Prop. 1980/81:198

Prop.
1980/81:198

Regeringens proposition

1980/81:198

om
reglering av priserna på fisk, m. m.;

beslutad
den 30 april 1981.

Regeringen
föreslår riksdagen atl antaga de förslag som har upptagits i bifogade uldrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

ANDERS
DAHLGREN

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen läggs fram förslag om reglering av priserna på fisk under budgetåret
1981/82. Vidare lämnas en redogörelse för regleringen under andra hälften av
budgetåret 1980/81. Dessulom läggs fram förslag om fraklslöd för foderfisk från
Östersjön.

I
Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 198

Prop.
1980/81:198 2

Utdrag

JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1980-04-30

Närvarande:
statsministern Fälidin, ordförande, och statsråden Ullslen, Bohman, Wikström, Friggebo,
Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén,
Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson

Föredragande:
statsrådet Dahlgren

Proposition
om reglering av priserna på fisk, m. m.

1
Inledning

Enligt
riksdagens bemyndigande beslöt regeringen den 18 december 1980 om
prisregleringen på fisk under första halvåret 1981. Statens jordbmksnämnd hade
dessförinnan i skrivelse den 19 november 1980 inkommil med förslag angående
regleringen. Nämndens skrivelse bör fogas lill prolokollel i detla ärende som
bilaga 1.

Regeringen
uppdrog den 23 december 1980 ål jordbruksnämnden alt, efter överläggningar med
fiskels förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation, avge förslag
beträffande prisregleringen på fisk under budgetåret 1981/82. Förslaget skulle
utformas med utgångspunkt i de av riksdagen år 1978 beslulade allmänna
riktlinjerna för fiskeripolitiken och riktlinjerna för prisregleringen på fisk
samt med beaktande av det förslag som lagts fram av Arbetsgruppen för
prisreglering på fisk m. m. i rapporten (Ds Jo 1979:14) Prisregleringen på fisk
- normprissystemets tekniska utformning. Nämnden borde även avge förslag till
disposition av medel ur prisregleringskassan för fisk för all bestrida
kostnader för utsättning av laxfisk och ål.

Jordbruksnämnden
har i skrivelse den 8 april 1981 inkommil med sina förslag med anledning av
uppdraget. Nämndens skrivelse bör fogas till protokollet i delta ärende som bilagu
2.

Sveriges
fiskares riksförbund har i skrivelse den 29 juni 1979 anhållit om alt etl fraklslöd
införs för foderfisk från Östersjön. Efler remiss har yttrande över förbundets
skrivelse avgelts av slalens jordbruksnämnd efter samråd med fiskeristyrelsen.
Förbundet har därefter inkommit med ytterligare en skrivelse.

Prop.
1980/81:198 3

I prop.
1980/81; 100 (bil. 13 s. 72) har regeringen föreslagit riksdagen att, i
avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1981/82 beräkna till Prisreglerande
åtgärder på fiskels område elt förslagsanslag av I 000 kr. Jag anhåller all nu få
la upp denna fråga.

2
Föredragandens överväganden

2.1
Reglering av priserna på fisk m. m.

2.1.1
Reglering av priserna på fisk t.o.m. den 30 juni 1981

De
nuvarande formerna för prisregleringen på fisk innebär att regleringsföreningen
Svensk fisk, ekonomisk förening, fastställer minimipriser på viktigare
fiskslag. Den fisk som inte kan säljas till lägst minimipris övertas av
föreningen. För fisk som övertagils betalar föreningen elt garanlipris som
normall är någol lägre än minimiprisel.

Förutom
genom minimi- och garanlipriser kan prisstöd lämnas i form av pristillägg, prisutjämningsbidrag
och regionalt fraklslöd.

Prisregleringen
finansieras med medel ur prisregleringskassan för fisk. Till
prisregleringskassan förs prisreglerings- samt införsel- och ulförselav-gifter
på fisk m. m. Prisregleringsavgifl tas ul på svenskfångad saltvattens-fisk och
på imporlfisk av molsvarande slag med slöd av lagen (1974:226) om prisreglering
på fiskets omräde. Avgiften är fr.o.m. år 1981 högst 6% av inköpspriset resp.
av importvärdet.

Vidare
utgår f. n. särskilda pristillägg på fisk. De särskilda pristilläggen bekostas
under innevarande budgetår med medel ur prisregleringskassan. Dessulom får
under budgetåret medel ur Svensk fisks konjunktumljäm-ningsfond användas för
all bekosta de särskilda pristilläggen.

Riksdagen
beslöt år 1978 om nya rikllinjer för prisregleringen på fisk (prop.
1977/78:112, JoU 1977/78:23, rskr 1977/78:272). Enligt riksdagens beslut skulle
de nya riktlinjerna för prisregleringen kunna lillämpas tidigast fr.o.m.
budgetåret 1979/80. På förslag från Sveriges fiskares riksförbund uppsköts dock
införandet. En särskild arbetsgrupp. Arbetsgruppen för prisreglering på fisk m.
m., avgav i december 1979 förslag till den lekniska utformningen av det nya
prisregleringssystemet. I prop. 1979/80; 169 om reglering av priserna på fisk m.
m. redovisades arbetsgruppens förslag och de ställningstaganden som då kunde
göras med ulgångspunkt i riksdagens principbeslut år 1978.

För
första hälften av budgetåret 1980/81 föreslog jordbmksnämnden efter
överläggningar med parterna all de dittills tillämpade gmndema för prisreglering
övergångsvis skulle få lillämpas. Riksdagen beslulade i enlighel härmed (prop.
1979/80:169, JoU 1979/80:46, rskr 1979/80:365). Samlidigl bemyndigades
regeringen atl beslula om prisregleringen på fisk under andra hälften av
budgetåret 1980/81 sedan jordbruksnämnden avgivit förslag härom efter
överläggningar hösten 1980.

Prop. 1980/81:198 4

Överläggningarna ledde inte till sådant resultat atl del
nya prisregleringssystemet (normprissyslemel) kunde träda i kraft den I
januari 1981. Regeringen beslöt därför den 18 december 1980 om en ytterligare
förlängning av gällande prisregleringssystem.

Regeringens beslut, som avser perioden den I januari - den
30 juni 1981, innebär att Svensk fisk från prisregleringskassan för fisk
tillförs 17 milj. kr. för atl bestrida kostnaderna för prisregleringen på fisk m.
m. Vad gäller särskilda pristillägg har regeringen beslutat alt sammanlagt 20
milj. kr. får användas för delta ändamål. Härav skall 15,5 milj. kr. avse medel
ur prisregleringskassan för fisk och högst 4,5 milj. kr. medel ur stiftelsen
Svensk fisks konjunklumljämningsfond. Jordbruksnämnden har att fastställa
storleken av de särskilda pristilläggen.

Det ankommer på Svensk fisk att inom ramen för direktiv
som ges av jordbruksnämnden fastställa minimi- och garantipriser på fisk liksom
atl beslula om övriga stödåtgärder inom ramen för den löpande verksamheten.

2.1.2 Reglering av priserna på fisk regleringsårel 1981/82

Statens jordbruksnämnd har efter överiäggningar med
fiskels förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen nått en
överenskommelse om prisregleringen på fisk under perioden den I juli 1981-den
30 juni 1982. Regleringen föreslås ske i enlighet med det nya system för
prisreglering på fisk, det s.k. normprissystemet, som antagits genom 1978 och
1980 ärs riksdagsbeslut.

Jag vill erinra om vissa huvuddrag i riksdagens beslut år
1978 om allmänna rikllinjer för fiskeripolitiken och för prisregleringen på
fisk (prop. 1977/78:112, JoU 1977/78:23, rskr 1977/78:272). I beslutel anges
som målsättning bl.a. alt de som är sysselsatta i ett rationellt bedrivet yrkesfiske
kan uppnå en med jämförbara grupper likvärdig ekonomisk och social Slandard
liksom trygghet i arbelel samtidigt som konsumenterna erbjuds fisk av god kvalitet
till rimliga priser.

Riksdagsbeslutet innebär också alt fiskets organisationer
ges möjlighet all överlägga med slalens jordbruksnämnd och
konsumentdelegationen om en prisnivå för fisk så avvägd att den i princip ger
fisket kompensation för ökade kostnader och fiskarna en rimlig ersättning för
sill arbete. Härigenom fär fisket ocksä en i princip molsvarande ställning som
jordbruket har haft sedan lång lid.

Formerna för det nya prisregleringssystemel innebär i
huvudsak atl normpriser och normkvantiteter för olika fiskslag fastställs av
statsmakterna efler förslag av jordbruksnämnden. Nämndens förslag föregås av
de överläggningar som jag nyss har berört.

Prop.
1980/81:198 5

Regleringen
sker bl. a. genom utbetalande av pristillägg och överskotts-priser.

Riksdagen
beslulade är 1980 om de allmänna riktlinjerna rörande den tekniska utformningen
av normprissystemet i huvudsaklig överensstämmelse med den tidigare nämnda arbetsgmppens
förslag (prop. 1979/80: 169, JoU 1979/80:46, rskr 1979/80: 365). Jag vill också
erinra om huvuddragen i detla beslul.

Prisregleringen
läggs på avräkningsprisledet, dvs. det led där fiskarens egen försäljning sker.
För atl ett korrekt pristillägg skall kunna beräknas måsle bl.a. förslahandsmoltagarna
av fisk tillämpa avräkningspriser som är jämförbara sinsemellan och dessutom
med normprisel. Detla medför att förslahandsmoltagarna av fisk måsle ändra nu
tillämpade avräkningsru-liner. Arbete har pågått med atl ändra avräkningsrutinerna
och man kan räkna med all samlliga berörda förslahandsmollagare kommer all ha
fungerande avräkningssyslem när normprissystemet börjar tillämpas.

Pristilläggets
storlek beslutas av jordbruksnämnden för en regleringsperiod om fyra lill fem
veckor. Vid sill beslul har nämnden all la hänsyn till uppnått avräkningspris (s.
k. jämförelsepris), som utgör ett genomsnitt för hela landet, saml prisrörelser
kring normpriset och de pristillägg som ulgåll under tidigare regleringsperioder.

Pristillägget
skall inte motsvara hela skillnaden mellan jämförelsepris och normpris. Frågan
om storleken av den andel av skillnaden mellan normpris och jämförelsepris som
bör utgå i pristillägg las upp i överläggningar mellan parterna. Beräkningen
av jämförelsepris och utbetalning av pristillägg görs av Svensk fisk.

Uppgifter
om avräkningspriser samlas in från större förslahandsmollagare och för varje
regleringsperiod beräknas etl vägt genomsnittligt avräkningspris för varje normprisregleral
fiskslag eller grupp av fiskslag. Pristill-lägg fastställs efter varje
regleringsperiod och utbetalas direkt till fiskaren/ fiskelaget för prislilläggsberättigade
kvantiteter under regleringsperioden.

En
lägsta prisnivå skall som hittills upprätthållas för den fisk som säljs på
marknaden. Fisk som inle kan säljas till lägstapris skall överläs av Svensk
fisk. För dessa överskott betalar föreningen ett s.k. överskottspris.

För
all lillgodose konsumentintresset skall prisdämpande ätgärder kunna vidlas om
priserna överstiger fastställt normpris. Uttag av exporlavgifi samt sänkning
eller borttagande av prisreglerings- och införselavgifterna är därvid de meloder
som har störst praktisk betydelse vid sidan av kvantitativ reglering av
exporten.

När
del gäller dispositionen av de medel som ställs lill Svensk fisks förfogande
innebär riksdagens beslul följande. Statsmaklerna fastställer på förslag av
jordbruksnämnden en medelsram för prisregleringen under budgetåret. Jordbruksnämndens
förslag till medelsram skall utöver ramens lotala storlek innefatta förslag om
uttag av prisregleringsavgift samt till-

Prop.
1980/81:198 6

delning av medel ur prisregleringskassan och konjunklumtjämningsfon-den.
Inom medelsramen får Svensk fisk täcka de tolala kostnaderna för regleringen,
dvs. för pristillägg, inlösen av överskott samt för administration och
upplysningsverksamhet. Utöver den angivna medelsramen får föreningen för all
täcka de lolala kostnaderna för prisregleringen även använda de ränlor som
flyter in på föreningens och konjunkturuljämnings-fondens medel. I den mån de
medel som på angivet sätt slällls till föreningens förfogande inle förslår för
alt täcka kostnaderna för prisregleringen under etl regleringsår får föreningen
vid oförutsedda behov la i anspråk medel ur konjunkturutjämningsfonden intill
högst en fjärdedel av fondens behållning. Jordbruksnämnden får medge att mer än
en fjärdedel förbrukas.

Fisk som överläs av Svensk fisk som överskott försäljs av
föreningen. Vissa medel utöver marknadsinläkterna kan disponeras av föreningen
för inlösen av överskotten frän fiskaren/fiskelaget. Ifrågavarande medel anges
som en delram inom den lolala medelsramen och skall utgöra grund för
föreningens överväganden om överskottspriser under det kommande regleringsåret.

Jag övergår nu lill att behandla jordbmksnämndens förslag
till prisreglering för budgetåret 1981/82.

Sillpriserna har under senare år påverkals framför allt av
den bristsituation som uppstod utomlands i och med all sillfisket i Nordsjön
först starkt begränsades och sedan i det närmaste upphörde. De höga
sillpriserna tillsammans med brist på sill har medfört att konsumtionen i
Västeuropa delvis inriktats mot andra fiskslag, vilket i sin tur har medfört
fallande sillpriser. En annan orsak lill prisnedgången på sill är att Canada
har exporterat mycket belydande kvantiteter sill lill den europeiska marknaden.
Genom all sillfisket har stor betydelse inom det svenska fisket och f. n. över
två tredjedelar av den svenska sillfångslen exporteras, beslämmer den internalionella
marknaden i hög grad priserna till svenska fiskare.

Marknadsbilden våren 1981 för sill är osäker. Priserna på
exportmarknaderna är låga och någon prishöjning kan knappast förväntas
innevarande budgetär. I sin prognos för marknadspriserna för budgetåret 1981/82
har jordbmksnämnden antagit att marknadslägel kommer alt förbättras och att
marknadspriserna sannolikt kommer all vara högre än genomsnittet för år 1980. Etl
belydande fiske i Nordsjön av sill och/eller ökad expori från Canada skulle
dock enligl nämnden sannolikl medföra lägre marknadspriser än de
prognostiserade.

Även avräkningspriserna på torsk ökade under senare delen
av 1970-lalet. Torskpriserna är beroende av bl. a. priserna för frysta
torskfiléer på den internationella marknaden. Härvid har USA-marknaden slor belydelse
för prisbildningen. Liksom för sill har fillgången på torsk minskal i Nordsjön
och Allanlen. Denna bristsituation har pressat priserna uppåt, men samlidigl
har del kanadensiska torskfisket ökal och förser numera

Prop.
1980/81:198 7

USA
med en betydande del av dess behov. Della har fåll en prissänkande effekt på
den europeiska marknaden. I jordbruksnämndens prisprognos anlas atl
marknadspriset 1981/82 kommer atl ligga någol högre än säväl år 1979 som år
1980.

En viss ökning av
avsättningen av fisk på den inhemska marknaden kan antas uppstå som en följd av
minskade livsmedelssubventioner. För sill där exporten är hell dominerande för
avsättningen torde dock en ökad inhemsk konsumtion endast få marginell
betydelse för den tolala avsättningen.

Regleringsekonomin
är f. n. god. Behållningen i prisregleringskassan för fisk kan beräknas uppgå
till ca 39 milj. kr. vid utgången av innevarande regleringsär. Konjunklumtjämningsfondens
behållning kan vid samma tidpunkt beräknas uppgå lill ca 47 milj. kr.
Sistnämnda prognos är dock osäker och kan behöva justeras om marknadsläget för sill
och torsk ytterligare skulle försämras.

Jordbruksnämnden föreslår
att normprissystemet börjar tillämpas fr.o.m. den 1 juli 1981. Med hänsyn bl.a.
till atl normprissystemet inle prövats i praktiken kan enligl nämnden
oförutsedda problem uppslå. Nämnden har därför utgått från alt det förslag som
lagts fram får ses som ell försök som inte behöver vara bindande för framliden.
Nämnden anför vidare atl parterna har enats om en kontrollstation i slutet av
är 1981. Vid denna bör dock inga principiella ändringar av uppgörelsens
innebörd göras.

Jordbruksnämnden
föreslår att följande normpriser fastställs.

Fiskslag/normprisgrupp Normpris (kr./kg)

2

70

1

95

3

51

27

00

4

65

5

75

II

55

2

35

Sill/strömming,
stor Sill/strömming, liten Torsk Kokräka (Dvriggrupp l' Övriggrupp 11' Övriggrupp IlF Övriggrupp
IV*

' I övriggrupp 1 ingår gråsej, vitling, sandskädda och
pigghaj, ~ I övriggrupp II ingår
kolja, rödspotta, havskatt och lyrtorsk. 1 övriggrupp 111 ingår kummel, rödtunga
och bergtunga. "' I övriggrupp IV ingår lubb. skrubba och horngadda.

För
det fall etl svenskl storbackefiske efter långa kommer lill stånd under
säsongen 1981 innebär överenskommelsen all normpriserna för övriggrupperna
sänks med belopp i kr. per kg molsvarande ell totalbelopp på 0,3 milj. kr.

För
sill/strömming föreslås alt normkvanliteten sätts lill 88000 lon för regleringsåret.
Någon normkvanlitet föreslås inte för andra fiskslag. Pristillägg bör utgå med
belopp molsvarande 75% av skillnaden mellan normpris och jämförelsepris.
Tillägg bör ulgå endasi för de kvantiteter som sålts

Prop. 1980/81:198 8

lill minst lägstapris. Övriga kvantiteter övertas av
Svensk fisk till överskottspris. Della pris föreslås utgöra för sill/strömming
högst 60% och för torsk högsl 70% av resp. lägstapris i den s.k. lägre serien.
För övriga fiskslag föreslås överskoltsprisel på motsvarande sätt utgöra högst
80% av lägstaprisel.

För fiskslag för vilka normpris nu inte fastställs
föreslås särskilda stödåtgärder i likhet med vad som nu gäller. För råräka,
makrill, slorbackdånga och viss sötvallensfisk föreslås således elt system med
fasta pristillägg. För makrill bör dessutom gälla etl minimi- och garanliprissystem.
1 fråga om sötvallensfisk innebär förslaget en kraftig uppräkning av stödel.
Nämnden föreslår vidare att det regionala fraklstödet på ostkusten bibehålls
och ökas. För alt klara ej förutsebara tillfälliga problem bör Svensk fisk
efter nämndens bemyndigande få genomföra lämpliga åtgärder.

För den löpande verksamheten föreslås Svensk fisk
tillföras 60,9 milj. kr. ur prisregleringskassan för fisk, varav beräknas för
pristillägg 50,5 milj. kr., för överskoltshantering 6 milj. kr. och för övriga
åtgärder 4,4 milj. kr. Kostnaderna för Svensk fisks administration inkl.
marknadsfrämjande åtgärder och upplysningsverksamhet bör få täckas genom de
ränteintäkter som uppkommer hos föreningen eller konjunklumtjämningsfonden. I
den mån dessa medel inle räcker till bör erforderligt medelsbehov få täckas
genom särskill uttag ur fonden.

Jag bitiäder de förslag i fråga om prisregleringen på fisk
under budgetåret 1981/82 och den tekniska tillämpningen av systemet som
jordbruksnämnden har lagl fram efler överiäggningar med parterna. Detta
innebär således atl normprissystemet kan börja tillämpas fr.o.m. den I juli
1981 och alt de föreslagna normpriserna fastställs att gälla regleringsåret
1981/ 82. Vad gäller den kontrollstation i slutet av år 1981 som parterna enats
om bör inga principiella ändringar av uppgörelsens innebörd få göras.

Vid särskilda behov bör Svensk fisk liksom hittills få
disponera högst en fjärdedel av behållningen i konjunkturutjämningsfonden för
den löpande verksamheten. Liksom hittills bör jordbruksnämnden få medge atl mer
än en tjärdedel av fonden får förbrukas. Fondens behållning bör dock inle utan
regeringens särskilda medgivande få undersliga 20 milj. kr.

Del
ankommer på Svensk fisk att inom ramen för direktiv som ges av jordbruksnämnden
fastställa lägstapriser och överskotlspriser för norm-prissatla fiskslag liksom
att beslula om övriga stödåtgärder inom ramen för den löpande verksamhelen.
Jordbruksnämnden bör fä meddela närmare bestämmelser om pristilläggen och om
hur utbetalning av pristilläggen skall ske.

Medel som anslagits ur prisregleringskassan för fisk till
prisregleringen och som inle tas i anspråk under perioden bör få tillföras
Svensk fisks konjunkluruljämningsfond. .

Till prisregleringskassan för fisk bör liksom under
innevarande år föras över högsl 1 milj. kr. av de fettvaruavgifter som tas ul
vid härdning av

Prop. 1980/81:198 9

sillolja
av inhemsk råvara, med avdrag för vad som beräknas reslilueras vid export.

Medel ur prisregleringskassan
för fisk bör även under nästa budgetår få användas för andra ändamål än som fömt
angetts, om regeringen anser det påkallat vid akula svårigheter inom fisket.

Jordbmksnämnden föreslår atl
2,5 milj. kr. ur prisregleringskassan för fisk, i likhet med vad som skett
under tidigare budgetår, anslås för utsättning av laxfisk och ål imder
budgetåret 1981/82. Jag biträder förslaget. Den närmare användningen av medlen
bör få beslutas av regeringen efter förslag av fiskeristyrelsen.

De förslag som jag här
fört fram innebär all 60,9 milj. kr. las i anspråk ur prisregleringskassan för
prisreglering under budgetåret 1981/82 saml 2,5 milj. kr. för utsättning av
laxfisk och ål. Med den höjning av prisreglerings-avgiften som regeringen
beslutade den 18 december 1980 kan inkomsterna av avgiftsmedel och räntor på
kassans medel beräknas uppgå till ca 55 milj. kr. under elt hell budgetår.
Delta skulle innebära all ca 9 milj. kr. av fonderade medel får tas i anspråk
ur prisregleringskassan för fisk.

2.2
Fraktstöd för foderfisk från Östersjön

Vid
möte i Warszawa hösten 1979 med fiskerikommissionen för Östersjön föreslog
Sverige etl förbud mol dumpning av sill/strömming i Östersjön. Bakgmnden till
förslaget var att en hel del kvantiteter sill/strömming kastas överbord i
samband med det ökade fisket i Östersjön. Detla innebär etl slöseri med en
naturresurs. Dumpningen genomförs huvudsakligen av fiskare som inriktar sig på
att tillvarata främsl fångster av slörre storlekar, som betingar etl högt pris.

Förslagel
om dumpningsförbud antogs i kommissionen. För Sveriges del avser fiskeristyrelsen
all sälla förbudei i krafl den 1 juli 1981.

I skrivelse lill
regeringen den 29 juni 1979 har Sveriges fiskares riksförbund tagit upp frågan
om ett fraktstöd för foderfisk från Östersjön. Förbundel anför atl bl. a. den
mindre sill som fångats inte har gett önskvärd lönsamhel. Ulöver avsättning fill
konsumfion kan avsättning också ske för produktion av fiskmjöl och olja. Inte
heller denna avsättning har enligl förbundel varit lönsam under senare år.

En stor del av vårt behov
av fiskmjöl och olja täcks genom import. I Sverige finns endasi en fabrik för framslällning
av dessa produkter. Denna är belägen på Ängholmen i Tjörns kommun och ägs av
Svenska västkust-fiskarnas centralförbund. I fråga om marknadssituationen har
förbundet anfört alt liten fillförsel av råvaror och låga försäljningspriser på
produkterna har lett lill en bekymmersam ekonomisk silualion för förelagel. En
nedläggning skulle innebära atl det svenska fisket blir helt beroende av dansk
industri när dumpningsförbudet införs samt atl hela behovet av fiskmjöl och
olja måste importeras. Det belyder även sysselsättningsproblem i en bygd, där
det är svårt alt finna ersättningsindustri.

Prop. 1980/81:198 10

Förbundel föreslår därför alt etl fraklslöd för foderfisk
från Östersjön införs. Fraklstödet bör enligl förbundel ulgå med minsl 15 öre
per kg. Förbundel har i en senare skrivelse föreslagil 17 öre per kg, dvs. hela
den beräknade fraktkostnaden. Man kan förvänta all avsättningen lill konsumtion
av de mindre storlekarna som fiskas i Östersjön minskar och all en större del
av framlida kvoter måsle användas för foder och oljeframsläll-ning. Enligl förbundel
finns anledning förmoda all marknadslägel för foderfisk kan förbättras och atl
fraklstödet så småningom kan avvecklas.

Jordbmksnämnden har efler samråd nied fiskeristyrelsen avgetl
yttrande över skrivelsen saml bifogat en skrivelse från regleringsföreningen
Svensk fisk, ekonomisk förening.

Jordbruksnämnden finner det moliverat all införa ell
dumpningsförbud eftersom del måsle anses vara angelägel atl de resurser som las
upp ur havet las tillvara. Jordbruksnämnden anser ocksä all del är angeläget
all fiskmjölsfabriken pä Ängholmen kan fortsätta sin verksamhel, inle minst med
tanke på fiskets framtida avsätlningsbehov, då marknadssituationen för konsumlionssill
kan bli besvärlig. Fiskmjölsfabriken baserar sin rå-vamtillförsel praktiskt
taget helt på leveranser av skrapfisk från västkust-fartyg. Skrapfiskfångsler
från fartyg hemmahörande pä ost- och sydkusten avsälts i allt väsenfiigt lill
djurföda m. m. på resp. kuslslräcka.

Enligl nämnden är del svårt all bedöma hur stora
kvantiteter som skulle kunna bli akluella för ell evenluelll fraklslöd vid
införandel av ett dumpningsförbud. Nämnden uppskattar all inslaget av
sill/strömming av de minsta storlekarna ulgör upp emol ca 35 % av de fångster
som las i berörda delar av Östersjön. Det torde emellertid enligt nämnden inte
vara realistiskt alt räkna med alt all fångst av dessa storlekar som förs
iland av västkuslbålar på ostkusten kommer all gå som råvara till Ängholmsfabri-ken.

Om stöd införs bör del enligl jordbruksnämndens mening
tidsbegränsas. Stödet bör enligl nämnden endasi omfalla de fångster som har en direkt
anknytning lill etl dumpningsförbud i Östersjön. Ell riktat fiske efter
foderfisk bör således undantas. Förbud mot riktal fiske efter industrifisk
råder för övrigt i Östersjön. Slöd bör ulgå endasi för den sill/strömming som
fångals i och förts iland vid kusten av Östersjön och som levererats lill
fiskmjölsfabriken på Ängholmen. Systemels tillämpning underiällas av atl endast
en fångslmotlagare är aktuell. Denna skulle lämna de fångslupp-gifter som
Svensk fisk behöver för alt belala ut prisstödet direkt lill stödberätligade
fiskare. Föreningen har under hand accepterat en sådan uppläggning.

Jordbruksnämnden har inte tagil ställning fill frågan om
storleken av ell evenluellt stödbelopp i öre per kg.

I fråga om finansieringen av ell fraklslöd erinrar nämnden
om all enligl de nuvarande av statsmakterna fastställda riktlinjerna är
fiskprisregleringen begränsad till all avse konsumlionsfisk. Därvid har också
i princip

Prop.
1980/81:198 11

gällt
alt stödåtgärder ansetts kunna omfatta endasi sådana fiskslag som belagts med
prisregleringsavgift. För foderfisk utgår ej någon regleringsavgift.

Svensk
fisk är i princip positiv lill all någon form av slöd lämnas lill fiskare för
vissa råvaror som bearbelas av den svenska fiskmjölsfabriken. Fömtsättningar
för elt sådanl stöd bör enligt Svensk fisk vara dels alt slödel maximeras genom
elt tidsbegränsat totalbelopp och genom en maximerad ersättning i öre per kg,
dels atl slödel ges för sill, strömming och skarpsill som erhålls som bifångsler,
dels slulligen att stödel inle sätts så atl handelns och industrins möjligheter
alt erhålla råvara hindras, försvåras eller fördyras.

För
egen del anser jag atl elt fraklslöd för foderfisk från Östersjön i nuvarande
läge är moliveral. Del dumpningsförbud som fiskeristyrelsen avser all införa fr.o.m.
den 1 juli 1981, och som har sin grund i en inlernationell överenskommelse, syflar
lill alt ta tillvara en naturresurs. Det bör dock undvikas atl yrkesfiskel
genom förbudei åsamkas pålagliga ekonomiska förluster.

Jag
anser liksom jordbmksnämnden all slödel endast bör omfalta fångs-ler som har en
direkt anknytning lill dumpningsförbudet av sill/strömming i Östersjön. Stöd
bör således utgå endast för fodersill som ulgör bifängsl vid konsumtionsfiske
och som fångats i och förls iland vid den svenska östersjökusten saml
levererats lill fiskmjölsfabrik på västkusien. Stödel bör lämnas i öre per kg
och ulbelalas av Svensk fisk direkl lill stödberätligade fiskare på samma sätl
som föreningen nu utbetalar de särskilda pristilläggen.

Bidraget
bör enligl min mening ulgå med högst tolv öre per kg. Av jordbmksnämndens
yttrande framgår att den fångslmängd som kan bli aktuell för fraktstöd är svår
att beräkna. Av yttrandet liksom av riksförbundels framställning framgår också
atl det finns skäl atl anta alt behovel av bidrag är temporärt.

Linder
bugdelårel 1981/82 bör bidrag enligt min mening utgå med sammanlagl högsl 1
milj. kr. från förslagsanslaget Bidrag till fiskels rationalisering m. m.
under tionde huvudtiteln. Anslagel bör därför räknas upp med motsvarande
belopp.

Del
ankommer på regeringen eller, efler regeringens bemyndigande, på statens jordbmksnämnd
alt meddela de särskilda föreskrifter som behövs för bidragel. Fråga om bidrag
vid frakt av foderfisk från Östersjön bör prövas av Svensk fisk.

Prop.
1980/81:198 12

3
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att

1.
medge att för liden intill den
I juli 1982 reglering av prisema på fisk m. m. jämte vad därmed hänger samman
samt användningen av medel får ske enligl de gmnder som jag har förordat i det föregående,

2.
godkänna de av mig förordade gmndema
för bidrag vid frakt av foderfisk från Östersjön.

Ärendet
bör behandlas under innevarande riksmöte.

4
Anslagsfrågor för budgetåret 1981/82

TIONDE
HUVUDTITELN E. Fiske

E
8. Bidrag till Fiskets rationalisering m. m.

Riksdagen
har under förevarande mbrik för budgetåret 1981/82 anvisat elt förslagsanslag
av 6 milj. kr. (prop. 1980/81:100 bil. 13 s. 67, JoU 1980/ 81:18, rskr
1980/81:207).

Mol
bakgmnd av vad jag lidigare har anfört om ett fraklslöd för foderfisk från
Östersjön bör under detta anslag tillföras I milj. kr. för detta stöd.

Jag
hemställer all regeringen föreslår riksdagen alt

1.
medge alt under budgetåret
1981/82 statsbidrag beviljas till fiskets rafionalisering med sammanlagl högst
6000000 kr.,

2.
till Bidrug tiU fiskels
rationalisering m. m. för budgetåret 1981/82 utöver redan anvisat
förslagsanslag anvisa ytteriigare I 000000 kr.

E
16. Prisreglerande åtgärder på Fiskets område

1979/80 Utgift

23951769

1980/81 Anslag

1000

1981/82 Förslag

1000

I
det föregående har jag redovisat mina ställningstaganden lill prisregleringen
på fisk under budgetåret 1981/82. Dessa innebär a« regleringen i sin helhet
finansieras med medel ur prisregleringskassan för fisk och ur

Prop.
1980/81:198 13

Svensk
fisks konjutiktumtjämningsfond. Anslaget bör föras upp med 1000 kr. Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
till Prisreglerande åtgärder på fiskets område för budgetåret 1981/82 anvisa
ett förslagsanslag av 1000 kr.

5
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Prop.
1980/81:198 15

Bilagu I

STATFNS
JORDBRUKSN Ä MND 1980-11-19 Dnr 301-1795/80

F Ö RSLAG TILL PRISRFhLERANDE ATG Ä PDFR PA FISKETS 0,iRADE 1 JANUARI - 30 JUNI 1981, M
M

Prop. 1980/81:198 16

INNEH Å LLSF Ö RTECKNING

1
F ö rhandlingsuppdraget

2
F å ngstutvecklingen under 1970-talet

3
N ä mndens utg å ngspunkter

li Inkoirstm å l
och inkomstutveckling

5 Marknadsbed ö mning

6 Finansieringsl ä get

7 Delegationernas f ö rslag

6 F ö rslag till
normpriser m rr, f ö r perioden " januari - 30 juni
1981

8.1 Normpriser

e.2 Normkvantitet

8.3 Pristill ä gg

8.A S ä rskilda medel f ö r ö verskott

8.5 S ä rskilda st ö d å tg ä rder

B.D Kostnaderna f ö r regleringen

9 Be.i:yndi gande

IC Prisreglsrinoen under reglerings å ret 1981/82

Bilaga 1 Fiskarnas inkomstf ö rh å llanden samt j ä mf ö relser med
andra grupper

Bilaga 2 Tabeller utvisande inkomstspridningen

Bilags 3 KonsuTientdelsgationen ang å ende fiskpris- regleringen under f ö rsta halv å ret
1981

Bilaga A Sveriges fiskares riskf ö rbund ang prisregleringar p å fisk under f ö rsta
halv å ret 19B1

Bilaga 5 F ö rsiag till
normpriser f ö r f ö rsta halv å ret 1981

Bilaca 6 Reservation av ledamoten J Eriksson

Prop.
1980/81:198 17

STATENS JORDBRUKSN Ä MND

1980-11-19 Dnr 301-1796/80

Regeringen Jordbruksdepartementet

Statens jordbruksn ä mnd
med f ö rslag till reglering av priserna p å

fisk m m under
perioden 1 januari - 30 ,iuni 1981_________________

6 bilagor

F ö rhandli nqsuppdraget

Regeringen har i beslut den 13 december 1979 uppdragit å l statens jordbruksn ä mnd att efter ö verl ä ggningar med fiskets f ö rhandlingsdelegation
och jordbruksn ä mndens konsumentdelegation avge f ö rslag betr ä ffande
prisregleringen p å fisk under budget å rE*: 1980/81. F ö rslaget
skulle utformas med utg å ngspunkt i de av riksdagen å r 1978 beslutade allm ä nna riktlinjerna f ö r
fiskeripolitiken och riktlinjerna f ö r
prisregleringen p å fisk samt med beaktande av det f ö rslag som framlagts av arbetsgruppen f ö r prisreglering p å
fisk m m. Enligt uppdraget kunde n ä mnden
f ö resl å - om s å befanns l ä mpligt - att de hittills till ä mpade formerna f ö r
prisregleringen ö verg å ngsvas fick till ä mpas l ä ngst tom den 31 decemoer 19S0. 1 enlighet med
beslutet l ä mnade n ä mnden i skrivelse till regeringen den 27 februari
1980 f ö rslag till prisreglerande å tg ä rder p å fiskets omr å de
f ö r perioden 1 juli - 31 december
1980. F ö rslaget innebar en f ö rl ä ngning av dittills
till ä mpade former f ö r regleringen och att till ä mpningen av normprissystemet fick anst å i avvaktan p å
ytterligare ö verl ä ggningar mellan parterna avseende tiden efter den 31 December 1980.

Ö verl ä ggningarna har p å g å tt vid fem tillf ä llen
under tiden 2 september - 7 november 1980. Underlag f ö r ö verl ä ggningarna har tagits fvatv i en s ä rskild f ö rhandlingsberedning med experter fr å n jordbruksn ä mnden,
konsumentdelegationen, fiskets f ö rhandlingsdelegation
och reqleririgs-fbreningen Svensk fisk. Parterna har under ö verl ä ggningarna
framlagt olika bud som f ö r tiden 1,''1 - 30/6 1980 ber ä knades kosta ca 20 milj kr enligt
konsumentdelegationens bud resp 75 milj kr enliqt budet fr å n fiskets f ö rhandlinqsoelegation.
D å det konstaterades vid ö verl ä ggningarna
att parterna ej var beredda att v ä sentligt
modifiera n ä mnda bud besl ö t n ä mnden l ä gga ett eget forslag kostnadsber ä knat till ca 37 milj kr. Detta f ö rslag f ö rkastades
senare av de b å da delegationerna. N ä mnden och delegationerna konstaterade i detta l ä qe att m ö jligheten
till en uppg ö relse ej f ö rel å g och att
fortsatta ö verl ä ggningar inte var meningsfyllda,

Dot f ö rslag betr ä ffande normpriser och normkvantiteter m m f ö r perioden 1 janjari - 30 juni 1981 som n ä mnden h ä rmed
ö verl ä mnar har s ä ledes inte bitr ä tts vare sig av fiskets f ö rhandlingsdelegation eller n ä mndens konsumentdelegation.

H ä r uteslutna.

2 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 198

Prop.
1980/81:198 18

2. F å nqstutvecklinqen under 197D-talet

Sillfisket

I b ö rjan av 1970-talet befann sig
sillfisket p å v ä stkusten i en strukturkris. De nyetableringar som skedde under 1950-
och 1960-talen, med sikte p å framf ö r allt direktlandningar av sill i utlandet, hade
dock till stor del avvecklats p å grund av
sviktande l ö nsamhet. Linder å ren 1973 - IU steg
sillpriserna och fiskets ekonomi f ö rb ä ttrades. Beroendet av export av sill genom direktlandningar
hade minskat men var ä nnu 1974 betvdande med en andei p å l"i>. Mot
slutet av å r 1974 sj ö nk priserna p å
flertalet fiskslag och en ny fiskekris uppkom. S ä rskilda statliga st ö d å tg ä rder inf ö rdes d ä rf ö r bl a i form av pristill ä gg. Krisen blev dock t ä mligen kortvarig och f ö rbyttes
redan mot slutet av 1976 i en utpr ä glac
h ö gkonjunktur som fortsatte innemot
decenniets slut.

P å de ö vriga kuststr ä ckorns synes etableringarna inom
fisket under 1930- och 196C-talen inte ha ö kat
n ä mnv ä rt utan snarare minskat. F å ngsterna
f ö rblev n ä mligen relativt of ö r ä ndrade å r fr å n å r. Framf ö r
allt f ö rs ö rjde man hemmamarknaden med f ä rsk
och i viss m å n beredd fisk. Den konjunkturella p å verkan, styrd av utbuds- och efterfr å ge-f ö rh å llandena utomlands, var d ä rf ö r begr ä nsad. Linder 1970-talet har dock denna bild ä ndrats genom att sillfisket har ö kat. Pa s å v ä l ost- som sydkusten var man vid utg å ngen av 1970-talet betydligt mer beroende av att
kunna avs ä tta sillen'str ö mmingen utomlands ä n man var vid b ö rjan av decenniet.

Minskningen av v ä stkustfiskarnas
sillf å ngster fortsatte fram till 1974-75
d å ca 35 000 ton per å r f å ngades.
Linder p å verkan av den starka prisuppg å ngen ö kade h ä refter f å ngsterna.
Hot slutet av decenniet uppgick v ä stkust
fiskarnas f å ngstm ä ngd till 65 000 ton ( å r 1979vilket ö versteg 1970 å rs f å ngst med 5 QQQ
ton.

De ö kade f å ngsterna av sill p å samtliga kuststr ä ckor har delvis kunnat ske genom
att fiskeinriktningen ä ndrats samr att fisket fortg å ende har rationaliserats genom bl a f ö rb ä ttrad f å ngstteknik hos etablerade fiskef ö retag. Ä ven
nyetableringar har kommit till st å nd.

Att sillfisket i Sverige p å nytt ö kade starkt mot slutet av 1970-talet
beror fr ä mst p å att prisutvecklingen internationellt var gynnsam till f ö ljd av f ö rst
starka begr ä nsningar och senare formellt stopp
f ö r sillfiske i Mordsj ö n.

Ett ö kat utbud av sill p å europamarknaden fr å n bl a Canada tillsammans med ö kat
intresse f ö r andra fiskslag som ers ä tter sill har under senaste å ret medf ö rt
fallande sillpriser. Med det ö kade
utlandsberoende som skett inom svenskt fiske under 1970-talet kan den l ä gre internationella prisniv å n f ö r sill bed ö mas leda till sv å rxgheter
f ö r svenskt sillfiske. Sill f å ngsterna uopgick å ren
1975-76 till ca 80 000 ton och ö kade till
122 000 ton å r 1979. V ä rdet av sill f å ngsterna
upogick å r 1979 till 230 Mkr, vilket motsvarar
53? ö av hela f å ngstv ä rdet n ä mnda å r. F å ngstkvantiteten sill motsvarar 64?i av den totala f å ngstm ä ngden fisk p å 191 000 ton.

Prop. 1980/81:198 19

ö vrigt
fiske

Andra viktigare fisken ä r
fiske efter torskfisk, r ä ka och foderfisk. F å ngstutvecklingen f ö r s ä rskilt torskfisk och foderfisk har visst
samband med utvecklingen av sillfisket, eftersom samma fartygs-best å nd i viss m å n
anv ä nds.

Foderfiskf å ngsterna
uppgick till mer ä n 100 000 ton i b ö rjan av decenniet men sj ö nk sedan kraftigt. Ar 1979 fiskades endast 27 000
ton foderfisk. En uppg å ng kan noteras under 19BQ.

Fisket efter torskfisk har varierat under 1970-talet. Den
l ä gsta f å ngsten noteras f ö r
å r 1978 d ä mindre ä n
20 000 ton f å ngades. Under 1979 och 1980 har
dock skett kraftiga ö kningar av f å ngsterna som dock till betydande del fick
exporteras. Enligt planer skall i framtiden en betydligt st ö rre del av torskf å ngsterna
ä n hittills kunna tas omhand inom
landet f ö r beredning till fryst torskfil é .

Fisket efter r ä ka
uppgick i b ö rjan av decenniet till 2 500 ä 3 000 ton per å r.
De sista å ren p å 1970-taiet hade f å ngsterna
sjunkit till under 2 000 ton per å r.

3. N ä mndens utg å ngspunkter

N ä mnden har vid utformningen av aitt
f ö rslag som utg å ngspunkt haft de allm ä nna fiskeripolitiska m å l som riksdanen
uppst ä llt (prop 1977/7fi:112, JoU
1977/78:23, rskr 1977/78:272). Dessa omfattar ett inkomstm å l, ett konsumentpolitiskt m å l, ett produktionsm å l, ett effektivitetskrav och ett regionalpolitiskt m å l.

Inkomstm å let, som i
propositionen inte n ä rmare preciserats, inneb ä r att med statliga insatser skall efterstr ä vas s å dana villkor
f ö r fisket att de som ä r sysselsatta i ett rationellt bedrivet yrkesfiske
kan uppn å en med j ä mf ö rbara grupper
likv ä rdig ekonomisk och social standard.
Enligt propositionen inneb ä r inkomstm å let sj ä lvfallet
inte n å gon inkomstgaranti f ö r enskilda fiskare eiler fiskef ö retag.

Det konsumentpolitiska m å let inneb ä r att konsumenterna har en sj ä lvklar r ä tt
att st ä lla krav p å tillg å ng
till fisk av god kvalitet till rimliga priser.

Produktionsm å let
innebar att inom de f å ngstkvoter som svenska fiskare har
tillg ä ng till - och vilka ytterst begr ä nsar f å ngstens
storlek - skall en l ö nsam och stabil avs ä ttning vara avg ö rande
f ö r f å ngstens omfattning. Fiskets inriktning skall s å l å ngt som m ö jligt anpassas till efterfr å gan p å fisk mom
landet s å att god balans uppn å s mellan tillg å ng
och efterfr å gan.

Vad g ä ller effektivitetskravet f ö ruts ä tter
propositionen att fiskerin ä ringen arbetar s å effektivt och rationellt som m ö jligt. Endast genom en fortl ö pande effektivisering av n ä ringen ä r
det m ö jligt att f ö rena inkomstm å let
med de krav som konsumenterna och samh ä llet
kan st ä lla.

Prop. 1980/81:198 20

Vad slutligen g ä ller
det regionalpolitiska m å let p å pekas i propositionen att vid avv ä gningen
av fiskets omfattning och inriktning h ä nsyn
ocks å m å ste tas till kravet p å syssels ä ttning innm fisket i de kust- och sk ä rg å rdsomr å den d ä r detta
fiske har stor regionalpolitisk betydelse. Genom ett l ä mpligt utformat statligt stod b ö r den i fisket sysselsatta bofasta befolkningen kunna
f å rimliga m ö jligheter till arbete i sin hemort.

Ut ö ver de nyssn ä mnda allm ä nna
fiskeripolitiska m å len m å ste h ä nsyn tas till kostnaderna f ö r regleringen. Dessa blir en konsekvens av f ö reslagna normpriser och bed ö mningen av marknadsutvecklingen.

N ä mnden har vidare utg å tt fr å n att den tekniska
utformningen av prisregleringen p å
fisk under f ö rsta halv å ret 1961 skall ske i enlighet med de grunder som
godk ä nts av statsmaKterne och i ö vrigt n ä rmare
redovisats av arbetsgruppen f ö r normprissystemets
tekniska utformning (DsJo 1979:14).

Som framg å r av det f ö ljande ä r
det inkomst- och prismaterial som framtagits inf ö r ö verl ä ggningarna beh ä ftat med brister. Normprissystemet
har vidare inte pr ö vats i praktiken varf ö r del inte ä r
m ö jligi att f ö rutse eventuella svagheter i systemet. N ä mnoen har d ä rf ö r utg å tt fr å n alt det f ö rslag
som nu framl ä ggs f å r ses soft: elt
provisorium son; inte ä r bindande f ö r framtiden.

Inkomstm å l och inkcmstutvecklino

I riksdaosbeslutet om n\a riktlinjer f ö r fiskeripolitiken (proo 1977/7e:'l12, JoU
1977/76:23, rskr 1977/78:272) finns bland m å ls ä ttningarna ett inkomstm å l f ö r fisket.
Inneb ö rden av oetta m ä l ä r som
tidigare redovisats att man med statliga insatser sk-all efterstr ä va s å dana villkor
f ö r fisket att de som ä r sysselsatta i ett rationellt bedrivet yrkesiiske
kan uppn å en med j ä mf ö rbara grupper
likv ä rdig ekonomisk och social standard.

Vid sina bed ö mningar
av inkomstl ä get inom fisket har n ä mnden haft tillg å ng
till dels deklarationsunders ö kningar om
fiskares inkomster, dels speciella l ö nsamhetsunders ö kningar f ö r
fiskelag. Vad g ä ller inkomstmaterial f ö r andra orupper h ä nvisas
till bilaga 1. N å ora precisa j ä mf ö relser
mellan fiskarnas inkomsler och inkomsterna inorri andra n ä ringar har dock inte kunnal g ö ras eftersom dels tillo ä nglig inkomststatistik endast ger en orov bild av inkomslerna
inom fisket, dels atl j ä mf ö relser med inkomster f ö r andra f ö retagargrupper eller anst ä llda ä r sv å ra att g ö ra
med f ö religgande material.

Inkomsterna inom fisket efter å r 1975 har enligt jordbruksn ä mnden utvecklats myckel gynnsamt. F ö r å r 1979 synes
dock en uppbromsning ha skett och for vissa fiskare en viss nedg å ng i inkomsterna. I stort sett torde fiskets
inkomster under 1979 varit desamma som under 1976. Priserna har visserligen
sjunkit men delis har kompenserats genom ö kade
volymer. Huruvida f å ngstanslr ä ngningarna d ä rvid
ö kat kan ej statistiskt verifieras.

Prop.
1980/81:198 21

Allt inkomstmaterial visar att inkomstspridningen inom
fisket ä r betydande s å v ä l inom som
mellan kuststr ä ckorna. Som exempel kan n ä mnas att den taxerade nettoint ä kten f ö r
samtliga kategorier fiskare å r 1978 f ö r "s ö dra"
ostkusten vid den nedre kvartilen var 15 000 kr och vid den ö vre 43 700 kr. Motsvarande siffror fbr G ö teborgs och Bohus l ä n var 34 800 kr respektive 73 300 kr. N ä mnda olikheter kan f ö rklaras av
skillnader i bl a fiskets struktur.

Jordbruksn ä mnden har
ansett att hel å rsdrivet tr å lfiske b ö r
kunna betraktas som rationellt bedrivet yrkesfiske enligt propositionens anda. Tr å lfisket svarar f ö r
den helt dominerande delen av de f å ngster
som ing å r i den nuvarande prisregleringen.
Av hela fiskark å ren utgjorde å r 1976 tr å lfiskarna
dock knappt h ä lften. Den grova bild som
inkomstmaterialet ger tyder enligt n ä mndens
uDpfattning p å att tr å lfiskarnas inkomsler niv å m ä ssigl h ä vdar sig i f ö rh å llande till andra gruppers. Inom fisket redovisas i
regel de h ö gsta inkomsterna av tr å lfiskare. Ä ven
inom tr å lfisket f ö rekommer emellertid betydande inkomstskillnader, vilket
framg å r av bilaga 2.

Jordbruksn ä mnden anser
att inkomstmaterialet f ö r fisket ovillkorligen m å ste f ö rb ä ttras. S ä rskilt
angel ä get ä r att den s k l ö nsamhetsenk ä ten som genomf ö rs
av jordtiruksn ä mnden i samarbete med Sveriges fiskares
riksf ö rbund kommande å r kan f å
en betydligt h ö gre svarsfrekvens ä n vad som g ä llt
f ö r de tidigare unders ö kningarna. Vidare b ö r om m ö jligt levnadsstandarden hos
fiskarna belysas ä ven med andra m å tt och medel ä n
med inkomstdeklarationer och l ö nsamhetskalkyler.

I bilaga 1 till denna skrivelse framg å r n ä rmare vilket
inkomst-material som anv ä nts av jordbruksn ä mnden.

b. Marknadsbed ö mning

I Normprissystemet best ä ms
pristill ä ggen och d ä rmed kostnaderna f ö r prisregleringen av skillnaden mellan normpris och marknadspris (avr ä kningspris). Vid en ber ä kning av kostnaderna f ö r normprissystemet f ö r en viss
period spelar s å lunda marknadsbed ö mningen'en v ä sentlig
roll.

Som underlag f ö r
bed ö mning av kostnaderna har framtagits
prisstatistik genom bearbetning av avr ä kningsnotor
fr ä n st ö rre f ö rslahandsmollagare fram tom juni m å nad 1980. D å
emellertid avr ä kningssyslemet d ä refter f ä r ä ndrats f ö religger
viss os ä kerhet om hur det nya systemet
kommer att å terspeglas i avr ä kningspriset till fiskaren.

Sillpriserna p å verkades
framf ö r allt av den bristsituation som
uppstod utomlands i och med att fisket i Nordsj ö n f ö rst starkt begr ä nsades och sedan i det n ä rmaste upph ö rt.
De h ö ga sillpriserna och bristen p å sill medf ö rde
att konsumtionen inriktades mot andra fiskslaa. Denna utveckling som
fortfarande p å g å r, har i sin tur medf ö rt fallande
sillpriser. En annan f ö rklaring till prisnedg å ngen p å
sill ä r alt Canada har exporterat mycket
betydande kvantiteter sill till den europeiska marknaden. Genom att ö ver tv å
tredjedelar av den svenskf å ngade sillen
exporteras best ä mmer i h ö g grad den internationella marknaden priserna ä ven till svenska fiskare.

Torskpriserna har ö kat
under senare delen av 1970-talet. De ä r
bl a beroende av priserna for frysta torskfil é er p å den internationella marknaden. H ä rvid har USA mycket stor betydelse f ö r prisbildningen. Liksom f ö r sill har tillg å ngen
p å torsk minskat i Nordsj ö n och Atlanten. Denna bristsituation har pressat
priserna upp å t men samtidigt har under de
senaste å ren en lageruppbyggnad skett i USA
som verkar d ä mpande p å priserna.

Prop.
1980/81:198 22

Vad g ä ller utvecklingen under f ö rsta halv å ret
1981 torde man å tminstone f ö r svenskt vidkommande kunna r ä kna med n å got
ö kat f å ngstutrymme f ö r sill. Samtidigt kan ett sillfiske
i Nordsj ö n komma att till å tas om ä n
i begr ä nsad utstr ä ckning. Den billiga kanadensiska sillen kommer att
finnas kvar p å den europeiska marknaden samtidigt
som konkurrensen fr ä n andra fiskslag kvarst å r. Mot denna bakgrund har n ä mnden jed ö mt
det som f ö ga troligt att sillpriserna kommer
att å terh ä mtas under f ö rsta halv å ret 1931. Snarast kan en mindre s ä nkning f ö rv ä ntas.

L ä gel p å torskmarknaden bed ö ms d ä remJt som mera stabilt. Visserligen finns en viss
press p å marknaden eftersom lagren anses
vara v ä lfyllda men knappast n å gon producent bed ö ms
kunna producera lill l ä gre priser ä n de nuvarande. Dm marknaderna i V ä steuropa forts ä tter
att vara goda och det viktiga vinterfisket efter torsk bl a i Norge å ter blir d å ligt,
kan m ö jligen en viss uppjustering av
priset bli aktuellt.

6. Finansierinqsl ä qet

Fbr att bestrida kostnaderna fbr minimi- och garantiprisregleringen
m m under perioden 1 juli - 31 december 198Q tillf ö rs f ö reningen Svensk
fisk enligt riksdagens beslut 8,5 milj kr ur prisregleringskassan f ö r fisk. H ä rav
f ä r h ö gsl en milj kr l ä mnas som bidrag till f ö rslahandsmollagare av fisk f ö r att bestrida eng å ngskostnader son: uppkommer i samband med ö verg ä ngen till
del nya prisreglerings-systemet. F ö r
s ä rskilda pristill ä gg under perioden f å r f ö reningen anv ä nda ett totalbelopp av 13,5 milj kr. H ä rav utg å r
10,5 milj kr ur prisregleringskassan fbr fisk och h ö gst tre milj kr ur Svensk fisks konjunkturutj ä mningsfond. F ö r
uts ä ttning av lax och ä l under innevarande budget å r har dessutom anslagits 2,5 miij kr ur prisregi eri
ngskassan.

Prisregleringsavgift uttas f n i princip med K eller motsvarande belopp i ö re per kg, vilket ber ä knas ge en inkomst av ca 32 milj kr per reglerings ä r. R ä nteint ä kterna i prisregleringskassan under andra halv å ret 1980 kan ber ä knas
till ca 2,5 milj kr. Kassans beh å llning
per den 1 januari 1981 ber ä knas till ca 42 milj kr.

Beh å llningen i Svensk fisks
konjunkturutj ä mningsfond uppgick per den 1 juli
1980 till ca 45 milj kr. R ä nteint ä kterna p å
medel innest å ende i fonden ber ä knas till ca tv å
milj kr under andra halv å ret 1980. F ö reningens nettoutgifter f ö r pristill ä ggen
kan ber ä knas till tre milj kr. Kostnaderna
f ö r minimi- och
garantiprisregleringen m m under andra halv å ret
1980 ber ä knas uppg å till ca 6,5 milj kr varigenom tv å milj kr skulle komma att ö verf ö ras till
konjunkturutj ä mningsfonden. Beh å llningen i fonden per den 1 januari 1981 skulle d ä rmed komma att uppg å till ca 46 milj kr.

Den sammanlagda beh å llningen
i jordbruksn ä mndens prisregleringskassa f ö r fisk och Svensk fisks konjunkturutj ä mningsfond kan d ä rmed
ber ä knas till omkring 88 milj kr per
den 1 januari 1981.

Prop. 1980/81:198 23

Delegntionern.ns f ö rslag

Jordl)ruksn.!jmndcnG konsumentdelegation och fiskets f ö rhandlinqjdcle-gation har under ö verl ä ggningarna
inf ö r jordt)ruki;n ä randen var fur sin lagt from f ö rslag till prisregleringens genomf ö rande under f ö rr-ta
halv å ret 1981. Forslagen skiljer sig
starkt ä t s å v ä l betr ä ffande avv ä gningen
av normpriser som i fr ä ga om normprissystemets tekniska utformni.ng
m m.

En sammanfattning av delegationernas slutliga f ö rslag vid ö verl ä ggningarna redovisas i det f ö ljande. Delegationernas detaljerade f ö rslog framg å r
av bilagorna 3 och 4.

Konsumentdelegationen har f ö r sin del ansett att det tillg ä ngliga
inkcmstnaterialet inle ger en tillfredsst ä llands
grund f ö r tilll ä mpning av det nya normprissystemet. Delegationen har
bl a pekat p å de strukturella obalanser som r å der inom n ä ringen
och som yttci'-ligare har f ö rst ä rkts under 1978 och 1979. Konsumentdelegationen har
ansett att de genomsnittsoriser som q ä llde
under f ö rsta halv å ret 1980 inkl de statliga pristilJJiggen per den 1.7.19R0,
efter uppr ä kning for kastnadsutvecklinqcn
under den senast k ä nda Eeym å n;:clors-perioden, b ö r kunna g ä lla som normpriser f ö rsta halv å ret
19B1.

F ö r EJ ll/str ä ~niin,-j h::r delc.grtioncn g.-idtagit normkvantiteter.
~2 500 ton. vilket p å hel å r:!,liis motsvarar
ca 85 000 tor,. For tor;.;; :-j:=;-slf.E e-! ncr-Kv-f t::t av i6 "IO ten, :;.ctEv-,5r--:&
l2 25 OC;: trr • >- hel = r. ■.■orniKvar.ctc-ter, oor
f ö rdelas procanluellt liko oxanc fiskefartygen.

Pristill ä gg f ö resl ä s utg å med 75fi av skillnaden mellan nornris och j ä .Tif ö rsisEDris. Cncast
kv;;ntiteter s?.jd= t;.ll pinct "iCstE:. y; e £ i;ail kur.n ö erh å lla pr.still ä jg l ö pEncE unoi:.-
aret. ."rLsqEr: r::' :.;'!."■ till ä ga f ö r ö verskott incm nor;nkvantitelen skall kunna tas uEp :.e ö verl ä ggningar efter å rets
slut. Ö verskott f å r inle ing å
vic Li-r ä kni.ng av jamf ö relsepris.

F ö r ö vriga st ö d å tg ä rder f ö resl å s ett totalbelopp
p å ca 1.9 milj kr. Inom n ä mnda belopp skail st ö d å tg ä rder f ö r s ö tvnttensfisk, .-ijkrill-fiskct och ö verskottskvanliteter
finansieras. F ö r ö verskotl?.;va.>ti-teter f å r
d ä rvid disponeras h ö gst 1,5 milj kr. Kostnaderna f ö r Sventik fisks administration och marknodsfr ä .Tijande å tg ä rder tillkoncier.

Enligt delegationens ber ä kningar bed ö rris kostnaden f ö r f ö rslaget uppg å till 23,4 milj kr, varav kostnarion f ö r pristill ä gg
skulle med utg å ngspunkt i jordbruksn ä mndens marknadsbedcTining utg ö ra 21,5 milj kr. 1 beloppet ing ä r inte kostnad f ö r
Sven. ö k fisks administration (2,5 milj).
Finansieringen av regleringen kan enligt delegatio.-iEn ske utan ytterligare h ö jning av prisregleringsavgiften p å f is!c Enner budget å ret 1960/81. Eri s å dan h ö jning anser delegationen ol ä mplig ur konsument- och handelspolitisk synpunkt. F ö rlsaget inneb ä r
att fonderade medel beh ö ver tas i anspr å k i storleksordningen 5-(; milj kr. H ä rtill kommer att r ä nteint ä ker p å omkring 2 milj kr tas i anspr å k.

Delegationen har f ö rutsatt
att normprissystemets detaljer skail kun.-ii ompr ö vas allt eftersom erfarenhet av systemet vinns.

1) Det bud som h ä r
redovisas framlades efter det att jordbruk3nri'nriden lagt sitt bud men under ö verl ä ggningarnas
g ä ng. Det bud konsurierit-delegationen
framf ö rde innan n ä mnden l ä mnnde
sitt kompromissf ö rslag kan kostnaC ö bcr ä knas till ca
20 milj kr (inkl kostnad for SvenElc Fisks administration o dyl).

Prop. 1980/81:198 24

Fiskets f ö rhandlinosdeleqation
har med hj ä lp av kalkylmodeller r ä knat fram de priser som man framlagt i sitt bud. De framr ä knade priserna ans å gs ge fiskarna en inkomstniv å
j ä mf ö rbar med den genomsnittliga industriarbetarens. Sorr utg å ngsniv å
f ö r priser och inkomster har
delegationen valt ä r 1976. N ä mnda ä r ans å gs sillfiskarnas inkomster vara acceptabla medan f ö r andra grupper av fiskare en inkomsteftersl ä pning med omkring 20 ° ; ans å gs f ö religga. F ö r n ä mnda grupper har d ä rf ö r elt inkomstlyft med ca 20?o gjorts. H ä refter har inkomsterna skrivits fram t o m å r 1980 med samma inkomst ö kning som skett f ö r
den genomsnittliga industriarbetaren 1978-1980. Eftersom kostnaderna i fisket
samtidigt har ö kat, har fiskpriserna justerats upp
ä ven med h ä nsyn h ä rtill.

Normkvantileten f ö r
sill har f ö reslagits till 45 000 ton,
motsvarande ca 90 000 lon f ö r etl helt å r. Ö» 'erskott
som uppst å r och som ryms inom normkvanliteten
skall l ö pande under å ret kunna erh å lla
pristill ä gg. Vid ber ä kningarna av j ä mf ö relsepris skall ä ven
ö verskott inom normkvantiteten v ä gas in. Som pristill ä gg f ö resl å s 75? ö av skillnaden mellan normpris och
j ä mf ö relsepris. F ö rdelningen av normkvantiteten
skall ske enligt principen kvantitet per man och vecka.

F ö r ö vriga st ö d å tg ä rder f ö resl å s ett totalbelopp
p å 3,1 milj kr. Desssi st ö d å tg ä rder ä r pristill ä gg pa s ö tvallensfisk
och r å r ä ka, pris-utj ä mningsEidrag f ö r frvst torskfil é ,
regionalt frakt=;tod, fraklbi-drac tili foderfisk samt bidrag till Sveriges
fiskares riksf ö rbund f ö r att t ä cka
f ö rbundets kostnader for pris ö verl ä ggningarna.
H ä rtill kommer kostnad f ö r Svensk fisks administration m m. Enligt fiskels marknadsoed ö mning anses kostnaden fbr oristill ä gg bli 64 milj kr. Totalkostnaden enligt fiskets s ä ll alt r ä kna
uppg å r lill ca 70 milj kr.

Eftersom delegationernas s ä tt att ber ä kna f ö rslaoens koslnader grundar sig p ä
bl a olika marknadsbed ö mningar g ö r n ä mnden f ö ljande f ö rtydliganden.

Konsumentdelegationens bud har ber ä knats p å
grundval av den marknadsbed ö mning soni n ä mnden st å r
for medan fiskets bud utg å r fr å n en n å got mer optimistisk marknadsbed ö mning an n ä mndens.
Enligt n ä mndens ber ä kningar kostar d ä rf ö r fiskets bud totalt ca 75 milj kr varav f ö r pristill ä gg
69 milj kr. Vid n ä mndens kostnadsber ä kningar av fiskels bud hat- det emellertid varit n ö dv ä ndigt all bortse fr å n den kostnads ö kning
som fiskels f ö rslag att ber ä kna j ä mf ö relsepriset inneb ä r.
Som nyss n ä mnts anser fisket att ä ven ö verskott
skall ing å vid ber ä kning av j ä mf ö relsepris.

1) Det bud som h ä r
redovisas f ö rel å g n ä r jordbruksn ä mnden hade att ta st ä llning till delegationernas bud. Det har p å n å gra punkter modifierats
i bilaga 4.

Prop.
1980/81:198 25

B. F ö rslag till normnriscr m m f ö r perioden 1 janunri - 30 juni 1981

8.1 Normpriser

Som inledningsvis anf ö rts
har jordbruksn ä mnden vid utformninqen av f ö rslaget till normpriser som utg å ngspunkt haft statsmakternas beslut r ö rande de allm ä nna
m å len f ö r fiskeripolitiken. Det inkomstmaterial som g å tt att f å
fram inf ö r ö verl ä ggningorna ä r som tidigare p å pekats
av den beskaffenheten att det inte till å ter
att n å gra preciserade slutsatser dras
betr ä ffande inkomstl ä get f ö r fiskarna j ä mf ö rt med andra
grupper. Vid sidan av inkomstm ä lel m å ste vidare beaktas de ö vriga m å len f ö r fiskeripolitiken. Moi bakgrund nv den inkoriistniv å som f ö relegat
under 1979 och med h ä nsynstagande till ö vriga m å l
har n ä mnden ansett att soni utg å ngspunkt f ö r
normpiiser f ö r f ö rsta halv å ret 1961 kan tas de genomsnittliga avr ä kninqspriSErn: p å
fisk som q ä llde f ö r ianuari - oktober 1979". lill dessa priser hnr lagts d å
utg å ende s ä rskilda pristill ä gg
f ö r annan fisk ä n sill modDri vad g ä ller sill, ett p å slag gjorts med ett n å got mindre tielopn. De s å framtagna priserna har d ä refter ber ä knats
i;pp med h ä nsyn till k.nd kostnadsutveckling
(december 1979 - juni 1980).

Av irikamstmnttrialet frymg å r att J nkuirElspri dningen bl;;na f:skn,"-.ri ä r mycket st.or. N ä mnoen
har d ä rf ö r i sitt r~rEJag till ncrriErjser s ä rEkjlt
r.Tkn,'jl, unp n.ErrvipriEet p å den ;y.iT,:iTC siileri .E.-:r-.t :. å kck-r ä kn
f.jr alt d ä rmic mcjiigg ö ra en viSE inkomctrcr=.t.-:rK-n;ncj fiir berordp fiskararupper.
ä mnasn f ö rklarade sin i detlE sa-rir.anii-r g beredd att med
parterna diskutera vissa omdisponeringar i si ut bud till f ö rm å n f ö r s ä rskilda
grupper inom fisket.

De av n ä ;"naen f ö resjriana norinnriserns samt e- j'-i " ö re' el' -;le j?
.""■-■... deieEationernas f ö rslag och qenon-sr-ittl.-.-t ot ö EtElEr, svr-iK;-.:' ;.-■ .-; . till fiskare
under 1979 å terfinns i bilaga 5.

8.2 Normkvantitet

Enligt statsmakternas beslut skall norn,kvantitet faststEliss
i syfte atl hindra att prisst ö det leder
till en allf ö r stor ö knii;-; hi fisket
efter vissa fiskslag nch d ä rmed till icks ö nsKvarria ovpESkott av konsumtionsfl sk som inte kan
tas till var? som m ä nniEKofcdn. Noriiikvantitet skall
dock inte fastst ä llas s å sn ä vt att don inle
t ä cker de norn'nla variationerna i fir.ket.
Det unocrstrvks ä ven atl norriki.' £ i.ntiteten inte innebar n ä gori begr ä nsning
i fisket utan cnd:-:.-:_ anger f ö r vilken
kvantitet priEsc ö d kan utg å .

De fiskslag f ö r
vir.;a norrnkvnti teter i f ö rsta hand ä r aktuall,' ar sill/st roiTimj.ng och torsk. Vad f ö rst g ä ller sill/str ö .Timinn t\zT f å ngsterna ö kat
myckel kraftigt c.-e se.'-.;(Ete ä ran.
Prelirnin.irt u,..;..u; k f å ngsten 1979
till drygl 122 000 lon varav dock ca 16 DuO ton d.iiEKi landades i utlandel och
knappt 7 000 ton utgjorde ö verskott s;):n,

1) Det slatistiska prismaterial som fanns tillg ä naligt vid d:-:l ur-spru.-igliga utform.onrjet av n ä i.indens oud, vilket legal till grunj fn det nu framlagaa
f ö rslaget, omfattade endast perioden
januari -oktober 1979.

Prop.
1980/81:198 26

ö vertagits
av Svensk fisk. Av i Sverige ilandf ö rd
sill kunde s ä ledes p å den svenska marknaden samt p å exportmarknaden avs ä ttas till l ä gst g ä llande minimipris sammanlagt knappt 100 000 ton sill/ str ö mming. Enligt fiskeristyrelsens l å ngsiktsplan f ö r
yrkesfisket r ä knar man med att vid nuvarande
totala f å ngstuttag (ca 120 000 ton) storleken av de ol ö nsamma f å ngstuttagen
skulle komma att uppq å till ca 40 - 50 OQO ton i mitten
av 1980-talet, dvs f å ngsterna av sill/str ö mming skulle beh ö va
begr ä nsas till ca 70 ä 80 000 ton (inkl utlandslandningar).

Ä ven
f å ngsterna av torsk har ö kat relativt kraftigt de senaste å ren. 1979 ä rs
f å ngst uppgick till drygt 23 000 ton
medan f å ngsten enbarl under f ö rsta halv å ret
1980 uppgick till knappt 22 000 lon. H ä rav
utgjorde dock ca 4 800 ton ö verskott som
ö vertagils av Svensk fisk medan
ungef ä r 5 000 ton exporterades. P å den svenska marknaden kunde s å ledes avs ä ttas
endast drygt 12 000 ton.

N ä mnden f ö resl å r att
normkvantiteter f ö r f ö rsta halv å ret 19E1 fastst ä lls endasi f ö r
sill/str ö mming och torsk. Normkvantiteten f ö r sill/str ö mming
b ö r s ä ttas till 42 500 lon, vilkel per hel å r motsvarar B5 000 ton och f ö r
torsk till 20 000 ton, vilket per hel å r
motsvarar en normkvanlitet p å ca 30 000
ton.

F ö rdelningen av normkvanliteten bor t
\' ske enligl principen man cch vecka. Denna f ö rdelningsmetodik b ö r dock kunna
omprovas senare.

8.3 pristill ä gg

Normprissystemet inneb ä r
alt on. marknadspriset till fiskaren understiger normnriset ett pristill ä gg skall utg å .
Delta skall dock inte motsvara hela skillnaden mellan marknadspris (j ä mf ö relsepris)
och normpris. Storleken av den andel av skillnaden mellan normpris och j ä mf ö relsepris
som skall utg ä i pristill ä gg skall enligt statsmakternas beslut tas upp vid ö verl ä ggningarna mellan
parterna.

N ä mnden f ö resl å r att
pristill ä gg utg å r i princip med 75% av
skillnaden mellan normpris och j ä mf ö relsepris. J ä mf ö relsepriset utg ö r
en sammanv ä gning av priser f ö r hela landet f ö r
resp normoris-grupp. Underlaget f ö r
j ä mf ö relsepris skall normalt utg ö ras
av avr ä kningspriserna f ö r de kvantiteter som s å lts till minst l ä gstapris.

I enlighet med statsmakternas beslut (prop 1979/80:169)
skall pristill ä gg l ö pande utg å endast f ö r de kvantiteter som s å lts till minsl l ä gstapris. Fr å gan om prisst ö d
f ö r s å dant ö verskott som kan f ö religga inom den totala normkvanliteten liksom i fr å ga om fiskslag utan normkvantitet f å r tas upp vid ö verl ä ggningarna mellan parterna efter reglenngs å rets utg å ng.

8.4 S ä rskilda medel_f ö r ö verskott

I normprissystemet ges st ö det till fisket genom fastst ä llandet
av normpriser och normkvantiteter. De kvantiteter som inte kan s ä ljas till minst l ä gstapris
skall ö vertas av Svensk fisk till ett av f ö reningen fastst ä llt
ö verskottspris. Niv å n f ö r detta avg ö rs ytterst

Prop. 1980/81:198 27

av de medel som Svensk fisk disponerar f ö r denna verksamhet, dvs i f ö rsta hand de marknadsint ä kter som inflyter fr å n f ö rs ä ljningen av till f ö reningen ö verl ä mnade kvantiteter.
Hed h ä nsyn till att ö verskottspriset, n ä r f ö reningens koslnader f ö r transport etc fr å ndragits, sannolikt blir ganska l å gt,
f ö resl ä r n ä mnden att Svensk fisk f å r disponera ytterligare 2,5 milj kr f ö r detta ä ndam å l.

.5 S ä rskilda_st ö d å tg ä rder

Enligt statsmakternas beslut skall prisregleringen enligt normprissystemet
i princip omfatta viktigare slag av saltvattcnsfisk som f ö rs i land i Sverige och s ä ljs till svensk f ö rslahandsmollagare
f ö r konsumtioos ä ndam ä l.
Jordbruksn ä mndens f ö rslag till normpriser omfattar samtliga fiskslag
utom makrill som f n ä r minimiprisreglerad samt d ä rut ö ver kokr ä ka. Det inneb ä r
att, f ö rutom fisk som av svenska fiskare direktlandas
utomlands, ä ven s ö tvallensfisk och olika slag av makrill, ligger utanf ö r systemet. N ä mnden
f ö resl å r att nuvarande st ö d f ö r dessa fiskslag i form av s ä rskilt pristill ä gg
f ä r utg å ä ven fr å n den 1 januari 1981. De pristill ä gg som g ä llde
den 1 januari 1980 b ö r d ä rvid r ä knas upp med 70?i. F ö r makrill f ö ruts ä tts att Svensk fisk skall kunna fastst ä lla l ä gsta- och ö verskottspriser. De s ä rskilda reqler som tijl ä mpats f ö r ö vertagande
av s k ringnotsmakrill b ö r likaledes g ä lla.

Enligt nu g ä llande
prisreglering till ä mpas vid sidan av minimi- och garanliprissystemet
och ut ö ver de s ä rskilda pristill ä ggen
olika former av st ö d, n ä mligen prisutj ä mningsbidrag f ö r frysta fiskfil é er,
regionalt fraktst ö d p å ostkusten samt ett s ä rskilt st ö d till r å r ä ka.

Vad f ö rst g ä ller st ö det till r å r ä ka, som per
den 1 juli 1960 utgick med 1:35 kr per kg, har n ä mnden vid utformningen av sitt f ö rslaq
till normpris f ö r kokr ä ka tagit h ä nsyn
till detta st ö d. S å ledes har till det enligt ovan n ä mnda
principen utr ä knade normpriset f ö r kok-r ä ka
lagts 1:35 kr per kg. I det f ö reslagna
normpriset f ö r kokr ä ka ing å r
s å ledes ä ven st ö det
f ö r r å r ä ka.

Vad g ä ller de tv å ö vriga st ö dformerna - prisutj ä mningsbidrag f ö r djupfrysta torskfil é er och regionalt fraktst ö d p å ostkusten -
ä r normprissystemet s å utformat att dessa st ö dformer ers ä tts av pristill ä ggen. N å got
s ä rskilt belopp skulle s å ledes inte beh ö vs
ansl å s f ö r dessa st ö d å tg ä rder.

N ä mnden ä r medveten om att i normprissystemet problem kan
uppst å under ig å ngs ä tlningsskedet,
som inte kunnat f ö rutses vid ö verl ä ggningarna.
F ö r att systemet inte skall drabbas
av of ö rutsedda sv å righeter synes det ä ndam å lsenligt att Svensk fisk vid behov
och efter bemyndigande av jordbruksn ä mnden
skall kunna genomf ö ra tillf ä lliga st ö d å tg ä rder.

Svensk fisk b ö r
f ö r fortsatta pristill ä gg f ö r s ö tvattensfisk och makrill samt f ö r eventuella ö vriga
st ö d å tg ä rder under f ö rsta halv å ret
1981 f å disponera h ö gst en milj kr.

Prop.
1980/81:198 28

8.6 Kostnaderna f ö r
regleringen

Mot bakgrund av den av jordbruksn ä mnden gjorda marknadsbed ö mningen (se avsnitt 5) och de av n ä mnden f ö reslagna
normpriserna och norm-kvantiteterna kan kostnaderna f ö r pristill ä ggen
under f ö rsta halv å ret 1981 ber ä knas
uppg å till ca 31 milj kr. H ä rtill kommer de medel som f ö resl ä s st ä llas till f ö rfogande
f ö r Svensk fisk f ö r att sl ö dja
ö verskottspriserna - 2,5 milj kr -
och f ö r s ä rskilda st ö d å tg ä rder - en milj kr - samt vidare
kostnader f ö r Svensk fisks administration m m -
2,5 milj kr. Den sammanlagda koslnaden f ö r
prisregleringsverksamheten under f ö rsta
halv å ret 1981 ber ä knas s å lunda
till ca 37 milj kr.

N ä mnden f ö resl å r att
kostnaderna f ö r Svensk fisks administration m m 1
huvudsak f å r t ä ckas ganom de r ä nteint ä kter som uppkommer hos f ö reningen eller konjunklurutj ä mninnsfcnden. 1 den m ä n dessa medel inle r ä cker till b ö r erforderligt medelsbehov t ä ckas genom uttag ur fonden.

Som framg å r av avsnitt
6 ber ä knas med nuvarande storlek av prisregleringsavgiften
int ä kterna uppg å lill ca 16 milj kr per halv å r medan r ä nteint ä kterna p å
medel innest å ende i prisregleringskassan ber ä knas till 2,5 milj kr per halv å r. Hot bakgrund h ä rav
f ö resl å r n ä mnden atl prisreqleringsavgiflen p å fisk h ö js
med 2 procentenheter till i ° i! eller motsvsrande belopp i ö re
per kg fr å n oen 1 Januari 1961. Int ä kterna skulle h ä rmed
ö ka med å tta milj kr till 24 milj kr f ö r f ö rsta halv å ret 1931. F ö r
atl bestrida de ber ä knade kostnaderna f ö r prisregleringen b ö r dessutom kunna disponeras sex milj kr fr å n pr;'s-reqleringskassan f ö r fisk och tv å
milj kr fr å n Svensk fisks konjunktur-utj ä mningsfona.

Finansieringen av pristill ä ggen och de meoel son f ö resl å s tillf ö ras
Svensk fisk f ö r olika st ö d å tg ä rder, o v s sammanlagt 34,5 milj kr, skulle d ä rmed ske p å
f ö ljande s ä tt:

Prisregleringsavgifter 24,0 milj kr

R ä ntor till prisregleringskassan
2,5 "

Medel ur prisregleringskassan 6,0 "

Medel ur konjunkturutj ä mnings

fonden 2,0 '■

34,5 milj kr

I den m å n de medel
som p å angivet s ä tt kommer att st å
till f ö reningens f ö rfogande f ö r
att t ä cka kostnaderna f ö r prisregleringen under perioden 1 januari - 30
juni 1981 inte r ä cker lill b ö r f ö reningen vid
of ö rutsedda behov f å ta i anspr å k
medel ur konjunkturutj ä mningsfonden intill h ö gst en fj ä rdedel
av fondens beh å llning. N ä mnden b ö r
f å medge att mer ä n en fj ä rdedel
f ö rbrukas. I likhet med vad som redan
g ä ller b ö r fondens beh å llning
inle ulan regeringens s ä rskilda medgi-vande f å understiga 20 milj kr.

Prop.
1980/81:198 29

9. Bemvndiganden

Under h ä nvisning
till vad som nu anf ö rts anh å ller n ä mnden
att f å handl ä gga prisregleringen p å fisk under
f ö rsta halv å ret 1981 i enlighet med vad ovan f ö reslagits. Detta inneb ä r s å ledes att normprissystemet skall b ö rja till ä mpas
fr o m den 1 januari 1981. N ä mnden anh å ller vidare om att regeringen fastst ä ller de av n ä mnden
f ö reslagna normpriserna och normkvantitelerna.

Mot bakgrund av det av n ä mnden redovisade behovet av inkomstf ö rst ä rkning av regleringsmedel i samband
med inf ö randel av normprissystemet f ö resl å s en h ö jning av prisregleringsavgiften fr ä n fyra till sex procent vilket kan ber ä knas medf ö ra
en inkomstf ö rst ä rkning av ca 16 milj kr per å r.
Prisregleringsavgift p ä svenskf å ngad och importerad fisk b ö r s å ledes f å uttas med i princip h ö gst sex procent av ink ö pspriset
eller importv ä rdet eller till belopp som i stort
sett svarar mot procentavgiften.

N ä mnden anh å ller om bemyndigande att p ä de grunder som ovan f ö reslagits besluta om att utbetala medel ur prisregleringskassan f ö r fisk samt medge att h ö gst tv å
milj kr ur Svensk fisks konjunktur-utj ä mningsfond
f å r anv ä ndas f ö r alt bestrida kostnaderna f ö r fisk-prisreqleringen under f ö rsta halv å ret
1981. N ä mnden b ö r ä ven f å meddela n ä rmare
best ä mmelser om pristill ä ggen och hur utbetalning av pristill ä ggen skall ske.

10. Prisregleringen under reglerings ä ret 1981/82

ö verl ä ggningar r ö rande
prisregleringen o é fisk f ö r reglerings ä ret 1981/82 bords normalt ha inletts under januari m å nad 1981 och vara avslutade f ö re februari m å nads
utg å ng. Ö verl ä ggningarna skulle s å lunda inledas om ca tv ä m å nader. Emellertid skulle d å f ö religga
mycket litet nytt statistiskt material i f ö rh å llande till de nu avslutade ö verl ä ggningarna.
N å got nytt inkomstmaterial skulle s ä lunda knappast f ö religga.
Statistiska centralbyr å ns deklaralionsunder-s ö kningar belr ä ffande
yrkesfiskarnas inkomster avseende inkomst å ret
1979 torde enligt vad n ä mnden inh ä mtat fr å n
SCB sannolikt inte publiceras f ö rr ä n tidigast i februari m å nad 1981. En av n ä mnden
och SFR gemensamt planerad l ö nsamhetsunders ö kning avseende inkomst å ret 1980 torde inte kunna redovisas f ö rr ä n tidigast i
april m å nad 1981. Tillr ä ckliga erfarenheter av till ä mpningen av normprissystemet kan ej heller f ö religga redan i b ö rjan
av 1981.

Mot bakgrund h ä rav
synes det mest ä ndam å lsenligt att avvakta med ö verl ä ggningarna avseende normpriser, normkvantiteter och dyligl
under reglerings å ret 1981/82 till april - maj 1981. N ä mnden skulle d å med
utg å ngspunkt i de principer som g ä ller f ö r
f ö rsta halv å ret 1981 inkomma med f ö rslag till normpriser och normkvantiteter m m samt till finansiering
av regleringen f ö r det kommande reglerings å ret. Det skulle d å
erfordras att regeringen bemyndigas besluta i fr å ga om prisregleringen p ä fisk f ö r reglerings å ret
1981/82.

Prop. 1980/81:198 30

Detta ä rende har, p å f ö redragning
av avdelningsdirekt ö ren Holmberg, avgjorts av
generaldirekt ö ren och ledam ö terna Brangmo, Eriksson, Hillbom, Kristiansson,
Lindfors och Tiberg. D ä rvid har ä ven avdelningschefen Wenker n ä rvarit. Mot n ä mndens
beslut reserverade sig Icriamnten Eriksson (se bilaga é ).

Ingv Lindstr ö m

Lars Holmberg

Prop. 1980/81:198 31

Bilaga 2

STATENS JORDBRUKSN Ä MND

1981-04-08 Dnr 301-112/81 KlD

Regeringen Jordbruksdepartementet

Statens jordbruksn ä mnd
med f ö rslag till reglering av priserna p ä

fisk m m under budget å ret 1981/82____________________________

3 bilagor

1. F ö rhandlinqsuppdraqet

Regeringen har i beslut den 23 december 1980 uppdragit å t statens jordbruksn ä mnd att efter ö verl ä ggningar med Fiskets f ö rhandlingsdelegation
och jordbruksn ä mndens konsumentdelegation avge f ö rslag betr ä ffande
prisregleringen p å fisk under budget å ret 1981/82. F ö rslaget
skulle utformas med utg å ngspunkt i de av riksdagen å r 1978 beslutade allm ä nna riktlinjerna f ö r
fiskeripolitiken och riktlinjerna for prisregleringen p å fisk saml med beaktande av det f ö rslag som framlagts av arbetsgruppen f ö r prisreglering p å
fisk m m. Enligt uppdraget borde n ä mnden
ä ven avge f ö rslag till disposition av medel ur prisregleringskassan
f ö r fisk f ö r att bestrida kostnader f ö r uts ä ttning av
laxfisk och å l. Regeringen har dessulom genom
beslut den 17 mars 1981 till jordbruksn ä mnden
ö verl ä mnat en skrivelse fr å n Sveriges
fiskares riksf ö round ang å ende r ä ntan
p ä fiskeril å nen f ö r behandling
i samband med de p å g å ende ö verl ä ggningarna.

Jordbruksn ä mnden har nu
ö verlagt med Fiskets f ö rhandlingsdelegation och konsumentdelegationen ang å ende prisregleringen p å fisk under perioden 1 juli 1981 - 30 juni 1982. Ö verl ä ggningarna
har lett till en uppg ö relse och i samf ö rst å nd med
delegationerna l ä gger n ä mnden fram f ö ljande
f ö rslag till st ö d å tg ä rder inom fisket f ö r n ä mnda perioden.

2. Utg å ngspunkter

Vid utformningen av sitt f ö rslag har n ä mnden och delegationerna som utg å ngspunkt haft de allm ä nna fiskeripolitiska m å l som
riksdagen fastst ä llt (prop 1977/78:112, JoU
1977/78:23, rskr 1977/78:272). Dess3 omfattar ell inkomslm å l, ett konsumentpolitiskt m ä l, ett produktionsm å l, ett effektivitetskrav och elt regionalpolitiskt m å l.

Inkomstm å let inneb ä r enligt riksdagsbeslutet atl med statliga insatser
skall efterstr ä vas s å dana villkor f ö r fisket atl de som ar sysselsatta
i ett rationellt bedrivet yrkesfiske kan uppn å en med j ä mf ö rbara grupper likv ä rdig
ekonomisk och social standard. Inkomstm å let
inneb ä r emellertid inle n å gon inkomstgaranti f ö r enskilda fiskare eller fiskef ö retag.

Det konsumentpolitiska m ä let inneb ä r att konsumenterna b ö r ha tillg å ng
till fisk av god kvalitet till rimliga priser.

Prop. 1980/81:198 32

Produktionsm å let
inneb ä r att inom de gr ä nser som ges av en ansvarsfull hush å llning med fisktillg å ngarna en l ö nsam och stabil avs ä ttning skall vara avg ö rande f ö r f å ngstens omfattning. Fiskets inriktning skall s å l ä ngt som m ö jligt anpassas till efterfr å gan p å fisk inom
landet s ä att ood balans uppn å s mellan tillg ä ng
och efterfr å gan.

Vad g ä ller effektivitetskravet f ö ruts ä tter
propositionen att fiskerin ä ringen
arbetar s ä effektivt och rationellt som m ö jligt. Endast genom en fortl ö pande effektivisering av n ä ringen ä r
det m ö jligt att f ö rena inkomstm å let
med de krav som konsumenterna och samh ä llel
kan st ä lla.

Vad slutligen g ä ller
det regionalpolitiska m å let p å pekas att vid avv ä gningen av fiskets omfattning och
inriktning h ä nsyn ocks å m å ste tas till
kravet p ä syssels ä ttning inom fisket i de kust- och sk ä rg å rdsomr å den d ä r fisket har
stor regionalpolitisk betydelse. Genom etl l ä mpligt
utformat statligt st ö d b ö r den i fisket sysselsatta bofasta befolkningen kunna f å rimliga m ö jligheter
till arbete i sin hemort.

Kostnaderna f ö r
regleringen blir beroende p å f ö reslagna normpriser och bed ö mningen av marknadsutvecklingen.

Jordbruksn ä mnden har
vidare enligt sina direktiv utg å tt fr ä n all den tekniska utformningen av prisregleringen p ä fisk reglerings å ret
1981/82 skall ske i enlighet med dt grunder som godk ä nts av statsmal<terna och i ö vrigl n ä rmare
redovisats av arbetsgruppen f ö r normprissystemets
lekniska utformning (DsJo 1979:14).

Med h ä nsyn bl a till att normprissystemet
inte pr ö vats i praktiken ä r det inte m ö jligt
att f ö rutse alla de problem som kan uppst å . N ä mnden och
delegationerna har d ä rf ö r utg å tt fr å n alt det f ö rslag som nu framl ä ggs f ä r ses som
ett f ö rs ö k som inte beh ö ver vara bindande f ö r framtiden.

3. Inkomstm å l och
inkomstutveckling

I riksdagsbeslutet om nya riktlinjer f ö r fiskeripolitiken finns som n ä mnts ett inkomstm å l
f ö r fisket. Inneb ö rden av detta ni å l
ä r att man med slatliga insatser
skall efterstr ä va s å dana villkor f ö r fisket att de som ä r sysselsatta i ett rationellt bedrivet yrkesfiske
kan uppn å en med j ä mf ö rbara
grupper likv ä rdig ekonomisk och social standard.

F ö r bed ö mning av inkomstl ä get har vid ö verl ä ggningarna
beaktats dels deklarationsunders ö kningar om
fiskares inkomster, dels speciella l ö nsamhetsunders ö kningar f ö r
fiskelag. Tyngdpunkten i inkomstmaterialet har vid de nu avslutade ö verl ä ggningarna
legat vid deklaratignsunder-s ö kningar. N å gra precisa j ä mf ö relser mellan fiskares inkomster och inkomsterna for
andra yrkesgrupper har dock inte kunnat g ö ras
eftersom tillg ä nglig inkomststatistik endast ger
en grov bild av inkomslerna inom fisket. Vidare ä r j ä mf ö relser med inkomster f ö r andra f ö retagargrupper eller anst ä llda sv å ra
att g ö ra.

De deklarerade inkomsterna inom fisket efter ä r 1975 har enligt n ä mndens uppfattning i allm ä nhet
utvecklats gynnsamt. F ö r ä r 1979 har dock inkomst ö kningen
stagnerat och f ö r vissa fiskare redovisas en viss
nedg å ng i inkomsterna. 1 stort sett har
dock fiskets inkomster under 1979 varit desamma som under 1978. Priserna har
visserligen sjunkit fr ä n den h ö ga niv å n
under 1978 men detta har kompenserats genom ö kade
f å ngster. I vilken grad f å ngstanstr ä ngningarna
d ä rvid ö kat kan inte statistiskt verifieras.

Prop.
1980/81:198 33

Allt inkomstmaterial visar att inkomstspridningen bland
fiskarna ä r betydande s å v ä l inom som
mellan kuststr ä ckorna. Som exempel kan n ä mnas att den taxerade nettoint ä kten av fiske f ö r
samtliga kategorier fiskare å r 1979 f ö r "s ö dra"
ostkusten vid den nedre kvartilen' var 15 300 kr och vid den ö vre' 43 200 kr. Motsvarande siffror f ö r G ö teborgs och
Bohus l ä n var 37 OOD kr resp 73 000 kr. N ä mnda olikheter kan f ö rklaras av skillnader i bl a fiskets struktur.

Tr å lfisket svarar f ö r den helt dominerande delen (ca 70-80? ö ) av f å ngsterna
av de fiskslag som ing ä r i den nuvarande prisregleringen.
Av hela fiskark ä ren i saltsj ö fisket utgjorde å r
1979 tr å lfiskarna dock mindre ä n h ä lften (ca 4Dfi).
Den grova bild som inkomstmaterialet ger tyder enligt n ä mndens uppfattning p å att tr å lfiskarnas inkomster niv å m ä ssigt h ä vdar sig i f ö rh å llande till andra j ä mf ö rbara gruppers. Inom fisket
redovisas i regel de h ö gsta inkomsterna av tr å lfiskare. Ä ven
inom tr å lfisket f ö rekommer emellertid betydande inkomstskillnader.

4. Prognos f ö r
f å ngster och avs ä ttning 1981/82

Fiskeristyrelsen genomf ö r
i samr å d med jordbruksn ä mnden och i samarbete med Sveriges fiskares riksf ö rbund en fortl ö pande
planering av fiskets omfattning och inriktning p ä kortare och l ä ngre sikt. Senast framlagda plan
avser det f ö rv ä ntade f å ngst- och avs ä ttningsulrymmel budget å ret 1981/82.

F å ngstutrymmesproqnosen utg ä r dels fr å n
F ö rutsebara biologiska faktorer, dels
fr å n f å ngslkvoter som svenskt fiske f ö rv ä ntas komma att bli tillf ö rs ä krat.

F ö r sill/str ö mming f ö rv ä ntas det reella f å ngstutrymmet
1981/62 uppg å till ca 120 OOD ton. Os ä kerheten i prognosen ä r dock stor eftersom ö verenskommelse
ä nnu ej n å tts mellan Sverige och EG avseende bl a f ö rdelningen av f å ngsterna
i Skagerrak och Kattegatt. F å ngstutlaget
av sill å r 1980 var enligt prelimin ä ra uppgifter 128 000 ton, varav inemot 90 000 ton f å ngades i Ö stersj ö n. Ett ö kat
f å ngstuttag f ö rutses f ö r
1981/82 i Ö stersj ö n, medan f å ngstuttaget
i Skagerrak och Kattegatt f ö rutses
minska kraftigt. F å ngstutrymmet f ö r torsk f ö rutses
f ö r budget å ret 1981/82 ö ka
till ca 49 000 ton. J ä mf ö rl med f å ngsten ä r 1980 inneb ä r
detta en ö kning med ca 17 000 ton. Liksom f ö rh å llandet ä r belr ä ffande
sill, kommer huvuddelen av f å ngsten av
torsk att tas i Ö stersj ö n. F å ngstkvoten i
v ä sterhaven 1981/82 uppg å r enligt planen endast till ca 9 000 ton.
Utvecklingen efter 1981/82 anses komma att medf ö ra minskade torskf å ngster i Ö stersj ö n.

F ö r ö vriga arter f ö rutses endast mindre ä ndringar i f å ngstutrymmet
fr å n å r 1980 till 1981/62. Ett undantag ulg ö r dock å l d ä r kustf å ngslerna f ö rutses minska med 200 ton eller med ca 20?.

N ä r det g ä ller avs ä ttningsulrymmel
f ö r sill/str ö mming bed ö ms
atl ungef ä r samma kvantitet b ö r kunna avs ä ttas
1961/82 som under n ä rmast f ö reg å ende å r, d v s ca 110 000 ton. I planen understryks dock
att de antaganden som ligger till grund f ö r
prognosen l ä tt kan f ö r ä ndras.

Utrymmet f ö r avs ä ttning inom landet av torskfisk, dvs f ö rutom'torsk ä ven
kolja, kummel, gr å sej m fl n ä rbesl ä ktade arter,
f ö rutses vara

1)
Nedre .fj ä rdedelens h ö gsta
inkomst

2)
Ö vre fj ä rdedelens l ä gsta
inkomst

3 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 198

Prop. 1980/81:198 34

upp å t 25 000 ton 1961/82. I prognosen
har h ä nsyn tagits till att ganska
omfattande investeringar i torskberedningsindustrin har skett, vilket f ö rutses inneb ä ra
att ytterligare 7 ä 10 000 ton torskr å vara kommer att bearbetas till frysta fil é er j ä mf ö rt med lidigare ä r.
lill f ö ljd av att flera betydelsefulla fiskerinationer
f ö rlorat traditionella fiskevatten p ä grund av att exklusiva fiskezoner har uppr ä ttats, g ö rs
vidare i fiskeplanen bed ö mningen att f ö rutom p ä
hemmamarknaden stora kvantiteter hel torsk b ö r
kunna avs ä ttas p ä exportmarknaden.

5. Marknadsbed ö mning

I normprissystemet best ä ms
pristill ä ggen och d ä rmed huvuddelen av kostnaderna f ö r prisregleringen av skillnaden mellan normpris och marknadspris
(avr ä kningspris). Vid en uppskattning av
kostnaderna f ö r norniprisregleringen under ett
reglerings å r ä r s ä lunda bed ö mningar av marknadspriserna v ä sentliga. Storleken av prislill ä ggsber ä ttigade
kvantiteter ä r ocks å av stor betydelse f ö r regleringskostnaderna.

Sillpriserna p å verkades
i slutet av 1970-talet framf ö r allt av
den bristsituation som uppstod utomlands i och med att fisket i Nordsj ö n f ö rst starkt
begr ä nsades och sedan i det n ä rmaste upph ö rde.
De h ö ga sillpriserna tillsammans med
brist p å sill medf ö rde att konsumtionen i V ä steuropa delvis inriktades mot andra fiskslag. Denna
kunsomtions-utveckling, som delvis fortfarande p å g å r, har i sin lur medf ö rt fallande silipriser. tn annan orsak till prisnedg å ngen p å
sill ä r att Canada har exporterat mycket betydanoe
kvantiteter sill lill Europa. Genom att f n ö ver
tv å tredjedelar av den svenska sillf å ngsten exporteras, best ä mmer den internationella marknaden i h ö g grad priserna till svenska fiskare.

Marknadsbilden v å ren
1981 f ö r sill ä r os ä ker. Priserna p ä exportmarknaderna

ä r
l å ga och n å gon prish ö jning kan knappast f ö rv ä ntas
innevarande budget å r.

Man r ä knar emellertid med atl marknacsl ä get
kommer atl f ö rb ä ttras under

1981/62 och att marknadspriserna sannolikt kommer att vara h ö gre ä n

genomsnittet f ö r
å r 1980. Ett betydande fiske i Nordsj ö n av sill och/

eller ö kad export
fr ä n Canada skulle dock sannolikt medf ö ra l ä gre marknads

priser ä n de prognostiserade.

Ä ven
priserna p å torsk ö kade under senare delen av 1970-talet. Torskpriserna
ä r beroende av bl a priserna f ö r frysta torskfil é er
p å den internationella marknaden. H ä rvid har USA-marknaden stor belydelse for prisbildningen.
Liksom f ö r sill har tillg å ngen p ä
torsk minskat i Nordsj ö n och Atlanten. Denna
bristsituation har pressat priserna upp å t
men samtidigt har det kanadensiska torskfisket ö kat och f ö rser numera USA med en betydande
del av dess behov. Denna ö kning har f å tt en pris-s ä nknade
effekt p å den europeiska marknaden.
Emellertid r ä knar man med att marknadspriset p å torsk 1981/82 kommer att ligga n å got h ö gre ä n s å v ä l 1979 som 1980.

En viss ö kning av avs ä ttningen av fisk p å den inhemska marknaden kan antas som en f ö ljd av minskade livsmedelssubventioner. F ö r sill d ä r
exporten ä r helt dominerande f ö r avs ä ttningen
torde dock en ö kad inhemsk konsumtion endast f å marginell betydelse.

Prop. 1980/81:198 35

6. Finansieringsl ä qet

F ö r att t ä cka kostnaderna f ö r
minimi- och garantiprisregleringen m m under
perioden 1 januari - 30 juni 1981 tillf ö rs
f ö reningen Svensk Fisk enligt
regeringens beslut 17 milj kr ur prisregleringskassan f ö r fisk. F ö r
s ä rskilda pristill ä gg under perioden f å r f ö reningen anv ä nda ett totalbelopp av h ö gst 20 milj kr. H ä rav
utg å r 15,5 milj kr ur prisregleringskassan
f ö r fisk och h ö gst 4,5 milj kr ur Svensk Fisks konjunkturutj ä mningsfond. F ö r
uts ä ttning av lax och å l under innevarande budget å r har dessutom anslagits 2,5 milj kr ur
prisregleringskassan.

Prisregleringsavgifl uttas f n i princip med 6% eller motsvarande belopp i ö re per kg, vilket ber ä knas ge en inkomst av ca 50 milj kr per reglerings å r. R ä nteint ä kterna i prisregleringskassan kan under budget å ret 1981/82 ber ä knas
till ca 5 milj kr. Kassans beh å llning per
den 1 juli 1961 ber ä knas till ca 39 milj kr.

Beh å llningen i Svensk Fisks konjunklurulj ä mningsfond den 1 januari 1981 kan ber ä knas ha uppg å tt
till ca 45 milj kr. R ä nteint ä kterna p å
medel innest å ende i fonden ber ä knas till ca 2 milj kr under f ö rsta halv å ret
1981. F ö r pristill ä ggen under f ö rsta
halv å ret 1961 kan ber ä knas beh ö va
tas i anspr å k 4,5 milj kr. Kostnaderna f ö r minimi- och garantiprisregleringen m m under f ö rsta halv å ret
1981 ber ä knas f n uppg å till ca 12 milj kr varigenom 5 milj kr skulle komma
att ö verf ö ras lill konjunkturulj ä mnings-fonden.
Beh å llningen i fonden den 1 juli 1961
skulle d ä rmed komm;. alt uppq å lill ca 47 milj kr. Det b ö r p å pekas att
den prognos som gjnrts vad betr ä ffar behovet
av medel f ö r minimi- och garantiprisregleringen
ä r mycket os ä ker och kan beh ö va
justeras om marknadsl ä get skulle f ö r ä ndras s å att betydande ö verskott
av t ex sill och torsk hastigt skulle uppst å .

Den sammanlagda beh å llningen
i jordbruksn ä mndens prisregleringskassa f ö r fisk och Svensk Fisks konjunkturutj ä mning.=;fond kan enligt vad som sagts ovan ber ä knas till omkring 86 milj kr den 1 juli 1981.

7. F ö rslag till normpriser m m f ö r rcqlerinqs ä ret
1981/82

7.1 Normpriser

Som inledningsvis anf ö rts
har jordbruksn ä mnden vid utformningen av f ö rslaget till normpriser som utg å ngspunkt haft statsmakternas beslut r ö rande de allm ä nna
m å len f ö r fiskeripolitiken.

Jordbruksn ä mnden har
tidigare i skrivelse till regeringen 1980-11-19 ang f ö rslag till prisreglerande ä tg ä rder p å fiskets omr å de
1 januari - 30 juni 1981 m m redovisat fiskarnas inkomstf ö rh å llanden samt
vissa j ä mf ö relser med andra grupper. Vid de nu avslutade ö verl ä ggningarna
har visst ytterligare material bearbetats, vilket redovisas i bilaga 1. N ä mndens slutsatser r ö rande inkomstl ä get i fisket redovisas i avsnitt 3.
N ä mnden har som utg å ngspunkt f ö r
forslaget till normpriser haft 1979 å rs
avr ä kningspriser, vilka r ä knats upp med h ä nsyn
till k ä nd kostnadsutveckling under tiden
december 1979 - december 1980. H ä rut ö ver har gjorts vissa p å slaq med h ä nsyn till bl a inkomstutvecklingen
inom andra j ä mf ö rbara grupper. F ö rslaget till normpriser samt en j ä mf ö relse med
nuvarande marknadspriser redovisas i bilaga 3.

7.2 Normkvanlitet

Enligt statsmakternas beslut skall normkvantitet fastst ä llas i syfte att hindra att prisst ö det leder till alltf ö r stor ö kning av fisket efter vissa

Prop.
1980/81:198 36

fiskslag och d ä rmed
till inte ö nskv ä rda ö verskott av konsumtionsfisk som inte
skulle kunna tas till vara som m ä nniskof ö da. D ä remol b ö r enligt beslutet normkvantitet inte fastsl ä llas s ä
sn ä vt att den inte t ä cker normala variationer inoiri fisket. Det p å pekas att normkvantiteten i sig inte inneb ä r n å gon begr ä nsning i fisket utan endast anger f ö r vilken kvantitet prisst ö d kan utg å .

De fiskslag for vilka normkvantitet i f ö rsta hand ä r
aktuell ä r sill/ str ö mming och torsk. F å ngsterna av b å da dessa fiskslag har ö kat kraftigt under de senaste å ren.

F å ngsten av sill uppgick under å r 1980 prelimin ä rt
lill 128 000 ton, varav ca 26 000 ton landades i utlandet och 6 000 ton
utgjorde ö» 'erskott som ö vertogs av Svensk Fisk. Av i Sverige ilandf ö rd sill s å ldes
f ö r konsunition och beredning p å den svenska marknaden och f ö r export s å ledes
sammanlagt ca 96 OOD ton. Enligt fiskeristyrelsens fiskeplan for 1981/82 r ä knar man md atl marknadsl ä get f ö r sill/str ö mming vad g ä ller
s å v ä l Sverige sorri utomlands inte f ö r ä ndras under komm.ande regierings å r j ä mf ö rl med 1980. Det understryks dock all marknadsl ä get kan ä noras
snabbt, t ex genom att sillfisket i Nordsj ö n
kommer ig å ng i mer v ä senllig omfattning.

Den inhemska f å ngsten
av torsk uppgick 1980 till 32 000 ton varav 9 000 lon exporterades och 5 000
ton utgjorde ö verskott. Enligt fiskeolanen b ö r man under 1981/82 kunna r ä kna med ö kad
avs ä ttning p å s å v ä l den svenska soni den internationella marknaden.
Utvecklingen hittills i å r visar att avs ä ttnings-f ö rh å llandensa varil ovanligt goda, inte minst p ä exportmarknaden.

Mol bakgrund av den f ö rv ä ntade utbuds- och erierfr å gesitualionen under 1981/82 f ö resl å r n ä mnden att normkvanliteten f ö r sill/str ö mminq
s ä tts till 88 000 ton. N å gon normkvantitet f ö r torsk f ö resl å s inte.

F ö roelninoen av normkvanlitet b ö r t v ske enligt princioen man och vecka. Denna f ö rdelningsmetodik sker p å f ö rs ö k och b ö r
kunna ornpr ö vas senare.

7.3 Pristill ä gg

Om avr ä kningspriset
fj ä mf ö relsepriset) till fiskaren understiger normpriset kan pristill ä gg utg å .
Pristill ä gget skall dock inte utg ö ra hela skillnaden mellan de b å da priserna. Storleken av den andel av skillnaden mellan
normpris och j ä mf ö relsepris som skall utg å i pristill ä gg skall enligt statsmakternas beslut tas upp vid ö verl ä ggningar.
Parterna har enats om att pristill ä gg
b ö r utg å med i princip 75K av skillnaden mellan normpris och j ä mf ö relsepris. J ä mf ö relsepriset
utg ö r en sammanv ä gning f.Tr hela landet av avr ä kningspriser till fiskare f ö r ett fiskslag eller grupp av fiskslag. Underlaget f ö r ber ä kning av j ä mf ö relsepriset
skall normalt utg ö ras av avr ä kningspriserna f ö r
de kvantiteter som s å lts lill minst l ä gstapris. Pristill ä gg skall utg ä endasi f ö r de kvantiteter som s å lts till minsl l ä gstapris.

Prop.
1980/81:198 37

7.4 Ö verskottspris

De kvantiteter som inte kan s ä ljas till minst l ä gstapris
skall ö vertas av Svensk Fisk till ett av f ö reningen fastst ä llt
ö verskottspris. Niv å n f ö r ö verskottspriserna skall enligt tidigare beslut av
statsmakterna ytterst avg ö ras av de medel som Svensk Fisk
disponerar f ö r denna verksamhet d v s i f ö rsta hand de marknadsint ä kter som flyter in fr å n f ö rs ä ljningen av till f ö reningen ö verl ä mnade
kvantiteter. Sannolikt skulle ö verskottspriserna
enligt denna konstruktion bli relativt l å ga
och bli avh ä ngiga av i f ö rsta hand priset p å foderfisk. Parlerna har d ä rf ö r enasl om all f ö resl å att ö verskottspriset
kopplas till l ä gstaprisel. F ö r sill/str ö mming
f ö resl å s s å ledes alt ö verskottspriset f ä r
ulg ö ra h ö gst 60?i och f ö r torsk h ö gst 70?i av resp l ä gstapris i den l ä gre serien. F ö r ö vriga fiskslag
b ö r ö verskottspriset utg ö ra h ö gst 80? »
av l ä gstaprisel i den l ä gre serien.

7.5 S ä rskill l å ginkomstst ö d

Som framg å r av bilagda
inkomstmaterial ä r inkomstspridningen bland fiskarna
stor. En kategori som upovisar l ä gre
inkomster ä n flertalet ö vriga gruoper ar vissa str ö mmingsfiskare p å
ostkusten. Denna kategori har d ä rf ö r ansetts b ö ra
ha elt extra inkomstsl ö d. Parterna har d ä rf ö r enats om
all f ö resl å att det regionala fraktbidragel p ä
ostkusten bibeh å lls och r ä knas upp. Det f ö resl å s i forts ä ttningen
utg ä direkt till fiskarna i st ä llet f ö r
som nu till f ö rslahandsmoltagarna.

Ä ven
insj ö fiskarna utg ö r en l å ginkomstgrupp.
Prisst ö d utg å r f n f ö r de viktigare slagen av s ö tvattensfisk i form av s ä rskilda pristill ä gg
vilka f n uppg å r till 0:78 resp 0:52 kr per kg.
Dessa pristill ä gg har under det senaste å ret r ä knats upp
betydligt mer ä n pristill ä ggen f ö r
saltvattensfisk. Parterna har nu enats om att f ö resl å att å ter kraftigt h ö ja pristill ä ggen for s ö tvattensfisk.
De f ö resl å s under reglerings å ret 1981/82 utg ä med 1:55 kr per kg f ö r g ä dda, g ö s och sik samt 1:10 kr per kg f ö r abborre, lake och sikl ö ja.

4 Riksdagen 1980/81. 1 .saml. Nr 198

Prop.
1980/81:198 38

7.6. S ä rskilda st ö d å tg ä rder

7.6.1. R å r ä ka

F ö r r å r ä ka utg å r f n s ä rskilt
pristill ä gg med 0:69 kr per kg. Inom ramen f ö r den ordinarie prisregleringen utg å r vidare prisst ö d
med 0:75 kr per kg, dvs sammanlagt 1:44 kr per kg. Parterna har enats om att f ö resl å att
pristill ä gg f ö r r å r ä ka skall utg å med sammanlagt 1:50 kr per kg
under 1981/82.

7.6.2. Makrill

Fisket efter makrill ä r
av olika sk ä l speciellt. Under framfor allt v å ren f ö rekommer ett
relativt stort fiske efter garnmakrill medan vanligtvis stora f å ngster s k ringnotsmakrill landas under h ö sten. Omfattningen av de senare ä r helt beroende av vilka f å ngstkvoter Sverige kan erh å lla i andra l ä nders
ekonomiska zoner. Med h ä nsyn till makrillfiskets speciella
natur har parterna enats om att t v l å ta
makrill ligga utanf ö r normprissystemet. Det inneb ä r s å ledes att minimi-
och garantiprissystemet f ö resl å s bibeh å llas f ö r detta fiskslag. Ä ven det s ä rskilda pristill ä gget bibeh å lls
och f ö resl å s uppr ä knat till 0:50 kr per kg. Ä ven de speciella regler som regleringsf ö reningen till ä mpar
f ö r ringnotsmakrillen beh ä lls t v. Parterna har vidare varit eniga om att
under 1981 utreda fr å gan om m ö jligheterna att inkludera den s k garnmakrillen i normprissystemet.

7.6.3 Storbackel å nga

Ä ven
fisket efter storbaEkei å nca har ansetts vara av s å dan karakt ä r
att det sv å rligen kunnat inpassas i normprissystemet.
Systemet med fasta pristill ä gg f ö r langa f ö resl å s d ä rf ö r g ä lla ä ven i forts ä ttningen.
Parterna har enats om en uppr ä kning av nu
utg å ende pristill ä gg till 1:39 kr per kg (l å nga med huvud) och 1:63 kr per kg (l å nga utan huvud). Kostnaden f ö r dessa pristill ä gg
har ber ä knats till 0,3 mkr. Emellertid ä r det f ö r
dagen os ä kert om det kommer att bli n ä got svenskt l å ngafiske
under f ö rest å ende s ä song. L å ngafisket sker i EG:s fiskevatten och n å got definitivt avtal med EG f ö r 1981 har ä nnu
inte tr ä ffats. Det ovan angivna beloppet,
0,3 mkr, har s å ledes prelimin ä rt anv ä nts
f ö r att h ö ja normpriserna f ö r
de s k ö vriggrupperna. Parterna ä r eniga om att om svenskt l ä ngafiske kommer till st å nd skall de ö verenskomna
normpriserna f ö r ö vriggrupperna minskas med belopp i ö re
per kg motsvarande 0,3 mkr i pristill ä gg.

7.6.4. Tillf ä lliga
st ö d å tg ä rder

Ö verg å ngen till ett nytt prisregleringssystem kan medf ö ra att tillf ä lliga
st ö d å tg ä rder m å ste s ä ttas in f ö r att klara ej f ö rutsebara
problem. S å dana å tg ä rder b ö r f å genomf ö ras av Svensk fisk efter bemyndigande av jordbruksn ä mnden. N å got
s ä rskilt belopp har dock inte
reserverats f ö r detta ä ndam å l.

Prop. 1980/81:198 39

7.7 Kostnader f ö r
regleringen

7.7.1. Kostnader f ö r
den l ö pande regleringen

Mot bakgrund av den gjorda marknadsbed ö mningen och f ö reslagna
normpriser samt normkvantitet f ö r sill kan
kostnaderna f ö r pristill ä ggen under reglerings å ret 1961/82 ber ä knas uppg å till mellan 41,5 och 59,5 milj kr (50,5 1 9 milj kr).
F ö r t ä ckande av kostnaderna f ö r det f ö rslag till ö verskottspriser
som redovisas i punkt 7.4 ber ä knas å tg å 6 milj kr.
Av de f ö reslagna formerna f ö r l å ginkomstst ö d har kostnaderna f ö r det regionala fraktbidraget p å
ostkusten ber ä knats till 1,2 milj kr och pristill ä ggen p å
s ö tvattensfisk till 1,5 milj kr. Kostnaden
fcr de ovan f ö reslagna s ä rskilda st ö d å tg ä rderna har
ber ä knats till sammanlagt 1,7 milj kr
under f ö ruts ä ttning all n å got fiske efter storbackel å nga inte blir aktuellt. Skulle ett s å dant fiske trots allt komma till st å nd torde 0,3 mkr fr å n det ovan angivna beloppet f ö r
pristill ä gg f å ö verf ö ras till s ä rskilda st ö d å tg ä rder med molsvarande minskning av det totala
pristill ä gget.

Den sam-ncnlagda kostnaden fnr den l ö pande prisregleringen ber ä knas s ä ledes
komma att uppg å till ca 61 3 9 milj kr.

7.7.2. Uts ä ttning
av å l och lax

Enligt f ö rhandlingsuppdraget
b ö r n ä mnoen avge f ö rslaq ä ven till disposition av medel ur orisreglerinoskassan
f ö r fisk f ö r all bestrida kostnader f ö r uts ä ttnig av
laxfisk och å l. Parterna har nu enats om att f ö resl å att ett
anslag av 2,5 milj kr ur prisrenlerinns-kassan for fisk utg å r for finansiering av ovann ä mnda koslnader unaer budget å ret 1931/82.

7.7.3. Jordbruksn ä mndens
uppb ö rdskostnader

Jordbruksn ä mndens
kostnad f ö r uppb ö rd och kontroll av avgifter ber ä knas uppg å
till ca 0,6 milj kr f ö r det kommande reglerings å ret. Dessa kostnader t ä cks med medel ur prisregleringskassan.

7.7.4. Svensk Fisks kostnader

Parterna har enats om alt f ö resl å att kostnaderna f ö r Svensk Fisks administration elc f ä r l ä ckas genom
de r ä nteint ä kter som uppkommer hos f ö reningen eller konjunkturutj ä mningsfonden. I den m ä n dessa medel inte r ä cker till b ö r erforderligt medelsbehov f å t ä ckas genom
uttag ur fonden.

1) Med h ä nsyn till sv å righeten att g ö ra
en marknadsbed ö mning f ö r hela 1981/82 har n ä mnden valt att f ö r de fiskslag som ino å r i systemet ange ett ö vre och ett l ä gre pris mellan vilka
marknadspriset sannolikt kommer att ligga. Kostnaden f ö r pristill ä ggen
ber ä knas s å ledes bli 59,5 milj kr om marknadspriserna hamnar
vid det l ä gre priset i n ä mndens marknadsbed ö mning och 41,5 milj kr vid det h ö ore
priset.

Prop. 1980/81:198 40

De sammanlagda kostnaderna f ö r regleringen under 1981/82 exkl Svensk Fisks administrationskostnader
ber ä knas s å ledes komma att uppg å till ca 64 milj kr 1 9 milj kr.

7.8. Finansiering

Med nuvarande storlek av prisregleringsavgiften p å fisk, d v s 6 X av f ö rstahandsv ä rdet eller motsvarande belopp i ö re per kg resp importv ä rdet ber ä knas inkomsterna i prisregleringskassan
under kommande reglerings ä r uppg å till ca 50 milj kr. D ä rtill kommer r ä ntor p å medel innest å ende
i kassan med ca 5 milj kr, dvs sammanlagt ca 55 milj kr.

Svensk Fisk f ö resl å s f ö r den l ö pande prisregleringsverksamheten f ö r 1981/82 tillf ö ras
60,9 milj kr ur prisregleringskassan. Vidare har f ö reningen i enlighet med g ä llande direktiv r ä tt
att vid s ä rskilda behov anv ä nda en fj ä rdedel
av beh å llningen i konjunkturutj ä mnings-fonden. Till den del de anvisade medlen inte
beh ö ver tas i anspr å k ö verf ö rs ö verskottet
till fonden. Fondens beh å llning ber ä knas uppg å till
ca 48 milj kr per den 1 juli 1931.

Kostni'derna f ö r
uts ä ttning av ä l och lax samt jordbruksn ä mndens uppbiTEBverksamnet f ö resl å s likaledes
l ä ckas med medel ur pris-reqleringskassan.
Ur orisregleringskassan fbr fisk skulle s å ledes
anv ä ndas sammanlagt 64 milj kr. Del
inneb ä r att av kassans fonderade medel
skulle anv ä ndas ca 9 milj kr. Kassans beh å llning per den 1 juli 1981 har ber ä knats lill ca 38,5 milj kr.

a. Kontrollstation

Den ö verenskommelse om normpriser m m som
nu tr ä ffats f ö r reglerings å ret
1931/82 har m å st grundas p å ett antal ovissa faktorer eftersom systemet ä nnu inte pr ö vats
i praktiken. Vidare str ä cker sig den k ä nda kostnads- cch marknadsutvecklingen som p å verkat de ö verenskomna
normpriserna endast framt till å rsskiftet
1980/61 medan ö verenskom;nelsen omfattar tiden
fram till den 30 juni 1962. Parterna har d ä rf ö r enats om en kontrollstation i slutet av 1981. Vid
denna b ö r n å gra principiella ä ndringar av uppg ö relsens inneb ö rd
inte g ö ras.

Prop. 1980/81:198 41

9. Bemyndiganden

Under h ä nvisning
till vad som nu anf ö rts anh å ller n ä mnden
att f å handl ä gga prisregleringen p å fisk under budget å ret 1981/62
i enlighet med vad tidigare F ö reslagits.
Detta inneb ä r s å ledes att normprissystemet skall b ö rja
till ä mpas fr o m den 1 juli 1981. N ä mnden anh å ller
vidare om att regeringen fastst ä ller de av n ä mnden f ö reslagna
normpriserna och normkvantiteterna.

N ä mnden anh å ller ä ven om
bemyndigande att p å de grunder som ovan f ö reslagils beslula om atl utbetala 60,9 milj kr till
Svensk Fisk f ö r att bestrida kostnaderna fbr fiskprisreglerinoen
under perioden 1 juli 1981 -30 juni 1982. N ä mnden
f ö ruts ä tter alt Svensk Fisk ul ö ver tillf ö rda medel och å rets
r ä nteinkomster d ä rut ö ver liksom
hittills vid of ö rutsedda behov f å r disponera h ö gst
en fj ä roedel av beh å llningen i konjunkturutj ä mningsfonden ä ven
f ö r den l ö pande prisregleringsverksamheten i normprissystemet.
Vidare b ö r g ä lla de allm ä nna riktlinjerna r ö rande den praktiska till-l ä mpningen av normprissystemet som beslutades av
riksdagen 1980. N ä mnden b ö r bemyndigas medge att prisst ö d f å r utg å f ö rutom genom normpris-regleringen
(pristill ä gg och ö verskottspriser) ä ven
genom fasla pristill ä gg p å vissa fiskslag - s ö tvattensfisk,
r å r ä ka, s k storbackel å nga och
makrill - samt regionalt fraktst ö d. N ä mnden b ö r
ä ven f å meddela n ä rmare best ä mmelser om pristill ä ggen och hur utbetalning av pristill ä ggen skall ske. N ä mnden anh å ller vidare om bemyndigande atl under budget å ret 1961/82 ta ut prisregleringsavgift p å fisk enligt samma grunder som o ä ller under f ö rsta
halv å ret 1981.

Jordbruksn ä mnden f ö resl ä r att
regleringen av importen och exporten under budget å ret 1981/62 f å r ske i huvudsak p å samma s ä tf
som under innevarande budget å r.

N ä mnden f ö resl å r vidare att
i likhet med vad som lidigare faslst ä llls
h ö gst en milj kr av de fettvaruavgifter
sora tas ut vid h ä rdning av sillolja av inhemskt
ursprung med avdrag f ö r vad som kan ber ä kans å terbetalas
vid export skall ö verf ö as till prisregleringsakssan f ö r
fisk.

10. Framst ä llning fr å n Sveriges fiskares riksf ö rbund (SFR) ang r ä ntan

p å fiskeril å n_____________________________________________________

Som inledningsvis n ä mnts
har den skrivelse som SFR avgett till jordbruksdepartementet den 17 mars 1981
ang å ende r ä ntan p å
fiskeril å nen i samband med den senasle tv ä procentiga h ö jningen
av diskontot ö verl ä mnats till jordbruksn ä mnden att
tas upp under f ö rhandlingarna om prisregleringen p å fisk. Fr å n
Fiskets f ö rhandlingsdelegation har under ö verl ä ggningarna i
anledning h ä rav anf ö rts att r.an sv å rligen
kunde se att denna fr å ga kunde l ö sas i prisregleringsammanhang. Delegationen har
upplyst om att den avser i st ä llet att å nyo ta upp denna fr ä ga vid direkta kontakter med jordbruksdepartementet. Mot bakgrund h ä rav har n ä mnden
ej funnit anledning att i f ö revarande
sammanhang ta upp fr å gan.

Detta ä rende har, p å f ö redragning
av avdelningsdirekt ö ren Holmberg, avgjort av
generaldirekt ö ren och ledam ö terna Brangmo, Eriksson, Hillbom, Kristianssor Lindfors
och Tiberg. D ä rvid har ä ven avdelningschefen Wenker n ä rvarit.

Ingvar Lindstr ö m

Lars Holmberg

Bilaoa 1

Fiskarnas inkomster och j ä mf ö relser med andra grupper

Vid de
nu avslutade ö verl ä ggningarna har f ö r bed ö mning av fiskarnas inkomster anv ä nts
i huvudsak taxeringsstatistik sammanst ä lld
;iv statistiska centralbyr å n. Av nedanst å ende sammanst ä llning
framg å r utvecklingen av samtliga taxerade
nettoinkomster f ö r tr å lfiskare p å resp kuststr ä cka f ö r å ren 1976-1979. En allm ä n svaghet med taxeringsstatistiken ä r att ä ven fiskare som inte kan betraktas
som heltids-fiskare kan ing å i
materialet.

inkl egenavg inkl egenavg inkl egenavg inkl egenavg

1976 1976

1977 1977

1978 1978

,1)

1979 1979'

Ostkusten
Sydkusten

34 000
39 200

34 600

44 200

46 700 56 500

45 9Q0

58 500

46 600 55 200

57 600 69 400

80 900 93 200

79 100 95 200

Sill

47 900 56 200

65 300 79 000

73 100 91 OQO

73 300 86 800

V ä stkusten

R ä ka

44 500 51 900

46 600 55 600

51 400 62 800

64 000 77 000

Ö vriga

38 100 44 600

52 700 62 700

57 000 69 500

61 200 72 900

1) Beloppen inkluderar avs ä ttning till allm ä n investeringsreserv.

Av diagram 1-3 framg å r
inkomstutvecklingen f ö r de olika fiskare-kategorierna f ö r tiden 1970-1979.

F ö r j ä mf ö relse mellan fiskares inkomster och
andra gruppers inkomster har tagits fram material som belyser dels
genomsnittlig inkomst f ö r industriarbetare dels
genomsnittlig inkomst f ö r vissa jordbru\<arekategoTiei. Fbr
fiskare f ö religger endast uppgifter ö ver individinkomsten varf ö r j ä mf ö relse med andra gruppers familjeinkomster inte kan
g ö ras. F ö r jordbrukare ä r
individinkomst ett mycket os ä kert inkomstm å tt. Makarna bidrar oftast gemensamt till jordbrukets
inkomster och tidigare har m ö jligheten atl
dela upp inkomsten mellan makarna varit begr ä nsad,
medan m ö jligheten till en t ä mligen fri uppdelning nu f ö religger. F ö r
industriarbetare finns uppgifter f ö r
s å v ä l mannen som familjen. Att j ä mf ö ra l ö ntagares
taxerade inkomster med egna f ö retagares ä r alltid vanskligt med h ä nsyn bl a till olika skatteregler. I nedanst å ende tabeller anges inkomsten f ö r industriarbetare och jordbrukare avseende å ren 1976-1979. I diagram 4-6 redovisas motsvarande
inkomster f ö r perioden 1970-1979.

Ber ä kningar av sammanr ä knad inkomst f ö r
industriarbetare

Ar Mannen Familjen

1976

51 200

71 900

1977

55 300

76 000

1978

58 900

84 100

1979

65 500

94 200

1980 prel

70 700

101 700

Prop.
1980/81:198 43

Sammanr ä knad inkomst
F ö r jordbrukare i sl ä ttbygdsomr å det

Per f ö retag

20-30 ha

30-50 ha

50-100 ha

Inkl egenavgifter

Inkl egenavgifter
och s ä rskilt inv. avdrag

Inkl egenavgifter

Inkl egenavgifter
och s ä rskilt inv. avdrag

Inkl egenavgifter

Inkl egenavgifter och s ä rskilt inv avdrag

1976 1977 1976 1979

55 600 62 400 66 000 72 900

Per f ö retag.

58 500
66 000 68 600 75 300

exkl eqena

20-30 ha

65 700 69 500

78 000

79 300

ivqifter 30-50 ha

71 300 76 600

82 800

83 000

50-100
ha

74 400 82 800 95 900 92 500

84 300

94 600

103 600

98 700

1976 1977 1975 1979

50 300 56 500 59 700 66 500

58 OOD 61 700 68 800 70 100

65 500 72 700 84 500 81 000

Per brukare,

, inkl
make/maka exkl egenavgifter

20-30 ha

30-50 ha

50-100
ha

1977 1978 f979

51 000 54 100 60 400

56 100 60 300 62 500

63 200 70 000 69 400

Per> brukare

exkl
make/maka exkl egenavgifter

20-30 ha

30-50 ha

50-100
ha

1977 1978 1979

38 200

39 800

43 300

39 600 ■42 300 42 700

45 000 48 600 47 500

Inkomstbegreppet skiljer sig n å got mellan h ä r
redovisat siffermaterial for fiskarens inkomster och inkomster for
industriarbetare och jordbrukare. F ö r
fiskarna har exempelvis till skillnad fr ä n
industriarbetare underskottsavdrag f ö r
fastighet beaktats. N ä mnda skillnader har dock bed ö mts i praktiken vara relativt sm å varf ö r j ä mf ö rbarheten
bara p å grund av detta inte st ö rs i n å gon
h ö gre grad.

Diagram 1 .Samtliga taxerade nettoinkomster fbr tr å lfisicaT »
p å syd-resp.ostkusten-

Tr

100 ■'

A=Sydi'.usl ° .i inkl egenavgft B= " exkl "

7Z 73 7 ir 7i 7? 7lr » l">

DiagrEtm 2.Samtliga taxerade inkomster f ö r tr å lfiskare p å v ä stkusten.

7.kr

lOö

A=Sillfi

P- II

ske

inkl e;
exkl

en-avji It

ft

:.=R=ikfi;

ke

inkl

"

D= ."

exkl

Ii

A

90'

E=Lvrii:t trål fiske

inkl

II

A

F= "

exkl

"

/

8o-

/

70 •
to.

■

,„-A

ill/ '

fil '

s-O'

"\

V

Ht>-

■

/

/

>

/

3o.

/

zo-

-

7

7/

7Z

73

IH

?«■

76 7? ? 7f

Eiagraa J.Iniiomst för industriarbetare .Fraaskrivning
f rå.-i_E'aB=IO-resp. Fo3-75."Sasmanräknad inkomst"

Zkr

iljen

7X) 7/ 72. 75 7 7S- Ji,
77 7$ 7f BO

Diagram 4.Inkomst f ö r
jordbrukare enligt deklarationsunders ö kningar.
"Sammanr ä knad inkomst",20-30 ha å kerareal.

7/r'

A Per f ö retag, inkl s ä rsk invest.avdrag och egenavgift

3 Som A men exkl s ä rsk
invest.avdrag

C Som E men exkl egenavgift

D Per brukare inkl maka/make exKl egenavgift

E Som D men exkl .maka/make

lo ko

so\

ho\

30+

io+

W

?'

?1 J ?W

I

IT

IL >? >8 f<f

Diagram 5 .Inkomst f ö r
jordbrukare enligt dekl,unders ö kningar. "Sanmanr ä knad Inkomst",30-50 ha å kerareal.

7.kr

m

." ö r betydelsen
av A,B,C,D och E h ä nvisas till 20-JO ha å kerareal

<?0

7{J 7/ 72. 7J 7 7S- 7i 7? 7> ?f

Diagram
S.Inkomst för jordbriikare enligt deklarationsundersökningar. "Sammanräloiad
inkoost" ,50-100 ha åkerareal.

7-kr

{00

f ö -

r ö r betydelsen av A,B,C,D och E h ä nvisas 'A till diagram 4.

?i 11 71 73 7 7S ?(,
7? 7Q }<f

Prop. 1980/81:198 50

Bilaga 2

Prisbetingad kostnadsutveckling inom fisket

I samband med pris ö verl ä ggningarna har inom jordbruksn ä mnden konstruerats ett produktionsmedelsprisindex f ö r fiskerin ä ringen.
Fiskets f ö rhandlingsdelegation och
konsumentdelegationen ä r i stort sett ense om metoden f ö r att m ä ta
kostnadsutvecklingen inom fisket.

Uppgifter om prisf ö r ä ndringar f ö r
fiskets produktionsmedel inh ä mtas dels fr å n f ö retag som
handlar med de aktuella varorna dels genom officiell prisstatistik fr å n i f ö rsta hand SCB.
Arbete p å g å r med att dels utvidga k ä llmaterialet
dels f ö rb ä ttra indexarnas kvalitet.

De i index anv ä nda
vikterna f ö r olika produktionsmedel har tagits
fr ä n typkalkyler f ö r olika fartygsgrupper (fiskeinriktning, kuststr ä cka). Typkalkylerna bygger p å en av jordbruksn ä mnden
och Sveriges fiskares riksf ö rbund genomf ö rd l ö nsamhetsunders ö kning f ö r
fiskelag. De st ö rsta viktandelarna har
kostnadsslagen underh ä ll av fartyg och drivmedel (ca 30 % vardera). Av ett fiskefartygs totala int ä kt å tg å r ca 50 % f ö r att t ä cka
kostnaderna och å terst å ende ca 50 'i
f ö r inkomster och avskrivning.

Produktionsmedelsorisutveckling, procent

dec 1979

juni 1980

Koslnadsslag

-iuni
1980

-dec 1980

Driv-
och sm ö rjmedel

+19,5

+6,4

Is

+16,6

to,o

Emballage

+9,6

+5,6

Hamnavgifter

+0,0

to,o

Ö vr lossningskostnader

+6,3

+4,7

bvr
driftskostnader

+6,3

+4,7

Redskap,
sillfiske

+6,6

+2,2

Redskap,
fiskfiske

+3,0

+6,4

Underh ä ll m m

+7,1

+2,9

F ö rs ä kring

± 0,0

to,o

Panta f ö r l å nat
kapital

-5,4

113,0

Tyofartyg

Silltr å lare. v ä stkusten +10,6 +3,9

Fisktr ä lare, " +10,3 +4,4

R ä ktr å lare +10,7 +4,6

Komb. tr å iare,
sydkusten +11,1 +4,4

Str ö mmingstr å lare +10,6 +3,9

Fiskslag/ normprisqrupp

Sill/str ö mming, stor

Sill/str ö mming, liten

Torsk

Kokr ä ka

1)

2)

Ö vriggrupp
I '' Ö vriggrupp II

3)

Ö vriggrupp 111

4) Ö vriggrupp IV

Normpris (kr/kq)

Avr ä kningspris inkl pristill ä gg mars 1981 (kr/ko)

2:70

2:35

1:95

1:62

3:51

3:06

27:00

-

4:65

-

5:75

-

11:55

-

2:35

_

1)1 ö vriggrupp 1 ing ä r
gr å sej, vitling, sandsk ä dda och pigghaj

2) I ö vriggrupp II ing å r kolja, r ö dspotta, havskatt och lyrtorsk

3} I ö vriggrupp III ing ä r
kummel, r ö dtunga och bergtunga

4) I ö vriggrupp IV ing å r lubb, skrubba och horng ä dda

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981