Prop. 1980/81:203

Prop.
1980/81:203

Regeringens proposition 1980/81:203

om
läroplan för den kommunala vuxenutbildningen;

beslutad den 27 maj 1981.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har
upplagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

JAN-ERIK WIKSTRÖM

Propositionens huvudsakliga innehåll

F. n. finns ingen särskild läroplan för den kommunala
vuxenutbildningen (komvux). I propositionen föresläs en sädan läroplan pä
grundval av etl förslag från komvux-ulredningen. Förslagen i propositionen
gäller i tillämpliga delar även verksamheten vid slalens skolor lör vuxna och
grundutbildningen för vuxna.

Läroplanen föreslås omfalla dels en allmän del med mål och
rikllinjer för verksamheten samt lim- och kursplaner, dels kommentarmaterial
till läroplanen.

Avsnittet mål och riktlinjer skall gälla för all
verksamhet inom komvux. Tim- och kursplaner föreslås nu endast för grundskolkurser.
Frågan om lim- och kursplaner för annan ulbildning inom komvux behandlas f.n.
av komvux-utredningen. Kommittén har också för avsikt att i sitt fortsatta arbele
ytterligare överväga vissa frägor i anslutning till läroplanen för komvux. bl.a.
frågan om orienteringsämnen och om studie- och yrkesorientering.

De nu föreslagna lim- och kursplanerna skall uppdelas i en
grunddel, som är gemensam för alla kursdeltagare, och en fördjupningsdel. där
dellagarna väljer arbetsuppgifter. SÖ föreslås få i uppdrag att fastställa lim-
och kursplaner saml atl ularbela kommenlarmalerial lill läroplanen. Även lokala
arbetsplaner föreslås bli utarbetade.

Teckning skall inle längre kunna förekomma som grundskolkurs
i komvux. Det nya ämnet bild. som införs i grundskolan, skall inte finnas i komvux.
Grundskolkurser i ämnet svenska som främmande språk införs, liksom grundskolkurser
i hemspråk. Dessa kurser är avsedda för vuxenstu- I Rik.sdagen 1980/81. I .stmil. Nr
203

Prop.
1980/81:203 2

derande. som inte har svenska som modersmål och som är i
behov av kurserna för att kunna följa undervisning i komvux. Allmän och
särskild kurs skall inle finnas i komvux. utan en enda lyp av grundskolkurser
skall anordnas i engelska, matematik resp. B-språk.

Förslagen i propositionen skall genomföras genom omprioritering
inom ramen för tillgängliga resurser.

Den nya läroplanen föreslås träda i krafl fr. o. m.
läsåret 1982/83,

Prop. 1980/81:203 3

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1981-05-27

Närvarande: statsministern Fälidin. ordförande, och
statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder. Johansson, Wirtén,
Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmsledt, Tilländer, Ahriand,
Molin.

Föredragande: statsrådet Wikström

Proposition om läroplan för den kommunala
vuxenutbildningen

1 Inledning

Med stöd av regeringens bemyndigande den 16 mars 1978
tillkallade jag en kommitté' för att göra en översyn av den kommunala
vuxenutbildningen (U 1978:04). Kommittén, som antog namnet komvux-ulredningen,
har bl.a. i uppdrag att överväga hur reformer inom ungdomsskolans omräde bör
påverka den kommunala vuxenutbildningen (komvux) i framtiden.

Riksdagen har beslutat om införande av en ny läroplan för
grundskolan läsåret 1982/83 med början i samlliga årskurser (prop. 1978/79:
180, UbU 1978/79:45, rskr 1978/79:422).

Komvux-utredningen har med skrivelse den 28 oktober 1980
till regeringen överlämnat ett förslag till läroplan för komvux. En
sammanfattning av kommitténs skrivelse bör fogas till protokollet i delta
ärende som bilaga I. Förslaget till läroplan överlämnades som en bilaga till
nämnda skrivelse från kommittén. Avsnitten Inledning saml Mål och rikllinjer i della
förslag bör i sin helhet fogas till protokollet i della ärende som bilugu 2.

Efler remiss har yttranden över förslaget avgelts av
skolöverstyrelsen (SÖ), arbelsmarknadsstyrelsen (AMS), kommittén ang.
svenskundervisning för invandrare (SFI-kommittén), kommittén för
arbetsmarknadsutbildning och företagsulbildning (KAFU), Svenska kommunförbundel.
Landstingsförbundet, Tjänstemännens cenlralorganisalion (TCO),
Centralorganisationen SACO/SR (SACO/SR), Svenska Arbelsgivareför-

' När del nu aktuella förslaget avlämnades:
riksdagsledamoten Stig Alemyr, ordförande, riksdagsledamoten Karl-Erik Häll. länsbildningskonsulenten
Martin Hällgren, folkhögskolerektorn Gösta Karlsson, lektorn Ove Nordstrandh. fil.lic.
Marie Nordström och studiesekreteraren Berit Oscarsson.

Prop.
1980/81:203 4

eningen (SAF) och Samarbelsorganisationen för Sveriges
Vuxenstuderande (SOSVUX). Yttranden har dessutom inkommit från en grupp elever
i Nacka vuxengymnasium och från Föreningen Lärare i Religionskunskap. En
sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detla ärende
som bilugu 3.

I propositionen om läroplan för grundskolan m.m. (prop.
1978/79: 180) tog föredraganden, dåvarande statsrådet Birgit Rodhe. efter
samråd med mig inte upp de konsekvenser som hennes förslag i nämnda proposition
skulle komma all få för den kommunala vuxenutbildningens läroplan pä
grundskolnivå. Hon förutsatte i slällel att jag skulle återkomma till dessa
frågor i samband med behandlingen av förslag från komvux-utredningen.

Jag anhåller all nu få la upp dessa frågor. För
överblickens och sammanhangets skull redovisar jag också vissa förslag som
inte fordrar beslut av riksdagen.

2 Föredragandens överväganden

2.1 Bakgrund

År 1967 lades grunden för den nuvarande vuxenmbildningen
genom propositionen angående vissa åtgärder inom vuxenutbildningens område m.m.
(prop. 1967:85, SU 1967: 117, rskr 1967:227). På grundval av denna proposition
infördes fr.o.m. den I juli 1968 bl.a. en lokal gymnasial vuxenutbildning. Den
ersatte kvällsgymnasierna. som i flertalet fall redan hade kommunen som
huvudman. I denna lokala gymnasiala vuxenutbildning skulle undervisning i
princip kunna erbjudas enligl kursplanerna för grundskolans högstadium,
fackskolan, gymnasiet och yrkesskolan. Till den kommunala vuxenutbildningen (komvux)
fördes också yrkesskolans dellidskurser. Undervisningen organiserades som
separata ämncskurser.

Särskilda timplaner infördes för komvux. Härvid
fastställde regeringen del högsla antalet lektioner i vaije ämne.

Utbildningsprogrammet inom den kommunala vuxenutbildningen
har därefter successivt anpassats efter de nya läroplaner som införts för grundskolan
och gymnasieskolan. Både primärkommuner och landstingskommuner får anordna komvux.
Landstingskommuner får dock bara anordna kurser som molsvarar den ulbildning
som landstingskommuns gymnasieskola kan omfatta.

Regeringen medgav den 18 maj 1977 atl läroplaner för
allmänna ämnen och preparandkurs inom arbetsmarknadsutbildning (AMU) efter
samråd med länsarbetsnämnden får lillämpas försöksvis inom komvux i Botkyrka,
Gävle, Haninge och Sandvikens kommuner fr. o. m. den I juli 1977.

Pä grundval av riksdagens beslul med anledning av
budgetpropositionen 1977 (prop. 1976/77: 100 bil. 12, UbU 1976/77: 19, rskr
1976/77: 176) fasl-

Prop. 1980/81:203 5

släller SÖ högsta anlalel undervisningslimmar för komvux i
varje ämne inom ramen för en viss procent av det sammanlagda antalet
undervisningslimmar för molsvarande ulbildning i ungdomsskolan. Regeringen
fastställer dessa procenttal. För grundskolkurser fastställde regeringen den 9
juni 1977 procenttalet lill 45.

Riksdagen har vidare efter förslag i propositionen om
kommunal vuxenutbildning (prop. 1977/78:36, UbU 1977/78: 10. rskr 1977/78:60)
funnit alt innehållet och utformningen av undervisningen i komvux skall
anpassas bättre lill de vuxnas silualion. Det är inte självklart alt vuxna
skall behöva läsa alla ämnen eller alla delar av kursen i ett ämne enligt
läroplanerna för ungdomsskolan. De vuxnas ertärenheter skall tas lill vara och
endast kompletteras i en sädan omfattning att de vuxna får en ulbildning av
samma kvalitet som ungdomsutbildningen. Utbildningens innehåll behöver däremol
inte vara identiskt.

Sedan läsåret 1978/79 pågår försöksverksamhet med elappindelade
kurser inom komvux i ett anlal kommuner i enlighet med riktlinjer som har
godkänts av riksdagen efler förslag i nyss nämnda proposition om kommunal
vuxenutbildning. Riksdagen har nyligen (prop. 1980/81: 100 bil. 12. UbU
1980/81:18, rskr 1980/81:217) beslulal att delta försök, som ursprungligen
skulle vara treårigt, får fortsätta sä länge att ingen försökskommun tvingas
återgå lill det lidigare gällande systemet i avvaklan på en slutlig utvärdering
av försöksverksamheten och på beslut om huruvida verksamheten skall permanentas
eller ej. SÖ får genom detta riksdagsbeslut också räll all medge all alla
kommuner som så önskar får delta i försöket fr.o. m. läsåret 1981/82.

2.2 Läroplanens utformning

Komvux-utredningen har utarbetat ett förslag till läroplan
lör komvux omfattande mål och rikllinjer samt tim- och kursplaner för grundskolkurser.
Läroplanen skall enligt komvux-utredningens förslag bestå av en allmän del, som
omfallar mål och rikllinjer för verksamheten och lim- och kursplaner, saml av
ett kommentarmaterial, som SÖ förutsätts utarbeta. Kommittén föreslår atl
avsnittet mål och riktlinjer skall gälla för all verksamhel i komvux. Komvux-ulredningen
förutsätter också alt lokala arbetsplaner skall Ularbelas.

Ingen remissinstans har uttalat tveksamhet inför en
särskild läroplan för komvux. Tvärtom har bl.a. TCO. SACO/SR och SOSVU.X
uttalat sin lillfredsslällelse härmed. SFl-kommiltén menar att en tydligare
frigörelse från gmndskolans läroplan hade varil bättre.

I sammanhanget vill jag erinra om all regeringen i
propositionen om folkbildning m. m. (prop. 1980/81: 127) nyligen har
sammanfattat sin syn på de övergripande målen för vuxenutbildning och sin syn på
målen för komvux. Även målgrupper och prioriteringar vad gäller komvux
behandlas där.

Prop. 1980/81:203 6

Enligt min mening är det inte möjligt all genomföra den
vuxenanpassning av komvux som riksdagen har uttalat sig för utan atl
fastställa en särskild läroplan för komvux. Jag delar kommitténs uppfattning
att en allmän del av läroplanen omfattande mål och riktlinjer saml lim- och
kursplaner bör fastställas. Dessa mål och rikllinjer bör gälla för all verksamhet
i komvux. De bör i lillämpliga delar även gälla för verksamheten vid slalens
skolor för vuxna och för den av kommunerna anordnade grundutbildningen för
vuxna. Regeringen bör faslslälla del avsnitt som omfattar mål och rikllinjer.
Jag räknar med alt denna dei av läroplanen i sina huvuddrag bör få del innehåll
som föreslagils av komvux-utredningen med de modifieringar som jag kommer att
ange. Tim- och kursplaner bör liksom nu fastställas av SÖ. Jag återkommer lill
denna fräga.

Alt
utarbeta lokala arbetsplaner är elt viktigt inslag i den nya läroplanen för
grundskolan (Lgr 80; se mål och rikllinjer i läroplanen, SFS 1980:64 s. 39-41).
Det betonas också i komvux-utredningens förslag lill läroplan. Enligt min
mening bör de lokala arbetsplanerna vara uttryck för en kommunal
viljeinriktning och prioritering. De bör dock få en någol annoriunda utformning
inom komvux vad gäller ämnesövergripande frägor. Komvux-utredningens förslag lill
läroplan betonar, liksom Lgr 80, vikten av ämnesövergripande studier. Jag
delar uppfattningen atl della är ett synsätt, som om möjligt bör tillämpas även
i komvux. Del kan dock inte ges samma vikt i vuxenutbildningen som i
grundskolan, eftersom det skall vara möjligt för vuxenstuderande alt läsa elt
ämne i laget.

Föreskrifter
om delning av kurs i undervisningsgrupper bör fastställas av regeringen och i enlighel
med komvux-uiredningens förslag inga i avsnittet mål och riktlinjer.

2.3 Samverkan mellan komvux och AMU på grundskolnivå

Under budgetåren 1977/78-1979/80 har försöksverksamhet med
samverkan mellan komvux och arbetsmarknadsutbildning (AMU) bedrivits i Haninge
kommun. AMU:s läroplaner för preparandkurser har tillämpats inom komvux. Det
har sketl efler samräd med länsarbetsnämnden i Stockholms län. SÖ har
utvärderat försöket. Utvärderingen visade atl en sådan samverkan är möjlig men
all vissa problem kan uppstå i fråga om anpassningen av preparandkurserna lill
den kommande yrkesutbildningen. Komvux-ulredningen har ularbelal sina förslag lill
mål och rikllinjer och lill kursplaner så alt det skall finnas möjlighel lill
samverkan mellan komvux och AMU. när del finns behov därav.

SÖ
framhåller all samverkan bör vara möjlig efler begränsade justeringar av
kurserna. Däremol är det, menar SÖ, inle lika självklart atl preparandkurserna
inom AMU kan anordnas separat från den efleiföljande yrkesutbildningen. Della
bör enligl SÖ beaklas i kommenlarmalerial lill läroplanen för komvux. AMS har inte
kommenterat frågan i sill yllrande.

Prop. 1980/81:203 7

KAFU meddelar all kommittén ännu inle har övervägt
konsekvensen av en eventuell samverkan mellan komvux och AMU.

Enligt min mening bör möjligheter till samverkan las lill
vara. Den utformning av läroplanen som föreslagits, möjliggör en samverkan i de
fall skolstyrelse och länsarbetsnämnd enas om alt della är lämpligt. Givetvis
bör man i sådana fall beakla de krav på anpassning i fråga om organisation och
innehåll som AMU ställer. Jag räknar med alt KAFU följer ulvecklingen av denna
samverkan.

I denna del harjag samrått med arbetsmarknadsministern.
Vad jag har anfört i detta avsnitt (2.3) kräver inte någol beslut av riksdagen.

2.4 Grunddel och fördjupningsdel. Etappsystem

Komvux-utredningen konslalerar alt det ännu inte
föreligger någon slutlig utvärdering av den försöksverksamhet med elappindelade
kurser som påbörjades läsåret 1978/79. Kommittén har därför inte kunnat ta
ställning till systemet med etappindelning i dess helhel. De tvä första försöksåren
utvisar dock övervägande positiva resullal. Kommilléns förslag lill läroplan
innebär att grundskolkurserna i varje ämne betraktas som en första etapp i en
sammanhängande studiegäng i ämnet. Det är möjligt att avsluta studierna efter
denna första etapp. Det skall också vara möjligt all påbörja studier i nästa elapp,
dvs. i en gymnasieskolkurs i ämnet, utan atl ha genomgått den första etappen i komvux.

Inom försöksverksamheten är kurserna uppdelade i en
grunddel, som är gemensam för alla, och en fördjupningsdel, där deltagarna
väljer arbetsuppgifter. I detta avseende har försöksverksamheten gett så
positiva eria-renheter att kommittén föreslår all en sädan uppdelning av grundskolkurserna
genomförs i den nya läroplanen.

Remissinstanserna är i huvudsak positiva till att denna
uppdelning genomförs och lill att grundskolkurserna betraktas som en första elapp
i en sammanhängande studiekurs i resp. ämne.

Jag anser atl den föreslagna uppdelningen av grundskolkurserna
möjliggör en ökad vuxenanpassning. Del bör också förbättra förulsältningarna
för samverkan mellan komvux och AMU. Jag förordar därtör all grundskolkurserna
uppdelas i en grunddel och en fördjupningsdel saml atl de betraktas som en
första etapp i en sammanhängande studiegång i resp. ämne.

2.5 Utbildningsprogram i komvux

Komvux-utredningen föreslär vissa förändringar i del
utbildningsprogram som kan ingå i komvux. De är huvudsakligen föranledda av
ändringar som riksdagen har beslutat (prop. 1978/79: 180. UbU 1978/79: 45. rskr
1978/ 79:422) angående läroplan för grundskolan. De förändringar av utbild-

Prop.
1980/81:203 8

ningsprogrammet i komviix som jag kommer atl förorda bör
gälla även i den slatliga vuxenutbildningen.

Teckning, bild och svenska

I grundskolan kommer enligt l.gr 80 ämnet teckning atl
ersättas av ämnet bild. Grundskolkurs i teckning kan f n. anordnas inom komvux
efter särskilt medgivande av SÖ. Komvux-utredningen föreslår atl teckning
utgår ur utbildningsprogrammet i komvux och atl inte heller ämnet bild skall
förekomma som särskill ämne inom komvux.

Komvux-utredningen föreslår emellertid atl de moment i
ämnet bild, som handlar om bilden som kommunikationsmedel, skall finnas även i komvux.
Dessa moment bör föras lill ämnet svenska, där film- och TV-kunskap redan ingär.
Timtalet för ämnet bör därvid utökas något.

Av remissinstanserna menar SOSVUX all bild enligt
förslaget mycket väl kan ingå i ämnet svenska. SACO/SR däremol avslyrker detta,
eftersom kursen i svenska redan är myckel omfattande och timförslärkningen inle
svarar mot den föreslagna utvidgningen av ämnesinnehållet. Svensklärarna har
dessutom enligt SACO/SR ingen utbildning för atl undervisa i bildämnet. En ulbildningskomplellering
skulle i så fall krävas. SÖ anser all de moment ur grundskolans ämne bild, som
behandlar bilden som kommunikationsmedel, kan erbjudas i komvux inom fördjupningsdelen
i ämnet svenska ulan atl det lotala timtalet ökas.

Jag förordar att ämnet teckning inte längre skall
förekomma inom komvux. Ämnet bild bör heller inte införas som separat ämne.
Jag delar dock SÖ:s uppfattning atl moment, som behandlar bilden som
kommunikationsmedel, bör kunna förekomma inom fördjupningsdelen i ämnet
svenska. Timtalet i svenska behöver knappasi utökas av denna anledning. Det
ankommer pä SÖ all bedöma om en ulökning av andra skäl är lämplig när SÖ, som
jag senare kommer all föreslå, fastställer lim- och kursplaner för grundskolkurser
i komvux.

Samhällsorienterande och nuturm-ienterande ämnen

De samhällsorienterande och de nalurorienleiande ämnena
förs i grundskolans högstadium samman lill två slora ämnesgrupper med elt gemensaml
timtal och en gemensam kursplan lör vardera ämnesgruppen. 1 komvux har alllsedan
starten ell ämneskurssyslem tillämpats, som gör del möjligt för vuxna all på
dellid studera enstaka ämnen. Komvux-ulredningen konstaterar atl en
sammanslagning av orienteringsämnena även i komvux till två block
(ämnesgrupper) skulle försvåra för vuxna att skaffa sig kompetens i enbart ell
delämne inom elt sädant block. Kommittén föreslår därför att de olika
orienteringsämnena l.v. får ulgöra separata ämnen (kurser) i komvux. Samlidigl
meddelar dock kommittén att den i sill fortsatta arbele ytteriigare kommer att
överväga, om det är möjligt all sammanföra orienteringsämnena i block, ulan alt
de vuxenstuderande

Prop.
1980/81:203 9

tvingas till mer omfattande sludier än vad som är påkallat
av deras utbildningsbehov.

SÖ framhåller all block-kurser i samhällsorienterande och naturorienterande
ämnen vore all föredra bl. a. med hänsyn lill önskvärdheten av ökad samverkan
mellan .AMU och komvux. Det kan enligt SÖ också få betydelse för hur mänga och
vilka ämnen som bör ingå i olika kompetenser som studeras inom komvux.

De
vuxenstuderande, särskill de som studerar på dellid och frilid, planerar i
regel sina studier på lång sikl. Ell ämnesbelyg som är upp till åtta år gammall
fär beaklas vid utfärdandet av slutbetyg. Enligt min mening får
förändringstakten i komvux utbildningsprogram därför inte vara alltför hög. Komvux-ulredningen
räknar enligl vad jag har erfarit med att avsluta sill arbete inom ett år. Jag
förordar därför all inga slora förändringar görs i utbildningsprogrammet,
förrän komvux-uiredningens arbete har slutförts. Orienteringsämnena bör alltså
t. v. liksom hittills ulgöra separata ämnen i komvux.

Religionskunskap

Komvux-ulredningen redovisar att den har övervägt atl
föreslå, atl ämnet religionskunskap inte skall förekomma som separat ämne pä
grundskolnivå i komvux. Skälet är alt man vill införa teknik som ett nytt ämne
och åndå undvika en utökning av den studietid, som krävs för fullständig grundskolkompelens
från komvux. Innehållet i ämnet religionskunskap kunde i stället föras dels lill
de övriga samhällsorienterande ämnena på grundskolnivå, dels lill en senare elapp
i religionskunskap. Kommittén har inte framfört något förslag på denna punkt,
men aviserar all den kommer alt överväga frägan ytterligare i samband med sitt lörtsatla
arbele för de följande etapperna och sin diskussion om en evenluell organisation
av orienteringsämnena i block.

Om komvux-ulredningen
i sitt fortsatta arbele kommer fram till att det är lämpligt alt slå samman
orienteringsämnena till två ämnesgrupper ocksä i komvux, borde del vara
naturligt atl låta moment som behandlar livsfrågor, Iro och etik ingå i den
samhällsorienterande ämnesgruppen. Sverige har nu elt stort antal invandrare,
vilkas religion och livsåskådning starkt skiljer sig från vad som lidigare
funnits i Sverige. 1 komvux grundskolkurser är andelen invandrare belydande.
Även bland svenska vuxenstuderande finns etl behov av orientering om skilda
religioner. Bland invandrarna finns sannolikt molsvarande behov av orientering
om svensk inställning i livsåskådningsfrågor förr och nu. Längl ifrän alla
vuxenstuderande fortsätter med sludier i gymnasieskolkurser. Med hänsyn till
delta är det enligt min mening olämpligt all hell utesluta undervisning i
religionskunskap från grundskolnivån i komvux.

Prop. 1980/81:203 10

Teknik

I Lgr 80 införs leknik som ett obligatoriskt ämne inom den
naturorienterande ämnesgruppen. Komvux-ulredningen har övervägt all integrera leknik
i övriga naturorienterande ämnen. Eftersom kommittén föreslår att grundskolkurser
skall ulgöra den första elappen i en sammanhängande studiekurs i resp. ämne,
har kommittén dock stannat för atl föreslå alt leknik införs som etl separat
ämne i komvux. Della föruisätter en omfördelning av limmar mellan ämnena.

Meningarna om förslaget är delade bland remissinstanserna.

Med hänvisning lill vad jag tidigare har uttalat om
önskvärdheten all f n. inte göra slörre förändringar än nödvändigl i komvux
utbildningsprogram, avstyrker jag atl teknik införs som ett separat ämne i komvux.
I del lim-och kursplanearbete som jag senare kommer alt föreslå all SÖ skall
bedriva, förutsäller jag alt det är möjligt för SÖ alt integrera de för
vuxenstuderande väsentliga delarna av ämnet teknik i grunddelar och
fördjupningsdelar inom övriga naturorienterande ämnen.

Svensku somfrämmunde språk saml hemspråk

1 Lgr 80 införs undervisning i svenska som främmande spräk
som ell komplement lill undervisningen i svenska. En särskild kursplan finns
för svenska som främmande språk. Målsättningen är att elever, som har ett annat
hemspråk än svenska, skall kunna lillgodogöra sig den reguljära undervisningen
och lättare della i kamratlivet och i samhällslivet i Sverige. Undervisningen
utformas som undervisning i ett främmande språk.

Komvux-ulredningen framhåller atl vuxna invandrare i regel
har ännu svårare ån barn och ungdom alt lillgodogöra sig en svenskspråkig undervisning.
Kommittén föreslår därför, att svenska som främmande språk införs i komvux som
en grundskolkurs med samma högsla timtal som grundskolkursen i ämnet svenska.
Vidare bör invandrare, som har genomgått kurs i svenska som främmande språk,
ha räll all genomgå även grundskolkurs i svenska, om de har otillräckliga
kunskaper för att fortsätta sina studier i ämnet på gymnasieskolnivå.

F.n. kan grundskolkurser i finska anordnas inom komvux.
Finska kan också ingå som lillvalsåmne i slutbetyg. I grundskolan kommer
hemspråk alt kunna vara tillvalsämne. Komvux-ulredningen föreslår därför all
kurser även i andra hemspråk ån finska skall kunna anordnas och atl hemspråk skalt
kunna vara tillvalsämne även i komvux.

Komvux-utredningens förslag om svenska som främmande språk
mottas mycket positivt av remissinslanserna. Del tillstyrks av alla som yttrat
sig i frågan. SÖ framhåller all en belydande del av kursdeltagarna i grundskolkurser
har annat hemspråk ån svenska, f n. sannolikl minsl 15%. Dessa kursdeltagare
har slora svårigheier att följa undervisningen. SÖ finner del därför
synnerligen angeläget all komvux-uiredningens förslag om svenska

Prop.
1980/81:203 II

som främmande spräk och hemspråk förverkligas. SFI- kt>minitién
framhåller att den grundskolkurs i svenska som främmande språk, som komvux-utredningen
föreslår, mycket väl kan utformas som en påbyggnad till den grundläggande
utbildningen som SFI-kommittén kommer atl föreslå. SFI-kommittén tillstyrker
därför förslaget som en av de angelägnaste reformerna av grundskolulbildningen
i komvux.

Jag förordar alt komvux-uiredningens förslag alt införa
svenska som främmande språk och hemspråk som grundskolkurser i komvux genomförs.
Del är en angelägen reform med tanke på invandrarnas utbildningsbehov och möjligheler
atl studera. Dessa kurser bör slå öppna för vuxenstuderande, som inte har
svenska som modersmål och som är i behov av kurserna för atl kunna följa
undervisning i komvux. Timtalet i grundskolkursen i svenska som främmande spräk
fär inte översliga timtalet i ämnet svenska.

Normalt
gäller i komvux atl en sökande får tas in lill en kurs i elt ämne. där han
redan har betyg. En förutsättning är dock all den sökande kan beredas plats
ulan ökade koslnader för statsverket, dvs. det måsle finnas en tom plats i en
kurs som ändå kommer alt starta. Jag kommer i samband med mina förslag i
betygs- och kompetensfrågor alt förorda att ämnena svenska och svenska som
främmande spräk skall ge samma kompetens. Jag förordar därför, atl den som har
betyg i svenska som främmande språk får tas in i kurs i svenska, om del kan ske
ulan ökade kostnader för staten. Motsvarande bör tillämpas när någon önskar della
i kurserna i den motsatta ordningen.

Allmän och särskild kurs

I grundskolan kommer även i fortsättningen altemativa
kurser (allmän och särskild kurs) atl anordnas i engelska och matematik men
inte i B-spräk, dvs. tyska och franska. Komvux-utredningen föreslär att endast
en kurs skall kunna anordnas i komvux i ämnena engelska, matematik resp. B-språk.
Den skall motsvara både allmän och särskild kurs.

Jag förordar all endasi en grundskolkurs anordnas inom komvux
i ämnena engelska, matematik, tyska resp. franska. Kurserna bör ge behörighet
till utbildningar, där särskild kurs krävs i dessa ämnen.

2.6 Tim- och kursplaner. Kommentarmaterial

Som jag inledningsvis redogjorde för fastställer SÖ f n.
lim- och kursplaner för komvux. SÖ fastställer därvid antalet lektioner, som
resp. kurs högst får omfatta, enligt riktlinjer som regeringen meddelar.

Komvux-utredningen har i sitt läroplansarbele ulgåll från
att en viss omfördelning av timmar kan göras mellan olika ämnen pä
grundskolnivå. Kommittén har överiämnal ell förslag lill omfördelning, men
förutsätter att nuvarande riktlinjer från regeringen inle skall ändras.
Kommittén föreslär

Prop.
1980/81:203 12

att SÖ skall fä i uppdrag alt revidera nuvarande
limplaner. SÖ bör enligt komvux-utredningen därvid beakta de förändringar som
beslutals lör grundskolan och dem som kommittén föreslår för komvux. SÖ
föreslås också få i uppdrag all fastställa kursplaner enligl komvux-utredningens
förslag. Slulligen bör SÖ enligl kommittén också få i uppdrag all utarbeta kommenlarmalerial
till Mål och rikllinjer och lill kursplanerna för grundskolkurser.

Jag har lidigare redogjort för kommilléns förslag lill
förändringar i utbildningsprogrammet för komvux och lör remissopinionen. I
samband med mina ställningstaganden till utbildningsprogrammet harjag redan
kommenterat en del av de förändringar belräffande lim- och kursplaner, som
föreslagits av komvux-ulredningen.

Jag vill också erinra om alt regeringen i propositionen om
folkbildning m.m. (prop. 1980/81: 127) nyligen har föreslagil en utvidgning av grundskolkursen
i engelska vad gäller bäde innehåll och omfattning.

Del innebår en förändring av arbetet med komvux inom SÖ,
om SÖ enligl komvux-utredningens förslag fär i uppdrag all faslslälla särskilda
kursplaner för komvux saml all ularbela kommenlarmalerial. Jag vill i
sammanhanget påpeka all denna förändring ligger i linje med förslagen i
regeringens proposition om den slalliga skoladministralionen m.m. (prop.
1980/81: 107).

Om mina förslag godkänns kommer jag alt föreslå regeringen
att ge SÖ i uppdrag all fastställa nya timplaner lör grundskolkurser i komvux.
Jag räknar med att regeringens riktlinjer för fastställande av antalet undervisningslimmar
i grundskolkurser l.v. skall vara i princip oförändrade. En förändring
erfordras dock på grund av del förslag avseende grundskolkursen i engelska,
som framförts i propositionen om folkbildning m. m.

Jag kommer vidare alt föreslå regeringen alt uppdra åt SÖ
all faslslälla kursplaner för grundskolkurser pä grundval av framlagda förslag.

SÖ bör också få i uppdrag all ularbela kommenlarmalerial
till läroplanen för komvux. Komvux-utredningens förslag lill lim- och
kursplaner bör överlämnas lill SÖ tillsammans med remissinstansernas synpunkler.

2.7 Betygs- och kompetensfrågor

Inom komvux gäller i princip samma system för
betygsättning och för slulbelyg och avgångsbetyg som i grundskolan och
gymnasieskolan. Del innebär bl. a. atl den femgradiga belygsskalan används utom
i vissa särskilda yrkesinriktade kurser. Slutbetyg utfärdas när en elev har
slutfört utbildning som motsvarar grundskolans högstadium. 1 slulbelyg skall
ingå belyg i ämnena svenska, matematik, engelska, religionkunskap, samhällskunskap,
historia, geografi, biologi, kemi och fysik. Slulbelyg från komvux får dessulom
omfatta belyg i lillvalsämnena tyska eller franska saml i finska.

Komvux-utredningen redovisar all den i samband med
diskussion om

Prop. 1980/81:203 13

rekrytering av kortlidsutbildade lill komvux bl. a. har
diskuterat de graderade betygens roll. Kommittén har därvid allvarligt
övervägt ett förslag alt ersälla den femgradiga belygsskalan med bedömningen
Godkänd - Icke godkänd belräffande grundskolkurser. Något förslag lill
förändringar i fråga om belyg förs emellertid inte fram. Kommittén meddelar i
stället atl den avser atl återkomma lill betygsfrågan i sitt slutbetänkande.

Komvux-utredningen föreslär som jag redan har nämnt, att
betyg i ämnet svenska som främmande språk skall ge samma kompetens som betyg i
ämnet svenska.

Enligl komvux-uiredningens förslag skall följande
förändringar genomföras vad gäller de betyg som skall resp. fär ingå i slulbelyg
från grundskolan inom komvux.

Belyg i ämnet svenska som främmande språk skall för
invandrare med annal modersmål än svenska kunna ersälla betyg i svenska.

Belyg i ämnet leknik skall ingå obligatoriskt.

Betyg i hemspråk (dvs. åven annal hemspråk än finska)
skall kunna ingå som lillvalsåmne.

TCO och SOSVUX uttalar sig i sina remissyttranden mol
graderade betyg i vuxenutbildningen.

AMS framhåller i sill yttrande atl förtydliganden måsle
göras i fråga om vilkel belyg som skall meritvärderas för de elever som först
läst svenska som främmande språk och därefter kompletterar sina studier med grundskolkursen
i svenska. AMS framhåller alt del förra betyget kan vara högre än del senare
och föreslår all det högre betyget får riiknas. eftersom det annars finns risk
all invandrarelever undviker nödvändig komplettering för atl inle få etl lägre belygsmedelvärde.

Reglerna för betygsällning i grundskolan ändras fr.o. m.
läsåret 1982/83 (prop. 1978/79:180, s. 94. UbU 1978/79:45. rskr 1978/79:422).
Liksom hittills bör grundskolans regler härvidlag tillämpas även i grundskolkurser
inom komvux.

Enligl min mening bör betyg i ämnena svenska och svenska
som främmande språk ge samma kompelens. Endasi belyg i elt av dessa ämnen bör
föras in i slutbetyget. Om en elev har flera betyg i samma ämne. gäller i
princip den regeln atl del förslå belygel i ämnel tas in i slulbelygel resp. avgängsbelygel.
I della speciella fall förordar jag. atl den vuxenstuderande själv skall fä
välja vilkel av de båda betygen som skall tas in i slutbetyget.

Jag vill i sammanhanget erinra om vad jag nyss uttalat, nämligen
att grundskolkurserna i engelska, matematik, tyska och franska bör ge behörighet
till utbildningar, där särskild kurs krävs.

Med hänvisning lill mina förslag belräffande förändringar
i utbildningsprogrammet och med hänvisning till mitt förslag om svenskämnet
förordar jag, alt reglerna om slutbetyg frän grundskolan inom ramen för
kommunal och slallig vuxenutbildning t. v. endasi skall förändras på två
punkter. Jag föreslår all betyg i ämnel svenska eller i ämnet svenska som
främmande

Prop.
1980/81:203 14

språk skall ingå. Dessutom bör slutbetyg få omfalla betyg
i hemspråk, dvs. även andra hemspråk ån finska.

2.8 Studie- och yrkesorientering

Komvux-ulredningen erinrar om all den i sill delbetänkande
Komvux och studieförbund, Arbelsfördelning och samråd (SOU 1979:92) översiktligt
har behandlat frågan hur studie- och yrkesorientering (syo) för vuxna skall
vara organiserad och vilka uppgifter den skall ha. Kommilién konslalerar alt syo
för vuxna bör organiseras pä elt annat sätl än syo i ungdomsskolan, men lägger
inte fram några konkrela förslag, bortsett från ell kort avsnill i förslaget
till mål och rikllinjer för komvux. Kommittén meddelar alt den fortsätter atl
utreda frägan. Den kommer i sitt slutbetänkande all behandla syo inom komvux
och samverkan i detla avseende mellan komvux och andra utbildningsanordnare.
Mål och rikllinjer bör därefter kom-plelteras med etl utförligare avsnitt om syo
inom komvux.

Jag har
erfarit att statsrådet Tilländer senare avser att föreslå regeringen alt lägga
fram en proposition om studie- och yrkesorientering i grundskola och
gymnasieskola m.m. Med hänsyn till komvux-utredningens fortsatta arbete kommer frägan
om syo inom komvux inte atl behandlas i delta propositionsförslag. SÖ har inkommil
till regeringen med en redovisning av erfarenhelerna frän försöksverksamheten
med ny organisation av syo samt förslag lill vissa förändringar, Genom beslul
den 7 maj 1981 överlämnade regeringen SÖ:s förslag i den del, de avser
organisation av syo i komvux jämte remissyttranden till komvux-utredningen för
att beaktas i det fortsatta utredningsarbetet. Jag utgår frän atl principerna,
som gäller för syons mål och innehåll i grund- och gymnasieskola, skall kunna
vara vägledande för komvux-utredningens forlsalla överväganden när det gäller syo.

Vad jag har anförl i della avsnill (2.8) kräver självfallel
inle någol beslul av riksdagen.

2.9 Kostnadskonsekvenser

Undervis ning si immar

Komvux-ulredningen framhåller all en utgångspunkt för
arbetet med läroplan för komvux har varil alt förslagen inle skall medföra
några kostnadsökningar. Kommilién menar dock alt behovel av undervisningstimmar
för grundskolkurser kan länkas öka någol med anledning bl.a. av all svenska som
främmande spräk och andra hemspråk ån finska föreslås bli separata kurser.

Kommunförbundet noterar i sill yttrande, att ulgångspunklen
varit alt förslagen inte skall medföra nägra koslnadsökningar. Kommunförbundel
påpekar all denna utgångspunkt måste bibehållas i del forlsalla arbetet med
låroplanen.

Prop. 1980/81:203 15

Landstingsförbundet framhåller atl behovel av fler
undervisningslimmar i vissa ämnen inte behöver höja de lolala kostnaderna. Om
hårda prioriteringar görs av vissa utbildningar pä bekostnad av andra som dras
in. kan kostnaderna enligt landstingsförbundet l.o. m. bli lägre än nu.

Jag vill
erinra om alt regeringen i propositionen om folkbildning m. m. (prop.
1980/81:127) har föreslagit att utvidgningen av grundskolkursen i engelska
skall genomföras inom ramen för det antal undervisningslimmar som beräknas för budgetärel
1981/82 i budgetpropositionen 1981 (prop. 1980/81: 100 bil. 12, UbU 1980/81:18,
rskr 1980/81:217). Detta innebår atl förslaget genomförs utan kostnadsökning.
På samma sätl anser jag atl de förändringar jag i dag har förordat, dvs.
införande av grundskolkurser i svenska som främmande språk och i andra hemspråk
än finska, inle bör medföra några koslnadsökningar. De bör genomföras genom omprioritering
inom de ramar för antalet undervisningstimmar som gäller vid lidpunkten för
genomförandet.

Genomförunderesurs

Komvux-utredningen föreslår alt en särskild
genomföranderesurs, molsvarande den som finns för genomförandet av Lgr 80, slälls
lill skolornas, länsskolnämndernas och SÖ:s förtogande för information,
planering och genomförande av den nya läroplanen i komvux.

Jag vill erinra om det schablonlillägg för
stödundervisning, sludiehandledning och syo som slår till kommunernas
förfogande. Dessa medel bör kunna användas för planering och information på
lokal nivå. Denna planering och information bör givelvis rikla sig lill både
lärare och elever i komvux och i viss ulslräckning även till andra arrangörer
av vuxenutbildning m.fl.

Jag vill också erinra om propositionen om skolforskning
och personalutveckling (prop. 1980/81:97), där bl.a. personalutbildningen för
skolväsendel behandlats.

Även kostnaderna för information och planeringsinsalser på
central och regional nivå i samband med genomförandel av den nya läroplanen för
komvux bör finansieras inom ramen för tillgängliga resurser.

2.10 Genomförande

Komvux-ulredningen föreslår att den nya läroplanen skall
träda i kraft för all verksamhet inom komvux fr.o.m. läsåret 1982/83. Kommittén
föreslår dock att slutbetyg enligt nuvarande bestämmelser skall fä utfärdas t.o.m.
den 30juni 1985.

Kommittén meddelar att den avser all i sill fortsatta arbele
utarbeta särskilda avsnitt gällande ämnen, limplaner och kompetensfrågor i
fråga om gymnasieskolkurser och särskild yrkesinriktad ulbildning saml förslag
till kursplaner för gymnasieskolkurser.

Prop. 1980/81:203 16

SÖ
har i sitt yttrande framhållit alt vuxna inle bör undervisas efter en äldre ungdomsskolläroplan
(Lgr 69) än vad som kommer all ske i grundskolan och tillstyrker därtör den
föreslagna lidpunkten för införande av den nya läroplanen i komvux.

Jag
delar SÖ:s uppfattning. Den nya läroplanen bör således gälla fr. o. m. läsåret
1982/83. Kurser, som startat tidigare men fortsätter efler den I juli 1982, bör
slutföras enligt den tim- och kursplan som gällde för resp. kurs när den
påbörjades. Vissa övergångsbestämmelser kan komma att erfordras. Del ankommer
på regeringen atl utfärda eriorderliga övergångsbestämmelser.

Komvux-utredningen
avser all ytterligare överväga vissa frågor i anslulning till läroplanen för komvux,
bl. a. frågan om orienteringsämnen och om syo. Såvida en revision av läroplanen
därefter blir nödvändig, avser jag all återkomma med förslag om förändringar.

3
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag all regeringen föreslår
riksdagen atl

1.
godkänna alt en läroplan för komvux
i sina huvuddrag fär den utformning och del innehåll jag har förordat,

2.
godkänna alt grundskolkurserna
uppdelas i en grunddel och en fördjupningsdel samt alt de betraktas som en
första etapp i en sammanhängande studiegäng.

3.
godkänna de förändringar i
utbildningsprogrammet för komvux som jag har förordat,

4.
godkänna vad jag har förordat i
betygs- och kompetensfrågor.

5.
godkänna vad jag har förordal
angående de kostnader som kan vara förbundna med läroplanen och dess
genomförande.

4
Beslut

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen all antaga de förslag som föredraganden har lagl
fram.

Prop.
1980/81:203 17

Bilaga t

Sammanfattning av komvux-utredningens skrivelse om
läroplan för komvux

1. Inledning

Komvux-uiredningens läroplansarbele har utgått från
propositionen om läroplan för grundskolan och utgör en anpassning av de
förändringar i fråga om grundskolans läroplan som riksdagen har beslutat (prop.
1978/79: 180, UbU 1978/79:45, rskr 1979/80:422). Förslaget omfattar Mål och rikllinjer
avsedda att gälla för all verksamhet inom komvux saml förslag lill kursplaner
för de ämnen i vilka grundskolkurser löresläs kunna anordnas inom komvux.
Förslaget baseras dels på Mäl och riktlinjer för grundskolan utfärdade av
regeringen den 14 februari 1980. dels på kommilléns förslag lill mål för
vuxenutbildningen och för komvux. till målgrupper och lill prioriteringar i delbelänkandel
Komvux och sludieförbund (SOU 1979:92).

Mål och rikllinjer föreslås gälla fr. o. m. läsåret
1982/83 både för grundskolkurser. gymnasieskolkurser och särskilda
yrkesinriktade kurser. Kommilién kommer under sill forlsalla arbele även att
behandla ämnen, timplaner och kompetensfrågor i fräga om gymnasieskolkurser och
särskild yrkesinriktad ulbildning.

2. Försöksverksamhet med etappindelade kurser

Regeringen har den 29 juni 1978 medgivit att
försöksverksamhet med etappindelning inom kommunal vuxenutbildning får bedrivas
i 15 kommuner under budgetåren 1978/79. 1979/80 och 1980/81. Komvux-utredningen
skall enligl sina direktiv nära följa denna försöksverksamhet och söka bedöma
värdet av syslemel med elappindelning för de studerandes del. Eftersom
försöksverksamheten ännu inte är avslutad och en slutlig utvärdering säledes
ännu inle föreligger har kommilién inte kunnal la ställning till syslemel med
etappindelning i dess helhet. De två första årens försöksverksamhet visar dock
lill övervägande del posifiva resullal. Kommitténs förslag till läroplan för komvux
innebär atl grundskolkurserna inom komvux betraktas som en första elapp i en
sammanhängande studiegäng. Del mäsle ocksä vara möjligt alt avsluta studierna efler
denna etapp resp. all påbörja sludier i näsla etapp ulan atl ha genomgått den
första etappen i komvux. Kommittén arbetar med en elappindelning av de
teoretiska ämnena på gymnasieskolnivå och avser all senare återkomma med
förslag.

I fråga om uppdelning av kurserna i grunddel och
fördjupningsdel har försöksverksamheten givit positiva erfarenheler. Kommittén
föreslår därför att grundskolkurserna uppdelas i grunddel och fördjupningsdel
i enlig- 2
Riksdagen 1980/81. I .saml. Nr 203

prop.
1980/81:203 18

hel med vad som skett inom försöksverksamheten med etappindelade
kurser.

3. Samverkan mellan komvux grundskolkurser och preparandkurserna

inom arbetsmarknadsutbildningen

Under budgetåren 1977/78, 1978/79 och 1979/80 har i
Haninge kommun bedrivits försöksverksamhet med tillämpning i komvux av
läroplanerna lör preparandkurser inom arbetsmarknadsutbildningen.
Försöksverksamheten har bedrivits efter samråd med länsarbetsnämnden. Den har
utvärderats av skolöverstyrelsen (SÖ). Ulvärderingen visar atl sådan samverkan
är möjlig men all vissa problem kan uppslå i fråga om anpassning av preparandkurserna
lill den kommande yrkesutbildningen. Kommilléns förslag lill Mål och
riktlinjer och till kursplaner ger möjlighet till samverkan mellan grundskolkurser
inom komvux och motsvarande utbildning inom arbetsmarknadsutbildningen, när det
finns behov av sådan samverkan. Det är dock nödvändigl alt därvid beakta de
krav på anpassning i fråga om organisation och innehåll som
arbetsmarknadsutbildningen ställer.

4. Ämnen, timplaner

Komvux-utredningen föreslär i detta sammanhang
huvudsakligen sådana ändringar i fråga om ämnen som föranleds av de ändringar
som riksdagen har beslutat angående läroplanen för grundskolan.

I grundskolan ersätts ämnet Teckning av ämnet Bild. Grundskolkurs
i teckning kan f. n. anordnas inom komvux efter särskill medgivande av SÖ.
Kommittén föreslår att Bild inle blir etl särskill ämne inom komvux. Eftersom
film- och TV-kunskap redan ingår i ämnet Svenska, föreslår kommittén alt de
moment i ämnel Bild som handlar om bilden som kommunikationsmedel förs lill
ämnet Svenska. Timtalet för ämnel Svenska bör därvid utökas något. Ämnel
Teckning föreslås ulgå ur komvux organisation på grundskolnivå.

De samhällsorienterande ämnena och de naturorienterande
ämnena förs i grundskolan samman till två slora block. Komvux har emellertid
ett ämneskurssyslem som gör del möjligt för vuxna all på dellid studera enstaka
ämnen. En sammanslagning av orienteringsämnena till två stora block kan
försvära för vuxna atl skaffa sig kompelens i enbarl en del av dessa. Kommilién
kommer i sill forlsalla arbete atl ytterligare övervåga om det är möjligt alt
inom komvux sammanföra orienteringsämnena i block ulan atl de vuxenstuderande
tvingas till mer omfattande studier än vad som är påkallat av vederbörandes
utbildningsbehov. Kommittén föreslär att de olika orienteringsämnena l.v. fär ulgöra
separata kurser inom komvux.

I grundskolan införs Teknik som etl obligatoriskt
huvudmoment inom

Prop.
1980/81:203 19

naturorienterande ämnen och tilldelas tvä veckotimmar pä
högstadiet. Samhällsorienterande ämnen minskas med en veckotimme. Kommittén har
övervägt atl integrera Teknik i övriga naturorienterande ämnen. Men eftersom grundskolkurser
som nämnts bör utgöra den första etappen i en sammanhängande studiegång i resp.
ämne, har kommittén stannat för alt föreslå att Teknik införs som ett separat
ämne i komvux.

För att
undvika en utökning av den ulbildning och den studietid som krävs för
fullständig grundskolkompelens från komvux har kommittén övervägt olika
alternativ all utesluta något ämne eller all minska timtalet i vissa ämnen.
Kommittén har bl.a. övervägt alt föreslå all Religionskunskap inle skall
förekomma som separat ämne på grundskolnivå inom komvux. Innehållet i
Religionskunskap kunde då i stället föras dels till övriga samhällsorienterande
ämnen på grundskolnivå, dels till en senare elapp i Religionskunskap. Kommittén
avser atl ylterligare överväga frågan i samband med kursplanearbelel för de
följande etapperna och diskussionen om en eventuell organisation av
orienteringsämnena i block. Kommittén har därför stannat för atl inte nu
föreslå några andra förändringar i fråga om orientei ingsämnena än att Teknik
införs som elt separat ämne. Kommittén har i stället i kursplanearbelel utgått
frän atl en viss omfördelning av timmar mellan ämnena kan göras.

I grundskolan införs Svenska som främmande språk som etl
separat ämne. För all invandrarbarn skall kunna följa undervisningen i andra
ämnen bör de i ämnet Svenska få koncentrera sig på sådanl som för dem utgör
särskilda svårigheter, t.ex. uttal, stavning, ordkunskap och förmåga att
använda svenska språket i tal och skrift. Undervisningen i Svenska bör för
denna elevgrupp utformas som undervisning i etl främmande spräk. Vuxna
invandrare har i regel ännu svårare atl lillgodogöra sig en svenskspråkig
undervisning. De har i sill modersmål byggl upp en språkstruktur och vissa
språkvanor, och undervisningen i svenska bör ulgå från deras kunskaper och
färdigheter i modersmålet och utformas som undervisning i elt främmande språk.
Kommittén föreslår därför att Svenska som främmande språk införs även i komvux
i form av en grundskolkurs med samma högsta timtal som grundskolkursen i ämnet
Svenska.

Belyg i Svenska som främmande spräk bör ge samma kompelens
som betyg i Svenska. Invandrare som har genomgått kurs i Svenska som främmande spräk
bör dock ha rätt att genomgå även grundskolkurs i Svenska, om de har
otillräckliga kunskaper för atl fortsätta sina studier i ämnet pä gymnasieskolnivä.

F.n. kan grundskolkurser i tillvalsämnena Tyska, Franska
och Finska anordnas inom komvux. Belyg i dessa ämnen krävs dock inte för slulbelyg.
I grundskolan kommer Hemspråk all kunna vara lillvalsåmne. Kommittén föreslår
därför att kurser även i andra hemspråk än finska skall kunna anordnas i komvux
och att Hemspråk skall kunna vara tillvalsämne även inom komvux.

I grundskolan kommer även i fortsättningen alternativa
kurser allmän kurs och särskild kurs atl anordnas i engelska och matematik men
inte i B-språk. Kommittén föreslår all i komvux skall endast en kurs kunna
anordnas i Engelska, Matematik och B-språk. Den skall motsvara både allmän och
särskild kurs.

Antalet undervisningslimmar skall enligl 16 § förordningen
om kommunal och slallig vuxenutbildning bestämmas av SÖ enligt rikllinjer som
regeringen meddelar. Kommittén fömlsäller alt nuvarande riktlinjer inte skall
ändras. SÖ bör därför få i uppdrag att revidera nuvarande timplaner och därvid
beakta de förändringar som beslutats för grundskolan och som föreslås för komvux.

Komvux-ulredningen har i kursplanearbelel utgått från att
följande omfördelning av timmar kan göras:

Nuvarande Föreslaget

högsta antal högsta anlal

undervisnings- undervisnings

limmar limmar

Svenska

175

200

Svenska
som främmande språk

-

200

Engelska

230

350

Matematik

270

270

Samhällskunskap

45

45

Historia

45

40

Religionskunskap

45

35

Geografi

45

40

Biologi

80

75

Fysik

80

75

Kemi

60

55

Teknik

-

45

Tyska/Franska

230

160

Hemspråk
(Finska)

85

85

Teckning

35

-

5. Betygsättning, grundskolkompetens

Komvux-ulredningen skall enligl sina direktiv uppmärksamma
frågor rörande rekryteringen av deltagare lill komvux, bl.a. i vilken
utsträckning utbildningsmässigt eftersatta och därför prioriterade målgrupper
har rekryterats och vilka reella möjligheter de har att delta i och slutföra
den önskade utbildningen.

Kommittén har i samband med diskussionen om rekrytering av
kortlidsutbildade bl. a. diskuterat de graderade betygens roll och allvarligt
övervägt ett förslag atl ersätta den femgradiga belygsskalan med bedömningen
Godkänd - Icke godkänd i grundskolkurser inom komvux. Kommittén avstår dock i
detta sammanhang frän att föreslå förändringar i fråga om betygssystemet utan
återkommer i stället i slutbelänkandel lill frågan om betyg för alla
utbildningar inom komvux.

Prop.
1980/81:203 21

Kommittén föreslår nu endast sådana förändringar i fråga
om utfärdande av slutbetyg från komvux som betingas av atl läroplanen för
grundskolan ändras. Kommittén föreslår sålunda alt betyg i Svenska som
främmande spräk skall för invandrare med annal modersmål ån svenska kunna
ersätta belyg i Svenska. Vidare föreslår kommittén atl betyg i Teknik skall
ingå i slulbelygel samt atl betyg i Hemspråk (dvs. åven annal hemspråk än
finska) och betyg i Tyska och Franska skall kunna ingå i slutbetyget.

6. Studie- och yrkesorientering

Kommittén har i sill delbetänkande Komvux och
studieförbund översiktligt behandlal frägan hur studie- och yrkesorientering
för vuxna (syo) skall vara organiserad och vilka uppgifter den skall ha.
Kommittén konslalerar atl syo för vuxna bör organiseras på elt annal säll än syo
i ungdomsskolan men lägger inle fram några konkrela förslag. Frågan år föremål
för fortsatt ulredningsarbete, och kommittén kommer i sitt slutbetänkande all
behandla bl.a. syo inom komvux och samverkan mellan komvux och andra utbildningsanordnare.

Mål och
riktlinjer bör därför kompletteras med ett mera utförligt avsnitt om studie-
och yrkesorientering inom komvux enligt de förslag som kommittén kommer atl
lämna i sitt slutbetänkande.

7. Kostnadskonsekvenser

En utgångspunkl för arbelel med läroplanen för komvux har varil
all förslagen inle skall medföra nägra koslnadsökningar. Riksdagens beslul atl
i grundskolan införa Svenska som främmande språk och Hemspråk som separata
ämnen och Teknik som etl obligatoriskt huvudmoment inom naturorienterande ämnen
har föranlett kommittén atl föreslå alt dessa ämnen införs även i komvux.
Införandet av ämnet Teknik balanseras genom den timplanerevision som kommittén
föreslår atl SÖ skall genomföra. Behovel av undervisningstimmar för grundskolkurser
kan dock länkas öka något, eftersom Svenska som främmande spräk föreslås bli elt
separat ämne och grundskolkurser även i andra hemspråk än finska föreslås för komvux.

Även kommilléns
förslag i delbelänkandel Komvux och sludieförbund alt grundskolkursen i
Engelska skall omfatta även lågstadiets och mellanstadiets kurs och därigenom lilldelas
ca 350 undervisningslimmar ökar behovet av undervisningstimmar något.

Övriga åndringar i fråga om timplanerna som kommittén
förutsätter atl SÖ gör leder däremot inte till nägra kostnadsökningar, eftersom
ökningen för ämnet Svenska balanseras av minskning för Teckning.

Prop.
1980/81:203 22

8. Genomförande

Kommittén föreslär att läroplan för komvux omfattande Mål
och rikllinjer införs för all utbildning inom komvux samt att nya kursplaner
för grundskolkurser fastställs. Förändringarna föreslås gälla fr.o.m. läsåret
1982/83. För information, planering och fortbildning inför införandet av den
nya läroplanen i grundskolan slälls en särskild genomföranderesurs till
skolornas, länsskolnämndernas och SÖ:s förfogande. Kommittén föreslår all en molsvarande
resurs ställs lill förfogande för information, planering och genomförande av
läroplanen för komvux.

9. Hemställan

Komvux-utredningen hemställer

att regeringen fastställer Mål och riktlinjer för all ulbildning
inom komvux enligt bifogade förslag atl gälla fr. o. m. läsärel 1982/83,

atl grundskolkurser inom komvux skall få anordnas i
följande ämnen: Svenska, Svenska som främmande språk. Engelska. Matematik,
Geografi, Historia, Religionskunskap, Samhällskunskap, Biologi, Fysik, Kemi,
Teknik, Tyska, Franska och Hemspråk,

att slutbetyg från komvux enligt nuvarande bestämmelser
får övergängs-vis utfärdas t. o. m. 1985-06-30,

atl i ämnena Engelska. Matematik, Tyska och Franska endasi
får anordnas en kurs som motsvarar bäde allmän och särskild kurs,

att regeringen uppdrar åt SÖ all fastställa kursplaner,
limplaner och föreskrifter om elevernas fördelning på grupper för grundskolkurser
inom komvux i huvudsak enligt bifogade förslag,

att dessa förändringar genomförs fr. o. m. läsåret
1982/83,

all regeringen uppdrar äl SÖ atl ularbela kommenlarmalerial
lill Mål och riktlinjer och Kursplaner för grundskolkurser och

all särskilda medel slälls till förfogande för
information, planering och genomförande av Läroplan för komvux.

Prop. 1980/81:203 23

Bilaga 2

Komvux-utredningens förslag till läroplan för komvux INLEDNING

Den kommunala vuxenutbildningen (komvux) inrättades fr.o.m.
den I juli 1968. Primärkommuner och landstingskommuner fick därigenom möjlighel
atl anordna utbildning för vuxna motsvarande den som ungdomar fick i
grundskola, fackskola och gymnasium. Även yrkesskolans deltidskurser fördes lill
komvux. Fr.o.m. 1971 byggdes komvux ut till atl i princip kunna omfatta hela
gymnasieskolans utbildning. Yrkesskolans deltidskurser ersattes så småningom
av delmomentskurser ur gymnasieskolans yrkesinriktade linjer och av särskilda
yrkesinriktade kurser. Vuxna, som förut inle hade haft möjlighel alt skaffa sig
kompelens motsvarande grundskolan eller gymnasieskolan, fick därigenom tillfälle
alt bygga på sin lidigare ulbildning. Del blev också möjligi för människor alt efler
några års yrkesverksamhet komplettera sin tidigare utbildning eller skaffa sig
en utbildning med annan inriklning. Komvux har på detta sätt kommit att fungera
som ett led i en återkommande utbildning.

Komvux var lill en början huvudsakligen en fritidsulbildning
på kvällstid. Komvux organiserades som separata kurser i enstaka ämnen. Under 1970-lalel
har emellertid reformer genomförts, som i viss män förändrat komvux karaktär.
Lagen om rätl till ledighet för sludier och utbyggnaden av det särskilda vuxensludiestödet
har medförl. all utbildningen inom komvux nu lill stor del sker på daglid. Komvux
har också fält en uppgift som elt arbetsmarknadspoliliskl instrument för atl ge
utbildning lill arbetslösa eller människor som hotas av arbetslöshet. Vidare
har komvux kommit alt spela en viss roll i fråga om utbildning av anställda
inom företag och kommunala och slalliga förvaltningar. Men trots att ulbildning
inom komvux i större kommuner nu också finns som hellidsutbildning på daglid,
består komvux fortfarande till sin uppbyggnad av separata ämneskurser, vilka
vanligen anordnas som koncenlrationsläsning. Dessa kan kombineras så att de
leder fram lill en fullständig kompetens motsvarande grundskolan eller en
linje eller specialkurs i gymnasieskolan.

1 Bestämmelser för komvux

Verksamhelen inom komvux regleras i första hand av
förordningen om kommunal och statlig vuxenulbildning och dessulom av vissa
speciella förordningar. Till de olika förordningarna har skolöverstyrelsen (SÖ)
i förekommande fall utfärdat föreskrifter och anvisningar. Vissa bestämmelser
i skollagen och skolförordningen gäller också för komvux. Della anges

Prop. 1980/81:203 24

särskill
i vuxenutbildningsförordningen. Bestämmelserom behörighet och tillsättning av
lärare finns i en särskild förordning om tjänster som lärare vid skolväsendet i
kommun.

Även
grundutbildningen för vuxna (grundvux) administreras av komvux, men den följer
en särskild förordning. Grundvux har till uppgift all ge grundläggande
kunskaper och färdigheter i läsning, skrivning, räkning, samhällsorientering
och nalurorientering.

Lagar
som rör förhållandena på arbetsmarknaden och i arbelslivel gäller ocksä för komvux.
Arbelsmiljölagen, lagen om anställningsskydd, lagen om offentlig anslällning
och lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen innehåller
föreskrifter om bl.a. skyddsombud och personalens anställningsförhållanden.
Genom lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) garanteras de anställda bl.
a. rätl till information och förhandlingar före beslul om viktigare förändringar
i verksamheten. Olika lagar om arbetstagares rätl lill ledighet, exempelvis för
vård av barn och för sludier, gäller också personalen inom komvux liksom lagen
om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbelslivel.

Arbetsmiljölagen
och tillhörande författningar, föreskrifter och avtal skall tillämpas i de
sammanhang där de äger giltighet. Skolledning, lärare och annan personal skall
i samverkan med de studerande i komvux verka för en god arbetsmiljö.

Föreliggande
läroplan för komvux gäller i fräga om mäl och rikllinjer all verksamhel inom komvux,
dvs. både grundskolkurser. gymnasieskolkurser och särskilda yrkesinriktade
kurser.

2
Läroplanens utformning

Läroplanen
för komvux beslår av tvä delar, en allmän del och ell kommentarmaterial som
ansluter till denna. I den allmänna delen ingår mål och riktlinjer för
verksamheten och kursplaner. Dessulom skall lokala arbetsplaner utarbetas. Endasi
mål och rikllinjer fastställs centralt av regeringen. SÖ fastställer timplaner
och kursplaner och utarbetar kommenlarmalerial.

Mål
och riktlinjer utgår frän de mål för vuxenundervisningen och för komvux verksamhel
som fastställts av regering och riksdag. Dessutom behandlas allmänl
övergripande mål som är gemensamma för all utbildning. Där anges ocksä den
kunskapssyn som bör ligga till grund för verksamheten inom komvux. Vidare
anges riktlinjer för val av innehåll, arbelsformer och utvärdering.

I
timplanerna anges del anlal undervisningstimmar som resp. grundskolkurs högst fär
omfatta.

I
kursplanerna anges mål och huvudmoment för de ämnen som kan ingå i grundskolutbildningen
inom komvux. Grundskolkurserna uppdelas i en

Prop.
1980/81:203 25

grunddel och en fördjupningsdel. Kursplanerna är vad
innehållet beträffar så utformade alt en samverkan skall kunna ske mellan komvux
grundskolkurser och molsvarande ulbildning inom arbetsmarknadsutbildningen.

Till
kursplanerna skall utarbetas elt kommenlarmalerial som fortlöpande förnyas. Detla
malerial kommer att utarbetas av SÖ och skickas ut lill kommunerna allteftersom
det blir färdigt. Del innehåller inga föreskrifter. I materialet belyses
aktuella frågor och problem och diskuleras alternativa metoder alt söka
bemästra svårigheterna och arbeta i den riklning som målen för komvux anger.
Resultat av forskning och försöksverksamhet och andra erfarenheler bör successivi
arbelas in i kommenlarmaterialel. Tillsammans med annan informafion,
fortbildning, lokalt utvecklingsarbete och läromedeisutveckling bör kommenlarmaterialel
kunna bidra lill en utveckling av innehåll, arbetssätt och organisation inom komvux.

För varje skolenhet skall dessutom utarbetas lokala
arbetsplaner. Det finns inga föreskrifter om hur dessa arbetsplaner skall
utformas eller vad de skall innehålla. Det beslämmer varje skolenhet själv.
Arbetsplanerna utgör en konkretisering av de övergripande målen för verksamhelen
inom komvux och målen och huvudmomenten i resp. ämne. Vid utarbetandet bör man
naturligtvis också ta till vara de forskningsresultat, erfarenheler och synpunkler
som publiceras i SÖ:s kommenlarmalerial. Genom alt arbetsplanerna ularbelas
lokalt, kan de anpassas till de lokala förutsättningarna, komvux organisation
och kursernas omfallning och uppläggning i kommunen. De bör också la lill vara
de möjligheler till kontakt med samhällsinstitutioner, näringsliv och
kulturaktiviteter som finns i kommunen. Om kurserna organiseras som
sammanhållen utbildning, bör också möjlighelerna lill samverkan mellan olika
ämnen beaklas. Dessa lokala arbelsplaner ulgör alltså en grovplanering av
undervisningen i de olika ämnena. De bör utarbetas gemensaml av skolledning,
lärare och represenlanler för kursdeltagarna. De bör utgöra underlag för
utvärdering av verksamhelen inför varje nytt läsår och vid behov revideras och
kompletteras.

Dessa arbelsplaner
bildar sedan underlag för den kursplanering som läraren gör i samråd med
kursdeltagarna. Därvid bör läraren ansvara för att undervisningen anpassas till
deltagarnas förutsättningar och behov.

MÅL OCH RIKTLINJER

1 MÅL OCH MÅLGRUPPER

1.1 Allmänna mål för vuxenutbildningen

Komvux ulgör en del av den samhällsslödda
vuxenutbildningen. Andra former av vuxenulbildning är folkhögskola,
studiecirkelverksamhet och

Prop. 1980/81:203 26

arbetsmarknadsutbildning. Riksdagen har faslslälll vissa
mål som är gemensamma för all vuxenutbildning. De gäller alltså även för komvux.
Dessa mäl är följande: Vuxenutbildningen skall syfta lill

1.
att minska
utbildningsklyftorna och därigenom verka för ökad jämlikhet och social
rättvisa,

2.
atl öka de
vuxnas förmåga atl förstå, kritiskt granska och medverka i kulturellt, socialt
och politiskt liv samt därigenom bidra till det demokratiska samhällels
utveckling,

3.
all utbilda
vuxna för varierande arbetsuppgifter, medverka till arbetslivets förändring
och bidra till full sysselsättning saml därigenom främja utveckling och
framsteg i samhällel,

4.
atl tillgodose
de vuxnas individuella önskemål om vidgade studie-och utbildningsmöjligheter
och atl ge dem tillfälle atl komplettera ungdomsutbildningen.

1.2 Särskilda mål för komvux

Komvux har vissa speciella uppgifter som skiljer komvux
från andra vuxenutbildningsformer. Komvux uppgifter är följande:

Komvux skall medverka till all förverkliga
vuxenutbildningens allmänna mäl genom

1.
atl anordna
utbildning såväl för kompelens i ensiaka ämnen som för fullständig kompelens
motsvarande låroplanen för grundskolan saml läroplanen för gymnasieskolans
linjer och specialkurser,

2.
alt förmedla
kunskaper i det egna yrket och utbilda för nytt yrke enligt gymnasieskolans
läroplan eller enligt läroplaner som fastställts efter samråd med
arbetsmarknadens parter.

1.3 Målgrupper för komvux

Ulbildningen inom komvux skall i första hand inriktas mot
följande målgrupper och anpassas till deras behov: korttidsutbildade,
resurssvaga och socialt utsatta personer.

En viktig målgrupp för komvux är också yrkesverksamma
personer som har behov av all komplettera sitt yrkeskunnande och vuxna som vill
förändra sin situation i arbetslivet. Ytterligare en angelägen målgrupp för komvux
är människor som behöver komplellera sin tidigare ulbildning för alt skaffa sig
behörighet för fortsatta studier. Komvux vänder sig lill alla vuxna som har
behov av kompetensgivande utbildning av det slag som komvux enligt ovanstående
målformuleringar kan anordna.

Prop. 1980/81:203 27

1.4 Prioritering av utbildningar inom komvux

När resurserna atl anordna utbildning inom komvux år
begränsade bör én prioritering ske. Med hänsyn till de mål som gäller för
vuxenutbildningen och de målgrupper som komvux skall vånda sig till bör
utbildning inom komvux prioriteras i följande ordning:

1. överbryggande utbildning motsvarande grundskolan,

2.
arbelsmarknadsinriklad
utbildning, dvs. yrkesinriktad utbildning som arbetsmarknadens parter
rekommenderar samt utbildning i tekniska och naturvetenskapliga ämnen,

3.
behörighetskomplettering,
dvs. utbildning som ger formell och reell behörighet för högskolestudier,

4.
överbryggande
utbildning molsvarande gymnasieskolan, dvs. fullständig utbildning motsvarande
två- eller treårig linje i gymnasieskolan.

2 ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR UNDERVISNINGEN INOM KOMVUX

Skollagens första paragraf lyder:

■'Den genom samhällets försorg bedrivna
undervisningen av barn och ungdom har till syfte att meddela eleverna kunskaper
och öva deras färdigheter samt i samarbele med hemmen främja elevernas
utveckling till harmoniska människor och lill dugliga och ansvarskännande
samhällsmedlemmar."

Detla övergripande mål gäller i tillämpliga delar också
undervisningen av vuxna. Utbildningen inom komvux är en del av den undervisning
som samhället bedriver. Till grund för undervisningen inom komvux skall ligga
demokratins samhällssyn och människosyn: människan är aktiv, skapande, kan och
mäste ta ansvar och söka kunskap för att i samverkan med andra förstå och
förbättra sina egna och sina medmänniskors livsvillkor. Undervisningens
innehåll och arbetsformer måste vara så utformade att de befrämjar denna
samhällssyn och människosyn.

2.1 Kunskap — inlärning

Undervisningen inom komvux skall ge kunskaper och
färdigheter som är likvärdiga med dem som grundskolan och gymnasieskolan ger.
Den skall också ge vuxna utbildning för deras yrkesverksamhet.

Ett viktigi mäl för komvux - liksom för övrig
vuxenutbildning - är alt medverka lill att överbrygga utbildningsklyftor i samhällel.
Komvux skall därför i första hand rekrytera utbildningsmässigt eftersatta
grupper, och

Prop.
1980/81:203 28

undervisningen inom komvux skall anpassas lill dessa
gruppers behov och förutsättningar. Både undervisningens uppläggning, innehåll
och arbetsformer bör utformas så all dessa prioriterade målgrupper får reella
möjligheter all fullfölja ulbildningen.

Många kursdeltagare har vid början av studierna i komvux
ett dåligt självförtroende och blir därtör beroende av lårarens auktoritet. De
väntar sig att låraren skall tala om för dem vad de skall lära sig. Läraren bör
ulgå från de förväntningar, frågor och problem som deltagarna bär med sig från
sin vardagserfarenhet. Del är bra om läraren kan visa att sådana frägor är
värdefulla tillgångar i studiearbetet och startpunkter för sökandel efter
djupare kunskap. Del är dock viktigi att läraren inte alllför tidigt släller
krav på atl kursdeltagarna själva skall börja ta ansvar för sin inlärning och sludieplanering.

De vuxna som börjar studera i komvux har genom tidigare sludier
och i arbetslivet och vardagslivet bildat sig en uppfattning om vad kunskap är.
Många vuxna anser atl man har kunskap, om man känner lill en mängd fakta. Att
tillägna sig kunskap blir för många liktydigt med atl prägla in och i minnet
lagra fakta, som sedan kan redovisas vid prov och förhör. De vuxnas egna
erfarenheter och reflexioner i yrkesarbetet, vardagslivet och som
samhällsmedborgare betraktas av mänga inte som kunskap i egentlig mening.

Det är viktigi all kursdeltagarnas uppfattning om vad
kunskap är tas upp till diskussion och bearbetning tidigt i undervisningen.
Dellagarnas självförtroende kan stärkas, om de kommer till insikt om att deras
tidigare erfarenheter är av värde för studierna. Deltagarna bör göras medvetna
om samspelet mellan de kunskaper som vardagslivet ger och innehållet i
studierna. Dellagarna bibringas därigenom en vidgad syn pä vad kunskap är.

Många vuxna har skaffat sig etl rikt mått av kunskaper och
erfarenheler dels genom tidigare studier, dels i sitt yrkesarbete, i
vardagslivet och som samhällsmedborgare. De har utvecklats genom att de varit
tvungna att lösa konkreta uppgifter eller omedelbara problem och genom försök
och misslyckanden, anlaganden och funderingar över. upplevelser i
vardagslivet, under resor eller som familjemedlemmar. Undervisningen i komvux
bör ta till vara och knyta an till de kunskaper, erfarenheter, attityder och
värderingar som de vuxna har med sig når de börjar studierna.

Utbildningen inom komvux skall vara målinriktad och
systematiskt uppbyggd. Den bör ge deltagarna möjlighet all skapa sammanhang i
och överblick över de kunskaper de lidigare skaffat sig och de erfarenheter de
gjort i vardagslivet. Den bör också ge deltagarna möjlighet att träna de
grundläggande färdigheterna alt tala, läsa, skriva och räkna.

De nya begrepp, kunskaper och färdigheter som dellagarna
tillägnar sig under studierna kan hällas levande om de kommer lill användning i
vardagslivet. Det är därför viktigt all sambandet mellan inlärningen under
kursen och deltagarnas dagliga liv hälls aktuellt.

Prop.
1980/81:203 29

Eftersom komvux har till uppgift att ge en kompetensinriktad
utbildning, blir för många kursdeltagare betygsdokumentet i sig elt viktigt sludiemål
vid sidan av reella kunskaper oph färdigheter. Strävan till höga betyg påverkar
slarkl både vad den studerande koncentrerar sill arbete på och hur han arbetar.
Lärarens uppgift att betygsälta dellagarnas prestationer gör dellagarna
beroende av lärarens auktoritet. Del är därför angeläget all läraren och
kursdeltagarna vid studieplaneringen kommer överens om vad som är vikligl i
kursen och hur dellagarnas erfarenheler skall tillvaratas och deras behov bäsl
tillgodoses. Det är ocksä vikligl all diskutera hur man bedömer kunskaper och
färdigheter. Även deltagarnas förmåga atl bedöma sina egna kunskaper och
färdigheter bör ulvecklas. Formella prov som endast tjänar lill underiag för betygsällning
bör inte få styra undervisningen.

2.2 Ämnesövergripande frågor och
kommunikationsfärdigheter

Innehållet i de olika ämnena anges i låroplaner och
kursplaner. Del finns emellertid liksom i ungdomsskolan en rad övergripande
frågor som bör belysas i flera ämnen, t.ex. frägor som har med miljö,
hushållning med resurser och överievnad all göra, frågor som gäller
internationella förhållanden, invandring och kultur, ekonomiska frägor och
arbetslivs- och arbetsmarknadsfrågor. Detta bör i komvux ske på etl sätt som
passar de vuxna och anknyter till kursdeltagarnas personliga erfarenheter.

Eftersom komvux har lill uppgift alt i första hand
rekrytera korttidsutbildade vuxna, bör i samlliga ämnen skapas möjligheler för
deltagarna alt öva de grundläggande färdigheterna atl tala, läsa, skriva och
räkna. De är nödvändiga både för fortsatta studier och återkommande utbildning,
för yrkesverksamhet och inte minst för atl ge människor möjlighet att hävda
sina rälligheler och fullgöra sina skyldigheter i samhället.

Även inom yrkesinriktad utbildning och i lekniska och
naturvetenskapliga ämnen bör man välja metoder, exempel och arbetsuppgifter så
att man medvetet skapar tillfällen att öva språkbehandling och räknefärdighet.
Likaså bör i yrkesutbildningen behandlas arbetsplatsens skyddsfrågor,
arbetslivsorientering och yrkeslivets villkor i övrigt.

2.3 Attityder, normer och värderingar

Undervisningen i komvux skall aktivt och medvetet påverka
och stimulera dellagarna att vilja omfatta vårt samhälles grundläggande
värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.
Undervisningen skall därför ulveckla sådana egenskaper som kan bära upp och
förstärka demokratins principer om tolerans, samverkan och likaberättigande
mellan människorna. Alt väcka respekt för sanning och rätt, för människans
egenvärde, för människolivets okränkbarhel och därmed rät-

Prop.
1980/81:203 30

ten
till personlig integritet är en huvuduppgift för undervisningen. Undervisningen
i komvux skall också syfta lill att åstadkomma jämslälldhel mellan kvinnor och
män. Den skall söka grundlägga solidaritet med eftersatta grupper inom och ulom
landet. Den skall aktivt verka för atl invandrarna i vårt land innefattas i
samhällsgemenskapen.

I
vuxenundervisningen möts oftare än i ungdomsskolan människor med olika
uppfattningar grundade på personliga erfarenheler. Del kan gälla livsåskådning,
politik, sociala värderingar eller moral. Det kan också gälla människosyn och
historieuppfattning, stilriktningar och smak. Lärarna i komvux skall vara öppna
för att skiljakliga värderingar och åsikler framförs men samlidigl skall de
hävda vår demokratis väsentliga värden och klart la avstånd från allt som
strider mot dessa. Undervisningen skall alltså inle vara neutral eller passiv i
fråga om det demokraiiska samhällets grundläggande värderingar.

2.4 Personlighetsutveckling

En
viktig uppgift för vuxenutbildningen - liksom för all utbildning - är alt bidra
lill de studerandes personlighetsutveckling. Det gäller därvid bl.a. alt
utveckla förmågan till kritisk analys av den egna situationen och det omgivande
samhällel och all stimulera lill att inom ramen för demokratins arbetsformer
medverka till förbättringar på skilda områden.

Undervisningen
har vidare till syfte alt främja dellagarnas utveckling till harmoniska
människor. Undervisningen skall bidra till all deltagarna kan ulveckla sitt känslo-
och fanlasiliv och aktivt ta del av och medverka i samhällets kulturliv.
Undervisningen skall också medverka till atl deltagarna utvecklar kreativitet
och kritiskt länkande. Den skall främja solidaritet och samarbete, vilja och
förmåga att ta initiativ och ansvar samt socialt och politiskt engagemang.

Undervisningen
i komvux skall också medverka till att utveckla deltagarnas relationer till
varandra. Det är viktigt alt relationerna mellan kursdeltagarna, lärarna och
övrig skolpersonal är sådana alt de befrämjar etl gott samarbete. Man bör
därför vid planering, val av arbetsformer och aktiviteter av olika slag beakta
att inte bara deltagarnas individuella önskemål tillgodoses, ulan att även
deras förståelse för och solidaritet med andra ulvecklas. För utvecklingen av
goda sociala relationer krävs ett gott sam-arbelsklimal i undervisningen.

2.5 Goda
arbets- och studievanor

Mänga
vuxna, som inte har ägnat sig ål formella studier på älskilliga år, saknar
ungdomarnas sludielräning. De har i stället erfarenheter frän arbelslivel.
Arbetsformerna i vuxenundervisningen måsle därför bli annorlunda än i
ungdomsskolan och anpassas lill de vuxnas tidigare erfarenheter och
förutsättningar.

Prop. 1980/81:203 31

Undervisningen inom komvux mäsle metodiskt inriktas på atl
förbällra dellagarnas förmåga alt pä egen hand inhämta och tillägna sig
kunskaper och färdigheter. Undervisningen inom komvux måste ge deltagarna
tillfälle all öva sig i all planera, genomföra och utvärdera arbete, atl
utnyttja informationskällor säsom bibliotek, uppslagsverk, kataloger,
massmedier m.fl. och alt systematisera, kritiskt analysera och bedöma informafion
av olika slag och att samarbeta med andra mot ett gemensaml mål.

För atl dellagarna aktivt skall kunna medverka i
planeringen av undervisningen, mäste de ocksä få tillgång lill information om
olika slag av förutsättningar för undervisningens genomförande. Del gäller t.
ex. ekonomiska och organisatoriska förutsättningar, innehåll i läroplaner och
kursplaner, skolstyrelsebeslul m. m.

2.6 Övergripande mål i ett ämneskurssystem

Komvux är uppbyggd av en rad frislående kurser, och mänga dellagare
i komvux studerar bara ell ämne i tagel eller deltar i en enda yrkesinriktad
kurs. Åtskilliga komvux-lärare har endast fyllnadstjänstgöring i komvux eller
fungerar som limlärare i etl enda ämne. Timlalel i teoretiska ämnen i komvux är
ytterst begränsat i förhållande till i ungdomsskolan. Della kan leda till alt
undervisningen begränsas lill kursinnehållet i resp. ämne och att de
övergripande målen försummas.

För både lärare och kursdeltagare kan det ibland vara
svårt att se utbildningens innehåll som en helhet och åstadkomma samverkan
mellan ämnena såsom kan ske i ungdomsskolan. Även då vuxna studerar ensiaka
ämnen, bör dessa framstå som en del av en större helhet. Detla leder bl.a. till
att kursinnehållet måste bli annoriunda ån i ungdomsskolan.

1 yrkesutbildningen integreras visserligen ofta fackleori
med arbelstek-nik. Viss samverkan mellan olika ämnen sker också framför allt i
utbildningar som molsvarar specialkurser och i särskilda yrkesinriktade
kurser. En ensidig inriktning på yrkeskunnande medför dock risk för all de övergripande
målen blir bortglömda.

Det år angeläget atl man beaktar dessa problem, när man
gör upp de lokala arbetsplanerna för skolenheten. Vid planeringen av
undervisningen, vid val av innehåll och arbelsformer bör man inle bara utgå
från mål och huvudmoment för ämnet i fräga. De övergripande mål som fastställts
för undervisningen i dess helhel skall också beaklas.

Naturvetenskapliga och lekniska aspekter måste beaktas i
undervisningen i humanistiska och sainhållsvelenskapliga ämnen, och omvänt bör
man i undervisningen i naturvetenskapliga och lekniska ämnen även ta upp eliska
frågor och samhällsfrågor. Energi och miljö år exempel på sådana områden som
behöver belysas ur teknisk och naturvetenskaplig synvinkel och som
samhällsföreteelser.

Vardagskunskaper och vardagsfärdigheter skall spela stor
roll i under-

Prop.
1980/81:203 32

visningen. Dil hör kunskaper som berör hushåll, familj,
arbetsliv, miljö, samlevnad, teknik och ekonomi. Dellagarna bör vidareutveckla
sin förmåga all som konsumenter kritiskt kunna värdera de varor och budskap de
utsätts för.

3 UTBILDNINGENS UPPBYGGNAD

3.1 Uppdelning i olika ämnen och kurser

Medel atl uppnå vuxenutbildningens mål mäsle lill väsenllig
del sökas i utbildningens innehåll och uppläggning. En grundläggande förulsällning
för att äsladkomma en framgångsrik utbildning år atl dess innehåll och
studieformer förmår skapa god motivation hos de studerande. Del är viktigt att
de studerande kan se sambandet mellan de kunskaper de tillägnar sig och
tillämpningen av dessa kunskaper i livssituationen eller i yrkeslivet.

Utbildningen inom komvux består av separata ämnen och
kurser. Varje ämne och kurs måste kunna bilda en avgränsad helhet och kunna
studeras frislående från andra ämnen och kurser. Men del måsle också vara
möjligt atl kombinera olika ämnen med varandra till en sammanhängande utbild--ning.

Denna uppdelning i ämnen medför ocksä nackdelar. De
problem vi möler i vardagen, i yrkesliv och i samhälle är ofla ämnesövergripande.
Förståelse av t.ex. miljöproblem, konflikter i världen och u-landsfrågor kräver
kunskaper inom flera olika ämnesområden. Del är därför angelägel atl möjlighelerna
till ämnesövergripande studier beaklas ocksä inom komvux.

3.2 Urval av stoff, saklighet och allsidighet

De kunskaper och färdigheter vi behöver behärska är av
många slag och ställer stora krav pä övning. Man mäste därför strängt begränsa
urvalet av stoff i undervisningen. Inom yrkesutbildningen får della dock inle
leda lill all man eftersätter kravel på godtagbart yrkeskunnande, sett mot bakgrund
av de kunskaper och färdigheler som ulbildningen i fråga avser all meddela samt
de säkerhetsaspekter som gäller för yrkesområdet.

Urvalel och behandlingen av stoff i alla ämnen skall
präglas av saklighet och allsidighel. Genom alt undervisningen görs saklig och
allsidig, uppfyller man pä bäsla säll kravel på objektivitet. Därigenom kommer
deltagarna att ulveckla ett självständigt och kritiskt belraklelsesäll och en
vilja till saklig bedömning. De stimuleras lill elt personligt engagemang och elt
fördjupat inlresse.

Saklighet innebär bl.a. alt innebörden i mångtydiga och
vaga begrepp

Prop. 1980/81:203 .33

klargörs. Läraren måsle avhålla sig från all använda
tendentiösa beskrivningar och att själv dra förhastade slulsalser.

Allsidighet innebär bl.a. alt stoffurvalet skall vara sädant
alt centrala problem i ämnel, arbetsområdet eller projektet lyfts fram.

Skiljaktiga uppfattningar liksom problem och svårigheter
skall öppet redovisas och bearbelas. Värderingar får givetvis förekomma.
Samhålls-frågor år 1. ex. aldrig värderingsfria. Men del skall alllid klarl framgä
vem del är som slär för värderingarna.

Del år en viklig uppgift för läraren alt klargöra för
dellagarna vad som är kontroversiellt resp. okontroversiellt i sakfrågor liksom
i värderings- och normfrägor och redovisa de argument som kan finnas för all inla
en viss ståndpunkt.

3.3 Ämnenas uppbyggnad

Komvux omfatlar utbildning molsvarande grundskolans
högstadium och gymnasieskolan. Dessutom finns särskild yrkesinriktad
utbildning.

Ämnen med samma beteckning förekommer inle sällan både i
grundskolan och i gymnasieskolan men med olika omfattning och innehåll. Ämnenas
innehåll och omfattning skiljer sig också mellan de olika linjerna i
gymnasieskolan. De teoretiska ämnena saml vissa yrkesinriktade ämnen uppdelas i
komvux i etapper. Dessa bygger på varandra och ingår som delar i en sammanhängande
studiegäng. Varje etapp leder till en viss bestämd nivå.

De studerande inplaceras på den nivå där de har förutsätlningar
alt följa undervisningen. Eftersom etapperna bygger pä varandra, behöver de studerande
i komvux inle från början bestämma sig för hur omfaltande studier i ämnel de
skall ägna sig åt. De som vill ha avgångsbetyg från komvux motsvarande någon
studieväg i gymnasieskolan kan därför uppskjuta sill val, lills de har skaffat
sig viss erfarenhet av sltidierna i resp. ämne och känner sina förutsäitningar
och behov bättre. Vuxna som återvänder till sludier i komvux efter tidigare sludier
i ungdomsskolan eller komvux kan tas in i lämplig etapp.

På gymnasieskolans yrkesinriktade linjer och specialkurser
är del s. k. karaktärsämnet (yrkesämnet) i regel av myckel stor omfattning. För
att underlätta vuxenstudierna har dessa ämnen uppdelats i mindre kurser, s.k,
delmoment. Dessa måste av lokal- och utrustningsskäl i en del fall anordnas i
form av s. k. modulkurser. Delmomenlskurser och modulkurser kan läsas var för
sig om de omfatlar ett visst antal timmar eller kombineras med varandra efter
vissa fastställda regler. Därigenom erhålls ett stort antal
kombinationsmöjligheter.

På grund av bl.a. den tekniska utvecklingen och tillkomsten
av nya yrken måste dock gymnasieskolans läroplaner kompletteras med s. k. särskild
yrkesinriktad utbildning. Läroplaner för särskild yrkesinriktad utbild- 3 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr
203

Prop.
1980/81:203 34

ning fastställs av SÖ efler samräd med arbelsmarknadens
parter. 1 läroplanen för varje ulbildning anges utbildningens mäl, innehåll
och omfallning. De yrkesinriktade kurserna bygger i vissa fall på tidigare
utbildning inom samma omräde (påbyggnadskurser). Detta framgår i sä fall i
regel av kursernas namn. I de fall förkunskaper krävs för att en kursdeltagare
skall kunna följa ulbildningen i specialkurs eller särskild yrkesinriktad kurs,
framgår detla också av läroplanen.

Möjligheten all uppdela vissa ämnen i fyra lika slora
moduler ger tillfälle atl bygga upp modulkurs 1-2-3-4. som följer pä varandra
på samma sålt som elappindelade kurser.

I vissa grundskolkurser,
t.ex. engelska, svenska och matematik, kan studierna i komvux behöva påbörjas
pä en nivä som motsvarar grundskolans mellanstadium. I engelska omfattar grundskolkursen
också grundskolans lågstadium, eftersom undervisning i engelska kan anordnas
som nyr börjarundervisning inom komvux.

Inom komvux
kan samverkan ske mellan grundskolkurser och molsvarande ulbildning inom
arbetsmarknadsutbildningen (AMU) efler samråd med länsarbetsnämnden.
Samundervisning ordnas om särskilda skäl föreligger. Det bör dock beaktas atl
den leoreliska ulbildningen inom AMU ulgör en förberedelse för
yrkesutbildningen. I inledningen lill kursplanerna och i kursplanerna för resp.
ämne anges ytterligare förutsättningar för samverkan mellan grundskolkurser
inom komvux och molsvarande ulbildning inom AMU.

3.4 Grunddel och fördjupningsdel

Mänga vuxenstuderande återupptar sludier efter en lids
yrkesarbete. De bör inläs lill den kurs (elapp) och på den nivå som är lämplig
med hänsyn till deras föregående ulbildning och deras möjligheter alt följa
undervisningen. 1 ell initialskede kan dock problem uppslå om lidigare
kunskaper år inaktuella. Möjlighet till viss repetition bör därför finnas inom
kursens (etappens) timram. I vissa ämnen med starkt reducerat timtal bör i slällel
stödundervisning ges till deltagare med bristande förkunskaper.

Vuxna har elt
annat utgångsläge än ungdomar. Del är inte nödvändigt att i alla ämnen behandla
alla delar av kursen i samma omfattning som i ungdomsskolan. Mänga vuxna
studerar ämnen med anknytning till sin yrkesverksamhet eller för all uppnä ell
väl preciserat mål. Delta bör påverka stoffurvalet. För atl åstadkomma en sädan
anpassning till deltagarnas behov och intressen delas kurserna in i en
grunddel och en fördjupningsdel. I flertalel yrkesinriktade kurser förekommer
dock inle denna uppdelning.

I grunddelen behandlas vanligen allt del stoff som
kursdeltagarna behöver för atl kunna gä vidare till en följande kurs (elapp).
1 fördjupningsdelen väljer deltagarna olika arbetsuppgifter, vilkel säledes
innebär atl de priori-

Prop. 1980/81:203 35

terar en del av kursen på bekostnad av andra delar.
Studierna (inom fördjupningsdelen) kan t.ex. utformas som problemområden.
Deltagarna har olika behov och intressen, som skall kunna tillgodoses i
fördjupningsdelen. Inom denna bör dellagarna också ges möjlighet att välja
arbetssätt. Fördjupningsdelen kan därför inte i sin helhel förläggas lill
slutet av kursen.

I vissa ämnen
är det nödvändigt att dellagarna väljer vissa moment som i och för sig inte är
nödvändiga för den kurs (elapp) de genomgår men som krävs som underlag för
fortsatta studier i påföljande kurs (elapp). För alt del skall bli utrymme för
fördjupningsdelen och anpassning till dellagarnas erfarenheter, behov och
intressen blir det nödvändigt att begränsa grunddelen.

3.5 Planering av studierna

De övergripande målen och målen för olika ämnen anger
studiernas inriklning och de begrepp som varje kursdeltagare skall få insikt i
liksom de färdigheler han skall tillägna sig. I huvudmomenten anges det
grundläggande stoff som dellagarna skall arbeta med liksom de nödvändiga färdigheler
som deltagarna skall öva sig i. Men även inom huvudmomenten måste lärare och
kursdeltagare vid planeringen av kursen göra ell urval av stoff som skall
behandlas.

Följande riktlinjer bör kunna vara till ledning för elt sådanl
urval inom komvux:

— lärare och kursdeltagare måste söka
komma överens om den kärna av kunskaper som är nödvändig för alla att känna
till i dagens samhälle och som behövs för vuxnas fortsalla sludier samt
yrkesverksamhet och arbetsliv,

— tillfällen lill övning av
grundläggande kommunikalionsfärdigheter och andra basfärdigheter som är
väsentliga för en allsidig personlighetsutveckling skall ges dellagarna i
många ämnen och får inte ensidigt koncentreras lill svenska och matematik,

— inom yrkesinriktad utbildning bör
kravet på godtagbart yrkeskunnande samt arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor vara avgörande
för vad som skall las med i undervisningen.

Planeringen i kurserna innebär all lärare och
kursdeltagare tillsammans avgör hur läng tid de vill ägna äl olika moment, i
vilken ordning de skall la upp olika frägor, med vilka meloder frågorna skall
bearbetas och vilka läromedel man kan använda.

Eftersom planeringen görs gemensaml av lärare och
kursdeltagare, bör läraren la hänsyn lill deltagarnas olika förutsättningar och
behov. Vid planeringen måste man utgå både ifrån de centrala begreppen i målen
och från kursplanernas huvudmoment. Även SÖ:s kommentarmaterial och de lokala
arbetsplanerna skall beaktas vid planeringen av undervisningen i den enskilda
kursen. Valel av lämpliga läromedel - bl.a. material som

Prop.
1980/81:203 36

kompletterar läroboken, studiebesök, tidningar, experiment
— bör ske med utgångspunkt i denna gemensamma planering. Behovel av yrkesinriktad
undervisning och praktik måsle avgöras med hänsyn lill dellagarnas tidigare
yrkeserfarenhet.

Vid planeringen av den yrkesinriktade ulbildningen skall beaklas
alt all yrkesinriktad utbildning bör ha inslag av arbetslivsorientering, t.ex.
skyddsfrågor, arbetsmiljöfrågor, yrkes- och arbelsmarknadsorienlering, avtalsfrägor,
facklig information.

Vid den konkreta planeringen i kursema skall man utgä frän
den lid som står lill förfogande. Har man kommit överens om att en del av tiden
i etl ämne skall anslås till temaarbete eller till fördjupningsdel, mäsle stoffmängden
i övrigt anpassas därefter. Tillräcklig lid måste avsättas för praktisk
tillämpning, för bearbelning av aktuellt stoff och för elt undersökande
arbetssätt.

Vid planeringen bör man ocksä avsätta lid för oförutsedda
händelser. Det kan under kursens gäng inträffa all deltagarna vill ta upp något
moment mera utförligt än vad som frän början var tänkt. Det kan ocksä hända atl
redovisning av grupparbeten eller enskilda arbeten tar längre lid än beräknat.
Det bör dä finnas reservlid för sädana inslag.

3.6 Kursdeltagare med särskilda behov

Enligt de övergripande målen för vuxenutbildningen skall komvux
medverka till att överbrygga utbildningsklyftorna i samhället. Detta innebär
alt komvux i första hand skall rekrytera korttidsutbildade människor, dvs. människor
som tidigare fäll en relativt liten del av samhällets ulbildning. Andra
målgrupper som särskill utpekats som angelägna för komvux att rekrytera är t.
ex. invandrare, äldre personer, medicinskt och socialt handikappade,
arbetslösa och interner. Eftersom komvux är en kompetensinriktad och arbelsmarknadsinriklad
ulbildning som släller stora krav på deltagarna, kan mänga av dessa människor
fä problem med studierna inom komvux.

Risken för studieavbrott är överhängande om kursdeltagaren
möter problem med studierna eller på det studiesociala området. Både lärare,
skolledare, syo-funktionärer och övrig personal på skolan bör vara uppmärksamma
på de risker för studieavbrott som finns och medverka till alt studiehinder
undanröjs.

Det kan t.ex. vara nödvändigt att starta med en
inskolningsperiod, där man ger möjligheter till sludielräning för människor som
saknar studievana. Korttidsutbildade kursdeltagare och invandrare kan också ofla
ha svårigheter med den lerminologi som används i läromedel och i undervisningen.
Undervisningen bör utformas så att i första hand de prioriterade målgrupperna
ges möjlighet att fullfölja utbildningen.

När man upptäcker att vissa kursdeltagare har brister i
sina kunskaper eller färdigheter, vilket gör det svårt för dem atl följa
undervisningen, bör

Prop. 1980/81:203 37

man utnyttja den resurs som finns för stödundervisning och
sälta av lid för extra handledning för dessa kursdeltagare. Stödundervisningen
bör ordnas enskilt eller i små grupper, där deltagarna inle behöver vara rädda
för atl avslöja eventuella brister i fråga om kunskaper och färdigheler.

För vissa handikappade kan man ordna speciella kurser om
antalet deltagare beräknas bli varaktigt lägst fem i kursen, men handikappade
kan ocksä integreras i vanliga kurser. Man bör observera att synskadade och
hörselskadade elever ofta behöver längre lid på sig för att lillgodogöra sig etl
stoff. Därför bör för dessa elever resursen för stödundervisning användas. Man
bör också utnyttja möjligheterna alt använda lekniska stödåtgärder, för vilka
det finns särskill slalsbidrag.

Invandrare, som har svårigheter alt delta i den reguljära
undervisningen i svenska, bör kunna delta i kurs i svenska som främmande språk
i slällel. En sädan kurs inriktas betydligt mera på de svårigheier med språket
som invandrare har. Vidare bör invandrare genom dellagande i kurs i hemspråk
kunna fä förslärkning av sin begreppsvårid. Men del kan ändå vara nödvändigl all
sälta av en del av stödundervisningsresursen för all invandrare skall kunna
följa undervisningen. Om möjligt bör invandrare kunna få stödundervisning på
sill hemspråk.

3.7 Schablontilläggets användning

För studie- och yrkesorientering, studiehandledning och
stödundervisning inom komvux finns en särskild resurs, del s.k. schablonlilläggel.
Bestämmelser om beräkning av schablonlilläggets storlek och dess användning
finns i förordningen om kommunal och statlig vuxenutbildning.

Kommunerna har stor frihet all själva bestämma hur schablonlilläggel
skall användas för de ändamål som anges i förordningen. Kommunerna kan fördela
resursen lill olika aktiviteter allt efler kursdellagarnas behov. Resursen kan
användas både för personella insatser och för inköp av material — dock ej
läromedel - för studie- och yrkesorientering, studiehandledning och
stödundervisning.

Studie- och yrkest>rientering

Studie- och yrkesorienteringen (syo) vänder sig dels lill
allmänheten med information om studiemöjligheter inom komvux och hos andra utbildningsanordnare,
dels till studerande inom komvux. En viklig uppgift för syo är all informera om
behörighetskrav och inlagningsbestämmelser för olika ulbildningar. Syon skall
också kunna ge upplysningar om arbetsmarknadssituationen och möjligheterna all
fä anslällning efler en viss ulbildning. Man bör i della sammanhang observera möjlighelen
all anordna en särskild kurs — uianför schablonlilläggets ram -
Orienteringskurs för vuxenstuderande, enligl av SÖ fastställd läroplan. Den ger
orientering om studiemöjligheter och arbetsmarknad och viss studieleknisk
träning.

Prop. 1980/81:203 38

Sludiehandledning

Med studiehandledning avses dels information om
undervisningens innehåll och uppläggning före kursens början, dels handledning
av vuxna som studerar etl ämne pä egen hand eller vid statens skolor för vuxna.
Vuxna som vill studera i komvux kan känna sig osäkra på om de har tillräckliga
förkunskaper eller om kursens/ämnets innehåll molsvarar de behov de har. De kan
då av en erfaren lärare i ämnel före studiernas början få information om vad
som krävs för atl kunna följa undervisningen på en viss nivä. De kan också med
hjälp av diagnostiska prov undersöka sina egna förkunskaper.

Del händer emellertid ocksä all vuxna behöver ulbildning
inom ell område där underlagd är för litet för alt en kurs skall kunna starta.
Del kan t.ex. gälla nödvändiga förkunskaper för en yrkeskurs eller ett ämne som
krävs för behörighet för fortsatta studier eller för atl vederbörande skall få
fullständig kompelens. I sädana fall kan den vuxenstuderande välja alt sludera
ämnet pä egen hand och få viss sludiehandledning av lärare i komvux. Den
studerande får sedan dokumentera sina kunskaper och färdigheter genom särskild
prövning. 1 vissa fall kan också handledning behöva ges lill vuxna som studerar
etl ämne per korrespondens vid slalens skolor för vuxna, dä inle kurs har
kunnat anordnas inom komvux. Möjligheterna atl ge sådan handledning med hjälp
av schablonlilläggel får avvägas med hänsyn lill andra angelägna behov och lillgången
på resurser.

Stödundervisning

Genom atl antalet undervisningstimmar i komvux är
reducerat i förhållande till ungdomsskolans limtal blir studietaklen ofla
betydligt snabbare än i ungdomsskolan. Även om en fördelning av kursens
innehåll i grunddel och fördjupningsdel i viss mån motverkar delta, kan det
ändå medföra svårigheter för korttidsutbildade och studieovana vuxna att hänga
med. Del är därför angelägel alt schablonlilläggel används lill att ge dessa
grupper extra hjälp för att motverka risken för studiemisslyckanden och
studieavbrott. Man bör särskilt observera handikappades behov av stödundervisning.
Det gäller t.ex. hörselskadade och synskadade som kan ha behov av extra hjälp
för atl de skall kunna lillgodogöra sig undervisningen.

Vuxna har också ofla svårigheter all regelbundet delta i
undervisningen. Stödundervisning kan därför sällas in när dellagare varil
frånvarande från undervisningen nägra lektioner. Del är vikligl atl slödundervisningsresur-sen
används för dem som bäst behöver del och inte för hela undervisningsgruppen.

Studieovana vuxna kan också behöva få en viss inskolning i
ämnet, innan de deltar i den reguljära undervisningen. Del kan t.ex. gälla
invandrare som har otillräckliga kunskaper i svenska för all kunna della i en
kurs. I vissa ämnen, t. ex. matematik, kan ibland sädan inskolning eller
förberedande undervisning behöva anordnas för en grupp av studerande. Även

Prop.
1980/81:203 39

kursdeltagare i särskilda yrkesinriktade kurser kan behöva
sådan inskolning. Många kursdeltagare behöver också en studieteknisk
förberedelse för studier. En sådan träning kan ges med utnyttjande av
schablontillägget, men åven SÖ:s föreskrifter om möjlighelen atl under vissa förutsätlningar
dela kurs i mindre grupper för sludietekniska övningar bör uppmärksammas. Även
Orienteringskursen för vuxenstuderande ger viss studieteknisk träning.

Material

Enligl 17 S förordningen om kommunal och statlig vuxenulbildning
fär schablonlilläggel användas oavsell utgiflsslag. Om man använder det för
inköp av visst material, bör man observera all det skall vara malerial som används
för studie- och yrkesorientering, studiehandledning och stödundervisning,
alltså inle malerial som används i den reguljära undervisningen. Del kan t.ex.
vara material som används för information om studiemöjligheter, kursutbud och
arbetsmarknad eller övningsuppgifter med facit i malemalik och språk eller
kassettband för kursdellagarnas individuella träning.

4 METODER OCH ARBETSFORMER

4.1 Deltagarmedverkan och ansvarsfördelning

Etl vidgat och fördjupat dellagarinflylande är etl medel
all nä cenirala övergripande mäl och en metod alt öka effektiviteten i
undervisningen. En strävan bör vara alt deltagarna skall medverka i
studieplanering, i val av arbetsformer och material samt i utvärdering. Ett av
de övergripande målen för undervisningen i komvux är all dellagarna skall lära
sig planera och ta ansvar för sina studier.

Flera faktorer försvårar deltagarmedverkan i planeringen
av undervisningen i komvux. Ell konkrel problem är del i förhållande lill
ungdomsskolan låga timtalet. Deltagarmedverkan lar tid. En avvägning måsle
göras mellan den lotala kurslid man har lill sill förfogande och den lid som 1.
ex. gemensam planering tar.

Andra
hinder för deltagarmedverkan ligger ofla hos de vuxna själva. Även om de vuxenstuderande
i sitt arbete har fått vana atl planera självständigt och att ta initiativ,
har de ibland bestämda och på lidigare skolerfarenheter grundade förväntningar
och krav pä hur undervisning skall gå lill och vilken roll låraren skall spela.
Man har inte sällan en alltför stor respekt för ämnel och läraren.
Kursdeltagarna har ofla, hell oberättigat, dåligl självförtroende och en därav
betingad rädsla för all ta ansvar för den egna inlärningssituationen.

Lärarslyrd undervisning får inle ersällas med slyrning av
en liten grupp

Prop. 1980/81:203 40

deltagare. Både lärare och kursdeltagare måste arbeta för
att samtliga skall fä komma till tals. Det är läraren som framför allt i
inledningsskedet har överblick över kursens omfattning och innehåll och
kännedom om ramar och resurser. Kursen bör därför inledas med en
inskolningsperiod, styrd och planerad av läraren.

4.2 Inskolning

Kursen bör börja med en inskolningsperiod som kan variera
i längd beroende på kursens omfattning. Inskolningen syflar till att
kursdeltagarna skall

— börja lära känna varandra.

-ta del av övergripande mål och kursplanens mål och
huvudmoment och diskulera vad kunskap i ämnel är.

— börja formulera egna mål för
studierna,

— börja diskutera studieteknik och
pröva olika arbelsformer,

— diskutera former för utvärdering av
kunskaper och färdigheler och arbetsformer.

4.3 Studieplanering och kursvärdering

Lärare och kursdeltagare bör gemensaml ularbela en
studieplan för kursen. En studieplan behövs dels för alt kursdeltagarna skall
fä en överblick över studiernas omfattning, dels för alt dellagare som är
frånvarande från någon eller några lektioner skall ha möjlighet att arbeta på
egen hand.

Dellagarnas förutsätlningar, inlressen och behov bör i
stor utsträckning påverka planeringen. Planeringen bör avse fördelning av tid
mellan grunddel och fördjupningsdel i kursen och val av arbetsuppgifter
gruppvis eller individuellt inom fördjupningsdelen, val av malerial som komplettering
till de låromedel som finns tillgängliga för kursen, val av arbetsformer och
former för utvärdering.

Inskolningsperioden och varje annan period av studierna
bör avslutas med en kursvärdering, innan näsla period detaljplaneras. På så
sålt kan man i det fortsatta arbetet ta vara på de erfarenheter och synpunkter
som framkommit i kursvärderingen. I de återkommande kursvärderingarna, som kan
vara muntliga eller skriftliga, kan man bl.a. ta upp frågor som gäller hur man
lyckats uppfylla de mål som man ställt upp, om urvalet av stoff och avvägningen
mellan olika moment varil tillfredsställande, hur arbelsformer, läromedel,
hemarbete och prov fungerat osv. Vid slulel av kursen kan det vara lämpligt att
göra en grundligare och mera övergripande utvärdering. Särskill vikligl är del belräffande
kurser som är nya för skolenhelen eller som man ordnar relativt sällan, 1. ex.
vissa slag av yrkesinriktad utbildning.

Prop. 1980/81:203 41

4.4 Arbetsformer

Arbetsformerna skall varieras. Alla arbelsformer har sina
för- och nackdelar och lämpar sig olika väl beroende på undervisningsgruppens sammansältning,
sloff, syfte och arbetsmaterial. Det finns slora valmöjligheter för lärare och
kursdeltagare att tillsammans pröva olika arbetssätt. Indivi-dualisering måsle
så långl del är praktiskt möjligt få prägla arbetet. Det innebär en anpassning
av stoffet till dellagarnas behov och inlressen. Del innebär också att olika
deltagare bör få olika lång lid för en viss inlärning. Ell och samma arbelssäll
passar inle alla deltagare. Också arbetssättet måsle individualiseras utan atl
kravet på en allsidig träning åsidosätts. Reellt deltagarinflytande över valet
av arbelsformer måsle utgå ifrån atl läraren styr gruppen lill att pröva och
utvärdera olika arbetsformer.

Den vanliga "klassrumsundervisningen", som
består i atl läraren med kursdeltagarna håller lektionen i form av frågor och
svar, har sin givna plats inom komvux, t.ex. vid genomgång av nytt sloff eller
presentation av ett avsnitt av grunddelen i en kurs. Men det bör inte vara den
dominerande arbetsformen. Kursdeltagarna bör också få arbeta individuellt, i
par och i grupper av olika storlekar. Arbete i grupp ger social träning, ökad deltagar-aklivitet
och större engagemang i studierna. Det underlättar för dellagarna att lära
känna varandra, atl väga yttra sig och att ägna sig ål problemområden som just
de är intresserade av. Deltagarnas egna erfarenheler kan på detta säll också bällre
tas tillvara.

I några ämnen kan del vara lämpligt alt pröva mera
omfattande enskilda arbeten eller grupparbeten i form av projekl eller leman.
Om deltagaren eller deltagarna studerar flera ämnen samtidigt, kan man i etl sädant
projekt arbeta över ämnesgränserna. Ett projektarbete ger dellagarna möjlighet
alt ta ansvar för planering, genomförande och redovisning av en längre
sammanhängande studieperiod.

4.5 Hemarbete

Hemarbete utgör en viktig del av arbetssättet inom komvux.
Eftersom den lärariedda undervisningen är reducerad i förhällande till
ungdomsskolan, förutsätter studierna i komvux ell omfaltande hemarbete, om
kursdeltagarna skall fä samma kompetens som i ungdomsskolan. Hemarbetet har
till syfte dels att befästa vissa kunskaper och färdigheler, dels alt ge
deltagarna tillfälle lill en självständig genomgäng och summering av vad som behandlals
under lektionstid. Hemarbetet får då karaktären av en fortsättning av etl under
lektionstid påbörjat arbele. Genom hemarbetet och kursdeltagarnas egna studier
kan en del avsnill som inle kräver lärarhandledning klaras av.

4 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 203

Prop. 1980/81:203 42

4.6 Läromedel

Inom komvux används i slor utsträckning samma läromedel
som i ungdomsskolan. Endast i ett begränsat antal ämnen finns särskilda
läromedel producerade för vuxenutbildningen. 1 vissa ämnen, särskilt inom den
yrkesinriktade utbildningen, saknas i stor utsträckning läromedel. I sådana
fall kan annat material, t.ex. informationsmaterial, bruksanvisningar eller
lokalt producerat material, användas.

Del finns en risk all läromedel styr innehåll och
uppläggning i undervisningen. En strävan i komvux bör därtör vara alt frigöra
sig från läromedlets dominerande inflytande på undervisningen. Man bör arbeta
med ett vidgat läromedelsbegrepp, vilket innebär att allt material som kan
användas för all uppfylla någol eller några av läroplanens mäl och huvudmoment
betraktas som låromedel. Utnyttjande av bibliotek, uppslagsverk, tidskrifter,
material producerat för andra ändamål än undervisning och studiebesök bör vara
nalurliga inslag i studierna.

Beslul om
läromedel fallas i regel en termin eller ett läsår i förväg. Deltagarna har
därför knappast några möjligheler att påverka valet av läromedel i den kurs de
deltar i. Deras erfarenheter och synpunkler bör emellertid beaktas vid beslul
om läromedel i kommande kurser. Dellagarna bör också få möjlighel all påverka valel
av kompletterande malerial i kursen. Läroboken bör kunna användas som
referensbok eller läsas i valda delar, där deltagarna kan vara med och göra
urvalet.

Det bör vara lärarens uppgift all presentera olika allernaliva
läromedel som kan användas för alt man skall uppnå målen i läroplanen eller i
de lokala arbetsplanerna. Deltagarna bör sedan vara med och besluta om vilka
läromedel man skall använda med hänsyn till dellagarnas förutsättningar,
intressen och behov.

4.7 Redovisningsformer och utvärdering

I läroplanen eller i SÖ:s föreskrifter om betygsällning
anges om belyg skall sättas eller om "Deltagit" skall anges.

Läraren
bör för deltagarna redovisa och med dem diskulera på vilka grunder belygsättningen
sker. Utgångspunkten för denna diskussion bör vara kursplanens mål och
huvudmoment och den planering som lärare och dellagare gjort tillsammans.

För atl
läraren skall kunna sätta betyg mäste han få reda på vilka kunskaper och färdigheler
de olika deltagarna har i ämnel. Han behöver därför utnyttja olika redovisningsformer
såsom redovisning av grupparbeten, projekl och individuella uppgifter,
diskussioner, praktiska arbetsinsatser, muntliga och skriftliga prov m. m.
Eftersom proven har en benägenhet all styra undervisningen, bör
redovisningsformerna varieras. Skriftliga prov bör användas i begränsad omfallning.

Prop.
1980/81:203 43

Eftersom kursdeltagarna successivt får ta över mer och mer
av ansvaret för sUidierna och inlärningen i komvux, bör de också mer och mer få
la över ansvaret för ulvärderingen. De bör få Iråna sig i atl bedöma sina
kunskaper och färdigheler i förhällande lill de mäl som gäller för verksamheten.
Läraren bör tillhandahälla hjälpmedel för en sådan bedömning av de egna
studieresultaten. Del kan vara lämpligt atl läraren lar upp en diskussion om
dessa frågor med den enskilde kursdeltagaren och försöker förklara orsaken
till evenluella skillnader mellan lärarens och dellagarens egen bedömning.

5 GRUNDSKOLKURSER INOM KOMVUX

5.1 Ämnen

Komvux har ett ämneskurssystem pä grundskolnivå, dvs.
varje ämne utgör en separat kurs. Vuxna kan alliså välja vilkel eller vilka
ämnen de vill studera i komvux. Kurserna kan också kombineras så alt de ger en
fullständig gmndskolkompetens. En vuxenstuderande i komvux kan också kombinera
en eller flera grundskolkurser med gymnasieskolkurser eller särskilda
yrkesinriktade kurser. Grundskolkurser kan anordnas i följande ämnen inom komvux:

Svenska. Svenska som främmande språk. Engelska, Matematik,
Samhällskunskap, Geografi, Historia, Religionskunskap, Fysik, Kemi, Biologi,
Teknik. Tyska, Franska och Hemspråk.

I ämnena Engelska, Matematik, Tyska och Franska förekommer
endasi en kurs i komvux. Den molsvarar både allmän kurs och särskild kurs.
Variationen mellan allmän och särskild kurs tillgodoses inom ramen för
fördjupningsdelen i resp. ämne.

För varje ämne fastställer SÖ kursplan bestående av mäl
och huvudmoment. Till kursplanerna utarbetar SÖ kommentarmaterial som ylleriigare
belyser undervisningens innehåll och uppläggning. Mål och riktlinjer, kursplanerna
och de lokala arbetsplanerna som skall finnas vid varje skolenhet utgör
underlag för studieplaneringen i varje kurs.

Undervisningen i grundskolkurser bör organiseras så all
samverkan med molsvarande ulbildning inom arbetsmarknadsutbildningen år
möjligt, om behov av samverkan föreligger.

5.2 Grundskolkompetens

I förordningen om kommunal och statlig vuxenutbildning
anges i vilka ämnen det krävs belyg för alt slutbetyg från komvux motsvarande
fullständig grundskolkompetens skall kunna utfärdas. Där anges också i vilka
övriga ämnen betyg kan ingå i slutbetyget.

Prop.
1980/81:203 44

Ämnet Svenska kan för invandrare med annat modersmål ån
svenska bytas ut mot Svenska som främmande språk. Belyg i Svenska som främmande
språk är likvärdigt med betyg i Svenska. Invandrare som har betyg i Svenska som
främmande språk men inte har tillräckliga kunskaper i svenska för fortsatta sludier
kan las in i grundskolkurs i svenska och få nytt betyg i Svenska.

5.3 Timplaner

Enligl 16 § förordningen om kommunal och statlig vuxenulbildning
bestäms antalet lektioner, tid för prov inräknad, som kurs högsl får omfalta
av SÖ enligt rikllinjer som regeringen meddelar. Del högsla anlalel
undervisningslimmar som SÖ faslällt för resp. ämne meddelas i SÖ:s förteckning
över läroplaner inom komvux.

5.4 Delning av kurs i undervisningsgrupper

Gmndskolkurs får delas i två undervisningsgmpper

— i Svenska, Svenska som främmande
språk. Engelska, Matematik, Tyska och Franska under högsl 20
undervisningstimmar i vartdera ämnet, om antalet kursdeltagare i resp. kurs är
lägst 21,

— vid laborationer i Fysik, Kemi,
Biologi under högst 30 undervisningstimmar i vartdera ämnet och i Teknik under
högst 20 undervisningstimmar om antalet kursdeltagare i resp. kurs är lägst 17.

5.5 Betygsättning i grundskolkurser

Betygsällning i komvux grundskolkurser följer i princip
samma bestämmelser som betygsättningen i grundskolan. Belyg skall sältas vid
slutet av varje grundskolkurs och avse hela kursen. Betygen skall ges i en femgradig
skala, där medelbetyget är tre. Någon given procentsats för de olika betygsgraderna
skall inte finnas. Normall skall dock antalet fyror och tvåor i en kurs vara fler
än antalet femmor resp. ettor.

Betyget
utgör en bedömning av vad kursdeltagaren vid betygsättnings-tillfället
presterat. Vid betygsättningen skall läraren utnyttja all tillgänglig
information om kursdeltagarens studieresultat. 1 betyget vägs samman
prestationerna i olika delar av ett ämne, bäde grunddel och fördjupningsdel.
Därvid bör kursplanens betoning av de olika momenten och deras omfattning vara
vägledande. Brister på elt mindre väsentligl omräde bör inte få sänka betyget i
samma ulslräckning, som om del gällt etl mera väsenlligt. Även kunskaper och
färdigheter i ämnel som kursdeltagarna tillägnat sig vid tidigare sludier eller
pä annal säll skall beaklas. Belyg i vissa ämnen, där skriftliga prov ges, får
inte göras beroende enbarl av dessa prov. Samtliga prestationer skall inräknas,
och läraren måsle undvika alt övervärdera sädana resultat som lättare än andra
låter sig bedömas.

Prop.
1980/81:203 45

Bilaga 3

Sammanställning av remissyttranden över förslag tijl läroplan
för komvux

Allmänt

Ingen iveksamhel har uttalats inför en särskild läroplan
för komvux. Tvärtom är bl.a. SFI-kommittén, TCO, SACO/SR, SAF och SOSVUX
positiva till delta. TCO noterar med tillfredsställelse all nu för första
gången utarbetats ell förslag lill Mäl och rikllinjer som avser all ulbildning
inom komvux och som i huvudsak ulgår från de vuxnas behov.

SÖ anför
all förslagel till läroplan visar på de målkonflikler som finns inom
vuxenutbildningen. Den skall i första hand anpassas till korttidsutbildade,
resurssvaga och socialt utsatta personer. Samtidigt skall den erbjuda alla som
behöver skaffa sig viss behörighet möjlighet härtill. Kopplingen mellan
utbildningsinnehåll och målgrupp hade därför, enligl SÖ, kunnal göras något
klarare t.ex. genom följande formulering "yrkesutbildningen skall i första
hand vånda sig lill personer som är resurssvaga och socialt utsatta".

SACO/SR
anmärker att de höga ambitionerna i Mäl och rikllinjer inte motsvaras av
förbättrade möjligheter alt genomföra undervisningen. Även SAF finner
ambitionsnivån hög. Många lärare specielll i kurser med begränsad omfattning
kan uppleva den som orealistisk. Deltagarna i komvux, specielll i enstaka
ämnen, kan uppfatta en breddning av undervisningen mol de övergripande målen
som någol ovidkommande.

SFI-kommittén
menar all en lydligare frigörelse från grundskolans läroplan hade känts mera
riktig. Vidare säger SFI-kommittén alt invandrarnas silualion i komvux bör
belysas klarare och borde ha resulierat i en större anpassning av läroplanen lill
den relativt slora målgruppen invandrare.

Komvux-utredningen
föreslår alt förslagen skall genomföras fr.om. läsåret 1982/83. SÖ ansluler
sig till uppfallningen, all de vuxna inle bör undervisas efler en äldre ungdomsskolläroplan
(Lgr 69) än vad som kommer all ske i grundskolan och tillstyrker lidpunkten för
genomförandel.

Enligt förslagel
skall lokala arbelsplaner ularbelas för varje skolenhet. SACO/SR anser all vad
som står i förslaget om lokala arbelsplaner bör lönas ned i den kommande
läroplanen.

SOSVUX
hoppas alt man snabbi skall finna formema för de lokala arbetsplanerna. Det är
viktigt alt kursdeltagarna är representerade.

Landsting.sförbundet
framhåller vikten av samordning vid planering av den totala
utbildningsverksamheten. Vid en sådan planering bör man inte bara se på lillgången
lill de utbildningsresurser och ekonomiska resurser som finns för alt kunna
genomföra vissa kurser ulan också på vilka möjligheler lill arbele framöver
som de olika utbildningarna kan ge.

Prop.
1980/81:203 46

Grunddel och fördjupningsdel. Etappsystem

Kommittén föreslår atl grundskolkurserna delas i en
grunddel och en fördjupningsdel i likhet med vad som skett inom
försöksverksamheten med etappindelade kurser. Förslagel innebär vidare att grundskolkurserna
betraktas som en första etapp i en sammanhängande sludiegång med möjlighel
all avsluta studierna efler denna elapp.

TCO har
liksom kommittén funnil atl en anpassning till de vuxnas studiebehov kräver ett
sådanl syslem. SAF. SFI-kommittén och SOSVUX anser att uppdelningen av varje
kurs i grunddel och fördjupningsdel ger slora möjligheler för komvux alt
tillfredsställa de vuxenstuderandes individuella behov, intressen och mål med ulbildningen.

SOSVUX ser
posilivt pä en elappindelning därför atl vuxna ofla har mycket skiftande
bakgrund och kunskaper. En elappindelning underiättar inplacerandet pä räll
nivå och gör det också lättare atl återuppta studierna efter evenluella
avbrott. Den största fördelen med en etappindelad komvux är dock alt det
skulle underlätta rekryteringen bland de prioriterade målgrupperna som av olika
anledningar är dåligt motiverade för studier och långa krävande utbildningar.

Enligt SACOISR bör utvärderingen av försöksverksamheten
med etappindelning avvaktas innan man tar ställning lill om elappkurssyslemet
är etl bra arrangemang för den kommunala vuxenutbildningen.

Samverkan mellan komvux och AMU på grundskolnivå

Kommitténs förslag till Mål och riktlinjer och kursplaner
har utarbetats sä at* en samverkan mellan AMU och komvux skall vara möjlig belräffande
ulbildning i allmänna ämnen resp. grundskolkurser.

SÖ finner alt delta bör vara möjligt efter begränsade
justeringar av kurserna. Däremol är del inle lika självklarl all preparandkurserna
inom AMU kan anordnas separal frän den efterföljande yrkesutbildningen. Hil-hörande
frägor bör enligt SÖ:s uppfattning beaktas i kommenlarmaterialel lill
läroplanen.

SAF framhåller atl möjlighelerna lill samverkan mellan komvux
och AMU i alla sammanhang bör utnyttjas och understryker nödvändighelen av
smidiga samarbetsformer saml anpassning av ulbildningen till de krav som AMU
ställer.

KAFU meddelar alt kommittén ännu ej i delalj har övervägt
konsekvensen av en evenluell samverkan mellan komvux och AMU.

Prop.
1980/81:203 47

Ämnen

Teckning, bUd och svenska

Komvux-utredningen föreslär alt teckning skall utgå ur
utbildningsprogrammet i komvux och all inte heller ämnel bild skall förekomma
som särskill ämne inom komvux. Kommittén föreslår också all momenl i ämnel bild
som handlar om bilden som kommunikalionsmedel förs lill ämnel svenska, varvid
antalet undervisningstimmar i svenska bör utökas med 25.

SOSVUX menar att ämnel bild myckel väl kan ingå i svenska.

SÖ är inte berett alt acceptera den föreslagna utökningen
på grund av koslnadskonsekvenser. Enligt SÖ:s uppfattning bör nämnda momenl ur
grundskolans ämne bild kunna erbjudas inom fördjupningsdelen i ämnet svenska
ulan alt timtalet ökas.

SACO/SR anser all kursen i svenska redan är mycket
omfattande och timförslärkningen inle svarar mol det utvidgade ämnesinnehållet.
Svensklärarna har dessulom ingen ulbildning för atl undervisa i bildämnet. Ämnel
svenska måste få slörre limförslärkning än komvux-utredningen tänkt sig, om
moment från bildämnet skall föras dil. Vidare krävs enligt SACO/SR
utbildningskomplettering för de lärare som skall undervisa inom komvux.

Samhälls- och naturorienterunde ämnen

Komvux-utredningen föreslår all de olika samhälls- och naturorienterande
ämnena 1. v. skall studeras som enstaka ämnen, trols att de i Lgr 80 förs
samman i två block. Kommittén föreslår också atl ämnet leknik införs som etl
separat ämne i komvux.

SÖ framhåller atl bl. a. med hänsyn lill önskvärdheten av
ökad samverkan mellan AMU och komvux skulle anordnandet av
samhällsorienterande och naturorienterande kurser som "blockkurser"
vara att föredra. En sådan samlad uppbyggnad av orienteringsämnena kan enligl
SÖ ocksä få belydelse för hur mänga och vilka ämnen som bör ingå i olika kompetenser,
som sluderas inom komvux.

SAF anser alt del t. v. är nödvändigt alt de samhälls- och
naturorienterande ämnen får utgöra separata kurser med tanke pä elevernas möjligheler
alt välja inriktning och anpassning på sina studier.

TCO har observerat all kommittén övervägt alt föreslå all
religionskunskap inte skall förekomma som separal ämne på grundskolnivä inom komvux.
TCO anser all kommittén bör överväga atl föreslå en sådan lösning i
slutbetänkandet. Härigenom skulle ökat utrymme skapas för andra ämnen.

SOSVUX finner diskussionen om religionskunskap på
grundskolnivå intressant och menar, alt man redan nu kan skära ned
religionskunskapen ytteriigare till förmän för historia.

Föreningen Lärure i Religionskunskap finner del
anmärkningsvärt att en minskning av lektionsantalet föresläs för
religionskunskap samtidigt som

Prop. 1980/81:203 48

viktiga livsåskådningsmässiga mål anges i Mål och rikllinjer.
De vuxnas erfarenheler och uppfattningar inom livsäskädningsområdel är myckel
olika. Följaktligen blir det kanske viktigaste målel för religionsundervisningen
att skapa förståelse mellan olika grupper. Invandrarnas religiösa bakgrund bör
också behandlas. För all kunna bidra till all motverka spänningar i samhållet
krävs, enligt Föreningen Lärare i Religionskunskap, snarare en ökning än en
minskning av religionskunskapens timtal och en annan syn på ämnets betydelse än
den som kommer till uttryck i komvux-utredningens förslag.

Landstingsförbundet anser det konsekvent att ämnet teknik
införs som ett separat ämne i komvux därför att ämnet införs som etl
obligatoriskt moment i grundskolans naturorienterande ämnen.

SOSVUX framhåller all dagens samhälle ställer allt slörre
krav på en teknisk allmänbildning. Frågeställningar som tidigare var uppdelade
på de olika naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnena kan i ämnel
teknik diskuteras som en helhet.

Enligt SACOISR:s mening får studiet av leknik inle gå ul
över andra orienteringsämnen.

Svensku somfrämmunde språk och hemspråk

Kommittén föreslär alt del skall vara möjligt för
invandrare alt sludera svenska som främmande språk i komvux som ell alternativ lill
ämnet svenska. Vidare föresläs att kurs i hemspråk skall kunna anordnas.

Förslaget tillstyrks av SÖ, AMS. SFI-kommittén, TCO,
SACO/SR, SAF och SOSVUX. Inom komvux ulgör enligl SÖ vuxna med annat hemspråk
än svenska en betydande del av dellagarna i grundskolkurser, sannolikt minst
15%. Dessa kursdeltagare har slora svårigheier all följa undervisningen.

SFI-kommittén bedömer all den grundskolkurs i ämnel
svenska som främmande språk som komvux-ulredningen föreslår mycket väl kan
anpassas som en påbyggnad lill den grundläggande ulbildningen som SFI-kommittén
kommer att föreslå.

Allmän och särskild kurs

Kommittén föreslär att endast en kurs skall anordnas i
engelska, matematik och B-språk molsvarande såväl allmän som särskild kurs.

SOSVUX inslämmer i kommilléns förslag, medan SACO/SR främsl
av pedagogiska skäl anser alt allmän och särskild kurs i engelska och matematik
bör bibehållas även i komvux.

AMS menar att kommittén borde ange hur elevernas sludier
kommer alt "varudeklareras". Av läroplanen måste enligl AMS klarl
framgå, om dessa kurser ger behörighet lill ulbildningar där särskild kurs
krävs.

Prop. 1980/81:203 49

Tim-
och kursplaner

SÖ
föreslås fä i uppdrag all revidera timplaner och fastställa kursplaner samt att
ularbela kommenlarmalerial till läroplan för komvux.

SÖ kan ansluta sig härtill
men vill samtidigt påpeka att det innebär en väsentlig vidgning av arbetet med
vuxenutbildningen inom SÖ jämfört med nuvarande förhållanden.

TCO
tillstyrker kommitténs förslag till timplan.

SACO/SR anser att timtalet
i B-språk (tyska/franska) reduceras mycket kraftigl i komvux-utredningens
förslag, från 230 undervisningstimmar till 160. Della förslag lill nedskärning
görs utan att några som helst moliv anges. SACO/SR avslyrker bestämt den
föreslagna reduktionen och förutsäller atl denna fräga blir föremål för
särskilda överiäggningar under den fortsatta handläggningen av kommitténs
förslag.

SOSVUX framhåller atl
timtalet i dag år mycket lågt. Det gör att studie-takten blir hög och att
studierna ofta upplevs pressande. En del av studierna skall bedrivas på
fritid. Del år enligl SOSVUX svårt att hitta tider för grupparbete härvid. SOSVUX
föreslår därför att komvux-utredningen tar upp frägan om vad schemalagda icke lärarledda
timmar ulöver det föreslagna anlalel lärarledda limmar skulle innebära för
studietakt och arbetsformer.

En elevgrupp i Nacku Vuxengymnusium
protesterar mol nedskärning av timtalet i leoreliska ämnen. Utökat timtal i
fysik och kemi behövs.

Betygs-
och kompetensfrågor

Komvux-utredningen
har diskuterat de graderade betygens roll och övervägt att föreslå alt den femgradiga
belygsskalan ersätts med bedömningen Godkänd - Icke godkänd i grundskolkurser
inom komvux. Kommittén avstår dock frän all föreslå förändringar i fråga om
betygssystemet.

TCO anser att graderade
betyg allvarligt kan ifrågasättas inom vuxenutbildningen och ser fram mol atl
kommittén lämnar förslag lill förändringar i nuvarande betygssystem.

SOSVUX anser all
grundskolan inom komvux skall vara betygsfri och att gymnasiedelen skall ha ett
system med Godkänt/Deltagit där ullu ges reella möjligheter alt uppnå godkänt.

SÖ pekar på nägra problem
som är förknippade med betygsättningen i komvux. Dellagare i komvux skall
jämföras med molsvarande grupper i grundskolan. Kurserna i komvux behöver
emellertid inte vara identiska med ungdomsskolans. Riksdagen har under 1970-talet
i olika sammanhang påtalat att ulbildningen skall vuxenanpassas. Anknytningen till
ungdomsskolan när del gäller grunderna för betygsällning leder lill likhel med
ungdomsskolan även vad gäller undervisningens utformning. Försöksverk-

Prop.
1980/81:203 50

samheten
med etappindelade kurser har också visal sig innehålla problem i samband med
betygsättningen. SÖ finner det angeläget atl komvux-utredningen i sitt
avslutande betänkande närmare belyser hithörande frågor.

AMS
menar att nägra förtydliganden måste göras i fråga om vilket betyg som skall
meritvärderas för de elever som först läst svenska som främmande spräk och
därefter kompletterar sina studier med grundskolkursen i svenska. Det förra
betyget kan vara högre än det senare. AMS föreslär att del högre betyget fär
räknas, eftersom det annars finns risk alt invandrarelever undviker nödvändig
komplettering för att inte få ell lägre belygsmedelvärde. AMS anser också alt
avsnitten om ämnenas grunddel och fördjupningsdel måste förtydligas. Frågan
hänger enligt AMS samman med vilken kurs som ger behörighet.

Studie-
och yrkesorientering

AMS
framhåller atl samarbetet mellan komvux-syo och arbetsförmedlingen är av stor
betydelse.

TCO
anser atl studie- och yrkesorienteringen måste ske i andra kanaler och
organiseras på annal sätt än den yrkesorientering som ges för ungdomar.

SACOISR
underslryker betydelsen av alt komvux-utredningen i sill slutbetänkande
särskiljer å ena sidan syo för studerande inom komvux. å andra sidan det
allmänna informationsbehov som finns hos allmänheten. Enligl SACO/SR:s åsikt
finns ett storl behov av insatser på båda dessa områden. Också frågan om ett
nytt statsbidragssystem för syo inom komvux bör aktualiseras enligt SACO/SR.

SAF
menar, i anslutning lill ett resonemang kring kursdeltagare med särskilda
behov, alt syo-funktionen i delta sammanhang har en betydelsefull uppgift att
fylla. Genom en realistisk information om utvecklingsmöjligheter och ulbildningskrav
kan deltagare få hjälp alt ställa upp mäl som är möjliga att nå. Upplevelsen av
all ha nått ett mål år sannolikt en av de starkaste drivkrafterna för atl fortsätla
en studiegång.

Kostnadskonsekvenser

Kommunförbundet
har noterat, att komvux-utredningen haft som ulgångspunkt att förslagen inte
skall medföra några koslnadsökningar. I det fortsatta arbetet med låroplanen
för komvux mäste självfallel denna ulgångspunkt bibehållas.

Enligt
Lundstingsförbundet finns det i dag ingen möjlighet att till alla delar
överblicka, vilka eventuella ekonomiska konsekvenser som kan följa om komvux-utredningens
hittills framlagda förslag skulle genomföras.

Prop.
1980/81:203 51

Landstingsförbundet
vill därför invänta slutbelänkandel för en total bedömning av den kommunala
vuxenutbildningen. Denna måste enligt landstingsförbundet dessutom ha ett
starkt samband med bedömningen av gymnasieulredningens arbete. Vidare säger landslingsförbundel
alt behovel av fler undervisningstimmar i vissa ämnen inte behöver höja de lolala
kostnaderna. Om hårda prioriteringar görs kan kostnaderna t. o. m. bli lägre
än nu.

Genomföranderesurs

Komvux-utredningen
föreslår en särskild genomföranderesurs för information, planering och
införandet av läroplanen av samma karaktär som anvisats för införandel av Lgr
80.

SÖ
finner del nödvändigt att så sker, inte minst mot bakgrund av att någon
tidigare läroplan inte införts speciellt för komvux. Kommunförbundet
framhåller också atl särskilda medel måste ställas lill förfogande för information,
planering och genomförande som komvux-utredningen förordat.

ICO
anser att särskilda resurser bör avsättas för information om den nya läroplanen
för komvux till lärare, studieorganisatörer och personalutbildare. Härutöver
krävs särskilda utbildningsinsatser för komvux-lårarna.

Kommentarer
till komvux-utredningens förslag till text i Mål och riktlinjer

Utöver
vissa förslag till omformuleringar har remissinslanserna framfört bl.a.
följande synpunkter.

Prioritering
uv utbildningur inom komvux

SACO/SR
framhåller, att åven den som saknar utbildning motsvarande gymnasieskolan inom
en nära framtid kommer att anses som korttidsutbildad. Det kan därför inte
vara rimligt att prioritera överbryggande utbildning motsvarande
gymnasieskolan så lågt som i komvux-utredningens förslag.

Kunskup
— inlärrung

SFI-kommittén
säger att invandrarnas annorlunda och skiftande bakgrund och förutsättningar
bör beskrivas i detta avsnitt.

SOSVUX
vill att det klarare skall framgå att arbetet skall nå fram till att deltagarna
själva tar ansvaret för sin utbildning, inlärning, planering och utvärdering.
Det bör ocksä tilläggas att kunskapssynen skall tas upp till diskussion under
hela utbildningen. Man får då möjligheter att omvärdera

Prop. 1980/81:203 52

sin kunskapssyn utifrån de erfarenheter man gjort av studier
och kunskaper.

Attityder, normer och värderingur

SOSVUX anför att det enligl läroplansförslaget är läraren
som skall tolka begrepp som bl.a. "värt samhälles grundläggande
värderingar" och se till att kursdeltagarna häller sig inom ramarna. En
alltför snäv lolkning kan dock läll leda till en alllför samhällsbevarande och
passiv inställning. Stycket bör därför omformuleras, menar SOSVUX.

Personlighetsutveckling och övergripunde mål i etl ämneskurssystem

SÖ framhåller att många dellagare studerar endast etl
eller etl par ämnen. Del är iveksaml om del då finns reella möjligheler atl
till fullo uppnå vad som sägs om personlighelsutveckling och om alt
"åstadkomma samverkan mellan ämnena". SÖ föreslär en nedtoning. Även
SACO/SR föreslår detla.

Godo urbets- och sludievunor

SÖ menar att erfarenheter från monotona och tempobetonade
arbetssituationer inte alltid pekar på det inlärningssätt som
läroplansförslaget betonar.

SOSVUX föreslår atl skolledningen åläggs alt informera de
studerande och deras organisationer om ekonomiska och organisatoriska förutsätlningar,
innehåll i läroplaner och kursplaner, skolstyrelsebeslul m. m. Denna
information fungerar enligt SOSVUX myckel dåligt i dag.

Kursdeltugure med särskildu behov

SACO/SR anser att de åtgärder som komvux-utredningen
föreslår för elever med problem år otillräckliga och menar att kommittén borde ägnal
betydligt större utrymme för atl analysera behovet av studiesociala insalser
för denna grupp. Vidare anser SACO/SR del vara en brisl att komvuxutredningen
inte här behandlat skolkuratorns funktion.

SAF menar atl för kursdeltagare.med särskilda behov mäste
betydelsen av anknytning till den personliga erfarenheten och kunskapen vara av
stor betydelse. Deltagarnas yrkes- och arbetslivserfarenheter bör alltså tas fill
vara som en ingångsväg till studier och som stöd och sUmulans i undervisningen.

SOSVUX menar att det är synneriigen viktigt att så klart
sågs atl undervisningen skall anpassas till de utbildningsmässigt svagaste.

Schablonlilläggets användning

SÖ påpekar att användningsområdet för schablontillägget
vidgas i förslagel lill atl omfatta även studiehandledning för elever som är
inskrivna vid statens skolor för vuxna (SSV). Enligt SÖ:s uppfattning bör
kostnaderna

Prop.
1980/81:203 53

för den handledning av SSV-elever som kan ske på hemorten
bestridas ur de resurser som tilldelats SSV.

Deltagarmedverkan och ansvarsfördelning

SÖ understryker vikten av att deltagarna lär sig planera
sitt arbele och framhåller atl deltagarmedverkan i planering och utvärdering
måste ges tillräckligt stort utrymme.

Inskolning

SÖ framhåller viklen av inskolningsperiod och all elt
omsorgsfullt förberedelsearbete i samband därmed frän kursledning och lärares
sida görs inför kursstarten.

SOSVUX menar att en inskolningsperiod vore mycket
värdefullt för kontakten mellan kursdeltagarna och för att få nya kursdeltagare
alt känna sig säkrare. Del skulle ge färre avbrott i början av terminen.

Hemarbete

Enligt SÖ fär det som sägs om hemarbete inle las till
intäkt för all kursinnehållets omfattning inte sätts i relation till
tillgängligt timtal och andra resurser. Del är således vikligl atl urvalel av stoff
planeras noga och ges en rimlig omfallning.

Läromedel SÖ föreslår att avsnittet om låromedel
omformuleras enligl följande:

"Läromedel är sådant som lärare och kursdeltagare
kommer överens om att använda för att nå uppställda mål.

Närsamhället
bör utnyttjas för iakttagelser och undersökningar. I samhällel finns också ett
rikligt informationsutbud genom etermedia, facklit leralur, tidskrifter,
broschyrer och tidningar. De studerande måsle övas alt kritiskt granska och
bearbeta sådan information och lära sig all utnyttja biblioteken. De
vuxenstuderandes egna erfarenheter av samhälls- och arbetsliv år en viktig
resurs, som bör utnyttjas i skolarbetet saml vid studiebesök och exkursioner.

Trycki malerial
som läcker väsentliga delar av ämne, ämnesgrupp eller kursmoment kan spela en viklig
roll för alt ge fasthet och sammanhang i studierna. Specielll för
vuxenundervisningen producerade läromedel finns emellertid inte alltid atl
tillgå. Ungdomsskolans läromedel kan ofla användas, men man måste särskilt
uppmärksamma alt de inle alltför myckel påverkar valel av innehåll och
uppläggning.

Skolstyrelsen
antar läromedel som skall användas för all ge överblick och sammanhang för
kursmoment, ämnen eller ämnesgrupper. Rektor skall lämna förslag i ärendet
efter samräd med berörda lärare och företrädare för berörda elever. Om övriga
läromedel beslutar rektor efler liknande samråd. Han kan emellertid fördela
uppgiften på lärare och elever. Låromedelsvalet bör vara en del av skolans arbelsplanering.

Endasi
genom etl lokall val av läromedel knutet till lärares och elevers planering av
arbetet kan läromedel bli de flexibla redskap som behövs för atl nä de uppslällda
målen."

Prop.
1980/81:203 54

Enligt
SOSVUX framhävs i förslaget ett vidgat läromedelsbegrepp men fortfarande
framstår läroboken som självklar. Det måste klarare framgå alt fördjupningsdelen
i möjligaste män bör klaras utan lärobok, dä denna annars kan styra både valel
av och arbelel med fördjupningsdelen.

AMS anser att man bör peka
pä vikten av alt läromedel avpassade för vuxenstuderande framställs, vilket är särskill
betydelsefullt om man vill nå de utbildningsmässigt eftersatta grupperna.

SACOISR
framhåller att traditionella läromedel inle förslär för atl etl undersökande
arbetssätt skall kunna uppnås. Della förutsätter också tillgång till elt
välutrustat bibliotek.

Redovisningsformer
och utvärdering

SOSVUX
anser att kursdeltagarna själva, med hjälp av varandra och låraren, skall
utvärdera sina sludier. Skrivningar och andra redovisningar skall ha till
uppgift alt visa om gruppen som helhet inhämtat det som satts upp som mål. Det
måste tydligare framgå att skrivningar och övriga redovisningsformer inte får
styra undervisningen.

Prop. 1980/81:203 55

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Propositionen
.................................................... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... I

1
Inledning ....................................................... .... 3

2
Föredragandens överväganden ......................... 4

2.1
Bakgrund ................................................ .... 4

2.2
Läroplanens utformning ............................. .... 5

2.3
Samverkan mellan komvux och AMU
pä grundskolnivå ... 6

2.4
Grunddel och fördjupningsdel.
Etappsystem .. 7

2.5
Utbildningsprogram i komvux ....................... 7

2.6
Tim- och kursplaner.
Kommentarmaterial ...... II

2.7
Betygs- och kompetensfrågor .................... .. 12

2.8
Studie- och yrkesorientering ...................... .. 14

2.9
Kostnadskonsekvenser ................................ 14

2.10
Genomförande ......................................... 15

3
Hemställan ................................................... .. 16

4
Beslut ......................................................... 16

BUagor

Bilaga
1 Sammanfattning av komvux-uiredningens skrivelse om läroplan

för
komvux Bilaga 2 Komvux-utredningens förslag lill läroplan för komvux Bilaga 3
Sammanställning av remissyttranden över förslag till läroplan för

komvux

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981