Prop. 1980/81:200

Prop.
1980/81:200

Regeringens proposition

1980/81:200

om
olympiska vinterspel i Sverige år 1988;

beslutad
den 7 maj 1981.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

ANDERS
DAHLGREN

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen redovisas vissa riktlinjer beträffande genomförande, organisation
och ekonomiskt ansvarstagande för de olympiska vinterspelen år 1988, om dessa
förläggs till Sverige.

I Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 200

Prop.
1980/81:200 2

Utdrag

JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid,regeringssammanträde 1981-05-07

Närvarande: statsministern Fälidin, ordförande, och
statsråden Ullsten. Wikström, Friggebo. Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén,
Boo, Petri, Eliasson

Föredragande: statsrådet Dahlgren

Proposition om olympiska vinterspel i Sverige år 1988

1 Inledning

I skrivelse till regeringen den 26 november 1980 överiämnade
Falu kommun en utredning om förutsättningarna för olympiska vinterspel i Falun
och Are år 1988. Utredningen hade gjorts av representanter för stiftelsen
Svenska Skidspelen, Sveriges Olympiska Kommitté (SOK), Åre slalomklubb samt
stiftelsen Jämtfjäll. Falu kommun hemställde i sin skrivelse att utredningen
skulle analyseras av regeringen tillsammans med de berörda kommunerna och att
regeringen skulle ställa för ändamålet lämplig expertis till förfogande.

SOK har enligt Internationella Olympiska Kommitténs (lOK)
regler lämnat en preliminär ansökan att i Sverige få arrangera 1988 års
olympiska vinterspel och i samband därmed deponerat erforderiigt belopp hos lOK.
Från Falu och Åre kommuner har till lOK därefter överlämnats de uppgifter om
spelens tänkta arrangemang m. m. som krävs. SOK har ställt sig bakom Falu
kommuns ansökan. Riksidrottsförbundet har uttalat sig för ett svenskt
arrangemang av OS år 1988.

Genom beslut den 2 april 1981 bemyndigade regeringen
chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla en särskild utredare' för att
överväga förutsättningarna för olympiska vinterspel i Falun och Åre år 1988.
Utredaren avlämnade den 7 maj 1981 betänkandet (Ds Jo 1981:4) Vinter-OS i
Falun/Åre 1988. Betänkandet bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende
som bilaga.

F.d. landshövding Carl Persson

Prop. 1980/81:200 3

2 Utredningen

Med hänsyn till att betänkandet fogats till detta
protokoll som bilaga lämnas i det följande endast en kort redogörelse för
huvuddragen i utredarens förslag.

Falun och Åre har enligt utredaren goda förutsättningar
att arrangera 1988 års olympiska vinterspel. I kommunerna finns kunnande och en
väl intrimmad organisationsapparat för stora internationella tävlingar. Genom
att utnyttja befintliga anläggningar i kombination med de investeringar i nya
anläggningar och provisoriska lösningar som föreslagits får de två orterna
fullgoda olympiska tävlingsarenor.

Falu och Åre kommuner har till utredaren uttalat det
bestämda kravet att olympiska spel på dessa båda orter inte får leda till någon
ekonomisk belastning för kommunerna. Utredaren har mot denna bakgrund sett det
som sin främsta uppgift att bedöma de ekonomiska risker som kan vara
förknippade med en så omfattande statlig garanti i samband med olympiska
vinterspel år 1988 i Falun och Åre.

Inkvartering av aktiva och ledare förutsätts både i Falun
och Åre ske i s. k. olympiska byar. För massmediapersonal, särskilt inbjudna,
företrädare för specialförbund m. fl. krävs goda logimöjligheter i nära
anslutning till tävlingsarenorna. I Åre innebär detta inget problem eftersom
området har god tillgång på hotellbäddar. I Faluområdet bedömer utredaren
däremot att risk finns för att hotelltillgången är otillräcklig och anser att
frågan bör utredas ytterligare.

Utredaren har granskat de förslag om investeringar i Falun
och Åre som förts fram. Utredarens ställningstagande till de enskilda projekten
skall dock inte ses som ett godkännande av en viss kostnadsnivå eller en
föreslagen programlösning. Stora ansträngningar bör enligt utredaren framdeles
göras för att förbilliga spelen genom atl utnyttja befintliga anläggningar och
lokaler samt söka provisoriska lösningar. Vissa investeringar måste dock
göras, I Åre krävs bl. a. investeringar för en störtloppsbana med en
överbyggnad över europavägen E 75 samt lokaler för massmedia och
administration. 1 Falun krävs bl. a. investeringar för en OS-by samt en bob-
och rodelbana. Utredaren har inte funnit någon intressent som är beredd att ta
ansvaret för bob- och rodelbanans drift och underhåll efter spelens
genomförande. Man kan därför enligt utredarens mening inte utesluta att banan
senare måste rivas och marken återställas.

Utredaren bedömer det sammanlagda investeringsbehovet i
Falun och Åre till ca 180 milj. kr. i 1980 års prisnivå. Härtill har lagts en
reserv om 30 milj. kr. för oförutsedda behov. Totalt har utredaren i sin
ekonomiska beräkning för de olympiska spelen fört upp ca 210 milj. kr. för
investeringar i anläggningar.

Utredaren har på den korta tid som stått till buds inte
funnit underlag för att revidera de kalkyler beträffande kostnaderna för massmediaarrange-

Prop.
1980/81:200 4

mang som Sveriges Television AB, Sveriges Riksradio AB och
televerket har lagt fram. Den sammanlagda nettokostnaden för detta ändamål är
uppförd till ca 175 milj. kr.

De löpande driftkostnaderna före och under de olympiska
spelen bedömer utredaren till ca 130 milj. kr.

De totala kostnaderna för spelen uppskattas sålunda av den
särskilde utredaren till ca 515 milj. kr.

Intäkterna, främst intäkter av TV-rättigheter, beräknas
till ca 445 milj. kr.

Att anordna 1988 års olympiska vinterspel i Sverige skulle
därmed för statens vidkommande kunna innebära ett ekonomiskt risktagande i storleksordningen
70 milj. kr. Utredaren understryker dock den stora osäkerhet som kalkylen är
behäftad med.

3 Föredragandens överväganden

Göteborgs kommun ansökte år 1978 om värdskapet för de
olympiska vinterspelen år 1984. Förutom i Göteborg skulle enligt planerna
tävlingar arrangeras i Falun, Åre och Hammarstrand. Genom att på detta sätt
sprida tävlingarna till flera orter skulle behovet av investeringar i
anläggningar minska och kostnaderna för spelen begränsas. Efter överläggningar
mellan staten och de berörda kommunerna lämnade statsmakterna nödvändiga
garantier för spelens genomförande (prop. 1977/78: 146, KrU 1977/78:23, rskr 1977/78:275).
Sveriges ansökan vann dock inte bifall hos lOK. De olympiska vinterspelen år
1984 kommer i stället att förläggas till Sarajevo i Jugoslavien.

Frågan om
olympiska vinterspel i Sverige har nu väckts på nytt hos lOK genom ansökan att
fä arrangera 1988 års spel i Falun och Åre. Tävlingarna i de alpina grenarna
skall förläggas till Åre. Den utredning om investeringar och övriga kostnader
för spelens genomförande, intäkter av spelen, organisatoriska lösningar m. m.
som legat till grund för ansökan till lOK baserar sig i stora delar på de
kalkyler som gjordes är 1978. Utredningsmaterialet har nu granskats av en
särskild utredare, som också haft överläggningar med företrädare för bl. a. de
berörda kommunerna, Falun och Åre.

En bidragande orsak till att Sverige inte fick arrangera
de olympiska vinterspelen år 1984 kan ha varit det förhållandet att tävlingarna
skulle anordnas på fyra orter. I den nu föreliggande ansökan står Falu kommun
som huvudarrangör med de alpina grenarna förlagda till Are. Falun och Åre har
ett gott anseende inom internationella idrottskretsar för förmågan att
organisera och genomföra förstklassiga internationella tävlingar.

Utredaren redovisar de investeringar som blir aktuella om
1988 års vinterspel förläggs till Falun och Åre. I Falun behöver en bob- och rodelbana
byggas. Eftersom ingen nu är beredd att överta banan efter spelens

Prop. 1980/81:200 5

avslutning
menar utredaren att banan senare kan behöva rivas. Rivningskostnaderna ingår
sålunda i kalkylen. Jag delar utredarens uppfattning att man i en
kostnadsberäkning av detta slag måste lägga in rivnings- och
återställandekostnader för anläggningar som inte behövs eller blir för dyra att
ha kvar efter spelens avslutning. Jag utgår dock från att idrottsrörelsen eller
annan intressent senare kommer att pröva alla möjligheter för att behålla
banan.

Bland
övriga investeringar kan nämnas störtloppsbanan i Åre och OS-byn i Falun.
Störtloppsbanan blir av bestående karaktär medan OS-byn får bli ett
provisorium. Alternativa lösningar för OS-byn - vilket t.ex. kan vara
utnyttjande av nyproducerade lägenheter i den ordinarie bostadsproduktionen -
bör enligt utredaren övervägas senare om sådana förutsättningar föreligger vid
tidpunkten för OS. En strävan bör självfallet vara att finna den lösning som år
1988 kan antas vara ekonomiskt mest fördelaktig.

Jag
vill stryka under att den organisationskommitté som måste bildas om Sverige fär
spelen och som får ansvaret för det fortsatta planeringsarbetet och för
genomförandet noga måste överväga de olika investeringsobjektens omfattning
och därvid också undersöka alla möjligheter till provisoriska och billiga
lösningar.

Den koncentration av
tävlingarna till Falun och Åre som nu föreslås ske innebär att kostnaderna för
spelen blir högre än de kostnader som förutsattes vid 1978 års ansökan.
Samtidigt har det dock under senare år visat sig att inkomster av TV-rättigheter
vid liknande arrangemang blivit betydande och att dessa ökat kraftigt för
varje OS. De beräkningar som nu föreligger ger därför anledning att anta att de
samlade kostnaderna för spelen i stort sett kan motsvaras av inkomsterna.

Att arrangera olympiska
spel innebär dock ändå ett ekonomiskt risktagande. Falu och Åre kommuner har
uttalat det bestämda kravet att olympiska spel på dessa båda orter inte får
leda till någon ekonomisk belastning för kommunerna. Kommunerna begär att de
skall hållas ekonomiskt skadeslösa i samband med spelen. Enligt kommunerna är
denna princip en ofrånkomlig förutsättning för att de skall stå kvar som
tilltänkta arrangörer av 1988 års vinterspel. Jag hyser förståelse för
kommunernas uppfattning i detta avseende. Den grova kostnads- och
intäktsuppskattning för spelens genomförande som nu upprättats måste omgärdas
med stora reservationer. Om spelen föriäggs till Sverige kommer krav att
ställas på kommunernas planeringsresurser och serviceapparat. Enligt min mening
är det därför nödvändigt att staten till fullo tar det ekonomiska ansvaret för
spelen, i den del dessa kostnader inte täcks av kommunernas andel av de
biljettintäkter spelen ger. De förutsättningar utredningen angett i dessa
avseenden förefaller riktiga.

För
den händelse de olympiska spelen skulle gä med föriust skulle det ekonomiska
ansvaret alltså falla på staten. Utredarens beräkningar visar att som nämnts
ett eventuellt underskott skulle kunna uppgå till storleks-

Prop.
1980/81:200 6

ordningen ca 70 milj. kr. Enligt min mening bör staten,
trots den osäkerhet som vidlåder denna beräkning, ta detta ekonomiska ansvar
samt svara för finansieringen av investeringarna m. m. fram till dess inkomster
av spelen inflyter.

Det likviditetsbehov som staten mäste svara för uppstår i
huvudsak under åren 1986-1988. Omfattningen av detta behov är avhängigt de
utbetalningsplaner och övriga avtalsvillkor som kan träffas i fråga om
försäljningen av TV-rättigheterna. Utredaren har i avvaktan på förhandlingar
om sådana rättigheter, som sannolikt förs under perioden 1984-1985, inte kunnat
bedöma det behov av utlåning från staten som de olympiska spelen kan
föranleda. Däremot har utredaren i sin kalkyl beräknat räntor och räntereserver
som täcker också en betydande upplåning. Under ogynnsamma omständigheter - dvs.
att OS-budgeten sent eller först i samband med tävlingsäret 1988 får sina
huvudsakliga inkomster - kan upplåningsbehovet under en kort period överstiga
300 milj. kr. i 1980 års penningvärde.

Förutsättningar finns som nämnts att de samlade
kostnaderna för spelen i stort sett kan motsvaras av inkomsterna. Även om
spelen i sig skulle ge ett underskott i den storleksordning utredningens
riskbedömning anger kommer de emellertid att rikta intresset mot landet, ge
valutainkomster och öka aktiviteten, främst i Falun och Are. Den svenska
exportindustrin har uttalat stort intresse för Sveriges kandidatur och för den
svenska idrotten skulle spelen komma att ge en betydande stimulans. Skäl finns
också för att Sverige - vars idrottsutövare i stor utsträckning deltagit i
olympiska spel i andra länder under årens lopp — nu, som det uttrycks, bjuder
igen och svarar för spelen. Dessa förhållanden motiverar, trots den stramhet
som i nuvarande statsfinansiella läge bör prägla statens ekonomiska engagemang,
ett positivt ställningstagande från statsmakternas sida.

Sammanfattningsvis innebär vad jag här redovisat att
staten - bl.a. genom att ta på sig den ekonomiska risk som är förknippad med
spelen -bör stödja den ansökan som inlämnats om att i Sverige få arrangera 1988
års olympiska vinterspel. Om spelen förläggs till Sverige bör en organisationskommitté
tillsättas för den fortsatta planeringen liksom för genomförandet. En
utgångspunkt för denna planering bör vara det utredningsmaterial som nu finns
tillgängligt. I kommittén bör ingå företrädare för staten, kommunerna och
idrottens organisationer. Staten bör med hänsyn till den ekonomiska garantin ha
ett avgörande inflytande i kommittén.

Som framhållits av utredaren finns dock fortfarande oklarheter
beträffande Falu kommuns förutsättningar att stå som värd för olympiska spel.
Detta gäller bl.a. hotellkapaciteten i Falun år 1988. Vidare behöver vissa mer
detaljerade överläggningar föras mellan staten, berörda kommuner och idrottens
organisationer - bl.a. SOK - beträffande organisation och ansvarsfördelning
inför och under eventuella olympiska vinterspel i Sverige. Detta fortsatta
utrednings- och förhandlingsarbete bör slutföras före

Prop. 1980/81:200 7

10K;s
session i Baden-Baden den 20-29 september i år, vid vilken frågan om värdskapet
för 1988 års olympiska vinterspel slutgiltigt skall avgöras. Riksdagens
ställningstagande bör göras beroende av att enighet nås mellan parterna i de
fortsatta förhandlingarna och av att kvarstående prövning av Faluns och Åres
allmänna förutsättningar att arrangera spelen inte visar på några avgörande
svårigheter.

4
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslär
riksdagen att

1.
bemyndiga regeringen att ikläda
staten de ekonomiska förpliktelser som kan följa av att olympiska vinterspel
anordnas i Sverige år 1988,

2.
godkänna de riktlinjer i övrigt
för frågans fortsatta handläggning som jag har förordat.

Ärendet
bör behandlas under innevarande riksmöte.

5
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Prop.
1980/81:200

JORDBRUKS-DEPASTEMENTET

TINTER-OS I FALUN/ Å BE
I988

Bet ä nkande avgivet av I98I å rs OS-utredning

Ds Jo 1981:4

Bilaj

Prop. 1980/81:200 10

IMEHÅLLSFÖHTECKNING

Sid

1 BAKGRDKD

1.1
Utredningens
direktiv ooh sammans ä ttning

1.2
Utredningens
arbete

2 OS-PH Å GANS BEHANULING
1977

5 FAIU/ÅRE-KOMHITTSNS BOTÄMKJUTDE

4
UTHEDNINGENS Ö VERL Ä GGNINGAR

5
UTREDNINGENS Ö VERV Ä GANDEN OCH F Ö RSLAG

5.1
N å gra utg å ngspunkter

5.2
Ber ä knade investeringskostnader

5.5 Ber ä knade kostnader
f ö r massmedie-

arrangeaang

5.4
Ber ä knade driftkostnader

5.5
Ber ä knade int ä kter

5.6 Likviditetsfr å gor

5.7
Ansvarsf ö rdelning och organisation

5.8
Sammanfattande
slutsatser

Prop.
1980/81:200

Till statar å det och
chefen f ö r jordbruksdepartementet

Genom bealut den 2 april I98I bemyndigade regeringen
chefen f ö r jordbniksdepartementet att
tillkalla en s ä rskild utredare f ö r att behandla fr å gan
om olympiska vinterspel i Falun och Are 1988.

Som utredare tillkallades f ö rre landsh ö vdingen Carl Persson. Till sakkunniga
uts å gs kanslir å det H å kan Boberg,
budgetdepartementet och departementsr å det
S ö ren Ekstr ö m, jordbruksdepartementet. Till experter uts å gs direkt ö r
Yngve Feuk, postverket, departementssekreterare Kjell Nyman,
jordbruksdepartementet, hovr ä ttsassessor
Hans Petterson, jordbruksdepartementet, direkt ö r Gunnar Pihlgren, postverket och departementssekreterare Kjell
Sundberg, kommunikationsdepartementet. Utredningen antog namnet I98I å rs OS-utredning.

Utredningen ö verl ä mnar h ä rmed
bet ä nkandet Vinter-OS i Falun/jbre 1988.

Stockholm i april I98I

Carl Persson

Prop.
1980/81:200 12

1 BAKGRUND

1.1 Utredningens direktiv och sammans ä ttning

Regeringen bemyndigade den 2 april I98I jordbruksministern
att tillkalla en s ä rskild utredare med uppdrag att pr ö va f ö ruts ä ttningarna f ö r
olympiska vinterspel i Falun/lre 1988. I direktiven till utredningen ger legeringen
f ö l jande bakgrund till utredningsuppdraget
:

" I oktober 1977 ö verl ä mnade 1977 å rs
OS-utredning bet ä nkandet (Ds Jo 1977:8) F ö ruts ä ttningarna f ö r
vinter-OS i Sverige å r 1984. Efter f ö rhandlingar med ber ö rda parter - bl.a. de d å aktuella arrang ö rskommunema - f ö reslog
regeringen i en proposition (1977/78:146) riksdagen att l ä mna n ö dv ä ndiga statsgarantier f ö r spelens anordnande. Riksdagen bif ö ll
propositionen (KrU 1977/78:23, rskr 1977/78:275). Den svenska ans ö kan om att å r
I984 f å arrangera de olympiska vinterspelen
i G ö teborg, Falun, Are och Hammarstrand
vann emellertid inte bifall vid Intemationella Olympiska Kommitt é ns (lOK) sammantr ä de i maj 1978.

I en skrivelse den 26 november I98O har Falu kommun till
regeringen ö verl ä mnat utredningen F ö ruts ä ttningar f ö r
olympiska vinterspel i Falun/ Å re å r I988 och hemst ä llt
bl.a. att utredningen analyseras av regeringen ooh ber ö rda kommuner till-sammana samt att regeringen st ä ller f ö r
ä ndam å let l ä mplig expertis till f ö rfogande. I en skrivelse den 18 mars I98I till
regeringen har Falu kommun vidare anm ä lt
att kommunen, efter beslut av kommimfullm ä ktige
den 12 mars i å r, nu ä r beredd att med vissa villkor f ö rhandla med regeringen om eventuella ekonomiska
garantier fr å n statens sida gentemot bl.a. Falu
kommun i samband med olympiska vinterspel.

Den av Falu kommun ö verl ä mnade utredningen har gjorts av kommitt é n f ö r vinter-OS
i Falun ä r I988. Denna kommitt é ä r sammansatt
av representanter f ö r stiftelsen Svenska Skidspelen,
Sveriges Olympiska kommitt é (SOK), Å re slalomklubb samt stiftelsen J ä mtfj ä ll. Kommitt é ns syfte har varit att med utg å ngspunkt i det av 1977 å rs OS-utredning framlagda bet ä nkandet beskriva de praktiska f ö ruts ä ttningarna f ö r ett .arrangemang av vinter-OS å r I988. Kommitt é n
har d ä rvid s ö kt analysera de å tg ä rder som beh ö ver
vidtas samt utarbetat kostnadskalkyler f ö r
dessa.

Beslutet i Falu kommunfullm ä ktige inneb ä r att kommunen ans ö ker om vinterspelen å r I988 med f ö rbeh å ll dels f ö r utform-

Prop.
1980/81:200 13

ningen av de statliga garantier kommunen ö nskar, dels f ö r
att fr å gan å nyo skall pr ö vas av kommunen efter det att f ö rhandlingar med staten, Are kommun m.fl. har genomf ö rts. Falu kommun kommer f ö r sin del enligt det beslut som fattats att vid ö verl ä ggningarna
om ekonomiska garantier h ä vda att staten skall garantera att
kommunen inte f å r n å gra kostnader f ö r de å tg ä rder som fordras f ö r att genomf ö ra
de olympiska vinterspelen. Falu kommun har formellt ans ö kt om spelen hos lOK. SOK har hos lOK deponerat
erforderligt belopp f ö r att ans ö kan skall g ä lla
samt till lOK ö vers ä nt de uppgifter om spelens t ä nkta
arrangemang m.m. som formellt kr ä vs. SOK har
st ä llt sig bakom kommunens ans ö kan. Riksidrottsf ö rbundet
(rf) har nyligen uttalat sig f ö r ett svenskt arrangemang av OS ä r I988.

Vid IOK:s session i Baden Baden i V ä sttyskland den 29 september 1981 avg ö rs fr ä gan om
vilken ort som skall erbjudas arrangera I988 å rs OS.

Falu kommuns ans ö kan
har gjorts avh ä ngig av att staten l ä mnar ekonomisk garanti f ö r genomf ö randet
av spelen. Regeringen har mot den bakgrunden f ö rklarat sig beredd att medverka till att klarl ä gga f ö ruts ä ttningsjna f ö r
att den svenska ans ö kan skall kunna kvarst å ."

Utredarens uppdrag formuleras i direktiven p å f ö ljande s ä tt:

"F ö r att ge
underlag f ö r den fortsatta pr ö vningen av f ö rslaget
om vinter-OS i Falun/lre ä r I988 b ö r en s ä rskild
utredare tillkallas.

Utredarens huvuduppgift b ö r vara att klarl ä gga f ö ruts ä ttningarna f ö r att den av Falu kommun inl ä mnade ans ö kan
skall kvarst å . Det slutgiltiga st ä llningstagandet fr å n ber ö rda parters sida m å ste ske i god tid f ö re det sammantr ä de vid vilket lOK tar st ä llning till fr å gan
om arrang ö r f ö r I988 å rs olympiska vinterapel. Med h ä nsyn h ä rtill
b ö r utredairen senast under april I98I
redovisa sitt uppdrag till regeringen.

I detta arbete kr ä vs
bl.a. en vidare analys av de ekonomiska kalkyler som presenterats och en
granskning av de organisatoriska l ö sningar
som kan bli aktuella. Vidare kr ä vs - vad g ä ller de delar av arrangemangen d ä r staten kan bli ansvarig f ö r investeringar, dtift eller produktion - att
finansieringsvillkor, ekonomiska konsekvenser .m.m. klarl ä ggs. Utredaren skall mot den bakgrunden bed ö ma behovet av en eventuell statsgaranti och i f ö rekommande fall presentera en modell f ö r en s å dan.
Den hittills genomf ö rda granskningen i jordbruksdepartementet
har slutligen ocks å gett vid handen att vissa kalkylposter
och praktiska f ö ruts ä ttningar f ö r arrangerandet av spelen m å ste pr ö vas
ytterligare. Utredaren b ö r om s å visar sig erforderligt ocks ä utforma f ö rslag
till avtal mellan staten och ö vriga
intressenter. F ö r statens del b ö r eventuella avtal g ö ras beroende av regeringens och riksdagens godk ä nnande ,"

Prop.
1980/81:200 14

Jordbruksministern tillkallade med anledning av regerin.jens
beslut f ö rre landsh ö vdingen Carl Persson som utredare. Som sakkunniga
tillkallades kanslir å det H å kan Boberg, budgetdepartementet och departementsr å det S ö ren Ekstr ö m, jordbruksdepartementet. Som experter
tillkallades direkt ö r Yngve Feuk, postverket,
departementssekreterare Kjell Nyman, jordbruksdepartementet, hovr ä ttsassessor Hans Petterson, jordbrukadepartementet,
direkt ö r Gunnar Pihlgren, postverket ooh departementssekreterare
Kjell Sundberg, komm-unikationsdeparte-mentet.

1.2 Utredningens arbete

Under utredningsarbetets g å ng har ö verl ä ggningar genomf ö rts med Falu och Are kommuner.
Utredningen har ocks å bes ö kt dessa orter och ö verlagt med
olika ber ö rda lokala intressen. Vidare har
utredningen ö verlagt med de statliga myndigheter
som ber ö ra i s ä rskilt h ö g
grad liksom med f ö retr ä dare f ö r Sveriges Radio, Sveriges
Olympiska Kommitt é (SOK), Riksidrottsf ö rbundet (HF)
och ber ö rda specialidrottsf ö rbund. Utredningen har ocks å h å llit kontakt
med justitie- och f ö rsvarsdepartementen. Den tid nom st,-\tt
till utredningens f ö rfogande har v.-trit mycket knapp.
Det egentliga utredningsarbetet har genomf ö rts
p å cirka tre veckor. Detta har sj ä lvfallet inneburit att m å nga bed ö mningar
med n ö dv ä ndighet blivit ö versiktliga och att utredningen
inte kunnat g ö ra detaljber ä kningar annat ä n
i undantagsfall.

Som s ä rskild konsult p å det byggnadstekniska omr å det har utredningen anlitat arkitekt Karl Ola Wamhammar,
G ö teborg.

Prop.
1980/81:200 15

2 0S-7R Å GAiIS BSHAKDLI!I&
1977

1977 å rs OS-utredning lade i oktober 1977
fram sitt bet ä nkande (Ds Jo 1977:8) F ö rut3 ä ttninga.ma f ö r vinter-OS i Sverige I984.

Regeringen uttalade den 27 oktober 1977 sitt st ö d f ö r G ö teborgs kandidatur till v ä rdskapet f ö r
I984 å rs olympiska vinterspel och dagen d ä rp å ans ö kte G ö teborg hos Intemationella
Olympiska Kommitt é n om spelen.

D ä refter fick 1977 å rs OS-utredning genom till ä ggsdirektiv uppdraget att ytterligare klarl ä gga f ö ruts ä ttningarna f ö r
olympiska vinterspel i Sverige. I en rapport till regeringen i februari 1978
redovisade utredningen bl.a. f ö rslag till avtal
mellan staten och ber ö rda kommuner.

Utredningen bed ö mde
relativt utf ö rligt de praktiska f ö ruts ä ttningarna
f ö r att arrangera I984 å rs olympiska vinterspel i Sverige.

Betr ä ffande transportfr ä goma konstaterade utredningen att sn ut ö kning av den ordinarie t å gtrafiken kunde bli n ö dv ä ndig. Vissa f ö ruts ä ttningar bed ö mdes finnas f ö r
en s å dan ut ö kning. Tillfredsst ä llande m ö jligheter att klara flygtrafiken
redovisades ocks å i utredningen, dock med kommentaren
att Ft ö s ö flygplats i Ö stersund kunde bsh ö va vissa tempor ä ra eller permanenta fni — st ä rkningar. N å gra ner betydande problem i samband med buss-och
biltrafiken redcvi.Tades inte i utredningen.

'J-redningen konstaterade vidare ett behov av ut ö kade jlisi ä ra
insatser, liksom av en icke obetydlig milit ä r
medverkan. Tillfredsst ä llande .l ö jligheter fanns enligt 1977 å rs utredning att tillgodose dessa behov.

Betr ä ffande telekommunikationer - dvs.
telef ö rbindelser och

Utredare var riksdagsman Rolf R ä mg å rd.

Prop. 1980/81:200 16

radio/TV-teknik - konstaterade utredningen ett betydande behov
av tempor ä ra insatser under spelen. De grundl ä ggande tekniska f ö ruts ä ttningarna f ö r
en s å dan tempor ä r satsning bed ö mdes
av utredningen som tillfredsst ä llande.

Vid bed ö mningen av
de olika orternas f ö ruts ä ttningar utgick utredningen fr ä n
en f ö rdelning av spelen p å fyra platser. Med denna bakgrund redovisades goda f ö ruts ä ttningar f ö r Falun att svara f ö r sin del av arrangemangen. Utredningens redovisning omfattade bl.a.
transportm ö jligheter, f ö rl ä ggning och utspisning,
samh ä llelig och kommersiell service. Samma
fr å gest ä llningar behandlades betr ä ffande
Å re, Ocks å f ö r denna ort
redovisades i utredningen goda f ö ruts ä ttningar att st å
som arrang ö r f ö r delar av de olympiska vinterspelen.

I korthet inneh ö ll
utredningens f ö rslag f ö ljande.

Utredningen betonade att dess f ö rslag siktade p å
ett OS-arrange-mang som i st ö rsta m ö jliga utstr ä ckning
utnyttjar befintliga idrottaanl ä ggningar ooh
som genom en rimlig ambitionsniv å begr ä nsar de kostnader ett olympiskt aurrangemang i
Sverige skulle medf ö ra.

Utredningens f ö rslag
innebar att de olympiska vinterspelen skulle f ö rl ä ggas till fyra orter, n ä mligen G ö teborg,
Falun, .e och Hammarstrand. S å som huvudort
f ö r spelen f ö reslogs G ö teborg.
Detta innebar att invigning ooh avslutning skulle f ö rl ä ggas dit, liksom
hastiets å kning p å skridsko, ishockey och konst å kning. Till Falun f ö rlades enligt f ö rslaget l ä ngd å kning p ä skidor och backhoppning samt skidskytte och, i den
h ä ndelse grenen skulle bli aktuell, skidorientering.
De alpina grenarna slalom, storslalom och st ö rtlopp f ö reslogs f ö rlagda till Å re
och-rodel till Hammarstrand.

Utredningen konstaterade att anl ä ggningar redan finns f ö r samtliga grenar utom f ö r
st ö rtlopp. En st ö rtloppsbana m å ste
d ä rf ö r anl ä ggas i Are. I ö vrigt fordras endast begr ä nsade insatser f ö r
upprustning och komplettering av befintliga anl ä ggningar.

Prop. 1980/81:200 17

Vad g ä ller organisationen f ö r de olympiska spelen m å ste enligt utredningen en klar gr ä nsdragning g ö ras
mellan centralt och lokalt ansvar. Utredningen f ö reslog s å lunda att lokala organisationskommitt é er p å t ä vlingsortema skulle ges en betydande sj ä lvst ä ndighet inom
givna ekonomiska f ö ruts ä ttningar.

Utredningens ekonomiska ber ä kningar visade att investeringar och kostnader f ö r spelens genomf ö rande
torde uppg å till drygt 200 milj. kr. De ber ä kningar som gjorts av int ä ktema slutade p å
oa 125 milj. kr. Underakottet skulle s ä ledes
bli oa 75 milj. kr.

Det samlade imderskottet f ö r OS-arrangemanget ä r, framh ö ll utredningamannen, vad Sverige f å r betala f ö r
att bjuda igen f ö r att vi tidigare deltagit i
olympiska spel i andra l ä nder. I utredningen betonades dock
att de olympiska arrangemangen kan ge f ö rdelaktiga
effekter i flera olika avseenden. Tillstr ö mning
av publik och deltagare kan enligt utredningen gynnsamt p å verka turismen ooh ge ö kade skatteint ä kter f ö r s å v ä l stat som kommuner och landsting. Ett ö kat antal utl ä ndska
bes ö kare tillf ö r ocks å
landet utl ä ndsk valuta.

Utredningamannen framh ö ll
att olympiska arrangemang ä r motiverade inte minst genom sitt
idrottsliga v ä rde. En f ö ruts ä ttning ä r dock att man framgent v ä ljer former som m ö jligg ö r genomf ö rande
till rimliga kostnader. Vidare p å pekade
utredningsmannen att de olympiska arrangemangen och reglema, ä ven om de b ö r
modifieras och moderniseras, utg ö r en motvikt
till de kommersiella intressenas frammarsch inom idrotten. Ä ven detta g ö r
fortsatta olympiska t ä vlingar ö nskv ä rda.

Mot bakgrund av vad som redovisats rekommenderade
utredningsmannen att man st ä ller sig
positiv till att G ö teborgs koramun ans ö ker om de olympiska vinterspelen å r I984.

2 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 200

Prop.
1980/81:200 18

I utredningsmannens senare framlagda rapport redovisades f ö rslag till avtal mellan staten och ber ö rda kommuner. Vidare redogjordes f ö r de ytterligare kontakter som tagits med ber ö rda verk ooh myndieter. Avtalet mellan staten och
ber ö rda kommuner inneb ä r i korthet f ö ljande.

Lokala organisationskommitt é er svarar f ö r t ä vlingsarrangemangen -och ö vriga
lokala arrangemang. En central organisationskommitt é svarar f ö r
samordnande och f ö r spelen gemensamma funktioner. F ö r att de lokala kommitt é ema skall kunna finansiera sina å taganden garanterar staten de budgeterade biljettint ä ktema. De investeringar i t ä vlingsanl ä ggningar
som erfordras skall utf ö ras av kommunema. Enligt ber ä kningar utg ö r
kostnaden f ö r deasa anl ä ggningar 10 milj. kr. Staten å tar sig att vid eventuella f ö rdyringar tillskjuta upp till 5 milj. kr. Eftersom
vissa utgifter uppst å r innan int ä kter flyter in ges de lokala organisationskommitt é erna kreditgarantier om totalt 15 milj. kr.

Regeringens proposition betr ä ffande oljinpiska vinterspel i Sverige 1984 (prop. 1977/78:146) lades
fram f ö r riksdagen i mars 1978. I
propositionen godtog regeringen i allt v ä sentligt
de f ö rslag som utredningen framlagt. Det
f ö redragande statsr å det, jordbruksminister Anders Dahlgren, drog ocks ä upp vissa riktlinjer f ö r hur det fortsatta f ö rhandling- ooh f ö rberedelsearbetet borde bedrivas.
Regeringen beg ä rde dels riksdagens bemyndigande
att godk ä nna det i propositionen redovisade
avtalet mellan staten ooh ber ö rda
kommuner, dels riksdagens godk ä nnande av
riktlinjerna f ö r det fortsatta arbetet.

Tv å motioner v ä cktes i riksdagen med anledning av motionen. Laxs
Werner m.fl. (vpk) yrkade att riksdagen som en f ö ruts ä ttning f ö r godk ä nnande
av propositionen skulle besluta att a) fr ä n
och med n ä stkommande budget å r ö kade
satsningar sker p ä idrottsverksamheten, s ä att den klart uttalade m å ls ä ttningen
"idrott ä t alla" kan uppfyllas inom de
n ä rmaste å ren, och b) de ber ö rda kommunema skall h å llas
ekonomiskt skadel ö sa i vad g ä ller genomf ö randet
av olympiska vinterspelen 1984, samt att riksdagen -om dessa villkor ej
accepteras - skulle avsl å propositionen (motion
1977/78:1890). Lena Ö hrsvik m.fl. (s) yrkade fr ä mst

Prop. 1980/81:200 19

av ekonomiska sk ä l
avslag p å regeringens proposition (motion 1977/78:1906).
Kulturutskottet konstaterade i sitt bet ä nkande
(KrU 1977/78:25) f ö ljande:

"Det material som l ä ggs fram i propositionen belyser v ä l
Sveriges f ö ruts ä ttningar att arrangera I984 å rs
olympiska vinterspel. Koatnadsaspektema och ansvarsf ö rdelningen mellan ber ö rda parter har studerats ing å ende.
Utskottet kan st ä lla sig bakom de grundl ä ggande riktlinjer som avses g ä lla f ö r det
fortsatta arbetet, om Sverige f å r erbjudande
att vara v ä rd f ö r vinterspelen.

F ö redragande statsr å det uttalar i propositionen att han delar idrottsr ö relsens uppfattning att ett svenskt å tagande att arrangera vinterspelen inte f å r taa till int ä kt
f ö r att inskr ä nka anslagen till idrotten. Med anledning av detta
uttalande och de farh å gor som yppas i motionerna
1977/78:1890 och 1906 att satsningen p å
olympiska spel skulle inkr ä kta p å idrottsanslagen vill utskottet understryka att en s å dan satsning inte f å r inverka menligt p ä utvecklingen
av det statliga idrottsst ö det under kommande å r.

I f ö rstn ä mnda motion yrkas att ett bifall till propositionen skall f ö rknippas med formliga villkor dels om fortsatt st ö d å t idrotten s å att m å ls ä ttningen idrott å t
alla kan f ö rverkligas inom de n ä rmaste å ren,
dels om ekonomiska garantier å t de ber ö rda kommunema.

Utskottet som redan klart angett sin uppfattning on vikten
av en fortsatt utveckling av det statliga idrottsst ö det avstyrker det f ö rstn ä mnda villkoret. Vad betr ä ffar villkoret om ekonomiska garantier f ö r de ber ö rda
kommunema f ä r utskottet n ä mna att det avtal som staten avses skola ing å med kommunema innefattar klara principer f ö r v ä rdkommunemas
ekonomiska å taganden."

Mot denna bakgrund f ö rordade
utskottet ett bifall till regeringens f ö rslag
och avslag p ä de b å da motionerna. Riksdagen f ö ljde
utskottets f ö rslag.

Prop.
1980/81:200 20

3 FALU/ Å EE-KOMMITTENS
BET Ä NKAinJE

En kommitt é sammansatt
av representanter f ö r svensk vinter-sport utredde under
senare delen av 198O f ö ruts ä ttningarna f ö r att arrangera vinter-OS i Falun
och Å re. Denna kommitt é s f ö rslag
sammanfattas i detta kapitel.

F ö rslaget fr å n kommitt é n
f ö r vinter-OS i Falun I988, Palu/ Å re-kommitt é n,
inneb ä r att spelen f ö rl ä ggs till
Falun och Are med Falun som huvudort. D ä r
f ö rl ä ggs f ö ljaktligen huvuddelen av grenarna
liksom invignings- och avslutningacermoni. Till Å re f ö rl ä gga de alpina t ä vlingarna.

Begr ä nsningen till endast tv å orter, vilken i h ö g grad styrts av det faktum att intemationella kontakter klaxt pekar p å att spridningen av spelen var en avg ö rande orsak till att Sverige inte fick spelen I984,
medf ö r i f ö rh å llande till 1977 å rs OS-utredning mer omfattande behov av nya anl ä ggningar. Detta kompenseras dock i h ö g grad av att man slipper dyrbara provisorier p å ytterligare tv å
orter f ö r TV, radio, televerket och ö vrig service till massmedia.

Enligt kommitt é n
ger sannolikt en koncentration av spelen totalt h ö gre kostnader men dessa uppst å r
i sinl ä ggningar som har ett best å ende v ä rde.

Bet ä r enligt kommitt é n viktigt att komma ih å g att alla anl ä ggningar finansieras helt av
inkomster aom uppkommer p å
grund av OS - s å ledes av pengar som annars inte skulle vara tillg ä ngliga.

Referatet grundar sig i huvudsak p å kommitt é ns
egen text.

Lars Eggerxz. Stiftelsen Svenska Skidspelen, ordf ö rande

Bo Bengtsson, Sveriges olympiska kommitt é , vice ordf ö rande

Stig Hedlund, Stiftelsen Svenska Skidspelen

Lars Herbertsson, Stiftelsen Svenska Skidspelen

Hasse Strandberg, Å re
Slalomklubb

Olle Rol é n, Å re Slalomklubb

Karl-Bertil Torkelsson, Stiftelsen J ä mtfj ä ll

Jan Å ke V/idell, sekreterare

Prop.
1980/81:200 21

Det ä r enligt kommitt é n egentligen bara tv å anl ä ggningar vilkas v ä rde efter spelen kan ifr å gas ä ttas, n ä mligen en ny bob- och rodelbana och en f ö r framtida behov alltf ö r stor iahall. Litet cyniskt skulle man, konstaterar kommitt é n, kunna p å st å att desaa utgifter f å r ses som "utgifter f ö r
inkomstemas f ö rv ä rvande". En absolut f ö ruts ä ttning f ö r
att f å arrangera spelan ä r att man kan erbjuda goda t ä vlingsbanor f ö r
alla olympiska grenar och dit h ö r ä n s ä l ä nge ä ven bob.

Genom att bygga en kombinerad bob- och rodelbana f å r banan ä nd å enligt kommitt é n
ett v ä rde efter spelen, d å rodel redan ä r
en stor aport i Europa och deaautom ä r
i tillv ä xt. P å grund av bobens krav blir anl ä ggningskostnaden
stor, men eftersom denna helt finansieras med OS-inkomster ä r det den framtida driftkostnaden som blir
intressant. I driftkostnaden f ö r idrottsanl ä ggningar ä r
den å rliga kapitalkostnaden, r ä ntor och avskrivningar, en mycket tung delpost. Den
framtida huvudmannen f ö r banan kan dock helt bortse fr å n kapitalkostnaden, eftersom man utan kostnad kan ö verta en redan finansierad anl ä ggning. De driftkostnader som å terst å r t ä cks dessutom delvis av inte obetydliga int ä kter fr å n
avgifter f ö r tr ä nings å kning i bansui.

Sedan kommitt é n
l ä mnat sin rapport har f ö ruts ä ttningarna f ö r det f ö reslagna
ishallabygget i Borl ä nge f ö r ä ndrats. Inom Lugnet-omr å det i Falun finna en f ö r olympiska t ä vlingar i ishockey och kost å kning f ö r
liten ishall som enligt de ä ndrade
planerna nu f ö resl å s utbyggd. I det nya alternativet n å s
dela en at ö rre koncentration av t ä vlingaplataer, dela en l ä gre kostnad.

Kommitt é n f ö resl å r sammanlagt
investeringar i nya och befintliga anl ä ggningar
i Falun f ö r ca 115 milj. kr. i I98O å rs prisl ä ge,
varav oa 42 milj. kr. avser ny bob- och rodelbana,
ca 34 milj. kr. en ut ö kad ishall samt upprustning av 3-hall
i Leksand, ca 8 milj. kr. skridskobana f ö r
hastighets å kning, oa 10 milj. kr. kanslibyggnad
vid huvudentr é n i Lugnet sar.-.t i ö vrigt ca 20 milj. kr. f ö r å tg ä rder i skidstadion,hoppbackama m.m.

I Å re m ä ste en st ö rtloppsbana byggas f ö r att klara t ä vlingarna.
Detta ä r ett krav aom inte enbart galler f ö r ett eventuellt

Prop.
1980/81:200 22

os. Skall Å re arrangera
fullst ä ndiga World Cup-t ä vlingar eller v ä rldsm ä sterskap, m å ste
en intemationellt godk ä nd st ö rtloppsbana iordningst ä llas. St ö rtioppsbanan, som m å ste dras med en viadukt ö verbyggnad ö ver v ä g E 75 samt
utrustas med stollinbana, har kostnadsber ä knats
till ca 18 milj. kr. av kommitt é n. I Are saknas
fullgoda m ö jligheter for att tillgodose massmedias
lokalbehov varf ö r i kalkylerna upptagits 13 milj.
kr. f ö r att provisoriskt tillgodose
behoven. F ö r investeringar i ö vrigt i slalombackarna m.m. har ber ä knats oa 10 milj. kr. De sammanlagda investeringsbehoven
i Å re uppg å r enligt kommitt é n
till drygt 40 milj. kr.

F ö r ett genomf ö rande av olympiska vinterapel i Falun och .Ire å r 1988 kr ä vs
s å ledes enligt kommitt é n sammanlagt investeringar om ca 155 milj. kr. i t ä vlingsarenor m.m.

Som tidigare arrangemang av olympiska vinterspel visat utg ö r kostnaderna f ö r
masamediaaervioe en mycket ator post i budgeten. Detta ä r ocks å
belyst f ö r svenska f ö rh å llanden i
1977 å rs OS-utredni.ngs bet ä nkande om f ö ruts ä ttningarna f ö r
OS 198. D ä rf ö r har ä ven i FaWAre-kommitt é ns bet ä nkande
s ä rskild vikt lagts vid att f å kostnader och problem f ö rknippade med denna ser/ioe noggrant kartlagda.

Som allm ä n m å ls ä ttning f ö r radio och T har satts att ge minst sanna m ö jligheter som gavs i Lake Placid. F ö r s å v ä l radio- och TV-kommentatorer som skrivande
journalister har r ä knats med ett centralt maaamediacenter
i vardera .ire och Falun. Dessutom har f ö mts ä tts att viss service skall ges p ä n å gra hotell
som huvudsakligen avses nyttjas av journalister. Vidare ing å r viss service vid de olika t ä vlingsarenoma.

F ö r TV irjieb ä r bevakning av vinter-OS ett stort behov av teknisk
utrustning. Denna kan endast till en mindre del tillhandah ä llas fr å n
TV:3 ordinarie verksamhet. Resterande behov m å ste l ö sas med dels inl å ning, dels ink ö p
av materiel. Den ini: ö pta materielen kan antingen f ö rs ä ljas efter
spelen, troligen till starkt reducerade priser, eller efter spelen å tminstone till viss del ing å i T'1-.3 normala
nyanskaffning. Sn viss fortsatt upprustning av T/:s utrustning ä r ocks å
t ä nkbar.

Prop.
1980/81:200 23

TV har i sin kalkyl ber ä knat
nettokostnaderna som f ö rorsakas av OS till oa 85 milj.
kr.,varav 29 milj. kr. utg ö r drift- och personalkostnader och å terstoden nettoinvesteringskostnad. Likviditetsbehoven ä r dock st ö rre,
eftersom enbart de totala investeringarna f ö r
TV omfattar ca 127 milj. kr.

F ö r radion g ä ller i stort sett samma f ö ruts ä ttningar son
f ö r TV. Tv å olika altemativ har redovisats avseende dels uthyrning
av studios inkl. teknisk utrustning, dels enbart studiolokaler, varvid g ä stande bolag f å r
medf ö ra sin egen utrustning. Sveriges radios
ber ä kningar f ö r OS-arrangemang uppg å r till drygt 12 milj. kr. enligt det dyrare alternativet.

Televerket har bed ö mt
att ett eventuellt OS-arrangemang i h ö g
grad ber ö r verkets fler å rsplan. Vissa m ö jligheter
finns att t ä cka en del av OS-behoven genom
omdisponeringar i denna. En stor del av utrustningen m ä ste anskaffas speciellt f ö r OS, men kan senare komma till anv ä ndning i den ordinarie verksamheten. Kostnader upnst å r d å f ö r flyttning av material samt f ö r r ä ntor p ä grund av f ö r
tidiga investeringar. Televerkets nettokostnadsber ä kning f ö r
telekommunikationer omsluter 46 milj. kr. och f ö r TV och Ijudradiokom-munikation drygt 30 milj. kr. Efter korrigering
f ö r vissa inkomster ber ä knar televerket kostnaderna till oa 73 milj. kr. .Av
beloppet utg ö r ca 35 milj. kr. investeringar
kalkylerade netto, medan det totala investeringsbehovet utg ö r knappt 100 milj. kr.

De av kommitt é n
ber ä knade kostnaderna f ö r massmediabevakning exkl. vissa lokalbehov och
annan ser/ice uppg å r till netto ca 171 milj. kr.

Falu/Are-kommitt é n
bed ö mer de praktiska f ö ruts ä ttningarna f ö r att arrangera de olympiska vinterspelen i Falun
och Are som mycket goda. Delvis refererar kommitt é n till 1977 å rs OS-utredning, raen n ä gra j-tterligare kommentarer g ö rs.

Prop.
1980/81:200 24

Betr ä ffande f ö rl ä ggningsm ö jlighetema i Falun konstaterar kommitt é n att hela regionen m å ste tas i anspr å k. Som ett komplement kan tillf ä llig uthyrning av nyproducerade l ä genheter bli n ö dv ä ndig. Kommitt é n
konstaterar att inom en radie p å 20 km fr å n t ä vlingsplatsen
Lugnet finns drygt 4 65O b ä ddar. P å ett maximalt avst å nd av 50 finns 10 750 b ä ddar
och p å ett maximalt avst å nd av 100 km finns 19 550 b ä ddar. P å
n ä ravst å nd, dvs. under 10 km fr å n Lugnet, finns drygt 900 b ä ddar. Detta antal kan ut ö kas med ytterligare 200 om skolor ooh studentbost ä der kan utnyttjas. F ö r lOKta ledam ö ter, prominenta g ä ater samt jounalister finns Grand Hotell i Falun och
Hotell Brage i Borl ä nge med sammantaget 275 i: ™ och 417 b ä ddar.
Fasta planer f ö religger p ä minst ett hotellbygge i regionen fram till I988. Kommitt é n f ö ruts ä tter att ytterligare ett antal rum tillf ä lligt m å ste
anv ä ndas som hotell och har ber ä knat viasa kostnader f ö r en s ä dan l ö sning.

F ö rl ä ggningsm ö jlighetema i Å re betraktas som goda. N å gra speciella arrangemang bed ö mer kommitt é n
inte beh ö ver vidtas i denna region.

I s å v ä l Falun som Å re redovisas i ö vrigt goda f ö ruts ä ttningar, bl.a. vad g ä ller trafikf ö rs ö rjning och service till t ä vlande,
g ä ster, massmedia och publik.

F ö r den organisation som skall svara
f ö r genomf ö randet av spelen uppr ä ttas ett centralt generalsekretariat imder en generalsekreterare.
Till detta sekretariat knyts heltidsanst ä lld
personal, bl.a. en presschef och en ekonomichef. I ett senare skede ä r det n ö dv ä ndigt att personal anst ä lls ooks å
f ö r andra funktioner, t.ex.
transporter, medicinska fr å gor, ackredite-ringar, tekniskt
genomf ö rande, inkvartering etc. Enligt IOK:s
regler ligger ansvaret f ö r genomf ö randet av vinterapelen p ä en organisationskommitt é som har att samarbeta med lOK i allt v ä sentligt och som m å ste ha legal status.

Avgr ä nsningen av ansvar mellan
organisationskommitt é n, staten

Prop. 1980/81:200 25

och ber ö rda kommuner
torde enligt kommitt é n inte bli sv å rare med b å de
Falun och Are som v ä rdorter ä n om det g ä llt
endast en kommun. Utg å ngspunkten m ä ste vara att s ö ka
en ansvarsf ö rdelning som ger st ö rsta m ö jliga
kostnadsmedvetande.

Kommitt é n bed ö mer att bl.a. begr ä nsningen av antalet t ä vlingsorter
minakar behovet av lokala kommitt é er
med ett totalt ansvar. Inom en s å dan lokal
kommitt é kvarst å r ett stort behov att genom avtal reglera de olika
ing å ende intressentemas ekonomiska ansvar.
Det medf ö r dock inte ö kade problem att s å dana avtal i st ä llet tecknas direkt med en central
organisationskommitt é , varvid varje intressents ansvar omedelbart
blir entydig. reglerat.

Falu/ Å re-kommitt é n f ö resl å r allts å
att en central organisationskommitt é
ges totalansvaret f ö r spelens genomf ö rande. Genom separata avtal med kommuner och andra
intressenter kan ansvaret delegeras f ö r
vissa å tg ä rder, t.ex. byggande av vissa anl ä ggningar.
Kommitt é n f ö ruts ä tter att huvuddelen av de nya anl ä ggningar som uppf ö rs ö verl ä mnas koatnadsfritt till kommunema eller annan huvudman efter spelen.

Ä ven
inf ö r ett eventuellt OS-arrangemang I988
b ö r enligt kommitt é n g ä lla att
staten genom n å gon form av garanti ansvarar f ö r finansieringen av den budget som snarast m ä ste fastst ä llas
f ö r den centrala organisationskommitt é n.

F ö r ö vriga intressenter m ä ste g ä lla att de i avtal f ö rbinder sig att mot ö verenskommen
ers ä ttning genomf ö ra specificerade å taganden.

Den kalkylerade driftbudgeten f ö r organisationskommitt é n omsluter enligt Falu/Are-kommitt é ns
ber ä kningar oa 121 milj. kr. i 1980 å rs penningv ä rde.
Kostnadsber ä kningarna innefattar kommitt é ns egna administrativa kostnader, t ä vlingsarrangemang, ceremoniella arrangemang och
andra specifika OS-kostnader av

Prop. 1980/81:200 26

driftkarakt ä r. Vidare ing ä r ers ä ttningar f ö r nyttjande av OS-symbolen, drift av anl ä ggningar inf ö r
spelen, anpassning och inredning av lokaler f ö r massmedia och t ä vlande, hyresers ä tt-ningar f ö r
lokaler, arenor, OS-forl ä ggningar m.m., ö vriga OS-bykostnader, f ö rhyrning av l ä genhetshotell,
ers ä ttningar f ö r s ä kerhetstj ä nst, samh ä llsservice
etc, marknadsf ö ring och konsultmedverkan. I
slutsumman om 121 milj. kr. ing å r ä ven l å ner ä ntor och reserver om saxamanlagt 40 milj. kr.

Sammantaget kalkyleras s å ledes OS-budgetens utgiftssida till knappt 450 milj. kr. efter
korrigeringar f ö r de ä ndrade f ö ruts ä ttningarna betr. ishallen.

Ett vinter-OS I988 i Sverige skulle enligt Falu/ Å re-kommitt é n
kunna finansiera sig sj ä lvt ooh m ö jligen ge ett direkt ö verskott.

Det ä r enligt kommitt é n st ä llt utom
allt tvivel att de olympiska arrangemangen skulle ge m å nga f ö rdelaktiga
effekter i flera avseenden. S ä lunda skulle
tillstr ö mni.igen till laindet av turister f ö re, under och efter spelen ge ö kade skatteint ä kter
f ö r stat, landsting och kommuner. En ö kning av antalet utl ä ndska bes ö kare f ö rb ä ttrar ocks å valutareserven.

De sammanlagda direkta int ä ktema har kalkylerats till ca 490 milj, kr. Den helt dominerande int ä ktsposten utg ö rs
av f ö rs ä ljningen av TV-r ä ttighetema och d ä fr ä mst till det
amerikanska TV-f ö retag som f ö rv ä rvar s ä ndningsr ä tten
till USA. F ö rhandlingar om TV-r ä ttighetema upptas omedelbart efter 1984 å rs olympiska spel varf ö r kalkylm ä ssigt angetts de ungef ä rliga inkomster Sarajevo f ö rv ä ntas erh å lla i samband med I984 ä rs spel. Dessa int ä kter har efter avdrag f ö r IOK:s del
ber ä knats till 330 milj. kr.

Ö vriga
int ä kter utg ö rs av biljettinkomster om 83 milj. kr. och diverse f ö rs ä ljningsint ä kter av OS-symbolen, minnesmynt, lotter m.m. om 77
milj. kr.

Den av kommitt é n
redovisade kalkylen inneb ä r s å ledes ett

Prop. 1980/81:200 27

ö verskott
om ca 30 milj. kr. ut ö ver reserver om ca 20 milj. kr.

F ö r Sverige skulle ett OS I988 enligt
kommitt é n erbjuda ett fullst ä ndigt unikt tillf ä lle
att n å ut i v ä rlden. Vad detta p å sikt skulle kunna f å f ö r effekt p å
t.ex. handelsutbyte, valutareserv och syssels ä ttning ä r i dag om ö jligt att kvantifiera. Utredningsgruppen vill
emellertid peka p å

att svensk idrott genom ett s å dant h ä r
arrangemang skulle tillf ö ras ekonomiska ooh personella
resurser; dessutom goodwill, som knappast akulle kunna tillakapas p å annat s ä tt,

att Sverige som nation genom den oerh ö rda genomslagskraft som massmedia har skulle kunna
visa upp sig inf ö r hundratals miljoner m ä nniskor i hela v ä rlden
med allt vad det inneb ä r,

att svenskt n ä ringsliv
skulle erbjudas rika ooh enast å ende m ö jligheter att, med ett vinter-OS I988 som grund,
knyta f ö r folkhush ä llet v ä rdefulla
kontakter ö ver hela v ä rlden,

att kommunema Falun och Are under rA.trra. ä r och framf ö r allt veckor tillsammans med Sverige skulle
placeras p å v ä rldskartan, vilket skulle kunna ge en rad positiva effekter p ä syssels ä ttning,
samh ä llsservice, valuta- och handelainkomster
osv.,

att ber ö rda kommuner
akulle f ä ett ö kat utnyttjande av befintliga anl ä ggningar,
vilka delvis tillkommit med statligt st ö d.
De skxille utan kommunala kostnader dessutom f å en upprustning av dessa samt i vissa fall nyinvesteringar,

att kommunema av OS-int ä kter
skulle f ä ers ä ttning f ö r de tj ä nster som st ä lls
till organisationskommitt é ns f ö rfogande.

Prop.
1980/81:200 28

4 UTREDNINGENS Ö VERL Ä GGNINGAR

Utredningen har utg å tt
fr å n det material som presenterats av
1977 å rs OS-utredning och av kommitt é n f ö r vinter-OS
i Falun 1988. Med detta material som grund har ö verl ä ggningar genomf ö rts med bl.a. ber ö rda
kommuner, Sveriges Olympiska Kommitt é ,
Riksidrottsf ö rbundet och ber ö rda specialf ö rbund,
rikspolisstyrelsen, v ä gverket, televerket,
luftfartsverket, Linjeflyg, SAS, SJ och Sveriges Radio A3. Vidare har utredningen
haft kontakt med statens vattenfallsverk i fr å gan om byggande av en tempor ä r
OS-by och med Sveriges Turistr ä d betr ä ffande f ö rl ä ggningsm ö jligheterna
i Falun och Are.

Falu och Å re kommuner
har granskat det material som lagts fram av koramitt é n f ö r vinter-OS
i Falun och Are I988. I s ä rskilda framst ä llningar till utredningen har kommunema framh å llit vissa enligt de.m n ö dv ä ndiga ä tg ä rder ut ö ver de som kommitt é n redovisat.

Falu kommun har utg å tt
fr ä n att det ursprungligen f ö reslagna ishallsbygget i Borl ä nge inte kommer till st å nd, utan att en tillbyggnad i st ä llet sker i ishallen i Falun, Som en f ö ljd av att hallen d å blir st ö rre ä n kommunen norraalt har behov av har man beg ä rt att f å
en ekonomisk uppg ö relse som kompenserar kommunen f ö r de framtida ö kade
driftkostnaderna.

Vidare har kommunen efter kontakt med v ä gmyndighetema framh å llit att den s.k. ö stra f ö rbifari;en m ä ste
byggas ut f ö r att Falun p å ett tillfredsst ä llande
s ä tt skall kunna klara trafikf ö rs ö rjningen under
de olympiska spelen. V ä gf ö rbindelaen har bed ö mts kosta 18,5
milj. kr. och statsbidraget ber ä knas till 11
milj. kr. Det ö nskem å l Falu kommun framf ö rt ä r en tidigarel ä ggning
av statsbidraget f ö r att v ä gbygget skall bli genomf ö rt i tid f ö r
spelen.

Falu kommun har ocks å
tagit upp kostnaderna f ö r den olympiska byn till
diskussion. Ora tillf ä llig f ö rhyrning av nyproducerade l ä genheter blir det alternativ som genomf ö rs beg ä r
kommunen att

Prop. 1980/81:200 29

organisationskommitt é n/staten
skall l ä rana en garanti omfattande samtliga
eventuella kostnader f ö r outhyrda l ä genheter i OS-byn efter spelen.

P å liknande s ä tt beg ä r
kommunen en garanti som omfattar samtliga driftkostnader efter spelen f ö r bob- och rodelbanan.

Å re
kommun har till utredningen framf ö rt
ö nskem å l om kompletteringar i ett par h ä nseenden
till Falu/Are-kommitt é ns redovisning. Kommunen anser att
den s.k. Centrunv ä en i Are ä r n ö dv ä ndig f ö r
att kommunen skall kunna klara trafikf ö rs ö rjningen under spelen. Ut ö ver de av kommitt é n
kalkylerade kostnaderna fordrar detta ett tillskott om 3 » 4 milj.kr. P å
motsvarande s ä tt beg ä r kommunen ers ä ttning
f ö r den s.k. Lienv ä gen. F ö r
att kommunen skall kunna genomf ö ra en helt ä ckande stadsplan, omfattande bl.a. de delar av Å re samh ä lle
som ber ö rs av de olympiska spelen, beg ä r kommunen 700 000 kr.

Sammantaget kan s ä gas
att kommunemas krav ä r att de skall h ä llas ekonomiskt skadesl ö sa i samband med genomf ö rande av de olympiska vinterspelen.

Utredningens ö verl ä ggningar med de ber ö rda statliga myndigheterna liksom med bl.a. Sveriges Radio, SAS,
Linjeflyg och SJ kommenteras vid behov i samband med att de olika speoialfr å gor dessa myndigheter och f ö retag ansvarar f ö r
behandlas senare i bet ä nkandet. Generellt kan s ä gas att de informationer som l ä mnats till stora delar ö verenaat ä mmer
med de uppgifter som l ä mnas i 1977 ä rs OS-utredninga bet ä nkande.

Prop. 1980/81:200 30

5 UTREDNINGEIIS Ö VERV Ä GANDEN OCH F Ö RSLAG

5.1 N å gra utg å ngspunkter

Den enda g ä ng Sverige
arrangerat olympiska spel var - bortsett fr å n
ryttarspelen 1956- de olympiska sommarspelen i Stockholm 1912. Vid en rad tillf ä llen har fr å gan
om ett nytt OS-arrangemang - s å vitt g ä ller vinterspelen - kommit upp till diskussion. 1977
s ö kte s å lunda G ö teborg - tillsammans med Falun, Å re och Hammarstrand - spelen f ö r ä r I984, dock
utan framg å ng. Nu har Falun, i samf ö rst å nd med .\re,
s ö kt spelen I988 . Bakom f ö rs ö ken att i
Sverige arrangera olympiska vinterspel ligger flera motiv: att ett s å dant arrangemang skulle skapa god PR f ö r Sverige, att det skulle vara p å sin plats att Sverige - vars idrottsm ä n under alla å r
deltagit i de olympiska t ä vlingarna -bjuder igen genom att
arrangera spelen n å gon g å ng samt att spelen skulle inneb ä ra
en stor stimulans f ö r den svenska idrotten.

Ett vinter-OS omfattar idrottst ä vlingar under en tv ä veckors-period i ishockey, konst å kning,
rodel- och bob, l ä ngdskid å kning, backhoppning, skidskytte, alpin utf ö rsskid å laiing
ooh skridsko. OS-t ä vlingama f ö rv ä ntas bli bes ö kta av uppskattningsvis ca 100 000 personer under
hela eller delar av OS-arrangemanget. Antalet aktiva deltagare i olympiska
vinterspel kan f ö rv ä ntas uppg å till ca 1 500 vartill kommer ca 8OO
ledare. Ackrediteringar till spelen sker i ö vrigt
av pressrepresentanter, TV- ooh ljudradiopersonal samt s ä rskilt inbjudna g ä ster.
Tillsammans kan dessa kategorier uppskattas till minst 4 000 personer.

Med dessa f ö ruts ä ttningar st ä lls
stora krav p å arrang ö rsorterna i fr å ga
om ö vemattningsm ö jligheter, transportm ö jligheter, f ö rpl ä gnad och allm ä n samh ä llaaervice ut ö ver
de f ö r t ä vlingamas genomf ö rande n ö dv ä ndiga facilitetema.

Prop.
1980/81:200 31

Till grund f ö r
den nu ingivna ans ö kan om att f ä anordna olympiska vinterspelen I988 i Falun och Are
ligger bl.a. en utredning som gjorts av en kommitt é med representanter f ö r lokala idrottsstiftelser och klubbar i Falun och Are samt f ö r Svenska Olympiska Kommitt é n.

F ö r att Falun och Are skall kunna ä ta sig v ä rdskapet
f ö r spelen har kommunema kr ä vt fullst ä ndiga
ekonomiska garantier fr ä n OS-arrang ö remaa eller statens sida. I98I ä rs OS-utredning har sett det som sin uppgift att bed ö ma de ekonomiska risker som kan vara f ö rknippade med en statlig garanti i samband med olympiska
vinterspel i Falun/.Are I988. Den riskbed ö mning
utredningen gjort syftar till att ange de kostnader som kan komma att uppst å och de int ä kter
som kan f ö rv ä ntas under relativt ogynnsamma omst ä ndigheter.
Med n ö dv ä ndighet blir en a å dan bed ö mning betydligt stramare ä n vad ett f ö rs ö k att bed ö ma
de trolii;a int ä ktema och kostnaderna skulle bli.
De ber ä kningar utredningen gjort ä r, liksom Falu/ Å re-kommitt é na bed ö mningar,
i I98O å rs prisl ä ge.

Utredningen ä r
av den uppfattningen att det finns m ö jligheter
att f ö rst ä rka int ä ktema, liksom det b ö r finnas f ö ruts ä ttningar att i det fortsatta arbetet minska koatnadema.
S ä kan t.ex. aannolikt TV-int ä ktema komma att ö ka
ut ö ver vad utredningen r ä knat med. De ekonomiska ber ä kningar utredningen gjort i sin riskbed ö mning f å r
inte heller ses som ett accepterande av kostnadsniv å n f ö r de anl ä ggningar eller tj ä nster
som å terfinns i investerings- och driftkalkylema.
Tv ä rtom b ö r en str ä van
vara att finna ekonomiskt f ö rdelaktigare
l ö sningar. Dessa m ö jligheter kommenteras, i den m å n de redan nu kan f ö rutsea, i anslutning till de enskilda postema i den senare
redovisningen.

Till detta kommer att det i vissa fall kan vara sv å rt att avg ö ra
vad som b ö r betraktas som kostnader f ö r genomf ö rande
av de olympiska spelen. I n å gra fall har
kostnader tagits upp som egentligen b ö r
betraktas som tidigarel ä ggningar av å tg ä rder som
skall genomf ö ras ä ven i det fall vinter-OS 1933 inte tillfaller Sverige. Detta g ä ller t.ex. vissa v ä gf ö rb ä ttringar i Falun och Are.

Prop. 1980/81:200 32

Falu och Å re kommuner
har som n ä mnts vid f ö rhandlingar uttalat det best ä mda kravet att olympiska spel p å deasa b å da
orter inte f ä r leda till n å gon n ä mnv ä rd ekonomisk belastning f ö r kommunema. Enligt kommunema ä r denna princip en ofr å nkomlig f ö ruts ä ttning f ö r spelens genomf ö rande. Utredningen har utformat sina f ö rslag med h ä nsyn
h ä rtill. Rimligheten i kommunemas st ä llningstagande har utredningen d ä remot inte ansett sig ha sk ä l att pr ö va.
Denna bed ö mning f å r ankomma p å
regering och riksdag att g ö ra.

De allm ä nna f ö ruts ä ttningarna f ö r Falun/Are att arrangera I988 å rs olympiska spel ä r enligt utredningen i atort sett goda. Genom att utnyttja befintliga
t ä vlingsanl ä ggningar i kombination raed de investeringar i nya
anl ä ggningar och provisoriska l ö sningar som redovisats av Falu/ Å re-kommitt é n
f å r de tv ä orterna fullgoda olympiska t ä vlingsarenor. B å de
i Falun och Are har man vidare stor erfarenhet fr å n tidigare intemationella evenemang och en v ä l intrimmad organisationsapparat. Servicen f ö r masamediema kan l ö sas p å ett tillfredsst ä llande s ä tt
liksom transporter och annan allm ä n
service.

Inkvarteringen av aktiva och ledare kommer i b ä de Falun och Are att ake i a.k. olympiaka byar. F ö r ett stort antal personer -massmediepersonal, s ä rskilt inbjudna, f ö retr ä dare f ö r specialf ö rbund
m.fl. - kr ä va goda logim ö jligheter i n ä ra
anslutning till t ä vlingsarenoma. I Å re-omr å det
som ä r ett etablerat turistm å l finna god tillg ä ng
p å hotellb ä ddar. Situationen f ö r Faluns vidkommande har f ö r ä ndrats sedan fr å gan
om olympiska spel i Sverige senast var aktuell å r 1977. D å var G ö teborg med sin stora hotelltillg å ng huvudort f ö r
OS. Nu avses Falun f å samma roll. Mot denna bakgrund
kommer stora krav att st ä llas p å v ä lbel ä gna hotellrum med god standard. Ben redovisade tillg ä ngen p ä
hotellnm i Falun synes med h ä nsyn h ä rtill otillr ä cklig,
s ä rskilt s å vitt avser enkelrum. Fr ä gan om hur efterfr å gan p å hotellrum ooh andra f ö rl ä ggningsm ö jligheter i Falun skall kunna tillgodoses m å ste d ä rf ö r bli f ö rem å l f ö r
ytterligare utredning.

Prop.
1980/81:200 33

5.2 Ber ä knade
investeringskostnader

Utredningen har vid sin bed ö mning av investeringskostnaderna utg å tt fr å n Falu/ Å xe-kommitt é ns
material. Detta har granskats fr å n s ä v ä l teknisk synpunkt
aom programaynpunkt. Ö verl ä ggningar har skett med representanter f ö r kommunema och med de konsultf ö retag
som tagit fram grundmaterialet till Falu/ Å re-kommitt é na bet ä nkande.

N å gra av de objekt som ligger i Falu/ Å re-kommitt é na
investeringsbudget b ö r kommenteras s ä rskilt.

F ö ralaget om en kanslibyggnad f ö r apelens administration, bel ä gen vid entr é n
till rikaskidatadion, b ö r i det fortsatta arbetet granskas
ytterligare, s å v ä l vad g ä ller lokalbehov som byggkostnader.
F ö ruts ä ttningarna f ö r att i st ä llet f ö r
en speciell kanslibyggnad ytterligare bygga ut den nuvarande administrativa
byggnaden i riksskidstadion b ö r pr ö vas. Tills vidare har utredningen utg å tt fr ä n att viaaa beaparingar
kan g ö ras.

Utredningen har tills vidare accepterat Falu/ Å re-koimaitt é na bed ö mningar vad g ä ller kostnader f ö r utbyggnad av ishall i Falun.
Vidare har utredningen utg å tt fr å n att kraven fr å n Falu kommun om ers ä ttning f ö r de ö kade driftkostnader aom uppst å r efter spelens genomf ö rande m å ste tillgodoses. Detta b ö r dock inte ske genom en fortl ö pande garanti f ö r de ö kade driftkostnaderna, utan genom
en eng å ngsers ä ttning som motavaurar de framtida ö kade driftkostnadernas kapitaliserade
v ä rde. Detta v ä rde har tills vidare ber ä knats till 2,5 milj. kr. med den utbyggnad
aom konmiitt é n och konmiunen f ö realagit. Utredningen vill
emellertid peka p å den betydande oa ä kerhet aom ä r f ö rknippad med iahallena ombyggnad.
Den tekniska l ö aning f ö r hallena utbyggnad som nu f ö religger inneb ä r att en stor del av å sk å darna p å de nytillkommande l ä ktarna inte kan se planen i dess
helhet. G ö r man senare den bed ö mningen att samtliga å sk å dare b ö r ae hela planen inneb ä r detta f ö rmodligen avsev ä rt ö kade byggkostnader. Å andra sidan f ö refaller det aom redan antytta inte
troligt att Falun inom ö versk å dlig tid kommer att ha behov av en
ishall med s å m å nga å sk å darplatser som nu f ö reslagits. Mycket talar d ä rf ö r f ö r att man ijnders ö ker m ö jlighetema att 3 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 200

Prop.
1980/81:200 34

genom en mer begr ä nsad
utbyggnad tillgodose-behovet av den ö kning
av publikkapaciteten som kan ansea befogad f ö r
OS.

Bob- ooh rodelbanan medf ö r inveateringar i storleksordningen 42 milj. kr. Om inga f ö r ä ndringar
sker i OS-programmet ä r investeringen n ö dv ä ndig om
Falun skall ha m ö jliet att arrangera olympiska
vinterspel. En diskussion p å g å r f.n. huruvida bob akall vara en obligatorisk gren
vid vinterapelen. Skulle denna diakussion leda till att man kan avst å fr ä n grenen
inneb ä r det vissa besparingar, dock
relativt begr ä nsade s å dana. Tills vidare b ö r dock kostnader f ö r en full-at ä ndig bob- och rodelbana taa med i kalkylen. Det
finna emellertid i dag inte n å gon
intressent aom ä r beredd att utan ers ä ttning avara f ö r
driften av banan efter apelen. Skulle denna fr å ga inte kunna l ö sas innan banan skall byggas m ä ste man ocks å kalkylera
med rivningakoatnader. A andra aidan kan banan om den endast skall bli tempor ä r aannolikt byggaa n å got billigare, varigenom rivningakoatnadema v ä l ryms inom den budgeterade kogtnaden.

Olika l ö sningar har
diskuterats f ö r OS-bj-n i Falun. En s ä dan l ö aning, som Falu/Are-koramitt é n r ä knat med, ä r att utnyttja nybyggda, ä nnu icke uthyrda bostadsl ä genheter. Falu kommun har emellertid beg ä rt att i s ä
fall f ä kostnaderna f ö r desaa bo st ä der
t ä ckta i den h ä ndelse de inte kan hyras ut omedelbart efter spelen.
Dessa garantier skulle omfatta hela tiden fram till dess uthyrning kan ske.
Utredningen har inte bed ö mt denna l ö sning vara acceptabel fr ä n statens synpunkt, fr ä mst med h ä nsyn till den os ä kerhet som r å der
betr ä ffande bostadsmarknaden i Falun i
slutet av 1980-talet och de betydande kostnader aom en garanti av dst h ä r skisserade slaget kan leda till. Utredningen f ö rordar i st ä llet
att den kalkyl scm nu g ö rs bygger p å f ö ruts ä ttni.-igen att en tempor ä r OS-by byggs i Falun och avvecklas omedelbart
efter spelen. De olika m ö jligheter till en s å dan tillf ä llig
l ö sning som utredningen pr ö vat - ut ö ver
de f ö rslag som Falu/.Are kommitt é n redovisat - ger vid handen att ie totala

Prop. 1980/81:200 35

nettokostnaderna skulle uppg å till ca 35 milj. kr. Sj ä lvfallet
ä r det emellertid m ö jligt att aenare, d å riskerna med den beg ä rda garantin
b ä ttre kan ö verblickas, å ter
ta upp Falu/ Å re-kommitt é ns alternativ till diskussion.

Utredningen delar Falu kommuns bed ö mning att den s.k. Ö atra f ö rbifarten m å ste byggas f ö re
spelen. Detta b ö r enligt utredningen kunna ske
genom en tidigarel ä ggning av v ä gen inom ramen f ö r
den statliga v ä gplaneringen. Mer definitivt f å r emellertid denna fr å ga pr ö vas i samband med uppr ä ttandet av ny f ö rdelningsplan
f ö r byggande av at ä tskommunv ä gar
å ren 1984-1993.

F ö r st ö rtloppsbanan i Å re beh ö ver en ö verfart
ö ver v ä g E 75 byggaa. Det ä r
utredningens mening att Falu/ Å re-kommitt é n avsev ä rt
underskattat kostnaderna f ö r en s å dan ö verfart.
Merkostnaden kan troligen ber ä knas till n ä rmare 3 milj. kr.

Falu/Are-kommitt é n
har enligt utredningens bed ö mning ö verskattat behoven av provisoriska lokaler f ö r massmedia 1 Å re.
Med h ä nsyn h ä rtill har utredningen reducerat kostnaderna f ö r desaa lokaler. Å re
kommun har beg ä rt att om s å befinns l ä mpligt
f ä motsvarande medel som bidrag i
samband med bygge av den s.k. Centrumbyggnaden i Å re samh ä lle.
Om s å sker svarar kommunen f ö r att lokalbehovet t ä cka inom denna byggnad. Utredningen har f ö r ain del inget att erinra mot en s å dan l ö sning.

Å re
kommun har beg ä rt att inf ö r OS f å
bygga den s.k. Centrumv ä gen i Å re samh ä lle.
Utredningen anser sig inte kunna godta detta krav. Sannolikt ä r det en b ä ttre
l ö sning att drastiskt begr ä nsa trafiken i samh ä llet under de veckor spelen p å g å r. F ö r mer begr ä nsade å tg ä rder, t.ex. f ö rb ä ttring av f ö rh å llandena f ö r
g å ngtrafikanter l ä ngs E 75 »
har utredningen r ä knat med vissa kostnader. Skulle
det emellertid senare visa sig att Centrumv ä gen
ä r ofr å nkomlig av h ä nsyn till de olympiska spelen b ö r denna kostnad t ä ckas
ö ver OS-budgeten.

De tempor ä ra eller
permanenta inveateringar som blir aktuella i . Å re fordrar ett visst planarbete. Bidrag till plankoatnadema b ö r kunna ö verv ä gas inom ramen f ö r
OS-budgeten,

Slutligen konstaterar utredningen att ett a å stort arrangemang som de olympiska vinterspelen
medf ö r icke obetydliga investeringar
som i dag, sju å r f ö re spelens genomf ö rande, kan vara sv å ra att f ö rutae.
Den detaljplanering som kommer att ske under å ren fram till I988 kan ocks å
peka p ä behov av investeringar aom nu inte
finns i kalkylerna. Samtliga dessa f ö rh å llanden talar f ö r
att en relativt ator poat f ö r of ö rutsedda investeringar b ö r taa upp. Denna poat har utredningen tagit upp till
30 milj. kr., det vill s ä ga drygt I5 % av nu upptagna investeringskostnader.

De aamlade
investeringskoatnadema framg å r av f ö ljande tabl å :

Are

T ä vlingsarena I

T ä vlingsarena II

till ä gg ö verfsort E 75 tillbyggn. utvidgn. sn ö kanon

Tr ä ningsbackar, avsp ä rrningar

m.m.

Centrumv ä g

Administ rat
ions byggnad

Lokaler f ö r massmedia

Suimna .Ire:

Utredningen

Falu/ Å re-kommitt é ns reviderade ber ä kning

6 200 000

~)

22 200
000

]

30 OOC
000

600 000

1 000
000

3 400 000

1 000 COO

2 700 000

13 000
000

8 000
000

48 100
000

40 000
000

utredningen

n

15 000
000

7 000 000

7 000 000

30 000 COO

LZ 000 000

6 000
000

35 000
000

Falu/ Å re-kommitt é ns
reviderade ber ä kning

10.000 000 7 800 000

Falun

Kanslibyggnad nybyggnad

Riksskidstadion ombyggnad

nybyggnad f ö r adm. ooh service
å sk å darplataer

6
700 000

7
300 000

30 900 000

3 000 000

42 200 000

6 000 000

Hoppbacke

å ak ä dcirplatser konmentatorshytter, m.m. nybyggnad f ö r aktiva

Skridskobana

utbyggnad kurvor å sk å darplatser nybyggnad f ö r adm. och ser/i c e

Ishall

ombyggnad

ö vertag
av viaaa l ä n

Ishall Lekaand ombyggnad

Bob- och rodelbana nybyggnad

V ä gar, VA, belysning ooh avgifter

OS-by

113 900
000

142 000
000

30 000
000

)

212 000
000

investeringar minus restv ä rde alt. leasing

Summa Falun:

Of ö rutsedda investeringar

Summa ( Å re, Falun aamt
of ö rutsett)

Det b ö r anm ä rkas att den investeringskalkyl aom redovisats ovan inte skall sea som
ett slutgiltigt accepterande av enskilda poster. Den fortsatta pr ö vningen och planeringen b ö r leda till mer definitiva ber ä kningar ä n
vad utredningen p å den korta tid som st å tt till f ö rfogande
kunnat g ö ra. Utredningens kalk-yl syftar som
tidigare framh ä llits till en bed ö mning av vilka risker som ä r f ö rknippade
med en statlig garanti i samband med spelen. Detta motiverar den f ö rsiktighet som pr ä glar
kalkylen.

Prop. 1980/81:200 38

5.5 Ber ä knade
kostnader f ö r masaamediearrangemang

Som framg å r av Falu/ Å re-kommitt é ns
utredning och erfarenhetema fr å n tidigare olympiaka
spel st å r koatnadema f ö r masamedie-service f ö r en betydande utgiftspost i budgeten.

Kommitt é n har r ä knat med ett centralt massmediecenter i b å de Falun och Å re
j ä mte viss service p å n å gra hotell
reserverade f ö r massmediaf ö retr ä dare. D ä rj ä mte f ö rutses viss service vid de olika t ä vlingsbanorna.

Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Riksradio AB (SR)
har presenterat underiag av vilket framg å r
att s ä rskilt TV:a kostnader f ö r bevakning av vinter-OS blir mycket h ö ga. SVT:s kalkylerade nettokostnader uppg å r till 85 milj. kr. och Sveriges Radios till drygt
12 milj. kr. Kostnaderna beror fr ä mst
p å ett stort behov av teknisk utrustning,
vilken blott till en mindre del kan tillhandah ä llas fr å n TV:s ordinarie verksa-nhet. Resterande
behov m ä ste l ö aaa med hj ä lp av inl å nad eller k ö pt
materiel. Den ink ö pta materielen kan antingen f ö rs ä ljas efter
spelen, enligt SVT troligen till star.kt reducerade priser, eller till en vias
del ing å i TV:s normala utrustning. SVT:s
likviditetsbehov blir d ä rf ö r st ö rre ä n den kalkylerade nettokostnaden, eller enligt S7T:s ber ä kningar 122 milj. kr. SVT framh å ller att de medel aom kr ä vs f ö r att genomf ö ra s ä nd.ningar fr å n OS bara till en ringa del b ö r belasta rundradiofonden, dva. den ordinarie programverksamheten.
Kalkylen fr å n SVT inkluderar arrangemang f ö r bevakning av apelen f ö r Euroviaionen och Intervisionen.

I sitt underlagsmaterial till Falu/ Å re-kommitt é n
understryker televerket att ett OS-arrangemang i Falun/ Å re i h ö g
grad p å verkar verkets fler å rsplan, ä ven
om vissa m ö jligheter till omdisponeringar f ö religger. En stor del av utrustningen m å ste anskaffas speciellt f ö r OS, men kan senare komma till anv ä ndning i den ordinarie verksamheten. Televerkets kalk;,'lerade
nettokostnader uppg å r till 73,5 milj. kr.

Prop.
1980/81:200 39

utredningen har under den korta tid som st å tt till f ö rfogande
inte funnit anledning att revidera de underlagskalkyler som SVT, SR och
televerket lagt fram, ä ven om utredningen betraktar det
redovisade restv ä rdet p å den av SVT ink ö pta
materielen som anm ä rkningsv ä rt l å gt. Denna fr å ga b ö r n ä rmare unders ö kas
om spelen kommer till st å nd.

N ä r det g ä ller lokalbehoven i Falun f ö r massmedierna ä r
det utredningens uppfattning att de anvisade utrymmena i gymnasieskolan p å Lugnet v ä l
t ä cker de av SVT och SR angivna ytbehoven.
De tillgodoser ocks ä de behov som Euroviaionen och Intervisionen
kommer att ha.

De olympiska spelens huvudpreaacentrum kan inrymmas i den
befintliga sporthallen p å Lugnet-omr å det och d ä r
kan ä ven de krav p ä lokalutryramen som TV-bolag fr ä n USA och Japan v ä ntas
st ä lla tillgodoses. M ö jligheter till provisoriska massmediaanordningar i
omedelbar n ä rhet till sporthallen f ö religger ocka å .

F ö r Faluna vidkommande synes s å lunda inga st ö rre
problem f ö religga att till rimliga kostnader
l ö sa lokalproblemen f ö r massmedierna.

N ä r det g ä ller Å re synes
behovet av lokaler f ö r massmedierna ha ö verskattats och d ä rmed
ocks å behovet av inveateringar i nybyggnader.
En permanent adminiatrationsbyggnad vid t ä vlingsplatsen
med en at ö rre samlingolokal f ö r presskonferenser ooh andra 3amni;inkom.'3ter m å ste uppf ö ras,
liksom en st ö rre provi;3ori.Tk lokal f ö r etermedierna. De skrivande journalisterna och fotograferna
b ö r utan s ä rskilt omfattande inveateringar kunna utnyttja LM-skolan
som h ö gkvarter.

I televerkets kalkyler utg ä r raan fr å n att det olj-npiska presscentret
kommer att vara i Falun med direkt TV-l ä nkf ö rbindelse till Å re.

Hur stor massmedierepresentationen blir i Falun/.4re ä r sv å rt att bed ö ma i dagsl ä get.
Av erfarenheter fr ä n tidigare 'lympiska

Prop.
1980/81:200 40

spel framg å r emellertid
att TV, radio och press visat ett st ä ndigt
stegrat intresse f ö r olympiska spel. Med nu g ä llande best ä mmelser
- fastlagda av Intemationella Olympiska Kommitt é n - kan h ö gst 4 500 f ö retr ä dare f ö r masamediema erh å lla
ackredi-tering. Mer ä n h ä lften d ä rav utg ö ra av administrat ö rer,
tekniker och annan personal. En rimlig gissning f ö r ev. OS i Falun/Are å r 1988 ä r mellan ? 000 och 4 000 f ö retr ä dare f ö r massmedierna.

Det finns ingen anledning f ö rmoda att Falu/ Å re-kommitt é ns tf- r ä kningar f ö r
massmedieaervicen kommer att visa sig f ö r
l å ga. Lokalf ö ra ö rjningen f ö r massmedierna kan dock m ö jligen som n ä mnts,
l ö sas p å ett billigare s ä tt ä n kommitt é n r ä knat med.

Utredningen har allts å
utg å tt fr å n de kalkyler aom å terfinns

i koimaitt é na bet ä nkande och som gjorta av televerket, SVT och SR:

Televerket

74 milj.

kr,

SVT

85 milj.

kr,

SR

12 milj.

kr.

Inredning
av lokaler

5 milj.

kr.

176
milj.

kr.

SVT beh ö ver dessutom
likvida medel om 122 milj. kr. f ö r anskaffning
av utrustning f ö re spelens b ö rjan. Denna materiel s ä ljs efter spelens slut. V ä rdeminskningen
och SVT:3 ers ä ttningskrav utg ö r tillaammans de 85 milj. kr. som ä r angivna i tabellen ovan'.

Prop.
1980/81:200 41

5.4 Ber ä knade
driftkostnader

I detta avsnitt behandlas den centrala
organisationskommitt é ns egentliga driftkostnader.
Investeringskostnader och kostnader orsakade av massmedias behov har tidigare
redovisats, trots att ä ven dessa kan betraktas som
"driftkostnader" med tanke p å
att investeringarna skriva av omedelbart.

Utredningen har gjort f ö ljande
ö versiktliga bed ö mning av drift-koatnadema:

Milj.kr.

Centrala organiaationskommitt é n

-
l ö ner, l ö nebikostnader,
resor m.m. 40

-
k ö pta tj ä nster
(dataservioe, dokumentation, marknadsf ö ring,
representation m.m.) 25

Officiella arrangemang (invigning, SOK-

aessioner, medaljer) 7

Kostnader f ö r s ä kerhetstj ä nst 10

Kostnader f ö r tillf ä lliga l ä genhetshotell 2

R ä ntor 25

Reserv 20

129

Budgeten ä r baserad b å de p ä nytt och gammalt
utredningsmaterial och p å ö versiktliga analyser av driftkostnaderna f ö r genomf ö rda
vinterolympiader. Bristen p å direkt j ä mf ö rbara
erfarenheter f ö r svenska f ö rh å llanden ooh
sv å righeten att bl.a. bed ö ma den s ä kerhetspolitiska
situationen och tillg ä ngen p ä frivilliga arbetsinsatser om sju å r g ö r
uppskattningarna os ä kra. Detta avspeglas i den relativt
stora reservposten p å 20 milj.kr.

Lika litet som bed ö mningarna
av investeringskostnaderna och av massmediakostnadema inneb ä r driftbudgetf ö rslaget
ett ■f ö rhandsgodk ä nnande av de belopp som anges. Kalkylerna tj ä nar

4 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 200

Prop.
1980/81:200 42

sammantagna syftet att m ö jligg ö ra en helhetsbed ö mnin. .t.v omfattningen
av de risker som kan vara f ö rknippade
med statsgarantier i samband med ett vinter-OS i Falun och Are å r I988; varje enskild post m ä ste bli f ö rem å l f ö r en ny och
noggrannare granskning vid ett eventuellt genomf ö rande.av spelen.

Utredningen har inte tagit st ä llning till l ä mplig
kostnadsf ö rdelning mellan centrala
aktiviteter och s å dana som ä r direkt h ä nf ö rbara till en enskild t ä vlingsort.

5.5 Ber ä knade int ä kter

I kommitt é ns kalkyl
har ber ä knats 50 milj.kr. aom int ä kter av f ö rk ö psbiljetter, f ö retr ä desvis avsedda att f ö rv ä rvas av n ä ringslivet. Motsvarande int ä ktspost fanns inte med i kalkylerna inf ö r 1984 å rs
olympiad. Av f ö rsiktighetssk ä l kan det nu - sju å r f ö re spelen och i en kalkyl som
syftar till att bed ö ma riskerna med en statsgaranti f ö r spelens ekonomi - finnas anledning att begr ä nsa den optimism betr ä ffande n ä ringslivets intresse som kalkylen
anger. Olika f ö retag finns regelm ä ssigt med vid olympiska spel som sponsorer vid
arrangemangen. En traditionell sponsorinsats j ä mte f ö rk ö p av biljettor av kalkylerad storleksordning kan vara alltf ö r optimistisk.

Utredningen har valt att reducera de av Falu/.i.re-kommitt é n ber ä knade int ä kterna av f ö rk ö psbiljetter, men g ö r samma bed ö mning som kommitt é n betr ä ffande
det totala antalet f ö rs å lda biljetter. Den sammanlagda biljettf ö rs ä ljningen ber ä knas medf ö ra
int ä kter om 56 milj. kr.

Ö vriga
f ö rs ä ljningsint ä kter s å som f ö rs ä ljningsr ä tter
(r ä tten att nyttja spelens symbol),
program, souvenirer, minnesmedaljer, lotterier ra.m. med beaktande av ers ä ttning f ö r
OS-arrang ö rens nyttjander ä tt till OS-symbolen har utredningen bed ö mt n å got f ö rsiktigare ä n
kommitt é n eller till netto 60 milj.kr.

Av helt avg ö rande
betydelse f ö r budgeten f ö r de olympi.=:k-a. spelen ä r int ä ktema f ö r TV-r ä ttighetema.
Utredningen,

Prop.
1980/81:200 43

som haft direktkontakter med de tre stora amerikanska TV-bolagen
liksom med f ö retr ä dare f ö r European Broadcaating Union (EBU)
och Sveriges Televsion AB, har i denna del kommit fram till samma bed ö mning som kommitt é n.

Som motivering h ä rf ö r vill utredningen ytterligare framh å lla f ö ljande. Int ä ktema fr å n
f ö rs ä ljning av TV-r ä ttigheter vid olympiska spel har
stigit i allt snabbare takt under senare ä r.
Det ä r fr ä mst priset f ö r exklusivr ä tten till USA aom ö kat och som s ä ledes gett stora int ä kter. F ö ljande
siffror belyser utvecklingen: a ä ndningsr ä tten vid vinterspelen i Innsbruck I964 kostade 200
000 dollar medan samma r ä tt 1976 gick p ä 10 miljoner dollar. American Broadcasting
Corporation betalade f ö r r ä ttigheterna i Lake Placid I98O 15,5 miljoner dollar. Centralt placerade
personer inom TV-industrin h ä vdar att
arrang ö rerna tr ä ffade ett d å ligt
avtal med ABC om TV-r ä ttighetema.

F ö r vinterspelen i Sarajevo har ABC
skrivit kontrakt p å 91>5 miljoner dollar och f ö r sommarspelen i Los Angeles 225 miljoner dollar.

Orsaken till de st ä ndigt
stegrade kontraktssummoma ä r i f ö rsta hand den h å rda konkurrensen mellan de tre
stora kommersiella TV-bolagen i USA: ABC, CBS ooh NBC.

V ä rt att notera ä r, att f ö rutom
de tre stora TV-bolagen vax ocks å ett mindre,
frist å ende produktionsbolag, Tandem Produc-tions
Inc., med och bj ö d p å TV-r ä ttighetema f ö r OS I984 i Los Angeles.

En intressant fr å ga
ä r huruvida andra konkurrenter, t.ex.
kabel-TV dyker upp p å den amerikanska marknaden n ä r det g ä ller
framtida intemationella arrangemang av OS-typ. S ä rskilda TV-pro-duktionsbolag som specialiserar sig p ä sport och liknande-evenemang existerar redan i dag.

Inte endast kabel-TV b ö r
ses som en m ö jlig framtida konkurrent till de
etablerade TV-n ä ten. Satellitsystem byggs snabbt ut
ö ver den amerikanska kontinenten och
redan om ett par å r kommer

Prop.
1980/81:200 44

miljontals amerikanska hem att ta emot aatellits ä ndingar med relativt enkla och billiga antenner.
Konkurrensen fr å n bl.a. kabel-TV och satellit-TV
torde ytterligare kunna ö ka m ö jligheterna till ö kade TV-r ä tt a int ä kter.

Ingen tror att TV-int ä ktema
blir mindre f ö r framtida OS-arrang ö rer. Detta ä r
en allm ä n uppfattning hos ledande TV-folk i
b ä de Europa och USA. D ä remot ä r
det inte sj ä lvkla-r-t tt int ä ktema koraraer att f å samma branta uppg å ng som
hittills. Den h ö ga inflationstakten har spelat en
stor roll i utvecklingen men ä nnu mer den
v ä xande konkurrensen mellan de amerikanska
TV-bolagen.

Det ä r rimligt att r ä kna med att den atora delen av TV-int ä kterna kommer fr å n
USA ä ven i framtiden, men de europeiaka
radio- och TV-bolagens samorganisation EBU ä r
med och betalar avsev ä rda belopp, liksom Japan. Kina och
en del latinamerikanska l ä nder kan v ä ntaa visa intresse framdeles.

Inget tyder i dag p å
att kostnaderna f ö r TV-r ä ttigheter kommer att avskr ä cka TV-bolagen. D ä remot
ä r man bekymrad ö ver kostnadsutvecklingen n ä r det g ä ller
sj ä lva produktionsapparaten: reaor,
hotell, traktamenten, utrustning och ö vers ä ndningskostnader stiger och g ö r stora h å l
i alla TV-f ö retags budgetar imder olympiska ä r. Utvecklingen p ä
den tekniska sidan kan dock v ä ntas medf ö ra billigare utrustning och b ä ttre s ä ndningsteknik.

Det finns ingen grundad anledning tro att int ä ktema f ö r
TV-r ä ttigheter i samband med ett
eventuellt vinter-OS i Falun 1988 skulle bli l ä gre ä n de av kommitt é n ber ä knade, snairare
motsatsen. H ä rf ö r talar fr ä mst

a)
den h å rda konkurrensen mellan de tre atora kommersiella TV-bolagen
i USA, en konkurrens sora n ä rmast f ö rst ä rkts av ABC:s
publikframg å ngar med OS-s ä ndningar,

b)
v ä ntad konkurrens fr å n frist å ende TV-produktionsbolag som specialiserar
sig p ä sport och annan underh å llning, samt

Prop. 1980/81:200 45

c) ett v ä xande
intresse f ö r olympiska spel i l ä nder som hitintills inte TV-bevakat s å dana evenemang.

Den int ä kt av TV-r ä ttigheter som h ä r
ber ä knats motsvarar i nominella tal vad
aom Sarajevo f å r f ö r I984 å rs spel. Det b ö r dock observeras att Sarajevo lyfter huvuddelen av
dessa int ä kter å r 1984. I den h ä r f ö religgande kalkylen har dock hela int ä kten, 350 milj.kr., lagts in bland ö vriga
int ä kter och kostnader vilka ber ä knats i I98O å rs
prisniv å . Om Sverige f å r 1988 å rs
vinterspel upptas f ö rhandlingar om TV-r ä ttighetema omedelbart efter spelens avslutning i
Sarajevo ä r 1984. En betydande del av TV-int ä kterna torde dock inte kunna lyftas f ö re å r 1988.
Kalkylen f ö ruts ä tter s å lunda att Sverige i dessa f ö rhandlingar f å r
antingen ett belopp som motsvarar vad aom utg ä r f ö r 1984 å rs apel plus indexuppr ä kning av detta belopp f ö r perioden 198O-I988
eller att beloppen till sin huvuddel betalas ut tidigt under perioden
1984-1988.

Med en kalkylerad int ä kt
av f ö rs å lda TV-r ä ttigheter p å 330 Diilj.kr. j ä mte
biljettint ä kter p å 56 milj.kr. och ö vriga
f ö rs ä ljningsint ä kter p å 60 milj.kr. blir de sammanlagda int ä kterna 446 milj. kr.

Prop.
1980/81:200 46

5.6 Likviditetsfr å gor

Den h ä r redovisade' kalkylen f ö r de olympiska spelen p å visar en relativt omfattande ekonomisk verksamhet sora
st ä ller krav p å likviditetsf ö rst ä rkning och d ä rmed
r ä ntekostnader f ö r OS-budgeten. OS-budgeten koramer sannolikt att ha
inkomster redan fr ä n och med å r I984. Dessa blir dock i f ö rsta hand beroende av TV-r ä ttsavtalens konstruktion. Utredningen har i sina likviditetsbed ö mningar l ä mnat
fr å gan om dessa int ä kters tidsm ä ssiga
f ö rdelning ö ppen inf ö r
s å dana avtalsf ö rhandlingar. Sena TV-int ä kter raedf ö r
st ö rre likviditetsbehov och d ä rmed h ö gre
r ä nteutgifter. Biljett- och ö vriga f ö rs ä ljningsint ä kter
inflyter 3,innolikt succesivt å ren n ä rmast f ö re
spelen.

Kalkylens kostnader uppst å r i accelererad takt fr ä n och raed den
tidpunkt d å investeringar p å b ö rjas, i
huvudsak under å ren 1986 och 1987. St ö rre delen av massmedia- ooh driftkostnaderna uppst å r sent under perioden eller under å ren I987 och I988.

Det finns anledning att r ä kna raed att OS-budgeten har god likviditet - utan behov av andra
medel ä n de OS-arrangemanget sj ä lvt ger - frara till den tidpunkten d å investeringarna p å b ö rjas i st ö rre omfattning, dvs. under å r I986. F ö r
perioden f ö re å r I984 uppst å r viasa kostnader f ö r f ö rberedelser
och administration. F ö r dessa kostnader oaknar OS-budgeten
likviditet, vilken s å ledes staten m ä ste svara f ö r.

Under å ren I986-I988
uppst å r sannolikt t ä rillgen stora likviditetsbehov intill dess OS-kalkylen
slutfinansieras efter spelen. En ber ä kning
av likviditetsbehoven och d ä rmed r ä ntekostnademas storlek ä r k ä nslig f ö r olika f ö r ä ndringar i f ö ruts ä ttningarna. Varje f ö r ä ndring p å verkar i- h ö g
grad ber ä kningsresultatet. En f ö rskjutning av tidpunkterna f ö r de st ö rsta
investeringarna - t.ex. å tg ä rder f ö r raassmedia, f ö rs ä ljning av TV-utrustning,
uppbyggnad och f ö rs ä ljning av en tempor ä r OS-by och
Uppbyggnaden ä v de idrottsanl ä ggningar av st ö rre
format som beh ö vs - kan leda till avsev ä rda r ä ntef ö rluster. A andra sidan

Prop.
1980/81:200 47

kan en tidigarel ä ggning
av investeringar g ö ra dem billig.are b ä de av inflationssk ä l och genom att en tillf ä llig
nedg å ng i prioet f ö r anl ä ggningsarbeten
eller utrustning kan utnyttjas.

Hot bakgrund av den stora os ä kerhet som en likviditetsber ä kning
n ö dv ä ndigtvis ra å ste f å har utredningen kalkylerat med ett belopp f ö r r ä ntor inkl.
reserver om ca 25 milj.kr.

Fr å gam om att v ä ga r ä ntef ö rluster mot en h ö g
handlingsberedskap diakuteraa vidare i organiaationsavsnittet 5.7.2.

5-7 Ansvarsf ö rdelning
och organisation

5.7.1 Ansvarsf ö rdelning

I ö verl ä ggningarna med staten har Falu och Å re
kommuner som n ä mnts intagit den st å ndpunkten att det huvudsakliga finansiella ansvaret
f ö r spelen b ö r b ä ras av
staten.

Omfattningen av ett s å dant
å tagande fr ä n statens sida blir beroende av vilka investeringar
som kr ä vs f ö r spelen ooh vilka personella insatser aom fordras f ö r f ö rberedelser
och /genomf ö rande. Mot den bakgrunden synes det
angel ä get att i ett avtal mellan staten, kommunema
och ber ö rda idrottsorganisationer eller p å annat l ä mpligt
s ä tt precisera och l ä gga fast vilken omfattning ooh standard anl ä ggningar och verksamhet skall ha. S ä dana ö verenskommelser
b ö r tr ä ffas redan innan den ingivna ans ö kan
behandlas av Internationella 01;A7npiska kommitt é n (lOK). Det m ä ste f ö ruts ä ttas att partema d ä refter medverkar till att uppfylla de i ö verenskomraelsen fastlagda kraven till L ä gsta m ö jlira
kostnad.

Omfattningen av statens ansvar f ö r den budget som uppr ä ttas f ö r genomf ö randet av spelen kan komma att p ä verkas av att viss investeringsverksamhet eventuellt
genomf ö rs med andra ö ver statsbudgeten anslagna medel. T.ex. kan
lokaliseringsst ö d inom ramen f ö r regionalpolitiken bli aktuellt f ö r delar av de f ö reslagna
investeringarna i Å re. Det kan g ä lla exempelvis liftar eller sn ö kanoner. Arbetsmarknads- och regionalpoli-

Prop.
1980/81:200 48

tiska medel kan bli aktuella f ö r vissa byggnadsobjekt om syssels ä ttningsl ä get
s å p å fordrar.

F ö r n å gra av de i den tidigare framst ä llningen
n ä mnda investeringarna g ä ller att investeringen i fr å ga avses bli genomf ö rd oberoende av spelen men i nuvarande planer ligger senare ä n 1988. En tidigarel ä ggning av s ä dana investeringar - t.ex. televerkets
materiel och den s.k. Ö stra f ö rbifarten i Falun - b ö r inte belasta OS-budgeten, men v ä l
betraktas som statligt finansieringsansvar via televerket resp. v ä gverket. OS-budgeten b ö r i dessa fall enbart belastas med de r ä ntekostnader som blir f ö ljden av tidigarelagda
utgifter. Andra t ä nkbara kostnader f ö r statsverket - som utredningen nu inte l å tit belasta OS-budgeten, men som i ooh f ö r sig i ett aenare skede kan visa sig b ö ra g ö ra det - ä r t.ex. om luftfartsverket m ä ste g ö ra inveateringar
f ö r att ö ka kapaciteten vid Fr ö s ö flygplats.

I n å gra h ä nseenden har kommunema f ö rklarat
sig villiga att g ö ra avsteg fr å n principen att staten skall b ä ra det totala ekonomiska ansvaret.

Mot en f ö r de b å da kommunema gemensam ers ä ttning motsvarande 20 % av biljettint ä ktema å tar
sig kommunerna att st ä lla t ä vlingsarenoma till f ö rfogande f ö r spelen och tillhandah å lla kommunal service i den omfattning som t ä vlingsarrangemang av det h ä r formatet kan kr ä va.
Det inneb ä r att kommunema svaorar f ö r att det finns tillg å ng till parkeringsplatser ooh sanit ä ra
anl ä ggningar och att de s ö rjer f ö r
bl.a. brandf ö rsvar, soph ä mtning och annan renh å llning. Kommunema avser att sinsemellan avtala om f ö rdelningen av den gemensamma ers ä ttningen.

Koramunema har vidare å tagit
sig att kostnadsfritt st ä lla mark till f ö rfogande f ö r
de anl ä ggningar som beh ö vs f ö r genomf ö randet av spelen. Vidare faller ett visst
planeringsarbete liksom ett samordnande ansvar f ö r de lokala aktiviteterna p å
koramunema. Detsamma g ä ller viss representation och den
lokala marknadsf ö ringen av spelen.

Kommunernas medverkan i ö vrigt, aom med n ö dv ä ndighet m å ste bli av betydande omfattning,
kommer d ä remot att ake inom ramen f ö r en av staten garanterad budget.

Prop.
1980/81:200 49

Som redain n ä mnts
b ö r IOK:s behandling av den ingivna
ans ö kan f ö reg å s av en ö verenskommelse mellan staten, kommunema ooh ber ö rda idrottsorganisationer. En s å dan ö verenakommelae
b ö r bl.a. omfatta kommunemas nu
redovisade å taganden betr ä ffande f ö rberedelse
och genomf ö rande av spelen och i fr ä ga om mark f ö r
anl ä ggningarna.

Genomf ö randet av
olympiska vintert ä vlingar i Sverige ä r en uppgift som i h ö g grad engagerar inte bara Sveriges Olympiaka Kommitt é (SOK) och de ber ö rda
olympiska specialf ö rbunden utan ocks å idrottsr ö relsen
i ö vrigt. Det m ä ste f ö ruts ä ttas att idrottsorganisationema redan under planl ä ggningen av spelen st ä ller sin kunskap till f ö rfogande och
i viss utstr ä ckning ocks å bidrar med sina administrativa resurser. N ä r det sedan g ä ller
sj ä lva t ä vlingarna f å r det f ö ruts ä ttas att
organisationerna utan ers ä ttningskrav genom frivilliga
insatser svarar f ö r erforderliga funktion ä rer och annan personal som beh ö va f ö r den rena t ä vlingaverksaraheten.

Inte minst idrottsorganisationemaa medverkan blir av ator
betydelse f ö r vilket utfall som kan f ö rv ä ntas i f ö rh å llande till de
ber ä knade kostnaderna. Kan spelen
genomf ö ras till l ä gre kostnad ä n
vad som budgeterats kan det vara rimligt att i visa utatr ä ckning kompenaera organiaationema f ö r deras insatser i den m å n det totala ekonomiska utfallet av spelen ger
utrymme f ö r s å dant bidrag.

Ben tidigare n ä mnda
ö verenskommelsen b ö r f ö r idrottsorganiaa-tionemas
del inneb ä ra ett å tagande i huvudsaklig ö verena-at ä mmelae med vad ovan aagta om genomf ö randet av t ä vlingarna.
Till de fr å gor som b ö r regleras i det sammanhanget h ö r ocks å specialf ö rbundens godk ä nnande
av dels befintliga och planerade anl ä ggningar
f ö r spelens genomf ö rande, dels standard och omfattning av den t ä vlingaverksamhet aom planeras. Å tagandena b ö r
dokumenteras i avtal eller i annan l ä mplig
form.

Prop. 1980/81:200 50

5.7.2 Organisation

Ansvaret f ö r planering
och genomf ö rande av spelen b ö r, som f ö ruts ä tts i IOK:s regler, anf ö rtros en organisationskommitt é . Bet kan diskuteras vilken verksamhetsform som ä r l ä mpligast f ö r en s å dan
kommitt é . Be altemativ som ligger n ä rmast till hands f ö refaller vara antingen en statlig stiftelse eller en i vanlig ordning
utsedd statlig kommitt é . Det f ö rh å llandet att verkaamheten
under ett ganska l å ngt inledningsskede helt m å ste finansieras med statliga anslag och ö verhuvudtaget at.itens dominerande ekonomiska ansvar
talar f ö r den sistn ä mnda verksamhetsformen. Ett st ä llningstagande i denna fr å ga kan emellertid anst å tills vidare.

Oavsett vilken verksamhetsform som v ä ljs m å ste kommitt é n ges en sammans ä ttning
som garanterar staten ett avg ö rande
inflytande ö ver verksamheten. Det ä r en given f ö ljd
av statens ekonomiska å taganden. Enligt IOK:s regler skall
i kommitt é n ing å I0K:3 svenska ledam ö ter och den
svenska olympiska kommitt é ns ordf ö rande och sekreterare. Betr ä ffande sammans ä ttningen
i ö vrigt b ö r g ä lla att f ö retr ä dare f ö r .Tiyndigheter eller bolag som i alldeles s ä rskilt h ö g
grad blir engagerade i planering och genomf ö rande
b ö r vara representerade i kommitt é n. Dit h ö r
i f ö rata hand televerket och Sveriges
Television AB. Betr ä ffande kommunernas medverkan i
kommitt é n h ä nvisas till vad som nedan s ä gs
om inr ä ttande av t ä vlingskommitt é er.

En str ä van b ö r vara att s å
l å ngt m ö jligt begr ä nsa organisationskommitt é ns arbetsuppgifter vad g ä ller det praktiska arbetet inf ö r och under spelen. Det kan visa sig l ä mpligt att vissa delar av statens å taganden i samband med spelen fullg ö rs vid sidan av organisationskommitt é n. Visaa å taganden
kan verkst ä llas direkt av det statliga verk
eller f ö retag inom vars ansvarsomr å de verksamheten faller. Exempel p ä detta ä r
televerket vad betr ä ffar telekommunikationer, TV- och
radiodistribution. Detsamma kan g ä lla
post- och myntverken, statens j ä rnv ä gar och luftfartsverket.

Prop.
1980/81:200 51

Det kan vidare som redan antytts f ö ruts ä ttas att en
betydande del av planerings- och f ö rberedelsearbetet
kan klar.-iS av med hj ä lp av den administration som koraraunema
och idrottsorganisationema f ö rfogar ö ver. Ä ven n ä r det g ä ller
sj ä lva genomf ö randet av spelen b ö r det vara m ö jligt att avlasta organisationskommitt é n en rad praktiska uppgifter. I kommunemas och idrottsorganisationemas
tidigare redovisade å taganden ing å r inte att s ö rja
f ö r de s ä rskilda arrangemang som kr ä vs till f ö ljd
av att det ä r fr å ga om olympiska spel, s å som vissa
ceremonier m.m. Vidare brukar traditionellt information och annan liknande
service l ä mnas av s ä rskilda v ä rdinnor
eller v ä rdar. I å tagandena ing ä r
inte heller s å dana uppgifter som bevakning, sjukv ä rd och dopingkontroll. En stor del av dessa
uppgifter kan dock s ä kert med f ö rdel administreras lokalt p ä de tv å
t ä vlingsortema.

Vad nu sagts om f ö rberedelserna
f ö r spelen och spelens genomf ö rande leder till att det kan vara l ä mpligt att resp. kommun tillsammans med
representanter f ö r idrottsorganisationema bildar en
t ä vlingskommitt é f ö r vardera t ä vlingsorten. T ä vlings-kommitt é erna b ö r
i oin tur var.i representerade i organisationskommitt é n och omv ä nt.

En s ä dan organisationsmodell inneb ä r att organisationskommitt é n f å r kontraktera
t ä vlingskoramitt é ema f ö r vissa
specificerade uppgifter som skall fullg ö ras
rr.ot en avtalad ers ä ttninrr.

Som framg å tt av den
tidigare redog ö relsen komraer spelen att kr ä va vissa nyanl ä ggningar
och utbyggnader p ä de b å da t ä vlingsortema. Genomf ö randet av den byggnadsverksamheten kr ä ver att kommunema medverkar ä ven vid sidan av de uppgifter de f å r inora resp. t ä vlingskommitt é . Redan nu har kommunema i viss utstr ä ckning å tagit
sig en s å dan medverkan. En l ä mplig ordning kan visa sig vara att koramunema å tar sig att inora givna ekonomiska ramar ansvara f ö r den tillbyggnad ooh nybyggnation som beh ö vs.

Prop.
1980/81:200 52

En viktig ekonomisk ooh organisatorisk fr å ga ä r hur OS-int ä k-tema och eventuella uppl å nade - av staten garanterade - medel disponeras. Som
tidigare n ä mnts kan det vara en f ö rdel att g ö ra
vissa investeringar tidigare ä n ber ä knat b å de
med h ä nsyn till inflation och med tanke p å tillf ä lliga
prisf ö r ä ndringar inom exempelvis byggnadabranschen. En annan f ö rdel raed en tidigarel ä ggning av investeringarna ä r
att investeringskostnaderna d å l ä ttare kan j ä mf ö raa med TV-int ä ktema.
En sv å righet vid ett eventuellt
kontraktsskrivande med TV-bolag I984 ä r
ju att bed ö ma kontraktsbeloppets v ä rde vid slutbetalningen fyra ä r senare. Tidigt kontr ä ktsskrivande parat med tidigare investeringar ger d ä rf ö r en b ä ttre kontroll av OS-spelens bokslut. Mot dessa f ö rdelar skall allts å v ä gas r ä ntef ö rlusterna, som kan bli betydande.
En handlingsberedskap i form av god likviditet har ett avsev ä rt ekonomiskt v ä rde.
Utredningen f ö resl ä r d ä rf ö r att den centrala organisationskommitt é n f å r en garanterad likviditet sora m ö jligg ö r att
redovisade f ö rdelar kan n. å s.

5.5 Sammanfattande 3lutsat.-;er

Som redan inledningsvis framh å llits har den korta utredningstiden inte m ö jliggjort n å gra
mer detaljerade ber ä kningar vad g ä ller int ä kter
och kostnader f ö rknippade raed olympiska vinterspel
i Sverige. Å andra sidan har ett relativt gott imderlag
funnits f ö r utredningens arbete, fr ä mst 1977 å rs
OS-utredning och den av Falu/ Å re-kommitt é n genomf ö rda
utredningen. Vidare har ö verl ä ggningar med ber ö rda kommuner, organisationer och experter
inora flera av de aktuella omr å dena
bidragit till att f ö rdjupa underlaget f ö r utredningens bed ö mningar. Sammantaget kan det utredningaraaterial sora st å tt till f ö rfogande
s ä gas vara tillr ä ckligt f ö r
de relativt ö versiktliga bed ö mningar som utredningen har haft till uppgift att g ö ra.

Avg ö rande f ö r det ekonomiska utfallet av spelen ä r vilket internationellt intresse sora finns f ö r t ä vlingarna.
Det finns goda sk ä l att anta att detta intresse ä ven framgent kommer att vara stort.

Prop. 1980/81:200 53

Falun och Are har goda allm ä nna f ö ruts ä ttningar f ö r att arrangera de t ä vlingar som ing å r
i olympiska vinterspelen. P å de b å da orterna finns redan huvuddelen av erforderliga t ä vlingsarenor och de yttre f ö ruts ä ttningarna f ö r att anordna spelen ä r i huvudsak goda. P å b å da orterna finns vidare en omfattande erfarenhet av
stora t ä vlingsarrangemang, liksom ett stort
antal kunniga frivilliga medarbetare. Detta b ö r vara en god garanti f ö r att denna
del av arrangemangen kommer att fungera bra.

Vad .g ä ller de allm ä nna f ö ruts ä ttningarna f ö r
olympiaka vinterspel i Falun och Å re
1988 finns egentligen bara ett mer betydande problem, n ä mligen hotellkapaciteten i Falun. Inte minst fr ä n massmedias sida kommer betydande krav att st ä llas p ä
goda f ö rl ä ggningara ö jligheter. En viss tvekan finns vad
g ä ller Faluns m ö jligheter att tillhandah å lla tillr ä ckligt
m å nga hotellrum av god klass. Denna
fr å ga b ö r, om regering ooh riks-da.3 principiellt st ä ller sig oakom tanken p ä olympiska vinterspel i Sverige, granskas
ytterlip-are. En noggr-ann kartl ä ggning av
befintliga hotellrum i Faliirericnen ber ake, liksom en bed ö mning av vilka nybyggen som kan bli aktuella.

Utredningen har iakttagit stor fcrsikiighet vid
granskningen av Falu/ Å re-kommitt é ns bed ö nningar
av n ö dv ä ndiga investeringar, massmediaarrangeraang, driftkostnader och int ä kter. Som framg å r
av s ä rskild tabell pekar de bed ö mningar utredningen gjort p å ett m ö jligt
underskott i storleksordningen 70 milj.kr. Det b ö r d å betonas att detta ä r den av utredningen bed ö mda Tiskep. för ±prlusteT_. I det fortsatta f ö rberedelsearbetet
b ö r det vara m ö jligt att eli.-ninera vissa av de risker som r;>'Tns
i den angivna summan. Bels b ö r vissa av
de kostnader som tagits upp kunna begr ä nsas,
dels b ö r m ö jligheter finnas att f ö rst ä rka int ä kterna.
Utredningen har ocks å vad g ä ller i.nvesteri.igar ooh driftkostnader i kalkylen
arbetat in t ä mligen stora summor f ö r of ö rutsedda
utgifter.

Olympiska arrangemang har under senare å r r å kat ut f ö r ekonomiska bakslag. I Lake Placid drabbades man s ä lunda av under-

Prop.
1980/81:200 54

skott i storleksordningen 20 milj.kr. Som orsak anges svag
organisation, scm dels ledde till d å lig
biljettf ö rs ä ljning, dela till trarsportkaos som skr ä mde bort tusentals tiorister. Vi.iare h ä vdas att arrang ö rerna tr ä ffade ett d å ligt
avtal betr ä ffande TV-r ä ttighetema. Inf ö r
de olympiska vinterspelen i Sarajevo å r
1984 har redan visats ett stort internationellt intresse och avtal har redan tr ä ffats om TV-int ä kter
av betydande storlekaordning. Med den organisationskunnighet aom finns i Falun
och Å re, liksom inom hela den svenska
idrottsr ö relsen, och den l å nga planeringstid som st å r till f ö rfogande
inf ö r 1988 b ö r det knappast finnas risker f ö r bakslag f ö rorsakade
av en d å lig organisation.

Ekonomisk ö versikt (milj.kr.)

Kostnader: ..l ä ggningar

-
?al'jn ld2

-
Ars

» 2,

- Ofcr-.itsett 30 212

Massmedia

-
Sveriges
Television .\3 35

-
Sveriges Riksradio
AB 12

-
Televerket 7i

-
lokalkostnader 5 176

Centrala organisationskommitt é n

-
Driftkostnader 34

-
.. ä ntor 25

-
Reser"/ 2G

Summa kostnader

-nta.-r:er:

Biljsttinkomster 5 °

Diverse f ö rsalningsint ä ktsr
zO

TV-r ä ttigheter 330 ±Åé

Summa int ä kter idb

Unisrskott -

Kalkr.'len ir 'oer ä knad
i i?30 å rs penningv ä rds. Ss iock k: i te:rten betr ä ffande TV-int ä ktema.

Prop.
1980/81:200 55

Det b ö r starkt betonas att det ekonomiska
utfallet av olj-m-piska vinterapel i mycket h ö g grad ä r avh ä ngigt de int ä kter man kan f å genom f ö ra ä ljning av TV-r ä ttighetema.
Falu/.lre-konmitt é ns bed ö mning, vilken accepterats av utredningen, kan s ä gas vara f ö rsiktig.
I kalkylen har antagits samma int ä kter
som Sarajevo ber ä knas f å . Ingenting i de unders ö kningar utredningen gjort tyder p å att man b ö r
r ä kna med en l ä gre summa, oen sj ä lvfallet
fi.nns risker f ö rknippade med h ä nsyn till den l å nga
tidsrymd som ligger mellan de bed ö mningar
som nu g ö rs och 1988. Å andra sidan akall avtal om TZ-r ä ttighetema tr ä ffas
1984, dvs. om tre å r.

Vad g ä ller TV-int ä ktema b ö r
noteras att den uppskattning som gjorta i nominella tal motsvarar vad Sarajevo
f å r f ö r 1984 å ra apel. Ca h ä lften av dessa int ä kter lyfts dock av Sarajevo f ö rst
1984. I den h ä r f ö religgande kalk;'len har hela i.it ä kten,
330 milj.kr., lagts in bland ö vriga i.ntakter
och kostnader vilka ber ä knats i I98O å rs prisniv å .

3et ekonomiska ansvaret i den h ä ndelse de cij-mpiska spelen skulle g å med f ö rlust
faller p å staten. Varken de ber ö rda kommunema eller idrottsr ö relsen ä r
beredda att ta n ä gra ekonomiska risker. Kvar som
ytterst ansvarig st å r s ä ledes staten. Om staten b ö r
ta denna risk, som allts å enligt utredningens bed ö mning b ö r
ligga h ö gst i storleksordningen 70 milj.kr.,
f ä r bed ö mas mot bakgrund av svaret p å
bl.a. f ö ljande fr å gor:

-
Skulle olympiska
vintsrspel i Sverige ge v å rt land s å god PR att den angivna risken ä r v ä rd att ta?

-
Tillf ö r de olympiska spelen Sverige ett s å betydanae valutainfl ö de genom turiststr ö mnen att
detta motiverar risktagan-det?

- Ar det p å sin plats
att Sverige - som alltii deltagit i olympiska spel i andra l ä nder - "bjuder igen" enoc att nu ta
ansvaret f ö r OS-arrangemangen?

Prop. 1980/81:200 56

Skulle oljTipiska vinterspel i Sveri.je ge den svenskd. idrotts

r ö relsen en s å dan stimulans att de jynnsamna effektema f ö r

elit- och breddidrotten motiverar att staten tar den angivna

risken?

Utredningen har inte ansett det ligga inom dess uppdrag
att besvara dessa fr ä gor. De - liksom det sammantagna v ä rdet av svaren p ä
dem - b ö r i st ä llet bed ö mas
av regering och riksdag.

Det utredningsf ö rslag
som nu lagts fram b ö r - om regeringen st ä ller sig positiv till olympiska vinterspel i Falun/ Å re 1988 - g ö ra
det m ö jligt f ö r regeringen att i proposition till riksdagen dels
ange principerna f ö r en statlig ekonomisk garanti i
samband med spelen, dels g ö ra en bed ö mning av omfattningen av de ekonomiska risker som ä r f ö rknippade
med en s å dan garanti. Regeringen kan ocks å i propositionen beg ä ra riksdagens bemyndigande att, inom ramen f ö r de principer som angetts i propositionen, aenare
f ö r statens r ä kning ing å
avtal med ber ö rda kommuner och organisationer.

Godk ä nner riksdagen regeringens f ö rslag och st ä ller
sig d ä rj ä mte kommunema genom beslut i resp. kommunfullm ä ktige positiva till f ö rslagen b ö r det fortsatta arbetet enligt
utredningens mening utformas a å att
ytterligare f ö rhandlingar sker mellan staten, ber ö rda kommuner och ber ö rda organisationer under sommaren 1981. Kan slutlig enighet d å n å s mellan
parterna kan den ingivna ans ö kan kvarst å inf ö r Intemationella
Olympiska Kommitt é ns session i Baden Baden den 29
september 1981. I samband med de fortsatta f ö rhandlingarna
b ö r ocks å vissa ä nnu
oklara problem (fr ä mst hotellkapaciteten i Falun å r 1988) ytterligare studeras. Vissa pester i investerings-och
driftkalkylema b ö r ocks å bli f ö rem å l f ö r raer
detaljerade studier ä n vad som har varit m ö jligt att nu genomf ö ra.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981