Prop. 1980/81:192

Prop.
1980/81:192

Regeringens proposition

1980/81:192

om ändring av lån till
Uddeholms AB

beslutad
den 23 april 1981.

Regeringen
föreslår riksdagen atl antaga del förslag som har upptagits i bifogade uldrag
av regeringsprolokoll.

På
regeringens vägnar TORBJÖRN FÄLLDIN

NILS
G. ÅSLING

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att regeringen bemyndigas all medge Uddeholms AB
anstånd under viss tid med nedsättning av återstående del - 150 milj. kr. - av
bolagets fordran på staten på grund av det lån med villkoriig äterbetalningsskyldighet
som staten beviljade bolaget år 1977.

I Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 192

Prop
1980/81:192 2

Uldrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1981-04-23

Närvarande: statsministern Fälidin, ordförande, och
statsråden Ullsten, Bohman, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling,
Söder, Krönmark, Burenslam Linder, Johansson, Wirtén, Holm. Andersson, Boo, Winberg,
Adelsohn, Danell, Petri

Föredragande: statsrådet Åsling

Proposition om ändring av lån till Uddeholms AB

1 Inledning

Med stöd av riksdagens beslut i december 1977 (prop.
1977/78:25 bil. 11, AU 1977/78: 18, rskr 1977/78:86) beviljades Uddeholms AB
(Uddeholm) ett lån på 600 milj. kr. med villkorlig återbetalningsskyldighet.
Lånet ställdes till bolagets förfogande i form av en räntelös fordran på
staten. Någon utbetalning till Uddeholm har inte skett.

Med stöd av riksdagens bemyndigande i december 1978 (prop.
1978/ 79:25 bil. 11, AU 1978/79: 16. rskr 1978/79: 123) medgav regeringen i
beslut den 21 december 1978 att 200 milj. kr. av lånet till Uddeholm överfördes
till Billemd Uddeholm AB samtidigt som Uddeholm satte ned sin fordran på staten
till 400 milj. kr. Lånet till Billemd Uddeholm har hittills inte tagits i
anspråk. Möjligheterna för Billemd Uddeholm att la lånet i anspråk upphör i
och med utgången av år 1981.

I enlighet med riksdagens bemyndigande i maj 1979 (prop.
1978/79:194, NU 1978/79:44, rskr 1978/79:37) medgav regeringen den 21 juni 1979
aU 250 milj. kr. av resten av lånet till Uddeholm överfördes till ett nytt
bolag för rostfritt stål, numera Nyby Uddeholm AB, som ägs lill 90%' av
Uddeholm. Lånet utbetalades i augusti 1979.

En av förutsättningarna för att överföra lånet till Nyby
Uddeholm var all Uddeholm förband sig atl senasl den 30 juni 1981 sälta ned sin
återstående fordran på staten - 150 milj. kr. - till noll. Uddeholm har i
skrivelse den 23 april 1981 hemställt om anstånd med att sätta ned nämnda
fordran.

Den exakta ägarandelen är 90% plus en aktie.

Prop 1980/81:192

2 Bildandet av Nyby Uddeholm AB

Efter
genomförande av ett anlal större strukturförändringar under åren 1977-1979 har
Uddeholmskoncernen nu följande utseende:

Uddeholms
AB

Verksamhel

—
Krafl

—
Toolinp (Verklyys.siäl.
m. m.)

—
Business Development,
Koncernstaber m. m.

Anlal anställda ca

.■00
2 700

.100

X

Uddeholm
Strip

Steel AB- '

I L _

Helägda utländska försäljningsbolag Antal anställda: ca
I 900

90 71

Nyby

Uddeholm
AB' med dollerbolag Antal anställda ca 4 200

4.S
<:/,

49.9',;? j_

Billemd I Uddeholm AB"

____ I I__________ I

' Gränges AB äger återstående 10 9? av aktierna. "
Sandvik AB äger återstående 55 '/i av aktierna. Återstående 50.1' av aktierna
är fördelade på ca 15 000 ägare.

Nyby Uddeholm AB bildades per den 1 januari 1979 genom alt
Uddeholm övertog 90% av aktierna i Gränges Nyby AB från Gränges AB. Samtidigt
överlät Uddeholm de tillgångar som var hänförliga till bolagels rostfria
tillverkning lill Gränges Nyby AB, som namnändrades till Nyby Uddeholm AB.

Under åren
1979 och 1980 har Nyby Uddeholm tillförts drygt I 000 milj. kr., varav från
staten ca 550 milj. kr. och från Uddeholm ca 100 milj. kr. Av det totala
beloppet har drygl 500 milj. kr. använts till att förvärva tillgångarna i
Uddeholms rostfria rörelse och knappt 200 milj. kr. för att återbetala lån från
Gränges AB. Resterande belopp har huvudsakligen använts för andra anläggnings-
och lagerinvesteringar saml täckning av underskott i rörelsen.

Statens finansiella engagemang i Nyby Uddeholm' framgår av
följande sammanställning.

milj. kr. 250

mdj.
kr.

156

406

154

126 Summa l å n

280 686

;h
garantier

50 736

Lån med villkorlig aterhelalning "Uddeholmslånet",
överförd del Strukturdelegationen

Övriga lån

1980)

Strukturdelegationen Lokaliseringslån (åren 1977-

Lånegaranlier Strukturdelegationen

' Inkl. från Uddeholms AB resp. från Gränges Nyby AB
överförda, tidigare beviljade statliga län.

Prop
1980/81:192 4

Det kan noteras atl låneskulden ökal p.g.a. alt under år
1979 upplupen ränta på villkorslånen, ca 23 milj. kr., per den 31 december 1979
har lagts till låneskulden. Vidare har räntan på villkorslånen för år 1980. ca
49 milj. kr., i det preliminära bokslutet för samma år lagts till låneskulden.
Statens finansiella engagemang i Nyby Uddeholm kan säledes sägas uppgå till ca
800 milj. kr.

3 Utvecklingen i Nyby Uddeholm AB

Den svenska stålindustrins utveckling har under senare år
kännetecknats av en starkt försämrad lönsamhet och en minskad konkurrenskraft
såväl på hemmamarknaden som internationellt. Del gäller inle bara handelsslälindustrin
utan också specialslålindustrin, särskilt vad gäller rostfritt slål. Del ökade
utbudet av rostfritt slål i kombinalion med en sjunkande efterfrågan har
orsakat en stark prispress på denna marknad. Produk-tionskoslnadsökningarna har
inte tillräckligt kunnal hällas igen, varför lönsamheten har försämrats.

För Nyby Uddeholm, som är en av Europas största
tillverkare av rostfritt stål, har konjunkturutvecklingen starkt bidragit till atl
den väntade resultatförbättringen under år 1980 inte infriats. Andra bidragande
faktorer är atl fusionskostnaderna har underskattats och att företagsledningen
har haft större svårigheter än beräknat atl sammanföra de båda bolagens enheler
till en effektiv produktions- och distributionsapparat. En redovisning av Nyby
Uddeholms resultaträkning och balansräkning för åren 1979 och 1980 bör fogas
till delta protokoll som bilagu I.

I förhållande till de finansieringsplaner som utarbetades
vid bildandet av Nyby Uddeholm har kapitalförbrukningen under åren 1979 och
1980 blivit ca 300 milj. kr. större än beräknat, främst till följd av ca 200
milj. kr. större lagerinvesteringar och ett ca 100 milj. kr. sämre resultat än
budgeterat.

Som ett led i omstruktureringen fick ett amerikanskt
konsultföretag. Mc Kinsey & Company. Inc., i uppdrag all närmare sludera
rördivisionen och plåtdivisionen. Under utredningsarbetets gång stod del klart
all den sjunkande orderingången under senare delen av år 1980, i kombinalion
med pressade priser på rostfritt stål, skulle innebära en slark försämring av rörelserresullatet.

Konsultföretaget konstaterade i november 1980 alt
resultatet för den rostfria seklorn, dvs. Nyby Uddeholm med dotterbolag samt
del i Uddeholmskoncernens försäljningsbolag, för år 1981 riskerade aU-bli
betydligt sämre än vad som dittills hade budgeterats. Rörelseresultatet efter
finansiella kostnader (operating cash flow) kunde väntas bli ett underskott på
250 milj. kr., vilkel skulle leda lill alt bolagel år 1981 stod inför svåra likviditelsproblem
om inle stora ingrepp i produktionsinriktningen snabbi kom till stånd.

Prop
1980/81:192 5

Bolaget
har med anledning härav beslutat genomföra en genomgripande stukturförändring,
som innebär bl.a. en betydande inskränkning av bolagets rörtillverkning.
Sysselsättningsminskningen beräknades i november 1980 bli I löOheltidsbefattningar.
Förändringarna på olika orter framgår av följande sammanställning:

Strukturplanens
personalkonsekvenser i Nyby Uddeholm (omräknat till heltidsanställda)

Orter

Anställda

Minskningen!.

Anställda

Överens-

Lagda

1980-11-01

strukturplanen

1981-12-31

kommen övertalighel

varsel

Blombacka'

60

60

_

60

60

Degerfors

1410

1.50

1260

-

Storfors

670

450

220

430

430

Torshälla

1420

500

920

400

Övrigt'

800

-

800

-

Summa

4360

1160

3200

890

490

'
Enheten har numera sålts.

"
Enheter som inte berörs av strukturplanen, nämligen Örnsköldsvik. Molkom och

Munkfors.

Genom
naturlig avgång, ändrade bemanningsplaner elc. är den med de fackliga
organisationerna överenskomna övertaligheten f. n. ca 890 hellids-anställda.
Härav torde ca 50 sysselsättningstillfällen vara trygg.ide i Blombacka efter
försäljning av denna enhet lill nya intressenter.

4
Föredragandens överväganden om fortsatt statlig finansiell medverkan i
Uddeholmskoncernen

Den
i november 1980 beslutade omstruktureringen inom Nyby Uddeholm syftar till att
på sikt vända bolagets negativa utveckling. Under år 1981 kommer dock inte
kostnadsminskningarna att hinna få full effekt, och Nyby Uddeholms egna
resurser att klara omstruktureringen är klart otillräckliga. Totall beräknas
omstruktureringen kräva finansiella tillskott i storleksordningen 300 milj. kr.
under åren 1981 -1984. Uddeholm anmälde i november 1980 att bolaget förutsåg slora
svårigheter att kunna klara de finansiella problemen inom koncernen under 1981.

Mot
bakgrund av statens stora finansiella engagemang i Nyby Uddeholm anlitade
industridepartementet i november 1980 Bohlins revisionsbyrå för att göra en
utredning och analys av Uddeholms och Nyby Uddeholms ekonomiska situation samt
av användningen av det statliga slöd som har utgått till koncernen under de
senaste åren. Utredningen redovisades i slutet av januari 1981. Bohlins
konstaterade i sin ulredning alt Nyby Uddeholms resultat efter avskrivningar
och räntor kunde beräknas till ett underskott på närmare 300 milj. kr. för år
1981. Det ackumulerade finansieringsbehovet för åren 1981-1984 uppgår i
alternativet med den nu

Prop 1980/81:192 6

inledda omstruktureringen till omkring 330 milj. kr.
Utredningsmaterialet visar emellertid också att moderbolaget, Uddeholm, har
vissa resurser för att täcka såväl Uddeholms som Nyby Uddeholms finansiella
behov. Dels har Uddeholm möjligheter alt frigöra likvida medel i befintliga
tillgångar, dels har Uddeholm upplåningsmöjligheter mot outnyttjade säkerheter.
I utredningen konstateras dock alt kraftigl vidgade ålaganden genlemol Nyby
Uddeholm skulle kunna komma att skapa finansiella restriktioner för den inom
Uddeholm bedrivna rörelsen på verktygsstålområdet.

Det förtjänar enligl min mening alt framhållas att staten
vid bildandet av Nyby Uddeholm gjort mycket stora finansiella åtaganden
gentemot Uddeholmskoncernen. Den jämförl med planerna hittills ofördelaktiga
utvecklingen inom Nyby Uddeholm kan förklaras bl.a. av att svårigheterna vid
sammanslagningen blivit slörre än väntat och att säväl Nyby Uddeholm som
Uddeholm under det senaste året haft bristande kontinuitet i förelags-ledningartta.

Det ankommer på moderbolaget, Uddeholm, att la ansvar för
den nödvändiga rekonstruktionen av Nyby Uddeholm. Jag anser att statens roll
bör vara alt inom ramen för beviljade krediler sträva efter all underlätta för
Uddeholm atl genomföra omstruktureringsprogrammet.

Den tidigare nämnda nedsättningen av Uddeholms fordran på
staten senast den 30 juni 1981 med 150 milj. kr. innebär en bokföringsmässig
kostnad och en åtföljande soliditelsförsämring som med hänsyn Ull bolagets
finansiella ställning kan slarkl försämra möjligheterna för Uddeholm att
samtidigt klara problemen i Nyby Uddeholm och utveckla sin rörelse på vertygsstålområdel.
Uddeholm har hemställt om anstånd med nedsättningen av nämnda fordran på
staten.

Jag finner att alla krafter nu bör samverka för att
underlätta en nödvändig strukturell anpassning till den rådande och väntade
situationen på marknaden för rostfritt stål. För att underiätta en finansiell
rekonstruktion av Nyby Uddeholm i enlighet med vad jag har anfört förordar jag aU
Uddeholm bör kunna medges anstånd med nedsättningen av bolagets fordran på
staten. En förutsätlning härför bör vara atl Uddeholm dels är bereU atl genom
kapitaltillskott öka del egna kapitalet i Nyby Uddeholm, dels att även i övrigt
ta ansvar finansiellt för alt lösa problemen i Nyby Uddeholm i den ulslräckning
Uddeholms ställning och resultat medger.

Anstånd bör kunna medges för hela eller del av det
återstående lånebeloppet 150 milj. kr. för elt år i laget under högsl tre är
beroende på den ekonomiska utvecklingen inom Uddeholmskoncernen som helhet. Det
bör ankomma på regeringen alt meddela de närmare förskrifterna för ett sådant
anstånd.

Prop 1980/81:192 7

5
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag har anförl hemställer jag atl regeringen föreslår
riksdagen

att
bemyndiga regeringen all medge anstånd med nedsättning av återstående del av
Uddeholms AB:s fordran pä slalen på grund av del lån som slalen beviljade bolagel
år 1977. Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

6
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar atl genom
proposition föreslå riksdagen atl antaga del förslag som föredraganden har lagl
fram.

Prop 1980/81:192

Bilagu
I

Nyby
Uddeholm

(med
dotterbolag)

Resultaträkning

Fakturerad försäljning Resultat efter avskrivningar
Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansiella poster
Extraordinära poster

Resultat före boksluisdisposilioner och skatt

Balansräkning

Tillgångar

Summa oms ä ttningstillg å ngar

Anläggningstillgångar

Summa tillgångar

Skalder och eget kapital

Kortfristiga skulder

Pensionsskulder

Vinslandelslån

Övriga långfristiga skulder

Summa skulder

Obeskattade reserver

Minoritetsintressen

Aktiekapital

Övrigt eget kapital

Summa eget kapital

Summa skulder och eget kapital

Villkorad skuld lill slaten Udeholms AB:s ägarandel

(Prel.)

1979

1980

1539

1 525

- 9

-13

3

15

-68

-74

-52 -50

27

2

-47

-48

1979-12-31

1980-12-31

1308

1 128

457

499

1765

1627

646

431

38

38

130

55

470 1284

669 1 193

312

265

0

- 1

130

130

39 169

40 170

1765

1627

429

478

90%

90%

Nyckeltal 1979 1980

-74

-50

-0.5 %

-0.1%

18%

18.5%

27%

26,7%

Resultat efter finansiella poster Avkastning på arbetande kapilal
Soliditet I" Soliditet 2"

" Soliditel 1 definieras som det egna kapitalet och
minoritetsintressen plus 50% av obeskattade reserver i förhållande till
balansomslutningen. *' Soliditet 2 definieras som del egna kapitalet och
minoritetsintressen plus 100% av obeskattade reserver i relation lill
balansomslutningen.

Norstedts Tryclteri, Stockholm 1981