Sök i Ratio Lex

om förmånlig kreditgivning till u-Iänder

165 sidor, varav 156 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 156 av 165 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1980/81:41, om förmånlig kreditgivning till u-Iänder

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 Regeringens proposition

1980/81:41

om
förmånlig kreditgivning till u-länder;

besJiitad
den 16 oktober 1980.

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

JAN-ERIK
WIKSTRÖM

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att ett system inrättas för förmånlig kreditgivning
till vissa u-länder i samband med sådan import av varor och tjänster från
Sverige som kan anses ha utvecklingsfrämjande effekter i mottagarlandet.
Därmed kan en ökad kreditgivning till u-länder komma till stånd. Beslut om
dessa krediter föreslås fattas av exportkreditnämnden (EKN) efter tillstyrkande
av utbildningsberedningen. Erforderlig kreditvolym ställs till förfogande genom
AB Svensk Exportkredit. Viss mindre utvidgning av EKN:s garantigivning
föreslås. Vidare lämnas förslag till ersättningsförfarande vid längre
befalningsdröjsmål.

1 Riksdagen 1980/81. 1 .saml Nr 41

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 2

Utdrag

UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde \980-10-16

Närvarande:
statsminister Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Wikström, Friggebo,
Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark, Burenstam-Linder, Johansson, Wirtén, Holm,
Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson.

Föredragande:
statsrådet Wikström

Proposition
om förmånlig kreditgivning till u-länder.

1
Inledning

I
Sverige har hittills inte funnits något system för att på ett enkelt sätt
kombinera biständsmedel med kommersiell exportkreditfinansiering.

För
att utreda frågan om Sverige borde införa ett system med förmånlig
kreditgivning till u-länder för finansiering av import från Sverige tillsattes
under våren 1979 en interdepartemental arbetsgrupp med representanter för
utrikes-, budget-, ekonomi-, handels- och industridepartementen.

Arbetsgruppens
rapport "Blandade krediter förmånlig kreditgivning i samband med svensk
export till u-länder" (Ds H 1980:3) som också innehåller en redogörelse
för nuvarande förhällanden bör fogas till protokollet som bilaga I.

Rapporten
har remissbehandlats. Yttranden har inkommit från styrelsen för internationell
utveckling (SIDA), riksrevisionsverket (RRV), kommerskollegium,
exportkreditnämnden (EKN), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), statens industriverk
(SIND), bankinspektionen, allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelse,
fullmäktige i Sveriges riksbank, fullmäktige i riksgäldskontoret, Sveriges
exportråd. Internationella Handelskammarens Svenska Nationalkommitté, Sveriges
industriförbund. Tjänstemännens Centralorganisation (TCO),
Centralorganisationen SACO/SR, Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska
arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska bankföreningen - med instämmande av
PK-banken, Svenska sparbanksföreningen, AB Svensk Exportkredit (SEK), Svenska
byggnadsentreprenörsföreningen. Svenska konsultföreningen, Sveriges
varvsindustriförening, Sveriges mekanförbund. Svenska Metallindustriarbetareförbundet,
Svenska Företagares Riksförbund, Sveriges Hantverks-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 3

och Industriorganisation - Familjföretagen, Svensk
industriförening, Svenska handelskammareförbundet, fonden för industriellt
samarbete med u-länder (SWEDFUND), utbildningsberedningen, beredningen för
internationellt läkemedelssamarbete, Telecoms International AB (Swedtel),
utvecklingsfonden i Stockholms län, utvecklingsfonden i Jönköpings län samt
nationalekonomiska institutionen vid Stockholms universitet.

En
sammanställning av remissvaren bör fogas till protokollet som bilaga 2.

2 Föredragandens överväganden

2.1 Införande av ett system för förmånlig kreditgivning
till u-länder

Långfristiga krediter ingick i betydande omfattning i det
svenska utvecklingsbiståndet under 1960-talet. Gävoelementet i dessa krediter
uppgick till ca 65%. Vårt bistånd under 1970-talet har huvudsakligen utgått som
gåva och användningen har styrts av mottagarlandets prioriteringar. Samtidigt
har det svenska biståndet koncentrerats till ett mindre antal länder, tillhörande
jordens fattigaste.

Koncentrationen
av det svenska biståndet till mycket fattiga u-länder samt det faktum att
endast ett fåtal av de s. k. huvudmottagarländerna för svenskt bistånd vid
1970-talets början inom överskådlig framtid kunde förväntas nå en sådan
utvecklingsgrad att avveckling av biståndet vore befogad gjorde en övergång
från kreditbistånd till gåvobistånd naturlig.

Det svenska biståndet utvecklades därför snabbt mot ett
allt mer renodlat gåvobistånd samtidigt som andra länder behöll eller
inrättade olika former av kreditgivning på förmånliga villkor. Det ökade
utbudet av bilateral förmånlig kreditgivning har bl.a. lett till att u-länder
nu allt oftare efterfrågar förmånliga krediter även från Sverige. När det
svenska kreditbiståndet avvecklades minskade också möjligheten att avpassa
biståndsvillkoren efter olika mottagares specifika förutsättningar.

U-ländernas
behov av utländskt kapital har ökat dramatiskt under de senaste åren.
Energipriserna har stigit kraftigt. Importen från i-länderna har fördyrats då
de rika ländernas exportpriser ökat. U-ländernas export fär det också allt
svårare när i-ländernas tillväxt och därmed import dämpas. Samtidigt tar
räntor och amorteringar på redan upptagna lån en stor del av u-ländernas
exportinkomster i anspråk.

Detta har för u-länderna resulterat i stora och snabbt
växande underskott i betalningarna till utlandet. För att klara dessa
underskott på kort sikt har många - särskilt rikare - u-länder förlitat sig på
kortfristig upplåning. Sådan upplåning utgör inte någon gynnsam grund för
utvecklingssträvandena. De fattigare länderna har p.g.a. sin låga
kreditvärdighet i mycket liten omfattning kunnat låna pä de internationella
kapitalmarkna-

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 4

derna.
U-ländernas samlade behov av långfristig upplåning på mjukare villkor är därför
mycket stort.

För
att finansiera en fortsatt import av framför allt investeringsvaror har många
u-länder hänvisats till exportkrediter från leverantörsländerna.

Flertalet
industriländer i OECD-området har under senare år tillgripit olika former av
statliga subventioner för att höja den egna exportindustrins konkurrenskraft.
Det har t.ex. blivit allt vanligare att u-\änder erbjuds att blanda en
traditionell exportkredit med biständsmedel för att göra kreditvillkoren
förmånligare och mera konkurrenskraftiga. Köpariänderna har således successivt
erbjudits allt förmånligare kreditvillkor, vilket ocksä kommit att påtagligt
påverka konkurrensförhållandena i den internationella handeln.

Efter
långvariga förhandlingar mellan de viktigaste kreditgivande OECD-länderna
nåddes en överenskommelse i början av år 1978 om att begränsa det statliga
stödet vid exportkreditgivning, den s. k. consensus-överenskommelsen. De
kreditvillkor som angavs som gränsvärden betraktades snart som normgivande,
särskilt pä u-landsmarknader. Det blev svårare för företag att konkurrera om de
inte kunde erbjuda consensus-villkor.

Den
1 juli 1978 infördes ett system för statsstödd exportkreditfinansiering i
Sverige. Det baserades pä längivning frän AB Svensk Exportkredit (SEK) (prop.
1977/78:155, NU 1977/78:73, rskr 1977/78:379). Systemet ansluter till
consensus-överenskommelsen och innebär bl.a. att statsstödets omfattning
gjorts beroende av mottagarlandets utvecklingsnivå: ju fattigare land, desto
större element av statlig subvention.

Inom
detta system kan SEK medge kostnadsfri utfästelse om kreditfinansiering till
fast ränta, som ligger väsentligt under rådande marknadsränta i Sverige.
Räntesatserna är avpassade efter den s. k. consensus-överenskommelsen och
varierar beroende pä mottagarland och kredittidens längd. SEK-systemet
infördes för en försöksperiod på 3 år.

Arbetsgruppen
konstaterar i sin rapport (Ds H 1980:3) att starka u-landspolitiska skäl talar
för att Sverige bör införa ett system med förmånlig kreditgivning till u-länder.
Det ligger också i landets intresse att med hjälp av sådana krediter ge svensk
exportindustri större chans att hävda sig i den internationella
kreditkonkurrensen på u-landsmarknader.

Arbetsgruppens
förslag baseras pä kreditgivning via AB Svensk Exportkredit (SEK). Genom
tillförande av biståndsmedel kan förmänliga kreditvillkor medges, t.ex. i form
av säpkt räntesats, förlängd äterbetal-ningstid eller en återbetalningsfri
period under kredittidens början. SEK kan inte förväntas bevilja kredit utan
att ha tillfredsställande säkerhet. I merparten av fallen torde sädan säkerhet
komma att bestå av exportkreditgaranti från exportkreditnämnden (EKN).
Gruppens förslag innehåller också en möjlighet för EKN att i enstaka fall
acceptera ett ökat risktagande i samband med förmånliga u-landskrediter.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 5

Förmånliga u-landskrediter bör endast utnyttjas för
finansiering av sådan import från Sverige som ökar mottagande u-lands
betalningsförmåga eller har annan utvecklingsfrämjande effekt. Importen kan t.ex.
avse leveranser till industri- och jordbruksprojekt, energiproduktion,
mineralutvinning, transport- och kommunikationsväsende eller till
investeringar av infrastruktureli typ.

Förslaget
om att införa ett system för förmånlig kreditgivning till u-länder välkomnas av
flertalet remissinstanser. U-ländernas behov av ökade finansiella resurser
liksom den svenska exportindustrins svårigheter att konkurrera när företag från
andra länder erbjuder förmänliga kreditvillkor är kända problem. Vissa
remissorgan är emellertid tveksamma till ett system för kreditgivning som
samtidigt skall försöka tillgodose biständspo-litiska och exportfrämjande mål.
Risken är stor, menar man, att en sådan dubbel målsättning kan leda till att
ingetdera målet uppfylls på ett ändamålsenligt och ekonomiskt rimligt sätt.
Att tillämpa tvä sä olika kriterier på likvärdig grund kan också komma att leda
till betydande konflikter och svårigheter vid den praktiska tillämpningen.
Nägot av de tvä kriterierna bör därför ges företräde.

Meningarna
förefaller delade bland remissinstanserna i fråga om hur stora exporteffekterna
blir av subventionerade krediter av den typ utredningen föreslär. Flera
remissorgan pekar pä att kostnaden för kreditsub-ventionering kan komma att bli
hög i förhållande till den exportökning, som kan väntas. Andra framhåller
däremot att de budgetmedel som avsatts inte är tillräckliga för att generera de
kreditvolymer som behövs för att uppnå mer betydande exportfrämjande effekter.
De flesta anser emellertid att Sverige, trots vissa principiella invändningar,
pä kort sikt inte har räd att stå helt vid sidan i en internationell
konkurrenssituation där krediter blir allt viktigare.

Flera
remissinstanser ifrågasätter sälunda om arbetsgruppens förslag är tillräckligt
för att uppnå de industripolitiska och exportfrämjande effekter som gruppen
förutsatt.

För min egen del anser jag att redan de biständspolitiska
skälen är tillräckliga för att införa ett system med förmånlig kreditgivning
till u-länder. Då tänker jag särskilt på att sådana krediter kan ge ett
betydande antal u-länder möjlighet att mobilisera ökade resurser för sina
utveckling.s-strävanden. Att förmånliga u-landskrediter därutöver kan ha
positiva effekter för svensk export ser jag som en ytterligare fördel.

Nödvändigheten av att ställa kraftigt ökade lånevolymer
till u-ländernas förfogande har allt oftare understrukits i olika sammanhang
under senare tid, exempelvis inom UNCTAD och i Brandt-kommissionens rapport.
Med hjälp av begränsade summor biständsmedel kan betydligt större resurser
lånas upp på kapitalmarknaden och överföras på mjuka villkor fill u-länder som
Sverige vill stödja - resurser som med stor säkerhet annars inte hade kunnat
utnyttjas för utvecklingsändamål i denna krets av länder.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 6

Det är, enligt min bedömning, osannolikt att gåvobiståndet
till u-länderna kommer att uppgå till sådana belopp att det helt kan
tillgodose behovet av utländskt kapital. Andra finansieringskällor behövs för
att komplettera det traditionella svenska biståndet.

Genom förmånlig kreditgivning kan en ökad länevolym
kanaliseras till u-länder. Återbetalningsvillkoren kan, genom ett tillskott av
biståndsmedel, mjukas upp så att lånevillkoren bättre anpassas till landets
faktiska långsiktiga återbetalningsförmäga.

Förmånliga u-landskrediter skulle därmed kunna bidra till
att undanröja den restriktion som brist pä kapital och utländsk valuta ofta
utgör för kampen mot nöd och fattigdom.

Förmånliga u-landskrediter kan också bidra till att öka
u-länders möjlighel att uppträda sotn handelspartners gentemot svenska
företag. Krediterna kan i sådana fall ge svenska företag möjlighet att
konkurrera på nya marknader och därmed också få positiva effekter för svensk
export. I mänga u-länder är utrikeshandeln fortfarande beroende av de handelsmönster
som etablerades under den koloniala perioden. Ofta önskar dessa länder öka sin
handel med Sverige men de är inte tillräckligt attraktiva som marknader och
samarbetspartners för svenska företag.

Våra programländer bör inte enbart vara biständsmottagare
utan även handelspartners. På grund av sin fattigdom och sin brist på resurser
är de i flera fall föga attraktiva partners för utländska företag. I vissa
länder är dessutom den politiska och ekonomiska situationen sådan att landets
kreditvärdighet anses som myckel låg. Av brist på nödvändigt externt kapital
kan därför i dessa länder projekt som är viktiga ur utvecklingssynpunkt och
ekonomiskt sunda komma att bli starkt försenade eller till och med utebli.

Förmånliga u-landskrediter kan ge u-länder en reell
möjlighet att välja svenska leverantörer. Svenska offerter visar sig ofta
konkurrenskraftiga i fråga om pris och kvalitet m.m. men däremot ej på
kreditsidan. Förmänliga u-landskrediter skulle i vissa lägen kunna
neutralisera förmånliga krediterbjudanden från andra leverantörsländer.

För ett u-land med begränsade finansiella resurser kan
kreditkostnaden i många fall vara den avgörande faktorn vid valet mellan
alternativa leverantörer. Andra och för projektets framgång avgörande faktorer
som pris, kvalitet, leveranssäkerhet, service- och underhällsmöjligheter etc.
riskerar att hamna i skymundan. För köpare i u-länder kan det därför vara värdefullt
att kreditfaktorn neutraliseras så att större vikt kan läggas vid ovannämnda
faktorer.

Förmånliga
u-landskrediter kan också fungera som en flexibel övergång från gåvobistånd
till andra finansiering.sförmer i samband med avtrappning eller avveckling av
gåvobistånd inom svensk u-landspolitik.

Genom sådana krediter utökas också Sveriges möjligheter
till ett brett och behovsanpassat utvecklingssamarbete med olika länder. Det är
inte

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 7

alltid
självklart att gåvobistånd i alla situationer är den bästa formen av
utvecklingssamarbete.

Införandet
av en finansieringsform, som medger en flexibel och gradvis övergång frän
gåvobistånd till andra former av finansiering, ansluter till den vedertagna
svenska uppfattningen att u-länder steg för steg bör länkas in på de villkor
som normalt tillämpas i den internationella handeln och det internationella
ekonomiska systemet. Den preferensbehandling som fattigare u-länder ges bör
successivt minskas med stigande utvecklingsnivå. Dessa tankar var vägledande
för den svenska hållningen vid de senaste GATT-förhandlingarna och befästes
ytterligare vid riksdagens behandling i december 1979 av prop. 1979/80:24 om de
multilaterala handelsförhandlingarna inom ramen för det allmänna tull- och
handelsavtalet (GATT) m. m.

Vår strävan att utveckla
breda och fördjupade relationer på det ekonomiska området med u-länderna bör
även fortsättningsvis baseras på detta synsätt. Vi kommer att pä samma sätt som
tidigare koncentrera värt gåvobistånd till de fattigaste u-länderna. Samtidigt
måste vår u-landspolitik ocksä syfta till fördjupade och breddade relationer med
länder i tredje världen som inte längre tillhör de allra fattigaste. Åven
sådana länder kan i vissa fall vara i behov av ett mer aktivt svenskt stöd i
sina fortsatta utvecklingsansträngningar. Detta stöd bör emellertid ges på
mindre generösa villkor än biståndet till de fattigaste länderna.

Sverige
har traditionellt intagit en avvaktande hållning till ekonomiskt samarbete med
inslag av biståndsmedel med länder utanför kretsen av programländer som
erhåller långsiktigt gåvobistånd. Den sedan 1975 successiva uppbyggnaden av det
s. k. bredare samarbetet har dock medfört en vidgning av länderkretsen.

Bredare
samarbete är i första hand ett sätt att överföra tekniskt kunnande från
Sverige till u-länder och allmänt bredda kontakterna. Erfarenheter av det
bredare samarbetet har visat att frågan om förmånlig finansiering vid import
från Sverige är ett ständigt återkommande problem. De länder med vilka Sverige
önskat etablera ett bredare samarbete får ofta förmånliga krediterbjudanden
frän andra länder.

Ett
system med förmånliga krediter skulle göra det möjligt att selektivt stödja
insatser i olika u-länder även utanför kretsen av programländer på ett sätt som
inte innebär långsiktiga åtaganden och som inte kräver omfattande
administration och uppföljning.

Vad
gäller programländer för svenskt bistånd får emellertid frågan om förmånliga
krediter avvägas noga så att krediterna utformas som ett komplement till det
traditionella biståndet. Ingående diskussioner bör föregå beslut om t.ex.
kreditbelopp och äterbetalningsvillkor. De projekt som finansieras med
förmånlig kreditgivning bör också vara sådana, som inte ryms inom det svenska
gåvobiståndet, men som ändå är att betrakta som utvecklingsfrämjande och som
prioriteras av mottagarlandets regering.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 8

Flera
programländer har redan nu möjlighet att använda en del av biståndet inom
landramen, det s. k. importstödet, för att subventionera kommersiella
exportkrediter. Mottagarlandet kan alltsä inom ramen för nuvarande
utvecklingssamarbete ta initiativ till att mjuka upp kreditvillkoren och
därmed erhålla en större import av varor och tjänster från Sverige än vad som
annars skulle vara fallet.

I de
fall som hittills förekommit har frågan om användande av biståndsmedel rests
från programlandet sida i samband med förhandlingar med den svenske exportören
om konkreta affärer. I vissa fall har det då visat sig svårt att frigöra
erforderiiga belopp inom landramen, som ofta kan vara helt intecknad för flera
år framåt. Andelen importstöd inom landramarna varierar också från land till
land. Vissa programländer erhåller inget importstöd alls utan enbart
projektinriktat bistånd.

Mot denna bakgrund bör man
inte enbart hänvisa programländerna till att utnyttja en del av importstödet
inom landramen. Däremot bör denna möjlighet aktualiseras i den dialog som
löpande förs mellan representanter för de svenska biständsmyndigheterna och
företrädare för enskilda programländer.

Detta bör ägnas särskild
uppmärksamhet när det traditionella gåvobiståndet till ett land avvecklas. Gåvoelementet
i det svenska biståndet skulle t. ex. med hjälp av förmånliga krediter gradvis
kunna minskas under en avvecklingsperiod.

2.2
Länderkrets, produkter och projekt

Arbetsgruppen
föreslår att följande länder skall kunna komma i fräga för förmånliga
u-landskrediter,

länder med vilka Sverige
bedriver bredare samarbete,

programländer för svenskt
bilateralt bistånd, samt

andra u-länder vars
utvecklingspolitik ligger i linje med de svenska biständspolitiska
målsättningarna.

Jag
finner denna länderkrets lämplig.

I
enlighet med arbetsgruppens förslag anser jag att förmånliga u-landskrediter
endast bör kunna användas för att finansiera leveranser frän Sverige. Med den
länderkrets jag nyss föreslagit skulle detta i de flesta fall innebära
leveranser som annars inte hade kommit till stånd, antingen därför att
mottagarlandet saknar finansiella resurser eller därför att krediterbjudanden
från andra leverantörsländer normalt är mer fördelaktiga för köpariandet.

De
varuslag som i första hand bör komma i fråga är kapitalvaror, konsulttjänster
och entreprenadarbeten. Det är också i dessa fall statsstödd
exportkreditgivning inom SEK-systemet kan förekomma. Kostnader för transporter
och försäkringar, liksom andra specifika kostnadsslag, bör i huvudsak behandlas
enligt den praxis EKN tillämpar vid beviljande

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 9

av
exportkreditgaranti. Eventuella avvikelser bör avgöras i samråd med
utbildningsberedningen.

Berörda
importtransaktioner bör vara av viss storlek. Arbetsgruppen föreslog ett lägsta
kreditbelopp på 10 milj. kr. Med tanke på den mindre och medelstora industrins
betydelse för u-ländernas utveckling anser jag emellertid att även mindre
kreditbelopp bör kunna beviljas i form av förmånliga u-landskrediter. Storleken
pä en sådan kredit bör därför normalt ej understiga 5 milj. kr. I samband med
konsulttjänster kan dock en lägre beloppsgräns tillämpas. Detta får bedömas
frän fall till fall.

I
samband med större investeringsprojekt i u-länder kan det bli aktuellt med
samfinansieringsarrangemang där en förmånlig kredit från Sverige finansierar
endast en del av en affär. Jag kan se fördelar med sådana arrangemang.
Möjligheterna till samfinansiering med utvecklingsbanker och fonder liksom med
nordiska länder t.ex. i samverkan med Nordiska Investeringsbanken, bör särskilt
uppmärksammas.

2.3.
Kreditform

Förmänliga
krediter till u-länder bör, som arbetsgruppen föreslagit, baseras på
kreditgivning från SEK. De bör kunna utgå bäde i form av leverantörs- och
köparkrediter.

SEK
kan f. n. lämna statsstödd exportkreditfinansiering enligt det s. k.
SEK-systemet. Bolaget erhåller inom detta system årsvis och i efterhand
ersättning för faktiska kostnader.

Samma
teknik bör kunna utnyttjas för att ersätta bolaget för de extra kostnader som
tillkommer p.g.a. förmånlig kreditgivning till u-länder. De kostnader som
uppstår utöver vad som täcks av SEK-systemet bör avräknas mot biståndsanslaget
i form av ett nuvärdesbelopp baserat på 8% diskonteringsränta. Beloppet
överförs till statsbudgetens inkomstsida. Därutöver bör avräkningssystemet
utformas så att den totala statsfinansiella kostnaden för kreditvillkoren
avspeglas i avräkningsbeloppet.

För
budgetåret 1980/81 finns 60 milj. kr. avsatta för detta ändamål.

En
utvärdering av SEK-systemet pågår f. n. och chefen för industridepartementet
har, enligt vad jag erfar, för avsikt att under våren 1981 föreslå regeringen
att förelägga riksdagen proposition i denna fråga.

Kostnaderna
för förmånliga krediter till u-länder kommer, som jag föreslagit, att belasta
såväl SEK-systemet som biståndsanslaget. De eventuella förändringar i
SEK-systemet som utvärderingen kan leda till kommer att även genomföras för de
förmänliga krediterna. Ändrad subventionerings-grad e.d., i SEK-systemet
påverkar därmed den kostnad som belastar biståndsanslaget. Systemet för
förmånliga u-landskrediter bör emellertid kunna anpassas till eventuella sådana
förändringar.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 10

2.4
Garantiordning

I
de flesta fall när finansiering i form av förmånliga krediter kan bli aktuell
torde den svenske leverantören komma att ansöka om exportkreditgaranti. Jag
utgår ifrån att EKN i merparten av fallen kommer att kunna lämna sädan garanti
inom ramen för ordinarie garantisystem, dvs. normalgaranti eller s. k.
s/u-garanti.

Det
kan inträffa att EKN, p. g. a. ett lands låga kredit värdighet, anser sig ej
kunna bevilja garanti för en affär som utbildningsberedningen ansett vara
lämpad för finansiering med blandad kredit. I enstaka fall bör EKN likväl ha
möjlighet att acceptera ett större risktagande än vad som medges inom
s/u-garantisystemet vid varje aktuell tidpunkt. Denna möjlighet skall
självfallet inte påverka gällande riktlinjer för EKN:s s/u-system eller ändra
principerna-för risktagande i övrigt. Det bör ankomma pä EKN att, liksom vid
övrig garantigivning, fastställa premiesats och täckningsgrad för dessa
garantier.

De
premiemedel som inflyter i samband med garantier där ett ökat risktagande har
accepterats bör tillföras en särskild s. k. säkerhetsreserv, upprättad inom EKN
enligt samma principer som för annan garantigivning. Utbetalningar p. g. a.
skadefall pä dessa garantier bör finansieras med medel från säkerhetsreserven.
År reserven ej tillräcklig bör, på samma sätt som vid annan garantigivning,
tillfälliga dragningar kunna göras på den rörliga kredit som står till
förfogande hos Riksgäldskontoret för att förstärka EKN:s likviditet.

Nämnden
bör ärligen redovisa säkerhetsreservens storiek tili regeringen. Skulle
reserven då visa sig negativ bör EKN ha rätt till viss ersättning. Ersättningen
kan utgå för gjorda utbetalningar antingen två år efter respektive obetald
fordrans ursprungliga förfallodag eller efter det att multilateral
skuldkonsolideringsöverenskommelse ingåtts. Åven räntekostnader för sådana
utbetalningar bör ersättas. Denna ersättning till EKN bör belasta anslaget för
förmånliga u-landskrediter och utbetalas efter särskild framställning frän
EKN.

Betalningar
som inflyter frän köpare till EKN, efter det att nämnden gjort utbetalning till
garantitagare, bör tillföras säkerhetsreserven. Därmed minskar behovet av
eventuella framtida utbetalningar frän biståndsanslaget.

Krediter
till länder med läg kreditvärdighet åsättes normalt en högre garantipremie,
och/eller lägre täckningsgrad, jämfört med krediter till länder med god
kreditvärdighet. Eftersom en hög garantipremie kan anses neutralisera avsikten
med den förmänliga krediten anserjag att det i det enskilda fallet kan vara
rimligt att ej låta hela premiebeloppet belasta affären. Detta bör kunna
aktualiseras vid krediter där EKN accepterat ett högre risktagande och där
premien därför satts högre än vid s/u-garanti. I förekommande fall bör detta
kunna överenskommas mellan utbildningsberedningen och EKN. Biståndsmedel börda
tillföras EKN;s säkerhetsre-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 11

serv
som ersättning för viss del av den premiekostnad som överstiger vad som normalt
skulle ha utgått för en motsvarande s/u-garanti.

2.5.
Berednings- och beslutsordning

Samtliga
remissinstanser tillstyrker förslaget att handläggning och beredning av
ärenden rörande förmånliga u-landskrediter skall föriäggas till befintliga
institutioner. De föreslagna institutionerna, EKN och SEK, anses väl lämpade
för uppgiften.

Däremot är vissa
remissinstanser tveksamma till att beslut om länderval och enskilda
krediterbjudandens förmänlighetsgrad förläggs till dessa organ. Beslut som
direkt rör utnyttjande av biständsbudgeten bör fattas av ett organ med
biståndsinriktning.

Jag finner att ett
lämpligt sådant organ är den nyinrättade utbildningsberedningen (prop.
1978/79: 100, bilaga 6) som sedan den I juli 1979 är en självständig myndighet
med uppgift att stärka Sveriges förbindelser med enskilda u-länder. Den
administrerar huvuddelen av det s. k. bredare samarbetet. Beredningen ansvarar
ocksä för utveckling av nya former för samarbete inom nya omräden med de
u-länder till vilka det traditionella gåvobiståndet trappas ner eller
avvecklas. Beredningens styrelse består av representanter för
utrikesdepartementet, social-, budget, utbildnings-, handels- och
industridepartementen samt SIDA. När beredningen behandlar frägor om
förmänliga u-landskrediter bör den utökas med en representant för EKN.

Jag föreslår att EKN blir
beslutande organ för beviljande av förmänliga krediter till u-länder. Nämnden
bör emellertid inhämta yttrande frän utbildningsberedningen angående vilka
affärer som kan lämpa sig för sädan finansiering. Beredningen yttrar sig över
vilka länder som kan erhålla förmänliga krediter och kreditens
förmänlighetsgrad med hänsyn till det aktuella projektets bedömda
utvecklingsetTekt. Yttrandet om förmänlighetsgrad bör utformas så att det
medger flexibilitet och förhandlingsutrymme vad gäller de exakta
kreditvillkoren.

Det bör vidare ankomma pä
utbildningsberedningen att fastställa hur prioritering av affärer skall göras
inom ramen för angivna riktlinjer.

Ansökan
om förmånliga u-landskrediter ställs till EKN. Det görs normalt av det
intresserade svenska företaget. Om ett ärende initieras från annat håll bör
exportörens intresse vara styrkt innan ärendet behandlas. Ansökan bör innehålla
sådana uppgifter om affären som regelmässigt lämnas till EKN vid ansökan om s.
k. s/u-garanti, med särskilt angivande av de utvecklingsfrämjande aspekterna.

EKN
kan även på eget initiativ, eller pä begäran av utbildningsberedningen, ta upp
ärenden rörande förmänliga u-landskrediter.

För
EKN innebär systemet i huvudsak att en ansökan om förmånlig u-landskredit i vad
gäller utvecklingseffekt m.m. behandlas på samma sätt

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 12

som
en ansökan om s/u-garanti. Besked bör således inhämtas av EKN från mottagande
lands myndigheter om att den berörda importen är prioriterad och har
utvecklingsfrämjande effekter.

EKN:s
beslut om utfästelse utgör det formella godkännandet av en förmånlig
u-landskredit. Utfästelsen bör behandlas av EKN enligt sedvanliga principer.
Den är giltig viss tid, men kan förlängas. Denna ordning ger EKN möjlighet att
ta hänsyn till förändringar bl. a. i riskbedömningen som kan ha inträffat efter
det att utbildningsberedningens yttrande avgivits. Vid tvekan i samband med
ställningstagande till föriängning bör EKN emellertid inhämta yttrande frän
utbildningsberedningen.

På
samma sätt som vid exportaffärer som avses finansieras med sedvanliga svenska
exportkrediter ansöker exportören eller dennes bank om finansiering hos SEK samt
om kreditgaranti hos EKN.

En särskild fråga är om
statsstödd exportkredit skall beviljas enligt SEK-systemet. Om de krav som
uppställs i reglerna för detta system uppfylls bör statsstödd kredit kunna
medges, dock med förmånligare villkor än annars.

SEK
bereder och behandlar ansökan om kreditfinansiering pä sedvanligt sätt, och
avgör bl. a. vilka säkerheter som skali föreligga för att utbetalning skall
kunna ske.

Bäde EKN och SEK bör
beakta den s. k. consensus-överenskommel-sens särskilda bestämmelser rörande
bundna biståndskrediter. Det innebär att förutom räntesats även kredittidens
längd, återbetalningarnas fördelning över tiden, förskottets storiek, andelen
lokala kostnader m.fl. faktorer kan avvika frän vad som annars tillämpas. Det
är därför av värde att EKN samråder med SEK innan beslut fattas i ärenden om
förmänliga u-landskrediter.

Avtal om förmånliga
u-landskrediter kan om sä anses önskvärt ingås pä regeringsnivå mellan
företrädare för Sverige och mottagande land. Officiella överenskommelser kan
ha en allmänt goodwill-skapande effekt genom den publicitet de ges i vissa
mottagande u-länder. Betydelsen av avtal på regeringsnivå varierar från land
till land vilket givetvis bör beaktas på svensk sida. Eventuella regeringsavtal
bör vara av övergripande natur och administrativt enkla att tillämpa. De kan
ingås antingen separat eller i anslutning till s.k. samarbetsavtal. Den närmare
formen får anpassas till de enskilda fallen.

2.6,
Statsfinansiell kostnad och kreditvillkor

Den
totala statsfinansiella kostnaden för ett system med förmånliga u-landskrediter
är svär att uppskatta eftersom den är avhängig av hur SEK:s uppläningskostnad
utvecklar sig över tiden. Kreditvillkoren hos enskilda förmånliga krediter har
också stor betydelse. Förmånlighetsgraden kan bestå av sänkt räntesats,
förlängd äterbetalningstid, återbetalningsfri peri-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 13

od
vid kredittidens början m. m. När SEK:s upplåningskostnad är hög blir kostnaden
för förmånliga krediter större än när upplåningskostnaden är låg. Likaså stiger
kostnaden när de förmänliga krediterna innehåller ett högt gåvoelement.

Jag
finner det mot denna bakgrund svårt att ge några generella riktlinjer för hur
kreditvillkoren bör vara utformade i de enskilda fallen. Hänsyn bör tas till
mottagande lands ekonomiska utvecklingsnivå, typ av produkt eller projekt m.fl.
faktorer. En riktlinje bör dock vara att högre gåvoelement kan beviljas
fattigare eller mindre utvecklade u-länder om omständigheterna i övrigt är
likartade.

Gävoelementet
i en förmånlig u-landskredit skall uppgå till minst 15%, beräknat enligt DAC:s
beräkningsnormer. Vid kreditgivning till fattigare länder bör gåvoelementet ej
understiga 25 %.

De
exakta kreditvillkoren som kan erbjudas mottagaren får överenskommas mellan
EKN, SEK och den svenske exportören.

2.7
Kreditgivningens omfattning

För
budgetåret 1980/81 har 60 milj. kr. anslagits för kostnader i samband med
förmånliga u-landskrediter. Med en kreditgivning baserad på nuvarande
SEK-system kan det totala kreditbeloppet beräknas omfatta mellan 300 och 600
milj. kr. under innevarande budgetär om gåvoelementet i de enskilda fallen
ligger mellan 15 och 25%. På årsbasis innebär detta en kreditvolym i
storleksordningen 600 till 1200 milj. kr., en betydande ökning av de lån som
Sverige f. n. kan ställa till u-ländernas förfogande. Varje biståndskrona
genererar 5 till 10 gånger sitt eget värde i kapitalflöde.

När
tillstyrkande om förmånlig u-landskredit ges av utbildningsberedningens
styrelse befinner sig förhandlingarna mellan exportör och köpare normalt på ett
preliminärt stadium. Tillstyrkandet innebär inte något bindande åtagande från
statlig sida.

När
beslut fattats av EKN att godkänna en förmånlig u-landskredit bör avräkning
göras med 100% av kostnaden mot det belopp som finns anslaget.

Inom
SEK-systemet avräknas beviljade kreditutfästelser med 25% av sitt belopp mot
den ram pä 18000 milj kr. som beviljats av riksdagen. Denna ram gäller fram
till den 30 juni 1981. Ett system med förmånliga u-landskrediter skulle enligt
detta avräkningsförfarande kunna ge upphov till en ökad belastning av som mest
150 milj. kr. pä SEK;s nuvarande ram. Mot bakgrund av den ringa storleken på
detta belopp i jämförelse med den totala ramen anserjag efter samråd med
industriministern att någon utökning av SEK:s ram ej behövs för att inrymma
kreditgivning i form av förmånliga u-landskrediter.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 14

2,8
Ikraftträdande m. m.

Systemet
med förmåntig kreditgivning till u-länder bör på försöksbasis kunna träda i
kraft så snart riksdagen fattat beslut därom. Det bör utvärderas senast efter
två år.

Förslaget
innebär att EKN och SEK åläggs vissa nya arbetsuppgifter. För SEK, som inte är
myndighet, täcks dessa uppgifter av lagen (1978:403) om beslutanderätt för
svenskt kreditaktiebolag i fråga om exportkredit i vissa fall.

Formerna
för ersättning till SEK för kostnader i samband med blandade krediter bör
reglernas i en uppgörelse mellan staten och bolaget.

Det
ankommer pä regeringen att ge erforderliga närmare instruktioner till EKN, SEK
och utbildningsberedningen.

3
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att

godkänna
de riktlinjer för förmånlig kreditgivning till u-länder som jag förordat i det
föregående.

4
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har
lagt fram.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 15

Bil

HAItDELS-DEPAETEMENTET

BUNDADE KREDITER

- f ö rm å rJ.ig kreditgivning i sa.nband med svensk export till u-l ä nder

Rapport av en interdeparterr.ent-al arbetsgrupp

Ds E 1980:3

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 16

SAMMAKPATTNIHG

Blandade krediter betecknar en viaa typ av f ö rm å nlig
kreditgivning till mottagare i u-l ä nder.
S å dana krediter testar av en
blandning av bist å ndsmedel, eller andra statsmedel
och exportkrediter, d ä rav namnet. Blandade krediter ä r f ö rm å nligare f ö r
mottagaren ä n sedvanliga exportkrediter men
mindre f ö rm å nliga ä n enbart bist å nd. Se anv ä nds
f ö r att finansiera import av varor
och tj ä nster fr å n kreditgiveuide land.

Bist å ndakrediter med ett s.k. g ä voelement p ä
minst 25? omfattas inte av den intemationella ö verena-kommelae som ing å tts om begr ä nsning av stataat ö dd
exportkreditgivning, den a.k, oonsensus- ö verenskom-melsen.
Den s ä rbehandlar ocks å bundna bist ä ndskrediter
ooh blandade krediter med ett g ä voelement p å mellan 15 och 25?S.

0nder de aenasus å ren
har blandade krediter b ö rjat erbjudas av allt fler l ä nder. I aamband med statsmakternas behandling av fr å gan om exportfinanaiering m.m. (prop. 1978/79:155)
aviserades en utredning om blandade krediter. 2a interdepartemental arbetsgrupp
tillsattes den 1 april 1979 med uppdrag att kartl ä gga behovet av och utreda f ö ruts ä ttningama f ö r
ett inf ö rande av svenska blandade krediter.
Skulle ö verv ä gande sk ä l tala f ö r s å dan
kreditgivning hade gruppen att ä ven utarbeta
f ö rslag till dess utformning.

Arbetsgruppen har funnit aaledning g ö ra vissa avgr ä nsningar
av utredningsuppdraget, S å liinda behandlas endast fr å gaii om statsst ö dd
kreditgivning till u-l ä nder. Arbetsgruppen har inte sett
det som sin uppgift att f ö rs ö ka g ö ra en j ä mf ö rande utv ä rdering av andra finansiella arrangemang eller
export-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 17

fr ä mjande å tg ä rder aom kan
t ä nkas f ö rekomma i samband med export av varor och tj ä nster till u-l ä nder.
Gruppen har heller inte behandlat fr å gan
om f ö rm å nlig kreditgivning via multilaterala kanaler utan har helt
koncentrerat sig p å blandade krediter i ett bilateralt
perspektiv.

Arbetsgruppen har valt att definiera begreppet blandad
kredit p å f ö ljande s ä tt: En blandad kredit ä r en ö verf ö ring av finansiella resuraer, i samband med export
fr å n kreditgivande land till u-l ä nder,som inneh å ller
Inslag av statsmedel och vars g ä voelement
uppg å r till 13 eller mer, ber ä knat enligt I)AC:a nozver.

Arbetsgruppen har funnit u-l ä ndemas stora behov av krediter fr å n
utlandet v ä l dokumenterat. Inhemskt sparande r ä cker i de flesta u-l ä nder inte f ö r att finansiera planerade
utvecklingssatsningar. Exportint ä kterna
ä r heller inte tillr ä ckliga f ö r
att t ä cka dessa l ä nders utgifter i utl ä ndsk valuta. U-l ä inder finansierar a å gott som all import av investeringsvaror med
exportkrediter och pnnan l å ngfristig utl ä ndsk uppl å ning.
De l å nar ä ven utomlands f ö r andra ä ndam å l, Flertalet
u-l ä nder ä r i dag nettol å ntagare och deras utlandsskuld v ä xer. Bet traditionella bist å ndet Skar inte i tillr ä ckligt snabb takt f ö r att t ä cka behoven av extern finansiering. I allt fler
sammanhang framf ö rs nu krav p å nya former f ö r
f ö rm å nlig finansiering av u-l ä ndemas
utvecklingsaats-nlngar. Olika former f ö r
ö kade ö verf ö ringar av resurser till u-l ä ndema diskuteras sedan en tid tillbaka 1
intemationella fora.

Sverige m ö ter nu allt
oftare ö nskem å l fr ä n u-l ä ndema om att bilateralt bevilja krediter p å f ö rm å nliga villkor. Programl ä nder ser blandade krediter

2 Riksdagen 1980/81. t saml. Nr 41

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 18

som ett komplement till det traditionella biat å ndet. Inom v å rt
bredare samarbete med vissa u-l ä nder och ä ven i kontakter med andra u-l ä nder efterfr å gas
f ö rm å nligare krediter f ö r att
finansiera ett mer aktivt avenakt deltagande 1 olika utvecklingsprogram.

V å ra instrument f ö r att fr ä mja
u-l ä ndemaa utveckling och v ä rt samarbete med dessa har undan f ö r undan tjgeta ut. F å finansieringssidan har vi dock
inte lika utvecklade system som andra i-l ä nder.
Dessa kan erbjuda f ö rm å nlig finansiering d ä r å terbetalningsvillkoren anpassas efter u-landets
utvecklingsgrad. Sverige saknar en s ä dan
mellanform mellan bist å nd och sedvanlig
exportkreditgivning, l å t vara att det s.k. SEZ-systemet
medger visst begr ä nsat statsst ö d vid refinansiering av exportkrediter.

En inv ä ndning som
kan reaae mot att bist ä ndsmedel anv ä nds f ö r s å dana ä ndam å l ä r att det
minskar utrymmet f ö r obundet g å vobist å nd,
som i ett globalt perspektiv anses vara den b ä sta och mest effektiva formen av bist å nd. M å nga u-l ä nder anser sig emellertid i dagsl ä get mer betj ä nta
av en st ö rre kreditvolym p å relativt f ö rm å nliga villkor ä n
av en mindre finansieringsvolym av g å vonatur.

Arbetsgruppen anser s å lunda
att starka u-landspoli-tiska motiv talar f ö r
en positiv svensk inst ä llning till u-l ä ndemas ö nskem å l om att ä ven
Sverige skall st ä lla krediter p å f ö rm å nliga villkor till f ö rfogande.

F ö rutom det bist å ndspolitiska motivet kan Sverige ocks å ha ett eget intresse av att genom f ö rm å nliga
krediterbjudanden fr ä mja exporten till u-l ä nder.

OECD-omr å det ä r sedan gammalt den viktigaste marknaden f ö r svensk export. P å medell å ng sikt f ö rutses

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 19

en t ä mligen svag allm ä n efterfr å geutveckling
och en l å g investeringsben ä genhet i detta omr å de. Svensk industri med desa inriktning p å investerings- och insatavaror m ä ste d ä rf ö r i ö kad utstr ä ckning s ö ka
sig till marknader med en f ö rv ä ntad h ö gre
investeringstakt. Det ä r en allm ä n bed ö mning att s å dana marknader finns i u-l ä ndema och att v å r
exportindustri 1 ö kad grad b ö r inrikta sina anstr ä ngningar p å dessa l ä nder.

Med h ä nsyn till den h å rdnande intemationella konkurrensen, som komner
till uttryck inte minst inom kreditgivningen, f ö ruts ä tter en s å dan inriktning emellertid att Sverige ä r berett att acceptera inte blott en volymm ä ssigt ö kad
kreditgivning till dessa l ä nder, utan ocks ä i visaa fall krediter p å s ä rskilt f ö rm å nliga
villkor och ett ö kat risktagande.

Leder d å inte en
uppmjukning av kreditvillkoren vid export till u-l ä nder till att Sverige trappar upp den
kreditkonkurrens som vi l ä nge f ö rs ö kt bek ä mpa?

Sverige ä r ett litet
land med ator utrikeshandel i f ö rh å llande till den egna kapitalmarknaden, och har inget
att vinna p ä att den intemationella
kre-ditkonkurrensen trappas upp med hj ä lp
av allt st ö rre inslag av statast ö d. Ti har emellertid p ä kort sikt Inte r å d att at å helt utanf ö r
i en konkurrenssituation d ä r andra l ä nder anv ä nder
sig av f ö rm å nliga exportkrediter i allt st ö rre
utstr ä ckning. Detta f å r emellertid inte inneb ä ra att vi d ä rmed
sl å r av p å v å ra
ambitioner att f ö rs ö ka begr ä nsa snedvridande effekter p ä den intemationella handeln. Somliga h ä vdar t.o.m att Sveriges m ö jligheter att p å verka

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 20

andra l ä nder i detta
avseende skulle ö ka om vi f å r tillg å ng
till egna blandade krediter.

En annan fr å ga som anm ä ler sig ä r
om inf ö randet av blandade krediter p å sikt kan leda till krav fr å n u-l ä ndema om f ö rm å nlig
kreditgivning f ö r all import fr å n Sverige. Denna risk b ö r enligt arbetsgruppen kunna minimeras om svenska
blandade krediter utnyttjas selektivt. De b ö r
anv ä ndas f ö r finansiering av s ä dan export till u-l ä nder som
annars inte bed ö ms kunna komma till st ä nd och som kan f ö rv ä ntas leda till framtida ö kad efterfr å gan
p å varor och tj ä nster fr å n
Sverige, dvs. underl ä ttar en l å ngsiktigt f ö rb ä ttrad marknadaposition f ö r svensk exportindustri.

Arbetsgruppen har ocks å
ö verv ä gt om Sverige kan anses ha r å d
med kostnaden f ö r att skapa s å dana f ö rm å nligare kreditvillkor som det h ä r ä r fr å ga om.

Den ö kade belastning p å budgeten och p å
v å r utlandsuppl å ning som erfordras f ö r att medge blandade krediter ä r
relativt blygsam och syftar inte blott till att hj ä lpa u-l ä ndema
utan ocks å till att ö ka svensk export. En export ö kning medf ö r
p å sikt en f ö rb ä ttrad
bytesbalans och troligen ocks å ö kade skatteint ä kter.
Den f ö reg å s av ö kad produktion och d ä rmed sammanh ä ngande
h ö gre syssels ä ttning. F ö renklat
uttryckt: den svenska ekonomin kan p å
sikt st ä rkas av blandade krediter till f ö rm ä n f ö r u-l ä nder. Detta
f ö rh å llande torde ocks ä kunna bidra till att st ä rka f ö rst å elsen f ö r
att det svenska bist å ndet vidmakth å lls p å en h ö g niv ä ä ven under perioder av p å frestningar f ö r
den svenska ekonomin.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 21

Arbetsgruppen vill i detta sammanhang framh å lla att f ö rm å nlig kreditgivning till u-l ä nder aldrig kan t ä nkas
l ö sa mera fundamentala balansproblem
f ö r Sverige, Blandade krediter b ö r i st ä llet
ses som ett instrument med ett begr ä nsat
anv ä ndningsomr å de men med f ö rh å llandevis stor genomslagskraft.

Sammanfattningsvis leder s å ledes arbetsgruppens ö verv ä ganden fram till bed ö mningen att Sverige b ö r ha m ö jlighet att 1 vissa fall erbjuda u-l ä nder blandade krediter.

Hut kan d å s å dana krediter utformas?

Arbetsgruppens f ö rslag
g ä r 1 korthet ut p å f ö ljande.

Blandade krediter akall endast kunna ges till mottagare i
u-l ä nder.

D å bist ä ndsmedel delvis anv ä nds f ö r att finansiera s å dana krediter akall de bist ä ndspolitiska
m å ls ä ttningarna vara v ä gledande f ö r valet av u-l ä nder
som skall komma 1 fr å ga f ö r kreditema. N å gon en g å ng f ö r alla given
lista p å vilka l ä nder detta ä r
finna givetvis inte. Situationen i ett och samma land kan skifta fr å n en period till en annan och g ö ra det mer eller mindre biat å ndspolitiakt motiverat att l å ta blandade krediter utg å till landet i fr å ga.
Bed ö mningen f å r g ö raa fr å n fall till fall. Inom denna ram b ö r givetvis ä ven
en bed ö mning ur handels-och
industripolitisk synpxinkt g ö ras.

En kategori u-l ä nder
som b ö r komna i fr å ga ä r de u-l ä nder till vilka det svenska bilaterala utvecklingsbist å ndet trappas ned f ö r att ers ä ttas av bredare samarbete samt l ä nder med vilka Sverige redan

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 22

har eller ö nskar
utveckla ett bredare samarbete. 2n annan kategori u-l ä nder som b ö r
kunna erh å lla blandade krediter ä r programl ä nder
f ö r svenskt bist å nd. I ö vrigt
b ö r blandade krediter kunna utg å till u-l ä nder
vars utvecklingspolitik ä r f ö renlig med m å ls ä ttningen f ö r svensk bist å ndspolitik.

Fr å n allm ä npolitisk liksom handels- och industripolitisk
synpunkt kan sk ä l anf ö ras f ö r att m ö jlighet borde finnas att erbjuda blandade krediter
till en vidare krets u-l ä nder ä n som nu beskrivits. Fr å gan om en
eventuell utvidgning av l ä nderkretsen liksom fr ä gan om hur en s ä dan
kreditgivning skall finansieras b ö r
dock f ä anst å till dess erfarenheter vunnits av denna kreditform.

Blandade krediter b ö r
utnyttjas f ö r finansiering av s å dan import fr å n
Sverige aom ö kar mottagande u-lands betalningsf ö rm å ga eller har
annan utvecklingsfr ä mjande effekt. Importen i fr å ga b ö r vara
prioriterad av mottagarlandets myndigheter. Aff ä ren b ö r ocks å vara av s å dan
art att den kan f ö rv ä ntas leda till en framtida ö kad
efterfr å gan av varor och tj ä nster fr å n
Sverige . De vaxualag som i f ö rsta hand b ö r komma 1 fr å ga
ä r kapitalvaror, konsulttj ä nster och entreprenadarbeten. De enskilda
import-transaktionerna b ö r vara av viss storlek och
kre-dltbeloppen b ö r normalt ej underatiga 10 milj.kr.

Arbetsgruppen har valt mellan olika tekniska l ö sningar ocb blandningsformer f ö r kreditgivningen. Gruppen f ö rordar ett system som f ö rh å llandevis l ä tt kan inpassas i befintlig organisatorisk struktur
och som m ö jligg ö r erbjudande av en sammanv ä gd
kredit d ä r en kommersiell och en mjuk del s å att s ä ga
redan f ä rdlgblandats. Kreditgivningen f ö resl å s ansluta
till

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 23

det 3,k, SEK-systemet ooh ske i form av refinansiering p å f ö rm å nligare villkor ä n
vid sedvanlig exportkreditgivning. Beslut om blandade krediter f ö resl å s fattas av
den s.k. S-TJ-styrelsen i exportkreditn ä mnden
(EKN). AB Svensk Exportkredit (SSK) ges m ö jlighet att p å grundval
av EKNzs beslut svara f ö r refinansieringen. Blandade
krediter b ö r n ä r s å ansea l ä mpligt st ä llas
till f ö rfogande inom ramen f ö r regeringsavtal.

De blandade kreditema b ö r
inneh å lla ett g å voelement p å
minst 155 « G å voelementet b ö r avpassas dels efter
mottagarlandets utvecklingsgrad och dels s å
att de med krediterbjudandet avsedda syftena uppn å s till l ä gsta kostnad. Blandade krediter
till de fattigaste u-l ä ndema b ö r f ö retr ä desvis inneh å lla
ett g å voelement p å 25/ é eller mer.

De kreditvillkor som erbjuds u-landet b ö r baseras p å
en avv ä gning av r ä ntesats, ä terbetalningstid,
kreditens totala l ö ptid, f ö rakottsandel och å terbetalningsfri
period m.m. med h ä nsyn till preferenser i
mottagarlandet och till ber ö rd exportaff ä rs s ä rskilda
karakt ä xistika.

Eftersom blandade krediter kan f ö rv ä ntas f å positiva effekter ur b ä de bist ä ndspolltisk
och exportfr ä mjande synpunkt anser arbetsgruppen
det rimiigt att statens kostnad f ö r
denna kreditgivning f ö rdelas mellan bist å ndsanslaget och anslag avsedda f ö r att fr ä mja
svenskt n ä ringsliv. Sistn ä mnda del avses t ä ckas
inom ramen f ö r SEK-systemet, som f ö real ä a svara f ö r skillnaden mellan faktisk uppl ä nlngsr ä nta
och utl å ning p å s.k, consensus-villkor. Kostnaden f ö r att tillskapa kreditvillkor som ä r f ö rm å nligare ä n
vid sedvanlig exportkreditgivning f ö resl ä s t ä ckas av bist ä ndsmedel. 1 budgetpropositionen 19SO/61 har

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 24

regeringen f ö reslagit
att 60 milj.kr. avs ä tts p å bist å ndsanalaget f ö r kostnader i samband med blandade krediter. Med den
f ö reslagna kreditkonstruktionen
kommer detta belopp, som blir styrande f ö r
kreditgivningens storlek, att r ä cka till en
kreditvolym p å mellan 310 ooh 645 milj.kr.
beroende p å hur stort g å voelement som beviljas i de enskilda fallen.

Arbetsgruppen f ö resl å r ocks ä
en viss utvidgning av SKNrs s.k. S-U-garantlsyatem 1 samband med s ä rskilt blst ä ndspolitlskt
motiverad export som finansieras med blandade krediter.

Systemet med blandade krediter f ö rutses tr ä da
i kraft s å snart statsmaktema fattat beslut d ä rom. M å ls ä ttningen b ö r
dock vara att blandade krediter skall kunna beviljas fr å n och med den 1 januari 1981.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 25

1 INLEDNING

Exportkreditutredningen konstaterade i bet ä nkandet "Exportkreditfinansiering", Ds H
1978:1, att m å nga st ö rre Industril ä nder
l ä unnade olika former av krediter
med inslag av bist å ndsmedel i syfte att st ö dja den egna exporten till u-l ä nder. Till f ö ljd
av den begr ä nsade tid som stod till denna
utredning? f ö rfogande kunde omfattningen av s å dana s.k. blandade krediter till starkt
subventionerade villkor inte klarl ä ggas.
Under arbetets g å ng framkom dock att m å nga svenska exportf ö retag m ö tt denna form av statsunderst ö dd kreditkonkurrens under de senaste å ren. Mot bakgrund av r å dande intemationella konkurrenssituation p å exportkreditomr å det
ans å gs det ocks å sannolikt att s å dana
krediter i ö kad utstr ä ckning kunde komna att anv ä ndas som konkurrensmedel, s ä rskilt om m ö jlighetema
att p å andra s ä tt erbjuda f ö rm ä nliga kreditvillkor begr ä nsades genom consensus-reglema. Utredningen ans å g det d ä rf ö r amgel ä get
att ett s ä rskilt utredningsarbete p å b ö rjades f ö r att kartl ä gga
denna form av kreditkonkurrens ytterligare. Vid remissbehandlingen tillstyrkte
ocks å SIDA, Sveriges Industrif ö rbund m.fl. fortsatt utredningsarbete i denna fr å ga. I prop. 1977/78:155 om exportfinansiering m.m.
meddelade regeringen sin avsikt att l å ta
genomf ö ra ett s ä rskilt utredningsarbete om blandade krediter.

Utrikesutskottet ansl ö t
sig i bet ä nkandet 1978/79:1 om intemationellt
utvecklingssamarbete m.m. till den i SIDA:s remissvar redovisade inst ä llningen att bist å nd
och kommersiell kreditgivning i princip b ö r
h ä llas is ä r, och utgick fr å n
att man i utredningsarbetet skulle ta vederb ö rlig h ä nsyn till de bist ä ndspolitiska m å ls ä ttningarna. I samma bet ä nkande anf ö rde

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 26

utskottet emellertid att det knappast fanns anledning f ö r regeringen att totalt avh ä nda sig m ö jligheten
att i framtiden, n ä r s ä rskilda sk ä l talade f ö r detta, anv ä nda
bist å ndsmedel f ö r kreditgivning p å
mjuka villkor.

En interdepartemental arbetsgrupp tillsattes den 1 april
1979 med uppdrag att kartl ä gga behovet av och utreda f ö ruts ä ttningarna f ö r ett Inf ö rande
av svenska blandade krediter. Skulle ö verv ä gande sk ä l
tala f ö r s å dan kreditgivning hade gruppen att ä ven
utarbeta f ö rslag till dess utformning.

Arbetsgruppen har best å tt
av representanter f ö r utrikes-, ekonomi-, budget-,
handels- och industridepartementen. Ordf ö rajide
har varit ambassad ö ren Johan Nordenfalk, sekreterare
departementssekreteraren Helena ö dmark
och bitr ä dande sekreterare
departementssekreteraren Ragnar Ä ngeby.

Under utredningsarbetet har s.k. hearings h å llits med f ö retr ä dare f ö r
SIDA, N ä mnden f ö r fartygskreditgarantier, Hlksg ä ldskontoret, Exportkreditn ä ninden, Sveriges Exportr å d, Sveriges Industrif ö rbund, TCO, LO, Svenska Bankf ö reningen,
AB Svensk Exportkredit och Svenska Byggnadsentrepren ö rf ö reningen. F ö r att f ä
fram underlag till en kartl ä ggning av f ö rekomsten av blandade krediter fr å n andra l ä nder
har arbetsgruppen s ä nt ut enk ä ter till ett antal svenska ambassader och bist å ndskontor (se vidare kapitel 4). Vidare har
professor Peter Bohm vid Stockholms universitet f ö rsett gruppen med visst material r ö rande
de samh ä llsekonomiska effektema av blandade
krediter.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 27

2 VAD MENAS MSD BLANDADE KREDITSK

2.1 Varifr å n
kommer begrep-pet blandade krediter?

Termen "blandade krediter" ä r en direkt ö vers ä ttning av franskans "or é dits mixtes", som betecknar en s ä rskild typ av kredltgiming som l ä nge f ö rekommit
inom ramen f ö r det franska utvecklingsbist å ndet.

Frankrike ä r dock
ingalunda enaamt om att ge f ö rm å nliga krediter till u-l ä nder. Allt fler i-l ä nder har under de senaste å ren
b ö rjat erbjuda f ö rm ä nliga kreditvillkor
i samband med export till k ö pare i u-l ä nder. Denna kreditgivning tycks ocks å ha ö kat i omfattning.

Sn fransk blandad kredit best å r av tv å
komponenter, en bist å ndskredit fr å n franska finansministeriet och en fransk bankkredit
p ä kommersiella villkor. Dessa tv å l å n
kombineras, blandas, i ett krediterbjudande. De ä amnanlagda kreditvillkoren best ä ms
av kreditvillkoren f ö r de tv å komponentkreditema. I avtal om blandade krediter
stipuleras som regel att krediterna skall finansiera Ink ö p av viasa angivna varuslag fr ä n Frankrike.

Exempel p å en fransk
blandad kredit:

-
20 av
kreditbeloppet p å 19 å r, varav 4 å ra å terbetalningsfri period, till 3,5/ r ä nta,

-
80 av
kreditbeloppet p å 10 å r till 7.55 r ä nta.

Franska erbjudanden om blandade krediter har ofta å beropats som j ä mf ö relse n ä r
u-l ä nder beg ä rt liknande f ö rm å nliga krediter fr ä n
andra l ä nder.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 28

Arbetsgruppen har f ö rs ö kt
skaffa sig en bild ö ver de olika former f ö r blandade krediter som f ö rekommer. En n ä rmare redog ö relse ges i kapitel 4. Det kan redan
h ä r konstateras att olika typer av
blandade krediter uppvisar sinsemellan stora skillnader p å grund av bl.a, institutionella och
politiska olikheter 1 givarl ä ndema. Exempelvis ing å r blandade krediter 1 de flesta givarl ä nder, men inte i alla, som ett instrument
i den bilaterala bist å ndspolitiken
gentemot u-l ä ndema. I vissa l ä nder finna en utvecklad praxis f ö r beviljande av blandade krediter.
I andra uppger man sig d ä remot
agera fr å n fall till fall beroende p å Icke n ä rmare definierade omst ä ndigheter. Den f ö r-a ä nliga kreditgivningen till u-l ä nder uppvisar ocks å stora olikheter vad g ä ller t.ex, teknisk konstruktion
och finansieringsk ä lla. Ä ven l ä nderinriktning och kreditgivningens
syfte varierar.

Gemensamt f ö r alla givarl ä nder ä r emellertid att blandade krediter ä r f ö rm å nligare f ö r mottagarlandet ä n sedvanliga exportkrediter, men
mindre f ö ra å n-llga ä n finansiering med enbart bist å ndsmedel. Blandade krediter tycks
allm ä nt f ö rknippas med en l å g r ä ntesats (4-6), en l ä ng kredittid (ofta v ä sentligt ö ver 10 å r) och en å terbetalningsfri period p ä n å got eller n ä gra ä r. De erbjuds som regel f ö r finansiering av Import av
specificerade varor och tj ä nster fr ä n givarlandet.

Ä ven OD det s ä lunda
f ö religger vissa gemensamma drag hos
de blandade krediter som erbjuds av olika givarl ä nder synes ä nd å skillnadema s ä dana att det ä r sv å rt att tala om n ä gon enhetlig till ä mpning av begreppet blandade
krediter (crdlts mixtes, mlxed credlte).

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 29

Det b ö r i sammanhanget ocks ä n ä mnas att det inte varit m ö jligt att till alla delar g ö ra en fullst ä ndig kartl ä ggning av de f ö rm å nliga finansieringsformer som f ö rekommer 1 samband med
krediterbjudanden till k ö pare
1 u-l ä nder. M å nga glvarl ä nder tycks betrakta f ö rm å nlig kreditgivning som ett
nationellt konkurrensmedel vars effekt skulle minska om utformning och anv ä ndningsomr å de bleve k ä nda 1 detalj. Till detta t ä nkande torde ha bidragit att
finansieringsformen understundom kritiserats 1 handelspolitiska sammanhang f ö r att vara en f ö rt ä ckt form av
export-kredltsubventionerlng.

2.2 Vissa intemationellt ö verenskomna definitioner

Ett par intemationellt ö verenskomna definitioner ä r av betydelse f ö r det fortsatta sammanhanget. Det g ä ller dels OECDts utvecklingskommitt é s (DAC:s) definition av offentligt
utvecklingsbist å nd och dess normer f ö r ber ä kning av det s.k. g ä voelementets storlek vid f ö rm å nlig kreditgivning. Vidare g ä ller det den s.k. consensus- ö verenskommelsen om begr ä nsning av statligt st ö d vid exportkreditgivning som inneh å ller vissa best ä nnelser om notlfikationapllkt i
samband med bundna bist ä ndskrediter
och blandade krediter.

2.2.1 OECD:s utvecklingskommitt é (DAC)

Inom DAC definieras offentligt utvecklingsbist å nd (ODA) p å f ö ljande s ä tt:

"those flows to developing countries and multilateral
institutions provided by official agencies, including state and local
governments, or by their executive agencies, each transaction of which meeta
the following tests:

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 30

It is admlnistered with the promotion of the economic
development and welfare of developing countries as its main objective, and

it is concessional in character and contains a grant
element of at least 25 per cent" 1)

Tissa l ä nder ansluter alg till en vid tolkning av kravet p å utvecklingseffekt aom prim ä rt motiv och redovisar alla
transaktioner som uppfyller kravet p ä 25 g å voelement som bist å nd. Andra l ä nder tolkar detta krav mycket sn ä vt och rapporterar endast vissa
transaktioner,

I sanband med kreditgivning och bist å nd till u-l ä nder anges ofta den reala resurs ö verf ö ringen med hj ä lp av ett procenttal. Detta
procenttal som kallas transaktionens g å voelement framr ä knas enligt visaa av DAC fastst ä llda normer:

g å voelement
- (a-b)

a

a
kreditens nominella belopp

b » nuv ä rde av r ä nta och amorteringar under kreditens
hela l ö ptid

Utr ä kningen
av g å voelementets storlek baseras p ä ett antagande on att u-l ä ndema altemativt kan l å na upp sanma belopp p å den intemationella
kapital-m&rknaden till 10 r ä nta. DAC utg å r d ä rf ö r alltid fr å n 105 diskonteringsr ä nta f ö r att uppn å J ä mf ö rbarhet mellan olika
tranaaktioner. U-l ä ndemas faktiska altemativa uppl ä nlngsr ä nta kan emellertid variera fr ä n tid till annan. Den beror ocka å p ä i vilken valuta uppl å ning sker och tilken typ av l ä n det r ö r sig om.

ungef ä rlig ö vers ä ttning: offentliga restirsfl ö den avsedda f ö r utvecklings ä ndam å l och med ett g å voelement p å minst 25/,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 31

H ä r ett
i-lands myndigheter beviljar en kredit p å f ö rm å nliga villkor till ett u-land
uppkommer en uppl ä ningskostnad f ö r 1-landet, Om denna kostnad ä r h ö gre ä n vad son notsvaras av 10?t r ä nta blir i-lan-deta
resursuppoffring st ö rre ä n vad som redovisas son kreditens g å voelenent enligt DAC:s ber ä knings-normer. Man kan d ä rf ö r tala om ett "faktiskt"
g å voelenent. Detta faktiska g ä voelement ä r av intresse f ö r givarl ä ndema vid diskussioner om f ö m ä n-11g kreditgivning till u-l ä nder, eftersom det ä r ett m å tt p å det kreditgivande landets reala
resursuppoffring.

Den statistik ö ver bist å ndsfl ö den ooh kreditgivning till u-l ä nder som sammanst ä lls av DAC ä r normgivande p å omr å det, men Inneh å ller ett antal os ä kerhetsmoment. Det finns t.ex. m ö jlighet f ö r enskilda givarl ä nder att genon olika tolkning av
anvisningarna f ö r rapportering maximera beloppen
under vissa underrubriker. S ä lrskllt g ä ller detta i den gr å zonen mellan offentligt
utvecklingsbist å nd (ODA « official development assistance)
och ö vriga finansiella fl ö den, fr ä fflst OOP (other official flows).

Blandade krediter tillh ö r de typer av finansiella fl ö den son tycks rapporteras under
olika underrubriker. En blandad kredit med ett genomsnittligt g å voelement p å minst 25 kan redovisas p å t.ex. f ö ljande s ä tt:

-
hela det
nominella kreditbeloppet redovisas son ODA,

-
enbart en
del av kreditbeloppet redovisas son ODA,

-
g ä voelenentet redovisas som ODA,

-
hela
transaktionen redovisas son OOF.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 32

Sverige har ä nnu inte haft anledning ta st ä llning till hur blandade krediter b ö r redovisas i DAC-aan-nanhang, men
har drivit ett allm ä nt krav p å 50 g å voelement f ö r att transaktioner skall f å redovisas som bist å nd.

2.2.2 Consensus- ö verenskommelsen

En Internationell ö verenskommelse on riktlinjer f ö r att begr ä nsa statligt st ö d vid exportkreditgivning, den s.k.
consensus- ö verenskommelsen, tr ä dde i kraft den 1 april 1978. Samtliga
OECD-l ä nder uton Island och Turkiet bar
anslutit sig till consensus. ö verenskommelsen inneh å ller ett antal riktlinjer f ö r exportkreditfinansiering och garantier 1 samband ned exportkrediter.

Ö verenskommelsen omfattar alla exportkrediter med en l ö ptid av 2 å r eller mer. Bist å ndskrediter med ett g å voelement av minst 25 omfattas d ä remot inte. Consensus- ö verenskomnelsen inneh å ller ocks å s ä rskilda best ä mmelser f ö r blandade krediter. Den ä r till ä mplig p å samtliga varuslag f ö rutom jordbruksprodukter, milit ä rutrustning och s ä dan export som t ä cks av andra ö verenskommelser (fartyg, k ä m-kraftsverk och
narksatellltstationer). Vid kreditgivning till k ö pare i u-l ä nder f å r refinansierlngs-r ä ntan enligt riktlinjema inte
understiga 7i5/ (vid l ä ngre
kredittider). Kredittiden f å r ej ö verstiga 10 ä r. F ö rskottet skall vara minst tyf». iterbetalning skall ske i halv ä rsvisa lika stora rater.

F ö r att
efterlevnaden av riktlinjerna skall kunna kontrolleras finns vissa ö verenskomna
notifikatlons-procedurer. Ansvaret f ö r att Sverige f ö ljer

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 33

consensus- ö verenskommelsen och dess notlfIkations-procedurer å vilar Exportkreditn ä mnden (SKN), som ä ven tar emot notifikationer fr å n andra l ä nder.

Blandade krediter betraktas 1 consensus-sammanhang som
undergrupp till bundna bist å ndskrediter, s.k. "tied aid eredits" enligt f ö ljande definition:

"Tled aid credit means a credit with a grant element
of less than 25 per cent vfaich is prorided for development aid purposes and
which is financed either exclusively fr ö n public funds, or, as a mlxed credit, partly from public
and partly from private funds. The grant element of each credit Is the measure
of concessionallty of an offlclally aupported credit, expressed as a
percentage, as defined by the Development Assistance Committ é e of

the OECD."""-

G å voelementet
i en blandad kredit definieras som dst v ä gda genomsnittet av de ing å ende komponent-kreditemas
respektive g ä voelement.

Consensus- ö verenskommelsen inneh å ller f ö ljande f ö r blandade krediter relevanta
notiflkatlonaprocedureri

Om g ä voelenentet
1 en statligt st ö dd exportkredit understiger 15? och
kreditvillkoren avviker fr å n riktlinjerna skall krediterbjudandet notifleras innan utf ä stelse f å r g ö ras gentemot export ö r/l ä n-glvande bank eller import ö r/l å ntagande bank. Notifiering sker
per telex och skall tillst ä llas samtliga ö vriga
consensus-deltagare. Det notifierande landet f ä r medge utf ä stelse tidigast 10 dagar efter
notifiering. D å ä r ocks ä ö vriga l ä nder fria att matcha detta
krediterbjudande och erbjuda samma kreditvillkor. Vill d ä remot n å got land matcha genom att erbjuda
kreditvillkor som avviker p å annat s ä tt fr ä n consensus m å ste detta land g ö ra en egen notiflkation och sedan v ä nta minat 5 dagar.

'ungef ä rlig ö vers ä ttning: En bunden bist ä ndskredit har mindre ä n 25 g å voelement och ges 1 bist å nds-syfte. Den finansleras med
enbart offentliga medelf eller med en blandning av offentliga och privata medel
1 de fall den ges i fom av en blandad kredit. G ä voelementet definieras enligt DAC:s
normer.

3 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 41

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 34

Syftet med denna procedur ä r att ge ö vriga consen-ausdeltagande k ä nnedom om att ett visst land avser avvika fr å n riktlinjema. De kan d å matcha ett f ö rm å nligt krediterbjudande och (f ö mtsatt att egna export ö rer aktivt konkurrerar om den aktuella aff ä ren)neutrall8ara den konkurrensf ö rdel som det notifierande landet annars skulle ha
uppn å tt.

F ö r krediter med g ä voelement i intervallet 15-25? ä g ä ller enbart att l ä nder i efterhand har att notl-flera de kreditvillkor
man erbjudit.

Uppg å r g ä voelementet till 25/ eller ner r ä knas
krediten son bist å ndstransaktion och consensus- ö verenskommelsen ä r,
som tidigare n ä mnts, ej till-l ä mplig.

Genom att dra en gr ä ns
vid 15 g ä voelement ville man vid consensus- ä verenskonmelsens tillkomst begr ä nsa de deltagande l ä ndemas m ö jlighet att anv ä nda sig av bundna bist å ndskrediter och/eller blandade krediter i exportfr ä mjande syfte. Grundtanken var att on ett visst l ä gsta g ä voelement
kr ä vdes f ö r att undvika f ö rhandsnotiflkation
skulle s å dana krediterbjudanden Inneb ä ra en icke f ö rsumbar
resursuppoffring fr å n givarlandets sida. Bist ä nds-aspekten akulle d ä med kunna bevaras. Sverige verkade under consensus-f ö rhandllngama f ö r
att denna l ä gsta gr ä ns i st ä llet
skalle s ä ttas-vid 25, efterson vi befarade
att nan annars skulle f ä se en snabb öicaing av krediterbjudanden ned strax ö ver 15 g å voelement
i samband med export till u-l ä nder. Ti bar
ocks å aktualiserat detta ö nsken ä l vid senare
tillf ä llen d å med h ä nvisning
till att blandade krediter har ö kat alltmer
i omfattning.

2.3 Arbetsgruppens definition av blandade krediter

Son tidigare n ä mnts
har arbetsgruppen inte kunnat

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 35

finna n å gon entydig till ä mpning
av begreppet blandade krediter i andra l ä nders kreditgivning. Generellt anv ä nds begreppet blandade krediter f ö r att beteckna s å dan kreditgivning till u-l ä nder d ä r kreditvillkoren ä r f ö rm å nligare f ö r mottagaren ä n vid sedvanlig exportkreditgivning
men mindre f ö rm å nlig ä n vid bist å ndsfinansiering. Inom denna
generella ram utformas blandade krediter olika i olika l ä nder. Det ter sig d ä rf ö r inte s ä rskilt meningsfullt att f ö rs ö ka definiera blandade krediter med
utg å ngspunkt f ö r hur dessa krediter l ä ggs upp och finansieras 1 andra
givarl ä nder.

Arbetsgruppen anser att en definition av blandade krediter
b ö r ta fasta p å de a ä rdrag son tycks vara desamma
oberoende av givar- och mottagarland, ä ven om kreditkonstruktionen varierar. Gruppen har ocks å funnit det l ä mpligt att anknyta till de internationella
riktlinjer som finna, i f ö rsta
hand consensus- ö verenskommelsen och DAC:s normer f ö r ber ä kning av krediters g å voelement. Fr å n denna utg ä ngspunkt har arbetsgruppen enats on
f ö ljande definition:

En blandad kredit ä r en ö verf ö ring av finansiella resurser i
samband med export fr å n
givarlandet till mottagare i ett u-land. Krediten inneh å ller inslag av statsmedel och dess
g å voelement uppg å r till 15 eller mer, ber ä knat enligt DAC:8 normer,

2,4 Avgr ä nsning av utredningsuppdraget

Den tidigare redovisade consensus- ö verenskommelsen tillkom i syfte att
begr ä nsa kreditgivande l ä nders m ö jliet att fr ä mja export med hj ä lp av statligt subventionerade
krediter. Ö verenskommelsen ä r

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 36

emellertid s å
utformad att det statliga st ö det vid
exportkreditgivning till u-l ä nder i
praktiken inte begr ä nsas, f ö rutsatt att det uppg å r till viss miniminiv å , dvs, att
kreditema Inneh å ller ett visst l ä gsta g å voelement.
Avsteg fr å n de begr ä nsande best ä mmelserna
ä r allts å till å tna om det r ö r sig om kreditgivning till u-l ä nder, I enlighet h ä rmed har arbetsgruppen inte ansett sig b ö ra behandla fr å gan
om statssubventionerad kreditgivning till andra l ä nder ä n just u-l ä nder.

D å riksdagen i beslut den 3 juni 1978
uttalade sig f ö r regeringens f ö rslag att l å ta
n ä rmare utreda fr å gan on blandade krediter skedde detta 1 sanband ned
behandlingen av regeringens f ö rslag on
exportkreditfinansiering m.m, (Prop. 1977/78:155, HU 1977/ 78:73, rskr
1977/78:379). Arbetsgruppen har tolkat regeringens och rikadagena st ä llningstagande s ä
att arbetsgruppen skulle koncentrera sig p å
att behandla Just s å dan statssubventionerad
kreditgivning som kan anses falla inom ramen f ö r begreppet blandade krediter, dvs. inom den gr å zon som finns mellan ä ena sidan traditionellt bilateralt bist å nd och ä den andra exportkreditgivning p ä sedvanliga villkor. Arbetsgruppen har a å ledes inte sett det som sin uppgift att f ö rs ö ka g ö ra en j ä mf ö rande utv ä rdering
av andra finansiella arrangemang eller exportfr ä mjande å tg ä rder som kan t ä nkas f ö rekomma i aamband med export av varor ooh tj ä nater till u-l ä nder.
F ö ljaktligen har gruppen inte heller
f ö rs ö kt g ö ra en utf ö rlig inventering av olika instrument inom exempelvis
bist å nds-, handels-, industri-, Jordbruks-
och sj ö fartspolitiken som kan resultera i
f ö rm å nsbehandling av u-l ä nder.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 37

Det aagda inneb ä r att arbetsgmppen anser sig ha att ta st ä llning till om ö verv ä gande ak ä l talar f ö r att s å dana poaitiva effekter kan uppn å s f ö r ber ö rda u-l ä nder och/eller svensk export genom
Inf ö rande av ett svenskt system f ö r blandade krediter att s ä rskilda resurser b ö r st ä llas till f ö rfogande f ö r ä ndam å let. Detta utan att man samtidigt
g ö r en genomgripande analys av fr å gan om angel ä genheten av andra t ä nkbara bist å ndspolltiaka eller exportfr ä mjande ä tg ä rder.

Till bilden h ö r att det i multilaterala sammanhang f ö rs diskussioner om olika mekanismer
f ö r att f ö ra ö ver finansiella resurser fr å n ö verskottal ä nder till xinderskottsl ä nder inom u-landskretsen och d ä rmed motverka att utvecklingen i
dessa u-l ä nder stagnerar. Tvivel har d ä rvid uttryckts om huruvida g å vobist å ndet fr å n traditionella givarl ä nder kan komma att ö ka i n ä mnv ä rd grad under de n ä rmaste å ren. Olika former f ö r kreditgivning har d å i det mer ö vergripande u-landspolitiska
perspektivet framst å tt som ett intressant altemativ f ö r ö verf ö ring av resurser till u-l ä ndema i st ö rre skala. Dessa fr å gor diskuterades ing å ende vid UNCTAD-a ö tet i Manila 1 maj 1979.

Sverige har deltagit aktivt 1 s ö kandet efter l ä mpliga multilaterala instrument f ö r s å dana ö verf ö ringar, inklusive a.k.
aamfinansiering mellan multilaterala organ och nationella bist å ndsorgan eller andra nationella
kreditgivare. Med h ä nsyn till p å g å ende diskussioner i multilaterala
fora har arbetsgruppen inte ansett sig beh ö va n ä rmare
behandla fr å gan om f ö rm å nlig kreditgivning till u-l ä nder via multilaterala kanaler utan
har helt koncentrerat sig p å s ä dan kreditgivning i ett bilateralt
perspektiv.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 38

Bilateralt kan f ö rm å nlig kreditgivning endast undantagsvis
komna till st å nd utan statliga insatser fr å n givarlandets sida. Gruppen har d ä rf ö r 1 sitt arbete bortsett fr å n f ö rekomsten av eventuella f ö rm ä nliga krediter fr ä n helt privata k ä llor.

Understundom f ö rekommer att kreditarrangemang visavi u-l ä nder Innefattar ö verenskonmelse om att å terbetalning till kreditgivare
under en viss perlod skall ske medelst varor. S å dana arrangemang kan avse t,ex,
leverans av produkter fr ä n en
livsmedelsfabrik som levererats p ä kredit. M ö jligheten till å terbetalning av en kredit i denna
form kan Ibland uppfattas som en f ö rdel av mottagarlandet, samtidigt son det s ä ljande f ö retaget oftast ser detta son en
komplicerande faktor, Inte minst av administrativ art. Fr å ga har d ä rf ö r uppkommit om arbetsgruppen borde
ge begreppet blandade krediter en s å vid tolkning att gruppens uppdrag ä ven skulle innefatta arrangemang med
å terbetalning medelst varor, vilka
genom avenaka atatliga aubventioner skalle å s ä ttas f ö r u-l ä ndoma s ä rskilt f ö rm å nliga priser. Arbetsgruppen skulle
d å ocks å ha att ö verv ä ga l ä mpliga instrument f ö r att underl ä tta s å dana tr2Lnsaktioner.

Arbetsgruppen anser dock att de fr å gest ä llningar som aktualiseras n ä r penningstr ö mmar skall omr ä knas till varufl ö den i princip borde vara likartade
vare sig den aktuella krediten givits p å f ö rm å nliga eller p å marknadsm ä ssiga villkor. Gruppen vill dock 1
detta sammanhang peka p ä att
det ter sig naturligt att det svenska f ö retaget 1 a å dana fall samr å der
med exempelvis SIDA ang å ende
m ö jligheterna

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 39

f ö r ett
s ä dant organ att beg ä ra anbud p å produkterna i fr å ga. Detta akulle kunna bli aktuellt
exempelvis on det r ö r sig
om produkter av en typ som äs.- d å skall upphandlas i samband med
svenska bist å ndsinsatser till annat u-land.

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 40

3 U-L Ä NDEEJIAS
KAPITALIMPORT OCH SKULDSITUATION

U-l ä ndemas betydelse i v ä rldsekonomin ö kade
under 1970-talet, Tillv ä xttakten var h ö gre f ö r dessa l ä nder ä n
f ö r den industrialiserade delen av v ä rlden. Detta avspeglar sig bl,a, i att u-l ä ndemas andel av den samlade v ä rldsexporten och av v ä rldens industri-prodiiktion ö kade
under 1970-talet, Deras samlade valutcireserver heir ocks ä vuxit p å tagligt
under perioden. U-l ä ndemas anabbare tillv ä xttakt f ö rv ä ntas forts ä tta
ocks ä under 1980-talet, enligt prognoaer
fr å n bl.a. V ä rldsbanken. Inom u-landsgruppen finns emellertid
stora skillnader mellan enskilda, l ä nder.
De oljeproducerande u-l ä ndema och de s.k. nya industril ä nderna har expanderat mycket snabbt under 1970-talet
medam klyftan mellan de fattigaste u-l ä ndema
och i-landsgruppen snarast hair ö kat.

L ä nder som befinner sig i den
inledande fasen av en industrialiseringsprocess kan ofta inte p å egen hand generera det sparande och den export som
kr ä vs f ö r att finansiera planerade investeringar. S å dana l ä nder
beh ö ver importera utl ä ndskt kapital. Kapi-talinport f ö r att finansiera uppbyggnaden av ett lands
produktionskapacitet och dess exportf ö rm ä ga ä r ett
normalt drag i utvecklingsprocessen. Inhemska faktorer som befolkningens
storlek, desa utbildningsniv å , f ö rekomsten av r å varuresurser
m.m. s ä tter viaaa gr ä nser f ö r
hur snabbt industriali-aerlngen kan ske.

Kapitallmport i form av utl ä ndska l å n leder till skulds ä ttning gentemot utlandet. Ett land kan inte l å na upp obegr ä nsade
m ä ngder kapital utomlands eftersom l å n m å ste betalas
tillbaka. Landets å terbetalningsf ö rm ä ga ä r s å ledes en
begr ä nsande faktor i

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 41

utveckllngsproceasen «
U-l ä ndemas utlandsskuld har ö kat stadigt sedan mitten av 1970-talet, b å de beloppsm ä ssigt
och sett i f ö rh ä llande till dessa l ä nders
samlade bruttonationalprodukt (BNP) eller till deras exportint ä kter.

U-l ä ndemas utlandsskuld (utbetalda
belopp i mil-.1 å rder dollar)'ry

1974 1975 1976 1977 1978

Utlandsskuld 145,6 179,5 216,8 264,4 321,5

Utlandsskuld 1

av exporten 6l?i 795 795 86 102?

Utlandsskuld 1 ? »

av BNP 17% 17? 1S% 20 ?

Utlandsskuldens andel av BNP hade stigit till 20 f ö r u-l ä ndema som
grupp ä r 1977. Siffran ä r ett genomsnitt som d ö ljer skillnader nellan olika kategorier u-l ä nder. Ju fattigare n-l ä ndema ä r d é ato st ö rre tenderar utlandsskuldens andel
av BNP att vara. Som j ä mf ö relse kan n ä mnas att motavarande siffra f ö r Sverige var A% å r
1978.

Utlandsskuld 1 ? av BNP f ö r olika kategorier n-l ä nder å r 1977

l å ginkomstl ä nder 26%

l ä gre medelinkomstl ä nder
23%

h ö gre medelinkomstl ä nder 21%

h ö ginkomstl ä nder 14%

OPEC-l ä nder 13%

20%

Tabellerna i detta kapitel ä r h ä mtade fr å n Sekretariatet f ö r framtidsstudiers rapport "L ä n
utan gr ä nser'1 Uppgiftema om u-l ä ndemas utlandsskuld t ä cker alla typer av utlandsuppl å ning
med en l ö ptid ö ver 1 å r.
Kortfristiga l å n som enligt vissa k ä llor uppg å r
till ca 20% av u-l ä ndemas utlandsskuld ä r s å ledes ej
medtagna. Siffrorna anges bmtto, vilket Inneb ä r att h ä nsyn ej tas till l ä ndemas fordringar p å utlandet, som i vissa fall kan vara av betydande storlek.

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 42

De allra fattigaste u-l ä ndema
beh ö ver satsa stora resurser p å utbildning, sjukv å rd, jordbruk och Infrastruktur. Dessa l ä nder har d ä rf ö r inte samma m ö jligheter som de mer utvecklade
att utnyttja utl ä ndska l å n f ö r
finansiering av .investeringar som kan generera exportinkomster, och d ä rmed bidra till å terbetalning
av l ä nen. Investeringar i syfte att t ä cka basbehov finansleras ocks å till stor del med inhemska medel, g å vobist å nd
eller l å ngfristiga utvecklingsl ä n. Mer utvecklade u-l ä nder kan l ä ttare tillgodog ö ra sig utl ä ndska
l ä n f ö r utvecklings ä ndam å l. De har ocks å en bredare ekonomisk bas son ger
st ö rre utrymme f ö r p å frestningar
som kan uppkomna i sanband med å terbetalning
av l ä nen.

Behov av utl ä ndsk
finansiering kan tillgodoses med hj ä lp
av l å n fr ä n intemationella finansieringsinstitutioner (IMF, V ä rldsbanken och regionala utvecklingsbanker),
offentligt utvecklingsbist å nd (ODA), exportkrediter eller
uppl å ning p å utl ä ndska och
internationella kapitalmarknader. P ä
senare å r har u-l ä ndemas sammanlagda utlandsuppl å ning ö kat
kraftigt, Santidigt har andelen kapitalmarknadsfinansiering blivit allt st ö rre, s ä rskilt
efter 1976.

U-l ä ndernaa utlandaakuld (utbetalade
belop-p vid 1978

å rs slut)

L å ngivare

DAC-l ä ndema

245,9 miljarder dollar

- bist å nd (ODA)

(44,5)

-
exportkrediter

(ai.4)

-
kapitalmarknaden

(120,0)

intemationella
organ

40,5

ö stl ä nder

14,4

OPEC-l ä nder

12,6

andra
u-l ä nder

4,1

ö vrigt

4,0

521,5

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 43

Som fr å ng å r av tabellen h ä nf ö r sig ca tre fj ä rdedelar av u-l ä ndemas utlandsskuld till l ä n fr å n DAC-l ä ndeina. Det ä r s å ledes DAC-l ä ndema och det i dessa l ä nder baserade intemationella bankv ä sendet son under senare ä r f ö rsett u-l ä ndema med nerparten av de
finansiella resurser son st ä llts till f ö rfogande
fr å n utlandet.

U-l ä ndemas
n ö jllet att l å na 1 utlandet ä r beroende av deras kreditv ä rdighet. Ett lands kredlt-v ä rdiet ä r ett m å tt p å dess framtida å terbetalningsf ö rm ä ga, s å som den uppfattas av potentiella l å ngivare. Bed ö mningen av olika l ä nders kreditv ä r-digfaet baseras p ä en aw ä gning mellan ett lands m ö jlighet att effektivt utnyttja uppl å nade medel f ö r produktiva ä ndam å l och dess m ö jlighet att fullg ö ra å terbetalningen av existerande
utlandsskuld. S ä rskilt i ett l ä ngre perspektiv kan det finnas
stora skillnader nellan olika intressenters bed ö mning av ett u-lands kreditv ä rdighet. L å ngivande och l ä negaranterande institutioner aom
driva p å aff ä rsm ä ssig basis har att g ö ra en riskbed ö mning i ayfte att undvika egna f ö rluster p ä grund av betalnings-falllssemang.
De tenderar d ä rf ö r att utg å fr å n landets aktuella ekonomiska och
politiska situation och att ta h ä nsyn till dess nuvarande och historiska f ö rm å ga att punktligt sk ö ta å terbetalningen av tidigare l å n. Utvecklingatrender analyseras,
men os ä kerhet om den framtida utvecklingen
g ö r att det perspektiv som kan anl ä ggas med n ö dv ä ndighet blir relativt kortsiktigt,

N ä got f ö renklat kan det s ä gas vara s å att l å ngivare son arbetar p å kommersiell basis inte ä r villiga att utan speciella ak ä l bevilja l ä n till mottagare

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 44

i u-l ä ndema som i dagsl ä get har en stor utlandsskuld ä ven om landets utvecklingspotential p ä sikt kan uppfattas som god.
Detsamma g ä ller kommersiella organ som st ä ller s ä kerbeter p å s å dana l ä n. Undantag f ö rekommer under perioder av stark
likviditet n ä r man trots riskema beviljar l å n f ö r att erh å lla avkastning p å deponerade medel,

U-l ä ndemas
egna bed ö mningar av den ö nskv ä rda vo-lynen utl ä ndsk uppl å ning f ä rgas å andra sidan av de
utvecklingsplaner som utarbetats. Man ä r i vissa u-l ä nder villig att periodvis acceptera en mycket stor utlandsskuld som
ett resultat av investeringar 1 prodxiktlonskapacitet och exportpotential,
eftersom man anser att landets å terbetalningsf ö rm ä ga sedd p ä l ä ngre sikt blir v ä sentligt b ä ttre p å grund av den f ö rv ä ntade framtida avkastningen p å de gjorda investeringarna.

Sett ur l å ngivarens synpunkt kan risken f ö r f ö rseningar
i sanband ned å terbetalning av utlandsl ä n vara stor 1 s å dana situationer. F ö rseningar medf ö r emellertid endast mindre f ö rluster f ö r l å ngivaren. Den mer allvarliga risken
f ö r helt uteblivna betalningar kan d ä remot anses ha minskat d ä utlandsl å nen bidragit till en breddning av
landets ekonomiska bas.

Denna typ av resonemang d ä r risktagandet i aamband med
kreditgivning till u-l ä nder
ses i ett l ä ngre perspektiv och knyts till
landets f ö rm å ga att l å ngsiktigt klara av sina problem
snarare ä n till dess aktuella ekonomiska l ä ge kan vara sv å rt att f ö ra f ö r kreditinstitutioner, eller
garantiinstitut, med begr ä nsade
fonder oeh krav p å aff ä rsm ä ssigt agerande. Resonemanget kan d ä remot te sig ganska naturligt

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 45

f ö r beslutsfattare som har att f ö retr ä da mer ö vergripande och l å ngsiktiga syns ä tt, b å de i l å ngivande och l å ntagande land.

Det finna i m å nga
u-l ä nder ett betydande antal investeringsm ö jligheter med positiva utvecklingseffekter som
skulle kunna finansieras med utl ä ndska l ä n p å rent
kommersiella grunder om landets skuldsituation vore mindre tyngande, M ö jlighetema att erh å lla utl ä ndska l å n begr ä nsas
emellertid av l ä ndemas kreditv ä rdigjiet. S å dana
Investeringar f å r d ä rf ö r Ibland skjutas p å framtiden.

Exportkrediter som beviljas eller garanteras av myndigheter
i exportlandet ä r en finansieringsform som Ö kat i betydelse f ö r
u-l ä ndema. Uppskattningsvis tv å tredjedelar av de exportkrediter som beviljats de
senaste å ren har avsett finansiering av
export till u-l ä nder. U-l ä ndemas utlandsskuld till DAC-l ä ndema i form av utbetalda exportkrediter
fyrdubb-lades under å ren 1970-1978, Samtidigt ö kade ocks å u-l ä ndemas kommersiella uppl å ning p å
intemationella marknader kraftigt. Fr å n
att ha svarat f ö r 17% av u-l ä ndemas sammanlagda utlandsskuld å r 1970 ö kade
denna typ av skulder till 40% ä r 1978. En
fortsatt ö kning av kapitalmarknadsuppl ä ningen i samma snabba takt anses emellertid inte m ö jlig under kommande å r. Legala restriktioner har tillkommit som begr ä nsar i f ö rsta
hand de stora privata aff ä rsbankemas utl å ning till u-l ä nder.
Kommersiell uppl å ning ä r ocks å relativt dyr f ö r l å ntagaren R ä ntesatserna ä r
h ö ga och l ö ptiderna som regel relativt korta vilket g ö r att skuldtj ä nsten
p ä s å dana l å n blir h ö g, Skuldtj ä nst
ä r ben ä mningen p å de amorteringar ooh r ä ntebetalningar som l å ntagaren har

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 46

att erl ä gga under l å nets l ö ptid.

Distinktionen mellan uppl å ning p å intemationella marknader och
exportkrediter ä r inte helt entydig. En betydande
del av de privata aff ä rsbankernas utl å ning till u-l ä nder
ä r projektanknyten eller kopplad
till exportaff ä rer. Dessa l ä neformer torde d ä rf ö r 1 viss utstr ä ckning
vara utbytbara.

Olika bed ö mare tycks
vara ense on att den internationella kapitalnarknaden Inte kan f ö rv ä ntas kunna
f ö rse u-l ä ndema ned den l å ngfristigare
finansiering som ur ett mer globalt perspektiv vore ö nskv ä rd och l ä mplig f ö r
att fr ä mja deras utvecklingsstr ä vanden. En fortsatt och kanske ö kad exportkreditgivning i statlig regi kan d å vara ett ä ndam å lsenligt altemativ. Andra s ä tt ä r att ö ka bist å ndafl ö dena eller att utvidga intemationella och regionala
finansieringainstitutioners kreditgivnings-kapacitet. Esllgt den nyligen
framlagda s.k. Brandt-kommissionens rapport beh ö vs snabba och kraftfulla å tg ä rder inom flera omr ä den f ö r att tillgodose u-l ä ndemas behov av extern finansiering under de kommande
å ren.

De speciella sk ä l
som kan finnas f ö r regeringar i i-l ä nder att medverka till en fortsatt och ö kad ö verf ö ring av finansiella resurser till u-l ä ndema ä r
av mer ö vergripande natur. De kan vara av
bl.a. bist ä ndspolltisk eller allm ä npolitisk art. Ofta betingas ocks å statliga insatser f ö r att underl ä tta kreditgivning till u-l ä nder av en ö nakan
att ö ka den egna exporten. Eftersom u-l ä ndema ä r
kapitalimport ö rer m å ste en stor del av deras import kredltflnan-sieras f ö r att kunna komma till st å nd. Annan l å ngfristig
l å ngivning till u-l ä nder sker huvudsakligen

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 47

1 form av investeringar. Visaa ekonomiakt starkare u-l ä nder har p å
senare tid ocks å kunnat emittera obligationsl å n med l å ng
l ö ptid.

I varje enskild situation ä r de tillg ä ngliga formema f ö r finansiering f ö rknippade
med olika slag av villkor. Exportkrediter kan t.ex. endast utnyttjas i samband
med import fr ä n kreditgivande land, V ä rldsbanksl å n
f ö ruts ä tter son regel upphandling medelst intemationell anbudsinfordran, l ä n fr å n regionala
utvecklingabanker ä r f ö rknippade med s ä Lrskilda upphandlingsf ö reskrifter osv.

U-l ä ndemas stora utlandsskuld i
kombination med deras behov av fortsatt kapitalimport g ö r det troligt att dessa l ä nder i forts ä ttningen
kommer att l ä gga en avg ö rande vikt vid finansieringsvillkoren i samband med
Import av investeringsvaror f ö r ut-ve
cklings ä ndam å l.

Statsst ö dda
exportkrediter tros komma att framst å som
alltmer attraktiva p ä grund av bl.a. den s ä kra tillg å ngen
p ä medel, On politisk os ä kerhet och andra destabiliserande faktorer leder
till h ö ga r ä ntesatser och till ostadiga v ä xelkurser,
kan efterfr å gan p å exportkrediter komina att ö ka
ytterligare, s ä rskilt om dessa krediter inneh å ller subventions-inslag.

En j ä mf ö relse mellan kostnaden f ö r
olika huvudtyper av finansiering 1 samma valuta gex f ö ljande schematiska gradering (mest
f ö rm å nlig f ö rst):

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 48

1. g å vobist å nd

2.
mjuka
bist å ndskredlter (iDA-l å n, regionala bankers mjuka f ö nster),

3.
h ä rdare utvecklingskrediter (iBRD-l ä n, l å n fr å n regionala banker),

4.
exportkrediter
till consensus-villkor och statligt garanterade finanskrediter,

5.
uppl å ning p å koimnerslella villkor p å nationella och intemationella
marknader.

Beroende p å kreditvillkoren kan blandade krediter rangeras ln antingen mellan 2
och 3 eller mellan 3 och 4 ovan. Blandade krediter ä r s å ledes en mer attraktiv
finansieringsform f ö r l å ntagaren ä n t.ex. exportkrediter till
sedvanliga villkor eller kommersiell uppl å ning.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 49

4 F Ö REKOMSTEN AV
BLANDADE KREDITER FRIn AirORA
GIVARL Ä NDER

Arbetsgruppen har kartlagt utformningen av erbjudanden om
blJindade krediter fr å n 16 i-l ä nder - Australien, Belgien, Canada, Danmark,
Finland, Frankrike, Italien, Japan, Nederi ä ndema,
Norge, Schweiz, Spanien, Storbritannien, USA, V ä sttyskland och Ö sterrike. Samtliga dessa l ä nder, utom Australien, har mer eller mindre
systematiserade former f ö r blandade krediter. Blandade
krediter utnyttjas fr ä mst i aamband med exportaff ä rer som anaea vara av stort intresse f ö r det egna landet. I de flesta fall baseras
kreditgivningen p ä utl å ning fr å n nationella
exportkreditinstitutioner i kombination med l ä n eller bidrag avsedda f ö r
bi-st ä nds ä ndam å l. N å gra s ä kra uppgifter om den sammanlagda
omfattningen av blandade krediter har inte g å tt
att f å fram (se avsnitt 4.-3).

Arbetsgruppen har inte gjort n å gon unders ö kning
av f ö rm å nlig kreditgivning fr ä n
statshandelsl ä nder eller fr ä n andra u-l ä nder.
Det har dock kunnat konstateras att bl.a. Brasilien i vissa aammanhang har erbjudit
mycket f ö rm å nliga finansieringsvillkor,

I syfte att samla in material om blandade krediter fr å n andra givarl ä nder
har arbetsgruppen h å llit s.k. hearings med f ö retr ä dare f ö r SIDA, N ä mnden
f ö r fartygskreditgarantier. Riksg ä ldskontoret, Exportkreditn ä mnden, Sveriges Exportr å d, Sveriges Industrif ö rbund, TCO, LO, Svenska Bankf ö reningen,
AB Svensk Exportkredit och Svenaka Byggnadsentrepren ö rf ö reningen.
Vidare har enk ä ter s ä nts till de svenaka beskiokhingar-na i Bern, Bonn, Bryssel, Canberra,
Haag, Helsingfors, K ö penhamn, London, Madrid, Oalo,
Ottawa, Paris,

4 Riksdagen 1980/81. I samt. Nr 41

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 50

Rom, Tokyo, Waahington och Wien samt till viaaa ambassader
och bist å ndskontor 1 u-l ä nder.

Det erh å llna
materialet har st ä mts av och st ä llts samman med uppgifter fr å n andra k ä llor,
bl.a. de notifikationer som inkommit till EKN inon ramen f ö r consensus- ö verenskommelsen.

4.1 Utformning av andra l ä nders system f ö r
blandade krediter

Krediter p ä f ö rm å nliga
villkor f ö r finansiering av u-l ä nders upphandling i det egna landet ä r ingen ny f ö reteelse.
Under kolonialtiden finansierade moderl ä nderna
en betydande del av exporten av kapitalvaror f ö r investeringa ä ndam å l till sina besittningar. Efter sj ä lvst ä ndigheten har dessa ekonomiska band i m å ngt och mycket best å tt. I vissa fall har det legat i det foma moderlandets intresse att
bibeh å lla etablerade handelsm ö nster. I andra fall har man tillm ö tesg å tt politiskt
och moraliskt betingade krav p å fortsatt
bist å nd till ekonomiskt svaga f.d.
kolonier.

I flera givarl ä nder
tycks blandade krediter prim ä rt utnyttjas
aom ett s ä tt att tillf ö rs ä kra den egna
exportindustrin st ö rsta m ö jliga utbyte av de mjuka statal å n aom ges i bist å nd
till u-l ä nder. Genom att kombinera l ä ngivning f ö r
bist ä nds ä ndam å l med kommersiellt betingad l å ngivning uppn å s
en st ö rre sammanlagd kreditvolym, aom st ä lls till u-landeta f ö rfogande f ö r finanaiering av export fr ä n givarlandet. Hela kreditvolymen, inklusive bist å ndsl å nen, kan d ä rmed i praktiken bindas till upphandling i det egna
landet, ä ven om blst ä ndsl ä nen i och f ö r sig ä x
formellt obundna. Detta f ö rfarande tycks vara relativt
vanligt,

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 51

framf ö rallt i Belgien, Frankrike,
Italien, Japan, Spanien, V ä sttyskland, Schweiz och Ö sterrike. I dessa givarl ä nder ses blandade krediter som ett naturligt inslag
i den bilaterala bist å ndspolitiken. Till viss del f ö rklaras detta syns ä tt kanske av att handelsintressen beaktas ä ven vid utformning av bist å ndspolitiken i ö vrigt.

Andra givarl ä nder
tycks snarare betrakta blandade krediter son ett effektivt konkurrensmedel vid
export till u-l ä nder. I de fall d ä r man i dessa l ä nder
anser sig ha ett Intresse av att den egna exportindustrin f å r leverera vissa varor till ett u-land, och detta
u-land ocks å kan komna i fr å ga f ö r bist å ndsinsatser, tycks det inte f ö religga n å gra
principiella hinder mot att bist å nd och
exportkreditgivning samordnas f ö r att ö ka den egna konkurrenskraften. Man kan i dessa l ä nder blanda exportkrediter med s å v ä l bist ä ndsmedel som andra medel. Detta g ä ller bl.a. Canada, Danmark, Storbritannien, Nederi ä ndema, Finland och Norge.

USA betraktar blandade krediter uteslutande son ett
exportfr ä mjande medel, Subventionering av f ö rm å nlig
kreditgivning till u-l ä nder bekostas av Int ä kter fr å n
det kreditgivande organets ö vriga
verksamhet. Denna typ av intemfinansiering av blandade krediter ä r endast m ö jlig
f ö r kreditgivande organ med en stor
och diveraifierad ö vrig verksamhet att falla tillbaka
p ä , som i det h ä r fallet US Export-Import Bank,

Blandade krediter, med g å voelement i intervallet 15-25%, erbjuds relativt s ä llan till mottagare i de allra fattigaste u-l ä ndema. Det ä r
i st ä llet de s.k. medellnkomstl ä ndema, som koiunlt en bit p ä v ä g 1 sina
utvecklingsstr ä vanden, som erbjuds s å dana krediter.

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 52

4.2 Notifikationer inom ramen f ö r conaensua- ö verenskommelsen

Consensus tr ä dde
1 kraft den 1 april 1978 (se avsnitt 2.2.2). EKN hade fram t.o.m, utg å ngen av å r
1979 registrerat totalt 364 st notifikationer om avsteg fr ä n de ö verenskomna
riktlinjema. Av dessa notifikationer h ä nf ö rde sig drygt en tredjedel till erbjudanden om f ö rm å nliga
kreditvillkor med g ä voelement p ä 15-25%. H ä r
g ö rs ingen skillnad p ä om det notifierade erbjudandet givits som svar p å att n å got
annat land tidigare erbjudit en blandad kredit, s.k. matchlng, eller om det ä r det f ö rsta
erbjudande om blandad kredit som f ö rekommer
1 samband med en visa aff ä r.

Det tog vias tid innan notlf ikationsprocedurema kom ig å ng ordentligt i en del l ä nder. I b ö rjan
notifiera-des i viasa fall ocks å bara de ö vriga deltagare som ans å gs vara potentiellt intresserade av en aff ä r, inte alla ö vriga
deltagare. EKN har d ä rf ö r inte mottagit samtliga de notifikationer som faktiskt gjorts. En
annan brist ä r att det inte alltid i
notifika-tionema explicit anges om en aff ä r
tidigare notlfi-erats av ett annat land. Det kan d ä rf ö r v ä xa sv å rt att
skilja antalet notifikationer fr å n antalet enskilda
aff ä rer. Eftersom krediterbjudanden med
ett g å voelement ö verstigande 15% enbart skall notlfieras i efterhand
kan notifiering i vissa fall ocks å
dr ö ja mycket l ä nge.

F ö ljande sammanst ä llning har baserats p ä notifikationer explicit h ä nf ö rliga till blandade krediter samt s å dana d ä r
kredittiden varit 12 ä r eller mer och/eller r ä ntesatsen understigit consensus. I de senare fallen
tycks avsikten aom regel ha varit att

s. 1 Kontrollera mot PDF

f ö rs ö ka matcha kreditkonkurrens 1 form av blandade krediter i samband med
kraftverksanl ä ggningar.

dlter
)

Notifierande

land

1/4-31/12
.1978

1/1-31/12

i?79

Hela perioden

V ä sttyskland

8

21

29

Frankrike

10

16

26

USA

7

13

20

Storbritannien

5

6

11

Ö sterrike

1

10

11

Spanien

-

7

7

Japan

-

6

6

Canada

2

2

4

Holland

2

2

4

Norge Sverige*)

1

5

4

1

3

4

Portugal

1

2

5

Belgien

-

2

2

Danmark

-

2

2

Schweiz

-

2

2

Italien

1

-

1

Nya
Zeeland

39

_1_ 96

1 137

s. 2 Kontrollera mot PDF

Medeltal

2/land

6/land
8/land

opaginerad Kontrollera mot PDF

x)

12 å ra kredittid vid atora
kraftverksprojekt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ovanst å ende tabell visar att tre givarl ä nder, V ä sttyskland,
Frankrike och USA svarat f ö r mer ä n h ä lften av
antalet notifierade erbjudanden on blandade krediter (inkl. matchning av s å dana krediter).

opaginerad Kontrollera mot PDF

T)

N å gra notifikationer har inneh å llit altemativa krediterbjudanden f ö r samma aff ä r.

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 54

Storbritannien och Ö sterrike
å terfinns i en andra grupp med 11
notifikationer vardera. Av tabellen framg ä r
ocks å att V ä sttyskland, Frankrike, USA, Ö sterrike, Japan och Spanien notifierat betydligt
fler erbjudanden om f ö rm ä nliga kreditvillkor under å r
1979 ä n under å r 1978, Det tycks s å ledes i f ö rsta hand ha varit dessa l ä nder som svarat f ö r
den ö kade f ö rekomsten av blandade krediter under det aenaate å ret. Olika uttalanden fr å n f ö retr ä dare f ö r
dessa l ä nder bekr ä ftar ocks ä
denna bild. De h ä x n ä mnda l ä ndema svarar f ö r flertalet av de notifikationer av blandade
krediter som gjorts. Ö vriga l ä nder har endast notifierat enstaka erbjudanden om
krediter med 15-25% g ä voelement.

Vid hearings framkom att blandade krediter i f ö rsta hand ana å ga
f ö rekomma i ajiaband med at ö rre aff ä rer.
Detta bekr ä ftaa av EKN:s notifikationer. Ungef ä r 70% av registrerade erbjudanden har avsett kreditbelopp
ö verstigande 55 milj.kr. Av 98 s å dana erbjudanden avs ä g 52 stycken aff ä rer med kreditbelopp p å mer ä n 220
milj.kr.

Antal krediterb.judanden f ö rdelade efter kreditbe-

louuet

s storlek

KreditbeloT5p

1/4-31/12

1?78

1/1-31/12
1979

Hela perioden

under

3,5
milj

.kr.

1

-

1

11

5,5

ti

ti

2

4

6

IT

11,0

IT

n

1

3

4

n

16,5

ti

n

1

4

5

n

27,5

n

11

4

3

7

n

58,5

n

11

2

4

6

n

55,0

11

If

2

6

8

IT

110,0

n

II

5

16

21

n

220,0

11

If

7

18

25

Över

220,0

n

n

12

40

52

okänt

2

5

7

totalt danden

; antal

erbju-

39

103

142

s. 53 Kontrollera mot PDF

De vanligast f ö rekommande varuslagen ä r maskinutrustning till industri- och kraftverksanl ä ggningar, fartyg, leveranser till
kommunikations- och transportsektorn sant st ö rre anl ä ggningsarbeten son hamnar,
sjukhus, skolor, flygplatser, bevattningssystem, damnar m.m.

L ä nder som mottagit erbjudanden om f ö rm å nliga kreditvillkor under perioden
1/4 1978 - 31/12 1979

s. 54 Kontrollera mot PDF

Asien

Afrika

Malaysia
10

Israel 9

Thailand
8

Sydkorea 7

Indien 3

Libanon, Filippinerna 2

Ceylon, Pakistan, Indonesien, Singapore, Jordanien,
Hongkong, Taiwan 1

Totalt Asien 48

Egypten 5

Algeriet 4

Tunisien, Elfenbenskusten, Ekvatorialguinea, Zaire 2

Kamerun, Sierra Leone, Madagaskar, Malawi, Ghana,
Mo$anbl(iue, Marocko 1

Totalt Afrika 24

s. 55 Kontrollera mot PDF

Latinanerlka Brasillen 18

Mexico 7

Ecuador, Argentina 6

Bolivia, Honduras 2

Colonbia, El Salvador, Janalea, Peru, Venezuela,
Dominikanska Republiken 1

Totalt Latinanerlka 47

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 56

Etiropa Turkiet 7 Cypern 5 Portugal 5 Grekland 2
Polen 1 Totalt Europa 16

Flertalet notifierade erbjudanden on blandade krediter
har givits till l ä nder i Latinamerika eller Asien (ca
70% av totala antalet). Brasilien ä r det enskilda land son nottagit flest erbjudanden, 18 stycken. Det ä r ocks ä Intressant att notera att 18
notifikationer avsett erbjudanden on blandade krediter till l ä nder 1 Europa.

Endast tre svenska programl ä nder har erbjudits blandade
krediter under den unders ö kta
perloden, Indien (3 st), Pakistan och M09ambique. N å got fler erbjudanden har g å tt till de l ä nder son omfattas av v å rt bredare samarbete. Egypten har f å tt 5 e:-bjudanden, Algeriet 4 st,
Tunisien och Portugal 3 st samt Jamaica och Dominikanska Republiken 1 vardera.

Hut m å nga erbjudanden som accepterats av
mottagarlandet eller lett till faktiska aff ä rer framg å r ej av notlf ikatlonema.

4.3 Sanunanfattning av intressanta drag i olika l ä nders utformning av blandade
krediter

Bland de 16 givarl ä ader som arbet8grupp « a tittat n ä rmare p å å terfinns de sju stora
kolonlalmaktema Belgien, Frankrike, Italien, Nederl ä nderna, Spanien, Storbritannien och
T ä attyskland, som alla sedan

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 57

gammalt har system f ö r subventionerad kreditgivning till u-l ä nder. Dessa l ä nders blandade krediter baseras
som regel p ä en kombination av traditionella
blst ä ndsl ä n och exportkrediter.
Exportkreditdelen st ä lls
till f ö rfogande med hj ä lp av de institutioner aom normalt
finansierar och garanterar s å dana krediter 1 de olika l ä ndema. En liknande uppl ä ggning tycks ocks å till ä mpas av Damnark, Finland, Japan,
Schweiz och Ö sterrike.

Japan har v ä l utvecklade m ö jligheter
att kombinera f ö rm å nliga kreditvillkor med å terbetalning 1 varuform. F ö rm å nlighetsgraden hos en s ä dan transaktion ä r relativt sv å r att fastst ä lla p å f ö rhand. Kredit-fomen anv ä nds fr ä nst i samband med finansiering av
inveateringar i r å varuutvinning. Krediten å terbetalas genom leverans av viss
m ä ngd r å vara per å r i visst antal å r. Denna r å vara å s ä tts ett mer eller mindre fast pris
aom, beroende p å den framtida prisutvecklingen p ä r å varumarknaden, kan komma att ligga Ö ver eller under v ä rldsmarknadspriset. Japanska myndigheters
stora intresse f ö r denna form av kreditavtal ä r fr ä mst betingat av landets briat p å egna r å varutillg å ngar.

Sn annan fom av blandade krediter repreaenteraa av det
systen son till ä mpas 1 Norge och de s.k. s ä rskilda natchnlngsfonder son finns
1 Dannark och Nederl ä nderna.
Ä ven det anerikanska systemet med f ö rm å nlig kreditgivning inom ramen f ö r EZIM-bankens verksamhet kan h ä nf ö ras till denna grupp. H ä r ansl å s s ä rskilda medel f ö r uppmjukning av kreditvillkoren 1
samband ned exportaff ä rer d ä r konkurrensen ä r h ä rd. Kraven p å att konkurrens 1 form av f ö m å nliga krediterbjudanden fr ä n andra l ä nder skall kunna bevisas ä r

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 58

olika h ö gt st ä llda i de olika l ä ndema. Fr å n amerikansk sida ä r nan nu mycket aggressiv och det
tycka r ä cka med att det finns rimlig
anledning anta att n å got
axmat land kan komma att vilja erbjuda f ö rm ä nliga
kreditvillkor f ö r att EXIM-banken skall vara redo
att bevilja amerikansk exportindustri f ö rm ä nliga
finansieringsm ö jligheter. I Danmark tycks kraven
p å bevisf ö ring fr å n exportf ö retagens sida d ä remot vara relativt h ö gt st ä llda, Norge har fr ä mst utnyttjat sitt system i samband
med fartygsexport och n ä gon
direkt bevisning av att konkurrens f ö religger tycks ej ha kr ä vts.

En litet annorlunda form av f ö rm å nlig finansiering har anv ä nts av Canada. Det kanadensiska
exportkreditorganet anser det rimligt att kredittidens l ä ngd i de enskilda fallen anpassas
till exportaff ä rens art. I samband med export till
u-l ä nder samarbetar man med det
kanadensiska bist å ndsorganet som kan finanslera
delar av ett exportkontrakt, iterst å ende del kan sedan finansieras med en exportkredit vars l ö ptid f ö rl ä ngts.

F ö ljande
korta sammanfattning g ö r
inte anspr å k p å att ge en utt ö mmande beskrivning av f ö rh å llandena. Den belyser ä nd å vissa intressanta drag hos utformningen
av blandade krediter fr ä n
olika givarl ä nder. Arbetsgruppen reserverar sig
f ö r eventuella felaktigheter p å grund av ofullst ä ndigt å tergivna eller inaktuella
uppgifter, nen har velat å terge
sammanfattningen bl.a. mot bakgrund av att a å litet annat material om blandade
krediter finns tillg ä ngligt.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 59

Australien

Australiens export av kapitalvaror ä r relativt begr ä nsad.
Det offentliga utvecklingsbist å ndet ges n ä stan uteslutande i g å voform. Det australiensiska n ä ringslivet
har f ö reslagit att ett system f ö r blandade krediter inf ö ra. Fr å n
officiellt h å ll synes man f.n. inte beredd att
ansl å n å gra s ä rskilda medel f ö r detta ä ndam å l.

Belgien

Blandade krediter st ä lls
till f ö rfogande genom tv å separata avtal aom ing ä a samtidigt, ett mellanatat-ligt och ett mellan den privata sektom och
representanter f ö r mottagande stat. Dessa tv å parallella avtal h ö r inte formellt ihop, Kreditema ä r
bundna till ink ö p av belgiska produkter och kan
antingen kopplaa till ett angivet projekt eller ses som en allm ä n kreditram f ö r
u-landet. Vad g ä ller Vietnam synes stat och n ä ringsliv ä ven
ha f ö rhandlat samtidigt. Detta avtal
omfattar b å de g å vobist å nd, atatliga l å n och bankkrediter med angivande av den proportionella
blandningen f ö r olika ä ndam å l. Det har
antytts att Belgien har f ö r avsikt att s ö ka inf ö ra
detta samlade f ö rhandlingsgrepp ä ven p å andra l ä nder.

I 1979 å rs budget
har 5 miljarder BP (ca 450 milj.kr.) anslagits p å finansministeriets budget f ö r
nya statsl å n. Statsl ä nen ä r bundna och
l ö per aom regel med 50 å rs kredittid varav 10 å rs anorteringsfri period och 0-2% r ä nta.
Ca 20% av statsl å nen ges i form av blandads.
krediter. Enligt belgiska k ä llor str ä var man efter att ö ka denna andel. Dessa l å n anv ä nds ofta f ö r
att finansiera den f ö rsta betalningen f ö r ett projekt. Den kommersiella delen av en blandad
kredit st ä lls till f ö rfogande fr å n
en pool f ö r finansiering av utlandsaff ä rer, gemensamt ä gd
av aff ä rsbanker och atatliga
kredltinatitut. F ö r utnyttjande av poolen kr ä va att en kredit godk ä nts av Creditexport, de belgiska kreditinatit-atlonemas
samarbetsorgan. F ö rdelningen statsl å n/kommersiell kredit i en blandad kredit ä r oa 1:5.

Avtal om blandade krediter finna med bl.a. Indonesien,
Indien, Pakistan, Elfenbenskusten, Zaire, Angola, Tunisien, Uruguay, Colombia
och Vietnan.

Canada

Ett antal
projekt har aamfinanaierata av Export

Development
Corporation (EDC) och bist å ndsorganet

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 60

CIDA. EDC finansierar och f ö rs ä krar exportkrediter dels i eget
namn och dels f ö r den kanadensiska regeringens r ä kning (det s.k. Canada Account).
EDC finansierade å r 1978 50% av all kanadensisk
export destinerad till l ä nder
utanf ö r Nordamerika. Man arbetar i stor
utstr ä ckning med rankredlter son kan ges
till alla u-l ä nder vars kreditv ä rdighet ä r acceptabel. CIDA-nedel kan komma
i fr å ga f ö r samfinansiering av export till l ä nder som faller Inon r å nen f ö r Canadas bist å ndsverksamhet. Ett projekt kan
t.ex. delas upp s ä att nio J ä rnv ä gsvagnar s ä ljs under EDC-kredlt och den tionde
ges son bist å nd via CIDA. Efter ett infomellt
och n ä ra samarbete mellan f ö retag, banker, EDC och CIDA under
f ö rhandlingsstadiet fattas det
slutliga beslutet formellt av respektive Instans Inom ramen f ö r dess nomala verksEunhet. Kapitalvaror
och tekniska tj ä nster av kanadensiskt urspmng kan
konna 1 fr å ga f ö r f ö m å nllg finansiering.

Canada-l ä nen finansieras ned medel som st ä lls till EDC:8 f ö rfogande av regeringen. N ä gra avs ä ttningar f ö r att t ä cka eventuella skadefall p å Canada-l ä nen g ö rs ej. F ö r den nomala verksanheten fonderas
dock vissa nedel f ö r att uppr ä tth å lla bolagets rykte som f ö rstklassig l å ntagare p å den intemationella marknaden.
CIDA-medlen utg å r som l å n eller g å va fr ä n bist å ndsbudgeten.

Danmark

Systemet med blandade krediter avskaffades vid Sannarks
intr ä ds i EG, d ä det ans å gs st å i strid med EG-best ä mmelsema, men har å terinf ö rts ned h ä nvisning till att Frankrike
fortsatt anv ä nda sig av blandade krediter f ö r att offensivt fr ä mja sin export. Bist å ndsorganet DANXDA f ö rhandlar om statsl å n f ö r utveckllngs ä ndam ä l inom ramen f ö r det danska bist å ndet. Man Inh ä mtar handelsministeriets utl å tande om huruvida man d ä r ä r beredd att mot bak grund av en
kommersiell riskbed ö mning l ä mna u-landet i fr å ga exportkreditgaranti. S.k.
u-landsgaranti kan ges prenlefrltt. On DANIDA f å tt positivt besked fr ä n handelsnlnlsterlet Ins ä tts en passus i statsl ä neavtalet att l å net ä ven kan anv ä ndas f ö r finansiering i form av blandade
krediter. Det ä r s å ledss mottagarlandet som slutligt
avg ö r om man vill anv ä nda statsl å net p å detta s ä tt. Ä ven ä ldre statsl å n kan utnyttjas som blandade
krediter f ö rutsatt att handelsnlnlsterlet gex u-landet positiv kre-dltrlskv ä rdering.

F ö r att
DANIDA skall l ä nna statsl å n till ett projekt likson f ö r att handelsministeriet skall
kunna l ä mna

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 61

s.k. u-landsgaranti kr ä va
att projektet bed ö ms ha utvecklingsv ä rde f ö r
mottagarlandet.

Statsl å nen
finasieras ö ver bist å ndsanslaget. F ö r
budget å ret 1979/30 har analagits 125 milj.
dollar f ö r nya atatsl å n. Man syftar till att 25% av ODA å rligen akall utg å
i form av utbetalningar under atatsl å n.
Vid slutet av 1977 hade Danmark ing å tt
avtal om statsl å n till ett totalt belopp av 438
milj.dollar med 45 l ä nder.

Mottagande u-l ä nder
v ä ljs ut enligt DANIDA:a kriterier.
En atatlig myndlet i u-landet ä r avtalspartner.
Statal å n kan bl.a. utnyttjas f ö r kapitalvaruin-vesteringar som f ö rb ä ttrar
mottagarlandets infrastruktur.

En blandad kredit skall ha ett eammanlagt g å voelement p å
minst 25%. Tre kategorier l å ntagare kan
erh å lla statsl ä n till olika kreditvillkor:

1)
De minst
utvecklade l ä ndema (KUL)1) kan f å l ä n p å 50 å r, varav 10 å rs amorteringafri period. G å voelementet ä r
90%.

2)
L ä nder med BJrP/capita understigande 250 dollar kan f å l å n p å 35 å r, varav 10 å rs amorteringafri period. G å voelementet ä r
S6%.

3)
L ä nder med en BKP/capita mellan 250 och 550 dollar
kan f å l ä n p å 25 å r, varav 7 å ra amorterings-fri period. G å voelementet ä r
76%.

Alla dessa danska statsl å n ä r helt r ä ntefria. L å nen
ä r i princip bundna, men de
fattigaste l ä ndema kan anv ä nda upp till 25% f ö r att finansiera lokala kostnader, I genomsnitt 10% av l å nen brukar g å
å t f ö r att finansiera transportkostnader.

Danskarna har en begr ä nsad
erfarenhet av att utnyttja ja statsl å n
i form av blandade krediter. Visaa bed ö mare
anser att syatemet ä r f ö r tungrott f ö r att amidigt kunna anv ä ndaa i kommersiell verksamhet och att det d ä rf ö r ä r av f ö rsumbar
betydelse. DANIDA m å ate ä ska budgetmedel f ö r statsl å n, med en omst ä ndlig
parlamentabehandling aom f ö ljd. L å nen ä r ofta ö ron-m ä rkta f ö r speciella projekt, och diaponibla medel f ö r andra ä ndam å l finns d ä rf ö r s ä llan tillg ä ngliga. Danskarna menar ocka å att mottagarlandet s ä llan har intresse av att minska det koncessionella elementet.

Huvudsakligen l ä nder
vars BNP 1970-72 understeg 125 dollar, f.n, 51 at.

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 62

s.k. u-landsgaranti kr ä va att projektet bed ö ms ha utvecklingsv ä rde f ö r mottagarlandet.

Statsl ä nen finansieras ö ver
bist å ndsanslaget. F ö r budget å ret 1979/80 har anslagits 125 milj.
dollar f ö r nya statsl å n. Man syftar till att 25% av ODA å rligen skall utg å i form av utbetalningar under
statal å n, Tid slutet av 1977 hade Danmark
ing å tt avtal om statsl ä n till ett totalt belopp av 436
milj.dollar med 45 l ä nder.

Mottagande u-l ä nder v ä ljs ut enligt DANIDA:s kriterier.
En statlig myndighet 1 u-landet ä r avtalspartner. Statsl å n kan bl.a, utnyttjas f ö r kapitalvaruin-vesterlngar som f ö rb ä ttrar
mottagarlandets infrastruktur.

En blandad kredit skall ha ett aammanlagrt g å voelement p å minst 25%, Tre kategorier l å ntagare kan er-h ä lla statsl å n till olika kreditvillkor:

1)
LLDC-l ä nder kan f å l ä n p å 50 å r, varav 10 å ra anorteringsfri period, G å voelemaitet ä r 90%,

2)
L ä nder med BNP/capita underatigande
250 dollar kan f ä l ä n p å 35 å r, varav 10 å rs anorteringsfri period. G å voelementet ä b: 86%,

3)
L ä nder med en BNP/capita mellan 250
och 550 dollar kan f å l ä n p ä 25 ä r, varav 7 å rs amorterings-fri period. G ä voelenentet ä r 76%.

Alla dessa danska statsl å n ä r helt r ä ntefria. L å nen ä r i princip bimdna, nen de
fattigaste l ä ndema kan anv ä nda upp till 25% f ö r att finansiera lokala kostnader.
I gnonsnitt 10% av l ä nen
brukar g å å t f ö r att finanslera
transportkostnader.

Danskarna har en begr ä nsad erfarenhet av att utnyttja Ja statsl ä n 1 fom av blandade krediter. Vissa
be-d ö nare anaer att systemet ä r f ö r tungrott f ö r att smidigt kunna anv ä ndas i kommersiell verksamhet och
att det d ä rf ö r ä r av f ö rs\ifflbar betydelse. DANIDA m å ste ä ska budgetmedel f ö r statsl å n, med en omst ä ndlig parlamentsbehandling som f ö ljd. L å nen ä r ofta ö ron-m ä rkta f ö r speciella projekt, och disponibla
medel f ö r andra ä ndam å l finns d ä rf ö r s ä llan tillg ä ngliga. Danskarna menar ocks å att mottagarlandet s ä llan har Intresse av att minska det
koncessionella elementet,

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 63

vilket blir f ö ljden
om statsl å n anv ä nds f ö r finansiering i form av blandade
krediter. N ä ringslivet har visat stort intresse
f ö r denna finansieringsform, men man
tycker sig p å officiellt h å ll nu m ä rka
att entusiasmen svalnat d ä f ö retagen sett hur sv å rt det ä r att i praktiken f ö rhandla fr ä n en blandad kredit p å g ä llande
premisser.

Finland

De blandade finansieringar aom genomf ö rts syna ha motiverats av att transaktionen i fr å ga var av stort finl ä ndskt exportintresse samtidigt som det r ö rt sig om ett bist å ndspolitiskt
l ä mpligt u-land.

Finlands Exportkredit AB beslutar om den andel av en
blandad kredit som finansieras p å
kommersiella villkor. Beslut om utnyttjande av bist å ndsmedel fattas av utrikesministeriets avdelning f ö r utvecklingssamsLrbete i samr å d med mottagfande u-land. Blandade krediter kan
beviljas till de u-l ä nder som kan komma i fr å ga f ö r finskt
kreditbist å nd.

Frankrike

Blandade krediter kan ges f ö r tv å ä ndam å l, projektfinansiering och
betalningsbalansst ö d. En blandad kredit best å r av tv å
komponenter:

1)
ett l å n fr å n
finansministeriet till landets regering, l ä nevillkor:
20-30 å rs l ö ptid, 10 å ra grace period, ca 3% r ä nta, g å voelementet
ligger i regel ö ver 50% men b ö r ej ö verstiga
85%;

2)
ett
kommeraiellt bankl ä n, villkoren ligger d å inom conaensua, men regelin ä ssigt precis p å
gr ä nsv ä rdena.

Mottagarlandet utnyttjar ofta statsl å nedelen fcr att finanalera kontantandelen av en aff ä r samt ds lokala kostnadema. Bankl å nedelen av en blandad kredit uppges uppg å till 2-3 g å nger
statsl ä nets storlek.

De l ä nder aom kan komma i fr å ga f ö r blandade
krediter ä r;

i) foma franska kolonierj

2) MSa1)- och MUL-l ä nder,

5) l ä nder som anaea l ä mpliga av politiska sk ä l.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ty

eng. most seriously affacted, p ä svenska: de u-l ä nder
vilkas ekonomier hade s ä rskilt sv å ra k ä nningar av
oljekrisen 1974 och dess efterverkningar, totalt 45 st.

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 64

Inf ö r f ö rhandling om en blandad kredit best ä ms f ö rst statsl å nets storlek. F ö rhandlingen g ä ller sedan dele det privata bankl ä nets storlek (och d ä rmed de genomsnittliga villkoren f ö r den blandade krediten), och dels
f ö r vilka ä ndam å l och under vilka restruktioner den
blandade krediten f ä r utnyttjas.

Franska export ö rer kan sedan henst ä lla hos finansministeriet (DREE) om att f å utnyttja en viss kredit f ö r sin export. DREE efterh ö r mottagarlandets inst ä llning till att utnyttja en del av
krediten f ö r den aktuella aff ä ren, varefter man meddelar export ö ren.

N ä r
denne alutit k ö peavtal arrangeraa ett bankl å n f ö r den del av krediten son ej t ä cks av statsl å net.

ir 1977 anslogs 1 859 nilj, francs f ö r ing å ende av statsl å n. Sanna å r uppgick den franska exporten av
kapitalvaror till 70 niljarder francs, varav 5% finansierades under blandade
krediter. Export som finansleras med blandade krediter skall omfattas av
exportkreditgaxanti fr ä n
COFACE, den franska not-svarieten till EKN, Det ä r inte ovanligt att avtal on
blandade krediter ing å s med
mycket kort varsel.

Italien

Å r 1977 antogs en ny lag med best ä mmelser om bl.a. f ö rs ä kring
och finansiering av exportkrediter och kreditgivning f ö r att fr ä mja intemationellt finansiellt och
ekonomiskt samarbete, Lagen innebar ä ven en omorganisation av ber ö rda organ och myndigheter.

En interminlsterlell kommitt é f ö r ekonomisk politik gentenot utlandet
(CIPES) Inr ä ttades best å ende av ministrarna f ö r budget och ekonomisk planering,
UD, finans, Jord- och skogsbruk, Industri och handel sant utrikeshandel,
Konnltts uppgift ä r att definiera och sanordna de
politiska riktlinjema f ö r
utrikeshandeln, exportkredltgarantigivningen och exportkreditfinansieringen,
det intemationella sanarbetet ned u-l ä nder samt r å vaxuf ö rs ö rjningen och all annan ekononlsk aktivitet d ä r Italien samverkar med andra l ä nder. Man hor ä nnu s å l ä nge en begr ä nsad erfarenhet av hur den nya
organlsationen fungerar. Laexten inneh å ller dock ett antal skrivningar om att man vid aff ä rer av speciellt italienskt
intresse, d ä r konkurrensen fr ä n andra l ä nder ä r h å rd, har m ö j-liet att kringg å etablerade rutiner f ö r att f ä fr ä n snabba beslut, Hedlo credito
Centrale (MC) ä r det enda statliga organet f ö r refinansiering av l å nga krediter, Efterson nedel
slussas till MC fr å n

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 65

flera olika budgetanslag f ö r subventionering av olika typer av
kreditgivning till utlandet, torde det finnas n ö jlleter till flexibilitet i den
italienska administrationen on en exportaff ä r anses vara av tlllr ä ckllgrt stort italienskt Intresse,
Ir 1977 uppgick det sammanlagda statliga och privata nettofl ö det av exportkrediter till u-l ä nder till 1 580 milj,dollar, varav
62 milj,dollar utgjordes av r ä ntesubventioner.

Japan

Med hj ä lp av l å nga utvecklingsl ä n sluter Japan avtal med u-l ä nder om bl.a. utveckling av r å varu-fyndlgheter med Japansk
utrustning och teknologi. L ä nen skall sedan å terbetalas
med produkter fr å n projektet. H ä rmed tillf ö rs ä kras Japan tillg å ng till r å varuresurser son nan saknar inon
det egna landet santidigt som u-landet f å r krediter till projekt « oa annars eallgt japansk
uppfattning i n å nga fall inte skulle ha kommit till
st å nd. F ö rm ä nliga kreditvillkor erbjuds n ä r det s ä bed ö ms l ä mpligt och n ä r Japan har chans att ta hem ett f ö r japansk ekonomi son helhet bra
kontrakt.

Blandade krediter sanfinansleras av blst å ndsfinan-sieringsorganlsationen
Overseas Economic Co-operation Fund (OECF) och Japans Export and Import Bank
(Exim-banken). OECF svarar f ö r l ä n med ett g å voelement ö verstigande 25% och Exim-banken f ö r ö vriga l å n p å mer kommersiella villkor. Å tminstone sex myndigheter ä r inkopplade vid beslut om blandade
krediter: ministeriet f ö r
utrikeshandel och industri (MITl), utrikeaministeriet, finansministeriet (MOF), OECF (f ö r l ä nebist ä nd), Japan Intemational Coop é ration Agency (JICA f ö r tekniskt bist å nd) och Sxlm-banken, Dessa olika
organs m å ls ä ttningar konpronlssas ihop, MITI
och MOF anges ofta spela en avg ö rande roll vid best ä n-nlng av bl,a. kreditvillkorens utformning. Japans bist å nd budgetfinansleras endaat till en
liten del, Reaterande mfidel erh å lls genom att regeringen emitterar obligationer och gnom andra l ä nearrangemang, OECF-l å nen ä r formellt obundna och avsedda f ö r finansiering av infrastruktur
medan l å nen fr å n Exim-banken ä r leverant ö rskrediter bundna till Ink ö p i Japan, Lokala kostnader upp
till 15% kan 1 vissa fall finansleras med OECF-nedel,

De blandade kreditema, liksom ö vrigt Japanskt bist å nd, f ö rdelas geografiskt efter principer
som utg å r fr å n handelspolitiska ö verv ä ganden.

5 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 41

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 66

Exlm-bankens leverant ö rakrediter
har 10-11 ä ra l ö ptid varav 2-3 å rs anorteringsfri period. R ä ntan har de senaste å ren varierat mellan 6,3% och 7,7%, 0ECF:s l å n ä r mjukare
med en l ö ptid p ä 20-30 å r
varav 5-8 ä rs amorteringsfri perlod till en r ä nta p å 3,5 - 4,5%.
P ä japansk sida f ö rutser man en visa ö kning av de blandade kreditema framf ö rallt till nyligen industrialiserade l ä nder i Asien d ä r man k ä nner ett starkt politiskt tryck att forts ä tta bist å ndsgivningen,

Nederi ä ndema

Systemet f ö r blandade
krediter a ä tta ig å ng genon att ett exportf ö retag g ö r
en ans ö kan hos utrikesministeriets bist å ndsavdelning. Exporttransaktionen m å ste uppg å
till minst 5 allj, gulden (ca 12 milj,kr.). En arbetsgrupp med representanter f ö r utrikes- och ekonomiministerlema granskar ans ö kan. D ä refter
pr ö var exportkredltf ö rs ä kringainstitutet
HCM och finansministeriet om transaktionen kvalificerar f ö r exportkreditf ö rs ä kring. Ans ö kan
om blandad kredit granskas utifr å n a) bist å ndskriterier och b) effekter p å nederl ä ndsk
ekonomi, s ä rskilt aya-sels ä ttning.

F ö r å r 1979 har 100 milj. gulden (oa 200 milj.kr.) anslagits p å bist å ndsbudgeten
f ö r blandade krediter. Resterande
belopp best å r av vanliga exportkrediter fr å n bankv ä sendet.
Den statliga kreditdelen kan endast utg å
om projektet kan erh å lla NCM-f ö rs ä k-ring.
Finansminiateriets medgivande ä r d ä rf ö r n ö dv ä ndig f ö r att en blandad kredit skall kunna komma till st ä nd, eftersom NCM endast kan f ö ra ä kra de
politiska riskema om dessa å terf ö rs ä kras av staten.

Blandade krediter kan ges till i f ö rsta hand de s.k. koncentrational ä ndema: Bangladesh, Sudan, Tanzania, Ö vre Volta, Nordjemen, Egypten, Indien, Kenya,
Pakistan, Sri L ä nka, Colombia, Indonesien och
Zambia. Trots att systemet ä r helt nytt
har man i Haag noterat sv å righeter att finna ett f ö rs ä kringsm ä ssigt acceptabelt importland bland dessa ofta mycket
fattiga l ä nder. Erbjudanden on blandade krediter
kan d ä rf ö r i framtiden komna att riktas till mer utvecklade l ä nder snarare ä n
till de allra fattigaste.

F ö rutom blandade krediter finns i
Nederi ä ndema ä ven sn s.k. natchningsfond. Den inf ö rdes f ö r
att man med hj ä lp av r ä ntebidrag skulle kunna utj ä mna

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 67

de snedvridande effekter p å den intemationella konkurrensen som uppst å r n ä r andra l ä nder erbjuder finansiering 1 form av blandade
krediter. Matchnings-fonden administreras av en referensgrupp inom
ekono-minlnisteriet sannansatt av representanter f ö r gne-raldirektoraten f ö r handel (exportaspekten) och industri (industri-
och syssels ä ttnlngspolltlska aspekter). Chefen
f ö r handelsdirektoratet fattar slutligt
beslut. Matchningsfonden kan anv ä ndas om
exportf ö retaget kan bevisa att man ä r utsatt f ö r
konkurrens fr å n atatligt st ö dda exportkreditvillkor som st å r i strid med consensus. Rena prisskillnader f å r inte kompenseras. St ö det akall 1 princip ha en pocitlv effekt p å nederl ä ndsk
syssels ä ttning.

Medel till natchnlngsfonden ansl å s i budgreten ö ver
"unemployment relief fund". ix 1977 avsattes 50 milj.gulden. H ö gsta st ö dbeloppet
f ö r r ä ntesubvention ä x 5 milj.gulden per transaktion.

Norge

Det norska systemet inf ö rdes
i slutet av å r 197 i avsikt att fr ä mja exporten fr å n
f ö retag i krisdrabbade branscher, fr ä mst inom varvaindustrin. Den export som kan komma i
fr å ga f ö r finansiering med blandade krediter f ö ruts ä tts best å av varor och tj ä nster
som fr ä mjar den ekonomiska tillv ä xten i mottagarlandet. Den b ö r ocka å
prioriteras av u-landet i fr å ga. Denna
aspekt bed ö ms av det norska bist å ndsorganet NORAD enligt sanna kriterier son till ä mpas f ö r
garantigivning under det norska "u-gporantisystemet". I ett val
mellan projekt av likv ä rdigt norskt intresse prioriteras
i) de fattigaste u-l ä ndema och Norges huvudsamarbetsl ä nder, 2) l ä nder
p å rimligt avst å nd fr å n Norge och
3) l ä nder d ä r f ö rh å llandena ä r
l ä mpade f ö r samarbete med Norge, samtidigt som det i ber ö rda l ä nder b ö r kunna p å visas
finnas potentiella marknader f ö r norskt n ä ringsliv. Om handelsdepartementet tillstyrker finns
m ö jlighet att 1 s ä rskilda fall medge st ö d ä ven om NORAD ej anser det
motiverat. Vid fartygs-exportaff ä rer brukar
NORAD ej konsulteras.

Det norska systemet administreras av Garanti-Institutet
for Eksportkreditt (GIEK). Beslut
att tillstyrka finansiering till f ö rm å nliga villkor fattas i handelsdepartementet. Vid
enstaka stora aff ä rer har regeringen ä ven g å tt till
stortinget med proposition. Systemet finansieras ö ver handelsdepartementets budget. St ö dformen kallas r ä ntest ö dordningen

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 68

men f ö rutom r ä ntesubventionering kan ä ven direkta finansiella tillskott ges f ö r att f ö rb ä ttra norska offerter. Under 1977 och 1978 ingicks
kontrakt till ett sammanlagt v ä rde av 4 700
milj.Nkr. (varav fartyg 2 900 milj.), R ä nteat ö d l ä mnades till
ett belopp av 1 067 milj,Nkr, (varav fartyg 972 milj,).

Anslagna belopp som ej utnyttjas under visst ä r kan ö verf ö raa till efterf ö ljande
å r. Utbetalning av r ä ntest ö d g ö rs periodvis under kreditens l ö ptid och belastningen p å statsbudgeten sprids d ä rmed ö ver ett
flertal budget å r. Systemet ä r 1 princip ö ppet
f ö r samtliga u-l ä nder, inklusive NIC-l ä nder och oljeproducerande u-l ä nder,

Schweiz

Det schweiziska parlamentet har beviljat ett ramanslag p å 200 milj,CHF f ö r
"finans- och handelspolitiska å tg ä rder inon r å nen
f ö r det intemationl-la
utveckllngssanaxbetet" f ö r å ren 1979-1981, Av detta ä r 110 nilj. avsett f ö r blandade krediter. Deaaa nedel blandas i l ä mpliga proportioner med krediter fr ä n privatbankerna. De privata krediterna f ö rutaes vara t ä ckta
av exportkreditgaranti. Andelen statligt respektive privat kapital kan variera
med h ä nsyn till bl.a. mottagarlandets
utvecklingsniv å .

Ett antal u-l ä nder
(30-40 st.) utses av statsmyndigheterna till potentiella mottagare av blandade
krediter. De kriterier som anv ä nds ä r: utvecklingsniv å ,
Inkonst per capita, till ä mpad utvecklingspolitik, slculds ä ttning. Industrialiseringspolitik samt f ö rm å ga att
absorbera ifr å gakommande bist å nd. Inom denna l ä ndergrupp
ö ronm ä rks det tillg ä ngliga beloppet p å 110 milj. f ö r
insatser i ett mindre antal u-l ä nder. Vid
detta senare urval tas h ä nsyn till f ö rekomaten av f ö r
achweiziskt n ä ringaliv intressanta
eiportprojekt. Efter en officiell framst ä llan
fr ä n ett s å dant u-lands regering till de schweiziska
nyndighetema f ö rhandlar man fram ett ramavtal p å regeringsniv å
d ä r kreditvillkoren anges. Detta
avtal tr ä der i kraft after note-v ä xllng. Det ankommer sedan p å ett konsortium best å ende av de ledande aff ä rabankema
att utarbeta underlag och f ö rhandla fram
enskilda kreditaff ä rer.

Exenpel p å
kreditvillkor som beviljades ä x 1978:
Kreditbelopp 60 milj.CHF, varav 25% bist å nd
och 75% bankkredit. R ä ntefri bist å ndakredit med 15 å rs
l ö ptid vatrav 10 å rs anorteringsfri period. Baink-medel med 10 å rs l ö ptid varav 3
ä ra amorteringsfri perlod till en r ä nta p å 1,625% ö ver r ä ntan p å 8- ä riga
kassaobligationer (d å 2,5%).

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 69

Spanien

De spanska kreditema tycks ha tillkommit p ä grund av konkurrens vid
kommersiella projekt av s ä rskilt
intresse f ö r Spanien.

Spanien har liten erfarenhet av kreditgivning till bist å ndsmottagaxl ä nder. Fram till å r 197 hade endast enstaka
regeringskrediter beviljats. Nu finns en interminlsterlell kommission (ICJSU)
som kan f ö resl å eventuella mjuka krediter till
vissa u-l ä nder. Beslut fattas av regeringen.
En s å dan bist å ndskredit kan sedan kombineras med
en komnersiell exportkredit garpnterad av den spanska motsvarigheten till EKN,
Under å r 1979 erbj ö d Spanien ett flertal blandade
krediter med g å voelement p ä 15~25%>

Spanien saknar ett centralt bist å ndsorgan. Landet ä r Inte heller medlem av 0ECD:8
utvecklingskonmitt é DAC,

Storbritannien

Sedan 1977 finns m ö jlighet att utnyttja 5% av det bilaterala brittiska bist å ndet f ö r blandade krediter (Aid Trade
Contingency Provision, ATCP), Initiativet till enskilda projekt kommer i regel
fr å n handels-och industriministeriema
som agerar p å grundval av f ö rslag fr å n enskilda f ö retag. Beredning sker i samarbete
med kredit- och f ö rs ä kringsorganet ECGD, En
natchningasituation utg ö r
ofta utg å ngspunkt f ö r ö verv ä ganden on brittisk ATCP-insats.
Projekten bereds under tidspress och beslut m å ste enligt uppgift fram med n ä gra dagars varsel med h ä nsyn till matchningsaspekten.
Eftersom det ä x fr å ga om utnyttjande av bist ä ndsmedel ligger det slutliga avg ö randet hos bist ä ndsadministrationen. Administrativt
och f ö rhandlingsm ä ssigt behandlas ATCP p ä sanma s ä tt som ö vriga bilaterala bist å ndsinsatser.

De tv å huvudkriterierna f ö r att projekt skall kunna kOQuna 1 fr ä ga ä r att de har ett kommersiellt
intresse (uttryckt i syssels ä ttningstermer och exportv ä rde) samt att de har positiv betydelse ur utvecklingssynpunkt, I
praktiken ä r det m ä nga g å nger sv å rt att strikt bed ö ma om utvecklingskriteriet uppfylls
men fr å n brittisk sida f ö rs ä krar man sig alltid on att
mottagrande land godk ä nner projektet,

ATCF-nedlen komner fr å n bist ä ndsbudgeten. Resterande del av de blandade kreditema utg ö rs i regel av kommersiella
exportkrediter finansierade eller garanterade av ECGD,

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 70

Kreditvillkoren f ö r
ATCP-medlen varierar beroende p å u-landets
utvecklingsgrad fr ä n s å va till kredit med upp till 6% r ä nta.
Ocks å kredittid ooh amorteringsfri
period kan skifta med h ä nsyn till utvecklingsgraden.
Efterfr å gan p å ATCP-resurser har varit ator efter en tr ö g start under å r
1978.

USA

EXIM-banken kan matcha blandade krediter som erbjuds fr å n konkurrerande l ä nder.
Rekommendation om matchning utf ä rdas av
National Advisory Council (NAC) som
ä x sammansatt av representanter f ö r EXIM-banken, Federal R é serve, AID, Commerce, State och Treasiiry, Slutligt
beslut om kreditvillkoren fattas av banlcens styrelse. Inget formellt
budgetanslag finns f ö r att finansiera
matchningstransaktioner. Kongressen beslutar om ram f ö r EXIM-bankens totala uppl å ning. Bankens subventionerade l å ngivning finansieras med dess egna medel.
Eventuella ö nskem å l fr å n mottagande u-land om att blanda
upp finansieringen med amerikanskt bist å nd
beaktas ej. En s å dan ordning skulle f ö rst beh ö va
godk ä nnas av kongressen. Av detta f ö ljer dock inte att tanken inte kan sanfinan-siera
projekt tillsammans med t.ex. det amerikanska bist å ndsorganet AID. Banken samarbetar ibland ooks å med V ä rldsbanken
och regionala utvecklingsbanker.

NAC ooh SXIM-banken har visat sig mer ben ä gna att matcha n ä r
det inte finns s ä rskilda historiska, politiska eller
kommersiella f ö rbindelser mellan det i-land som
erbjuder en blandad kredit och mottagande u-land. Banken hax under senare tid
intagit en alltmer offensiv h å llning ooh
man f ö rutser p å anerikansk sida en ö kning av antalet fall d å matchning
kocmer att beviljas. Alla myndigheter representerade i NAC ä r principiellt emot blandade krediter som anses
snedvrida den intemationella konkurrensen. Enligt EXIM-bankens ordf ö rande utg ö rs
10-15% av den totala m ä ngden exportkrediter i v ä rldshandeln av blandade krediter. Inom enskilda
branscher har banken och ajnerikanska export ö rer
intryck av att det kan r ö ra sig om upp till 50%,

V ä attyskland

Blandade krediter betraktas som ett av flera legitima s ä tt att fr ä mja
export till u-l ä ndema och samtidigt bidra till en n ö dv ä ndig resurs ö verf ö ring fr å n rikare till fattigare l ä nder. Blandade krediter kan beviljas f ö r projekt i u-l ä nder
som f å r tysk kapitalhj ä lp. Kapitalhj ä lpsprogrammet
ä r en del av det tyska bist å ndet.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 71

Den tyske export ö ren
utarbetar ett l ä mpligt projekt. U-landets regering ö verl ä mnar en
formell ans ö kan om blandade krediter till tyska
myndigheter. Den atatliga utvecklingabanken Kreditanstalt fiir Wiederaufbau (KFW) g ö r en projektbed ö mning och kalkylerar kostnadema.
Rapporten fr ä n KFW m å ste sedan godk ä nnas
av bist å nds- (BMZ) och finansministerierna innan slutligt beslut kan
fattas av regeringen. Kapitalhj ä lpa-andelen
ber ä knas enligt vissa normer. Å terstoden l ä mnas
i form av kredit till consensus-villkor antingen av KFW eller av n ä gon av de kommersiella bankema, altemativt deras
sammanslutning f ö r utlandsaff ä rer, AKA. BMZ ä r
samordnande f ö r aff ä rer som finansieras med blandade krediter.

I den ä rliga
budgetbehandlingen avg ö rs vilka l ä nder som kan komma i fr å ga f ö r kapitalhj ä lp. Det r ö r
sig om ett 60-tal l ä nder vilka till en del kan variera
fr å n å r till ä x. F ö r 46 blandade krediter fraji t.o.m. utg å ngen av å r 1977 hade 1 3OO milj. DM i
kapitalhj ä lp utnyttjats f ö r en uppdragsvolym p å totalt ca 3 500 milj. DM. Ytterligare 64 milj. DM anslogs f ö r kapitalhj ä lp
i form av blandade krediter under å r
1978.

Kapitalhj ä lp kan l ä mnas till fyra kategorier u-l ä nder;

1)
Till MtJL-l ä nder l ä mnas
rena bidrag, som teoretiskt sett skulle kunna anv ä ndas av ber ö rd
regering f ö r att mildra kreditvillkoren p å kommersiella l å n.

2)
Till MSA-l ä nder l ä mnas
kapitalhj ä lp med en l ö ptid p å
50 å r varav 10 å rs amorteringsfri period till 0,75% r ä nta.

3)
F ö r ö vriga u-l ä nder ä r l ö ptiden 30 å r
varav 10 å rs amorteringsfri period till 2% r ä nta.

4)
De mer
utvecklade s.k, tr ö skell ä ndema kan erh å lla kapitalhj ä lp med en l ö ptid
p å 20 å r varav 5 å rs anorteringsfri period till 4,5%
r ä nta.

Sn f ö ruts ä ttning f ö r blandade krediter ä r att den kommersiella krediten ä r f ö rs ä krad hos det atatliga garantiinstitutet Hermea.
Denna begr ä nsning g ö r att vissa u-l ä nder
med betalningssv å righeter inte kan komma i fr å ga f ö r blandade
krediter.

Det ä r i f ö rsta hand tr ö skell ä ndema som satsar p å projekt som
ä r l ä mpade f ö r blandade krediter. Som regel
utnyttjas blandade krediter i samband med stora

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 72

projekt. Man ö verv ä ger d ä rf ö r att ä ndra
best ä mmelserna f ö r att m ö jligg ö ra att ett at ö rre
antal projekt i dessa l ä nder kan f ö rverkligas med hj ä lp
av blandade krediter.

Ö sterrike

OsTerreT ö hischer
Kontrollbank AG ( Ö KB), som ä gs av 12 ö sterrikiska kreditinstitutioner, kan
refinansiera exportkrediter eller ge l ä n
till aubventionerad r ä nta. Medel ansl å s p å
finansministeriets budget. Beslut om s å dan
f ö rm å nlig finansiering fattas av ett grenlum best å ende av f ö retr ä dare f ö r
finansninlsterlet, n ä ringslivs- och fackliga organisationer,
Nationalbanken och Ö KB.

F ö m å nliga krediter kan beviljas 1 sanband ned export till projekt av s ä rskilt politiskt eller eko-noniskt intresse f ö r Ö sterrike.
Bist å ndsanknytningen avg ö r hur stort g å voerement
som medges. Exporten avser fr ä nst utrustning
till tillverknings- och kraft-industrin i u-l ä nder, t.ex. turbiner och gruvutrust-ning men ä ven J ä mv ä gsutruatning, bevattningsanl ä ggningar och tum-key projekt. En stor del av Ö aterrlkea offentliga bist å nd till u-l ä nder
utg ö rs av subventionerad kreditgivning.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 73

5 STATLIGA INSATSER SOM P Å VERKAR U-L Ä NDERNAS
IMPORT FR Å N SVERIGE

Sveriges ekonomiska f ö rbindelser
med u-l ä ndema har utvecklats snabbt under
de tv å senaste å rtiondena. Ett viktigt inslag i dessa f ö rbindelser ä r
solidariteten med u-l ä ndemas utvecklingsatr ä vanden som satt sin pr ä gel inte bara p å v å rt utvecklingsbist å nd utan ocks å p å v å ra allm ä nna
u-landsrelationer likaom v å r ut-rikeapolitlk, Sedam gammalt
har Sverige ä ven handelsf ö rbindelser med olika u-l ä nder. V å ra
ekonomiska relationer med u-l ä ndema ö kar i betydelse nu n ä r dessa l ä nder i aamband med aina
industrialiserings-str ä vanden alltmer efterfr å gar den typ av varor som produceras av avenskt n ä ringsliv. U-l ä ndema
ä r ocks å viktiga leverant ö rer
av varor som beh ö vs f ö r v å r egen ekonomiska utveckling, t.ex,
olja, metaller och kemiska r å varor.

Tidvis har h ä vdats
att handel och bist å nd inte g å r att kombinera och att en klar boskillnad d ä rf ö r borde uppr ä tth å llas, U-l ä ndemas industrialisering och den fortg å ende internationaliseringen av v ä rldshandeln g ö r
emellertid att en s å dan gr ä nsdragning blir allt sv å rare att uppr ä tth å lla. S ä rskilt
u-l ä nder som till ä mpar n å gon
form av centralt beslutad utvecklingspolitik, tenderar att betrakta sina
relationer med enskilda i-l ä nder i ett
helhetsperspektiv. F ö retr ä dare f ö r u-l ä nder kan t.ex, vid en officiell kontakt aktualisera ett antal fr å gor som i Sverige h ö r hemma dela p å olika st ä llen i den offentliga f ö rvaltningen och dela i n ä ringslivet. N ä r
u-l ä ndema p å detta s ä tt
betraktar Sverige som en enhet f ö rsv å rar det m ö jlighetema
f ö r osa att uppr ä tth å lla
bodelningen mellan handel och biat ä nd.
Ett

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 74

annat ak ä l till varf ö r denna bodelning alltmer 1-fr å gas ä tts ä r u-l ä ndemas ö nskem å l on att bli
behandlade son likv ä rdiga parter i den intemationella
handeln. Bist å ndet ses d ä som ett instrunent son b ö r utnyttjas f ö r
att ö verbrygga skillnaden i ekonomisk
styrka.

Ett behov av att utvidga och utveckla v å ra bilaterala f ö rbindelser
ned u-l ä ndema p ä det ekonomiska omr å det har ä ven konstaterats fr å n svensk aida. Regeringen hax uppm ä rksammat dessa fr å gor
bl.a. i å rets budgetproposition, bilaga 6,
under avsnittet bilateral u-landspolltik. F ö respr å kare f ö r
en mer samlad syn p å v å ra relationer med u-l ä ndema talar
on en samordnad u-landspolitik som n å got
ö nskv ä rt. Andra har sett en risk i att ett mer samordnat agerande p ä det ekonomiska omr å det skulle kunna medf ö ra en icke ö nskv ä rd
aamman-blandnlng mellan bist ä ndeta och
handelsfr ä mjandeta m å la ä ttningar,

I det bredare samarbetet som inleddes med Algeriet 1975
och som sedan har kommit att omfatta ett antal l ä nder i Afrika och Latinamerika har tankarna p ä en samlad syn p å
v å ra relationer med u-l ä nder kunnat pr ö vas.
Det bredare sanarbetet hax ä gt rum med
dubbel m å ls ä ttning, dela att fr ä mja
u-landeta ekonomiska och sociala utveckling enligt de svenska bist ä ndspolitiska m å ls ä ttningarna, och dels att fr ä mja en utveckling av Sveriges relationer med landet
i fr å ga bl.a. p å det ekonomiska omr å det. En f ö ruts ä ttning f ö r att st ö dja en sanarbetsinsata med bist ä ndsmedel har varit att det funnits ett ö nsesidigt intresse b ä de i Sverige och 1 sanarbetslandet, sant att insatsen prioriterats av
samaxbetBlandet genom att man d ä r avsatt
egna resurser f ö r ä ndan ä let.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 75

Under de senaste å ren
har tillskapats ett antal hel-eller halvstatllga organ med ansvar f ö r olika delar av de svenska bilaterala relationerna
med u-l ä ndema. I det f ö ljande ges en kortfattad presentation av de delar av
svenskt bist å nd son fr ä nst intresserat svensk exportindustri och de delar
av svenskt exportfr ä mjande son har u-landspolitisk
anknytning. Vidare beskriva de u-landspolitiskt orienterade organ son har till
uppgift att fr ä mja bilateralt samarbete med u-l ä nder inom olika omr å den.I kapitlet ges ocks å en n ä rmare presentation av de organ som sysslar med
statligt st ö dd exportkreditgivning i sanband
ned svensk export till u-l ä nder.

5.1 Det svenska bist å ndet

Den svenska bist å ndabudgeten
uppgick f ö r budget å ret 1979/80 till 4 416 milj.kr. Ungef ä r en tredjedel av detta belopp anslogs till
multilateralt bist å nd och tv å tredjedelar till bilateralt bist å nd. Det samlade svenska bist å ndet motsvarade det å ret ca 1% av bruttonationalprodukten (BNP).

5,1,1 Det multilaterala svenaka biat å ndet

Det svenska multilaterala biat å ndet uppg å r
till ungef ä r en tredjedel av det samlade
svenska bist å ndet. Syftet med det multilaterala
biat å ndet, liksom med det bilaterala, ä r att bidra till social och ekonomisk utveckling i
u-l ä ndema. Det multilaterala bist å ndet kanaliseras fr ä nst genon FN-systemet och de intemationella utvecklingsbankerna. Det f ö rdelar sig p å
tekniska och finansiella insatser, FN:s ut-vecklingsprogpram (UNDP) ä r PN-syatemets centrala finansieringsk ä lla f ö r tekniskt
bist å nd, FN:s

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 76

kapitalutvecklingsfond svarar f ö r mindre, snabba Insatser i form av
finansiellt g å vobist å nd. V ä rldsbanken och Intemationella
utvecklingsfonden (IDA) ä r den
viktigaste k ä llan f ö r finansiellt bist å nd 1 form av krediter, i IDA:8 fall
p å mycket f ö rm å nliga villkor. De regionala
utvecklingsbankerna och -fondema utg ö r ett betydelsefullt kompletterande inslag f ö r att st ö dja de regionala utveokllngsanstr ä ngnlngar-na 1 Afrika och Asien,

Multilateralt bist å nd budget å ret 1979/80 (milj,kr,)

FN:a utvecklingsprogram (UNDP), 397,0

kapitalutvecklingsfond och befolkningsfond

FN:8
barnfond (UNICEF) 110,0

ä vTlgfa FN-organ 72,0

Y ä rldsbanksgruppen
(IDA) 413,0

Afrikanska utvecklingsbanken 25,0

Afrikanska utvecklingsfonden 71,8

Asiatiska utvecklingsbanken 1,0

Asiatiska utvecklingsfonden 3 Ö ,6

Intemationellt livsnedelsblst ä nd 161,0

UKCTAD/GATT :s internationella handela-
8,0 centrun (ITC)

Inportkontoret f ö r u-landsprodukter 3,5

(IMPOD)

ö vrigt 13,1

1 306,0

Son framg å r av tabellen st ö der
Sverige kreditgivning till u-l ä nder genon bl,a, finansiella bidrag till intemationella ocb regionala
banker.

Krediter fr å n dessa banker ä r i
princip bundna till upphandling 1 medlensl ä ndema. Ut ö ver ordinarie kreditgivning

s. 77 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 77

f ö r
utvecklings ä ndam å l kan institutionerna ä ven tillhandah å lla finansiering p ä s ä rskilt f ö rm å nliga villkor via s.k, "mjuka
f ö nster" eller s ä rskilda fonder,

I sammanhanget b ö r ä ven n ä nnas att Sverige ä r medlem i In ter-amerikanska
utvecklingrsbonken (IDB) samt att det inom Intemationella Valutafonden (IMF)
imder senare å r har tillskapats nya
kreditfacillteter som i praktiken ä r Inriktade p å utl å ning till u-l ä nder.

F ö m å nliga krediter fr å n Intemationella och regionala
institutioner beviljas bl.a. f ö r finansiering av kapi tal varuimport 1 samband ned utvecklingaprojekt.
L å nebeloppen varierar men begr ä nsas vanligrtvis till 50% av
projektkostnadema.

De intemationella och regionala organens upphandling i
Sverige ä r i n å nga fall ringa i f ö rh ä llande till de svenska bidragen.
Detta g ä ller fr ä mst FN-org:anen. I viss utstr ä ckning beror det p å att de ganla kolonlalmaktema
fortfcirande har ett kommersiellt f ö rspr å ng i stora delar av u-v ä rlden. Svenska f ö retag torde inte heller ha tillr ä cklig information on internationella
upphandllngsn ö jllgeter, I vissa fall saknar de
ocks å resurser f ö r att frang å ngsrlkt kunna bearbeta naxknader 1
u-l ä ndema.

Regeringen och ber ö rda nyndlgheter har d ä rf ö r
verkat f ö r att upphandling;sdelegatloner fr å n intemationella och regionala
organ bes ö ker Sverigre, Den direkta informationsverksamheten
till f ö retagen har ocks ä Intensifierats 1 f ö rhoppning on att dessa initiativ
skall leda till f ö rb ä ttrade n ö jlleter f ö r svenska f ö retag att h ä vda sig 1 konlcurrensen on
intemationellt finansierade projekt 1 u-l ä nder (se vidare avsnitt 5.3.2).

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41

5,1,2 Det bilaterala svenska bist å ndet

Styrelsen f ö r
intemationellt utvecklingssamarbete (sida)
bedriver sedan l ä nge ett ing å ende samarbete ned s å dana u-l ä nder son ä r huvudmottagare f ö r svenskt bilateralt bist å nd.

Det svenska bist å ndet
via SIDA utg å r som regel i form av g å vor. Under budget å ret
1978/79 utgjordes 99% av SIDA:s totala utbetalningar av g å vobist å nd.
Detta ä x f ö rdelades det landprogrammerade bist å ndet
p å 21 huvudnottagarl ä nder (Angola, Bangladesh, Botswana, Cuba, Etiopien,
Guinea-Blssau, Indien, Kap Verde, Kenya, Laos, Lesotho, Mo9ambique, Pakistan,
Portugal, Somalia, Sri L ä nka, Swaziland, Tanzania, Tunisien,
Vietnam och Zambia) samt en regional utvecklingsbank ( Ö starikanska utvecklingsbanken) ,

U-l ä ndemas ö kade satsning p å
industriutveckling och modernisering av jordbrukasektom har lett till att det
avenska bilaterala bist å ndet till industrisatsningar ö kat kraftigt. Under budget å ret 1978/79 uppgick industribiat ä ndet till 63O milj,kr. eller drygt 25% av SIDA:s
bist å ndsutbetalningar. SIDA l ä nnar finansiellt och tekniskt bist å nd till st ö rre
industriprojekt som pappersbruken Bai B å ng
i Vietnam och Hufindl 1 Tanzania s å v ä l som till utveckling av sm å industri. Bidrag l ä nnas till nationella utvecklingsbanker och liknande institutioner.
Projekt- och branschstudier upphandlas fr å n
konsultf ö retag. Program f ö r yrkesutbildning initieras och drivs i SIDAss regi.
Vidare kan svenskt bist å nd anv ä ndas f ö r
att finansiera utvecklande och framtagande av u-lands-anpasaad teknologi eller
forskning p å f ö r u-l ä ndema intressanta omr å den.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 79

Ett omfattande industribist å nd kr ä ver industriellt kunnande i
givarlandet. SIDA samarbetar d ä rf ö r med statliga och privata f ö retag vid genomf ö rande
av olika projekt inom Industrlblst ä ndets
ram. Tekniskt bist å nd inom industrisektorn inneb ä r bl.a. uts ä ndande
av experter f ö r tj ä nstg ö ring i u-l ä nder. Ett n ä ra
samarbete mellan SIDA och svensk industri f ö rb ä ttrar verkets m ö jligheter
att rekrytera erforderlig personal f ö r
s å dan tj ä nstg ö ring. Per
den 31 december 1977 fanns totalt 647 personer, son hade rekryterats av SIDA,
1 tj ä nst antingen som FN-personal eller
eon SIDA-anst ä lld personal p ä f ä ltet. Av
dessa var 143 stycken (22%) privat anst ä llda
eller egna f ö retagare f ö re utresan. Siffrorna inkluderar ej korttidsanst ä lld personal.

En del av det svenska bist å ndet till progranl ä ndema ges
som s.k, importst ö d. Dessa medel ä r ej avsedda f ö r
s ä rskilda utvecklingsprojekt eller
progpran som st ö ds av Sverige, utan f ö r att finansiera u-landets behov av l ö pande import. Importst ö det kan s å ledes liknas vid betalningsbalansst ö d. Utbetalningar g ö rs efter det att SIDA godk ä nt
de olika importtransaktioner som programlandet ö nskar finansiera ned svenskt inportst ö d. Dessa nedel kan ä ven
utnyttjas f ö r vissa betalningar 1 samband ned kommersiella
krediter. Under budget å ret 1978/79 uppgick SIDA:8
utbetalningar av inportst ö d till ca 600 milj,kr. eller en
tredjedel av totala utbetalningar. Importst ö d
kan bindas till upphandling 1 Sverige.

Det bundna svenska bist å ndet
uppgick f ö r budget å ret 1979/80 till 650 nilj.kr eller 14,8% av bist å ndsanslagen. Enligt ber ä kningar gjorda av SIDA

s. 80 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 80

utnyttjas ca en tredjedel av de totala blst ä ndsan-slagen f ö r upphandling 1 Sverige, Ut ö ver detta k ä nda direkta ä terfl ö de av blst ä ndsnedel anser verket att det finns
anledning r ä kna ned att det svenska bist å ndet, och den svenska
u-landapolltiken 1 allm ä nhet,
bidrar till goda f ö rbindelser son gynnar avenak
export, framf ö r allt till huvudnottagraxl ä ndema. Detta anses till ator del
bero p å att kontaktema nellan SIDA, de
exportfr ä mjande myndietema och svenskt n ä ringsliv succeosivt utvecklaa
samtidigt son nottagarl ä ndemas
kunskap om det svenska utbudet av varor och tj ä nster ö kar.

5.2 Insatser med u-landspolitisk inriktning

Under de senaste å ren hax ett antal nya organ inr ä ttats ned uppgift att fr ä mja bilateralt samarbete mellan u-l ä nder och svenska f ö retag och institutioner inom olika
avgr ä nsade omr ä den. Dessa organ samarbetar med l ä nder b å de inom och utom programlandkretsen.
De finansiella resurser som st ä llts till f ö rfogande
ä r 1 regel r ä tt sm å och i huvudsak avsedda f ö r uppbyggnad av en p ä l ä ngre sikt helt eller delvis sj ä lvb ä rande verksamhet. Nedan ges en kort
beskrivning av n å gra viktigare organ p å detta omr å de. Vidare redog ö rs f ö r Sveriges hittillsvarande inst ä llning till samarbetsavtal med u-l ä nder utanf ö r bist å ndssamarbetets ran.

5.2.1 U-landspolltlskt orienterade organ

Fonden f ö r industriellt samarbete med u-l ä nder (SWKi)J!'UN31

Fonden inledde sin verksamhet under å r 1979. Den ä r en atatlig atlftelse med uppgift
att fr ä aja tillkomsten av tillverkande
industri i u-l ä nder genon samarbete med statliga,
privata och kooperativa partners.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 81

Fonden kan f ö rmedla
kontakter mellan svensk industri och intreaaenter i u-l ä nder, bidra till finan-aiering av induatriprojekt,
medverka i aktieteckning eller genom l å n/garantier
st ö dja s å dana projekt. Fonden prioriterar sm å och medelstora projekt 1 f ö rsta
hand 1 de svenska programl ä nderna, men den kan ä ven engagera sig 1 vissa andra l ä nder. Grundkapitalet ä r 100 nilj.kr. ned r ä tt f ö r fonden att mot statlig garanti l å na ytterligare 300 milj.kr. Grundkapitalet tillf ö rs fr å n bist å ndsanslaget. I samband med tillskapandet av SWEDFUND
gjordes ocks å en revidering av best ä mmelsema f ö r
exportkreditn ä mndens Investerlngsgarantlsyatem.

Utbildningaberedningen (Swedish Connission for Technical
Coop é ration. SCTC)

Beredningen, som faller under UD, ä r sedan september 1979 en sj ä lvst ä ndig
myndighet som st å r till regeringens f ö rfogande f ö r
f ö rmedling av kontaktuppgifter, i
syfte att st ä rka Sveriges f ö rbindelser ned enskilda u-l ä nder. Beredningen adninlstrerar huvuddelen av det
s,k, bredare sanaxbetet. Den anavarar ocks å
f ö r utvecklingen av nya fomer f ö r sanarbete inom nya omr å den med de u-l ä nder
till vilka det traditionella g å vobist å ndet trappas ner Och avvecklas. Bredare samarbete
kan bedxivas med u-l ä nder utanf ö r programlandakretsen, son Sverige vill utveckla n ä mare f ö rbindelser
med. De bed ö mningar aom f ö reg å r ett bealut
om att inleda bredare samarbete baseras p å
ö verv ä ganden av bist å nds-, handels- och/eller allm ä npolitisk art. Hittills har Algeriet, Cuba, Egypten,
Dominikanska Republiken, Irak, Janalea, Nigeria, Portugal, Sudan och Tunisien
ing å tt 1 det bredare
samaxbetsprogrannet. Beredningens insatser avser fr ä nst kunskaps ö verf ö ring och beh ö ver
inte begr ä nsas till de fattigaste u-l ä ndema. F ö r
budget å ret 1979/80 har avsatts 51
nilj.kr. f ö r i f ö rsta hand f ö rinvesteringsstudier,
institutionssanarbete, kultur- och person utbyte sant utbildningsinsatser inom
ramen f ö r det bredare sanarbetet.

Beredningen f ö r
intemationellt l ä kenedelsaamarbete

Denna beredning aorterar under socialdepartementet och har
till uppgift att fr ä mja samarbete p å l ä kemedelsomr å det genom ö verf ö ring av kunskap och teknologi i samband med export
fr å n avenak l ä kemedelsindustri. Den inriktar sig p å verksamheter d ä r

6 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 41

s. 82 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 82

u-l ä ndemas
myndleter aanverkax i kontrollerande funktion med tillverkande och
diatribuerande f ö retag (exempelvis rutiner f ö r l ä kenedelskontroll). I beredningen
Ing representanter f ö r ber ö rda depar-tenent och nyndlgheter
aant f ö retr ä dare f ö r l ä kemedelsindustrin. Beredningen f ö rfogar inte ö ver egna anslag f ö r finansiering av projekt.

Importkontoret f5r u-landsprodukter (IMPOP) Efter en f ö rs ö ksperiod permanentades IMPOD vid
bud-get ä xsskiftet 1979/80 som ett statligt
organ med uppgift att fr ä mja
u-l ä ndemas export till Sverige och d ä rigenom bidra till dessa l ä nders utveckling grenom ö kade exportint ä kter. Verksamheten faller under
handelsdeportmentets ansvarsomr å de och ä r inriktad p å naxlmadainfomation och narknadsf ö ring. Kontoret har en kontakt- ooh
uppgiftsf ö medlande funktion i sitt sanarbete
med export ö rer i u-l ä nder och import ö rer i Sverige, men kan ä ven bidra med finansiella resurser.
F ö r budget å ret anslogs 3,5 milj,kr, fr ä n bist ä ndsanslagen f ö r IMPOD;s verksamhet.

Swedec Intemational AB

Bolaget inledde ain verksamhet under v å ren 1979. Det bildades f ö r att handha den direkta f ö rs ä ljning av framf ö r allt utbildningstj ä nster som tidigare sk ö ttes av utbildningsberedningen.
Bolaget, aom ä r halv-atatligt, kan tillhandah å lla tekniakt bist å nd mot betalning antingen direkt
till betalningsstarka u-l ä nder
eller p ä uppdrag av organ inom FN-familjen,
SIDA, m.fl, Swed ö c:s verksamhet kan sp ä nna ö ver hela den tj ä nstesektor aom offentliga myndieter
ä r ansvariga f ö r.

SVECABE Foundation

Stiftelsen bildades å r 1978 med uppgift att fr ä mja export av svenskt h ä laov å xdskunnande i form av utrustning,
tekniskt kunnande eller hela h ä lsov å rdssystem. I stiftelsens styrelse
ing ä r, f ö rutom representanter f ö r ett antal enskilda f ö retag och konsulter ä ven f ö retr ä dare f ö r social- och han-delsdeportenenten
samt Landstingsf ö rbundet och Sveriges Exportr å d. F ö r att bitr ä da finns ocks ä ett vetenskapligt r å d.

Ut ö ver
de h ä r beskrivna organen finns ett antal
sj ä lvb ä rande konsultbolag med
u-landsinriktning

s. 83 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 83

inon den statllga sektom, Telecons Intemational AB (SVEDTEL) å tar sig alla typer av konsulttj ä nster inom telekonmnnikatlonsomr ä det. Bolaget ä gs av Televerket, Don ä nverket ä ger ett liknande f ö retag f ö r uppdrag inom skogsbruks- och
skogslndustrlomr ä dst (Swedforest Consulting AB).
Swedish Power Industry Service AB (SwedPower) ä gs gemensamt av Statens
Vattenfallaverk och tre lcke-statllg:a f ö retag med verksamhet inon energiomr å det. Bolaget har till uppgift att
tillhandah å lla tj ä nster å t utl ä ndska kraftf ö retag.

Regeringen hor ocks å tillsatt en utredning, som n ä rmare granskar olika former f ö r sanverkan vid statlig konsultverksamhet
i utlandet, B 1978:03. Syftet med denna utredning ä r att finna l ä mpliga fomer f ö r fr ä n-Jande av export av tj ä nster fr ä n den statliga sektom till k ö pare bl,a. 1 u-l ä ndema,

5,2.2 Sanarbetsavtal

I ung ä oiget mellan olika l ä nder f ö rekonmer olika typer av bilaterala
avtal, Sverigre har bilateralt ing å tt avtal med b å de
i-l ä nder och u-l ä nder - handelsavtal,
investerlngrsakyddsavtal, dubbelbeskattningsavtal a,m, P ä blst ä ndsomr ä det finns bilaterala avtal ned u-l ä nder. Av s ä rskilt intresse 1 sanband med blandade
krediter ä r de s.k. samarbetsavtal som i n å gra fall ing å tts med u-l ä tader,

Sverige har l ä nge st ä llt sig granska tveksamt till att
ing å samaxbetsavtal 1 olika fomer. Den
sveneka handelspolitiken hor fr ä nst Inriktats p å en
multilateral liberalisering av handeln, med nedtrappning av tullar och andra
handelshinder aoa viktiga inslag. Man har fr ä n svensk sida velat undvika steg
som kunde aes som en å terg å ng till bllaterallsn.

s. 84 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 84

I en departenentspronenoria " ö kade insatser f ö r svensk export till u-l ä nder" Ds H 1976:5 behandlades bl.a.
fr å gan on samarbetsavtal. Det ans å gs att Sverige borde undvika att
ing å allm ä nt h å llna samaxbetsavtal ned u-l ä nder med marknadsekonomi, d ä r regeringama som regel inte kunde
p å verka beslut on enskilda projekt.
I f ö rh å llande till u-l ä nder ned starkt centraliserad ekononl
och utrikeshandel kunde avtalsfr ä gan emellertid st ä lla sig annorlunda. Sverige ingick ocks å i mitten av 1970-talet
sanarbetsavtal med ett antal oljeproducerande u-l ä nder.

F ö r n ä rvarande finns samarbeteavtal 1
kraft med sju u-l ä nder: Irak (ekonomiskt och tekniskt
samarbete), Indien (ekonomiakt, induatriellt, tekniskt och vetenskapligt aamarbete),
Libyen (ekonomiskt och industriellt samarbete), Iran (kommersiellt,
industriellt, ekonomiskt och tekniskt sanarbete), Algeriet (ekonomiskt,
industriellt, vetenskapligrt och tekniskt samarbete), Egypten (ekonomiskt,
industriellt och tekniskt samarbete) samt Nigeria (ekonomiskt, industriellt, vetenskapllgrt
och tekniskt sanarbete), dessa avtal behandlas inte fr å gor r ö rande finansiering av samarbetet.

Med Mexico finns en ö verenskommelse om tekniskt och vetenskapligt sanarbete, F ö rhandllngar p å g ä r on industriellt sanarbete. En ö verenskonnelse on visst sanaxbete
bar ocks å ing å tts med Trinidad och Tobago,

P ä senaxe
tid har ifr å gasatts on Inte avtalsformen borde
utnyttjas mer aktivt i sanarbetet med u-l ä nderna. Enklare former f ö r avtal och avtalsllknonde
arrangemang har ocks ä f ö rordats. Handelsdepartementet har
d ä rf ö r Inlett en ö versyn av vissa fr å gor

s. 85 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 85

betr ä ffande
samarbetsavtal med u-l ä nder.
Syftet ned denna ö versyn ä r bl.a. att utv ä rdera erfarenheterna av existerande
avtal, pr ö va fr å gan om utvidgad anv ä ndning av avtal samt f ö resl å framtida svensk inst ä llning.

5.3 Vissa insatser i exportfr ä mjande syfte

I enllet med Sverigea traditionellt frlhandelsv ä n-llga Inet ä llnlng hor regering och riksdag
inte funnit det ä ndam å lsenligt att ge n ä mare riktlinjer f ö r exportfr ä mjandet 1 vad avser enskilda l ä nder och marknader. Det ä ligger ber ö rda organ att besluta om verksamhetens
n ä mare inriktning, I vissa avseenden
inneb ä r dock de beslut son fattats av
regering och riksdag en preferensbehandling av export till u-l ä nder.

P å det
exportfr ä mjande omr å det kan i vad avser u-l ä ndema bl.a, f ö ljande organ och insatser n ä mnas,

Sverigea ExDortr å d (SE)

Det halvstatliga SE planerar, samordnar och genomf ö r å tg ä rder f ö r att fr ä mja svensk export, sant planeratr
och leder de frist å ende handelskontorens verksainhet
och den exportfr ä njande verksanheten inon utrikesrep-resentatlonen.
De sanlade statliga anslagen till SE:s verksanhet uppgick budget å ret 1979/60 till ca II3 milJ.kr. En
s ä rskild avdelning har hand on u-l ä ndema.

Information on intemationell upphandling Inon SE finns en
s ä rskild enhet med uppgift att san-la
ln och vidaref ö medla information om Internationella
projekt son kan vara av intresse f ö r svenska f ö retag.
I f ö rsta hand g ä ller det uppgifter on upphandling 8on
genomf ö rs eller finansieras av FN:s fackorgan.
V ä rldsbanken, de regionala utvecklingsbankema
(African Development Bank (ADB) 1 Abidjan, Asian Development Bank (AsDB) i Manila och Interanerlcan Developnent
Bank (IDB) i Washington), vissa arabfonder samt UNDP. Uppgifter insamlas via
svenska ambassader och handelskontor men ocks å direkt fr ä n intemationella bist å nds- och finansieringaorgan. F ö r bevakning av den upphandling som
planeras av FN-organen, V ä rldabanken

s. 86 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 86

och IDB finns vid den svenska anbassaden i Washlngrton en
s ä rskild projektbevaknlngscentral.
Huvuddelen av de uppgifter projektbevaknlngscentralen sanlar in s ä nds till SE f ö r vidare f ö medling. Centralen har ocks å 1 v ä xande utstr ä ckning direktkontakt med svenska f ö retag. Bevakningen av de regionala
utvecklingsbankerna 1 Manila och Abidjan, via v å ra ambassader i dessa st ä der, hax likas å f ö rst ä rkts.

Anbudskostnadsst ö d till konsulter SE administrerar ett statligt st ö d till f ö rinvesterings- och f ö rprojakteringsstudier avseende
projekt i u-l ä nder. Medel kan utg å till konsultf ö retag i fom av bidrag till f ö rstudie- och anbudskostnader f ö r projekt av infrastrukturen eller
industriell natur. F ö r
budget å ret 1979/80 har anslagits ca 2,4
milj,kr. F ö rstudien eller anbudet b ö r avse ett specifikt projekt i ett u-land.
H ö gst 50% av sj ä lvkostnadema f å r st ö djas ned statsmedel. F ö retagen ä r skyldiga att å terbetala anbudskostnadsst ö d f ö r anbud son antas. Under budget å ret 1978/79 inkom samnanlagt 117
ans ö kningar on konsultst ö d, varav 40% avs å g uppdrag inon industrisektorn, fr ä nst gruvindustri och malmhantering
sant skogshantering och cellullosaindustrl. Resten f ö rdelade sig ungef ä r lika p å grupperna infrastruktur (vattenf ö rs ö rjning och avlopp, konnunlkationaanl ä gg-nlngar m.m.) och ö vrigt aanh ä llsbyggande (sjukhus och h ä lsov å rd, kartering och stadsplanering m.m.).
Ans ö knlngfaxnas f ö rdelning p å regioner och l ä nder uppvisade en stark
koncentratlon till arabl ä nder
i Mellan ö stern och Nordafrika, f ö ljt av Asien (med tyngdpTinkt p å Kina) och ö vriga Afrika.

St ö d
till svensk pro.jektexport

V å ren
1979 beslutade rikadagen om fr ä mjande av export av kompletta ayatem till induatri- och an-l ä ggningfsprojekt (SA-projekt). Till
kategorin SA-leveranaer h ä nf ö ra leveranser av investeringskarakt ä r som omfattar ner ä n rena varutransaktloner. St ö det adninistreraa av en n ä nnd inom SE. F ö r budget å ret 1979/80 har analagita 47
milj.kr. varav 30 milj, kr, ä r avsedda f ö r anbudskostnadsst ö d och 17 milj, kr f ö r bidrag till f ö rprojekteringsstudier samt utbildnings-
och seminarieverksamhet. St ö d kan utg å till svenska leverant ö rer som ing å r som huvudleverant ö r eller som leverant ö r med delat huvudansvar i SA-projekt,
F ö ruts ä ttningen ä r att minst tv ä f ö retag samverkar i projektet.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 87

St ö d kan
utg å till projekt som ä r av l å ngsiktigt intresse f ö r svensk industris utveckling och d å 1 f ö rsta hand till:

nya gmpper av sanverkande leverant ö rer,

leveranser till l ä nder dit projektexport tidigare inte skett 1 n ä nnv ä rd onfattning,

nya typer av SA-projekt,

projekt son representerar ny teknik eller till ä mpning av nya system.

St ö det
skall uteslutande g ä lla projekt av aff ä rsm ä ssig karakt ä r. Projektet b ö r i normalfallet ha ett kontraktsv ä rde aom inte underatiger 15
milj,kr,, men undantag kan g ö ras for projekt av speciellt nyskapande karakt ä r. St ö d till enskilt projekt f å r t ä cka h ö gst h ä lften av redovisade kostnader.

5.4 Insatser f ö r att underl ä tta kreditflnan-sierin av svensk export

Exporten av varor och tj ä nster fr å n Sverige finansleras av exportf ö retag eller aff ä rsbanker. Dessa kan erh å lla statsst ö dd refinansiering av exportkrediter
hos AB Svensk Exportkredit (SEK). De kan ocks å teckna f ö rs ä kring mot risk f ö r f ö rlust p å grund av utebliven betalning 1
sanband med export hos export-kreditn ä nnden (EKN). Ä ven andra orjfan ä r involverade i finansiering av
svensk export, men i mindre skala.

5.4.1 Exportkredltn ä nnden (EKN)

EKN bildades å r 1933 tned
uppgift att
handl ä gga ä renden om atatagarantl f ö r t ä ckande av f ö rluat i aamband ned export m.n.
Mot premieers ä ttning kan n ä mnden utf ä rda f ö rs ä kring not risk f ö r f ö rluat p ä grund av utebliven betalning i aanband
ned exportaff ä rer. F ö rs ä kringen avser risk f ö r f ö rlust p ä grund av att k ö parlandet inte kan ö verf ö ra betalningar till Sverige
(politisk risk). Den kan ä ven
vidgas till att omfatta

s. 88 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 88

risk f ö r att
enskilda import ö rer inte kan eller vill betala
(kommersiell risk). EKN medger ej f ö ra ä kring f ö r
kommersiell risk annat ä n 1 kombination ned po-litiak risk.

EKN:8 verksamhet skall bedrivas affaLrsn ä ssigrt. N ä nn-den
utf ä rdar dels normalgarantier och dels S-U-garantier
p å a ä xskllt gynnsamna villkor vid export av betydelse f ö r u-l ä ndemas
ekonomiska utveckling eller vid export med ett s ä rskilt svenskt saoh ä lla-intresse.
Viss preferensbehandling i form av ett st ö rre
risktagande, ä n vad son normalt kan accepteras, ä r m ö jligt Inom
ramen f ö r S-U-garantiaystenet. Detta at ö rre riaktagande kommer bl.a. till uttryck genon att
n ä mnden i viasa fall kan bevilja S-U-garantl
f ö r aff ä rer som annars inte kunnat garanteras alls. F ö r export ö rer
och l å ngivare ä x normal- och S-U-gaxan-tiema i princip likv ä rdiga.

EKK-gaxantier kan avse f ö rs ä kring mot:

i) risk f ö r utebliven
betalning i sanband med kon-tantaff ä r
eller kreditaff ä r (leverant ö rs- och k ö parkredlt),

2)
risk f ö r otillb ö rligt
utnyttjande av s ä kerhet, (bond),

3)
risk f ö r f ö rlust p å grund av v ä xelkuraf ö r ä ndring,

4)
risk f ö r f ö rlust i sanband
med investering,

5)
risk f ö r f ö rlust i
sanband med st ä lld s ä kerhet (notgaranti).

St ö rre delen av EKN:s verksanhet avaer
f ö rs ä kring mot risker enligt punkt 1. Reglema f ö r denna verksanhet å terfinns 1 f ö rordningen (1974:60) on exportkreditgaranti
( ä ndrad 1979:547).

s. 89 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 89

EKN hor av riksdagen bemyndigats att å svenska statens v ä gnar utf ä rda garantif ö rbindelser upp till visst maximalt s.k. ranbelopp.
Genon riksdagsbeslut v å ren 1979 h ö jdes r å nen
till 52 000 nilj.kr. varav I3 000 milj.kr. reserverades f ö r S-U-gaxantier. Handela-departenentet har i
budgetpropositionen f ö r 1980/81 f ö reslagit en h ö jning
av ranbeloppet till 62 000 nllj.kr,

Per den 30 Juni 1979 uppgick utest å ende garantif ö rbindelser
(b å de normal- och S-U-garantler)
avseende risk f ö r utebliven betalning i aamband med
export till u-l ä nder till 7 400 milj, kr. eller h ä lften av totala f ö rbindelser
(se tabell). Garantigivningen p ä u-l ä nder ä r s å ledes en mycket stor del av EKN:s totala garantigivning.
Samtidigt fanns utest å ende ut-f ä atelaer om garanti till u-l ä nder p å
ett belopp av 25 900 milj.kr. (ca 6o% av totala utf ä atelaer). En utf ä stelse
ä r ett l ö fte fr å n
EKN:8 sida om att utf ä rda garantif ö rbindelse om garantitagaxen s å ö nskar n ä r exportaff ä ren
kommit till st å nd.

Garantif ö rbindelser
1979

Garanti-utf ä stelser

1979

(milj.kr.)

%

(milj.kr.) %

Industril ä nder

3 100

20

8 000 18

Statshandelsl ä nder

4 700

51

9 900 23

U~l ä nder

7 400

49

25 900 59

d ä rav OPEC-l ä nder

(3 000)

20

(13
800) 31

Sumna

15 200

100

43 800 100

s. 90 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 90

Exportkredltgaxantler ä r dels ett s ä tt f ö r export ö ren att f ö rs ä kra aig mot f ö rluat av exportint ä kter, men ofta ocka å en viktig f ö ruts ä ttning f ö r att export ö ren skall kunna medge k ö paren kredit. En EKN-garanterad
fordran betraktas i regel son betydligt s ä krare vid export ö rens refinansiering av krediten ö n en Icke EKN-garanterad fordran, s ä rskilt om k ö parlandet ä x ett u-land och kredittiden l ä ng. EKN beviljar ä ven garanti till banker som
beviljar l ä n till k ö pare s å att dessa kan betala export ö ren kontant (s.k, l ä nglvargaranti).

N ä r EKN
f ö rs ä krar betalningar i sonband med en kre-dlttranaaktlon
omfattar f ö rs ä kringen f ö rutom kapitalbeloppet ä ven r ä nta. Det belopp som omfattas av f ö rs ä kringen kallas h ö gsta f ö rlustbelopp. Som regel ä x detta belopp h ö gre ä n f ö rs ä ljningsbeloppet.

EKN:s f ö rs ä kring ber ä ttigar inte till ers ä ttning av hela h ö gsta f ö rlustbeloppet. Grundtanken ä r att det i f ö rs ä kringen skall finnas ett visst sj ä lvrlskmonent son g ö r att f ö rs ä kringstagaren har ett eget
ekonomiskt Intresse av att den tillt ä nkte k ö pcuren ä r seri ö s. Den andel av h ö gsta f ö rlustbeloppet som t ä cks av f ö rs ä k ringen ä x normalt 90% vid politisk rlek och
65% vid kommersiell risk. Gaxantiproeentsatsen kan s ä nkas om EKN anser det befogat.

EKN delar in v ä rldens l ä nder efter kredltv ä rdlet i fyra s.k. prenieklaaser.
Denna Indelning ses ö ver l ö pande och l ä nder flyttas nellan olika remleklas-ser
i den n å n den polltiaka och ekononiska
utvecklingen onsee p å verka
deras kreditv ä rdighet.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41

Premien f ö r en EKN-gaxanti
ö kar med kredittidens l ä ngd. Premien varierar ä ven beroende p ä importlandets kredltv ä rdlget och vilka risker som t ä cks. Den ö kar
n ä r landets kredltv ä xdigbet f ö rs ä mras.

Underleveranaer av maskinutrustning och liknande fr å n flertalet v ä steuropeiska
l ä nder samt Japan kan vid export till
tredje land onf å ttas av f ö ra ä kring fr ä n EKN, f ö rutsatt
att varoma ä r avsedda att byggas sanman med
kapitalvaror fr å n Sverige. Ink ö psv ä rdet av s ä dana utl ä ndska
varor f å r uppg å till 30% av exportaff ä rens kontraktav ä rde. EKN:s motparter i andra l ä nder f ö rs ä krar p å
notsvarande s ä tt underleveranser fr å n Sverige. N å gon
liknande generell ö verenskommelse mellan
finansieringsinstitut i olika l ä nder finna
emellertid inte.

EKN har ä ven avtal om
s.k. samordnade garantier med en del utl ä ndska
garantiinstitut. Institutet i huvudleverant ö rens
land st å r d å som huvudf ö rs ä kra-re gentemot k ö paren men varje institut f ö rs ä krar
exporten fr å n det ega landet, Underleveransema
kan i s å dana fall ö verstiga 30% av kontraktsv ä rdet.

5,4.2 £ Jxportkreditfinansiering
via AB Svensk Exportkredit (SEK)

SEK ä grs till h ä lften av vardera staten och aff ä rsbankerna. Bolaget bildades å r 1962 f ö r
att genom kreditgivning medverka vid export av varor och tj ä nster, Enllgrk riksdagens beslut (prop. 1977/78: 155
bil, 3, NU 1977/78:73, rskr 1977/78:379) f å r
SEK inom ea ram av 10 000 nilj, kr, l ä nna
exportkrediter eller utf ä stelser d ä rom under en f ö ra ö ka-period fr å n
den 1 juni 1978 till den 30 Juni I98I,

s. 92 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 92

L ö ften
om statsst ö dd kredit som ä nnu inte har accepterats av kundema
avr ä knas mot den bealutade ramen med f,n.
25%.

Inom detta s.k. SEK-system kan f ö rhandautf ä atelae om reflneoislerlng till fast
r ä nta medges f ö r leverant ö rs- och k ö parkrediter med en l ö ptid p å ninet 2 å r. SEK replierar p ä aff ä rabankema f ö r uppl ä ggning av kreditema. Efter
rikadagens beslut 1 december 1976 ing ä r numera ä ven export av nybyggda fartyg i f ö rs ö ksverksamheten (prop. 1978/79:49, HU
1978/79:14, rskr 1978/79 » 115).

Reglema f ö r SEK-systenet å terfinns
i f ö rordningen (1978:404) om exportkreditfInanaiering
med statligft st ö d m.n, ( ä ndrad 1978:996), Villkoren f ö r kreditema skall st å i ö vsrensst ä nnelse ned den ö verenskommelse om riktlinjer f ö r begr ä nsning av statliga st ö d till exportkreditgivning som
Sverige har bitr ä tt, den s,k. consensus- ö verenskommelsen, samt med till ä mpningen av ö verenskomnelaen. S £ K:8 kostnader vad g ä ller akill-naden mellan upp- och utl ä nlngpsr ä ntor sant kuraf ö rluster ers ä tts av staten. SEK har att Inkomma
med framst ä llning om kostnadst ä ckning f ö r r ä ntedifferenser och eventuella
realiserade kursf ö rluster till re-geringen å rsvis 1 efterskott.

Av totalranen var den 20 februari 198O sannanlagrt 5 870
milj.kr. utnyttjade. De aff ä rer som ä x under behandling visar enligt SEK
att ranutnyttjandet kan ö ka
snabbt den n ä rmaste tiden.

SEK hax 1 skrivelse den 8 februari 1980 anh å llit on en ö kning av totalranen f ö r exportkreditgivning fr å n 10 000 milj.kr. till 18 000
milj.kr. under f ö rs ö ksperioden. I skrivelsen framh å lls bl.a. att

s. 93 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 93

behovet av refinansiering av statsst ö dda exportkrediter f ö r fartyg kommer att bli betydllgjt
mer omfattande ä n tidigare bed ö mningar har pekat p ä . Vidare f ö rutses en allm ä n ö kning av behovet av refinansiering
av statsst ö dda exportkrediter ut ö ver det aom f ö rutsattes i det xirsprungliga
beslutet.

K ö pare
i u-l ä nder kan ges en vias f ö rm ä nabehandling 1 SEK-systemet vad g ä ller r ä ntesats och kredittid, se nedanst å ende tabell. Enligt nuvarande
riktlinjer kan SEK medge 10 å rs kredittid vid refinansiering av exportkrediter till relativt
fattiga l ä nder, men normalt h ö gst 3,5 å rs kredittid f ö r krediter till l ä nder i mellankategorin. Statsst ö dd refinansiering av exportkrediter
till i-l ä nder kan enbart beviljas efter s ä rskild px ö vnlng och n ä r export ö ren kunnat styrka att utl ä ndsk statsst ö dd kreditkonkurrens f ö religger.

Vid exportkredit till land inon l ä ndergprupp:

Relativt rika Mell ä nkategori Relativt fattiga (fr ä nst i-l ä nder) (fr ä nst stats- (fr ä mst u-l ä nder) handelsl ä nder)

Kredit i sv,kr,

l ö ptid
2-5 å r 8,5% 8% 8%

5 ä r
8,75% 8,5% 8,25%

Kredit 1 uti.val.

l ö ptid
2-5 å r 8% 7,5% 7,5%

5 å r
8,25% 8% 7,75%

Son altemativ till statsst ö dd refinansiering av exportkrediter
via SEK kan svenska exportf ö retag nedges s ä Lx-skilt
avdrag f ö re skatt f ö r att utj ä mna skillnaden mellan utl å nlngrsr ä nta och faktisk refinansieringr ä nta. F ö retag son saknar avdxagan ö jllghet kan erh å lla notsvarande belopp 1 form av
bidrag. EKN avg ö r om s å dant st ö d skall beviljas enligt lagen
(1978:401) on exportkreditst ö d. Vid export till u-l ä nder medges avdrag ned till en utl å nlngjsr ä nta p ä 7,5% per ä r. Vid export till andra l ä nder ä r mlnlnir ä ntan h ö gre.

s. 94 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 94

5.4.3 Exportkreditfinansiering via Nordiska In

vesteringabanken (nib)

Enligt sina stadgar kon NIB l ä mna l å n bl.a, f ö r att finansiera export av nordiskt intresse.
Exporten b ö r avse avgr ä nsade exportprojekt och ber ö ra ninst tv å
nordiska l ä nder. Det nordiska intresset tillgodoses
t.ex. genom att export ö rer fr å n tv ä nordiska l ä nder sanarbstar on en exportleverans eller genon att
NIB l ä nnar en k ö parkredlt p å
villkor att upphandling sker g:enon anbudakohkurrena nellan f ö retag fr ä n
minst tv å nordiska l ä nder.

NIB kan ocks å
refinansiera exportkrediter som l ä mnas
av nationella exportkreditinstitut f ö r
projekt av nordiskt intresse. Refinansieringsl å n fr å n NIB utg ö r d å ett altemativ
till direkt egen uppl å ning f ö r ber ö rt institut.
F ö r svensk del har NIB ä ven m ö jlighet att
omv ä nt refinansiera egna
exportkrediter, som finansierar svensk export, hos SEK. NIB kan d ä rmed komma i å tnjutande
av SEK-systemets f ö rm å nliga refinansleringsvillkor.

Vissa fr å gor r ö rande NIB:a roll i samband med finan- siering av
nordisk projektexport ö verv ä gs f.n. av utredningen om Nordisk Projektexport,

5.4.4 Finansiering av faxtygsexport till u-l ä nder

U-l ä nder har m ö jlighet att beat ä lla
fartyg fr å n avenska varv p å villkor som ä r
f ö rm å nligare ä n vad som erbjuds k ö pare i andra l ä nder.
Under budget å ret 1978/ 79 avsattes I25 milj.kr.
f ö r s ä rskilda subventioner vid fartygaexport till u-l ä nder. I princip kan f ö rm ä nliga villkor beviljaa vid
fartygsexport till aamt liga u-l ä nder, utom
till l ä nder som till ä mpar bekv ä n-

s. 95 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 95

lietsflagg. Exporten skall avee nybyggda fartyg son best ä lls f ö re den 1 juli 1980 och levereras f ö re 1981 ä rs utg å ng, I proposition (1979/80:165) on
varvspolitiken m.n. son nyligen l ä nnats till riksdagen har regrerlngen f ö reslagit att best ä llningar akall kunna g ö ras fr ä n t.o.m. den sista december 1983.
Fartygen b ö r ha en storlek p å minst 300 brt. De f ö m å nliga villkoren kan utfomas p ä olika s ä tt nen skall inneb ä ra ett g å voelenent p ä ninst 25%, antingen 1 fom av f ö rm å nliga kreditvillkor eller i form av
en rabatt p å kontrakts-prlaet. Denna utformning
ansluter till OECD:s s ä rskilda
ö verenskonnelse om betalningsvillkor
i samband med far-tygaexport.

F ö r att
f ö ra ä kra aig om att de exporterade
fartygen kommer u-landet till nytta kr ä vs fr å n svensk sida att k ö paren ä r ett nationellt f ö retag samt att u-landets regering henat ä ller hos den svenska regeringen om
f ö m å nsbehandllng av aff ä ren. Fartygsexport till u-l ä nder p ä f ö rm å nllgja villkor avaea ocks å omfattas av regeringsavtal.

Ä renden om fartygaexport p å f ö m å nliga villkor bereds av Fartygskreditn ä nnden (FKN) son l ä nnar rekommendation on avslag
eller tillstyrkande. Beslut on utnyttjande av st ö dmedel fattas av regeringen efter
beredning inon industridepartementet. Riksg ä ldskontoret beslutar i fr å ga on garanti f ö r krediter i samband med
fartygsexport. On det beviljade g å voelementet avses l ä mnas 1 form av kredit p ä f ö rm å nliga villkor fr å n AB Svensk Exportkredit ers ä tts SEK vid utbetalningstillf ä llet med nuv ä rdet av skillnaden mellan den f ö rm å nligare faxtygskrediten och de
kreditvillkor som annars l ä mnaa vid export till u-landet i fr å ga. Hlttllla har inga aff ä rer av-alutate p å dessa f ö m ä nligaxe kreditvillkor.

s. 96 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 96

6 Ö VERV Ä GANDEN OM BEHOV AV ETT SYSTEM F Ö R BLANDADE KREDITER

Sverige st ö der kreditgivning
till u-l ä nder genom finansiella bidrag till Intemationella
och regionala institutioner som t.ex. V ä rldsbanken
(IBRD), Afrikanska utvecklingsbanken
(ADB), Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB)
och Inter-Anerikanska utvecklingsbanken (IDB). Dessa banker beviljar f ö rm å nliga krediter bl.a. f ö r finansiering av kapitalvaruimport i samband med
utvecklingsprojekt. Kreditema ä x bundna
till upphandling i medlemsl ä ndema. Ut ö ver ordinarie kreditgivning f ö r utveokllnga ä ndam å l kan dessa Inatltutioaer ä ven tillhandah å lla
finansiering p å s ä rskilt f ö rm å nliga villkor via s.k, "mjuka f ö nster", eller s ä rskilda
fonder. Ocks å inom Internationella Valutafonden
(IMF), d ä r Sverige ä r medlem, har under senare å r tillskapats s ä rskilda
kreditfacillteter som i praktiken ä r
inriktade p ä u-l ä nder.

Det finns stora likheter «« llan blandade krediter och den f ö rm ä nliga kreditgivningen fr å n intemationella och regionala finansieringsinstitutioner.
De blandade kreditema kan s ä gas vara en
bilateral motsvarighet till deasa organs multilaterala kreditgivning, I b å da fallen å stadkoms
en ö verf ö ring av finansiella resurser p å
f ö rm å nliga villkor till mottagare i u-l ä nder.
Flertalet givarl ä nder f ö rfogar ö ver
olika finansiella Instrument f ö r bilaterala
resurs ö verf ö ringar. Detta ger den n ö jlighet att
variera å terbetalningsvillkoren vid kreditgivning
till u-l ä nder s å att f ö rm å nligheten anpassas efter u-landets utvecklingsgrad.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 97

Till skillnad fr ä n de flesta andra givarl ä nder saknar Sverige i dag ett bilateralt finansiellt Instrument d ä r f ö rm å nligheten i resurs ö verf ö ringarna kan varieras fr ä n fall till fall. V å rt bilaterala bist å nd gfes i huvudaak i form av g å vor. V å r kreditgivning till u-l ä nder sker 1 princip p å marknads-n ä sslga villkor, ä ven on viss r ä ntes ä nkning kan å stadkommas vid statllgrt st ö dd refinansiering av
exportkrediter. N å gon mellanfom nellan g å vobist å nd och sedvanlig exportkreditfinansiering
finns emellertid Inte.

6.1 Viasa utvecklingstendenser i svenskt bist å nd

Sverige b ö rjade ge offentligt bist å nd av st ö rre onfattning till enskilda u-l ä nder under f ö rsta h ä lften av 1960-talet, P ä den tiden gavs en betydande del av
bist å ndet 1 form av l å nga krediter p å gynnsamma villkor f ö r riktade insatser. Man ville st ö dja utvecklingsprojekt som var
intressanta fr ä nst fr å n bist å ndasynpunkt nen ä ven f ö r svenska konsulter, entrepren ö rer och leverant ö rer. L å n gavs t.ex, till ett
kraftverksbygge 1 Turkiet. I Indien st ö ddes in-dlsk-svenska s.k. joint Teatnrea aed krediter p ä 20 å r till 2% r ä nta, Kreditema skulle m ö jligg ö ra b ä ttre utnyttjsuide av befintlig
produktionsutrustning. Avsikten var att med hj ä lp av f ö m å nllg kreditgivning underl ä tta handeln nellan l ä nder ned olika ekononlsk
utvecklingsgrad. Den ö kade
utrikeshandeln skulle ocks ä tillf ö ra u-landet tekniskt kunnande och
reala resurser aom fr ä njade
dess utveckling.

Successivt ö kade sedan g ä voelementet
1 det svenska

7 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 41

s. 98 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 98

bist å ndet och kreditgivningen
avvecklades. Sverige verkade ocks å
p å det internationella planet f ö r ett ö kat
g å vobist å nd.

Den intemationella utvecklingen har genom å ren p å verkat det
svenska bist å ndets inriktning. U-l ä ndema str ä var
nu i allt at ö rre utstr ä ckning efter att utveckla sin industriella
kapacitet. En industriell utbyggnad kr ä ver
tekniskt kunnande i form av s å v ä l utbildning och know-how som kapitalvaruutrust-ning
och insatsmaterial. M å nga u-l ä nder ö nskar d ä rf ö r ett n ä rmare aamarbete med industrif ö retag i i-l ä nder.
F ö r att fr å n svenskt h å ll
st ö dja u-l ä ndemas industrialiseringsstr ä vanden har SIDA:3 resurser f ö r f ö rmedling av
industribist å nd f ö rst ä rkts kraftigt. Andra å tg ä rder som inr ä ttandet av Swedfund ooh revideringen av det s.k. investeringsgarantisystemet
har tillkommit f ö r att stimulera svenskt n ä ringsliv till ett ö kat deltagande i utvecklingssamarbetet med u-l ä nderna. Sverige har ocks å ing å tt avtal om
handels-, industri-och tekniskt/vetenskapligt samarbete med flera u-l ä nier.

I samband med att det traditionella svenska g å vobist å ndet
till Cuba och Tunisien nu avvecklas har m ä rkts
ett behov av nya finansieringsformer vid ö verg å ngen fr ä n
g å vobist å nd till kommersiell kreditgivning. Avvecklingen av
det traditionella g å vobist å ndet har skett med h ä nvisning till l ä ndemas relativt h ö ga ekonomiska utvecklingsniv å , men den har upplevts som alltf ö r abrupt av mottagarl ä Lndema. De har h ä vdat att det skulle varit riktigare
att gradvis reducera det benefika elementet i resurs ö verf ö ringarna, I
s å dana fall d ä bist å ndet till
ett land successivt av/ecklas b ö r det vara m ö jligt att under en l ä ngre period bibeh å lla ett bist å ndselement samtidigt som man p ä andra s ä tt
fr ä mjar samarbetet p å olika omr å den
som

s. 99 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 99

t.ex. de kommersiella och industriella omr å dena. Med hj ä lp
av blandade krediter skulle en s å dan gradvis avtrappning
av g å vobist å ndet kunna å stadkommas
p å ett tekniskt smidigt s ä tt. Den goodwill som Sverige å tnjuter p å
grund av gjorda bist å ndsinsatser torde d å ocks å b ä ttre kunna vidmakth å llas och l ä ggfas till grund f ö r ett fortsatt samarbete i andra former.

Det bredare samarbete som Sverige bedriver med ett antal u-l ä nder utanf ö r
programlandskretsen syftar bl.a, till ö verf ö ring av kunskap fr å n Sverige. F ö rinvesteringsstudier,
konsultarbeten, utbildnings-inaataer och inatitutionssamarbete kan finansieras
inom denna samarbetsform.

Inom det bredare samarbetet uttrycks ofta ö nskem å l fr å n u-landsh å ll
om fortsatt svenskt engagemang f ö r fullf ö ljande av utvecklingsfr ä mjande projekt som initierats med svenskt bist å nd. Svenska f ö retag
framst å r i m å nga sammanhang som attraktiva leverant ö rer och samarbetspartners. Problem uppst å r emellertid d å u-landet i fr ä ga finner att andra i-l ä nder har m ö jlighet
att erbjuda f ö im å nligare kreditvillkor inom eller utom ramen f ö r det egna bist å ndsprogrammet.
U-landet kan inte f ö rorda upphandling fr å n svenska f ö retag
om dessas kredit-erbjudanden ä r v ä sentligt dyrare. En effektiv kombination av tekniskt
bist å nd och finansiella ö verf ö ringar
skulle, enligt arbetsgruppens mening, kunna å stadkommas
om vissa s ä dana projekt kunde fullf ö ljas med hj ä lp
av svensk f ö rm å nlig finansiering,

I sammanhanget kan noteras att riksdagen vid behandlingen
av 1979/80 å rs budgetproposition utta-

s. 100 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 100

lade sitt st ö d
f ö r m ö jligheten att fr ä mja det bilaterala samarbetet med u-l ä nder genom bl.a. samarbetsavtal eller liknande samarbetsarrange-mang.
Erfarenheten visar att fr å gor r ö rande krediter p å mjuka villkor ofta aktualiseras i
samband med diskussioner om s å dana
samarbetaarrangemang.

6,2 U-l ä ndernas krav
p å ö kade resurs ö verf ö ringar

P å det bilaterala planet har f ö rfr å gningar om
mjuka krediter kommit b å de fr å n mottagarl ä nder som ö nskar ett komplement till g å vobist å ndet
och fr ä n andra u-l ä nder som ö nskar
ett n ä rmare samarbete med Sverige. Vid en
rundfr å gning som arbetsgruppen gjorde
bland ett antal svenska beskickningar i u-l ä nder
framkom att m å nga u-l ä nder i dag anser sig mer betj ä nta av st ö rre
finansiella resurser till l ä gre ä n kommersiell kostnad ä n av motsvarande resurs ö verf ö ring i g å voform.
Detta kan f ö rklaras av att man i de flesta u-l ä nder nu satsar p å
en kapitalkr ä vande utbyggnad av industri-och
jordbrukssektorerna som v ä ntas ge avkastning p å sikt.

Parallellt med att enskilda u-l ä nder bilateralt f ö rt
fram ö nskem å l om krediter p ä f ö rm å nliga villkor har u-l ä ndema som grupp i multilaterala sammanhang st ä llt krav p å
en ny ekonomisk v ä rldsordning. En viktig del i en s å dan ordning akulle vara att u-l ä ndema gavs preferensbehandling med h ä nsyn till deras svagare ekonomiska st ä llning a å
att en r ä ttvisare v ä rldshandel kunde komma till st å nd. I den s.k, Lima-deklarationen fr å n å r 1975 ä r en av m å ls ä ttningarna att u-l ä ndema å r 2000 skall svara f ö r 25% av v ä rldens
samlade industriproduktion. Utvecklingen mot detta m ä l g å r emellertid
l å ngsamt. Bl.a.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 101

mot denna bakgr-ond har mam under senare å r allt mer intensivt kommit att diskutera fr å gan om ö kade
resurs ö verf ö ringar till u-l ä ndema.

Olika prognoser tyder p å
att fl ö dena av g å vobist å nd
knappast kommer att ö ka i n ä gon n ä mnv ä rd takt de n ä rmaste
å ren. Den v ä g som d å
st å r till buds f ö r att f å
till st å nd ö kade resurs ö verf ö ringar till u-l ä ndema ä r olika former av kreditgivning. Tanken ä r att ö kade
resurs ö verf ö ringar skulle p å skynda u-l ä ndemas utveckling. Dessa l ä nder har behov av att importera tekniskt kunnamde,
varor och tj ä nster fr ä n utlandet. Deras k ö pkraft skulle ö ka om st ö rre finansiella resurser st ä lldes till f ö rfogande.
Om krediter dessutom kunde erh å llas p å f ö rm å nliga villkor skulle en st ö rre importvolym kunna beredas plats inom ett begr ä nsat betalningsbalansutrymme. Ett s å dant ö kat kreditfl ö de till u-l ä ndema
ä r i f ö rsta hand t ä nkt f ö r finansiering av produktiva investeringar, vars avkastning kan bidra
till å terbetalning av kreditema.

Sverige har deltagit aktivt i diskussionerna om Ö kade resurs ö verf ö ringar. Olika f ö rslag
till utformning av s å dana ö verf ö ringar p å ett multilateralt plan har lagts fram, men n å gra konkreta å tg ä rder, ut ö ver
vad som f ö rekommer inom ramen f ö r tidigare etablerade institutioners verksamhet, har
hittills inte vidtagits.

6. 3 U-l ä ndemaa
intresse av mjuka krediter som resurs ö verf ö ringsmekanism

N å gra snabba l ö sningar f ö r
hur u-l ä ndemas behov av ö kade resurs ö verf ö ringar skall tillgodoses finns inte i sikte och det
multilaterala arbetet forts ä tter.
Bilateralt finns dock i m å nga i-l ä nder system f ö r
f ö rm å nlig kreditgivning till u-l ä nder,
vid sidan av det rena g å vobist å ndet.

s. 102 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 102

Arbetsgruppen anser att om Sverige inf ö r ett system f ö r
f ö rm å nlig kreditgivning till u-l ä nder
b ö r detta rimligen medf ö ra att ö kade
resurser, om ä n i J ä mf ö relsevis liten skala, kan f ö rmedlas till mottagare i deaaa l ä nder. Med en begr ä nsad
statlig bist å ndsinsats aom h ä vat ä ng kan d å kreditatr ö mmar
aom annars akulle a ö ka sig andxa v ä gax kanaliseras ö ver
till u-l ä ndema. Belopp uppg å ende till flera g å nger
bist å ndsinsatsens storlek skulle allta å p ä detta a ä tt kunna mobiliseras f ö r att st ä llas till u-l ä ndemas f ö rfogande.

P å grund av den h å rda kreditkonlcurrenaen fr å n andra l ä nder
akulle de statliga medel som tas i anspr å k
f ö r blandade krediter med st ö rsta sannolikhet tillfalla k ö paren. Det skulle allts å bli fr å ga
om direkta ö verf ö ringar till u-l ä ndema av resuraer som tillskjuts fr å n statligt h å ll.
Det kan ä ven h ä vdas att resurstillskottet till u-l ä ndema
torde bli st ö rre ä n den faktiska resursuppoffringen fr å n svensk sida eftersom Sverige har en b ä ttre kreditv ä rdiet ä n ett genomsnittligt u-land, och d ä rmed en l ä gre
uppl å ningskostnad.

F ö r det enskilda u-landet best å r nettoresTirstill-skottet, i en situation med konkurrerande
erbjudanden on f ö m å nliga krediter, av skillnaden i g å voelenent
nellan den svenska kredit aon erbjuds vid inport fr ä n Sverige och den altemativa kredit som kan erh å llas vid import fr å n ett annat leverant ö rsland.
Konkurrerande givarl ä nder kan emellertid f ö rmodas erbjuda icke ianspr å ktagna kreditbelopp f ö r f ö rm å nlig finansiering av andxa, f ö r
svensk exportindustri mindre intressanta, tranaaktioner. Det ä r d ä rf ö r arbetsgruppens uppfattning att svenska blandade
krediter skulle inneb ä ra ett icke obetydligt

s. 103 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 103

nettotillskott av finansiella resurser f ö r u-l ä ndema aom
grupp. Storleken p å detta reaTiratillakott beror
emellertid p ä om den kreditvolym som st ä lla till f ö rfogande
fr å n Sverige ers ä tter andxa lika f ö rm å nliga krediter, krediter p ä marknadan ä ssiga
villkor eller i sin helhet inneb ä r ett nettotill-akott.

En inv ä ndning aon
kan resas ä r att kreditgivning son s ä dan, ä ven on ä terbetalningsvillkoren ä r f ö r-n å nliga leder till att u-l ä ndemas utlandsskuld ö kar. Den ä r redan nu besv ä rande stor i m å nga
fall. G å vobist å nd har inte denna effekt. Arbetsgruppen ä x v ä l medveten
om att mjuka krediter inte alltid ä r
ett l ä mpligt instrument f ö r resurs ö verf ö ringar. Det b ö r
emellertid betonas att praktiskt taget alla u-l ä nder ä r beroende av kapitalimport f ö r sin industrialisering. P å senare å r
har u-l ä ndema l å nat upp allt st ö rre
belopp p å den intemationella
kapitalmarknaden. Ä ven deras efterfr å gan p å exportkrediter
har ö kat, Kapitallmport p å f ö m å nliga villkor resulterar i en mindre belastning p å betalningsbalansen j ä mf ö rt med sedvanliga exportkrediter
och annan kommersiell uppl å ning.

Kreditvillkorens utformning avg ö r hur betungande en stor skuldvolym i realiteten ä r f ö r ett visst u-land.
Stora l å n med l å ng å terbetalningstid
kan i vissa fall t,o.m, f ö rb ä ttra ett u-lands betalningsf ö rm å ga. S å ä r fallet om t,ex, den f ö rl ä ngda
kredittiden reflekterar den faktiska caah-flow-altuation u-landet har att r ä kna med vid en investering med l å ng intj ä nandetid,
t,ex, en processindustri. Om anl ä ggningen
producerar f ö r export eller ers ä tter import ö kar
den landets tillg ä ng p å utl ä ndsk valuta.

s. 104 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 104

Av det sagda framg å r
att det i m å nga fall finns en l ä ttf ö rst å elig efterfr å gan
p å krediter till f ö rm å nliga
villkor fr ä n u-l ä ndemas sida. Arbetsgruppen anser att det finns starka u-landspoll-tiska
motiv f ö r Sverige att inta en positiv inst ä l-ning till s å dana
ö nskem å l.

6.4 Finns ett eget avenskt intresse av att ö ka kreditgivningen till u-l ä ndema?

Har Sverige d å
n å got egentligt eget intresse av att
tillm ö tesg å u-l ä ndemas ö nskem å l om
krediter p å f ö rm å nligare villkor ä n vad som f ö r
n ä rvarande kan erbjudas? Ooh vilka
effekter kan en s ä dan kreditgivning t ä nkas f å
p å den traditionella handeln?

Det prim ä ra egna
intresse som anf ö rts under utredningsarbetet ä r en ö nskan att ö ka v å r export. Bn
ö kning av exporten till u-l ä nder skulle kunna underl ä ttas genom subventionerade krediter.

Rent allm ä nt medf ö r subventionering att konkurrens-f ö rh å llandena
snedvrids, vilket i sin tur leder till ineffektiv resursallokering.
Subventionsinsatser i exportfr ä mjande syfte
ä r d ä rf ö r inte alltid ö nskv ä rda ur atatsmaktemas
aynpunkt. Det ä r emellertid ett centralt m å l f ö r den
ekonomiska politiken i nuvarande l ä ge
att uppn å b ä ttre j ä mvikt i bytesbalansen, i f ö rsta hand genom en ö kning av v å r export - "oljenotan m ä ste betalas",

OECD-omr å det ä r den viktigaste marknaden f ö r svensk export. P å medell å ng sikt f ö rutses en t ä mligen
svag allm ä n efterfr ä geutveckllng och en l å g investerings-

s. 105 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 105

ben ä genhet i detta omr å de. Svensk industri ned dess inriktning p å investerings- och insatsvaror m å ste d ä rf ö r i ö kad utstr ä ckning s ö ka
sig till marknader med en f ö rv ä ntad h ö gre
inveateringstakt. Det ä r en allm ä n bed ö mning att a å dana marknader finns i u-l ä ndema och att v ä r
exportindustri d ä rf ö r i ö kad grad b ö r inrikta sina anstr ä ngningar p å dessa l ä nder. Bland annat g ä ller det f ö r Sverige att f ö ra ö ka uppn å en hygglig marknadsandel p å visaa strategiska produkt- och tj ä nsteomr å den
inom de mer investeringsexpansiva u-l ä ndema.
En tidig marknada-etablerlng kan h ä r
vara viktig f ö r den framtida handeln.

Det ä r ocks å viktigt f ö r
Sverige, med v ä r betydande export av konjunkturk ä nsliga investeringsvaror, att str ä va efter en utj ä mning
av efterfr å ge-fluktuationema genom att t.ex,
exportera till marknader med sinaemellaoi oaynkroniaerad utveckling, U-l ä ndema f ö ljer
inte alltid samma konjunkturcykler som i-l ä ndema.
Deras investeringsprogram ing å r till stor
del i l å ngsiktiga utvecklingsplaner son
beslutas p å nationell niv å . Ofta ä r
valet av investeringstidpunkt i dessa l ä nder
mer beroende av tillg ä ngen p å finansieringsnedel ä n av konjunkturens f ö rlopp.
Finansieringsfr å gorna ä x av stor betydelse f ö r on ett exportland lyckas etablera sig p å en intressant u-landsnarknad.

M å nga u-l ä nder ainatr ä nger
sina ekonomiska resurser h å rt under ett uppbyggnadsskede f ö r att f å
till st å nd en s å anabb ekonomiak utveckling aom m ö jligt.

s. 106 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 106

Int ä ktema fr å n den egna exporten r ä cker d å inte till f ö r att finanaiera importen och l ä ndema ä r
under denna period beroende av kapitallmport. Situationen var densamma i
Sverige och flera andra i-l ä nder f ö r inte alltf ö r
l ä nge sedan,

Konkuxrensen p å
u-landsnarknadema ä r 1 nuvarande konjunkturl ä ge mycket h å rd.
Andra exportl ä nder erbjuder ofta f ö rm å nliga
krediter f ö r att fr ä mja sin export. En ö kad svensk export av fr ä mst
investeringsvaror till marknader i u-l ä nder
torde d ä rf ö r f ö irut-s ä tta att Sverige ä r
berett att acceptera dels en volyn m ä ssigt
ö kad kreditgivning till dessa l ä nder och dels den ö kade risk som en s ä dan st ö rre utl å ning
inneb ä r, I visaa fall torde ocka å f ö rm å nliga kreditvillkor vara n ö dv ä ndiga.

Kreditvillkoren ä r
s ä rskilt betydelsefulla vid konkurrens
om projekt som kan fungera aon referensanl ä ggningar
p å u-landsmarknadema. Export ö rer f ö rutsattes
ofta kunna h ä nvisa till befintliga anl ä gg-ningair inon en viss region f ö r att komma i fr å ga
vid intemationell upphandling.

Konkurrerande i-l ä nder
som utnyttjaLr f ö rm å nliga krediterbjudanden f ö r
att fr ä mja exporten till f,d, kolonier inon
det egna spr å komr å det kan skaffa sig en mycket staxk maxknadsst ä llning. De kan ocks å dxa f ö rdel av att tekniska normer och best ä nmelser likson administrativa rutiner ofta ä r likartade. Ett u-landa beroendef ö rh å llande till
f ö retag i moderlandet f ö rat ä rks ytterligare
genom de attraktiva f ö rm å nliga krediter aom nu erbjuds.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 107

F ö r att f ö rb ä ttra svensk exportinduatria
m ö jligheter att konkurrera p å a å dana
marknader vore det en f ö rdel om å tminstone kreditkonkurrensen kunde neutraliseras.
Svenska blandade krediter skulle s å ledes
i viasa fall kunna vara ett effektivt medel f ö r att bryta andxa l ä nders
dominerande st ä llning p å enskilda u-laindsmarknader. Arbetsgruppen vill
framh å lla att ett ö kat risktagande 1 samband ned ö kad kreditgivning till u-l ä nder kan underl ä tta
offensiva satsningar p å framtida marknader och framtida
produkter, vilket ocks å b ö r ligga 1 Sverigea eget intresse.

6.5 Risken f ö r
Ö kad och spridd intemationell kre di
tkonkurrens

Leder d ä Inte en
uppmjukning av kreditvillkoren vid export till u-l ä nder till att Sverige trappar upp den kreditkonkurrena
som vi l ä nge f ö rs ö kt bek ä mpa?

Den s.k, consensus- ö verenskommelsens
best ä mmelser om f ö rm å nlig kreditgivning
till u-l ä nder ä r utformade s å att ö verenskommelsen i praktiken saknar begr ä nsande effekt vad g ä ller bundna bist ä ndskrediter och blandade krediter. Detta hax lett
till att allt fler l ä nder erbjuder krediter med ett g å voelement straii ö ver
15?= vid konkurrens om export till u-l ä nder.
En krauftig ö kning av denna typ av kreditgivning
har kunnat konstateras sedan consensus- ö verenskommelsen
tr ä dde i kraft den 1 april 1978. I dag
anv ä nder sig flertalet (Norge, Canada,
Frankrike, Japan, USA, ö aterrike, Schweiz, V ä at-tyakland, Belgien, Nederi ä ndema, Finland, Danmark, Italien, Spanien och
Storbritannien) av de 22 con-sensusdeltagande l ä ndema av olika foxmer av krediter p å f ö rm å nliga villkor f ö r att finanslera sin export till u-l ä nder.

s. 108 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 108

Sverige ä r ett litet
land med en ator utrikeshandel i f ö rh å llande till den egna kapitalmarknaden. Vi m å ste l å na utomlands
f ö r att finansiera exportkreditgivning
i st ö rre skala, Sverige har inget att
vinna p å att den intemationella
kreditkonkurrensen trappas upp med hj ä lp
av allt st ö rre inslag av statsst ö d. Samtidigt har vi emellertid p ä kort sikt inte r ä d
att st ä lla oss helt utanf ö r i en konkurrenssituation d ä r andra l ä nder
anv ä nder sig av f ö rm å nliga exportkrediter
i allt st ö rre utstr ä ckning. Sett i ett l ä ngre perspektiv ä r det sv å rt att bed ö ma
hur l ä nge denna konkurrenssituation p å kreditomr å det
komner att best å .

Det har sagts att om Sverige st ä ller blandade krediter till f ö rfogande f ö r
finansiering av export till u-l ä nder kommer
dessa l ä nder att kr ä va s ä dan f ö rm å nlig
finansiering av all import fr ä n Sverige, U-l ä nder som inte erbjudits blandade krediter skulle ocka å komma att kr ä va
f ö rm å nliga kreditvillkor. Snart skulle trycket bil s ä starkt att det inte l ä ngjre vore. m ö jligt, f ö r Sverige att exportera till u-l ä nder utan f ö rm å nliga finansieringserbjudanden.

Arbetsgruppen betraktar dessa fairh ä gor aom ö verdrivna.
Svenska blandade krediter b ö r utnyttjas
selektivt och endast komma till anv ä ndning
n ä r det, ut ö ver bist ä ndspolitiska
ö verv ä ganden, bed ö ms som s ä rskilt angel ä get
att st ä rka svensk exportindustris marknadsposition
p å en eller flera u-lamdsmarknader
eller f ö r lansering av nya svenska
produkter. Den f ö rm å nliga kreditgivningen b ö r allts ä utnyttjas f ö r
finansiering av s å dan u-landslmport som annars inte
bed ö ma kunna konna till st å nd och som kan f ö rv ä ntas leda till framtida ö kad efterfr å gan
p å varor och tj ä nster fr å n
Sverige, Om blaindade krediter reserveras

s. 109 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 109

f ö r s å dan
export till u-l ä nder torde man minimera risken f ö r negativa
effekter p å den traditionella hamdeln.

Blandade
krediter b ö r allts å inriktas p å att underl ä tta marknadsinvesteringar som ä r till
nytta f ö r svensk exportindustri. Det kan h ä r p å minnas om
att svenska exportf ö retag regelm ä ssigt bed ö mer olika marknaders potentiella intresse i f ö rh å llande
till kostnadema f ö r att f å en viss order. Marknadsinvesteringar gjorda av
enskilda f ö retag kan ibland f ö rv ä ntas medf ö ra f ö rdelar
ocks å f ö r ö vrig svensk exportindustri, men s å dana
positiva effekter brukatr naturligt nog inte beaktas vid de enskilda f ö retagens
beslut.

Ä ven om Sverige genom att inf ö ra
blandade krediter deltar mer aktivt i den intemationella kreditkon-kuxrensen,
inneb ä r detta inte att vi skall sl å av p å v å ra ambitioner att f ö rs ö ka begr ä nsa
snedvridande effekter p å den intemationella handeln. Somliga h ä vdar t,o,m,
att Sveriges m ö jligheter att p å verka andra l ä nder i detta
avseende skulle ö ka om vi f å r tillg ä ng till egna blandade krediter, Sverige b ö r d ä rf ö r forts ä tta verka
f ö r en å tstramning av consensus- ö verenskommelsens
best ä mmelser om bundna bist ä ndskrediter ooh blandade krediter. Vid diskussioner
med andra l ä nder b ö r vi str ä va efter en h ö jning av deasa krediters g ä voelement
s å att en viss gr ä nsdragning mellan bist ä ndskrediter
och sedvanlig exportkreditgivning kan uppr ä tth å llas.

d.d Har
Sverige r å d att erb,iuda u-l ä nder

mjuka
krediter?

En
viktig fr å ga ä r naturligtvis om det kan anses

s. 110 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 110

ekonomiskt riktigt av Sverige att tillm ö tesg å u-l ä nders ö nskem å l om krediter p å
f ö rm å nligare villkor ä n vad vi f ö r n ä rvarainde
erbjuder. Har Sverige r å d ned koatnaden f ö r a å dana f ö rm å nligare
kreditvillkor? Har vi tillg å ng till
erforderliga kreditbelopp?

Tillg å ngen p å l å nemedel blir
beroende p ä den ekonomiska politik som f ö rs och det uppl å nlngsutrynme
som å terst å r efter det att Sveriges ö vriga
uppl å ning genomf ö rts. Under senaxe h ä lften av 1970-talet har Sverige l å nat
i storleksordningen 10-15 miljarder kxonox ä rligen
utomlands utan att v å r goda kredit-v ä rdighet f ö rs ä mrats. Om den svenska bytesbad.ansen f ö rb ä ttras ö kar utrymmet f ö r
uppl å ning f ö r t,ex. kreditgivning till u-l ä nder. En f ö rs ä mrad bytesbalans leder sannolikt till ett mindre
uppl å nings-utrymme f ö r andra ä ndam å l ä n bytesbalanafinansiering.
Ett inf ö rande av blandade krediter skulle emellertid
r ö ra aig om s å relativt begr ä nsade
belopp att ö kningen av behovet av finanaieringrsmedel
fr å n de intemationella kapitalmarlcnadema
knappast skulle utg ö ra n å got hinder.

Som framg å tt tidigare
anser airbetsgruppen att en utvidgning av aubventionema p å exportkreditomr å det
fr ä n industripolitisk och exportfr ä mjande aynpunkt endast kan motiveras i fr å ga om projekt som å tminstone l å ngsiktigt inneb ä r en marknadsinvestering. Den budgetbelastning som
uppkommer till f ö ljd av blandade krediter kan h ä nf ö ras till en ö kad exportvolym. Det finns a å ledes ett l ä ttf ö rklarat och entydigt samband mellan å tg ä rd och
effekt. Detta

s. 111 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 111

direkta samband torde positivt p å verka viljam att avs ä tta medel f ö r ä ndam å let. En export ö kning leder till f ö rb ä ttrad byteabalans. Den f ö reg å s ocks å av ö kad prodtiktion
och d ä rmed aaunmanh ä ngainde h ö gre
aysaels ä ttning. F ö renklat uttryckt; den svenaka ekonomin kan at ä rkas av å tg ä rder som vidtas till f ö rm å n f ö r u-l ä nder. Detta f ö rh å llande torde
ocks å kunna bidra till att st ä rka f ö rst å elsen f ö r
att det svenska bist å ndet vidnakth ä lles p ä
en h ö g niv å ä ven under perioder av p å frestningar
p å den avenska ekonomin.

Gruppen vill avalutnlngavis framh å lla att f ö m å nllg kreditgivning till u-l ä nder aldrig kan t ä nkas
l ö sa mera fundamentala externa
balansproblem f ö r Sveriges del - d ä m ä ate v ä xelkuraf ö r ä ndringar och/ eller andxa, mera omfattauide,
generella ekonomiak-politiska å tg ä rder s ä ttas
in. Blandade krediter b ö r i st ä llet aea son ett instrument med mer begr ä nsat anv ä ndningsomr å de. Dess syfte fr å n
exportfr ä mjande synvinkel ä r att g ö ra
det m ö jligt f ö r svensk industri att konkurrera effektivt on vissa
intressanta exportaff ä rer s ä att Sverige ej utest ä ngs fr å n viktiga marknader i u-l ä nder. De marginella insatser det kan bli fr ä gan om kan f å
stor genomslagskraft s ä rskilt vad g ä ller nya marknader, nya produkter och/eller
referensanl ä ggningar.

6.7 Slutsats

Det finna ett starkt intresse och ett l ä ttf ö rst å eligt behov av krediter p å f ö rm å nliga villkor fr å n
u-l ä ndemas sida. Blandade krediter bed ö ms ocka å
kunna f å poaitiva effekter f ö r svensk export till u-landsnarknadema.
Arbetsgruppens ö verv ä ganden leder

s. 112 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 112

d ä rf ö r fram till alutsatsen att Sverige b ö r ha m ö jlighet att erbjuda f ö rm å nliga
krediter f ö r finansiering av visa export till
u-l ä nder aom annars inte bed ö ma kunna konna till st å nd.

I f ö ljande avsnitt presenteras
arbetsgruppens f ö rslag till konkret utformning av
ett systen f ö r svenska blandade krediter till u-l ä nder.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 113

7 F Ö RSLAG TILL SYSTEM F Ö R BLANDADE KREDITER

7.1. F ö rslagets huvuddrag

Son framg å tt av f ö reg ä ende kapitel anser arbetegruppen
att Sverige b ö r ha m ö jliet att erbjuda blandade krediter
f ö r att underl ä tta finansiering av viss svensk
export till u-l ä nder som annars inte bed ö ms kunna komna till st ä nd. Gruppen har d ä rf ö r utarbetat f ö rslag till utformning av ett systen
f ö r kreditgivning p å njuka villkor. Dessa svenaka mjuka
krediter kallaa i forts ä ttningen
blandade krediter, vilket anknyter till den ben ä mning som anv ä nds f ö r liknande kreditgivning fr å n andra l ä nder.

Arbetsgruppen har str ä vat efter att konstruera ett enhetligt och relativt
enkelt system f ö r kreditgivning, vilket skall kunna
anv ä ndaa f ö r alla blandade krediter oberoende
av mottagarland, vaxualag eller syfte med kreditema. Systemet b ö r vara flexibelt s ä att volymen blandade krediter utan
at ö rre ol ä genhet kan varieras fr ä n å r till ä x. Arbetsgruppen hax ocks å sett en f ö rdel i att f ö rs ö ka utnyttja befintliga
institutioner f ö r att adnlnlstrera denna kreditgivning.
F ö rslaget g ä r i korthet ut p ä f ö ljande.

Blandade krediter f ö resl å s
kunna ges till u-l ä nder f ö r att finamslera visa import fr ä n Sverige som annars inte bed ö ms kunna komma till st å nd. Importen b ö r avse produkter eller projekt son fr ä njar u-landets betalnlngsf ö m å ga, eller har annan utvecklingsfr ä mjande effekt. Den b ö r ocks å kunna f ö rv ä ntas leda till en framtida ö kad efterfr å gan p å vaxor och tj ä nster fr ä n Sverige. Blandade krediter b ö r, n ä r s å anses l ä npligt, st ä llas till f ö rfogande inon r å nen f ö r regeringsavtal.

8 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 41

s. 114 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 114

Arbetsgruppen f ö resl å r att en reflnansieringsn ö j-lighet tillakapaa d ä r kreditvillkoren, genom tillskott av statamedel, blir f ö rm å nligare ä n vid sedvanlig refinainsiering av exportkrediter.
Eftersom blandade krediter f ö rutses ha
positiva effekter b å de fr å n bist ä ndspolltisk och exportfr ä mjande synpunkt anser arbetsgruppen det rimligt att
statens kostnad f ö r denna kreditgivning f ö rdelas mellan bi-st ä ndsamslaget och anslag avsedda att fr ä mja svenskt n ä xingaliv. Bealut on blandade
krediter f ö real ä a fattas av exportkreditn ä mnden
(EKN). AB Svensk Exportkredit (sek) ges m ö jlighet att p å
grundval av EKN:8 beslut Bvaxa f ö r refinansieringen.

Vidare f ö real ä a en utvidgning av EKN:s s.k, S-U-garantiglvnlng i
samband med s ä rskilt bist å ndspolitiskt motiverad export som finansieras med
blandade krediter.

I det f ö ljande
presenteras arbetagruppena f ö rslag till
utformning av svenska blandade krediter. F ö rst
redog ö rs f ö r i vilka aammanhang dessa krediter f ö resl å s kunna utnyttjas. F ö rslag till kriterier f ö r val av mottagarl ä nder och f ö r val av projekt och produkter l ä mnaa. D ä refter
framl ä gga f ö ralag till kreditemas tekniska konstruktion och administration.
Vidare diskuteras m ö jliga kreditvillkor, de statsfinansiella
kostnadema och kreditgivningena omfattning. F ö ralag gea ocks å till gaxantiordning,

7.2 L ä nderkrets

Blandade krediter skall endast kunna ges till u-l ä nder. Arbetsgruppen har inte funnit n å gfon internationellt vedertagen indelning av u-l ä nder aom

s. 115 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 115

ansetts helt l ä mplig f ö r att definiera vilka u-l ä n-

\\ der som kan erh å lla svenska blaindade krediter, ''

D ä bist å ndsmedel delvis anv ä nds f ö r att finamslera a å dana krediter akall de bist å ndspolitiska m ä la ä tt-nlngama v ä xa v ä gledande f ö r valet av u-l ä nder som skall komna i fr å ga f ö r kreditema. N å gon en g å ng f ö r alla given lista p ä vilka l ä nder detta ä r finns givetvis inte. Situationen i
ett och sanna land kan skifta fr å n en period till en arman och g ö ra det ner eller nindre bist å ndspolitiakt notlverat att l å ta blandade krediter utg ä till landet i fr å ga. Bed ö n-nlsgen f å r g ö raa fr ä n fall till fall. Inon denna ran b ö r givetvis ä ven en bed ö mning xir handels- och Industripolitisk
synpunkt g ö raa.

En kategori u-l ä nder som b ö r komma i fr å ga ä r de u-l ä nder till vilka det svenaka
bilaterala utveck-lingabist ä ndet trappas ned f ö r att ers ä ttas av bre-daure samarbete aant l ä nder med vilka Sverige redan hair
eller ö nakau: utveckla ett bredare aamaxbete.
Flertalet av dessa samaxbetsl ä nder har
behov av kapltallmpoxt
f ö r sin fortsatta utveckling. H ä r b ö r dock g ö ras undantag f ö r OPEC-l ä nder med h ö g likviditet.

En annan kategori u-l ä nder son b ö r kanna erh å lla
blandade krediter ä r progranl ä nder f ö r avenakt bist å nd. Dessa har 1 flera fall redan i
dag m ö jliat att utnyttja bist å nd inon landramama, t.ex. inportst ö d, f ö r finansiering av inport fr ä n Sverige. De l å nar ä ven upp utl ä ndskt kapital f ö r att finanslera sin ekononiska
och industriella utveckling.

'Exenpel p å s å dana Indelningar ä r DAC:a indelning av u-l ä nder efter inkonst/capita, FN-systeneta
olika l ä nderkategorler, de regionala
utvecklingsbankernas l ä nderkretsar
n.fl.

s. 116 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 116

itskllllga av den har enellertld p å grund av sin ekononiska situation rlng kreditv ä rdlget och har d ä rf ö r sv å rt att erh å lla krediter p å
normala kommersiella villkor.

I ö vrigt b ö r blandade krediter kunna utg å till u-l ä nder
vars utvecklingspolitik ä r f ö renlig med m å ls ä ttningen f ö r avenak blat å ndapolltlk. H ä rmed
ö kax m ö jlletema till bilateralt aamarbete p å andra omr å den som t.ex. ö verf ö rande av
tekniskt kunnande p ä kommersiell basis.

Fr å n allm ä npolitisk liksom handels- och industripolitisk aynpunkt
kan sk ä l anf ö ras f ö r att m ö jlighet borde finnas att erbjuda blaindade krediter
till en vidare krets u-l ä nder ä n som nu beskrivits. Fr å gan om en
eventuell utvidgning av l ä nderkretsen likson fr ä gan on hur en a å dan
kreditgivning skall finain-aieraa b ö r
dock f ä anat å till dess erfarenheter vunnits av denna kreditform.

7.3 Produkter och projekt

Blamdade krediter f ö real ä a utnyttjaa f ö r
finansiering av s å dan inport fr ä n Sverige aom ö kar
mottagande u-lemda betalningsf ö rm å ga eller har emnan utvecklingsfr ä mjande effekt. Importen kan t.ex. avse leveranser
till industri- och Jordbruksprojekt, energiproduktion, mineralutvinning,
transport- och kommunikationav ä sende, eller
till investeringar av infrastrukturen typ. Den b ö r vara prioriterad av mottagarlandets myndigheter.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 117

De vatruslag som i f ö rsta
hand b ö r komma i fr å ga ä r kapitalvaror,
konsulttj ä nster och entreprenadarbeten.
Kostnader f ö r transporter och f ö rs ä kringar,
likson amdra specifika kostnadsslag, b ö r
i huvudaak behandlas enligt den praxia EKN till ä npair vid beviljande av exportkreditgarauiti f ö r aktuella varualag. En at ö rre andel lokala kostnader ä n normalt b ö r
leunna kreditfinansieras n ä x det r ö r sig on blandade krediter. F ö rskottets storlek b ö r ocka å kunna variera fr å n fall till fall.

Ber ö rda inporttransaktioner b ö r vara av vias storlek. Kreditbeloppet b ö r 1 det enskilda fallet nor aalt ej understiga 10 nllj.kr.
Blandade krediter b ö r kunna utnyttjas f ö r finansiering av enskilda aff ä rer, eller son rankredlter avsedda f ö r exenpelvis finansiering av utveckling av en viss
sektor av nottagarlandets n ä ringsliv.

Inport som avses finansieras med blamdade krediter b ö r, f ö rutom
utvecklingsfr ä mjande effekt i mottagarlandet, ä ven ha positiv betydelse f ö r u-l ä ndemas
framtida import fr å n Sverige. Som diskuterata i f ö reg å ende kapitel
b ö r Importen a å ledea ha a ä r-aklld
betydelse f ö r framtida avenska leveranser av
liknande produkter eller till liJcnande projekt, eller f ö r annan frantida svensk export till det aktuella u-lamdet.

Svenska blandade krediter b ö r finamslera varor och tj ä nater
av svenakt ursprung. Utl ä ndska delleveranser b ö r normalt inte flnamsleras p å detta s ä tt,
s å vida de inte ä r av avg ö rande
betydelse f ö r den svenska leveransen. I aanband
med st ö rre investeringsprojekt i u-l ä nder kan det bli aktuellt med

s. 118 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41

samfinansieringsarrangemang d ä r en mjuk kredit fr å n Sverige finansierar endast en del av en aff ä r. Arbetsgruppen kan se f ö rdelair med a å dana
aanfinan-alerlngaarrangenaing f ö rutaatt att
den avenaka kreditdelen preaenteraa aon avensk f ö r nottagaxlandet och inte f ö rsvinner
i ett st ö rre paiket. Dannark, Finland och
Norge hax redan m ö jligfhet att l ä mna krediter p å
f ö m å nliga villkor f ö r finansiering av export till u-l ä nder, On ä ven
Sverige f å r tillg å ng till blandade krediter torde n ö jlletema ö ka
att i vissa fall erbjuda f ö rm å nliga krediter p å samnordisk basis,

H ä x b ö r erinras on risken f ö r att krav p ä f ö m å nliga kreditvillkor sprids till den traditionella hamdeln.
Vid beslut on blandade krediter b ö r
denna spridningsrisk beaktas. Eventuella negativa effekter torde begr ä nsas om blandade krediter utnyttjas f ö r finansiering av s ä dam export till u-l ä nder som annaxa
inte bed ö ms kunna komma till st å nd,

I den m å n volymen ams ö kningar om blamdads krediter n ö dv ä ndigg ö r en prioritering inom ramen f ö r h ä r angivna
kriterier f å r det ankomma p å beslutamde organ att fastst ä lla principer f ö r
ett a å dant prioriteringsf ö rfarande. En a å dam
prioritering b ö r sj ä lvfallet dock inte verka diskriminerande f ö r de fattigare u-l ä ndema,

7.4 Kreditfom och organisation

Blandade krediter ä r
en finanaleringsfom son kon-blnerar bist å nd,
eller andxa statsmedel, med kreditgivning p å
marknadsm ä ssiga villkor. Ett givet belopp kan
st ä llas till mottagande u-lands f ö rfogande p å tv ä principiellt n å got
olika a ä tt:

s. 119 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 119

- hela beloppet kan erbjudaa son kredit p å f ö rm å nliga villkor,

at ö rre delen av beloppet kan erbjudaa
som kredit p å marknadam ä saigpa villkor i kombination med en g å va p å reaterande
belopp..

Svenska blamdade krediter ä r avaedda aom en mellanform mellan traditionellt g å vobist å nd
och aedvanllg exportkreditfinansiering. Arbetagruppen f ö rordar d ä rf ö r att hela det belopp som st ä lls till u-landeta f ö rfogande 1 form av blandade krediter gea i form av kredit p ä f ö m å nliga villkor.

En blandning av konnersiell kreditgivning och g å vobelopp ä r,
enligt gruppens nening, mindre l ä mplig ä ven av det sk ä let
att u-l ä ndema d ä skulle kunna f ä
intryck av att Sverige intagit en avvisande h å llning till ö nskem å len om krediter p å f ö rm å nliga villkor.

F ö rm å nliga krediter utformas olika i olika givarl ä nder. Ibland erbjuds tv å separata krediter, en p å kommersiella villkor och en p å njuka villkor, som tillsaimmana uppg å r till det ö nakade
kreditbeloppet (traditionell blamdad kredit), I andra fall r ö r det sig om en enda kredit d ä r en kommeraiell del och en mjuk del s å att s ä ga
redan f ä rdlgblandats,

Arbetsgjruppen har efterstr ä vat en f ö r svenskt vidkommande enkel, l ä ttbegriplig och l ä tthanterlig
konstruktion. Det synes d ä liggra n ä rmast till hands att v ä lja modellen med en enda kredit, vilken rin-llgen b ö r bli enklare att adnlnlstrera ä n tv ä .

s. 120 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 120

Arbetsgruppen har ocks å
velat amknyta denna f ö rm å nliga kreditgivning till befintlig orgamisatorisk struktur p ä det finansieringstekniska omr å det. Tv å altemativa
konstruktioner synes n ä rmast komma i fr å ga, n ä mligen:

finanakrediter modellerade efter de regeringakrediter aom
under 1970-talets andra h ä lft l ä nnata till Portugal och Turkiet,

en vidareutveckling av det avenska syatemet f ö r exportkredltglvn.ing.

I det f ö rata fallet akulle
Rlksg ä ldakontoret an-avaora f ö r uppl å ning
av erforderlig kreditvolym. Riksbanken skulle vara utbetalande och inkasserande
organ och skulle tillsammans ned SIDA svara f ö r administration av kreditema. Statsbudgeten skulle belastas med
skillnaden mellan den r ä nta som betalades av l ä ntagande land ooh den schablonr ä nta Riksg ä ldskontoret
betingade eig f ö r utl å ning till staten. Den svenska regeringen, genom ekonomidepartementet,
skulle st å som kreditgivare gentenot mottagande
land.

Arbetsgruppen anaer att kreditgivning enligt den aenare
modellen ä r att f ö redra. De institrutioner aom d å ber ö ra ä r fr ä nst EKN aom f ö rs ä kratr exportkrediter
till utlandet ocb, SEK son refinansierar s å dana
krediter. N ö dv ä ndig konpetens f ö r bed ö mning av k ö pares och s ä ljares solvens, mottagamde lands kredltv ä xdighet, finansieringsvillkorens ä verens-at ä mmelse
med nationell och intemationell praxis etc. finns inom dessa institutioner och
kan utnyttjas. De blandade kreditema kan ocks å p ä ett smidigt s ä tt inordnas 1 befintliga adnlniatrativa rutiner.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 121

H ä rlgenon kan den tlllkonnamde adnlniatrativa
hanteringen vid inf ö randet av avenska blandade krediter
ninlneras. B å de EKN och SEK ä r v ä l k ä nda av avenakt n ä xingsllv
och svensk f ö rvaltning. De ä r ä ven intemationellt
inarbetade.

Ett n ä ra saunarbete har utvecklats mellan
EKN och SEK vid den l ö pande handl ä ggningen av olika export-kredlt ä xenden. Huvuddelen av SEK:s statsst ö dda re-flnamslering av exportkrediter avser
transaktioner som f ö ra ä krata av EKN. Sedan drygt tiotalet å r
hax EKN ocks å v ä nt sig till SIDA f ö r bed ö mning av ut-veckllngsfr ä njande effekter vid vias export till u-l ä nder. F ö r
att erh å lla beslutsunderlag till det
relativt nyligen inf ö rda S-U-garantisystenet hax n ä mnden tagit kontakt ned industxiverket f ö r bed ö n-nlng av
samh ä llsekonomiska och industripolitiska
effekter i samband med vissa exporttransaktioner. Vidaire ä r Sveriges Exportr å d f ö retr ä tt i n ä mndens styrelse.

EKN f ö resl å s vara beredande och beslutande organ i ä renden om blamdade krediter. Vid beredningen b ö r beaktas utvecklingsfr ä mjamde, industripolitiaka ooh exportfr ä njamde effekter. Arbetsgruppen anser att denna
beredning b ö r kunna ske p ä liknande s ä tt
som vid ä renden on S-U-gjaranti. Blandade
krediter b ö r kanna l ä mnas inon ramen f ö r
regeringsavtal mellan Sverige och mottagande u-land. Fr å gan om s å dant
avtsJ. b ö r beredas i kanslihuset parallellt
med att EKN tau: st ä llning till sj ä lva kredit ä rendet.

Arbetsgruppen f ö resl ä r att beslut om blandade krediter fattas av EKN:s S-U-styrelse.
N ä mndens beslut

s. 122 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 122

b ö r ej
kunna ö verklagas. Ber ö rda departement, liksom SIDA,
finns f ö retr ä dda i denna styrelse d ä r de statliga representanterna äx i majoritet. Styrelsebehandlingen
b ö r fr ä mst avse l ä nderval, utvecklingafr ä mjande och exportfr ä njamde effekt aant den blandade kredltena
g å voelement. N ä mnden b ö r i aitt bealut specificera
kreditbelopp, l ö ptid, refinan-sierlngsr ä nta, amorteringstid m.m. fn-ngn beelut
om beviljamde av blandad kredit kan tr ä da i kraft skall fr å n mottagamde u-lands regering ha erh å llits besked om att det ä ndam å l f ö r vilket krediten beviljaa ä r prioriterat och betraktas som
utvecklingsfr ä nJamde. Det b ö r ankonna p å EKN att avg ö ra on betadnlngs-och/eller tramsfereringsgaramtl
skall kr ä vas i det enskilda fallet. EKN b ö r ocks å ansvaxa f ö r att notifiering av blandade
krediter sker i enliet med consensus- ö verenskonnelsens best ä mmelser.

Sj ä lva refinansieringsoperatlonen
f ö resl å s ombes ö rjas av SEK, Arbetsgruppen anser
att SEK b ö r ges m ö jlighet att erbjuda refinansiering
till de villkor son angivits av EKN. Bolaget b ö r d ä rf ö r konpenseras f ö r skillnaden mellan uppburen r ä nta och anorterlng och faktisk uppl ä ningskostnad. Refinansieringen f ö resl å s ske i amslutning till den f ö rs ö ksverksan-het med statsst ö dd exportkreditgivning son besl ö ts av riksdagen i maj 1978. Aff ä rsbankernas roll f ö resl ä s bli densamma son inon detta SEK-systen.
(N ä r-naxe beskrivning av SEK-aystenet
finna i kapitel 5,) Blandade krediter b ö r kunna erbjudaa b å de 1 svenska kronor och 1 utl ä ndsk valuta enll sanma prliw ciper
som g ä ller f ö r SEK-ayatemet.

Eeflnanalerlng 1 SEK p å mjuka villkor f ö ruts ä tter att EKlf-garantl eller annan
tillfredsst ä llande

s. 123 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 123

s ä kerhet f ö religger.

Ett inf ö rande av
blandade krediter at ä ller krav p å ö kad kreditvolym inom SEK-syatemet. I vilken m å n den befintliga ramen f ö r atatsst ö dd
refinansiering i SEK beh ö ver utvidgas p å grund av detta f å r
pr ö vas 1 annat samnamhang.

Administrationen av de blandade kreditema st ä ller amspr å k
p å n å got ut ö kade personella och andra resuraer
hoa s å v ä l EKN aon SEK. Det b ö r ankonna p å reapektive organs styrelse att fastst ä lla omfattningen av denna resursf ö rst ä rkning. Kostnadema
f ö r f ö rst ä rkningen inom EKN b ö r kunna t ä ckas
av n ä mndens prenielnt ä kter. SEK:s administrativa kostnader b ö r kunna t ä ckas
genom ett r ä ntep å slag p å samma a ä tt aom enligt SEK-systemet. Liksom i SEK-systemet b ö r vidaxe l ö ftesproviaion
tas ut.

7.5 Regeringsavtal

Som n ä mnts i f ö reg å ende avsnitt
kan det m å nga g å nger amsea l ä mpligt att l ä mna blandade krediter inom ramen f ö r en officiell ö verenakommelse
p å regeringsniv å mellan Sverige och mottagande u-land. En s å dan ö verenskommelse
kan ing å s sepaorat eller son del av ett mer
omfattande samarbetsavtal. Den n ä rmare formen
f å r ampassas till det enskilda fallat.
Eventuella regeringsavtal b ö r v ä xa av mer ö vergripande
natur och administrativt enkla att hamtera.

Iven 1 fall d å
regeringsavtal ing ä a b ö r ett aepaxat finansieringsavtal slutas mellan kreditgivande och mottagamde
part. I detta avtal amges de detaljerade kreditvillkoren.

s. 124 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 124

Slutande av avtal om blandade krediter synes ha en aClm ä nt good-willskapamde effekt genom den publicitet
det ofta ges i mottagande u-l ä nder. Det
tycks dock spela olika ator roll i olika u-l ä nder
om avtalen ing å s p å regeringsniv å eller ej. Denna skillnad mellan
olika u-l ä nder b ö r givetvis beaktaa fr å n svensk sida.

7.6 Kreditvillkor

Arbetagruppen anser att de blandade kreditema b ö r inneh å lla
ett g å voelenent p å minst 15% s å som
det definieras av OECD;s utvecklingakomnitt é
(DAC). Vidaxe b ö r en aw ä gning ske s å
att ä ena sidan g ä voelenentet anpassas efter nottagarlandets
utvecklingsgrad och ä andxa sidan g å voelementet avpassas s å att de med krediterbjudandet avsedda syftena uppn å s till l ä gsta
m ö jliga kostnad. Blandade krediter
till de fattigaste u-l ä ndema b ö r f ö retr ä desvis inneh å lla
ett g å voelement p å 25% eller ner.

DAC baserar formeln f ö r
franr ä knande av en kredits g å voelement p å
en altemativ schabloniserad l å nekostnad f ö r u-l ä nder p å 10%. Det faktiska g ä voelenentet hoa en avensk blandad kredit konner s å ledes att skilja sig fr å n det g ä voelement
som framkommer enligt DAC:a ber ä kningsnormer
om SEK:a uppl ä ningskostnad inte ä r exakt 10%. On uppl å ningskostnaden ä r h ö gre kommer det faktiska g å voelementet
att vara st ö rre ä n det g å voelement som framkommer enligt DAC-formeln.
Sannolikheten f ö r att SEK:a uppl ä ningskostnad aedd i ett l ä ngre perapektiv kommer att ö ver- eller underakrida 10%-nlv å n ä r om ö jlig att f ö rutae.
Under den n ä rmaste framtiden torde den dock
ligga ö ver denna niv å . Med uppl ä ningskostnad

s. 125 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 125

f ö rst å s h ä r den sammanlagda kostnaden f ö r b ä de r ä nte- och v ä xelkuradifferenser vid SEK:3 ut-
och uppl å ning i olika valutor.

Arbetsgruppen anaer vidaxe att de kreditvillkor soffl
erbjuds u-landet b ö r baseras p ä en aw ä gning nellan r ä ntesats, å terbetalningstid, kreditens totala
l ö ptid, f ö rakottsamdel, å terbetalningafri period n.m. Denna aw ä gning b ö r g ö raa fr ä n fall till fall med h ä nsyn till preferenser i mrfttagar-landet
och under beaktande av ber ö rd exportaff ä rs s ä rskilda kaxakt ä rlstlka.

I vissa fall kan mottagaren f ä sta stor vikt vid en l ä ngre kredittid, t.ex. med h ä nsyn till den planerade
investeringens ber ä knade kassafl ö de. Detsamma kam g ä lla om mottagairlandets tillg å ng p ä utl ä ndsk valuta f ö rv ä ntas bli knapp under
kreditperioden.

Vissa ytterligare synpunkter p å kreditvillkorens utformning hax l ä mnats i avsnitt 7.5 "Produkter
och projekt".

7.7 F ö rdelning av atatafinansiell kostnad

Svenska blandade krediter har poaitiva effekter b å de fr å n biat ä ndapolltisk och fr å n exportfr ä mjande synpunkt. Arbetsgpruppen
finner det d ä rf ö r rimligt att statena koatnad f ö r denna kreditgivning f ö rdelas mellan ber ö rda huvudtitlar p ä statsbudgeten.

I arbetsgruppens f ö rslag till konatruktlon av blandade krediter gea SEK m ö jlighet att medge refinansiering p å mjukaure villkor ä n Inom SEK-systemet.

s. 126 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 126

Detta system till ä mpas
f.n. under en f ö rs ö ksperiod och kan komma att ä ndras.
Enligt arbetsgruppens uppfattning kan den f ö reslagna
konstruktionen av blandade krediter bibeh å llas
s å l ä nge grundtanken i SEK-syateraet kvarst å r, n ä mligen att SEK kan l ä nma f ö rhandsutf ä stelae om refinamsiering till fast r ä nta.

Statens kostnad f ö r
en blandad kredit kam s ä gaa s ö nderfalla i tv å delar. En f ö rsta del best å r
av koatnaden f ö r den r ä ntes ä nkning som
kan beviljaa inom SEK-aystemet, En andra del tillkonner p å grund av att kreditvillkoren ytterligare mjukas
upp. Sistn ä mnda koatnad kallas forts ä ttningavis "den tillkommande kostnaden" f ö r blandade krediter. Arbetsgruppen f ö resl å r att den f ö rsta delen finansieras p å aamma s ä tt
och ö ver aamma anslag aom motsvarande
kostnad inom SEK-aystemet. Den tillkommande kostnaden b ö r finansieraa med bist å ndsmedel.

Vad g ä ller utbetalning av statena ers ä ttning till SBK f ö r
den tillkommande koatnaden finns olika m ö jligheter.
Man kan l å ta hela denna kostnad belasta
statabudgeten det å r en kredit beviljaa, Altemativt
kan koatnaden f ö rdelaa j ä mnt ö ver kreditena
l ö ptid, Arbetagruppen anser det l ä mpligt att hela den tillkommande koatnaden
finansieras ned medel som at ä llta till f ö rfogande f ö r
det budget ä r d å bealut om kreditutf ä atelse
fattas. Kreditgivningen begr ä nsas d ä rmed automatiskt av storleken p å de belopp som budgeterats f ö r ä ndan ä let.

Erforderliga budgetmedel b ö r reserveras n ä r EKN fattat beslut om blamdad
kredit. Utbetalning till SEK f ö resl å s ske i form av ett nuv ä rdesbelopp som

s. 127 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 127

at ä lla till bolagets f ö rfogande n ä r
kredittiden b ö rjar l ö pa. Nuv ä rdesbeloppet
b ö r baseras p å 10% diskonteringsr ä nta. Kredittidens startp\inkt b ö r
f ö r detta ä ndaun ä l definieras
enligt de regler aom till ä npaa av EKN. Om utbetalning av
kreditbelopp akett innan kredittiden b ö rjat
l ö pa ( \ inder byggnadatiden)
skall SEK:s sedvanliga refinansierings-r ä ntor
g ä lla fram till startpunkten.

F ö r att kunna till ä mpa detta avr ä kningsf ö rfarande kr ä vs
att den tillkommande kostnaden f ö r blandade
krediter kan ber ä knas p å f ö rhand.
Arbetsgruppen f ö resl å r att man utg å r fr å n de f ö r u-l ä ndema f ö rm å nligaste villkor som vid en visa tidpunkt kam beviljas f ö r refinanaiering av exportkrediter inom SEK-systemet.
F ö r n ä rvarande ä r dessa villkor 10 å rs kredittid till 8,25% r ä nta f ö r l ä n i svenska kronor. En s å daui kredit har 5,7% g å voelement. Gea krediten i at ä llet
i utl ä ndsk valuta ä r motsvarande r ä ntesats
7,75% och g å voelementet 7,6%.

Skillnaden mellan den blandade kreditens g å voelement och det g å voelement som kam uppn å s vid f ö rm å nligast m ö jliga refinansiering inom SEK-aystemet utg ö r den tillkommande kostnaden f ö r blandade krediter. Eftersom arbetsgruppen f ö resl å r att g å voelementet f ö r
en blamdad kredit akall ber ä knas enligt DAC;a
normer blir den tillkommande koatnaden, vid ett givet g å voelement, konataint vid of ö r ä ndrade gr ä nsv ä rden i SEK-systemet.
Den f ö r ä indras allts å inte om kredittiden f ö rl ä ngs eller om
en amorteringsfri period beviljas.

Den tillkommande kostnaden ä r enbart beroende av g å voelementets
storlek. Kostnadsf ö rdelningen ä r

s. 128 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 128

enkel att fastst ä lla.
Vid 15% g å voelement blir den biat å ndsfinansierade kostnaden 9,5% av kreditbeloppet om
krediten ges i svenska kronor och 7,4% om den ges i utl ä ndsk valuta. Vid 25% g å voelement blir den bist å ndsfinansierade
delen 19,5% resp. 17,4% (ae bilaga i).

Kostnaden inom ramen f ö r
SEK-systemet kommer att variera beroende p å
SEK:3 uppl ä nlngsr ä nta. Om uppl å ningsr ä ntan ä r exakt 10%
uppkommer inga kostnads ö kningar f ö r SEK-systemet vid f ö rl ä ngd l ö ptid eller aunorteringsfri period. Om uppl å ningsr ä ntan
ligger under 10% minskar SEK-systemets kostnad, medan bi-at å ndakostnaden f ö rblir
konstant. Arbetsgruppen anser emellertid att den kostnad som belastar bist å ndsanslaget ej b ö r
f å ö verstiga den faktiska g å voandelen
hos en blandad kredit (se avsnitt 2.2.1).

F ö r att ge en indikation p å hur statens sammanlagda kostnad f ö rdelar sig mellan SEK-systemet och bist å ndsanslaget har arbetsgruppen r ä knat fram kostnadsf ö rdelningen vid n ä gra olika kombinationer kreditvillkor.
Det viaar sig d å att SEK-systemet kommer att
finansiera 2}% av nuv ä rdet av statens kostnad f ö r en blamdad kredit, om SEK:s uppl ä nlngsr ä nta
ä r 10% och kreditens g å voelement ä r
25%, ö kar uppl å ningsr ä ntan
ö kar ocks å SEK-systemets totala kostnader och d ä rmed dess andel. Se vidare bilaga 1.

7.8 Omfattning och finansiering av svenska blandade
krediter

I regeringens budgetf ö rslag
f ö r budget å ret 1980/81 har anvisats 60 nllj.kr. p ä tredje huvudtiteln Tinder anslaget C 2 Bilateralt
utvecklingssamarbete f ö r

s. 129 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 129

finansiering av kostnader i samband med blandade krediter.
Detta belopp skall t ä cka den tlllkommamde kostnad, ut ö ver finansiering inom SEK-syatemet, f ö r vilken redogjorts i f ö reg å ende
avsnitt.

Hur stor total kreditvolym som med utg å ngspiinkt fr ä n
detta belopp kan komma att beviljas 1 form av blandade krediter beror p å vilka kreditvillkor som medges i de enskilda
fallen.

Kreditvillkoren ä r
av betydelse eftersom ett h ö gre g å voelement inneb ä r
att en at ö rre del av de medel aom budgeterata
s ä rskilt f ö r blamdade krediter d å utnyttjas f ö r varje enskild kredit j ä mf ö rt med vad
som akulle varit fallet vid ett l ä ge
g å voelement. Ju h ö gre g å voelement
som medges i det enskilda fallet desto mindre total kreditvolym kan beviljas i
form av blandade krediter. Ä r g å voelementet 15% r ä cker
60 milj.kr. till en kreditvolym p ä
645 nllj.kr. Vid 25% g å voelement kam en kreditvolym p å ca 310 milj.kr. beviljas med hj ä lp av sanma belopp.

L ä mplig verksamhetsvolym och amslagabehov
f ö r kommande budget å r b ö r ö verv ä gas i det
sedvanliga budgetarbetet. Arbetsgruppen f ö resl å r att medel d ä rvid
anvisas f ö r kreditgivning i minst motsvaramde
omfattning som f ö r budget å ret 1980/81.

En a ä rskild faktor att beakta i
sammanhanget ä r att de beslut aom fattas av EKN
och SEK avaer f ö rhamda-utf ä stelser om refinansiering p ä visaa kreditvillkor. Det ä r emellertid inte troligt att alla a å dana utf ä atelaer
konner att tas 1 amspr å k efterson alla aff ä rsf ö rhandlingar
inte kan f ö rv ä ntas leda fram

9 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr41

s. 130 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 130

till leverana. Planeringa- och projekteringstiden f ö r investeringair i u-l ä nder ä r ofta l å ng. Iblamd kan det r ö ra sig on å tskilliga ä r. Under s å dama
onst ä ndlgheter kan det h ä nda att nottagaxlandet t.ex. ä ndxar det planerade projektets inriktning eller utfornning
a å att avenaka leverant ö rer inte l ä ngre
ä r aktuella. Mottagaxlandet kam ocks å senarel ä ggs
en planerad investering p å obest ä md tid.

Arbetsgruppen anser d ä rf ö r att utf ä stelser
on finansiering i fom av blandade krediter b ö r vara tidsbegr ä nsade. Glltietetiden f ö r l ö ften om
blandade krediter b ö r ö verensat ä nna med giltighetstiden f ö r utf ä stelser om EKN-garamti
f ö r saunna transaktioner. Utf ä stelser om blandade krediter b ö r ocka å
kunna f ö rl ä ngas p å aaunna a ä tt som utf ä stelser
om garamti,

Alla utf ä stelser om
blandade krediter kan, som n ä mnts, inte f ö inr ä ntas
resultera i att kreditbeloppen verkligen utnyttjaa. Betr ä ffande exportkreditgarantier utg å r EKN f,n, fr å n
att 40% av beviljade utf ä stelser avaer aff ä rer som blir av, Garantiutf ä stelser avr ä knas
d ä rf ö r bara med 40% av sitt belopp mot den ram f ö r garantigivning som statsmakterna fastst ä llt. F ö r
kreditgivning inon SEK-aystemet till ä npaa
en motsvarande avr ä kningsprocent p å 25%,

Blandade Icredlter ä r
betydligt f ö rm å nligare f ö r mottagaren ä n erbjudanden on exportkrediter p å sedvam-llga villkor. Arbetsgruppen anaer d ä rf ö r att avr ä k-ningaprocenten f ö r blandade krediter b ö r vara h ö gre ä n f ö r kreditgivning inom SEK-systemet eller vid EO:s garantigivning.
Under en inledningsperiod kan det vara motiverat att inte bevilja l ö ften on en st ö rre
volym blandade krediter ä n vad aon verkligen kan finan-sieras
ned budgeterade medel. N ä x erfairenhet vunnits

s. 131 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 131

av i vilken utstr ä ckning
s å dana utf ä stelser utnyttjas f å r avg ö raa om avr ä kning med 100% b ö r
bibeh å llas eller om en l ä gre procentsats kam fastst ä llas.

7,9 Garantiordning

F ö r att blandad kredit akall kunna utg ä erfordras att EKN-garanti eller annan tillfredsst ä llande s ä kerhet
f ö religger. Arbetsgriappen utg å r fr å n att EKN 1
merparten av fallen skall kunna l ä mna
garanti inom ramen f ö r ordinarie garantisystem dvs, normal-gaxamti
eller S-U-gairanti,

On n ä mnden inte anser sig kunna medge S-U-garamti
inon ordinarie systen och det r ö r sig om s ä rskilt bist ä ndapolitlskt
motiverad export som avses finansieras med blandade krediter, b ö r n ö jlighet
finnas att ä nd å ö verv ä ga a å dan garanti. Ett till ä gg till det bemyndigande som n ä mnden erh å llit
genom prop, 1978/79:201 kr ä vs f ö r att den i dessa fall skall ha m ö jlighet
att acceptera ett ö kat risktagande. En s å dan m ö jlighet
skall sj ä lvfallet inte p å verka g ä llande
riktlinjer f ö r S-U-systemet eller ä ndra principema f ö r
risktagandet i ö vrigt.

Arbetsgruppen anaer att den a ä rskilt biat å ndspolitiakt
motiverade garantigivning som kan f ö ranledas
aw blandade krediter b ö r kunna rymmas inom den ram f ö r h ö gsta
betalningaansvar aon anvisats av riksdag och regering f ö r EKN:a S-U-ayaten. Enligt gruppena nening.torde det
endast bli aktuellt att nedge ett f å tal
s å dana gsan-tier imder varje budget å r. Det b ö r
ankomma p å EKN att fastst ä lla premiesats och t ä ckningsgrad f ö r dessa garantier.

Premiemedel f ö r
s ä rskilt biat å ndspolitiakt motiverad

s. 132 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 132

garantigivning i samband med blamdade krediter b ö r tillf ö ras
en s ä rskild s.k. s ä kerhetsreserv, uppr ä ttad inom EKN enligt aamma principer aom f ö r annan garantigivning. Utbetalningar p å grund av skadefall p å dessa garantier b ö r finansieras med medel fr å n s ä kerhetsreserven.
Ä r reserven ej tillr ä cklig b ö r,
p å aamma a ä tt som vid annan garantigivning, tillf ä lliga dragningar kunna g ö ras p å den r ö rliga kredit som st å r till f ö rfogande hos Riksg ä ldskontoret.

N ä mnden b ö r å rligen
redovisa s ä kerhetsreservens storlek till
regeringen. Skulle reserven d å visa sig
negativ b ö r EKN ha r ä tt till viss ers ä ttning.
Ers ä ttning kan utg å f ö r gjorda
utbetalningar antingen 2 å r efter respektive obetald fordrans
f ö rfallodag eller efter det att
multilateral skuldkonsoliderlngs ö ver-enskommelse
ing å tts. Ä ven r ä ntekostnader f ö r s å dana
utbetalningar b ö r ers ä ttas. Denna ers ä ttning till EKN b ö r utbetalas fr å n
bist å ndsanslaget. N å gon sv å righet
att budgetera beloppets storlek b ö r
ej uppst å eftersom det r ö r sig om ers ä ttning
i efterhand.

Betalningar som inflyter fr å n k ö pare till EKN, efter det att n ä mnden gjort utbetalning till garantitagare, b ö r tillf ö ras
s ä kerhetsreserven. D ä rmed minskar behovet av framtida utbetalningar fr å n bist å ndsanslaget.

7.10 Schematisk ö versikt
ö ver g å ngen hos ett

ä rende
enligt arbetsgruppens f ö rslag till konstruktion av svenska
blandade krediter

Ett svenskt exportf ö retag
prelimin ä rf ö rhandlar med en k ö pare i ett u-land. B å da parter ä r
intresserade av fortsatta diskussioner om en konkret aff ä r.

s. 133 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 133

1) Export ö ren ans ö ker hos EKN om mjuka kreditvill

kor och exportkreditgaranti. Samtidigt ans ö ks

hoa SEK om kreditutf ä stelae,

2) EKN bereder kredit ä rendet
med beaktande av ut-

Tecklingsfr ä mjande, industripolitisk och export-

fr ä mjamde effekt. Besked inh ä mtas fr å n
mottagar

landets regering om att man d ä r
prioriterar den

aktuella aff ä ren och att den har en utvecklings

fr ä mjande effekt. Garanti ä rendet bereds av EKN

i vamlig ordning.

I f ö rekommande fall bereds fr å gan om regeringsavtal parallellt inom kanslihuset.

3) N ä mndens S-U-styrelae
beslutar om bifall eller

avslag av ans ö kan i vad avser mjuka kreditvill

kor respektive exportkreditgaranti. N ä mndens
be

slut kan ej ö verklagas. Erforderliga budgetmedel

reserveras.

Styrelaebehandlingen avseende mjuka kreditvillkor koncentreras
p å l ä nderval, utvecklingaeffekter, exportfr ä mjamde effekt och g å voelementets
storlek. EKN utf ä rdar utf ä stelse om garanti och om f ö rm å nliga
kreditvillkor.

4)
Sedam SEK f ö r sin del berett ä rendet
tau: dess styrelse, ned EKN-beslutet som grund, st ä llning till utf ä stelse
om refinansiering p å f ö rm å nliga kreditvillkor.

5)
Den svenska
regeringen tar om a å erfordras st ä llning till om ett ö vergripande avtal med erbjudande on den f ö reslagna krediten skall ing ä a med

s. 134 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 1.34

regeringen i mottagande u-land. Regeringaavtal ing å s.

6)
F ö rhandlingar mellan k ö pare och s ä ljare slutf ö rs,

7)
Plnansieringsavtal
ing å s mellan kreditgivare och
mottagare.

8)
Kreditbeloppet
utbetalas av SEK som d å av budgetmedel erh å ller ers ä ttning
med nuv ä rdet av den tillkommande kostnaden
f ö r den blandade krediten.

7.11 Ikrafttr ä dande,
f ö rfattnings ä ndringar m.m.

Arbetsgruppen anser att blamdade krediter b ö r kunna beviljas s å snart under budget å ret 1980/81
som det med h ä nsyn till riksdagsbehandling ooh adminiatrativa
f ö rberedelaer ä r m ö jligt. M å ls ä ttningen b ö r vara att ayatemet akall kunna till ä mpas fr.o.m. den 1 jamuari 1981,

Under de n ä rmaste å ren b ö r en l ö pande utv ä rdering
av ayatemet f ö r blandade krediter ake i aamband
med det å rliga budgetarbetet inom
regeringskansliet.

Arbetsgruppens f ö ralag
inneb ä r att EKS och SEK å l ä gga delvia
nya uppgifter, vilket torde kr ä va viaaa f ö rfattnings ä ndringar.

Den n ä rmare utformningen av de f ö reslagna reglema f ö r blamdade krediter och f ö r
gsrantlglvning i samband med a å dana
krediter b ö r enligt arbetsgruppens

s. 135 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 135

mening ake i f ö rordning.
Vidare torde instruktionen (1965:660) f ö r
exportkreditn ä mnden beh ö va ä ndras.

De nya uppgifter aom SEK erh å ller enligt arbetagruppena f ö ralag
inneb ä r ett till ä gg till, men inte n ö dv ä ndigtvis en utvidgning av, de f ö rvaltningsuppgifter r ö rande stataat ö dd exportkreditgivning, son bolaget
anf ö rtrotts med at ö d av lagen (1978:403) om bealutander ä tt f ö r avenakt kredltaiktiebolag
i fr å ga om exportkredit i viaaa fall. B ä de de hittillavarande och de nya uppgiftema inneb ä r myndighetaut ö vning.
Enligt 11 kap. 6 § regeringsformen kr ä va det st ö d
i lag f ö r att ö verl ä mna f ö rvaltningsuppgift som inneb ä r myndighetsut ö vning
till annan ä n nyndighet. Det b ö r d ä rf ö r ö veirv ä gas om utformningen av ovann ä mnda lag t ä cker
SSK:a nya uppgifter. En mer detaljerad reglering av SEK:s nya uppgifter kan l ä mpligen ske i f ö rordningsform.

Vidare b ö r uppg ö relse tr ä ffas
mellam staten och SEK om formerna f ö r
ers ä ttning till bolaget f ö r kostnader i samband med blandade krediter.

s. 136 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 136

Bilaga
1

Statens kostnad f ö r svenska blandade krediter -r ä kneexempel

Arbetegruppen har r ä knat fram n ä gra exempel som belyser atatena koatnad f ö r blamdade krediter. Ber ä kningarna baaeras p ä det f ö rslag till utformning av kreditgivningen
son redogjorts f ö r i kapitel 7.

Blandade krediter antas i exenplen ges i svenska kronor. Efterson
blandade krediter f ö resl å s delvis bekostas ned ett nuv ä rdesbelopp son belastar bl-st å ndsamslaget det ä r beslut fattas, har den kostnad
son faller p å SEK-systenet ocks ä nuv ä rdesber ä k-nats f ö r att m ö jligg ö ra en j ä mf ö relse. Diskonterings-r ä ntan ä r 10%. SEK:a uppl å ningakoatnad beat å x av r ä nta sant v ä xelkurskostnad, i de fall s å dan uppst å r.

Ber ä kningarna
avser i samtliga fall ett kreditbelopp p å 100 nllj.kr. SEK-systenet utnyttjas f ö r att refinansiera den blandade
krediten till 8,25% faat r ä nta vid en l ö ptid
p å 10 å r. Resterande kostnad finansieras
ned nedel fr ä n bist å ndsamslaget. Vid l ä ngre kredittider f ö rblir den s å lunda framr ä knade bist ä ndakostnaden konatemt.

Nedanst å ende tabeller baseras p ä sex olika upps ä ttningar
kreditvillkor. Tre av dem illustrerar: ca 15% g å voelenent (framr ä knat enligt DAC:s normer). De ö vriga tre illustrerar ca 25% g å voelement. De exemplifierade
kreditvillkoren hax
valts f ö r att belysa f ö rm å nlig kreditgivning med tonvikt lagd
p å s ä nkt r ä ntesats, f ö rl ä ngd ä terbetalningstid eller

s. 137 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 137

en å terbetalningsfri period imder
kredittidens f ö rsta å r. Å terbetalning
i lika stora halv å rsvisa rater har antagits.

F ö ljande upps ä ttningar kreditvillkor har j ä mf ö rts:

G å voelement ca 15% G å voelement ca 25%

onvikjt £å _s ä nkt_r ä n_tea_ts

10 å rs kredittid 10 å ra kredittid

5,81% r ä nta 3,18% r ä nta

onvik £å _f £ rl. ä ng;d t £ reialnln £ sii

20 å ra kredittid 20 å ra kredittid

7,16% r ä nta 5,43% r ä nta

onvikjt £å _en terbe_talnin £ s £ r_i £ e £ id_i_b £ rj_an

15 å rs kredittid, varav I5 å ra kredtitidvarav

5 å terbetalningsfria å r 5 å terbetalningsfria
å r

7,36% r ä nta 5,75% r ä nta

I f ö ljande tre tabeller illustreras
dels den sammanlagda statliga kostnaden f ö r
blandade krediter med de exemplifierade kreditvillkoren, och dels f ö rdelningen av denna kostnad mellan bist å ndsanslaget och SEK-systemet. Beloppen i tabellerna ä r nuv ä rdesbelopp
i nllj.kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell 1

Bxenuel p å statens
kostnad f ö r blandade krediter on tonvikten
lagts p å s ä nkt r ä ntesats

opaginerad Kontrollera mot PDF

15% g å voelenent milj.

25% g ä voelement milj.

SEK:s uppl ä ningskostnad

kr.

%

kr, '

$

8%1)

bist å nd

anedel:

9,3

126

19,5

111

SEK-sys

temet;

+1.9

+ 26

+ 1,9

+11

9%

11

9,3

83

19,3

91

1.9

17

1.9

9

10%

11

9,3

62

19,3

77

5,7

38

5.7

25

11%

11

9,5

49

19,3

67

9.5

51

9.5

?

12%

TT

9,3

41

19,3

59

1?,?

59

1?,5

41

Tabell 2

Exemnel p å statens
kostnad f ö r blandade krediter om tonvikten l ä ggs vid f ö rl ä ngd å terbetalningstid

opaginerad Kontrollera mot PDF

SEK:8 uppl ä ningskostnad

15% g å vo-

25% g å vo-

element

element

milj.

milj.

kr. %

kr. %

8%0

bist å ndsmedel;

9,5

558

19,5

155

SEK-eyatenet

+6,7

+258

+6,7

+53

9%0

IT

9,3

106

19,3

103

+0,5

+ é

+0.5

+3

10%

II

9,3

62

19,5

77

5.7

38

5,7

23

11%

11

9,3

44

19,3

62

11,9

56

11,9

53

12%

11

9,5

54

19,3

51

18,2

66

18.2

4?

1) Den kostnad aom belaatar bist å ndsanslaget b ö r
ej f å ö verstiga den faktiska g å voandelen
hos en blamdad kredit

s. 139 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 139

Tabell
5

Exenpel
p å

statens

kostnad
f ö r blandade

krediter

om
tonvikt

en l ä ggs

p å ä tt

srbetalningsfri

period

SEK:s
uppl å nings-kostnad

15% g å voelement
nilj,

kr, %

25% g å voelement
nilj,

kr. %

8% 1)

bist ä ndsmedel: SEK-svatemet:

9,3 274 +5.9 174

19,5
144 +5,9 +44

9%

11

9,3 101 +0.1 +1

19,3 101
+0.1 +1

10%

11

9,3 62

5.7 38

19,3
77 5.7 23

11%

11

9,5 45 11.5 55

19,3 63

11.5
37

12%

H

9,5 55

17,2 65

19,3
53

17,2 47

Son framg å r av
tabellerna ö kax SEK-systemets kostnad n ä r SEK:s uppl å ningsr ä nta stiger. Den koatnad aon finamsieraa ned bist å ndsnedel p å verkaa
d ä renot inte av vaurlationer i uppl ä ningakoatnaden.

Tabellerna 1-3 anger de kostnader son uppst å r vid en kreditvolym p ä 100 milj,kr. Med utg å ngspunkt fr å n deaaa exempel kam man a å ledes r ä kna
fram hur atort belopp aon beh ö ver tas i amspr å k fr ä n biat ä ndaam-slaget f ö r
att finanslera en viss kreditvolym.

Exempel: En blandad kredit p å 100 milj.kr. ned 25% g å voelenent
kostar 19,5 nllj.kr. i bist å ndsmedel. Ä r kreditvolymen 200 nllj.kr. kostar den 58,6 nllj.kr.
osv.

Onv ä nt r ä cker 60 nllj.kr. i bist å ndamedel
till en kreditvolyn p å 3II milj.kr, om g ä voelementet ä r
25%, Ä r g ä voelenentet 15% r ä cker sanma belopp i st ä llet till en kreditvolyn p å 645 milj,kr.

t) Den kostnad som belastar blst å ndsanalaget b ö r
ej f å ö verstiga den faktiska g å voandelen hoa
en blandad kredit.

s. 140 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 140

Bilaga 2

Sammanställning av remissvar

Efter remiss har yttranden över arbetsgruppens rapport
avgivits av styrelsen för internationell utveckling (SIDA), riksrevisionsverket
(RRV), kommerskollegium (KK). exportkreditnämnden (EKN), arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS), statens industriverk (SIND), bankinspektionen, allmänna pensionsfondens
fjärde fondstyrelse, fullmäktige i Sveriges riksbank, fullmäktige i
riksgäldskontoret, Sveriges exportråd. Internationella Handelskammarens Svenska
Nationalkommitté, Sveriges industriförbund. Tjänstemännens Centralorganisation
(TCO), Centralorganisationen SACO/SR, Landsorganisationen i Sverige (LO),
Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska bankföreningen - med instämmande
av PKbanken, Svenska sparbanksföreningen, AB Svensk Exportkredit (SEK),
Svenska byggnadsentreprenörföreningen. Svenska konsultföreningen. Sveriges
varvsindustriförening, Sveriges mekanförbund. Svenska Metallindustriarbetareförbundet,
Svenska Företagares Riksförbund, Sveriges Hantverks- och Industriorganisation -
Familjeföretagen, Svensk industri-förening, Svenska handelskammareförbundet,
fonden för industriellt samarbete med u-länder (Swedfund),
utbildningsberedningen, beredningen för internationellt läkemedelssamarbete, Telecoms
International AB (Swedtel), utvecklingsfonden i Stockholms län,
utvecklingsfonden i Jönköpings län samt nationalekonomiska institutionen vid
Stockholms universitet.

Allmänna synpunkter

Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) förordar en
modell där blandade krediter ges inom två system. Ett med syfte att öka det
finansiella flödet till Sveriges programländer och ett för att subventionera
exportkrediter i sådana fall dä svenska företag riskerar att förlora
exportorder p. g. a. att konkurrentföretag från andra länder kan erbjuda
förmånligare krediter.

Alternativt föreslår SIDA att en del av det belopp som
anslås för blandade krediter reserveras för krediter till de allra fattigaste
och kommersiellt minst intressanta länderna, eller att klarare direktiv
formuleras för ländervalet. SIDA anser att blandade krediter som innehåller
biståndsmedel i princip enbart bör ges till programländer och länder med vilka
Sverige bedriver ett bredare samarbete.

SIDA framhåller vidare att blandade krediter bör kunna
utgöra en viktig del av samarbetet med länder där biståndet håller på att
avvecklas.

I en
reservation mot styrelsens yttrande anförs att yttrandet borde ha utformats som
ett otvetydigt stöd till utredningens förslag. Det är en felsyn att betrakta
blandade krediter så att de antingen måste vara enbart bi-ståndsmässiga, och
alltså utan kommersiellt intresse för Sverige, eller enbart kommersiella, och i
det fallet utan utvecklingseffekter som kan överensstämma med biståndspolitiska
mål. Givetvis kan båda effekterna föreligga samtidigt.

Riksrevisionsverkel (RRV) har inget att anföra.

Kommerskollegium
(KK) understryker vikten av att man i olika internationella sammanhang med
kraft verkar för att överläggningar tas upp i frägan om exportkreditstödjande
åtgärder för att därigenom uppnå en förbättrad efterlevnad av de
internationella regler som redan finns på området.

Det bör vidare uppmärksammas att consensus-överenskommelsen
inte

s. 141 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 141

står i överensstämmelse med de grundläggande principerna
för GATT:s subventionskod, vare sig allmänt eller ifråga om exportsubventioner.
Genom en särskild undantagsbestämmelse har emellertid överenskommelsens
existens de facto accepterats.

Den tänkta konstruktionen av de blandade krediterna
inrymmer, enligt KK, en målkonflikt: å ena sidan skall de biståndspolitiska
målsättningarna hävdas vid ländervalet vilket innebär en tonvikt på de
fattigare u-länderna, å den andra skall man främja de svenska företagens
intresse av att etablera export till intressanta u-landsmarknader, särskilt
sådana med förväntad högre investeringstakt än OECD-området. Dessa marknader
torde främst finnas hos de bättre lottade u-länderna och inte i de fattigastes
krets.

Kollegiet är starkt medvetet om att andra stater tillämpar
exportsubventioner av berört slag särskilt till vissa länder och marknader.
Detta förhållande gör det svårt att motsätta sig att även svenska staten
medverkar med exportsubventioner. Därmed är inte sagt att den internationella
ordning som nu råder till följd av consensus-överenskommelsen är
tillfredsställande ur svensk synpunkt.

Kollegiet erinrar om den debatt i internationella fora som
f. n. förs rörande "graduation" när det gäller handelspolitiska
förmåner för u-länder och som särskilt aktualiserats i samband med den pågående
översynen av det generella tullpreferenssystemet (GSP) till förmån för u-länderna.
Med "graduation" menas att särbehandlingen anpassas till respektive u-lands
utvecklingsnivå. Detta kan ta sig uttryck på två sätt, dels genom "phasing
in", dvs. att u-länderna med ökad utvecklingsnivå påtar sig ökade förpliktelser,
dels genom "phasing out", dvs. att de mest utvecklade och bäst
ställda u-länderna förlorar sin status som förmånsbehandlade länder. I denna
debatt har förmärkts ett betydande intresse från i-ländernas sida att utveckla bl.a.
GSP i denna riktning samtidigt som man är medveten om svårigheterna att i praktiken
genomföra "graduation" bl.a. av politiska skäl, och svårigheterna att
uppställa tillräckligt objektiva kriterier.

Det kan finnas anledning att anlägga ett analogt
betraktelsesätt ifråga om biståndsandelarna inom ramen för blandade krediter
enligt consensus-överenskommelsen. KK undrar om man inte måste enas om en lista
på de länder som skall kunna komma i fråga för olika u-landspolitiskt
motiverade åtgärder. Risk kan annars uppstå att samma u-land bedöms olika
beroende på om ansökan gäller investeringsgaranti, bidrag från Swedfund eller
blandad kredit.

Kollegiet vill till skillnad från arbetsgruppen inte
underskatta risken av att förekomsten av ett svenskt system med blandade
krediter på sikt leder till att ett växande antal u-länder kommer att kräva
sådana krediter för all import från Sverige.

Exportkreditnämnden (EKN) noterar att det är särskilt
vanligt att i-länder erbjuder blandade krediter till sina forna kolonier. Att
Sverige inför ett system för blandade krediter kan möjligen utgöra en
påtryckning på andra länder när det gäller att skapa en klarare gränsdragning
mellan vad som i internationella sammanhang betraktas som renodlat bistånd i
motsats till bistånd där det exportfrämjande intresset är klart framträdande
och där statssubventionen lätt medför en snedvridande effekt från kommersiell
konkurrenssynpunkt. Blandade krediter skulle då förhoppningsvis komma att
användas huvudsakligen i rent biståndssyfte och innehålla ett gåvoelement av
minst 25%.

Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) anser samhälleliga åtgärder
som syftar till en långsiktig förstärkning av industrins konkurrenskraft vara angeläg-

s. 142 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 142

na.
Frågan om den tekniska utformningen av tex blandade krediter anses dock falla
utanför AMS:s ansvarsområde.

Statens
industriverk (SIND) pekar på risken för ineffektivitet och snedvridning såväl
från biståndssynpunkt som med hänsyn till industripolitiska intressen om man
som arbetsgruppen försöker uppnå två mål samtidigt. För det enskilda u-landet
bör tilldelade biståndsmedel ge störst effekt om aktuella varor köps där priset
är lägst, med eller utan subvention från levererande land. Verket beskriver tre
typer av situationer när samhällsekonomiska argument talar för en subventionering
av exportaffärer. För stora projekt med högt risktagande där företagen i vissa
fall inte kan bära de risker som borde tas med hänsyn till sannolika eller
möjliga marknadsvinster för berört företag eller andra svenska företag
(långsiktig marknads-effekt). När företaget befinner sig i en tillfällig svacka
och projektets företagsekonomiska kalkyl inte rätt avspeglar den berörda
arbetskraftens alternativkostnad (sysselsättningseffekt). Vid verksamheter och
projekt som representerar ett mycket högt teknologiskt och kompetensmässigt innehåll.

Bankinspektionen
har inget att erinra mot förslaget om blandade krediter. Man anser det
sannolikt att en säkerhetsprövning efter samma grunder som beträffande SEK-kredit
i allmänhet kommer att ge vid handen att EKN-garanti som regel erfordras. I enlighet
med SEK-systemet bör SEK vid sin kreditprövning m m i görligaste mån repliera
på affärsbankerna.

Allmänna
pensionsfondens fjärde fondstyrelse har beslutat avstä från att avge nägot
yttrande.

Fullmäktige
i Sveriges riksbank anser att en omfattande subventionering av exportkrediter
innebär stora risker för en felaktig allokering av våra produktionsresurser.

Genom
kraftig subventionering av viss export till u-länderna erhålls en stark
stimulans för att avlänka resurser för export till sådana länder utan nägon
avvägning mot resursernas värde i en alternativ användning.

En
annan generell risk som följer av det aktuella förslaget är att u-länderna kan
komma att resa krav på förmånlig kreditgivning för en växande del av importen
från Sverige.

Vid
en selektiv prövning av olika exportprojekt måste det avgörande vara den
vanskliga bedömningen av de mera långsiktiga effekterna på importlandets
utveckling och på framtida svensk export pä normala villkor.

Fullmäktige
framhåller att det finns bistånds- och exportmässiga skäl för att förverkliga
arbetsgruppens förslag. Det står vidare klart att det förhållandet att
flertalet andra industriländer använder sig av någon form av blandade krediter
måste tillmätas betydande vikt vid bedömningen av om Sverige bör ha möjlighet
att ge krediter av detta slag.

Riksgäldskonlorels
fullmäktige, som tagit ställning endast i de avseenden som berör fullmäktige,
har inget att erinra mot att ett system för blandade krediter inrättas i
huvudsak enligt arbetsgruppens förslag.

Sveriges
industriförbund finner det mycket tillfredsställande att ett förslag till
blandade krediter utarbetats men anser det vara alltför restriktivt utformat.
Förbundet vill särskilt understryka de problem som uppstått inom ramen för det
bredare samarbetet med vissa u-länder. I flera fall har de svenska företagen
inte kunnat erbjuda tillräckligt attraktiva kreditvillkor och därför inte
kunnat utnyttja det försteg som varit ett av målen för det bredare samarbetet.
Detta problem skulle kunna lösas med blandade krediter.

s. 143 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 143

Förbundet understryker att Sverige på kort sikt inte har
råd att ställa sig helt utanför i en konkurrenssituation där andra länder
använder sig av förmånliga exportkrediter i allt större utsträckning.

Sveriges
exportråd instämmer i allt väsentligt i vad Sveriges industriförbund anfört i
sitt yttrande.

InternationeUa
Handelskammarens Svenska Nationalkommitté ansluter sig till de synpunkter som
framförts av Sveriges industriförbund i detta ärende.

Tjänstemännens
Centralorganisation (TCO) tillstyrker arbetsgruppens förslag men framhåller att
Sverige pä exportkreditomrädet bör verka för att exportkrediter som
konkurrensmedel får så begränsad betydelse som möjligt. Endast i de fall då det
kan konstateras att svensk exportindustri möter stora problem i den
internationella konkurrensen på grund av utländska subventionssystem bör
Sverige kunna anpassa villkoren för exportkreditgivning sä att de
överensstämmer med dem konkurrentländerna erbjuder. Statliga subventionssystem
bör ses som tillfälliga lösningar i avvaktan på att internationella
överenskommelser syftande till en minskning av subventionerna pä
exportkrediter kommer till ständ.

Enligt TCO:s
uppfattning bör biståndspolitiken ges en sådan inriktning att den andel av
biståndet som ges en bunden karaktär blir så läg som möjligt. Det obundna
biståndet ökar frän u-landssynpunkt värdet av de finansiella resurser som
erhålls,

TCO
förutsätter att möjligheterna till blandade krediter prövas selektivt och att de
biståndspolitiska hänsynen tilldelas avgörande vikt vid beslut om blandad exportkreditgivning.

Centralorganisationen
SACO/SR menar ä andra sidan att sä länge u-länderna inte själva byggt upp en
kompetens att planera och administrera ett helt obundet bistånd bör Sverige i
större omfattning än tidigare inrikta det bilaterala biståndet på stöd i form
av svenska utbildare, tekniker och produkter. Blandade krediter medför att mottagariandets
möjligheter till ekonomisk och social utveckling ökar.

SACO/SR delar rapportens åsikt att Sverige inte har råd
att stå utanför systemet med blandade krediter. Denna form av exportfrämjande
åtgärder bör dock användas selektivt.

SACO/SR
anser att blandade krediter leder till positiva effekter från bäde biständspolltisk
och exportfrämjande synpunkt och ställer sig därför bakom rapportens bedömning
att Sverige ska ha möjligheter att erbjuda u-länderna blandade krediter.

Landsorganisationen i Sverige (LO) anser det rent allmänt
olyckligt att söka konstruera system som skall tillgodose både biständspolitiska
och exportfrämjande mål.

LO förslår istället att tvä skilda system för blandade
krediter införs. Ett system inom biståndets ram och ett för att tillgodose
handelspolitiska motiv.

Med avseende på väsentliga förhällanden, som vilka länder
som ska kunna erhålla blandade krediter och vilka projekt som ska kunna komma
ifråga för sådan finansering, skiljer sig tillämpningen i praktiken starkt
beroende pä om det är det biständspolitiska eller det exportfrämjande mälet som
ska uppfyllas. I det senare fallet blir det i första hand de u-länder som
arbetsgruppen benämner "de mer investeringsexpansiva" som ska
erbjudas blandade krediter, länder som i mycket ringa omfattning överensstämmer
med de u-länder som kommer i fråga om urvalet sker utifrän biständspolitiska
mål. Då bör också de projekttyper prioriteras som på sikt

s. 144 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 144

kan leda till en svensk exportexpansion. Prioriteringen av
projekt blir sannolikt en helt annan om de biståndspolitiska övervägandena
sätts i förgrunden.

Enligt LOs mening är den tilltagande användningen av mjuka
krediter som konkurrensmedel olycklig. Sverige bör aktivt verka för
internationella avtal som begränsar och pä sikt eliminerar denna konkurrens.
Dessa avtal bör också påverka de blandade krediter som finansieras med
biståndsmedel; exempelvis på så sätt att bindningen till upphandling i kreditgivarian-det
upphör.

LO anser dock sannolikheten för att sädana begränsningar
kommer till ständ inom den närmaste framtiden som liten.

Svenska arbetsgivareföreningen hänvisar till Sveriges
industriförbunds yttrande.

Svenska bankföreningen understryker vikten av att systemet
för blandade krediter utformas som en del av det samlade
exportfinansieringssystemet, införes för en begränsad prövotid och underkastas
en löpande utvärdering.

Post- och Kreditbanken (PK-banken) delar de synpunkter som
framförs i Svenska bankföreningens yttrande.

AB Svensk Exportkredit (SE!K) tillstyrker att ett system
för blandade krediter enligt utredningens förslag införs. SEK utgär från att en
samlad utvärdering av exportfrämjande åtgärder, som torde vara aktuell i en
nära framtid, även kommer att omfatta systemet med blandade krediter.

Svenska byggnadsentreprenörjöreningen ansluter sig till de
ställningstaganden som gjorts inom Sveriges industriförbund och åberopar
förbundets yttrande som sitt eget.

Svenska konsultföreningen hälsar med tillfredsställelse
arbetsgruppens förslag och tillstyrker det i allt väsentligt.

Sveriges Varvsindustriförening instämmer allmänt i de
synpunkter som framförts av Sveriges industriförbund. Föreningen anser det
positivt att stöd till utvecklingsländer skall kunna utgå även vid försäljning
av nya produkter som varven kan komma att producera inom ramen för sin ändrade
produktionsinriktning.

Sveriges mekanförbund ansluter sig helt till vad som
framförts i remiss-svaret från Sveriges industriförbund.

Svenska MelalUndustriarbetareförbundet pekar pä
svårigheter i samband med att en rad olika myndigheter under senare tid har inrättats
för olika former av kontakter med u-länder. En samordning bör komma till ständ.

Under 80-talet är det ett nationellt intresse för Sverige
att utöka sin exportandel pä u-landsmarknaderna. U-länderna bör ocksä ha
intresse av att få kontakt med svensk industri för att kunna köpa de
investeringsvaror och den teknologi som är intressant för deras nationella
utveckling. Här finns alltså gemensamma intressen mellan Sverige och u-länderna.

En svensk u-landspolitik mäste utgå från att ett gemensamt
intresse finns av utökade kommersiella kontakter, men också att en klar
boskillnad måste göras mellan vad som är biståndspolitiskt motiverat och vad
som motiveras av svenska exportintressen.

Förbundet anser det rimligt att svensk exportindustri ges
möjlighet att konkurrera på något så när lika villkor jämfört med andra länders
exportindustri på växande u-landsmarknader, och förordar däiför att ett system
med blandade krediter införs, dock inte med den begränsning av mottagarländer
som utredningen föreslagit. Eftersom dessa krediter i första hand

s. 145 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 145

ges för att stimulera svensk export, bör de finansieras på
samma sätt som övriga exportsubventioner, dvs. över handelsdepartementets
huvudtitel.

Samtidigt vill förbundet emellertid framhålla att
effekterna av blandade krediter som exportfrämjande medel noggrant måste
studeras och jämföras med andra exportfrämjande åtgärder. För att blandade
krediter ska kunna leda till väsentlig ökning av exporten krävs att ett
avsevärt större belopp än de föreslagna 60 miljoner kronorna avsätts.

En bedömning mäste göras av krediternas närings- och
handelspolitiska effekter för Sverige, liksom deras, effekter i u-länderna. Då
resurserna för blandade krediter kommer att vara mindre än efterfrågan är det
nödvändigt att sätta upp stränga kriterier för prioriteringen.

Svenska Företagares Riksförbund tillstyrker införandet av
blandade krediter, men instämmer i den kritik över det framlagda
utredningsförslaget som framförts i Sveriges industriförbunds yttrande.

Sveriges Hantverks- och Industriorganisation
Familjeföretagen tillstyrker att ett system för blandade krediter införs, och
delar de synpunkter som framförts i yttrandet frän Sveriges industriförbund.

Svensk induslriförening anser att ett system med blandade
krediter är välmotiverat. Det är också hög tid att ett sådant system införs,
både ur u-ländernas synpunkt och för att svensk exportindustri skall kunna få
möjlighet att utveckla marknadsandelar i olika u-länder. Med sin inriktning
mot alltmer sofistikerad industriteknik och produkter grundade på avancerad
teknik och know-how måste svensk export i ökande grad söka sig till marknader,
vilka i brist pä egna resurser mäste köpa investeringsvaror och högt utvecklad
industriteknik. Sädana marknader finns och utvecklas snabbt i u-länderna. Detta
förhållande är enligt föreningens uppfattning det starkaste skälet för ett
omgående införande av systemet med blandade krediter även i värt land.

Svenska handelskammareförbundet ser ingen anledning att
motsätta sig en ökad samordning mellan svenskt bistånd och exportfrämjande
åtgärder. Förbundet vill understryka exportens betydelse för vårt bistånd. 1
takt med att svensk export förlorar marknadsandelar minskar våra möjligheter
att bistå u-länderna. Blandade krediter ger pä en och samma gäng en god hjälp
till u-länderna och stöd till svensk exportindustri.

Svenska sparbanksföreningen tillstyrker arbetsgruppens
förslag.

Fonden för industriellt samarbete med u-länder (Swedfund) päpekar
att de finansiella villkoren för de föreslagna blandade krediterna är mjukare
än de villkor fonden tillämpar vid sin egen långivning till projekt. Men i
gengäld är fondens lån inte bundna till upphandling i Sverige. En blandad
kredit kan därför vara av stort värde även för Swedfunds verksamhet och
utnyttjas för delfinansiering av projekt som stöds av fonden.

Flera, inbördes oberoende statliga organ, har pä senare
tid getts i uppdrag att administrera biståndsanknuten verksamhet mot bakgrund
av i .stort sett likalydande men tämligen generella direktiv. Därvid föreligger
en uppenbar risk för motstridiga beslut i ärenden där ett enhetligt och konsekvent
uppträdande från svensk sida är nödvändigt. Det ankommer därför på regeringen
att se till att verksamheten samordnas mellan organ med närbesläktad verksamhet
så att ett sädant uppträdande säkerställs.

Att tillämpa två kriterier (utvecklingseffekt resp.
exporteffekt), med sä olika målsättning, på likvärdig grund synes kunna leda
till betydande svårigheter och även konflikter vid den praktiska tillämpningen.
Något av de föreslagna kriterierna bör därför vara överordnat det andra.

För Swedfunds egen del konstateras att användningen av
blandade

10 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 41

s. 146 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 146

krediter
i av fonden stödda projekt skulle underiättas om utvecklingseffekten får vara
det överordnade kriteriet.

Enligt
utbildningsberedningens uppfattning bör de blandade krediterna ses som ett led
i ett system för att utveckla Sveriges förbindelser med utvecklingsländerna. Systemet
synes naturligt kunna utformas i glidande skala från renodlat och obundet
gåvobistånd till de allra fattigaste länderna till renodlat kommersiellt utbyte
med de rikare länderna. I denna skala kommer såväl det bredare samarbetet och Swedfunds
verksamhet som de nu föreslagna blandade krediterna in som mellanformer.

Med
hänsyn till de begränsade medel som stär till förfogande anser beredningen det
rimligt att under ett initialskede begränsa utnyttjandet av de blandade
krediterna till ett lO-tal länder.

Inom
ramen för det bredare samarbetet finansieras bl. a. förinvesteringsstudier. I
den mån sådana studier visar ett positivt resultat är det i hög grad önskvärt
att projekten även kan genomföras i samarbete med svenska företag. I detta
perspektiv kan blandade krediter spela en väsentlig roll.

Telecoms
International AB (Swedlel) har ofta fått framställningar om svenska krediter i
samband med förhandlingar om uppdrag men har icke hitintills haft möjlighet
erbjuda sädana pä acceptabla villkor. För Swedtel är därför förslaget om
svenska krediter på mjuka villkor till utvecklingsländerna synnerligen
välkommet. Det skulle göra det möjligt att mer aktivt arbeta enligt den
målsättning som angavs i regeringspropositionen vid Swedtels tillkomst.

När
det gäller organisationen av kreditgivningen bör en optimal del av de
administrativa processerna förläggas till de bägge parter mellan vilka avtalet
om leverans av tjänster och "know-how" träffats (exempelvis teleförvaltningen
i u-landet och Swedtel).

Utvecklingsfonden
i Stockholms län refererar till erfarenheter frän konsultuppdrag åt SIDA och Swedfund
som bl. a. visar på det ökande intresse för utveckling av mindre och medelstora
industrier som idag finns både hos de nationella planeringsinstanserna i u-länderna
och bland de internationella utvecklings- och biståndsorganen. Denna satsning
från u-ländernas sida kan öppna en ny marknad för småindustrin i Sverige. Den
intressanta marknaden på sikt torde vara export av system. Leveranserna består
då av maskiner, annan tillverkningsutrustning och komponenter, men också av
kunnande i samband med planering, utbildning och företagsledning under
inledningsfasen. Att kunna erbjuda för kunden förmånliga kreditvillkor är ett
viktigt konkurrensmedel vid denna typ av exportaffärer. Det av arbetsgruppen
föreslagna systemet för blandade krediter utgör därför ett välkommet medel för
satsning på systemexport av detta slag.

Vtveckling.sfonden
i Jönköpings län understryker behovet av konkurrenskraftiga krediter vid export
till u-landsmarknader. Den konstruktion som föresläs bör kunna fungera väl.

Nationalekonomiska
institutionen vid Stockholms Universitet år kritisk till motiveringarna för
arbetsgruppens förslag. Blandade krediter är inte en optimal form av bistånd för
mottagarlandet. Det är en form av bundet bistånd och liksom alla biståndsformer
bättre för u-landet än inget bistånd alls, men generellt sett sämre än ett lika
stort obundet bistånd.

Om
andra exportländer med små tillfälliga subventioner motar bort Sverige frän u-landsmarknader
som vi annars under läng tid, utan subventioner och i övrigt vinstgivande
kunnat exportera till, ligger självfallet en neutralisering av
kreditkonkurrensen i Sveriges intresse. I detta liksom i andra fall då
utländska åtgärder berör oss negativt måste en utvärdering

s. 147 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 147

göras för att utröna om motåtgärder lönar sig och vilken
form de i så fall skall ges.

Institutionen
anser inte att arbetsgruppen presterat tillräckliga skäl för att ett system med
blandade krediter skulle vara vare sig biståndspolitiskt eller handelspolitiskt
motiverat att införa i Sverige.

Länderkrets

SIDA anser att mjuka krediter bör kunna spela en roll som
komplement till gåvobiståndet till de fattigaste u-länderna och noterar att
flera av mottagarländerna för svenskt bistånd har efterfrågat denna typ av
krediter.

Mottagarländerna skulle kunna använda en del av biståndet
inom landramen för att subventionera en kommersiell kredit. Ett sådant system
skulle kunna ge utrymme för väsentligt ökade finansiella resurser till
programländerna. Krediternas storlek ett givet är skulle bero pä hur stor
andel av beloppet inom landramen som man överenskommer med Sverige om att
utnyttja för detta ändamål, samt på tillgängen på kommersiella krediter i Sverige.
Krediterna skulle beredas av SIDA i samråd med EKN. EKNs uppgift skulle gälla
den kommersiella riskbedömningen. Subventionselementet skulle tas frän importstödskomponenten
i respektive programlands ram.

Ett annat system skulle ha exportfrämjande motiv och
finansieras frän exportfrämjande anslag. De skulle användas för s. k. matchning
av förmänliga krediterbjudanden frän konkurrerande länder. Nägra begränsningar
av länderkretsen skulle här ej behövas.

EKN år medveten om svårigheten att mera preciserat ange de
u-länder till vilka blandade krediter skall kunna lämnas. I sammanhanget bör
emellertid beaktas avvägningen av det gävoelement som skall tillämpas i de
olika fallen.

Principiellt
skulle begränsningen av blandade krediter ländermässigt kunna ske enligt två
huvudlinjer. I det ena fallet skulle stödet lämnas till i första hand
programländerna med hänsyn till starka biständspolitiska skäl för export som
annars sannolikt inte skulle komma till stånd. Gåvoelementet skulle då uppgå
till minst 25 %. I det andra fallet skulle stödet lämnas till andra u-länder,
företrädesvis sädana med vilka ett bredare svenskt samarbete är aktuellt, och
därvid användas framför allt i lägen där exporten på grund av utländsk
konkurrens beträffande ränte- och kreditvillkoren annars sannolikt inte skulle
komma till stånd. Gävoelementets storlek skulle i detta fall variera frän 15%
och uppåt beroende på vad de utländska konkurrenterna erbjuder. Pä detta sätt
skulle såväl begränsning som flexibilitet i länderurvalet för blandade
krediter kunna uppnäs. Samtidigt skulle en sådan uppläggning också motverka
eventuell kritik mot att Sverige inför ett system med blandade krediter och
därigenom ökar kreditkonkurrensen.

Under
vissa betingelser kan det enligt SIND finnas skäl för viss subventionering av
exportprojekt. Dessa samhällsekonomiska motiv är emellertid giltiga oberoende
av om marknaden är ett u-iand. Blandade krediter som subventionsform borde som
en bland flera kunna aktualiseras för alla projekt där EKN:s s. k. s/u-garantisystem
tillämpas. 1 annat fall uppkommer en snedvridning av projektvalet inom
systemet. Verket anser därför att blandade krediter bör riktas mot en vidare
krets länder än vad som föreslagits och att de bör finansieras utanför biståndsramarna.

Sveriges industriförbund förutsätter att länderkretskriteriet
inte ges en så restriktiv tolkning att majoriteten av u-länderna utesluts frän
det svens-

s. 148 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 148

ka
systemet för blandade krediter. Det bör finnas ett betydande antal u-länder
vars utvecklingspolitik är förenlig med målsättningen för svensk
biståndspolitik. Förbundet anser dock att ett svenskt system för blandade
krediter i princip bör avse samtliga u-länder. Endast genom ett sädant
generellt system kan den eftersträvade exportfrämjande effekten uppnås och de
svenska företagen fä möjlighet att konkurrera på lika villkor på u-landsmarknaderna.
Förbundet anser att exportfrämjande synpunkter bör tillmätas en avgörande
betydelse vid ländervalet. Man finner det angeläget att frågan om en vidare länderkrets
snarast behandlas så att systemet redan frän böljan fåren så vid omfattning som
möjligt. Med tanke på att blandade krediter endast delvis skall finansieras med
biståndsmedel har förbundet svårt att förstå varför enbart biständspolitiska
kriterier fått fälla utslag vid bestämmandet av länderkretsen.

Förbundet
erinrar om att de ur exportsynpunkt mest intressanta u-landsmarkanderna inte
finns i de fattigaste u-länderna utan snarare i sådana länder vars utveckling
avancerat rätt längt, t.ex. flera av de länder som är föremål för bredare
samarbete. Det är viktigt att detta beaktas vid ländervalet sä att en så stor
exportfrämjande effekt som möjligt kan uppnås inom tillgängliga finansiella
ramar.

LO
anser att det enda sättet att utröna vilket intresse programländerna i själva
verket har för blandade krediter är att finansiera subventionselementen i
krediten ur mottagarländernas landramar. Om ett system med blandade krediter
inom biståndet utformas så att mottagarländerna får bestämma omfattningen av
utnyttjandet genom att det avräknas mot landramen och projekten utvärderas
utifrån vilka utvecklingseffekter de har, ser LO inga skäl att motsätta sig
blandade krediter.

I
samarbetet med u-länder med vilka det traditionella biståndssamarbetet är
under avveckling bör ocksä möjligheter finnas att använda blandade krediter.
Denna subventionering bör under en tidsbegränsad period kunna finansieras över
biståndsanslaget.

Enligt
LO kan det finnas ett intresse från svensk sida att utveckla ett fördjupat
samarbete med vissa u-länder i huvudsakligt syfte att stödja dessa länders
utvecklingsansträngningar men exempelvis ländernas inkomstnivå är för hög för
att de ska kunna bli programländer och erhålla traditionellt bistånd. LO vill
inte utesluta att blandade krediter ska kunna användas som ett medel bland
flera inom ramen för samarbetsavtal mellan Sverige och ett begränsat antal
sädana u-länder.

LO
förordar också att ett tidsbegränsat system med blandade krediter införs som
möjliggör för svensk exportindustri att i dessa avseenden konkurrera på
likartade villkor som de viktigaste konkurrentländerna. Systemet bör utformas
så att Sverige inte kan anses skärpa kreditkonkurrensen. En lämplig utgängspunkt
bör vara de s. k. matchningssystem som finns i vissa andra OECD-länder.

Avgörande
om blandade krediter ska ges bör i dessa fall vara förekomsten av
kreditkonkurrens pä den aktuella marknaden samt värdet på sikt av det aktuella
projektet för svensk export och sysselsättning.

Denna
typ av blandade krediter bör i dagsläget enligt LO finansieras över
handelsdepartementets huvudtitel och administreras av EKN och SEK i enlighet
med arbetsgruppens förslag.

Svenska
bankföreningen päpekar att de i betänkandet föreslagna principerna för länderurvalet
ter sig orimligt snäva och riskerar att onödigtvis beskära systemets
exportfrämjande effekter. Föreningen ifrågasätter om inte alla u-länder borde
inkluderas. Frågan om en utvidgning av länderkret-

s. 149 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 149

sen bör behandlas redan vid införandet av systemet och
inte ytterligare uppskjutas.

SEK finner
den länderbegränsning som utredningen valt lämplig i ett inledande skede. SEK
vill dock betona det angelägna i att en utvidgning senare prövas. Om systemet i
alltför hög grad vrids mot de fattigaste länderna kommer systemets syfte att
förfelas. Förutsättningarna att samordna bistånds- och exportfrämjande
intressen är mindre i dessa länder än i andra u-länder anser SEK.

Enligt ulbildningsberedningens
uppfattning bör de blandade krediterna vad avser programländerna i första hand
vara lämpliga för länder där biståndet håller på att avvecklas eller där det
finns andra speciella skäl för biståndet. Övriga programländer bör - om de så
önskar - kunna medges möjlighet att omvandla en del av landramen till gåvodelen
i en blandad kredit. Beredningen vill dock understryka att det är projektets
utformning och utvecklingspotential som bör vara avgörande för om en blandad
kredit skall anses lämplig, och att detta således bör vara överordnat
landfördelningen.

Beredningen för internationellt läkemedelssamarbete
förutsätter en generös tolkning av arbetsgruppens förslag om vilka u-länder
som skall kunna få del av blandade krediter. WHOs deklaration från 1978 om
"Health for all by the year 2000" och de olika programaktiviteter som
syftar till uppnåendet av detta mäl talar också för att export av svenskt
kunnande pä hälso- och sjukvårdsområdet inklusive läkemedelssektorn kan vara
till gagn för ett stort antal u-länder.

Berednings- och beslutsordning

SIDA förordar att verkets kunnande tas tillvara på ett mer
genomgripande sätt än vad utredningen föreslår. Man föreslär ett direkt
samarbete mellan EKN och SIDA, t.ex. med hjälp av ett sekretariat bestående av
tjänstemän från båda myndigheterna.

I övrigt
anser SIDA att blandade krediter bör ges inom ramen för avtal på officiell
nivå. Regeringen bör besluta vilken subventionsgrad som är tillämplig för varje
land.

KK anser att distinktionen mellan exportkredit och bistånd
organisatoriskt bör avspegla sig sä att EKN ej utses till beredande och
beslutande organ i ärenden om blandade krediter. Det förefaller värt att
närmare studera det holländska förfarandet där en ansökan granskas av en arbetsgrupp
med representanter för relevanta ministerier och myndigheter.

Beslut om vilka länder som bör omfattas av systemet bör
lämpligen fattas av statsmakterna.

Kollegiet anser vidare det angeläget med en precisering av
under vilka förutsättningar regeringsavtal kan komma ifråga. Det bör självfallet
undvikas att man på företagsnivå i god tro ställer regeringsavtal i utsikt med
vissa u-länder som sedermera inte accepteras pä svensk sida.

EKN finner
den föreslagna besluts- och beredningsordningen praktisk. Administrationen av
ett system med blandade krediter kommer givetvis att ställa ökade krav pä EKN:s
personella resurser. Nämnden kan på nuvarande stadium inte närmare uttala sig
om behovet av personalförstärkningar. Med hänsyn till de begränsade resurser
som staten tills vidare avser ställa till förfogande för blandade krediter är
det nödvändigt med bestämda kriterier för att undvika meningslösa ansökningar
och omfattande administrativt arbete.

För att tillgodose såväl det utvecklingsfrämjande
intresset för mottagar-

s. 150 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 150

landet som det industripolitiska exportfrämjande intresset
för Sverige bör en uppdelning av de resurser som står till förfogande för
blandade krediter på relativt små affärer undvikas.

Då löfte om blandade krediter lämnas i regeringsavtal
mellan Sverige och ett u-land, förutsätter EKN att löftet får en sädan
utformning att svårigheter inte uppkommer för nämnden vid tillämpningen av de
principiella riktlinjerna för denna kreditgivning.

SEK har inga invändningar mot förslagets administrativa
utformning och den roll som SEK getts. Bolaget är berett att medverka till en
administrativ utformning av systemet i linje med utredningens förslag.

Svenska MelalUndustriarbetareförbundet förordar att
regeringen avsätter ramar för de u-länder man speciellt vill subventionera
exporten till, och att regeringen i stället för EKN handlägger kreditgivningen.

Förbundet anser att om mottagarländer i stället för
sedvanligt import-stöd vill använda en del av dessa resurser till blandade
krediter, sä bör denna möjlighet finnas. I dessa fall bör således den s. k.
tillkommande kostnaden finansieras över biständsbudgeten, medan den övriga
delen utgörs av normala SEK-krediter. Beslut bör i dessa fall fattas av UD/
SIDA.

Vad gäller organisationen av systemet är utbildningsberedningen
beredd medverka speciellt vad gäller de länder som omfattas av det bredare
samarbetet.

Produkter och projekt

Ingen undre gräns bör anges för kreditbeloppets storlek,
eftersom positiva utvecklingseffekter kan uppnäs även i mindre projekt anser SIDA.

EKN anser att besked från mottagarlandet om att en viss
affär är prioriterad och betraktas som utvecklingsfrämjande bör föreligga
redan dä EKN:s beslut fattas, eftersom dessa uppgifter är väsentliga för
ärendets avgörande. En strävan bör vara att söka upprätthälla kravet pä normalt
förskott om 15 % för att därigenom få belägg för att mottagariandet seriöst
engagerar sig i affären.

Sveriges industriförbund anser att den undre gränsen för
kreditbeloppets storlek bör sättas till I milj. kr., så att även de mindre och
medelstora företagens behov av exportstöd tillgodoses. EKN:s s.k. 30%-regel bör
fä tillämpas, dvs. 30% utländska delleveranser bör få ingå i export som
finansieras med blandade krediter.

Ur
exportfrämjande synpunkt är det angeläget att hålla nere gävoelementet sä att
det tillgängliga anslaget räcker till en så stor kreditvolym och därmed
exportvolym som möjligt. A andra sidan fär man givetvis inte sätta gävoelementet
så lågt att krediterbjudandet inte blir konkurrenskraftigt. Gävoelementets ram
bör sättas av EKN, medan avvägningen inom denna ram mellan räntesubvention, äterbetalningsfrist
och amorteringstid bör kunna överenskommas direkt mellan köpare och säljare.

Svenska bankföreningen föreslår att beslutskriterierna vid
blandade krediter, liksom principerna för länderval granskas ytterligare och
görs mer operationella och lämpliga som beslutsunderlag, så att beslut kan
fattas med rimlig konsistens och tidsutdräkt.

Svenska konsultföreningen anser att den undre beloppsgräns
på 10 milj. kr. som föreslagits är ett mycket högt belopp när det gäller export
av konsulttjänster. Man föreslår i stället 2 milj. kr. Alternativt kan gränsen
för konsulttjänster sättas till 20% av det belopp som föreslås för kapitalvaru-och
entreprenadexport.

s. 151 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 151

Sveriges Hantverks- och Industriorganisation
Familjeföretagen anser att den undre beloppsgränsen för kreditbeloppets storlek
bör sättas vid 200000 kronor, om nägon beloppsgräns överhuvudtaget bör anges.
Med utredningens förslag på 10 milj. kr. kommer de mindre och medelstora
företagen att bli helt utestängda från möjligheten att utnyttja blandade
krediter.

Begränsningen till kreditbelopp överstigande 10 milj. kr.
ter sig tveksamt mot bakgrund av att positiva utvecklingseffekter ofta kan
uppnås även i mindre projekt framhåller SWEDFUND. Den svenska leveransen kan
många gånger komma att utgöras av delinsatser i större projekt där finansiering
kan fås även från andra källor. Sett mot bakgrund av det svenska intresset kan
också framhållas att flera mindre insatser ger bredare kontaktytor gentemot
landet än vad en större punktinsats normalt gör. En mer bestående effekt kan
sålunda uppnås.

Eftersom systemet föreslås bli administrerat inom i
huvudsak existerande rutiner och institutioner ser fonden inte heller de
administrativa skälen som tillräckligt starka för den rekommenderade gränsen
utan föreslär att samma minimigränser tillämpas för de blandade krediterna som
gäller för de subventionerade exportkrediterna (300000 kr.).

Även enligt utbildningsberedningens uppfattning är den
föreslagna mini-minivän om 10 milj. kr. väl hög. Det kan komma mindre projekt
som kan vara värda att stödja. Beredningen förordar således att minimibeloppet
sänks.

Swedtel framhåller att för konsulttjänster inom
teleområdet är arbetsin-sat.ser av storleksordningen 10 personer under ett är
eller 5 personer under två år synnerligen vanliga. Ett minimibelopp pä 5 milj.
kr. vore därför mer tillämpligt.

Även beredningen för internationellt läkemedelssamarbete anser
att minimibeloppet på 10 milj. kr. är för högt. Projekt till en lägre kostnad
kan ha stor betydelse för säväl u-landet som för svensk exports möjligheter att
komma in på marknaden. Detta gäller inte minst hälso- och sjukvårdsområdet
inklusive läkemedelssektorn. Beredningen förordar en nedre gräns pä 3 milj. kr.

Utvecklingsfonden i Stockholms län föreslår att den nedre
beloppsgränsen för kreditbeloppets storlek sätts betydligt lägre än 10 milj.
kr. eller att den helt slopas. Annars kan flertalet exportprojekt inom smäindustrisek-torn
utestängas.

Det vore önskvärt att finansieringsformen kunde utnyttjas
även för beloppsmässigt mindre projekt, förslagsvis ned till I mkr., då detta
sannolikt skulle få en stor positiv effekt på den mindre industrins
exportsatsningar, anför utvecklingsfonden i Jönköpings län.

Garantiordning

KK konstaterar att de mjukare villkor som gäller för EKN:s
s/u-garanti-er innebär avsteg från de försäkringsmässiga principerna.
Arbetsgruppen utgår från att EKN i merparten av fallen med blandade krediter
skall kunna lämna garanti inom ramen för ordinarie garantisystem, dvs.
normalgaranti eller s/u-garanti. Om EKN inte anser sig kunna medge s/u-garanti
och det rör sig om särskilt biståndspolitiskt motiverad export föreslår
utredningen att EKN ges bemyndigande att acceptera ett ökat risktagande. Dä
detta synes innebära ett ytteriigare ökat risktagande utan motsvarande reservuppbyggnad
kan kollegiet ej tillstyrka arbetsgruppens förslag pä denna punkt.

s. 152 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 152

Det
är centralt att EKN:s roll som försäkringsinstitut bibehålls. I det praktiska
förfarandet i samband med blandade krediter är det EKN:s uppgift att lämna garantioffert.
Till den del som risken är större än vad som är vanligt vid nu förekommande garantigivning
till u-länder bör premien täckas av biståndsdelen i den blandade krediten.
Härigenom bör det bli möjligt för EKN att bygga upp en erforderlig premiereserv
för denna typ av garantier.

EKN
anser att när det gäller blandade krediter som huvudsakligen skulle komma
ifråga med hänsyn till utländsk statsstödd konkurrens torde förutsättningar
att i vanlig ordning medge s/u-garanti böra föreligga.

Då
blandade krediter skulle lämnas i första hand med hänsyn till den
utvecklingsfrämjande effekten för mottagarlandet, kan en sädan kredit i vissa
lägen måhända anses motiverad även om s/u-garanti enligt nuvarande riktlinjer
inte kan medges med hänsyn till att sannolikheten för en betydande statlig
förlust är större än sannolikheten för att en sådan förlust inte uppstår.

Även
i dessa fall skulle enligt förslaget s/u-garantier kunna meddelas. EKN
understryker emellertid att redan de vanliga s/u-garantierna genom sin natur
innebär mycket stora risker. Med hänsyn härtill och i syfte att tillgodose
direktiven enligt EKN:s instruktion om att begränsa statens risk för förlust
bör de fall dä gränserna för risktagandet enligt nu gällande riktlinjer får
överskridas inskränkas till rena undantagsfall. Sådan garantigivning bör inte
fä överstiga viss del - förslagsvis 10% - av den totala s/u-garantigivningen.

EKN
har ingen erinran mot det ersättningsförfarande som föreslås av arbetsgruppen
under förutsättning att belastningen pä den röriiga krediten inte blir av sådan
omfattning att EKN:s övriga verksamhet påverkas negativt.

Sveriges industriförbund
anser det långt i frän självklart att EKN i merparten av fallen skall kunna
bevilja garanti inom ramen för ordinarie garantisystem. Förbundet anser det
nödvändigt att EKN-garantier avseende blandade krediter får ges under en för
ändamålet fastställd särskild garantiram vid sidan av nuvarande garantisystem.
Detta skulle ge EKN möjlighet att tillämpa för företagen rimliga premier,
täckningsgrader och karenstider vid denna garantigivning. Förbundet anser det
självklart att premierna för garantier avseende affärer som finansieras med
blandade krediter inte får sättas sä högt. respektive täckningsgraden sä lågt,
att exportföretagen inte kan utnyttja dessa krediter. Om normala EKN-pre-mier,
täckningsgrader och karenstider skulle tillämpas skulle resultatet sannolikt i
stor utsträckning bli att u-länderna fick erlägga relativt högre priser för
export finansierad med blandade krediter. Minimikravet bör därför vara att
företagens kostnader och risker inte blir större än vid en motsvarande affär på
normala villkor. Man kan t. ex. höja täckningsgraden för en blandad kredit till
100% när den för affären normala kredittiden löper ut, ta ut EKN-premie endast
för denna period samt tillämpa normal karenstid. I likhet med vissa andra
konkurrentländer kan också övervägas att inte ta ut någon premie alls. något
som skulle öka kreditens verkliga gävoelement eftersom kostnaden för premien
alltid ytterst fär bäras av köparen/låntagaren.

Svenska
bankföreningen anser att det bör övervägas om inte EKN bör ges en särskild
garantiram att utnyttja för affärer som finansieras med blandade krediter.
Bankföreningen vill pä denna punkt ocksä förorda att man ytterligare överväger
huruvida premienivå och täckningsgrad för des-

s. 153 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 153

sa
transaktioner skall vara desamma som inom ordinarie garantisystem. I så fall
kommer en betydände del av gåvoelement att återtas i form av premier till EKN.
Även avräkningsprocenten för utfästelser behöver ytterligare övervägas.

SEK
förutsätter att tillfredsställande säkerhet för utlåningen kan ges på vanligt
sätt. Beträffande de ländergrupper det här rör sig om, och för så länga lån som
det sannolikt kommer att bli, kan säkerhetsfrågan bli problematisk. SEK
förutsätter att dessa frågor avgöres innan systemet startas.

Swedfund konstaterar att
arbetsgruppens förslag innebär att exportkreditnämndens garanti inte kommer
att täcka hela kreditbeloppet. En mindre del, 10-25%, av risken ligger kvar hos
leverantören under hela kredittidens längd. Vid större affärer kan denna del
innebära betydande belopp i kronor räknat, vilket päverkar leverantörens
lånemöjligheter negativt. Fonden anser att EKN bör bemyndigas acceptera högre
täckningsgrad i samband med blandade krediter än vid annan garantigivning.

Vidare anser fonden att
frågan om EKNs garantiavgift bör uppmärksammas. Enligt gällande principer
förfaller garantiavgiften för hela kreditperioden vid tillfället dä garantin
utfärdas. Enligt dessa principer torde en garantiavgift komma att uppgå till i
storleksordningen 6-8% av kreditens kapitalbelopp för de ekonomiskt svagare
länderna. Normalt är det köparen som i slutändan får tvingas betala detta,
antingen som en direkt avgift eller inkluderat i varans pris eller övriga kostnader.

Swedfund anser det inte
önskvärt att statliga åtgärder som vidtas för att förbilliga u-landskrediter
motverkas av att andra statliga kostnader för samma krediter ökar.

Slatsfinansiell
kostnad och kreditgivningens omfattning

KK
framhåller att det är väsentligt att kunna urskilja vad som i en blandad kredit
är subventionerade räntevillkor inom ramen för SEK-systemet och vad som är
bistånd.

Den
samhällsekonomiska nyttan av systemet bör stå i proportion till kostnaderna.

Enligt bankinspektionen
blir av allt att döma medelsåtgången för blandade krediter marginell i
förhållande till SEKrs totala upplåningsbehov. Inspektionen utgår frän att
beräkningen av medelsbehovet förenas med överväganden om den kapitalbas som
skall ge SEK den erforderliga upp-läningsrätten. Den ersättning SEK erhåller
från staten bör täcka inte bara differensen mellan upplånings- och uflåningsränta
utan naturligtvis även administrationskostnader, erforderliga avsättningar samt
kostnader för hällande av baskapital.

Fullmäktige i Sveriges
riksbank finner det vidare angeläget att man innan beslut eventuellt fattas om
blandade krediter ser över de av arbetsgruppen föreslagna reglerna för
fördelningen av de reella kostnaderna.

De räkneexempel som ingär
i betänkandet indikerar att de kostnader som faller på SEK-systemet kan bli
betydande genom att de ökar mycket snabbt då SEKs upplänlngsränta stiger.

Enligt fullmäktiges mening
kan det ifrågasättas om en sädan kostnadsfördelning är rimlig för en kreditgivning
som till väsentlig del är att se som en biständspolltisk insats. Det är i
själva verket här fråga om krediter som enligt de angivna förutsättningarna
inte alls skulle ha getts inom det existerande SEK-systemet.

Fullmäktige
utgår från att systemet med blandade krediter till en början införs för en
försöksperiod. Med hänsyn till bl. a. Sveriges upplåningsläge i

s. 154 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 154

stort bör enligt fullmäktiges mening en noggrann
utvärdering av systemet göras. En sådan utvärdering bör ske inom ramen för en
samlad prövning av de arrangemang för exportsubventionering som införts under
senare år.

Sveriges industriförbund utgår från att regeringen
föreslår en utökad ram för SEK-systemet mot bakgrund av att de blandade
krediterna förutsätts medföra en exportökning, som man knappast hade kunnat ta
hänsyn till när SEK:s ram fastställdes.

Förbundet förutsätter att anslaget för blandade krediter
för budgetåret 1981/82 sätts till ätminstone 120 milj. kr. vilket skulle kunna
räcka till en kredit volym på ca 1 000 milj. kr. En kreditvolym på i
storleksordningen 500 milj. kr. per budgetår kommer att vara klart otillräcklig
och inte få någon större betydelse för svensk export till u-länderna, eftersom
många för svensk industri intressanta projekt i dessa länder vart och ett idag
fordrar krediter pä 400-500 milj. kr.

Förbundet anser, med hänsyn till föreliggande eriarenheter
av projektförsäljning till u-länder, att en avräkningsprocent pä 35% är
realistisk. Merparten av offererade projekt kommer inte att komma till stånd. EKN
bör ges en ram för tre är i taget, inte minst med tanke pä att det i mänga fall
torde komma att dröja något är innan EKN vet om en beviljad utfästelse kommer
att utnyttjas.-

Svenska bankföreningen anser att en satsning på ett system
för blandade krediter för kommande budgetär bör göras betydligt större än den
nu föreslagna för att bli verkningsfull. Det aktuella beloppet tål ingen jämförelse
med de summor som inom industripolitiken anslås för sysselsättningsfrämjande
åtgärder.

Den kreditram som det s. k. SEK-systemet för
exportfinansiering arbetar med bör höjas. Användningen av blandade krediter
riskerar annars att få konsekvensen att begränsa möjligheterna till
exportkreditfinansiering inom ramen för ordinarie system.

SEK menar att man måste utgå ifrån att vissa affärer där
blandade krediter offererats inte blir av eller starkt fördröjs. Mot bakgrund
av den mycket begränsade ram som anvisats i årets budgetproposition synes det
lämpligt att använda ett system liknande det SEK och EKN nu arbetar med och
enbart räkna av en del förslagsvis 60% - av de offererade krediterna på den
budgeterade ramen.

Övriga synpunkter

EKN kan inte finna det motiverat att vid blandade krediter
göra avsteg frän consensus-överenskommelsens regler att inte kreditfinansiera
lokala kostnader till högre belopp än förskottets andel.

När det gäller finansiering av lokala kostnader anser SEK
att nuvarande regler, varvid lokala kostnader högst kan uppgå till kontantandelen,
i princip bör tillämpas även vid blandade krediter.

Normalt bör ocksä efter inledande amorteringsfri period
rak halvårsvis amortering tillämpas.

1 utredningen föreslås att om utbetalning av kreditbelopp
skett innan kredittiden börjat löpa, skall SEK:s sedvanliga refinansieringsräntor
gälla fram till startpunkten. Utredningens förslag byggde på uppfattningen att
räntesubventionen före kreditens startpunkt, dvs. under byggnadstiden, inte
inräknas i gåvoelementet. Kontakter med OECD:s sekretariat för "consensus-gruppen"
ger emellertid vid handen att räntesubventioner under byggnadstiden kan
inräknas i gåvoelementet. Mot bakgrund av dessa ändrade förutsättningar
förefaller det rimligt att låta samma ränta gälla under byggnadstid och senare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:41 L55

Sveriges industriförbund anser def absolut nödvändigt att
den förmån-liga räntan får gälla redan från tidpunkten för kreditens
utbetalning från SEK, oberoende av från vilken tidpunkt EKN beräknar
kredittidens start.

FuUmäktige
i Sveriges riksbank anser att det bör övervägas att ställa relativt höga krav
pä svensk förädlingsandel vid blandade krediter, t.ex. 70%.

Mot
bakgrund av den stora statliga upplåningen vill fullmäktige i riksgäldskontorel
framhålla att utbetalningar till SEK av subventionsbeloppen inte bör ske på ett
sådant sätt att SEK:s likviditetssituation genom detta mera märkbart
förbättras, och SEK:s upplåningsbehov därigenom minskar.

s. 156 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:41 156

Inneh å llsf ö rteckning

Propositionen
................................................................ 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... I

1
Inledning ..................................................... ... 2

2
Föredragandens överväganden ......................... 3

2.1
Införande av ett system för
förmånlig kreditgivning till u-länder 3

2.2
Länderkrets, produkter och
projekt ............... ... 8

2.3
Kreditform ........................... ............. 9

2.4
Garantiordning ......................................... 10

2.5
Berednings- och
beslutsordning .................... ... II

2.6
Statsfinansiell kostnad och
kreditvillkor ........... 12

2.7
Kreditgivningens
omfattning .................................. 13

2.8
Ikrafttr ä dande m. m.................................................. 14

3
Hemställan ................................................... 14

4
Beslut .......................................................... 14

Bilaga
I omtryck av Ds H 1980:3 Blandade krediter .. .. 15

Bilaga
2 Remisssammanställning ........................... 140

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

26 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (26)

26 kopplingar i 15 dokument.

  1. Prop. 2008/09:1 Budgetpropositionen för 2009 i texten
  2. SOU 2006:108 Att ta itu med fattigdomen Krediters och garantiers nya roll i svenskt bilateralt bistånd s. 85 · s. 257 · s. 261 i texten
  3. Dir. 2006:22 Översyn av kredit- och garantiinstrumenten i det svenska utvecklingssamarbetet i texten
  4. Bet. 1989/90:NU19 Statlig medverkanvid finansiering av export m.m. s. 13 i texten
  5. Prop. 1983/84:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1984/85 i texten

Visa alla 15