Prop. 1980/81:204

Regeringens proposition

1980/81:204

om
ATP-rätt för föräldrar som vårdar egna barn i hemmet;

beslutad
den 30 april 198L

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag
av regeringsprolokoll.

Pä
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FÄLLDIN

KARIN SÖDER

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att föräldrar som vårdar egna barn i hemmet får viss
rått fill allmän filläggspension för denna insats.

Förslaget innebär att en
förälder får tillgodoräkna sig det antal år han eller hon varit hemma och
vårdat egna barn som om dessa vårdar hade varit förvärvsår. Denna rätt skall
gälla så länge som föräldern vårdar barn som är under tre ärs ålder. En person
som har förvärvsarbetat under ett visst antal år får således fill dessa år
lägga det antal år som denne vårdat egna barn som inte fyllt tre år. För att få
fillgodoräkna sig ett vårdar skall föräldern ha svarat för den faktiska vården
av barnet under mer än halva kalenderåret.

Förslaget får ses som en
garantiregel för de föräldrar som till följd av vård av egna bam ett visst år
inte har möjlighet alt tjäna in pensionspoäng enligt nuvarande regler. Detta
inträffar om föräldern under ett är har en inkomst som undersfiger basbeloppet
vid årets ingång plus 100 kr.

För att få tillgodoräkna
sig vårdåret för ATP skall föräldern enligt förslaget ansöka om
tillgodoräknande av vårdar när vårdåret avslutats. Den allmänna försäkringskassan
fattar därefter beslut härom.

De nya reglerna föreslås
träda ikraft den 1 januari 1982. De föräldrar som vid ikraftträdandet har barn
som fyller tre år efter den 1 juli 1982 kommer därför, om de i övrigt uppfyller
villkoren, att omfattas av reformen.

1
Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 204

Prop.
1980/81:204 2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring' dels att 13 kap.
4 § och 20 kap. 2 § skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall
införas en ny paragraf, 11 kap. 6 a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lydelse

11 kap. 6a §

Har en här i riket bosatt förälder under större delen av
ett kalenderår vårdat ett eget barn, som inle harfyUt tre år, skall föräldern
under de förutsättningar som anges i denna paragraf tillgodoräknas del året
såsom etl vårdar. Sådana år jämställs vid tilllämpningen av denna lag med år
för vilka pensionspoäng tillgodoräknats. För tillgodoräknande fordras att de
allmänna förutsättningar för beräkning av pensionsgrundande inkomst, enligt 1
§ andra stycket andra meningen, är uppfyllda. Vårdar enligt denna paragraf
skall inte tillgodoräknas då pensionspoäng för årel fastställts enligt 6 § och
inle heller då pensionpoäng för årel enligt 6 § första stycket inte
tillgodoräknats föräldern på grund av underlåten avgiftsbetalning.

För samma barn och år får endast en förälder tillgodoräkna
sig vårdar enligt första stycket.

Vid beräkning av det i 12 kap. 2 § första stycket angivna
medeltalet av pensionspoäng bortses från de år som tillgodoräknats enligt denna
paragraf. Sådana år skaU inte heller beaktas vid tillämpningen av 12 kap.

Prop.
1980/81:204

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 § första stycket eder 13 kap. 2 § första stycket.

En
försäkrad förälder som vill att ett vårdar enligt denna paragraf skall
tillgodoräknas skall hos den allmänna försäkringskassa där han är inskriven
göra en skriftlig ansökan om tillgodoräknande enligt denna paragraf senast ett
år efter utgången av det år som skall tillgodoräknas.

13 kap.
4 §2 Om förfidspension utgår för tid efter del att ålderspension med stöd av
12 kap. 3 § upphört att utgå, skall förtidspensionen minskas med motsvarande fillämpning
av 12 kap. 3 och 4 §§.

Vid
beräkning av förfidspension skall hänsyn icke tagas till pensionspoäng som enhgt
11 kap. 6 § första och trejde styckena tillgodoräknats den försäkrade för tid
då förtidspension enligt denna lag utgått med anledning av samma inkomstförlust.

Vid beräkning
av förfidspension skall hänsyn inte las fill pensionspoäng som enligt 11 kap.
6 § första och tredje styckena tillgodoräknats den försäkrade för fid då
förtidspension enligt denna lag utgått med anledning av samma inkomstförlust.
Vårdar som enligt 11 kap. 6 a § tillgodoräknats en försäkrad som under året
uppburit förtidspension enligt denna lag får inte åberopas för höjning av
förtidspensionen.

20 kap.

2§

Vid fillämpningen
av bestämmelse i 3 kap. 1 § och 4 kap. 8-10 §§ samt 21 kap. 1 § om försäkrad,
som sammanbor med barn, skall med barn som där sägs likställas fosterbarn.

Med
förälder skall vid tillämpning av bestämmelserna i 4 kap. och 9 kap. 4 §
likställas den, med vilken förälder är eller varit gift eller har

Vid
tillämpningen av bestämmelse i 3 kap. 1 § och 4 kap. 8-10 §§, 11 kap. 6 a §
samt 21 kap. 1 § om försäkrad, som sammanbor med barn, skall med barn som där
sägs Hkställas fosterbarn.

Med
förälder skall vid tillämpning av bestämmelserna i 4 kap., 9 kap. 4 § och 11
kap. 6a § likställas den,

2 Senaste lydelse 1979:127.

Prop. 1980/81:204

Nuvarande
lydelse

eller
har haft barn, om de stadigvarande sammanbo.

Föreslagen
lydelse

med
vilken förälder är eller varit gift eller har eller har haft barn, om de
stadigvarande sammanbor.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1982.

Prop.
1980/81:204 ;

Utdrag

SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanlräde 1981-04-30

Närvarande:
statsministern Fälidin, ordförande, och stalsråden Ullsten, Bohman, Wikström, Friggebo,
Mogård, Dahlgren, ÅsUng, Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén,
Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson

Föredragande:
statsrådet Söder

Proposition
om ATP-rätt för föräldrar som vårdar egna barn i hemmet

1
Inledning

I
regeringsförklaringen den 12 oktober 1979 har angivits att ATP-rätl bör införas
för vård i hemmet av små barn. Jag tillsatte därför i juni 1980 en arbetsgrupp
inom socialdepartementet för att utarbeta förslag till regler härom.

Arbetsgruppen
har i januari i år överlämnat en promemoria (Ds S 1981:1) ATP-rätt för
föräldrar som vårdar egna barn i hemmet, m. m. Promemorian bör fogas till prolokollet
i detta ärende som bilaga 1.

Promemorian har remissbehandlats.
Yttranden över promemorian har lämnats av riksförsäkringsverket, försäkringsöverdomstolen,
försäkringsrätten för södra Sverige, försäkringsrätten för Mellansverige,
socialstyrelsen, försäkringsinspektionen, riksrevisionsverket, riksskatteverket,
statens arbetsgivarverk, statens löne- och pensionsverk, arbetsmarknadsstyrelsen,
statens invandrarverk, länsstyrelserna i Stockholms, Jönköpings, Gävleborgs
och Västerbotlens län, Försäkringskasseförbundet, Svenska kommunförbundet, Landsfingsförbundet,
Svenska arbetsgivareföreningen, Landsorganisafionen i Sverige (LO),
Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR,
Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges Hantverks- och Industriorganisation -
Familjeföretagen, Pensionärernas riksorganisation, Sveriges folkpensionärers
riksförbund, Fredrika Bremer-förbundet, Husmodersförbundet Hem och Samhälle,
Centerns kvinnoförbund, Folkpartiets kvinnoförbund. Moderata kvinnoförbundet
och Socialdemokratiska kvinnoförbundet.

Yttrande
har dessutom inkommit från Ensamståendes intresseorganisa-fion.

Prop. 1980/81:204 6

En
sammanställning av remissvaren bör fogas till protokollet i delta ärende som
bilaga 2. Del skall här anmärkas atl del till ett flertal remissyttranden har
fogats reservationer från en minoritet som varit av annan mening än den som kommit
fram i majoritetens yttrande.

2
Behovet av nya ATP-regler för småbarnsföräldrar

Barnens
rätt till en god uppväxtmiljö, föräldrarnas möjligheter att själva avgöra
vilken vårdform de skall välja för sina barn samt möjligheten atl förena föräldraskap
och trygghet i arbetslivet är utgångspunkter för den familjepolifik som
bedrivits de senaste åren.

En kraftig satsning på
familjepolitiken har skett under denna tid. Antalet platser i daghem har ökat från
81 000 platser år 1976 fill ca 135 000 i dag. Antalet platser i fritidshem har
ökat från 27 000 platser fill ca 50 000 och i familjedaghem från 78 000 till ca
125 000 platser. Samtidigt har ersättningen från föräldraförsäkringen byggts
ut. Tiden för föräldrapenning har förlängts från nio till tolv månader. Under
nio månader utgår ersättning med ett belopp, som motsvarar den
sjukpenninggrundande inkomsten dock lägst garantinivån. För resterande tre
månader är ersättningen lika med garantinivån, f. n. 37 kr. per dag, lika för
alla. Därutöver har möjlighelerna att med ersättning för inkomstbortfallet vara
hemma för att vårda sjuka barn kraftigt förbättrats. Barnbidraget har
förstärkts vid etl flertal tillfällen, senast i oktober 1980. Förslag om ett särskilt
ekonomiskt stöd till flerbarnsfamiljer har nyligen lämnats till riksdagen.

Resursmässigt har en stor
del av satsningarna på familjepolifikens område de senaste åren gått till en
utbyggnad av den kommunala barnomsorgen. Med tanke på de behov som finns är det
enligt min mening angeläget att en fortsalt utbyggnad av denna verksamhet ges
hög prioritet även under 1980-talet. Behovet av utbyggnad av barnomsorgen får
dock inte leda till att man avstår från förbättringar för de familjer som av
olika skäl har en hemarbelande förälder.

Eftersom barnens trygghet
och välbefinnande i hög grad påverkas av hur föräldrarna trivs med sin livssituafion
bör föräldrarna själva så långt möjligt kunna välja sin livsform, hur de vill
ordna det för sig själva och sina barn. Samhällets uppgift är att skapa sådana förulsällningar
att föräldrarna ges möjlighet att forma sin fillvaro så som det passar bäst i
varje familj.

Ett sätt att öka
familjernas frihet atl själva välja hur de vill vårda sina barn är att se fill
att familjer som har en hemarbelande förälder inte drabbas ekonomiskt.
Föräldraförsäkringen har byggts ut kraftigt bl. a. i delta syfte. Därvidlag
återstår dock en hel del att göra. I regeringsförklaringen den 12 oktober 1979
anges alt regeringens ambition är att bygga ut föräldraförsäkringen till 18
månader i den takt de ekonomiska resurserna medger.

För att få full
ålderspension från den allmänna tilläggspensioneringen, ATP, fordras enligt
huvudregeln att man haft pensionsgrundande inkomst

Prop.
1980/81:204 7

under
minsl 30 år. Har pensionspoäng tillgodoräknats för mindre än 30 år minskas
pensionen med 1/30 för varje felande år. Pensionen utgår med 60 % av den
genomsnittliga pensionsgrundande inkomsten under de femton bästa inkomståren.
För rätt till förtidspension från ATP gäller särskilda regler om inkomslantaganden
m. m. (Én närmare redogörelse för gällande pensionsbestämmelser lämnas i
bilaga 1 sid. 61)

De
nuvarande ATP-reglerna ger i de flesta fall lillfredsslällande möjligheter för
föräldrarna att tjäna in rätt till ATP även om de väljer att under en fid
stanna hemma och vårda de egna barnen. Det finns dock en reell risk för alt elt
anlal års vård av egna barn i hemmet kan leda till atl en förälder får en lägre
framtida ATP i jämförelse med om han eller hon i stället hade förvärvsarbetat
under de aktuella åren.

I
avvaktan på att den direkla ekonomiska ersättningen för hemarbelande föräldrar
byggs ut bör åtgärder vidtas för all skydda dessa föräldrar så alt de inte
drabbas av pensionsförluster för att de vårdar egna små barn i hemmet. Det är
mot denna bakgrund jag tillsatte den i inledningen nämnda arbetsgruppen för alt
den skulle utarbeta förslag till utformning av en ATP-rätt för föräldrar som
stannar hemma och själva vårdar barn.

Arbetsgruppen
konstaterar i sin promemoria atl de nuvarande ATP-reglerna i de flesta fall ger
fillfredsställande möjligheter för föräldrar att tjäna in rätt till ATP även om
föräldrarna under en tid väljer atl stanna hemma och vårda de egna barnen. Det
finns dock föräldrar för vilka ett antal års vård av egna barn i hemmet kan
medföra att de får en sämre ATP jämfört med om de i stället hade
förvärvsarbetat. Som exempel härpå nämns bl. a. att kvinnor som bor i glesbygd
eller i orter med få möjligheter lill förvärvsarbete kan få problem att uppnå etl
fullgott ATP-skydd om de stannar hemma och vårdar egna barn. Vidare nämns
studerande med långa studietider.

För
att komma till rätta med denna ogynnsamma effekt föreslår arbetsgmppen att en
förälder vid ATP-beräkningen får tillgodoräkna sig det antal år föräldern varit
hemma och vårdal egna barn som om dessa år, i fortsättningen benämnda värdar,
hade varil förvärsvår. Denna regel skall gälla så länge föräldern vårdar barn
som är under tre års ålder. En person som har förvärvsarbetat under ett visst
antal år får således fill dessa år lägga det antal år som denne vårdal egna
barn som inle fyllt tre år.

Arbetsgruppens
förslag får ses som en garantiregel för de föräldrar som till följd av vård av
egna barn ett visst år inte har möjlighet att erhålla pensionspoäng enligt
nuvarande regler. Detta inträffar om föräldern under ett år får en inkomst som
inte uppgår till basbeloppet vid årets ingång (16 100 kr. för januari 1981)
plus 100 kr.

Promemorian
har fått ett blandat mottagande bland remissinslanserna. Förslaget tillstyrks
eller lämnas utan erinran av riksskatteverket, statens arbetsgivarverk, statens
löne- och pensionsverk, arbetsmarknadsstyrelsen, länsslyrelserna i Jönköpings
och Västerbottens län, Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges folkpensionärers
riksförbund, Fredrika Bremerförbundet,

Prop.
1980/81:204 8

Husmodersförbundet
Hem och Samhälle, Centerns kvinnoförbund, Folkpartiets kvinnoförbund och
Moderata Kvinnoförbundet.

Förslaget
avstyrks av riksförsäkringsverket, försäkringsöverdomstolen, försäkringsrätten
för Södra Sverige, försäkringsrätten för Mellansverige, länsstyrelserna i Stockholms
och Gävleborgs län. Försäkringskasseförbundet, Svenska kommunförbundet,
Landstingsförbundet, Svenska arbetsgivareföreningen, LO, TCO, SACO/SR,
Pensionärernas riksorganisation och Ensamståendes intresseorganisafion.

Som
nämnts inledningsvis har till flera remissyttranden fogats reservationer från
en minoritet som haft en annan mening än som framgår av det majoritetsyttrande
som här redovisas.

Flera
bland de remissinstanser som avstyrker förslaget anser att det kan ifrågasältas
om del finns nägot behov av regler om ATP-rätt för vård av små barn så länge ATP-systemet
har en 30-årsregel för fulla förmåner. De påpekar att denna 30-årsregel har
valts bl. a. just för att göra det möjligt att tjäna in full ATP även för den
som stannar hemma och vårdar barn under några år.

Jag
vill för egen del inte bestrida att 30-årsregeln gör det möjligt för många föräldrar
att tjäna in full ATP även om de är hemarbelande under några år. Men det är
uppenbart att de nuvarande reglerna inte ger ett heltäckande skydd. Många
föråldrar löper stor risk att få ett försämrat ATP-skydd på grund av att de
stannar hemma och vårdar sina små barn. Enligt arbetsgruppens uppskattning kan
det gälla ca 4 000 personer, främst kvinnor, av varje årsklass som uppnår 65
års ålder. Eftersom kvinnor i genomsnitt lever 17 år efter pensioneringen
betyder det att de nya regler, som arbetsgruppen föreslår, när de fått fullt
genomslag, kommer alt påverka pensionsnivån för ca 70 000 pensionärer. Enligt
min mening är det fillräckligt många för att motivera en reformering av
ATP-rätten.

LO
anför i sitt remissvar att förslaget innebär ett klart avsteg från de principer
som ligger till grund för ATP-systemet, nämligen att pensionsrält grundas på
arbetsinkomst eller inkomst som ersätter arbetsinkomst t. ex. sjukpenning och
att försäkringen finansieras genom avgifter. Om "gratisår" införs för
vård av barn kommer det sannolikt, menar LO, att leda till motsvarande krav i
andra situationer t. ex. för vård av annan anhörig, för studier osv. Liknande
synpunkter framförs bl. a. av länsstyrelserna i Stockholms och Gävleborgs län,
TCO, Svenska arbetsgivareföreningen och Pensionärernas riksorganisation.

Det är här enligt min
mening vikfigt att uppmärksamma sambandet mellan föräldraförsäkringen och den
nya ATP-rätten. Den ersättning som utgår från föräldraförsäkringen är redan nu ATP-grundande.
Det gäller även de garantibelopp som utgår oberoende av tidigare
förvärvsinkomst. Som jag nämnt är det regeringens ambition att bygga ut
föräldraförsäkringen till 18 månader i den takt de ekonomiska resurserna
medger. Den nu föreslagna reformen kan således ses som ett sätt att garantera
pensionsskyddet för

Prop.
1980/81:204 9

berörda
föräldrar i avvaktan på atl ersällningstiden för föräldrapenningen förlängs och
dess nivå höjs så atl pensionsskyddet säkras den vägen.

Jag
anser det angeläget alt omedelbart genomföra denna föfbätlring av ATP-skyddet
och därmed uppmärksamma de hemarbelande föräldrarnas insatser i vården och
fostran av barnen. Reformen är klart avgränsad och behöver därmed inte leda
till följdändringar på andra områden.

När
det gäller farhågorna att motsvarande krav på ATP-rätt skall föras fram på
andra områden, t. ex. för vård av anhöriga, vill jag erinra om atl flertalet
sjukvårdshuvudmän numera ger lön för sådana insalser. Därmed torde dessa
vårdare i regel få ATP-poäng registrerade om de i övrigt uppfyller
förutsättningarna. Anhörigvårdskommittén (S 1979:11) utreder dessa frågor i ett
större sammanhang.

Arbetsmarknadsstyrelsen
förutsätter alt reformen inle påverkar utbyggnaden av barnomsorgen och annan
samhällsservice och heller inte regionalpoHliska satsningen för att öka
tillgången på arbetstillfällen i regioner där det råder brist.

Jag
vill för min del framhålla att det här aktuella reformförslaget inte får innebära
några inskränkningar av samhällels insalser på de viktiga områden arbetsmarknadsstyrelsen
lar upp.

Jag
förordar således alt reglerna för beräkningen av ATP kompletteras så att det
öppnas en möjlighet alt även tillgodoräkna vård av egna barn i hemmet.

Jag
övergår därmed fill den närmare utformningen av de nya reglerna.

3
ATP-rättens utformning 3.1 Nuvarande regler

Pensionsrätten
inom tilläggspensioneringen beror på arbetsinkomster som den försäkrade har
haft under sin aktiva tid. Den intjänade pensionsrätlen är avgörande för
pensionens storlek. För full pension krävs enligl huvudregeln att pensionspoäng
har tillgodoräknats för minst 30 år (30-årsregeln) under fiden 16-64 år, dvs.
under 49 år. Har pensionspoäng fillgodoräknals för mindre än 30 år minskas
pensionen med 1/30 för varje felande år.

Storleken
på ålderspensionen beräknas på medeltalet av de pensionspoäng som har
tillgodoräknats den försäkrade. Har pensionspoäng tillgodoräknats för mer än 15
år beräknas medeltalet på de 15 högsla poängtalen (15-årsregeln).

Arbetsgruppen
har presenterat tre olika alternativ för atl förbättra ATP-skyddet för
föräldrar som vårdar barn i hemmet. Det alternafiv som arbetsgruppen förordar
innebär att en förälder vid beräkningen av ATP får tillgodoräkna sig del antal
år föräldern varit hemma och vårdat egna barn som om dessa vårdar hade varit
förvärvsår. Möjligheten atl tillgodoräkna sig sådana vårdar skall gälla så
länge föräldern vårdar barn som är under tre års

Prop.
1980/81:204 10

ålder.
En person som har förvärvsarbetat under ett visst antal år får således fill
dessa år lägga det antal år som denne vårdat egna barn som inle fyllt tre år. Något
självständigt poängvärde skall inte åsättas dessa år. Vid pensionsberäkningen
får de ett värde som motsvarar medelpoängen för de förvärvsverksamma åren.

Denna
lösning tillstyrks av de remissinstanser som berör frågan. Också jag ansluter
mig till de huvudlinjer som föreslagits av arbetsgruppen. Föräldrar som vårdar
egna barn under tre års ålder i hemmet bör alltså få rätt alt tillgodoräkna sig
sådana vårdar vid beräkningen av det antal år som skall ligga fill grund för
beräkningen av tilläggspensionen. Bestämmelserna har karaktären av
garantiregel.

Som
jag tidigare sagt bör det vara föräldrarnas sak att själva avgöra hur de vill
fördela vårdarbetet. Någon fördelning av vårdåren mellan föräldrarna bör därför
inte krävas.

Moderata
kvinnoförbundet anser att arbetsgruppen inte uppmärksammat de problem som kan
uppstå för föräldrar vid vård av handikappade barn. De kan behöva en längre
vårdtid i hemmet ån tre år utan att vårdbidrag som berättigar till ATP utgår.
Förbundet anser att det bör övervägas atl i dessa fall utsträcka tiden för den
nya ATP-rätlen för vård av barn i hemmet förslagsvis fill skolpliktsålders
inträde.

Det
vårdbidrag som utgår för svårt handikappade barn ger vanligen ett ATP-skydd som
gör att deras föräldrar inte har något behov av vårdar enligt det förslag som
nu föreligger. När det gäller barn med sådana handikapp som inte berättigar
till vårdbidrag torde stå klart att de utgör en mångskiftande och mycket svåravgränsad
grupp. Även om det är angeläget att stödja familjer med handikappade barn
finner jag det inte vara möjligt att nu föra in en särregel för denna grupp.
Jag vill erinra om att anhörigvårdskommittén med förtur behandlar frågan om
vårdbidragets framtida utformning.

Försäkringsöverdomstolen
påpekar att föräldrar som blir i behov av förtidspension under den fid då de är
hemma och vårdar barn i vissa fall kan komma att sakna det riskskydd som
reglerna om antagandepoäng vid förtidspensionering ger. Utan att behöva gå
vägen över fria poängår skulle man kunna komma till rätta med detta problem, om
man förlängde förälderns möjlighet att vara registrerad för en
sjukpenninggrundande inkomst, menar överdomstolen.

Reglerna
för antagandepoäng har relativt nyligen förändrats så alt det numera endast krävs
att pensionspoäng registreras under två av de senaste fyra åren före
pensionsfallet. Tidigare krävdes tre år med pensionspoäng. Ett av skälen fill
förbättringen var att skydda föräldrar som värdar små barn. Mot denna bakgrund
är jag inte beredd att nu förorda en regeländring av det slag försäkringsöverdomstolen
aktualiserat.

Riksförsäkringsverket
anser att krav bör ställas att föräldrar skall vara bosatta i Sverige för att
vårdar skall kunna utgå. Jag delar denna åsikt.

Bl.a.
riksförsäkringsverket påpekar att för den som tjänar in mindre än 15

Prop.
1980/81:204 11

poängår
kan situationen uppstå alt det skulle varit mer gynnsamt att få räkna ett
värdar än ett förvärvsår med låg pensionsgrundande inkomst. Verket framhåller
som en möjlig lösning att också den som tillgodoräknas pensionsgrundande
inkomst enligt vanliga regler får rätl att tillgodoräknas vårdar. Pensionen
skulle sedermera beräknas efter det gynnsammaste alternativet.

En
sådan lösning skulle dock leda fill att antalet vårdar som behöver registreras
ökade från 60 000 till 280 000 per år. Redan detla skulle leda till en kraffigt
ökad administrafion. Med tanke på att sannolikt endast ett fåtal föräldrar
skulle få en bättre pension är jag inte beredd att välja en sådan lösning som
verket aktualiserat. Det bör därvid påpekas att inga föräldrar blir sämre
ställda än de är i dag av de nya reglerna. Någon rätt atl få sådana är då
pensionspoäng intjänats i stället räknade som vårdar bör således inte införas.

Arbetsgruppen
föreslår att i avvaktan på den fortsatta behandlingen av pensionskommitténs
betänkande (SOU 1977:46) Pensionsfrågor, m. m. de försäkrade som har gällande
undantagande från ATP inte skall få möjlighet att tillgodoräkna sig pensionsår
på grund av vård av barn för de år undantagande gäller.

I
prop. 1980/81:178 om förenklade regler för socialförsäkringsavgifter m.m. har
jag föreslagit att försäkrade födda år 1924 eller senare inte skall ha rätt att
vara undantagna från försäkringen för tid efter utgången av år 1981 samt att
därefter inte heller äldre försäkrad skall få göra ny anmälan om undantagande.
Genomförs detta förslag kommer ett stadgande i enlighet med arbetsgruppens
förslag att i stort sett sakna betydelse. Jag anser därför att något sådant
inte är nödvändigt.

Arbetsgruppen
föreslår också att vårdar inte skall tillgodoräknas en förälder som under året
haft inkomst av annat arbete än anställning men som inte gottskrivits någon
pensionspoäng det året lill följd av att han eller hon inte till fullo eriagt
tilläggspensionsavgift inom föreskriven fid. Någon erinran mot detta förslag
har inte framkommit i remissbehandlingen. Jag instämmer också i arbetsgruppens
förslag på denna punkt.

De
vårdar som tillgodoräknas med stöd av den föreslagna garantiregeln bör enligt
arbetsgruppens förslag tas i beaktande inte bara vid beräkning av tilläggspension
utan också vid tillämpningen av reglerna i 5 kap. 2 § AFL om rätt till
folkpension för svensk medborgare vid bosättning utomlands. I dessa fall utgår
folkpension i förhållande fill det antal år för vilka den pensionsberätfigade
vid beräkning av tilläggspension tillgodoräknats pensionspoäng.

Statens
invandrarverk anser att förslagel i detta avseende skulle ge upphov till en
klar orättvisa. Även ufiändska medborgare bör få vårdåren beaklade vid
bosättning utomlands.

Riksförsäkringsverket
påpekar att flertalet socialförsåkringskonventioner innehåller bestämmelser om
rätt till folkpension för en utländsk medborgare

Prop.
1980/81:204 12

vid bosättning ulomlands i förhållande till det antal år
för vilka pensionspo

äng fillgodoräknals honom: Man kan därför utgå från att det kommer att

uppställas krav på att vårdar jämställs med poängår också i konventionsfal

len. ,

Som framgår av riksförsäkringsverkets remissvar kan frågan
om vårdar skall få tillgodoräknas ufiändska medborgare som efter pensioneringen
flyttar utomlands förväntas bli aktuell vid konventionsförhandlingar och får
bedömas i dessa förhandlingar. Mol denna bakgrund finner jag del lämpligt att
göra den avgränsning som arbetsgruppen föreslagil. Vårdar bör således kunna
tillgodoräknas vid beräkning av rätt till folkpension för svenskar som bosätter
sig utomlands.

3.2 Avgränsning av begreppen föräldrar och vård av barn

Enligt arbetsgruppens förslag avses med föräldrar
biologiska föräldrar, fosterföräldrar och adoptivföräldrar. Som förälder
betraktas även den med vilken föräldern är eller har varit gift eller har eller
har haft barn, om parterna stadigvarande sammanbor.

Förslaget har inte mött några invändningar i
remissbehandlingen. Jag har inte heller några erinringar mol förslaget.

Riksförsäkringsverket efteriyser i sill remissvar en
närmare beskrivning av begreppet vård av barn framför allt i förhållande till
förvärvsarbete och studier. Jag vill för min del i likhet med arbetsgruppen
framhålla att viss ledning kan sökas i den avgränsning som begreppet fått i
föräldraförsäkringen.

Föräldrarna måste således själva ha den fakfiska vården av
barnet. Kravet är därför inte uppfyllt om barnet större delen av dagen vistas
inom exempelvis kommunal barnomsorg. Vidare kan inle vården av bam kombineras
med förvärvsarbete eller bundna heltidsstudier under samma tid. Om vårdkravet
är uppfyllt eller inte får avgöras vid en samlad bedömning av hur vården har varil
anordnad under kalenderåret.

Arbetsgruppen föreslår alt en förälder skall få rätt atl fillgodoräkna
sig etl vårdar för varje kalenderår han eller hon under mer än halva året
vårdar etl eller flera barn som är under tre år. För samma år och barn bör inte
heller mer än en förälder får tillgodoräkna sig etl vårdar enligt de nya
reglerna.

Jag finner för min del arbetsgruppens förslag väl avvägt. Det
har också accepterats av remissinstanserna.

Föräldrarna skall, för att få tillgodoräkna sig etl
kalenderår som vårdar, under mer än halva årel ha ägnat sig år atl fakfiskt
vårda det egna barnet. Bedömningen om vårdkravet är uppfyllt enligt de nu föreslagna
reglerna skiljer sig något från den bedömning som görs i samband med
utbetalning av föräldraförsäkring. Detta till följd av att föräldrapenningen är
en dagersättning medan nu föreslagna regler utgår från kalenderår.
Kontrollmöjligheterna under pågående vårdar blir därigenom givetvis mindre
såvitt avser

Prop. 1980/81:204 13

rätten
atl intjäna vårdar. Beträffande omfattningen av föräldrars förvärvsverksamhet
är del såsom fidigare nämnls inte aktuellt alt tillgodoräkna vårdar om den
pensionsgrundande inkomsten under året överstiger basbeloppet plus 100 kr. I
samtliga de fall inkomsten överstiger detta belopp utesluts rätten till vårdar.

Arbetsgruppen föreslår att
en förälder skall få rätt att tillgodoräkna sig ett pensionsår för varje
kalenderår han eller hon under mer än halva året vårdar elt eller flera barn
som är under tre år. För samma år och barn bör inte heller mer än en förälder
få tillgodoräkna sig ett pensionsår enligt de nya reglerna.

Jag finner för min del
arbetsgruppens förslag väl avvägt. Det har också accepterats av
remissinstanserna.

3.3
Administration m. m.

Arbetsgruppen
föreslår att föräldern för att få fillgodoräkna sig ett vårdar skall göra en
anmälan till den allmänna försäkringskassan vari anges atl han eller hon avser
alt vårda egna barn i hemmet under större delen av kalenderåret. Tid för
beräkning av vårdar får tillgodoräknas längst tre månader före det sådan
anmälan gjorts fill kassan. När vårdaret avslutats skall föråldern slutligt
ansöka om tillgodoräknande av vårdar senast inom två år efter årels utgång. Den
allmänna försäkringskassan fattar därefter beslut i frågan. Detta beslut kan
överklagas lill försäkringsrätt och försäkringsöverdomstolen.

Försäkringsrätten
för Mellansverige föreslår alt den retroaktiviiel som finns inbyggd i
arbetsgruppens förslag slopas. Enligl rättens mening lorde en effekfiv kontroll
inte kunna upprätthållas om anmälan kan få retroaktiv verkan för en tid av tre
månader.

Riksförsäkringsverket
pekar däremot på att de föräldrar som inle gör anmälan och ansökan inom
föreskriven tid kan gå förlustiga rätten att tillgodoräkna sig vårdar. Verkel
påpekar vidare alt den anmälningsskyldighet som föreskrivs i stort sett förlorat
sin betydelse till följd av att något krav på en sammanhängande vårdperiod inte
uppställts. Försäkringskasseförbundel befarar att förslaget frän administrativ
synpunkl kan bli tungrott med anmälan och ansökan. Socialdemokratiska
kvinnoförbundet framför liknande synpunkler och påpekar att det finns
uppenbara risker för atl många i efterhand kommer att upptäcka att man
försummat en förmån.

En anmälan i enlighet med
vad arbetsgruppen har föreslagit följer huvudprincipen inom den allmänna
försäkringen att en sådan skall göras bl. a. för atl möjliggöra kontroll under
pågående ersättningsfall. Som jag tidigare har anfört kommer de kontroller som kah
göras under pågående vårdar att bli relativt begränsade. Den huvudsakliga
kontrollen av om föräldrarna har rätt att tillgodoräkna sig elt vårdar torde
därför få utföras när vårdåret är avslutat och man kan överblicka den tolala
tiden.

Prop. 1980/81:204 14

Riksförsäkringsverket
har enligt arbetsgruppen beräknat de årliga administrationskostnaderna för
förslaget lill ca 9 milj. kr. Enligt uppgifter från verket skulle en
inbesparing kunna ske av ca 3,7 milj. kr. om anmälningsförfarandet slopas.

Med
hänsyn till vad remissinstanserna framfört om en tungrodd administration, de
begränsade kontrollmöjligheterna under pågående vårdar och till att administrafionskostnaderna
kan minskas med mer än en tredjedel är jag inte beredd att nu föreslå en
anmälningsskyldighet. Den minskning av kontrollmöjligheterna som föranleds av
att förhandsanmälan slopas kan motverkas genom att fristen för ansökan om
tillgodoräknande av vårdar förkortas. Arbetsgruppen har i detta hänseende
föreslagit alt ansökan om fillgodoräknande skall ske senast två år efter
vårdåret. Jag föreslär alt denna tid förkortas till ett år. Det får ankomma på
riksförsäkringsverket att följa erfarenheterna av det här föreslagna enklare ansökningsförfarandel.

För
att den nya reformen skall kunna fungera krävs givetvis att familjer med små
barn informeras om de regler som gäller och om de krav som ställs på
föräldrarna att ansöka om att fillgodoråknas vårdar efter årets slut. Jag fömtsätter
att riksförsäkringsverket och försäkringskassorna på sedvanligt sätt utarbetar
och tillhandahåller informationsmaterial på detta område. Som statens
invandrarverk framhållit släller informationsinsatserna i samband med ett
ikraftträdande av den föreslagna reformen särskilda krav vad gäller invandrarbefolkningen.
Skriftlig information och ansökningsblanketter måste därför framställas på de
vanligaste invandrarspråken.

3.4
Finansiering och ikraftträdande

Den
här föreslagna rätten till ATP för vissa vårdar kommer först på sikl att leda
till ökade kostnader för ATP-systemet. Ett begränsat antal förtidspensions-
och familjepensionsfall kan redan inom den närmaste framtiden beröras av de nya
reglerna så att en förälder eller eventuell efterlevande får högre
tilläggspension än annars skulle ha blivit fallet. Kostnaderna för dessa fall
är dock marginella.

De
första ålderspensionsfallen som berörs av de nya reglerna torde inträffa några
år efter sekelskiftet. Full funktion når systemet först efter år 2040.

Den
nya rätten till ATP för vårdar bör finansieras på samma sätt som ATP-systemet i
övrigt. Jag vill erinra om att föräldrarna är tillförsäkrade föräldrapenningens
garantinivå oberoende av anknytning till arbetsmarknaden. Kostnaderna för
denna del av föräldraförsäkringen och dess effekter på senare utgående ATP
täcks på samma sätt som kostnaderna i övrigt för resp. försäkringsområde. Det
är naturligt att samma princip får gälla för den här aktuella reformen. Den
kostnadsnivå - 200 milj. kr. per år - som utredningen angivit för det stadium
när reformen fungerar fullt ut är mycket begränsad i förhållande fill ATP-systemets
kostnader i dess helhet. Jag vill i sammanhanget erinra om att riksdagen
sedermera har att besluta om avgiftsuttaget

Prop.
1980/81:204 15

till ATP för fiden efter år 1984.

Arbetsgruppen
föreslår alt de nya reglerna skall träda i kraft den 1 januari 1982. Reglerna
bör enligt arbetsgruppen medföra atl de föräldrar som efter ikraftträdandet
uppfyller villkoren för intjänande av vårdar får möjlighet till detta.

Jag har inget alt erinra mot arbetsgruppens förslag och
föreslår således att de nya reglerna träder i krafl den 1 januari 1982.

De
föräldrar som vid ikraftträdandet har barn som fyller tre år efter den 1 juli
1982 kommer därför, om de i övrigt uppfyller villkoren, atl omfattas av
reformen.

Folkpartiets kvinnoförbund har föreslagit att ATP-rätten
görs retroakfiv så att de kvinnor som tidigare vårdat sina barn i hemmet skall
få del av reformen. Jag kan i och för sig dela synpunkten att det vore önskvärt
alt dessa kvinnor kunde omfattas av de nya reglerna. Det är dock inle möjligt
att ge de nya reglerna retroaktiv verkan.

4 Upprättat lagförslag samt specialmotivering

I enlighet med det anförda har inom socialdepartementet
upprättats förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

4.1 Specialmotivering till förslaget om lag om ändring i
lagen (1962:381) om allmän försäkring

11 kap. 6 a §

I paragrafen har tagits in bestämmelser om rätl för den
som i hemmet vårdar eget barn, som inte fyllt tre år, att tillgodoräkna sig
vårdåret som ett poängår inom ramen för ATP-systemet.

Kravet att
föräldern skall vårda barnet för atl få åberopa garantiregeln är detsamma som
för rätten till föräldrapenning och rätten till ledighet enligt
föräldraledighetslagen. Det avgörande är atl föräldern faktiskt vårdar barnet
genom atl ta hand om det under den aktuella perioden. Därvid behöver dock inte
avses ett fortlöpande omhändertagande (jfr prop. 1977/78:104 och prop.
1978/79:168 s. 56). För alt en förälder skall uppfylla vårdkravet måste föräldern
själv ha den faktiska vården av barnet. Kravet år därför inte uppfyllt om
barnet vistas en längre tid på sjukhus eller anstalt eller om det under större
delen av dagen vistas inom kommunal barnomsorg. Föräldrarna till de barn som av
bl. a. sociala skäl vistas en kortare lid under dagen på exempelvis daghem får
dock anses uppfylla vårdkravet. Vid bedömning av om vårdkravet är uppfyllt
skall det vara avgörande om föräldern avstår från förvärvsarbete i första hand
för alt vårda eget barn i hemmet. En förälder som avstår från förvärvsarbete
för att studera kan därför i regel inte samtidigt uppfylla värdkravet.
Bedömningen av om vårdkravet är uppfyllt bör dock även i dessa fall bli föremål
för en prövning liknande den som sker

Prop. 1980/81:204 16

belräffande
andra fall då föräldern vid sidan av vården ägnar sig åt annan verksamhet. I
delta sammanhang vill jag erinra om att reglerna om intjänande av ATP-rätt
enligt denna paragraf blir tillämpliga endast då föräldern saknar
pensionsgrundande inkomsl, dvs. inte haft förvärvsinkomst som uppgår lill
basbeloppet plus 100 kr. för del årel.

Vården skall enligt första
stycket utövas under större delen av året, dvs. under längre tid än halva
kalenderåret. Möjlighet finns således att medräkna ett kalenderår för
födelseåret om barnet är fött i juni månad eller tidigare. I ett sådanl fall
kan inle fillgodoräknande ske för det år varunder barnet fyller tre år.
Motsatsen inträffar om barnet är fött under andra halvåret. Vidare kan en
förälder få tillgodoräkna sig året om han studerar under t. ex. de första
månaderna av året och därefter vårdar barn längre tid än halva kalenderåret.

Det vanliga är givetvis
att vården utövas under en sammanhängande fidsperiod. Vid beräkning av
vårdtiden får dock olika perioder under elt år sammanläggas. Självfallet kan
kravet på vård av barnet inte anses uppfyllt om föräldern tar hand om detta
under lördagar och söndagar, helger och semesterfid och därigenom lotalt under
mer än ell halvt år medan barnet under vardagar större delen av årel vårdas av
annan person till följd av alt föräldern arbetar eller bedriver heltidsstudier.

Ett poängår intjänas
enligt huvudregeln om en person på grundval av arbele i anställning eller annat
förvärvsarbete förtjänar minsl 100 kr. utöver del vid årels ingång gällande
basbeloppet. En person som når upp till detta belopp, för år 1981 16 200 kr.,
får enligt huvudregeln pensionspoäng för det året. Om föräldern tillgodoräknas
pensionspoäng kan han inte välja att i stället tillgodoräkna sig pensionsår
enligt denna paragraf. Detta framgår av hänvisningen i första stycket fill alt
vårdar inte tillgodoräknas för år då pensionspoäng fastställs enligl 11 kap. 6 §.

Som framgår av första
stycket inräknas enbart den tid som föräldern och barnet är bosatta i riket. Av
hänvisningen lill 11 kap. 1 § andra stycket andra meningen framgår vidare alt
föräldern får fillgodoräkna sig vårdar fr. o. m. det år han fyller 16 år t. o. m.
del han fyller 64 år. Har en förälder uppburit hel ålderspension under hela det
år vården avser kan delta, i enlighet med vad som gäller i fråga om inkomst av
förvärvsarbete, inte las i beaktande som pensionsgrundande vårdar.

Hånvisningen
i 15 kap. 2 § till 11 kap. 1 § medför att en person som är född 1927 eller
tidigare även får tillgodoräkna sig del år han fyller 65 år.

De
personer som inle inom föreskriven fid eriagt tilläggspensionsavgift och därför
inte tillgodoräknats pensionspoäng på grund av annal förvärvsarbete än
anställning får inte tillgodoräknas det året som vårdar.

Som
nämnts i den allmänna motiveringen skall i enlighet med förslaget i promemorian
de vårdar som tillgodoräknas med stöd av den föreslagna garanfiregeln tas i
beaktande inte bara vid beräkning av tilläggspension utan också vid fillämpningen
av reglerna i 5 kap. 2 § AFL om rätt till folkpension

Prop.
1980/81:204 17

:j

för svensk medborgare vid bosättning utomlands.
Försäkringsrätten för Mellansverige har föreslagit atl denna del bör komma till
uttryck genom en ändring av 5 kap. 3§ AFL varigenom vårdar enligl 11 kap. 6a § AFL
jämställs med år då pensionspoäng tillgodoräknas. I första stycket anges att
vårdar vid tillämpning av denna lag skall jämställas med år för vilka
pensionspoäng tillgodoräknats föräldern. Härigenom anges enligt min mening
klart alt vårdar skall beaklas i samtliga de fall då det hänvisas till år för
vilka pensionspoäng tillgodoräknats utom då motsatsen däremol anges i förevarande
paragraf. Jag finner del därför inte erforderligt med någon komplettering av 5
kap. 3 §.

Med förälder avses här biologisk förälder, adoptivförälder
och den som enligt 20 kap. 2 § andra stycket skall likställas med förälder.
Även fosterförälder skall enligt första stycket i nämnda paragraf anses som
förälder vid tillämpning av ifrågavarande garantiregel.

Enligt paragrafen får föräldern åberopa vårdaret som om
pensionspoäng tillgodoräknats för det året. Detla innebär atl året inle åsatts
något poängtal utan endast beaklas sedan förälderns medelpoäng har faslställls
och alliså vid fillämpning av den s. k. 30-årsregeln i 12 kap. 2 §.

I andra stycket anges att endast ett vårdar kan
tillgodoräknas för vård av ett och samma barn per kalenderår. Skulle det någon
gång inträffa atl båda föräldrarna uppfyller förutsättningarna alt
tillgodoräknas ett vårdar för ett och samma barn och kalenderår får del ankomma
på föräldrarna alt välja vem av dem som skall komma i åtnjutande av del året
som vårdar. Om båda föräldrarna gör anspråk på atl få fillgodoräkna sig
värdåret skall den som faktiskt vårdat barnet den längsta fiden få
tillgodoräkna sig vårdåret. Möjlighel finns däremol för föräldrarna att oavsett
om de lever fillsammans eller åtskilda och vårdar var sitt barn som inte fyllt
tre år, tillgodoräkna sig var sitt vårdar under samma kalenderår.

I tredje
stycket anges alt vårdåren inte skall påverka medeltalet för de pensionspoäng
en förälder intjänat på grund av förvärvsarbete. Vårdåren skall inte heller
beaktas vid tillämpningen av 12 kap. 1 § första stycket AFL. Detta innebär att
en person alltid måsle ha minst tre år med pensionspoäng beräknade på grund av
förvärvsarbete eller liknande för att kunna beviljas ålderspension från
tilläggspensioneringen. Det saknar dock betydelse i vilken ordning vårdåren
resp. förvärvsåren kommer. Vårdåren får inte heller beaklas vid tillämpningen
av 13 kap. 2 § första stycket. Innebörden härav är all hänsyn inle kan tas till
vårdåren när del gäller atl avgöra om den försäkrade är kvalificerad till
förtidspension från ATP med fillämpning av s. k. anlagandepoängberäkning. Om detla
kan ske vårdåren förutan, kan dock dessa sedan självfallet ligga lill grund vid
beräkningen av förtidspensionens sloriek. Likaså beaklas givetvis vårdåren vid
beräkning av sådan förtidspension som utges utan tillämpning av antagandepoäng.
Vid beräkning av familjepension (änke- och barnpension) gäller motsvarande regler.

2 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 204

Prop.
1980/81:204 18

När vårdåret gått till ända skall föräldern skriftligt
ansöka om att få tillgodoräkna sig året som vårdar. I ansökan skall han
försäkra atl han vårdal barn. Denna ansökan måsle göras senasl inom etl år från
det vårdar avslutats som föräldern önskar åberopa.

För varje år som föräldern önskar få tillgodoräknat måsle
göras ny ansökan. Detta gäller även om vården pågår sammanhängande under en
följd av år. Görs inte ansökan inom de tidsfrister som uppställts har den
försäkrade förlorat rätten atl få det året taget i beaktande såsom vårdar. I
tillämpningsföreskrifter får preciseras vilka uppgifter som skall anges i
ansökningen och i den i samband därmed gjorda försäkran.

Beslut i
fråga om tillgodoräknande av vårdar enligt denna paragraf fattas av
försäkringskassan i första instans. Kassans beslut kan enligl regler i 20 kap.
överklagas till försäkringsrätt och vidare till försäkringsöverdomstolen.
Härvid äger även övriga processuella regler i det nämnda kapitlet tillämpning
på ärenden enligt förevarande paragraf.

13 kap. 4 §

Det bör
påpekas atl det förhållandet att en person uppbär förtidspension inle hindrar
alt vårdåret kan tillgodoräknas för värd av barn. Villkoret är såsom i övriga
fall bl. a. att föräldern har den faktiska vården av barnet.

Tillägget
i paragrafens andra stycke anger att en person som uppbär förtidspension inte
kan få åberopa etl vårdar som är intjänat för att öka den utgående
förtidspensionen. Del är samma regel som gäller för det fall att
förtidspensionären förvärvsarbetar. Vårdåret kan endast påverka storleken av
den blivande ålderspensionen och av familjepension efter den försäkrade. Skulle
denne tillfriskna men senare drabbas av en ny skada för vilken han beviljas ny
förtidspension kan likaså vårdåren bli av betydelse för storleken av den nya
förtidspensionen.

20 kap. 2 §

I paragrafen har intagits en hänvisning lill 11 kap. 6 a §.
Föräldrabegreppel kommer således alt vara detsamma för föräldraförsäkringen som
för möjlighelen att intjäna vårdar. Av första stycket framgår alt även
fosterförälder har möjlighet alt åberopa vård av fosterbarn för intjänande av poängår.
Även i delta fall gäller dock att en fosterförälder som har en pensionsgrundande
inkomst av förvärvsarbete (t. ex. fosterlönen) får tillgodoräkna sig
pensionspoäng enligt huvudregeln.

Övergångsbestämmelser

Lagen föreslås träda i krafl den 1 januari 1982. Lagen
gäller således de föräldrar som efler den 1 januari 1982 uppfyller villkoren
för tillgodoräknande av vårdar enligt 11 kap. 6 a §. Vård före detla datum kan
således inte

Prop. 1980/81:204 19

åberopas.
Däremot är rätten till intjänande av vårdar oberoende av när barnet är fött, så
länge det är under tre år.

5 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anförl hemställer jag atl regeringen föreslår
riksdagen

att anta förslaget lill
lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

6 Beslut

Regeringen
ansluler sig till föredragandens överväganden och beslutar atl genom
proposition föreslå riksdagen att anta del förslag som föredraganden har lagt
fram.

Prop.
1980/81:204 20

Bilaga 1

SOCIALDEPARTEMENTET

ATP-RÄTT FÖR FÖRÄLDRAR SOM VÅRDAR EGNA BARN I HEMMET, M. M.

Promemoria utarbetad av en arbetsgrupp inom
socialdepartementet

Ds S 1981:1

Prop. 1980/81:204 21

Till
socialministern

I
regeringsförklaringen den 12 oktober 1979 anges bl. a. att "ATP-rätt
införs för vård i hemmet av små barn".

Mot
bakgrund härav beslulade statsrådet Söder den 5 juni 1980 atl en särskild arbetsgrupp
skulle tillsättas inom socialdepartementet för att utarbeta förslag till regler
för ATP-rätt för värd av små barn.

I
arbetsgruppen har ingått riksdagsledamoten Christina Rogestam, ordförande,
departementsrådet Gustav Jönsson, hovrättsassessorn Kajsa Hallberg,
departementssekreteraren Sören Kindlund och hovrättsfiskalen Lars Göran
Abelson.

Arbetsgruppen
överlämnar nu en promemoria "ATP-rätl för föräldrar som vårdar egna bam i
hemmet m. m." (Stencil Ds S 1981:1). Arbetsgruppens arbete är härmed
avslutat.

Slockholm
januari 1981

Christina
Rogestam

Prop.
1980/81:204 22

Innehåll Sid.

Sammanfattning.............................................................. ..... 23

1
Inledning................................................................... ..... 24

2
Lagförslag................................................................. ..... 25

3
Vissa stafisfiska
uppgifter......................................... ..... 28

3.1
Barnfamiljernas
sammansätting m. m............... ..... 28

3.2
Familj och
arbete.............................................. ..... 31

3.3
Vem skulle få
nytta av ATP-rätt för vård av barn? 32

4 Arbetsgruppens
förslag............................................. ..... 36

4.1
Allmänna
överväganden................................... ..... 36

4.2
Olika
huvudlinjer beträffande utformningen av ATP-rätl

för småbarnsföräldrar....................................... 39

4.2.1
Alternativ I.
Självständig rätl till ATP med angivande av ett visst poängtal för den lid
vården omfattar................................................. 40

4.2.2
Alternativ II. Rätt till sänkning av del anlal poängår
som behövs för full filläggspension .... 43

4.2.3
Alternativ III.
Räll att fillgodoräkna sig vård av barn under visst år som grund för alt få
året tillgodoräknat såsom ett poängår.......... ..... 44

4.2.4
Förslag fill
utformning av ATP-rätl för småbarnsföräldrar 45

4.3.................................................................... Närmare
utformning av regler om pensionsår för vård av

egna barn i hemmet......................................... ..... 47

4.3.1
Föräldrabegreppel................................. ..... 47

4.3.2
Vårdbegreppet....................................... ..... 47

4.3.3
Vårdlid som får
tillgodoräknas för intjänande av ATP 48

4.3.4
Pensionsår vid
beräkning av förtidspension och familjepension 51

4.3.5
Beräkning av
pensionsår för den som omfattas av undantagande från tilläggspensioneringen m.m. 53

4.4
Administration................................................... ..... 54

4.5
Ikraftträdande
och kostnader........................... 55

5................................................................................ Specialmolivering
till förslagel om lag om ändring i lagen

(1962:381) om allmän försäkring ............................. 57

Bilaga: Gällande bestämmelser

1
Inledning........................................................... 61

2
Folkpension....................................................... 61

3
Pensionsfillskott
enligl lagen (1969:205) om pensionsfillskott 64

4
Försäkringen
för filläggspension (ATP).............. ..... 65

Prop. 1980/81:204 23

Sammanfattning

En arbetsgrupp inom socialdepartementet har utarbetat
förslag till regler om ATP-rätt för vård av små barn. Förslagen redovisas i
föreliggande promemoria.

Arbetsgruppen konstaterar all de nuvarande ATP-reglerna i
de flesta fall ger tillfredsställande möjligheter för föräldrarna att tjäna in rätl
till ATP även om föräldrarna under en lid väljer att stanna hemma och vårda de
egna barnen. Det finns dock föräldrar för vilka etl antal års vård av egna barn
i hemmet kan medföra alt del ger ATP-förlusler i jämförelse med om de i stället
hade förvärvsarbetat. Som exempel hä;rpå nämns bl. a. all kvinnor som bor i
glesbygd eller i orter med få möjligheter till förvärvsarbete kan få problem
att uppnå ett fullgott ATP-skydd om de stannar hemma och vårdar egna barn.
Vidare nämns studerande med långa studielider.

För att komma till rätta med detta förhållande fordras nya
regler som innebär att en förälder som vårdar egna barn i hemmet ges möjlighet
alt förbättra det ATP-skydd föräldern byggt upp på grundval av förvärvsarbete.
Härigenom erkänns den viktiga arbetsinsats många kvinnor och män gör då de
vårdar sina barn. Vidare innebär sådana regler att förvärvsarbete och vård av
barn jämställs såvitt avser rätten till ATP.

Arbetsgruppen har studerat olika lösningar för att
förbättra ATP-skyddet för de grupper som vårdar barn. Vid en jämförelse av de
olika alternativ som kan komma i fråga anser arbetsgruppen alt en förålder får
den största fördelen av det alternativ som redovisas i avsnitt 4.2.3. Delta innebär
följande:

Enligt nu gällande regler krävs normalt alt en person har
30 förvärvsår för att få full ATP. Det alternativ som arbetsgruppen förordar
innebär alt en förälder får tillgodoräkna sig det antal år föräldern varit
hemma och vårdat egna barn som om dessa vårdar hade varit förvärvsår. Reglerna
skall gälla så länge som någon förälder vårdar barn som är under tre år. En
person som har förvärvsarbetat under elt visst antal år får således till dessa
år lägga det antal år som denne vårdat egna barn som inte fyllt tre år.
Exempelvis en tvåbarnsförälder som har förvärvsarbetat 24 år får förutom de 24
åren tillgodoräkna sig högst sex vårdar och kan härigenom få den ATP som han
skulle ha fåll om han förvärvsarbetat alla 30 åren.

Enligt nuvarande regler får föräldern i detta fall 24/30
av en tilläggspension som motsvarar 60 % av den genomsnittliga
förvärvsinkomsten under de 15 bästa av de 24 åren, korrigerad med hänsyn till
penningvärdeförändringen. Förslaget innebär att pensionen i exemplet ökar med
6/30 till en hel pension.

Förslagel får ses som en garantiregel för de föräldrar som
till följd av vård av egna barn ett visst år inte har möjlighet atl erhålla
pensionspoäng enligl nuvarande regler. Detla inträffar om föräldern under etl
år får en inkomst som inte uppgår till basbeloppet (16 100 kr. för januari
1981) plus 100 kr.

Prop.
1980/81:204 24

En förälder som under större delen av elt kalenderår är
hemma och vårdar barn som inte fyllt tre år får således tillgodoräkna sig året
som elt pensionsgrundande vårdar, i denna promemoria benämnt pensionsår, om
föråldern inte för året erhållit pensionspoäng på grundval av förvärvsinkomst
eller liknande. Om i en familj båda föräldrarna under elt år skulle vara i
hemmet för att vårda barn kan vårdaret dock tillgodoräknas endast en av dem. Om
föräldrarna avlöser varandra i vården får den av dem som haft den faktiska
vården av barnet eller barnen slörre delen av året tillgodoräkna sig pensionsåret.

Föräldrar kan således under vissa förutsäitningar åberopa
vård av barn som pensionsår. Enligt arbetsgruppens förslag avses med föräldrar
biologiska föräldrar, fosterföräldrar och adoptivföräldrar. Som förälder
betraktas även den med vilken föräldern är eller har varil gift eller har eller
har haft barn, om parlerna stadigvarande sammanbor.

För att fä
tillgodoräkna sig årel skall en förälder enligl förslaget göra en anmälan till
den allmänna försäkringskassan atl han eller hon avser att vårda egna barn i
hemmet under större delen av ett kalenderår. För all en förälder inte skall gå
miste om vårdtid föreslår arbetsgruppen atl anmälan kan få retroakfiv verkan
för en fid av högst tre månader. När vårdaret avslutas skall sedan föråldern
ansöka om tillgodoräknande av pensionsår. Den allmänna försäkringskassan fattar
därefter beslut härom. Della beslut kan överklagas till försäkringsrätt och försäkringsöverdomstolen.

Arbetsgruppen
föreslår atl de nya reglerna skall träda i krafl den 1 januari 1982. Reglerna
bör enligl arbetsgruppen medföra att de föräldrar som efter ikraftträdandel
uppfyller villkoren för intjänande av pensionsår får möjlighet till detta. De
föräldrar som vid ikraftträdandet har barn sm fyller tre år den 1 juli 1982
eller senare kommer därför, om de i övrigt uppfyller villkoren, atl omfattas av
reformen.

1 Inledning

Krav på ATP-rätt för värd av små barn har framförts av
regeringspartierna både i den allmänna poliUska debatten och i
riksdagsmotioner.

I regeringsförklaringen den 12 oktober 1979 anges bl. a.
att "ATP-rätt införs för vård i hemmet av små barn".

Mot
bakgrund härav har statsrådet Söder i beslut den 5 juni 1980 förordnal aft en
särskild arbetsgrupp skulle tillsättas inom socialdepartementet för atl
utarbeta förslag fill regler för ATP-rätt för vård av små barn.

I en
promemoria som har fogats till nämnda beslut framhålls bl. a. atl del har
påtalats som en brisl i pensionssystemet alt vård av egna barn i hemmet inte
ger någon rätt till pensionspoäng. Vidare anges att familjerna bör ha frihet
att ordna sin barnfillsyn som de själva vill. Den som väljer alt stanna hemma
och själv vårda sina barn bör därför inte drabbas ekonomiskt genom att han
eller hon inte får fillgodoräkna sig någon ATP för dessa år.

Prop. 1980/81:204 25

Vidare konstateras atl de nuvarande reglerna innebär att
för full tilläggspension enligt huvudregeln krävs 30 poängår, av vilka de 15
bästa åren bildar bas för pensionen. Det nuvarande syslemel lorde innebära alt
flertalet föräldrar får ett gott ATP-skydd även om de under ett antal år inle
förvärvsarbetar utan i stället vårdar egna barn. Arbetsgruppen fick i uppdrag
alt ta fram ett förslag om förbättring av ATP-skyddet för dessa föräldrar.
Arbetsgruppen skulle analysera för vilka grupper de nuvarande reglerna inte är fillräckliga
och utforma sina förslag efler de behov som en sådan analys visar.

Vid utarbetandet av sina förslag skulle arbetsgruppen
beakta bl. a. kostnaderna för pensioneringen, effekterna på avgiftsbehovel och behovel
av administration.

I regeringsförklaringen den 7 oktober 1980 las frågan om ATP-rätt
åter upp varvid det anges att ATP-rätt kommer att föreslås för vård i hemmet av
små barn.

Arbetsgruppen har utarbetat föreliggande promemoria, som
bl. a. innehåller förslag till åtgärder i fråga om ATP-rätt för vård av små
barn.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän
försäkring' dels atl 13 kap. 4 § och 20 kap. 2 § skall han nedan angivna
lydelse, dels alt i lagen skall införas en ny paragraf, 11 kap. 6 a §, av nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap. 6a§

Har en förälder under större delen av ett kalenderår
vårdat ell i riket bosatt barn, som inte har fy Ut tre är, skall vid
tillämpningen av 12 kap. 2 § anses som om pensionspoäng tillgodoräknats
föräldern för del året. För sådant tillgodoräknande fordras att de allmänna
förutsättningarna för beräkning av pensionsgrundande inkomst frånsett kravet
på förvärvsinkomst enligt 1 § andra stycket är uppfyUda. Vad som nu sagts
skall inle

• Lagen omtryckt 1977:630.

Prop. 1980/81:204

Nuvarande lydelse

26

Föreslagen lydelse

avse år för vilket pensionspoäng fastställts enhgt 6 §
eller 13 kap. 2 §. Pensionspoäng enligl denna paragraf skall inte heller
tillgodoräknas för år då undantagande enligt 7 § vartt gällande för den
försäkrade eller för år då pensionspoäng enligl 6 ,? första stycket på grund av
imderlålen avgiftsbetalning inle lillgodoräknais föräldern.

För samma barn och år får endast en förälder tillgodoräkna
sig pensionspoäng enligt första stycket.

Vid beräkning av det i 12 kap. 2 § första stycket angivna
medeltalet av pensionspoäng bortses från år, för vilket pensionspoäng
tillgodoräknats enligt denna paragraf. Sådana år skall inte heller beaktas vid tiUämp-ningen
av 12 kap. 1 § första stycket eller 13 kap. 2 § första stycket.

En försäkrad förålder som vill göra anspråk på att enligl
denna paragraf tillgodoräknas ell år med pensionspoäng skall hos allmän försäkringskassa
göra skriftlig anmälan att han under året avser atl vårda barn som i första
stycket sägs. Vad gäller tid före anmälan får högst tre månader beaktas som
grund för beräkning av vårdtid. Föräldern skall vidare efter årets utgång göra
en särskild skriftlig ansökan om tillgodoräknande enligl denna paragraf. Denna
ansökan skaU göras senast två år efler utgången av det är som tillgodoräknandet
avser.

Prop. 1980/81:204

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

27

13 kap.

4§

Om förtidspension utgår för tid efter det alt ålderspension med stöd av

12 kap. 3 § upphört att utgå, skall förtidspensionen minskas med motsva

rande tillämpning av 12 kap. 3 och 4 §§.

Vid beräkning av förtidspension Vid beräkning av förtidspension

skall hänsyn icke tagas till
pensionspoäng som enligt 11 kap. 6 § första och Iredje styckena
tillgodoräknats den försäkrade för fid då förtidspension enligt denna lag
utgått med anledning av samma inkomstförlust.

skall hänsyn inle tas till
pensionspoäng som enligt 11 kap. 6 § första och tredje styckena eller 11 kap. 6a§
tillgodoräknats den försäkrade för tid då förtidspension enligt denna lag utgått
med anledning av samma inkomstförlust.

20
kap. 2§

Vid tillämpningen av
bestämmelse i 3 kap. 1§ och 4 kap. 8-10 §§ saml 21 kap. 1 § om försäkrad, som sammanbor
med barn, skall med barn som där sägs likställas fosterbarn.

Med förälder skall vid
tillämpning av bestämmelserna i 4 kap. och 9 kap. 4 § likställas den, med
vilken förälder är eller varil gift eller har eller har haft barn, om de
stadigvarande sammanbo.

Vid tillämpningen av
bestämmelse i 3 kap. 1 § och 4 kap. 8-10 §§, 11 kap. 6a § samt 21 kap. 1 § om försäkrad,
som sammanbor med barn, skall med barn som där sägs likställas fosterbarn.

Med föräldrar skall vid
tillämpning av bestämmelserna i 4 kap., 9 kap. 4 § och 11 kap. 6 a §
likställas den, med vilken förälder är eller varit gift eller har eller har
haft barn, om de stadigvarande sammanbor.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1982.

3 Vissa statistiska uppgifter

3.1 Barnfamiljernas sammansättning m. m.

Följande tabell visar barnfamiljernas sammansättning den
31 december 1979.

Gifta

Ensamstående

Totalt

Anlal

Antal

%

Antal

%

Anlal

%

barn un-

der 16
år

1

305 747

40

185 128

65

490 875

47

2

347 242

46

81717

29

428 959

41

3

93 079

12

15 459

5

108 538

10

4

13 867

2

2 529

1

16 396

2

5-1-

2 934

0

526

0

3 460

0

Summa

762 869

100

285 359

100

1 048
228

100

Källa: SCB

Av tabellen framgår alt det vid årsskiftet 1979/80 fanns
ca 1 050 000 familjer med hemmavarande barn under 16 år. Av dessa hade ca 920
000 familjer ett eller två barn. Ca 130 000 familjer hade tre eller flera barn
i den aktuella åldern. Ca 20 000 familjer hade fyra eller flera barn.
Flerbarnsfamiljerna har minskat kraftigt under 1970-talet.

Prop. 1980/81:204 29

Följande tabell visar befolkningens ålderssammansättning
vid slutet av år 1979 fördelad på kön.

Å lder

Samtliga

M ä n

Kvinnor

-4

491 129

251 440

239 689

5-9

559 303

286 232

272 980

10-14

590 914

303 323

287 591

15-19

558 890

285 913

272 977

20-24

558 250

285 204

273 046

25-29

587 383

300 703

286 680

30-34

675 298

346 308

328 990

35-39

585 145

302 251

282 894

40-44

468 399

238 861

229 538

45-49

438 837

219 663

219 174

50-54

463 132

229 677

233 455

55-59

520 020

256 167

263 853

60-64

460 927

224 306

236 621

65-69

446 625

211919

234 706

70-74

375 896

168 924

206 972

75-79

268 542

111698

156 844

80-84

157 685

60 354

97 331

85-89

71215

24 509

46 706

90-94

21430

6 855

14 575

95-

3 990

1 124

2 866

- 6

713 680

365 389

348 291

7-17

1 274 402

653 397

621 005

18-66

5 153 233

2 599176

2 554 057

67-

1 161 695

497 560

664 135

Summa

8 303 010

4 115 522

4 187 488

Tabellen ger möjlighet atl bedöma hur många kvinnor och
mån som finns i de barnafödande åldrarna och som således kan bli berörda av
regler om rätt till ATP för vård av barn. Ca 890 000 kvinnor och ca 930 000 män
är mellan 20-35 år.

Prop. 1980/81:204 30

Nedansiående tabell visar antalet levande födda barn under
perioden 1960-1980.

Å r.

Antal levande f ö dda

1960

102 200

1961

104 500

1962

107 300

1963

112 900

1964

122 700

1965

122 800

1966

123 400

1967

121 400

1968

113 100

1969

107 600

1970

110 200

1971

114 500

1972

112 300

1973

109 700

1974

109 900

1975

103 600

1976

98 300

1977

96 100

1978

93 200

1979

96 300

19801

98 000

'Beräknat.

Under första hälften av 1960-lalet ökade antalet födda
barn påtagligt.

Från år 1966 har del sedan skett en kraftig nedgång av
antalet födda barn i Sverige. Nedgången var mycket kraftig under åren 1968-1969
varefter del skedde en viss uppgång. Därefter har antalet födda minskat
fortlöpande till år 1979 då det skedde en viss uppgång som fortsatte under år
1980.

Barnomsorg

Antalet platser i den kommunala barnomsorgen var länge
myckel begränsat. Sålunda fanns endasi ca 12 000 daghemsplatser år 1965. En
försiktig utbyggnad påbörjades i slutet av 1960-talet och har sedan fortsalt i
accelererande lakl under 1970-lalel. Ca 90 000 platser beräknas bli byggda
under perioden 1977-1981. Antalet kommunala familjedaghem har också ökat
kraftigt under 1970-talet. Ulvecklingen framgår av nedanstående labell.

Å r

Antal barn i

daghem

fritidshem

familjedaghem

sammanlagt antal platser

1960

10 300

2 400

4 000

16 700

1965

11900

3 000

8 000

22 900

1970

33 000

6 500

32 000

71500

1975

73 700

23 500

67 300

164 500

1980'

145 000

53 000

119 0002

317 000

19811

164 000

63 000

124 0002

351 000

19821

181 000

74 000

128 0002

383 000

1 Beräknat.

2 Varav för 1980 90 000 för barn under 7 år och 29
000 för barn över 7 år, för 1981

93 000 för förskolebarn och 31 000 för skolbarn och för 1982 96 000 för
förskolebarn

och 32 000 för skolbarn.

3.2 Familj och arbete

Antalet kvinnor i förvärvsarbete har ökal snabbi under 1970-talet.
Under perioden 1970-1980 sleg antalet sysselsatta kvinnor i åldrarna 20-64 år
med 410 000. Andelen sysselsatta kvinnor i denna åldersgrupp ökade därmed från
59 % till 77 %, en ökning med 18 procentenheter.

Sysselsättningsökningen avser främst lång delfid, dvs.
20-34 limmar per vecka.

Som framgår av följande tabell har det skelt en mycket snabb
ökning av sysselsatta kvinnor med barn under sju år under 1970-talet.

Kvinnor
med barn under 7 år fördelade efler sysselsättningsstalus år 1970, 1973, 1976
och 1977

År
Ej förv, arb

Arbetslösa

Arbetar
vanligen

Summa

Antal

%

Antal

%

Deltid

Heltid

Antal

%

Antal

%

Antal

%

1970

306 300

50.3

5 800

1,0

157 200

25.8

139 600

22,9

608 900

100

1973

274 700

46,4

11500

1,9

159 100

26,9

146 300

24,7

591 500

100

1976

216 000

37,2

9 700

1,7

197 000

33,9

158 000

27,2

580 700

100

1977

195 000

33,8

10 500

1,8

211600

36,7

159 400

27,6

576 500

100

1980

117 300

22,2

11700

248 600

47,0

151 400

28,6

529 000

100

År 1970 deltog ca 49 % av kvinnorna med barn under sju år
i arbetskraften mot ca 75 % år 1980. Framför allt har antalet deltidsarbetande ökal
kraffigt från ca 26 % år 1970 till ca 41 % i dag. Andelen heltidsarbetande
kvinnor med barn under sju år har under samma tid ökat från ca 23 % lill ca

28%.

Prop. 1980/81:204 32

Nedansiående tabell visar mäns och kvinnors relativa arbetskraftstal
(i arbete, frånvarande och arbetslösa under en mätvecka) i olika åldrar. (AKU iredje
kvartalet 1980).

Ålder

Rel. arb. krafttal

Ålder m. m.

Rel. arb.krafttal

m. m.

Män

Kvinnor

16-19 år

64,0

16-19 år

64,8

20-24

85,7

20-24

83,8

25-34

95,6

25-34

81,5

35-44

96,8

35-44

84,7

45-54

94,8

45-54

83,2

55-64

78,2

55-64

55,2

65-74

14,4

65-74

3,2

16-74

79,3

16-74

65,5

Som framgår av tabellen är knappt två tredjedelar av
befolkningen 16-19 år - både män och kvinnor - i arbetskraften. Efler 20-årsåldern
stiger förvärvsfrekvensen för både män och kvinnor. För kvinnornas del stannar
ökningen pä en nivå strax över 80 %, medan männens som högst överstiger 95 %.
Fram mot och efter pensioneringen sjunker förvärvsintensitelen för båda könen.

För kvinnor med barn under sju år är del relativa
arbetskraftstalet som nämnls ca 75 %. Motsvarande tal för män med barn under
sju år är ca 98 %. För kvinnor med barn i åldern 7-16 år är del relativa
arbetskraftstalet drygt 85 %. För samlliga kvinnor med barn under 17 år är det
relativa arbetskraftstalet drygt 80 %.

Om man delar upp gruppen kvinnor med barn under 17 år
efter barnantal finner man att förvärvsfrekvensen sjunker när barnantalet ökar.
Det relativa arbetskraftstalet för kvinnor med etl barn är således ca 86 %, för
kvinnor med två barn ca 80 % och för kvinnor med tre eller flera barn ca 67 %.

I del följande beskrivs ytterligare kvinnornas
förvärvsfrekvens med utgångspunkt från hur de förvärvat pensionspoäng.

3.3 Vem skulle få nytta av ATP-rätt för vård av barn?

Som närmare utvecklas i bilagan ger nuvarande regelsystem
i de flesta fall utrymme för en förälder alt göra en lids avbrott i
förvärvsarbetet för att vårda bam utan att det behöver påverka en kommande
tilläggspension. Normall är en person yrkesverksam under 40-45 år och för full
tilläggspension krävs 30 år.

I belänkandel (SOU 1979:89) Kvinnors arbele har redovisats
en specialstudie utförd av ekon.dr. Siv Gustafsson angående kvinnors försörjar-siluation
utifrån ATP-statisliken. Materialet är hämtat från riksförsäkrings-

verkets
pensionsregister. Urvalet omfattar ca 33 000 personer, ungefär lika många män
som kvinnor.

Nedanstående
tabell visar hur stor andel kvinnor i olika åldersgrupper som över huvud taget
inte arbetat i sådan utsträckning att de fått någon pensionspoäng registrerad
under perioden 1960-1976, dvs. från det ATP infördes fill studien gjordes.
Tabellen visar även andelen av de som förvärvsarbetat dels 1-16 år, dels alla
de möjliga 17 åren.

Kvinnors sysselsältning under åren 1960-1976.

Ålder

Andel som

Andel som

Andel som

år

aldrig

förvärvs-

förvärvs-

1976

förvärvs-

arbetat

arbetat

arbetat (%)

1-16 (%)

alla år (%)

20-24

16

84

0

25-29

10

91

0

30-34

9

90

2

35-39

9

82

9

404

12

75

12

45-49

16

69

16

50-54

22

62

17

55-59

28

52

19

60-64

39

46

15

Andelen
som över huvud laget inle förvärvsarbetat är hög för de äldre generationerna.
Förvärvsintensiteten stiger sedan i yngre åldrar för att åter minska något för
de allra yngsta grupperna där etl större antal inte hunnit ut på
arbetsmarknaden.

Framför
allt bland de yngre lorde ett betydande anlal av de som år 1976 inte hade något
poängår registrerat komma att tjäna in sådana senare. En inte obetydlig grupp
torde dock av olika skäl inte kunna få någon ATP, för vilken krävs minst tre poängår.
Av de som senare börjar förvärvsarbeta torde en del nå 30 poängår. Bland dem
som vid mätlidpunkten år 1976 i den beskrivna studien förvärvat poängår finns
också i en grupp kvinnor som inte kommer atl nå 30 poängår. I den mån avsaknad
av tillräckUgt många poängår, dvs. minst 30, orsakats av att de varit hemma och
vårdat små barn skulle de varit hjälpta om det funnits en rätt till ATP för
detta ändamål redan från ATP:s införande.

Tabellen
ger också en viss bild av spridningen när det gäller tidigare yrkesverksamhet
bland berörda kvinnogrupper. För de yngre grupperna har del inte varit möjligt
att arbeta alla 17 åren eftersom de år 1960 var för unga för atl
förvärvsarbeta.

I
studien har inte gjorts några kopplingar fill barnförekomst i det enskilda fallet,
än mindre fill om kvinnan faktist vårdat barn och därför gått miste om poängår.

3 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 204

Prop.
1980/81:204 34

Den tidigare redovisade förvärvsstalisfiken ur arbelskraftsundersökningarna
ger en ögonblicksbild vid en eller flera tidpunkter. Det diagram som redovisas
nedan ger en bild av hur kvinnornas förvärvsverksamhet (mätt genom atl de
förvärvar pensionspoäng, dvs. har en inkomst som uppgår till minst basbeloppet -F
100 kr. per år) förändras över tiden för olika grupper kvinnor.

Pä verlikalaxeln anges hur många procent kvinnor som
förvärvat pensionspoäng elt visst år och på horisanlalaxeln anges kvinnornas
ålder.

De streckade linjerna benämnda 1960, 1973 och 1979 visar
hur stor andel kvinnor i olika åldrar som fick pensionspoäng registrerade
respektive år. De heldragna linjerna visar utvecklingen för olika
åldersklasser, t. ex. kvinnor födda år 1925, mellan de olika mättillfällena.

Diagrammet
visar all en mycket kraftig utveckling har sketl av förvärvsverksamheten för
de olika åldersgrupperna mellan de tre målåren. Av statistiken framgår alt
förvärvsfrekvensen har stigit kraftigl i alla åldersgrupper. Mycket märkbar
har ökningen av andelen förvärvsarbetande varit för de medelålders och äldre
kvinnorna, men ökningen år även i de barnafödande åldrarna mycket påtaglig.

Om utvecklingen fortsätter som hittills kommer de
årsklasser som nu är i barnafödande åldrar alt i medelåldern och däröver ha en
förvärvsfrekvens som bara i begränsad omfattning kommer att undersliga männens.
I de barnafödande åldrarna kommer förvärvsfrekvensen att ligga mellan 85 och
90%. Det torde innebära att förhållandevis få kvinnor kommer att ha mindre än
30 poängår inom ATP-systemet vid sin pensionering.

Om man exempelvis följer den heldragna linjen som är märkt
1935 (kvinnor födda år 1935) finner man atl år 1960 - når de var 25 år gamla
-förvärvsarbetade ca 45 % av dem i sådan utsträckning att de fick
pensionspoäng. Sedan sjönk deras förvärvsfrekvens några år för atl åler raskt
stiga. Är 1973 - då de var 38 år - förvärvsarbetade ca 62 % och år 1978 ca 81%.

För åldersklassen 1920 har också skelt en kraftig
utveckling av förvärvsfrekvensen. År 1960 - då de var 40 år - förvärvsarbetade
enligt ATP-definitionen ca 31 %. År 1973 - när de var 53 år - hade andelen sfigit
till ca 60 % och år 1978 lill ca 65 %.

jcsnt "" '2ijiC3A;-l

. '*hd8l a « d peni:cn » sruEia,-.ie lakorui an "aiJ .itadat » - i5 ö 09?3.- Kvinnor
— - -

Zn 22 au 26 28 30 32 31* 26 38 uO 2 1.1 » U6 ifl 50 52 Ji- 56 58 SO
62 6U Aii «

Diagram. Procentuell andel med pensionsgrundande inkomst
av totala antalet personer i åldrarna 20-64 år, exkl. förtidspensionärer och
personer medförtida uttag. Kohort- och tvärsnittsdata 1960-1972. Kvinnor

Prop.
1980/81:204 36

4
Arbetsgruppens förslag 4.1 Allmänna överväganden

Bakgmnd

Samhållets
stöd till barnfamiljerna, både när det gäller ekonomiskt stöd och social
service, har successivt förbättrats. Det ekonomiska grundstödet till barnfamiljerna
utgörs av det allmänna barnbidraget. Familjer med låga inkomster eller höga
bostadskostnader kan åven få bostadsbidrag. För barn till ensamslående
föräldrar finns rätt till bidragsförskott eller barnpension. Det ekonomiska
stödet vid vård av små barn förbättrades väsentligl genom införandet av
föräldraförsäkringen år 1974. Denna har sedan byggts ut betydligt så alt
föräldrarna numera som huvudregel kan få föräldrapenning under 12 månader.
Ersättning utgår under nio månader med ett belopp motsvarande sjukpenningen (90
% av förvärvsinkomsten) och under tre månader med etl enhefligt belopp på 37
kr. per dag lika för alla. Föräldrarna har även möjlighet atl bl. a. för vård
av sjukt barn få föräldrapenning under 60 dagar per barn och år.
Föräldrapenningen är pensionsgrundande.

Föräldrarna
har även fått ökade möjligheter atl vara helt eller delvis lediga från arbetet
för att vårda barn med rätt att när de så önskar återgå till heltidsarbete.

Den
kommunala barnomsorgen har byggts ut kraftigt under 1970-talet. (Tabell s. 13).
Det finns i dag ca 145 000 platser i daghem jämfört med ca 33 000 år 1970.
Antalet platser i kommunala familjedaghem är nu för förskolebarn ca 96 000 och
för skolbarn ca 30 000 jämfört med totalt ca 32 000 familjedaghemsplatser år
1970.

Samhällets
insatser har vid sidan av del grundläggande syfiet att skapa goda förhållanden
för barnen, varit inriktade på att ge föräldrarna valfrihet att förvärvsarbeta
eller stanna hemma och själva vårda barnen. Del är angeläget att
familjepolitiken också i fortsättningen har denna inriktning och att de hinder
för valfriheten som finns avlägsnas. Vidare bör utgångspunkten vara att båda
föräldrarna har etl gemensamt ansvar för barnen och rätt att själva bestämma
hur de sinsemellan fördelar detta. Barns trygghet påverkas i hög grad av hur
föräldrarna trivs med sin livssituation. Samhällets uppgift är att skapa sådana
förutsättningar att föräldrarna ges möjlighet att forma sin tillvaro som det
bäst passar varje familj.

Det
finns inte någon given lösning pä hur föräldrarna skall fördela ansvaret mellan
sig. I en familj finner man atl den bästa lösningen är att en av föräldrarna
under kortare eller längre tid arbetar hemma och själv tar på sig den vikfiga
uppgiften att ha omsorg om och vårda sitt barn.

I
en annan familj väljer man lösningen att båda föräldrarna förvärvsarbetar och
använder sig av samhällets barnomsorg för vård och fillsyn av barnen. Det
arrangemanget gör att den familjen trivs med sin situafion och får möjlighet fill
en positiv och trygg gemenskap.

Prop. 1980/81:204 37

Det
är enligt arbetsgruppen väsentligt att föräldrar och småbarn får tid att vara
tillsammans, att lära känna varandra och bygga upp stabila och trygga relationer.
Ett sätt för att uppnä detta kan vara att en förälder väljer att stanna hemma
och vårda barnet. Ur samhällels synpunkt är del en viktig insats som bör
stödjas likaväl som samhället stöder barnomsorgen.

Av
den statistik som redovisats i avsnitt 3 framgår bl. a. atl av män med barn
under sju år var 98 % förvärvsarbetande under tredje kvartalet 1980. För
kvinnor med barn under sju år var motsvarande andel 75 %. 28 % av kvinnorna i
denna grupp arbetade på heltid och 47 % på deltid. Dessa tal kan jämföras med
situationen år 1970 då 49 % av kvinnorna med barn under sju år hade
förvärvsarbete. 23 % arbetade på heltid och 26 % på deltid. Ökningen av
förvärvsintensiteten för kvinnor med små barn har således varit påtaglig under 1970-talel.

I
avsnitt 3 redovisas vidare en undersökning av hur olika åldersgrupper' kvinnor
förvärvat pensionspoäng under perioden 1960-1976. (Ur SOU 1979:89 Kvinnors
arbete s. 173-184). Av materialet framgår atl bara en lilen andel av männen har
ett väsentligt bortfall av poängår.

Andelen
som saknar ett stort antal poängår är avsevärl större för kvinnorna. Framför
allt gäller det de äldre kvinnorna. Andelen sjunker sedan för yngre kvinnor för
att åter öka för de allra yngsta som ofta till följd av studier eller vård av
barn haft möjlighet att förvärvsarbeta endast en begränsad tid.

För
de i studien belysta åldersgrupperna förefaller del som om 8-12 % av kvinnorna
har ett väsentligt bortfall av poängår. Eftersom de inte hunnit nå pensionsåldern
går det inte att utläsa hur slutresultatet blir. Sannolikt torde en del av dem
nå 30 poängår medan andra inle når ens minimigränsen för att få ATP, tre år.

En
inte oväsentlig andel kvinnor i det studerade materialet kommer sannohkt att ha
minst tre men inte 30 poängår när de pensioneras. De skulle således ha haft
nytta av om en rätt att fillgodoräkna sig pensionsår för värd av barn ingått i
de regler som trädde i kraft år 1960.

I
avsnitt 3 presenteras i diagramform också en redovisning från riksförsäkringsverket
av kvinnornas förvärvsverksamhet byggd på pensionspoängutvecklingen. Denna
visar i likhet med siffrorna från arbetskraftsundersökningen en mycket kraftig
utveckling av kvinnornas förvärvsfrekvens i alla åldrar. Om denna utveckling
fortsätter kommer i en nära framtid andelen förvärvsarbetande kvinnor i
barnafödande åldrar att Ugga på 80-85 %. Över barnafödande ålder kommer
förvärvsfrekvensen att närma sig männens och ligga över 90 %.

Skäl
för en utvidgad pensionsrätt

Pensionsrätten
inom filläggspensioneringen (jfr avsnitt 4 i bilaga) beror på de
arbetsinkomster som den försäkrade har haft under sin aktiva fid. Den

Prop.
1980/81:204 38

intjänade pensionsrätlen är avgörande för pensionens
storlek. För full pension krävs enligl huvudregeln alt pensionspoäng har
tillgodoräknats för minst 30 år (30-årsregeln) under fiden 16-64 år, dvs. under
49 år. Har pensionspoäng tillgodoräknats för mindre än 30 år minskas pensionen
med 1/30 för varje felande år.

Föräldrapenningen är pensionsgrundande inom
tilläggspensioneringen. Den som värdar barn i hemmet har således möjlighel att
tillgodoräkna sig pensionspoäng i samband med barns födelse, vid vård av sjukt
barn och då särskild föräldrapenning utgår. Föräldrapenning som utgår endasi
med belopp motsvarande garantinivån 37 kr. per dag medför inle ensam atl
föråldern fillgodoråknas pensionspoäng. För att få tillgodoräkna sig pensionspoäng
krävs en årsinkomst som överstiger basbeloppet vid årets början med 100 kr., vilkel
för år 1981 innebär en inkomsl av minsl 16 200 kr. medan garanfinivån ger en
inkomst på 13 320 kr. under 360 dagar. Är emellertid förälder försäkrad eller
skulle ha varil försäkrad för en sjukpenning över garantinivån utgår
ersättningen från föräldraförsäkringen med detta högre belopp, vilket ger
större möjligheter atl pensionspoäng kan fillgodoråknas honom. Delsamma gäller
om den försäkrade under ett år haft såväl föräldrapenning som
förvärvsinkomster. Föräldrapenningen medverkar alltså till att upprätlhålla ATP-skyddet.

Den som arbetar hemma befinner sig således med nuvarande
regler i en situafion där han eller hon inle kan tjäna in pensionspoäng. Del
gäller både om föräldern är ledig utan ersättning eller har ersättning enligt
föräldraförsäkringens garanlinivå. En ersällning från föräldraförsäkringen som
ulgår enbart med garantinivån räcker som nämnts inte ensam som underlag för
poängberäkning inom ATP även om den utgår under hela kalenderåret. Det innebär atl
för förälder som elt visst år helt avslår från förvärvsarbete kommer
pensionspoäng inte att kunna beräknas för året. Den förälder som delar sin tid
mellan hemmet och förvärvsarbetet riskerar däremot knappast att förlora någol poängår.

Av redovisningen framgår att, med den fördelning mellan
yrkesverksamhet och arbete i hemmet som gäller för flertalel bland dagens unga
generation, de nuvarande ATP-reglerna ger tillfredsställande möjligheler att bäde
vårda de egna barnen i hemmet när de är små och tjäna in rätl lill full
tilläggspension.

Det finns emellertid grupper för vilka flera olika orsaker
kan samverka till alt vårdarbete i det egna hemmet kan ge ATP-förluster i
jämförelse med om de i stället hade förvärvsarbetat. Riskerna för sådana ATP-förluster
ökar när familjen har flera barn. En särskild rätt fill tilläggspension för
vård av barn skulle därför bl. a. innebära en väsenllig förbättring av stödet lill
flerbarnsfamiljerna.

Exempel på grupper där etl anlal års vård av barn i hemmet
kan medverka till ett dåligt ATP-skydd är föräldrar som under vissa perioder varil
sjuka eller arbetslösa utan att dä ha uppburit ersällning från
socialförsäkringen.

Prop.
1980/81:204 39

Kvinnor som bor i glesbygd eller i orter med få möjligheler
till förvärvsarbete eller med etl ensidigt näringsliv kan också ha särskilda
problem att få ett fullgott ATP-skydd. Studerande med långa studietider och
invandrare är andra exempel härpå. Åven vissa grupper handikappade som på grund
av sitt handikapp inte haft möjlighel att förvärvsarbeta under hela sill liv
kan drabbas.

Denna
beskrivning visar bl. a. alt det finns föräldrar som på grund av atl de vårdar
barn i hemmet får etl sämre ATP-skydd än om de förvärvsarbetat. För att komma
till rätta med delta förhållande krävs nya regler som innebär att en förälder
som avstår från förvärvsarbete för atl vårda ett litet barn får möjlighel att
bygga på det ATP-skydd som grundar sig på inkomst av förvärvsarbete.
Småbarnsföräldrar som vårdar barn i hemmet skulle således under fiden härför
tjäna in en rätl till ATP. Sådana regler skulle härmed innebära att
förvärvsarbete och vård av små barn i viss ulslräckning jämställs såvitt avser
rätlen lill tilläggspension. Detta innebär elt erkännande av den viktiga
arbetsinsats många kvinnor och män gör då de vårdar sina barn i hemmet.

4.2 Olika huvudlinjer beträffande utformningen av ATP-rätten
för småbarnsföräldrar

De arbetsinkomster en försäkrad har haft under sin aktiva fid
är avgörande för rätlen till tilläggspension. Pensionsgrundande är den
försäkrades inkomst av förvärvsarbete under åren fr. o. m. det år då han fyller
16 år t. o. m. delar då han fyller 64 år. Pensionsgrundande är även vissa
ersättningar som iräder i stället för förvärvsinkomster, t. ex.
föräldrapenning, vårdbidrag och sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring.

Den pensionsgrundande inkomslen motsvarar summan av
förvärvsinkomster och sådana ersättningar som är pensionsgrundande i den mån
summan uppgår lill en viss minimigräns, nämligen det vid årets ingång gällande
basbeloppet (16 100 kr. år 1981) -I- 100 kr. Maximigränsen för beräkning av den
pensionsgrundande inkomslen utgör 7,5 gånger samma basbelopp. För varje år, för
vilkel pensionsgrundande inkomst fastställs, skall den försäkrade
tillgodoräknas pensionspoäng. Pensionspoängen utgör den pensionsgrundande
inkomsten delad med basbeloppet vid årets ingång.

Ålderspension från filläggspensioneringen utgår under
förutsättning atl pensionspoäng har tillgodoräknats den försäkrade för minsl
tre år. Storleken av den ålderspension som börjar utgå vid 65 års ålder
motsvarar 60 % av produkten av basbeloppet för den månad för vilken pensionen
skall utges och medeltalet av de pensionspoäng som har tillgodoräknats den
försäkrade. Har pensionspoäng tillgodoräknats för rner än 15 år beräknas
medeltalet på de 15 bästa åren (15-årsregeln). Har pensionspoäng
tillgodoräknats för 15 år eller mindre beräknas medeltalet på poängen för de anlal
år som finns. För full pension krävs att pensionspoäng har tillgodoräknats
för minst 30 år

Prop. 1980/81:204 40

(30-årsregeln).
Om en person har mindre än 30 poängår minskar pensionen med 1/30 för varje år.

Utförlig
redovisning av gällande rätt finns i bilaga.

Arbetsgruppen
skall lägga fram förslag till förbättrat ATP-skydd för de grupper som vårdar
barn i hemmet. Arbetsgruppen har i enlighel med uppdraget studerat tre olika
lösningar, nämligen

en
självständig rätt till ATP med angivande av ett visst poängtal för den lid vården
omfattar,

en
rätt tiU sänkning av det antal poängår som behövs för full pension och

en
rätt att fillgodoräkna sig vård av barn under ett visst år som grund för att fä
året tillgodoräknat som etl poängår.

4.2.1
Alternativ I. Självständig rätt tdl A TP med angivande av ett visst poängtal för
den tid vården omfattar

Pensionspoängen
för ett visst är beräknas som tidigare nämnts genom atl den pensionsgrundande inkomslen
under året delas med basbeloppet vid årets ingång. För att med det här
diskuterade alternafivet pensionspoäng skaU kunna bestämmas på grundval av vård
av bam måste därför vårdarbetet på något sätt värderas i pengar. Härvid
uppkommer flera frågor främst frågan om vilket ekonomiskt värde vårdarbetet
skall åsättas. Vidare uppstår frågan om pensionspoäng skall tillgodoräknas
endast dem som utför vårdarbete på heltid eller om även de som kombinerar
förvärvsarbete med vårdarbete skall få tiUgodoråkna sig samma pensionspoäng, eventueUl
lägre, som tillskott fill en poäng som beräknas på förvärvsinkomsterna.

TiU
ålderspension utgår (jämför avsnift 3 i bilaga) ett pensionstillskott för de
personer som har låg eller ingen ATP. För att en tilläggspension skall
överstiga pensionstillskottet fill ålderspension måste enligt den fr. o. m. den
1 juli 1981 gällande nivån för pensionstiUskott, 45 % av basbeloppet, den genomsnittliga
årsinkomsten vara lägst 28 300 kr. i dagens penningvärde under minst 15 år.
Vidare måste den försäkrade ha pensionsgrundande inkomst under minst 30 år. Om
en person har arbetat endast 15 år måste motsvarande inkomst vara lägst 40 400
kr. Pensionstillskott på samma nivå utgår också tUl änkepension. Till
förtidspension från folkpensioneringen utges pensionsfillskott med dubbelt så
högt belopp, dvs. med 90 % av basbeloppet fr. o. m. den 1 juU 1981 och det
krävs därför en högre inkomst för att denna skall få betydelse för
pensionsnivån.

Vissa
personer som har kombinerat omvårdnaden om sina barn med förvärvsarbete kan i
dag således få en tilläggspension som inte är högre än vad som motsvarar det
belopp som utgår i form av pensionstillskott. Åven de som förvärvsarbetar på
deltid och ägnar resten av sin tid åt att vårda barn skulle därför kunna ha
behov av att få pensionspoäng beräknad på sitt

Prop.
1980/81:204 41

vårdarbete. Med hänsyn bl. a. härtill är det tveksamt om
man bör införa en rätt lill pensionspoäng av viss storlek för enbart den
kategori som utför vårdarbete i hemmet på heltid.

Om man skulle utvidga möjigheterna att erhålla
pensionspoäng till att omfatta även dem som utövar vårdarbete på dellid, samfidigt
som de förvärvsarbetar deltid, uppkommer emellertid problem vid värdering av
vårdarbetet i förhållande till förvärvsarbetet. Vidare måsle i det enskilda
fallet en utredning göras angående omfattningen av vårdarbetet. Kraven på
administration skulle därmed mångdubblas.

Från administrativa och tekniska utgångspunkter skulle del
dock vara enklast att låta en utvidgad rätt till filläggspension för vård av
barn endast gälla den som vårdar barn på heltid.

Om
vårdarbetet skulle värderas i pengar uppstår även frågan vilka belopp som borde
ifrågakomma. Om en självständig rätt till tilläggspension skall intjänas genom
vård av barn måste värdet av denna uppskattas till minsl ett basbelopp jämte
100 kr. för att pensionspoäng skall erhållas. Del innebär 16 200 kr. för år
1981. Som tidigare nämnts uppgår garantinivån inom föräldraförsäkringen till 37
kr. per dag, vilket för 360 dagar innebär 13 320 kr. Det förefaller dock mindre
lämpligt att vårdarbetet värderas högre vid beräkning av ATP ån vad som fakfiskt
utgår i ersättning från föräldraförsäkringen. Denna skillnad accentueras
ytterligare om man väljer en högre nivå exempelvis den ersättning som utgår fill
kommunal barnvårdare.

I följande exempel visas effekterna på storleken av en
ålderspension från tilläggspensioneringen vid en värderad årsinkomst för vård
av barn på helfid fill 16 200 kr., 32 200 kr. resp. 48 300 kr. Dessa inkomster
motsvarar år 1981 0,01, 1,00 resp. 2,00 pensionspoäng.

En person som förvärvsarbetar under 10 år och härvid
erhåller en pensionspoäng som är 2,50 (motsvarande en inkomst år 1981 på ca 56
300 kr.) för varje år får en tilläggspension som är 50 % av basbeloppeti. Om
denna person vårdar barn i fyra år och vårdarbetet under vartdera året ges
poängen 0,01, 1,00 resp. 2,00 ökas tilläggspensionen med noll, åtta resp. 16 %
av basbeloppet.

' 60 X 10 X 2,50 X basbeloppet O 50 basbelopp

A. Medelpoäng (10 x 2,50 + 4 x 0,01) : 14 = 1,79

B. Medelpoäng (10 x 2,50 H- 4 x 1,00) : 14 = 2,07

C. Medelpoäng (10 x 2,50 -t- 4 x 2,00) : 14 = 2,36

60 X 14 X 179 X basbeloppet O 50 basbelopp 100 x 30

3 60 X 14 x 2,07 X basbeloppet O 58 basbelopp 100 X 30

C 60xl4x2,36xbasbeloppet O gg basbelopp

Prop. 1980/81:204 42

I exemplet ger således pensionspoängen för vården av barn
en viss ökning av tilläggspensionen enligt alternativ B och C. I alternativ A
blir tilläggspensionen lika stor utan tillgodoräknande av de fyra vårdåren. Om
exemplet varieras så alt denna person i stället har ett mindre anlal förvärvsår
ån 10 skulle tilläggspensionen bli mindre än 45 % av basbeloppet och en ökning
enligt alternativ B och C skulle inle få någon egentlig ekonomisk betydelse för
denna person eftersom den tillkommande tilläggspensionen skulle avräknas mot
pensionstillskottet.

För atl
visa denna effekt kan nämnas ett extremfall. En person som under 3 år har
maximal pensionsgrundande inkomst av förvärvsarbete så all pensionspoängen blir
6,50 (år 1981 motsvarande ca 120 000 kr.) får enligt nu gällande regler en
tilläggspension av 39 % av basbeloppet. Om samma person dessutom vårdar barn i
2 år och vårdarbetet ges poängen 0,01, 1,00 resp. 2,00 ger det en
tilläggspension av 39 %, 43 % resp. 47 % av basbeloppet.'*

När
värdarbetet vårderas fill 16 200 kr. resp. 32 200 kr. (ex. A och B) medför
vårdnaden säledes ingen effekt eftersom filläggspensionen i form av
ålderspension i dessa fall ligger under nivån för pensionsfillskott, 0,45 x
basbeloppet. Endasi i exemplet där varje vårdar värderas fill 48 300 kr. (2,00
poäng) medför dessa någon reell förbättring av ålderspensionen. Till en
förtidspension skulle inte ens i detla exempel värdåren få någon ekonomisk
betydelse, eftersom pensionstillskottet här är större.

Över huvud
laget gäller atl vid fillämpning av den s. k. 15-årsregeln skulle med del här
diskuterade alternativet uppkomna förbättringar endast för personer som helt
saknat förvärvsinkomst eller haft en lägre sådan än vad vårdåren värderas lill.
År det för vårdåren angivna poängtalet lägre än genomsnittspoängen för
förvärvsarbete och har den försäkrade färre än 15 år med pensionspoäng av
förvärvsarbete, medför delta alt den genomsnittpoäng som bestämmer pensionens
storlek minskar på grund av de tillkommande vårdåren. Det sagda belyder inte
att den slutliga pensionen blir lägre. Om en person har färre än 30 poängår
grundade på förvärvsarbete, medför

3 60x 3 X 6,50
X basbeloppet O 39 basbelopp 100 X 30

'' A. Medelpoäng (6,50 -t- 6,50 4- 6,50 + 0,01 -I- 0,01) :
5 = 3,90

B. Medelpoäng (6,50 -t- 6,50 -I- 6,50 + 1,00 -I- 1,00) : 5
= 4,30

C. Medelpoäng (6,50 H- 6,50 -I- 6,50 4- 2,00 -I- 2,00): 5 =
4,70

60x 5 X 3,90 X basbeloppet O 39 basbelopp

g 60 X 5 X 4 30 X basbeloppet 43 basbelopp

100 X 30 '

60 X 5 X 4 70 X basbeloppet g basbelopp

100 X
30 ''

Prop. 1980/81:204 43

nämligen den s. k. 30-årsregeln att pensionen ökar med
1/30 för varje vårdar. Den sammantagna effekten bUr därför i myckel beroende av
en persons individuella förhållanden, såsom vilka förvärvsinkomster denne
uppburit av förvärvsarbete och hur många år han förvärvsarbetat resp. vårdat
barn. För de personer som helt saknat förvärvsinkomster eller haft sådana bara
kort fid skulle som nämnts en viss förbättring uppnås. Detta gäller dock enbart
under förutsättning att vårdåren är tillräckligt många och värderas så högt alt
filläggspensionen storleksmässigt överstiger gränsen för rätt till pensionstillskott.

Enligt nu gällande regler får en person utan
förvärvsinkomst inte någon tilläggspension. Om vederbörande erhåller exempelvis
2,00 poäng (motsv. år 1981 en inkomst av 48 300 kr.) för 10 vårdar blir
tilläggspensionen 40 % av basbeloppet.

Den på grund av vården förvärvade ATP-rätten skulle
således medföra en räll till en årlig tilläggspension i form av ålderspension
med belopp motsvarande 40 % av basbeloppet. Med hänsyn till att pensionslillskollel
till ålderspension från folkpensioneringen fr. o. m. den Ijuli 1981 utgör 45 %
av basbeloppet medför en sådan regel i det angivna exemplet ingen förbättring
eftersom pensionstillskottet reduceras i motsvarande mån som tilläggspension ulgår.

Såvitt gäller förtidspension ulgår till denna dessutom
alltid pensionstillskottet med ett belopp som motsvarar dubbla
pensionstillskottet till ålderspension och det skulle krävas att fleri vårdar åsattes
ett högre poängtal för att en tilläggspension skulle överstiga
pensionstillskottet till förtidspension.

4.2.2 Alternativ II. Rätt till sänkning av det antal poängår
som behövs för full tilläggspension

För rätt till full tilläggspension krävs enligt huvudregeln
att pensionspoäng har tillgodoräknats under minst 30 år (30-årsregeln). Om
dessa 30 poänggivande år ligger omedelbart före pensionsålderns inträde eller
tidigare, om de bildar en sammanhängande följd av år eller år uppdelade på
flera perioder har ingen belydelse. Har pensionspoäng tillgodoräknats för
mindre än 30 år minskas pensionen med 1/30 för varje felande år. I
pensioneringens inledningsskede bar 30-årsregeln ersatts med en 20-årsregel för
försäkrad som är född under något av åren 1896-1914. För den som är född under
något av åren 1915-1923 fordras i stället för 30 år 21 år för den

' Medelpoäng: (10 x 2,00) : 10 = 2,00

60 X 10
X 2,00 x basbeloppet n .tn i, ..u.,)„

--------- IW73Ö--- °'° basbelopp

Prop.
1980/81:204 44

som är född år 1915, 22 år för den som är född 1916 osv.

På liknande sålt som övergångsreglerna är utformade för
personer födda före år 1924 skulle regler kunna utformas för dem som har
avbrott i förvärvsverksamhet på grund av vård av barn. Härvid skulle exempelvis
varje vårdar upp lill visst maximum dras ifrån talet 30.

Pensionen reduceras om antalet poängår är mindre än 30. En
person som förvärvsarbetat i fillräcklig omfattning i 20 år får 20/30 av full
tilläggspension, den som arbetat i 15 år får 15/30 av full tilläggspension osv.
Om kravel på 30 år skulle reduceras med hänsyn till antalet vårdar skulle
exempelvis 26 års förvärvsarbete och fyra vårdar ge full tilläggspension enligt
följande.

'■)f,

76 förvärvsår =
— år, dvs. full filläggspension

30 år-4
vårdar 2°

En regel som innebär alt värdåren påverkar nämnaren vid
pensionsberäkningen skulle dock kunna innebära att en person som har 30 år med
förvärvsinkomst och t. ex. fyra vårdar skulle få en större tilläggspension än
vad som är möjligt för den som bara har förvärvsarbetat och en pension
överstigande maximum enligt nuvarande regler: 30/30. I sådant fall skulle
nämligen i det angivna exemplet vårdåren medföra att pensionen uppgick till j_
. eller 4 av full pension. För atl undvika denna effekt måste för detta
alternativ en kompletterande spårregel införas.

Det diskuterade alternativet skulle dessutom innebära en
större systematisk förändring av grunderna för ATP-systemet än vad som är
nödvändigt för att tillgodose de vårdarbetandes behov av ATP-skydd. Från prinipiell
synpunkt är detta alternativ därför mindre lämpligt. Åven andra invändningar
kan anföras mot detta alternativ. Dessa behandlas närmare nedan under avsnitt
4.2.4.

4.2.3 Alternativ III. Rätt alt tillgodoräkna sig vård av
barn under visst år som grund för att få året tillgodoräknat såsom ett poängår

I samband med utbyggnaden av föräldraförsäkringen
aktualiserades tanken på att garantera förälder som avstår från förvärvsarbete
för att värda barn i hemmet ett visst antal poängår inom ATP. Syftet med den
diskuterade garantiregeln år att den medverkar fill att förbättra det ATP-skydd
som föräldern bygger upp på grundval av förvärvsarbete.

Utgångspunkten för elt förslag om att ge den försäkrade
ett pensionsår för varje vårdar skulle vara att förälderns förvärvsår utökas
med det antal år som förälder vårdar barn. Härigenom skulle man liksom i
närmast föregående alternativ inte behöva göra en ekonomisk värdering av
vårdarbetet i hemmet. De år som tillgodoräknas skulle inte bära något poängtal
som kan få effekter på 15-årsregeln. Vårdåren skulle alltså enligt detta
alternativ bli av betydelse endast vid tillämpningen av 30-årsregeln.

Prop.
1980/81:204 45

Effekterna av en sådan regel kan belysas med ett par
exempel.

A En förälder har varit förvärvsarbetande i 26 är, varav
15 år med pensionspoäng 1,00 (motsvarande en inkomst år 1981 om 32 200 kr.) och
11 år med pensionspoäng 2,00 (motsvarande 48 300 kr.). Medelpoängen bUr då 1,73
och tilläggspensionen i form av ålderspension 90 % av basbeloppet eller f. n.
14 484 kr/år«.

Om föräldern dessutom får fyra poängår för vårdarbete blir
lilläggspenio-nen 103,8 % av basbeloppet eller f. n. 16 712 kr./år.

B Om inkomsten av förvärvsarbete i stället ger en
pensionspoäng av 3,00 (motsvarande 64 400 kr.) under totalt 10 år blir
tilläggspensionen i form av ålderspension 60 % av basbeloppet eller f. n. 9 660
kr./år*.

Med fyra vårdar ökar tilläggspensionen i form av
ålderspension fill 84 % av basbeloppet eller f. n. 13 524 kr./år.

4.2.4 Förslag till utformning av ATP-rätt för
småbarnsföräldrar

En jämförelse mellan de olika alternativa lösningar vilka
skisserats under 4.2.1.2.3 ger vid handen att de olika metoderna ger i princip
samma effekt så snart den försäkrade har 15 förvärvsår eller fler med
pensionsgrundande inkomst under förutsättning att det poängtal som skulle komma
i fråga enligt alternativ I är lägre än genomsnittspoängen för förvärvsåren. Om
enligt det alternativet vårdarbetet skulle ge högre poäng än genomsnittspoängen
för förvärvsåren, höjs medelvärdet och föräldern erhåller en förbättring av sin
ATP-pension i förhållande fill övriga alternativ. Om å' andra sidan vårdarbetet
ger en lägre poäng än genomsnittspoängen för förvärvsåren medför den ekonomiska
värderingen av vårdåren alt föräldern får en lägre tilläggspension än enligt
övriga alternativ, såvida föräldern har mindre än 15 år med pensionsgrundande
inkomst.

I avsnitt 4.2.1 har visats att alternativ I medför problem
bl. a. når vårdarbetet skall värderas ekonomiskt. Det finns f. n. ingen lämplig
nivå att knyta an till. För att vårdarbetet skall kunna åsättas ett poängtal
krävs atl det värderas till ett högre belopp än vad som utgör garanfinivå inom
föräldraförsäkringen. Vidare medför reglerna om pensionstillskott att
vårdarbetet måste värderas mycket högt och pågå under många år för att medför
en, för

6 60
X 1.73 ><J6x basbeloppet g g,, basbelopp (14 484 kr./år).

7 60
X 1,73 x30x basbeloppet g 33 basbelopp (16 712 kr./år).

a 60 X 3,00 X 10 X basbeloppet q
g, basbelopp (9 660 kr./år).

" 60 X 3,00 X 14 X basbeloppet basbelopp (13 524 kr./är). 100 X 30

Prop.
1980/81:204 46

de grupper som har obetydlig anknytning till
förvärvslivet, högre tilläggspension än pensiontillskott.

Till detla kommer all en ekonomisk värdering av
vårdarbetet lorde vara svår att begränsa till dem som vårdar barn på helfid.

Med hänsyn härtill och då som ovan angivits de andra
alternativen i vissa fall ger större ökning av tilläggspensionen för dem som
utför vårdarbete anser arbetsgruppen att metoden med ekonomisk värdering av
vårdarbetet (alt. I) är olämplig.

En jämförelse mellan alternativen att låta vårdåren
påverka nämnaren vid tillämpning av 30-årsregeln och alt låta dessa adderas lill
förvärvsåren kan illustreras med följande exempel.

A En person har 20 år med pensionspoäng för
förvärvsarbete och dessutom fyra vårdar. Medelpoäng 2,00. Enligt alternativ II och III blir tilläggspensionen 92
resp. 96 % av basbeloppet'. Resultatet för denna person blir alltså bättre med
alternativ III.

B En person har 15 år med pensionspoäng av
förvärvsarbete och dessutom fem vårdar. Medelpoäng 4,00. Enligt alternativ II resp. III blir tilläggspensionen
144 resp. 160 % av basbeloppet-. Del blir även här bättre med alternativ III.
Maximal skillnad lill fördel för det sista alternafivet ger tre poängår av

förvärvsarbete
och 26 vårdar. Delta teoretiska exempel ger

3 3 79

30-26 i ""P' fö "'' " ""P" " "
motsatta ytteriigheten uppkommer för det fall att den försäkrade föräldern med
hjälp av vårdåren kommer upp i exakt det antal år som behövs för full
tilläggspension. Om exempelvis föräldern har pensionspoäng för förvärvsarbete
för 26 år och får fyra vårdar ger detta 26/26 enligt alternativ II och 30/30 enligt alternafiv III. I
denna situation är alltså alternafiven likvärdiga. Inte under några omständigheter
kan dock alternafiv II ge ett fördelakfigare
resultat än alternativ III.

Alternativ III ger således del bästa materiella resultatet
för föräldrarna. Samtidigt saknar det de allvarliga problem av både principiell
och administrativ art som alternafiv I med värdering av vårdarbetet ger.

1 Alt.
II: 60 X 2,00 x 20 xbasbeloppet g gj basbelopp Alt. III: 60 X 2,00 x 24xbasbeloppet g basbelopp

2 Alt. II: 60 X 4.00 x 15 x basbeloppet j 44 basbelopp

I UU X Z,j

, „j 60 X 4,00 x20xbasbeloppet j gg

Prop.
1980/81:204 47

Av ovannämnda exempel framgår att en förälder får den
största fördelen av den lösning som skisseras i alternafiv III, avsnitt 4.2.3.
Alternativet atl ge föräldern etl pensionsår när han eller hon under elt år
vårdat barn i hemmet är alltid bättre än att minska antalet poängår som krävs
för full ATP. Samtidigt är det etl mindre principiellt ingrepp i ATP-systemet.
Denna metod har även använls fidigare i lagsliftningen i liknande situationer
(15 kap. 2 § AFL i dess lydelse fram till den 1 januari 1974). Vidare kommer
vårdåren att härigenom bli mer likställda med förvärvsår.

Mol bakgrund av vad som här anförts förordar arbetsgruppen
alternativ III. Della innebär atl en förälder ges rätt att under vissa
förutsättningar fillgodoräkna sig vård av barn som grund för att få ett år
ansett som ett pensionsår vid beräkning av filläggspension.

4.3 Närmare utformning av regler om pensionsår för vård av
egna barn i hemmet

4.3.1 Föräldrabegreppel

Enligl nuvarande regler är föräldrabegreppel identiskt i
föräldraförsäkringen (4 kap. 2 och 8 §§ jfr. 20 kap. 2 § AFL) och föräldraledighelslägen.
Med föräldrar avses biologiska föräldrar, fosterföräldrar och adopfivföräld-rar.
Som förälder betraktas även dem med vilken föräldern är eller har varit gift
eller har eller har haft barn, om parlerna stadigvarande sammanbor. Föräldrabegreppel
i föräldraförsäkringen är väl etablerat och arbetsgruppen föreslår att samma
begrepp läggs till grund för rätten till tillgodoräknande av pensionsår för
vård av barn.

4.3.2 Vårdbegreppet

Såsom tidigare har nämnls skall syftet med en garantiregel
i första hand vara att tillförsäkra dem som avstår från förvärvsarbete för atl
vårda eget barn i hemmet en rätt lill pensionsår vid beräkningen av
tilläggspension. Beträffande vårdbegreppet bör man anknyta lill innebörden av
begreppet värd av barn inom föräldraförsäkringen. En första förutsätlning bör
därför vara att föräldern faktiskt vårdar barnet genom att la hand om det under
den aktuella tiden. Något krav på alt föräldern helt eller delvis skall avslå
från förvärvsarbete behöver dock knappasi uppställas. I de fall en förälder
tjänar 16 200 kr. eller mer (år 1981) under ett år träder nuvarande regler i
funktion och pensionsgrundande inkomst beräknas för del året. Om en förälder
bedriver heltidsstudier kan föräldern inte samtidigt anses vårda barnet och
vårdar bör därför inte kunna erhållas. 30-årsregeln inom ATP har anpassats så atl
den skall ge tillfälle till sludier utan förlust av ATP.

Den primära orsaken lill all föräldern avslår från
förvärvsarbete skall således vara alt hon eller han faktiskt vårdar barn. Detla
innebär att en

Prop. 1980/81:204 48

förälder
inte kan fillgodoräkna sig pensionsår om barnet för längre tid vistas på
sjukhus eller anstalt. En förälder som uppbär hell vårdbidrag och därför avstår
från förvärvsarbete, för att vårda barnet, erhåller pensionspoäng beräknad
efter vårdbidraget. Det blir i det fallet därför inte aktuellt att filllämpa de
nu föreslagna nya reglerna för beräkning av tilläggspension. Om förfidspension
utgår till en förälder, som uppfyller kraven på att vårda barn, bör föräldern
få fillgodoräkna sig vårdåret på samma sätt som han eller hon får tillgodoräkna
sig pensionsgrundande inkomst om föräldern har inkomst av förvärvsarbete vid
sidan av pensionen. Har förtidspensionen beräknats med antagandepoäng blir det
emellertid inte aktuellt att tillgodoräkna föräldern vårdar.

Inom föräldraförsäkringen
anses det i regel tillräckligt att en av föräldrarna vårdar barnet. Ersättning
utgår därför inte med mer än garantinivån till en förälder med hemmamake.
Ersättning utgår inte heller till båda föräldrarna åven om de samtidigt vårdar
barnet. En förålders rätt till ledighet enligt lagen (1978:410) om rätt fill
ledighet för vård av barn, m. m. är däremol inle beroende av om den andra
föräldern har möjUghet eller fakfiskt är hemma för att vårda barn. Såvitt
gäller en garanfiregel om rätt fill ATP för vård av barn bör i enlighet med vad
som gäller för föräldraförsäkringen endast en förälder kunna få fillgodoräkna
sig pensionsår för etl och samma barn under samma kalenderår.

Pensionsår
skall fillgodoråknas endasi då förälder vårdar barn och inte då förälder till
följd av studier eller annan orsak avhåller sig från förvärvsarbete. Det ter
sig i det läget lämpligt att vården av barn bör omfatta en fid av mer ån etl
halvt kalenderår för att en förålder skall kunna tillgodoräkna sig det spm ett
pensionsår. Det kan t. ex. inte vara rimligt att en förälder får fillgodoräkna
sig ett helt pensionsår för elt barn som föds i t. ex. november eller december
månad.

Vid
beräkning av vårdtiden bör olika vårdperioder under ett år kunna läggas samman.
Åven vårdperioder för ohka barn kan läggas samman. Något krav på en
sammanhängande vårdfid bör därför inte uppställas. Om båda föräldrarna avlöser
varandra i vården och anmäler att de vårdar barn bör den av föräldrarna som fakfiskt
vårdar barnet större delen av årel fillgodoråknas detta. Några problem borde
knappast uppkomma, eftersom det torde vara sällsynt att två föräldrar, under
ett år avstår från förvärvsarbete i sådan utsträckning att inte någon av dem erhåUer
pensionsgrundande inkomsl. Om de är heltidsstuderande kan de som nämnts inte samfidigt
med studierna anses vårda barn.

4.3.3
Vårdtid som får tillgodoräknas för intjänande av ATP

Som
tidigare nämnts har en förälder redan i dag möjlighet att under en viss fid
avstå från förvärvsarbete utan alt förlora råttet till fuU tilläggspension. Vid
fillämpningen av en garantiregel om ATP-rätt för vård av barn bör såsom

Prop.
1980/81:204 49

tidigare sagts vård av barn under slörre delen av etl år
medföra atl föräldern får tillgodoräkna sig etl pensionsår. Frågan uppkommer då
för hur många vårdar en förälder högsl skall kunna intjäna pensionsår enligt
denna garanliregel. Avsikten med en garantiregel är att en förälder med dess
hjälp skall kunna komplettera de år med pensionspoäng han eller hon har
förvärvat enligl nuvarande regler.

I delta sammanhang bör erinras om alt föräldrapenning kan
utgå under 12 månader, varav sex månader kan tas ut fram lill dess barnet
fyller åtta år eller har gått ut del första skolåret. Enligl lagen (1978:410)
om rätl till ledighet för vård av barn, m. m. har en förålder möjlighet atl
dels vara ledig från förvärvsarbete så länge barnet är under elt och elt halvt
år, dels arbeta tre fjärdedelar av normal arbetstid så länge barnet är under
åtta år eller inte har gått ul del första skolåret. En garantiregel om ATP-rätt
för vård av barn bör helsl vara utformad så all den inte påverkar en förälder
vare sig i valet mellan förvärsarbete och vårdarbete eller i valet av lidpunkt
för vårdarbetet. Dock måsle en övre gräns för barnels ålder bestämmas inom
vilken tid garantiregeln kan verka. Härvid kan konstateras atl åldersgränsen etl
och etl halvt år är alltför snäv för alt komma i fråga. Frågan uppkommer då om
man skall välja en redan exislerande åldersgräns, åtta år, eller någon hell ny,
exempelvis tre år.

Åldersgränsen för den särskilda föräldrapenningen
bestämdes till åtta år bl. a. på grund av all föäldrarna skulle ha möjlighel
alt kombinera olika deltids- och hellidsledigheler med ersättning fram 1. o. m.
barnets första skolår. Den särskilda föräldrapenningen kan användas såväl i
samband med barnels introduktion i daghem som vid skolstarten och i andra
sammanhang då barnet under viss kortare lid behöver ha en förälder hos sig. Vid
införandel av ledighelslagen angav föredragande deparlemenlschefen (prop.
1977/78:104 s. 32) att syftet med möjligheten till förkortning av arbetstiden
för småbarnsföräldrar var atl bl. a. nedbringa barns långa dagliga vislelseli-der
på daghem och i familjedaghem. Vidare angavs alt behovet av sådan
deltidsledighet torde vara störst under förskoletiden och det första skolåret. '
På grundval härav bestämdes åldersgränsen till åtta år.

Såväl den särskilda föräldrapenningen som ledighetslagen ulgår
således från den förvärvsarbetande förälderns silualion och möjliggör för denne
atl under kortare eller längre perioder helt avslå från förvärvsarbete eller
förkorta arbetsfiden. Såvitt avser möjligheten atl förvärva pensionsår på grund
av vård av barn är avsikten som nämnls all en person måste vårda barn under
större delen av ell år. Vidare förutsätts atl någon pensionspoäng inte
tillgodoräknats på annat sätt under året. I praktiken kommer det därför alt
avse en längre lids vård av barn på heltid. Med hänsyn härtill finner
arbetsgruppen att del är lämpligt atl åldersgränsen bestäms till tre är. De
föräldrar som uppbär ersättning enbart enligl garanfinivån eller som väljer atl
vara hemma och vårda barn även när ersättningen från föräldraförsäkringen har
upphört kan då förvärva pensionsår. 4 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 204

Prop. 1980/81:204 50

En garantiregel kan utformas så att en förälder får
tillgodoräkna sig antingen etl visst anlal år per barn eller samlliga de år
föräldern vårdar elt eller flera barn som inle har fyllt tre år.

Inom föräldraförsäkringen är förmånerna numera knutna lill
varje barn. En regel som anknyter rätten lill pensionsår för vård av barn såväl
lill antalet barn, barnets ålder som ett visst maximalt anlal pensionsår
förefaller enligt arbetsgruppen inle medföra några fördelar vilka skulle
uppväga de administrativt besvärliga regler delta skulle ge upphov lill. Rälien
lill ledighet enligt föräldraledighetslagen är beroende enbart av att det finns
etl eller flera barn under en viss ålder.

Arbetsgmppen föreslår att en regel införs liknande den som
gäller för ledighetslagen. En förälder skulle således få rätt atl fillgodoräkna
sig ett pensionsår för varje kalenderår han eller hon under mer ån halva året
vårdar ett eller flera barn som är under tre år. För samma år och barn bör inle
heller mer än en förälder få tillgodoräkna sig ett pensionsår enligt de nya
reglerna.

Med angivna förutsättningar i övrigt skulle garantiregeln
enkelt uttryckt innebära att en försäkrad med ett barn får tillgodoräkna sig högsl
tre år och med två barn högst sex år.

De
pensionsår vilka tillgodoräknas en förälder med stöd av garantiregeln bär inte
någon pensionspoäng som påverkar det medeltal som senare bestämmer pensionens
storlek. Vid pensionsberäkningen blir de däremot bärare av pensionspoäng som
motsvarar sagda medeltal. Vårdar skall enligt vad förut nämnts tillgodoräknas
endast för år då det inte finns någon pensionsgrundande inkomst. Om föräldern
har pensionsgrundande inkomst skall pensionspoäng bestämmas enligt nuvarande
regler på grundval av inkomsten. Detta kan i vissa fall medföra att en förälder
missgynnas av att pensionsgrundande inkomst tillgodoräknas honom i stället för
att han tillgodoräknas ett vårdar, nämligen i vissa situafioner om föräldern
har mindre än 15 år med pensionsgrundande inkomst. I detla fall kan etl vårdar
vara fördelaktigare än ett år med en pensionspoäng som sänker medelpoängen för
övriga år. Å andra sidan skall de regler som nu föreslås ses som komplement
till huvudregeln enligt vilken rätt till tilläggspension baseras på
förvärvsinkomster. De fall då ett vårdar skulle vara fördelaktigare än elt år
med pensionsgrundande inkomst kommer dock i många fall att sakna betydelse
eftersom tilläggspensionen förmodligen blir lägre än pensionstillskottet. F. n.
saknas möjlighet för den förvärvsarbetande att bestämma vilka år som skall
medräknas när det gäller beräkning av medelpoäng. Arbetsgmppen finner det
därför inte lämpligt att nu införa några särregler med hänsyn till den här
nämnda effekten.

Vidare bör inte pensionsår på grund av vård av barn
beaktas vid tillämpningen av bestämmelserna om minsta antal poängår (3) som
fordras för rätt fill tilläggspension. Den låga pension som den motsatta
lösningen skulle innebära medför för övrigt i regel inte annat än en
motsvarande

Prop.
1980/81:204 51

avräkning
mot pensionstillskott.

Däremot
bör enUgt arbetsgruppen inte krävas att en person skall ha förvärvat
pensionspoäng på grund av förvärvsinkomst före del han kan tillgodoräknas
vårdar. Det bör vara fullt fillräckligt att sådana år med pensionspoäng erhålls
efter vårdåren men före pensionsfallet.

De
pensionsår som tillgodoräknas med stöd av den föreslagna garantiregeln bör tas
i beaktande inte bara vid beräkning av tilläggspension utan också vid fillämpningen
av reglerna i 5 kap. 2 § AFL om rätt till folkpension för svensk medborgare vid
bosättning utomlands. I dessa fall utgår folkpensionen i förhållande till det
antal år för vilka den pensionsberätfigade vid beräkning av filläggspension fillgodoräknals
pensionspoäng.

4.3.4
Pensionsår vid beräkning av förtidspension och familjepension

De
pensionsår som tillgodoräknas den försäkrade på grund av värd av barn skall
såsom arbetsgruppen föreslagit beaktas vid tillämpningen av bestämmelserna om
antalet poängår som fordras för rätt till full tilläggspension. De sålunda
tillgodoräknade poängåren bör beaktas vid beräkning av såväl ålderspension som
förtidspension och familjepension (änke- och barnpension).

Storleken
av hel förtidspension från tilläggspensioneringen motsvarar i princip den
ålderspension som den försäkrade skulle bli berättigade till om han hade börjat
uppbära sådan pension fr. o. m. den månad då han uppnår 65 års ålder. År vissa
förutsättningar uppfyllda beräknas därvid förtidspensionen under antagande att
den försäkrade även för varje år fr. o. m. året när pension börjar utgå t. o. m.
det år då han uppnår 64 års ålder har fillgodoräknals pensionspoäng, s. k.
antagandepoäng. För att fillgodoråknas antagandepoäng fordras enligt gällande
regler att den försäkrade antingen vid tidpunkten för pensionsfallet har en
sjukpenninggrundande inkomst som motsvarar en årsinkomst av förvärvsarbete
lägst lika med basbeloppet vid årets ingång eller också har tillgodoräknats
pensionspoäng för två av de fyra åren närmast före året för pensionsfallet. Det
senare villkoret för pensionsberäkning med antagandepoäng mildrades fr. o. m.
den 1 juli 1979 från tre fill två år av de senaste fyra åren. Som skäl härför
angavs i prop. 1978/79:75 att försäkrad som endast tillfälligt lämnar
förvärvslivet - exempelvsi för vård av småbarn - annars kunde gå miste om
rätten atl få sin förfidspension beräknad på grundval av antagandepoäng.

Om den försäkrade
uppfyller villkoren för att få pensionen beräknad pä grundval av
antagandepoäng, räknas det poängantal fram som skall åsättas åren fr. o. m. det
år då pensionen börjar utgå t. o. m. det år den försäkrade fyller 64 år
(övergångsvis 65 år). Härvid tillämpas den av två alternafiva metoder som ger
det för den försäkrade gynnsammaste resultatet. Den ena metoden innebär att
storleken av antagandepoängen beräknas motsvara medeltalet av de två högsta
poängtalen under de fyra åren närmast före

Prop.
1980/81:204 52

pensionsfallet. Den andra metoden betyder att
antagandepoängen beräknas på grundval av poängförvärven under samtliga år fr.
o. m. del år en person fyller 16 år t. o. m. årel närmast före pensionsfallet. Anlagandepoängen
skall därvid storleksmässigt motsvara medeltalet för halva antalet av de år som
sålunda kommer i fråga, varvid hänsyn i första hand tas lill åren med de högsta
poängtalen.

De nämnda reglerna om beräkning av tilläggspension med antagandpoäng
äger tillämpning inte bara beträffande förtidspension ulan också med avseende
på familjepension efler försäkrad som avlider före det han uppnått den allmänna
pensionsåldern.

Uppfyller
den försäkrade inte villkoren för atl få förtidspension (eller familjepension
efter honom) med tillgodoräknande av antagandepoäng, beräknas pensionen på
grundval av föreliggande faktiska pensionspoäng (och poängår) för tiden före pensionsfallel.

Vid
införandet av en möjlighel för försäkrad alt tillgodoräkna sig poängår för ATP
på grundval av vård av barn uppkommer frågan huruvida sådana år bör kunna få
åberopas för uppfyllande av villkoren för beräkning av förtidspension (och
familjepension) med antagandepoäng. Nuvarande regler härom innebär atl en
försäkrad, som under de två åren dessförinnan haft förvärvsarbete och som
lämnar delta för att i hemmet la vård om minderårigt barn, är bibehållen sin
rätt att få förtidspension beräknad efler den förmånligare metoden med
antagandepoäng också viss lid efter del vederbörande lämnat förvärvslivet. Om
den försäkrade under det år då barnet föds uppbär föräldrapenning av
tillräcklig sloriek över garantinivån -lägst 45 kr. under 360 dagar för år 1981
- eller då erhåller föräldrapenning viss tid av året och inkomsl av
förvärvsarbete resten av året förvärvar föräldern pensionspoäng till ATP på
grundval härav. Möjlighelen alt vid ett eventuellt pensionfall tillgodoräknas
antagandepoäng kvarstår sedan för den försäkrade under de tre åren närmast
efter barnets födelse. Förälderna har i sådanl fall förvårval pensionspoäng av
förvärvsarbete för två av de fyra åren som föregått pensionsfallet.

Om
emellertid föräldern väljer all vara hemma och la vård om barnet även efter del
delta uppnått tre års ålder eller om föräldern får ytterligare barn ulan alt ha
återgått i förvärvsarbete, kommer däremol vederbörande att förlora rätten atl
enligt nu gällande regler beräkna förtidspension (och familjepension) efter
metoden med anlagandepoäng. Det skulle därför kunna övervägas alt låla den
försäkrade åberopa även år som tillgodoräknats med stöd av den av arbetsgruppen
föreslagna garanfiregeln när del gäller att uppfylla villkoren för
antagandepoängberäkning. Eftersom vårdar - enligl arbetsgruppens förslag- inte åsälls
någon pensionpoäng kan pension i sådant fall endast beviljas försäkrad som
utöver vårdar har minsl ett år med pensionspoäng. Regeln skulle dock utfalla
slumpmässigt, eftersom inkomsten under etl enda år skulle kunna bli avgörande
för tilläggspensionens storlek.

Prop.
1980/81:204 53

Skäl finns således som talar för all la vårdar i beaktande
vid tillämpning av bestämmelserna om antagandepoäng. För försäkrade som gjort
bara ett kortare avbrott i förvärvsverksamheten för att under viss lid la vård
om barn medför redan nuvarande regler atl de under denna tid är bibehållna vid
sin möjlighet atl få anlagandepoäng beräknade. Som framhållits ovan utgjorde detla
motivet bakom den reform som genomfördes den 1 juli 1979 och varigenom det
kompletterande villkoret för pensionsberäkning med antagandepoäng mildrades
från tre till två av de fyra åren närmast före pensionsfallet. All nu dessutom
ta hänsyn till vårdar vid avgörandet av om den försäkrade uppfyller villkoren
för antagandepoängberäkning innebär atl denna den 1 juli 1979 gjorda lagändring
skulle få en betydligt ökad räckvidd. Det förefaller därför oundvikligt alt den
lagändringen fick tas upp till fönyat övervägande, varvid del kunde bli
aktuellt att återgå till det lidigare gällande kravet på pensionspoäng för
minst tre av de senaste fyra åren. Överväganden av den innebörden faller
emellertid utanför det uppdrag som arbetsgruppen har.

Men hänsyn till det anförda anser arbetsgruppen atl del f.
n. saknas underlag för ett förslag om alt låla pensionsår som tillgodoräknats
en försäkrad på grund av vård om barn få åberopas för atl uppfylla villkoren
för beräkning av förtidspension (och familjepension) med antagandepoäng.

4.3.5 Berähdng av pensionsår för den som omfattas av
undantagande från tilläggspensioneringen m. m.

Pensionsgrundande inkomst beräknas på grundval av den
försäkrades inkomst av anställning och inkomsl av annat förvärvsarbete (främsl
inkomst av rörelse och av jordbruksfasfighel). En försäkrad har med samtycke av
sin make möljighet att enligl 11 kap. 7 § AFL anmäla individuellt undantagande
från försäkringen för tilläggspension såvitt avser inkomsl av annat förvärvsarbete
än anställning. De närmare reglerna för undantagande redovisas i avsnitt 4 i
bilagan. Elt undantagande gäller all inkomst av annat förvärvsarbete än anslällning.
I sådant fall las inte ut någon egenavgift lill tilläggspensioneringen.
Däremot beräknas pensionspoäng enligt vanliga regler på inkomst av anställning
som den försäkrade kan uppbära.

I betänkandel (SOU 1977:46) Pensionsfrågor m. m. har
pensionskommittén (S 1970:40) gjort den bedömningen att bestämmelserna om
undantagande från tilläggspensioneringen nu har spelat ut sin roll. Mol
bakgrund härav och med beaktande av undantagandets verkan för den försäkrade då
det gäller rätt fill pensionsfillskott och anslutning fill
arbetsskadeförsäkringen har kommittén föreslagit alt anmälan om undantagande i
fortsättningen inte skall få göras. Vissa lidigare gjorda undanlaganden skulle
dock alltjämt äga giltighet. På sikt skulle sålunda undantagandeinsfitutet
slopas enligt kommitténs förslag. Detta har ännu inte föranlett lagsfiftning.

Arbetsgruppen har inhämtat atl av det totala antalet
försäkrade som

Prop.
1980/81:204 54

omfattas
av undantagande från tilläggspensioneringen, ca 28 600 personer är det endast
12 % (3 332 män och 902 kvinnor) som är yngre än 45 år. De män och kvinnor
vilka hade gällande undantagande vid utgången av år 1979 och vilka är i sådan
ålder att det kan antas vara mer vanligt förekommande att de avstår från
förvärvsarbete för att vårda minderårigt bam år således tämligen få till
antalet. Vidare framgår av de statistiska uppgifterna alt 7 718 män (25 %) och
1 499 kvinnor (33,3 %) är s. k. hemmamakeförsäkrade. 22,5 % av dem som hade
giltigt undantagande var samtidigt försäkrade för en sjukpenning på grund av anställningsinkomsl
vilken uppgick fill 11 kr. eller mer.

Frågan
om eventuellt tillgodoräknande av poängår inom ATP för vård av barn för
försäkrad som omfattas av undantagande torde sålunda vara av tämligen begränsad
betydelse och beröra bara ett mindre anlal män och kvinnor. Och skulle
pensionskommitténs förslag alt upphäva undantagandeinsfitutet genomföras,
kommer spörsmålet att helt förlora aktualitet. Denna fråga bereds f. n. inom
socialdepartementet.

I
avvaktan på den fortsatta behandlingen av pensionskommitténs betänkande
föreslår arbetsgruppen att de försäkrade som har gällande undantagande inte
bör få möjlighet att tiUgodoråkna sig pensionsår på gmnd av vård av barn för de
år undantagande gäller.

På
samma sätt bör inte vårdar tillgodoräknas förälder som haft förvärvsinkomst
under året men som inte gottskrivits någon pensionspoäng det årel fill följd av
att han eller hon inte inom föreskriven tid till fullo eriagt tilläggspensionsavgift
enligt 19 kap. 3 § AFL.

4.4
Administration

Administrationen
av det förslag arbetsgruppen har framlagt är huvudsakligen en fråga om hur
registrering av vårdåren skall ske. F. n. får riksförsäkringsverket de
uppgifter som ligger till grund för beräkning av pensionspoäng av
förvärvsarbete från den lokala skattemyndigheten, som ■ beräknar
pensionsgrundande inkomst med ledning av uppgifter från den allmänna
självdeklarationen. Den möjligheten föreligger knappast för de fall som nu
avses, eftersom de av förslaget berörda föräldrarna i flertalet fall helt saknar
förvärvsinkomst och därför inte behöver avge självdeklaration.

För
att förmåner inom den allmänna försäkringen skall utgå krävs i vissa faU att
anmälan görs, vilken sedan skall följas av ett intyg att man uppfyllt föreskrifterna
för förmånen. Ett anmälningsförfarande tillämpat på det nu föreslagna systemet
innebär att föräldern anmäler till försäkringskassan att hon eller han under
större delen av året kommer att vårda barn och inle har för avsikt att
förvärvsarbeta eller studera. Efter avslutat kalenderår får föräldern göra en
ansökan om att tillgodoräkna sig ett vårdar genom att fylla i en försäkran.
Härefter påförs denne ett pensionsår.

För
att ett sädant system skall fungera måste dock information ges till

Prop.
1980/81:204 55

föräldrarna
så alt de inte på grund av underiålen anmälan går miste om sin rätt. Berörda
myndigheter torde i samband med att en förälder begär föräldrapenning kunna
lämna information om förälderns möjligheter att anmäla sin avsikt att åberopa
vård av barn för tillgodoräknande av pensionsår. Ett annal alternativ är att en
person i samband med förestående pensionering avlämnar en försäkran. Ett sådant
alternativ kommer dock att sakna kontrollmöjligheter och del skulle vara så
gott som omöjligt att vid den tidpunkten göra en objektiv utredning om
förhållandena. Man skulle således bli helt hänvisad till de uppgifter som sökanden
lämnar.

Arbetsgruppen,
som i denna fråga har haft samråd med riksförsäkringsverket, förordar det
förstnämnda alternativet, varigenom föräldern åläggs att göra en anmälan till
försäkringskassan och därefter-1, ex. i samband med en årsskiftesmtin - bereds fillfälle
att skriftligt ansöka om tillgodoräknande av pensionsår. Samtidigt får
föräldern tillfälle att anmäla sin avsikt att utnyttja även det kommande
kalenderåret som vårdar.

För
att en förälder skall få erforderlig tid för anmälan samtidigt om möjligheten
till kontroll beslår föreslås alt anmälan kan få retroaktiv verkan för en tid
av högst tre månader. Beslut om vårdar får sedan ansökan med försäkran inkommil
fattas i omedelbar anslutning till vårdaret. Beslutanderätten bör ankomma helt
på allmän försäkringskassa. Försäkringskassans beslut skall kunna överklagas till
försäkringsrätt och försäkringsöverdomstolen. Om det visar sig att en förälder
kommer att tillgodoräknas pensionsgrundande inkomst och till följd härav
pensionspoäng för samma år bUr beslutet om vårdar inaktuellt och den på
förvärvsarbete gmndade pensionspoängen gällande för det året.

4.5
Ikraftträdande och kostnader

Karaktären
av den föreslagna reformen gör att det krävs vissa informationsinsatser till
föräldrarna och vidare för viss tid beräknas för administrativa åtgärder.
Ikraftträdandet bör ske vid ett årsskifte, eftersom reglerna om beräkning av
pensionspoäng knyter an till kalenderår. De nya reglerna om en rätt att åberopa
vård av barn som grund för beräkning av pensionsår bör därför enligt
arbetsgruppen träda i kraft den 1 januari 1982.

Reglerna
bör vid ikratträdandet medföra att de föräldrar som därefter uppfyller vUlkoren
för intjänande av pensionsår får möjlighet till detta. De föräldrar som vid
ikraftträdandet har barn som den 1 juli samma år eller senare fyller tre år
kommer därmed, om de i övrigt uppfyller villkoren, att omfattas av reformen.

Den
nu vidgade möjligheten att tjäna in pensionsår kommer först på sikt att medföra
kostnadsökningar i form av högre utgående tilläggspensioner. Kostnader för
administrationen uppkommer dock omedelbart. Kostnaderna för de högre
tilläggspensionerna samt för den löpande administrationen bör enligt
arbetsgruppens uppfattning belasta AP-fonden. De nödvändiga

Prop.
1980/81:204 56

informationsinsatserna vid införandet av de nya reglerna
bör dock finansieras över statsbudgeten.

Om tilläggspensionen efter förhöjningen utgår fill låga
pensioner sker i förekommande fall en molsvarande avräkning mol pensionsfillskott.
År pensionen högre, kan reducering av kommunalt bostadstillägg (KBT) komma i
fråga. Den genom reformen uppkomna ökningen av ATP-pensionen i form av en
ålderspension baserad på poångmedeltalet 2,00 för förälder med två barn blir ca
3 800 kr. per år i nuvarande penningvärde och under förutsätlning av maximall
utnyttjande av rätlen till pensionsår för vård av barn. Härvid har hänsyn inte
tagits till eventuell reduktion av pensionstillskott, barntillägg eller KBT.
Garantiregeln kan dessutom ge upphov till ökade kostnader inom
folkpensioneringen genom den anknytning som finns mellan folkpension och
tilläggspension när del gäller möjligheten att uppbära folkpension vid
bosättning utanför Sverige.

Att beräkna de ökade kostnaderna för
tilläggspensioneringen år svårt. Reglerna kommer i viss utsträckning atl
påverka kostnaderna för förlids- och barnpensioner 'förhållandevis snart.
Kostnadseffekterna torde på dessa område emellertid bli marginella.

Når det gäller kostnader för ålderspensioner kan
konstateras alt del dröjer länge innan reformen slår igenom. Relativt få
kvinnor föder barn efter det de fyllt 40 år. Tyngdpunkten i barnafödandel
ligger på kvinnor mellan 25-30 år.

De första
kostnadsökningarna för ålderspension inom ATP av nämnvärd storlek inträffar
omkring år 2005. Framåt år 2020 har huvuddelen av reformen slagit igenom. Full
funktion når dock inte reformen förrän ca år 2040. Det säger sig självt att
kostnadsberäkningar för så avlägsna tider bör tas med den allra största
försiktighet när så osäkra faktorer som födelse- och medellivslängdstal,
förvärvsfrekvens saml löne- och prisutveckling ingår i fömtsättningarna.

Nedanstående exempel kan ses som en illustration av vilka
kostnadsnivåer som kan bli aktuella.

Genomsnittligt poängmedeltal = 3,00

GenomsnittUgt antal fillkommande pensionsår = 3

Genomsnittligt antal berörda föråldrar per årsklass =
4 000

Genomsnittligt antal överlevnadsår efter pensione

ringen = 17

Kostnader: 2 898' x 4 000 x 17 = ca 200 milj. kr.

De 200 milj. kr. avser således de årliga kostnaderna når
systemet är i full funktion, dvs. när de som i dag är 16 år pensioneras.

' 60x3,00x3x16 100 _ , ngo . ,

---- l öö l ö ----- '-

Prop.
1980/81:204 57

Riksförsäkringsverket har beräknat de årliga administralionskostnaderna
fill ca 9 milj. kr.

5 Specialmotivering till förslaget om lag om ändring i
lagen (1962:381) om allmän försäkring

11 kap. 6a §

I paragrafen har tagits in bestämmelser om rätl för den
som i hemmet vårdar eget barn, som inle fyllt tre år, alt fillgodoräkna sig poängår
inom ramen för ATP-förmånerna. Kravet alt föräldern skall vårda barnet för atl
få åberopa garantiregeln är detsamma som för rätlen lill föräldrapenning och
rätten fill ledighet enligt föräldraledighetslagen. Det avgörande är att
föräldern faktiskt värdar barnet genom all la hand om det under den aktuella
perioden. Därvid behöver dock inte avses ell fortlöpande omhändertagande
(jämför prop. 1977/78:104 och prop. 1978/79:168 s. 56). Elt poängår intjänas
enligt huvudregeln om en person på grundval av arbete i anslällning eller annat
förvärvsarbete förtjänar minst 100 kr. utöver del vid årels ingång gällande
basbeloppet. En person som når upp till detla beloppp, för år 1981 16 200 kr.,
får enligt huvudregeln pensionspoäng för det året och detta fillgodoråknas
honom som ett pensionspoängår på grundval härav. Om föräldern fillgodoråknas
pensionspoäng kan han inle välja att i stället fillgodoräkna sig pensionsår
enligt denna paragraf.

För att en förälder skall uppfylla vårdkravet måste
föräldern själv ha den faktiska vården av barnet. Kravet är därför inte
uppfyllt om barnet vistas en längre fid på sjukhus eller anstalt eller om det
under större delen av dagen vistas inom kommunal barnomsorg. Föräldrarna till
de barn som av bl. a. sociala skäl vistas en kortare tid under dagen på
exempelvis daghem får dock anses uppfylla vårdkravet. Vid bedömning av.om
vårdbehovet är uppfyllt skall det vara avgörande om föräldern avstår från
förvärvsarbete i första hand för att vårda eget barn i hemmet. En förälder som
är heltidsstuderande kan inte samtidigt uppfylla vårdkravel.

Vården skall enligt första stycket utövas under slörre
delen av årel, dvs. under längre lid än halva kalenderåret. Möjlighet finns
således atl medräkna ett kalenderår för födelseåret om barnet är fött i juni
månad eller tidigare. I ett sådant fall kan inte tillgodoräknande ske för det
år varunder barnet fyller tre år. Vidare kan en förälder få tillgodoräkna sig
året om han studerar under t. ex. de första månaderna av året och därefter
vårdar barn längre tid än halva kalenderåret.

Det mest naturliga torde vara att vården utövas under en
sammanhängande tidsperiod. Vid beräkning av vårdtiden får dock olika perioder
under ett år sammanläggas.

Som framgår av första stycket inräknas enbart den tid som
föräldern värdar barn bosatt i riket. Genom hänvisningen till 11 kap. 1 § anges
atl föräldern

Prop. 1980/81:204 58

skall
uppfylla villkoren i 1 kap. 3 § första eller andra stycket. Vidare får en förälder
tillgodoräkna sig vårdar fr. o. m. del år han fyller 16 får t. o. m. det han
fyller 64 år och i vissa fall 65 år.

Har
förålder uppburit hel ålderspension under hela det år vården avser kan detla, i
enlighet med vad som gäller i fråga om inkomsl av förvärvsarbete, inte tas i
beaktande som pensionsgrundande vårdar.

Hänvisningen
i 15 kap. 2 §till 11 kap. 1 § medför alt en person som är född 1927 eller
senare även får tillgodoräkna sig del år han fyller 65 år.

Med
förälder avses här biologisk förälder, adoptivförälder och den som enligt 20
kap. 2 § andra stycket skall likställas med förälder. Åven fosterförälder skall
enligl första stycket i nämnda paragraf anses som förälder vid tillämpning av
ifrågavarande garantiregel.

Enligt
paragrafen får föräldern åberopa vårdåret som om pensionspoäng tillgodoräknats
för det året. Detta innebär atl året inte åsatts något poängtal utan endast
beaktas sedan förälderns medelpoäng har fastställts och alltså vid fillämpning
av den s. k. 30-årsregeln i 12 kap. 2 §.

År
för vilkel undantagande enligt 11 kap. 7§ varit gällande får inte åberopas som
vårdar. Delta gäller oavsett om en person normalt har inkomsl enbart av annat
förvärvsarbete, både av anställning och annal förvärvsarbete eller enbart av
anställning. Den person som avstår från allt förvärvsarbete under ett år får ej
heller åberopa vårdåret såvida han omfattas av undantagande för del året.
Detsamma gäller de personer som inte inom föreskriven tid eriagt
tilläggspensionsavgift enligt 19 kap. 3 § tredje stycket.

I
andra stycket anges att endast ett vårdar kan tillgodoräknas för vård av etl och
samma barn. Skulle det någon gång inträffa att båda föräldrarna uppfyller förutsättingarna
att tillgodoräknas ett vårdar för etl och samma barn och kalenderår får det
ankomma på föräldrarna att välja vem av dem som skall komma i åtnjutande av det
året som pensionsår. Möjlighet finns dock för föräldrarna att, om de lever isär
och vårdar var sill barn som inte fyllt tre år, tillgodoräkna sig var sitt
vårdar under samma kalenderår.

I
tredje stycket anges att vårdåren inte skall påverka medeltalet för de
pensionspoäng en förälder intjänat på grund av förvärvsarbete. Vårdåren skall
inte heUer beaktas vid tillämpningen av 12 kap. 1 § första stycket AFL. Detta
innebär att en person alltid måste ha minst tre år med pensionspoäng beräknade
på grund av förvärvsarbete för att kunna beviljas ålderspension från
tilläggspensioneringen. Det saknar dock betydelse i vilken ordning vårdåren
resp. förvärvsåren intjänats. Vårdåren får inte heller beaktas vid tillämpningen
av 13 kap. 2 § första stycket. Innebörden härav är att hänsyn inte kan tas till
vårdåren när det gäller att avgöra om den försäkrade är kvalificerad till
förtidspension från ATP med tillämpning av s. k. antagandepoängberäkning. Om
detta kan ske, vårdåren förulan, kan dock dessa sedan självfallet ligga till
grund vid beräkningen av förtidspensionens storlek. Likaså beaktas givetvis
vårdåren vid beräkning av sådan förtidspension som

Prop. 1980/81:204 59

utges
utan tillämpning av antagandepoäng. Vid beräkning av famijepension (änke- och
barnpension) gäller motsvarande regler.

I fjärde stycket anges att
en förälder måste skriftligen anmäla att han önskar få visst år tillgodoräknat
som pensionsår. Föräldern har möjlighet att göra denna anmälan senast tre
månader efter den tidpunkt då han påbörjat den vårdperiod som han önskar få
lagd fill grund för tillgodoräknande. När vårdåret gått till ända skall
föräldern skriftligt ansöka om ätt få fillgodoräkna sig året som vårdar. I
ansökan skall han försäkra att han vårdat barn. Denna ansökan måste göras
senast inom två år från del vårdar avslutats som föräldern önskar åberopa. För
varje år som föräldern önskar få fillgodoräk-nat måste göras ny anmälan och
ansökan. Detta gäller även om vården pågår sammanhängande under en följd av år.
Görs inte anmälan och ansökan inom de fidsfrister som uppställts har den
försäkrade förlorat rätten att få det året taget i beaktande såsom vårdar. Det
torde få ankomma på regeringen eller den myndighet som regeringen beslämmer atl
i särskild förordning lämna närmare föreskrifter om vilka uppgifter som måste
lämnas i en anmälan enligt detta stycke och om vad som måsle anges i
ansökningen och i den i samband därmed gjorda försäkran.

Beslut
om tillgodoräknande av vårdar enligt denna paragraf fattas av försäkringskassa
i första instans. Kassans beslut kan enligt regler i 20 kap. överklagas fill
försäkringsrätt och försäkringsöverdomstolen. Härvid äger även övriga processuella
regler i del nämnda kapitlet tillämpning på ärenden enligt förevarande
paragraf.

13
kap. 4 §

Det
bör påpekas att det förhållandet att en person uppbär förtidspension inte
hindrar att pensionsår kan tillgodoräknas för vård av barn. Villkoret är såsom
i övriga faU bl. a. att föräldern har den faktiska vården av barnet.

Tillägget
i paragrafens andra stycket anger att en person som uppbär förtidspension inte
kan få åberopa ett intjänat värdar för atl påverka storleken av den utgående
förtidspensionen. Det är samma regel som gäller för det fall att förtidspensionären
förvärvsarbetar. Vårdåret kan endast påverka storleken av den blivande
ålderspensionen och av familjepension efter den försäkrade. Skulle denne
tillfriskna men senare drabbas av ny skada för vilken han beviljas ny
förtidspension kan likaså vårdåren bli av belydelse för storleken av denna nya
förtidspension.

20
kap. 2 §

I
paragrafen har intagits en hänvisning till 11 kap. 6 a §. Föräldrabegreppel kommer
säledes att vara detsamma för föräldraförsäkringen som för möjligheten att
intjäna pensionsår. Av första stycket framgår att även fosterförälder har
möjlighet att åberopa vård av fosterbarn för intjänande av

Prop. 1980/81:204 60

poängår.
Åven i detta fall gäller dock att en fosterförälder som har en
pensionsgrundande inkomst av förvärvsarbete (t. ex. fosterlägen) får tillgodoräkna
sig pensionspoäng enligt huvudregeln.

Lagen
skall enligt förslaget träda i kraft den 1 januari 1982. Lagen gäller således
de föräldrar som efter den 1 januari 1982 uppfyller villkoren för tillgodoräknande
av poängår enhgt 11 kap. 6 a §. Vårdar före detta datum kan således inte
åberopas. Däremol är rätten lill intjänande av poängår oberoende av när barnet
är fött, så länge det är under tre år.

Prop. 1980/81:204 61

Bilaga

Gällande bestämmelser

Förmåner inom den allmänna pensioneringen

1 Inledning

Den allmänna pensioneringen enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring (AFL) omfatlar folkpension och tilläggspension (ATP). Inom
båda dessa syslem utgår pension i form av ålderspension, förtidspension och
familjepension (änkepension och barnpension). Dessulom förekommer inom
folkpensioneringen vissa särskilda förmåner: barnlillägg, handikappersättning
och vårdbidrag. I särskilda lagar finns regler om pensionstillskott resp. om
hustrutillägg och kommunall bostadstillägg till folkpension.

För att anpassa de allmänna pensionförmånernas storlek
till penningvärdesförändringen, relateras dessa jämte flertalet av de
särskilda förmånerna till det s. k. basbeloppet (1 kap. 6 § AFL). Basbeloppet,
som fastställs av regeringen för varje månad, följer förändringar i prisläget.
Riksdagen har nyligen beslutat atl basbeloppet fr. o. m. den 1 januari 1981
skall utgöra 15 400 kr. multiplicerat med det fal (jämförelsetal), som anger
förhållandel mellan det allmänna prisläget under andra månaden före den som
basbeloppet avser och prisläget i juni 1980 (prop. 1980/81:20, SfU 14, rskr 84,
SFS 1980:1036). Åndring av basbeloppet sker först då talet i fråga har ändrats
med minst 3 % sedan närmasl föregående ändring av basbeloppet. Del sålunda
beräknade beloppet avrundas till närmaste hundratal kronor. Utgående pensioner
påverkas andra månaden efler den månad då ändring av basbeloppet skall vidlas.
För januari månad 1981 utgör basbeloppet 16 100 kr.

Det som vill erhålla en pensionsförmån enligl AFL måste i
regel göra ansökan härom till allmän försäkringskassa. Ålderspension utgår fr.
o. m. den månad varunder den försäkrade fyller 65 år eller, om han önskar att
pensionen skall börja utgå tidigare eller senare, fr. o. m. den månad som anges
i pensionsansökningen. Familjepension utgår fr. o. m. den månad då den
försäkrade har avlidit eller, om denne vid sin död uppbar ålderspension eller
förtidspension, fr. o. m. månaden näst efler den varunder dödsfallet har
inträffat.

2 Folkpension

Folkpension tillkommer i princip varje svensk medborgare
som är bosatt i Sverige. Vid bosättning utomlands är svensk medborgare, som har
rätt till tilläggspension, berättigad till folkpension i förhållande till del anlal
år för vilka han eller, när fråga är om familjepension, den avlidne
tillgodoräknats

Prop.
1980/81:204 62

pensionspoäng vid tilläggspensionens beräkning. Har
pensionspoäng tillgodoräknats för minst 30 år, utgår folkpension med oavkortat
belopp. I annal fall utgår pensionen med så stor andel därav som svarar mol
förhållandet mellan del anlal år för vilka pensionspoäng tillgodoräknats och
talet 30. Härvid skall som poängår räknas även år varunder försäkrad med inkomsl
av annal förvärvsarbete än anställning har underlåtit alt inom föreskriven tid lill
fullo erlägga tilläggspensionsavgift. Med poängår skall även jämställas år
under vilka undanlagande från försäkringen för tilläggspension varit gällande
samt år före år 1960 för vilkel beräknats lill statlig inkomstskatt laxerad
inkomst för den försäkrade eller uttagits sjömansskatt.

Utländsk medborgare som är bosatt i Sveringen är på samma viUkor
och med samma tilläggsförmåner som svensk medborgare berätfigad till folkpension
under förutsättning av viss minsta bosättningstid i landet. För ålderspension
krävs att den försäkrade skall ha varit bosatt i Sverigen sedan minsl fem år
och efter fyllda 16 år har varit bosatt här under sammanlagt minst fio år.
Förtidspension och handikappersättning ulgår lill utländsk medborgare, om denna
antingen är bosalt i Sverige sedan minsl fem år eller om han är bosatt i
Sverige sedan kortare tid ån fem år, har varit normalt arbetsför oavbrutet
minst elt år under bosättningstiden. För att familjepension skall utgå fordras
att antingen den avlidne omedelbart före sin död hade varit bosatt i Sverige
minst fem år och den efterlevande vid dödsfallet var bosatt i Sverige eller att
den efterlevande är bosatt i Sverige sedan minst fem år och den efterlevande
eller den avlidne vid dödsfallet var bosatt i Sverige. Om utländsk medborgare
enligt vad ovan sagts är berättigad lill förfidspension eller änkepension,
ersätts denna automatiskt av ålderspension då han uppnår 65 års ålder, även om
han då inte uppfyller de särskilda förutsättningarna för utländsk medborgares
rätt till ålderspension. I övrigt regleras utländska medborgares rätt tiU
folkpension vid bosättning inom eller utom Sverige genom konventioner.

Ålderspension utgär fr. o. m. den månad varunder den
försäkrade fyller 65 är. På framställning av försäkrad kan ålderspension utgå
tidigare, dock fidigast fr. o. m. den månad då han uppnår 60 års ålder. Förtida
pensionsuttag, som kan begränsas lill att avse hälften av pensionen, skall
göras samtidigt för folkpension och filläggspension. Möjlighet finns också atl
uppskjuta uttag av hela eller halva pensionen till mellan 65 och 70 års ålder
(6 kap. AFL).

Ålderspension som las ut vid 65 år ulgör för år räknat för
en ensam pensionär 95 % av basbeloppet, dvs. 15 295 kr. med nuvarande basbelopp
om 16 100 kr. För vardera av två makar utgör ålderspensionen för år räknat 77,5
% av basbeloppet, dvs. f. n. 12 478 kr.

Förtidspension utgår till försäkrad som fyllt 16 år för
lid före den månad då han fyller 65 år eller ålderspension dessförinnan börjar
utgå till honom om hans arbetsförmåga på grund av sjukdom eller annan
nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan är nedsatt med
minst hälften och

Prop.
1980/81:204 63

nedsättningen kan anses varakfig. Kan nedsättningen av
arbetsförmågan inte anses varaktig men kan den antas bli bestående avsevärd tid
har den försäkrade rätt till folkpension i form av sjukbidrag.

Rätt till förtidspension tillkommer också arbetslös
försäkrad som har fyllt 60 år och som till följd av arbetslöshet har uppburit
ersättning från erkänd arbetslöshetskassa under den längsta tid sådan
ersättning kan ulgå eller har uppburit kontant arbetsmarknadsstöd under 450
dagar eller dessförinnan har uttömt sin rätl till sådant stöd. Säsom
ytterligare förutsättning för rätl till förtidspension i dessa fall gäller att
den försäkrades möjlighet att bereda sig fortsatt inkomst genom sådant arbete
som han fidigare har utfört eller genom annat för honom fillgängligt lämpligt
arbete är nedsatt med minst hälften och att nedsättningen kan anses varaktig.

Förfidspensionens storlek graderas efter den försäkrades
förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete så, att försäkrad
vars fömåga eller möjlighet är nedsatt i sådan grad att intet eller endast
ringa del därav återstår, erhåller hel förtidspension. År förmågan eller
möjligheten nedsatt i mindre grad men likväl med avsevärt mer än hälften utgår
två tredjedelar av hel förtidspension. I övriga fall utgår halv förtidspension.

Hel förfidspension utgår med samma belopp som en
ålderspension som las ut vid 65 års ålder.

Ålders- och förtidspension kan höjas med barntillägg, hustrufillägg,
kommunalt bostadsfillägg, handikappersättning och pensionstillskott. De tre
förstnämnda tilläggan kan dock inle utgå till ålderspension som tagils ut före
65 års ålder förrän denna ålder har uppnåtts.

Familjepension ulgår i form av änkepension och
barnpension. En änka har rätt fill änkepension under förutsältning att hon inte
har fyllt 65 år och inle heller uppbär folkpension i form av ålderspension samt
antingen har uppnått 36 års älder vid mannens död och har varit gift med honom
i minst fem är eller har vårdnaden om och stadigvarande bor tillsammans med
barn under 16 år som vid mannens död stadigvarande vistades i makarnas hem
eller hos änkan. Upphör änka att ha barn under 16 år i hemmet skall vid
bedömande av hennes rätt till pension i fortsättningen anses som om mannen har
avlidit då barnet upphörde att påverka rätten till pension och äktenskapet har
varat till nämnda fidpunkt (8 kap. AFL).

Med änka likställs i fråga om rätt till änkepension ogift
eller frånskild kvinna eller änka som stadigvarande sammanbodde med ogift eller
frånskild man eller änkling vid dennes död och som har varit gift med eller har
eller har haft barn med honom. Däremot äger kvinna inte rätt lill änkepension
efter sin make om hon levde åtskild från honom vid hans död och efter det sammanlevanden
upphörde stadigvarande har sammanbott med annan man med vilken hon har varit
gift eller har eller har haft barn. . För änka som vid mannens död eller den
därmed jämställda tidpunkten har fyllt 50 år utgår änkepensionen med samma
belopp som ålderspension från 65 år för en ensam ålderspensionär, dvs. med 95 %
av basbelopp för år räknat.

Prop.
1980/81:204 64

Samma belopp utgår till änka vars rätt till änkepension
grundar sig på sammanboende med barn under 16 år. För annan änka minskar
pensionen med 1/15 för varje år varmed änkans ålder vid mannens död eller den
tidpunkt då hon upphörde atl ha barn under 16 år i hemmet understeg 50 år.

I förekommande fall kan jämte änkepension utgä kommunalt bostadstilllägg
och pensionstillskott.

Uppfyller en änka förutsättningarna för rätl till två
eller flera av förmånerna barnpension, förtidspension, änkepension eller
hustrutillägg utgår endsal en av dessa pensioner varvid hon äger välja vilken
av dem hon önskar. Fr. o. m. den månad då änkan fyller 65 år utbyts - i motsats
till vad som är fallet inom filläggspensioneringen - änkepension mol ålderspension.

Barnpension utgår till barn under 18 år vars fader eller
moder eller båda föräldrar har avlidit.

Barnpensionen utgör för år räknal 25 % av basbeloppet,
dvs. 4 025 kr. vid nuvarande basbelopp om 16 100 kr. Barnpension utgår dock
alltid med sådant belopp atl pensionen i förening med barnet tillkommande ATP i
form av barnpension ulgör 60 % av basbeloppet (f. n. 9 660 kr.) om båda
föräldrarna har avlidit, 30 % av basbeloppet (f. n. 4 830 kr.) om barnet
samtidigt uppbär bidragsförskott enligt lagen (1964:143) om bidragsförskott
samt 40 % av basbeloppet (f. n. 6 440 kr.) i övriga fall då barnet uppbär
pension efter en av föräldrarna. I sistnämnda fall beaktas även sådan
folkpension i form av änkepension som utgår till kvinna som är barnets moder
eller som har varit gift med barnets fader eller har eller har haft barn med
denne, under förutsättning atl barnet och kvinnan stadigvarande sammanbor. Om
flera barn är berättigade till barnpension, fördelas vid avräkningen
änkepensionen lika mellan barnen.

Folkpensionsförmånerna finansieras genom statliga medel. Slalen
erhåller bidrag till finansieringen genom socialförsäkringsavgifterna lill
folkpensioneringen, vilka erläggs av arbetsgivare och av försäkrad med inkomst
av annat förvärvsarbete än anställning.

3 Pensionstillskott enligt lagen (1969:205) om
pensionstillskott

Till folkpension i form av ålderspension, förtidspension
och änkepension ulgår pensionstillskott enligt lagen (1969:205) om
pensionstillskott till pensionärer som inte har ATP eller har låga ATP-belcpp.
Pensionstillskott fill en ålderspension uppgår f. n. lill 41 % av basbeloppet.
Del ökar med 4 % av basbeloppet så atl del den 1 juli 1981 uppgår till den s.
k. garantinivån 45 % av basbeloppet. Tillskottet fill en hel förtidspension ulgör
f. n. 82 % av basbeloppet och ökar med 8 % av basbeloppet så alt det den 1 juli
1981 uppgår till garanfinivån 90 % av basbeloppet. Pensionslillskollel ulgår
med samma belopp fill gift och ogift pensionär. Med nuvarande basbelopp (16 100

Prop.
1980/81:204 65

kr.
för januari 1981) kommer tillskottet tiU ålderspension och änkepension att den
1 juli 1981 utgöra 7 245 kr. samt till hel förtidspension 14 490 kr. för helt
år.

Pensionsfillskott
till halv ålderspension eller till förtidspension som utgår med två tredjedelar
eller hälften av hel förtidspension utgör motsvarande andel av helt
pensionstillskott. Till änkepension som utgår med viss andel av hel sådan
pension utgår pensionsfillskott med motsvarande andel av helt lillskott.

Pensionstillskottet
är inkomstprövat mot tilläggspension. Avräkningen är så konstruerad att den som
uppbär tilläggspension med belopp överstigande den s. k. garantinivån inte får
något pensionstillskott. Till den som uppbär tilläggspension med lägre belopp
utgår pensionstillskott i den mån de sammanlagda förmånerna inte överstiger
garantinivån. Avräkning mot tilläggspension görs krona för krona. Garantinivån
är 45 % av basbeloppet såvitt gäller hel ålderspension och hel änkepension samt
90 % av basbeloppet avseende hel förtidspension. Garantinivåerna skall således
den 1 juli 1981 motsvara pensionstillskottet storleksmässigt.

Såvitt
gäller försäkrad som är eller har varit undantagen från tilläggspensioneringen
enUgt 11 kap. 7 § AFL skall vid bedömningen av rättten tiU pensionstillskott
hänsyn tas till tilläggspension som skulle ha utgått om undantagande inte hade
ägt mm. Samma gäller vid omdebitering på gmnd av att tilläggspensionsavgift
inte har betalats.

4 Försäkringen
för tilläggspension (ATP)

Tilläggspensioneringen
innefattar ålderspension, förtidspension och familjepension. Pensionsrätten är
relaterad till de arbetsinkomster som den försäkrade har haft under sin aktiva
tid. Den intjänade pensionsrätten är avgörande för pensionens storlek (11-15
kap. AFL).

Försäkrade
för tilläggspension är dels svenska medborgare, dels i Sverige bosatta personer
som inte är svenska medborgare.

Pensiongmndande
inom ATP blir den försäkrades inkomst av förvärvsarbete under åren fr. o. m.
det år då han fyller 16 år t. o. m. det år då han fyller 64 år. Inkomster för
år under vilket den försäkrade har avlidit eller för hela året uppburit hel
ålderspension enligt lagen om allmän försäkring är dock inte pensionsgmndande.
Vid förtida uttag av halv ålderspension eller vid förtida uttag av hel
ålderspension för kortare tid än hela året beräknas pensionsgmndande inkomst
för fortsatt förvärvsarbete. Detta görs också för den som uppbär
förtidspension. Förvärvsinkomsterna indelas i inkomst av anställning och
inkomst av annat förvärvsarbete (11 kap. 1 § AFL). Till grund för beräkning av
förvärvsinkomst läggs i princip den försäkrades taxering till stathg
inkomstskatt.

Med
inkomst av anställning avses den lön i pengar eller naturaförmåner i form av
kost, bostad eller bil som den försäkrade har erhållit såsom

5 Riksdagen
1980/81. 1 saml. Nr 204

Prop.
1980/81:204 66

arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Som inkomst av
anställning anses även ersällning för arbete som någon utfört för annans
räkning utan all vara anställd i dennes tjänst. År ersättningen all hänföra
till inkomst av rörelse eller jordbruk betraktas den dock som inkomst av anslällning
endast om uppdragsgivaren och uppdragstagaren kommer överens härom genom att Iräffa
ett s. k. likställighelsavtal. Till inkomst av anställning hänförs inte lön
eller ersättning från en och samma arbetsgivare som under etl år inte har
uppgått lill 500 kr. Såsom inkomst av anställning avses - förutom lön i pengar
och naturaförmåner- även bl. a. sjukpenning, föräldrapenning och vårdbidrag
enligt AFL, delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,
livränta enligl lagen (1976:380) om arbelsskadeförsäkring, dagpenning från
erkänd arbetslöshetskassa, kontant arbetsmarknadsstöd samt utbildningsbidrag
under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad rehabilitering i form av
dagpenning och stimulansbidrag. Till sådan inkomst hänförs också timstudiestöd,
inkomslbidrag och vuxenstudiebidrag enligl studieslödslagen, utbildningsbidrag
för doktorander samt timersättning vid grundläggande ulbildning för vuxna. Åven
dagpenning lill bl. a. värnpliktiga och vapenfria ijänsteplikliga under repetilionsutbildning
samt till civilförsvarspliktiga betraktas som inkomsl av anslällning (11 kap.
2 § AFL).

Med inkomst av annat förvärvsarbete avses främst inkomsl
av här i riket bedriven rörelse och av här belägen jordbruksfastighet, som
brukas av den försäkrade (11 kap. 3 § AFL).

Den
pensionsgrundande inkomslen motsvarar summan av inkomst av anställning och
inkomst av annat förvärvsarbete i den mån summan överstiger en viss
minimigräns, nämligen del vid årets ingång gällande basbeloppet (16 100 kr. för
år 1981), vilket avräknas i första hand mot inkomst av anställning.
Maximigränsen för beräkning av den pensionsgrundande inkomslen ulgör sju och
en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet, dvs. 120 750 kr. för
år 1981. Belopp från vilket sålunda skall bortses avräknas i första hand från inkomsl
av annal förvärvsarbete (11 kap. 5 § AFL).

För varje år, för vilket pensionsgrundande inkomst
fastställs för en försäkrad, skall pensionspoäng tillgodoräknas honom.
Pensionspoängen utgör den pensionsgrundande inkomslen delad med basbeloppet vid
årets ingång. I den mån den pensionsgrundande inkomsten härrör från inkomst av
annat förvärvsarbete än anställning tillgodoräknas den försäkrade i regel
pensionspoäng endast om tilläggspensionsavgift för årel till fullo erlagts inom
föreskriven tid.

I fråga om försäkrad som uppburit förtidspension från
tilläggspensioneringen gäller särskilda regler för beräknig av pensionspoäng.
I dessa fall beräknas pensionspoäng på den försäkrades förvärvsinkomster efler
samma regler som gäller för övriga försäkrade. Har den försäkrade under minst
halva året uppburit partiell förtidspension som har beräknats med ledning av s.
k. antagandepoäng, erhåller han vid beräkningen av pensionspoäng -

Prop. 1980/81:204 67

förutom poäng på förvärvsinkomsten - en mol invaliditeten
svarande del av anlagandepoängen, dvs. halva antagandepoängen vid halv förtidspension
och två tredjedelar av nämnda poäng vid två tredjedels förtidspension. Den
försäkrade skall emellertid - oberoende av om han för hela eller för delar av
året uppburit hel eller partiell förtidspension - alltid för året
tillgodoräknas lägst en pensionspoäng motsvarande anlagandepoängen. De sålunda
förvärvade pensionspoängen beaklas vid bestämmandet av den försäkrades
ålderspension och av familjepension efler honom. Poängen påverkar däremot inle
den utgående förtidspensionen (11 kap. 6 § AFL).

För försäkrad som är född år 1927 eller lidigare skall
under vissa förutsättningar beräknas pensionspoäng även för det år varunder han
fyller 65 år. Pensionspoäng för det året fastställs med tillämpning av reglerna
om beräkning av antagandepoäng inom förtidspensioneringen. Vid poängberäkningen
anses således att den försäkrade har erhållit rätt till förtidspension fr. o. m.
januari månad det år han fyller 65 år. Delta medför normalt att den försäkrade
tillgodoräknas antagandepoäng för del året på grundval av tidigare
pensionspoäng. Om det senare visar sig alt den pensionsgrundande inkomsten för
det sextiofemte levnadsåret ger en faktisk pensionspoäng som är högre än den
poäng som har gottskrivits enligt metoden med antagandepoängberäkning
tillgodoräknas den försäkrade denna högre, fakfiska poäng (15 kap. 2 § AFL).

Ålderspension
utgår under förutsättning att pensionspoäng har tillgodoräknats den försäkrade
för minst tre år. Pensionen utgår fr. o. m. den månad -under vilken den
försäkrade fyller 65 år med möjlighet fill förtida och uppskjutet uttag av hela
eller halva pensionen efter samma regler som inom folkpensioneringen. Om den
försäkrade gör förtida uttag av ålderspension tas vid pensionsberäkningen
hänsyn även lill pensionspoäng som kan föreligga för del år som närmasl föregår
det varunder pensionen börjar utgå. Tas pensionen ut under det år varunder den
försäkrade fyller 64 år, eller lidigare, blir det alltså fråga om att först
bestämma pensionen provisoriskt. Den omräknas sedan kännedom har vunnits om
pensionsgrundande inkomst och därmed pensionspoäng även för del sista årel före
pensioneringen. Om försäkrad har gjort förtida ultag av halv ålderspension
eller gjort förtida uttag av hel ålderspension för kortare tid än hell
kalenderår kan han tillgodoräknas pensionspoäng även för år då sådant ultag år
gällande. I dylika fall omräknas den utgående pensionen årligen med hänsyn till
de tillkommande pensionspoängen (12 kap. AFL).

Storleken av den ålderspension som börjar ulgå vid 65 år
ålder motsvarar 60 % av produkten av basbeloppet för den månad för vilken
pensionen skall utges och medeltalet av de pensionspoäng som har
tillgodoräknats den försäkrade. Har pensionspoäng tillgodoräknats för mer än 15
år beräknas medeltalet på de 15 högsta poängtalen (15-årsregeln). Har
pensionspoäng tillgodoräknats för mindre än 30 år minskas pensionen med 1/30
för varje felande år (30-årsregeln). I pensioneringens inledningsskede har för försäk-

Prop. 1980/81:204 68

rad
som är svensk medborgare 30-årsregeln ersatts med en 20-årsregel för den som är
född något av åren 1896-1914. För den som är född något av åren 1915-1923
fordras i stället för 30 år 21 år för den som är född år 1915,22 år för den som
är född år 1916 osv. Dessa övergångsregler - sammanställda med de ovan angivna
reglerna om beräkning av pensionsgrundande inkomst för det sextiofemte
levnadsåret för äldre försäkrade - innebär att personer som är födda år 1914
och senare har möjlighet att förvärva full pension medan de som är födda åren
1896-1913 maxiamlt kan få så många 20-delar av full pension som antalet år fr.
o. m. år 19601, o. m. det då vederbörande fyller 65 år. Åven för utländska
medborgare födda år 1923 eller tidigare gäller särskilda bestämmelser med
avseende på den s. k. 30-årsregeln (15 kap. 1 a § AFL).

Förtidspension utgår till
försäkrad för tid före den månad då han fyller 65 år eller ålderspension
dessförinnan börjar utgå till honom. Då en förtidspensionär uppnår 65 års
ålder utbyts förtidspensionen mot ålderspension (13 kap. AFL).

De gmndläggande
förutsättningarna för rått till förtidspension är desamma som inom
folkpensioneringen. En fömtsättning för rätt till förtidspension från
tilläggspensioneringen är dock att den försäkrade kan tillgodoräkna sig pensionspoäng
för tid före det år då pensionsfallet har inträffat. Pensionsfallet anses ha
inträffat vid den tidpunkt då arbetsförmågan har blivit nedsatt med minst
hälften och nedsättningen därjämte kan betraktas som varaktig eUer väntas bli
bestående avsevärd tid.

Storleken av hel
förtidspension motsvarar i princip den ålderspension som den försäkrade skulle
bli berättigad till om han hade börjat uppbära sådan pension fr. o. m. den
månad då han uppnår 65 års ålder.

Härvid skall, så snart
vissa förutsättningar är uppfyllda, pensionen beräknas under antagande att den
försäkrade för varje år fr. o. m. det år då pensionen börjar utgå t. o. m. del
år då han uppnår 64 års ålder (65 års ålder för försäkrad född under någol av
åren 1911-1927) har tillgodoräknats vissa pensionspoäng (antagandepoäng). För
att pensionsberäkning med antagandepoäng skall få äga rum fordras atl den
försäkrade antingen vid lidpunkten för pensionsfallet har haft en
sjukpenninggrundande inkomst som svarar mol en årsinkomst av förvärvsarbete
lägst lika med det vid årets ingång gällande basbeloppet eller också kan
tillgodoräkna sig pensionspoäng för två av de fyra åren närmast före året för
pensionsfallet.

Antagandepoäng skall
beräknas enligt den av två alternativa metoder som ger det för den försäkrade
gynnsammaste resultatet. Den ena metoden innebär att antagandpoängen beräknas
motsvara medeltalet av de två högsta poängtalen under de fyra åren närmast före
pensionsfallet. Den andra metoden innebär att antagandepoängen beräknas på gmndval
av poängförvärven under samtUga år t. o. m. året närmast före pensionsfallet.
Antagandepoängen skall därvid motsvara medeltalet för halva antalet av de år
som sålunda kommer i fråga varvid hänsyn i första hand tas till åren med de

Prop. 1980/81:204 69

högsta
poängtalen (13 kap. 2 § AFL).

Förtidspension
enligt reglerna om antagandepoäng förutsätter att den försäkrade vid 65 års
ålder kan uppbära ålderspension. Antalet poängår skall aUtså, inberäknat åren
med antagandepoäng, vara minst tre.

Om
förutsättningar inte föreligger för att den försäkrade skall kunna få förtidspension
med tillgodoräknande av antagandepoäng fordras för rått till förtidspension att
den försäkrade har tillgodoräknats pensionspoäng för minst tre år före det år
under vilket pensionsfallet inträffade. Förtidspensionen beräknas då på
grundval av föreliggande faktiska pensionspoäng enligt samma metod som
ålderspension vilken utgår fr. o. m. den månad då 65 års ålder uppnås (13 kap.
3 § AFL).

Familjepension
utgår till försäkrads änka och barn under förutsättning att den försäkrade vid
sin död var berättigad till förfidspension eller ålderspension från
tilläggspensioneringen eller skulle ha varit berätfigad fill förtidspension om
hans arbetsförmåga vid tiden för dödsfallet varit så nedsatt som krävs för rätt
till sådan pension. Efter kvinnlig försäkrad utgår endast barnpension (14 kap. AFL).

Familjepensionen
utgör en viss procent av den avlidnes egenpension, dvs. den förtids- eller
ålderspension som utgick till den avlidne eller - om sådan pension inte utgick
- den förtidspension som han skulle ha erhållit om rätt fill hel sådan pension
hade inträtt vid tidpunkten för dödsfallet. Om den avlidne uppbar partiell
förtidspension beräknas familjepensionen ändå med utgångspunkt i hel
förtidspension. Var han ålderspensionär räknas med en ålderspension av den
storlek som gäller vid uttag från 65 års ålder (14 kap. 3 § AFL).

Änkepension
utgår till änka efter den försäkrade, om äktenskapet har varat minst fem år och
har ingåtts senast den dag då den försäkrade fyllde 60 år. Efterlämnar den
försäkrade barn som också är barn till änkan, är änkan, oavsett om barnet är
minderårigt eller har uppnått vuxen ålder, berätfigad till änkepension även om
nyssnämnda fömtsättningar inte är uppfyllda. I motsats tiU vad som gäUer för
rätt till änkepension från folkpensioneringen krävs för rätt till änkepension
från tilläggspensioneringen alltid att legalt äktenskap har förelegat. Ånkepensionsrätten
upphör om änkan gifter om sig. Upplöses det nya äktenskapet innan det har
bestått i fem år skall änkepension ånyo börja utgå.

Ånkepensionens
storlek är beroende av om den försäkrade fömtom änkan efterlämnar barn som är
berättigat till tilläggspension efter honom. Finns inte något pensionsberättigat
barn är änkepensionen 40 % av den försäkrades nyss beskrivna egenpension.
Efterlämnar den försäkrade pensionsberättigat barn är änkepensionen 35 % av
samma pension.

Rätt
till barnpension från tilläggspensioneringen tillkommer avliden försäkrads barn
under 19 år.

Storleken
av barnpensionen år beroende av huruvida pensionsberättigad änka finns samt av
familjemedlemmarnas antal.

Prop. 1980/81:204 70

Efterlämnar
en man änka och ett pensionsberättigat barn, blir barnels pension 15 % av
faderns egenpension. År ett barn ensaml pensionsberättigat, blir barnets
pension 40 % av den avlidnes egenpension. Finns flera barn än ett, ökas de nu
angivna procenttalen med lio för varje barn ulöver det första och det
sammanlagda barnpensionsbeloppet fördelas Uka mellan barnen.

Flera
familjepensioner kan inte utgå samfidigt till samma person. År någon för samma
månad berättigad till flera tilläggspensioner i form av familjepension - t. ex.
barnpension efter både fader och moder eller både änkepension och barnpension -
utges sålunda endasi den siörsta av dem. En kvinnas rätt liU änkepension påverkas
emellertid inte av atl hon samtidigt är berättigad till förtidspension eller
ålderspension från tilläggspensioneringen. Ånkepension från folkpensioneringen
kan däremot, såsom förut har framhållits, aldrig utgå samfidigt med folkpension
i form av barn-, förlids-eller ålderspension eller huslrutillägg. En änka kan
sålunda samtidigt uppbära såväl folkpension och filläggspension i form av
ålderspension som filläggspension i form av änkepension efter sin avlidne make.

En
försäkrad har med samtycke av sin make möjlighel alt anmäla individuellt
undantagande från försäkringen för filläggspension såvitt avser inkomst av
annat förvärvsarbete ån anställning. Undantagandel gäller fr. o. m. året näst
efter del då anmälan därom har gjorts. Anmälan om undantagande kan återkallas
av den försäkrade med verkan från nästföljande årsskifte, dock fidigast från
det som inträffar sedan undantagandet har ägt giltighet i fem år. Den som har
återkallat anmälan om undantagande får sedan inte ånyo göra dylik anmälan.

Har
anmälan om undantagande skett skall vid beräkningen av pensionsgmndande
inkomst för den försäkrade för tiden efter det undantagandet har trätt i kraft
hänsyn inte tas till inkomst av annat förvärvsarbete än anställning och inte heUer
till delpension (11 kap. 7 § AFL). Undanlagande kan också ha viss reducerande
effekt på framtida pension som grundas på inkomst av anslällning. Sålunda skall
vid beräkning av ålderspension talet 30 ökas med ett för varje är för vilket
den försäkrade till följd av undantagandet inte har tillgodoräknats
pensionspoäng eller har förlorat mer än en poäng. Talet 30 får dock inte ökas
till mer än 50 (12 kap. 2 § andra stycket AFL). Förtidspension enligt reglerna
om antagandepoäng kan inte utgå om undantagande ägde giligthet för den
försäkrade då pensionsfallet inträffade och undantagandet tiUika har föranlett
alt den försäkrade för något av de fyra åren som närmast föregåti
pensionsfallet har gått miste om mer än en pensionspoäng (13 kap. 2 § tredje
stycket AFL). Undanlagande kan också, som har framhållits i det föregående,
reducera storleken av utgående pensionstillskott.

Tilläggspensioneringen
finansieras helt genom avgifter på inkomst av förvärvsarbete. Avgift för
inkomst av anställning betalas av arbelsgivaren. För inkomst av annat
förvärvsarbete än anställning betalar de försäkrade

Prop. 1980/81:204 71

själva
en filläggspensionsavgift. Den procentsats enligt vilken avgifterna skall ulgå
fastställs i en särskild lag.

Prop.
1980/81:204 72

Bilaga 2

Remissammanställning

En arbetsgrupp inom socialdepartementet har i en
promemoria (Ds S 1981:1) ATP-rätt för föräldrar som vårdar egna barn i hemmet, m.
m. lämnat förslag fill nya regler för intjänande av ATP-rätt. Promemorian har remissbehandlats.

Remissvar har inkommit från riksförsäkringsverket, försäkringsöverdomstolen,
försäkringsrätten för södra Sverige, försäkringsrätten för Mellansverige,
socialstyrelsen, försäkringsinspektionen, riksrevisionsverkei, riksskatteverket,
statens arbetsgivarverk, statens löne- och pensionsverk, arbetsmarknadsstyrelsen,
statens invandrarverk, länsstyrelserna i Stockholms, Jönköpings, Gävleborgs
och Västerbottens län, Försäkringskasseförbundel, Svenska kommunförbundel.
Landstingsförbundet, Svenska arbetsgivareföreningen. Landsorganisationen i
Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACOISR,
Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges Hantverks- och Induslriorganisation -
Familjeföretagen, Pensionärernas riksorganisation, Sveriges folkpensionärers
riksförbund, Fredrika Bremerförbundet, Husrnodersförbundet Hem och Samhälle,
Centerns kvinnoförbund. Folkpartiets kvinnoförbund. Moderata kvinnoförbundet
samt Socialdemokratiska kvinnoförbundet. Därutöver har yttrande inkommit från
Ensamståendes intresseorganisation.

Till flera remissyttranden har fogats reservationer från
en minoritet som varit av annan mening än den som framgår av det
majoritetsyttrande som redovisas i det följande.

Allmänna synpunkter på förslaget

Förslaget från den särskilda arbetsgruppen har fått ett
blandat mottagande av remissopinionen. Förslaget tillstyrks eller lämnas utan
erinran av försäkringsinspektionen, statens arbetsgivarverk, statens löne- och
pensionsverk, riksskatteverket, arbetsmarknadsstyrelsen, länsstyrelserna i
Jönköpings och Västerbottens län. Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges
folkpensionärers riksförbund, Fredrika Bremerförbundet, Husmodersförbundet Hem
och Samhälle, Moderata kvinnoförbundet. Folkpartiets kvinnoförbund och Centerns
kvinnoförbund.

Moderata kvinnoförbundet framhåller alt del är föräldrarna
- inte samhället - som kan avgöra vilken arbetsbörda de klarar av vid olika tidpunkter
under barnens uppväxtår och hur denna skall fördelas dem emellan. Samhällets
uppgift är att underlätta föräldrarnas ställningstagande härvidlag. För detta
krävs ett ökat stöd åt föräldrarollen. ATP-rätt för vård av barn i hemmet är
ett sådanl stöd.

Lantbrukarnas riksförbund ställer sig helt positiv till
reformen då den

Prop. 1980/81:204 73

innebär en ökad trygghet i pensionshänseende för grupper
som har problem att uppnå ett fullgott ATP-skydd, 1. ex. kvinnor i glesbygd och
på orter med dåligt utbyggd barnomsorg och med få möjligheter lill
förvärvsarbete.

Enligt Sveriges folkpensionärers riksförbund måste vård av
barn i hemmet anses fullt jämförbar med annan verksamhet ute i arbetslivet.

Arbelsmarknadsstyrelsen förutsätter att reformen inte
påverkar utbyggnaden av barnomsorgen och annan samhällsservice och heller inte
regionalpolitiska satsningar för alt öka tillgången på arbetstillfällen i
regioner där del råder brist. Kvinnorna har under en lång följd av år fortsatt atl
öka sin andel av arbetskraften oavsett konjunkturläge. Kvinnorna, även de med
småbarn, har alltså visat sin vilja alt förvärvsarbeta. Del är på samhället ansvarel
ligger att underlätta för dem atl förena vårdansvar och förvärvsarbete. Del är
också vikligl för kvinnornas rått lill arbele atl fäderna tar sin del av delta
ansvar.

Husmodersförbundet Hem och Samhälle hälsar med slor
tillfredsställelse en lag som ger möjlighet för föräldrar att tillgodoräkna sig
ATP-poäng för den lid föräldern stannar hemma för att vårda elt litet barn.
Förbundet anser också, atl en sådan lag är en bekräftelse på att vård av barn i
hemmet år en betydande och för samhället mycket viktig arbetsinsats.

Förslaget
avstyrks av riksförsäkringsverket, försäkringsöverdomstolen, försäkringsrätten
för Södra Sverige, försäkringsrätten för Mellansverige, länsstyrelserna i
Stockholms och Gävleborgs län. Försäkringskasseförbundet, Svenska
kommunförbundet, Landslingsförbundet, Svenska arbetsgivareföreningen, LO, TCO,
Pensionärernas riksorganisation och Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund.

Svenska arbetsgivareföreningen anser att det kan
ifrågasättas om det finns någol behov av regler om ATP-rätt för värd av små
barn så länge ATP-systemet har en 30-årsregel för fulla förmåner. Liknande
synpunkter framförs bl. a. av riksförsäkringsverket, försäkringsrätten för
Södra Sverige, LO, TCO och Socialdemokratiska kvinnoförbundet.

Riksrevisionsverket anser att den föreslagna reformen bl.
a. med hänsyn fill reglerna om pensionstillskott endasi i undantagsfall skulle
medföra vissa fördelar.

Från de remissinstanser som avstyrker förslaget påpekas
bl. a. de principiella förändringar förslaget innebär. Svenska
arbetsgivareföreningen konstaterar att del måste beaktas att ATPs principiella
grundval år att pensionsrätt grundas på inkomst av förvärvsarbete och att
finansieringen sker genom avgifter som direkt eller indirekt bärs av de
förvärvsarbetande. Förslaget i den remitterade promemorian är knappasi förenligt
med dessa grundläggande principer för ATP. Liknande synpunkler framförs bl. a.
av riksförsäkringsverket, försäkringsöverdomstolen, LO, TCO, försäkringsrätten
för Mellansverige och Försäkringskasseförbundel.

Liksom flera andra remissinstanser pekar Pensionärernas riksorganisalion
på atl också andra grupper gör viktiga vårdinsatser. Organisationen kan inle

Prop.
1980/81:204 74

finna skäl till att den vårdinsats föräldrar gör då de hellidsvårdar
barn skulle värderas enligt arbetsgruppens förslag, medan andra för samhället
mycket vikliga vårdinsatser inte skulle ges samma bedömning. Som exempel
framhåller organisationen den myckel omfattande vårdinsats som make, barn eller
anhörig gör för sjuka, äldre personer. Effekten av detla vårdarbete kan i ATP-sammanhang
bli lika den som arbetsgruppen anfört i sitt förslag för föräldrar till små
barn.

Förslagets kostnader

I promemorian anges atl de årliga
administrationskostnaderna enligt riksförsäkringsverkels beräkningar kommer all
uppgå till 9 milj. kr. per år.

Pensionärernas riksorganisalion konstaterar all ATP-systemet
under de senasle åren har utsatts för slora ekonomiska påfrestningar som till
viss del har sin grund i en alllför hög inflation. Att under dessa
omständigheter föreslå förbättringar av ATP för en grupp ulan att dessa
förbättringar skulle byggas på avpassade avgifter synes riksorganisationen vara
helt orealistiskt. Att till detla lägga elt årligt adminislralionsbidrag på 9
milj. kr. fören reform med så begränsad omfattning förstärker den bestämda
uppfattningen alt förslaget inle skall genomföras menar organisationen.

Svenska kommunförbundel framhåller alt även om lång tid
skulle förflyta innan reformen får fulll genomslag är del klarl all effekten
blir ökade utbetalningar från ATP-systemet, vilka inle har samband med
anställningsförhållande. Dessa måste på sikt finansieras. ATP-systemet är inle
anpassat härför. Det är principiellt fel atl i ATP-systemet införa nya grupper
för vilka avgifler ej inbetalats. Styrelsen avstyrker därför det föreliggande
förslaget.

Riksrevisionsverkei konstaterar att fram lill fullfunklionsstadiet
som inträffar efler år 2040 kommer de adminislraliva kostnaderna att uppgå till
sammanlagt minst 500 milj. kr. Reformkonstruklionen medför således slora
administrativa koslnader innan reformen ger avsedd effekt.

Tjänstemännens cenlralorganisalion anser alt också
kostnaderna ulgör ell skäl för atl avstyrka arbetsgruppens förslag. De nio
miljonerna i administrationskostnader bör i slällel fördelas på ulbyggnad av
barnomsorgen i slällel för alt avsättas för en reform som gäller förmåner om
30-40 år.

Landstingsförbundet anser det med hänsyn till den rådande
samhällsekonomiska situationen olämpligt all nu beslula om ytterligare
åtaganden.

Folkpartiels kvinnoförbund anser atl
administrationskostnaderna måste rymmas inom de ramar för kostnader som man
redan har för ATP.

Försäkringskasseförbundel ifrågasätter om resurserna i slällel
borde inriktas på att påbörja en samordning av socialförsäkringens olika delar.
Vidare påpekar förbundet att jämställdhetskommitlén som komplement till

Prop. 1980/81:204 75

utredningen Kvinnors arbele (SOU 1979:89) skall ularbela
förslag bl. a. för alt förbättra de hemarbetandes situation.

Förslagets utformning

Arbetsgruppens förslag lill utformning av ATP-rätt
tillstyrks av försäkringsöverdomstolen, försäkringsrätten för Södra Sverige,
försäkringsrätten för Mellansverige, länsslyrelsen I Jönköpings län.
Lantbrukarnas riksförbund, Husmodersförbundel Hem och Samhälle, Moderata kvinnoförbimdei.
Folkpartiets kvinnoförbund och Centerns kvinnoförbund. Inte någon remissinstans
förordar något annat alternativ.

Fredrika-Bremerförbundet föreslår att arbetsgruppens
alternativ med etl krav på alt de tre år per barn småbarnsföräldrar skulle få
tillgodoräkna sig, i stället skall fördelas jämnt mellan de båda föräldrarna,
så atl varje förälder får tillgodoräkna sig ett och elt halvt år per barn.

Moderata kvinnoförbundet anser all arbetsgruppen inte
uppmärksammat de problem som kan uppstå för föräldrar vid vård av handikappade
barn. De kan behöva en längre vårdlid i hemmet än tre år utan att vårdbidrag
som berättigar lill ATP ulgår. Förbundel anser det lämpligt alt överväga alt i
dessa fall ATP-rätl för vård av barn i hemmet fär tillämpas längre lid än tre
år, förslagsvis lill skolpliktsålderns inträde.

Folkpartiets kvinnoförbund framhåller alt denna rätt till ATP-poäng
för vård av bam borde kunna göras retroaktiv så att många kvinnor, som i dag på
grund av fidigare svårigheter med barntillsyn ej har tjänat in fulla ATP-poäng,
skulle kunna räkna sig dessa år tillgodo för all uppnå 30 år.

Centerns kvinnoförbund påpekar alt arbetsgruppens förslag
om mer än sex månaders vård för tillgodoräknande av pensionsår kan innebära
problem i vissa fall. Föräldrar som valt all vara hemma för vård av egel barn
kan om barnet måste vistas på sjukhus en längre tid gå miste om poängår. Det
kan t. ex. vara svårt att återgå till förvärvsarbete. Osäkerhet beträffande
längden av barnels sjukhusvistelse kan göra förvärvsarbete utanför hemmet omöjligt.

Försäkringsöverdomstolen aktualiserar en grupp försäkrade
med små barn vars ATP-skydd i vissa situationer kan vara bristfälligt.
Domstolen syftar på föräldrar som blir förtidspensionsfall under tid då de är
hemma och vårdar barn. Sådana försäkrade kan i vissa fall komma all sakna det
riskskydd som reglerna om antagandepoäng i 13 kap. 2 § lagen om allmän
försäkring ger. Ulan att behöva gå vägen över fria poängår skulle man kunna
komma till rätta med della problem, om man förlängde förälderns möjlighel att
vara registrerad för en sjukpenninggrundande inkomst menar överdomslolen.

Riksförsäkringsverket anser att krav bör slällas atl
berörda föräldrar är bosatta i Sverige. Verket påpekar vidare all för personer
som intjänar mindre än 15 poängår kan situationen uppstå att det skulle varit
mer gynnsamt att få räkna etl vårdar än etl pensionsår med låg
pensionsgrundande inkomsl.

Prop.
1980/81:204 76

Åven försäkringsrätten för Mellansverige har uppmärksammat
denna konsekvens av arbetsgruppens förslag och finner den oacceptabel.

Riksförsäkringsverket
framhåller att en möjlig lösning skulle kunna vara att också den som
tillgodoräknas pensionsgrundande inkomst får rätt att tillgodoräknas vårdar.
Pensionen skulle sedermera beräknas efter det gynnsammaste alternativet. I promemorian
uppskattas antalet ansökningar till ca 60 000 per år. Om även föräldrar som
tillgodoräknas pensionsgrundande inkomst kan komma i fråga torde antalet
ansökningar komma att öka lill omkring 280 000, vilket skulle innebära en
avsevärd ökning av administralionskostnaderna. Verket framhåller vidare atl kravel
på att föräldrarna skall vårda barnet behöver preciseras ytterligare både när
det gäller förvärvsarbete och sludier.

Försäkringsrätten
för Mellansverige tar upp frågan om anmälan och ansökan om vårdar och föreslår
att den retroaktiviiel som finns inbyggd i arbetsgruppens förslag slopas.
Riksförsäkringsverket pekar på alt de föräldrar som inte gör anmälan och
ansökan inom föreskriven fid kan gå förluslig rätlen att tillgodoräkna sig
vårdar.

Socialdemokratiska
kvinnoförbundet anser att arbetsgruppen föreslår etl krångligt byråkrafiskt
system med föranmälan, ansökan, försäkran och beslut från försäkringskassan för
att få fillgodoräkna sig ett pensionsår. Med föreliggande förslag ser förbundet
uppenbara risker för att mänga i efterhand kommer att upptäcka att man
"missat" en förmån åven om det finns aldrig så goda avsikter till
bred information. Liknande synpunkter framförs av Centerns kvinnoförbund.

Försäkringskasseförbundet
befarar att förslaget från administrativ synpunkt kan bli tungrott med anmälan
och ansökan.

Statens invandrarverk framhåller att
informationsinsatserna i samband med ett ikraftträdande av den föreslagna
reformen ställer särskilda krav vad gäller invandrarbefolkningen. Skriftlig
information såväl som ansöknings-och anmälningsblanketter behöver framställas
på de vanligaste invandrarspråken.

Prop. 1980/81:204 77

Innehåll Sid.

Proposifionens
huvudsakliga innehåll....................... ..... 1

Lagförslag......................................................... ..... 2

Utdrag av protokoU vid
regeringssammanträde 1981-04-30 5

1
Inledning..................................................... ..... 5

2
Behovet av nya ATP-regler för
småbarnsföräldrar ..... 6

3
ATP-rättens utformning.................................. 9

3.1
Nuvarande regler.................................... ..... 9

3.2
Avgränsning av begreppen föråldrar och
vård av barn.. 12

3.3
Adminitration m. m.................................. .... 13

3.4
Finansiering och ikraftträdande................. 14

4 Upprättat lagförslag
samt specialmotivering....... 15

4.1
Specialmotivering till förslaget om lag om ändring i lagen

(1962:381)
om allmän försäkring................ 15

5 Hemställan................................................... .... 19

6 Beslut......................................................... 19

Bilaga 1 Promemoria (Ds S
1981:1) ATP-rätt för föräldrar som vårdar

egna
barn i hemmet m.m............................. 20

Bilaga 2
Remissammanställning.............................. .... 72