslag att gällande
praxis i huvudsak bibehålls vad gäller de svenska råvarupriser respektive
världsmarknadspriser som skall ligga till grund för beräkning av

Prop. 1980/81:190 135

utjämningsbeloppen.
Vi finner det angeläget att de använda prisnoteringarna - som kommittén
föreslår - publiceras även i Sverige och inte enbart notifieras till EFTA.

------ Kommittén
anser atl även Sverige - i likhet med övriga EFTA-

länder - i fortsättningen bör använda sig av de inom EFTA överenskomna

väridsmarknadspriserna utan tillägg av fraktkostnaden.

Indusiriförbundei
vill starkt underslryka angelägenheten av att den av RÅK föreslagna ändringen
av nu tillämpade beräkningssystem genomförs. Härigenom skulle en för svensk
industri klart besvärande konkurrensnackdel undanröjas.

Förbundet
ansluter sig ocksä till RÅKs övriga förslag under detta avsnitt, dvs:

-
Om råvara av visst slag inle
framställs inom landet bör efter prövning i varje särskilt fall uljämningsbeloppet
kunna sältas lika med den genomsnittliga införselavgiften för varan i fråga

-
Maximeringen av uljämningsbeloppen
för flalbröd, knäckebröd och annat matbröd bör avskaffas

-
Fördyringen av vissa fettvaror lill
följd av tullskyddel på dessa bör även i fortsättningen utjämnas

-
I de fall
världsmarknadspriserna stiger över den svenska och EGs inlerna prisnivå bör
hänsyn las lill råvarupriserna inom EG och andra länder.

Sveriges
kemiska industrikontor: RÄK föreslår att även Sverige bör använda sig av de
inom EFTA överenskomna världsmarknadspriserna utan tillägg för fraktkostnader
för att uppnå största möjliga internationella konkurrensneutralitet. -
Kemikontoret välkomnar detta och tillstyrker även förslaget alt den fördyring
av vissa fettvaror, som är en följd av tullskyddel för dessa, bör utjämnas
liksom fallet är för närvarande.

Industrin
har länge förespråkat att underlagen för beräkning av prisut-jämningsbidragen
skulle bekantgöras. Därför upplever Kemikoniorel del som positivt att RÅK
föreslår en publicering av nämnda malerial i syfte att möjliggöra en bällre
insyn och planering för industrin.

RÄK
berör även problemet att i andra länder en råvara avsedd för viss produktion
genom olika åtgärder kan vara tillgänglig till ett pris som är lägre än
världsmarknadspriset. Delta förhållande kan vara stai kt störande för den
svenska industrin. Problemet kan dock - enligt RÅK - inte lösas genom korrekta prisutjämnande
ålgärder och hänvisar i stället till Kommerskollegium. Kemikontoret delar i
princip RÅK:s uppfattning. Men i praktiken kan situationer uppstå, när
handelspolitiska ålgärder av olika skäl är uteslutna. Då kan del vara mer lämpligl
att söka åstadkomma konkurrensneutralitet genom att justera ned VM-priset till
den faktiska nivå som lillämpas vid export till Sverige från en viss
betydelsefull marknad. Stärkelsederivat erbjuder etl sådanl exempel.

Kemikontoret
välkomnar RÅK:s uttalande all om "råvara av visst slag" inte
framställs inom landet bör efter prövning i varje särskilt fall ulgångsbe-loppen
kunna sättas lika med den genomsnittliga införselavgiften för varan i fråga.
Med "råvara av visst slag" bör här jämväl avses fall då konkreta
skillnader i kvalitet föreligger.

Sveriges
grossistförbund: De råvaruprisnivåer, som är av intresse när det gäller råvamkostnadsutjämning,
är dels prisnivån på berörda råvaror på den svenska marknaden, dels prisnivån
på motsvarande råvaror på den

Prop. 1980/81:190 136

s.
k. världsmarknaden eller - i vissa situationer — på annan dominerande marknad.
Vi vill underslryka viklen av att man i detta hänseende begränsar sig till de
prisnivåer man f n använder sig av inom EFTA. Atl använda sig av ytteriigare
prisnivåer skulle skapa ökad osäkerhet om vilken prisnivå, som verkligen gäller
på marknaden vid ett givet pristillfälle. Vi anser därför, beträffande
användandet av eventuellt andra prisnivåer, att man bör avvakla de
diskussioner, som f n äger mm inom EFTA. Det skall tilläggas, att om man nu
vill tillskapa ett enhetligt prisutjämningssystem, bör man också arbeta för att
så långt möjligt skapa enhetliga prisnivåer inom respektive produktgmpper.

Kooperativa
förbundet: KF tillstyrker RÅK:s förslag att i likhet med internalionell praxis
bortse från fraktkostnaden vid jämförelse mellan svenska och utländska
råvarupriser. Vidare delar KF RÄK:s uppfattning att man ibland även måste
beakta internationella råvampriser som är lägre än världsmarknadspriset. Etl särskill
problem är bl. a. dumpingexport och Hknande - som främst får bevakas av
kommerskollegium.

Trädgårdsnäringens
riksförbund: Det är önskvärt att RÅK närmare preciserar hur prisuljämningssystemet
skall tillämpas i olika prissiluationer. Kommittén nämner endast, att del vid
ett högt världsmarknadsprisläge kan bli aktuellt atl istället för atl jämföra
den svenska råvamprisnivån med den högre världsmarknadsprisnivån jämföra vår
prisnivå med den eller de nivåer som råder inom EG och andra länder med vilka
Sverige konkurterar.

6
Val av system för prisutjämningen

Förslaget
att tillämpa intern prisutjämning för vissa varor och extern utjämning för
andra varor accepteras av flertalet remissinstanser. Vissa remissinstanser har
dock ansett det önskvärt om man kunde ha skapat ett enhetligt system,
företrädesvis ett externt. När det gäller den föreslagna förändringen av det
interna prisutjämningsförfarandet framhåller flera remissinstanser att en sådan
förändring bör ske i flera steg. Se även punkt 9 Utjämningskostnader och
finansiering.

Riksrevisionsverket:
Det interna prisutjämningssystemet bör kunna ges en

enklare utformning än utredningen föreslår. Det finska systemet, som

utredningen redogjort för men inte närmare kommenterar, borde kunna

användas även för svensk del.

Statens
jordbruksnämnd: Kommittén redovisar utförligt de skäl som gör att ett enhetligt
externt system inte kan införas och att ett fullständigt internt system inte är
lämpligt. Kommittén föreslår även att en utjämningsavgift införs för atl
finansiera den inlerna prisutjämningen.

Av
författningsförslaget och avsnitt 3.9 om finansiering framgår atl
utjämningsavgiften på den produktion som avsätts inom landet skall anpassas så
alt den balanserar kostnaderna för utjämningsbidragen för samma produktion.
Kommittén anvisar inte i vilken utsträckning utjämningsavgiften bör
differentieras inom en varugmpp, varför det torde ankomma på jordbmksnämnden
alt besluta om erforderiig differentiering.

Prop. 1980/81:190 137

Eftersom
utjämningsavgiften blir rörlig bör enligl jordbruksnämndens mening såväl bidrag
som avgift i det interna systemet beräknas på samma kvanfitet tillverkade
varor. Både bidragsrätt och avgiftsskyldighet skall inträda samtidigt i samband
med att varan tillverkas. Elt sådan förfarande gör att den eftersträvade
balansen mellan bidrag och avgift för den produktion som avsätts inom landet
uppnås.

Av
samma skäl bör avgiftsfrihet för expori inträda i samband med alt varan
exporteras och avgift för import utgå i samband med införseln.

Under
fömtsättning att avgiftsskyldighet och bidragsrält inträder samtidigt har
nämnden inga invändningar mot att det modifierade interna systemet införs.

Nämnden
anser det dock önskvärt att man bevakar möjlighelen att genom omförhandlingar i
GATT vid lämpligt tillfälle i så slor utsträckning som möjligt öppna möjlighel
alt införa det externa systemet för de vamgrupper som kommer att omfattas av
det interna syslemel.

Statens
jordbruksnämnds konsumentdelegation: Konsumentdelega

tionen tillstyrker alt man i fortsättningen tillämpar såväl ett internt som elt

externt system även om det hade varit önskvärt om utredningen kunnat

skapa ett enhetligt syslem. Den modifiering som kommer att ske av det

intema systemet enligt ulredningens förslag innebär att de prisutjämnade

varorna inte kommer att få någon fördel jämfört med konkurrerande varor

som inte är prisutjämnade. vilket Konsumentdelegationen anser principi

ellt riktigt.---

---- Däremot
anser Konsumentdelegationen alt regeringens beslut att

medan
utredningen höll på atl slutföras dra tillbaka budgetmedel fr. o. m. budgetåret
1981/82 kommer att innebära en onödigt slor exlra belastning på
konsumentpriserna, särskilt för vissa varor. Konsumentdelegationen anser att
budgetmedlen kunde ha dragits tillbaka under en tidsrymd av några år.

Kommerskollegium:
I Sveriges frihandelsavtal med EG och i EFTA-konventionen ges möjlighet lill
användning av båda systemen varför kollegiet inte motsätter sig den föreslagna
modellen. Förslagel skiljer sig heller inte nämnvärt från den gällande
ordningen för huvudparten av de berörda varorna. Kollegiet anser att nuvarande
tillämpning av extern och inlem prisutjämning fungerat tillfredsställande. Från
praktisk och administrativ synpunkt lorde därför inga invändningar kunna resas
mot RÅK:s förslag även om man härigenom ej uppnått målsättningen att få ett
helt enhelligl syslem. När fråga uppslår om atl utjämna nya livsmedelsindustriprodukter
bör enligt RÅK i första hand del externa systemet väljas, då detta system
innebär reglering av minsta möjliga varumängder. Kollegiet instämmer i RÄK:s
uppfattning men vill tillägga alt det i vissa fall av handelspolitiska skäl kan
bli nödvändigt att tillgripa intern prisutjämning, t. ex. för varor där Sverige
genom internationella ålaganden bundit gränsskyddet.

Näringsfrihetsombudsmannen:
Av del remitterade belänkandet framgår emellertid alt nu gällande system för råvarukostnadsuljämning
i visst fall haft konkurrenssnedvridande effekt. NO vill med hänsyn härtill underslryka
angelägenheten av atl det i förarbetena till det föreslagna nya regleringssystemet
klart uttalas att man vid dess tillämpning måsle vara uppmärksam på att det inle
uppkommer några diskriminerande konkurrensbegränsande

Prop. 1980/81:190 138

effekter.
Det är nödvändigt all tillampningsmyndigheten fär i uppdrag atl bevaka att så
inte sker. Delta sammanhänger med att konkurrensbegränsningar som ingår som
ett led i en offentlig reglering faller utanför NO:s ämbetsområde och alltså
inte kan bli föremål för förhandling i den ordning som
konkurrensbegränsningslagen anvisar (prop 1977/78:19 s. 93 och 188).

Statens
pris- och kartellnämnd:

Nämnden
ifrågasätter således kommitténs förslag till den del del innebär

höjda priser för konsumenterna.

Landsorganisationen
i Sverige: Vad gäller valet av syslem för prisutjämningen har RÄK sökt
åstadkomma ett förenklat och om möjligt enhetligt syslem. Enligt kommitténs
uppfattning är del dock ej lämpligt att välja antingen ett externt eller eft
internt syslem, utan RAK föreslår alt elt externt system lillämpas för vissa
varor och ett internt system för andra. LO delar kommitténs uppfattning i denna
fråga. LO menar dock att när det blir fräga om atl utjämna nya livsmedelsindustriprodukter
bör i första hand det externa systemet väljas.

Enligt
LO;s principiella uppfattning bör förändringar av subventioner på
livsmedelsområdet ske stegvis. Alltför snabba kast i politiken riskerar alt
leda till betydande negativa konsekvenser för såväl konsumenterna som berörd
industri. LO menar därför alt förändringen av det interna systemet bör ske i
flera sleg, förslagsvis under en 3-års period.

Lantbrukarnas
riksförbund:- Utredningen har prövat möjligheterna

av
att antingen övergå till ett renodlat internt eller externt uljämningsför-farande,
men har p. g. a, hänsyn till internationella åtaganden föreslagit ett system,
som omfattar såväl intern som extern utjämning. LRF har inte något att invända
mot delta, utan konstaterar med tillfredsställelse att utredningens förslag trols
allt leder till en förenkling av det nuvarande prisutjämningsförtarandel.

Sveriges
industriförbund: Industriförbundet beklagar atl kommittén -främsl av
handelspolitiska skäl - inte ansett sig kunna föreslå etl externt system för
samtliga livsmedelsindustriprodukter. En övergång lill extern prisuljämning
även för choklad-, konfektyr- och kexindustrin saml för konservindustrin och
maltdrycksindustrin skulle dels innebära administrativa förenklingar, dels att
man finge etl enhetligt system för hela livsmedelssektorn. Det skulle dessulom
innebära ett steg mot en harmonisering av de svenska bestämmelserna till EGs.

Om
emellertid en sådan omläggning av regeringen inte bedöms vara genomförbar av
handelspolitiska skäl kan Förbundet acceptera RÅK:s förslag.

Med
hänsyn till de inledningsvis nämnda tilläggsdirektiv som RÄK haft att följa
vill vi inte motsätta oss kommitténs förslag alt utjämningsavgift införs även
för sådana produkter som f. n. inte är belagda med utjämningsskalt (senap,
såser, soppor, frukostflingor, fiskkonserver). Vi anser del dock angeläget aft
förändringen av del inlerna systemet för dessa produkter sker i flera steg.
Härigenom skulle de - i vissa fall relativt betydande - kostnads- och prisökningar
som utjämningsavgifter kommer all medföra kunna spridas ul över en längre
period. Vi anser det därför mycket olyckligt att regeringen i sin
besparingsproposition försvårat eller

Prop.
1980/81:190 1.39

omöjliggjort
en sädan lösning genom alt föreslå att de 40 mkr som nu utgår över
statsbudgeten för att finansiera utjämningskostnaderna för berörda produkter
skall försvinna fr. o. m. 1 juli 1981.

Sveriges
kemiska industrikontor: RÄK har icke lyckats i denna

strävan
till enhetlighet. Delvis beror detta på att övergången till ett system - närmasl
ett externt sådant - skulle ha inneburit brytning av GATT-bindningar. I stället
föreslår man alt bibehålla ett internt system, dock kopplal med en
utjämningsavgift. Effekten för importvaror av sistnämnda system blir emellertid
i stort sett densamma som etl externt system. 1 den mån en uijämningsavgifl/skatl
tidigare ej utgått blir införandet av en sådan avgift likvärdigt med övergången
till ett externt system - d. v. s. prisnivån höjs och produktion, konsumtion
och import sjunker. Ett externt syslem är lill skillnad från ett internt syslem
med utjämningsavgift mer överskådligt. Därtill kommer att etl sådanl system
skulle ha kunnat utformas med EG:s molsvarande bestämmelser som förebild. Detla
hade inneburit en viljeyttring om harmonisering av de svenska bestämmelserna lill
EG:s. Måhända hade en sådan åtgärd underiältat kommande förhandlingar om en
vidgad handel med de livsmedelsprodukter som idag ej omfattas av vårt avtal med
EG. - I delta sammanhang vill Kemikontoret framhålla, atl RÄK:s förslag kan
innebära en något ökad administrativ belastning för industri och myndigheter.
Detta skulle sannolikt kunna undvikas eller mildras, om man slopar ett internt
syslem med utjämningsavgift och i stället inför ett externt sådanl för alla
berörda varor. En dylik övergång måste bli föremål för förhandlinga; med våra
handelspartners. Kravet på internationell konkurrensneutralitet tillgodoses
emellertid även vid elt externt system, varför det borde finnas utsikter att få
ett sådant system internalionellt accepterat. Kemikoniorel beklagar atl del
saknats förutsätlningar för att i RÄK utforma förslag till ett sådant system
för livsmedelsprodukter.

RAK
förordar ett externt system för vissa varor och etl internt för andra varor.
Skälet för att fortsätta med etl internt system är enligt utredningen att man
därigenom undviker alt bryta G ATI -bindningar.

Samlidigl
föreslår man en utjämningsavgift för varor med intern prisuljämning, så all en
högprislinje genomgående införes för livsmedelsindustriprodukter. DeUa berör
framför allt frukostflingor, soppor och såser men även fiskkonserver. Del inlema
systemet ulan skatt infördes för dessa varor i samband med EFTA:s tillkomst.
Det ansågs då inle lämpligt att skaltebelägga sådana livsmedel. Nu menar RÄK
att det inte längre föreligger samma bärande skäl som 1960 att här behålla en
industriell lågprislinje. - Kemikontoret har viss förståelse för denna
bedömning. Likväl finns goda skäl för att även fortsättningsvis tillämpa en
industriell lågprislinje för de aktuella varorna.

(i)
Sålunda torde det vara värdefull! atl pröva olika system för utformningen av livsmedelsprispoliliken
- högprislinje gentemot lågprislinje -på samma sätt som man prövar två syslem
för prisutjämning, intern resp extern.

(ii)
En lågprislinje tillämpas för övrigl inom de egentliga jordbruksvarorna - för fårkötl
- varför del finns anledning atl pröva motsvarande åtgärd för mer förädlade
livsmedelsprodukter.

(iii)
En övergång till högprislinje innebär en omkastning i konkurrensförutsättningen
genlemol andra varor med risk för negaliva konsekvenser för produktion och
sysselsättning.

Prop. 1980/81:190 140

(iv)
Om en övergång skall genomföras, bör den i alla händelser spridas ut över flera
år och ske i flera steg.

Innan
RÄK hade slutbehandlat frågan om en ev. övergång lill en högprislinje för de akluella
varorna, lämnade regeringen sitt förslag till första sparplan (prop
1980/81:20). Av denna framgick att några budgetmedel icke skulle ställas till förtbgande
för prisuljämning fr. o. m. budgetåret 1981/82. - Kemikontoret finner
regeringens handlingssätt anmärkningsvärt. Det är visserligen inle första
gången en utredning "körs över" av en regering. Men det vittnar om en
obekantskap med induslriella förhållanden att besluta aU ulan någon
övergångstid kasta om villkoren för industrins verksamhet i en viss bransch.
Problem med obalansen i svensk ekonomi bottnar enligt flertalet bedömare bl. a.
i en för smal industrisektor. Mot den bakgrunden hade industrin anledning atl
förvänta sig elt större mått av varsamhet frän regeringens sida när det gäller
att förändra fömtsättningarna för en industriell verksamhel.

Vid
en övergång till högprislinje för fmkostflingor, senap, såser, soppor och
fiskkonserver beräknar RÄK industrins ökade kostnader till ca 25 mkr, vilkel
för konsumenten kan tänkas bli ca 40 mkr inkl. moms, men exkl. ev. ändrade
handelsmarginaler. Ell av Kemikonlorels medlemsföretag har kommenterat denna
bedömning, och vi vill här redovisa resultatet:

Förelagel
gör en beräkning som belyser alt industrin och handeln kan tvingas fill en ytteriigare
höjning av priset så att detla i konsumentledel kan komma atl ligga inemot tre
gånger högre än den urspmngliga kostnadsfördyringen i tillverkningsledet, dvs.
i storieksordningen 75 milj. kr.

Kemikonlorels
specialförening för konservindustri - Föreningen Svenska Konservtillverkare (FSK)
- har i anledning av prop 1980/81:20 tillställt riksdagens jordbruksutskott en
skrivelse, vari hemställes att utskottet måtte föreslå atl budgetmedel må utgå
även under 1981/82 och 1982/83 för råvarukostnadsutjämning för frukostflingor,
soppor, såser och fiskkonserver, så att en successiv övergång kan ske. En sådan
åtgärd bör minska nackdelarna och undvika eller i varje fall försvaga de
negativa effekterna i form av dämpad konsumtion - och därmed produktion - av de
berörda varorna. Dessa effekter berör inte endast de akluella livsmedlen utan
även t. ex. odlingen av vissa grönsaker använda i tillverkningen.

Kooperativa
förbundet: De föreslagna inlerna resp. externa systemen till råvamkostnadsutjämning
överensstämmer till slora delar med de nu gällande. Dock har varuomfångel
utökats någol inom den externa delen och innebörden av det inlerna systemet har
ändrats från s. k. lågpris- till s. k. högprislinje. KF beklagar att det inte
var möjligt att uppnå ett enhetligt, företrädesvis externt, syslem (i likhet
med EG:s). Framför allt anser KF det felaktigt att regeringen i slutskedet av ulredningen
ändrade fömtsättningarna för dess arbete genom att helt bortta lidigare
anslagna budgetmedel redan från och med budgetåret 1981/82. DeUa ledde till en
onödig tidspress på utredningen och dessulom en orimligt kort omställningstid
fram lill den 1/7 1981.1 syfte atl motverka de negativa följderna av de
borttagna budgetmedlen får KF föreslå att detta korrigeras till en stegvis
avveckling under 3 år. Särskilt gäller detla för några utsatta vamgrupper varav
främst kan nämnas köttsoppor och fmkostflingor som eljest kommer i en mycket
besvärlig situation vad gäller avsätlningsvolym

Prop. 1980/81:190 14!

och
sysselsättning. Della kommer bl. a. att hårt drabba den enda tillverkning av cornflakes
i Sverige - nämligen den som KF nu bedriver i ny fabrik i konkurrens med
importerade varor från i huvudsak internationella stortillverkare i USA.

7
Bestämning av råvaruinnehåil

Remissinstanserna
ansluter sig i allt väsentligl till kommitténs förslag om hur råvaminnehållet
skall bestämmas.

Generaltullstyrelsen:
För all underiätta importörernas, statens jordbruksnämnds och tullverkets
arbete med prisutjämningen bör såväl importavgiften som utjämningsavgiften i
största möjliga utsträckning beräknas på grundval av s k standardrecepl (se
avsnitt 3.7.1 i betänkandet). Det är vidare från tullverkels synpunkt angeläget
att antalet olika standardrecept inle blir alltför stort och atl dessa recept
anknyts till varuuppdelningar som är tulltekniskt godtagbara. För atl möta
eventuell kritik mot alltför grova standardrecept bör den s k säkerhetsventilen
kunna öppnas oftare än hittills.

Sveriges
industriförbund: Förbundet kan acceptera RÅKs förslag att den faktiska råvamförbrukningen
i första hand bör läggas till grund för utjämning för varor som tillverkas inom
landet och att standardrecepl i största möjliga ulslräckning bör tillämpas på
importvarorna. För flera varor måste standardrecept fastställas före det nya
systemets införande den 1 juli 1981. Vi utgår ifrån all induslrin bereds
tillfälle medverka vid utformandet av dessa recept.

Sveriges
kemiska industrikontor: Enligt RÄK bör standardrecept i största möjliga ulslräckning
tillämpas på importvaror. Kemikoniorel vill inte motsätta sig detta. Systemet
med standardrecept kan dock innebära att antalet recept blir så stort - för atl
inle en orättvis avgift skall uttas - att man i många fall hellre bör övergå
till avgiftsbeläggning av importvarans faktiska råvaruinnehåil. Ur
rättvisesynpunkt är den senare metoden klart att föredra, vilket RÄK även
framhåller.

Sveriges
grossistförbund: Enligt vår mening bör Statens jordbruksnämnd utarbeta förslag lill
olika standardrecept och därefter tillsammans med berörda branscher föreslå
lämpliga indelningar i olika produktgrupper.

Kooperativa
förbundet: Vid utrikeshandeln år det alltid ett särskilt problem alt bestämma råvaruinnehållet
i olika livsmedel och vid den interna prisutjämningen utgår man från den
faktiska råvaruförbrukningen när man bestämmer uljämningsbidrag. För varor med
extern prisuljämning beräknas införselavgift på gmndval av importörens
deklaration av råvaruinnehållet eller med tillämpning av sk standardrecept. KF
delar RÅK:s uppfattning att man i första hand bör utgå ifrån den faktiska
råvaruförbrukningen vid tillverkning inom landet.Vid import är det ofta
enklast alt ulgå från standardrecept men KF anser att det för flera heterogena
varugrupper är onödigt komplicerat varför det faktiska råvaruinnehållet bör
vara utgångspunkten vid sådan import. Detta är dock enligt KF;s uppfattningen

Prop. 1980/81:190 142

avvägningsfråga
eftersom recepten kan variera från lid lill annan, som den ansvariga
myndigheten i samarbete med det tilltänka råvarurådet lar bedöma.

8
Utjämningsperioder och basperioder

Nästan
alla remissinstanserna accepterar kommitténs förslag. Vissa remissinstanser
framhåller det angelägna i att längre utjämningsperioder kan prövas.

Riksrevisionsverket:-- Än
smidigare bör systemet kunna bli om

uljämningsbeloppen
fastställs för längre perioder än vad utredningen

föreslår. Om prissvängningarna skulle bli så kraftiga att beloppen blir

uppenbart orimliga har den ansvariga myndigheten möjlighet att med

omedelbar verkan justera dessa.

Statens
jordbruksnämnd: Jordbruksnämnden anser liksom kommittén att de nuvarande bas-
och utjämningsperioderna är lämpligt avvägda. Nackdelarna med att prisutjämningsbeloppen
kommer att gälla en relativt lång period och grunda sig på en lika lång period
är främst märkbara för lågförädlade varor inom industri som är mer känslig för råvaruprisföränd-ringar.
För övrig industri och för importen torde fördelarna med tremåna-dersperioder
överväga nackdelarna jämfört med kortare perioder. Fasta perioder på tre
månader är också klart alt föredra av administrativa skäl. Vid slora
förändringar i prisrelationema bör ingrepp dock kunna ske under löpande period.

Det
kan enligt nämndens mening vara lämpligt att som kommittén föreslår pröva om
exportbidragsbelopp i särskilda fall skall kunna låsas under mer än tre
månader. Förfarandet bör dock inledningsvis tillämpas i ytterst begränsad
omfattning.

Lantbrukarnas
riksförbund: LRF vill också i detta sammanhang underslryka vikten av att
exportbidragen även under pågående tremånadersperiod jämkas, om det för någon
produkt uppslår elt orimligt förhållande mellan exportbidragens sloriek och
rådande världsmarknadspris på råvaran ifråga.

Sveriges
industriförbund: Förbundet kan acceptera RÅK:s förslag alt bibehålla nuvarande
utjämningsperioder om tre månader, givelvis med möjlighel alt ändra beloppen
under löpande period om prisskillnaden för viss råvara skulle ändras drastiskt
under perioden. Vi anser del vidare viktigt alt möjlighet ges att i särskilda
fall kunna faslslälla exporlbidragsbe-loppen för längre period än tre månader.

Sveriges
kemiska industrikontor: Kemikoniorel fäster slor vikt vid uttalandel (sid.
90). enligl vilket del bör ankomma på den myndighet som ges huvudansvaret för
prisutjämningen - sannolikl Jordbruksnämnden - att pröva om
exportbidragsbeloppen utan olägenhet för utjämningssystemet i särskilda fall
kan fastslällas för längre perioder än tre månader. För exportvaror framstår
sex månader som en skälig period.

Prop. 1980/81:190 143

Sveriges
grossistförbund: Vad beträffar uljämningsperioderna finner vi del lämpligl att
koppla dessa till de lidsintervall man f n använder sig av vid Statens
jordbruksnämnd.

Kooperativa
förbundet: KF accepterar förslaget om att nuvarande utjämningsperioder på 3
månader kan bibehållas tills vidare (1 febr, 1 maj etc). Vid behov bör såväl
basperiod som utjämningsperiod kunna ändras av huvudansvarig myndighet.

Sveriges
exportråd: Naturiigtvis är en säker och jämn tillgång på råvaror en fömtsättning
för internalionell konkurrenskraft. Långsiktiga avtal inklusive prisgaranlier
med utländska kunder kräver motsvarande möjlighet atl teckna långsikliga avlal
med svenska eller ulländska råvaruleverantörer. Denna grundläggande
förutsättning för lönsam export finns inte med i utredningens förslag.

Utredningens
kompromissförslag på tre månaders giltighet för exportbidrag kan vi inle
acceptera som tillfredsställande. Dessutom krävs betydligt längre aviseringsperioder
vid ändringar av exportbidragens sloriek.

Den
enskilda induslrin tar alllid stora risker vid nyetableringar i ullandet. Vi
anser det rimligt atl berörda svenska myndigheter och organisationer gör sill
yttersta för att garantera en jämn och säker tillgäng på råvaror till priser
som är giltiga under längre lid och i nivå jämförbara med världsmarknadens.

9
Utjämningskostnader och flnansiering

Kommitténs
förslag till finansiering av råvamkostnadsutjämningen accepteras i huvudsak av
remissinstanserna. Vissa synpunkter framförs dock. Förslagel lill en för hela
råvarukostnadsutjämningen gemensam utjämningskassa tillstyrks eller lämnas utan
erinran av samtliga remissinstanser.

Riksrevisionsverket:
Det interna prisuljämningssystemet bör kunna ges en enklare utformning än
utredningen föreslår. Det finska syslemel, som ulredningen redogjort för men inle
närmare kommenterar, borde kunna användas även för svensk del. Vad gäller
produktionen för inhemsk konsumtion skulle ersättningen för i produkterna
ingående prisreglerade råvaror kvittas mot avgiften för atl man i produktionen
använt dessa varor. Uppbörden av avgifler skulle därmed inskränkas lill atl
avse de importerade varorna, och utbetalningen av ersättningar skulle endast
gälla den del av produktionen som exporteras. Eventuella över- eller
underskoll, uppkomna därför att import- och exportvolymerna inte balanserar
varandra, skulle kunna regleras inom den av kommittén föreslagna gemensamma
utjämningskassans ram.

Vidare
förefaller det RRV att systemet skulle kunna förenklas genom att

uppbörd av avgifler och utbetalning av bidrag skedde för samma period

som den för vilken utjämningsbeloppen normalt fastställs. RRV kan inte se

något skäl varför företagen skall lämna uppgifter vid flera olika tillfällen

under en period då beräkningsgrunderna är oförändrade. Genom denna

samordning bör arbetsbelastningen på den ansvariga myndigheten kunna

minska.---

Prop. 1980/81:190 144

Beträffande
finansieringen av systemet vill RRV ifrågasälla om inte denna med utgångspunkt
från de 1977 fastställda riktlinjerna för jordbrukspolitiken borde kunna ges
en någol annoriunda utformning än den kommittén föreslår. Enligt de
jordbrukspolitiska riktlinjerna skall jordbruket svara för en del av
kostnaderna för utbytesexporten av jordbruksprodukter, och koslnader utanför
utbyteshandelns ram skall återverka på jordbmkets intäkter och i princip
belasta de produktionsgrenar där överskott uppkommer. Enligl utredningens
förslag skulle emellertid endasi en liten del av utjämningskassans inkomsler
komma från jordbruket. Merparten skulle tas ut genom en utjämningsavgift, som i
praktiken troligen skulle få betalas av konsumenterna. RRV anser det rimligt aU
ytteriigare pröva omfattningen av jordbmkets bidrag. Utredningen talar i olika
sammanhang om allernativkostnaden för jordbmket i den händelse molsvarande
mängd jordbmksprodukter exporterats som råvaror, men i betänkandet redovisas
inte denna altemativkostnads beräknade storiek. RRV förordar all denna tas till
utgångspunkt vid faslslällandel av jordbm-kels bidrag till exportkostnaderna i enlighel
med de jordbrukspoliliska riktlinjerna. Därvid vore del troligen också möjligt atl
genom fördelningen av kostnaderna på olika regleringsföreningar delvis mildra
den av utredningen påtalade konflikten mellan systemels effekler och del av
statsmakterna fastställda produktionsmålet för jordbmket.

Utredningen
föreslår att den gemensamma regleringskassan även skall bestrida bidragen för
tillverkning av dextran och för användning av vissa fetter inom annan industri.
RRV ifrågasätter om del är rimligl att subventionera sådan tillverkning genom
all ytterst avgiftsbelasta konsumtionen av livsmedel. I den utsträckning ell molsvarande
system bör lillämpas för dessa vamgmpper anser RRV del rimligl att pröva om inle
utjämningen även i dessa delar kan göras självfinansierande.

Statens
jordbruksnämnd: Kommitténs redovisning av nuvarande förhållanden och av
konsekvenserna av dess förslag är enligl nämndens mening fullständig och
uttömmande.

Nämnden
vill emellertid understryka all det är viktigi att utjämningskassan i enlighel
med kommitténs förslag tillförs medel utöver de direkldestinerade avgifterna. F
n finansieras exportbidrag och prisnedsättning vid export med medel som
tillförts jordbruket inom den s k fördelningsplanen, vad gäller
spannmålsprodukter med förmalningsavgifier och beträffande socker med medel ur
sockerregleringsfonden. Vidare finansieras regleringsbidragen för fettvaror av
medel ulom fördelningsplanen. Jordbmket bör därför även fortsättningsvis bära dessa
koslnader genom atl motsvarande medel tillförs utjämningskassan. Beloppets storiek
bör fastställas i samband med jordbmksprisöverläggningarna.

Vad
gäller kostnaderna för tullkompensation bör dessa som kommittén föreslagit
finansieras med budgetmedel eftersom behovet av prisutjämning är en direkt
följd av tullar som tillförs statskassan.

När
del gäller utjämningskassan kan behov uppkomma av tillgång lill en kredil. Behovel
kan bli särskill markanl i initialskedet trols nedan föreslagna övergängsåtgärder,
men även senare kan kreditbehov uppstå. Nämnden föreslår därför alt en rörlig
kredit hos riksgäldskonloret på förslagsvis 75 milj kr ställs till förfogande
för atl läcka tillfälliga underskott i utjämningskassan.

Prop. 1980/81:190 145

Placering
av medlen i utjämningskassan

Enligt
förordningen (1974:591) om skyldighet för statlig myndighet all anlita
riksbanken eller postgirot skall kontanta medel hos statlig myndighet i princip
vara insatta på checkräkning i riksbanken eller på postgirokonto. Efter beslut
av regeringen i varje särskilt fall får myndighet också ha medel insatta på
räkning i annan bank än riksbanken. S k regleringsmedel och medel tillhörande
skördeskadefonden har regeringen beslutat att jordbruksnämnden får placera i annan
bank än riksbanken. Inflytande räntor på dessa medel tillfaller därmed det
ändamål för vilkel medlen avsatts och minskar därigenom behovet av ytterligare medelstillskotl.
Nämnden förutsätter att samma betraktelsesätt som således anlagts i fråga om
andra specialdestinerade medel inom nämndens ansvarsområde bör gälla för den
föreslagna uljämningskassan för råvaruprisutjämningen. Nämnden föreslår därför
att regeringen medger att medel tillhörande utjämningskassan för råvamprisutjämningen
får placeras i annan bank än riksbanken.

Övergångsåtgärder

För
tillverkning före den I juli 1981 av varor som omfattas av intern prisutjämning
kommer ansökningar in lill jordbruksnämnden efter denna dag. Någon
utjämningsavgift utgår ej för dessa varor och kostnaden för prisutjämningen
måste därför finansieras med budgetmedel. Nämnden beräknar all huvuddelen av de
ansökningar som avser denna produktion inkommer under juli, augusti och
september samt beträffande varor belagda med utjämningsskalt under november
1981. Samtidigt tillförs statskassan utjämningsskalt för de skattebelagda
varugrupperna. Jordbmksnämnden föreslår därför alt även för budgetåret 1981/82
medel för prisutjämning avseende tillverkning före den I juli 1981 ställs till
förfogande under anslagel C 3. Kostnaden kan beräknas till ca 30 milj kr inkl
kostnaderna för prisuljämning för dextranprodukler och tullkompensation.
Kostnaderna för regleringsbidrag för fettvaror som förbrukats under
regleringsåret 1980/81 bör däremot bestridas med fettvaruavgifter avseende
1981/82.

När
det gäller exportbidrag och prisnedsättning för varor exporterade före den 1
juli 1981 bedömer nämnden alt några särskilda övergångsåtgärder inte behövs. Fömtsättning
härför är dock atl regleringskassan fr. o. m. juli månad tillförs influtna
införsel- resp. importavgifter för varor som ingår i det externa systemet.

Statens
jordbruksnämnds konsumentdelegation: Konsumentdelegationen accepterar RÄK:s
förslag till inrättande av en gemensam uljämningskassa för hela råvamkostnadsutjämningen.
Konsumentdelegationen kan även godta att denna på sikt skall vara
självfinansierande d. v. s. att avgifler och bidrag skall balansera. Däremot
anser Konsumentdelegationen atl regeringens beslul atl medan utredningen höll
på att slutföras dra tillbaka budgetmedel fr. o. m, budgetåret 1981/82 kommer atl
innebära en onödigt stor exlra belastning på konsumentpriserna, särskilt för
vissa varor. Konsumentdelegationen anser atl budgetmedlen kunde ha dragits
tillbaka under en tidsrymd av några år. I syfte att mildra övergången föreslår
Konsumentdelegationen att vissa budgetmedel avsätts till kassan under de
närmaste åren för alt minska höjningen av utjämningsavgifterna för de mest
utsatta produkterna (t. ex. köttsoppa, som dessutom även drabbas av minskade
subventioner).

10 Riksdagen 1980/81. I .saml. Nr 190

Prop. 1980/81:190 146

Enligt
utredningens beräkningar skulle visst överskott uppkomma om nuvarande avgifts-
och bidragsnivå bibehölls. Konsumentdelegationen anser det viktigt att avgifter
och bidrag inom resp. varuområden i möjligaste mån balanseras och att
eventuella överskoll kvarstannar inom uljämningskassan.

Konsumentdelegationen
tillstyrker ulredningens förslag atl utjämningskassan ulöver
utjämningsavgifter även tillförs medel från jordbmket, vilka nu tillförs
jordbruket inom och utom fördelningsplanen (bl. a. förmalningsavgifier resp.
regleringsbidrag för fettvaror). Beloppets storlek kan lämpligen bestämmas i
samband med överiäggningar om jordbrukspriserna.

Generaltullstyrelsen:
Kommittén föreslår en utökning av antalet varuslag som skall bli föremål för
extern eller intern prisutjämning. Vad beträffar den inlerna prisutjämningen
föreslås att därav omfattade varor vid införsel skall beläggas med en utjämningsavgift
av mycket varierande höjd beroende på mängden och arten av ingående råvaror
och priserna på dessa i Sverige och på den s. k. världsmarknaden. Avgiften
skall ersätta nu utgående utjämningsskalt, vilken emellertid dels utgår för ett
avsevärt mindre antal vamslag, dels utgår efter en enhetlig skallesats (som
ändrats högsl en gång om årel) för samlliga varor inom stora varugmpper.

De
av kommittén sålunda föreslagna åtgärderna kommer att medföra ett merarbete för
tullverket. Detta merarbete kan inte kvantifieras för närvarande, eftersom det
är beroende av hur de kommande tillämpningsföreskrifterna utformas. Generaltullslyrelsen
fömtsätter emellertid atl statsmakterna tar hänsyn lill detta merarbete vid
fastställandet av tullverkets anslag under kommande budgetår.

Statens
pris- och kartellnämnd:

Även
i övrigt innebär kommitténs förslag att konsumenterna får vidkännas
prishöjningar på ett flertal varor. Nämnden finner detta beklagligt, även om
kommitténs förslag kan medföra vissa förenklingar genom en bättre anpassning
till internationell praxis och en mer samordnad administration.

---- Förslaget
innebär att uljämningskassan kommer att belastas med

större
kostnader för exportbidrag och berörda importvaror all stiga i pris genom högre
importavgifter.

---- Vidare
vill nämnden understryka vikten av alt behovsprövning

sker
för de produkter, som inordnas i utjämningssystemet, men också atl sådana
finansieringsformer eftersträvas som inte innebär en övervältring av
utjämningssystemets kostnader på konsumenterna.

Statens
industriverk:

Den
nuvarande administrativa uppbyggnaden av industrins råvamkostnadsutjämning med
ett flertal olika utjämnings- och finansieringssystem är både svåröverskådlig
och komphcerad. SIND tillstyrker de riktlinjer till ett förenklat
administrativt system som föreslås av RÅK. Industriverket instämmer i
kommitténs mening om aft uppenbara negaliva följder av de nya
utjämningsreglerna kan justeras av den myndighet som kommer att bära ansvaret
för tillämpningen av de föreslagna åtgärderna.

Lantbrukarnas
riksförbund: Finansieringen av del föreslagna utjämningssystemet har slor
ekonomisk betydelse för berörda intressenter. Förbundels inställning till
denna fråga är atl finansieringssystemet måste vara i

Prop. 1980/81:190 147

överensslämmelse
med de jordbmkspoUtiska riktlinjer, som riksdagen antagit, och all systemet
inte i sig bör innebära en ekonomisk försämring för jordbruket jämfört med
dagens syslem.

De
rörliga avgifler, som nu las ul på import inom ramen för del externa systemet,
används för aU finansiera exportbidrag inom detta system. Bakom detta ligger
principen om utbytesexport. Vad som därutöver åtgår täcks med medel från
respektive regleringskassa enligt principen om jordbmkets ansvar för
exportkostnaderna.

Utredningen
har nu föreslagit atl en gemensam fond skapas för industrins råvamkostnadsutjämning.
Bland annat interna och externa prisutjämningsåtgärder skall finansieras med
medel ur fonden. För atl finansiera åtgärder inom det interna systemet föreslås
atl en utjämningsavgift las ul. Del föreslagna sättet alt beräkna denna avgift
bedöms med nuvarande handelsmönster leda till ett visst överskott i fonden. Ulredningen
har föreslagit att detta överskott skall användas för prissänkande ändamål inom
livsmedelssektorn eller inbetalas till statskassan.

Med
hänsyn till atl det är svårt atl bedöma effekterna av del föreslagna systemet
föreslår förbundet att evenluella överskott tills vidare fonderas.

Kostnaderna
för exportbidrag inom det externa systemet skall enligt ulredningen finansieras
med till fonden inflytande importavgifter och med inomramsmedel, som tillförs
respektive regleringskassa. Bidraget från regleringskassan skall enligt
utredningen högst motsvara kostnaden för all alternativt avsätta ingående
råvaror på export.

LRF
kan tillstyrka det föreslagna finansieringssystemet. Förbundel har därvid ulgålt
från att, liksom hittills, inflytande importavgifter först tas i anspråk innan
ytterligare medel tillskjuls. Detta synsätt är i överensslämmelse med
principen för utbytesexport.

Inom
respektive regleringsförening får därefter varje år som underlag för jordbmksnämnden
göras en bedömning av hur stort jordbrukets nettobidrag till fonden skall bli
utifrån det exportbehov, som förelegat under året, och de alternativa
avsättningskostnaderna. Den lägsta alternativa avsätt-ningskoslnaden måste vara
utgångspunkl för beräkningen av jordbrukels bidrag. Överskott kan avsättas inte
enbart genom export utan också i viss utsträckning för den inhemska marknaden.

Erfarenheterna
från export av potatis och potatisprodukter är exempel på atl en sådan
bedömning är av utomordentligt stor ekonomisk betydelse för jordbruket. Skulle
det visa sig att del under årel har utbetalats mer i exportbidrag än som är
motiverat, med hänsyn till lägsta alternativa avsättningskostnad för råvaran
ifråga, bör enligt förbundels uppfattning medel frän det interna systemet kunna
utnyttjas.

LRF fömtsätter
att särskilda tillämpningsföreskrifter utarbetas för hur jordbmkets bidrag lill
systemet skall beräknas.

De
potatisprodukter som utredningen föreslår skall omfattas av systemet, är fömtom
potatismos, flingor m. m. ä/en vissa potatisprodukter av typ pommes frites,
potatissallad och liknande. Förbundet vill i princip inle motsätta sig delta
men vill peka på att förslagel kan leda till en ökad odling av potatis, bland
annat genom att potatisråvaran för dessa produkter är kontraktsodlad. Ett
faktiskt överskott kan då uppkomma, även om marknaden i övrigl är i balans.
Detta har i viss utsträckning redan skett som en följd av en ökad export av
potatismos m. m. Enligt LRFs uppfattning bör jordbmket via SPI inte bära
kostnaderna för en sädan export under år med balans på marknaden i övrigt.
Dessa exportkoslnader