Sök i Ratio Lex

med förslag till ändrade regler för beskattning av realisationsvinst vid fastighetsavyttring

99 sidor, varav 79 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 79 av 99 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1980/81:32, med förslag till ändrade regler för beskattning av realisationsvinst vid fastighetsavyttring

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:32

Regeringens
proposition

1980/81:32

med förslag till ändrade regler för beskattning av
realisationsvinst vid fastighetsavyttring;

beslutad den 16 oktober 1980.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som
har upptagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

ROLF WIRTÉN

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag om en skärpning av
reglerna för beskattning av realisationsvinster vid fastighetsförsäljningar.

Vid vinstberäkningen medges enligl nuvarande regler full
indexuppräkning av anskaffningsvärde och förbättringskostnader. Rätten lill
indexuppräkning omfattar således inte bara del kapital som fastighetsägaren
själv har lagt ner i fasligheten (egenkapitalet) ulan också den del av
anskaffningsvärde och förbättringskostnader som har finansierats med lån. Dessa
regler har fått lill följd att många fastighetsägare på grund av inflationens
effekter vid belåning har kunnat göra stora vinster som har lämnats helt
obeskattade vid en försäljning. Ett sätt alt komma lill rätta med dessa
förhållanden skulle vara att begränsa indexuppräkningen tili egenkapitalet.
Åtminstone f. n. är det dock av praktiska och konlrolltekniska skäl inte
möjligt att införa ett system som bygger på att man i varje enskilt fall
fastställer storleken av detta kapital. Begränsningar i rätten till
indexuppräkning måsle därför göras med hjälp av schablonregler. Vid
utformningen av sådana regler bör man enligl propositionen la hänsyn lill det
förhållandet att fastigheterna normall är högl belånade i början av ett innehav
samt att lånebelastningen därefter successivt sjunker och att andelen egenkapital
alltså ökar med liden.

Mot denna bakgrund föreslås en schablonmässig begränsning
av rätten till indexuppräkning. Förslaget innebär att uppräkningen för de fyra
första innehavsåren i princip slopas. Detta betyder alt indexuppräkningen av
anskaffningsvärdet i fortsättningen får ske med hänsyn endast lill prisutvecklingen
från det fjärde året efter det år då fastigheten köptes. För det fall alt ny-,
till- eller ombyggnadsarbeten har utförts under innehavet föreslås på

1 Riksdagen 1980/81. 1 saml Nr 32

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:32 2

motsvarande sätt alt man vid indexuppräkningen av
kostnaderna skall beakta endast den prisutveckling som sker från det fjärde årel
efter det år då kostnaderna lades ner.

Om en fastighetsägare säljer sin fastighet och köper en
ny, är huvudregeln i det föreslagna systemet att en ny fyraårsperiod börjar
löpa. Undantag från denna princip har dock ansetts motiverade i första hand när
del är fråga om fasligheter som ulgör bostad för ägaren. Det föreslås att den,
som säljer sin fastighet och köper en ny fastighet som ersättning för den
ursprungliga, under vissa förutsättningar skall få möjlighet att vid en senare
försäljning av ersättningsfastigheten tillgodoräkna sig den lid under vilken
han har innehaft den ursprungliga fastigheten.

Ett tidigare faslighelsinnehav får enligt förslaget i
första hand beaktas i de fall då den ursprungliga fastigheten sålts efter
utgången av år 1980 och fastighetsägaren vid den försäljningen fått uppskov med
realisalionsvinslbe-skallning. Sådant uppskov med beskattning kan under vissa
förutsättningar komma i fråga då en fastighet tagits i anspråk genom
expropriation e.d. samt vid frivilliga försäljningar av villa- och
jordbruksfastigheter. Ell tidigare innehav skall dock enligl förslaget få
beaktas även i vissa fall där uppskov med beskattning av vinst på den
ursprungliga fastigheten inte erhållits. För detta fordras att man vid
försäljning av ersättningsfastigheten kan konstatera att förutsättningar för
uppskov har förelegal. Vid denna bedömning skall man dock bortse från några av
de villkor som gäller för uppskov. Det äldre faslighetsinnehavet skall nämligen
få beaktas oberoende av om försäljningen av fasligheten ledde till vinst och i
princip oberoende av om priset som erhölls för fastigheten var större eller
mindre än priset som betalades för ersättningsfastigheten. Vidare skall bosältningskravel
i uppskovsreglerna vid frivillig försäljning av en villa- eller
jordbruksfastighet anses uppfyllt om fastighetsägaren någon gång under de fem
åren närmast före försäljningen var bosatt på fastigheten.

I propositionen föreslås att reglerna skärps i ytterligare
ett avseende. F. n. har den som säljer en bostadsfaslighet vanligen rätt att
göra ett särskilt avdrag med 3 000 kr. för varje innehavsår (3 000-kronorsfillägg).
Det har inte ansetts mofiverat att behålla detta tillägg i det framfida syslemet.
Det föreslås därför att rätten lill 3 000-kronorstillägg i princip skall
upphöra.

I fråga om ikraftträdandet föreslås som huvudregel att de
nya reglerna skall lillämpas på försäljningar som sker efter utgången av år
1980. Särskilda övergångsbestämmelser föreslås dock för att göra övergången
mjuk och begränsa skärpningarna för dem som vid övergången redan har innehaft
sin fastighet under en viss lid. Dessa bestämmelser kan sammanfattas enligl
följande.

a) Om en faslighet, som har förvärvats år 1979 eller
tidigare, avyttras något av åren 1981, 1982 eller 1983 skall den inledande
begränsningen av indexuppräkningen omfatta endast ett, två resp. tre år.
Dessutom föreslås alt den skattskyldige alltid skall få avdrag för
anskaffningskostnaden och för de

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:32 3

förbättringskostnader,
som har lagts ner år 1979 eller tidigare, med minst det belopp som han enligl
nuvarande regler skulle ha tillgodoföris vid en försäljning under år 1980.

b) Vidare föreslås att 3 000-kronorslillägget skall
slopas bara för innehavsår efler år 1980. Även i fortsättningen får alltså
tillägg beräknas för år 1980 och tidigare innehavsår.

c) Den föreslagna successiva övergången fill de nya
reglerna om indexuppräkning får betydelse för rätten att vid försäljning av en
ersättningsfastighet beakta innehavet av den ursprungliga fasfigheten. Har den
ursprungliga fastigheten avyttrats före utgången av år 1980, får innehavet inte
beaktas vid en senare försäljning av ersättningsfastigheten. Har den ursprunghga
fasfigheten avyttrats någol av åren 1981,1982 eller 1983, får den skaltskyldige
vid en försäljning av ersättningsfastigheten inte tillgodoräkna sig mer än ett,
två resp. tre år av del fidigare innehavet.

De
nu nämnda förslagen kommer att medföra att realisationsvinster på grund av faslighelsförsäljningar
las lill beskattning i betydligt större utsträckning än hitfills. För att
lindra progressionseffekterna vid beskattningen föreslås att vinsterna i ökad
omfattning skall få behandlas som s. k. ackumulerad inkomst. Detta innebär att
man vid skatteberäkningen tar hänsyn till att en realisationsvinst i regel har
ackumulerats under flera år.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:32 4

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskatlelagen
(1928:370) dels att punkt 2 a av anvisningarna till 36 § skall ha nedan angivna

lydelse, dels att i anvisningarna lill 36 § skall införas
två nya punkter, 6 a och 6 b, av

nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar

fill 36 §

2.a.' Skall vid beräkning av realisationsvinst på grund av
avyttring av fastighet vederlaget för viss del av fastigheten upplagas som
intäkt av jordbruksfastighet eller rörelse (jfr punkt 1 av anvisningarna till
35 §) får i omkostnadsbeloppet icke inräknas kostnad som hänför sig till sådan
del av fasligheten och som vid inkomsttaxeringen behandlats enligl reglerna för
maskiner och andra inventarier.

Som förbättringskostnad iligt punkt 1 räknas även kostnad,
som under tid, då intäkt av avyttrad annan fastighet eller i förekommande fall
del därav beräknats enligt 24 § 2 eller3 mom., har nedlagts på reparation och
underhåll av fasligheten eller fastighetsdelen, i den mån den avyttrade
egendomen på grund därav vid avyttringen befunnit sig i bättre skick än vid
förvärvet saml kostnad för reparation och underhåll för vilken avdrag inle
medges på grund av föreskrifterna i 25 § 2 mom. första stycket b) eller c) och
för vilken bidrag ej utgått. Förbättringskostnad, som icke uppförts på
avskrivningsplan, och med förbättringskostnad jämförlig reparations- eller
underhållskostnad får dock inräknas i omkostnadsbeloppel endast för år då de
nedlagda kostnaderna uppgått till minst 3 000 kronor.

Kostnad enligt föregående stycke, som uppförts på
avskrivningsplan, skall normalt anses nedlagd del år då kostnaden uppförts på
planen. I andra fall skall sådan kostnad normalt anses nedlagd när faktura
eller räkning erhållits, varav framgår vilket arbete som utförts.

. Omkostnadsbeloppel skall minskas med
värdeminskningsavdrag m, m., som belöper på tid före avyttringen av
fasligheten, såsom avdrag på grund av avyttring av skog, avdrag för
värdeminskning av annan naturtillgång eller för värdeminskning av täckdiken
eller andra markanläggningar (jfr punkt 4 fjärde-sjätte styckena och punkt 7 av
anvisningarna till 22 § samt punkl 16 femte och sjätte styckena av
anvisningarna lill 29 §). På samma sätt skall omkostnadsbeloppet minskas med
avdrag för värdeminskning av byggnad m, m, (jfr punkt 3 Iredje stycket och
punkt 4 iredje stycket av anvisningarna fill 22 §, punkt 2 och punkt 3 andra
stycket av anvisningarna till 25 § och

1 Senaste lydelse 1979:1017.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:32 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

punkt 16 fjärde styckei av anvisningarna lill 29 §), dock
inte för år då avdraget understigit 3 000 kronor. Omkostnadsbeloppet skall
minskas även med belopp varmed fastigheten avskrivits i samband med ianspråktagande
av investeringsfond e, d.

Vid beräkning av omkostnadsbeloppel skall faslighet, som
förvärvals före år 1952, anses förvärvad den 1 januari 1952, Ingångsvärdet
skall därvid anses utgöra 150 procent av fastighetens taxeringsvärde för år
1952. Hänsyn skall vid vinstberäkningen icke tagas lill kostnader och avdrag
som belöper på tid före år 1952. Dock får del vid förvärvet erlagda vederlaget
för fastigheten upptagas som ingångsvärde, om den skaltskyldige kan visa alt
köpeskillingen överstiger 150 procent av taxeringsvärdet för år 1952. Fanns
taxeringsvärde ej äsatt för år 1952, får motsvarande värde uppskattas med
ledning av laxeringsvärdel för fastighet, i vilken den avyttrade egendomen
ingått, eller närmast därefter åsatta taxeringsvärde.

Har
fastighet vid avyttringen innehafts mer än tjugo år får den skattskyldige vid
vinstberäkningen som ingångsvärde upptaga ett belopp motsvarande 150 procent av
det taxeringsvärde, som gällde tjugo år före avyttringen. Har taxeringsvärdet åsatts
vid fasfighetstaxering som verkställts år 1970 eller senare får dock som
ingångsvärde upptagas endast 133 procent av taxeringsvärdet. Om ingångsvärdet
beräknas med ledning av det taxeringsvärde som gällde tjugo år före avyttringen,
skall hänsyn vid vinstberäkningen icke lagas till koslnader och avdrag, som
belöper på tidigare år än tjugo år före avyttringen. Fanns taxeringsvärde ej
åsätt tjugo år före avyttringen, får motsvarande värde uppskattas på sätt angives
i femte stycket sista meningen.

Har avyttrad fastighet förvärvats genom arv eller
testamente eller genom bodelning i anledning av makes död, får den
skallskyldige, i stället för köpeskilling eller motsvarande vederlag för
fastigheten vid närmast föregående köp, byte eller därmed jämförliga fång
eller i stället för ett med slöd av föregående stycke framräknat värde, som
ingångsvärde upplaga 150 procent av fastighetens taxeringsvärde året före del
år då dödsfallet inträffade eller motsvarande i arvsskaltehänseende gällande
värde, förutsatt att dödsfallet ägt rum efter år 1952. Ägde dödsfallet rum
efter år 1970 får dock som ingångsvärde upptagas endast 133 procent av
taxeringsvärdet eller motsvarande i arvsskaltehänseende gällande värde. Fanns
taxeringsvärde ej äsatt året före del år då dödsfallet inträffade, får
motsvarande värde uppskattas på sätt som angives i femte stycket sista
meningen. Har ingångsvärdet upptagits med stöd av bestämmelserna i detla
stycke, skall hänsyn vid vinstberäkningen icke tagas till kostnader och
avdrag, som belöper på tidigare år än året före dödsåret.

Beräknas ingångsvärdet med ledning av taxeringsvärde
skall, såvida viss del av taxeringsvärdet avser egendom som i kostnadshänseende
hänförts till

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:32 6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

maskiner och andra inventarier i jordbruk eller rörelse
(jfr punkt 1 av anvisningarna fill 35 §), taxeringsvärdet reduceras med den del
därav som kan anses belöpa på egendom av nyss angivet slag. Sådan reducering
skall dock icke göras om mindre än 25 procent av hela vederlaget för den
avyttrade fastigheten belöper på egendom, som vid beräkning av
värdeminskningsavdrag hänföres till maskiner och andra inventarier.

Skall taxeringsvärdet reduceras enligt föregående stycke iakttages
följande. Har taxeringsvärdet åsatts fidigare än vid 1975 års
fastighetstaxering, skall taxeringsvärdet reduceras med så stor del därav som
vederlaget för egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföres fill
maskiner och andra inventarier, utgör av hela vederlaget för den avyttrade
fasligheten. Vad nu sagts gäller även om taxeringsvärdet åsatts år 1975 eller
senare, dock att vid beräkningen skall bortses från den del av vederlaget vid avyttringen
som belöper på egendom som enligt 5 § 5 mom. är undantagen från skatteplikt.
Kan den skaltskyldige visa att den andel av taxeringsvärdet som kan anses
belöpa på egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföres fill
maskiner och andra inventarier, är mindre än den andel av hela vederlaget för
den avyttrade fastigheten som kan anses belöpa på egendom av nu angivet slag,
får dock taxeringsvärdet reduceras på grundval av förhållandena vid
fastighetstaxeringen.

Det för fasligheten gällande Del för fastigheten gällande

ingångsvärdet
- antingen detta utgör ingångsvärdet - om det inte har köpeskillingen vid
förvärvet, tax- beräknats enligt trettonde stycket sisla eringsvärdet tjugo år
före avyttring- meningen - liksom de förbättrings-en, taxeringsvärdet för år
1952 eller kostnader och därmed Ukställda taxeringsvärdet året före dödsfallet
belopp för vilka avdrag får ske saml eller motsvarande värde - liksom de de
värdeminskningsavdrag och andförbättrings- eller därmed jämförliga ra belopp
som skaU minska omkost-reparations- och underhållskostna- nadsbeloppet skaU i
den omfattning der, för vilka avdrag får ske och de som anges i punkterna 6 a
och 6 b värdeminskningsavdrag m. m., vilka nedan räknas om med hänsyn IiU skola
minska omkostnadsbeloppet, förändringarna i det allmänna prislå-skola omräknas lill
de belopp, vartill get (prisutvecklingen) under den tid de skulle ha uppgått
efter det allmän- då fastigheten har innehafts, naprislågetunder det år då avyttringen
skedde.

Omräkningen sker med ledning av en indexserie, grundad på
konsumentprisindex. Riksskatteverket fastställer årligen omräkningstalen.

Har avyttring av faslighet omfat- Har avyttring av faslighet omfat-

tat byggnad, som i huvudsak är tal byggnad, som i huvudsak
är avsedd att användas för bosladsän- avsedd att användas för bostadsändamål och
som vid avyttringstillfället damål och som vid avyttringstillfället

s. 7 Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

varit eller bort vara åsätt ell taxerat byggnadsvärde av lägsl
10 000 kronor, avdrages ytterligare ett belopp av 3 000 kronor för varje
påbörjat kalenderår före taxeringsåret som bostadsbyggnaden under innehavstiden
funnits på fastigheten. Om det laxerade byggnadsvärdet icke upp-gåft eller bort
uppgå fill 10 000 kronor, avdrages 3 000 kronor för varje påbörjat kalenderår
under innehavstiden som byggnaden utnyttjats till stadigvarande bostad. Avdrag
medgives icke för tidigare år än år 1952. Finnes på fastigheten mer än en
bostadsbyggnad beräknas nu avsett avdrag endast för fastighetens huvudbyggnad.
Sker vinstberäkningen med utgångspunkt från taxeringsvärdet tjugo år före avyttringen
enhgt sjätte stycket ovan eller från taxeringsvärdet året före dödsfallet
enligt sjunde stycket ovan eller motsvarande värden, får avdrag enligt detta
stycke ej ske för fidigare år än tjugo år före avyttringen eller året före
dödsfallet. Om bostadsbyggnad rivits eller förstörts genom brand eller
liknande, skall avdrag enligt detla stycke medgivas åven för lid då denna
byggnad funnits på fasfigheten, om den skattskyldige inom ett år igångsatt
arbete med att uppföra ersätlningsbyggnad. Om en bostadsbyggnad under mer än
ett år lagils i anspråk huvudsakligen för annat ändamål än bostadsändamål medgives
avdrag enligt detta stycke endast för lid då byggnaden därefter åter utnyttjats
huvudsakligen för bostadsändamål.

Föreslagen lydelse

varit eller bort vara åsätt ell taxerat byggnadsvärde av lägsl
10 000 kronor, avdrages ytterligare ell belopp av 3 000 kronor för varje påbörjat
kalenderår före taxeringsåret som bostadsbyggnaden under innehavsfi-den funnits
på fasfigheten. Om del taxerade byggnadsvärdet inte uppgått eller bort uppgå
till 10 000 kronor, avdrages 3 000 kronor för varje påbörjat kalenderår under
innehavstiden som byggnaden utnyttjats till stadigvarande bostad. Avdrag
medges inte för tidigare år än år 1952 och inte heller för senare år än år
1980. Finns på fastigheten mer än en bostadsbyggnad beräknas nu avsett avdrag
endast för fasfighetens huvudbyggnad. Sker vinstberäkningen med utgångspunkt
från taxeringsvärdet tjugo år före avyttringen enligl sjätte stycket ovan
eller från taxeringsvärdet året före dödsfallet enligt sjunde stycket ovan
eller motsvarande värden, får avdrag enhgt delta stycke ej ske för tidigare år
än tjugo år före avyttringen eller året före dödsfallet. Om bostadsbyggnad
rivits eller förstörts genom brand eller liknande, skall avdrag enligl delta
stycke medges åven för fid då denna byggnad funnits på fastigheten, om den
skattskyldige inom ell år igångsatt arbete med all uppföra ersättningsbyggnad.
Om en bostadsbyggnad under mer än ett år tagits i anspråk huvudsakligen för
annat ändamål än bostadsändamål medges avdrag enligl delta stycke endast för
tid då byggnaden därefter åter utnyttjats huvudsakligen för bostadsändamål.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:32 8

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vinstberäkning på grund av avyttring av del av fastighet
skall grundas på förhållandena pä den avyttrade fastighetsdelen. Om den
skattskyldige så önskar skall dock så slor del av det för hela fasfigheten
beräknade omkostnadsbeloppel - i förekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag
m. m. - anses belöpa på'den avyttrade delen som vederlaget för fastighetsdelen
utgör av fastighetens hela värde vid avyttringstillfället. I sist avsedda fall
skall, om den skattskyldige önskar det och värdet av skogen och skogsmarken på
den avyttrade fastighetsdelen är mindre än 20 procent av värdet av hela fastighetens
skog och skogsmark, omkostnadsbeloppel inte minskas med avdrag på grund av
avyttring av skog. Om den avyttrade delen avser en eller ett fåtal tomter
avsedda att bebyggas med bostadshus och vederlaget är mindre än 10 procent av
fastighetens taxeringsvärde, får vidare ingångsvärdet på den avyttrade
fastighetsdelen utan särskild utredning beräknas till 1 krona per kvadratmeter,
dock ej till högre belopp än köpeskillingen.

Vad i de tre första meningarna av föregående stycke
föreskrivits gäller i fillämpliga delar även vid marköverföring enligt faslighetsbildningslagen
(1970:988).

Har den skallskyldige erhållit sådan engångsersättning som
avses i punkt 4 andra styckei av anvisningarna lill 35 §, skall så slor del av
det för hela fastigheten beräknade omkostnadsbeloppet - i förekommande fall
minskal med värdeminskningsavdrag m. m, - anses belöpa på den del av
fastigheten som ersättningen avser, som engångsersättningen utgör av
fastighetens hela värde vid fiden för upplåtelsen eller inskränkningen i förfoganderätten.
Vid bedömningen av om omkostnadsbeloppet skall minskas med avdrag på grund av
avyttring av skog gäller vad som är föreskrivet i fråga om del av fastighet.

Har den skattskyldige under innehavstiden avyttrat del av
faslighet skall hänsyn tagas härtill vid beräkning av det omkoslnadsbelopp som
får avdragas vid vinstberäkningen i anledning av avyttring av återstoden av
fasligheten. Kan utredning icke förebringas om den andel av omkostnadsbeloppel
- i förekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag m. m. - för
fasligheten, som belöpt på den avyttrade fastighetsdelen, skall denna andel
anses ha motsvarat hälften av erhållen ersättning för fastighetsdelen. Andelen
skall dock i intet fall anses överstiga omkostnadsbeloppel - i förekommande
fall minskat med värdeminskningsavdrag m. m. - för hela fastigheten omedelbart
före avyttringen av fastighetsdelen.

Vad i föregående stycke föreskrivits äger motsvarande
tillämpning om den skattskyldige under innehavstiden erhållit engångsersättning
som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna lill 35 §. Har den skaltskyldige
under innehavstiden avstått från mark genom marköverföring enligt faslighetsbildningslagen
(1970:988), skall omkostnadsbeloppel på återstoden av fastighe-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:32 9

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ten anses ha minskal med sä stor del av omkostnadsbeloppel
för den tidigare avstådda marken som ersättningen i pengar utgjort av det
totala vederlaget för marken.

Beräknas omkostnadsbeloppel vid den slutliga avyttringen
med ledning av ett taxeringsvärde som åsatts efter del att ddavytlringen,
markupplåtelsen eller marköverföringen m. m. ägt rum, äro bestämmelserna i de
två föregående styckena icke tillämpliga.

Kostnad för förbättringsarbete el- Kostnad för förbättringsarbete el-

ler därmed jämförligt reparations- ler därmed jämförligt reparations-

och underhållsarbete, för vilkel och underhållsarbete, för vilkel

ersättning på grund av skadeförsäk- ersällning på grund av skadeförsäk

ring utgått, beaktas icke vid beräk- ring utgått, beaktas icke vid beräk

ning av realisationsvinst i vidare mån ning av realisationsvinst i vidare mån

än kostnaden överstigit ersättning- än kostnaden överstigit ersättning

en. Har ersättning på grund av en. Har ersättning på grund av

skadeförsäkring uppburits med stör- skadeförsäkring uppburils med slör

re belopp än det som gått åt för re belopp än det som gäll åt för

skadans avhjälpande gäller följande. skadans avhjälpande gäller följande.

Fasfighetens ingångsvärde, uppräk- Fasfighetens ingångsvärde, omräk

nat enligl fionde stycket till tiden för nat enligt fionde stycket fill liden
för

skadefillfället, minskas med skillna- skadefillfället, minskas med skillna

den mellan ersättningen och kostna- den mellan ersättningen och kostna

den för skadans avhjälpande. För tid den för skadans avhjälpande. För tid

efter skadelillfället ligger återstoden efter skadelillfällel ligger återstoden

av del uppräknade ingångsvärdet lill av det omräknade ingångsvärdet till

grund för uppräkning enligt tionde grund för omräkning enligt tionde

slyckel. slyckel.

Avyttrar delägare i fåmansföretag eller honom närstående
person fastighet fill företaget får vid vinstberäkningen faslighetens
ingångsvärde icke beräknas på grundval av taxeringsvärde enligt sjätte och
sjunde styckena. Ej heller får omräkning göras enligt tionde stycket eller
tillägg göras enligt tolfte stycket. Riksskatteverket får medge undanlag från
bestämmelserna i detta stycke om det kan antagas all avyttringen sketl av
organisatoriska eller andra synnerliga skäl. Mot beslul av riksskatteverket i
sådan fråga får lalan icke föras.

6 a. Vid omräkning enligt punkt 2 a tionde stycket skaU
ingångsvärdet samt förbättringskostnader och därmed Ukställda belopp för vilka
avdrag får ske (förbättringskostnader) räknas om med hänsyn tiU
prisutvecklingen från del fjärde året

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:32

Nuvarande lydelse

10

Föreslagen lydelse

efter det år då fastigheten förvärvades respektive
kostnaderna lades ned till det år då fastigheten avyttras. Ett ingångsvärde
som beräknas med ledning av taxeringsvärdet för visst år räknas dock om med
hänsyn till prisutvecklingen från det fjärde årel efter sistnämnda år.

Värdeminskningsavdrag
och andra belopp som skall minska omkostnadsbeloppet (värdeminskningsavdrag)
räknas om med hänsyn tiU prisutvecklingen från det år på vilket avdraget
belöper till det år då fastigheten avyttras. Ett värdeminskningsavdrag som
belöper på det år då den kostnad vartill avdraget hänför sig lades ned eller på
något av de tre följande åren, räknas dock om med hänsyn till prisutvecklingen
från det fjärde året efter del år då kostnaden lades ned.

Vid tillämpningen av andra stycket iakttas

1)
att, om
ingångsvärdet grundas på köpeskillingen vid förvärvet av fastigheten, en
kostnad som innefattas i köpeskillingen skall anses nedlagd det år då
fastigheten förvärvades,

2)
att, om
ingångsvärdet beräknas med ledning av laxeringsvärdel för visst år, en kostnad
som lades ned före ingången av nämnda år skall anses nedlagd del året, samt

3)
an, om
delar av fasligheten har förvärvats vid olika tillfällen, avdrag på grund av
avyttring av skog i första hand skaU anses hänförligt tiU anskaffningsvärdet
för den tidigare förvärvade skogen och skogsmarken.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:32

Nuvarande lydelse

11

Föreslagen lydelse

6 b. Avyttras en fastighet som har förvärvats som
ersättning för en annan fastighet, skall om den skaltskyldige begär det och
under de förutsättningar som anges i andra-fjärde styckena innehavet av den
sistnämnda fastigheten (den ursprungliga fastigheten) beaktas vid omräkning
enligt punkt 6 a av ingångsvärde, förbättringskostnader och
värdeminskningsavdrag för den förstnämnda fastigheten (ersättningsfastigheten).
Innehavet av den ursprungliga fastigheten beaktas på det sått som anges i
femte-sjunde styckena.

Som förutsättning för att innehavet av den ursprungliga
fastigheten skall beaktas gäller att denna fastighet har avyttrats efter
utgången av år 1980 och all ingångsvärdet för ersättningsfastigheten grundas
på köpeskillingen vid förvärvet.

Vidare fordras

1)
alt
uppskov enligt lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av
realisationsvinst har erhållits såvitt avser beskattningen av vinst som har
uppkommit vid avyttringen av den ursprungliga fastigheten och att
uppskovsbeloppet skall beaktas enligt 11 § samma lag vid avyttringen av
ersättningsfastigheten eller

2)
att - om
inte sådant uppskov har erhållits ~ förutsättningar för uppskov har förelegat
enligt nätnnda lag utom i de hänseenden som anges i fjärde stycket.

Vid bedömning som avses i tredje stycket 2) skall förutsättningar
för uppskov anses ha förelegat oavsett om vinst har uppkommU vid avytt-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:32

Nuvarande lydelse

12

Föreslagen lydelse

ringen av den ursprungliga fastigheten och oavsett hur
stort vederlaget för den ursprungliga fastigheten var i förhållande till
vederlaget för ersättningsfastigheten. I fall som avses 13 § lagen (1978:970)
om uppskov med beskattning av realisationsvinst skall kravet på bosättning på
den ursprungliga fastigheten anses uppfyUt om den skattskyldige har varu bosaU
på fastigheten vid något tillfälle inom fem år före den dag då fastigheten
avyttrades.

Innehavet av den ursprungliga fastigheten beaktas vid
omräkningen pä så sätt ait ersättningsfastigheten anses förvärvad och
förbättringskostnader anses nedlagda på fastigheten lika lång tiå före den
annars gällande tidpunkten som den ursprungliga fastigheten hade innehafts vid
tidpunkten för dess avyttring. Tidigareläggning enligt vad nu har sagts får
dock inte ske med mer än fyra år. I fråga om förbättringskostnader får tidigareläggning
ske endast om kostnaderna har lagts ned inom den tidsfrist som har gäUt för
förvärv av ersätt-n ingsf as tigheten.

Tidigareläggning enligt femte stycket får ske endast i
fråga om den del av ingångsvärde och förbättringskostnader för
ersättningsfastigheten som inte överstiger ett belopp motsvarande vederlaget
vid avyttringen av den ursprungliga fastigheten minskal med
förbättringskostnader som under den skattskyldiges innehav har lagts ned på
denna fastighet under del år då fastigheten avyttrades eller under något av de
tre närmast föregående åren. Sådan minskning med

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:32

Nuvarande lydelse

13

Föreslagen lydelse

hänsyn IiU förbättringskostnader på den ursprungliga
fastigheten skall dock ske endast för år då de nedlagda kostnaderna har
överstiga tio procent av vederlaget vid avyttringen av denna fastighet.

Har ersättningsfastigheten förvärvats före avyttringen av
den ursprungliga fastigheten, får tidigareläggning enligtfemte stycket inte
leda till au ersättningsfastigheten anses förvärvad före förvärvet av den ursprungliga
fastigheten eller tidigare än fyra år före avyttringen av sistnämnda
fastighet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i krafl den 1 januari 1981.

1.
De nya
bestämmelserna tillämpas - med de undantag som anges i punkterna 2 och 3 nedan
- i fråga om avyttringar som sker efler utgången av år 1980.

2.
Har en
faslighet, som avyttras efter utgången av år 1980, förvärvals år 1979 eller
tidigare, gäller bestämmelserna i andra-fjärde styckena.

Vid tillämpning av punkt 6 a första stycket av
anvisningarna fill 36 § skall hänsyn las lill prisutvecklingen från ett
tidigare år än det där föreskrivna fjärde årel, nämligen

vid avyttring år 1981: från det första året

" " " 1982: " " andra "

" " " 1983: " " Iredje"

efter det
år som anges i nämnda lagrum.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:32 14

Har fasligheten avyttrats någol av åren 1981, 1982 eller
1983 skall vid tillämpning av punkt 6 a andra stycket av anvisningarjia till 36
§ värdeminskningsavdrag som belöper på del år då kostnaden lades ned (kosinadsåret)
eller de närmast följande åren räknas om med hänsyn lill prisutvecklingen från
ett annat år än del på vilket avdraget belöper endast i den mån det framgår av
följande uppställning:

Avyuringsår Avdrag som belöper på Omräknas
med hänsyn IiU

prisutvecklingen från

1981
kosinadsåret första året efter kostnadsåret

1982
kostnadsåret
och det andra året efter kostnadsåret
första följande året

1983
kostnadsåret
och de Iredje årel efler kostnadsåret två
följande åren

I fråga om faslighetens ingångsvärde samt i fråga om de
förbättringskostnader som är nedlagda och de värdeminskningsavdrag som belöper
på år 1979 och tidigare år gäller dessulom följande. En jämförelse skall göras
mellan del belopp, som efter omräkning med beaktande av andra, och tredje
styckena ovan framkommer när summan av ingångsvärdet och förbättringskostnaderna
minskas med värdeminskningsavdrag, och det motsvarande belopp, som vid en
avyttring av fasligheten år 1980 skulle ha framkommit efter omräkning enligt de
intill den 1 januari 1981 gällande bestämmelserna i punkl 2 a tionde stycket av
anvisningarna lill 36 §. Den skattskyldige skall tillgodoföras avdrag med det
högsta av beloppen.

3. Avyttras en ersättningsfastighet och har den
ursprungliga fastigheten avyttrats något av åren 1981, 1982 eller 1983, skall
vid omräkning av ingångsvärde, förbättringskostnader och värdeminskningsavdrag
för ersättningsfastigheten tidigareläggning enligt punkt 6 b femte stycket av
anvisningarna till 36 § ske med högst ett, två respektive tre år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig
inkomstskatt för ackumulerad inkomst

Härigenom
föreskrivs att 2 §, 3 § 4 mom. och punkt 1 av anvisningarna lill 1 § lagen
(1951:763) om beräkning av slallig inkomstskatt för ackumulerad inkomst' skall
ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

2f

Skalleberäkning
enligl 1 § får ske endast under förutsättning all den inkomst, som skall
ligga till grund för skatteberäkningen, uppgår till minst 75 000 kronor och dessulom
utgör minst en femtedel av den skattskyldiges till statlig inkomstskatt taxerade
inkomst.

(Se vidare anvisningarna.)

Till grund
för skatteberäkning enligt 1 § skall ligga den ackumulerade inkomsten minskad
med avdragsgilla kostnader för dess förvärvande (nettobeloppet av den
ackumulerade inkomsten) eller, om den skattskyldiges sammanlagda fill statlig
inkomstskall beskattningsbara inkomst är lägre, denna inkomst.

Skatteberäkning enligt 1 § må ske endast under förutsättning
att den inkomst, som skall ligga lill grund för skatteberäkningen, uppgår till
minst 5 000 kronor och tiUika utgör minst en femtedel av den skatlskyldiges fill
statlig inkomstskatt taxerade inkomst.

(Se
vidare anvisningarna.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 mom . I fråga'om inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet
gäller lagens bestämmelser, såvitt avser realisationsvinst, vid avyttring av akfie
eller andel i bolag vars aktier eller andelar vid tiden för avyttringen till
huvudsaklig del ägdes eller på därmed jämförligt sätt innehades - direkt eller
genom förmedling av juridisk person - av en fysisk person eller ett fåtal
fysiska personer och förvärvats tidigare än två år före avyttringen, samt sådan
vinst vid avyttring av fastighet som

3 §

4 mom. I fråga om inkomst av

tillfällig förvärvsverk-

samhet
gäller lagens bestämmelser, såvitt avser realisationsvinst, vinst vid
avyttring av fastighet samt vinst vid avyttring av aktie eller andel i bolag
vars aktier eller andelar vid tiden för avyttringen lill huvudsaklig del ägdes
eller på därmed jämförligt sätt innehades - direkt eller genom förmedling av
juridisk person - av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer och
förvärvats tidigare än två år före avyttringen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:860. 2 Senaste
lydelse 1970:908. ' Senaste lydelse 1979:616.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:32 16

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

avses i 2 § lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av
realisationsvinst eller som tiU mer ån hälften utgörs av återvunna avdrag för
värdeminskning av den avyttrade fastigheten.

Anvisningar

fill 1 §
1.'' Inkomst skall enligt denna lag anses hänföriig lill visst beskattningsår,
om intäkten exempelvis intjänats eller eljest motprestation för densamma i
någon form lämnats under ifrågavarande år.

För alt en inom visst beskattningsår åtnjuten inkomst
skall anses utgöra ackumulerad inkomst enligt denna lag fordras, alt inkomsten
hänför sig lill minst två beskattningsår.

Engångsbelopp, som uppbäres såsom ersättning för årlig
pension, skall i allmänhet anses hänföra sig till tio år. Engångsbelopp, som
beskattas med fillämpning av bestämmelserna i fjärde stycket av anvisningarna fill
19 § kommunalskatlelagen (1928:370), anses icke såsom ackumulerad inkomst.

Ackumulerad inkomst, som avses Ackumulerad inkomst, som avses

i 3 § 4 mom., skall anses hänföra sig i 3 § 4 mom., skall
anses hänföra sig

lill det antal år den skallskyldige till det antal år den skallskyldige

innehaft aktien eller andelen. innehaft den avyttrade egendomen.

Realisationsvinst vid avyttring av fastighetfår dock inte
fördelas på mer än fyra år i andra fall än då vinsten har uppkommit vid sådan
avyttring som avses i 2§ lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst
eller då vinsten lill mer än hälften utgörs av återvunna avdrag för
värdeminskning av den avyttrade fastigheten.

Inläkt av skogsbruk skall anses hänföriig lill del antal
år som motsvarar förhållandet mellan intäkten, minskad med vederbörliga avdrag,
och värdet av ett års skogstillväxt å fastigheten.

Ackumulerad inkomst, som avses i 3 § 2 mom. vid 5)-7) saml
i 3 § 3 mom. vid 2), 5) och 6), skall anses hänföra sig till det antal år den
skattskyldige

Senaste lydelse 1977:43.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:32 17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

bedrivit jordbruket eller rörelsen. Har skattskyldig åtnjutit
ackumulerad inkomst som nu sagts i egenskap av delägare i handels- eller
kommanditbolag, skall inkomsten anses hänföriig fill den tid han varit
delägare i bolaget. Inkomsten skall dock anses hänföriig till kortare tid än
den skattskyldige bedrivit jordbruket eller rörelsen eller varil delägare i
bolaget, därest han så yrkar och företer utredning om del antal år vartill
inkomsten hänför sig, eller eljest om det framstår såsom uppenbart att
inkomsten hänför sig till kortare fid.

Har jordbruk eller rörelse, som bedrivits av den ena av
två makar, övertagits av den andra maken, skall denne, om han så yrkar, anses
hava bedrivit jordbruket eller rörelsen jämväl under den förstnämnda makens
innehav av förvärvskällan, under förutsättning att makarna då voro taxerade med
tillämpning av 11 § 1 mom. lagen om statlig inkomstskatt eller, därest andra
maken haft inkomst, skulle hava taxerats med fillämpning av nämnda bestämmelse.
Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning när andel i handels- eller
kommanditbolag, som ägts av den ena av två makar, övertagits av den andra maken
samt när jordbruk, rörelse eller andel i bolag i samband med den ena makens död
övertagits av den andra maken, och denne var ensam dödsbodelägare. Inkomst, som
enligt tredje stycket av anvisningarna fill 52 § kommunalskattelagen (1928:370)
laxeras hos make, skall icke fill någon del anses utgöra ackumulerad inkomst.

Vad i nästföregående stycke stadgas om makar skall i
tillämpliga delar gälla även andra skattskyldiga, vilka taxeras med tillämpning
av där angivna bestämmelse.

Vid skatteberäkning enligt 1 § skall oskift dödsbo och den
avlidne anses som en och samma skatlskyldig.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

1.
De nya
bestämmelserna i 2 § fillämpas första gången i fråga om ackumulerad inkomst som
tas lill beskattning vid 1982 års taxering. Äldre bestämmelser i 2 § tillämpas
dock alltjämt vid 1982 och 1983 års taxeringar om laxeringen avser
beskattningsår som omfattar tid före utgången av år 1980.

2.
De nya bestämmelserna
i 3 § 4 mom. och punkl 1 fjärde stycket av anvisningarna till 1 § tillämpas i
fråga om vinst vid fasfighetsavyitring som sker efter utgången av år 1980.

2 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 32

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:970) om uppskov med
beskattning av

realisationsvinst

Härigenom
föreskrivs att 11 § lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av
realisationsvinst skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

11 §

Vid
beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust genom avyttring av
en ersättningsfastighet skall avdrag, som enligt anvisningarna lill 36 § kommunalskatlelagen
(1928:370) får göras vid beräkning av vinsten eller förlusten, minskas med
det belopp som framkommer om uppskovsbeloppet omräknas med hänsyn till
förändringarna i det allmänna prisläget från det år då ersättningsfastigheten
förvärvades till det år då avyttringen skedde.

Vid
beräkning av realisationsvinst eller realisationsförlust genom avyttring av en
ersättningsfastighet skall avdrag, som enligt anvisningarna till 36 §
kommunalskattelagen (1928:370) får göras vid beräkning av vinslen eller
förlusten, minskas med del belopp som framkommer om uppskovsbeloppet räknas om
med hänsyn till förändringarna i det allmänna prisläget från det fjärde året
efter del år då ersättningsfastigheten förvärvades till det år då avyttringen
skedde. Har, vid omräkning av fastighetens ingångsvärde eller del av det,
fastigheten enligl punkl 6 b femte stycket av anvisningarna till nämnda
paragraf ansetts förvärvad före den annars gällande tidpunkten, skaUmotsvarande
tidigareläggning av förvärvslidpiinkten ske vid omräkning av iippskovsbelop-pet.
Omräkningen sker med ledning av en indexserie, grundad på konsumentprisindex.
Riksskatteverket fastställer årligen omräkningstalen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

De nya
bestämmelserna tillämpas i fråga om avyttring av ersältningsfas-fighet som sker
efter utgången av år 1980. Har fastigheten avyttrats något av åren 1981-1983,
skall dock vid tillämpningen av 11 § första stycket första meningen hänsyn tas
till förändringar i det allmänna prislägel från ett tidigare år än del där
angivna fjärde årel, nämligen

vid avyttring år 1981: från det första årel

" " " 1982: " " andra "

" " " 1983: " " tredje"

efter det år då ersättningsfastigheten förvärvades eller,
på grund av 11 § första stycket andra meningen, skall anses förvärvad.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:32 19

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-09-11

Närvarande: stalsministern Fälldin. ordförande, och
statsråden Ullsten, Bohman, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling,
Söder, Krönmark, Burenslam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg,
Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson

Föredragande: statsrådet Wirtén

Lagrådsremiss med förslag till ändrade regler för
beskattning av realisationsvinst vid fastighetsavyttring

1 Inledning

I årets budgetproposition anmäldes alt ett förslag lill
ändring i realisationsvinstreglerna för fastigheter senare skulle läggas fram (prop.
1979/ 80:100 bil. 2 s. 16). Jag tar nu upp den frågan.

Nuvarande regler innebär att den som säljer en fastighet
får räkna upp anskaffnings- och förbättringskostnaderna - både den del som har
finansierats med egna medel och den lånefinaniserade delen - med hänsyn till
de förändringar i det allmänna prisläget som har inträffat under innehavet
(indexuppräkning). Om försäljningen har omfattat en bostadsbyggnad, har den
skattskyldige dessutom i regel rätt att göra ett särskilt avdrag med 3 000 kr.
för varje innehavsår (3 000-kronorstillägg). Som framhölls i budgetpropositionen
har utvecklingen blivit en helt annan än den som förutsattes när reglerna infördes
i mitten av 1960-talet. Särskilt rätlen lill full indexuppräkning har- i
kombination med den obegränsade avdragsrälten för låneräntor vid den löpande
inkomstbeskattningen - lett lill att många fastighetsägare på grund av
inflationens effekter vid belåning har kunnat göra mycket stora vinster som har
lämnats hell obeskattade vid en försäljning. Dessa förhållanden är inte längre
acceptabla.

Mot denna bakgrund kommer jag i det följande att föreslå
en viss begränsning i rätten till indexuppräkning. Jag kommer också att föreslå
alt rätten till 3 000-kronorstillägg skall upphöra såvitt avser tiden efter
utgången av innevarande år. Förslagen medför att realisationsvinster på grund
av fastighetsförsäljning kommer att tas till beskattning i betydligt större
utsträckning än hittills. En beskattning vid ett och samma tillfälle av en

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:32 20

värdestegring som hänför sig lill ett längre innehav kan
dock i vissa fall innebära en omotiverat hård marginalbeskattning. Jag kommer
därför att föreslå att realisationsvinster på grund av fastighetsavyilringar i
större omfattning än hitlills får behandlas enligt reglerna för ackumulerad
inkomst. Det bör framhållas att någon inskränkning i nuvarande möjligheter att
få uppskov med beskattning av realisationsvinst inte föreslås.

Jagvill här nämna att den nya fastighetstaxeringslagen
(1979:1152. ändrad 1980:149) kan föranleda vissa tekniska följdändringar på
realisationsvinstbeskattningens område. Det kan visa sig motiverat att bl. a.
justera de regler som gäller vid avyttring av en del av en fastighet. Frågan
har behandlats i departementspromemorian (Ds B 1980:9) Delavyttring,
substansminskning m. m. som f. n. remissbehandlas.

2 Nuvarande regler 2.1 Inledning

Realisationsvinstbeskattning vid fastighetsavyllring
kommer i fråga vid försäljningar som inle sker yrkesmässigt. Om säljaren däremol
utövar handel med fasligheter eller om den sålda fastigheten ingår i en tomt-
eller byggnadsrörelse, redovisas resultatet av försäljningen i inkomstslaget
rörelse.

Reglerna för beskattning av realisationsvinst vid
fastighetsförsäljning ändrades på ett genomgripande sätt genom lagstiftning år
1967 (prop. 1967:153, BeU 1967:64, rskr 1967:383, SFS 1967:748-753). Genom denna
reform blev skattskyldigheten oberoende av den tid som fastigheten hade
innehafts. Ett viktigt inslag i de nya reglerna för vinstberäkning var att
anskaffnings- och förbättringskostnader fick räknas om med hänsyn till
förändringar i det allmänna prisläget. Även 3 000-kronorstillägget infördes i
delta sammanhang.

På förslag av realisationsvinslkommittén (Fi 1970:79) i
betänkandet (SOU 1975:53) Beskattning av realisationsvinst genomfördes år 1976
ytterligare ändringar i reglerna för realisationsvinstbeskattning (prop, 1975/
76:180, SkU 1975/76:63, rskr 1975/76:389, SFS 1976:343-347), De nya reglerna
innebar bl, a, att möjligheter infördes lill uppskov med beskattningen av
realisationsvinster vid frivilliga försäljningar av jordbruksfastigheter och schablonbeskatlade
villafastigheler. Uppskovsreglerna har därefter åter ändrats genom lagstiftning
hösten 1978 (prop, 1978/79:54, SkU 1978/79:16, rskr 1978/79:86, SFS
1978:970-972),

I det följande lämnas en redogörelse för reglerna om
beräkning av vinst och förlust vid fasfighetsavyttringar. Därefter behandlas
reglerna om uppskov med beskattning av realisationsvinst samt slutligen
bestämmelserna i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för
ackumulerad inkomst.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:32 21

2.2 Beräkningen av vinst och förlust

Regler om beskattning av realisationsvinst som uppkommer
vid fastighets-avyttringfinnsi35 § 2 mom, och 36 § kommunalskattelagen
(1928:370), KL, med anvisningar. Beskattningen träffar den vid försäljningen
uppkomna vinsten. Vid bedömningen av om vinst har uppkommit eller inte skall en
jämförelse göras mellan å ena sidan försäljningspriset, minskat med miiklarprovision
och andra försäljningskostnader, och å andra sidan samtliga kostnader för inköp
(ingångsvärdet) och förbättring av fasligheten. Summan av kostnaderna för inköp
och förbättringar kallas omkostnadsbeloppet (punkt 1 av anvisningarna till 36 §
KL),

Ingångsvärdet för en fastighet utgörs i de flesta fall av
del pris som faktiskt har betalats vid förvärvet med tillägg för stämpelskatt
och eventuell inköpsprovision. Har fastigheten förvärvats genom arv, gåva eller
annat s. k. benefikt fång gäller som huvudregel att man som ingångsvärde skall
ta upp vad som betalades vid närmast föregående s, k, onerösa fång (35 § 2 mom.
tredje stycket KL).

Har fastigheten förvärvats före år 1952, anses den i
princip förvärvad den 1 januari 1952 för en köpeskilling som motsvarar 150 % av
1952 års taxeringsvärde. Regeln om ingångsvärde är emellertid inte
obligatorisk. Kan den skattskyldige visa alt den faktiska köpeskillingen
överstiger nämnda värde, fär köpeskillingen tas upp som ingångsvärde. Även om
så sker, skall fastigheten dock anses förvärvad vid ingången av år 1952. Detta
får till följd bl. a, att prisutveckling och förbättringskostnader för tiden
före år 1952 inte får beaktas vid vinstberäkningen (punkt 2 a femte stycket av
anvisningarna fill 36§KL),

Ingångsvärdet
får även i två andra fall bestämmas med utgångspunkt i taxeringsvärdet för ett
visst år. Har fastigheten vid avyttringstillfället innehafts i mer än 20 år,
får ingångsvärdet beräknas till 150 % av taxeringsvärdet 20 år före avyttringen
(punkt 2 a sjätte stycket av anvisningarna till 36 § KL). Om fastigheten har
förvärvats genom arv, testamente eller bodelning med anledning av makes död,
får som ingångsvärde tas upp 133 % av taxeringsvärdet året före dödsfallet om
dödsfallet har inträffat efter utgången av år 1970. Har dödsfallet inträffat
före denna tidpunkt, får ingångsvärdet beräknas till 150 % av taxeringsvärdet
året före dödsfallet (punkt 2 a sjunde stycket av anvisningarna till 36 § KL).

För fastigheter som har förvärvats före år 1968 kan en särskild
bestämmelse i punkt 7 av ikraflträdandebestämmelserna till 1967 års
lagstiftning (1967:748) alltjämt bli tillämplig. Regeln riktar sig mot vissa
befarade skatteflyktstransaklioner i anslutning till införandet av den nya
lagstiftningen. Om en fastighet har förvärvats före år 1968 från en närstående
fysisk eller juridisk person och om lagfart pä förvärvet har sökts efter den 8
november 1967, skall fastigheten vid en framtida realisationsvinstbeskattning
anses förvärvad genom det onerösa fång som har skett närmast dessförinnan från

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:32 22

någon annan än en närstående person.

I omkostnadsbeloppet medräknas - som redan nämnts - även
förbättringskostnader. Med förbättringskostnader avses i första hand kostnader
för ny-, till- och ombyggnad av fastigheten. I fråga om schablonbeskatlade
fasligheter (en- och tvåfamiljsfastigheter samt fastigheter ägda av
bostadsföreningar, bostadsaktiebolag och allmännyttiga bostadsföretag) räknas
även kostnader för vissa värdehöjande reparationer som förbättringskostnader.
Förbättringskostnader och avdragsgilla reparationskostnader får emellertid
beaktas bara för de år då kostnaden har uppgått till minst 3 000 kr. Har
kostnaderna uppförts på avskrivningsplan, gäller dock inte denna beloppsgräns
(punkt 2 a andra stycket av anvisningarna till 36 § KL).

Vid vinstberäkningen skall från omkostnadsbeloppel dras
värdeminskningsavdrag o. d. som belöper på innehavstiden. Såvitt avser
värdeminskningsavdrag på byggnad skall dock hänsyn inle tas till avdrag för de
år då avdraget har understigit 3 000 kr. (punkt 2 a fjärde styckei av
anvisningarna lill 36 § KL). Värdeminskningsavdrag som är hänförliga lill tid
före den 1 januari 1952 beaktas inte vid vinstberäkningen.

De tre delposterna ingångsvärde, förbättringskostnader och
återförda värdeminskningsavdrag o. d. skall räknas om till de belopp som de
skulle ha uppgått till efter del allmänna prisläget under avyttringsåret.
Indexuppräkning av ingångsvärdet får dock inte ske för tiden före den 1
januari 1952. Uppräkningen sker enligt omräkningstal som årligen fastställs av
RSV på grundval av förändringar i konsumentprisindex (punkt 2 a tionde och
elfte styckena av anvisningarna lill 36 § KL). Ingångsvärdet får indexuppräknas
i sin helhet. Någon skillnad görs således inte mellan den del av anskaffningskostnaden
som har finansierats med egna medel och den lånefinansierade delen.

Har avyttringen omfattat en bostadsbyggnad, får till
omkostnadsbeloppet läggas ett fast tillägg på 3 000 kr. för varje påbörjat år
under innehavsliden som det på den avyttrade fastigheten har funnits en
bostadsbyggnad. För detta fordras dock i princip alt byggnaden har ett taxerat
byggnadsvärde av minst 10 000 kr. Beräknas ingångsvärdet med utgångspunkt i
taxeringsvärdet för ett visst år, får tillägg beräknas endast fr. o. m. delta
år. Tillägg får inte i något fall beräknas för lid före år 1952 (punkt 2 a
tolfte styckei av anvisningarna till 36 § KL).

Särskilda regler gäller för vinstberäkningen vid avyttring
av en del av fastighet. Dessa regler förbigås här. Som tidigare nämnts har en
översyn av dessa regler gjorts i den departementspromemoria (Ds B 1980:9) som
nu remissbehandlas.

Det finns slutligen anledning att kort beröra reglerna om
beräkning av avdragsgill realisationsförlust. Vid förlustberäkningen skall den
faktiska anskaffningskostnaden eller i förekommande fall 1952 års
taxeringsvärde tas upp som ingångsvärde, Nägon indexuppräkning av ingångsvärde,
förbättringskostnader eller återvunna värdeminskningsavdrag sker inte, 3 000-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:32 23

kronorstillägg får inte göras (punkt 3 av anvisningarna
till 36 § KL), Det bör anmärkas att samma metod kommer till användning även vid
vinstberäkning i del fall då en delägare i ett fåmansföretag avyttrar en
fastighet till företaget (punkt 2 a sista stycket av anvisningarna till 36 §
KL),

2.3 Uppskovsreglerna

I anslutning lill alt den i tiden obegränsade
skattskyldigheten infördes genom 1967 års lagstiftning infördes också för
första gången särskilda uppskovsregler. Bestämmelserna togs in i förordningen
(1968:276) om uppskov i vissa fall med beskattning av realisationsvinst. Uppskov
enligl förordningen kunde medges vid vissa ivångsavyttringar och därmed
jämställda försäljningar. Vid 1976 års reform av
realisationsvinstbeskattningen infördes möjligheter till uppskov även vid
frivilliga försäljningar av vissa typer av fastigheter, nämligen
jordbruksfastigheter och schablonbeskatlade villafastigheler. Sedan
uppskovsreglerna ändrats i såväl formellt som materiellt hänseende genom beslut
av statsmakterna hösten 1978 finns reglerna samlade i lagen (1978:970) om
uppskov med beskattning av realisationsvinst (UppskL), Nuvarande regler innebär
i korthet följande.

Uppskov med beskattning kan erhållas vid vissa ivångsavyttringar
o, d, oberoende av vilket slag av fastighet som avyttringen avser. De olika avyttringsfallen
- expropriation m, m, - finns angivna i 2 S UppskL, Som förutsättning för uppskov
vid tvångsavyttring gäller alt den skattskyldige har förvärvat eller avser att
förvärva en fastighet (ersättningsfastighet) som är jämförlig med den avyttrade
fastigheten samt att realisationsvinsten uppgår till minst 3 000 kr. Om en
fysisk person avlider innan han har hunnit förvärva en ersättningsfastighet,
träder dödsboet i den avlidnes ställe.

Uppskov med beskattning kan vidare enligt 3 § UppskL
erhållas vid en frivillig avyttring, om säljaren är en fysisk person och den
avyttrade fastigheten antingen är en jordbruksfastighet eller en schablonbeskattad
villafastighet. Som förutsättning för uppskov i frivilligfallen gäller dels alt
den skattepliktiga vinsten uppgår till minst 15 000 kr,, dels att den
skattskyldige har varit bosalt på den avyttrade fastigheten minst tre år i
följd under den femårsperiod som har infallit närmast före avyttringsdagen,
dels att den skaltskyldige har förvärvat eller avser att förvärva en
ersättningsfastighet som han harbosattelleravseratt bosätta sigpå. Ersättningsfastigheten
måste vara en jordbruksfastighet eller en schablonbeskattad villafastighet. Som
ersättningsfastighet godtas inle en faslighet som är belägen utomlands eller en
fastighet som i och med förvärvet utgör omsättningstillgång i den
skattskyldiges rörelse. Uppskov med beskattning vid frivillig avyttring kan
vidare erhållas, om en skatlskyldig avyttrar en del av jordbruksfastighet på
vilken han är bosatt eller en fastighet som ingår i samma förvärvskälla som bosällningsfastigheten
och han förvärvar en ersättningsfastighet som tillsammans med
bosättningsfastigheten bildar en förvärvskälla.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:32 24

Gemensamt för tvångs- och frivilligfallen gäller att
ersättningsfastigheten måste förvärvas inom fyra år från avyttringen av den
fastighet till vilken realisationsvinsten hänför sig. Har
ersättningsfastigheten förvärvats före den realisationsvinslgrundande avyttringen
får uppskov medges om det kan antas att förvärvet har skett för att ersätta den
avyttrade fastigheten, I frivilligfallen krävs vidare att den skattskyldige
bosätter sig på ersättningsfastigheten inom ett år från förvärvstidpunkten (5 §
UppskL),

RSV får medge undantag från kravet i 3 § UppskL på viss
tids bosättning på den avyttrade fastigheten. Verket kan även medge förlängning
av de lidsfrister som enligt 5 § UppskL gäller för förvärv av och bosättning på
ersättningsfastigheten, I de fall då säljaren avlider innan han har hunnit
anskaffa en ersättningsfastighet eller hunnit bosätta sig på fasligheten kan
RSV medge att dödsboets förvärv av ersättningsfastighet och en närstående
persons bosättning på ersättningsfastigheten skall anses medföra att kraven på
förvärv av och bosättning på ersättningsfastigheten är uppfyllda. Uppskov
medges med ett belopp som motsvarar hela realisationsvinsten, om vederlaget för
den avyttrade fastigheten motsvarar eller understiger vederlaget för
ersättningsfastigheten. Om däremot vederlaget för den avyttrade fastigheten
överstiger vederlaget för ersättningsfastigheten, medges uppskov med skillnaden
mellan realisationsvinsten och det överskjutande beloppet (6 § första stycket UppskL).

Frågan om uppskov med realisationsvinstbeskattning prövas
av taxeringsnämnden vid taxeringen för det beskattningsår då skatteplikt för
realisationsvinsten inträdde (i regel avyttringsåret). Har
ersättningsfastighet inte anskaffats eller - i förekommande fall - bosättning
inte skett när taxeringen fastställs, krävs för uppskov att bankgaranli lämnas
för ett skattebelopp motsvarande 70 % av realisationsvinsten (7 § första
stycket UppskL). Om det senare visar sig att ersättningsfastighet inte
förvärvas eller bosättning inte sker inom de föreskrivna lidsgränserna, skall
den skattskyldige på talan av skattechefen eflerbeskattas för uppskovsbeloppet
i den ordning som gäller för eftertaxering (9 § första slyckel UppskL),

Medges uppskov, skall uppskovsbdoppel tas fram lill
beskattning först då ersättningsfastigheten avyttras. Uppskovsbeloppet beaktas
på så sätt att omkostnadsbeloppet för ersättningsfastigheten minskas med
uppskovsbeloppet sedan detta indexuppräknats från det år då
ersättningsfastigheten förvärvades till det år då avyttringen äger rum (11 §
första stycket UppskL), Enligt punkt 3 av ikraflträdandebestämmelserna till UppskL
skall dock omräkning av uppskovsbeloppet inte avse tid före utgången av år
1978, om uppskov har beviljats enligt äldre regler,

2.4 Skatteberäkning för ackumulerad inkomst

I syfte att mildra den progressiva statliga inkomstskatten
på inkomst som uppbärs under ett beskattningsår men är hänföriig till två eller
flera år har en

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:32 25

möjlighet införts till särskild skatteberäkning för
ackumulerad inkomst. Reglerna tillkom genom lagsfiftning år 1951 (SOU 1949:9. prop,
1951:170, BeU 1951:62, rskr 1951:357, SFS 1951:763), År 1970 anpassades
reglerna till den samma år genomförda reformen av inkomstbeskattningen (prop.
1970:170, BeU 1970:65, rskr 1970:453, SFS 1970:908), Bestämmelserna finns i
lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst (AIL).

Lagen är tillämplig endast för skattskyldiga som beskattas
progressivt, dvs. fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser. Den
särskilda skatteberäkningen omfattar endast statlig inkomstskatt.

Har en skattskyldig som omfattas av AIL under ett
beskattningsår haft inkomst som hänför sig till minst två beskattningsår
(ackumulerad inkomst), kan den statliga skatten på inkomsten beräknas som om
inkomsten hade tagils till beskattning med lika delar under taxeringsåret och
så många av de närmast föregående laxeringsåren alt inkomsten därigenom blir
fördelad på det antal år till vilka den hänför sig. Fördelning får dock ske på
högst tio år. Finns inte tillförlitlig utredning om det antal år till vilka den
ackumulerade inkomsten hänför sig, sker fördelning på tre år.

All ackumulerad inkomst som hör till inkomstslagen annan
fastighet, tjänst och kapital kan i princip omfattas av skatteberäkning enligt AIL.
I fråga om intäkter i inkomstslagen jordbruksfastighet, rörelse och tillfällig förvärvsverksamhet
är däremot bestämmelserna tillämpliga endast beträffande vissa intäkter som
anges i 3 § 2-4 mom, AIL,

Såvitt gäller realisationsvinster som uppkommer vid fastighetsavyttring
kan skatteberäkning enligt AIL komma i fråga i två fall. Det ena fallet är alt
vinsten uppkommer vid överlåtelse som avses i 2 § UppskL, Det skall alltså vara
fråga om vinst vid expropriation eller vissa med expropriation jämställda fall
av avyttring. Det andra fallet är att den skattepliktiga realisationsvinsten
till mer än hälften utgörs av återvunna värdeminskningsavdrag.

Till grund för skatteberäkningen skall ligga den
ackumulerade inkomsten minskad med avdragsgilla koslnader för inkomstens
förvärvande eller den skatlskyldiges sammanlagda till statlig inkomstskatt
beskattningsbara inkomst, om denna är lägre än den ackumulerade inkomsten.
Understiger den ackumulerade inkomsten 5 000 kr. eller en femtedel av den skatlskyldiges
statligt taxerade inkomst, får dock skatteberäkning enligl AIL inte ske (2 § AIL).

Skatteberäkning enligt AIL sker på följande sätt. Först
konstateras hur många år den ackumulerade inkomsten är hänföriig till. Om
antalet år är t. ex. fyra, delas inkomsten i fyra lika stora delar. För del år
då inkomsten uppburits beräknas härefter statsskatt på ett belopp som motsvarar
en fjärdedel av den ackumulerade inkomsten samt summan av övriga inkomster som
skall tas till beskattning samma år. Vidare beräknas statsskatt för de tre
närmast föregående åren dels på grundval av den faktiska taxeringen, dels

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:32 26

sedan en fjärdedel av den ackumulerade inkomsten har lagts
till den beskattningsbara inkomsten för vart och ett av åren. Skillnaden mellan
skatten beräknad enligt de omräknade och de faktiska taxeringarna läggs härefter
till det för det akluella laxeringsårel beräknade skattebeloppet.

Vid skatteberäkningen för de tidigare åren tillämpas den uttagsprocent
som gäller för det år då den beskattningsbara inkomsten tas till beskattning.
Skatteberäkningen är förenklad även i vissa andra hänseenden. Beskattningsbara
inkomster för tidigare år hämtas direkt från taxeringslängderna. Inkomster och
avdrag ingår i beräkningen med de belopp som har fastställts vid taxeringarna
med den enda skillnaden att den ackumulerade inkomsten fördelas på de aktuella
åren. Någon omräkning av exempelvis förvärvsavdrag sker således inte. Vid
omräkningen av skatten skall hänsyn inte heller tas till skattereduktion enligt
2§ 4 mom, uppbördslagen (1953:272),

För
skattskyldig som enligt 11 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, SIL,
taxeras som sammanlevande skall bestämmelserna i 9 § 3 mom. samma lag om A- och
B-inkomst iakttas vid skatteberäkning enligt AIL, Härvid anses inkomst som
A-inkomst, om det inte är uppenbart alt den ulgör B-inkomst (punkt 3 av
anvisningarna till 1 § AIL), Till A-inkomst hänförs enligt 9 § 3 mom, SIL
inkomst av jordbruksfastighet och rörelse, om den skattskyldige har varit
verksam i förvärvskällan i ej blott ringa omfattning, samt annan inkomst av
tjänst än periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt. Till B-inkomst
hänförs inkomst som inte är att anse som A-inkomst. Skatten på B-inkomst för
skattskyldiga som laxeras som sammanlevande beräknas på så sätt att makarnas B-inkomster
läggs på loppen av den makes A-inkomsl som är högsl. Skatten på B-inkomsten ulgör
skillnaden mellan skatten på summan av B-inkoinslerna och den högsta
A-inkomsten och skatten på nämnda A-inkomsl. Skattebeloppet fördelas på
makarna efler förhållandet mellan makarnas B-inkomster. Om makarnas
sammanlagda B-inkomster inte överstiger 2 000 kr. skall inkomsterna vid
skatteberäkningen anses som A-inkomsl. Vidare gäller fr.o.m. 1981 års taxering
att minst 4 500 kr. av vardera makarnas beskattningsbara inkomst skali anses
som A-inkomst (11 § 1 mom. SIL).

Uppdelningen av inkomst i A- och B-inkomst kan komplicera
tillämpningen av bestämmelserna i AIL. I prop. 1970:170, som innehöll förslag
om anpassning av bestämmelserna i AIL till den då nyligen beslutade
lagstiftning varigenom A- och B-inkomstbegreppen infördes, angavs vissa
riktlinjer för hur skatteberäkningen borde ske vid olika kombinationer av A-
och B-inkomster hos gifta skattskyldiga (s. 15 ff).

Den höjning av skatten för de föregående åren som följer
av omräkningen av taxeringarna för dessa år hänför sig till den ackumulerade
inkomsten. Skaltehöjningen läggs - oberoende av om höjningen faller på den make
som uppburit den ackumulerade inkomsten eller andra maken - till skatten enligt
den omräknade taxeringen för det aktuella taxeringsåret för den make som har
uppburit den ackumulerade inkomsten. Däremot kommer den skatte-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:32 27

sänkning, som kan uppkomma för den andra maken genom
omräkningen av laxeringen för det akluella taxeringsåret, alt tillgodoföras den
maken (jfr prop. 1970:170 s. 16).

Skatteberäkning enligt AIL görs på yrkande av den
skattskyldige. Ansökan om skatteberäkning bör göras i självdeklaiationen för
det beskattningsår då den ackumulerade inkomsten uppburits. Om ansökan inle har
gjorts i självdeklarationen eller senare under den ordinarie taxeringsperioden,
får den skaltskyldige i stället ansöka om skatteberäkning enligl AIL hos
länsrätten. För att prövas skall ansökan dock ha kommit in till länsrätten före
utgången av året efter taxeringsåret (4 § AIL med anvisningar). Om ansökan om
skatteberäkning har gjorts men det visar sig att skatten beräknad på vanligt
sätt blir lägre, bestäms skatten enligt vanliga regler.

3 Föredraganden

3.1 Allmänna synpunkter

Realisationsvinstreglerna för fastigheter fick sin
nuvarande principiella konstruktion genom lagstiftning år 1967. Dessförinnan
gällde att vinsten beskattades endast under förutsättning alt fasligheten avyttrades
inom tio år från förvärvet. För beskattning fordrades dessutom i princip att
fastigheten hade förvärvats genom köp, byte eller annat onerösl fång. Syslemel
innehöll inle nägot inflationsskydd. Det var alltså den nominella vinsten som
beskattades. Under de första sju åren skulle hela vinsten tas till beskattning
och därefter en fallande andel under åttonde, nionde och tionde året.
Bestämmelserna liknade med andra ord de regler som fortfarande gäller för bl.
a. lösöre.

Begränsningarna i skatteplikten hade grundats på tanken
att realisationsvinstbeskattningen borde träffa endast spekulationsvinsler.
Det ansågs föreligga en stark presumtion för spekulationssyfte om egendomen
avyttrades efter en kortare tid. Å andra sidan kunde spekulationssyfte inte
anses föreligga om egendomen hade erhållits genoni benefikt fång. Med tiden
ändrades synen på realisationsvinstbeskattningen. Frågaii om spekulationssyfte
förelåg eller inte fick mindre betydelse och utvecklingen gick mot all i större
utsträckning jämställa realisationsvinster med annan inkomst. Genom 1967 års
lagstiftning infördes en i tiden obegränsad skattskyldighet för
realisationsvinster på fastigheter (evig beskattning). Skattskyldigheten
gjordes oberoende av om fasligheten hade förvärvals genom onerösl fång eller genoin
arv, gåva eller annat benefikt fång. Om avyttringen skedde mindre än två år
efter förvärvet, beskattades i princip hela den framräknade vinsten. Vid en
senare avyttring var 75 % av vinsten skattepliktig.

Huvudsyftet med 1967 års lagstiftning var att åstadkomma
en från markpolitiska synpunkter mer rationell beskattning. Genom alt göra
beskattningen evig ville man eliminera den inlåsningseffekt som tioårsgrän-

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:32 28

sen hade medfört och uppnå ett ökat utbud av fastigheter
för att därigenom motverka omotiverade prisstegringar. Målet var att låta
beskattningen i första hand träffa spekulativa investeringar i mark och
tillföra det allmänna en skälig del av den värdestegring som berodde på
samhälleliga instser. En värdestegring som endast återspeglade inflationen
ansågs böra undantas från beskattning. I det syftet medgavs att anskaffnings-
och förbättringskostnaderna fick räknas om med hänsyn till de ändringar i det
allmänna prisläget som hade inträffat under innehavet (indexuppräkning). Vidare
ansågs det strida mol lagstiftningens markpolitiska syfte alt beskatta mindre
reala vinster som uppkom vid en försäljning av egnahem, villor, jordbruksfastigheter
m. m. Främst för att undanta sådana vinster från beskattning införde man det s.
k. 3 000-kronorstillägget.

De ändringar i realisationsvinstbeskattningen som gjordes
år 1976 innebar för fastigheternas del en viss skärpning genom att hela vinslen
gjordes skattepliktig även när innehavet hade varat två år eller längre tid. En
väsentlig nyhet var att möjligheter fill uppskov infördes vid frivilliga
försäljningar av villor och jordbruksfastigheter. I övrigt var ändringarna av
rent teknisk karaktär. Den principiella uppbyggnaden med indexuppräkning och 3 000-kronorstillägg
behölls.

Reglerna för beskattning av realisationsvinst vid fastighetsavyttring
innehåller alltså sedan drygt tolv år ett inflationsskydd i form av full
indexuppräkning av anskaffnings- och förbättringskostnader. Beräkningen av
andra kapitalinkomster och kapitalutgifter sker däremot fortfarande i huvudsak
enligt rent nominalistiska principer, dvs. utan att man tar hänsyn till
förändringar i penningvärdet. När 1967 års lagstiftning genomfördes, kunde man
fortfarande utgå ifrån att dessa olikheter inte skulle få några
påtagligaolägenheter. Förhållandena haremellertiddärefler ändrats väsentligt.
En avgörande omständighet är att inflationen har blivit avsevärt högre än man
då hade anledning alt förutse. Skillnaden mellan en nominell och en real
inkomstberäkning har därigenom kommit att i många sammanhang fä en avgörande
betydelse. I förening med andra faktorer - bl. a. de höga marginalskatterna -
har detta medfört att skattesystemet fått allvarliga snedvridningseffekter. De
problem som här uppkommer har rönt stor uppmärksamhet under senare är. Jag kan
hänvisa till den diskussion som fördes av 1972 års skalteutredning (SOU 1977:91
s. 266 ff.) och den analys som redovisades i bilaga 2 till kapilalmarknadsutredningens
slutbetänkande (SOU 1978:13). Båda utredningarna framhöll bl. a. att skilda
former av sparande och kapitalplaceringar blir helt olika behandlade i
nuvarande skattesystem och att skillnaderna förstärks när inflationen ökar.
Dessa snedvridningar får negativa fördelningspolitiska effekter och uppmuntrar
till spekulation som minskar den samhällsekonomiska effektiviteten. Problemen
har också berörts av kapitalvinstkommillén (B 1979:05) i ett nyligen avlämnat
delbetänkande (Ds B 1980:11) Stimulans av aktiesparandet.

Skattesystemets snedvridande effekter uppstår genom flera
olika meka-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:32 29

nismer. Vissa sparformer missgynnas systematiskt genom alt
avkastningen beskattas trots alt den många gånger inle ens har gett
kompensation för penningvärdets fall. Hit hör t. ex. vanligt banksparande och
aktiesparande, I andra fall kan reglerna vara sådana att någon beskattning inle
blir aktuell även om betydande reala vinster uppstår. Jag tänker här på
placeringar i diamanter, ädelmetaller, konst, frimärken etc. där kapitalvinster
inte beskattas om innehavet har varat fem år eller längre.

Realistionsvinstreglerna
för fastigheter kan vid en jämförelse sägas vara neutrala i detta avseende.
Oberoende av inflationstakten gäller i princip alt den värdestegring som endast
motsvarar penningvärdels fall lämnas obeskattad medan en eventuell
värdestegring därutöver beskattas. Här kommer emellertid en annan mekanism in
som sammanhänger ined den nominella behandlingen av låneräntor. Fastighetsköp
finansieras normalt till största delen med lån. Vid
realisationsvinstberäkningen omfattar indexuppräkningen emellertid inle bara
den del av anskaffningsvärde m, m, som motsvaras av fastighetsägarens egel
kapital ulan även den del som har finansierats med lånade medel. Delta kan
också uttryckas så alt fastighetsägaren vid realisalionsvinstberäkningen får
avdrag för det belopp som skulle behöva tillföras det lånade kapitalet om detta
skall behålla sill realvärde. Samtidigt gäller att han under innehavstiden får
avdrag för hela låneräntan, dvs. även den del som ulgör kompensation till
långivaren för minskningen av lånels realvärde. Kombinationen av full
indexuppräkning och full avdragsrätt för låneräntor kan således sägas innebära
att avdrag medges två gånger för samma kostnad, vilkel medför att en
fastighetsägare vid inflation kan göra stora vinster som inte träffas av
beskattning. Effekten förstärks givetvis av det fasta årliga tillägg som ytteriigare
medges i fråga om bostadsfastigheter.

Några
exempel kan anföras för att belysa del sagda. Utgångspunkten är den utveckling
som faktiskt har ägt rum under perioden 197.3-1979. Under dessa år steg konsumenlprisnivån
med 75 %, Priserna för villor har under samma lid ungefär fördubblats medan
priserna för hyreshus har stigil med 50-60%,

Antag att
en person år 1973 köpte en villa för 150 000 kr. och betalade 1 500 kr. i stämpelskatt.
År 1979 sålde han fastigheten för 300 000 kr, och betalade 10 000 kr, i mäklarprovision.
Den skattepliktiga realisationsvinsten blir då (300 000-10 000 - 151 500 x 1,75
- 7 x 3 000 =)3 875 kr. Hur stor blir den "verkliga" vinslen? Denna
kan anses motsvara köpeskillingen minskad med, förutom mäklarprovision, de
lånebelopp som köparen övertar betalningsansvaret för och del indexuppräknade
egna kapital som har lagts ner i fastigheten vid förvärvet och under innehavet
(ursprunglig kontantinsats och eventuella amorteringar). Antas först alt kontantsinsatsen
var 10 % (15 000 kr.) och att inga amorteringar har gjorts, blir den
"verkliga" vinsten 126 125 kr. och av denna förblir alltså (126 125 -
3 875 =) 122 250 kr. obeskattade. Ändras förutsättningarna så att
kontantinsatsen var 50 000 kr. och amorte-

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:32 30

ringarna 5 000 kr. per år, blir motsvarande belopp 91 925
kr. resp. 88 050 kr.

Antar man i stället att det är fråga om ett hyreshus som
köptes år 1973 för I milj. kr. och såldes år 1979 för 1,5 milj. kr, samt att
kontantinsatsen uppgick lill 100 000 kr, och amorteringarna till 30 000 kr,/år,
blir resultatet följande. Någon skattepliktig vinst uppkommer inte, eftersom
värdestegringen har varit lägre än inflationen. Den "verkliga"
vinsten, beräknad enligt nyss angivna principer, uppgår till 377 300 kr. Hela
detta belopp blir alltså obeskattat.

Av dessa exempel framgår all de skattefria vinsterna på
grund av inflationseffekterna vid belåning kan bli mycket betydande redan efter
en kort tid. Det är inle heller så att denna effekt uppstår endast i
undantagsfall, när värdestegringen har varit särskilt stor. ulan den har blivit
en del av det normala mönstret vid faslighelsinnehav. Detta får i sin lur flera
negativa verkningar. Den förmånliga behandlingen av fastighelsplaceringarna
verkar prisdrivande på fastighetsmarknaden, vilket bidrar till alt skapa
förväntningar om fortsatt värdestegring och medverkar lill en snedfördelning
av sparandet som ytterst kan få allvarliga samhällsekonomiska konsekvenser.
Även bostadspolitiskt utgör de stora skattefria vinster som niånga fastighetsägare
kan göra ett allvarligt problem, bl. a. genom att de motverkar strävandena att
upprätthålla en koslnadsmässig neutralitet mellan olika boendeformer.

Det anförda visar att beskattningen med dagens ordning på
ett oacceptabelt sätt har kommit att förslärka inflationens negativa
fördelningspolitiska effekter. Jag vill understryka att delta på intet sätt kan
sägas innebära att innehav av småhus, jordbruk eic. normalt utgör spekulativa
placeringar av den art som enligt ett tidigare synsätt ansågs böra föranleda
beskattning. I stället är det fråga om att samhällsekonomin har ändrats på ett
sådant sätt att skattereglerna måste anpassas till nya förutsättningar.
Kombinationen av full indexuppräkning vid realisationsvinstbeskattningen och en
obegränsad avdragsrätt för låneräntor vid den löpande beskattningen bildar vid
inflation en mekanism för omvandling av löpande inkomster till kapitalvinster
som måste beaktas för alt inte skatteförmågeprincipen allvarligt skall urholkas.

En lösning på problemet kan teoretiskt sökas på två olika
vägar. En möjlighet är alt begränsa indexuppräkningen så att den i princip
omfattar bara del egna kapital som fastighetsägaren har lagt ner i fastigheten.
Den andra utvägen skulle vara att gå över lill en real beskattning även av
låneräntorna. Detta skulle innebära att den del av räntan som utgör
kompensation till långivaren för minskningen i lånets realvärde behandlades som
en för fastighetsägaren inte avdragsgill - och för långivaren skattefri
-amortering. Med ett sådant syslem skulle del vara helt korrekt att vid
realisationsvinstbeskattningen alltjämt medge full indexuppräkning, dvs. att
räkna upp även det lånade kapitalet.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:32 31

I och för sig kan pä allmänna skattetekniska grunder goda
skäl anföras för alt en reform som rör den löpande beskattningen skulle vara
att föredra framför åtgärder som leder till att större vikt läggs vid engångsbeskatlningen
av de vinster som framkommer vid en försäljning. Realisationsvinstbeskattningen
medför svårigheter att på ett rättvist sätt tillämpa skatteskalans progressivitet
samtidigt som de stora belopp som kan stå på spel skapar frestelser till skatteundandragande
åtgärder. En realisationsvinstbeskattning ger också upphov till vissa
inlåsningseffekter även om man vid fastighetsbeskattningen har sökt mildra dessa
genom de uppskovsregler som har införts. Som framhölls i årels
budgetproposition kan dock frågan om fastighetsägarnas rätt till avdrag för
låneräntor inte ses som ett isolerat skattepolitiskt problem. För många hushåll
är med dagens förhällanden i övrigt en bibehållen avdragsrätt en absolut
förutsättning för att de skall kunna klara sina årliga boendekostnader. En
principiell reform av avdragsrätten för småhusräntor o. d, kan därför tänkas
endast i ett större sammanhang där man beaktar övergripande skatte- och
bostadspolitiska synpunkter. Ål realbeskattningsutredningen (B 1978:07) har uppdragits
alt undersöka möjligheterna att gå över till en real beskattning av bl. a.
låneräntor och andra kapitalinkomster. Därvid skall bl. a, verkningarna för bostadsmarknaden
belysas. Först när utredningen har redovisat resultatet av sitt arbete finns
det förulsätlningar att bedöma om detta kan vara en framkomlig väg,

I
dagslägel bör man alltså ulgå från att avdragsrätten för ränta på fastighelslån
behålls intakt. Det alternativ som då återstår är att begränsa rätten till
indexuppräkning. Jag anser att en sådan begränsning nu bör göras. Samtidigt bör
det årliga 3 000-kronorstillägget omprövas rnot bakgrund av de nya
förutsättningarna. Inledningsvis behandlar jag emellertid enbart frågan om
indexuppräkningen som är den principiellt viktiga.

Av del
tidigare anförda har framgått att det principiellt riktiga skulle vara att begränsa
indexuppräkningen till det egna kapital som fastighetsägaren faktiskt har lagt
ner i fastigheten. Denna lösning skulle innebära all uppräkning medgavs bara i
fråga om den del av den ursprungliga köpeskillingen och av
förbättringskostnaderna som fastighetsägaren har finansierat med egna medel
samt i fråga om de amorteringar som han under innehavet gör på de i fastigheten
nedlagda lånen. Man måste dock konstatera att det skulle möta myckel betydande
praktiska svårigheter att på ett rikligt sätt fastställa storleken av det egna
kapitalet. Fastighetsägarna skulle ha intresse av att vid realisalionsvinstberäkningen
redovisa ett så stort eget kapital i fastigheten som möjligt. Del skulle vara
nödvändigt för taxeringsmyndigheterna att noga kontrollera uppgifter om lån
och amorteringar. Självfallet är del inle tillräckligt att undersöka vilka lån
som har tagits mot säkerhet i .själva fastigheten. Ett lån som har använts för
finansiering av fastighetsköpet eller olika förbättringsåtgärder behöver inte
belasta fastigheten. Det kan t, ex, vara fråga om ett borgenslån eller om lån
som har

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:32 32

erhållits mol säkerhet i andra tillgångar än fastigheten, Å
andra sidan måste beaktas att ett lån som har intecknats i fastigheten kan ha
använts i en annan förvärvskälla eller för privat konsumtion.

Det anförda visar att det är utomordentligt svårt att
tillämpa regler som förutsätter all man kan avgöra hur fastighetsköp och
förbättringsåtgärder faktiskt har finansierats. Jag vill erinra om att
motsvarande problem uppkommer även i andra sammanhang. Frågan får t, ex,
aktualitet om man vill begränsa avdragsrätten för låneränta eller underskott i
vissa förvärvskällor. För den nyligen tillsalla kommitté som skall behandla
underskottsavdragen (B 1980:05) blir del en viktig uppgift att undersöka möjligheterna
alt införa regler med vars hjälp man kan fastställa var ett lånat kapital
faktiskt har använts, I dag finns det inle någon tillförlitlig metod för detta.

Vad jag nu har sagt gäller svårigheterna att fastställa
det egna kapitalets storlek. Även om man kände egenkapitalet, skulle del ofta
krävas en tämligen komplicerad kalkyl för att på ett korrekt sätt räkna upp
detta kapital. Jag tänker på bl, a, de fall där nya lån har tagits under
innehavet eller där hänsyn skall tas till värdeminskningsavdrag o, d.

Min slutsats är att det f, n, inte är möjligt att införa
ett system som bygger på att indexuppräkningen skall begränsas till det
faktiskt nedlagda egenkapitalet. Del är nödvändigt att i stället arbeta med
schablonregler. Hur sådana regler bör utformas skall jag strax återkomma till,
liksom till frågan om 3 000-kronorstillägget,

Som jag nämnde i inledningen (avsnitt 1) har jag funnit
del motiverat att i detta sammanhang också föreslå en utvidgning av rätten till
skatteberäkning för ackumulerad inkomst. Även denna fråga ämnar jag strax
återkomma lill.

De nya reglerna får till följd att vinster som uppkommer
vid faslighets-försäljningar blir skattepliktiga i betydligt större
utsträckning än i dag. En konsekvens av detta är att fastighetsinnehaven i ökad
grad kommer att vara belastade med latenta realisationsvinstskatteskulder. Man
kan ställa frågan om det är motiverat att låta delta förhållande bli beaktat
vid kapitalbeskattningen, dvs, vid fastställandet av förmögenhets-, arvs- och
gåvoskatt på fastigheter. Enligt min mening finns det f. n, inte
förutsättningar för ett sådant hänsynstagande. Även andra tillgångar än
fastigheter kan i lika hög grad vara belastade med latenta skatteskulder utan
att detta tillåts inverka på kapitalbeskattningen. Till detta kommer att
fastigheterna får sägas vara relativt förmånligt behandlade vid
kapitalbeskattningen. Denna baseras pä fastigheternas taxeringsvärde, som
regelmässigt avsevärt understiger marknadsvärdet, medan många andra tillgångar
- bl, a, börsnoterade aktier - i princip skall tas upp till fullt
marknadsvärde. En särlösning för fastigheterna framstår mot denna bakgrund inte
som försvarlig. Även praktiska och administrativa skäl talar mot att i detta
sammanhang införa regler som medger att hänsyn tas till latenta realisationsvinstskatteskulder.

Som jag tidigare har nämnt motverkas den inlåsningseffekt
som realisa-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:32 33

tionsvinstbeskattningen i och för sig skapar av de regler
om uppskov som gäller vid försäljning av villor och jordbruksfastigheter.
Betydelsen av dessa regler kommer givetvis att öka när
realisationsvinstbeskattningen skärps och jag vill erinra om alt riksdagen av
regeringen har begärt en utvärdering av del nuvarande systemet (SkU
1979/80:22), Jag avser alt i ett senare sammanhang återkomma till denna fråga.
Det kan här också nämnas alt kapitalvinstkommillén (B 1979:05) har i uppdrag
att undersöka möjlighelen att utsträcka uppskovssystemet till bostadsrätter i
samband med all realisationsvinstbeskattningen av dessa görs evig,

3,2 Begränsning av indexuppräkningen

I det föregående avsnittet utvecklade jag skälen för att
begränsa rätten till indexuppräkning. Jag framhöll alt den principiellt riktiga
lösningen skulle vara att låta inflationsskyddet omfatta bara det egenkapital
som faslighets-ägaren har lagt ner i fasligheten. Det kunde dock konstateras
alt del åtminstone f, n, inte är möjligt att med rimlig grad av likformighet
och rättvisa tillämpa ett system som bygger på att man i varje enskilt fall
skall fastställa storleken av det egna kapitalet. Man måste arbeta med schablonregler.

Del är önskvärt alt en schablon så nära som möjligt
anpassas till verkliga förhållanden. Problemet är givetvis att
belåningsförhållandena i praktiken visar stora variationer. Kontantinsatsen är
för vissa typer av objekt regelmässigt låg medan den i andra fall ulgör en
betydande del av köpeskillingen. Låneformerna skiftar dessutom mycket,
alltifrån 40- eller 50-åriga bostadslån av annuiletslyp till lån med kort
löptid och rak amortering. Det säger sig självt alt det inte gär att utforma
schablonregler som stämmer i alla förekommande fall. Man måste ha en schablon
som är så pass generös att den kan sägas ge ett rimligt resultat i alla normala
situationer.

Den tekniskt enklaste lösningen skulle vara att låta
inflationsskyddet under hela innehavsliden omfatta en bestämd andel, t, ex, 50 %,
av anskaffningsvärde och förbättringskostnader. Vid realisationsvinstberäkningen
skulle alltså denna andel få indexuppräknas fulll ut medan resterande del av
kostnaderna logs upp till nominellt belopp. Med en sådan metod avlägsnar man
sig dock alltför mycket från de verkliga förhållandena. När en fastighet
avyttras efter ett kort innehav skulle metoden ofta ge ett förmånligt resultat,
eftersom lånebelastningen regelmässigt är stor och egenkapitalet således litet
i början av ett innehav, I andra fall, särskilt vid långa innehav där
fastighetsägaren har hunnit amortera ner lånen och andelen egenkapital alltså
har blivit stor, skulle metoden i slällel medföra en oskäligt hård beskattning.
Ett system med sådana verkningar kan inte anses lämpligt.

Det är därför nödvändigt att ha mer nyanserade regler. Man
bör enligt min mening ta fasta just på del nyss berörda förhållandet att
fastigheterna i

3 Riksdagen 1980/81. I saml Nr 32

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:32 34

normalfallet är högt belånade i början av ett innehav och
att lånebelastningen sedan successivt sjunker. Detta kan också uttryckas så att
egenkapitalet regelmässigt är lågt i början och växer med tiden. En schablon
som log hänsyn till detla borde i princip utformas så att rätten lill
indexuppräkning successivt ökade under innehavet. Detta skulle innebära att en
relativt liten del av anskaffningsvärde och förbättringskostnader fick räknas
upp redan från första året (det år då förvärvet gjordes eller förbättringar vidtogs),
att en ytterligare del fick räknas upp från ett följande år etc, till dess man
nådde en tidpunkt från vilken ändringar i del allmänna prisläget fick slå
igenom på hela anskaffnings- eller förbättringskostnaden. Av praktiska skäl
skulle del dock vara nödvändigt att begränsa upptrappningsperioden och låta upptrappning-en
ske i ett begränsat antal steg. Med en tioårig upptrappningsperiod kunde man
tänka sig en modell som innebar att 25 % av kostnaden fick räknas upp från
första året, ytterligare 25 % från fjärde året, ytterligare 25 % från åttonde året
och resterande 25 % från elfte årel.

Jämför man
en sådan successiv upptrappning med den först berörda metoden, som innebar alt
en fast andel - 50 % - fick räknas upp under hela innehavsfiden, visar det sig
alt den successiva upptrappningen leder till en hårdare beskattning vid
avyttring efter ett kort innehav och lill en lindrigare beskattning vid de
långa innehaven. Antag att en fastighet under innehavet precis har behållit
sitt realvärde, dvs, priset har stigit i takt med inflationen. Vid en avyttring
skulle fastighetsägaren enligl nuvarande regler inte behöva redovisa någon
skattepliktig vinst. Med "halverad" indexuppräkning blir under den
angivna förutsättningen halva den nominella vinslen skattepliktig oberoende av
innehavstidens längd. Resultatet av den successiva upptrappningen blir däremot
beroende av innehavets längd. Sker avyttringen inom tre år från förvärvet, blir75
% avden nominella vinslen skattepliktig. Vid längre innehav sjunker den
skattepliktiga andelens storlek successivt. Enligt min mening är ett sådant
resultat att föredra framför del som erhålls vid halverad indexuppräkning.

En successiv upptrappning under en sä pass lång period som
tio år medför dock vissa praktiska problem. Tillämpar man en metod som innebär
alt inflationsskyddet är begränsat eller faller bort under den första delen av
innehavet är det, som jag strax skall utveckla närmare, motiverat alt i vissa
fall låta de fasfighetsägare som i anslutning till en försäljning skaffar en ny
faslighet få möjlighet att vid indexuppräkningen av anskaffningsvärdet för
ersättningsfastigheten ta hänsyn till det föregående innehavet. Sådana regler
blir dock svåra att tillämpa vid en successiv upptrappning som sträcker sig
över en längre period. Även i övrigl kan del befaras att det ibland skulle bli
svårt för både skattskyldiga och taxeringsmyndigheter att tillämpa och
överblicka konsekvenserna av ett system med successiv upptrappning.

Ytterligare överväganden visar att det är möjligt att
utforma en metod som är enklare än den successiva upptrappningen och som ändå
ger likvärdiga resultat. Den metod jag syftar på innebär alt man vid
uppräkningen hell

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:32 35

bortser från prisförändringarna under en inilialperiod och
å andra sidan låter den prisutveckling som inträffar efter initialperiodens
utgång slå igenom helt. Initialperiodens längd får bestämmas efter en avvägning
av praktiska och maleriella synpunkter, där man bl, a, väger in också
effekterna av den ändring beträffande 3 000-kronorstilläggel som jag i det
följande föreslår, Enligl min bedömning är fyra år en lämplig period.

Innebörden
av denna metod med ett initialt bortfall av inflationsskyddet är all
indexuppräkningen alltjämt omfattar hela kostnaden för inköp och förbättringar
men att man vid uppräkningen beaktar endast de förändringar i det allmänna
prisläget som sker från fjärde året efter det år dä inköpet gjordes eller
förbättringsarbetena utfördes. Ett enkelt exempel kan anföras för att illustrera
principerna. Antag att den årliga inflationen uppgår till 8 % och att en person
köper en fastighet år 1 då del för året genomsnittliga konsumentprisindex är
100. Säljer han fasfigheten redan samma år, får han givetvis - i likhet med vad
som gäller i dag - inte göra någon indexuppräkning. Det initala bortfallet
innebär alt han inle heller får göra någon indexuppräkning vid en försäljning
som sker något av åren 2-5. Avyttras fastigheten senare, medges uppräkning med
hänsyn lill prisutvecklingen från år 5 lill avyttringsåret. Anlag att
försäljningen sker år 8, Med den här förutsatta inflationstakten skulle
genomsnittsindex år 5 ha uppgått till 136 och år 8 till 171, Anskaffningsvärdet
får då omräknas med faktorn (|=) 1,26, Jag vill framhålla alt del liksom
hittills får ankomma på RSV att årligen fastställa omräkningstalen. För de
skattskyldiga medför det initiala bortfallet i detta avseende inte någol merarbete
i förhållande till dagens regler.

I del följande jämför jag utfallet av metoden med initialt
bortfall med det resullal som erhålls enligt nuvarande regler och enligt de
nyss beskrivna metoderna med halverad indexuppräkning resp. successiv upptrappning
under tio år. Vid dessa jämförelser utgår jäg från den faktiska utvecklingen av
konsumentprisindex under perioden 1952-1980 och antar för exemplets skull att
begränsningen har haft full effekt hela tiden.

Vid en försäljning under år 1980 skulle anskaffningsvärdet
få omräknas med följande faktorer:

s. 36 Kontrollera mot PDF

Anskaffnings-

Omräkningstal

enligl

år

nuvarande

halverad

successiv

iniliall bort-

regler

indexupp-

upptrapp-

fall

räkning

ning

(4 är)

19.S2

4,50

2,7.S

3.95

4.08

19.S5

4,26

2,63

3.58

3,71

1960

'3..S7

2.28

2,98

3,13

1965

2.98

1.99

2,.'?4

2,57

1970

2.40

1.70

1,68

1.79

1971

2,23

1,62

1,.56

1,63

1972

2.11

l,.S6

1.47

1,48

1973

1.98

1,49

1.37

1,33

1974

1.79

1.40

1.28

1,21

1975

1.63

1.32

1,21

1.13

1976

1.48

1,24

1,15

1.00

1977

1,33

1,16

1,08

1.00

1978

1,21

1,10

1.05

1,00

1979

1.13

1,06

1.03

1,00

1980

1,00

1,00

1.00

1.00

För att ge en mer konkret bild av effekterna visas i
följande uppställning för några typfall dels hur stort det uppräknade
anskaffningsvärdet är enligl nuvarande regler vid en försäljning år 1980. dels
hur mycket detta värde skulle minska vid en tillämpning av de här diskuterade
begränsningsmetoderna under den aktuella perioden (beloppen avser 1 OOO-tal
kr.):

Anskaff-

Anskaff-

Upprä

iknal an-

Minsk

ning

i
förhållande lill

ningsår

ningsvärde

skaffn värde

ings-enligt

nuvar;

inde

regli

;r enligl

nuvarande

halverad

successiv

initialt

regler

indexi

ippr.

upptrappn.

bon fall

1960

LV5

482

- 174

- 80

- 59

1965

165

492

- 163

-106

- 68

1970

200

480

- 140

- 144

- 122

197.3

245

485

-120

- 1.52

- 1.59

1975

300

489

- 93

-126

-K50

1978

400

484

- 44

- 64

- 84

Jämförelserna bekräftar att en halverad indexuppräkning
ger ett mer oförmånligt resultat än de två andra metoderna när avyttring sker efler
ett långt innehav och ett betydligt förmånligare vid de korta innehaven.

Sammanställer man resultatet av den successiva upptrappningen
och metoden med ett fyraårigt initialt bortfall finner man att de ger relativt
likvärdiga resultat när innehavet har varat i 7-8 är. Vid kortare innehav leder
det fyraåriga initiala bortfallet givetvis till en härdare beskattning. Enligt
min mening är denna effekt generellt sett lämplig, eftersom de spekulafiva
inslagen ofta är större vid de korta innehaven. Den som i rask takl omsätter t.
ex. hyreshus eller råmark kommer inle längre att kunna göra de stora skattefria
vinster som dagens regler kan ge utrymme för.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:32 37

Mot bakgrund av det anförda föreslår jag all begränsningen
i indexuppräkningen genomförs enligt den metod som jag här har kallal fyraårigt
initialt bortfall. Förslagel innebär att ingångsvärde och förbättringskostnader
vid realisationsvinstberäkningen får räknas om med hänsyn till de förändringar
i konsumentprisindex som har inträffat från det fjärde året efter det år då
fastigheten förvärvades eller förbättringskostnaderna lades ner fram till året
för avyttringen. Om den skallskyldige beräknar ingångsvärdet med ledning av ett
visst ärs taxeringsvärde, bör detta år vid bestämmande av omräkningstalet
anses som förvärvsår.

En särskild fråga är hur värdeminskningsavdrag o. d. skall
behandlas. Enligt nuvarande regler görs först en uppräkning av de totala anskaffnings-och
förbättringskostnaderna (omkostnadsbeloppet), varefter värdeminskningsavdragen
räknas upp för sig och dras av från det uppräknade omkostnadsbeloppet. I ett
syslem, som byggde på att indexuppräkningen skulle begränsas till det faktiskt
nerlagda egenkapitalet, skulle man i princip behöva ta hänsyn lill
värdeminskningsavdragen på sä sätt all man räknade upp det egna kapitalet
stegvis år från år över innehavstiden - dvs. från det första till det andra årel,
från det andra till del tredje året osv. - med hänsyn till hur stor del av egenkapitalet
som vid varje omräkningstillfälle var oavskriven. En sådan metod blir synnerligen
besvärlig alt tillämpa i praktiken. Vid en schablonmässig begränsning i
indexuppräkningen av det slag som jag här har förordat kan man dock hålla fast
vid nuvarande ordning. Värdeminskningsavdrag o. d. bör alltså räknas om för sig
och därefter dras av från det omräknade omkostnadsbeloppet. De avdrag som
belöper på förvärvsåret (resp. det är då förbättringskostnader lades ner) och
de tre närmast följande åren bör räknas om med hänsyn endast till den
prisutveckling som har inträffat från fjärde årel efler förvärvsåret (eller
motsvarande). I övrigt bör avdragen omräknas med hänsyn till prisutvecklingen
från det år på vilket de belöper fram till avyttringsåret.

I detta sammanhang vill jag också nämna alt de föreslagna
reglerna återverkar på bestämmelserna om uppskov med realisationsvinstbeskattningen.
När någon har fått uppskov och sedermera avyttrar ersättningsfastigheten,
skall det indexuppräknade omkostnadsbeloppet för fastigheten minskas med
uppskovsbeloppet. Enligt nuvarande regler skall uppskovsbeloppet dessförinnan indexuppräknas
från det år då ersättningsfastigheten anskaffades. I det nya systemet bör
uppräkningen i princip göras med hänsyn endast lill prisutvecklingen frän det
fjärde året efter del år då fastigheten förvärvades.

Jag går nu över till en fräga som jag tidigare har berört
bara i förbigående. Den föreslagna begränsningen i indexuppräkningen innebär
att fastighetsägarna förlorar inflationsskyddet för de fyra första åren av ett
innehav. Om en person säljer sin fastighet och köper en ny, måste i princip
gälla att en ny fyraårig initialperiod börjar löpa. Avsikten är ju just alt den
som snabbt omsätter fastigheter i spekulationssyfte inte längre skall
kunna göra

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:32 38

skattefria vinster på grund av inflationseffekterna vid
belåning. Det förefaller dock inte rimligt att ett avbrott i faslighetsinnehavet
alltid skall få dessa konsekvenser. Anlag att två personer säljer var sin
likvärdig bostadsfastighet. Den ena personen har ägt och boll på fastigheten
oavbrutet i åtta är. Den andra köpte också en bostadsfaslighet för åtta år
sedan men har därefter "bytt" faslighet - och bostad - en gäng i
mitten av perioden. Om avbrottet får till följd att en ny initialperiod börjar
löpa, kommer den senare personen inle alt få göra någon som helst
indexuppräkning av det kapital, som han under åtlaårsperioden har haft nerlagt
i fastigheterna, och han kommer därigenom skattemässigt i ett betydligt mer
oförmånligt läge än den förstnämnda fastighetsägaren. Försäljningen av den
ursprungliga fasligheten och köpet av en ny fastighet kan naturligtvis i vissa
fall rymma spekulativa moment, men "fastighelsbytet" kan ocksä ha
genomförts av många andra skäl, t. ex. byle av anställningsort eller ändrade
familjeförhållanden. Det finns anledning att överväga om man inle för fall av detla
slag bör öppna en möjlighet för fastighetsägaren att vid försäljningen av
ersättningsfastigheten tillgodoräkna sig den tid under vilken han innehade den
ursprungliga fastigheten.

Vid bedömande av denna fråga kan det vara värt alt notera
att liknande problem har förelegat tidigare. Under den fid då
fastighetsvinsterna var skattepliktiga endast vid försäljning inom tio är från
förvärvet fanns det inle någon möjlighel för den som sålde sin fastighet och
köpte en ny att vid en avyttring av ersättningsfastigheten la hänsyn till det
ursprungliga innehavet. Enligt min mening finns del dock numera flera skäl för
ett annat synsätt. Prisutvecklingen på fastighetsmarknaden i kombination med
den här föreslagna begränsningen i indexuppräkningen kommer att medföra all
relativt belydande realisationsvinster kommer all tas till beskattning i många
fall. Effekterna av ett avbrott i faslighetsinnehavet blir påtagliga. Del kan
samtidigt konstateras alt bl. a. rörligheten på arbetsmarknaden får till följd
att frågan om "byte" av fastighet får aktualitet i ett stort antal
fall. Det är främst sistnämnda förhållande som har motiverat alt regler har
införts om uppskov med realisationsvinstbeskattningen vid frivillig försäljning
av en bostadsfaslighet. Motsvarande skäl talar för alt den som säljer en ersättningsfastighet
skall få rätt alt vid indexuppräkningen under vissa förutsättningar ta hänsyn lill
den tid under vilken han innehade den ursprungliga fastigheten.

Redan av del nu anförda framgår enligt min mening alt det
är motiverat att införa regler som gör det möjligt att beakta ett tidigare
innehav och att det då finns anledning att anknyta till uppskovsreglerna. Har
någon fält uppskov med beskattningen av en realisationsvinst som har uppkommit
vid avyttringen av den ursprungliga fastigheten, bör han vid indexuppräkningen
av ingångsvärde m. m. för ersättningsfastigheten få tillgodoräkna sig den tid
under vilken han har innehaft den ursprungliga fastigheten. Detta betyder att
ett föregäende innehav bör få beaktas i tvä grupper av fall. Den ena omfattar

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:32 39

de försäljningar som avses i 2§ UppskL (expropriation o. d.)
Den andra gruppen rymmer de fall som behandlas i 3 § UppskL, dvs. del skall
vara fråga om en frivillig försäljning av en schablonbeskattad villa eller en
jordbruksfastighet.

Frågan är
om möjligheterna alt ta hänsyn till ett föregående innehav bör begränsas lill
de fall där uppskov faktiskt har erhållits vid avyttringen av den ursprungliga
fastigheten. Från rent praktisk synpunkt kunde det vara en fördel att göra en
sådan begränsning. Hänsynstagandet till ett tidigare innehav blir aktuellt
först vid taxeringen för det år då ersältningsfasligheten avyttras. Prövningen
av om förutsättningar för beaktande av det äldre innehavet föreligger kan
alltså äga rum långt efler det alt den ursprungliga fastigheten avyttrades. Man
bör så långt möjligt undvika regler som gör det nödvändigt att vid
försäljningen av ersättningsfastigheten utreda förhällanden som rör den
ursprungliga fastigheten. Del möter i princip inga svårigheter alt i efterhand
konstatera om ett uppskov har erhållits vid avyttringen av den ursprungliga
fasligheten. Tillåter man att del tidigare innehavet beaktas även i andra fall
blir förfarandet mer komplicerat.

Enligt min mening är del dock nödvändigt att utsträcka
rätten att beakta ett föregående innehav till vissa fall där uppskov inte har
erhållits. För att ett uppskov över huvud taget skall ha blivit aktuellt måste avyttringen
av den ursprungliga fastigheten ha gett upphov till en skattepliktig vinst och
vidare måste den skattskyldige givetvis ha begärt uppskov. För fullt uppskov
fordras dessutom att inköpspriset för ersättningsfastigheten är minst lika
stort som vederlaget för den avyttrade fastigheten. Möjligheter att vid
indexuppräkningen ta hänsyn till ett äldre innehav bör däremot kunna föreligga
även i de fall då avyttringen av den ursprungliga fastigheten inte har varit
vinstgivande liksom i de fall dä den skaltskyldige av nägon anledning har
avstått från all begära uppskov trols att förutsättningar för uppskov förelåg.
Vidare bör det tidigare innehavet få beaktas utan hinder av alt den
skattskyldige har bytt frän en dyrare till en billigare fastighet. För uppskov
vid en frivillig försäljning av en schablonbeskattad villa eller en
jordbruksfastighet fordras bl, a, också att den skattskyldige har varit bosatt
på den ursprungliga fastigheten minst tre år i följd under den femårsperiod som
inföll närmast före försäljningen. Ett hänsynslagande till ett tidigare innehav
av en frivilligt såld fastighet bör kunna få ske även om bosättningen har varat
kortare tid än tre år. Det bör vara tillräckligt att den skaltskyldige var
bosatt på den ursprungliga fastigheten någon gång under de fem åren närmast
före avyttringen.

Innehavet av den ursprungliga fastigheten bör alltså få
beaktas i de fall dä förutsättningar för uppskov har förelegat men den skaltskyldige
har avstått från all utnyttja uppskovsmöjlighelen. Vidare bör innehavet få
beaktas oberoende av om vinst har uppkommit vid avyttringen av den ursprungliga
fastigheten och oberoende av hur stort vederlaget för fastigheten var i
förhållande till priset för ersättningsfastigheten. Dessutom bör bosättnings-

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:32 40

kravet i frivilligfallen utformas i enlighet med vad jag
nyss förordade. I övrigt bör man däremot upprätthålla samma krav som skulle ha
gällt för uppskov. Rätlen att ta hänsyn till innehavet av den ursprungliga
fastigheten bör således vara beroende av att man kan konstalera att
förutsättningarna för uppskov -med de här angivna undantagen - har varit
uppfyllda.

Det nu anförda innebär i huvudsak följande. Som
ersättningsfastighet godtas inte en fastighet som är belägen i utlandet eller
som i och med förvärvet ulgör omsättningstillgång i den skattskyldiges rörelse
(3 § UppskL), Samma begränsning gäller i princip i fråga om den ursprungliga
fastigheten. Utgjorde denna omsättningstillgång i den skallskyldiges rörelse
skulle försäljningen inle behandlas enligl realisationsvinslreglerna och något
uppskov kunde då inle komma i fråga. Vidare fordras att ersättningsfastigheten
har förvärvals inom fyra är från den dag då den ursprungliga fastigheten
avyttrades (5 § UppskL), Har den skattskyldige avhänt sig den ursprungliga
fastigheten genom tvångsförsäljning eller motsvarande fordras att ersättningsfastigheten
är jämförlig med den ursprungliga (2 § UppskL), Var den ursprungliga
fastigheten en schablonbeskattad villa eller en jordbruksfastighet som såldes
frivilligt, krävs att även ersättningsfastigheten är av detta slag och att den
skattskyldige bosatte sig på denna faslighet inom ett är frän förvärvet (3 och
5 §§ UppskL), Har RSV genom dispens medgett t, ex, förlängning av tidsfristen
för förvärv eller bosättning, bör dock denna längre tidsfrist gälla även när
rätlen ätt ta hänsyn till tidigare innehav prövas.

Både i de fall dä uppskov faktiskt har erhållits och i
övriga fall bör en ytterligare förutsättning vara alt den skattskyldige
bestämmer ingångsvärdet för ersättningsfastigheten med utgängspunkt i den
köpeskilling som betalades vid förvärvet av fastigheten. Väljer han alt
bestämma ingångsvärdet med ledning av taxeringsvärdet för visst år, finns det
inte någon anledning att låta honom beakta del tidigare innehavet. När
ingångsvärdet bestäms på del sättet är det nämligen en genomgående princip all inle
ta hänsyn till förhållandena före ingången av det år som taxeringsvärdet avser.

Vad jag hittills har anfört har gällt förutsättningarna
för att få beakta ett föregäende innehav. Nästa fråga är hur detta
hänsynslagande skall ske. Principen bör vara att den skaltskyldige vid
indexuppräkningen av anskaffningsvärdet för ersättningsfastigheten får
tillgodoräkna sig den tid under vilken han har innehaft den ursprungliga
fastigheten, I anskaffningsvärdet bör i detla sammanhang få räknas in
förbättringskostnader som har lagts ner på ersättningsfastigheten inom den
tidsfrist som gällde för anskaffningen. Även koslnader som har lagts ner på
ersättningsfastigheten innan den ursprungliga fastigheten avyttrades bör i
princip godtas.

Tillgodoräknandet av den tidigare innehavstiden sker
lämpligen på så sätt att man vid indexuppräkningen av ersättningsfastighetens
anskaffningsvärde - inkl, de nyssnämnda förbättringskostnaderna - utför
beräkningen som om fasligheten hade förvärvats - resp, förbättringskostnaderna
hade lagts ner -

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:32 41

lika lång tid före den faktiska tidpunkten som den
skattskyldige har innehaft den ursprungliga fastigheten, Detla innebär att
ersättningsfastighetens ingångsvärde m, m, i princip får indexuppräknas utan initialt
bortfall när innehavet av den ursprunliga fastigheten har sträckt sig över
minst fyra år, Tidigareläggning skall givetvis inte kunna ske med mer än fyra
år.

En viktig
begränsning måste iakttas. Rätten att lidigarelägga förvärvstidpunkten - och
den tidpunkt då förbättringskostnaderna lades ner - bör i princip inte omfatta
mer än det kapital som har förts över från den ursprungliga fastigheten lill
ersättningsfastigheten. Om ersättningsfastigheten har kostat mer ä n vad den
skattskyldige har fått ut vid försäljningen av den ursprungliga fastigheten,
bör rätten lill tidigareläggning omfatta endast så stor del av
ersättningsfastighetens ingångsvärde m, m, som motsvarar vederlaget vid avyttringen
av den ursprungliga fastigheten.

Särskilda
problem uppkommer når förbättringskostnader har lagts ner på den ursprungliga
fastigheten mindre än fyra år före dess avyttring. Anlag att fastigheten köptes
år 1, alt ombyggnadsarbeten utfördes år 4 för 100 000 kr,, att fastigheten
avyttrades år 6 för 300 000 kr, och att en ersättningsfastighet köptes för
samma pris. Den ursprungliga fastigheten har alltså innehafts i mer än fyra år
men förbättringskostnaderna lades ner två år före avyttringen. Ett sätt att
beakta de olika tidslängderna skulle vara att vid avyttringen av
ersättningsfastigheten indexuppräkna 100 000 kr. av ingångsvärdet som om
fastigheten hade förvärvals två år före den verkliga tidpunkten och att vid
uppräkningen av återstående (300 000 - 100 000 =) 200 000 kr, medge all
anskaffningstidpunkten lidigareläggs med fyra år. En sådan metod kan dock i
vissa fall leda till belydande komplikationer. Av praktiska skäl anserjag det
nödvändigt att i stället tillämpa en metod som innebär alt lidigareläggningen
bestäms med hänsyn endast till tidpunkten för förvärvet av den ursprungliga
fastigheten och aft lidigareläggningen får omfatta ett belopp som omfattar
vederlaget vid avyttringen av den ursprungliga fasligheten minskat med de förbättringskostnader
som har lagts ner mindre än fyra år före avyttringen, 1 exemplet skulle den
skattskyldige fä lidigarelägga tidpunkten för förvärvet av
ersättningsfastigheten med fyra är men lidigareläggningen skulle bara få
omfatta en belopp på (300 000- 100 000 =) 200 000 kr. Av praktiska skäl bör
förbättringskostnader på detta sätt begränsa utrymmet för tidigareläggning
endast när de har uppgått till relativt betydande belopp. Jag föreslår att
kostnaderna skall beaktas bara för de år da de har överstigit 10 % av det
vederlag som erhölls vid avyttringen av den ursprungliga fasligheten.

Vad jag hittills
har föreslagit beträffande indexuppräkningen kan sammanfallas enligt följande.
Huvudregeln är att ingångsvärdet och förbättringskostnaderna skall räknas om
med hänsyn till de ändringar i konsumentprisindex som har ägt rum från det
fjärde året efter det ar då fastigheten förvärvades resp.
förbättringskostnaderna lades ner. Har någon i samband med avyttringen av en
fastighet förvärvat en ersättningsfastighet, får han vid indexuppräkningen av
ersättningsfastighetens ingångsvärde m, m, tillgodo-

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:32 42

räkna sig den tid under vilken han har innehaft den
ursprungliga fastigheten. En förutsättning för delta är dock att uppskov har
erhållits vid avyttringen av den ursprungliga fastigheten eller att
förutsättningarna för uppskov - med undantag för vissa krav som avser vinstens
och vederlagets storlek samt bosättningen på fastigheten - har varit uppfyllda.
Regeln om tillgodoräknande av tiden för ett föregående innehav gäller dock
inte för den del av ingångsvärdet för ersättningsfastigheten som överstiger ett
belopp, som motsvarar vederlaget vid avyttringen av den ursprungliga
fasligheten minskat med avdragsgilla koslnader för förbättringsarbeten som den
skattskyldige under sitt innehav av fastigheten har lagt ner på den mindre än
fyra år innan den avyttrades. Förbättringskostnader skall dock beaktas på detta
sätt endast för de år då de sammanlagt har överstigit 10 % av det vederlag som
erhölls vid avyttringen av den ursprungliga fastigheten.

De nu föreslagna reglerna får konsekvenser för
behandlingen av uppskovsbelopp och värdeminskningsavdrag.

Om fastighetsägaren har fåll uppskov med beskattningen av
den realisationsvinst som uppkom vid avyttringen av den ursprungliga fastigheten,
bör - som jag tidigare har nämnt - i princip gälla att uppskovsbeloppet indexuppräknas
först efter en fyraårig initialperiod. Har den skattskyldige utnyttjat möjligheten
alt vid indexuppräkningen av ersättningsfastighetens ingångsvärde m. m. lidigarelägga
förvärvslidpunkten för fastigheten, bör motsvarande tidigareläggning ske vid
uppräkningen av uppskovsbeloppet. Har han tillgodoräknat sig fyra år och alltså
indexuppräknal ersättningsfastighetens ingångsvärde - eller en del av det -
utan initialt bortfall, bör även uppskovsbeloppet räknas upp utan begränsning.
Har han tillgodoräknat sig t. ex, tre år, skall tipunklen för förvärvet av ersältningsfasligheten
tidigare-läggas tre är även vid uppräkningen av uppskovsbdoppel.

Motsvarande gäller i fräga om värdeminskningsavdrag o, d, Enligl
vad jag tidigare har föreslagit skall avdrag som belöper på förvärvsåret (resp,
det år då förbättringskostnader lades ner) och de tre närmast följande åren
räknas om med hänsyn endast till prisutvecklingen från det fjärde följande
året. Har tidigareläggning av förvärvstidpunkten (eller motsvarande) gjorts vid
indexuppräkningen av ersättningsfastighetens ingångsvärde m, m,, skall denna tidigareläggning
beaktas även vid uppräkning av värdeminskningsavdragen. Detta betyder bl. a.
att de värdeminskningsavdrag som belöper pä förvärvsåret eller de tre följande
åren skall indexuppräknas utan fördröjning, om ingångsvärdet har blivit föremål
för omedelbar uppräkning.

Frågan om hur ikraflträdandebestämmelserna bör utformas
tar jag upp i avsnitt 3,4

3.3 3 000-kronorstillägget

Som jag tidigare nämnde var huvudsyftet med 1967 års
lagstiftning all läla realisationsvinstbeskattningen träffa spekulativa
investeringar i mark. Det

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:32 43

ansågs strida mot detta markpolitiska syfte att beskatta
mindre vinster vid försäljning av egnahem, villor, jordbruksfastigheter och
andra fastigheter som är försedda med bostadshus. Av denna anledning infördes 3
000-kronorstillägget, För det fall att en fastighetsavyttring omfattade en
bostadsbyggnad föreskrevs att ett tillägg till omkostnadsbeloppel skulle få
göras med 3 000 kr, för varje år som byggnaden hade funnits på fastigheten.
Numera fordras i princip att byggnaden har ett laxerat byggnadsvärde av minst
10 000 kr.

Enligt min mening finns det anledning all nu ompröva
reglerna om 3 000-kronorstillägg, Den föreslagna begränsningen av
indexuppräkningen kan närmast jämföras med vad som skulle vara teoretiskt
motiverat om fastighetsägarens egenkapital byggdes upp lill 100 % inom en
tioårsperiod, I fråga om bostadsfastigheter, vilka är de som kan komma i fråga
för 3 000-kronorstillägget, har lånen emellertid normalt betydligt längre
löptid. Mot den bakgrunden skulle tilläggets enda kvarvarande funktion vara alt
åstadkomma en differentiering av beskattningen mellan bosladsfastigheter och
övriga fastigheter. Med hänsyn till utvecklingen på fastighetsmarknaden under
senare år framstår en sådan differentiering inte längre som motiverad, I själva
verket har i olika sammanhang hävdats att skillnaden i beskattningshänseende
mellan bebyggda och inte bebyggda fastigheter medför svårigheter bl, a, i
arbetet med jordbrukets och skogsbrukets yttre rationalisering. Även i övrigt
kan reglerna vålla vissa tillämpningsproblem. De har dessulom gett incitament
till transaktioner av kringgåendenalur.

Mot den
här angivna bakgrunden är tiden enligt min mening nu mogen att slopa rätlen lill
3 000-kronorstillägg, Hur övergången till de nya reglerna bör ske diskuterar
jag i nästa avsnitt,

3.4 Ikraftträdande av de nya reglerna om indexuppräkning m.
m.

Det är rimligt alt de personer som just slår i begrepp att
sälja sin faslighet får några månaders frist att fullfölja försäljningen utan
alt träffas av de nya reglerna. Begränsningarna i indexuppräkningen och rätten
till 3 000-kronorslillägg bör därför få effekt först när en avyttring sker efler
utgången av år 1980,

Nästa fräga är om begränsningarna bör verka fullt ul på
samtliga försäljningar som sker efler årels utgång eller om särskilda regler
bör gälla för de äldre innehaven. Enligt min mening är det uteslutet att
generellt undanta de äldre innehaven från de nya begränsningsreglerna. Med en
sådan utformning av övergångsbestämmelserna skulle de avsedda skärpningarna av
realisationsvinstbeskattningen lill en början träffa ett myckel begränsat anlal
fall, I flera decennier framöver skulle nuvarande regler om full
indexuppräkning m, m, fortfarande tillämpas pä många försäljningar. En sådan
ordning kan inle anses acceptabel.

Även de äldre innehaven bör alltsä i princip omfattas av
de nya reglerna

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:32 44

när en försäljning sker efter årsskiftet 1980/81,
Samtidigt är det av flera skäl önskvärt att övergången inle blir alltför
drastisk. Man bör undvika regler som medför alt en person, som i år kan sälja sin
fastighet ulan eller med endast en obetydlig beskattning, vid en försäljning
kort tid efter årsskiftet träffas av en mycket betydande skärpning. Del är
motiverat att låta den skattskyldige få tillgodoräkna sig åtminstone det avdrag
som han skulle ha fått enligt nuvarande regler vid en försäljning under år
1980.

Mot denna bakgrund föreslår jag all
övergångsbestämmelserna utformas enligt följande.

a) De nya reglerna om indexuppräkning innebär att man
bortser frän

prisutvecklingen under en initialperiod på fyra år. Önskemålet om en mjuk

övergång kan lämpligen tillgodoses genom att initialperioden förkortas vid

försäljningar som äger rum de närmaste åren efter ikraftträdandet. Jag

föreslår alt den som säljer en fastighet nägot av åren 1981. 1982 eller 1983

skall få börja indexuppräkningen efler en inilialperiod pä endast ett. två
resp.

tre år. Detta betyder att de nya reglerna får full effekt på äldre innehav
först

när försäljningen sker år 1984 eller senare. Den här skisserade successiva

övergången fär betydelse i de fall där fastigheten har förvärvats före ingången

av är 1980.

Jag har tidigare anfört att det är motiverat att låta den
som vid övergången innehar en fastighet få tillgodoräkna sig åtminstone det
avdrag som han enligt nuvarande regler skulle ha fått vid en försäljning under
år 1980. I praktiken torde den förordade successiva övergången i de flesta fall
ge ett sådant resultat. För att helt säkerställa detta bör systemet dock
kompletteras med en särskild garantiregel. Denna bör innebära att en person,
som efter utgången av är 1980 säljer en fastighet som han har förvärvat 1979
eller tidigare, alltid får avdrag för anskaffningskostnaden och för sådana
förbättringskostnader som han har lagt ner före ingången av år 1980 med minst
del belopp som han skulle ha tillgodoförts enligt nuvarande regler vid en
försäljning under år 1980.

Den här föreslagna ordningen innebär all man vid
försäljningar efter utgången av år 1980 skall göra en jämförelse mellan det
resultat som garantiregeln ger och resultatet enligl övriga regler. Sker
försäljningen något av åren 1981-1983, skall jämförelsen avse det resultat som
erhålls vid en tillämpning av den nyss föreslagna övergångsregeln. Om
försäljningen sker senare, görs en jämförelse med resultatet vid ett fyraårigt initialt
bortfall av indexuppräkningen. Den skattskyldige har rätt till avdrag enligl
den regel som vid jämförelsen visar sig vara mest förmånlig för honom. Vid
fortsatt inflation kommer garantiregeln givelvis med tiden att mista sin
betydelse. Det kan dä finnas skäl att också formellt avveckla den.

b) Det
initiala bortfallet av indexuppräkningen har getts en sådan

utformning att de länga innehaven får en relativt förmånlig behandling. För

att ytterligare ta hänsyn till dem som vid ikraftträdandet av de nya reglerna

redan har haft sin fastighet under läng tid föreslår jag
att 3 000-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:32 45

kronorstillägget slopas bara för innehavsår efter 1980.
Den som avyttrar en fastighet i år får beräkna tillägg enligt nuvarande regler.
Den som senare avyttrar en fastighetsom har förvärvats före årets utgång får
tillgodoräkna sig tillägg enligt nuvarande regler för år 1980 och tidigare
innehavsår.

c) De
bestämmelser, som medger att en skattskyldig vid avyttringen av en
ersättningsfastighet får beakta innehavet av den ursprungliga fastigheten, bör
tillämpas endast i de fall då den ursprungliga fastigheten avyttras efter
utgången av är 1980. Om avyttringen har skett tidigare, har full indexuppräkning
fält göras enligt nuvarande regler och det finns då inte anledning att låta den
skattskyldige tillgodoräkna sig tiden för innehavet av den ursprungliga
fastigheten.

Den föreslagna successiva övergången till de nya reglerna
för indexuppräkning gör det vidare nödvändigt att införa särskilda regler för
det fall då den ursprungliga fastigheten har avyttrats något av åren 1981-1983.
Vid denna avyttring har det initiala bortfallet av indexuppräkningen inte
omfattat mer än ett, två eller tre år. Tidigareläggningen av förvärvslidpunkten
för ersättningsfastigheten bör då inte heller få omfatta mer än högst ett, två
resp. tre år.

De nu
föreslagna ikraflträdandebestämmelserna innebär att en viss tid kommer alt
förflyta mellan offentliggörandet av lagrådsremissen och ikraftträdandet.
Tidsfristen är, som jag redan har berört, önskvärd med hänsyn lill planerade
seriösa försäljningar. Del måste emellertid särskilt övervägas om åtgärder
behöver vidtas för alt hindra alt fristen utnyttjas för all vinna inle avsedda
skatteförmåner. Jag vill erinra om att man vid införandet av 1967 ärs
lagstiftning fann det nödvändigt att införa särskilda reglerför alt hindra att
skattskyldiga genom försäljningar lill närstående före ikraftträdandet skaffade
sig särskilda förmåner. Frågan är om liknande regler behövs även nu.

Enligt min mening lalar flera skäl mol att denna gäng
införa sådana särregler. Utgångsläget är i dag helt annorlunda än är 1967. Då
gällde del att hindra alt skallskyldiga utnyttjade den skattefrihet som enligt dittills
gällande regler inträdde efter tio års innehav. Numera är skatteplikten inte
beroende av innehavstidens längd. Vidare medför mina förslag alt en
närståendetransaktion under år 1980 knappast kan ge några särskilda förmåner.
Antag att någon innehar en äldre fastighet som han planerar att avyttra till en
utomstående någol av de närmaste åren. Om någon närstäendelransaktion inte vidtas
under år 1980, kommer den skattskyldige på grund av garantiregeln alltid att få
göra avdrag med minst det indexuppräknade belopp som han skulle ha fått
tillgodoräkna sig vid en försäljning är 1980. Genomför han i stället en
försäljning till en närstående person under är 1980, blir resultatet vid en
vidareförsäljning till en utomstående efter utgången av år 1980 i princip
detsamma eftersom de nya reglerna om initialt bortfall av indexuppräkningen
kommer alt tillämpas vid vidareförsäljningen med utgångspunkt i tidpunkten för närståendetransak-

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:32 46

tionen.

Min slutsats är att några särregler för
närståendetransaktioner inte behövs,

3.5 De nya reglernas effekter på skatteunderlaget

De nya regler som jag har föreslagit medför att det högsta
belopp till vilket en given faslighet kan säljas utan skattepliktig vinst blir
lägre än enligt nuvarande regler. Detta innebär emellertid inle att de
skattepliktiga realisationsvinsterna automatiskt ökar i samma omfattning. Det
finns enligl min mening skäl all räkna med att en skärpt
realisationsvinstbeskattning får en dämpande effekt på den framtida
prisutvecklingen. Med den föreslagna utformningen av skatteskärpningen, där
korta innehav träffas relativt sett hårdare än längre, finns det också
anledning att tro att omsättningstakten kan påverkas i viss utsträckning. I
varje fall under en övergångsperiod kan därför färre försäljningar komma att
ske, vilket givelvis reducerar det sammanlagda skatteunderlaget.

Inledningsvis vill jag nägot belysa effekten i
individuella fall. Jag ulgår i exemplen från den prisutveckling som faktiskt
har ägt rum i del förflutna och antar att denna inle skulle ha påverkats av
ändrade realisationsvinstregler. Som jag just har nämnl finns det i och för sig
anledning att ifrågasätta ett sådant antagande, men antagandet kan ändå vara
befogal när det gäller att belysa omfattningen av den skärpning som förslagel
innebär. Jag utgår i exemplen frän att fastigheterna avyttrats under år 1979.
Del bör understrykas att de skattepliktiga vinsterna i exemplen förutsätter
att de nya reglerna tillämpas fullt ut. Pä grund av de övergångsregler som jag
har föreslagit i föregäende avsnitt kan detta bli fallet först beträffande fastighetsavyilringar
som sker år 1984 eller senare. I fråga om försäljningar främst under år 1981
men även under åren 1982 och 1983 kommer ökningen av de skattepliktiga
vinsterna att ligga på en avsevärt lägre nivä än som framgår av de följande
exemplen.

Tidigare berörde jag ett fall där en villafastighet
inköpts för 150 000 kr. år 1973 och sålts för 300 000 kr. år 1979. Lagfarlskostnaderna
vid inköpet uppgick till 1 500 kr. och försäljningsomkostnaderna till 10 000
kr. Den nominella vinsten var alltså 138 500 kr. och den skattepliktiga vinsten
enligl nuvarande regler uppgick till 3 875 kr. Den av mig föreslagna
begränsningen av indexuppräkningen innebär här att uppräkningen skall avse
endast perioden 1977-1979 och leder till en ökning av den skattepliktiga vinslen
med 86 355 kr, lill sammanlagt 90 230 kr. Ett avskaffande av 3 OOO-kronorslilläg-get
skulle innebära en ökning med ytterligare 21 000 kr, till totalt /// 230 kr.
Jag vill emellertid erinra om all mitt förslag innebär att detla tillägg
fortfarande skall medges för år till och med 1980. Den senare effekten blir
alltså endast aktuell i de fall där innehavet ligger efter detta år.

Det andra exempel som jag nämnde avsåg en hyresfastighet
som inköptes

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:32 47

år 1973 för 1 milj. kr. och såldes år 1979 för 1.5 milj.
kr. Nägon skattepliktig vinst uppkommer inte enligt dagens regler, eftersom
värdestegringen ligger betydligt under inflationen under perioden. Med de
föreslagna reglerna skulle emellertid indexuppräkningen endast få avse perioden
1977-1979 och därmed skulle en skattepliktig realisationsvinst fä redovisas med
299 000 kr. Del avskaffade 3 OOO-kronorstillägget skulle därutöver betyda en
ökning med 21 000 kr, till totalt 320 000 kr.

Båda dessa fall avser förhållandevis korta innehav, där
indexbegränsningen fär stor effekt. Om man i stället utgår från en
villafastighet som har inköpts ar 1965 för 100 000 kr, och som har sålts år
1979 för 360 000 kr, - vilket ungefär motsvarar den genomsnittliga villaprisulvecklingen
under perioden - får man följande siffror, Lagfarfskoslnaden antas ha varit 1
000 kr, och försäljningsomkostnaderna 10 000 kr. Den nominella vinsten uppgår lill
249 000 kr, och därav blir enligl nuvarande regler 38 360 kr. skattepliktiga.
Den föreslagna indexbegränsningen innebär att uppräkningen skall utgå från år
1969 och medför en ökning av den skattepliktiga vinsten med 37 370 kr, till
sammanlagt 75 730 kr. Ett avskaffande av 3 000-kronorstilläggen skulle i denna situation
fä den större effekten och innebära en ökning med ytterligare 45 000 kr, lill
totalt 120 730 kr. Det är just mot bakgrund av tilläggens relativt sett större belydelse
för de äldre innehaven som jag har föreslagit att dessa tillägg skall behållas
för åren t, o, m. 1980.

Att göra beräkningar över hur del totala skalteunderiaget
påverkas är mycket vanskligt. De senaste statistiska uppgifterna avser 1978 års
taxering (1977 års försäljningar). Dä uppgick de samlade skattepliktiga
vinsterna frän fysiska personers faslighelsförsäljningar till ca 440 milj. kr.
Av denna summa kom ca 78 % från villor och fritidsfastigheter, 21 % från
jordbruksfastigheter och I % från hyreshus. Uppskattningsvis kan detla ha
motsvarat 270-300 milj. kr. i skatteinkomster för stat och kommuner. Det bör
dock observeras att del är oklart hur slor del av delta belopp som faktiskt
aktualiserades resp, för hur stor del skattekredit har lämnats i form av
uppskov.

Under åren 1978 och 1979 har fastighetspriserna fortsall
att öka betydligt snabbare än den allmänna prisnivån. Med hänsyn lill detla och
till vad som hittills är känt om utvecklingen under innevarande år finns det
anledning att räkna med att de skattepliktiga vinsterna från 1980 års
fastighetsförsäljningar blir betydligt slörre än 1977 års. Mycket grovt kan man
kanske anta all de skulle motsvara ett skattebelopp om ca 600-700 milj, kr, när
även juridiska personers vinster medräknas. Med denna utgångspunkt kan ökningen
lill följd av den föreslagna indexbegränsningen schematiskt uppskattas bli över
1 000 milj, kr..hela tiden utan hänsyn tagen lill frågan om i vilken omfattning
uppskovssystemet utnyttjas. Det bör också understrykas alt beräkningen är gjord
under förutsättningen att de nya reglerna är i full funktion. På grund av de
särskilda övergångsreglerna som jag har föreslagit kommer ökningen i
skatteuttaget att bli mera begränsad de närmaste åren. På längre sikl blir
ökningen av skatteunderlaget däremot större genom att effekten av det

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:32 48

slopade 3 000-kronorslilläggel för åren efler 1980 gör sig
gällande,

I detta sammanhang finns det anledning all något beröra de
farhågor som kan finnas för att den föreslagna skärpningen av
realisationsvinstbeskattningen skall leda till ett ökat skattefusk.
Köpeskillingen skall visserligen uppges vid en lagfarlsansökan, men givelvis
finns det möjlighet för skrupelfria personer att lämna en falsk uppgift, Möjlighelen
finns också alt köpare och säljare kommer överens om att redovisa ett lågt pris
för själva fastigheten, medan överpris i stället betalas för sådant lösöre som
inte träffas av realisationsvinstbeskattning.

Jag vill emellertid erinra om att köpare och säljare här i
princip har motstridiga intressen, eftersom köparen vid en framtida försäljning
normalt måste räkna med att en oredovisad del av köpeskillingen ökar hans
skattepliktiga realisationsvinst med sitt indexuppräknade belopp. Även i andra
avseenden lar köparen en viss risk genoni alt acceptera att ell alltför lagt
belopp uppges officiellt. Sålunda gäller t, ex, enligt jordabalkens regler att
ett köp är ogiltigt om köpehandlingen inle tar upp köpeskillingen. Trols detta
finns det sannolikt anledning att räkna med att försök till skatteundandragande
kommer att förekomma. Köparen kan t, ex, räkna med att inneha fastigheten sä
lång lid att en allernativregel, som medger att ingångsvärdet beräknas med
ledning av fastighetens taxeringsvärde för visst år, blir tillämplig vid
försäljningen. Kontrollinsatser kommer alltså att bli nödvändiga, Samma
argument gäller visserligen redan i dag i viss utsträckning, men med största
sannolikhet får man räkna med att problemen pä denna punkt kommer att öka när
beskattningen skärps.

3.6 Progressionsutjämning

Den realisationsvinst som framkommer vid en fastighetsavyttring
motsvarar i princip en värdestegring som har inträffat under innehavsliden.
Trots att vinsten normalt är hänföriig till flera år tas den till beskattning
vid ett enda tillfälle. På grund av den statliga inkomstskattens progressivitet
kan skattebelastningen pä realisationsvinsten bli hög. Bestämmelserna i AIL är
bara i begränsad omfattning tillämpliga pä realisationsvinster vid fastighetsavyttring.

De förslag som jag har redovisat i de föregående avsnitten
kommer att medföra att realisationsvinster vid fastighetsavyilringar i större
utsträckning än hittills blir föremål för beskattning. Enligt min mening finns
det därför anledning att nu överväga om man inte bör utvidga möjligheterna att vid
skatteberäkningen la hänsyn lill alt vinsterna ofta har ackumulerats under en
längre tid.

Bestämmelserna i AIL är tillämpliga endast beträffande statlig
inkomstskatt för progressivt beskattade subjekt, dvs. fysiska personer, dödsbon
och familjestiftelser. Skatteberäkning enligt lagen innebär alt den statliga
inkomstskatten för den ackumulerade inkomsten beräknas som om inkoms-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:32 49

ten hade tagits till beskattning med lika delar vid den
ordinarie taxeringen och så mänga av de föregående taxeringsåren som inkomsten
är hänföriig till. Fördelning av inkomsten får dock inte ske över en längre
period än tio år. Del bör framhållas att skatteberäkningen inte medför någon
ändring av de tidigare taxeringarna utan endast är en metod för beräkning av
skatt på den ackumulerade inkomsten. En förutsättning för att en
skatteberäkning enligl AIL skall få ske är att den ackumulerade inkomsten har
viss storlek. Det fordras sålunda att inkomsten dels uppgår till minst 5 000
kr., dels ulgör minst en femtedel av den skatlskyldiges statligt laxerade
inkomst.

Skalleberäkning
enligt AIL kan i princip förekomma beträffande all ackumulerad inkomst. I
inkomstslagen jordbruksfastighet, rörelse och tillfällig förvärvsverksamhet
gäller lagen dock bara för vissa särskilt angivna slag av intäkter. I fråga om
vinst vid fastighetsavyttring kan skatteberäkning enligt AIL förekomma i två
olika fall, nämligen dels när vinsten uppkommer vid tvångsförsäljning och andra
avyttringar som avses i 2 § UppskL, dels i de fall dä realisationsvinsten till
mer än hälften utgörs av återvunna värdeminskningsavdrag.

När man hitlills har avstått från att generellt medge
skatteberäkning enligt AIL för fastighetsvinster synes ett avgörande skäl ha
varit att sådana vinster på grund av bl. a. den obegränsade rätten till
indexuppräkning i kombination med reglerna om 3 000-kronorslillägg i många fall
helt eller till stor del har varit undantagna från beskattning. Som jag redan
har framhållit blir läget annorlunda i framfiden.

Den åtgärd som ligger närmast till hands är att utvidga
tillämpningsområdet för AIL så att fastighelsvinsterna generellt omfattas av
lagen. Skatteberäkningen enligl AIL är emellertid ganska komplicerad. Som
exempel kan nämnas att sambeskattningen av B-inkomster medför att även makes inkomstförhållanden
måste beaktas. Beräkningen av skatten kan inle ske med hjälp av den teknik som
i allmänhet används vid debitering av skatt. Beräkningen fär i stället ulföras
manuellt, vilket gör arbetet tidskrävande.

En
utvidgad tillämpning av bestämmelserna i AIL har alltså vissa praktiska
ölägenheter. Av denna anledning finns det skäl alt överväga andra möjligheter
till progressionslindring. En tänkbar lösning kunde vara att låta den
skattepliktiga vinsten tas till beskattning med lika delar vid taxeringen för
avyttringsåret och några efterföljande taxeringar. Flera invändningar kan
emellertid riktas mot en sådan lösning. Det kan från rent principiella utgångspunkter
anses olämpligt alt låta beskattningen av en i förfluten tid uppkommen
värdestegring bli beroende av framtida inkomstförhållanden och kanske ändrade
beskattningsregler. Ett särskilt problem är dessutom att en sådan form av
progressionslindring kan göra det nödvändigt all kräva säkerhet för
statsverkets utestående skallefordran.

En annan tänkbar väg kunde vara att inom ramen för den
taxering som görs för avyttringsåret låta skatteuttaget på en realisationsvinst
bestämmas

4 Riksdagen 1980/81. 1 saml Nr 32

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:32 50

efter den skattesats som skulle gälla om vinsten hade
uppgått till en viss kvotdel av den verkliga vinsten, I förarbetena till AIL
avvisades tanken på en sådan lösning. Den skulle också få vissa klart olämpliga
konsekvenser. Skattskyldiga som har möjlighet att nedbringa sina övriga
skattepliktiga inkomster under det aktuella beskattningsåret skulle kunna få en
belydande skattelindring. Systemet skulle därför behöva förses med särskilda
spärrar.

Min
slutsats av det anförda är att en utvidgning av tillämpningsområdet för AIL
trots de praktiska problemen är att föredra framför andra lösningar. Jag
förordar därför att AIL görs generellt tillämplig pä fastighetsvinster. En vikfig
begränsning bör dock göras. Jag tänker pä det antal är på vilka inkomsten skall
få fördelas. Taxeringsnämnden måste göra en särskild beräkning för varje sådant
år. Som jag redan har nämnt kan arbetel vara relativt tidsödande. Det är därför
angeläget att fördelningsperioden inte är för läng. Milt förslag om begränsning
av rätlen lill indexuppräkning innebär i princip att den inflationsvinst som
uppkommer under de fyra första åren av ett faslighelsinnehav i fortsättningen
kommer alt tas fram till beskattning. Mot den bakgrunden ligger det nära till
hands att bestämma den period som fastighelsvinsten får fördelas på lill fyra
år. Denna kortare period bör dock inle gälla i de fall där fastighetsvinsterna
redan enligt nuvarande regler kan bli föremål för skatteberäkning enligt AIL,
För dessa fall bör tioårsperioden behållas. På samma sätt som i fråga om aktier
bör gälla att fördelningsperioden inte får överstiga det anlal år som
fastigheten har innehafts.

I detta sammanhang finns det anledning alt ocksä ompröva
de generella beloppsgränser som finns i 2 § AIL. F, n. lorde endast den regel
som föreskriver alt inkomsten skall utgöra minst en femtedel av den skattskyldiges
statligt taxerade inkomst vara effektiv. Kravet på att inkomsten skall uppgå
till 5 000 kr. torde däremot numera sakna självständig betydelse. Mot den
bakgrunden finns del anledning att överväga om gränsen på 5 000 kr, skall
avskaffas eller om beloppet i stället bör höjas så alt regeln i fortsättningen
får betydelse, Enligl min mening är det sistnämnda alternativet att föredra.
Mot bakgrund av att beloppsgränsen har varit oförändrad sedan år 1962 kan en
höjning till 15 000 kr, vara motiverad. Detta gränsbelopp bör gälla generellt
och inte bara i fråga om fastighelsvinsterna. Jag föreslår därför att
skalleberäkning enligt AIL i fortsättningen skall få ske endast om den inkomst
som ligger till grund för beräkningen uppgår lill minst 15 000 kr. och
inkomsten dessutom - liksom enligt nuvarande regler - utgör minst en femtedel
av den skallskyldiges statligt taxerade inkomst.

Sammanfattningsvis innebär mitt förslag följande.
Skatteberäkning enligt Alli lår ske beträffande realisationsvinster vid fastighetsavyttring.
Vinsten får fördelas på det antal år som fastigheten har innehafts, dock högst
fyra år. För de fall då realisationsvinst redan enligt nuvarande regler kan bli
föremål för skatteberäkning enligt AIL behålls dock tioårsperioden. Som
generell begränsning för samtliga inkomstslag föreskrivs att skatteberäkning
enligt

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:32 51

AIL inte får komma i fråga om den ackumulerade inkomsten
understiger 15 000 kr. Därutöver fordras liksom hittills att inkomsten uppgår
till minst en femtedel av den statligt taxerade inkomsten.

Den generella utvidgningen av AIL:s tillämpningsområde
till fastighets-vinster bör gälla i fråga om vinster som framkommer vid
avyttring efter utgången av är 1980, Reglerna blir således i princip
tillämpliga första gängen vid 1982 ärs taxering. Höjningen av beloppsgränsen lill
15 000 kr. bör också tillämpas fr. o. m. 1982 årstaxering. Avser laxeringen ett
brutet räkenskapsår som delvis har infallit under är 1980 bör dock den äldre
beloppsgränsen alltjämt tillämpas vid 1982 års taxering.

3.7 Upprättade lagförslag

De nya reglerna om begränsning av indexuppräkningen blir
relativt omfattande. Av den anledningen kunde övervägas att samla dem i en
fristående lag. Å andra sidan har reglerna direkt betydelse för inkomstberäkningen
i förvärvskällan tillfällig förvärvsverksamhet. Vidare mäste de grundas på
samma begrepp- ingångsvärde, omkostnadsbelopp m. m. - och samma principer för
fastställande av förvärvstidpunkl o. d. som KL:s bestämmelser. Med hänsyn till
detta anser jag att övervägande skäl talar för att ta in de nya reglerna i
anvisningarna till 36 § KL. Systemafiskt hör reglerna hemma i punkt 2 a av
dessa anvisningar. Anvisningspunkten är emellertid redan nu myckel omfattande
och delvis svåröverskådlig. Jag föreslår därför att de nya reglerna tills
vidare tas in i tvä nya anvisningspunkter, 6 a och 6 b. När den pågående
översynen av bl. a. aklievinslreg-lerna har avslutals, är det motiverat alt
pröva möjligheterna till en mer genomgripande teknisk omarbetning av
anvisningarna till 36 § KL.

Mina förslag föranleder ändringar ocksä i AIL och UppskL.

Förslagen berör delvis lagrum i vilka ändringar har
föreslagils också i lagrädsremissen den 22 maj 1980 med förslag lill ändrade
regler för den skattemässiga behandUngen av inventarier, fastigheter och
pågående arbeten, m. m. Jag har förutsatt att de nu föreslagna författningarna
kommer att utfärdas och träda i kraft före de författningar som har föreslagits
i lagrådsremissen den 22 maj 1980.

I enlighet med det anförda har inom budgetdepartementel
upprättats förslag till

1
lag om ändring
i kommunalskattelagen (1928:370)

2
lag om ändring
i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst

3
lag om ändring
i lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisafionsvinst.

Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som
bilaga.

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:32 52

3.8 Specialmotivering

3.8.1 Förslaget tiU lag om ändring i kommunalskatlelagen
(1928:370)

Samtliga ändringar i KL avser anvisningarna till 36 §.
Punkt 2 a innehåller nuvarande regler om avdrag vid beräkning av
realisationsvinst vid fastighetsavyttring. Mina förslag föranleder ändring i
tionde och tolfte styckena. Som redan nämnts föreslår jag att de nya
bestämmelserna om indexuppräkning tas in i två nya anvisningspunkter som
betecknas 6 a och 6 b.

Punkt 2 a av anvisningarna till 36 §

I tionde stycket regleras f. n. indexuppräkningen av
ingångsvärde m. m. Bestämmelser om vilka poster som berörs av uppräkningen bör
lämpligen finnas kvar i tionde stycket. Genom en hänvisning lill de nya
punkterna 6 a och 6 b klargörs all de regler som avgör bl. a. vilka år
indexuppräkningen skall omfatta finns i dessa punkter.

Rätt till indexuppräkning föreligger i första hand i fråga
om fastighetens ingångsvärde. Begreppet omfattar köpeskillingen vid förvärvet saml
inköpsprovision, stämpelskatt o.d. (punkt 1 av anvisningarna). Av punkt 2a
femte-sjunde styckena framgär att ingångsvärdet i vissa fall fär beräknas med
ledning av ett taxeringsvärde. Det är inte nödvändigt att i tionde styckei
behålla uppräkningen av olika slags ingångsvärden. Däremol bör förtydligande
ske i ett avseende. Det har rått viss osäkerhet om hur man skall behandla det
ingångsvärde som vid vissa delavyttringar schablonmässigt får beräknas till 1
kr. per kvadratmeter (punkt 2 a trettonde styckei sista meningen). Genom ett
avgörande den 25 mars 1980 har regeringsrätten tagit ställning i frågan.
Avgörandet innebär att det schablonmässigt bestämda ingångsvärdet inte får indexuppräknas.
Enligt min mening talar starka skäl för denna lösning och jag anser att den bör
lagfästas. Tionde styckei har utformats så att del klart skall framgå att
indexuppräkning inle får ske i de nu avsedda fallen.

Även förbättringskostnader får indexuppräknas. Med
förbättringskostnader likställs enligt andra stycket vissa kostnader för
reparation och underhåll. I lagrådsremissen den 22 maj 1980 har föreslagils alt
även vissa belopp som har tagits upp som inläkt i fastighetsägarens
byggnadsrörelse skall likställas med förbättringskostnader.

Värdeminskningsavdrag som enligt fjärde slyckel skall dras
av från omkostnadsbeloppel skall likaledes indexuppräknas. På samma sätt behandlas
vissa andra belopp. Hit hör bl. a. avdrag på grund av avyttring av skog saml
belopp varmed fastigheten har skrivits av i samband med ianspråktagande av
investeringsfond o. d.

Elfte stycket har inle ändrats. Alltjämt skall gälla att
prisutvecklingen bestäms med hänsyn lill förändringarna i konsumentprisindex
frän ett kalenderår till ett annat. Även i fortsättningen förutsätts RSV varje
år

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:32 53

fastställa omräkningstal.

Med
nuvarande system behöver RSV i princip fastställa bara en enda serie av
omräkningstal. De nya reglerna innebär att ingångsvärden och förbättringskostnader
i normalfallet skall räknas om med hänsyn endast till prisutvecklingen efter
utgången av den fyraåriga initialperioden (punkt 6 a). Denna förskjutning kan
givetvis beaktas när omräkningstalen fastställs. Vid avyttring av en
ersättningsfastighet skall indexuppräkningen dock i vissa fall ske från ett
tidigare år. Del lorde bli nödvändigt för RSV att komplettera omräkningstabellen
med anvisningar som klargör att den skaltskyldige i vissa fall skall utgå från
ett annat år än del då förvärvet faktiskt skedde eller förbättringskostnader
lades ner. Ingenting hindrar givelvis att RSV utarbetar olika tabeller för
olika typfall, om det skulle visa sig praktiskt.

I tolfte styckei finns bestämmelserna om 3 000-kronorstillägg.
Eftersom avsikten är att sådana tillägg även i fortsättningen skall medges för innehavsär
före år 1981 bör bestämmelserna finnas kvar i KL. Genom en kompletterande regel
klargörs att tillägg inte får beräknas för senare år än år 1980.

Punkt 6 a av anvisningarna till 36 §

Anvisningspunkten innehåller de nya huvudreglerna för
indexuppräkning.

Av första stycket framgår att ett ingångsvärde som grundas
på köpeskillingen vid förvärvet samt avdragsgilla förbättringskostnader räknas
om med hänsyn till prisutvecklingen från det fjärde årel efler det år dä
fastigheten förvärvades resp, förbättringskostnaderna lades ner fram lill det
år då fastigheten avyttras. Antag att en fastighet har köpts år 1 och säljs år
8, Ingångsvärdet (köpeskillingen m, m,) skall då räknas om med hänsyn till
prisutvecklingen från år 5 till är 8, Detta innebär att den omräkningsfaktor
som skall fillämpas i princip bestäms av förhållandel mellan del genomsnittliga
konsumentprisindex för år 8 och motsvarande index för år 5,

Har
ingångsvärdet bestämts med ledning av taxeringsvärdet för visst år sker dock
uppräkningen med hänsyn till prisutvecklingen från del fjärde året efler det år
som taxeringsvärdet avser, I detta fall får förbättringskostnader som har lagts
ner före sistnämnda år inte dras av vid realisationsvinstberäkningen (punkt 2
a femte-sjunde styckena).

Det kan
erinras om alt en fastighet som har förvärvats före år 1952 alltid skall anses
ha förvärvats den 1 januari 1952. Detta gäller oberoende av om ingångsvärdet
baseras på den verkliga köpeskillingen vid förvärvet eller på 1952 års
taxeringsvärde (punkl 2 a femte stycket). Vidare vill jag erinra om att en
fastighet som har förvärvats genom ett benefikt fång anses förvärvad genom
närmast föregående onerösa fäng (35 § 2 mom. tredje stycket).

Förbättringskostnader
som har förts upp på avskrivningsplan anses normalt nedlagda det år då de
fördes upp på planen och övriga koslnader

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:32 54

anses i regel nedlagda det år då faktura eller räkning
erhölls (punkt 2 a tredje styckei).

I andra
stycket finns bestämmelser om indexuppräkning av värdeminskningsavdrag.
Huvudregeln är att uppräkningen skall ske redan från det år på vilket avdraget
belöper, dvs. i princip det beskattningsår för vilket avdraget gjordes. Avdrag
som belöper på det år dä den kostnad lill vilken avdraget hänför sig lades ner
eller på något av de tre följande åren skall dock räknas om med hänsyn endast
till prisutvecklingen från del fjärde följande året.

Vid tillämpningen av andra stycket mäste man alltså kunna
fastställa när de koslnader som ett värdeminskningsavdrag hänför sig till lades
ner. För avdragsgilla förbättringskostnader finns de nyssnämnda reglerna i
punkt 2 a tredje stycket. I tredje stycket av den nya punkten 6 a finns
särskilda regler för vissa kostnader. De kostnader som innefattas i
köpeskillingen för fastigheten anses nedlagda det år dä fastigheten förvärvades
(tredje styckei 1). I det fall då ingångsvärdet har bestämls med ledning av
taxeringsvärdet för ett visst år skall koslnader som faktiskt lades ner före
ingången av det är som taxeringsvärdet avser anses nedlagda det året (tredje
stycket 2). Som jag redan nämnt är sådana kostnader inte avdragsgilla vid realisalionsvinstberäkningen
men de värdeminskningsavdrag som hänför sig till kostnaden och belöper på de
följande åren skall givetvis återföras. Normalt torde del inle vara svårt att
fastställa vilken kostnad avdraget hänför sig till. Det har dock ansetts
erforderligt att införa en särregel för det fall då en skattskyldig har fått
avdrag på grund av avyttring av skog från en faslighet som har förvärvals
successivt (tredje stycket 3).

Punkt 6 b av anvisningarna till 36 §

Denna punkt innehåller i första-fjärde styckena de regler
som anger villkoren för att en skattskyldig som avyttrar en ersättningsfastighet
skall få tillgodoräkna sig den tid under vilken den ursprungliga fastigheten
har innehafts. I femte-sjunde styckena föreskrivs hur det tidigare innehavet
skall beaktas.

Av första
stycket framgår att den skattskyldige måste begära att få ett tidigare innehav
beaktat. Denna ordning synes nödvändig med hänsyn bl. a. till de villkor som
uppställs i de följande styckena. Vidare framgår att den avyttrade fasligheten
skall ha anskaffats "som ersättning" för den tidigare avyttrade fastigheten.
Denna förutsättning kan vara uppfylld även ide fall då ersättningsfastigheten
har anskaffats innan den ursprungliga fastigheten avyttrades (jfr 5 § UppskL).
Med förvärv av ersättningsfastighet bör i detta sammanhang likställas ny-,
till- eller ombyggnad som behövs för att ersätta en byggnad på den ursprungliga
fastigheten (jfr 4 § UppskL).

Som
förutsättning för att det tidigare innehavet skall få beaktas gäller enligl
andra stycket att den ursprungliga fastigheten har avyttrats efter utgången av
år 1980 och alt ingångsvärdet för ersättningsfastigheten grundas

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:32 55

på köpeskillingen vid förvärvet. Jag har tidigare
utvecklat skälen för att dessa villkor har uppställts (avsnitten 3.2 och 3.4).

I tredje stycket
anges de villkor som anknyter till UppskL. Har uppskov faktiskt erhållits med
beskattningen av en vinst, som har uppkommit vid avyttringen av den
ursprungliga fastigheten, är förutsättningarna för alt beakta det tidigare
innehavet i princip uppfyllda (iredje stycket 1). Det kan dock ha inträffat att
ett uppskov, som har medgetts med stöd av 7 § UppskL innan någon
ersättningsfastighet har anskaffats eller - i förekommande fall -innan
bosättning på ersättningsfastigheten har hunnit ske, sedermera har förfallit. I
en sådan situation tas uppskovsbeloppet till beskattning enligt 9 § UppskL. En
förutsättning för att ett uppskov skall medföra rätt för den som avyttrar ersätlningsfasfigheten
att beakta det tidigare innehavet vid indexuppräkning av ersättningsfastighetens
ingångsvärde m. m. är att uppskovet har stått fast så att det skall beaktas enligl
11 § UppskL när resultatet av avyttringen av ersättningsfastigheten beräknas.

I detta
sammanhang vill jag framhålla att den som avyttrar en ersättnings-fasfighet och
får tillämpa de här akluella reglerna inte behöver vara samma person som
avyttrade den ursprungliga fastigheten och fick uppskov. Situationen kan t. ex.
vara den att den förstnämnde har förvärvat ersättningsfastigheten genom arv
och att det var arvlåtaren som fick uppskov.

I tredje stycket 2) och fjärde stycket anges vilka villkor
som skall vara uppfyllda i de fall då uppskov inte har erhållits. I princip
skall man kunna konstalera att förutsättningar för uppskov har förelegal.

Vid denna
prövning skall man dock - av skäl som jag tidigare har utvecklat - bortse från
om vinst har uppkommit vid avyttringen av den ursprungliga fastigheten och frän
hur vederlaget för denna har förhållit sig till priset på
ersättningsfastigheten. I de fall dä den ursprungliga fastigheten avyttrades
frivilligt (3 § UppskL) skall kravet på bosättning på denna fastighet anses
uppfyllt om den som avyttrade fastigheten var bosalt pä den vid något tillfälle
inom den femårsperiod som föregick avyttringen.

Har den
person som avyttrar den påstådda ersättningsfastigheten förvärvat den genom
ett benefikt fång fär man gå tillbaka lill närmast föregående onerösa förvärv,
varefter en prövning får göras av om fastigheten för den som gjorde det
förvärvet var en ersättningsfastighet och om övriga förutsättningar för uppskov
förelåg. Om uppskovsreglerna skulle ha ändrats under tiden mellan avyttringen
av den ursprungliga fastigheten och avyttringen av ersättningsfastigheten,
måste prövningen i delta fall - liksom i andra fall -baseras på de regler som
gällde vid tidpunkten för den förstnämnda avyttringen.

När
taxeringsnämnden prövar ett yrkande om beaktande av ell tidigare innehav och
skall ta ställning till om förutsättningar för uppskov förelåg vid avyttringen
av den ursprungliga fastigheten, kan nämnden inte medge några undantag från
uppskovsvillkoren ulöver dem som anges i fjärde stycket. Nämnden har ingen egen
"dispensrätt". Har däremot RSV i anslutning till

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:32 56

avyttringen av den ursprungliga fastigheten medgett t. ex.
en förlängning av tidsfristen för förvärv av ersättningsfastighet, skall - som
jag tidigare nämnt -beslutet beaktas av taxeringsnämnden.

När det gäller innebörden av iredje styckei 1) och fjärde
stycket vill jag slutligen tillägga alt det enligt min mening inte bör finnas nägot
hinder mol att tvä efler varandra anskaffade fasligheter betraktas som
ersättningsfastigheter i förhållande till en och samma ursprungliga fastighet.
Det sagda kan belysas med ett exempel. Anlag att en person, som under många år
har ägt fastigheten A, säljer den och köper en ny fastighet B. Antag vidare att
han efter en kort lid måste avyttra B -1, ex. pä grund av flyttning till en
annan ort -och köper en iredje fastighet C. Vid beräkning av realisationsvinst
pä grund av försäljningen av B prövas - på yrkande av den skattskyldige - om B
utgör ersättningsfastighet för A och om övriga förutsättningar för uppskov -
med de undantag som anges i fjärde stycket - har förelegat. Om så är fallet,
får innehavet av A beaktas när B:s ingångsvärde m. m. skall indexuppräknas. När
C sedermera avyttras, görs en ny prövning. Den skaltskyldige bör ha rätt att
hävda alt även C har förvärvats som ersättning för A. Under förutsättning att C
anskaffades inom fyra år efter försäljningen av A - eller inom den längre
tidsfrist som RSV kan ha medgett - och alt övriga villkor är uppfyllda, bör
innehavet av A kunna få beaktas även vid indexuppräkningen av C:s ingångsvärde.

I femte stycket finns de bestämmelser som anger hur del
tidigare innehavet skall beaktas. Vid omräkning av ingångsvärde,
förbättringskostnader och värdeminskningsavdrag för ersättningsfastigheten
skall fastigheten i princip anses förvärvad och förbättringskostnader anses
nedlagda lika läng tid före den faktiska lidpunkten som den ursprungliga
fastigheten hade innehafts vid avyttringstillfället. Tidigareläggning får inte
göras med mer än fyra år. En förulsätlning för alt tidigareläggningen skall få omfatta
förbättringskostnader är alt de har lagts ner inom den tidsfrist som har gällt
för förvärvet av ersättningsfastigheten.

Sjätte stycket innehåller reglerna för begränsning av det
belopp som får bli föremål för tidigareläggning enligt femte stycket. Reglerna
har redan kommenterats i avsnitt 3.2.

Som jag tidigare nämnt finns det inte någol hinder mot att
ersättningsfastigheten förvärvas före avyttringen av den ursprungliga
fastigheten. Av sjunde stycket framgår att tidigareläggningen inte får leda
till att ersättningsfastigheten vid omräkningen anses förvärvad eller
förbättringskostnader anses nedlagda på den före förvärvet av den ursprungliga
fastigheten eller tidigare än fyra år före avyttringen av den ursprungliga fastigheten.
Innebörden är bl. a. att femte stycket inle får leda till all indexuppräkningen
för ersättningsfastigheten omfattar prisutvecklingen före avyttringen av den
ursprungliga fastigheten. En annan sak är att ersättningsfastigheten i
undanlagsfall rent faktiskt kan ha förvärvats så lång tid före avyttringen att
prisutvecklingen dessförinnan ändå skall beaktas enligt huvudreglerna i

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:32 57

punkt 6 a.

Den
omständigheten att tidigareläggning sker får - som också berörts tidigare -
betydelse för uppräkningen av eventuella värdeminskningsavdrag o. d. Antag att
ersättningsfastigheten har förvärvats år 10 men att den på grund av femte
stycket anses förvärvad är 6. De värdeminskningsavdrag o. d. som belöper på år
10 och följande år skall då bli föremål för omedelbar indexuppräkning enligt
huvudregeln i punkt 6 a andra stycket. Har fastigheten enligt femte stycket
ansetts förvärvad år 8. skall de avdrag som belöper på år 10 och 11 räknas upp
enligt punkl 6 a andra stycket med hänsyn endast till prisutvecklingen från år
12. Det nu sagda gäller dock inte de avdrag eller del av avdrag som hänför sig till
kostnadsposter som på grund av begränsningen i sjätte stycket inle berörs av lidigareläggningen.

Övergångsbestämmelser

Huvudregeln är enligt punkt 1 att de föreslagna
bestämmelserna skall tillämpas på avyttringar som sker efter utgången av år
1980.

I punkl 2 finns bestämmelserna om successiv övergång
(andra och Iredje styckena) och den särskilda garantiregeln (fjärde stycket).
Garantiregeln är fill skillnad från reglerna om successiv övergång inle
begränsad till de fall där avyttring sker under perioden 1981-1983. Vidare bör
framhållas att garantiregeln endast avser fastighetens ingångsvärde, de förbättringskostnader
som har lagts ner före utgången av år 1979 och de värdeminskningsavdrag som
belöper på år 1979 och tidigare år. Del omkostnadsbelopp, som vid en tänkt
försäljning år 1980 skulle framkomma efter indexuppräkning enligt nuvarande
regler av de nämnda posterna, skall jämföras med det omkoslnadsbelopp som
framkommer om de nya reglerna - inkl. övergångsbestämmelserna i andra och
tredje styckena - lillämpas på samma poster. Den skattskyldige har rätt till
avdrag med det högsta beloppet. Han kan därutöver vara berättigad till 3 000-kronorstillägg
för innehavsår t. o. m. är 1980 och till avdrag för förbättringskostnader som
har lagts ner efter utgången av år 1979. Vidare skall värdeminskningsavdrag som
belöper på år 1980 och senare år beaktas. De nu nämnda förbättringskostnaderna
och värdeminskningsavdragen behandlas enligt de nya reglerna (inkl. övergångsbestämmelsrna
i andra och tredje styckena).

I punkt 3 finns de särskilda bestämmelserna om beaktande
av äldre innehav när den ursprungliga fasligheten har avyttrats något av åren
1981-1983.

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:32 58

3.8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1951:763) om
beräkning av stadig inkomstskan för ackumulerad inkomst

I 2 .§ har införts den nya beloppsgränsen 15 000
kr.

De nya bestämmelserna om realisationsvinst vid fastighetsavyttring
finns i 3 § 4 mom. och punkt 1 av anvisningarna till 1 §.

Belräffande övergångsbestämmelserna kan jag hänvisa till
vad jag har anfört i avsnitt 3.6.

3.8.3 Förslaget till ändring i lagen (1978:970) om uppskov
med beskallning av realisationsvinst

111 § har gjorts de ändringar som jag föreslog i avsnitt
3,2, Huvudregeln är att uppskovsbdoppel räknas upp med hänsyn till
prisutvecklingen från det fjärde året efter det är då ersättningsfastigheten
förvärvades. Härvid iakttas all ersättningsfastigheten i vissa fall anses
förvärvad först när vissa ny-, till-dier ombyggnadsarbeten har slutförts (4 §
första stycket UppskL). Om den skattskyldige vid indexuppräkningen av
ingångsvärdet för ersättningsfastigheten har utnyttjat rätten att lidigarelägga
anskaffningsårel, skall motsvarande fidigareläggning ske vid uppräkningen av
uppskovsbeloppet,

I övergångsbestämmelserna anges som huvudregel all de nya
bestämmelserna skall tillämpas om ersättningsfastigheten avyttras efter
utgången av år 1980. För de fall då avyttringen sker någol av åren 1981 - 1983
har dock en särbestämmelse införts. Vid indexuppräkningen av
ersättningsfastighetens ingångsvärde skall i dessa fall initialperioden
förkortas enligt punkt 2 andra stycket av övergångsbestämmelserna lill
ändringarna i KL. Motsvarande förkortning av initialperioden skall ske vid
uppräkningen av uppskovsbeloppet.

4 Hemställan

Jag hemställer alt lagrådets yttrande inhämtas över
förslagen till

1.
lag om ändring
i kommunalskatlelagen (1928:370)

2.
lag om ändring
i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst

3.
lag om ändring
i lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst.

5 Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens
hemställan.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:32 59

Bilaga

De
remitterade

förslagen

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskatlelagen
(1928:370) dels att punkt 2 a av anvisningarna lill 36 § skall ha nedan angivna

lydelse, dels att i anvisningarna lill 36 § skall införas
två nya punkter, 6 a och 6 b, av

nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar

fill 36 §

2.a.' Skall vid beräkning av realisationsvinst på grund av
avyttring av fastighet vederlaget för viss del av fastigheten upplagas som intäkt
av jordbruksfastighet eller rörelse (jfr punkl I av anvisningarna till 35 §) fär
i omkostnadsbeloppel icke inräknas kostnad som hänför sig lill sädan del av
fastigheten och som vid inkomsttaxeringen behandlats enligt reglerna för
maskiner och andra inventarier.

Som förbättringskostnad enligl punkt 1 räknas även
kostnad, som under lid, då intäkt av avyttrad annan fastighet eller i
förekommande fall del därav beräknats enligt 24 § 2 eller 3 mom., har nedlagts
på reparafion och underhåll av fasfigheten eller fastighetsdelen, i den mån den
avyttrade egendomen pä grund därav vid avyttringen befunnit sig i bättre skick
än vid förvärvet saml kostnad för reparation och underhåll för vilken avdrag
inte medges på grund av föreskrifterna i 25 § 2 mom. första styckei b) eller c)
och för vilken bidrag ej utgått. Förbättringskostnad, som icke uppförts på
avskrivningsplan, och med förbättringskostnad jämförlig reparations- eller
underhållskostnad får dock inräknas i omkostnadsbeloppet endast för år då de nedlagda
kostnaderna uppgått till minst 3 000 kronor.

Kostnad enligl föregående stycke, som uppförts på
avskrivningsplan, skall normalt anses nedlagd det år då kostnaden uppförts på
planen. I andra fall skall sådan kostnad normalt anses nedlagd när faktura eller
räkning erhållits, varav framgår vilkel arbete som utförts.

Omkostnadsbeloppet skall minskas med värdeminskningsavdrag
m. m., som belöper på tid före avyttringen av fastigheten, såsom avdrag på
grund av avyttring av skog, avdrag för värdeminskning av annan naturtillgång
eller för värdeminskning av täckdiken eller andra markanläggningar (jfr punkl 4

I Senaste lydelse 1979:1017.

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:32 60

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

fjärde-sjätte styckena och punkt 7 av anvisningarna till
22 § samt punkt 16 femte och sjätte styckena av anvisningarna lill 29§). Pä
samma sätt skall omkostnadsbeloppel minskas med avdrag för värdeminskning av
byggnad m. m. (jfr punkt 3 tredje stycket och punkl 4 tredje stycket av
anvisningarna lill 22 §, punkl 2 och punkt 3 andra styckei av anvisningarna
till 25 § och punkt 16 fjärde stycket av anvisningarna till 29 §), dock inle
för år dä avdraget understigit 3 000 kronor. Omkostnadsbeloppel skall minskas
även med belopp varmed fasligheten avskrivits i samband med ianspråktagande av
investeringsfond e. d.

Vid beräkning av omkostnadsbeloppet skall fastighet, som
förvärvats före år 1952, anses förvärvad den 1 januari 1952. Ingångsvärdet
skall därvid anses utgöra 150 procent av fastighetens taxeringsvärde för år
1952. Hänsyn skall vid vinstberäkningen icke tagas till kostnader och avdrag
som belöper på tid före år 1952. Dock får det vid förvärvet erlagda vederlaget
för fastigheten upptagas som ingångsvärde, om den skattskyldige kan visa att
köpeskillingen överstiger 150 procent av taxeringsvärdet för år 1952. Fanns
taxeringsvärde ej äsatt för år 1952, får motsvarande värde uppskattas med
ledning av taxeringsvärdet för fastighet, i vilken den avyttrade egendomen
ingått, eller närmast därefter åsatta taxeringsvärde.

Har fastighet vid avyttringen innehafts mer än tjugo år
får den skattskyldige vid vinstberäkningen som ingångsvärde upptaga ett belopp
motsvarande 150 procent av det taxeringsvärde, som gällde tjugo år före avyttringen.
Har taxeringsvärdet åsatts vid fastighetstaxering som verkställts år 1970 eller
senare får dock som ingångsvärde upplagas endast 133 procent av
taxeringsvärdet. Om ingångsvärdet beräknas med ledning av det taxeringsvärde
som gällde tjugo år före avyttringen, skall hänsyn vid vinstberäkningen icke
tagas till koslnader och avdrag, som belöper på tidigare år än tjugo år före avyttringen.
Fanns taxeringsvärde ej äsatt tjugo år före avyttringen, får motsvarande värde
uppskattas på sätt angives i femte stycket sista meningen.

Har avyttrad fastighet förvärvats genom arv eller
testamente eller genom bodelning i anledning av makes död, fär den skaltskyldige,
i stället för köpeskilling eller motsvarande vederlag för fastigheten vid närmast
föregäende köp, byte eller därmed jämförliga fång eller i stället för ett med
stöd av föregående stycke framräknat värde, som ingångsvärde upptaga 150
procent av fastighetens taxeringsvärde året före det år dä dödsfallet
inträffade eller motsvarande i arvsskattehänseende gällande värde, förutsatt
att dödsfallet ägt rum efter år 1952. Ägde dödsfallet rum efter år 1970 får
dock som ingångsvärde upptagas endast 133 procent av taxeringsvärdet eller
motsvarande i arvsskattehänseende gällande värde. Fanns taxeringsvärde ej
åsätt året före det år då dödsfallet inträffade, får motsvarande värde
uppskattas på sätt som angives i femte stycket sista meningen. Har
ingångsvärdet upptagits

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:32 61

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

med stöd av bestämmelserna i delta stycke, skall hänsyn
vid vinstberäkningen icke lagas till koslnader och avdrag, som belöper på
tidigare år än året före dödsåret.

Beräknas ingångsvärdet med ledning av taxeringsvärde
skall, såvida viss del av taxeringsvärdet avser egendom som i kostnadshänseende
hänförts till maskiner och andra inventarier i jordbruk eller rörelse (jfr
punkt 1 av anvisningarna lill 35 §), taxeringsvärdet reduceras med den del
därav som kan anses belöpa på egendom av nyss angivet slag. Sådan reducering
skall dock icke göras om mindre än 25 procent av hela vederlaget för den
avyttrade fasligheten belöper på egendom, som vid beräkning av
värdeminskningsavdrag hänföres till maskiner och andra inventarier.

Skall taxeringsvärdet reduceras enligt föregäende stycke iakttages
följande. Har taxeringsvärdet åsatts tidigare än vid 1975 års
fastighetstaxering, skall taxeringsvärdet reduceras med sä stor del därav som
vederlaget för egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföres
till maskiner och andra inventarier, utgör av hela vederlaget för den avyttrade
fastigheten. Vad nu sagts gäller även om taxeringsvärdet åsatts år 1975 eller
senare, dock all vid beräkningen skall bortses från den del av vederlaget vid avyttringen
som belöper på egendom som enligt 5 § 5 mom. är undantagen från skatteplikt.
Kan den skattskyldige visa att den andel av taxeringsvärdet som kan anses
belöpa på egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföres till maskiner
och andra inventarier, är mindre än den andel av hela vederlaget för den
avyttrade fastigheten som kan anses belöpa på egendom av nu angivet slag, får
dock taxering.svärdel reduceras på grundval av förhällandena vid
fastighetstaxeringen.

Det för fastigheten gällande Det för fastigheten gällande

ingångsvärdet
- antingen detta utgör ingångsvärdet - om det inte har köpeskillingen vid
förvärvet, tax- beräknats enligt trettonde stycket sisla eringsvärdet tjugo år
före avyttring- meningen - liksom de förbättrings-en, taxeringsvärdet för år
1952 eller kostnader och därmed likställda taxeringsvärdet året före dödsfallet
belopp för vilka avdrag får ske samt eller motsvarande värde - liksom de de
värdeminskningsavdrag och and-förbättrings- eller därmed jämförliga ra belopp
som skall minska omkost-reparations- och underhållskostna- nadsbeloppet skall i
den omfallning der, för vilka avdrag får ske och de som anges i punkterna 6 a
och 6 b värdeminskningsavdrag w. m., vilka nedan räknas om med hänsyn till
skola minska omkostnadsbeloppet, förändringarna!det allmänna prislå-skola
omräknas till de belopp, vartiU get (prisutvecklingen) under den tid de skulle
ha uppgått efter det allmän- då fastigheten har innehafts, naprislågetunder det
år då avyttringen skedde.

Omräkningen sker med ledning av en indexserie, grundad på
konsument-

s. 62 Kontrollera mot PDF

Nuvarande lydelse

prisindex. Riksskatteverket fastställer

Har avyttring av fastighet omfattat byggnad, som i
huvudsak är avsedd att användas för bostadsändamål och som vid
avyttringstillfället varil eller bort vara åsätt ett taxerat byggnadsvärde av lägsl
10 000 kronor, avdrages ytterligare ett belopp av 3 000 kronor för varje
påbörjat kalenderår före laxeringsåret som bostadsbyggnaden under innehavstiden
funnits på fastigheten. Om det taxerade byggnadsvärdet icke uppgått eller bort
uppgå lill 10 000 kronor, avdrages 3 000 kronor för varje påbörjat kalenderår
under innehavstiden som byggnaden utnyttjats till stadigvarande bostad. Avdrag
medgives icke för tidigare år än år 1952. Finnes på fastigheten mer än en
bostadsbyggnad beräknas nu avsett avdrag endast för fastighetens huvudbyggnad.
Sker vinstberäkningen med utgångspunkt från laxeringsvärdel tjugo år före avyttringen
enligt sjätte stycket ovan eller från taxeringsvärdet årel före dödsfallet
enligt sjunde stycket ovan eller motsvarande värden, får avdrag enligt dett. .ycke
ej ske för tidigare är än tjugo år före avyttringen eller året före dödsfallet.
Om bostadsbyggnad rivits eller förstörts genom brand eller liknande, skall
avdrag enligt detta stycke medgivas även för tid då denna byggnad funnits pä fastigheten,
om den skattskyldige inom ett år igångsatt arbete med att uppföra
ersättningsbyggnad. Om en bostadsbyggnad under mer än ett är tagits i anspråk
huvudsakligen för annat ändamål än bostadsändamål

Föreslagen lydelse

årligen omräkningstalen.

Har avyttring av fastighet omfattat byggnad, som i
huvudsak är avsedd all användas för bostadsändamål och som vid
avyttringstillfället varit eller bort vara äsatt ett taxerat byggnadsvärde av
lägst 10 000 kronor, avdrages ytterligare ett belopp av 3 000 kronor för varje
påbörjat kalenderår före taxeringsåret som bostadsbyggnaden under innehavstiden
funnits på fastigheten. Om det laxerade byggnadsvärdet inle uppgått eller bort
uppgå till 10 000 kronor, avdrages 3 000 kronor för varje påbörjat kalenderår
under innehavsliden som byggnaden utnyttjats lill stadigvarande bostad. Avdrag
medges inte för tidigare år än år 1952 och inte heller för senare år än år
1980. Finns på fastigheten mer än en bostadsbyggnad beräknas nu avsett avdrag
endast för fastighetens huvudbyggnad. Sker vinstberäkningen med utgångspunkt
från taxeringsvärdet tjugo år före avyttringen enligt sjätte stycket ovan
eller från taxeringsvärdet året före dödsfallet enligt sjunde stycket ovan
eller motsvarande värden, får avdrag enligt detta stycke ej ske för fidigare år
än tjugo år före avyttringen eller årel före dödsfallet. Om bostadsbyggnad
rivits eller förstörts genom brand eller liknande, skall avdrag enligt delta
stycke medges även för lid då denna byggnad funnits på fastigheten, om den
skattskyldige inom ett år igångsatt arbete med att uppföra ersätlningsbyggnad.
Om en bostadsbyggnad under mer än ett år tagits i anspråk huvudsakligen för

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:32 63

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

medgives avdrag enligt detta stycke annat ändamål än
bostadsändamål

endast för tid då byggnaden därefter medges avdrag enligt detta stycke

åter utnyttjats huvudsakligen för endast för tid då byggnaden därefter

bostadsändamål. åter utnyttjats huvudsakligen
för

bostadsändamål.

Vinstberäkning på grund av avyttring av del av fastighet
skall grundas på förhållandena på den avyttrade fastighetsdelen. Om den skaltskyldige
så önskar skall dock så stor del av det för hela fastigheten beräknade
omkostnadsbeloppet - i förekommande fall minskal med värdeminskningsavdrag m. m.
- anses belöpa på den avyttrade delen som vederlaget för fastighetsdelen utgör
av fastighetens hela värde vid avyttringstillfället. 1 sist avsedda fall skall,
om den skattskyldige önskar det och värdet av skogen och skogsmarken på den
avyttrade fastighetsdelen är mindre än 20 procent av värdet av hela
fastighetens skog och skogsmark, omkostnadsbeloppet inte minskas med avdrag på
grund av avyttring av skog. Om den avyttrade delen avser en eller ett fätal
tomter avsedda att bebyggas med bostadshus och vederlaget är mindre än 10
procent av faslighetens taxeringsvärde, får vidare ingångsvärdet pä den
avyttrade fastighetsdelen ulan särskild utredning beräknas till 1 krona per kvadratmeter,
dock ej till högre belopp än köpeskillingen.

Vad i de tre första meningarna av föregående stycke
föreskrivits gäller i fillämpliga delar även vid marköverföring enligt
fastighetsbildningslagen (1970:988).

Har den skaltskyldige erhållit sädan engångsersättning som
avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna lill 35 §, skall så stor del av
det för hela fastigheten beräknade omkostnadsbeloppet - i förekommande fall
minskat med värdeminskningsavdrag m.m,- anses belöpa på den del av fasligheten
som ersättningen avser, som engångsersättningen utgör av fastighetens hela
värde vid tiden för upplåtelsen eller inskränkningen i förfoganderätten. Vid
bedömningen av om omkostnadsbeloppel skall minskas med avdrag på grund av
avyttring av skog gäller vad som är föreskrivet i fråga om del av fastighet.

Har den skattskyldige under innehavstiden avyttrat del av
fastighet skall hänsyn tagas härtill vid beräkning av del omkoslnadsbelopp som
får avdragas vid vinstberäkningen i anledning av avyttring av återstoden av
fasligheten. Kan utredning icke förebringas om den andel av omkostnadsbeloppel
- i förekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag m, m. - för
fastigheten, som belöpt pä den avyttrade fastighetsdelen, skall denna andel
anses ha motsvarat hälften av erhållen ersättning för fastighetsdelen. Andelen
skall dock i intet fall anses överstiga omkostnadsbeloppel - i förekommande
fall minskal med värdeminskningsavdrag m, m, - för hela fasligheten omedelbart
före avyttringen av fastighetsdelen.

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:32 64

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vad i föregående stycke föreskrivits äger motsvarande
tillämpning om den skattskyldige under innehavsliden erhållit engångsersättning
som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna lill 35 §, Har den
skattskyldige under innehavstiden avstått från mark genom marköverföring enligt
fastighetsbildningslagen (1970:988), skall omkostnadsbeloppel på återstoden av
fastigheten anses ha minskat med så stor del av omkostnadsbeloppet för den
tidigare avstådda marken som ersättningen i pengar utgjort av del totala
vederlaget för marken.

Beräknas omkostnadsbeloppel vid den slutliga avyttringen
med ledning av ett taxeringsvärde som åsatts efter det all ddavytlringen,
markupplåtelsen eller marköverföringen m, m, ägt rum, äro bestämmelserna i de
tvä föregående styckena icke tillämpliga.

Kostnad för förbättringsarbete eller därmed jämförligt
reparations- och underhållsarbete, för vilkel ersättning pä grund av
skadeförsäkring utgått, beaktas icke vid beräkning av realisationsvinst i
vidare mån än kostnaden överstigit ersättningen. Har ersättning på grund av
skadeförsäkring uppburits med slörre belopp än det som gäll åt för skadans avhjälpande
gäller följande. Fastighetens ingångsvärde, uppräknat enligt tionde styckei
till tiden för skadetillfället, minskas med skillnaden mellan ersättningen och
kostnaden för skadans avhjälpande. För tid efter skadetillfället ligger
återstoden av det uppräknade ingångsvärdet till grund för uppräkning enligt
tionde stycket.

Avyttrar delägare i fåmansföretag eller honom närstående
person faslighet till företagel får vid vinstberäkningen fastighetens
ingångsvärde icke beräknas på grundval av taxeringsvärde enligt sjätte och
sjunde styckena. Ej heller får omräkning göras enligt tionde stycket eller
tillägg göras enligt tolfte stycket. Riksskatteverket får medge undantag frän
bestämmelserna i detta stycke om del kan antagas att avyttringen sketl av organisatoriska
eller andra synnerliga skäl. Mot beslul av riksskatteverket i sådan fråga får
talan icke föras.

6 a. Vid omräkning enligt punkl 2 a tionde stycket skall
ingångsvärdet samt förbättringskostnader och därmed likställda belopp för
vilka avdrag får ske (förbättringskostnader) räknas om med hänsyn till
prisutvecklingen från det fjärde året efter det år då fastigheten förvärvades
respektive kostnaderna lades ned tiU det år då fasligheten avyttras. Ea ingångsvärde
som beräknas med ledning av taxeringsvärdet för vissi år

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:32

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

65

opaginerad Kontrollera mot PDF

5 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 32

räknas dock om med hänsyn tiU prisutvecklingen från del
fjärde årel efter sistnämnda år.

Värdeminskningsavdrag
och andra belopp som skall minska omkostnadsbeloppet (värdeminskningsavdrag)
räknas om med hänsyn tiU prisutvecklingen från del år på vilket avdraget
belöper lill det år då fastigheten avyttras. Ett värdeminskningsavdrag som
belöper på det år då den kostnad vartill avdraget hänför sig lades ned eller på
någol av de Ire följande åren, räknas dock otn med hänsyn till prisutvecklingen
från det fjärde årel efter del år då kostnaden lades ned.

Vid tiUämpningen av andra stycket iakttas

1)
att, om
ingångsvärdet grundas på köpeskillingen vid förvärvet av fasligheten, en
kostnad som innefattas i köpeskillingen skall anses nedlagd det år då
fastigheten förvar vades,

2)
att, om
ingångsvärdet beräknas med ledning av taxeringsvärdet för visst år, en kostnad
som lades ned före ingången av nämnda år skall anses nedlagd det årel, samt

3)
au, om
delar av fastigheten har förvärvals vid olika tillfällen, avdrag på grund av
avyttring av skog i första Iland skaU anses hänförligt till anskaffningsvärdet
för den tidigare förvärvade skogen och skogsmarken.

6 b. A vyllras en fastighet som har förvärvals som
ersättning för en annan fastighet, skall om den skaltskyldige begär del och
under de föriitsällningar som anges i and-

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:32

Nuvarande lydelse

66

Föreslagen lydelse

ra-fjärde styckena innehavet av den sistnämnda fastigheten
(den ursprungliga fasligheten) beaktas vid omräkning enligt punkl 6 a av
ingångsvärde, förbättringskostnader och värdeminskningsavdrag för den
förstnämnda fastigheten (ersättningsfastigheten). Innehavet av den ursprungliga
fasligheten beaktas på del sålt som anges i femte-sjunde styckena.

Som förulsätlning för au innehavet av den ursprunghga
fastigheten skall beaktas gäller ati denna faslighet har avyttrats efler
utgången av år 1980 och att ingångsvärdet för ersättningsfastigheten grundas
på köpeskUlingen vid förvärvet.

Vidare fordras

1)
att
uppskov enligt lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av
realisationsvinst har erhållits såvitt avser beskattningen av vinst som har uppkommU
vid avyttringen av den ursprungliga fastigheten och att uppskovsbeloppel skall
beaktas enligt II § samma tag vid avyttringen av ersättningsfastigheten eller

2)
all - om
sådant uppskov inle har erhållits - förutsättningar för uppskov har förelegat erdigt
en bedömning med slöd av fjärde stycket.

Vid bedömningen av om förutsättningar som avses i Iredje
stycket 2) har förelegal skall bortses från om vinst har uppkommU vid avyttringen
av den ursprungliga fastigheten och från hur stort vederlaget för den
ursprungliga fastigheten var iförhållande till vederlaget för ersättningsfastigheten.
IfaU som avses 13 § lagen

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:32

Nuvarande lydelse

67

Föreslagen lydelse

(1978:970) om uppskov med beskattning av
realisationsvinst skall kravet på bosättning på den ursprungliga fastigheten
anses uppfyUt om den skattskyldige har varU bosatt på fastigheten vid något
tillfälle inom fem år före den dag då fastigheten avyttrades.

Innehavet av den ursprungliga fastigheten beaktas vid
omräkningen på så sätt att ersättningsfastigheten anses förvärvad och
förbättringskostnader anses nedlagda på fastigheten lika lång tid före den
annars gällande tidpunkten som den ursprungliga fastigheten hade innehafts vid
tidpunkten för dess avyttring. Tidigareläggning enligt vad nu har sagts får
dock inte ske med mer än fyra år. I fråga om förbättringskostnader får tidigareläggning
ske endast om kostnaderna har lagts ned inom den tidsfrist som har gäUt för
förvärv av ersätt-ningsfastigh et en.

Tidigareläggning enligt femte stycket får ske endast i
fråga om den del av ingångsvärde och förbättringskostnader för
ersättningsfastigheten som inte överstiger ett belopp motsvarande vederlaget
vid avyttringen av den ursprungliga fastigheten minskat med förbättringskostnader
som under den skattskyldiges innehav har lagts ned på denna fastighet mindre
än fyra år före dess avyttring. Sådan minskning med hänsyn till förbättringskostnader
på den ursprungliga fasligheten skall dock ske endast för år då de nedlagda koslnaderna
har överstigit tio procent av vederlaget vid avyttringen av denna fastighet.

Har ersättningsfastigheten förvår-

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:32

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

68

opaginerad Kontrollera mot PDF

vals före avyttringen av den ursprungliga fastigheten,
får tidigareläggning enligt femte stycket inte leda lill att
ersättningsfastigheten anses förvärvad före förvärvet av den ursprungliga
fasligheten eller tidigare än fyra år före avyttringen av sistnämnda
faslighet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

1.
De nya
bestämmelserna lillämpas - med de undantag som anges i punkterna 2 och 3 nedan
- i fråga om avyttringar som sker efler utgången av år 1980.

2.
Har en
fastighet, som avyttras efter utgången av år 1980, förvärvats år 1979 eller
tidigare, gäller bestämmelserna i andra-fjärde styckena.

Vid tillämpning av punkt 6 a första styckei av
anvisningarna lill 36 § skall hänsyn las till prisutvecklingen från ett
tidigare år än det där föreskrivna fjärde året, nämligen

vid avyttring år 1981: från del första året

" " " 1982: " " andra "

" " " 1983: " " tredje "

efler det
år som anges i nämnda lagrum.

Vid tillämpning av punkt 6 a andra stycket av
anvisningarna till 36 § skall värdeminskningsavdrag som belöper på det år då
kostnaden lades ned (kostnadsåret) eller de närmast följande åren räknas om enligl
följande:

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:32 69

Avytt- Avdrag som belöper på Omräknas med
hänsyn lill

rings- prisutvecklingen från

år

1981
kosinadsåret första året efter kosinadsåret

1982
kosinadsåret
och det andra årel efler kostnadsåret
första följande året

1983
kosinadsåret
och de tredje årel efter kosinadsåret två
följande åren

I fråga om faslighetens ingångsvärde samt i fräga om de förbättringskostnader
som är nedlagda och de värdeminskningsavdrag som belöper på är 1979 och fidigare
år gäller dessulom följande. En jämförelse skall göras mellan del belopp, som efler
omräkning med beaktande av andra och tredje styckena ovan framkommer när summan
av ingångsvärdet och förbättringskostnaderna minskas med
värdeminskningsavdrag, samt del motsvarande belopp som skulle ha framkommit efler
omräkning enligt de intill den 1 januari 1981 gällande bestämmelserna i punkl 2
a tionde styckei av anvisningarna lill 36 § om fastigheten hade avyttrats år
1980, Den skattskyldige skall tillgodoföras avdrag med del högsta av beloppen,

3. Avyttras en ersättningsfastighet och har den
ursprungliga fastigheten avyttrats något av åren 1981, 1982 eller 1983, skall
vid omräkning av ingångsvärde, förbättringskostnader och värdeminskningsavdrag
för ersättningsfastigheten fidigareläggning enligt punkt 6 b femte stycket av
anvisningarna fill 36 § ske med högsl ett, två respektive tre är.

6 Riksdagen 1980/81. 1 saml Nr 32

opaginerad Kontrollera mot PDF

2 Förslag till

Lag om ändring I lagen (1951:763) om beräkning av statlig
inkomstskatt för ackumulerad inkomst

Härigenom
föreskrivs att 2 §, 3 § 4 mom. och punkt 1 av anvisningarna lill 1 § lagen
(1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst' skall
ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

2f

Skatteberäkning
enligt 1 får ske endast under förutsällning att den inkomst, som skall ligga
till grund för skatteberäkningen, uppgår till minst 15 000 kronor och
dessutom ulgör minst en femtedel av den skattskyldiges lill statlig
inkomstskatt laxerade inkomst.

(Se vidare anvisningarna.)

Till grund
för skatteberäkning enligt 1 § skall ligga den ackumulerade inkomsten minskad
med avdragsgilla koslnader för dess förvärvande (nettobeloppet av den
ackumulerade inkomsten) eller, om den skattskyldiges sammanlagda till slallig
inkomstskatt beskattningsbara inkomst är lägre, denna inkomst.

Skatteberäkning enligt 1 § må ske endast under
förutsättning att den inkomst, som skall ligga till grund för skatteberäkningen,
uppgår till minst 5 000 kronor och tiUika ulgör minst en femtedel av den
skattskyldiges till slallig inkomstskatt taxerade inkomst.

(Se
vidare anvisningarna.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 m o m .- I fråga om inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet
gäller lagens bestämmelser, sävitt avser realisationsvinst, vid avyttring av
aktie eller andel i bolag vars aktier eller andelar vid tiden för avyttringen lill
huvudsaklig del ägdes eller på därmed jämförligt sätt innehades - direki eller
genom förmedling av juridisk person - av en fysisk person eller ett fåtal
fysiska personer och förvärvats fidigare än två är före avyttringen, samt sådan
vinst vid avyttring av faslighet som

3 §

4 m o m , I fråga om inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet
gäller lagens bestämmelser, sävitt avser realisationsvinst, vinst vid
avyttring av faslighet samt vinst vid avyttring av aktie eller andel i bolag
vars aktier eller andelar vid liden för avyttringen fill huvudsaklig del ägdes
eller på därmed jämförligt sätt innehades - direkt eller genom förmedling av
juridisk person - av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer och
förvärvats tidigare än två år före avyttringen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:860.

2 Senaste
lydelse 1970:908.

3 Senaste
lydelse 1979:616.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:32 71

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

avses i 2 § lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av
realisationsvinst eller som till mer än hälften utgörs av återvunna avdrag för
värdeminskning av den avyttrade fastigheten.

Anvisningar

till 1 §

I."* Inkomst skall enligt denna lag anses hänföriig
till visst beskattningsår, om intäkten exempelvis intjänats eller eljest
motprestation för densamma i någon form lämnats under ifrågavarande år.

För att en inom visst beskattningsår åtnjuten inkomst
skall anses utgöra ackumulerad inkomst enligt denna lag fordras, att inkomsten
hänför sig lill minst tvä beskattningsår.

Engångsbelopp, som uppbäres såsom ersättning för ärlig
pension, skall i allmänhet anses hänföra sig till tio år. Engångsbelopp, som
beskattas med tillämpning av bestämmelserna i fjärde styckei av anvisningarna
till 19 § kommunalskatlelagen (1928:370), anses icke säsom ackumulerad inkomst.

Ackumulerad inkomst, som avses Ackumulerad inkomst, som avses

i 3 § 4 mom., skall anses hänföra sig i 3 § 4 mom., skall
anses hänföra sig

lill del antal år den skallskyldige till del anlal år den skaltskyldige

innehaft aktien eller andelen. innehaft den avyttrade egendomen.

Realisationsvinst vid avyttring av fastighetfår dock inte
fördelas på mer än fyra år i andra fall än då vinsten har uppkommit vid sådan
avyttring som avses i 2§ lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av
realisationsvinst eller då vinsten till mer än hälften utgörs av återvunna
avdrag för värdeminskning av den avyttrade fastigheten. Intäkt av skogsbruk
skall anses hänföriig till del anlal är som motsvarar förhällandet mellan
intäkten, minskad med vederbörliga avdrag, och värdet av ett års skogslillväxt å
fastigheten.

Ackumulerad inkomst, som avses i 3 § 2 mom. vid 5)-7) saml
i 3 § 3 mom. vid 2), 5) och 6), skall anses hänföra sig fill det anlal år den
skattskyldige

'' Senaste lydelse 1977:43,

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:32 72

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

bedrivit
jordbruket eller rörelsen. Har skatlskyldig åtnjutit ackumulerad inkomst som nu
sagts i egenskap av delägare i handels- eller kommanditbolag, skall inkomsten
anses hänföriig lill den fid han varil delägare i bolaget. Inkomsten skall dock
anses hänförHg lill kortare lid än den skaltskyldige bedrivit jordbruket eller
rörelsen eller varit delägare i bolaget, därest han så yrkar och företer
utredning om det antal år vartill inkomsten hänför sig, eller eljest om det
framstår såsom uppenbart alt inkomsten hänför sig till kortare fid.

Har jordbruk eller
rörelse, som bedrivits av den ena av två makar, övertagils av den andra maken,
skall denne, om han så yrkar, anses hava bedrivit jordbruket eller rörelsen
jämväl under den förstnämnda makens innehav av förvärvskällan, under
förutsättning att makarna då voro taxerade med fillämpning av 11 § 1 mom. lagen
om statlig inkomstskatt eller, därest andra maken haft inkomst, skulle hava
taxerats med fillämpning av nämnda bestämmelse. Vad nu sagts skall äga
motsvarande tillämpning när andel i handels- eller kommanditbolag, som ägts av
den ena av två makar, övertagits av den andra maken saml när jordbruk, rörelse
eller andel i bolag i samband med den ena makens död övertagits av den andra
maken, och denne var ensam dödsbodelägare. Inkomst, som enligt tredje stycket
av anvisningarna fill 52 § kommunalskatlelagen (1928:370) taxeras hos make,
skall icke till någon del anses utgöra ackumulerad inkomst.

Vad
i nästföregående stycke stadgas om makar skall i tillämpliga delar gälla även
andra skattskyldiga, vilka taxeras med tillämpning av där angivna bestämmelse.

Vid
skalleberäkning enligl 1 § skall oskift dödsbo och den avlidne anses som en och
samma skatlskyldig.

Denna
lag träder i krafl den 1 januari 1981.

1.
De nya bestämmelserna i 2§ fillämpas
första gången i fråga om ackumulerad inkomst som tas till beskattning vid 1982
års taxering. Äldre bestämmelser i 2 § tillämpas dock alltjämt vid 1982 års
taxering om taxeringen avser beskattningsår som omfattar tid före utgången av
år 1980.

2.
De nya bestämmelserna i 3 § 4
mom. och punkl 1 fjärde slyckel av anvisningarna fill 1 § tillämpas i fräga om
vinst vid fasfighetsavyitring som sker efler utgången av år 1980.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3 Förslag till

Lag om
ändring i lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av

realisationsvinst

Härigenom
föreskrivs att 11 § lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av
realisationsvinst skall ha nedan angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vid beräkning
av realisafionsvinst eller realisationsförlust genom avyttring av en
ersättningsfastighet skall avdrag, som enligt anvisningarna fill 36 §
kommunalskattelagen (1928:370) får göras vid beräkning av vinsten eller
förlusten, minskas med det belopp som framkommer om uppskovsbeloppet omräknas
med hänsyn till förändringarna i det allmänna prislägel från del år då
ersättningsfastigheten förvärvades till det är då avyttringen skedde.

11 §

Vid beräkning av realisationsvinst eller realisafionsförlusl
genom avyttring av en ersättningsfastighet skall avdrag, som enligt
anvisningarna lill 36 § kommunalskatlelagen (1928:370) får göras vid beräkning
av vinslen eller förlusten, minskas med det belopp som framkommer om uppskovsbeloppel
räknas om med hänsyn till förändringarna i det allmänna prisläget från det
fjärde året efter del år då ersättningsfastigheten förvärvades lill del år då avyttringen
skedde. Har, vid omräkning av fastighetens ingångsvärde eller del av det,
fastigheten enligt punkt 6 b femte stycket av anvisningarna till nämnda
paragraf ansetts förvärvad före den annars gällande tidpunkten, skall
motsvarande tidigareläggning av förvärvstidpunkten ske vid omräkning av
uppskovsbeloppet.

Omräkningen sker med ledning av en indexserie, grundad på
konsumentprisindex. Riksskatteverket fastställer årligen omräkningstalen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

De nya
bestämmelserna fillämpas i fråga om avyttring av ersättningsfastighet som sker
efter utgången av år 1980. Har fasligheten avyttrats något av åren 1981-1983,
skall dock vid tillämpningen av 11 § första slyckel första meningen hänsyn las
till förändringar i del allmänna prisläget från ell fidigare år än del där
angivna fjärde året, nämligen

vid avyttring år 1981: från det första årel

" " " 1982: " " andra "

" " " 1983: " " Iredje"

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:32 74

efter
det år då ersättningsfastigheten förvärvades eller, på grund av 11 § första slyckel
andra meningen, skall anses förvärvad.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:32 75

Utdrag

LAGRÅDET PROTOKOLL

vid sammanträde 1980-10-03

Närvarande: f. d. justitierådet Petrén, regeringsrådet
Hilding, justitierådet Vängby

Enligl lagrådet den 23 september 1980 tillhandakommet
utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 11 september 1980 har
regeringen på hemställan av statsrådet och chefen för budgetdepartementet Wirtén
beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till

1.
lag om ändring
i kommunalskatlelagen (1928:370),

2.
lag om ändring
i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad
inkomst,

3.
lag om ändring
i lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst.

Förslagen
har inför lagrådet föredragits av departementsrådet Anders Swartling. Förslagen
föranleder följande yttrande.

Lagrådet:

Som framhålles av departementschefen präglas beskattningen
av realisationsvinst vid fastighetsavyttring av inflationsskydd medan
beskattningen av andra kapitalinkomster i huvudsak sker enligt rent nominalistiska
principer. Det är uppenbart att i tider med betydande inflafion de olika
grundprinciperna medför att den skattemässiga behandlingen av kapitalinkomster
genom faslighelsinnehav och annan förmögenhet leder till väsentligen skilda
resultat. Såsom framgår av vad departementschefen anfört är av särskild
betydelse därvidlag att från realisationsvinstbeskattning undandrages den
nominella vinsten icke blott pä det egna kapital som ägaren satt in i
fasligheten ulan även på den del av kapitalet som han upplånal. Del
föreliggande förslaget kan sägas sträva efter att nå en sådan ordning att endast
den del av den nominella vinslen som belöper på det av ägaren insatta kapitalet
blir skattefri, medan återstående del av vinsten skall bli föremål för
beskattning.

Av skäl som departementschefen anfört möter sädana
svårigheter att bestämma storleken på del kapital fasfighetsägaren faktiskt
satt in i fasfigheten att det knappast låter sig göra alt taga della fill
utgångspunkt vid beräkning av den del av vinslen som skall beskattas. Reglerna
får i stället grundas på schabloner. De schabloner som valls i remissen kan
självfallet

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:32 76

vara föremål för skilda värderingar och dessa får i stort
sett anses vara av den art att det ej ankommer på lagrådet att taga ställning
till dem.

Helt
allmänt anser sig lagrådet dock böra framhålla att del nu framlagda förslaget
måste betecknas som invecklat och att det kan antagas komma att bereda ätskilliga
svårigheter i tillämpningen. Delta synes i särskild grad gälla de regler som
avser beskattning vid avyttring av en fastighet som förvärvats som ersättning
för en annan fastighet. Reglerna om tillgodoräknande av tiden för innehavet av
den ursprungliga fasfigheten har blivit i hög grad svårtillgängliga. Om man
emellertid skall uppnå de nyanseringar som förslagel innefattar torde nämnvärda
förenklingar knappast vara möjliga.

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Punkt 6 a
av anvisningarna till 36 §

Lagrådet:

Den föreslagna ordningen att hänsyn icke skall tagas lill
prisutvecklingen under de första fyra år som ägaren innehaft fastigheten medför
att om inflationen inte är jämn realisationsvinstskatten kan bli väsentligen
olika i skilda fall. Anlag att under en längre period inflationen är obetydlig
men att under denna period infaller en fyraärsperiod med kraftig prisstegring. Enligl
förslaget kommer den som köper en fastighet just före prisstegringsperioden att
realisationsvinslbeskatlas för en mycket slor del av värdestegringen på
fastigheten, medan den som förvärvat fasligheten minst fyra är före
prisstegringsperioden väsentligen undgår sådan beskattning. Denna av
tillfälligheter orsakade ojämnhet skulle kunna väsentligen begränsas om nedsättningen
av den faktiska prisutvecklingen icke avsett prisstegringen under de fyra
första innehavsåren ulan så stor andel av stegringen under hela innehavsliden
som svarar mol förhållandet mellan innehavstiden minskad med fyra är och hela
innehavstiden. Ell genomförande av en sådan ordning skulle emellertid innebära
en ytterligare komplicering av ett redan invecklat system. Med hänsyn härtill
och till att vid en någorlunda jämn prisutveckling det berörda problemet
knappast uppkommer synes diskutabelt huruvida den här skisserade ordningen
lämpligen bör komma i fråga.

Punkt 6 b av anvisningarna till 36 §

Lagrådet:

I tydlighetens intresse synes lämpligt att, för del fall
all uppskov med beskattning av realisationsvinst vid avyttringen av den
ursprungliga fastigheten inte meddelats, i tredje stycket under 2)
uttryckligen ange alt för beaktande av innehavet av den äldre fasligheten kräves
att förutsättningar enligt uppskovslagen förelegat för uppskov utom i de
hänseenden som anges i fjärde stycket. I samband därmed synes viss jämkning
böra göras belräffande

s. 77 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:32 77

föreskrifterna i fjärde stycket första meningen så att den
blir något lätlillgängligare. Lagrådet förordar att bestämmelserna ges följande
lydelse:

"Vidare fordras

1)
.....................

2)
att - om inte
sådant uppskov har erhållits - förutsättningar för uppskov har förelegat enligl
nämnda lag utom i de hänseenden som anges i fjärde stycket.

Vid
bedömning som avses i tredje stycket 2) skall förutsättning för uppskov anses
ha förelegal oavsett huruvida vinst har uppkommit vid avyttringen av den
ursprungliga fastigheten och oavsett hur stort vederlaget för den ursprungliga
fasligheten var i förhållande till vederlaget för ersättningsfastigheten. I
fall .-.-.-. fastigheten avyttrades."

Petrén tillägger för sin del:

Situafionen kan vara den all vid försäljningen av
ersättningsfastigheten den ursprungliga fasfigheten innehafts så kort tid, att
vid omräkningen enligt femte stycket tidigareläggning kan ske endast med mindre
än fyra är, men all den skaltskyldige före den ursprungliga fastigheten ägt en
annan fastighet, lill vilken den ursprungliga fasligheten i sin tur utgjort
ersättning. Av vad departementschefen uttalat följer att hinder inte möter alt
anse ersättningsfastigheten som ersättning till såväl den ursprungliga fastigheten
som den av den skaltskyldige därförinnan innehavda. Vid omräkningen får dä
enligt den skattskyldiges val tidigareläggning ske med hänsyn antingen lill den
tid han innehaft den ursprungliga fastigheten eller den lid han innehaft den
därförinnan ägda. Delta innebär att - om den skattskyldige ägt envar av de
tidigare ägda fastigheterna tvä år - tidigareläggning ej kan ske med mera än
två år. I och för sig synes mig emellertid rimligt vara att i detta fall den
skattskyldige skall, om han så önskar, äga att för tidigareläggningen fillgodoräkna
sig den sammanlagda tid han innehaft den ursprungliga fastigheten och den
därförinnan innehavda och sålunda erhålla tidigareläg-gande med fyra år. Detla
synes kunna uppnås om till 6 b femte stycket fogas en ny fjärde mening av
följande lydelse:

"Har
den skaltskyldige inte innehaft den ursprungliga fastigheten så lång fid att tidigareläggning
med fyra år kan ske och har denna fastighet i sin tur förvärvals som ersättning
för en av den skaltskyldige än tidigare ägd faslighet, får, om enligl
bestämmelserna i förevarande punkl innehavet av sistnämnda fastighet skulle ha
beaktats vid omräkning i anledning av avyttring av den ursprungliga
fastigheten, den ursprungliga fasligheten anses innehavd av den skattskyldige
även under tid då han innehade den först förvärvade."

En bestämmelse av detta innehåll synes föranleda ett
tillägg till sjätte slyckel så att en ytterligare uppdelning av ingångsvärde
och förbättrings-

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:32 78

kostnader sker med hänsyn till hur den skattskyldiges
investeringar gjorts på den först innehavda fastigheten. Tillägget, som kan
upptagas som en ny tredje mening i sjätte stycket, torde kunna utformas
sålunda:

"I fall som avses i femte stycket fjärde meningen
skall tidigareläggning med beaktande av innehavet av den först innehavda
fastigheten ske endast i fråga om den del av ingångsvärde och
förbättringskostnader för ersättningsfastigheten som icke överstiger
vederlaget vid avyttringen av den först innehavda fastigheten minskat på sätt angives
i första och andra meningen detta stycke.'"

Självfallet innebär regler sådana som de nu angivna att
det redan förut invecklade regelsystemet ytterligare kompliceras och
lämpligheten att införa dem kan därför framstå som tveksam.

Övergångsbestämmelserna Lagrådet:

Tredje stycket av punkt 2 i övergångsbestämmelserna
innehåller en regel för tillämpningen av punkt 6 a andra stycket av
anvisningarna till 36 § för fall när den avyttrade fastigheten förvärvals år
1979 eller tidigare. Enligl punkt 6a andra stycket första meningen av
anvisningarna till 36 § skall värdeminskningsavdrag räknas om med hänsyn till
prisutvecklingen frän det år på vilket avdraget belöper. Enligt andra meningen
i samma stycke skall dock värdeminskningsavdrag som belöper pä det år då den
kostnad vartill avdraget hänför sig lades ned eller på något av de tre följande
åren räknas om med hänsyn till prisutvecklingen frän det fjärde årel efler det
då kostnaden lades ned. Den nu akluella övergångsbestämmelsen innehåller
särregler i fråga om kosinadsåret och vissa av de närmast följande åren. Detta
kunde måhända välla del missförståndet, att avdrag som hänför sig till övriga
år som anges i andra stycket andra meningen av den nyss angivna
anvisningspunkten skall räknas om från fjärde året efter kosinadsåret. Avsikten
är emellertid att de skall räknas om från de år pä vilka de belöper. Della lorde
framgå tydligare om tredje stycket av punkt 2 i övergångsbestämmelserna inleds
på följande sätt: "Har fastigheten avyttrats nägot av åren 1981, 1982
eller 1983 skall vid tillämpning av punkt 6 a andra stycket av anvisningarna
till 36 § värdeminskningsavdrag som belöper på det är då kostnaden lades ned
(kostnadsåret) eller de närmast följande åren räknas om med hänsyn fill
prisutvecklingen frän annat år än det på vilket avdraget belöper endast i den
mån det framgår av följande uppställning:". Härefter skall följa den i det
remitterade förslaget upptagna tabellen.

För att göra'fjärde stycket andra meningen nägot lätlillgängligare
förordas att meningen ges följande lydelse: "En jämförelse skall göras
mellan det belopp, som efter omräkning med beaktande av andra och Iredje
styckena ovan framkommer när summan av ingångsvärdet och förbättringskostnader-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:32 79

na minskas med värdeminskningsavdrag, och det motsvarande
belopp, som vid en avyttring av fastigheten år 1980 skulle ha framkommit efter
omräkning enligl de intill den 1 januari 1981 gällande bestämmelserna i punkl 2
a tionde stycket av anvisningarna till 36 §."

Lagen om ändring i lagen (195] :763) om beräkning av statlig
inkomstskatt för ackumulerad inkomst

Lagrådet:

Enligt punkt 1 andra stycket av övergångsbestämmelserna
skall äldre bestämmelser alltjämt tillämpas vid 1982 års taxering, om
taxeringen avser beskattningsår som omfattar tid före utgången av år 1980. I
ytterlighetsfall, t. ex. om ett företag med räkenskapsåret den 1 november - den
31 oktober förlänger detta till den 30 april, kan även 1983 års taxering komma
att avse beskattningsår som omfattar tid före utgången av år 1980. Om det är
avsett all även för sådant fall äldre bestämmelser skall tillämpas, bör det
anges genom all "1982 års taxering" ändras till "1982 respektive
1983 ärs taxering".

Lagen om ändring i lagen (1978:970) om uppskov med
beskattning av realisationsvinst

Lagrådet:

Förslaget lämnas utan erinran.

s. 80 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:32 80

Utdrag

BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-10-16

Närvarande: stalsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Bohman, Wikström, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark,
Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo. Winberg, Adelsohn, Danell,
Petri, Eliasson

Föredragande: statsrådet Wirtén

Proposition med förslag till ändrade regler för
beskattning av realisationsvinst vid fastighetsavyttring

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande' över förslag
till

1.
lag om ändring
i kommunalskatlelagen (1928:370),

2.
lag om ändring
i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad
inkomst,

3.
lag om ändring
i lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst.

Föredraganden redogör för lagrådets yttrande.

Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370)

Lagrådet instämmer i att det möter sådana svårigheter att
bestämma storleken av det kapital fastighetsägaren faktiskt satt in i
fastigheten alt det knappast låter sig göra aft ta detta till utgångspunkt vid
beräkning av den del av vinslen som skall beskattas. Även enligt lagrådets
mening mäste därför reglerna bygga på schabloner.

I fråga om den tekniska utformningen av de föreslagna
reglerna har lagrådet som en allmän synpunkt framhållit att förslaget måsle
betecknas som invecklat och att det kan antas komma att bereda åtskilliga
svårigheter i tillämpningen. Enligl lagrådets uppfattning synes detta särskilt
gälla de regler som avser beskattning vid avyttring av en fastighet som har
förvärvals som ersättning för en annan faslighet. Lagrådet anser att reglerna
om tillgodoräknande av innehavstid har blivit i hög grad svårtillgängliga men
alt

' Beslul om lagrädsremiss fallat vid regeringssammanträde
den 11 september 1980.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:32 81

nämnvärda förenklingar knappast torde vara möjliga om man
skall uppnå de nyanseringar som förslagel innefattar.

Jag är medveten om att de föreslagna reglerna om
beskattning vid avyttring av en ersättningsfastighet kan komplicera
tillämpningen. Det finns emellertid - som jag har framhållit i
remissprotokollet - mycket starka sakliga skäl för att tillåta att ett tidigare
faslighelsinnehav i vissa fall fär beaktas. De tillämpningsproblem som utan
tvivel är förenade med sådana regler skall inte överdrivas. Bestämmelserna
bygger på ett redan befintligt regelsystem, nämligen uppskovsreglerna. Frän
mera allmänna synpunkter har kritik visserligen riktats mol bestämmelserna om
uppskov med realisationsvinstbeskattning och riksdagen har begärt en översyn
av reglerna. Jag återkommer senare denna dag till frågan om en sådan översyn.
Vid översynen kommer del att ges möjlighel att bl, a, överväga ytterligare
förbättringar i samordningen mellan uppskovsbestämmelserna och reglerna om
beskattning vid avyttring av ersättningsfastighet saml att beakta behovet av
ett fast administrativt syslem för kontroll av reglernas efterlevnad.

När det
gäller de befarade tillämpningssvärigheterna vill jag peka även på ell annat
förhållande. För att ett äldre innehav skall beaktas vid avyttring av en ersältningsfasfighet
fordras att den äldre fastigheten har avyttrats efter utgången av år 1980. Bara
när avyttring sker efler ikraftträdandet blir det således aktuellt att fillämpa
reglerna om tillgodoräknande av innehavslid. Det kommer alltså inte att bli
nödvändigt all utreda omständigheterna vid faslighelsförsäljningar som ligger
långt tillbaka i tiden. Detta är givelvis ett förhållande som bör beaktas när
man bedömer omfattningen av de fillämpningsproblem som kan uppkomma.

Sammanfattningsvis
vill jag belräffande den allmänna utformningen av de nya reglerna framhålla
följande. Som lagrådet påpekat har det för alt uppnå de önskvärda
nyanseringarna i beskattningen vid fastighetsavyttringar varit nödvändigt att
komplicera regelsystemet. Av de skäl som jag nyss anfört -främst anknytningen
till uppskovsreglerna - är tillämpningssvårigheterna inte av den karaktären att
del enligl min mening finns skäl att frångå den ordning för beskattning vid
avyttring av en ersättningsfastighet som har förordats i remissprotokollel.

Lagrådet
har även diskuterat en annan fråga som rör den allmänna utformningen av
förslaget, nämligen reglernaipunkt 6 a av anvisningarna till 36 § om att hänsyn
vid indexuppräkningen inte skall tas till inflationen under de fyra första åren
av ett fastighetsinnehav. Lagrådet har framhållit att reglerna kan medföra väsentligen
olika beskattning i skilda fall beroende på variafioner i inflationen. Den
fastighetsägare som har sina fyra första innehavsår under en period av stark
inflation kommer alt drabbas av beskallning för en större del av
värdestegringen på fastigheten än en fastighetsägare vars fyra första
innehavsår infaller under en period med obetydlig prisstegring. Lagrådet har
diskuterat möjlighelen att undvika sådana beskattningskonsekvenser genom en
annan utformning av de regler

s. 82 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:32 82

som begränsar indexuppräkningen. Enligt det av lagrådet
diskuterade alternativet skulle indexuppräkningen begränsas till att avse så
stor del av prisstegringen under innehavstiden som svarar mol förhållandet
mellan innehavstiden minskad med fyra år och hela innehavsliden. Lagrådet
framhåller emellertid att en sådan ordning ytterligare skulle komplicera
regelsystemet samt att det berörda problemet knappast uppkommer vid en
någorlunda jämn prisutveckling. Av nämnda skäl är det enligt lagrådets mening
diskutabelt om den skisserade lösningen bör komma i fräga.

Jag kan i och för sig instämma i att de av lagrådet
påpekade beskattningskonsekvenserna kan uppkomma vid mera belydande
variationer i inflationen. Det bör emellertid noteras att den föreslagna
begränsningen i rätten till indexuppräkning bygger på alt det egna kapitalet
regelmässigt är litet i början av ett faslighelsinnehav. Den värdestegring som
sker under inledningsperioden bör därför i princip bli föremål för beskattning
oberoende av om prisstegringen under perioden har legat på en låg eller hög
nivå. Frän denna principiella utgångspunkt kan det inte anses felaktigt att den
fastighetsägare som har sina fyra första innehavsär under en period av hög
inflation blir hårdare beskattad än den vars inledande innehavstid infaller
under en period med låg inflation. Av nu angivna skäl och dä den av lagrådet
diskuterade alternativa lösningen - som lagrådet framhållit - skulle
ytterligare komplicera reglerna förordar jag att den aktuella bestämmelsen
utformas på det sätt som har föreslagits i remissprotokollet.

Lagrådet har föreslagit att bestämmelserna i punkt 6 b iredje
stycket 2) och fjärde stycket av anvisningarna tiU 36 § förtydligas. Jag
ansluter mig till vad lagrådet här anfört och förordar att bestämmelserna i
princip utformas på det sätt som föreslagits av lagrådet. Jag föreslår
samtidigt en smärre justering av de bestämmelser i sjätte stycket av samma
anvisningspunkt som rör förbättringskostnader nedlagda på den ursprungliga
fastigheten kort lid före dess avyttring.

En ledamot av lagrådet har diskuterat reglerna om tidigareläggning
av lidpunkten för anskaffning av ersältningsfasfighet i ett särskilt fall. Den
åsyftade situationen är den att en skatlskyldig har innehaft den ursprungliga
fastigheten under kortare tid än fyra år och dessförinnan har ägt en annan
fastighet också under kortare tid än fyra år. Som framhållits i remissprotokollel
bör den skaltskyldige kunna välja att betrakta den först ägda fastigheten som
ursprunglig fastighet i förhållande till den senast avyttrade
ersättningsfastigheten. Nämnda ledamot har ifrågasatt om inte båda de tidigare
fastighetsinnehaven borde kunna beaktas vid avyttring av ersättningsfastigheten.
Tidigareläggning skulle då kunna ske med den sammanlagda innehavstiden för
de-tidigare ägda fastigheterna. Som framhålls av lagrådsledamoten skulle
emellertid en sådan bestämmelse ytterligare komplicera regelsystemet. Av det
skälet anser jag mig inte kunna tillstyrka att en sådan regel införs.

Lagrådet har slutligen förordat alt punkt 2 tredje stycket
och fjärde stycket

s. 83 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:32 83

andra
meningen av övergångsbestämmelserna förtydligas. Jag tillstyrker att bestämmelserna
utformas på det säll som lagrådet föreslagit.

Jag
vill slufiigen påpeka alt en rent redaktionell ändring har gjorts i
bestämmelserna i punkt 2 a nittonde stycket av anvisningarna till 36 §.

Förslaget
till lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för
ackumulerad inkomst

Lagrådet
har föreslagit en mindre komplettering av punkt 1 andra stycket av
övergångsbestämmelserna. Även om det förefaller tveksamt om del fall som den
föreslagna kompletteringen tar sikte på kommer att inträffa i praktiken har jag
inte något alt erinra mol alt det av lagrådet förordade filläggel införs.

Hemställan

Med
hänvisning lill vad jag nu har anfört hemsläller jag alt regeringen föreslår
riksdagen att antaga de av lagrådet granskade lagförslagen med vidtagna
ändringar.

Beslut

Regeringen
ansluter sig fill föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

s. 84 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:32 84

Inneh å ll

Proposition ..................................................................... ....... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll .......................... ....... 1

Lagförslag....................................................................... ....... 4

1
Förslag till
lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) 4

2
Förslag lill
lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för
ackumulerad inkomst ................................................................................. ..... 15

3
Förslag till
lag om ändring i lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av
realisationsvinst 18

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 11
september 1980 19

1
Inledning ................................................................ 19

2
Nuvarande
regler ................................................... 20

2.1
Inledning ....................................................... 20

2.2
Beräkningen av
vinst och förlust .................... 21

2.3
Uppskovsreglerna
........................................... 23

2.4
Skatteberäkning
för ackumulerad inkomst........ 24

3 Föredraganden
...................................................... 27

3.1
Allmänna
synpunkter ....................................... 27

3.2
Begränsning av
indexuppräkningen ................ 33

3.3
3 OOO-kronorstillägget
.................................... 42

3.4
Ikraftträdande
av de nya reglerna om indexuppräkning m.m 43

3.5
De nya
reglernas effekt på skatteunderlaget . 46

3.6
Progressionsutjämning
.................................. ..... 48

3.7
Upprättade
lagförslag....................................... 51

3.8
Specialmolivering
........................................... ..... 52

3.8.1
Förslaget till
lag om ändring i kommunalskatlelagen (1928:370) 52

3.8.2
Förslaget till
lagom ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för
ackumulerad inkomst ............................ 58

3.8.3
Förslaget till
lagom ändring i lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av
realisationsvinst . . 58

4
Hemställan ............................................................ ..... 58

5
Beslut ...................................................................... ..... 58

Bilaga De remitterade förslagen ................................. 59

Utdrag av lagrådets protokoll den 3 oktober 1980.......... 75

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 16
oktober 1980 80

GOTAB 65607 Stockholm 1980

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

38 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (27)

27 kopplingar i 18 dokument.

  1. Bet. 1987/88:SkU41 Om vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1990, m.m. (prop. 1987/88:164) s. 22 i texten
  2. Bet. 1986/87:SkU31 Om vissa bostadsbeskattningsfrågor m.m. s. 7 i texten
  3. Bet. 1984/85:SkU45 om realisationsvinstbeskattningen, m.m. s. 3 i texten
  4. Bet. 1982/83:SkU25 om beskattningen av retroaktiva pensioner m.m. s. 1 i texten
  5. Prop. 1981/82:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1982/83 i texten

Visa alla 18

Rättsfall (1)

1 koppling.

  1. NJA 2008 s. 120 »Ystad Hamn« om s. 10 i texten

Doktrin (10)

10 kopplingar i 1 dokument.

  1. Melz, Kapitalvinstbeskattningens problem, 1986 s. 54 om s. 48 · s. 59 om s. 30 · s. 68 · s. 163 om s. 29 · och 6 till i texten