Sök i Ratio Lex

om följdlagstiftning till den nya sekretesslagen i fråga om hälso- och sjukvården samt den allmänna försäkringen

78 sidor, varav 40 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 40 av 78 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1980/81:28, om följdlagstiftning till den nya sekretesslagen i fråga om hälso- och sjukvården samt den allmänna försäkringen

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:28 Regeringens proposition

1980/81:28

om följdlagstiftning till den nya sekretesslagen i fråga
om hälso- och sjukvården samt den allmänna försäkringen;

beslutad den 16 oktober 1980.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som
har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

ELISABET HOLM

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag till vissa
följdändringar med anledning av den nya sekretesslag som riksdagen har antagit.

Ändringarna rör hälso- och sjukvården i fråga om vissa
regler om skyldighet att lämna uppgifter till myndigheter. Det föreslås även
regler som avser socialvårdens (socialtjänstens) uppgiftslämnande, när det behövs
för en rätlspsykiatrisk undersökning m. m.

Det föreslås också följdändringar i lagen (1980:11) om
tillsyn över hälso-och sjukvårdspersonalen m. fl. och i lagen (1980:12) om
förtroendenämnder inom hälso- och sjukvården. Dessa ändringar rör personalens
tystnadsplikt m. m.

Vidare föreslås följdändringar i lagen (1962:381) om
allmän försäkring i fråga om uppgiftslämnande från de allmänna
försäkringskassorna m. fl.

Slutligen föreslås i fråga om personalens tystnadsplikt en
ändring i lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt
utvecklingsstörda.

Bestämmelserna är avsedda att träda i kraft samtidigt som
den nya sekretesslagen, den 1 januari 1981.

1 Riksdagen 1980/81. 1 saml Nr 28

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:28 2

1 Förslag till

Lag om ändring i smittskyddslagen (1968:231)

Härigenom föreskrivs att 29 § smitlskyddslagen (1968:231)
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

29 §

Om länsläkare eller läkare som Omen länsläkare eller läkare som

avses i 19 § i sin verksamhet enligt avses i 19 § i sin
verksamhet enligt

denna lag erhållit uppgift som ger denna lag har erhållit uppgifler som

anledning antaga att gärning som ger anledning anta att en gärning

avses i 26 § eller i 6 kap. 7 § brotts- som avses i 26 § eller i 6 kap. 7 §

balken förövats, äger han anmäla brottsbalken har förövats, är han

delta till åklagare. sÄry/rfigow anmäla detta
till åklagare,

när det är påkallat för att förhindra alt brottsligheten forlsäller.

Har någon vid förundersökning enligt 23 kap. rättegångsbalken
befunnits skäligen misstänkt för brott som avses i 26 §, har åklagaren rält att
på begäran få uppgift om resultatet av läkarundersökning; som föranstaltats av
länsläkare eller läkare som avses i 19 §. Har åtal väckts, har även domstolen
rätt att få sådan uppgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:28

2 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1961:87) om
registrering och

mönstring
av sjömän (mönstringsförordningen)

Härigenom
föreskrivs att 45 § förordningen (1961:87) om registrering och mönstring av
sjömän (mönstringsförordningen)' skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

45 §

Finner
läkare vid undersökning av sjöman, alt sjömannen på grund av sitt
hälsotillstånd är olämplig alt utöva sjömansyrket, bör läkaren göra anmälan
därom till sjöfartsverket. Sådan anmälan må, omså finnes lämphgen kunna ske,
begränsas att gälla yrkesutövning i viss befattning eller i viss fart.

Finner en
läkare vid undersökning av en sjöman, all sjömannen på grund av sitt hälsotillstånd
är olämplig att utöva sjömansyrket, skall läkaren anmäla del till sjöfartsverket.
En sådan anmälan/dr, om detär lämpligt, begränsas att gälla yrkesutövning i
viss befattning eller i viss fart.

Läkaren
får med hänsyn liU omständigheterna i det särskilda fallet underiåla all göra
anmälan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

' Förordningen omtryckt 1979:37.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:28 4

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1964:542) om
personundersökning i

brottmål

Härigenom föreskrivs att i lagen (1964:542) om
personundersökning i brottmål' skall införas en ny paragraf, 8 §, av nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8f

Från en verksamhet där sekretess gäller enligl 7 kap. I §
eller 4 § första och Iredje styckena .sekretesslagen (1980:100) skaU ulan
hinder av sekretessen lämnas ul sådana uppgifler om en misstänkt som behövs
för eit läkarintyg enligt 7 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981,

1 Lagen omtryckt 1973:1214.

- Förutvarande 8 § upphävd genom 1980:198.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:28 5

4 Förslag till

Lag om
ändring i lagen (1966:301) om rätlspsykiatrisk undersökning i

brottmål

Härigenom
föreskrivs att 10 § lagen (1966:301) om rätlspsykiatrisk' undersökning
i brottmål skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Polismyndighet skall på begäran av undersökningsläkaren
lämna handräckning om misstänkt, som är på fri fot, icke ställer sig till
förfogande för rätlspsykiatrisk undersökning som han skall undergå.

10 i

Föreslagen lydelse

Frän en verksamhei där sekretess gäller enligl 7 kap. 1 §
eller 4 § första och tredje styckena sekretesslagen (1980:100) skall ulan
hinder av sekretessen lämnas ut sådana uppgifler om en misslänkl som behövs
för en rätlspsykiatrisk undersökning eller eu utlålande från socialstyrelsen
enligt denna lag.

Polismyndighet skall på begäran av undersökningsläkaren
lämna biträde om en misstänkt, som är på fri fot, inte ställer sig till
förfogande för en rätlspsykiatrisk undersökning som han skall genomgå.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981,

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:28 6

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980:11) om tillsyn
över hälso- och

sjukvårdspersonalen
m. fl.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1980:11) om tillsyn
över hälso-och

sjukvårdspersonalen m, fl, dels att 5, 6, 9, 36 och 43 §§
skall ha nedan angivna lydelse, dels all punkl 4 övergångsbestämmelserna skall
upphöra alt gälla, dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 6a§, av nedan
angivna

lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Den som
tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen skall vinnlägga sig om att ge
patienten sakkunnig och omsorgsfull vård. Han skall så långt det är möjligt
utforma och genomföra vården i samråd med patienten. Han skall visa patienten
omtanke och respekt.

Den som
har ansvaret för vården skall, ( den mån det Inte kan antas motverka ändamålet
med vården, se till all patienten får upplysningar om sitt hälsotillstånd och
om de behandlingsmöjligheter som slår till buds. Om upplysningarna inte kan
lämnas till patienten skall de i stället lämnas till en nära anhörig till
honom.

5 §

Den som
har ansvaret för vården skall se till att patienten får upplysningar om sitt
hälsotillstånd och om de behandlingsmetoder som står lill buds. Om
upplysningarna inte kan lämnas till patienten skall de i stället lämnas till en
nära anhörig till honom. Upplysningar får dock inte lämnas till patienten eller
någon anhörig i den mån det finns hinder för detta i 7 kap. 3 § eller 6 §
sekretesslagen (1980:100) eller i 6 § andra stycket eller 6 a § denna lag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Den som tillhör eller har tillhört hälso- och
sjukvårdspersonalen får inte röja något som i arbetet har meddelats honom i
förtroende eller obehörigen uppenbara vad han i arbetet har fått vela om någons
hälsotillstånd eller personliga förhållanden / övrigt. Vad som har sagts nu
medför dock ej någon inskränkning i den skyldighet alt lämna uppgifler .som
följer av någon annan författning.

6§

Den som tillhör eller har tillhört hälso- och
sjukvårdspersonalen får inte obehörigen röja vad han i sin verksamhet har fått
vela om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Som obehörigt
röjande anses inte all någon fullgör uppgiftsskyldighel som följer av lag eller
förordning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:28

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Tystnadsplikt gäller i förhållande till den vård- eller behandlingsbehövande
själv i fråga om uppgift om hans hälsotillslånd, om del med hänsyn till
ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte
lämnas till honom.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället
bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).

6a §

Den som
tUlhör eller har tillhört hälso- och sjukvårdspersonalen får inte röja en
uppgift från enskild om någon annan persons hälsotillslånd eller andra
personliga förhållanden, om det kan antas all fara uppkommer för att den som
har lämnat uppgiften eller någon honom närstående utsätts för våld eller annat
allvarligt men om uppgiften röjs.

1 del allmännas verksamhet tillämpas i stället
bestämmelserna I sekretesslagen (1980:100).

opaginerad Kontrollera mot PDF

9S Om
rätlen att ta del av en journal inom den allmänna hälso- och sjukvården
finns del särskilda föreskrifter.

En
journal inom den enskilda hälso- och sjukvården skall på begäran av patienten
genast eller så snart som möjligt tillhandahållas honom för läsning eller
avskrivning på stället eller i avskrift, om det kan ske ulan all ändamålet med
vården eller behandUngen motverkas eller någons personliga säkerhet sätts i
fara.

En
journal inom den enskilda hälso- och sjukvården skall på begäran av patienten
genast eller så snart som möjligt tillhandahållas honom för läsning eller
avskrivning på stället eller i avskrift, om ej annat följer av 6 § andra styckei
eller 6 a § första stycket.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:28 8

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

36 §

Bestämmelserna i 14 § förvall- Bestämmelserna
i 14 kap. 5 § sek-

ningslagen (1971:290) om begräns- relesslagen
(1980:100) om begräns

ningar i rätten att ta del av det som ningar
i rätten att ta del av det som

har tillförts ett ärende gäller i lill- har
tillförts ett ärende gäller i till-

lämpliga delar i fråga om underrät- lämpliga
delar i fråga om underrät

telse enligt 29 § första stycket, 31 och telse
enligt 29 § första stycket, 31 och

35 §§, .35 §§,

43 §

I fråga om talan mot socialstyrel- I fråga om talan mot socialstyrel-

sens beslul enligl 10 § gäller i till- sens beslut
enligt 10 § gäller i tilllämpliga delar 40 b § lagen (1937: lämpliga
delar 75 Ärnp, 7 § sekreie.ss-249) om inskränkningar i rätlen alt lagen
(1980:100). utbekomma allmänna handlingar.

Har socialstyrelsen avslagit ansökan om förstöring av
journal, förs talan hos regeringen genom besvär.

Mot socialstyrelsens beslut som innebär bifall till
ansökan får talan inte föras.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981,

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980:12) om förtroendenämnder inom
hälso-

och
sjukvården

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1980:12) om
förtroendenämnder inom hälso- och sjukvården skall upphöra att gälla vid
utgången av år 1980,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:28 9

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att i lagen (1962:381) om allmän
försäkring' skall införas en ny paragraf, 20 kap, 9 a §, av nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 kap, 9a

En allmän försäkringskassa, riksförsäkringsverket och en
försäkrings-domstol får utan hinder av sekretess lämna ul uppgifter om sådana
ersättningar ål enskilda, som ulbeialas enligt lagstiftningen om allmän försäkring
eller arbelsskadeförsäkring eller enligt lagstiftning om annan jämförbar
ekonomisk förmån för enskilda, under förutsättning all en
försäkringsinrättning, ett försäkringsbolag, en erkänd arbetslöshels-kassa
eller en arbetsgivare behöver uppgiften för samordning med ersättning
därifrån. Till ell utiändskl socialförsäkringsorgan får utan hinder av sekretess
lämnas sådana uppgifter om enskilda, som behövs vid tiUämpningen av en
internationell överenskommelse som Sverige har lillträtl. Dessa bestämmelser
gäller även utlämnande av uppgift från varje annan myndighet, på vilken det
ankommer alt handlägga ärenden enligl den lagstiftning som avses i första
meningen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981,

Lagen omtryckt 1977:630.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:28 10

8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980:623) om ändring i lagen
(1962:381) om

allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1980:623) om
ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring alt 18 kap, 5 § och
ikraftträdandebestämmelsen skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 kap, 5i>

Allmän försäkringskassa må ej utan stöd av särskilt
lagstadgande bedriva annan verksamhet än soin angives i denna lag eller i
bestämmelser, som utfärdats med stöd av densamma,

I den mån regeringen så förordnar, är allmän
försäkringskassa pliktig all biträda vid handhavandet av annan verksamhei.

Allmän försiikringsknssa skalhill- Myndighet, som handhar arbets-

handagå statlig eller kommunal myn- löshetsförsäkring,
eller lokall organ dighet. försäkringsinrältning samt som i 1 kap. 2 S
sägs mfl ej av allmän arbetsgivare med yttranden och upp-
försäkringskassa förvägras begärt lysningar, i den mån hinder enligt
lag biträde. eller författning ej möter saml mera belydande olägenhet ej
därigenom uppkommer för kassan. Myndighet, som handhar arbetslöshetsförsäkring,
eller lokalt organ som i 1 kap. 2 § sägs må ej av allmän forsäkrings-kassa
förvägras begärt biträde. Om rått för socialnämnd all av allmän
försäkringskassa erhåUa uppgifter om ekonomisk hjälp som har lämnats till
enskild stadgas i 57 § socialljänst-lagen (1980:620).

I den mån regeringen så föreskriver gäller bestämmelserna
om arkiv hos statlig myndighet även arkiv hos allmänna försäkringskassor.

Denna lag träder i kraft den I Denna lag' träder i kraft, såvitt

januari 1982, gäller 18 kap. 5 §. den I januari
1981

och i övrigl den 1 januari 1982, Vad som enligt 18 kap. 5 H
andra styckei I dess nu gällande lydelse stadgas om skyldighet för allmän
försäkringskassa att tillställa socialregislrel behövUga uppgifter skall dock
beslå UU utgången av år 1981. ' 1980:623,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:28 1

9 Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1980:203) om ändring i lagen
(1967:940)

angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda

Härigenom föreskrivs att lagen (1980:203) om ändring i
lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda inle
skall träda i kraft.

10 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1967:940) angående omsorger om
vissa

psykiskt utvecklingsstörda

Härigenom föreskrivs att 58 § lagen (1967:940) angående
omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

58 §'

Den som är eller varit verksam Densom är
eller/lo/-varit verksam

inom den verksamhet för omsorger inom de omsorger om
psykiskt

om psykiskt utvecklingsstörda som utvecklingsstörda som avses i denna

avses i denna lag får ej obehörigen lag får Inte obehörigen röja vad han

yppa vad han därvid erfarit om därvid har fåll vela om enskilds

enskilds personliga förhållanden, personliga förhållanden,

/ det allmännas verksamhei lillämpas i stället
bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981,

' Senasle lydelse 1975:724.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:28 12

Utdrag

SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-08-28

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Bohman, Wikström. Dahlgren, Åsling. Söder, Krönmark, Burenslam
Linder. Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Adelsohn. Danell, Petri, Eliasson

Föredragande: statsrådet Holm

Lagrådsremiss om följdlagstiftning till den nya
sekretesslagen i fråga om hälso- och sjukvården samt den allmänna försäkringen

1 Inledning

De regler och den praxis som i dag gäller om
handlingssekretess och tystnadsplikt inom hälso- och sjukvården samt
socialvården innebär alt man gör en jämförelsevis fri bedömning innan en
uppgift som annars skyddas av sekretess eller tystnadsplikt lämnas ut lill en
myndighet. Men genom den nya sekretesslag (1980:100) som riksdagen tidigare i
år har antagit för det allmännas verksamhet (prop. 1979/80:2, KU 37, rskr 179)
införs regler som på dessa områden innebär ett ökat skydd för den enskildes
integritet. Inom hälso- och sjukvården samt socialvärden blir det således inte
längre möjligt att lämna ut en annars sekretesskyddad uppgift lill en annan
myndighet på grund av någon allmän intresseavvägning.

Den nya sekretesslagen hindrar emellertid inte all en
uppgift lämnas från en myndighet till en annan, om uppgiftsskyldigheten följer
av en lag eller förordning. Redan i promemorieförslaget till ny sekretesslag
(Ds Ju 1977:11) gjordes en genomgång av de föreskrifter som fanns om skyldighet
inom hälso- och sjukvården att lämna uppgifter till myndighet. Förslaget
innebar att en särskild lag med sådana uppgiftsskyldigheter skulle utfärdas.
Enligt propositionen till ny sekretesslag skulle frågan om detta tas upp i
samband med följdlagstiftningen till sekretesslagen.

Den nya sekretesslagen medför en omfattande följdlagstiftning.
Riksdagen har nyligen (prop, 1979/80:80. KU 45, rskr 269, SFS 1980:158-257)
antagit ett stort antal lagändringar som i huvudsak går ut på att
hittillsvarande bestämmelser om tystnadsplikt för offentliga funktionärer skall
upphöra att

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:28 13

gälla, eftersom enhetliga tystnadspliktsbestämmelser har
införts i den nya sekretesslagen.

Efter samråd med chefen för justitiedepartemenlel och med
statsrådet Petri, som svarar för sekretesslagstiftningen, förordar jag att de
frågor som hänger samman med uppgiftsskyldigheten inom hälso- och sjukvården nu
las upp till behandling. I samband härmed aktualiseras en viss uppgiftsskyldighet
från socialvården och sjukvården som är nödvändig för rätlspsykiatrisk undersökning
m.m. Vidare behandlas vissa frågor inom den allmänna försäkringen om skyldighet
för läkare att utfärda intyg och om utlämnande av uppgifter till och från
allmän försäkringskassa. I frågor som berör socialvården och den allmänna
försäkringen har jag samrått med chefen för socialdepartementet.

Riksdagen antog strax före årsskiftet 1979/80 en ny lag
(1980:11) om samhällets tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl. och
en lag (1980:12) om förtroendenämnder inom hälso- och sjukvården. Dessa lagar
trädde i kraft den I juli 1980. Lagarna behöver fr.o.m. den 1 januari 1981
anpassas till den nya sekretesslagens bestämmelser. Förslag om detta bör också
läggas fram i detta sammanhang,

2 Följdändringar beträffande skyldigheten inom hälso- och
sjukvården att lämna uppgifter till myndigheter

2.1 Den nya sekretesslagen

När det gäller sekretesslagens närmare utformning och de
överväganden somharlegat till grund för denna hänvisar jag till prop, 1979/80:2
och KU 37, Jag skall här endast något mer än jag har gjort i inledningen
redogöra sammanfattningsvis för sekretesslagen, främst såvitt den rör hälso-
och sjukvården.

Sekretesslagen avser det allmännas verksamhet. En uppgift
inom hälso-och sjukvården om en enskilds hälsotillslånd eller andra personliga
förhållanden skall som regel inte få lämnas ut. om det inte står klart att
uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider
men. Bestämmelserna avser förbud all röja en uppgift vare sig det sker muntligen
eller genom att en allmän handling lämnas ut eller på annat sätt (sekretess).
Sekretessen gäller såväl gentemot enskilda som mot andra myndigheter eller
andra självständiga verksamhetsgrenar inom samma myndighet.

I vissa fall är dock sekretessen begränsad gentemot andra
myndigheter och andra självständiga verksamhetsgrenar inom myndigheten.
Sekretessen hindrar således inte att en uppgift lämnas ul om del är nödvändigt
för att den utlämnande myndigheten skall kunna fullgöra sin verksamhei (1 kap.
5 §). En uppgift får lämnas lill en myndighet utan hinder av sekretess, om
uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning (14 kap. 1 § andra mening-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:28 14

en). En annars sekretessbelagd uppgift fårockså lämnas
till en myndighet om uppgiften behövs där för förundersökning, rättegång eller
rättsligt förfarande vid myndigheten mot någon om hans deltagande i
verksamheten vid den myndighet där uppgiften förekommer (14 kap. 2§ första
stycket första punkten). Vidare får en uppgift lämnas till en myndighet om
uppgiften behövs där för en omprövning av ett beslut (samma lagrum andra
punkten) eller för tillsyn (tredje punkten). Sekretessen hindrar inle att
uppgifter lämnas i muntligt eller skriftligt yttrande av en sakkunnig till
domstol eller myndighet som bedriver förundersökning i brottmål (14 kap. 2§
andra stycket). Anmälan till åklagare eller polis om vissa brott mot den som
inte har fyllt aderton år får göras ulan hinder av sekretess (14 kap. 2 § tredje
stycket). Sekretess till skydd för en enskild person gäller i princip inle i
förhållande till den enskilde själv och kan oftast helt eller delvis efterges
av honom (14 kap. 4§).

1 14 kap. 3 § första stycket sekretesslagen finns en s.k,
generalklausul som dock inte är tillämplig inom vare sig hälso- och sjukvården eller
socialljänsten. Enligt generalklausulen får en sekretessbelagd uppgift lämnas
till en myndighet, om det är uppenbart alt intresset av all uppgiften lämnas
har företräde framför del iniresse som sekretessen skall skydda.

Konsekvensen av dessa sekretessregler blir för den
allmänna hälso- och sjukvården att sekretessbelagda uppgifter om en enskild i
princip inte kan lämnas till en myndighet, om inte uppgiftsskyldighet följer av
lag eller förordning. Hittills har myndigheterna inom hälso- och sjukvården kunnal
göra en jämförelsevis fri bedömning i frågan, om en annars sekretessskyddad
uppgift skall lämnas lill en annan myndighet.

Till grund för propositionen om ny sekretesslag (prop.
1979/80:2) låg justitiedepartementets promemoria Ds Ju 1977:11, 1 promemorian
föreslogs en långtgående reglering av sekretessen mellan myndigheter, särskilt
på hälso- och sjukvårdens område. För att en annars sekretesskyddad uppgift
inom hälso- och sjukvården skulle få lämnas lill en myndighet med stöd av en
föreskrift om uppgiftsskyldighet skulle denna framgå av en särskild lag (8 kap,
1 S tredje stycket fjärde punkten), I promemorian gjordes en genomgång av
gällande författningsbestämmelser om anmälningsskyldighet och liknande för medicinalpersonal
(Ds Ju 1977:11 del 2. s. 374 ff). Där angavs i vilka fall uppgiftslämnandet
borde ges stöd i den särskilda lagen.

Under remissbehandlingen restes invändningar mot den i
promemorian föreslagna regleringen av sekretessen mellan myndigheter. I
propositionsförslaget fördes heller inte in bestämmelser som uteslöt att
regeringen föreskrev om informationsutbyte mellan myndigheter. Enligt den nya
sekretesslagen bryts sålunda sekretessen redan av en i förordning föreskriven
skyldighet att lämna en myndighet uppgifter (14 kap. 1 §),

Vad gällde tanken på en särskild lag inom hälso- och
sjukvården om skyldighet att lämna en myndighet uppgifter anförde
departementschefen i propositionen (s. 173), att bestämmelsen i 14 kap, 1§
inte hindrade alt

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:28 15

flertalet regler om uppgiftslämnandet samlades i en
särskild lag. Han förordade att en sådan särskild lag utfärdades, särskilt som
del därigenom skulle bli lättare för allmänheten att bilda sig en uppfattning
om sjukvårds-sekretessens innebörd. Frågan om utformningen av denna lag borde
man återkomma till i samband med följdlagstiftningen till sekretesslagen,

2.2 Frågan om en särskild lag om uppgiftsskyldighet inom hälso-
och sjukvården

Uppgiftsskyldighelen inom hälso- och sjukvården finns nu
föreskriven i ett lämligen stort anlal lagar, förordningar och cirkulär från
myndigheter. En genomgång av bestämmelserna - som ofta sinsemellan är högst
olikartade både lill form och innehåll - visar att tanken på att samla dem i en
enda särskild lag möter en rad svårigheter.

Av den nya sekretesslagen följer att ett visst utbyte av
uppgifter om patienters hälsotillstånd får äga rum mellan myndigheter oavsett
om uppgiftsskyldighel är föreskriven i någon annan lag eller i en förordning, Uppgiftsutbyle
mellan sjukvårdsinstitulioner i rent vårdsyfle är ett exempel på att det redan
av skadeprövningen enligt 7 kap, 1 § kan följa att en uppgift får lämnas ut
(jfr KU 1979/80:37 s, 23), Andra begränsningar i sekretessen har redan angetts,
exempelvis ett uppgiftslämnande som är nödvändigt för verksamheten.

Som ett medel att ge allmänheten en uppfattning om
sjukvårdssekretessens innebörd har en särskild lag påtagliga brister genom all
den långtifrån kan göras fullständig. Del kan tvärtom hävdas all reglerna blir
mindre tillgängliga om vissa delar bryts loss från de ämnesområden där de nu
hör hemma. Del är i varje fall svårt att dra gränser för vilka uppgiflsskyldigheter
som bör återfinnas i en särskild lag. för att denna skall framstå som
meningsfull. Med den utformning som sekretesslagen slutligen har fått är det
inte, som i promemorieförslaget, nödvändigt all uppgiftsskyldigheterna samlas i
en särskild lag. Som har framhållits redan bryts enligt 14 kap, 1 S
sekretesslagen sekretess också av en uppgiftsskyldighet som har föreskrivits i
en författning, utfärdad av regeringen. Det krävs inte lagform eller någon
särskild lag,

I samråd med chefen för justitiedepartementet och
statsrådet Petri har jag därför funnit all en sådan särskild lag som förordades
i propositionen med förslag lill ny sekretesslag inte bör utfärdas. I stället
bör de ändringar och tillägg som med hänsyn till sekretesslagen behövs i
reglerna om uppgifts-skyldighet göras i första hand i gällande författningar.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:28 16

2.3 Författningsändringar

Till en början vill jag understryka att avsikten med de ändringar
som kan komma i fråga inte är att nämnvärt förändra omfånget av uppgiftslämnandet
inom hälso- och sjukvården, 1 stället gäller det att tekniskt se över
föreskrifterna om uppgiftsskyldighel med hänsyn till den nya sekretesslagens
utformning. Det gäller alt i första hand anpassa föreskrifterna till 14 kap, 1
§ andra meningen sekretesslagen i två avseenden. Om en uppgift som annars
skyddas av sekretess skall få lämnas med stöd av nämnda lagrum, måste det
finnas en skyldighet att lämna uppgiften. Det räcker inle med en regel om alt
man har rätt att lämna ut den. Vidare skall skyldigheten/ö//rt av lag eller
förordning. Det är inte tillräckligt med endast en föreskrifl utfärdad av
myndighet,

I den mån skyldigheten att lämna en uppgift redan följer
av lag eller förordning finns det enligt min mening inte skäl att nu ändra
föreskrifterna.

En uppgiftsskyldighel som bryter sekretess kan följa av
lag eller förordning även om den närmare avgränsas i en myndighels föreskrift.
Det räcker med att det av lagen eller förordningen framgår alt
uppgiftsskyldigheten föreligger, om den där har angivits tillräckligl konkret.
Bestämmelsen i lagen eller förordningen kan ta sikte på utlämnande av uppgifter
av speciellt slag, gälla viss myndighets rätt alt få del av uppgifler i
allmänhet eller avse skyldighet för viss myndighet alt lämna andra myndigheter informalion
(se prop, 1979/80:2 s, 322),

Jag kommer i det följande huvudsakligen att inskränka mig
till områden där författningsåtgärder nu bedöms vara påkallade.

2.3.1 Smittskyddslagstiftningen

Enligt smitlskyddslagen (1968:231) och smiltskyddskungörelsen
(1968:234) skall underrättelser till skilda myndigheter lämnas i fråga om
smittsamma sjukdomar, I lagen och kungörelsen finns utförligt reglerat vilka
sjukdomar som avses. Socialstyrelsen kan dessulom enligt 22 § smittskyddskungörelsen
för begränsad tid föreskriva anmälningsplikt för annan smittsam sjukdom. Något
ytterligare stöd i lag eller förordning behövs inte med hänsyn till den nya
sekretesslagen.

För att sekretessen skall få brytas förutsätts att det
föreligger en skyldighet att göra anmälan. En föreskrifl om möjlighel att göra
anmälan begränsar inle sekretessen enligt sekretesslagen. Enligt nuvarande 29 §
smittskyddslagen /«/ länsläkare eller viss läkare i dennes ställe anmäla till
åklagare, om han i sin verksamhei enligt smittskyddslagen har fått en uppgift
som ger anledning att anta alt en gärning enligt 26 § lagen eller 6 kap, 7 §
brottsbalken har blivit förövad. Det gäller gärningen att utsätta annan person
för fara att bli smittad av venerisk sjukdom resp, koppleri och främjande av
otukt.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:28 17

Någon skyldighet finns alltså inte i bestämmelsens
nuvarande utformning. Föreskriften bör enligl min mening utformas som en
skyldighet för läkaren all göra anmälan. Det bör dock inte komma i fråga all
införa en förbehållslös skyldighet för läkare att anmäla brott av delta slag lill
åklagare. Med hittillsvarande sekretess- och tyslnadspliktslagsliftning och med
den praxis som har utbildats har det varil möjligt för läkaren att göra en
intresseavvägning i frågan om han skall anmäla brottet eller inte. Jag anser
att denna fråga även i fortsättningen bör kunna bli föremål för en bedömning av
läkaren. Sekretesslagens regler omöjliggör dock en intresseavvägning som den
hittillsvarande inom sjukvården. Jag förordar att 29 § smitlskyddslagen ändras
så all läkaren blir skyldig alt göra anmälan när det är påkallat för att
förhindra alt brottsligheten fortsätter.

2.3.2 Anmälan till körkortsmyndighet m.fl.

Körkortsförordningen (1977:722) förutsätter att vissa
sjukdomstillstånd hos förare av motorfordon, luftfartyg m,m, anmäls till
länsstyrelsen resp, luftfartsverket. Anmälningen skall av länsstyrelsen föras
in i körkortsregistret (91 §),

Socialstyrelsen har i cirkulär (MF 1975:81) föreskrivit
att en läkare som hos en körkorisinnehavare eller förmodad körkortsinnehavare
iakttar en sjukdom eller defekt, som kan an tas innebära en trafikrisk, bör anmäla
detta till länsläkaren. Denne har all rapportera till länsstyrelsen,

I cirkulär (MF 1975:82) har läkare ålagts skyldighet att
på motsvarande sätt anmäla när hälsotillståndet hos en innehavare av luftfartscertifikat
kan antas utgöra en flygsäkerhetsrisk. Länsläkaren skall då rapportera fill
luftfartsverket.

Detta uppgiftslämnande har f,n. inte sådant stöd i lag
eller förordning alt det enligt 14 kap. 1 § andra meningen sekretesslagen får
fullgöras utan hinder av sekretess. Den förstnämnda regeln är inte heller
utformad som en skyldighet.

Regeringen kan med stöd av bemyndigandet i 3 § lagen
(1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl. meddela
föreskrifter i förordning som ålägger även personal i enskild tjänst att lämna
sådana uppgifter som avses här. Jag kommer all ta kontakt med chefen för
kommunikationsdepartementet i frågan om nämnda föreskrifter skall ges någon
motsvarighet i förordning. En eventuell uppgiftsskyldighel i förordning bör
kunna utformas så all det i första hand ankommer på läkaren att avgöra när en
anmälan är motiverad. Avsikten bör inte vara att ålägga läkarna en ökad
anmälningsskyldighet.

Enligt 45 § mönslringsförordningen (1961:87), bör en
läkare anmäla lill sjöfartsverket, om han vid en undersökning av en sjöman
finner alt denne på grund av hälsotillståndet är olämplig att utöva
sjömansyrket. Jag föreslår med hänsyn fill sekretessreglerna att paragrafen
omarbetas så att anmälan

2 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 28

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:28 18

skaU göras. Förordningen är riksdagsbunden. Ändringen
framgår av lagförslag i förevarande ärende, och jag återkommer i
specialmotiveringen till innebörden av ändringen.

Enligl socialstyrelsens cirkulär SoS FS(M) 1976:31 skall
anmälan göras lill polisen, om en patient, som är intagen på sjukhus för vård
av psykisk sjukdom och som innehar eller kan tänkas inneha skjutvapen, kan
antas inte böra betros härmed. Denna anmälningsskyldighet har f.n. ingel direki
stöd i lag eller förordning.

I denna fråga vill jag säga följande. Redan av 15 §
sjukvårdskungörelsen (1972:676) framgår en skyldighet för överläkaren alt göra
anmälan till myndighet när en farlig patient lämnar eller skall lämna
sjukhuset. Den skyldigheten ligger i linje med plikten att anmäla när en
psykiskt sjuk inte bör ha skjutvapen. Anmälningsplikten om vapeninnhehav har
behandlats i justitiedepartementets promemoria (Ds Ju 1979:17 s. 61-62) om
ändringar i vapenlagsliflningen. Jag har för avsikt att ta kontakt med chefen
för justitiedepartementet i frågan huruvida förevarande skyldighet att göra
anmälan bör ges slöd i förordning så att den kan fullgöras utan hinder av
sekretess.

2.3.3 Uppgifler från sjukvården och socialvården till en
läkare som har förordnats att göra en rättspsykiatrlsk undersökning m.m.

Enligt hittillsvarande sekretess- och tyslnadspliktslagsliftning
har det -som jag har nämnt redan - varit möjligt alt lämna en myndighet
uppgifter från sjukvården och från socialvården efter en jämförelsevis fri
bedömning från fall till fall. Man har på det sättet kunnal lämna uppgifter som
har behövts för en rätlspsykiatrisk undersökning eller för ett intyg enligl 7 §
lagen (1964:542) om personundersökning i brottmål. I den nya sekretesslagen
regleras sekretessen inom socialvården - eller socialtjänsten som socialvården
kallas i den nya socialtjänstlagen (1980:620) - på i princip samma sätt som
inom hälso- och sjukvården. Eftersom den s.k. generalklausulen i 14 kap. 3 §
inte skall gälla inom dessa områden, är det nödvändigt att med föreskrifler om uppgiftsskyldighel
reglera i vad mån sekretesskyddade uppgifler därifrån kan tas i anspråk för
dessa ändamål, om man vill behålla de nuvarande möjligheterna att inhämta
uppgifter. För detta fordras ändringar i lagen (1966:301) om rätlspsykiatrisk
undersökning i brottmål och i lagen om personundersökning i brottmål.

När det gäller sjukvårdens skyldighet att lämna uppgifter
för de ändamål som har nämnts nu kunde det ifrågasättas om den inte borde
begränsas så att uppgifter som har lämnats av den enskilde i förtroende vid
frivillig vård inle fick lämnas ut vid undersökningar i anledning av inte
alltför allvarlig brottslighet. Ett sätt vore all begränsa uppgiftslämnandet på
samma sätt som viltnesplikten för läkare har begränsats i rättegångsbalken.
Sådana tankar framfördes i promemorieförslaget till en ny sekretesslag.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:28 19

En sådan begränsning kan emellertid inte anses vare sig
behövlig eller lämplig. Ändamålet är här nämligen inte - som när det gäller
bevisning enligl reglerna i rättegångsbalken att övertyga den enskilde om brott
eller fria honom. Undersökningen syftar oftast till att skapa klarhet i
påföljdsfrågan, någon gång till att underlätta en bedömning av uppsåtet vid
brott. När väl en läkarundersökning har beslutats är det av stor vikt, inte
minst för den enskilde själv, att läkaren får en så fullständig bild som
möjligt av honom. Intresset av att läkaren får inhämta uppgifter utan en sådan
begränsning bör därför ha företräde framför intresset av att i de här aktuella
situationerna skydda den enskilde från något eventuellt men. Den som skall göra
en undersökning bör således ges rätt alt inhämta uppgifter som behövs från myndigheter
utan hinder av den särskilda sekretessen inom sjukvården och socialtjänsten.

Jag föreslär därför att en särskild bestämmelse tas in i personundersök-ningslagen
som ålägger de myndigheter inom sjukvården och socialtjänsten som inle enligt
generalklausulen i 14 kap. 3 § sekretesslagen kan lämna ut annars sekretesskyddade
uppgifter en skyldighet att lämna uppgifter om en misstänkt som behövs för ett
läkarutlåtande enligt 7 § i lagen. En motsvarande regel om uppgiftsskyldighet
bör föras in i lagen om rätlspsykiatrisk undersökning i brottmål. Den
kommunala familjerådgivningen med dess särskilda förtroendesekretess bör dock undantas.

Uppgifter behövs även från andra myndigheter, t.ex.
kriminalvården. Det får förutsättas att uppgifter därifrån kan lämnas som hittills
med tillämpning av generalklausulen.

2.3.4 Uppgifter till allmän försäkringskassa m.fl.

Enligt bestämmelser i 20 kap. 9 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring och 8 kap. 7 § lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring
åligger del statliga och kommunala myndigheter att fill försäkringsdomstolar,
riksförsäkringsverket, allmänna försäkringskassor m.fl. lämna uppgifter om
namngivna personer rörande förhållanden som är av betydelse för tillämpningen
av nämnda lagar. Dessa bestämmelser har också gjorts tillämpliga vid prövning
av ersättning enligt närslutande författningar, t.ex. lagen (1977:265) om
statligt personskadeskydd.

Som har nämnts redan införs genom sekretesslagen
uttryckliga regler om sekretess mellan myndigheter. Från sjukvården får i
princip lämnas ul en uppgift endast när det står klart alt det inte förorsakar
den enskilde något men. En uppgiftsskyldighet som följer av lag eller
förordning bryter dock sekretessen så att uppgift skall lämnas lill myndighet
utan hinder av sekretess. Genom den sistnämnda regeln kan förevarande
bestämmelser om uppgiftslämnande möjligen anses få en annan belydelse än
tidigare. Jag lar därför upp frågan om sekretessen vid uppgiftslämnandet från hälso-
och sjukvården lill försäkringskassorna och riksförsäkringsverket.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Denna fråga har varit aktuell i riksdagen (rskr
1978/79:57) med anledning av motioner om skyldighet att utfärda läkarintyg.

Socialutskottet konstaterade i sitt betänkande (SoU
1978/79:19), efter att ha hört bl,a, riksförsäkringsverket, socialstyrelsen,
landstingsförbundet och Sveriges läkarförbund, all en generell regel om rätt
för kassorna alt själva skaffa läkarintyg rörande patienter- någon sådan regel
finns inte f,n, - kunde komma i konflikt med principer om skydd för patientens
personliga integritet och om sekretess för de uppgifler han har lämnat till den
behandlande läkaren. En sådan regel skulle innebära en mycket stark begränsning
av sekretesskyddet för de uppgifter som patienten har lämnat till läkaren. Det
kunde inte uteslutas att den i vissa fall skulle kunna avhålla en patient från
att lämna alla relevanta uppgifter till den behandlande läkaren. Det var enligt
utskottet viktigt att slå vakt om den förtroliga relationen mellan läkare och
patient och inte urholka skyddet för denna annat än då tungt vägande skäl lalar
för att andra hänsyn skall få väga över. Riksdagen följde utskottet.

Jag delar den uppfattning som kom fill uttryck vid
riksdagens behandling av nämnda frågor att en generell skyldighet för läkare
att tillhandahålla försäkringskassor m,fl, uppgifter rörande patienter strider
mot de grundläggande principerna om patientens rätt till ett starkt skydd för
sin personliga integritet i kontakterna med'hälso- och sjukvården.

Samtidigt är det - som utskottet även konstaterade -
viktigt att försäkringskassorna och övriga organ inom den allmänna försäkringen
får tillgång till de uppgifter som är nödvändiga för handläggningen av enskilda
ärenden. Att en försäkringskassa med hänvisning lill exempelvis integritetsskäl
förvägras ta del av vissa uppgifter får enligt min mening inte leda lill att
den enskilde erhåller en ersättning som han inte har rält till eller förvägras
en ersättning han har rätt till.

Det problem som ligger i avvägningen mellan dessa
motstridiga intressen bör i allmänhet kunna undvikas. Ibland kan uppgifterna
vara så okontroversiella att de därför kan lämnas ul ulan alt förorsaka
patienten något men. Om den bedömningen inle kan göras är det oftast möjligt
att inhämta den enskildes samtycke.

Det kan emellertid också förekomma fall då den enskilde
motsätter sig att läkaren lämnar ut närmare uppgifter om hans tillstånd och om
orsakerna lill sjukdom m,m. En anledning till att den enskilde motsätter sig
ett uppgiftslämnande kan givelvis vara att uppgifterna är av den arten att de
skulle kunna medföra alt han går miste om ersättning. Skälet till att den
enskilde motsätter sig kan emellertid också helt enkelt vara att han med hänsyn
lill uppgifternas ömtåliga karaktär och sin egen integritet är angelägen om att
de inte lämnas ul.

Jag vill då erinra om alt de inhämtade uppgifterna
åtnjuter sekretesskydd även hos försäkringskassorna och andra myndigheter. Den
myndighetsutövning för vilken uppgifterna skall ligga till grund har till
syfte alt fillförsäkra de

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:28 21

enskilda ett ekonomiskt skydd. Om försäkringskassorna vore
helt beroende av den enskildes samtycke till uppgiftsinhämtande, skulle deras
verksamhet i praktiken bli mycket svår.

Jag
föreslår därför att de regler om uppgiftslämnande som nu finns skall bestå även
i fortsättningen, Jag vill emellertid med hänvisning till principerna i den nya
sekretesslagen anföra följande. Av hänsyn till den enskildes integritet bör
hans samtycke inhämtas när uppgifter om honom rekvireras, åtminstone om del är
fråga om alt inhämta sjukjournaler eller uppgifter av känslig natur. Om den
enskilde motsätter sig att vissa uppgifler hämtas in är det särskilt viktigt
att överväga om uppgifterna kan antas vara nödvändiga. Ett mer slentrianmässigt
uppgiftsinhämtande måste undvikas. En framställan lill sjukvården om att få
uppgifter bör i förekommande fall innehålla preciseringar, exempelvis om vilken
fidsperiod som är av intresse eller frågor avseende vissa sjukdomstillstånd el.
dyl.

Av
socialutskottets betänkande framgår att del f.n. inte finns någon allmän skyldighet
för läkare alt på den enskildes begäran utfärda läkarintyg. Däremot finns det
bestämmelser om en begränsad skyldighet för vissa grupper av läkare i allmän
tjänst i olika författningar och i avtal. Jag delar utskottets bedömning att en
allmän översyn av dessa regler bör ske och avser att inom kort ta initiativ
till att en sådan översyn kommer lill stånd. I det sammanhanget bör särskilt
belysas de praktiska konsekvenserna för sjukvården av en lagstadgad allmän
skyldighet för läkare i såväl allmän som enskild tjänst att utfärda läkarintyg
på den enskildes begäran.

3 Följdändringar i lagen (1980:11) om tillsyn över hälso-
och sjukvårdspersonalen m.fl. och i lagen (1980:12) om förtroendenämnder inom hälso-
och sjukvården

Den nya sekretesslagstiftningen påkallar följdändringar
även i lagen om samhällets tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl,
och lagen om förtroendenämnder inom hälso- och sjukvården. Dessa båda lagar
trädde i kraft den 1 juli 1980,

De inom hälso-
och sjukvården centrala tystnadspliktsbeslämmelserna finns i dag i 6 §
tillsynslagen. Bestämmelserna där riktar sig både till offentliga funktionärer
och till enskilda. De som omfattas av bestämmelserna har en i princip
ovillkorlig tystnadsplikt angående vad som har meddelats i förtroende i
verksamheten. I övrigt gäller en skyldighet att inte obehörigen uppenbara vad
som har erfarits om en enskilds hälsotillstånd eller personliga förhållanden i
övrigt.

Den nya sekretesslagstiftningen bygger på principen att bestämmmelser
om tystnadsplikt för offentliga funkfionärer bara skall finnas i sekretesslagen
(1980:100). Följaktligen innehåller denna lag föreskrifler om sekretess inom
den hälso- och sjukvård som bedrivs genom del allmänna. Föreskrifterna om

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:28 22

tystnadsplikt i 6 § lillsynslagen måste således ändras så
alt de i fortsättningen kommer att avse endast hälso- och sjukvårdspersonal i
enskild verksamhet. Vidare bör föreskrifterna om tystnadsplikt i lillsynslagen
anpassas till sekretesslagens motsvarande föreskrifter. Målsättningen bör
därvid vara alt tystnadsplikten i princip skall vara densamma för hälso- och
sjukvårdspersonalen, vare sig det är fråga om allmän eller enskild verksamhet
(jfr prop. 1979/80:2 del A, s. 167).

Bestämmelser
om lystnadsplikt för hälso- och sjukvårdspersonalen i allmän verksamhet finns i
första hand i 7 kap, 1-3 §§ sekretesslagen. Regleringen i sekretesslagen
innebär samman fattningsvis att sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för
uppgifler om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att
uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller hans närstående lider men.
Sekretessen gäller i förhållande till såväl enskilda som i förhållande till
andra myndigheter och andra självständiga verksamhetsgrenar inom en myndighet.
I vilka fall uppgifter kan lämnas ut måste alltså avgöras efter en
skadeprövning från fall till fall. Det står klart att skaderekvisitet medger
att en uppgift lämnas från en läkare till en annan eller från en
sjukvårdsinrättning till en annan, om uppgiften behövs i rent vårdsyfte. Visst
utrymme finns också att lämna uppgifter till en annan vårdsektor i syfte att
bistå en patient. Däremot bör det inle komma i fråga att lämna ul uppgifler till
en läkare som begär att få dem för att fullgöra ett uppdrag som han har fått
från någon annan än patienten själv. Sekretessen gäller givetvis i princip ocksä
gentemol patientens anhöriga. I fråga om den närmare innebörden av
skadeprövningen hänvisas till prop. 1979/80:2.

I sekretesslagen har alltså inte införts någon i princip
absolut sekretess för en enskilds personliga förhållanden inom hälso- och
sjukvården. Ett väsentligt skäl härtill är alt det inte är ovanligt att
omständigheterna kring en enskilds kontakter med sjukvården är sådana att den
enskilde knappast har något intresse av att dölja vad som sammanhänger med
kontakten. Utrymme måste t.ex. finnas att i skiftande lägen kunna lämna
upplysningar till anhöriga om en patient och dennes tillstånd.
Sjukvårdspersonalen måsle också ha vissa möjligheter att ta kontakt med andra
myndigheter i syfte att hjälpa en patient som inte är i stånd att själv bevaka
sina intressen. En regel om absolut sekretess skulle formellt förhindra
kontakter av detta slag (jfr prop. 1979/80:2 del A, s. 163).

Vid utformningen av tystnadspliktsbestämmelserna för
enskilda inom hälso- och sjukvården bör det som jag tidigare har sagt vara en
strävan att ge bestämmelserna i huvudsak samma innehåll som motsvarande
bestämmelser i sekretesslagen. I sekretesslagen används ett skaderekvisit för
att ange sekretessens begränsning, varjämte det finns ett antal regler om ytteriigare
begränsningar i sekretessen. Jag anser dock inte att metoden med ett skaderekvisit
är ändamålsenlig i detta sammanhang. De detaljerade reglerna i sekretesslagen
för det allmännas verksamhet svarar mot den grundläggande
offentlighetsprincipen inom detta område. För enskilda finns ingen motsva-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:28 23

rande principiell skyldighet att hålla uppgifter
tillgängliga.

Metoden
med ett skaderekvisit har f. ö. avvisats i regeringens proposition om följdlagstiftning
lill den nya sekretesslagen (prop. 1979/80:80 s. 45). Enligt min mening kan
tystnadsplikten för hälso- och och sjukvårdspersonalen i enskild verksamhet
lämpligen avgränsas så att personalen inte obehörigen får röja vad den får veta
i sin verksamhei. Vid tolkningen av obehörighetsrekvisitet ler det sig
naturligt alt söka viss ledning i det skaderekvisit som finns i sekretesslagens
motsvarande bestämmelser. Härigenom bör man i sak nå en nära överensstämmelse
mellan tystnadsplikten för offentliga funktionärer och enskilda.

Är
tystnadsplikt föreskriven till förmån för en enskild, är det ganska givet att
denne själv skall kunna efterge lystnadsplikten. Detta får anses följa av
kravet att röjandet skall vara obehörigt. Tystnadsplikten kan alltså efterges
genom samtycke av en berörd enskild. Ett samtycke behöver inte vara uttryckligt.
Också ett tyst, s. k. presumerat samtycke får godtas.

Något
behov av en ovillkorlig lystnadsplikt för uppgifter som har lämnats i
förtroende finns enligt min mening inle, om obehörighetsrekvisitet ges den
tolkning som jag nu har förordat. De skäl som talade mot en absolut sekretess i
sekretesslagen gör sig f. ö. också gällande i detta sammanhang (jfr prop,
1979/80:2 del A, s, 163) och del är olämpligt att i detla avseende göra någon
åtskillnad mellan den allmänna och den enskilda sjukvården.

Som i den
gällande lyslnadspliktsregeln bör det uttryckligen av lagtexten framgå att en
uppgiftsskyldighet i en författning bryter tystnadsplikten, I överensstämmelse
med vad som föreskrivs i 14 kap, 1 § sekretesslagen för det allmännas
verksamhet bör lägre författning än förordning inte bryta lystnadsplikt.

Det finns
ytterligare två regler som i klarhetens intresse bör anges uttryckligen i
lagtexten. Jag avser dels en regel som motsvarar den i 7 kap. 3 §
sekretesslagen att tystnadsplikt i fråga om en uppgift som rör en enskild
person kan gälla även mot den enskilde själv och dels en bestämmelse om
tystnadsplikt till skydd för den som har lämnat uppgifter om den enskilde. Den
sistnämnda regeln finns för det allmännas verksamhet i 7 kap. 6 §
sekretesslagen. När det gäller de närmare motiven för dessa regler hänvisar jag
till propositionen med förslag till sekretesslag (s. 177 ff och 186 ff).

Ändringar av främst redaktionell natur bör även göras i bl.a.
9§ tillsynslagen i fråga om en patients rätt att få ta del av sin journal och 5
§ i fråga om skyldigheten att ge en patient upplysningar om patientens hälsofillstånd
och om vården. Slutligen kan punkt 4 i övergångsbestämmelserna upphöra att
gälla. Den avsåg främst tystnadsplikten för hälsovårdsinspektörer. Dessa
faller emellertid in under den nya sekretesslagens regler.

Riksdagen har även antagit en ny lag om förtroendenämnder
inom hälso-och sjukvården, som trädde i kraft den 1 juli 1980.13 § finns en
bestämmelse om tystnadsplikt för ledamöter och suppleanter i sådana nämnder.
Dessa

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:28 24

funktionärer faller in under reglerna i den nya
sekretesslagen, som kommer alt träda i kraft den 1 januari 1981. Jag föreslår
därför aft den särskilda tystnadsphktsbestämmelsen i 3 lagen om
förtroendenämnder skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

4 Uppgiftslämnande från allmän försäkringskassa m. fl.

I den nya sekretesslagen finns i 7 kap. 7 § huvudregeln om
sekretess i socialförsäkringsärenden. Sekretess gäller om det kan antas all den
enskilde eller någon honom närstående lider men om viss uppgift röjs.
Sekretessen omfattar uppgifter om den enskildes hälsotillstånd eller andra
personliga förhållanden. Bestämmelsen är tillämplig i första hand på de
allmänna försäkringskassorna, riksförsäkringsverket och försäkringsdomstolarna.
Den gäller dessa myndigheters handläggning av ärenden dels enligt lagen om
allmän försäkring och lagen om arbetsskadeförsäkring, dels enligt annan
reglering om jämförbar ekonomisk förmån för enskild. I paragrafen har vidare angetts
att sekretess också gäller hos annan myndighet som skall handlägga ärenden
enligt den nämnda lagstiftningen. I fråga om de närmare motiven till paragrafen
hänvisas fill propositionen (prop. 1979/80:2, främst s. 189 ff).

Det kan finnas ett legitimt behov av att lämna ut
uppgifter till en enskild, även i fall där ett utlämnande kan vara till men i
den bemärkelse som avses med bestämmelsen. I 7 kap. 7 § andra stycket
sekretesslagen har det därför föreskrivits att uppgift får lämnas till en
enskild utan hinder av sekretess enligt vad som föreskrivs i lagstiftningen om
allmän försäkring. Dessa fall av utlämnande förutsätts bli uttömmande angivna i
lag, nämligen i lagen om allmän försäkring. Eftersom de rör sekretessen även
hos andra myndigheter än försäkringskassorna, bör de las in i lagens 20 kap.
med allmänna bestämmelser.

Beträffande uppgifter till andra myndigheter behövs det i
och för sig inga särskilda föreskrifter. Av 14 kap. 3 § sekretesslagen följer
nämligen att en myndighet efter en intresseavvägning får lämna sekretessbelagda
uppgifter till en annan myndighet. Som har framhållits i propositionen med
förslag till sekretesslag m. m. talar emellertid hänsynen till enskildasinlegritet
föratt en sådan skönsmässig avvägning inte bör göras i de allmänna
försäkringskassorna. Frågan om i vilka fall en försäkringskassa skall få lämna
sekretess-skyddade uppgifter till andra myndigheter bör regleras särskilt. Jag
ämnar senare föreslå regeringen att de nödvändiga föreskrifterna ges i en
särskild förordning.

Bestämmelser om upplysningar från försäkringskassa finns
redan nu i lagen om allmän försäkring. Den allmänna försäkringskassan skall
enligt 18 kap. 5 § tredje stycket fillhandagå myndigheter, försäkringsinrältningar
och arbetsgivare med yttranden och upplysningar, om det inle finns hinder mot
det enligl lag eller författning eller det uppkommer mer betydande

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:28 25

olägenhet för kassan. 1 15 kap. 4 och 5 §§ den nya
sekretesslagen finns bestämmelser om myndigheternas upplysningsskyldighet
gentemot allmänheten och om deras skyldighet att tillhandagå varandra med
uppgifter. Det finns då inte längre tillräckliga skäl att ha kvar bestämmelsen
i lagen om allmän försäkring.

Av 18 kap. 5 § tredje slyckel återstår därefter
föreskriften att en myndighet som handhar arbetslöshetsförsäkring eller ett
lokalt organ som sägs i 1 kap. 2 § inte får vägras begärt biträde av den
allmänna försäkringskassan,

I samband med socialljänstreformen (prop, 1979/80:1) har
beslutats att det i tredje stycket skall las in även en hänvisning till 57 § i
den föreslagna socialtjänstlagen om rätt för socialnämnden all av en allmän
försäkringskassa erhålla uppgifter om ekonomisk hjälp som har lämnats fill
enskild. Eftersom uppgiftslämnande från försäkringskassorna till andra
myndigheter förutsätts bli behandlat särskilt i en förordning, bör hänvisningen
till 57 § socialtjänstlagen ulgå ur lagen om allmän försäkring. En motsvarande
hänvisning kan göras i förordningen.

Ändringarna av 18 kap. 5 § i samband med socialljänstreformen
har promulgerats (1980:623). De träder i kraft den 1 januari 1982. De ändringar
i lagen om allmän försäkring, som föreslås i förevarande ärende, skall träda i krafl
den 1 januari 1981 och bör delas upp i två lagförslag. Orsaken till denna
uppdelning är av lagteknisk natur och framgår närmare av specialmotiveringen,
avsnitt 6.6.

5 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag har anfört nu har det inom
socialdepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i smittskyddslagen
(1968:231),

2. lag om ändring i förordningen
(1961:87) om registrering och mönstring av sjömän (mönstringsförordningen),

3. lag om ändring i lagen (1964:542)
om personundersökning i brottmål,

4. lag om ändring i lagen (1966:301)
om rätlspsykiatrisk undersökning i brottmål,

5. lag om ändring i lagen (1980:11) om
tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl.,

6. lag om ändring i lagen (1980:12) om
förtroendenämnder inom hälso- och sjukvården,

7. lag om ändring i lagen (1962:381)
om allmän försäkring,

8. lag om ändring i lagen (1980:623)
om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Förslagen har upprättals i samråd med statsrådet Petri,

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:28 26

chefen för kommunikationsdepartementet belräffande 2,
chefen för justitiedepartementet beträffande 3 och 4, chefen för
socialdepartementet beträffande 7-8,

Förslagen bör fogas till regeringsprotokollet i detta
ärende som bilaga.

6 Specialmotivering

6.1 Förslaget till lag om ändring i smittskyddslagen
(1968:231)

Som framgår av den allmänna motiveringen är ändringen närmast
av teknisk natur. Den hittillsvarande bestämmelsen att läkaren äger anmäla
sådan brottslighet som här avses har med hänsyn lill 14 kap, 1 § andra meningen
sekretesslagen ändrats så att läkaren skall vara skyldig att göra anmälan. Som hitlills
skall det emellertid i första hand ankomma på läkaren alt bedöma om anmälan
behöver göras. Det har därför angetts att anmälan skall vara påkallad för att
förhindra att brottsligheten fortsätter.

6.2 Förslaget till lag om ändring i förordningen
(1961:87) om registrering och

mönstring av sjömän (mönstringsförordningen)

Som framgår av den allmänna motiveringen är ändringen
närmast av teknisk natur. Med hänsyn till utformningen av den nya
sekretesslagen, främst 14 kap. 1 § andra meningen, måste ett sådant uppgiftslämnande
som del här är fråga om grundas på en skyldighet att lämna uppgift. Avsikten
har emellertid inte varit att tillägga läkaren en ökad anmälningsskyldighet.
Skyldigheten att göra anmälan har därför inte gjorts absolut. I andra stycket
har särskilt angetts att läkaren med hänsyn till omständigheterna i det
särskilda fallet får underlåta att göra anmälan. Det ankommer alltså på läkaren
att bedöma om en anmälan skall göras. Vid den bedömningen har naturligtvis den
fara eller det men som själva hälsotillståndet kan medföra i sjömannens
yrkesutövning stor betydelse. Men redan den omständigheten att en anmälan kan
motverka vården eller behandlingen av patienten genom att den inverkar på
relationen mellan läkaren och patienten kan vara skäl att underlåta anmälan.
Här kan vidare hänvisas till prop, 1978/79:19 om hälsoundersökning av sjöfolk,
enligt vilken anmälan bör göras framför allt när sjöman lider av allvarlig
psykisk sjukdom eller visar tydliga tecken på alkohol- eller narkotikamissbruk.

6.3 Förslagen till lagar om ändring i lagen (1964:542) om
personundersökning i brottmål och lagen (1966:301) om rättspsykiatrisk
undersökning i brottmål

Det primära motivet för att införa dessa regler har inte
varit att skapa förändring i bestående förhållanden inom berörda områden av hälso-
och

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop,
1980/81:28 27

sjukvården samt socialtjänsten. Reglerna, som saknar
motsvarighet i gällande rätt såvitt gäller upplysningar till läkare, har i
stället blivit nödvändiga som en följd av de nya sekretessreglerna på dessa
områden, vilket framgår av de allmänna övervägandena.

Det
förutsätts i lagtexten att uppgifterna för alt lämnas ut behövs för de angivna
ändamålen, I allmänhet måste den utlämnande myndigheten utgå från att begärda
uppgifter behövs. Det ligger i sakens natur att uppgifter med stöd av de nu
föreslagna reglerna skall lämnas till den som utför undersökningen eller
biträder med denna.

Den kommunala familjerådgivningen med dess särskilda
förtroendesekretess omfattas inte av uppgiftsskyldighelen.

De här föreslagna reglerna utesluter naturligtvis inte alt
uppgifter inhämtas även från annat håll, om det kan ske med hänsyn bl.a, lill
sekretessregler eller regler om tystnadsplikt,

I allmän verksamhet som inte omfattas av denna särskilda
uppgiftsskyldighet skall uppgifter lämnas ut om det kan ske med hänsyn till en
intresseavvägning enligt 14 kap, 3§ sekretesslagen. Det har förutsatts att
behövliga uppgifler från t,ex, kriminalvården, arbetsförmedlingen och
skolväsendet därigenom blir tillgängliga,

I detta sammanhang har inte upptagits frågor om
uppgiftsskyldighet för sjukvården i enskild verksamhei, exempelvis en
privatpraktiserande läkare.

6.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1980:11) om
tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m. fl.

5 §

Enligl denna paragraf har patienten rätt till informalion
om sitt hälsotillstånd och den vård som kan ges, Hitfills har denna rätt
begränsats med hänsyn till att informationen inle bör motverka ändamålet med
vården.

Genom den nya sekretesslagen införs (7 kap, 3 §) en regel
enligt vilken sjukvårdssekretessen i det allmännas verksamhet gäller också i
förhållande till patienten själv i fråga om uppgift om hans hälsotillstånd, om
det med hänsyn lill ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig
vikt att uppgiften inte lämnas till honom. Vidare föreskrivs genom 7 kap, 6§
sekretesslagen sekretess till skydd för en uppgiftslämnare.

Skyldigheten att informera en patient blir genom
förevarande ändring begränsad så att den överensstämmer med dessa regler i
sekretesslagen och dess motsvarigheter i 6 § och 6 a § i förevarande lag. Genom
denna huvudsakligen redaktionella ändring understryks att det måste föreligga
tungt vägande skäl för att en patient skall undanhållas uppgifter om sitt eget
hälsotillstånd.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:28 28

6§

Denna paragraf har genom tillägget i tredje stycket - att
i det allmännas verksamhet tillämpas i stället sekretesslagen begränsats lill
att i fortsättningen gälla endast hälso- och sjukvårdspersonalen i enskild
verksamhet, exempelvis privatpraktiserande läkare.

Liksom i sekretesslagen görs i princip inte någon skillnad
mellan uppgift lämnad i förtroende och annan uppgift. Huvudregeln i första styckei
innehåller endast den allmänna begränsningen, att uppgift inle får lämnas obehörigen.
Som har anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 3) torde en viss ledning
vid bestämmelsens tillämpning kunna sökas i de mera utförliga reglerna i
sekretesslagen. Uppgiftsskyldighet i lag eller förordning bryter
tystnadsplikten i motsats till en skyldighet i lägre författning. En föreskrift
från myndighet om uppgiftsskyldighel, som inle har stöd i lag eller förordning,
bryter således inte tystnadsplikten, Uppgiftslämnande på grund av en föreskrift
från en myndighet kan dock vara behörigt på annan grund än en i lag eller
förordning föreskriven konkret uppgiftsskyldighet. Som exempel kan nämnas
uppgifter lill tillsynsmyndighet när uppgiften behövs för tillsynen.

Andra stycket, som har utformats efter mönster av 7 kap, 3
§ sekretesslagen, innebär att tystnadsplikt gentemol den enskilde själv får
åberopas endast om det föreligger lungt vägande skäl,

6a§

Denna regel motsvarar bestämmelsen i 7 kap, 6 §
sekretesslagen och får här belydelse för den enskilda vården, Belräffande de
närmare motiven för bestämmelsen kan hänvisas till prop, 1979/80:2 s, 186 ff.

Även om en regel som den förevarande har störst betydelse
inom den allmänna vården, kan det även inom den enskilda hälso- och sjukvården
i vissa situationer uppkomma behov av att skydda en uppgiftslämnare. Exempelvis
kan en anhörig lill en patient ha lämnat uppgifter lill en läkare, som har
funnit skäl att utfärda ett vårdintyg för patienten enligt lagen (1966:293) om
beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall. Sådana uppgifter kan
åtminstone delvis vara av det slag att uppgiftslämnaren behöver skyddas enligt
denna paragraf,

9 §

Ändringarna i denna paragraf är en följd av den anpassning
till sekretesslagen som har gjorts i 5, 6 och 6 a §§, Att en journal innehåller
uppgifter som inte får lämnas ut enligt nämnda paragrafer, innebär inle att
andra uppgifter i journalen får undanhållas patienten. Att rutinmässigt undanhålla
patienten journaluppgifter med slöd av 6 a § är inte lilllåtet. Det måste
finnas ett verkligt behov av skydd för uppgiftslämnaren i del enskilda fallet.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:28 29

36 §

Ändringen är av redaktionell natur och en följd av att 14
§ förvaltningslagen (1971:290) har ändrats i samband med den nya sekretesslagsfiflning-

en.

43 §

Ändringen är av redakfionell natur, 40 b § lagen
(1937:249) motsvaras utan ändring i sak av 15 kap. 7 § den nya sekretesslagen.

6.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1980:12) om
förtroendenämnder inom hälso- och sjukvården

Här hänvisas till de allmänna övervägandena, avsnitt 3.

6.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring och förslaget till lag om ändring i lagen (1980:623) om
ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Som har nämnts i slutet av avsnitt 4 har ändringarna i
lagen om allmän försäkring delats upp på två lagförslag. Anledningen är
lagtekniska komplikationer som har sin grund i uppskovet med socialtjänstlagens
ikraftträdande till den 1 januari 1982. Det första (lagförslag 7 i bilagan)
innehåller en ny paragraf, 9 a §, i 20 kap. Av det andra förslaget (lagförslag
8 i bilagan) med ändring i den lagändring som har gjorts genom socialtjänstreformen
framgår den nya lydelsen av 18 kap. 5 § fr.o.m. år 1981.

18 kap. 5 §

Som framgår av den allmänna motiveringen har första
meningen i tredje styckei fått utgå eftersom den har ersatts av de nya bestämmelserna
i 15 kap. 4 och 5 §§ sekretesslagen. Som hittills skall gälla alt kassan i
möjlig män skall visa tillmötesgående exempelvis om en arbetsgivare påkallar
biträde i en angelägenhet som rör hans sociala skyldigheter mot anställda.

Hänvisningen till 57 § i socialtjänstlagen, som har
införts alt gälla fr.o.m. den 1 januari 1982, har fått ulgå med hänsyn fill att
regeringen nu förutsätts utfärda en förordning om utlämnande av uppgifter från
de allmänna försäkringskassorna till andra myndigheter.

Enligt övergångsbestämmelserna till socialtjänstlagen
(1980:620) upphävs lagen om socialregisler när socialtjänstlagen träder i kraft
den 1 januari 1982. Genom lagen (1980:623) om ändring i lagen om allmän
försäkring har därför riksdagen fr.o.m. år 1982 upphävt den fidigare
föreskriften i 18 kap. 5 § andra stycket om skyldighet att tillställa
socialregister uppgifter. När nu tredje stycket ändras fr,o,m, år 1981 måsle
samtidigt föreskriften i andra

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:28 30

stycket återinföras alt gälla under år 1981, Därefter får
alltså skyldigheten att tillställa socialregistret uppgifler enligt sisla
meningen i andra stycket rensas ut ur 18 kap, 5 § genom en ny lagändring.

20 kap, 9 a §

Första stycket reglerar uppgiftslämnande till enskilda. I
de angivna fallen inskränks den sekretess som kommer att gälla enligt 7 kap, 7 §
första stycket sekretesslagen. Delta gäller inte bara belräffande ärenden
enligt lagen om allmän försäkring ulan även i fråga om annan lagstiftning som
nämns i 7 kap, 7 § första stycket sekretesslagen. Bestämmelserna har i första
hand betydelse för de allmänna försäkringskassorna. Men även de andra
myndigheter som avses i 7 kap, 7 § sekretesslagen kan ha att tillämpa dem. Del
har ansetts lämpligt att samla bestämmelserna i lagen om allmän försäkring.

Det förutsätts i lagtexten att uppgifterna behövs hos
resp, mottagare, I princip innebär detla att den utlämnande myndigheten har att
göra en prövning av behovet hos mottagaren. Bedömer den i något fall att
behovet inle finns, kan sekretessen hindra att uppgiften lämnas ut, I allmänhet
måste myndigheten utgå från att begärda uppgifter behövs för angivet ändamål,

I första stycket första meningen har angetts att
utlämnandet gäller uppgift om ersättning åt enskild. Detta syftar i första hand
på uppgift om utgivet belopp och den period det avser, dvs, sådana uppgifter
som behövs för att t,ex, en arbetsgivare skall kunna samordna utbetalning av
lön med sjukersättning. Bestämmelserna tillåter däremot inte att detaljerade
uppgifter lämnas ut om det hälsotillstånd eller de sakförhållanden i övrigt
som den enskilde exempelvis kan ha åberopat för alt få ut ersättning hos
myndigheten.

Det har ansetts att det inte finns tillräckliga skäl att
särskilt reglera utlämnande av uppgifter till privatpraktiserande läkare och
tandläkare, som behöver uppgifter om en enskild för vården av denne. Att
uppgifter oftast kan lämnas ul när de behövs i vårdsyfte följer av den
skadeprövning som förutsätts enligt huvudregeln i 7 kap, 7 § sekretesslagen. Om
det inte kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om
uppgiften röjs, får den lämnas ut. Uppgifter kan f, ö, lämnas ut med den
enskildes samtycke.

Inte heller utlämnande av uppgift till forskare har
reglerats särskilt, I princip bör forskare inle få uppgifter, om del kan
förorsaka den enskilde men. Eftersom förbehåll kan ställas upp enligt 14 kap, 9
§ sekretesslagen torde dock uppgifter om enskilda oftast kunna lämnas ut för
forskningsändamål även till enskilda forskare. Ett sådant förbehåll kan
innehålla en föreskrift om att uppgifterna inte får sammanställas eller
publiceras på ett sådant sätt att de kan hänföras till vissa personer. Det kan
även inskränka den krets av personer som har rätt att ta del av uppgifterna.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:28 31

När det gäller utlämnande av uppgifler till en annan
myndighet eller en annan självständig verksamhetsgren inom samma myndighet
finns det, som framgår avde allmänna övervägandena en regel i 14 kap. 3 §
sekretesslagen. Annars sekretesskyddade uppgifler kan få lämnas till myndighet efler
en intresseawägning. Som har nämnts i den allmänna motiveringen skall antalet
fall där en allmän försäkringskassa behöver göra en sådan skönsmässig bedömning
begränsas. Det bör ske genom att regeringen i förordning anger flertalet fall
då en uppgift om enskild får lämnas till myndighet. Andra styckei syftar på
möjligheterna för kassorna alt lämna ut uppgifler efter en intresseavvägning
eller med stöd av den planerade förordningen.

De andra myndigheter som omtalas i 7 kap, 7 §
sekretesslagen måste genom en intresseawägning bedöma om en sekretesskyddad
uppgift får lämnas till en annan myndighet. Del bör erinras om att också
försäkringskassan får lämna ut en uppgift till en myndighet om den finner det
förenligt med en sådan intresseawägning, alltså även om uppgiftslämnandet inte
skulle vara reglerat i förordning,

7 HemstäUan

Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen
fill

1. lag om ändring i smittskyddslagen (1968:231),

2, lag om ändring i förordningen
(1961:87) om registrering och mönstring av sjömän (mönslringsförordningen),

3, lag om ändring i lagen (1964:542)
om personundersökning i brottmål,

4, lag om ändring i lagen (1966:301)
om rättspsykiatrisk undersökning i brottmål,

5. lag om ändring i lagen (1980:11) om
tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m,fl,,

6. lag om ändring i lagen (1980:12) om
förtroendenämnder inom hälso-och sjukvården,

7, lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,

8. lag om ändring i lagen (1980:623) om ändring i lagen
(1962:381) om

allmän försäkring,

8 Beslut

Regeringen beslular i enlighet med föredragandens
hemställan.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:28

32 Bilaga

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 Förslag till

Lag om ändring i smittskyddslagen (1968:231)

Härigenom
föreskrivs att 29 § smittskyddslagen (1968:231) skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

29 §

Om
länsläkare eller läkare som avses i 19 § i sin verksamhet enligt denna lag
erhållit uppgift som ger anledning antaga att gärning som avses i 26 § eller i
6 kap. 7 § brottsbalken förövats, äger han anmäla detta till åklagare.

Om en
länsläkare eller läkare som avses i 19 § i sin verksamhei enligt denna lag
erhållit uppgifter som ger anledning anta att gärning som avses i 26 § eller i
6 kap, 7 § brottsbalken förövats, är han skyldig att anmäla detta till
åklagare, när del är påkaUat för att förhindra all brottsligheten fortsätter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Har någon vid förundersökning enligl 23 kap,
rättegångsbalken befunnits skäligen misstänkt för brott som avses i 26 §, har
åklagaren rätt att på begäran få uppgift om resultatet av läkarundersökning,
som föranstaltats av länsläkare eller läkare som avses i 19 §. Har åtal väckts,
har även domstolen rätt att få sådan uppgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981,

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 Förslag till

Lag
om ändring i förordningen (1961:87) om registrering och

mönstring
av sjömän (mönstringsförordningen)

Härigenom
föreskrivs att 45 § förordningen (1961:87) om registrering och mönstring av
sjömän (mönstringsförordningen)' skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

45 §

Finner
läkare vid undersökning av sjömän, att sjömannen på grund av sitl
hälsotillstånd är olämplig att utöva sjömansyrket, bör läkaren göra anmälan
därom till sjöfartsverket. Sådan anmälan må, omså finnes lämpligen kunna ske,
begränsas att gälla yrkesutövning i viss befattning eller i -viss fart.

Finner en
läkare vid undersökning av en sjöman, att sjömannen på grund av sitt
hälsotillstånd är olämplig all utöva sjömansyrket, skaU läkaren anmäla del lill
sjöfartsverket. En sådan anmälan/år, om detär lämpligt, begränsas att gälla
yrkesutövning i viss befattning eller i viss fart.

Läkaren får med hänsyn till omständigheterna i del
särskilda fallet underiåla att göra anmälan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981,

Förordningen omlryckl 1979:37,

3 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 28

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:28 34

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1964:542) om
personundersökning i

brottmål

Härigenom föreskrivs alt i lagen (1964:542) om
personundersökning i brottmål' skall införas en ny paragraf, 7 a §, av nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7a §

Från verksamheter där sekretess gäller enligt 7 kap. 1 §
och 4 § första och tredje styckena sekretesslagen (1980:100) skall ulan hinder
av sekretessen lätnnas ut sådana uppgifter om en misstänkt som behövs för en
läkarintyg enligl 7 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981,

Lagen omlryckl 1973:1214.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 Förslag till

Lag om
ändring i lagen (1966:301) om rättspsykiatrisk undersökning i

brottmål

Härigenom
föreskrivs att 10 § lagen (1966:301) om rättspsykiatrisk undersökning i
brottmål skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Polismyndighet
skall på begäran av undersökningsläkaren lämna handräckning om misstänkt, som
är på fri fot, icke ställer sig till förfogande för rättspsykiatrisk
undersökning som han skall undergå.

10 §

Från verksamheter där sekretess gäller enligt 7 kap. 1 §
och 4 § första och tredje styckena sekretesslagen (1980:100) skaU ulan hinder
av sekretessen lämnas ut sådana uppgifter om en misstänkt som behövs för en rättspsykiatrisk
undersökning eller ett utlåtande från socialstyrelsen enligt denna lag.

Polismyndighet skall på begäran av undersökningsläkaren
lämna biträde om en misstänkt, som är på fri fot, inte ställer sig fill
förfogande för en rättspsykiatrisk undersökning som han skall genomgå.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i krafl den 1 januari 1981,

opaginerad Kontrollera mot PDF

5
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1980:11) om tillsyn över hälso-

sjukvårdspersonalen
m. fl.

och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1980:11) om tillsyn
över hälso-och

sjukvårdspersonalen m, fl,

dels att 5, 6, 9, 36 och 43 §§ skall ha nedan angivna
lydelse,

dels att punkt 4 övergångsbestämmelserna skall upphöra att
gälla,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 6a§, av
nedan angivna

lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Den som
tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen skall vinnlägga sig om att ge
patienten sakkunnig och omsorgsfull vård. Han skall så långt det är möjligt
utforma och genomföra vården i samråd med patienten. Han skall visa patienten
omtanke och respekt.

Den som
har ansvaret för vården skall, ( den mån det inte kan antas motverka ändamålet
med vården, se till att patienten får upplysningar om sitt hälsotillstånd och
om de behandlingsmöjligheter som står till buds. Om upplysningarna inte kan
lämnas lill patienten skall de i stället lämnas lill en nära anhörig till
honom.

5 §

Den som
har ansvaret för vården skall, se till att patienten får upplysningar om sitt
hälsotillstånd och om de behandlingsmetoder som står till buds. Om
upplysningarna inte kan lämnas till patienten skall de i stället lämnas lill en
nära anhörig till honom. Upplysningar får dock inte lämnas till patienten eller
någon anhörig i den mån det finns hinder för detta i 7 kap. 3 § eller 6 §
sekretesslagen (1980:100) eUer i 6 § andra stycket eller 6a § denna lag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Den som tillhör eller har tillhört hälso- och
sjukvårdspersonalen får inte röja något som i arbetel har meddelats honom i
förtroende eller obehörigen uppenbara vad han i arbetel har fått veta om någons
hälsotillstånd eller personliga förhållanden / övrigl. Vad som har sagts nu
medför dock ej någon inskränkning i den skyldighet att lämna uppgifter som
följer av någon annan författning.

6§

Den som tillhör eller har tillhört hälso- och
sjukvårdspersonalen får inte obehörigen röja vad han i sin verksamhet har fått
veta om en enskilds hälsotillslånd eller andra personliga förhållanden. Som obehörigt
röjande anses inte an någon fullgör uppgiftsskyldighel som följer av lag eller
förordning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:28

Nuvarande lydelse

37

Föreslagen lydelse

Tystnadsplikt gäller i förhållande till den vård- eller behandlingsbehövande
själv i fråga om uppgift om hans hälsotillstånd, om det med hänsyn till
ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte
lämnas lill honom.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället
bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).

6a§

Den som tillhör eller har tillhört hälso- och
sjukvårdspersonalen får inte röja en uppgift från enskUd om någon annan persons
hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att fara
uppkommer för au den som har lämnat uppgiften eller någon honom närstående
utsätts för våld eller annat aUvarligt men om uppgiften röjs.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället
bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100).

opaginerad Kontrollera mot PDF

9§ Om
rätten att ta del av en journal inom den allmänna hälso-sjukvården finns det
särskilda föreskrifter.

En
journal inom den enskilda hälso- och sjukvården skall på begäran av patienten
genast eller så snart som möjligt tillhandahållas honom för läsning eller
avskrivning på stället eller i avskrift, om det kan ske utan ati ändamålet med
vården eller behandlingen motverkas eller någons personliga säkerhet sätts i
fara.

och

En
journal inom den enskUda hälso- och sjukvården skall på begäran av patienten
genast eller så snart som möjligt tillhandahållas honom för läsning eller
avskrivning på stället eller i avskrift. En uppgift i journalen skall dock inte
lämnas ul till patienten, om det med hänsyn till ändamålet med vården eller
behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas. Inte heller får en
uppgift i journalen lämnas till honom, om det kan antas att fara uppkommer för
att

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 Riksdagen 1980/81. 1 saml Nr 28

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:28 38

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

den som har lämnat uppgiften eller någon honom närstående
utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.

36 §

Bestämmelserna i 14 § förvalt- Bestämmelserna
i/4 ap. 5 .efc-

ningslagen (1971:290) om begräns- relesslagen
(1980:100) om begräns

ningar i rätten att ta del av det som ningar
i rätten att ta del av del som

har tillförts ett ärende gäller i till- har
tillförts ett ärende gäller i till

lämpliga delar i fråga om underrät- lämpliga
delar i fråga om underrät

telse enligt 29 § första styckei, 31 och telse enligt 29 § första stycket, 31 och

35§§. 35§§.

43 §

I fråga om talan mot socialstyrel- 1 fråga om talan mol socialstyrel-

sens beslut enligl 10 § gäller i fill- sens beslut
enligt 10 § gäller i tilllämpliga delar 40 b § lagen (1937: lämpliga
delar/5/:fl/;, 7 § sekretess-249) om inskränkningar i rätlen att lagen
(1980:100). utbekomma allmänna handlingar.

Har
socialstyrelsen avslagit ansökan om förstöring av journal, förs talan hos
regeringen genom besvär.

Mot
socialstyrelsens beslut som innebär bifall lill ansökan får lalan inte föras.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981,

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:28 39

6 Förslag till

Lag om
ändring i lagen (1980:12) om förtroendenämnder inom hälso-och sjukvården

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1980:12) om
förtroendenämnder inom hälso- och sjukvården skall upphöra alt gälla vid
utgången av år 1980.

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att i lagen (1962:381) om allmän
försäkring' skall införas en ny paragraf, 20 kap. 9 a §, av nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 kap. 9a§

En allmän försäkringskassa, riksförsäkringsverket och en
försäkrings-domstol får ulan hinder av sekretess lämna ut uppgifter om sådana
ersättningar åt enskilda, som utbetalas enligt lagstiftningen om allmän försäkring
eller arbetsskadeförsäkring eller enligt lagstiftning om annan jämförbar
ekonomisk förmån för enskilda, under förutsättning att en försäkringsinrättning,
ett försäkringsbolag, en erkänd arbetslöshels-kassa eller en arbetsgivare
behöver uppgiften för samordning med ersättning därifrån. Till ett utländskt
socialförsäkringsorgan får utan hinder av sekretess lämnas sådana uppgifter om
enskilda, som behövs vid tillämpningen av en internationell överenskommelse
som Sverige har tiUträtt. Dessa bestämmelser gäller även utlämnande av uppgift
från varje annan myndighet, på vilken det ankommer att handlägga ärenden enligt
den lagstiftning som avses i första meningen.

1 Lagen omtryckt 1977:630,

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:28 40

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

En allmän försäkringskassa får vidare utan hinder av
sekretess lämna ut uppgifter om enskUdas personliga förhållanden till
myndigheter i de fall det år särskiU medgivet.

Denna lag träder i kraft den I januari 1981,

opaginerad Kontrollera mot PDF

8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980:623) om ändring i lagen
(1962:381) om

allmän försäkring

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1980:623) om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring att 18 kap, 5 § och ikraftlrädandebesläm-melsen skall ha nedan
angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

I den
mån regeringen så förordnar, är allmän försäkringskassa plikfig att biträda
vid handhavandet av annan verksamhet ävensom att tillställa socialregisler
behövliga uppgifter.

Myndighet,
som handhar arbetslöshetsförsäkring, eller lokalt organ som i 1 kap. 2 §
sägs må ej av allmän försäkringskassa förvägras begärt biträde.

18 kap. 5§' Allmän försäkringskassa må ej utan slöd av
särskilt lagsladgandé bedriva annan verksamhei än som angives i denna lag eller
i bestämmelser, som utfärdals med stöd av densamma.

I den mån regeringen så förordnar, är allmän
försäkringskassa plikfig alt biträda vid handhavandet av annan verksamhei.

Allmän försäkringskassa skall tillhandagå statlig eller
kommunal myndighet, försäkringsinrättning samt arbetsgivare med yttranden och
upplysningar, i den mån hinder enligt lag eller författning ej möter samt mera
betydande olägenhet ej därigenom uppkommer för kassan. Myndighet, som handhar
arbetslöshetsförsäkring, eller lokalt organ som i 1 kap. 2 § sägs må ej av
allmän försäkringskassa förvägras begärt biträde. Om rätt för socialnämnd att
av allmän försäkringskassa erhålla uppgifter om ekonomisk hjälp som har lämnats
till enskild stadgas i 57 § socialtjänstlagen (1980:620).

I den mån
regeringen så föreskriver gäller bestämmelserna om arkiv hos statlig myndighet
även arkiv hos allmänna försäkringskassor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag
träder i kraft den 1 januari 1982.

Denna lag
träder i kraft, såvitt gäller 18 kap. 5 §, den I januari I98I och i övrigt den
1 januari 1982.

opaginerad Kontrollera mot PDF

I Senaste lydelse 1980:623. - 1980:623.

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:28 42

Utdrag

LAGRÅDET PROTOKOLL

vid sammanträde 1980-09-15

Närvarande: f.d. justitierådet Petrén, regeringsrådet
Hilding, justitierådet Vängby.

Enligt lagrådet den 1 september 1980 tillhandakommet
utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 28 augusti 1980 har
regeringen på hemställan av statsrådet Holm beslutat inhämta lagrådets yttrande
över förslag till

1.
lag om ändring
i smittskyddslagen (1968:231),

2.
lagom ändring i
förordningen (1961:87) om registrering och mönstring av sjömän
(mönstringsförordningen),

3.
lag om ändring
i lagen (1964:542) om personundersökning i brottmål,

4.
lag om ändring
i lagen (1966:301) om rättspsykiatrisk undersökning i brottmål,

5.
lag om ändring
i lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m,fl,,

6.
lag om ändring
i lagen (1980:12) om förtroendenämnder inom hälso-och sjukvården,

7.
lag om ändring
i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

8.
lag om ändring
i lagen (1980:623) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av
hovrättsassessorn Gertrud Holmquist.

Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:

Förslaget till lag om ändring i lagen (1964:542) om
personundersökning i brottmål

Genom lag (1980:198) om ändring i lagen (1964:542) om
personundersökning i brottmål har föreskrivits att 8 § i denna lag skall
upphöra att gälla vid utgången av år 1980, Del synes lämpligt att det nu
föreslagna nya stadgandet - i stället för att betecknas med paragrafnumret 7 a S
- upptages som 8 §,

Vidare får lagrådet förorda sådan redaktionell jämkning
att paragrafens inledning får följande lydelse: "Från verksamhet där
sekretess gäller enligt 7 kap, 1 § eller 4 § första och tredje styckena .-.-,-,-.-."

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:28 43

Förslaget till lag om ändring i lagen (1966:301) om rättspsykiatrisk
undersökning i brottmål

Lagrådet föreslår, att inledningen av 10 § första stycket
jämkas på samma sätt som lagrådet förordat i fråga om del nya stadgandet i personundersök-ningslagen.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1980:11) om tillsyn
över hälso-och sjukvårdspersonalen m.fl.

9§

Stadgandena 15,6 och 6 a §§ reglerar frågan om personalens
skyldighet att i vissa fall underlåta att lämna uppgifter icke blott om del
sker muntligen ulan även om det skulle ske genom att sjukjournalen lämnas ut.
Med hänsyn härtill är de i andra och tredje meningarna av förevarande paragrafs
andra stycke upptagna stadgandena onödiga. Risk finns måhända att de skulle
kunna föranleda missförståndet att frågan om lämnande av upplysningar genoni
att ställa journalen till förfogande ej skulle vara reglerad i de föregående
paragraferna. Lagrådet förordar därför att de angivna meningarna får utgå och
att till första meningen i andra stycket fogas tillägget: '"om ej annat
följer av 6 8 andra stycket eller 6 a S första stycket".

Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring

Enligt andra stycket i den föreslagna nya paragrafen i
lagen, 20 kap, 9 a §, får en allmän försäkringskassa utan hinder av sekretess
lämna ut uppgifter om enskildas personliga förhållanden till myndigheter i de
fall det är särskilt medgivet. Bestämmelsen syftar enligl remissen på
möjligheterna för kassorna att lämna ul uppgifter efter en intresseawägning enligl
14 kap, 3 § första stycket sekretesslagen eller enligl en förordning i ämnet,
som under förarbetena till sekretesslagen förutsattes skola komma till stånd (prop,
1979/80:2 s, 191 och 327) och som avses skola ha sitl lagstöd i 14 kap, 3 §
andra stycket andra meningen sekretesslagen. Den nu akluella bestämmelsen är
sålunda inte avsedd att innehålla något nytt och är från lagteknisk synpunkt överflödig,
eftersom frågan såvitt den avses skola behandlas i lag är uttömmande reglerad i
14 kap. 3 § sekretesslagen. Den är inte heller särskilt upplysande, eftersom
det inle av lagtexten framgår vilka bestämmelser som hänvisningen omfattar. Den
kan slutligen genom sin avfattning ge anledning till det missförståndet att den
skulle utgöra självständigt stöd för utfärdande av föreskrifter i ämnet, något soin
enligt det förut anförda inte kan vara fallet. På grund härav förordar lagrådet
alt andra stycket av förevarande paragraf får utgå ur förslagel.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:28 44

Förslaget tili lag om ändring i lagen (1980:623) om
ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

I sak föreligger ej erinran mot innehållet i de ändringar
som föreslås beträffande 18 kap. 5 § lagen om allmän försäkring. Den föreslagna
lagiekniska lösningen medför emellertid den olägenheten att något förslag lill
sådan lydelse av stadgandet som detta avses skola ha för liden fr.o.m. den 1
januari 1982 icke framläggs utan att denna fråga får upptagas i ett särskilt
lagstiftningsärende. En sådan omgång torde böra undvikas. Olika vägar synes
tänkbara. En vore att i det förslag till ändring av lagen om allmän försäkring,
varigenom 20 kap. 9 a § införes och som träder i kraft den 1 januari 1981, taga
in 18 kap. 5 S med den lydelse den skall ha enligt förevarande lagförslag saml
att låta ändringen i ändringslagen (1980:623) innehålla 18 kap. 5 § i dess
lydelse fr,o,m, den 1 januari 1982, då självfallet ingen ändring skulle göras i
ändringslagens ikraflträdandebestämmelser. Med hänsyn till att skillnaden i
lydelsen av 18 kap, 5 S fr,o,m, den 1 januari 1981 och fr,o,m, den 1 januari
1982 endast är att föreskriften om uppgifter till socialregistret skall utgå
synes emellertid en annan väg vara alt föredraga. Genom ändring i ändringslagen
kan 18 kap, 5 § givas den lydelse stadgandet skall ha fr,o,m, den 1 januari
1982 samfidigt som i ikraftträdandebestämmelserna till ändringslagen dels - såsom
föreslagils i remissen - anges all den såvitt gäller 18 kap, 5 § träder i kraft
den 1 januari 1981 och dels stadgas att föreskrifterna om uppgifter till
socialregistret skall gälla till utgången av 1981, Vad nu förordats uppnås om i
det remitterade förslaget görs de ändringarna att andra styckei får behålla den
lydelse det har enligt ändringslagen (1980:623) samt att till
ikraftträdandebestämmelsen till denna lag fogas ett tillägg av förslagsvis
följande lydelse: "Vad som enligt 18 kap, 5 § andra stycket i dess intill
den 1 janauri 1981 gällande lydelse stadgas om skyldighet för allmän
försäkringskassa att tillställa socialregistret behövliga uppgifler skall dock
bestå till utgången av 1981,"

Övriga lagförslag

Förslagen lämnas utan erinran.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:28 45

Utdrag

SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-10-16

Närvarande: stalsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Bohman, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling. Söder.
Krönmark, Burenstam Linder. Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo. Winberg, Adelsohn,
Danell. Petri, Eliasson

Föredragande: statsrådet Holm

Proposition om följdlagstiftning till den nya
sekretesslagen i fråga om hälso- och sjukvården samt den allmänna försäkringen

1 Anmälan av lagrådsyttrande

Föredraganden anmäler lagrådels yttrande' över förslag
till

1. lag om ändring i smittskyddslagen
(1968:231),.

2. lag om ändring i förordningen
(1961:87) om registrering och mönstring av sjömän (mönstringsförordningen),

3. lag om ändring i lagen (1964:542)
om personundersökning i brottmål,

4. lag om ändring i lagen (1966:301)
om rättspsykiatrisk undersökning i brottmål,

5. lag om ändring i lagen (1980:11) om
tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl.,

6. lag om ändring i lagen (1980:12) om
förtroendenämnder inom hälso-och sjukvärden,

7. lag om ändring i lagen (1962:381)
om allmän försäkring,

8. lag om ändring i lagen (1980:623)
om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Föredraganden redogör för lagrådels yttrande och anför.
Lagrådet har sammanfattningsvis i sak godtagit de i remissen framförda
förslagen men beträffande några bestämmelser förordat omredigeringar. Jag

I Beslut om lagrädsremiss fallal vid regeringssainmanlräde
den 2S augusti 1980,

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:28 46

kan - efter samråd med cheferna för justitie- och
socialdepartementen samt ined statsrådet Petri - ansluta mig lill vad lagrådet
har anfört i sitt yttrande. Jag förordar således att de av lagrådet särskilt
kommenterade bestämmelserna omredigeras i huvudsaklig överensstämmelse med vad
lagrådet har föreslagit.

2 Tystnadsplikt för enskilda som är verksamma inom de
omsorger som avses i lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt
utvecklingsstörda

Riksdagen antog under våren 1980 ett stort antal förslag
om ändringar av tystnadspliktsbestämmelser i skilda lagar (prop, 1979/80:80. KU
45. rskr 269, SFS 1980:180-257). Ändringarna våren följd avden nya sekretesslagen
(1980:100) och träder i kraft samtidigt som denna, den 1 januari 1981.
Ändringarna innebär i allmänhet att lystnadspliktsbestämmelser som finns i
särskilda lagar upphävs, eftersom de för offentliga funktionärer samlats i en generell
reglering i den nya sekretesslagen. Föreskrifter om tystnadsplikt som riktade
sig både till offentliga funktionärer och till enskilda ändrades i princip så
att de i fortsättningen endast gäller enskilda. Delta gjordes genom tillägget,
att sekretesslagen i stället tillämpas i det allmännas verksamhet.

Bland nämnda ändringar finns en i lagen (1980:203) om
ändring i lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt
utvecklingsstörda (omsorgslagen). Där föreskrivs att tystnadspliklsbeslämmelsen
i 58 S omsorgslagen skall upphöra att gälla vid utgången av år 1980.

Verksamhet enligl omsorgslagen kan emellertid efter
särskilt godkännande bedrivas vid enskilda vårdanstalter. Personalen där är
oftast inle alt anse som offentliga funktionärer i sekretesslagens mening och
lyder därför inte under dess sekretessbestämmelser (jfr prop. 1979/80:2 s, 126 ff).
Inte heller omfattas omsorgspersonalen generellt av tystnadspliktsbeslämmelserna
i lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen (jfr prop,
1978/79:220 s, 42),

Del finns i dag ett stort antal enskilda vårdanstalter som
bedriver verksamhet enligt omsorgslagen. Av hänsyn till dem som får omsorger
där och deras anhöriga bör enligl min mening, liksom tidigare, även sådan personal
som inte är hälso- och sjukvårdspersonal ha tystnadsplikt. Jag föreslår därför
att 58 § omsorgslagen skall finnas kvar även efter år 1980 med del tillägget
att sekretesslagen gäller i det allmännas verksamhet. Av lagtekniska skäl bör
förevarande ändring göras genom två lagar, en varigenom den av riksdagen
nyligen antagna lagen (1980:203) upphävs och en lag om ändring i omsorgslagen
(1967:940). Lagrådets hörande i denna fråga anser jag för min del kunna
underlåtas.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:28 47

3
Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen att anta
dels de av lagrådet granskade lagförslagen med vidtagna ändringar, dels
förslagen lill

9. lagom
upphävande av lagen (1980:203) om ändring i lagen (1967:940) angående omsorger
om vissa psykiskt utvecklingsstörda,

10. lag om
ändring i lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt
utvecklingsstörda.

4
Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar alt genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som
föredraganden har lagt fram.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:28 48

Innehåll

Regeringens proposilion.................................................. 1

Propositionens huvudsakliga innehåll............................. ....... 1

Lagförslag....................................................................... ...... 2

1.
Förslag lill
lag om ändring i smittskyddslagen (1968:231) 2

2.
Förslag lill
lag om ändring i förordningen (1961:87) om registrering och mönstring av
sjömän (mönstringsförordningen)......................................... 3

3.
Förslag lill
lag om ändring i lagen (1964:542) om personundersökning i brottmål 4

4.
Förslag till
lagom ändring i lagen (1966:301) om rättspsykiatrisk undersökning i brottmål
5

5.
Förslag till
lag om ändring i lagen (1980:11) om tillsyn över hälso-

och sjukvårdspersonalen m.fl....................................
6

6.
Förslag till
lagom ändring i lagen (1980:12) om förtroendenämnder inom hälso- och
sjukvården 8

7.
Förslag till
lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring 9

8.
Förslag till
lag om ändring i lagen (1980:623) om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring 10

9.
Förslag till
lag om upphävande av lagen (1980:203) om ändring i lagen (1967:940) angående
omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda .............................. 11

10.
Förslag till
lag om ändring i lagen (1967:940) angående omsorger

om vissa psykiskt utvecklingsstörda.........................
11

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 28
augusti 1980 12

1
Inledning................................................................... 12

2
Följdändringar
beträffande skyldigheten inom hälso- och sjukvården att lämna uppgifler lill
myndigheter .................................................................................. 13

2.1
Den nya
sekretesslagen................................... 13

2.2
Frågan om en
särskild lag om uppgiftsskyldighet inom hälso- och sjukvärden 15

2.3
Författningsändringar
...................................... 16

2.3.1
Smittskyddslagstiftningen......................
16

2.3.2
Anmälan lill
körkortsmyndighet m.fl........ 17

2.3.3
Uppgifter från
sjukvården och socialvården lill en läkare som har förordnats att göra en rättspsykiatrisk
undersökning m.m........ 18

2.3.4
Uppgifter till
allmän försäkringskassa m.fl 19

3................................................................................ Följdändringar
i lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och

sjukvårdspersonalen m.fl. och i lagen (1980:12) om förtroende

nämnder inom hälso- och sjukvården ....................... 21

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:28 49

4
Uppgiftslämnande
från allmän försäkringskassa m.fl 24

5
Upprättade
lagförslag............................................... 25

6
Specialmotivering
..................................................... 26

6.1
Förslaget till
lag om ändring i smitlskyddslagen (1968:231) 26

6.2
Förslaget lill
lag om ändring i förordningen (1961:87) om registrering och mönstring av sjömän
(mönslringsförordningen) ................................ 26

6.3
Förslagen lill
lagar om ändring i lagen (1964:542) om personundersökning i brottmål och lagen
(1966:301) om rättspsykiatrisk undersökning i brottmål 26

6.4
Förslaget till
lag om ändring i lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen
m,n 27

6.5
Förslagel till
lag om ändring i lagen (1980:12) om förtroendenämnder inom hälso- och
sjukvården 29

6.6
Förslagel till
lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring och förslaget lill lag
om ändring i lagen (1980:623) om ändring i lagen (I962:.38l) om allmän
försäkring 29

7
Hemställan................................................................
31

8
Beslut.......................................................................
31

Bilaga: De
remitterade lagförslagen................................ 32

Utdrag av
lagrådets protokoll den 15 september 1980... 42

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 16
oktober

1980 ............................................................................... 45

1
Anmälan av
lagrådsyttrande................................. 45

2
Tystnadsplikt
för enskilda som är verksamma inom de omsorger som avses i lagen (1967:940)
angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda......... 46

3
Hemställan................................................................ 47

4
Beslul........................................................................ 47

Doktrin (5)

  1. Anneli Svensson, Från JO. April–juni 2021, FT 2021 nr 5 s. 813, på s. 814 · Hos förlaget (inloggning eller köp)
  2. Fredrik Rådman, Uppgiftsskyldighet enligt 110 kap. 31 § socialförsäkringsbalken (2010:110) – några reflektioner gällande tolkningen och tillämpningen av bestämmelsen, FT 2019 nr 1 s. 87, på s. 89 · Hos förlaget (inloggning eller köp)
  3. Ann-Charlotte Landelius, Lagen om receptregister - en tveksam lagstiftningsprodukt?, FT 1997 nr 5 s. 201, på s. 208 · Hos förlaget (inloggning eller köp)
  4. Lotta Westerhäll, Sekretesspraxis inom hälso- och sjukvården, FT 1986 nr 5–6 s. 201, på s. 228 · Hos förlaget (inloggning eller köp)
  5. Göran Regner, Sekretesslagen ännu en gång, FT 1981 nr 2 s. 91, på s. 92 · Hos förlaget (inloggning eller köp)

Hänvisningarna är utvunna maskinellt ur artiklarnas text; artiklarna läses hos utgivaren.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

143 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (133)

133 kopplingar i 95 dokument.

  1. SOU 2026:61 Stärkt patientsäkerhet och ökad motståndskraft s. 144 om s. 21 · s. 144 om s. 22 · s. 144 om s. 23 i texten
  2. Prop. 2025/26:310 Nytt regelverk för hälsodataregister s. 77 om s. 23 i texten
  3. SOU 2026:22 Stärkt läkemedelsförsörjning i samverkan s. 287 i texten
  4. Prop. 2025/26:205 Beredskapslager i livsmedelskedjan s. 47 i texten
  5. Prop. 2025/26:116 En ny funktion för operativ krishantering i den finansiella sektorn s. 69 om s. 23 i texten

Visa alla 95

Rättsfall (1)

1 koppling.

  1. NJA 2000 s. 648 om s. 22 i texten

Myndighetsavgöranden (1)

1 koppling.

  1. JO 2021-04-06 dnr 3286-2019 i texten

Doktrin (8)

8 kopplingar.

  1. FT 2021 s. 813 Anneli Svensson, Från JO. April–juni 2021 s. 814 i texten
  2. FT 2019 s. 87 Fredrik Rådman, Uppgiftsskyldighet enligt 110 kap. 31 § socialförsäkringsbalken (2010:110) – några reflektioner gällande tolkningen och tillämpningen av bestäm… s. 89 i texten
  3. FT 1997 s. 201 Ann-Charlotte Landelius, Lagen om receptregister - en tveksam lagstiftningsprodukt? s. 208 i texten
  4. Bejstam, Underhållsstöd och underhållsbidrag, 1996 s. 157 om s. 19 i texten
  5. Westerhäll, Den svenska socialrätten, 1990 s. 342 i texten

Visa alla 8