med förslag till tilläggsbudge I till statsbudgeten för budgetåret 1980/81
141 sidor, varav 124 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 124 av 141 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1980/81:25, med förslag till tilläggsbudge I till statsbudgeten för budgetåret 1980/81
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Regeringens proposition
1980/81:25
med
förslag till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1980/81;
beslutad
den 30 oktober 1980.
Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprolokoll för den ätgärd och de ändamål som framgår av föredragandenas
hemställan.
På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN
ROLF WIRTÉN
Propositionens
huvudsakliga innehåll
I
propositionen föreslås utgifter m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för innevarande budgetår.
De
anslag som begärs uppgår fill ca 1,6 miljarder kr. De största anslagen avser
ersättning för försenad idriftlagning av kärnreaktorer, byggande av statliga
vägar, vuxensludieslöd m.m., statens vatlenfallsverk, FN-styr-kors verksamhei
utomlands samt bidrag till byggande av kommunala vägar och galor.
Riksdagen 1980/81. 1 .saml. Nr 25
Prop.
1980/81:25
Prop.
1980/81:25 2
Utdrag
PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1980-10-30
Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Ullslen, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Burenstam
Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri,
Eliasson
Föredragande: statsråden Ullslen, Mogård, Dahlgren,
Åsling, Burenstam Linder, Johansson, Boo, Danell, Petri
Proposition med förslag om tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1980/81
Statsråden föredrar förslag lill riksdagen i frågor
angående anslag m. m. på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret
1980/81. .anförandena redovisas i underprotokollen för resp. departement.
Statsrådet Wirtén anför: I prop. 1979/80: 138 har
regeringen föreslagit alt 53 850000 kr. anvisas till industriella åtgärder och
5 milj. kr. för särskilt sysselsättningsbidrag lill Svenska Rayon AB. Vidare
har regeringen i prop. 1980 U: 1 föreslagit alt 260 milj. kr. anvisas till det
allmänna barnbidraget. Regeringen har i samma proposition föreslagit alt 32
milj. kr. anvisas till studiehjälp m. m. I prop. 1980/81: 26 har regeringen
föreslagit all 69,7 milj. kr. anvisas som ersättning till Trångfors AB m.m. vid
en begränsad utbyggnad av Sölvbackaströmmarna. De ytterligare medelsbehov som
nu kan överblickas bör sammanfattas i en gemensam proposilion angående utgifter
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetårel 1980/81. Skulle
anslagsframställningar därutöver på tilläggsbudget för innevarande budgetår
visa sig ofrånkomliga bör dessa föreläggas riksdagen vid en senare tidpunkt.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
all besluta om anslag m. m. på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1980/81 i enlighet med de förslag som
föredragandena har lagt fram.
Regeringen ansluter sig lill föredragandenas överväganden
och beslular all genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har
anfört för den åtgärd eller del ändamål som föredragandena har hemställt om.
Regeringen förordnar att de anföranden som redovisas i
underprotokollen och en sammanställning över de anslag som regeringen begär
skall bifogas propositionen som bilagor 1-11.
Prop. 1980/81:25
Bilaga I
Utdrag
UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1980-10-30
Föredragande; statsrådet Ullslen
Anmälan till tilläggsbudget I fill statsbudgeten för
budgetåret 1980/81 såvitt avser utrikesdepartementets verksamhetsområde
TREDJE HUVUDTITELN
A. Utrikesdepartementet m. m.
A 3. Inköp, uppförande och iståndsältande av fastigheter
för utrikesrepre-sentationen. Under denna rubrik har i statsbudgeten för
innevarande budgetår anvisats ett invesleringsanslag av 14,5 milj. kr. Vid
budgetårets ingång fanns en behållning av 1,7 milj. kr. under anslagel. Med
hänsyn lill lidplanen för byggnadsarbetena bör vissa objekt m. m. nu ånyo
redovisas för riksdagen.
1 gällande investeringsplan är för uppförande av en svensk
ambassadanläggning i Lagos en preliminär kostnadsram av 15 milj. kr. uppförd i
avvaktan på slutiigl byggnadsprogram för de med hänsyn till tomträtten förenade
speciella nigerianska villkoren (prop. 1979/80: 100 bil. 6, UU 1979/80: 19,
rskr 1979/80:203).
Regeringen har med beslut den 27 mars 1980 uppdragit åt
byggnadsstyrelsen att projektera en första etapp omfattande chefsbostad och
två familjebostäder för ambassadpersonal jämte serviceutrymmen. En andra etapp
innefattande främst kanslibyggnad bedömdes av kostnadsskäl böra skjutas på
framliden. Kostnaderna för utförande av den första etappen har beräknats lill
23 milj. kr. i prisläget den I april 1980 med en medelsförbrukning under
budgetåret 1980/81 av 13 milj. kr. Det är mol bakgrund av bl.a. de extremt höga
koslnaderna på hyresmarknaden i Lagos angeläget aft den första etappen
genomförs. För att kunna uppfylla de av nigerianska myndigheterna fastställda
tidskraven har anläggningsarbetena redan påbörjats.
I prop. 1979/80: 100 (bil. 6, UU 1979/80: 19, rskr
1979/80: 203) anförde jag all del är angelägel alt en om- och tillbyggnad av
ambassadanläggningen i Peking påbörjas under innevarande budgetår. Kostnaderna
för della projekt uppskattades preliminärt lill 10.2 milj. kr., prisläget den
I april 1979. I
Prop. 1980/81:25 4
avvaktan på en säkrare kostnadsberäkning fördes nägon
kostnadsram inte upp i förslaget fill investeringsplan. I beslul den 4
september 1980 har regeringen uppdragit åt byggnadsstyrelsen alt slutföra
projekteringen av ambassadanläggningen till färdiga bygghandlingar.
Projekteringsarbetet utförs på grundval av ett byggnadsprogram innefattande
dels en tillbyggnad av kanslibyggnaden genom att nuvarande två bostäder i
fastighetens botlen våning ianspråklas, dels uppförande av två nya
personalbostäder i kanslibyggnadens förlängning samt uppförande av en handläggarbostad
jämte viss upprustning av övriga befintliga bosläder pä beskickningstomten. Av
kostnadsskäl har iordningsställande av ytteriigare en handläggarbostad utgått
ur byggnadsprogrammet. Kostnaderna för de nu aktuella arbetena har beräknats
lill 12,3 milj. kr. i prisläget den I april 1980 med en medelsförbrukning under
budgetåret 1980/81 av 7 milj. kr. Med hänsyn till den mycket besvärande
lokalsituationen vid ambassaden bör arbetena påbörjas snarast. Enligt avtal med
de kinesiska myndigheterna måste byggnadsmaterialet ha levererats senasi den
Ijanuari 1981.
Det är ytterst angelägel alt projekten i Lagos och Peking
kan genomföras i den ulslräckning och inom de program som jag nu har redovisat.
Följande konstnadsramar, i I OOO-tal kr., bör således föras upp i gällande
investeringsplan.
Byggnadsobjekl Kostnadsram Medelsförbrukning beräk-
80-04-01 nad
för 1980/81
Lagos 23 000 13 000
Peking 12 300 7000
Medelsförbrukningen under budgetåret 1980/81 för
byggnadsarbeten i Lagos och Peking beräknas till ca 20 milj. kr. Utöver
tillgängliga medel på anslaget erfordras ytterligare ca 15.5 milj. kr.
innevarande budgetär.
Med hänvisning till vad jag anfört hemsläller jag alt
regeringen föreslår riksdagen all
1.
bemyndiga
regeringen all besluta om byggnadsarbeten inom de kostnadsramar som jag
förordat i del föregående,
2.
lill Inköp,
uppförande och iståndsältande av fastigheter för utri-kesrepresentationen på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa ett
reservationsanslag av 15500000 kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1980/81:25
Bilaga 2
Utdrag
FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1980-10-30
Föredragande: slalsrådet Burenslam Linder
Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1980/81 såvitt avser försvarsdepartementets verksamhetsområde
FJÄRDE HUVUDTITELN
H. Övrig verksamhet
[I] H 9. FN-styrkors verksamhet utomlands. Medel för en svensk militär
styrka i FN-tjänst anvisades första gången på tilläggsslat till riksslaten för
budgetåret 1956/57 (prop. 1956: 198, SU 1956: 179, rskr 1956: 539). Därefter
har årligen ytterligare medel anvisats för svenska FN-sfyrkors verksamhet.
Medel för
de årliga utgifterna inom Sverige för att rekrytera, utbilda och organisera den
svenska beredskapsstyrkan m. m. anvisas sedan budgeläret 1965/66 under
förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-ljänsi. Medel för FN-styrkornas
verksamhei utom Sverige och för viss personal vid Sveriges ständiga
representation i FN samt - fr.o.m. den I juli 1967 - för observatörer i
FN-tjänsl anvisades budgetåren 1965/66-1971/72 under reservationsanslaget
Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. Fr. o. m. budgetåret 1972/73 har medel
för FN-styrkornas verksamhet utom Sverige anvisats under anslaget FN-styrkors
verksamhet utomlands.
Sammanlagt har för svenska FN-styrkors verksamhei hittills
anvisats 1 241 465000 kr. på tilläggsslat och tilläggsbudget. Därav har 40,7
milj. kr. anvisats för att täcka utgifterna för FN-styrkan på Cypern,
FN-styrkan i Mellersta Östern och FN-observatörer under tiden januari-juni 1980
saml för vissa oförutsedda utgifter (prop. 1979/80: 125 bil. 1. FöU 1979/80:
16, rskr 1979/80:319).-
Del av ifrågavarande kostnader avses bli ersatta av FN.
Intill den I juli 1980 har från FN infiufit 554069612 kr. Sveriges fordran hos
FN enligl hitlills framlagda krav uppgår f.n. till 150281690 kr. Ersättningar
som flyter in från FN lillgodoförs statsbudgetens inkomsttitel Övriga inkomster
av statens verksamhet.
Prop. 1980/81:25 6
Genom beslul i april 1980 förordnade regeringen all ett
sjukhuskompani omfattande högsl 150 man jämte viss stabspersonal skulle ställas
lill FN:s fört"ogande för tjänstgöring i Mellersta Östern under högsl ett
år. Ulgif-lerna beräknas lill 2 milj. kr. för månad eller för liden
juli-december 1980 sammanlagt 12 milj. kr.
Genom beslut i juni 1980 förlängdes tiden för den svenska
FN-insalsen på Cypern t.o.m. den 15 december 1980. Utgifterna beräknas lill ca
5,4 milj. kr. för månad eller för tiden juli-december 1980 sammanlagt 32.5
milj. kr.
Genom beslut i juni 1980 medgav regeringen att observatörer
i FN-tjänst får avlösas under budgetårel 1980/81. Antalet observatörer uppgick
den I juli 1980 till 44. Medelsbehovet för dessa kan beräknas till ca 767000
kr. för månad eller för tiden juli-deceinbei- 1980 sammanlagt 4.6 milj. kr.
En allmän medelsreserv av 3 milj. kr. bör beräknas med
hänsyn lill eftersläpande sjukvårdskostnader för tidigare kontingenter samt
vissa utgifter som kan bli nödvändiga vid en avveckling av kontingenterna.
Vid utgången av juni 1980 fanns ett underskoll på 2377000
kr. under anslagel FN-styikors verksamhet utomlands.
Behovet av ytterligare medel för FN-styrkor i Mellersta
Östern och på Cypern och för observatörer uppgår alltså lill
(l2000000-H32500000-h 4600000-3000000-1-2377000) avrundat 54,5 milj. kr. Medlen
bör liksom tidigare anvisas utanför utgiftsramen för det militära försvaret.
Med hänsyn lill all många osäkra faktorer ligger i
anslagsberäkningen kan det bli nödvändigt att även i fortsättningen
förskottsvis täcka utgifter för ifrågavarande ändamål från anslaget lill oförutsedda
utgifter. Dessa utgifter bör slutligt belasta anslagel FN-styrkors verksamhet
utomlands. Frågan om deras täckning bör få tas upp senare.
Jag hemsläller alt regeringen föreslär riksdagen
alt lill FN-styrkors verksainhet utomlands pä
tilläggsbudget I lill statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa eti
reservationsanslag av 54500000 kr.
[2] H 10. Övervakningskontingenten i Korea. Efter förslag
i prop. 1953:234 anvisade riksdagen (SU 1953: 196, rskr 1953:431) på
tilläggsslat 1 till riksstaten för budgetåret 1953/54 under fjärde huvudtiteln
ell reservationsanslag av 5 milj. kr. till svenska övervaknings- och
repatrieringskon-lingenten 1 Korea.
Den svenska repatrieringskonlingenlen upplöstes efter
slutfört uppdrag den I mars 1954. Övervakningskontingentens uppdrag slår
alltjämt kvar men personalen har reducerats avsevärt och uppgår nu till sju
personer mot omkring 90 personer år 1955.
För övervakningskontingentens forlsalta verksamhet har
riksdagen under anslagel Svenska övervakningskontingenten i Korea, fr.o.m.
budgetåret 1972/73 benämnt Övervakningskontingenten i Korea, efter förslag av
Prop. 1980/81:25 7
Kungl. Maj:t anvisat sammanlagl 29020000 kr. (jfr senast
prop. 1979/80:25 bil. 2, FöU 1979/80:9, rskr 1979/80:69). Hittills har alltså
anvisats 34020000 kr. för Ifrågavarande ändamål. De medel som anvisades senast
beräknades läcka utgifterna för kontingentens verksamhet t.o.m. juni 1980.
Del kan inte bedömas hur länge övervakningskontingenten i
Korea behöver fortsätta sin verksamhei. Medel för verksamheten bör emellertid
beräknas för tiden t.o.m. utgången av budgetåret 1980/81. Jag anser att
kontingentens personalstyrka även i fortsättningen bör hållas så låg som
möjligt.
För den fortsatta verksamheten räknar jag med ett
medelsbehov av ca 154200 kr. för månad eller för budgetårel 1980/81 I 850000
kr. Vid utgången av budgetåret 1979/80 fanns ett underskott på 184900 kr.
under anslagel Övervakningskontingenten 1 Korea. Medelsbehovet för budgetåret
1980/81 uppgår därför fill (I 850000-1-184900) avrundat 2 milj. kr.
Beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1980/81 måste
betraktas som ungefärlig med hänsyn till svårigheterna att beräkna vissa
utgiftsposter saml möjligheten av en avveckling av kontingentens verksamhet.
Ett eventuellt behov av ytterligare medel får tillgodoses genom anlitande av
anslaget till oförutsedda utgifter. Frågan om att täcka utgifter som bestrids
på della sätt bör få tas upp senare.
Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag alt
regeringen föreslär riksdagen
att till Övervakningskontingenlen i Korea på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetårel 1980/81 anvisa ett
reservationsanslag av 2000000 kr.
Prop. 1980/81:25 9
Bilaga 3
Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1980-10-30
Föredragande: statsrådet Adelsohn
Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1980/81 såvitt avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde
SJÄTTE HUVUDTITELN
B. Vägväsendet
[I] B 2. Drift av statliga vägar. Under rubriken Drift av statliga vägar
har på statsbudgeten för innevarande år förts upp ell reservationsanslag av
2528,3 milj. kr.
Under anslaget Drift av statliga vägar ingår fr.o.m.
budgetåret 1980/81 medel för vägverkets investeringar i anläggningstillgångar.
För innevarande budgetår har 94,3 milj. kr. beräknats för anskaffning av
driftanläggningar, fordon och maskiner m.m. I budgetpropositionen (1979/80:
100 bil. 9. TU 1979/80:9. rskr 1979/80:222) anmälde jag att anskaffningarna av
anläggningstillgångar borde omfatta samma planeringsperiod som anslagel i
övrigt, dvs. framförliggande kalenderår. För att uppnå detta bör nu medel
anvisas för de anskaffningar som är akluella under andra halvåret 1981. I
budgetpropositionen anmälde jag att medel motsvarande hälften av vad som
anvisats för budgetåret 1980/81 borde anvisas på tilläggsbudget lill
statsbudgeten för ifrågavarande ändamål.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag
att regeringen föreslår riksdagen
all till Drift av statliga vägar på tilläggsbudget I lill
slalsbudgelen för budgetåret 1980/81 anvisa ell reservationsanslag av 45000000
kr.
[2] B 3. Byggande av statliga vägar. Under denna rubrik
har på statsbudgeten för innevarande budgetår förts upp ell reservationsanslag
av 900 milj. kr.
Den 18 januari 1980 påseglades bron över AskeröQorden.
Bron raserades fullständigt. Olika åtgärder har vidtagits av statens vägverk
dels för
Prop.
1980/81:25 10
att så snabbt som möjligt kunna uppföra en ny bro över
fjorden, dels för att lösa trafikproblem.
Omedelbart efter olyckan inrättades båttrafik mellan Almön
och Stenungsund. Ett nytt färjeläge med tillfartsvägar har byggts för en ny
färjeled som togs i bruk den 10 mars 1980.
1 beslul den 31 januari 1980 angav regeringen vissa
farledsmässiga förutsättningar för uppförandel av en ny bro. Efter
framställning av vägverket bemyndigade regeringen den 19 juni 1980 statens
vägverk all upphandla en ny bro mellan Almön och Källon. Upphandlingen av en ny
bro inkl. vissa anslutningsvägar fick ske inom en kostnadsram av 112 milj. kr.
i 1980 ärs prisnivå.
I prop. 1980/81:20 bil. 5 om besparingar i
statsverksamheten har jag anmält frågan om finansieringen av en ny bro lill
Tjörn. Vägverket har nu beräknat att de totala kostnaderna för återuppförande
av en ny bro över Askeröfjorden jämte tillfartsvägar samt den tillfälliga
färjeförbindelsen kommer alt uppgå lill ca 210 milj. kr.
Den kostnadsram om 112 milj. kr. för den nya bron m. m.
som angavs i regeringens beslul den 19 juni 1980 kan med nuvarande
prisutveckling beräknas medföra en slutlig kostnad av ca 135 milj. kr. fram
till färdigställandet i december 1981.
Enligl förslagen i besparingsproposilionen får vissa
ordinarie vägbyggnadsmedel las i anspråk för brobyggnalionen. Kostnaderna för
den tillfälliga färjeförbindelsen m. m. har jag räknat med att vägverket kan
inrymma inom anslaget lill Drift av statliga vägar.
Av de totala kostnaderna för en ny bro lill Tjörn saml
tillfälliga bål- och färjeförbindelser om ca 210 milj. kr. bör enligl min
mening 135 milj. kr. täckas genom tilläggsanslag pä statsbudgeten. Resterande
75 milj. kr. får vägverket inrymma inom ordinarie anslag till drift och
byggande av statliga vägar.
Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen
all lill Byggande av statliga vägar på tilläggsbudget 1
till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av
135000000 kr.
[3] B 5. Bidrag till byggande av kommunala vägar och
gator. Under denna rubrik har på statsbudgeten för innevarande budgetår förts
upp ell reservationsanslag av 370 milj. kr.
Riksdagen har för budgetåret 1980/81 under anslaget G I. Posthus m.m. anslagit medel för bl.
a. byggandet av postlerminalen i Tomteboda. Terminalen beräknas vara färdig
för inflyttning under är 1983.
Statens vägverk har i samråd med postverket samt Stockholms
och Solna kommuner utrett olika alternativa anslutningsvägar lill terminalen.
Överenskommelse har härvid nåtts om att ansluta terminalen lill del överordnade
väg- och gatunätet genom en utbyggnad av Klaraslrandsledens
Prop.
1980/81:25 11
anslutning till Ekelundsvägen i Solna. Denna utbyggnad
ingär som en del i ett vägobjekt som finns upptaget 1 nu gällande
fördelningsplan. Della objekt beräknas enligl planen inle komma lill utförande
förrän under senare hälften av 1980-talel. För att skapa snabba och rationella
transportvägar lill och från den nya terminalen anserjag all en
tidigareläggning av Klaraslrandsledens anslutning lill Ekelundsvägen bör ske.
Bidragsmedel bör därför redan nu anvisas till anslulningsvägens utbyggnad.
Härmed kan vägen vara färdig vid den beräknade inflyllningslidpunkten för
postlerminalen.
Totalkostnaden
för anslulningsvägen har av vägverket beräknats lill 64 milj. kr. Del
95-procenllga statsbidraget skulle därvid uppgå till ea 61 milj. kr. Enligt min
mening bör med hänsyn lill postverkets nytta av vägen postverket betala 7 milj.
kr. av kostnaderna. Totalkostnaden för Tomtebodaterminalen bör räknas upp med
detta belopp. Jag föreslår all postverket under budgetåret 1980/81 får
förskotlera beloppet med rörelsemedel. Jag räknar vidare med alt vägverket kan
inrymma projekteringskostnader på 2 milj. kr. inom redan anvisade anslag. Detla
innebär all 52 milj. kr. bör anvisas på tilläggsanslag till statsbudgeten.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
all regeringen föreslär riksdagen
alt till Bidrag till byggande av kommunola vägar och gator
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa ell
reservationsanslag av 52000000 kr.
[4] B 10. Byggande av mellanriksvägen KirunaNarvik. För
byggande av mellanriksvägen Kiruna-Narvik har riksdagen tidigare anvisat 312.1
milj. kr.
I början av år 1980 stod det klart att de medel som
anvisats för byggandet av mellanriksvägen på grund av prisstegringarna inle
skulle räcka till ett fullföljande av vägbyggnalionen. Regeringen fann att
vägutbyggnaden skulle fullföljas av arbetsmarknads- och regionalpolitiska skäl
och medgav däri"ör i beslul den 26 juni 1980 att statens vägverk fick
upphandla återstående byggnadsetapp av mellanriksvägen.
Vägverket har 1 framställning den 19 september 1980 begärt
alt 45,9 milj. kr. anvisas på tilläggsanslag för det fortsatta vägbyggandet. De
totala koslnaderna för mellanriksvägen kommer därmed alt uppgå till 358 milj.
kr.
Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen \
att till Byggande av mellanriksvägen Kiruna-Narvik pä
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag
av 45 900000 kr.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1980/81:25
Bilaga 4
Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1980-10-30
Föredragande: statsrådet Johansson
Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1980/81 såvitt avser budgetdepartementets verksamhetsområde
ÅTTONDE HUVUDTITELN
F. Statlig personalpolitik m. m.
F 15. Täckande av underskott hos statens institut för
personaladministration och personalutbildning. Statens institut för
personaladministration och personalutbildning (SIPU) inrättades den I juli 1979
genom en sammanslagning av dåvarande slatens personalulbildningsnämnd (PUN)
och delar av dåvarande slatens personalnämnd (SPN). Verksamheten finansieras
dels genom ett förvaltningskostnadsanslag, över vilkel bl.a. vissa administrations-,
utrednings- och utvecklingskostnader bestrids, dels genom ell anslag lill
uppdragsverksamhet som har förts upp 1 slalsbudgelen med endast ett formellt
anslagsbelopp av 1000 kr. För budgetårel 1980/81 har 17330000 kr. anvisats över
förvaltningskostnadsanslagel, varav 3 milj. kr. ulgör ett driftbidrag till den
uppdragsfinansierade verksamheten.
Under det
första verksamhetsåret har bl.a. till följd av omorganisationen verksamheten
inte hunnit anpassas till myndigheternas behov och efterfrågan. SIPU:s
uppdragsverksamhet redovisar därför för budgetåret 1979/80 ett underskott på
sammanlagt 3,5 milj. kr. Av underskottet utgör 563000 kr. ett balanserat
underskott från PUN:s uppdragsverksamhet. Vidare kan I milj. kr. av
underskottet hänföras till koslnader som är direki föranledda av
omorganisationen. Bl.a. har SIPU för statens arbetsmarknadsnämnds räkning
under en övergångsperiod kostnadsfritt handlagt vissa individärenden som
tidigare åvilat SPN:s regionkontor.
Enligl min
mening bör varken underskottet från PUN:s verksamhei eller underskottet till
följd av omorganisationen belasta SIPU:s uppdragsverksamhet. Jag anser därför
alt dessa delar av SIPU:s underskott saml de ränteutgifter de föranleder under
andra halvåret 1980 bör läckas genom ett förlusttäckningsbidrag pä sammanlagt I
642 000 kr. Jag har därvid beräknat SIPU:s ränteutgifter till 79000 kr.
Prop.
1980/81:25 14
1 prop. 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten,
m.m. angav jag att förluster av den storleksordning som SIPU redovisat för
budgetåret 1979/80 inle kan accepteras. SlPU:s verksamhet skall i huvudsak
finansieras genom avgifter. Avgiftsfinansieringen innebär att SIPU måste
anpassa verksamheten till den efterfrågan som riktas mol SIPU:s produkter. Jag
framhöll också all jag till budgetpropositionen för budgetåret 1981/82 kommer
att föreslå att driftbidraget reduceras med I milj. kr. och all det i sin
helhet bör kunna avvecklas till budgetåret 1982/83. Om den äldre föriusl som
jag redovisat avskrivs bör det innebära att SIPU i fortsättningen kan bedriva
sin uppdragsverksamhet ulan underskoll. Jag hemställer att regeringen föreslår
riksdagen
att till Täckande av underskott hos statens institut för
personaladministration och personalutbildning pä tilläggsbudget I lill statsbudgeten
för budgetårel 1980/81 anvisa ett anslag av I 642000 kr.
Prop.
1980/81:25 15
Bilaga
5
Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1980-10-30
Föredragande:
stalsrådel Mogård
Anmälan
till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 såvitt avser
utbildningsdepartementets verksamhetsområde
NIONDE
HUVUDTITELN
B.
Kulturändamål
[1]
B 10. Bidrag till Svenska riksteatern. I statsbudgeten för innevarande budgetår
har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 79905000 kr. I
tilläggsbudget III för budgetåret 1979/80 har till bidrag till Svenska
riksteatern anvisats ell reservationsanslag av 2072000 kr. (prop. 1979/80:125,
KrU 1979/80: 32, rskr 1979/80: 313) med hänsyn till kostnadsökningar
beträffande 1979 ärs avtal, höjda traktamenten samt beslutade höjda sociala
avgifter. Riksteatern har gett in en framställning om ytterligare medel för
budgetåret 1980/81 för täckande av kostnadsökningar lill följd av nyss nämnda
avtal m. m.
Föredraganden
Vid
min anmälan av medelsbehovet under detla anslag i prop. 1979/ 80: 100 (bil. 12
s. 38) anförde jag att jag avsåg att återkomma senare angående medelsbehov
under budgetåret 1980/81 till följd av ökade lönekostnader, ändrade sociala
avgifter och höjda traklamenlen. Med hänvisning till de kostnadsökningar som
redovisats 1 teaterns framställning förordar jag att anslaget lill Svenska
riksteatern höjs med 3 158000 kr., varav för löner högst I 516000 kr. Jag har
för avsikt all återkomma i annat sammanhang beträffande ytterligare
medelsbehov med anledning av 1980 års löneavtal m.m. Jag hemsläller att
regeringen föreslår riksdagen
att
till Bidrag till Svenska riksteatern på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetårel 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 3 158000 kr.
Prop.
1980/81:25 16
[2] B 11. Bidrag till Operan och Dramatiska teatern. I
statsbudgeten för Innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats
ett reservationsanslag av 153 780000 kr. I filläggsbudget III för budgetåret
1979/80 har till bidrag till Operan och Dramafiska teatern anvisats ett
reservationsanslag av 5858000 kr. (prop. 1979/80:125, KrU 1979/80:32, rskr
1979/80: 313) med hänsyn till kostnadsökningar beträffande 1979 års avtal,
höjda traktamenten saml beslutade sociala avgifter. Operan och Dramatiska
teatern har gett ln framställningar om ytteriigare medel för budgetåret 1980/81
för läckande av kostnadsökningar till följd av nyss nämnda avlal m. m.
Föredraganden
Då medelsbehovel under della anslag anmäldes i prop.
1979/80: 100 (bil. 12 s. 41) anförde jag all jag avsåg att återkomma senare
angående medelsbehov under budgetåret 1980/81 till följd av ökade
lönekostnader och ändrade sociala avgifter. Med hänvisning till del ökade
medelsbehovet för löner m.m. för budgetåret 1980/81 med anledning av 1979 års
avlal m.m. förordar jag alt anslagel till Operan och Dramatiska teatern höjs
med 4393000 kr. resp. 2 380000 kr., varav för löner högst 2 096000 kr. resp. 1
068000 kr. Jag har för avsikt att återkomma i annat sammanhang belräffande
ytterligare medelsbehov med anledning av 1980 ärs avtal m. m. Jag hemställer
att regeringen föreslår riksdagen
alt till Bidrag till Operan och Dramatiska teatern på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetårel 1980/81 anvisa ett
reservationsanslag av 6773000 kr.
[3] B 12. Rikskonsertverksamhet. I statsbudgeten för
innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett
reservationsanslag av 32 318000 kr. I tilläggsbudget III för budgetåret 1979/80
har lill rikskonsert-verksamhel anvisats ett reservationsanslag av 487000 kr.
(prop. 1979/ 80: 125, KrU 1979/80:32, rskr 1979/80:313). Institutet för
rikskonserter har nu begärt ytterligare medel för budgetårel 1980/81 bl.a. med
hänsyn till 1979 och 1980 års löneavtal.
Föredraganden
Med hänvisning fill kostnadsökningar lill följd av 1979
och 1980 års löneavtal saml ändrade sociala avgifter förordar jag alt anslaget
till Institutet för rikskonserter för innevarande budgetår höjs med 3078000
kr. Dessa kostnader har ej kunnat beaktas i prop. 1979/80: 100. Jag hemsläller
att regeringen föreslår riksdagen
att lill Rikskonsertverksamhet på tilläggsbudget 1 lill
statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 3078000
kr.
Prop.
1980/81:25 17
[4] B 48. Bidrag till vissa arkiv. Under denna rubrik har
på statsbudgeten för Innevarande budgetår förts upp ett anslag av I 685000 kr.
Ur anslagel utgår bidrag till Emigrantregistrel i Karlstad, Stiftelsen
Emigrantinslilulet, Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv, Genealogiska föreningen.
Föreningen Värmlandsarkiv, Folkrörelsernas arkivförbund och Ruotsinsuomalaislen
Arkisto (Arkiv för Sverigefinnar och Finlandssvenskar 1 Sverige).
Genom beslut den 5 oktober 1978 uppdrog regeringen ål
statens förhand-lingsnämnd att la upp de förhandlingar med Stockholms kommun,
vilka erfordras för en ändamålsenlig lösning av frågor inom kulturområdet, som
kan ha ett gemensamt intresse för slalen och kommunen. Frågorna, som enligl
beslutet skulle överlämnas av chefen för utbildnlngsdeparlemenlet i varje
särskilt fall lill nämnden, omfattade bl. a. frågan om statligt bidrag lill
Stockholms stadsarkiv för dess funktion som arkivmyndighet för regionala och
lokala statliga myndigheter.
I den av
Kungl. Maj:t år 1962 fastställda arkivsladgan (1962:40) för Slockholm fastslås
att Stockholms stadsarkiv är arkivmyndighet och arkivdepå för
statsmyndigheter, vilkas verksamhet huvudsakligen avser Slockholm, F. n. är det
ca 30 statliga myndigheter som har sina arkivhandlingar 1 stadsarkivet. Vissa
av dessa är små, medan andra som t.ex. polisen, lokala skattemyndigheten och
tingsrätten är myckel stora. Av stadsarkivets totala arkivbestånd, som uppgår till
ca 35000 hyllmeter, har man uppskattat att arkiven från de statliga
myndigheterna ulgör ca halvparten.
Med skrivelse den 25 april 1980 har statens
förhandlingsnämnd överiämnal avtal med företrädare för Stockholms kommun om
bl. a. ersällning lill Stockholms kommun för nyttjande av stadsarkivet. Avtalet
har slutits under förbehåll att del godkänns av regeringen och av Stockholms
kommunfullmäktige genom beslul som vinner laga krafl.
Avtalet Innebär att staten skall ersätla Stockholms kommun
med 1 750000 kr. per år för dess funktion som arkivmyndighet för regionala och
lokala statliga myndigheter (landsarkivfunktion). Beloppet är beräknat i
kostnadsläget maj månad 1980. Parterna har vidare kommit överens om att
ersättningen skall betalas ul den 1 juli varje år med början 1980 och att
beloppet anpassas till kostnadsutvecklingen enligt konsumentprisindex
(totalindex) för maj månad del år utbetalningen avser. I avtalet regleras
vidare frågan om dess uppsägning m. m.
Föredraganden
Stadsarkivet i Stockholm har alltsedan år 1929 haft
statens uppdrag att fungera som landsarkiv för de regionala och lokala statliga
myndigheter, vilkas verksamhei huvudsakligen avser Stockholm. När del nu gäller
all finna en ändamålsenligt lösning av arkivfrågorna för denna del av statsförvaltningen
har jag övervägt flera olika alternativ. Man kan bl.a. tänka sig 2 Riksdagen 1980181. I saml. Nr
25
Prop.
1980/81:25 18
alt ett nytt statligt landsarkiv byggs i Stockholm eller
att landsarkivet i Uppsala fär utvidga sill verksamhetsområde lill att omfatta
även Stockholm. Det finns även möjlighet alt låta riksarkivet fungera som
landsarkiv för Slockholm.
En rad faktorer lokalresurser m. m. - talar dock för all
stadsarkivet i Stockholm även fortsättningsvis bör fungera som landsarkiv för
berörda myndigheter. Inle minst har den omständigheten stor betydelse att
stadsarkivet genom sin verksamhei har etablerat en samverkan med berörda
statsmyndigheter som bör bibehållas. Jag finner därför all avtalet bör kunna
godtas och förordar att regeringen inhämtar bemyndigande av riksdagen att
godkänna det, vad det avser ersättning lill kommunen.
Enligt sin instruktion (1977:553) fär riksarkivet
inspektera bl.a. Stockholms stadsarkiv. Jag förutsätter att riksarkivet i
framliden kommer all utnyttja denna inspektionsrätl pä sätt som motsvarar vad
som gäller för inspektionerna av landsarkiven.
Jag
förordar att bidraget lill Stockholms stadsarkiv beräknas under förevarande
anslag.
Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen att
1.
bemyndiga
regeringen att godkänna det av mig i det föregående nämnda avtalet i vad del
avser ersättning till Stockholms kommun för utnyttjande av stadsarkivet,
2.
till Bidrag
till vissa arkiv på tilläggsbudget I lill statsbudgeten för budgetåret 1980/81
anvisa ett anslag av I 750000 kr.
15] Radio och television. I skrivelse den 13 mars 1980 har
riksdagen beslutat all radionämnden för verksamheten budgetåret 1980/81 skall
erhålla 1,3 milj. kr. av lelevlslonsavgiftsmedel (prop. 1979/80: 100, KrU
1979/80:24, rskr 1979/80:178).
Radionämnden har i skrivelser den 26 mars och den II juli 1980 hemställt om 133000 kr.
för en undersökning av programutbudet i kärnkraftsfrågan.
Föredraganden
Det är angeläget all radionämnden ges möjlighet att
granska radions och televisionens programutbud i kärnkraftsfrågan inför
folkomröstningen. Då en sådan granskning kräver exlraordinära resurser, bör
nämnden ges en medelsförstärkning om I lOOOO kr. för innevarande budgetär. Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen
alt godkänna mitt förslag lill medelsförslärkning för
radionämndens verksamhet.
Prop. 1980/81:25 19
D. Högskola och forskning
[6] D 53. Förvärv av aktier i Centrala Filmarkivet AB
(CEFAB). (Nytt anslag.) Med anledning av regeringens proposilion om ett
centralt organ för informationsförsörjning, m.m. (prop. 1977/78:114) beslöl
riksdagen (UbU 1978/79:12, rskr 1978/79: 39) att mikrofilmning av den svenska
dagspressen skulle komma till stånd.
Som underlag för besluten låg lidningsfilmningskommitténs
två rapporter Dagspress pä mikrofilm (Ds U 1975:4 och Ds U 1976: 14).
Tidningsfilmnlngskommittén konstaterar härvid all filmning
har gjorts under 1960- och 1970-talen av det privatägda företaget CEFAB i
kommission för moderbolaget AB Rekolid.
Jag uppdrog den 8 mars 1979 ål statens förhandlingsnämnd
(SFN) all klargöra fömtsättningarna för förhandlingar om ett överlagande av
filmnegativen saml alt - såvida förutsättningar fanns - förhandla med
Rekolid-Cefab härom. SFN har fört förhandlingar med dels företrädare för
CEF.A,B och AB Rekolid, dels företrädare för Svenska Tidningsutgivareföreningen
som har upphovsrättsliga intressen i det mikrofilmade materialet.
Avlal har träffats den 16juni 1980 dels mellan staten och
AB Rekolid om övertagande av CEFAB, dels mellan slalen och tidningsutgivareföreningen
om deposition av och kopieringsrält till negaliv mikrofilm av tidningar.
Avtalen gäller under förbehåll att de godkänns av regeringen resp. regeringen
och lidningsutgivareföreningens styrelse.
Genom avtalet med AB Rekolid övertar staten bl.a. ca 25
miljoner negativ av mikrofilmade tidningar. Staten har härvid bl. a. förbundit
sig alt sedermera träffa avtal med AB Rekolid om all bolaget under i första
hand tre år får möjlighet alt kopiera negativ i CEFAB:s lager.
I avtalet
med tidningsutgivareföreningen ger föreningen slalen rält att kopiera negativen
i CEFAB:s lager i samma utsträckning som gäller vid nyfilmning av tidningar,
dock att beställaren av kopior inte behöver ha nägot pappersexemplar av
tidningen. I det fall staten likviderar CEFAB överläter föreningen även
deposition och kopieringsrält på staten. Avtalet har godkänts av föreningen
genom beslul den 17 september 1980.
Genom avtalet med Rekolid överlåter bolaget den I januari
1981 till staten samtliga 500 aktier i CEFAB för en överenskommen köpeskilling
av 3 milj. kr. Med aklleöveriåtelsen följer CEFAB:s lager av negativ mikrofilm
av tidningar, rättigheter alt framställa och sälja kopior av filmen saml tvä
kameror med tillbehör. Köpeskillingen eriäggs kontant på överlagan-dedagen.
Akfieöveriålelsen Innebär inte all staten övertar något personalansvar.
Jag förordar alt regeringen av riksdagen utverkar de medel
som erfordras för regeringens godkännande av de båda avtalen.
Med hänvisning fill vad jag har anfört hemställer jag att
regeringen föreslär riksdagen att
Prop. 1980/81:25 20
1.
bemyndiga
regeringen att förvärva aktierna 1 Centrala Filmarkivel AB,
2.
lill Förvärv av
aktier i Centrala FUmarkivet AB (CEFAB) på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1980/81 anvisa ett anslag av 3000000 kr.
[7] Överförande av en professur från tekniska högskolan i
Stockholm till universitetet i Stockholm. Vid tekniska högskolan i Stockholm
inrättades den I juli 1965 en professur i informationsbehandling, särskilt den
adminislrativa dalabehandlingens metodik (jfr prop. 1965:40, SU 1965: 107.
rskr 1965:297). Tjänsten skulle vara gemensam med samhällsvetenskapliga
fakulteten vid universitetet i Slockholm.
Regeringen har genom beslut den 6 september 1979
föreskrivit att tjänsten får ledigförklaras med benämningen
informationsbehandling, särskilt administrativ databehandling. Riksdagen har
godkänl ändringen (prop. 1979/80: 100 bil. 12, UbU 1979/80:20, rskr
1979/80:232).
Universitetet i Slockholm och tekniska högskolan i
Slockholm har gemensamt föreslagit all institutionen för administrativ
databehandling fortfarande skall vara gemensam för universitetet och
högskolan, att institutionen skall administreras av styrelsen för
universitetet i Stockholm samt aft befintliga fiänster vid institutionen skall
föras över lill universitetet i Slockholm.
1 anledning härav förordar jag att den vid tekniska
högskolan i Stockholm inrättade tjänsten som professor (L 22) i
informationsbehandling, särskilt administrativ databehandling, förs över lill
universitetet i Slockholm.
Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen
att bemyndiga regeringen alt föra den vid tekniska
högskolan i Stockholm inrättade tjänsten som professor (L 22) i informationsbehandling,
särskilt administrativ dalabehandling, lill universitetet i Stockholm.
E. Vuxenutbildning
[8] E 7. Undervisning för invandrare i svenska språket m.
m. På statsbudgeten för innevarande budgetär har under denna anslagsrubrik
anvisats ett förslagsanslag av 110241 000 kr. Från anslagel bestrids bl. a.
kostnader för grundläggande undervisning i svenska språket med
samhällsorientering för vuxna invandrare, vilka är stadigvarande bosatta i
Sverige. Undervisningen som bedrivs som försöksverksamhet, får omfatta högst
850000 studietimmar under budgetåret 1980/81. Av dessa får 400000 studietimmar
användas till undervisning som ges enligl lagen (1972:650. ändrad 1976:590)
Prop. 1980/81:25 21
om
rätt till ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare
och 450000 studietimmar får användas för övrig invandrarundervisning.
Undervisningen, som skall vara kostnadsfri för dellagarna, bedrivs av
skolöverstyrelsen (SÖ) i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen och statens
invandrarverk och anordnas av studieförbunden.
Folkbildningsförbundet
har inkommit med en skrivelse.
1
prop. 1979/80: 100 bil. 12 beräknades inte några särskilda medel för central
registrering av utländska arbetstagares deltagande i svenskundervisning
(SFl-regislrel) för budgetårel 1980/81 1 avvaktan på all en översyn av
registret skulle ske. Utredningen om översyn av SFl-regislrel (U 1980:04) har
den I augusti 1980 överiämnat en promemoria (Ds U 1980: 10) Översyn av
SFI-regislret till utbildningsdepartementet. I promemorian konstateras att
antalet förfrågningar till SFI-registrel är litet i förhållande till antalet
utländska medborgare på den svenska arbetsmarknaden. Del är också ett mycket
litet anlal arbetsgivare, som utnyttjar registret. Det är vidare endast en
liten del av de utländska medborgarna som numera kan vara aktuella för undervisning
enligt lagen (1972:650) om rätt till ledighet och lön vid svenskundervisning
för invandrare. De flesta vuxna invandrare får svenskundervisning på annat
sätt, främst inom arbetsmarknadsutbildningens ram. Enligt förslaget talar
övervägande skäl för att SFI-registrel bör avskaffas och all detta av
kostnadsskäl bör ske snarast möjligt.
I
promemorian redovisas emellertid ett par omständigheter som lalar emot en
nedläggning. Den första svårigheten gäller de personer, som har avbrutit sin
undervisning och således har viss rätt kvar. Ell annat problem är om de
uppgifter som SFI-regislret innehåller kan behövas om man inför ett nytt system
för svenskundervisning för invandrare. Denna fråga utreds f.n. av
svenskundervisnlngskommitlén (A 1978:07).
En
förutsättning för alt avveckla det nuvarande SFI-registrel redan nu synes vara
att man antingen kan utgå ifrån att uppgifterna inle kommer att behövas i ett
framtida syslem eller all dessa uppgifter kan bevaras på ett annat sätt. Om det
bedöms som sannolikt att uppgifterna kommer att behövas i en framtid framstår
det som rimligt att skyldigheten att skicka in anmälningar till SÖ kvarstår men
alt dessa anmälningar inte bearbetas utan samlas lill dess att ett nytt system
kan las i bruk. Vissa arbetsuppgifter skulle således kvarstå på SÖ även vid en
avveckling av det nuvarande SFI-registrel.
En
avveckling av SFl-regislrel kan ske antingen från den I juli 1981 eller från
den I januari 1981. I promemorian förordas all nedläggningen sker från den
Ijuli 1981.
Promemorian
har remissbehandlats.
Förslaget
all SFI-registrel skall avvecklas avstyrks därvid av Svenska
Arbetsgivareföreningen (SAF), Landsorganisationen i Sverige (LO),
Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) samt arbetsmarknadsstyrelsen (AMS),
SAF anser att man bör iaktta stor försiktighet när del gäller
Prop.
1980/81:25 22
besparingar, som innebär en avveckling av existerande
kontroller av all förmåner inte missbrukas, LO och TCO anser det vara naluriigt
att SFI-registrel behålls till dess SFl-kommittén avger sitl förslag. Åven AMS
anser att registret bör behållas till dess nuvarande lag om villkor för
svenskundervisning ersätts med nya regler.
Förslagel alt registret skall avvecklas får stöd av SÖ,
slalskonlorel och statens invandrarverk. Arbetarnas bildningsförbund bedömer
all en nedläggning av registret inle skulle innebära några allvarliga
nackdelar för organisationen. SFl-kommittén finner all skäl talar för alt
registret behålls fram lill den I juli 1982. Samtidigt finns dock skäl som
lalar för utredarens förslag.
SÖ har i skrivelse den 30juni 1980 redovisat att även om
SÖ:s skyldighet alt föra register upphör redan den I juli 1980 kommer vissa
koslnader ändå att uppslå under budgetåret 1980/81. Del gäller dels lön till
personal till dess omplacering kan ske till andra arbetsuppgifter inom SÖ. dels
kostnader i samband med uppsägning av avlal mellan SÖ och Datema AB, som
sköter den datatekniska hanteringen av registret. Avtalet med Datema AB gäller
till den 30 juni 1981. Uppsägning skall ske sex månader före utgången av
avtalsperioden. SÖ beräknar att de totala avvecklingskostnaderna uppgår till ca
270000 kr. för budgetårel 1980/81 vid en avveckling av SFI-registrel fr. o. m.
den I juli 1980.
Föredraganden
Statsbidrag per studietimme i studieförbundens undervisning
för invandrare i svenska språket m. m. har fr. o. m. den 1 juli 1979 utgått
med 106 kr. 20 öre. Den allmänna kostnadsutvecklingen har ställt
studieförbunden i en svår situation vad gäller svenskundervisning för
invandrare, eftersom denna undervisning skall vara kostnadsfri för dellagarna.
Med hänsyn härtill förordar jag att statsbidraget per studietimme fr.o.m. den I
juli 1979 höjs frän 106 kr. 20 öre till 107 kr. 60 öre, varav högsl 69 kr. 10
öre beräknas avse bidrag till ledare och materiel. Den av mig förordade
bidragsförändringen kan beräknas medföra ett ytterligare medelsbehov under
detla anslag om ca 3,1 milj. kr. för budgelårell 980/81.
Såvitt gäller SFI-registrel anserjag, att det bör behållas
t. v. Frågan om registret skall avskaffas eller ej bör tas upp lill förnyad
prövning i samband med alt ställning tas till SFl-kommltténs kommande förslag.
En sådan prövning bör innefatta möjlighetema till finansiering av en
registrering genom avgifter frän intressenterna.
Som jag tidigare har redovisat har inte några särskilda
medel för registreringen beräknats för innevarande budgetär. Fortsatt
verksamhet med registret under budgetåret 1980/81 beräknas medföra ell
ytteriigare medelsbehov under della anslag om ca 500000 kr.
Jag hemsläller alt regeringen föreslär riksdagen att
I. godkänna vad jag har förordat i fråga om höjning av
statsbidrags-
Prop. 1980/81:25 23
beloppet
till undervisning för invandrare i svenska språket m. m., 2. godkänna vad
jag har förordat i fråga om fortsatt verksamhei med det s. k. SFI-regislret.
F.
Studiestöd m. m.
[9]
F 5. Vuxenstudiestöd m. m. I regleringsbrev den 7 juni 1979 meddelade
regeringen bestämmelser angående dispositionen av dåvarande förslagsanslaget
Studiebidrag m. m. saml dåvarande anslaget Bidrag till uppsökande verksamhet
på arbetsplatser m.m. för budgetåret 1979/80. Enligt bestämmelserna fick ur
anslagsposterna Vuxenstudiebidrag enligt 7 kap.. Timstudiestöd enligl 5 kap.
och Dagstudiestöd enligt 6 kap. sludiestödslagen under anslaget Studiebidrag
m.m. disponeras 456.2 milj. kr. Vidare fick ur anslagsposten Medel för
uppsökande verksamhet på arbetsplatser m. m. disponeras 22 milj. kr.
Centrala
studiestödsnämnden har i skrivelse den II december
1979 hemställt om medgivande alt under budgetåret 1980/81 få utnyttja medel för
vuxensludieslöd och uppsökande verksamhet på arbetsplatser som ej utnyttjats
för avsett ändamål budgetåret 1978/79.
Föredraganden
Vuxensludiestöden
finansieras av en särskild vuxenutbildningsavgift. Dennas beräknade storlek
ligger till grund för de medel som i budgetpropositionen anvisas till
vuxenstudiestöd m.m. Ända sedan vuxenstudieslö-dens tillkomst våren 1976 har
det av praktiska skäl visat sig svårt för centrala studieslödsnämnden (CSN) och
vuxenulbildningsnämnderna alt under ett bestämt budgetår i förhand exakt
beräkna hur mycket som kommer att inflyta. Efter framställningar från CSN har i
stället åriiga slut-regleringar mellan beviljade och ulnylfiade medel skett.
Den mellanskillnad som regelmässigt visat sig finnas har i efterhand antingen
anvisats CSN i form av beviljade anslagsöverskridanden eller räknats av vid
budgeteringen av anslaget. I 1980 ärs budgetproposition (prop. 1979/80: 100
bil. 12) föreslog jag all vuxensludiestödet i fortsättningen skulle inrymmas
under ett eget anslag med beteckningen F 5. Vuxensludieslöd m. m. Detla anslag
föreslog jag vidare skulle bli reservationsvis betecknat just för alt
tillgängliga medel skulle kunna utnyttjas mer effektivt och med större hänsyn
lill ansökningstillfällena för vuxensludieslöd än till budgetårsgränserna.
Riksdagen hade inga invändningar mol mina förslag i detta avseende (SfU
1979/80: 12, rskr 1979/80: 199). I och med den nya anslagkonstmk-lionen
elimineras inle helt behovet av en slutreglering av
vuxenulbild-ningsavgiftsmedel, men jag räknar med att den i fortsättningen
skall kunna ske i samband med det åriiga budgetarbetet och tas in i
budgetproposilionen.
Prop. 1980/81:25 24
Den
nyss redovisade framtida handläggningen av vuxenutbildningsavgiflen löser
emellertid inle del nu akluella problemet som gäller ej utnyltjade medel för
budgetåret 1978/79. Skillnaden mellan influtna vuxenutbildnings-avgiftsmedel
och ulnyftjade medel uppgår för detla budgetår enligt mina beräkningar till
59229000 kr. Dessa medel bör återgå lill CSN och under budgetåret 1980/81
utnyttjas för vuxenstudiestöd och uppsökande verksamhet pä arbetsplatser. Jag
hemsläller all regeringen föreslär riksdagen
all
till Vu.xensiudiesiöd m.m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 59229000 kr.
H.
Vissa inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde gemensamma ändamål
[10]
H 2. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. I
statsbudgeten
för innevarande budgetär är under denna anslagsrubrik uppfört ell
reservationsanslag av 90 milj. kr. Av beloppet disponerar enligt regleringsbrev
byggnadsstyrelsen 20 milj. kr. enligt en särskild inrednings-plan och
ulrustningsnämnden för universitet och högskolor (UUH) 70 milj. kr. enligt en
särskild utrustnlngsplan (prop. 1979/80:100 bil. 12, UbU 1979/ 80:17, rskr
1979/80:204). Medelsreservationen vid budgetårets början var ca 700000 kr.
Byggnadsstyrelsen
och UUH har föreslagit att anslaget för budgetåret 1980/81 höjs på
tilläggsbudget med 15 milj. kr. resp. 45 milj. kr., dvs. med sammanlagl 60
milj. kr.
Den
reella prövningen av förslag om inrednings- och ulmstningsresurser sker i
samband med alt kostnadsramar för de enskilda objekten fastställs.
Medelsbehovet blir sålunda automatiskt en följd av statsmakternas beslut om
kostnadsramar. Det är därför förenat med betydande svårigheter att beräkna
medelsförbrukningen under förevarande anslag. Under senare år har
kostnadsramarna för ersättningsanskaffning m. m. kommil all ta i anspråk allt
större del av det totala rambeloppet. Upphandlingslaklen har i samband därmed
ökat och betalningsutfallet tidigarelagts i en omfattning som myndigheterna
inte har förutsett. En annan orsak kan enligl UUH vara alt den ogynnsamma
prisutvecklingen lett till att institutionerna så snabbt som möjligt vill
beställa den utrusining som ryms inom ett ulrusl-nlngsprogram.
Föredraganden
Med
hänsyn till svårigheterna att beräkna medelsbehovet under anslagel och de
negativa följderna av all under pågående budgetår begränsa den planerade upphandlingen
utifrån tilldelade medel vid budgetårets början
Prop. 1980/81:25 25
föreslår
jag att begärda 60 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget. Jag förutsätter att
myndigheterna anpassar den forlsalta upphandlingen under återstående delen av
budgetårel lill nu beräknade medel.
Mot
bakgrund av del ekonomiska lägel är det enligt min mening angeläget att pröva
metoder som innebär alt upphandlingslakten begränsas utifrån
medelstilldelningen. Jag avser 1 samband med beredningen av budgetproposilionen
för budgetårel 1981/82 återkomma lill regeringen i denna fräga. Jag hemsläller
alt regeringen föreslår riksdagen
att
till Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. på
tilläggsbudget I fill statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa ett
reservafionsanslag av 60000000 kr.
Prop.
1980/81:25 27
Bilaga 6
Utdrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1980-10-30
Föredragande: statsrådet Dahlgren
Anmälan fill tilläggsbudget I fill statsbudgeten för
budgetåret 1980/81 såvitt avser jordbruksdepartementets verk.samhetsområde
TIONDE HUVUDTITELN
G. Utbildning och forskning
[I] G is. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet
m.m. På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik
anvisats ett reservationsanslag av 25 milj. kr. Av beloppet disponerar
byggnadsstyrelsen 3 milj. kr. enligt en särskild inredningsplan och
ulrustningsnämnden för universitet och högskolor 22 milj. kr. enligl en
särskild utrustnlngsplan.
Statens veterinärmedicinska anstalt Inredning
Byggnadsstyrelsen har redovisat förslag till ny
kostnadsram för slatens veterinärmedicinska anstalt avseende inredning av
lokaler för produktion av normalblod och normalserum. Styrelsen för Sveriges
lantbruksuniversitet har enligl uppdrag tecknat avtal rörande djurhållning för
produkfionen. Enligl avtalet hyr byggnadsstyrelsen lokaler för djurhållning,
blodlappning m.m. av djurhällaren. Lokalerna iordningsslälls av denne.
Byggnadsstyrelsen skall dock svara för inredning av lappningsbyggnaden.
Inflyttning i lokalerna beräknas kunna ske med början i juli 1981. Kostnaderna
för erforderlig Inredning uppgår till 550000 kr.
Utrustning
Ulruslningsnämnden för universitet och högskotor (UUH) har
redovisat förslag till ny kostnadsram för slatens veterinärmedicinska anstalt
avseende utrusining av lokaler för produktion av normalblod och normalserum.
Enligt tidigare nämnt avlal skall veterinärmedicinska anstalten svara för
utrustningen av tappningsbyggnaden. Nämnden föreslär att i utrustnings-
Prop. 1980/81:25 28
planen för budgetåret 1980/81 under rubriken Statens
veterinärmedicinska anstalt uppförs en definitiv kostnadsram Blodproduktion av
1,8 milj. kr.
Statens naturvårdsverk Utrustning
UUH har även redovisat förslag lill ändrad konslnadsram
för anskaffning av utrustning lill statens naturvärdsverk. Kostnaderna avser
erforderlig utrusining m. m. till bilavgaslaboraloriets nya lokaler 1
Studsvik. Nämnden föreslår att den i ulrustningsplanen för budgetåret 1980/81
uppförda kostnadsramen Statens naturvårdsverk: Ersättningsanskaffningar m.m.
budgetåret 1980/81 höjs med 2,2 milj. kr.
Föredraganden
Regeringen bör för riksdagens kännedom anmäla alt
djurhållning för produktlon av normalblod och normalserum vid sialens
veterinärmedicinska anstalt, genom ett av regeringen godkänl avlal, har lagts
ut på entreprenad. Enligl avtalet äger veterinärmedicinska anstalten djuren och
svarar för inköp av dessa. Vidare svarar anstalten för blodtappningen och den
fortsatta hanteringen av blodet, m.m. Produktionen av normalblod och
normalserum för extern försäljning vid slatens bakteriologiska laboratorium
och veterinärmedicinska anstalten sammanförs. Produktionen beräknas ge full
kostnadstäckning.
Vid min bedömning av byggnadsstyrelsens förslag har jag med
hänsyn till tidsplanen funnit del motiverat alt uppföra ny kostnadsram i inredningsplanen
för statens veterinärmedicinska anstalt. Jag förordar därför alt under rubriken
Slatens veterinärmedicinska anstalt en ny kostnadsram Blodproduktion av 550000
kr. uppförs i inredningsplanen för budgetåret 1980/81.
Vid min prövning av de förslag till ändringar i
utrustningsplanen för innevarande budgetår som har redovisats av
ulruslningsnämnden har jag med hänsyn till tidsplanen funnit det motiverat att
uppföra ny kostnadsram för statens veterinärmedicinska anstalt. Vidare har jag
funnit det motiverat all justera utrustningsplanen med hänsyn till de
utrustningsbehov för statens naturvårdsverk som uppstår som en direki följd av
anskaffningen av nya lokaler för bilavgaslaboratoriel. Jag förordar därför all
under rubriken Statens veterinärmedicinska anstalt en ny kostnadsram
Blodproduktion av 1,8 milj, kr. uppförs för budgetåret 1980/81 samt att
kostnadsramen Statens naturvårdsverk: Ersättningsanskaffningar m.m. budgetårel
1980/81 höjs med 1,3 milj. kr.
Jag förordar att de ökade utgifter som hänger samman med
här behandlade inrednings- och ulrustningsobjekl får bestridas av tillgängliga
medel.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen all
I. bemyndiga regeringen alt besluta om anskaffning av
viss inred-
Prop. 1980/81:25 29
ning och utrustning inom de kostnadsramar jag har förordat
i det föregående, 2. godkänna vad jag har förordat i del föregående angående
bestridande av utgifterna för viss Inredning och utrustning.
H. Miljövård
[2] H 18. Sanering av BT Kemis område i Teckomatorp. Under
förevarande anslagsrubrik har på tilläggsbudget II lill statsbudgeten för budgetåret 1978/79 och på
tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret 1979/ 80 förts upp reservationsanslag
pä 5,5 milj. kr. resp. 4,5 milj. kr. Anslagel är avsett alt täcka kostnaderna
för saneringsarbetet inom BT Kemis område i Teckomatorp 1 enlighet med ett
saneringsprogram som lagts fram av länsstyrelsen i Malmöhus län. Hittills
anvisade medel avser tiden fram till 1980 års utgång.
Lånsstyrelsen i Malmöhus län
1 skrivelse den 5 september 1980 har länsstyrelsen
redovisat merkostnader på dels ca 1,2 milj. kr. på grund av de komplicerade
momsregler som visat sig gälla för saneringen, dels ca 0,5 milj. kr. för bl.a.
tilläggsarbeten som bedömts nödvändiga av miljövårds- och säkerhetsskäl.
Sammanlagt behöver enligl länsstyrelsen ytterligare 1.7 milj. kr. ställas lill
förfogande för del fortsatta saneringsarbelel under tiden fram till 1980 års utgång.
För tiden den I januari 1981-den 30 juni 1982 beräknar länsstyrelsen medelsbehovel
för ett fullföljande av saneringsprogrammet till 5,3 milj. kr. Länsstyrelsen
hemställer därför att sammanlagt 7 milj. kr. ställs lill förfogande för
saneringsåtgärder under resterande del av innevarande budgetår och budgetåret
1981/82.
Föredraganden
Det är angelägel att saneringsarbelel kan fullföljas i
enlighet med föreliggande program och på ett från hälso- och
miljöskyddssynpunkt tillfredsställande sätt. Pä tilläggsbudget I för
innevarande budgetår bör för della ändamål anvisas ell belopp av 7 milj. kr.
Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen
att till Sanering av BT Kemis område i Teckomatorp på
tilläggsbudget 1 fill statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag
av 7000000 kr.
Prop. 1980/81:25 30
1.
Idrott
[3]
I 2. Stöd till idrotten: Anläggningsstöd m.m. På statsbudgeten för innevarande
budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 44
milj. kr. Från anslagel lämnas bl.a. bidrag lill mindre föreningsanläggningar
för idrott och friluftsliv. Statsmakterna har genom riksdagsbeslut våren 1980
(prop. 1979/80: 100 bil. 13 s. 164 och 166-167, KrU 1979/80:30. rskr
1979/80:377) fastställt riktlinjer för disposition av medel från anslaget. För
innevarande budgetår disponerar statens naturvårdsverk 3 milj. kr. för bidrag
lill föreningsanläggningar. De fr. o. m. den I juli 1980 gällande normerna för
slöd lill mindre idrottsanläggningar innebär bl.a. all endast föreningar kan
åtnjuta bidrag till investering 1 idrotts- och friluflsanläggning. Tidigare
kunde även kommun medges bidrag. Denna fråga anmäldes av regeringen till
riksdagen i samband med riksdagens behandling av den kommunala ekonomin (prop.
1978/79:95 bil. 5, KrU 1978/79:4 y, FiU 1978/79: 35, rskr 1978/79: 335), Mot
bakgrund av kompletterande utredningar, gjorda inom jordbruksdepartementet,
beträffande villkoren för stödet till mindre anläggningar fattade riksdagen
beslut i frågan i samband med behandlingen av budgetpropositionen för
budgetåret 1980/81 (prop, 1979/80:100 bil. 13, KrU 1979/80:30, rskr
1979/80:377). Kommunerna kompenserades därvid genom skalteuljämningssyslemet.
Enligl
de riktlinjer som fastställdes av 1970 års riksdag (prop. 1970:79, JoU 1970:33,
rskr 1970:239) samt vissa på dessa riktlinjer grundade och av regeringen
angivna normer har fram t.o.m. budgetåret 1979/80 således bidrag lämnats lill
såväl föreningar som kommuner. Dessa normer innebar bl. a. att statsbidrag för
anläggningsverksamhel utgick i mån av tillgång på medel under anslagel och
efter ansökan hos statens naturvårdsverk. Normerna innebar vidare att beslul
om bidrag skall fattas före byggnadsarbetenas påbörjande. Närmare föreskrifler
i övrigt för bidragsgivningen har meddelats av naturvårdsverket.
Fram till del
bidragsgivningen enligl 1970 års normer upphörde den 30 juni 1980 har de
samlade ansökningarna varje år överstigit de av riksdagen anvisade medlen. Den
praxis naturvårdsverket lillämpat har inneburit att de bidragsansökningar som
fyllt kraven för statsbidrag lämnats vilande i avvaktan på tillgäng pä medel.
Verket har för sädana ansökningar lämnal medgivande att påbörja
byggnadsverksamheten utan att rätten till statsbidrag därvid gäll förlorad för
den bidragssökande och ulan all medel för investeringen funnits tillgängliga
vid lidpunkten för tillståndsgivningen. Vid meddelande till dem som ansökt om
sådant tillstånd har verket dock endast ställt i utsikt att ansökan skall
prövas för statsbidrag. På detta sätt har således en belydande kö uppstått.
Bidragskön har tidvis lett lill nära fem års vänletid för statsbidragsbeslul,
under förutsättning av i slorl oförändrade statsanslag.
Prop. 1980/81:25 31
De som ansökt om bidrag har mol bakgrund av denna praxis
upplevt att löfte givils om statsbidrag vid senare tillfälle, nämligen då
anvisade statsmedel skulle komma alt finnas tillgängliga. Den I januari 1980
fanns hos naturvårdsverket ca 860 ansökningar omfattande totalt drygt 22 milj.
kr. Den genomsnittliga andelen statsbidrag i de berörda investeringsobjekten
har enligt normer och föreskrifter varil mellan 15 och 25 %. varför beloppet
motsvarar en investeringsvolym av ca 130 milj. kr. i idrotts- och
friluftsanläggningar.
Prövningen
av statsbidrag till anläggningar sker inom naturvårdsverkets
anläggningsdelegation. Delegationen fattade den 26 och den 27 juni beslul om
fördelning av statsbidrag avseende samtliga vid verkel före den I januari 1980
inkomna ansökningar. Verkel fördelade därvid tillgängliga medel. Härvid kom
flertalet bidragssökande all erhålla mindre bidrag än enligl de normer och den
praxis som tidigare gällt. Vissa bidragssökande meddelades avslag på ansökan.
Över naturvårdsverkets beslut har 180 bidragssökande, huvudsakligen föreningar,
inkommit till regeringen med besvär. Del sammanlagda beloppet statsbidrag för
dessa ansökningar, om 1970 års normer samt vid verket utvecklad praxis för
bidragsgivningen skulle tilllämpas, är ca 4 milj, kr.
Föredraganden
Statsbidragen till mindre idrotts- och
friluftsanläggningar tillmäts stor vikt av idrottsrörelsen, 1979 års
riksidrottsmöte uttalade särskilt all bidragen ulgör en värdefull stimulans
för ideellt arbetande ledare samt krävde att slödel bibehålls och utökas. Jag
delar uppfattningen att stödet ofta haft betydelse för anläggningars tillkomst,
ett förhållande som särskilt gällt de mindre och i speciellt hög grad ideellt
arbetande föreningar.
Mol bakgrund av de ekonomiska konsekvenser som uteblivna
eller starkt reducerade statsbidrag till anläggningsobjekl kan medföra främst
för de akluella idrottsföreningarna, föreslår jag efler samråd med chefen för
budgetdepartementel alt ytterligare 4 milj. kr. anvisas för detta ändamål.
Detta tillskott till anslaget gör de möjligt för naturvårdsverket alt i stor
utsträckning beakta de besvär som anförts av föreningar över verkets beslut om
reducerade eller uteblivna bidrag. De aktuella bidragsärendena bör återförvisas
till naturvårdsverket som i samband med en förnyad prövning bör fördela den här
föreslagna förstärkningen av anslaget.
Jag har vid min medelsberäkning inte tagit upp medel för
att tillgodose de besvär över bidragsbeslut som anförts av vissa kommuner.
Motivet för detta är all kommunerna som jag tidigare anfört numera kompenseras
genom skalteuljämningssyslemet. Inte heller har jag förutsatt att de besvär som
anförts beträffande bidrag enligt hamnbldragskungörelsen skall behandlas i
detta sammanhang.
Prop.
1980/81:25 32
Med hänvisning lill var jag nu har anfört hemsläller jag
all regeringen föreslär riksdagen
alt till Stöd IiU idrotten: Anläggningsstöd m.m. på
tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa ett
reservationsanslag av 4000000 kr.
J. Diverse
[4] J 2. Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m.
m. På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik
anvisats ett reservationsanslag av I milj. kr. Vid utgången av budgetårel
1979/80 fanns en reservation under anslagel på ca 3 milj. kr. Från anslaget
utbetalas bidrag såsom ersättning för föriuster på grund av naturkatastrof m.
m. i enlighet med föreskrifler som regeringen meddelar för varje särskilt fall.
Länsstyrelserna i Kristianstads och Malmöhus län har
anmält att skördeskador orsakade av onormal nederbörd sommaren 1980 inträffat
i nordvästra Skåne och angränsande område i Hallands län. Skadorna av de
grödor som inte omfattas av jordbrukels skördeskadeskydd uppskattades till 18
milj. kr., varav 13,7 milj. kr. hänför sig till trädgårdsgrödor, 2,2 milj. kr.
lill åkerbönor och 2,1 milj. kr. lill konservärtor. Den skadade arealen har
uppskattats lill 2300 ha fördelade på 305 brukare.
På grund av skadornas omfattning och med hänsyn lill att
det framstår som angeläget alt trädgårdsodlingen kan bibehållas i nuvarande
omfattning har länsstyrelserna anhållit att staten lämnar ekonomiskt stöd i
form av bidrag till de drabbade odlarna inom ett närmare angivet område av nordvästra
Skåne och södra Halland. Bidragen föreslås utgå utan behovsprövning.
Skördeskadan bör enligt länsstyrelserna beräknas som skillnaden mellan normskördevärdel
för förelagets hela areal av trädgårdsgrödor, åkerbönor och konservärlor och
det aktuella skördevärdel för dessa grödor i det enskilda företagel. I fråga
om trädgårdsgrödorna föreslås att den sålunda beräknade skadan minskas med de
uteblivna rörliga skördebundna kostnaderna. De odlare som drabbats av
skördeskada föreslås stå en självrisk om 20 % av förelagets lolala
normskördevärde för ifrågavarande grödor minskal med de rörliga skördebundna
kostnaderna.
Remissyttranden
Efter remiss har yttranden över förslaget avgells av
stalisliska centralbyrån (SCB), efler hörande av skördeslatisllska nämnden,
riksrevisionsverket (RRV), lanlbruksstyrelsen, lantbrukarnas riksförbund (LRF)
och trädgårdsnäringens riksförbund (TRF).
Samtliga remissinstanser tillstyrker alt ersällning för
skadorna utgär av statsmedel. LRF och TRF föreslår alt ersättning utgår i
enlighet med
Prop. 1980/81:25 33
länsstyrelsernas förslag. LRF anser dock all bidrag bör
komma i fråga även för odlare utanför det av länsstyrelserna angivna området.
RRV erinrar om att behovsprövning har frångåtts i vissa fall där det samtidigt
rört sig om ett större anlal skadelidande inom ett begränsat område. I delta
fall anser verket dock att en behovsprövning bör lillämpas. Åven lantbruksstyrelsen
anser alt behovsprövning bör ske mol bakgrund av de principer som tillämpas vid
bidragsgivning med anlitande av anslagel Bidrag vid föriusl på grund av
naturkatastrof m. m. SCB föreslår, att avdraget skall beräknas på förelagets
totala normala skördevärde för avsedda grödor. RRV och lantbruksstyrelsen
förordaratt självrisken sätts lill 25 %.
Föredraganden
Som framgår av vad länsstyrelserna anfört har nederbörden
under sommaren 1980 förorsakat omfattande skador inom jordbruket och trädgårdsnäringen
i nordvästra Skåne. Enligl min mening bör från förevarande anslag bidrag ulgå
endast för skador på trädgårdsgrödor inom det skadeområde som länsstyrelserna
har redovisat. Bidragen bör läcka delar av förlusterna så att vederbörande
företagare skall kunna fortsätta med sin yrkesutövning ulan alt hamna 1
allvarliga ekonomiska svårigheter till följd av skadan. Kravet på
behovsprövning gäller enligl riksdagens beslut generellt vid all
bidragsgivning från anslaget. Systemet med behovsprövning skulle i delta fall
göra alt handläggningen av ersällningsärendena tar lång lid och blir
administrativt betungande. Vidare medför en behovsprövning, som länsstyrelserna
också har anfört, att näringsutövarna i många fall tvingas att realisera delar
av sin produktionsapparat för att klara likviditeten. Härigenom försämras
deras möjligheter all återhämta sig ekonomiskt. Jag förordar därför alt bidrag
med anledning av 1980 års Irädgårdsskador 1 nordvästra Skåne får utgå utan
behovsprövning. I stället bör en självrisk om 25 % av hela normskördevärdel
tillämpas. Vid bidragsberäkningen bör naturligtvis också eventuella
försäkringsersättningar frånräknas. Del bör ankomma pä regeringen att meddela
närmare föreskrifter rörande bidragsgivningen.
Jag beräknar medelsbehovel till ca 8 milj. kr.
Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen att
1.
godkänna vad
jag har förordat om statsbidrag till följd av trädgårdsskador 1 nordvästra
Skåne är 1980,
2.
till Bidrag vid
förlust på grund av naturkatastrof m.m. på tlll-läggsbudget I till
slalsbudgelen för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 8000000
kr.
[5] J 5. Reglering av sjön Åsnen. Någol anslag för della
ändamål har inte tagils upp på statsbudgeten för budgetåret 1980/81. Sjön Åsnen
som ligger inom Alvesta, Tingsryds och Växjö kommuner i Kronobergs län genom-
3 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 25
Prop. 1980/81:25 34
flyts av Mörrumsån, Sjön är reglerad. Nuvarande reglering
uiövas av Södra Skogsägarna AB sedan årsskiftet 1971/72 i enlighet med en
lapp-ningsplan, kallad F 66. Under den första femårsperioden av regleringen av
Åsnen enligt F 66 understeg lillrinnlngen till sjön emellertid avsevärt normala
värden, vilkel i kombination med de lästa lappningsbestämmelserna medförde
periodvis myckel lägre vattenstånd i sjön än som tidigare förekommit. Med
hänsyn lill risken för allvarliga skador från bl.a. natur-vårdssynpunkl av
långvariga låga vattenstånd tillsatte regeringen i mars 1974 en arbetsgrupp med
uppgift att utreda och undersöka vissa ekologiska förhållanden 1 Åsnen och
Mörrumsån. Arbetsgruppen lade år 1975 fram ett förslag till temporär jämkning
av F 66 som syftade lill att i viss omfattning höja de lägre vattenstånden 1
sjön. Därigenom skulle långvariga effekter bl.a. av erosion och skador pä
botlenfaunan som en följd av återkommande extrema avsänknlngar kunna
förhindras. Kammarkollegiet ansökte ijanuari 1976 hos Växjö tingsrätt,
vattendomstolen, om temporär ändring av gällande valtenhushållningsbestämmelser
för Åsnens reglering 1 huvudsaklig överensstämmelse med jämkningsförslaget.
Genom deldomar den 14 juni 1976 och den 13 juni 1978 har Södra Skogsägarna AB
förpliktats sköta vattenhushållningen i huvudsak enligt jämkningsförslaget.
Tiden för tillämpningen av jämkningsförslaget utgår den 15 juni 1981.
Sedan arbetsgruppen lagt fram jämkningsförslaget fick
gruppcTi regeringens uppdrag all utarbeta ett förslag till en genomgripande
ändring av den ständiga regleringen av F 66 för att bättre tillgodose
naturvårdsinlres-set.
Av de undersökningar som arbetsgruppen lät utföra framgick
all låga vattenstånd skulle komma att medföra ökad förbuskning i slrandzonen
och ökad erosion och ulspolning av sediment till djupare delar av sjön, någol
som kunde skada botlenfaunan och på lång sikt medföra igenväxning med vassar i
sjön.
Den 19 augusti 1976 uppdrog regeringen ål kammarkollegiet
alt hos vattendomstolen ansöka om omprövning av
vallenhushällningsbeslämmel-serna för Åsnen. Sedan arbetsgruppen den 8 juli
1977 hade överiämnal förslag till permanent ändring av
vattenhushållningsbestämmelserna uppdrog regeringen den 29 september 1977 ål
kammarkollegiet att utforma sin regleringsansökan i huvudsaklig
överensstämmelse med arbetsgruppens förslag.
Riksdagen framhöll är 1977 alt åtgärder snarast möjligt
borde vidtas för att motverka bestående skador på sjöns ekosystem. Riksdagen
uttalade att regeringen borde förbehålla sig den slutliga prövningen av ärendel
om ändring av gällande vallendom för Åsnen (JoU 1976/77:26, rskr 1976/ 77:255),
Kammarkollegiet ansökte den 11 januari 1979 hos Växjö
tingsrätt, vattendomstolen, om tillständ till reglering av Åsnen i enlighet
med ett närmare redovisat förslag till vattenhushållning, benämnt F 77-2.
Kollegiet hem-
Prop.
1980/81:25 35
ställde
därvid om rält bl. a. att la i anspråk befintliga regleringsanordningar i
huvudutloppet från sjön, att bygga om befintligt skibord i den s.k.
Ekeforsgrenen 1 huvudulloppet samt alt anlägga en grunddamm tvärs över del
mindre utloppet frän sjön, kallat Ålshulls kanal.
Regeringen
förordnade i beslul den I februari 1979 enligt 4 kap. 17 S andra stycket
vattenlagen att frägan om tillåtligheten av ändrad reglering av Åsnen skulle
prövas av regeringen.
Växjö
tingsrätt, vattendomstolen, har den 5 augusti 1980 avgelt yttrande till
regeringen i llllålllghetsfrägan. Regleringsförslagel innehåller bl.a. bestämmelser
om en dämningsgräns på nivån -1-139,25 m och en sänkningsgräns på -M38,00 m.
En jämförelse mellan F 66 och F 77-2 visar bl.a. att lägsta vattenstånd höjs 55
cm, all medelvaltenstånd under vegetationsperioden maj-september höjs 14 cm,
att högsta högvattenständ sänks 16 cm, att lägsta lågvaltenförlng från sjön
till Mörrumsån ökas från 5,5 till 7,0 mVs och all högsta högvaltenföring
minskas från 116 lill 110 m/s. Den totala regleringsamplituden dvs. skillnaden
mellan lägsta och högsta vattenstånd reduceras från ca 2.0 m till ca 1,3 m.
Vattendomstolen uttalar att om man godtar den målsättning som uppställts på
grund av ekologiska och i övrigt miljömässiga skäl, måste slutsatsen bli att
regleringsplanen F 77-2 ulgör en förtjänstfull kompromiss mellan förhällandena
1 Åsnen och intressena i Mörrumsån, Planen uppfyller inte helt de ekologiska
önskemålen för Åsnen men avvikelsema är måttliga och betingade av hänsyn lill
andra beaktansvärda Intressen.
Enligt vattendomstolen
kvarstår efter huvudförhandlingen i målel inga egentliga erinringar mol
företaget. Vattendomstolen gör förutom en bedömning av skador och olägenheter
av företaget även en bedömning av byggnadskostnader, koslnader för förvärv av
regleringsanordningar och mark, kostnader för skötsel och underhåll samt
processkostnader. Dessa kostnader för staten uppskattar domstolen lill
sammanlagl 2,8 milj. kr. Skador och olägenheter består i försämrad torrläggning
av skogs- och jordbruksmark, kraftförluster för kraftverken i Mörrumsån saml
befarade negativa verkningar på allmänt och enskilt fiske i Mörrumsån.
Slutsumman för dessa skador och olägenheter av förelaget i jämförelse med F 66
uppskattas av vattendomstolen till ca 9 milj. kr. Vattendomstolen har stannat
för åsikten att dessa skador och olägenheter visserligen överväger nyttan så
som domstolen bedömt denna, men dock inte i sä hög grad all desamma kan anses
stå i missförhållande till nyttan. Vattendomstolen finner sammanfattningsvis
alt hinder enligt vattenlagen mot genomförande av F 77-2 inte föreligger.
Vattendomstolens
yttrande har remissbehandlats. Samtliga remissinstanser inkl. berörda kommuner
har tillstyrkt eller inte haft något att erinra mot det sökla företaget.
Länsstyrelsen i Kronobergs län anser all vattendomstolen i flera avseenden
undervärderat nyttan av den sökta regleringen. Länsstyrelsen anser sålunda att
den sammanlagda nyltan av
Prop.
1980/81:25 36
företagel utan varje tvekan väsentligt överstiger den av
domstolen uppskattade summan av koslnader och skador. Kammarkollegiet har i
påminnelser förklarar att kollegiet delar denna uppfattning. De negativa ekologiska
effekterna som följer av låga vattenstånd begränsas inte till det akluella
årel. Låga vattenstånd har i stället en kvardröjande negaliv effekt som accentueras
om fler vallenfatliga år efler varandra inträffar. Kollegiet framför dessutom
vissa synpunkter på de skadebedömningar som aorts. Även Åsnenföreningen
tillstyrker regleringen och framhåller alt del är nödvändigt att den genomförs.
Kammarkollegiet har den 20 maj 1980 anmält all kollegiet
träffat avtal med nuvarande regleringshavare Södra Skogsägarna AB om
övertagande samt skötsel och underhåll av regleringsanordningarna vid
Ekefors-Hacke-kvarn. Enligt delta avtal skall staten till Skogsägarna eriägga
ell belopp motsvarande 405000 kr. räknat i prisnivån mars 1980. Ersättningen
skall erläggas snarast efter det att vallendomstolen meddelat tillstånd till
byggnadsåtgärderna. Byggnadsarbetena kan komma alt påbörjas redan under hösten
1980. För dessa arbeten som i början av 1978 beräknades till 560000 kr. bör med
hänsyn lill fördyringar och ytteriigare eventuella tidsförskjutningar
reserveras ell belopp av I milj. kr. Ersättningen till Skogsägarna bör räknas
upp till avrundat 450000 kr. Kammarkollegiet hemställer alt sammanlagl I
450000 kr. ställs till kollegiets förfogande för nämnda ändamål. Medlen bör
vara tillgängliga senast den dag då dom med tillstånd till byggnadsarbetena
meddelas.
Föredraganden
Regeringen har 1 beslut den 9 oktober 1980 funnit att
hinder enligt vallenlagen inte möter mot att fillstånd lämnas fill den ändrade
regleringen och även medgett all tillstånd lämnas. Regeringen har därvid bedömt
att del från naturvårds- och fiskesynpunkt är nödvändigt alt få tappningsregler
som dels förhindrar så låga vattenstånd som förekommit i Åsnen och dels
tillgodoser fisket bättre än gällande regler. Del förhållandet att staten genom
kammarkollegiet slår som sökande innebär i förevarande fall att slalen övertar
regleringsrätten från Skogsägarna. Staten får därmed också stå för kostnadema
för regleringen i framliden.
Det är angeläget alt ert"orderliga byggnadsarbeten
kan påbörjas utan dröjsmål så all de nya vatlenhushållningsbestämmelserna kan
börja lillämpas så snart som möjligt. Jag biträder kammarkollegiets
framställning om medel för byggnadskostnaderna och för Inlösen av
regleringsanordningar och erforderliga markområden. Jag avser att senare, sedan
vattendomstolen slutfört förhandlingarna om ersättningar för skador m. m.,
återkomma om medel för dessa skadeersättningar.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
alt till Reglering av sjön Asnen på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 1450000
kr.
Prop.
1980/81:25 37
Bilaga
7
Utdrag
HANDELSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1980-10-30
Föredragande:
stalsrådel Burenstam Linder
Anmälan
till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 såvitt avser
handelsdepartementets verksamhetsområde
ELFTE
HUVUDTITELN
F.
Ekonomiskt försvar
[I] F 4. Industriella
åtgärder. Under denna rubrik har på statsbudgeten för innevarande budgetår
anvisats ell reservationsanslag av 100021 000 kr. Mede) har därvid för
programmet Kemiska produkter m. m. beräknats till 9,5 milj. kr. Pä reservationsanslaget
F 3. Beredskapslagring har därutöver för programmen Kemiska produkter m.m. och
Metaller m.m. beräknats en investeringsram på totalt 44,3 milj. kr. Inom denna
ram har 1 regleringsbrev för budgetåret 1980/81 medel reserverats för
eventuella avlal om industristöd till Ceaverken AB och Boliden Metall AB.
Vidare har under femte huvudtitelns anslag H 4. Beredskapslagring för hälso-
och sjukvården m. m. ställs 4.2 milj. kr. till regeringens disposition.
Med skrivelse den 25 april
1980 har överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) på regeringens uppdrag
lämnat förslag om alternativa metoder för att tillgodose beredskapsbehovet av
medicinsk rönigenfilm m. m. Av de olika undersökta alternativen (krisimporl,
lagring, fredstida produktion) bör enligt ÖEF alternalivel med slöd till
produktion vid Ceaverken väljas eftersom del bäst tillgodoser beredskapsbehoven
och blir billigare än lagring av färdigvaror. En förusättning för alt
genomföra det förordade alternativet är dock enligt ÖEF att Statsföretag AB
medverkar till en finansiell rekonstruktion av Ceaverken samt att en inhemsk
produktion av silverni-irat kan igångsättas och upprätthållas fill rimlig
kostnad.
Regeringen
uppdrog den 5 juni 1980 åt ÖEF att teckna avlal med Ceaverken om
upprätthållande av produktion och produktionskapacitet som erfordras för alt
trygga försörjningsberedskapen 1 fräga om medicinsk röntgenfilm,
fotosättningspapper, fotopapper och grafisk film. Regeringen upp-
Prop. 1980/81:25 38
drog
vidare ät ÖEF att teckna avtal med Boliden Metall AB om en anläggning för
tillverkning av sllvernilrat.
ÖEF
har med skrivelse den 20 oktober 1980 till regeringen överiämnat avtal som
tecknats med Ceaverken resp. Boliden och hemställt om alt erforderliga medel
skall ställas till förfogande. Vidare har till regeringen överlämnats en
skrivelse lill ÖEF från Statsförelag rörande dess medverkan i en finansiell
rekonstruktion av Ceaverken. Avtalen med Ceaverken och Boliden fordrar
statsmakternas godkännande.
Avtalet
med Ceaverken gäller ett försörjningsberedskapslån pä 24,9 milj. kr. för
perloden den I juli 1980 till den 31 december 1982. Medelsbehovet fördelar sig
pä budgetåren 1980/81, 1981/82 och 1982/83. Enligl avtalet förbinder sig
företaget att hälla viss kapacitet och produktion belräffande röntgenfilm,
fotosättningspapper och fotopapper. Enligt ÖEF:s skrivelse avses
produktionsåtaganden och kostnader beträffande grafisk film senare all regleras
i ett särskilt avtal för kalenderåren 1981 och 1982. Medelsbehovet härför
beräknas fill högst 3 milj. kr.
Avtalet
med Boliden gäller ett avskrivningslån på 1,6 milj. kr. för en anläggning för
produktion av silvernitrat. Avtalet omfattar en tioårsperiod fr.o.m. den 1
januari 1981. Medelsbehovet fördelar sig pä budgetåren 1980/81 och 1981/82.
Det
totala medelsbehovet för budgetåret 1980/81 för föreliggande avtal uppgår till
9,3 milj. kr.
Efter
samråd med statsrådet Holm förordar jag att del medelsbehov på 9,3 milj. kr.
som ÖEF:s avlal med Ceaverken och Boliden omfattar tillgodoses genom
omprioriteringar inom ramen för redan anvisade invesleringsmedel över
statsbudgeten. Därvid beräknar jag all 5,1 milj. kr. som anvisats under
reservationsanslaget F 3. Beredskapslagring och 4,2 milj, kr, som anvisats
under reservationsanslaget H 4. Beredskapslagring för hälso- och sjukvården
m.m. (femte huvudtiteln) skall föras över till reservationsanslaget F 4.
Industriella åtgärder. Av budgetlekniska skäl måsle nya anslag tas upp på
tilläggsbudget för industriella åtgärder. Motsvarande belopp kommer inte all
utnyttjas under anslagen F 3. Beredskapslagring och H 4. Beredskapslagring för
hälso- och sjukvården m. m. Medelsbehoven för budgetåren 1981/82 och 1982/83
får fillgodoses inom de medelsramar som för resp. budgetår kommer att anvisas
för del ekonomiska försvaret resp. för programmet Hälso- och sjukvården i krig
Inom övrigt totalförsvar.
Med
hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen föreslär
riksdagen
att
till Industriella åtgärder på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgeläret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 9300000 kr.
Prop. 1980/81:25 39
Bilaga 8
Utdrag
BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1980-10-30
Föredragande: statsrådet Danell
Anmälan till tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1980/81 såvitt avser bostadsdepartementets verksamhetsområde
TRETTONDE HUVUDTITELN
D. Lantmäteri- och kartväsendet
[1] D 7. Lantmäteriet: Statskapital. Någol anslag för
delta ändamål finns inte upplaget 1 statsbudgeten för innevarande budgetår.
Statens lantmäteriverk
Slatens lantmäteriverk har hemställt om ett tillskoll av
statskapital om 23 milj. kr. under budgetårel 1980/81. Tillskottet motiveras av
ett behov mot bakgrund av utvecklingen t.o. m. budgetåret 1979/80 och med
hänvisning till att lantmäteriverket i anslagsframställningen för budgetåret
1981/ 82 föreslär alt formerna för finansiering av investeringar och
principerna för beräkning av kapitalkostnader m. m. skall ändras.
Riksrevisionsverket
Lantmäteriverkels hemställan har överlämnats fill
riksrevisionsverket för yttrande. Riksrevisionsverket bedömer att den analys
som lantmäleri-verkel har genomfört bör föras ell steg vidare innan slutlig
ställning las lill lantmäteriverkets hemställan. Riksrevisionsverket anser dock
att lantmäteriverkels genomsnittliga behov av rörelsekapital bör finansieras
med statskapital. Svängningarna 1 detta behov bör enligt verkel regleras, dels
genom en rält att använda en röriig kredit, dels genom all överskott av likvida
medel kan sättas ln på en räntebärande räkning hos riksgäldskontoret. Med
hänvisning till dessa principer och mol bakgrund av utvecklingen t.o.m.
budgetåret 1979/80 bedömer riksrevisionsverkel att lantmäteri verket under
budgetåret 1979/80 borde ha disponerat ett ytterligare statskapital om ca 15
milj. kr.
Prop. 1980/81:25 40
Föredraganden
Jag
anser, mot bakgrund av den bedömning som riksrevisionsverket har gjort, att del
finns ett tillräckligt underlag för att nu tillskjuta ytterligare statskapital.
Kapital bör skjutas till i syfte att bättre anpassa det tillgängliga
statskapitalet till den nivå som erhålls om man tillämpar de av riksrevisionsverket
angivna principerna för aft finanslera kapitalbehov hos uppdragsmyndigheler.
Sedan år 1970 har lantmäteriverkets statskapital ökats med 20 milj. kr. Kapitalet
uppgår nu lill 62 milj. kr. Lantmäteriverket har i sitt förslag till
anslagsframställning för budgetåret 1981/82 beräknat att ett väsentligt slörre
behov av kapitaltillskott kan motiveras med hänvisning till pris- och
lönestegringarna saml expansionen av verksamheten sedan år 1970. Jag anser
emellertid, mot bakgrund av lantmäteriverkets beräkningar och
riksrevisionsverkets förslag, all det är rimligt att nu tillskjuta ett
statskapital om 10 milj. kr.
Jag
hemställer all regeringen föreslär riksdagen
att
till Lantmäteriet: StaiskapitcU på tilläggsbudget 1 lill statsbudgeten för
budgetårel 1980/81 anvisa ett anslag av lOOOOOOO kr.
Prop. 1980/81:25 41
BUaga 9
Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1980-10-30
Föredragande: statsrådet Petri såvitt avser punkterna 1-3:
statsrådet Åsling såvitt avser punkten 4
Anmälan fill tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1980/81 såvitt avser industridepartementets verksamhetsområde
STATSBUDGETEN
FJORTONDE HUVUDTITELN
E.
Energi
[I] E 1. Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m.m. I slalsbudgelen för
budgetåret 1980/81 har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag
av 1750 milj. kr. (prop. 1979/80: 100 bil. 17 s. 175, NU 1979/ 80:70, rskr
1979/80:410).
Statens vattenfallsverks investeringsram för innevarande
budgetär uppgår till 2 104,1 milj. kr. inkl. 150 milj. kr. som verket har
medgetts föra över från Investeringsramen för budgetåret 1979/80 och 7,2 milj.
kr. som ulgör outnyttjad andel av ur konjunklurreserven anvisade medel.
1 anslagsframställningen för budgetåret 1981/82 har
vattenfallsverket hemställt dels om 56,2 milj. kr. på tilläggsbudget lill
statsbudgeten för innevarande budgetår och motsvarande höjning av
investeringsramen, dels om all medel för en ny likslrömsförbindelse till
Gotland tillförs som icke förräntningspliktigt statskapital vilket innebär att
en engångsnedskrivning av statskapitalet med 51,2 milj. kr. får göras för
budgetårel 1980/81.
I skrivelse den 31 mars 1980 har vattenfaUsverket
hemställt om all till Sydkrafi AB få avyttra en iransformatorstation för en
köpeskilling av 25 milj. kr.
I skrivelse den 30 september 1980 har vattenfaUsverket
hemställt om regeringens godkännande av konsortialavtal och bolagsordning för
Svenskt Kolkonsortium AB samt om medgivande att från anslagel disponera 125000
kr. för att teckna och förvärva aktier i bolaget.
Prop. 1980/81:25 42
Statens
vattenfallsverk
Golland
är inte anslutet till del samkörande stamnätet. Särskilda överväganden krävs
därför i fråga om öns kraftförsörjning. De utredningar som har gjorts härom
visar enligt vallenfallsverkel att kraftsystemet pä ön behöver förslärkas vid
mitten av 1980-talel. Behovet accentueras av att den befintliga
likströmsförbindelsens tekniska livslängd har uppnåtts vid denna tidpunkt. En
ekonomisk jämförelse mellan en ny likströms-länk från fastlandet och en
kolkondensanläggning på Gotland visar att det förstnämnda alternativet bör
väljas. Det är lönsamt att la en ny överföringslänk i drift snarast möjligt
genom all den gör del möjligt alt begränsa oljeålgängen för körning av på
Gotland befintliga kondenskraftverk. Vattenfallsverket hemställer därför om
att redan under innevarande budgetår få Inleda arbetet med att anskaffa en
likströmslänk med inriktningen att länken skall kunna tas i drift under
budgetåret 1984/85 eller tidigare om så visar sig möjligt.
För
detta ändamål krävs enligt vallenfallsverkel 51,2 milj. kr. 1 investeringsmedel
under innevarande budgetår. Totalt beräknas investeringsutgiften för den
föreslagna nya llkslrömslänken komma att uppgå till 240 milj. kr.
I
samband med omorganisering av elförsörjningen på Gotland år 1977 garanterades
Gotland råkraft lill normala fastlandstariffer för Mellansverige
Vattenfallsverket
erhöll därvid viss kompensation för beräknade förluster på
Gotlandsverksamheten genom särskilt avskrivningsanslag pä 55 milj. kr. (prop.
1977/78:25 bil. II s. 112-115, NU 1977/78:32, rskr 1977/ 78: 108).
Förlusterna har enligt verket blivit väsentligt högre än vad som då förutsågs
fill följd av de kraftigt ökade bränslekoslnaderna för de oljeeldade
kraftstationerna på Golland. För år 1979 uppgick föriusten enligt verket lill
ca 30 milj. kr. och än slörre föriust befaras under de närmaste åren.
Mot
bakgrund härav har verket på nytt aktualiserat frågan om kompensation för
underskottet för Gollandsverksamheten. De angivna föriusterna avser underskott
efler del att hänsyn har tagits till nämnd kompensation. Motivet för
kompensation är att förlusten på Golland enligt vattenfaUsverket inte bör betalas
av verkets övriga abonnenter utan av statsmedel, eftersom prisgaranlin har
tillkommit som ett allmänt regionalt stöd till Golland. Vid tillämpning av
samma beräkningsmetod som vid föregående fillfälle blir kompensationsbehovel ca
400 milj. kr.
Vattenfallsverket
påpekar vidare att nedsättning av det förräntningsplik-tiga kapitalel
beviljades när den nu befintliga länken byggdes på 1950-lalet med ett belopp
som motsvarade investeringen för förbindelsen. För att bibehålla det stöd som
härigenom hittills har utgått till Gollands kraftförsörjning anser verkel alt
medel även av detta skäl bör ställas till förfogande räntefritt för ersättning
av den gamla länken.
Prop.
1980/81:25 43
Om
planerad ny förbindelse kommer till stånd kan förlusterna pä råkraft-försörjningen
till Gotland minskas till ca 20 milj. kr. per år under förutsättning av att
några ränte- eller avskrivningskrav inte ställs på den nya investeringen.
Väsentliga underskott kvarstår följaktligen även efter tillkomsten av en ny
länk.
Mot denna bakgrund anser
vattenfallsverket del riktigt och motiverat att ett belopp motsvarande 1 vart
fall kostnaden för en ny länk till Golland ställs till verkets förfogande utan
förränlnlngsplikt som kompensation för förluster på råkraftförsörjningen av Gotland
till följd av till Gotland given prisgaranti för råkraft.
Vallenfallsverkel
har 1 skrivelse den 31 mars 1980 hemställt om att regeringen godkänner
överlåtelse av Söderåsens Iransformatorstation till Sydkrafi AB. 1 skrivelsen
anförs i huvudsak följande.
Sydkraft
sköter via ett eget nät den regionala eldistributionen i södra Sverige söder om
en linje från Halmstad till Västervik. Nätet är anslutet till sex
transformatorstationer för alt ta emot elkraft från 400 kV-syslemet.
Vattenfallsverket
äger samfiiga 400 kV-lednlngar och 400 kV-slällverk inom området. Av de sex
transformalorstationerna äger Sydkraft fem och vattenfallsverket en, nämligen
Söderåsenstallonen. Från Söderåsen matas Sydkrafts regionala 130 kV-näl inom
Helsingborgs- och Halmstadsomra-dena. Söderåsen har förbindelse också med 400
kV-nätel på Själland.
Behovet
av alt i början av 1980-talet förstärka 400/130 kV-lrans-formerlngen inom
Helsingborgs- och Halmsladsområdena har utretts gemensamt av Sydkraft och
vallenfallsverkel. Dessa utredningar har enligt vattenfallsverket visat att det
är tekniskt-ekonomiskt motiverat att en ny 400/130 kV-transformatorstatlon
byggs 1 Breared i närheten av Halmstad till år 1982. Stationen avses bli
uppförd utanför Sydkrafts distributionsområde. Från stationen kommer
kraftmatning att ske lill 130 kV-nätet som fillhör Sydkraft och Yngeredsfors
Kraft AB.
Vattenfallsverket och
Sydkraft har fört förhandlingar om äganderättsförhållandena för
transformalorstationerna i Söderåsen och Breared. Med hänsyn till drift och underhåll
är det enligt gjorda utredningar mest rationellt all vallenfallsverkel äger
Brearedsslalionen medan Sydkrafi lar över Söderåsenstallonen.
400kV-ledningsställverket i Söderåsen, som utnyttjas bl. a. för kraftutbytet
med Själland, skall dock även i fortsättningen ägas av vattenfallsverket.
Förhandlingarna
har avslutats med en principöverenskommelse som Innebär dels att
vattenfallsverket överlåter Söderåsens Iransformatorstation till Sydkraft för
en köpeskilling av 25 milj. kr., dels att Sydkraft överlåter mark 1 Breared
till vallenfallsverkel för ca t ,1 milj. kr. Överenskommelsen mellan
vallenfallsverkel och Sydkraft har slutits under förutsättning av att
statsmakterna godkänner överlåtelsen av Söderåsens transformatorstation till
Sydkrafi.
Prop.
1980/81:25 44
Enligt överenskommelsen skall vallenfallsverkel till
Sydkraft överlåta fastigheten Åvarp 20:1, Norra Vram, Bjuv, Malmöhus län samt
därå befintliga byggnader och elektriska anläggningar med undantag för 400
kV-ställverket med tillhörande konlrollanläggning.
Försäljningen
av Söderåsens iransformatorstation kommer att beröra fem anställda inom
vattenfallsverket som f. n. är stationerade i Söderåsen. Enligt överenskommelse
mellan Sydkraft, vattenfallsverket och den berörda personalen kommer tre
anställda att övergå i Sydkrafts tjänst och två anställda alt bli kvar i
vattenfallsverkets tjänst med oförändrad placering i Söderåsen.
Statens industriverk har yttrat sig i ärendet och
tillstyrkt överlåtelsen.
VattenfaUsverket
har vidare anmält att det mellan det av ett antal mellansvenska kommuner ägda
EFO 011 AB, Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB), statens vatlenfallsverk och
Sydkrafi AB har träffats ett konsortialavtal om bildandel av ett aktiebolag.
Svenskt Kolkonsortium AB, i syfte alt pä fördelaktiga villkor och
självkostnadsbasis långsiktigt trygga aktieägarnas kolförsörjning. Den
allmänna bakgrunden lill intressenternas beslut all samverka i bolagsform är
deras uppfattning att det är nödvändigt aft nu vidta åtgärder för all förbereda
en rimligt säker kolförsörjning framöver.
Avtalet innebär i huvudsak följande.
Bolagels
verksamhet skall gälla tre områden. Bolaget skall genom utredningar och
förhandlingar bidra till klarläggande av lämpliga sätt och system för
intressenternas kolförsörjning. Som bas för denna verksamhet skall ligga
intressenternas kolbehov och övrig sannolik marknad som kan omfattas av
samarbetet. Huvudsyftet med verksamheten i denna del skall vara alt framlägga
förslag om särskilda projekt och kommersiella åtgärder att ingå som delar i för
intressenterna lämpliga kolförsörjningssystem, som successivt skall utvecklas.
Bolaget
skall vidare fungera som organ för sädan gemensam anskaffning av kol, varom två
eller flera intressenter enas. Bolaget skall därutöver åtaga sig inköpsuppdrag
för enskild intressent.
Bolaget skall också vara samordnande, utredande,
rådgivande och servi-celämnande organ i övriga frågor som bedöms vara av
gemensamt iniresse för intressenterna vid kolanvändning.
Beträffande
organisation och arbetsuppgifter framhålls att återhållsamhet skall råda vid
skapande och utveckling av bolagets egen organisation samt att intressenternas
kompetens och resurser förutsätts kunna utnyttjas. Vid sidan om
konsortialavtalet har en principöverenskommelse träffats om alt LKAB:s
resurser inom kolområdet skall stå lill förfogande på konsultbasis.
Aktiekapitalet skall vid bolagets bildande vara 500000
kr., varav varje intressent skall svara för en fjärdedel.
Fördelningen innebär att bolaget blir till 50 % ägt av
statliga företag och
Prop. 1980/81:25 45
till 50 % av kommunala, varvid Sydkrafi i avtalet anses
vara ett kommunall förelag.
Avtalstiden sträcker sig t.o.m. utgången av år 1990 med
femåriga förlängningsperioder förutsatt att avtalet inte har sagts upp ett år
före utgången av löpande avtalsperiod.
En förutsättning för avtalels gillighel är för
vattenfallsverkets del all det godkänns av regeringen samt alt verket erhåller
medgivande att teckna och förvärva aktier i bolaget för 125000 kr.
Föredraganden
I sin anslagsframställning för budgetårel 1981/82 har
statens vatlenfallsverk anmält behov av medel pä tilläggsbudget till
statsbudgeten för innevarande budgetår. Det ökade medelsbehovet är hänförligt
till de av vallenfallsverkel framförda förslagen alt utöka investeringsprogrammet
genom att dels bygga en ny likslrömsförbindelse till Golland, dels anskaffa ett
anlal elpannor för att under 1980-talet minska oljeanvändningen i
Ijärrvär-mesyslem och industriella processer.
Gotlands elförsörjning behöver enligt vallenfallsverkel
förstärkas vid mitten av 1980-talet. De utredningar som har gjorts visar aft
della lämpligen sker genom att en ny likslrömslänk från fastlandet med en
överföringskapacitet på omkring 130 MW byggs. Den nya länken erfordras dels
för att ersätta den befintliga llkslrömslänken till Gotland, vars tekniska
hvslängd beräknas vara slut vid mitten av 1980-lalet, och för att åstadkomma
erforderligt effekltillskolt, dels för alt minska oljeåtgången för
kraftproduktion pä Golland. Del nuvarande beroendet av oljebaserad kondens- och
kraft-värmeproduktion från på Gotland befintliga anläggningar medför dessulom
att det är lönsamt att la en ny länk 1 drift snarast möjligt oavsett den
befintliga länkens livslängd.
Investeringskostnaden för en ny likströmslänk har beräknats
till 240 milj. kr., varav 51,2 milj. kr. föreslås fä disponeras redan under
innevarande budgetår.
Vad vallenfallsverkel har anfört lalar enligl min mening
för alt beslul om utbyggnad av en ny likslrömsförbindelse lill Gotland bör
fattas utan dröjsmål. En sådan förbindelse kan utnyttjas för att överföra
elenergi även från Golland till fastlandet. Jag förordar därför att regeringen
föreslår riksdagen alt godkänna att vallenfallsverkel redan under Innevarande
budgetår får komplettera sitt investeringsprogram med den föreslagna
likströmsförbindelsen för all snarast möjligt kunna minska oljeålgängen för
Gollands kraflförsörjning.
VattenfaUsverket har begärt all de medel som erfordras för
likströmslänken skall ställas lill verkels förfogande ulan krav på
förräntning. Härigenom skulle vattenfallsverkets föriuster till följd av det
under år 1977 gjorda åtagandet alt 1 framtiden tillhandahålla råkraft på
Golland till samma priser som på fastlandet begränsas. Den kompensation om 55
milj. kr. som
Prop. 1980/81:25 46
vattenfaUsverket
vid detta tillfälle erhöll har genom de kraftigt ökade oljepriserna visat sig
vara otillräcklig och förlusten väntas under de närmaste åren enligt
vallenfallsverkel komma att uppgå till 40-45 milj. kr. per år. Åven om den föreslagna
llkslrömslänken får komma till stånd utan krav på förräntning förutses ärliga
föriuster på omkring 20 milj. kr. för kraflle-veranserna till Golland.
Utbyggnad av en ny
likslrömsförbindelse till Golland Innebär en belydande minskning av de
förluster som nu uppkommer genom kraftleveranserna till ön. Detta kommer att
bli fallet även om förräntningskrav ställs på del statskapital som erfordras
för invesleringen eftersom en fortsatt ökning av oljepriserna kan förväntas.
Åven om förlust kvarstår också efter tillkomsten av en ny likströmsförbindelse
anserjag inte alt förhållandena är sådana att nedsättning av förräntningskravet
erfordras. Utöver det vattenfallsverket har anfört i frågan har jag all i min
bedömning beakta även att det ansträngda statsfinansiella läget gör del
nödvändigt med en mycket restriktiv prövning av alla anspråk på statsbudgeten.
Jag kan med hänsyn till vad jag nu har anfört inte biträda vattenfallsverkets
förslag om att ställa medlen till en ny likströmslänk lill förfogande ulan krav
på förräntning.
Vattenfallsverket
har vidare föreslagit att ett antal elpannor skall anskaffas och installeras 1
Qärrvärmesystem och processindustrier i syfte alt minska oljeförbrukningen
under de perioder under 1980-talet då kraftbalansen så medger.
Utredningen
(I 1980:05) om vissa frågor om elanvändning, den s.k. elanvändningskommltlén,
har haft i uppdrag att utreda hur den tillgängliga elenergin bäst kan användas
för alt ersätta olja. Elanvändningskommittén, som nyligen har redovisat sitt
uppdrag, har förslagit bl.a. alt elpannor snarast möjligt skall installeras för
att begränsa oljeanvändningen på det sätt som vallenfallsverkel har föreslagit
i sin anslagsframställning. Kommitténs förslag remissbehandlas f. n.
Frågor om hur den
tillgängliga elenergin skall användas kommer, med utgångspunkt i
elanvändningskommitténs förslag och de synpunkter som framkommer under
remissbehandlingen av kommitténs betänkande, att behandlas 1 samband med att
regeringen i början av år 1981 redovisar förslag till riktlinjer för den
framtida energipolitiken. Även vattenfallsverkets förslag om anskaffning och
installation av elpannor i Qärrvärmesy-slem och processindustrier bör behandlas
i della sammanhang.
VattenfaUsverket
disponerar under Innevarande budgetår en investeringsram om 2 104,1 milj. kr.
För att påbörja arbeten med en ny likströmsförbindelse till Golland 1 enlighet
med vad jag har förordat i det föregående krävs 51,2 milj. kr.
Jag
förordar därför all vattenfallsverkets investeringsram för budgetårel 1980/81
räknas upp med 51,2 milj. kr. till 2155,3 milj. kr. och att eft tilläggsanslag
om 51,2 milj. kr. anvisas från reservationsanslaget Statens vatlenfallsverk:
Kraftstationer m.m.
Prop.
1980/81:25 47
Vallenfallsverkel
har vidare hemställt om att regeringen skall godkänna överiålelse av Söderåsens
iransformatorstation till Sydkraft AB på villkor som jag har redogjort för 1
del föregående. Jag har inget att erinra mot överlåtelsen.
Regeringens godkännande av
överlåtelsen kräver riksdagens bemyndigande. Jag förordar alt regeringen
Inhämtar detla bemyndigande.
Vaftenfallsverket har
också hemställt om att regeringen skall godkänna ett avtal om bildande av ett
konsortium i syfte att trygga en långsiktig kolförsörjning för
konsortieparterna.
Vid min anmälan till prop.
1979/80: 170 om vissa energifrågor anförde jag (s. 15) att det bör finnas goda
möjligheter för Sverige att genom långsiktiga avtal och engagemang i kolgruvor
skapa en tryggad kolförsörjning. Jag framhöll dock aft en förutsäftning härför
är att en aktiv kolpolifik bedrivs från svensk sida, bl.a. genom att svenska
köpare samarbetar på den internationella marknaden.
Del bolag som avses bildas
enligl konsortialavtalet mellan EFO 011 AB, LKAB, slatens vatlenfallsverk och
Sydkraft AB skall bl.a. lägga fram förslag om särskilda projekt och
kommersiella åtgärder för all trygga intressenternas kolförsörjning. Bolaget
avses också bl.a. fungera som organ för sådan gemensam anskaffning av kol,
varom två eller flera intressenter enas. Det nya bolaget kan därmed skapa en
grund för samarbete av det slag jag avsåg vid min nyss nämnda anmälan. Det är
enligl min mening angeläget alt detta samarbete kommer till stånd och
vidareutvecklas så att ett handlingskraftigt organ för försörjning av kol till
Sverige skapas. Därmed ökar möjligheterna för en långsiktigt tryggad
försörjning av de kolkvantiteter som kommer att erfordras för vår
energiförsörjning. Ett sådant samarbete, byggt på långsiktiga kontrakt och
engagemang i utländska gruvprojekt, torde också underlätta ansträngningarna att
försörja Sverige med kolkvaliteter med låga halter av svavel och tungmetaller.
För teckning av aktier 1
bolaget krävs att vallenfallsverkel från detta anslag får disponera 125000 kr.
Jag
förordar mot bakgrund av vad jag nu har anfört att regeringen godkänner det nu
föreliggande konsortialavtalet för Svenskt Kolkonsortium AB. Medgivandel till
vattenfaUsverket att teckna och förvärva aktier i bolaget kräver riksdagens
bemyndigande. Jag förordar att sådant bemyndigande inhämtas.
Med
hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen alt
1.
bemyndiga regeringen att medge
all Söderåsens Iransformalor-stafion övertals till Sydkraft AB,
2.
bemyndiga regeringen att
godkänna konsortialavtalet mellan EFO Oii AB, Luossavaara-Kiirunavaara AB.
statens vattenfallsverk och Sydkraft ÄB om dellagande 1 Svenskt Kolkonsortium
AB i vad staten genom vattenfallsverkets medverkan åtager sig
Prop.
1980/81:25 48
att teckna och förvärva aktier i bolaget och i övrigt
ikläder sig ekonomiska förpliktelser, 3. till Slatens vatlenfallsverk:
Kraftstationer m.m. på filläggsbudget I lill statsbudgeten för budgetåret
1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 51 200000 kr.
[2] E 4. Statens kärnkraftsinspektion:
Kärnsäkerhetsforskning. Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgeläret
1980/81 tagits upp ett reservationsanslag med formellt 1 000 kr. Anslaget
tillförs medel som betalas in av kärnkraflproducenterna. För delta budgetår
beräknas dessa medel uppgå lill 27 milj. kr.
I samband med folkomröstningen i kärnkraftsfrågan under
våren 1980 föreslogs all särskilda s.k. säkerhetskommlltéer med lokal
förankring skulle inrättas vid varje kärnkraftverk för alt öka medborgarnas
insyn i kärnsäkerhetsarbelet.
Frågan togs upp i prop. 1979/80:170 om vissa energifrågor.
Jag anförde där bl. a. (s. 41) att det är angelägel alt den insyn i
kärnenergiverksamheten som redan finns kompletteras med att företrädare för
lokala intressen ges en garanterad möjlighet till insyn i kärnsäkerhetsarbelcl
vid varje kärnkraftverk. Lokala säkerhetskommlltéer borde därför tillsältas
för de svenska kärnkraftverken. Kommittéerna borde ha en nära anknytning till
berörda kommuner och i första hand följa säkerhetsarbetet vid resp. kärnkraftverk.
Kommittéerna borde inle ges mandal att föreskriva vilka åtgärder av
säkerhelshöjande eller annan natur som skall vidtas i kärnkraftverken.
Kommittéernas verksamhet borde finansieras över reservationsanslaget E 4
Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhelsforskning. Riksdagen godkände vad som
föreslagits i propositionen i denna del (NU 1979/80:70, rskr 1979/80:410).
Jag återkommer nu till frågan om all inrätta lokala
säkerhelsnämnder, som jag förordar att de skall benämnas, med uppgift alt
inhämta information om del kärnsäkerhetsarbete som har utförts eller avses bli
utfört vid resp, kärnkraftverk och att lämna sådan informalion till
allmänheten.
De föreskrifler som behövs för nämndernas verksamhet är i
huvudsak sådana som det ankommer på regeringen att utfärda. Till viss del krävs
dock riksdagens medverkan. För att göra det möjligt för nämnderna att få
informalion om kärnsäkerhetsarbelet vid kärnkraftverken bör innehavarna av
kärnkraftverken åläggas skyldighet att lämna sådan information. Med innehavarna
avser jag dem som innehar tillstånd enligt atomenergilagen (1956:306) att driva
kärnreaktorer ingående i ett kärnkraftverk. För att ålägga denna
informationsplikt krävs föreskrifter i lag.
Skyldigheten bör bestå i att på nämndens begäran ge de
upplysningar och läla nämnden få ta del av de handlingar som nämnden behöver
för all Inhämta Informalion om det kärntekniska säkerhetsarbete som ulförts
eller planeras vid kärnkraftverket.
Prop. 1980/81:25 49
I nämndens rätt till information bör ingå också att på
begäran bli förevisad hur säkerhetsarbetet utförts eller avses bli utfört.
Kärnkraftverkets innehavare bör således vara skyldig alt lämna nämnden
tillträde till och förevisa anläggningar och platser i den utsträckning som
behövs för att nämnden skall kunna inhämta information om säkerhetsarbetet.
Frågorom tillträde till ell kärnkraftverk regleras av föreskrifler som statens
kärn-kraflinspektion meddelat med slöd av lämnat tillstånd enligl atomenergilagen.
Tillträde av annan än verkets personal kräver i princip särskilt tillstånd av
kärnkraftinspektionen och något undanlag härifrån avses inle gälla för
nämnderna. Härvid gäller all tillträde inte får stå i konflikt med de
säkerhetsinlressen som del åvilar inspektionen att beakta. Den nu aktuella
skyldigheten att lämna säkerhetsnämnderna tillträde till kärnkraftverken bör
således gälla endast om tillträdet är förenligt med gällande säkerhetsföreskrifter
vid verket och i den omfattning så är fallet.
De upplysningar som skall lämnas bör omfatta för
Innehavaren av kärnkraftverket tillgängliga fakta. Upplysningarna bör få
lämnas 1 enkla former ulan krav på skrifllighet. Hur en viss uppgift skall
lämnas får bli beroende av omständigheterna i det särskilda fallet. Vad gäller
handlingar som nämnden begär att fä ta del av, bör skyldigheten begränsas till
sädana handlingar som är tillgängliga. I likhet med vad som gäller upplysningar
blir sättet för en handlings föreleende beroende av omständigheterna i del
särskilda fallet. Motsvarande gäller skyldigheten alt förevisa säkerhetsarbetet
på plats.
Informationsskyldigheten bör således omfatta sådan
information som är tillgänglig för innehavaren av kärnkraftverket. Däri ligger
bl.a. all den skall kunna tillhandahållas utan väsentliga olägenheter eller
kostnader för innehavaren av kärnkraftverket. Någon skyldighet för denne att
för nämndens räkning göra utredningar i ohka frågor är det alliså inte fråga
om.
Av vad jag nu har anfört framgår alt syftet med
Informationsskyldigheten är att göra det möjligt för nämnden att inhämta
informalion om och till allmänheten redovisa del kärnsäkerhelsarbele som
utförts eller planeras vid verket. Med kärntekniskt säkerhetsarbete avses säväl
åtgärder inriktade på att förebygga olyckor som åtgärder för att lindra
konsekvenserna om en olycka ändå skulle inträffa, s. k. utsläppsbegränsande
åtgärder. Nämnderna skall således inte kunna föreskriva säkerhelshöjande eller
andra åtgärder för kärnkraftverken. Alla kontrolluppgifter skall liksom nu ankomma
på tillsynsmyndigheterna. I lillsynsuppgifterna ingår också frägor om det s.k.
yttre skyddet, dvs. skydHet av en anläggning mol störningar utifrån. Utanför
informationsplikten ligger vidare frågor om beredskapen mot kärnkraftsolyckor.
Dessa frågor handhas av särskilda myndigheter. De ansvarsförhållanden som
föreligger mellan Innehavarna av kärnkraftverk och de särskilda myndigheterna
avses sålunda inle bli rubbade.
Informationsplikten bör som nämnts åvila innehavaren av
ett kärnkraftverk. Ett sädant består av anläggningar pä en viss plats med en
eller flera 4
Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 25
Prop. 1980/81:25 50
kärnreaktorer
för kraftproduktion. De som innehar forskningsreaklorer och andra kärntekniska
anläggningar berörs således inle. Informationsskyldigheten avser vidare endast
den som har tillstånd att driva en reaktor. Innehavaren av den s. k.
Ågestareaktorn omfattas därför inte av informa-fionsskyldigheten. I prakfiken
kommer informationsskyldigheten all omfatta innehavarna av kärnkraftverken i
Barsebäck, Ringhals, Forsmark och Oskarshamn.
Begärd information kan
innehålla uppgifler som inte bör spridas till allmänheten. Det kan gälla
uppgifter om affärs- eller driftförhållanden, som rör inte bara kärnkraftverket
ulan ocksä utomstående, l.ex. en leverantör av utrusining lill verket.
Frågor om tystnadsplikt i
det allmännas verksamhet och om förbud alt lämna ut allmänna handlingar
regleras i sekretesslagen (1980: 100) och sekretessförordningen (1980:657), som
träder i kraft den I januari 1981. För säkerheisnämndernas verksamhet saknas
tillämpliga bestämmelser i fräga om sekretess med hänsyn främst till skyddet
för enskilds ekonomiska förhållanden. Enligt min mening bör ett sådant
sekretesskydd införas. En bestämmelse härom kan lämpligen införas 1 en ny 18 §
till 8 kap. sekretesslagen. Eftersom meddelarfrihel bör råda, bör någon
ändring i 16 kap. I S samma lag inte göras. Jag anser att ett sekretesskydd
inle kommer att inkräkta på nämndernas möjligheter all fullgöra sin
informationsplikt.
Den rält till insyn i
kärnsäkerhetsarbelet vid kärnkraftverken som jag förordar medför enligl min
mening fördelar för såväl allmänheten som innehavarna av kärnkraftverken.
Allmänheten bereds genom nämnderna möjlighet att inhämta saklig informalion.
Innehavarna av kärnkraftverken får möjlighet att föra ul information om och få
belyst det säkerhetsarbete som har utförts eller planeras vid kärnkraftverken.
Bättre förutsättningar skapas härigenom för en saklig debatt om de i många
delar komplicerade säkerhetsfrågorna. Goda möjligheter bör enligl min mening
föreligga för ell öppet och förtroendefullt samarbete mellan nämnderna och
innehavarna av kärnkraftverken.
Del kan emellertid inte
uteslutas att en nämnd och en innehavare av ett kärnkraftverk har olika
meningar om den skyldighet som i ett visst fall åvilar innehavaren av verket.
Det kan gälla frågor om arten eller behovet av en viss upplysning, t.ex. om
upplysningen är alt hänföra lill del kärntekniska säkerhetsarbetet eller inte.
I sådana fall kan innehavaren få frågan prövad genom att överklaga nämndens
beslut.
Besvärsrätlen bör inte
medföra en formalisering av nämndens arbete ulöver vad som följer av all
nämnden är en myndighet som bl.a. har att tillämpa bestämmelserna 1
förvaltningslagen (1971:290). Men i de fall där nämnden och innehavaren av
kärnkraftverket har skilda meningar om skyldigheten för innehavaren alt lämna
informalion eller tillträde måste krävas all nämndens beslul är dokumenterat.
Besvärsrätlen anknyter lill fidpunkten när innehavaren av verket fick del av
beslutet all begära infor-
Prop.
1980/81:25 51
mationen
eller tillträdet. Besvär över nämndens beslut bör föras hos länsrätten. Della
medför all lagen (1971: 289) om allmänna förvaltningsdomstolar bör
kompletteras med en bestämmelse om att länsrätterna skall pröva sådana
besvärsmål.
Om en innehavare av ett
kärnkraftverk uppsåtligen eller av grov oaktsamhet åsidosätter sina
skyldigheter alt lämna begärd informalion eller tillträde, bör straff kunna
ådömas honom. Straffansvar bör föreligga också om innehavaren uppsåtligen eller
av grov oaktsamhet lämnar oriktiga uppgifter. Påföljden bör vara böter.
För att ålägga Innehavarna
av kärnkraftverken informationsplikt i enlighet med vad jag har anfört krävs
som nämnts föreskrifler i lag. 1 lagen bör därutöver tas upp bestämmelser om
besvärsordning och straff.
I enlighet med vad jag nu
har anfört har inom industrldepartemenlet upprättats förslag till
1.
lag om offentlig insyn i
säkerhetsarbetet vid kärnkraftverken,
2.
lag om ändring 1 sekretesslagen
(1980:100),
3.
lag om ändring 1 lagen
(1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar.
Förslagen bör fogas till regeringsprotokollel i detla ärende som bUaga
9.1.
De skyldigheter som i
lagen föreslås bli ålagda innehavarna av kärnkraftverken har lagtekniskt
motsvarigheter i bl.a. alomenergllagen, lagen (1974:890) om vissa
mineralfyndigheler och lagen (1978:160) om vissa rörledningar. Dessa lagar har
granskats av lagrådet. Med hänsyn härtill anserjag lagrådets granskning av del
aktuella förslaget obehövlig.
För riksdagens information
vill jag la upp några frågor som rör nämnderna.
Säkerhelsnämnderna bör som
jag fidigare nämnl ha nära anknytning till berörda kommuner. Della tillgodoses
genom alt de kommuner där kärnkraftverken är belägna ges ett avgörande
inflytande på nämndernas sammansättning. De kommuner som således kommer i
fråga är Kävlinge, Varberg, Östhammar oeh Oskarshamn.
Jag anser vidare alt
nämnderna bör ha möjlighet att inom en faslslälld ekonomisk ram låta utföra
sädana utredningar som är nödvändiga för alt förstå betydelsen av vidtagna
eller planerade kärntekniska säkerhetsåtgärder vid kärnkraftverken.
Utredningsprojekt av större omfattning bör dock underställas regeringen för
godkännande. Vidare vill jag nämna all nämnderna avses bestå av tio ledamöter
och all ett sekretariat skall knytas till varje nämnd. Det ankommer på
regeringen all besluta om nämndernas sammansättning, uppgifler, arbetsformer
saml om utseende av ledamöter.
För innevarande budgetår
beräknar jag medelsbehovet till sammanlagt 400000 kr. för de fyra nämnderna.
Anslagel Statens kärnkraflinspektion: Kärnsäkerhetsforskning bör i enlighet med
riksdagens tidigare ställningstagande disponeras för att betala utgifterna för
nämnderna. Verksamheten
Prop. 1980/81:25 52
blir därmed finansierad genom avgifter som tas ul av
kärnkraftverkens innehavare. Vid bifall till mina förslag avser jag att föreslå
regeringen att medlen till nämnderna tas upp under en särskild anslagspost
under anslaget.
Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag att regeringen föreslår
riksdagen att antaga förslagen fill
1.
lag om
offenfiig insyn 1 säkerhetsarbetet vid kärnkraftverken,
2.
lag om ändring
i sekretesslagen (1980: 100),
3.
lag om ändring
i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar.
[3] E 13. Ersättning för försenad idriftlagning av
kärnreaktorer.
Under denna rubrik finns inte något anslag uppfört i
slalsbudgelen för budgetåret 1980/81.
De politiska partierna enades under våren 1979 om att en
rådgivande folkomröstning om kärnkraftens framtida användning borde hållas
senasi under första halvåret 1980. Med anledning därav lade regeringen den 3
maj 1979 i prop. 1978/79:218 fram förslag om lagen (1979: 335) om förbud mot
alt under viss tid tillföra kärnreaktorer kärnbränsle, den s.k. rådjujmsla-gen.
I propositionen anförde föredraganden att det borde slås
fast att inga nya reaktorer skulle få laddas förrän kärnkraftens framlida
användning hade klarlagts. Oberoende av utgången av den prövning som skulle
företas enligl lagen (1977: 140) om särskilt tillstånd all tillföra kärnreaklor
kärnbränsle, m.m., den s.k. villkorslagen, borde därför enligt hans mening
inga reaktorer, som dittills inte hade tillförts kärnbränsle, l.v. få tillföras
sådant bränsle. Del rådrum som behövdes i fråga om laddning av reaktorer som
dittills inte hade tillförts kärnbränsle borde enligl föredraganden skapas med
slöd av en särskild lag, rådrumslagen.
Förbudei föreslogs bli tidsbegränsat och gälla lill
utgången av juni månad 1980. Det borde dock, enligl föredraganden, finnas en
möjlighet för regeringen att föreskriva en tidigare tidpunkt om kärnkraftens
framtida användning dessförinnan blev klariagd.
Fyra kärnkraftblock skulle därigenom - under förutsättning
av att tillstånd enligl villkorslagen beviljades - komma alt bli berörda av
den föreslagna lagen; Ringhals 3 och Forsmark I, som vid detla tillfälle var
färdigställda, och Ringhals 4 och Forsmark 2, som enligt kraflförelagens planer
skulle bli färdigställda under hösten 1979.
Föredraganden anförde vidare att ett förbud med det
innehåll som föreslogs Innebar en väsentlig inskränkning i rättigheterna för
dem som innehade tillstånd enligt atomenergilagen (1956:306) all uppföra,
inneha och driva kärnreaklor (2 §), Detta kunde också få omfattande ekonomiska
konsekvenser för de berörda företagen. Härigenom uppkom frågan om ekono-
Prop. 1980/81:25 53
misk
ersättning från staten. I den föreslagna lagen borde enligt föredraganden slås
fast en rätt till ersällning av slalen för innehavarna av de reaktorer som
omfattades av förbudei att tillföra reaktorer kärnbränsle. Ersättningen borde
avse de förluster som uppstår genom att reaktorernas idriftlagande fördröjdes.
Föredraganden tillade
vidare alt för det fall alt beslul med anledning av den förutsatta
folkomröstningen skulle komma alt fattas om en avveckling av kärnkraften
ersättning givelvis fick utgå såväl för de kärnkraftblock som var i kommersiell
drift som för övriga block för vilka tillständ enligt atomenergilagen hade
meddelats. Denna ersättningsfråga fick då behandlas i ett sammanhang.
Föredraganden uppehöll sig
därefter ytterligare vid frägan om ersättning till reaktorinnehavarna. Han
konstaterade därvid att uttrycket föriusl hade använts även i villkorslagen.
Ersättningsreglerna i den lagen avsåg emellertid avveckling av pågående
projekt medan den föreslagna rådrumslagen enbart syftade till att skapa rådrum
i fråga om laddning av sådana reaktorer som ännu inle hade tillförts
kärnbränsle. Del var därför naturligt alt i den akluella situationen som
föriusl räkna de koslnader som skulle uppslå genom fördröjning av en reaktors
idriftlagande.
Ersättningsfrågorna enligl
den föreslagna rådrumslagen bedömdes av föredraganden komma att bli svårlösta.
De borde därför i första hand lösas genom förhandlingar mellan staten och
reaktorinnehavarna. Som riktlinjer för sädana förhandlingar anförde han bl. a.
följande.
I
princip borde sådana koslnader som uppstår genom fördröjningen av en reaktors
idriftlagande vara ersättningsgilla. Hit räknade han i första hand koslnader
som måste läggas ned på anläggningarnas konservering och eventuell
återställning. Ersättning borde dessulom kunna utgå för ökade koslnader för
anläggningarnas finansiering. Vidare skulle som ersältningsgill kostnad räknas
ökade koslnader föratt producera elektricitet på annat sätt eller för att
anskaffa ersättningskrafl om ersättningsskyldigheten därigenom kunde begränsas.
Däremot borde reaktorinnehavaren inte ersättas för utebliven vinst.
Om
en reaktorinnehavare lill följd av försenad idriftlagning fick slå för
kostnader som annars hade omfattats av garanti från leverantören ansåg
föredraganden det rimligt alt som ersältningsgill kostnad räkna vad anläggningens
innehavare 1 ell sådant fall hade kunnal få ul av garantigivaren om garantin
alltjämt gällt.
Föredraganden
påpekade vidare att vid tillämpning av de föreslagna reglema ledning fick sökas
ocksä i allmänna ersättningsrättsliga principer, särskilt på skadeslåndsrättens
område. Han underströk att det endast var de merkostnader eller nytillkommande
kostnader som uppstod lill följd av fördröjning av en reaktors idriftlagande pä
grund av lagen som kunde komma i fräga för ersällning.
Riksdagen
antog det i propositionen framlagda förslagel till lag om
Prop. 1980/81:25 54
förbud mol all under viss tid tillföra kärnreaktorer
kärnbränsle (NU 1978/ 79:62, rskr 1978/79:432). Ingen erinran gjordes därvid
mot vad föredraganden hade anfört 1 fråga om ersättning till
reaklorlnnehavare.
Den rådgivande folkomröstningen i kärnkraftsfrågen hölls
den 23 mars 1980. Resultatet av folkomröstningen var sådant alt regeringen i
beslul den 27 mars och den 10 april 1980 kunde föreskriva all Ringhals 3 och
Forsmark 1 resp. Ringhals 4 och Forsmark 2 fick tillföras kärnbränsle ulan
hinder av vad som hade förskrivits i rådrumslagen.
Tillstånd att tillföra kärnbränsle enligt villkorslagen
hade tidigare meddelats för Ringhals 3 och Forsmark I och meddelades den 10
april 1980 för Ringhals 4 och Forsmark 2.
Forsmark 1 och Ringhals 3 tillfördes kärnbränsle under
våren och sommaren 1980 och befinner sig f n. under provdrift. Forsmark 2
beräknas komma alt tillföras kärnbränsle i november 1980 och Ringhals 4 i april
1982.
Förhandlingar om ersättning från staten lill
reaktorinnehavarna för försenad idriftlagning av de akluella reaktorerna
inleddes i december 1979 sedan en särskild statlig förhandlare hade utsetts.'
Innehavare
av de reaktorer som har försenats är dels slatens vatlenfallsverk (Ringhals 3
och Ringhals 4), dels Forsmarks Kraflgrupp AB (Forsmark I och Forsmark 2).
Förhandlingar om ersättning i formell mening har härigenom givelvis kunnal
föras enbart med Forsmarks Kraflgrupp AB. Motsvarande kompensation till statens
vatlenfallsverk får regleras i annan ordning.
En överenskommelse om ersättning för förseningen av
Forsmark 1 och Forsmark 2 har nu, med förbehåll för alt riksdagen fattar de
beslul som behövs, träffats med Forsmarks Kraflgrupp AB (FKA). Jag vill här
redogöra för innebörden av denna överenskommelse och för regleringen av
motsvarande ersättning lill vallenfallsverkel för förseningen av Ringhals 3 och
Ringhals 4.
Enligt
överenskommelsen, som bör fogas till protokollet i detta ärende (bilaga 9.2),
skall FKA erhålla ersättning för två olika slag av merkostnader till följd av
alt kärnkraftblocken Forsmark 1 och Forsmark 2 har försenals, nämligen för
ökade anläggningskostnader och för merkostnader i kraftproduktionen.
Den av
förseningen föranledda ökningen av anläggningskostnaderna beror lill största
delen pä de ersättningar, utöver vad som följer av tidigare ingångna
leveransavlal, som FKA enligl tilläggsavtal har fått betala lill
huvudleverantörerna av reaktor och lurbin, Asea-Atom AB resp. Stal-Laval Turbin
AB. Ersättningarna avser kostnader för att konservera och avkonservera
anläggningar samt vidmakthålla erforderlig arbetsorganisation för insatser i
samband med anläggningarnas idriftlagande. Tilläggsav-
' Generaldirektören Åke Englund
Prop.
1980/81:25 55
talen
omfattar också ersättriing för förlängning av tiden för vissa garantiåtaganden
från leverantörernas sida.
I
den avtalade ersättningen för anläggningsmerkoslnader ingår också poster för
ökad ersättning lill vattenfallsverket (1 egenskap av huvudentreprenör) för
merkostnader för förlängd projekttid och konservering, för förnyad
varmprovdrift, för ökade uppvärmningskostnader m. m.
Totalt
uppgår den avtalade ersättningen för ökade anläggningskostnader av det
slagjaghär har redogjort för till 48 milj. kr. för Forsmark 1 och till 21 milj.
kr. för Forsmark 2.
Enligt
överenskommelsen förbinder sig staten vidare att efter utredning i del enskilda
fallet svara för eventuella koslnader som kan åsamkas FKA genom ökat
risktagande lill följd av minskad omfattning av leveranlörsga-rantin, ansvar
för konserveringsdrlfl m. m.
Enligt
överenskommelsen skall ersättning vidare utgä för utebliven kraftproduktion
under förseningstiden. Den förlorade produktionen skall därvid ersättas med
belopp som motsvarar ökade kostnader för all producera elektricllel på annat
säll och/eller för att anskaffa ersättningskrafl, om ersättningsskyldigheten
härigenom begränsas.
Den
metod som tillämpas 1 överenskommelsen för att beräkna ersättningen i denna
del Innebär all den faktiska elproduktionen månadsvis i efterhand jämförs med
den hypotetiska elproduktionen som skulle ha skett om de berörda
kärnkraflblocken inte hade försenats. Den skillnad i rörlig
elprodukllonskoslnad som därvid erhålls räknas som ersältningsgill merkostnad.
I såväl del hypotetiska som del verkliga kraflbalansfallet förutsätts
tillgängliga anläggningar ha körts optimalt. Med detta avses aft de
anläggningar som har lägst rörlig kostnad, som vattenkraftverk och kärnkraftverk,
beräknats bli använda i första hand och därnäst successivt de anläggningar som
har högre rörlig kostnad, som motlryckskraflverk, kon-denskraftverk och
gasturbiner, upp till den nivå som svarar mot den akluella eleflerfrågan.
Merkostnaden
uppstår således genom alt den uteblivna kärnkraftproduktionen frän de
försenade blocken har måst ersättas med, som regel, oljebaserad mottryckskrafl
och/eller kondenskrafl. Beräkningsmetoden medför alt ersättningsbeloppet inle
kan fastställas förrän i efterhand. Hur högt det blir påverkas bl.a. av sädana
faktorer som om man under förseningstiden har riklig eller knapp tillgång till
vattenkraft, oljeprisernas utveckling, eleflerfrågans utveckling etc. En
korrekt kalkyl erhålls månadsvis i efterhand över hur de rörliga produktionskostnaderna
har påverkats, och därigenom en riktig grund för utbetalning av ersättning. För
att ersällning skall ulgå krävs således att under den aktuella månaden
elenergi har måst produceras 1 anläggningar med högre rörlig produktionskostnad
än de försenade kärnkraflblocken för all tillfredsställa efterfrågan. Jag vill
i sammanhanget stryka under att FKA enligl överenskommelsen är skyldig att
utöva sill infiytande så alt dyrare former för elproduktion inte onödigtvis
kommer att användas.
Prop.
1980/81:25 56
Av stor belydelse för den ersättning som enligt
överenskommelsen skall utgå fill FKA är den förseningstid som för resp. block
är ersältningsgill. Denna har för Forsmark I räknats fr. o. m. oktober 1979 t.
o. m. september 1980 och omfattar således tolv månader. Motsvarande
förskjutning för Forsmark 2 omfattar perioden fr.om. februari 1981 t-.o.m. juli
1981, dvs. sex månader. Della framgår närmare av de s. k. mognadstablåer som
redovisas 1 bilaga till överenskommelsen. Som starltid anges i dessa tablåer
tidpunkten för kommersiell idriftlagning.
Förseningstiden
för block 2 bestäms bl.a. av del förhållandel att den Indirekt påverkas av
förseningen av block I. Tillgängliga
resurser medger nämligen inte att de båda blocken tas i drift alltför nära
varandra i tiden. En förskjutning dem emellan om sex lill sju månader har
ansetts erf'orderlig. Bedömningen av den lill rådrumslagen hänförliga
förseningen för block 2 försväras vidare av alt arbetstakten vid
färdigställandet, enligt FKA, i kostnadsbesparande syfte medvetet har dragils
ned jämfört med den tid-plan som gällde före lagens tillkomst. Neddragningen
har skett sedan det blivit uppenbart all idriftlagning ändå inte skulle kunna
komma alt ske förrän tidigast sex fill sju månader efler det all block 1 hade tagits
i drift sedan rådrumslagen upphörl alt lägga hinder i vägen härför. Den totala
förseningen för block 2 uppgår därför till ca tolv månader. Vidare synes vissa
förseningar av turbinleveransen ha uppstått som, enligt vad jag har erfarit,
har inneburit att blocket inte skulle ha kunnal tas i kommersiell drift enligl
den ursprungliga tidplanen även om rådrumslagen inle direki hade förhindrat
delta. Den till rådrumslagen hänförliga förseningsliden låter sig under dessa
förutsättningar givelvis inle fastställas med exakthet. Jag bedömer dock del i
denna situation uppnådda förhandlingsresultatet, som innebär all sex månader av
den totala förseningen anses ersältningsgill enligt rådrumslagen, vara rimligt
och godtagbart från statens synpunkt. Förseningstiden infaller sä att den
omfattar tvä månader under vilka blocket även utan försening skulle ha varit
avställt för revision. Ersättning för utebliven kraftproduktion kommer därför
att utgå endast för fyra av de sex månaderna.
De närmare principerna och reglerna för hur ersättningen
till FKA skall beräknas och utbetalas framgår av överenskommelsen.
Som jag redan har redovisat har även idriftlagningen av
statens vatlen-fallsverks reaktorer Ringhals 3 och Ringhals 4 försenals till
följd av rådrumslagen. Om ersättningen för dessa reaktorers försening kan
givetvis Ingen överenskommelse i formell mening träffas. Rådrumslagens ersättningsregler
får för vattenfallsverkets vidkommande tillämpas i annan ordning. Ersällning
bör även för Ringhalsreaktorerna ulgå dels för anläggningsmerkoslnader med ett
fast belopp för resp. block, dels för produktionsmerkostnader enligt de
beräkningsprinciper som anges i bilagan till överenskommelsen mellan staten och
FKA. Genom ett sådant förfarande blir vattenfaUsverket och FKA lika behandlade.
Prop.
1980/81:25 57
Som underlag för ett beslul av regeringen om ersättning
till vattenfalls-verket för förseningen av Ringhals 3 och Ringhals 4 har jag
låtit granska vilka anläggningsmerkostnader som för resp. block är hänförliga
till den av rådrumslagen betingade förseningen. De poster som kommer i fråga
för ersättning är av samma slag som för Forsmarksblocken, dvs. ersättning för
ökade kostnader för reaktorleveranlör och lurbinleverantör, 1 detta fall
Westinghouse Corporation resp. Stal-Laval Turbin AB, enligt särskilda
tilläggsavtal samt för ökade egna utgifter för vattenfaUsverket. De ersättningsberättigade
merkostnaderna har beräknats till 62 milj. kr. för Ringhals 3 och till 21 milj.
kr. för Ringhals 4.
Vallenfallsverkel
bör vidare efler utredning i del enskilda fallet kompenseras för eventuella
kostnader genom ökat risklagande till följd av minskad omfattning av
leverantörsgarantin m. m. på samma säll som gäUerför FKA enligl den med bolaget
träffade överenskommelsen.
Som jag
tidigare har nämnt blir ersättningen direkt beroende av den förseningslid som
är hänföriig lill rådrumslagen. Denna lid kan för Ringhals 3 fastställas till
att omfatta tolv månader räknat fr.o.m. november 1979 t.o.m. oktober 1980.
Förseningstiden
för Ringhals 4 påverkas i sin lur av förseningen av Ringhals 3. Eftersom
tillgängliga resurser inte medger all tvä block vid samma kraftstation tas i
drift samtidigt har det som en direkt konsekvens av rådrumslagen inte varil
möjligt alt ta Ringhals 4 i drift tidigare än sju månader efter Idriftlagningen
av Ringhals 3. Dessa sju månader, som löper fr, o, m, november 1980 t, o.m. maj
1981, ulgör enligl min mening en försening som bör ligga till grund för
beräkning av ersättning för utebliven kraftproduktion.
Ringhals 4
beräknas emellertid i verkligheten las i drift först i november 1982, dvs. 17
månader senare än vad som hade varit möjligt om enbart restriktionen om sju
månaders förskjutning mellan de båda Ringhalsblocken hade varit beslämmande.
Detta beror pä att vallenfallsverkel först vid denna senare lidpunkt räknar med
att ha tillräcklig personal med erforderlig ulbildning för alt kunna driva
blocket.
Det har
enligt vattenfallsverkets mening inle varit möjligt all bibehålla och/eller
nyrekrytera personal på framför allt vissa nyckelbefattningar för driften av
kärnkraftverk under den tid som oklarhet har rätt om kärnkraftens framlida
användning och om yfterilgare block skulle få las i drift. Den tillgängliga
personalen har i denna situafion fått disponeras så att ett av de båda blocken
i Ringhals kunnal las i drift ulan ytterligare fördröjning. Den tidpunkt vid
vilken Ringhals 4 kan tas i drift bestäms därför av den lid som krävs för att
utbilda viss nyrekrylerad personal.
Svärighelerna
all rekrytera, utbilda och bibehålla kvalificerad personal i den omfattning som
krävs för att driva kärnkraftverken får enligl min mening snarare ses som en
effekt av den oklarhet som under de senaste åren har rätt i fråga om
kärnkraftens framlida användning i sig snarare än
Prop.
1980/81:25 58
som en följd av det hinder som rådrumslagen inneburit mol
all tillföra kärnbränsle till nya reaktorer. Den osäkerhet della har inneburit
för berörd personal har givelvis gällt samtliga kärnkraftverk i landet och
bl.a. medfört svårigheter alt behålla viss personal. För de problem och
merkostnader detta har inneburit för kärnkraftföretagen finns ingen grund för
särskild ersättning eller kompensation. Jag anser att den ytterligare försening
av idrifltagandet av Ringhals 4, som är hänföriig lill bristen på
drift-personal, bör ses i della vidare sammanhang. Det förhållandet all delar
av den personal som från början har rekryterats till driftorganisationen för
Ringhals 4 har fält las i anspråk för alt fylla vakanser i driftorganisalionen
vid andra kärnkraftblock i Ringhals, och därmed upprätthålla driften av dem,
lalar för delta synsätt. Jag anser däiför att merkostnader till följd av den
försening av Ringhals 4 som uppstår av sådana skäl som jag här har redogjort
för inte skall anses ersättningsberättigade enligt rådrumslagen. Den
ersättningsberättigade förseningstiden bör således enligl min mening omfatta de
sju månader som idriftlagningen måste senareläggas med hänsyn lill
idriftlagningen av Ringhals 3.
Jag förordar att regeringen dels inhämtar riksdagens
bemyndigande att godkänna överenskommelsen med FKA i vad slalen därigenom
ikläder sig ekonomiska förpliktelser, dels föreslår riksdagen att godkänna vad
jag har anfört om ersättning fill vallenfallsverkel.
Som framgått av det jag har anfört är det endast ersättningen
för anläggningsmerkoslnader som nu kan preciseras. Vad gäller ersättning för
merkostnader i kraftproduktionen är det endast beräkningsprinciperna som nu
föresläs bli fastställda medan beloppen blir kända först i efterhand. Merkostnaderna
i kraftproduktionen till följd av förseningarna beror framför allt på om
kraflbalansen under ifrågavarande period har varil eller blir sådan att den
under förseningstiden uteblivna kärnkraflproduktionen ersätts med
mottryckskrafl eller med kondenskraft. Delta beror i sin tur bl. a. på om det
under den akluella perioden blir riklig eller knapp tillgång lill vattenkraft
samt på eleflerfrågans utveckling.
Det är därför nu endast möjligt alt redovisa en preliminär
beräkning av hur stor den ersättning kan bli som kommer att få utbetalas till
följd av uppgörelsen med FKA och vid tillämpning av motsvarande kompensationsregler
för vattenfaUsverket.
Av följande sammanställning framgår hur de
ersättningsberättigade merkostnaderna ungefär kan beräknas bli fördelade på de
fyra kärnkraftblocken och mellan olika budgetär (1 milj. kr.). De intervall
som anges för ersättningsbeloppen uttrycler i princip skillnaden i merkostnad
mellan alt ersätta den uteblivna kärnkraflproduktionen med mottryckskrafl och
kondenskrafl. Enligl den bedömning som nu kan göras kommer kondenskraftproduktion
under den akluella perloden endast att behöva användas 1 ringa utsträckning.
Ersättningsbeloppen kommer därför sannolikt alt ligga i den nedre delen av de
här angivna intervallen.
Prop. 1980/81:25 59
Budgetår
Forsmark
1
Forsmark 2
Ringhals 3
Ringhals 4
Tolall
1979/80
ca 320'
0
ca 310'
0
ca 630'
1980/81
75-150
75-l.SO-
100-175
iOO-il5'
550-8.'i0
1981/82
10-50
10-50
10-50
10-50
40-200
1982/83-
1984/85
15-50
15-50
15-50
15-50
60-200
Totalt
420-570
100-250
435-585
325-475
1280-1880
' Varav för anläggningsmerkoslnader 48 milj. kr.
' Varav för anläggningsmerkoslnader 21 milj. kr.
' Varav för anläggningsmerkoslnader 62 milj. kr.
* Varav för anläggningsmerkoslnader 21 milj. kr.
"'' Varav 200 milj. kr. redan har utgäll lill
vallenfallsverkel i form av nedsall förränl-
ningskrav för budgetåret 1979/80.
Ersättningarna för anläggningsmerkoslnader avses bli
reglerade så snart som medel stär till förfogande härt"ör. Ersättningarna
för merkostnader i kraftproduktionen skall enligt överenskommelsen med FKA
betalas ut månadsvis i efterhand. För att möjliggöra detta bör medel anvisas
över ett för ändamålet avsett förslagsanslag. Anslagel bör för innevarande
budgetår beräknas sä att del motsvarar ersättning för anläggningsmerkostnader
och beräknad ersättning för den del av merkostnaderna i kraftproduktionen som
avser tiden t.o.m. utgången av innevarande budgetår enligl vad som framgår av
sammanställningen. Jag räknar med att dessa ersättningar inkl. ränteutgifter
kommer all uppgå lill ca I 000 milj. kr.
Ersättningarna innebär alt de berörda kraftföretagens
koslnader för levererad elenergi blir densamma som skulle blivit fallet om den
aktuella förseningen inte inträffat. Detla Innebär också att förelagens kunder
inte drabbas av höjda koslnader lill följd av förseningarna. Några ökade överskott
hos de berörda företagen skall inte uppstå till följd av ersättningarna.
Jag förordar med hänvisning till vad jag nu har anfört att
regeringen föreslår riksdagen all på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av I 000 milj. kr. benämnt
Ersättning för försenad idriftlagning av kärnreaktorer.
Jag vill i detla sammanhang erinra om att staten via
vallenfallsverkel tidigare har åtagit sig att ersätla FKA för merkostnader som
föranleds av den neddragning av utbyggnadstakten för det Iredje blocket i
Forsmarks kraftstation som har skett genom särskilda beslul av regeringen
(prop. 1979/80:33, s. 13-15, NU 1979/80:25, rskr 1979/80:134). Jag räknar inte
med all dessa ersättningar skall betalas ul ännu på några år.
Jag vill slutligen erinra om de anspråk pä ersättning för
förseningskostnader för det Iredje blocket 1 öskarshamns kraftverk (O III) som
har rests av Oskarshamnsverkets Kraftgrupp AB (OKG).
Chefen för industridepartementet har tidigare redogjort
för dessa ersättningsanspråk (prop. 1979/80:33 s. 15-16). Han anmälde därvid
bl.a. alt någon rättslig grund för ekonomiska åtaganden gentemot OKG inte
förelåg och att han avsåg att föreslå regeringen all lämna bolagels
framställning Ulan åtgärd.
Prop.
1980/81:25 60
Vid behandlingen av prop. 1979/80:33 konstaterade även
näringsutskottel (NU 1979/80:25 s. 8) att någon rättslig grund för OKG:s
anspråk inte förelåg och att den i bolagets framställning gjorda jämförelsen
med FKA inte var relevant. Med hänsyn till att folkomröstningen om kärnkraftens
roll i den framtida energiförsörjningen skulle äga rum inom några månader fann
utskottet det dock inte rimligt alt då behandla OKG:s framställning. Utskottet
ansåg att beslut 1 frågan huruvida ersättning bör ulgå till OKG för
förseningskostnader borde anstå i avvaktan på resultatet av folkomröstningen.
Riksdagen föreslogs göra ett uttalande lill regeringen av denna Innebörd.
Riksdagen beslutade enligt näringsulskottels förslag (rskr 1979/ 80:134).
I
skrivelser den 12 maj och den 18 september 1980 har OKG på nytt aktualiserat
sina anspråk på ersättning för förseningskoslnader. I den första skrivelsen
åberopar bolaget, ulöver vad som anförts 1 den tidigare framställningen, att
dåvarande statsrådet Tham, 1 samband med en uppvaktning från OKG:s sida i maj
1979, rådde bolaget att bedriva O III- projektet pä s. k. sparlåga med hänsyn till alt den ersättning som
skulle kunna komma aft utgå till kärnkraftföretagen vid ett nej 1
folkomröstningen skulle komma att bestämmas av skälighetshänsyn, varvid det
ålåg reaktorinnehavaren alt söka begränsa investeringarna så långt det var
praktiskt möjligt,
I den
andra skrivelsen åberopas att statministern i ett interpellationssvar den 27
maj 1977 (1976/77: 147) sagt att de privata minoriletsägarna i Forsmark 3 1
fråga om ekonomiska garantier från staten skulle komma att likabehandlas med
ägarna till Oskarshamnsverkel,
Vad OKG har anfört i de båda skrivelserna ger enligl min
mening inle anledning till annan bedömning av ersättningsanspråken från
regeringens sida än den som har redovisats 1 prop, 1979/80: 33.
All OKG, i
den osäkra situation som rådde inför folkomröstningen om kärnkraften, fått
rådet att begränsa investeringarna med hänvisning till hur ersättningsfrågan
skulle kunna komma att bedömas om folkomröstningen Innebar att utbyggnaden fick
avbrytas ulgör inget skäl för staten att svara för de merkostnader som en
långsammare utbyggnad kan medföra.
Vad statsministern i det av OKG åberopade
interpellationssvaret anförde 1 fråga om kreditgarantier och andra ekonomiska
garantier avsåg en helt annan fräga och kan därför inle åberopas i della
sammanhang.
Med hänvisning till den i prop. 1979/80:33 lämnade redogörelsen
och vad jag nu har anfört avser jag föreslå regeringen att lämna OKG:s framställning
ulan åtgärd.
Jag föreslår att regeringen bereder riksdagen tillfälle
alt ta del av vad jag har anfört med anledning av OKG:s ersättningsanspråk.
Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemsläller jag
att regeringen dels föreslär riksdagen att I. bemyndiga regeringen all godkänna överenskommelse
mellan
Prop. 1980/81:25 61
staten
och Forsmarks Kraflgrupp AB om ersättning lill bolaget för försening av
kärnkraflblocken I och 2 i Forsmarks kraftstation i vad staten därigenom
ikläder sig ekonomiska förpliktelser,
2.
godkänna vad jag har anfört om
ersättning till statens vattenfallsverk för försening av kärnkraftblocken 3
och 4 i Ringhals kraftstation,
3.
till Ersättning för försenad
idriftlagning av kärnreaktorer på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetårel 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 1 OOOOOOOtX) kr.,
dels
4. bereder
riksdagen tillfälle att la del av vad jag har anfört med
anledning av Oskarshamnsverkels Kraftgrupp Aktiebolags fram
ställningar om ersättning för förseningskostnader för block 3 i
Oskarshamns kärnkraftverk.
Prop. 1980/81:25 62
Bilaga
9.1
1
Förslag till
Lag
om offentlig insyn i säkerhetsarbetet vid kärnkraftverken
Härigenom
föreskrivs följande.
1
§ Den som innehar fillstånd
enligt atomenergilagen (1956:306) att driva en kärnreaklor ingående i ell
kärnkraftverk är skyldig att möjliggöra insyn i det kärntekniska
säkerhetsarbelel vid verkel enligt vad som föreskrivs i denna lag.
2
§ Insynen uiövas för varje
kärnkraftverk av en lokal säkerhelsnämnd som regeringen bestämmer. Insynen
skall göra det möjligt all Inhämta Information om det kärntekniska
säkerhetsarbete som utförts eller planeras vid kärnkraftverket och att ställa
samman material för att informera allmänheten om della arbete.
3
§ Den som innehar tillstånd
som avses i I § skall på anfordran
1.
lämna nämnden upplysningar om
tillgängliga fakta och låta nämnden ta del av tillgängliga handlingar, allt i
den mån del behövs för att nämnden skall kunna fullgöra de uppgifler som anges
i 2 S,
2.
ge nämnden tillträde till och
förevisa anläggningar eller platser, om nämnden behöver det för att för sig få
belyst innebörden av upplysning eller handling som avses i I och tillträdet är
förenligt med gällande säkerhetsföreskrifter.
4
§ Beslut av nämnden om
anfordran enligt 3 S överklagas hos länsrätten genom besvär.
5
§ Den som uppsåtligen eller av
grov oaktsamhet lämnar oriklig uppgift eller på annat sätt åsidosätter sina
skyldigheter enligl 3 § döms lill böter, om ej gärningen är belagd med straff i
brottsbalken.
Denna
lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift pä den
utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
2
Förslag till
Lag
om ändring i sekretesslagen (1980:100)
Härigenom
föreskrivs att 1 sekretesslagen (1980:100) skall införas en ny paragraf, 8 kap.
18§, av nedan angivna lydelse.
Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse
8
kap.
18
§ Sekretess gäller för sådan uppgift om enskilds affärs- eller
Prop. 1980/81:25 63
driftförhållanden som har lämnats på grund avföreskrift i
särskild lagstiftning om offentlig insyn i säkerhetsarbetet vid
kärnkraftverken, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften
röjs. Regeringen kan för särskUt faU förordna om undantag från sekretessen,
om den finner det vara uv vikt att uppgiften lämnas.
Ifråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i
högst 20 år.
Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då
lagen enligt uppgift pä den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
3 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar
Härigenom föreskrivs alt 14 § lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
14 § Länsrätt prövar
1.
mål enligt
skatte-, taxerings-, uppbörds- och folkbokförlngsförfall-ningarna 1 den
utsträckning som är föreskrivet i dessa författningar,
2.
mål enligt
barnavårdslagen (1960:97), lagen (1954:579) om nyklerhetsvård, ufiänningslagen
(1954:193), smittskyddslagen (1968:231) och lagen (1970: 375) om utlämning
till Danmark, Finland, Island eller Norge för verkslällighet av beslut om vård
eller behandling i den utsträckning som är föreskrivet i dessa lagar saml mål
enligl 21 kap. föräldrabalken,
3.
såvitt gäller
svenskt körkort, Irafikkort eller iraklorkort, mål om varning eller
återkallelse och, såvitt gäller utländskt körkort, mål om varning eller vägran
att godkänna körkortet, allt enligl vad därom är särskilt föreskrivet.
4. mål enligt lagen (1980:000) om offentUg insyn i
säkerhetsarbetet vid kärnkraftverken.
Denna lag träder 1 kraft två veckor efler den dag, då
lagen enligl uppgift på den utkommit från trycket 1 Svensk författningssamling.
Lagen omtryckt 1979: 165.
Prop.
1980/81:25 64
Bilaga 9.2
Mellan staten, företrädd av generaldirektör Åke Englund,
och Forsmarks Kraftgrupp AB (FKA) har förhandlingar förts om ersättning till
FKA för merkostnader till följd av försenad idriftlagning av kärnkraftblocken
1 (Forsmark 1) och 2 (Forsmark 2) i Forsmarks kraftstation. Mellan parterna har
träffals följande
Överenskommelse
S 1
Ersättning för ökade anläggningskostnader m.m.
Staten åtager sig att ersätla FKA för ökade
anläggningskostnader m. m. med 48 Mkr för Forsmark 1 och med 21 Mkr för Forsmark
2. Beloppet är för Forsmark 1 beräknat per 1980-04-01 och för Forsmark 2 per
1980-10-01. Vid betalning efter dessa tidpunkter tillkommer ränteersättning
beräknad enligt en årsränta av 10 procent.
Staten förbinder sig att efter särskild utredning i del
enskilda fallet svara för eventuella koslnader som kan åsamkas FKA genom ökat
risktagande i senast träffade tilläggsavtal med huvudleverantörerna ASEA-ATOM
1979-10-11 och STAL-LAVAL 1979-10-11.
§ 2
Ersättning för utebliven produktion
Staten åtager sig att ersätta FKA för förluster genom
minskad produktion till följd av aft tillförseln av kärnbränsle till Forsmark
I och Forsmark 2 blivit försenad. Minskad elproduktion beräknas, enligt
principer och förutsättningar som redovisas i bilaga, såsom skillnaden mellan
energi som varit möjlig att producera utan försening och den energi som blir
möjlig att producera sedan bränsle tillförts anläggningarna. Ersättning för den
minskade elproduktionen beräknas enligt principer och förulsätlningar som
anges i bilagan.
§ 3
Utbetalning av ersättning
Utbetalning av ersällning tiil FKA enligt SS I och 2
ombesörjes av myndighet som regeringen bestämmer.
Betalning skall verkställas månadsvis Inom 30 dagar från
det att faktura inkommit från FKA. Vid beialning efler förfallodagen lillämpas
dröjsmålsränta motsvarande Sveriges Riksbanks officiella diskonlo-l-5
procentenheter. Vid beialning av ersättning för utebliven produktion vid
Forsmark 1 under fjärde kvartalet 1979 och under 1980 tillämpas ränta
motsvarande Sveriges Riksbanks officiella dlskonto-(-4 procentenheter räknat på
respektive månadsersättning med början från den 15 oktober 1979.
§ 4
Överenskommelsens giltighet
Regeringen kommer - under förutsättning att riksdagen
fattar de beslut som behövs härtör - att slutligt godkänna överenskommelsen.
Stockholm den 9 oktober 1980
För STATEN FORSMARKS
KRAFTGRUPP AKTIEBOLAG
Åke Englund Erik
Borgman
Prop. 1980/81:25 65
BUaga
Principer och förutsättningar för beräkning av minskad
elproduktion och
ersättning härför på grund av försenad idriftlagning av Fors mark 1 och
Forsmark 2 vid Forsmarks kraftstation.
a) Tillgängligheten för Forsmark 1 förutsattes utan
försening ha blivit
1979 oktober-december 65 %
1980 januari-maj, augusfi-september 65 % juni och juli utgör revisionstid
oktober-december 71 %
1981 januari-maj,
augusti-september 71 %
juni och juli ulgör revisionslid
oktoberdecember 77 %
1982 januari-maj,
augusti-september 77 %
juni och juli utgör revisionstid
fr.o.m. oktober 83 %
Tillgängligheten för Forsmark I förutsattes med försening
och oavsett det verkliga förloppet bli
1979 oktober-december O %
1980 januari-september 0% oktober-december 65 %
1981 januari-maj, augusfi-september 65 % juni och juli ulgör revisionslid
oktober-december 71 %
1982 januari-maj,
augusti-september 71 %
juni och juli utgör revisionstid
oktober-december 77 %
1983 januari-maj,
augusfi-september 77 %
juni och juli ulgör revisionslid
fr.o.m. oktober 83 %
b) Tillgängligheten för Forsmark 2 förutsattes utan
försening ha blivit
1981 februari-maj, augusti-december 65 % juni och juli utgör revisionstid
1982 januari 65 % februari maj,
augustidecember 71 % juni och juli ulgör
revisionstid
1983 januari 71 % februari-maj, augustidecember 77 % juni och juli utgör
revisionstid
1984 januari 77 % februari-maj, fr. o. m.
augusti 83 % juni och juli ulgör revisionslid
Tillgängligheten för Forsmark 2 förutsattes med försening
och oavsett del
verkliga
förloppet bli
1981 februari-maj 0%
juni och juli ulgör revisionstid
augusti-december 65 %
5 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 25
Prop.
1980/81:25 66
1982 januari-maj 65
%
juni och juli ulgör revisionstid
augusti-december 71 %
1983 januari-maj 71
%
juni och juli utgör revisionslid
augusti-december 77 %
1984 januari-maj 77
%
juni och juli ulgör revisionslid
fr.o.m.
augusti 83 %
c) Förlorad
produktion ersattes med belopp motsvarande ökade kostna
der för all producera el på annat sätt och/eller för att anskaffa ersättnings
krafl om ersättningsskyldigheten härigenom begränsas.
d) FKA
betraktas som en juridisk enhet innebärande att man vid ersätt
ningsberäkningen bortser från de enskilda delägarnas olika möjligheter alt
ersätta produktionsbortfallet.
e) Ringhals
block 3 och Forsmark I respektive Ringhals block 4 och
Forsmark 2 förutsätts placerade i samma "skikt" i kraftbalansen,
innebä
rande alt inget av dessa driftmässigt köres före eller efler del andra.
f) Ersättningen
bestämmes månadsvis i efterhand på basis av statistiska
centralbyråns (SCB) månadsvisa statistik med preliminära uppgifter över
elförsörjningen och undertaget därför samt rörliga produktionskostnader
och priser för tillfällig Import enligt nedan.
g) Om
vid beräkning av ersättningen statistiken visar all det förekommit
produktion av elkraft och/eller import, som är dyrare än kärnkraft, förut
sattes att kärnkraften i första hand skulle ha ersatt den dyraste kraften,
därefter den näst dyraste osv.
h)
FKA förbinder sig alt utöva sitt inflytande så alt dyrare former för produktlon
av elektricitet ej onödigtvis kommer att användas.
1)
De produktionsskikt som kan ligga lill grund för ersättning är gaslur-binproduktion,
konventionell kondensproduklion och mottrycksproduk-llon.
Produktionskostnaderna
beräknas med följande förutsättningar.
Bränsle-
Rörlig drifts- och
förbruk-
undeihällskoslnad ul-
ning GJ/
över bränslekostnad
MWh
öre/kWh
nello
netto
Gaslurbinproduktion
13,0
4,0
Kondens
I
Aros,
Bråvalla, Hässelby
Karlshannn,
Stenungsund,
Värtan,
Öresund B16
9,2
1,0
Kondens II
Karskär
34, Marviken,
Öresund
BI1-BI3, B 15
12,5
1,2
Kondens
III
Övriga
15,0
1,5
Mollryck,
fjärrvärme
4,8
0,6
Mollryck,
industriellt
5,7
1,2
Prop.
1980/81:25 67
Produktionen
på Golland skall ej ingå 1 nägon grupp.
Bränsleförbrukningen
saml den rörliga drift- och underhållskostnaden för olika produklionsskikt
skall justeras årligen ijanuari månad med hänsyn till eventuella förändringar
i de avräkningspriser som används på kraftbörsen. Eventuella tillkommande
stationer skall Inplaceras i aktuellt produktionsskikt.
Bränslesort:
För
gasturbiner olja Eol, för kondens och mottryck olja Eo5.1 nägra fall kan andra bränslen
förekomma.
Bränslepris:
Priset
för Eo5 utgörs av medelpriset för respektive månad (stal nr 27.10.707 och
27.10.708, kr/lon) enligt beräkningar utförda av SCB i anslutning till avtalet
mellan SCB och Centrala driftledningen (CDL) 1973-06-19. Till del av SCB
beräknade medelpriset skall läggas vid varje tidpunkt av riksdagen beslutad
beredskapsavgifl samt genomsnittlig kostnad för lokal frakt från svensk hamn
till verk, allt uttryckt i kr/ton. Den genomsnittliga kostnaden för lokal
frakt fastställs av FKA i samråd med statens pris- och kartellnämnd (SPK) på
grundval av det material pä vilkel nämnden beräknar förändringar i de s. k.
ortstilläggen.
Som
pris för Eol gäller av regeringen vid respektive tidpunkt fastställda
högslpriser exklusive energiskatt eller, om högstprisreglering inle gäller, det
av Statens vattenfallsverk (SV) faktiskt eriagda medelpriset för respektive
aktuell månad.
Bränslets
värmeinnehåll:
För
olja Eol räknas med 42,9 GJ/lon och för Eo5 41,1 GJ/ton.
I de
fall andra bränslen än olja kommer till användning skall så långt möjligt
verklig rörlig produktionskostnad ligga till grund för beräkningarna.
j)
Som rörlig produktionskostnad för den uteblivna kärnkraflproduktionen räknas
med 4,3 öre/kwh. Den rörilga produktionskostnaden skall justeras i enlighet med
SVs årliga revisioner.
k)
De importskikl som kan ligga lill grund för ersättning är import av tillfällig
krafl från Danmark, Finland och Norge.
Ersättningen
skall baseras pä verkligt utbylespris enligl avräkning mellan exporterande och
importerande svenskt förelag.
I) I den ulslräckning som
utrymme hade funnits för export skall omfallning och pris för sannolikt
utebliven fillfällig exporlkrafl saml förlust som FKA därigenom åsamkats
utredas av parterna och ersättas budgetårsvis i efterhand.
F.
Teknisk utveckling m. m.
[4]
F 23. Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m.m. Någol anslag för detta
ändamål har inte tagils upp i statsbudgeten för budgetåret 1980/81. Från
anslaget har tidigare bestridits utgifter för vissa byggnadsarbeten inom
industridepartementets verksamhetsområde.
Prop. 1980/81:25 68
Om- och tillbyggnad av lokaler för Svenska
iräfbrskningsinstitutet m. rn.. etapp I. Byggnadsstyrelsen hemställde 1 skrivelse den 20 december 1976 om
uppdrag för att projektera ny- och ombyggnad av lokaler för Svenska
träforskningsinstitutet och för Korrosionsinstitutet. Träforsk-ningsinslilutel
är ell branschforskningsinstitut, vars verksamhei finansieras med medel från
styrelsen för teknisk utveckling och Stiftelsen Svensk träforskning.
Byggnadsstyrelsen svarar för lokaler för verksamheten.
I skrivelser den 19 december 1978 samt den 27 april och
den 8 oktober
1979 redovisade
byggnadsstyrelsen förslag till utförande och lokalisering
av en om- och tillbyggnad av lokal för pappersmaskin m. m. för Svenska
träforskningsinslilulet (FEX-projektel). Regeringen medgav i beslut den
14 februari 1980 styrelsen för teknisk utveckling att la i anspråk 10 milj. kr.
från anslagel F 13. Energiforskning för FEX-projektel. Styrelsen hade
tidigare beslutat att sammanlagl 10780000 kr. av anslagel F 3. Styrelsen
för teknisk utveckling: Utrustning skall disponeras för projektet. Totalt
skall således staten finansiera FEX-projektel med sammanlagt 20780000
kr. Samma belopp skall skjutas till av Svenska CeuUullosa- och Pappers
bruksföreningen.
Regeringen
uppdrog den 6 mars 1980 åt byggnadsstyrelsen att projektera om- och
tillbyggnaden av lokal för pappersmaskin m.m. t. o. m. bygghandlingar.
Kostnaderna för projekteringen har förskottsvis belastat budgetdeparlemenlets
anslag Byggnadsarbeten för statlig förvaltning. Projektet omfattar dels en
tillbyggnad av ca I 700 m rumsyla till de nuvarande lokalerna vid Drottning
Kristinas Väg invid tekniska högskolans område i Stockholm, dels vissa
ombyggnader. Byggnadsstyrelsen har i sin anslagsframställning för budgetårel
1981/82 redovisat alt byggstart planeras i december 1980. Kostnaden beräknas
till 15,5 milj. kr. i prisläget den I april
1980 och
byggnadsstyrelsen föreslår att en ram av denna storlek uppförs i
investeringsplanen.
Föredraganden
För att möjliggöra byggstart i enlighet med
byggnadsstyrelsens lidplan bör medel anvisas redan innevarande budgetår för den
del av om- och tillbyggnaden av lokalerna för Svenska iräforskningsinslilulet
m. m. som erfordras för FEX-projektel.
Jag förordar att medlen anvisas enligt följande
Investeringsplan.
Investeringsplan (i 1 OOO-tal kr.)
Byggnadsobjekl Kostnadsram
Medelsförbrukning Byggstart Färdig-
------------------------------------ ----------- ställande
1980-04-01 Beräknad för år, mån år,
män
1980/81 1981/82
Om- och tillbygg
nad av lokaler för
Svenska iräforsk-
ningsinslitulet
m.m., etapp I 15500 5000 9000 80-12 82-05
Prop. 1980/81:25 69
Jag
hemställer alt regeringen föreslår riksdagen alt
1.
bemyndiga regeringen all
besluta om byggnadsarbeten för teknisk utveckling m.m. inom i
investeringsplanen uppförd kostnadsram,
2.
till Byggnadsarbeten för
teknisk utveckling m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 5000000 kr.
Prop. 1980/81:25 71
Bilaga
10
Utdrag
KOMMUNDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid
regeringssammanträde 1980-10-30
Föredragande:
stalsrådel Boo
Anmälan
till tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 såvitt avser
kommundepartementets verksamhetsområde
FEMTONDE
HUVUDTITELN
C.
Kyrkliga ändamål
[I] C 9. Bidrag till
reparationsarbeten på de svenska utlandsförsamlingarnas kyrkobyggnader. På
statsbudgeten för budgetåret 1980/81 har under denna rubrik anvisats ett
reservationsanslag av 100000 kr. Det anvisade anslaget avser reparationsarbeten
på svenska kyrkan i Köpenhamn.
Kyrkorådet
i svenska församlingen 1 Buenos Alres har anhållit om statsbidrag för
reparationsarbeten pä svenska kyrkan 1 Buenos Aires. Vid en storm i mars 1980
förstördes skiffertaket på kyrkan. Skadorna är så omfattande att det enligl
teknisk expertis inte går att reparera taket. Ett nytt tak behöver därför
läggas. Om möjligt önskar församlingen byta till koppartak, vilket är mer
hållbart än ett skifferlak och mest ekonomiskt pä längre sikt. Arbetena måste
utföras snarast möjligt då risken för vallenskador m. m. är överhängande.
Enligt
lägsta anbud skulle koslnaderna för ell koppartak uppgå lill ca 600000 kr. Till
detta kommer argentinsk mervärdeskatt på 20% och vissa andra koslnader pä ca
10%. Tolall beräknas alltsä koslnaderna till ca 780000 kr. Ett skiffertak
skulle bli ca 20% billigare men i stället medföra högre underhållskostnader.
Församlingen
räknar med att kunna samla in ca 120000 kr. frän församlingsmedlemmar och
svenska företag i Buenos Aires. Eftersom kyrkan fungerar som sjömanskyrka
räknar församlingen vidare med att kunna få visst bidrag från styrelsen för
svenska kyrkan i utlandet. Av statsmedel skulle behövas ett fillskott om ca
540000 kr. om man accepterar del lägsta anbudet. Församlingen framhåller
emellertid att den argentinska inflationen - under senare tid mer än 100%
årligen - kommer att påverka
Prop.
1980/81:25 72
kalkylerna även om man tar hänsyn lill den kontinuerliga
devalveringen av den argentinska peson.
Föredraganden
Enligt beslut av riksdagen (prop. 1966:34, SU 1966:51,
rskr 1966:158) utgår bidrag av statsmedel till de svenska utlandsförsamlingar,
för vUka Kungl. Maj:t har faststäUt kyrkoordning. Sådana församlingar finns i
Paris, London, Beriin, Köpenhamn, Oslo, Helsingfors och Buenos Aires. Statsbidrag
för reparationsarbeten pä dessa församlingars kyrkobyggnader har utgått efter
framställning i varje särskilt fall.
Församlingen 1 Buenos Alres är den minsta av de svenska
utlandsförsamlingarna. Den fyller emellertid en viklig uppgift inte minst ur
social synpunkt. Kyrkan har blivit en naturiig samlingspunkt för de svenskar
som är bosatta 1 Buenos Aires. Den fungerar även som sjömanskyrka. Sedan den
norska kyrkan i Buenos Aires måst rivas på grund av ett motorvägsbygge har den
fått ökad belydelse ur nordisk synpunkt. 1 fråga om den sociala verksamheten
har församlingen ett nära samarbete med Svenska hjälpföreningen, som bl.a.
driver eft svenskt ålderdomshem. Med hänsyn till den stora belydelse
församlingen har på olika områden anser jag det myckel angeläget alt stödja
dess verksamhet.
De skador som uppställ på svenska kyrkan i Buenos Aires är
så allvarliga att kyrkan omgående mäste få ett nytt tak.
En
anledning till alt skadorna på takel blivit så omfattande är aft skiffern inte
varit tillräckligt hållbar utan börjat falla sönder. Jag har därför inle någol
att erinra mot att församlingen använder annan takbeläggning. Den beräknade
kostnaden för ett nytt tak är emellertid enligt min mening alltför hög. Enligt
vad jag under hand har inhämtat skulle kostnaderna kunna nedbringas väsentligt
om man använder takplål som levereras från Sverige. Totalt bör kostnaderna
inte överstiga 500000 kr.
Det är
inte möjligt för församlingen att med egna resurser klara av de oförutsedda
kostnadema för ett nytt tak på kyrkan. I enlighet med tidigare tillämpade
principer bör statsbidrag utgå till koslnaderna för dessa arbeten. Jag
fillstyrker alt för ifrågavarande ändamål anvisas 200000 kr. Jag förutsätter
därvid att resten av koslnaderna täcks av församlingen och styrelsen för
svenska kyrkan i utlandet.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag till reparationsarbeten på de svenska
utlandsförsamlingarnas kyrkobyggnader på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag av 200000 kr.
D. Räddningstjänst m. m.
[2] D 5. Ersättningar med anledning av Almöbrons ras.
Almöbron påseglades och rasade fredagen den 18 januari 1980. Broraset ledde
till att åtta
Prop. 1980/81:25 73
personer omkom. Vidare bröts Tjörns och Omsts viktigaste
förbindelser med fastlandet. Härigenom uppkom betydande problem för enskilda
saml för de berörda kommunerna och näringslivet 1 området. Almöbron trafikerades
före olyckstillfället av mer än 12000 fordon om dygnet.
De alternativa förbindelser som fanns vid tillfället för
broraset var dels färjeleden Svanesund-Kolhällan, dels vägförbindelsen över
Uddevalla. Färjeleden hade emellertid låg kapacitet. Vägen över Uddevalla
Innebar i många fall en omväg pä 8 10 mil.
Från
statens sida vidlogs Omedelbart olika ätgärder för att förbättra
kommunikationerna mellan Orust öch Tjörn å ena sidan och fastlandet å den
andra. Tjörns, Orusls och Stenungsunds kommuner vidtog dessulom olika åtgärder
för att minska konsekvenserna av olyckan. Vidare påbörjades genast arbetet med
all ersätta den raserade bron med en ny bro. Denna bro skall vara klar senast
den 20 december 1981.
Kommunerna begärde hos regeringen statens stöd för all
minska skadeverkningarna till följd av Almöbrons ras. Regeringen konstaterade
vid prövningen av kommunernas framställning alt tillräckligl underlag för bedömningen
av de ekonomiska konsekvenserna av katastrofen för näringslivet på Orust och
Tjörn och för de berörda kommunerna inte förelåg. Innan man kunde ta ställning
till omfattningen av och formerna för ett slöd måste del material som förelåg
kompletteras. Det var vidare enligl regeringens mening angeläget att finna
enkla och smidiga stödformer. I beslut den 8 maj 1980 uppdrog därför regeringen
ål länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län att skyndsamt göra en utredning om
bl.a. arten av de ökade kostnader som har uppkommit och kan väntas uppkomma
samt om kostnadernas storlek. Länsstyrelsens uppdrag skulle utföras i
samarbete med statens vägverk, transportrådet, de berörda kommunerna och
företrädare för näringslivet i området.
Länsstyrelsen har den 30 juni 1980 kommit in med en
missivskrivelse och en rapport över uppdraget. Dessa bör fogas lill
regeringsprotokollel i della ärende (bilagorna 10.1 och 10.2).
Statens vägverk och transporträdel har avgett yttranden
över länsstyrelsens rapport i vad den gäller förslag om ett generellt
transportstöd. Vägverket anser all transportstöd bör utgå i detla speciella
fall. Vidare bör ersällning enligl vägverkels mening utgä fill kommunerna för
merkostnader för väghållning och kollektivtrafik samt investeringar i
parkeringsplatser, hållplatser, färjelägen m. m. Åven transporträdel
tillstyrker ett generellt transportstöd. Medelsbehovet för transportstödet bör
enligt rådet beräknas till 20 milj. kr. Transportrådet anser att slödel i
huvudsak kan vara uppbyggt på det sätt som länsstyrelsen har föreslagit. Rådet
har dock annan mening än länsstyrelsen vad gäller vissa delar av det föreslagna
transportstödet och föreslår som ett alternativ en enklare utformning av
stödet. Rådets yttrande bör fogas till regeringsprotokollel i detta ärende
(bilaga 10.3).
Prop. 1980/81:25 74
Föredraganden
Almöbroolyckan
medförde föriust av människoliv och maleriella skador. Härutöver ledde den,
trots de insatser som har orts för all underlätta kommunikationerna, till
betydande problem och kostnader för de berörda kommunerna och för näringslivet
på Orust och Tjörn. Stor olägenhet uppkom också för de enskilda personer som
inte längre kunde utnyttja broförbindelsen. Olyckshändelser som medför så stora
indirekta skadeverkningar ulan alt de skadelidande kan Illa lill ett
försäkringsskydd eller regler om ersättning är dessbättre sällsynta i Sverige.
Jag anser det vara
angeläget all samhällel träder ln för all minska konsekvenserna av broolyckan.
I första hand har del naturligtvis gällt att så snabbt som möjligt bygga en ny
bro. Brobygget har satts i gång och den nya bron, som beräknas kosta omkring
155 milj. kr., skall vara klar senast den 20 december 1981. Vägverket har 1 sin
upphandling tillmätt största betydelse åt en snabb anläggningslid. Från statens
sida har genomförts omfatiande åtgärder för alt underlätta kommunikationerna
fram fill dess att den nya bron kan las i bruk. Vägverket har sedan
olyckstillfället utökat kapaciteten pä färjeleden Svanesund-Kolhältan till 2500
fordon om dygnet. En helt ny färjeled mellan Almön och Stenungsund har
inrättats. Fyra färjor trafikerar denna led och kapaciteten är 4500 fordon om
dygnet. Vidare sattes passagerarbåtar ln mellan Tjörn och Stenungsund. Bålarna
drivs numera genom kommunernas försorg med statligt bidrag. Detta bidrag är för
innevarande år 2,7 milj. kr. Dessa olika insatser skall naturligtvis
fullföljas till dess den nya bron är färdig. Någon ytterligare ökning av
färjekapacilelen har däremot inte ansetts möjlig. För vägverkets del medför
åtgärderna kostnader om sammanlagt ca 55 milj. kr. fram till dess den nya bron
har färdigställts. Totalt uppgår således kostnaden för statens Insatser till
omkring 213 milj. kr. Även kommunerna har gjort betydande insatser för att
mildra olyckans konsekvenser för näringsliv och enskilda. Bl. a. har
kollektivtrafiken utökats betydligt för framför allt arbelspendlare från Tjörn
och Orust med arbete i Stenungsund och Göteborg. Även parkeringsplatser 1
anslutning till färje- och personbåtslägena har ställts 1 ordning.
Åven
om kraftfulla insatser sålunda har genomförts uppkommer konsekvenser av
olyckan under den tid som kvarstår tills den nya bron har färdigställts. De
ekonomiska konsekvenser som katastrofen kan beräknas få för de berörda
kommunerna och för näringslivet på Orust och Tjörn har blivit belysta genom den
utredning som länssiyrelsen har gjort.
De
kommunala merkostnaderna under liden från olyckan till dess den nya bron är
färdig avser enligt länsstyrelsen huvudsakligen koslnader för trafik, social
omsorg, turism, fördyrad exploatering och räntor. För att lösa trafikproblemen
har det uppkommit ökade kostnader för väghållning och kollektivtrafik samt för
parkeringsplatser, hållplatser, färjelägen osv. Som länsstyrelsen har
framhållit i sin rapport kan kommunerna väntas få
Prop. 1980/81:25 75
nytta
1 framtiden av de investeringar som har gjorts. De längre restiderna mellan
bostad och arbetsplats har medfört ökade kostnader för barnomsorgen. Även
annan social omsorg har fått kostnadsfördyringar. För att klara turisltrafiken
har del beräknats att det krävs extra insatser från kommunernas sida. De ökade
exploateringskosfnaderna har för Tjörns kommun uppskattats till 3-5% och för
Orusls kommun lill 2 %. Kommunerna har beräknats fä även andra merkostnader
t.ex. koslnader för administration, annonsering, informationsmöten,
telefonupplysningstjänst. Sammantaget beräknas enligt länsstyrelsens rapport
Tjörns kommun få merkostnader om 8538000 kr., varav 4323000 kr. för trafik,
Omsts kommun få merkostnader om 2162000 kr., varav 783000 kr. för trafik, samt
Stenungsunds kommun få merkostnader om 2241 000 kr., varav I 991 000 kr. för
trafik.
Länsstyrelsen föreslår att
kommunerna får ersättning för de nu angivna merkostnaderna och att Tjörns och
Orusls kommuner därutöver får särskild ersättning för ökade transportkostnader
som inte hänför sig lill exploateringsverksamhet. Del extra
skatteutjämnlngsbldragel bör enligl länsstyrelsens mening användas för att
kompensera kommunerna för effekter som inte nu har kunnat beräknas.
Länsstyrelsen anser alt ett reservationsanslag bör ställas till länsstyrelsens
förfogande och all utbetalningar från detta anslag bör göras kvartalsvis för
att läcka kommunernas merkostnader.
Enligt
min mening är kommunernas kostnader till följd av Tjörnbro-olyckan inle
obetydliga. Kostnaderna avser till belydande del åtgärder för all klara
trafikproblemen. I samhällets strävan att minska olyckans effekter spelar, som
jag tidigare har framhållit, kommunernas insatser för all underlätta
kommunikationerna en väsentlig roll. Kommunerna drabbas också indirekt bl.a.
genom de problem som uppslår för näringslivet. Jag återkommer lill frågan om
slöd lill näringslivet.
När
kommuner drabbas av särskilt betungande kostnader har de möjlighel att fä
extra skatteutjämningsbidrag. Jag anser att möjligheten alt i efterhand söka
sådant bidrag inle ger en lillfredsslällande lösning i della fall. Kommunerna,
och då framför allt Tjörns kommun, har drabbats av exceptionellt stora
kostnader för vilka de inle har haft möjlighel att på förhand avpassa sin
ekonomiska planering. Det är enligl min mening uppenbart att kommunerna nu
behöver medel för de uppkomna kostnaderna. Slalen bör därför lämna särskilt bidrag
till kommunerna. De bidrag som skall utgä bör utgöra en engångskompensation.
Ersättningen bör avse samtliga kommunernas merkostnader, bl.a. för busstrafiken
och kommunernas övriga transporter. Vidare anserjag all bidragen bör betalas
ul fill kommunerna sä snart som möjligt. Härigenom minskas räntekostnadema och
underlättas kommunernas ekonomiska planering.
Enligt
min mening bör bidragen uppgå till 6 milj. kr. för Tjörns kommun, 1,5 milj. kr.
till Orusls kommun och 1,5 milj. kr. till Stenungsunds kommun. Om det
uppkommer ytterligare särskilt betungande kostnader, som
Prop. 1980/81:25 76
inte
nu har kunnat förutses, bör kommunerna i sedvanlig ordning kunna ansöka om
extra skatteutjämningsbidrag.
Näringslivet
på Orust och Tjörn har som en följd av olyckan fåll ökade kostnader och
inkomstbortfall. Även näringslivet 1 Stenungsunds kommun har påverkats.
Konsekvenserna för näringslivet har beräknats i länsstyrelsens rapport.
Sammantaget uppgår merkostnaderna enligt länsstyrelsens bedömning för
näringslivet på Orust och Tjörn till omkring 35 milj. kr. och för näringslivet
i Stenungsund till omkring 3,5 milj, kr. Med hänsyn till att vissa
transportkostnader även kan förutsättas utgöra fördyrade investeringskostnader,
anses merkostnaderna böra minskas med 10 %, Minskningen av omsättningen
uppskattas för Orust och Tjörn till omkring 25 milj. kr. och för Stenungsund
till omkring 28 milj. kr.
Länsstyrelsen
föreslår att ett generellt transportstöd och ett selektivt stöd där
sysselsättningen är 1 fara införs för företagen i de tre kommunerna. Vidare
föreslås att ett generellt investeringsstöd införs på Orust och Tjörn. Detta
stöd avses täcka merkostnader och stimulera näringslivet på öarna så att
sysselsättningen kan upprätthållas.
När
det gäller frägan om stöd till näringslivet, bör man enligt min mening notera
alt merkostnaderna lill stor del utgörs av ökade transportkostnader och alt de
till övervägande del belastar näringslivet på Orust och Tjörn. Det är också
vissa branscher som drabbas särskilt hårt. Jag vill dock peka pä att de myckel
omfatiande kommunlkallonsålgärder som har vidtagits frän 1 första hand statens
sida har bidragit väsentligt till att minska näringslivets problem och
kostnader. Enligt min mening bör merkostnaderna kunna motverkas ytterligare genom
en förbättrad planering av transporterna, t.ex. genom att transporterna
anpassas till tider då färjekapacilelen inte är fullt utnyttjad.
Syftet
med ett stöd lill näringslivet bör, som jag ser del, främst vara alt försöka
motverka de negativa konsekvenser för sysselsättningen som kan uppkomma på
grund av de försvårade transporterna. Det gäller således alt överbrygga
perioden fram till dess den nya bron är färdig om drygt ett år. Mol denna
bakgrund anserjag alt stödinsatserna i huvudsak bör sällas in endast där
särskilt stort behov föreligger och för att lindra konsekvenserna där dessa kan
beräknas bli störst. Detta skulle kunna tala för ett selektivt stöd. Ett sädant
slöd skulle emellertid med all sannolikhet i della fall leda fill särskilda
svårigheter. Ansökningar om stöd skulle komma ln från ett stort antal företag
och cn ingående och tidsödande prövning av ansökningarna fä ske. Enligl min
mening bör man därför i stället välja ell generellt stöd.
Om
del generella stödet inriktas pä de merkostnader som uppkommer för näringslivet
på Orust och Tjörn på grund av de dyrare transporterna, kommer stödinsatserna
alt koncentreras fill del område där de omedelbara konsekvenserna har blivit
störst och i vissa fall har slagit mycket hårt. Enligl min mening bör således
ett särskilt transportstöd utgå lill näringslivet på Orust och Tjörn.
Prop.
1980/81:25 77
Länsstyrelsen har lämnat ett förslag lill utformning av
ell transportstöd. Transporträdel tillstyrker i huvudsak alt transportstödet
byggs upp på det säll som länsstyrelsen har föreslagit. Rädet har dock en annan
mening på vissa punkter och anser att en precisering och utredning fordras i
vissa avseenden. Vidare redovisas som ett alternativ en enklare utformning av
stödet.
Enligt min mening är del inte lämpligt all la slutlig
ställning till den närmare utformningen av del särskilda transportstödet. Della
bör bli föremål för fortsatta överväganden och överläggningar mellan i första
hand länsstyrelsen och expertorganet på området, transporträdel. En utgångspunkt
för arbetel med utformningen av stödet bör vara all förfarandet skall vara
smidigt och snabbt.
Vad gäller storleken av stödet delar jag i princip
transporlrådets uppfattning. Del särskilda transportstödet bör dock 1 likhet
med vad som gäller för del regionalpoliliska transportstödet inte ulgå lill
förelagens transporter med egna fordon, s. k. firmabiltrafik. Det framtagna
materialet ger enligl min mening vid handen alt det särskilda transporlstödet
bör utgå inom en ram på högsl 16 milj. kr.
Stödet
till kommunerna bör, som jag fidigare har anfört, utgå så snart som möjligt. I
fråga om del särskilda transportstödet förutsätts att länsstyrelsen 1 samråd
med transportrådet utarbetar formerna för delta stöd. Del bör ankomma på
länsstyrelsen all utbetala stödet inom den ram som jag har angivit.
Länsstyrelsens kostnader för handläggning m.m. bör betalas med styrelsens
ordinarie medel.
Samhället har redan gjort belydande insatser genom
åtgärderna för alt underlätta kommunikationerna. De olika stödåtgärder som jag
nu föreslår bör därtill väsentligt minska konsekvenserna av olyckan och lindra
svårigheterna under perioden fram till dess den nya bron är färdig. Skulle del
ändå uppkomma allvarliga problem ur sysselsätlningssynpunkt bör behovet av
åtgärder övervägas inom ramen för ordinarie arbetsmarknads- och
industripoliliska bedömningar.
Något
anslag för delta ändamål finns inte upptaget 1 statsbudgeten för budgetåret
1980/81.
Med hänvisning lill vad jag har anfört i del föregående
hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att till Ersättningar med anledning av Almöbrons ras på
tilläggsbudget I till slalsbudgelen för budgetåret 1980/81 anvisa ett reservationsanslag
av 25000000 kF.
Prop. 1980/81:25 78
Bilaga
10.1
Länsstyrelsen MISSIV
Göteborgs
och 1980-06-27
Bohus
län Statsrådet och chefen för
kommundepartementet
Åtgärder
med anledning av Almöbrons ras
Regeringen
har genom beslut den 8 maj uppdragit åt länsstyrelsen i Göteborg och Bohus län
all i samarbete med statens vägverk, transporträdel, de berörda kommunerna och
företrädare för näringslivet i området skyndsamt utreda konsekvenserna av
Almöbrons ras.
Utredningen
skall bl.a. belysa arten och storieken av merkostnaderna för näringslivet på
Orust och Tjörn och för de berörda kommunerna. 1 uppdraget ingår ocksä att
finna enkla och smidiga stödformer.
Länsstyrelsen
har nu i huvudsak slutfört utredningsuppdraget och får härmed överlämna en
rapport med förslag till åtgärder.
Länsstyrelsen
hemsläller all regeringen hos riksdagen utverkar största möjliga ekonomiska
stöd.
I
utredningen dokumenteras behovet av snabba och kraftfulla åtgärder föratt
mildra följderna av brokalaslrofen. Ett skyndsamt ställningslagande från
statsmakternas sida är således angeläget.
Denna
skrivelse har under landshövdingens ledighet beslutats av länsrådet John
Hägglund på föredragning av byråchefen Lennart Grönberg.
JOHN
HÄGGLUND
LENNART
GRÖNBERG
Prop. 1980/81:25 79
Bilaga
10.2
Länsstyrelsen
Göteborgs och Bohus län
Åtgärder
i samband med Almöbrons ras
Förord
Länsstyrelsen
har på regeringens uppdrag utrett de ekonomiska konsekvenserna av
Almöbrokataslrofen för näringsliv och kommuner i Slenung-sundsreglonen.
De beräkningar av
konsekvensema för näringslivet som redovisas i utredningen bygger på ett
betydande anlal intervjuer med enskilda förelag. Kommunernas merkostnader har
beräknats med hjälp av expertis från svenska kommunförbundet.
Under liden fram till
årsskiftet 1981-82 väntas brorasel förorsaka merkostnader för näringsliv och
kommuner på 40 resp. 14 Mkr. Näringslivet beräknas också drabbas av ett
bortfall av nettoinkomster på 58 Mkr. På grund av den osäkra marknaden och
ökade koslnader för företagen pä Tjörn och Orust kan investeringarna komma alt
uppskjutas eller utebli hell.
I
utredningen föreslås följande stödformer:
-
generellt transportstöd lill
näringsliv och kommuner inom en ram av 35 Mkr
-
generellt Investeringsstöd till
näringsidkare på Tjörn och Orust
-
selektivi sysselsältningsslöd
till särskilt drabbade förelag inom en ram av 32 Mkr
-
ersättning till kommunerna för
redovisade merkostnader inom en ram av 14 Mkr
LENNART GR Ö NBERG
ROLF THOR
Prop. 1980/81:25 80
Innehållsförteckning
1
Bakgrund......................................................... .. 82
2
Stenungsundsreglonen .................................... .. 83
3
Problembeskrivning behov av
åtgärder............... 85
4
Ekonomiska konsekvenser för
kommunerna ......... .. 87
4.1
Inledning ................................................. .. 87
4.2
Trafik ..................................................... 87
4.3
Social omsorg ......................................... .. 88
4.4
Turism .................................................... .. 88
4.5
Exploateringskostnader .............................. 88
4.6
Räntekostnader ........................................ .. 89
4.7
Övriga konsekvenser.................................... .. 89
4.8
Merkostnader som inte
beaktats ................. .. 89
Sammanfallande
tabell ............................... 90
5 Ekonomiska
konsekvenser för näringslivet ............ .. 90
5.1
Inledning ................................................. 90
5.2
Avgränsningar .......................................... .. 91
5.2.1
Geografisk avgränsning ....................... .. 91
5.2.2
Branschmässig avgränsning.................... .. 91
5.3
Konsekvenser för jordbruk och
fiske ............. .. 91
5.4
Konsekvenser för industrin .......................... 92
5.4.1
Inledning ....................................... ... 92
5.4.2
Transporter......................................... .. 92
5.4.3
Personalkostnader ............................... .. 94
5.4.4
Investeringar .................................... .. 94
5.4.5
Övriga kostnader .............................. .. 95
5.4.6
Effekter av inkomstbortfall .................. .. 95
5.4.7
Sammanfatlning .................................. .. 95
5.5 Konsekvenser
för byggnadsverksamheten ...... 96
5.5.1
Inledning ........................................ .. 96
5.5.2
Transporter......................................... 96
5.5.3
Personal .......................................... .. 97
5.5.4
Investeringar .................................... .. 97
5.5.5
Övriga kostnader .............................. .. 98
5.5.6
Effekter av inkomstbortfall .................. .. 99
5.5.7
Sammanfattning .................................. .. 99
5.6 Konsekvenser
för partihandeln .................... 100
5.6.1
Inledning ........................................ 100
5.6.2
Transporter......................................... 100
5.6.3
Personal ......................................... 101
5.6.4
Övriga kostnader .............................. 102
5.6.5
Efl"ekter av
Inkomstbortfall ................. 102
5.6.6
Sammanfattning .................................. 103
5.7 Konsekvenser
för detaljhandeln ................... 103
5.7.1
Inledning ........................................ 103
5.7.2
Detaljhandeln på Tjörn och
Orust ......... 103
5.7.3
Detaljhandeln i Stenungsunds
centrum . 104
5.7.4
Sammanfattning .................................. 105
5.8 Konsekvenser
för hotell och restauranger......... 105
5.8.1
Inledning ........................................ 105
5.8.2
Effekter av Inkomstbortfall .................. 106
5.8.3
Sammanfattning .................................. 106
Prop.
1980/81:25 81
5.9 Konsekvenser
för hamnverksamheten ............. 107
5.9.1
Inledning ........................................ 107
5.9.2
Transporter......................................... 107
5.9.3
Personal .......................................... 108
5.9.4
Sammanfattning .................................. 108
5.10............................................................... Konsekvenser
för åkerierna 109
5.10.1
Inledning ........................................ 109
5.10.2
Transporter......................................... 109
5.10.3
Personal .......................................... 110
5.10.4
Service, besiktning ............................ 110
5.10.5
Övriga koslnader .............................. .. Ill
5.10.6
Effekter av inkomstbortfall ................... Ill
5.10.7
Sammanfattning .................................. 111
5.11............................................................... Konsekvenser
för tjänstesektorn 112
5.11.1
Inledning ........................................ 112
5.11.2
Transporter......................................... 112
5.11.3
Personal .......................................... 113
5.11.4
Övriga kostnader .............................. 113
5.11.5....................................................... Effekterav
Inkomstbortfall 114
5.11.6....................................................... Sammanfattning
114
5.12.......................................................... Sammanfattning
av de ekonomiska konsekvenserna för
näringslivet .............................................. 115
6 Stödprinciper .................................................. 116
6.1
Kommunerna ............................................ 116
6.2
Näringslivet................................................ 116
6.2.1
Transportstöd .................................... 117
6.2.2
Investeringsstöd ............................... 122
6.2.3
Selekfivt stöd .................................. 123
6.3 Ersättningsprinciper
.................................. 124
7 Organisation ................................................. 125
6
Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 25
Prop.
1980/81:25 82
1 Bakgrund
Broraset
Fredagen den 18 januari påseglades Almöbron. Brorasel
ledde lill all flera människor omkom. Katastrofen Innebar samtidigt att den
viktigaste fasllandsförbindelsen för befolkningen på Tjörn och Orust bröts.
Vardags-betingelserna för befolkning och näringsliv i regionen förändrades
radikalt i ett slag.
80-lalets transportbehov konfronterades hell plötsligt med
en transportapparat som i vissa avseenden var sämre rustad än på 50-lalet.
Broförbindelsen som hade en belastning på mer än 12000 fordon per dygn var
bruten.
De enda transportallernaliv som fanns tillgängliga under
liden närmast efter brokalaslrofen var de nyinsatta passagerarbåtarna mellan
Tjörn och Stenungsund, en färjeförbindelse mellan Orust och Stenungsund som
trots omedelbara insatser av vägförvaltningen hade låg kapacitet samt en broförbindelse
mellan norra Orust och Uddevalla.
Mycket stora problem uppstod för människor som skulle till
sina arbeten, för förelag som behövde transportera varor och maskiner osv.
Förbindelsen via Uddevalla utgjorde i praktiken del enda alternativet för
flera varutransporter som normalt skulle gått över Almöbron. Det förändrade
vägvalet Innebar för många en omväg på 10 mil.
Den 8 mars öppnades en ny färjeförbindelse mellan Almön
och Slenungsön. Denna gav möjligheter lill en fordonstrafik i begränsad omfattning.
De två färjor som sattes i trafik hade en kapacitet på ca 4000 fordon per dygn,
men förbindelsen var mycket känslig för driftstörningar. Efler hand har
trafikkapaciteten förbättrats genom att en tredje och senare en fjärde färja
tagits i bmk. Den fjärde färjan är en reservfärja och skall dessutom vara i
trafik under fredagar och söndagar under sommarlid. Trafikvolymen under början
av juni uppgår på färjeleden Almön-Stenungsön lill 4500 fordon per dygn Pä
leden Svanesund-Kolhältan är trafikvolymen 2500 fordon per dygn. Del är svårt
att tillgodogöra sig den fulla kapaciteten av fyra färjor i dagsläget bl a på
grund av brist på personal. Den Ijärde färjan behövs ändå som reserv eftersom
driftstörningar är ganska vanliga. Vid färjeförbindelsen mellan
Svanesund-Kolhällan finns sedan broolyckan tre färjor.
Trols hittillsvarande åtgärder - passagerarbåtar, utökad
färjekapacilel, utökad kollektivtrafik och förändrat Irafikmönster - är
kapaciteten klart otillräcklig 1 förhållande till behovet. Samtidigt har
sommarsäsongen med en i normala fall dubbelt så stor trafikvolym som i januari
börjat. Under denna lid flerdubblas befolkningen på öarna. Belastningen på
trafikapparaten ökar ytterligare och väntetiderna förlängs. Problemen för den
bofasta befolkningen och näringslivet i regionen riskerar att förvärras
ytterligare.
Prop.
1980/81:25 83
Uppdraget
Regeringen
har genom beslut den 8 maj uppdragit ät länsstyrelsen att skyndsamt utreda de
ekonomiska konsekvenser för näringsliv och kommuner 1 Stenungsundsreglonen som
broraset förorsakar. Uppdraget innefattar både vilken typ av merkostnader som
uppkommit eller väntas uppkomma samt kostnadernas storlek. Vidare skall
länsstyrelsen lämna förslag om enkla och smidiga stödformer. Utredningen skall
göras i samarbete med statens vägverk, transporträdel, de berörda kommunerna
och företrädare för näringslivet i området.
Organisation
Arbetets
inriktning och Innehåll har diskuterats 1 två samrådsgrupper. I gruppen för
näringslivsfrågor har ingått representanter för länsarbetsnämnden,
landstinget, utvecklingsfonden, handelskammaren och LO-distriktet. I
referensgruppen har representanter för kommunerna, vägförvaltningen och
Iransporlrådel deltagit.
Inom
länsstyrelsen har en särskild arbetsgrupp tillsatts med byråchef Lennart
Grönberg, ordförande, förste länsassessor Cart-Otto Lindberg, länsassessor
Magnus Sandström, planeringsdirektör Richard Sigfridson, byrådirektör Åke
Linden och tf. förste byråsekrelerare Rolf Thor, sekreterare.
Konsekvenserna
för näringslivet har under byrådirektör Åke Lindens ledning utretts inom
länsstyrelsens regionalekonomiska enhet. I delta arbete har deltagit tf. byrådirektör
Simone Lindsten, tf. förste byråsekreterare Rolf Pettersson, tf. förste
byråsekreterare Rolf Thor och Jiirgen Beck.
I
utredningsarbetet har dessulom svenska kommunförbundet och handelskammaren i
Göteborg, Stenungsunds, Tjörns och Orust kommuner samt enskilda företag och
branschrepresentanter medverkat.
2
Stenungsundsreglonen
På
den tiden sillfisket blomstrade och jordbruket var landets viktigaste
näringsgren var utvecklingen i det område som nu bildar Stenungsundsreglonen
positiv.
Industrialiseringen
och "flykten från landsbygden" drabbade först Stenungsund, som efler
sekelskiftet alltmer blev en badort, där förmögna göteborgsfamiljer
tillbringade somrarna.
På
Tjörn och Orust kom konservindustrin och båtbyggeriet att tillsammans med sjöfarten
bli de dominerande näringarna. Tillbakagängen inom jordbruket och fisket kom
efter hand också till öarna med utflyttning och befolkningsminskning som
resultat. Under perioden 1940-60 lappade Orust mer än en tredjedel av sin
folkmängd.
Prop. 1980/81:25 84
På 1960-lalet inträffade del som på ett myckel drastiskt
sätt skulle vända utvecklingen 1 Stenungsundsreglonen.
-
Tjörnbroarna
öppnades för trafik är 1960.
-
Den
petrokemiska industrin började byggas ul 1 Stenungsund.
-
Nötesundsbron
öppnades för trafik år 1966.
Mellan åren 1960 och 1970 nästan fördubblades Stenungsunds
folkmängd. Under 1970-talet började också Tjörn och Orust att växa snabbt.
Tack vare broarna gick det att la sig till arbetsplatser i land, antingen dessa
nu låg 1 Stenungsund, Göteborg eller Uddevalla. Av de 8900 förvärvsarbetande
år 1975 pendlade mer än 3400 till arbetsplatser utanför öarna. Av dessa
arbetade 1 300 i Stenungsund. Många människor med arbeten i Göteborg har ocksä
valt alt bosätta sig på öarna trots pendlingsavstånd på 50-80 km. Över 90% kör
i egen bil lill arbetet.
Den fasta landförbindelsen blev alltså ell livsvillkor för
många av de nya öborna liksom naturiigtvis för flera företag, särskilt de på
Tjörn. Med broarna och utbyggnaden av E6 till motorväg gjordes övärlden också
lättare att nå för turister från när och Qärran, vilkel gör alt regionens
befolkning flerdubblas sommarlid.
Befolkning, sysselsättning och netlopendling i
Stenungsundsreglonen 1950-79
Befolkning
1950
1960
1970
1975
1979
Stenungsund
Tjörn
Orust
5839
8671
11048
6636 8 337 9451
12531 9334 8903
14617 10618 10 586
15819 11552 12 180
Sysselsättning
1950
1960
1970
1975
1978
Stenungsund
Tjörn
Orust
2280
3 626
4 384
2 559
3 129
3381
4893 2 286 2 796
6582 2637 2 879
7 208
2 556
3 129
Nettopendling
1960
1970
1975
Stenungsund
Tjörn
Orust
- 78
- 71
-277
59 -1 101 - 693
473 -1459 -1 149
Tjörn
vars yta är ca 166 km' kännetecknas av små men bördiga
jordbruksområden i öster och kargare områden i väster, där de flesta
tätorterna ligger.
Förutom fiske och konservindustri har sjöfarten alltid
varit viktig för kommunen. Det dominerande företaget är Johansson-gruppen med
hamn-och rederirörelse. Nästan 20% av alla yrkesverksamma på Tjörn arbetar inom
samfärdseln. Jordbruk, fiske och konservinduslri sysselsätter tillsammans
ocksä ca 20%.
Skärhamn på västra delen av Tjörn räknas som kommunens
centralort, men servicen ligger ganska utspridd på ön. Den kommunala
förvaltningen ligger i Sibräcka.
Prop.
1980/81:25 85
Orust
år
med sina 390 km" regionens till ytan största kommun. Åven här finns
jordbruksområden på öns centrala och östra delar.
Också
på Orust har, vid sidan av jordbruket, fiske och konservindustri varit viktiga
näringar liksom skeppsbyggeri. Småvarven, varav de flesta nu gått över till att
tillverka segelbåtar i plast, sysselsätter knappt 20% av de yrkesverksamma.
Lika många arbetar inom jordbruk och fiske tillsammans.
Liksom
pä Tjörn är tätortsstrukturen splittrad. På senare år har tyngdpunkten
skjutits allt längre norrut mot den nuvarande centralorten Henån, den där
kommunala förvaltningen ligger.
Stenungsund
Kommunen
omfattar ca 250 km', som mesl består av öppen jordbruksmark med skogklädda
höjder mot öster.
E6
och Bohusbanan går genom kommunen i nordsydlig riktning. Väg 160 över
Tjörnbroarna och väg 770 via Kolhältan ger förbindelser lill Tjörn och Orust.
Avståndet från Stenungsunds centralort till Göteborg är ca 50 km, lill
Uddevalla ca 40 km, lill Skärhamn ca 20 km och till Henån ca 25 km.
Den
petrokemiska industrin är den dominerande näringsgrenen. Den sysselsätter nära
30% av de yrkesverksamma i kommunen.
Stenungsund
är regionalt centrum för hela Stenungsundsreglonen och har vissa
servicefunktioner (t.ex. gymnasieskola, svensk bilprovning, sjukvård och
kommersiell service), som är dimensionerade för att täcka även Tjörns och
Orusls behov.
3
Problembeskrivning behov av åtgärder
Brokalaslrofen
har försatt befolkning, förelag och kommuner i Stenungsundsreglonen i en
mycket svår situation.
Länsstyrelsens
uppdrag är begränsat lill konsekvenserna för näringsliv och kommuner och
omfattar inte direkt de enskilda människor som dagligen drabbas av de
försämrade kommunikationerna. Frågan om ändrade avdrag i deklarationen för de
enskilda människorna på grund av ökade kostnader, l.ex. dubbel bosättning,
kräver regeringens ställningstagande.
De
sociala och ekonomiska följderna av förlängda arbetsresetider, påtvingad
dubbel bosättning m. m. är svåra att överblicka. I denna situation blir det
desto angelägnare att begränsa skadeverkningarna inom det lokala näringslivet
och den kommunala sektorn. Åtgärderna måste inriktas på all försöka hålla uppe
sysselsättningen, förbättra trafiksituationen och hindra
kommunalskatlehöjningar.
Prop. 1980/81:25 86
De ökade koslnaderna liksom inläklsbortfallen inom näringslivet
är ett hot mol sysselsättningen genom alt fiera företag kan tvingas dra ned på
verksamheten. En minskad investeringsvilja ger även långsiktiga konsekvenser
för sysselsättningen genom all företagen kommer på efterkälken gentemot
konkurrenter på fastlandet. Till problembilden hör också att det även före
broraset fanns ett stort behov all öka den lokala sysselsättningen.
Kommunerna har liksom näringslivet drabbats av ökade
koslnader. Hittills kan merparten av de ökade kostnaderna hänföras till investeringar
inom trafiksektorn och utökad kollektivtrafik. Även för kommunerna kan det bli
fråga om intäktsbortfall och mer långsiktiga skadeverkningar. Som tidigare
nämnts är del angeläget att förhindra kommunalskatlehöjningar som ytterligare
skulle drabba människorna i regionen.
Parallellt med de stödåtgärder för näringsliv och kommuner
som länsstyrelsen föreslår 1 denna utredning är det också nödvändigt att genom
andra åtgärder försöka förebygga konsekvenser av brokatastrofen.
I första hand gäller det självfallet att så snabbt som
möjligt bygga en ny bro. Kontraktet med entreprenören innebär alt den nya bron
skall slå klar senasi den 20 december 1981. Enligt vägverket kan man inle räkna
med någon dubblering av färjelägena vid Almön respektive Slenungsön. Brislen på
personal är en av anledningarna till att del inle gått att utöka antalet
färjelägen. Dessulom finns inle fler färjor tillgängliga inom landet. En
dubblering av färjelägena skulle vidare kräva utbyggnad av terminalanläggningar
som medför ytterligare ingrepp i nalurvärdsområdel på Slenungsön. En viss
kapacitetsökning under högtrafik kan dock åstadkommas när hela personalbehovet
för färjorna har tillgodosetls. Bland vikliga åtgärder som kan vidtas för all
påverka belastningen på färjorna kan i första hand nämnas fortsatt satsning pä
kollektivtrafiken, en kvalitativt bra person-båtstrafik mellan Almön och
Slenungs torg samt utökade parkeringsmöjligheter m. m. i anslutning till
färje- och personbåtslägena.
När det gäller sysselsättningen är del länsstyrelsens
målsättning att samhällel genom stödåtgärder till det lokala näringslivet sä
långt möjligt skall kunna undvika sysselsättningsminskningar. På
investeringssidan är det angeläget att man skaffar sig en handlingsberedskap
som gör det möjligt alt vid behov även kunna lidigarelägga planerade kommunala
och statliga Investeringar. Bland länkbara projekt på den statliga sidan kan
nämnas förbättringar av vägnätet pä Orust. Åven om man lyckas förhindra
uppsägningar av personal inom befintliga verksamheter måste man räkna med
konsekvenser för nyrekrytermgen. Detta drabbar i första hand ungdomar, vilkel
motiverar förberedelser för alt snabbi kunna starta lämpliga beredskapsarbeten.
Brobygget väntas sysselsätta ca 100 man, varav 60 kan rekryteras lokalt.
Sysselsättningen för den lokala byggarbetskraften eller lokala
entreprenadföretag påverkas därför 1 begränsad omfattning.
Turismen ger normalt ett viktigt bidrag lill
sysselsättningen inom vissa
Prop.
1980/81:25 87
branscher. Åtgärder behövs för alt den inle skall minska
drastiskt. Samtidigt är del angelägel att försöka styra turisltrafiken så all
den i minsta möjliga utsträckning påverkar den redan besvärliga
trafiksituationen. För detla behövs satsningar pä Informalion och ett samarbete
mellan kommunerna och olika turistorganisationer.
Utöver de olika åtgärder som här nämnts kan företagen
genom t.ex. extra marknadsföringssatsningar begränsa effekterna av broraset.
Del är angeläget alt sädana åtgärder kan uppmuntras genom samhällets stöd.
4 Ekonomiska konsekvenser för kommunerna
4.1 Inledning
Länsstyrelsen har anlitat expertis från svenska
kommunförbundet för alt utreda de ekonomiska konsekvenserna av brorasel för
kommunerna i Stenungsundsreglonen. Kommunförbundets rapport finns tillgänglig
som bilaga. Den har gjorts utifrån förutsättningen att den nya bron skall stå
klar vid halvårsskiftet 1982.
I delta avsnitt sammanfattas resultatet av utredningen.
Merkostnaderna under 1982 har exkluderats med hänsyn lill att bron nu beräknas
kunna las i bruk i slutet av 1981.
De sektorer som behandlas är:
-
trafik,
väghållning
-
social omsorg
-
turism
-
exploaieringskostnader
-
övrigt
Merkostnaderna för 1981 har i sammanställningen i slutet
av detla avsnitt justerats för en beräknad inflation pä 8%.
4.2 Trafik
Hit förs koslnader för väghållning och kollektivtrafik
saml investeringar i parkeringsplatser, hållplatser, färjelägen etc.
Hittills
har Stenungsund investerat mesl i parkeringsplatser, bryggor, vänthallar m. m.
- drygt I Mkr. Tjörn har en total investeringskostnad på ca 255000 kr. och
Orust en på nära 80000 kr. för liknande investeringar. Dessa belopp har i
sammanställningen reducerats med hänsyn lill den nytta som kommunerna väntas få
av Investeringarna i framtiden. Av del totala Investeringsbeloppet på 1,4 Mkr,
yrkas således ersällning endast för 900000 kr,
Yfterilgare trafiklnveslerlngar för ca 650000 kr. behövs,
varav tillfälliga parkeringsplatser i Stenungsund är den tyngsta posten.
Driftkostnaderna för den utökade koUetivtrafiken beräknas
pä Tjörn
Prop. 1980/81:25 88
uppgå
lill ca 3,5 Mkr. På Orust är motsvarande merkostnad 450000 kr. och i
Stenungsund ca 800000 kr. Kommunerna i regionen kommer aft fä extra utgifter
för informalion om kollektivtrafik samt resvane- och trafikundersökningar.
Vidare har de kostnader för trafikvakter samt hyra och underhåll av
vänthallarna vid färjelägena.
Observeras
bör alt kostnaderna för passagerartrafiken Almön-Stenungsund inte lagils med i
beräkningarna. Hittills har vägverket bekostat denna trafik. Kommunerna kommer
att få ett särskilt statsbidrag för att driva den i fortsättningen.
4.3
Social omsorg
Småbarnsföräldrar
får till följd av broraset tillbringa mer lid för resor mellan bostad och
arbetsplats. Del betyder all daghem, förskolor och familjedaghem måsle hålla
öppet längre. Kommunerna har fått anställa fler förskollärare och köpa fler
timmar av de kommunala dagmammorna. Tjörn uppskattar de ökade kostnaderna till
ca 325000 kr. Orust räknar med en fördyring på ca 125000 kr. och Stenungsund
med ca 20000 kr.
Transporterna
till vårdinrättningar i Stenungsund blir dyrare liksom hemhjälpskostnaderna.
Anhöriga får svårare att besöka sjuka och gamla om resan innebär alt man måste
la sig över Hakefjorden. Åven kostnaderna för färdtjänsten ökar och för
personal som måste resa 1 tjänsten mellan öarna och fastlandet.
4.4
Turism
Koslnader
för extra insatser för att klara turisltrafiken beräknas till ca 250000 kr. för
de tre kommunerna tillsammans. Landstinget har beslutat att förskottera en del
av beloppet, men räknar med att staten tar över kostnaderna.
Tjörns
kommun kommer alt få betala ut 70000 kr. för ersättning i samband med all
parkeringsplatser anlagts på en campingplats på Almön.
När
det gäller principer för ersättning för förlorade intäkter för turistberoende
verksamheter hänvisas till avsnitt 6.
4.5
Expioateringskostnader
Att
bygga på Tjörn och Orust innebär belydande transporter av både material och
människor till och från fastlandet. Dessa kommer nu att bli betydligt dyrare
och la mycket längre tid 1 anspråk.
På
Tjörn räknar kommunen med att investeringarna skall bli 3-5% dyrare. För den
planerade exploateringsverksamheten betyder det att kostnaderna ökar med 2,2
Mkr. På Orust har man beräknat fördyringarna till 2% eller nästan 1 Mkr.
Prop.
1980/81:25 89
4.6 Räntekostnader
Kommunernas
räntekostnader har schablonmässigt beräknats lill 12% på halva summan av de
totala merkostnaderna. Denna post motiveras av att kommunerna redan haft stora
ränteutgifter för merkostnader och all den statliga ersättningen även i
fortsättningen föreslås utgå i efterskott.
4.7 Övriga
konsekvenser
Den
kommunala administrationen har också pä olika sätt drabbats av brokatastrofen.
Under den första tiden efter raset fanns en katastrofcentral på Tjörn.
Koslnaderna för annonsering, informationsmöten, telefonupplysningstjänst m. m.
där uppskattas till 24000 kr.
Avlopps-
och avfallshanteringen Innebär också transporter till och från fastlandet.
Kostnaderna för denna beräknas öka med 100000 kr. pä Tjörn.
4.8 Merkostnader
som inte beaktats
Att
det blivit svårare alt resa till Tjörn och Orust innebär givetvis att
kommunerna blir mindre attraktiva som bostadsregion för människSr som arbetar i
land, i synnerhet för dem som har sin arbetsplats söder om Stenungsund. De
senaste årens kraftiga inflyttning kommer därför sannolikt att mattas av.
Kommunförbundet
har beräknat hur en sådan lägre befolkningstillväxt skulle kunna påverka
kommunernas skatleinläkter. En utebliven befolkningsökning på 100 personer per
kommun under ett år skulle innebära uteblivna skatteintäkter på sammanlagl
290000 kr. för Tjörn, Orust och Stenungsund.
Framöver
kan det uppslå ytterligare merkostnader, som nu är svåra alt kvanfifiera:
-
ytterligare förstärkningar av
kollektivtrafiken kan behövas för att förbättra trafiksituationen
-
exlrainsalser pä näringslivssidan
kan bli nödvändiga
-
kommunerna kan behöva
lidigarelägga investeringar för all skapa sysselsättning lokall
-
ökade administrationskostnader
-
fler förrättningar och
sammanträden för förtroendemän
-
dyrare att köpa varor och
tjänster, eftersom transportkostnaderna ökar
-
Tjörnbrons turistanläggning,
den stora campingplatsen vid Almöbron, måste flyttas, eftersom det området
behövs när den nya bron byggs. All finna en ny, lika bra plats blir antagligen
både svårt och dyrt för säväl kommunen som campingvärden och markägaren.
Kommunernas
beräknade merkostnader sammanfallas i följande tablå.
Prop. 1980/81:25 90
Kommunala merkostnader till följd av Almöbrons ras (Kkr)
Kommun
Ändamål
Hitlills 1980
Reslen av 1980
1981
Tolall
Tjörn
Trafik
1 151,7
1 189,9
1981,8
4 323,4
Social omsorg
180,4
341,3
631,7
1 153,4
Turism
-
77,5
70,2
147,7
Exploatering
336,5
600,0
1 366.2
2 302,7
Övrigt
44,9
29,0
54.0
127,9
Ränlekoslnad'
483,0
Summa
1713,5
2237,7
4103,9
8538,0
Orust
Trafik
171,7
261.4
350,6
783,7
Social omsorg
17,8
42,3
89.0
149,1
Turism
42,5
32.4
74.9
Exploatering
-
428,2
603,9
1032,1
Räntekostnad'
122,0
Summa
189,5
774,4
1 075,9
2162,0
Stenungsund
Trafik
688,9
782,8
519,9
1991,6
Social omsorg
4,2
6,5
12,0
22,7
Turism
-
56,6
43,2
99,8
Räntekostnad'
127,0
Summa
693,1
845,9
575,1
2241,0
Totalt
2596,1
3858,0
5754,9
12941,0
Tolall beräknas här redovisade merkostnader för samtliga
tre kommuner uppgå till ungefär 13 Mkr,
' Räntekostnaden har schablonmässigt beräknats lill 12 procent
på halva summan av merkostnaderna. Räntekostnaden ingär endast i kolumnen för
lolala merkostnader.
5 Ekonomiska konsekvenser för näringslivet
5.1 Inledning
Länsstyrelsen har haft en särskild samrådsgrupp för
näringslivsfrägorna. Gruppen bestod av representanter för länsstyrelsen,
länsarbetsnämnden, landstinget, utvecklingsfonden, handelskammaren samt
LO-distriklet. Handelskammaren har också anlitats för särskilda
konsultinsatser. Uppgifter från företagen Insamlades via Intervjuformulär, som
varierade någol beroende på typ av företag. Fältarbetet skedde i huvudsak under
veckorna 22-23, då ell anlal utvalda företag inom i stort sett samtliga
branscher besöktes.
Brorasets konsekvenser för jordbruket och fisket har
utretts genom kontakter med lantbruksnämnd, lokala LRF-represenlanter på Tjörn
och Orust, fiskenämnden, SVC och några ordföranden för lokalavdelningar inom
SVC på Tjörn och Orust.
Prop. 1980/81:25 91
5.2 Avgränsningar
5.2.1 Geograjlsk avgränsning
Länsstyrelsen har enligl regeringens uppdrag utrett de
ekonomiska konsekvenserna av brorasel för näringslivet på Tjörn och Orust.
Dessulom har länsstyrelsen inkluderat sådana verksamheter i Stenungsunds kommun
som direkt drabbats av raset.
5.2.2 Branschmässig avgränsning
När man skall undersöka hur olika företag har drabbats kan
del vara rimligt att utgå från en indelning av företagen i branscher.
Branschtillhörigheten bestämmer 1 stort transportbehov och kostnadssitualion,
vilket 1 sin lur är avgörande för effekterna. VI har funnit följande indelning ändamålsenlig:
Jordbruk och fiske' Industri'
Byggnadsverksamhet Partihandel Detaljhandel
Hotell- och restaurangverksamhet Hamnverksamhet' Åkerier'
Tjänster
5.3 Konsekvenser för jordbruk och fiske
Jordbruk
Jordbrukarna har hittills inte påverkats ekonomiskt av
broraset i någon större omfallning. De flesta av jordbrukets transporter frän
Tjörn/Orust går till eller från Uddevalla. Ett fåtal lantbrukare levererar dock
grönsaker till Kungälv och Göteborg. Dessa transporter utförs av de enskilda
odlarna själva och gär nästan varje dag under skördesäsongen. Väntetiderna vid
färjeförbindelserna medför pä sä vis att arbetsdagen förlängs för dessa
lantbrukare. En annan effekt som kommer alt drabba jordbruket är fördyrade
gruslransporter. Gruset används för uppfyllnad av ulfarisvägar och hämtas
normalt frän fastlandet. Merkostnaden p.g.a. broraset uppskattas till ca 10 kr.
per ton grus.
Enligt länsstyrelsens bedömning är kostnadsfördyringarna
relativt obetydliga.
Slenungsundsföretag ingår ej.
Prop.
1980/81:25 92
Fiske
Representanter
för fiskarna på Orust har uppgett all fiskerinäringen inte nämnvärt påverkats
av broraset. Detsamma gäller för flertalet fiskelag på Tjörn eftersom dessa
levererar sin fångst vid kaj till en firma 1 Skärhamn. Denna firma ombesörjer
både beredning, transporter till Göteborg och försäljning. Förelaget i fråga
ingår 1 urvalet av industriföretag. Räkfiskla-gen på Tjörn bekostar däremot
transporterna till och från Göteborg och har på så vis drabbats av fördyringar.
Härtill kommer alt servicekostnaderna för instrument o. dyl. på båtarna ökat.
Arbetskraften som utför servicen hämtas från Göteborg och fiskarna debiteras
för väntetiderna vid färjorna.
Liksom
för jordbrukels del är koslnadsfördyringarna av liten omfattning.
5.4
Konsekvenser för industrin
5.4.1 Inledning
Tillverkningsindustrin
på Tjörn domineras av fiskkonservindustrin på Klädesholmen, där ett femtontal
företag tillsammans har ca 250 anställda och en omsättning av ca 45 Mkr. Av
övriga förelag kan nämnas Djupviks varv samt AB Helinos. I undersökningen har
tagits kontakt med i stort sett heta konservindustrin. Djupviks varv samt
ytterligare nägra förelag. Undersökningsföretagen svarar för närmare 95% av
sysselsättningen inom tillverkningsindustrin.
Tillverkningsindustrin
pä Orust domineras av bätbyggerier. Av övriga företag kan nämnas Foodia AB
(konservinduslri) samt Animon-hus (trävaruindustri). Undersökningsförelagen
svarar för ca 60% av induslrisysselsältningen.
Konsekvenserna
för industrin har i redovisningen delals upp i ökade kostnader för transporter,
ökade personalkostnader, dyrare investeringar samt övriga fördyringar.
5.4.2 Transporter
Den
grupp av företag som främst drabbats är konservindustrin på Klädesholmen.
Deras transportsituation Innebär alt råvaran levereras från Svensk Exporlfisk,
Varbergsfisk samt Buafisk. Omedelbart efter broraset höjdes råvarupriset med 10
öre/kg. Enligt talesmän för Svensk Exporlfisk har prishöjningen dock inte
föranlelts av brorasel, utan har drabbat samtliga kunder. Ultransporter av färdiga
produkter sker via ASG eller 1 vissa fall Sigurds Åkeri. ASG ändrade efter
broraset taxesältnlngen sä att laxe-stalionen flyttades från Stenungsund lill
Uddevalla. Ljungbergs Snickeri, som levererar träemballage till Volvo 1
Göteborg, uppskattar sin Iransport-kostnadsfördyring till ca 300 kr. per dag.
Av övriga företag har Animonhus och Foodia redovisat fördyringar 1 slörre
omfallning.
Som
ovan nämnts kunde den råvaruprishöjning som konservindustrin
Prop.
1980/81:25 93
utsatts
för inte relateras direki till broraset. Normall är dock råvamlnkö-pen mycket
begränsade under våren. Enligl länsstyrelsens uppfattning kan det dock inte
uteslutas alt leverantörerna kan komma att debilera industrin på Klädesholmen
för ökade transportkostnader när nästa inköpsperiod infaller hösten 1980.
Länsstyrelsen finner det därför motiverat alt räkna med en möjlig merkostnad av
3 öre/kg sill hänföriig till ökade transportkostnader.
På
Orust har i första hand småhustillverkaren Animonhus drabbats. Förelaget har
omfattande leveranser till Göteborgsregionen och har därmed fått kraftigt
ökade transportkostnader. För hela 1980 uppskattas detta till ca 250000 kr.
Likaså redovisar Foodia kraftiga fördyringar, 150000 kr. under 1980.
Smäbålsvarven har däremol drabbats i avsevärt mindre ulslräckning. Del största
förelaget, Hallberg-Rassy, redovisar fördyringar på endast 5000 kr. för första
halvåret 1980.
De
sammanlagda Iransportkoslnadsfördyringarna under 1980 för tillverkningsindustrin
på Tjörn och Orust kan sålunda uppskattas lill nedanstående, fördelat på olika
perioder (Kkr.). De redovisade fördyringarna för industrin på Orust har räknats
upp med sammanlagt 100000 kr. för alt kompensera den lägre täckningsgraden där.
opaginerad Kontrollera mot PDF
18/1-
-31/5
t/6-31/12
Summa
127 220
119 500
246 720
Tjörn Orust
Summa 347 619 966
opaginerad Kontrollera mot PDF
De totala fördyringarna av transporterna i regionen under
1980 uppgår således lill ca I Mkr. För huvuddelen av denna fördyring svarar
industrin pä Orust. Om de sammanlagda kostnaderna fördelas per dag synes kostnaderna
komma att öka under andra halvåret 1980. Detta kan bero på tillfälligheter,
variationer i leveransmönstret m. m. Länsstyrelsen har dock vall att utgå frän
den genomsnittliga dagliga merkostnaden under andra halvåret 1980 för att
skatta de totala merkostnaderna under 1981. Dessa framgår av nedanstående
uppställning.
Merkostnader för transporter inom industrin åren 198081
1980 1981 Summa
Tjörn 246 201 447
Orust 720 836 1556
Summa 966 1037 2003
Sammanlagt skulle alltså merkostnaderna för transporter
uppgå lill 2 Mkr. Industrin på Orust svarar för knappt 1,6 Mkr. av denna summa.
Prop.
1980/81:25 94
5.4.3 Personalkostnader
De extra personalkostnader som har uppställ lill följd av
brorasel är dels övertid till följd av alt leveranser Ibland inte hunnit fram
Inom ordinarie arbelslid, dels extra reseersättningar och traktamenten genom
alt resor i tjänsten nu tar extra tid. Dessutom förekommer alt företagen
betalar sina anställda ersättning för förlängda restider till arbetet.
Jämfört med transportfördyringarna förefaller de ökade
personalkostnaderna vara en ganska ringa storlek. Under år 1980 väntas
industrin drabbas av fördyringar enligt nedanstående uppställning. För Orusls
del gäller alt Animonhus svarar för en myckel slor del av de redovisade
merkostnaderna. Totalsumman har räknats upp med 20000 kr. per halvår för att
kompensera för de förelag som ej ingår i urvalet på Orust.
opaginerad Kontrollera mot PDF
18/1-31/5
I/6-3I/I2
Summa
42 80
41 108
83 188
Tjörn Orust
Summa 122 149 271
opaginerad Kontrollera mot PDF
De sammanlagda merkostnaderna under 1980 uppgår således
lill ca 270000 kr. För år 1981 uppskattas fördyringarna enligt nedanstående.
Skattningarna baseras på den genomsnittliga dagkoslnaden andra halvåret 1980.
Merkostnader för personal inom industrin åren 198081
1980 1981 Summa
Tjörn 83 69 152
Orusl 188 183 371
Summa 271 252 523
5.4.4 Investeringar
Investeringarna blir dyrare genom framförallt dyrare
materialtransporter och ökade kostnader för servicepersonal. Installationer
etc. Flera företag har uppgivit svårigheter all fastställa hur stora
fördyringarna är eller kan bli. I de flesta fall specificeras Inte
merkostnaderna på de fakturor företagen får. Del är således svårt att skilja
ut brokostnaderna från allmänna kostnadsfördyringar. De uppskattningar som
industrin gjort visar dock på extra kostnader på ca I Mkr. under 1980.
Huvuddelen av denna kostnad svarar Djupviks varv för. Under åren 1981-82
redovisar företagen investeringsplaner på sammanlagt 5,7 Mkr. Länsstyrelsen
har funnit det rimligt att räkna med fördyringar på 10% på den samlade
invesleringssumman. Förelagen skulle således drabbas av merkostnader på totalt
570000 kr. under perioden. Av denna summa antas schablonmässigt hälften falla
på är 1981, dvs. 285000 kr.
Prop. 1980/81:25 95
5.4.5 Övriga kostnader
Till övriga koslnader hänförs fördyringar av marknadsföring,
inköp av tjänster, anskaffande av extra lokaler och fordon m. m. Flertalet
förelag har här inte redovisat nägra koslnader. Ett förelag har dock tvingats
skaffa extra kontorslokaler i Stenungsund till en kostnad av drygt 3000 kr./
månad. Sammanlagt kan merkostnaderna för 1980 uppskattas lill ca 100000 kr. För
år 1981 antas samma kostnadsnivå, dvs. tolall 200000 kr. för åren 1980-81.
5.4.6 Effekter av inkomstbortfall
Endast ell förelag har redovisat omsätlningsborlfall.
Företagel i fråga utför servicearbelen för industrin saml liknande arbeten på
fartyg. Man har här lappat en stor del av marknaden på fastlandet. Under år
1979 utfördes totalt ca 60 uppdrag utanför öarna. Hittills under 1980 har man
haft 8 arbeten, dvs. 1520 på årsbasis. Man tycks således ha lappat ungefär 2/3
av fasllandsmarknaden. Genomsnittsinkomsten per utfört arbete under 1979
uppgick till ca 8400 kr. Om vi antar all företaget kommer alt tappa ca 40
uppdrag genom broraset innebär della ett inkomstbortfall av 336000 kr. Emellertid
bortfaller en del kostnader också. Med hänsyn till all personalkostnaderna 1
detla sammanhang bör betraktas som en fast kostnad, uppskattar länsstyrelsen
att effekten av inkomstbortfallet bör sättas till 70% av del av förelaget
redovisade bortfallet. Del bortfall som i realiteten uppkommit kan således
uppskattas lill 0,70x336000=235200 kr. för hela 1980. Hur stort bortfallet kan
bli för år 1981 är omöjligt all säga. Här antas ett bortfall av 200000 kr. dvs.
totalt 435000 kr. för hela perioden.
5.4.7 Sammanfattning
De totala uppskattade merkostnaderna för
tillverkningsindustrin på Tjörn och Orust framgår av nedanstående uppställning.
1980
1981
Summa
Transporter
966
10.37
2003
Personal
271
252
523
Investeringar
1000
285
1285
övrigt
100
100
200
Effekter
av in
komslbortfall
235
200
435
Summa
2 572
1874
4446
Den totala merkostnaden genom broraset för
tillverkningsindustrin på Tjörn och Orust kan således uppskattas lill ca 4,5
Mkr. för hela perioden.
Prop.
1980/81:25 96
5.5 Konsekvenser för byggnadsverksamheten
5.5.1 Inledning
Undersökningen omfattar i denna bransch byggnads- och
entreprenadföretag pä Tjörn och Orusl samt 1 Stenungsund. Sammanlagt har 14
förelag intervjuats. Dessa hade vi undersökningstillfället tillsammans ca 130
anställda. Den totala täckningsgraden är därmed ganska liten, endast 10%. I
den totala sysselsältningssiffran ingår emellertid några stora företag 1 Stenungsund,
All-installation saml Teknisk Isolering med tillsammans nära 400 anställda.
Enligt länsstyrelsens uppfattning bör dessa ej tas med, dä de lill slor del
arbetar på en internationell marknad. Om dessa företag exkluderas blir
täckningsgraden ca 15%. Den är högre på Tjörn och Orust, 22 resp. 28% mot 9% i
Stenungsund. Om kostnadsuppskattningarna för de valda företagen skulle anses
representativa borde således summorna multipliceras med faktorerna 4,5, 3,6
och 11,1 för att samtliga förelag skulle läckas in. Enligt länsstyrelsens
uppfattning ger dock en sädan direkt uppräkning en överskatlning av
koslnaderna. De företag som ingär i urvalet är sådana som tidigare redovisat
alt de haft problem lill följd av brorasel. Del kan därmed antas att
"problemföreiagen'" är överrepresenterade i urvalet. De koslnader som
förelagen redovisat har därför räknats upp med endast 2,0 för Tjörn och Orust
och 3,0 för Stenungsund, dvs. väsentligt mindre än de ovan angivna
uppräknlngsfaklorerna.
5.5.2 Transporter
De lolala merkostnaderna för transporter under år 1980
framgär av nedanstående uppställning (Kkr.).
Tjörn 74
Orusl 160
Stenungsund 134
Summa 368 286 615 1269
18/1-9/3
10/3-31/5
1/6-31/12
Sumr
81
50
155
171
60
384
326 270 673
Totalt kan således brorasel beräknas ha kostal bygg- och
entreprenadbranschen 1,3 Mkr. i extra transportkostnader. Huvuddelen, 670000
kr. har drabbat Stenungsundssidan, medan Orust kommil mest "lindrigt"
undan. Dagskostnaden har sjunkit med liden. Under liden fram lill dess färjan
startade uppgick de dagliga merkostnaderna för transporter till 9000 kr., medan
de för resten av året beräknas sjunka lill ca 5 000 kr. Om dagskostnaden under
det kommande halvåret i respektive kommun tas som utgångspunkt för en skattning
av merkostnaderna för år 1981 kommer vi lill följande resultat:
Prop.
1980/81:25 97
Merkostnader för transporter inom byggnadsverksamhet åren
198081
1980 1981 Summa
Tjörn 326 289 615
Orust 270 101 371
Stenungsund 673 649 1322
Summa 1269 1039 2308
Den sammanlagda merkostnaden i regionen under hela
perioden uppgår således till drygt 2,3 Mkr., varav Stenungsundsförelagen svarar
för ca 60%, eller 1,3 Mkr. Merkostnaderna på Tjörn är ca 600000 kr. medan de på
Orust stannar vid någol över 370000 kr.
5.5.3 Personal
De sammanlagda merkostnaderna för personal (traktamenten,
överlid, m. m.) under år 1980 beräknas till följande (Kkr.).
I8/I-3I/5. I/6-3I/I2 Summa
Tjörn 42 48 90
Orust 26 54 90
Stenungsund 78 120 198
Summa 156 222 378
Totalt beräknas således personalen kosta ca 380000 kr. mer
under år 1980 till följd av broraset. Även här väntas Stenungsundsförelagen få
den högsta merkostnaden, eller ca 200000 kr., dvs. 50% av de totala merkostnaderna.
Som förut väljs dagskostnaden för andra halvåret 1980 till utgångspunkt för en
skattning av merkostnaderna under 1981.
Merkostnader för personal inom byggnadsverksamhet åren
1980-81
1980 1981 Summa
Tjörn 90 81 171
Orust 90 91 181
Stenungsund 198 202 400
Summa 378 374 752
Slutsumman för personalkostnaderna uppgår till ca 750000
kr., där Tjörn svarar för ca 170tkr,, Omsl för 180 tkr., medan Stenungsund stär
för merparten, 400 tkr.
5.5.4 Investeringar
Förelagen har i allmänhet inte redovisat några extra
kostnader under
7 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 25
Prop.
1980/81:25 98
punkten investeringar. Detta beror till stor del på alt
man ej planerat några sådana, eller att man är osäkra på om man kommer att
kunna genomföra dessa. Merkostnaderna uppgår till följande (uppräknade enligt
tidigare antagande):
18/1-31/5 I/6-3I/I2 Summa
Tjörn 3 8 11
Orust - 120 120
Stenungsund - - -
Summa 3 128 131
Uppgiften för Orust får betraktas som mycket osäker. Den
är hell beroende pä att planerade investeringar verkligen blir av.
Kostnaderna under 1981 är svåra alt uppskatta, då dessa är
hell beroende av den kommande investeringsnivån. Företagen redovisar 1 stort
sett inga investeringar för år 1981-82. Länsstyrelsen räknar därför schablonartal
med merkostnader på 10% av 1979 års Investeringsnivå. Delta ger följande
uppskattningar för 1981.
1980 1981 Summa
Tjörn II 65 76
Orust 120 5 125
Stenungsund - - -
Summa 131 70 201
De totala merkostnaderna för investeringar skulle därmed
sluta pä ca 200 tkr. för hela perioden. Länsstyrelsen vill dock kraftigt
understryka osäkerheten i beräkningarna.
5.5.5 Övriga kostnader
Häri Ingår extra koslnader för inköp av tjänster,
marknadsföring, räntor m. m. För 1980 redovisas följande kostnader (uppräknade
enligt ovan):
18/1-31/5 I/6-3I/I2 Summa
Tjörn 87 75 162
Orust 65 65 130
Stenungsund 60 75 135
Summa 212 215 427
Totalt beräknas företagen i branschen således lägga ul
drygt 400000 kr. i extra kostnader för tjänster, räntor etc. under 1980. Med
dagskostnaden för andra halvåret 1980 i respektive kommun som utgångspunkt för
en skattning av merkostnaderna är 1981 får vi följande värden:
Prop. 1980/81:25 99
Övriga merkostnader inom byggnadsverksamhet åren 1980-81
1980 1981 Summa
Tjörn 162 127 289
Orusl 130 110 240
Stenungsund 135 127 262
Summa 427 364 791
De övriga koslnaderna belöper sig totalt ca 800000 kr.
under perioden, varav drygt hälften hänför sig lill år 1980.
5.5.6 Effekter av inkomstbortfall
Företagen inom bygg- och enlreprenadbranschen tycks i
första hand ha drabbats av inkomstbortfall. De totala uppskattade
inkomstföriuslerna för 1980 uppgår till nedanstående värden. Effekten för
företagen har av länsstyrelsen uppskattas lill .50% i genomsnitt.
I8/I-3I/5 1/6-31/12 Summa
Tjörn 355 910 1265
Orust 1025 1540 2.565
Stenungsund 812 1500 2 312
Summa 2192 3950 6142
Effekten av inkomstföriuslerna under år 1980 skulle
således uppgå till ca 6 Mkr. Åven här måsle dock påpekas att uppgifterna är
mycket osäkra. Förär 1981 uppskattar länsstyrelsen förlusterna till samma
storleksordning som år 1980.
Delta ger följande värden.
1980 1981 Summa
Tjörn 1265 1200 2465
Orusl 2565 2500 5 065
Stenungsund 2
312 2 300 4 612
Summa 6142 6000 12142
Den lolala effekten av inkomstbortfallet 1 bygg- och
enlreprenadbranschen i regionen skulle alltså komma att uppgå till ca 12 Mkr.
Därav svarar Stenungsund och Orust för vardera ca 40%.
5.5.7 Sammanfattning
De totala merkostnaderna till följd av brorasel kan
summeras på följande sätt.
Prop.
1980/81:25 100
1980 1981 Summa
opaginerad Kontrollera mot PDF
1269
1039
2 308
378
374
752
131
70
201
427
364
791
3142
6000
12 142
Transporter
Personal
Investeringar
Övrigt
Effekter
av inkomstbortfall 6 142
Summa 8 347 7847 16194
opaginerad Kontrollera mot PDF
Branschens totala merkostnader för hela perioden slutar på
ca 16 Mkr. Därav utgör dock bortfall av inkomster merparten. De egentliga
merkostnaderna uppgår därmed lill drygt 4 Mkr. Huvuddelen av dessa, drygt 2,3
Mkr., utgörs av merkostnader för transporter.
5.6 Konsekvenser för partihandeln
5.6.1 Inledning
Partihandeln drabbas genom att leveranserna av varor lill
företaget försvåras. Effekterna blir mindre om leveranserna 1 huvudsak skett
över Uddevalla. Å andra sidan håller sig parlihandelsförelagen alltid med ell
visst lager, varför man inte är beroende av dagliga leveranser. Man lorde därför
ha vissa möjligheter att planera dessa så att de sker under lägirafik-lid med
motsvarande mindre förseningar. Icke desto mindre bör parlihandelsförelagen ha
drabbats av vissa prishöjningar till följd av ökade transportkostnader. En
annan möjlig effekt är kundbortfall genom att kunderna drar sig för all lägga
sina inköp på Tjörn under rådande förhållanden.
De intervjuade partihandelsföretagen på Tjörn läcker in sä
gott som hela sysselsättningen i branschen. Den totala omsättningen uppgår till
ca 110 Mkr. På Orusl är täckningsgraden väsentligt lägre, ca 40%,
Inlervjuförela-gens uppgifter har därför räknats upp till totaler för hela
förelagspopula-tionen. Det lolala antalet sysselsatta inom partihandel på Orusl
uppgår lill 68 och den uppskattade omsättningen till ca 40 Mkr.
I
Stenungsund har endast ett partihandelsförelag intervjuats. Del svarar för
mindre än 10% av den totala sysselsättningen i branschen. Någon direkt
uppräkning, baserad pä sysselsättningen, har därför inte gjorts, I stället har
kostnadsredovisningarna för Stenungsunds del schablonmässigt räknats upp med en
faktor 3,0, dvs. samma uppräkningsfaktor som för byggnadsbranschen.
5.6.2 Transporter
Transportkoslnadsfördyringarna enligt förelagens uppgifter
framgår av följande uppställning. I vissa fall har skattningar fåll göras.
Värdet för Orust är ett skattat totalvärde. Skattningen bygger pä antagandet
att koslnaderna för de icke-intervjuade företagen genomsnittligt är lika stora
som för dera som intervjuals.
Prop. 1980/81:25 101
10/3-31/5
1/6-31/12
Sun
99 15
45
153 40 60
361 65 135
18/1-9/3
Tjörn 109
Orust 10
Stenungsund 30
Summa 149 159 253 561
Omräknat till dagskostnader visar tabellen att dessa
genomsnittligt sjunker allteftersom tiden gått. Delta kan tolkas som att
transportorganisationen kommit att fungera bättre med tiden. För att uppskatta
transportkostnadsfördyringarna under den perlod som återstår fram tills dess
bron är klar, anser länsstyrelsen att dagskostnaden för perloden 1/6-31/12 är
mest representativ. Med ell sädant antagande blir kostnaderna för resp. år och
kommun följande.
Merkostnader för transporter inom partihandeln åren
198081
1980 1981 Summa
Tjörn 361 259 620
Orust 65 68 133
Stenungsund 135 101 236
Summa 561 428 989
De totala transportkostnadsfördyringarna under perioden
uppgår därmed lill ca 1,0 Mkr. Huvuddelen, eller drygt 600000 kr., drabbar
Tjörn.
5.6.3 Personal
Företagen redovisar i allmänhet ringa ökningar av
personalkostnader p.g.a. broraset. Endast ett förelag redovisar högre siffror
genom att man tvingats låta personal arbeta hemma. På Orusl redovisas inga
extra personalkostnader alls av intervjuföretagen. För att gardera oss mot
urvalsfel har vi därför fört upp 10000 kr. per halvår under 1980. Koslnaderna
framgår nedan:
18/1-31/5 1/6-31/12 Summa
Tjörn 74 65 139
Orusl 10 10 20
Stenungsund 12 18 30
Summa 96 93 189
Den totala merkostnaden för personalen uppgår således till
knappt 190000 kr. under 1980. Åven här framgår att kostnaden per dag kan antas
sjunka med tiden. För Orust antas en dagskostnad av 75 kr. för resten av
perloden och för Tjörn och Stenungsund uppgår motsvarande kostnad lill 500 kr.
resp. 140 kr. Delta ger för år 1981 följande kostnader.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop.
1980/81:25 102
Merkostnader för personal inom partihandel åren 198081
1980 1981 Summa
Tjörn 139 110 249
Orust 20 17 37
Stenungsund 30 31 61
Summa 189 158 347
De totala merkostnaderna för personal inom detaljhandeln
belöper sig alltsä till ca 350000 kr. åren 1980-81. Tjörn svarar för merparten,
eller ca 250000 kr.
5.6.4 Övriga kostnader
Under övriga fördyringar las upp l.ex. inköp av tjänster,
kostnader för extra marknadsföring m. m. Förelagens uppgifler är här i många
fall osäkra och knapphändiga, varför nedanstående sammanställning ulgör ett
mycket grovt mått. Uppgifterna för Orust är uppräknade till totaler. Företaget
1 Stenungsund har ej uppgivit nägra fördyringar i detla avseende. Schablonmässigt
antages därför merkostnader om 10000 kr. per halvår 1980.
18/1-
-31/5
1/6-31/12
Su
37 10 10
6 10 10
43 20 20
Tjörn Orust Stenungsund
Summa 57 26 83
Enligt dessa myckel osäkra beräkningar skulle de övriga
fördyringarna under 1980 uppgå lill drygt 80 tkr. För 1981 antas samma kostnad.
Totalt för perioden 1980-81 blir då merkostnaden 83-1-80 = 163 tkr.
5.6.5 Effekterav inkomstbortfall
Det är svårt att bedöma uppgifterna om
omsättningsbortfall. Man kan inle utan vidare hänföra allt lill brorasel,
eftersom konjunkturer, marknadsförändringar och annat också påverkar
omsättningen. Sådana bedömningar skulle dock kräva djupgående studier, vilkel
av tidsskäl inle varil möjligt 1 denna utredning. Nedanstående tabell visar
därför företagens egna uppgifter. Länsstyrelsen har antagit att effekten för
företagen uppgår lill 30%. Förlusterna i tabellen är alltså nettoföriusler. För
Stenungsund har uppräkning sketl enligt det tidigare antagandel.
18/1-31/5 1/6-31/12 Summa
Tjörn 1500 1600 3100
Orust 8 1560 1568
Stenungsund 156 240 396
Summa 1664 3400 5064
Prop. 1980/81:25 103
Förlusterna är i stort sett hänförbara till tre förelag.
Den kraftiga skillnaden mellan första och andra halvåret 1980 för Orusls del
beror på anlaget bortfall av sommarförsäljning. De lolala nelloförluslerna
uppgår till ca 5 Mkr. Skattningarna är dock myckel osäkra. För reslen av
perioden antas förlusterna bli i stort sett lika stora, eller totalt 10 Mkr.
för hela perioden.
5.6.6 Sammanfattnitig
De totala merkostnaderna för partihandeln uppgår till
följande:
1980
1981
Summa
Transporter
561
428
989
Personal
189
158
347
övrigt
83
80
163
Effekter
av
inkomstbortfall
5064
5000
10064
Summa
5897
5666
11563
De totala kostnaderna för partihandeln stannar vid ca 11,5
Mkr. Dock utgörs ca 85% av dessa koslnader av inläktsborlfall. De rena
kostnadsökningarna uppgår till 1,5 Mkr., varav merparten utgörs av ökade
transportkostnader.
5.7 Konsekvenser för detaljhandeln
5.7.1 Inledning
Brorasel har medfört skilda konsekvenser för detaljhandeln
inom regionen. Köpvanorna för den bofasta befolkningen och sommarstugeägare
m.fl. har ändrats på ell markant sätt. Väntetider och köbildningar vid färjorna
har gjort att en stor del av de inköp som tidigare gjordes i Stenungsunds
centrum nu görs på annat håll. För en del livsmedelsbutiker på främst Tjörn har
detta inneburit belydande omsältningsökningar.
Tyngdpunkten i länsstyrelsens utredning av brorasels konsekvenser
för detaljhandeln har med hänsyn lill dessa omständigheter lagts vid detaljhandeln
i Stenungsunds centrum. Uppgifter för drygt trettiotalet detaljhandelsföretag
vid Slenungs torg har samlats in genom intervjuer med företrädare för den
lokala företagareföreningen. För övrig detaljhandel inom regionen har det
bedömts vara tillräckligt med kontakter med Bohusläns köpmannaförbund,
företrädare för lokala köpmannaföreningar på Tjörn och Orusl saml berörda
grossistföretag inom dagllgvarubranschen.
5.7.2 Detaljhandeln på Tjörn och Orust
Som tidigare nämnts har en del livsmedelsbutiker kunnal
tillgodogöra sig betydande omsältningsökningar som en direkt följd av broraset.
Några merkostnader för transporter av livsmedel har Inte drabbat butikerna på
Prop. 1980/81:25 104
öarna eftersom dessa transporter betalas av
kedjeföretagen. Däremot medför förseningar av livsmedelstransporterna problem
och även merkostnader 1 samband med varumotlagningen. Del finns också en viss
oro för att den vikliga sommarförsäljningen på öarna skall minska om turisterna
blir färre.
För övriga detaljhandelsföretag på Tjörn och Orust
beräknas brorasets konsekvenser bli av marginell belydelse.
Sammanfattningsvis har delta inneburit att några
merkostnader för detaljhandeln pä öarna inle lagils med 1 utredningen. Snarast
kan man konstatera alt omsätiningen och därmed samhällets skatteintäkter i
flera fall bör öka.
5.7.3 Detaljhandeln i Stenungsunds centrum Effekterav
inkomstbortfall
Försäljningsökningarna pä Tjörn/Orust har möjliggjorts
genom det avsevärda omsällningsbortfallel 1 Stenungsunds centrum. Här finns
regioncentrum med ett brett varusortiment vid i första hand Slenungs torg. En
slor del av kunderna utgörs under normala omständigheter av personer bosalla på
Tjörn eller Orust saml turister.
Tillsammans omsatte detaljhandelsföretagen vid Slenungs
torg under
1979 ca 90 Mkr. och sysselsatte ca 250
personer. Fram till månadsskiftet maj/juni hade omsättningen minskal med 23%
jämfört med motsvarande period under föregående år. För sommarsäsongen som
svarar för en jämförelsevis stor del av omsättningen beräknas bortfallet bli
28%. För hela
1980 kan omsättningsminskningen
uppskattas till 25% eller 23 Mkr. I beräkningarna ingår en pris- och
infialionsposl pä 9% och en 2 %-ig volymökning. Tidigare faktiska volymökning
har legat på 3% för detaljhandeln vid Slenungs torg. Omsättningen har angetts
exklusive moms.
Ökade marknadsföringskostnader
För all i möjligaste mån begränsa omsällningsminskningarna
har detaljhandlarna genom företagareföreningen gjort extra marknadsföringsinsatser.
Hittills har dessa åtgärder bestått i en informationsbroschyr lill en kostnad
100000 kr. saml att man chartrat en passagerarbåt som trafikerar Omsl och
Tjörn. Bruttokostnaden för båttrafiken uppgår till 45000 kr. per månad. Man
hoppas att biljetfintäkter och fraktavgifter skall reducera
företagareföreningens nettokostnader till halva bruttokostnaden. Enskilda
detaljhandelsföretag har härutöver drabbats av ökade transportkostnader. Dessa
merkostnader har dock inte tagits med i detta sammanhang.
Konsekvenser för köpcentret som helhet
Den stora omsätlningsminskningen har redan och kommer
framgent under alla omständigheter att ge sysselsättnlngsmässiga effekter.
Normalt extrarekryteras inför sommarsäsongen ett 80-lal personer. En slor del
av
Prop. 1980/81:25 105
dessa är ungdomar. Omsällningsborlfallel gör alt
detaljhandeln vid Sten-ungs torg tvingas dra ned på antalet extraanställda
samtidigt som man förskjuter semestrarna för den fasta personalen.
I genomsnitt beräknas täckningsbidraget för detaljhandeln
vid Slenungs torg lill 30%. Den beräknade omsätlningsminskningen för 1980
innebär på så vis ca 7 Mkr. mindre i täckningsbidrag. De kostnader som skall
klaras med täckningsbidraget är personal- och hyreskostnader. Möjligheterna att
pressa hyreskostnaderna är sä gott som obefintliga vilket innebär alt omsättningsbortfallet
måste mötas genom en minskning av antalet anställda. För de små enheterna vid
torget kan della vara praktiskt omöjligt utan en nedläggning av det enskilda
företaget. Eftersom varje butik inom torgbildningen drar nytta av andra
butikers utbud kan en sådan utveckling få konsekvenser för övriga butiker.
Enligt länsstyrelsens mening är del ur flera synpunkter
angelägel att söka motverka en sädan utveckling. Stenungsund är regioncentrum i
den regionalpolitiska planeringen och där bör följaktligen finnas ett brett
varuutbud. Samtidigt gäller del alt rädda sysselsättningen för de anställda
inom detaljhandeln 1 Stenungsunds centrum.
5.7.4 Sammanfattning
Totalt för detaljhandeln i Stenungsunds centrum beräknas
merkostnader och bortfall av täckningsbidrag uppgå till följande belopp (Kkr).
1980 1981 Summa
Merkostnader 440 460 900
Effekter av inkomstbortfall 8625 8625 17250
Summa 9065 9085 18150
5.8 Hotell ocb restauranger
5.8.1 Inledning
Totalt har älta förelag intervjuats inom hotell- och
reslaurangnäringen i kommunerna Tjörn, Orusl och Stenungsund. Täckningsgraden
är i stort sett 100%. Det totala antalet anställda vid undersökningstillfället
uppgick till ca 150 personer. Omsättningen var drygt 30 Mkr., varav hotell
Sten-ungsbaden svarade för ca 25 Mkr.
De direkta kostnadsökningarna för de intervjuade förelagen
har varit ganska ringa. Endast 1 några fall har man nämnl att transporterna kan
bli något dyrare. Annars är del dominerande intrycket all de berörda företagen
kostnadsmässigt drabbats i liten utsträckning. Endast hotell Stenungs-baden
redovisar ökade kostnader för marknadsföring (annonsering m. m.) Dessa skattas
till ca 100 kkr. för första halvåret 1980 och 150 kkr för resten av året. Man
gör inga uppskattningar för år 1981 men länsstyrelsen finner
Prop. 1980/81:25 106
100 kkr. vara en rimlig uppskattning av ökade kostnader
för marknadsföring. För hela näringen skulle därmed de ökade kostnaderna fill
följd av broraset inskränka sig till nedanstående:
1980 1981 Summa
250 100 350
5.8.2 Effekter av inkomstbortfall
Hotell- och restaurangnäringen har främst drabbats genom
bortfall av inkomster genom färre antal kunder. Förelagens uppgifter präglas av
betydande osäkerhet, utom för Stenungsbaden där man ganska säkert kan ange
Intäktsborlfallet. En grov uppskattning av omsättningsbortfallet ger följande
siffror. Effekten av inkomstbortfallet beräknas fill 75%.
18/1-31/5 1/6-31/12 Summa
Tjörn 280 220 500
Orust 340 340 680
Stenungsund 1500 1480 2980
Summa 2120 2 040 4160
Den totala nettoföriusten för näringen i regionen under år
1980 kan skattas till ca 4 Mkr. Räknar man ut förlusterna per dag blir de högre
för det första halvåret. Del kan emellertid antas att huvuddelen av intäktsbortfallet
för många av förelagen kommer att infalla under sommarmånaderna. Det är dock
omöjligt att fördela förlusterna mer noggrant.
Vad som sker år 1981 är också vanskligt att förutsäga. Här
antas för enkelhetens skull att bortfallet kvarstår under det följande året. De
totala föriusterna blir då 4 Mkr. för 1981, dvs. totalt ca 8 Mkr.
5.8.3 Sammanfattning
De sammanlagda koslnaderna för hotell- och
restaurangnäringen under perioden 1980-81 framgår av följande sammanställning.
1980 1981 Summa
Ökade kostnader 250 100 350
Effekter av inkomstbortfall 4160 4000 8160
Summa 4410 4100 8510
Totalt skulle alltså kostnaderna för branschen komma att
uppgå till 8,5 Mkr., varav 95% utgörs av inkomstförluster.
Prop. 1980/81:25 107
5.9 Konsekvenser för hamnverksamheten
5.9.1 Inledning
Hamnverksamheten 1 undersökningsregionen representeras av
Wall-hamn AB. Uppgifterna i avsnittet gäller således endast detta förelag.
Wallhamn
AB är 1 hög utsträckning beroende av en fast förbindelse mellan Almön-Stenungsön-fasllandel
för södergående trafik. Direki efter brorasel tvingades trafiken att gå via
Uddevalla, vilket innebar en högre transportkostnad för gods till/från orter
under 58:e breddgraden, samt Stenungsund och Kungälvsreglonen.
Inrikestransportörer, l.ex. Bilsped och ASG, införde direkt ett tillägg på 1600
kr. per container till/från Wallhamn, samt ändrade taxeringspunkt på styckegods
ifrån Stenungsund till Uddevalla. Ändringen har drabbat de kunder som slår som
fraklbeta-lare och därmed också Wallhamn AB som erhållit mindre omlastning och
lagringsverksamhet. Tunga godstransporter har vidare ej kunnat accepteras av
de linjer som trafikerar Wallhamn, då begränsning av lolalvikt finns både pä
Skåpesundsbron och färjeförbindelsen vid Almön.
De extra
kostnader som drabbat Wallhamn AB, har delat upp i tvä perioder. Den första
perloden avser liden från broraset 18 januari fram lill dess
färjeförbindelserna kunde utnyttjas för godstransporter lill och frän Wallhamn.
Denna period omfattar liden 18 januari-15 mars 1980. Under denna tid tvingades
trafiken gå via Uddevalla. Period 2 gäller liden 16 mars-24 maj 1980. Under
denna period har all trafik med destination orter norr om 58:e breddgraden
dirigerats via Uddevalla. Trafik med målpunkl söder om denna linje har använt
färjeförbindelsen Almön-Stenungsön.
5.9.2 Transporter
Huvuddelen av de ökade kostnaderna är att hänföra till
ökade transportkostnader. Dessa är helt beroende av hur många färjor som är i
trafik och trafikmängd. Med hjälp av ett stort underlag har uppskattats att
genomsnittstiden för en transport land/land är I timma och 15 minuter.
För att
man på ell enkelt sätt skall kunna ta fram extra transportkostnader har
Wallhamn AB tagit fram antalet resor till/från orter söder om 58:e breddgraden.
Antalet resor har multiplicerats med kostnaden för den genomsnittliga
överfarttiden.
De extra transportkostnaderna för första halvåret 1980
uppskattas till följande (Kkr):
18/1-15/3 16/3-24/5 Summa
560
322
882
160
267
427
15
-
15
305
200
505
280
175
455
150
-
150
Trailer via Uddevalla och Kolhältan Trp till/från
SJ-terminalen i Stenungsund Övrig conlainerlrafik Anspråk från entreprenörer
ang. extra
trpkostnader m. m. Extra trpkostnader för distr. av
personbilar Extra kostnader för fartygslrafiken
Summa 1470 964 2434
Prop.
1980/81:25 108
För resten av perioden har inga preciserade
kostnadsuppskattningar redovisats. Länsstyrelsen väljer liksom tidigare all
basera de framfida kostnadsuppskattningarna på hitfills redovisad genomsnittlig
dagskostnad. Denna sjönk mellan period 1 och 2 från ca 36000 kr. till ca 21 000
kr. Den senare siffran får anses vara mer representativ (den förra baseras på
en situation när ingen färja fanns) och tas här som utgångspunkt för en
skattning av kostnaderna under år 1981. Dessa framgår av följande uppställning.
I skattningarna har också lagts in aviserade kostnadsökningar från
entreprenörer, sysselsatta med kajbyggnation i Wallhamn. Anspråk från dessa har
gjorts med totalt ca 2 Mkr. för perioden. Denna kostnad (som beror på fördyrade
transporter) har fördelals med I Mkr. på åren 1980 och 1981 vardera.
Merkostnader för transporter inom hamnverksamhet åren
1980-81
1980 1981 Summa
Trailer-och conlainerlrafik m. m. 5 164 5 300 10464
Anspråk från entreprenörer 1000 1000 2000
Summa 6164 6300 12464
Med hänsyn till en trolig volymökning av trafiken
innefattar de beräknade merkostnaderna för 1981 en uppräkning med 15%.
5.9.3 Personal
Wallhamn har haft vissa ökade personalkostnader genom
förskjuten arbetstid p.g.a. sent inkommande gods. Man uppskattar merkostnaden
underförstå halvåret 1980 till 15000 kr. Länsstyrelsen antar schablonmässigt
att denna kostnadsnivå bibehålls i fortsättningen. Della ger en merkostnad av
tolall 60000 kr.
5.9.4 Sammanfattning
De sammanlagda merkostnaderna för hamnverksamhelen under
perloden 1980-81 framgår av nedanstående uppställning:
1980 1981 Summa
Transporter 6164 6300 12464
Personal 30 30 60
Summa 6194 6330 12524
Merkostnaderna under hela perloden 1980-81 uppgår således
lill ca 12,5 Mkr. Dessa är så gott som uteslutande att hänföra till ökade
koslnader för transporter.
Prop. 1980/81:25 109
5.10
Konsekvenser för åkerierna
5.10.1
Inledning
Detta
är den bransch som mesl direkt berörts av raset. Vad som för andra förelag är
en kostnad utgör levebrödet för transportföretagen. Dessa drabbas genom all
transporttiderna förlängs, vilkel leder till högre koslnader för åkerierna.
Dessa koslnader kan möjligtvis tas Igen genom högre priser, men det är inte
givet alt detla är möjligt. De längre transporttiderna ger ett sämre
utnyttjande av bilarna räknat 1 tonkm/dag. För att utföra samma transportarbete
kan en åkare tvingas skaffa fler bilar. Givet samma antal bilar kan han inle
åta sig lika många uppdrag. Genom att leveranssnabbhet och -säkerhet är
konkurrensmedel 1 branschen hamnar åkarna 1 en sämre marknadsposition.
Enligt CFR uppgår antalet
anställda inom samfärdsel (exkl. sjötransporter) till ca 250 personer på Tjörn
och knappt 60 på Orust. Vardera kommunen har ett fyrtiotal företag i branschen.
I dessa siffror upptar åkerierna den allt dominerande delen.
Undersökningen
omfattar fem åkerier på Tjörn saml två pä Orust. In-lervjuföretagen har
sammanlagl ca 200 anställda, varav 180 på Tjörn. Därutöver har ytterligare två
företag inom samfärdselseklorn Intervjuats. Totalt läcks härmed över 90% av
åkerisysselsättningen pä Tjörn in samt 23% på Orust. För Orust bör således
inlervjuförelagens uppgifter räknas upp. Med hänsyn till att de valda förelagen
kan vara speciellt drabbade väljs här uppräknlngsfaklorn 3,0, i stället för 4,4
som skulle valls om sysselsätlnlngsandelen fått vara styrande.
5.10.2
Transporter
De
totala transportkoslnadsfördyringarna under 1980 framgär av nedanstående
uppställning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
18/1-9/3
10/3-31/5
1/6-31/12
Summa
511 135
681
75
1891 180
3 083 390
Tjörn
Orust
Summa 646 756 2071 3473
opaginerad Kontrollera mot PDF
Fördyringarna
för 1980 kan således uppskattas lill knappt 3,5 Mkr. De genomsnittliga
dagskostnaderna är relafivt konstanta kring 15-16 tkr. På Orusl visar dessa en
fallande tendens, medan den motsatta trenden kan observeras på Tjörn. För all
skatta kostnaderna för 1981 tas dagskostnaden för andra halvåret 1980 till
utgångspunkt. Delta ger följande uppskattningar:
Prop. 1980/81:25 110
Merkostnader jör transporter inom åkerier åren 198081
1980 1981 Summa
Tjörn 3083 3 190 6273
Orust 390 305 695
Summa 3473 3495 6968
De totala merkostnaderna för transporter under perloden
1980-81 kan således uppskattas till ca.7 Mkr. Ca 90% av dessa drabbar åkerierna
på Tjörn.
5.10.3 Personal
Åkerierna har i stor utsträckning drabbats av kraftigt
ökade personalkostnader, vilkel framgär nedan.
18/1-31/5 1/6-31/12 Summa
Tjörn 719 13.59 2078
Orusl 135 228 363
Summa 854 1587 2441
Totalt uppgår alltså merkostnaderna under år 1980 fill 2,4
Mkr., varav åkerierna på Tjörn haft kostnader på någol över 2 Mkr.
Personalkostnaderna tenderar alt öka både på Tjörn och Orust, då
dagskostnaderna för andra halvåret uppskattas bli högre än första halvåret. Här
tas ändå de förstnämnda som utgångspunkt för en skattning av koslnaderna för
resten av perioden.
Merkostnader för personal inom åkerierna åren 198081
1980 1981 Summa
Tjörn 2078 2299 4 377
Orust 363 385 748
Summa 2441 2684 5125
De totala merkostnaderna för personalen uppgår således
lill 5,1 Mkr. åren
1980-81.
5.10.4 Service, besiktning
Kostnaderna för service och besiktning av fordonen har
ökat enligt nedanstående.
18/1-31/5 1/6-31/12 Summa
Tjörn 174 343 517
Orust 126 132 258
Summa 300 475 775
Prop. 1980/81:25 111
1980 års merkostnader stannar således vid 775000 kr. Med
samma antaganden som fömt kan koslnaderna för år 1981 skattas till följande:
1980 1981 Summa
Tjörn 517 572 1089
Orust 258 223 481
Summa 775 795 1570
Slutsumman uppgår fill knappt 1,6 Mkr., varav ca 70%
faller pä Tjörn-företagen.
5.10.5 Övriga koslnader
Till övriga koslnader räknas ökade administrationskostnader,
räntor, skatter m.m. Kostnaderna under 1980 kan mycket grovt skattas på följande
sätt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
18/1-1/5
1/6-31/12
Summa
290 15
400 15
690 30
Tjörn Orusl
Summa 305 415 720
opaginerad Kontrollera mot PDF
Dessa kostnadsuppskattningar är mycket grova och troligen
för låga, dä sifferunderlag inte förelegat från alla intervjuade förelag.
Totalt för perioden uppskattar länsstyrelsen de extra kostnaderna till 720000
-I- 700000 = ca 1,4 Mkr.
5.10.6 Effekter av inkomstbortfall
Åkerierna har också redovisat inkomstbortfall, antingen i
form av direkta minskningar eller som utebliven expansion. Åven här får
uppskattningarna bedömas som myckel grova. Effekten av bortfallet beräknas av
länsstyrelsen till 50%. För första halvåret 1980 har länsstyrelsen uppskattat
nettoföriusten pä Orust till 300000 kr.
18/1-31/5 1/6-31/12 Summa
Tjörn 610 1450 2060
Orusl 300 750 1050
Summa 910 2 200 3110
Totalt skulle åkerierna ha förlorat nettoinkomster till
ett värde av 3 Mkr. under 1980. Hur stora föriusterna blir under 1981 är
naturiigtvis svårt att säga. För enkelhetens skull antas dessa bli lika stora i
fortsättningen.
5.10.7 Sammanfattning
De totala merkostnaderna för perioden 1980-81 kan alltså
uppskattas till följande.
Prop. 1980/81:25 112
1980
1981
Summa
Transporter
3 473
3 495
6968
Personal
2441
2684
5 125
Service,
besiktning
775
795
1570
Övrigt
720
700
1420
Effekter
av
inkomstbortfall
3110
3 000
6110
Summa
10519
10674
21193
De totala merkostnaderna för åkerierna kan således
uppskattas till ca 21 Mkr. Därav utgör effekterna av Inkomstbortfall drygt 6
Mkr. De egentliga fördyringarna uppgår till ca 15 Mkr. Därav utgör ökade
transportkostnader nästan hälften.
5.11 Konsekvenser för tjänstesektorn
5.11.1 Inledning
Servicesektorn är främst beroende av all
persontransporterna fungerar, antingen för att nå kunden eller för alt kunden
bekvämt skall nå serviceleverantörer, I fräga om hantverksservice, t, ex.
bilverkstäder, skomakare, cykelreparalörer, urmakarna m.fl. är det typiska att
kunden söker upp servicestället. I fråga om personlig service gäller
motsvarande resonemang. När det gäller radio- eller TV-reparationer,
reparationer av elektriska eller andra hushållsmaskiner lorde lika ofta
förekomma att reparatören söker upp kunden.
Uppdragsverksamheten drabbas genom alt kundkontakterna
försvåras. I många fall torde dessa dock kunna ske per telefon. Huruvida de
ökade transportkostnaderna kan debiteras kunden eller drabbar uppdragsleverantörer
lorde variera 1 det enskilda fallet.
Urvalet inom servicesektorn omfattar några företag inom
branscherna fastighetsförmedling, tvälterlverksamhet saml bilverkstäder. Del
lolala antalet anställda i branschen uppgår till ca 350 personer. De
intervjuade förelagen har totalt 65 anställda, dvs. täckningsgraden uppgår till
knappt 20%. Den är högsl på Tjörn, ca 28%, och lägsl i Stenungsund, 15%. Med
hänsyn lill den låga täckningsgraden bör således de redovisade koslnaderna
räknas upp för att kompensera för detta. Liksom tidigare (avsnillet
byggnadsverksamhet) används faktorn 2,0 för Tjörn och Orusl saml 3,0 för
Stenungsund.
5.11.2 Transporter
Företagen redovisar 1 regel endast mindre
transportkoslnadsfördyringar, vilket framgår av nedanstående uppställning.
18/1-9/3 10/3-31/5
1/6-31/12 Summa
Tjörn '6 12 30 48
Orust 2 6 30 38
Stenungsund _ _ _ _
Summa 8 18 60 86
Prop. 1980/81jJ5 113
De totala merkostnaderna för transporter Inom
tjänstesektorn uppskattas till ca 86000 kr. för år 1980. Koslnaderna visar
dessutom en stigande tendens enligt företagens uppskattningar. För att skatta
kostnaderna under 1981 har här tagits dagskostnaden i respektive kommun för
andra halvåret 1980 till utgångspunkt. För Stenungsunds del, som ej redovisat
några merkostnader under 1980 sätts kostnaderna fill 50000 för 1981.
1980 1981 Summa
Tjörn 48 51 99
Orust 38 51 89
Stenungsund - 50 50
Summa 86 152 238
Med dessa uppskattningar slutar de lolala merkostnaderna
för transporter vid ca 240 tkr. för hela perioden. Huvuddelen av kostnaderna
antas uppkomma under år 1981. 5.11.3 Personal
Företagen synes inte ha drabbats av extra
personalkostnader 1 någon högre ulslräckning. Endast i Stenungsund har några
kostnader över huvud tagel redovisats. Detla kan till en del bero på olika
beräknlngS"normer inom företagen samt olika principer för fördelningen av
personalens ökade resekostnader mellan den anställde och förelaget.
Länsstyrelsen antar därför schablonmässigt följande extrakostnader för personal
under perioden:
1980 1981 Summa
Tjörn - 100 100
Orusl - 100 100
Stenungsund 165 150 315
Summa 165 ______ 350________ 515________
De sammanlagda koslnaderna skulle därmed uppgå till ca
500000 kr. för hela perioden.
5.11.4 Övriga kostnader
Åven under posten övriga kostnader har de intervjuade
företagen redovisat ringa kostnadsökningar. Även i detla fall gör därför
länsstyrelsen schablonartade kostnadsuppskattningar för år 1981 enligt
nedanstående.
1980 1981 Summa
Tjörn - 200 200
Orust
208 200 408
Stenungsund
- 300 300
Summa 208 700 908
De uppskattade koslnaderna stannar således vid drygt
900000 kr. för perioden
1980-81.
8 Riksdagen 1980/81. I samt. Nr 25
Prop. 1980/81:25 114
5.11.5 Effekter av inkomstbortfall
Den mesl markanta effekten inom tjänstesektorn utgörs av inkomstbortfall
genom förluster av kundunderlag. I många fall är kostnaderna svåra all
uppskatta och det är också svårt att veta om kundbortfallet alltid kan
relateras till brorasel. Nedanstående uppställning visar det uppskattade
Intäktsbortfallet under år 1980. Länsstyrelsen har uppskattat effekten av
bortfallet till 80%.
18/1-31/5 1/6-31/12 Summa
Tjörn 805 864 1669
Orust 24 64 88
Stenungsund - - -
Summa 829 928 1757
Det totala vlnstbortfallel uppgår således till knappt 1,8
Mkr. för 1980. Det genomsnittliga dagliga bortfallet för andra halvåret 1980
tas som utgångspunkt för en skattning av bortfallet för reslen av perioden. En
sådan skattning ger följande resultat. För Stenungsunds del antas ett bortfall
av 2000kr./dag.
1980 1981 Summa
Tjörn 1669 1463 3 132
Orust 88 108 196
Stenungsund - 440 440
Summa 1757 2011 3768
Beräkningarna visar på en total effekt av knappt 3,8 Mkr.
för hela perioden. Huvuddelen av della uppkommer på Tjörn, drygt 3 Mkr. Förlusterna
i Stenungsundsförelagen antas bli drygt 400 Kkr.
5.11.6 Sammanfattning
Merkostnaderna inom tjänstesektorn i Stenungsundsreglonen
kan summeras enligl följande.
1980 1981 Summa
opaginerad Kontrollera mot PDF
86
152
238
165
350
515
208
700
908
1757
2011
3 768
Transporter
Personal
Övrigt
Effekter av inkomstbortfall I 757
Summa 2216 3213 5429
Prop.
1980/81:25 115
Branschens
merkostnader lill följd av broraset slutar således vid 5,4 Mkr. för hela
perioden 1980-81. Av detta utgörs dock ca 3,8 Mkr. av effekter av
inkomstbortfall. Den största egentliga kostnadsposten utgörs av posten
"övrigl'", i vilken ingår kostnader för marknadsföring, räntor,
Ijänstelnköp etc. Även ökade personalkostnader ulgör en tung post med drygt 500
Kkr.
5.12
Sammanfattning av de ekonomiska konsekvenserna för näringslivet
Broraset
har medfört två typer av konsekvenser för näringslivet. För del första har
förelagen drabbats av ökade kostnader för gods- och persontransporter. Detta
gäller bäde dem som köper transporttjänster och dem som säljer dessa. För det
andra har ett anlal förelag drabbats av marknadsbortfall. I vissa fall har
företag dock tjänat pä brokatastrofen. De flesta sådana företag lorde höra
hemma inom detaljhandeln, men också vissa typer av personliga tjänster kan höra
hit.
Uppställningen
nedan anger de samlade ekonomiska konsekvenserna av brorasel för näringslivet i
Stenungsundsreglonen under åren 1980-81.
1980
1981
Summa
Transporter Investeringar Personal Övrigl
Summa
12519 1 131 3474 3003
20127
12451
355
3 848
3 299
19953
24970 1486 7 322 6 302
40080
Effekter
av inkomstbortfall
29093
28836
57929
Om
även räntekostnader samt inflation inräknas i den ovanslående totalsumman ökar
kostnaderna för hela perioden 1980-81 med 5,4 Mkr. Därav ulgör inflation ca 3,2
Mkr. och räntekostnader 2,2 Mkr.
De
totala merkostnaderna för näringslivet 1 regionen kan således uppskattas till
drygt 40 Mkr. under åren 1980-81. Huvuddelen av de extra kostnaderna utgörs av
posten transporter, där extrautgifterna uppskattas till ca 25 Mkr. Här utgörs
fördyringarna av ökade kostnader för godstransporter. Den näst största
kostnadsposten utgörs av personalkostnader, drygt 7 Mkr. I denna post utgör den
största delen ökade kostnader för persontransporter, lill följd av väntelider
vid färjelägena. Under posten övrigt summerar merkostnaderna till ca 6 Mkr.
Även här ingår ökade personlransporlkoslnader, l.ex. när servicepersonal sitter
fast i färjeköerna. Inveslerlngsfördyrlngarna upptar en 1 sammanhanget
relativt blygsam summa, knappt 1,5 Mkr. Det kan emellertid förutsättas att
också en del av de fördyrade investeringarna återfinns bland
transportkostnaderna.
Del
kan således sägas att huvuddelen av merkostnaderna på ett eller
Prop. 1980/81:25 116
annat
sätt är att hänföra till ökade koslnader för person- eller godstransporter.
Med ett antagande att 90% av totalsumman direkt kan hänföras till sådana
kostnader uppgår dessa alltså till ca 35 Mkr.
De
samlade effekterna av inkomstbortfall har förts upp 1 en särskild kolumn,
eftersom det här inte är fråga om memtgifter. Slutsumman upgår här till knappt
58 Mkr. Den samlade kostnadseffekten av broraset skulle därmed uppgå lill
knappt 100 Mkr.
6
Stödprinciper
Länsstyrelsen
ger i detla avsnitt några allmänna synpunkter på vilka slödprinclper som bör
tillämpas för kommunerna resp. näringslivet. Detaljfrågor om utbelalningssätl
och krav på verifikationer m. m. kommer att behandlas när regeringen tagit
ställning lill länsstyrelsens principförslag.
6.1 Kommunerna
Länsstyrelsen
anser att Stenungsund, Tjörn och Orusl bör ersättas för de merkostnader som
redovisas i avsnitt 4. Dessutom bör Tjörns och Orust kommuner få särskild
ersällning för ökade transportkostnader enligl samma modell som föreslås för
näringslivet, dock med undanlag för exploateringsverksamheten eftersom
fördyringarna av denna ersätts direkt.
Kommunerna
har varit mycket återhållsamma i sina beräkningar av kommande merkostnader. Del
betyder all den angivna ramen på 14 Mkr kan visa sig otillräcklig. Frågan om
vad en utebliven befolkningsökning kan innebära för inkomsterna på längre sikt
är heller inte helt klarlagd.
Länsstyrelsen
föreslår därför dels att 14 Mkr. ställs till länsstyrelsens förfogande för att
läcka kommunernas merkostnader. Vidare föreslår länsstyrelsen att del extra
skatteutjämningsbidraget fär användas för alt kompensera kommunerna för
effekter som nu inte kunnal beräknas.
6.2 Näringslivet
Länsstyrelsens
kartläggning av brorasets konsekvenser för näringslivet visar att företagen
har, förutom de ökade transportkostnaderna, drabbats av väsentliga fördyringar
när del gäller marknadsföring. Inköp av tjänster och personalkostnader. I
stället för all täcka en viss andel av de totala merkostnaderna bör slalen dock
enligl länsstyrelsens uppfattning koncentrera stödinsatserna till några
områden och hell och hållet kompensera fördyringarna inom dessa. Det är enda
möjlighelen all utforma ett enkelt och smidigt stödsystem. Näringslivet får på
sä vis bära en del av merkostnaderna, vilkel kan vara rimligt så länge som
företagens förmåga att upprätthålla sysselsättningen ej kommer 1 fara.
Räntekostnader som upp-
Prop.
1980/81:25 117
står
genom att stödet utbetalas i efterskott bör också kunna bäras av företagen.
Ramen är heller inte uppskriven med hänsyn lill inflationen, vilket innebär en
vis avtrappning av slödel under 1981. För de särskilt hårt drabbade förelagen
behövs ett extra skyddsnät. Företag med stora inkomstbortfall och/eller
kostnadsökningar bör kunna få ett selektivi stöd vars storlek bestäms frän fall
till fall inom vissa givna ramar.
Länsstyrelsens
kartläggning rör 1 stort sett enbart de direkta effekterna av brorasel. På lite
längre sikt finns det dock risk för att indirekta effekter uppstår genom att
den allmänna ekonomiska aktiviteten i regionen minskar.
Länsstyrelsen anser att en
sädan situation bör förebyggas såväl genom de åtgärder som behandlas i avsnitt
3, som genom ell generellt investeringsstöd. Ett sådant slöd motiveras ocksä
av de direkta kostnadsökningarna för investeringar.
Länsstyrelsens
överväganden kan sammanfattas i följande tre punkter
-
ett generellt transportstöd
Införs
-
ett generellt investeringsstöd
införs på Tjörn/Orust dels för att täcka merkostnader, dels för att stimulera
näringslivet på öarna så alt sysselsättningen kan upprätthållas
-
ell selektivt stöd inrättas för
de förelag som drabbas så hån att sysselsättningen är i fara
Länsstyrelsen
anser alt alla rörelseidkare saml jordbrukare och yrkesfiskare på Tjörn och
Orusl bör kunna komma i fråga för slöd.
För
Stenungsunds kommun bör ej investeringsstöd införas. Transporlstödet samt
selekfivt stöd bör begränsas lill rörelseidkare inom byggnadsverksamhet,
varuhandel, restaurang- och holellverksamhet, uppdragsverksamhet samt
reparations-, tvätleri- och annan serviceverksamhet (dvs. följande branscher
enligt SNI: 5, 6. 83 och 95).
I
de följande avsnitten beskrivs de olika stödformerna. När det gäller
transportstödet och det selekliva stödet redovisas ocksä behövliga medelsramar.
6.2.1
Transportstöd
Brorasets
konsekvenser för näringslivet inverkar i första hand pä godstransporterna, men
även personresorna i arbetet har blivit ett problem för många förelag.
Köpta
iransporttjänster
Länsstyrelsen
föreslår ett direkt transportstöd som skall täcka merkostnaderna för köpta
Iransporttjänster.
Vid utformningen av
stödet har länsstyrelsen strävat efler all finna en sä enkel stödform som möjligt
för bäde företagen och handläggande myndighet. Det betyder all del kan uppstå
vissa differenser mellan faktisk merkostnad och utbetalt stöd. Representanter
för näringslivet har ställt sig 9 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 25
Prop.
1980/81:25 118
bakom de principer som länsstyrelsen förordar.
Samstämmighet råder alltså om all del är viktigare att skapa ett enkelt syslem
än aft försöka åstadkomma miUimeterrättvisa. Stödet har i övrigt utformats med
hänsyn till följande faktorer
-
ersättningen
skall utgå lill beställaren av transporten, så att transportören kan debilera
kunderna sina koslnader
-
stödbeloppet
skall vara oberoende av transportsträckans längd
-
minsta möjliga
påverkan på val av transportväg
-
konkurrensförhållanden
mellan olika transportföretag skall ej förändras
-
företagens val
mellan att köpa transportljänster eller att utföra egna transporter skall ej
påverkas
-
minsta möjliga
påverkan på leverans-, försäljnings- eller köpeavtal mellan berörda förelag
Stödberättigade transporter
Transporter för byggandet av den nya bron omfattas ej av
transporlstödet eftersom de bekostas med särskilda medel.
Stödberättigade transporter skall 1 övrigt uppfylla
följande villkor
-
transport
utförd med bil
-
betald av det
ersättningsberättigade företagel
-
ej lokal
transport inom Tjörn-Orust
-
start eller mål
på Tjörn eller Orust
-
starl eller mål
söder om 58 grader 15 minuter nordlig bredd (ungefär i höjd med Ljungskile)
Stödet
delas i princip upp på hela laster respektive delfrakter som går till flera
beställare. Stödbelopp (S) bestäms av föjande faktorer
Tk = kostnad för väntelid
V = väntetid
A = antal hellasler
R = en konstant som anger hur vanligt det är med
returfrakler
H = den sammanlagda viklen på delfrakler som motsvarar en
hellasl
Dl = delfrakt i:s vikt
Stödbeloppet beräknas genom all vänlekoslnaden
multipliceras med väntetiden samt en faktor som tar hänsyn fill andelen
returfrakter. Till väntetiden läggs 10 minuter, som motsvarar den ökade tiden
för överfarten.
Beräkningarna för en stödperiod görs på följande sätt:
1.
S =
Tkx(V-(-10)xRx A (för hellaster)
2.
S = Tkx(V-(-
10)xRxSdi(för delfrakter)
H
Det är vanligt att frakter bakas in i priset på en vara.
En återkommande
Prop. 1980/81:25 119
kommentar
från företagarna vid intervjuerna har varit att det är mycket svårt att ange de
exakta merkostnaderna för transporter eftersom de inte direki går alt skilja
frän andra prishöjningar. Med det system som länsstyrelsen föreslår spelar
delta ingen roll. Kravet för alt få stödet är att den sökande kan verifiera att
han haft en kostnad för en transport. Däremot behövs det inga uppgifter om hur
slor ev. merkostnader har varit.
Slöd skall ej ulgå till
sådana transporter som leverantörer eller köpare på fastlandet normall
bekostar. Detla gäller l.ex. ICA:s varutransporter lill detaljisterna och
lantmännens transporter för jordbruket.
Kostnaden för väntetid
(Tk) varierar med storlek på lastbilen och eventuell exlrautmslning.
Åkeriernas kostnad måste Inkludera kapitalkostnaden för fordonet, eller
ersättning för det arbete som ej kan utföras under väntetiden. Kunderna
debiteras väntetiden efter fasta tariffer. För en lätt lastbil uppgår den t.
ex. till 78 kr./tim och för en viss typ av lung lastbil till 116 kr./lim.
Enligt den föreslagna slödmodellen skall samma ersättning för väntetid utgå
oavsett vilket fordon som använts. Det skulle vara en alltför besvärlig
procedur alt ange fordonslyp för varje frakt. Faktorn Tk kommer att bestämmas
efter samråd med transportföretag och beställare.
Väntetiden kommer att
mätas som genomsnitt över en längre period, l.ex. kvartal. Åven här kan det
alltsä bli vissa skillnader mellan faktisk fördyring och ersättningsbelopp. För
den period som gått är det helt enkelt nödvändigt att använda ett
genomsnittsvärde eftersom vägförvaltningen endast gjort sporadiska mätningar.
Både med tanke på kontrollmöjligheter och handläggningen av stödet i framliden
är del angeläget att man kan nöja sig med genomsnitt för sä långa perioder som
möjligt. Vägförvaltningen håller på all ta fram en modell för hur mätningarna bör
göras och vad de kommer att kosta. Länsstyrelsen och vägförvaltningen kommer
att samråda med representanter för det lokala näringslivet, fackföreningarna
och kommunerna innan sättet att mäta och de genomsnittliga väntetiderna
fastställs.
Om en bil går ulan last i
ena riktningen fördyras frakten med vänletid vid två tillfällen. Faktorn R
skulle alltså få värdet 2 om detta förhållande gällde alla transporter. I
praktiken förekommer del förslås all man har last i båda riktningarna.
För Wallhamns del har t.ex.
65% av irallertransporlerna returlast, vilket motsvarar ett värde på 1,2 för R.
Containerfrakterna går däremot i allmänhet tomma i ena riktningen. Andra
transporter av hellaster har också en låg frekvens returfrakler, men
länsstyrelsen måste göra ytteriigare undersökningar innan ett definitivt värde
fastställs.
Myckel gods transporteras
till och från öarna som delfrakter på bilar i linjelrafik. Kostnaden för
delfrakter kan vara högre per kilo än vid hellaster. Faktorn H skall ges ett
värde så att delfraklerna får ett slöd som motsvarar stödet till hela laster.
Prop. 1980/81:25 120
Slöd
lill företagens egna transporter
En
belydande del av det totala transportarbetet utförs med företagens egna fordon.
Länsstyrelsen anser att fördyringarna även för dessa transporter måste
kompenseras genom ett särskilt stöd. Delta är viktigt för att öföretagen skall
kunna konkurrera med förelag på fastlandet på något så när oförändrade villkor.
Stödet har därför utformats så att också åkeriernas ökade framkörningskostnader
för uppdrag på fastlandet saml entreprenadföretagens ökade kostnader för
transporter av arbetsfordon kan kompenseras.
För
att egentransport skall vara stödberättigad gäller samma villkor i fråga om
start- och målpunkt som för köpta Iransporttjänster. Principen att stödet utgår
med ett belopp oberoende av transportsträckans längd är också densamma.
Länsstyrelsen
är medveten om alt egentransporter kan vara svåra att kontrollera. Här gäller
det dock endast att bedöma om en transport enligt de geografiska villkoren över
huvud taget har utförts. Kontrollen kan göras indirekt genom granskning av
fakturor, arbelsorder och reskonlraupp-glfter. För dieseldrivna fordon kan en
viss kontroll också göras via kilome-terskallereglstrel.
Stöder
får inte uppmuntra till extra trafik över färjorna. Länsstyrelsen vill därför
föreslå följande begränsningar:
stöd
utgår i princip endast för två enkellurer per vecka och fordon
om
företaget drabbas särskilt hårt kan stöd utgå lill högst tvä enkelturer per dag
och fordon
När
antalet stödberättigade transporter fastställs beräknas stödbeloppet genom
formeln S = Tkx(V-f 10)xT. Symbolen T står för antalet enkelturer och i övrigt
är beteckningarna desamma som när det gäller köpta transportljänster.
Eftersom
stödet egentligen är avsett att enbart läcka de ökade personalkostnaderna för
förseningar vid färjan kan del i princip ulgå med samma belopp oavsett vilket
fordon som använts. Kapitalkostnaderna för att fordonen Inte kan utnyttjas så
rationellt som tidigare bör emellertid kompenseras när det gäller åkeriernas
framkörning lill uppdrag som i sin helhet utförs på fastlandet. Samma princip
bör även tillämpas för entreprenadföretagens transporter av arbetsfordon. Del
innebär alt timkostnaden i dessa fall bör vara densamma som vid köpta
Iransporttjänster.
Väntetiden
kommer troligen inte att mätas separat för personbilar. Egna transporter med
personbil får därigenom 1 praktiken ett betydligt lägre slöd beroende på
skillnaderna i väntetid.
Stödbelopp
Av
de lolala merkostnaderna på 40 Mkr. som näringslivet drabbas av kan ung. 90%
hänföras lill antingen gods- eller persontransporter. Enligt de stödprinciper
som länsstyrelsen förordar skulle del därför behövas en
Prop. 1980/81:25 121
ram
för transportstöd på 35 Mkr. Övriga merkostnader bör enligl länsstyrelsens
uppfattning normalt bäras av företagen själva.
En översiktlig kontroll av
ramen på 35 Mkr. har gjorts med hjälp av följande anlaganden
-
Rundkörningen via Uddevalla ger
en kostnadsfördyring som motsvarar 6 timmars väntetid inkl. ökade
driftkostnader
-
Under resten av stödperioden är
den genomsnittliga väntetiden vid färjorna 40 minuter
-
Andelen returfrakler ger ett
värde på R = 1,5
-
Kostnaden för väntetid är i
genomsnitt 100 kr./tim för köpta transporttjänster och 50 kr./tim för egentransporter
-
Antalet stödberättigade
transporter under perloden 18/1-8/3 var 210 per dag, vilket motsvarar ett
laslbllsflöde på ungefär 315 bilar då R är lika med 1,5
Vid
trafikräkningen den 6-7 februari var antalet lastbilar 417. Här har alltså
antagits att ca 25 % antingen är egentransporter med lastbil eller ej
stödberättigade transporter
- Antalet
stödberättigade transporter efter den 8 mars antas vara 325 per
dag, vilkel motsvarar 490 lastbilar per dag.
Trafiken
vid Kolhättan-Svanesund och Almön-Stenungsön räknades en vecka i april. Antalet
lastbilar samt bussar var ung. 180 resp. 510. En del transporter gär av olika
skäl fortfarande över Uddevalla och totalt antas lastbilsflödet vara 650 per
dag. På samma sätt som i föregående beräkning antas andelen ej stödberättigade
transporter vara omkring 25%
- Slutligen
antas antalet stödberättigade egentransporter vara 150 per dag
under perloden 18 januari-8 mars samt 250 per dag därefter
Av
dessa beräknas 25 resp 40 få en ersättning med 100 kr./lim vilket ger en genomsnilllig
timkostnad på 58 kr. Ovanstående anlaganden ger följande värden:
Period
1 (18/1-8/3 1980)
Köpta
transporttjänster:
7350
1080
kr.
7938000
kr.
5250
348 kr.
1827000
kr.
A
(210 transporter per dag i 35 dagar)
RxVxTk (ersättning per
transport 1,8x6x100)
S (total ersättning)
Egentransporter
A
(150 transporter per dag 1 35 dagar) VxTk (ersättning per transport 6x58) S
(total ersättning)
Perlod
2 (9/3 1980-20/12 1981)
Prop. 1980/81:25 122
Köpta
Iransporttjänster
A
(325 transporter per dag i 400 dagar) = 130000
RxVxTk (ersättning per
transport 1,8XX100) = 150 kr.
S (total ersättning) = 19500000 kr.
Egentransporter
A
(250 transporter per dag i 400 dagar) = 100000
VxTk
(ersättning per transport x58) = 48,3 kr.
S
(total ersällning) = 4830000 kr.
Tolall
för hela stödperioden blir behovet 34095000 kr. enligt dessa antaganden. Det
stämmer alltså väl med ramen på 35 Mkr. som beräknats med hjälp av förelagens
uppgifler om merkostnader. Marginalerna är dock små. Med en väntelid pä 50
minuter i stället för 40 minuter skulle stödbeloppet således stiga till 38
Mkr. med i övrigl oförändrade antaganden.
6.2.2
Investeringsstöd
Investeringarna
på Tjörn/Orust påverkas av brorasel säväl genom direkta fördyringar som genom
en allmän nedgång 1 den ekonomiska aktiviteten. Båda kommunerna har myckel få
arbetstillfällen i förhållande till antalet invånare. Behovet av att höja
egensysselsätlningen har skärpts ytterligare efler broraset eftersom resorna
lill arbetel nu blivit alltför betungande för många.
Ett
investeringsstöd skall därför 1 första hand ses som en stimulans för att
upprätthålla sysselsättningen på öarna och att bibehålla förutsättningar för
alt pä längre sikt åstadkomma en bättre lokal arbetsmarknad.
Dessulom
behövs ell komplement till transportstödet för att kompensera de ökade
investerlngskoslnadema. Förutom de högre kostnaderna för transporter av
material och maskiner har investeringarna fördyrats genom ökade reskostnader
för personal från konsult- och entreprenadförelag saml förseningar och andra störningar
i genomförandet av investeringarna.
Länsstyrelsen
har tidigare gjort en framställan lill regeringen om att Tjörn/Orust bör
inplaceras i regionalpolitiskt stödområde 1. Efler den grundligare genomgång av
problemen som länsstyrelsen nu haft möjlighel alt genomföra vill länsstyrelsen
istället förorda en annan form av investeringsstöd. Anledningen är framförallt
att även andra företag än de tillverkande har behov av slödel. Vidare har
länsstyrelsen försökt att föreslå stödformer som är enkla och smidiga för både
företagen och den myndighet som handhar stödet. Det regionalpoliliska stödet
motsvarar knappast dessa krav.
Länsstyrelsen
anser att den bästa lösningen i stäUel vore att använda sig av det
byggnadslnvesleringsavdrag resp. -bidrag (SFS 1978:950) som gällt 1 hela landet
fram till den 31 mars 1 år. Det bör enligt länsstyrelsens uppfattning föriängas
för kommunerna Tjörn och Orust från den 31 mars
Prop. 1980/81:25 123
1980 till och med december 1981 eller till dess alt den
nya bron är klar. Eftersom avdraget enbart gäller vid den statliga laxeringen
kommer del inte all påverka kommunernas inkomster.
En viklig fördel med denna stödform är också att del redan
finns bäde resurser och rutiner för handläggningen. Del är visserligen en
nackdel att del inte ger förelagen nägon direkt hjälp vid finansieringen av en
investering. Här förutsätter länsstyrelsen dock att de ordinarie
kreditinsfituten och utvecklingsfonden genom extra ansträngningar hjälper till
all lösa de svåra problem brorasel medfört. Vetskapen om att en del av
investeringarna är avdragsgilla eller bidragsberättigade kommer naturligtvis
ock.så att förbättra de kreditmässiga bedömningarna av förelagen.
Investeringarna har enligt förelagens uppskattningar
fördyrats med över tio procent sedan broraset. En del av dessa läcks med
transportstödet och länsstyrelsen anser alt de procentsatser, tio procents
avdrag eller fyra procents bidrag, som gällde fram lill den 31 mars skulle vara
tillräckliga för all läcka de direkta fördyringarna. Som nämnts ovan behövs
därutöver en direki stimulans för alt sysselsättningen skall tryggas.
Länsstyrelsen föreslår därför ett investeringsavdrag med 15% resp. ett
investeringbidrag med 6%.
6.2.3 Selektivt stöd
Transportstödet och investeringsstödet skall enligt länsstyrelsens
förslag vara generella. För en del förelag är dessa stödformer dock inle
tillräckliga för att verksamheten skall kunna fortsätta fram lill årsskiftet
1981/82 utan drastiska minskningar i sysselsättningen eller i vissa fall total
nedläggning. Problemen varierar mellan olika branscher och företag som framgått
av den tidigare redovisningen.
Exempel på särskilt utsatta branscher är turist- och
servicenäringarna som fåll en belydande minskning av omsättningen.
Detaljhandeln i Stenungsund har också fält vidkännas stora inkomstbortfall.
Åkerierna har fåll ökade koslnader för trafikdirigering och service på bilarna.
Deras framkörningskostnader för uppdrag på fastlandet har också blivit en betungande
post, vilket naturligtvis gällde i särskilt hög grad fram till den 8 mars.
Entreprenadföretagen bör också nämnas i della sammanhang. De har förioral
uppdrag på fastlandet och har också fått höjda koslnader, som inle alltid kan
debiteras kunderna, för arbeten på öarna.
Länsstyrelsen anser mot denna bakgrund alt det måste
skapas utrymme för ell selektivt stöd till de hårdast drabbade företagen.
Stödet skall prövas individuellt, men utgå inom vissa givna ramar. Det bör
ocksä knytas till särskilda villkor för förelagen att hålla en viss
sysselsättningsnivå.
Avsikten
med stödet är alltså i första hand att värna om sysselsättningen 1 regionen. De
ordinarie arbetsmarknadspoliliska medlen bör kunna utnyttjas i vissa fall.
Utöver dessa krävs dock särskilda insatser för att rädda de mesl utsatta
företagen. Dessa mäste kunna använda stödpengarna både för
Prop. 1980/81:25 124
åtgärder
så att försäljningen kan upprätthållas och för att läcka extraordinära
koslnader som uppstått genom broraset.
Behovet
av stöd på grund av minskning i omsättningen är beroende av täckningsbidragets
storlek. Ett slörre företag 1 turistbranschen har uppgeit att täckningsbidraget
för den del av omsätiningen som företaget förioral sedan brorasel är 75%.
Detaljhandeln vid Slenungs torg räknar med ca 30% täckningsbidrag. Del går
alltså inte att fastställa ett schablonbelopp utan stödets storlek måste
avgöras från fall till fall. Däremot anser länsstyrelsen att en högsta
beloppsgräns bör kunna fastställas. Enligl det underlagsmaterial som samlats
ln skulle stödet kunna maximeras till 30000 kr. per heltidssysselsatl och år.
Stödet bör användas
resiriklivi. Företagens möjligheter alt möta svårigheterna med egna resurser
bör utnyttjas sä långt det går i första hand. Del betyder att varje ärende
måste utredas Ingående och all förelagets finansiella situafion måste
klarläggas. För att kunna koncentrera handläggningen till de företag som är i
akut behov av extra stöd bör någon form av kvalifikationskrav införas. Normall
sett bör förelagen själva kunna bära vissa inkomstbortfall och kostnadsökningar.
Företag som gjort stora investeringar för all expandera verksamheten kan dock
ha drabbats särskilt hårt av brorasel eftersom likviditeten redan varit
ansträngd. I sådana fall kan del selektiva slödel vara nödvändigt för att rädda
företagets fortlevnad. Även företag som haft en direki minskning av
omsättningen med 5% eller kostnadsökningar utöver transportkostnader på 5% bör
vara stödberättigade. I en del fall beror naturligtvis nedgången 1
verksamheten resp. kostnadsökningarna på andra orsaker än broraset, men
bedömningen måste göras från fall till fall.
Med
en så stark begränsning skulle antalet stödberättigade företag bli högst 60
enligt länsstyrelsens underlagsmaterial. Medelsbehovet har uppskattals till 16
Mkr. per år eller totalt 32 Mkr. om bron byggs som planerat. Stödet skulle då
motsvara drygt 50% av de minskade nettointäkterna för näringslivet.
6.3
Ersättningsprinciper
Länsstyrelsen
anser att ett reservationsanslag som svarar mol kommunernas och näringslivets
merkostnader för hela perioden bör ställas lill länsstyrelsens förfogande.
Utbetalningarna
bör därefter göras kvartalsvis för all täcka de faktiska merkostnader som
kommunerna haft.
Principen
för transportstödet bygger på att företagen skall kunna visa att transporter
utförts som berättigar till ekonomiskt stöd. Förelagen behöver alltså inle
styrka faktiska merkostnader. I stället redovisas ett underlag 1 form av
fakturor m.m. som berättigar lill bidrag enligl en schablonmodell.
Prop.
1980/81:25 125
Länsstyrelsen
räknar med att transportstödet till företagen skall kunna betalas ut för hela
1980 strax efter årsskiftet 1980/81. Därefter bör utbetalningarna göras
halvårsvis. Länsstyrelsen bör ges befogenhet alt som villkor för utbetalning
av transportstödet kräva att den bidragssökande tillhandahåller
underlagsmaterial 1 form av bokföring, fakturor, körjournaler etc. En sådan
befogenhet skulle givetvis utnyttjas endast för stickprovsvisa kontroller.
Storleken av det selektiva
stödet fastställs i samband med den speciella utredning som görs i varje
enskilt fall. Förelagen får därigenom en ram att planera inom. Utbetalningarna
bör sedan göras med relativt korta intervall, l.ex. i samband med företagens
inbetalningar av arbetsgivaravgifter. Detta möjliggör också en smidig kontroll
av ett eventuellt sysselsättningsvillkor.
7.
Organisation
Stödet
till kommunerna, transportstödet samt det selektiva stödet bör handhas av
länsstyrelsen. Det är nämligen viktigt att en samlad bedömning kan göras i
varje ärende eftersom de olika stödformerna kompletterar varandra.
Länsstyrelsen
kommer att 1 erforderlig män samråda med de myndigheter och organisationer som
berörs särskilt.
För
det selektiva stödet förutsätts således samråd med länsarbetsnämnden och
utvecklingsfonden.
Samråd
kommer också att ske med vägförvaltningen, företrädare för arbetsmarknadens
parter och kommunerna rörande principerna för mätning av väntetider och
fastställelse av aktuell väntelid för respektive period.
Länsstyrelsen
förutsätter att kostnaderna för handläggningen av slödä-renden och eventuella
behov av konsultinsatser får bestridas inom ramen för de medel för ekonomiskt
slöd som ställs till länsstyrelsens förfogande.
Investeringsstödet
bör enligl länsstyrelsens uppfattning kunna handläggas av skattemyndigheterna
med ordinarie resurser.
Prop. 1980/81:25 126
Bilaga
10.3
Transportrådet Regeringen
Kommundepartementet
103 33 STOCKHOLM
Yttrande
över förslag om inrättande av generellt transportstöd med anledning av
Almöbrons ras (åtgärder i samband med Almöbrons ras, Länsstyrelsen i Göteborgs
och Bohus län juni 1980)
Behov
av ett genereUt transportstöd
Enligt
länsstyrelsens utredning kommer näringslivet, på gmnd av broraset, att drabbas
av ökade transportkostnader främst orsakade av tidsförluster på grund av all
färjor måste utnyttjas 1 stället för bron. Transportrådet (TPR) anser att
dessa koslnader lill en inte oväsentlig del bör kunna motverkas med hjälp av en
förbättrad transporlplanering 1 kombination med de åtgärder som redan vidtagits
i syfle att förbättra framkomligheten för laslbilstrafiken (separata filer,
företrädesrätt vid färjeköerna). Trots delta står det dock klart alt vissa
merkostnader uppslår.
Alt
full kompensation för dessa merkostnader skall utgå är dock inte självklart,
ulan måste bedömas bl. a. mot bakgrund av hur allvarliga konsekvenser som
merkostnaderna kan medföra, 1 form av företagsnedläggningar och därmed
sammanhängande sysselsättningsproblem m. m. Detta har inte belysts särskilt
utförligt i länsstyrelsens utredning. TPR finner del dock inte omotiverat att
ett generellt transportstöd inrättas i syfte all medverka lill att minska
ölägenheterna för de ökade koslnader som blivit en följd av broraset. I del
följande lämnas synpunkter på länsstyrelsens förslag fill utformning av ett
sådant stöd.
Köpta
Iransporttjänster
Om
ett generellt transportstöd skall Inrättas anser TPR, liksom länsstyrelsen,
alt det är viktigt all en enkel och smidig stödform skapas, även om del innebär
all det kommer all finnas vissa skillnader mellan faktisk merkostnad och den
beräknade merkostnad som läggs till grund för utbetalning av stödet. Det
generella transportstödet bör därför, så som länsstyrelsen föreslagit,
kompletteras med ett selektivt stöd.
TPR
finner, i likhet med länsstyrelsen, att kravet på enkelhet gör det ändamålsenligt
att stödbeloppen för huvuddelen av aktuell period beräknas oberoende av
transportsträckans längd och faktiskt vägval och i stället baseras på kostnaden
för den tidsförlust som orsakas av att färjelrafik ersätter trafiken över den
rasade bron. En sådan konstruktion har fördelen att 1 ringa grad påverka
företagens val av transportväg och bör inte heller på något avgörande sätt
påverka konkurrensförhållanden mellan olika transportföretag eller leverans-,
försäljnings- eller köpeavtal mellan berörda företag. Beträffande stödets
utformning för perioden 80-01-08-03-08, se nedan.
TPR
anser vidare all stödet, när det gäller köpta Iransporttjänster, skall utgå
till fraktbetalaren, vilkel är den princip som funnits lämpligast när del
gäller det regionalpoliliska transportstödet. (Länsstyrelsen har föreslagit
Prop. 1980/81:25 127
alt stödet skall utgå lill beställaren, vilken i
allmänhet, men inte alltid, torde vara densamma),
TPR anser att stödet skall avse transporter utförda med
lastbil saml alt transporter för byggandet av den nya bron ej skall omfattas av
transportstödet.
En viktig utgångspunkt vid konstruktion av slödel bör
naturligtvis vara att det skall utgå för transporter som normalt skulle
utnyttjal Almöbron. Kravet på enkelhet och smidighet gör det dock omöjligt all
för varje transport fastställa om detta villkor är uppfyllt. Vissa transporter
som uppenbarligen inle normall skulle utnyttjat Almöbron bör dock kunna
uteslutas med hjälp av sådana enkla regler som länsstyrelsen föreslagit. Enligt
TPRs mening bör dock kravet vara att såväl starl- som målpunkl skall ligga
söder om 58 grader 15 minuter nordlig bredd. Härigenom undantas från slöd
transporter till och från nordligaste delen av Orust, dvs. transporter som
normalt torde gå via Nötesund. Stödberättigade transporter bör alltså uppfylla
följande geografiska villkor:
-
ej lokal
Iransport inom Orusl-Tjörn
-
start eller mål
söder om 58 grader 15 minuter nordlig bredd på Tjörn eller Orust
-
start eller mål
söder om 58 grader 15 minuter nordlig bredd på fastlandet.
Länsstyrelsen
har vidare föreslagit som villkor att stödberättigade köpta Iransporttjänster
skall vara betalda av det ersättningsberättigade företaget. TPR föreslår alt
detta villkor ersätts av följande:
Stödbeloppet för köpta Iransporttjänster uppgår till högst
det belopp som fraktbetalaren erlagt för transporten.
TPR tillstyrker förslagel att stödbeloppet för hel last
för fiden från och med 80-03-09 beräknas genom att väntekostnaden (per minut)
multipliceras med en beräknad tidsförlust (i minuter) saml en faktor som tar
hänsyn till andelen returfrakter. Tidsförlusten bör därvid innefatta dels
väntelid, dels ökad tid för överfarten. TPR delar också uppfattningen att samma
väntekoslnad per minut bör lillämpas oavsett vilket fordon som använts, eftersom
en annan ordning skulle medföra oförsvarligt stora adminislrativa besvär.
När det gäller mätningen av tidsförluster delar TPR
länsstyrelsens uppfattning att denna skall mätas som genomsnitt över längre
tid, t.ex. kvartal. En annan viklig aspekt är dock vilken del av dygnet som
mätningarna skall avse och vilken typ av genomsnittsvärde som skall användas
(aritmetiskt medelvärde, median, lypvärde etc), TPRs uppfattning är
preliminärt all mätningarna bör avse lidsförlusten under normal arbetstid för
ifrågavarande transporter och att ett medianvärde bör användas.
Vägförvaltningen bör dock ges 1 uppdrag att på grundval av Iraflkmätnlngar
närmare föreslå hur tidsförlusten skall fastställas vid beräkning av
stödbeloppen. Hänsyn bör tas lill bedömda möjligheter alt förlägga här aktuella
transporter lill annan lid än högtrafiktld.
I fråga om stödbelopp för vad länsstyrelsen kallar
delfrakter anser TPR alt länsstyrelsens förslag alt ge faktorn H "ett
värde så att delfraklerna får ett stöd som motsvarar stödet till hela
laster" är alltför oklart för att kunna tolkas.
För liden 80-01-18-03-08 måsle stödet beräknas pä annat
sätt än vad som ovan angivits, eftersom färjelrafiken då ännu inte kommil 1
gäng. Alt döma av beräkningarna i kapitel 6 är detta även länsstyrelsens
uppfattning. Länsstyrelsen har dock inte i detta avseende preciserat förslaget
tillräck-
Prop.
1980/81:25 128
ligt för att TPR skall kunna ta ställning till del. Enligt
TPRs mening bör dock för denna period övervägas en konstruktion som innebär att
slödel baseras på den förlängning av transportsträckan som blivit följden av brorasel.
Transporter i egen regi
I fräga om slöd till företagens egna transporter vill TPR
erinra om att regering och riksdag i samband med det regionalpoliliska
transportstödet avvisat en sådan konstruktion med hänvisning till
kontrollproblemen. TPR vill dock ändå inle ställa sig helt avvisande till att
ett sådant stöd införs med den begränsning fill högsl två enkelturer per vecka
och fordon och lägre väntekoslnad per timme som länsstyrelsen föreslagit. För
företag som kan styrka att de drabbats särskilt hårt bör stöd också kunna ulgå lill
högsl två enkellurer per dag och fordon. För framkörning från åkerier på Tjörn-Orust
lill uppdrag som i sin helhet utförs på fastlandet bör dock stöd utgå enligt de
regler som föreslagils för köpta iransporttjänster. Begränsningen lill högst
del belopp som fraktbetalaren erlagt skall dock ej lillämpas. Samma princip bör
tillämpas för entreprenadföretagens transporter av arbetsfordon.
Liksom länssiyrelsen anser TPR att transportstöd inle
skall ulgå för sådana transporter som leverantörer eller köpare på fastlandet
normalt betalar.
Medelsram för stödet
För beräkning av medelsram för stödet måste värden på väntekoslnad,
tidsförlust, andel returfrakler, faktorn H för beräkning av stöd för delfrakter
saml antalet stödberättigade transporter mätas och beräknas. TPR anser inle all
länsstyrelsen i delta avseende presenterat ell underlag som gör del möjligt att
slutligt ta ställning till lolala medelsbehovet för transportstödet. De
beräkningar som gjorts utifrån företagens uppgifter om merkostnader syns vara
behäftade med allt för stora osäkerheter för alt kunna ligga lill grund för en
uppskattning av medelsbehovel. En sådan uppskattning mäste i stället baseras på
sädana beräkningar som länsstyrelsen redovisar i kapitel 6 (avsnitt 6.2.1).
Även dessa beräkningar bygger dock på många osäkra antaganden. Dessutom syns
beräkningarna vara behäftade med vissa direkta fel. Relurlasifaktorn R har l.ex.
enligt förutsättningarna värdet 1,5 men i beräkningarna värdet 1,8. Del
material, från vägförvaltningen, som TPR tagit del av, tyder vidare på att
väntetiden kan vara betydligt kortare än vad länsstyrelsen förutsatt i sina
beräkningar.
Innan slutlig ställning kan tas till det lolala medelsbehovel
för transporlstödet krävs således att väntekostnad, returlastfaktor, dellaslfaktor
(H), anlal stödberättigade transporter samt tidsförlusten bestäms med större
säkerhet.
Av dessa kan väntekoslnad, relurlastfaktor och
dellastfaktor (H) definitivt fixeras redan innan stödet börjar fillämpas.
Tidsförlusten och anlal stödberättigade transporter kommer däremol att variera
över liden och en betydande osäkerhet i uppskattningen av lolala medelsbehovet
kommer alltså att kvarstå. Bättre uppskattningar än de i utredningen
presenterade bör dock kunna tas fram bl.a. med hjälp av vägförvaltnlngens Irafikmäl-ningar
framförallt belräffande lidsföriuster.
TPR har inte haft möjlighet att genomföra några mer
omfattande och noggranna omräkningar av medelsramens storiek, men bedömer över-slagsmässigt
att 20 Mkr. bör vara tillfyllest (enligt länsstyrelsen 35 Mkr.).
Prop. 1980/81:25 129
Vid
denna bedömning har förutsatts all tidsförlusten (inklusive lid för överfart) inle
överstiger 30 minuter (enligl länsstyrelsen 50 minuter), att returlastfaktorn
kan antas vara 1,5 samt att länsstyrelsens anlaganden i övrigl är rimliga.
Så som framgär av det
ovanstående tillstyrker TPR i huvudsak den utformning av slödel som
länsstyrelsen föreslagit. En ännu enklare utformning kan dock övervägas,
nämligen följande: Stöd utgär enligl de regler som föreslagits ovan men
stödbeloppen fastställs på förhand lill 75 kr. per transport för köpta Iransporttjänster
och 25 kr. per enkeltur för egentransporter. Dämtöver anslås högsl 7 Mkr. till
stöd för perioden 80-01-18-03-08. Med länsstyrelsens antagande om anlal stödberättigade
transporter blir totala medelsbehovet då ca 20 Mkr. för hela perloden
1980-1981. Fördelen med en sådan konstruktion är all mätningar av väntetider
inte behöver ske successivt, samt att medelsbehovet lättare kan uppskattas i
förväg. Nackdelen är naturligtvis all stödet inle automatiskt anpassas lill de
förändringar av trafikförhållandena som kan uppslå.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis
tillstyrker TPR all ett selektivt stöd och ett generellt transportstöd införs,
uppbyggt i huvudsak på det sätt som länsstyrelsen föreslagit. TPR föreslår dock
att
slödel endast skall avse transporter utförda med lastbil
att endast transporter med
såväl start som mål söder om 58 grader 15
minuter nordlig bredd
skall vara stödberättigade att transportstöd för köpta Iransporttjänster skall ulgå
lill fraktbetalaren
med högsl del belopp som
han erlagt för transporten att länsstyrelsen ger ett mer preciserat förslag
till beräkning av stödbelopp
för
delfrakter att länsstyrelsen preciserar hur transportstödet för perioden
80-01-18-03-
08 skall utformas att stöd
för framkörning från åkerier på TjörnOrust skall utgå enligt de
regler
som föreslagits för köpta Iransporttjänster och att samma princip
skall
tillämpas för entreprenadföretagens transporter av arbetsfordon.
Begränsningen
lill högsl del belopp som fraktbetalaren erlagt skall dock
ej
tillämpas, alt medelsbehovet för slödel beräknas till 20 Mkr.
Såvida
inle den ovan, som alternativ redovisade, enklare utformningen
av
slödel föredras föreslår TPR vidare
alt
frågan om vilka värden som skall tillämpas beträffande väntekoslnad.
returlastfaktor och dellastfaktor (H) utreds närmare
alt
vägförvaltningen utreder och föreslår hur tidsförlusten skall mätas vid
beräkning av stödbeloppen och alt, genom vägförvaltnlngens försorg, mätningar
genomförs i syfte alt uppskatta lidsföriuster.
Beslut
1 delta ärende har fatlats av styrelseordföranden och generaldirektören C-E
Norrbom och styrelseledamöterna A Pellijeff, K Sandberg, R Svensson och O
Östrand, Vid ärendets slutliga handläggning har vidare närvarit Gösta Sander,
kanslichef och Bengt Finnveden, byråchef Föredragande har varit Bengt
Finnveden.
CLAES-ERIC
NORRBOM
opaginerad Kontrollera mot PDF
Prop. 1980/81:25
1.0 BUaga
II
opaginerad Kontrollera mot PDF
Förteckning
över av regeringen hos riksdagen i prop. 1980/81:25
begärda anslag på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1980/81
Statsutgifter
///. Utrikesdepartementet
A 3 Inköp, uppförande och islåndsätlande
av faslighe-
ter för ulrikesrepresenlatlonen, reservationsanslag
15 500000
IV. Försvarsdepartementet
H 9 FN-styrkors
verksamhet utomlands, reservations-
anslag 54500000
H 10 Övervakningskontingenlen i Korea, reservations
anslag 2000000
VI. Kommunikationsdepartmentet
B 2 Drift av statliga vägar,
reservationsanslag 45000000
B 3 byggande av statliga vågar,
reservationsanslag 135000000
B 5 Bidrag till byggande av kommunala
vägar och galor,
reservationsanslag 52 000 000
B 10 Byggande av mellanriksvägen
Kiruna-Narvik,
reservationsanslag 45 900 000
VIII. Budgeldepariementet
F 15 Täckande av underskott hos statens institut för per
sonaladministration och personalutbildning 1642 000
IX. Utbildningsdepartementet
B
10
B
11
B
12
B
48
D
53
F
5
H
2
Bidrag till Svenska riksteatern, reservationsanslag
3 158000
Bidrag till Operan och Dramatiska teatern, reserva
tionsanslag 6773000
Rikskonsertverksamhet, reservationsanslag 3
078000
Bidrag till vissa arkiv I 750000
Förvärv av aktier i Centrala Filmarkivel AB
(CEFAB)
3000000
Vuxensludieslöd m.m., reservationsanslag 59229000
Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleen
heterna m.m., reservationsanslag 60000000
X. Jordbruksdepartementet
H 18 Sanering av BT Kemis område i Teckomatorp.
reservationsanslag 7000000
I 2 Stöd
till idrotten: Anläggningsstöd m.m., reserva-
tionsanslag 4000000
J 2 Bidrag vid förlust på grund av
naturkatastrof m.m.,
reservationsanslag 8000000
i 5 9.eglering av sfön Asnen, reservationsanslag 1450000
Prop.
1980/81:25 131
XI. Handelsdepartementet
F 4 Industriella åtgärder,
reservationsanslag 9300000
XIII. Bostadsdepartementet
D 7 Lantmäteriet: Statskapital lOOOOOOO
XIV. Industridepartementet
E 1 Slatens vattenfaUsverk:
Kraftstationer m.m.,
reservationsanslag 51200000
E 13 Ersättning för försenad Idriftlagning av kärnreak
torer, förslagsanslag I 000 000 000
F 23 Byggnadsarbeten för teknisk utveckling
m.m.,
reservationsanslag 5000000
XV. Kommundepartementet
C 9 Bidrag till reparationsarbeten på
de svenska ut-
landsförsamlingarnas kyrkobyggnader, reserva
tionsanslag 200000
D 5 Ersättningar med anledning av Almöbrons
ras,
reservationsanslag 25 000 000
Summa statsulgifter 1609680000
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
80 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (80)
80 kopplingar i 56 dokument.
- SOU 2011:18 Strålsäkerhet - gällande rätt i ny form s. 796 i texten
- Bet. 1986/87:NU19 om vissa anslag till energiändamål, m.m. (prop. 1986/87:100 delvis) s. 3 i texten
- Prop. 1986/87:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1987/88 i texten
- Bet. 1985/86:NU16 Om ersättning för försenad idrifttagning av kärnreaktorer (prop. 1985/86:100 bil. 14 delvis) s. 1 i texten
- Prop. 1985/86:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1986/87 i texten