Sök i Ratio Lex

om ändring i datalagen (1973:289)

71 sidor, varav 68 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 68 av 71 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1980/81:62, om ändring i datalagen (1973:289)

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:62 Regeringens proposition

1980/81:62

om
ändring i datalagen (1973:289);

beslutad
den 6 november 1980.

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upptagils i bifogade utdrag av regeringsprolokoll
för den åtgärd och del ändamål som framgår av föredragandens hemställan.

På
regeringens vägnar

THORBJÖRN
FÄLLDIN

CARL
AXEL PETRI

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att bestämmelser om det statliga person- och adressregistret
(SPAR) tas in i datalagen. Detla register, som inrättades år 1976, används bl.
a. för aktualisering av uppgifter i andra personregister och för s. k.
urvalsdragningar. Förslagel innebär alt alla som begär att få uppgifler ur en
myndighels personregister för ett sådant ändamål som kan tillgodoses genom SPAR
skall hänvisas lill detta register. I fråga om statliga myndigheter samt
kommuner och landstingskommuner föreslås vissa undantag från huvudprincipen.

1 Riksdagen 1980181. 1 saml Nr 62

s. 2 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:62 2

Förslag till

Lag om ändring i datalagen (1973:289)

Härigenom föreskrivs att i datalagen (1973:289)' skall
införas tre nya paragrafer, 26-28 §§, samt närmast före 26 § en ny rubrik av
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Del statliga person- och adressregistret

26 §

För de ändamål som anges i denna paragraf finns ett
statligt person- och adressregister (SPAR). Registret förs med hjälp av
automatisk databehandling.

Uppgifterna
i SPAR används för

1. aktualisering, komplettering och

kontroll av uppgifter i andra person

register,

2.
komplettering
och kontroll av personuppgifter i övrigt,

3.
uttag av
urval av personuppgifter (urvalsdragning).

SPAR får användas av myndigheter och enskilda.

27§

Uppgifterna i SPAR hämtas från de statliga personregister
som används för folkbokföring, inkomsttaxering och fastighetslaxering. Till
dessa uppgifter får fogas anteckning om att en enskild person inte önskar
adresserad direktreklam.

Regeringen får föreskriva att uppgifter om adresser
hämtas från postverket.

28 §

Den som begär att få uppgifter ur en myndighets
personregister för ett ' Lagen omtryckt 1979:334.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

s. 3 Kontrollera mot PDF

sådant ändamål som avses i 26 § andra stycket I och 3 och
som kan tillgodoses genom SPAR skall hänvisas till detla register.

Första stycket hindrar inle att en länsstyrelse låter
myndigheter vars verksamhet är begränsad till länet utnyttja länsstyrelsens
personregister i stället för SPAR.

Regeringen eller, efter regeringens beslämmande,
datainspektionen får föreskriva alt en slallig myndighets personregister får
utnyttjas av en annan myndighet för de ändamål som avses i 26 § andra stycket
1.

Föreskrifterna i denna paragraf inskränker inle
myndigheternas skyldigheter enligt reglerna om allmänna handlingars
offentlighet i tryckfrihetsförordningen .

Denna lag träder i kraft, såvitt avser 26 och 27 §§ den 1
januari 198L och i övrigt den 1 juli 198L

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:62 i

Utdrag

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1980-11-06

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och
statsråden Ullsten, Bohman, Wikström, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder,
Krönmark, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri,
Elias-

Föredragande: statsrådet Petri

Proposition om ändring i datalagen (1973:289)

1 Inledning

Beslut om ett centralt, statligt person- och
adressregister (SPAR), baserat på ADB, fattades av riksdagen i december 1976 (prop.
1976/77:27, KU 21, rskr 87). Registret, som i princip omfattar hela
befolkningen i riket, skall bl. a. kunna användas när man vill aktualisera
adressuppgifter m. m. i andra personregister eller komplettera andra register
med uppgifter om personnummer eller kontrollera personnumrens rikfighet. SPAR
skall också kunna användas för s.k. urvalsdragningar. Avsikten med SPAR var bl.a.
all man ville begränsa behovet av andra s.k. befolkningsregister inom den
offentliga och privata sektorn, vilka hell eller delvis byggts upp för samma
syften som SPAR. Datamaskincenlralen för administrativ dalabehandling (DAFA)
har ansvarel för utvecklingen och driften av SPAR och är tills vidare även
registeransvarig i dalalagens (1973:289) mening.

Datalagstiftningskommiltén (Ju 1976:05) (DALK) tiUkallades
i maj 1976 med uppdrag alt se över lagstiftningen om personorienterad ADB-information
m.m. och att utreda frågan om en förstärkning av offentlighetsprincipen i
fråga om ADB-upptagningar. Kommiltén avlämnade i augusti 1978 delbetänkandet (SOU
1978:54) Personregister - Datorer - Integritet. I belänkandet tog DALK bl.a.
upp frågan om tillåtligheten av register som upptar stora delar av befolkningen
inom hela landet eller inom ett vissl område. I det sammanhanget berörde DALK
också syftet med och utformningen av SPAR. DALK föreslog bl.a. alt de
grundläggande bestämmelserna om SPAR borde tas in i datalagen.

I prop. 1978/79:109 föreslogs på grundval av betänkandet
vissa ändringar i datalagen. Något förslag lill författningsbestämmelser om
SPAR lades

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:62 5

emellertid inte fram, eftersom den dåvarande chefen för
justitiedepartementet ansåg all frågan om en närmare reglering av SPAR måste
övervägas ytterligare (prop. s. 20).

Vid riksdagsbehandlingen av propositionen anförde
konstitutionsutskottet att det var angeläget att en författningsreglering av
SPAR kom lill stånd (KU 1978/79:37 s. 10). Frågan om SPAR:s användningsområde i
förhållande till myndigheterna borde dock övervägas ytterligare. Utskottet
framhöll samfidigt att frågan om en reglering av SPAR krävde sin lösning före
registrets färdigställande år 1980. Riksdagen gav regeringen lill känna vad
utskottet hade anfört i frågan (rskr 1978/79:360). Regeringen överlämnade i
juni 1979 riksdagens skrivelse och konstitutionsutskottets utlåtande till DALK
för beaktande under kommitténs fortsatta arbete.

DALK avlämnade i februari 1980 promemorian (Ds Ju 1979:19)
Författningsreglering av SPAR m.m. Till protokollet i detta ärende bör fogas
en sammanfattning av promemorian som bilaga 1 och de författningsförslag som
läggs fram i promemorian som bilaga 2 och 3. Beträffande kommitténs närmare
överväganden hänvisas lill promemorian.

Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över
remissinstanserna och en sammanställning av deras remissyttranden bör fogas
till protokollet i detta ärende som bilaga 4.

2 Allmän motivering 2.1 Inledning

Dalalagen, som antogs år 1973, syftar fill att skydda den
enskilde mot sådant intrång i den personliga integriteten som kan bli följden
av registrering av personuppgifter med hjälp av ADB. Det bakomliggande motivet
är att den enskilde - med de begränsningar som följer av samhällsgemenskapens
krav - bör ha tillgång till en fredad sektor, inom vilken han skall kunna
avvisa otillbörlig inblandning från det allmänna eller från andra. Lagens
regelsystem innebär att personregister som förs med hjälp av ADB inte får
inrättas och föras utan tillstånd av en särskild myndighet -datainspekfionen.
Register som inrättas genom beslut av riksdagen eller regeringen kräver dock
inte tillstånd.

Vid den prakfiska tillämpningen av datalagen tilldrog sig
redan tidigt förekomsten av s. k. befolkningsregister särskild uppmärksamhet.
Datalagen i dess ursprungliga lydelse reglerade inte särskilt tillåtligheten
av register som upptar stora delar av befolkningen inom hela landet eller delar
av det. Datainspekfionen var emellertid från början restriktiv och iakttog den
principen att ingen, vare sig en myndighet eller ett företag, borde ha fler
personer registrerade än vad som överensstämde med registrets ändamål. För
företagens och organisationernas del innebar synsättet att endast personer som
redan var kunder, anställda eller medlemmar eller som

s. 6 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:62 6

frivilligt
medgett registrering fick registreras. Personer som företaget eller organisationen
avsåg att värva som medlemmar eller kunder fick däremot inte registreras. Vid
prövning av besvär över beslut av datainspektionen år 1975 fann emellertid den
dåvarande regeringen att datalagen i dess ursprungliga lydelse inte medgav att
personkretsen tillmättes självständig betydelse vid bedömningen av
integritetsriskerna i ett tillståndsärende.

Riksdagen
intog mot denna bakgrund ståndpunkten all inga personregister som förs med
hjälp av ADB borde få innehålla uppgifler om andra fysiska personer än som
svarade mol myndigheternas, företagens eller organisationernas arbetsuppgifter
eller verksamhetsområden. Det ansågs naturligt att ställa upp presumtionen att
den som bedriver en viss verksamhet saknar anledning att registrera alla eller
ett belydande antal av de personer som är bosatta inom riket eller ett visst
område. Om ett centralt statligt personregister för registeraktualisering,
personnummersättning, personnummerkontroll och urvalsdragning inrättades,
antogs vidare att vissa befolkningsregister skulle bli obehövliga eller kunna
inskränkas lill sitt innehåll. Eftersom en ändring ansågs angelägen infördes
fr. o. m. den 1 februari 1977 en provisorisk reglering i 3 a § datalagen (prop.
1976/77:27, KU 1976/77:21, rskr 1976/77:187, SFS 1976:1114). Bestämmelsen
ändrades sedermera med verkan fr. o. m. den 1 juli 1979 (prop. 1978/79:109, KU
1978/79:37, rskr 1978/79:360, SFS 1979:334). Enligt den nuvarande lydelsen får
tillstånd att inrätta och föra personregister som omfattar andra än medlemmar,
anställda eller kunder hos den regisleransvarlge eller personer som har annan
därmed jämställd anknytning fill denne endast meddelas om särskilda skäl
föreligger.

I
anslutning fill att 3 a § infördes i datalagen beslöt riksdagen att det stafiiga
person- och adressregistret (SPAR) skulle inrättas. Registret skall enligt beslutet
användas för de ändamål som jag nyss har nämnt. Arbetel med att genomföra
beslutet har utförts av datamaskincenlralen för administrativ databehandling (DAFA),
och den etappvisa uppbyggnaden av SPAR har avslutats under hösten 1980.1 SPAR finns
således numera uppgifter om dels alla personer som finns i länsstyrelsernas
personband, dvs. i princip alla kyrkobokförda personer, dels personer som inte
är kyrkobokförda men som fått debetsedel eller som skrivits in i en
försäkringskassa. Regislerinnehållet i SPAR motsvarar, såvitt gäller
folkbokföringsuppgifter, huvuddelen av den informafion som registreras i
länsstyrelsernas personband. I registret finns vidare vissa uppgifter som
hämtas ur länsstyrelsernas s. k. fastighetsband och skatteband.
Folkbokföringsuppgifterna i SPAR görs aktuella veckovis, medan aktualiseringen
sker två gånger per år i fråga om uppgifter från fastighetsbanden och i övrigt
en gång per år.

Två
metoder för kundernas registeraktualisering skall fills vidare finnas. Den ena
metoden innebär att kunden från SPAR får uppgifter beträffande alla personer
som ingår i SPAR. Den andra metoden innebär att kunden lämnar en
personförteckning till SPAR och får nya uppgifter beträffande de

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:62 7

personer som finns i förteckningen. Inom ramen för denna
metod ryms också ett aviseringsförfarande som innebär att kunden automatiskt
får ändringar avseende de personer som ingår i kundens register. Vidare finns
numera möjligheter till s. k. urvalsdragningar som kan göras på valfria populationer
av slörre eller mindre omfattning. Valfri uppgift i SPAR liksom valfri
kombination av uppgifter i detta register kan, i den mån datainspektionen inle
bestämmer annat, användas som sökbegrepp. Under hösten 1980 har öppnats
möjligheter för terminalanslulning till SPAR och för s. k.
dator-datorförbindelse.

Enligt vad som har upplysts under hand från DAFA har SPAR
i dag ca 180 kunder varav 30 fasta. Tre fjärdedelar av kunderna kommer från den
privata sektorn och ungefär en fjärdedel från den offentliga. Intäkterna från
SPAR i form av avgifter var under budgetåret 1978/79 ca två miljoner kronor. I
fråga om närmare uppgifter om registerinnehåll m. m. hänvisas fill DALK:s
promemoria (s. 11-17).

11978 års delbetänkande föreslog DALK all den dåvarande
bestämmelsen i 3 a § dalalagen skulle ersättas med en ny regel i lagen som
klart angav det huvudsyfte som lagrummet i praktiken hade, nämligen i princip
ett förbud mot andra personregister med samma funkfioner som SPAR. Den nya
regeln borde också innehålla grundläggande bestämmelser om SPAR.

DALK:s
överväganden och förslag godtogs av flera remissinstanser. Det riktades
emellertid även krifik mot förslaget. Från myndighetshåll gjordes sålunda
invändningar mot att myndigheter skulle vara skyldiga att, som DALK föreslagit,
vända sig till SPAR. Mesl kritiska mot förslaget var länsstyrelsernas orgänisafionsnämnd
(LON) samt företrädare för länsstyrelser och kommuner. Enligt deras mening
innebar förslaget avsevärda nackdelar i form av fördröjningar, kostnadsökningar
m. m. för myndigheter och kommuner. JO och riksskatteverket ansåg att en total
styrning till SPAR krävde en grundlagsreglering. JO menade alt förslaget
innebar ett försök att genom en författning av lägre valör faktiskt inskränka
den i grundlagen fastslagna rättigheten att ta del av allmänna handlingar och
ansåg sig därför inte kunna tillstyrka förslaget.

Som framgår av vad jag har anfört inledningsvis blev
resultatet att frågan om en författningsreglering av SPAR visades åter lill DALK
för beaktande under kommitténs arbete.

DALK har nu i promemorian (Ds Ju 1979:19)
Författningsreglering av SPAR m. m. lämnat ett nytt förslag till
författningsreglering av registret. I huvudsak innebär förslagel att, såsom
tidigare föreslogs, de grundläggande reglerna om registret ges lagform. DALK
föreslår således att del huvudsakliga ändamålet med registret,
registerinnehållet och sätlet att utnyttja SPAR skall anges i en ny bestämmelse
i datalagen. Denna bestämmelse skall enligt förslaget kompletteras med
föreskrifter som meddelas av regeringen eller, efter regeringens bestämmande,'
datainspektionen.

Kommiltén har i sitt arbete utgått från all det
principiella innehållet i

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:62 8

reglerna om SPAR i stort har beslämts genom statsmakternas
tidigare beslut. DALK:s överväganden har följaktligen i första hand gällt
frågan om hur registret skall utnyttjas inom den enskilda och den offentliga
sektorn, den s. k. styrningen lill SPAR. Av särskill intresse är att DALK:s nu
lämnade förslag innebär en väsentlig modifiering av det tidigare förslaget
såvitt gäller myndigheternas skyldigheter att utnyttja SPAR. Myndigheter som
endast bedriver verksamhet inom ett län skall således för vissa ändamål kunna
använda länsregislren i stället för SPAR.

DALK:s överväganden och förslag har i huvudsak godtagits
av flertalet remissinslanser. Den kritik och de synpunkter som har kommit fram
vid remissbehandlingen gäller huvudsakligen frågor om registrets närmare
utformning och innehåll. Frågan om vem som skall ha registeransvaret (enligt
datalagen) för SPAR har också tilldragit sig intresse. Endast några få remissinslanser
ifrågasätter författningsregleringen.

Jag kan för egen del tillstyrka att det nu sker en
författningsreglering av SPAR efter de linjer som DALK har angett. Av särskild belydelse
för milt ställningstagande är att den kritik som framför allt från
myndighetshåll riktades mot det fidigare förslaget om styrningen till SPAR nu
har uteblivit. Jag återkommer senare till denna och andra frågor om registret,
men jag vill redan nu säga alt den lösning som kommittén har stannat för i
denna del synes lämplig. Jag vill också framhålla att de överväganden som
ligger bakom tillkomsten av SPAR, och som har redovisats tidigare, enligt min
mening fortfarande har sin giltighet. Detta betyder att jag inte ämnar föreslå
några väsentliga förändringar beträffande ändamålet med SPAR och registerinnehållet
i förhållande till vad statsmakterna tidigare har beslutat.

2.2 Den författningstekniska lösningen

Innan jag går över till all behandla hur de maleriella
reglerna om SPAR bör utformas skall jag ta upp frågan hur regleringen förfaltningstekniskt
skall lösas.

Som jag förut har nämnt har DALK såväl i sitl tidigare
betänkande som i det nu föreliggande förslagel stannat för att de grundläggande
reglerna om SPAR bör ges lagform. Kompletterande bestämmelser bör kunna
meddelas av regeringen i en särskild registerförordning eller, efter
regeringens beslämmande, av datainspektionen. Vid remissbehandlingen av det
tidigare förslaget kom inte fram några belydande invändningar mot en sådan
lösning. Av de remissinstanser som yttrat sig på denna punkt över det nu
lämnade förslaget har flertalet godtagit denna lösning. Del förekommer dock en
del kritik. Servicebyråernas riksorganisation motsätter sig således att det
över huvud laget sker en lagreglering av registret med hänsyn till alt en sådan
kan hota informationsfriheten. Juridiska fakultelsnämnden vid Uppsala universitet
vänder sig mot den föreslagna fördelningen av normgivningsmakten. Enligt nämnden
faller de aktuella reglerna under det obligatoriska lagom-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:62 9

rådet enligt 8 kap. 3 § regeringsformen. Det skulle
således saknas möjlighet för riksdagen alt överlåta beslutanderätten om registret
lill regeringen, som endast skall kunna meddela verkslällighelsföreskrifter
enligt 8 kap. 13 § regeringsformen. Nämnden anser del vidare vara diskutabelt
om regleringen av registerinnehållet enligt 8 § i det förslag till
registerförordning för SPAR som DALK har lämnat verkligen faller under
begreppet verkställighetsföreskrifler.

Jag kan
för egen del ansluta mig till kommitténs uppfattning att de grundläggande
reglerna om SPAR bör få lagform. Flera skäl lalar för delta. Jag vill här peka
på registets stora vikt som informationskälla för den offentliga och den
enskilda sektorn i flera hänseenden. Av belydelse är vidare att registret
kommer att innehålla förhållandevis omfattande information om medborgarnas
privata förhållanden. Jag är visserligen inte beredd att godta uppfattningen
att de aktuella reglerna faller inom det obligatoriska lagomrädei enligt 8 kap.
3 § regeringsformen. Lagformen kan dock krävas av ett annat skäl. Eftersom den s.
k. styrningen till SPAR kräver kommunernas medverkan, kan det hävdas att denna
medverkan är ett sådant åliggande som enligt 8 kap. 5 § regeringsformen fordrar
lagform. Sammanfattningsvis anser jag alltså att de grundläggande reglerna om
SPAR bör meddelas i lag.

Som har framhållits av såväl kommittén som flera
remissinstanser lalar starka prakfiska skäl för att de närmare föreskrifterna
om registret skall kunna meddelas av regeringen eller av en
förvaltningsmyndighet. Regler om registrets innehåll och utformning i övrigt
kan utfärdas inom ramen för regeringens egen normgivningsmakt. Regeringen kan
dessutom med stöd av 8 kap. 13 § regeringsformen meddela verkslällighelsföreskrifter.
Jag anser alltså all DALK:s förslag kan godtas även i denna del.

Med hänsyn till registrets betydelse som ett led i strävandena
att skapa ett skydd för den personliga integriteten hör den föreslagna
lagregleringen naturligen hemma i datalagens regelsystem. Jag anser därför att
reglerna om ändamålet med SPAR och om registrets innehåll och utnyttjande bör
las in i datalagen.

2.3 Styrningen till SPAR

Den väsentligaste fördelen med SPAR är att man genom att
inrätta detta register skapar möjligheter att lill ett ställe samla tillgången
till personuppgifter på maskinellt läsbart medium för de ändamål som registret
kan uppfylla. DALK kom i sitt tidigare betänkande fram till att fördelarna med
SPAR kunde uppnås endast om såväl enskilda sökande som myndigheter styrdes till
detta register. Varken myndigheter eller andra borde alltså ha möjlighet att få
de av SPAR tillhandahållna tjänsterna tillgodosedda på annat håll, t. ex. hos
länsstyrelserna. Som jag tidigare har nämnt möttes förslagel på denna punkl av
sådan kritik att dåvarande justitieministern kom till slutsatsen aft frågan om
en närmare reglering av registret måste övervägas

s. 10 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:62 10

ytterligare. Del avgörande skälet lill denna ståndpunkt
var att styrningen till SPAR inom den offenfiiga sektorn måste förses med
sådana undantag att styrningen knappast skulle få något reellt innehåll. Vid
remissbehandlingen hade vidare satts i fråga om den föreslagna ordningen inte
kom i konflikt med offentlighetsprincipen.

Kommittén har nu övervägt frågan på nytt.

Vad först gäller den enskilda sektorn innebär DALK:s
förslag alt den som vänder sig till en myndighet och frågar efter sådana
tjänster som kan fillgodoses av SPAR skall hänvisas dit. Den av DALK föreslagna
lagregeln innebär alltså att myndigheter skall vara skyldiga att hänvisa
enskilda sökande, såsom företag, organisationer, partier, intresseföreningar,
forskare och enskilda personer till SPAR i alla fall då deras önskemål kan
tillgodoses genom delta register. DALK betonar samtidigt att regeln inte får
innebära en inskränkning i offentlighetsprincipen. Regeln har därför försetts
med en erinran om att den inte får innebära någon inskränkning i en myndighets
skyldigheter enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen.

Enligt vad DALK har angett skall den föreslagna regeln
kunna tillämpas i de fall en sökande begär utdrag på maskinläsbart medium av en
myndighets register. Detsamma skall gälla när utskrift hos en myndighet begärs
av uppgifter i viss bestämd form, t. ex. i form av adressetiketter.

DALK:s förslag har i huvudsak godtagits vid
remissbehandlingen. Några remissinslanser betonar emellertid att SPAR måste ges
tillräcklig maskin-kapacitet för att på ett effektivt och snabbt sätt kunna
klara den ökade efterfrågan på tjänster. En del tar upp vissa
tillämpningsproblem. Svenska försäkringsbolags riksförbund påpekar att
försäkringsbolagen hämtar adressuppgifter från del centrala bilregistret i
samband med andra uppdateringar. Förbundet förutsätter att ett sådant
förfarande även skall kunna ske i framtiden. Några berör frågan om
offentlighetsprincipen och den aktuella bestämmelsen. JO tillstyrker således
den föreslagna hänvisningen fill tryckfrihetsförordningen och menar att del
utan en sådan hänvisning kan finnas risk för missförstånd om bestämmelsens
räckvidd. Dagligvaruleveran-törers förbund. Direktförsäljningsföretagens
förening, Svenska annonsörers förening. Svenska bokförläggareföreningen,
Sveriges direktreklamförening och Sveriges reklambyråförbund är emellertid av
uppfattningen att förslaget formellt innebär en inskränkning i
offentlighetsprincipen. Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet
menar att styrningen till SPAR, även om den formellt är godtagbar, i realiteten
innebär ett försök att urholka den grundlagsfästa rättigheten alt ta del av
allmänna handlingar.

Eftersom flera remissinstanser har gjort gällande att DALK:s
förslag innebär en inskränkning i offentlighetsprincipen vill jag först slå
fast att en skyldighet för myndigheterna att hänvisa en sökande lill SPAR
självfallet inte får inskränka myndigheternas skyldighel enligt tryckfrihetsförordningen
att lämna ut uppgifter ur sina register. Av denna förordning följer alt en
myndighet är skyldig att lämna ut uppgifter som är tillgängliga för

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:62 11

myndigheten för överföring i läsbar form, om
sekretesslagstiftningen inte hindrar det. En ADB-upplagning som är allmän
handling skall på begäran på stället utan avgift tillhandahållas den, som
önskar la del av handlingen, på ett sådant sätt att den kan läsas. Sökanden har
också rätt att mot fastställd avgift få en utskrift av upptagningen.

Tryckfrihetsförordningen
innebär däremot inle att allmänheten har rätt att få ut uppgifter på maskinläsbart
medium eller att få en terminal eller en dator ansluten till den dator som
myndigheten använder och få ul uppgifler med hjälp av denna utrustning. Inle
heller grundar tryckfrihetsförordningen någon rätt att få ut uppgifter från ett
ADB-register i en viss form, t. ex. i form av adressetiketter o. d. En
skyldighet för myndigheterna alt i fråga om uppgiftsinhämtande av della slag
hänvisa enskilda till SPAR kommer alltså inte i konflikt med den grundlagsfästa
offentlighetsprincipen.

En
styrning till SPAR i de hänseenden som jag nu har angett är en nödvändig
förutsättning för att registret skall fylla den funkfion som statsmakterna har
avsett. Jag anser därför att D ALK:s förslag i denna del bör godtas. Av
lagtexten bör emellertid klart framgå alt regleringen inte medför någon
begränsning i rätten att få ut allmänna handlingar.

Till
övriga frågor om styrningen till SPAR inom den enskilda sektorn återkommer jag
i speciaimotiveringen till 28 §.

Vad
härefter gäller styrningen till SPAR inom den offentliga sektorn, dvs. för de
statliga myndigheterna, kommunerna och landstingen, har DALK med utgångspunkt
i den kritik som riktades mot det tidigare förslaget diskuterat olika alternafiv.
En annan omständighet som beaktats är att det nuvarande magnetbandsorienterade ADB-systemet
för folkbokföringen inom kort kommer att ersättas med ett nytt och modernare
system, samtidigt som de nuvarande länsdatorerna byts ut och fler länsstyrelser
än hittills får egna datorer. DALK har vidare inhämtat alt del centrala
register som kommer att upprättas över ändringar i länsstyrelsernas personregister,
del s. k. nya riksaviseringsbandel, enligl vad som är planerat endast kommer
att svära för avisering av regislerändringar till ett begränsat antal statliga
myndigheter. I övrigl kommer del inte all finnas något centralt register med
samma eller liknande funktioner som SPAR.

DALK har
mot denna bakgrund diskuterat dels ett alternativ som innebär all myndigheterna
fritt skulle få välja mellan de länsvisa regionala registren och SPAR, dels del
förslag som fördes fram tidigare av DALK och som innebär en fullständig
styrning till SPAR. DALK har slufiigen stannat för en mellanlösning som innebär
all myndigheter som endast bedriver verksamhet inom ett visst bestämt län kan
välja mellan att utnyttja registren hos länsstyrelsen eller SPAR i de fall
behoven är begränsade till regisleraktua-liseringar och urvalsdragningar. Detta
betyder alt statliga myndigheter med regionalt avgränsad verksamhet saml
kommunerna och landstingen i stor utsträckning skulle kunna utnyttja register
hos länsstyrelsen i det egna länet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:62 12

Om en registeraktualisering eller en urvalsdragning kräver
tillgång till uppgifler om befolkningen i flera län, skall däremot myndigheten
hänvisas till SPAR. Detsamma skall enligt förslaget gälla, om en myndighet vill
ha uppgifter för någol av de övriga ändamål för vilket SPAR är inrättat, dvs. personnummersältning
och kontroll av personnummer.

DALK föreslår också att vissa statliga myndigheter skall
ges möjlighet att för registeraktualisering i stället för SPAR utnyttja det nya
riksaviseringsbandel som planeras av riksskatteverket. Denna möjlighel skulle
avse väl avgränsade och inte ifrågasatta aviseringsrutiner. Därtill kommer att
förberedelsearbetet på riksaviseringsbandel har nått långt och att SPAR:s
kapacitet inte nu räcker till för även dessa uppgifler. Undanlaget skall enligt
förslagel omfatta följande register resp. myndigheter, nämligen det centrala skatteregistret
hos riksskatteverket, civUförsvarsstyrelsen, värnpliklsverkel, statens
invandrarverk, statistiska centralbyrån, REX-systemet, AVG-systemet,
riksförsäkringsverket, centralnämnden för fastighetsdata, rikspolisstyrelsen
och trafiksäkerhetsverket.

DALK:s överväganden och förslag beträffande utnyttjandet
av SPAR inom den offentliga sektorn har mottagits väl av remissinstanserna.
Flera av dessa framhåller alt den grad av styrning som DALK har stannat för
innebär en lämplig lösning. Från kommunall håll betonas särskilt värdel av att
kommuner och landsting fortsättningsvis skall kunna utnyttja del egna länels
register.

Jag vill för egen del peka på att det förslag som DALK nu
har lämnat i mycket tillgodoser den kritik som fördes fram från främst
myndighetshåll mot det tidigare förslaget. Liksom kommittén finner jag att en
styrning till SPAR inom den offentliga sektorn av främst praktiska och
ekonomiska skäl måste förses med vissa undanlag. Någon invändning från
integritetssynpunkt kan enligt min mening inte riktas mot den avvägning som DALK
har gjort. Jag ansluter mig därför lill kommitténs förslag. Till ett par mindre
avvikelser återkommer jag i speeialmotiveringen till 28 §. Som DALK har
föreslagit bör regeringen eller, efter regeringens bestämmande,
datainspektionen kunna meddela föreskrifter om vilka statliga myndigheter som
skall ges rätt att använda del s. k. riksaviseringsbandel i stället för SPAR.

2.4 Registerinnehåll m. m.

Som jag tidigare har angett bör de grundläggande bestämmelserna
om SPAR las in i datalagen under det att det bör ankomma på regeringen alt
meddela närmare föreskrifter om registret. Jag avser att senare återkomma fill
regeringen med ett förslag till en regislerförordning om SPAR. Jag vill emellerfid
redan nu klargöra hur jag mer allmänt ser på en del frågor som då kräver ett
ställningstagande.

Genom statsmakternas beslul år 1976 om SPAR har beslämts
vilka personuppgifter som skall ingå i registret. Vid remissbehandlingen
av

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:62 13

DALK:s tidigare förslag framställdes önskemål om en
utvidgning av regislerinnehållet med vissa yllerligare uppgifter. DALK har nu
utgått från alt SPAR bör kunna erbjuda minst lika god service som det hillills
varit möjligt alt få på annat håll. DALK uttalar också att regislerinnehållet
inte bör vara fastlagt en gång för alla men att man av olika skäl noga bör
utreda behovet innan nya uppgifter förs in i registret. Som en riktlinje bör
gälla att uppgifter som kan bli föremål för sekretess inte bör ingå i SPAR. DALK
har föreslagit alt vissa uppgifter utgår ur registret och att andra, t. ex.
sammanräknad inkomst, förs in (se bilaga 3).

Vid remissbehandlingen har DALK:s förslag om ändringar i
registerinnehållet i stort godtagits. Från några remissinstanser har kommit
fram önskemål om att yllerligare uppgifler förs in i registret medan andra
framhåller att registerinnehållet med hänsyn till integritetsriskerna bör
hållas begränsat.

Jag vill för egen del ansluta mig lill den principiella
uppfattning om innehållet i SPAR som DALK har redovisat och som även har vunnii
stöd vid remissbehandlingen. Enligt min uppfattning uppfyller det nuvarande
registerinnehållet i slorl det syfte som SPAR skall tillgodose. Behovet av uppgifler
kan naturligtvis ändras med tiden. Av inlegriletsskäl bör SPAR emellertid inte
tillföras uppgifler i sådan omfattning att registerinnehållet på ett avgörande
sätt kommer att avvika från det innehåll som registret nu har. Sekretessbelagda
uppgifler bör i princip inte föras in i registret.

Denna
princip kan emellertid med hänsyn lill reglerna om bl. a. folkbokföringssekrelessen
inte tillämpas fullt ut. Enligt 7 kap. 15 § (se även 14 §) i den nya
sekretesslagen (1980:100), som träder i krafl den 1 januari 1981, gäller
sekretess i verksamhet som avser folkbokföringen eller annan liknande
registrering av befolkningen. Sekretessen gäller för uppgifter om enskildas
personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde
eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Denna regel gäller
också för uppgifter i SPAR. Enligt motivuttalandena (prop. 1979/80:2 s. 211)
kan en sådan särskild anledning vara att uppgifter begärs om utlänningar med en
viss nationalitet. Tyder omständigheterna på att utlämnandet av en förteckning
med adresser över utlänningar kan leda till aktioner mot t. ex. invandrare som
dessa uppfattar som hotande eller påtagligt obehagliga, torde det begärda
urvalet alltså inte få lämnas ut. Della motivuttalande har enligl min mening
betydelse också i fråga om uppgifter i SPAR, även om SPAR inte medger att en
persons nationalitet kan fastställas med den exakthet som förutsätts i
uttalandet.

En
särskild fråga är vad som bör gälla belräffande de spärrmarkeringar som finns i
länsstyrelsens register och som innebär alt vissa adressuppgifter lämnas ut
först efter en noggrann prövning. Dessa spärrmarkeringar som sätts efter samråd
med polismyndigheten avser personer som kan vara hotade på ett sådant säll att
deras personliga säkerhet skulle vara i fara, om adressen lämnades ul utan
särskild prövning. Frågan har berörts av

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:62 14

statskontoret och länsstyrelsen i Stockholms län vid
remissbehandlingen. I likhet med dessa myndigheter anser jag att
spärrmarkeringen bör föras in också i SPAR.

Sammanfattningsvis kan det alltså i vissa fall bli fråga
om en prövning enligt sekretesslagen av huruvida uppgifter skall lämnas från
SPAR eller ej. Jag erinrar också om vad dåvarande chefen för
justitiedepartementet anförde om skadeprövningen vid s. k. massultag i
sekretesslagens förarbeten (prop. 1979/80:2 s. 81).

I delta sammanhang vill jag också la upp frågan om den av DALK
diskuterade markeringen i SPAR av att en person inte önskar direktreklam. I
likhet med DALK anser jag att en sådan markering bör kunna göras. Den bör
grundas på en anmälan som den enskilde gör lill ett enda ställe. Jag återkommer
lill delta i specialmotiveringen (27 § första stycket). I vilka situationer en
markering skall innebära att adressuppgiften inte lämnas ut får givelvis
bedömas från fall till fall. Man bör därvid särskilt beakta att de personer som
har anmält alt de inte önskar direktreklam inte bör undanhållas den information
från myndigheter och organisationer som i skilda sammanhang sänds ut. Jag är
medveten om att gränsdragningsproblem kan uppkomma. Om det inte står klart att
det i ett vissl fall rör sig om direktadresserad reklam, bör den för SPAR registeransvariga
myndigheten -eller i förekommande fall länsstyrelsen - kunna utgå från att även
den som har gjort en anmälan om att han inte önskar direktadresserad reklam bör
ha försändelsen.

Jag kan inte se all det är motiverat att, som trafiksäkerhetsverket
har föreslagit, i datalagen ta in regler om markeringar av ifrågavarande slag.
Däremot bör sådana regler övervägas när regeringen beslular föreskrifter om
SPAR. Huruvida ytterligare föreskrifter bör meddelas om markeringarna får
övervägas i annat sammanhang. F. ö. har DALK möjlighel att ta upp saken på nytt
inom ramen för arbetet på en generell personregisterlagstifining.

Enligt statsmakternas beslut om SPAR skall registret vara
självfinansierande. Användarna betalar således a vgi f t e r för att utnyttja
registret efter en taxa som fastställs av DAFA efter samråd med RRV. Taxan
bygger på principen om full kostnadstäckning. DALK har inle funnit skäl att
frångå denna princip. DALK förordar vidare att den kostnadsfria avisering av uppgifter
som nu sker till SPAR från riksskatteverket och länsstyrelserna också i
fortsättningen skall ske utan kostnad för SPAR. Kommittén anser vidare att
prissättningen av externa tjänster i det nya ADB-systemet för folkbokföringen
bör samordnas med prissättningen för motsvarande tjänster hos SPAR.

DALK:s överväganden i denna del har i allmänhet godtagits
av remissinstanserna. Nägra anser dock att principen om full kostnadsläckning
även bör medföra att DAFA skall betala kostnaderna för aviseringar från
länsstyrelserna och riksskatteverket. Från kommunalt håll påpekas att
kommunerna f. n. i viss utsträckning får avgiftsfria utdrag från länsstyrelser-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:62 15

nas register. Man förutsätter att detta skall gälla även
beträffande tjänster fiån SPAR.

Såsom kommittén har funnit bör även fortsättningsvis
principen om full kostnadstäckning gälla för de tjänster som SPAR producerar.
Av rent praktiska skäl menar jag dock alt de kostnadsfria aviseringarna till
SPAR tills vidare bör bestå. Principen om full kostnadstäckning medför naturligen
alt någon avgiftsfrihel inte kan gälla för vissa kategorier av kunder lill
SPAR, t. ex. kommuner. Med anledning av de synpunkter som har kommil fram från
kommunalt håll vill jag erinra om att det förslag som jag i det föregående har
förordat innebär att kommunerna endast i begränsad omfattning kommer att
hänvisas till SPAR. Jag finner inte anledning alt i detta sammanhang gå in på
övriga frågeställningar om avgifter som DALK har berört.

Registeransvaret för SPAR bör tillsvidare ligga kvar hos DAFA,
som enligt min mening bör redovisa verksamheten som registeransvarig särskill.
Också driflsansvarel bör ligga på DAFA. DAFA bör emellertid, inom ramen för vad
datalagen medger, kunna anlita utomstående för teknisk bearbetning.

3 Upprättat lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom
justitiedepartementet upprättats förslag till lag om ändring i datalagen
(1973:289).

4 Specialmotivering

Bestämmelserna om SPAR har placerats under en särskild
rubrik i tre nya paragrafer i datalagen, 26-28 §§. I 26 § finns bestämmelser om
registrets ändamål och användning. I 27 § har tagits in föreskrifler om
registerinnehållet och i 28 § föreskrifter om hur registret skall utnyttjas
inom den enskilda och den offentliga sektorn, den s. k. styrningen till SPAR.

I förslaget saknas motsvarighet till bemyndigandet i 26 §
fjärde stycket i DALK:s förslag. Som jag har utvecklat i avsnittet 2.2 i den
allmänna mofiveringen faller regler om registrets innehåll och utformning i övrigl
inom området för regeringens normgivningsmakt. Bemyndigandet saknar därför
självständig betydelse.

Förslaget motsvarar i princip DALK:s förslag efter en
redaktionell bearbetning. Någon hänvisning i 3 a § datalagen till
bestämmelserna om SPAR har jag inte ansett erforderlig.

26 §

I paragrafens första stycke anges att det finns ett
statligt person- och adressregister. Jag anser att det numera vedertagna
begreppet SPAR bör

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:62 16

användas i lagtexten. Vidare anges att registret förs med
hjälp av automatisk databehandling. SPAR är alltså ell personregister i
datalagens mening.

I andra styckei anges i tre punkter de ändamål för vilka uppgiferna
i SPAR skall användas. Enligl punkl 1 får uppgifterna användas för registeraktualisering,
registerkompletlering och kontroll av uppgifter, bl. a. personnummer, i andra
personregister. Bestämmelsen avser det fall att den som anlitar SPAR för något
av de angivna ändamålen har ett eget personregister. Ändamålen kan tillgodoses
på något av de sätt som har beskrivits i avsnitt 2.1. Kunden kan alltså från
SPAR få uppgifter beträffande alla personer som ingår i SPAR. Kunden kan också
lämna en personförteckning lill SPAR och få nya uppgifter beträffande de
personer som finns i förteckningen. Kunden kan dessutom vid vissa på förhand
bestämda tidpunkter få del av ändringar avseende de personer som ingår i
kundens register. Den tekniska konstruktionen medger all den regisleransvarlge
kan få uppgifter via terminal eller dator-datorförbindelse. Uppgiftslämnandet enligl
punkt 1 kommer i praktiken alt regleras genom det för kunden gällande
tillståndet att föra personregister.

Av punkt 2 följer att uppgifterna i SPAR får användas för
komplettering och kontroll av personuppgifter i övrigt. Avsikten här är att
SPAR skall kunna användas av kunder som önskar informalion om endast ett fåtal
personer och som ringer eller skriver lill SPAR och begär att få uppgifterna.
Bestämmelsen öppnar också möjlighet för kunder att, oberoende av om de har egna
personregister eller inte, få hämta informafion från SPAR via terminal.
Terminalanslutning bör emellertid inte få ske utan datainspektionens prövning
i varje särskilt fall. Som riksdagen tidigare har framhållit bör restriktivitet
iakttas i tillståndsgivningen så att man förhindrar en utveckling i inlegritetsholande
riktning (se KU 1976/77:21 s. 12). Bestämmelser om terminalanslulning kan meddelas
av regeringen. I sammanhanget vill jag tillägga att en terminalanslutning inle
behöver medföra att den som innehar terminalen får tillgång till samtliga uppgifler
i SPAR.

Enligt punkl 3 får SPAR användas också för s. k.
urvalsdragningar. Ändamålet har beskrivits på ett sätt som enligt min mening
bättre överensstämmer med del angivna syftet än vad DALK:s förslag gör.
Urvalsdragningar torde till övervägande del komma att avse uttag av
adressuppgifter för direktreklam.

Det bör påpekas att SPAR alltid måste utnyttjas inom ramen
för vad som är medgivet enligt dalalagens övriga bestämmelser. Den som önskar
göra en s. k. samköming mellan sitt eget personregister och SPAR för att
aktualisera uppgifler i det egna registret få sålunda inte göra detta om inte
samkörningen omfattas av ett för den registeransvarige gällande tillstånd
enligt datalagen eller står i överensstämmelse med föreskrifter som har
meddelats enligt lagen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:62 17

Det ankommer vidare på regeringen all meddela närmare föreskrifler
om SPAR. Datainspektionen har också möjlighel alt med stöd av 6 § datalagen
meddela erforderliga föreskrifter fill skydd för den personliga integriteten.
Sådana föreskrifter kan avse t. ex. vilka uppgifler som får användas som
sökbegrepp i registret, s. k. söknycklar, och vilka bearbetningar som får göras
i skilda sammanhang av uppgifter i SPAR.

I klarhetens iniresse vill jag tillägga att den myndighet
som är registeransvarig för SPAR är skyldig att iaktta reglerna i
tryckfrihetsförordningen om tillgång till allmänna handlingar på samma sätt som
andra myndigheter. Myndigheten är också skyldig att följa reglerna i 15 kap. 4
och 5 §§ sekretesslagen.

I tredje stycket slås fast att SPAR får användas av
myndigheter och enskilda. DALK har föreslagit all en sådan regel skall läs in i
registerförordningen om SPAR. Jag anser emellertid alt regeln är så väsentlig
att den bör ha sin plals i lagen. Som jag nyss har nämnl är möjlighelerna att
utnyttja SPAR i slor ulräckning beroende av vad som är medgivet enligl
datalagens övriga bestämmelser.

27 §

Uppgifterna
i SPAR hämtas enligt paragrafens första stycke från de statliga personregister
som används för folkbokföring, inkomsttaxering och fastighetstaxering. Såväl
centrala som regionala register kan användas för ändamålet. Genom denna
föreskrift bestäms den yttre ramen för vilka personuppgifter som kan föras in i
SPAR. Som jag har nämnl ankommer det Sedan på regeringen att meddela närmare föreskrifter
om registerinnehållet. Jag har i den allmänna motiveringen angett hur jag
principiellt ser på denna fråga. Innebörden av milt ställningstagande där är
att de föreskrifter som regeringen har att utfärda inte får medföra att regislerinnehållet
på något avgörande sätt avviker från del nuvarande. Del är emellertid uppenbart
att behovet av uppgifter kan ändras med liden. Innehållet i SPAR kan då inte
ändras om inte regeringen utfärdaren förordning om del. Den publicitet som
följer av detta är enligt min mening en garanti för att registerinnehållet inte
undergår förändringar som inte ligger i linje med syftet med SPAR. F. ö. kan
det bli aktuellt alt höra datainspektionen innan en sådan ändring sker.

I första stycket andra meningen föreskrivs att i SPAR får
införas uppgift om att en enskild person inle önskar adresserad direktreklam.
Bestämmelsen saknar motsvarighet i promemorieförslaget.

DALK har föreslagit att datainspektionen i samråd med DAFA
och .riksskatteverket skall pröva hur frågan om anmälningar om att personer
inte önskar adresserad direktreklam skall lösas praktiskt. DALK anser all en
anmälan helst bara skall behöva göras till ett ställe. En anmälan som görs till
SPAR bör få effekt inte bara såvitt avser SPAR utan också i fråga om
länsstyrelsens register, även om de senare i fortsättningen bara i undantagsfall
kommer att få användas av dem som vill sända ut direktreklam. På

2 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 62

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:62 18

motsvarande sätt bör en anmälan till länsstyrelsen få
effekt också beträffande SPAR.

För egen del ansluter jag mig till den uppfattning som trafiksäkerhetsverket
har framfört vid remissbehandlingen, nämligen att SPAR i princip inle bör
innehålla några primäruppgifter. Med primäruppgifter menar jag uppgifter som
inte hämtas från något annat register utan som förs in direkt i SPAR. Den
lösning som ligger närmast till hands är sålunda att föreskriva att den som
inte önskar adresserad direktreklam kan anmäla detta för registrering hos
länsstyrelsen. Uppgiften kan därefter föras över från länsstyrelsen fill SPAR
tillsammans med övriga uppgifter som skall ingå i detta register. Jag har
emellertid under hand inhämtat att DAFA som registeransvarig för SPAR f. n. tar
emot anmälningar av delta slag och för in uppgifterna i SPAR. Praktiska skäl
kan därför tala för att denna ordning tillämpas också i fortsättningen. Frågan
kräver enligt min mening ytterligare överväganden. Om den av DALK förordade
lösningen väljs, måste emellerfid de nu ifrågavarande uppgifterna kunna föras
in i SPAR direkt. Föreskriften i andra meningen öppnar en sådan möjlighel.

I paragrafens andra stycke har tagits in ett bemyndigande
för regeringen att föreskriva att adressuppgifter skall hämtas från postverket.
Bemyndigandet är föranleti av att det f. n. bedrivs en försöksverksamhet som
kan visa att det inom en nära framtid kan vara lämpligt att hämta
adressuppgifter lill SPAR också från postverket. Jag hänvisar till vad
postverket och DAFA har anfört om försöksverksamheten (avsnitt 5 i
remissammanställningen).

28 §

I paragrafen ges regler om hur SPAR skall utnyttjas inom
den enskilda och den offentliga sektorn. I fråga om paragrafens innebörd
hänvisar jag i första hand till den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3).

Den som begär att få uppgifter ur en myndighets
personregister för ett sådant ändamål som avses i 26 § andra styckei 1 och 3
och som kan tillgodoses genom SPAR skall enligl/drsto stycket hänvisas till detla
register. Hänvisningsregeln gäller således inte, om någon begär att få
uppgifter ur en myndighets personregister för sådan kompletlering och kontroll
som avses i 26 § andra styckei 2. Om hänvisningsskyldighelen skulle omfatta
också dessa fall, skulle den nämligen medföra slora praktiska konsekvenser och
innebära påtagliga nackdelar för både myndigheter och enskilda utan att man
skulle uppnå några motsvarande vinster från integritetsskyddssynpunkt. Jag vill
också erinra om att del uppgiftslämnande som avses i den sistnämnda
bestämmelsen i praktiken i slor utsträckning kommer att ske enligt
bestämmelserna om allmänna handlingars offentlighet och med tillämpning av 15
kap. 4 och 5 §§ sekretesslagen.

Av den valda formuleringen i första stycket framgår att två
förutsättningar skall vara uppfyllda för att en hänvisning till SPAR skall ske.
Dels skall

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:62 19

begäran avse någon av de tjänster som tillhandahålls av
SPAR (aktualisering, kompletlering, kontroll av uppgifter i andra
personregister eller urvalsdragningar av personuppgifter), dels skall den
efterfrågade tjänsten kunna tillgodoses genom delta register. Det innebär bl.
a. att de uppgifter som sökanden efterfrågar måste finnas i SPAR. Det är givet
att del här kan uppkomma situationer i vilka det är svårt alt avgöra om en
sökande skall hänvisas till SPAR eller om hans önskemål bör tillgodoses av den
myndighet lill vilken han i första hand har vänt sig. Problem av detta slag får
emellertid lösas i rättstillämpningen.

I
anslutning till det sist sagda vill jag peka på ett praktiskt viktigt fall som
har tagits upp av Svenska försäkringsbolags riksförbund (se avsnitt 2.3).
Enligt förbundet hämtar försäkringsbolagen f. n. adressuppgifter ur centrala
bilregistret i samband med andra uppdateringar. Detta fall, som säkert har
många paralleller, visar att gränsdragningsproblem kan uppkomma i sådana
situationer då en begäran omfattar både uppgifler som finns i SPAR och andra
uppgifter. Här kan till en början konstateras att hänvisningsskyldigheten
givetvis inle kan omfatta den del av en begäran som inte kan fillgodoses genom
SPAR. Någon hänvisningsskyldighet kan inle heller anses föreligga i fråga om uppgifter
som i och för sig skulle kunna hämtas från SPAR men som har ett omedelbart
samband med uppgifter som inte finns i detta register. De förstnämnda
uppgifterna bör dessutom i sammanhanget framstå som ett bihang till de
uppgifter som inte finns i SPAR. Om syftet med en framställning till centrala
bilregistret sålunda avser att fillgodose sökandens behov av uppgifter om vilka
personer som äger bil - något som inte framgår av SPAR - bör vid bifall till
framställningen också uppgift om bilägarnas adresser kunna lämnas från delta
register. Myndigheterna bör dock vara restriktiva vid sin prövning i de angivna
situationerna. Del föreligger annars en påtaglig risk för att regeln i
förevarande paragraf kringgås. Om det kan misstänkas att någon begär att få uppgifter
som inte ingår i SPAR i syfle att kringgå regeln, skall sökanden givetvis
hänvisas till SPAR.

Som har påpekats av en del remissinslanser (se avsnitt 2.4
i remissammanställningen) är uppgiftslämnadet ur myndigheternas personregister
i stor utsträckning författningsreglerat. Länsstyrelserna skall t. ex. enligt
77 § folkbokföringskungörelsen (1967:495) underrätta statistiska centralbyrån
om ändringar i länsstyrelsens register som är av betydelse för
befolknings-statistiken. Jag vill med anledning härav framhålla all
bestämmelsen i förevarande paragraf endast avser det fallet att någon på eget
initiativ begär att en myndighels personregister skall användas för något av de
ändamål som avses med SPAR. Del författningsreglerade uppgiftslämnandet mellan
myndigheter berörs således inte.

Enligt
andra styckei hindrar inle föreskriften i första stycket en länsstyrelse från
att låta myndigheter vars verksamhet är begränsad till länet utnyttja
länsstyrelsens personregister i stället för SPAR. Bestämmelsen gäller i första
hand kommuner och landsting. Även statliga myndigheter vars verksamhet

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:62 20

är begränsad lill ett vissl län faller under denna.
Myndigheter vars verksamhet omfattar två eller fler län eller hela riket faller
emellertid utanför bestämmelsen. Regeln tar sikte på myndighetens normala
verksamhetsområde och avser inle den situationen alt en myndighet begränsar
sin framställning till att avse uppgifter om personer i ett enda län.

Till skillnad från DALK:s förslag innebär andra styckei
att myndigheter som bedriver verksamhet inom endast ett län ges möjlighet att
utnyttja länsregistren också för registerkompletlering och regislerkonlroll.
Enligt min mening talar nämligen praktiska skäl för alt de myndigheter det här
är fråga om har möjlighet alt anlita länsstyrelsens tjänster för samtliga
ändamål som anges i 26 § andra stycket 1 och 3. Den av DALK föreslagna
begränsningen till registeraktualisering och urvalsdragningar kan inte heller
sägas ha någon nämnvärd belydelse från integritelsskyddssynpunkl.

Bestämmelsen i tredje stycket lar i första hand sikte på
den möjlighet att utnyttja det s. k. riksaviseringsbandel som vissa statliga
myndigheter bör ha (se avsnitt 2.3). Till skillnad från vad DALK har föreslagit
avser bemyndigandet inte bara registeraktualisering utan även kompletlering
och kontroll av uppgifler i andra personregister.

Ikraftträdande

Bestämmelserna om SPAR:s ändamål (26 §) och
registerinnehållet (27 §) bör träda i kraft den 1 januari 1981. Dessa
föreskrifter får inte några direkta konsekvenser för SPAR. Som DALK har funnit
bör de kunder som i dag utnyttjar länsregislren ges möjlighet att under en
övergångslid anpassa sig fill de regler som nu föreslås. Även för DAFA lorde
det vara önskvärt med en successiv ökning av antalet kunder till SPAR. Jag
anser därför att bestämmelsen i 28 § om styrningen till SPAR bör träda i kraft
först den 1 juli 1981.

5 Hemställan

Jag hemställer att regeringen dels föreslår riksdagen

att anta förslaget till lag om ändring i datalagen
(1973:289), dels bereder riksdagen tillfälle

all ta del av vad jag har anfört om de föreskrifter om
SPAR som del ankommer på regeringen all besluta om.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har
anfört för den åtgärd och det ändamål som föredraganden har hemställt om.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:62 21

Bilaga 1

Kommitténs sammanfattning av sitt förslag

DALK föreslår att SPAR författningsregleras, varvid de
grundläggande bestämmelserna tas in i lag - lills vidare datalagen - och
kompletteras med en särskild registerförordning om SPAR.

Innehållet i de nya beslämmelserna är i slorl sett redan
bestämt genom riksdagens beslut om SPAR år 1976 och genom de ytterligare
överväganden som från statsmakternas sida gjorts senare. Detta gäller framför
allt SPARs omfattning och ändamål, det huvudsakliga regislerinnehållet, inhämtandet
av uppgifter till och utlämnandet av uppgifter från SPAR saml principen för avgifisberäkningen.
Detsamma gäller, i vart fall lills vidare, även register-ansvaret och
systemstrukturen.

När det
gäller styrningen till SPAR föreslår DALK att företag och organisationer m fl
inom den enskilda sektorn skall vara hänvisade lill SPAR i alla de fall, då
SPAR kan tillgodose behovet av registeraktualisering (ändringsavisering),
urvalsdragningar saml personnummersättning och kontroll av personnummer i andra
register. Del betyder att nuvarande kunder inom den enskilda sektorn hos
länsstyrelserna i stället bör vara hänvisade till SPAR.

När det gäller de statliga myndigheterna, kommunerna och
landstingen föreslår DALK att dessa, såsom ett alternafiv till SPAR, även i
fortsättningen bör kunna utnyttja molsvarande register hos länsstyrelse. Om
ett fillgodoseende av behoven förutsätter utnyttjande av register hos mer än en
länsstyrelse skall dock även statliga och kommunala myndigheter vara hänvisade
till SPAR. Undantag bör dock gälla belräffande de statliga myndigheter och
register som i och för sig skulle kunna utnyttja SPAR men som enligt RSVs
planer skall aviseras om registerändringar via del nya riksaviseringsbandel,
dvs det nya centrala skatteregistret hos RSV, civilförsvarsstyrelsen, VPL,
SIV, SCB, RFV, AVG-systemet, CFD, RPS, TVS saml REX-systemet.

Såväl den offentliga som den enskilda sektorn skall vara
hänvisade till SPAR i den mån behov föreligger av personnummersättning eller
personnummerkontroll.

När det gäller regislerinnehållet i SPAR föreslår DALK att
uppgift om födelsehemort samt uppgift om laxerings- och uppbördsdislrikl inte
längre skall ingå i registret. Å andra sidan bör regislerinnehållet enligl DALKs
förslag kompletteras med sammanräknad inkomst och med uppgift om områdeskod för
faslighet, vissa uppgifter om byggnad samt uppgifi om taxeringsvärde. DALK
förutsätter dessutom alt del nuvarande fastighets-numret i enlighet med RSVs
planer ersätts med faslighelsbeteckningen i klartext.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:62 22

.i DALK
föreslår all de författningsregler som gäller utformningen av SPAR

träder i
kraft den 1 januari 1981 och all de författningsregler som gäller

användningen
av SPAR träder i kraft den 1 juli 1981.

DALK föreslår alltså inte några ändringar när det gäller
redan fattade beslut om SPARs utformning i övrigt.

När det
gäller ajourföringen av SPAR bör RSVs och länsstyrelsernas uppdrag enligt DALKs
mening utföras ulan kostnadsersättning. Avgifterna för utnyttjandet av SPAR
bör, såsom beslutats tidigare, bygga på kostnadstäckning. Vad som bör ingå i
detta begrepp bör avgöras av DAFA i samråd med riksrevisionsverket. De
principer som här beslämts bör enligt DALKs mening gälla också de avgifter som
länsstyrelserna får ta ut för de statliga och kommunala myndigheternas
utnyttjande av länsslyrelseregisler. Man bör sålunda enligt DALKs uppfattning
sträva efter enhetliga avgifter för likartade tjänster, vare sig dessa
tillhandahålls av länsstyrelse eller av SPAR.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:62 23

Bilaga 2

Kommitténs lagförslag

Enligt riksdagens beslut föreskrivs i fråga om datalagen
(1973:289) dels att 3 a § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 26 §, av
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3a § Tillstånd alt inrätta och föra personregister som
omfattar andra än medlemmar, anställda eller kunder hos den registeransvarige
eller personer som har annan därmed jämställd anknytning lill denne får
meddelas endasl om särskilda skäl föreligger.

Bestämmelser om ett statligt person- och adressregister
finns i 26 §.

26 §

För aktualisering av motsvarande uppgifler i andra
personregister, för komplettering av andra personregister med personnummer och
andra uppgifter, för kontroU av personnummer i andra personregister saml för
uttag av urval av persongrupper och andra uttag skall finnas ett slatiigl person-
och adressregister fört med hjälp av automatisk databehandling. Innehållet i
delta register skall grundas på uppgifler om folkbokföring, inkomsttaxering
och fastighetstaxering, som finns i personregister hos länsstyrelserna.

Sökande som begär all myndighets personregister skall
användas för ändamål, som kan tUlgodoses genom del statiiga person- och
adressregistret, skaU av myndigheten hänvisas IiU detta. Myndighet som endasl
bedriver verksamhei inom ett visst besläml län får dock för registeraktualisering
eller uttag av uppgifler

s. 24 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:62

Nuvarande lydelse

24

Föreslagen lydelse

utnyttja motsvarande personregister hos länsstyrelsen i
länet, om länsstyrelsen tUlhandahåller uppgifler i personregister för sådant
ändamål. Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, datainspektionen får
medge att myndighet för aktualisering av personuppgifter i egel personregister,
i stället för det ställiga person- och adressregistret, utnyttjar motsvarande
personuppgifter i annat statligt personregister.

Vad som i andra stycket sägs om myndighets skyldighet att
hänvisa sökande IiU det statliga person- och adressregistret får icke inskränka
myndighetens skyldigheter enligt tryckfrihetsförordningen.

Regeringen eller, efler regeringens beslämmande,
datainspektionen meddelar närmare föreskrifter om det statiiga person- och
adressregistret.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981. Beslämmelserna
i 26 § andra och tredje styckena gäller dock försl från och med den 1 juli
1981.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:62 25

Bilaga 3

Kommitténs förslag till registerförordning för SPAR "i§

För ändamål som anges i 26 § datalagen finns ett statligt
person- och adressregister (SPAR) fört med hjälp av aulomalisk databehandling.

2§

Datamaskincenlralen för administrativ databehandling (DAFA)
ansvarar för driften av SPAR och är registeransvarig enligt datalagen
(1973:289).

3§

Myndigheter och enskilda äger rätt all utnyttja SPAR
enligt beslämmelserna i datalagen samt i denna förordning.

4§

Datainspektionen
får medge alt statlig myndighet för aktualisering av eget personregister använder
det register som riksskatteverket med hjälp av automatisk databehandling
upprättar över ändringar i personregister hos länsstyrelserna (riksaviseringsbandel).

5§

Utlämnande
av uppgifler från SPAR sker i form av visuellt läsbar utskrift, i form av maskinellt
läsbart medium, eller genom all terminal eller dator hos annan regisleransvarig
ansluts till SPAR.

Om
överföring av teknisk upptagning till läsbar form samt om utlämnande av
uppgifter i form av maskinellt läsbart medium och om anslutning av terminal
eller dator till SPAR finns bestämmelser i tryckfrihetsförordningen och
datalagen.

6§

SPAR
innehåller uppgifter om de personer som är kyrkobokförda i riket samt om ej
kyrkobokförda personer som har debetsedel eller är inskrivna i allmän
försäkringskassa.

7§

Registrerad person kan lill DAFA anmäla att denne ej
önskar direktreklam baserad på SPAR. DAFA verkar för alt uppgift om sådan
person ej utlämnas till sökanden och inle heller av denne används i strid med
den registrerades önskan.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:62 26

8§

Regislerinnehållet i SPAR grundas på uppgifter om
folkbokföring, inkomsttaxering och fastighetstaxering som finns i
personregister hos länsstyrelserna.

SPAR innehåller följande uppgifter

- personnummer

- namn

-
adress

-
kyrkobokföringsorl

-
manialsskrivningsort

-civilstånd, inklusive lidpunkt för senaste
civilståndsändring

- samhörighetsbeleckning (personnummer för
make/maka eller för huvud

person för barn)

-medborgarskapskod (svensk, nordbo, övrig utlänning,
annat)

-
omyndighetskod

-
födelseår och
födelsemånad för barn

-
sammanräknad
inkomst -taxerad inkomst

-
förmögenhet

-faslighelsinnehav (jordbruksfastighet, hyresfastighet,
villafastighet och

övrig småhusfastighet, fritidsfaslighel, annan
klassificering) -områdeskod för faslighet (län. kommun, församling) -kod för
hustypsklass (hustyp, storlek, byggår, standard)

-
taxeringsvärde
för fastighet

-
markering av
person som ej önskar direktreklam -datum för senaste registerändring.

Närmare bestämmelser om registerinnehållet meddelas av
datainspektionen efter samråd med DAFA.

9§

Riksskatteverket och länsstyrelserna lämnar utan särskild
avgift de uppgifter till DAFA som behövs för registerinnehållet i SPAR. För detla
ändamål får DAFA erforderliga uppgifler på maskinellt läsbart medium.

Närmare föreskrifter om riksskatteverkets och
länsstyrelsernas uppgiftsskyldighet meddelas av datainspektionen efter samråd
med riksskatteverket och DAFA.

10 §

Förekommer anledning lill misstanke att personuppgift som riksskatteverket
eller länsstyrelse lämnat till DAFA är oriktig skall DAFA så snart som möjligt
underrätta riksskatteverket eller vederbörande länsstyrelse om detta.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:62 27

11 §

Datainspektionen
bestämmer efter samråd med DAFA vilka former för aktualisering av annat
personregister med uppgifter i SPAR, som får förekomma.

12 §

Uppgift i
SPAR skall utgå ur registret så snart uppgiften inle längre behövs med hänsyn
till ändamålet med SPAR. Uppgift som riksskatteverket eller länsstyrelse lämnar
till SPAR enligt denna förordning får hos DAFA inte bevaras på maskinellt
läsbart medium under längre tid än som behövs med hänsyn till ändamålet med
SPAR.

Närmare bestämmelser om gallring meddelas av
dalainspektionen efler samråd med riksarkivet och DAFA.

13 §

För utnyttjande av SPAR erläggs avgift lill DAFA enligl
bestämmelser som DAFA meddelar i samråd med riksrevisionsverkel.

Denna förordning träder i krafl, såvitt gäller 1-3 §§ och
5-13 §§, den 1 januari 1981 samt, såvitt gäller 4 §, den 1 juli 1981. "

s. 28 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:62 28

BUaga 4

Sammanställning av remissyttranden över datalagstiftningskommitténs
(DALK) promemoria (Ds Ju 1979:19) Författningsreglering av SPAR m. m.

1 Remissinstanser

Över DALK:s promemoria (Ds Ju 1979:19)
Författningsreglering av SPAR m. m. har remissyttranden avgells av justitiekanslern
(JK), kammarrätten i Sundsvall, rikspolisstyrelsen, datainspektionen,
samarbetsorganet (Ju 1968:59) för rättsväsendets informationssystem (SARI), värnpUktsverket,
socialstyrelsen, riksförsäkringsverket, postverket, televerket, statens
trafiksäkerhetsverk, statskontoret, statistiska centralbyrån (SCB), centralnämnden
för fastighetsdata (CFD), datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA),
bankinspektionen, försäkringsinspektionen, riksrevisionsverket (RRV), riksskaUeverket
(RSV), delegationen (B 1977:09) för förelagens uppgiftslämnande m. m. (DEFU),
riksarkivet, universitets-och högskoleämbetet (UHÄ), näringsfrihetsombudsmannen
(NO), konsumentverket, arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), länsstyrelsernas organisationsnämnd
(LON), länsstyrelsen i Stockholms län, länsstyrelsen i Malmöhus län, Malmö
kommun, Stockholms kommun, 1979 års folkbokföringskommitté (B 1979:12), ADB-beredningsgruppen
(C 1973:06), riksdagens ombudsmän (JO), Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet,
Svenska arbetsgivareföreningen. Landsorganisationen i Sverige (LO),
Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/ SR,
Sveriges advokatsamfund. Sveriges köpmannaförbund. Svenska sparbanksföreningen.
Svenska försäkringsbolags riksförbund. Folksam, Dagligvaruleverantörers
förbund, Direktförsäljningsförelagens förening. Svenska annonsörers förening,
Svenska bokförläggareföreningen. Sveriges reklambyråförbund, Sveriges
direktreklamförening. Sveriges postorderförening. Servicebyråernas
riksorganisation (SEBRO). DATEMA AB och Kommun-Data AB.

UHÄ har förklarat alt promemorian inte har gett anledning
till något särskilt yllrande från de synpunkter ämbetet närmast har att
företräda och har överlämnat yttranden från medicinska fakultetsnämnderna vid
universiteten i Uppsala och Lund, karolinska institutet, juridiska fakultelsnämnder-na
vid universiteten i Uppsala. Lund och Slockholm saml från samhällsvetenskapliga
fakullelsnämnden vid universitetet i Göteborg.

KF, LRF och Svenska bankföreningen har förklarat att de
avslår från att yttra sig.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:62 29

DATEMA AB förklarar att bolaget ansluter sig till SEBRO:s
yttrande.

Folksam ansluter sig till yttrandet från Svenska
försäkringsbolags riksförbund.

1979 års folkbokföringskommitté har förklarat att
kommitténs utredningsuppdrag omfattar områden som berör det i betänkandet
behandlade registret, SPAR. Kommittén påbörjade sitl arbete i januari 1980.
Eftersom utredningsarbetet befann sig i ett inledande skede, kunde kommittén inle
ta ställning till förslagen i belänkandel inom remisstiden.

2 Sammanställningens systematik

Vid remissammanställningen har DALK:s kapitelindelning
under Avdelning II i
promemorian följts i möjligaste mån. I åtskilliga remissyttranden har framförts
synpunkter på vem som bör ha regisleransvarel för SPAR. Dessa synpunkter har
sammanförts i ett särskilt avsnitt (3.2). Synpunkter på användningen av SPAR i
vissa hänseenden redovisas under avsnitt 5.

3 Allmänna synpunkter

3.1 Helhetsomdömen m. m.

DALK:s förslag fill författningsreglering av SPAR har i
huvudsak godtagits av flertalet remissinstanser. Detla utesluter dock inle att
en hel del synpunkter och kritik har förts fram beträffande den närmare
regleringen av registret. Flera remissinstanser har särskilt tagit upp frågan
om registeransvaret för SPAR.

Till
dem som mer allmänt uttalar sig positivt om DALK:s förslag hör JK,
datainspektionen, SARI, värnpUktsverket, riksförsäkringsverket, televerket,
statskontoret, SCB, DAFA, bankinspektionen, försäkringsinspektionen, NO,
medicinska fakultelsnämnden vid Uppsala universitet, konsumentverket, AMS, LON,
länsstyrelsen i Stockholms län, länsstyrelsen I Malmöhus län, Stockholms
kommun, ADB-beredningsgruppen. Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges
industriförbund, TCO, SACO/SR, Sveriges advokatsamfund, Sveriges
köpmannaförbund och Svenska postorderföreningen.

Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet
konstaterar att föreskrifler om SPAR vare sig i form av lag, förordning eller
föreskrifter hillills inte syns ha lämnats. Att DALK gripit sig an med denna
uppgift måsle i och försig, enligt nämnden, noteras med tillfredsställelse, i
all synnerhet som det rör sig om ett bl. a. från integritelssynpunkt ytterst
känsligt rättsområde, där noggrann författningsreglering förefaller
välmotiverad och i längden säkerligen oumbärlig.

Också juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms
universitet noterar med tillfredsställelse alt DALK tillmätt rättssäkerhets-
och integritetsfrågorna

s. 30 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:62 30

stor vikt i sitt arbete. Ändå är det, enligt nämnden, just
på dessa områden som vissa anmärkningar mol förfaltningsulformningen kan
riktas.

Datainspektionen framhåller att det finns anledning att särskill
framhålla de omständigheter som, om förslaget genomförs, måste beaktas vid den
framtida bedömningen av SPAR och andra register som påverkas av SPAR.
Inspektionen förklarar att man i sitt remissyttrande inskränker sig lill alt
belysa några av dessa omständigheter. Syftet härmed är enligt inspektionen
framför allt alt understryka alt de integritetsaspekter som låg till grund för
inrättandet av SPAR inte bör få stå tillbaka när önskemålen om en förbättrad
informationsservice förs fram.

Några remissinstanser redovisar allmänna synpunkter på användningen
av SPAR och andra s. k. befolkningsregister för olika ändamål.

SCB upplyser att man tidigare, före tillkomsten av SPAR, i
viss utsträckning har tillhandahållit viss service lill externa kunder
motsvarande den SPAR i dag erbjuder. I och med tillkomslen av SPAR har SCB
avvecklat denna verksamhet i samråd med DAFA och hänvisat nya kundförfrågningar
lill SPAR.

När det gäller statistiska urval har SCB bilrätt DAFA både
i fråga om statistisk sakkunskap, programvara och framtagning av urval. Detta
samarbete har tidigare förutsatts pågå t. o. m. den 1 april 1980, men DAFA har
begärt att det skall förlängas t. o. m. den 1 juni 1981. SCB kommer all gå med
på denna begäran för liden t. o. m. den 31 december 1980.

I DALK:s PM förutsätts att del hos SCB befintliga
Registret över totalbefolkningen (RTB) även framdeles skall föras av SCB.
Registret utnyttjas numera uteslutande för statistiska ändamål. Verket erinrar
om den stora betydelse detla register har som underlag för verkels befolkningssta-listik
och som samordningsinstrument inom det individstatisliska området. Som exempel
härpå nämns alt registret kommer att utnyttjas i den kommande folk- och
bostadsräkningen 1980 (FoB 80), vilkel sker med slöd av lagen (1979:217) om
allmän folk-och bostadsräkningar 1980. SCB erinrar vidare om regeringens
uppdrag åt verket att undersöka alternativa metoder för framlida folk- och
bostadsräkningar.

Från medicinskt forskarhåll redovisas delvis olika
uppfattningar om värdet av SPAR för forskningsändamål m. m. Medicinska
fakultetsnämnden vid universitetet i Lund yttrar:

För medicinska fakultetens del är registrets vetenskapliga
användning av störst betydelse, särskilt med hänsyn till forskning på längre
sikt. Under senare år har det blivit helt klart att många sjukdomar tar flera
decennier all utvecklas och bli manifesta. Orsaken kan vara fysisk och/eller
psykisk påverkan i den miljö vederbörande individ vislats. För alt utröna om
det varit något i miljön som kan ha varit sjukdomsframkallande (- befrämjande)
kan man behöva gå tillbaks åtskilliga decennier.

För att kunna spåra dessa påverkningar av miljön behöver
man jämföra

s. 31 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:62 31

grupper av människor som bott i samma faslighet. kvarter
eller liknande och jämföra med en grupp som kommer från ett helt annat område.
Man kan eventuellt tänka sig att invånarna i ett kvarter i centrala Malmö
behöver jämföras med dem i en av kranskommunerna till Malmö eller med
befolkningen i ett kvarter i Stockholms innerstad. Detta är en synnerligen vikfig
metod särskilt inom epidemiologi och yrkes(miljö)-medicin.

SPAR
kommer att ersätta de gamla manlalslängderna och församlingsböckerna.
Uppgifterna ligger nämligen på fastigheter. Man kan således år för år få en
beskrivning av samtliga personer som bott (varit mantalskrivna) i fastigheten.
Del är av ovärderlig betydelse för olika lyper av medicinsk forskning alt den befolkningsregislrering
som pågått i Sverige under flera hundra år nu inle bryts då man går över från
manuell lill maskinell hantering.

Föreliggande PM ger en bestämd känsla av att RSV och RFV
hör till de största intressenterna eftersom ur deras synpunkt ekonomiska
aspekter måste väga lungt. Fakultetsnämnden vill därför för sin del framhålla
den utomordentliga betydelse SPAR innebär för framtida forskning.

Fakultetsnämnden anför vidare all SPAR kommer alt vara av
oskattbart värde för framtida forskning och framhåller betydelsen av SPAR för
tekniska, historiska och andra vetenskapsgrenar, bl. a. vid tvärvetenskapligt
arbete med medicinska och samhällsvetenskapliga frågeställningar.

KaroUnska
institutet menar å andra sidan att inslilulel inte har någol intresse av ett
register av SPAR:s typ. Institutet uppger alt man för administrativa ändamål
och forskningsverksamheter utnyttjar huvudsakligen egna register. Därutöver
används vissa centrala register, för adminislrativa ändamål SLÖR och System-S,
för forskningsändamål exempelvis cancerregistret. Dessulom används registren
vid Stockholms läns landsting och statistiska centralbyrån saml litleralurreferenssystem
typ MEDLINE. Ett genomgående problem vid utnyttjandet av de större
centraliserade registren för forskningsändamål har enligt institutet varit alt
de ofta är inaktuella. Det gäller exempelvis cancerregistret, i vilket nian f. n.
matar in material från mitten av 70-lalel.

Institutet
menar vidare alt det förefaller vara klart att det begränsade innehåll i SPAR
som föreslagits har ett mycket begränsat praktiskt värde. Det förefaller också
klart att. om de kommersiella intressenterna i fortsättningen skall köpa
tjänster via SPAR, så myckel tilläggsinformation måste inläggas att personliga
integritetsaspekter börjar bli allt mer centrala.

Samhällsvetenskapliga
fakultelsnämnden vid Göteborgs universitet framhåller att den
samhällsvetenskapliga forskningens intressen inte har berörts. SPAR:s
funktioner härvidlag torde enligl nämnden behöva en mer omsorgsfull utredning.
Som exempel nämns att under senare år har födelsedatum blivit en vanlig
utgångspunkt för slumpmässiga urvalsdragningar i befolkningen för forskning,
administrativ kartläggning, marknadsundersökningar och liknande. En
koncentration har skett till den I5:e i varje månad vilket enligt nämndens
erfarenhet medfört "svarströlthef" hos

s. 32 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:62 32

personer födda ett sådant datum. Genom SPAR skulle t. ex.
en styrning kunna ske mot en jämnare fördelning i befolkningen av dessa
uppdrag. Detta förutsätter att SPAR inhämtar och registrerar information om
vilka personer som ingår i olika slag av urval och undersökningar. Härigenom
ökas också möjligheten lill kunskap om samhällsnyttan och konsekvenserna för
den enskilde av dessa olika undersökningsverksamheter.

DEFU pekar på vissa behov av förbättringar inom företagsregislerområ-det,
som har anknytning till författningsregleringen av SPAR. DEFU konstaterar alt
datalagen och den föreslagna förordningen om SPAR reglerar utbytet av
personuppgifter på ADB-medium. Denna form av reglering kan enligl DEFU bli
aktuell även inom andra områden och för andra objekt t. ex. förelag och
arbetsställen. Det är därför viktigt all arbetet med SPAR - och därmed
tillämpningen av SPAR-förordningen - löpande följs upp. Därmed kan
erfarenheterna av denna form av författningsreglering vara till nytta vid
utformningen och genomförandel av ell basregister över företag och
arbetsställen. Datainspektionen bör därför få i uppdrag att efter ett ä två år
lämna en utvärderingsrapport kring SPAR och författningsregleringen av SPAR,
anser DEFU.

DEFU tar också upp frågan om inlegritetsskyddet för juridiska
personer. Delegationen påpekar att arbetet hittills med lagregleringen av ADB-register
i första hand har inriktats på personregister.

Under 1980-talet är det troligt alt frågan om företagens
sekretess och integritet kommer all bli föremål för en intensivare diskussion.
Det bör vara en viklig uppgifi för DALK att behandla frågan om behovet av en
särskild lagstiftning då det gäller lagring och utbyte av informalion om
företag på ADB-medium framhåller DEFU. Ett sådant utredningsarbete bör påbörjas
så snart som möjligt. Ett register motsvarande SPAR inom
förelagsregister-området kan förväntas bli klart inom kort. Detta register kan
väntas bli föremål för någon form av lagreglering, uppger DEFU.

Också Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges
industriförbund berör denna fråga. De anför:

I de nyligen utfärdade tilläggsdirektiven lill DALK (Dir
1980:14), som gäller uppdraget alt också la upp frågan om en generell personregisterlagsfiftning,
ställer statsrådet Petri frågan, om denna lagstiftning också skulle inbegripa
skyddet för informationer gällande även juridiska personer. Statsrådet erinrar
bl. a. om att några remissinslanser behandlat denna fråga i yllranden över
tidigare DALK-betänkanden saml omtalar, att man i ett par andra länder redan
utformat en datalagstiftning, som innehåller regler som skyddar också juridiska
personer. Frågan har vidare aktualiserats i det inlernalionella konvenlionsarbetet.
Statsrådet anför emellertid också, all han anser det "mindre lämpligt att
i detta sammanhang uppdra åt DALK att utreda också hela den omfattande frågan
om skydd för upplysningar om juridiska personer. Det viktigaste skälet lill
delta är, att ulredningens uppdrag då skulle bli alltför omfattande och
svårhanterligt. Behovet av integritelsskydd för juridiska personer får
uppmärksammas i annan ordning." (s. 9ff).

s. 33 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:62 33

Vi vill från organisationernas sida i föreliggande
remissvar anföra erinringar mol den prioritering, som regeringen här valt att
göra belräffande behandlingen av frågan om behovet av integritelsskydd för
juridiska personer. Vi anser för vår del, all den sedan många år tillbaka av
oss aktualiserade frågan om utveckling av ett acceptabelt skyddssystem för de
omfattande mängder av företagsrelalerade data, som man hanterar med ADB inom
statsförvaltningen, nu inte bör få förhalas ytterligare. Om inte frågan kan
inrymmas i DALK:s uppdrag, påyrkar vi alt regeringen omgående tillsätter en
särskild kommitté med uppgift att parallellt med DALK och i samråd med denna
kommitté la sig an denna för företagen angelägna integrilelsskyddsfråga. Detta
är också en nationell skyddsfråga av slor räckvidd och belydelse.

Datainspektionen fäster uppmärksamheten på att även sårbarhels-aspekterna
måste tillgodoses i utredningen av den framtida folkbokföringsorganisationen
och SPAR:s ev. roll i denna. I sill remissyttrande över sårbarhetskommitléns
betänkande (SOU 1979:93) ADB och samhällels sårbarhet har inspektionen
framhållit bl. a. alt den myndighet som i framtiden skall handlägga
"sårbarhetsfrågor" särskilt måste beakta att rutiner byggs in i SPAR
som medger t. ex. lolalförstöring vid viss grad av krigsfara.

3.2 Registeransvaret för SPAR

DALK har i sitt förslag utgått från att registeransvaret lills
vidare skall åvila DAFA. DALK:s utgångspunkt har tagils upp till diskussion av
vissa remissinstanser. Från flera håll riktas kritik mol en sådan lösning.
Framför allt har åberopats att DAFA skulle ges en inte önskvärd
monopolställning. Vissa remissinstanser anser att ansvarsfrågan i vart fall
inte ännu kan lösas slutligt.

Karolinska institutet. Svenska arbetsgivareföreningen,
Sveriges industriförbund. Dagligvaruleverantörers förbund, Direktförsäljningsförelagens
förening. Svenska bokförläggareföreningen, Sveriges direklreklamförening,
Sveriges reklatnbyråförbund och SEBRO hör lill dem som ifrågasätter om
registeransvaret bör ligga hos DAFA.

Karolinska institutet menar alt det är myckel tveksamt om regisleransvarel
för denna typ av totala befolkningsregister bör ligga hos ett
"affärsdrivande verk" som samtidigt kommer att uppbära inkomsler från
registrets utnytlja-re. Registeransvar och driftansvar bör i della fall åvila skilda
myndigheter, anser institutet.

Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges
industriförbund konstaterar att DALK klargör, att man i sitt nu redovisade
arbete utgått från riksdagens tidigare beslut om SPAR i slorl och att man inte
sysslat med frågor som registrets funktioner, styrningen till SPAR när det
gäller den enskilda sektorn samt regisleransvarel. Organisationerna yrkar med
hänvisning till detla att SPAR-funklionen utvärderas inom snar framtid. Denna utvärde-

3 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 62

s. 34 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:62 34

ring bör lämpligen genomföras och redovisas för riksdagen
innan någol förslag om författningsregleringen av SPAR-verksamheten föreläggs
riksdagen. De anser det vara särskilt angelägel att frågan om registeransvaret
för SPAR omprövas och ifrågasätter om det verkligen är ändamålsenligt alt
ålägga DAFA regisleransvarel för SPAR. Enligl organisationernas mening är det
naturligt att återföra registeransvaret för detta register till riksskatteverket
och länsstyrelserna, som ju har ansvaret för primärregislreringen av samtliga
berörda personuppgifter som skall ingå i SPAR. Detta hindrar inte all
verksamheten med SPAR-servicen i erforderliga delar ombesörjs av DAFA även
fortsättningsvis men då på uppdrag av den registeransvarige. DagUgvaruleverantörers
förbund, Direktförsäljningsförelagens förening. Svenska annonsörers förening.
Svenska bokförläggareföreningen, Sveriges direktreklamförening och Sveriges
reklambyråförbund, i del följande kallade organisationerna, anför följande:

I remissvaret över DALK:s tidigare betänkande (SOU
1978:54) "Person-register-Dalorer-Integrilet" hade organisationerna
inga invändningar mol att centrala personregister reglerades i särskild ordning
enligt betänkandets förslag lill 28 § i dalalagen. Organisationerna utgick
därvid ifrån alt paragrafens tredje stycke skulle uppfattas på sådant sätt att
del var möjligl för Datema AB att även i forlsältningen föra sill
befolkningsregister. Denna uppfattning delades bl. a. av Riksdataförbundet,
Svenska Dalaföreningen, Svenska Civilekonomföreningen och Civilekonomernas
Riksförbund.

Organisationernas ställningstagande enligt föregående
stycke grundade sig på följande:

o Det är från principiella utgångspunkter ytterst
otillfredsställande att en myndighet kommer alt få en monopolställning såsom
fallet blir betr. DAFA:s förande av ett befolkningsregister.

o De argument som åberopas för ett monopol är i sak inle
bärande.

Del argument som vanligen anförs för ett monopol är
uppfattningen att en begränsning av antalet befolkningsregister är befogat med
hänsyn till integritets- och säkerhetsaspekter.

Detta argument äger i praktiken dock gilfighet endast
betr. offentliga befolkningsregister som finns i ett stort antal och där del
kan vara motiverat med en begränsning. Denna är också motiverad av att
offentliga register i regel innehåller integritelskänsliga personuppgifter.

På den privata sektorn finns emellertid enbart ett
befolkningsregister nämligen det som innehas av Datema AB. Till skillnad från
flertalet offentliga register innehåller inte Datema AB:s register uppgifler
som kan anses medföra en risk för all otillbörligt intrång i registrerads
personliga integritet uppkommer. På sid. 54 i rubr. promemoria konstaleras
också att inkomstuppgift - som torde vara den enda diskutabla uppgiften i Datema
AB:s register från integritelssynpunkt - sedan länge funnits tillgänglig i
register utan att detla generellt sett betraktats som otillbörligt.

Organisationerna kan således inte finna annat än att Datema
AB:s register även bör kunna få finnas. Den ev. risk för otillbörligt intrång i
registrerads

s. 35 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:62 35

integritet som må föreligga måsle kunna elimineras genom
den tillsyn dalainspektionen utövar.

För övrigl torde det ej föreligga marknadsmässiga
förutsättningar för ytterligare ett centralt personregister av det slag som
SPAR och Datema AB:s register representerar, varför någon risk för ett stort
antal register av dessa slag ej behöver befaras. Om en ökning skulle förmärkas
kan lagstiftaren ingripa då.

o Ett argument som anföres mot befolkningsregister av det
slag som nämnts i föregående stycke är den åberopade huvudregeln "alt inga
personuppgifter som förs med hjälp av ADB bör få innehålla uppgifter om andra
fysiska personer än vad som svarar mot myndigheternas, företagens eller
organisationernas arbetsuppgifter och verksamhetsområden" (prop.
1976/77:27 sid. 23). Enligt organisationernas mening uppfyller emellertid såväl
SPAR som Datema AB:s register denna princip genom sin speciella verksamhet att
sälja adresser uttagna efter olika urvalsmöjligheter.

Om denna tolkning ej delas kan organisationerna endast
konstatera att från denna princip har gjorts åtskilliga undantag genom all
tillstånd meddelats för a) SPAR, b) kommunernas bostadsbidragsregisler, c)
flera av SCB:s register, d) Upplysningscentralen AB:s kreditupplysningsregister.

En monopolställning för SPAR är ej heller önskvärd från
praktiska utgångspunkter. Datema AB:s verksamhet är nödvändig även i framtiden.
Kundernas önskemål rörande priser, servicegrad, flexibilitet och krav på
registers systematik måste kunna tillgodoses från mer än ett håll.

Idag tillgodoser för övrigt SPAR inte marknadens behov,
vilket också är förklaringen fill dagens begränsade utnyttjande av SPAR från
direktreklamföretagens och deras kunders och större användares sida betr.
adressurval o. dyl.

SPAR har körningar en gäng i månaden vilket är helt
oacceptabelt. Datema AB har körningar var fjortonde dag.

SPAR måste till skillnad mot Datema AB göra två körningar
för att kunna göra ett adressurval efter kriteriet "familjeinkomst",
vilket innebär två månaders leveranstid!

SPAR klarar ej heller komplicerade urvalsdragningar på det
sätt och i den omfattning som kan ske genom Datema AB:s register.

o Om Datema AB:s befolkningsregister ej tillåts existera
försämras dagens marknadsföringsmöjligheter väsentligt. Genom det sätt
datalagen har fillämpats är en försämring redan ett faktum.

Ett alternativ fill rådande monopolsiluafion kan enligt
organisationernas mening vara att förlägga registeransvaret enligt datalagens
mening hos annan myndighet samt att låta såväl DAFA som Datema AB vara produkfionsan-svariga
och omhänderha försäljning. Emellertid måste det därvid vara möjligt att
genomföra den uppdateringsverksamhel som f. n. utvecklas mellan DAFA och
postverket. Genom flera produkfionsansvariga kan såväl lagstiftarens som bl. a.
organisationernas önskemål på sikt uppfyllas.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:62 36

3 § datalagen stadgar all datainspektionen skall meddela
tillstånd till inrättande och förande av personregister, om del saknas
anledning antaga att - med iakttagande av de föreskrifler som inspektionen kan
meddela -otillbörligt intrång i registrerads pesonliga integritet skall
uppkomma. Inspektionen kan t. o. m. bestämma vilka uppgifter som får finnas om
varje registrerad person. Datainspektionen har dessutom enligt TF numera
möjligheter att reglera förekomsten av s. k. söknycklar eller urvalskriterier.

Datainspektionens verksamhei måsle enligl
organisationernas mening redan vara fulll tillfyllest för att skydda de
registrerade i de "integriletsgrun-da" register som SPAR och Datema AB:s
register ulgör. I varje fall bör inspektionens verksamhet kunna resultera i ett
lillfredsslällande skydd för de registrerade i den alternativa lösning
organisationerna anvisat.

Också SEBRO vänder sig mol alt DAFA ges både produktions-
och registeransvar för SPAR. DAFA är, och blir troligen i ännu högre grad, en
till SEBRO-företagen konkurrerande servicebyrå med klart vinstintresse. Det är,
framhåller SEBRO, en klar konkurrensfördel att inneha en monopolljänst, som
totalt är värd 15-20 milj. kr. per år.

DALK har dessutom, i förhållande till tidigare förslag,
delvis upphävt monopolställningen gentemol offentliga myndigheter men behållit
monopolställningen för SPAR gentemot enskilda användare. Delta är ett
förhållande som SEBRO anser tvivelaktigt ur näringsfrihetssynpunkl.

DALK:s uppfattning att ett enda register, SPAR, har sådana
fördelar ur integritetsskyddssynpunkt att monopol bör förordas är enligt SEBRO:s
uppfattning vidare ett underkännande av datainspektionens verksamhet. Att ha
SPAR på fler än ett produktionsställe är enligt SEBRO:s uppfattning endast en
fråga om kontroll av fysiskt skydd av registret och kontroll av vilka uttag som
görs från SPAR. Del är bl. a. dessa kontroller som datainspektionen skall
utöva och inspektionen bör klara detta på fler än ett produktionsställe. SEBRO
anser att frågan om registeransvar är intimt förknippad med en ev. lagreglering
av SPAR och bör avgöras i detla sammanhang.

SEBRO föreslår, oavsett om SPAR lagregleras eller inte,
att regisleransvarel för SPAR flyttas från DAFA lill en myndighet, exempelvis
RSV, som är källan till uppgifterna i SPAR, eller till någon annan
folkbokföringsmyndighet samt alt den registeransvarige förlägger produktion av
SPAR lill DAFA och någon enskild servicebyrå så att monopolställningen hos DAFA
undviks. Denna lösning skulle också tillgodose de krav på valmöjlighet, som
kunderna till dessa tjänster ställer.

Det faktum att kundtillströmningen till DAFA under den lid
SPAR varil i drift varit mindre än DAFA räknat med lyder på att marknaden anser
all fier än ett alternativ behövs, och delta trots att tjänsterna hos DAFA
enligt SEBRO:s mening inte är dyrare än hos det enskilda alternativ som finns (DATEMA
AB).

DATEMA AB förklarar att man är beredd att åta sig
produktionsansvar

s. 37 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:62 37

för SPAR-tjänster oavsett vem som i framtiden blir regisleransvarig.
Detta produkfionsansvar skulle då utformas i enlighel med de regler för
säkerhet och sekretess som datainspekfionen fastställer.

Under den tid som SPAR har varil i drift har enligt DAFA
ett fördjupat samarbete uppkommit mellan nyttjarna av SPAR:s tjänster och DAFA
samt mellan DAFA och datainspektionen. Vidare har de registrerade mer och mer
börjat upptäcka DAFA som regisleransvarig för SPAR. DAFA anser att det under
dylika förhållanden vore olyckligt att flytta registeransvaret lill någon annan
myndighet. DAFA erinrar om vad som anförts i fråga om registeransvaret i prop.
1976/77:27 om åtgärder för att begränsa möjligheterna att föra omfattande
personregister.

Datainspektionen erinrar om att man i remissyttrandet över
DALK:s tidigare betänkande påpekat att inspektionen har goda erfarenheter av
alt regisleransvarel för SPAR ligger hos DAFA, men att inspektionen i och för
sig inte har något att erinra mol alt ansvarel överförs på någon annan.
Inspektionen erinrar om alt den framfört samma ståndpunkt i sill yttrande över
monopolutredningens betänkande (Ds B 1979:1) Datakonkurrens. I yttrandet sägs
också att några principiella hinder för tillämpningen av offentlighets- och
sekretesslagstiftningen inte heller bör föreligga, även om DAFA av
konkurrensskäl skulle ombildas till ett daiaserviceförelag där verksamheten
bedrivs i aktiebolagsform. Del har nämligen länge förekommit att myndigheter
anlitar privata servicebyråer. Inspektionen påpekar att monopolutredningen inte
i detalj berört della och all viss ytterligare analys av frågorna kan krävas.
En förändring av huvudmannaskapet behöver dock inte i sig innebära någon
förändring av DAFA:s uppgifler belräffande utveckling och drift av det tekniska
systemet, menar inspektionen.

RRV anser att ett slutligt ställningstagande lill regisleransvarel
för SPAR inte bör ske förrän frågan om DAFA:s framlida organisation fått sin
lösning.

NO
konstaterar att SPAR får en ensamställning i viktiga hänseenden och att detta
har dikterats främst av integritets- och säkerhetsskäl. NO har inte några
erinringar mol den föreslagna regleringen. , SARI framhåller att DAFA kommer
att få en monopolställning i fråga om uppgifter som ingår i SPAR. Från den synpunkten
kan ifrågasättas om regleringen rörande SPAR i den föreslagna
registerförordningen kan anses tillfredsställande.

Socialstyrelsen anser att omfatiande befolkningsregister
som SPAR bör koncentreras till så få registerhållare som möjligt. Om endast ett
register över rikets totalbefolkning upprättas, får inte detta utesluta att
andra partiella register, t. ex. på länsnivå, används då detla anses
tillräckligt och ekonomiskt fördelaktigt.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:62 38

4 Styrningen till SPAR 4.1 Den enskilda sektorn

DALK:s förslag att alla intressenter inom den enskilda
sektorn, t. ex. företag, organisationer, partier, intresseföreningar, forskare m.fl.,
skall hänvisas till SPAR har endast föranleti ett mindre anlal kommentarer.
Vissa remissinslanser som är användare av personuppgifter förklarar sig kunna
godta den föreslagna ordningen. Andra för emellertid fram mer principiella
invändningar av innebörd att regleringen på olika sätt skulle strida mot
offentlighetsprincipen.

Bankinspektionen konstaterar att det av promemorian
framgår att även bankerna anlitar SPAR. Att så sker ligger i sakens natur. I
sammanhanget nämner bankinspektionen att det av bankerna helägda kreditupplysningsföretagel
Upplysningscenlralen UC AB har sin verksamhei baserad på personregister av
typen "centralt befolkningsregister". Inspektionen har för sin del
lämnat utan erinran att bolagets registerkapacitel utnyttjas för viss
uppdatering av register i bankerna. I den mån behov därav förekommer
fortsättningsvis, ulgår inspektionen från att UC kan ge sådan service till ägarbankerna.

Länsstyrelsen i Stockholms län anför:

Länsstyrelsen har tidigare uttalat sig för att den
enskilda sektorn skall vara hänvisad lill SPAR vid behov av registeraktualisering,
urvalsdragningar saml personnummersättning och kontroll av personnummer i andra
register.

För många av nuvarande kunder inom den enskilda sektorn
hos länsstyrelserna kan hänvisningen till SPAR övergångsvis medföra problem
ifråga om program- och systemändringar m. m. Länsstyrelsen förutsätter därför
att överföringen till SPAR får ske med hänsynstagande till alt anpassningen av
kundernas ADB-system lill SPAR:s villkor och förulsätlningar kräver viss
övergångslid.

Länsstyrelsen vill i detta sammanhang nämna, att den
successiva övergången till nytt ADB-system för folkbokföring och beskattning (AFB-systemet)
och utnyttjande av ny datorteknik innebär, att nuvarande s. k. kundprogram
successivt kommer att bli obrukbara. 1 den mån inte nya program skapas, som möjiggör
motsvarande bearbetning i AFB-systemet, kommer följaktligen länsstyrelsena - om
riksskatteverkets fidsplan följs -efter utgången av 1980 inte längre kunna
tillgodose önskemål om s. k. kundultag. Detla underlättar givetvis styrningen lill
SPAR vad gäller den enskilda sektorn, men kan också skapa övergångsvisa problem
för kunderna.

Svenska försäkringsbolags riksförbund erinrar om alt
förbundet i sitt yttrande över datalagstiftningskommitléns betänkande SOU
1978:54 har uttalat att det inte motsätter sig styrningen till SPAR när det
gäller de akluella ändamålen. Del nu framlagda förslagel ger enligt
riksförbundets mening inte anledning att ändra denna inställning. Riksförbundet
konstaterar att styrningen till ett enda register har den positiva effekten
att skydda den personliga integriteten.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:62 39

Förbundet förutsätter att styrningen till SPAR inte
inverkar på det inhämtande av bl. a. adressuppgifter från det centrala
bilregistret (CBR) som sker vid t. ex. nyteckningar och bilbyte genom del
integrerade samarbete som bolagen har med CBR. I rutinerna för samarbetet med CBR
ingår ändringsavisering både för fysiska och juridiska personer tillsammans med
uppgifter om deras fordon. Detta kan inte ordnas genom SPAR.

Styrningen till SPAR får enligt riksförbundets mening
vidare inte ha en menlig effekt på svarstiderna. Speciellt åtkomsttiderna via
terminal/dator till dator - som blir mer och mer vanliga - måste bli rimliga.
Tillräcklig maskinkapacitet måste därför ställas till DAFA:s förfogande för
SPAR.

Folksam upplyser att man, till skillnad från andra
försäkringsbolag, har mycket stora engagemang inom kollektiv personförsäkring.
Det finns inte praktiska och ekonomiska förulsätlningar att ha alla dessa
försäkrade individuellt registrerade i försäkringsbestånd. Folksam har därför
tills vidare tillstånd all föra ett lolalt befolkningsregister.

Folksam förklarar alt man inte motsätter sig att den informalion
som i dag görs direkttillgänglig från Folksams befolkningsregister i stället
kan erhållas från SPAR via en dator-till-dator koppling mellan Folksam och DAFA.
En sådan dalaöverföring får dock inle försämra servicegraden gentemol
försäkringstagare och skadelidande.

Stora krav måste ställas på del datasystem och den
maskinvara som skall förse kunderna med on line-service från SPAR. Folksam
betonar särskill vikten av att svarstiderna för terminal/dator-till-dator
frågorna blir korta.

JO anser att det är bra att det i förslaget lill 26 §
datalagen klart har utsagts att myndighets skyldighet all hänvisa sökande fill
SPAR inte får inskränka myndighetens skyldigheter enligt iryckfrihelsförordningen
(TF). Utan en sådan bestämmelse finns det risk för missförstånd om den
föreslagna paragrafens räckvidd anser JO.

Dagligvaruleverantörers förbund.
Direktförsäljningsföretagens förening. Svenska annonsörers förening. Svenska
bokförläggareföreningen, Sveriges direklreklamförening och Sveriges
reklambyråförbund är emellertid av den uppfattningen att del innebär en
inskränkning av offentlighetsprincipen, om en myndighet enligt 26 § andra styckei
förslaget hänvisar någon till SPAR trots att myndigheten själv har tillgång till
uppgifterna och kan lämna ut dem, låt vara i annan form. Organisationerna
påpekar att man i konsekvens med denna inställning i andra sammanhang har
hävdat att 2 kap. 8 § TF - enligt vilken en myndighet inte är skyldig alt lämna
ut kopia av dalamedium - är ett avsteg från offentlighetsprincipen. Före
datalagens tillkomst och ändringen av 2 kap. 8 § TF till nuvarande lydelse
bedömdes datamedier vara allmänna handlingar enligt regeringsrättens praxis.

Juridiska fakultelsnämnden vid Uppsala universitet
konstaterar alt nyttjandet av SPAR skall slyras i det hänseendet, alt en
sökande, som begär alt en myndighels personregister skall användas för ändamål,
som kan tillgodoses genom SPAR, skall av myndigheten hänvisas lill delta. Väl
medveten om

s. 40 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:62 40

offentlighetsprincipens existens fastslår emellertid DALK,
fortsätter nämnden, ytteriigare i 26 § förslagel, att ifrågavarande hänvisning
inle får inskränka myndighetens skyldigheter enligt TF. Härigenom understryks
heter det, att den på TFgrundade rätten enligt offentlighetsprincipen att få la
del av innehållet i förekommande register och att få utskrift av dessa
"självfallet alltjämt måste gälla".

Sistnämnda, i och för sig korrekta ställningslagande innebär,
anser nämnden, att alternativa möjligheter stundom kommer alt slå den sökande
till buds. Den faktiska fördelningen av avnämarna mellan de tillgängliga
registren blir otvivelaktigt starkt beroende av del mer eller mindre
auktoritativt präglade tillvägagångssättel vid lämnandet av ifrågavarande
hänvisning.

Själva "styrningen" till SPAR kan emellertid,
låt vara formellt godtagbar, i realiteten innebära ett försök att genom
författningar av lägre valör de facto urholka och begränsa en i grundlag fastställd
rättighet.

4.2 Den offentliga sektorn

DALK:s förslag om SPAR:s användning inom den offentliga
sektorn har i huvudsak mottagits väl av dem som yttrat sig i den delen. Från
kommunalt håll betonas särskilt värdet av att kommuner och landsting ges möjlighet
att även fortsättningsvis utnyttja uppgifler från länsregislren.

Den styrning lill SPAR för myndigheterna som DALK stannat
för får enligt kammarrätten i Sundsvall ansesinnebära en lämplig lösning. I förslagel
har å ena sidan de kritiska synpunkter som framkommit vid remissbehandlingen
av kommitténs tidigare betänkande lill slor del beaktats. Å andra sidan går ett
av de huvudsyften som legat till grund för inrättandet av SPAR inte förioral. Dessulom
inrymmer DALK:s förslag möjlighet till undantag från huvudprincipen för
statliga myndigheter.

Riksförsäkringsverket noterar alt verket för sitl eget
behov inte kommer att vara hänvisat till att utnyttja SPAR utan fortfarande
kommer att erhålla för verkets behov erforderliga uppgifter från andra håll. I
belänkandet har detta kommit till uttryck bl. a. i sammanfattningen (s. 63),
där riksförsäkringsverket befinner sig bland de myndigheter som inte behöver
utnyttja SPAR, medan verket tydligen glömts bort i molsvarande uppräkning i
huvudtexten (s. 51). Verket noterar vidare med tillfredsställelse att verket
genom förekomsten av SPAR skulle bli befriat från skyldigheten att lämna
uppgifter ur sina personregister i den mån sådana uppgifler i stället kan
erhållas ur SPAR (26 § andra styckei lagförslaget).

CFD upplyser att fastighetsdatasystemel enligt 4 §
fastighetsdatakungörelsen (1974:1058) samt 4 och 6 §§
inskrivningsregisterkungörelsen (1974:1061) skall innehålla uppgifi om lagfaren
ägares och lomträltshavares person- eller organisationsnummer, namn och
postadress saml, om han är fysisk person, uppgifi om civilstånd och ev.
omyndighet. Motsvarande gäller

s. 41 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:62 41

beträffande den som sökt lagfart eller inskrivning av
tomträtt. Enligt 6§ faslighelsdatakungörelsen skall vederbörande länsstyrelse
var 14:e dag lämna uppgifler om postadress, civilstånd och omyndighet.

Aviseringen av de aktuella personuppgifterna har utformats
så att, vad beträffar fysiska personer, CFD har anslutils som abonnent lill
samlingsregistret vid länsstyrelsen i Stockholm. För juridiska personer
erhålls motsvarande uppgifter från RSV:s organisationsnummerregisier.

Fastighetsdatasystemel innehåller i övrigt personuppgifter
i det s. k. koordinatsatta personbandet. Adressuppgifterna i delta register ajourförs
en gång varje år med hjälp av länsstyrelsernas faslighetsband.

Efter övergången till del nya systemet för folkbokföring
skall enligl föreliggande planer erforderliga personuppgifter aviseras från della
system.

De uppgifler CFD behöver enligt 4 § faslighelsdatakungörelsen
bör ur rättssäkerhetssynpunkt ha hög aktualitet. Detta krav tillgodoses vid avisering
från riksaviseringsbandel i det nya syslemet för folkbokföring medan användning
av SPAR skulle medföra försämrad aktualitet. Det kan sålunda finnas starka skäl
för avisering och urvalsdragning i annan ordning än genom SPAR. CFD ansluter
sig dock till kommitténs bedömning att hänvisning till SPAR skall gälla som
huvudprincip men instämmer även i förslagel all datainspektionen skall ges
möjlighet all meddela undantag därifrån.

RRV delar DALK:s bedömning att ett fortsatt utnyttjande av
länsbanden på regional nivå bör godtas så länge det inte går att överblicka
vare sig förutsättningarna m. m. för en ny regionalisering av SPAR eller
resultatet av ulredningen om en ny folkbokföringsorganisation. Della innebär
alt statliga myndigheter med regionalt avgränsad verksamhet saml kommuner och
landsting vid sidan av SPAR också bör kunna vända sig lill länsstyrelsen inom
del egna länet.

Närdet gäller tillgång till uppgifterom befolkningen i
flera län är det enligt RRV:s mening inte rationellt att offentliga myndigheter
vänder sig till flera uppgiftslämnare i de fall de efterfrågade uppgifterna
finns på ett ställe. RRV instämmer i DALK:s bedömning all myndigheterna, då de
kräver uppgifler om befolkningen i mer än ett län. bör vara skyldiga att
använda SPAR i de fall då SPAR kan tillgodose behoven.

På längre sikl kan del enligt RRV:s bedömning finnas
anledning att ompröva myndigheternas rätt att kunna välja mellan länsregistren
och SPAR. Det är enligt RRV:s mening rimligt att anta dels att SPAR kan
utvecklas ytterligare, bl. a. genom en regionalisering, dels att en ny
folkbokföringsorganisation kan ge SPAR samma fördelar som länsregistren i dag
har. I ett sådant läge bör enbart SPAR utnyttjas.

Länsstyrelsen i Stockholms län konstaterar att DALK i
fråga om uttag för statliga och kommunala myndigheters behov har modifierat
sill förslag så alt det nu kan accepteras av länsstyrelsen. I ett avseende
anser emellertid länsstyrelsen ett förtydligande nödvändigt. Enligl förslaget
skall även statliga

s. 42 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:62 42

och kommunala myndigheter vara hänvisade till SPAR, om ett
tillgodoseende av behovet förutsätter utnyttjande av register hos mer än en
länsstyrelse. Länsstyrelsen utgår ifrån alt DALK avser sådana uttag, som
förutsätter att uppgifterna från olika län måsle samköras innan de kan användas
för sitt syfte. Däremot bör enligt länsstyrelsens mening uttag, som visserligen
begärs från flera län samtidigt, t. ex. på listor eller annan utskrift, men som
kan användas oberoende av varandra, inte omfattas av denna regel.

Socialstyrelsen menar att det från kostnadssynpunkt är
viktigt att möjlighet finns att vid sidan om SPAR utnyttja andra begränsade
register för personnummerkontroll. Exempel på della är socialstyrelsens
medicinska födelseregister (MFM) som personnummermatchar sill register mot SCB:s
födelseregister. Detta är naturligtvis alt föredra framför samköming mot det
betydligt mer omfattande SPAR.

Medicinska fakultelsnämnden vid Lunds universitet
framhåller med hänvisning till att en del länsstyrelser uppgeit att man likaväl
kan använda deras register att det till följd av befolkningens rörlighet är
otympligt att söka efter en även relativt måttlig population i skilda
länsstyrelsers register.

Från kommunalt håll har DALK:s förslag föranlett en hel del
kommentarer. Kommun-Data AB anför att del mot bakgrund av all bolagel
utvecklat system inom sjuk- och socialvården är av vital betydelse att bolagel
har tillgång till akluella register över invånarna i landsting resp. kommuner. DALK:s
uppfattning, alt kommuner och landsting bör ha valfrihet all vända sig lill
länsstyrelsen i det egna länet eller till SPAR vid avisering av
personuppgifter, är enligt bolagets mening riktig. I dagsläget är länsstyrelsens
befolkningsregister att föredra. Aktualiteten på regislerförändringar blir hög.
Vissa tillämpningar inom sjukvården och den sociala administrationen kräver
detta. Vidare är uttag och aviseringar från länsstyrelsens register både
enklare och mindre kostsamma. 1 ett senare skede kan SPAR, med de utvecklingstendenser
som finns, bli mer intressant. Bolaget förutsätter dock att
dator-datorförbindelse blir möjlig och att registerinnehållet utvidgas (jfr
avsnitt 5).

Malmö kommun yttrar:

Malmö kornmun använder uppgifter om folkbokföring,
inkomsttaxering och fastighetslaxering som finns i personregister hos
länsstyrelserna i ett 30-tal syslem. Persondalabasen över kommunens befolkning
användes interaktivt i ett tiotal system. Bara i det patieniadminislrativa
systemet för Malmö allmänna sjukhus anropas databasen 2 200 ggr/limma
(undersökning i december 1979). Patientadministrativa syslem håller på att
införas i hela landet. DALK har på sidan 47 i promemorian antagil att man kan
utgå från terminalåtkomsl till SPAR. I interaktiva system skulle en sådan lerminalåt-komsl
inte vara praktisk möjlig då man inom en nära framtid skulle behöva kalkylera
med en kapacitet inom SPAR-systemel på ca 300 transaktioner/ sek. Kommunen får
alltså räkna med en försening på ca 1 vecka om uppgifterna skall hämtas från
SPAR i stället för som nu direkt hos

s. 43 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:62 43

länsstyrelsen. Delta förorsakar kommunen extra koslnader
till följd av ökad registrering och korrigeringar av extra transaktioner.
Kommunen förordar därför all kommunerna får hämta berörda uppgifter som hitlills
direki från länsstyrelsernas personregister. De i promemorian föreslagna
lagtexterna bör formuleras så att ell sådant tillstånd klart framgår.

Principiellt
är kommunen orolig för datautveckling av typ SPAR-system. Man bildar
ytterligare en instans som informationen måsle passera (lag) innan den kan nås
av de lokala användarna, varifrån den ursprungligen kommer. Sett ur
datautvecklingssynpunkt är det omöjligt för en lokal instans att med utgångspunkt
från rikscentrala register konstruera rationella system. I framtiden måste man
räkna med distribuerad dalabehandling som medger direkt behandling av del
lokala informationsbehovet. Frågan om uttag av informalion från ett
decentraliserat SPAR-system får i så fall en annan bakgrund. Kommunen anser
därför att lagtexten inte bör knytas lill en bestämd systemlösning (central
bearbetning). Det vore därför naturligt att kommuner, som hittills, får
tillstånd att hämta information direkt från länsstyrelsens personregister.

ADB-beredningsgruppen anför att det - för de frågor som
beredningsgruppen arbetar med - är av stor betydelse att regionala och lokala
myndigheter får möjlighet att utnyttja den egna länsstyrelsens personregister
för olika registerutlag.

Svenska
kommunförbundet upplyser att kommunerna använder uppgifter om befolkning,
inkomsttaxering, fastighetstaxering etc. som i dag finns i pesonregister hos
länsstyrelserna. Dessa uppgifter används i ett flertal ADB-system. Förbundet
förutsätter att kommunerna även i framliden får tillgång till dessa register.

Landstingsförbundet anför alt DALK:s tidigare förslag
skulle ha medfört en sämre kvalitet på landstingens register än om
uppdateringen sker direki från länsstyrelsernas register. Eftersom DALK nu
föreslår alt bl. a. landstingen även fortsättningsvis kan utnyttja
länsstyrelsernas register för uppdateringsändamål har förbundet inga
invändningar mol förslaget.

Samhällsvetenskapliga
fakultelsnämnden vid Göteborgs universitet betonar önskvärdheten i att kommuner
och länsorgan har möjlighet att utnyttja länsbanden för undersökningar som
avser det egna länet. Ur integritelssynpunkt kan inget slå alt vinna i att
myndigheterna tvingas göra sina körningar mot ett register som innehåller uppgifler
om en mångdubbelt större population än den deras undersökningar tänks omfatta.
Med nödvändighet måsle det också vara så all ett register av SPAR:s typ,
oavsett vilka resurser som sätts in i uppdateringsarbelel, riskerar alt vara
mera inaktuellt än de register från vilka uppgifterna är hämtade. Aktualiteten
i registeruppgifterna är myckel väsentlig för urvalsdragning, både för
myndigheter och forskningsinstitutioner. Av denna anledning förordar nämnden
att möjlighel ges all utnyttja länsbanden även för undersökningar som omfattar
två-tre län. Nämnden har svårt att se alt detla skulle medföra ökade integriielsrisker.
Att urvalsuppgiflerna är så akluella som möjligt är betydelsefullt även ur

s. 44 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:62 44

integritelssynpunkt. Det minskar t. ex. risken för att
enkäter utsänds till nyligen avlidna personer.

Medicinska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet
diskuterar utförligt DALK:s förslag med utgångspunkt från den medicinska
forskningens behov av pesonuppgifter. Nämnden anför:

Medicinska fakullelsnämnden vill framhålla att
personuppgifter av det slag som SPAR innehåller inle sällan blir akluella i
medicinsk forskning. I klinisk medicinsk forskning är del vanligt med eflerundersökningar
som innebär all man efter viss tid - ibland försl efler många år - vill följa
upp patienter som behandlats på visst sätt, t. ex. med en bestämd operationsmetod
eller med ett vissl läkemedel, för att värdera behandlingsresultatet i stort
eller för all efterforska eventuella biverkningar. Personefterforskningen kan i
sådana fall avsevärt underlättas genom SPAR som ju ger aktuella adresser till
de överlevande patienterna.

Inte sällan är emellertid sådana uppföljningsundersökningar
också inriktade på att kartlägga dödsorsakerna för de personer som avlidit. Uppgifler
om dödsorsaker kan endast erhållas från statistiska centralbyrån (SCB), där
dödsbevisen förvaras. Det har därför varil naturligt för medicinska forskare
att i sådana situationer vända sig direkt lill SCB såväl för adressaktualisering
från SCB:s register som för kompletterande uppgifter om de döda personerna. En
skyldighet för forskarna att i fall som detta alltid utnyttja SPAR för den
första fasen i uppföljningen ter sig onödigt krånglig, rakultetsnämnden
förutsätter därför att det hitlills använda förfarandet skall kunna utnyttjas
även i fortsättningen, om det bedöms vara den mest praktiska lösningen.
Bedömningen torde kunna ske vid datainspektionens prövning av ansökan rörande
sådana projekt.

Personuppgifter från folkbokföringen blir också ofta
aktuella i epidemiologiska studier för vilka de geografiska och socioekonomiska
folkbokföringsuppgifterna är av särskilt intresse. Den av DALK förordade registerutvidgningen
är i detla sammanhang av värde. Del kan i denna typ av forskning gälla
urvalsdragningar av konrollmaterial matchade på visst sätt eller andra
uppföljningar av befolkningsurval. I många av dessa fall kommer SPAR att kunna
bli till slor hjälp. Fakultetsnämnden vill emellertid framhålla att i vissa
fall är sådan epidemiologisk forskning begränsad till viss kommun eller visst
län, I dessa fall kan ett utnyttjande av länsstyrelsernas personband te sig mesl
praktiskt. Fakultelsnämnden noterar med tillfredsställelse att DALK:s nya
förslag är mindre rigoröst när det gäller styrningen lill SPAR, och att
förslaget bl. a. ger statliga myndigheter möjlighet att som ett alternativ till
SPAR utnyttja länsstyrelsernas personband. Fakultetsnämnden vill därför
framhålla att det är önskvärt alt universitetsinstitutioner med denna typ av
lokaliserat databehov även i fortsättningen kan få utnyttja länsstyrelsernas
register. Prövningen kommer även i delta fall rimligen att ligga på
datainspektionen.

4.3 Vidareanvändning av myndigheternas uppgifter

Datainspektionen och ADB-beredningsgruppen diskuterar mera
principiellt frågor om vidareanvändningen av myndigheternas uppgifter, vilkel
har samband med DALK:s förslag om styrning lill SPAR.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Prop,
1980/81:62 45

Datainspektionen understryker vikten av den principiella
argumentering som låg bakom DALK:s tidigare förslag och som är grundad på den
attitydförändring till ett fritt nyttjande av offentliga personregister som
vuxit fram hos allmänheten i Sverige under den senaste tio-årsperioden. Datainspektionen
vidhåller alt risk för olillbörligl intrång i personlig integritet föreligger,
om uppgifler som samlas in av myndigheter för ett vissl besläml administrativt
ändamål också utnyttjas för andra och senare uppkomna behov. Inspektionen
instämmer i att allmänhetens oro för sådana bearbetningar ökar och all det -
som DALK beskriver - finns starka skäl för att i framtiden bättre och mer
övergripande reglera hur vidareanvändningen av myndigheternas uppgifler skall
få ske. Della gäller särskill om uppgifterna skall användas för att tillgodose
kommersiella intressen eller ändamål som saknar anknytning fill den
ursprungliga registreringen. En sådan reglering får självklart inte inkräkta på
offentlighetsprincipen men lorde ändå kunna klargöra i vilken ulslräckning
myndigheter skall erbjuda särskilda tjänster i sådana fall där
offentlighetsprincipen inte åberopas. Tills vidare accepterar dock datainspektionen
all principiella invändningar får slå tillbaka för denna kompromiss. Vad gäller
det nya riksaviseringsbandel ges datainspektionen möjlighet alt senare pröva
när och om det även på denna punkt bör gälla enhetliga regler.

ADB-beredningsgruppen yttrar:

DALK behandlar under avsnittet om styrningen till SPAR
frågan om vidareanvändning av personuppgifter som myndigheterna samlat in för
vissa bestämda ändamål. ADB-beredningsgruppen vill för sin del fästa uppmärksamheten
på den konflikt som hår föreligger mellan två skilda samhälleliga intressen.
Det är å ena sidan behovet alt för främst skyddet av den personliga
integriteten starkt begränsa möjligheterna att utnyttja insamlade personuppgifter
också för andra ändamål än de som de ursprungligen avseits för och del är å den
andra sidan myndigheternas behov att för sin planeringsverksamhet i så Slor ulslräckning
som möjligt kunna utnyttja den information som finns i olika adminislrativa
register. I tilläggsdirektiven (Dir 1979:103) för beredningsgruppen framhålls
att "gruppen i del fortsatta arbetet bör lägga särskild tonvikt vid
utnyttjande av befintlig informalion från register som har skapats för olika
administrativa ändamål. Därmed kan särskild dalainsamling för samhällsplanering
hållas tillbaka". Det förslag till en samlad lösning för den regionala och
lokala samhällsplaneringen som beredningsgruppen enligt tilläggsdirektiven
också skall utarbeta måsle såvitt beredningsgruppen nu kan se till myckel stor
del komma att bygga på just utnyttjande av sådan informalion om personer,
fastigheter, företag m. m. som samlats in för olika administrativa ändamål. Del
lorde vara den enda praktiskt och ekonomiskt framkomliga vägen för att
möjliggöra för samhällsplaneringen alt utnyttja korrekta och akluella
uppgifter.

DALK
behandlar i samma avsnitt också, särskilt med hänsyn lagen lill länstyrelsernas
verksamhet, intresset av alt en enhetlig bedömning sker över hela landet av vad
som bör vara tillåtet och vad som inle bör accepteras när det gäller
framställningar om externt utnyttjande av uppgifter i myndigheternas register.
DALK för också ett resonemang om behovet av närmare

s. 46 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:62 46

reglering av externt och internt utnyttjande av informalion
i länsstyrelsernas olika register bl. a. för samhällsplaneringens ändamål. Om
det förda resonemanget nu eller i annat sammanhang leder fram lill en sådan
reglering är det angeläget att begreppen externt och internt preciseras så att
de ges samma innebörd i olika lagar, förordningar och tillämpningsföreskrifter.

5 Registerinnehåll m. m.

DALK:s förslag om vilka personuppgifter som skall finnas i
SPAR har i slor utsträckning godtagits av remissinstanserna. Från flera håll
förs emellertid fram önskemål om ytterligare uppgifter, under del att andra
betonar vikten av att regislerinnehållet med hänsyn till inlegritetsriskerna
begränsas. Särskilt intresse har tilldragit sig frågor om registrets aktualitet
när det gäller adresser. DALK:s överväganden såvitt gäller direktreklamspärr
och söknycklar har rönt ett blandat mottagande.

1 stort helt positiva lill DALK:s förslag om
registerinnehåll är kammar-rätlen i Sundsvall, socialstyrelsen, RRV och
länsstyrelsen i Stockholms län.

Socialstyrelsen förklarar alt den för sin verksamhet har
stor användning av ett befolkningsregister som läcker hela riket. SPAR används
eller kommer all användas av styrelsen för personnummerkontroll och sökning av
personnummer, registeraktualisering saml även urvalsdragning av persongrupper.
För att centrala hälsoregisler som t. ex. cancerregistret skall kunna fungera
som forskningsregister krävs rikstäckande befolkningsregister för personnummerkonlroll.
För delta ändamål molsvarar SPAR med föreslagel registerinnehåll uppställda
krav.

Länsstyrelsen i Stockholms län, som förklarar sig inte ha
någon erinran mol det föreslagna registerinnehållet, hyser emellertid vissa
betänkligheter beträffande den trend mot en fortsatt utökning av regislerinnehållet
i SPAR, som kan skönjas vid en jämförelse mellan det ursprungliga SPAR och det
nu föreslagna. Länsstyrelsen förutsätter att den utökade användningen av SPAR
kommer att medföra ett ökat tryck på en alltmer omfatiande registerinformation
i detta riksomfattande register. Ur integritelssynpunkt kan en sådan utveckling
inle vara önskvärd.

Länsstyrelsen konstaterar vidare att bestämmelser om regislerinnehållet
enligl förslaget till regislerförordning om SPAR skall meddelas av datainspektionen
efler samråd med DAFA. Del ligger ett utomordentligt stort ansvar på
datainspektionen att skapa garantier för att inle SPAR, som tillkommit i syfte
att främja skyddet för den personliga integriteten, får en rakt motsatt effekt,
påpekar länsstyrelsen.

Också karolinska institutet framför betänkligheter mot ett
alltför omfattande registerinnehåll. Institutet yttrar:

I förslagets åttonde paragraf omtalas vilka uppgifter som
SPAR innehåller. Från denna förteckning framgår all antalet uppgifler är
väsentligt fier än första paragrafens "statligt person- och
adressregister". Det har tidigare

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:62 47

framförts alt, om detla centrala register bedöms
nödvändigt, regislerinnehållet bör begränsas så mycket som möjligt.
Förteckningen i den åttonde paragrafen bör därför begränsas lill personnummer,
namn och adress med ett tillägg beslående av en hänvisning till för personen
aktuellt länsregister.

Ett
ytterligare skäl för denna begränsning av informationsmängden är att
informationen skall vara aktuell. Då DAFA skapar registret genom samköming av
andra register, ulan direktansvar genom datainsamling, torde det vara mycket
svårt alt hålla någon större grad av tillförlitlighet och aktualitet med den
föreslagna mängden uppgifter.

Institutet yttrar vidare:

En mycket utmärkande tendens inom datorområdet är allt
enklare möjligheter för dator-datorkommunikation och datanät för terminalanslutning.
Exempelvis kommer snart en nod till del inlernalionella dalanätet TYMNET att
anslutas fill det nordiska datanätet NPDN. Möjlighelerna till kontroll av var err
aktuell terminalanvändare är placerad torde i denna miljö vara liten. En
"svensk" användarbeteckning kan exempelvis utnyttjas från en terminal
i USA.

En annan
konsekvens av möjlighelerna inom datakommunikalionsområ-dei är alt man låter en
dator "emulera" en viss lerminallyp. Ur den centrala datorns
synvinkel uppträder användaren som om han utnyttjade sedvanlig terminal, medan
han i själva verket låter sökresultaten direki och automatiskt gå in på egna
skivminnen. Det är på detta sätt en teknisk trivialitet att successivt överföra
stora mängder information till lokala datorer.

Det är givet alt med dessa tekniska möjligheter regislerinnehållet
bör hållas så litet som möjligl.

Datainspektionen menar att den samköming av registren för
folkbokföring, inkomsttaxering och fastighetstaxering man ex officio erbjuder
allmänhet och myndigheter måste motsvaras av reella inlegriletsvinsler.

Datainspektionen
delar helt DALK:s uppfattning att uppgifler som kan bli föremål för sekrelessprövning
inte skall ingå i SPAR. Över huvud skall ev. utvidgningar ske med stor
försiktighet. Det finns anledning att betänka att registret redan tillförts så
många uppgifter-särskill av ekonomisk natur-att man med lätthet kan skapa en
bild av den enskilde som inte är okänslig från integritetssynpunkt. Det finns
därför skäl att särskilt uppmärksamma utvidgningen med de nu föreslagna
uppgifter om "sammanräknad inkomst" och "taxeringsvärde" på
fastighet. Varje utbyggnad av SPAR bör åtminstone innebära att annan
"dubbelregistrering" upphör. Den nu föreslagna utvidgningen skall
därför ställas i relation lill inlegriletsvinsler som kan göras i form av
utebliven registrering när den nya folkbokföringens- och skatteväsendets
organisationer behandlas. Datainspektionen har anledning att redan i detta
sammanhang framföra åsikten att del inte kan anses försvarbart att t. ex.
inrätta någol nytt samlingsregister hos riksskatteverket med ändamål som skulle
kunna tillgodoses genom SPAR.

Statskontoret
påpekar att del i länsstyrelsernas register för vissa personer finns en s. k.
spärrmarkering som innebär att utlämnande av adressuppgift sker först efter
noggrann prövning. Anledningen är alt dessa personer kan

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:62 48

vara hotade på ett sådant sätt att deras personliga
säkerhet skulle vara i fara om deras adress utlämnades ulan sådan prövning.
Denna spärrmarkering sätts efler samråd med polismyndighet. Statskontoret anser
att en motsvarande markering bör införas även i SPAR för att skyddet skall bli
effektivare.

Länsstyrelsen i Stockholms län framför motsvarande
synpunkter.

DALK:s förslag att uppgift om födelsehemori skall utgå ur
registret godtas av postverket, Svenska försäkringsbolags riksförbund.
Dagligvaruleverantörers förbund. Direktförsäljningsföretagens förening. Svenska
annonsörers förening. Svenska bokförläggareföreningen, Sveriges
direktreklamförening och Sveriges reklambyråförbund.

Medicinska fakullelsnämnden vid Lunds universitet anser
emellertid att uppgifler om födelsehemori inte bör utgå. Ur forskningssynpunkt
är det enligt nämnden ofta så att de dala man får fram genom SPAR måste
kompletteras med denna uppgift för vidare medicinsk-genetisk analys.
Rikspolisstyrelsen erinrar om att del i 2 § passförordningen (1979:664)
föreskrivs att vid en passansökan skall inges ett personbevis eller ett annat
intyg om bl. a. sökandens födelseort. Slyrelsen finner det önskvärt alt SPAR
förses med denna uppgifi. Ett fullt utbyggt SPAR skulle då kunna användas för slagning
i dessa ärenden och kravet på ingivande av personbevis kunna slopas.

Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid universitetet i
Göteborg förordar också att uppgiften om födelsehemort behålls. Som skäl anför
nämnden alt uppgiften är av belydande intresse för mobilitetsstudier.

Att uppgifter om uppbörds- och taxeringsdistrikl utgår ur
SPAR tillstyrks av postverket och Svenska försäkringsbolags riksförbund.
Förbundet tillstyrker även alt fastighetsbeleckning anges i klartext.

DagUgvaruleverantörers
förbund, Direktförsäljningsförelagens förening. Svenska annonsörers förening.
Svenska bokförläggareföreningen, Sveriges direklreklamförening, Sveriges reklambyråförbund,
LO, TCO och Svenska försäkringsbolags riksförbund tillstyrker att "vissa f
a s t i gh e t s a n-knutna uppgifter" tillförs registret enligt förslagel.
Att sådana uppgifler och uppgift om sammanräknad inkomst skall tas med i SPAR
kritiseras däremot av slalskontoret, som yttrar:

DALK föreslår att SPAR kompletteras med vissa fastighelsanknutna
uppgifter och med uppgift om sammanräknad inkomst. Statskontoret anser att man,
innan nya uppgifter förs in i SPAR, noga bör utreda behovet av uppgifterna. Så
har skett beträffande de uppgifter som nu finns i registret. Kommittén har
visserligen som motiv för de avsedda kompletteringarna bl. a. anfört att
uppgifterna är starkt efterfrågade. Detta kan emellertid enligl verkels mening
inte anses utgöra ell tillräckligt motiv. Det är i och för sig - som kommiltén
framhåller - viktigt att utnyttjandet av offentliga uppgifter för andra syften
än dem för vilka de insamlats så långt möjligl sker i överblickbara och
kontrollerade former. Statskontoret anser emellertid all

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:62 49

man bör klarlägga uppgifternas användningsområden och
närmare studera riskerna för missbruk, innan de nu föreslagna kompletteringarna
görs.

Att sammanräknad inkomst bör las in i SPAR förordas
emellertid av postverket, LÖ, TCO och Svenska försäkringsbolags riksförbund.
Postverket yttrar helt allmänt alt om DALK:s förslag om författningsreglering
av SPAR genomförs, så kommer företag och organisafioner inom den enskilda
sektorn i framliden att vara hänvisade fill SPAR för registeraktualisering,
urvalsdragningar m. m. Det är då betydelsefullt att SPAR innehåller alla de
uppgifter som i dag finns i länsstyrelsernas och DATE.MA:s register.

CFD framhåller att restriktivitet bör iakttas när det
gäller utlämnande av uppgifter om sammanräknad inkomst.

Flera remissinstanser föreslår att vissa ytterligare
uppgifter än de DALK har föreslagit förs in i SPAR.

Dagligvaruleverantörers förbund, Direktförsäljningsförelagens
förening. Svenska annonsörers förening. Svenska bokförläggareföreningen,
Sveriges direklreklamförening och Sveriges reklambyråförbund, anser att byggnadsår
och tomtyta för fastighet bör tillföras SPAR.

De nu nämnda organisationerna förordar också alt uppgifi
om yrke/ titel tas med i registret. Denna uppfattning delas av socialstyrelsen,
som menar att en tillförlitlig yrkesuppgifl skulle vara av stort värde.
Styrelsen framhåller att den taxerade inkomsten f. n. är den enda variabeln av socio-ekonomisk
natur. I brist på annat måsle den användas vid urvalsdragningar. Det finns
dock andra möjligheter att erhålla denna typ av information, t. ex. från folk-
och bostadsräkningarna 1960, 1970 eller 1975 beroende på hur aktuell
exponeringsuppgift som önskas. Eftersom SPAR skall utgöra ett register som
successivt uppdateras och där gamla uppgifter ej sparas kan det aldrig helt
täcka slyrelsens krav på befolkningsregister. Uppgifter måste även hämtas från
andra källor än SPAR.

Dagligvaruleverantörers förbund.
Direktförsäljningsföretagens förening. Svenska annonsörers förening. Svenska
bokförläggareföreningen, Sveriges direktreklamförening och Sveriges
reklambyråförbund föreslår alt uppgifler om telefonnummer och vistelseadress
förs in i registret. Också Folksam föreslår att telefonnummer tas in i
registret.

Dagligvaruleverantörers förbund, Direkiförsäljningsföretagens
förening. Svenska annonsörers förening. Svenska bokförläggareföreningen,
Sveriges direklreklamförening och Sveriges reklambyråförbund menar alt SPAR bör
innehålla uppgift om familjeinkomst (maka och makes sammanlagda inkomst). Denna
uppgift kan nu fås efler viss bearbetning av uppgifterna i registret men med
två månaders leveranstid.

Tilltalsnamn bör enligl postverket, statskontoret,
Kommun-Data AB och Svenska försäkringsbolags riksförbund markeras i registret.
Enligt riksförbundet utreds denna fråga av DAFA. Del är enligt riksförbundets
mening av stor belydelse all denna utredning snabbt blir färdig. Med den

4 Riksdagen 1980/81. 1 saml. Nr 62

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:62 50

starka styrning till SPAR som föreslås blir del av
utomordentlig vikt alt korrekta namnuppgifter återges i registret. Om en person
har flera förnamn varav tilltalsnamnet är placerat sist finns del - om ingen
markering av tilltalsnamn sker - risk att delta ej inryms i SPAR:s namnfält
eller att det endast blir markerat med initial. Riksförbundet föreslår även alt
del i fältet för samhörighetsbeteckning tas in uppgift om personnummer för
barn. Försäkringsbolagen har bl. a. för genomgång av familjens samlade
försäkringsbehov önskemål om sådana fullständiga uppgifter. Enbart uppgift om
barns födelseår och -månad är inle tillräcklig för della ändamål.

DAFA upplyser att de försök som gäller markering av
tilltalsnamn har skett i samarbete med postverket och alt de preliminära
resultaten är myckel goda.

Statskontoret konstaterar att SPAR enligt 8 § förslaget
till registerförordning skall innehålla uppgift bl. a. om förmögenhet. I SPAR
registreras f. n. beskattningsbar förmögenhet endasl om den överstiger 200 000
kr., i de fall förmögenhetsskatt skall utgå. Den skattskyldiges uppgifter om förmögenhet
blir i övriga fall ej föremål för någon närmare granskning av
skattemyndigheterna och blir alltså av lägre kvalitet. Med hänsyn härtill anser
statskontoret alt uppgift om förmögenhet bör intas i SPAR enligl nuvarande
praxis, vilkel bör komma till uttryck i förordningen.

Kommun-Data AB anser alt regislerinnehållet i ett senare
skede bör vidgas lill att innehålla fullständiga uppgifler om taxering,
uppgifter för hantering av områdesstalisfik (t. ex. SCB:s nyckelkodregister) m.
m. samt uppgifler om förmögenheter även under 200 000 kr. Om ell enhetligt
inkomstbegrepp tillskapas enligt den modell och de riktlinjer som har angetts i
belänkandet av socialpolitiska samordningsutredningen (SOU 1979:94), bör detta
ingå i SPAR, anser bolaget.

Flera remissinstanser betonar på olika sätt v i k t e n av
att uppgifterna i registret är aktuella och riktiga.

Svenska försäkringsbolags riksförbund yttrar alt kraven på
de i SPAR ingående uppgifternas korrekthet blir större ju starkare styrningen lill
ett enda register blir. En hög kvalitet på inmatning och uppdatering, bl. a. så
all resp. uppgift kommer i rätt fält i SPAR, är enligt riksförbundets mening
absolut nödvändig.

Förbundet upplyser alt försäkringsbolagen i framliden
kommer att bli ännu mer beroende av korrekta namn- och adressuppgifter och
snabb aktualisering av dessa. Genom en från den 1 januari 1981 gällande konsumentförsäkringslag,
som kommer att omfatta en stor del av sakförsäkringarna, blir
försäkringsbolagen nämligen ålagda att utsända meddelanden till
försäkringslagarna i avsevärt ökad omfallning. 1 många fall skall meddelande
utsändas från bolagen och svar mottas från kunderna inom relativt korta
tidsintervaller, varför det är viktigt att meddelandena på en gång kommer rätt.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:62 51

Statens trafiksäkerhelsverk anmärker att DAFA enligl uppgifi
skjutit upp uppläggningen av del s. k. J-aviregistret. Verkel framhåller dock
angelägenheten av att förbättra adressändringsrutinerna för juridiska
personer, bl. a. beroende på skatleuppbörd av vägtrafikskalt och övriga bilregislerfrågor.
Mot denna bakgrund anser verket alt SPAR och förordningen om SPAR bör utformas
så att ändringsavisering m. m. av namn- och adressuppgifter för juridiska
personer lätt går alt foga in i systemet.

Postverket
redogör ingående för olika försök som gäller uppdatering av registret såvitt
avser adressuppgifter. Postverket yttrar:

I sitt yttrande 1975-11-10 över förslag om centralt
personregister för uppdatering av namn- och adressregister m. m., anförde
Postverket bl. a. följande under punkten 2.1 Uppdatering av SPAR:

"Adressändringar
granskas redan i dag av Postverket, innan de sänds vidare fill pastorsämbete
för att därefter läggas lill grund för uppdatering av RSV:s register.
Postverket har således möjligheter alt i viss omfattning påverka
adressutformningen, men denna påverkan måste i vissa avsnitt ändras om man
skall nå önskat mål. En enhetlig adressiandard bör tas fram och denna bör sedan
tillämpas av alla, som är inblandade i uppdateringar och underhåll av
adressregister. Den granskning, som Postverket gör vid anmälan om
adressändring, bör vara en slutgiltig granskning vad beträffar de poslala
adressuppgifterna. Dessa bör inte kunna ändras av t. ex. pastorsämbetet, som
istället bör svara för övriga delar av ändringen, t. ex. att räll personnummer angetts.

Såsom
tidigare nämnts tar det f. n. för lång lid, innan en ny adress är inlagd i
registret. En snabbare uppdatering kan enligt Postverkels uppfattning nås på
två vägar. Antingen skickas ett exemplar av adressanmälan direkt till DAFA, där
den nya adressen läggs in som en första del av uppdateringen. Uppgiften
kompletteras sedermera från pastorsämbetet.

En annan
möjlighet är att adressanmälan i stället sänds till någon av Postverkels sju
redovisningscentraler där inkodning av adresserna sker varefter uppgifterna
förs över till DAFA via telenätet. Genom denna anordning skulle en spridning av
arbetel ske, vilket minskar risken för arbetsanhopning och förseningar. En (erminalanknytning
via dessa redovisningscentraler skulle också kunna vara lill fördel vid
personnummersökning inom och utom Postverket."

Vi vill
understryka, vad som sägs i citatels första stycke om att den granskning, som
Postverket gör vid anmälan om adressändring, bör vara en slutgiltig granskning
vad beträffar de postala adressuppgifterna och att dessa inte bör kunna ändras
av t. ex. pastorsämbete.

I andra
och tredje styckena i citatet har vi föreslagit två vägar för en snabbare
uppdatering av SPAR vad gäller postala adresser. Antingen kan ett exemplar av
adressanmälan skickas direkt lill DAFA eller också kan uppgifterna från
Postverket föras över fill DAFA via telenätet. Begränsade försök, som utförts
för alt pröva det senare alternativet, har under fiden nov. 1979-mars 1980 ägt
rum i samarbete mellan DAFA och Postverket. För enkelhets skull har försöken
dock drivits något annorlunda än enligt det tidigare förslaget. Sålunda har
adressanmälningarna sänts med post till Stockholm och därifrån transmitterats
till DAFA. Försöken har omfattat adressändringar, som avsett flyttning inom och
mellan Örebro och Västerås postområden, dvs. delar av Örebro och Västmanlands
län.

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:62 52

En utvärdering av försöken har påbörjats och beräknas vara
avslutad under sommaren. Försöken tyder dock redan nu på att merparten av
flyttningsanmälningarna har nått DAFA 2-3 veckor snabbare vid direktöverföring
från Postverket än vid överföring via länsstyrelserna - RSV. Detla innebär, att
de postala adressuppgifterna för den flyttande kunnat malas in i SPAR molsvarande
tid tidigare, vilket medför betydande tidsvinster både för dem som kommer all
anlita SPAR för uppdatering av sina register och för Postverket liksom även för
de försändelsemotiagare som nyligen bytt adress.

DALK har i sin PM (sid. 14) antytt ovan redovisade försök
med

komplettering av de nuvarande adressuppgifterna i SPAR med ytterligare

adressuppgifter, som skulle kunna lämnas av Postverket ("DAFA arbetar

med---- görs till posten").

Om utvärderingen av försöket bekräftar att den ovan
antydda tidsvinsten uppnås, alt inga nackdelar i övrigt framkommer och att
merkostnaderna anses motiverade, är det avsett, alt Postverket och DAFA
gemensamt skall informera regeringen om det verkställda försöket och resultatet
av delta och samtidigt föreslå, att den postala adressen regelmässigt skall
läggas in i SPAR separat med ledning av uppgifter, som lämnas av Postverket
direkt lill DAFA. Övriga uppgifter i SPAR skulle givetvis i enlighel med DALK:s
förslag levereras till DAFA från RSV.

På sid. 53, andra stycket, i promemorian återkommer DALK
till dessa

kompletterade adressuppgifter och framhåller, alt resultatet av utredningen

härom torde få avvaktas innan del blir möjligl att ta ställning till önskemålen

("Beträffande aktuella kompletterande ställning till
önskemålen").

Ett bifall till förslaget från regeringens sida innebär -
såvitt vi kan bedöma -att den föreslagna lydelsen av 8 och 9 §§i förordningen
om SPAR saml 26 § i datalagen bör omformuleras. Omformuleringen bör dock anstå,
tills överläggningar i förekommande fall ägl rum mellan DAFA och Postverket.

DAFA yttrar beträffande den nu nämnda försöksverksamhelen
bl. a. att preliminära resultat visar att ganska stora tidsvinster (upp till 3
veckor) kan göras, om adressfångslen sker enligt försöken. Della innebär alt
SPAR i ett andra adressfält, 2-3 veckor tidigare än i dag, skulle kunna
innehålla en mycket aktuell adress, något som torde vara av största betydelse
både för nyttjarna av SPAR och inte minst postverket.

Statskontoret anser att det är väsentligt att SPAR kommer
att innehålla så ändamålsenliga och aktuella adresser som möjligt.
Statskontoret delar kommitténs uppfattning att resultatet av pågående
utredningar inom DAFA rörande dessa frågor bör avvaktas innan ställning tas lill
berörda önskemål.

Svenska försäkringsbolags riksförbund understryker också
behovet av en snabb adressaktualisering. Riksförbundet ser därför fram mot
resultatet av den inom DAFA tillsammans med postverket pågående ulredningen. Om
resultatet blir positivt, anser riksförbundet att de nya aktualiseringsreglerna
så snabbt som möjligt bör få effekt på SPAR. Riksförbundet påminner om att man
i tidigare remissvar har framhållit, beträffande adressuppgifter i SPAR, att
uppgift om riktig bostadsadress är angelägen.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:62 53

Socialstyrelsen upplyser att styrelsen använder SPAR vid
genomförande av epidemiologiska studier, t. ex. för att erhålla akluella
adresser för case-controlsludier. Den aklualilelsgrad som SPAR ger bedöms vara
tillräcklig för delta ändamål, anför slyrelsen.

DALK:s överväganden när del gäller markeringen i SPAR av
att en person inte önskar direktreklam har föranleti blandade reaktioner.

Konsumentverket upplyser att verket årligen handlägger ett
stort antal ärenden angående direktreklam. Av anmälningarna framgår ofta att
konsumenten uppfattar denna reklamform som alltför påträngande. Den som inte
önskar få direktreklam måste i dag anmäla delta till flera register. Med den nu
föreslagna styrningen lill ett enda register, SPAR, blir det enklare att slippa
direktreklamförsändelser. Förslaget innebär därmed en förbättring från
konsumentsynpunkt.

Verket delar DALK:s uppfattning i frågan huruvida en
anmälan till SPAR om önskan all inte erhålla direktreklam skall få verkan också
när det gäller sådan direktreklam som distribueras med hjälp av ett register
hos en länsstyrelse. Verket delar också DALK:s uppfattning på vilkel sätt en molsvarande
anmälan lill en länsstyrelse, skall få effekt beträffande SPAR.

Verket uppger vidare att åtskillig direktreklam skickas ul
med ledning av enskilda företags kundregister, både ADB-baserade och manuella
sådana. Verket betonar vikten av en generell personregisterlagstiftning.

TCO yttrar i denna fråga:

DALK föreslår vidare all personer som ej önskar
direktreklam kan anmäla detta fill SPAR. TCO har tidigare i sitt yttrande över DALK:s
betänkande "Personregisler-dalorer-inlegritel" uttalat stark
tveksamhet mot uttag från offentliga register i kommersiellt syfte. Visserligen
kan offentlighetsprincipen tolkas så att en myndighet är skyldig att
tillhandahålla offentliga uppgifter utan alt efterforska sökandes syften.
Massuttag för kommersiella syften kan dock knappast sägas främja några av de
intressen som nämns i tryckfrihetsförordningens programförklaring när del
gäller offentlighetsprincipen, nämligen ett fritt meningsutbyte och en allsidig
upplysning. Syftet med offentlighetsprincipen är också att stärka medborgarnas
möjligheter till insyn och kontroll av den offentliga verksamheten. Det kan
icke vara rimligt att dessa vällovliga syften utnyttjas för uttag, som sker för
hell andra ändamål. Medborgarnas villighet att tillhandahålla personuppgifter
kan försvagas om de uppgifter som insamlas utnyttjas för vissa kommersiella
syften.

Särskilt är det angeläget att förhindra en selektiv
direktreklam som inriktas

mol speciellt utsatta grupper i samhället, t. ex. ungdomar under viss

ålder. '

TCO vill därför föreslå att SPAR, liksom icke heller andra
offentliga register, inle ska få utnyttjas för selektiv direktreklam.
Eventuellt skulle de som önskar sådan reklam kunna anmäla delta till DAFA och DAFA
åläggas att registrera denna önskan i SPAR.

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:62 54

Juridiska fakultetsnämnden vid Lunds universUet anlägger
liknande synpunkter och anför:

Den föreslagna ordningen synes alltså komma att leda till
en väsentlig utökning av den statliga servicen till sådana företag, som vill
utnyttja offentliga personregister för direktreklam. Förslaget att registrerad
person skall kunna anmäla att han inte önskar direktreklam baserad på SPAR kan
knappast väntas få någon större praktisk betydelse. Om man tar hänsyn till att
offentlighetsprincipens syfte enligt 2 kap. 1 § TF är att främja ett fritt
meningsutbyte och en allsidig upplysning och att formerna för utlämnande av
uppgifter ur dataregister är strängt begränsade genom 2 kap. 13 § TF, måste man
fråga sig om det verkligen är förenligt med TF:s anda, att statliga
personregister så generöst ställs till förfogande för rent kommersiella
ändamål.

Av nu anförda skäl hyser fakultetsnämnden starka
betänkligheter mot förslagel. Nämnden ansluter sig lill den reservation som
avgivits av kommitléledamolen Yngve Sundblad.

Trafiksäkerhetsverket år tveksamt till om den föreslagna
författningstexten är lämplig bl. a. beroende på att denna markering i SPAR
skulle få den unika ställningen att vara en "primäruppgift" - alltså
inte grunda sig på någol annat register. Verkel menar att den enskildes rätt
att få ifrågavarande markering införd i ett ADB-register bör regleras i datalagen.
Likaså innebörden av markeringen. Eftersom verket för bilregistret och
körkortsregistret, vilka utnyttjas i betydande utsträckning för
urvalsdragningar, fäster verket stor vikt vid denna fråga.

Juridiska fakultelsnämnden vid Uppsala imiversitet anför:

Enligl 7 § förslaget till registerförordning skall
registrerad person till DAFA kunna anmäla, att han ej önskar direktreklam,
baserad på SPAR. Effekten av dyhkt förfarande föreslås bli, att DAFA
"verkar för att uppgift om sådan person ej ufiämnas till sökande och inte
heller av denna används i strid med den registrerades önskan".

Formuleringen av texten är emellertid ägnad att ingiva
vissa dubier. Del skall förvisso icke bestridas, att DALK:s förslag genomgående
innebär en besvärlig kryssning mellan Scylla och Charybdis, varvid sjömanskap
och navigeringsinstrument sättes på hårda prov. Sannolikt har DALK med det
lama, föga förpliktande och i författningstext onekligen något besynnerliga
uttrycket "verka för" avsett att markera, att man här nödgats stryka
flagg för offentlighetsprincipen, som ju icke utan lagstöd bör få vika för den
enskildes subjektiva önskemål om sekretess. Lösningen förefaller emellertid
varken särdeles elegant eller fullt övertygande, varför förnyade, omsorgsfulla
överväganden rekommenderas. I detta sammanhang bör även närmare begrundas de f.
n. blott i motiven (s. 68) aktualiserade, närliggande spörsmålen, nämligen
huruvida (den eventuella) effekten av en dylik anmälan tillika skall omfatta
länsstyrelsens register, samt huruvida en till sistnämnda myndighet ställd
anmälan bör tillerkännas relevans även i förhållande till SPAR. Dylika spörsmål
måste anses vara av den vikt att författningsreglering tarvas, och det
förtjänar att allvarligt övervägas, huruvida icke lagformen härvidlag bör vinna
tillämpning. Det absolut lägsta krav som enligt fakultetsnämndens mening kan
ställas i normgivningshänse-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:62 55

ende
är, att de åsyftade bestämmelserna placeras i den föreslagna förordningen samt
icke i dess tillämpningsföreskrifter.

Frågan
om vilka söknycklar som kan bli aktuella och ev. författningsreglering av
delta har väckt ett visst intresse hos remissinstanserna.

Socialstyrelsen menar alt terminalanslulning
med möjligheter fill personnummersökning är den lämpligaste formen för en
sådan användning av SPAR.

Juridiska
fakullelsnämnden vid Uppsala universitet anser, med hänvisning fill DALK:s
överväganden på s. 68 f, alt frågan förtjänar ytterligare överväganden med
beaktande av de synpunkter som lämnats i reservationen fill promemorian.

Statskontoret
delar kommitténs åsikt alt frågan om tillåtligheten av söknycklar är av
särskild betydelse från integritetssynpunkt. Datainspektionen kan f. n. med
stöd av tryckfrihetsförordningen och datalagen bestämma vilka sökbegrepp som
får användas vid urvalsdragningar baserade på SPAR. Detta förhållande bör
enligt statskontorets mening komma till direki uttryck i registerförordningen
och inte enbart genom en hänvisning till nyssnämnda författningar (5 §).

Juridiska
fakultelsnämnden vid Stockholms universitet yttrar:

Risken
för att intrång i den personliga integriteten uppslår vid uttag ur ett personregister
beror, förutom på registerinnehållet, bl. a. på vilken eller vilka söknycklar
som användes. I och med att numera uppgiften om bl. a. medborgarskap, vissa
familjeförhållanden och inkomst- och förmögenhetsförhållanden ingår i
registret, finns möjligheter att skapa sådana urvalsprofiler som i vissa
sammanhang kan framstå som integritetskränkande. Såsom utredningsledamoten
Yngve Sundblad framhåller i sin reservation bör därför endast söknycklar eller
kombinationer av söknycklar enligt en av datainspektionen preciserad
förteckning få användas vid uttag ur SPAR. Föreskrift härom bör ingå i
registerförordningen för SPAR. Vid upprättandel av förteckningen kan då
integritetshotande söknycklar och kombinationer av söknycklar uteslutas.

Fakultetsnämnden
diskuterar vidare rättelseförfarandet vid orikliga uppgifler och yttrar:

SPAR
är avsett att vara ett grundläggande befolkningsregister, vilket i stor utsträckning
skall onödiggöra andra register av molsvarande omfattning på den offentliga och
den privata sektorn. Inte minst därför är det angelägel att uppgifterna i
registret är korrekta och att förfarandet för alt rätta uppgifter är väl
genomtänkt.

Ansvaret för att fel
upptäcks och rättas vilar enligt gällande rätt på DAFA som registeransvarig.
Skyldigheten regleras i första hand i dalalagen 8 § som föreskriver att den
registeransvarige om anledning förekommer fill misstanke att personuppgift är
oriktig utan dröjsmål skall vidtaga skäliga åtgärder för att utröna uppgiftens
riktighet och, om skäl föreligger, rätta uppgiften eller utesluta den ur
registret. Rättelseskyldigheten skall ses mot bakgrund av datalagens stadgande
om strikt skadeståndsansvar om en registrerad tillfogas skada genom att
personregister innehåller oriktig uppgift om honom (21 §).

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:62 56

Rättelseskyldigheten är dock inle slraffsanktionerad och inle
heller innehåller datalagen några närmare föreskrifter om förfarandet då
registrerad gör gällande att register innehåller felaktigheter och önskar få
dessa rättade.

Datalagstiftningskommittén föreslår att regislerförordningen
om SPAR skall innehålla en föreskrifl (10 §) om åtgärder från DAFA:s sida när
anledning förekommer till misstanke att personuppgift som lämnats till DAFA av riksskatteverket
eller länsstyrelse är oriktig. DAFA skall då "så snart som möjligt"
underrätta riksskatteverket eller vederbörande länsstyrelse om detta. En sådan
komplettering av datalagens bestämmelse om rättelseskyldighet är välbetänkt.
Man kan emellertid fråga, av vilken anledning DAFA:s åliggande enligl
registerförordningen såvitt gäller tidsfristen formulerats på ett sätt som
avviker från datalagen 8 §. Kontakten med uppgiftslämnaren bör ses som ett led
i åtgärderna för alt utröna uppgifters riktighet och därför ske inom den i
datalagen angivna lidsfristen, dvs. "utan dröjsmål". Den olika
formuleringen av tidsfristerna i de båda stadgandena kan endast göra
förhållandel dem emellan oklart.

Utöver de rätlelsemöjligheter som kan aktualiseras på den
berördes eget initiafiv kan omfattningen av DAFA:s åligganden uppmärksammas. SPAR:s
centrala funktion som aviserings- och urvalsregisler kan möjligen motivera alt
dessa åligganden utsträcks längre än för andra registeransvariga. Det finns
således anledning att överväga en skyldighet för DAFA att, om uppgifter
konstateras vara felaktiga, underrätta dem som mottagit dessa uppgifter och
göra dem uppmärksamma på förhållandel. Eventuellt kan en sådan "notifikationsplikt"
begränsas till situationer då utlämnandet av oriktiga uppgifter kan antagas
medföra otillbörligt intrång i personlig integritet eller fara för rättsförlust
(jfr datalagen 9 § in fine). Ytterligare en möjlighet ligger i en uppstramning
av reglerna om förfarandet då en enskild begär rättelse och eventuella
skyldigheter för DAFA alt på eget initiativ sända registerutdrag till
registrerade för att ge dem möjlighet alt kontrollera uppgifters riktighet.
Promemorian om SPAR ger anledning att se över dessa frågor; låt vara att det är
mest lämpligt alt de behandlas mer generellt i samband med nästa översyn av
lagregleringen rörande personregister.

6 Avgifter

D ALK:s principiella överväganden om en enhetlig
prissättning på tjänster ur personregister har godtagils väl av fiera remissinslanser.
Principen anses väsentlig för att styrningen fill SPAR skall fungera som
planerat. Från kommunalt håll betonas dock alt kommunerna i viss utsträckning
nu får avgiftsfria utdrag ur vissa register. Flera instämmer i att priserna på SPAR:s
tjänster skall beräknas med full kostnadstäckning som mål. Men samtidigt
framhålls att denna princip bör innebära att DAFA skall betala kostnaderna för avisering
från länsstyrelserna och RSV.

De som
uttryckligen ansluter sig till DALK:s uppfattning att I i k a r t a d e tjänster
bör kosta lika mycket oavsett om del ena eller andra statliga registret
utnyttjas är rfato'«5-/7eÄ:/(o«en, DAFA, RRV, LON, länsstyrelsen i Stockholms
lån, länsstyrelsen i Malmöhus län, TCO och Svenska försäkringsbolags
riksförbund.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:62 57

Datainspektionen
menar att om den olikhet som hitlills rått i fråga om kostnader för den som
begär utdrag blir bestående finns det risk för att den planerade styrningen lill
SPAR och de positiva effekterna härav uteblir eller minskar. Enligt
datainspektionens erfarenhet föranleds "del högre priset" hos DAFA av
de regler om kostnadstäckning som gäller där. Inte minst måste det framstå som
ett krav från allmänhetens sida att likartade tjänster bör kosta lika mycket
oavsett vilken myndighet som utnyttjas, särskill som den föreslagna
valmöjligheten blir förbehållen den offentliga sektorn.

Enligt
datainspekfionens bedömning lorde det bli nödvändigt att i särskild ordning
närmare utreda problemen kring avgiftssättning för SPAR-tjänsterna. Emellertid
torde det därvid också bli nödvändigt att överväga den prissättning som andra
myndigheter tillämpar för liknande externa ADB-tjänsler.

LO/V framhåller också att syflel
med SPAR skulle förfelas, om inle den nu nämnda principen skulle gälla på så
sätt att efterfrågan på länsstyrelsernas tjänster - som är billigare - kan
komma att vara betydligt större än efterfrågan på motsvarande tjänster från
SPAR. LON understryker vikten av att avgifterna för länsstyrelsernas
datatjänster omprövas.

Länsstyrelsen
i Stockholms lån menar att principen om enhetliga avgiftsregler för uttag ur
SPAR och länsstyrelseregister vad gäller den enskilda sektorn är en
förutsättning för att en effektiv styrning fill SPAR skall bli möjlig.

DAFA
yttrar i frågan:

DAFA
har alltsedan de första tjänsterna fillhandahölls från SPAR våren 1978 upplevt
de skilda avgiftsberäkningsmodellerna som mycket besvärande. DAFA vill alltså
i detta sammanhang kraftigt understryka vikten av alt samma beräkningsgrunder
användes oavsett om uttag sker från SPAR eller länsstyrelse. Ett likartat beräkningssätt
torde förmodligen vara förutsättningen för att de intenfioner statsmakterna
hade vid beslut om inrättande av SPAR skall kunna genomföras.

DALK:s
förslag till lösande av denna problemafik delas helt av DAFA. Paragrafens
formulering "... i samråd med . . ." bör dock - för att bättre
överensstämma med DAFA:s instruktion (1975:570) - ändras till ". . . efter
samråd med . . .".

RRV
instämmer visserligen i DALK:s uppfattning men har en annan uppfattning om hur
enhetliga regler skall åstadkommas. RRV förordar att den avgiftslista för SPAR-tjänster,
som DAFA enligt 13 § i förslaget fill regislerförordning om SPAR skall fastställa,
genom en särskild föreskrift i tillämphga delar även får gilfighet för
länsstyrelserna. Avgiftslistan skall givetvis även tillämpas av länsstyrelserna
i de fall sådan informafion efterfrågas som inte kan tillhandahållas av SPAR.
Ur användarens synpunkt kan det uppfattas som stötande om samma tekniska uttag
men med olika informationsinnehåll debiteras efter olika grunder och med olika
avgiftsbelopp, menar RRV.

5
Riksdagen 1980/81. 1 saml Nr 62

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:62 58

Några
remissinstanser har emellertid invändningar mol förslaget.

Statens
trafiksäkerhelsverk påpekar att DALK föreslår att prissättningen av SPAR:s
tjänster skall slå igenom på motsvarande tjänster hos länsstyrelserna och RSV.
Verket ställer sig tveksamt fill en sådan ordning, eftersom de olika
"säljarna" inte kommer att ha helt likartade kostnader.

Länsstyrelsen
i Stockholms lån anser det tveksamt, beträffande uttag ur länsstyrelseregistren
för myndigheter, om enhetliga regler är möjliga eller lämpliga, då en stor del
av dessa uttag grundar sig på en i författning reglerad skyldighet. Skall samma
avgiftsregler gälla även dessa uttag, bör de också omfatta den utlämning som
sker från länsstyrelseregistren för uppdatering av SPAR.

Också
LON anser att särskilda överväganden beträffande avgiftsbeläggningen bör ske
när det gäller de myndigheter som med slöd av olika författningsbestämmelser
erhåller uppgifter från länsstyrelserna.

I
anslutning fill frågan om prissättning konstaterar Svenska kommunförbundet att
DALK:s förslag innebär att DAFA, RSV och RRV fillsammans skall utreda
prissättning av produkter från SPAR och länsstyrelsen. Förbundet erinrar om att
kommunerna i dag erhåller kostnadsfritt kompletta utdrag ur personregistret. En
annan ordning skulle avsevärt försvåra kommunernas möjligheter att bygga upp
och vidmakthålla rationella ADB-system. Förbundet anser därför att kommunerna
även framledes skall erhålla uppgifter kostnadsfritt från såväl länsstyrelserna
som det framtida SPAR-registrel.

Kommun-Dala
AB påpekar att kommuner och landsting i dag får kompletta utdrag ur
befolkningsregister helt kostnadsfritt. Sådana uttag av uppgifter regleras i
författning. Avtal har träffats mellan RSV, SÖ, socialstyrelsen och
bostadsstyrelsen. Det måste därför anses vara olämpligt att försvåra för
kommuner och landsting att bedriva en rationell verksamhet genom att avgiftsbelägga
tidigare avgiftsfria produkter.

Stockholms
kommun hävdar att då bearbetningskostnaderna för ett riksomfattande register relafivt
sett blir väsentligt högre än för ett länsregister, synes liksom hittills självkoslnadsprincipen
för länsstyrelsens datorbearbetning gälla för debitering av kommunen, och inte DAFA:s
självkostnad.

Riksförsäkringsverket
yttrar:

DALK
har (s. 58) utgått ifrån att den som inte tar ut uppgifter från SPAR utan i
stället - som fallet är med riksförsäkringsverket - får sina uppgifter från andra
myndigheter skall erlägga ersättning för detta på samma sätt som skulle ha skett
om uppgifterna tagils från SPAR. Delta betyder att verket i fortsättningen
skulle erlägga ersättning till riksskatteverket m.fl. Verket förutsätter att
statsmakterna i så fall ställer erforderliga medel fill verkets förfogande. Vad
beträffar själva debiteringsgrunderna har DALK tänkt sig att prissättningen
skall bestämmas i samråd mellan DAFA, RSV och RRV och att det "bör
samordnas med prissättningen för motsvarande tjänster hos SPAR".
Riksförsäkringsverket vill ifrågasätta om det är rimligt och riktigt att

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:62 59

låta prissättningen för de uppgifter som verket sålunda
får från andra myndigheter än DAFA styras av den prissättning som kommer att
gälla för DAFA:s hantering av SPAR.

När det gäller prissättningen på tjänsterna från SPAR
betonar socialstyrelsen, postverket och Svenska poslorderföreningen att
avgifterna bör hållas på så låg nivå som möjligt. Risken finns annars enligt
socialstyrelsen att SPAR inte utnyttjas på ett optimalt säll. Man bör i detta
sammanhang beakta kostnaderna för dem som kommer att utnyttja SPAR.

Bankinspektionen, länsstyrelsen i Malmöhus län, LO och
Svenska försäkringsbolags riksförbund uttalar sitl stöd för att avgifterna för
uttag ur SPAR bör beräknas efter principen om full kostnadstäckning.

Några remissinstanser diskuterar emellertid närmare
principerna för beräkningen av avgifter.

Dagligvaruleverantörers
förbund, Direktförsäljningsförelagens förening. Svenska annonsörers förening.
Svenska bokförläggareföreningen, Sveriges direktreklamförening och Sveriges
reklambyråförbund, förklarar att man utgår från alt de kunder, som i dag köper
adresser och utnyttjar de tjänster som tillhandahålles av DATEMA AB för
marknadsföringsändamål och som senare kommer att vara hänvisade fill SPAR, ej
drabbas av koslnader som är hänförliga lill SPAR:s övriga tjänster för andra
kundkategorier och som således ej är hänförliga till marknadsföring. Några
jämförelser med kostnaderna hos andra liknande befolkningsregister kommer inte
heller att kunna göras, om SPAR:s monopolställning bibehålls. Möjligheten till
sådana jämförelser kan således inte som sker i promemorian åberopas som ett
skäl för alt upprätthålla principen om full kostnadstäckning. Organisationerna
menar därför alt DAFA bör fillämpa självkostnadsprincipen för SPAR.

SARI yttrar:

Enligt 13 § i förslaget fill registerförordning skall den
som utnyttjar SPAR eriägga avgift fill DAFA enligt bestämmelser som DAFA
meddelar i samråd med riksrevisionsverket. DAFA synes inle ha någon skyldighet
vare sig att särredovisa sina kostnader för olika verksamhetsgrenar eller att
bestämma sina taxor för en verksamhetsgren med hänsyn lill resultaten i denna
gren. När det gäller SPAR finns det anledning att räkna med en mycket stor
efterfrågan på DAFA:s tjänster, något som skulle kunna mycket gynnsamt påverka
resultatet av DAFA:s verksamhet i denna del.

Med hänsyn fill den monopolställning som DAFA kommer att
få när det gäller SPAR anser SARI att DAFA bör vara skyldigt att öppet redovisa
sina koslnader för SPAR och att tillämpa en taxa som bygger på DAFA:s
självkostnader för detta register.

SARI anser att en sådan princip bör komma till klart
uttryck i mofiven till den föreslagna ändringen i datalagen. Om den föreslagna
förordningen rörande SPAR skall innehålla bestämmelser om avgifter fill DAFA,
bör det dessutom enligt SARI:s mening övervägas om inte principen bör komma
till uttryck även i denna författning.

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:62 60

DALK:s förslag att RSV och länsstyrelserna skall lämna uppgifter
till DAFA utan avgift har väckt viss kritik. Till de krifiska hör
bankinspektionen, lånsstyrelsen i Malmöhus län, 1979 års folkbokförings-kommitté,
DagUgvaruleverantörers förbund. Direktförsäljningsföretagens förening. Svenska annonsörers
förening. Svenska bokförläggareföreningen, Sveriges direklreklamförening,
Sveriges reklambyråförbund och SEBRO.

Bankinspektionen ser det från olika synpunkter rimligl och
lämpligt att nämnda leverantörer av data till SPAR erhåller ersättning för de
merkostnader som de förorsakas till följd av SPAR:s behov. Även sådana koslnader
bör därför täckas in av prissättningen på de tjänster som tillhandahålls på
basis av SPAR.

Länsstyrelsen i Malmöhus län yttrar:

Länsstyrelsen kan däremot inte dela DALK:s uppfattning att
länsstyrelsernas aviseringar till SPAR skall ske utan särskild avgift för DAFA.
Kommittén anför som skäl att del skulle vara praktiskt och att avgiftsfrihet
enligt nuvarande planer även skulle komma alt gälla de övriga aviseringar till
statliga myndigheter som planeras ske med det nya riksaviseringsbandel som
underlag.

Att det kan vara praktiskt kan i sig inte anses som tillräckligt
skäl. Därjämte torde jämförelsen mellan de aviseringar från riksaviseringsbandel
som skall ske till övriga statliga myndigheter och den avisering som skall ske fill
SPAR inte vara relevant. Övriga myndigheter behöver tillgång fill så korrekta folkbokföringsuppgifter
m. m. som möjligt för att uppfylla sina ålagda offentliga uppgifter. Aviseringen
till SPAR är däremot avsedd att ge DAFA möjlighet att kommersiellt och med
principen full kostnadstäckning tillhandahålla utdrag ur registret. Inte minst
för att de kostnder som länsstyrelserna åsamkas for att tillhandahålla SPAR
behövliga uppgifter skall kunna beaktas vid beräkningen av full
kostnadstäckning bör aviseringen avgiftsbeläggas.

Länsstyrelsen delar således i detla hänseende inte
kommitténs uppfattning sådan den kommit till uttryck i förslaget till
registerförordning om SPAR, 9§.

1979 års folkbokföringskommiiié ifrågasätter från allmän
synpunkt DALK:s förslag i denna del.

SEBRO menar alt alla kostnader skall vara med i kalkylen,
om principen om full kostnadsläckning skall gälla.

7 Modell för författningsreglering av SPAR

DALK har föreslagit att de grundläggande bestämmelserna om
SPAR anges i datalagen och att närmare bestämmelser ges i en förordning. Fiertalel
av dem som yttrat sig på denna punkt fillstyrker den av DALK föreslagna
modellen. En remissinstans hävdar emellertid alt området tillhör del
obligatoriska lagområdet, varför den föreslagna fördelningen av normgivningsmakten
inte är hållbar.

De som ställer sig posifiva till DALK:s förslag är
kammarrätten i

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:62 61

Sundsvall, rikspolisstyrelsen, postverket, statskontoret,
bankinspektionen, RRV, samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs
universitet och Svenska försäkringsbolags riksförbund.

Rikspolisstyrelsen
förklarar att man inte har någon erinran mot att regleringen sker på det
föreslagna sättet i avvaktan på en ev. framfida personregislerlag.

Samhällsvetenskapliga
fakullelsnämnden vid Göteborgs universitet finner att ordningen är praktisk, då
den underlättar genomförandet av de förändringar i registrets innehåll som kan
visa sig nödvändiga, när detta kommer i mer allmänt bruk.

DagUgvaruleverantörers
förbund, Direktförsäljningsförelagens förening. Svenska annonsörers förening.
Svenska bokföriäggareföreningen, Sveriges direktreklamförening och Sveriges
reklambyråförbund anför med hänvisning till bemyndigandet i 8 § förslaget till
registerförordning alt författningen bör ändras när uppgifter tillkommer eller
utgår ur registret. Eftersom det år fråga om en författning för ett särskilt
register synes nämligen datainspektionen inte ha någon uppgift alt fylla mot
bakgrund av att datalagen just tillkommit med i huvudsak samma syfle som
föreslås gälla för förordningen. Det finns därför ej heller skäl att det
överlämnas fill inspekfionen att bestämma innehållet i SPAR.

Bankinspektionen
anser att regleringen av SPAR är rationell även såvitt avser möjligheten för
datainspektionen att efter samråd med- DAFA meddela närmare föreskrifter om
innehållet i registret. Också i några andra hänseenden anger förslaget till
registerförordning att samråd med DAFA skall ske. Eftersom DAFA hanterar SPAR
och är registeransvarig är samråd i olika avseenden med DAFA av naturliga skäl
påkallat. Samrådet får förutsättas la sikte på de funktioner av utpräglat
teknisk natur som åvilar DAFA. DAFA:s grundläggande uppgift är att utföra
administrativ dalabehandling och tillhandahålla datorkapacitet. Frågor om
registerinnehåll m. m. från integritetsskyddsaspekter har enligt
bankinspektionens mening samband med DAFA:s verksamhet endasl såvitt gäller
skyddet och säkerheten i tekniskt avseende.

DAFA
konstaterar att syftet med den föreslagna modellen bl. a. är att underlätta
smärre förändringar av registerinnehållet m. m. Delta syfte kan emellertid
uppnås endast om lagregleringen inte utformas för snävt. Mot bakgrund av vad
som ovan framförts anser DAFA det som utomordentligt viktigt att 26 § i
förslaget till ändring av datalagen inte utformas så att förenklingar och
effektivitetshöjningar i linje med de som angivits beträffande snabbare adressaktualisering
och markering av tilltalsnamn inte försvåras. DAFA anser att detta enbart kan
uppnås genom alt andra meningen 26 § datalagen samt första meningen 8 §
registerförordningen om

SPAR
kompletteras enligt följande: " grundas /' huvudsak på uppgifter

om---- ".
En dylik utformning skulle även bättre harmoniera med sista

meningen i 8 §.

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:62 62

Juridiska
fakultelsnämnden vid Uppsala universitet ifrågasätter om den föreslagna
fördelningen av normgivningsmakten är hållbar och yttrar:

De
av DALK redovisade författningsförslagen innefattar dels Lag om ändring i
datalagen (1973:289), dels Förslag till regislerförordning om SPAR. I
förstnämnda hänseende bör framför allt uppmärksammas, att datalagen föreslås
kompletterad med en 26 §, innehållande de grundläggande bestämmelserna om
SPAR. Av dylika föreskrifter bör enligt DALK:s mening framgå, att ett statligt
person- och adressregister skall finnas och vilka ändamål registret skall
tillgodose. Även grunderna för registerinnehållet bör framgå. Här bör dock,
uttalar kommittén, ramarna göras relativt vida med tanke på att erfarenheterna
kan komma att leda lill återkommande krav på ändringar under de närmaste åren
(PM s. 66).

I
överensstämmelse med den nyss relaterade grundtanken anges i den föreslagna 26
§ datalagen, att innehållet i SPAR skall grundas på uppgifter om folkbokföring,
inkomsttaxering och fastighetstaxering, som finnes i personregister hos
länsstyrelserna, medan 8 § förslaget till registerförordning fillhandahåller en
utförlig uppräkning av de uppgifter, som en sökande skall kunna erhålla från
SPAR. Avslutningsvis anförtror sistnämnda stadgande ål datainspektionen att
efter samråd med Datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA)
meddela närmare bestämmelser om regislerinnehållet.

Fråga
är emellertid, om den åsyftade fördelningen av normgivningsmakten vid ett
närmare påseende kan befinnas hållbar. Det aktuella fältet tillhör otvivelaktigt
riksdagens obligatoriska lagområde enligl RF 8 kap. 3 §. Föreskrifter om
verkställighet av lag får emellertid jämlikt samma kap. 13 § 1 st. p. 1
meddelas av regeringen, och detta utan speciellt bemyndigande från riksdagens
sida. DALK har uppmärksammat sagda förhållande, men finner sig dock "för
tydlighetens skull" böra förse den i 26 § förslaget till lag om ändring i
datalagen redovisade texten med ett uttryckligt bemyndigande.

Måhända bottnar sistnämnda
förfarande i vissa dubier från DALK:s sida i fråga om innebörden av begreppet "verkställighetsföreskrifler".
Enligt fakultetsnämndens mening förefaller det ingalunda odiskutabelt, att den
i 8 § förslaget till regislerförordning lämnade enumerationen av
registerinnehållets olika datauppgifter verkligen kan sägas representera
sådana föreskrifter. Urvalet av tillgängliga upplysningar, grundade på länsstyrelsernas
ifrågavarande register, innebär onekligen ett grannlaga uppdrag. Tveksamheten förstärkes
ytterligare genom den tidigare antydda subdelegationsbestämmel-sen i 8 § sista
st. liksom av de lämligen vaga skäl som DALK förebragt till stöd för ställningstagandena
rörande normgivningsfunktionernas fördelning. (Jfr närmare s. 66 f). Sistnämnda
spörsmål bör underkastas förnyad, omsorgsfull prövning enligt den allmänna
riktlinjen, att endast och allenast vad som tveklöst låter sig inordnas under begreppet
"verkställighetsföreskrif-, ter" får falla utanför riksdagens
kompetens. Eventuella farhågor för "återkommande krav på ändringar under
de närmaste åren" förtjänar med hänsyn lill vårt relativt lättillgängliga
och välsmorda lagsfiftningsmaskineri knappast att överdimensioneras.

SEBRO
hävdar å sin sida att en "lagreglering" av SPAR-registrel inle är önskvärd.
Organisationen framhåller att offentlighetsprincipen är en förutsättning för
ett öppet samhälle och inte endast för att ge en möjlighet att kontrollera
myndigheterna. Organisationen anser alt lagstiftning om SPAR

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:62 63

kan innebära inledning lill en utveckling som kan hota
denna informationsfrihet genom att denna i sig grunda information förbehålls
en statlig myndighet. Utvecklingen kan förstärkas genom att såväl
registeransvar som drift läggs hos DAFA. SEBRO anser att lagförslaget kan
ifrågasättas utifrån offentlighetsprincipen och att förslaget om SPAR i själva
verket är en inskränkning av en grundlag, tryckfrihetsförordningen. Detta
betraktar SEBRO som allvarligt och redan på denna grund hemställer SEBRO att DALK:s
förslag om lagreglering av SPAR omprövas.

8 Författningsförslagen

8.1 Förslag tili lag om ändring i datalagen

3a§

Dagligvaruleverantörers förbund, Direkiförsäljningsföretagens
förening. Svenska bokförläggareföreningen, Sveriges direktreklamförening och
Sveri ges reklambyråförbund anser alt den föreslagna hänvisningen fill 26 §
datalagen inte fyller någon funktion och därför kan utgå.

26 §

RSV anser att stadgandet blir klarare, om SPAR:s existens
och innehåll slås fasl i en inledande paragraf och om registrets användning
regleras i en eller flera andra paragrafer.

Också 70 har synpunkter på bestämmelsens redaktionella
utformning. JO föreslår som alternativ utformning av paragrafens följande
lydelse:

"26 § Det finns ett statligt person- och
adressregister (SPAR). I SPAR

1.
aktualiseras
person- och adessuppgifter i andra register,

2.
kompletteras
andra personregister med personnummer och andra uppgifter,

3.
kontrolleras--

SPAR förs med automatisk databehandling. Det grundas på de
uppgifter om folkbokföring och inkomst- och fastighetstaxering som finns i
personregister hos länsstyrelserna.

Sökande--- till detta. Myndighet som bedriver verksamhet
endast

personregister.

Att en myndighet är skyldig att hänvisa en sökande till
SPAR inskränker inte de skyldigheter som tryckfrihetsförordningen lägger på
myndigheten.

Regeringen-- ."

26 § första styckei

RSV anser att det med hänsyn fill att både centrala och
regionala ADB-system utgör basen för aktualisering av SPAR bör det anges att

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:62 64

SPAR:s
innehåll grundas på uppgifler i personregister som förs för folkbokförings-,
inkomsttaxerings- och fastighetstaxeringsändamål, sålunda utan att
länsstyrelserna anges i detta sammanhang.

Dagligvaruleverantörers
förbund. Direktförsäljningsföretagens förening. Svenska bokföriäggareföreningen,
Sveriges direklreklamförening och Sveriges reklambyråförbund föreslår att
motiven kompletteras med att innehållet i SPAR skall grundas på minst de
uppgifter som i dag finns tillgängliga i de personregister som finns hos
länsstyrelserna.

26
§ andra stycket

Samma
organisationer understryker i anslutning till bestämmelsen beho-t'et av
tillgång till urval ur andra offentliga register än SPAR i den mån SPAR ej kan
tillgodose behoven. Exempel på sådana register är CBR:s bil- och körkortsregister,
register avseende TV-licens, register avseende hundskatt m. fl. vilka används
mer eller mindre frekvent.

RSV
konstaterar att andra stycket i lagförslaget innehåller en handlingsregel för
myndighet som får begäran om tjänster som SPAR är avsett alt användas för.
Enligt mofiveringen (s. 67) skall den enskilda sektorn vara hänvisad till SPAR
i alla de fall SPAR kan tillgodose behoven. Denna regel bör, enligt verket,
utformas inte endast som att annan myndighet skall hänvisa fill SPAR, utan
förslagsvis på följande sätt.

"Den
som vill använda myndighets personregister för ändamål som kan fillgodoses
genom SPAR skall vända sig till den som är registeransvarig för SPAR. Myndighet
som får sådan begäran skall hänvisa sökanden till registeransvarig för SPAR.
Det som nu sagts får inle inskränka myndighets skyldigheter enligt
tryckfrihetsförordningen."

De
generella undantag från SPAR:s användning som anges i förslagel lill 26 § andra
styckei andra och tredje meningarna tillstyrks av RSV.

26
§ tredje stycket

Arbetsmarknadsstyrelsen
förklarar sig tveksam till delta stycke. Finns det risk för missförstånd om hur
paragrafen skall tillämpas i förhållande till tryckfrihetsförordningen bör
denna fråga regleras på ett klarare sätt än vad DALK föreslagit, anser verkel.

8.2
Förslaget till registerförordning om SPAR

RSV
menar att förordningen torde bli mera överskådlig och lättillgänglig om i denna
efter de inledande huvudstadgandena i 1 och 2 §§ försl regleras SPAR:s innehåll
och akluahsering m. m. (6, 8, 9 och 12 §§) och därefter SPAR:s användning m. m.
(3, 5, 11, 7, 10 och 4 §§).

JO
anmärker alt förslaget fill registerförordning om SPAR innehåller flera

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:62 65

bestämmelserom utlämnande av uppgifler ur registret. 13 §
sägs bl. a. alten enskild "äger rätt att utnyttja SPAR enligt
bestämmelserna i datalagen samt i denna förordning". 17 § sägs att en
registrerad person kan anmäla till DAFA alt han eller hon "ej önskar
direktreklam baserad på SPAR". Görs en sådan anmälan skall DAFA
"verka för alt uppgift om sådan person ej utlämnas till sökanden och inle
heller att denna används i strid med den registrerades önskan".

De nämnda
paragraferna har fått en utformning som kan ge anledning till missförstånd. Man
kan nämligen förledas att tro alt de innebär en inskränkning i skyldigheten att
utlämna utdrag av registret enligt TF. JO förordar därför att det även i
förordningen las in en bestämmelse om att bestämmelserna där inte inskränker
myndighetens skyldigheter enligt TF.

Statskontoret
menar att registerförordningen bör kompletteras med en bestämmelse om att DAFA
på lämpligt sätt bör underrätta mottagare av oriktig uppgifi.

Dagligvaruleverantörers
förbund, Direktförsäljningsförelagens förening. Svenska annonsörers förening.
Svenska bokförläggareföreningen, Sveriges direktreklamförening och Sveriges
reklambyråförbund, anser att eftersom SPAR förfaltningsregleras så bör
förordningen utvisa vilka sökmöjligheter som är tillåtna. Att därvid räkna upp
alla synes bli alltför omfattande. Däremot synes del vara möjligt alt
komplettera förordningen med vilka söknycklar som inte får utnyttjas.
Organisationerna anser att ett förslag härom bör remissbehandlas.

1-3 §§ Paragraferna kommenteras inte särskilt.

4 §

Slatens trafiksäkerhetsverk anser alt bestämmelsen i
stället bör las in i datalagen eller i datakungörelsen. Paragrafen bör också, enligl
verket, förses med ett andra stycke: Närmare bestämmelser om innehållet i ändringsavi-seringen
meddelas av datainspektionen efter samråd med DAFA och RSV.

RSV
upplyser att länsstyrelsen i vissa fall enligt författning är skyldig att
underrätta en myndighet om ändringar i länsregistrel. Exempelvis skall
länsstyrelsen enligt 77 § folkbokföringskungörelsen (1967:495) avisera
statistiska centralbyrån om regislerändringar som har betydelse för befolk-ningsstalisliken.

Med hänsyn härfill och till att det ännu är oklart var det
s. k. riksaviseringsbandel skall framställas (f. n. sker delta hos
länsstyrelsen i Stockholms län) föreslår RSV att 4 § ges följande lydelse:

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:62 66

"Datainspektionen får utöver vad därom i författning
är stadgat medge att statlig myndighet för aktualisering av eget personregister
använder det register som med hjälp av automatisk databehandling upprättas över
ändringar i personregister hos lånsstyrelserna."

Molsvarande synpunkter lämnas av LON och länsstyrelsen i
Stockholms län.

/?5V framhåller att "riksaviseringsbandel" endasl
är en arbetsbenämning för ett aktuellt register.

5§

Paragrafen kommenteras inte särskilt.

6§

/?5Voch länsstyrelsen i Stockholms län påpekar att ordet
"debetsedel" bör bytas ul mot "skattsedel".

7 §

Kammarrätten i SundsvaU konstaterar att i paragrafen
föreslås föreskriften att DAFA - om en registrerad person anmält att han inle
önskar direktreklam baserad på SPAR-skall "verka för" att uppgifi om
denne inte lämnas ut och inte heller används i strid med den registrerades
önskan. Föreskriftens närmare innebörd framstår som oklar. Den bör enligl
kammarrätten omformuleras så att av den framgår DAFA:s skyldigheter till följd
av sådan anmälan dels i förhållande till SPAR, dels i förhållande till andra
register.

RSV finner andra meningen i stadgandet något förbryllande
genom att det dels sägs att uppgift inte bör utlämnas och dels att den inte
skall användas av den som fått uppgiften. Stadgandet kan förslagsvis i stället
uttryckas med "Det åligger DAFA att efter sådan anmälan vidta nödvändiga
åtgärder för att förhindra att SPAR används i strid mot den registrerades
önskemål."

Lånsstyrelsen i Stockholms län föreslår att bestämmelsen
kompletteras med en skyldighet för DAFA att verka för alt utlämning av adress
till iredje person inte sker utan undersökning om utlämnandet kan leda till
skada för den som berörs i sådana fall, där registrerad genom anmälan till den
registeransvarige för SPAR eller länsstyrelsen kunnat visa, all sådan risk för
skada föreligger.

8 §

RSV anser att paragrafens första mening bör kunna ulgå allernativt
ändras med beaktande av RSV:s förslag till motsvarande beskrivning i 26 §

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:62 67

datalagen. Flertalet uppgifter är enligt verket
tillfredsställande preciserade. RSV föreslår all följande ytterligare
förtydligande bör göras: I stället för "kyrkobokföringsort" och "manialsskrivningsort"
anges "kyrkobokförings-fasfighet" och
"mantalsskrivningsfastighet" (jfr bilaga 1, s. 77-78). Uppgift om
civilstånd förses med tillägget "enligt kod i folkbokföringen". Som
särskild uppgift anges "lidpunkt för senaste civilslåndsändring".
Beträffande "medborgarskapskod" bör begreppet "nordbo"
ersättas av "medborgare i annat nordiskt land". Uppgiften
"sammanräknad inkomst" bör anges som "sammanräknad
nettoinkomst".

DagUgvaruleverantörers förbund.
Direktförsäljningsföretagens förening. Svenska annonsörers förening. Svenska bokföriäggareföreningen,
Sveriges direklreklamförening och Sveriges reklambyråförbund föreslår all
meningen "SPAR innehåller följande uppgifter", vilken skrivning
endast innebär en upplysning, ändras till "SPAR skall innehålla följande
uppgifter".

9§ Paragrafen kommenteras inle särskilt.

10 §

Orden "är oriklig" kan enligt RSV föranleda en
för vid syftning så att den som personuppgiften gäller kan anmärka på
exempelvis att hans taxerade inkomst är för hög fastän uppgiften korrekt återgivits
enligt skattelängden. Av detla skäl kan del vara bättre alt använda orden
"är oriktigt registrerad".

Slatens trafiksäkerhetsverk anser att också köpare av
information från SPAR bör ha rätt till underrättelse enligt paragrafen. Verket
avser särskilt uppgiften om postadress. Det kan inte vara rimligt att en
oduglig postadress kan komma att användas till en mängd postförsändelser, anser
verkel.

Även juridiska fakullelsnämnden vid Stockhohns universitet
har synpunkter på underrättelseskyldigheten (se avsnitt 5 slutet).

11 §

Paragrafen kommenteras inte särskilt.

12 §

Riksarkivet, som begränsar sitl yttrande till de avsnitt i
betänkandet, som berör arkivväsendet, anför följande:

112 § i förslaget till förordning (sid. 73) sägs att
uppgift i SPAR skall utgå ur registret så snart uppgiften inte behövs med
hänsyn till ändamålet med

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop.
1980/81:62 68

SPAR. Uppgift får hos DAFA inte bevaras på maskinellt
läsbart medium under längre tid än som behövs med hänsyn till ändamålet med
SPAR. Riksarkivet utgår från att man med detla avser att uppgifterna skall
gallras (förstöras). Detta kan ske genom alt uppgifterna utplånas från
informationsbäraren, varefter denna kan återanvändas, eller genom att
underlaget för informationen förstörs. Om riksarkivets tolkning är riktig synes
nästa stycke enbart innebära alt dalainspektionen har alt meddela efter vilken
frist informationen skall gallras.

Riksarkivet har tidigare i ett yttrande lill
datainspektionen tagit ställning till gallringsfrågan. Ämbetsverket anförde
därvid bl. a. att ett centralt statligt register av denna typ otvivelaktigt
måste tillmätas ett egenvärde som utgångspunkt för vetenskapliga och andra
undersökningar av rikskaraktär. Detta värde inskränker sig inte fill den
aktuella situationen ulan gör sig gällande även vid urvalsdragningar för
longitudinella studier av skilda slag. Inrättandet av SPAR syftar till att
begränsa förekomsten av personregister, som omfattar hela befolkningen eller
stora delar därav. Det är därför oklart vilka andra jämförliga personregister
som kommer att bevaras utan avidenfifiering. Genom avidentifiering försvåras
och ibland omöjliggörs vissa former av forskning.

Riksarkivet förordade efler underhandskontakter med DAFA i
sitt yttrande att årligen en generation av registret, utvisande tillståndet i
vecka 37, av flera skäl tills vidare borde undantas från gallringen. Som förslagel
lill förordningen nu är formulerat, torde det inte finnas några möjligheter
till undantag från gallring.

Datainspektionen meddelade i sitt beslul 1977-11-18 bl. a.
att den reglsleransvarige skall förstöra personuppgifterna på det sätt som
angivils i anmälan med undanlag för att årligen en generation av registret
ulvisande tillståndet i vecka 37, tills vidare skall bevaras.

Riksarkivet vill framhålla att gallring endast får ske
efter medgivande av regeringen eller riksarkivet. Vad gäller personregister,
som förs med hjälp av ADB, meddelas dock i regel föreskrifter om gallring av
dalainspektionen efter samråd med riksarkivet. Riksarkivet menar alt samma
ordning, som stadgas i datalagen och datakungörelsen och som gäller för andra
registeransvariga myndigheter, bör gälla även för SPAR.

Riksarkivet anser under hänvisning till det ovan sagda att
12 § bör lyda: "Bestämmelser om bevarande och gallring av uppgifter i SPAR
meddelas av dalainspektionen efter samråd med riksarkivet".

13 §

RRV anser utifrån sin roll som granskare av taxor och
avgifter i statsverksamheten, att den föreslagna bestämmelsen bör ha följande
lydelse:

"För utnyttjande av SPAR erläggs avgift till DAFA.
Avgiften fastställs av D-FA efter samråd med riksrevisionsverket."

DAFA är av samma uppfattning.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop. 1980/81:62 69

Innehåll

Propositionen.................................................................. 1

Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... ...... 1

Förslag till lag om ändring i datalagen (1973:289) ....... 2

Utdrag av protokoll vid regeringssamnanträde den 6
november 1980 4

1
Inledning ................................................................ ...... 4

2
Allmän
motivering ..................................................... ...... 5

2.1
Inledning ....................................................... 5

2.2
Den förfaltningstekniska
lösningen ................ ...... 8

2.3
Styrningen till
SPAR ....................................... ...... 9

2.4
Registerinnehåll
m.m........................................ .... 12

3
Upprättat
lagförslag ................................................. 15

4
Specialmotivering
..................................................... 15

26 § ......................................................................... 15

27 § ......................................................................... 17

28 § ......................................................................... 18

Ikraftträdande ......................................................... 20

5
Hemslällan .............................................................. 20

6
Beslut ...................................................................... 20

Bilagor

Bil. 1
Kommitténs sammanfattning av sitt förslag ........... .... 21

Bil. 2
Kommitténs lagförslag ........................................... .... 23

Bil. 3
Kommitténs förslag till registerförordning för SPAR. .... 25

Bil. 4
Remissammanställning ........................................... 28

Innehållsförteckning ....................................................... 69

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

20 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (20)

20 kopplingar i 17 dokument.

  1. SOU 2023:100 Framtidens dataskydd Vid Skatteverket, Tullverket och Kronofogden s. 1321 i texten
  2. SOU 2005:61 Personuppgifter för samhällets behov s. 102 i texten
  3. SOU 2002:2 Datainspektionen s. 42 i texten
  4. Prop. 1997/98:136 Statlig förvaltning i medborgarnas tjänst s. 65 · s. 67 om s. 18 i texten
  5. Prop. 1994/95:201 Avisering av folkbokföringsuppgifter s. 43 om s. 20 i texten

Visa alla 17