Sök i Ratio Lex

om viss följdlagstiftning till socialtjänstlagen m.m.

20 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 16 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1980/81:46, om viss följdlagstiftning till socialtjänstlagen m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:46 Regeringens proposition

1980/81:46

om viss
följdlagstiftning till socialtjänstlagen m.m.;

beslutad den 30 oktober 1980.

Regeringen föreslår riksdagen alt antaga de förslag som
har upplagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

KARIN SÖDER

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en anpassning av området för
stadgan (1970:88) om enskilda vårdhem m.m. till 69 § socialtjänstlagen
(1980:620). Båda föreskriver nu skyldighet för enskilda personer och
sammanslutningar all söka tillstånd om de vill bedriva institutionsvård inom
socialtjänstens ornråde. Vissa mindre justeringar föranledda av socialljänstreformen
föreslås också i lagen (1964:143) om bidragsförskott och i lagen (1979:408) om
vissa lokala organ i kommunerna, I propositionen föreslås även all polisens
befattning med efterforskning och utredning i ärenden om bidragsförskott
upphör.

Slutligen föreslås en ändring i lagen (1947:529) om
allmänna barnbidrag i syfte att säkerställa de blivande adoptivföräldrarnas
rätt att uppbära barnbidrag för ett utländskt barn under tiden före adoptionen.

1 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 46

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:46 2

1 Förslag till

Lag om ändring i stadgan (1970:88) om enskilda vårdhem m.m.

Härigenom föreskrivs ati 2 § stadgan (1970:88) om enskilda
vårdhem in,m, skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§' Stadgan är ej lillämplig pä

1, omsorger om vissa psykiskt
utvecklingsstörda, varom finns särskilda bestämmelser,

2, vård av handikappade, till vilken
statsbidrag utgår,

3, kontrollerad familjevård eller
därmed jämförlig vård,

4, anstalt, avsedd för
riksförsäkringsverkets sjukvårdande verksamhet,

5, barnavårdsansiaU, 5, sådant hem för vård eller boen-

de för vilket krävs tillstånd enligl 69 §
socialtjänstlagen (1980:620).

6, anstalt eller inackorderingshem
(behandlingshem) för missbrukare av alkohol eller narkotika, till vilket
statsbidrag för anordnande eller drift utgår,

7, annat i 1 § avsett vårdhem för 6. annat i 1 § avsett vårdhem för för vilket
regeringen meddelat sär- vilkel regeringen meddelat särskilda skilda föreskrifler,
föreskrifler.

Har enskilt vårdhem inrättats med bidrag av statsmedel
eller utgår statsbidrag lill dess drift, skall stadgan lillämpas endast i den
mån den ej strider mot statsbidragsbestämmelserna.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982,

Den som vid lagens ikraftträdande har tillstånd att driva
ett enskilt vårdhem enligt denna stadga skall anses ha föreskrivet tillstånd
även enligt 69 § socialtjänstlagen (1980:620). om hemmet i fortsättningen blir
att anse som ett hem för vård eller boende enligl socialtjänstlagen.

Senaste lydelse 1977:375,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:46 3

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott

Härigenom
föreskrivs att 6 och 19 §§ lagen (1964:143) om bidragsförskott' skall ha nedan
angivna lydelse.

opaginerad Kontrollera mot PDF

även av
socialnämnden. Ansökan skall innehålla nödiga upplysningar för bedömande av
barnets rätt till bidragsförskott ävensom en av sökanden på heder och samvete
avgiven förklaring, att de lämnade upplysningarna äro med sanningen
överensstämmande. Är sökanden ur stånd att själv avgiva sådan förklaring,
skall riktigheten av upplysningarna intygas av två trovärdiga, med förhållandena
förtrogna personer. Därest underhållsbidrag fastställts för barnet, skall
domstols beslul eller annan handling, som kan ligga till grund för indrivning
av bidraget, i huvudskrift eller bestyrkt avskrift fogas vid ansökningen,
såframt dessa handlingar ej eljest äro tillgängliga för försäkringskassan.

Nuvarande
lydelse

Den som önskar erhålla bidragsförskott eller vill komma i
åtnjutande av högre förskott skall göra ansökan därom. Ansökan göres av vårdnadshavaren
eller särskilt förordnad förmyndare för barnet. Är barnet omhändertaget för samhällsvård,
får ansökan göras även av barnavårdsnämnd.

6§

Föreslagen lydelse

Den som önskar erhålla bidragsförskott eller vill komma i
åtnjutande av högre förskott skall göra ansökan därom. Ansökan göres av vårdnadshavaren
eller särskilt förordnad förmyndare för barnet. Om barnet har beretts vård i
ett familjehem eller ett hem för vård eller boende inom socialtjänsten, får
ansökan göras

opaginerad Kontrollera mot PDF

19 r-

I mål
eller ärenden enligt denna lag får delgivning inte ske med tillämp-

Allmän försäkringskassa äger erhålla polismyndighetens
biträde för efterforskande av underhållsskyldig, som häftar i skuld för utgivet
bidragsförskott, ävensom för verkställande av utredning rörande den underhållsskyldiges
förmåga att återgälda förskottet.

Vad i 95 och 96 §§ barnavårdslagen är stadgat skall äga
motsvarande

opaginerad Kontrollera mot PDF

' Lagen omtryckt 1976:277,

2 Paragrafen föreslås ändrad även i prop, 1979/80;1,

1* Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 46

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:46 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tillämpning beträffande
ärenden om tting av 15 § delgivningslagen

bidragsförskott. (1970:428).

Denna
lag träder i kraft vad avser 19 § den 1 januari 1981 och i övrigl den 1 januari
1982,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:46 5

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979:408) om vissa
lokala organ i

kommunerna

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1979:408) om vissa
lokala organ i kommunerna' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§ Ett lokalt organ kan ha till uppgift att

1, för en del av kommunen'eller för en
eller flera anläggningar handha förvaltning och verkställighet som kan handhas
av en eller flera sådana nämnder som avses i 3 kap, 13 § andra stycket
kommunallagen (1977:179) och att

2, för en del av kommunen hand- 2, för en del av kommunen handha förvaltning och
verkställighet ha förvaltning och verkställighet som enligt lag eller annan
författning som enligt lag eller annan författning eller enligt en statlig
förvaltnings- eller enligt en statlig förvaltningsmyndighets beslut med stöd
av för- myndighets beslut med stöd av författning ankommer på socialnämn-
fattning ankommer på socialnämnden, barnavårdsnämnden, den kom- den,
hälsovårdsnämnden, byggnads-munala nykterhetsnämnden, sociala nämnden,
trafiknämnden och skol-ceittralnämnden, hälsovårdsnämn- styrelsen och som på grund
av sin den, byggnadsnämnden, trafik- anknytning till kommundelen och nämnden
och skolstyrelsen och som beskaffenhet i övrigt lämpar sig för på grund av sin
anknytning till kom- handläggning i ett lokalt organ, mundelen och beskaffenhet
i övrigt

lämpar sig för handläggning i ett lokalt organ.

Uppgifter som avser statligt reglerade tjänster får inte
handhas av ell lokalt organ. Regeringen får meddela föreskrifler om undantag
från vad som har sagls nu.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

Lagen omtryckt 1979:1167,

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:46 6

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1947:529) om allmänna
barnbidrag' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Af Rätten att uppbära allmänt barnbidrag för visst barn
tillkommer, där barnet står under föräldrarnas gemensamma vårdnad, barnets
moder eller, om föräldrarna gjort anmälan härom lill allmän försäkringskassa,
barnets fader. Är fader eller moder som uppbär bidrag enligt vad nu har sagts
till följd av frånvaro, sjukdom eller annan orsak för längre tid förhindrad att
deltaga i vårdnaden, skall rätten att uppbära bidraget i stället tillkomma den
andre av föräldrarna. Står barnet ej under föräldrarnas gemensamma vårdnad,
tillkommer rätten att uppbära bidraget den som har vårdnaden om barnet.

/ fråga
om rätten alt uppbära aUmänt barnbidrag likställs med föräldrar de,
som med barnavårdsnämndens tillstånd har tagit emot ett inländskt barn för
värd och fostran i syfte att adoptera det. Allmän försäkringskassa får på
framställning av barnavårdsnämnd förordna att allmänt barnbidrag för barn, som
genom barnavårdsnämndens försorg placerats i enskilt hem, skall uppbäras av den
som fostrar barnet. Har barnet placerats i enskilt hem av annan än
barnavårdsnämnd, får sådant förordnande meddelas på framställning av den som
enligt första styckei uppbär bidraget.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

1 Lagen omtryckt 1973:449.

2 Senaste lydelse 1976:617,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:46 :

Utdrag

SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-10-30

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Ullsten, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Burenstam
Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson

Föredragande: statsrådet Söder

Proposition om viss följdlagstiftning till
socialtjänstlagen m.m.

1 Inledning

Propositionen 1979/80:1 om socialljänsten förelades
riksdagen i augusti 1979, Där togs upp förutom de centrala lagarna -
socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU)
- förslag till följdändringar i ett fyrtiotal andra lagar. När riksdagen i juni
1980 antog bl.a. SoL och LVU lämnades merparten av denna följdlagstiftning
obehandlad. Avsikten är alt den skall tas upp under 1980/81 års riksmöte (SoU
1979/80:44 s, 2), SoL och LVU träder i kraft den 1 januari 1982 (SFS 1980:620
och 621),

Redan i propositionen om socialtjänsten förulskickades del
att vissa ytterligare lagändringsförslag skulle komma att föreläggas riksdagen
senare (prop, s, 638), Några av dessa läggs fram i denna proposition för att
kunna behandlas samtidigt som de kvarvarande lagförslagen i propositionen om
socialtjänsten. Vissa ytterligare följdändringar som är nödvändiga tas dock
inte upp nu, I anslutning till riksdagsbehandlingen av SoL och LVU tillsattes
på riksdagens begäran en parlamentarisk beredning för översyn av reglerna om
bl,a, vård utan samtycke av vuxna missbrukare (S 1980:07, dir, 1980:45), De
återstående lagändringarna har bedömts ha ett så nära samband med del arbete
som pågår inom den parlamentariska beredningen att de bör anstå till dess
riksdagen kan föreläggas förslag i anledning av beredningens arbete. Detta
förväntas ske under våren 1981,

I propositionen tas också upp förslag till mindre
ändringar i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag och i lagen (1964:143) om
bidragsförskott. Dessa ändringsförslag saknar direkt samband med socialljänstreformen.
De har dock bedömts lämpligen kunna tas upp i detta sammanhang.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:46 8

eftersom de berörda bestämmelserna är föremål för ändring
också lill följd av socialtjänstpropositionen,

2 Föredragandens överväganden 2.1 Stadgan om enskilda
vårdhem m. m.

Stadgan (1970:88) öm enskilda vårdhem m,m, (ändrad senast
1977:375), som har utfärdats efter riksdagens hörande, innehåller bestämmelser
om tillsyn och kontroll över enskilda sjukhem och enskilda inrättningar inom
socialvårdens område (1 §), Stadgan gäller inte för sådan vård som regleras i annan
ordning, t.ex. vård av utvecklingsstörda och vård vid barnavårdsan-slalter. För
ett enskilt värdhem som har inrättats med bidrag av statsmedel eller till vars
drift statsbidrag utgår fillämpas stadgan endast i den mån den inte strider mot
bestämmelserna för statsbidraget (2 §).

Socialstyrelsen har högsta tillsynen över de enskilda
vårdhemmen. Länsstyrelserna utövar tillsynen inom länet. Länsläkaren skall i
samverkan med socialkonsulenlen biträda länsstyrelsen vid tillsynen.
Socialnämnden i kommunen utövar den löpande fillsynen i socialt hänseende (3 §).

Ett
enskilt vårdhem får inte drivas utan tillstånd av länsstyrelsen (7 §). Om
vården inte ombesörjs på ett fillfredsställande sätt eller om något annat
uppenbart missförhållande föreligger och rättelse inte sker, kan länsstyrelsen
återkalla tillståndet med omedelbar verkan (13 §).

Numera innehåller även socialtjänstlagen (1980:620)
bestämmelser om enskilda vårdhem eller "hem för vård eller boende"
som är lagens uttryck.

I 69 §
socialtjänstlagen anges att en enskild person eller sammanslutning som vill
inrätta ett hem för vård eller boende skall söka tillstånd hos länsstyrelsen.
Ett sådant hem står under tillsyn av länsstyrelsen samt av socialnämnden i den
kommun där hemmet är beläget. Nämnden och länsstyrelsen har rält att inspektera
verksamheten vid hemmet. Bestämmelserna gäller även hem som har inrättats för
vård under en begränsad del av dygnet. Slutligen erinras om att det för
enskilda vårdhem finns särskilda bestämmelser.

Om det föreligger
något missförhållande vid ett hem för vård eller boende skall länsstyrelsen
förelägga ledningen för hemmet alt avhjälpa missförhållandet. Om
missförhållandet är allvarligt och länsstyrelsens föreläggande inte eflerkoms,
får länsstyrelsen förbjuda fortsalt verksamhet med omedelbar verkan (70 §
socialtjänstlagen).

I motiv lill
socialtjänstlagen anfördes bl.a. (prop. 1979/80:1 s. 352) att privata
institutioner som skall tillgodose vårdbehov som faller inom socialtjänstens
ansvarsområde inle bör få inrättas utan offentlig kontroll. En förutsättning
bör vara att de kan infogas i den allmänna institutionsplaneringen och att del
finns garantier för att driften kan fortsätta sedan de en gång har inrättats. -
I annat sammanhang sades (s. 574) alt alla hem där

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:46 9

verksamheten bedrivs yrkesmässigt eller där antalet
vårdade eller boende regelbundet överstiger fyra, skall anses vara hem för vård
eller boende som kräver länsstyrelsens tillstånd för verksamheten. Som exempel
nämndes privata storfosterhem.

Propositionen gick inte närmare in på gränsdragningen mot
enskilda vårdhemsstadgans tillämpningsområde. Däremot angavs (s. 638) all
stadgan kunde behöva genomgå vissa justeringar i anslutning till insfitutionsfrågorna
och all man fick återkomma till detta i särskild ordning.

Stadgan om enskilda vårdhem tillkom år 1970 och ersatte
stadgan (1960:114) om enskilda sjukhem. Genom tillägget att stadgan skulle
omfatta privata inrättningar för, förutom sjukvård, även "annan personlig
omvårdnad och tillsyn" ville man fylla ett länge känt behov av
föreskrifter om tillsyn och kontroll också över sådana enskilda institutioner
som bereder vård inom socialvårdens område. Som särskilt angelägna
tillsynsobjekt nämndes de privata ålderdomshemmen men även t.ex. hem för alkoholskadade
och läkemedelsmissbrukare (prop. 1970:17).

Stadgan om enskilda vårdhem m.m. har kompletterats av
socialstyrelsen med råd och anvisningar för verksamheten. Styrelsen har därvid bl.a.
angivit sju olika kategorier av vårdbehövande för vilka godkännande av vårdhem
ges enligt stadgan. Dessa kategorier är: I Akut kroppssjuka, II Långvarigt kroppssjuka, III
Psykiskt sjuka med måtfiigt vårdbehov, IV Konvalescenter efter sjukdom, V Missbrukare av
alkohol, narkotika eller andra beroende-framkallande medel, VI Personer som behöver sådan
omvårdnad och tillsyn som motsvarar vård på ålderdomshem, VII Andra personer än
under VI som behöver omvårdnad och tillsyn
men inte egentlig sjukvård (t.ex. personer som vistas på s.k. hälsohem).

Av dessa sju kategorier är de som anges under V-VII av
särskilt intresse i detta sammanhang. Ålderdomshem och hem för vård av
missbrukare hör uppenbarligen till socialtjänstens ansvarsområde. Däremot bör
de s.k. hälsohemmen, som närmast har till uppgift att förebygga sjukdom, räknas
till hälso- och sjukvårdens område.

Den 1 januari 1980 drevs 51 enskilda ålderdomshem och 13
enskilda hem för nykterhets- och narkomanvård med godkännande enligt stadgan.

I propositionen om socialtjänsten förutsattes all någon
direkt motsvarighet lill de nuvarande ålderdomshemmen enligt 18-21 §§
socialhjälpslagen (1956:2) inte skall finnas inom samhällets socialtjänst i
framtiden. För äldre människor med behov av särskilt stöd skall kommunen i
stället inrätta bostäder med gemensam service (servicehus; 20 §
socialtjänstlagen). Med servicehus avses främst lägenhetshus med gemensamma
serviceanordningar. Även de nuvarande ålderdomshemmen omfattas av begreppet
servicehus men strävan bör, sägs del i motiven till bestämmelsen, vara att
successivt övergå från den helinackordering som erbjuds vid ålderdomshemmen
till ett boende med mer individuellt anpassad service. I ett annat sammanhang
slås fast alt de institutionella resurser som skall ingå i äldreomsorgen inte
skall

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:46 10

räknas som hem för vård eller boende (prop. s. 327),

Mot denna bakgrund ter det sig knappast naturligt att
hävda att en privat institution, som tar emot äldre människor för omvårdnad och
fillsyn under förhållanden liknande dem som råder vid dagens ålderdomshem,
skulle falla under bestämmelsen om enskilda hem för vård eller boende i 69 §
socialtjänstlagen. Även om en viss tendens lill minskning av antalet privata
ålderdomshem har märkts under senare år enligt socialstyrelsens uppgift, är det
uppenbart att del ändå finns ett behov av fillsynsregler för denna instilutionslyp.
Med hänsyn till att risken för hastigt tillstötande ohälsa alltid är särskilt
stor för äldre människor finner jag det inle onaturligt all de privata
ålderdomshemmen även framdeles regleras genom stadgan om enskilda vårdhem m.m.,
och alltså är underkastade samma regler som de enskilda sjukhemmen, bl.a.
föreskriften om en särskild vårdhemsläkare.

När det däremot gäller de privata hemmen för nykterhets-
och narkomanvård bör dessa i fortsättningen räknas lill hemmen för vård eller
boende enligl 69 § socialtjänstlagen. De 13 hem som f.n. har godkännande som
enskilt vårdhem torde så gott som samtliga vara inrättade för nyklerhetsvård:
De bör i fortsättningen vara underkastade socialtjänstlagens regler om tillsyn
men inle behöva söka något nytt tillstånd enligt lagen.

De här redovisade övervägandena föranleder endast en
mindre ändring i 2 § stadgan om enskilda vårdhem m,m. Ändringen får i och för
sig anses falla under regeln i 8 kap, 18 § regeringsformen. Ändringsförslaget
är dock av den beskaffenheten alt det inte synes påkallat att höra lagrådet,

2.2 Lagen om bidragsförskott

Enligt 19 § första styckei lagen (1964:143) om
bidragsförskott får en allmän försäkringskassa påkalla biträde av
polismyndighet för att efterforska underhållsskyldiga som häftar i skuld för
utgivna bidragsförskott. Motsvarande gäller i fräga om utredningar om den
underhållsskyldiges förmåga all återbetala förskottet,

1975 års polisutredning har i sitt betänkande (SOU 1979:6)
Polisen förordat att 19 § lagen om bidragsförskott upphävs i nu aktuellt
hänseende, Enligl polisutredningen saknar ärendena samband med ordnings- och
säkerhetsfrågor och det är varken fråh principiella eller sakliga synpunkter
motiverat alt polisen skall handlägga dem. Det bör i stället ankomma på
försäkringskassorna att själva göra de efterforskningar och utredningar som
behövs.

Polisutredningens betänkande har remissbehandlats, Förslagel
har därvid tillstyrkts eller lämnats ulan erinran av samtliga remissinstanser,
bl,a, socialstyrelsen och riksförsäkringsverket;

Även jag ansluter mig till polisutredningens bedömning,
som står i god överensstämmelse med de riktlinjer för att avlasta polisen vissa
uppgifter som har förordats i prop, 1980/81:13 om polisens uppgifter,
utbildning och

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:46 11

organisation m.m.

I prop. 1979/80:1 om socialtjänsten (s, 58) har
föreslagits en ändrad lydelse av 19 § andra stycket lagen om bidragsförskott, I
stället för nuvarande hänvisning till vissa bestämmelser i barnavårdslagen
(1960:97) föreslås alt andra stycket endast skall uppta ett förbud mot att
använda s.k. kungörelsedelgivning enligl 15 § delgivningslagen (1970:428) i
mål och ärenden om bidragsförskott. Socialutskottet har uppskjutit sin
behandling av detta lagförslag till riksmötet 1980/81 (SoU 1979/80:44 s. 2).

De ändringar i 19 § lagen om bidragsförskott som har
föreslagits i polisutredningens belänkande och i socialtjänstpropositionen bör
lämpligen vidtas i ett sammanhang.

Mot bakgrund av vad jag nu har anfört bör 19 § lagen om
bidragsförskott ändras på det sättet att paragrafens första stycke upphävs och
dess andra stycke justeras i enlighet med det föreliggande förslaget i
propositionen om socialtjänsten. Den nya lydelsen av bestämmelsen bör träda i
kraft den 1 januari 1981. Jag föreslår samtidigt alt en mindre justering
företas i 6 § bidragsförskotlslagen. Den ändringen hänger hell samman med
socialtjänstlagen (1980:620) och bör därför träda i kraft först samtidigt som
den, dvs. den 1 januari 1982.

2.3 Lagen om vissa lokala organ i kommunerna

I 2 § lagen (1979:408) om vissa lokala organ i kommunerna
(lokalorgans-lagen; omtryckt 1979:1167) förekommer begreppen barnavårdsnämnd,
social centralnämnd m.fl. De bör från den 1 januari 1982 ersättas av enbart
socialnämnd.

2.4 Lagen om allmänna barnbidrag

Rätten fill barnbidrag regleras i 1 § lagen (1947:529) om
allmänna barnbidrag. I andra stycket sägs att allmänt barnbidrag skall utgå för
här i riket bosatt barn som inte är svensk medborgare, om barnet fostras av
någon som är bosatt och mantalsskriven i riket eller också om barnet eller
någon av dess föräldrar sedan minst sex månader vistas i riket.

I 4 § samma lag regleras rätten att uppbära allmänt
barnbidrag. 4 § första stycket reglerar rätten för barnets föräldrar att
uppbära barnbidrag. I andra stycket ges bestämmelser för det fall barnet
fostras av någon annan än vårdnadshavaren. Där sägs att allmän försäkringskassa
på framställning av barnavårdsnämnd får förordna att allmänt barnbidrag för
barn, som genom barnavårdsnämndens försorg placerats i enskilt hem, skall
uppbäras av den som fostrar barnet. Vidare sägs att om barnet har placerats i
enskilt hem av annan än barnavårdsnämnd så får sådant förordnande meddelas på
framställning av den som enligt första stycket uppbär bidraget.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:46 12

Riksförsäkringsverket har i en framställning till
regeringen pekat på följande. I fall då ett utländskt barn har kommit till
Sverige i adoptionssyfte men ännu inte har hunnit bli adopterat saknas det
någon person, som enligt den återgivna 4 § barnbidragslageri har uttrycklig rält
att uppbära det barnbidrag, som barnet är berättigat till enligt 1 § andra styckei.
Barnet har som regel ingen vårdnadshavare och del har heller inle placerats i
fosterhem genom beslul av barnavårdsnämnden. Däremol skall de blivande adoptivföräldrarna
regelmässigt ha ansökt om barnavårdsnämndens tillstånd att enligl 47 §
barnavårdslagen (1960:97) ta emot barnet som fosterbarn i avvaktan på adoption
enligt 4 kap. föräldrabalken eller godkännande av utländsk adoption enligt 3 §
lagen (1971:796) om internationella rättsförhållanden rörande adoption.

Riksförsäkringsverket har föreslagit all den angivna
brislen avhjälps genom en ändring i 4 § lagen om allmänna barnbidrag. Som
villkor för rätlen all uppbära bidraget bör därvid enligt verkets mening
ställas alt de blivande adoptivföräldrarna har erhållit barnavårdsnämndens
tillstånd all ta emot barnet som fosterbarn.

Nämnden för internationella adoptionsfrågor (NIA) och
Förbundet Adoptionscentrum har i skrivelser till regeringen anslutit sig till
riksförsäkringsverkets framställning.

De barn som det här är fråga om kommer till Sverige från
sina hemländer i syfte alt bli adopterade av en svensk familj. Det står alltså
redan från början klart alt de efler en begränsad tid kommer all rättsligt vara
barn till svenska föräldrar. Under den tid som själva adoptionsproceduren i
Sverige tar, i genomsnitt minst upp emot ell halvår efter ankomslen, intar dock
dessa barn en rättsligt sett osäker ställning: de saknar vårdnadshavare och
förmyndare, de saknar rätt till underhåll, arv m.m. En rätt som de dock
uttryckligen har är rätten lill barnbidrag så snart de har blivit bosatta i
Sverige. Det får då anses vara olyckligt om denna barnets rält inte kan komma
det till del av formella skäl. Visserligen förekommer del att barnets blivande
föräldrar förordnas som förmyndare för barnet redan före adoptionen. I sådana
fall lär barnbidraget utan svårighet kunna betalas ut redan med stöd av 4 § första
stycket. Jag delar emellertid riksförsäkringsverkets uppfattning alt del hinder
för utbetalning av bidraget som enligl vissa domstolsulslag finns för övriga
fall bör undanröjas. Del kan enklast ske genom att i ett nytt andra stycke
uttryckligen likställa barnels blivande föräldrar, som i ett övergångsskede är
att anse som dess fosterföräldrar, med andra föräldrar. En förulsätlning bör
därvid vara, alt de har utverkat barnavårdsnämndens tillstånd all la emot
barnet för vård och fostran i hemmet (47 § barnavårdslagen, 25 § andra stycket
socialtjänstlagen).

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:46 13

3 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag har anfört nu har det inom
socialdepartementet upprättats förslag till

1.
lag om ändring
i stadgan (1970:88) om enskilda vårdhem m.m.,

2.
lag om ändring
i lagen (1964:143) om bidragsförskott,

3.
lag om ändring
i lagen (1979:408) om vissa lokala organ i kommunerna,

4. lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna
barnbidrag.

Förslagen har upprättats i samråd med

statsrådet Holm beträffande 1,

chefen för kommundepartementet beträffande 3.

4 Specialmotivering

4.1 Stadgan om enskilda vårdhem m.m.

2§

Stadgan är ej tillämplig på

1.
omsorger om
vissa psykiskt utvecklingsstörda, varom finns särskilda bestämmelser,

2.
vård av
handikappade, till vilken statsbidrag utgår,

3.
kontrollerad
familjevård eller därmed jämförlig vård,

4.
anstalt, avsedd
för riksförsäkringsverkets sjukvårdande verksamhet,

5.
sådant
hem för vård eller boende för vilket krävs tillstånd enligt 69 §
socialtjänstlagen (1980:620),

6. annat i 1 § avsett vårdhem för
vilket regeringen meddelat särskilda föreskrifter.

Har enskilt vårdhem inrättats med bidrag av statsmedel
eller utgår statsbidrag dll dess drift, skall stadgan tillämpas endast i den
mån den ej strider mot slalsbidragsbestämmelserna.

Den nuvarande lydelsen räknar i sju punkter upp vilka
vårdinrättningar som inle faller under stadgan trots alt de formellt skulle
göra det enligt definitionen i 1 §.' Punkterna 5 och 6 anger barnavårdsanstalt
resp. anstalt eller inackorderingshem (behandlingshem) för missbrukare av
alkohol eller narkotika, till vilket statsbidrag för anordnande eller drift ulgår.
Båda dessa typer av vårdinrättningar hör hemma inom socialtjänstens område.

Enligl förslaget ersätts nu punkterna 5 och 6 av en ny
punkt 5 enligl vilken stadgan inte skall lillämpas på hem för vård eller
boende, för vilka har meddelats fillstånd enligt 69 § socialtjänstlagen
(1980:620), dvs. privata vårdhem inom socialtjänstområdel. Den nuvarande
punkten 7 blir därför i fortsättningen i stället punkten 6.

Bestämmelser om barnavårdsanstalter återfinns f n. i 8
kap. barnavårdslagen (1960:97). Enligt 57 § första styckei BvL skall enskilda
som önskar inrätta ell barnhem söka tillstånd hos regeringen eller, om
regeringen så bestämmer, hos socialstyrelsen. När verksamheten påbörjas vid
någon

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:46 14

annan barnavårdsanslall än barnhem skall anmälan därom
göras hos socialstyrelsen eller, om regeringen så besläminer, hos vederbörande
länsstyrelse. - Bestämmelser om enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare
återfinns i bl.a. kungörelsen (1957:144) om statsbidrag till anordnande av
vårdanstalter för alkoholmissbrukare och kungörelsen (1955:426) om statsbidrag lill
driftkostnader vid vårdanstalter för alkoholtnissbrukare m.m.

Privata institutioner för social omvårdnad av den typ, som
har nämnts här, skall i fortsättningen i princip söka tillstånd för
verksamheten hos länsstyrelsen enligl 69 S socialtjänstlagen. Närmare föreskrifler
kommer att meddelas av regeringen med slöd av 24 § socialtjänstlagen,

4.2 Lagen om bidragsförskott

6§

Den som önskar erhålla bidragsförskott eller vill komma i
åtnjutande av högre förskoll skall göra ansökan därom. Ansökan göres av vårdnadshavaren
eller särskilt förordnad förmyndare för barnet. Om barnet har beretts vård i ell
familjehem eller ett hem för vård eller boende inom .socialtjänsten, får
ansökan göras även av socialnämnden.

Ansökan skall innehålla nödiga upplysningar för bedömande
av barnets rätt till bidragsförskott ävensom en av sökanden på heder och
samvete avgiven förklaring, att de lämnade upplysningarna äro med sanningen
överensstämmande. Är sökanden ur stånd att själv avgiva sådan förklaring, skall
riktigheten av upplysningarna intygas av två trovärdiga, med förhållandena
förtrogna personer. Därest underhållsbidrag fastställts för barnet, skall
domstols beslut eller annan handling, som kan ligga till grund för indrivning
av bidraget, i huvudskrifl eller bestyrkt avskrift fogas vid ansökningen,
såframt dessa handlingar ej eljest äro fillgängliga för försäkringskassan.

Ändringarna i första stycket föranleds av socialljänstreformen,
I den nuvarande lydelsen anges alt barnavårdsnämnden får göra ansökan om
bidragsförskott om ett barn är omhändertaget för samhällsvård. Härvid görs
ingen skillnad mellan ell omhändertagande enligt 29 § barnavårdslagen eller
enligt 31 § barnavårdslagen. På motsvarande säll görs i den nya lydelsen ingen
skillnad om barnet har beretts vård med stöd av LVU eller med stöd av SoL,

19 §

/ mål eller ärenden enligt denna lag får delgivning inte
ske med tillämpning av 15 § delgivningslagen (1970:428).

19 § innehåller f,n, två stycken.

Första stycket föreslås upphävt, Förslagel, som hänger
samman med proposilion 1980/81:13 om polisens uppgifler, utbildning och
organisation

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:46 15

m,m,, har motiverats uttömmande under avsnitt 2,2,

Andra
stycket har föreslagits ändrat på samma sätt också i prop, 1979/80:1 om
socialtjänsten. Att förslagel tas upp även i delta sammanhang beror på all ikraftträdandel
avseende hela 19 § nu föreslås ske redan den 1 januari 1981 medan
ikraftträdandet av socialljänstlagstiftningen i övrigl har skjutils upp till
den 1 januari 1982, Den föreslagna ändringen är inte beroende av barnavårdslagens
upphävande.

I sak innebär förslaget alt delgivning av handlingar i
bidragsförskottsärenden till skillnad från vad som gäller nu skall kunna ske
enligt 12 § delgivningslagen (1970:428), dvs. genom s.k. surrogatdelgivning.
Däremot kvarstår förbudet mol kungörelsedelgivning enligt 15 §
delgivningslagen.

Övergångsbestämmelserna

19 § i den nya lydelsen föreslås träda i kraft redan den Ijanuari
1981, Ändringarna i 6 § hänger i sin helhet samman med socialtjänstlagen och LVU
och bör därför träda i kraft samtidigt som de,

4.3 Lagen om allmänna barnbidrag

4§

Rätten att uppbära allmänt barnbidrag för visst barn
tillkommer, där barnet står under föräldrarnas gemensamma vårdnad, barnels
moder eller, om föräldrarna gjort anmälan härom till allmän försäkringskassa,
barnets fader. Är fader eller moder som uppbär bidrag enligt vad nu har sagts lill
följd av frånvaro, .sjukdom eller annan orsak för längre tid förhindrad att
deltaga i vårdnaden, skall rätten att uppbära bidraget i stället tillkomma den
andre av föräldrarna. Står barnet ej under föräldrarnas gemensamma vårdnad,
tillkommer rätten alt uppbära bidragen den som har vårdnaden om barnet.

Ifråga
om rätten att uppbära allmänt barnbidrag likställs med föräldrar de. som med
barnavårdsnämndens tillstånd har tagtt emoi ett utiändskl barn för vård och
fostran i syfte alt adoptera det.

Allmän
försäkringskassa får på framställning av barnavårdsnämnd förordna alt allmänt
barnbidrag för barn, som genom barnavårdsnämndens försorg placerats i enskilt
hem, skall uppbäras av den som fostrar barnet. Har barnet placerats i enskilt
hem av annan än barnavårdsnämnd, får sådant förordnande meddelas på
framställning av den som enligt första slyckel uppbär bidraget.

I paragrafen föreslås ett nytt andra stycke. Det tidigare
andra stycket blir därför i fortsättningen tredje stycket.

Innebörden
av det nya styckei är alt ge de blivande adoptivföräldrarna till ett utländskt
barn rätt all uppbära det barnet enligl 1 § andra slyckel tillkommande
barnbidraget. De blivande adoptivföräldrarna måste kunna visa tillstånd enligl
47 § barnavårdslagen (1960:97) alt ta emot barnet som fosterbarn (efler den 1
januari 1982 tillstånd enligt 25 § andra styckei

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:46 16

socialtjänstlagen).

Även tredje stycket reglerar rätten för fosterföräldrar
att uppbära barnbidrag. Första punkten förutsätter dock att barnet är
omhändertaget för samhällsvård genom barnavårdsnämnden. Andra punkten avser
visserligen, liksom fallet är med de utländska adoptivbarnen, de s.k. privatplacerade
fosterbarnen. Rätten för fosterföräldern är dock i det fallet kopplad till en
begäran från den som normall uppbär bidraget, dvs. föräldern/vårdnadsha-varen.
Det utländska adoptivbarnet har av naturliga skäl ingen sådan anhörig i
Sverige.

Det här föreslagna tillägget bör träda i kraft den 1
januari 1981. I 4 § har föreslagits en viss mindre ändring även i prop.
1979/80:1 om socialtjänsten ("barnavårdsnämnd" skall bytas ut mot
"socialnämnd"). Den ändringen skall inte träda i kraft förrän den 1
januari 1982. Del måste kunna förutsättas att riksdagen på lämpligt sätt
samordnar behandlingen av det nu framlagda förslaget med förslaget i
propositionen om socialtjänsten.

5 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
antaga förslagen till

1,
lag om ändring
i stadgan (1970:88) om enskilda vårdhem m.m.,

2,
lag om ändring
i lagen (1964:143) om bidragsförskott,

3,
lag om ändring
i lagen (1979:408) om vissa lokala organ i kommunerna,

4,
lag om ändring
i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som
föredraganden har lagt fram.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:46 17

Innehåll

Propositionen.................................................................. 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll............................. 1

Lagförslag.......................................................................
2

1
Förslag till
lag om ändring i stadgan (1970:88) om enskilda vårdhem m, m 2

2
Förslag till
lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott 3

3
Förslag till
lag om ändring i lagen (1979:408) om vissa lokala organ i kommunerna 5

4
Förslag till
lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag 4

Utdrag av
protokoll vid regeringssammanträde 1980-10-30 7

1
Inledning..................................................................
7

2
Föredraganden.........................................................
8

2.1
Stadgan om
enskilda vårdhem m. m................. 8

2.2
Lagen om
bidragsförskott................................. 10

2.3
Lagen om vissa
lokala organ i kommunerna..... 11

2.4
Lagen om
allmänna barnbidrag........................ .... 11

3
Upprättade
lagförslag............................................... 13

4
Specialmotivering
..................................................... .... 13

4.1
Stadgan om
enskilda vårdhem m. m................. .... 13

4.2
Lagen om
bidragsförskott................................. 14

4.3
Lagen om
allmänna barnbidrag........................ .... 15

5
Hemställan................................................................ .... 16

6
Beslut....................................................................... .... 16

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

17 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (13)

13 kopplingar i 6 dokument.

  1. Skr. 1981/82:75 med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen s. 11 · s. 32 i texten
  2. Bet. 1980/81:KU25 med anledning av granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning s. 104 i texten
  3. Rskr. 1980/81:130 i texten
  4. Rskr. 1980/81:109 i texten
  5. Bet. 1980/81:SoU14 om vissa ändringar i lagen (1964:143) om bidragsförskott och lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag (prop. 1980/81:46 i viss del) s. 1 · s. 2 i texten

Visa alla 6

Rättsfall (1)

1 koppling.

  1. RÅ 1997 ref. 51 i texten

Doktrin (3)

3 kopplingar i 2 dokument.

  1. Westerhäll, Den svenska socialrätten, 1990 s. 204 om s. 12 · s. 387 i texten
  2. Bejstam, Bidragsförskott, 1994 s. 545 i texten