Sök i Ratio Lex

med förslag till lag om Svenska skeppshypotekskassan, m.m.

30 sidor, varav 29 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 29 av 30 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1980/81:58, med förslag till lag om Svenska skeppshypotekskassan, m.m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:58 Regeringens proposition

1980/81:58

med
förslag till lag om Svenska skeppshypotekskassan, m. m.

beslutad
den 30 oktober 1980.

Regeringen
föreslår riksdagen all antaga de förslag som har upptagils i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

NILS
G. ÅSLING

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen läggs fram förslag till lag om Svenska skeppshypotekskassan.
Förslaget innebär att de nuvarande instituten Svenska skeppshypotekskassan och
Skeppsfartens sekundäriänekassa slås samman till en enhet. Genom
sammanslagningen går Skeppsfartens sekundäriänekassa upp i Svenska skeppshypotekskassan
pä så sätt alt den först nämnda kassan upplöses utan likvidation och alla dess
tillgångar och skulder övertas av Svenska skeppshypotekskassan. Detta
föranleder redaktionella ändringar i vissa andra lagar. Lagen föreslås träda i
krafl den 1 januari 1981.

1 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 58

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:58 2

1. Förslag till

Lag om Svenska skeppshypotekskassan

Härigenom föreskrivs följande.

Ändamål

1 § Svenska skeppshypotekskassan har till ändamål all
medverka vid

finansiering av rederiverksamhel här i riket genom att lämna lån huvudsak

ligen av långfristig karaktär, eller ikläda sig garanti för sädana län.

Fonder

2
§ Som
garantifond för kassans förbindelser ställer staten till förfogande av
fullmäktige i riksgäldskontoret utfärdade garantiförbindelser på ett-hundrasexliosju
miljoner kronor.

3
§ Kassans
behållna årsvinst skall avsättas lill en reservfond. Denna skall användas till
alt läcka föriuster i kassans rörelse.

Upplåning

4 § Kassan anskaffar medel för sin verksamhet genom län mol
obliga

tioner eller genom annan upplåning.

Sammanlagda beloppet av kassans läneskuld och garantiförpliklelser
fär inle uppgå till mera än tio gånger sammanlagda beloppet av kassans garanti-
och reservfonder. Motvärdet i svenska kronor av läneskuld eller garan-liförplikldse
i utländsk valuta skall beräknas pä grundval av den vid beräkningstillfället på
den svenska valutamarknaden noterade säljkursen för valutan ifråga.

Lånerörelsen

5 § För
lån från kassan skall vara ställd betryggande säkerhet i form av

inteckning i svenskt fartyg eller tillgodohavande hos eller borgen av staten

eller en bank.

Inteckning skall ligga inom sjuttio procent av del värde
till vilkel slyrelsen uppskattar fartyget. Som säkerhet får inte godtas
inteckning i fartyg som är äldre är femlon år.

6
§ Lån skall
lämnas pä bestämd lid, som inle får översliga femton är. Överstiger låndiden
ett år, skall kassan i regel utlämna länd att återbetalas genom avbetalningar enligl
fastställd plan.

7
§ Förfallotiden
för lån som kassan beviljar skall bestämmas så, att den är förenlig med
villkoren för kassans förbindelser.

Kassan skall vidare särskill uppmärksamma att samma eller
med varandra i väsentlig ekonomisk intressegemenskap förbundna låntagare inte
erhåller län i sädan omfattning, att fara för kassans säkerhet kan uppkomma.
Med län jämställs borgen och annan garanliförplikldse som kassan ingått för
låntagaren.

8 § Försämras säkerheten för ett lån väsentligt eller
fullgör en låntagare

inle villkoren för sitt lån, fär kassan uppsäga länd lill betalning omedelbart

eller inom viss tid.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:58 3

Kostnader för besiktning, värdering, inteckningsåtgård
eller annan åtgärd betalas av låntagaren.

Organisation m.m.

9 § Kassan förvallas av en styrelse med säte i Göteborg. Slyrelsen
beslår

av sju ledamöter av vilka en skall vara ordförande och en vice ordförande.

För styrelsens ledamöter finns högsl sju suppleanter.

Styrelsens ordförande, vice ordförande och övriga
ledamöter saml suppleanter utses av regeringen för en tid av högst tre år.
Regeringen bestämmer arvoden till ledamöterna.

10 § Slyrelsen tillsätter och entledigar verkställande
direktör och övriga

tjänstemän saml bestämmer lönevillkor för dem.

Slyrelsen beslular om arbetsordning för egen del och om instruktion
för verkställande direktören och tjänstemännen med närmare föreskrifler om
kassans förvaltning.

11
§ Regeringen
prövar styrelsens förvaltning.

12
§ Kassans
räkenskapsår är kalenderår.

Styrelsens uppgifler

13 § Styrelsen prövar frägor om upptagande och beviljande
av län och

om ställande av garanti.

Styrelsen beslular om besiktning och värdering av fartyg
och om arvode för sädan förrättning.

14 § Slyrelsen skall tillse att dl pantsatt fartyg i sin
helhet är kaskoför-

säkral mot såväl totalförlust som partiell skada och kostnad lill minst det

värde till vilket styrelsen uppskattar fartyget. Styrelsen fär dock godta

kaskoförsäkring avseende lägre värde, om skillnaden i värde läcks genom

kaskointresseförsäkring. Slyrelsen får medge alt fartygsägaren står själv

risk till högsl tio procent av det värde lill vilkel slyrelsen uppskattar

fartyget.

Slyrelsen skall härutöver tillse att för fartyget finns
dels särskild försäkring, som i sedvanlig ulslräckning bereder skydd som inle
innefattas i kaskoförsäkringen mol den ersällningskyldighet som kan uppkomma
för fartygets ägare, dels krigsförsäkring.

Slyrelsen får besluta om ytterligare försäkring som slyrelsen
anser behövlig.

15
§ I fråga om säväl
kasko- som kaskointresseförsäkring skall slyrelsen tillse att försäkringen
gäller lill förmån för kassan och all den medför rält för kassan att, även om
dess fordran inte är förfallen, fä betalt ur utfallande försäkringsbelopp
framför fartygsägaren, om inte ägaren, vid partiell skada, läter reparera
fartyget eller på annat sätt bereder kassan samma säkerhet som före skadans
inträffande.

16
§ Styrelsen
skall fillse all försäkringsgivaren genlemol kassan förbun-dil sig all iaklla
alt försäkringen inle ändras eller upphör utan kassans vetskap och alt kassan
får det rådrum som behövs för att säkerställa sig före försäkringens
upphörande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:58 4

I
övrigt skall för försäkring som avses i 14 § gälla sådana bestämmelser som
föreskrivs i lagen (1927:77) om försäkringsavtal med den jämkning som styrelsen
finner påkallad av omständigheterna.

17
§ Kassan fä inköpa sådant
fartyg som pantsatts eller utmätts för kassans fordran, om det är nödvändigt
för att skydda fordringen. Ett inköpt fartyg skall avyttras sä snart det kan
ske utan förlust.

18
§ Det äligger slyrelsen att

1.
föra kassans talan i alla dess
angelägenheter,

2.
tillse att kassans säkerheter
inte minskar genom vanvård av pantsatt fartyg eller på annat sätt,

3.
tillse alt kassans låntagare
fullgör sina skyldigheter mot kassan i rätt tid och låta vidta behövliga
åtgärder, om detta inte sker,

4.
tillse alt kassans böcker och
räkenskaper förs i föreskriven ordning och att säkerheter och försäkringar
vidmakthålls och förnyas i rätt lid.

5.
åriigen före den 15 mars avge
berättelse över kassans förvaltning och verksamhet under närmast föregående år,

6.
tillse att
industridepartementet och låntagarna i kassan åriigen före april månads utgång
tillställs styrelsens och revisorernas berättelser över kassans förvaltning och
räkenskaper,

7.
tillse att inom i punkten 6
nämnd tid lill varje låntagare sänds en förteckning över låntagarna i kassan
med angivande av kapitalbeloppet av varje låntagares län vid utgången av
närmast föregående år,

8.
ombesörja alt medel som
inflyter till kassan och inte omedelbart kommer till användning ofördröjligen
görs räntebärande genom placering på betryggande säll,

9.
tillse att den garantiförbindelse
som utgör garanlifond, av kassan utfärdade men inte ulelöpande obligationer,
blanketter till obligationer, lånereverser med säkerheter saml andra
värdehandlingar hålls under betryggande förvaring och vård.

19 §
Om kassan tar upp lån eller lämnar garantiförpliktelse i utländsk

valuta, skall styrelsen

1.
tillse att summan av låneskuld
och garantiförpliktelser i utländsk valuta, beräknad i motvärdet i svenska
kronor enligt 4 S andra slyckel, inte överstiger 75 procent av skillnaden
mellan dd belopp, som enligl nämnda lagmm utgör högsta sammanlagda beloppet för
kassans låneskuld och garantiförpliklelser, och del belopp lill vilket kassans
läneskuld och garantiförpliklelser uppgår,

2.
besluta om lån från kassan i
valuta vari upplåning skett,

3.
tillse att inteckning som ulgör
säkerhet för länd eller garantin lyder på belopp i den valula vari lånet eller
garantin har lämnats och bestämma del uppskattade värdet av fartyget i samma
valuta.

Styrelsens
arbetsformer

20 §
Slyrelsen sammanträder pä kallelse av ordföranden så ofta denne

finner omständigheterna föranleda det. Till varje sammanträde kallas

samtliga ledamöter och, vid förfall, behövligt antal suppleanter.

Är verkställande
direktören inle ledamot i slyrelsen, skall även han kallas lill sammanträde.
Verkställande direktören fär därvid delta i överläggningarna och framställa
förslag och få sin mening antecknad till protokollet men inte delta i
besluten.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:58 5

Sammanträde
hålls i Göteborg, om inte särskilda skäl föranleder annat.

21 §
Slyrelsen är beslutför när minst fem ledamöter är närvarande.

Som styrelsens beslut gäller den mening som de flesta förenar sig om

eller,
vid lika röstetal, den mening som ordföranden vid sammanträdet biträder.

22
§ En ledamot i slyrelsen eller
verkställande direktören fär inle della i behandling av fråga som rör avtal
mellan honom och kassan eller i vilken han annars har ett väsentligt intresse.

23
§ Vid styrelsens sammanträde
förs protokoll som justeras pä sätt styrelsen bestämmer.

24
§ Styrelsen får bemyndiga
ledamöter och suppleanter i styrelsen saml verkställande direktören och annan
befattningshavare hos kassan, minsl två i förening, att teckna kassans firma.

25
§ Slyrelsen får uppdra åt
enskilda ledamöter i styrelsen eller befattningshavare hos kassan att var för
sig eller två eller flera i förening avgöra ärende eller grupp av ärenden som
inte är av sådan beskaffenhet att prövningen bör ankomma på styrelsen. Sådant
uppdrag får dock inle lämnas i fråga om utseende eJler entledigande av
verkställande direktör eller om upplåning, beviljande av lån eller ställande av
garanti.

Slyrelsen
får själv pröva ärende utan hinder av lämnat uppdrag.

Revision

26 §
För revision av styrelsens förvaltning och kassans räkenskaper

utser regeringen årligen två revisorer och suppleanter för dem.

Regeringen
bestämmer revisorernas arvoden.

27 §
Styrelsen skall bereda kassans revisorer tillfälle att när som helst

inventera kassans tillgångar och att granska kassans böcker, räkenskaper

och andra handlingar.

Styrelsens
förvaltningsberättelse skall överlämnas till revisorerna utan dröjsmål efter
det att den har avgivits.

28 §
Revisorema skall senast den I april avge revisionsberättelse och

utan dröjsmål överlämna den till styrelsen.

Revisionsberättelsen
skall innehålla en redogörelse för omfattningen och resultatet av revisorernas
granskning samt ett uttalande om anmärkning finns med avseende på
förvaltningsberättelsen, de i denna upptagna resultat- och balansräkningarna,
styrelsens bokföring eller inventering av de under dess förvaltning stående
tillgångarna eller i övrigt beträffande styrelsens förvaltning. Finns
anledning till anmärkning, skall denna anges i revisionsberättelsen.
Revisorerna skall i berättelsen meddela de erinringar som de anser påkallade.

29 §
Revisorerna får till sitt biträde anlita siffergranskare och meddela

anvisningar för dennes arbete.

SifTergranskarens
arvode bestäms av revisorerna eller, om styrelsen begär det, av regeringen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:58 6

Låntagarsammanträde

30 § Låntagarna skall beredas tillfälle alt sammanträda
för granskning av

styrelsens förvaltning och kassans räkenskaper om någon låntagare begär

del. Sådan begäran skall framställas skriftligen hos styrelsen före den 10

maj årel närmast efter det är granskningen avser.

Begärs sammanträde enligt första slyckel, skall dd genom
styrelsens försorg utsättas all äga rum i Göteborg före utgången av maj månad
samma år på tid och plals som slyrelsen bestämmer.

Varje låntagare skall kallas till sammanträdet i
rekommenderat brev som skall sändas ul minsl tio dagar före sammanträdel. I
kallelsen skall anges de ärenden som skall förekomma på sammanträdet.

31 § Vid låntagarsammanträde får ledamöterna och
suppleanterna i sly

relsen, verkställande direktören och revisorerna närvara och della i över

läggningarna men inte i besluten.

Styrelsens ordförande, vice ordförande eller annan ledamot,
verkställande direktören och minsl en revisor bör närvara vid sammanträdet.

32
§ Sammanträdet
öppnas av den inom styrelsen som styrelsen har utsett till del. Därefter
justeras röstlängd och de röstberättigade lånlagarna väljer ordförande för
sammanträdet.

33
§ Varje
låntagare som har fullgjort sin betalningsskyldighet lill kassan har rösträtt
vid sammanträdet. En låntagare har en röst för varje påbörjat femtiotusental av
sitl obetalda lånebelopp hos kassan. Rösträtt för egen del eller på grund av fullmakt
får dock inle uiövas av en låntagare för mer än en tiondel av hela det vid
sammanträdet antecknade röstetalet.

34
§ Omröstning
sker öppet. Som beslul gäller den mening för vilken de flesta rösterna avges.
Vid lika röstetal gäller den mening som ordföranden vid sammanträdd biträder.

Vid sammanträdd förs protokoll genom styrelsens försorg.

35 § Yllrande som lånlagarna beslutar vid sammanträde
skall genom

styrelsens försorg tillställas industridepartementet senast åtta dagar efter

sammanträdet.

Likvidation

36 § Regeringen beslular om likvidation. Innan sådant beslul
meddelas,

skall styrelsen höras.

Vid likvidation skall kassans egna medel användas för all
fullgöra kassans förbindelser. För vad som därefter ålerslår av förbindelserna
är låntagarna ansvariga i förhållande till de vid. likvidationsbeslutel obelalda
kapilalbeloppen av sina lån frän kassan. Kan en länlagare inle fullgöra sin belalningsskyldighd
är övriga låntagare hos kassan med samma fördelning ansvariga för brislen. En
låntagares ansvarighet får dock inle göras gällande fill högre belopp än som molsvarar
fem procent av del vid likvidations-beslutet obetalda kapitalbeloppet av hans
lån från kassan.

Garantifonden får las i anspråk endasl i den mån det behövs
för all fullgöra kassans förbindelser sedan kassans egna medel blivii använda
och låntagarnas ansvarighet enligl andra stycket utnyttjats.

Vad som ätestär av tillgångar sedan skulderna har betalats
tillfaller slalen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:58 7

Skadeslåndsskyldighel för styrelseledamöter och revisorer

37 § Styrelseledamöter som uppsåtligen eller av oaktsamhet
tillskyndar

kassan skada svarar solidariskt för skadan.

Har revisorer mot bättre vetande lämnat oriklig uppgift i
sin berättelse eller uppsåtligen underiålil all göra anmärkning mol sådan
uppgift i en handling som de granskal eller visat oaktsamhet vid fullgörande av
sill uppdrag, svarar de solidariskt mot kassan för skada, som uppkommer därav.

Denna lag träder i krafl den 1 januari 1981 då lagen
(1965:139) om Svenska skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundäriänekassa saml
reglementet (1965:593) för Svenska skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundäriänekassa
skall upphöra alt gälla.

Genom den nya lagen uppgår Skeppsfartens sekundäriänekassa
i Svenska skeppshypotekskassan på så säll alt den förstnämnda kassan upplöses
ulan likvidation och alla dess fillgångar och skulder överläs av Svenska skeppshypotekskassan.

För lån som kassorna upptagit före den nya lagens
ikraftträdande skall, så länge lånet inle betalats åter, vid varje tidpunkl
finnas pantförskrivna säkerheter enligt 9 § den upphävda lagen. Dessa
säkerheter får inle användas för förbindelser som skeppshypotekskassan ikläder
sig efler den nya lagens ikraftträdande.

Efter den nya lagens ikraftträdande skall kassornas garanlifonder
tillsammans utgöra Svenska skeppshypotekskassans garanlifond och kassornas
reservfonder tillsammans utgöra Svenska skeppshypotekskassans reservfond.

Efter den nya lagens ikraftträdande skall varje år en viss
del av reservfonden reserveras. Denna del får användas endasl för sådana ulgifler
och förluster som hänför sig lill de förutvarande kassornas verksamhet före ikraftträdandel
och till vars täckande Svenska skeppshypotekskassans inkomster inte förslår.
Reserveringen skall göras för var och en av de förutvarande kassornas
förbindelser på följande sätt. Det reserverade beloppet skall för varje kassa
förhålla sig på samma säll till den befintliga storleken pä låneskulden från
kassans verksamhet före ikraftträdandet som dess reservfond förhöll sig till
låneskulden vid ikraftträdandet.

Efter den nya lagens ikraftträdande skall, för var och en
av de förutvarande kassornas förbindelser, av garantifonden reserveras belopp
som, sammanräknade med vad som reserverats av reservfonden enligt föregående
stycke, motsvarar en tiondel respektive en sjättedel av de uteslående
förbindelser som hänför sig lill skeppshypotekskassans och sekundärläne-kassans
verksamhei före den nya lagens ikraftträdande. Nämnda belopp fär användas
endast för att infria sädana förbindelser.

I fräga om lån som kassorna beviljat före den nya lagens
ikraftträdande gäller alltjämt 9-12 §S och 14 § andra stycket i den upphävda
lagen.

Beträffande redovisning av kassornas verksamhet avseende
är 1980 gäller äldre bestämmelser.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:58 8

2 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 53 § I mom. kommunalskattelagen
(1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lyddse Föreslagen lydelse

53 §

/ mom.' Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger
så framl ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser,
meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:

a) fysisk person:

för lid, under vilken han varit här i riket bosall:

för all inkomst, som av honom här i riket eller å utländsk
ort förvärvals:

samt

för tid, under vilken han ej varil här i riket bosatt:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som
utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som
utgått av annan anställning eller annat uppdrag, i den män inkomsten uppburits
härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket;

för pension enligl lagen (1962:381) om allmän försäkring
till den del beloppet överstiger 6000 kronor och för annan ersättning enligt
nämnda lag;

för pension på grund av anställning eller uppdrag hos
svenska staten eller svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring
än tjänstepensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven
försäkringsrörelse;

för ersättning enligt lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen
(1956: 293) om ersättning ät smittbärare saml enligl annan lag eller
författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller
på grund av militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om
statligt pensionskade-skydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till
sjömän;

för dagpenning frän erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen
(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligl
lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt
studiestödslagen (1973:349);

för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket
förvärvad inkomst av tjänst;

för vinst å icke yrkesmässig avyllring av fastighd eller
rörelse här i riket eller tillbehör till sädan fastighet eller rörelse; samt

för belopp, varmed schablonavdrag för egenavgifter
överstigit påförda avgifter, samt restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter,
allt i den omfattning, som anges i anvisningarna till 41 b §;

b) staten:

' Senaste lydelse 1979:1157.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:58 9

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för inkomst av jordbruksdomäner, skogar saml uthyrda eller
med tomträtt eller valtenfallsrätt upplåtna fastigheter; samt

för inkomst av rörelse, som ej härflulil av bank- eller
försäkringsrörelse eller av kommunikationsverk med tillhörande byggnader och
anläggningar eller av industriell verksamhei, som huvudsakligen avser att
tillgodose statens egna behov;

c) landsting, kommuner och andra menighder ävensom
hushållnings

sällskap med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som

regeringen bestämmer;

för inkomst av fastighet och av rörelse;

d) akademier, allmänna undervisningsverk, sädana
sammanslutningar

av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande

enligt gällande stadgar är skyldiga all vara medlemmar, samarbetsorgan

för sädana sammanslutningar med ändamål all fullgöra uppgifter som

enligl nämnda stadgar ankommer på sammanslutningarna;

sjömanshus, företagareförening som erhåller statsbidrag,
regional utvecklingsfond som avses i förordningen (1978:504) om öveiförande av
vissa uppgifter från företagareförening lill regional utvecklingsfond;

allmänna försäkringskassor, erkända arbetslöshetskassor,
understödsföreningar som inte bedriver till livförsäkring hänföriig verksamhei,
pensionsstiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse
m.m., personalstiftelser som avses i samma lag med ändamål uteslulande alt
lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som
bildals enligt avlal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med
ändamål alt utge avgångsersättning lill friställd arbetstagare eller främja
åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk alt
bli uppsagd till följd av driftsinskränkning, förelagsned-läggelse eller
rationalisering av företags verksamhei, sädana ömsesidiga försäkringsbolag som
avses i lagen om yrkesskadeförsäkring.

Allmänna pensionsfonden. All- Allmänna pensionsfonden. All

männa sjukförsäkringsfonden, manna sjukförsäkringsfonden,

Apolekarsociddens stiftelse för Apotekarsocietelens stiftelse för

främjande av farmacins utveckling främjande av farmacins utveckling

m.m.. Bokbranschens Finan- m.m.. Bokbranschens Finansie-

sieringsinstilul Aktiebolag, Dag ringsinsliiut Aktiebolag, Dag Ham-

Hammarskjölds minnesfond, Fon- marskjölds minnesfond. Fonden för

den för induslrielll ulvecklingsarbe- induslrielll utvecklingsarbete. Fon-

te. Fonden för industriellt samarbe- den för industriellt samarbet med u-

le med u-länder. Järnkontoret och länder. Järnkontoret och SIS-

SlS-Standardiseringskommis- Standardiseringskommissionen i

sionen i Sverige, så länge kontorets Sverige, så länge kontorels respek-

respeklive kommissonens vinslme- tive kommissionens vinstmedel an

del används lill allmänt nyttiga än- vänds till allmänt nyttiga ändamål

damål och utdelning inte lämnas till och utdelning inle lämnas lill del

delägare eller medlemmar. Nobel- ägare eller medlemmar, Nobdslif-

stiftdsen, Norriandsfonden. telsen. Norrlandsfonden, Stiftelsen

Skeppsfartens sekundäriänekassa. Industricentra, Stiftelsen Industri-

Stiftelsen Industricentra, Stiftelsen dll utvecklingscentrum i övre

Industriellt utvecklingscentrum i Norrland, Stiflelsen för produktul-

övre Norrland. Stiftelsen för pro- vecklingscentrum i Göteborg,

n-Riksdiigen
1980/81. I .saml. Nr58

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:58 10

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse

duktutvecklingscenlrum i Göte- Svenska bibelsällskapels bibelfond,

borg.
Svenska bibelsällskapels bi- Svenska
Penninglotteriet Aktiebo-

belfond.
Svenska Penninglotteriet lag. Svenska Skeppshypolekskas-

Aktiebolag,
Svenska skeppshypo- san. Svenska UNlCEF-kommillén,

lekskassan,
Svenska UNICEF- Sveriges exportråd, Sveriges turisl-

kommiltén,
Sveriges exportråd, räd och Aktiebolaget Tipsljänst:

Sveriges turisträd och Aktiebolaget

Tipsljänst:

för inkomst av fastighd:

e) kyrkor, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhei ej bedrives
i vinst

syfte, barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till huvudsakligt än

damål att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets

försvar eller att, utan begränsning lill viss familj, vissa familjer eller be

stämda personer, främja vård och uppfostran av barn eller lämna under

stöd för beredande av undervisning eller ulbildning eller utöva hjälpverk

samhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning, ävensom

ideella föreningar som uppfylla i punkt 9 av anvisningarna angivna villkor:

för inkomst av faslighet och av rörelse;

f) svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligl
särskild författning

äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar, sam

fund, stiftelser, understödsföreningar, som bedriva till livförsäkring hän

föriig verksamhet, verk, inrättningar och andra inländska juridiska perso

ner, dock säviti gäller sådana juridiska personer som enligl författning eller

på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om

samfälligheten har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser mark-

samfällighet eller regleringssamfällighd, samtliga här under O avsedda

bolag, verk och andrajuridiska personer i den mån de ej inbegripas under

punkterna d) och e):

för all inkomst, som här i riket eller ä utländsk ort
förvärvals:

g) utländska bolag:

för inkomst av här belägen faslighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits; samt

för vinst ä icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller
rörelse här i riket eller tillbehör lill sådan fastighet eller rörelse.

Riksskatteverket mä. om särskilda skäl därtill äro, efter
ansökan förklara, alt sfiftelse eller förening, som har lill huvudsakligt
ändamål att främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest
vid tillämpning av denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller
förening, som ovan i första stycket vid e) angives. Sådant beslut må, när
omständigheterna det föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över beslul.
som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke, må klagan icke föras.

Denna lag träder i krafl den I januari 1981.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:58 11

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1974:922) om kreditpolitiska medel

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1974:922) om kredilpoliliska
medel skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §' I denna lag förstås med

1.
bankinstilut:
bankaktiebolag, sparbank och ceniralkassa för jordbrukskredit,

2.
försäkringsinstitut:
allmänna pensionsfonden och försäkringsföretag med svensk koncession,

3.
kreditinstitut:
bankinstilut, 3. kreditinstitut: bankinstilut,
jordbrukskassa, kredilakliebolag, jordbrukskassa, kredilakliebolag, finansbolag enligl lagen
(1980:2) finansbolag enligl lagen (1980:2)
om finansbolag, försäkringsinslitut, om finansbolag, försäkringsinstilut, landshypoteks- och sladshypolek- landshypoteks- och stadshypolek-sinstilulionerna.
Svenska skepps- sinslilutionerna och Svenska hypotekskassan
och Skeppsfartens skeppshypotekskassan. sekundäriänekassa.

Denna lag träder i krafl den 1 januari 1981.

Senaste lydelse 1980: .S22.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:58 12

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-10-30

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Ullsten, Friggebo, Mogård. Dahlgren, Åsling, Söder, Burenstam
Linder, Johansson, Wirlén, Holm, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson.

Föredragande: slalsrådet Åsling

Proposition med förslag till lag om Svenska skeppshypotekskassan,
m.m.

1 Inledning

Kapilalmarknadsutredningen föreslog i betänkandet (SOU
1978: 1 1) Kapitalmarknaden i Svensk ekonomi bl.a.
att verksamheten vid Svenska skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundäriänekassa
skulle sammanföras liksom verksamheten vid vissa andra primär- och sekundärlåne-inslilul
på kapitalmarknaden. Riksdagen har pä grundval av betänkandet (prop. 1978/79:
165. FiU 1979/80:8, rskr 1979/80:60, SkU 1979/80: 10. rskr 1979/80:61-62, NU
1979/80:10. rskr 1979/80:63) beslutat om bl.a. en sammanslagning av AB Industrikredil
och AB Fördagskredil saml av Lanlbruksnäringarnas primärkredit AB och Lanlbmksnäringarnas
sekun-därkredil AB. Jag har i prop. 1979/80: 165 om vissa varvsfrågor, m. m. (s.
24) anmält all jag avsåg alt senare återkomma fill frågan om en sammanslagning
av kassorna.

Efler remiss har yttranden över betänkandet avgetts av ett
stort anlal remissinslanser. Endast vissa remissinslanser har yttrat sig över
frågan om en sammanslagning av skeppshypotekskassan och sekundäriånekassan,
nämligen fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontorel, bankinspektionen, AP-fondens
första, andra och iredje fondstyrelse. Svenska Sparbanksföreningen m. fl..
Landsorganisationen i Sverige (LO) och slyrelsen i Svenska skeppshypotekskassan
och Skeppsfartens sekundäriänekassa.

I en därefter inom induslridepartemenld upprättad
promemoria Sammanslagning av Svenska skeppshypotekskassan och skeppsfartens sekundäriänekassa
m. m. har förslag lämnats om hur sammanslagningen bör gå till. Promemorian
innehåller bl. a. ett förslag till lag om Svenska skeppshy-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:58 13

potekskassan,
som den sammanslagna kassan föreslås bli benämnd. Promemorian, som också
innehåller en redogörelse för nuvarande förhällanden, bör fogas lill
protokollet i detla ärende som bilaga. Yllrande över promemorian har avgells av
kassornas slyrelser. Till yttrandet har fogals yllranden av kassornas långivare
och protokoll från sammanträden med låntagarna i kassorna.

2
Föredragandens överväganden

Svenska
skeppshypotekskassan lillkom är 1929 för all förbättra rederiernas möjligheter
att anskaffa långfristiga krediter. Kassan omorganiserades år 1965. Samtidigt
bildades Skeppsfartens sekundäriänekassa (prop. 1965:99, BaU 1965:38, rskr
1965:289). De nu gällande heslämmdserna för kassorna är intagna i lagen (1965:
139) om Svenska skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundäriänekassa
(ändrad senast 1979:534). Till lagen ansluter dt av regeringen utfärdat
reglemente (1965:593) för Svenska Skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundäriänekassa.

Kassorna
har till uppgift att lämna län, huvudsakligen av långfristig karaktär, till
svenska rederiföretag eller ikläda sig garanti för sådana lån. Lånen lämnas pä
bestämd tid som inte fär överstiga, för skeppshypotekskassan 15 år och för sekundäriånekassan
10 år. Överstiger länetiden ell år, skall kassan i regel utlämna lånet all
återbetalas genom avbetalningar enligt fastställd plan. För lånen skall ställas
betryggande säkerhet i form av inteckning i svenskt fartyg eller borgen av slalen
eller bank. Inteckning skall i fråga om lån från skeppshypotekskassan ligga
inom 50 % och i fråga om lån frän sekundäriånekassan inom 70 % av del värde till
vilket slyrelsen uppskattar fartyget.

Kassorna
är utrustade med garantifonder som säkerhet för sina förpliktelser. Fonderna
är grundade på statliga garantiförbindelser på numera 100 milj. kr. för skeppshypotekskassan
och 67 milj. kr. för sekundäriånekassan. Vardera kassans behållna årsvinst
skall avsättas till en reservfond. Denna skall användas lill all läcka
förluster i kassans rörelse. Kassornas reservfonder uppgick vid utgången av år
1979 till 45.9 milj. kr. resp. 8,3 milj. kr. Som ytterligare säkerhet för
kassornas förbindelser föreligger ett visst kollektivt ansvar för lånlagarna
som aktualiseras i händelse av likvidation sedan kassornas egna medel tagits i
anspråk. Ansvaret är begränsat lill 5 % av utestående lånebelopp för låntagare
i skeppshypotekskassan och lill 10 % för länlagare i sekundäriånekassan.

Sammanlagda
beloppet av skeppshypotekskassans utestående skuld och garantiförpliktelser får
inte översliga tio gånger summan av garanlifonden och reservfonden. För sekundäriånekassan
är motsvarande multipel sex.

Kapilalmarknadsutredningen
har anfört alt uppdelningen i samförval-lade primär- och sekundärlåneinstitut
är en metod all någol variera kredit-

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:58 14

villkoren
med avsende pä säkerheternas art. Den praktiska effekten av uppdelningen är alt
ullåningsräntan kan varieras genom delning av krediten på de båda instituten.
En kredit som bedöms vara något riskfylld kan till större delen läggas i sekundärlåneinstilulet
och sålunda betinga en högre ränla. Utredningen pekar emellertid på att
uppdelningen av kreditgivning på primär- och sekundärlåneinstitut har
subjektiv karaktär och att sekundärkreditgivning inle visat sig medföra slörre
förluster i praktiken. Svenska skeppshypotekskassan och skeppsfartens sekundäriänekassa
liksom övriga primär- och sekundärlänekreditinstitul borde därför slås samman.
För genomförandet av sammanslagningen föreslår ulredningen en särskild lag om
fusion av kassorna. Enligl lagförslagd bemyndigas regeringen all i viss
ordning besluta om fusion av kassorna. Beslutar regeringen om delta, skall
staten ställa till förfogande en av riksgäldsfullmäktige utfärdad förbindelse
att genlemol innehavare av obligationer som kassorna har gett ut före fusionen
svara för förlust som kan uppkomma på grund av fusionen.

De remissinslanser
som berörde frägan om en sammanslagning av kassorna, tillstyrkte utredningens
förslag. Fullmäktige i riksbanken förutsatte all de nuvarande borgenärerna vid
en sammanslagning skulle erhålla betryggande säkerhet. I övrigt har
remissinstanserna inte berört frägan om hur en sammanslagning skulle gä lill.
Bankinspektionen erinrade om att inspektionen tidigare anfört all skeppshypotekskassan
i likhet med andra kreditinstitut borde stå under inspektionens fillsyn.

I
den inom induslridepartemenld upprättade promemorian har frågan om hur
sammanslagningen bör gå lill ytteriigare övervägts. I promemorian framläggs
förslag till en ny lag om Svenska skeppshypotekskassan. Förslaget i
promemorian innebär i korthet all sekundäriånekassan upplöses ulan likvidation
och dess tillgångar och skulder överförs till skeppshypolekska-san. För att
skydda kassornas nuvarande långivare och för alt inle utöka låntagarnas ansvar
föresläs i promemorian att viss del av kassornas reservfonder och garanlifonder
reserveras för de åtaganden som står ute vid sammanslagningen. Bestämmelser
härom har tagits in i övergångsbestämmelserna till den föreslagna lagen.

Kassorna
har i yllrande över promemorian den 12 september 1980 tillstyrkt att kassorna
slås samman och att detta sker på det sätt som föreslagits i
departementspromemorian. Kassornas långivare och låntagare har inte haft något
att erinra mot att en sammanslagning sker i enlighet med vad som har
föreslagits i promemorian.

För
egen del villjag anföra följande.

De
båda kassornas verksamhet har varil lill stort gagn för svenska rederier och
för svenska varvsförelag. En sammanslagning av kassorna bör ge slörre
möjligheter till flexibel kreditgivning. Den hittillsvarande utvecklingen har
visat all ell fartygs värde kan undergå snabba förändringar. Della bör enligl
min mening föranleda en friare kreditbedömning än den

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:58 15

som
f.n. sker inom ramen för nuvarande system med en primär- och en sekundäriänekassa.
Motsvarande överväganden ligger också bakom de sammanslagningar av vissa
primär- och sekundärläneinstilul som riksdagen redan har beslulal om och som
jag fidigare har berört. Jag förordar alltsä att de nuvarande kassorna slås
samman lill en enhet.

Vad
gäller sättet för sammanslagning har promemorieförslagel enligl min mening
fördelar framför kapitalmarknadsutredningens förslag därigenom alt
sammanslagningen genomförs direkt genom den lag som skall reglera kassans
verksamhet samtidigt som en särskild slallig garanti kan undvaras. Jag lägger
därför promemorieförslaget till grund för mina forlsalta överväganden.

Den
föreslagna sammanslagningen aktualiserar frågor som rör rätts-ägarna. En fråga
är hur obligationsinnehavarnas och andra långivares ställning kan komma all
påverkas av sammanslagningen. För kassornas långivare är givetvis vad som gäller
om panlsäkerhel. garanlifonder och reservfonder av stor betydelse.Promemorieförslagel
innebär att borgenärernas ställning inte förändras, eftersom de förhållanden
som rådde vid sammanslagningen inle ändras genom denna. Sålunda föreslås att
pantsäkerheter för län som tagits upp för sammanslagningen gäller enbart
sädana län och inte får användas för förbindelser som ingås efter sammanslagningen.

Vidare
föreslås lill skydd för borgenärernas intressen att de båda kassornas
garantifonder och reservfonder tillsammans skall utgöra garantifond och
reservfond efler sammanslagningen. Garanlifonden kommer alltså efter
sammanslagningen alt vara beloppsmässigt oförändrad. Borgenärernas ställning
bevaras genom att en viss del av fonderna reserveras för de åtaganden som
föreligger vid sammanslagningen.

Av reservfonden skall den
reserverade delen fä användas bara för sådana förluster som kan hänföras till
de nuvarande kassornas verksamhei före sammanslagningen och som skeppshypotekskassans
inkomster efter sammanslagningen inte förslår till att täcka. Reserveringen
skall enligl förslagel göras så att förhållandena mellan kassornas låneskulder
och reservfonder vid sammanslagningen förblir oförändrade efter sammanslagningen.
Delta kan ske genom all ett jämförelsetal framräknas för var och en av de båda
kassorna vid sammanslagningen. På motsvarande säll skall, efter
sammanslagningen, av garantifonden reserveras belopp som tillsammans med vad
som reserverats av reservfonden svarar mol en fiondel resp. en sjättedel av de
förbindelser som kan hänföras till skeppshypotekskassans och sekundärlånekassans
verksamhei före sammanslagningen. De sålunda reserverade beloppen skall bara
få användas för att infria dessa förbindelser.

Promemorieförslagel
är enligl min mening utformat på ett sådant sätt att sammanslagningen inte
kommer att försvaga borgenärernas slällning. Sammanslagningen innebär emellerfid
ett byle av gäldenär. För all ge

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:58 16

kassornas rättsägare tillfälle att bevaka sina intressen
har kassornas styrelse tagit kontakt med långivarna. Deras inställning
redovisas i del tidigare nämnda yttrandet från kassorna. Av detla liksom av
bifogade yllranden frän långivarna framgär alt samtliga långivare har förklarat
sig inle ha nägon erinran mol all de nuvarande kassorna slås samman pä det sätt
som förslagits.

En sammanslagning har emellertid betydelse också för
lånlagarnas ställning. Som jag tidigare har nämnl svarar låntagarna solidariskt
för kassornas förbindelser i förhällande lill deras läneskulder vid en
likvidation av kassorna. Den ökade ansvarighet som en sammanslagning leordiskt
kan medföra skulle kunna sägas rubba de allmänna förulsätlningar som fanns när
länlagarna log pä sig ansvarigheten. En ökad risk för låntagarna av
sammanslagningen uppstår enligl min mening dock inle om de reserveringar görs
som jag tidigare har redogjort för. För att ge lånlagarna möjlighet all yttra
sig har styrelsen kallal kassornas låntagare till låntagarsammanträde. Av
protokollen från länlagarsammanlrädena framgär all länlagarna inte har någon
erinran mot att kassorna slås samman på det sätt som föreslagits.

Mol bakgrund av vad jag nu har anfört föreslär jag all sekundäriånekassan
går upp i skeppshypotekskassan och all sekundäriånekassan upplöses utan
likvidation, allt i enlighel med promemorieförslagel.

Sekundärlånekassans samtliga tillgångar och skulder bör
därvid övertas av skeppshypotekskassan och de åtgärder som jag nyss har redogjort
för vidtas för alt trygga långivarnas och låntagarnas slällning. Sammanslagningen
bör ske per den I januari 1981.

1 fråga om sammanslagningen bör, som föreslagits i
promemorian, en ny lag utfärdas för Svenska skeppshypotekskassan. För
sammanslagningen gällande föreskrifter bör ges i övergångsbeslämmelser till
lagen.

Del föreslagna sättet för sammanslagningens genomförande, vilkel
lämnats utan erinran av kassornas längivare och länlagare. anserjag tillgodoser
dessa rättsägares intressen. Någon ytterligare ätgärd för att trygga rätlsägarna.
som att slälla av en statlig garanti för ökat risktagande genom
sammanslagningen, är enligt min mening inte behövlig.

Verksamheten efter sammanslagningen bör enligt min mening
i huvudsak bedrivas enligl nuvarande riktlinjer. Utlåningen, som baseras pä
upplåning på den svenska och på den internationella kapitalmarknaden, bör ha
som huvudsyfte att finansiera svenska rederiförelags inköp av nya fartyg.
Kreditvillkoren bör anpassas till att del efler sammanslagningen kommer alt
finnas endast en kassa med de tidigare kassornas uppgifter. Ett av syftena med
sammanslagningen är alt uppnå en ökad flexibilitet. Därtor bör kassan ha möjlighel
alt variera ullåningsräntan och övriga kreditvillkor med hänsyn till det fartyg
som finansieras, kreditrisken m. m. Verksamheten bör liksom hitlills vara
inriktad på långfristig finansiering av fartyg pä en genomsnittlig risknivå som
i huvudsak är densamma som f. n. Detla

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:58 17

innebär
att den nya kassan bör kunna lämna lån inom 70% av fartygels uppskattningsvärde.
Lånen bör lämnas för bestämd tid som inle fär överstiga 15 år. Ett fartyg bör
få användas som säkerhet i högsl 15 år. Utöver vad som hittills gällt bör även
banktillgodohavande kunna pantförskrivas. Länlagarnas ansvar för kassans
förbindelser bör begränsas lill 5%.

Kredilkapacileten
bör höjas genom all relationen mellan fonder och upplåningsrält bestäms lill
faktorn tio i likhet med vad som f.n. gäller beträffande skeppshypotekskassan.
Denna höjning innebär enligl min mening dt obetydligt ökat risklagande. Några
förluster har hittills inle förekommit och riskerna för framtida förluster kan
förutses vara små. Härtill kommer att kassorna numera har betydande egna
reserver.

Vad
gäller skeppshypotekskassans verksamhet efler sammanslagningen bör de
reserveringar som jag nyss har angett kunna upplösas i takl med alt de gamla
lånen återbetalas. De lån som resp. kassa upptagit bör även efter sammanslagningen
motsvaras av utlåning på de villkor som gällde före denna tidpunkl.

1
nuvarande reglemente för kassorna regleras frägor som numera måste regleras i
lag. Bestämmelserna i reglementet har därför arbetats in i den nya lagen. Detla
innebär en ändring av vad som f. n. gäller och av promemorians förslag. Nägon
saklig ändring innebär det dock inte.

Den
av mig förordade sammanslagningen av skeppshypolekskasan och sekundäriånekassan
medför ändringar ocksä i kommunalskalldagen (1928: 320) och lagen (1974:922) om
kredilpoliliska medel. Ändringarna är av redaktionell art och beslår i alt
orden "Skeppsfartens sekundäriänekassa" utgår. Sekundäriånekassan
finns nämnd också i vissa andra författningar. Enligt min mening kan dessa
utan olägenhet ändras efter hand.

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom industridepartementet upprättats
förslag till

1.
lag om Svenska skeppshypotekskassan,

2.
lagom ändring i kommunalskatlelagen
(1928:320),

3.
lag om ändring i lagen
(1974:922) om kreditpolitiska medel. Förslaget om ändring i kommunalskatlelagen
har upprättats i samråd

med
chefen för budgetdepartementet och förslagel om ändring i kommunalskalldagen i
samråd med chefen för ekonomidepartementel.

Reglerna
för den nya kassans verksamhet kommer i allt väsentligt all överensstämma med
de föreskrifler som gäller för de nuvarande kassorna. De övergångsbestämmelser
som föreslås och som reglerar sammanslagningen har godkänts av de rättsägare
som berörs. Med hänsyn till detla anserjag att lagrådels yttrande inte behöver
inhämtas.

De
garanfiförbindelser som fullmäktige i riksgäldskontorel har ställt lill sekundärlånekassans
förfogande som garanlifond bör överföras lill den nya kassan. Jag förordar
därför att regeringen föreslår riksdagen att bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontorel
all göra denna överföring. Överföringen bör vara genomförd den 1 januari 1981.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:58 18

Enligl
min mening är del inle nödvändigt alt skeppshypotekskassan, vars samtliga
styrelseledamöter utses av regeringen, ställs under bankinspektionens tillsyn.
Jag har i denna fräga samrått med chefen för ekonomidepartementet.

3
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag alt regeringen föreslär
riksdagen

dels
att antaga förslagen till

1.
lag om Svenska skeppshypotekskassan

2.
lag om ändring i kommunalskatlelagen
(1928:320)

3.
lag om ändring i lagen
(1974:922) om kreditpolitiska medel, dels all bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontorel
all övertora de

garantiförbindelser
som ingår i Skeppsfartens sekundärlånekas-sas garanlifond till Svenska skeppshypotekskassans
garantifond.

4
Beslut

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar alt genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:58 19

INDUSTRIDEPARTEMENTET
Promemoria BUaga

Sammanslagning av svenska skeppshypotekskassan och
skeppsfartens sekundäriänekassa m. m.

1
Inledning

Kapitalmarknadsutredningen
hade till uppgift all göra en översyn av strukturen och funktionssättet hos den
svenska kapitalmarknaden. Utredningsresultatet redovisades i betänkandet (SOU
1978: 11) Kapitalmarknaden i Svensk ekonomi. Betänkandet innehöll bl. a.
förslag om sammanslutning av vissa kreditinslitul. Bl.a. föreslogs all
verksamheten vid Svenska skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundäriänekassa
sammanförs lill en kassa. Riksdagen har nyligen beslulal om förändringar i
kapitalmarknaden på grundval av belänkandet (prop. 1978/79:165, FiU 1979/80:8,
SkU 1979/80: 10, NU 1979/80: 10, rskr 1979/80: 59). Bl. a. beslutades om en sammanslagning
av AB Industrikredil och AB Fördagskredil saml av Lanlbruksnäringarnas primärkredil
AB och Lanlbruksnäringarnas sekun-därkredil AB. Riksdagen behandlade däremol inle
frågan om en sammanslagning av skeppshypoleksinsliluten eftersom denna fråga enligl
uttalande i propositionen skulle behandlas i annat sammanhang (prop. 1978/ 79:165
s. 161). I prop. 1979/80: 165 om vissa varvsfrågor, m.m. berördes även
sammanslagningen av kassorna (s. 24). Chefen för industridepartementet anförde
alt han avsåg alt senare komma lill den frågan. I denna promemoria lämnas
förslag alt kassornas verksamhet från och med den 1 januari 1981 sammanförs lill
en enda kassa. Utöver redaktionella ändringar av den nu gällande lagen (1965:
139) om Svenska skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundäriänekassa krävs
vid sammanläggningen en rad ändringar av beslämmelserna i sak samlidigl som nya
övergångsbestämmelser krävs. Därför bör en helt ny lag föreslås. Ell förslag lill
ny lag om Svenska skeppshypotekskassan har däiför utarbetats och har fogats till
denna promrmoria som underbilaga 1. Med sikte på alt genomföra en sammanslagning
vid årsskiftet bör yllrande av kassornas styrelse över förslagen i denna
promemoria inhämtas. Slyrelsen bör då ha givii kassornas låntagare tillfälle
att sammanträda för all granska styrelsens yllrande. Slyrelsen bör vidare
bereda kassornas långivare fillfälle all bevaka sina intressen.

2
Kassornas nuvarande verksamhet

Svenska
skeppshypotekskassan tillkom är 1929 för att förbättra rederiernas möjligheter
att anskaffa långfristiga krediter. Slalen tillsköt en grundfond på 10 milj.
kr. och upplåningsrätlen bestämdes till tio gånger grundfondens storlek.

År
1965 omorganiserades Skeppshypotekskassan. Samlidigl bildades Skeppsfartens sekundäriänekassa
(prop. 1965:99, BaU 1965:38, rskr 1965:289). De nu gällande bestämmelserna för
kassorna är intagna i lagen (1965: 139, ändrad senasi 1979:534) om Svenska skeppshypotekskassan

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:58 20

och Skeppsfartens sekundäriänekassa och i ell reglemente
(1965:593) för Svenska Skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundäriänekassa.
Enligt lagen skall kassorna lämna huvudsakligen långfristiga län eller borgen
för sådana lån till svenska rederiförelag. Belåningen fär ske oberoende av om
fartygen är byggda i Sverige eller i utlandet. För lån eller borgen krävs
betryggande säkerhet i form av inteckning i svenskt fartyg eller botgen av
staten eller bank. För skeppshypotekskassan gäller att inteckning skall ligga
inom 50 procent av fartygels beräknade värde enligt styrelsens bedömning. För sekundäriånekassan
är gränsen 70 procent. De inlecknade fartygen får inle vara äldre än 15 och 10
år för län i resp. institut. Lånens löptider är maximerade lill samma period
och beviljas i regel för den maximala löptiden. Skeppshypotekskassans ullåningsränla
uppgår sedan läng tid lill den egna uppläningsränlan med tillägg för en
marginal pä 0,5 procent. Sekundärlånekassans marginal uppgår till 0.75 procent.

Av tabellen framgår att kassornas årliga bruttoutlåning är
ganska begränsad, särskilt vid en jämförelse med priset pä stora fartyg. Den
årliga nyullåningen är begränsad lill ett fåtal objekt. Kapilalmarknadsutredningen
har kunnat konstalera all huvuddelen av de svenska rederiernas finansiering
sker ulanför skeppshypotekskassorna. bl. a. genom varvskre-diieroch egen upplåning
ulomlands.

Kassorna är utrustade med garanlifonder som säkerhet för
sina förpliktelser. Fonderna är grundade pä statliga gararantiförbindelser pä
numera 100 milj. kr. för skeppshypotekskassan och 67 milj. kr. för sekundäriånekassan.
Kassornas reservfonder var vid utgången av är 1979 45,9 milj. kr. respektive
8.3 milj. kr. Som ytterligare säkerhet för kassornas förbindelser föreligger ell
vissl kollektivt ansvar för låntagarna som aktualiseras i händelse av
likvidation sedan kassornas egna medel tagits i anspråk. Ansvaret är begränsat
till 5% av utestående lånebelopp för låntagare i skeppshypotekskassan och lill
10% för låntagare i sekundäriånekassan.

Kassornas årsvinst skall avsättas till en reservfond.
Sammanlagda beloppet av skeppshypotekskassans uleslående skuld och garanliförplik-lelser
får inle översliga fio gånger summan av garantifonden och reservfonden. För sekundäriånekassan
är motsvarande multipel sex.

Kassornas långfristiga upplåning skedde t.o.m. år 1975
enbart genom obligationslån. En viss kortfristig upplåning har ägt rum för
överbryggande finansiering i avvaktan pä obligationslån. År 1974 ändrades
reglementet för all möjliggöra även upplåning utomlands. Någon sådan har
emellertid ännu inle ägl rum. Sedan år 1977 disponerar kassorna en rörlig
kredit i riksgäldskontoret på sammanlagt 139 milj. kr. för all överbrygga likvidileispåfresl-ningar
lill följd av amorteringsanstånd i samband med statliga garantier för
kortfristiga likvidildstödjande län till rederiförelag. AP-fonden dominerar
bland obligationsköparna med en andel på omkring 62 procent år 1979. medan
försäkringsbolagen svarar för den största delen av de återstående förvärven.

Skeppshypotekskassans obligationer löper på femlon är och sekundärlånekassans
på tio år med lika amorteringar varje år genom utlottning eller uppköp.
Emissionsräntan för skeppshypotekskassan överensstämmer med räntan för
industriobligationer medan sekundärlånekassans obligationer betingar 0.5
procentenhet högre ränla. Obligationerna från de båda instituten säljs genomsaml
som "paket" där sammansättningen bestäms av relationen mellan lånens
storlekar. Kassorna har gemensam styrelse och förvaltning.

2 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 58

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:58 21

Utvecklingen av kassornas upplåning och utlåning framgär
av följande tabell.

Skeppshypotekskassans och Skeppsfartens sekundärlånekussas
långfristiga upplåtting mol obligationer saml utlåning 1975 1979 (milj. kr).

1975

1976

1977

1978

1979

Skeppshypotekskassan

Sålda obligatoner

108

1.50

150

136

205

Utestående obligationsskuld

688

771

844

893

1002

Utestående reversupplåning

-

29

43

46

60

Bruttoutlåning

99

205

203

216

294

Utestående lån

705

805

896

954

1 102

Reservfond

25

30

35

40

46

Garantifond

100

100

100

100

100

Sekundäriånekassan

Sålda obligationer

37

50

50

79

70

Utestående obligationsskuld

159

184

203

249

279

Utestående reversupplåning

-

6

6

5

4

Brultoutläning

37

59

56

104

68

Utestående län

159

186

208

255

279

Reservfond

4

5

6

7

8

Garantifond

45

45

45

52

67

3 Kapitalmarknadsutredningen

Kapilalmarknadsutredningen anförde att uppdelningen i
primär- och sekundärinslitul utgör en metod att något variera kreditvillkoren
med avseende på de erbjudna säkerheterna. Sekundärinstitutetens krav är därvidlag
något mindre stränga än primärinslilulens, men det föreskrivs likväl alt
säkerheterna skall vara fullgoda. Den praktiska effekten av den nuvarande
uppdelningen är alt ullåningsräntan kan varieras genom delning av krediten på
de båda instituten. En kredit som bedöms vara mera riskfylld kan lill slörre
delen läggas i sekundärinstiiutd och därigenom betinga en högre ränla. Ulredningen
drar slutsatsen alt, med hänsyn lill indelningens subjekfiva karaktär där
säkerheternas beräknade värde ligger till grund och lill att sekundärkredilgivningen
inle visat sig medföra större förluster i praktiken, primär- och sekundärkredilinstilulen
bör slås samman. Ulredningen förutsatte all instituten därvid tillämpar en
något varierande ullåningsränla beroende på riksbedömningar.

Skeppshypotekskassan och sekundäriånekassan har en annan rätislig
karaktär än de andra instituten som kapilalmarknadsutredningen har föreslagit
skall slås samman. Kassorna regleras genom en för dem särskill tillkommen lag.
Vidare finns ett av regeringen fastställt reglemente. Dessa författningar
innehåller inga regler som möjliggör fusion av kassorna. För alt de båda
kassorna skall kunna slås samman krävs enligl kapilalmarknadsutredningen
särskild lagstiftning. Kapitalmarknadsutredningen anser att del är en fördel om
omorganisationen kan ske i den formen alt sekundäriånekassan genom fusion
uppgår i skeppshypotekskassan. Kapilalmarknadsutredningen anser att de problem
som en fusion mellan kassorna medför med hänsyn lill obligationsinnehavarnas
och låntagarnas rättsställning bör kunna lösas pä motsvarande sätt som fusionen
mellan slalshypotekskassan och Svenska bostadskreditkassan år 1968 (prop.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:58 22

1968: 153, BaU 1968:62, rskr 1968:370, SFS 1968:575-577
och 652-655). Kapilalmarknadsutredningen har därför upprättat förslag till lag
om fusion mellan Svenska skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundäriänekassa.

Det fätal remissinslanser, bl.a. riksbanksfullmäktige,
riksgäldsfullmäktige, bankinspektionen, AP-fondens första, andra och Iredje
fondstyrelse. Svenska Sparbanksföreningen m.fl., LO och slyrelsen i Svenska skeppshypotekskassan
och Skeppsfartens sekundäriänekassa, som berört frågan om en sammanslagning av
kassorna tillstyrker ulredningens förslag. Fullmäktige i Sveriges riksbank förutsätter
alt de nuvarande borgenärerna vid en sammanslagning erhåller betryggande
säkerhet. I övrigl har remissinstanserna inle berört frågan om hur en
sammanslagning skall gä till. Bankinspektionen erinrade om all inspektionen i sitl
yttrande över varvskredit-utredningens belänkande föreslagit all skeppshypotekskassan
i likhet med andra kreditinstitut bör stå under inspektionens tillsyn.

Kassornas organisation hade redan tidigare behandlats av varvskreditut-redningen
i betänkandet (SOU 1975: 101) Fartygsfinansiering. Förslaget föranledde inte nägon
åtgärd.

4 Förslag till sammanslagning av kassorna

De båda kassornas verksamhet har varil till stort gagn för
svenska rederier och för svenska varvsföretag. En sammanslagning av kassorna
bör ge slörre möjligheter till flexibel kreditgivning till fördel för svenska
rederier och svenska varvsföretag. Kapilalmarknadsutredningen har som nämnts,
föreslagit sammanslagningar av primär- och sekundärläneinstilul i flera fall.
Den sålunda bildade kassan bör benämnas Svenska skeppshypotekskassan. Den nu
gällande lagen (1965: 139) om Svenska skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundäriänekassa
bör ersättas med ny lag om Svenska skeppshypotekskassan. Sammanslagningen bör
ske per den 1 januari 1981. Genom sammanslagningen uppgår sekundäriånekassan i skeppshypotekskassan
och sekundäriånekassan upplöses ulan likvidation. Samtliga skulder och
tillgångar i sekundäriånekassan övertas av skeppshypotekskassan.

Verksamheten bör i likhet med vad kapilalmarknadsutredningen
föreslagit bedrivas enligt nuvarande riktlinjer. Utlåningen som baseras på
upplåning på den svenska och pä den internationella kapitalmarknaden, bör ha
som huvudsyfte all finansiera svenska rederiförelags inköp av nya fartyg.
Kreditvillkoren bör anpassas till vad som nu gäller för de båda kassorna. Ell
av syftena med sammanslagningen är all uppnå en ökad flexibilitet. Därför bör
den nya kassan få möjlighet att variera ullåningsräntan och övriga kreditvillkor
med hänsyn fill det fartyg som finansieras, kreditrisken m. m. Verksamheten i
den nya kassan bör liksom hittills vara inriktad på långfristig finansiering av
fartyg på en genomsnittlig risknivå som i huvudsak är densamma som f.n. Detta
innebär att den nya kassan bör kunna lämna lån inom 70% av fartygels uppskaltningsvärde.
Därtill bör gälla all farlygd för all fä användas som säkerhet bör vara högst
15 år.

Ulöver vad som hillills gällt bör även banktillgodohavande
kunna pantförskrivas. Vidare föreslås i den nya lagen en höjning av kredilkapacileten
genom all relationen pä tio gånger mellan fonder och upplåningsrält bibehålls
för den nya kassan i likhet med den nuvarande skeppshypolekskas-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:58 23

san. Delta kan göras ulan alt långivarnas intressen träds
förnär. Några föriuster har hittills inte förekommit och riskerna för framtida föriuster
kan förutses vara smä. Kassorna har numera belydande egna reserver. Lånlagarnas
solidariska ansvar behöver inle vara större än vad som f.n. gäller för skeppshypotekskassan.

Kapilalmarknadsutredningen
föreslog en särskild lag om fusion som skulle reglera sammanläggningen. Detta
motiverades bl.a. med alt den nuvarande lagen saknar bestämmelser om fusion.
Den föreslagna lagen innebar att regeringen gavs rätt all, efler hörande av de
nuvarande kassornas slyrelser förordna om fusion. Vidare föreslogs alt staten
skulle slälla en särskild garanti genlemol långivare lill kassorna för förlust
som kan uppkomma på grund av fusionen. Med hänsyn till svärighelerna all definiera
det statliga åtagandet p.g.a. en ev. garanti föresläs hår en annan lösning när
verksamheten vid sekundäriånekassan överförs lill skeppshypotekskassan. Genom
all den nya kassans reservfond och garanlifond lill en del reserveras för ev.
framlida förluster på de lån som kvarstår vid lidpunkten för sammanläggningen
bör långivarnas och länlagarnas iniresse ej trädas förnär. Denna reservering
bör kunna upplösas i takl med all länen återbetalas. Detta regleras i
övergångsbestämmelserna lill den föreslagna nya lagen. De län som resp. kassa
upptagit före fusionen bör även i framliden motsvaras av utlåning på de villkor
som gäller före fusionen. De garantiförbindelser riksgäldskontoret ställt till sekundärlånekassans
förfogande som garantifond bör överföras lill den nya kassan.

I delta
sammanhang har även gällande reglemente setts över. Förslag till förordning med
reglemente för Svenska skeppshypotekskassan fogas till promemorian som
underbilaga 2. Ändringarna är främst av formell och redaktionell natur, bl. a.
har reglerna om styrelsens sammansättning m. m. flyttats frän lagen lill
reglementet. Bestämmelsen om kassornas placering av likvida medel har
förenklats pä så säll alt del föreskrivs alt medlen skall göras räntebärande
genom placering på betryggande säll.

Den av
bankinspektionen väckta frägan om alt Skeppshypotekskassan bör stå under
inspektionens tillsyn skall enligl uttalande i prip. 1978/79: 165 (s. 161)
behandlas i samband med en sammanslagning av de nämnda kassorna. Denna fråga
får tas upp i en kommande proposilion.

Sammanslagningen av kassorna föranleder även redaktionella
ändringar i 53 § I mom. första slyckel d) kommunalskatlelagen (1928:320) och 2S
i lagen (1974:922) om kredilpoliliska medel. Ändringen beslår i all orden
"Skeppsfartens sekundäriänekassa" ulgår.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:58 24

UiiderhUaga I Förslag till

Lag om Svenska skeppshypotekskassan

Härigenom föreskrivs följande.

Ändamål

1 § Svenska skeppshypotekskassan har till ändamål all
medverka vid

finansiering av rederiföretag här i riket genom alt lämna lån, huvudsakligen

av långfristig karaktär, eller ikläda sig garanti för sådana län.

Styrelse och revisorer m. m.

2 § Kassan förvaltas av en styrelse med säte i
Göteborg.

Regeringen bestämmer arvoden lill ledamöterna.

3 § För revision av styrelsens förvaltning och kassans
räkenskaper utser

regeringen ärligen två revisorer och suppleanter för dem.

Regeringen bestämmer revisorernas arvoden.

4
§ Kassans
räkenskapsår är kalenderår.

5
§ Låntagarna
skall beredas tillfälle att sammanträda för granskning av styrelsens
förvaltning och kassans räkenskaper om nägon låntagare begär del. Sådan begäran
skall framställas skriftligen hos slyrelsen före den 10 maj årel närmasl efler
del år granskningen avser.

Begärs sammanlräde enligt första slyckel, skall del genom
styrelsens försorg utsättas alt äga rum i Göteborg före utgången av maj månad
samma år.

6 § Regeringen prövar styrelsens förvaltning.

Fonder

7
8 Som
garantifond för kassans förbindelser ställer stålen till förfogande av fullmäktige
i riksgäldskontoret utfärdade garantiförbindelser på etl-hundrasexliosju
miljoner kronor.

8
8 Kassans
behållna årsvinst skall avsällas till en reservfond. Denna skall användas lill
all läcka föriuster i kassans rörelse.

Upplåning

9 § Kassan anskaffar medel för sin verksamhet genom län
mot obliga

tioner eller genom annan upplåning.

Sammanlagda belopp av kassans låneskuld och garantiförpliklelser
får inte uppgå till mera än tio gånger sammanlagda beloppet av kassans garanfi-
och reservfonder. Motvärdet i svenska kronor av låneskuld eller garanliförplikldse
i utländsk valuta skall beräknas på grundval av den vid be-räkningslillfälld pä
den svenska valutamarknaden noterade säljkursen för valutan ifråga.

Lånerörelsen

10 § För lån från kassan skall vara ställd betryggande
säkerhet i form av

inteckning i svenskt fartyg eller tillgodohavande hos eller borgen av staten

eller bank.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:58 25

Inteckning skall ligga inom sjuttio procent av det värde lill
vilket slyrelsen uppskattar fartyget. Som säkerhet fär inte godtas inteckning
i fartyg som är äldre än femton är.

11 § Lån skall lämnas på bestämd tid, som inte får
överstiga femton år.

Överstiger låndiden ett år, skall kassan i regel utlämna länet all ålerbe-

lalas
genom avbdalningar enligl faslslälld plan.

12 § Förfallotiden för län som kassan beviljar skall
bestämmas så, att

den är förenlig med villkoren för kassans förbindelser.

Kassan skall vidare särskilt uppmärksamma att samma eller
med varandra i väsentlig ekonomisk intressegemenskap förbundna låntagare inle
erhåller län i sådan omfattning, att fara för kassans säkerhet kan uppkomma.
Med lån jämställs borgen och annan garanliförplikldse som kassan ingått för
låntagaren.

13 § Försämras säkerheten för ett lån väsentligt eller
fullgör en låntagare

inte villkoren för sitt lån, får kassan uppsäga lånet till betalning omedelbart

eller inom viss tid.

Kostnader för besiktning, värdering, inleckningsälgärd
eller annan åtgärd betalas av låntagaren.

Skadeslåndsskyldighel för styrelseledamöter och revisorer

14 § Styrelseledamöter som uppsåtligen eller av oaktsamhet
tillskyndar

kassan skada svarar solidariskt för skadan.

Har
revisorer mot bättre vetande lämnal oriktig uppgift i sin berättelse eller uppsåtligen
underlåtit alt göra anmärkning mol sådan uppgift i handling som de granskal
eller visat oaktsamhet vid fullgörande av sitt uppdrag, svarar de solidariskt
mot kassan för skada som uppkommer därav.

Likvidation

15 § Regeringen beslutar om likvidation och om förfarandet
därvid. In

nan sådant beslul meddelas, skall styrelsen höras.

Vid
likvidation skall kassans egna medel användas för alt fullgöra kassans
förbindelser. För vad som därefter återstår av förbindelserna är låntagarna
ansvariga i förhällande lill de vid likvidationsbeslutel obelalda kapilalbeloppen
av sina lån från kassan. Kan en låntagare inte fullgöra sin
betalningsskyldighet är övriga låntagare hos kassan med samma fördelning ansvariga
för bristen. En låntagares ansvarighet får dock inle göras gällande till högre
belopp än som motsvarar fem procent av det vid likvidationsbeslutel obetalda
kapitalbeloppet av hans län från kassan.

Garanlifonden fär las i anspråk endasl i den mån del
behövs för att fullgöra kassans förbindelser sedan kassans egna medel blivit
använda och länlagarnas ansvarighet enligt andra styckei utnyttjats.

Vad som återstår av tillgångar sedan skulderna har
betalats tillfaller slalen.

Reglemente

16 § Regeringen bemyndigas alt meddela föreskrifter för
kassans verk

samhet.

Denna lag träder i kraft den I januari 1981 då lagen
(1965:139) om Svenska skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundäriänekassa
skall upphöra alt gälla.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:58 26

Genom den nya lagen uppgår Skeppsfartens sekundäriänekassa
i Svenska skeppshypotekskassan på sä sätt alt den förstnämnda kassan upplöses
utan likvidation och alla dess tillgångar och skulder övertas av Svenska skeppshypotekskassan.

För län som kassorna upptagit före den nya lagens
ikraftträdande skall, så länge sådant lån inle betalats åter, vid varje tidpunkl
finnas pantförskrivna säkerheter enligt 9S den upphävda lagen. Sädan säkerhet
får inte användas för förbindelser som skeppshypotekskassan ikläder sig efler
den nya lagens ikraftträdande.

Efler den nya lagens ikrafllrädande skall kassornas garanlifonder
tillsammans utgöra Svenska skeppshypotekskassans garantifond och kassornas
reservfonder tillsammans utgöra Svenska skeppshypotekskassans reservfond.

Efler den nya lagens ikrafllrädande skall varje år en viss
del av reservfonden reserveras. Denna del får användas endasl för sådana ulgifler
och förluster som hänför sig lill de förutvarande kassornas verksamhei före ikraftträdandel
och lill vars läckande Svenska skeppshypotekskassans inkomsler inle förslår.
Reserveringen skall göras för var och en av de förutvarande kassorna pä
följande sätt. Del reserverade beloppet skall förhålla sig på samma säll till
den befintliga storleken pä läneskulden från kassans verksamhet före ikraftträdandel
som dess reservfond förhöll sig lill låneskulden vid ikraftträdandet.

Efler den nya lagens ikraftträdande skall, för var och en
av de förutvarande kassorna, av garantifonden reserveras belopp som.
sammanräknade med vad som reserverats av reservfonden enligt föregäende stycke,
molsvarar en tiondel respektive en sjättedel av de utestående förbindelser som
hänför sig lill skeppshypotekskassans och sekundäriänekassans verksamhet före
den nya lagens ikraftträdande. Nämnda belopp får användas endasl för all infria
sådana förbindelser.

I fråga om lån som kassorna beviljat före den nya lagens
ikraftträdande gäller alltjämt 9- I2SS och I4§ andra stycket i deras äldre
lydelse.

Belräffande redovisning av kassornas verksamhei avseende
är 1980 gäller äldre bestämmelser.

Regeringen meddelar de ylleriigare föreskrifler som behövs
med anledning av den nya lagens ikrafllrädande.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:58 27

Underbilaga 2

Förslag till

Förordning med reglemente för Svenska

skeppshypotekskassan;

utfärdad den 1980.

Organisation

1 § Svenska skeppshypotekskassans styrelse beslår av sju
ledamöter av

vilka en skall vara ordförande och en vice ordförande.

För styrelsens ledamöter finns högst sju suppleanter.
Styrelsens ordförande, vice ordförande och övriga ledamöter samt suppleanter ulses
av regeringen för en lid av högsl tre år.

2 § Slyrelsen lillsätler och entledigar verkställande
direktör och övriga

tjänstemän saml bestämmer lönevillkor för dem.

Styrelsen beslular om arbetsordning för egen del och om inslruklion
för verkställande direktören och tjänstemännen med närmare föreskrifler om
kassans förvaltning.

Styrdsens uppgifter

3 § Styrelsen prövar frågor om upplagande och beviljande
av län och om

ställande av garanti.

Styrelsen beslular om besiktning och värdering av fartyg
och om arvode för sådan förrättning.

4 8 Styrelsen skall tillse all ell pantsatt fartyg i sin
helhet är kaskoförsäk-

ral mol säväl totalförlust som partiell skada och kostnad lill minsl del

värde lill vilket slyrelsen uppskattar fartyget. Styrelsen fär dock godta

kaskoförsäkring avseende lägre värde, om skillnaden i värde täcks genom

kaskointresseförsäkring. Styrelsen får medge all fartygsägaren står själv

risk lill högst tio procent av del värde till vilket slyrelsen uppskattar

fartyget.

Styrelsen skall härutöver tillse all för farlygd finns
dels särskild försäkring, som i sedvanlig utsträckning bereder skydd som inte
innefattas i kaskoförsäkringen (protection and indemnity) mol den
ersättningsskyldighet som kan uppkomma för fartygets ägare, dels krigsförsärking.

Slyrelsen fär besluta om yllerligare försäkring som slyrelsen
anser behövlig.

5
8 I fräga om
såväl kasko- som kaskointresseförsäkring skall styrelsen tillse all
försäkringen gäller till förmån för kassan och all den medför räll fill kassan
att, även om dess fordran inte är förfallen, få betalt ur utfallande
försäkringsbelopp framför fartygsägaren, om inte ägaren, vid partiell skada läter
reparera fartyget eller på annat säll bereder kassan samma säkerhet som före
skadans inträffande.

6
8 Slyrelsen skall
tillse att försäkringsgivaren gentemot kassan förbundit sig all iaktta all
försäkringen inle ändras eller upphör ulan kassans

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:58 28

velskap och alt kassan får det rådrum som behövs för alt
säkerställa sig före försäkringens upphörande.

I övrigl skall för försäkring som avses i 4 § gälla sådana
bestämmelser som föreskrivs i lagen (1927:77) om försäkringsavtal med den
jämkning som slyrelsen finner påkallad av omständigheterna.

7
8 Kassan får inköpta
sädanl fartyg som pantsalls eller utmätts för kassans fordran, om det är
nödvändigt för all skydda fordringen. Ell inköpl farlyg skall avyttras så snart
del kan ske utan förlust.

8
8 De'
åligger slyrelsen all

1.
föra kassans
talan i alla dess angelägenheter,

2.
tillse all
kassans säkerhet inle minskar genom vanvärd av pantsatt fartyg eller pä annat
sätt,

3.
tillse all
kassans låntagare fullgör sina skyldigheter mol kassans i rätt lid och låta
vidta behövliga åtgärder, om della inte sker,

4.
tillse all
kassans böcker och räkenskaper förs i föreskriven ordning och att säkerheter
och försäkringar vidmakthålls och förnyas i rätt lid,

5.
ärligen före
den 15 mars avge berältelse över kassans förvaltning och verksamhei under närmasl
föregäende är,

6.
tillse all
chefen för industrideparlementet och lånlagarna i kassan ärligen före april
månads utgång tillställs styrelsens och revisorernas berättelser över kassans
förvaltning och räkenskaper,

7.
tillse alt inom
i punkten 6 nämnd lid till varje låntagare sänds en förteckning över lånlagarna
i kassan med angivande av kapilalbeloppd av varje låntagares lån vid utgången
av närmasl föregående är,

8.
ombesörja att
medel som inflyter lill kassan och inte omedelbart kommer lill användning ofördröjligen
görs ränlebärande genom placering pä betryggande säll,

9.
tillse all den
garantiförbindelse som utgör garantifond, av kassan utfärdade men inle
utelöpande obligationer, blanketter till obligationer, länereverser med
säkerhet saml andra värdehandlingar hålls under betryggande förvaring och
vård.

9 8 Om kassan lar upp lån eller lämnar garanliförplikldse
i utländsk

valula, skall slyrelsen,

1.
tillse all
summan av låneskuld och garantiförpliklelser i utländsk valuta, beräknad i motvärdet
i svenska kronor enligl 9 § andra slyckel lagen (1980:000) om Svenska skeppshypotekskassan,
inte överstiger 75 procent av skillnaden mellan del belopp, som enligl nämnda
lagrum ulgör högsta sammanlagda beloppet för kassans läneskuld och
garantiförpliktelser, och del belopp till vilket kassans låneskuld och garantiförpliklelser
uppgår,

2.
besluta om lån
från kassan i valula vari upplåning skett,

3.
tillse att
inteckning som ulgör säkerhet för lånet eller garantin lyder på belopp i den
valuta vari länet eller garantin har lämnats och bestämma del uppskattade
värdet av fartyget i samma valula.

Styrelsens arbetsformer

10 8 Styrelsen sammaniräder pä kallelse av ordföranden sä
ofta denne

finner omständigheterna föranleda del. Till varje sammanlräde kallas

samtliga ledamöter och, vid förfall, behövligt antal suppleanter.

År verkställande direktören inte ledamot i slyrelsen.
skall även han

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:58 29

kallas lill sammanlräde. Verkställande direktören får
därvid della i överläggningarna och framställa förslag och fä sin mening
antecknad till protokollet men inte della i besluten. Sammanträde hälls i
Göteborg, om inte särskilda skäl föranleder annat.

11 § Slyrelsen är beslutför när minst fem ledamöter
är närvarande.

Som styrelsens beslul gäller den mening som de flesta förenar sig om

eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden vid
sammanträdet biträdet.

12
S En ledamot i
styrelsen eller verkställande direktören får inte delta i behandling av fråga
som rör avlal mellan honom och kassan eller i vilken han annars har ell
väsentligt iniresse.

13
§ Vid
styrelsens sammanträde förs protokoll som justeras pä sätt styrelsen bestämmer.

14
§ Styrelsen får
bemyndiga ledamöter och suppleanter i styrelsen saml verkställande direktören
och annan befattningshavare hos kassan, minst tvä i förening, att teckna
kassans firma.

15
§ Styrelsen får
uppdra ål enskilda ledamöter i styrelsen eller befattningshavare hos kassan
alt var för sig eller två eller flera i förening avgöra ärende eller grupp av
ärenden som inte är av sådan beskaffenhet alt prövningen bör ankomma på slyrelsen.
Sådant uppdrag fär dock inle lämnas i fråga om utseende eller entledigande av
verkställande direktör eller om upplåning, beviljande av lån eller ställande av
garanti.

Styrelsen får själv pröva ärende utan hinder av lämnal
uppdrag.

Revision

16 8 Slyrelsen skall bereda kassans revisorer tillfälle
all när som helst

inventera kassans tillgångar och all granska kassans böcker, räkenskaper

och andra handlingar.

Styrelsens förvaltningsberättelse skall överlämnas till
revisorerna utan dröjsmål efler del all den har avgivits.

17 8 Revisorerna skall senast den I april avge
revisionsberättelse och

utan dröjsmål överlämna den till styrelsen.

Revisionsberättelse skall innehåll en redogörelse för
omfattningen och resultatet av revisorernas granskning saml dl uttalande om
anmärkning finns med avseende på förvaltningsberättelsen, de i denna upptagna
resultat- och balansräkningarna, styrelsens bokföring eller inventering av de
under dess förvaltning stående tillgångarna eller i övrigt belräffande styrelsens
förvaltning. Finns anledning lill anmärkning, skall denna anges i
revisionsberättelsen. Revisorerna skall i berälldsen meddela de erinringar som
de anser påkallade.

18 8 Revisorerna fär lill sitl biträde anlita siffergranskare
och meddela

anvisningar för dennes arbete.

Siffergranskarens arvode bestäms av revisorerna eller, om
styrelsen begär det, av regeringen.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:58 30

Låntagarnas
sammanträde

19 §
Låntagarsammanträde enligl 5§ lagen (1980:000) om Svenska

skeppshypolekskassan häller på fid och plats om styrelsen bestämmer.

Varje
låntagare skall kallas lill sammanträdet i rekommenderat brev som skall sändas ul
minst tio dagar före sammanträdet. 1 kallelsen skall anges de ärenden som skall
förekomma pä sammanträdel.

20 §
Vid länlagarsammaniräde får ledamöterna och suppleanterna i sly

relsen, verkställande direktören och revisorerna närvara och della i över

läggningarna men inte i besluten.

Styrelsens
ordförande, vice ordförande eller annan ledamot, verkställande direktören och
minst en revisor bör närvara vid sammanträdet.

21
8 Sammanträdet öppnas av den
inom slyrelsen som slyrelsen har utsett till det. Därefter justeras röstlängd
och de röstberättigade länlagarna väljer ordförande för sammanträdd.

22
8 Varje låntagare som har
fullgjort sin betalningsskyldighet lill kassan har rösträtt vid sammanträdet.
En låntagare har en röst för varje påbörjat femliolusental av sitt obetalda
länebelopp hos kassan. Rösträtt för egen del eller på grund av fullmakt får
dock inte utövas av en låntagare för mer än en tiondel av hela det vid sammanlrädel
antecknade röstetalet.

23
8 Omröstning sker öppet. Som
beslut gäller den mening för vilken de flesta rösterna avges. Vid lika röstetal
gäller den mening som ordföranden vid sammanträdd biträder.

Vid
sammanlrädel förs protokoll genom slyrelsens försorg.

24 8
Yttrande som låntagarna beslular vid sammanträde skall genom

styrelsens försorg tillställas chefen för industrideparlementet senast åtta

dagar efter sammanträdet.

Denna
förordning träder i kraft den I januari 1981 dä reglementet (1965:593) för
Svenska skeppshypotekskassan och Skeppsfartens sekundäriänekassa skall upphöra
att gälla.

Beträffande
redovisning, revision och låntagarsammanträdet avseende räkenskapsåret 1980 gäller
äldre bestämmelser.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

13 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (13)

13 kopplingar.

  1. Skr. 2023/24:140 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande s. 95 i texten
  2. Skr. 2022/23:140 2023 års redogörelse för företag med statligt ägande s. 107 i texten
  3. Skr. 2021/22:140 2022 års redogörelse för företag med statligt ägande s. 107 i texten
  4. Skr. 2020/21:140 2021 års redogörelse för företag med statligt ägande s. 106 i texten
  5. Skr. 2019/20:108 Riksrevisionens rapport om Svenska skeppshypotekskassan s. 47 i texten

Visa alla 13