om stimulansåtgärder inom bostadssektorn

1981-05-07 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1980/81:202, om stimulansåtgärder inom bostadssektorn

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:202

Regeringens proposition

1980/81:202

om stimulansåtgärder
inom bostadssektorn;

beslutad
den 7 maj 1981.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.


regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

BIRGIT
FRIGGEBO

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att ombyggnader av flerbostadshus skall stimuleras
genom ett bidrag som täcker en del av ombyggnadskostnaden. Bidrag skall
beviljas med 20% av den godkända kostnaden, dock med högst 15000 kr. per
lägenhet efter ombyggnaden. En förutsättning för bidrag skall vara att
ombyggnaden påbörjas under tiden den I augusti-den 30 november 1981 och
avslutas senast den 31 maj 1982. Vidare skall statligt bostadslän under en
begränsad tid kunna lämnas för ätgärder som syftar till att eliminera vissa
byggnadstekniska brister.

I
Riksdagen 1980181. I saml. Nr 202

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:202 2

Utdrag

BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1981-05-07

Närvarande:
Statsminister Fälidin, statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling,
Söder, Johansson, Wirtén, Boo, Petri, Eliasson

Föredragande:
statsrådet Friggebo

Proposition
om stimulansåtgärder inom bostadssektorn

I
årets budgetproposition (prop. 1980/81:100 bil. 16) tog jag upp frågan om det
framtida bosladsbyggnadsbehovel. Därvid redovisade jag några olika beräkningar
av detta behov. Med hänsyn till svårigheterna att bedöma det långsiktiga behovet
ansåg jag det inte vara möjligt att göra någon mer exakt beräkning. Jag
framhöll dock att byggandet i högre grad än tidigare borde utgå från det
befintliga bostadsbeståndet och inriktas pä ombyggnad och underhåll av äldre
lägenheter och förbättring av dåliga bostadsmiljöer. Mina uttalanden föranledde
ingen erinran frän riksdagens sida(CU 1980/81:29, rskr 1980/81:244).

Hur
stora de totala bostadsinvesteringarna, inkl. underhåll, kommer att bli under
innevarande är är svårt att bedöma f n. Tillgängliga uppgifter tyder dock på
att de inte kommer att bli av den omfattning som år önskvärd från
bostadspolitiska och sysselsättningspolitiska synpunkter.

Med hänsyn härtill och med
beaktande av att kapacitetsutnyttjandet på byggmarknaden kan väntas bli förhållandevis
lågt har jag i samräd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet övervägt
lämpliga åtgärder i syfte alt stimulera bostadsinvesleringarna under kommande
vinter. Utgångspunkten för dessa överväganden har varit att åtgärderna bör
vara så utformade att de dels stimulerar investeringsverksamheten, dels ger en ökad
koncentrafion av byggsysselsältningen till det kommande vinterhalvåret. För
byggande av nya bostäder harjag tidigare (prop. 1980/81:194) förordat vissa
åtgärder. Jag vill nu ta upp frågan om stimulansåtgärder inom ombyggnads- och
underhållssektorn.

De nyss nämnda
övervägandena har letl fram till att stimulanserna bör inriktas på dels
ombyggnader av flerbostadshus, dels reparationer av vissa byggnadstekniska
brister i bostadsbeståndet. En sådan inriktning av ålgärderna — som är
motiverad frän sysselsättningssynpunkt - kan även ge belydande bostadspolitiska
effekter. Mot denna bakgrund förordar jag att

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:202 3

ett särskilt bidrag införs för sädana ombyggnader av flerbostadshus
som utförs med stöd av statligt bostadslån under nästa vinterhalvår. Vidare
förordar jag att det fillfälligl öppnas en möjlighel att lämna bostadslån för
sådana åtgärder som syftar till att undanröja vissa byggnadstekniska brister i
bäde flerbostadshus och småhus. Beträffande den närmare utformningen av mina
förslag villjag anföra följande.

Bidraget
för ombyggnad av flerbostadshus bör täcka en del av den ombyggnadskostnad som
har godkänts i låneärendet. Bidragets storlek bör säledes bestämmas på gmndval
av den ombyggnadskoslnad som godkänns av den stafliga lånemyndigheten. Jag
föreslår att bidrag lämnas med 20% av den godkända ombyggnadskostnaden, dock
med högsl 15000 kr. per lägenhet efter ombyggnaden.

Bidrag bör som jag nyss nämnde medges enbart för sådana
ombyggnadsprojekt som utförs med stöd av bostadslån och som uppfyller
länekravet om en väsentlig ökning av bostadsvärdet. En ytterligare
förutsättning för bidrag bör vara att beslutet om bostadslån meddelas efter
utgången av juni 1981 samt att ombyggnaden påbörjas under tiden den 1
augusti-den 30 november I98I och i huvudsak är avslutad före utgången av maj
1982. Dessutom bör gälla att arbetskraften har anvisats eller godkänts av den
offentliga arbetsförmedlingen.

I princip bör bidragsgivningen omfatta samtliga lån i
landet. Från arbelsmarknadssynpunkl kan det dock vara motiverat att göra vissa
begränsningar. Med hänsyn till den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden i
Stockholms län bör bidrag inte lämnas för ombyggnader i detla län. Jag vill i
sammanhanget erinra om vad chefen för arbelsmarknadsdepartementet har anfört om
arbetsmarknadsläget i prop. 1980/81: 150.

Det bör få ankomma på regeringen atl meddela de ytterligare
bestämmelser som kan behövas med hänsyn lill syftet med bidraget.

Beträffande reparationer av byggnadstekniska brister
gäller f. n. atl sädana ätgärder endast i begränsad omfattning kan stödjas med
bostadslån. Denna typ av ätgärder uppfyller nämligen normalt inte lånekravet
att ombyggnaden mäste medföra en väsentlig ökning av bostadsvärdet. Därtill
kommer att kravet på lägsta godtagbara slandard inte uppfylls i vissa fall.
Endast om ätgärderna uttryckligen är undantagna från dessa krav kan bostadslån
beviljas. Det gäller t. ex. åtgärder för att sänka radondollerhallen där den
är för hög. Bestämmelserna om dessa lånekrav och om möjligheterna till
undantag från dem återfinns i 8 och 9 §8 bostadsfinansieringsförordningen
(1974:946). Jag förordar att dessa lånekrav slopas tillfälligt i fräga om län
för sådana åtgärder som syftar till alt undanröja byggnadstekniska brister i
befintliga bostadshus.

Med begreppet byggnadstekniska brister bör enligt min
mening avses brister i både byggnadens konstruktion och byggmaterialet. Som
exempel pä brister som bör omfattas av långivningen villjag nämna mögel-, röt-
och korrosionsskador. Åtgärder som täcks av försäkrings- eller garanliålagan-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:202 4

den
bör inte vara stödberätligade. Det bör ankomma på bostadsstyrelsen att närmare
bestämma vilka åtgärder som skall vara berättigade fill stöd.

Stödet
bör som jag har nämnt vara tidsbegränsat. En förutsättning bör därför vara att
åtgärden påbörjas under tiden den I september-den 31 december 1981 och att den
i huvudsak är avslutad senast den 31 maj 1982. Liksom i fråga om bidraget till
ombyggnad bör en ytterligare förutsättning vara att ätgärden utförs av
arbetskraft som anvisas eller godkänns av den offentliga arbetsförmedlingen.

I
övrigt bör lån lämnas enligt de villkor som gäller för bostadslån till ombyggnad.
Räntebidrag bör dock inte lämnas i dessa fall.

Jag
vill i sammanhanget understryka att den förordade sfimulansåtgär-den är en konjunkturpolitisk
åtgärd. Förslaget innebär således inget ställningstagande när det gäller
frågan om staten i framfiden skall biträda vid finansieringen av åtgärder för
att eliminera byggnadstekniska brister i bostadsbeståndet. Någon ändring har
således inte gjorts av den bedömning som bl. a. kom till uttryck i prop.
1980/81:100 bil 16. (s. 34) om bostadssubventionerna i framtiden. I
propositionen framhöll jag bl. a. att det inte är rimligt att räkna med nägon
väsentlig höjning av subventionerna.

Den
väntade utvecklingen på arbetsmarknaden är som jag tidigare har framhållit en
av utgångspunkterna för de nu förordade åtgärderna. I fråga om den föreslagna
möjligheten att få bostadslän för reparationer av byggnadstekniska brister är
det motiverat med en mer omfattande styrning än den som jag har förordat i fräga
om bidraget för ombyggnad. För en sådan styrning talar också svårigheten att
bedöma efterfrågan på lån för denna typ av åtgärder. Jag föreslår därför att
beslut om åtgärder som undanröjer byggnadstekniska brister fär medges inom en
angiven ram. Denna ram bör bestämmas till 125 milj. kr. Det bör ankomma på
bostadsstyrelsen att i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen meddela beslut om den
regionala fördelningen av medlen.

Anslagsbehovet
för det av mig föreslagna bidraget beräknar jag till ca 45 milj. kr. Eftersom
bidraget är av tillfällig natur, bör något anslag härför inte tillskapas.
Bidraget torde lämpligen kunna betalas ut från anslaget Viss bostadsförbättringsverksamhet
m.m. Lån för åtgärder för att undanröja byggnadstekniska brister bör betalas ut
frän anslaget Lån fill bostadsbyggande. Med hänsyn till den tid som förflyter
mellan preliminärt beslut och utbetalning räknar jag med att endast
förhållandevis obetydliga utbetalningar kan bli aktuella under budgetåret
1981/82. Anslagen för nämnda budgetår till Lån till bostadsbyggande resp. Viss bosladsförbättringsverksamhet
m. m. behöver därför inte räknas upp.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.
godkänna vad jag har förordat i fråga om bidrag för vissa ombyggnader av flerbostadshus,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:202 5

2.
godkänna vad jag har förordat i fråga om en tillfällig lånemöjlighet för
sådana åtgärder som syftar till att eliminera byggnadstekniska brister. Med
hänsyn till att ärendet bör avgöras skyndsamt bör regeringen vidare föreslå
riksdagen att besluta att förkorta motionstiden till tio dagar. Ärendet bör
behandlas under innevarande riksmöte.

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981